Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv
Innehållsförteckning
3.3.6Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och
3.4.21:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare
| i arbetsmarknadspolitiska insatser....................................................... | 34 |
3.4.31:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 36
3.4.81:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader | 7 970 979 | |
| 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i | ||
| arbetsmarknadspolitiska insatser | 44 658 409 | |
| 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 6 239 749 | |
| 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. | 20 518 035 | |
| 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb | 2 434 047 | |
| 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | 134 446 | |
| 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 | 1 825 000 | |
| 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering | 53 568 | |
| 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen | 87 826 | |
| 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen | 67 386 | |
| 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 8 303 | |
| 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning | 2 110 000 | |
| 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd | 3 202 598 | |
| 2:1 Arbetsmiljöverket | 1 018 298 | |
| 2:2 Arbetsdomstolen | 39 073 | |
| 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) | 43 722 | |
| 2:4 Medlingsinstitutet | 70 525 | |
| 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet | 112 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 90 593 964 | |
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden, Arbetsmarknad och arbetsliv | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 3 800 000 | 2028–2036 | |
| 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. | 18 000 000 | 2028–2031 | |
| 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 | 2 085 900 | 2028–2030 | |
| 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk | |||
| utvärdering | 9 000 | 2028–2029 | |
| 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 41 515 | 2028–2032 | |
| 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd | 7 700 | 2028 | |
| 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet | 20 000 | 2028 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 23 964 115 | ||
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
2 Utgiftsområde 14
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
4
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar områdena Arbetsmarknad och Arbetsliv samt myndigheterna Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, ILO-kommittén och Medlingsinstitutet.
2.3Utgiftsutvecklingen
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2025 till 91,3 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2026 är 87,6 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor mindre än de anvisade medlen.
Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2027 uppgår till 90,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med vad som anvisades 2026. Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under respektive delområde.
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| Arbetsmarknad | 89 187 | 89 811 | 86 367 | 89 310 | 87 912 | 87 716 |
| 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader | 7 501 | 7 847 | 7 882 | 7 971 | 8 066 | 8 183 |
| 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och | ||||||
| ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska | ||||||
| insatser | 45 500 | 45 973 | 43 979 | 44 658 | 44 053 | 43 800 |
| 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program | ||||||
| och insatser | 6 103 | 5 972 | 6 001 | 6 240 | 5 927 | 5 888 |
| 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. | 19 304 | 20 212 | 19 382 | 20 518 | 19 778 | 19 783 |
| 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb | 2 317 | 2 153 | 2 005 | 2 434 | 2 778 | 3 195 |
| 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | 132 | 133 | 132 | 134 | 136 | 138 |
| 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden | ||||||
| 2021–2027 | 1 423 | 1 864 | 1 715 | 1 825 | 1 430 | 613 |
| 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och | ||||||
| utbildningspolitisk utvärdering | 50 | 53 | 54 | 54 | 54 | 55 |
| 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen | 85 | 87 | 86 | 88 | 89 | 90 |
| 1:10 Bidrag till administration av | ||||||
| arbetslöshetsförsäkringen | 65 | 67 | 67 | 67 | 68 | 69 |
| 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 |
| 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning | 3 995 | 2 292 | 2 275 | 2 110 | 2 200 | 2 250 |
| 1:13 Grundläggande omställnings- och | ||||||
| kompetensstöd | 2 704 | 3 151 | 2 784 | 3 203 | 3 326 | 3 644 |
| Arbetsliv | 1 176 | 1 275 | 1 277 | 1 284 | 1 272 | 1 288 |
| 2:1 Arbetsmiljöverket | 916 | 1 008 | 1 013 | 1 018 | 1 005 | 1 020 |
| 2:2 Arbetsdomstolen | 44 | 42 | 41 | 39 | 39 | 40 |
| 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) | 42 | 44 | 44 | 44 | 44 | 44 |
| 2:4 Medlingsinstitutet | 62 | 70 | 69 | 71 | 71 | 72 |
| 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet | 112 | 112 | 111 | 112 | 112 | 112 |
| Äldreanslag | 964 | |||||
| 2025 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända | ||||||
| invandrare | 910 | |||||
| 2025 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap | 55 | |||||
| Totalt för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och | ||||||
| arbetsliv | 91 328 | 91 086 | 87 645 | 90 594 | 89 184 | 89 004 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 91 163 | 91 163 | 91 163 |
| Pris- och löneomräkning2 | 152 | 274 | 412 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 289 | -887 | -1 380 |
| Makroekonomisk utveckling | -666 | -899 | -1 184 |
| Volymer | -343 | -467 | -7 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | 0 | 0 | 0 |
| Ny utgiftsram | 90 594 | 89 184 | 89 004 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
| Tabell 2.3 | Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 14 | |
| Arbetsmarknad och arbetsliv | ||
| Miljoner kronor | ||
| 2027 | ||
| Transfereringar1 | 79 747 | |
| Verksamhetsutgifter2 | 10 841 | |
| Investeringar3 | 6 | |
| Summa utgiftsram | 90 594 | |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Mål för utgiftsområdet
Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om målen inom följande delområden.
2.4.1Arbetsmarknadspolitiken
Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).
2.4.2Arbetsliv
Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
2.5Skatteutgifter
Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av skatteutgifter beskrivs närmare i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2025/26:98). Nedan redovisas de skatteutgifter som räknas till utgiftsområde 14.
Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
| 2026 | 2027 | |
| Avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning | ||
| och hemresor (A9) | 780 | 800 |
| Avdrag för arbets- och inställelseresor (A10) | 5 750 | 5 940 |
| Förmån av resa vid anställningsintervju (A12) | - | - |
| Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m. (A13) | - | - |
| Friskvårdsbidrag (A27) | - | - |
| Flyttersättningar från arbetsgivare (A29) | - | - |
| Avdrag för resor till och från arbetet (B5) | 130 | 140 |
| Generell nedsättning av egenavgifter (D2) | 1 640 | 1 640 |
| Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU (D4) | 2 900 | 3 030 |
| Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den första anställda (D5) | 290 | 370 |
| Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23 åringar (D11) | 7 140 | 6 610 |
| Skattereduktion för rutarbeten (G3) | 9 210 | 9 540 |
| Skattereduktion för rotarbeten (G4) | 9 950 | 13 930 |
| Skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassa (G11) | 1 660 | 1 660 |
| Jobbskatteavdrag (G12) | 218 790 | 224 340 |
| Jobbskatteavdrag för äldre (G13) | 6 250 | 6 510 |
Anm: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”.
Källa: Regeringens skrivelse 2025/26:98.
2.6Resultatredovisning
Resultaten för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
3 Arbetsmarknad
3.1Mål för området
Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).
3.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsmarknadspolitikens bidrag är ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av åtgärder inom andra utgiftsområden, konjunkturutveckling och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden.
Grunden för resultatredovisningen utgörs av flera olika indikatorer. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet är viktiga mått på hur arbetsmarknaden utvecklas. Eftersom arbetsmarknadspolitiken i stor utsträckning genomförs av Arbetsförmedlingen analyseras även indikatorer som mer direkt kan kopplas till Arbetsförmedlingens verksamhet. Här utgörs huvudindikatorerna av övergångarna till arbete och i vissa fall även till reguljära studier.
Arbetsmarknadspolitiken påverkar dock inte bara övergångarna till arbete och studier direkt, utan även indirekt genom olika insatser som stärker de arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden, vilket i sin tur påverkar arbetskraftsdeltagandet och möjligheten att få ett arbete. Därför beskrivs även omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna och deras resultat.
Följande centrala indikatorer redovisas inom området:
–sysselsättning och arbetslöshet
–andel övergångar till arbete och studier för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen
–antal personer i Arbetsförmedlingens insatser och resultat 90 dagar efter avslutat arbetsmarknadspolitiskt program
–antal personer med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Indikatorerna redovisas för relevanta undergrupper och enskilda insatser. I resultatredovisningen används även rapporter och undersökningar från t.ex. Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
3.3Resultatredovisning
3.3.1Utvecklingen på arbetsmarknaden
Sysselsättningen var oförändrad
Sverige befann sig fortsatt i en lågkonjunktur 2025 men antalet sysselsatta i åldern 15– 74 år ökade. Sysselsättningsgraden vände upp under året efter att ha minskat sedan mitten av 2023. På totalnivå var sysselsättningsgraden dock oförändrad jämfört med 2024. Sysselsättningsgraden bland kvinnor uppgick till 66,8 procent, oförändrat
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
jämfört med 2024, och bland män till 71,1 procent, efter en svag ökning jämfört med 2024 (se diagram 3.1). Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har varit i stort sett konstant sedan 1990-talet och är förhållandevis litet i ett internationellt perspektiv. Det beror främst på att kvinnor i Sverige arbetar i högre grad än kvinnor i de flesta andra länder. I jämförelse med övriga EU-länder hade Sverige 2025 den fjärde högsta sysselsättningsgraden och det högsta arbetskraftsdeltagandet i EU i åldern 20–64 år.
Under andra kvartalet 2026 var sysselsättningsgraden lägre jämfört med fjärde kvartalet 2025 men hade ökat bland män och minskat bland kvinnor.
Diagram 3.1 Sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen,15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden
75
70
65
60
55
50
| 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | ||
| Totalt | Kvinnor | Män | ||||||||||||||||||||
Anm.: Sysselsättningsgraden definieras som andel sysselsatta av befolkningen. En sysselsatt person är en person som under en viss vecka (referensveckan) utfört något arbete i minst en timme som anställd, egen företagare eller medhjälpare i företag tillhörande en familjemedlem.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Sysselsättningsgraden bland inrikes födda i åldern 15–74 år uppgick 2025 till 69,9 procent och bland utrikes födda till 66,3 procent. Sysselsättningsgraden minskade bland inrikes födda och ökade bland utrikes födda, vilket medförde att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda minskade till 3,6 procentenheter jämfört med 4,2 procentenheter 2024. Perioden 2005–2020 varierade gapet mellan inrikes och utrikes födda runt ca 10 procentenheter.
Sysselsättningsgraden är fortsatt tydligt lägre bland utrikes födda kvinnor än bland utrikes födda män. Sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor och utrikes födda män minskade svagt 2025 till 7,9 procentenheter från 8,0 procentenheter 2024, vilket är större än sysselsättningsgapet mellan inrikes födda kvinnor och män som var oförändrat på 3,0 procentenheter. Under andra kvartalet 2026 minskade sysselsättningsgraden något bland utrikes födda jämfört med fjärde kvartalet 2025 medan den var oförändrad bland inrikes födda. Sysselsättningsgraden ökade bland utrikes födda män men minskade bland utrikes födda kvinnor (se även utg.omr. 13 avsnitt 3.3). Bland inrikes födda kvinnor och män var förändringarna marginella.
I åldern 20–64 år är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda betydligt större, 10,7 procentenheter, än i åldersgruppen 15–74 år. Det beror delvis på att andelen äldre i befolkningen, över 64 år, är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Då sysselsättningsgraden är lägre bland dem som är över 64 år dämpar det sysselsättningsgraden bland de inrikes födda i åldern 15–74 år. Om de äldre räknas bort blir sysselsättningsgraden därför högre bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldern 20–64 år (se diagram 3.2).
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 3.2 Sysselsättningsgrad inrikes och utrikes födda
Procent av befolkningen, 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden
| 100 | ||||||||||||||||||||
| 95 | ||||||||||||||||||||
| 90 | ||||||||||||||||||||
| 85 | ||||||||||||||||||||
| 80 | ||||||||||||||||||||
| 75 | ||||||||||||||||||||
| 70 | ||||||||||||||||||||
| 65 | ||||||||||||||||||||
| 60 | ||||||||||||||||||||
| 55 | ||||||||||||||||||||
| 50 | ||||||||||||||||||||
| 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| Totalt inrikes födda | Inrikes födda kvinnor | Inrikes födda män | ||||||||||||||||||
| Totalt utrikes födda | Utrikes födda kvinnor | Utrikes födda män | ||||||||||||||||||
Källa: Statistiska centralbyrån.
Sysselsättningsgraden bland unga i åldern 15–24 år ökade med 0,3 procentenheter jämfört med 2024, till 43,3 procent 2025. Ökningen var större än i den arbetsföra befolkningen i stort. Sysselsättningsgraden ökade mer bland unga män än bland unga kvinnor. Sysselsättningsgraden var dock högre bland unga kvinnor på 43,6 procent jämfört med 43,1 procent bland unga män.
Utbildningsnivån påverkar sysselsättningsgraden. Bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade är sysselsättningsgraden dubbelt så hög som bland dem med endast förgymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden minskade även mest bland dem med förgymnasial utbildning jämfört med 2024. Även bland dem med eftergymnasial utbildning minskade sysselsättningsgraden, samtidigt som den ökade bland dem med gymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden är högre bland män än bland kvinnor för respektive utbildningsnivå. Gapet mellan kvinnor och män är störst bland dem med gymnasial utbildning och minst bland dem med eftergymnasial utbildning.
Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i åldern 16–65 år har generellt sett betydligt lägre sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande än övriga befolkningen i motsvarande ålder. Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar i rapporten Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025 att sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var 47 procent, vilket kan jämföras med en sysselsättningsgrad på 81 procent i befolkningen i övrigt. Sysselsättningsgraden bland personer med nedsatt arbetsförmåga var högre bland kvinnor än bland män. I föregående årsrapport redovisades att andelen sysselsatta personer med nedsatt arbetsförmåga 2024 var
46 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män samt förändringen mellan 2024 och 2025 är inte statistiskt signifikant.
Arbetslösheten fortsatte att öka
Arbetslösheten i åldersgruppen 15–74 år fortsatte att öka under 2025 och uppgick i genomsnitt till 8,8 procent. Det innebar en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2024 (se diagram 3.3). Arbetslösheten ökade mer bland män än bland kvinnor, vilket medförde att arbetslösheten även var högre bland män (8,9 procent) än bland kvinnor (8,8 procent).
Den ökade arbetslösheten bedöms främst bero på konjunkturella orsaker som sjunkande efterfrågan på arbetskraft. Den totala arbetslösheten är dock i huvudsak strukturell och har varit hög även i perioder av gynnsam konjunktur. De strukturella
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
utmaningarna på arbetsmarknaden kan främst kopplas till att många arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, vilket också leder till långa arbetslöshetstider. De långtidsarbetslösa består till största del av personer som tillhör en eller flera av grupperna utomeuropeiskt födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre. Den höga arbetslösheten i Sverige kan också delvis förklaras av ett högt arbetskraftsdeltagande jämfört med andra länder i EU. Det höga arbetskraftsdeltagandet i Sverige kan bl.a. förklaras av den generösa tillgången till barnomsorg och att ersättningssystemen är kopplade till att individer ingår i arbetskraften. Samtidigt har arbetslösheten minskat kraftigt i många länder i EU under de senaste tio åren, vilket inte har varit fallet i Sverige. Detta har medfört att skillnaden mellan Sverige och andra EU-länder har ökat över tid. I Sverige är det också, till skillnad från många andra EU- länder, relativt många heltidsstuderande som söker arbete och som därmed klassificeras som arbetslösa. Under andra kvartalet 2026 minskade arbetslösheten jämfört med fjärde kvartalet 2025. Minskningen var tydligast bland män.
| Diagram 3.3 | Arbetslöshet |
Procent av arbetskraften, 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden
12
10
8
6
4
2
0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
| Totalt | Kvinnor | Män | |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Arbetslösheten i åldersgruppen 20–64 år kan ge en mer relevant bild än åldersgruppen 15–74 år, då unga arbetslösa heltidsstuderande, 15–19 år, exkluderas ur måttet. I åldersintervallet 20–64 år uppgick arbetslösheten i Sverige till 7,1 procent, vilket innebar fjärde högst arbetslöshet i EU och 2,8 procentenheter högre än snittet i EU.
Arbetslösheten i åldern 15–74 år ökade mer bland inrikes födda än bland utrikes födda jämfört med 2024 och ökningen var tydligast bland inrikes födda män. Bland utrikes födda var ökningen lika stor för kvinnor och män. Arbetslösheten var fortsatt tydligt högre bland utrikes födda på 16,4 procent jämfört med inrikes födda på
6,2 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är större bland utrikes födda än bland inrikes födda. Bland utrikes födda var arbetslösheten högre bland kvinnor på 17,1 procent jämfört med 15,7 procent bland utrikes födda män. Skillnaden mellan könen var oförändrad på 1,4 procentenheter jämfört med 2024. Bland inrikes födda var arbetslösheten högre bland män på 6,4 procent jämfört med 5,9 procent bland kvinnor och skillnaden mellan könen ökade till 0,5 procentenheter från 0,1 procentenhet 2024. Under andra kvartalet 2026 minskade arbetslösheten jämfört med fjärde kvartalet 2025 bland utrikes födda och lika mycket bland kvinnor som bland män (se även utg.omr. 13 avsnitt 3.3). Bland inrikes födda var arbetslösheten oförändrad men hade ökat bland kvinnor och minskat bland män.
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Arbetslösheten bland unga i åldern 15–24 år uppgick till 24,3 procent, vilket var oförändrad nivå jämfört med 2024 (se diagram 3.4). Arbetslösheten var högre bland unga män på 24,7 procent än bland unga kvinnor på 23,9 procent. Men arbetslösheten minskade bland unga män och ökade bland unga kvinnor jämfört med 2024. Arbetslösheten bland unga var tredje högst i EU enligt Eurostat. Men om heltidsstuderande som söker arbete exkluderas sjunker arbetslöshetsnivån till 11,3 procent, vilket är mindre än hälften av den redovisade ungdomsarbetslösheten. Under andra kvartalet 2026 var arbetslösheten bland unga högre jämfört med fjärde kvartalet 2025. Arbetslösheten hade ökat bland unga män men minskat bland unga kvinnor.
Diagram 3.4 Ungdomsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, 15–24 år, säsongsrensade kvartalsvärden
35
30
25
20
15
10
5
0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
| Totalt | Kvinnor | Män | |||
| Totalt exkl. heltidsstud. | Kvinnor exkl. heltidsstud. | Män exkl. heltidsstud. | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån. | |||||
Andelen unga som varken arbetar eller studerar kan ge en mer rättvisande bild av utmaningarna för unga på arbetsmarknaden. År 2025 minskade andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetade eller studerade till 5,0 procent från 5,6 procent 2024, se vidare utg.omr. 17 avsnitt 14. Det var den tredje lägsta nivån i EU och kan jämföras med genomsnittet i EU-länderna som uppgick till 9,0 procent.
Arbetslösheten bland äldre i åldern 55–74 år ökade till 6,1 procent från 5,7 procent 2024. Arbetslösheten ökade tydligt i åldersgruppen 55–64 år men minskade i åldersgruppen 65–74 år. Arbetslösheten var högre bland äldre män (7,0 procent), än bland äldre kvinnor (5,2 procent).
Utbildningsnivån påverkar risken att drabbas av arbetslöshet. Arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning var nästan fyra gånger så hög som bland dem med gymnasial utbildning och mer än fem gånger så hög som bland dem med eftergymnasial utbildning (se diagram 3.5). Arbetslösheten ökade tydligt mer bland dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med längre utbildning. Arbetslösheten var högre bland kvinnor än bland män för dem med förgymnasial utbildning respektive gymnasial utbildningsnivå. Bland dem med eftergymnasial utbildning var arbetslösheten lika hög bland kvinnor och män. Gapet mellan kvinnor och män var särskilt stort bland dem med förgymnasial utbildning på 6,9 procentenheter.
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 3.5 Arbetslöshet efter utbildningsnivå
Procent av arbetskraften, 15–74 år
40
35
30
25
20
15
10
5
0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
| Förgymn. Kv | Gymn. Kv | Eftergymn. Kv | |||
| Förgymn. Män | Gymn. Män | Eftergymn. Män | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån. | |||||
Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i åldern 16–65 år är generellt sett arbetslösa i betydligt större utsträckning än övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga uppgick arbetslösheten 2025 till 20 procent. Motsvarande andel i den övriga befolkningen i motsvarande ålder var 9 procent. Arbetslösheten bland personer med nedsatt arbetsförmåga var lägre bland kvinnor än bland män. I föregående årsrapport om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning redovisade SCB att arbetslösheten bland personer med nedsatt arbetsförmåga 2024 var 20 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män samt förändringen mellan 2024 och 2025 är inte statistiskt signifikant.
Fortsatt låg efterfrågan på arbetskraft inom näringslivet
Efterfrågan på arbetskraft var, enligt flera indikatorer, svag under 2025 i likhet med föregående år. Näringslivets anställningsplaner var dämpade under inledningen av 2025, ökade något under andra halvåret, för att återigen falla tillbaka under första halvåret 2026. Antalet lediga jobb vid Arbetsförmedlingen har haft en liknande utveckling (se diagram 3.6). Nedgången av lediga jobb har varit tydligast i uthyrningsbranschen, handeln och vid konsultbyråer. Drygt 60 000 anställda berördes av varsel om uppsägning och 25 000 förlorade jobben på grund av konkurs 2025. Det är en liten minskning jämfört med föregående år, men i ett historiskt perspektiv rör det sig om relativt höga nivåer. Antalet varslade återfanns främst i tillverkningsindustrin, handeln, uthyrningsbranschen och byggsektorn. De som drabbades av uppsägningar på grund av konkurs var flest i byggsektorn samt i finans- och företagstjänster.
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 3.6 Anställningsplaner i näringslivet och lediga jobb
| Anställningsplaner, nettotal | Lediga jobb, 1 000-tal | ||||||||||
| 60 | 175 | ||||||||||
| 40 | 150 | ||||||||||
| 20 | 125 | ||||||||||
| 100 | |||||||||||
| 0 | |||||||||||
| 75 | |||||||||||
| -20 | 50 | ||||||||||
| -40 | 25 | ||||||||||
| -60 | 0 | ||||||||||
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| Anställningsplaner (vänster axel) | Lediga jobb (höger axel) | ||||||||||
Anm.: Säsongsrensade månadsvärden. Lediga jobb avser platser som är lediga vid månadens slut.
Källa: Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.
Gradvis minskning av långtidsarbetslösheten sedan hösten 2025
Den utdragna lågkonjunkturen har inneburit att antalet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har ökat. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till i genomsnitt 367 000 personer 2025, vilket är ca 10 000 fler än föregående år. Hela ökningen avser personer som har varit arbetslösa mer än sex månader, varav majoriteten är män.
Från hösten 2023 och fram till 2025 ökade antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete mer än 12 månader (långtidsarbetslösa). I genomsnitt uppgick antalet långtidsarbetslösa 2025 till 152 500 personer. Ökningen utgjordes främst av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är 55 år eller äldre, samt personer som ej bedöms ha svag konkurrensförmåga. Sedan hösten 2025 har dock långtidsarbetslösheten vid Arbetsförmedlingen gradvis minskat och uppgick i juni 2026 till 147 000 personer, vilket är 5 000 färre jämfört med samma månad 2025 (se diagram 3.7). Utomeuropeiskt födda utgör fortfarande den största enskilda gruppen bland de långtidsarbetslösa, men antalet har trendmässigt minskat under flera år samtidigt som antalet långtidsarbetslösa som är födda i Sverige och i övriga Europa har ökat sedan 2023. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer som är 55 år och äldre är de grupper som är mest överrepresenterade bland långtidsarbetslösa relativt antalet inskrivna arbetslösa.
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 3.7 Antal inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen som har varit utan arbete i mer än 12 månader
Antal i 1 000-tal
200
175
150
125
100
75
50
25
0
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||||
Anm.: Månadsvärden. Tidsserien avser åldersgruppen 16–64 år t.o.m. 2020, därefter 16–65 år.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Fler till arbete och studier
Antalet unika individer som vid något tillfälle var inskrivna vid Arbetsförmedlingen under 2025 uppgick till totalt 905 000 personer, vilket var en ökning med
15 000 personer jämfört med 2024. Av de inskrivna övergick 312 000 personer till arbete vid minst ett tillfälle under året, motsvarande 33 procent bland kvinnor och 36 procent bland män. För såväl kvinnor som män innebar det en ökning av övergångar till arbete för alla grupper som redovisas i tabell 3.1 jämfört med 2024. Ökningen av övergångar till arbete gällde särskilt för personer som varit långtidsarbetslösa, vilket kan förklaras av att efterfrågan på arbetskraft gradvis ökade under 2025.
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.1 Andelen övergångar till arbete och studier fördelat på olika grupper av inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen
Procent
| Arbete | Studier | Arbete | Studier | Arbete | Studier | |
| Målgrupp | 2023 | 2023 | 2024 | 2024 | 2025 | 2025 |
| Totalt | 33,4 | 5,1 | 32,5 | 5,7 | 34,5 | 6,1 |
| varav kvinnor | 32,3 | 6,4 | 31,2 | 7,1 | 33,1 | 7,5 |
| varav män | 34,4 | 3,8 | 33,8 | 4,4 | 35,8 | 4,8 |
| Personer med högst förgymnasial | ||||||
| utbildning | 26,1 | 5,5 | 24,7 | 5,8 | 26,3 | 6,1 |
| varav kvinnor | 22,4 | 7,6 | 21,0 | 7,8 | 22,5 | 8,0 |
| varav män | 29,3 | 3,8 | 27,7 | 4,3 | 29,5 | 4,5 |
| Utomeuropeiskt födda | 29,2 | 6,8 | 27,4 | 7,1 | 29,7 | 7,1 |
| varav kvinnor | 25,4 | 9,0 | 24,0 | 9,2 | 25,8 | 9,2 |
| varav män | 33,3 | 4,5 | 31,0 | 4,8 | 33,8 | 4,8 |
| Personer med funktionsnedsättning | ||||||
| som medför nedsatt arbetsförmåga | 22,1 | 1,9 | 20,3 | 2,1 | 21,7 | 2,4 |
| varav kvinnor | 20,4 | 2,3 | 18,7 | 2,4 | 20,0 | 2,8 |
| varav män | 23,4 | 1,5 | 21,7 | 1,9 | 23,2 | 2,0 |
| Äldre ≥ 55 år | 26,7 | 1,4 | 25,4 | 1,4 | 27,0 | 1,5 |
| varav kvinnor | 26,5 | 1,7 | 24,9 | 1,7 | 26,6 | 1,9 |
| varav män | 26,9 | 1,1 | 25,8 | 1,1 | 27,4 | 1,2 |
| Unga 16–24 år | 33,2 | 9,1 | 32,9 | 10,7 | 34,2 | 11,8 |
| varav kvinnor | 32,2 | 11,0 | 32,0 | 12,6 | 33,5 | 13,7 |
| varav män | 33,9 | 7,8 | 33,5 | 9,4 | 34,7 | 10,4 |
| Långtidsarbetslösa | 22,1 | 6,1 | 19,1 | 6,2 | 22,8 | 6,5 |
| varav kvinnor | 19,9 | 7,8 | 17,2 | 7,9 | 20,2 | 8,2 |
| varav män | 24,5 | 4,2 | 21,0 | 4,5 | 25,4 | 4,9 |
Anm.: Övergångsmåttet är beräknat som antalet unika individer 16–65 år som har övergått till arbete eller studier dividerat med antalet unika personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen (oavsett orsak). De olika grupperna kan överlappa varandra. Långtidsarbetslösa avser inskrivna vid Arbetsförmedlingen som har varit utan arbete i 12 månader eller mer.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Antalet inskrivna som övergick till reguljära studier uppgick till 55 000 personer, vilket motsvarar 6,1 procent av alla inskrivna. Av de inskrivna kvinnorna övergick 7,5 procent till studier och motsvarande andel för män var 4,8 procent. Det innebär en ökning både för kvinnor och män jämfört med föregående år. Övergången till studier ökade mest bland ungdomar. Totalt övergick 15 600 unika personer med högst förgymnasial utbildning till någon form av reguljär utbildning under 2025.
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.2 Antal som påbörjat studier bland inskrivna vid Arbetsförmedlingen med högst förgymnasial utbildning
Antal unika individer (avrundat till 100-tal) samt andel kvinnor och män
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Avaktualiserade från Arbetsförmedlingen till | Totalt | 9 300 | 10 800 | 11 700 | |
| reguljära studier | |||||
| andel kvinnor | 60 | 57 | 57 | ||
| andel män | 40 | 43 | 43 | ||
| Studier inom etableringsprogrammet | Totalt | 1 600 | 1 100 | 500 | |
| andel kvinnor | 59 | 56 | 64 | ||
| andel män | 41 | 44 | 36 | ||
| Studier med aktivitetsstöd, förberedande | Totalt | 1 700 | 2 100 | 2 300 | |
| insats | |||||
| andel kvinnor | 64 | 64 | 62 | ||
| andel män | 36 | 36 | 38 | ||
| Deltidsstudier i kombination med jobb- och | Totalt | 2 300 | 1 900 | 1 600 | |
| utvecklingsgarantin | |||||
| andel kvinnor | 77 | 78 | 74 | ||
| andel män | 23 | 22 | 26 |
Anm.: Det går inte att summera de olika studievägarna eftersom en individ kan ha gått flera olika studievägar under ett år. Med studier avses utbildning inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola.
Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.
Av tabell 3.2 framgår att antalet arbetssökande med högst förgymnasial utbildning som har lämnat Arbetsförmedlingen för reguljära studier ökade med 900 personer 2025 jämfört med föregående år. Även antalet arbetssökande som har påbörjat studier med aktivitetsstöd som en förberedande insats ökade något. Däremot minskade för andra året i rad antalet arbetssökande som har bedrivit deltidsstudier i kombination med jobb- och utvecklingsgarantin och antalet personer som studerade inom ramen för etableringsprogrammet. Det senare kan tyckas anmärkningsvärt eftersom antalet deltagare i etableringsprogrammet ökade under 2025, men kan förklaras av en förändrad sammansättning av utbildningsbakgrunden bland deltagare i programmet.
3.3.2Medel inom arbetsmarknadspolitiken
Diagram 3.8 Utgifter inom UO14 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
Individersättning
Lönebidrag och Samhall m.m.
Arbetsförmedlingens förvaltning
Kostnader för program och insatser
Nystartsjobb och etableringsjobb
Lönegaranti
Europeiska socialfonden
Omställnings- och kompetensstöd
Övrig förvaltning
| - | 10 000 | 20 000 | 30 000 | 40 000 | 50 000 | ||||
| 2023 | 2024 | 2025 | |||||||
Anm.: Diagrammet visar utgifter under anslag inom området Arbetsmarknad de aktuella åren. Lönebidrag och Samhall
m.m.avser de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I utgifterna för Europeiska socialfonden ingår till viss del utgifter som finansierar insatser under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och verksamhet under anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Detta minskar i motsvarande grad anslagsbelastningen för dessa anslag.
Källa: Statskontoret och ESV.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Utgifterna för individersättning följer till stor del utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och har ökat kraftigt till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget (se diagram 3.8). Även utgifterna för lönegarantiersättning har ökat till följd av fler konkurser. I likhet med tidigare år användes inte anslagsmedlen för insatser fullt ut. Det beror delvis på att långtidsarbetslösheten och antalet deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar varit lägre än beräknat. Arbetsförmedlingen använde inte heller alla anvisade medel för lönebidrag och insatser utanför ramprogrammen.
3.3.3Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
I detta avsnitt redovisas arbetsmarknadspolitiska insatser som huvudsakligen finansieras under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb.
Resultaten för kvinnor respektive män inom Arbetsförmedlingens program och insatser beskrivs huvudsakligen genom antalet deltagare i de olika insatserna och utfallet i form av deltagarnas arbetsmarknadsstatus 90 dagar efter insatsernas slut. En översiktlig redovisning framgår av tabell 3.3 och tabell 3.4. Tabellernas innehåll kommenteras nedan i avsnitten för respektive program och insats. Vissa av insatserna har inte som primärt syfte att direkt leda till arbete, utan är snarare förberedande inför andra insatser. Huvuddelen av insatserna riktas till personer som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och som ingår i något av ramprogrammen jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller etableringsprogrammet. Ett ramprogram kan innefatta olika insatser, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, stöd till start av näringsverksamhet eller arbetsplatsförlagda aktiviteter såsom arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Inom ramprogrammen är det även möjligt att delta i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt i vissa fall på universitet och högskolor.
Tabell 3.3 Antalet pågående beslut om arbetsmarknadspolitiska program (inkl. ramprogram särredovisade) och subventionerade anställningar
Genomsnittligt antal pågående beslut per månad (avrundat till 100-tal) och procent
| 2023 | 2023 | 2023 | 2024 | 2024 | 2024 | 2025 | 2025 | 2025 | |
| Arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd eller | Antal | Andel | Andel | Antal | Andel | Andel | Antal | Andel | Andel |
| etableringsersättning | totalt | kvinnor | män | totalt | kvinnor | män | totalt | kvinnor | män |
| Arbetsmarknadsutbildning | 6 200 | 31 | 69 | 6 000 | 30 | 70 | 6 200 | 29 | 71 |
| Arbetspraktik | 3 100 | 52 | 48 | 3 200 | 52 | 48 | 3 900 | 51 | 49 |
| Förberedande insatser | 26 900 | 54 | 46 | 13 000 | 58 | 42 | 14 000 | 59 | 41 |
| varav Förberedande utbildning | 3 600 | 53 | 47 | 3 200 | 52 | 48 | 3 900 | 55 | 45 |
| varav Kartläggning, vägledning och rehabilitering | 23 400 | 55 | 45 | 9 800 | 60 | 40 | 10 200 | 61 | 39 |
| Förmedlingsinsatser | 23 200 | 44 | 56 | 24 000 | 45 | 55 | 22 400 | 45 | 55 |
| Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning | 500 | 59 | 41 | 800 | 61 | 39 | 800 | 65 | 35 |
| Stöd till start av näringsverksamhet | 900 | 48 | 52 | 1 100 | 47 | 53 | 1 400 | 48 | 52 |
| Ramprogram | |||||||||
| Etableringsprogrammet | 10 400 | 56 | 44 | 9 200 | 62 | 38 | 11 000 | 71 | 29 |
| Jobbgarantin för ungdomar | 12 100 | 39 | 61 | 14 500 | 39 | 61 | 12 200 | 39 | 61 |
| Jobb- och utvecklingsgarantin | 109 400 | 51 | 49 | 103 400 | 50 | 50 | 100 700 | 50 | 50 |
| Subventionerade anställningar | |||||||||
| Etableringsjobb (infördes 2024) | <50 | 73 | 27 | 100 | 72 | 28 | |||
| Introduktionsjobb | 7 600 | 55 | 45 | 6 900 | 58 | 42 | 5 600 | 58 | 42 |
| Nystartsjobb | 27 700 | 39 | 61 | 22 600 | 40 | 60 | 17 800 | 39 | 61 |
| Yrkesintroduktionsanställningar (upphörde 2024) | 400 | 13 | 87 | 200 | 16 | 84 | |||
Anm.: Avser personer 16–65 år. Antalet beslut i tabellen bör inte summeras eftersom en individ kan ha flera parallella beslut.
Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.4 Andel i arbete 90 dagar efter avslutat arbetsmarknadspolitiskt program eller subventionerad anställning (exklusive ramprogram)
Procent
| varav | varav | varav | varav | varav | varav | |||||||
| Arbetsmarknadspolitiskt program med | 2024 | 2024 | 2024 | 2025 | utan | med | 2025 | utan | med | 2025 | utan | med |
| aktivitetsstöd eller etableringsersättning | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | stöd | stöd | Kvinnor | stöd | stöd | Män | stöd | stöd |
| Arbetsmarknadsutbildning | 29 | 25 | 30 | 31 | 25 | 6 | 25 | 20 | 5 | 34 | 27 | 7 |
| Arbetspraktik | 37 | 35 | 39 | 38 | 13 | 24 | 35 | 13 | 22 | 40 | 14 | 27 |
| Förberedande insatser | 13 | 12 | 14 | 13 | 7 | 6 | 12 | 6 | 5 | 14 | 7 | 6 |
| varav Förberedande utbildning | 10 | 9 | 11 | 10 | 7 | 3 | 9 | 6 | 3 | 10 | 8 | 3 |
| varav Kartläggning, vägledning och | ||||||||||||
| rehabilitering | 15 | 14 | 17 | 17 | 7 | 10 | 14 | 7 | 8 | 19 | 7 | 13 |
| Projekt med | ||||||||||||
| arbetsmarknadspolitisk inriktning | 25 | 24 | 26 | 20 | 4 | 16 | 19 | 4 | 15 | 22 | 4 | 18 |
| Stöd till start av näringsverksamhet | 80 | 83 | 78 | 82 | 81 | 0 | 80 | 80 | 0 | 83 | 83 | 1 |
| Subventionerade anställningar | ||||||||||||
| Etableringsjobb (infördes 2024)1 | 25 | 25 | 0 | 22 | 22 | 0 | 33 | 33 | 0 | |||
| Introduktionsjobb | 37 | 34 | 42 | 39 | 9 | 30 | 34 | 8 | 27 | 45 | 10 | 35 |
| Nystartsjobb | 28 | 27 | 28 | 29 | 24 | 6 | 28 | 23 | 5 | 30 | 24 | 6 |
| Yrkesintroduktionsanställningar | ||||||||||||
| (upphörde 2024) | 76 | 79 | 76 | 54 | 53 | 1 | 52 | 52 | 0 | 55 | 53 | 2 |
Anm.: Andelarna är avrundade till heltal och överensstämmer därför inte alltid med totalen. Statistiken avser samtliga personer som avslutat program i åldern 16–65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar beslutade av Arbetsförmedlingen.
1)Det var bara ett fåtal som lämnade etableringsjobb under 2025. Inga slutsatser kan därmed dras utifrån resultaten i tabellen. Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin minskade
Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin per månad minskade med 2 700 under 2025 jämfört med 2024, till i genomsnitt 100 700. Minskningen förklaras till stor del av att det i oktober 2025 var ett stort antal deltagare som lämnade jobb- och utvecklingsgarantin till följd av de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Detta beror på att andelen deltagare som skrivs ut på grund av att de upparbetat ett inkomstvillkor är högre än andelen som tidigare skrevs ut till följd av att de uppfyllt ett arbetsvillkor. Lika många kvinnor som män var inskrivna i ramprogrammet (se tabell 3.3). Under 2025 ökade andelen deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som övergick till arbete eller studier (se tabell 3.5).
Tabell 3.5 Andel övergångar till arbete eller studier från jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar
Procent
| varav | varav | varav | varav | varav | varav | |||||||
| Jobb- och | 2023 | utan | med | 2023 | 2024 | utan | med | 2024 | 2025 | utan | med | 2025 |
| utvecklingsgarantin | Arbete | stöd | stöd | Studier | Arbete | stöd | stöd | Studier | Arbete | stöd | stöd | Studier |
| Totalt | 24,8 | 14,2 | 11,2 | 7,3 | 20,8 | 12,0 | 9,2 | 7,4 | 22,8 | 14,0 | 9,2 | 7,6 |
| Kvinnor | 21,7 | 12,9 | 9,2 | 9,9 | 18,5 | 11,0 | 7,8 | 9,7 | 20,7 | 13,3 | 7,6 | 9,8 |
| Män | 28,0 | 15,5 | 13,2 | 4,7 | 23,0 | 13,0 | 10,6 | 5,1 | 24,9 | 14,7 | 10,7 | 5,5 |
| Jobbgarantin för | ||||||||||||
| ungdomar | ||||||||||||
| Totalt | 31,5 | 25,7 | 6,3 | 9,9 | 31,0 | 25,8 | 5,7 | 11,8 | 32,9 | 27,5 | 5,8 | 13,4 |
| Kvinnor | 28,2 | 23,6 | 4,9 | 12,7 | 26,8 | 22,9 | 4,2 | 13,9 | 29,6 | 25,6 | 4,4 | 15,5 |
| Män | 33,7 | 27,0 | 7,2 | 8,1 | 33,7 | 27,6 | 6,6 | 10,5 | 35,0 | 28,8 | 6,8 | 12,0 |
Anm.: Avser åldersgruppen 16–65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar, inklusive nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar.
Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Utbyggnaden av det sammanhållna matchningsstödet fortsatte
Sammanhållet matchningsstöd är ett förstärkt stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder arbetssökande som bedöms stå för långt ifrån arbetsmarknaden för upphandlade matchningstjänster. Utbyggnaden av sammanhållet matchningsstöd fortsatte under 2025. Sedan starten i mars 2024 har ca 18 800 personer påbörjat stödet och ca 2 800 har gått till arbete samt 571 till studier. I december 2025 deltog ca 9 750 personer i sammanhållet matchningsstöd jämfört med ca 2 850 personer i december 2024. Parallellt med ett ökat deltagande har bemanningen stärkts successivt. I december
2025 arbetade drygt 240 heltidsresurser inom förmedlingsverksamheten med sammanhållet matchningsstöd. Arbetsförmedlingen bedömer i slutrapporten (A2026/00324) av det fleråriga särskilda uppdraget att minska långtidsarbetslösheten (A2022/00330) att bl.a. det utbyggda sammanhållna matchningsstödet har bidragit till att fler arbetssökande tagit del av arbetsnära insatser i form av arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar.
Färre deltagare i jobbgarantin för ungdomar
Under 2025 var det genomsnittliga antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar
ca 12 200 per månad. Det är en minskning med 2 300 jämfört med 2024 (se tabell 3.3). Minskningen förklaras till stor del av de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen som resulterade i att ett antal deltagare lämnade jobbgarantin för ungdomar i oktober 2025. Detta berodde på att andelen deltagare som skrivs ut på grund av att de uppfyllt ett inkomstvillkor är högre än andelen som tidigare skrevs ut till följd av att de uppfyllde ett arbetsvillkor. Övergångarna till arbete från jobbgarantin för ungdomar ökade något både för kvinnor och för män. Övergångarna till studier ökade mer påtagligt, och ökningen var marginellt högre för kvinnor än för män (se tabell 3.5).
Drygt 12 900 ungdomar fick sommarjobb i kommuner
Arbetsförmedlingen hade under 2025 i uppdrag att via kommunerna skapa sommarjobb och jobb för ungdomar. Totalt fick 12 900 ungdomar sysselsättning i sommarjobb i 132 kommuner, varav 52 procent var flickor och 48 procent var pojkar. Därtill deltog 1 200 personer i jobb för ungdomar i 80 kommuner. Här var könsfördelningen den omvända, 48 procent var flickor och 52 procent var pojkar.
Andelen i arbete efter avslutat etableringsprogram ökade
Andelen kvinnor i etableringsprogrammet fortsätter att öka, vilket förklaras av att personer från Ukraina med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, som till övervägande del är kvinnor, har kunnat delta i programmet sedan sommaren 2024. Andelen kvinnor i programmet utgjorde 71 procent under 2025, vilket kan jämföras med 56 procent år 2023 (se tabell 3.3). Personer från Ukraina utgjorde 63 procent av deltagarna i programmet i mars 2026.
Andelen i arbete efter avslutat etableringsprogram ökade betydligt under 2025 jämfört med föregående år (se tabell 3.6). Ökningen beror i hög grad på att personer från Ukraina, som i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än övriga deltagare, utgjorde en större andel av dem som lämnade etableringsprogrammet. Drygt hälften av deltagarna från Ukraina hade arbete 90 dagar efter att de avslutade programmet. Det var framför allt osubventionerat arbete som ökade och företrädesvis var det kvinnor som stod för ökningen. Däremot minskade andelen som gick till studier något jämfört med 2024. Minskningen var ungefär lika stor bland män som bland kvinnor.
Kvinnors deltagande i arbetsnära insatser inom programmet har ökat under perioden 2021–2025 från 36 procent i mars 2021 till 60 procent i mars 2025. Liksom gällande övergångar till arbete kan ökningen förklaras av att andelen kvinnor från Ukraina har
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
ökat. De har ofta en gymnasieutbildning och omfattas därför inte av utbildningsplikten. Trots detta är kvinnor fortsatt underrepresenterade i arbetsnära insatser i förhållande till deras andel i etableringsprogrammet.
Tabell 3.6 Andel i arbete eller studier 90 dagar efter avslutat etableringsprogram
Procent
| 2023 | varav | varav | 2023 | 2024 | varav | varav | 2024 | 2025 | varav | varav | 2025 | |
| Arbete | utan stöd | med stöd | Studier | Arbete | utan stöd | med stöd | Studier | Arbete | utan stöd | med stöd | Studier | |
| Totalt | 29,8 | 11,2 | 18,6 | 11,6 | 25,8 | 10,0 | 15,9 | 13,7 | 32,6 | 16,2 | 16,4 | 11,8 |
| Kvinnor | 16,8 | 6,5 | 10,3 | 12,7 | 15,4 | 5,3 | 10,0 | 14,7 | 24,7 | 12,2 | 12,5 | 12,9 |
| Män | 46,5 | 17,4 | 29,1 | 10,1 | 38,5 | 15,6 | 23,0 | 12,5 | 44,5 | 22,3 | 22,2 | 10,2 |
Anm.: Avser åldersgruppen 20–65 år. Arbete med stöd inkluderar alla former av subventionerade anställningar, inklusive nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar (t.o.m. 2024).
Källa: Arbetsförmedlingen.
Färre deltagare i introduktionsjobb och nystartsjobb
Nystartsjobb och etableringsjobb är rättighetsstyrda insatser och utgör inte arbetsmarknadspolitiska program. Dessa insatser är subventionerade anställningar och finansieras under anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb. Därutöver finns den subventionerade anställningsformen introduktionsjobb som finansieras under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Under 2025 minskade antalet deltagare i både introduktionsjobb och nystartsjobb. Etableringsjobben ökade men var fortsatt på låg nivå (se tabell 3.3). Nystartsjobb var, näst efter lönebidragen, fortsatt den klart största av de subventionerade anställningarna. Avseende könsfördelningen var kvinnor överrepresenterade i introduktionsjobb och etableringsjobb, medan män fortsatt var tydligt överrepresenterade i nystartsjobb.
Resultaten 90 dagar efter avslutad insats skiljde sig också mellan stöden. Av dem som avslutade introduktionsjobb var 39 procent i arbete efter 90 dagar, jämfört med 29 procent efter avslutat nystartsjobb. Samtidigt ledde nystartsjobb oftare vidare till arbete utan stöd. Andelen i arbete utan stöd var 24 procent efter nystartsjobb, jämfört med 9 procent efter introduktionsjobb. Män var i högre utsträckning i arbete än kvinnor efter avslutad subventionerad anställning i båda dessa stöd.
Antalet deltagare i etableringsjobb ökade något under 2025, men är fortsatt på mycket låga nivåer. I samband med budgetpropositionen för 2026 tillfördes medel för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben t.o.m. 2034. Regeringen har haft kontakt med arbetsmarknadens parter, som därefter har tagit fram en plan för att öka användningen av stödet. Arbetet är inriktat på att öka kännedomen om etableringsjobb och att förbättra förutsättningarna för att stödet ska användas i större omfattning.
Fler deltagare i arbetsmarknadsutbildning
Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning i genomsnitt per månad ökade 2025 jämfört med 2024 (se tabell 3.3). Arbetsförmedlingen redovisade i april 2025 en åtgärdsplan för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning (A2025/00495). Åtgärderna innefattade bl.a. att omprioritera resurser så att fler arbetsförmedlare arbetar med arbetsmarknadsutbildning samt att effektivisera identifiering av arbetssökandes behov av yrkesinriktad utbildning och anvisning till utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer att åtgärderna kommer att få full effekt 2026 och framåt.
Den könsmässiga obalansen bland deltagare i arbetsmarknadsutbildning är fortsatt stor. Under 2025 uppgick andelen kvinnor till 29 procent och andelen män till 71 procent (se tabell 3.3). En bidragande förklaring till obalansen är att utbudet av
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
arbetsmarknadsutbildningar till stor del återfinns inom mansdominerade branscher. Arbetssökande kan dock även ta del av kortare yrkesutbildningar inom komvux som en arbetsmarknadspolitisk insats. Det finns därmed tillgång till utbildning med aktivitetsstöd även inom mer kvinnodominerade områden som t.ex. vård- och omsorgsutbildning. På yrkesutbildningar i komvux är andelen kvinnor generellt högre än andelen män.
Andelen i arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning ökade något under 2025 jämfört med 2024, från 29 till 31 procent (se tabell 3.4). Ökningen gällde dock enbart män, vars andel steg från 30 till 34 procent, medan andelen för kvinnor var oförändrad (25 procent). Arbetsmarknadsutbildning har generellt sett positiva effekter på övergångar till arbete och på deltagarnas inkomster. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildningar är särskilt effektiva om de riktas till grupper som står långt från arbetsmarknaden, t.ex. arbetssökande som saknar gymnasieutbildning, långtidsarbetslösa och utrikes födda.
Färre deltagare i matchningstjänster
Det genomsnittliga antalet deltagare i matchningstjänster var färre under 2025 än året före (se tabell 3.7). Minskningen beror bl.a. på den omprioritering av resurser som gjordes i budgetpropositionen för 2025. Då omfördelades medel från matchningstjänster till personer som bedöms ha för låga jobbchanser för att kunna ges ett ändamålsenligt stöd inom ramen för dessa.
Resultaten i form av övergång till arbete 90 dagar efter avslutad insats minskade något mellan 2024 och 2025. Övergångarna till studier var dock oförändrade (se tabell 3.7).
Andelen deltagare som uppnår ett resultat enligt ersättningsmodellen inom 6 månader möjliggör en mer rättvisande jämförelse av resultatutvecklingen över tid. Måttet visar på en viss ökning av övergångarna till arbete mellan 2024 och 2025 (se tabell 3.7).
Under året vidtog Arbetsförmedlingen flera åtgärder, bl.a. skärpta kvalitetskrav, hävning av avtal med lågpresterande aktörer och publicering av betyg, vilken kan ha haft betydelse för de förbättrade resultaten.
Tabell 3.7 Deltagande och resultat för tjänsten Rusta och matcha
Genomsnittligt antal pågående beslut per månad samt resultat i form av andel i arbete (utan och med stöd) eller reguljära studier efter avslutad tjänst
| 2023 | Andel | Andel | 2024 | Andel | Andel | 2025 | Andel | Andel | |
| Totalt | kvinnor | män | Totalt | kvinnor | män | Totalt | kvinnor | män | |
| Antal deltagare | |||||||||
| (avrundat till 100-tal) | 56 500 | 47 | 53 | 52 100 | 45 | 55 | 40 600 | 44 | 56 |
| Resultat | |||||||||
| Andel till arbete efter | |||||||||
| 90 dagar (procent) | 28 | 25 | 30 | 31 | 28 | 33 | 30 | 27 | 33 |
| Andel till studier efter | |||||||||
| 90 dagar (procent) | 3 | 4 | 2 | 5 | 6 | 4 | 5 | 6 | 4 |
| I arbete inom 6 | |||||||||
| månader (procent) | 31 | 29 | 33 | 26 | 24 | 27 | 28 | 26 | 30 |
| I studier inom 6 | |||||||||
| månader (procent) | 6 | 7 | 5 | 7 | 8 | 6 | 7 | 9 | 6 |
Anm.: Måttet resultat inom 6 månader avser andelen deltagare som efter påbörjat deltagande i tjänsten uppnått ett sådant resultat som ligger till grund för resultatersättning i tjänsten inom 6 månader. Måttet används enbart för tjänsten Rusta och matcha och möjliggör mer rättvisande jämförelser över tid, eftersom resultatmåttet 90 dagar efter avslutad insats påverkas av förändringar i antalet deltagare (perioder med volymökningar tenderar att överskatta resultatutvecklingen och vice versa). De båda måtten är dock inte jämförbara i nivå. Resultaten för 2023 avser Rusta och matcha medan resultatet för 2024 avser Rusta och matcha 2.
Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning.
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Fler deltagare i Steg till arbete men färre i arbetslivsinriktad rehabilitering i stort
Arbetsförmedlingen har avvecklat den anskaffade tjänsten Introduktion till arbete och successivt från 2023 ersatt den med den anskaffade tjänsten Steg till arbete. Antalet deltagare i Steg till arbete ökade något under 2025 jämfört med föregående år. Andelen kvinnor var fortsatt högre än andelen män. Sammantaget låg deltagandet i denna typ av tjänst för arbetslivsinriktad rehabilitering på en lägre nivå jämfört med tidigare år, en minskning som i huvudsak förklaras av avvecklingen av tjänsten Introduktion till arbete samt förändringar i upphandlad leverans av tjänsten Steg till arbete. Enligt Arbetsförmedlingen påverkas utvecklingen av deltagarvolymerna i denna typ av tjänst av flera samverkande faktorer, där såväl förändringar i tjänsteutbud och upphandlad leverans som övergripande prioriteringar och arbetssätt har betydelse (A2026/00475).
Tabell 3.8 Deltagande och resultat för tjänsterna Introduktion till arbete, Steg till arbete och Specialistinsatser
Genomsnittligt antal pågående beslut per månad samt andel i arbete (utan och med stöd) eller reguljära studier 90 dagar efter avslutad tjänst
| 2023 | 2024 | 2025 | |||||||
| Deltagare i tjänsterna | Totalt | Andel | Andel | Totalt | Andel | Andel | Totalt | Andel | Andel |
| (avrundat till 100-tal) | antal | kvinnor | män | antal | kvinnor | män | antal | kvinnor | män |
| Introduktion till arbete | 6 000 | 58 | 42 | 1 300 | 58 | 42 | - | - | - |
| Steg till arbete | 500 | 56 | 44 | 4 900 | 56 | 44 | 5 000 | 57 | 43 |
| Specialistinsats | 3 700 | 52 | 48 | 3 100 | 53 | 47 | 2 800 | 54 | 46 |
| Övergångar till arbete (procent) | |||||||||
| Introduktion till arbete | 10 | 9 | 12 | 7 | 6 | 9 | 5 | 4 | 5 |
| Steg till arbete | - | - | - | 7 | 7 | 7 | 10 | 9 | 11 |
| Övergångar till reguljära studier (procent) | |||||||||
| Introduktion till arbete | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | - | - | - |
| Steg till arbete | - | - | - | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
Anm.: Introduktion till arbete upphörde 2024.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Andelen övergångar till arbete respektive studier efter deltagande i Introduktion till arbete minskade fortsatt under 2025 jämfört med föregående år, bland både kvinnor och män. Andelen övergångar till arbete efter deltagande i Steg till arbete ökade däremot bland både kvinnor och män, medan andelen övergångar till studier efter deltagande i Steg till arbete var oförändrad jämfört med 2024.
Deltagandet i arbetslivsinriktad rehabilitering i form av Arbetsförmedlingens specialistinsatser fortsatte att minska under 2025 jämfört med föregående år. Något fler kvinnor än män deltog i en specialistinsats jämfört med året innan. Enligt Arbetsförmedlingen beror det minskade deltagandet på att professionen socialkonsulent övergått till rollen arbetsförmedlare och därmed inte registreras som specialistinsats längre. En ytterligare orsak är att Arbetsförmedlingen har genomfört insatser inom ramen för myndighetens utveckling av ett enhetligt digitaliserat arbetssätt inom arbetslivsinriktad rehabilitering, något som dock inte registrerats som specialistinsatser.
Samverkan om rehabilitering för återgång i arbete bedrivs i form av det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt de finansiella samordningsförbunden. Denna samverkan bedrivs enligt ett gemensamt uppdrag och enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Myndigheternas kostnader finansieras med medel från anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (se även utg.omr. 10 avsnitt 2.6.2).
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
3.3.4Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har tillgång till Arbetsförmedlingens hela utbud av insatser. Det finns också särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, vilka finansieras under anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Färre personer hade lönebidrag
Tabell 3.9 Subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Antal (avrundat till 100-tal) pågående beslut i genomsnitt per månad samt procent per kön
| 2023 | 2024 | 2025 | |||||||
| Antal | Andel | Andel | Antal | Andel | Andel | Antal | Andel | Andel | |
| totalt | kvinnor | män | totalt | kvinnor | män | totalt | kvinnor | män | |
| Lönebidrag för anställning | 25 600 | 41 | 59 | 25 800 | 41 | 59 | 25 500 | 41 | 59 |
| Lönebidrag för trygghet i anställning | 28 400 | 41 | 59 | 27 300 | 41 | 59 | 26 300 | 41 | 59 |
| Lönebidrag för utveckling i anställning, | |||||||||
| inkl. hos Samhall | 9 300 | 40 | 60 | 8 900 | 39 | 61 | 8 800 | 39 | 61 |
| Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare | 1 400 | 31 | 69 | 1 400 | 30 | 70 | 1 400 | 30 | 70 |
| Totalt | 64 600 | 40 | 60 | 63 300 | 40 | 60 | 62 100 | 40 | 60 |
Anm.: Avrundningar till 100-tal innebär att summan av kvinnor och män inte alltid överensstämmer med totalen.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Under 2025 var 171 600 unika individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inskrivna på Arbetsförmedlingen, varav 40 procent kvinnor och 60 procent män. Den genomsnittliga tiden från inskrivning till identifiering av funktionsnedsättning uppgick till 297 dagar under 2025 för dem med inskrivningstider kortare än fem år, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2024. Detta innebär att väntetiden för identifiering fortsatt är lång och att målsättningen att väsentligt korta tiden ännu inte har uppnåtts. Vidare visade Riksrevisionens granskning av Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (RiR 2025:20) att var tionde inskriven väntade mer än tre år på identifiering och att omkring hälften av de identifierade saknade varaktiga insatser eller aktiviteter.
Under 2025 ökade andelen inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som övergick till arbete eller studier både bland kvinnor och män (se tabell 3.1).
Under 2025 fortsatte antalet lönebidrag att minska (se tabell 3.9). Likt tidigare år var andelen män i dessa anställningar högre än andelen kvinnor och i proportion till deras andelar av de inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Fler personer fick stöd av särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd
Tabell 3.10 Övriga insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Antal (avrundat till 100-tal) kvarstående i genomsnitt per månad samt andelar fördelat på kön
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Bidrag till personligt biträde | Totalt | 4 400 | 4 000 | 3 600 | |
| andel kvinnor | 42 | 42 | 42 | ||
| andel män | 58 | 58 | 58 | ||
| Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen | Totalt | 4 300 | 4 300 | 4 300 | |
| andel kvinnor | 56 | 56 | 56 | ||
| andel män | 44 | 44 | 44 | ||
| Bidrag till uppstartskostnader vid start av | Totalt | 100 | 100 | 200 | |
| näringsverksamhet | |||||
| andel kvinnor | 57 | 56 | 54 | ||
| andel män | 43 | 44 | 46 | ||
| Särskild stödperson för introduktions- och | Totalt | 13 600 | 15 200 | 16 400 | |
| uppföljningsstöd (SIUS) | |||||
| andel kvinnor | 43 | 44 | 44 | ||
| andel män | 57 | 56 | 56 | ||
| Källa: Arbetsförmedlingen, särskild beställning. |
Antalet beslut om särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS) ökade under 2025 (se tabell 3.10). Detta var en direkt följd av myndighetens prioritering att utöka antalet arbetsförmedlare med SIUS-inriktning. Utfallet visar att deltagande i SIUS i högre grad leder till anställning med lönebidrag för män än för kvinnor.
Antalet personer som under 2025 tog del av stöd i form av personligt biträde på arbetsplatsen minskade något jämfört med föregående år. Antalet mottagare av bidrag till arbetshjälpmedel samt bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet var i huvudsak oförändrat. Kvinnor tog i större utsträckning än män del av bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till uppstartskostnader, medan män i större utsträckning än kvinnor tog del av stöd i form av personligt biträde och SIUS.
Andelen anställda i Samhall från de prioriterade grupperna har ökat
I genomsnitt hade drygt 20 600 personer skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag under 2025. Det var en minskning med ungefär 120 personer jämfört med föregående år. Av samtliga anställda var ca 43 procent kvinnor och ca 57 procent män. Samhall nådde inte det antal lönetimmar som bolaget årligen ska uppnå enligt uppdraget. Andelen personer som påbörjade skyddat arbete som tillhörde s.k. prioriterade grupper var fortsatt över målet och har ökat (se tabell 3.11).
Antalet anställda i lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall var oförändrat under 2025 jämfört med föregående år och uppgick till i genomsnitt 1 800 personer. I likhet med de senaste åren var antalet lönetimmar i lönebidrag för utveckling i anställning lägre än det antal som ska uppnås enligt uppdraget. Antalet lönetimmar var också lägre än året innan. Bland de anställda uppgick andelen kvinnor till 31 procent och andelen män till 69 procent, oförändrat från året innan.
Under året övergick drygt 1 300 anställda till en anställning utanför Samhall. Det var en ökning jämfört med föregående år, om än alltjämt under målet om 1 500 övergångar per år. Kvinnor stod för 31 procent av övergångarna, oförändrat jämfört med 2024. Antalet personer som efter en övergång återanställdes i skyddat arbete hos Samhall ökade från året innan.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.11 Samhall Aktiebolag
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Skyddat arbete | |||
| Antal lönetimmar, utfall (miljoner) | 32,98 | 32,87 | 32,82 |
| Minsta antal lönetimmar, uppdrag (miljoner) | 32,84 | 32,84 | 32,84 |
| Antal anställda i genomsnitt (100-tal) | 20 900 | 20 700 | 20 600 |
| Andel anställda under året från prioriterade grupper (procent) | 57 | 56 | 62 |
| Lönebidrag för utveckling i anställning | |||
| Antal lönetimmar, utfall (miljoner) | 2,83 | 2,91 | 2,87 |
| Minsta antal lönetimmar, uppdrag (miljoner) | 2,99 | 2,99 | 2,99 |
| Antal anställda i genomsnitt (100-tal) | 1 800 | 1 800 | 1 800 |
| Andel under 30 år (procent) | 68 | 67 | 63 |
| Övergångar | |||
| Antal övergångar till andra arbetsgivare (100-tal) | 1 200 | 1 300 | 1 300 |
| Antal återgångar till Samhall | 449 | 449 | 553 |
| Källa: Samhall Aktiebolag. |
3.3.5Europeiska socialfonden+
Insatserna inom Europeiska socialfonden+ för programperioden 2021–2027 finansieras till stor del under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027.
Det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 har från starten vid årsskiftet 2022/23 t.o.m. april 2026 omfattat totalt 292 800 deltagare, varav 53 procent kvinnor och 47 procent män. I antalet ingår 43 000 deltagare i insatser för skolelever, varav 48 procent flickor och 52 procent pojkar.
I den del av programmet som avser kompetensutveckling för sysselsatta har 43 200 deltagare avslutat insatsen. Totalt 50 procent (48 procent av kvinnorna och 54 procent av männen) har 6 månader efter insatsen uppgett att deras arbetsmarknadssituation har förbättrats. Detta är högre än målet som med visst undantag uppgår till 46 procent.
I den del av programmet som avser insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden har 16 700 personer avslutat insatsen. Av dessa var 34 procent (34 procent av kvinnorna och 35 procent av männen) i arbete efter 6 månader, vilket är högre än målet på 23 procent. Totalt 12 procent (kvinnor och män i samma utsträckning) var i utbildning, vilket är lägre än målet som med visst undantag uppgår till 20 procent.
För den del av programmet som avser insatser för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen och som genomförs av fristående aktörer redovisas 82 000 deltagare som har avslutat insatsen 31 oktober 2025 eller tidigare. Av dessa var 44 procent (kvinnorna och männen i ungefär samma grad) i arbete 6 månader efter insatsen, vilket är högre än målet på 30 procent. Andelen i utbildning uppgick till 4 procent, att jämföra med målet på 6 procent.
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
3.3.6Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning
Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning finansieras under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Fler fick arbetslöshetsersättning samtidigt som antalet deltagare med aktivitetsstöd minskade
Antalet personer med arbetslöshetsersättning ökade mellan 2024 och 2025 till följd av ett sämre arbetsmarknadsläge under 2025 (se tabell 3.12). Av heltidsarbetslösa (mätt som helårsekvivalenter) utgör män en majoritet. Antalet helårsekvivalenter ökade bland både kvinnor och män jämfört med 2024. Bland deltidsarbetslösa utgör i stället kvinnor en majoritet. Även här har antalet ökat, bland både kvinnor och män, jämfört med 2024.
Ersättningen per dag för arbetslöshetsersättningen ökade under 2025 bland både kvinnor och män som följd av ökade löner. Under perioden januari 2025 t.o.m. januari 2026 ökade antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna med nära 26 000 personer till 4 001 000 personer, vilket motsvarar drygt 69 procent av arbetskraften (15–74 år).
Antalet personer med aktivitetsstöd minskade totalt sett mellan 2024 och 2025, vilket huvudsakligen beror på att antalet långtidsarbetslösa med ersättning minskade. Antalet ersättningstagare minskade bland både kvinnor och män. Minskningen förklaras till stor del av de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen som resulterade i att ett antal deltagare lämnade jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar i oktober. Antalet personer som fick etableringsersättning var totalt sett oförändrat, men antalet kvinnor ökade samtidigt som antalet män minskade. Att antalet kvinnor ökade beror framför allt på ett ökat flyktingmottagande från Ukraina.
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.12 Antal personer med arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning samt medeldagpenning
Antal (avrundat till 1000-tal)
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Antal personer med | Totalt | 63 000 | 86 000 | 96 000 | |
| arbetslöshetsersättning, | |||||
| Kvinnor | 27 000 | 37 000 | 42 000 | ||
| heltidsarbetslösa, | |||||
| helårsekvivalenter | Män | 36 000 | 49 000 | 54 000 | |
| Antal personer med | Totalt | 6 000 | 8 000 | 10 000 | |
| arbetslöshetsersättning, | |||||
| Kvinnor | 4 000 | 5 000 | 6 000 | ||
| deltidsarbetslösa, | |||||
| helårsekvivalenter | Män | 2 000 | 3 000 | 4 000 | |
| Ersättning per dag1 | Totalt | 856 | 878 | 889 | |
| Kvinnor | 827 | 849 | 864 | ||
| Män | 878 | 901 | 909 | ||
| Antal personer som har fått | Totalt | 213 000 | 211 000 | 206 000 | |
| aktivitetsstöd, unika individer | Kvinnor | 105 000 | 101 000 | 99 000 | |
| Män | 108 000 | 110 000 | 108 000 | ||
| Antal personer som har fått | Totalt | 22 000 | 23 000 | 23 000 | |
| utvecklingsersättning, unika | Kvinnor | 9 000 | 10 000 | 9 000 | |
| individer | |||||
| Män | 13 000 | 14 000 | 13 000 | ||
| Antal personer som har fått | Totalt | 16 000 | 17 000 | 17 000 | |
| etableringsersättning, unika | Kvinnor | 9 000 | 11 000 | 12 000 | |
| individer | |||||
| Män | 7 000 | 6 000 | 5 000 | ||
| Antal personer som har fått | Totalt | 6 000 | 6 000 | 6 000 | |
| etableringstillägg, unika individer | Kvinnor | 4 000 | 5 000 | 5 000 | |
| Män | 2 000 | 2 000 | 1 000 | ||
| Antal personer som har fått | Totalt | 3 000 | 2 000 | 3 000 | |
| bostadsersättning, unika individer | Kvinnor | 1 000 | 1 000 | 1 000 | |
| Män | 2 000 | 1 000 | 1 000 | ||
1Eftersom det inte finns någon medeldagpenning i den nya arbetslöshetsförsäkringen som infördes den 1 oktober 2025 redovisas ersättning per dag i stället för medeldagpenning.
Anm.: Avrundningar till 1000-tal innebär att summan av kvinnor och män inte alltid överensstämmer med totalen.
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Försäkringskassan.
Arbetslöshetskassorna tog emot fler underrättelser från Arbetsförmedlingen och fattade fler sanktionsbeslut
Som framgår av tabell 3.13 ökade både antalet mottagna underrättelser och antalet sanktionsbeslut hos arbetslöshetskassorna under 2025 jämfört med föregående år. Vid en underrättelse från Arbetsförmedlingen till en arbetslöshetskassa kan det antingen prövas om underrättelsen ska leda till en sanktion eller till att ärendet skrivs av utan att det prövas i sak. Sanktionsgraden, dvs. hur stor andel av de prövade underrättelserna som resulterat i beslut om sanktion, var oförändrad jämfört med 2024. Precis som tidigare år var det fler män än kvinnor som fick beslut om sanktion efter underrättelse. En förklaring till det kan vara att kvinnor oftare följer regler, även utan ökad sanktionsrisk och mer kontroll.
Enligt Arbetsförmedlingen var den vanligaste orsaken till att myndigheten skickar underrättelser till arbetslöshetskassorna att den arbetssökande inte hade lämnat in sin aktivitetsrapport i tid, följt av att den arbetssökande inte kontaktat eller besökt Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse.
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.13 Underrättelser hos arbetslöshetskassorna för dem som uppbär arbetslöshetsersättning
Antal underrättelser och personer (avrundat till 100-tal). Sanktionsgraden anges i procent
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Totalt | 301 400 | 312 400 | 337 000 | ||
| Antal underrättelser | |||||
| varav kvinnor | 131 800 | 136 000 | 148 200 | ||
| mottagna av | |||||
| arbetslöshetskassorna | varav män | 169 600 | 176 400 | 188 900 | |
| Totalt | 114 900 | 133 700 | 145 700 | ||
| Antal underrättelser som | |||||
| varav kvinnor | 48 300 | 55 300 | 62 900 | ||
| arbetslöshetskassorna | |||||
| prövade | varav män | 66 600 | 78 400 | 82 900 | |
| Totalt | 95 700 | 111 900 | 122 400 | ||
| Antal underrättelser där | |||||
| varav kvinnor | 38 900 | 44 800 | 51 100 | ||
| arbetslöshetskassan fattat | |||||
| beslut om sanktion | varav män | 56 800 | 67 200 | 71 300 | |
| Totalt | 83 | 84 | 84 | ||
| Sanktionsgrad för | |||||
| Kvinnor | 81 | 81 | 81 | ||
| arbetslöshetsförsäkringen | |||||
| (procent) | Män | 85 | 86 | 86 | |
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är det Arbetsförmedlingen som både skickar interna underrättelser och beslutar om sanktion. Arbetsförmedlingen kan antingen pröva om en underrättelse ska leda till en sanktion eller till att ärendet skrivs av utan att det prövas i sak. Av tabell 3.14 framgår att antalet mottagna underrättelser för arbetssökande inom arbetsmarknadspolitiska program och antalet beslut om sanktion fortsatte att minska likt föregående år. En förklaring till det kan vara att fler arbetssökande lämnat in sin aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen i tid, men även att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade ytterligare under 2025.
Under 2025 fortsatte sanktionsgraden att minska. Det var fortsatt en övervägande del män som var föremål för underrättelser och för beslut om sanktion vilket kan förklaras på samma sätt som vid underrättelser från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna.
Tabell 3.14 Underrättelser hos Arbetsförmedlingen för dem som uppbär aktivitetsstöd, etableringsersättning eller utvecklingsersättning
Antal underrättelser och personer (avrundat till 100-tal). Sanktionsgraden anges i procent
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Totalt | 408 300 | 365 900 | 302 300 | ||
| Antal interna underrättelser hos | varav kvinnor | 165 700 | 144 900 | 122 300 | |
| Arbetsförmedlingen | varav män | 242 600 | 221 000 | 180 100 | |
| Totalt | 229 300 | 205 100 | 185 600 | ||
| Antal underrättelser som | varav kvinnor | 98 700 | 85 300 | 78 400 | |
| Arbetsförmedlingen prövade | varav män | 130 700 | 119 900 | 107 300 | |
| Totalt | 219 100 | 194 500 | 175 300 | ||
| Antal underrättelser där | |||||
| varav kvinnor | 93 700 | 80 200 | 73 300 | ||
| Arbetsförmedlingen fattat beslut | |||||
| om sanktion | varav män | 125 400 | 114 400 | 101 900 | |
| Totalt | 96 | 95 | 94 | ||
| Sanktionsgrad för aktivitetsstöd, | |||||
| Kvinnor | 95 | 94 | 94 | ||
| etableringsersättning och | |||||
| utvecklingsersättning (procent) | Män | 96 | 95 | 95 | |
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Sökaktiviteten ökade bland arbetssökande med ersättning
Sökaktiviteten hos arbetssökande som kan vara berättigade till arbetslöshetsersättning ökade något under 2025 jämfört med föregående år (se tabell 3.15). Kvinnornas sökaktivitet var oförändrad jämfört med föregående år medan männen rapporterade något fler aktiviteter. Även sökaktiviteten hos personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska program med ersättning i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning eller utvecklingsersättning ökade något under 2025. I likhet med sökaktiviteten hos de med arbetslöshetsersättning var sökaktiviteten hos kvinnor oförändrad medan sökaktiviteten hos män ökade något jämfört med föregående år. Sökaktiviteten bland både män och kvinnor var oförändrad jämfört med 2024.
Tabell 3.15 Sökaktivitet
Genomsnittligt antal aktiviteter enligt uppgifter i aktivitetsrapporter samt andel som ägnat tid åt arbetssökande
| 2023 | 2024 | 2025 | |||
| Arbetslöshetsersättning1 | Totalt | 8,9 | 8,5 | 8,6 | |
| (antal aktiviteter per person och månad) | Kvinnor | 8,9 | 8,5 | 8,5 | |
| Män | 8,9 | 8,6 | 8,7 | ||
| Aktivitetsstöd2 | Totalt | 8,1 | 8,0 | 8,1 | |
| (antal aktiviteter per person och månad) | Kvinnor | 8,0 | 7,9 | 7,9 | |
| Män | 8,2 | 8,2 | 8,3 | ||
| Ägnat tid åt arbetssökande, öppet | Totalt | 92 | 95 | 95 | |
| arbetslösa och programdeltagare3 | |||||
| Kvinnor | 91 | 94 | 94 | ||
| (procent) | |||||
| Män | 93 | 96 | 96 | ||
1Avser personer som tillhör sökandekategorier som innebär att de kan ha rätt till arbetslöshetsersättning.
2Avser deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
3Baserat på uppgifter från Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Avser personer som ägnat minst en timme åt att söka arbete under den senaste veckan.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Forskning visar att en hög sökaktivitet och kontroll av arbetssökande bidrar till att korta tiden i arbetslöshet. Det genomsnittliga antalet sökta arbeten som redovisas i aktivitetsrapporten för personer med arbetslöshetsersättning ökade under 2025 jämfört med 2024. Det genomsnittliga antalet sökta arbeten ökade även för personer med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning samt för de arbetslösa som är eller riskerar långa tider utan arbete. Arbetsförmedlingen hade som mål 2025 att upprätthålla hög sökaktivitet och förbättra kontrollen av att arbetssökande söker lämpliga arbeten och har även generellt förtydligat förväntningarna och kraven på arbetssökande gällande geografiskt och yrkesmässigt sökområde. Detta mål följdes särskilt för långtidsarbetslösa och arbetssökande som riskerar långtidsarbetslöshet. Ökningen omfattade både kvinnor och män. För att öka sökaktiviteten och bidra till en ökad rörlighet bland arbetssökande har Arbetsförmedlingen arbetat mer med matchning genom platsanvisningar och platsförslag. Såväl antalet platsanvisningar (2025: 27 200, 2024: 17 200, 2023: 8 500) som platsförslag (2025: 1 058 400, 2024: 378 400, 2023: 179
800)ökade under 2025. Andelen platsanvisningar och platsförslag som lämnats till kvinnor var något lägre än till män.
3.3.7Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Sedan den 1 oktober 2022 finns ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd som tillhandahålls av Kammarkollegiet genom den offentliga omställningsorganisationen. Verksamheten omfattar dels stöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal genom den offentliga omställningsorganisationen, dels statlig ersättning till arbetsgivare som finansierar stöd genom en registrerad omställningsorganisation. Stöden finansieras inom anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Omställningsstöd lämnas till personer vars anställning upphör på grund av arbetsbrist och syftar till att underlätta återinträde på arbetsmarknaden, medan kompetensstöd riktas till anställda och syftar till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden.
Kammarkollegiet har på regeringens uppdrag följt upp och analyserat stödet (A2026/00229), såväl avseende den offentliga omställningsorganisationen som de nio registrerade omställningsorganisationerna. Av redovisningen framgår att omkring
111 000 personer tagit del av omställningsstöd och cirka 21 000 personer av kompetensstöd från oktober 2022 till och med september 2025. En majoritet av dem som tagit del av omställningsstöd är män (ca 60 procent), medan kvinnor är i majoritet bland dem som tagit del av kompetensstöd (ca 60 procent). Arbetsbrist var den vanligaste omställningsorsaken (ca 90 procent), och omkring hälften av dem som sades upp under perioden 2022–2024 blev aldrig arbetslösa. Tolv månader efter påbörjat omställningsstöd var 50–57 procent åter i anställning, 2–3 procent hade startat eget företag och 5–7 procent övergått till studier, medan 19–25 procent kvarstod i pågående stöd hos en registrerad omställningsorganisation. För dem som tagit del av kompetensstöd var fortsatt anställning det vanligaste utfallet (67–79 procent), följt av studier (10–18 procent).
3.4Budgetförslag
3.4.11:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Tabell 3.16 Anslagsutveckling 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 7 501 107 | Anslagssparande | 206 166 |
| 2026 | Anslag | 7 846 6831 | Utgiftsprognos | 7 881 669 |
| 2027 | Förslag | 7 970 979 | ||
| 2028 | Beräknat | 8 065 5352 | ||
| 2029 | Beräknat | 8 182 8133 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 7 962 052 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 7 963 026 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.17 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 7 821 683 | 7 821 683 | 7 821 683 |
| Pris- och löneomräkning2 | 129 742 | 233 086 | 349 209 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 19 554 | 10 766 | 11 921 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 7 970 979 | 8 065 535 | 8 182 813 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget minskas med 9 000 000 kronor fr.o.m. 2027 för Arbetsförmedlingens itutveckling med anledning av riksdagens beslut om ändringar i lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2026 (prop. 2024/25:145, bet. 2024/25:AU11, rskr. 2024/25:237).
Riksdagen har fattat beslut om lagändringar om att införa ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd som trätt i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:207, bet. 2025/26:SoU29, rskr. 2025/26:291). Detta medför ett ökat behov av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna samt behov av utveckling av systemstöd, dokumentation och nya rutiner. Anslaget ökas därför med 28 000 000 kronor 2027 och beräknas öka med 22 000 000 kronor fr.o.m. 2028.
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Arbetsförmedlingen har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet att inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därmed med
2 000 000 kronor 2027 och beräknas öka med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2028.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på
80 000 000 kronor fr.o.m. 2027 för förstärkt stöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden inte lämnas. Det samma gäller det tidigare beräknade tillskottet på 100 000 000 kronor 2027 och 200 000 000 kronor fr.o.m. 2028 för en effektivare matchning och kontroll.
Regeringen föreslår att 7 970 979 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
8 065 535 000 kronor respektive 8 182 813 000 kronor.
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.18 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
| Uppdragsverksamhet | Resultat | |||
| Intäkter | Kostnader | (intäkt – kostnad) | Ackumulerat resultat | |
| Utfall 2025 | 563 | 580 | -17 | -539 |
| Prognos 2026 | 13 | 15 | -2 | -541 |
| Budget 2027 | 17 | 14 | 3 | -538 |
Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete grundar sig i FN:s globala mål för hållbar utveckling Agenda 2030, EU:s biståndspolitik och Sveriges politik för global utveckling (PGU). Myndigheten bidrar till utvecklingen av arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknader i andra länder genom kapacitetsstärkande aktiviteter. Det internationella utvecklingssamarbetet bedrivs i projektform genom tjänsteexport och finansieras av bidrag och avgifter främst från Sida och EU.
3.4.21:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 45 500 430 | Anslagssparande | -638 074 |
| 2026 | Anslag | 45 973 1121 | Utgiftsprognos | 43 978 674 |
| 2027 | Förslag | 44 658 4092 | ||
| 2028 | Beräknat | 44 052 877 | ||
| 2029 | Beräknat | 43 799 772 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
23 880 414 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2027 sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2024 som uppgick till -34 003 tkr. Under anslaget beräknas fr.o.m. 2026 även medel för etableringsersättning som beräknats under det tidigare uppförda anslaget 1:13 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare där anslagssparandet för 2025 uppgick till 571 177 tkr.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Anslaget får också användas för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Anslaget får även användas för utgifter avseende aktivitetsstöd för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.
34
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.20 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 45 973 112 | 45 973 112 | 45 973 112 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 500 | 74 500 | 92 500 |
| Makroekonomisk utveckling | -978 203 | -1 534 735 | -2 292 867 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag2 | -337 000 | -460 000 | 27 027 |
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 44 658 409 | 44 052 877 | 43 799 772 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Avser överföring från det tidigare under 2025 uppförda anslaget 1:13 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare. Överföringen uppgick till 829 mnkr 2026. De angivna beloppen avser skillnaden mellan detta belopp och vad som beräknades överföras för respektive år.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget ökas med 219 000 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av tidigare beslut om höjning av åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331).
Vidare minskas anslaget med 272 000 000 kronor fr.o.m. 2027 som en följd av införandet av den reformerade arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2023/24, bet. 2023/24:AU2, rskr. 2023/24:95).
Tabell 3.21 Utgifter för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, statlig ålderspensionsavgift (Ståp) och etableringsersättning
Miljoner kronor
| Arbetslöshets- | Aktivitetsstöd och | |||||
| ersättning | utvecklingsersättning | Ståp | Etableringsersättning | Totalt | ||
| Utfall | 2025 | 24 203 | 18 237 | 3 061 | 45 500 | |
| Beräknat | 2026 | 22 669 | 17 186 | 3 303 | 821 | 43 979 |
| 2027 | 21 923 | 18 266 | 3 880 | 589 | 44 658 | |
| 2028 | 21 375 | 18 262 | 3 860 | 555 | 44 053 | |
| 2029 | 21 137 | 18 258 | 3 837 | 569 | 43 800 | |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Etableringsersättning har tidigare beräknats och redovisats under anslaget 1:13 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare t.o.m. 2025. Utfallet för utbetalningar av etableringsersättning var 787 mnkr 2024 och 910 mnkr 2025.
Regeringen bedömer att det inte finns behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden i enlighet med budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 13, bet. 2007/08:AU1, rskr. 2007/08:73 och prop. 2024/25:1, utg.omr. 14, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).
Regeringen föreslår att 44 658 409 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser för 2027. Av detta belopp beräknas 21 922 930 000 kronor för bidrag till arbetslöshetsersättning, 589 358 000 kronor för etableringsersättning, 18 265 707 000 kronor för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning och 3 880 414 000 kronor för statliga ålderspensionsavgifter. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 44 052 877 000 kronor respektive 43 799 772 000 kronor.
35
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
3.4.31:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Tabell 3.22 Anslagsutveckling 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 6 102 860 | Anslagssparande | 892 426 |
| 2026 | Anslag | 5 971 8221 | Utgiftsprognos | 6 000 653 |
| 2027 | Förslag | 6 239 749 | ||
| 2028 | Beräknat | 5 926 972 | ||
| 2029 | Beräknat | 5 888 023 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.23 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 6 073 822 | 6 073 822 | 6 073 822 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 41 100 | -511 800 | -533 800 |
| Makroekonomisk utveckling | 124 827 | 364 950 | 348 001 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 6 239 749 | 5 926 972 | 5 888 023 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget ökas med 18 000 000 kronor fr.o.m. 2027 som en följd av uppskattade effekter inför införandet av den reformerade arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:AU2, rskr. 2023/24:95). Därutöver minskas anslaget med 569 900 000 kronor fr.o.m. 2028 som följd av finansieringar av reformer i budgetpropositionen för 2026.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär principerna också att den tidigare beräknade minskningen på 80 000 000 kronor fr.o.m. 2027 för finansiering av förstärkt stöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden inte genomförs.
Regeringen föreslår att 6 239 749 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 926 972 000 kronor respektive 5 888 023 000 kronor.
36
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
I tabell 3.24 redovisas volymer och utgifter för perioden 2025–2029. Beräknade belopp och volymer indikerar resursutrymmet för arbetsmarknadspolitiska insatser vid Arbetsförmedlingen.
Tabell 3.24 Beräknat antal personer i program och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program
Volymer anges som genomsnittligt antal kvarstående per månad
| Utfall | Beräknat | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| Volymer (tusental) | |||||
| Jobb- och utvecklingsgarantin och | |||||
| jobbgarantin för ungdomar | 113 | 106 | 108 | 108 | 106 |
| Etableringsprogrammet | 11 | 9 | 6 | 7 | 6 |
| Anställningsstöd | 5 | 6 | 7 | 7 | 7 |
| Övriga program med aktivitetsstöd | 38 | 36 | 42 | 42 | 42 |
| Programsamverkan AF och FK | 7 | 6 | 6 | 6 | 6 |
| Summa | 175 | 163 | 169 | 169 | 168 |
| Utgifter (mnkr) | |||||
| Jobb- och utvecklingsgarantin och | |||||
| jobbgarantin för ungdomar | 1 666 | 1 668 | 1 797 | 1 323 | 1 279 |
| Etableringsprogrammet | 84 | 84 | 72 | 78 | 77 |
| Anställningsstöd | 1 338 | 1 367 | 1 632 | 1 632 | 1 632 |
| Övriga program med aktivitetsstöd | 2 484 | 2 450 | 2 580 | 2 580 | 2 580 |
| Övriga utgifter | 592 | 616 | 320 | 320 | 320 |
| Summa | 6 164 | 6 185 | 6 401 | 5 933 | 5 888 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Insatserna finansieras i huvudsak under anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Insatser finansieras även till viss del med medel under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027. Samverkansinsatser mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finansieras under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utg.omr. 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 000 kronor 2028–2036.
Skälen för regeringens förslag
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser där det lämnas ersättning för kringkostnader pågår normalt ca 6 månader men kan pågå längre, vilket medför utgifter kommande budgetår. De beräknade ingångna, infriade och utestående åtagandena för de upphandlade matchningstjänsterna baseras på en prognos medan ekonomiska åtaganden kopplade till övriga insatser redovisas enligt gängse redovisningsprinciper med de faktiska åtagandena. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 000 kronor 2028–2036.
37
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Tusental kronor
| Utfall | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030–2036 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 3 358 649 | 3 352 450 | 3 753 451 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 3 011 463 | 3 508 202 | 3 230 614 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -2 166 447 | -2 724 677 | -3 184 065 | -3 289 906 | -480 075 | -30 019 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -851 215 | -382 524 | ||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 3 352 450 | 3 753 451 | 3 800 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 4 800 000 | 4 400 000 | 3 800 000 |
3.4.41:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Tabell 3.26 Anslagsutveckling 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 19 303 611 | Anslagssparande | 1 519 138 |
| 2026 | Anslag | 20 212 2631 | Utgiftsprognos | 19 382 088 |
| 2027 | Förslag | 20 518 035 | ||
| 2028 | Beräknat | 19 777 719 | ||
| 2029 | Beräknat | 19 782 869 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB. Anslaget får även användas för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd till hjälpmedel och personligt biträde på arbetsplatsen, särskilda insatser för syn- och hörselskadade, särskilt stöd till start av näringsverksamhet samt för att utveckla ny arbetsförmåga.
Anslaget får även användas för utgifter för del av den nationella medfinansieringen av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får därutöver användas för nationell medfinansiering av projekt inom program för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.
38
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.27 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 20 212 263 | 20 212 263 | 20 212 263 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 277 000 | ||
| Makroekonomisk utveckling | 28 772 | -434 544 | -429 394 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 20 518 035 | 19 777 719 | 19 782 869 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att merkostnadsersättningen till Samhall AB ökas för att bolaget ska kunna genomföra det beslutade uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Anslaget ökas därför med 277 000 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 20 518 035 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. för 2027. Av dessa medel beräknas 7 891 214 000 kronor användas för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inom ramen för Samhalls verksamhet. I detta ingår både personer med skyddat arbete och personer med lönebidrag för utveckling i anställning. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 19 777 719 000 kronor respektive 19 782 869 000 kronor.
I tabell 3.28 redovisas utfall och beräknade volymer och utgifter avseende särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för 2025–2029.
Tabell 3.28 Beräknad omfattning av särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Antalet personer per månad och utgifter per år
| Utfall | Beräknat | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | ||
| Antal | 80 700 | 81 400 | 85 100 | 82 700 | 82 700 | |
| varav lönebidrag och offentligt skyddat | 58 300 | 58 900 | 62 600 | 60 200 | 60 200 | |
| arbete hos offentlig arbetsgivare | ||||||
| varav Samhall AB | 22 400 | 22 500 | 22 500 | 22 500 | 22 500 | |
| Utgifter (mnkr) | 19 303 | 19 382 | 20 518 | 19 778 | 19 783 | |
| varav lönebidrag och offentligt skyddat | 11 707 | 11 768 | 12 627 | 12 164 | 12 169 | |
| arbete hos offentlig arbetsgivare 1 | ||||||
| varav Samhall AB | 7 596 | 7 614 | 7 891 | 7 614 | 7 614 | |
| 1 Inklusive övriga särskilda insatser. |
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 000 000 000 kronor 2028–2031.
39
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Beslut om insatser under anslaget omfattar normalt mer än ett år vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 000 000 000 kronor 2028–2031.
Tabell 3.29 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Tusental kronor
| Utfall | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2031 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 13 099 541 | 14 011 202 | 14 763 184 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 10 525 921 | 11 042 894 | 12 976 118 | |||
| Utgifter mot anslag | ||||||
| till följd av | ||||||
| ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -7 885 283 | -8 463 865 | -9 739 302 | -11 650 971 | -5 256 575 | -1 092 454 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -1 728 977 | -1 827 047 | ||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 14 011 202 | 14 763 184 | 18 000 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 17 000 000 | 16 000 000 | 18 000 000 | |||
3.4.51:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
Tabell 3.30 Anslagsutveckling 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 316 838 | Anslagssparande | 1 748 033 |
| 2026 | Anslag | 2 153 2011 | Utgiftsprognos | 2 005 346 |
| 2027 | Förslag | 2 434 0472 | ||
| 2028 | Beräknat | 2 777 863 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 195 333 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2I beloppet beräknas ingen statlig ålderspensionsavgift för 2027 med hänsyn tagen till regleringsbeloppet för 2024 som uppgick till -28 792 tkr.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb, etableringsjobb och för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
40
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.31 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 2 153 201 | 2 153 201 | 2 153 201 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -5 500 | 6 500 | 107 500 |
| Makroekonomisk utveckling | 286 346 | 618 162 | 934 632 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 434 047 | 2 777 863 | 3 195 333 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att satsningen på etableringsjobbens ursprungliga avtalsperiod upphör vid årsskiftet 2026/27. Anslaget minskas därför med 29 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Vidare ökas anslaget utifrån redan fattade beslut om regeländringar för nystartsjobb och en förlängning av etableringsjobben med 12 500 000 kronor 2027. Därefter beräknas anslaget öka med 24 500 000 kronor 2028 och 125 500 000 kronor 2029.
Därutöver ökas anslaget med 11 000 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av tidigare beslut om höjning av åldersgränser i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331).
Regeringen bedömer att det inte finns behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden i enlighet med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 14, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).
Regeringen föreslår att 2 434 047 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb för 2027. Av detta belopp beräknas 2 252 277 000 kronor för bidrag till nystartsjobb och 181 770 000 kronor för etableringsjobb. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 777 863 000 kronor respektive 3 195 333 000 kronor.
Tabell 3.32 Utgifter för nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
Miljoner kronor
| Nystartsjobb | Etableringsjobb | Ålderspensionsavgift | Totalt | ||
| etableringsjobb | |||||
| Utfall | 2025 | 2 257 | 10 | 50 | 2 317 |
| Beräknat | 2026 | 1 959 | 47 | 0 | 2 005 |
| 2027 | 2 252 | 182 | 0 | 2 434 | |
| 2028 | 2 331 | 447 | 0 | 2 778 | |
| 2029 | 2 329 | 785 | 81 | 3 195 | |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Ingen ålderspensionsavgift beräknas 2026–2028 på grund av negativa regleringsbelopp för dessa år.
41
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
3.4.61:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Tabell 3.33 Anslagsutveckling 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 131 669 | Anslagssparande | 447 |
| 2026 | Anslag | 132 5541 | Utgiftsprognos | 131 811 |
| 2027 | Förslag | 134 446 | ||
| 2028 | Beräknat | 135 8772 | ||
| 2029 | Beräknat | 138 0482 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 134 446 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden+.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.34 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 132 554 | 132 554 | 132 554 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 892 | 3 323 | 5 494 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 134 446 | 135 877 | 138 048 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I beräkningarna av anslaget har hänsyn tagits till tekniskt stöd inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027, vilket får användas för vissa administrativa kostnader.
Regeringen föreslår att 134 446 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 135 877 000 kronor respektive 138 048 000 kronor.
3.4.71:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021– 2027
Tabell 3.35 Anslagsutveckling 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 1 422 586 | Anslagssparande | 161 414 |
| 2026 | Anslag | 1 864 0001 | Utgiftsprognos | 1 714 516 |
| 2027 | Förslag | 1 825 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 430 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 612 500 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
42
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden+ för programperioden 2021–2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027. Anslaget får även användas för viss nationell medfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. Anslaget får därutöver användas för eventuella slutregleringar för det nationella socialfondsprogrammet 2014–2020.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.36 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 864 000 | 1 864 000 | 1 864 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -39 000 | -434 000 | -1 251 500 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 825 000 | 1 430 000 | 612 500 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Genomförandet av socialfondsprogrammet utgör en nödvändig samhällsfunktion och anpassas till prognosen över behovet av insatser under programperioden. De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär därför en omfördelning av medel inom programperioden för Europeiska socialfonden+. Därutöver påverkas anslagsnivån av en beslutad valutakursjustering i samband med budgetpropositionen för 2025.
För att göra en omfördelning av medel mellan åren i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ föreslås anslaget minskas med 46 000 000 kronor 2027. Därefter beräknas anslaget minskas med 185 000 000 kronor 2028 och ökas med 335 000 000 kronor 2029.
Regeringen föreslår att 1 825 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 430 000 000 kronor respektive 612 500 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 085 900 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
Verksamheten inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021– 2027 omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 085 900 000 kronor 2028–2030.
43
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.37 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
Tusental kronor
| Utfall | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 2 967 640 | 3 604 132 | 3 389 132 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 2 099 506 | 1 600 000 | 471 768 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -1 371 722 | -1 705 000 | -1 775 000 | -1 430 000 | -597 900 | -58 000 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -91 292 | -110 000 | ||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 3 604 132 | 3 389 132 | 2 085 900 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 3 759 000 | 3 440 000 | 2 085 900 |
3.4.81:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Tabell 3.38 Anslagsutveckling 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 49 942 | Anslagssparande | 1 338 |
| 2026 | Anslag | 52 8091 | Utgiftsprognos | 53 662 |
| 2027 | Förslag | 53 568 | ||
| 2028 | Beräknat | 54 2082 | ||
| 2029 | Beräknat | 54 8892 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 53 568 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) förvaltningsutgifter och forskningsbidrag.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.39 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 52 809 | 52 809 | 52 809 |
| Pris- och löneomräkning2 | 759 | 1 399 | 2 080 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 53 568 | 54 208 | 54 889 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
44
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Regeringen föreslår att 53 568 000 kronor för 2027 anvisas under anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 54 208 000 kronor respektive 54 889 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2028 och 2029.
Skälen för regeringens förslag
IFAU beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå längre än ett år, vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2028 och 2029.
Tabell 3.40 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | |
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets början | 8 465 | 6 535 | 9 000 | ||
| Nya ekonomiska | |||||
| åtaganden | 4 037 | 6 000 | 6 000 | ||
| Utgifter mot anslag till | |||||
| följd av ekonomiska | |||||
| åtaganden | -5 967 | -3 535 | -6 000 | -6 000 | -3 000 |
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets slut | 6 535 | 9 000 | 9 000 | ||
| Beslutat/föreslaget | |||||
| bemyndigande | 9 000 | 9 000 | 9 000 | ||
3.4.91:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Tabell 3.41 Anslagsutveckling 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 85 483 | Anslagssparande | -235 |
| 2026 | Anslag | 86 5101 | Utgiftsprognos | 85 503 |
| 2027 | Förslag | 87 826 | ||
| 2028 | Beräknat | 88 9102 | ||
| 2029 | Beräknat | 90 2292 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 87 826 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.
45
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.42 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 86 510 | 86 510 | 86 510 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 316 | 2 400 | 3 719 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 87 826 | 88 910 | 90 229 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 87 826 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 88 910 000 kronor respektive 90 229 000 kronor.
3.4.101:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
Tabell 3.43 Anslagsutveckling 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 65 122 | Anslagssparande | |
| 2026 | Anslag | 66 5601 | Utgiftsprognos | 66 560 |
| 2027 | Förslag | 67 386 | ||
| 2028 | Beräknat | 68 0132 | ||
| 2029 | Beräknat | 69 1612 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 67 386 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är medlemmar eller anslutna till någon arbetslöshetskassa.
46
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.44 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 66 560 | 66 560 | 66 560 |
| Pris- och löneomräkning2 | 826 | 1 453 | 2 601 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 67 386 | 68 013 | 69 161 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 67 386 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 68 013 000 kronor respektive 69 161 000 kronor.
3.4.111:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Tabell 3.45 Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 8 303 | Anslagssparande | |
| 2026 | Anslag | 8 3031 | Utgiftsprognos | 8 303 |
| 2027 | Förslag | 8 303 | ||
| 2028 | Beräknat | 8 303 | ||
| 2029 | Beräknat | 8 303 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verksamheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.46 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 8 303 | 8 303 | 8 303 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 8 303 | 8 303 | 8 303 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Överenskommelsen om stiftelsens verksamhet har omförhandlats vart fjärde år. Nuvarande överenskommelse gäller för perioden 2024–2027. Regeringen kommer att
47
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
återkomma till riksdagen under 2027 med förslag om godkännande av en ny överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.
Regeringen föreslår att 8 303 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
8 303 000 kronor respektive år.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 41 515 000 kronor 2028–2032.
Skälen för regeringens förslag
Den nu gällande överenskommelsen mellan Sverige, Norge och Finland avseende Stiftelsen Utbildning Nordkalotten löper ut under 2027. För att verksamheten ska kunna fortsätta att bedrivas i sin nuvarande form behöver länderna teckna en ny överenskommelse för kommande avtalsperiod. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 41 515 000 kronor för 2028–2032.
Tabell 3.47 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Tusental kronor
| Utfall | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2032 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 24 909 | 16 606 | 8 303 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 41 515 | |||||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -8 303 | -8 303 | -8 303 | -8 303 | -8 303 | -24 909 |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 16 606 | 8 303 | 41 515 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 41 515 | |||||
3.4.121:12 Bidrag till lönegarantiersättning
Tabell 3.48 Anslagsutveckling 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 3 995 098 | Anslagssparande | 605 019 |
| 2026 | Anslag | 2 292 0001 | Utgiftsprognos | 2 275 000 |
| 2027 | Förslag | 2 110 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 2 200 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 2 250 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
48
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.49 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 2 292 000 | 2 292 000 | 2 292 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -2 000 | -4 000 | -4 000 |
| Makroekonomisk utveckling | -180 000 | -88 000 | -38 000 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 110 000 | 2 200 000 | 2 250 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget minskas med 2 000 000 kronor 2027 och beräknas minska med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2028 utifrån att ansvaret för utbetalningen av den statliga lönegarantiersättningen har överförts från vissa länsstyrelser till Skatteverket.
Regeringen föreslår att 2 110 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 200 000 000 kronor respektive 2 250 000 000 kronor.
3.4.131:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Tabell 3.50 Anslagsutveckling 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 704 260 | Anslagssparande | 386 740 |
| 2026 | Anslag | 3 150 8241 | Utgiftsprognos | 2 783 600 |
| 2027 | Förslag | 3 202 598 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 326 205 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 644 197 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer, ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer och yttranden till de som ansöker om omställningsstudiestöd enligt lag (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
49
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 3.51 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 3 150 824 | 3 150 824 | 3 150 824 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 200 000 | ||
| Makroekonomisk utveckling | 51 774 | 175 381 | 293 373 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 202 598 | 3 326 205 | 3 644 197 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpas för utformningen av denna proposition innebär att de tidigare beräknade ökningarna av anslaget i budgetpropositionen för 2026 med 50 000 000 kronor 2027 och 100 000 000 kronor 2028 inte genomförs.
Tabell 3.52 Utgifter för grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal samt ersättning till arbetsgivare
Miljoner kronor
| Grundläggande tjänster för | ||||
| arbetstagare utan kollektivavtal | Ersättning till arbetsgivare | Totalt | ||
| Utfall | 2025 | 5 | 2 699 | 2 704 |
| Beräknat | 2026 | 6 | 2 778 | 2 784 |
| 2027 | 111 | 3 091 | 3 203 | |
| 2028 | 111 | 3 215 | 3 326 | |
| 2029 | 311 | 3 333 | 3 644 | |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringen föreslår att 3 202 598 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd för 2027. Av detta beräknas 111 202 000 kronor för grundläggande tjänster som tillhandahålls av den offentliga omställningsorganisationen för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 3 326 205 000 kronor respektive 3 644 197 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 700 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
Beslut om stöd för grundläggande tjänster under anslaget som den offentliga omställningsorganisationen tillhandahåller medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bedömer att övriga beslut om stöd under anslaget inte medför utgifter kommande budgetår som innebär ett behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 700 000 kronor 2028.
50
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Tabell 3.53 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | |
| Ekonomiska åtaganden vid | ||||
| årets början | 475 | 373 | 1 100 | |
| Nya ekonomiska åtaganden | 373 | 1 100 | 7 700 | |
| Utgifter mot anslag till följd av | ||||
| ekonomiska åtaganden | -475 | -373 | -1 100 | -7 700 |
| Ekonomiska åtaganden vid | ||||
| årets slut | 373 | 1 100 | 7 700 | |
| Beslutat/föreslaget | ||||
| bemyndigande | 22 100 | 50 000 | 7 700 |
51
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
4 Arbetsliv
4.1Mål för området
Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88).
Målet för arbetslivspolitiken är uppdelat på tre delområden:
–Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.
–Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.
–Lönebildning: En lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbetsfred.
4.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Utvecklingen inom arbetslivsområdet påverkas av en rad olika faktorer. Arbetslivspolitikens bidrag är ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra utgiftsområden som samhällsutvecklingen och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden.
Följande huvudsakliga indikatorer redovisas inom området:
–dödsolyckor och anmälda arbetsolyckor i arbetslivet
–anmälda arbetssjukdomar
–arbetsorsakade besvär
–antal förrättningar
–anställningsförhållanden enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU)
–kollektivavtalstäckning och organisationsgrad
–antal medlingsärenden och antal förlorade arbetsdagar
–löneutvecklingen på arbetsmarknaden.
Jämfört med budgetpropositionen för 2026 har indikatorer om arbetsorsakade besvär lagts till. Skälet är att de redovisas i Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsorsakade besvär som genomförs vartannat år. Följande indikatorer har tagits bort: om säkerhetsrutiner följs, om regelbundna riskbedömningar görs, om arbetsmiljöbrister åtgärdas och om kompetensutveckling på jobbet. Det beror på att de indikatorerna redovisas i Arbetsmiljöundersökningen som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
53
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
4.3Resultatredovisning
4.3.1Arbetsmiljö
Antalet dödsolyckor ökade under 2025
Under 2025 omkom 53 personer till följd av arbetsolyckor, jämfört med 45 personer under 2024, vilket innebär en ökning med 8 dödsfall. Av dem som omkom under 2025 ingick 45 personer i den svenska arbetskraften, jämfört med 40 under 2024. Övriga 8 dödsfall drabbade personer som inte ingår i den svenska arbetskraften, t.ex. personer som är anställda i utländska företag. Antalet dödsfall i den kategorin ökade med 3 personer jämfört med 2024. Dödsolyckor inom den svenska arbetskraften är fortsatt betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. År 2025 omkom 35 män och 10 kvinnor i arbetet. Dödsolyckor i arbetet sker främst i mansdominerande branscher. Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning inom olika branscher på arbetsmarknaden med olika villkor och risker i arbetsmiljön.
Av de 45 personer som ingick i den svenska arbetskraften var 42 arbetstagare (av dessa var 10 personer kvinnor) och 3 egenföretagare (samtliga män). Jämfört med 2024 var det en ökning med 4 arbetstagare och 1 egenföretagare.
En orsak till att dödsfallen ökade var skjutningen på Risbergska skolan i Örebro i februari 2025. 7 personer, varav 6 kvinnor, av de som omkom arbetade eller utbildade sig inom ramen för sitt arbete och räknas in i statistiken över arbetsolyckor med dödlig utgång.
Diagram 4.1 Antal dödsfall i arbete för arbetstagare och egenföretagare efter kön
Antal
| 80 | 80 | ||||||||||||||||
| 70 | 70 | ||||||||||||||||
| 60 | 60 | ||||||||||||||||
| 50 | 50 | ||||||||||||||||
| 40 | 40 | ||||||||||||||||
| 30 | 30 | ||||||||||||||||
| 20 | 20 | ||||||||||||||||
| 10 | 10 | ||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||
| 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Arbetstagare kvinnor | Egenföretagare män | ||||||||||||||||
| Egenföretagare kvinnor | Total | ||||||||||||||||
| Arbetstagare män | |||||||||||||||||
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2025.
Under 2025 ökade antalet dödsfall inom jordbruk, skogsbruk och fiske jämfört med året innan medan antalet minskade inom byggverksamhet, transport och magasinering och tillverkning. Under perioden 2016–2025 inträffade flest dödsfall i branscherna byggverksamhet (100 dödsfall), transport och magasinering (83 dödsfall), jordbruk, skogsbruk och fiske (56 dödsfall) samt tillverkning (41 dödsfall). En majoritet av de omkomna egenföretagarna under perioden var verksamma inom jord- och skogsbruk. Sett till antalet dödsfall i förhållande till antal sysselsatta i respektive branschgrupp inträffade flest dödsolyckor i arbetet inom jordbruk, skogsbruk och fiske med 5,3 dödsfall i arbete per 100 000 sysselsatta. Därefter följer transport och magasinering med 3,4 per 100 000 sysselsatta.
54
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Arbetsolyckor med sjukfrånvaro liknande för män och kvinnor
Arbetsmiljöverket har redovisat preliminära uppgifter om arbetsolyckor för 2025 och slutlig statistik för 2024 (Arbetsskador 2025). Antalet anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro från arbetet var 38 900 under 2025, ca 20 300 bland män och ca 18 600 bland kvinnor. Detta är färre än den slutgiltiga statistiken för 2024 men kommer att öka till nästa år då den slutgiltiga statistiken för 2025 publiceras. De preliminära uppgifter som redovisades för 2024 förra året är därför mer jämförbara och i förhållande till dem var det 2025 ca 1 200 färre arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Minskningen har framförallt skett bland män. Antalet anmälda arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 anställda var 7,3 per 1 000 sysselsatta män och 7,2 per 1 000 sysselsatta kvinnor (se diagram 4.2). Detta innebär att mäns och kvinnors relativa frekvenser nästan är på samma nivå vilket inte skett tidigare.
Under 2025 liksom tidigare år var det unga män i åldersgruppen 16–24 år som hade flest anmälningar, 10,7 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. Bland män i åldersgruppen 16–24 noterades en minskning i antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta jämfört med 2024. Bland kvinnor var det åldersgruppen 60–64 år som hade flest anmälningar per 1 000 sysselsatta, 9,6.
De vanligaste orsakerna till arbetsolyckor var oförändrade 2025 jämfört med tidigare år, dvs. fallolyckor för kvinnor och förlorad kontroll över maskin, transportmedel, verktyg eller djur för män.
Diagram 4.2 Antal anmälda arbetsolyckor med och utan sjukfrånvaro
| Antal per 1 000 sysselsatta | |||||||||||||||||||||||||||
| 30 | 30 | ||||||||||||||||||||||||||
| 25 | 25 | ||||||||||||||||||||||||||
| 20 | 20 | ||||||||||||||||||||||||||
| 15 | 15 | ||||||||||||||||||||||||||
| 10 | 10 | ||||||||||||||||||||||||||
| 5 | 5 | ||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||||||||||||||||
| Kvinnor, med frånvaro | Män, med frånvaro | ||||||||||||||||||||||||||
| Män, utan frånvaro | Kvinnor, | utan frånvaro | |||||||||||||||||||||||||
Anm.: För 2025 redovisas preliminära siffror, i övrigt slutlig statistik.
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2025.
Antalet anmälda arbetsolyckor som inte lett till frånvaro från arbetet var 108 700 under 2025, vilket motsvarar 20,1 fall per 1 000 sysselsatta. Antalet arbetsolyckor utan frånvaro är nästan tre gånger så högt som arbetsolyckor med frånvaro. Till skillnad från arbetsolyckor med sjukfrånvaro anmäldes fler arbetsolyckor utan sjukfrånvaro bland kvinnor än bland män, med 25,1 fall per 1 000 sysselsatta kvinnor jämfört med 15,6 bland 1 000 anmälningar per sysselsatta män. Antalet anmälningar per 1 000 sysselsatta är högst i den yngsta åldersgruppen 16–24 år bland både kvinnor och män. Detta är preliminära siffror och väntas öka till nästa år då den slutgiltiga statistiken publiceras. För 2024 ökade antalet anmälningar med 11 500 mellan den preliminära och den slutgiltiga statistiken. Arbetsolyckor utan frånvaro är den vanligaste arbetsskadan bland både män och kvinnor och har under lång tid haft en ökande trend (se diagram 4.2).
55
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Antalet anmälda arbetssjukdomar fortsätter öka
Under 2025 anmälde arbetsgivare knappt 17 400 arbetssjukdomar till Försäkringskassan. Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade med ca 3 900 anmälningar, motsvarande 29 procent jämfört med 2024. Anmälningarna har ökat för både kvinnor och män och är fortsatt tydligt högre för kvinnor, med 4,8 fall per 1 000 sysselsatta, än för män där motsvarande siffra är 1,7 (se diagram 4.3). Organisatorisk och sociala faktorer var den vanligaste orsaken till de arbetssjukdomar som anmäldes 2025 och utgjorde 55 procent av alla anmälningar. Denna orsak har legat högt för kvinnor under lång tid men blev den vanligaste även för män under 2025. Det följs av ergonomiska belastningsfaktorer och fysikaliska faktorer. Detta skiljer sig från åren 2020–2022 då kemiska och biologiska faktorer var vanligast till följd av covid-19 pandemin. Från 2023 har dessa i stort sett försvunnit och 2025 berodde endast 5 procent av arbetssjukdomarna på kemiska och biologiska faktorer som exempelvis isocyanater samt biologiska ämnen såsom bakterier, virus och parasiter.
Diagram 4.3 Antal anmälda arbetssjukdomar
Antal per 1 000 sysselsatta
| 10 | 10 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9 | 9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8 | 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7 | 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6 | 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5 | 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4 | 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3 | 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2 | 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1 | 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||||||||||||||||||||
| Män | Kvinnor | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2025. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oförändrad nivå av arbetsorsakade besvär
I Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsorsakade besvär 2024 uppgav 25 procent av sysselsatta personer i åldern 16–74 år att de haft besvär till följd av arbetet under den senaste 12-månadersperioden. Detta motsvarar drygt 1,3 miljoner sysselsatta. Det är oförändrat jämfört med det förra undersökningstillfället 2022. Andelen ligger nu även under nivån för 2020 då 32 procent angav att de hade arbetsorsakade besvär.
56
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 4. 4 Andel sysselsatta 16–74 år med arbetsorsakade besvär
Procent
40
35
30
25
20
15
10
5
0
| 2018 | 2020 | 2022 | 2024 | ||||
| Kvinnor | Män | Total | |||||
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsorsakade besvär 2024.
Besvär till följd av arbetet är vanligare bland kvinnor (30 procent) än bland män (20 procent). Nära en av fyra sysselsatta (22 procent) hade besvär till följd av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse, vilket är på samma nivå som i undersökningen 2022. Fler kvinnor (28 procent) än män (17 procent) uppger att de har arbetsorsakade besvär som beror på andra förhållanden än olyckor. Andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse kan vara organisatoriska eller sociala faktorer som hög arbetsbelastning, otydliga eller motstridiga krav, bristande stöd och uppskattning från chefen eller mobbning. Det kan också vara fysiska faktorer i arbetsmiljön eller arbetsuppgifterna i sig som är orsak till besvären. Kvinnodominerade yrken som undersköterskor och lärare har fortsatt hög andel sysselsatta med arbetsorsakade besvär.
Diagram 4. 5 Andel sysselsatta 16–74 år med besvär på grund av olyckshändelse eller andra förhållanden i arbetet
Procent
35
30
25
20
15
10
5
0
| olyckshändelser eller andra förhållanden | -varav endast besvär av | |||
| olyckshändelse i arbetet | ||||
| Män | Kvinnor | |||
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsorsakade besvär 2024.
De som arbetar helt eller delvis hemifrån uppger i mindre utsträckning att de har arbetsorsakade besvär. Andelen med besvär är högre bland personer som inte alls eller knappt alls arbetar hemifrån, 29 respektive 26 procent. Motsvarande andelar för personer som arbetar hemifrån helt eller delvis är 17 respektive 20 procent.
Andelen sysselsatta med besvär till följd av arbetet skiljer sig mellan anställda inom olika sektorer. Bland anställda inom kommunal och regional sektor har 34 respektive
57
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
31 procent besvär av arbetet. Motsvarande andel bland anställda inom statlig och privat sektor är omkring 22 respektive 23 procent. Särskilt vanligt är det med besvär till följd av arbetet bland kvinnor inom kommunal och regional sektor, där andelen med besvär är 37 respektive 32 procent. Sett till yrke och näringsgren är sysselsatta inom vård och utbildning särskilt utsatta för besvär till följd av arbetet. Bland undersköterskor har 41 procent besvär till följd av arbetet.
Hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär
Den vanligaste orsaken till besvär av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse är för hög arbetsbelastning. Detta gällde alla grupper oavsett kön, ålder, inkomst, sektor, utbildning, anställningsförhållande eller om personen var inrikes- eller utrikes född.
Hög arbetsbelastning är orsak till besvär hos 60 procent av de sysselsatta med besvär till följd av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse. Besvär till följd av hög arbetsbelastning är vanligare bland kvinnor (64 procent) än bland män (55 procent).
Diagram 4. 6 Orsaker till besvär till följd av arbete, andel av sysselsatta med arbetsorsakade besvär
Procent
| För hög arbetsbelastning | ||||||||||||||||||||||||||
| Påfrestande arbetsställningar / stillasittande | ||||||||||||||||||||||||||
| Krävande kunder, patienter, anhöriga | ||||||||||||||||||||||||||
| Otydliga krav från arbetsgivaren | ||||||||||||||||||||||||||
| Bristande stöd eller uppskattning från chefen | ||||||||||||||||||||||||||
| Buller eller stimmig miljö | ||||||||||||||||||||||||||
| Arbete vid dator eller bildskärm | kvinnor | män | ||||||||||||||||||||||||
| Tung manuell hantering | ||||||||||||||||||||||||||
| Korta, upprepade arbetsmoment | ||||||||||||||||||||||||||
| Förläggningen av arbetstiden | ||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | |||||||||||||||||||
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsorsakade besvär 2024.
Trötthet och fysisk smärta eller värk är de vanligaste besvären till följd av arbete
De vanligaste typerna av besvär till följd av arbete oavsett kön, ålder eller inkomst är trötthet, fysisk smärta eller värk. Av sysselsatta med besvär till följd av arbete hade 70 procent besvär av trötthet. Motsvarande andel för fysisk smärta eller värk är 58 procent och för sömnstörningar samt problem med nacke, axel och arm 49 procent. Generellt har kvinnor i högre grad än män besvär såsom trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, symtom på depression eller utmattningssyndrom, problem med minne, koncentration eller tankeförmåga samt problem med nacke, axel, arm. Den yngsta åldersgruppen 16–29 år har i mindre utsträckning besvär som sömnstörningar och problem med minne, koncentration eller tankeförmåga än de äldre.
58
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 4. 7 Typ av besvär till följd av arbete, andel av sysselsatta med arbetsorsakade besvär
Procent
Trötthet
Fysisk smärta eller värk
Huvudvärk
Sömnstörningar
Nacke, axel, arm
Oro eller ångest
Minne, kontcentration
| Ryggen (utom nacke) | kvinnor | män | |||||
Depression eller utmattningssyndrom
Höft, bäcken, ben, knä, fötter eller tår
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 |
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsorsakade besvär 2024.
Antal förrättningar minskade något jämfört med året innan
Nästan alla Arbetsmiljöverkets förrättningar är inspektioner. Det totala antalet förrättningar minskade något 2025 jämfört med 2024. Minskningen berodde bland annat på ett minskat antal digitala inspektioner och att de flesta inspektioner tagit längre tid med anledning av att tillämpning av Arbetsmiljöverkets nya författningar krävt en introduktionsperiod. Antalet förrättningar per inspektör minskade också, från 113 per inspektör 2024 till 110 förrättningar per inspektör 2025. En ökning skedde av antalet myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet, som utgör en del av det totala antalet inspektioner. Av det totala antalet inspektioner 2025 genomfördes knappt 13 procent på distans (3 589) jämfört med 15 procent 2024 (4 295).
Tabell 4.1 Antal förrättningar, förlägganden, förbud, åtalsanmälningar, sanktionsavgifter och viten utförda av Arbetsmiljöverket
Antal
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Förrättningar utförda av Arbetsmiljöverket | 17 877 | 23 891 | 26 762 | 29 121 | 28 531 |
| Varav inspektioner | 17 755 | 23 803 | 26 685 | 29 121 | 28 531 |
| Varav myndighetsgemensamma kontroller | |||||
| mot arbetslivskriminalitet | 2 007 | 2651 | 3 090 | 3 799 | 4 182 |
| Förrättningar per inspektör | 67 | 98 | 103 | 113 | 110 |
| Förelägganden, förbud, åtalsanmälningar, | |||||
| sanktionsavgifter och viten | 2 636 | 2 959 | 3 195 | 3 614 | 3 440 |
Anm.: I kategorin inspektioner ingår även uppföljningsinspektioner.
Källa: Arbetsmiljöverket.
Under 2025 utfärdades 1 420 förelägganden och förbud samt 1 753 sanktionsavgifter, vilket är en ökning av antalet sanktionsavgifter men en minskning av antalet föreläggande och förbud jämfört med 2024. Antalet förelägganden och förbud på grund av brister i arbetsmiljön minskade 2025 jämfört med 2024. Antalet varierar från år till år då bland annat vilken typ av förrättningar som gjorts under året påverkar.
Fler regionala skyddsombud räknat i årsarbetskrafter
Staten ger årligen bidrag om ca 112 miljoner till de centrala arbetstagarorganisationerna och Svenska Hamnarbetarförbundet för deras arbete med den regionala skyddsombudsverksamheten. För 2025 redovisades 1 583 regionala skyddsombud,
59
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
vilket motsvarar 304 årsarbetskrafter. Det är något färre regionala skyddsombud jämfört med 2024 räknat i antal men något fler räknat i årsarbetskrafter. Under 2025 besöktes 512 938 arbetsställen jämfört med 536 330 arbetsställen 2024. Den huvudsakliga inriktningen för den regionala skyddsombudsverksamheten var 2025, liksom 2024, systematiskt arbetsmiljöarbete, följt av medicinska och sociala frågor.
Arbetsmiljöstrategin En god arbetsmiljö i ett föränderligt arbetsliv anger en strategisk inriktning för arbetsmiljöpolitiken
Strategiperioden för En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 (skr. 2020/21:92) har löpt ut. Inom ramen för strategin har Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap haft i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner som ska tydliggöra åtgärder som genomförs för att nå strategins uppsatta mål och prioriteringar (A2021/00338). Myndigheterna har slutredovisat uppdraget. Myndigheten för arbetsmiljökunskap konstaterar i sin slutredovisning att strategins övergripande mål och de ingående fyra delmålen har varit vägledande i myndighetens val av projekt, insatser och aktiviteter under de senaste 5 åren. Av Arbetsmiljöverkets slutrapport framgår att strategin i hög grad har integrerats i Arbetsmiljöverkets interna styrning, vilket bidragit till en relativt stabil, tydlig och långsiktig ram för arbetet på Arbetsmiljöverket. Strategin bedöms dock i begränsad utsträckning ha förändrat Arbetsmiljöverkets grundläggande prioriteringar.
Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv har haft i uppdrag att analysera genomslaget för regeringens arbetsmiljöstrategi och att lämna förslag på en strategi för perioden 2026 till 2030. Utredningen bedömer i betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73) att genomslaget för regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 sammantaget har varit varierande. Utredningen föreslog att en ny strategi i hög grad borde bygga vidare på tidigare strategi med vissa justeringar och att arbetet med måluppfyllelsen stärkas.
Regeringen har beslutat om en arbetsmiljöstrategi för 2026–2031, En god arbetsmiljö i ett föränderligt arbetsliv (skr. 2025/26:266). Strategin bygger på de förslag som lämnades av utredningen. Arbetsmiljöverket gavs i samband med strategin i uppdrag att ansvara för en nationell samordningsfunktion för att samordna, stödja, och följa upp genomförandet av strategin. I det arbetet ska ett antal andra myndigheter medverka. Arbetsmiljöverket gavs även i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga arbetsolyckor med dödlig utgång och andra allvarliga arbetsolyckor (A2026:00561).
Antalet myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Arbetsmiljöverket arbetar tillsammans med åtta andra myndigheter enligt regeringsuppdraget om att inrätta center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan (A2022/00333, A2023/01693, A2024/01109).
I den myndighetsgemensamma redovisningen för 2025 (A2026/00384) konstateras att antalet myndighetsgemensamma kontroller under 2025 ökade jämfört med året innan, framför allt arbetsplatsinspektionerna. Kontrollerna har resulterat i att myndigheterna har kunnat identifiera och åtgärda brott och regelöverträdelser i större utsträckning än tidigare. Lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet bedöms i redovisningen ha haft stor betydelse för de samverkande myndigheternas möjligheter att ingripa mot fusk, regelbrott och brottslig verksamhet i arbetslivet och för utvecklingen av ändamålsenliga arbetsmetoder. Skatteverkets nya möjligheter till informationsdelning bidrar mycket till övriga myndigheters arbete och Skatteverket lägger därför ner mer resurser på informationsdelning. Det framkommer i Försäk-
60
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
ringskassans redovisning inom ramen för uppdraget också att lagstiftningen avseende informationsutbyte mellan Skatteverket och Försäkringskassan gällande A1-intyg (intyg om tillämplig lagstiftning) är otydlig. En tidigare granskning har också visat på problem kring informationsutbytet och att Försäkringskassan upplever att det är otydligt vad som ingår i deras ansvar som behörig institution för A1-intygen (ISF 2025:4).
Södertörns högskola delredovisade under 2025 regeringsuppdraget att utarbeta en metod för uppföljning av arbetslivskriminalitetens utveckling i samhället över tid. Arbetet mot arbetslivskriminalitet redovisas även i andra utgiftsområden (t.ex. utg.omr. 3 och 24). Uppdraget slutredovisades i juni 2026.
Ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier
Den 19 februari 2026 beslutade regeringen propositionen ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö (prop. 2025/26:134) (se också utg.omr. 1 avsnitt 10.6.2). Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö den 6 maj 2026. Regeringen fattade beslut om ratifikation den 27 augusti 2026. Syftet med konventionerna är att stärka de internationella standarderna för en trygg, säker och hälsosam arbetsmiljö. Svensk rätt uppfyller sedan tidigare konventionernas krav, bland annat genom arbetsmiljö‑, diskriminerings‑ och straffrätten.
4.3.2Arbetsrätt
Minskningen av antalet tidsbegränsat anställda har avstannat
Antalet tillsvidareanställda i åldrarna 20–64 år ökade enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar med drygt 20 000 personer mellan 2024 och 2025, samtidigt som antalet tidsbegränsat anställda var oförändrat. Det innebär att andelen tidsbegränsat anställda relativt alla anställda minskade marginellt till 10,5 procent 2025. Även om minskningen var marginell jämfört med föregående år är det den lägsta andelen tidsbegränsat anställda som har uppmätts så långt jämförbar statistik finns tillhanda (2001). Att antalet tillsvidareanställda har ökat, trots det svaga konjunkturläget, kan bero på att det i många yrken råder brist på arbetskraft och att erbjudanden om tillsvidareanställning är ett sätt för arbetsgivarna att kunna rekrytera eller behålla kompetent personal. Ytterligare en möjlig förklaring kan vara att den tidigare anställningsformen allmän visstidsanställning ersattes 2022 med särskild visstidsanställning vilket bl.a. innebär att den anställde snabbare övergår till tillsvidareanställning.
Fler kvinnor än män har en tidsbegränsad anställning. Av anställda kvinnor hade 11,7 procent en tidsbegränsad anställning 2025, jämfört med 9,3 procent av anställda män (se diagram 4. 8). Skillnaderna mellan könen ökade 2025 beroende på att antalet kvinnor med tidsbegränsad anställning ökade något medan det minskade för män. Därtill ökade antalet tillsvidareanställda män mer än kvinnor. Andelen tidsbegränsat anställda sjunker med stigande ålder. År 2025 hade 38 procent av anställda i åldersgruppen 20–24 år en tidsbegränsad anställning medan motsvarande andel för anställda i åldersgruppen 45–64 år uppgick till knappt 5 procent. Andelen utrikes födda med tidsbegränsad anställning uppgick till 16,2 procent medan motsvarande andel för inrikes födda uppgick till 8,6 procent. Totalt sett ökade antalet anställda utrikes födda med 30 000 samtidigt som antalet anställda inrikes födda minskade med närmare
10 000 personer.
61
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Oförändrat antal deltidsanställda under det senaste året
Totalt uppgick antalet deltidsanställda i åldersgruppen 20–64 år till 775 000 personer 2025, vilket motsvarar 17,3 procent av alla anställda (se diagram 4. 8). Antalet deltidsanställda var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år, med en marginell minskning bland kvinnor. Av samtliga anställda kvinnor i åldern 20–64 år arbetade 24,2 procent deltid under 2025, jämfört med 10,6 procent av samtliga anställda män. Sedan 2015 har andelen deltidsanställda kvinnor minskat med 11 procentenheter och med 1 procentenhet för män. Minskningen av andelen deltidsanställda har under de senaste tio åren varit mest påtaglig i den primärkommunala sektorn.
Diagram 4. 8 Andel deltidsanställda och andel tidsbegränsat anställda
Procent av samtliga anställda 20–64 år
Deltidsanställda
40
35
30
25
20
15
10
5
0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Totalt Kvinnor Män
Tidsbegränsat anställda
40
35
30
25
20
15
10
5
0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Totalt Kvinnor Män
Anm.: För det vänstra diagrammet avser uppgifterna personer som i AKU har svarat att de arbetar deltid i huvudsysslan.
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och egna beräkningar.
Den vanligen arbetade tiden för anställda 20–64 år uppgick 2025 till i genomsnitt 38 timmar i veckan för kvinnor och 40 timmar i veckan för män. Den faktiskt arbetade tiden per vecka var i genomsnitt 28 timmar för kvinnor och 32 timmar för män. Skillnaden mellan den vanligen arbetade tiden och den faktiskt arbetade tiden var således större för kvinnor än för män. Det beror bl.a. på att kvinnor i större utsträckning än män är frånvarande från arbetet på grund av sjukskrivning och vård av barn. De genomsnittliga veckoarbetstiderna för kvinnor och män har inte förändrats nämnvärt under de senaste fem åren. Det finns inga tydliga skillnader i genomsnittlig veckoarbetstid mellan inrikes och utrikes födda.
Fler anmälningar om utstationering av arbetstagare
Under 2025 gjordes drygt 166 000 anmälningar om utstationering till Arbetsmiljöverkets register över företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Det är en ökning jämfört med 2024, då det gjordes drygt 150 000 anmälningar. På grund av att samma arbetstagare kan förekomma i flera anmälningar gör Arbetsmiljöverket en uppskattning av det totala antalet utstationerade arbetstagare i landet. År 2025 uppskattades antalet utstationerade arbetstagare till nära 75 000 personer, jämfört med drygt 68 000 utstationerade arbetstagare 2024. Statistiken omfattar inte yrkesförare som är anmälda via en inlämnad utstationeringsdeklaration genom det offentliga gränssnitt som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Ökningen skedde främst inom byggverksamhet och inom tillverkningsindustrin. Det är fortfarande flest utstationerade arbetstagare inom byggbranschen. Antalet utstationerade arbetstagare
62
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
från Litauen och Finland ökade under 2025, medan Tyskland, Polen och Litauen var fortsatt de länder som utstationerade flest arbetstagare till Sverige.
Stabil utveckling av kollektivavtalstäckningen
Kollektivavtalstäckningen, dvs. andelen anställda i åldersgruppen 18–68 år som omfattas av kollektivavtal på sin arbetsplats, uppgick till totalt 88 procent 2025. I den privata sektorn var täckningsgraden 83 procent. Det innebär att ca 545 000 anställda inte omfattas av kollektivavtal, varav ungefär hälften arbetar i företag med färre än tio anställda. Nästan nio av tio av dem som har ett arbetaryrke omfattas av kollektivavtal, vilket kan jämföras med tre av fyra bland dem med tjänstemannayrken. Det är främst i vissa tjänstemannadominerande branscher inom information och kommunikation samt juridisk och ekonomisk verksamhet som kollektivavtalstäckningen är relativt låg. I offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal. Kollektivavtalstäckningen har legat stabilt mellan 88 och 90 procent sedan mitten av 1990-talet. De små skiftningar som har skett beror främst på förändrade insamlings- och beräkningsförfaranden.
Den fackliga organisationsgraden har i stort sett varit oförändrad under de senaste tio åren. År 2025 uppgick den till 66 procent. I arbetarkollektivet har det under en lång rad år, med undantag av covid-19-pandemin, skett en successiv minskning av organisationsgraden. Sedan 2022 tycks dock minskningen ha upphört och andelen har sedan dess legat på ca 54 procent. I tjänstemannakollektivet har andelen organiserade fluktuerat kring 73 procent i närmare 20 år. Anställningsform har en betydande påverkan på den fackliga organisationsgraden. Bland tillsvidareanställda uppgick den 2025 till 70 procent och för tidsbegränsat anställda till 38 procent.
Medan den fackliga organisationsgraden gradvis har minskat bland män under de senaste tio åren har den varit mer stabil för kvinnor. År 2025 var 70 procent av kvinnorna och 62 procent av männen fackligt organiserade. Bland inrikes födda var 68 procent medlemmar i en facklig organisation medan motsvarande andel för utrikes födda uppgick till 59 procent. Skillnaden förklaras till stor del av att utrikes födda är överrepresenterade i arbetarkollektivet och bland tidsbegränsat anställda.
Diagram 4. 9 Facklig organisationsgrad
Procent
| 85 | 85 | ||||||||||||||||||
| 80 | 80 | ||||||||||||||||||
| 75 | 75 | ||||||||||||||||||
| 70 | 70 | ||||||||||||||||||
| 65 | 65 | ||||||||||||||||||
| 60 | 60 | ||||||||||||||||||
| 55 | 55 | ||||||||||||||||||
| 50 | 50 | ||||||||||||||||||
| 45 | 45 | ||||||||||||||||||
| 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Arbetare kvinnor | Arbetare män | ||||||||||||||||||
| Tjänstemän kvinnor | Tjänstemän män | ||||||||||||||||||
Anm.: Facklig organisationsgrad är andel anställda som är medlem i en arbetstagarorganisation. År 2006–2014 avser åldersgruppen 16–64 år exklusive heltidsstuderande som arbetar vid sidan av studierna. År 2015–2025 avser åldersgruppen 15–74 år inklusive heltidsstuderande.
Källa: Medlingsinstitutet.
63
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Antalet mål i Arbetsdomstolen ökade
Arbetstvister är tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsdomstolen prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Målen i Arbetsdomstolen delas in i A-mål och B-mål. A-mål är mål som prövas i Arbetsdomstolen som första och enda instans medan B-mål är mål som först har prövats i tingsrätt och överklagats till Arbetsdomstolen. Under 2025 kom det totalt in 379 mål till Arbetsdomstolen, jämfört med 368 mål under 2024 och 327 mål under 2023. Under 2025 ökade antalet B-mål medan antalet A-mål minskade något jämfört med 2024. Antalet avgjorda mål ökade med 47 mål, 2025 jämfört med 2024 och uppgick totalt till 389 mål.
Genomströmningstiden för målen i Arbetsdomstolen, vilken mäts som medianen för antalet månader det tar att avgöra ett mål, har varit relativt stabil de senaste åren, men ökade något under 2025. För 2025 var A-målens mediantid 6 månader och B-målens mediantid 2 månader.
4.3.3Lönebildning
Omfattande avtalsrörelse med få konflikter och jämförelsevis få förlorade arbetsdagar
Medlingsinstitutet ska verka för en väl fungerande lönebildning och ansvara för medling i arbetstvister samt vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Avtalsrörelsen 2025 var den mest omfattande på mycket länge, då ca 550 centrala kollektivavtal omförhandlades vilket omfattar större delen av arbetsmarknaden. Antalet medlingar var fler än under de två senaste avtalsrörelserna. Under 2025 utsåg Medlingsinstitutet medlare i 18 medlingsärenden på förbundsnivå, jämfört med
4 medlingsärenden under 2024. Det utbröt bara en konflikt på svensk arbetsmarknad. Det var i tvisten mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar, som ledde till drygt 5 000 förlorade arbetsdagar. Under 2025 förlorades totalt 21 507 arbetsdagar i konflikter på arbetsmarknaden, vilket är jämförelsevis få konfliktdagar trots en mycket omfattande avtalsrörelse. I förbundsförhandlingar förlorades 5 176 dagar (jfr 32 579 dagar 2024, 1 530 dagar 2023) och i lokala tvister 16 331 dagar (jfr 13 138 dagar 2024, 2 379 dagar 2023). I en internationell jämförelse framstår den svenska arbetsmarknaden som fredlig.
Tabell 4.2 Antal medlingsärenden och förlorade arbetsdagar på grund av konflikt
Antal
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Medlingsärenden på central nivå | 2 | 3 | 14 | 4 | 18 |
| Lokala medlingsärenden | 10 | 10 | 20 | 6 | 9 |
| Antal förlorade arbetsdagar | 11 | 5 240 | 3 909 | 45 717 | 21 507 |
Anm.: Medlingsärenden på lokal nivå leder nödvändigtvis inte till medlingsinsatser från Medlingsinstitutet.
Källa: Medlingsinstitutet.
Reallönerna ökade med drygt 1 procent
Enligt preliminära utfall uppgick löneökningarna till 3,6 procent för ekonomin som helhet 2025. Det är en minskning jämfört med 2024 som är i linje med nedväxlingen i löneökningstakten enligt industrins märke för avtalsperioden april 2025 till mars 2027. De avtalsmässiga löneökningarna i de centrala avtalen beräknades till 3,2 procent för hela ekonomin 2025. Skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och de avtalsmässiga löneökningarna utgörs av den s.k. restposten som sjönk något jämfört med föregående år. Löneutvecklingen var något starkare i den offentliga sektorn än i näringslivet 2025.
64
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
KPIF-inflationen, beräknad exklusive bolåneräntor, steg 2025 jämfört med föregående år och uppgick till 2,6 procent. Det innebar att reallönerna steg med 1,0 procent under 2025 (se diagram 4. 10). Trots att reallönen har stigit de senaste två åren så ligger den fortfarande under nivån före inflationsuppgången 2022.
Diagram 4. 10 Nominell löneutveckling och reallöneutveckling 1995–2025
Årlig procentuell förändring
| 10 | 10 | ||||||||||||||
| 8 | 8 | ||||||||||||||
| 6 | 6 | ||||||||||||||
| 4 | 4 | ||||||||||||||
| 2 | 2 | ||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||
| -2 | -2 | ||||||||||||||
| -4 | -4 | ||||||||||||||
| -6 | -6 | ||||||||||||||
| 95 | 97 | 99 | 01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 | 25 |
| Reallöneutveckling | Nominell löneutveckling | Inflation (KPIF) | |||||||||||||
Anm.: Reallön är nominell timlöneutveckling enligt Konjunkturlönestatistiken deflaterad med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF).
Källa: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.
Små förändringar i löneskillnaden mellan kvinnor och män
Den genomsnittliga månadslönen omräknad till heltidslön 2025 uppgick till 40 600 kronor för kvinnor och 45 100 kronor för män. Det innebär att löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick till 9,9 procent, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2024. Mellan 2005 och 2019 minskade löneskillnaderna successivt med totalt 6,4 procentenheter, men därefter har minskningen avstannat. De årsvisa förändringar som har uppmätts under perioden 2019–2025 har varit marginella och är inte statistiskt säkerställda.
I den privata sektorn ökade löneskillnaden bland arbetare med 0,3 procentenheter medan den minskade med 0,4 procentenheter bland tjänstemännen mellan 2024 och 2025. Inom offentlig sektor minskade löneskillnaden marginellt i kommuner och regioner medan den ökade i den statliga sektorn. Totalt sett var löneskillnaden i stort sett oförändrad i såväl den offentliga som privata sektorn. Skälet till att löneskillnaden ändå minskade i hela ekonomin är att den offentliga sektorn, som i genomsnitt har lägre löneskillnader, fick ökad vikt jämfört med privat sektor i beräkningen av den totala löneskillnaden. Antalet anställda ökade i offentlig sektor medan antalet minskade i privat sektor, samtidigt som löneökningarna var högre i offentlig sektor.
65
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Diagram 4. 11 Ovägd och standardvägd löneskillnad mellan kvinnor och män
| Procent | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 18 | 18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 16 | 16 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 14 | 14 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12 | 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8 | 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6 | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4 | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2 | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||||||||||||||||||||||||
| Ovägd löneskillnad | Standardvägd löneskillnad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Medlingsinstitutet.
En metod för att jämföra kvinnors och mäns löner är att med standardvägning beräkna hur löneskillnaden skulle se ut med hänsyn till skillnader i yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid. Med standardvägning var kvinnors lön i genomsnitt 95,6 procent av mäns lön 2025. Den återstående löneskillnaden som inte kan förklaras med tillgänglig statistik var därmed 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter mindre än 2024. Den enskilt viktigaste faktorn som förklarar löneskillnaden är yrke. Den största oförklarade löneskillnaden fanns bland tjänstemän i privat sektor med 6,6 procent och den minsta i den kommunala sektorn med 0,6 procent. Mellan 2005 och 2025 har den standardvägda löneskillnaden totalt sett minskat med 2,4 procentenheter.
Jämförs kvinnors och mäns genomsnittliga arbetsinkomster var skillnaden 19,1 procent år 2024. I och med att kvinnor i genomsnitt arbetar färre timmar än män blir skillnaden större i arbetsinkomster än i lön. Att kvinnors arbetade timmar är färre än mäns förklaras framför allt av en större andel deltidsarbetande och högre frånvaro. Mellan 2006 och 2024 har skillnaden i arbetsinkomst minskat med 9,1 procentenheter, vilket delvis beror på att kvinnors genomsnittliga arbetstid har ökat.
I regleringsbrevet för 2025 fick Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera hur de centrala kollektivavtalen har konstruerats för att underlätta de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv samt redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024. Uppdraget redovisades i mars 2026 i rapporten Lönesättning och relativlöner ur ett jämställdhetsperspektiv (A2026/00697). Medlingsinstitutets genomgång visar att nio av tio avtal i urvalet innehåller anvisningar eller stöd till de lokala parterna i frågor som rör osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. När det gäller relativlöneförändringar för olika yrken framkommer att tjänstemannayrken har haft större löneökningar än arbetaryrken. Flera av de mest kvinnodominerade tjänstemannayrkena har förbättrat sin grundlön relativt flertalet andra yrken.
4.4Den årliga revisionens iakttagelser
Riksrevisionen lämnade en revisionsberättelse med reservation avseende Myndigheten för arbetsmiljökunskaps årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet med reservation angav Riksrevisionen att Myndigheten för arbetsmiljökunskap inte hade fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning, vilket inte är förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndigheten hade inte heller kunnat ta fram underlag
66
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
som styrker viss information i resultatredovisningen, vilket inte är förenligt med 3 kap. 1 § i nämnda förordning.
Då myndighetens uppgifter den 1 januari 2026 införlivades i Arbetsmiljöverket vidtas inga åtgärder med anledning av bristerna i årsredovisningen.
4.5Budgetförslag
4.5.12:1 Arbetsmiljöverket
| Tabell 4.3 | Anslagsutveckling 2:1 Arbetsmiljöverket | |||
| Tusental kronor | ||||
| 2025 | Utfall | 916 077 | Anslagssparande | 10 165 |
| 2026 | Anslag | 1 007 9261 | Utgiftsprognos | 1 012 850 |
| 2027 | Förslag | 1 018 298 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 005 4322 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 019 7043 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 992 421 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 992 421 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till arbetsmarknadens parter för att främja kunskapsutbyte och samverkan med myndigheter i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet.
Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetsmarknadens parter och till ideella organisationer för att lämna information och rådgivning till personer som omfattas av lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.4 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:1 Arbetsmiljöverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 010 926 | 1 010 926 | 1 010 926 |
| Pris- och löneomräkning2 | 16 496 | 29 966 | 44 741 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -9 124 | -35 460 | -35 963 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 018 298 | 1 005 432 | 1 019 704 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget minskas med 9 124 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av att uppgifter från Myndigheten för arbetsmiljökunskap inordnades i Arbetsmiljöverket fr.o.m. den 1 januari 2026.
67
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna bl.a. att det tidigare beräknade tillskottet på
25 000 000 kronor för tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsplatsolyckor inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 1 018 298 000 kronor anvisas under anslag 2:1 Arbetsmiljöverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 005 432 000 kronor respektive 1 019 704 000 kronor.
Budgeten för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.5 Avgiftsbelagd verksamhet vid Arbetsmiljöverket
Tusentals kronor
| Ackumulerat | ||||
| Uppdragsverksamheten | Resultat från föregående år | Intäkter | Kostnader | resultat |
| Utfall 2025 | 0 | 1 876 | 1 876 | 0 |
| Prognos 2026 | 0 | 1 100 | 1 100 | 0 |
| Budget 2027 | 0 | 1 100 | 1 100 | 0 |
Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även försäljning från informationssystemet om arbetsskador (ISA). Den särskilda informationsverksamheten består främst av försäljning av myndighetens föreskrifter. Det ackumulerade resultatet för 2025 var 0 kronor.
4.5.22:2 Arbetsdomstolen
Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:2 Arbetsdomstolen
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 43 579 | Anslagssparande | -778 |
| 2026 | Anslag | 41 6131 | Utgiftsprognos | 40 806 |
| 2027 | Förslag | 39 073 | ||
| 2028 | Beräknat | 39 4902 | ||
| 2029 | Beräknat | 40 1203 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 39 073 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 39 073 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvaltningsutgifter.
68
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:2 Arbetsdomstolen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 38 613 | 38 613 | 38 613 |
| Pris- och löneomräkning2 | 460 | 877 | 1 507 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 39 073 | 39 490 | 40 120 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 39 073 000 kronor anvisas under anslag 2:2 Arbetsdomstolen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 39 490 000 kronor respektive
40 120 000 kronor.
4.5.32:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
Tabell 4.8 Anslagsutveckling 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 42 486 | Anslagssparande | 1 236 |
| 2026 | Anslag | 43 7221 | Utgiftsprognos | 43 722 |
| 2027 | Förslag | 43 722 | ||
| 2028 | Beräknat | 43 722 | ||
| 2029 | Beräknat | 43 722 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Högst 1 100 000 kronor får användas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén. Medlemsavgiften i svenska kronor bestäms av den svenska kronans växelkurs mot schweizerfrancen vid utbetalningsdagen.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 43 722 | 43 722 | 43 722 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 43 722 | 43 722 | 43 722 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
69
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Regeringen föreslår att 43 722 000 kronor anvisas under anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 43 722 000 kronor respektive 43 722 000 kronor.
4.5.42:4 Medlingsinstitutet
Tabell 4.10 Anslagsutveckling 2:4 Medlingsinstitutet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 62 351 | Anslagssparande | 7 576 |
| 2026 | Anslag | 69 7501 | Utgiftsprognos | 69 168 |
| 2027 | Förslag | 70 525 | ||
| 2028 | Beräknat | 71 0812 | ||
| 2029 | Beräknat | 72 3473 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 70 525 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 70 525 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.11 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:4 Medlingsinstitutet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 69 750 | 69 750 | 69 750 |
| Pris- och löneomräkning2 | 775 | 1 331 | 2 597 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 70 525 | 71 081 | 72 347 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 70 525 000 kronor anvisas under anslag 2:4 Medlingsinstitutet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 71 081 000 kronor respektive
72 347 000 kronor.
4.5.52:5 Regional skyddsombudsverksamhet
Tabell 4.12 Anslagsutveckling 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 111 830 | Anslagssparande | 170 |
| 2026 | Anslag | 112 0001 | Utgiftsprognos | 110 802 |
| 2027 | Förslag | 112 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 112 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 112 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition
70
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 14
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 4.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 112 000 | 112 000 | 112 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 112 000 | 112 000 | 112 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 112 000 000 kronor anvisas under anslag 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 112 000 000 kronor respektive 112 000 000 kronor.
Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
Arbetsmiljöverket beslutar om bidrag för den regionala skyddsombudsverksamheten som medför utgifter kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
20 000 000 kronor 2028.
Tabell 4.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | |
| Ekonomiska åtaganden vid årets | ||||
| början | 19 597 | 19 597 | 20 000 | |
| Nya ekonomiska åtaganden | 19 597 | 20 000 | 20 000 | |
| Utgifter mot anslag till följd av | ||||
| ekonomiska åtaganden | -19 597 | -19 597 | -20 000 | -20 000 |
| Ekonomiska åtaganden vid årets slut | 19 597 | 20 000 | 20 000 | |
| Beslutat/föreslaget bemyndigande | 20 000 | 20 000 | 20 000 | |
71