Utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Utgiftsområde 16 – Utbildning och universitetsforskning
Innehållsförteckning
| Principer för utformningen av denna proposition ......................................... | ||
| |||
|
| 2.2.1 Totala kostnader för utbildningsväsendet ......................................... | |
| |||
| |||
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder övergripande för hela
| ||
Övergripande resultatredovisning för hela utgiftsområdet ........................... |
2.7Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder för lärar- och
2.8Resultatredovisning för lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet.. 30
3.5.51:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3.5.6 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan ................ |
3.5.71:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.32:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.42:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.52:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
5.6.62:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå .128
5.6.72:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.82:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.92:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
| ||
| ||
| ||
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad |
| |
|
5.6.122:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 134
5.6.132:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
| avancerad nivå...................................................................................... | |
| ||
| ||
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad | ||
| ||
5.6.162:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.172:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och
3
| Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16 |
5.6.21 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad | |
5.6.222:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.232:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.242:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.252:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.262:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.272:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
5.6.282:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå.149
5.6.292:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.302:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.312:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och
5.6.402:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.412:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.422:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.432:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.442:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.452:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och
4
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.502:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.512:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
5.6.522:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå .169
5.6.602:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
5.6.612:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad
5.6.622:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
6.4.23.2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer .204
5
7.1.44:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 222
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) på högst 300 000 kronor (avsnitt 5.6.4).
2.Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 beslutar om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst
300000 kronor (avsnitt 5.6.6)
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 400 000 kronor (avsnitt 5.6.18).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst
1500 000 kronor (avsnitt 5.6.18).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 1 000 000 kronor (avsnitt 5.6.18).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer, inklusive idébanksmedel, på högst 52 000 000 kronor (avsnitt 5.6.65).
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 400 000 000 kronor (avsnitt 6.4.1).
8.Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 beslutar om medlemskap i Generations & Gender Programme ERIC (GGP-ERIC) och bemyndigar rege- ringen att under 2027–2029 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor (6.4.1).
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 3:1 Veten- skapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst
2500 000 kronor, Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) med en medlemsavgift på högst 600 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 700 000 kronor, Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst
2500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
(CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst
2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU- OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, Low Frequency Array (LOFAR ERIC) med en medlemsavgift på högst
1 500 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor som innefattar medlemsavgiften för ICOS-ERIC och värdavgiften för ICOS Carbon Portal (avsnitt 6.4.1).
10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor (avsnitt 6.4.1).
11.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt tabell 1.1.
12.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Tabell 1.1 | Anslagsbelopp |
|
Tusental kronor |
|
|
Anslag |
|
|
|
| |
1:1 Statens skolverk | 1 427 706 | |
|
| |
1:2 Statens skolinspektion | 701 283 | |
|
| |
1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten | 907 519 | |
|
| |
1:4 Sameskolstyrelsen | 69 865 | |
|
| |
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet | 4 898 885 | |
|
| |
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan | 324 837 | |
|
| |
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt |
| |
kvalitetshöjande åtgärder inom förskola | 6 260 000 | |
|
| |
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. | 206 720 | |
|
| |
1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet | 130 582 | |
|
| |
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 1 129 526 | |
|
| |
1:11 Skolforskningsinstitutet | 49 524 | |
|
| |
1:12 Praktiknära skolforskning | 36 043 | |
|
| |
1:13 Bidrag till lärarlöner | 4 875 000 | |
|
| |
1:14 Särskilda insatser inom skolområdet | 173 418 | |
|
| |
1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling | 8 544 600 | |
|
| |
1:16 Bidrag till vissa studier | 17 525 | |
|
| |
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning | 3 572 422 | |
|
| |
1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan | 205 871 | |
|
| |
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 4 420 166 | |
|
| |
2:1 Universitetskanslersämbetet | 168 858 | |
|
| |
2:2 Universitets- och högskolerådet | 334 004 | |
|
| |
2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 260 544 | |
|
| |
2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 655 676 | |
|
|
|
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anslag
2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 649 383 |
|
|
2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 786 098 |
|
|
2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 595 089 |
2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 968 396 |
|
|
2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 2 113 515 |
|
|
2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 005 572 |
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 729 486 |
|
|
2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 368 114 |
|
|
2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 936 915 |
2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 216 111 |
|
|
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 899 054 |
|
|
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 000 509 |
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 479 043 |
|
|
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 237 657 |
|
|
2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 844 032 |
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 537 505 |
|
|
2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 835 193 |
|
|
2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 315 771 |
2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 296 299 |
|
|
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 435 071 |
|
|
2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 989 024 |
2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 361 365 |
|
|
2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 678 629 |
|
|
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 315 909 |
2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 161 752 |
|
|
2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 334 705 |
|
|
2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 755 663 |
2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå | 313 257 |
|
|
2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 321 601 |
|
|
2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 120 835 |
2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
nivå | 239 019 |
|
|
2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 64 578 |
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
nivå | 133 249 |
|
|
2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 41 446 |
2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 619 510 |
|
|
2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå | 121 153 |
|
|
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 518 753 |
2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå | 122 477 |
|
|
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 570 986 |
|
|
2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå | 130 055 |
2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 503 753 |
|
|
2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå | 116 924 |
|
|
2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 489 719 |
2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå | 109 636 |
|
|
2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 391 075 |
|
|
2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå | 75 283 |
2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 462 191 |
|
|
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anslag
2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå | 105 877 |
|
|
2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 199 218 |
|
|
2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå | 26 299 |
2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 77 808 |
|
|
2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 16 056 |
|
|
2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
nivå | 158 917 |
|
|
2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå | 26 450 |
|
|
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 515 789 |
2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå | 142 502 |
|
|
2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 48 373 |
|
|
2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå | 57 444 |
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet | 4 512 186 |
|
|
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor | 810 269 |
|
|
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor | 1 023 141 |
2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning | 3 152 269 |
|
|
2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet | 50 980 |
|
|
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation | 7 917 896 |
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer | 510 061 |
|
|
3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning | 215 513 |
|
|
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet | 1 518 356 |
3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning | 85 198 |
|
|
3:6 Institutet för rymdfysik | 66 974 |
|
|
3:7 Kungl. biblioteket | 515 655 |
3:8 Polarforskningssekretariatet | 126 349 |
|
|
3:9 Sunet | 49 183 |
|
|
3:10 Överklagandenämnden för etikprövning | 5 898 |
3:11 Etikprövningsmyndigheten | 71 388 |
|
|
3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning | 16 191 |
|
|
3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål | 89 495 |
3:14 Gentekniknämnden | 5 223 |
|
|
4:1 Internationella program | 81 589 |
|
|
4:2 Avgift till Unesco och ICCROM | 32 186 |
4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet | 12 074 |
|
|
4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning | 22 043 |
|
|
Summa anslag inom utgiftsområdet | 106 946 784 |
Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden |
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Anslag |
| Beställningsbemyndigande | Tidsperiod |
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk |
|
| |
verksamhet |
| 1 410 000 | 2028–2035 |
|
|
| |
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan | 35 000 | 2028 | |
|
|
| |
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk |
|
| |
verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola | 2 286 000 | 2028 | |
|
|
| |
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 540 000 | 2028–2030 | |
|
|
| |
1:12 Praktiknära skolforskning | 72 100 | 2028–2030 | |
|
|
| |
1:13 Bidrag till lärarlöner | 2 426 000 | 2028 | |
|
|
| |
1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling | 5 783 000 | 2028 | |
|
|
|
|
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod |
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning | 9 522 000 | 2028–2030 |
|
|
|
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning | 12 300 000 | 2028–2034 |
|
|
|
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation | 26 606 000 | 2028–2037 |
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer | 2 653 000 | 2028–2032 |
|
|
|
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet | 4 000 000 | 2028–2043 |
|
|
|
4:1 Internationella program | 90 412 | 2028–2029 |
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 67 723 512 |
|
|
|
|
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2Utbildning och universitetsforskning
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
I det här avsnittet presenteras utgiftsområdets omfattning, det övergripande målet för utgiftsområdet och indikatorer för att följa upp målet. Den därpå följande resultat- redovisningen är uppdelad på resultat för hela utgiftsområdet inklusive internationella frågor och resultat för lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet. Utgifts- området omfattar 104 anslag. Den resultatredovisning som lämnas i budgetpropo- sitionen bygger huvudsakligen på resultat från 2025.
Utgiftsområdet omfattar följande områden:
Barn- och ungdomsutbildning
–förskola
–annan pedagogisk verksamhet
–förskoleklass
–grundskola
–anpassad grundskola
–specialskola
–sameskola
–fritidshem
–gymnasieskola
–anpassad gymnasieskola.
Kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola
–kommunal vuxenutbildning
–utbildning inom yrkeshögskolan
–vissa andra utbildningar med enskilda huvudmän.
Universitet och högskolor
–högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid universitet och högskolor med staten som huvudman
–forskning vid universitet och högskolor med staten som huvudman
–bidrag till högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
–bidrag till forskning vid enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.
Utgiftsområdet omfattar inte Sveriges lantbruksuniversitet som ingår i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och delar av utbildning och forskning vid Försvarshögskolan som ingår i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Forskning
–statlig finansiering av forskning och forskningsmyndigheter samt forskningsetik.
I utgiftsområdet ingår även myndigheter inom ovan nämnda områden. Vidare ingår medlemsavgifter till Unesco, verksamheten vid Kommittén Svenska Unescorådet och finansieringen av internationella kunskapsmätningar och utbildningsstatistik. Den verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet har flera huvudmän. Både kommuner och enskilda kan vara huvudmän för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och yrkeshögskolan. Kommuner kan vara huvudmän för kommunal vuxenutbildning (komvux). Regioner får vara huvudmän för gymnasie- skola, anpassad gymnasieskola och komvux. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Staten är också huvudman för universitet och högskolor, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.
2.2.1Totala kostnader för utbildningsväsendet
De totala kostnaderna för utbildningsväsendet uppgick 2025 till 507,6 miljarder kronor, vilket utgör 7,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Jämfört med 2024 har de totala kostnaderna för utbildningsväsendet ökat med 8 miljarder kronor, medan andelen av BNP har minskat med 0,2 procentenheter. Den enskilt största verksamheten inom utbildningsväsendet är grundskolan, inklusive sameskolan, som stod för 32 procent av de totala kostnaderna 2025. Därefter följer universitet och högskolor samt förskola som svarade för 18,9 respektive 18,4 procent av kostnaderna samma år. Se tabell 2.1.
Tabell 2.1 Totala kostnader för utbildningsväsendet
Miljarder kronor
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Förskola1 | 81,2 | 82,1 | 83,9 | 86,5 | 91,7 | 94,4 | 93,3 |
Pedagogisk omsorg1 | 1,3 | 1,2 | 1,1 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 0,8 |
Förskoleklass | 7,9 | 8,3 | 8,3 | 8,8 | 9,2 | 9,5 | 9,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundskola2 | 127,4 | 130,8 | 135,8 | 143 | 152,3 | 159,7 | 162,1 |
Anpassad grundskola | 5,8 | 6,2 | 6,7 | 7,2 | 8,1 | 9,0 | 9,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialskola | 0,6 | 0,6 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska utlandsskolor4 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
Fritidshem1 | 19,6 | 19,9 | 20,3 | 21,1 | 22,2 | 23,3 | 23,8 |
Öppen verksamhet | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,9 | 1,0 | 1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasieskola3 | 44,5 | 45,2 | 46,5 | 48,9 | 51 | 53,7 | 54,4 |
Anpassad |
|
|
|
|
|
|
|
gymnasieskola | 3,0 | 3,1 | 3,2 | 3,4 | 3,8 | 4,0 | 4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal |
|
|
|
|
|
|
|
vuxenutbildning5 | 10,1 | 10,3 | 10,7 | 10,5 | 10,8 | 11,2 | 10,7 |
Studieförbund | 3,9 | 3,5 | 3,4 | 3,5 | 3,5 | 3,4 | 3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkhögskolor6 | 3,9 | 3,7 | 4,0 | 4,4 | 4,3 | 4,4 | 4,3 |
Yrkeshögskolan | 2,3 | 2,7 | 3,3 | 3,4 | 3,4 | 3,5 | 3,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Universitet och |
|
|
|
|
|
|
|
högskolor7 | 77,0 | 78,0 | 80,3 | 84,2 | 89,0 | 93,6 | 96,2 |
Studiestöd8 | 22,2 | 24,5 | 25,5 | 24,0 | 23,7 | 26,9 | 29,4 |
Summa | 411,7 | 421,1 | 434,6 | 451,6 | 475,8 | 499,6 | 507,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel av BNP (%) | 8,2 | 8,4 | 8,0 | 7,8 | 7,7 | 7,8 | 7,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Redovisningen omfattar inte polisutbildningen, Försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning eller övrig utbildning hos privata utbildningsanordnare. Uppgifterna redovisas i löpande priser.
1 Nettokostnad exklusive avgifter.
2 Inklusive sameskola.
3 Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering.
4 Omräknade kostnader baserat på antalet elever i reguljär utbildning.
5 Inkluderar kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
6 Resultatredovisning för folkhögskolorna återfinns inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid avsnitt 17 Folkbildning.
7 Inkluderar forskning och utbildning på forskarnivå.
8 Inkluderar studiebidrag och studiemedlens bidragsdel samt kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och statlig ålderspensionsavgift. Beräkningen av statens kostnader avseende avskrivningar/kreditförluster har ändrats fr.o.m. 2023. Det finns inte längre någon anslagspost i statsbudgeten för avsättning för kreditförluster. Resultatredovisning för studiestöd återfinns under utgiftsområde 15 Studiestöd.
Källa: Statistiska centralbyrån.
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.2 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
Barn-, ungdoms- och |
|
|
|
|
|
|
vuxenutbildning | 34 848 | 39 040 | 37 213 | 37 951 | 36 996 | 36 238 |
1:1 Statens skolverk | 1 363 | 1 416 | 1 367 | 1 428 | 1 568 | 1 607 |
|
|
|
|
|
|
|
1:2 Statens skolinspektion | 626 | 677 | 674 | 701 | 712 | 723 |
|
|
|
|
|
|
|
1:3 Specialpedagogiska |
|
|
|
|
|
|
skolmyndigheten | 879 | 894 | 892 | 908 | 919 | 933 |
|
|
|
|
|
|
|
1:4 Sameskolstyrelsen | 65 | 69 | 70 | 70 | 71 | 72 |
|
|
|
|
|
|
|
1:5 Utveckling av skolväsendet och |
|
|
|
|
|
|
annan pedagogisk verksamhet | 5 236 | 5 634 | 5 141 | 4 899 | 4 415 | 3 639 |
|
|
|
|
|
|
|
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i |
|
|
|
|
|
|
gymnasieskolan | 264 | 294 | 269 | 325 | 315 | 315 |
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och |
|
|
|
|
|
|
annan pedagogisk verksamhet samt |
|
|
|
|
|
|
kvalitetshöjande åtgärder inom förskola | 4 554 | 5 760 | 5 755 | 6 260 | 5 660 | 5 660 |
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom |
|
|
|
|
|
|
skolväsendet, m.m. | 198 | 207 | 203 | 207 | 207 | 207 |
|
|
|
|
|
|
|
1:9 Bidrag till svensk undervisning i |
|
|
|
|
|
|
utlandet | 122 | 131 | 125 | 131 | 131 | 131 |
|
|
|
|
|
|
|
1:10 Fortbildning av lärare och |
|
|
|
|
|
|
förskolepersonal | 798 | 1 110 | 720 | 1 130 | 1 130 | 1 130 |
1:11 Skolforskningsinstitutet | 40 | 48 | 45 | 50 | 50 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
1:12 Praktiknära skolforskning | 35 | 36 | 36 | 36 | 36 | 36 |
|
|
|
|
|
|
|
1:13 Bidrag till lärarlöner | 4 206 | 4 875 | 4 169 | 4 875 | 4 875 | 4 875 |
1:14 Särskilda insatser inom |
|
|
|
|
|
|
skolområdet | 163 | 173 | 172 | 173 | 173 | 173 |
|
|
|
|
|
|
|
1:15 Statligt stöd för stärkt |
|
|
|
|
|
|
kunskapsutveckling | 8 205 | 9 365 | 9 323 | 8 545 | 8 545 | 8 545 |
|
|
|
|
|
|
|
1:16 Bidrag till vissa studier | 11 | 18 | 12 | 18 | 18 | 18 |
|
|
|
|
|
|
|
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning | 3 642 | 3 712 | 3 621 | 3 572 | 3 572 | 3 522 |
1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan | 172 | 203 | 200 | 206 | 180 | 182 |
|
|
|
|
|
|
|
1:19 Statligt stöd till |
|
|
|
|
|
|
yrkeshögskoleutbildning | 4 267 | 4 420 | 4 421 | 4 420 | 4 420 | 4 420 |
Universitet och högskolor | 55 796 | 56 859 | 56 990 | 57 654 | 58 167 | 58 938 |
|
|
|
|
|
|
|
2:1 Universitetskanslersämbetet | 175 | 169 | 162 | 169 | 171 | 173 |
|
|
|
|
|
|
|
2:2 Universitets- och högskolerådet | 251 | 320 | 315 | 334 | 381 | 378 |
|
|
|
|
|
|
|
2:3 Uppsala universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 2 182 | 2 208 | 2 208 | 2 261 | 2 290 | 2 325 |
|
|
|
|
|
|
|
2:4 Uppsala universitet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 2 562 | 2 620 | 2 620 | 2 656 | 2 681 | 2 719 |
|
|
|
|
|
|
|
2:5 Lunds universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 2 534 | 2 580 | 2 580 | 2 649 | 2 682 | 2 723 |
|
|
|
|
|
|
|
2:6 Lunds universitet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 2 672 | 2 748 | 2 748 | 2 786 | 2 813 | 2 852 |
|
|
|
|
|
|
|
2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 2 510 | 2 543 | 2 543 | 2 595 | 2 620 | 2 657 |
|
|
|
|
|
|
|
2:8 Göteborgs universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 1 895 | 1 942 | 1 942 | 1 968 | 1 987 | 2 015 |
|
|
|
|
|
|
|
2:9 Stockholms universitet: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 2 220 | 2 092 | 2 092 | 2 114 | 2 126 | 2 156 |
|
|
|
|
|
|
|
2:10 Stockholms universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 1 940 | 1 978 | 1 978 | 2 006 | 2 025 | 2 053 |
|
|
|
|
|
|
|
2:11 Umeå universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 1 785 | 1 695 | 1 743 | 1 729 | 1 746 | 1 770 |
|
|
|
|
|
|
|
2:12 Umeå universitet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 1 336 | 1 350 | 1 350 | 1 368 | 1 381 | 1 401 |
|
|
|
|
|
|
|
2:13 Linköpings universitet: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 1 949 | 1 895 | 1 980 | 1 937 | 1 946 | 1 973 |
|
|
|
|
|
|
|
2:14 Linköpings universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 1 160 | 1 200 | 1 200 | 1 216 | 1 228 | 1 245 |
|
|
|
|
|
|
|
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 876 | 860 | 892 | 899 | 908 | 920 |
|
|
|
|
|
|
|
2:16 Karolinska institutet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 1 903 | 1 973 | 1 973 | 2 001 | 2 020 | 2 048 |
|
|
|
|
|
|
|
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: |
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
nivå | 1 489 | 1 450 | 1 450 | 1 479 | 1 491 | 1 512 |
|
|
|
|
|
|
|
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå | 2 123 | 2 207 | 2 207 | 2 238 | 2 259 | 2 285 |
|
|
|
|
|
|
|
2:19 Luleå tekniska universitet: |
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
nivå | 816 | 833 | 881 | 844 | 850 | 862 |
|
|
|
|
|
|
|
2:20 Luleå tekniska universitet: |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå | 513 | 530 | 530 | 538 | 543 | 550 |
|
|
|
|
|
|
|
2:21 Karlstads universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 819 | 824 | 824 | 835 | 838 | 849 |
|
|
|
|
|
|
|
2:22 Karlstads universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 309 | 312 | 312 | 316 | 319 | 323 |
|
|
|
|
|
|
|
2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 1 275 | 1 283 | 1 283 | 1 296 | 1 309 | 1 327 |
|
|
|
|
|
|
|
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 423 | 429 | 429 | 435 | 439 | 445 |
|
|
|
|
|
|
|
2:25 Örebro universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 962 | 966 | 966 | 989 | 999 | 1 012 |
|
|
|
|
|
|
|
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
2:26 Örebro universitet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 350 | 356 | 356 | 361 | 365 | 370 |
|
|
|
|
|
|
|
2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 672 | 672 | 672 | 679 | 681 | 690 |
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 311 | 312 | 312 | 316 | 319 | 323 |
|
|
|
|
|
|
|
2:29 Malmö universitet: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 1 189 | 1 148 | 1 185 | 1 162 | 1 165 | 1 181 |
|
|
|
|
|
|
|
2:30 Malmö universitet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 325 | 330 | 330 | 335 | 338 | 343 |
|
|
|
|
|
|
|
2:31 Mälardalens universitet: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 740 | 746 | 746 | 756 | 755 | 766 |
|
|
|
|
|
|
|
2:32 Mälardalens universitet: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 306 | 309 | 309 | 313 | 316 | 321 |
|
|
|
|
|
|
|
2:33 Blekinge tekniska högskola: |
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
nivå | 311 | 317 | 317 | 322 | 325 | 329 |
|
|
|
|
|
|
|
2:34 Blekinge tekniska högskola: |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå | 119 | 119 | 119 | 121 | 122 | 124 |
|
|
|
|
|
|
|
2:35 Stockholms konstnärliga högskola: |
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
nivå | 232 | 236 | 236 | 239 | 241 | 245 |
|
|
|
|
|
|
|
2:36 Stockholms konstnärliga högskola: |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå | 60 | 64 | 64 | 65 | 65 | 66 |
|
|
|
|
|
|
|
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: |
|
|
|
|
|
|
Utbildning på grundnivå och avancerad |
|
|
|
|
|
|
nivå | 132 | 131 | 131 | 133 | 133 | 135 |
|
|
|
|
|
|
|
2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: |
|
|
|
|
|
|
Forskning och utbildning på forskarnivå | 38 | 41 | 41 | 41 | 42 | 42 |
|
|
|
|
|
|
|
2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 606 | 612 | 612 | 620 | 625 | 634 |
|
|
|
|
|
|
|
2:40 Högskolan i Borås: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 115 | 120 | 120 | 121 | 122 | 124 |
|
|
|
|
|
|
|
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 518 | 514 | 514 | 519 | 524 | 531 |
|
|
|
|
|
|
|
2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 119 | 121 | 121 | 122 | 124 | 125 |
|
|
|
|
|
|
|
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 560 | 564 | 564 | 571 | 572 | 580 |
|
|
|
|
|
|
|
2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 126 | 128 | 128 | 130 | 131 | 133 |
|
|
|
|
|
|
|
2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 494 | 497 | 497 | 504 | 500 | 507 |
|
|
|
|
|
|
|
2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 112 | 115 | 115 | 117 | 118 | 120 |
|
|
|
|
|
|
|
2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 482 | 484 | 484 | 490 | 494 | 501 |
|
|
|
|
|
|
|
2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 108 | 108 | 108 | 110 | 111 | 112 |
|
|
|
|
|
|
|
2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 382 | 386 | 386 | 391 | 395 | 400 |
|
|
|
|
|
|
|
2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 72 | 74 | 74 | 75 | 76 | 77 |
|
|
|
|
|
|
|
2:51 Högskolan Väst: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 455 | 456 | 456 | 462 | 463 | 470 |
|
|
|
|
|
|
|
2:52 Högskolan Väst: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 102 | 104 | 104 | 106 | 107 | 108 |
|
|
|
|
|
|
|
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå |
|
|
|
|
|
|
och avancerad nivå | 195 | 197 | 197 | 199 | 201 | 204 |
|
|
|
|
|
|
|
2:54 Konstfack: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 24 | 26 | 26 | 26 | 27 | 27 |
2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning |
|
|
|
|
|
|
på grundnivå och avancerad nivå | 76 | 77 | 77 | 78 | 79 | 80 |
|
|
|
|
|
|
|
2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 14 | 16 | 16 | 16 | 16 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
2:57 Kungl. Musikhögskolan i |
|
|
|
|
|
|
Stockholm: Utbildning på grundnivå och |
|
|
|
|
|
|
avancerad nivå | 161 | 157 | 160 | 159 | 160 | 163 |
|
|
|
|
|
|
|
2:58 Kungl. Musikhögskolan i |
|
|
|
|
|
|
Stockholm: Forskning och utbildning på |
|
|
|
|
|
|
forskarnivå | 24 | 26 | 26 | 26 | 27 | 27 |
|
|
|
|
|
|
|
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 505 | 509 | 509 | 516 | 521 | 528 |
|
|
|
|
|
|
|
2:60 Södertörns högskola: Forskning |
|
|
|
|
|
|
och utbildning på forskarnivå | 136 | 141 | 141 | 143 | 144 | 146 |
|
|
|
|
|
|
|
2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på |
|
|
|
|
|
|
grundnivå och avancerad nivå | 47 | 48 | 48 | 48 | 49 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
2:62 Försvarshögskolan: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
utbildning på forskarnivå | 53 | 57 | 57 | 57 | 58 | 59 |
|
|
|
|
|
|
|
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på |
|
|
|
|
|
|
högskoleområdet | 4 233 | 4 430 | 4 375 | 4 512 | 4 563 | 4 630 |
|
|
|
|
|
|
|
2:64 Särskilda utgifter inom universitet |
|
|
|
|
|
|
och högskolor | 812 | 948 | 931 | 810 | 781 | 781 |
|
|
|
|
|
|
|
2:65 Särskilda medel till universitet och |
|
|
|
|
|
|
högskolor | 739 | 1 063 | 1 053 | 1 023 | 1 033 | 1 020 |
|
|
|
|
|
|
|
2:66 Ersättningar för klinisk utbildning |
|
|
|
|
|
|
och forskning | 2 984 | 3 039 | 3 012 | 3 152 | 3 183 | 3 227 |
|
|
|
|
|
|
|
2:67 Särskilda bidrag inom |
|
|
|
|
|
|
högskoleområdet | 81 | 51 | 50 | 51 | 48 | 48 |
|
|
|
|
|
|
|
Forskning | 11 166 | 11 075 | 11 110 | 11 193 | 11 201 | 11 195 |
|
|
|
|
|
|
|
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och |
|
|
|
|
|
|
forskningsinformation | 8 290 | 8 021 | 8 074 | 7 918 | 7 902 | 7 916 |
|
|
|
|
|
|
|
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till |
|
|
|
|
|
|
internationella organisationer | 508 | 472 | 453 | 510 | 510 | 510 |
|
|
|
|
|
|
|
3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning | 221 | 213 | 211 | 216 | 218 | 221 |
|
|
|
|
|
|
|
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet | 1 304 | 1 444 | 1 431 | 1 518 | 1 539 | 1 540 |
|
|
|
|
|
|
|
3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning | 54 | 69 | 62 | 85 | 80 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
3:6 Institutet för rymdfysik | 66 | 66 | 65 | 67 | 68 | 69 |
|
|
|
|
|
|
|
3:7 Kungl. biblioteket | 463 | 509 | 503 | 516 | 521 | 529 |
|
|
|
|
|
|
|
3:8 Polarforskningssekretariatet | 49 | 50 | 83 | 126 | 121 | 84 |
|
|
|
|
|
|
|
3:9 Sunet | 50 | 49 | 48 | 49 | 49 | 49 |
|
|
|
|
|
|
|
3:10 Överklagandenämnden för |
|
|
|
|
|
|
etikprövning | 5 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 |
|
|
|
|
|
|
|
3:11 Etikprövningsmyndigheten | 58 | 64 | 64 | 71 | 75 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
3:12 Nämnden för prövning av |
|
|
|
|
|
|
oredlighet i forskning | 12 | 16 | 16 | 16 | 16 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
3:13 Särskilda utgifter för |
|
|
|
|
|
|
forskningsändamål | 80 | 89 | 89 | 89 | 89 | 89 |
|
|
|
|
|
|
|
3:14 Gentekniknämnden | 4 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
|
|
|
|
|
|
|
Vissa gemensamma ändamål | 148 | 152 | 151 | 148 | 145 | 145 |
|
|
|
|
|
|
|
4:1 Internationella program | 80 | 82 | 81 | 82 | 82 | 82 |
|
|
|
|
|
|
|
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
4:2 Avgift till Unesco och ICCROM | 32 | 32 | 32 | 32 | 32 | 32 |
4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
4:4 Utvecklingsarbete inom områdena |
|
|
|
|
|
|
utbildning och forskning | 24 | 27 | 26 | 22 | 19 | 19 |
Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning |
|
|
|
|
|
|
och universitetsforskning | 101 957 | 107 126 | 105 464 | 106 947 | 106 509 | 106 516 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.3 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 106 937 | 106 937 | 106 937 |
Pris- och löneomräkning2 | 826 | 1 418 | 2 284 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -816 | -1 840 | -2 698 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra utgiftsområden |
| -6 | -7 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Ny utgiftsram | 106 947 | 106 509 | 106 516 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Tabell 2.4 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
| 2027 |
|
|
Transfereringar1 | 39 307 |
Verksamhetsutgifter2 | 67 292 |
Investeringar3 | 348 |
Summa utgiftsram | 106 947 |
|
|
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 och kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet (prop. 2011/12:1 utg.omr. 16 avsnitt 2.3, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98).
2.5Resultatindikatorer och andra bedömnings- grunder övergripande för hela utgiftsområdet
För att följa upp målet för utgiftsområdet används följande indikatorer där jämförelser görs med andra länder:
–andel barn i förskola jämfört med OECD-länder
–resultat i de internationella undersökningarna Pirls, Timss och Pisa
–likvärdighet i svensk skola utifrån de internationella undersökningarna
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
–befolkningens uppnådda utbildningsnivå
–vuxnas deltagande i utbildning
–andel unga som varken arbetar eller studerar
–utbildningsinriktning bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning
–sysselsättning efter avslutad utbildning.
En förutsättning för att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forsknings- nation är en väl fungerande och hållbar kompetensförsörjning samt investeringar i forskning och utveckling (FoU).
Utvecklingen av kompetensförsörjningen följs upp med de nedan angivna två indikatorerna. Jämfört med budgetpropositionen för 2026 har indikatorn som visar sambandet mellan andelen arbetslösa och andelen lediga jobb utgått eftersom Konjunkturinstitutet inte längre publicerar datan.
–förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad efter utbildningsnivå
–arbetsgivarens bedömning av kompetensförsörjningen och framtida kompetensförsörjning.
Utvecklingen av FoU följs upp med följande indikatorer:
–investeringar i FoU som andel av BNP
–forskningens vetenskapliga genomslag.
2.6Övergripande resultatredovisning för hela utgiftsområdet
Indikator: Andel barn i förskola
I Sverige är andelen barn i förskola stor redan från tre års ålder, 94 procent av treåringarna och 96 procent av fyraåringarna var inskrivna i förskolan 2023, se diagram 2.1. Andelen är högre än för OECD, där i genomsnitt 79 procent av alla treåringar och 90 procent av alla fyraåringar var inskrivna i förskolan 2023. Det finns däremot ingen större skillnad i andelen femåringar i förskola mellan Sverige och OECD-snittet. Jämfört med 2015 har andelen barn i förskolan ökat något i alla åldrar. Andelen i förskola bland pojkarna respektive flickorna är och har generellt varit jämn under hela mätperioden i samtliga åldersgrupper. Barn med svensk bakgrund är i högre utsträckning inskrivna i förskolan än barn med utländsk bakgrund (se utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet avsnitt 3.3.1).
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 2.1 Andel barn i förskola jämfört med OECD-länder
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Sverige | OECD |
|
|
|
| Sverige |
| OECD |
|
|
|
| Sverige | OECD | |||||||
| 3 år |
|
|
|
|
|
| 4 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 år | |||
|
|
| 2015 |
| 2016 |
| 2017 |
| 2018 |
| 2019 |
| 2020 |
| 2021 |
| 2022 |
|
| 2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
Källa: OECD.
Anm. I OECD-snittet för 5-åringarna ingår även den andel som har börjat grundskolan.
Indikator: Resultat i de internationella undersökningarna
Sverige deltar i flera olika internationella kunskapsmätningar som Pisa, Pirls och Timss vilka ger en god indikation på hur svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap står sig internationellt. Utvecklingen i studien Pisa visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse mellan 2018 och 2022. Flera andra OECD-länder har emellertid också försämrat sina resultat, och Sverige ligger fortsatt över genomsnitten för OECD i alla tre ämnesområdena. De svenska resultaten i matematik och läsförståelse har sjunkit till samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som Pisa 2018.
I december 2024 presenterades resultaten för den longitudinella studien Timss 2023. Resultaten visar att svenska elever i årskurs 4 och årskurs 8 har förbättrat sina resultat i matematik jämfört med Timss 2019. I naturvetenskap presterar de på samma nivå som tidigare. Resultaten bekräftar den positiva trend som påbörjades i Timss 2015.
År 2025 publicerades resultat från studien Timss 2023 Longitudinal Study. Elever som tidigare deltagit i Timss 2023 fick möjlighet att delta i en uppföljande studie. En ny kunskapsmätning gjordes när eleverna gått från årskurs fyra till årskurs fem och från årskurs åtta till årskurs nio. Syftet med studien var att undersöka hur elevernas kunskaper och attityder har utvecklats ett år efter Timss 2023 och hur nivån på elevernas kunskapsutveckling varierar mellan olika elevgrupper. Studien visar att alla elever i genomsnitt förbättrar sina resultat mellan årskurs fyra och årskurs fem i både matematik och naturvetenskap, men mellan årskurs åtta och årskurs nio är det endast de högpresterande eleverna som förbättrar sina resultat. Studien visar också att eleverna är mer negativt inställda till att lära sig naturvetenskap och matematik i årskurs fem jämfört med i årkurs fyra medan de är mer positiva i årskurs nio jämfört med i årskurs åtta. Elever med en positiv inställning har generellt en större kunskapsförbättring än elever med en negativ inställning.
Sveriges resultat låg 2025 på OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden. Vid föregående mätning 2022 presterade eleverna i Sverige över OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområdena, läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I september 2026 presenterades resultaten från Pisa 2025, som hade naturvetenskap som huvudämne.
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Sammantaget har elevernas resultat i läsförståelse och matematik försämrats jämfört med Pisa 2022. I naturvetenskap syns ingen signifikant nedgång jämfört med 2022, även om resultaten i naturvetenskap har sjunkit sett ur ett längre perspektiv.
När det gäller resultat i naturvetenskap når 26 procent av eleverna i Sverige inte upp till nivå 2, vilket är den nivå som OECD anser behövs för att man ska kunna delta aktivt i samhället. I läsförståelse är det 31 procent av eleverna som inte når upp till nivå 2, vilket är den basnivå som OECD anser vara grundläggande för fortsatt lärande. I Pisa 2022 var denna andel 24 procent. I matematik når 34 procent av eleverna inte upp till nivå 2, vilket enligt OECD är basnivån för matematiskt kunnande. I Pisa 2022 var motsvarande andel 27 procent.
Indikator: Likvärdighet i svensk skola utifrån de internationella undersökningarna
En likvärdig skola karaktäriseras av att alla elever, oavsett bakgrund eller vilken skola de går i, ges möjlighet och stöd att nå så långt som möjligt i sin egen kunskaps- utveckling. Timss 2023 visar på fortsatta resultatskillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund i både årskurs fyra och åtta. Skillnaden mellan olika elevgrupper framträder även i den longitudinella studien Timss 2023 Longitudinal Study. Elever som tidigare deltagit i Timss 2023 undersöktes i en uppföljande studie som mätte deras kunskapsutveckling under läsåret efter Timss 2023. Elevernas grad av hemresurser, vilket är Timss mått på socioekonomisk bakgrund, har stor betydelse för både elevens resultat på Timss och elevens kunskapsutveckling. Elever med låg socioekonomisk bakgrund uppvisar ingen kunskapsförändring alls mellan årskurs åtta och nio. Även om ytterligare bakgrundsvariabler inkluderas i analysen så kvarstår resultatet att elever med en hög grad av hemresurser förbättrar sina resultat mer än elever med en låg grad av hemresurser. Mellan årskurs åtta och nio förbättrar elever med medel eller hög grad av hemresurser sina genomsnittliga resultat både i matematik och i naturvetenskap. Mellan årskurs fyra och fem saknas samband mellan migrationsbakgrund och elevernas kunskapsförändring i matematik. I naturvetenskap uppvisar inrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar en större kunskapsförändring mellan årskurs fyra och fem än elever med minst en inrikesfödd förälder. Mellan årskurs åtta och nio har elever med minst en inrikesfödd förälder samt utrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar lika stor kunskapsförbättring i matematik. När analysen kontrollerar för fler bakgrundsvariabler minskar skillnaderna mellan elever med olika migrationsbakgrund.
Indikator: Befolkningens uppnådda utbildningsnivå
I såväl Sverige som i OECD-länderna har andelen högutbildade personer i befolkningen ökat över tid, se diagram 2.2. I Sverige hade 60 procent av kvinnorna och 44 procent av männen i åldrarna 25–64 år en eftergymnasial utbildning 2024. Motsvarande andelar i OECD-länderna var 46 procent av kvinnorna och 38 procent av männen. Kvinnor i Sverige har en högre utbildningsnivå än kvinnor i OECD i stort. Detsamma gäller för män, men i betydligt mindre utsträckning.
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 2.2 Uppnådd utbildningsnivå bland kvinnor och män 25–64 år i Sverige och genomsnittet för OECD
Procent
Kvinnor | Män |
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | ||||
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | ||||
|
|
|
|
|
| Eftergymnasial |
| Gymnasial |
| Förgymnasial |
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Anm.: Eftergymnasial utbildning avser minst 2 års eftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning avser minst 2 års gymnasiala studier eller 1 års eftergymnasial utbildning, förgymnasial utbildning avser grundskoleutbildning eller 1 års gymnasial utbildning.
Källa: OECD.
Utbildningsnivån bland personer i åldrarna 25–34 år är högre än utbildningsnivån i befolkningen i stort, diagram 2.3. Det gäller i något högre utsträckning bland kvinnor, både i Sverige och i OECD som helhet. Det är något fler unga i Sverige som har eftergymnasial utbildning än i OECD i stort, men skillnaderna är relativt små. I Sverige hade 64 procent av kvinnorna och 48 procent av männen i åldersspannet en eftergymnasial utbildning 2024. Motsvarande andel i OECD var 56 procent respektive 42 procent.
Diagram 2.3 Uppnådd utbildningsnivå bland unga kvinnor och män 25–34 år i Sverige och genomsnittet för OECD
Procent
Kvinnor | Män |
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE |
| OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | OECD SE | |||||
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | ||||||
|
|
|
|
|
| Eftergymnasial |
|
| Gymnasial |
|
| Förgymnasial |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
Anm.: Eftergymnasial utbildning avser minst 2 års eftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning avser minst 2 års gymnasiala studier eller 1 års eftergymnasial utbildning, förgymnasial utbildning avser grundskoleutbildning eller 1 års gymnasial utbildning.
Källa: OECD.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Indikator: Vuxnas deltagande i utbildning
En framstående utbildningsnation bör erbjuda god tillgång till utbildning för att stärka kompetensförsörjningen, underlätta livslångt lärande och ge möjlighet för individer att bredda sin kompetens för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. I Sverige är det fler som deltar i utbildning jämfört med genomsnittet i OECD, se diagram 2.4. Det gäller för både kvinnor och män. Kvinnor i alla åldersgrupper deltar i utbildning i högre utsträckning än män. Det gäller för både Sverige och OECD, men skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller deltagande i utbildning är större i Sverige än i OECD.
Diagram 2.4 Andel kvinnor och män i Sverige och OECD som deltar i någon form av utbildning
Procent
|
|
|
| Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
| OECD |
|
|
|
| ||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|
| Kvinnor 20–29 |
|
| Kvinnor 30–34 |
|
| Kvinnor 20–29 |
|
| Kvinnor 30–34 | ||||||||
|
| Kvinnor 35–39 |
|
| Kvinnor 40+ |
|
|
| Kvinnor 35–39 |
|
| Kvinnor 40+ |
| ||||||
|
| Män 20–29 |
|
|
| Män 30–34 |
|
|
| Män 20–29 |
|
|
| Män 30–34 |
| ||||
|
| Män 35–39 |
|
|
| Män 40+ |
|
|
| Män 35–39 |
|
|
| Män 40+ |
| ||||
Anm. Avser formell utbildning heltid och deltid på alla nivåer.
Källa: OECD.
Indikator: Andel unga som varken arbetar eller studerar
ISverige är andelen 20–24-åringar som varken arbetar eller studerar lägre än genom- snittet i OECD och så har det varit under hela den undersökta perioden, se diagram 2.5. Under 2024, det sista året i tidsserien, ökar skillnaden mellan könen i Sverige.
Förklaringen är att en ökad andel män varken arbetar eller studerar. För mer statistik om unga som varken arbetar eller studerar, se utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid avsnitt 14 Ungdomspolitik.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 2.5 Andel 20–24-åringar som varken arbetar eller studerar
Procent
30
25
20
15
10
5
0
2001 | 2003 | 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 | 2018 | 2020 | 2022 | 2024 | |||
|
| SE Kvinnor |
|
|
|
| SE Män |
| OECD Kvinnor |
| OECD Män |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
Källa: OECD.
Indikator: Utbildningsinriktning bland examinerade, kvinnor och män med eftergymnasial utbildning
I Sverige såväl som i OECD som helhet finns det stora skillnader mellan mäns och kvinnors val av utbildningsinriktning, se diagram 2.6. Av de examinerade männen i Sverige 2023 med minst en tvåårig eftergymnasial examen var den vanligaste inriktningen teknik och tillverkning (30 procent) följd av handel, juridik och administration (15 procent). Av de examinerade kvinnorna var det i stället vanligast med utbildning inom hälsa och välfärd (27 procent) och inom inriktningen utbildning (16 procent). I OECD i genomsnitt är det vanligare än i Sverige med en inriktning mot handel, juridik och administration.
Diagram 2.6 Andel med olika utbildningsinriktningar bland eftergymnasialt examinerade 2023
Procent
35
30
25
20
15
10
5
0
Utbildning | Konst och humaniora | Samhällsv. och journalistik |
| Handel, juridik och admin. | Naturv. och matematik | ICT-teknik | Teknik och tillverkning | Lant- och skogsbruk samt djursjukvård | Hälsa och välfärd | Tjänster | |||
|
| Kvinnor, Sverige |
| Kvinnor, OECD |
|
| Män, Sverige |
|
| Män, OECD |
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Anm.: Avser personer med minst 2 års eftergymnasial utbildning. En person kan ha flera examina, men räknas bara en gång. Inriktningen avser då den högsta examen.
Källa: OECD.
Indikator: Sysselsättning efter avslutad utbildning
I Sverige är andelen sysselsatta efter avslutad utbildning större än i Europeiska unionen (EU) i snitt. Det gäller både efter avslutad gymnasial utbildning, se diagram
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2.7, och efter avslutad eftergymnasial utbildning, se diagram 2.8. I jämförelse med 2024 har sysselsättningsgraden 2025 ökat för män i Sverige efter avslutad gymnasial utbildning, se diagram 2.7, och för kvinnor i Sverige efter avslutad eftergymnasial utbildning, se diagram 2.8.
Diagram 2.7 Andel kvinnor och män 15–34 år som är sysselsatta 1–3 år efter avslutad gymnasial utbildning
Procent
Anm.: Med gymnasial utbildning avses minst 2 års gymnasiala studier eller 1 års eftergymnasial utbildning. Från och med 2020 ingår enbart 27 länder i EU-genomsnittet.
Källa: Eurostat.
Diagram 2.8 Andel kvinnor och män 15–34 år som är sysselsatta 1–3 år efter avslutad eftergymnasial utbildning
Procent
Anm.: Med eftergymnasial utbildning avses minst 2 års eftergymnasial utbildning. Från och med 2020 ingår enbart
27länder i EU-genomsnittet. Källa: Eurostat.
Indikator: Förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad efter utbildningsnivå
Den matchade förvärvsgraden belyser hur pass väl arbetskraftens utbildningar stämmer överens med arbetsmarknadens utbildningskrav eller efterfrågan. En hög matchad förvärvsgrad innebär att en stor andel av alla med en viss utbildning också jobbar inom ett yrke eller en profession som matchar utbildningen. Av diagram 2.9 framgår att både kvinnor och män med minst tre års eftergymnasial utbildning i högre utsträckning jobbar inom ett yrke eller en profession som matchar deras utbildning än
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
kvinnor och män med en kortare utbildning. Detta förhållande har varit stabilt de senaste åren. Kvinnor med eftergymnasial utbildning har en högre matchad förvärvs- grad än män med en sådan utbildning, men kvinnor med en gymnasial utbildning har en lägre matchad förvärvsgrad än män med en sådan utbildning. Att den matchade förvärvsgraden är högre bland kvinnor än män med eftergymnasial utbildning kan bero på att det är fler kvinnor än män som arbetar i legitimationsyrken. Inrikes födda har generellt en högre matchad förvärvsgrad än utrikes födda, 57,4 procent respektive 38,7 procent 2024. Skillnaderna är större mellan inrikes födda och utrikes födda som har en eftergymnasial utbildning än bland dem som har en gymnasial utbildning.
Diagram 2.9 Andelen utbildade som förvärvsarbetar och andel som förvärvsarbetar inom yrke/profession som matchar utbildningen efter utbildningsnivå
Procent
100
90 |
| Förvärvsgrad | Matchad förvärvsgrad |
| |||
|
80
70
60
50
40
30
20
10
0
m k m k m k m k m k m k m k m k
2021 2022 2023 2024 | 2021 2022 2023 2024 |
m k m k m k m k m k m k m k m k 2021 2022 2023 2024 2021 2022 2023 2024
Förgymnasial utb. | Gymnasial utb. | Eftergymn. utb. < 3 år Eftergymn. utb. > 3 år |
Anm. Tidsseriebrott, fr.o.m. 2022 används en ny källa, BAS, för anställda.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Indikator: Arbetsgivarens bedömning av kompetensförsörjningen och framtida kompetensförsörjning
Målet för utgiftsområdet förutsätter en välfungerande och hållbar kompetens- försörjning. Detta innebär bl.a. att den arbetsföra befolkningens utbildning och kompetens svarar mot arbetsgivarnas behov på arbetsmarknaden. Denna indikator ger en bild av vilka kompetenser det råder brist på.
Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Lediga jobb och rekryteringsbehov visar att svenska arbetsgivare totalt saknade omkring 61 000 personer i olika yrken 2025. Det är en minskning jämfört med 2024, då bristen uppgick till ca 70 000 personer. Nedgången speglar en allmän avmattning på arbetsmarknaden.
Bristen på arbetskraft var ungefär lika stor i yrken som kräver gymnasial utbildning som i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Inom yrken på gymnasial nivå saknades ca 27 000 personer, medan bristen inom eftergymnasialt utbildade yrken uppgick till nästan 30 000 personer. Större brister noterades bland yrken med fördjupad högskolekompetens samt inom service, omsorg, bygg och tillverkning.
På yrkesnivå var bristen särskilt tydlig inom it, vård, skola och teknik, bl.a. för systemutvecklare, lärare, undersköterskor, ingenjörer och olika byggyrken. Inom vården rapporterades fortsatt stor efterfrågan på läkare och sjuksköterskor, särskilt med specialistutbildning.
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Indikator: Investeringar i FoU som andel av BNP
Finansiering av FoU som andel av BNP avspeglar graden av att vara ett forsknings- och innovationsland och en kunskapsnation. Sverige har länge haft en hög FoU- intensitet. Sveriges FoU-investeringar uppgick 2025 till 3,5 procent av BNP, vilket gör Sverige till ett av världens främsta länder när det gäller investeringar i FoU, se vidare diagram 6.1 i avsnitt 6.3.1.
Indikator: Forskningens vetenskapliga genomslag
Andel högciterade vetenskapliga artiklar visar på vetenskapligt genomslag internationellt för svensk forskning. Världsgenomsnittet ligger på 10 procent och Sverige låg 2022–2024 på 10,7 procent. Det är en minskning sedan 2012–2014 men fortfarande över världsgenomsnittet, se vidare avsnitt 6.3.2.
EU-samarbete och internationell verksamhet
Inom utgiftsområdet bedrivs EU-samarbete och en omfattande internationell verksamhet. Genom dialog och erfarenhetsutbyte skapas bättre förutsättningar för att möta gemensamma utmaningar. Det internationella samarbetet inom utgiftsområdet sker framför allt inom Bolognaprocessen, OECD, Nordiska ministerrådet, Unesco och Europarådet.
EU-samarbetet inom utbildningsområdet utgår ifrån ett samarbetsramverk som antogs 2021, Ett strategiskt ramverk för europeiskt samarbete inom utbildning för ett europeiskt utbildningsområde 2021–2030. Programmet Erasmus+ bidrar till att uppfylla målen i ramverket bl.a. genom att främja livslångt lärande av hög kvalitet och därigenom stärka de färdigheter och kompetenser som individer behöver genom livet, såväl privat som i samhälls- och arbetslivet.
Sedan den 1 januari 2021 genomförs EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa (2021–2027), som har sin grund i Lissabonfördragets artikel 179. Programmet är av stor betydelse för svenska universitet och högskolor, näringsliv, institut, offentliga verksamheter och andra aktörer. Det stärker Sveriges konkurrenskraft, främjar excellens och internationalisering samt bidrar till att lösa stora samhällsutmaningar. Horisont Europa utgör samtidigt en avgörande hävstång för att ligga i framkant, utveckla innovativa lösningar och skapa positiv förändring i en snabbrörlig värld, där samarbete och partnerskap är centrala drivkrafter.
Inom ramen för Nordiska ministerrådet och specifikt Ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) styrs arbetet på en övergripande nivå av ländernas gemensamma vision Vår vision 2030, som slår fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Arbetet styrs också av ett samarbetsprogram med fem delmål och påföljande nedbrutna arbetsplaner. Arbetet följs regelbundet upp inom Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning.
Genom svenskt deltagande i OECD:s internationella storskaliga studier, såsom Pisa och PIAAC, kan regeringen följa kunskapsutvecklingen över tid bland svenska 15- åringar och den vuxna befolkningen. Analyser av datamaterialet från internationella storskaliga studier och OECD:s insamling av utbildningsstatistik från medlems- länderna bidrar till en större förståelse av vilken politik som leder till ett framgångsrikt utbildningssystem. Vägledande för OECD:s verksamhet inom utbildningsområdet är bl.a. den ministerdeklaration som antogs 2022 med likvärdighet, hållbar utveckling och livslångt lärande som några av fokusområdena.
Sedan den 1 januari 2026 tar Sveriges engagemang i Unesco sin utgångspunkt i Instruktion för Regeringskansliets, utrikesrepresentationens och Svenska
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Unescorådets samarbete med Unesco (U2025/02232). Tre prioriterade tematiska områden lyfts fram: rätten till utbildning, rätten till yttrandefrihet samt ett fritt och dynamiskt kulturliv. Vid Unescos generalkonferens 2025 valdes ny generaldirektör och arbetsprogram för 2026–2029 beslutades.
Inom ramen för Europarådets verksamhet bidrar Sverige till att säkerställa rätten till utbildning av god kvalitet för alla.
2.7Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder för lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet
Utbildningsutskottet har framhållit att det är angeläget att få en samlad redovisning av skolans personalsituation (bet. 2014/15:UbU1). Följande indikatorer används för att mäta lärar- och förskollärarsituationen.
Indikatorer för personalens utbildning och behörighet
–andel av personalen/lärarna som har pedagogisk högskoleexamen inom skolväsendet
–andel lärare och förskollärare med legitimation och behörighet i skolväsendet.
Indikatorer för lärar- och förskollärarutbildning
–söktryck till yrkesexamensprogrammen
–antal nybörjarstudenter på yrkesexamensprogrammen
–antal examinerade från yrkesexamensprogrammen.
Indikatorer för lärar- och förskollärarförsörjning
–framtida examinationsbehov samt beräknad examination av lärare och förskollärare
–rekryteringserfarenheter bland arbetsgivare inom pedagogik.
2.8Resultatredovisning för lärar- och förskollärarsituationen i skolväsendet
Redovisningen har kortats ner genom att uppgifter om annan pedagogisk personal och personalens könsfördelning har utgått för att i stället ge plats åt ett nytt avsnitt som redovisar det viktigaste från alla verksamhetsformer i utgiftsområde 16, Sammanfattning av övriga avsnitt i utgiftsområde 16.
Personalens utbildning och behörighet
I avsnittet Personalens utbildning och behörighet redovisas personalens utbildning och behörighet i de olika skolformerna som ingår i skolväsendet inklusive fritids- hemmet samt behörigheten för ett urval av ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. När det gäller komvux så redovisas komvux som anpassad utbildning, komvux i svenska för invandrare (sfi) och övriga komvuxutbildningar var för sig.
Indikator: Andel av personalen/lärarna som har pedagogisk högskoleexamen inom skolväsendet
Tabell 2.5 visar andelen anställda som har en pedagogisk högskoleexamen. Andelen varierar i skolväsendet. Den största andelen lärare med en pedagogisk examen återfinns inom komvux som anpassad utbildning och sfi, anpassad grundskola,
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
specialskola och grundskola. Minst andel anställda med en pedagogisk examen finns inom förskola och fritidshem. Andelen med en pedagogisk examen har ökat något i flera verksamhetsformer 2025 jämfört med 2024. Andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen är i allmänhet större bland kvinnor än bland män.
Tabell 2.5 Andelen anställda (omräknat till heltidstjänster) med en pedagogisk högskoleexamen
Procent
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskola | 45 | 44 | 42 | 42 | 42 | 42 | 43 | 42 | 42 | 43 | 42 | 44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass | 83 | 82 | 79 | 77 | 76 | 75 | 77 | 77 | 77 | 77 | 79 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundskola | 86 | 85 | 82 | 81 | 81 | 81 | 82 | 82 | 83 | 84 | 86 | 87 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anpassad grundskola | 88 | 88 | 85 | 84 | 83 | 83 | 83 | 84 | 84 | 85 | 85 | 86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialskola | 82 | 83 | 83 | 76 | 78 | 81 | 82 | 86 | 84 | 84 | 88 | 90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sameskola | 51 | 64 | 62 | 73 | 73 | 68 | 76 | 72 | 79 | 80 | 75 | 75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fritidshem | 51 | 47 | 42 | 39 | 37 | 37 | 37 | 36 | 35 | 35 | 37 | 37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasieskola | 79 | 80 | 79 | 78 | 79 | 80 | 80 | 81 | 82 | 83 | 83 | 83 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anpassad gymnasieskola | 84 | 84 | 84 | 83 | 81 | 81 | 81 | 80 | 81 | 82 | 82 | 83 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux1 | 84 | 84 | 85 | 83 | 81 | 83 | 81 | 80 | 80 | 81 | 82 | 81 |
Sfi | 76 | 73 | 71 | 71 | 72 | 76 | 80 | 81 | 83 | 84 | 87 | 88 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux som anpassad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildning2 | 90 | 90 | 88 | 89 | 89 | 90 | 90 | 89 | 89 | 89 | 92 | 93 |
Anm.: Från och med 2014 samlas uppgifter om personal i förskolan in på individnivå från Statistiska centralbyråns utbildningsregister. Tidigare ansvarade kommunerna för att lämna uppgifter och uppgifterna lämnades på gruppnivå.
1Avser komvux på grundläggande och gymnasial nivå.
2Avser komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Källa: Statens skolverk.
Indikator: Andel lärare och förskollärare med legitimation och behörighet i skolväsendet
I tabell 2.6 visas andelen lärare och förskollärare med legitimation och behörighet för de skolformer, stadier och ämnen som de undervisar i. När det gäller förskolan visas den andel av personalen som arbetar med barn och som är förskollärare med legi- timation och behörighet. Tabellen visar att det finns stora skillnader inom skol- väsendet. Andelen lärare och förskollärare med legitimation och behörighet är störst i förskoleklassen, där 87 procent av alla lärare och förskollärare hade legitimation och behörighet för undervisning hösten 2025. Andelen lärare med legitimation och behörighet är minst i anpassade grundskolan, där endast 14 procent av alla lärare hade legitimation och behörighet. Det krävs som huvudregel dels en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen, dels en speciallärarexamen för att vara behörig att bedriva undervisning i anpassade grundskolan. Andelen lärare med legitimation och behörighet har ökat i de flesta verksamhetsformer 2025 jämfört med 2024.
Det finns stora skillnader mellan kommuner och regioner i andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet. I grundskolan varierade andelen 2025 mellan kommunerna från 45 till 94 procent. I förskolan varierade andelen med en förskollärarlegitimation mellan kommunerna från 20 procent till 79 procent.
Tabell 2.6 Andelen lärare och förskollärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet
Procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Förskola | 41 | 40 | 40 | 40 | 41 | 41 | 41 | 41 | 43 | 45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass |
| 84 | 85 | 84 | 86 | 86 | 86 | 87 | 86 | 87 |
Grundskola | 71 | 71 | 71 | 70 | 71 | 71 | 71 | 72 | 73 | 74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Anpassad grundskola | 21 | 20 | 18 | 17 | 16 | 14 | 12 | 12 | 14 | 14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialskola | 36 | 30 | 33 | 34 | 37 | 39 | 43 | 44 | 43 | 47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasieskola | 80 | 77 | 79 | 80 | 81 | 82 | 82 | 83 | 82 | 82 |
Anpassad gymnasieskola | 20 | 21 | 19 | 18 | 19 | 19 | 17 | 16 | 16 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux grundläggande nivå1 | 78 | 76 | 74 | 76 | 78 | 78 | 79 | 80 | 81 | 84 |
Komvux gymnasial nivå1 | 80 | 77 | 75 | 75 | 75 | 75 | 75 | 74 | 75 | 76 |
Sfi | 37 | 37 | 41 | 45 | 51 | 53 | 55 | 57 | 60 | 62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux som anpassad utbildning2 | 32 | 38 | 39 | 37 | 37 | 35 | 34 | 33 | 36 | 34 |
Anm.: Könsuppdelad statistik publiceras inte. Lärare som är anställda på skolenheter utan krav på legitimation är exkluderade.
1Uppgifterna för komvux på grundläggande och gymnasial nivå är exklusive lärare hos extern utbildningsanordnare.
2Omfattar komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.
Källa: Statens skolverk.
I tabell 2.7 sammanfattas andelen legitimerade och behöriga lärare för ett urval av ämnen. Det finns skillnader i andelen legitimerade och behöriga lärare mellan olika ämnen. Bland ämnena i urvalet är andelen lärare med legitimation och behörighet generellt störst i svenska, medan den är minst i svenska som andraspråk. Andelen legitimerade och behöriga lärare har ökat över tid i de flesta ämnen. Det gäller dock inte lärare i svenska som andraspråk i årskurs 1–3 och 4–6 samt lärare i fysik i årskurs 7–9. Även inom komvux på gymnasial nivå är andelen legitimerade och behöriga lärare mindre i svenska som andraspråk. Inom komvux på grundläggande nivå är andelen behöriga och legitimerade lärare överlag högre än på den gymnasiala nivån.
Tabell 2.7 Andel legitimerade och behöriga lärare (omräknat till heltidstjänster) i ett urval av ämnen
Procent
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Grundskolan, årskurs 1–3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska | 87 | 89 | 89 | 90 | 90 | 92 | 92 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska som andraspråk | 68 | 66 | 63 | 63 | 61 | 61 | 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska | 51 | 52 | 53 | 56 | 57 | 59 | 61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik | 85 | 87 | 87 | 88 | 89 | 90 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fysik | 68 | 69 | 70 | 71 | 72 | 74 | 75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Historia | 62 | 64 | 65 | 65 | 66 | 68 | 70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundskolan, årskurs 4–6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska | 77 | 79 | 79 | 79 | 80 | 81 | 82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska som andraspråk | 37 | 37 | 35 | 34 | 33 | 34 | 34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska | 64 | 66 | 66 | 66 | 66 | 68 | 70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik | 76 | 78 | 78 | 79 | 80 | 82 | 83 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fysik | 66 | 66 | 66 | 67 | 66 | 67 | 68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Historia | 66 | 66 | 65 | 65 | 65 | 65 | 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundskolan, årskurs 7–9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska | 75 | 77 | 77 | 76 | 76 | 78 | 78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska som andraspråk | 49 | 51 | 52 | 52 | 55 | 59 | 59 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska | 72 | 74 | 76 | 76 | 78 | 79 | 80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik | 72 | 72 | 72 | 70 | 72 | 73 | 74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fysik | 60 | 58 | 55 | 53 | 52 | 52 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Historia | 80 | 80 | 79 | 79 | 80 | 80 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasieskolan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska | 88 | 89 | 90 | 89 | 91 | 90 | 90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Svenska som andraspråk | 52 | 54 | 55 | 55 | 57 | 49 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Engelska | 84 | 86 | 88 | 88 | 89 | 88 | 89 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik | 78 | 80 | 80 | 80 | 82 | 79 | 79 |
Fysik | 82 | 82 | 84 | 85 | 87 | 85 | 85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Historia | 90 | 90 | 91 | 91 | 91 | 90 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Könsuppdelad statistik publiceras inte.
Källa: Statens skolverk.
Personaltäthet i skolväsendet
Tabell 2.8 visar personaltätheten inom skolväsendet. Mellan 2024 och 2025 ökade personaltätheten i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet medan den bibehölls i förskolan, gymnasieskolan och specialskolan. I anpassade grundskolan, sameskolan och anpassade gymnasieskolan minskade personaltätheten något.
Tabell 2.8 Personaltäthet/lärartäthet i skolväsendet
Antalet barn/elever per helårsarbetande
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Förskola | 5,3 | 5,2 | 5,1 | 5,1 | 5,1 | 5,2 | 5,1 | 5,1 | 5,1 | 5,1 | 5,1 | 5,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskoleklass | 16,5 | 16,4 | 16,6 | 14,7 | 14,6 | 14,3 | 14,5 | 14,4 | 14,2 | 14,0 | 14,2 | 14,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundskola | 12,1 | 12,2 | 12,0 | 12,1 | 12,1 | 12,2 | 12,2 | 12,2 | 12,0 | 12,0 | 12,0 | 11,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anpassad grundskola | 3,9 | 3,9 | 3,8 | 3,9 | 3,9 | 4,1 | 4,2 | 4,3 | 4,2 | 4,2 | 4.3 | 4,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialskola | 3,2 | 3,3 | 3,4 | 3,0 | 3,3 | 3,2 | 3,1 | 3,2 | 3,2 | 2,9 | 3,3 | 3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sameskola | 5,6 | 6,2 | 5,8 | 5,3 | 5,3 | 5,7 | 6,0 | 6,1 | 6,2 | 6,2 | 6,0 | 7,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fritidshem | 21,8 | 21,9 | 21,7 | 20,9 | 20,5 | 20,7 | 20,4 | 20,6 | 20,6 | 21,3 | 21,6 | 21,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasieskola | 11,9 | 11,9 | 11,9 | 11,7 | 11,9 | 12,1 | 12,2 | 12,3 | 12,2 | 12,3 | 12,5 | 12,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anpassad gymnasieskola | 3,9 | 3,7 | 3,6 | 3,7 | 3,7 | 3,8 | 4,0 | 3,9 | 3,9 | 3,9 | 3,9 | 4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux1 | 17,5 | 16,5 | 15,5 | 14,0 | 13,5 | 14,7 | 13,6 | 11,1 | 9,9 | 9,4 | .. | .. |
Sfi | 26,1 | 24,1 | 22,2 | 22,5 | 22,2 | 24,6 | 23,9 | 22,6 | 22,4 | 23,1 | .. | .. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komvux som anpassad utbildning2 | 16,2 | 15,5 | 15,0 | 13,5 | 14,3 | 13,7 | 13,7 | 14,6 | 14 | 14,3 | .. | .. |
1Avser komvux på grundläggande och gymnasial nivå.
2Avser komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.
Anm.: För förskolan, förskoleklassen och fritidshemmen redovisas personaltäthet. För övriga skolformer redovisas lärartäthet. Från och med 2024/25 publiceras inte uppgifter om lärartäthet för komvux, sfi och komvux som anpassad utbildning.
Källa: Statens skolverk.
Lärar- och förskollärarutbildning
Indikator: Söktryck till yrkesexamensprogrammen
Antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningarna har minskat kraftigt de senaste åren. Höstterminen 2025 uppgick antalet till drygt 15 800 vilket är det lägsta antalet behöriga förstahandssökande sedan 2013 och en minskning med drygt 1 900 jämfört med höstterminen 2024. Andelen män bland de förstahandssökande var 25 procent, en andel som varit relativt konstant sedan 2014.
Höstterminen 2025 antogs närmare 13 500 personer till någon av lärarutbildningarna, vilket är ca 800 färre än föregående hösttermin. Männen utgjorde ca 25 procent av de antagna.
I diagram 2.10 redovisas utvecklingen av antalet behöriga förstahandssökande, antalet antagna och söktrycket till de fyra lärarprogrammen som leder till förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Antalet behöriga förstahandssökande till förskollärarutbildningen har minskat stadigt sedan 2014 och
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
antalet antagna har minskat sedan 2020. Antalet behöriga förstahandssökande till grundlärarutbildningen har minskat sedan 2021 medan antalet antagna har varit relativt stabilt sedan höstterminen 2015, runt 4 000, men med ett något lägre antal antagna höstterminen 2025, drygt 3 700. Antalet behöriga förstahandssökande till ämneslärarutbildningen och yrkeslärarutbildningen har varit relativt stabilt de senaste höstterminerna medan antalet antagna har ökat.
Antalen sökande och antagna till speciallärarutbildningen minskade något höstterminen 2025 jämfört med 2024 men antalen var de näst högsta under perioden sedan 2011. Antalet antagna till speciallärarutbildningen var det högsta under perioden, men antalet behöriga förstahandssökande minskade höstterminen 2025 jämfört med föregående hösttermin.
Diagram 2.10 Antal behöriga förstahandssökande, antagna och söktryck till de fyra lärarprogrammen, höstterminerna
| Förskollärarexamen |
|
|
|
|
| Grundlärarexamen |
| ||||||||
Antal sökande/antagna |
|
|
|
| Söktryck | Antal sökande/antagna |
|
|
| Söktryck | ||||||
7 000 |
|
|
|
|
|
| 2,2 | 7 000 |
|
|
|
|
|
|
| 2,2 |
6 000 |
|
|
|
|
|
| 2,0 | 6 000 |
|
|
|
|
|
|
| 2,0 |
|
|
|
|
|
| 1,8 |
|
|
|
|
|
|
| 1,8 | ||
5 000 |
|
|
|
|
|
| 1,6 | 5 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,6 |
4 000 |
|
|
|
|
|
| 1,4 | 4 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,4 |
|
|
|
|
|
| 1,2 |
|
|
|
|
|
|
| 1,2 | ||
3 000 |
|
|
|
|
|
| 1,0 | 3 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,0 |
2 000 |
|
|
|
|
|
| 0,8 | 2 000 |
|
|
|
|
|
|
| 0,8 |
|
|
|
|
|
| 0,6 |
|
|
|
|
|
|
| 0,6 | ||
1 000 |
|
|
|
|
|
| 0,4 | 1 000 |
|
|
|
|
|
|
| 0,4 |
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
0 |
|
|
|
|
|
| 0,0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0,0 |
11 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
| 11 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
|
| Behöriga förstahandssökande |
|
|
| Behöriga förstahandssökande | ||||||||||
|
| Antagna |
|
|
|
|
|
|
| Antagna |
|
|
|
| ||
|
| Söktryck |
|
|
|
|
|
|
| Söktryck |
|
|
|
| ||
|
| Ämneslärarexamen |
|
|
|
| Yrkeslärarexamen |
| ||||||||
Antal sökande/antagna |
|
|
| Söktryck | Antal sökande/antagna |
|
|
| Söktryck | |||||||
7 000 |
|
|
|
|
|
| 2,2 7 000 |
|
|
|
|
|
|
| 2,2 | |
6 000 |
|
|
|
|
|
| 2,0 | 6 000 |
|
|
|
|
|
|
| 2,0 |
|
|
|
|
|
| 1,8 |
|
|
|
|
|
|
| 1,8 | ||
5 000 |
|
|
|
|
|
| 1,6 5 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,6 | |
4 000 |
|
|
|
|
|
| 1,4 | 4 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,4 |
|
|
|
|
|
| 1,2 |
|
|
|
|
|
|
| 1,2 | ||
3 000 |
|
|
|
|
|
| 1,0 3 000 |
|
|
|
|
|
|
| 1,0 | |
|
|
|
|
|
|
| 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0,8 |
2 000 |
|
|
|
|
|
| 0,6 2 000 |
|
|
|
|
|
|
| 0,6 | |
1 000 |
|
|
|
|
|
| 0,4 | 1 000 |
|
|
|
|
|
|
| 0,4 |
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0,2 |
0 |
|
|
|
|
|
| 0,0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
| 0,0 |
11 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
| 11 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
|
| Behöriga förstahandssökande |
|
|
| Behöriga förstahandssökande | ||||||||||
|
| Antagna |
|
|
|
|
|
|
| Antagna |
|
|
|
| ||
|
| Söktryck |
|
|
|
|
|
|
| Söktryck |
|
|
|
| ||
Anm.: Söktryck definieras som antal behöriga förstahandssökande per antagen.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Indikator: Antal nybörjarstudenter på yrkesexamensprogrammen
I diagram 2.11 redovisas antalet nybörjare på vissa program läsåren 2011/12–2024/25, dvs. de som har blivit antagna och också påbörjat utbildningen. Totalt sett var det ca 13 800 programnybörjare på lärar- och förskollärarutbildningarna läsåret 2024/25, vilket var en ökning med drygt 700 personer jämfört med föregående läsår. Jämfört med föregående läsår har antalet programnybörjare ökat på ämneslärarutbildningen, grundlärarutbildningen, speciallärarutbildningen och specialpedagogutbildningen. Av nybörjarna på lärarutbildningarna var cirka 25 procent män. Mest ojämn var
34
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
könsfördelningen bland nybörjare på förskollärarutbildningen med 94 procent kvinnor och 6 procent män. Jämnast könsfördelning var det bland nybörjarna på ämneslärarutbildningen där 41 procent var män och 59 procent var kvinnor.
Diagram 2.11 Antal programnybörjare per yrkesexamensprogram
Antal yrkesexamensprogram | Totalt antal programnybörjare |
Anm.: På sekundäraxeln visas totalt antal programnybörjare på yrkesexamensprogram inom pedagogik och lärarutbildning (förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen, folkhögskol- lärarexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen samt ospecificerad lärarexamen).
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Indikator: Antal examinerade från yrkesexamensprogrammen
Diagram 2.12 visar antalet lärar- och förskollärarexamina som utfärdats
läsåren 1993/94–2024/25. Antalet examinerade har de senaste sex läsåren varit runt 11 000. Läsåret 2024/25 examinerades 10 900 lärare och förskollärare, vilket är ca 950 färre än föregående läsår. Antalet examina var som högst 2010/11 med närmare
13 200 examina. Att så många examinerades då har att göra med det krav på legitimation för lärare och förskollärare som infördes 2011.
Diagram 2.12 Antal lärar- och förskollärarexamina
Antal yrkesexamina
Anm.: Avser lärarutbildning för förskola och fritidsverksamhet, lärarutbildning för grundskolans lägre åldrar, ämneslärarutbildning, lärarutbildning i praktiskt/estetiskt ämne, pedagogik och lärarutbildning samt övrig/ospecificerad utbildning (här ingår speciallärar- och specialpedagogutbildning).
Källa: Statistiska centralbyrån.
Diagram 2.13 visar antalet examinerade för vissa examina. Läsåret 2024/25 minskade antalet examinerade förskollärare med 460 jämfört med föregående läsår. Antalet
35
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
examinerade grundlärare minskade med 100, antalet ämneslärare med 220 och antalet yrkeslärare med 170. Antalet examinerade speciallärare och specialpedagoger uppgick 2024/25 till 700 respektive 660. Jämfört med föregående läsår är det en minskning med ca 30 examinerade speciallärare och en ökning med ca 40 examinerade specialpedagoger. Könsfördelningen bland de examinerade är mer ojämn än bland lärarutbildningarnas nybörjarstudenter eftersom genomströmningen är större bland kvinnor än bland män (se följande avsnitt Genomströmning på yrkesexamens- programmen). Av de examinerade 2024/25 var 78 procent kvinnor och 22 procent män.
Diagram 2.13 Antal examina för typ av yrkesexamen
Antal examina
Anm.: Ämneslärarexamen avser ämneslärarexamen mot gymnasieskolan och grundskolan 7–9. Den innehåller även lärarexamen mot ämneslärare (den tidigare lärarutbildningen). Grundlärarexamen avser både grundlärarexamen mot f−3, 4–6 och fritidshem. Den innehåller även lärarexamen för grundskolans lägre åldrar (den tidigare lärarutbildningen).
Källa: Statistiska centralbyrån.
Genomströmning på yrkesexamensprogrammen
Diagram 2.14 visar genomströmningen för nybörjare på förskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen, yrkeslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen. Genom- strömningen mäts genom examen senast tre år efter nominell studietid. Med nominell studietid menas normalstudietiden för den som studerar på heltid. Det finns uppgifter om genomströmning för åtta årgångar nybörjare på utbildningar till förskollärar- examen och grundlärarexamen medan det ännu bara finns uppgifter om genom- strömning för sex årgångar nybörjare på utbildningar till ämneslärarexamen. Genom- strömningen har ökat för nybörjare på utbildningar till grundlärarexamen, yrkeslärar- examen och ämneslärarexamen men ökningen tycks de senaste åren ha avstannat. För nybörjare på utbildningar till förskollärarexamen har genomströmningen de senaste åren minskat. Det är bland nybörjare på utbildningar till förskollärarexamen och yrkeslärarexamen som genomströmningen är högst, medan nybörjare på utbildningar till ämneslärarexamen har lägst genomströmning. Genomströmningen för den som läser den kompletterande pedagogisk utbildningen (KPU), en kortare utbildning för dem som redan fullgjort ämnesstudierna och som leder till ämneslärarexamen, är relativt hög. Universitetskanslersämbetet har uppskattat att drygt två av tre tar en ämneslärarexamen inom fem år. KPU-studenterna utgjorde 12 procent av nybörjarna läsåret 2012/13. De senaste åren har andelen legat runt 25 procent. En relativt hög andel av studenterna från KPU är behöriga att undervisa inom ämnen där det rådet brist på lärare t.ex. teknik och flera naturvetenskapliga ämnen.
Genomströmningen har över tid ökat bland nybörjare på utbildningar till speciallärarexamen och specialpedagogexamen. Bland nybörjare på dessa utbildningar
36
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2011/12 var genomströmningen mindre än 70 procent. De senaste fem nybörjarkohorterna har haft en genomströmning på runt 75 procent. Kvinnor har en högre genomströmning än män. Det gäller för alla lärarutbildningarna.
Diagram 2.14 Programnybörjare olika år som tagit examen inom nominell studietid plus tre år
Procent
Anm.: Nominell studietid för programmet anges inom parentes. Kortare lärarutbildningar (t.ex. KPU) med en omfattning mindre än eller lika med 150 hp är exkluderade för förskollärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexamen.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Lärar- och förskollärarförsörjning
Statens skolverk har haft i uppdrag att i samarbete med Universitetskanslersämbetet ta fram återkommande prognoser över skolväsendets behov av lärare och förskollärare (U2016/02335). Uppdraget redovisades första gången i december 2017, därefter i december 2019 och i december 2021. Den senaste prognosen, Lärarprognos 2024, publicerades i januari 2025 och visar en prognos för perioden 2024–2038. Skolverket har enligt förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk ett fortsatt ansvar för att göra prognoser över skolans och förskolans behov av legitimerade och behöriga lärare och förskollärare.
Indikator: Framtida examinationsbehov samt beräknad examination av lärare och förskollärare
Enligt Skolverkets senaste prognos 2024 kommer det att finnas en brist på totalt 10 600 behöriga lärare och förskollärare 2038, vilket är en mindre brist än vad som uppskattats i tidigare prognoser. För en mer detaljerad beskrivning se budgetpropositionen för 2026.
Indikator: Rekryteringserfarenheter bland arbetsgivare inom pedagogik
SCB:s undersökning Lediga jobb och rekryteringsbehov visar att det är fler arbetsgivare 2025 än 2024 som alltid eller oftast lyckats rekrytera lärare med rätt kvalifikationer. Svårast tycks det vara att rekrytera ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen och fritidspedagoger med rätt kvalifikationer.
37
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Tabell 2.9 Rekryteringserfarenheter bland arbetsgivare inom pedagogik
Procent
Har alltid eller oftast lyckats rekrytera med rätt kvalifikationer
| 2024 | 2025 |
Fritidspedagoger, Grundlärare fritidshem | 51 | 68 |
Förskollärare | 79 | 89 |
Grundlärare åk F–3 | 95 | 97 |
Grundlärare åk 4–6 | 93 | 89 |
Ämneslärare i engelska | 89 | 89 |
Ämneslärare i matematik | 70 | 86 |
Ämneslärare i moderna språk | 65 | 81 |
Ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen | 70 | 63 |
Ämneslärare i samhällsvetenskapliga ämnen | 92 | 92 |
Ämneslärare i svenska | 90 | 97 |
Anm.: Andelen avser andelen av samtliga arbetsställen som har rekryterat eller försökt att rekrytera.
Källa: Statistiska centralbyrån.
38
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
3 Barn- och ungdomsutbildning
3.1Mål för området
Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
3.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
De indikatorer som redovisas nedan bedöms vara centrala för att mäta måluppfyllelse och resultat. Redovisningen av resultat inom utgiftsområdet är uppdelad på verksam- heter. Inom varje avsnitt redovisas i förekommande fall indikatorer och övriga resultat. All individbaserad statistik redovisas uppdelat på kön om de uppgifterna är tillgängliga. I bedömningen vägs det även in resultat från rapporter och undersök- ningar från t.ex. Statens skolverk.
Förskolan och fritidshemmet:
–Deltagande i förskola. Andelen barn i åldern 3–5 år som är inskrivna i förskola.
–Deltagande i fritidshem. Andelen barn i åldern 6–12 år som är inskrivna i fritids- hem.
Grundskolan:
–Resultat på nationella prov i grundskolan.
–Andelen elever som uppnått betygskriterierna i samtliga grundskolans ämnen i årskurs 9.
–Andelen elever i årskurs 9 som uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkes- program.
–Resultat i internationella studier i grundskolan som Pisa, Timss och Pirls i de fall någon ny studie presenterats sedan föregående års budgetproposition.
Specialskolan och sameskolan:
–Genomsnittligt meritvärde i årskurs 10 i specialskolan och andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.
–Resultat på nationella prov i årskurs 6 i sameskolan och andelen elever som upp- nått minst betyget E i alla ämnen.
39
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Gymnasieskolan:
–Resultat på nationella prov.
–Genomsnittlig betygspoäng.
–Andel elever som slutfört utbildningen inom tre år.
–Andel elever som uppnått kraven för grundläggande behörighet till högskole- utbildning inom tre år.
Samtliga skolformer inom skolväsendet inklusive fritidshemmet:
–Lärarbehörighet och personalens utbildning. Denna indikator redovisas i avsnitt 2.7.
3.3Resultatredovisning
I avsnittet Barn- och ungdomsutbildning används följande definitioner när det gäller barns och elevers bakgrund:
–Med svensk bakgrund avses barn och elever födda i Sverige med minst en inrikes född förälder.
–Med utländsk bakgrund avses utrikes födda barn och elever eller inrikes födda barn och elever med två utrikes födda föräldrar.
–Med nyinvandrad avses enbart folkbokförda barn och elever som är utrikes födda, som har högst en inrikes född förälder, och som har invandrat till Sverige under de senaste fyra åren.
–Med okänd bakgrund avses barn och elever som saknar personnummer i de register som används vid insamlingen. En anledning till att personnummer saknas kan vara att barnet eller eleven inte är folkbokförd i Sverige. Bland barn och elever med okänd bakgrund finns bl.a. de som nyligen kommit till Sverige genom anhöriginvandring eller som söker asyl. Även barn och elever som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning finns i gruppen liksom barn och elever med skyddade personuppgifter.
3.3.1Förskolan
Indikator: Deltagande i förskola
År 2025 var andelen inskrivna barn i åldern 3–5 år 95,1 procent (se diagram 3.1). Andelen inskrivna flickor och pojkar var ungefär lika stor, 95,0 respektive
95,2 procent.
40
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 3.1 Andelen barn i åldern 3–5 år inskrivna i förskolan
Procent
100,0
99,0
98,0
97,0
96,0
95,0
94,0
93,0
92,0
91,0
90,0
Totalt | Flickor |
| Pojkar |
|
Anm.: Från och med 2025 exkluderas barn i förskolan med okänd bakgrund från beräkningen av andelen inskrivna barn i förskolan. Anledningen är att barn med okänd bakgrund saknar personnummer och därför inte finns registrerade i befolkningen. Att ha med dem i beräkningen medför en liten överskattning av andelen inskrivna barn. Det nya sättet att beräkna andelen inskrivna barn i förskolan är därför mer korrekt. Eftersom antalet barn i förskolan med okänd bakgrund är litet skiljer sig den nya beräkningen av andelen inskrivna barn dock endast marginellt åt från den gamla, med några tiondelars procentenheter på riksnivå.
Källa: Statens skolverk.
Sett till hela målgruppen för förskolan var 86,0 procent av landets alla barn i åldersgruppen 1–5 år inskrivna i förskolan 2025. Med undantag för marginella minskningar några enstaka år har andelen inskrivna barn i alla åldersgrupper generellt sett ökat under den senaste tioårsperioden.
Över lag är barn med svensk bakgrund i högre utsträckning inskrivna i förskolan än barn med utländsk bakgrund. Under 2025 var 87,5 procent av barnen med svensk bakgrund i åldersgruppen 1–5 år inskrivna i förskolan, vilket är i nivå med föregående år. För barn med utländsk bakgrund i denna åldersgrupp var 81,5 procent inskrivna i förskolan 2025, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Det fanns ingen större skillnad mellan flickor och pojkar 2025 (se vidare utg.omr. 13 avsnitt 3.3.1 och 6.3.1).
Barn och barngrupper
Hösten 2025 var drygt 468 000 barn inskrivna i förskolan, varav 48,6 procent var flickor och 51,4 procent var pojkar, vilket följer könsfördelningen i befolkningen för barn i förskoleålder. Drygt hälften av alla inskrivna barn i förskolan var 1–3 år.
Av alla barn i förskolan 2025 gick 22,7 procent i en fristående förskola, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.
Hösten 2025 var ungefär 12 300 nyinvandrade barn (ca 6 100 flickor och ca
6 200 pojkar) och ca 2 600 barn med okänd bakgrund inskrivna i förskolan, vilka tillsammans motsvarar ungefär 3,2 procent av de inskrivna barnen i förskolan.
När det gäller barngruppernas storlek (antal inskrivna barn per barngrupp) gick det i genomsnitt 15,3 barn per grupp 2025 (15,6 i förskolor med kommunal huvudman och 14,1 i förskolor med enskild huvudman), vilket är i nivå med föregående år.
41
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
3.3.2Annan pedagogisk verksamhet
Barn i pedagogisk omsorg
I takt med att en allt större andel barn går i förskolan har andelen barn i pedagogisk omsorg minskat. Andelen av alla barn i åldern 1–5 år som var inskrivna i pedagogisk omsorg var 0,8 procent 2025. Andelen har stadigt minskat under flera år. Fem år tidigare, 2020, uppgick andelen till 1,4 procent. Antalet barn i åldern 1–12 år som hösten 2025 var inskrivna i pedagogisk omsorg var drygt 4 800, att jämföra med drygt 9 700 barn år 2020. Det fanns ingen större skillnad mellan andelen flickor och pojkar som var inskrivna i pedagogisk omsorg 2025.
Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet
Hösten 2025 fanns det totalt 539 öppna förskolor i landet. Antalet öppna förskolor har under den senaste tioårsperioden som lägst varit 485 enheter. Öppna förskolor erbjöds i 237 kommuner 2025, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Hösten 2025 fanns det 566 öppna fritidsverksamheter för 10–12-åringar i landet. Antalet har minskat med 18 verksamheter sedan föregående år. Under den senaste tioårsperioden har antalet öppna fritidsverksamheter legat på i genomsnitt 565.
Kommuner som erbjuder omsorg under kvällar, nätter och helger
Hösten 2025 var drygt 4 600 barn i åldern 1–12 år inskrivna i omsorg under obekväm arbetstid, dvs. vardagar klockan 19–06 och på helger. Det motsvarar ca 0,5 procent av alla barn i åldersgruppen som var inskrivna i fritidshem, förskola eller pedagogisk omsorg. Under den senaste tioårsperioden har antalet inskrivna i omsorg under obekväm arbetstid varierat mellan ca 3 800 och 5 800 barn. Andelen inskrivna, av alla barn som var inskrivna i fritidshem, förskola eller pedagogisk omsorg, har i stort varit densamma under perioden, ca 0,4–0,6 procent.
Hösten 2025 erbjöd 153 kommuner omsorg under obekväm arbetstid, vilket är 2 färre än föregående år.
3.3.3Förskoleklassen
Läsåret 2025/26 gick det 115 542 elever i förskoleklass. Nästan samtliga, 99 procent, var elever som fyllde sex år under 2025. Av eleverna var 49 procent flickor och
51 procent pojkar, vilket följer könsfördelningen i befolkningen för barn i förskoleklassålder. Av dessa gick 12,5 procent i en verksamhet med enskild huvudman, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.
3.3.4Grundskolan
Elevantalet i grundskolan har minskat marginellt och uppgick läsåret 2025/26 till
1 094 926 elever, vilket var en minskning med 0,9 procent jämfört med föregående läsår. Uppgiften är inklusive elever i sameskola och internationella skolenheter. I diagram 3.2 visas elevutveckling i grundskolan mellan läsåren 2015/16 och 2024/25.
42
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 3.2 Elevutveckling i grundskolan
Antal elever, tusental
1200
1000
800
600
400
200
0 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 2025/26
Kommunala skolor | Fristående skolor |
| Alla elever |
|
Anm.: Kategorin Alla elever är inklusive elever i sameskola och internationella skolenheter.
Källa: Statens skolverk
Av alla elever i grundskolan läsåret 2025/26 var andelen flickor 48,8 procent och andelen pojkar 51,2 procent, vilket följer könsfördelningen för barn i grundskoleålder. I kommunala skolor var 48,6 procent flickor och 51,4 procent pojkar och i fristående skolor var 50,0 procent flickor och 50,0 procent pojkar. Föregående läsår var det marginellt fler flickor än pojkar som gick i en fristående grundskola. Andelen elever som gick i fristående grundskolor var 16,4 procent läsåret 2025/26. Uppgifterna för fristående grundskolor är exklusive elever i sameskola och internationella skolenheter.
Läsåret 2025/26 hade 73 procent av eleverna i grundskolan svensk bakgrund och 27 procent utländsk bakgrund, vilket var i nivå med föregående läsår.
Antalet nyinvandrade elever i grundskolan uppgick läsåret 2025/26 till 26 751
(51,6 procent pojkar och 48,4 procent flickor), vilket motsvarar 2,5 procent av det totala antalet grundskoleelever. Motsvarande antal och andel elever med okänd bak- grund uppgick till 6 824 eller drygt 0,6 procent. Av de nyinvandrade eleverna gick
88 procent i kommunala skolenheter läsåret 2025/26. Även 88 procent av elever med okänd bakgrund gick i kommunala skolenheter läsåret 2025/26.
Läsåret 2025/26 fanns det 3 813 kommunala skolenheter och 795 skolenheter med enskild huvudman inom grundskolan.
Läsåret 2025/26 gick ca 1 120 elever en riksrekryterande spetsutbildning i grund- skolan, vilket är en ökning med 138 elever jämfört med läsåret 2024/25. Av dessa läste den största andelen, knappt 75 procent, en spetsutbildning inom områdena matematik, biologi, fysik och kemi.
En kommun eller en enskild huvudman får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet, t.ex. inom grundskolan eller anpassade grundskolan, till att avse elever som är i behov av särskilt stöd. Sådana skolenheter kallas för resursskolor. Att redovisa information och resultat från resursskolor som är tillförlitliga över tid innebär svårigheter. Det beror bl.a. på att det i vissa fall saknas, eller förekommer felaktigt inrapporterade, uppgifter om resursskolor i skolenhetsregistret. För skolenheter som både är en resursskola och en grundskola går det inte heller att skilja ut hur många elever som går på själva resursskolan.
Läsåret 2025/26 fanns det 140 skolenheter som enbart var resursskolor, varav 85 var kommunala och 55 enskilda. Vid dessa resursskolor uppgick elevantalet till 4 173, av
43
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
vilka 67 procent var pojkar och 33 procent var flickor. (Källa: Specialbearbetning av Statens skolverk)
Indikator: Resultat på nationella prov i grundskolan
Nationella prov genomförs i vissa ämnen i grundskolans årskurs 3, 6 och 9, special- skolans årskurs 4, 7 och 10 samt i sameskolans årskurs 3 och 6. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurserna 3 och 4 där syftet är att stödja bedömningen av elevernas kunskaper.
Provresultaten ger inte en heltäckande bild av elevernas kunskaper i ett ämne eftersom alla delar av kursplanen inte prövas, men bidrar med underlag för en analys av i vilken utsträckning målen för utbildningen nås. Vid betygssättningen ska dock resultaten på nationella prov särskilt beaktas. Att urvalet av kunskapsområden som prövas kan variera mellan åren är en faktor som påverkar resultatens jämförbarhet över tid, varför de resultat som redovisas endast avser 2025.
De nationella proven i årskurs 3 består av flera kortare delprov där resultaten bedöms utifrån om eleverna uppnått eller inte uppnått kravnivån på respektive delprov. Proven är inte konstruerade för en sammanvägning till ett samlat provresultat, dvs. att eleven ska ha klarat ett visst antal delprov eller poäng för att anses ha klarat provet.
Som indikator på måluppfyllelse i årskurs 6 respektive 9 används andelen elever, uppdelat på flickor och pojkar, som har uppnått godkända provbetyg (A–E) på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. För att få ett provbetyg i de olika ämnena måste eleven ha deltagit i alla delprov i ämnet. De redovisade provresultaten avser därmed elever som har deltagit i samtliga delprov.
I majoriteten av de redovisade provresultaten har flickor bättre resultat än pojkar. Vidare har bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och i vilken årskurs utrikes födda elever har påbörjat sin skolgång i Sverige betydelse för resultaten. Generellt har elever vars föräldrar har kortare utbildning sämre resultat på nationella prov än elever vars föräldrar har en längre utbildning. Elever som har invandrat vid eller efter ordinarie ålder för start i grundskolan (sju års ålder) har generellt sämre resultat än elever som har invandrat vid en tidigare ålder.
Årskurs 3
I svenska varierade andelen elever som uppnått kravnivån i de olika delproven läsåret 2024/25 mellan 88 och 98 procent. För de elever som följde kursplanen i svenska som andraspråk var andelen lägre och uppgick till mellan 68 och 92 procent. I båda ämnena var andelen elever som hade uppnått kravnivån störst i delprovet som prövar muntlig förmåga. I svenska hade minst andel elever uppnått kravnivån i delprovet om stavning och interpunktion, medan det i svenska som andraspråk var minst andel elever som uppnått kravnivån i delprovet om läsning av faktatext. I båda ämnena hade flickor i högre grad än pojkar uppnått kravnivån i de olika delproven.
I matematik varierade andelen elever som uppnått kravnivån i de olika delproven mellan 82 och 95 procent. Andelen var störst i delprovet om muntlig kommunikation. Minst andel var det i delprovet om skriftliga räknemetoder – addition och subtraktion. Pojkar hade i högre grad uppnått kravnivån i sex av åtta delprov.
Årskurs 6
Resultaten från de nationella proven i årskurs 6 i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska redovisas i diagram 3.3.
44
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 3.3 Andel elever som fått minst provbetyget E i nationella prov i årskurs 6 våren 2025
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Svenska | Svenska som |
| Matematik |
| Engelska | ||
|
|
| andraspråk |
|
|
|
|
|
| Total |
|
| Flickor |
| Pojkar |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| |||
Källa: Statens skolverk.
I svenska hade 93 procent av eleverna uppnått godkända provbetyg våren 2025. Motsvarande andel var 74 procent i svenska som andraspråk, 86 procent i matematik och 96 procent i engelska.
I ämnena svenska och svenska som andraspråk var det en större andel flickor än pojkar som hade uppnått godkända provbetyg. I ämnena matematik och engelska var det en större andel pojkar än flickor som hade uppnått godkända provbetyg.
Årskurs 9
Resultaten från de nationella proven i årskurs 9 i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska redovisas i diagram 3.4.
Diagram 3.4 Andel elever som fått minst provbetyg E i nationella prov i årskurs 9 våren 2025
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Svenska | Svenska som |
| Matematik |
| Engelska | ||
|
|
| andraspråk |
|
|
|
|
|
| Total |
|
| Flickor |
| Pojkar |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
| |||
Källa: Statens skolverk.
Andelen elever i årskurs 9 som våren 2025 hade uppnått godkända provbetyg i svenska var 94 procent och 74 procent i svenska som andraspråk. Motsvarande andel var 84 procent i matematik och 98 procent i engelska. I ämnena svenska och svenska som andraspråk var det en större andel flickor än pojkar som hade uppnått godkända provbetyg. I ämnet matematik var det en större andel pojkar som hade uppnått
45
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
godkänt provbetyg och i ämnet engelska var andelen pojkar något större än andelen flickor.
Elever vars föräldrar har kortare utbildning hade generellt sämre resultat på nationella prov än elever vars föräldrar har en längre utbildning. Exempelvis varierade resultaten på proven i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för årskurs 9 beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Tidpunkten för start i svensk grundskola för utrikes födda elever påverkar också. Resultaten på proven i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för elever i årskurs 9 var exempelvis generellt lägre för de elever som hade invandrat vid eller efter ordinarie ålder för start i grundskolan (sju års ålder) i jämförelse med de elever som hade invandrat vid en tidigare ålder.
Elevernas kunskapsutveckling i årskurs 6 och årskurs 9
I målet för verksamhetsområdet ingår att utbildningen ska främja elevernas utveckling och lärande. Den indikator som används för att följa denna del av målet när det gäller grundskolan är andelen elever som fått minst betyget E i samtliga ämnen i slutbetyget i årskurs 9. Måluppfyllelsen har följts under många år för elever som avslutat årskurs 9. Den har även följts i årskurs 6 från läsåret 2012/13 när betyg i denna årskurs infördes i grundskolan.
En faktor att ta hänsyn till när det gäller betygsutvecklingen som indikator är att det finns konstaterade brister i likvärdigheten vid bedömning och betygssättning (Skol- verkets rapport 475, 2019 och Skolinspektionens rapport 2024:2).
Årskurs 6 – andelen elever som fått minst betyget E i samtliga ämnen
Andelen elever i årskurs 6 som fått minst betyget E i samtliga ämnen som de har läst uppgick våren 2025 till 70,4 procent, vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2024, då andelen var 69,7 procent. I diagram 3.5 visas andelen elever i årskurs 6 som uppnått godkända betyg i alla ämnen. Det ska dock noteras att antalet betygsatta ämnen har ökat över tid. Detta beror delvis på att den timplan som infördes hösten 2018 slog fast att alla elever i årskurs 4–6 ska erbjudas undervisning i moderna språk. Andelen elever som efter ämnesövergripande undervisning i de natur- och samhällsorienterande ämnena har fått ett sammanfattande blockbetyg har även minskat över tid. Detta påverkar jämförbarheten av resultaten över tid.
Flickor hade i högre utsträckning än pojkar godkända betyg i samtliga ämnen våren 2025: 72,6 procent jämfört med 68,2 procent. Andelen flickor som uppnått godkända betyg i samtliga ämnen ökade med 0,4 procentenheter medan motsvarande andel pojkar ökade med 0,8 procentenheter jämfört med våren 2024. Sedan betyg infördes i årskurs 6 läsåret 2012/13 har skillnaden mellan andelen flickor och andelen pojkar som uppnått godkända betyg i alla ämnen legat mellan ca 4 och 7 procentenheter.
46
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 3.5 Andel elever i årskurs 6 som uppnått godkända betyg i alla ämnen
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25
Totalt | Flickor |
| Pojkar |
|
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Andelen elever som uppnått betygskriterierna i samtliga grundskolans ämnen i årskurs 9
I diagram 3.6 visas andelen elever i årskurs 9 som fått ett godkänt betyg i alla ämnen.
Diagram 3.6 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått godkända betyg i alla ämnen
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25
Totalt | Flickor |
| Pojkar |
|
Källa: Statens skolverk.
Under de senaste fem läsåren har mellan 72 och 76 procent av eleverna avslutat årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen. Andelen elever som vårterminen 2025 fick minst betyget E i alla ämnen i årskurs 9 uppgick till 71,9 procent, vilket är samma andel som 2024. För elever med svensk bakgrund hade 76,3 procent avslutat årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen, för elever med utländsk bakgrund var siffran
60,3 procent. Våren 2025 uppnådde 72,8 procent av flickorna och 71,0 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen, vilket kan jämföras med 78,1 respektive
74,1 våren 2021. Det innebär att andelen flickor med godkända betyg har minskat mer än andelen pojkar med godkända betyg sedan våren 2021.
Det finns skillnader i måluppfyllelse mellan de olika ämnena. De ämnen där störst andel av eleverna har uppnått ett godkänt betyg är moderna språk läst som skolans val följt av modersmål samt slöjd och bild. De ämnen där lägst andel elever har uppnått ett godkänt betyg är svenska som andraspråk och matematik. Det är bara i ämnena
47
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
idrott och hälsa samt matematik som högre andel pojkar än flickor har uppnått godkänt betyg.
Indikator: Andelen elever i årskurs 9 som uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram
I gymnasieskolan finns nationella program som är yrkesprogram eller högskole- förberedande program. För att bli behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs att eleverna har ett godkänt betyg i minst åtta ämnen från grundskolan och för högskoleförberedande program krävs ett godkänt betyg i minst tolv ämnen. För yrkesprogram krävs minst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i ytterligare fem ämnen, som inte är reglerade. För högskoleförberedande program krävs minst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i ytterligare nio ämnen. Vilka ämnen det rör sig om varierar beroende på program, dock inte för det estetiska programmet där det inte är reglerat vilka de nio ämnena är. Som indikator används andelen behöriga elever till yrkesprogram, eftersom eleverna därmed är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Diagram 3.7 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram
Procent
100,0
90,0
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25
Totalt | Flickor |
| Pojkar |
|
Källa: Statens skolverk.
I diagram 3.7 visas behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram läsåren 2015/16– 2024/25. Våren 2025 var totalt 84,1 procent av eleverna som gick ut grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, 84,4 procent av flickorna och
83,8 procent av pojkarna. Skillnaden mellan könen har aldrig varit så liten. Andelen behöriga elever har ökat med 0,4 procentenheter sedan våren 2024. Nästan
19 700 elever saknade behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan efter vårterminen 2025. Elever som saknar behörighet till gymnasieskolan kan i stället gå på ett introduktionsprogram (se vidare under avsnitt 3.3.9).
Behörighet uppdelat på elevernas bakgrund
Genomgående för kunskapsresultaten är att de bakgrundsfaktorer som har störst betydelse för elevernas behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan är hur länge eleverna har gått i svensk skola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exempelvis är de elever som har minst en förälder med en eftergymnasial utbildning i större utsträckning behöriga till ett nationellt program än de elever vars båda föräldrar högst har en gymnasieutbildning. Vidare är t.ex. elever som har invandrat till Sverige före sju års ålder i större utsträckning behöriga jämfört med elever som har färre år i svensk grundskola (se vidare utg.omr. 13 avsnitt 3.3.1 och avsnitt 6.3.1).
48
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
I tabell 3.1 redovisas andelen elever som efter att ha avslutat årskurs 9 är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, uppdelat efter svensk och utländsk bakgrund. Av tabellen framgår att skillnaderna mellan grupperna är stora.
Tabell 3.1 Andelen elever med slutbetyg som efter årskurs 9 var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram uppdelat efter elevernas bakgrund
Procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Svensk bakgrund1 | 92 | 91 | 91 | 90 | 91 | 91 | 90 | 89 | 88 | 88 |
Utländsk bakgrund, född i Sverige2 | 87 | 84 | 86 | 83 | 85 | 86 | 84 | 84 | 82 | 82 |
Invandrat före ordinarie ålder för start i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grundskolant3 | 89 | 85 | 85 | 84 | 85 | 85 | 84 | 84 | 81 | 82 |
Invandrat under åk 1–54 | 74 | 69 | 67 | 66 | 68 | 68 | 67 | 68 | 68 | 69 |
Nyinvandrat (åk 6–9)5 | 30 | 28 | 30 | 29 | 32 | 34 | 32 | 34 | 35 | 36 |
1Elevgrupperna är olika stora och varierar mellan åren. I gruppen ingår ca 90 600 elever våren 2025.
2Elevgrupperna är olika stora och varierar mellan åren. I gruppen ingår ca 15 300 elever våren 2025.
3Elevgrupperna är olika stora och varierar mellan åren. I gruppen ingår ca 7 100 elever våren 2025.
4Elevgrupperna är olika stora och varierar mellan åren. I gruppen ingår ca 7 600 elever våren 2025.
5Elevgrupperna är olika stora och varierar mellan åren. I gruppen ingår ca 2 600 elever våren 2025. Källa: Statens skolverk.
Elevernas förutsättningar att uppfylla behörighetskraven påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Detta förhållande gäller oavsett om eleven är född i Sverige eller har invandrat före respektive efter ordinarie ålder för start i grundskolan (sju års ålder). Störst skillnad sett till föräldrarnas utbildningsnivå är det bland elever som har börjat i svensk grundskola efter sju års ålder.
Diagram 3.8 Andel elever som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram uppdelat efter elevernas bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå vårterminen 2025
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 93 |
|
|
|
| 88 |
|
|
| 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
90 | 76 |
| 74 |
|
|
|
|
| 83 |
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
80 |
|
|
|
|
| 74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 61 |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 49 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 27 |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Svensk bakgrund | Utländsk | Invandrat före | Invandrat under åk Nyinvandrad (åk | |||||
|
|
| bakgrund, född i | skolstart |
|
| 1–5 | 6–9) |
|
|
| Sverige |
|
|
|
|
|
|
| Förgymnasial eller gymnasial utb. |
|
| Eftergymnasial utb. |
| ||
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||
Anm.: Elevgrupperna blir olika stora när flera kategorier kombineras. Våren 2025 var antalet elever med föräldrar som har högst förgymnasial eller gymnasial utbildning 26 534 för kategorin född i Sverige, inrikes födda föräldrar, 7 007 för född i Sverige, utrikes födda föräldrar, 3 083 för invandrat före ordinarie ålder för start i grundskolan, 4 318 för invandrat under åk 1–5 och 930 för nyinvandrad åk 6–9. För elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är motsvarande antal 64 020, 8 244, 3 413, 2 781 och 1 141. I dessa siffror och i diagrammet ingår inte de elever där uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå saknas.
Källa: Statens skolverk.
Flickor var i högre grad än pojkar behöriga till gymnasieskolans nationella program våren 2025. I gruppen elever med svensk bakgrund var dock behörigheten, för första gången sedan den nuvarande betygsskalan infördes, något högre bland pojkar än bland
49
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
flickor. I denna grupp var 87,8 procent av pojkarna respektive 87,3 procent av flickorna behöriga till gymnasieskolan. För elever med utländsk bakgrund var behörigheten fortfarande högre bland flickor. Andelen behöriga uppgick till
73,5 procent bland pojkar med utländsk bakgrund och 77,0 procent bland flickor med utländsk bakgrund. Med avseende på elever med olika lång tid i svensk skola var skillnaden i behörighet som störst mellan pojkar och flickor som invandrat under årskurs 6–9 (se diagram 3.8).
Indikator: Resultat i internationella studier i grundskolan
Den internationella studien Programme for International Student Assessment (Pisa) undersöker 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år, framöver vart fjärde år, och är konstruerad för att ge nationellt representativa data som kan jämföras mellan länder och över tid. Resultaten presenteras både som medelvärden (utifrån poäng) på en kontinuerlig skala och som prestationsnivåer, där nivåerna motsvarar olika intervall på samma skala. I september 2026 presenterades resultaten för Pisa 2025, som hade naturvetenskap som huvudområde. Totalt deltog 91 länder och regioner, däribland samtliga 38 OECD- länder. I Sverige deltog ett representativt urval av 6 688 elever.
Sveriges resultat ligger 2025 på OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden. Vid föregående mätning 2022 presterade eleverna i Sverige över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. Sammantaget har elevernas resultat i läsförståelse och matematik i Pisa 2025 försämrats jämfört med Pisa 2022. I naturvetenskap syns ingen signifikant nedgång jämfört med 2022, även om resultaten i naturvetenskap har sjunkit sett ur ett längre tidsperspektiv.
När det gäller resultaten i naturvetenskap når 26 procent av eleverna i Sverige inte upp till nivå 2, vilket är den nivå som enligt OECD behövs för att man ska kunna delta aktivt i samhället. Även i OECD som helhet är det 2025 i genomsnitt 26 procent som inte når upp till nivå 2. I Pisa 2022 var denna andel i Sverige 24 procent. Andelen elever i Sverige i Pisa 2025 som däremot når upp till nivå 5 är 9 procent. Elever på nivå 5 och högre har fördjupade och avancerade kunskaper om både naturvetenskapliga fenomen och hur naturvetenskap fungerar. Genomsnittet för denna nivå i OECD är 7 procent.
I läsförståelse är det 31 procent av eleverna som inte når upp till nivå 2, vilket enligt OECD är en basnivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. I Pisa 2022 var denna andel 24 procent. I OECD som helhet är motsvarande andel 31 procent 2025. I Sverige är andelen elever med mycket god läsförmåga, nivå 5 och högre, 8 procent. I Pisa 2022 var motsvarande andel 10 procent. OECD- genomsnittet 2025 för nivå 5 och högre är 6 procent.
I matematik når 34 procent av eleverna inte upp till nivå 2, vilket enligt OECD är en basnivå för matematiskt kunnande. I Pisa 2022 var andelen 27 procent. I OECD som helhet är andelen 25 procent 2025. Andelen elever i Sverige som har ett mer avancerat matematiskt kunnande i Pisa 2025, nivå 5 och högre, uppgår till 8 procent. OECD- genomsnittet 2025 är 8 procent.
Mellan 2022 och 2025 ses ingen signifikant ökning av skillnader i resultat mellan flickor och pojkar i Sverige för de tre ämnesområdena. När det gäller naturvetenskap presterar flickor i genomsnitt 12 poäng bättre än pojkar i Sverige. I OECD presterar flickor och pojkar i genomsnitt på samma nivå i ämnesområdet. I läsförståelse presterar flickor i genomsnitt på en högre nivå än pojkar, både i Sverige och i genomsnitt i OECD. I Sverige är resultatskillnaden mellan flickor och pojkar
41 poäng, vilket är högre än OECD-genomsnittet som är 30 poäng till flickornas
50
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
fördel. I matematik finns ingen skillnad i genomsnittligt resultat mellan flickor och pojkar i Sverige. För OECD presterar pojkar i genomsnitt bättre än flickor i matematik.
Skillnaderna i resultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stora i alla tre ämnesområden i Pisa 2025. Samtidigt är resultaten för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund sämre i alla tre ämnesområden jämfört med 2022. En stor andel elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når inte upp till vad som av OECD definieras som en grundläggande nivå. I naturvetenskap är det 38 procent, i läsförståelse 45 procent och i matematik 49 procent. Motsvarande andelar för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är 13, 17 respektive 19 procent. Resultatskillnaden i Sverige är på samma nivå som OECD-genomsnittet i naturvetenskap och matematik, men är större än OECD-genomsnittet i läsförståelse.
Utrikes födda elever med utländsk bakgrund uppvisar i Pisa 2025 resultat som har förbättrats eller varit stabila i samtliga tre ämnesområden, medan resultaten för elever med svensk bakgrund har försämrats jämfört med 2022. Samtidigt presterar elever med utländsk bakgrund på en lägre genomsnittlig nivå i alla tre ämnesområden jämfört med elever med inhemsk bakgrund, i både Sverige och OECD. Resultatskillnaden mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund (såväl de som är födda i Sverige som de som är födda utomlands) är större i Sverige än i genomsnitt i OECD.
3.3.5Anpassade grundskolan
Läsåret 2025/26 var 18 394 elever mottagna i anpassade grundskolan, vilket är en ökning med 6,8 procent jämfört med föregående läsår. Av de 18 394 eleverna i anpassade grundskolan var 33 procent flickor och 67 procent pojkar, vilket är i nivå med föregående läsår. Av samtliga elever i de obligatoriska skolformerna har andelen elever som är mottagna i anpassade grundskolan ökat kontinuerligt sedan läsåret 2019/20. Läsåret 2025/26 var andelen 1,6 procent. Läsåret 2025/26 var drygt 1 530 av eleverna integrerade i en grundskoleklass, vilket motsvarar 8,3 procent av samtliga elever i den anpassade grundskolan.
Av de elever som var mottagna i anpassade grundskolan gick knappt 4 procent i anpassade grundskolan med enskild huvudman.
För denna skolform saknas en indikator som mäter måluppfyllelse. Att redovisa betygsresultat i anpassade grundskolan som är tillförlitliga över tid innebär svårigheter. Det beror på att betyg i anpassade grundskolans ämnen endast sätts efter begäran från eleven eller elevens vårdnadshavare, att betyg inte sätts för den elev som inte uppnår ett godkänt betyg i ett ämne och att elever som läser ämnesområden i stället för ämnen inte ges betyg.
3.3.6Specialskolan
Läsåret 2025/26 var 794 elever inskrivna i specialskolan, vilket är en ökning med
4 elever, 0,5 procent, jämfört med föregående läsår. Ökningen avser främst riksskolor. Av eleverna var 37 procent flickor och 63 procent pojkar. Pojkars överrepresentation i elevantalet kan förklaras av att grav språkstörning ofta uppmärksammas tidigare hos pojkar samt att språkstörning är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Indikator: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 10 och andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram
Våren 2025 avslutade 78 elever årskurs 10 i specialskolan med ett genomsnittligt meritvärde på 158,0 meritpoäng (beräknat på 16 ämnen). Detta är en liten minskning
51
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
jämfört med föregående år, då det genomsnittliga meritvärdet var 158,7. Våren 2025 var flickornas genomsnittliga meritvärde 170,2 och pojkarnas 153,2. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram våren 2025 var 48,7 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år då andelen var 34,3 procent. Av flickorna var 50,0 procent behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram och av pojkarna var 48,2 procent behöriga.
3.3.7Sameskolan
Det finns fem skolenheter inom sameskolan och under läsåret 2025/26 gick
195 elever i sameskolan, exklusive förskoleklass, vilket var i nivå med föregående år. Av eleverna var 56,9 procent flickor och 43,1 procent pojkar. Utöver sameskola bedriver Sameskolstyrelsen integrerad samisk undervisning som anordnas i grund- skolor och innebär att elever kan få undervisning med samiska inslag utöver moders- målsundervisningen. Av de 12 kommuner som beviljades medel för att bedriva integrerad samisk undervisning under läsåret 2025/26 har 11 kommuner bedrivit verksamhet under höstterminen 2025. Under höstterminen 2025 deltog 230 elever i den integrerade undervisningen, vilket var en ökning med 21 elever jämfört med höstterminen 2024. Antalet undervisningstimmar minskade från 3 472 under höstterminen 2024 till 3 226 timmar under höstterminen 2025.
Läsåret 2024/25 gick 137 barn i samisk förskola, vilket är en minskning med 10 barn jämfört med föregående läsår. Antalet elever i fritidshem vid sameskolorna uppgick till 113 elever, vilket är en minskning med fem elever jämfört med föregående läsår.
Indikator: Resultat på nationella prov i årskurs 6 och andelen elever som uppnått minst betyget E i alla ämnen
Under läsåret 2024/25 gick 34 elever i årskurs 6 i sameskolan. Av dessa hade
79,4 procent minst betyget E i alla ämnen. Ingen elev hade ej godkänt betyg i samtliga ämnen. Resultaten på de nationella proven kan inte redovisas på grund av risk för röjande av enskild elev.
3.3.8Fritidshemmet
Totalt uppgick antalet elever i fritidshem 2025/26 till knappt 497 000, vilket är en minskning med knappt 2 350 elever sedan föregående år. Andelen elever som gick i fritidshem med enskild eller statlig huvudman uppgick till 14,3 procent, vilket är något högre än föregående år. Antalet fritidshem uppgick totalt till drygt 4 070.
I det följande redovisas statistiken om elever i fritidshemmet fördelad på olika åldersgrupper. Från och med läsåret 2022/23 används en ny beräkningsmetod för att beräkna antalet avdelningar i fritidshem. Den nya beräkningsmetoden gör att antalet fritidshem och avdelningar minskar och därmed ökar det genomsnittliga antalet elever per avdelning något. Från och med läsåret 2022/23 har även elever i fritidshemmet som saknar personnummer exkluderats i beräkningarna av andel inskrivna elever i fritidshemmet.
Indikator: Deltagande i fritidshem
Andelen av alla elever i åldern 6–12 år som var inskrivna i fritidshem 2025/26 var 57,6 procent, vilket är i nivå med föregående år. Av eleverna var 48,4 procent flickor och 51,6 procent pojkar, vilket främst hänger samman med att andelen pojkar i befolkningen är större än andelen flickor.
52
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Andelen elever i åldern 6–9 år som gick i fritidshem 2025/26 var 84,5 procent och i nivå med föregående år. Motsvarande andel barn bland elever i åldern 10–12 år var 22,8 procent, vilket är något högre jämfört med föregående år.
I genomsnitt var antalet elever per avdelning 34,8 under 2025/26, jämfört med 35,1 elever föregående år.
3.3.9Gymnasieskolan
Cirka 98 procent av alla ungdomar som slutar grundskolan börjar på någon av de olika utbildningarna inom gymnasieskolan läsåret därefter. Hösten 2025 gick
ca 375 000 elever i gymnasieskolan, vilket är en ökning med ca 3 600 elever eller ca 1 procent jämfört med året innan (se diagram 3.9).
Antalet elever i skolor med en kommun som huvudman ökade med 1,3 procent och uppgick hösten 2025 till ca 254 900 elever (121 900 kvinnor och 133 000 män). Antalet elever i fristående gymnasieskolor ökade med 0,3 procent och uppgick hösten 2025 till ca 118 200 elever (59 800 kvinnor och 58 400 män). Antalet elever i skolor med en region som huvudman ökade med 3,5 procent och uppgick 2025 till
2 360 (1 250 kvinnor och 1 110 män). Av alla elever i gymnasieskolan hösten 2025 gick 67,9 procent i en kommunal skola, 31,5 procent i en fristående skola och 0,6 procent i en skola som drevs av en region.
Diagram 3.9 Elevutveckling i gymnasieskolan
Antal elever
Källa: Statens skolverk
Andelen kvinnor i gymnasieskolan hösten 2025 var 49 procent och andelen män 51 procent.
Läsåret 2025/26 gick 59 procent av eleverna (64 procent av kvinnorna och 55 procent av männen) i gymnasieskolan ett högskoleförberedande program, 31 procent
(27 procent av kvinnorna och 35 procent av männen) ett yrkesprogram och
10 procent (10 procent av kvinnorna och 10 procent av männen) ett introduktions- program. Jämfört med föregående läsår ökade andelen elever på yrkesprogram med 0,9 procentenheter och andelen elever på högskoleförberedande program minskade med 0,7 procentenheter. Andelen på introduktionsprogram har minskade med
0,2 procentenheter.
Hösten 2025 fanns det ca 19 530 lärlingar i gymnasieskolan, varav 16 770 gick yrkes- program och 2 760 gick introduktionsprogram. Totalt innebär det en ökning med ca 580 lärlingar jämfört med hösten 2024. Av lärlingarna var 42 procent kvinnor och
53
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
58 procent män. Jämfört med föregående läsår ökade andelen kvinnor med ca
1 procentenhet. Läsåret 2025/26 gick ca 2 990 elever en riksrekryterande spets- utbildning i gymnasieskolan, vilket är en ökning med ca 90 elever jämfört med läsåret 2024/25. Av dessa läste den största delen, 63 procent, en spetsutbildning inom ramen för det estetiska programmet.
Inför läsåret 2025/26 var det 39 procent av dem som sökt till ett nationellt program som sökte ett yrkesprogram som sitt förstahandsval, vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med året innan. Andelen nybörjarelever på yrkesprogram var 1 procentenhet högre än föregående läsår och uppgick till 33 procent.
Sammanlagt var det ca 121 000 elever (59 080 kvinnor och 61 921 män) som för första gången gick i gymnasieskolans årskurs 1 hösten 2025. Av dessa nybörjarelever började 29,0 procent på ett yrkesprogram, 58,9 procent på ett högskoleförberedande program och 12,1 procent på ett introduktionsprogram. Andelen nybörjarelever i årskurs 1 på yrkesprogram ökade med 1,2 procentenheter jämfört med hösten 2024. Andelen nybörjarelever i årskurs 1 på högskoleförberedande program minskade med 1,1 procentenheter och andelen nybörjarelever på introduktionsprogram minskade med 0,2 procentenheter.
Indikator: Resultat på nationella prov
Nedan redovisas resultat på nationella prov i olika kurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk för våren 2025. Det är obligatoriskt med nationella prov i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk i den högsta avslutande kursen för programmet och inriktningen. För yrkesprogram gäller att nationella prov ska användas i den inledande kursen i studievägen i ämnena engelska och matematik, svenska eller svenska som andraspråk samt i den högsta avslutande kursen i studievägen i dessa ämnen, med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. För elever som påbörjat gymnasieutbildning efter den 1 juli 2023 ingår grundläggande behörighet till högskoleutbildning även på yrkes- program. Den officiella statistiken för våren 2025 inkluderar resultat för elever på yrkesprogram i kursen engelska 6. Elever på yrkesprogram kommer att inkluderas i den officiella statistiken för svenska 3 eller svenska som andraspråk 3 från och med vårterminen 2026. Från och med denna budgetproposition redovisas viss information i diagram i stället för som tidigare endast i text.
Andelen elever med godkända provresultat i engelska 5 var 96 procent, vilket är en ökning med 1 procentenhet sedan föregående år (se diagram 3.10). Andelen elever med godkända provresultat i engelska 6 var 98 procent, vilket var lika stor andel som föregående år. I engelska var det i likhet med föregående år små skillnader mellan kvinnor och män i andelen som hade uppnått godkända provbetyg.
54
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 3.10 Andel elever som fått minst betyget E på nationella prov i engelska våren 2025
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Engelska 5 |
|
| Engelska 6 | |||
| Totalt |
| Kvinnor |
|
| Män |
|
|
| ||||
|
|
| ||||
Källa: Statens skolverk
Andelen elever med godkända provresultat i matematik 1a var 58 procent, vilket är en minskning med 13 procentenheter sedan föregående år (se diagram 3.11). Andelen elever med godkända provresultat i matematik 1b var 60 procent, vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i matematik 2b var 63 procent, vilket är en minskning med ca
1 procentenhet sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i matematik 3b var 68 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i matematik 3c var
72 procent, vilket är en ökning med ca 1 procentenhet sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i matematik 4 var 88 procent, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan föregående år. I matematik 1a och matematik 4 var det en större andel av männen än kvinnorna som hade uppnått godkända provbetyg. I matematik 1b, 2b, 3b och 3c var det en större andel av kvinnorna än männen som hade uppnått godkända provbetyg. Detta följer samma mönster som föregående år.
Diagram 3.11 Andel som fått minst betyget E på nationella prov i matematik våren 2025
Procent
100
90 |
|
|
80 |
|
|
70 |
|
|
60 |
|
|
50 |
|
|
40 |
|
|
30 |
|
|
20 |
|
|
10 |
|
|
0 |
|
|
Matematik 1a Matematik 1b | Matematik 2b Matematik 3b | Matematik 3c Matematik 4 |
Totalt | Kvinnor | Män |
Källa: Statens skolverk.
Andelen elever med godkända provresultat i svenska 1 var 84 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan föregående år (se diagram 3.12). Andelen elever med godkända provresultat i svenska som andraspråk 1 var 70 procent, vilket är
55
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
en minskning med 4 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i svenska 3 var 95 procent, vilket är en ökning med
1 procentenhet sedan föregående år. Andelen elever med godkända provresultat i svenska som andraspråk 3 var 86 procent, vilket är ungefär lika stor andel som föregående år. I svenska och svenska som andraspråk var det som tidigare år en större andel av kvinnorna än männen som hade uppnått godkända provbetyg.
Diagram 3.12 Andel elever som fått minst betyget E på nationella prov i svenska och svenska som andraspråk våren 2025
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Svenska 1 |
| Svenska som |
| Svenska 3 |
| Svenska som |
|
| andraspråk 1 |
|
|
| andraspråk 3 |
|
| Totalt |
| Kvinnor |
| Män |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Genomsnittlig betygspoäng
Alla elever ska ges förutsättningar att nå de nationella målen. Den genomsnittliga betygspoängen, dvs. det genomsnittliga värdet av alla betyg som redovisas i elevens examensbevis eller studiebevis om minst 2 500 betygsatta gymnasiepoäng, är en indikator på i vilken mån det här målet har uppfyllts. Den genomsnittliga betygs- poängen i gymnasieskolan läsåret 2024/25 var ca 14,4 av maximalt 20 poäng. Det är marginellt lägre men i stort sett på samma nivå som föregående läsår. Den genomsnittliga betygspoängen har sedan läsåret 2013/14 varierat mellan 14,0 och 14,5 poäng.
Det finns dock påtagliga skillnader mellan könen i uppnådda betygspoäng. Våren 2025 var den genomsnittliga betygspoängen för kvinnor 14,9 poäng och för män
13,8 poäng, vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående år.
Kvinnor med svensk bakgrund hade i genomsnitt 15,2 poäng medan kvinnor med utländsk bakgrund i genomsnitt hade 13,9 poäng. Motsvarande resultat var för män 14,2 respektive 12,8 poäng.
Indikator: Andel elever som slutfört utbildningen inom tre år
Utbildningen i gymnasieskolans nationella program genomförs normalt på tre år. Av dem som började på ett nationellt program i gymnasieskolan hösten 2022 hade
87,4 procent slutfört utbildningen våren 2025, med examen eller studiebevis om minst 2 500 betygsatta gymnasiepoäng. Andelen har ökat med 1,2 procentenheter jämfört med den föregående elevkullen.
Av samtliga elever som började på ett nationellt program eller ett introduktions- program i gymnasieskolan hösten 2022 slutförde 77,6 procent gymnasieskolan med examen eller studiebevis om minst 2 500 betygsatta gymnasiepoäng inom tre år.
56
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Kvinnor gjorde det i högre grad än män, 78,6 procent jämfört med 76,7 procent. Elever med svensk bakgrund gjorde det i högre grad än elever med utländsk bakgrund, 82,1 procent jämfört med 65,5 procent. Elever som började på ett högskoleförberedande program hösten 2022 slutförde gymnasieskolan inom tre år i större utsträckning än elever som påbörjade ett yrkesprogram. Av dem som började på ett högskoleförberedande program slutförde 89,3 procent gymnasieskolan inom tre år. Motsvarande andel för yrkesprogram var 83,1 procent.
Orsaker till längre studietid än tre år
Att inte fler slutför gymnasieskolan inom tre år beror delvis på att nästan 10 procent av eleverna i gymnasieskolan byter program, vilket kan förlänga studietiden. Studie- tiden kan även bli längre om eleven gör ett studieuppehåll.
Att studietiden blir längre än tre år kan också till stor del förklaras av att ca 13 procent av nybörjarna i gymnasieskolan inte har varit behöriga till ett nationellt program och därför börjat sin gymnasietid på ett introduktionsprogram. Ungefär 16 procent av eleverna på introduktionsprogrammen är nyinvandrade eller har invandrat till Sverige under grundskolans senare årskurser. Av de elever som 2020 var nybörjare på ett introduktionsprogram hade 10,8 procent (12,1 procent av kvinnorna och 9,8 procent av männen) slutfört gymnasieskolan med examen eller studiebevis om minst
2 500 gymnasiepoäng från ett nationellt program efter tre år, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med nybörjare 2019. Av nybörjare 2020 hade 23,1 procent (24,7 procent för kvinnor och 22,0 procent för män) slutfört gymnasieskolan efter fyra år, vilket är oförändrat jämfört med nybörjare 2019, och 28,6 procent (30,4 procent för kvinnor och 27,1 procent för män) efter fem år, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med nybörjare 2019.
Indikator: Andel elever som har uppnått kraven för grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom tre år
För att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare krävs grundläggande behörighet. Det innebär att den sökande har nödvändiga kompetenser för att tillgodogöra sig en sådan utbildning. Sådana nödvändiga kompetenser anses t.ex. den sökande ha som har tagit en högskole- förberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och den sökande som har tagit en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en hög- skoleförberedande examen i gymnasieskolan. Sedan 2023 gäller nya bestämmelser som gör det lättare för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till en högskoleutbildning. Förändringen innebär att kurserna svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6 ingår i den gymnasie- gemensamma delen i programstrukturen. Programstrukturen utökades därmed till
2 800 poäng, respektive 2 700 poäng på de program där någon av de nämnda kurserna redan ingår i ordinarie programstruktur. De första eleverna som läste enligt det nya systemet påbörjade ett yrkesprogram hösten 2023 och tog gymnasieexamen våren 2026.
Av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2022 uppnådde 57,5 procent kraven för grundläggande behörighet inom tre år. Här ingår elever både på nationella program och på introduktionsprogram. Det är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med den föregående elevkullen. Kvinnor uppnådde grundläggande behörighet i högre utsträckning än män, 63,6 procent jämfört med 51,8 procent (se diagram 3.13). Elever med utländsk bakgrund uppnådde kraven för grundläggande behörighet i lägre
57
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
grad än elever med svensk bakgrund, 48,3 procent jämfört med 60,9 procent. Jämfört med föregående år minskade skillnaderna mellan grupperna med 1,1 procentenheter.
Diagram 3.13 Andel nybörjare i gymnasieskolan som uppnått grundläggande behörighet till högskolan inom tre år
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Totalt | Kvinnor |
| Män |
|
Källa: Statens skolverk.
Av de elever som påbörjade ett högskoleförberedande program hösten 2022 och som inte varit inskrivna i gymnasieskolan tidigare uppnådde 82,4 procent kraven för grund- läggande behörighet efter tre år. Motsvarande andel av dem som påbörjade ett yrkes- program hösten 2022 var 27,4 procent. Skillnaden mellan olika yrkesprogram är dock stor. Exklusive de riksrekryterande programmen varierar andelen mellan 6,7 procent och 50,2 procent. Riksrekryterande utbildningar har egna examensmål, och redovisas i Skolverkets statistik normalt som en del av yrkesprogrammen där nationella programtotaler visas.
Våren 2025 fick ungefär 100 000 elever ett examens- eller studiebevis omfattande minst 2 500 gymnasiepoäng, oavsett hur länge de hade gått i gymnasieskolan. Av dessa elever uppnådde 72,2 procent kraven för grundläggande behörighet till högskole- utbildning. Det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen kvinnor som uppnådde kraven för grundläggande behörighet till högskole- utbildning var 79,1 procent, medan motsvarande andel för män var 65,5 procent.
Sammantaget har 56,5 procent av de som fyllde 20 år under 2025 uppnått kraven för grundläggande behörighet, vilket är samma nivå som för de som fyllde 20 år under 2024. Av kvinnorna som fyllde 20 år under 2025 hade 62,7 procent uppnått kraven för grundläggande behörighet och för männen var andelen 50,6 procent.
Etableringen på arbetsmarknaden är högre bland ungdomar som slutfört gymnasieskolan
Tabell 3.2 Andel etablerade på arbetsmarknaden respektive studerande inom högskolan utifrån studieresultat på yrkesprogram under 2023
Procent
| Andel etablerade på |
|
|
|
| Varken arbetande | |
| arbetsmarknaden |
| Andel högskolestuderande | eller studerande | |||
| Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tog examen | 64 | 53 | 71 | 9 | 16 | 4 | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutförde studierna utan |
|
|
|
|
|
|
|
examen med studiebevis |
|
|
|
|
|
|
|
om minst 2 500 poäng | 53 | 48 | 56 | 2 | 4 | 0,5 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
58
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Andel etablerade på |
|
|
|
| Varken arbetande | |
| arbetsmarknaden |
| Andel högskolestuderande | eller studerande | |||
Slutförde studierna utan |
|
|
|
|
|
|
|
examen med studiebevis |
|
|
|
|
|
|
|
om färre än 2 500 poäng |
|
|
|
|
|
|
|
eller avbrutit under år 3 | 43 | 38 | 47 | 1 | 2 | 0,4 | 12 |
Avbrutit i förtid under år 1 |
|
|
|
|
|
|
|
eller år 2 | 26 | 23 | 29 | 0,7 | 1 | 0,4 | 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Etableringsstatus tre år efter avslutade gymnasiestudier bland ungdomar som
slutförde gymnasieskolan läsåret 2019/20 alternativt påbörjade gymnasiestudier och är födda 2001. I statistiken som ligger till grund för redovisningen redovisas fler kategorier än de i tabellen.
Källa: Statens skolverk.
Tabell 3.3 Andel etablerade på arbetsmarknaden respektive studerande inom högskolan utifrån studieresultat på ett högskoleförberedande program under 2023
Procent
| Andel etablerade på |
|
|
|
| Varken arbetande | |
| arbetsmarknaden |
| Andel högskolestuderande | eller studerande | |||
| Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tog examen | 22 | 20 | 25 | 58 | 63 | 54 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutförde studierna utan |
|
|
|
|
|
|
|
examen med studiebevis |
|
|
|
|
|
|
|
om minst 2 500 poäng | 39 | 36 | 41 | 15 | 19 | 12 | 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutförde studierna utan |
|
|
|
|
|
|
|
examen med studiebevis |
|
|
|
|
|
|
|
om färre än 2 500 poäng |
|
|
|
|
|
|
|
eller avbrutit under år 3 | 32 | 30 | 33 | 12 | 16 | 8 | 10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avbrutit i förtid under år 1 |
|
|
|
|
|
|
|
eller år 2 | 20 | 19 | 21 | 7 | 10 | 5 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Etableringsstatus tre år efter avslutade gymnasiestudier bland ungdomar som
slutförde gymnasieskolan läsåret 2019/20 alternativt påbörjade gymnasiestudier och är födda 2001. I statistiken som ligger till grund för redovisningen redovisas fler kategorier än de i tabellen.
Källa: Statens skolverk.
Under utgiftsområde 24 avsnitt 4.3.3 redovisas resultat av Skolverkets och andra aktörers stöd till organisationer för att främja entreprenörskap bland unga i bl.a. grundskolan och gymnasieskolan som finansieras inom utgiftsområde 16.
För mer statistik om unga som varken arbetar eller studerar, se utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 14 Ungdomspolitik.
Övergång till högskola och kommunal vuxenutbildning
Andelen elever som avslutade gymnasieskolan våren 2024 och började en högskole- utbildning under hösten 2024 eller våren 2025 var 20,3 procent, en liten ökning från föregående år då motsvarande siffra var 20,2 procent. Kvinnor fortsätter oftare än män att studera vidare på högskolan. Av de kvinnor som slutförde gymnasieskolan våren 2024 gick 24,0 procent direkt över till högskoleutbildning, jämfört med
16,7 procent av männen. Av de elever med utländsk bakgrund som avslutade gymnasieskolan 2024 började 30,5 procent studera på högskolan följande år, jämfört med 17,0 procent av eleverna med svensk bakgrund. För elever med utländsk bakgrund var det en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående elevkull. Av kvinnor med utländsk bakgrund började 37,4 procent studera på högskolan året efter avslutad gymnasieskola. Motsvarande andel för män med utländsk bakgrund var 23,4 procent. När det gäller elever med svensk bakgrund började 19,5 procent av kvinnorna studera på högskolan året efter avslutad gymnasieskola medan motsvarande andel för männen var 14,7 procent.
59
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Andelen ungdomar som påbörjar en högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieskola med examens- eller studiebevis om minst 2 500 gymnasiepoäng var densamma, 44,3 procent, både för dem som avslutade gymnasieskolan våren 2021 och för dem som avslutade gymnasieskolan våren 2022.
Av alla elever som gick tredje året i gymnasieskolan läsåret 2023/24 gick 10,4 procent över till kommunal vuxenutbildning (komvux) följande läsår, vilket är en minskning med 4,1 procentenheter jämfört med läsåret 2022/23. Det är i stor utsträckning de som inte har fått en examen från gymnasieskolan som studerar på komvux. Av de elever som gick tredje året i gymnasieskolan hösten 2023 och som inte hade fått en examen våren 2024 var det totalt 24,1 procent som studerade på komvux läsåret 2024/25, att jämföra med 6,9 procent av de elever som fått examen.
Av de kvinnor som gick tredje året i gymnasieskolan hösten 2023 och som inte hade fått en examen eller motsvarande våren 2024 var det totalt 29,8 procent som studerade på komvux läsåret 2024/25. Motsvarande andel av männen var 19,4 procent.
Elever med utländsk bakgrund går över till komvux i större utsträckning än elever med svensk bakgrund. Av eleverna med utländsk bakgrund som gick tredje året i gymnasieskolan hösten 2023 och som inte hade fått en examen vårterminen 2024 läste totalt 34,7 procent vidare på komvux följande läsår. Av kvinnor med utländsk bakgrund läste 43,2 procent vidare på komvux, och för männen var motsvarande andel 28,0 procent. För elever med svensk bakgrund var denna andel 16,0 procent (19,9 procent av kvinnorna och 12,7 procent av männen).
Introduktionsprogram: Övergång till nationella program, annan utbildning och arbetsmarknaden
Syftet med introduktionsprogrammen är att ge elever som inte är behöriga till ett nat- ionellt program i gymnasieskolan möjlighet att bli behöriga till att studera på ett sådant program, gå vidare till annan utbildning eller förbereda sig för etablering på arbets- marknaden.
Att en elev byter från ett introduktionsprogram till ett nationellt program är ett tecken på studieframgång och är därmed en önskvärd utveckling. Av nybörjarna på ett intro- duktionsprogram under första skolåret hösten 2024 hade 42,3 procent (42,8 procent av kvinnorna och 41,8 procent av männen) bytt utbildning ett år senare. Störst andel, 22,2 procent (21,4 procent av kvinnorna och 23,1 procent av männen), hade bytt till ett yrkesprogram, 7,2 procent (8,4 procent av kvinnorna och 6,0 procent av männen) hade bytt till ett högskoleförberedande program och 12,9 procent (13,0 procent av kvinnorna och 12,7 procent av männen) till ett annat introduktionsprogram. Skillnaderna är stora mellan introduktionsprogrammen eftersom programmen har skilda syften.
Drygt hälften av eleverna som börjar på ett introduktionsprogram går ingen ytterligare utbildning i gymnasieskolan, eftersom de inte hinner uppnå behörighet till ett nationellt program före 20 års ålder eller för att de redan har etablerat sig på arbets- marknaden genom att de exempelvis har läst ett nationellt yrkespaket. Skolverkets statistik över etablering efter gymnasieskolan våren 2022 inkluderar även dessa ungdomar. Det innebär att det genom Skolverkets statistik går att följa elevers sysselsättning efter att de har fullföljt eller avbrutit sin utbildning på ett introduktions- program och sedan lämnat gymnasieskolan, dvs. elever vars sista utbildning i gymnasieskolan var på ett introduktionsprogram. Av de elever som sist var registrerade på ett introduktionsprogram hade, ett år senare, 16,2 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden, 33,7 procent en osäker eller svag ställning på arbets- marknaden, 23,5 procent studerade och 26,5 procent varken arbetade eller studerade.
60
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Andelen unga som varken arbetade eller studerade efter ett introduktionsprogram ökade med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Männen hade i högre grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden än kvinnorna, 19,6 procent jämfört med 11,6 procent. Kvinnor övergår i större uträckning än män till studier. Andelen kvinnor som studerade var 32,1 procent jämfört med 17,1 procent av männen.
3.3.10Anpassade gymnasieskolan
Hösten 2025 gick ca 7 950 elever i anpassade gymnasieskolan, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.
Drygt 89 procent av eleverna gick hösten 2025 i anpassade gymnasieskolan med en kommun som huvudman, medan ca 9 procent gick i en fristående anpassad gymnasie- skola och 2 procent i skolor som drivs av en region.
Av eleverna i anpassade gymnasieskolan gick 58 procent ett nationellt program och 42 procent ett individuellt program.
Det är fler män än kvinnor som går i anpassade gymnasieskolan och så ser det ut både på de nationella och de individuella programmen. Läsåret 2025/26 var det 40 procent kvinnor och 60 procent män i anpassade gymnasieskolan. Könsfördelningen var i stort sett likadan både på de nationella programmen (40 procent kvinnor och
60 procent män) och på de individuella programmen (39 procent kvinnor och 61 procent män).
Det finns ingen indikator för att mäta måluppfyllelse i anpassade gymnasieskolan, eftersom det tidigare inte har funnits lämpliga data. Sedan 2019 finns möjlighet att samla in uppgifter om resultat på individnivå för elever i anpassade gymnasieskolan. År 2025 har Skolverket för fjärde gången kunnat följa upp och redovisa statistik om sysselsättning efter studier i anpassade gymnasieskolan. I uppföljningen undersöks sysselsättningen 2023 bland ungdomar som avslutade sina studier 2020 respektive 2022, dvs. ett respektive tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan.
Både ett och tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan, bland avgångna 2020 respektive 2022, var daglig verksamhet den vanligaste sysselsättningen. Ett år efter avslutade studier var andelen 60 procent (58 procent bland kvinnorna och 60 procent bland männen) och tre år efter avslutade studier var andelen 63 procent (64 procent bland kvinnorna och 62 procent bland männen). En betydligt högre andel av de som har läst individuellt program i anpassade gymnasieskolan deltog i daglig verksamhet än de som har läst ett nationellt program. Både ett och tre år efter studier på individuellt program var andelen i daglig verksamhet över 80 procent. En något högre andel av männen som läst ett individuellt program var i daglig verksamhet jämfört med kvinnorna. Andelen i daglig verksamhet ett år efter studier på individuellt program var 86 procent bland männen, jämfört med 80 procent bland kvinnorna. Tre år efter studier på individuellt program var 85 procent bland männen i daglig verksamhet, jämfört med 82 procent bland kvinnorna.
Andelen ungdomar i arbete efter anpassade gymnasieskolan var betydligt högre bland de som läst ett nationellt program. Det var också vanligare med arbete bland män än bland kvinnor. Ett år efter studier på nationellt program i anpassade gymnasieskolan var andelen i arbete 29 procent (26 procent bland kvinnorna och 32 procent bland männen) och efter tre år var andelen 30 procent (25 procent bland kvinnorna och
35 procent bland männen). Andelen som var i arbete ett år efter studier på individuellt program var 6 procent och efter tre år var andelen 9 procent.
Bland avgångna 2020 respektive 2022 studerade omkring en av tio både ett och tre år efter anpassade gymnasieskolan och en större andel av kvinnorna studerade jämfört
61
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
med männen. Ett år efter studier i anpassade gymnasieskolan var det 11 procent bland kvinnorna som studerade jämfört med 9 procent bland männen. Tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan var andelen bland kvinnorna 14 procent jämfört med
8 procent bland männen. Komvux som anpassad utbildning var den vanligaste typen av studier följt av studier på folkhögskola.
Andelen som saknade känd sysselsättning var totalt 18 procent ett år efter studier i anpassade gymnasieskolan och totalt 16 procent tre år efter. Andelen var högre bland kvinnorna än männen. Ett år efter studier i anpassade gymnasieskolan var andelen bland kvinnorna 20 procent jämfört med 16 procent bland männen. Tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan var andelen bland kvinnorna 17 procent och
15 procent bland männen.
3.3.11Kostnader för området barn- och ungdomsutbildning
De uppgifter som redovisas i tabell 3.4 och 3.5 om kostnader för 2025 bygger på preliminär statistik.
Tabell 3.4 | Kostnadstabell för skolformer i skolväsendet |
| |
Tusental kronor |
| Total kostnad 2024 | Total kostnad 2025 |
|
|
|
|
Förskolan |
| 95 000 000 | 93 200 000 |
|
|
| |
Annan pedagogisk verksamhet1 | 984 000 | 847 600 | |
Förskoleklassen | 9 612 800 | 9 672 600 | |
|
|
|
|
Grundskolan |
| 156 499 000 | 157 792 800 |
|
|
| |
Anpassade grundskolan | 8 204 800 | 8 877 700 | |
|
|
|
|
Specialskolan |
| 818 800 | 879 300 |
|
|
|
|
Sameskolan2 |
| 118 000 | 124 000 |
Fritidshemmet |
| 23 450 000 | 23 806 800 |
|
|
| |
Gymnasieskolan | 52 480 500 | 52 797 193 | |
|
|
| |
Anpassade gymnasieskolan | 3 668 300 | 3 826 000 | |
|
|
|
|
1Kostnaden innefattar endast barn i pedagogisk omsorg.
2Uppgiften avser Sameskolstyrelsens verksamhetskostnader. Kostnaden för sameskolan samt förskoleklass och fritidshem uppgift 2024 till ca 67 000 tkr och 2025 till ca 72 500 tkr.
Anm.: Kostnader för kommunal vuxenutbildning redovisas i avsnitt 4.3.
Källor: Statens skolverk och årsredovisning 2024 och 2025 för Sameskolstyrelsen respektive årsredovisning 2025 för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tabell 3.5 | Kostnad per barn/elev i genomsnitt per skolform |
| |
Kronor |
| Kostnad per barn/elev i | Kostnad per barn/elev i |
|
| genomsnitt 2024 | genomsnitt 2025 |
Förskolan |
| 193 000 | 195 900 |
|
|
| |
Annan pedagogisk verksamhet1 | 177 100 | 169 300 | |
Förskoleklassen | 81 000 | 82 800 | |
|
|
|
|
Grundskolan |
| 141 300 | 143 100 |
|
|
| |
Anpassade grundskolan | 543 500 | 545 600 | |
|
|
|
|
Specialskolan |
| 848 000 | 909 100 |
|
|
|
|
Sameskolan2 |
| 295 000 | 320 000 |
Fritidshemmet |
| 47 000 | 48 000 |
|
|
| |
Gymnasieskolan | 143 400 | 143 200 | |
|
|
| |
Anpassade gymnasieskolan | 512 000 | 505 500 | |
|
|
|
|
62
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Kostnaden innefattar endast barn i pedagogisk omsorg. Övrig verksamhet redovisas inte per barn/elev.
2Uppgifterna avser bruttokostnad per elev i förskoleklass, sameskola och fritidshem. Genomsnittskostnaden per barn i förskolan uppgick 2025 till ca 295 000 kronor. För 2024 uppgick kostnaden till ca 265 000 kronor.
Anm.: Kostnader för kommunal vuxenutbildning redovisas i avsnitt 4.3.
Källor: Statens skolverk och årsredovisning 2025 för Sameskolstyrelsen respektive årsredovisning 2025 för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
3.3.12Andra bedömningsgrunder
Bedömningsgrund – Skolverkets lägesbedömning 2026
Skolverket tar vart tredje år fram en samlad bedömning av situationen i skolväsendet, som beskriver utvecklingen i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lägesbedömningen har bl.a. sin grund i rapporter och internationella studier som myndigheten har publicerat under de aktuella åren. I 2026 års lägesbedömning ger Skolverket en bild av att huvudmän har olika förutsättningar och kapacitet att genomföra sitt uppdrag. Allra störst tycks utmaningarna vara för små huvudmän. Att antalet barn i skolåldern blir färre under de kommande åren kommer att påverka samtliga skolformer, men vid olika tidpunkter.
Lägesbedömningen visar att andelen behöriga lärare har ökat i nästan alla skolformer sedan den förra lägesbedömningen 2023. Fler lärare trivs med sitt yrke och upplever att läraryrket har hög status (se även nedan om Talis). Samtidigt skiljer sig tillgången till behöriga lärare och förskollärare åt stort mellan olika huvudmän, skolformer och skolor. På skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar är lärartätheten högre, men andelen behöriga lärare lägre. Även för glesbygden är förutsättningarna att bedriva skola svårare, bl.a. utifrån svårigheter att rekrytera lärare, bredda behörigheten hos lärare, arbeta kompensatoriskt och att utmana elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Lärarbehörigheten är också lägre i dessa skolor. På nationell nivå finns högst andel behöriga lärare och förskollärare i förskoleklassen, medan det i den anpassade grund- och gymnasieskolan finns lägst andel. Även i fritidshemmet saknar en stor del av personalen utbildning för verksamheten. Att förutsättningarna för en god undervisning inte är likvärdiga är en utmaning för att stärka alla elevers skolresultat. Rektorsomsättningen är fortsatt stor i många grundskolor, även om det finns en positiv utveckling när det gäller rektorers upplevelse av sitt yrke och möjligheterna att utöva ett pedagogiskt ledarskap (se även nedan om Talis).
Av lägesbedömningen framgår att elever presterar på en god nivå i internationella jämförelser och resultaten tycks ha stärkts sedan pandemin. Inom gymnasieskolan är det fler elever som tar examen i dag jämfört med Skolverkets förra lägesbedömning 2023. Samtidigt lämnar nästan var sjätte elev grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande ökar. Det är i synnerhet elever med svensk bakgrund och flickor som har försämrat sina resultat de senaste åren. Matematik är det obligatoriska ämne i grundskolan som flest elever får underkända betyg i och som leder till att de inte blir behöriga till gymnasieskolan. En relativt stor grupp elever har inte någon kunskapsutveckling alls i matematik mellan årskurs 8 och 9. Elever i årskurs 9 i glesbygd har generellt sett lägre meritvärden än genomsnittet i övriga kommuner. Matematik är också det ämne där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten.
I lägesbedömningen beskrivs att de flesta elever upplever att de får stöd och hjälp i skolan, men det finns också elever som inte får det. Det handlar både om att stödet sätts in för sent och att det inte alltid möter elevens behov. Många lärare och rektorer vittnar om att de saknar rätt förutsättningar för att ge alla elever det stöd som de behöver. Särskilt stora tycks problemen vara för elever i yngre åldrar och för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns också betydande variationer mellan skolor när det gäller elevers upplevelse av studiero och tillgång till läromedel. I
63
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
lägesbedömningen beskrivs det som oroande att stress och psykisk ohälsa ökar bland i synnerhet unga flickor och att elevhälsan inte ges likvärdiga förutsättningar att möta detta.
Bedömningsgrund – Talis och Talis förskolan 2024
Talis är en återkommande internationell studie om lärare och rektorer, med fokus på frågor om undervisning, lärandemiljö, utbildning, engagemang och arbetstillfredsställelse. Resultaten från 2024 avser lärare och rektorer i årskurs 7–9. Över 90 procent av lärarna och rektorerna är över lag nöjda med sitt arbete. Synen på läraryrket har förbättrats, fler vill stanna kvar i yrket och fler lärare och rektorer anser att läraryrket har hög status. Stressnivån bland lärare är lägre än genomsnittet för OECD-länderna, medan rektorer ligger på samma nivå som genomsnittet i OECD; administration är den största källan till stress. Rektorer och lärare stannar färre år på sin skola, jämfört med medianen i de övriga nordiska länderna och OECD-länderna.
Under 2024 genomfördes för första gången Talis riktat till förskolan. Studien visar att trivseln är hög hos förskolepersonalen i Sveriges förskolor. Mer än 90 procent av personalen i förskolan har svarat att de är nöjda med sitt arbete. Samtidigt upplever nästan hälften en hög grad av stress i arbetet. Många barn i barngruppen är det som stressar förskolepersonalen mest. Jämfört med dansk och finsk personal arbetar svensk personal fler timmar per vecka och ansvarar för fler barn per personal.
3.4Den årliga revisionens iakttagelser
Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statens skolverks lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggnings- tillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna som ska finansieras med lån uppgår till 79 391 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 121 352 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).
Skolverket har reglerat myndighetens lån i Riksgäldskontoret samt informerat Utbildningsdepartementet om att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att undvika att felaktigheterna upprepas.
3.5Budgetförslag
3.5.11:1 Statens skolverk
Tabell 3.6 Anslagsutveckling 1:1 Statens skolverk
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 363 021 | Anslagssparande | 15 624 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 416 0111 | Utgiftsprognos | 1 367 109 |
2027 | Förslag | 1 427 706 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 567 8042 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 606 8753 |
|
|
64
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 551 241 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 564 939 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Statens skolverk
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 1 406 011 | 1 406 011 | 1 406 011 |
Pris- och löneomräkning2 | 19 206 | 34 423 | 57 398 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 2 489 | 127 370 | 143 466 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 427 706 | 1 567 804 | 1 606 875 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 att den tidigare beräknade minskningen av anslaget för statistik om skolväsendet inklusive ekonomisk redovisning genomförs för 2027. Anslaget minskas därför med
2 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197, bet. 2025/26:UbU26, rskr. 2025/26:335) medför ökade åtaganden för Skolverket. Anslaget ökas därför med 14 300 000 kronor 2027 jämfört med 2026 års nivå. Anslaget beräknas därefter öka med
122 500 000 kronor 2028 och 163 500 000 kronor 2029.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 2 juli 2028 enligt propositionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop. 2025/26:198, bet. 2025/26:UbU27, rskr. 2025/26:307) medför ökade åtaganden för Skolverket. Anslaget ökas därför med
10 000 000 kronor 2027. För 2028 respektive 2029 beräknas anslaget öka med
10 000 000 kronor. Från och med 2030 beräknas anslaget öka med 3 000 000 kronor.
Införandet av digitala och centralt rättade prov innebär ändrade åtaganden för Skolverket. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 3 000 000 kronor 2027 jämfört med 2026 års nivå. Anslaget beräknas därefter öka med 49 000 000 kronor 2028 och 44 000 000 kronor 2029.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195, bet. 2025/26:UbU24, rskr. 2025/26:328) innebär ändrade åtaganden för Skolverket. Anslaget ökas därför med
24 650 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 6 700 000 kronor 2028 och minska med 8 035 000 kronor 2029. Från och med 2030 beräknas anslaget minska med 7 500 000 kronor.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194, bet. 2025/26:UbU23,
65
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
rskr. 2025/26:327) innebär ökade åtaganden för Skolverket. Jämfört med 2026 års nivå minskas anslaget med 25 600 000 kronor 2027 i enlighet med beräknade nivåer i budgetpropositionen för 2026. Anslaget beräknas därefter minska med
30 600 000 kronor 2028 och 38 800 000 kronor 2029.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 januari 2027 enligt propositionen Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191, bet. 2025/26:UbU20, rskr 2025/26:277) medför ändrade åtaganden för Skolverket. Anslaget minskas med 2 000 000 kronor 2027 jämfört med 2026 års nivå. Anslaget beräknas därefter minska med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2028.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2027 enligt propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196, bet. 2025/26:UbU25, rskr. 2025/26:332) innebär ökade åtaganden för Skolverket. Anslaget ökas därför med 1 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 1 000 000 kronor 2028 och
2 000 000 kronor 2029.
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Skolverket har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet att inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 1 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 2 000 000 fr.o.m. 2028.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tillfälliga satsningarna på fortsatt genomförande av ämnesbetygsreformen och förberedande insatser för tioårig grundskola upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 15 861 000 kronor fr.o.m. 2027.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 35 000 000 kronor för effektivisering av Skolverket inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
Regeringen föreslår att 1 427 706 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens skolverk för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 567 804 000 kronor respektive
1 606 875 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens skolverk
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Offentligrättslig verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfärda och komplettera |
|
|
|
|
|
|
lärarlegitimationer1 |
|
| 24 261 |
|
|
|
Prövning av |
|
|
|
|
|
|
meriteringsnivå1 |
|
| 3 168 |
|
|
|
1Eftersom det ekonomiska målet är obestämt redovisas endast intäkterna.
Statens skolverk tar ut avgifter som ersättning av den enskilde läraren eller förskol- läraren för att utfärda och komplettera legitimationer. Skolverket tar även ut avgifter i samband med ansökan om meriteringsnivå för en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare. Intäkterna ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel.
66
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
3.5.21:2 Statens skolinspektion
Tabell 3.9 Anslagsutveckling 1:2 Statens skolinspektion
Tusental kronor
2025 | Utfall | 626 215 | Anslagssparande | 10 878 |
2026 | Anslag | 676 6331 | Utgiftsprognos | 674 420 |
2027 | Förslag | 701 283 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 712 3422 |
|
|
2029 | Beräknat | 722 6493 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 703 258 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 703 257 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens skolinspektions förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för verksamhetsutgifter för Barn- och elevombudet samt Skolväsendets överklagandenämnd.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.10 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Statens skolinspektion
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 676 633 | 676 633 | 676 633 |
Pris- och löneomräkning2 | 10 650 | 19 528 | 29 601 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 14 000 | 16 181 | 16 415 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 701 283 | 712 342 | 722 649 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FHiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 att det tidigare beräknade tillskottet på 2 000 000 kronor för granskning av kommunal vuxenutbildning inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2027 enligt propositionen Skärpta villkor för friskolesektorn (prop. 2025/26:292, bet. 2025/26:UbU30, rskr. 2025/26:438) innebär ökade åtaganden för Skolinspektionen. Anslaget ökas därför med 14 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 16 000 000 kronor 2028 och 16 000 000 kronor 2029.
Regeringen föreslår att 701 283 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Statens skolinspektion för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 712 342 000 kronor respektive 722 649 000 kronor.
67
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.11 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens skolinspektion
Tusental kronor
Offentligrättslig verksamhet | Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
| t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Ansökningar om |
|
|
|
|
|
godkännande som |
|
|
|
|
|
enskild huvudman | -5 817 | -1 635 | 5 225 | 6 850 | - 1 625 -9 077 |
Källa: Statens skolinspektion.
Skolinspektionens intäkter avseende offentligrättslig verksamhet avser avgifter för ansökningar om godkännande som enskild huvudman. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel.
3.5.31:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tabell 3.12 Anslagsutveckling 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tusental kronor
2025 | Utfall | 879 270 | Anslagssparande | 40 042 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 894 0521 | Utgiftsprognos | 891 945 |
2027 | Förslag | 907 519 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 918 7242 |
|
|
2029 | Beräknat | 933 2483 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 908 211 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 908 893 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för myndighetens verksamhet, produktions- stöd för läromedelsframställning och visst internationellt samarbete.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 894 052 | 894 052 | 894 052 |
Pris- och löneomräkning2 | 13 467 | 23 972 | 37 785 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
| 700 | 1 411 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 907 519 | 918 724 | 933 248 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195, bet. 2025/26:UbU24, rskr. 2025/26:328) innebär ökade åtaganden för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Anslaget beräknas därför öka med 700 000 kronor 2028 och 1 400 000 kronor fr.o.m. 2029.
68
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 10 000 000 kronor för effektivisering av Specialpedagogiska skolmyndigheten inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
Regeringen föreslår att 907 519 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 918 724 000 kronor respektive 933 248 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.14 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Offentligrättslig verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Avgifter för elever i |
|
|
|
|
|
|
specialskolan m.m.1 |
|
| 536 000 |
|
|
|
1Eftersom det ekonomiska målet är obestämt redovisas endast intäkterna.
För elever i specialskolan tar Specialpedagogiska skolmyndigheten ut en avgift som ersättning från elevernas hemkommuner. Myndigheten tar även ut en avgift för försäljning av läromedel. Intäkterna ska delvis täcka kostnaderna för verksamheten. Myndigheten tar även ut en avgift från Folkbildningsrådet för administration av förstärkningsbidrag till folkhögskolor och ersättning lämnas även från hemkommunen för elever i förskoleklass och fritidshem inom specialskolan. Intäkterna disponeras av myndigheten.
3.5.41:4 Sameskolstyrelsen
Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:4 Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
2025 | Utfall | 64 758 | Anslagssparande | 1 527 |
2026 | Anslag | 68 6981 | Utgiftsprognos | 69 596 |
2027 | Förslag | 69 865 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 70 9712 |
|
|
2029 | Beräknat | 72 1203 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 70 161 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 70 259 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Sameskolstyrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för Sameskolstyrelsens verksamhet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 68 698 | 68 698 | 68 698 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 067 | 1 872 | 2 915 |
69
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2027 | 2028 | 2029 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 100 | 401 | 507 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 69 865 | 70 971 | 72 120 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2027 enligt propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196, bet. 2025/26:UbU25, rskr. 2025/26:332) innebär ökade åtaganden för Sameskolstyrelsen. Anslaget ökas därför med
100 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 200 000 kronor fr.o.m. 2028.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195, bet. 2025/26:UbU24, rskr. 2025/26:328) innebär ökade åtaganden för Sameskolstyrelsen. Anslaget beräknas därför öka med 200 000 kronor 2028 och 300 000 kronor fr.o.m. 2029.
Regeringen föreslår att 69 865 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 70 971 000 kronor respektive
72 120 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.17 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Offentligrättslig verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
|
|
|
|
|
|
|
Avgifter för elever i |
|
|
|
|
|
|
sameskolan m.m.1 |
|
| 61 352 |
|
|
|
1Eftersom det ekonomiska målet är obestämt redovisas endast intäkterna.
Sameskolstyrelsen tar ut avgifter som ersättning från kommuner för elever i sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola. Ersättningens storlek ska beräknas utifrån samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen grundskola, förskoleklass eller fritidshem. Avgifter tas även ut som ersättning för fjärrundervisning och för förskola. Intäkterna ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. Intäkterna disponeras av myndigheten.
3.5.51:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tabell 3.18 Anslagsutveckling 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 5 236 487 | Anslagssparande | 1 265 398 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 5 633 8851 | Utgiftsprognos | 5 140 533 |
2027 | Förslag | 4 898 885 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 4 415 385 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 3 639 385 |
|
|
|
|
|
|
|
70
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregationen. Anslaget får även användas för utgifter för svenskt deltagande i internationella studier och tävlingar på utbildningsområdet. Anslaget får vidare användas för utgifter för administration av uppdrag, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 5 493 885 | 5 493 885 | 5 493 885 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -595 000 | -1 078 500 | -1 854 500 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 4 898 885 | 4 415 385 | 3 639 385 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tillfälliga satsningarna som avser medel för att införa ämnesbetyg och en ämnes- utformad gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, enligt propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:UbU7, rskr. 2021/22:156), upphör vid årsskiftet. Anslaget minskas därför med 40 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194, bet. 2025/26:UbU23, rskr. 2025/26:327) innebär även att statsbidraget för inköp av läroböcker och lärarhandledningar förstärks. Anslaget beräknas därför öka med 500 000 000 kronor 2028.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tillfälliga satsningarna som avser medel till Allmänna barnhuset, förlängning av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder inom skolväsendet, förstärkning av statsbidrag för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare, införandebidrag för utökad insyn i enskilda huvudmän upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 555 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 att det tidigare beräknade tillskottet på 10 000 000 kronor för statsbidrag för små och dyra yrkesområden inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 4 898 885 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 415 385 000 kronor respektive 3 639 385 000 kronor.
71
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 410 000 000 kronor 2028– 2035.
Skälen för regeringens förslag
Skolverket behöver inom sin verksamhet kunna sluta fleråriga ekonomiska avtal. Vidare behöver myndigheten kunna lämna förhandsbesked till huvudmän om stats- bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 410 000 000 kronor 2028–2035.
Tabell 3.20 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2035 |
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 1 662 750 | 878 059 | 1 459 088 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 489 837 | 1 195 083 | 597 193 |
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -1 120 489 | -614 054 | -646 281 | -691 700 | -224 175 | -494 125 |
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -154 039 |
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 878 059 | 1 459 088 | 1 410 000 |
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 1 625 780 | 1 468 000 | 1 410 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.5.61:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tusental kronor
2025 | Utfall | 264 216 | Anslagssparande | 5 621 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 293 8371 | Utgiftsprognos | 268 864 |
2027 | Förslag | 324 837 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 314 837 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 314 837 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning som är mottagna vid någon av de riksrekryterande
72
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
utbildningarna i Göteborgs kommun, Kristianstads kommun, Stockholms kommun, Umeå kommun och Örebro kommun.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 293 837 | 293 837 | 293 837 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 31 000 | 21 000 | 21 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 324 837 | 314 837 | 314 837 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga anpassningen av anslagets nivå upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget ökas därför med 55 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär också att den tillfälliga satsningen förstärkt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 24 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 324 837 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget
till 314 837 000 kronor respektive 314 837 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 000 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om bidrag för omvårdnad och habilitering för elever som deltar i Rh-anpassad gymnasieutbildning. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 000 000 kronor 2028.
Tabell 3.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 |
|
|
|
|
|
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets början | 33 611 | 32 447 | 35 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska åtaganden | 32 447 | 35 000 | 35 000 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till följd av |
|
|
|
|
ekonomiska åtaganden | -33 611 | -32 447 | -35 000 | -35 000 |
|
|
|
|
|
73
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 |
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets slut | 32 447 | 35 000 | 35 000 |
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
bemyndigande | 35 000 | 35 000 | 35 000 |
|
|
|
|
|
|
3.5.71:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
Tabell 3.24 Anslagsutveckling 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 554 465 | Anslagssparande | 5 535 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 5 760 0001 | Utgiftsprognos | 5 755 000 |
2027 | Förslag | 6 260 000 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 5 660 000 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 5 660 000 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg. Anslaget får vidare användas för utgifter för statsbidrag för att stimulera omsorg under kvällar, nätter och helger. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 5 760 000 | 5 760 000 | 5 760 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 500 000 | -100 000 | -100 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 6 260 000 | 5 660 000 | 5 660 000 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De ändringar i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär bl.a. att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan. Anslaget ökas därför med
500 000 000 kronor 2027 jämfört med 2026 års nivå. Anslaget beräknas därefter öka med motsvarande belopp fr.o.m. 2028.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 200 000 000 kronor för förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
74
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 6 260 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 660 000 000 kronor respektive 5 660 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 286 000 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan beviljas per kalenderår (bidragsår). Huvudmännen behöver information om bidragsramarnas storlek och beslut om bidragsramar behöver därför fattas året före bidragsåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 286 000 000 kronor 2028.
Tabell 3.26 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 |
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets början | 1 986 000 | 2 586 000 | 2 886 000 |
|
Nya ekonomiska åtaganden | 2 586 000 | 2 886 000 | 2 286 000 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till följd av |
|
|
|
|
ekonomiska åtaganden | -1 986 000 | -2 586 000 | -2 886 000 | -2 286 000 |
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets slut | 2 586 000 | 2 886 000 | 2 286 000 |
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
bemyndigande | 2 586 000 | 2 886 000 | 2 286 000 |
|
|
|
|
|
|
3.5.81:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Tusental kronor
2025 | Utfall | 198 235 | Anslagssparande | 6 485 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 206 7201 | Utgiftsprognos | 202 514 |
2027 | Förslag | 206 720 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 206 720 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 206 720 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
75
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
–ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning,
–statsbidrag för avgifter till International Baccalaureate Office och för viss International Baccalaureateutbildning,
–statsbidrag och särskilt stöd för utbildningsverksamhet med särskild inriktning,
–statsbidrag för riksrekryterande gymnasiala utbildningar,
–ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever, och
–statsbidrag för utlandssvenska elever samt barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige eller som vistas i landet utan tillstånd.
Anslaget får även användas för utgifter för arbete med administration och uppföljning av statsbidrag.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.28 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 206 720 | 206 720 | 206 720 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 206 720 | 206 720 | 206 720 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 206 720 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 206 720 000 kronor respektive 206 720 000 kronor.
3.5.91:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 122 341 | Anslagssparande | -5 550 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 130 5821 | Utgiftsprognos | 125 032 |
2027 | Förslag | 130 582 |
|
|
2028 | Beräknat | 130 582 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 130 582 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Anslaget får även användas för utgifter inom ramen för Statens skolverks utvecklingsinsatser för svensk undervisning i utlandet och för stöd för undervisning i svenska vid utländska skolor. Anslaget får vidare användas för utgifter för anställda vid Europaskolorna.
76
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.30 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 130 582 | 130 582 | 130 582 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 130 582 | 130 582 | 130 582 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 130 582 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
130 582 000 kronor respektive 130 582 000 kronor.
3.5.101:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tabell 3.31 Anslagsutveckling 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
2025 | Utfall | 798 133 | Anslagssparande | 299 393 |
2026 | Anslag | 1 109 5261 | Utgiftsprognos | 720 048 |
2027 | Förslag | 1 129 526 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 129 526 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 129 526 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och andra utgifter för fortbildning och annan kompetensutveckling av lärare, förskollärare, rektorer och annan pedagogisk personal.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.32 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 1 109 526 | 1 109 526 | 1 109 526 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 20 000 | 20 000 | 20 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 129 526 | 1 129 526 | 1 129 526 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De ändringar i skollagen som trädde i kraft den 1 september 2025 enligt propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54, bet. 2022/23:UbU13, rskr. 2022/23:206) innebär att ett nationellt professionsprogram införts. Anslaget ökas med 20 000 000 kronor 2027 jämfört med
77
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2026 års nivå för utveckling av det nationella professionsprogrammet. Anslaget beräknas därefter öka med motsvarande belopp fr.o.m. 2028.
Regeringen föreslår att 1 129 526 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
1 129 526 000 kronor respektive 1 129 526 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 540 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
Skolverket behöver ingå fleråriga avtal med lärosäten om uppdragsutbildning och lämna förhandsbesked till huvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 540 000 000 kronor 2028–2030.
Tabell 3.33 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 301 330 | 382 627 | 531 368 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 341 320 | 400 667 | 411 439 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -274 714 | -251 926 | -402 807 | -423 600 | -91 752 | -24 648 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 14 691 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 382 627 | 531 368 | 540 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 576 333 | 535 000 | 540 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.5.111:11 Skolforskningsinstitutet
Tabell 3.34 Anslagsutveckling 1:11 Skolforskningsinstitutet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 39 986 | Anslagssparande | 8 092 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 47 9101 | Utgiftsprognos | 44 597 |
2027 | Förslag | 49 524 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 50 0532 |
|
|
2029 | Beräknat | 50 8523 |
|
|
78
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 49 524 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 49 525 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skolforskningsinstitutets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.35 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Skolforsknings- institutet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 47 910 | 47 910 | 47 910 |
Pris- och löneomräkning2 | 655 | 1 174 | 1 957 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 959 | 969 | 985 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 49 524 | 50 053 | 50 852 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga förstärkningen av Skolforskningsinstitutet med 20 000 000 kronor upphör vid årsskiftet 2026. För att myndigheten fortsatt ska kunna bedriva sin verksamhet enligt förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet kommer den planerade förstärkningen med 22 000 000 kronor fr.o.m. 2027 att kvarstå.
Regeringen föreslår att 49 524 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Skolforsknings- institutet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 50 053 000 kronor respektive 50 852 000 kronor.
3.5.121:12 Praktiknära skolforskning
Tabell 3.36 Anslagsutveckling 1:12 Praktiknära skolforskning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 35 191 | Anslagssparande | 852 |
2026 | Anslag | 36 0431 | Utgiftsprognos | 35 720 |
2027 | Förslag | 36 043 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 36 043 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 36 043 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas till finansieringsbidrag inom den praktiknära skolforskningen. Anslaget disponeras och fördelas av Skolforskningsinstitutet.
79
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.37 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Praktiknära skolforskning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 36 043 | 36 043 | 36 043 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 36 043 | 36 043 | 36 043 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 36 043 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Praktiknära skolforskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 36 043 000 kronor respektive 36 043 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:12 Praktiknära skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 72 100 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
För att kunna utlysa och fördela medel för praktiknära forskning för en längre period behövs ett bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:12 Praktiknära skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 72 100 000 kronor 2028–2030.
Tabell 3.38 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:12 Praktiknära skolforskning
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 |
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 70 929 | 71 052 | 72 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 35 314 | 37 091 | 35 443 |
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -35 191 | -36 043 | -35 443 | -35 443 | -24 657 | -12 000 |
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 71 052 | 72 100 | 72 100 |
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 72 100 | 72 100 | 72 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
3.5.131:13 Bidrag till lärarlöner
Tabell 3.39 Anslagsutveckling 1:13 Bidrag till lärarlöner
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 206 466 | Anslagssparande | 668 534 |
2026 | Anslag | 4 875 0001 | Utgiftsprognos | 4 168 508 |
2027 | Förslag | 4 875 000 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 4 875 000 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 4 875 000 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till höjda löner för lärare och förskollärare i fritidshemmet, förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan. Anslaget får även användas för karriärstegsreformen och för särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.40 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Bidrag till lärarlöner
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 4 875 000 | 4 875 000 | 4 875 000 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 4 875 000 | 4 875 000 | 4 875 000 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 4 875 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 875 000 000 kronor respektive 4 875 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 426 000 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
Skolverket behöver kunna lämna förhandsbesked till huvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 426 000 000 kronor 2028.
81
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Tabell 3.41 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 |
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets början | 2 425 905 | 2 425 905 | 2 426 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska åtaganden | 2 425 905 | 2 426 000 | 2 426 000 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till följd av |
|
|
|
|
ekonomiska åtaganden | -2 104 913 | -2 425 905 | -2 426 000 | -2 426 000 |
|
|
|
|
|
Övriga förändringar av |
|
|
|
|
ekonomiska åtaganden | -320 992 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets slut | 2 425 905 | 2 426 000 | 2 426 000 |
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
bemyndigande | 2 426 000 | 2 426 000 | 2 426 000 |
|
|
|
|
|
|
3.5.141:14 Särskilda insatser inom skolområdet
Tabell 3.42 Anslagsutveckling 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 162 507 | Anslagssparande | 911 |
2026 | Anslag | 173 4181 | Utgiftsprognos | 171 866 |
2027 | Förslag | 173 418 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 173 418 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 173 418 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.43 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 173 418 | 173 418 | 173 418 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 173 418 | 173 418 | 173 418 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 173 418 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
173 418 000 kronor respektive 173 418 000 kronor.
82
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
3.5.151:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
Tabell 3.44 Anslagsutveckling 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
Tusental kronor
2025 | Utfall | 8 204 653 | Anslagssparande | 38 347 |
2026 | Anslag | 9 364 6001 | Utgiftsprognos | 9 323 488 |
2027 | Förslag | 8 544 600 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 8 544 600 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 8 544 600 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag som syftar till att stärka kunskaps- utvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.45 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 9 364 600 | 9 364 600 | 9 364 600 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -820 000 | -820 000 | -820 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 8 544 600 | 8 544 600 | 8 544 600 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga förstärkningen av Kunskapsbidraget upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 820 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 961 400 000 kronor för förändrade nivåer av Kunskapsbidraget inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
Regeringen föreslår att 8 544 600 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
8 544 600 000 kronor respektive 8 544 600 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskaps- utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 783 000 000 kronor 2028.
83
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Statsbidraget lämnas för ett kalenderår (bidragsår) i sänder. Huvudmännen behöver information om bidragsramarnas storlek och beslut om bidragsramar behöver därför fattas året före bidragsåret. Regeringen bör bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 783 000 000 kronor 2028.
Tabell 3.46 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 |
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets början | 7 543 000 | 7 563 000 | 7 583 200 |
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska åtaganden | 7 563 000 | 7 583 200 | 5 783 000 |
|
Utgifter mot anslag till följd av |
|
|
|
|
ekonomiska åtaganden | -7 543 000 | -7 563 000 | -7 583 200 | -5 783 000 |
|
|
|
|
|
Ekonomiska åtaganden vid |
|
|
|
|
årets slut | 7 563 000 | 7 583 200 | 5 783 000 |
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
bemyndigande | 7 563 000 | 7 583 200 | 5 783 000 |
|
84
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
4Kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola
4.1Mål för området
Kommunal vuxenutbildning
I skollagen (2010:800) anges att målen för kommunal vuxenutbildning (komvux) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utbildningen ska ge en god grund för elever- nas fortsatta utbildning och utgöra en bas för den nationella och regionala kompetens- försörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. För komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.
Yrkeshögskolan
Målen för yrkeshögskolan finns i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förord- ningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan syftar till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetsli- vets behov kommer till stånd, att statens stöd för eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. När det gäller smala yrkes- områden syftar bestämmelserna till att tillgodose behov av eftergymnasiala yrkes- utbildningar som avses leda till förvärvsarbete för de studerande eller till en ny nivå inom deras yrke. Utbildningarna ska vidare bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.
4.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Följande indikatorer används för att bedöma måluppfyllelsen i komvux och yrkeshögskolan.
Komvux:
–Antal elever som deltagit i en eller flera kurser.
–Antal heltidsstuderande i komvux på grundläggande och gymnasial nivå.
–Antal kursdeltagare som avslutat respektive avbrutit en kurs i komvux.
–Sysselsättning efter avslutade studier i komvux på grundläggande och gymnasial nivå och i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandare (sfi).
–Andel kursdeltagare som uppnått godkänt betyg på ett nationellt prov i sfi.
Yrkeshögskolan:
–Andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete året efter avslutad utbildning.
–Andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete inom utbildnings- området året efter avslutad utbildning.
85
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Andra bedömningsgrunder:
–OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC).
4.3Resultatredovisning
4.3.1Komvux
Indikator: Antal elever som deltagit i en eller flera kurser
Totalt studerade 63 829 elever på grundläggande nivå och 224 714 elever på gymnasial nivå under 2025, se tabell 4.1. Antalet elever som studerade på grundläggande nivå minskade med 4 procent medan antalet elever på gymnasial nivå minskade med drygt 1 procent jämfört med 2024. Andelen kvinnor på grundläggande nivå ökade med
1 procentenhet medan andelen kvinnor på gymnasial nivå var i stort sett oförändrad jämfört med 2024. Totalt studerade 107 279 elever i sfi under 2025. Det är en minskning med 7 346 elever eller 6 procent jämfört med 2024. Under 2025 var
50 176 elever nyinskrivna i sfi. Av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Eftersom en elev kan läsa flera kurser under ett år var det totala antalet kursdeltagare i sfi under året 132 530. Av eleverna i sfi är en försumbar andel inrikes födda. Totalt studerade 353 696 elever i komvux på grundläggande nivå, i komvux på gymnasial nivå och i sfi under 2025. Det är en minskning med 3 procent jämfört med 2024. Totalt var 64 procent av eleverna i samtliga delar av komvux (exklusive komvux som anpassad utbildning) utrikes födda. Andelen utrikes födda var något större bland kvinnorna, 66 procent av dem, jämfört med männen där 61 procent av dem var utrikes födda. I genomsnitt deltog en elev i 3 kurser under 2025, men det varierar mellan de olika delarna av komvux.
Tabell 4.1 Elever i komvux på grundläggande och gymnasial nivå och i sfi
Antal elever, procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Totalt (exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anpassad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildning) | 354 039 | 376 014 | 384 881 | 387 437 | 400 392 | 413 590 | 371 697 | 362 665 | 364 624 | 353 696 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 66 | 69 | 69 | 70 | 67 | 65 | 67 | 67 | 65 | 64 |
varav kvinnor % | 57 | 57 | 59 | 59 | 60 | 61 | 62 | 63 | 63 | 63 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 43 | 43 | 41 | 41 | 40 | 39 | 38 | 37 | 37 | 37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundläggande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nivå | 51 679 | 59 408 | 68 304 | 75 705 | 74 928 | 74 285 | 66 616 | 65 944 | 66 425 | 63 829 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 93 | 94 | 95 | 96 | 95 | 94 | 95 | 94 | 94 | 93 |
varav kvinnor % | 60 | 58 | 59 | 60 | 62 | 64 | 66 | 68 | 70 | 71 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 40 | 42 | 41 | 40 | 38 | 36 | 34 | 32 | 30 | 29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasial nivå | 190 011 | 198 089 | 208 138 | 215 706 | 242 654 | 259 812 | 229 247 | 220 096 | 227 991 | 224 714 |
varav utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 38 | 41 | 44 | 47 | 46 | 46 | 47 | 47 | 46 | 45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 62 | 62 | 62 | 61 | 61 | 62 | 63 | 63 | 62 | 63 |
varav män % | 38 | 38 | 38 | 39 | 39 | 38 | 37 | 37 | 38 | 37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sfi | 150 142 | 163 175 | 159 127 | 153 003 | 136 940 | 132 753 | 123 474 | 122 891 | 114 625 | 107 279 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 51 | 51 | 54 | 57 | 59 | 60 | 61 | 63 | 64 | 64 |
varav män % | 49 | 49 | 46 | 43 | 41 | 40 | 39 | 37 | 36 | 36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
86
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anm.: Antal personer som studerade i komvux oavsett hur många kurser personen deltog i.
Källa: Statens skolverk.
Totalt studerade 3 496 elever i komvux som anpassad utbildning 2025, vilket var 230 fler än föregående år, se tabell 4.2. Antalet skolkommuner, dvs. kommuner som erbjuder komvux som anpassad utbildning, var något fler än föregående år. År 2025 var antalet skolkommuner 163. Skolkommunerna tog emot elever från totalt
224 kommuner, vilket var 7 kommuner fler än föregående år.
Tabell 4.2 Elever i komvux som anpassad utbildning 2025
Antal elever, könsfördelning i procent
| Totalt | Gymnasial nivå | Grundläggande nivå |
|
|
|
|
Totalt | 3 496 | 1 533 | 2 407 |
|
|
|
|
varav kvinnor % | 51 | 54 | 50 |
|
|
|
|
varav män % | 49 | 46 | 50 |
|
|
|
|
Anm.: En enskild elev kan återkomma på flera studienivåer.
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Antal heltidsstuderande i komvux på grundläggande och gymnasial nivå
Många elever inom komvux studerar inte på heltid, vilket gör att antalet elever inte är ett helt rättvisande mått när det gäller omfattningen av komvux. För att underlätta jämförelser mellan olika år redovisas även uppgifter om antalet studerande omräknat till årsstudieplatser. Inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå används måttet verksamhetspoäng för att beskriva omfattningen av utbildningen. I komvux på grundläggande och gymnasial nivå beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier och 800 poäng motsvarar en årsstudieplats. I sfi används inte verksamhetspoäng för att beskriva studiernas omfattning. Det finns inget mått för heltid och årsstudieplatser beräknas därför inte. Antalet årsstudieplatser i komvux på grundläggande och gymnasial nivå uppgick 2025 till 101 577, se tabell 4.3. Det innebär att antalet årsstudieplatser har minskat med 4 207 sedan 2024, vilket motsvarar en minskning med 4 procent. Antalet årsstudieplatser på grundläggande nivå minskade med 7 procent medan antalet årsstudieplatser på gymnasial nivå ökade med 3 procent jämfört med 2024.
Tabell 4.3 Årsstudieplatser i komvux på grundläggande och gymnasial nivå
Antal årsstudieplatser
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Totalt | 96 839 | 104 462 | 112 143 | 116 934 | 121 082 | 130 044 | 111 917 | 104 754 | 105 784 | 101 577 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundläggande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nivå | 21 254 | 24 475 | 27 988 | 30 246 | 27 913 | 26 608 | 22 858 | 22 590 | 21 923 | 20 394 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasial nivå | 75 585 | 78 987 | 84 154 | 86 687 | 93 167 | 103 435 | 89 059 | 82 164 | 83 862 | 81 183 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Totalsummorna för helårsplatser kan avvika från summan av delsummor till följd av avrundning. Årsstudieplatser beräknas inte för sfi.
Källa: Statens skolverk.
Indikator: Antal kursdeltagare som avslutat respektive avbrutit en kurs i komvux
Av dem som avslutade eller avbröt en kurs inom komvux under 2025 var det totalt 67 procent av kursdeltagarna som avslutade kursen med godkänt betyg, 12 procent som avslutade kursen utan godkänt betyg och 20 procent som avbröt kursen. Andelen som avbröt en kurs har minskat med 1 procentenhet jämfört med 2024. Män avbryter kurser i högre grad än kvinnor.
87
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Totalt 94 361 kursdeltagare (exklusive deltagare i orienteringskurser) avslutade eller avbröt en kurs inom komvux på grundläggande nivå under 2025, se tabell 4.4. Av dessa var det 68 procent som avslutade kursen med godkänt betyg, vilket är oförändrat jämfört med 2024.
Totalt 680 600 kursdeltagare (exklusive deltagare i individuella kurser och orienterings- kurser) avslutade eller avbröt en kurs inom komvux på gymnasial nivå under 2025, se tabell 4.4. Av dessa var det 69 procent som avslutade kursen med godkänt betyg, vilket är oförändrat jämfört med 2024.
Totalt 81 789 kursdeltagare avslutade eller avbröt en kurs inom sfi under 2025, se tabell 4.4. Av dessa var det 52 procent som avslutade kursen med godkänt betyg, vilket är i nivå med 2024.
Totalt 990 kursdeltagare avslutade eller avbröt en kurs inom komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå under 2025. Av dessa var det 49 procent som avslutade kursen med godkänt betyg.
Totalt 1 467 kursdeltagare avslutade eller avbröt en kurs inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå under 2025. Av dessa var det 67 procent som avslutade kursen med godkänt betyg.
Tabell 4.4 Kursdeltagare som avslutat respektive avbrutit en kurs under 2025
Antal kursdeltagare, procent
|
|
|
| Inrikes | Utrikes |
| Totalt | Kvinnor | Män | födda | födda |
|
|
|
|
|
|
Totalt | 859 207 | 552 140 | 307 067 | 366 559 | 492 648 |
|
|
|
|
|
|
Grundläggande nivå | 94 361 | 68 044 | 26 317 | 6 045 | 88 316 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat med godkänt betyg % | 68 | 70 | 61 | 56 | 68 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat utan godkänt betyg % | 14 | 13 | 16 | 18 | 14 |
|
|
|
|
|
|
Avbrutit % | 18 | 17 | 23 | 26 | 18 |
|
|
|
|
|
|
Gymnasial nivå | 680 600 | 429 881 | 250 719 | 358 341 | 322 259 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat med godkänt betyg % | 69 | 70 | 66 | 69 | 69 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat utan godkänt betyg % | 13 | 12 | 14 | 13 | 13 |
|
|
|
|
|
|
Avbrutit % | 18 | 17 | 19 | 19 | 17 |
|
|
|
|
|
|
Sfi | 81 789 | 52 887 | 28 902 | 243 | 81 546 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat med godkänt betyg % | 52 | 57 | 43 | 60 | 52 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat utan godkänt betyg % | 4 | 4 | 4 | 2 | 4 |
|
|
|
|
|
|
Avbrutit % | 44 | 39 | 53 | 38 | 44 |
|
|
|
|
|
|
Anpassad utbildning (grundläggande nivå) | 990 | 516 | 474 | 772 | 218 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat med godkänt betyg % | 49 | 49 | 49 | 51 | 44 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat utan godkänt betyg % | 7 | 9 | 5 | 8 | 4 |
|
|
|
|
|
|
Avbrutit % | 44 | 42 | 46 | 42 | 52 |
|
|
|
|
|
|
Anpassad utbildning (gymnasial nivå) | 1 467 | 812 | 655 | 1 158 | 309 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat med godkänt betyg % | 67 | 67 | 66 | 66 | 67 |
|
|
|
|
|
|
Avslutat utan godkänt betyg % | 3 | 3 | 3 | 3 | 4 |
|
|
|
|
|
|
Avbrutit % | 30 | 30 | 31 | 31 | 29 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Statens skolverk.
88
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Indikator: Sysselsättning efter avslutade studier i komvux på grundläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandare (sfi)
Sysselsättning följs upp efter avslutade eller avbrutna studier, men det görs ingen åtskillnad i statistiken mellan om studierna avslutats eller avbrutits. Uppgifterna avser dem som avslutat eller avbrutit studier under 2022 och visar om de är etablerade på arbetsmarknaden eller om de studerar 2023, se tabell 4.5. Se även utgiftsområde
13 Integration och jämställdhet avsnitt 3.3.1, där sysselsättningen efter avslutade studier för utrikes födda redovisas.
Tabell 4.5 Etableringsstatus efter avslutade eller avbrutna studier inom komvux
Andel
| Etablerad | Osäker | Svag | Högskole- | Övriga | Varken |
| ställning | ställning | ställning | studier | studier | studerar/arbetar |
Samtliga (grundläggande |
|
|
|
|
|
|
och gymnasial nivå) % | 46 | 12 | 13 | 14 | 7 | 9 |
|
|
|
|
|
|
|
varav utrikes födda % | 46 | 13 | 15 | 9 | 5 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 45 | 10 | 13 | 16 | 7 | 9 |
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 48 | 11 | 12 | 12 | 8 | 9 |
|
|
|
|
|
|
|
Grundläggande nivå | 40 | 15 | 18 | 1 | 3 | 23 |
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 32 | 14 | 20 | 2 | 4 | 29 |
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 49 | 16 | 16 | 1 | 2 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
Gymnasial nivå | 47 | 10 | 12 | 16 | 8 | 8 |
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 46 | 10 | 12 | 17 | 7 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 48 | 11 | 11 | 14 | 9 | 8 |
|
|
|
|
|
|
|
Sfi | 35 | 12 | 13 | 2 | 21 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 26 | 10 | 13 | 3 | 29 | 20 |
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 48 | 14 | 13 | 2 | 11 | 11 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Etableringsstatusen avser 2023, ett år efter avslutade studier. Elever som har läst både på grundläggande och gymnasial nivå redovisas i tabellen på gymnasial nivå.
Källa: Statens skolverk.
Totalt 46 procent av eleverna som avslutade komvux på grundläggande eller gymnasial nivå 2022 hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med de som avslutade utbildningarna 2021. Av eleverna som avslutade studierna 2022 var det 9 procent som varken studerade eller arbetade året därpå.
Av eleverna som avslutade sfi 2022 hade 35 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier, vilket var 2 procentenheter fler än de som avslutade sfi 2021.
Totalt 26 procent av kvinnorna som avslutade sfi 2022 var etablerade på arbetsmark- naden året därpå, vilket kan jämföras med 48 procent för männen. Vidare var det
20 procent av kvinnorna som varken studerade eller arbetade, medan bara 11 procent av männen hörde till den kategorin. Kvinnor studerade dock oftare än männen,
32 procent av kvinnorna som avslutade sfi 2022 studerade året därpå jämfört med 13 procent av männen.
Indikator: Andel kursdeltagare som uppnått godkänt betyg på ett nationellt prov i sfi
I sfi finns det nationella prov för kurserna B, C och D. Totalt uppnådde 88 procent godkänt resultat på ett nationellt prov 2025, vilket är samma andel som 2024. Totalt 7 976 kursdeltagare deltog i B-provet 2025, medan 16 806 deltog i C-provet och
89
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
14 556 deltog i D-provet. Andelen som uppnått godkänt betyg var oförändrad för B- provet, men ökade med 1 procentenhet för C- och D-provet, se tabell 4.6. Kvinnor och män presterade i stort sett likvärdigt på de nationella proven, det är knappt
1 procentenhet fler män än kvinnor som har fått ett godkänt provbetyg.
Tabell 4.6 Andel kursdeltagare som uppnått godkänt betyg på ett nationellt prov
Andel som uppnått godkänt betyg på ett nationellt prov i procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kurs B | 92 | 93 | 94 | 92 | - | - | 87 | 87 | 90 | 90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kurs C | 85 | 85 | 86 | 85 | - | - | 86 | 87 | 87 | 88 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kurs D | 85 | 86 | 86 | 85 | - | - | 82 | 84 | 87 | 88 |
Anm.: På grund av covid-19-pandemin ställdes de nationella proven in under 2020 och våren 2021.
Kostnader för komvux
Uppgifterna avseende 2025 är preliminära och uppgifterna avseende 2024 har reviderats sedan budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1).
Tabell 4.7 | Kostnadstabell för olika delar av komvux |
| |
Miljoner kronor |
| Total kostnad 2024 | Total kostnad 2025 |
|
|
| |
Grundläggande nivå | 1 582 | 1 527 | |
|
|
|
|
Gymnasial nivå |
| 5 706 | 5 823 |
|
|
|
|
Sfi |
| 3 594 | 3 508 |
|
|
| |
Komvux som anpassad utbildning | 312 | 324 | |
|
|
| |
Källa: Statens skolverk. |
|
| |
Tabell 4.8 | Kostnad per årsstudieplats i genomsnitt i olika delar av komvux | ||
Kronor |
| Kostnad per elev i genomsnitt | Kostnad per elev i |
|
| 2024 | genomsnitt 2025 |
|
|
| |
Grundläggande nivå | 68 400 | 71 100 | |
|
|
|
|
Gymnasial nivå |
| 68 000 | 71 400 |
|
|
|
|
Sfi |
| 80 400 | 81 100 |
|
|
| |
Komvux som anpassad utbildning | 99 000 | 94 000 | |
|
|
| |
Källa: Statens skolverk. |
|
| |
4.3.2Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan omfattar ca 52 000 årsplatser inom program
Yrkeshögskolan är en utbildningsform med nära samverkan med arbetslivet som omfattar närmare 52 000 årsplatser inom program, dvs. långa utbildningar. En årsplats omfattar 40 studieveckor på heltid. Myndigheten för yrkeshögskolan administrerar även andra utbildningar, bl.a. vissa konst- och kulturutbildningar. Dessa redovisas separat. Totalt inkom 1 272 ansökningar om att få bedriva utbildning inom yrkes- högskolan i ansökningsomgången 2024/25, vilket innebar en ökning med ca 1 procent jämfört med ansökningsomgången 2023/24. Genom beslut i början av 2025 beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan 344 ansökningar, vilket resulterade i närmare
29358 nya utbildningsplatser med start 2025–2032. Andelen platser i distans- utbildning i det totala utbudet var 40 procent. Myndigheten strävar efter att bevilja i snitt tre utbildningsomgångar i taget för att främja yrkeshögskoleutbildningarnas utveckling och kvalitet. För 94 procent av de beviljade utbildningarna omfattade besluten tre eller fler utbildningsomgångar. Det är på samma nivå som 2024 och en ökning jämfört med 2023 då 87 procent av utbildningarna omfattade tre eller fler utbildningsomgångar.
90
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Antalet behöriga sökande och studerande
Totalt fanns det 33 441 platser på de utbildningsomgångar inom program inom yrkeshögskolan som startade 2025. Det motsvarar en minskning med 1 262 platser jämfört med 2024. Antalet behöriga sökande uppgick 2025 till 77 925, se tabell 4.9. Totalt 75 procent av de sökande var behöriga till minst en utbildning 2025, jämfört med 74 procent 2024.
Tabell 4.9 Antal studerande i och behöriga sökande till yrkeshögskolans program
Antal, procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
studerande | 47 983 | 50 373 | 52 741 | 61 393 | 75 371 | 82 753 | 84 870 | 84 413 | 87 103 | 87 349 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 17 | 18 | 19 | 21 | 22 | 22 | 23 | 25 | 26 | 26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kvinnor % | 52 | 53 | 55 | 55 | 54 | 53 | 53 | 52 | 51 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
män % | 48 | 47 | 45 | 45 | 46 | 47 | 47 | 48 | 49 | 49 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Behöriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sökande | 39 041 | 40 259 | 43 612 | 53 079 | 69 356 | 71 071 | 67 191 | 70 150 | 77 036 | 77 925 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kvinnor % | 59 | 59 | 60 | 60 | 59 | 60 | 59 | 57 | 57 | 57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
män % | 41 | 41 | 40 | 40 | 41 | 40 | 41 | 43 | 43 | 43 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
behöriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sökande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per plats | 1,9 | 1,9 | 1,8 | 1,8 | 2,0 | 2,2 | 2,0 | 2,0 | 2,2 | 2,3 |
Behörighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bedömning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av s.k. reell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kompetens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
% | 13 | 13 | 13 | 15 | 15 | 14 | 12 | 13 | 13 | 13 |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Könsfördelningen är ojämn inom de största utbildningsområdena
Könsfördelningen är totalt sett relativt jämn inom yrkeshögskolan, men könsfördel- ningen är fortsatt ojämn inom de största utbildningsområdena, se tabell 4.10. Andelen kvinnor är större på utbildningar inom bl.a. friskvård och kroppsvård, juridik samt hälso- och sjukvård. Andelen män är större på utbildningar inom bl.a. data/it, teknik och tillverkning samt transporttjänster.
Tabell 4.10 Studerande i yrkeshögskolan 2025
Antal studerande
Utbildningsområde | Kvinnor | % | Män | % | Totalt |
Data/it | 5 014 | 31 | 11 286 | 69 | 16 300 |
|
|
|
|
|
|
Ekonomi, administration och försäljning | 11 881 | 71 | 4 790 | 29 | 16 671 |
Friskvård och kroppsvård | 265 | 97 | 9 | 3 | 274 |
|
|
|
|
|
|
Hotell, restaurang och turism | 2 061 | 76 | 645 | 24 | 2 706 |
|
|
|
|
|
|
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete | 10 363 | 88 | 1 453 | 12 | 11 816 |
Journalistik och information | 492 | 79 | 130 | 21 | 622 |
|
|
|
|
|
|
Juridik | 373 | 88 | 49 | 12 | 422 |
|
|
|
|
|
|
Kultur, media och design | 2 377 | 53 | 2 069 | 47 | 4 446 |
91
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Utbildningsområde | Kvinnor | % | Män | % | Totalt |
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske | 1 746 | 72 | 684 | 28 | 2 430 |
|
|
|
|
|
|
Pedagogik och undervisning | 364 | 44 | 462 | 56 | 826 |
|
|
|
|
|
|
Samhällsbyggnad och byggteknik | 4 681 | 34 | 9 060 | 66 | 13 741 |
Säkerhetstjänster | 386 | 49 | 401 | 51 | 787 |
|
|
|
|
|
|
Teknik och tillverkning | 3 414 | 24 | 10 888 | 76 | 14 302 |
|
|
|
|
|
|
Transporttjänster | 497 | 31 | 1 128 | 69 | 1 625 |
Övrigt | 258 | 68 | 123 | 32 | 381 |
|
|
|
|
|
|
Totalt | 44 172 | 51 | 43 177 | 49 | 87 349 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
Sju av tio uppnår en examen
Examensgraden 2024 var 69 procent avrundat till heltal, vilket var en marginell ökning jämfört med 2023, se tabell 4.11. Utbildningsområdet transporttjänster hade 2024 högst examensgrad med 81 procent. Därefter följde kultur, media och design respektive journalistik och information där examensgraden var 80 respektive
77 procent. Det område som hade lägst examensgrad 2024 var teknik och tillverkning med 59 procent.
Under 2024 avslutade totalt ca 23 000 studerande sin yrkeshögskoleutbildning med en examen, varav 12 800 kvinnor och 10 200 män.
Tabell 4.11 Examensgraden i yrkeshögskolan
Andel examinerade
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt % | 74 | 73 | 73 | 72 | 72 | 70 | 68 | 68 | 69 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 80 | 79 | 79 | 77 | 76 | 75 | 72 | 73 | 72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 68 | 67 | 66 | 65 | 67 | 65 | 62 | 62 | 65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 63 | 63 | 62 | 63 | 63 | 60 | 58 | 58 | 58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och Statistiska centralbyrån.
Resultat för kurser inom yrkeshögskolan
Under 2025 beviljades ca 36 100 utbildningsplatser på 581 korta yrkeshögskoleutbild- ningar i form av kurser och kurspaket, med utbildningsstart 2025 och 2026. Det var ca 25 700 studerande som påbörjade en sådan utbildning under 2025, varav
62 procent kvinnor och 38 procent män. Av dem som avslutade en kort yrkes- högskoleutbildning 2025 var det 57 procent som fick godkända betyg i utbildningens samtliga delar. De allra flesta som påbörjar kurser inom yrkeshögskolan studerar på deltid och distans.
Snabbare och mer flexibla vägar till en yrkeshögskoleexamen
Den del av yrkeshögskolan som benämns yh-flex är till för studerande som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en yrkeshögskoleutbildning. Syftet är att skapa snabbare och mer flexibla vägar till en yrkeshögskoleexamen. Verksamheten omfattar tillgodoräknande av kunskaper, färdigheter och kompetenser samt kompletterande utbildning. Under 2025 beviljades 1 493 nya yh-flexplatser på 109 utbildningar med start 2025 och framåt. Andelen nyttjade yh-flexplatser i utbildningsomgångar med beviljad start 2025 var 52 procent. Det var en minskning jämfört med 2024 då 55 procent av platserna nyttjades. I genomsnitt fick de studerande tillgodoräkna sig 45 procent av yrkeshögskoleutbildningen efter validering, vilket är en ökning jämfört med tidigare år.
92
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Sex av tio kvalitetsgranskade utbildningar bedöms hålla hög eller mycket hög kvalitet
Myndigheten för yrkeshögskolan har tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan. Under 2025 har myndigheten utökat sin tillsyn när det gäller lärande i arbete på en arbetsplats (LIA) i utbildningar som startade 2024, där myndigheten har bedömt att det kan finnas en risk för brister i LIA. Myndigheten gjorde, baserat på tidigare kvalitetsgransknings- och tillsynsresultat, ett urval av utbildningsanordnare. Myndigheten fann bland dessa brister i ungefär hälften av ärendena.
Under 2025 genomförde Myndigheten för yrkeshögskolan fördjupade kvalitets- granskningar av 83 yrkeshögskoleutbildningar, vilket är 21 färre än 2024. Av de granskade utbildningarna bedömdes 4 procent hålla mycket hög kvalitet och
53 procent hålla hög kvalitet medan 35 procent bedömdes inte nå tillräckligt hög kvalitet. Av de granskade utbildningarna bedömdes 7 ha bristande kvalitet. Studerande ges generellt goda möjligheter att nå utbildningarnas mål och den undervisande personalen har i hög grad god ämneskunskap och pedagogisk kompetens. Myndigheten har dock under året sett något fler utbildningar där studietakten inte motsvarar en heltidsutbildning och att studerande inte är tillräckligt aktiva eller har låg närvaro. För de utbildningar där LIA behöver utvecklas handlar det oftast om att utbildningsanordnaren behöver säkra tillgången till LIA-platser och förbättra kommunikationen med LIA-arbetsplatserna. Kvalitetsgranskningar 2025 visar att de flesta utbildningar har ett fungerande värdegrunds- och jämställdhetsarbete.
Arbete efter yrkeshögskolan
Indikator: Andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete året efter avslutad utbildning
En regelbunden enkätundersökning av examinerade från en yrkeshögskoleutbildning visar att av dem som examinerades 2024 hade 81 procent arbete som sin huvudsakliga sysselsättning året efter avslutad yrkeshögskoleutbildning, se diagram 4.1 och
tabell 4.12. Detta var 3 procentenheter mindre än föregående år. Minskningen var störst inom utbildningsområdena data/it samt ekonomi, administration och försäljning. Kvinnor hade ett arbete i något högre grad än män, 82 procent jämfört med 80 procent. Inrikes födda hade arbete i högre grad än utrikes födda, 84 procent jämfört med 71 procent. Liksom tidigare år var det drygt hälften, 55 procent, av de examinerade som hade en anställning 2024 som arbetade hos en arbetsgivare där de genomfört någon kurs i LIA.
93
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 4.1 Andel examinerade från yrkeshögskolan 2024 som har ett arbete året efter avslutad utbildning – kvinnor respektive män
Data/it
Ekonomi, adm.,försäljning
Hotell, restaurang, turism
Hälso- och sjukvård, socialt arbete
Kultur, media, design
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske
Pedagogik, undervisning
Samhällsbyggnad, byggteknik
Teknik, tillverkning
Transporttjänster
Totalt
0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 |
Kvinnor Män
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och Statistiska centralbyrån.
Tabell 4.12 Andel examinerade från yrkeshögskolan som har ett arbete året efter avslutad utbildning inom olika utbildningsområden
Andel
Uppföljningsår | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Totalt % | 91 | 93 | 93 | 93 | 87 | 89 | 91 | 89 | 84 | 81 |
Data/it % | 84 | 91 | 90 | 90 | 84 | 84 | 90 | 85 | 74 | 69 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomi, adm., |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försäljning % | 93 | 94 | 94 | 96 | 91 | 90 | 93 | 92 | 88 | 83 |
Hotell, restaurang, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
turism % | 88 | 89 | 86 | 91 | 74 | 76 | 83 | 81 | 82 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hälso- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukvård, socialt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbete % | 96 | 95 | 95 | 93 | 93 | 94 | 93 | 92 | 90 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kultur, media, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
design % | 83 | 86 | 84 | 80 | 79 | 80 | 84 | 75 | 67 | 64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lantbruk, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
djurvård, trädgård, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skog, fiske % | 87 | 92 | 92 | 96 | 92 | 94 | 94 | 90 | 92 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pedagogik, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
undervisning % | 97 | 96 | 87 | 91 | 75 | 81 | 90 | 83 | 82 | 86 |
Samhällsbygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nad, byggteknik % | 95 | 95 | 96 | 94 | 90 | 91 | 92 | 89 | 83 | 81 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teknik, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillverkning % | 89 | 93 | 93 | 92 | 84 | 86 | 90 | 91 | 88 | 84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänster % | 93 | 96 | 97 | 93 | 87 | 92 | 90 | 95 | 94 | 91 |
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och Statistiska centralbyrån.
Av dem som examinerades 2024 hade 75 procent ett arbete innan de påbörjade utbildningen. Kvinnor hade i högre grad än män ett arbete innan utbildningen påbörjades, 76 procent respektive 73 procent. Av de utrikes födda hade 68 procent ett arbete innan de påbörjade utbildningen. Andelen för män var 72 procent och för kvinnor 65 procent.
Ökningen av andelen i arbete efter utbildningen jämfört med före utbildningen var större bland inrikes födda (7 procentenheter) än bland utrikes födda (3 procent- enheter). Varken när det gäller gruppen utrikes födda eller inrikes födda var det någon större skillnad i andel kvinnor respektive män i arbete efter utbildningen.
94
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Indikator: Andelen examinerade i yrkeshögskolan som har ett arbete inom utbildningsområdet året efter avslutad utbildning
Av de examinerade inom yrkeshögskolan 2024 som året därefter hade ett arbete angav 58 procent att de hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen, vilket är 4 procentenheter mindre än för dem som examinerades 2023. Det finns inte någon större skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende, se tabell 4.13.
Om man summerar alla dem som hade ett arbete året efter avslutad utbildning och som anser att arbetet helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med den genomgångna utbildningen blir andelen 83 procent. Av de examinerade med arbete angav 17 procent att arbetet inte alls stämmer överens med utbildningen, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med uppföljningsåret 2024 som avsåg de som examinerades 2023. De utrikes födda svarade dock i något lägre utsträckning
(51 procent jämfört med 60 procent av de inrikes födda) att deras arbete helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen. För de utrikes födda kvinnorna var andelen 54 procent jämfört med 47 procent av männen. Av de utrikes födda var det 19 procent som angav att arbetet inte alls överensstämmer med utbildningen.
Tabell 4.13 Andel examinerade från yrkeshögskolan som uppger att de har ett arbete som överensstämmer med den genomgångna utbildningen året efter avslutad utbildning
Andel, procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Arbetet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
överensstämmer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
helt eller till största |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delen | 67 | 68 | 69 | 71 | 67 | 65 | 65 | 66 | 62 | 58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor | 69 | 69 | 69 | 71 | 67 | 65 | 66 | 67 | 62 | 59 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män | 65 | 67 | 69 | 71 | 67 | 64 | 64 | 65 | 62 | 57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
överensstämmer till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
viss del | 23 | 23 | 22 | 21 | 22 | 22 | 25 | 25 | 25 | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor | 22 | 22 | 21 | 21 | 21 | 21 | 24 | 24 | 25 | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män | 25 | 24 | 23 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 24 | 25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
överensstämmer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inte alls | 10 | 9 | 8 | 7 | 10 | 13 | 10 | 9 | 13 | 17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor | 9 | 9 | 9 | 8 | 11 | 13 | 10 | 9 | 12 | 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män | 10 | 9 | 8 | 7 | 10 | 12 | 10 | 9 | 14 | 18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Uppföljning sker året efter examen. Tabellen avser enbart personer med arbete året efter examen från yrkeshögskolan.
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och Statistiska centralbyrån.
Kostnader
Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut 3 654 miljoner kronor för 2025 i statlig finansiering för program inom yrkeshögskolan, 316 miljoner kronor för kurser (korta utbildningar) och 34 miljoner kronor för yh-flex. Därutöver betalade myndigheten ut 93 miljoner kronor i övriga bidrag inom yrkeshögskolan, varav 30 miljoner kronor avsåg stödinsatser för studerande med funktionsnedsättning. Under 2025 inkom
689 ansökningar om finansiering av stödinsatser, vilket var ungefär lika många som 2024. Av dessa ansökningar beviljades 637. Sammantaget utbetalades drygt
4 096 miljoner kronor i statligt stöd för 2025 när det gäller yrkeshögskolan.
Sedan 2020 finns kurser och kurspaket (korta utbildningar) inom yrkeshögskolan och de redovisas både för sig och tillsammans med längre yrkeshögskoleutbildningar, dvs.
95
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
program, se diagram 4.2. Totalt utbetalades statsbidrag för ca 52 000 årsplatser på program inom yrkeshögskoleutbildning 2025, vilket är ca 1 000 fler än 2024. Det genomsnittliga bidraget per årsplats för program inom yrkeshögskolan 2025 var
70 600 kronor, vilket är en ökning med ca 1 400 kronor jämfört med året innan. I detta belopp ingår inte pedagogiskt stöd och andra stöd och insatser. För korta utbildningar utbetalades statsbidrag för ca 4 300 årsplatser, vilket är ca 700 fler än 2024. Det genomsnittliga bidraget per årsplats för korta utbildningar inom yrkes- högskolan 2025 var 73 700 kronor, vilket är en ökning med 500 kronor jämfört med året innan.
Diagram 4.2 Antal utbetalda årsplatser för 2016–2025 inom yrkeshögskolan
Antal platser
60 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|
| Varav program |
|
| Varav kurser |
|
| ||
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.
Konst- och kulturutbildningar
Högskoleförberedande utbildningar inom det konstnärliga området är vanligast
Konst- och kulturutbildningar som bedrivs med statligt stöd enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningarna ska förbereda för högskoleutbildningar som kan leda till konstnärliga examina, medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området eller syfta till att bevara eller utveckla kulturarvet.
Under 2025 bedrevs totalt 116 konst- och kulturutbildningar, varav 61 procent var av högskoleförberedande karaktär.
Tabell 4.14 Studerande i och studerande som slutfört konst- och kulturutbildningar
Antal studerande, procent
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Antal antagna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
som påbörjat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
studier | 3 080 | 3 106 | 2 941 | 2 525 | 2 943 | 3 060 | 2 945 | 2 942 | 2 976 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 15 | 14 | 16 | 13 | 14 | 15 | 17 | 16 | 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav kvinnor % | 75 | 75 | 77 | 76 | 77 | 78 | 77 | 77 | 76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 25 | 25 | 23 | 24 | 23 | 22 | 23 | 23 | 24 |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
studerande | 5 505 | 5 700 | 5 522 | 5 245 | 5 701 | 5 880 | 5 635 | 5 593 | 5 672 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav utrikes |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
födda % | 13 | 13 | 14 | 13 | 14 | 15 | 16 | 16 | 18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
96
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
varav kvinnor % | 73 | 74 | 75 | 75 | 75 | 75 | 76 | 76 | 76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 27 | 26 | 25 | 25 | 25 | 25 | 24 | 24 | 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
studerande som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slutförde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildningen | 2 380 | 2 562 | 2 311 | 2 016 | 2 398 | 2 646 | 2 429 | 2 434 | 2 510 |
varav kvinnor % | 75 | 78 | 77 | 78 | 78 | 77 | 78 | 79 | 78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav män % | 25 | 22 | 23 | 22 | 22 | 23 | 22 | 21 | 22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutförande- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grad % | 82 | 81 | 82 | 80 | 84 | 83 | 81 | 81 | 82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kvinnor % | 84 | 83 | 84 | 83 | 85 | 84 | 82 | 83 | 84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
män % | 78 | 75 | 74 | 71 | 80 | 81 | 78 | 74 | 78 |
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och Statistiska centralbyrån.
Totalt var det nästan 5 700 studerande inom konst- och kulturutbildningarna under 2025, se tabell 4.14. Antalet beslutade årsplatser uppgick till totalt 3 162 under 2025 jämfört med 3 367 årsplatser 2024. Under 2025 nyttjades totalt 80 procent av de beviljade årsplatserna för konst- och kulturutbildningar, vilket är 6 procentenheter mer än 2024.
Åtta av tio studerande slutför utbildningen
Under 2025 slutförde totalt ca 2 500 studerande en konst- och kulturutbildning, vilket var något mer än 2024 då antalet var ca 2 400. För yrkesinriktade utbildningar inom det konstnärliga eller kulturella området var slutförandegraden 79 procent och för högskoleförberedande utbildningar inom det konstnärliga området var den
72 procent. För utbildningar inom kulturarvsområdet, som generellt är korta, var slutförandegraden 95 procent.
Kostnader
Beslutat statsbidrag för konst- och kulturutbildningar uppgick 2025 till 167 miljoner kronor för 1 928 beslutade årsplatser med statsbidrag. Utöver statsbidraget tillkommer kostnaderna för studiestöd.
4.3.3Övriga insatser
Regionalt yrkesvux
Regional yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux) och den yrkesinriktade vuxenutbildningen vid företagsetableringar och företags- expansioner syftar till att leda till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Våren 2024 ansökte kommunerna om totalt 4 189 miljoner kronor i statsbidrag för 2025. Inklusive tillfälliga förstärkningar avsattes det 3 991 miljoner kronor för ändamålet för 2025, vilket kan jämföras med 4 338 miljoner kronor för 2024. Totalt beviljade Statens skolverk 3 376 miljoner kronor för 2025, vilket motsvarar ca
61 400 årsstudieplatser. Det kan jämföras med 3 919 miljoner beviljade kronor motsvarande 71 300 årsstudieplatser för 2024. Kommunerna redovisade sedan genomförda platser för 2 348 miljoner kronor för 2025, vilket motsvarar en nyttjande- grad av beviljade medel på ca 70 procent och en nyttjandegrad av avsatta medel på ca 59 procent. Det kan jämföras med 2024 då kommunerna redovisade platser för
2 413 miljoner kronor, vilket motsvarade en nyttjandegrad av beviljade medel på ca
62 procent och en nyttjandegrad av avsatta medel på ca 56 procent. För statistik om regionalt yrkesvux fördelat på inrikes födda och utrikes födda, se utgiftsområde
13 Integration och jämställdhet avsnitt 3.
97
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Statsbidrag för lärcentrum
Syftet med statsbidraget för lärcentrum är att stimulera utveckling av lärcentrum i kommunerna. För 2025 fördelade Skolverket 45 miljoner kronor till kommunerna i statsbidrag för lärcentrum och söktrycket är högt, liksom tidigare år. Efter beslut av Skolverket tilldelades 27 grupper av kommuner 50 miljoner kronor, men efter rättning justerades beloppen och de återstående medlen omfördelades inte.
Nationell yrkesutbildning
Den nationella yrkesutbildningen är en pilotverksamhet som inleddes under 2024. Det är en yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå med utgångspunkt i arbetslivets kompetensbehov. Myndigheten för yrkeshögskolan administrerar pilotverksamheten, vilket bl.a. innefattar att betala ut statsbidrag till de utbildningsanordnare som deltar i verksamheten. Under 2025 fördelade Myndigheten för yrkeshögskolan 74 miljoner kronor i statsbidrag för 783 årsplatser inom den nationella yrkesutbildningen.
Stöd till validering och branschvalidering
Under 2025 fördelade Myndigheten för yrkeshögskolan drygt 6,9 miljoner kronor i statsbidrag för utveckling av kvalifikationer i arbetslivet och branschmodeller för validering, vilket är 2,8 miljoner kronor mindre än 2024. Tillväxtverket och Myndigheten för yrkeshögskolan har under 2022–2026 i uppdrag att stödja och utveckla effektiva strukturer för validering på regional nivå.
Nivåplacering av kvalifikationer i Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Myndigheten för yrkeshögskolan fattade 22 beslut om nivåplacering i Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 2025, vilket är lägre än föregående år. Det innebär att myndigheten vid slutet av 2025 har beslutat om nivå för sammanlagt 135 kvalifikationer.
4.4Den årliga revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för MYH lämnat ett modifierat uttalande i form av en reservation. Riksrevisionen konstaterar att MYH har ingått åtaganden under 2025 om 6 386 000 kronor som sträcker sig efter slutåret i beställnings- bemyndigandet, vilket inte är förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena avser utgiftsområde 17, anslag 14:3, anslagspost 2 Bidrag till tolk- utbildning – del till Myndigheten för yrkeshögskolan. Regeringen har följt upp Riksrevisionens reservation i dialog med myndigheten.
98
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
4.5Budgetförslag
4.5.11:16 Bidrag till vissa studier
Tabell 4.15 Anslagsutveckling 1:16 Bidrag till vissa studier
Tusental kronor
2025 | Utfall | 10 801 | Anslagssparande | 6 724 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 17 5251 | Utgiftsprognos | 12 388 |
2027 | Förslag | 17 525 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 17 525 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 17 525 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag som lämnas för studier om funktionsnedsättningar, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktionsnedsättningar och studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:16 Bidrag till vissa studier
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 17 525 | 17 525 | 17 525 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 17 525 | 17 525 | 17 525 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 17 525 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 17 525 000 kronor respektive 17 525 000 kronor.
4.5.21:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tabell 4.17 Anslagsutveckling 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 3 641 732 | Anslagssparande | 714 691 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 3 712 4221 | Utgiftsprognos | 3 621 172 |
2027 | Förslag | 3 572 422 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 3 572 422 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 3 522 422 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
99
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
–statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning samt för motsvarande äldre utbildningar, och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning,
–statsbidrag för lärcentrum,
–att främja utveckling av vuxenutbildning och öka deltagandet i sådan utbildning,
–en försöksverksamhet med yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan, och
–att främja språkutveckling för personal på arbetsplatser.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.18 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 3 712 422 | 3 712 422 | 3 712 422 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -140 000 | -140 000 | -190 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 3 572 422 | 3 572 422 | 3 522 422 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tillfälliga satsningarna tillskott till statsbidrag för regionalt yrkesvux och språkträning i välfärden upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med
140 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 3 572 422 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
3 572 422 000 kronor respektive 3 522 422 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 522 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
Statens skolverk beslutar om statsbidrag för bl.a. kommunal vuxenutbildning (komvux). För att förbättra förutsättningarna för kommunernas planering av komvux bör statsbidrag få beviljas för upp till tre år framåt i tiden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 522 000 000 kronor 2028–2030.
100
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Tabell 4.19 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 3 284 320 | 5 849 303 | 9 672 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 5 847 995 | 7 170 119 | 3 372 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -3 282 963 | -3 347 422 | -3 522 000 | -3 522 000 | -3 000 000 | -3 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -49 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 5 849 303 | 9 672 000 | 9 522 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 6 100 000 | 9 672 000 | 9 522 000 |
|
|
|
4.5.31:18 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tabell 4.20 Anslagsutveckling 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tusental kronor
2025 | Utfall | 172 387 | Anslagssparande | 984 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 202 7241 | Utgiftsprognos | 199 990 |
2027 | Förslag | 205 871 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 179 5962 |
|
|
2029 | Beräknat | 182 2053 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 177 339 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Myndigheten för yrkeshögskolans förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.21 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 202 724 | 202 724 | 202 724 |
Pris- och löneomräkning2 | 3 147 | 5 768 | 8 797 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
| -28 896 | -29 316 |
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 205 871 | 179 596 | 182 205 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
101
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även 2027. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budget- propositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 25 000 000 kronor för ett gemensamt antagningssystem för yrkeshögskolan inte genomförs.
Regeringen föreslår att 205 871 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 179 596 000 kronor respektive 182 205 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.22 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Myndigheten för yrkeshögskolan
Tusental kronor
|
|
|
|
|
| Ack. |
| Ack. |
|
|
|
| resultat |
| resultat | Resultat | Verksamhetens | Kostnader | Resultat | utgående |
Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Verksamhet där |
|
|
|
|
|
|
intäkterna disponeras |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentligrättslig |
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav ansökningsavgifter |
|
|
|
|
|
|
för referensramen för |
|
|
|
|
|
|
kvalifikationer (SeQF) | 337 | -337 | 800 | 800 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet där |
|
|
|
|
|
|
intäkterna inte |
|
|
|
|
|
|
disponeras |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdragsverksamhet | -305 | 0 | 130 | 130 | 0 | -305 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan
Myndigheten för yrkeshögskolan disponerar intäkter för offentligrättslig verksamhet som avser ansökningsavgift för inplacering i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF). Myndigheten för yrkeshögskolan tar också ut avgifter från anordnare som bedriver uppdragsutbildningar. Myndigheten disponerar inte dessa avgifter.
4.5.41:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tabell 4.23 Anslagsutveckling 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 266 800 | Anslagssparande | -841 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 4 420 1661 | Utgiftsprognos | 4 420 676 |
2027 | Förslag | 4 420 166 |
|
|
2028 | Beräknat | 4 420 166 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 4 420 166 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
–statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning,
–kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan,
102
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
–statsbidrag för konst- och kulturutbildningar,
–särskilt verksamhetsstöd för riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd eller för att främja samisk utbildningsverksamhet, och
–stöd för framtagande av modeller för branschvalidering.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.24 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 4 420 166 | 4 420 166 | 4 420 166 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 4 420 166 | 4 420 166 | 4 420 166 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även 2027. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet på 112 000 000 kronor för ytterligare utbyggnad av yrkes- högskolan inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 4 420 166 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
4 420 166 000 kronor respektive 4 420 166 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 300 000 000 kronor 2028–2034.
Skälen för regeringens förslag
Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om stöd för bl.a. yrkeshögskoleutbildningar. Regeringen har bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Utbildningar som omfattas av förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar kan också pågå under en längre tid. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 300 000 000 kronor 2028–2034.
103
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Tabell 4.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030–2034 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 10 725 161 | 10 070 164 | 10 900 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 3 968 796 | 5 200 000 | 4 900 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -3 837 476 | -3 943 000 | -3 500 000 | -4 254 000 | -4 288 000 | -3 758 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar av |
|
|
|
|
|
|
ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -786 317 | -427 164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 10 070 164 | 10 900 000 | 12 300 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 11 300 000 | 12 300 000 | 12 300 000 |
|
|
|
104
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5 Universitet och högskolor
5.1Mål för området
Målet för området är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt (prop. 2011/12:1 utg.omr. 16, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98).
5.2Kort beskrivning av verksamhetsområdet
Under läsåret 2024/25 studerade 476 200 studenter i högskolan, vilket var 17 200 fler jämfört med läsåret innan. Av dessa var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Högskolesektorn är den största statliga verksamheten sett till antalet anställda. År 2025 var antalet anställda 69 120, motsvarande 55 500 årsarbetskrafter, varav 55 procent var kvinnor och 45 procent män. De totala kostnaderna för verksamheten vid statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina (examenstillståndslagen) uppgick 2025 till 96,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av Sveriges BNP.
Verksamheten omfattar utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå och forskning. De direkta statliga anslagen till universitet och högskolor uppgick under 2025 till 55,8 miljarder kronor. Utöver dessa finansierar staten verksamhet vid universitet och högskolor via olika statliga myndigheter, framför allt genom forskningsråden. Sammantaget var 76 procent av verksamheten vid statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare statligt finansierad under 2025. Statliga universitet och högskolor styrs i första hand av högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Regeringen styr också statliga lärosäten via årliga regleringsbrev. År 2025 fanns det 16 statliga universitet och 15 statliga högskolor. För enskilda utbildningsanordnare ställs i examenstillståndslagen motsvarande krav på utbildningen som gäller för statliga universitet och högskolor enligt 1 kap. högskolelagen. Relationerna med de enskilda utbildningsanordnarna regleras utöver i examenstillståndslagen genom avtal med vissa av utbildnings- anordnarna och villkor för medel i regleringsbrev till Kammarkollegiet.
Rätten att utfärda examina följer antingen av författning eller av särskilda beslut av regeringen eller Universitetskanslersämbetet. Inom de ramar som ges i gällande regelverk har samtliga lärosäten stor frihet att bestämma över sin verksamhet. Lärosätena återrapporterar i första hand utfallet av sin verksamhet till regeringen i sina årsredovisningar. Universitetskanslersämbetet ansvarar däremot för merparten av återrapporteringen till regeringen inom verksamhetsområdet. Myndigheten publicerar varje år en årsrapport som syftar till att ge en samlad bild av utvecklingen inom högskoleområdet. För en fördjupad beskrivning av verksamheten under 2025 hänvisas till denna årsrapport och till övrig statistik från Universitetskanslersämbetet.
5.3Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
De centrala indikatorerna som används för att redovisa resultat inom området är följande:
–andel med doktorsexamen bland forskande och undervisande personal.
105
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
–prestationsgrad i utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
–genomströmning i utbildning på forskarnivå.
–andelen etablerade på arbetsmarknaden 1,5 år efter examen.
–vetenskaplig produktion.
–förmåga att attrahera externa medel för forskning.
5.4Resultatredovisning
Indikator: Andel med doktorsexamen bland forskande och undervisande personal
Andelen med doktorsexamen bland forskande och undervisande personal uppgick 2025 till 63 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med för tio år sedan. En högre andel män än kvinnor är disputerade, men skillnaden är mindre än den var för tio år sedan. Andelen kvinnor bland forskande och undervisande personal som är disputerade har ökat från 57 procent 2015 till 61 procent 2025. Under samma period har andelen män som är disputerade ökat från 64 procent till 66 procent.
Indikator: Prestationsgrad i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Prestationsgraden är ett mått som beräknas som antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter. Prestations- graden beräknas så att varje students avklarade poäng kan kopplas till den individens registrerade poäng. I måttet ingår de poäng som de aktuella studenterna har tagit under registreringsterminen och de tre därpå följande terminerna.
För samtliga helårsstudenter var prestationsgraden 82 procent läsåret 2023/24. Detta var en minskning med en procentenhet jämfört med läsåret innan. Prestationsgraden skiljer sig mellan olika studieformer och kvinnor uppvisar generellt en högre prestationsgrad än män i de flesta studieformer. Prestationsgraden skiljer sig mellan olika ämnesområden. Läsåret 2023/24 var prestationsgraden högst inom ämnesområdet vård och omsorg (92 procent) och lägst var den inom ämnesområde humaniora (68 procent), se tabell 5.1. Utvecklingen under de senaste läsåren har varierat. Inom humaniora och konstnärligt område har prestationsgraden minskat något medan den har ökat inom naturvetenskap.
Tabell 5.1 | Prestationsgrad |
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ämnesområde |
| 21/22 | 22/23 | 23/24 | Ämnesområde | 21/22 | 22/23 | 23/24 |
Humaniora (inkl. teologi) | 69 | 69 | 68 | Teknik | 83 | 84 | 83 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
| 71 | 71 | 70 | Kvinnor | 84 | 84 | 84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
| 65 | 65 | 65 | Män | 82 | 83 | 83 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Samhällsvetenskap (inkl. juridik) | 84 | 85 | 85 | Medicin och odontologi | 91 | 91 | 91 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
| 86 | 87 | 86 | Kvinnor | 91 | 91 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
| 80 | 81 | 82 | Män | 91 | 91 | 91 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Vård och omsorg | 92 | 92 | 92 | Konstnärligt område | 87 | 86 | 84 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
| 93 | 93 | 92 | Kvinnor | 87 | 86 | 84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
| 90 | 90 | 90 | Män | 86 | 86 | 85 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Naturvetenskap | 76 | 78 | 78 | Övrigt område | 83 | 83 | 82 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
| 80 | 81 | 81 | Kvinnor | 84 | 83 | 82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
| 72 | 74 | 74 | Män | 82 | 82 | 81 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Källa: Universitetskanslersämbetet. |
|
|
|
|
|
|
| |
106
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Indikator: Genomströmning i utbildning på forskarnivå
Doktorsexamen och licentiatexamen omfattar 240 respektive 120 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra respektive två års heltidsstudier. De som under 2025 avlade doktorsexamen hade en genomsnittlig nettostudietid på 4,2 år. Nettostudietiden var densamma för kvinnor och män. För doktorander som avlade licentiatexamen under samma år uppgick den genomsnittliga nettostudietiden till 2,8 år. Även för licentiatexamen var nettostudietiden densamma för kvinnor och män. Jämfört med 2016 har nettostudietiden för licentiatexamen ökat för både kvinnor och män, medan nettostudietiden för doktorsexamen har varit relativt stabil.
Under 2025 var bruttostudietiden, det vill säga den totala tiden i utbildningen utan hänsyn till aktivitetsgrad, i genomsnitt 5,5 år för doktorsexamen och 3,5 år för licentiatexamen. Kvinnor hade längre genomsnittlig bruttostudietid än män för båda examina. För licentiatexamen var bruttostudietiden 4 år för kvinnor jämfört med 3,5 år för män. För doktorsexamen var motsvarande tider 6 år för kvinnor och 5,5 år för män. Skillnaden kan delvis förklaras av att kvinnor i större utsträckning än män är föräldralediga.
Av de doktorandnybörjare som påbörjade sina studier 2020 hade 47 procent avlagt doktorsexamen inom fem år, det vill säga senast 2025. Examensfrekvensen var 45 procent bland kvinnorna och 49 procent bland männen. Sett i ett längre perspektiv har genomströmningen ökat avsevärt sedan 1990-talet. Utvecklingen ska ses mot bakgrund av 1998 års reform, då reglerna för antagning till utbildning på forskarnivå ändrades och krav infördes på finansiering för hela studietiden. Bland doktorandnybörjarna 1990 hade endast 22 procent avlagt doktorsexamen inom fem år. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns examensfrekvens minskar över tid. År 2025 hade 78 procent av kvinnorna och 79 procent av männen bland doktorandnybörjarna 2017 avlagt doktorsexamen inom åtta år. Även för andra nybörjarkullar har skillnaderna mellan kvinnor och män varit små eller obefintliga efter åtta års uppföljning.
Indikator: Andelen etablerade på arbetsmarknaden 1,5 år efter examen
Ett sätt att analysera hur högskoleutbildning motsvarar arbetsmarknadens behov är att undersöka i vilken utsträckning de som tar en examen etablerar sig på arbetsmarknaden. Av de som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå under läsåret 2022/23 var totalt 85 procent etablerade på arbetsmarknaden efter 1–1,5 år, vilket var en liten minskning jämfört med läsåret innan. För kvinnor var etableringsgraden 84 procent och för män 86 procent, se tabell 5.2. Med etablering avses att individen hade ett förvärvsarbete i november månad, en arbetsinkomst som översteg en viss nivå samt inte hade varit arbetslös någon gång under uppföljningsåret. Civilingenjörsexamen och sjuksköterskeexamen är de vanligaste yrkesexamina. Examinerade från dessa utbildningar har också en hög etableringsgrad, 94 procent av dem som tog en civilingenjörsexamen och 91 procent av dem som tog en sjuksköterskeexamen var etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen. Ur ett långt perspektiv är etableringsgraden för dem som examinerades 2022/23 hög. För indikatorer om sysselsättningsgrad, förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad för personer med eftergymnasial utbildning, se avsnitt 2.6.
Tabell 5.2 Etableringsgrad 1–1,5 år efter examen
Procent
2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23
Kvinnor | 82 | 84 | 85 | 86 | 83 | 84 | 84 | 86 | 86 | 84 |
107
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| 2013/14 | 2014/15 | 2015/16 | 2016/17 | 2017/18 | 2018/19 | 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | 2022/23 |
Män | 82 | 84 | 85 | 86 | 86 | 85 | 84 | 86 | 86 | 86 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt | 82 | 84 | 85 | 86 | 84 | 84 | 84 | 86 | 86 | 85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Indikator: Vetenskaplig produktion
För uppgifter i fråga om vetenskaplig produktion, se avsnitt 6.3.3.
Indikator: Förmåga att attrahera externa medel för forskning
Lärosätenas intäkter av bidrag för forskning och utbildning på forskarnivå uppgick 2025 till 27,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,5 miljarder i fasta priser jämfört med året innan. Forskningsbidragen utgör huvuddelen av universitet och högskolors externa finansiering – 86 procent 2025. Ökningen beror bl.a. på högre intäkter av forskningsbidrag från EU. Sammantaget ökade intäkterna från EU med 0,3 miljarder kronor och var 3,2 miljarder kronor 2025.
Under perioden 2015–2025 har lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå ökat med 5 miljarder kronor i 2025 års priser. Majoriteten av intäktsökningen under perioden utgörs av ökade externa medel, men även de direkta statsanslagen har ökat. Därmed har intäkterna från externa finansiärer kommit att utgöra en större andel av lärosätenas totala forskningsintäkter under perioden. Under 2025 uppgick andelen externa medel till ca 57 procent, vilket är i nivå med föregående år.
Kvalitetssäkring av universitetens och högskolornas verksamhet
Universitet och högskolor ansvarar själva för att se till att verksamheten håller hög kvalitet. För den externa kvalitetssäkringen ansvarar Universitetskanslersämbetet som kvalitetssäkrar verksamheten genom fyra olika slags granskningar: granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärdering, tematisk utvärdering och examenstillståndsprövning. Universitetskanslersämbetet tillgängliggör resultatet av kvalitetsutvärderingarna på sin webbplats, vilket ger studenter möjlighet att inhämta information bl.a. om utbildningars kvalitet.
Inom granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete genomförde Universitets- kanslersämbetet 2025 tio uppföljningar av lärosäten vars kvalitetssäkringsarbete tidigare hade fått något av omdömena ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete eller godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll. Uppföljningarna ledde fram till att Universitets- kanslersämbetet beslutade om omdömet godkänt kvalitetssäkringsarbete för åtta av tio lärosäten. Två lärosäten fick efter uppföljningen omdömet godkänt med förbehåll.
Under året fattade Universitetskanslersämbetet beslut i utvärderingen av utbildningar som leder till biomedicinsk analytikerexamen, där samtliga tio utbildningar fick omdömet ifrågasatt kvalitet. Resultaten pekar bl.a. på att lärosätena har utmaningar med undervisning i och examination av studenternas förmåga att dokumentera analys- och undersökningsresultat i enlighet med relevanta författningar.
Under året fattade Universitetskanslersämbetet beslut i utvärderingen av utbildningar inom fastighetsmäkleri, där tre av tio utbildningar fick omdömet hög kvalitet och sju utbildningar omdömet ifrågasatt kvalitet. Resultaten pekar bl.a. på att läro-sätena har utmaningar med att tillgodose behovet av lärarkompetens i form av disputerade lärare inom juridik.
108
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Under 2025 beslutade myndigheten i fyra uppföljningsärenden gällande utvärdering av utbildningar inom fastighetsmäkleri 2024 och som då fick omdömet ifrågasatt kvalitet. I uppföljningen fick samtliga omdömet hög kvalitet.
Inga tematiska utvärderingar eller uppföljningar av tidigare tematiska utvärderingar har genomförts under 2025.
Ansökningar om tillstånd att utfärda examina
Under 2025 har fem examenstillståndsprövningar beslutats av Universitetskanslers- ämbetet och myndigheten har även vid tre tillfällen under året yttrat sig till regeringen gällande ansökningar från enskilda utbildningssamordnare. Volymen är beroende av hur många ansökningar som inkommer till myndigheten. Antalet yttranden till regeringen var ett färre än föregående år medan antalet examenstillståndsprövningar var på samma nivå som föregående år.
Tabell 5.3 Examenstillståndsprövningar per examen och utfall (2025)
Examen | Varav |
|
|
|
|
| Tillfredsställande | Inte tillfredsställande |
|
|
|
Generell examen på grundnivå | 2 |
|
|
|
|
Yrkesexamen på grundnivå |
|
|
|
|
|
Generell examen på avancerad nivå |
|
|
|
|
|
Yrkesexamen på avancerad nivå | 1 | 5 |
|
|
|
Konstnärlig examen på avancerad nivå |
|
|
|
|
|
Generell examen på forskarnivå |
|
|
|
|
|
Konstnärlig examen på forskarnivå |
|
|
|
|
|
Totalt | 3 | 5 |
|
|
|
Anm.: Universitetskanslersämbetet beviljar eller avslår examenstillståndsansökningar från statliga lärosäten och ger utlåtandet tillfredsställande eller inte tillfredsställande rörande ansökningar från enskilda utbildningsanordnare.
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Verksamhetens ekonomiska omfattning har ökat
För utbildning på grundnivå och avancerad nivå tilldelas respektive lärosäte varje år ett s.k. takbelopp som är den ersättning lärosätet kan få för att utbilda studenter. Ersättningen beräknas dels utifrån antalet registrerade studenter, dels utifrån det antal högskolepoäng som studenterna presterar under ett år. Ersättningen beror också på vilket utbildningsområde som helårsstudenterna och helårsprestationerna hänförs till. Olika utbildningsområden genererar olika ersättningsbelopp och respektive kurs klassificeras av lärosätet till ett utbildningsområde beroende på kursens ämnesinnehåll.
Summan av universiteten och högskolornas takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick till 28,4 miljarder kronor under 2025. År 2024 var motsvarande summa 28,1 miljarder i 2025 års priser. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till de lärosäten som inte har ett takbelopp uppgick till 1,6 miljarder kronor. Därutöver tilldelades universitet och högskolor 0,6 miljarder kronor för särskilda åtaganden. Ett särskilt åtagande är en uppgift som statliga universitet och högskolor har särskild finansiering för och som inte ersätts inom takbeloppet. De totala intäkterna till utbildning på grundnivå och avancerad var ca 39,3 miljarder under 2025, se diagram 5.1.
Lärosätenas totala intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var 56,8 miljarder kronor 2025, se diagram 5.1. Jämfört med 2024 har de totala kostnaderna ökat med 0,9 miljarder kronor i fasta priser. Lärosätenas intäkter från statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå var 23,8 miljarder kronor 2025. Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå utgjorde 42 procent av lärosätenas alla
109
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
intäkter för forskning under 2025. Lärosätenas forskningsintäkter från externa finansiärer uppgick till 32,1 miljarder kronor 2025 och utgjorde 57 procent av lärosätenas totala forskningsintäkter. Övrig del utgörs av finansiella intäkter.
Diagram 5.1 Lärosätenas intäkter
Miljarder kronor (2025 års priser)
100
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
| Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
10 |
|
|
|
|
|
|
| Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
| Forskning och utbildning på forskarnivå |
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
|
| 2023 | 2024 | 2025 |
| |||||||||||
Källa: Universitetskanslersämbetet.
En liten ökning av myndighetskapitalet
Vid utgången av 2025 uppgick de statliga lärosätenas skattade myndighetskapital (summan av lärosätenas balanserade kapitalförändring och årets kapitalförändring) till 14,3 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor i 2025 års priser från föregående år. Detta efter att myndighetskapitalet har minskat tre år i rad, se diagram
5.2.Av myndighetskapitalet återfanns ca 5,0 miljarder kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 9,3 miljarder kronor inom forskning och utbildning på forskarnivå. Ett sätt att analysera lärosätenas ekonomiska ställning är att sätta det skattade myndighetskapitalet i relation till de totala kostnaderna. Mellan 2014 och
2019 sjönk kvoten mellan myndighetskapitalet och de totala kostnaderna något varje år för att därefter öka under covid-19 pandemin. Under de senaste åren har kvoten sjunkit från ca 19 procent 2021 till 16 procent 2025, vilket var oförändrad från föregående år. Myndighetskapitalet ökade inom både forskning och utbildning på forskarnivå, och utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Storleken på myndighetskapitalet skiljer sig dock mellan lärosäten. Användningen av myndighetskapitalet har följts upp vid myndighetsdialogerna.
110
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 5.2 Skattat myndighetskapital vid statliga universitet och högskolor (2025 års priser)
Miljoner kronor
18 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | Forskning och utbildning på forskarnivå | |||||||||
Annan verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Anm.: Uppgifterna om myndighetskapitalet har uppdaterats då det var fel i förra årets uppgifter.
Källa: Universitetskanslersämbetet.
Antalet sökande och antagna minskade under höstterminen
Det totala antalet sökande till utbildningsprogram och kurser minskade med 1 procent höstterminen 2025 jämfört med höstterminen 2024, medan antalet sökande utan tidigare högskolestudier minskade med 2 procent. Det totala antalet antagna till högskoleutbildning hösten 2025 minskade med 6 procent jämfört med föregående hösttermin. Könsfördelningen bland de sökande och antagna har varit i stort sett oförändrad under de senaste åren, dvs. fler kvinnor än män söker respektive blir antagna. Att fler kvinnor antas kan bl.a. bero på att kvinnor i genomsnitt har högre betyg än män från gymnasieskolan. Söktrycket, antal sökande per antagen, har de senaste höstterminerna varit runt 2,0 för yrkesexamensprogram. Samtliga lärarut- bildningar hade hösten 2025 ett söktryck som var lägre än det totala söktrycket för yrkesexamensprogram.
Tabell 5.4 Antal helårsstudenter samt resurser för utbildning och forskning vid universitet och högskolor 2025
|
|
|
|
|
|
| Ackumulerad |
|
|
|
|
|
|
|
| överproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
| (+) eller |
|
|
|
|
|
|
|
| anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
|
| (-) i mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| (andelen |
|
|
|
|
|
|
| Överproduk | ackumulerad |
|
|
|
|
|
|
| tion (+) | överproduktion | Anslag för |
| Antal helårsstu- |
|
|
| eller | (+) eller | forskning och | |
| denter (andelen |
| Utfall i mnkr | anslags- | anslagssparande | utbildning på | ||
| kvinnor och män | Takbelopp i | (utfall i procent | sparande (- | (-) inom | forskarnivå i | ||
Universitet/Högskola | inom parentes) | mnkr | inom parentes) | ) i mnkr | parentes) Indrag1 | mnkr | ||
Uppsala universitet | 29 194 | (60/40) | 2 182 | 2 376 | (109) | 248 | +327 (+15 %) | 2 536 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lunds universitet | 30 371 | (57/43) | 2 534 | 2 762 | (109) | 228 | +380 (+15 %) | 2 642 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs universitet | 29 513 | (66/34) | 2 510 | 2 703 | (108) | 193 | +301 (+12 %) | 1 882 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms universitet | 32 659 | (64/36) | 2 070 | 2 283 | (110) | 214 | +68 (+3 %) | 1 921 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå universitet | 18 873 | (63/37) | 1 681 | 1 780 | (106) | 99 | -61 (-4 %) | 1 330 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linköpings universitet | 20 138 | (56/44) | 1 860 | 1 945 | (105) | 85 | -85 (-5 %) | 1 150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karolinska institutet | 6 990 | (73/27) | 850 | 871 | (103) | 22 | -56 (-7 %) | 1 889 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskolan | 14 729 | (35/65) | 1 416 | 1 517 | (107) | 101 | 58 (+4 %) | 2 011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 8 220 | (51/49) | 816 | 812 | (100) | -4 | -79 (-10 %) | 468 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
111
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
|
|
|
|
|
|
| Ackumulerad |
|
|
|
|
|
|
|
| överproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
| (+) eller |
|
|
|
|
|
|
|
| anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
|
| (-) i mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
| (andelen |
|
|
|
|
|
|
| Överproduk | ackumulerad |
|
|
|
|
|
|
| tion (+) | överproduktion | Anslag för |
| Antal helårsstu- |
|
|
| eller | (+) eller | forskning och | |
| denter (andelen |
| Utfall i mnkr | anslags- | anslagssparande | utbildning på | ||
| kvinnor och män | Takbelopp i | (utfall i procent | sparande (- | (-) inom | forskarnivå i | ||
Universitet/Högskola | inom parentes) | mnkr | inom parentes) | ) i mnkr | parentes) Indrag1 | mnkr | ||
Karlstads universitet | 10 075 | (62/38) | 819 | 897 | (110) | 78 | +123 (+15 %) | 308 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linnéuniversitetet | 15 223 | (63/37) | 1 275 | 1 321 | (104) | 47 | +172 (+14 %) | 421 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Örebro universitet | 10 496 | (64/36) | 957 | 1 045 | (109) | 88 | +84 (+9 %) | 348 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mittuniversitetet | 8 191 | (69/31) | 672 | 718 | (107) | 46 | +101 (+15 %) | 310 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmö universitet | 13 607 | (70/30) | 1 140 | 1 185 | (104) | 46 | -49 (-4 %) | 324 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mälardalens universitet | 8 290 | (65/35) | 739 | 770 | (104) | 31 | +34 (+5 %) | 305 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskola | 3 005 | (39/61) | 311 | 317 | (102) | 6 | +8 (+2 %) | 118 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarshögskolan2 | 1 438 | (41/59) |
|
|
| 0 |
| 46 |
Gymnastik- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
idrottshögskolan | 825 | (38/62) | 132 | 140 | (107) | 9 | +20 (+15 %) | 38 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Borås | 6 504 | (72/28) | 606 | 622 | (103) | 16 | +51 (+8 %) | 115 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Dalarna | 7 034 | (64/36) | 514 | 568 | (110) | 54 | +50 (+10 %) | 118 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Gävle | 6 818 | (68/32) | 560 | 594 | (106) | 34 | +40 (+7 %) | 125 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Halmstad | 6 114 | (61/39) | 494 | 524 | (106) | 30 | +74 (+15 %) | 111 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Kristianstad | 5 502 | (73/27) | 482 | 495 | (103) | 13 | +24 (+5 %) | 107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Skövde | 4 680 | (56/44) | 382 | 432 | (113) | 50 | +57 (+15 %) | 72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Väst | 5 547 | (63/37) | 455 | 486 | (107) | 32 | +68 (+15 %) | 101 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konstfack | 670 | (73/27) | 195 | 199 | (102) | 4 | +25 (+13 %) | 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Konsthögskolan | 218 | (64/36) | 76 | 75 | (100) | 0 | +4 (+5 %) | 14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Musikhögskolan i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm | 691 | (42/58) | 155 | 159 | (103) | 5 | -3 (-2 %) | 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms konstnärliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskola | 445 | (66/34) | 232 | 225 (97) | -8 | +6 (+3 %) | 60 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södertörns högskola | 7 350 | (69/31) | 505 | 528 | (105) | 23 | +76 (+14 %) | 136 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges |
|
|
|
|
|
|
|
|
lantbruksuniversitet2 | 4 361 | (71/29) |
|
|
| 0 | - | 1 378 |
Chalmers tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskola AB | 11 105 | (34/66) | 1 152 | 1 240 | (108) | 89 | +21 (+2 %) | 1 094 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stiftelsen Högskolan i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Jönköping | 8 427 | (61/39) | 676 | 715 | (106) | 39 | +92 (+14 %) | 157 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa | 343 074 | (61/39) | 28 444 | 30 308 | (107) |
|
| 19 565 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: I tabellen redovisas inte vissa mindre enskilda utbildningsanordnare. Vid dessa lärosäten fanns under 2025 ca 5 800 helårsstudenter varav ca 64 procent var kvinnor och ca 36 procent män.
1Indrag av överproduktion som överstiger 15 procent av takbelopp eller anslagssparande som överstiger 10 procent av takbelopp i mnkr.
2Försvarshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet har inga takbelopp varför inte detta redovisas i tabellen. Källor: Universitetskanslersämbetet och regleringsbrev.
Antalet nybörjare i högskolan ökade
Även om antalet sökande och antagna minskade under höstterminen 2025 ökade antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången registreras vid högskoleutbildning i Sverige under det senaste läsåret. Antalet nybörjade ökade med
5 900 studenter läsåret 2024/25 jämfört med föregående läsår, se tabell 5.5. Ökningen kan förklaras av en kombination av ökad efterfrågan på högre utbildning och demografisk tillväxt. Av högskolenybörjarna var 59 procent kvinnor och 41 procent
112
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
män. Under läsåret 2024/25 var medianåldern för alla högskolenybörjare, inklusive inresande studenter, 21 år.
Studenterna i högskolan ökar i antal
Ökningen av antalet högskolenybörjare under läsåret 2024/25 innebar att det totala antalet studenter ökade. Antalet registrerade studenter ökade läsåret 2024/25 till 476 100, vilket var 17 100 fler än läsåret före. Av alla registrerade studenter var
62 procent kvinnor och 38 procent var män. Andelen kvinnor i högskolan har ökat under de senaste åren, se tabell 5.5. Även antalet helårsstudenter ökade under läsåret 2024/25. Under läsåret fanns det 342 000 helårsstudenter i högskolan, vilket var ca 12 000 fler jämfört med läsåret före.
Tabell 5.5 | Antal högskolenybörjare, helårsstudenter, registrerade studenter |
|
|
| |||||||
|
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Högskolenybörjare1 | 85 800 | 85 800 | 86 500 | 87 700 | 91 900 | 92 100 | 93 700 | 91 500 | 95 700 | 101 600 | |
Kvinnor % |
| 57 | 57 | 58 | 58 | 58 | 59 | 59 | 58 | 59 | 59 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
| 43 | 43 | 42 | 42 | 42 | 41 | 41 | 42 | 41 | 41 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helårsstudenter |
| 293 800 | 297 200 | 300 500 | 300 500 | 312 000 | 330 000 | 325 800 | 319 300 | 329 370 | 342 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % |
| 60 | 59 | 60 | 60 | 60 | 60 | 61 | 61 | 61 | 61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
| 40 | 41 | 40 | 40 | 40 | 40 | 39 | 39 | 39 | 39 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Registrerade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
studenter1 |
| 402 800 | 402 200 | 405 400 | 409 900 | 428 700 | 454 000 | 450 300 | 441 000 | 459 000 | 476 100 |
Kvinnor % |
| 60 | 60 | 61 | 61 | 61 | 62 | 62 | 62 | 62 | 62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % |
| 40 | 40 | 39 | 39 | 39 | 38 | 38 | 38 | 38 | 38 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1Uppgifterna avser läsår, 2025 innebär läsåret 2024/25.
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Övergången till högskolan
Föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll
Föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för benägenheten att påbörja högskole- studier. I årskullen födda 2000 hade 28 procent påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder om föräldrarna hade högst en förgymnasial utbildning. Motsvarande siffra var 86 procent om föräldrarna hade en forskarutbildning. Det grundläggande mönstret är tydligt, skillnaden i övergång till högskolan varierar stort beroende på vilken utbild- ningsnivå som föräldrarna har. Kvinnor hade en högre övergång till högskolestudier än män i alla grupper.
Skillnader i övergången till högskolan mellan län
Övergångsfrekvensen till högskoleutbildning, dvs. hur stor andel av en viss årskull som påbörjar högskolestudier, varierar i landet. I genomsnitt för landet hade 45 procent påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder 2024, vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. Universitetskanslersämbetet studerar varje år skillnaderna i övergångsfrekvensen mellan olika län och kommuner, som i många fall är stor. För 2024 var andelen högst i Stockholms län (54 procent) och lägst i Jämtlands län (33 procent). I Danderyds kommun var andelen högst i landet (83 procent), medan flera kommuner hade en övergångsfrekvens som låg under 25 procent. De flesta av dessa kommuner har en liten ungdomsbefolkning, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet. I samtliga län är övergångsfrekvensen högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden mellan länen beror på flera bakomliggande faktorer.
113
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Övergångsfrekvensen har varit stabil under de senaste tio åren, men utvecklingen har varit olika i länen. I Stockholms län, som hade högst övergångsfrekvens 2024, har det skett en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2013. I Norrbottens län och Jämtlands län har däremot övergångsfrekvensen minskat med 3 respektive 2 procentenheter under samma period.
Personer som är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar har högst övergångsfrekvens
Universitetskanslersämbetet har analyserat andelen som har påbörjat en svensk hög- skoleutbildning senast vid 25 års ålder bland personer födda åren 1990–1999 med svensk respektive utländsk bakgrund, se diagram 5.3. Svensk bakgrund definieras som född i Sverige med minst en inrikes född förälder. Utländsk bakgrund redovisas i tre kategorier: personer som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar, personer som har invandrat före 7 års ålder och personer som har invandrat efter skolstart mellan 7 års och 18 års ålder. Av alla personer som var folkbokförda i Sverige vid 18 års ålder hade 55 procent av kvinnorna börjat i högskolan senast vid 25 års ålder och 35 procent av männen. Övergången till högskolestudier bland personer med utländsk bakgrund (totalt för de tre grupperna) var 37 procent, jämfört med 47 procent bland dem med svensk bakgrund. Personer som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar börjar studera vid högskola i högre grad än personer med svensk bakgrund. Högst övergång bland personer med utländsk bakgrund hade kvinnor födda i Sverige med utrikes födda föräldrar, 64 procent. Även för männen var övergången högst i denna grupp, 43 procent. Män som har invandrat någon gång i åldern 7–18 år påbörjar högskolestudier i lägst utsträckning. I årskullen 1999 var männens övergångsandel 18 procent medan den var 39 procent bland kvinnorna som hade invandrat i motsvarande åldrar. En större andel av kvinnorna jämfört med männen fortsätter till högskolan i samtliga grupper.
Diagram 5.3 Andel som har påbörjat svensk högskoleutbildning senast vid 25 års ålder av personer födda 1990–1999 med svensk eller utländsk bakgrund
Procent
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
| Född i Sverige med utrikes födda föräldrar |
|
|
| ||||
|
|
|
|
| |||||
|
| Invandrad före 7 års ålder |
|
|
|
|
| ||
10 |
| Invandrad vid 7–18 års ålder |
|
|
|
|
| ||
| Utländsk bakgrund (totalt) |
|
|
|
|
| |||
|
| Svensk bakgrund |
|
|
|
|
|
| |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
Uppgifterna i diagrammet redovisas ej uppdelade på kön, redovisning per kön finns i text ovan Källa: Statistiska centralbyrån.
Minskning av antalet examina och examinerade
Läsåret 2024/25 utfärdades 87 900 examina på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor, en minskning med 2 700 examina jämfört med föregående läsår, se tabell 5.6. Minskningen kommer efter en kraftig ökning av antalet examina läsåret före. Kvinnor stod för 64 procent av de utfärdade examina och män för 36
114
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
procent. Antalet personer som examinerades uppgick till 76 700, vilket inkluderar dem som sedan tidigare hade en eller flera examina. Jämfört med föregående läsår innebar detta en minskning med 2 400 personer. Kvinnor har varit i majoritet bland de examinerade sedan 1977. Läsåret 2024/25 utfärdades 13 700 masterexamina, vilket var en ökning med drygt 200 examina jämfört med året innan. Av dessa utfärdades 52 procent till kvinnor och 48 procent till män. Ungefär 46 procent av dem som tog ut en masterexamen var personer från andra länder som kommit till Sverige för att studera.
Tabell 5.6 Antal examina och examinerade personer, kvinnor och män
| 15/16 | 16/17 | 17/18 | 18/19 | 19/20 | 20/21 | 21/22 | 22/23 | 23/24 | 24/25 |
Examina | 81 300 | 76 100 | 78 000 | 77 600 | 84 200 | 87 100 | 85 600 | 84 200 | 90 600 | 87 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 64 | 64 | 64 | 64 | 65 | 64 | 64 | 65 | 65 | 64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 36 | 36 | 36 | 36 | 35 | 36 | 36 | 35 | 35 | 36 |
Examinerade | 68 300 | 63 400 | 65 600 | 65 900 | 72 000 | 74 700 | 73 600 | 72 500 | 79 100 | 76 700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 64 | 64 | 64 | 64 | 65 | 63 | 64 | 64 | 65 | 64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 36 | 36 | 36 | 36 | 35 | 37 | 36 | 36 | 35 | 36 |
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Läsåret 2024/25 tog 36 500 personer ut en yrkesexamen, varav 69 procent kvinnor och 31 procent män. Könsskillnaderna beror bl.a. på att en stor del av de utbildningar som leder till yrkesexamina förbereder för yrken som i dag domineras av kvinnor, t.ex. sjuksköterska och förskollärare. Antalet personer som tog ut yrkesexamina totalt sett minskade med 1 400 personer jämfört med läsåret innan. Civilingenjörsutbildningen fortsätter att vara populär och för andra året i rad ökade både antalet programny- börjare och antalet examina. Däremot minskade antalet specialistsjuksköterskeexamina och antalet sjuksköterskeexamina, se tabell 5.7. För en beskrivning av utvecklingen av lärarutbildningen, se avsnittet lärar- och förskollärarutbildning i avsnitt 2.8.
Tabell 5.7 Antal programnybörjare och examina inom vissa yrkesexamensprogram
| Programnybörjare |
|
|
| Examina |
|
|
|
| 21/22 | 22/23 | 23/24 | 24/25 | 21/22 | 22/23 | 23/24 | 24/25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civilingenjörsexamen | 8 200 | 7 800 | 8 000 | 8 700 | 4 400 | 4 300 | 4 500 | 4 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 31 | 31 | 32 | 34 | 35 | 35 | 35 | 34 |
Män % | 69 | 69 | 68 | 66 | 65 | 65 | 65 | 66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskoleingenjörsexamen | 4 500 | 4 100 | 4 000 | 4 100 | 2 400 | 2 000 | 2 300 | 2 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 27 | 25 | 26 | 27 | 30 | 28 | 29 | 30 |
Män % | 73 | 75 | 74 | 73 | 70 | 72 | 71 | 70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läkarexamen | 1 600 | 1 700 | 1700 | 1 700 | 1 500 | 1 400 | 1 500 | 1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 60 | 60 | 60 | 61 | 58 | 61 | 61 | 61 |
Män % | 40 | 40 | 40 | 39 | 42 | 39 | 39 | 39 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tandläkarexamen | 400 | 400 | 400 | 400 | 300 | 300 | 300 | 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 66 | 65 | 66 | 65 | 71 | 67 | 65 | 71 |
Män % | 34 | 35 | 34 | 35 | 29 | 33 | 35 | 29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjuksköterskeexamen | 5 700 | 5 700 | 5 900 | 5 900 | 4 400 | 4 400 | 4 400 | 4 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 85 | 84 | 85 | 84 | 88 | 87 | 87 | 87 |
Män % | 15 | 16 | 15 | 16 | 12 | 13 | 13 | 13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialistsjuksköterskeexamen | 2 700 | 2700 | 2 600 | 2700 | 2 700 | 2 700 | 2800 | 2 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 87 | 86 | 87 | 86 | 87 | 88 | 86 | 87 |
Män % | 13 | 14 | 13 | 14 | 13 | 12 | 14 | 13 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barnmorskeexamen | 300 | 400 | 300 | 400 | 300 | 300 | 300 | 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 98 | 99 | 98 | 99 | 100 | 99 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
115
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
| Programnybörjare |
|
|
| Examina |
|
|
|
Män % | 2 | 1 | 2 | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Studenternas internationella rörlighet
Studenternas internationella rörlighet fortsätter att öka
De senaste fyra läsåren har antalet inresande ökat stadigt. Detta efter en stor minskning under läsåret 2020/21 på grund av covid-19-pandemin. Även antalet utresande studenter har ökat men inte i lika stor omfattning.
Antalet inresande studenter ökade läsåret 2024/25 med 9 procent jämfört med läsåret innan och var fortsatt på en högre nivå än innan pandemin. Jämfört med föregående läsår ökade inresande utbytesstudenter med 8 procent och fritt resande studenter (s.k. freemover-studenter) ökade med 10 procent.
Antalet svenska studenter som studerar utomlands ökade lite
Under läsåret 2024/25 studerade 21 100 svenskar utomlands via utbytesprogram eller som fritt inresande studenter. Det var ca 250 studenter fler jämfört med föregående läsår. Medan antalet utbytesstudenter ökade med 9 procent minskade antalet fritt utresande studenter med 3 procent jämfört med läsåret innan. Majoriteten av de utresande studerade i Europa och då främst i Storbritannien, Nederländerna och Frankrike. Även Nordamerika och i synnerhet USA lockade många svenska studenter. USA och Storbritannien var de enskilt största mottagarländerna läsåret 2024/25. Förutsättningarna för studenter från Storbritannien att komma till Sverige för studier samt för svenska studenter att åka till Storbritannien har förändrats till följd av Storbritanniens utträde ur EU. Precis som för övriga länder minskade antalet utresande studenter till Storbritannien under pandemin, men till skillnad mot många andra länder har antalet inte ökat igen under de senaste läsåren. Under läsåret 2024/25 minskade antalet utresande studenter till Storbritannien till totalt 1 600, vilket var en minskning med 15 procent jämfört med året innan.
Av de studenter i svensk högskoleutbildning som tog examen för första gången läsåret 2024/25 hade 12 procent studerat utomlands någon gång under de senaste tolv terminerna inklusive examensterminen. Det är en högre andel bland män än bland kvinnor som har studerat utomlands.
Ökning av antalet nya inresande studenter
Läsåret 2024/25 var det totalt 46 900 inresande studenter som studerade vid svenska universitet och högskolor. Av dem var 32 600 fritt inresande studenter medan 14 300 studerade inom ramen för ett utbytesprogram. Av det totala antalet inresande studenter studerade 28 800 för första gången i svensk högskola och var så kallade nya inresande studenter. Jämfört med föregående år ökade antalet nya inresande studenter kraftigt med 12 procent.
Könsfördelningen var något jämnare bland inresande än utresande, med 56 procent kvinnor och 44 procent män bland inresande studenter och 58 procent kvinnor och 42 procent män bland utresande studenter.
Av de nya inresande utbytesstudenterna läsåret 2024/25 kom 74 procent från Europa. De enskilt största länderna var Tyskland, Frankrike och Italien. Av de nya inresande utbytesstudenterna var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Utanför Europa var det flest nya inresande utbytesstudenter från Kina och Singapore.
116
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Tabell 5.8 | Antal in- och utresande studenter, kvinnor och män |
|
|
| ||||||
| 15/16 | 16/17 | 17/18 | 18/19 | 19/20 | 20/21 | 21/22 | 22/23 | 23/24 | 24/25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inresande | 35 200 | 35 900 | 37 900 | 38 400 | 39 600 | 33 200 | 39 800 | 41 700 | 43 000 | 46 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 52 | 53 | 53 | 53 | 53 | 53 | 55 | 55 | 56 | 56 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 48 | 47 | 47 | 47 | 47 | 47 | 45 | 45 | 44 | 44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utresande | 25 500 | 24 000 | 23 800 | 23 600 | 22 500 | 16 300 | 20 000 | 20 900 | 20 800 | 21 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 59 | 58 | 58 | 59 | 59 | 59 | 59 | 59 | 59 | 58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 41 | 42 | 42 | 41 | 41 | 41 | 41 | 41 | 41 | 42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
Antalet avgiftsbetalande studenter ökade
Personer som inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz (s.k. tredjelandsmedborgare) är som huvudregel skyldiga att betala anmälnings- och studieavgifter vid studier i Sverige.
Antalet avgiftsbetalande studenter har ökat sedan studieavgifterna för vissa tredje- landsmedborgare infördes 2011. Av de 32 600 fritt inresande studenterna läsåret 2024/25 betalade 11 300 studieavgifter. Detta var en ökning med 1 700 jämfört med föregående läsår. Bland de betalande fritt inresande studenterna var 50 procent kvinnor och 50 procent män.
Läsåret 2024/25 examinerades 9 100 inresande studenter, vilket är lika många som läsåret innan. Av dessa var 4 900 kvinnor och 4 200 män.
Färre läser kompletterande utbildningar
Under 2025 utbetalades ca 146 miljoner kronor för kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskole- utbildning. Utbildningen syftar till att studenterna ska avlägga en examen som kan ges efter en högskoleutbildning som motsvarar deras utländska utbildning eller kunna få behörighet, alternativt kunskaper för att i Sverige utöva ett yrke som den utländska utbildningen är relevant för, se tabell 5.9.
Tabell 5.9 Antal helårsstudenter vid kompletterande utbildningar i regeringens särskilda satsning 2025
Kompletterande utbildning |
| Kompletterande utbildning |
| Kompletterande utbildning |
|
Lärar- och |
|
|
|
|
|
förskollärarutbildning | 347 | Juristutbildning | 34 | Socionomutbildning | 26 |
|
|
|
|
|
|
|
| Biomedicinsk |
|
|
|
Läkarutbildning | 66 | analytikerutbildning | 38 | Fysioterapeututbildning | 14 |
|
|
|
|
|
|
|
| Apotekar- och |
|
|
|
Tandläkarutbildning | 45 | receptarieutbildning | 82 | Barnmorskeutbildning | 10 |
|
|
|
|
|
|
Sjuksköterskeutbildning | 76 | Psykologutbildning | 35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt antal helårsstudenter1 |
|
|
|
| 773 |
Källa: Särskild redovisning från lärosätena.
Antal bedömningar av utländska utbildningar ökar
Universitets- och högskolerådet ansvarar för bedömning av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Antalet ansökningar om bedömning ökade med 9 procent 2025 jämfört med 2024. Totalt inkom ca 25 000 ärenden 2025 varav 65 procent rörde kvinnor och 27 procent män (de resterande hade inte uppgett kön, saknar svenskt personnummer eller har uppgett ”annat” i ansökan). Ökningen av inkomna ärenden medförde att antalet avgjorda ärenden ökade till totalt 25 100, en ökning med 4,5 procent jämfört med 2024. Den genomsnittliga handläggningstiden
117
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
fortsätter att minska och uppgick under 2025 till 52 dagar. På två år har den genomsnittliga handläggningstiden minskat med 24 dagar.
Antalet doktorandnybörjare minskade 2025
Antalet doktorandnybörjare 2025 var 2 960, vilket var 330 personer färre jämfört med föregående år. Bland doktorandnybörjarna var det fler kvinnor än män, med 53 procent kvinnor och 47 procent män. I början av 1990-talet var ungefär en tredjedel kvinnor. Könsfördelningen bland doktorandnybörjarna skiljer sig dock åt mellan olika forskningsämnesområden.
En stor del av nybörjarna utgörs av utländska doktorander. Under 2025 fanns det
1 200 utländska nybörjare i utbildning på forskarnivå, vilket motsvarar 41 procent av nybörjarna. Av dessa var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Andelen utländska nybörjare har legat relativt konstant omkring 40 till 42 procent det senaste decenniet.
Antalet doktorander uppgick hösten 2025 till 17 610, vilket är 870 färre doktorander än föregående höst. Av doktoranderna var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Antalet doktorsexamina ökade för femte året i rad, även om det är små ökningar varje år, se tabell 5.10.
Av dem som avlade doktorsexamen 2025 var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Det finns dock skillnader i könsfördelningen mellan olika ämnesområden, t.ex. utfär- dades 36 procent av doktorsexamina inom teknik till kvinnor och 64 procent till män. Medicin och hälsovetenskap var det område som hade högst andel kvinnor, 61 procent var kvinnor och 39 procent var män. Det var även det området med totalt flest utfärdade doktorsexamina. Antalet licentiatexamina var 390, vilket var en liten minskning jämfört med föregående år. Andelsmässigt togs 41 procent av alla licentiat- examina 2025 ut av kvinnor och 59 procent av män. Detta beror bl.a. på att mer än hälften av alla licentiatexamina avläggs i teknik där männen är i majoritet.
Tabell 5.10 Antal doktorandnybörjare och doktorsexamina
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Nybörjare | 3 040 | 3 240 | 3 300 | 3 240 | 3 300 | 3 210 | 3 050 | 3 320 | 3 290 | 2 960 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 46 | 48 | 50 | 51 | 51 | 50 | 54 | 52 | 51 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 54 | 52 | 50 | 49 | 49 | 50 | 46 | 48 | 49 | 49 |
Examina | 2 990 | 2 840 | 2 800 | 2 750 | 2 570 | 2 670 | 2 740 | 2 760 | 2 790 | 3 040 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor % | 46 | 48 | 48 | 48 | 46 | 47 | 49 | 50 | 50 | 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män % | 54 | 52 | 52 | 52 | 54 | 53 | 51 | 50 | 50 | 49 |
Anm.: Uppgifterna för 2025 är preliminära då inrapporteringen från lärosätena sker med viss eftersläpning.
Källor: Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet.
5.5Den årliga revisionens iakttagelser
Försvarshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Försvarshögskolan har redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rektor med ett för lågt belopp om 1 281 tusen kronor. Korrekt belopp är 1 395 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Försvarshögskolan har i en skrivelse till regeringen redogjort för de åtgärder högskolan vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Högskolan Väst har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025 Som grund för uttalandet om reservation anger
118
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Riksrevisionen följande. Högskolan Väst redovisar felaktiga belopp i kolumnerna för intäkter och kostnader i tabellen för avgiftsfinansierad verksamhet. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Högskolan Väst har i en skrivelse till regeringen redogjort för de åtgärder högskolan avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Mälardalens universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Ledningen för Mälardalens universitet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Under 2025 har det framkommit brister i den interna styrningen och kontrollen vid universitetets största akademi. Riksrevisionen bedömer att bristerna som beskrivs i årsredovisningen har varit väsentliga. Riksrevisionen instämmer därmed inte i ledningens bedömning av att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet varit betryggande under hela den period som årsredovisningen avser. De väsentliga bristerna i den interna styrningen och kontrollen innebär att universitetet inte följt kraven i 2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mälardalens universitet har i en skrivelse till regeringen redogjort för de åtgärder högskolan har vidtagit samt avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Universitets- och högskolerådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Universitets- och högskolerådet har överskridit ett anslag med 97 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen. Överskridandet avser anslaget för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet, ap.2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet. Universitets- och högskolerådet har i en skrivelse till regeringen redogjort för de åtgärder högskolan har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Regeringen har följt upp Riksrevisionens iakttagelser med berörda myndigheter.
119
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6Budgetförslag
Ersättningsbelopp
Samtliga ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer räknas upp med pris- och löneomräkningen på 1,36 procent. Därutöver höjs ersättningsbeloppet för humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt utbildningsområde med 540 kronor per helårsprestation i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.8).
Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2027 uppgå till de belopp som presenteras i tabell 5.11.
Tabell 5.11 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Kronor
UTBILDNINGSOMRÅDE | HST | HPR |
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt | 37 870 | 27 385 |
|
|
|
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt | 67 761 | 54 457 |
|
|
|
Vård, odontologiskt | 68 651 | 59 460 |
|
|
|
Odontologiskt | 56 771 | 66 133 |
|
|
|
Medicinskt | 76 715 | 93 313 |
|
|
|
Undervisning1 | 46 062 | 48 254 |
Verksamhetsförlagd utbildning2 | 65 277 | 63 333 |
Övrigt3 | 51 859 | 42 126 |
Design | 182 986 | 111 488 |
|
|
|
Konst | 259 779 | 111 527 |
|
|
|
Musik | 182 192 | 110 964 |
|
|
|
Opera | 376 211 | 225 054 |
Teater | 363 788 | 181 199 |
|
|
|
Media | 371 247 | 297 383 |
|
|
|
Dans | 255 852 | 141 373 |
Idrott | 133 323 | 61 696 |
|
|
|
1Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.
2Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildning.
3Avser utbildning i vissa ämnen inom humanistiskt utbildningsområde enligt uppdrag i regleringsbrev, journalistutbildning, bibliotekarieutbildning samt praktiska och estetiska kurser inom lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, inom grundlärarutbildning och inom förskollärarutbildning.
Angående vissa reformer som aviserats i tidigare budgetpropositioner
De principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att stimulansmedel för utveckling av kursutbud för yrkesverksamma och vissa tidigare beräknade tillskott avseende lärarutbildningen uteblir. Det innebär också att höjningen av ersättningsbelopp för lärar- och förskollärarutbildningarna inom ram som aviserades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.5) inte genomförs i denna proposition. Se nedanstående tabell 5.12 för närmare information.
Tabell 5.12 Anslagsförändringar jämfört med beräkningar 2026
Miljoner kronor
Anslagsförändringar som ej |
|
|
|
|
genomförs | 2027 | 2028 | 2029 | Slutår1 |
Stimulans för utveckling av |
|
|
|
|
kursutbud yrkesverksamma | -20 | -20 | -20 | -20 |
|
|
|
|
|
Vidareutbildning |
|
|
|
|
kognitionsvetenskap | -2,5 | -5 | -5 | -5 |
|
|
|
|
|
120
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anslagsförändringar som ej |
|
|
|
|
genomförs | 2027 | 2028 | 2029 | Slutår1 |
Arbetsintegrerad |
|
|
|
|
lärarutbildning | -312 | -31 | -31 | 2032 |
1För anslagsförändringar utan slutår beskrivs den beräknade permanenta ökningen eller minskningen.
2Anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor ökas med 30 miljoner kronor 2027, se avsnitt 5.6.64. Anslagsförändringar jämfört med beräkningar i 2026 års vårproposition
Angående beräknad ökning av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå
De principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för 2027 enligt propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60), uteblir. Se nedanstående tabell 5.13 för närmare information.
Tabell 5.13 Anslagsförändringar jämfört med beräkningar 2026
Miljoner kronor
Anslagsförändringar som ej |
|
|
|
|
genomförs | 2027 | 2028 | 2029 | Slutår1 |
Särskilda satsningar | -20 | -61 | -61 | -61 |
|
|
|
|
|
Praktiknära forskning, |
|
|
|
|
lärarutbildningen | -13 | -25 | -25 | -25 |
|
|
|
|
|
Praktiknära |
|
|
|
|
forskarskola, vård | -20 | -20 | -20 | -20 |
|
|
|
|
|
Medel till |
|
|
|
|
holdingbolagen | -10 | -30 | -30 | -30 |
|
|
|
|
|
Innovationskontor | -2 | -7 | -7 | -7 |
|
|
|
|
|
Strategiska |
|
|
|
|
forskningsområden | -200 | -400 | -400 | -400 |
|
|
|
|
|
Fördelning basanslag, |
|
|
|
|
kvalitetsindikatorer | -112 | -217 | -217 | -217 |
|
|
|
|
|
Strategiska |
|
|
|
|
rekryteringar |
| -245 | -245 | -245 |
|
|
|
|
|
Totalt | -377 | -1 005 | -1 005 | -1 005 |
|
|
|
|
|
1För anslagsförändringar utan slutår beskrivs den beräknade permanenta ökningen eller minskningen. Anslagsförändringar jämfört med beräkningar i 2026 års vårproposition
Budget för avgiftsfinansierad verksamhet
För att öka överskådligheten och minska omfattningen av budgetavsnittet redovisas de statliga universitetens och högskolornas avgiftsbelagda verksamhet samlat i tabell
5.14.Den offentligrättsliga verksamheten avser den del av avgiften för högskoleprovet som lärosätena disponerar. Lärosäten med obetydliga intäkter från avgiftsbelagd verksamhet redovisas inte i tabellen.
121
|
| Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16 |
|
|
|
| ||
Tabell 5.14 Avgiftsfinansierad verksamhet |
|
|
|
|
|
| ||
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Offentlig- |
|
|
|
|
|
|
|
| rättslig |
|
|
|
|
|
|
|
| verksamhet | Uppdragsverksamhet |
|
|
|
|
| |
| Obestämt- | Obestämt- | Bestämt ekonomiskt mål |
|
|
|
| |
| ekonomiskt | ekonomiskt |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| ||
| mål | mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ack. |
|
|
|
| Ack. |
|
|
| resultat |
|
|
|
| resultat |
| Intäkter | Intäkter | t.o.m. | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | utgående |
Universitet/högskola | 2027 | 2027 | 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Uppsala universitet | 3 000 | 140 000 | 12 036 | 8 692 | 400 000 | 402 000 | -2 000 | 18 728 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lunds universitet | 7 000 | 210 000 | -16 354 | 0 | 460 000 | 455 000 | 5 000 | -11 354 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborgs |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 7 500 | 38 000 | 18 702 | -2 000 | 440 000 | 440 000 | 0 | 16 702 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 27 500 |
| -5 450 | 0 | 390 000 | 390 000 | 0 | -5 450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå universitet | 1 300 |
| 30 532 | -7 000 | 365 000 | 369 000 | -4 000 | 19 532 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linköpings |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 2 400 | 12 135 | 8 442 | -2 150 | 160 000 | 160 765 | -765 | 5 527 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karolinska institutet |
| 128 000 | 55 211 | -10 000 | 440 000 | 450 000 | -10 000 | 35 211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungl. Tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskolan |
| 284 000 | 27 924 | -10 000 | 396 000 | 406 000 | -10 000 | 7 924 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 725 |
| 9 130 | -7 972 | 112 353 | 112 012 | 341 | 1 499 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlstads |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 994 | 7 616 | 1 128 | 8 601 | 100 009 | 91 793 | 8 216 | 17 945 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linnéuniversitetet | 1 650 | 400 | -9 313 | 3 420 | 315 500 | 310 000 | 5 000 | -893 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Örebro universitet | 1 600 |
| 2 437 | -673 | 25 100 | 25 400 | -300 | 1 464 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mittuniversitetet | 1 240 | 80 | 25 446 | -10 033 | 38 953 | 45 000 | -6 047 | 9 366 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmö universitet |
| 50 000 | 31 690 | -11 799 | 290 440 | 297 937 | -7 497 | 12 394 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mälardalens |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet | 2 200 |
| 9 581 | -7 100 | 38 000 | 38 000 | 0 | 2 481 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskola | 600 | 500 | 1 743 | -370 | 44 600 | 45 000 | -400 | 973 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarshögskolan |
|
| -5 361 | 4 811 | 594 951 | 601 880 | -6 929 | -7 479 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Borås | 750 | 1 000 | 12 988 | 1 000 | 215 000 | 215 000 | 0 | 13 988 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Dalarna | 700 |
| 35 049 | -9 900 | 35 000 | 46 900 | -11 900 | 13 249 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Gävle | 900 | 8 000 | 1 426 | 0 | 17 000 | 18 000 | -1 000 | 426 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Halmstad | 1 200 | 6 400 | 1 089 | -500 | 51 000 | 51 500 | -500 | 89 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kristianstad | 850 |
| 74 895 | -2 000 | 55 000 | 62 000 | -7 000 | 65 895 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan i Skövde | 1 000 |
| 3 174 | 500 | 50 000 | 51 000 | -1 000 | 2 674 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Högskolan Väst | 900 |
| 3 331 | -2 001 | 83 200 | 83 200 | 0 | 1 330 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södertörns |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskola |
|
| 15 557 | 1 364 | 226 810 | 225 446 | 1 364 | 18 285 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
122
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.12:1 Universitetskanslersämbetet
Tabell 5.15 Anslagsutveckling 2:1 Universitetskanslersämbetet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 175 104 | Anslagssparande | -11 380 |
2026 | Anslag | 169 4461 | Utgiftsprognos | 161 600 |
2027 | Förslag | 168 858 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 170 8182 |
|
|
2029 | Beräknat | 173 4333 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 168 858 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 168 858 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Universitetskanslersämbetets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:1
Universitetskanslersämbetet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 166 446 | 166 446 | 166 446 |
Pris- och löneomräkning2 | 2 412 | 4 372 | 6 987 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 168 858 | 170 818 | 173 433 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 168 858 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 170 818 000 kronor respektive 173 433 000 kronor.
5.6.22:2 Universitets- och högskolerådet
Tabell 5.17 Anslagsutveckling 2:2 Universitets- och högskolerådet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 251 068 | Anslagssparande | -2 149 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 320 3301 | Utgiftsprognos | 315 333 |
2027 | Förslag | 334 004 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 380 8672 |
|
|
2029 | Beräknat | 377 6463 |
|
|
123
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 376 846 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 367 789 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Universitets- och högskolerådets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.18 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:2 Universitets- och högskolerådet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 320 330 | 320 330 | 320 330 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 374 | 7 838 | 13 076 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 9 300 | 52 699 | 44 240 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 334 004 | 380 867 | 377 646 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Den 6 juni 2026 infördes krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap som bl.a. ska kunna uppfyllas genom ett medborgarskapsprov (prop. 2025/26:175, bet. 2025/26:SfU28, rskr. 2025/26:237). Förordningen (2026:451) om medborgarskapsprov trädde i kraft den 6 juni 2026 och innebär bl.a. att Universitets- och högskolerådet ska ansvara för att ta fram, utveckla och genomföra medborgarskapsprovet i svenska och samhällskunskap. Anslaget ökas därför med
7 000 000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 49 000 000 kronor, för 2029 med 41 000 000 kronor, för 2030 med 43 000 000 kronor, för 2031 med
45 000 000 kronor och fr.o.m. 2032 med 47 000 000 kronor.
De ändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2028 enligt propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197, bet. 2025/26:UbU26, rskr. 2025/26:335) medför ökade åtaganden för Universitets- och högskolerådet. Anslaget ökas därför med 2 300 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 3 600 000 kronor 2028, med 2 300 000 kronor 2029 och med 3 600 000 kronor fr.o.m. 2030.
Regeringen föreslår att 334 004 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 380 867 000 kronor respektive 377 646 000 kronor.
Budget för avgiftsfinansierad verksamhet
Tabell 5.19 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Universitets- och högskolerådet
Tusental kronor
Ack. |
|
|
|
| Ack. |
resultat |
|
| Kostnader |
| resultat |
t.o.m. | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående |
2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
|
|
|
|
|
|
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Offentligrättslig verksamhet
124
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Ack. |
|
|
|
| Ack. |
resultat |
|
| Kostnader |
| resultat |
t.o.m. | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | utgående |
2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
|
|
|
|
|
|
Högskoleprovet |
| 36 500 | 50 000 | -13 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten och finansierar en bestämd del av verksamheten
Uppdragsverksamhet | 9 060 | 0 | 273 129 | 270 207 | 2 922 | 11 982 |
|
|
|
|
|
|
|
5.6.32:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.20 Anslagsutveckling 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 182 340 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 2 207 8881 | Utgiftsprognos | 2 207 888 |
2027 | Förslag | 2 260 544 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 289 5682 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 325 2103 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 267 809 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 271 390 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.21 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 2 207 888 | 2 207 888 | 2 207 888 |
Pris- och löneomräkning2 | 30 264 | 51 739 | 83 296 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 22 392 | 29 941 | 34 026 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 260 544 | 2 289 568 | 2 325 210 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 16 941 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
125
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Anslaget ökas med 7 667 000 kronor 2027 för fortsatt utbyggnad av civilingenjörs- utbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Anslaget beräknas öka med 15 001 000 kronor 2028 och
18 668 000 kronor 2029. Ökningen finansieras genom minskning av anslag för utbildning på grundläggande och avancerad nivå, se respektive anslag nedan.
För att finansiera ovanstående anslagsökningar för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 2 216 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 2 260 544 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 289 568 000 kronor respektive 2 325 210 000 kronor.
5.6.42:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.22 Anslagsutveckling 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 562 274 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 2 619 7661 | Utgiftsprognos | 2 619 766 |
2027 | Förslag | 2 655 676 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 681 1562 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 718 6013 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 655 676 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 655 676 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.23 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 2 619 766 | 2 619 766 | 2 619 766 |
Pris- och löneomräkning2 | 35 910 | 61 390 | 98 835 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 655 676 | 2 681 156 | 2 718 601 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
126
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 2 655 676 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 681 156 000 kronor respektive 2 718 601 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) på högst 300 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Sedan 2024 är Uppsala universitet medlem i EIT Culture and Creativity (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Eftersom verksamheten kommer att fortsätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om medlemsavgift i EIT Culture and Creativity förlängas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027–2029 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor.
5.6.52:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.24 Anslagsutveckling 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 533 879 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 2 579 8781 | Utgiftsprognos | 2 579 878 |
2027 | Förslag | 2 649 383 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 682 1362 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 723 2613 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 656 646 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 660 228 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 2 572 678 | 2 572 678 | 2 572 678 |
Pris- och löneomräkning2 | 35 264 | 60 286 | 97 058 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 41 441 | 49 172 | 53 525 |
|
|
|
|
127
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag | 2 649 383 | 2 682 136 | 2 723 261 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskole- förordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 21 134 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
Anslaget ökas med 7 667 000 kronor 2027 för fortsatt utbyggnad av civilingenjörs- utbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Anslaget beräknas öka med 15 000 000 kronor 2028 och
18 667 000 kronor 2029. Ökningen finansieras genom minskning av anslag för utbildning på grundläggande och avancerad nivå, se respektive anslag nedan.
Anslaget ökas med 14 400 000 kronor fr.o.m. 2027 för att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:349). Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ovanstående anslagsökningar för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 1 760 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 2 649 383 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 682 136 000 kronor respektive 2 723 261 000 kronor.
5.6.62:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.26 Anslagsutveckling 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 671 734 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 2 748 4251 | Utgiftsprognos | 2 748 425 |
2027 | Förslag | 2 786 098 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 812 8302 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 852 1133 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 786 098 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 786 098 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
128
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.27 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 2 748 425 | 2 748 425 | 2 748 425 |
Pris- och löneomräkning2 | 37 673 | 64 405 | 103 688 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 786 098 | 2 812 830 | 2 852 113 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 2 786 098 000 kronor anvisas under anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 812 830 000 kronor respektive 2 852 113 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 beslutar om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
EIT Culture and Creativity ska efter beslut av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) driva en ny EU-satsning på kultur och kreativa näringar. För att möjliggöra att Lunds universitet deltar som ledande partner i detta konsortium bör riksdagen godkänna att regeringen under 2027 beslutar om medlemskap i EIT Culture and Creativity och bemyndiga regeringen att under 2027–2029 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor.
5.6.72:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.28 Anslagsutveckling 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 510 004 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 2 543 2141 | Utgiftsprognos | 2 543 214 |
2027 | Förslag | 2 595 089 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 619 9882 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 656 5783 |
|
|
129
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 595 089 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 595 089 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.29 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 2 543 214 | 2 543 214 | 2 543 214 |
Pris- och löneomräkning2 | 34 860 | 59 596 | 95 946 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 17 015 | 17 178 | 17 418 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 595 089 | 2 619 988 | 2 656 578 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskole- förordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 20 031 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civil- ingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 3 016 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 2 595 089 000 kronor anvisas under anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 619 988 000 kronor respektive 2 656 578 000 kronor.
5.6.82:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.30 Anslagsutveckling 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 894 677 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 1 941 7791 | Utgiftsprognos | 1 941 779 |
2027 | Förslag | 1 968 396 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 987 2832 |
|
|
130
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2029 | Beräknat | 2 015 0363 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 968 397 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 968 396 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.31 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 941 779 | 1 941 779 | 1 941 779 |
Pris- och löneomräkning2 | 26 617 | 45 504 | 73 257 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 968 396 | 1 987 283 | 2 015 036 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 1 968 396 000 kronor anvisas under anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 987 283 000 kronor respektive 2 015 036 000 kronor.
5.6.92:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.32 Anslagsutveckling 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 220 319 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 2 091 9471 | Utgiftsprognos | 2 091 947 |
2027 | Förslag | 2 113 515 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 126 0622 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 155 7543 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 105 857 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 105 857 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
131
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.33 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 2 091 947 | 2 091 947 | 2 091 947 |
Pris- och löneomräkning2 | 28 675 | 49 022 | 78 922 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -7 107 | -7 654 | -7 761 |
Överföring till/från andra anslag |
| -7 253 | -7 354 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 113 515 | 2 126 062 | 2 155 754 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 7 107 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 2 113 515 000 kronor anvisas under anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 126 062 000 kronor respektive 2 155 754 000 kronor.
5.6.102:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.34 Anslagsutveckling 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 939 509 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 978 4531 | Utgiftsprognos | 1 978 453 |
2027 | Förslag | 2 005 572 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 024 8152 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 053 0933 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 005 572 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 005 572 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
132
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.35 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 978 453 | 1 978 453 | 1 978 453 |
Pris- och löneomräkning2 | 27 119 | 46 362 | 74 640 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 005 572 | 2 024 815 | 2 053 093 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 2 005 572 000 kronor anvisas under anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 024 815 000 kronor respektive 2 053 093 000 kronor.
5.6.112:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.36 Anslagsutveckling 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 785 005 | Anslagssparande | 60 684 |
2026 | Anslag | 1 694 5351 | Utgiftsprognos | 1 743 101 |
2027 | Förslag | 1 729 486 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 746 0792 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 770 4653 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 729 485 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 729 486 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.37 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 694 535 | 1 694 535 | 1 694 535 |
Pris- och löneomräkning2 | 23 227 | 39 708 | 63 928 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 11 724 | 11 836 | 12 002 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
133
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Förslag/beräknat anslag | 1 729 486 | 1 746 079 | 1 770 465 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskole- förordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 18 168 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civil- ingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 6 444 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 1 729 486 000 kronor anvisas under anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 746 079 000 kronor respektive 1 770 465 000 kronor.
5.6.122:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.38 Anslagsutveckling 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 335 801 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 349 6151 | Utgiftsprognos | 1 349 615 |
2027 | Förslag | 1 368 114 |
|
|
2028 | Beräknat | 1 381 2412 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 400 5303 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 368 114 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 368 113 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.39 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 349 615 | 1 349 615 | 1 349 615 |
Pris- och löneomräkning2 | 18 499 | 31 626 | 50 915 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
134
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Övrigt
Förslag/beräknat anslag | 1 368 114 | 1 381 241 | 1 400 530 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 1 368 114 000 kronor anvisas under anslaget 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 381 241 000 kronor respektive 1 400 530 000 kronor.
5.6.132:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.40 Anslagsutveckling 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 948 529 | Anslagssparande | 84 572 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 895 2411 | Utgiftsprognos | 1 979 813 |
2027 | Förslag | 1 936 915 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 946 2072 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 973 3873 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 927 711 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 927 711 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.41 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 895 241 | 1 895 241 | 1 895 241 |
Pris- och löneomräkning2 | 25 978 | 44 411 | 71 500 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 15 696 | 15 320 | 15 534 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -8 765 | -8 887 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 936 915 | 1 946 207 | 1 973 387 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 18 758 000
135
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå. 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 3 062 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 1 936 915 000 kronor anvisas under anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 946 207 000 kronor respektive 1 973 387 000 kronor.
5.6.142:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.42 Anslagsutveckling 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 159 639 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 1 199 6671 | Utgiftsprognos | 1 199 667 |
2027 | Förslag | 1 216 111 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 227 7802 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 244 9263 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 216 112 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 216 111 tkr i 2027 års prisnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.43 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 199 667 | 1 199 667 | 1 199 667 |
Pris- och löneomräkning2 | 16 444 | 28 113 | 45 259 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 216 111 | 1 227 780 | 1 244 926 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 1 216 111 000 kronor anvisas under anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 227 780 000 kronor respektive 1 244 926 000 kronor.
136
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.152:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.44 Anslagsutveckling 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 875 716 | Anslagssparande | 55 563 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 859 9981 | Utgiftsprognos | 892 313 |
2027 | Förslag | 899 054 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 907 6802 |
|
|
2029 | Beräknat | 920 3573 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 899 054 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 899 054 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.45 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 859 998 | 859 998 | 859 998 |
Pris- och löneomräkning2 | 11 788 | 20 152 | 32 445 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 27 268 | 27 530 | 27 914 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 899 054 | 907 680 | 920 357 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskole- förordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 27 268 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
Regeringen föreslår att 899 054 000 kronor anvisas under anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 907 680 000 kronor respektive 920 357 000 kronor.
137
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.162:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.46 Anslagsutveckling 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 902 947 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 973 4591 | Utgiftsprognos | 1 973 459 |
2027 | Förslag | 2 000 509 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 019 7042 |
|
|
2029 | Beräknat | 2 047 9103 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 000 510 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 000 509 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.47 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 973 459 | 1 973 459 | 1 973 459 |
Pris- och löneomräkning2 | 27 050 | 46 245 | 74 451 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 000 509 | 2 019 704 | 2 047 910 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 2 000 509 000 kronor anvisas under anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 019 704 000 kronor respektive 2 047 910 000 kronor.
5.6.172:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.48 Anslagsutveckling 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 488 822 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 450 2271 | Utgiftsprognos | 1 450 227 |
2027 | Förslag | 1 479 043 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 490 9512 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 511 7743 |
|
|
138
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 476 782 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 476 782 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.49 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 1 435 827 | 1 435 827 | 1 435 827 |
Pris- och löneomräkning2 | 19 681 | 33 646 | 54 169 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 23 535 | 23 617 | 23 947 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -2 139 | -2 169 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 479 043 | 1 490 951 | 1 511 774 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Anslaget ökas fr.o.m. 2027 för att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen (prop.
2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:349). Anslaget ökas därför med
28 800 000 kronor för 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civil- ingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 5 265 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 1 479 043 000 kronor anvisas under anslaget 2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 490 951 000 kronor respektive 1 511 774 000 kronor.
5.6.182:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.50 Anslagsutveckling 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 122 637 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 2 207 4001 | Utgiftsprognos | 2 207 400 |
2027 | Förslag | 2 237 657 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 2 259 1272 |
|
|
139
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2029 | Beräknat | 2 285 4883 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 237 657 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 232 588 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.51 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:18 Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 2 207 400 | 2 207 400 | 2 207 400 |
Pris- och löneomräkning2 | 30 257 | 51 727 | 83 277 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
| -5 189 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 2 237 657 | 2 259 127 | 2 285 488 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 2 237 657 000 kronor anvisas under anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 259 127 000 kronor respektive 2 285 488 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 400 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 1 500 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Sedan 2024 är Kungl. Tekniska högskolan medlem i EIT Urban Mobility (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Eftersom verk- samheten kommer att fortsätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om medlemsavgift i EIT Urban Mobility förlängas. Regeringen bör därför bemyndigas att
140
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 400 000 kronor.
Regeringen har bemyndigats att under 2019 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i Euro-Bioimaging-ERIC (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Medlemskapet förvaltas av Vetenskapsrådet i samråd med Kungl. Tekniska högskolan medan avgiften betalas av Kungl. Tekniska högskolan som också agerar företrädare för det konsortium av universitet som finansierar medlemskapet. Då verksamheten kommer att fortsätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om årliga medlemsavgifter till Euro-Bioimaging-ERIC förlängas. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Euro Bioimaging-ERIC på högst 1 500 000 kronor.
Sedan 2019 är Kungl. Tekniska högskolan medlem i den ideella föreningen Ebrains (prop. 2019/20:2 utg.omr. 16, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:65). Då verk- samheten kommer att fortsätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om årliga medlemsavgifter till Ebrains förlängas. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2027–2029 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Ebrains på högst
1 000 000 kronor.
5.6.192:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.52 Anslagsutveckling 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 815 835 | Anslagssparande | 79 244 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 832 6191 | Utgiftsprognos | 880 750 |
2027 | Förslag | 844 032 |
|
|
2028 | Beräknat | 849 9732 |
|
|
2029 | Beräknat | 861 8443 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 841 895 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 841 896 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.53 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 832 619 | 832 619 | 832 619 |
Pris- och löneomräkning2 | 11 413 | 19 511 | 31 412 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
| -2 157 | -2 187 |
|
|
|
|
141
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag | 844 032 | 849 973 | 861 844 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 844 032 000 kronor anvisas under anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 849 973 000 kronor respektive 861 844 000 kronor.
5.6.202:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.54 Anslagsutveckling 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 512 932 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 530 2371 | Utgiftsprognos | 530 237 |
2027 | Förslag | 537 505 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 542 6632 |
|
|
2029 | Beräknat | 550 2413 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 537 506 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 537 505 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.55 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 530 237 | 530 237 | 530 237 |
Pris- och löneomräkning2 | 7 268 | 12 426 | 20 004 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 537 505 | 542 663 | 550 241 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 537 505 000 kronor anvisas under anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 542 663 000 kronor respektive 550 241 000 kronor.
142
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.212:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.56 Anslagsutveckling 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 818 759 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 824 4431 | Utgiftsprognos | 824 443 |
2027 | Förslag | 835 193 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 837 5792 |
|
|
2029 | Beräknat | 849 2763 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 829 619 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 829 619 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.57 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 824 443 | 824 443 | 824 443 |
Pris- och löneomräkning2 | 11 301 | 19 320 | 31 104 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -551 | -891 | -904 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -5 293 | -5 367 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 835 193 | 837 579 | 849 276 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 551 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 835 193 000 kronor anvisas under anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 837 579 000 kronor respektive 849 276 000 kronor.
143
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.222:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.58 Anslagsutveckling 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 308 992 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 311 5021 | Utgiftsprognos | 311 502 |
2027 | Förslag | 315 771 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 318 8002 |
|
|
2029 | Beräknat | 323 2533 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 315 770 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 315 771 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.59 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 311 502 | 311 502 | 311 502 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 269 | 7 298 | 11 751 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 315 771 | 318 800 | 323 253 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 315 771 000 kronor anvisas under anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 318 800 000 kronor respektive 323 253 000 kronor.
5.6.232:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.60 Anslagsutveckling 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 274 706 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 283 4841 | Utgiftsprognos | 1 283 484 |
2027 | Förslag | 1 296 299 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 308 7372 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 327 0143 |
|
|
144
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 296 299 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 296 299 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.61 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 1 283 484 | 1 283 484 | 1 283 484 |
Pris- och löneomräkning2 | 17 593 | 30 077 | 48 421 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -4 778 | -4 824 | -4 891 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 296 299 | 1 308 737 | 1 327 014 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 4 778 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 1 296 299 000 kronor anvisas under anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 308 737 000 kronor respektive 1 327 014 000 kronor.
5.6.242:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.62 Anslagsutveckling 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 422 728 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 429 1881 | Utgiftsprognos | 429 188 |
2027 | Förslag | 435 071 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 439 2462 |
|
|
2029 | Beräknat | 445 3793 |
|
|
145
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 435 072 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 435 070 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.63 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 429 188 | 429 188 | 429 188 |
Pris- och löneomräkning2 | 5 883 | 10 058 | 16 191 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 435 071 | 439 246 | 445 379 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 435 071 000 kronor anvisas under anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 439 246 000 kronor respektive 445 379 000 kronor.
5.6.252:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.64 Anslagsutveckling 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 962 072 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 966 3771 | Utgiftsprognos | 966 377 |
2027 | Förslag | 989 024 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 998 5132 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 012 4593 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 989 024 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 989 025 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
146
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.65 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 966 377 | 966 377 | 966 377 |
Pris- och löneomräkning2 | 13 246 | 22 645 | 36 458 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 9 401 | 9 491 | 9 624 |
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 989 024 | 998 513 | 1 012 459 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Genom ändringar i högskole- förordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 9 783 000 kronor fr.o.m. 2027. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civil- ingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 382 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 989 024 000 kronor anvisas under anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 998 513 000 kronor respektive 1 012 459 000 kronor.
5.6.262:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.66 Anslagsutveckling 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 349 521 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 356 4791 | Utgiftsprognos | 356 479 |
2027 | Förslag | 361 365 |
|
|
2028 | Beräknat | 364 8322 |
|
|
2029 | Beräknat | 369 9273 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 361 365 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 361 365 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
147
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.67 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 356 479 | 356 479 | 356 479 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 886 | 8 353 | 13 448 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 361 365 | 364 832 | 369 927 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 361 365 000 kronor anvisas under anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 364 832 000 kronor respektive 369 927 000 kronor.
5.6.272:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.68 Anslagsutveckling 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 671 582 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 672 4101 | Utgiftsprognos | 672 410 |
2027 | Förslag | 678 629 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 680 6222 |
|
|
2029 | Beräknat | 690 1283 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 674 154 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 674 154 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.69 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 672 410 | 672 410 | 672 410 |
Pris- och löneomräkning2 | 9 216 | 15 756 | 25 367 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -2 997 | -3 266 | -3 311 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -4 278 | -4 338 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
148
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Förslag/beräknat anslag | 678 629 | 680 622 | 690 128 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 2 997 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 678 629 000 kronor anvisas under anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 680 622 000 kronor respektive 690 128 000 kronor.
5.6.282:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.70 Anslagsutveckling 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 311 078 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 311 6381 | Utgiftsprognos | 311 638 |
2027 | Förslag | 315 909 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 318 9402 |
|
|
2029 | Beräknat | 323 3943 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 315 909 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 315 909 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.71 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 311 638 | 311 638 | 311 638 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 271 | 7 302 | 11 756 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 315 909 | 318 940 | 323 394 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
149
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 315 909 000 kronor anvisas under anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 318 940 000 kronor respektive 323 394 000 kronor.
5.6.292:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.72 Anslagsutveckling 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 188 785 | Anslagssparande | 49 039 |
2026 | Anslag | 1 148 1141 | Utgiftsprognos | 1 184 644 |
2027 | Förslag | 1 161 752 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 164 9332 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 181 2033 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 153 862 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 153 863 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.73 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 148 114 | 1 148 114 | 1 148 114 |
Pris- och löneomräkning2 | 15 737 | 26 903 | 43 314 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -2 099 | -2 598 | -2 634 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -7 486 | -7 591 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 161 752 | 1 164 933 | 1 181 203 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 2 099 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 1 161 752 000 kronor anvisas under anslaget 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 164 933 000 kronor respektive 1 181 203 000 kronor.
150
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.302:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.74 Anslagsutveckling 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 324 895 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 330 1791 | Utgiftsprognos | 330 179 |
2027 | Förslag | 334 705 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 337 9162 |
|
|
2029 | Beräknat | 342 6363 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 334 705 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 334 705 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.75 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 330 179 | 330 179 | 330 179 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 526 | 7 737 | 12 457 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 334 705 | 337 916 | 342 636 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 334 705 000 kronor anvisas under anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 337 916 000 kronor respektive 342 636 000 kronor.
5.6.312:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.76 Anslagsutveckling 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 740 011 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 746 2781 | Utgiftsprognos | 746 278 |
2027 | Förslag | 755 663 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 755 4132 |
|
|
2029 | Beräknat | 765 9623 |
|
|
151
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 748 234 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 748 233 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.77 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 746 278 | 746 278 | 746 278 |
Pris- och löneomräkning2 | 10 229 | 17 488 | 28 154 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -844 | -1 283 | -1 301 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -7 070 | -7 169 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 755 663 | 755 413 | 765 962 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 844 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 755 663 000 kronor anvisas under anslaget 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 755 413 000 kronor respektive 765 962 000 kronor.
5.6.322:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.78 Anslagsutveckling 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 306 080 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 309 0211 | Utgiftsprognos | 309 021 |
2027 | Förslag | 313 257 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 316 2622 |
|
|
2029 | Beräknat | 320 6793 |
|
|
152
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 313 256 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 313 257 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.79 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 309 021 | 309 021 | 309 021 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 236 | 7 241 | 11 658 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 313 257 | 316 262 | 320 679 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 313 257 000 kronor anvisas under anslaget 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027 För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 316 262 000 kronor respektive 320 679 000 kronor.
5.6.332:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.80 Anslagsutveckling 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 311 385 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 317 2521 | Utgiftsprognos | 317 252 |
2027 | Förslag | 321 601 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 324 6862 |
|
|
2029 | Beräknat | 329 2213 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 321 600 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 321 601 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
153
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.81 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:33 Blekinge tekniska
högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 317 252 | 317 252 | 317 252 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 349 | 7 434 | 11 969 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 321 601 | 324 686 | 329 221 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 321 601 000 kronor anvisas under anslaget 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 324 686 000 kronor respektive 329 221 000 kronor.
5.6.342:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.82 Anslagsutveckling 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 118 742 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 119 2011 | Utgiftsprognos | 119 201 |
2027 | Förslag | 120 835 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 121 9942 |
|
|
2029 | Beräknat | 123 6983 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 120 835 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 120 835 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.83 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 119 201 | 119 201 | 119 201 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 634 | 2 793 | 4 497 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 120 835 | 121 994 | 123 698 |
|
|
|
|
154
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 120 835 000 kronor anvisas under anslaget 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 121 994 000 kronor respektive 123 698 000 kronor.
5.6.352:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.84 Anslagsutveckling 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 232 369 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 235 7871 | Utgiftsprognos | 235 787 |
2027 | Förslag | 239 019 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 241 3122 |
|
|
2029 | Beräknat | 244 6833 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 239 019 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 239 020 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.85 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 235 787 | 235 787 | 235 787 |
Pris- och löneomräkning2 | 3 232 | 5 525 | 8 896 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 239 019 | 241 312 | 244 683 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 239 019 000 kronor anvisas under anslaget 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 241 312 000 kronor respektive 244 683 000 kronor.
155
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.362:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.86 Anslagsutveckling 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 60 094 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 63 7041 | Utgiftsprognos | 63 704 |
2027 | Förslag | 64 578 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 65 1982 |
|
|
2029 | Beräknat | 66 1083 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 64 578 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 64 578 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.87 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 63 704 | 63 704 | 63 704 |
Pris- och löneomräkning2 | 874 | 1 494 | 2 404 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 64 578 | 65 198 | 66 108 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 64 578 000 kronor anvisas under anslaget 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 65 198 000 kronor respektive 66 108 000 kronor.
5.6.372:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.88 Anslagsutveckling 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 131 673 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 131 4471 | Utgiftsprognos | 131 447 |
2027 | Förslag | 133 249 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 133 0892 |
|
|
2029 | Beräknat | 134 9483 |
|
|
156
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 131 824 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 131 824 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.89 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 131 447 | 131 447 | 131 447 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 802 | 3 080 | 4 959 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
| -1 438 | -1 458 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 133 249 | 133 089 | 134 948 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 133 249 000 kronor anvisas under anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 133 089 000 kronor respektive 134 948 000 kronor.
5.6.382:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.90 Anslagsutveckling 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 37 689 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 40 8851 | Utgiftsprognos | 40 885 |
2027 | Förslag | 41 446 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 41 8442 |
|
|
2029 | Beräknat | 42 4283 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 41 446 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 41 446 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
157
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.91 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 40 885 | 40 885 | 40 885 |
Pris- och löneomräkning2 | 561 | 959 | 1 543 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 41 446 | 41 844 | 42 428 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 41 446 000 kronor anvisas under anslaget 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 41 844 000 kronor respektive 42 428 000 kronor.
5.6.392:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.92 Anslagsutveckling 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 605 687 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 611 7871 | Utgiftsprognos | 611 787 |
2027 | Förslag | 619 510 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 625 4552 |
|
|
2029 | Beräknat | 634 1893 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 619 511 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 619 510 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.93 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 611 787 | 611 787 | 611 787 |
Pris- och löneomräkning2 | 8 386 | 14 337 | 23 081 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -663 | -669 | -679 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
158
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Förslag/beräknat anslag | 619 510 | 625 455 | 634 189 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 663 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 619 510 000 kronor anvisas under anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 625 455 000 kronor respektive 634 189 000 kronor.
5.6.402:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.94 Anslagsutveckling 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 115 204 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 119 5151 | Utgiftsprognos | 119 515 |
2027 | Förslag | 121 153 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 122 3152 |
|
|
2029 | Beräknat | 124 0233 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 121 153 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 121 152 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.95 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 119 515 | 119 515 | 119 515 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 638 | 2 800 | 4 508 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 121 153 | 122 315 | 124 023 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
159
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 121 153 000 kronor anvisas under anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 122 315 000 kronor respektive 124 023 000 kronor.
5.6.412:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.96 Anslagsutveckling 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 518 435 | Anslagssparande | 4 611 |
2026 | Anslag | 513 5901 | Utgiftsprognos | 513 590 |
2027 | Förslag | 518 753 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 523 7312 |
|
|
2029 | Beräknat | 531 0453 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 518 754 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 518 753 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.97 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 513 590 | 513 590 | 513 590 |
Pris- och löneomräkning2 | 7 040 | 12 036 | 19 376 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -1 877 | -1 895 | -1 921 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 518 753 | 523 731 | 531 045 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 1 877 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 518 753 000 kronor anvisas under anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 523 731 000 kronor respektive 531 045 000 kronor.
160
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.422:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.98 Anslagsutveckling 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 118 622 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 120 8211 | Utgiftsprognos | 120 821 |
2027 | Förslag | 122 477 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 123 6522 |
|
|
2029 | Beräknat | 125 3793 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 122 477 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 122 477 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.99 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 120 821 | 120 821 | 120 821 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 656 | 2 831 | 4 558 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 122 477 | 123 652 | 125 379 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 122 477 000 kronor anvisas under anslaget 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 123 652 000 kronor respektive 125 379 000 kronor.
5.6.432:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.100 Anslagsutveckling 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 560 129 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 564 2851 | Utgiftsprognos | 564 285 |
2027 | Förslag | 570 986 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 571 5502 |
|
|
2029 | Beräknat | 579 5323 |
|
|
161
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 566 118 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 566 118 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.101 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 564 285 | 564 285 | 564 285 |
Pris- och löneomräkning2 | 7 735 | 13 224 | 21 289 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -1 034 | -1 332 | -1 351 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -4 627 | -4 692 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 570 986 | 571 550 | 579 532 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 1 034 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 570 986 000 kronor anvisas under anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 571 550 000 kronor respektive 579 532 000 kronor.
5.6.442:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.102 Anslagsutveckling 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 125 924 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 128 2971 | Utgiftsprognos | 128 297 |
2027 | Förslag | 130 055 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 131 3032 |
|
|
2029 | Beräknat | 133 1363 |
|
|
162
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 130 055 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 130 054 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.103 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 128 297 | 128 297 | 128 297 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 758 | 3 006 | 4 839 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 130 055 | 131 303 | 133 136 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 130 055 000 kronor anvisas under anslaget 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 131 303 000 kronor respektive 133 136 000 kronor.
5.6.452:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.104 Anslagsutveckling 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 493 750 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 497 3941 | Utgiftsprognos | 497 394 |
2027 | Förslag | 503 753 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 500 0872 |
|
|
2029 | Beräknat | 507 0703 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 495 334 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 495 333 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
163
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.105 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 497 394 | 497 394 | 497 394 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 818 | 11 656 | 18 765 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -459 | -942 | -956 |
Överföring till/från andra anslag |
| -8 021 | -8 133 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 503 753 | 500 087 | 507 070 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 459 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 503 753 000 kronor anvisas under anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 500 087 000 kronor respektive 507 070 000 kronor.
5.6.462:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.106 Anslagsutveckling 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 111 932 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 115 3431 | Utgiftsprognos | 115 343 |
2027 | Förslag | 116 924 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 118 0462 |
|
|
2029 | Beräknat | 119 6943 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 116 924 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 116 924 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
164
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.107 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 115 343 | 115 343 | 115 343 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 581 | 2 703 | 4 351 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 116 924 | 118 046 | 119 694 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 116 924 000 kronor anvisas under anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 118 046 000 kronor respektive 119 694 000 kronor.
5.6.472:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.108 Anslagsutveckling 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 481 860 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 484 0141 | Utgiftsprognos | 484 014 |
2027 | Förslag | 489 719 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 494 4182 |
|
|
2029 | Beräknat | 501 3233 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 489 719 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 489 719 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.109 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 484 014 | 484 014 | 484 014 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 635 | 11 343 | 18 261 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -930 | -939 | -952 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
165
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Förslag/beräknat anslag | 489 719 | 494 418 | 501 323 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 930 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 489 719 000 kronor anvisas under anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 494 418 000 kronor respektive 501 323 000 kronor.
5.6.482:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.110 Anslagsutveckling 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 107 581 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 108 1531 | Utgiftsprognos | 108 153 |
2027 | Förslag | 109 636 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 110 6882 |
|
|
2029 | Beräknat | 112 2333 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 109 636 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 109 635 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.111 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 108 153 | 108 153 | 108 153 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 483 | 2 535 | 4 080 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 109 636 | 110 688 | 112 233 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
166
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 109 636 000 kronor anvisas under anslaget 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 110 688 000 kronor respektive 112 233 000 kronor.
5.6.492:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.112 Anslagsutveckling 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 381 919 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 386 0681 | Utgiftsprognos | 386 068 |
2027 | Förslag | 391 075 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 394 8262 |
|
|
2029 | Beräknat | 400 3413 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 391 074 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 391 075 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.113 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 386 068 | 386 068 | 386 068 |
Pris- och löneomräkning2 | 5 291 | 9 045 | 14 564 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -284 | -287 | -291 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 391 075 | 394 826 | 400 341 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 284 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 391 075 000 kronor anvisas under anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 394 826 000 kronor respektive 400 341 000 kronor.
167
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.502:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.114 Anslagsutveckling 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 72 268 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 74 2651 | Utgiftsprognos | 74 265 |
2027 | Förslag | 75 283 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 76 0052 |
|
|
2029 | Beräknat | 77 0673 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 75 283 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 75 283 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.115 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 74 265 | 74 265 | 74 265 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 018 | 1 740 | 2 802 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 75 283 | 76 005 | 77 067 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 75 283 000 kronor anvisas under anslaget 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 76 005 000 kronor respektive 77 067 000 kronor.
5.6.512:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.116 Anslagsutveckling 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 454 954 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 456 3871 | Utgiftsprognos | 456 387 |
2027 | Förslag | 462 191 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 463 2272 |
|
|
2029 | Beräknat | 469 6963 |
|
|
168
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 458 825 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 458 824 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.117 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 456 387 | 456 387 | 456 387 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 256 | 10 695 | 17 218 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -452 | -647 | -656 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| -3 208 | -3 253 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 462 191 | 463 227 | 469 696 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 452 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 462 191 000 kronor anvisas under anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 463 227 000 kronor respektive 469 696 000 kronor.
5.6.522:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.118 Anslagsutveckling 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 101 763 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 104 4461 | Utgiftsprognos | 104 446 |
2027 | Förslag | 105 877 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 106 8932 |
|
|
2029 | Beräknat | 108 3853 |
|
|
169
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 105 877 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 105 876 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.119 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 104 446 | 104 446 | 104 446 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 431 | 2 447 | 3 939 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 105 877 | 106 893 | 108 385 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 105 877 000 kronor anvisas under anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 106 893 000 kronor respektive 108 385 000 kronor.
5.6.532:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.120 Anslagsutveckling 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 195 309 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 196 5241 | Utgiftsprognos | 196 524 |
2027 | Förslag | 199 218 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 201 1292 |
|
|
2029 | Beräknat | 203 9393 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 199 218 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 199 219 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
170
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.121 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 196 524 | 196 524 | 196 524 |
Pris- och löneomräkning2 | 2 694 | 4 605 | 7 415 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 199 218 | 201 129 | 203 939 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 199 218 000 kronor anvisas under anslaget 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 201 129 000 kronor respektive 203 939 000 kronor.
5.6.542:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.122 Anslagsutveckling 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 24 000 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 25 9431 | Utgiftsprognos | 25 943 |
2027 | Förslag | 26 299 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 26 5512 |
|
|
2029 | Beräknat | 26 9223 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 26 299 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 26 299 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.123 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 25 943 | 25 943 | 25 943 |
Pris- och löneomräkning2 | 356 | 608 | 979 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 26 299 | 26 551 | 26 922 |
|
|
|
|
171
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 26 299 000 kronor anvisas under anslaget 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 26 551 000 kronor respektive 26 922 000 kronor.
5.6.552:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.124 Anslagsutveckling 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 75 800 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 76 7561 | Utgiftsprognos | 76 563 |
2027 | Förslag | 77 808 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 78 5542 |
|
|
2029 | Beräknat | 79 6513 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 77 807 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 77 807 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.125 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 76 756 | 76 756 | 76 756 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 052 | 1 798 | 2 895 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 77 808 | 78 554 | 79 651 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 77 808 000 kronor anvisas under anslaget 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 78 554 000 kronor respektive 79 651 000 kronor.
172
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.562:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.126 Anslagsutveckling 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 14 079 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 15 8391 | Utgiftsprognos | 15 839 |
2027 | Förslag | 16 056 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 16 2102 |
|
|
2029 | Beräknat | 16 4363 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 16 056 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 16 056 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.127 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 15 839 | 15 839 | 15 839 |
Pris- och löneomräkning2 | 217 | 371 | 597 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 16 056 | 16 210 | 16 436 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 16 056 000 kronor anvisas under anslaget 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 16 210 000 kronor respektive 16 436 000 kronor.
5.6.572:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.128 Anslagsutveckling 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 161 435 | Anslagssparande | 9 752 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 156 7681 | Utgiftsprognos | 159 880 |
2027 | Förslag | 158 917 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 160 4422 |
|
|
2029 | Beräknat | 162 6823 |
|
|
173
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 158 917 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 158 917 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.129 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 156 768 | 156 768 | 156 768 |
Pris- och löneomräkning2 | 2 149 | 3 674 | 5 914 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 158 917 | 160 442 | 162 682 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 158 917 000 kronor anvisas under anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 160 442 000 kronor respektive 162 682 000 kronor.
5.6.582:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.130 Anslagsutveckling 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 24 146 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 26 0921 | Utgiftsprognos | 26 092 |
2027 | Förslag | 26 450 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 26 7042 |
|
|
2029 | Beräknat | 27 0773 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 26 450 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 26 450 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
174
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.131 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 26 092 | 26 092 | 26 092 |
Pris- och löneomräkning2 | 358 | 612 | 985 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 26 450 | 26 704 | 27 077 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 26 450 000 kronor anvisas under anslaget 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 26 704 000 kronor respektive 27 077 000 kronor.
5.6.592:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.132 Anslagsutveckling 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 505 232 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 509 2791 | Utgiftsprognos | 509 279 |
2027 | Förslag | 515 789 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 520 7382 |
|
|
2029 | Beräknat | 528 0113 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 515 789 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 515 790 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.133 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 509 279 | 509 279 | 509 279 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 981 | 11 935 | 19 214 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -471 | -476 | -482 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
175
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Förslag/beräknat anslag | 515 789 | 520 738 | 528 011 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. För att finansiera ökningar av anslagen 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103) minskas anslaget med 471 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 515 789 000 kronor anvisas under anslaget 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 520 738 000 kronor respektive 528 011 000 kronor.
5.6.602:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.134 Anslagsutveckling 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 136 207 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 140 5751 | Utgiftsprognos | 140 575 |
2027 | Förslag | 142 502 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 143 8692 |
|
|
2029 | Beräknat | 145 8783 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 142 502 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 142 501 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.135 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 140 575 | 140 575 | 140 575 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 927 | 3 294 | 5 303 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 142 502 | 143 869 | 145 878 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
176
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 142 502 000 kronor anvisas under anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 143 869 000 kronor respektive 145 878 000 kronor.
5.6.612:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 5.136 Anslagsutveckling 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 47 430 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 47 7041 | Utgiftsprognos | 47 704 |
2027 | Förslag | 48 373 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 48 9102 |
|
|
2029 | Beräknat | 49 6763 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 48 373 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 48 373 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.137 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 47 704 | 47 704 | 47 704 |
Pris- och löneomräkning2 | 669 | 1 206 | 1 972 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 48 373 | 48 910 | 49 676 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 48 373 000 kronor anvisas under anslaget 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 48 910 000 kronor respektive 49 676 000 kronor.
177
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.622:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 5.138 Anslagsutveckling 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
2025 | Utfall | 53 185 | Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 56 6671 | Utgiftsprognos | 56 667 |
2027 | Förslag | 57 444 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 57 9952 |
|
|
2029 | Beräknat | 58 8053 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 57 444 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 57 444 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för ersättning till högskolan för forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.139 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 56 667 | 56 667 | 56 667 |
Pris- och löneomräkning2 | 777 | 1 328 | 2 138 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 57 444 | 57 995 | 58 805 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 57 444 000 kronor anvisas under anslaget 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 57 995 000 kronor respektive 58 805 000 kronor.
5.6.632:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
Tabell 5.140 Anslagsutveckling 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 233 362 | Anslagssparande | 13 063 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 4 430 1601 | Utgiftsprognos | 4 375 049 |
2027 | Förslag | 4 512 186 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 4 562 8122 |
|
|
2029 | Beräknat | 4 630 2013 |
|
|
178
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 4 519 448 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 4 523 028 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare för ersättning för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, behörighets- givande och högskoleintroducerande utbildning. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till forskning och utbildning på forskarnivå.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.141 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 4 415 760 | 4 415 760 | 4 415 760 |
Pris- och löneomräkning2 | 60 528 | 103 477 | 166 591 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 35 898 | 43 575 | 47 850 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 4 512 186 | 4 562 812 | 4 630 201 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Anslaget ökas med 7 666 000 kronor 2027 för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå vid Chalmers Tekniska Högskola AB (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Anslaget beräknas öka med 15 000 000 kronor 2028 och 18 668 000 kronor 2029. Ökningen finansieras genom minskning av anslag för utbildning på grundläggande och avancerad nivå, se respektive anslag ovan. Vidare ökar anslaget med 28 800 000 kronor för 2027 för att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola AB (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:349). Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. För att finansiera anslagsökningar för fortsatt utbyggnad av civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå minskas anslaget med 568 000 kronor avseende bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2027 (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).
Regeringen föreslår att 4 512 186 000 kronor anvisas under anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 562 812 000 kronor respektive 4 630 201 000 kronor.
Fördelning på anslagsposter
Beräknade bidrag för de enskilda utbildningsanordnare som erhåller bidrag från anslaget framgår av tabell 5.142. I det beräknade bidraget för 2027 till Chalmers Tek- niska Högskola AB för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ingår medel till särskilda åtaganden avseende bidrag för utrustning m.m. till sjöbefälsutbildningen och bidrag för studenthälsa. Av det beräknade bidraget till Stiftelsen Högskolan i
179
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Jönköping för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ingår medel för studenthälsa.
Mervärdesskattekostnader för enskilda utbildningsanordnare
Under anslagsposten har mervärdesskattekostnader beräknats för Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Chalmers Tekniska Högskola AB, och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som har ingåtts mellan staten, stiftelsen och bolaget respektive staten och stiftelsen. Medel ingår också till Handelshögskolan i Stockholm i enlighet med universitets avtal med staten. Under anslagsposten har även medel beräknats för höjda kostnader för mervärdesskatt inom utbildningen för övriga enskilda utbildningsanordnare som tilldelas bidrag från detta anslag.
För budgetåret 2025 anvisades 479 243 000 kronor när det gäller ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda beloppet som utbetalades för 2025 var 480 078 898 kronor. Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdes- skattekostnader 2026 att uppgå till 520 000 000 kronor.
Tabell 5.142 Beräknad fördelning per anslagspost
Tusental kronor
Anslagspost | 2027 | 2028 | 2029 |
Chalmers Tekniska Högskola AB | 2 438 032 | 2 468 756 | 2 506 901 |
|
|
|
|
- Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 255 049 | 1 274 423 | 1 295 888 |
|
|
|
|
- Forskning och utbildning på forskarnivå | 1 182 983 | 1 194 333 | 1 211 013 |
|
|
|
|
Handelshögskolan i Stockholm | 149 656 | 151 092 | 153 202 |
|
|
|
|
Stiftelsen Högskolan i Jönköping | 858 461 | 866 698 | 878 802 |
|
|
|
|
- Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 692 437 | 699 081 | 708 844 |
|
|
|
|
- Forskning och utbildning på forskarnivå | 166 024 | 167 617 | 169 958 |
|
|
|
|
Enskilda Högskolan Stockholm AB | 22 803 | 23 022 | 23 344 |
|
|
|
|
Akademi för Ledarskap och Teologi | 10 563 | 10 664 | 10 813 |
Johannelunds teologiska högskola AB | 8 409 | 8 490 | 8 609 |
|
|
|
|
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut | 15 347 | 15 494 | 15 710 |
|
|
|
|
Ericastiftelsen | 9 119 | 9 206 | 9 335 |
Marie Cederschiöld högskola AB | 153 836 | 155 312 | 157 481 |
|
|
|
|
Stiftelsen Röda Korsets Högskola | 120 154 | 121 307 | 123 001 |
|
|
|
|
Sophiahemmet, Ideell förening | 133 413 | 134 693 | 136 574 |
Beckmans skola Aktiebolag | 38 175 | 38 541 | 39 079 |
|
|
|
|
Newmaninstitutet AB | 7 483 | 7 555 | 7 661 |
|
|
|
|
Brunnsviks folkhögskola | 8 051 | 8 128 | 8 242 |
Stiftelsen Sankt Ignatios | 3 345 | 3 377 | 3 424 |
|
|
|
|
Mervärdesskattekostnader för enskilda utbildningsanordnare | 535 339 | 540 477 | 548 023 |
|
|
|
|
Summa | 4 512 186 | 4 562 812 | 4 630 201 |
5.6.642:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
Tabell 5.143 Anslagsutveckling 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
Tusental kronor
2025 | Utfall | 811 515 | Anslagssparande | 158 707 |
2026 | Anslag | 947 7191 | Utgiftsprognos | 930 786 |
2027 | Förslag | 810 269 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 780 637 |
|
|
|
|
|
|
|
180
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2029 | Beräknat | 780 637 |
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser för högskoleutbildning och forskning inom högskoleområdet. Anslaget får även användas för utgifter i fråga om bidrag till statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare av högskoleutbildning, samt statliga myndigheter och andra organisationer med anknytning till högskoleområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.144 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 991 719 | 991 719 | 991 719 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -181 450 | -263 450 | -263 450 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
| 52 368 | 52 368 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 810 269 | 780 637 | 780 637 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Det innebär att beräknade ökningar som presenterades i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (2024/25:60), uteblir. För närmare information se tabell 5.13 ovan. Det innebär även att satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning förlängs under 2027 och att anslaget ökas med 30 000 000 kronor för 2027 jämfört med beräknad nivå för 2027.
För att finansiera ökningar av anslagen 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå, 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet för att upprätthålla antalet antagna studenter på civilingenjörsutbildningarna (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:349) minskas anslaget med 72 000 000 kronor i enlighet med vad som beräknades i vårändringsbudget för 2026. Detta medför en minskning av medel för kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning. Fr.o.m. 2028 beräknas anslaget minska med 72 000 000 kronor. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 för- längdes utbildningen för läkarexamen med en termin. För att finansiera ökningarna på berörda universitets anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fr.o.m. 2027 med anledning av förlängningen av läkarutbildningen minskas anslaget med 220 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 810 269 000 kronor anvisas under anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
780 637 000 kronor respektive 780 637 000 kronor.
181
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Satsningar som finansieras under anslaget
Från anslaget finansieras bl.a. vissa särskilda utbildningsinsatser såsom vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL), stöd till waldorflärarutbildningen och särskild KPU inklusive Teach for Sweden. För Teach for Sweden beräknas 15 900 000 kronor årligen 2027–2029. Inom anslaget finansieras också kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Från anslaget fördelas även medel till övningsskolor, universitetens innovationskontor, kulturskolekliv och till Svenska institutet för informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet.
5.6.652:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
Tabell 5.145 Anslagsutveckling 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
Tusental kronor
2025 | Utfall | 739 277 | Anslagssparande | 4 475 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 1 063 2001 | Utgiftsprognos | 1 053 245 |
2027 | Förslag | 1 023 141 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 032 9572 |
|
|
2029 | Beräknat | 1 019 6753 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 023 140 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 996 073 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden och för utgifter för bidrag till insatser för ökad kvalitet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslaget får även användas för kapitaltillskott för finansiering av idébanksmedel efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall. Anslaget får även användas för kapitaltillskott till holdingbolagen vid universitet och högskolor för att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovation efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.146 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 983 700 | 983 700 | 983 700 |
Pris- och löneomräkning2 | 13 483 | 23 050 | 37 112 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 25 960 | 26 209 | -1 135 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 023 141 | 1 032 957 | 1 019 675 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2026 års nivå ska gälla även för 2027 med vissa justeringar. Det medför att beräknade ökningar för bl.a. stimulansmedel för utbildningsutbud för yrkesverksamma, vidare- utbildningar i kognitionsvetenskap och förlängning av arbetsintegrerad lärarutbildning
182
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
till 2032 uteblir. Det innebär också att de tillfälliga satsningarna på att ta fram utbildning inom bl.a. ledarskap, konflikt- och krishantering som ska kunna användas inom lärar- och förskollärarutbildningarna samt satsningen på att utveckla uppdrags- utbildning inom säkerhetsskydd upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med totalt 4 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Principerna som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär även att anslaget ökas fr.o.m. 2027 för att möjliggöra en fortsättning av arbetet som inleddes under 2026 med att inrätta nya masterprogram i offentlig förvaltning med EU- inriktning (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Anslaget ökas därför med 30 000 000 kronor för 2027. Anslaget beräknas öka med 30 000 000 kronor 2028 och 30 000 000 kronor 2029.
Regeringen föreslår att 1 023 141 000 kronor anvisas under anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 032 957 000 kronor respektive 1 019 675 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer, inklusive idébanksmedel, på högst 52 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta uttalar regeringen att det behövs en förstärkning av lärosätenas innovationsstödjande funktioner (prop. 2024/25:60 s. 78 och 79). Holdingbolagen vid universitet och högskolor fyller en viktig funktion i innovationssystemet såväl regionalt som nationellt. Bolagen är ett centralt verktyg för universitet och högskolors nyttiggörande av forskningsresultat som kan bidra till att fler forskningsresultat och innovationer når marknaden och på så sätt stödjer Sveriges konkurrenskraft.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer, inklusive idébanksmedel, på högst 52 000 000 kronor.
Satsningar som finansieras under anslaget
Från anslaget finansieras bl.a. tandvårdscentraler, stöd till studenter med funktions- hinder, tolk- och översättarutbildning, medel till studenthälsa och medel till korta kurser. Inom anslaget finansieras också medel till Cybercampus och utrustning till sjöfartsutbildning. Utöver de förändringar som aviserats i denna proposition samt tidigare budgetpropositioner avser regeringen att göra fördelningen av medel till respektive lärosäte på samma sätt som tidigare år.
183
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
5.6.662:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Tabell 5.147 Anslagsutveckling 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 2 983 963 | Anslagssparande |
|
2026 | Anslag | 3 039 1081 | Utgiftsprognos | 3 011 907 |
2027 | Förslag | 3 152 269 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 3 182 5132 |
|
|
2029 | Beräknat | 3 226 9613 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 152 268 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 3 152 270 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag enligt avtal mellan svenska staten och landsting om samarbete om högskoleutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till landsting enligt avtal om samarbete om högskoleutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.148 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 3 039 108 | 3 039 108 | 3 039 108 |
Pris- och löneomräkning2 | 41 244 | 70 799 | 114 231 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 71 917 | 72 607 | 73 621 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 3 152 269 | 3 182 513 | 3 226 961 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Ett avtal om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, det s.k. ALF-avtalet, slöts 2014 mellan staten och företrädare för de sju berörda landstingen Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Ett avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården slöts 2004 mellan staten, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting (TUA-avtalet). Från och med 2020 ersattes beteckningen landsting med regioner.
Genom ändringar i högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 2021 förlängdes utbildningen för läkarexamen med en termin. Anslaget ökas därför med 71 917 000 kronor 2027 med anledning av förlängningen av läkarutbildningen. Ökningen finansieras genom minskning av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.
184
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 3 152 269 000 kronor anvisas under anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
3 182 513 000 kronor respektive 3 226 961 000 kronor.
Utgiftsutvecklingen
Enligt ALF-avtalet ersätter staten berörda regioner för medverkan i verksamhets- integrerad utbildning av läkare per helårsstudent och för klinisk forskning. Fördelning enligt ALF-avtalet 2027 framgår av tabell 5.149.
Tabell 5.149 Fördelning av anslagsmedel 2027 för utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF)
Tusental kronor
| Ersättning för antal | Grundbelopp för | Ersättning kvalitet i |
|
| HST1 | forskning | klinisk forskning | SUMMA |
Uppsala universitet | 106 073 | 200 528 | 61 473 | 368 074 |
|
|
|
|
|
Lunds universitet | 132 368 | 329 917 | 58 905 | 521 190 |
|
|
|
|
|
Göteborgs universitet | 125 416 | 348 200 | 110 780 | 584 396 |
|
|
|
|
|
Umeå universitet | 113 739 | 179 627 | 41 776 | 335 142 |
|
|
|
|
|
Linköpings universitet | 117 483 | 137 830 | 24 609 | 279 921 |
|
|
|
|
|
Karolinska institutet | 170 786 | 459 459 | 121 356 | 751 602 |
|
|
|
|
|
Örebro universitet | 37 705 | 70 097 | 12 515 | 120 317 |
|
|
|
|
|
Summa | 803 570 | 1 725 657 | 431 414 | 2 960 642 |
|
|
|
|
|
1Ersättning per helårsstudent på läkarutbildningen som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning beräknas för 2027 till: 89 137 kronor.
Regeringen har vid beräkningen utgått från följande antal helårsstudenter på läkarut- bildningen. Antalet helårsstudenter ökar med 773 jämfört med 2026 som en följd av att läkarutbildningen förlängts.
Tabell 5.150 Läkarutbildning som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Helårsstudenter
| 2027 | 2028 | 2029 |
Uppsala universitet | 1 190 | 1 190 | 1 190 |
|
|
|
|
Lunds universitet | 1 485 | 1 485 | 1 485 |
|
|
|
|
Göteborgs universitet | 1 407 | 1 407 | 1 407 |
|
|
|
|
Umeå universitet | 1 276 | 1 276 | 1 276 |
|
|
|
|
Linköpings universitet | 1 318 | 1 318 | 1 318 |
|
|
|
|
Karolinska institutet | 1 916 | 1 916 | 1 916 |
|
|
|
|
Örebro universitet | 423 | 423 | 423 |
|
|
|
|
Summa | 9 015 | 9 015 | 9 015 |
|
|
|
|
Enligt TUA-avtalet ersätter staten berörda regioner för medverkan i grundutbildning av tandläkare per helårsstudent, basorganisation och kliniskt inriktad odontologisk forskning. Fördelning enligt TUA-avtalet framgår av tabell 5.151.
Tabell 5.151 Fördelning av anslagsmedel 2027 för grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården (TUA)
Tusental kronor
|
| Ersättning för |
|
|
| forskning och |
|
| Ersättning för antal HST1 | basorganisation | SUMMA |
Göteborgs universitet | 42 647 | 54 767 | 97 415 |
|
|
|
|
Umeå universitet | 33 017 | 50 496 | 83 514 |
|
|
|
|
Summa | 75 665 | 105 263 | 180 928 |
|
|
|
|
185
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Ersättning per helårsstudent på tandläkarutbildningen som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning beräknas för 2027 till: 91 715 kronor.
Regeringen har vid beräkningen utgått från följande antal helårsstudenter på tand- läkarutbildningen.
Tabell 5.152 Tandläkarutbildning som omfattas av anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Helårsstudenter
| 2027 | 2028 | 2029 |
Göteborgs universitet | 465 | 465 | 465 |
|
|
|
|
Umeå universitet | 360 | 360 | 360 |
Summa | 825 | 825 | 825 |
|
|
|
|
5.6.672:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet
Tabell 5.153 Anslagsutveckling 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 81 033 | Anslagssparande | -53 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 50 9801 | Utgiftsprognos | 50 427 |
2027 | Förslag | 50 980 |
|
|
2028 | Beräknat | 47 980 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 47 980 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter i fråga om bidrag till statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare av högskoleutbildning, samt statliga myndigheter och andra organisationer med anknytning till högskoleområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 5.154 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 50 980 | 50 980 | 50 980 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
| -3 000 | -3 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 50 980 | 47 980 | 47 980 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 50 980 000 kronor anvisas under anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 47 980 000 kronor respektive 47 980 000 kronor.
186
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6 Forskning
6.1Mål för området
Målet för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de sam- hällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Följande uppföljningsbara delmål har pekats ut för tioårsperioden 2025–2034:
–Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP.
–Svensk forskning ska hålla hög kvalitet.
–Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.
Ovanstående mål inbegriper även forskningspolitik inom utgiftsområdena 9 Hälso- vård, sjukvård och social omsorg, 20 Klimat, miljö och natur, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv.
6.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
De indikatorer för forskning som används för att redovisa resultaten inom verk- samhetsområdet är följande:
–finansiering av forskning och utveckling
–andel forskare i befolkningen
–andel högciterade publikationer totalt och inom respektive område
–andel högciterade publikationer relaterat till högskolans FoU-utgifter
–andel internationell sampublicering
–andel beviljade ansökningar inom EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Indikatorn som i budgetpropositionen 2026 kallades för vetenskapliga artiklar som tillhör de tio procent högst citerade inom respektive område byter namn och kallas andel högciterade publikationer totalt och inom respektive område. Syftet är att tydlig- göra att statistik anges såväl totalt för all forskning som inom olika områden, samt för att synliggöra relationen till indikatorn som heter andel högciterade publikationer rela- terat till högskolan FoU-utgifter.
Indikatorerna används för att ge en beskrivning av hur svensk forskning och utveck- ling (FoU) står sig i internationell jämförelse. Ett antal indikatorer är kopplade till delmålet att svensk forskning ska hålla hög kvalitet: andel högciterade publikationer totalt och inom respektive område, andel högciterade publikationer relaterat till hög- skolans FoU-utgifter, andel internationell sampublicering samt andel beviljade ansök- ningar inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Tillsammans ger indika- torerna en ingående beskrivning över forskningskvaliteten i Sverige. Könsfördelning för professorer, lektorer och meriteringsanställda är fortsatt en bedömningsgrund för området.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar årliga beräkningar av de statliga anslagen för forskning och utveckling och vartannat år beräkningar för avsättningar vid universitet
187
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
och högskolor, inom näringslivet och offentlig sektor samt översiktliga prognoser åren däremellan. OECD publicerar vartannat år rapporten Science, Technology and Inno- vation Outlook med data inklusive landsjämförelser inom området. Under resultat- redovisningen nedan anges senast tillgängliga data.
6.3Resultatredovisning
6.3.1Finansiering av forskning och utveckling ökar i Sverige
Det första uppföljningsbara delmålet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsna- tion och vara bland de främsta länderna i världen vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP. Vidare bör de offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling överskrida EU:s mål på 3 procent av bruttonationalprodukt (BNP).
Indikator: Finansiering av forskning och utveckling
De totala utgifterna för FoU i Sverige uppgick 2025 till 233,7 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med 2024 med drygt 6,1 miljarder kronor i löpande priser. Uttryckt i fasta priser, dvs justerat för inflation, har FoU-utgifterna ökat med
2,2 miljarder kronor. Sveriges utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP var 3,51 procent 2025, vilket innebär en minskning med 0,02 procentenheter jämfört med 2024. Det senaste decenniet har dock Sveriges finansiering av forskning och utveckling ökat och överstiger EU:s mål på 3 procent av BNP.
Diagram 6.1 FoU-utgifter som andel av BNP
Procent
8,00%
2024 | 2014 |
7,00%
6,00%
5,00%
4,00%
3,00%
2,00%
1,00%
0,00%
Israel Sydkorea Taiwan Japan Sverige USA Belgien Österrike Finland Tyskland Schweiz Danmark Storbritannien Kina (Folkrep.) Island Nederländerna Frankrike Slovenien Singapore Estland Tjeckien Norge Kanada Portugal Australien Nya Zeeland Grekland Spanien OECD EU
Källa: OECD.
I internationell jämförelse ligger Sverige bland de fem främsta länderna när det gäller investeringar i FoU. I diagram 6.1 visas investeringar i FoU för de länder som investerar mest i FoU mellan 2014 och 2024. Forskningsintensiva länder som Israel, Sydkorea och Taiwan har gjort betydande investeringar sedan 2014. Även USA, Belgien och Kina har kraftigt ökat sina investeringar sedan dess. Sverige har också ökat sina investeringar i FoU under denna tidsperiod, men inte i lika stor omfattning som ovan nämnda länder.
Näringslivets finansiering av FoU år 2025 beräknas ha uppgått till 171,2 miljarder kronor enligt SCB. De statliga anslagen för FoU uppgick 2025 till 48,8 miljarder kronor. Förutom de statliga anslagen fördelas medel från de forskningsstiftelser som
188
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
bildades med löntagarfondsmedel. Under 2025 omfattade dessa drygt 1,4 miljarder kronor. Av bidragen från EU:s forskningsmedel har 2,9 miljarder kronor fördelats 2025 till projekt vid svenska universitet och högskolor, vilket är en ökning med ca
0,3 miljarder kronor sedan 2024. Enligt SCB:s preliminära statistik uppgick utgifterna för FoU inom universitet och högskolor till 51,1 miljarder kronor 2025. Inom övrig offentlig sektor var utgifterna 10,7 miljarder kronor och inom den privata ickevinst- drivande sektorn till 0,6 miljarder kronor.
Indikator: Andel forskare i befolkningen
Andelen forskande personal visar på FoU-intensiteten i ett land och är viktig för både forsknings- och innovationsverksamheter. Indikatorn kopplar till delmålet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP.
Sverige utmärker sig med en hög andel forskare i befolkningen och var ett av fem toppländer 2023 enligt Världsbanken med 8 910 forskare per miljon invånare. Högst andel forskare i relation till befolkningen har Sydkorea, följt av Sverige, Danmark, Finland och Norge. 2025 uppgick enligt SCB personal inom FoU-verksamhet i Sverige till 108 852 heltidsekvivalenter, vilket innebär en ökning med totalt 2 954 heltidsekvi- valenter sedan 2024. En stor andel av personalen inom FoU-verksamhet var syssel- satta inom företagssektorn, med 79 427 heltidsekvivalenter 2025. Detta är en ökning med 1 885 heltidsekvivalenter jämfört med 2024. Även den forskande personalen inom högskolesektorn har ökat något, med ca 450 personer, till 22 298 heltidsekvi- valenter 2025.
6.3.2Fördelning av statliga medel till forskning
De statliga anslagen för FoU uppgår 2026 till 49,3 miljarder kronor enligt SCB:s stats- budgetanalys. Av dessa tilldelas universitet och högskolor 21,5 miljarder kronor som direkta forskningsanslag. De fyra forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Vetenskapsrådet tilldelades sammantaget 14,4 miljarder kronor 2026. Vetenskapsrådets anslag är lägre än föregående år eftersom avsatta medel för forskningsinfrastrukturen European Spallation Source ERIC (ESS) har minskat då Sveriges åtaganden avseende finansie- ring av konstruktion och initial drift av ESS har fullgjorts. Statlig finansiering av FoU för försvarsändamål är det område som ökat mest.
Tabell 6.1 Medel för forskning från statsbudgeten efter mottagare
Miljarder kronor i löpande priser
Mottagare | 2025 | 2026 |
Universitet och högskolor1 | 21,0 | 21,5 |
Vetenskapsrådet | 8,4 | 8,1 |
Vinnova | 3,4 | 3,4 |
|
|
|
Formas | 1,9 | 2,0 |
|
|
|
Forte | 0,9 | 0,9 |
Rymdstyrelsen | 1,3 | 1,4 |
|
|
|
Statens energimyndighet | 1,6 | 1,5 |
|
|
|
Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)2 | 1,9 | 2,3 |
Övriga myndigheter3 | 8,4 | 8,2 |
Totalt | 48,8 | 49,3 |
|
|
|
189
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Avser samtliga universitet och högskolor.
2Avser anslag 1:4 Forskning och teknikutveckling inom UO6 som disponeras av Försvarsmakten och FOI:s anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut.
3Övriga myndigheter innefattar Konkurrensverket, Myndigheten för civilt försvar, Naturvårdsverket, Sida, Skolforskningsinstitutet, Trafikverket m.fl.
Källa: Budgetpropositioner och regleringsbrev.
6.3.3Svensk forskningskvalitet är hög men den internationella konkurrensen ökar
För att identifiera forskning av högsta kvalitet används ofta en kombination av indikatorer för forskningens genomslag och sakkunniggranskning av oberoende forskare. Nedan används fyra indikatorer för uppföljning av delmålet att svensk forskning ska hålla hög kvalitet.
Indikator: Andel högciterade vetenskapliga publikationer totalt och inom respektive område
Andelen vetenskapliga artiklar som är bland de 10 procent högst citerade inom respektive forskningsområde är en indikator som visar på vetenskapligt genomslag för genomförd forskning. Andelen från Sverige uppgick 2022–2024 till 10,7 procent, vilket är en minskning jämfört med 2012–2014, men något högre än världsgenom- snittet som ligger på 10 procent. Sverige ligger på en något högre nivå än Norge och Finland, men lägre än Danmark, se tabell 6.2. En majoritet av länderna i Europa och Nordamerika har sjunkit det senaste decenniet då ett antal länder i Asien, har ökat sitt genomslag markant.
Tabell 6.2 Andel vetenskapliga artiklar som är bland de 10 procent högst citerade
Procent
Land | 2012–2014 | 2022–2024 |
Singapore | 17,4 | 17,1 |
|
|
|
Förenade Arabemiraten | 8,8 | 17,7 |
|
|
|
Qatar | 11,5 | 14,6 |
Kina | 11,2 | 14,6 |
|
|
|
Bangladesh | 4,7 | 14,1 |
|
|
|
Storbritannien | 14,8 | 12,8 |
Schweiz | 16,1 | 12,6 |
|
|
|
Nederländerna | 15,6 | 12,6 |
|
|
|
Australien | 13,4 | 12,3 |
Irland | 12,6 | 11,8 |
|
|
|
Saudiarabien | 8,7 | 11,8 |
|
|
|
Danmark | 14,8 | 11,3 |
Pakistan | 3,8 | 11,1 |
|
|
|
USA | 15,3 | 10,7 |
|
|
|
Sverige | 12,5 | 10,7 |
Finland | 11,4 | 10,4 |
|
|
|
Belgien | 13,6 | 10,3 |
|
|
|
Norge | 11,5 | 10,3 |
Italien | 10,2 | 10,3 |
|
|
|
Libanon | 7,3 | 10,1 |
|
|
|
Anm.: Tabellen anger de topp 20 länder med mest citerade publikationer, med minst 1500 publikationer per år för 2022–2024. Världsmedelvärdet är 10 procent.
Källa: Clarivate Analytics, Vetenskapsrådet.
190
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Utvecklingen för högciterade publikationer inom olika vetenskapliga ämnesområden redovisas i tabell 6.3. Under 2024 hade biologi, klinisk medicin och samhällsvetenskap störst citeringsgenomslag. Många områden visar på en nedåtgående trend. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning olika områden har påverkats av Kinas ökade genomslag inom forskning.
Humaniora finns inte med i tabellen eftersom befintlig data är otillräcklig för stabila beräkningar av andel högciterade publikationer. Vetenskapsrådet har dock under 2025 gjort en annan typ analys, vilken baseras på andelen publikationer med fler än fem citeringar. Resultaten visar att svensk forskning inom humaniora står sig mycket väl internationellt eftersom 6,5 procent av de svenska publikationerna hade fler än fem citeringar, jämfört med 3,3 procent globalt.
Tabell 6.3 Andel vetenskapliga artiklar som är bland de 10 procent högst citerade inom olika ämnesområden
Procent
Ämnesområde | 2014 | 2019 | 2024 |
Agronomi | 16,2 | 14,4 | 11,3 |
|
|
|
|
Biologi | 15,5 | 16,0 | 13,6 |
|
|
|
|
Biomedicin | 11,9 | 12,1 | 10,3 |
|
|
|
|
Ekonomi | 11,3 | 10,7 | 8,5 |
|
|
|
|
Fysik | 11,4 | 12,1 | 10,6 |
|
|
|
|
Geovetenskap | 12,6 | 11,7 | 9,8 |
|
|
|
|
Hälsovetenskap | 10,1 | 9,3 | 8,0 |
|
|
|
|
IKT | 10,2 | 11,7 | 10,4 |
|
|
|
|
Ingenjörsvetenskap | 11,4 | 9,6 | 9,1 |
|
|
|
|
Kemi | 10,2 | 9,8 | 8,9 |
|
|
|
|
Klinisk medicin | 13,2 | 12,8 | 12,5 |
|
|
|
|
Matematik | 12,3 | 8,3 | 8,0 |
|
|
|
|
Materialvetenskap | 8,8 | 9,2 | 8,4 |
|
|
|
|
Psykologi | 10,8 | 11,0 | 9,7 |
|
|
|
|
Samhällsvetenskap | 12,5 | 13,0 | 12,1 |
|
|
|
|
Källa: Clarivate Analytics, Vetenskapsrådet. |
|
|
|
Indikator: Andel högciterade publikationer relaterade till högskolans FoU- utgifter
För att få en förståelse för hur användningen av forskningsmedel relaterar till genom- slaget av forskning visar diagram 6.2 andelen högciterade publikationer i relation till högskolesektorns FoU-utgifter som andel av BNP för 2023. Urvalet är huvudsakligen OECD-länder, men även Kina, Singapore och Taiwan har inkluderats. Sverige ligger högt när det gäller högskolesektorns FoU-utgifter som andel av BNP och har ett gott citeringsgenomslag. Dock finns det andra jämförbara länder som har lägre utgifter som andel av BNP och samtidigt högre citeringsgenomslag som exempelvis Storbritannien (GB), Nederländerna (NL) och Australien (AU).
191
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Diagram 6.2 Högskolesektorns FoU-utgifter som andel av BNP i relation till andelen högciterade publikationer
Procent
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| SG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| CN |
|
|
|
|
| AU |
|
|
|
| GB |
|
|
|
| CH |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| NL |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
| US |
|
| BE |
|
|
| FI | SE |
|
|
| DK |
| |||||||
|
|
|
|
|
|
| GR |
|
|
| NO |
|
|
|
|
| |||||||||||
10 |
|
|
|
|
| IT |
|
|
| CA |
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| DE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
| ES | KR |
|
|
|
| EE |
| AT |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| PT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| IL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
| TW |
|
| TR FR |
|
|
|
| IS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
| CZ |
|
|
| PL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
| LT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
| JP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| LV |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 | 0,2 |
| 0,4 |
|
|
| 0,6 |
|
| 0,8 | 1,0 | 1,2 | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: För IT och CZ är data för 2022
Källa: OECD och Clarivate Analytics, Vetenskapsrådet.
Indikator: Andel internationell sampublicering
Internationellt samarbete inom forskning är viktigt, eftersom det bidrar till att höja forskningens kvalitet och stärka Sveriges konkurrenskraft och attraktivitet. Interna- tionella FoU-samarbeten behövs också för att bidra till att lösa globala utmaningar. Ett sätt att mäta internationellt forskningssamarbete är att mäta andelen svenska publika- tioner som är samförfattade med forskare från andra länder. Andelen internationella sampublikationer har ökat stadigt i Sverige under en längre tid. För åren 2022–2024 ligger andelen på 72 procent. Detta kan jämföras med EU- och OECD-genomsnittet som ligger på ca 63 respektive 61 procent. Svenska forskare sampublicerar mest med forskare verksamma i USA, följt av Storbritannien, Tyskland och Kina. De internatio- nella sampublikationerna är i genomsnitt citerade väsentligt över världsgenomsnittet.
Indikator: Andel beviljade ansökningar inom EU:s ramprogram för forskning och innovation
EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är världens största forskningsprogram och en viktig finansieringskälla för att utveckla forskning och in- novation av hög kvalitet. Forskare och organisationer som söker medel från program- met konkurrerar på internationell nivå. Detta sker genom en process baserad på sak- kunniggranskning. Deltagande i ramprogrammet ger därför en indikation på intresse för programmet från svenska forskare och organisationer samt hur konkurrenskraftiga dessa är på europeisk nivå. Beviljandegrad är den andel av ett lands projekt som be- viljats medel i relation till alla utvärderade projekt som inkommit och som uppfyller formaliakraven, uttryckt i procent. Sveriges beviljandegrad i det nuvarande ram- programmet låg i februari 2026 på 18,6 procent och är lägre än EU-genomsnittet
(19,1 procent), samt även lägre än genomsnittet för våra grannländer och en grupp jämförbara länder, vilka hade högre beviljandegrader än Sverige.
6.3.4Fri forskning av högsta kvalitet
Forskning av högsta kvalitet är en grundläggande förutsättning för att forsknings- resultat ska vara reproducerbara, relevanta och användbara för fortsatt vetenskaplig utveckling, men också för att resultaten ska vara tillförlitliga för att kunna användas av näringsliv och i samhället. Excellenta forskningsmiljöer förbättrar också möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige.
192
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Det sker genom att forskningsmedel fördelas i na- tionell konkurrens via sakkunnigbedömning. För publikationer som haft finansiering från Vetenskapsrådet låg andelen högciterade publikationer på 12,9 procent för perioden 2022–2024, vilket alltså är högre än för samtliga svenska publikationer.
Det s.k. fria projektbidraget från Vetenskapsrådet, vilket inte är avgränsat till något särskilt forskningsområde eller tematisk inriktning, är den bidragsform som omfattar flest ansökningar. Under 2025 inkom 4 021 ansökningar om fria projektbidrag. Av dessa beviljades 581 ansökningar med totalt 2,6 miljarder kronor. Beviljandegraden var lägre jämfört med 2022, vilket dels berodde på att det inkom fler ansökningar, dels på att ämnesrådet för naturvetenskap och teknik samt ämnesrådet för medicin och hälsa höjde schablonbeloppen per beviljat projekt för att ge bättre förutsättningar för de projekt som håller högsta kvalitet.
Tabell 6.4 Ansökningar om fria projektbidrag
Tusental kronor
| Totala antalet ansökningar | Beviljandegrad, procent | Genomsnittlig bidragsstorlek | |||
Vetenskapligt område | 2022 | 2025 | 2022 | 2025 | 2022 | 2025 |
|
|
|
|
|
|
|
Humaniora | 337 | 465 | 11 | 8 | 1327 | 1542 |
Samhällsvetenskap | 583 | 652 | 11 | 8 | 1402 | 1536 |
|
|
|
|
|
|
|
Medicin och hälsa | 947 | 1157 | 26 | 17 | 1108 | 1283 |
|
|
|
|
|
|
|
Naturvetenskap | 878 | 1026 | 23 | 20 | 931 | 1087 |
Teknikvetenskap | 257 | 322 | 25 | 16 | 924 | 1064 |
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningsvetenskap | 224 | 246 | 13 | 13 | 1449 | 1271 |
|
|
|
|
|
|
|
Konstnärlig forskning | 81 | 133 | 14 | 6 | 1391 | 1486 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Årsredovisning 2025, Vetenskapsrådet.
Internationell mobilitet är många gånger grundläggande för forskning av högsta kvali- tet. För att ge nydisputerade möjlighet att verka vid ett utländskt universitet och utöka sin kompetens och sitt nätverk ger Vetenskapsrådet bidrag för internationell postdok. Under 2025 inkom 454 ansökningar om sådant bidrag, vilket är betydligt fler ansök- ningar jämfört med de två senaste åren då 328 ansökningar kom in 2024 och 277 ansökningar kom in 2023. Totalt erhöll 57 forskare postdokbidrag under 2025. Vetenskapsrådets uppföljning visar att forskare som beviljats detta bidrag har högre sannolikhet att ha en fortsatt karriär inom universitet och högskola i Sverige.
Under 2025 fick Vetenskapsrådet i uppdrag att genomföra en ny satsning på excellens- kluster för banbrytande teknik. En första utlysning av nätverksbidrag för planering av framtida excellenskluster genomfördes under året. Av total 191 ansökningar erhöll 40 medel. Satsningen ska bidra till att utveckla teknikområden som kan stärka svenskt näringsliv och på sikt Sveriges konkurrenskraft.
Vetenskapsrådet har under året utvärderat de medicinska och farmaceutiska grund- vetenskaperna vid sju svenska lärosäten. Resultaten uppvisar exempel på banbrytande forskning och tydliga samhälleliga effekter. Andelen högciterade svenska publikationer är 11 procent jämfört med det globala genomsnittet på 10 procent, dock varierar det mellan olika forskningsämnen och lärosäten.
6.3.5Sverige är ett av världens främsta innovationsländer
Nedan redovisas resultat som kopplar till delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.
193
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU-intensiva i världen. SCB uppskattar att företagens investeringar i FoU 2025 uppgick till 171,2 miljarder kronor. Det motsvarar en andel av BNP på 2,6 procent och 73 procent av Sveriges totala FoU-utgifter. Svenskt näringsliv ligger därmed på en sjätteplats i internationella jämförelser, där näringslivet i Israel, Sydkorea och Taiwan ligger på de främsta platserna.
Flera åtgärder har vidtagits för att främja företagens investeringar i forskning och utveckling, t.ex. har taket höjts för det s.k. FoU-avdraget (prop. 2022/23:79). Dessutom finns sedan i juni 2026 nya regler som syftar till att förbättra de migrations- rättsliga förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige (prop. 2025/26:146).
Sverige är enligt internationella innovationsindex ett av världens främsta innovations- länder. I European Innovation Scoreboard 2026, som rankar EU:s medlemsländer ligger Sverige på första plats före Danmark. I Global innovation Index 2025 hamnar Sverige på plats två efter Schweiz. Sverige innehar denna placering för tredje året i rad.
De statliga holdingbolag som finns vid universitet och högskolor har till uppgift att via aktieinnehav äga och förvalta bolag vars uppgift är att bedriva forsknings- och utveck- lingsverksamhet för kommersialisering i Sverige. Totalt finns 19 statliga holdingbolag. Sedan det första holdingbolaget bildades 1995 har holdingbolagen bidragit till starten av 722 nya företag fram till och med 2024.
För ytterligare redovisning av resultat som har relevans för delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer, se utgiftsområde 24 Näringsliv.
6.3.6Forskning för att möta samhällets utmaningar
I detta avsnitt redovisas satsningar inom utgiftsområde 16. Redovisningar finns även inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg avsnitt 8, 20 Klimat, miljö och natur avsnitt 4.2, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel avsnitt 2.6.2 samt 24 Näringsliv avsnitt 4.3.2.
Från det nationella forskningsprogrammet om virus och pandemier beviljades
211 miljoner kronor under 2025, framför allt i form av projektbidrag. Genom pro- grammet deltar Sverige i ett europeiskt forskningssamarbete om pandemiberedskap. Under året har det bedrivits ett arbete med en handlingsplan för att kunna rikta medel till särskilda åtgärder om en pandemi skulle inträffa. Vetenskapsrådet har via det natio- nella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens samverkat med andra myndig- heter som har regeringsuppdrag inom området. Myndigheten är koordinator för ett europeiskt partnerskap för forskning och innovation om antibiotikaresistens som ska pågå 2025–2035.
Det nationella forskningsprogrammet om migration och integration ingår i ett forsk- ningsprogram som koordineras av Nordforsk. Under 2025 publicerades resultat från ett antal finansierade projekt inom programmet. I samarbete med Delegationen för migrationsstudier (Delmi) publicerades en rapport om kommunernas insatser när det gäller integration på arbetsmarknaden. Under 2025 beviljades 52 miljoner kronor från det nationella forskningsprogrammet om segregation. Av 91 inkomna ansökningar be- viljades 9 medel. I samarbete med Delmi planeras en kunskapsöversikt om arbets- marknadspolitiska insatser i segregerade miljöer.
Inom ramen för det nationella programmet om brottslighet fortsatte arbetet med att skapa mötesplatser för forskare och praktiker. En utlysning om brottsförebyggande arbete, jämställdhet och våld i nära relationer resulterade i att 109 miljoner kronor beviljades till olika forskningsprojekt.
194
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Under 2025 genomfördes en utlysning av projektbidrag för forskning om digitalise- ringens samhälleliga konsekvenser. Totalt inkom 211 ansökningar, varav 14 beviljades finansiering på totalt 75,6 kronor. Den totala projektportföljen innehåller forskning om bl.a. användning av AI inom olika områden, sociala mediers betydelse och digi- taliseringens inverkan på samhället. Vidare publicerades en kunskapsöversikt om nyttor och kostnader som följer av digitaliseringen av den offentliga sektorn.
6.3.7Förutsättningar för forskning och innovation av hög kvalitet
Forskningssamarbete inom EU och andra internationella forsknings- samarbeten
Ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, pågår mellan 2021 och 2027 med en total budget på ca 94 miljarder euro. Under 2025 har Horisont Europa främst präglats av utökning och konsolidering av strategiska satsningar, sär- skilt inom AI och digital infrastruktur, snarare än nya program. Samtidigt har fokus legat på partnerskapens effektivitet, kopplingar till EU:s konkurrenskraftsagenda samt förberedande diskussioner om det kommande nya ramprogrammet Horisont Europa FP10.
Hittills har svenska organisationer kontrakterat 3,5 procent av den totala beviljade budgeten inom Horisont Europa, vilket motsvarar 1 818,5 miljoner euro. Detta inne- bär att Sverige har ökat andelen beviljade medel i jämförelse med förra årets rapporte- ring på 3,3 procent. Ökningen innebär att ytterligare knappt 400 miljoner euro tillförts svensk forskning. Den ökning som syns fördelar sig förhållandevis jämnt över pro- grammet, vilket innebär att Sverige fortsatt ligger över medelvärdet i de styrkeområden som tidigare rapporterats, främst inom området hälsa.
Enligt Vinnovas rapportering (Horisont Europa – årsbok 2025) finns bara svaga indi- cier på vad som förorsakat ökningen, men såväl samarbete med stora associerade län- der som EU-kommissionens uttalade mål att öka storleken på EU-projekten kan ha haft en inverkan. Svenska organisationer har lyckats väl med att förekomma i forsk- ningsprojekt med de associerade länderna Storbritannien och Kanada. Svenska organi- sationer verkar också ha lyckats med att utöka sin egen roll och budget inom projek- ten när storleken på EU-projekten växer. Trots ökningen ligger Sverige kvar på en åttondeplats bland deltagande länder när det gäller beviljade medel. Det största sven- ska deltagandet i programmet kommer från lärosätena.
Flera bilaterala forskningssamarbeten utanför EU har vidareutvecklats under 2025, exempelvis genomfördes ett bilateralt blandkommissionsmöte med Sydkorea utifrån existerande avtal.
Vetenskapsrådet har under 2025 genomfört en satsning på strategisk rekrytering av internationella gästforskare till Sverige. Totalt inkom 79 ansökningar varav 18 bevilja- des bidrag. Syftet är att ge lärosäten och andra forskningsorganisationer möjlighet att utveckla och stärka ett forskningsområde genom att rekrytera framstående forskare med nuvarande anställning och forskningsverksamhet utanför Europa.
Ansvarsfull internationalisering
Internationella samarbeten inom högre utbildning, forskning och innovation behöver bedrivas så öppet som möjligt och så säkert som nödvändigt. Vetenskapsrådet har i samarbete med Vinnova fått ansvar för vägledande, nationella riktlinjer för ansvarfull internationalisering vid internationella samarbeten inom högre utbildning, forskning och innovation (U2025/01518). En reviderad version av riktlinjerna publicerades av Vetenskapsrådet i mars 2026. Vidare ska Vetenskapsrådet ansvara för en nationell
195
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
stödfunktion på området. Statliga universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra berörda myndigheter ska, med utgångspunkt i de vägledande nationella rikt- linjerna, ta fram verksamhetsanpassade riktlinjer.
Forskningens infrastruktur
Vetenskapliga genombrott är i hög grad beroende av tillgång till avancerad forsknings- infrastruktur, såsom storskaliga forskningsanläggningar, databaser, superdatorer, tele- skop, forskningsfartyg och testbäddar.
Vetenskapsrådet har ett samlat nationellt ansvar för forskningsinfrastruktur, vilket omfattar både nationella infrastrukturer och medlemskap i internationella forsknings- organisationer. Under 2025 har Vetenskapsrådet påbörjat ett utvecklingsarbete för att omarbeta modellen för prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådet har under 2025 även haft i uppdrag att analysera deltagande och bedöma mervärdet av de 34 internationella forskningsinfrastrukturer som Sverige är medlem i (U2025/02402). För 24 av dessa organisationer bedömer Vetenskapsrådet att nytta och mervärde för svenska forskare har bekräftats. För resterande tio organi- sationer bör utvecklingen bevakas och för tre av dessa kan medlemskapet omprövas.
Den europeiska neutronkällan, ESS, har fått tillstånd för provdrift
ESS är en internationell anläggning för neutronforskning med 13 medlemsländer där Sverige och Danmark är värdländer. Under 2025 har installation av instrument fort- skridit och anläggningen har beviljats tillstånd för provdrift. Tillståndet är förenat med en tidsbegränsad dispens från krav gällande radioaktivt avfall och avveckling. Det är ett avgörande steg mot att anläggningen i slutet av 2027 ska öppnas för användare.
MAX IV breddar sin användarbas
Forskningsanläggningen MAX IV nyttjar världsledande synkrotronteknik. En utvärde- ring av MAX IV visar en stark utveckling med ökad publicering som bygger på data från forskning vid anläggningen, samt en ökad användning av näringslivet.
Fortsatt uppbyggnad av beräkningskapacitet för forskning
Inom det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, EuroHPC JU, slutfördes upphandlingen av superdatorn Arrhenius i juli 2025. Super- datorn drivs av den nationella forskningsinfrastrukturen NAISS och är placerad vid Linköpings universitet. Där pågår även arbetet med att etablera och starta upp Sweden AI Factory som är en av flera europeiska AI-fabriker. Syftet med AI-fabrikerna är att hjälpa näringsliv och offentlig förvaltning i EU att snabbt få tillgång till beräknings- kapacitet, utbildning och teknisk support för AI-tillämpningar inom bl.a. livsveten- skaper.
SciLifeLab – från grundforskning till patient
Science for life laboratory (SciLifeLab) är en nationell forskningsinfrastruktur inom molekylära livsvetenskaper. Infrastrukturen har närmare 2 000 unika användare årli- gen, varav majoriteten från svenska universitet och högskolor, men även hälso- och sjukvård, näringslivet och internationella aktörer. Infrastrukturen är en viktig del i arbetet för att nå målen i den nationella life sciencestrategin (KN2024/02228). Under 2025 gav SciLifeLab stöd till ett stort antal kliniska prövningar, bl.a. påbörjades klinisk fas I/II‑studier för ett nytt cancerläkemedel. Den vetenskapliga produktionen är hög och ca 900 vetenskapliga publikationer producerades under året. SciLifeLab har också utvecklat en nationell plattform för datadelning och stöd för AI‑baserad analys.
196
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Polar Connect
Det nordiska initiativet Polar Connect har som mål att med en fiberoptisk sjökabel genom Arktis knyta samman Norden med den indopacifiska regionen. Vetenskaps- rådet projektleder initiativet i vilket Polarforskningssekretariatet deltar tillsammans med svenska och internationella aktörer. Polarexpeditionen 2025 som anordnades av Polarforskningssekretariatet resulterade i en framgångsrik undervattenskartering av den planerade kabelrutten där förhållandena för att hantera kabelläggning och repara- tion i extrema förhållanden undersöktes. I december 2025 beviljades projektet ytter- ligare EU-medel och i februari 2026 utsågs Polar Connect till ett av EU:s kabelstråk av europeiskt intresse av Europeiska kommissionen.
Jämställdhet inom forskningen
Jämställdhet i högskolesektorn innebär att kvinnor och män ges samma möjligheter i forskningsverksamheten. Ökad jämställdhet driver kvalitet i utbildning och excellent forskning. För att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste lika villkor för likartat arbete och meriter gälla för kvinnor och män.
Rekryteringsmål för nyanställda professorer beslutades av riksdagen 1997 i enlighet med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) i syfte att stimulera ett långsiktigt och systema- tiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer. Jämställdhet inom forskningen vid universitet och högskolor kan bl.a. mätas genom andelen kvinnor och män som är anställda som professorer, lektorer och i meriteringsanställningar, dvs. forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktorer.
Könsfördelningen inom de flesta anställningskategorierna är relativt jämn. Under 2025 var 48 procent kvinnor och 52 procent män totalt sett. Av professorerna var
34 procent kvinnor och 66 procent män 2025, jämfört med 33 procent och 67 procent 2024. Professorer är den anställningskategori där könsfördelningen har ändrats mest sedan 2012, då andelen kvinnliga professorer var 24 procent. Andelen kvinnor som är lektorer är oförändrad jämfört med 2024 och uppgick till 49 procent. I kategorin meriteringsanställningar var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent 2025, vilket kan jämföras med 45 procent och 55 procent 2024. Rekryteringsmålet för perioden är att hälften av de nyrekryterade professorerna vid universitet och hög- skolor ska vara kvinnor 2030.
Jämställdhetsintegrering
Under 2025 har processer och arbetssätt på olika sätt utvecklats eller kompletterats inom Vetenskapsrådets verksamhet för att främja jämställdhet, exempelvis i informa- tion till beredningsgruppsledamöter, i utbildning av myndighetens personal och i bedömningen av forskargruppernas sammansättning i vissa utlysningar. Beviljande- graden för Vetenskapsrådets forskningsmedel inom olika ämnesområden är fortsatt tämligen jämn mellan könen inom de olika forskningsämnesområdena. För det totala antalet ansökningar om fria projektbidrag 2025 är beviljandegraden 13 procent för kvinnor och 15 procent för män. Beviljandegraden inom olika forskningsområden skiljer sig mellan 1 och 2 procentenheter.
Ett öppet vetenskapssystem
Den nationella inriktningen för öppen vetenskap innebär att vetenskapliga publikatio- ner som är ett resultat av forskning som har finansierats med offentliga medel ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan fr.o.m. 2021. När det gäller forskningsdata ska omställningen vara genomförd fullt ut senast 2026 och innebär att forskningsdata
197
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
ska göras tillgängliga så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt (prop. 2020/21:60).
Syftet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är att dessa ska finnas fritt tillgängliga så att såväl forskare som aktörer i det omgivande samhället kan ta del av och återanvända kvalitetssäkrade forskningsresultat. I Kungl. bibliotekets årliga rapportering framgår att andelen omedelbart öppet tillgängliga sakkunniggranskade artiklar registrerade i Swepub ökat något från 80 procent 2024 till 81 procent 2025.
Diagram 6.3 Andel omedelbart öppet tillgängliga artiklar
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Anm.: Kungl. biblioteket har gjort förändringar avseende metod för att ta fram underlaget för öppen tillgång till vetenskapliga artiklar i årets redovisning jämfört med tidigare år, varför redovisade uppgifter skiljer sig från redovisning i budgetpropositionen för 2025 respektive 2026.
Källa: Kungl. biblioteket
Kungl. bibliotekets sammanställning av de totala utgifterna för vetenskaplig publice- ring visar att kostnaderna för 2025 uppgick till ca 819 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 13 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utvecklingen av alter- nativa publiceringsmodeller ökar möjligheterna att publicera forskningsresultat med omedelbar öppen tillgång. Ett exempel är den internationella publiceringsplattformen Open Research Europe (ORE) som ligger under CERN:s värdskap och som stöds av ett flertal svenska myndigheter.
I årets redovisning från Kungl. biblioteket av öppen tillgång till vetenskapliga artiklar har förändring avseende metoden för att ta fram underlaget gjorts jämfört med tidigare år. Det nya tillvägagångssättet har använts för att ta fram statistik för de tio senaste åren, varför årets uppgifter om tidigare år skiljer sig från redovisning i budget- propositionen för 2026 respektive 2025.
Öppen tillgång till forskningsdata skapar möjligheter för replikering av och validering av forskningsstudier samt användning av forskningsdata i nya studier. I sin rapporte- ring 2025 konstaterar Vetenskapsrådet bl.a. att det finns svårigheter med att uppskatta i vilken utsträckning forskningsdata görs tillgängliga (U2025/01527).
Etik och god forskningssed
Forskning av högsta kvalitet är en grundläggande förutsättning för att forsknings- resultat ska vara tillförlitliga, relevanta och användbara för fortsatt vetenskaplig ut- veckling samt för att resultaten ska komma till nytta i näringsliv och samhälle.
Forskningen är samtidigt underställd etiska regler, vilka har sitt ursprung i samhällets etiska normer och värderingar. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i pro- positionen En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människor (prop. 2025/26:260, bet. 2025/26:UbU31, rskr. 2025/26:429). Beslutet
198
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
innebär ändringar i etikprövningslagen som syftar till en mer ändamålsenlig etik- prövning och en mer vägledande tillsyn.
De samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas brukar betecknas god forskningssed och flera åtgärder vidtas för att bidra till detta. En åtgärd är främjandet av öppen tillgång till forskningsresultat. En annan åtgärd är hanteringen av oredlighet i forskning, dvs avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering, som prövas av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Under 2025 inkom 47 ärenden. Ett ärende kan innehålla flera typer av avvikelser. Liksom tidigare år är ungefär hälften av ärendena inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Under 2025 fattade nämnden beslut i 40 ärenden och andelen ärenden med fällande beslut var 7,5 procent, vilket är en minskning mot 2024 då andelen fällande beslut var 26 procent. Antalet ärenden till nämnden är fortsatt betydligt högre än vad som bedömdes i förarbetena inför nämndens inrättande och nämnden har därför tillförts ökade resurser fr.o.m. 2026.
Etikprövning med handläggningstider inom tidsfristerna
Etikprövningsmyndigheten har till huvudsaklig uppgift att pröva ansökningar om etikprövning enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Under 2025 inkom totalt 8 793 ansökningar, varav drygt hälften var nya grundansökningar och hälften ändringsansökningar. De genomsnittliga handläggnings- tiderna 2025 låg på 33 dagar, vilket är en något kortare handläggningstid än föregående år (36 dagar) och inom god marginal för de rekommenderade tidsfristerna enligt för- ordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor (60 dagar).
Statistik över klinisk forskning
Etikprövningsmyndigheten har i uppdrag att redovisa statistik över klinisk forskning i Sverige. Syftet med statistiken är att presentera en samlad nationell överblick av alla kliniska forskningsprojekt som planeras att starta i Sverige. Redovisningen överlämna- des i maj 2026 till Regeringskansliet. Av rapporten framgår att 1 932 ansökningar för kliniska forskningsprojekt godkänts under 2025. En majoritet av dessa, 53 procent, var kliniska observationsstudier. Redovisningen för 2025 är det första året med komplett data och därför görs ingen jämförelse med tidigare år.
6.3.8Rymdforskning och rymdverksamhet
Rymdverksamhet är internationell
Sverige är aktivt i internationella samarbeten och deltar i både EU:s rymdprogram och den europeiska rymdorganisationen ESA. Genom dessa samarbeten bidrar svenska aktörer med forskning och teknisk kompetens och får tillgång till avancerade projekt och data som stärker både samhällsnytta och nationell rymdförmåga.
Sverige tecknade under 2025 två avtal med USA, dels ett så kallat Technology Safe- guards Agreement (TSA) för att möjliggöra användning av amerikanska bärraketer från svenskt territorium, dels en förlängning om tio år av ett bilateralt avtal om fredlig utforskning och nyttjande av yttre rymden. Rymdsamarbeten ingår som en del i flera bilaterala övergripande samarbetsavtal såsom innovationspartnerskapet med Tyskland som förnyades i november 2025 och det Technology Prosperity Deal som tecknades med USA i maj 2026.
Strategi för svensk rymdverksamhet
Den nationella strategin för svensk rymdverksamhet (skr. 2017/18:259), vilken 2024 kompletterades med Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, innehåller långsiktiga strategiska mål för att stärka svensk rymdverksamhet. Rymdstyrelsen har under 2025 fortsatt med program och aktiviteter i linje med strategin, till exempel för
199
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
att bredda kunskapen om värdet av rymddata hos olika myndigheter och att stödja rymdforskning. Inom rymddataprogrammet har stöd beviljats till ett nytt kompetens- centrum i Lund för att främja användningen av satellitdata inom samhällsvetenskaplig forskning. Vad gäller programmet för dubbla användningsområden har samarbeten etablerats med flera försvarsmyndigheter för att förbereda kommande utlysningar och identifiera militära användningsområden.
I december 2025 gavs Rymdstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny organisation för prövning av tillstånd för rymdverksamhet. Uppdraget redovisades i mars 2026 och ger förslag på organisation och process för detta.
ESA-projektet Arctic Weather Satellite, som startade på initiativ av Sverige och leddes av OHB Sweden AB resulterade i att en satellit sändes upp 2024. Projektet blev fram- gångsrikt och ledde till en beställning 2026 av en konstellation kallad EPS-Sterna om ett tjugotal vädersatelliter, vilket är den största satellitordern till svensk rymdindustri någonsin. Detta kommer ge både Arktis och Antarktis, som i dagsläget inte har full- god täckning av vädersatelliter, betydligt bättre prognoser för väder och klimat i de polära regionerna.
Utveckling av Esrange för rymdverksamhet
Den nationella rymdstrategin framhåller utvecklingen av forskningsinfrastrukturen vid rymdbasen Esrange som en viktig nationell satsning och utvecklingen fortsatte under 2025 bl.a. för att förbereda och möjliggöra uppskjutningar av satelliter till omlopps- bana. Det avtal (TSA) som tecknades med USA i juni 2025 möjliggör uppsändning av amerikanska bärraketer från Esrange och att det statligt ägda bolaget SSC Space AB kan fördjupa sitt samarbete med det amerikanska företaget Firefly. Under 2025 kom Themis, en demonstrator för ett återanvändningsbart förstasteg i en bärraket, på plats på en uppsändningsplattform för förberedelser för så kallade hopptester under 2026.
Genom SSC Space AB:s samhällsuppdrag finansieras och möjliggörs forskning med hjälp av sondraketer och stratosfäriska ballonger samt kringliggande tjänster. Under 2025 sändes bl.a. sju sondraketer och 80 stratosfäriska ballonger upp från raketbasen Esrange. Beläggningsgraden för samhällsuppdraget vid Esrange var 86 procent (mål minst 70 procent). Uppdraget utfördes med ett kvalitetsindex på 96 procent enligt definitionen i ägaranvisningen (mål minst 80 procent).
6.4Budgetförslag
6.4.13.1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tabell 6.5 Anslagsutveckling 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
2025 | Utfall | 8 290 158 | Anslagssparande | -84 281 |
2026 | Anslag | 8 021 2961 | Utgiftsprognos | 8 074 320 |
2027 | Förslag | 7 917 896 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 7 902 296 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 7 915 696 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stöd för forskning och forskningsinformation. Anslaget får även användas för utgifter för forskningsinfrastrukturer, internationellt
200
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
forskningssamarbete, utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och semina- rier som är kopplade till forskningsstödet. Anslaget får även användas för bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source ESS, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.6 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 8 072 296 | 8 072 296 | 8 072 296 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -154 400 | -170 000 | -156 600 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 7 917 896 | 7 902 296 | 7 915 696 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget med 596 000 000 kronor för 2027 enligt propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
(prop. 2024/25:60) uteblir.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär vidare att de tillfälliga satsningarna avseende forskning inom 6 G och tillskott till European Spallation Source ERIC (ESS) upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 95 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Vidare innebär principerna att den beräknade minskningen av anslaget med 12 000 000 kronor avseende forskning om Förintelsen och antisemitism inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär även att anslaget minskas med 45 000 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 3:2 Avgifter till internationella organisationer och med 14 400 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten.
Regeringen föreslår att 7 917 896 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Vetenskaps- rådet: Forskning och forskningsinformation för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 7 902 296 000 kronor respektive 7 915 696 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 26 606 000 000 kronor 2028–2037.
Skälen för regeringens förslag
Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar för vetenskaplig utrustning är också långsiktiga, eftersom myndigheten åtar sig att under flera år betala amorte- ringar och räntor för den aktuella utrustningen. Vidare tillkommer de åtaganden som följer av inrättandet av ESS. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som
201
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 26 606 000 000 kronor 2028–2037.
Tabell 6.7 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat 2030 |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | – 2037 |
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 20 163 852 | 20 385 951 | 29 450 313 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 7 630 490 | 15 583 932 | 4 872 396 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -7 008 067 | -6 679 497 | -7 716 709 | -7 416 612 | -5 573 978 | -13 615 410 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -400 324 | 159 927 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 20 385 951 | 29 450 313 | 26 606 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 24 327 000 | 29 480 000 | 26 606 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bemyndigande om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS)
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 400 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Konstruktionen av ESS påbörjades under hösten 2014. Hittills har Sverige betalat ca 11,9 miljarder kronor för konstruktion och initial drift, varav ca 10,5 miljarder kronor från Vetenskapsrådets forskningsanslag, ca 0,6 miljarder kronor från Lunds universi- tets forskningsanslag och 0,8 miljarder kronor från Region Skåne. Mot bakgrund av att driftsättningen av ESS försenats beräknas Sveriges kostnader fram till driftstart 2028 uppgå till ca 11 miljarder kronor i 2013 års priser för konstruktion och initial drift. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 400 000 000 kronor.
202
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Bemyndiganden om medlemskap och medlemsavgift i ERIC-konsortier
Regeringens förslag
Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 beslutar om medlemskap samt bemyndigar regeringen att för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor under 2027– 2029 för Generations & Gender Programme ERIC (GGP-ERIC).
Vidare bemyndigas regeringen att under 2027–2029 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om finansiering av de årliga medlems- avgifterna i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) med en medlemsavgift på högst 600 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 700 000 kronor, Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en med- lemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst
1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlems- avgift på högst 2 700 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, Low Frequency Array (LOFAR ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, och Integrated Carbon Obser- vation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor som innefattar medlemsavgiften för ICOS-ERIC och värdavgiften för ICOS Carbon Portal.
Skälen för regeringens förslag
För att underlätta för forskare att samarbeta med andra forskare i olika länder inom forskningsinfrastrukturer har ett antal konsortier för europeisk forskningsinfrastruk- tur, s.k. ERIC-konsortier, bildats. Sverige deltar sedan tidigare i ett antal konsortier som möjliggör för svenska forskare att nyttja infrastrukturerna i sin forskning. Nu- varande bemyndiganden avseende årliga medlemsavgifter löper ut 2026. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027–2029 besluta om finansiering av årliga med- lemsavgifter i ovan angivna konsortier. Vidare bör regeringen bemyndigas att under 2027 besluta om medlemskap i Generations & Gender Programme ERIC (GGP- ERIC) och bemyndigas att besluta om finansiering av en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor 2027–2029. Generations & Gender Programme (GGP), med säte i Nederländerna, är en distribuerad infrastruktur inom samhällsvetenskaplig forskning och tillhandahåller högkvalitativa och internationellt jämförbara data om befolknings- utveckling och familjedynamik. GGP-ERIC förväntas bildas under 2027.
203
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Bemyndigande om medlemsavgift i det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
I budgetpropositionen för 2019 bemyndigades regeringen att under 2019 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) med en medlemsavgift på högst 25 000 000 kronor. Högpresterande datorer behövs för att klara stora komplexa vetenskapliga och samhälleliga utmaningar som kräver stor beräkningskapacitet såsom prognoser om klimatutvecklingen och utveckling av avancerade AI-modeller. Eftersom Sverige är medlem i Euro-HPC bör regeringen bemyndigas att under 2027 besluta om medlemsavgiften för 2027 på högst
25 000 000 kronor.
6.4.23.2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tabell 6.8 Anslagsutveckling 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
2025 | Utfall | 508 305 | Anslagssparande | -28 731 |
2026 | Anslag | 472 0611 | Utgiftsprognos | 452 921 |
2027 | Förslag | 510 061 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 510 061 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 510 061 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för avgifter till internationella forsknings- organisationer.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 420 061 | 420 061 | 420 061 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 90 000 | 90 000 | 90 000 |
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 510 061 | 510 061 | 510 061 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
204
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 inne- bär tillämpningen av principerna att anslaget ökas med 90 000 000 kronor fr.o.m. 2027 för att säkerställa att ingångna avtal kan fullföljas och ekonomiska åtaganden infrias. Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk- ningsinformation minskas med 45 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 510 061 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 510 061 000 kronor respektive 510 061 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 653 000 000 kronor 2028–2032.
Skälen för regeringens förslag
Vetenskapsrådet svarar för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forsknings- organisationer. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 653 000 000 kronor 2028–2032.
Tabell 6.10 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2032 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 2 506 916 | 2 280 048 | 2 570 413 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 465 820 | 512 346 | 524 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -508 305 | -443 300 | -441 413 | -500 061 | -500 061 | -1 652 878 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -184 383 | 221 319 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 2 280 048 | 2 570 413 | 2 653 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 2 690 000 | 2 808 900 | 2 653 000 |
|
|
|
6.4.33:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tabell 6.11 Anslagsutveckling 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 220 584 | Anslagssparande | -6 038 |
2026 | Anslag | 212 5001 | Utgiftsprognos | 210 932 |
2027 | Förslag | 215 513 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 217 9422 |
|
|
205
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
2029 | Beräknat | 221 3293 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 215 513 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 215 513 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Vetenskapsrådets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 212 500 | 212 500 | 212 500 |
Pris- och löneomräkning2 | 3 013 | 5 442 | 8 829 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 215 513 | 217 942 | 221 329 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 215 513 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 217 942 000 kronor respektive 221 329 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.13 Avgiftsbelagd verksamhet vid Vetenskapsrådet
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Verksamheter där intäkterna disponeras |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
Prisma | 113 | -113 | 15 300 | 15 300 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
Sunet | 11 700 | -5 388 | 303 512 | 304 186 | -674 | 5 638 |
|
|
|
|
|
|
|
Vetenskapsrådet får ta ut avgifter för grundanslutning och tilläggstjänster inom Sunet och avgifter för tillhandahållande av ansöknings- och ärendehanteringssystem för forskningsfinansiering (Prisma). Avgifterna avseende Sunet ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget 3:9 Sunet.
206
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6.4.43:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
Tabell 6.14 Anslagsutveckling 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 1 304 284 | Anslagssparande | 23 789 |
2026 | Anslag | 1 444 0561 | Utgiftsprognos | 1 431 131 |
2027 | Förslag | 1 518 356 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 1 539 356 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 1 540 356 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella sam- arbeten. Anslaget får även användas för utgifter för information om rymdforskning och rymdverksamhet samt utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten. Anslaget får användas för statsbidrag till SSC Space AB och för utgifter för statsbidrag för verksamhet vid Esrange, samt till utgifter för ersättning till vissa samebyar och till samefonden med anledning av verksamheten vid Esrange.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.15 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 1 477 356 | 1 477 356 | 1 477 356 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 41 000 | 62 000 | 63 000 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 1 518 356 | 1 539 356 | 1 540 356 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade minskningen av anslaget med 60 000 000 kronor för finansiering av SSC Space AB:s samhällsuppdrag inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 inne- bär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade ökningen av ansla- get genomförs för att säkerställa att ingångna avtal kan fullföljas och ekonomiska åta- ganden infrias.
Vidare innebär de principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition att anslaget minskas med 7 000 000 kronor 2027 för att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning. Därefter beräknas anslaget minskas med
6 000 000 kronor 2028 och med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2029. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Regeringen föreslår att 1 518 356 000 kronor anvisas under anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
1 539 356 000 kronor respektive 1 540 356 000 kronor.
207
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2028–2043.
Skälen för regeringens förslag
Den verksamhet som finansieras från anslaget för rymdforskning och rymdverksam- het bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
4 000 000 000 kronor 2028–2043.
Tabell 6.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
Tusental kronor
|
| Prognos |
| Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2043 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
början | 3 596 652 | 5 347 675 | 5 103 359 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | 3 158 181 | 765 000 | 340 913 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -1 215 438 | -1 009 316 | -1 444 272 | -1 305 800 | -1 183 500 | -1 510 700 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
|
|
|
|
|
av ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden | -191 720 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
åtaganden vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut | 5 347 675 | 5 103 359 | 4 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
|
bemyndigande | 8 500 000 | 6 000 000 | 4 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6.4.53:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning
Tabell 6.17 Anslagsutveckling 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 54 051 | Anslagssparande | 825 |
2026 | Anslag | 69 3791 | Utgiftsprognos | 62 068 |
2027 | Förslag | 85 198 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 80 2142 |
|
|
2029 | Beräknat | 79 4283 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 79 268 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 77 322 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Rymdstyrelsens förvaltningsutgifter.
208
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.18 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 55 379 | 55 379 | 55 379 |
Pris- och löneomräkning2 | 819 | 1 489 | 2 350 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 29 000 | 23 346 | 21 699 |
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 85 198 | 80 214 | 79 428 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 inne- bär tillämpningen av principerna att anslaget ökas med 29 000 000 kronor för att säkerställa ny verksamhet vid Rymdstyrelsen för bl.a. prövning av tillstånd för rymd- verksamhet. Anslaget beräknas därefter ökas med 23 000 000 kronor 2028 och med 21 000 000 kronor fr.o.m. 2029. Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet minskas med 7 000 000 kronor 2027 och beräknas minska med 6 000 000 kronor 2028 och 5 000 000 kronor fr.o.m. 2029.
Regeringen föreslår att 85 198 000 kronor anvisas under anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 80 214 000 kronor respektive 79 428 000 kronor.
6.4.63:6 Institutet för rymdfysik
Tabell 6.19 Anslagsutveckling 3:6 Institutet för rymdfysik
Tusental kronor
2025 | Utfall | 65 926 | Anslagssparande | -1 904 |
2026 | Anslag | 65 8111 | Utgiftsprognos | 65 211 |
2027 | Förslag | 66 974 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 67 9842 |
|
|
2029 | Beräknat | 68 8703 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 66 974 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 66 974 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Institutet för rymdfysiks förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.20 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:6 Institutet för rymdfysik
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 65 811 | 65 811 | 65 811 |
Pris- och löneomräkning2 | 1 163 | 2 173 | 3 059 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
209
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
202720282029
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag | 66 974 | 67 984 | 68 870 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 66 974 000 kronor anvisas under anslaget 3:6 Institutet för rymdfysik för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 67 984 000 kronor respektive 68 870 000 kronor.
6.4.73:7 Kungl. biblioteket
Tabell 6.21 Anslagsutveckling 3:7 Kungl. biblioteket
Tusental kronor
2025 | Utfall | 463 202 | Anslagssparande | 3 192 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 509 0481 | Utgiftsprognos | 503 255 |
2027 | Förslag | 515 655 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 520 7652 |
|
|
2029 | Beräknat | 529 0763 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 515 655 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 515 655 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Kungl. bibliotekets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:7 Kungl. biblioteket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 509 048 | 509 048 | 509 048 |
Pris- och löneomräkning2 | 6 607 | 11 717 | 20 028 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 515 655 | 520 765 | 529 076 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 515 655 000 kronor anvisas under anslaget 3:7 Kungl. biblioteket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 520 765 000 kronor respektive 529 076 000 kronor.
210
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6.4.83:8 Polarforskningssekretariatet
Tabell 6.23 Anslagsutveckling 3:8 Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 49 449 | Anslagssparande | 86 525 |
2026 | Anslag | 50 3591 | Utgiftsprognos | 82 654 |
2027 | Förslag | 126 349 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 121 4392 |
|
|
2029 | Beräknat | 84 4533 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 120 400 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 82 309 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Polarforskningssekretariatets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för att organisera och genomföra forskningsexpeditioner.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.24 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:8
Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 75 359 | 75 359 | 75 359 |
Pris- och löneomräkning2 | 990 | 1 649 | 2 979 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 50 000 | 44 431 | 6 115 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 126 349 | 121 439 | 84 453 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 inne- bär tillämpningen av principerna för utformningen av denna proposition att anslaget ökas med 50 000 000 kronor 2027. Polarforskningssekretariatet har ingått bindande avtal avseende genomförande av polarforskningsexpeditioner kommande år och med oförändrad anslagsnivå kan ingångna avtal inte fullföljas. Anslaget beräknas därefter öka med 44 000 000 kronor 2028 och med 23 000 000 kronor 2029 för samma ända- mål. Vidare beräknas anslaget minskas med 17 000 000 kronor 2029 eftersom ett till- fälligt tillskott avseende finansiering av användning av isbrytaren Oden för polarforsk- ningsexpeditioner upphör.
Regeringen föreslår att 126 349 000 kronor anvisas under anslaget 3:8 Polarforsknings- sekretariatet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 121 439 000 kronor respektive 84 453 000 kronor.
211
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.25 Avgiftsbelagd verksamhet vid Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Verksamhet | 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Verksamheter där intäkterna disponeras |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
Tjänsteexport | -12 883 | 6 000 | 56 000 | 50 000 | 6 000 | -883 |
|
|
|
|
|
|
|
Abisko | 976 | 0 | 3 000 | 3 000 | 0 | 976 |
Kristineberg | - | 0 | 11 500 | 11 500 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
Polarforskningssekretariatet får ta ut avgifter för tjänsteexport av polarforsknings- expeditioner och för verksamhet vid Abisko naturvetenskapliga station samt fr.o.m. 2026 för verksamhet vid Kristineberg marina forskningsstation.
6.4.93:9 Sunet
Tabell 6.26 Anslagsutveckling 3:9 Sunet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 50 031 | Anslagssparande | -2 459 |
2026 | Anslag | 49 1831 | Utgiftsprognos | 47 768 |
2027 | Förslag | 49 183 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 49 183 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 49 183 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Swedish University Computer Network (Sunet), ett datanätverk för överföring av digital information mellan universitet och högskolor samt vissa andra organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för grund- anslutning till Sunet för de konstnärliga högskolorna, statliga kulturarvsinstitutioner och Kungl. biblioteket samt för de specifika kostnader Sunet har för anslutning till internationella forskningsnät.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.27 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:9 Sunet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 49 183 | 49 183 | 49 183 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 49 183 | 49 183 | 49 183 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 49 183 000 kronor anvisas under anslaget 3:9 Sunet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 49 183 000 kronor respektive
49 183 000 kronor.
212
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6.4.103:10 Överklagandenämnden för etikprövning
Tabell 6.28 Anslagsutveckling 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 903 | Anslagssparande | 964 |
2026 | Anslag | 5 8091 | Utgiftsprognos | 5 663 |
2027 | Förslag | 5 898 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 5 9722 |
|
|
2029 | Beräknat | 6 0603 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 5 898 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 5 898 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Överklagandenämnden för etikprövning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.29 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 5 809 | 5 809 | 5 809 |
Pris- och löneomräkning2 | 89 | 163 | 251 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 5 898 | 5 972 | 6 060 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 5 898 000 kronor anvisas under anslaget 3:10 Överklagande- nämnden för etikprövning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
5 972 000 kronor respektive 6 060 000 kronor.
6.4.113:11 Etikprövningsmyndigheten
Tabell 6.30 Anslagsutveckling 3:11 Etikprövningsmyndigheten
Tusental kronor
2025 | Utfall | 58 457 | Anslagssparande | 541 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 64 4951 | Utgiftsprognos | 64 454 |
2027 | Förslag | 71 388 |
|
|
2028 | Beräknat | 75 2462 |
|
|
2029 | Beräknat | 79 3783 |
|
|
213
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 74 351 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 77 272 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Etikprövningsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.31 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:11
Etikprövningsmyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 58 495 | 58 495 | 58 495 |
Pris- och löneomräkning2 | 893 | 1 607 | 2 511 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 12 000 | 15 144 | 18 372 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 71 388 | 75 246 | 79 378 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna för utformningen av denna proposition att anslaget ökas för att Etikprövningsmyndigheten ska kunna möta krav på kortare handläggningstider avseende kliniska prövningar med anledning av ny EU-lagstiftning (Biotech Act). Anslaget ökas därför med 12 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter ökas med 15 000 000 kronor 2028 och med 18 000 000 kronor 2029. Ökningen finansieras genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings
information minskas med 14 400 000 kronor 2027 och beräknas minska med
18 000 000 kronor 2028 och med 21 600 000 kronor 2029. Anledningen till att minskningen är större än motsvarande ökning beror på att detta anslag pris- och löneomräknas, vilket inte är fallet med anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.
Regeringen föreslår att 71 388 000 kronor anvisas under anslaget 3:11 Etikprövnings- myndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 75 246 000 kronor respektive 79 378 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 6.32 Avgiftsbelagd verksamhet vid Etikprövningsmyndigheten
Tusental kronor
| Ack. |
|
|
|
|
|
| resultat | Resultat | Intäkter | Kostnader | Resultat | Ack. resultat |
Verksamhet | 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Verksamhet där intäkterna inte disponeras |
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
Avgifter för etikprövning1 | - | - | 33 000 | - | - | - |
Verksamhet där intäkterna disponeras |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
Avgifter från Npof | 0 | 0 | 14 500 | 14 500 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
1Eftersom det ekonomiska målet är obestämt redovisas endast intäkterna.
Avgifterna för etikprövning levereras in på inkomsttitel 2559 Avgifter för etikprövning. Etikprövningsmyndigheten är värdmyndighet för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) och tar ut administrativa avgifter.
214
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6.4.123:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
Tabell 6.33 Anslagsutveckling 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 11 770 | Anslagssparande | 277 |
2026 | Anslag | 16 0911 | Utgiftsprognos | 16 222 |
2027 | Förslag | 16 191 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 16 2422 |
|
|
2029 | Beräknat | 16 5833 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 16 191 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 16 191 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.34 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
|
|
|
|
Anvisat 20261 | 16 091 | 16 091 | 16 091 |
Pris- och löneomräkning2 | 100 | 151 | 492 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 16 191 | 16 242 | 16 583 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 16 191 000 kronor anvisas under anslaget 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 16 242 000 kronor respektive 16 583 000 kronor.
215
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
6.4.133:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tabell 6.35 Anslagsutveckling 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tusental kronor
2025 | Utfall | 80 225 | Anslagssparande | 470 |
2026 | Anslag | 89 4951 | Utgiftsprognos | 88 694 |
2027 | Förslag | 89 495 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 89 495 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 89 495 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.36 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 89 495 | 89 495 | 89 495 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 89 495 | 89 495 | 89 495 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 89 495 000 kronor anvisas under anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
89 495 000 kronor respektive 89 495 000 kronor.
6.4.143:14 Gentekniknämnden
Tabell 6.37 Anslagsutveckling 3:14 Gentekniknämnden
Tusental kronor
2025 | Utfall | 4 289 | Anslagssparande | 903 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 5 1451 | Utgiftsprognos | 4 856 |
2027 | Förslag | 5 223 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 5 2872 |
|
|
2029 | Beräknat | 5 3663 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 5 223 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 5 223 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Gentekniknämndens verksamhet.
216
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 6.38 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:14 Gentekniknämnden
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 5 145 | 5 145 | 5 145 |
Pris- och löneomräkning2 | 78 | 142 | 221 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 5 223 | 5 287 | 5 366 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 5 223 000 kronor anvisas under anslaget 3:14 Gentekniknämnden för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 287 000 kronor respektive
5 366 000 kronor.
217
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
7Anslag för gemensamma ändamål
7.1Anslag för gemensamma ändamål
7.1.14:1 Internationella program
Tabell 7.1 Anslagsutveckling 4:1 Internationella program
Tusental kronor
2025 | Utfall | 80 281 | Anslagssparande | 1 308 |
|
|
|
|
|
2026 | Anslag | 81 5891 | Utgiftsprognos | 80 859 |
2027 | Förslag | 81 589 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 81 589 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 81 589 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stipendier till s.k. tredjelandsstudenter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för att främja internationella kontakter inom EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet. Anslaget får även användas för att medfinansiera EU-medel inom Universitets- och högskolerådets ansvarsområde och genomföra stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 7.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 4:1 Internationella program
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 81 589 | 81 589 | 81 589 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 81 589 | 81 589 | 81 589 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 81 589 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Internationella program för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 81 589 000 kronor respektive 81 589 000 kronor.
219
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 4:1 Internationella program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 412 000 kronor 2028 och 2029.
Skälen för regeringens förslag
Universitets- och högskolerådet kommer under 2027 att bevilja stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 4:1 Internationella program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag om högst 90 412 000 kronor 2028 och 2029.
Tabell 7.3 Beställningsbemyndigande för anslaget 4:1 Internationella program
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 |
Ekonomiska åtaganden |
|
|
|
|
|
vid årets början | 90 412 | 90 412 | 90 412 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya ekonomiska |
|
|
|
|
|
åtaganden | 60 275 | 60 275 | 60 275 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter mot anslag till |
|
|
|
|
|
följd av ekonomiska |
|
|
|
|
|
åtaganden | -60 275 | -60 275 | -60 275 | -60 275 | -30 137 |
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska åtaganden |
|
|
|
|
|
vid årets slut | 90 412 | 90 412 | 90 412 |
|
|
Beslutat/föreslaget |
|
|
|
|
|
bemyndigande | 90 412 | 90 412 | 90 412 |
|
|
|
|
|
|
|
|
7.1.24:2 Avgift till Unesco och ICCROM
Tabell 7.4 Anslagsutveckling 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM
Tusental kronor
2025 | Utfall | 32 107 | Anslagssparande | 36 |
2026 | Anslag | 32 1861 | Utgiftsprognos | 31 898 |
2027 | Förslag | 32 186 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 32 186 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 32 186 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Unesco. Anslaget får även användas för utgifter för Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt utgifter för de Unescokonventioner som Sverige har ratificerat.
220
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Skälen för regeringens förslag
Tabell 7.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 4:2 Avgift till Unesco och
ICCROM
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 32 186 | 32 186 | 32 186 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 32 186 | 32 186 | 32 186 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 32 186 000 kronor anvisas under anslaget 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 32 186 000 kronor respektive 32 186 000 kronor.
7.1.34:3 Kostnader för Svenska Unescorådet
Tabell 7.6 Anslagsutveckling 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet
Tusental kronor
2025 | Utfall | 11 915 | Anslagssparande | 44 |
2026 | Anslag | 11 9061 | Utgiftsprognos | 11 843 |
2027 | Förslag | 12 074 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 12 2092 |
|
|
2029 | Beräknat | 12 3993 |
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 12 074 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 12 074 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Svenska Unescorådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för bevakning och genomförande av Unescos verksamhet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 7.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 11 906 | 11 906 | 11 906 |
Pris- och löneomräkning2 | 168 | 303 | 493 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 12 074 | 12 209 | 12 399 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
221
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 16
Regeringen föreslår att 12 074 000 kronor anvisas under anslaget 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
12 209 000 kronor respektive 12 399 000 kronor.
7.1.44:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
Tabell 7.8 Anslagsutveckling 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
Tusental kronor
2025 | Utfall | 23 716 | Anslagssparande | 3 227 |
2026 | Anslag | 26 5431 | Utgiftsprognos | 26 306 |
2027 | Förslag | 22 043 |
|
|
|
|
|
|
|
2028 | Beräknat | 18 943 |
|
|
|
|
|
|
|
2029 | Beräknat | 18 643 |
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning. Anslaget får även användas för utgifter för statistik, analyser och prognoser inom dessa områden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 7.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 |
Anvisat 20261 | 24 543 | 24 543 | 24 543 |
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -2 500 | -5 600 | -5 900 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag | 22 043 | 18 943 | 18 643 |
|
|
|
|
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen för förbättrad tillgång till data för kompetensförsörjning upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 2 500 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 22 043 000 kronor anvisas under anslaget 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 18 943 000 kronor respektive 18 643 000 kronor.
222