Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Budgetpropositionen för 2022

Proposition 2021/22:1

prop 2021/22 1

Regeringens proposition 2021/22:1

Budgetpropositionen för 2022

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2022.

Stockholm den 16 september 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2022 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

1

Prop. 2021/22:1

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

 

1

Finansplan

2

Förslag till riksdagsbeslut

3

Den makroekonomiska utvecklingen

4

De budgetpolitiska målen

5

Inkomster

6

Utgifter

7

Statens budgetsaldo och statsskulden

8

Den offentliga sektorns finanser

9

Statens investeringar och finansiella befogenheter

10

Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1-3

 

Volym 1b

 

11

Skattefrågor

2

Prop. 2021/22:1

Innehållsförteckning

Sammanställning av förslag till statens budget för 2022 .....................................................

6

1

Finansplan...........................................................................................................................

9

 

1.1

Inledning .................................................................................................................

9

 

1.2

Utsikter för svensk ekonomi..............................................................................

13

 

1.3

Uppföljning av de finanspolitiska målen..........................................................

16

 

1.4

Reformer ...............................................................................................................

17

 

1.5

Effekter av regeringens politik ..........................................................................

34

2

Förslag till riksdagsbeslut ...............................................................................................

39

3

Den makroekonomiska utvecklingen...........................................................................

41

 

3.1

Tillväxtutsikterna i omvärlden 2021 och 2022................................................

42

 

3.2

Tillväxtutsikterna i Sverige 2021 och 2022 ......................................................

43

 

3.3

Flera osäkerheter i prognosen ...........................................................................

51

 

3.4

Utvecklingen 2023 och 2024..............................................................................

52

 

3.5

Alternativa scenarier............................................................................................

52

 

3.6

Prognosrevideringar ............................................................................................

54

 

3.7

Utvecklingen enligt andra bedömare ................................................................

55

4

De budgetpolitiska målen...............................................................................................

59

 

4.1

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ........................................

59

 

4.2

Utgiftstaket ...........................................................................................................

60

 

 

4.2.1 Uppföljning av utgiftstaket ..................................................................

61

 

 

4.2.2 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer.......................................

61

 

 

4.2.3 Förslag till nivå på utgiftstaket 2024...................................................

62

 

4.3

Uppföljning av det kommunala balanskravet .................................................

64

 

4.4

Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.............................................................

65

5

Inkomster..........................................................................................................................

69

 

5.1

Inledning ...............................................................................................................

69

 

5.2

Offentliga sektorns skatteintäkter .....................................................................

70

 

5.3

Statens inkomster.................................................................................................

80

5.4Jämförelse med 2021 års ekonomiska vårproposition och uppföljning

av inkomsterna i statens budget för 2020 och 2021 ......................................

81

5.5Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga

 

inkomster ..............................................................................................................

85

6 Utgifter ..............................................................................................................................

87

6.1

Inledning ...............................................................................................................

87

6.2

Utgiftsramar för 2022 .........................................................................................

88

6.3

Preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024....................................................

90

6.4

Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid .......................................

92

6.5Förändring av de takbegränsade utgifterna sedan 2021 års ekonomiska

vårproposition ....................................................................................................

108

6.6Uppföljning av utgifterna i statens budget och takbegränsade

utgifter 2021........................................................................................................

119

6.7Återrapportering av vissa tillkännagivanden med anledning av extra

 

ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset..............

122

7 Statens budgetsaldo och statsskulden ........................................................................

127

7.1

Inledning .............................................................................................................

127

7.2

Statens budgetsaldo ...........................................................................................

128

7.3

Statsskulden ........................................................................................................

131

7.4

Uppföljning av statens budgetsaldo 2021 ......................................................

132

3

 

Prop. 2021/22:1

 

8 Den offentliga sektorns finanser.................................................................................

133

8.1

Inledning .............................................................................................................

134

8.2

Den offentliga sektorns finanser .....................................................................

134

8.3

Statens finanser ..................................................................................................

138

8.4

Ålderspensionssystemets finanser...................................................................

140

8.5

Kommunsektorns finanser...............................................................................

142

8.6

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet .........................................

146

8.7

Finansiellt sparande enligt olika bedömare....................................................

148

8.8

Uppföljning av den offentliga sektorns finanser ..........................................

149

9 Statens investeringar och finansiella befogenheter ..................................................

153

1.1

En samlad investeringsplan för staten............................................................

153

9.1Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital i statens

 

verksamhet..........................................................................................................

156

9.2

Låneramar för samhällsinvesteringar och övriga kontokrediter.................

159

9.3

Statlig utlåning....................................................................................................

160

9.4

Statliga garantier.................................................................................................

160

9.5

Beställningsbemyndiganden .............................................................................

161

9.6

Bemyndigande att överskrida anslag...............................................................

162

10 Granskning och ekonomisk styrning .........................................................................

165

10.1

Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige.........

165

10.2

Finanspolitiska rådets slutsatser ......................................................................

166

10.3

Granskning av årsredovisningen för staten 2020 .........................................

168

10.4

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen................................................

168

11 Skattefrågor ....................................................................................................................

171

SKATT PÅ ARBETSINKOMSTER FÖRVÄRVSINKOMSTBESKATTNING.................

172

11.1

Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster .........................................

172

11.2

Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning .......................

172

11.3

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa..........................................

173

11.4

Skattelättnad för cykelförmån..........................................................................

173

11.5

Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar................

174

11.6

Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga

 

 

anställningar och uppdrag ................................................................................

175

11.7

Utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner

 

 

i vissa fall .............................................................................................................

175

11.8

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under

 

 

juni–augusti 2022 ...............................................................................................

176

SKATT PÅ KAPITALÄGANDE KAPITAL- OCH EGENDOMSSKATTER ..................

177

11.9

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar ...................................................

177

11.10

En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer .............

177

SKATT PÅ KAPITALANVÄNDNING FÖRETAGSSKATTER .....................................

178

11.11

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år ....................

178

SKATT PÅ KONSUMTION M.M. – ENERGI- OCH MILJÖSKATTER ...........................

179

11.12

Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet...............................................

179

11.13

BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten ............................................

181

SKATT PÅ KONSUMTION M.M. – ÖVRIGA PUNKTSKATTER....................................

181

11.14

BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik .........................

181

11.15

Utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik.................................

181

11.16

Avskaffad reklamskatt.......................................................................................

182

11.17

Höjd skatt på alkohol ........................................................................................

183

11.18

Höjd skatt på tobak ...........................................................................................

183

11.19

En skatt på kemikalier i kläder och skor införs inte.....................................

184

SKATT PÅ KONSUMTION M.M. – MERVÄRDESSKATT ..............................................

185

11.20

Mervärdesskatteundantag för vissa inköp av EU-organ med anledning

 

 

av covid-19..........................................................................................................

185

4

 

Prop. 2021/22:1

 

11.21

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt...................................................

186

11.22

Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer................................

186

ÖVRIGA SKATTEFRÅGOR ............................................................................................

187

11.23

Avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar...............

187

11.24

Utvärderingen av utjämningsordningen med Danmark ..............................

187

11.25

Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning.......................................

188

11.26

Skatteutgifter ......................................................................................................

189

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2022

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 2021

5

Prop. 2021/22:1

Sammanställning av förslag till statens budget för 2022

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

17 268 338

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 971 183

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

12 729 734

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

61 688 986

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

2 235 117

Utgiftsområde

6

Försvar och samhällets krisberedskap

76 525 799

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

51 939 762

Utgiftsområde

8

Migration

8 456 364

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

112 483 613

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

funktionsnedsättning

97 721 457

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

41 786 128

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

103 040 770

Utgiftsområde

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

etablering

6 319 015

Utgiftsområde

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

94 025 726

Utgiftsområde

15

Studiestöd

27 801 485

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

94 529 445

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 454 593

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

7 025 334

Utgiftsområde

19

Regional utveckling

5 241 801

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

21 851 580

Utgiftsområde

21

Energi

4 454 924

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

76 964 552

Utgiftsområde

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 044 754

Utgiftsområde

24

Näringsliv

9 344 901

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

152 322 194

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

12 155 200

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 836 848

Summa utgiftsområden

1 204 219 603

Minskning av anslagsbehållningar

-6 681 205

Summa utgifter

 

1 197 538 398

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-60 090 130

Kassamässig korrigering

370 837

Summa

 

 

1 137 819 105

6

Prop. 2021/22:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Statens skatteinkomster

1 221 796 824

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

44 456 316

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

5 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

528 834

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

18 038 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

27 786 900

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

skattesystemet

-126 612 640

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

skattekonto

0

Summa inkomster

 

1 190 994 234

Beräknat lånebehov

-53 175 129

Summa

1 137 819 105

7

Prop. 2021/22:1

1 Finansplan

1.1Inledning

Sverige kämpar tillsammans med resten av världen sedan över ett och ett halvt år tillbaka mot covid-19-pandemin. Även om läget fortfarande är osäkert talar mycket för att en väg ut ur pandemin nu kan vara inom räckhåll. Svenska folket har vaccinerats i en takt och omfattning som saknar motstycke i Sveriges historia. Ekonomin återhämtar sig nu snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblemen skapas.

Regeringen har vidtagit historiskt omfattande krisåtgärder under pandemin. För att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser åt hälso- och sjukvård, äldreomsorg och smittskydd har regioner och kommuner fått stora tillskott. Pandemins ekonomiska konsekvenser har mildrats med åtgärder för att rädda jobb, stötta livskraftiga företag och öka tryggheten för arbetslösa. En kraftfull grön ekonomisk återstart genomförs. Nu är det dags att ta nästa steg och bygga Sverige starkare och mer hållbart än det var före krisen. I denna proposition presenterar regeringen reformer på sammanlagt

74 miljarder kronor för att ta hela Sverige framåt efter pandemin. Reformerna redovisas i tabell 1.1.

Klimatomställningen ska gå snabbare. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), utgör en allvarlig påminnelse om att klimatet är och förblir vår tids ödesfråga. För att nå Parisavtalets mål om en global uppvärmning långt under två grader genomförs nya reformer för att öka takten i klimatomställningen. Samtidigt är omställningen en möjlighet för Sverige. Genom svensk export, innovationer och nya företag kan vi gå före och skapa framtidens gröna jobb i hela landet. Med stora investeringar i klimatomställningen visar Sverige globalt ledarskap och tar sin del av ansvaret för att minska utsläppen och nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fler ska komma i arbete. Sverige mötte den ekonomiska nedgången med 350 000 fler i arbete jämfört med 2014. Tack vare krisåtgärder som korttidspermittering räddades hundratusentals svenska löntagare från risken att bli arbetslösa och många livskraftiga företag fick det andrum som krävdes för att övervintra nedgången. Samtidigt är det ofrånkomligt att arbetslösheten stiger i ekonomiska kriser. Nu vänder läget snabbt uppåt på arbetsmarknaden, men det krävs krafttag för att arbetslösheten inte ska bita sig fast. Det gäller både för den som har blivit av med arbetet under pandemin och den som har kämpat länge med att hitta jobb och försörjning.

Välfärden ska stärkas. När smittspridningen nådde Sverige sattes den svenska välfärden under hård press. Medarbetare inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och smittskydd har gjort och gör enorma insatser för att skydda människor i riskgrupper och vårda sjuka. Samtidigt har allvarliga brister i organisationen och arbetsvillkoren synliggjorts. Regeringens stora resurstillskott till välfärden, både före och under pandemin, har bidragit till fler medarbetare och minskad oro för nedskärningar. Det ska nu följas upp med reformer för att arbeta bort vårdköerna som uppstått till följd av pandemin och göra äldreomsorgen tryggare för alla som behöver den. Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola som ger varje elev möjlighet att nå sin fulla potential.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Det grova våldet och gängkriminaliteten hotar inte bara människors trygghet utan undergräver också sammanhållningen och framtidstron. Hela samhället ska göra sin del för att säkerställa trygghet på gator och

9

Prop. 2021/22:1

torg. Gängkriminaliteten ska övervinnas med den demokratiska rättsstatens fulla kraft och nyrekryteringen ska brytas med långsiktigt verksamma brottsförebyggande åtgärder. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska stoppas.

Under pandemin har Sverige samlats som land för att möta krisen. Nu måste styrkan som finns i ett brett och konstruktivt samarbete tas tillvara för att lösa de samhälls- problem Sverige står inför. Fler ska gå från arbetslöshet till sysselsättning, klimat- omställningen ska gå snabbare, köerna i sjukvården kortas och det grova våldet tryckas tillbaka. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin.

10

Prop. 2021/22:1

Tabell 1.1

Reformtabell

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

2022

2023

2024

Reformer för att ta Sverige framåt

 

 

 

 

 

 

 

Klimatomställningen ska gå snabbare

 

 

 

 

 

 

 

Insatser för den svenska skogen

2,87

2,87

2,87

 

 

 

 

Skydd av värdefull natur

0,35

0,45

0,45

 

 

 

 

 

Klimatklivet

 

0,80

1,96

3,16

 

 

 

 

 

Biogasstöd

 

0,50

0,70

0,70

 

 

 

 

Kompetenslyft för klimatomställningen

0,50

0,50

0,50

 

 

 

 

Näringslivets klimatomställning och industriklivet

0,32

0,26

0,27

 

 

 

 

Underhåll av järnväg

1,00

1,11

1,98

 

 

 

 

Elektrifiering av transportsektorn - stärkt klimatpremie

1,30

0,20

0,30

 

 

 

 

Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet

0,55

 

 

 

 

 

 

Breddad ekobonus

0,10

0,10

0,10

 

 

 

 

Nationellt biljettsystem för kollektivtrafik

0,11

0,11

0,01

 

 

 

 

Förebygga klimatrelaterade olyckor

0,56

0,53

0,53

 

 

 

 

Vattenvård samt säkra dricksvattnet

0,29

0,31

0,23

 

 

 

 

Stöd till kollektivtrafik

1,00

 

 

 

 

 

 

Cykelsatsning samt skattelättnad för cykelförmån

0,29

0,19

0,28

 

 

 

 

Satsningar på sjöfart

0,26

0,35

0,35

 

 

 

 

Ytterligare mervärdesskattesänkning för reparationer

0,07

0,14

0,13

 

 

 

 

Övriga reformer för ett grönare samhälle

0,94

0,76

1,11

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler ska komma i arbete

 

 

 

 

 

 

 

Matchningstjänster

1,19

0,17

2,69

 

 

 

 

Extratjänster och introduktionsjobb

0,70

0,78

0,68

 

 

 

 

Arbetsmarknadsutbildningar

0,43

0,86

0,97

 

 

 

 

Praktikplatser och introduktion till arbete

0,08

0,10

0,10

 

 

 

 

Tillskott Arbetsförmedlingen

0,50

0,62

0,70

 

 

 

 

Sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare

7,00

6,00

6,00

 

 

 

 

Minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen

0,35

 

 

 

 

 

 

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar

 

 

 

under juni–augusti 2022

1,55

 

 

 

 

 

 

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

0,25

0,50

0,50

 

 

 

 

Utbildningsplatser

2,37

1,71

1,65

 

 

 

 

Omställningspaket i linje med parternas överenskommelse

0,25

2,53

6,21

 

 

 

 

En konkurrenskraftig jordbrukssektor1

 

2,93

4,33

Underhåll av vägar

1,02

1,06

1,59

 

 

 

 

Bredbandsutbyggnad

0,50

 

 

 

 

 

 

Utveckling av transportsystemet

0,77

1,53

2,03

 

 

 

 

Främjande av vattenbruk

0,08

0,08

0,08

 

 

 

 

Övriga åtgärder för att fler ska komma i arbete

0,72

0,74

0,60

 

 

 

 

 

 

 

 

Välfärden ska stärkas

 

 

 

 

 

 

 

Insatser för kortade vårdköer till följd av pandemin

2,00

 

 

 

 

 

 

Personalsatsning i hälso- och sjukvården

2,05

2,17

0,57

 

 

 

 

Tillskott till hälso- och sjukvård

1,00

 

 

 

 

 

 

Stärkt arbete för psykisk hälsa

 

1,50

1,50

 

 

 

 

 

11

Prop. 2021/22:1

 

 

 

Förlängning av satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa

 

1,50

 

 

 

 

 

Förstärkt äldreomsorg

0,93

3,94

6,90

 

 

 

 

Förstärkning av äldreomsorgslyftet

1,20

0,70

 

 

 

 

 

Införande av fast omsorgskontakt

0,35

0,69

0,69

 

 

 

 

Höjt tak i sjukförsäkringen

2,64

2,64

2,64

 

 

 

 

Familjeveckan

3,49

4,10

4,18

 

 

 

 

Förstärkt assistansersättning

 

0,56

1,12

 

 

 

 

Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och

 

 

 

aktivitetsersättning

2,61

2,61

2,61

 

 

 

 

Höjd garantinivå och höjt tak i bostadstillägget i sjuk- och

 

 

 

aktivitetsersättningen

2,11

2,11

2,11

 

 

 

 

En tryggare sjukförsäkring inkl. ändrade regler för äldre i

 

 

 

sjukersättningen

0,33

0,43

0,43

 

 

 

 

Kunskapssatsning efter pandemin

1,00

 

 

 

 

 

 

En jämlik kunskapsskola

0,30

0,57

0,78

 

 

 

 

Förstärkning av kultur och idrott m.m.

2,12

0,60

0,56

 

 

 

 

Produktionsincitament för film

0,10

0,10

0,10

 

 

 

 

Förstärkt bostadstillägg för pensionärer

1,02

1,02

1,02

 

 

 

 

Generella statsbidrag till kommuner och regioner

3,00

3,00

3,00

 

 

 

 

Stöd till kommuner med olika utmaningar

0,57

0,57

0,57

 

 

 

 

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

0,81

1,62

1,62

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige ska vara ett tryggt land för alla

 

 

 

 

 

 

 

10 000 fler polisanställda till 2024

0,00

1,91

1,91

 

 

 

 

Öka polisens tekniska förmåga

0,40

0,40

0,40

 

 

 

 

Gängbrottsutredningen

 

0,10

0,47

Förstärkning statens institutionsstyrelse

0,10

0,14

0,14

 

 

 

 

Förstärkt brottsförebyggande arbete

0,01

0,15

0,29

 

 

 

 

Stärkt rättskedja

1,26

1,93

2,38

Motverka mäns våld mot kvinnor

0,39

0,90

1,06

 

 

 

 

Motverka fusk och överutnyttjande

0,20

0,23

0,31

 

 

 

 

Övriga åtgärder för ett tryggare samhälle

0,38

0,30

0,25

 

 

 

 

Fortsatt hantering av pandemin

 

 

 

 

 

 

 

Vaccinkostnader

3,50

2,00

 

Ersättning till regionerna för genomförda vaccinationer

2,10

 

 

 

 

 

 

Fortsatt testning och smittspårning

2,00

 

 

 

 

 

 

Regionala utvecklingsåtgärder

0,50

 

 

Övriga åtgärder för en fortsatt hantering av pandemin

0,54

0,02

0,03

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga reformer

6,12

0,13

0,36

Justering för poster som inte påverkar finansiellt sparande

-0,67

-1,45

-2,73

 

 

 

 

 

 

 

 

Effekt offentliga finanser

74,03

67,31

76,32

1Inklusive medel finansierade från EU-budgeten som inte har effekt på det finansiella sparandet. Källa: Egna beräkningar.

12

Prop. 2021/22:1

1.2Utsikter för svensk ekonomi

Hoppfull återhämtning i världsekonomin

Återhämtningen i världsekonomin har fortsatt under det första halvåret 2021 och i USA och Kina är BNP på en högre nivå än före pandemin. Även i de nordiska länderna har ekonomierna återhämtat sig väl. Men i flera europeiska länder som är viktiga för svensk export, som exempelvis Tyskland, är BNP alltjämt på en lägre nivå än före krisen. BNP-utfallet för det andra kvartalet i år visade dock på en stark utveckling i euroområdet.

Den ekonomiska utvecklingen i avancerade ekonomier väntas bli god. Framåt- blickande indikatorer för både industrin och den hårt drabbade tjänstesektorn ser positiva ut. Samtidigt har hushållen goda förutsättningar för att snabbt öka sin konsumtion när restriktioner hävs, eftersom sparandet under pandemin varit högt. Utbudsrestriktioner, såsom brist på halvledare, och stigande råvaru- och fraktpriser väntas dock dämpa tillväxten under en övergångsperiod. Sämre tillgång till vaccin och mindre utrymme för expansiv finanspolitik väntas medföra att återhämtningen i många framväxande ekonomier och ekonomier i låginkomstländer går långsammare än i avancerade ekonomier. Ekonomierna i låginkomstländer har drabbats särskilt hårt och fattigdomen i världen har ökat. Enligt Världsbankens bedömning kommer antalet personer i extrem fattigdom ha ökat med 100 miljoner till slutet av 2021.

I euroområdet väntas återhämtningen fortsätta under det andra halvåret 2021 och i slutet av året bedöms BNP nå samma nivå som före pandemin. Hushållens konsumtion i de europeiska länderna väntas öka kraftigt, som en effekt av vaccinering och förhållandevis få restriktioner. Samtidigt bidrar efterfrågan från omvärlden och en expansiv ekonomisk politik positivt till utvecklingen. EU:s återhämtningspaket bedöms också stimulera tillväxten i den europeiska ekonomin. Återhämtningspaketet har en stark tonvikt på grön återhämtning och sträcker sig flera år framåt. De största finanspolitiska stimulanserna har dock genomförts av enskilda länder, både i Europa och övriga världen. USA har bedrivit en expansiv finanspolitik, med exceptionellt stora åtgärder, och BNP-tillväxten i landet väntas 2021 bli den högsta på över 25 år. Uppgången i inflationen i USA under 2021 bedöms vara övergående.

Svensk ekonomi visar styrka i återhämtningen

Även i Sverige har återhämtningen fortsatt under det första halvåret 2021 och svensk BNP var under det andra kvartalet tillbaka på samma nivå som före pandemin. Samtidigt bekräftar produktionsdata att det finns en tudelning inom näringslivet där vissa branscher, främst inom tjänstesektorn, har en lägre produktion än tidigare.

Vid slutet av 2021 bedöms BNP ha stigit ytterligare och vara på den nivå som bedömdes i prognosen för 2021 före pandemin. Regeringens finanspolitiska åtgärder och Riksbankens penningpolitiska stimulanser har understött återhämtningen i svensk ekonomi.

Liksom i omvärlden väntas BNP i Sverige stiga snabbt under det andra halvåret 2021. Det förklaras av att produktionen inom de mest drabbade sektorerna kan återhämta sig i snabb takt när restriktioner som begränsar den ekonomiska aktiviteten är på en lägre nivå. Detta stöds av att framåtblickande indikatorer, till exempel barometerindikatorn och inköpschefsindex, är på höga nivåer. Det gäller även indikatorer för den hårt drabbade tjänstesektorn.

Konsumtionen av vissa varor och tjänster som drabbats särskilt under pandemin är fortsatt dämpad, men väntas öka framöver. En låg nivå av restriktioner väntas tillsammans med ett uppdämt konsumtionsbehov och ett högt sparande bland hushållen leda till att hushållskonsumtionen ökar snabbt 2021. Även exporten och

13

Prop. 2021/22:1

importen antas öka betydligt under 2021 och 2022 till följd av den allt starkare efterfrågan. Det är i synnerhet varuexporten som bedöms öka i en snabb takt. I närtid dämpas dock exporttillväxten av fortsatta störningar i leverans- och värdekedjor. Ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin och ett ökat byggande gör att investeringarna väntas öka 2021 och 2022. Den offentliga konsumtionen väntas öka i samband med att verksamhet i offentlig regi kan återupptas, och till följd av utökade resurser 2022.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under det första halvåret 2021. Sysselsättningen har ökat och många av de anställda som varit permitterade har successivt kunnat öka sin arbetstid. Flera framåtblickande arbetsmarknadsindikatorer, till exempel företagens anställningsplaner, har stigit till höga nivåer och pekar på en stark efterfrågan på arbetskraft den närmaste tiden. I takt med en stigande efterfrågan bedöms sysselsättningen fortsätta öka, samtidigt som arbetslösheten väntas minska.

I ett internationellt perspektiv är sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bland både kvinnor och män på en hög nivå. Samtidigt kvarstår stora utmaningar på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten har stigit till höga nivåer. Långa perioder av arbetslöshet riskerar att försämra arbetslösas yrkeskunskaper och försvåra matchningen på arbetsmarknaden. Det kan medföra att arbetslösheten dröjer sig kvar på en förhöjd nivå.

Den snabba återhämtningen i svensk ekonomi har medfört att konjunkturläget gradvis har förbättrats och ekonomin bedöms vara i det närmaste balanserad 2022. Samtidigt finns det fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på en förhöjd nivå och väntas vara högre 2022 än vad den var innan krisen. Trots det låga resurs- utnyttjandet på arbetsmarknaden steg inflationen under det första halvåret 2021, bland annat till följd av högre energipriser. Sammantaget väntas dock inflationen understiga Riksbankens inflationsmål de närmaste åren. Centralbanker världen över väntas hålla styrräntorna låga en längre tid, i syfte att stimulera efterfrågan och i förlängningen inflationen. De låga styrräntorna och Riksbankens omfattande köp av finansiella tillgångar, till exempel statsobligationer, bidrar till att ränteläget bedöms bli fortsatt lågt en lång tid framöver. Reporäntan väntas vara oförändrad både 2021 och 2022.

Tabell 1.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

BNP1

-2,8

4,4

3,5

1,4

1,5

BNP,

 

 

 

 

 

kalenderkorrigerat1

-3,0

4,3

3,5

1,6

1,5

BNP-gap2

-3,8

-1,5

0,3

0,2

0,0

Produktivitet3,4

0,6

1,3

0,8

1,0

1,2

Arbetade timmar4

-3,8

3,2

2,7

0,5

0,2

Sysselsatta, 15–74

 

 

 

 

 

år

-1,3

-0,1

1,7

1,0

0,3

 

 

 

 

 

 

Sysselsättningsgrad,

 

 

 

 

 

15–74 år5

67,2

67,3

68,3

68,9

68,9

Arbetslöshet, 15–74

 

 

 

 

 

år6

8,3

8,8

7,7

7,0

7,0

Timlön7

2,1

2,6

2,4

2,6

2,8

KPI

0,5

1,6

1,4

1,7

2,2

 

 

 

 

 

 

KPIF

0,5

1,8

1,5

1,7

2,0

 

 

 

 

 

 

Reporänta

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

BNP omvärlden,

 

 

 

 

 

KIX-vägd8

-4,3

4,8

4,2

2,3

2,1

14

Prop. 2021/22:1

Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning och arbetslöshet och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet.

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.

3Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Timlön enligt Konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2020.

8BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel.

Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Tillfälligt svagare finanser i den offentliga sektorn

Sverige har goda offentligfinansiella förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av pandemin. En ansvarsfull finanspolitik har bidragit till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld är låg i historisk och internationell jämförelse, motsvarande cirka 35 procent av BNP 2019, före pandemin.

De offentliga finanserna försvagades kraftigt under 2020. Försvagningen är framför allt en följd av regeringens finanspolitiska åtgärder, men även en konsekvens av konjunkturnedgången. Det finansiella sparandet väntas förstärkas i takt med att ekonomin återhämtar sig. Eftersom nedgången bedöms vara tillfällig påverkas det strukturella sparandet mindre än det finansiella. Det strukturella sparandet bedöms dock uppvisa underskott fram till och med 2022. Till följd av det försämrade sparandet steg bruttoskulden snabbt mellan 2019 och 2020, men översteg aldrig 40 procent, den bedöms därefter sjunka som andel av BNP.

Tabell 1.3 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2020

2021

2022

2023

2024

Finansiellt sparande, mdkr

-148

-98

-37

24

43

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

 

Varav stat

-3,1

-2,5

-0,4

0,8

1,0

 

 

 

 

 

 

Varav ÅP

-0,2

0,1

0,2

0,2

0,3

 

 

 

 

 

 

Varav kommunsektor

0,3

0,5

-0,4

-0,6

-0,5

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP

-1,0

-1,2

-0,6

0,4

1,0

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld

1 976

2 007

1 986

1 900

1 857

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

39,7

37,8

35,4

32,9

31,1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Förstärkningen som kan ses i slutet av perioden är främst en följd av att den finanspolitik som hittills aviserats i mindre utsträckning omfattar 2023 och 2024.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Pandemin gör den ekonomiska utvecklingen mer osäker

Riskerna för att utvecklingen blir sämre än i prognosen är fortsatt framför allt kopplade till pandemin. Den globala tillgången till vaccin är ojämnt fördelad, vilket kan innebära att smittan fortsätter att spridas och att svårkontrollerade mutationer uppstår. Dessutom skiljer sig viljan att vaccinera sig åt mellan länder. Beteende- förändringar och restriktioner för att begränsa smittspridningen kan därmed återkomma. Störningar i leverans- och värdekedjor kan komma att påverka företagens produktionskapacitet i större utsträckning, och under längre tid än vad som antas i prognosen. En storskalig försörjningsbrist av nödvändiga insatsvaror riskerar också att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

Det finns också risker kopplade till de omfattande stabiliseringspolitiska stödpaket som har implementerats runt om i världen. Till exempel kan en alltför snabb utfasning

15

Prop. 2021/22:1

av pågående stödpaket medföra att långsiktigt livskraftiga företag försätts i konkurs och därmed en förhöjd risk för kreditförluster hos bankerna. De svenska bankerna är till stor del exponerade mot bostäder och kommersiella fastigheter, vilket gör dem särskilt känsliga för stora prisfall på fastighetsmarknaden. Priserna på tillgångar, bland annat på aktier och bostäder, har stigit kraftigt i flera länder under pandemin, samtidigt som skuldsättningen bland hushåll, företag och stater har ökat. Ett större fall i tillgångspriser kan, särskilt i kombination med den höga skuldsättningen, störa den finansiella balansen. Det finns även en risk för att inflationen i USA ligger kvar på en hög nivå längre än vad som antas i prognosen. Det skulle troligtvis bidra till att de amerikanska räntorna stiger snabbare än väntat och leda till en dämpande effekt på BNP-tillväxten, både i USA och andra länder. Även globala fenomen som cyberhot utgör en risk för den ekonomiska utvecklingen.

Andra osäkerhetsfaktorer som riskerar att påverka ekonomin negativt är klimat- förändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. Dessa utgör risker för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader för både enskilda, företag och samhället som helhet. I Sverige kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bli stora för exempelvis kustnära infrastruktur och bebyggelse, vatten- kvaliteten i sjöar och hav och för människors hälsa. En ökad risk för översvämningar, bränder, torka, invasiva arter och skadedjur kan också hota produktionen från jord- och skogsbruk. Även om osäkerheten är stor, och det är svårt att jämföra olika studier, visar resultaten i globala makroekonomiska klimatmodeller att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli omfattande om inte utsläppen minskar i tillräckligt snabb takt.

Hushållens konsumtion och finanspolitiska stimulanser i omvärlden kan också bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Hushållens sparande har ökat ytterligare under pandemin, vilket kan medföra utrymme för ökad konsumtion. Vidare kan hushållens uppdämda konsumtionsbehov vara underskattat, vilket skulle innebära en snabbare konsumtionsutveckling än förväntat. De stödåtgärder som har införts i omvärlden kan ha en större positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen än vad som antas i regeringens prognos, vilket skulle gynna svensk exportindustri.

1.3Uppföljning av de finanspolitiska målen

Det finanspolitiska ramverket är ett mycket viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Ramverket ger samtidigt en stor handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik i stabiliseringspolitiskt syfte vid allvarliga ekonomiska nedgångar. De budgetpolitiska målen är en del av det finanspolitiska ramverket och skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är offentlig- finansiellt hållbart. De budgetpolitiska målen består av ett överskottsmål och ett skuldankare för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt det kommunala balanskravet.

Avvikelsen från överskottsmålet motiveras av stabiliseringspolitiska skäl

Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska, i genomsnitt över en konjunkturcykel, uppgå till en tredjedels procent av BNP. Målet följs främst upp med det strukturella sparandet. Om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande budgetåret uppnås inte målet.

Regeringen bedömer att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Även internationella bedömare, som till exempel Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

16

Prop. 2021/22:1

(OECD), pekar på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunktur som följt av pandemin. Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Den aktuella prognosen visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser över ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

Bruttoskulden avviker inte från skuldankaret

Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, och är fastställt till 35 procent av BNP. Ankaret styr inte finanspolitiken på kort sikt, utan ska i huvudsak användas för att utvärdera om överskottsmålet behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna.

Regeringen ska varje år redogöra för bruttoskuldens utveckling i den ekonomiska vårpropositionen. Om skuldkvoten avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen lämna en skrivelse till riksdagen och förklara vad som orsakat avvikelsen och hur den ska hanteras.

Bruttoskulden bedöms vara förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent av BNP. Skuldkvoten var 39,7 procent av BNP 2020 och bedöms bli 37,8 procent av BNP 2021 och 35,4 procent 2022. En anledning till att skuldkvoten inte ökar, trots underskottet i de offentliga finanserna, är att Riksbanken från och med 2021 inleder en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv efter att tidigare finansierat en del av sin valutareserv genom Riksgäldskontoret. Övergången som ska ske gradvis till och med 2023 medför att skuldkvoten minskar med 1,1 procentenheter per år 2021 till 2023.

Förslag till utgiftstak för 2024

I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen i denna proposition en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året (se tabell 1.4). Den föreslagna nivån motsvarar regeringens bedömning av nivån för 2024 i 2021 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.4

Utgiftstakets nivåer

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket

1 695

1 634

1 539

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket

 

 

 

1 595

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av potentiell BNP

31,4

29,3

26,7

26,8

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av BNP

31,8

29,3

26,7

26,8

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 578

1 474

1 455

1 467

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

117

160

84

128

 

 

 

 

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

1.4Reformer

Klimatomställningen ska gå snabbare

Klimatet är vår tids ödesfråga. Sverige är och ska förbli ett föregångsland i arbetet för miljön och klimatet. Omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är nödvändig för att Sverige ska uppnå sina miljö- och klimatmål, för att nå de globala målen i Agenda 2030 och för att bibehålla näringslivets konkurrenskraft globalt. Den senaste

17

Prop. 2021/22:1

rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, visar dock att takten i klimatomställningen måste öka, både i Sverige och globalt. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att påskynda den gröna omställningen av ekonomin, för minskade utsläpp, för att främja den cirkulära ekonomin och för att värna den svenska naturen. Sverige tar sin del av ansvaret i det globala miljö- och klimatarbetet. Regeringen arbetar för att andelen bistånd till klimat, miljö och biologisk mångfald ska öka inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Åtagandet att biståndet ska motsvara en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ligger fast.

Svensk industri ska behålla tätpositionen i klimatomställningen

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå målet krävs stora offentliga och privata investeringar i innovativ klimatsmart teknik. Regeringen föreslår därför att Industriklivet förstärks för att ytterligare stärka och påskynda industrins klimatomställning. Ett kompetenslyft genomförs på arbetsmarknaden inom områden som bland annat främjar klimat- omställningen och övergången till en hållbar ekonomi. De gröna industrisatsningarna i norra Sverige skapar tusentals nya jobb. En särskild satsning görs för att berörda kommuner ska kunna möta en växande befolkning med fossilfria och attraktiva boendemiljöer.

Det behövs investeringar för att klara den gröna återhämtningen. Regeringen föreslår därför att medel tillförs Klimatklivet. Stödet möjliggör konkreta klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i hela Sverige. Vid slutet av februari 2021 hade totalt cirka

3 600 projekt beviljats stöd. Med tillskotten möjliggörs ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläpp, såsom utbyggd laddinfrastruktur, produktion av biogas och fjärrvärmeutbyggnad. Ett grönt och digitalt omställningslyft genomförs för ökad konkurrenskraft, minskad klimatpåverkan samt hållbart resursutnyttjande i näringsliv och industri. Medel tillförs även för att införa ett driftsstöd för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid, bio-CCS, genom att använda så kallade omvända auktioner. Åtgärder för att uppnå negativa utsläpp av växthusgaser är viktiga komplement till insatserna för att minska utsläppen.

Industrins omställning kräver investeringar med lång livslängd till nya och ofta obeprövade tekniker och processer. Investeringarna är nödvändiga för att nå Sveriges ambitiösa klimat- och miljömål. Trots väl fungerande finansiella marknader finns utmaningar för företag att säkra finansiering. Regeringen införde därför 2021 en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna investeringar. Garantiramen för kreditgarantierna höjs ytterligare till 50 miljarder kronor 2022, för att möjliggöra fler stora industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömåls- systemet och det klimatpolitiska ramverket. Garantiramen beräknas till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024. För mer information om industrins omställning mot ett fossilfritt samhälle, se även fördjupningsruta 1.1.

Genom omfattande elektrifiering kan utsläppen minskas, men det ställer stora krav på tillgång till klimatsmart el. Regeringen tillför medel till elektrifieringsstrategin för att bidra till att nå klimatmålen, påskynda elektrifieringen och öka reformtempot inom energiområdet. Årstakten i den utbyggnad som Svenska kraftnät planerar att genomföra under den kommande tjugoårsperioden är den högsta på 40 år. Även takten i energieffektiviseringen behöver öka. Regeringen återstartar Energisteget för att svensk industri ska kunna genomföra fler energieffektiviseringsåtgärder. Regeringen tillför även ytterligare resurser för att möjliggöra ett utökat deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle. Vidare fortsätter satsningen på forskningsanläggningen

18

Prop. 2021/22:1

European Spallation Source (ESS) i Lund och regeringen höjer även ambitionerna inom rymdforskningen.

Infrastruktur som leder till ett mer hållbart samhälle

För att klara den klimatomställning som Sverige står inför krävs ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem för att människor ska kunna leva och verka i hela landet. För att åstadkomma detta genomför regeringen flera viktiga satsningar inom transportinfrastrukturområdet. I propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige, presenteras den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturen (prop. 2020/21:151). Sammanlagt uppgår ramen till

876 miljarder kronor för 2022 till 2033. Medlen börjar fördelas i denna proposition. De ökade medlen medför att den gällande nationella planen för transportinfrastruktur för 2018 till 2029 kan fullföljas, samt att satsningar kan göras på såväl byggande av nya stambanor för höghastighetståg som andra angelägna åtgärder. Medlen ger också förutsättningar att intensifiera arbetet med Norrbotniabanan. Vidare avsätts medel för underhåll av och reinvesteringar i vägar och järnvägar. Regeringen föreslår också att medel avsätts till kommunerna för det förebyggande arbetet mot jordskred och andra naturolyckor, vilket även kan bidra till att klimatanpassa samhället. Sammantaget möjliggör tillskotten de stora insatser som krävs för att bygga Sveriges infrastruktur stark och hållbar för framtiden. Därmed finns förutsättningar för en ökad syssel- sättning, en bättre fungerande arbetsmarknad och ett ökat bostadsbyggande. Den digitala infrastrukturen ska stärkas. Regeringen föreslår att ytterligare medel avsätts för att underlätta och öka tempot i bredbandsutbyggnaden.

För att främja en grön återhämtning föreslår regeringen också en extra satsning på infrastruktur utöver de medel som avsätts med anledning av infrastruktur- propositionen. Under 2022 avsätts 2,25 miljarder kronor till ytterligare insatser för bland annat trimnings- och miljöåtgärder och järnvägsunderhåll. Detta förväntas bidra till att stärka konjunkturen och öka sysselsättningen. För att minska transportsektorns beroende av fossila drivmedel och öka användningen av förnybar energi föreslår regeringen ett nytt långsiktigt stöd till produktion av biogas. Biogas kan därmed spela en viktig roll i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi i Sverige. Regeringen föreslår vidare ett stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. En utgångspunkt för stödet är att utbudet av kollektivtrafik ska upprätthållas i tillräcklig omfattning för att undvika trängsel och ökad smittspridning.

En väl fungerande sjöfart är viktig för handel och näringsliv. Att flytta transporter av gods från väg till sjöfart minskar också utsläppen. Regeringen avsätter därför medel till flera olika satsningar på sjöfarten. Resurser tillförs Sjöfartsverket, för att bland annat möjliggöra investeringar i myndighetens fartygs-, båt- och helikopterflottor. Medel tillförs också för att påbörja omställningen till en fossilfri fartygsflotta inom Sjöfartsverket. För att minska trycket på farledsavgifterna, och därigenom främja en överflyttning av gods till sjöfarten, föreslår regeringen en klimatkompensation. Slutligen föreslår regeringen att ekobonusen förlängs och breddas, för att stimulera transportlösningar med flera trafikslag, däribland sjöfart.

Cirkulär ekonomi och en grönare vardag

Sverige behöver påskynda arbetet med att ställa om till en mer cirkulär ekonomi, med en resursanvändning på naturens villkor. Alla ska ha möjlighet att delta i det gröna samhällsbygget för att det ska bli verklighet. Det allmänna har ett ansvar i att göra det lätt för individen att leva miljövänligt och för att uppnå en hållbar resursanvändning.

Bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. Förutom en god tillgång till cykelvägar kan ekonomiska styrmedel och incitament vara en viktig faktor för att få fler arbetspendlare att välja

19

Prop. 2021/22:1

cykel framför bil. Regeringen kommer att föreslå en skattelättnad för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk. Regeringen föreslår också att stadsmiljöavtalen förstärks med ett särskilt fokus på cykling. Medel tillförs även klimatpremien som stödjer introduktion av miljölastbilar och arbetsmaskiner på marknaden och vidare förstärks elbusspremien. Regeringen kommer att föreslå att miljöstyrningen i bonus–malus-systemet för nya lätta fordon skärps för att snabba på omställningen av fordonsflottan och för att säkra systemets långsiktiga ekonomiska hållbarhet. Prognoserna för bonusen är mycket osäkra. Regeringen följer därför utvecklingen noga och kommer att tillskjuta mer medel för bonusen om det krävs. Dessutom kommer det att föreslås att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar förenklas och koncentreras till bilar med låga utsläpp.

Det är i dag många gånger relativt enkelt och billigt att köpa nytt. Att reparera, hyra eller återanvända befintliga produkter är dock oftast mer resurseffektivt, tar mindre energi i anspråk och ger lägre utsläpp än att producera nya varor. För att främja en cirkulär ekonomi kommer regeringen att föreslå en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till 20 000 kronor. Därmed minskar behovet av att köpa nytt och naturens resurser utnyttjas bättre. Regeringen kommer också att föreslå en ytterligare sänkning av mervärdesskatten på reparationer av vissa varor från 12 till

6 procent. Illegal avfallshantering är ett växande problem både nationellt och internationellt. Stärkta insatser föreslås därför för att förhindra brott mot avfallslagar genom bland annat förbättrad tillsyn och gränskontroll. Regeringen föreslår också satsningar för en hållbar plastanvändning i en cirkulär ekonomi, för genomförandet av havsmiljöpropositionen och för att minska spridningen av högfluorerande ämnen, så kallade PFAS.

Fördjupningsruta 1.1 Stor potential i grön ekonomisk omställning

Sveriges mål att bli världens första fossilfria välfärdsland kräver snabba och kraftfulla åtgärder. Klimatförändringarna skapar redan i dag mer omfattande extremväder, över hela jorden. För att möta detta, och mildra de långsiktiga konsekvenserna, behöver alla aktörer i samhället bidra. Många länder ser gröna investeringar som en central del av den expansiva finanspolitiken för att stödja återhämtningen. Minst 37 procent av det tillgängliga stödet från EU:s återhämtningsfacilitet – cirka 250 miljarder euro – ska gå till klimatåtgärder. Men en stor del av investeringarna måste även komma från den privata sektorn. Endast med företag som ser möjligheterna i den gröna omställningen, klimatsmart teknik och nya affärsmodeller kan Sverige och andra länder genomföra en grön omställning.

Sedan 2014 har regeringen genomfört historiskt stora satsningar inom miljö- och klimatområdet för att skynda på omställningen och öka företagens gröna investeringar. Ett klimatpolitiskt ramverk har införts med ambitiösa mål och en ny klimatlag. Ramverket skapar långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle. Genom satsningarna Industri- och Klimatklivet stöttar regeringen också enskilda projekt och investeringar som minskar klimatutsläppen. Regeringen har också gjort det möjligt för staten att ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar och därmed minska näringslivets risker vid stora investeringar i grön teknik.

Marknaden för gröna investeringar växer. Exempelvis har den svenska marknaden för gröna obligationer ökat kraftigt sedan 2013, både som total volym och som andel av samtliga medel som lånats upp genom obligationer. För icke-finansiella företag utgjorde gröna obligationer cirka 24 procent av de medel som lånats upp genom obligationer 2020. Staten emitterade för första gången statliga gröna obligationer 2020 för 20 miljarder kronor, vilket hittills är den största gröna obligationen i Norden. Lånen kopplas till utgifter i statens budget som bidrar till att uppfylla Sveriges klimat-

20

Prop. 2021/22:1

och miljömål. Intresset för satsningarna Industri- och Klimatklivet samt för gröna kreditgarantier är stort bland företag. Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för basindustrin och är avgörande för företagens långsiktiga lönsamhet. Intresset för fossilfritt stål, cirkulära lösningar och elektrifiering växer snabbt, och Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa innovativa miljö- och klimatteknikföretag. Investeringarna leder till arbetstillfällen i hela vårt land och visar på potentialen i den gröna ekonomiska omställningen. Flera större företagsetableringar och företags- expansioner har på senare tid skett i Norrbottens och Västerbottens län. De redan beslutade stora etableringarna och expansionerna i dessa två län beräknas leda till 15 000 nya arbetstillfällen och förväntas också attrahera ytterligare investeringar. Handelskammaren i Norrbotten bedömer att etablerade och framväxande företag planerar investeringar på upp till 700 miljarder kronor enbart i Norrbottens län fram till 2040.

Omställningen kommer dock att kräva fortsatt stora investeringar, både från den offentliga sektorn och från privata aktörer. Internationella valutafonden bedömer att behovet av ytterligare gröna investeringar det kommande årtiondet sammantaget uppgår till 6 till 10 procent av den årliga globala BNP:n. Därför krävs ytterligare initiativ och regeringen fortsätter att bedriva en aktiv näringslivspolitik för grön och digital omställning. Genom att leda vägen mot ett hållbart samhälle, och skörda de vinster och arbetstillfällen som omställningen erbjuder, kan Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet.

Fler ska komma i arbete

När världsekonomin störtdök vidtog regeringen historiskt omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag. Det var möjligt tack vare en ansvarsfull finanspolitik under de goda åren. Åtgärderna har tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbets- kraftsdeltagandet. Samtidigt kan inget land, hur starka offentliga finanser det än har, rädda alla jobb när en kris slår till. Regeringen ser med särskild oro på risken för att långtidsarbetslösheten håller sig kvar på en hög nivå, vilket skedde efter finanskrisen.

Håll i den ekonomiska återhämtningen

En lärdom från tidigare kriser är att stimulanser inte bör fasas ut för tidigt. Forskning visar att det mest effektiva sättet för att stimulera tillväxt och sysselsättning är offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Därför föreslår regeringen investeringar i grön omställning, höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt riktade satsningar, som exempelvis äldreomsorgslyftet, för höjd kvalitet och tidigareläggande av nyanställningar i välfärden.

Långsiktigt livskraftiga företag som tagit sig igenom lågkonjunkturen med stöd av krisåtgärderna ska inte behöva försättas i konkurs mitt i återhämtningen. Regeringen kommer därför att föreslå att återbetalningstiden för företagens anstånd med skattebetalningar förlängs, vilket förväntas öka likviditeten i företagen och på så sätt ytterligare bidra till den ekonomiska återhämtningen. Vidare kommer regeringen att föreslå en skattesänkning, med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare, genom en förstärkning av skattereduktionen för förvärvsinkomster. Det ger alla med en inkomst på 22 000 kronor, eller mer, i månaden från till exempel arbete, pension, sjukpenning eller arbetslöshetskassa sänkt skatt med minst 110 kronor per månad. Dessutom kommer regeringen att föreslå en nedsättning av arbetsgivaravgifterna under perioden juni–augusti 2022 för ungdomar i åldern 19–23 år.

21

Prop. 2021/22:1

Långtids- och ungdomsarbetslösheten ska tryckas tillbaka

Regeringen föreslår en rad insatser för att bekämpa arbetslösheten både bland unga och bland dem som redan före pandemin hade en svag anknytning till arbets- marknaden. Den enskilt viktigaste faktorn för att få ett arbete är en gymnasieexamen. Sedan 2017 har alla som saknar en gymnasieexamen rätt att läsa på komvux, och för att ge bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda mer yrkesinriktad gymnasie- utbildning till bristyrken skjuts resurser till för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och kombinationsutbildningar, där utbildningen kombineras med svenska för invandrare eller svenska som andraspråk. Dessutom tillförs ytterligare resurser för fler utbildningsplatser på folkhögskolorna samt arbetsmarknadsutbildningen.

Fler åtgärder krävs för att stötta den som har svårt att komma i arbete men där ytterligare utbildning inte är ändamålsenligt. En del av dem som söker jobb har redan utbildning, men får ändå inte tillträde till arbetsmarknaden, medan andra har så omfattade utbildningsbehov att andra vägar till arbete krävs. Regeringen föreslår därför att antalet praktikplatser utökas så att drygt 12 000 fler personer kan ta del av insatsen. Vidare tillförs medel till drygt 4 500 fler introduktionsjobb och extratjänster. För att skapa bättre förutsättningar för äldre på arbetsmarknaden föreslås även en dubblering av tiden i nystartsjobb för denna grupp. Dessutom permanentas och förstärks medlen för tjänsten Introduktion till arbete för att underlätta för bland annat personer med funktionsnedsättning.

Vidga flaskhalsarna på arbetsmarknaden

För många företag är svårigheter att hitta rätt utbildad arbetskraft ett stort problem. I vissa fall handlar det om svårigheter att komma i kontakt med arbetssökande som har rätt kompetens, i andra fall behöver fler utbilda sig till bristyrken. Rekryterings- problemen hindrar inte bara företagens möjlighet till återhämtning och expandering utan bidrar också till längre perioder i arbetslöshet.

En välfungerande och effektiv arbetsförmedling är grundläggande för att minska matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Arbetet med att reformera Arbets- förmedlingen fortsätter och det ska finnas ändamålsenlig närvaro och arbetsmarknads- politisk verksamhet som kan erbjuda en likvärdig service i hela landet. Regeringen tillför därför medel för att stärka myndighetens verksamhet. Dessutom föreslår regeringen en fortsatt utbyggnad av matchningstjänsterna.

Under pandemin har regeringen byggt ut Kunskapslyftet med 50 000 platser. Därmed har sammanlagt över 160 000 nya utbildningsplatser tillkommit sedan 2014 inom högskola, universitet, yrkeshögskola, regional yrkesinriktad vuxenutbildning och folkhögskola. Utbyggnaden fortsätter och många av de utbildningsplatser som tillförts tillfälligt föreslås förlängas. Ytterligare åtgärder krävs också för att stärka förut- sättningarna för den som anlänt till Sverige i vuxen ålder att komma arbete. Regeringen presenterar därför insatser för att förbättra kvaliteten i svenska för invandrare och skapa möjligheter att kombinera en yrkesutbildning med studier i svenska. Ett nationellt system för validering som påskyndar etableringen på arbets- marknaden föreslås också.

Möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Regeringen vill särskilt hjälpa unga företag som vill växa att rekrytera och behålla kvalificerad personal genom att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas.

Ett nytt system för omställning på arbetsmarknaden införs

Svenska löntagare ska möta förändringar på arbetsmarknaden med trygghet och framtidstro. Möjligheterna att ställa om mitt i yrkeslivet ska bli fler och mer

22

Prop. 2021/22:1

tillgängliga. Regeringen föreslår därför ett omställningspaket i linje med partsöverens- kommelsen som träffats mellan Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkans- rådet PTK, Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetare- förbundet (Kommunal) om trygghet, omställning och anställningsskydd.

En ny offentlig omställningsorganisation inrättas vid Kammarkollegiet. Organisationen ska erbjuda omställningstjänster för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska också kunna få ersättning för detta. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd införs även för att stärka möjligheten till studier och kompetensutveckling under hela arbetslivet. Samtidigt avser regeringen att föreslå en ny räntemodell för studielån från och med 2023. Det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen kommer att föreslå att det ska införas en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetskassan från och med halvårsskiftet 2022 för att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet.

Hela landet ska växa

I Sverige ska alla oavsett var man bor kunna leva, utvecklas och förverkliga sina drömmar. Regeringen vill se konkurrenskraftiga och hållbara areella näringar, som bidrar till jobb och företagande. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom Europeiska unionen ska tillsammans med nationella åtgärder skapa livskraftiga landsbygder och ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk. Regeringen tillför resurser för landsbygdspolitiken under 2023 till 2027, med både nationella initiativ och medfinansiering för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen tillför också ytterligare medel för medfinansiering av vattenbruksåtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk.

Arbetet med att skydda värdefull natur ska vara effektivt, hållbart och behöver ske i nära samarbete med markägarna. Den privata äganderätten till skogen ska värnas och stärkas. Skogsägare ska få ekonomisk kompensation för skydd av värdefull natur som medför inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Regeringen föreslår en stor satsning för skydd av skog och i detta ingår frågan om möjlighet till ersättning till markägare för skydd av fjällnära skog. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Regeringen tillför även resurser till vattenvårdsprojekt och för att säkra dricksvattenförsörjningen.

Besöksnäringen är viktig för jobb och sysselsättning i hela landet. För att stödja denna näring presenterar regeringen fortsatta insatser för bland annat omställning och hållbar utveckling. För att möta det ökade besökstrycket avsätts resurser till skötsel av natur- reservat, för att upprätthålla viktiga anläggningar för friluftsliv i naturreservat och för att rusta upp vandringsleder och fjälleder. Vidare tillskjuter regeringen medel till lokala naturvårdssatsningar. Regeringen fördubblar också stödet till friluftsorganisationerna för att de ska kunna möta det stora intresset för att vara ute i naturen.

En fungerande infrastruktur är en förutsättning för tillväxt och utveckling i hela landet. Genom den historiskt omfattande infrastrukturpropositionen har medlen för vägunderhåll ökat och ökar ytterligare genom en extra satsning på infrastruktur med fokus på bland annat det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Det utökade vägunderhållet ska främja en hållbar regional utveckling och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd. Vidare avsätter regeringen resurser för att möjliggöra en fortsatt trafikering och nya lok och vagnar för nattågstrafiken till och från övre Norrland och Jämtland. Drivmedelsstationer i områden med gles service som är i behov av stöd får

23

Prop. 2021/22:1

hjälp med att genomföra investeringar som behövs för hantering av brandfarliga vätskor.

Sverige har under lång tid haft en ökande befolkning, vilket medför behov av ett långsiktigt bostadsbyggande och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet. Regeringen vill främja ett mer hållbart byggande, med fokus på minskad klimat- påverkan och ökad resurseffektivitet. Bygg- och anläggningssektorn står för utsläpp som motsvarar omkring en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och en betydande miljöpåverkan. Regeringen genomför ett antal långsiktiga och riktade åtgärder för att främja ett mer hållbart byggande och en mindre sårbar byggsektor. Från och med januari 2022 införs krav på klimatdeklarationer, för att mäta och följa klimatpåverkan i byggsektorn. I syfte att skapa bättre förutsättningar att uppnå stödets syfte och ge ökad effekt omfördelas och förlängs statens satsningar på energi- effektivisering.

Företag i hela landet ska kunna nå internationella marknader. En satsning genomförs på exportfrämjande, där Business Sweden stärker sin regionala närvaro och 39 gles- och landsbygdskommuner tillförs bidrag för att stärka näringslivet och företags- klimatet på det sätt som respektive kommun anser är bäst. För att stödja små och medelstora företag i behov av återstart efter pandemin skjuts extra medel till 2022 för utvecklingsåtgärder som är i linje med regionala prioriteringar och Sveriges klimat- omställning samt tar hänsyn till miljöeffekter. För att minska den administrativa bördan för små företag kommer regeringen att föreslå en höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt.

Välfärden ska stärkas

Pandemin har visat på styrkan och behovet av en generell och gemensamt finansierad välfärd, men har också synliggjort allvarliga brister. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården måste bli bättre och väntetiderna och köerna ska kortas. Hälso- och sjukvården behöver fler medarbetare och arbetsvillkoren för de som redan arbetar där ska vara goda. Även kvaliteten i äldreomsorgen behöver höjas, inte minst genom att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling. De sociala skyddsnäten behöver stärkas för att skapa större ekonomisk trygghet.

Mer tillgänglig vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdens arbete har begränsats under pandemin och många har fått vänta på sin behandling och på planerade operationer. Regeringen vill därför genom- föra ytterligare riktade insatser för att hantera de uppdämda vårdbehoven och för att stötta regionernas arbete för att minska väntetider. Ytterligare medel tillförs även för fortsatt arbete med psykisk hälsa, bland annat för att stärka arbetet med en köfri barn- och ungdomspsykiatri och för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Vidare ser regeringen att det finns behov av att stärka förlossningsvården över hela vårdkedjan, inklusive eftervården. Därför föreslås att satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården förlängs, för att bidra till en mer jämställd vård och jämlik hälsa.

Tillräckligt med medarbetare, goda arbetsvillkor och rätt kompetens är viktiga förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska fungera väl. Vikten av att investera i personalen har inte minst aktualiserats med anledning av pandemin. Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. För att fler ska kunna utbildas till vårdens framtida medarbetare behövs fortsatta satsningar. Regeringen föreslår ytterligare medel för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens medarbetare och ge fler möjlighet till kompetensutveckling. En del av dessa medel ska användas prestations-

24

Prop. 2021/22:1

baserat, utifrån hur många platser för verksamhetsförlagd utbildning för studenter på sjuksköterskeutbildning som regionerna tillhandahåller. Behovet av specialist- sjuksköterskor är stort och förväntas öka. Regeringen förstärker möjligheterna till betald vidareutbildning för sjuksköterskor ytterligare. Bättre möjligheter ges därmed till att bedriva vårdutbildning i hela landet.

Alla ska kunna se fram emot en trygg ålderdom med vård och omsorg av god kvalitet. Många äldre med hemtjänst har ett behov av kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning mellan olika aktörer inom äldreomsorgen. Regeringen avsätter därför medel för att införa en fast omsorgskontakt. Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Regeringen välkomnar att det finns ett brett parlamentariskt stöd om behovet av ökade resurser till äldreomsorgen och föreslår därför att medel tillförs för att satsningarna ska gälla till och med 2023. År 2024 fördelas medlen i stället via det generella statsbidraget. Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att stödja kommunerna i kompetenshöjande insatser. Regeringen tillför därför ytterligare resurser till Äldreomsorgslyftet, för att fler ska kunna utbilda sig till bland annat vårdbiträde eller undersköterska. För att förbättra svenskkunskaperna för de medarbetare inom välfärden som har bristande kunskaper i svenska föreslår regeringen att den pågående satsningen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen breddas till hela välfärdssektorn samt att den förstärks och förlängs. Regeringen stärker det nationella arbetet med äldreomsorgen genom att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen.

För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förut- sättningar att säkerställa allas rätt till hälso- och sjukvård, utbildning, omsorg och andra välfärdstjänster så effektivt som möjligt. Att svenska folket lever allt längre är en positiv utveckling, men innebär också att samhället ställs inför stora utmaningar. För att möta välfärdens utmaningar föreslår regeringen att det generella statsbidraget till kommuner och regioner höjs. Vidare lämnar regeringen förslag om ett stöd till kommuner med särskilda utmaningar, och ett extra stöd till de kommuner som tagit emot många nyanlända i relation till antalet invånare. Det är också viktigt att förbättra situationen för de mest sårbara i samhället. Regeringen avsätter därför medel för att stärka arbetet med att förebygga och motverka hemlöshet.

Smittspridningen ska begränsas och vaccineringarna fortsätta

Mot bakgrund av att pandemin fortfarande pågår och smittläget kan förändras behöver Sverige fortsatt ha en god beredskap. Träffsäkra och effektiva åtgärder behöver kunna vidtas om läget försämras. En snabb och säker vaccinering är grundläggande för att ta Sverige ur pandemin. Samtidigt måste arbetet med att begränsa smittspridningen fortsätta. Hela samhället – staten, regioner, kommuner, enskilda och civilsamhället – har ett gemensamt ansvar för att bekämpa smitt- spridningen och möjliggöra en omfattande vaccinering.

Vaccinationsprogrammet som pågår är det mest omfattande någonsin i Sverige och vaccinationsviljan är hög. En hög andel av befolkningen som är 16 år eller äldre förväntas ha fått två doser vaccin under hösten 2021. Sannolikt kommer det krävas påfyllnadsdoser för stora delar av befolkningen under kommande år. Regeringen föreslår därför att ytterligare medel avsätts för att säkerställa nödvändiga resurser för vaccinkostnader och för att regionerna ska få ersättning för genomförda vaccineringar i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten bedömer att det finns en betydande risk för utbrott, framför allt bland personer som inte är vaccinerade, och att dessa utbrott riskerar att bli relativt stora. En fortsatt beredskap och bevakning av antalet fall, samt en god tillgång till testning och smittspårning är viktigt för att kunna hantera dessa utbrott. För att säkra

25

Prop. 2021/22:1

behovet av fortsatt testning och smittspårning tillför regeringen medel för detta även 2022.

Det är också nödvändigt att ha ett globalt perspektiv i bekämpningen av pandemin. Arbetet för global vaccintillgång är därför en fråga både om solidaritet och om att snabbt få ett slut på pandemin. Som ett led i detta avsätter regeringen medel inom biståndsramen för att öka tillgången på vacciner globalt.

Tryggare socialförsäkringar för ett hållbart arbetsliv

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet och det stöd som krävs för återgång i arbete. Regeringen föreslår därför ett flertal angelägna reformer. Inkomsttaket i sjuk- försäkringen höjs och bedömningsgrunden i sjukpenningen görs mer flexibel genom att göra det möjligt att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot normalt före- kommande arbete även efter dag 365 i sjukperioden. Försäkringsskyddet stärks för så kallade behovsanställda och förläggningen av arbetstiden vid deltidssjukskrivning ska bli mer flexibel. Undantaget från bedömningen mot normalt förekommande arbete för försäkrade som väntar på vård eller rehabilitering som en följd av vårdköer som byggts upp under pandemin förlängs. Regeringen föreslår också en anpassning av de krav som ställs på personer som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålders- pension tidigast kan lämnas i samband med prövning av rätten till sjukpenning, så att arbetsförmågan bedöms utifrån befintligt arbete snarare än normalt förekommande arbete. För dem som slitit ut sig i arbetslivet och närmar sig pensionsåldern avser regeringen att införa en ny trygghetspension, inom ramen för sjukersättningen. Regeringen vill också förstärka skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Vidare föreslås att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs och att bostadstillägget förstärks, både för personer med sådan ersättning och för pensionärer.

Alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha lika möjlighet till ett gott liv och delaktighet på arbetsmarknaden. Den personliga assistansen och assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Regeringen kommer därför att återkomma med förslag om stöd för egenvårdsinsatser med syfte att öka patientsäkerheten, ett stärkt stöd för tillsyn samt ett förbättrat stöd till flickor och pojkar upp till 18 år som innebär att beräkningen av rätten till assistansersättning får en annan utformning. För att möjliggöra detta tillför regeringen ytterligare medel till den statliga assistansersättningen.

Sverige har i dag en föräldraförsäkring som bidrar till att föräldrar i stor utsträckning förvärvsarbetar. Det är dock många föräldrar som har svårt att få sitt arbetsliv och barnens skolgång att gå ihop. Regeringen föreslår därför att förvärvsarbetande vårdnadshavare ges möjlighet till tre dagars ledighet med familjedagspenning, som ett första steg i införandet av familjeveckan. Eftersom rätten till ledighet är individuell skapas förutsättningar för ett jämställt uttag. Därmed får varje förvärvsarbetande förälder bättre möjligheter att stötta sina barn under skolåren, genom att kunna vara tillsammans med barnen under lov och studiedagar eller delta i sina barns utvecklings- samtal.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

I svensk skola ska varje elev ha likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla potential och lämna skolan med de kunskaper som krävs i vuxenlivet. Även om mätningar visar att kunskapsresultaten har vänt uppåt måste mer göras. Alla skolor ska präglas av trygghet och studiero och ha elevers kunskapsutveckling och bildning som ledstjärna. Grunden för den jämlika kunskapsskolan läggs av kunniga och kompetenta lärare och förskol- lärare.

26

Prop. 2021/22:1

Under pandemin har elever och skolpersonal gjort stora insatser för att upprätthålla undervisningen på plats och på distans. Regeringen föreslår ett tillfälligt stöd till skolväsendet för att hantera pandemins konsekvenser och tillfälliga insatser för att mildra pandemins effekter samt stötta fler gymnasieelever att slutföra sin utbildning, exempelvis genom nedsatt avgift för prövning av kurser.

Förskolan är viktig för en framgångsrik skolgång och det livslånga lärandet. Regeringen föreslår därför åtgärder för att öka deltagandet i förskolan bland barn mellan 3 och 5 års ålder och för att stärka förskolans arbete med barnens språk- utveckling i svenska. Medel tillförs också det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skola och fritidshem. Genom att införa ett gemensamt skolvals- system skapas förutsättningar för ett mer jämlikt skolval. Implementeringen av det nationella professionsprogrammet slutförs. Genom extra studietid, där elever får hjälp med exempelvis läxor, och utökad lovskola kan elever ges mer tid för lärandet. Genom att stärka undervisningen i särskolan, ska fler elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Kursbetyg ska ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan, vilket bland annat förväntas främja elevers kunskapsutveckling.

Sverige kommer att behöva betydligt fler med en gymnasial yrkesutbildning de kommande åren. Utbildningsutbudet i gymnasieskola och regional yrkesinriktad vuxenutbildning ska bättre anpassas efter behoven på arbetsmarknaden. Kommunernas samverkan ska därför förstärkas och statens stöd för planering och dimensionering utvecklas. Gymnasieskolans yrkesprogram leder till jobb inom många bristyrken och för att öka programmens attraktivitet återinförs grundläggande behörighet på programmen.

Det är viktigt att de riktade statsbidragen till kommunsektorn och i synnerhet till skolan utvecklas i syfte att förbättra styrningen för kommuner och regioner. Antalet riktade statsbidrag ska därför minskas genom till exempel hopslagning av två eller flera bidrag. I linje med detta inför regeringen ett nytt statsbidrag för formell fortbildning inom skolväsendet, som samlar flera befintliga statsbidrag, i syfte att underlätta för huvudmännen och att skapa ett mer flexibelt system som en del av professions- programmet. På motsvarande sätt skapas även ett nytt förskolebidrag för ökad kvalitet, och mindre barngrupper, som samlar flera separata statsbidrag och har en socioekonomisk viktning.

Som ett led i arbetet för att möta kommunsektorns framtida utmaningar tillsatte regeringen 2019 Välfärdskommissionen. I linje med kommissionens förslag föreslår regeringen en satsning på gemensam digital infrastruktur i syfte att underlätta för offentlig sektor att utveckla och anpassa sin egen digitala infrastruktur och bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Livskraftig kultur och idrott i hela landet

En stark och oberoende kultursektor är en viktig del av en välfungerande demokrati. Det är därför viktigt att ge fler personer möjlighet att delta i kulturlivet. Samtidigt har kulturen tillsammans med idrotten drabbats hårt av de restriktioner som pandemin medfört. Särskilda krisstöd har därför tillförts dessa områden under 2020 och 2021. Kultursektorns infrastruktur riskerar att försvagas på ett sätt som kan ta årtionden att bygga upp igen. Därför föreslår regeringen att kraftfulla insatser genomförs för att stärka kulturen i hela landet. Den regionala kulturen stärks genom ökade resurser till kultursamverkansmodellen. Regeringen föreslår också att de statliga medel som avsätts till konstnärer och upphovsmän förstärks, att museerna och scenkonsten ges förbättrade förutsättningar och att förvaltningen av vårt gemensamma kulturarv stärks över hela landet.

27

Prop. 2021/22:1

Regeringen inför ett särskilt permanent produktionsincitament för filminspelningar för att bland annat stärka möjligheterna att förlägga filminspelningar i Sverige. Detta stärker filmens internationella konkurrenskraft, skapar arbetstillfällen och bidrar till regional utveckling. Dessutom förstärks filmstödet för 2022 för att bidra till filmens återstart till följd av pandemin.

Biblioteken tillhandahåller litteratur och kultur i hela landet och är också en arena för samhällsdebatt och möten. Regeringen skjuter därför till ytterligare medel för satsningen Stärkta bibliotek. Regeringen föreslår också att resurser tillförs för att förbättra förutsättningarna för arbetet med demokrativillkor vid statsbidrag till trossamfund och övriga civilsamhället. Politiken för Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, som även är ett urfolk, är viktig för att stärka rättigheterna och bidra till en kulturell och språklig mångfald i hela Sverige. Regeringen förstärker därför medlen för en ambitionsökning inom minoritetspolitiken och etablerandet av språkcentrum. Hågkomsten av Förintelsen och Sveriges roll under krigsåren behöver belysas, därför ska Sveriges museum om Förintelsen inrättas under 2022.

Idrotten behöver ett ökat stöd till framför allt barn och unga som under pandemin antingen slutat eller kommit ännu längre från att börja med idrott. Det gäller särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar och för personer med funktionsnedsättning. Regeringen föreslår därför att särskilda medel tillförs för att underlätta ökat deltagande i idrott för barn och unga och personer med funktions- nedsättning i hela landet. Vidare kommer regeringen föreslå att reklamskatten avskaffas. Många idrottsföreningar betalar i dag reklamskatt och ett avskaffande innebär en administrativ och ekonomisk lättnad för föreningarna.

Sverige ska vara ett tryggt land för alla

Den grova kriminaliteten hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt land. Brotten ska bekämpas med full och oförminskad kraft med alla verktyg som står till buds. De kriminella gängen ska tryckas tillbaka, nyrekryteringen ska brytas och fusk med skatte- pengar som finansierar brottslighet ska stoppas. Mäns våld mot kvinnor och heders- relaterat våld och förtryck ska stoppas. En stark välfärd skapar möjligheter för alla att få trygga uppväxtvillkor. Därför är regeringens föreslagna investeringar i utbildning, bostadsbyggande och arbetsmarknadsåtgärder grundläggande för det brottsföre- byggande arbetet. Segregationen ska minskas och motverkas.

Gängkriminaliteten ska bekämpas med rättsstatens fulla kraft

Den grova våldsbrottsligheten ska övervinnas med kraftfulla och direkta åtgärder, tillsammans med långsiktigt och effektivt brottsförebyggande arbete, inte minst för att bryta nyrekryteringen av unga. Skärpta straff för grova vapenbrott och knivbrott markerar att samhället inte accepterar våld på gator och torg. Regeringen avser införa en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk och mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Utnyttjandet och nyrekryte- ringen av unga inom den organiserade brottsligheten måste få ett stopp. Regeringen avser därför att föreslå en skärpt straffrättslig lagstiftning mot dem som involverar unga i brottslig verksamhet. Samtidigt ska tystnadskulturen brytas och regeringen har mottagit flera lagförslag med åtgärder på området. Möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella ska öka. Lagändringar som ger utökade möjligheter till tidiga förhör och förbättrade förutsättningar till husrannsakan i digitala miljöer är andra viktiga reformer för en mer modern, flexibel och effektiv handläggning av brottmål.

Polismyndigheten har aldrig tidigare haft så många anställda, och det har aldrig tidigare funnits så många poliser. De historiskt stora tillskotten till Polismyndigheten innebär

28

Prop. 2021/22:1

att regeringen är mer än halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Utöver tidigare aviserade tillskott föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs från och med 2023 för att uppfylla målet. Detta ska bidra till fler uppklarade brott och ökad trygghet i samhället. I propositionen Höständringsbudget för 2021 avsätter regeringen också medel för Polismyndigheten till följd av bland annat merkostnader för upprätthållande av inreseförbud under pandemin. Hemlig dataavläsning är ett viktigt hjälpmedel för Polismyndigheten för att avlyssna kriminellas kommunikation i syfte att avstyra och klara upp grova brott. Vidare ska mer kamerabevakning öka tryggheten genom att Polismyndigheten snabbare kan följa händelseförlopp och identifiera misstänkta gärningspersoner. Regeringen höjer därför anslagen för att öka Polismyndighetens tekniska förmåga.

En mer effektiv brottsbekämpning kräver fortsatta tillskott till de rättsvårdande myndigheterna och fler förebyggande åtgärder. Rättskedjan ska fortsätta stärkas med fler åklagare och domstolarnas kapacitet ska öka. Under kommande år behövs ännu fler platser i häkten och anstalter. För att ge Kriminalvården långsiktiga planerings- förutsättningar föreslår regeringen tillskott som ska säkerställa ökad kapacitet och bibehållen kvalitet i verksamheten. Det är viktigt med en trygg, rättssäker och ändamålsenlig vård- och behandlingsmiljö för ungdomar och klienter, samt en säker arbetsmiljö för personalen vid Statens institutionsstyrelse. Regeringen avsätter därför ytterligare medel för att det långsiktiga arbetet med att bygga ut kapaciteten, säkerheten och kompetensen i verksamheten ska kunna fullföljas. Dessutom föreslår regeringen en subvention av kommunernas placeringskostnader vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Kommunernas brottsförebyggande arbete ska bli mer effektivt genom ett förtydligat ansvar och förstärkt statligt stöd.

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Regeringen tillför därför myndigheten medel för att den bland annat ska kunna förstärka det brottsbekämpande arbetet och bibehålla en hög ambition i kontrollverksamheten.

Inte en krona ska gå till kriminella

Alla former av missbruk och fusk med statliga ersättningar, bidrag och skatter är oacceptabla. Särskilt allvarligt är det när välfärdssystemen systematiskt missbrukas eller om det finns en koppling till organiserad brottslighet. Regeringen avsätter därför ytterligare medel till berörda myndigheter för att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, penningtvätt och finansiering av terrorism.

En ny myndighet ska inrättas för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, och fler åtgärder ska genomföras för att stoppa oseriösa aktörer från att komma in i välfärdssystemen. Fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen avsätter därför riktade medel för att stärka samverkan mot arbetslivskriminalitet. Regeringen vill särskilt förstärka kontrollen av arbetsmiljön genom utökad tillsyn. Vidare tillför regeringen resurser för arbetet med att motverka fusk och regelöverträdelser inom vägtransportområdet.

Mäns våld mot kvinnor ska stoppas

Det krävs krafttag för att stoppa kvinnors utsatthet för mäns våld. Regeringen har därför tagit initiativ till ett åtgärdspaket som omfattar 40 punkter för att bland annat stärka det förebyggande arbetet, förbättra samhällets förmåga att upptäcka vålds- utsatthet, effektivisera brottsbekämpningen samt förbättra kunskap och metod- utveckling. Utöver detta föreslår nu regeringen ett flerårigt åtgärdsprogram. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel ska tillföras permanenta medel för att möjliggöra ett långsiktigt och uthålligt arbete. Våldsutsatta ska ha tillgång till skyddat boende av god kvalitet över

29

Prop. 2021/22:1

hela landet och rättigheterna ska stärkas för medföljande barn. Regeringen avser att införa skyddat boende som en ny placeringsform i socialtjänstlagen (2001:453), med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen kommer då även att lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Vidare tillsätter regeringen en expertgrupp för att fler i skyddat boende ska kunna gå vidare till stadigvarande boende.

Stödet och rådgivningen ska stärkas för den som befinner sig i en utsatt situation. Medel skjuts därför till den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, för att ge fler våldsutsatta kvinnor tillgång till professionellt stöd, samt till hjälplinjen Preventell, för att förebygga sexuellt våld riktat mot framför allt kvinnor och barn. Permanenta statsbidrag införs för att kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer och andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta ska få större stabilitet och förutsebarhet i sin finansiering. Medel föreslås också tillföras barnrätts- organisationer, för bland annat stöd till barn i utsatta situationer. Ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck ska inrättas.

Straffen för sexualbrott ska stå i proportion till den kränkning som brotten utgör. Regeringen kommer därför att föreslå straffskärpningar för sexualbrott. Regeringen kommer även att föreslå att det införs ett nytt särskilt hedersbrott. De generella förstärkningarna av resurserna till rättsväsendets myndigheter ökar också kapaciteten att motarbeta och utreda våld i nära relationer.

Stärkt beredskap i en ny tid

På försvarsområdet fortsätter förstärkningen av såväl det militära som det civila försvaret, för att öka den operativa förmågan i enlighet med inriktningen i propositionen om totalförsvaret (prop. 2020/21:30). De tillskott som tidigare aviserats innebär den största satsningen på totalförsvaret i modern tid. Under 2021 till och med 2025 beräknas nivån på anslagen till det militära försvaret ökas successivt med

27,6 miljarder kronor. De aviserade anslagsökningarna till det civila försvaret till och med 2025 innebär att anslagen beräknas öka med sammantaget 4,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Regeringen kommer att föreslå att den nuvarande kupongskatten ersätts med en ny, moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer.

Förslaget innebär ökade skatteintäkter som kan användas som en del i finansieringen av förstärkningen av totalförsvaret. Även de ökade skatteintäkterna från den höjning av skatterna på alkohol och tobak som regeringen avser att föreslå kan användas för att bidra till finansieringen.

För aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar finns behov av ett utvecklat, robust och säkert kommunikationssystem. Regeringen föreslår därför att det stegvisa etablerandet av Rakel Generation 2 ska fortsätta. Regeringen tillsatte redan under förra mandatperioden Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap

(dir. 2018:77), för att stärka det civila försvaret. Regeringen avsätter från och med

2024 medel för att genomföra delar av utredningens förslag. En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret. Ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället och att säkerställa försvarsviljan.

Fördjupningsruta 1.2 Regeringens vidtagna åtgärder med anledning av spridningen av covid-19

Spridningen av covid-19 har haft konsekvenser för hela Sverige. Regeringen och riksdagen har sedan smittspridningen började vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Samtidigt genomförs en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi. En ansvarsfull finanspolitik bidrog till att

30

Prop. 2021/22:1

den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld var låg före pandemin. Sverige har därför haft goda förutsättningar att hantera lågkonjunkturen som följt av pandemin. Sammanlagt omfattar åtgärderna som vidtagits 2020 och 2021 med anledning av pandemin och den gröna ekonomiska återstarten nästan 400 miljarder kronor i ökade utgifter och minskade inkomster. Det motsvarar drygt 7 procent av 2021 års BNP, eller cirka 40 000 kronor per invånare. Till det har cirka 1 000 miljarder ställts till förfogande i olika former av lån och garantier, motsvarande 19 procent av 2021 års BNP.

Grundläggande för att skydda människors liv och hälsa och skapa trygghet under pandemin har varit en fungerande hälso- och sjukvård. Regeringen har sedan spridningen av covid-19 varit tydlig med att brist på finansiering inte ska stå i vägen för detta. Betydande medel har därför skjutits till kommuner och regioner för de merkostnader som covid-19 pandemin har medfört, men också för att stödja regionernas hantering av den uppskjutna vården. Stora resurser har tillförts regionerna även för att möjliggöra en storskalig testning och smittspårning, samt för att genomföra den största vaccinationskampanjen i Sveriges historia. Den 14 september 2021 hade cirka 82 procent av Sveriges befolkning som är 16 år eller äldre fått en första dos vaccin och cirka 73 procent hade fått två doser. Medel har också avsatts för att stärka äldreomsorgen och höja personalens kompetens. I takt med pandemins utbredning har förändringar i socialförsäkringen gjorts för att begränsa smitt- spridningen, skydda riskgrupper och minska belastningen på hälso- och sjukvården. Kommunsektorn har därutöver tillförts resurser för att mildra konsekvenserna av det skattebortfall som skett till följd av den lågkonjunktur som följt av pandemin. Jämfört med den prognos som regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2020, före pandemins utbrott, har de kommunala skatteinkomsterna reviderats ned för 2020 till följd av lågkonjunkturen, men inte för 2021 eller 2022. Sammantaget har de generella statsbidragen höjts mer än kommunalskatteinkomsterna har minskat (se diagram 1.1).

Diagram 1.1 Skatterevidering och tillskott av generella statsbidrag sedan i BP20

Miljarder kronor

35

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

2020

2021

2022

Skatterevidering sedan prognos i BP20

Revidering av generella statsbidrag sedan prognos i BP20

Anm.: I diagrammet jämförs prognoserna för 2020, 2021 och 2022 års kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag i budgetpropositionen för 2020 med det utfall för 2020 och prognos för 2021 samt 2022 som redovisas i denna proposition. Staplarna motsvarar således hur mycket prognoserna för kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag som gjordes innan pandemin har reviderats till och med den uppdaterade prognosen i denna proposition (se avsnitt 9).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beteendeförändringar och restriktioner till följd av pandemin har gett upphov till en kraftig nedgång i ekonomin. Att mildra de ekonomiska konsekvenserna och rädda svenska jobb och livskraftiga företag har varit helt avgörande. Företag som har drabbats ekonomiskt har därför fått ekonomiskt stöd i syfte att övervintra krisen och

31

Prop. 2021/22:1

därmed kunna undvika uppsägningar (se diagram 1.2). Åtgärderna har minskat kostnaderna, stärkt likviditeten och förbättrat finansieringsmöjligheterna för företagen. Medlen har huvudsakligen fördelats utifrån hur allvarligt företagen har drabbats ekonomiskt, men vissa stöd har riktats till specifika sektorer som medier, kultur, idrott, kollektivtrafik, järnväg samt flyg- och sjöfart. Företag har även fått ersättning för höga sjuklönekostnader. För att underlätta företagens möjligheter att finansiera export- affärer har Exportkreditnämndens kreditgarantiram för exportkrediter samt Aktiebolaget Svensk Exportkredits låneram i Riksgäldskontoret höjts. Tillfälliga och tidigarelagda skattesänkningar för jobb och företag har också genomförts under 2021. Kostnaden för att anställa har sänkts genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter bland annat för 19–23-åringar. För att stötta människor som hamnat i en mer utsatt situation har civilsamhället fått ökade resurser och bostadsbidraget för barnfamiljer har höjts tillfälligt. Medel har även tillförts organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer.

För att understödja den ekonomiska återhämtningen och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genomför regeringen en kraftfull grön återstart. Satsningarna omfattar bland annat investeringar i energieffektivisering av flerbostadshus, utbyggd laddinfrastruktur för tunga fordon, tidigarelagt järnvägsunderhåll, åtgärder för skydd av värdefull natur, en skattereduktion för installation av grön teknik och satsningar på cirkulär ekonomi.

Diagram 1.2 Utbetalningar till vissa stöd samt beviljade anstånd och utställda garantier.

Miljarder kronor

60

50

40

30

20

10

0

 

Anstånd

 

Korttidsarbete

 

Nedsatt arbetsgivaravgift

 

Ersättning höga sjuklönekostnader

 

 

 

 

 

Omställningsstöd

 

Nedsatt arbetsgivaravgift unga

 

 

 

 

 

Företagsakuten (garantier)

 

 

Anm.: Den tillfälliga generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gällde mars–juni 2020., Nedsättningen innebar att arbetsgivaren betalade 10,21 procent i arbetsgivaravgift i stället för 31,42 procent för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga avser personer 19–23 år och gäller 1 januari 2020–31 mars 2023. Nedsättningen innebär att arbetsgivaren betalar 19,73 procent i stället för 31,42 procent i arbetsgivaravgifter på ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. Den 1 juni–31 augusti 2021 gäller en förstärkning av nedsättningen till 10,21 procent. Ersättning för sjuklönekostnader avser full kompensation för april–juli 2020 och därefter ersätts sjuklönekostnader som kan antas vara utöver det normala. Alla uppgifter är per den 30 juni 2021.

Källor: Skatteverket, Tillväxtverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Krisåtgärderna har gjort skillnad, men i en så kraftig och snabb ekonomisk nedgång är det oundvikligt att människor blir arbetslösa eller drabbas på andra sätt. Regeringen har därför gjort tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, förstärkt sjuk- försäkringen och ökat möjligheterna till omställning. Kunskapslyftet har under pandemin förstärkts med fler utbildningsplatser som bättre möter samhällets behov, vilket inte minst gett grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden förbättrade möjligheter att bygga på med kunskap för att få jobb.

32

Prop. 2021/22:1

Många länder i omvärlden har, precis som Sverige, vidtagit omfattande åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Internationella valutafondens senaste uppskattning av länders ekonomiska stödåtgärder tyder på att Sveriges åtgärder ligger i linje med flera jämförbara länder, främst med vissa andra nordiska länder.

Regeringens stödåtgärder och den gröna ekonomiska återstarten har hållit uppe ekonomin och mildrat de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19 och av de restriktioner som införts. I Sverige föll BNP inte lika djupt första halvåret 2020 som i många andra europeiska länder och återhämtningen har hittills gått snabbare. Svensk BNP var under andra kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som före pandemin (se diagram 1.3). Även i de övriga nordiska länderna har aktiviteten i ekonomin hållits uppe relativt väl.

Diagram 1.3 BNP, internationell jämförelse

Index 2019Q4 = 100, säsongjusterat

102

100

98

96

94

92

90

88

86

84

2019Q4

2020Q1

2020Q2

2020Q3

2020Q4

2021Q1

2021Q2

 

 

SE

US

 

 

Euroområdet

FI

DK

 

NO

 

 

 

 

 

Källor: Eurostat, Statistiska centralbyrån, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och U.S. Bureau of Economic Analysis.

Även sysselsättningsgraden i Sverige minskade under inledningen av pandemin, men har stigit tydligt och är, liksom före krisen, bland de högsta inom EU. Stödåtgärderna har bidragit till att hålla uppe sysselsättningen. Systemet med korttidsarbete har till exempel möjliggjort att åtskilliga jobb har kunnat räddas. Sveriges ersättningsystem är kopplade till aktivitet, vilket har bidragit till att arbetskraftsdeltagandet hållits kvar på en hög nivå. Det har bidragit till att arbetslösheten ökat mer i Sverige än i övriga Europa, men andelen långtidsarbetslösa är på en lägre nivå i Sverige jämfört med andra medlemsstater i EU. För att stärka den ekonomiska tryggheten ytterligare under krisen har arbetslöshetsförsäkringen förstärkts.

Den pågående lågkonjunkturen skiljer sig tydligt från tidigare kriser eftersom den inte har orsakats av strukturella obalanser i ekonomin. Förtroendet för marknaden påverkades därför endast initialt och när smittspridningen minskar och restriktioner lyfts så normaliseras aktiviteten i ekonomin relativt snabbt.

Finanspolitiken har spelat en större roll än i tidigare kriser. Stödet för korttidsarbete omfattade nästan 600 000 anställda 2020, vilket bidrog till att dämpa sysselsättnings- fallet. Även under det första halvåret 2021 har nyttjandet varit högt. Trots att krisen inte beror på strukturella obalanser kan den medföra långsiktigt negativa effekter på ekonomin. Utan aktiv finanspolitik och stärkta skyddsnät hade företag och löntagare behövt bära en större del av kostnaden av nedstängningarna, med risk för omfattande konkurser och högre arbetslöshet som följd. Regeringens finanspolitiska insatser har till stor del motverkat sådana negativa effekter.

33

Prop. 2021/22:1

De åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 har byggt på sakpolitiska överenskommelser mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

1.5Effekter av regeringens politik

Arbetsmarknadseffekter

Genom ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter till låginkomsthushåll bidrar de föreslagna reformerna i denna proposition till att stimulera tillväxten och sysselsättningen de närmaste åren. De föreslagna och aviserade reformerna väntas även ha sammantaget positiva effekter på lång sikt (se tabell 1.5). Utbildningsplatserna förväntas förbättra matchningen på arbetsmarknaden, arbetsförmedlings- och matchningsinsatser kan hjälpa den som är arbetslös att snabbare finna ett arbete och en förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster stärker incitamenten att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar. Mer resurser till kommuner och regioner, för att förbättra kvaliteten i välfärden, kan bland annat leda till bättre hälsa och resultat i grund- och gymnasieskolan, vilket på sikt bedöms påverka utfallet på arbetsmarknaden positivt. Det påbörjade införandet av familjeveckan bedöms leda till färre arbetade timmar. Den sammantagna bedömningen av effekterna på lång sikt av reformerna som föreslås och aviseras i denna proposition är att de bidrar till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar, samtidigt som de bidrar till lägre arbetslöshet.

Tabell 1.5 Långsiktiga effekter av regeringens politik på arbetade timmar, sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraft.

Bedömd riktning

 

Arbetade timmar

Sysselsatta

Arbetslöshet

Fler platser inom regional yrkesinriktad

 

 

 

vuxenutbildning

+

+

--

 

 

 

 

Fler högskoleplatser

+

+

-

 

 

 

 

Arbetsförmedlings- och

 

 

 

matchningsinsatser

++

++

--

 

 

 

 

Ökade volymer

 

 

 

arbetsmarknadsutbildning

+

+

--

 

 

 

 

Förändringar av subventionerade

 

 

 

anställningar

++

++

--

 

 

 

 

Mer resurser till kommuner och regioner

+

+

-

 

 

 

 

Familjeveckan börjar införas

--

0

0

 

 

 

 

Höjt tak i sjukförsäkringen

-

0

0

 

 

 

 

Sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg-

 

 

 

och medelinkomsttagare

+

0

0

 

 

 

 

Anm.: + avser en ökning, - en minskning och 0 ungefär oförändrat. Vid en stor ökning anges detta med ++, och en stor minskning med --.

Källa: Egna beräkningar.

Den expansiva finanspolitiken förväntas även bidra till lägre arbetslöshet på lång sikt genom att den kortsiktiga arbetslösheten hålls nere. Långvarig frånvaro från arbets- marknaden är ofta påfrestande för individen. Sådan frånvaro kan också försämra arbetslösas yrkeskunskaper och leda till minskad sökaktivitet. En stabiliseringspolitik som trycker ned arbetslösheten förväntas därför ha positiva effekter även på lång sikt.

Effekter på inkomstfördelningen

Fördelningspolitiken bidrar till att tillväxt och välfärd kommer alla till del genom hela livet, så att livschanser och levnadsvillkor utjämnas. En del av utjämningen sker via

34

Prop. 2021/22:1

skatter och transfereringar, som direkt påverkar den ekonomiska standarden. En annan, mer omfattande del, är den utjämning som sker genom offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat inkomstbegrepp, som utöver ekonomisk standard även tar hänsyn till välfärdstjänster, ger en mer komplett bild av politikens effekter. Samtidigt är den utjämning av livschanser som sker genom välfärdstjänster, inte minst utbildning, svår att mäta och av en vidare betydelse än vad som framgår av de ekonomiska beräkningar som görs i denna proposition.

De reformer i denna proposition som bedöms ha en direkt inverkan på individernas ekonomiska standard och som är beräkningsbara är sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare, avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassan, förstärkning av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer, förstärkning av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjd inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning, tillfälligt minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjuk- försäkringen, höjt underhållsstöd för 7–10-åringar, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Reformerna har olika fördelningsprofil, men sammantaget ökar den ekonomiska standarden till följd av reformerna mest i den nedre delen av inkomst- fördelningen. I inkomstgruppen med högst ekonomisk standard ökar inte den ekonomiska standarden lika mycket som i övriga inkomstgrupper. Det är främst de olika reformerna som stärker ekonomin för personer med sjuk- och aktivitets- ersättning samt det ökade bostadstillägget till pensionärer som bidrar till fördelnings- profilen (se diagram 1.4).

Diagram 1.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika inkomstgrupper till följd av reformer

Procent

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

 

Låg inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

Hög

 

Bostadstillägg, pensionärer

 

 

 

Förstärkning, SA-tagare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avskaffad skatteklyfta, SA

 

 

 

Sänkt skatt, låg- och medelinkomsttagare

 

Skattereduktion, A-kasseavgift

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. I sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare ingår både den del av reformen som aviserades i budgetpropositionen för 2021 men ska genomföras först den 1 januari 2022 och den del som föreslås i propositionen. I Övrigt ingår karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjukförsäkringen, höjt underhållsstöd, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Familjeveckan och det höjda taket i sjukförsäkringen påverkar ekonomisk standard relativt lite trots en relativt stor påverkan på budgeten. Trots att både effekten av familjeveckan och taket i sjukförsäkringen medför betydande effekter på statens budget är effekterna på ekonomisk standard av dessa reformer relativt små. Det beror på att familjeveckan medför ett lönebortfall för individen som till stora delar ersätts av familjedagspenningen samt att ökad ersättning till följd av höjt tak i sjukförsäkringen delvis motverkas av lägre kollektivavtalad ersättning och högre skatt. SA står för sjuk- och aktivitetsersättning.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den utökade inkomsten består av summan av ekonomisk standard och välfärds- tjänster. Effekten av de reformer som påverkar ekonomisk standard och välfärds- tjänster är störst i den nedre delen av inkomstfördelningen och minskar längre upp i fördelningen (se diagram 1.5).

35

Prop. 2021/22:1

Diagram 1.5 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till följd av reformer

Procent

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Låg inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

Hög

 

 

Bidrag från disponibel inkomst

 

 

 

Bidrag från välfärdstjänster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Hela befolkningen har delats in i tio olika inkomstgrupper efter ekonomisk standard. Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effekter på ekonomisk jämställdhet

Den ekonomiska politiken ska utformas så att den bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsbudgetering belyser hur de föreslagna reformerna påverkar fördelningen av livsvillkor och resurser mellan kvinnor och män. Samman- taget bedöms reformerna i denna proposition tillfalla kvinnor i större utsträckning än män. Reformerna bedöms öka kvinnors individuella disponibla inkomst med i genomsnitt 0,8 procent och mäns med 0,5 procent. Detta får till följd att reformerna bidrar till att öka den ekonomiska jämställdheten, eftersom kvinnors individuella disponibla inkomst ökar mer än mäns (se diagram 1.6).

36

Prop. 2021/22:1

Diagram 1.6 Genomsnittlig effekt på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av reformer

Procent

1,00

0,75

0,50

0,25

0,00

Kvinnor

 

Män

Bostadstillägg, pensionärer

 

Förstärkning, SA-tagare

 

 

Avskaffad skatteklyfta, SA

 

Sänkt skatt, låg- och medelinkomsttagare

Skattereduktion, A-kasseavgift

 

Övrigt

 

 

Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. I sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare ingår både den del av reformen som aviserades i budgetpropositionen för 2021 men ska genomföras först den 1 januari 2022 och den del som föreslås i propositionen. I Övrigt ingår karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen, höjt tak i sjukförsäkringen, höjt underhållsstöd, höjd skälig levnadsnivå och familjeveckan. Familjeveckan och det höjda taket i sjukförsäkringen påverkar ekonomisk standard relativt lite trots en relativt stor påverkan på budgeten. Trots att både effekten av familjeveckan och taket i sjukförsäkringen medför betydande effekter på statens budget är effekterna på ekonomisk standard av dessa reformer relativt små. Det beror på att familjeveckan medför ett lönebortfall för individen som till stora delar ersätts av familjedagspenningen samt att ökad ersättning till följd av höjt tak i sjukförsäkringen delvis motverkas av lägre kollektivavtalad ersättning och högre skatt. SA står för sjuk- och aktivitetsersättning.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den individuella utökade disponibla inkomsten, som består av individuell disponibel inkomst och välfärdstjänster, beräknas öka med 1,4 procent för kvinnor och

1,0 procent för män till följd av de föreslagna reformerna (se diagram 1.7). Både reformer som påverkar individuell disponibel inkomst och satsningar på välfärdstjänster ökar den utökade inkomsten för kvinnor och män, och mer för kvinnor än för män.

Diagram 1.7 Genomsnittlig effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor och män till följd av reformer

Procent

1,5

1,0

0,5

0,0

 

Kvinnor

 

Män

 

Bidrag från disponibel inkomst

 

Bidrag från välfärdstjänster

 

 

 

 

Anm.: Beräkningarna inkluderar effekter 2022 av åtgärder i denna proposition. Effekterna beräknas i förhållande till gällande regler (för disponibel inkomst) och senast beslutade anslagsnivå (för välfärdstjänster).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

37

Prop. 2021/22:1

Klimateffekter

Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. En viktig del i detta är att bedöma hur nya åtgärder kan bidra till att minska klimatutsläppen. På så sätt kan regeringen säkerställa att utsläppen minskar i den takt som krävs för att nå klimatmålen.

Eftersom klimatfrågan är komplex innebär det dock ofta en utmaning att beräkna klimateffekter. Det kan råda osäkerhet om när utsläppsminskningarna kommer att uppnås och hur stora de kommer bli. För att göra arbetet med att bedöma klimat- effekter mer enhetligt har regeringen gett Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram en myndighets- gemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022.

En uppskattning av de direkta effekterna på utsläppen av några av reformerna i denna proposition finns i tabell 1.6. Tabellen återger uppskattade effekter av några av de förändringar som föreslås i denna proposition och inte effekten av hela åtgärden i de fall det är en åtgärd som löpt över flera år. Syftet är att ge en fingervisning om klimateffekternas storleksordning.

Tabell 1.6

Direkt effekt på utsläpp av vissa reformer

 

Klimatåtgärd

 

Effekt på utsläpp

Biogasstöd

 

-

 

 

Förstärkning Klimatklivet

--

 

 

Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet

-

Elbusspremien

 

-

 

 

Förstärkt och utvidgad Klimatpremie

-

 

 

Breddad ekobonus

-

Energisteget

 

-

 

 

 

Anm.: + avser en ökning av utsläppen på mellan 0 och 100 tusen ton CO2e, - avser en minskning på mellan 0 och 100 tusen ton CO2e, - - avser en minskning på över 100 upp till 200 tusen ton CO2e och - - - en minskning på över 200 tusen ton CO2e. Alla effekter avser den genomsnittliga årliga effekten på utsläppen 2022 till 2024.

Källa: Egna beräkningar.

Utöver åtgärderna i tabell 1.6 presenteras i denna proposition även ett antal ytterligare åtgärder som är avgörande för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Regeringen förstärker bland annat satsningen på Industriklivet, som uppskattas ha en potential att på sikt reducera växthusgasutsläppen med drygt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar 21 procent av Sveriges totala utsläpp. Regeringen skjuter även till medel för att snabba på tillståndsprövningen vid elnätsutbyggnad och höjer kredit- ramen kraftigt för gröna investeringar, vilket möjliggör fler nya och innovativa industriinvesteringar. Därutöver vidtar regeringen även andra åtgärder som bidrar till miljömålen, bland annat en kraftig satsning på skydd av skog. En fullständig redovisning finns i bilagan Klimatredovisning till Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

38

Prop. 2021/22:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2022

1.Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1).

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 595 miljarder kronor för 2024 (avsnitt 4.2).

3.Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2).

4.Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1).

5.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

6.Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

7.Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

8.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3).

9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2).

10.Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

11.Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2022 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

12.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

14.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

15.Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 (avsnitt 5.5).

16.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 15 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgälds- kontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5).

17.Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. (avsnitt 5.5).

39

Prop. 2021/22:1

18.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt 17 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgälds- kontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten (avsnitt 5.5).

40

Prop. 2021/22:1

3Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2021–2024. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen 2021 och 2022.

Prognosen är baserad på de anslagsnivåer och de regelverk för skatter och transfereringssystem som har beslutats av riksdagen, samt de som har föreslagits eller aviserats av regeringen i denna proposition eller i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2) eller har aviserats av regeringen i tidigare propositioner. Några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver antas inte. Information om omvärldshändelser och statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 9 augusti 2021 har beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

–I takt med att allt fler har vaccinerats och samhällen åter öppnats har återhämtningen under det första halvåret 2021 fortsatt i många avancerade ekonomier. Den starka utvecklingen väntas fortsätta också under andra halvåret 2021. I synnerhet väntas en kraftig ökning av hushållens konsumtion.

–Prognosen baseras på antagandet att få restriktioner är på plats under hösten 2021 såväl i Sverige som i de flesta andra länder med betydelse för svensk export. Under 2022 väntas restriktioner vara begränsade och hushåll och företag antas gradvis återgå till tidigare beteenden.

–Även i Sverige fortsatte den ekonomiska aktiviteten att öka under det första halvåret 2021. Framåtblickande indikatorer talar för en stark utveckling också i närtid. Tjänstekonsumtionen, som drabbats hårt under pandemin, väntas öka snabbt när det är färre restriktioner och bidra till att BNP växer snabbt. Därtill väntas den starkare efterfrågan i omvärlden gynna svensk export.

–Svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vid slutet av året bedöms BNP vara på den nivå som prognostiserades för 2021 före pandemin. Detta innebär att svensk ekonomi återhämtat sig snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och jämfört med flera andra medlemsstater i EU. Stora ekonomisk-politiska stimulanser bidrar till att understödja återhämtningen även 2022.

–Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under det första halvåret 2021 när sysselsättningen har ökat. Flera arbetsmarknadsindikatorer, såsom företagens anställningsplaner, har stigit till höga nivåer och pekar på en stark efterfrågan på arbetskraft den närmaste tiden. Arbetslösheten bedöms dock även fortsatt vara på en högre nivå 2022 än före pandemin.

–Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), väntas öka 2021 men understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent de närmaste åren.

–Prognosen är behäftad med osäkerheter som främst beror på hur spridningen av sjukdomen covid-19 utvecklas. Osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen belyses med två alternativa scenarier baserade på olika antaganden för pandemins utveckling, hushållens och företagens ändrade beteenden samt pandemins och stimulanspaketens varaktiga effekter på ekonomin.

41

Prop. 2021/22:1

3.1Tillväxtutsikterna i omvärlden 2021 och 2022

Återhämtningen i världsekonomin fortsätter

Under första halvåret 2021 har återhämtningen i världsekonomin tagit rejäl fart, framför allt i de avancerade ekonomierna (t.ex. USA och flertalet europeiska länder) där allt fler är vaccinerade och restriktioner till stor del har avvecklats. BNP-utfall för andra kvartalet visar på en stark utveckling i USA, Kina och euroområdet. I USA och Kina är BNP på en högre nivå än den var före pandemin. Även i de nordiska länderna har ekonomierna återhämtat sig väl. I flera europeiska länder, som exempelvis Tyskland, är BNP dock fortfarande på en lägre nivå än före pandemin.

Den ekonomiska utvecklingen i de avancerade ekonomierna väntas bli snabb även framöver. Framåtblickande indikatorer för både industrin och den hårt drabbade tjänstesektorn talar för en positiv utveckling. Få restriktioner innebär att framför allt konsumtionen av tjänster antas öka i snabb takt. Hushållen har goda förutsättningar att snabbt öka sin konsumtion till följd av att sparandet under pandemin varit högt. Både finans- och penningpolitiken är dessutom fortsatt expansiva, vilket understödjer den ekonomiska aktiviteten. Industrin har återhämtat sig starkt och befinner sig nu på en högre aktivitetsnivå än före pandemin. Tillväxten har dock dämpats i många länder den senaste tiden till följd av utbudsrestriktioner, såsom brist på halvledare. Dessa problem väntas bestå under en övergångsperiod. Tillväxten inom industrin väntas därmed i närtid vara lägre än för tjänstebranscherna.

Återhämtningen i euroområdet har hittills varit fördröjd jämfört med t.ex. USA och Sverige, men den återupptogs under det andra kvartalet 2021, till följd av en stark tillväxt i ekonomin i takt med att allt fler har vaccinerats och restriktioner lättats. Under andra halvåret 2021 väntas den ekonomiska aktiviteten fortsätta återhämta sig i snabb takt. Hushållens konsumtion i de europeiska länderna väntas öka kraftigt. Samtidigt bidrar en stigande efterfrågan från omvärlden och en expansiv finans- och penningpolitik positivt till utvecklingen. EU:s återhämtningspaket, med en stark tonvikt på grön återhämtning och digitalisering, bedöms också stimulera tillväxten i den europeiska ekonomin, framför allt fr.o.m. 2022. BNP bedöms nå samma nivå som före pandemin under slutet av 2021. Inflationen bedöms ligga under Europeiska centralbankens inflationsmål hela prognosperioden.

Återhämtningen började tidigare i USA jämfört med många andra länder och har gått snabbare. Det beror på en snabb vaccinationsstart, efterföljande lättade restriktioner och på den mycket expansiva finanspolitiken med exceptionellt stora stödpaket. BNP- tillväxten 2021 väntas bli den högsta på över 25 år (se tabell 3.1). Även inflationen i USA väntas bli hög 2021, men uppgången bedöms vara tillfällig. För Kina ser den ekonomiska utvecklingen annorlunda ut. Efter en snabb och tidig återhämtning under 2020 går den kinesiska ekonomin in i ett lugnare skede under 2021. Tillväxten växlar ned ytterligare under 2022. Sämre tillgång till vaccin och mindre utrymme för expansiv finanspolitik väntas medföra att återhämtningen i många framväxande ekonomier och ekonomier i låginkomstländer går långsammare än i avancerade ekonomier. Sammantaget väntas dock tillväxten i omvärlden bli mycket hög 2021. Under 2022 går BNP-tillväxten in i en lugnare fas, vilket bl.a. förklaras av att finanspolitiska stödåtgärder trappas av, men tillväxten är fortfarande hög. Även om situationen har förbättrats globalt är osäkerheten fortfarande större än normalt. Det beror framför allt på risker kopplade till pandemin.

42

Prop. 2021/22:1

Tabell 3.1

Nyckeltal internationella variabler

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

BNP, euroområdet

-6,4

5,0

4,5

1,5

1,5

 

 

 

 

 

 

 

BNP, USA

 

-3,4

6,0

4,5

1,5

1,0

 

 

 

 

 

 

 

BNP, Kina

 

2,3

8,0

5,5

5,5

5,0

 

 

 

 

 

 

BNP i världen, PPP-vägd1

-3,3

6,0

4,5

3,5

3,5

BNP i världen, KIX-vägd2

-4,3

4,8

4,2

2,3

2,1

Svensk exportmarknad3

-8,9

8,0

6,0

3,5

3,2

Inflation, euroområdet4

0,3

1,9

1,4

1,5

1,8

Inflation, USA5

 

1,2

3,7

2,8

2,4

2,3

Styrränta, euroområdet6

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Styrränta, USA6

 

0,5

0,3

0,3

0,5

0,9

Råoljepris7

 

41,8

68,5

67,6

63,8

61,0

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade (PPP) BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2021 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Den sammanviktade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

4Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

5Konsumentprisindex (KPI).

6Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet, dvs. den ränta som banker i euroområdet får betala för lån i en vecka från Europeiska centralbanken, och Federal funds ränta för USA.

7Brent, US-dollar per fat.

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

3.2Tillväxtutsikterna i Sverige 2021 och 2022

Svensk ekonomi visar styrka i återhämtningen

Även i Sverige har återhämtningen fortsatt under första halvåret 2021 och svensk BNP är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vid slutet av året bedöms BNP vara på samma nivå för 2021 som prognoserna visade före pandemin. Detta innebär att svensk ekonomi återhämtat sig snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och jämfört med övriga medlemsstater i EU. Det finns dock fortfarande en tydlig tudelning i näringslivet. Industrin återvände till tidigare aktivitetsnivåer redan under andra halvåret 2020, medan återhämtningen inom tjänstebranscherna har gått långsammare. Särskilt drabbade är t.ex. flyg- samt hotell- och restaurangbranschen.

Liksom i omvärlden väntas BNP i Sverige stiga snabbt under andra halvåret 2021. Få restriktioner och en stigande vaccinationsgrad väntas bidra till att hushållens konsumtion stiger snabbt. En hög efterfrågan på konsumtion av tjänster bedöms bidra till denna utveckling. Framåtblickande indikatorer som t.ex. inköpschefsindex och konjunkturbarometern bekräftar bilden av en fortsatt stark tillväxt i närtid (se diagram 3.1). Dessutom visar statistik över korttransaktioner från Swedbank Pay på en positiv utveckling inom tjänstebranscherna, bl.a. inom hotell och restaurang. Stora ekonomisk-politiska stimulanser bidrar till att understödja återhämtningen även framöver. Sammantaget bedöms BNP därför öka med 4,4 procent 2021 och

3,5 procent 2022 (se tabell 3.2).

43

Prop. 2021/22:1

Diagram 3.1 Barometerindikatorn och konfidensindikatorer

Standardiserade värden

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

40

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

 

 

Barometerindikatorn

 

Tillverkningsindustrin

 

 

 

Tjänstesektorn

 

 

 

 

 

 

Källa: Konjunkturinstitutet.

Hushållens konsumtion väntas öka snabbt

Sedan pandemins utbrott har smittspridning och restriktioner kraftigt påverkat hushållens konsumtion. Framför allt har pandemin inneburit negativa konsekvenser för besöksnära tjänstebranscher, såsom resor samt hotell och restaurang. Konsumtionen av bilar har under 2021 varit ojämn till följd av regeländringar kopplade till bonus–malus-systemet och höjda förmånsvärden. Indikatorer, såsom barometerindikatorn, pekar på en snabb återhämtning av hushållens konsumtion i närtid. Realtidsindikatorer, såsom kortdata, visar även på ökad aktivitet inom tjänstebranscherna under sommaren. Många tjänster har inte varit möjliga att konsumera under pandemin och ett uppdämt konsumtionsbehov, tillsammans med ett uppsamlat sparande, väntas bidra till att hushållens konsumtion ökar snabbt under andra halvåret 2021 (se tabell 3.2). Omfattande stödåtgärder väntas även fortsatt bidra till att hålla hushållens disponibla inkomster uppe. När hushållen återgår till att konsumera mer av de varor och tjänster som de avstått från under krisen väntas de spara mindre.

Tilltagande investeringstakt framöver

Jämfört med tidigare konjunkturnedgångar har de fasta bruttoinvesteringarna påverkats i relativt liten utsträckning. Ett stigande kapacitetsutnyttjande inom industrin samtidigt som företagen förväntar sig ökade produktionsvolymer talar för ett ytterligare investeringsbehov framöver. Inom tjänstebranscherna, där återhämtningen gått långsammare, väntas också investeringarna stiga i takt med att efterfrågan stiger. Bostadspriserna har ökat kraftigt under pandemin vilket bedöms ha bidragit till att antalet påbörjade bostäder och bostadsinvesteringarna har ökat. Beviljade bygglov indikerar en fortsatt hög byggtakt 2021 och bostadsinvesteringarna bedöms fortsätta öka resten av året för att sedan stabiliseras 2022. Offentliga investeringar bedöms öka starkt 2021 för att senare plana ut på en hög nivå 2022. Det är framför allt statliga investeringar i bl.a. infrastruktur som väntas driva utvecklingen. Sammantaget bedöms de totala investeringarna öka ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt 2021 och något starkare 2022 (se tabell 3.2).

44

Prop. 2021/22:1

Positiv nettoexport

Varuexporten har utvecklats något svagare än väntat under det första halvåret 2021, trots att indikatorer som t.ex. industrins exportorderingång har stigit snabbt och ligger på historiskt höga nivåer. Utvecklingen förklaras bl.a. av flaskhalsar i produktionen till följd av leveransproblem av vissa insatsvaror och containerbrist. Framöver väntas en starkare efterfrågan i omvärlden gynna svensk export (se tabell 3.2). I närtid dämpas dock exporttillväxten av fortsatta störningar i leverans- och värdekedjor. Importen väntas växa långsammare än exporten. Det beror på att en stor del av utvecklingen av den inhemska efterfrågan drivs av efterfrågan på tjänster. Vid produktion av tjänster används generellt sett mindre import än vid varuproduktion. Nettoexporten väntas därmed vara positiv både 2021 och 2022.

Tabell 3.2 Nyckeltal försörjningsbalansen

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

BNP

-2,8

4,4

3,5

1,4

1,5

 

 

 

 

 

 

BNP, kalenderkorrigerad

-3,0

4,3

3,5

1,6

1,5

 

 

 

 

 

 

Hushållens konsumtion

-4,8

4,2

4,9

2,8

2,8

 

 

 

 

 

 

Offentlig konsumtion

-0,5

2,3

1,4

-1,2

-0,8

 

 

 

 

 

 

Fasta bruttoinvesteringar

-0,5

2,4

3,6

1,5

1,2

 

 

 

 

 

 

Lagerinvesteringar1

-0,6

0,2

0,0

0,0

0,0

Export

-4,6

8,3

4,5

2,6

2,7

 

 

 

 

 

 

Import

-5,7

6,3

4,7

2,6

2,8

 

 

 

 

 

 

BNP per invånare2

-3,5

3,9

3,1

1,0

1,0

BNP i löpande pris

-1,4

6,7

5,5

3,1

3,3

 

 

 

 

 

 

Anm.: Fasta priser, referensår 2020, inte kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

2BNP per person i totala befolkningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Återupptagen verksamhet och ökade statsbidrag understödjer offentlig konsumtion

Den offentlig konsumtionen utvecklades svagt 2020, vilket huvudsakligen förklaras av att kommunala myndigheters verksamhet begränsades av lägre efterfrågan och restriktioner till följd av pandemin. År 2021 och 2022 väntas den offentliga konsumtionen återhämta sig från den svaga utvecklingen 2020. Starka kommunala finanser 2020 och 2021, och ytterligare tillförda medel i denna proposition, medför ett stort konsumtionsutrymme i kommunsektorn, vilket bedöms användas för att återuppta utebliven verksamhet. Detta väntas bidra till att arbetade timmar, sysselsättning och konsumtionsutgifter i offentlig sektor ökar 2021 och 2022 jämfört med 2020.

Fortsatt återhämtning på arbetsmarknaden

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats och såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet ökade tydligt under det andra kvartalet 2021. Samtidigt är arbetslösheten kvar på en högre nivå än före pandemin, i synnerhet bland unga, personer med som högst förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda.

Från och med januari 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på

45

Prop. 2021/22:1

uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. Bestämmelserna innebär en rad olika förändringar, bl.a. i definitioner, urval och den ordning som frågorna ställs (för mer information se Information om införande av ny ramlag 2021 i AKU på www.scb.se). I samband med detta har Statistiska centralbyrån även genomfört andra förändringar som påverkar statistiken. Sammantaget medför dessa förändringar ett tidsseriebrott i statistiken vid årsskiftet 2020/21 och utfallsdata från AKU är därför inte direkt jämförbara före respektive efter statistikomläggningen. Statistikomläggningen innebär att utfallen under 2021 är mer osäkra och svårare att analysera än normalt, då den utveckling som utfallen visar kan bero på såväl omläggningen som den faktiska utvecklingen. Såväl sysselsättningen som arbetskraften minskade kraftigt under det första kvartalet 2021 bland både kvinnor och män som en konsekvens av dessa förändringar. Det råder osäkerhet om i vilken utsträckning arbetslösheten påverkats.

Under det andra kvartalet ökade sysselsättningsgraden tydligt igen, i synnerhet bland kvinnor. Samtidigt fortsatte många av de anställda som varit permitterade att successivt öka sin arbetstid under det första halvåret 2021. Tillsammans med stärkta indikatorer tyder detta på att arbetsmarknadsläget tydligt förbättrades under det första halvåret 2021. Även arbetskraften ökade snabbt det andra kvartalet och arbetskraftsdeltagandet är på en hög nivå (se diagram 3.2). Denna uppgång förklaras främst av att ett stort antal unga sökte sig till arbetsmarknaden utan att hitta ett arbete. Som en följd av detta ökade arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, under det första halvåret 2021. Det är dock viktigt att notera att drygt hälften av unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete utöver sina studier och majoriteten av de unga arbetslösa ser sig därför inte som arbetslösa utan i huvudsak som studerande.

Diagram 3.2 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen, 15–74 år. Utfall 2006–2020, prognos 2021–2024

76

74

72

70

68

66

64

62

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

ArbetskraftsdeltagandeSysselsättningsgrad

Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Samtidigt som arbetslösheten har ökat enligt AKU har antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen fortsatt att minska under 2021 (se diagram 3.3). Fram till årsskiftet 2020/21 följde måtten varandra väl, men har sedan dess divergerat. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har minskat men samtidigt har antalet som varit inskrivna arbetslösa under en längre tid (12 månader eller mer) stigit successivt och är på en hög nivå.

46

Prop. 2021/22:1

Diagram 3.3 Arbetslöshet och inskrivna arbetslösa

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

10,0

9,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

 

 

 

Arbetslöshet (AKU)

 

 

 

 

Inskrivna arbetslösa (Af)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Arbetslöshet (AKU) avser åldersgruppen 15–74 år medan andelen inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (Af) avser åldersgruppen 16–64 år. Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet.

Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

Framåtblickande arbetsmarknadsindikatorer har fortsatt att förbättras markant under 2021 och företagens anställningsplaner är på mycket höga nivåer enligt Konjunkturbarometern. Samtliga branscher uppvisar en stigande efterfrågan på arbetskraft. Detta indikerar en bred sysselsättningstillväxt i näringslivet framöver. Även antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen har ökat kontinuerligt sedan det snabba fallet under våren 2020 och pekar på en tilltagande efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt är antalet varsel och konkurser på låga nivåer.

Under det andra halvåret 2021 väntas sysselsättningen öka snabbt när den ekonomiska aktiviteten tilltar. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta även 2022, och sysselsättningen bedöms då öka tydligt, i synnerhet inom näringslivets tjänstebranscher. Även bland offentliga verksamheter väntas sysselsättningstillväxten vara tydligt positiv 2021 och 2022. Både sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande bedöms vara på höga nivåer 2022 (se tabell 3.3). I takt med den tilltagande sysselsättningstillväxten väntas arbetslösheten falla snabbt under det andra halvåret 2021. Trots återhämtningen på arbetsmarknaden bedöms arbetslösheten fortfarande vara på en högre nivå 2022 än före pandemin.

47

Prop. 2021/22:1

Tabell 3.3

Nyckeltal produktivitet och arbetsmarknad

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

Produktivitet1

 

0,6

1,3

0,8

1,0

1,2

Arbetade timmar1, 2

-3,8

3,2

2,7

0,5

0,2

Medelarbetstid1, 3

-2,6

3,4

1,0

-0,5

-0,1

Sysselsättning4

 

-1,3

-0,1

1,7

1,0

0,3

Sysselsättningsgrad4,5

67,2

67,3

68,3

68,9

68,9

Arbetslöshet4, 6

 

8,3

8,8

7,7

7,0

7,0

Arbetskraft4

 

0,3

0,4

0,5

0,3

0,3

Arbetskraftsdeltagande4,5

73,3

73,8

74,0

74,0

74,1

Befolkning, total7

0,7

0,5

0,5

0,5

0,4

Befolkning, 15–74 år

0,4

-0,3

0,2

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av befolkning, sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Avser kalenderkorrigerade data.

2Enligt nationalräkenskaperna (NR).

3Avser antal arbetade timmar per år enligt NR (kalenderkorrigerat) dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt AKU.

4Avser åldersgruppen 15–74 år.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Utfall för 2020 är ett beräknat årsmedelvärde.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Stigande resursutnyttjande

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har stigit efter den kraftiga nedgången som skedde under 2020. Hur mycket lediga resurser det finns i ekonomin kan inte mätas exakt men uppgången i resursutnyttjandet återspeglas bl.a. i att företagens kapacitets- utnyttjande har stigit till en hög nivå och att antalet företag som upplever brist på arbetskraft har ökat i snabb takt. Dessa indikatorer ingår i olika sammanfattande mått på resursutnyttjandet som publiceras av Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Indikatorerna visar att resursutnyttjandet har stigit tydligt (se diagram 3.4). Trots det bedöms svensk ekonomi fortsatt befinna sig i en lågkonjunktur under 2021. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi mätt med BNP-gapet, dvs. BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är förenlig med en ekonomi i balans (se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler april 2021 på www.regeringen.se), väntas stiga 2021 och konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat 2022 (se tabell 3.4).

48

Prop. 2021/22:1

Diagram 3.4 Resursutnyttjandeindikatorer

Standardavvikelser

3,0

2,0

1,0

0,0

-1,0

-2,0

-3,0

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

 

 

 

Riksbankens RU-indikator

 

 

Konjunkturinstitutets RU-indikator

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Resursutnyttjandeindikatorerna (RU-indikatorerna) är statistiska mått på resursutnyttjandet. De är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Tabell 3.4

Nyckeltal potentiella variabler

 

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

Potentiell BNP

 

1,8

1,8

1,7

1,7

1,7

 

 

 

 

 

 

Potentiellt arbetade timmar

0,8

0,7

0,5

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

Potentiell produktivitet

1,1

1,1

1,2

1,2

1,2

 

 

 

 

 

 

Jämviktsarbetslöshet1

6,7

6,7

6,8

6,9

7,0

Potentiell BNP, löpande priser2

3,2

4,1

3,6

3,3

3,6

BNP-gap3

 

-3,8

-1,5

0,3

0,2

0,0

Timgap3

 

-4,5

-2,1

0,1

0,1

0,0

Produktivitetsgap3

0,7

0,6

0,2

0,1

0,0

Anm.: Fasta priser, referensår 2020, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiella variabler går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indikatorer. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Andel av potentiell arbetskraft.

2Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2020) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster.

3Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Högre löneökningstakt 2021

Löneökningstakten var historiskt låg 2020. Den viktigaste förklaringen till det är att den omfattande avtalsrörelsen fick skjutas upp utan att nya löneavtal ingåtts, vilket innebar flera månader utan avtalsmässiga löneökningar för många anställda. Hösten 2020 enades parterna inom industrin om kostnadsökningar motsvarande 5,4 procent under 29 månader. Avtalet blev i huvudsak normerande för den övriga arbets- marknaden. I takt med att de centralt avtalade lönerna började gälla från slutet av 2020 har preliminära utfall av konjunkturlönestatistiken visat på en tydlig uppgång i löneökningstakten.

Löneökningstakten bedöms bli betydligt högre 2021 för att sedan falla tillbaka något 2022 (se tabell 3.5). Den högre löneökningstakten 2021 förklaras till stor del av hur avtalen är utformade, där en större vikt har lagts på högre löneökningar i närtid. Samtidigt väntas bl.a. en hög efterfrågan på arbetskraft bidra till att hålla uppe

49

Prop. 2021/22:1

löneökningstakten även 2022. Reallöneökningarna, dvs. den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för konsumentprisindex (KPI), väntas dock vara lägre än genomsnittet både 2021 och 2022.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), ökade tydligt första halvåret 2021 efter en svag utveckling under 2020. Energipriser, som bidrog till den svaga inflationen under 2020, väntas i stället bidra till högre inflation 2021. Samtidigt bedöms ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebära ett fortsatt dämpat underliggande inflationstryck. Sammantaget väntas KPIF-inflationen öka 2021, men understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent de närmaste åren (se tabell 3.5). KPI-inflationen, som inkluderar effekten av ändrade bostadsräntor, väntas också öka 2021 för att därefter dämpas något 2022.

Tabell 3.5 Nyckeltal löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020 om inte annat anges, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

Timlön enligt KL1

2,1

2,6

2,4

2,6

2,8

Reallön2

1,6

1,0

0,9

0,9

0,6

KPI3

0,5

1,6

1,4

1,7

2,2

KPIF4

0,5

1,8

1,5

1,7

2,0

KPIF exkl. energi

1,3

1,2

1,5

1,6

1,9

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Nominell löneutveckling enligt konjunkturlönestatistiken. År 2020 avser prognos.

2Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt konsumentprisindex.

3Konsumentprisindex.

4KPI med fast ränta.

Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad

Flera centralbanker har fortsatt med omfattande stödåtgärder, bl.a. i form av köp av olika värdepapper, för att minska oron på de finansiella marknaderna och bidra till en fortsatt god kreditgivning i ekonomin. Den expansiva penningpolitiken har bidragit till ett lägre ränteläge och att aktiekurserna har stigit på flera håll i världen.

Även Riksbanken har bedrivit en expansiv penningpolitik och vidtagit flera åtgärder för att stödja det finansiella systemet under pandemin. Det har bidragit till att hålla svenska räntor på en låg nivå. Riksbanken bedöms hålla reporäntan oförändrad på 0,0 procent 2021 och 2022 (se tabell 3.6).

Kronan har stärkts mot Sveriges viktigaste handelspartner efter den initiala försvagningen i början av pandemin, bl.a. till följd av mindre oro på de finansiella marknaderna och lägre ränteskillnader mot omvärlden. Växelkursen väntas vara relativt stabil 2021 och 2022.

Tabell 3.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent, årsgenomsnitt, om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Reporänta

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

Statsobligationsränta 10 år

0,0

0,3

0,5

0,8

1,1

 

 

 

 

 

 

Statsobligationsränta 5 år

-0,3

-0,2

0,1

0,4

0,8

 

 

 

 

 

 

Växelkurs, kronindex KIX1

118,5

114,0

113,9

113,9

113,9

Växelkurs, SEK per EUR

10,5

10,1

10,1

10,2

10,2

 

 

 

 

 

 

118 november 1992 = 100.

Källor: Riksbanken, Macrobond och egna beräkningar.

50

Prop. 2021/22:1

3.3Flera osäkerheter i prognosen

Utvecklingen i den globala och svenska ekonomin är alltid osäker. Det är viktigt att belysa de riskfaktorer som kan leda till att utvecklingen blir svagare eller starkare än i regeringens prognos. Pandemin och dess konsekvenser medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt.

Pandemin fortsätter utgöra en signifikant risk för den ekonomiska utvecklingen. Den globala tillgången till vaccin är ojämnt fördelad, vilket kan innebära att smittan fortsätter spridas och att svårkontrollerade mutationer uppstår. Restriktioner för att begränsa smittspridningen kan därmed komma att återinföras.

Störningar i leverans- och värdekedjor kan komma att påverka företagens produktionskapacitet i större utsträckning och under längre tid än vad som antas i prognosen. Storskalig försörjningsbrist av nödvändiga insatsvaror riskerar också att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

Pandemin har även medfört förändrad hushållskonsumtion och stora finanspolitiska stimulanser i omvärlden. Effekterna av dessa kan på kort sikt bli starkare än vad som bedöms i prognosen. Hushållens sparande har ökat under pandemin, vilket kan medföra att det den närmaste tiden finns utrymme för ökad konsumtion. Vidare kan hushållens uppdämda konsumtionsbehov vara underskattat, vilket skulle innebära en snabbare konsumtionsutveckling än förväntat. De stödåtgärder som har införts i omvärlden kan ha en större positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen än vad som antas i prognos, vilket skulle gynna svensk exportindustri.

Det finns dock risker kopplade till de omfattande stabiliseringspolitiska stödpaket som har implementerats runt om i världen. Till exempel kan en alltför snabb utfasning av pågående stödpaket medföra ökade konkurser och därmed en förhöjd risk för kredit- förluster hos bankerna. De svenska bankerna är till stor del exponerade mot bostäder och kommersiella fastigheter, vilket gör dem särskilt känsliga för stora prisfall på fastighetsmarknaden.

Det finns även en risk att inflationen i USA ligger kvar på en hög nivå längre än vad som antas i prognosen. Det skulle troligtvis bidra till att de amerikanska räntorna stiger snabbare än väntat och leda till en dämpande effekt på tillväxten, både i USA och i andra länder.

Priserna på tillgångar, som bl.a. aktier och bostäder, har stigit kraftigt i flera länder under pandemin samtidigt som skuldsättningen bland hushåll, företag och stater har ökat. Ett större fall i tillgångspriser, särskilt i kombination med den höga skuldsättningen, kan störa den finansiella stabiliteten.

På global nivå finns även betydande risker som inte är kopplade till pandemin. Till exempel kan cyberhot och geopolitiska förändringar påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

En annan osäkerhetsfaktor som riskerar att påverka ekonomin är klimatförändringar, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald. Dessa utgör risker för den globala ekonomin, eftersom de kan medföra stora kostnader såväl för enskilda individer och företag som samhället som helhet. I Sverige kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bli stora för exempelvis kustnära infrastruktur och bebyggelse, vattenkvaliteten i sjöar och hav och människors hälsa. En ökad risk för översvämningar, bränder, torka, invasiva arter och skadedjur kan också hota produktionen från jord- och skogsbruk.

51

Prop. 2021/22:1

3.4Utvecklingen 2023 och 2024

I detta avsnitt (3.4) beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2023 och 2024 under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. En utgångspunkt för scenariot är att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av ekonomins utbudssida, dvs. tillväxten i produktivitet och antalet arbetade timmar. Vidare innebär regeringens principer för prognoser att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. På några års sikt antas kommuner och regioner redovisa resultat i linje med god ekonomisk hushållning genom en anpassning av sina utgifter medan kommunalskattenivåerna antas vara oförändrade.

BNP-tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel antas dämpas

2023 och 2024 bl.a. till följd av en avtrappning av de finanspolitiska stödåtgärderna (se tabell 3.1) Det leder till att efterfrågan på svensk export väntas fortsätta öka, men i lugnare takt, och utrikeshandeln antas lämna ett positivt bidrag till tillväxten i svensk ekonomi. Därtill antas även den inhemska efterfrågan bidra till tillväxten. Den offentliga konsumtionen antas dock minska 2023 och 2024, vilket är en följd av antagandet om oförändrade regler. Sammantaget antas även BNP i Sverige växa i lugnare takt 2023 och 2024 jämfört med 2021 och 2022 (se tabell 3.2).

I Sverige väntas tillväxten i arbetsutbudet vara dämpad 2023 och 2024 (se tabell 3.3), till följd av att befolkningstillväxten är låg samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. En justerad pensionsålder, som ökar i takt med den förväntade medellivslängden vid 65 års ålder, har dock delvis en motverkande effekt. Sysselsättningen bedöms öka snabbare än arbetskraften 2023 och arbetslösheten väntas fortsätta att minska. Lågkonjunkturen under 2020 och 2021 bedöms dock få varaktiga effekter på arbetsmarknaden, s.k. persistenseffekter, vilket bidrar till en något högre arbetslöshet kring 7,0 procent även 2023 och 2024 jämfört med före pandemin. Produktiviteten bedöms öka ungefär i linje med potentiell produktivitet (se tabell 3.4). Sammantaget bedöms tillväxten i potentiell BNP uppgå till omkring 1,7 procent 2023 och 2024. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi antas vara balanserat 2023 och BNP bedöms växa ungefär i linje med potentiell tillväxt 2024.

Inflationen bedöms gradvis stiga som en konsekvens av fortsatt expansiv ekonomisk politik. Inflationen, mätt med KPIF, antas uppgå till 2 procent 2024. För att understödja en varaktig uppgång i inflationen i Sverige antas Riksbanken hålla reporäntan oförändrad under 2023 och 2024 (se tabell 3.6).

3.5Alternativa scenarier

Det råder stor osäkerhet om hur den ekonomiska återhämtningen kommer att se ut de närmaste åren. Osäkerheten beror främst på hur pandemin påverkar hushållens ändrade konsumtionsbenägenhet och företagens investeringsvilja. Ytterligare en central osäkerhet handlar om pandemins varaktiga negativa effekter på ekonomin. Det finns därutöver en osäkerhet kring de varaktiga effekterna av de finanspolitiska stimulanspaketen i Sverige och omvärlden. Osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen belyses med två alternativa scenarier baserade på olika antaganden för pandemins utveckling, hushållens och företagens ändrade beteenden samt pandemins och stimulanspaketens varaktiga effekter på ekonomin.

I scenario 1 antas en större smittspridning än i prognosen. Det finns därför ett fortsatt behov av restriktioner under en längre tid i detta scenario. Som en konsekvens av detta och allmänt högre osäkerhet i ekonomin antas konsumtion och investeringar bli lägre än i prognosen. Pandemin antas samtidigt få en varaktig negativ effekt på företagens produktionskapacitet, t.ex. genom att en minskad riskvilja håller tillbaka

52

Prop. 2021/22:1

företagens investeringar. Sammantaget antas BNP-tillväxten 2021 och 2022 bli lägre i detta scenario än i prognosen, vilket resulterar i att arbetslösheten blir högre och resursutnyttjandet i ekonomin blir lägre än i prognosen (se tabell 3.7). Som en konsekvens av den lägre aktiviteten i ekonomin blir den offentliga sektorns finansiella sparande lägre än i prognosen, främst till följd av lägre inkomster från skatter men också i viss mån på grund av ökade offentliga utgifter när arbetslösheten stiger. De försämrade offentliga finanserna antas finansieras med lån, vilket tillsammans med en lägre BNP får till följd att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP, Maastrichtskulden, blir något högre än prognosen. Om aktiva finanspolitiska åtgärder vidtas för att hantera såväl hälsoeffekter som ekonomiska effekter av smittspridningen skulle effekterna för de offentliga finanserna bli större.

Tabell 3.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2020 och prognos i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer1

 

2020

2021

2022

2023

2024

BNP2

-3,0

4,3

3,5

1,6

1,5

Scenario 1: Långsammare återhämtning

-3,0

3,8

2,7

2,0

1,9

 

 

 

 

 

 

Scenario 2: Snabbare återhämtning

-3,0

4,8

4,3

1,4

1,2

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet3

8,3

8,8

7,7

7,0

7,0

Scenario 1: Långsammare återhämtning

8,3

8,9

8,2

7,6

7,5

 

 

 

 

 

 

Scenario 2: Snabbare återhämtning

8,3

8,7

7,2

6,4

6,5

 

 

 

 

 

 

BNP-gap4

-3,8

-1,5

0,3

0,2

0,0

Scenario 1: Långsammare återhämtning

-3,8

-1,9

-0,6

-0,3

-0,1

 

 

 

 

 

 

Scenario 2: Snabbare återhämtning

-3,8

-1,2

1,0

0,7

0,3

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande5

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

Scenario 1: Långsammare återhämtning

-3,0

-2,0

-1,1

0,2

0,6

 

 

 

 

 

 

Scenario 2: Snabbare återhämtning

-3,0

-1,7

-0,3

0,7

0,9

 

 

 

 

 

 

Maastrichtskulden5

39,7

37,8

35,4

32,9

31,1

Scenario 1: Långsammare återhämtning

39,7

38,1

36,5

34,0

32,2

 

 

 

 

 

 

Scenario 2: Snabbare återhämtning

39,7

37,4

34,5

31,8

30,0

 

 

 

 

 

 

1I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.

2Kalenderkorrigerade värden.

3Årsgenomsnitt i procent.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

5Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I scenario 2 antas en minskad smittspridning jämfört med prognosen. Ett uppdämt behov av att konsumera hos hushållen tillsammans med det höga sparandet under pandemin antas samtidigt förstärka återhämtningen i världsekonomin när länder lättar på olika restriktioner. När osäkerheten i ekonomin avtar antas företagen tidigarelägga sina investeringar. Dessutom antas många länders beslut om nya stabiliseringspolitiska stödpaket för att återstarta sina ekonomier ge upphov till en varaktigt högre tillväxt, t.ex. om stöden används till produktiva investeringar. I detta scenario antas BNP- tillväxten i Sverige 2021 och 2022 bli starkare än i prognosen. Det leder till att arbetslösheten blir lägre och resursutnyttjandet i ekonomin blir högre än i prognosen. Sammantaget blir den offentliga sektorns finansiella sparande högre än i prognosen. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld blir därmed lägre.

53

Prop. 2021/22:1

3.6Prognosrevideringar

I detta avsnitt (3.6) redovisas de prognosrevideringar som gjorts jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Sedan den publicerades har bl.a. en kvartalssammanställning av nationalräkenskaperna, ett preliminärt BNP-utfall för andra kvartalet samt ett antal utfall för bl.a. AKU och KPI publicerats. Det har även skett ett tidsseriebrott i AKU som, till skillnad från vårpropositionen, nu beaktas i prognoserna vilket påverkar bedömningen för 2021 och framåt (se vidare avsnitt 3.2).

Svensk ekonomi har återhämtat sig snabbare än väntat under första halvåret 2021. Det medför att BNP-tillväxten 2021 nu väntas bli högre jämfört med prognosen i vårpropositionen (se tabell 3.8). Hushållens konsumtion har återhämtat sig i en snabbare takt än väntat under första halvåret 2021. Starkare utfall medför att även prognosen för exporten har reviderats upp 2021 sedan vårpropositionen. Tillväxttakten för de fasta bruttoinvesteringarna har reviderats ned något 2021 jämfört med vårpropositionen, vilket främst förklaras av utfall. Offentlig konsumtion bedöms växa något snabbare än i vårpropositionen, vilket framför allt beror på ytterligare tillförda medel i denna budgetproposition. Potentiell BNP är uppreviderad vilket förklaras av uppreviderad produktivitet historiskt.

Arbetslösheten är något uppreviderad 2021 till följd av högre utfall från AKU. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med vårpropositionen. Både sysselsättningen och arbetskraften är trots det nedreviderade 2021 och 2022, vilket beror på ett tidsseriebrott i AKU (se avsnitt 3.2).

KPI- och KPIF-inflationen har reviderats upp både 2021 och 2022 jämfört med prognosen i vårpropositionen till följd av bl.a. högre energipriser samt ett ökat kostnadstryck för producenter. Prognosen för reporäntan är något uppreviderad jämfört med vårpropositionen till följd av en mer positiv bedömning av resursutnyttjandet.

54

Prop. 2021/22:1

Tabell 3.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognos från 2021 års ekonomiska vårproposition

 

2020

 

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

BNP

-2,8 (-2,8)

4,4

(3,2)

3,5 (3,8)

1,4 (1,9)

1,5 (1,6)

 

 

 

 

 

 

 

Potentiell BNP

1,8 (1,7)

1,8

(1,7)

1,7 (1,6)

1,7 (1,6)

1,7 (1,6)

 

 

 

 

 

 

BNP-gap1

-3,8 (-3,9)

-1,5 (-2,6)

0,3 (-0,5)

0,2 (0,0)

0,0 (0,0)

Arbetslöshet2,3

8,3 (8,3)

8,8

(8,7)

7,7 (7,9)

7,0 (7,0)

7,0 (7,0)

Arbetskraft2

0,3 (0,3)

0,4

(0,7)

0,5 (1,0)

0,3 (0,7)

0,3 (0,7)

Sysselsatta2

-1,3 (-1,3)

-0,1 (0,3)

1,7 (1,9)

1,0 (1,7)

0,3 (0,6)

Arbetade timmar4

-3,8 (-3,8)

3,2 (3,0)

2,7 (2,4)

0,5 (1,1)

0,2 (0,5)

Timlön5

2,1 (2,0)

2,6 (2,5)

2,4 (2,3)

2,6 (2,5)

2,8 (2,7)

KPI6

0,5 (0,5)

1,6 (1,4)

1,4 (1,0)

1,7 (1,3)

2,2 (2,1)

KPIF6

0,5 (0,5)

1,8 (1,5)

1,5 (1,3)

1,7 (1,7)

2,0 (2,0)

Reporänta7

0,0 (0,0)

0,0 (0,0)

0,0 (-0,3)

0,0 (-0,5)

0,0 (-0,5)

Anm.: Från och med 2021 har arbetskraftsundersökningarna (AKU) anpassats till en ny ramlag, vilket innebär ett tidsseriebrott som försvårar analysen av sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet 2021 och påverkar jämförbarheten före och efter tidsseriebrottet. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2Avser åldersgruppen 15–74 år.

3Procent av arbetskraften.

4Kalenderkorrigerad.

5Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

6Konsumentprisindex (KPI) resp. konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Årsgenomsnitt.

7Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt (3.7) jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket (se tabell 3.9). Det är viktigt att notera att prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd.

För 2021 bedömer både regeringen och Konjunkturinstitutet att BNP-tillväxten uppgår till 4,4 procent, vilket också är i linje med bedömningarna från Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och Europeiska kommissionen. Även för 2022 är regeringens prognos i linje med övriga bedömares förutom Ekonomistyrningsverkets prognos som är lägre.

Skillnaderna mellan BNP-prognoserna är små sett ur ett statistiskt perspektiv. Diagram 3.5 visar bedömarnas prognoser tillsammans med symmetriska osäkerhetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens prognoser. Bedömarnas prognoser ligger inom det intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel och befinner sig inom en felmarginal som kan anses motsvara ett relativt vanligt prognosfel.

55

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2021/22:1

 

 

 

 

 

Diagram 3.5

 

 

BNP-prognos med osäkerhetsintervall

 

 

 

 

 

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65 %

 

 

 

 

80 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

 

 

 

 

Regeringen

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutet

 

 

 

 

Europeiska kommissionen

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

 

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

 

 

 

 

-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

17

18

19

 

 

20

21

22

Anm.: Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i budgetpropositionerna 1994–2020, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med 2018 års ekonomiska vårproposition.

Källor: Europeiska kommissionen, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten 2021 är i linje med såväl Konjunkturinstitutets som Riksbankens, medan Ekonomistyrningsverkets och Europeiska kommissionens arbetslöshetsprognoser är något lägre. Samtliga bedömare med undantag för Europeiska kommissionen har beaktat statistikomläggningen av AKU (se avsnitt 3.2) i sina prognoser för arbetsmarknaden. För 2022 är regeringens prognos i linje med Konjunkturinstitutets, men något högre än övriga bedömares prognoser.

Regeringens prognos för KPI är i linje med samtliga prognosmakares prognoser 2021, med undantag för Konjunkturinstitutets som är något högre. För 2022 är regeringens prognos något lägre än Konjunkturinstitutets och Riksbankens bedömningar.

Regeringens bedömning av resursutnyttjandet 2021, mätt med BNP-gapet, är i linje med Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets bedömningar, men något mer negativ än Riksbankens bedömning. Jämfört med Europeiska kommissionens prognos är regeringens bedömning mindre negativ för 2021. För 2022 bedömer regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket att resursutnyttjandet är i det närmaste balanserat. Riksbanken bedömer att BNP-gapet är tydligt positivt och Europeiska kommissionen bedömer att det är tydligt negativt. Den huvudsakliga förklaringen till skillnaderna är olika bedömningar av potentiell BNP.

56

Prop. 2021/22:1

Tabell 3.9

Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

 

Procentuell förändring om inte annat anges

 

 

 

 

2021

2022

BNP1

 

 

 

Regeringen

 

4,4

3,5

 

 

 

Konjunkturinstitutet

4,4

3,6

 

 

 

Europeiska kommissionen

4,6

3,6

 

 

 

 

Riksbanken

 

4,2

3,7

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

4,2

3,0

 

 

 

 

Arbetslöshet23

 

 

 

Regeringen

 

8,8

7,7

 

 

 

Konjunkturinstitutet

8,9

7,7

 

 

 

Europeiska kommissionen

8,2

7,5

 

 

 

 

Riksbanken

 

8,7

7,4

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

8,4

7,5

 

 

 

 

Inflation4

 

 

 

Regeringen

 

1,6/2,1

1,4/1,2

 

 

 

Konjunkturinstitutet

1,9/2,1

1,6/1,5

 

 

 

Europeiska kommissionen

– /2,1

– /1,2

 

 

 

 

Riksbanken

 

1,6/2,0

1,7/1,6

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

1,6/ –

1,3/ –

 

 

 

 

BNP-gap5

 

 

 

Regeringen

 

-1,5

0,3

 

 

 

Konjunkturinstitutet

-1,4

0,2

 

 

 

Europeiska kommissionen

-2,5

-1,4

 

 

 

 

Riksbanken

 

-1,1

1,0

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

-1,6

-0,1

 

 

 

 

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutet 2021-06-23 för HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser) och BNP-gap samt 2021-08-11 för resterande variabler, Europeiska kommissionen 2021-05-12 för arbetslöshet och BNP-gap samt 2021-07-07 för BNP och HIKP, Riksbanken 2021-07-01 och Ekonomistyrningsverket 2021-06-22.

1Fasta priser, inte kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Alla förutom Europeiska kommissionen beaktar omläggningen av Arbetskraftsundersökningarna i prognos.

4Årsgenomsnitt, KPI (konsumentprisindex)/HIKP.

5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

57

Prop. 2021/22:1

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och föreslår nivån för utgiftstaket 2024. Avsnittet innehåller även en redogörelse för uppföljningen av målen i stabilitets- och tillväxtpakten samt en uppdaterad bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. De budget- politiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuld- ankare. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

–Med anledning av pandemin och den djupa lågkonjunktur som den orsakat bedrivs även fortsatt en expansiv finanspolitik för att bl.a. tillförsäkra tillräckliga resurser för sjukvården och dämpa de akuta ekonomiska effekterna.

–Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Prognoser för ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna proposition är mer osäker än vanligt.

Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

–Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2024 fastställs till 1 595 miljarder kronor. Det är samma nivå som bedömningen av utgiftstaket i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100).

–Som helhet uppfyllde kommunsektorn balanskravet med god marginal 2020 och bedöms klara balanskravet även under prognosperioden 2021–2024.

–Trots de omfattande åtgärder som vidtagits för att minska effekterna av pandemin och stödja återhämtningen bedöms finanspolitiken vara långsiktigt hållbar. Det beror till en del på att många åtgärder är temporära och avvecklas när behoven av en expansiv finanspolitik minskar.

4.1Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåt- blickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genom- snitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet, men att avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande

59

Prop. 2021/22:1

år är politiken förenlig med det finanspolitiska ramverket. Om en målavvikelse konstateras ska dock regeringen redogöra för hur en återgång till målnivån ska ske. Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2013–2020 bedöms ligga under målnivån.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Finansiellt sparande

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

 

Bakåtblickande åttaårssnitt

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

-1,0

-1,2

-0,6

0,4

1,0

BNP-gap1

-3,8

-1,5

0,3

0,2

0,0

1 Andel av potentiell BNP.

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

 

 

 

 

 

Regeringens plan för återgång till överskottsmålet

Regeringens bedömning: Det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Avvikelsen är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023.

Finanspolitiken kan framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige befann sig på grund av pandemin i en lågkonjunktur 2020 och befinner sig i lågkonjunktur även under 2021. Pandemin har medfört ökade direkta kostnader för t.ex. sjukvård, smittspårning, testning och vaccinering, vilket också försvagat det strukturella sparandet. Detta innebär att det är befogat att avvika från den målsatta nivån på överskottsmålet. Det strukturella sparandet för 2022 bedöms bli -0,6 procent av potentiell BNP. Under finanskrisen, dvs. i den senaste djupa lågkonjunkturen, bidrog stora räntesänkningar till att stimulera ekonomin. Det rådande låga ränteläget innebär emellertid att penningpolitikens möjligheter att på ett verkningsfullt sätt stimulera ekonomin genom reporäntan är begränsade, vilket ökar behovet av finanspolitiska stimulanser. Internationella bedömare, som t.ex. Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden och Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), pekar på vikten av att inte dra tillbaka stimulanser för snabbt, givet den djupa lågkonjunktur som följt av pandemin.

Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra och pandemin medför att prognosen är ovanligt osäker. Finanspolitiken kan alltså fram- över behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition. Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Den aktuella prognosen, som bygger på beslutade och aviserade reformer, visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023 (se tabell 4.1).

4.2Utgiftstaket

Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden på statens budget exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m., samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I följande avsnitt (4.2) föreslår regeringen i enlighet med

2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året.

60

Prop. 2021/22:1

4.2.1Uppföljning av utgiftstaket

Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginal. Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än vad som förväntades när utgiftstakets nivå fastställdes (se tabell 4.2).

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges. För de takbegränsade utgifterna redovisas utfall 2011–2020 och prognos 2021–2023

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Ursprungligt beslutade nivåer på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgiftstaket

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

1 502

1 539

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teknisk justering1

13

10

2

4

2

7

12

5

10

10

6

2

 

Reell justering2

 

 

 

 

33

41

52

 

-51

262

259

130

 

Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket3

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

1 695

1 634

1 539

Årlig nominell förändring av utgiftstaket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vid respektive riksdagsbeslut4

30

20

10

10

51

46

58

58

14

391

-48

-61

-95

Takbegränsade utgifter

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

1 580

1 532

1 509

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

74

62

28

11

23

31

45

55

43

242

115

102

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

takbegränsade utgifter

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

7,3

6,7

2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år.

2Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer. Justeringarna medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justeringarna för respektive år.

3Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar.

4Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl.

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Regeringen har en riktlinje för hur stor budgeteringsmarginalen minst bör vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Enligt riktlinjen bör utrymmet till utgiftstaket uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för det innevarande året (t), minst 1,5 procent för det följande året (t+1), minst 2 procent för det andra följande året (t+2) och minst 3 procent för det tredje följande året (t+3).

Riksdagen beslutade att höja utgiftstakets nivå för 2020 efter regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 har fört med sig. Av samma skäl beslutade riksdagen om en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 och 2022 efter regeringens förslag i budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63).

Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2021–2023. Jämfört med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 41 miljarder kronor större 2021, 55 miljarder kronor mindre 2022 och 52 miljarder kronor mindre 2023. I avsnitt 6 görs en närmare genomgång av hur prognosen för de takbegränsade utgifterna förändrats sedan 2021 års ekonomiska vårproposition.

4.2.2Tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå syftar till att bevara takets ursprungliga begränsande effekt på de offentliga finanserna. Finanspolitiskt motiverade ändringar av nivån medför tvärtom att takets begränsande effekt på de offentliga finanserna ändras. Tekniska justeringar genomförs regelbundet, medan finanspolitiskt motiverade ändringar endast bör genomföras under exceptionella omständigheter.

61

Prop. 2021/22:1

Tabell 4.3 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor

 

2021

2022

2023

2024

Utgiftstak i 2021 års ekonomiska vårproposition

1 695

1 634

1 539

1 595

 

 

 

 

 

Reglering kommunalekonomisk utjämning:

 

 

 

 

skattelättnad för cykelförmån

 

0,04

0,09

0,13

 

 

 

 

 

Summa tekniska justeringar (avrundat)

0

0

0

0

 

 

 

 

 

Förslag till utgiftstak

1 695

1 634

1 539

1 595

 

 

 

 

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

Utgiftstaket för ett specifikt år ska ha samma begränsande effekt från att det beslutas, normalt tre år i förväg, till dess att det aktuella budgetåret passerats. Under en så lång period sker dock normalt budgettekniska förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att behålla utgiftstakets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna görs tekniska justeringar av beslutade taknivåer så att budgetförändringar av detta slag neutraliseras. Tekniska justeringar har genomförts regelbundet sedan utgiftstaket infördes 1997 och föreslås normalt i budgetpropositionen.

Vissa budgetförändringar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av dels de fastställda nivåerna på utgiftstaket 2022 och 2023, dels det förslag till nivå för 2024 som regeringen redovisar i denna proposition (se tabell 4.3).

Förslaget i denna proposition om skattelättnad för cykelförmån fr.o.m. 2022 medför minskade skatteintäkter för kommuner och regioner. För att neutralisera effekten på kommunernas finanser föreslås motsvarande belopp tillföras anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner fr.o.m.

2022. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare år i samband med att förändringar i skattesystemet har påverkat det kommunala skatteunderlaget.

I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar den ovan nämnda förändringen att de tidigare fastställda och bedömda nivåerna inte bör ändras av tekniska skäl eftersom den avrundas ned till 0 miljarder kronor för dessa år.

4.2.3Förslag till nivå på utgiftstaket 2024

Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget fastställs för 2024 till 1 595 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2024 ska uppgå till 1 595 miljarder kronor. Nivån är oförändrad jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Nedan beskrivs den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2024 med utgångspunkt i de faktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet

De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 529 miljarder kronor 2024 (se tabell 4.4). I förhållande till den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2024 på 1 595 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna därmed öka med maximalt 66 miljarder

62

Prop. 2021/22:1

kronor. Samtidigt bör minst 23 miljarder kronor lämnas obudgeterade under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2024 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2024 bör därmed de takbegränsade utgifterna för 2024 som mest uppgå till 1 572 miljarder kronor, vilket är 43 miljarder kronor högre än i nuvarande bedömning. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca

0,7 procent av BNP. Att det finns ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre och budgeteringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfereringssystemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskottsmålet. Det beror dels på att överskottsmålet är formulerat på ett sätt som tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna normalt bör kunna försvaga den offentliga sektorns finansiella sparande vid en försvagning av konjunkturen. Dels på att generella förändringar av pris- och lönenivån på några års sikt tenderar att påverka den offentliga sektorns inkomster och utgifter i ungefär samma utsträckning.

Tabell 4.4

Utgiftstak och takbegränsade utgifter

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

2021

2022

2023

2024

Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket

1 695

1 634

1 539

1 5951

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket

 

 

 

1 595

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av BNP

31,9

29,2

26,6

26,7

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av potentiell BNP

31,4

29,2

26,7

26,7

 

 

 

 

 

Utgiftstak, fasta priser2

1 666

1 580

1 457

1 482

Takbegränsade utgifter

1 580

1 532

1 509

1 529

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter, procent av BNP

29,7

27,3

26,1

25,6

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter, fasta priser3

1 553

1 481

1 428

1 420

Budgeteringsmarginal

115

102

30

66

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

7,3

6,7

2,0

4,3

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av BNP

2,2

1,8

0,5

1,1

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande, procent av BNP

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande, procent av BNP

-1,2

-0,6

0,4

1,0

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP

50,6

48,8

47,7

47,1

 

 

 

 

 

 

1Regeringens bedömning av nivån på utgiftstaket i 2021 års ekonomiska vårproposition.

2Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfererings- anslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. Av de takbegränsade utgifterna har 1 procent, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, behandlats som transfereringsanslag.

3Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

63

Prop. 2021/22:1

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 79 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020, vilket motsvarar en ökning med 5 procent. Det är en stor utgiftsökning som endast överträffats av förändringen mellan 2019 och 2020 sedan 1997, då statens budgetstruktur ändrades och utgiftstaket infördes. Att utgiftsökningen är så stor 2021 förklaras av de fortsatta åtgärder som regeringen vidtagit under året med anledning av spridningen av covid-19. Eftersom åtgärderna 2021 till stor del är tillfälliga beräknas de takbegränsade utgifterna minska 2022 och 2023 i takt med att krisåtgärderna fasas ut. Utgifterna börjar sedan öka igen 2024. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna 2024 vara något lägre än 2019.

Budgeteringsmarginalen 2024 uppgår till 4,3 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsades under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer ska kunna genom- föras på budgetens utgiftssida. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

I ett exempel där det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket fram t.o.m. budget- propositionen för 2024 skulle tas i anspråk för högre utgifter, dvs. 43 miljarder kronor utöver bedömningen av de takbegränsade utgifterna i denna proposition, ger det en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 1,9 procent per år 2021–2024. Förändringen kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till

0,5 procent per år 2021–2024. Att utgifterna ökar så svagt under perioden beror på de tillfälliga åtgärder regeringen vidtagit under 2021 med anledning av pandemin. Den genomsnittliga ökningstakten under perioden 1997–2020 uppgick till 5,0 procent per år. Bortsett från 2020, som hade osedvanligt höga utgifter, uppgick den genomsnittliga ökningstakten till 2,9 procent per år.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP

Utgiftstakets nivå uppgår till 31,4 procent av potentiell BNP 2021. För 2022 minskar andelen då höjningen av utgiftstaket i budgetpropositionen för 2021 var högre för 2021 än 2022. För 2023 och 2024 bedöms andelen minska till 26,7 procent, vilket är lägre än bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Den lägre nivån beror på att potentiell BNP reviderats upp.

4.3Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ingår det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och regioner. För kommuner och regioner är det emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, som är avgörande för om kraven i kommunallagen (2017:725) på en balanserad budget uppfylls. Detta krav benämns vanligtvis balanskrav och innebär att kommuner och regioner ska upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunernas och regionernas årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Balanskravet utvärderas med hjälp av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år.

64

Prop. 2021/22:1

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Vad som menas med god ekonomisk hushållning definieras av kommunerna och regionerna själva.

Positivt balanskravsresultat i kommunsektorn

Balanskravsresultatet för 2020 uppgick för kommunsektorn som helhet till

38 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för drygt 26 miljarder kronor. För 2020 blev balanskravsresultatet 26 miljarder kronor högre än 2019. Årets resultat enligt resultaträkningen uppgick för sektorn som helhet till drygt 54 miljarder kronor 2020. Balanskravsresultatet var därmed drygt 16 miljarder kronor lägre än årets resultat 2020. Differensen mellan balanskravsresultatet och årets resultat består främst av ökad avsättning till resultatutjämningsreserven och för justering för realisationsvinster.

Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämnings- reserverna uppgick 2020 till 31 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för 24 miljarder kronor. Resultatutjämningsreserverna ökade totalt med drygt 12 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Två tredjedelar av kommunerna (188 kommuner) och hälften av regionerna (10 regioner) har avsatt medel till en resultatutjämningsreserv. Andelen ökade för både kommunerna och regionerna mellan 2019 och 2020.

Andelen kommuner som redovisat positiva balanskravsresultat har varierat mellan åren. Under 2016–2020 har andelen varit som lägst 74 procent 2018 och som högst 96 procent 2016 och 2020. För regioner har motsvarande andel varierat mellan som lägst 70 procent 2018 och 2019 och som högst 2020 då ingen region redovisade ett negativt balanskravresultat. Av de elva kommuner som 2020 redovisade ett negativt balanskravsresultat anförde fyra kommuner och en region synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela eller delar av det negativa resultatet. Vid utgången av 2020 var det 20 kommuner och 2 regioner som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt 0,4 miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor.

Resultatet efter finansiella poster har varit positivt sedan 2004 för kommunsektorn som helhet och för 2020 uppgick det till 55 miljarder kronor (se vidare utg.omr. 25 avsnitt 2.5).

Balanskravet 2021–2024

I regeringens prognos väntas konjunkturen i närtid återhämta sig vilket leder till en tillväxt av de kommunala skatteinkomsterna nära de senaste tio årens genomsnitt 2021 och 2022. Samtidigt fortsätter statsbidragen att öka kraftigt 2021 för att kommuner och regioner ska kunna hantera pandemin och dess följdverkningar. Det leder till en relativt hög nivå på de kommunala inkomsterna 2021. Kommunsektorns resultat efter finansiella poster förväntas uppgå till 53 miljarder kronor 2021. År 2022–2024 beräknas resultatet efter finansiella poster årligen uppgå till 20–27 miljarder kronor. Regeringen bedömer att sektorn som helhet kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat under prognosperioden 2021–2024. I avsnitt 8.5 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen för kommunsektorns finanser.

4.4Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

För att medborgarna och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt. Med detta menas att de lagar och regler

65

Prop. 2021/22:1

som bestämmer den offentliga sektorns inkomster och utgifter inte kommer att behöva genomgå omfattande och oväntade förändringar som en följd av att sektorns finansiella ställning försämrats. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att på ett ordnat sätt kunna hantera både temporära nedgångar i den ekonomiska aktiviteten och de ökade utgifter som kan följa av att det blir fler äldre i befolkningen.

Ett mått på förtroendet för finanspolitiken är den svenska statens upplånings- kostnader. I Sverige har räntan på tioåriga statsobligationer de senaste åren legat på en historiskt mycket låg nivå och endast något högre än den tyska statslåneräntan, som ofta används som en jämförelsenorm (se tabell 4.5). Trots de omfattande finans- politiska åtgärder som vidtagits i år och förra året är statsskuldsräntan fortsatt låg och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld liten i internationell jämförelse. När de temporära reformer som beslutats och aviseras i denna proposition avvecklas, och den offentliga sektorns finansiella sparande åter är i linje med överskottsmålet, kommer den offentliga skulden att minska som andel av BNP.

Den finansiella nettoställningen, dvs. summan av den offentliga sektorns finansiella tillgångar och skulder, är fortsatt positiv även om ställningen försämras som andel av BNP mellan 2019 och 2021. Även den offentliga sektorns avkastning av finansiellt kapital netto, dvs. skillnaden mellan kapitalinkomster och kapitalutgifter, har varit positiv de senaste åren och bedöms motsvara ungefär en procent av BNP under prognosperioden. Redovisningen i tabell 4.5 visar en fortsatt stark finansiell ställning och tyder på att förtroendet för den svenska finanspolitiken är starkt.

Tabell 4.5 Finanspolitiska nyckeltal

Procent av BNP, procent respektive procentenheter. Utfall 2018–2020, prognos 2021–2024

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Konsoliderad bruttoskuld

38,9

34,9

39,7

37,8

35,4

32,9

31,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiell nettoställning

24,0

28,3

26,7

27,5

28,4

30,4

31,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalavkastning netto

0,9

1,0

0,9

1,0

1,0

1,0

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsobligationsränta 10 år

0,6

0,1

0,0

0,3

0,5

0,8

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntedifferens mot Tyskland,

 

 

 

 

 

 

 

tioårig statsobligation

0,2

0,3

0,4

0,6

0,6

0,5

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringen gör även, i likhet med ett antal granskare av svensk ekonomi, framåt- blickande bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa bedömningar är att tidigt fånga upp tecken på om finanspolitiken behöver läggas om, så att åtgärder för att säkerställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid.

I dessa bedömningar sammanfattas ofta finanspolitikens hållbarhet med de s.k. S1- och S2-indikatorerna. S1 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver ändras för att den konsoliderade offentliga bruttoskulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt. I denna proposition redovisas hur stora permanenta åtgärder som sammantaget krävs 2022–2026 för att denna skuld ska motsvara 60 procent av BNP 2035. Även Europeiska kommissionen beräknar S1 på detta sätt i sin bedömning av finanspolitikens hållbarhet i Sverige. Regeringens och kommissionens indikatorvärden är därmed jämförbara. I ett alternativ beräknas indikatorvärdet utifrån hur stora förändringar som krävs för att bruttoskulden 2035 ska vara i linje med det s.k. skuld- ankaret, dvs. motsvara 35 procent av BNP.

S2 visar hur mycket det offentliga sparandet behöver förändras 2022 för att den offentliga finansiella nettoställningen ska vara stabil som andel av BNP över en mycket lång tidshorisont. Indikatorvärdet anger den förändring av det primära

66

Prop. 2021/22:1

sparandet som krävs utgångsåret, uttryckt som procent av BNP, för att finanspolitiken ska bli hållbar, definierat på dessa sätt. Beräkningen av S2 i denna proposition indikerar att det primära offentliga sparandet kan försämras med motsvarande

0,3 procent av BNP 2022 utan att finanspolitiken blir ohållbar.

Ett negativt värde på S-indikatorerna innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig. De hållbarhetsberäkningar som gjorts i samband med denna proposition visar att finanspolitiken är långsiktigt hållbar (se tabell 4.6). S-indikatorerna har negativa värden, vilket innebär att det offentliga sparandet kan försvagas utan att finanspolitiken blir ohållbar. Indikatorvärden skiljer sig mycket lite från de värden som beräknades i 2021 års ekonomiska vårproposition. En mer utförlig analys av finanspolitikens hållbarhet presenteras i de ekonomiska vårpropositionerna.

Tabell 4.6 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Procent av BNP

 

 

S1 för 35 procents

 

 

S1

bruttoskuld

S2

2021 års ekonomiska vårproposition

-3,1

-0,7

-0,2

 

 

 

 

Budgetpropositionen för 2022

-3,1

-0,6

-0,3

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

S-indikatorerna ger en teoretisk bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Osäkerheten i en fram- skrivning av demografiska och offentligfinansiella variabler som sträcker sig långt in i framtiden är mycket stor. Indikatorerna används därför inte för att bedöma storleken på budgetutrymmet i närtid, utan som indikatorer på finanspolitikens konsekvenser över en längre tidshorisont. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt positivt indikatorvärde innebär dock att sannolikheten är högre för att finanspolitiken är ohållbar, och kommer att behöva läggas om, än om värdet är noll eller negativt. Ett högt negativt värde indikerar på samma sätt att det finns en säkerhetsmarginal till en skuldnivå som skulle kunna påverka statens kreditvärdighet på ett negativt sätt.

Även om utvecklingen skulle bli mindre gynnsam än i beräkningarna de närmaste tio till femton åren visar det höga negativa S1-värdet att det finns en betydande marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens krav på att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. När S1 beräknas utifrån att skuldkvoten ska motsvara 35 procent av BNP 2035 visar indikatorn att den finanspolitik som föreslås i denna proposition är förenlig med en bruttoskuld som på sikt närmar sig skuldankarets nivå, och att det även här finns en viss säkerhetsmarginal.

67

Prop. 2021/22:1

5 Inkomster

I detta avsnitt lämnas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022 och en preliminär beräkning av inkomsterna för 2023 och 2024. Prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och för inkomsterna i statens budget redovisas. En jämförelse görs mellan nuvarande prognos och prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Därefter görs en uppföljning av inkomsterna som beräknades i de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 respektive 2021. Slutligen redovisas förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster.

Sammanfattning

–Återhämtningen i ekonomin bedöms vara som starkast 2021 och de totala skatteintäkterna väntas öka med nästan 7 procent. Den höga nivån på hushållens kapitalskatter 2021 förklaras av stigande kapitalvinster, vilket främst beror på att tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar ökat kraftigt.

–År 2022 väntas de totala skatteintäkterna öka med mer än 4 procent. Intäkterna från skatt på arbete och konsumtion bedöms öka starkt och skatt på hushållens kapitalinkomster är fortsatt på höga nivåer.

–För de efterföljande prognosåren, 2023 och 2024, bedöms skatteintäkterna totalt sett öka med runt 3 procent per år. Intäkterna från skatt på arbete och konsumtion väntas öka mest.

–De reformer som föreslås och aviseras i denna proposition bedöms minska skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2022.

–Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, väntas uppgå till

42,2 procent 2022. Det är en nedgång jämfört med året före och förklaras både av reformer och att hushållens kapitalvinster successivt bedöms återgå till det tidigare genomsnittet som andel av BNP.

–I förhållande till bedömningarna i 2021 års ekonomiska vårproposition har totala skatteintäkter reviderats upp med mellan 36 och 82 miljarder kronor per år för 2021–2024.

5.1Inledning

Den offentliga sektorns skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna efter att avdrag gjorts för de skatter som tillhör Europeiska unionen, ska i enlighet med budgetlagen (2011:203) redovisas periodiserat. Det innebär att skatteintäkterna redovisas under det år som den skattepliktiga händelsen ägde rum.

Från den offentliga sektorns skatteintäkter görs avdrag för de skatter som tillhör kommuner och regioner samt ålderspensionssystemet och då erhålls statens skatteintäkter.

Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar.

Inkomsterna i statens budget, dvs. statens skatteinkomster och övriga inkomster, ska enligt budgetlagen, redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna sker.

69

Prop. 2021/22:1

Skatteintäkter och skatteinkomster har olika påverkan på de offentliga finanserna. Skatteintäkterna påverkar det finansiella sparandet medan periodiseringsposter som kapitalplaceringar på skattekontot endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Motsvarande skillnad finns för övriga inkomster. Vissa inkomster av statens verksamhet, såsom utdelningar från statens aktieinnehav, påverkar statens finansiella sparande medan försäljningsinkomster och återbetalningar av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo.

5.2Offentliga sektorns skatteintäkter

De totala skatteintäkterna, dvs. den offentliga sektorns skatteintäkter och de skatteintäkter som tillfaller EU, väntas öka med lite mer än 4 procent 2022 (se diagram 5.1). Ökningstakten för totala skatteintäkterna 2022 bedöms bli högre än genomsnittet 2010–2020 men lägre än 2021, då återhämtningen bedöms vara som starkast. Det är intäkterna från skatt på arbete och konsumtion som bedöms öka snabbast 2022 till följd av att lönesumman och hushållens konsumtion, vilka utgör viktiga skattebaser, stiger i hög takt. Däremot väntas intäkterna från hushållens skatt på kapital minska från rekordhöga nivåer och successivt gå mot ett historiskt genomsnitt av BNP.

Under 2023 och 2024 bedöms de totala skatteintäkterna öka med runt 3 procent per år. De flesta skatteintäkter väntas öka, men ökningen är särskilt stark för intäkterna från skatt på arbete och konsumtion.

Diagram 5.1

 

Totala skatteintäkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

 

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

I tabell 5.6 sammanställs de beräknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2019–2024. Tabellen visar både tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna och aviserade regeländringar i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar sänka skatteintäkterna med 1 miljard kronor 2022 och höja dem med 18 miljarder kronor 2023. De regeländringar som aviseras i denna proposition sänker skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2022, se avsnitt 11.

70

Prop. 2021/22:1

Regeringens förslag: Den beräkning av inkomster i statens budget för 2022 som sammanställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns.

Den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt tabell 5.1 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska regeringen lämna ett förslag till statens inkomster för det kommande budgetåret. Regeringens förslag till inkomstberäkning för 2022 redovisas i bilaga 1 avsnitt 2. Regeringen ska i budgetpropositionen också lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret, se 2 kap. 3 § budgetlagen (2011:203). Regeringens förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2023 och 2024 redovisas i tabell 5.1.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

Inkomsthuvudgrupp

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

 

Skatt på arbete

1 265,6

1 251,8

1 314,9

1 356,0

1 406,8

1 449,3

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter

660,8

668,8

686,2

700,0

716,7

736,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal inkomstskatt

748,2

765,9

798,8

829,1

852,1

876,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig inkomstskatt

56,3

50,2

53,5

54,7

54,6

55,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-126,8

-128,2

-131,6

-136,1

-139,5

-142,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-15,3

-16,7

-19,0

-19,6

-20,1

-20,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-1,6

-2,4

-15,6

-28,2

-30,4

-30,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter

604,8

583,0

628,8

656,1

690,2

712,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

588,6

595,1

623,3

650,6

673,8

694,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgifter

11,1

13,5

13,3

13,9

14,4

14,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

49,4

50,1

52,4

54,6

56,2

57,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningar

-3,7

-34,9

-18,1

-18,9

-8,6

-7,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter till premiepensionssystemet

-41,1

-41,3

-42,7

-44,6

-46,2

-47,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

282,2

263,4

308,7

316,7

319,1

321,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

69,6

63,2

92,0

86,0

79,4

73,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

153,4

143,8

155,8

166,8

173,2

176,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsskatt

5,3

6,0

6,4

7,4

8,2

10,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

34,4

34,2

35,3

35,9

36,6

38,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stämpelskatt

12,3

12,7

14,4

14,7

15,1

15,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kupongskatt m.m.

7,2

3,6

4,8

5,8

6,6

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

596,9

602,4

640,3

672,0

695,8

721,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

461,3

467,4

500,4

526,8

547,1

569,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tobak

11,9

11,9

12,2

12,2

12,6

12,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på etylalkohol

4,5

5,2

5,5

5,3

5,2

5,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vin m.m.

6,1

6,6

6,6

6,6

6,9

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på öl

4,3

4,5

4,5

4,4

4,6

4,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

52,2

52,6

54,5

56,5

57,4

58,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

22,2

20,4

21,2

22,0

21,8

21,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på energi och miljö

7,8

6,1

5,2

7,2

7,7

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

20,7

21,6

22,3

23,4

24,3

25,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

5,9

6,2

7,9

7,6

8,2

8,4

 

 

 

 

 

 

 

 

1500

Skatt på import

6,9

6,2

6,5

7,0

7,2

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

11,5

8,7

3,1

14,2

16,6

16,9

 

 

 

 

 

 

 

 

71

Prop. 2021/22:1

Inkomsthuvudgrupp

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

 

Restförda skatter

-5,0

-10,0

-9,5

-6,0

-5,0

-5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

16,5

18,8

12,5

20,2

21,5

21,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 162,9

2 132,5

2 273,5

2 366,0

2 445,5

2 516,6

1700

Avgående poster, EU-skatter

-6,9

-6,2

-6,5

-7,0

-7,2

-7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 156,1

2 126,3

2 267,0

2 359,0

2 438,3

2 509,0

 

 

 

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster till andra sektorer

-1 033,4

-1 054,1

-1 099,7

-1 142,3

-1 175,5

-1 209,6

 

varav kommunala skatter

-766,9

-785,1

-818,8

-849,6

-873,1

-898,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav avgifter till ålderspensionssystemet

-266,5

-269,0

-280,8

-292,7

-302,4

-311,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 122,7

1 072,2

1 167,3

1 216,7

1 262,8

1 299,4

1900

Periodiseringar

-14,3

-34,8

44,7

5,1

3,9

15,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppbördsförskjutningar

7,4

12,6

8,2

-8,1

17,9

20,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betalningsförskjutningar

-23,9

-17,6

30,2

-0,1

-24,3

-4,7

 

varav kommuner och landsting

-3,4

-7,3

28,1

10,0

-15,5

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav ålderspensionssystemet

-1,0

-1,1

6,3

-1,9

0,8

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav privat sektor

-18,9

-8,7

-4,7

-8,1

-8,9

-7,2

 

varav kyrkosektorn

-0,7

-0,5

0,4

-0,1

-0,8

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav EU

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anstånd

2,2

-29,7

6,4

13,3

10,3

0,0

1000

Statens skatteinkomster

1 108,4

1 037,4

1 212,0

1 221,8

1 266,7

1 315,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-52,8

-38,8

-30,0

-30,8

-42,7

-52,4

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

Inkomster av statens verksamhet

35,3

46,1

43,0

44,5

39,0

38,6

3000

Inkomster av försåld egendom

0,0

0,8

5,0

5,0

5,0

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

0,8

0,7

0,6

0,5

0,6

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

14,2

16,2

17,7

18,0

18,7

19,4

6000

Bidrag från EU

12,6

14,2

26,5

27,8

22,7

14,1

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

 

 

 

 

 

skattesystemet

-115,8

-116,9

-122,8

-126,6

-128,7

-130,1

8000

Utgifter som ges som krediteringar på

 

 

 

 

 

 

 

skattekontot

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster

1 055,5

998,5

1 182,0

1 191,0

1 224,0

1 262,8

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2022 och framåt. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skattekvot

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2021 väntas skattekvoten uppgå till 42,8 procent av BNP, vilket är på samma nivå som 2020 trots vissa förändringar i skattesystemet som tillfälligt nedsatta socialavgifter för unga och en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. Det förklaras främst av att kapitalskatter från hushåll och företag utvecklas starkare än BNP i år. År 2022 väntas skattekvoten sjunka till 42,2 procent. Det förklaras delvis av reformer som föreslås och aviseras i denna proposition, främst tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och en förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomst som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare. Dessutom minskar skatt på hushållens kapitalinkomster från en mycket hög nivå som följd av att kapitalvinsterna successivt antas återgå mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

Från och med 2022 förväntas skattekvoten vara i stort sett oförändrad under resten av prognosperioden (se tabell 5.2). Detta följer av att skatteintäkterna, med bibehållna regler, normalt följer BNP-utvecklingen väl.

72

Prop. 2021/22:1

Tabell 5.2

Skattekvot

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Skattekvot

 

42,8

42,8

42,8

42,2

42,3

42,1

 

 

 

 

 

 

 

varav skatt på arbete

25,1

25,1

24,7

24,2

24,3

24,3

 

 

 

 

 

 

 

varav skatt på kapital

5,6

5,3

5,8

5,7

5,5

5,4

 

 

 

 

 

 

 

varav skatt på konsumtion

12,0

12,2

12,2

12,1

12,2

12,2

 

 

 

 

 

 

 

varav övriga skatter

0,2

0,2

0,1

0,3

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Skattekvoten för 2020 är regeringens beräknade kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete

Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

Skatteintäkterna minskas av ett antal skattereduktioner. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2022 och till omkring 24 procent av BNP (se tabell 5.3).

Tabell 5.3 Skatt på arbete

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Direkta skatter

13,1

13,4

12,9

12,5

12,4

12,3

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal skatt

14,8

15,4

15,0

14,8

14,7

14,7

Statlig skatt

1,1

1,0

1,0

1,0

0,9

0,9

 

 

 

 

 

 

 

Reduktioner

-5,4

-5,6

-5,7

-5,8

-5,8

-5,8

 

 

 

 

 

 

 

Indirekta skatter

12,0

11,7

11,8

11,7

11,9

11,9

Skatt på arbete

25,1

25,1

24,7

24,2

24,3

24,3

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Skattekvoten för 2020 är regeringens beräknade kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna. Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från hushållens skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret. Det innebär att skatteintäkterna 2020 fortfarande baseras på en prognos.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt som andel av BNP beräknas minska under hela prognosperioden, från 15,4 procent 2020 till 14,7 procent 2024, med oförändrade kommunalskattesatser. Detta beror på att BNP utvecklas starkare än lönesumman.

Det kommunala skatteunderlaget, som främst består av löner och pensioner, har återhämtat sig i takt med att lönesumman har haft en stark tillväxt under 2021 och återhämtat sig sedan nedgången 2020. Under 2022–2024 fortsätter det kommunala skatteunderlaget att växa, och det är framför allt lönesummans utveckling som driver tillväxten, se diagram 5.2.

73

Prop. 2021/22:1

Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024

Årlig procentuell förändring

8

6

4

2

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

-2

-4

-6

Arbetade timmar

 

Timlön

 

Lönesumma

 

 

Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regeländringar. Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget visar utvecklingen justerad för regeländringar (se tabell 5.4.) Att den faktiska utvecklingen är svagare än den under- liggande utvecklingen 2019–2021 beror till största delen på att skatten för personer över 65 år har sänkts i flera steg. Skattesänkningen för personer över 65 år har åstadkommits genom en ytterligare höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar kommuners och regioners skatteunderlag. Kommunsektorns skattebortfall till följd av regeländringarna kompenseras via ett höjt generellt statsbidrag. År 2022 är den faktiska och underliggande utvecklingen av skatteunderlaget densamma. Ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet medför att den faktiska utvecklingen av kommunsektorns skatteunderlag 2023 ökar starkare än den underliggande utvecklingen.

Tabell 5.4 Faktisk och underliggande utveckling av kommunsektorns skatteunderlag

Årlig procentuell förändring. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Faktisk utveckling

2,8

2,0

4,3

3,8

2,8

2,8

 

 

 

 

 

 

 

Underliggande utveckling

3,3

2,5

4,6

3,8

2,4

2,8

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: I den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Statlig inkomstskatt

Eftersom BNP utvecklas starkare än lönerna så beräknas även intäkterna från statlig inkomstskatt sjunka något som andel av BNP under hela prognosperioden (se tabell 5.3). Minskningen 2020 förklaras av att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffades.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka under prognosperioden (se tabell 5.5), dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av aviseringar i denna proposition. Regeringen aviserar i denna proposition att en skattereduktion för avgift till

74

Prop. 2021/22:1

arbetslöshetskassa införs. För att avskaffa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning aviserar regeringen i denna proposition att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks fr.o.m. 2022. Vidare aviserar regeringen i denna proposition att skattereduktionen för förvärvsinkomster förstärks mellan 2021 och 2022 utöver tidigare avisering. Denna skattereduktion innebär en sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare.

Tabell 5.5 Skattereduktioner

Miljarder kronor. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Allmän pensionsavgift

-128

-131

-137

-142

-146

-150

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-127

-128

-132

-136

-140

-143

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-15

-17

-19

-20

-20

-21

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för boende i vissa glest

 

 

 

 

 

 

befolkade områden

 

-1

-1

-1

-1

-1

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för förvärvsinkomst

 

 

-9

-18

-24

-24

 

 

 

 

 

 

 

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för

 

 

 

 

 

 

att hantera ökade arbetskostnader till följd av

 

 

 

 

 

 

pandemin

 

 

-5

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

0

0

0

-3

-3

-3

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skattereduktioner

-1

-1

-1

-2

-2

-2

 

 

 

 

 

 

 

Summa

-272

-278

-303

-326

-336

-344

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: I övriga skattereduktioner ingår skattereduktion för fackföreningsavgift med 0,7 miljarder kronor 2019. Aviseringarna i denna proposition som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare ligger på raden för skattereduktion för förvärvsinkomst, och aviseringen för att avskaffa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger på raden för skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter utgör merparten av de indirekta skatterna. Sammantaget beräknas de indirekta skatterna uppgå till ca 28 procent av de totala skatteintäkterna under prognosperioden, vilket motsvarar knappt 12 procent av BNP.

År 2022 beräknas de indirekta skatterna uppgå till 656 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,7 procent av BNP. Intäkterna från indirekt skatt på arbete bedöms öka med 4,3 procent under 2022. Ökningen beror framför allt på att lönesumman tilltar.

I takt med att lönesumman antas öka bedöms de indirekta skatterna växa med ungefär 4 procent per år fr.o.m. 2022. Intäkternas ökningstakt dämpas under prognosperioden till följd av ett antal nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Som exempel på nedsättningar kan nämnas tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23- åringar och sänkt arbetsgivaravgift för personer som arbetar med forskning och utveckling.

Skatt på kapital

Skatt på kapital består främst av hushållens kapitalskatter och skatt på företagens vinster, men inkluderar även stämpelskatt, avkastningsskatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastighetsavgift. Intäkterna från skatt på kapital beräknas 2022 uppgå till ca 13 procent av de totala skatteintäkterna vilket motsvarar knappt

6 procent av BNP (se tabell 5.2).

75

Prop. 2021/22:1

Skatt på hushållens kapitalinkomster

Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största posterna utgörs av skatt på realiserade kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablonintäkter och avdrag för hushållens ränteutgifter.

Intäkterna från skatt på realiserade kapitalvinster beräknas vara på en betydligt högre nivå 2021 än 2020 (se diagram 5.3), och beräknas år 2021 motsvara 5,0 procent av BNP. Det kan jämföras med genomsnittet för perioden 2006–2019 som är på

3,7 procent. Sedan 1990 har kapitalvinsterna som andel av BNP enbart varit högre vid två tillfällen, år 2000 och år 2007. Utvecklingen av realiserade kapitalvinster påverkas i stor utsträckning av tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar, samt på omsättningen av sålda hus och bostadsrätter. Tillgångspriserna har ökat kraftigt hittills i år och omsättningen av småhus ser enligt preliminär statistik ut att ha utvecklats i ungefär samma takt som under 2020. År 2022 beräknas intäkterna från realiserade kapitalvinster bli något lägre än 2021 men fortsatt på en mycket hög nivå till följd av fortsatt höga tillgångspriser.

I slutet av prognosperioden innebär regeringens prognosmetod att hushållens kapitalvinster antas motsvara genomsnittet för perioden 2006–2019, alltså 3,7 procent av BNP. Denna andel justeras för regeländringar. Under prognosperioden justeras kapitalvinsterna något till följd av avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp vid bostadsförsäljning, höjt tak för uppskovsbelopp samt att allt fler väntas spara på investeringssparkonton. Andelen 2024 uppgår justerat för regeländringar till

3,1 procent av BNP (se diagram 5.3).

Utdelningsinkomsterna, som sjönk 2020, beräknas under 2021 åter vara på samma nivå som 2019. Många företag reviderade under 2020 sina utdelningsplaner och en del företag ställde in utdelningarna helt. En bidragande orsak till de inställda utdelningarna var de restriktioner som kopplades till statliga företagsstöd, där en förutsättning för att ta emot stöden var att avstå från att göra utdelningar till aktieägare. Utdelnings- inkomsterna 2021 förväntas återhämta sig till nivån före lågkonjunkturen och beräknas öka något 2022 när konjunkturen återhämtas. Utdelningsinkomsterna fortsätter därefter successivt öka något under prognosperioden.

Ränteinkomsterna och ränteutgifterna följer normalt prognosen över ränte- utvecklingen. Eftersom det allmänna ränteläget väntas stiga något från en låg nivå förväntas både ränteinkomsterna och ränteutgifterna öka under prognosperioden. Schablonintäkten från investeringssparkonton och fondandelar baseras på ett kapita- lunderlag och statslåneräntan plus 1 procentenhet. Räntenivån stiger något under prognosperioden, men den procentsats som avgör hur mycket av kapitalunderlaget som beskattas kan inte bli lägre än 1,25 procent. Statslåneräntan plus 1 procentenhet beräknas i prognosen understiga 1,25 procent t.o.m. 2022.

Sammantaget förväntas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster stiga kraftigt 2021 och nettot från kapitalinkomsterna är på rekordhöga nivåer både 2021 och 2022. Under prognosperioden minskar dessa successivt (se tabell 5.1).

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2021/22:1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 5.3

 

 

 

Hushållens kapitalvinster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

92

 

94

96

98

 

00

 

02

 

04

 

06

08

10

12

14

 

16

 

18

 

20

22

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas 2021 öka med 12 procent till

156 miljarder kronor. Det motsvarar ca 3 procent av BNP. Återhämtningen efter förra årets nedgång där företagens resultat påverkades av lågkonjunkturen är tydlig inom de flesta branscher, men framför allt inom tillverkningsindustrin. Återhämtningen inom tjänstebranscherna är mer splittrad. Nivån på företagens vinster väntas sammantaget vara något högre i år än 2019, dvs. innan pandemin.

För 2021 styrs prognosen av resultat- och vinstutveckling enligt företagens delårs- rapporter, inbetald preliminärskatt samt driftsöverskottet i företagssektorn. Ökning- stakten dämpas i år av regeländringar som sammantaget minskar skatte-intäkterna. I år sänks bolagsskattesatsen till 20,6 procent, vilket ingår i de nya skattereglerna för företagssektorn som började gälla 2019 (prop. 2017/18:245). Samtidigt breddades skattebasen, främst via en begränsning av företagens ränteavdrag. Regeringen har även infört en tillfällig skattereduktion för investeringar gjorda under 2021

(prop. 2020/21:207).

År 2022 fortsätter skatteintäkterna på företagsvinster att öka starkt, till följd av ändrade skatteregler och en fortsatt återhämtning i ekonomin. Skattehöjningar, främst höjd skatt på finanssektorn och begränsade underskottsavdrag från tidigare år, antas sammantaget öka skatteintäkterna med 8 miljarder kronor 2022.

I slutet av prognosperioden väntas skatt på företagsvinster minska något som andel av BNP. Detta följer av att företagens vinster successivt antas återgå till ett historiskt genomsnitt, varvid skatt på företagsvinster uppgår till knappt 3 procent som andel av BNP.

77

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2021/22:1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 5.4

 

 

 

Skatt på företagsvinster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

175

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

92

 

94

96

 

98

 

00

 

02

 

04

06

 

08

10

 

12

14

16

18

 

20

22

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Avkastningsskatt

Intäkter från avkastningsskatt, som tas ut på sparande i pensions- och kapital- försäkringar, påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Även utvecklingen av livbolagens tillgångar påverkar intäkterna. Den långa perioden med låga räntenivåer har medfört att avkastnings- skatten en längre tid varit på en mycket låg nivå. Prognosen om en fortsatt låg statslåneränta medför att intäkterna från avkastningsskatt väntas vara på en låg nivå under hela prognosperioden och uppgå till i genomsnitt 8 miljarder kronor per år.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift väntas uppgå till 35 miljarder kronor 2021 och till 36 miljarder kronor 2022. För prognosåren därefter väntas de fortsätta stiga och uppgå till drygt 38 miljarder kronor 2024. Som andel av BNP väntas de ligga stabilt på mellan 0,6 och 0,7 procent.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter och utgör ca 28 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms under hela prognosperioden ligga stabilt på ungefär

12 procent av BNP.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt väntas öka med mer än 5 procent 2022, vilket är starkare än den genomsnittliga ökningstakten de senaste tio åren. Det förklaras framför allt av att hushållens konsumtion, som är den viktigaste skattebasen för mervärdesskatt, ökar snabbt. Ökningstakten för mervärdesskatteintäkterna 2022 bedöms dock inte bli lika hög som 2021 då återhämtningen i ekonomin förutspås bli som starkast.

För prognosåren 2023 och 2024 väntas intäkterna från mervärdesskatt öka med ungefär 4 procent per år, vilket är i linje med ökningstakten för hushållens konsumtion.

78

Prop. 2021/22:1

Diagram 5.5 Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt

Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024 Årlig procentuell förändring i löpande priser

15

10

5

0

-5

-10

-15

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Hushållens konsumtion

 

Fasta bruttoinvesteringar

 

Mervärdesskatteintäkter

 

 

Anm.: Utfall för mervärdesskatteintäkterna för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Punktskatter

Intäkterna från punktskatterna väntas sammantaget öka med nästan 4 procent både 2021 och 2022 och med ca 2 procent per år 2023 och 2024 för att uppgå till

152 miljarder kronor 2024. Det är en förhållandevis stark ökningstakt för samtliga prognosår och förklaras av en ökad användning av olika energislag inom industrin och transportsektorn. Dessutom föreslås höjd skatt på alkohol och tobak både 2023 och 2024, vilket också bidrar till att höja intäkterna från punktskatter.

Restförda och övriga skatter

Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna från restförda och övriga skatter beräknas uppgå till 3 miljarder kronor 2021. Det förhållandevis låga beloppet för 2021 förklaras främst av möjlig- heten att begära omprövning av beskattad kapitalvinst i samband med försäljning av bostad. Intäkterna från restförda och övriga skatter väntas uppgå till 14 miljarder kronor 2022 för att därefter stiga till nästan 17 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.1).

Tabell 5.6 Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekt i förhållande till föregående år

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Skatt på arbete

-18,1

-42,3

3,5

-12,9

13,6

1,6

Kommunalskatt

-2,6

-1,3

-2,6

0,2

2,9

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

Förändrad medelutdebitering

1,6

2,1

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vissa höjda åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

 

 

 

 

2,7

 

Periodiseringsfonder enskilda näringsidkare

-1,0

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sänkt skatt för personer över 65 år, ändring av grundavdrag

-4,8

-4,3

-2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, kommunal skatt

1,5

-0,3

0,0

0,2

0,2

-0,1

Statlig skatt

-3,9

-6,2

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

 

-6,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skiktgränsjusteringar

-3,9

-0,1

 

 

 

 

Övrigt, statlig skatt

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

79

Prop. 2021/22:1

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Skattereduktioner

-9,9

-0,7

-13,9

-12,5

-1,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för förvärvsinkomst

 

 

-8,5

-2,1

-6,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster

 

 

 

-7,0

1,0

 

Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

 

 

 

-2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för a-kasseavgift

 

 

 

-0,8

-0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader

 

 

 

 

 

 

till följd av pandemin

 

 

-5,0

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-0,3

-0,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-10,0

 

 

 

 

 

Övriga skattereduktioner

0,3

-0,5

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Socialavgifter

-1,6

-34,0

20,0

-0,6

11,9

1,7

 

 

 

 

 

 

 

Höjda åldersgränser i skattesystemet

 

 

 

 

1,1

 

Utvidgat växa-stöd

 

 

0,0

-0,2

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

 

 

-12,2

-0,1

10,6

1,7

 

 

 

 

 

 

 

Justerade förmånsvärden för personbilar

 

 

0,1

0,2

0,2

 

Nedsättning för den först anställda

0,4

-0,2

0,0

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt för äldre

-1,4

-1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändringar i nedsättningen av socialavgifter för unga

-0,5

-0,4

 

 

 

 

Tillfälligt nedsatta socialavgifter m.m.

-0,2

-32,1

32,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

-0,6

0,8

-13,3

10,6

3,0

0,3

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstskatt, företag

0,6

2,8

-11,0

10,5

3,0

0,1

Skatt på finanssektorn

 

 

 

6,3

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya skatteregler företagssektorn

-0,1

2,8

-6,6

0,7

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomstskatter, företag

0,7

 

-4,4

3,6

1,3

0,1

Fastighetsskatt

-1,2

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på kapital

-0,1

-1,0

-2,3

0,0

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

Avskaffad schablonintäkt på uppskovsbelopp

 

 

-1,7

 

 

 

Övrigt, övriga skatter på kapital

-0,1

-1,0

-0,6

0,0

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion

2,4

3,1

1,8

0,4

1,5

1,3

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

-0,2

-0,2

1,0

-0,1

-0,3

0,0

Punktskatter

2,6

3,3

0,8

0,5

1,8

1,3

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på alkohol och tobak

0,0

 

0,1

0,0

0,8

0,9

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

1,1

-0,5

-0,7

-0,4

 

 

Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m.

1,2

1,5

0,4

0,8

1,0

0,4

 

 

 

 

 

 

 

Övriga punktskatter

0,3

2,3

1,1

0,0

0,0

0,1

 

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

-2,5

-4,6

0,1

1,2

0,0

0,1

Totala skatteintäkter

-18,8

-42,9

-7,9

-0,7

18,0

3,3

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering

-20,5

-45,1

-7,7

-0,7

18,0

3,3

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

 

 

5.3Statens inkomster

Inkomsterna i statens budget består av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteinkomster erhålls efter att avdrag gjorts från de totala skatteintäkterna för de skatter som tillhör Europeiska unionen, kommuner och regioner, ålders- pensionssystemet samt efter att hänsyn tagits till periodiseringar.

80

Prop. 2021/22:1

Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under posten Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 5.1. Bland dessa inkomster ingår avräkningar, som främst avser kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt.

Inkomster av statens verksamhet består främst av utdelningar från statens aktie- innehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2022 beräknas inkomster av statens verksamhet sammantaget uppgå till 44 miljarder kronor, men bedöms därefter sjunka något under prognosperioden.

Inkomster av försåld egendom omfattar redovisade försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. För 2021–2024 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster på

5 miljarder kronor per år.

Inkomsterna från återbetalning av lån omfattar återbetalning av studiemedel för lån upptagna före 1989 samt av övriga lån. Under hela prognosperioden väntas de ligga stabilt på en nivå mellan 0,5 och 0,7 miljarder kronor per år.

Kalkylmässiga inkomster omfattar vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Pensionsavgifterna utgör merparten av dessa inkomster. År 2022 beräknas de till 18 miljarder kronor, men bedöms därefter stiga under senare delen av prognosperioden.

Posten Bidrag från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder. De största bidragen kommer från faciliteten för återhämtning och resiliens och från jordbruksfonderna. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområden. År 2022 beräknas dessa inkomster till 28 miljarder kronor, för att därefter sjunka under prognosåren.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet omfattar tillkommande skatter samt avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avräkningar består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2022 väntas avräkningar

m.m.i anslutning till skattesystemet uppgå till minus 127 miljarder kronor. Denna post bedöms bli alltmer negativ under prognosperioden vilket är kopplat till allt större kompensation för mervärdesskatt.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto budgeteras fr.o.m. 2016 under anslag på budgetens utgiftssida. Kvar finns en inkomsttitel som avser de nedsättningar som kan ges som stöd till korttidsarbete.

5.4Jämförelse med 2021 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2020 och 2021

I detta avsnitt (5.4) jämförs prognosen för skatteintäkterna och övriga inkomster i denna proposition med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Prognos- skillnaderna visas i den högra delen av tabell 5.7.

81

Prop. 2021/22:1

Tabell 5.7 Utfall och aktuell prognos jämfört med statens budget för 2020 och 2021 samt en jämförelse med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

 

 

Jfr

Aktuell

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

 

 

SB20

SB21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

 

Utfall

prognos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2020

2020

2021

2021

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

1 251,8

-45,2

1 314,9

33,9

1,7

21,4

9,7

1,5

1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direkta skatter

668,8

-6,1

686,2

17,0

-2,2

10,3

0,5

-6,8

-9,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal inkomstskatt

765,9

-5,8

798,8

15,7

0,8

9,3

11,0

6,1

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig inkomstskatt

50,2

-1,2

53,5

3,7

0,1

2,5

2,1

0,8

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-128,2

1,7

-131,6

-2,0

-2,5

-1,3

-1,6

-1,6

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-16,7

-0,7

-19,0

-1,1

-0,9

-1,2

-1,2

-1,2

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-2,4

0,0

-15,6

0,7

0,3

0,9

-9,7

-10,8

-10,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indirekta skatter

583,0

-39,1

628,8

16,8

3,9

11,1

9,2

8,2

11,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

595,1

-13,3

623,3

17,6

0,1

8,8

8,5

5,7

9,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgifter

13,5

0,7

13,3

-0,2

2,3

0,5

0,7

0,7

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

50,1

0,2

52,4

3,7

1,6

2,4

2,5

2,4

2,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningar

-34,9

-27,4

-18,1

-3,4

-0,1

-0,1

-2,0

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,6

0,0

0,6

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter till premiepensionssystemet

-41,3

0,7

-42,7

-0,9

0,0

-0,6

-0,6

-0,4

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

263,4

-15,9

308,7

61,7

8,9

51,0

35,8

25,6

17,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

63,2

-4,1

92,0

31,5

3,1

28,1

21,2

12,9

6,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

143,8

-9,6

155,8

30,2

5,5

21,4

12,8

10,3

6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsskatt

6,0

0,6

6,4

0,7

0,3

0,0

0,5

0,9

2,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt

34,2

2,1

35,3

-0,1

-0,1

0,0

0,1

0,1

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stämpelskatt

12,7

0,8

14,4

1,1

0,0

1,0

1,0

0,9

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kupongskatt m.m.

3,6

-5,5

4,8

-1,7

0,0

0,5

0,2

0,5

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

602,4

-12,8

640,3

29,3

0,3

14,9

14,1

14,4

17,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

467,4

-6,8

500,4

30,2

-0,5

11,2

10,4

10,1

12,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tobak och alkohol

28,2

0,6

28,7

0,8

0,0

0,3

0,1

0,1

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

52,6

-0,1

54,5

1,5

0,9

2,7

2,3

2,6

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

20,4

-2,5

21,2

-0,1

0,0

0,7

0,3

0,2

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på energi och miljö

6,1

-1,5

5,2

-3,9

-0,1

-1,2

-0,5

-0,7

-0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

21,6

-1,9

22,3

-1,4

0,0

-0,2

0,2

0,6

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

6,2

-0,5

7,9

2,3

0,0

1,4

1,2

1,5

1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på import

6,2

-1,1

6,5

-0,1

0,0

-0,1

0,1

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter och övriga skatter

8,7

-9,2

3,1

-12,6

0,0

-4,9

0,7

-0,4

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter

-10,0

-5,3

-9,5

-4,2

0,0

0,0

-0,1

-0,2

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

18,8

-3,9

12,5

-8,4

0,0

-4,9

0,7

-0,2

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 132,5

-84,2

2 273,5

112,2

11,0

82,3

60,3

41,0

35,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår EU-skatter

-6,2

1,1

-6,5

0,1

0,0

0,1

-0,1

0,0

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 126,3

-83,0

2 267,0

112,3

11,0

82,4

60,3

41,1

35,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår, kommunala skatter

-785,1

5,9

-818,8

-16,0

-0,6

-9,3

-11,1

-6,2

-4,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-269,0

5,3

-280,8

-6,0

-0,5

-4,0

-4,2

-3,0

-6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 072,2

-71,9

1 167,3

90,3

9,9

69,2

45,0

31,9

24,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Periodiseringar

-34,8

-48,6

44,7

-10,6

-10,0

21,2

-11,0

-8,6

9,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 037,4

-120,4

1 212,0

79,7

-0,1

90,4

34,0

23,3

34,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-38,8

2,8

-30,0

-3,7

0,1

-2,0

1,6

-1,8

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000 Inkomster av statens verksamhet

46,1

5,0

43,0

3,5

0,0

0,6

3,5

-0,6

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3000 Inkomster av försåld egendom

0,8

-4,2

5,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

Prop. 2021/22:1

 

 

 

Jfr

Aktuell

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

Jfr

 

 

 

SB20

SB21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

VÅP21

 

 

Utfall

prognos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2020

2020

2021

2021

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

0,7

0,0

0,6

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

16,2

0,2

17,7

0,4

0,0

0,0

-0,2

-1,4

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

14,2

0,5

26,5

-3,9

0,0

-1,7

1,3

2,4

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skattesystemet

-116,9

1,3

-122,8

-3,8

0,1

-0,9

-3,0

-2,2

-1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8000

Utgifter som ges som krediteringar på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skattekontot

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster

998,5

-117,6

1 182,0

76,0

0,0

88,3

35,6

21,5

35,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Med statens budget (SB) avses de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021. Utfall för 2020 är enligt regeringens beräkningar och kan därmed skilja sig från nationalräkenskapernas publicerade utfall.

Källa: Egna beräkningar.

Jämförelse med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition

För uppföljningen av inkomsterna i de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021 redovisas prognosskillnaderna i den vänstra delen av tabell 5.7.

Skatt på arbete

Intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp 2020–2024 jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Framför allt beror detta på en starkare tillväxt i lönesumman, vilket bl.a. ökar intäkterna från kommunal inkomst- skatt. För 2020 indikerar även det preliminära beskattningsutfallet något högre kommunalskatter och statlig inkomstskatt jämfört med prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition. År 2022 minskar upprevideringen av direkt skatt till följd av förslaget i denna proposition om förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomst som innebär sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare.

Indirekt skatt på arbete revideras upp under hela prognosperioden till följd av en starkare utveckling av lönesumman. Förslaget om att förlänga den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar under 2022 innebär att tillväxten av indirekt skatt dämpas.

Skatt på kapital

Jämfört med prognosen i vårpropositionen har intäkterna för kapitalskatter 2020 reviderats upp med 9 miljarder kronor. Det är både skatt på hushållens kapitalvinster och skatt på företagsvinster som har reviderats upp då det preliminära beskattnings- utfallet indikerar högre kapitalvinster och företagsvinster än i tidigare bedömning. För 2021–2024 har prognosen för både skatt på hushållens kapitalvinster och skatt på företagsvinster reviderats upp betydligt. I närtid är revideringen kraftig, med 51 respektive 36 miljarder kronor under 2021 och 2022, medan revideringen successivt minskar under prognosperioden. Det förklaras av att utvecklingen av tillgångspriser och vinster för företagen har varit betydligt starkare än bedömningen i vårpropositionen. Detta påverkar hela prognosperioden men i avtagande grad då prognosen för både hushållens kapitalvinster och företagsvinster 2024 antas gå mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Prognosen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror har sedan vårpropositionen i genomsnitt reviderats upp med 15 miljarder kronor per år 2021– 2024. Till största delen är det intäkterna från mervärdesskatt som väntas öka starkare, vilket i sin tur förklaras både av att utfallen blivit högre än tidigare bedömningar och

83

Prop. 2021/22:1

att prognosen för hushållens konsumtion reviderats upp. Även intäkterna från punktskatterna har sammantaget reviderats upp för samtliga prognosår jämfört med vårpropositionen. Det beror framför allt på en förväntad högre användning av olika energislag. För 2024 aviseras i denna proposition höjd skatt på alkohol och tobak, vilket också bidrar till upprevideringen.

Periodiseringar

Prognosen för periodiseringar har reviderats upp 2021 och ned 2022 och 2023 i förhållande till vårpropositionen, främst till följd av förändrade betalnings- förskjutningar till kommunerna.

Kapitalplaceringar på skattekontot gör prognosen svårbedömd. I nuvarande prognos antas att samtliga kapitalplaceringar betalas ut efter prognosperiodens slut.

Övriga inkomster

Prognosen för övriga inkomster har reviderats upp med 2 miljarder kronor per år för 2022 och 2024 men reviderats ned med samma belopp för 2021 och 2023. Det beror på att inkomsterna från statens verksamhet väntas bli högre 2022 och att bidragen från EU-fonder bedöms bli lägre 2021 men högre under senare delen av prognosperioden.

Uppföljning av statens budget för 2020 och 2021

Med statens budget avses de av riksdagen ursprungligt beslutade budgetarna för 2020 och 2021.

Skatt på arbete

År 2020 har prognosen för direkta skatter på arbete reviderats ned jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det beror framför allt på att intäkter från kommunal inkomstskatt bedöms bli lägre när lönesumman utvecklas svagare.

Indirekta skatter revideras också ned, dels till följd av en lägre lönesumma, dels till följd av regeländringar som tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

År 2021 revideras prognosen för direkta skatter upp jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Det beror på att lönesumman har utvecklats starkare, vilket framför allt ger ökade intäkter från kommunal inkomstskatt. Även de indirekta skatterna har reviderats upp, vilket främst beror på att intäkter från arbetsgivaravgifter ökar till följd av en högre lönesumma.

Skatt på kapital

År 2020 bedöms intäkterna från skatt på kapital bli 16 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det är främst skatt på företagsvinster, men även intäkter från hushållens kapitalskatter, som har reviderats ned till följd av svagare vinstutveckling för företagen och lägre utdelningsinkomster för hushållen jämfört med tidigare bedömning. Lägre utdelningar från svenska företag har även inneburit betydligt lägre kupongskatt, dvs. skatt på utdelningar från aktier i svenska aktiebolag för bosatta utomlands, än beräknat i statens budget för 2020.

Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2021 är prognosen för skatt på kapital uppreviderad med 62 miljarder kronor detta år. Det är framför allt skatt på företags- vinster och intäkter från hushållens kapitalskatter som har reviderats upp. Det förklaras av en starkare vinstutveckling för företagen och en starkare utveckling av tillgångspriser jämfört med tidigare bedömning.

84

Prop. 2021/22:1

Skatt på konsumtion och insatsvaror

År 2020 blev intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 13 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2020. Det är framför allt intäkterna från mervärdesskatten som ökade mindre än väntat, vilket förklaras av att lågkonjunkturen som pandemin orsakade medförde att hushållens konsumtion minskade. Flertalet punktskatter utvecklades också svagare än väntat 2020, exempelvis skatt på koldioxid, vägtrafik, flygresor och plastbärkassar.

År 2021 bedöms intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bli nästan

30 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2021. Det är intäkterna från mervärdesskatt som ökat mycket starkare än väntat i förhållande till hushållens konsumtion.

Periodiseringar

År 2020 bedöms periodiseringar på statens budget bli 49 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2020. Det förklaras främst av tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt i samband med betalningssvårigheter till följd av pandemin.

År 2021 bedöms periodiseringar på statens budget bli 11 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2021. Det förklaras främst av att inbetalning av skatt för tillfälliga anstånd av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt har förlängts.

Övriga inkomster

För 2020 blev intäkterna från övriga inkomster 3 miljarder kronor högre än väntat i statens budget för 2020 trots att försäljningsinkomsterna blev lägre än det beräknings- tekniska antagandet. Det beror på att inkomster av statens verksamhet ökade mer än väntat.

För 2021 har prognosen för övriga inkomster reviderats ned med nästan 4 miljarder kronor jämfört med statens budget för 2021. Det förklaras både av en större kompensation för inbetald mervärdesskatt till statliga och kommunala myndigheter och av att intäkterna från bidrag från EU väntas bli något lägre.

5.5Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster

I avsnitt 11 redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2022 och framåt. I detta avsnitt (5.5) lämnar regeringen förslag som påverkar statens övriga inkomster i samma beräkning.

Försäljning av Stockholm Cepheus 2 och 3

Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3.

Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljnings- kostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

85

Prop. 2021/22:1

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 har riksdagen bemyndigat regeringen att under 2021 genom försäljning överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3. Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Eftersom fastigheterna på grund av värdeförändring inte har sålts under 2021 behöver ett nytt bemyndigande för försäljning av fastigheterna inhämtas.

Värdet på fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 bedömdes vid en värdering i februari 2020 uppgå till 93,5 miljoner kronor. Vid en ny marknadsvärdering i juni 2021 bedömdes värdet på fastigheterna uppgå till 120 miljoner kronor.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2022 eller 2023 genom försäljning överlåter fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Försäljning av en fastighet i Washington D.C. med adressen 3900 Nebraska Avenue

Enligt 8 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) krävs riksdagens godkännande för försäljning av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C.

Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Staten äger två fastigheter i Washington D.C., Förenta staterna (USA). Fastigheterna förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). På den ena fastigheten, med adressen 3900 Nebraska Avenue, finns ambassadörens f.d. chefsbostad och på den andra fastigheten finns en byggnad benämnd House of Sweden, i vilken ambassadkansliet är inrymt. Utrikesdepartementet (UD) har 2019 sagt upp hyreskontraktet för chefsbostaden eftersom den i stället ska inrymmas i House of Sweden. UD lämnade fastigheten sommaren 2019 och fastigheten nyttjas inte i dag.

Regeringen gör bedömningen att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga den tomställda fastigheten där den f.d. chefsbostaden är belägen. Fastigheten bör därför säljas på den öppna marknaden. En ny marknads- värdering av fastigheten gjordes i juni 2021 (Fi2021/02777). Fastighetens värde bedömdes då uppgå till lägst 12,5–15,8 miljoner US-dollar, vilket motsvarar ett värde mellan ca 109–138 miljoner kronor. SFV har i en skrivelse till regeringen angett att värdet potentiellt kan vara högre, och uppgå till 14,7–16,3 miljoner US-dollar (ca 128– 142 miljoner kronor), om en exploatör skulle köpa fastigheten (Fi2021/02221). Med hänsyn till fastighetens värde krävs riksdagens godkännande för en försäljning.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2022 genom försäljning överlåter fastigheten med adress 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastig- heten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

86

Prop. 2021/22:1

6 Utgifter

I detta avsnitt lämnas förslag om utgiftsramar för 2022, förändring av anslagsbehåll- ningar för 2022, utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 samt preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av utgifterna inom budgetens utgiftsområden och de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. I avsnittet åter- rapporteras även vissa tillkännagivanden som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Sammanfattning

–De samlade utgiftsramarna 2022 beräknas uppgå till 1 204,2 miljarder kronor. Det är 38,4 miljarder kronor mer än ramarna för 2021 i statens ursprungliga budget för 2021. Efter den ursprungliga budgeten för 2021 har dock riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2021, främst åtgärder till följd av pandemin, som tillsammans med regeringens förslag i propositionen Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2) uppgår till 162,4 miljarder kronor.

–De takbegränsade utgifterna för 2022 beräknas uppgå till 1 531,6 miljarder kronor. Det är en minskning med 48,3 miljarder kronor jämfört med 2021. Att utgifterna minskar 2022, trots de reformer som regeringen föreslår för 2022 i denna proposition, förklaras av att tillfälliga åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin avslutas. De mest betydande förändringarna finns inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 24 Näringsliv.

–Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas uppgå till 346,2 miljarder kronor 2022, vilket är en ökning med 11,1 miljarder kronor jämfört med 2021.

–Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 27,3 procent av BNP 2022. Det är en ökning jämfört med 2019 men en minskning jämfört med 2020 och 2021.

–Jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2020/21:100) beräknas de takbegränsade utgifterna bli 54,9 miljarder kronor högre 2022, 52,3 miljarder kronor högre 2023 och 58,6 miljarder kronor högre 2024, främst till följd av de åtgärder som föreslås i denna proposition.

–För 2021 beräknas de takbegränsade utgifterna bli 85,6 miljarder kronor högre jämfört med statens ursprungliga budget för 2021, framför allt till följd av åtgärder med anledning av pandemin.

6.1Inledning

Utgifterna i statens budget delas in i 27 utgiftsområden och posten Minskning av anslagsbehållningar. Till budgetens utgifter hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7). Utgiftsramarna utgörs av anvisade medel för vardera av de 27 utgiftsområdena, medan utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade medel. De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna.

Regeringens förslag till utgiftsramar och beräkning av de takbegränsade utgifterna baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3, volym- utvecklingen i transfereringssystemen samt pris- och löneomräkningen av främst

87

Prop. 2021/22:1

förvaltningsanslagen. Vidare har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade utgiftsreformer samt de som föreslås eller aviseras i denna budgetproposition. I beräkningarna antas inga ytterligare finanspolitiska regel- eller anslagsändringar genomföras under den redovisade prognosperioden. Beräkningen av de preliminära utgiftsramarna och de takbegränsade utgifterna för 2023 och 2024 ska därmed ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

6.2Utgiftsramar för 2022

Regeringens förslag: Utgifterna för 2022 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.1.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Utgiftsramen för ett utgiftsområde är summan av de anvisade medlen för de anslag som ingår i utgiftsområdet.

Tabell 6.1 Utgiftsramar, anslagsbehållningar och utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2022

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

17 268 338

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 971 183

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

12 729 734

 

 

 

4

Rättsväsendet

61 688 986

5

Internationell samverkan

2 235 117

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

76 525 799

 

 

 

7

Internationellt bistånd

51 939 762

8

Migration

8 456 364

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

112 483 613

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

97 721 457

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

41 786 128

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

103 040 770

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

6 319 015

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

94 025 726

 

 

 

15

Studiestöd

27 801 485

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

94 529 445

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

18 454 593

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

7 025 334

 

 

 

19

Regional utveckling

5 241 801

20

Allmän miljö- och naturvård

21 851 580

 

 

 

21

Energi

4 454 924

 

 

 

22

Kommunikationer

76 964 552

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22 044 754

 

 

 

24

Näringsliv

9 344 901

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

152 322 194

26

Statsskuldsräntor m.m.

12 155 200

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 836 848

 

 

Summa utgiftsområden

1 204 219 603

Minskning av anslagsbehållningar inkl. statsskuldsräntor

-6 681 205

 

 

Summa utgifter

1 197 538 398

 

 

 

 

88

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor1

1 185 451 598

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

346 152 000

 

 

Takbegränsade utgifter

1 531 603 598

Budgeteringsmarginal

102 396 402

 

 

Utgiftstak2

1 634 000 000

1Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.

2Se vidare avsnitt 4.2 om utgiftstaket.

Regeringens förslag: Beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. De uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel. Anslagsbehållningarna ingår därför i beräkningen av låne- behovet. Bedömningen av hur anslagsbehållningarna kommer att förändras under nästkommande budgetår redovisas på utgiftssidan som en för alla anslag gemensam post, benämnd Minskning av anslagsbehållningar.

Regeringens förslag: Beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2022 enligt tabell 6.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska den av riksdagen beslutade nivån på utgiftstaket användas i beredningen av förslaget till statens budget. Utgiftstaket omfattar bl.a. utgifterna inom ålderspensionssystemet som ligger vid sidan av statens budget. Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med drygt

11,1 miljarder kronor 2022 jämfört med prognosen för 2021 i denna proposition (se tabell 6.3). Ökningen är huvudsakligen hänförlig till den makroekonomiska utvecklingen (se även avsnitt 6.4).

Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna

Utgiftsramarna beräknas öka med 38,4 miljarder kronor 2022 jämfört med ramarna för 2021 i statens ursprungliga budget för 2021 (se tabell 6.2). Tidigare beslutade och nu föreslagna och aviserade reformer beräknas bidra till att utgiftsramarna för 2022 ökar med 39,4 miljarder kronor. De utgiftsområden som ökar mest till följd av detta är i storleksordning utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Allmän miljö- och naturvård, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 4 Rättsväsendet. Denna ökning motverkas av minskningar inom utgiftsområdena 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 8 Migration.

Efter att de ursprungliga utgiftsramarna i budgeten för 2021 beslutades har riksdagen beslutat om ändringar av ramarna för 2021. Tillsammans med regeringens förslag till ändrade ramar i propositionen Höständringbudget för 2021 medför ändringarna ökade utgiftsramar om sammanlagt 162,4 miljarder kronor jämfört med ramarna i det ursprungliga beslutet om statens budget. Ändringarna avser främst åtgärder till följd av pandemin (se vidare avsnitt 6.6).

Den makroekonomiska utvecklingen beräknas medföra minskade utgiftsramar med 5,2 miljarder kronor. Minskningen är hänförlig till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

89

Prop. 2021/22:1

och arbetsliv men motverkas något av ökade utgiftsramar för framför allt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Samtidigt beräknas volymförändringar, t.ex. i form av färre personer i olika transfereringssystem, bidra till att utgiftsramarna minskar med 11,5 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Övriga utgiftspåverkande faktorer och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas bidra till ökade utgiftsramar med 14,0 miljarder kronor respektive 1,7 miljarder kronor. Ökning till följd av övriga utgiftspåverkande faktorer är främst hänförlig till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (se även avsnitt 6.4).

Nivån på utgiftsramarna för 2022 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2022 i statens budget för 2021. I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisas de förändringar som skedde under perioden mellan statens budget för 2021 och vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

Tabell 6.2

Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2022

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

Fastställda utgiftsramar 20211

1 166

Pris- och löneomräkning

2

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

39

 

 

Makroekonomisk utveckling

-5

 

 

 

Volymer

 

-11

Övrigt

 

14

 

 

Summa utgiftsramar 2022

1 204

 

 

 

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Källa: Egna beräkningar.

6.3Preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt tabell 6.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgifts- ramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 redovisas i tabell 6.3. De preliminära utgiftsramarna beräknas minska med 39,1 miljarder kronor 2023 men öka med 17,2 miljarder kronor 2024, jämfört med det föregående året (se tabell 6.3 raden Summa utgiftsområden). En utförlig redovisning av utgiftsutvecklingen lämnas i avsnitt 6.4.

De preliminära utgiftsramarna för 2023 har förändrats sedan riksdagens beslut om preliminära utgiftsramar för 2023 i samband med den beslutade budgeten för 2021 (prop. 2020/21:1, rskr. 2020/21:63). De förändringar som skedde under perioden mellan den beslutade budgeten för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har redovisats i vårpropositionen. De förändringar som skett därefter redovisas i avsnitt 6.5.

90

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.3

Utgifter per utgiftsområde 2020–2024

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2021

2022

2023

2024

Utgiftsområde

 

Utfall1

Anslag2

Prognos

Förslag3

Förslag4

Förslag4

1

Rikets styrelse

15 749

16 741

16 639

17 268

17 192

16 291

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 003

17 550

17 198

17 971

18 206

18 556

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

12 055

12 824

12 724

12 730

12 667

12 744

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

53 022

57 393

57 579

61 689

63 639

65 290

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 070

1 999

1 974

2 235

2 029

2 028

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

63 028

71 216

70 435

76 526

82 842

90 662

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

46 525

47 261

47 259

51 940

53 586

55 325

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

 

9 579

9 268

8 614

8 456

8 174

8 293

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101 774

137 664

144 921

112 484

102 867

96 869

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

117 899

117 345

114 177

97 721

98 626

100 761

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

36 652

38 339

37 862

41 786

40 662

40 265

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

99 939

104 202

99 656

103 041

104 574

106 434

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

8 516

7 956

6 583

6 319

6 056

5 401

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

87 154

106 299

96 890

94 026

86 611

86 875

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

 

25 060

28 825

27 121

27 801

27 226

28 963

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

82 963

93 881

90 346

94 529

92 016

92 654

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

20 417

22 826

22 678

18 455

16 313

16 165

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

 

 

 

 

 

 

samt konsumentpolitik

3 779

5 592

5 501

7 025

6 385

7 558

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

3 184

4 203

3 353

5 242

5 364

3 922

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

10 950

18 200

18 007

21 852

16 953

17 810

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

 

3 398

4 761

3 730

4 455

3 451

3 505

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

65 167

77 765

76 260

76 965

75 749

77 076

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 020

23 835

20 805

22 045

20 190

21 940

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

 

60 407

94 756

39 974

9 345

7 775

7 742

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 964

153 485

153 202

152 322

145 164

149 088

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

19 592

165

-1 884

12 155

8 155

7 155

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 193

53 851

51 331

47 837

42 606

42 937

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

1 191 059

1 328 204

1 242 936

1 204 220

1 165 077

1 182 310

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

 

 

 

-6 681

-3 262

-6 219

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter5

1 191 059

 

1 242 936

1 197 538

1 161 815

1 176 091

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor6

1 171 467

 

1 244 820

1 185 452

1 153 728

1 169 004

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

329 365

 

335 083

346 152

354 873

360 267

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 500 832

 

1 579 903

1 531 604

1 508 601

1 529 271

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

242 168

 

115 097

102 396

30 399

65 729

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak7

 

1 743 000

 

1 695 000

1 634 000

1 539 000

1 595 000

1Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2022.

2Inklusive VÄB21, Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181), Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen

(prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivar- avgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84,

bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229–231), Extra ändringsbudget för 2021 – Extra ändrings- budget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419-421), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) samt HÄB21.

3Regeringens förslag till utgiftsramar för 2022 i denna proposition (se tabell 6.1).

4Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar för 2023 och 2024.

5Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

6Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.

91

Prop. 2021/22:1

7Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2024 i denna proposition (se avsnitt 4.2).

6.4Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid

Pandemin medförde en betydande ökning av utgifterna på statens budget i procent av BNP 2020 jämfört med 2019, vilket framgår av tabell 6.4. Det är främst en följd av de tidsbegränsade åtgärder som riksdagen beslutat om med anledning av pandemin men också en följd av att BNP minskade 2020. De takbegränsade utgifterna beräknas ligga kvar på en relativt hög nivå i procent av BNP 2021. År 2022 minskar utgifterna i procent av BNP, trots att regeringen i denna proposition föreslår åtgärder för 2022 som sammanlagt uppgår till mer än 60 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på att tidsbegränsade åtgärder med anledning av pandemin upphör och att BNP växer. År 2023 och 2024 fortsätter utgifterna att minska i procent av BNP, vilket också beror på att de takbegränsade utgifterna växer långsammare än BNP i avsaknad av ytterligare finanspolitiska åtgärder.

Tabell 6.4 Utgifter inom budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter i procent av BNP

Procent av BNP. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Utgifter inom utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor1

19,6

23,5

23,4

21,2

20,0

19,6

Statsskuldsräntor m.m.1

0,4

0,4

-0,0

0,2

0,1

0,1

Summa utgiftsområden

20,1

23,9

23,4

21,4

20,1

19,7

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

6,3

6,6

6,3

6,2

6,1

6,0

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter2

25,9

30,2

29,7

27,3

26,1

25,6

1Inklusive Minskning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Utgifter inom budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Källa: Egna beräkningar.

Nedan i avsnittet (6.4) beskrivs utvecklingen av de takbegränsade utgifterna över tid. I de flesta fall görs detta genom att förändringen jämfört med det närmast föregående året redovisas, vilket innebär att utgifterna för 2022 anges i jämförelse med utgifterna för 2021 och utgifterna för 2023 anges i jämförelse med 2022 osv.

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 79,1 miljarder kronor 2021 jämfört med det föregående året (se tabell 6.5). År 2022 och 2023 beräknas utgifterna minska med 48,3 respektive 23,0 miljarder kronor. För prognosperiodens sista år, 2024, beräknas utgifterna öka med 20,7 miljarder kronor jämfört med det föregående året. Ökningen av de takbegränsade utgifterna 2021 och minskningen av utgifterna 2022 förklaras i första hand av beslutade, föreslagna och aviserade tillfälliga reformer, varav en stor del utgör åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin. Även 2023 upphör ett antal tillfälliga åtgärder, vilket minskar utgifterna i jämförelse med det föregående året. Utgiftsökningen 2024 beror i första hand på den makroekonomiska utvecklingen, som påverkar pris- och lönekänsliga anslag. Utvecklingen av utgifterna 2023 och 2024 är också en konsekvens av att inga nya finanspolitiska åtgärder ingår i beräkningarna för dessa år utöver de som aviserats tidigare eller i denna proposition.

De takbegränsade utgifternas förändring över tid beskrivs utifrån ett antal faktorer som är viktiga för utgiftsutvecklingen och som är generella för utgiftsområdena. Den nominella årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna uppdelad enligt dessa faktorer redovisas i tabell 6.5 och varje rad i tabellen kommenteras nedan. Beräkningarna inkluderar förslag och aviseringar i denna proposition och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på utgifterna.

92

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.5 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Takbegränsade utgifter

192,5

79,1

-48,3

-23,0

20,7

 

 

 

 

 

 

varav beslutade, föreslagna och aviserade reformer1

169,3

50,0

-69,6

-28,9

6,6

varav pris- och löneomräkning

6,1

5,2

1,7

4,3

3,8

 

 

 

 

 

 

varav makroekonomiska förändringar

20,7

17,9

13,7

11,1

12,7

 

 

 

 

 

 

varav volymer2

-12,9

-1,6

-4,4

-2,3

0,9

varav tekniska justeringar3

5,2

1,0

-0,2

-2,8

0,0

varav övrigt

4,0

6,6

10,5

-4,5

-3,3

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 och 2021, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin.

1Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i HÄB21 föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag).

2Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck- kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

3Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

De takbegränsade utgifternas förväntade utveckling påverkas av tidigare riksdags- beslut, samt av regeringens aktuella förslag och aviseringar som har ekonomiska konsekvenser. Det är alltså den samlade budgeteffekten på de takbegränsade utgifterna, både vad gäller reformer och finansiering av dessa, i förhållande till det föregående året som redovisas. I beskrivningen i detta avsnitt (6.4) ingår därmed även budgeteffekterna av att tidigare reformer och temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Utvecklingen av utgifterna under perioden 2021–2024 jämfört med det föregående året påverkas av en historiskt hög utgiftsökning 2020 och 2021 till följd av de åtgärder som vidtagits och vidtas med anledning av pandemin. För 2022 upphör eller minskar flera av dessa åtgärder, vilket medför att utgifterna till följd av beslutade, föreslagna och aviserade reformer totalt sett minskar 2022 jämfört med det föregående året trots att nya satsningar föreslås i denna proposition. Inom flera områden beräknas utgifterna totalt sett minska 2021–2024 till följd av reformer. Det gäller bl.a. utgifts- områdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 24 Näringsliv och 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Inom flera områden beräknas beslutade, föreslagna och aviserade reformer öka de takbegränsade utgifterna 2021–2024 och de utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar mest under perioden till följd av beslut om reformer är utgifts- områdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 22 Kommunikationer (se tabell 6.6).

Efter tabell 6.6 kommenteras de utgiftsramar som beräknas öka eller minska med minst 1 miljard kronor något av åren 2021–2024 till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer.

93

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna reformer

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att finansieringen av temporära program upphör eller minskar i omfattning

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

1 Rikets styrelse

0,7

0,4

0,5

-0,2

-1,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,1

1,1

-0,6

-0,1

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,2

-0,2

0,4

-0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,4

-0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

3 Skatt, tull och exekution

0,5

0,3

-0,3

-0,2

-0,1

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,2

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

4 Rättsväsendet

3,0

3,9

3,8

1,4

1,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,7

2,8

1,1

1,1

5 Internationell samverkan

-0,3

-0,1

0,2

-0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,2

-0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

6 Försvar och samhällets krisberedskap

2,9

5,1

5,9

5,3

7,0

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,6

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

7 Internationellt bistånd

1,5

0,4

0,5

0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,5

0,2

0,1

8 Migration

-0,6

-0,7

-1,1

1,5

-0,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

-0,5

-0,4

-0,1

 

 

 

 

 

 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg1

25,1

43,7

-37,5

-10,0

-6,4

varav i denna proposition

0,0

14,7

2,8

-2,6

-6,0

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

32,6

-12,4

-15,5

1,4

1,6

varav i denna proposition

0,0

4,8

0,9

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1,9

2,1

5,0

-0,8

-0,5

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

1,0

0,0

0,0

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

0,7

0,1

2,8

0,7

0,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

3,2

0,7

0,1

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

etablering

-0,2

0,4

-0,7

-0,5

-1,2

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,2

-0,4

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

5,9

1,4

0,5

-5,1

1,3

varav i denna proposition

0,0

0,0

3,3

0,6

4,1

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

2,0

0,6

0,1

-1,0

1,4

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,7

-0,1

1,5

16

Utbildning och universitetsforskning

3,2

8,2

0,0

-3,2

0,0

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

3,6

-1,3

0,1

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

4,6

2,2

-4,4

-2,2

-0,2

varav i denna proposition

0,0

1,5

0,6

-1,7

0,0

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

 

 

 

 

 

samt konsumentpolitik

-0,3

1,8

1,4

-0,7

1,2

varav i denna proposition

0,0

0,0

-0,5

-0,3

1,8

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

0,1

0,5

1,1

0,5

-1,0

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,5

0,7

-0,4

20

Allmän miljö- och naturvård

1,7

5,2

3,6

-4,9

0,8

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

1,9

4,3

-0,7

1,5

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

-0,4

1,2

-0,3

-1,0

0,0

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,7

0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

6,2

9,7

-0,8

-2,3

0,5

 

 

 

 

 

 

 

94

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

varav i denna proposition

0,0

1,6

4,1

-1,2

1,9

 

 

 

 

 

 

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

-1,0

5,6

-1,3

0,6

0,1

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

1,3

2,8

1,2

24 Näringsliv1

47,2

-23,2

-32,7

-1,6

0,0

varav i denna proposition

0,0

-5,0

6,2

-0,8

-0,2

 

 

 

 

 

 

25 Allmänna bidrag till kommuner

32,7

-5,5

-0,9

-4,4

3,9

varav i denna proposition

0,0

0,0

3,7

0,5

4,0

 

 

 

 

 

 

27 Avgiften till Europeiska unionen

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Summa utgiftsområden

169,9

50,6

-69,6

-27,1

8,4

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

-0,6

-0,6

0,1

-1,8

-1,8

 

 

 

 

 

 

varav i denna proposition

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Takbegränsade utgifter

169,3

50,0

-69,6

-28,9

6,6

 

 

 

 

 

 

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i HÄB21 eller tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslås tillföras anslag till följd av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag). Övriga förslag i HÄB21 inkluderas i raden varav i denna proposition.

1Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande 2020 och 2021, se vidare under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin.

Källa: Egna beräkningar.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgifterna ökar 2021 och 2022 och minskar 2023 och 2024 jämfört med det före- gående året. Minskningen 2024 jämfört med det föregående året beror på att tillfälliga medel för förberedelse och genomförande av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd upphör 2024.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgifterna ökar samtliga år 2021–2024 jämfört med det föregående året. För 2022– 2024 sker ökningen främst till följd av satsningar i denna proposition, bl.a. på fler polisanställda och en stärkt rättskedja. För 2021–2023 ökar utgifterna jämfört med det föregående året även till följd av tidigare satsningar avseende bl.a. rättsliga biträden och fler polisanställda. Utbyggnad av Kriminalvårdens platskapacitet och en förändrad straffrabatt för unga myndiga bidrar till utgiftsökningarna 2021–2023.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna ökar samtliga år 2021–2024 jämfört med det föregående året. De ökade utgifterna för 2021 och 2022 är till största del hänförliga till tidigare beslut och aviseringar. För 2023 och 2024 följer utgiftsutvecklingen den beräknade ökningen av regeringens prioriteringar i budgetpropositionen för 2021 samt bedömningen i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) att den ekonomiska ramen ska öka för att förstärka totalförsvaret.

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna minskar 2021 och 2022, ökar 2023, för att därefter minska igen 2024 jämfört med det föregående året. Det beror framför allt på att det innan låg antaganden om en återgång till utlänningslagen den 1 juli 2021 när den tillfälliga lagen löpte ut. I stället trädde då revideringar i utlänningslagen i kraft.

95

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna ökar 2021 jämfört med det föregående året för att därefter minska

2022–2024. Att utgifterna ökar kraftigt 2021 är delvis på grund av att en del av de åtgärder som vidtagits till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 ger budget- effekt 2021 i stället för 2020 som tidigare beräknades. Utgifterna beräknas även öka 2021 jämfört med 2020 till följd av åtgärder för att bekämpa smittspridningen i t.ex. propositionen Vårändringsbudget för 2021 och Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Även åtgärder i denna proposition såsom ökade resurser för testning och smitt- spårning bidrar till ökningen 2021. Att utgifterna minskar 2022–2024 jämfört med det föregående året beror främst på att tillfälliga åtgärder med anledning av pandemin samt vissa andra åtgärder upphör.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna minskar 2021 och 2022, för att därefter öka 2023 och 2024. Att utgifterna minskar 2021 och 2022 jämfört med det föregående året beror främst på att tillfälliga åtgärder på grund av pandemin, såsom ersättning till riskgrupper och slopat karens- avdrag, minskar i omfattning 2021 och upphör 2022. Ökningen 2023 och 2024 beror på höjda åldersgränser i pensionssystemet vilket förväntas innebära att fler är kvar i sjukförsäkringarna.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna ökar 2021 och 2022 för att därefter minska 2023 och 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 och 2022 beror på införandet av inkomstpensions- tillägg. Även en förstärkning av bostadstillägg för pensionärer i denna proposition bidrar till ökningen 2022.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna ökar 2021–2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2022 förklaras av införandet av familjeveckan i denna proposition.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2022–2024 jämfört med det föregående året, bl.a. till följd av ändringarna i utlänningslagen och att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgifterna ökar i början av prognosperioden, minskar 2023 och ökar återigen 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 följer av tidigare åtgärder för att stödja arbetslösa till följd av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Att utgifterna minskar 2023 beror främst på att tillfälliga satsningar såsom höjt tak i arbetslöshets- försäkringen upphör. Att utgifterna ökar 2024 beror på satsningar i denna proposition på bl.a. matchningstjänster och kompensation för avgift för omställningstjänster.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna ökar 2021, 2022 och 2024 och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Minskningen 2023 beror på införandet av en ny räntemodell som medför att kostnaderna för kreditförluster avseende studielån överförs till låntagarna genom en höjd ränta. Ökningen 2024 följer av en upptrappning av omställningsstudiestödet som beräknas innebära ökade utgifter fr.o.m. 2023.

96

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror på tidigare åtgärder, som exempelvis en förlängd satsning på behörighets- givande studier och en utökad satsning på regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Minskningen 2023 beror på att vissa sådana tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgifterna ökar 2021 medan de minskar 2022–2024 jämfört med det föregående året. Detta beror på tillfälliga stöd under 2021 till idrott och kulturverksamheter, för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Minskningen 2022–2024 beror på att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgifterna ökar 2021, 2022 och 2024, och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 och 2022 beror på åtgärder som bl.a. omfattar ett stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Ökningen av utgifterna 2021 jämfört med det föregående året beror även på ett tillskott till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Ökningen 2024 följer av bl.a. en omfördelning av medel för energieffektiviseringsstödet som föreslås i denna proposition.

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgifterna ökar 2021–2023 och minskar 2024 jämfört med det föregående året. Ökningen 2022 beror bl.a. på satsningen i denna proposition på regionala utvecklingsåtgärder för återstart. Minskningen 2024 beror på att tillfälliga åtgärder upphör.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgifterna ökar främst 2021 och 2022 men även 2024, och minskar 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror främst på tidigare åtgärder såsom förstärk- ning av klimatbonusen, samt satsningar på skötsel av naturreservat och ersättning till fastighetsägare för skydd av värdefull natur som naturreservat. Satsningar i denna proposition såsom förändring av klimatbonus, skogsutredning och skydd av skog, samt förstärkning av klimatklivet bidrar till ökningen 2021 och förklarar ökningen 2022 och 2024. Minskningen av utgifterna 2023 jämfört med det föregående året beror framför allt på att tillfälliga satsningar upphör eller minskar i omfattning.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgifterna ökar 2021 och minskar 2022 och 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 sker bl.a. till följd av en budgetmässig omläggning av solcellsstödet, på grund av en eftersläpning i utbetalningar på anslaget, samt satsningar på laddnings- infrastruktur för tunga fordon. Minskningen 2023 beror på att tillfälliga satsningar upphör.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna ökar 2021 och 2024 och minskar 2022 och 2023 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 beror främst på tidigare åtgärder som exempelvis förlängt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik och medel till det nationella stödet av bredbandsutbyggnad. Även satsningar i denna proposition såsom nedsättning av banavgifter, och satsningar i infrastrukturpropositionen bidrar till

97

Prop. 2021/22:1

utgiftsutvecklingen under prognosperioden. Minskningen 2023 beror framför allt på att tillfälliga satsningar minskar eller upphör.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgifterna ökar 2021, 2023 och 2024 och minskar 2022 jämfört med det föregående året. Ökningen 2021 uppkommer huvudsakligen till följd av tidigare åtgärder som bl.a. tillskott för nationell medfinansiering av landsbygdsprogrammet, samt nya beräkningar av EU-stöd som följer av ikraftträdandet av uppgörelsen om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Minskningen 2022 beror framför allt på att tillfälliga satsningar minskar eller upphör.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgifterna minskar 2021–2023 jämfört med det föregående året främst till följd av att åtgärder för att möta de behov som orsakats av spridningen av covid-19 minskar i omfattning eller att tillfälliga åtgärder upphör. Åtgärderna innefattar bl.a. stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd och ett omsättningsstöd till enskilda näringsidkare samt kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Åtgärdernas utgiftseffekt har i efterhand justerats för bedömt faktiskt utnyttjande.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna minskar 2021–2023 för att därefter öka 2024 jämfört med det föregående året. Orsaken till de minskade utgifterna 2021–2023 är att tidigare ökningar av det generella statsbidraget trappas ned stegvis. Ökningen av utgifterna 2024 sker till följd av en tillfällig ökning av det generella statsbidraget.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Jämfört med det föregående året minskar utgifterna 2021, 2023 och 2024 och ökar 2022. Minskningen 2023 och 2024 sker till följd av Pensionsgruppens överens- kommelse som bl.a. innebär att ålder för tidigast uttag av allmän inkomstgrundad pension justeras från 62 år till 63 år 2023.

Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin

Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budgeteffekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020 och 2021 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedöm- ningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och merkostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag och stöd till handelsbolag. I dessa fall, som har sin grund i åtgärder relaterade till pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den senaste bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen.

I budgetpropositionen för 2021 redovisades reviderade budgeteffekter för 2020 för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd. Sammantaget hade riksdagen under 2020 fram till budgetpropositionen för 2021 anvisat 140,9 miljarder kronor 2020 för dessa stöd. Samtidigt bedömdes att utfallet för åtgärderna skulle uppgå till 57,0 miljarder kronor, vilket medförde att den samlade budgeteffekten för åtgärderna

98

Prop. 2021/22:1

reviderades ned med 83,9 miljarder kronor till följd av den betydande skillnaden mellan anvisade medel och faktiskt utfall.

I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisades ytterligare reviderade budget- effekter för 2020 och 2021. För åtgärderna stöd vid korttidsarbete, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till hälso- och sjukvården för testning och mer- kostnader bedömdes att sammantaget 20,8 miljarder kronor av de ursprungligen bedömda budgeteffekterna för 2020 i stället skulle uppkomma 2021 till följd av lägre utfall 2020. När det gäller anvisade medel för 2021 reviderades budgeteffekter för åtgärderna stöd till enskilda näringsidkare och omställningsstöd ned med sammanlagt 8,8 miljarder kronor medan budgeteffekterna för åtgärden stöd vid korttidsarbete reviderades upp med 3,4 miljarder kronor i enlighet med nya bedömningar.

I denna proposition revideras budgeteffekterna för 2020 för åtgärderna stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd ned med ytterligare sammantaget 10,5 miljarder kronor till följd av att utnyttjandet var lägre än de ursprungligen anvisade medlen. För 2021 har riksdagen sammantaget anvisat 9,3 miljarder kronor för åtgärden tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag. Till följd av att utnyttjandet nu beräknas bli väsentligt lägre än de ursprungligen anvisade medlen revideras budgeteffekten för denna åtgärd ned med 8,1 miljarder kronor. Vidare har riksdagen för 2021 beslutat att utöka stödperioderna för åtgärderna stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare och stöd till handelsbolag efter förslag från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk- försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422). Utökningen av stödperioderna bedömdes medföra utgifts- effekter på sammanlagt 5,2 miljarder kronor 2021. Utgiftseffekterna rymdes dock inom de anslagsbelopp som redan hade anvisats för tidigare stödperioder 2021 för dessa åtgärder. Anledningen till det är att utfallet varit väsentligt lägre än vad som ursprungligen bedömdes när medel anvisades för de tidigare stödperioderna. Därför revideras de ursprungligen bedömda budgeteffekterna för dessa åtgärder ned med sammanlagt 52,1 miljarder kronor i enlighet med de nya bedömningarna av det faktiska utfallet. Sammantaget betyder detta att de redovisade budgeteffekterna för åtgärderna tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag, stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare och stöd till handelsbolag revideras ned med 55,0 miljarder kronor i denna proposition.

Revideringen av budgeteffekter påverkar redovisningen av åtgärder i tabell 6.6 och tabell 6.16 samt sammanställningen i tabell 6.5. Därmed ges en mer rättvisande redovisning både av åtgärdernas storlek och av den aktiva finanspolitiken för 2020 och 2021 och hur den påverkar förändringen av det strukturella sparandet (se avsnitt 8).

Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen medför att de takbegränsade utgifterna ökar med samman- lagt 15,0 miljarder kronor 2021–2024. Ökningen är som störst 2021 och som minst 2022. I tabell 6.7 redovisas pris- och löneomräkningen per utgiftsområde.

De fyra utgiftsområden där pris- och löneomräkningen leder till de beloppsmässigt största förändringarna är utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning och 22 Kommunikationer. Orsakerna är att investeringsanslagen för försvarsmateriel respektive transport- infrastruktur återfinns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer, samt att större statliga myndigheter återfinns inom utgiftsområdena 4 Rättsväsendet och 16 Utbildning och universitetsforskning.

99

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.7 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av pris- och löneomräkningen

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

1

Rikets styrelse

0,3

0,2

0,1

0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

0,3

0,2

0,2

0,1

0,1

4

Rättsväsendet

0,8

0,8

0,6

0,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

1,9

1,3

-0,6

1,1

1,0

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

0,1

0,1

0,1

0,0

0,0

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

0,1

0,1

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

0,2

0,1

0,1

0,0

0,1

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

0,2

0,1

0,1

0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

1,0

0,9

0,6

0,7

0,6

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

0,1

0,1

0,0

0,1

0,1

22

Kommunikationer

0,9

0,9

0,3

1,0

0,8

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

0,1

0,1

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

Summa utgiftsområden

6,1

5,2

1,7

4,3

3,8

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

6,1

5,2

1,7

4,3

3,8

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Takbegränsade utgifter

6,1

5,2

1,7

4,3

3,8

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Egna beräkningar.

Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsstatistik och avspeglar därför pris- och löneförändringar i övriga samhället med två års eftersläpning. Huvuddelen av de anslag som pris- och löneomräknas utgörs av myndigheternas förvaltningsanslag. De omräkningstal som är mest centrala i pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag redovisas i tabell 6.8.

Omräkningstalet för löner motsvarar förändringen i ett arbetskostnadsindex för tjänstemän i tillverkningsindustrin, med avdrag för produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader används konsumentprisindex (KPI) fr.o.m. omräkningen för 2022 (se prop. 2020/21:1 Prisomräkning av vissa statliga förvaltningskostnader avsnitt 7.6). Tidigare användes ett sammanvägt omräkningstal baserat på flera omräkningstal från Statistiska centralbyrån.

100

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.8 Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av förvaltningsanslag 2021 och 2022

Procent

 

2021

2022

Omräkningstal för löner m.m.

1,25

1,09

 

 

 

varav arbetskostnadsindex

2,72

2,50

 

 

 

varav produktivitetsavdrag

1,47

1,41

Omräkningstal för lokalkostnader

1,13

0,19

 

 

 

Omräkningstal för övriga förvaltningskostnader

1,54

0,50

 

 

 

Anm.: Omräkningstalet för lokalkostnader används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal.

Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Makroekonomiska förändringar

Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden påverkar utgifts- utvecklingen, bl.a. genom att ersättningen inom flertalet transfereringssystem till hus- hållen i olika grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt 55,4 miljarder kronor 2021–2024 till följd av makroekonomiska faktorer, vilket motsvarar en årlig utgiftsökning på mindre än

1 procent (se tabell 6.9). Den makroekonomiska utvecklingen beskrivs närmare i avsnitt 3.

Den årliga förändringen av utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bestäms av inkomstindex som mäter den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten. Utvecklingen av inkomstindex medför att utgifterna för ålderspensions- systemet beräknas öka med sammanlagt 34,6 miljarder kronor 2021–2024 eller i genomsnitt 8,6 miljarder kronor per år.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bestäms till stor del av den makroekonomiska utvecklingen, främst genom hur många personer som är arbetslösa. Lågkonjunkturen medför att utgifterna ökar med 9,2 miljarder kronor 2021 för att sedan minska 2022–2024.

Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är knutna till den makro- ekonomiska utvecklingen genom att biståndsramen ska motsvara 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Utvecklingen av BNI beräknas öka utgifterna med sammanlagt 8,8 miljarder kronor 2021–2024 eller i genomsnitt 2,2 miljarder kronor per år.

Utgifterna inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bestäms bl.a. av prisbas- beloppet och timlöneutvecklingen. Den makroekonomiska utvecklingen beräknas öka utgifterna inom utgiftsområdena med sammanlagt 3,9 miljarder kronor respektive

4,9 miljarder kronor 2021–2024, dvs. i genomsnitt 1,0 respektive 1,2 miljarder kronor per år.

Tabell 6.9 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,3

0,1

0,2

0,2

0,3

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

1,4

0,1

5,1

1,6

1,9

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

0,4

-0,1

0,0

0,0

0,0

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

1,3

0,6

1,1

1,0

1,2

 

 

 

 

 

 

 

101

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

0,0

0,0

-0,1

-0,2

0,4

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

0,4

1,1

1,1

1,2

1,6

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

etablering

-0,2

0,5

0,1

0,0

0,1

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

4,7

9,2

-4,5

-2,7

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

0,3

0,1

0,3

0,2

0,4

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

0,4

-0,7

-0,1

-0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

9,0

10,8

3,1

1,1

5,9

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

9,0

10,8

3,1

1,1

5,9

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

11,7

7,1

10,6

10,1

6,8

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

20,7

17,9

13,7

11,1

12,7

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Egna beräkningar.

Volymer i transfereringssystemen

Med volymer avses antalet personer i transfereringssystemen. I begreppet kan det också ingå förändringar av styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen eller är att betrakta som reformer. Det kan exempelvis handla om förändringar av den genomsnittliga styckkostnaden med anledning av att sammansättningen av mottagarna i ett transfereringssystem ändras.

År 2021–2024 beräknas de takbegränsade utgifterna minska med sammanlagt ca

7,3 miljarder kronor till följd av volymrelaterade förändringar. Utgiftsområden med volymrelaterade utgiftsförändringar framgår av tabell 6.10. Utvecklingen av volymerna i utvalda transfereringssystem redovisas i tabell 6.11.

Tabell 6.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av utvecklingen av volym

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,0

0,1

0,1

0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

8 Migration

-0,6

-1,1

0,4

-1,9

0,2

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-2,3

0,9

1,6

0,3

0,4

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

-5,6

1,7

-4,7

-1,6

-0,7

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

0,2

-0,8

-1,0

-0,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1,3

-1,7

-0,5

-0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

etablering

-4,3

-3,2

0,2

0,2

0,4

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

-1,3

-0,9

0,2

0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

0,2

1,8

0,4

0,1

0,0

22

Kommunikationer

-0,3

0,3

0,0

0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

-0,8

0,5

0,2

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

0,0

1,7

-1,7

0,0

0,0

Summa utgiftsområden

-13,4

-0,9

-4,8

-2,7

0,5

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

-13,4

-0,9

-4,8

-2,7

0,5

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

0,6

-0,7

0,4

0,4

0,4

Takbegränsade utgifter

-12,9

-1,6

-4,4

-2,3

0,9

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Egna beräkningar.

102

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde 8 Migration

Antalet inskrivna asylsökanden väntas successivt minska t.o.m. 2024. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration minska med ca 2,4 miljarder kronor 2021–2024. Handläggningstider varierar dock över tiden, vilket är en orsak till att utvecklingen av antalet inskrivna och de volymrelaterade utgifterna inte följs åt för varje enskilt år.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Inom assistansersättningen bedöms antalet mottagare, efter att ha minskat successivt sedan 2015, stabiliseras under prognosperioden. Samtidigt bedöms antalet beviljade timmar per mottagare öka svagt t.o.m. 2024 vilket följer trenden från de senaste åren. Vidare bedöms debiteringsgraden inom assistansersättningen, dvs. antalet utbetalda timmar i relation till antalet beviljade timmar, öka fr.o.m. 2022 efter relativt låga nivåer under 2021. När det gäller tandvårdsersättningen antas antalet patientbesök öka de kommande åren, både till följd av att besöken varit tillfälligt färre under pandemin och att antalet besök beräknas öka i takt med befolkningsökningen. Sammantaget bidrar detta till att utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas öka med ca 3,2 miljarder kronor 2021–2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Antalet personer i sjukförsäkringssystemen väntas minska 2021–2024. Det beror huvudsakligen på att antalet personer med sjukersättning som uppnår pensionsålder och lämnar försäkringen är större än inflödet av nya personer. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning minska med ca 5,3 miljarder kronor 2021–2024 till följd av volym- utvecklingen.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Antalet personer med efterlevandepension väntas bli mindre över tid, vilket är den främsta förklaringen till att de volymrelaterade utgifterna inom utgiftsområdet minskar. Även antalet personer som får garantipension väntas minska något 2021– 2024. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom minska med ca 2,3 miljarder kronor 2021–2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Inom utgiftsområdet minskar de volymrelaterade utgifterna under hela prognos- perioden utom 2024. Det beror bl.a. på att antalet barn i befolkningen, som är grunden för barnbidragen, bedöms vara som högst 2021 för att därefter minska. Utöver minskningen av antalet barn har mönstret för uttag av föräldrapenningdagar förändrats under pandemin, vilket bidrar till att antalet uttagna föräldradagar bedöms minska något under prognosperioden. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgifts- område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn minska med ca 2,3 miljarder kronor 2021–2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgifterna inom utgiftsområdet påverkas främst av antalet nyanlända som får uppe- hållstillstånd och därefter tas emot i en kommun. Efter det stora antalet asylsökande från flyktingkrisen 2015 har antalet personer som tas emot i kommunerna minskat och beräknas fortsätta göra det fram till slutet av 2021. Därefter väntas antalet uppehålls-

103

Prop. 2021/22:1

tillstånd som leder till kommunmottagande stabiliseras. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minska med ca 2,4 miljarder kronor 2021–2024 till följd av volymutvecklingen.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna för studiestöd ökar 2021. Det beror i huvudsak på att fler personer har och beräknas få studiemedel som en följd av att efterfrågan på utbildning ökat i samband med pandemin. Från och med 2023 bedöms antalet personer som får studiemedel minska jämfört med det föregående året. Antalet personer som får studiehjälp, förväntas däremot öka stadigt under perioden. Det följer främst av att befolkningen i åldern 16–20 år förväntas öka, då studiehjälp riktar sig till gymnasieelever. Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd öka med ca 2,3 miljarder kronor för 2021–2024 till följd av volymutvecklingen.

104

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.11 Volymer inom olika transfereringssystem

 

 

Köns-

 

 

 

 

 

 

 

fördelning

Utfall

Prognos

Prognos

Prognos

Prognos

Utgiftsområde och volym

2020

2020

2021

2022

2023

2024

8

Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn

41 % kv

 

 

 

 

 

 

 

59 % m

35 600

24 600

19 100

17 700

17 400

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Antal personer med assistansersättning

45 % kv

 

 

 

 

 

 

 

55 % m

13 900

13 800

13 600

13 800

14 000

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Antal timmar assistans per vecka per beviljad

127 tim kv1

 

 

 

 

 

 

brukare, genomsnitt

132 tim m1

130

131

132

132

133

10

Antal sjukpenningdagar (netto)2, miljoner

63 % kv

 

 

 

 

 

 

 

37 % m

53,3

51,8

51,5

50,7

51,0

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Antal rehabiliteringspenningdagar (netto)2, miljoner

66 % kv

 

 

 

 

 

 

 

34 % m

1,3

1,3

1,3

1,3

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Antal personer med sjukersättning3

59 % kv4

 

 

 

 

 

 

 

41 % m4

236 300

222 800

213 300

221 400

211 700

10

Antal personer med aktivitetsersättning3

46 % kv5

 

 

 

 

 

 

 

54 % m5

31 800

30 700

29 800

29 000

28 200

10

Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning

53 % kv6

 

 

 

 

 

 

som erhåller bostadstillägg3

47 % m6

113 900

112 000

107 900

113 700

108 400

11

Antal personer med garantipension

77 % kv

 

 

 

 

 

 

 

23 % m

703 500

685 600

678 700

637 300

641 000

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Antal pensionärer som erhåller bostadstillägg

74 % kv

 

 

 

 

 

 

 

26 % m

288 200

291 800

314 700

310 000

313 900

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Antal barnbidrag7

69 % kv

 

 

 

 

 

 

 

31 % m

1 953 400

1 962 900

1 958 900

1 951 000

1 941 300

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner

69 % kv

 

 

 

 

 

 

 

31 % m

52,9

50,0

48,8

49,1

49,7

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar,

55 % kv

 

 

 

 

 

 

miljoner

45 % m

9,2

8,1

8,0

8,0

8,0

13

Genomsnittligt antal ensamkommande barn och

11 % kv

 

 

 

 

 

 

unga 0–19 år som kommunerna får ersättning för8

89 % m

4 900

2 400

2 100

1 700

1 500

13

Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna

45 % kv

 

 

 

 

 

 

får schablonersättning för9

55 % m

56 500

32 200

27 700

27 600

26 800

14

Antal deltagare i etableringsinsatser

59 % kv

 

 

 

 

 

 

 

41 % m

22 700

14 000

11 200

11 200

11 400

15

Antal personer med studiehjälp

48 % kv

 

 

 

 

 

 

 

52 % m

432 500

445 000

456 500

466 800

476 600

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Antal personer med studiemedel

59 % kv

 

 

 

 

 

 

 

41 % m

559 300

605 000

605 400

576 400

571 500

 

 

 

 

 

 

 

 

ÅP10

Antal personer med tilläggspension

52 % kv

 

 

 

 

 

 

 

48 % m

1 960 800

1 884 600

1 808 200

1 730 700

1 652 500

ÅP10

Antal personer med inkomstpension

51 % kv

 

 

 

 

 

 

 

49 % m

1 835 100

1 902 200

1 978 800

2 021 300

2 091 200

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslösheten och antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar.

1Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan.

2Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar.

3Volymuppgifterna avser december.

4Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 233 900 personer.

5Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 29 300 personer.

6Könsfördelningen baseras på antalet mottagare vid ordinarie månadsutbetalning, totalt 115 100 personer.

7Könsfördelningen baseras på mottagarens kön.

8Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga.

9Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna.

10Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Källa: Egna beräkningar.

105

Prop. 2021/22:1

Den samlade volymen i vissa transfereringssystem minskar

Volymen mäts på olika sätt i olika transfereringssystem, t.ex. som utbetalda dagar eller som genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekviva- lenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika transfereringssystem och över tid. En helårsekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid eller två personer som har fulltidsersättning från arbetslöshets- försäkringen ett halvår vardera.

I tabell 6.12 redovisas, för transfereringssystemen för ohälsa och arbetsmarknad, de i tabell 6.11 angivna volymerna samt antalet arbetslösa omräknade till helårsekviva- lenter. Det innebär att både personer som befinner såg på arbetsmarknaden och personer som står utanför ingår.

Tabell 6.12 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkningen 20–64 år i procent. Utfall 2019 och 2020, prognos 2021–2024

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Sjuk- och rehabiliteringspenning1

231

252

226

231

233

239

Sjuk- och aktivitetsersättning

248

240

227

217

218

214

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshetsersättning

80

124

115

89

81

78

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska program2

144

169

214

200

176

180

Etableringsersättning

38

24

12

10

10

10

 

 

 

 

 

 

 

Summa

740

808

793

746

718

722

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiskt bistånd

95

95

96

91

85

83

 

 

 

 

 

 

 

Summa inkl. ekonomiskt bistånd3

836

903

889

837

803

805

Befolkning 20–64 år

5 858

5 877

5 888

5 904

5 923

5 944

 

 

 

 

 

 

 

Andel av befolkningen

14,3

15,4

15,1

14,2

13,6

13,5

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren.

2Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etablerings- ersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning.

3Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Nyttjandet av vissa transfereringssystem minskar 2021–2024, efter att ha ökat 2020 med anledning av pandemin och dess effekter på arbetsmarknaden. Sammantaget minskar andelen av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år som får ersättning från de transfereringssystem som redovisas i tabell 6.12 från 15,4 procent 2020 till

13,5 procent 2024. Mest minskar antalet helårsekvivalenter med arbetslöshets- ersättning.

Tekniska justeringar

När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av utgiftstaket. Tekniska justeringar har genom- förts vid behov sedan utgiftstaket infördes 1997, och nya nivåer på utgiftstaket till följd av justeringarna föreslås normalt i budgetpropositionen.

Ett förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket. Den budgetförändring som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå är skattelättnader för cykelförmån. I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor varför nivån på utgiftstaket är oförändrad (se avsnitt 4.2).

106

Prop. 2021/22:1

Övriga utgiftsförändringar

Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte förklaras av beslut om reformer, pris- och löneomräkning, makroekonomiska förändringar eller volymförändringar. Det kan exempelvis vara de utgiftsförändringar som uppstår när medlemsavgiften till EU justeras. Även tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis investeringar i transportinfrastrukturen, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den förändring av anslagsbehållningar som följer av skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen.

Övriga utgiftsförändringar medför ökade takbegränsade utgifter 2021och 2022 och minskade sådana utgifter 2023 och 2024 jämfört med det föregående året, och de handlar i huvudsak om förändrade anslagsbehållningar inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 24 Näringsliv, samt ändrade beräkningar av EU-avgiften (se tabell 6.13). EU-avgiftens utveckling styrs år för år av bl.a. EU:s årsbudget och systemet för EU:s egna medel genom vilket EU-budgeten huvudsakligen finansieras. Avgiften kan variera jämfört med prognos beroende på vad EU:s utgifter faktiskt blir.

Tabell 6.13 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av utvecklingen av övriga utgiftspåverkande faktorer

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

2024

1 Rikets styrelse

0,0

0,0

-0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

7 Internationellt bistånd

-0,1

0,0

-0,9

-0,1

-0,3

 

 

 

 

 

 

8 Migration

-0,3

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-0,2

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

-7,6

1,9

-0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

etablering

-0,4

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

0,0

0,0

0,0

0,0

-1,1

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

0,1

-0,9

0,1

0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

0,0

0,0

0,0

-0,4

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

0,0

0,0

0,0

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

0,5

0,3

-0,3

0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

-0,1

-3,0

0,0

-2,2

1,3

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

-9,3

2,3

-11,6

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

-1,0

-22,0

14,0

-4,0

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

8,9

4,1

-3,5

-5,2

0,3

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

-9,2

-17,3

-2,4

-11,9

-1,3

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar m.m.

11,2

2,5

26,8

3,3

-3,0

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter1

1,9

-14,8

24,4

-8,5

-4,3

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor2

4,0

6,7

10,5

-4,5

-3,3

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

4,0

6,6

10,5

-4,5

-3,3

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Övriga utgiftspåverkande faktorer innefattar samtliga utgiftsförändringar som inte är en följd av beslut om reformer, pris- och löneomräkningar, den makroekonomiska utvecklingen, volymförändringar eller tekniska justeringar. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar m.m.

2Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor.

Källa: Egna beräkningar.

107

Prop. 2021/22:1

Statsskuldsräntorna, som inte ingår i de takbegränsade utgifterna, varierar mycket under perioden eftersom den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret använder sig av kan få stora kassamässiga effekter enskilda år som inte är direkt relaterade till kostnaden för skulden. Den låga nivån 2021, vilket ger en minskning 2021 och en ökning 2022 jämfört med det föregående året, beror främst på en stor betalning som skedde 2020 av upplupen inflationskompensation för en realobligation. En stats- obligation med hög kupongränta förföll dessutom i december 2020.

6.5Förändring av de takbegränsade utgifterna sedan 2021 års ekonomiska vårproposition

I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisade regeringen en beräkning av de takbegränsade utgifterna för 2022–2024. I denna proposition görs en reviderad beräkning. De takbegränsade utgifterna beräknas bli 54,9 miljarder kronor högre 2022, 52,3 miljarder kronor högre 2023 och 58,6 miljarder kronor högre 2024, än bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringarna i förhållande till den tidigare beräkningen redovisas i tabell 6.14, fördelade på samma förklaringsfaktorer som i avsnitt 6.4.

Tabell 6.14 Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

 

2022

2023

2024

Takbegränsade utgifter i 2021 års ekonomiska vårproposition

1 476,7

1 456,3

1 470,6

Beslut om reformer

62,3

58,2

68,3

 

 

 

 

Reviderad pris- och löneomräkning

0,0

0,8

0,8

 

 

 

 

Makroekonomiska förändringar

1,9

4,0

1,9

Volymförändringar

-6,6

-5,7

-6,4

 

 

 

 

Tekniska justeringar

0,0

0,1

0,1

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

-5,0

-3,9

-3,6

Övriga utgiftspåverkande faktorer

2,2

-1,3

-2,5

 

 

 

 

Total utgiftsförändring

54,9

52,3

58,6

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2022

1 531,6

1 508,6

1 529,3

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

I tabell 6.15 redovisas förändringarna av utgiftsramarna och förändringen av de takbegränsade utgifterna 2022–2024 jämfört med den bedömning som gjordes i 2021 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 6.15 Förändring av utgiftsramar och takbegränsade utgifter jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

Total

Beslut

 

 

 

Total

Total

 

 

förändring

om

varav

varav

varav

förändring

förändring

Utgiftsområde

2022

reformer

Makro

Volym

Övrigt

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Rikets styrelse

1 106

1 233

 

 

-127

521

429

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

367

472

56

-161

 

236

321

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

227

227

 

 

 

109

105

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

3 473

3 478

 

 

-5

4 573

5 583

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

222

222

 

 

 

13

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

538

606

 

 

-69

807

707

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

1 410

471

1 390

 

-451

1 367

1 323

 

 

 

 

 

 

 

 

 

108

Prop. 2021/22:1

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

Total

Beslut

 

 

 

Total

Total

 

 

förändring

om

varav

varav

varav

förändring

förändring

Utgiftsområde

2022

reformer

Makro

Volym

Övrigt

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

-586

-516

 

-70

 

-1 095

-1 036

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

17 828

17 440

-6

394

 

15 261

9 357

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

5 157

5 696

158

-697

 

6 347

6 436

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1 066

1 029

-133

170

 

1 418

1 837

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

-1 986

3 229

191

-5 406

 

-1 862

-1 969

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

52

236

13

-197

 

-251

-695

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

57

3 267

-3 279

69

 

2 959

5 624

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

872

743

100

29

 

914

2 496

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

3 631

3 626

 

 

5

2 373

2 367

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

2 114

2 114

 

 

 

394

382

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

-530

-530

 

 

 

-849

960

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

506

506

 

 

 

1 223

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

6 211

6 211

 

 

 

5 520

7 032

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

778

709

 

 

69

978

982

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

5 508

5 649

 

-10

-131

4 817

7 360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1 197

1 283

-90

4

 

3 972

5 113

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

1 184

1 184

 

 

 

411

247

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

3 769

3 725

 

 

44

4 325

8 375

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

5 000

 

 

 

5 000

4 000

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

2 925

 

 

 

2 925

-551

-2 178

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

62 096

62 311

-1 600

-5 874

7 259

57 929

63 966

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

-4 935

 

 

 

-4 935

-3 838

-3 578

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter

57 161

62 311

-1 600

-5 874

2 324

54 091

60 389

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter exklusive statsskuldsräntor1

52 138

62 311

-1 600

-5 874

-2 700

50 067

58 365

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

2 771

 

3 524

-753

 

2 239

266

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

54 909

62 311

1 924

-6 627

-2 700

52 306

58 631

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Summa utgifter exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. med tillhörande minskning av anslagsbehållning för statsskuldsräntor. Källa: Egna beräkningar.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

I denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2021

(prop. 2020/21:2) lämnar regeringen förslag om ändrade anslagsnivåer för inne- varande år och 2022 samt beräknar ändrade anslagsnivåer för 2023 och 2024. De för- ändringar som beror på förslag och aviseringar om reformer sammanfattas per utgifts- område i tabell 6.16. Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2021 års ekonomiska vårproposition. Sedan vårpropositionen har riksdagen vidare beslutat om åtgärder med ekonomiska konsekvenser efter förslag från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersätt- ningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208,

bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422), i propositionen Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27, rskr. 2020/21:347) och i propositionen Ändrade regler i utlänningslagen

(prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Vidare har riksdagen sedan vårpropositionen på eget initiativ beslutat om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till

109

Prop. 2021/22:1

äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237–239).

Budgeteffekterna av dessa propositioner och riksdagsinitiativ ingår i redovisningen i tabell 6.16. Endast större anslagsförändringar, som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år, redovisas separat inom varje utgiftsområde.

Tabell 6.16 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar1

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

1 Rikets styrelse

 

133

1 233

642

570

 

 

 

 

 

 

Lokalkostnader Regeringskansliet

4:1

 

50

25

 

 

 

 

 

 

 

Tillsynsmedel på grund av förlängd covid-19-

 

 

 

 

 

lag t.o.m. januari 2022

5:1

60

20

 

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning för uppgifter om regionalt

 

 

 

 

 

utvecklingsansvar

5:1

 

-99

-99

-99

 

 

 

 

 

 

Dricksvattenförsörjning och vattenskydd

5:1

 

80

80

80

 

 

 

 

 

 

Regional klimatomställning

5:1

 

80

60

60

 

 

 

 

 

 

Havsmiljöproposition

5:1

 

 

60

60

 

 

 

 

 

 

Genomförande av allmänna val 2022

6:1

 

494

25

 

 

 

 

 

 

 

Valdeltagandeinsatser

6:1

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkning för att genomföra

 

 

 

 

 

minoritetspolitiken

7:1

 

90

90

90

 

 

 

 

 

 

Mediestöd för varannandagsutdelning av post

8:1

 

123

133

90

 

 

 

 

 

 

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

 

26

472

293

334

 

 

 

 

 

 

Ny myndighet för systemövergripande

 

 

 

 

 

kontroller

1:8

 

 

29

82

 

 

 

 

 

 

Förvaltning och underhåll av

 

 

 

 

 

bidragsfastigheter

1:10

 

50

25

25

 

 

 

 

 

 

Förväntade infrianden Europeiska

 

 

 

 

 

investeringsbankens garantifond

1:14

 

180

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster

 

 

 

 

 

Statens servicecenter

1:15

 

69

69

69

 

 

 

 

 

 

3 Skatt, tull och exekution

 

5

227

113

128

 

 

 

 

 

 

Administration omställningsstöd

1:1

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkning av Tullverkets operativa

 

 

 

 

 

verksamhet

1:2

 

70

85

100

 

 

 

 

 

 

4 Rättsväsendet

 

650

3 478

4 565

5 616

 

 

 

 

 

 

Öka polisens tekniska förmåga

1:1

 

400

400

400

 

 

 

 

 

 

Pandemirelaterade merkostnader

1:1

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

Gränskontroll och personalrelaterade utgifter

1:1

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000 fler polisanställda

1:1

 

 

1 905

1 905

 

 

 

 

 

 

Operativ förmåga och säkerhetshöjande

 

 

 

 

 

åtgärder

1:2

 

63

63

63

 

 

 

 

 

 

Stärkt rättskedja

1:3, 1:4, 1:5,

 

 

 

 

 

1:6, 1:8

 

1 262

1 925

2 376

 

 

 

 

 

 

Platskapacitet Kriminalvården

1:6

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt skydd mot sexuella kränkningar

1:6

 

8

23

155

 

 

 

 

 

 

Gängbrottsutredningen

1:6

 

 

104

474

 

 

 

 

 

 

Förstärkt brottsförebyggande arbete

1:7, 1:14

 

7

40

73

 

 

 

 

 

 

Förstärkning rättsliga biträden m.m.

1:11

 

1 530

 

 

 

 

 

 

 

 

EU-medel i tidigare och ny fondperiod

1:17

 

28

2

86

 

 

 

 

 

 

5 Internationell samverkan

 

 

222

13

8

 

 

 

 

 

 

110

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

Avgifter till internationella organisationer

1:1

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

6 Försvar och samhällets krisberedskap

 

26

606

568

521

 

 

 

 

 

 

Åtgärder för att förebygga klimatrelaterade

 

 

 

 

 

naturolyckor

2:2, 2:6

 

500

500

500

 

 

 

 

 

 

Förberedande uppdrag Rakel Generation 2

2:9

 

52

47

 

 

 

 

 

 

 

7 Internationellt bistånd

 

450

471

631

762

Effekter av ändringar i utlänningslagen,

 

 

 

 

 

minskade avräkningar3

1:1

 

471

631

762

Ändrade avräkningar asylkostnader5

1:1

433

 

 

 

8 Migration

 

-10

-516

-954

-1 034

 

 

 

 

 

 

Ändrade regler i utlänningslagen3

1:1, 1:2, 1:4,

 

 

 

 

 

1:5, 1:6, 1:7

-10

-482

-629

-731

Effektivisering av Migrationsverket

1:1

 

-50

-150

-200

 

 

 

 

 

 

Omfördelning av medel under Asyl-, migra-

 

 

 

 

 

tions och integrationsfondens programperiod

1:8

 

32

-190

-99

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 

14 688

17 440

14 795

8 811

 

 

 

 

 

 

Skyddad yrkestitel undersköterska

1:1, 4:5

 

 

65

41

 

 

 

 

 

 

Ökade kostnader för läkemedelsförmånerna

1:5

 

1 739

1 739

1 739

Vaccinkostnader

1:6

1 000

3 500

2 000

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning till regionerna för genomförda

 

 

 

 

 

vaccinationer2

1:6

470

 

 

 

Ersättning till regionerna för genomförda

 

 

 

 

 

vaccinationer

1:6

500

2 100

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatt testning och smittspårning2

1:6

1 500

 

 

 

Fortsatt testning och smittspårning

1:6

6 000

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Merkostnader på grund av covid-19 avseende

 

 

 

 

 

december 2020

1:6

345

 

 

 

Merkostnader skyndsamma transporter på

 

 

 

 

 

grund av covid-192

1:6

150

 

 

 

Digitala covidbevis2

1:6

130

 

 

 

Digitala covidbevis

1:6

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader för Socialstyrelsens nationella

 

 

 

 

 

beredskapslager på grund av covid-19

1:6

75

125

 

 

Vårdskuld

1:6

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatta personalsatsningar inom hälso- och

 

 

 

 

 

sjukvården

1:6

 

2 000

2 100

 

Tillskott för att möjliggöra fortsättning av

 

 

 

 

 

pågående arbete inom hälso- och sjukvård

1:6

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlängning satsning förlossningsvård

1:6

 

 

1 500

 

Stärkt försörjningsberedskap inom sjukvården

1:6

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

Stärkt arbete mot psykisk ohälsa

1:8

 

 

1 500

1 500

 

 

 

 

 

 

Tillfällig förstärkning av Folkhälsomyndigheten

 

 

 

 

 

på grund av covid-19

2:1

 

51

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt assistansersättning

4:4

 

 

712

1 424

 

 

 

 

 

 

Prestationsbaserat stöd för att minska

 

 

 

 

 

andelen timanställningar4

4:5

2 000

 

 

 

Prestationsbaserat stöd för att utöka

 

 

 

 

 

sjuksköterskebemanningen4

4:5

1 000

 

 

 

Utökat investeringsstöd för äldrebostäder4

4:5

1 000

 

 

 

Stöd för att utöka läkarkompetensen inom

 

 

 

 

 

äldreomsorgen4

4:5

300

 

 

 

Förstärkning äldreomsorgslyftet

4:5

 

1 200

700

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt äldreomsorg

4:5

 

900

3 900

3 000

 

 

 

 

 

 

111

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

Förstärkning statens institutionsstyrelse

4:6

 

100

140

140

 

 

 

 

 

 

Temporär subvention LVU-placeringar

4:6

 

484

 

 

 

 

 

 

 

 

Skyddat boende för våldsutsatta barn och

 

 

 

 

 

vuxna

4:7

 

30

345

375

 

 

 

 

 

 

Stöd till utsatta barn2

5:2

50

 

 

 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

 

8 115

5 696

5 640

5 671

 

 

 

 

 

 

Förlängning ersättning för karensavdrag2

1:1

575

 

 

 

Förlängd ersättning till egenföretagare vid

 

 

 

 

 

sjukdom2

1:1

100

 

 

 

Förlängning av ersättning till riskgrupper och

 

 

 

 

 

vissa anhöriga till riskgrupper2

1:1

75

 

 

 

Höjt tak i sjukpenningen

1:1

 

2 638

2 638

2 638

 

 

 

 

 

 

Förlängning av undantag i sjukpenningen på

 

 

 

 

 

grund av uppskjuten vård

1:1

 

220

 

 

Ändrat beviskrav dag 365: Särskilda skäl

1:1

 

120

200

200

 

 

 

 

 

 

Särskilda regler i sjukpenningen för personer

 

 

 

 

 

över 62 år

1:1

 

70

70

70

Särskilda regler i sjukersättningen för

 

 

 

 

 

personer över 60 år

1:1, 1:2

 

36

145

145

 

 

 

 

 

 

Stärkt försäkringsskydd för behovsanställda

1:1, 2:1

 

149

149

149

Höjt bostadstillägg i aktivitets- och

 

 

 

 

 

sjukersättningen

1:2

 

550

550

550

 

 

 

 

 

 

Höjd garantinivå i aktivitets- och

 

 

 

 

 

sjukersättningen

1:2

 

1 563

1 563

1 563

 

 

 

 

 

 

Förlängning av ersättning för kostnader för

 

 

 

 

 

sjuklön utöver det normala2

1:7

3 900

 

 

 

Ökade kostnader för ersättning för kostnader

 

 

 

 

 

för sjuklön utöver det normala2,5

1:7

3 300

 

 

 

Förlängt undantag från krav på läkarintyg2

1:7

150

 

 

 

Förvaltningskostnader till Försäkringskassan

 

 

 

 

 

för familjeveckan

2:1

 

293

293

293

 

 

 

 

 

 

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

 

623

1 029

1 024

1 024

Hantering av högre utbetalningar för

 

 

 

 

 

bostadstillägg för pensionärer5

1:3

623

 

 

 

Förstärkt bostadstillägg för pensionärer

1:3, 1:4

 

1 022

1 022

1 022

12 Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

barn

 

63

3 229

3 880

3 958

 

 

 

 

 

 

Familjeveckan

1:2

 

3 194

3 810

3 888

Höjt underhållstöd för barn 7–10 år

1:3

 

35

70

70

 

 

 

 

 

 

Ökade utgifter för barnpension och

 

 

 

 

 

efterlevandestöd5

1:5

63

 

 

 

13 Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

invandrares etablering

 

31

236

-155

-606

 

 

 

 

 

 

Ändrade regler i utlänningslagen

1:2

-19

-313

-872

-1 313

Bidrag till kommuner med högt

 

 

 

 

 

flyktingmottagande

1:2

 

200

200

200

 

 

 

 

 

 

Stöd till våldsutsatta2

3:1

50

 

 

 

Nationellt program mot mäns våld mot kvinnor

 

 

 

 

 

och hedersrelaterat våld

3:1

 

215

270

300

 

 

 

 

 

 

Permanenta statsbidrag till kvinno- och

 

 

 

 

 

tjejjourer

3:1

 

50

150

150

 

 

 

 

 

 

Statsbidrag till kvinno- och tjejjourer för

 

 

 

 

 

skyddade boenden

3:1

 

50

50

20

 

 

 

 

 

 

112

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

14 Arbetsmarknad och arbetsliv

 

 

3 267

3 863

7 940

 

 

 

 

 

 

Arbetsförmedlingens kundtorgstjänster

 

 

 

 

 

Statens servicecenter

1:1

 

-69

-69

-69

Tillskott Arbetsförmedlingen

1:1

 

502

620

696

 

 

 

 

 

 

Praktikplatser

1:2

 

52

65

65

 

 

 

 

 

 

Särskilda regler i sjukersättningen för

 

 

 

 

 

personer över 60 år

1:2

 

-29

-116

-116

 

 

 

 

 

 

Slopade karensdagar i

 

 

 

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

1:2

 

345

 

 

Matchningstjänster

1:2, 1:3

 

1 193

173

2 690

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadsutbildningar

1:2, 1:3

 

425

856

974

 

 

 

 

 

 

Extratjänster

1:2, 1:3, 1:14

 

701

778

677

Europeiska socialfonden (2014–2020

 

 

 

 

 

Valutakursförändring)

1:6

 

379

379

 

 

 

 

 

 

 

Europeiska socialfonden (2014–2020):

 

 

 

 

 

Omfördelning inom anslaget över tid

1:6

 

-451

334

50

 

 

 

 

 

 

Europeiska socialfonden plus (2021–2027):

 

 

 

 

 

Omfördelning inom anslaget över tid

1:7

 

25

25

200

Förordningsändring nystartsjobb med

 

 

 

 

 

anledning av sänkta arbetsgivaravgifter

1:13

 

85

41

21

 

 

 

 

 

 

Ändrade regler i utlänningslagen3

1:14

 

-104

-370

-561

Grundläggande omställnings- och

 

 

 

 

 

kompetensstöd

1:15

 

75

307

320

 

 

 

 

 

 

Kompensation för avgift för

 

 

 

 

 

omställningstjänster

1:15

 

 

693

2 856

 

 

 

 

 

 

Utökad tillsyn av arbetsmiljön

2:1

 

25

50

75

 

 

 

 

 

 

15 Studiestöd

 

27

743

674

2 126

Omställningsstudiestöd

1:2

 

 

1 361

2 838

 

 

 

 

 

 

Regional yrkesinriktad vuxenutbildning

 

 

 

 

 

inklusive kombinationsutbildningar

1:2, 1:3

 

350

425

446

Livslångt lärande

1:2, 1:3

 

144

144

144

 

 

 

 

 

 

Platser på folkhögskolan

1:2, 1:3

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

Försöksverksamhet kort kompletterande

 

 

 

 

 

pedagogisk utbildning (KPU)

1:2, 1:3

 

15

45

54

 

 

 

 

 

 

Rätt till validering

1:2, 1:3

 

-17

-53

-53

 

 

 

 

 

 

Reglering av direkta överlapp ordinarie

 

 

 

 

 

studiemedel och omställningsstudiestöd

1:2, 1:3

 

 

-50

-103

 

 

 

 

 

 

Ny räntemodell 2023

1:3, 1:4

 

 

-1 347

-1 356

 

 

 

 

 

 

Administration m.m. omställningsstudiestöd

1:8, 1:9

21

128

133

148

16 Utbildning och universitetsforskning

 

30

3 626

2 309

2 375

 

 

 

 

 

 

Gemensamt skolval

1:1

 

55

99

99

 

 

 

 

 

 

Kvalitetsdialoger

1:1

 

31

61

85

Digitalisering av nationella prov

1:1

 

-8

20

50

 

 

 

 

 

 

Förstärkning av undervisningen i särskolan

1:1, 1:3

 

85

163

160

 

 

 

 

 

 

Stärkt elevhälsa

1:1, 1:3, 1:11,

 

 

 

 

 

1:15

 

6

3

101

 

 

 

 

 

 

Läxhjälpsgaranti och utökad lovskola

1:1, 1:5

 

-121

-238

-242

 

 

 

 

 

 

Ämnesbetyg - implementering

1:1, 1:5, 2:2

 

15

21

88

Kunskapssatsning efter pandemin

1:5

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfällig neddragning av fjärde året på

 

 

 

 

 

teknikprogrammet

1:5

 

-50

-50

-50

Anpassning av anslagets nivå

1:6

 

-55

-55

-55

 

 

 

 

 

 

113

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

Ökat deltagande i förskolan

1:5

 

 

-41

-80

 

 

 

 

 

 

Förstärkning av likvärdighetsbidraget

1:15

 

324

298

283

 

 

 

 

 

 

Regional yrkesinriktad vuxenutbildning

 

 

 

 

 

inklusive kombinationsutbildningar

1:17

 

1 540

1 200

1 200

 

 

 

 

 

 

Komvux FLEX

1:17

 

70

35

 

 

 

 

 

 

 

Yrkessvenska Välfärden

1:17

 

30

61

61

Kompensation yrkeshögskolan

1:19

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på

 

 

 

 

 

sjuksköterskeutbildning

2:1, 2:64

 

27

52

52

Livslångt lärande

Flera

 

257

257

257

 

 

 

 

 

 

Tillskott European Spallation Source (ESS)

2:64, 3:1

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

Försöksverksamhet kort kompletterande

 

 

 

 

 

pedagogisk utbildning (KPU)

2:64

 

27

44

52

 

 

 

 

 

 

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

 

1 496

2 114

371

364

 

 

 

 

 

 

Särskilda behov inom kultur och kulturlivets

 

 

 

 

 

internationalisering

1:2

 

745

 

 

 

 

 

 

 

 

Biblioteksstrategi - förlängning av Stärkta

 

 

 

 

 

bibliotek

1:2

 

75

 

 

Produktionsincitament för film

1:2

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Stöd till kulturområdet2

1:2, 1:6, 5:2,

 

 

 

 

 

10:1

750

 

 

 

Förstärkning kultursamverkansmodellen

1:6

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Fria aktörer inom scenkonst och musik

2:2

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till konstnärer

5:2

 

75

 

 

Inrättande av museum om Förintelsen

8:1

 

30

45

55

 

 

 

 

 

 

Stöd till centrala museer: Myndigheter

8:1

77

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Filmstöd

10:1

 

55

 

 

Stöd till idrotten2

13:1

600

 

 

 

Stöd till idrotten

13:1

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

Statligt bidrag till friluftsorganisationer

13:3

 

50

50

50

Platser på folkhögskolan

14:1

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

 

 

 

och byggande samt konsumentpolitik

 

1

-530

-850

961

Omfördelning energieffektiviseringsstöd

1:7

-650

-585

-920

880

 

 

 

 

 

 

Förstärkning investeringsstöd

1:8

650

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 Regional utveckling

 

25

506

1 223

800

Regionala utvecklingsåtgärder för återstart

1:1

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

Justering medfinansiering Fonden för en

 

 

 

 

 

rättvis omställning

1:1

 

-250

-50

-50

Ersättning för uppgifter om regionalt

 

 

 

 

 

utvecklingsansvar

1:1

 

99

99

99

 

 

 

 

 

 

Investeringsstöd till drivmedelsstationer

1:1

 

75

75

 

Valutakursförändring och omfördelning över

 

 

 

 

 

tid för Europeiska regionala utvecklingsfonden

 

 

 

 

 

perioden 2014–2020

1:3

 

-19

532

 

Omfördelning över tid för Europeiska

 

 

 

 

 

regionala utvecklingsfonden och Fonden för

 

 

 

 

 

en rättvis omställning perioden 2021–2027

1:4

 

50

510

695

20 Allmän miljö- och naturvård

 

1 901

6 211

5 517

7 028

 

 

 

 

 

 

Upprätthållande av Naturvårdsverkets

 

 

 

 

 

förvaltningsanslag

1:1

 

 

30

85

Skötsel av naturreservat

1:3

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

114

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

Vandrings- och fjälleder

1:3

 

50

50

50

 

 

 

 

 

 

Senareläggning av förstärkta insatser för

 

 

 

 

 

sanering

1:4

 

150

 

 

Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet

1:8

1 900

550

 

 

 

 

 

 

 

 

Klimatanpassning samordning och

 

 

 

 

 

kunskapsuppbyggnad hos myndigheter

1:10

 

62

26

26

Bidrag för lokala vattenvårdsprojekt/LOVA

1:11

 

100

150

150

 

 

 

 

 

 

Förlängning av satsning på avancerad rening

 

 

 

 

 

av avloppsvatten

1:11

 

75

75

 

Åtgärder för att motverka invasiva främmande

 

 

 

 

 

arter

1:11

 

 

50

50

 

 

 

 

 

 

Finansiering av nationellt biljettsystem för

 

 

 

 

 

kollektivtrafik

1:12

 

-55

-57

-3

 

 

 

 

 

 

Skogsutredning och skydd av skog

1:14

 

2 005

2 005

2 005

 

 

 

 

 

 

Skydd av värdefull natur

1:14

 

350

450

450

Klimatklivet

1:16

 

800

1 955

3 155

 

 

 

 

 

 

Stärkt klimatpremie

1:17

 

1 300

200

300

 

 

 

 

 

 

Ekobonus

1:17

 

100

100

100

Satsning på Industriklivet för stora

 

 

 

 

 

investeringar

1:19

 

217

162

165

 

 

 

 

 

 

Driftstöd för avskiljning, infångning och lagring

 

 

 

 

 

av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS)

1:19, 1:21

 

-50

-200

 

 

 

 

 

 

 

Kompetenslyft för klimatomställningen

1:22

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

21 Energi

 

 

709

908

912

Energisteget

1:2

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Biogasstöd

1:7

 

500

700

700

 

 

 

 

 

 

Förstärkta insatser för elberedskap

1:8

 

88

88

88

22 Kommunikationer

 

1 586

5 649

4 438

6 303

 

 

 

 

 

 

Cykelåtgärder i stadsmiljöavtalen

1:1

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

Nationellt biljettsystem för kollektivtrafik

1:1, 1:3, 1:12

 

111

114

6

Finansiering av nationellt biljettsystem för

 

 

 

 

 

kollektivtrafik

1:1

 

-56

-57

-3

 

 

 

 

 

 

Infrastrukturpropositionen

1:1, 1:2

 

536

3 697

5 598

Extra satsning på infrastruktur

1:1, 1:2

 

2 250

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättning av banavgifter

1:2

1 370

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjöfartsverket och sjöräddning

1:4

 

136

 

 

Klimatkompensation för sjöfarten

1:4

 

 

300

300

 

 

 

 

 

 

Sjöfartsverket och kanal- och

 

 

 

 

 

slussinfrastruktur

1:5

 

84

 

 

Lån till leverantörer av flygtrafiktjänst

1:6

61

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stöd till transeuropeiska transportnätet

 

 

 

 

 

(TEN-T)

1:10

 

540

 

 

Infrastruktur för flygtrafiktjänst

1:17

 

 

52

80

 

 

 

 

 

 

Stöd till kollektivtrafik

1:18

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Medel till Sjöfartsverket2

1:20

130

 

 

 

Medfinansiering av EU-programmet Digital

2:4

 

50

50

50

 

 

 

 

 

 

Bredbandsutbyggnad

2:5

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomförande av EU-förordningen om en

 

 

 

 

 

gemensam digital ingång (SDG)

2:7

 

59

85

51

 

 

 

 

 

 

Välfärdens digitala infrastruktur

2:7

 

50

50

50

 

 

 

 

 

 

115

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

23 Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

livsmedel

 

183

1 283

4 057

5 287

 

 

 

 

 

 

Skogsutredning och skydd av skog

1:1, 1:2

 

810

810

810

Bekämpning av smittsamma djursjukdomar5

1:6

170

50

 

 

Tillskott för att hantera utgifter kopplade till

 

 

 

 

 

fågelinfluensan

1:10

 

85

 

 

Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020:

 

 

 

 

 

Justering inom programram

1:13

 

46

64

-70

 

 

 

 

 

 

Utveckling av företagsklimat i gles- och

 

 

 

 

 

landsbygdskommuner

1:17

 

70

70

70

 

 

 

 

 

 

Landsbygdsutveckling 2023–2027

1:17

 

 

2 200

2 500

 

 

 

 

 

 

Strategisk plan för EU:s gemensamma

 

 

 

 

 

jordbrukspolitik (CAP) 2023–2027

1:18

 

 

733

1 833

 

 

 

 

 

 

Fler utbildningsplatser för veterinärer och

 

 

 

 

 

djursjukskötare

1:23

 

38

53

53

Främjande av vattenbruk

1:28

 

79

79

79

 

 

 

 

 

 

24 Näringsliv

 

3 124

1 184

411

248

 

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader förlängning av

 

 

 

 

 

korttidsarbete juli–september2

1:4

120

 

 

 

Fullföljande av hantering av stöd vid

 

 

 

 

 

korttidsarbete

1:4

 

330

 

 

Fortsatta insatser för en hållbar besöksnäring

1:4, 1:5, 1:7

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

Näringslivets omställning m.m.

1:5

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Deltagande i viktiga projekt av gemensamt

 

 

 

 

 

europeiskt intresse (IPCEI)

1:5

 

100

70

70

 

 

 

 

 

 

Upprustning Göta kanal

1:15

 

83

 

 

 

 

 

 

 

 

Brexitjusteringsreserven

1:23

 

386

153

 

Förlängning av hyresstödet juli–september2

1:27

3000

 

 

 

25 Allmänna bidrag till kommuner

 

33

3 769

4 325

8 375

 

 

 

 

 

 

Generella statsbidrag till kommuner och

 

 

 

 

 

regioner

1:1

 

3 000

3 000

3 000

 

 

 

 

 

 

Införande av fast omsorgskontakt

1:1

 

348

686

686

 

 

 

 

 

 

Förstärkning av likvärdighetsbidraget

1:1

 

-324

-298

-283

Uppskjuten besparing nationella prov

1:1

 

123

123

 

 

 

 

 

 

 

Läxhjälpsgaranti och utökad lovskola

1:1

 

121

242

242

 

 

 

 

 

 

Skattelättnader cykelförmån

1:1

 

44

88

132

Validering – nationell struktur

1:1

 

30

60

60

 

 

 

 

 

 

Planering och dimensionering av gymnasial

 

 

 

 

 

utbildning

1:1

 

21

191

191

Stärkt rätt till assistans

1:1

 

 

-170

-340

 

 

 

 

 

 

Förstärkt brottsförebyggande arbete

1:1

 

 

109

219

 

 

 

 

 

 

Ökat deltagande i förskolan

1:1

 

 

41

80

Förstärkt äldreomsorg

1:1

 

 

 

3 900

 

 

 

 

 

 

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

1:1

 

 

 

59

 

 

 

 

 

 

Gemensamt skolval

1:1

 

 

 

-86

Anpassning bemyndigande

1:4

 

 

-150

150

 

 

 

 

 

 

Extra medel till små kommuner

1:5

 

300

300

300

 

 

 

 

 

 

27 Avgiften till Europeiska unionen

 

8 813

 

 

 

Ökad EU-avgift och justering av negativt

 

 

 

 

 

ingående belopp5

1:1

8 813

 

 

 

Summa anslagsförändringar

 

42 019

62 355

58 300

68 481

varav anslagsökningar

 

42 701

68 924

70 787

82 217

 

 

 

 

 

 

116

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde

Anslag

2021

2022

2023

2024

varav anslagsminskningar

 

-682

-6 569

-12 487

-13 735

 

 

 

 

 

 

Skillnad mellan anslagseffekt och

 

 

 

 

 

utgiftseffekt6

 

-55 009

0

0

0

Summa ökning av takbegränsade utgifter

 

-12 990

62 355

58 300

68 481

 

 

 

 

 

 

Anslagsförändringar som motiverar

 

 

 

 

 

teknisk justering av utgiftstaket

 

0

44

88

132

Ökning av takbegränsade utgifter exkl.

 

 

 

 

 

utgiftsförändringar som motiverar teknisk

 

 

 

 

 

justering av utgiftstaket7

 

-12 990

62 311

58 212

68 349

Anm.: Endast större anslagsförändringar som uppgår till minst 50 miljoner kronor ett enskilt år redovisas separat inom varje utgiftsområde.

1Utöver föreslagna och aviserade reformer i denna proposition och HÄB21 inkluderar tabellen även de beslut som följer av propositioner som framgår av fotnot 2–4 nedan.

2Propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208,

bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422).

3Propositionen Ändrade regler i utlänningslagen (prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412).

4Riksdagsinitiativ om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237–239).

5Förslag i propositionerna HÄB21 och Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkrings- området, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

(prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås uppgår till sammanlagt 13,5 miljarder kronor.

6Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerats för bedömt faktiskt utnyttjande, se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin.

7Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen.

Reviderad pris- och löneomräkning

Mot bakgrund av nya prognoser för den makroekonomiska utvecklingen har de beräknade utgifterna till följd av pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål reviderats. I denna proposition bedöms utgifterna till följd av pris- och löneomräkning 2023 och 2024 bli högre än i beräkningen i 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.14).

Makroekonomiska förändringar

Den nya makroekonomiska bedömningen som görs i denna proposition och som redovisas i avsnitt 3, beräknas sammantaget medföra högre utgifter i jämförelse med 2021 års ekonomiska vårproposition för hela perioden 2022–2024 (se tabell 6.14 och tabell 6.15).

BNI har reviderats upp samtliga år jämfört med bedömningen i vårpropositionen, vilket påverkar biståndsramen och medför att utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd revideras upp för hela perioden.

Upprevideringen av prisbasbeloppet, till följd av uppreviderad inflation (KPI), ger högre utgifter 2022–2024 inom ett flertal utgiftsområden, bl.a. utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 15 Studiestöd. För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bidrar även högre timlön till högre utgifter.

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har reviderats ned för hela prognosperioden 2022–2024 till följd av en lägre arbetslöshet.

Prognosen för inkomstindex har reviderats upp för hela perioden 2022–2024 i jämförelse med vårpropositionen, vilket ger högre utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

117

Prop. 2021/22:1

Volymförändringar

De beräknade utgifterna 2022–2024 har också förändrats till följd av nya prognoser för antalet personer som får ersättning från de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär det lägre utgifter 2022–2024 (se tabell 6.14, tabell 6.15 och tabell 6.17).

Störst nedrevidering av utgifterna 2022–2024 jämfört med 2021 års ekonomiska vår- proposition sker inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av ett lägre antagande om antalet barn i befolkningen i Statistiska centralbyråns uppdaterade befolkningsprognos. Antalet barn i befolkningen har stor påverkan på utgifterna inom området då ett lägre antal barn bland annat medför lägre utgifter för barnbidrag och uttagna föräldrapenningdagar.

Även inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget har utgifterna reviderats ned 2022–2024 jämfört med bedömningen i 2021 års ekonomiska vårproposition. Det förklaras av att färre personer väntas ta ut pension jämfört med den bedömningen.

Tabell 6.17 Volymer inom olika transfereringssystem 2022–2024

Förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Utgiftsområde och volym

2022

2023

2024

12

Antal barnbidrag

-17 800

-31 600

-47 000

 

 

 

 

 

12

Antal uttagna föräldrapenningdagar

-6 524 800

-6 413 500

-6 163 000

 

 

 

 

ÅP1 Antal personer med inkomstpension

-4 600

-5 200

-5 800

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade. Endast ett urval av volymer med större förändringar mot den beslutade budgeten för 2021 redovisas i tabellen. Se tabell 6.11 för könsuppdelade utfall.

1Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Källa: Egna beräkningar.

Tekniska justeringar

Ett förslag som regeringen lämnar i denna proposition motiverar tekniska justeringar av utgiftstakets nivå (se tabell 6.14). Det förslag som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket nivå uppgår till 0,1 miljarder kronor för 2023 och 2024 och beror på att förslaget om skattelättnad för cykelförmån medför minskade skatteintäkter för kommuner och regioner. För att neutralisera effekten föreslås motsvarande belopp tillföras kommunerna. I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder varför nivån på utgiftstaket är oförändrad (se avsnitt 4.2).

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningarna utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukningen av anslagsmedel. Beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar beskrivs närmare i avsnitt 6.2. Posten Minskning av anslagsbehållningar är negativt definierad, dvs. ett negativt värde innebär att anslagsbehållningarna ökar. Den nya beräkningen medför att anslagsbehållningarna ökar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 6.14). För 2022 förklaras förändringen till stor del av en generell nedjustering av utgiftsprognosen i syfte att beakta systematisk överskattning i utgiftsprognoserna samt förändringarna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. För 2023 och 2024 är det främst utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg som bidrar till ökade anslagsbehållningar.

118

Prop. 2021/22:1

Övriga utgiftsförändringar

Utgiftsprognoserna kan revideras till följd av justeringar som motiveras av ny information som inte avser makroekonomiska förutsättningar eller volymer, t.ex. nya prognosmetoder, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, såsom ändringar i EU-rättsakter.

Jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition revideras utgifterna upp 2021 och 2022 (tabell 6.14). Det beror på att EU beslutat om flera ändringsbudgetar för budgetåret 2020. Effekterna av dessa har delvis belastat avgiften under 2021. Därtill har EU beslutat om högre utgifter i ändringsbudgetar för budgetåret 2021. Sveriges åtagande och avgift beräknas vidare bli högre till följd av starkare BNI-utveckling än tidigare prognostiserat i Sverige i jämförelse med EU som helhet. Detta leder till en högre BNI-andel och högre avgift genom den avgiftskomponent som baseras på BNI inom ramen för EU:s egna medel. Prognosen för 2023 och 2024 revideras ned något till följd av att utgifterna på EU-budgeten beräknas bli lägre.

6.6Uppföljning av utgifterna i statens budget och takbegränsade utgifter 2021

Utgiftsramarna för 2021 följer dels av statens budget för 2021, dels av de ändringar av ramarna som beslutats av riksdagen efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget som lämnats innan denna proposition. Därutöver föreslås ytterligare ändringar i propositionen Höständringsbudget för 2021. I tabell 6.18 redovisas de ursprungligt beslutade utgiftsramarna och de ändringar av ramarna som därefter beslutats och före- slagits. Sammantaget medför ändringarna ökade utgiftsramar 2021 om 162,4 miljarder kronor. Ändringarna består huvudsakligen av att extraordinära åtgärder vidtagits eller föreslagits för innevarande år, i likhet med föregående år, med anledning av spridningen av covid-19.

Av tabell 6.18 framgår vidare att utgifterna för 2021 i denna proposition beräknas uppgå till 1 242,9 miljarder kronor. Statens utgifter 2021 beräknas därmed överstiga utgifterna i statens ursprungliga budget för 2021 med 84,9 miljarder kronor. Utgifterna för 2021 understiger dock totalt anvisade medel för 2021 med 85,3 miljarder kronor.

119

Prop. 2021/22:1

Tabell 6.18 Utgifter 2021

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

Förslag till

 

 

Differens

Differens

 

 

 

 

Ändrings-

ändrings-

 

 

prognos

prognos

 

 

 

Ursprunglig

budget

budget

Totalt

 

ursprunglig

totalt

Utgiftsområde

budget1

(VÄB) 2,3

(HÄB) 2,4

anvisat5

Prognos

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

15,9

0,7

0,1

16,7

16,6

0,7

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17,5

0,0

0,0

17,6

17,2

-0,3

-0,4

3

Skatt, tull och exekution

12,4

0,4

0,0

12,8

12,7

0,3

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

56,4

0,3

0,7

57,4

57,6

1,1

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2,0

 

 

2,0

2,0

0,0

0,0

6

Försvar och samhällets krisberedskap

71,2

0,1

0,0

71,3

70,4

-0,7

-0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

46,8

0,0

0,4

47,3

47,3

0,4

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

9,3

 

 

9,3

8,6

-0,7

-0,7

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101,9

25,4

10,4

137,7

144,9

43,0

7,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

funktionsnedsättning

98,4

10,8

8,1

117,3

114,2

15,8

-3,2

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

37,7

 

0,6

38,3

37,9

0,1

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

103,6

0,6

0,1

104,2

99,7

-3,9

-4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

 

etablering

7,8

0,1

0,1

8,0

6,6

-1,2

-1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

105,7

0,6

 

106,3

96,9

-8,8

-9,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

28,3

0,5

0,0

28,8

27,1

-1,2

-1,7

16

Utbildning och universitetsforskning

92,1

1,8

0,0

93,9

90,3

-1,7

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

17,8

3,5

1,5

22,8

22,7

4,9

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

5,6

0,0

0,0

5,6

5,5

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

4,2

0,0

0,0

4,2

3,4

-0,8

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

16,2

0,1

1,9

18,2

18,0

1,8

-0,2

21

Energi

4,5

0,2

 

4,7

3,7

-0,8

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

73,9

2,3

1,6

77,8

76,3

2,3

-1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

22,6

1,1

0,2

23,8

20,8

-1,8

-3,0

24

Näringsliv

15,4

76,3

3,1

94,8

40,0

24,6

-54,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

153,5

 

0,0

153,5

153,2

-0,3

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

0,2

 

 

0,2

-1,9

-2,0

-2,0

27

Avgiften till Europeiska unionen

45,0

 

8,8

53,9

51,3

6,3

-2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

1 165,8

124,7

37,7

1 328,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

-7,8

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter

1 158,1

 

 

 

1 242,9

84,9

-85,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

1 158,0

 

 

 

1 244,8

86,8

-83,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

 

 

 

 

 

 

 

budget

336,4

 

 

 

335,1

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 494,3

 

 

 

1 579,9

85,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

200,7

 

 

 

115,1

-85,6

 

Utgiftstak för staten

1 695

 

 

 

1 695

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2020/21:FiU10).

2Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet uppgår till totalt mindre än

50miljoner kronor.

3Inkluderar Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21), Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175-181), Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213-215), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42,

rskr. 2020/21:182–184), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199-205), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229-231), Extra

120

Prop. 2021/22:1

ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248-251) samt riksdagsinitiativ om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237–239).

4Inkluderar HÄB21 samt Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422).

5Inklusive ändringsbudgetar enligt fotnot 3 och 4.

Diagram 6.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2021 och ursprungligt anvisade medel för vissa utgiftsområden

Miljarder kronor

50,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20,0

 

 

15,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,9

 

 

 

 

6,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 8,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 20,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

10

14

17

24

27

 

Anm.: Differens mellan utgiftsprognos i denna budget och ursprungligt anvisade medel enligt finansutskottets sammanställning (bet. 2020/21:FiU10).

Nedan i detta avsnitt (6.6) framgår, för respektive utgiftsområden som redovisas i diagram 6.1 ovan, övergripande förklaringar till de avvikelser som finns mellan utgiftsprognosen för 2021 och ursprungligt anvisade medel i budgeten för 2021.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel beror främst på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, i första hand höjningar av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. De har till största del syftat till att utöka statsbidragen till regioner och kommuner för merkostnader på grund av covid-19. De största tillskotten sedan den ursprungliga budgeten har handlat om kostnader för testning, smittspårning och vaccinationer. Därutöver har anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet tillförts medel genom ett initiativ från riksdagen. Syftet var bl.a. att få till stånd riktade åtgärder för att minska antalet timanställningar inom äldreomsorgen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget för- klaras i huvudsak av att åtgärder som vidtagits på grund av spridningen av covid-19 har förlängts till följd av fortsatt och ökad smittspridning. Särskilt påtaglig är upp- skrivningen av utgifterna på anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader som rör arbetsgivares tillfälligt utökade rätt till statlig ersättning för sjuklönekostnader.

Utöver det har även utgifterna på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökat mer än vad som ursprungligen bedömts. Detta beror på ett flertal faktorer varav de flesta kan kopplas till förlängningar av olika stödformer till följd av spridningen av covid-19. Exempelvis gäller detta förlängning av ersättning för karensavdrag samt ersättning till riskgrupper.

121

Prop. 2021/22:1

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Nedrevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget kan förklaras av att situationen på arbetsmarknaden successivt blivit bättre i snabbare takt än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2021. Den största förändringen av utgifterna sker på anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, som sänkts till följd av att antalet ersättningstagare blivit lägre. Även en stor nedrevidering görs av utgifterna på anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, vilket beror på att antalet konkurser har blivit färre än tidigare prognostiserat.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Upprevideringen jämfört med ursprungligt anvisade medel i statens budget beror främst på åtgärder som vidtagits med syfte att begränsa de negativa effekterna av spridningen av covid-19 på kulturlivet och idrotten. Särskilt stor förändring har skett på anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten där riksdagen har beslutat om flera ändringar i statens budget med stora tillskott till dessa sektorer.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget förklaras till största delen av att åtgärder vidtagits i form av stöd till företag i syfte att begränsa de negativa ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Utgifts- området har tillförts betydande medel under våren till följd av ett allvarligt smittläge. Särskilt stora tillskott har tillförts anslagen 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:24 Omställningsstöd.

Den största upprevideringen sker till följd av förlängning av omställningsstödet. Förlängningen innebär att företag som har tappat i omsättning på grund av covid-19 kan få ekonomiskt stöd från staten för att täcka vissa fasta kostnader. Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete har tillförts medel i flera steg till följd av förlängning av förstärkningarna av stödet som funnits på plats under 2020. Anslaget har även tillförts medel då efterfrågan på stödet bedömdes större under våren än regeringens ursprungliga bedömning.

Utgifterna för företagsstöden revideras ned i denna proposition, men ligger fortfarande på en nivå som överstiger bedömningen i budgetpropositionen för 2021.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Upprevideringen i förhållande till ursprungligt anvisade medel i statens budget beror främst på att EU beslutat om flera ändringsbudgetar som inneburit högre utgifter för 2020 och 2021. Effekterna av dessa har delvis belastat Sveriges avgift till EU 2021.

Utöver detta har Sveriges avgift ökat till följd av en starkare BNI-utveckling i Sverige i jämförelse med EU som helhet. Detta leder till att BNI-andelen beräknas öka vilket även det medför att avgiften till EU beräknas bli högre.

6.7Återrapportering av vissa tillkännagivanden med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset

I detta avsnitt (6.7) återrapporterar regeringen vissa tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ till följd av coronaviruset och som har anknytning till budgetens utgiftssida.

122

Prop. 2021/22:1

Utvärdering av stöd till näringslivet

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas samman- lagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekven- serna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353).

Ett särskilt stöd till enskilda näringsidkare har införts med anledning av pandemin. Ett nytt anslag för ändamålet fördes upp på statens budget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:10). Stödet regleras i förordningen (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda närings- idkare. Av förordningen framgår att enskilda näringsidkare som har haft ett visst omsättningstapp i näringsverksamheten har rätt till omsättningsstöd. Regeringen har vidare uppdragit åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den pågående pandemin (N2020/03083). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. En delredovisning av uppdraget skedde den 1 juni 2021 och ytterligare delredovisningar ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2021 och den 1 juni 2022. De stödåtgärder som riktats till näringslivet i samband med den pågående pandemin förefaller utifrån preliminära bedömningar av Tillväxtanalys ha nått de företag som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. Det finns samtidigt indikationer på att det finns risk för att stöden också minskar näringslivets dynamik bl.a. med avseende på arbetsmarknadens rörlighet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när Tillväxtanalys slutredovisat sitt uppdrag. Tillkänna- givandet är inte slutbehandlat.

Krisstöden för enskilda näringsidkare

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 punkt 2,

rskr. 2020/21:164). Tillkännagivandet avser både att regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna under det föregående årets jämförelsemånader och att regeringen bör se över möjligheten att ändra reglerna så att omsättningsstöd kan beviljas för enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning.

Regeringen har beslutat om förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–september 2021. Av förordningen framgår att omsättningsstöd även kan beviljas till enskilda näringsidkare som har fått arbets- löshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkänna- givande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Stöd till civilsamhället

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84) tillkännagett för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till

123

Prop. 2021/22:1

det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:204). Av till- kännagivandet framgår bl.a. att regeringen har tillskjutit medel på olika sätt, men att omfattningen skulle behöva vara större och stöden anpassas bättre till civilsamhällets förutsättningar för att kunna nå fram bättre (s. 16).

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) respektive propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. Dessa förslag omfattade ändamål inom anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering respektive anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I denna proposition lämnar regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället inom det sistnämnda utgiftsområdet som innebär tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1 Bidrag till folkbildningen (se utg.omr. 17 avsnitten 16.8 och 17.6). Regeringen bedömer att tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) tillkänna- gett för regeringen att den skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder

(bet. 2020/21:FiU41 punkt 2, rskr. 2020/21:215).

Regeringen har beslutat om en ändring i den tillfälliga bestämmelsen i 5 e § för- ordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring som möjliggör för en företagare att vidta vissa begränsade åtgärder i näringsverksamheten och ändå anses vara arbetslös. I bestämmelsen har marknadsföringsåtgärder förts in. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juni 2021. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garanti- stöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 punkt 2, rskr. 2020/21:231).

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49,

rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24 Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

124

Prop. 2021/22:1

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid i syfte att stödja kultur- aktörer och idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021 och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27,

rskr. 2020/21:310). Av tillkännagivandet följer att det t.ex. skulle kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller definitionen av täckningsbidraget så att fler kostnader beaktas vid beräkningen av berättigande till omställningsstöd. Det kan bl.a. innebära att lönekostnader ska täckas av definitionen av fasta kostnader förutsatt att unionens statsstödsregler medger detta. Samtidigt måste regeringen beakta vikten av att stöd utbetalas snabbt.

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställnings- stöd för augusti 2020–september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteckningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin (bet. 2020/21:FiU52 punkt 3, rskr. 2020/21:416). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör säkerställa en lösning för att de företag som under pandemin har tagit del av krisstöd från Statens kulturråd inte ska hindras från att också ta del av omställningsstödet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare (s. 23).

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställnings- stöd för augusti 2020–september 2021. Ändringen innebär att det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

125

Prop. 2021/22:1

7Statens budgetsaldo och statsskulden

I detta avsnitt lämnas förslag om att regeringen under 2022 bemyndigas att ta upp lån. Vidare lämnas förslag om Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2022. Till grund för förslagen ligger en analys av utvecklingen av statens budgetsaldo, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter. Därutöver presenteras beräkningar för statsskuldens utveckling som åtföljs av en jämförelse mellan den nuvarande prognosen för statens budgetsaldo och prognosen i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) samt prognosen i budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1).

Sammanfattning

–Statens budget beräknas visa ett underskott om 6 miljarder kronor 2021. Rensat för Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret hade underskottet uppgått till 63 miljarder kronor 2021. Underskottet beror dels på åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av covid-19, dels på den negativa ekonomiska utvecklingen som orsakades av pandemin.

–Riksgäldskontorets nettoutlåning förstärker budgetsaldot 2021, 2022 och 2023 med sammanlagt 165 miljarder kronor. Förstärkningen förklaras huvudsakligen av att Riksbanken amorterar valutalån via Riksgäldskontoret i samband med en omlagd finansiering av Riksbankens förstärkta valutareserv.

–Jämfört med utfallet för 2020 bedöms statens budgetunderskott minska med 215 miljarder kronor 2021.

–För 2022 bedöms budgetunderskottet vändas till ett överskott om 53 miljarder kronor. För 2023 och 2024 beräknas budgetöverskottet uppgå till 116 respektive 78 miljarder kronor.

–Utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP gradvis förväntas minska från 24 procent av BNP vid ingången av 2021 till 16 procent av BNP vid utgången av 2024.

–I jämförelse med budgetpropositionen för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har statens budgetsaldo reviderats upp med 61 respektive

134 miljarder kronor 2021. Revideringarna förklaras delvis av att prognosen för inkomsterna justerats upp med 76 respektive 88 miljarder kronor.

7.1Inledning

Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov utgör budgetsaldot. Inkomsterna i statens budget, som redovisas i tabell 7.1 och beskrivs närmare i avsnitt 5, utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster. Statens skatteinkomster beräknas genom att de skatter som tillfaller Europeiska unionen avräknas från de totala skatteintäkterna. Därefter avräknas kommunala skatteintäkter och ålderspensionsavgifter, vilket ger statens skatteintäkter. Slutligen beräknas statens kassamässiga skatteinkomster genom att statens skatteintäkter justeras för periodiseringar. Till statens utgifter hör utgiftsområdena 1–25 och 27, vilka beskrivs närmare i avsnitt 6 och redovisas som Utgifter exklusive statsskulds- räntor i tabell 7.1. Dessa poster kompletteras med utgifterna inom utgiftsområde 26

127

Prop. 2021/22:1

Statsskuldsräntor m.m., Riksgäldskontorets nettoutlåning (tabell 7.2) samt en post för kassamässig korrigering för att erhålla de utgifter som påverkar statens budgetsaldo.

7.2Statens budgetsaldo

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.

Beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 enligt tabell 7.1 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2022 enligt tabell 7.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott är detsamma som ett negativt lånebehov för staten, dvs. en amorteringsmöjlighet, och därigenom minskar normalt statsskulden. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med dess lånebehov redovisas Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.

När primärsaldot stärks vänds budgetunderskott till överskott i statens budget för 2022

Statens budget beräknas visa ett underskott om 6 miljarder kronor 2021 (se tabell 7.1). Rensat för Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret hade underskottet uppgått till 63 miljarder kronor 2021. Underskottet beror dels på åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av covid-19, dels på den negativa ekonomiska utvecklingen som orsakats av pandemin. Jämfört med 2020 bedöms statens budgetunderskott minska med 215 miljarder kronor 2021, vilket huvudsakligen förklaras av att statens primärsaldo, dvs. nettot av statens inkomster och utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor, stärks med

110 miljarder kronor samt av Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret om 57 miljarder kronor.

Tabell 7.1

Statens budgetsaldo

 

 

 

 

 

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

Inkomster1

 

999

1 182

1 191

1 224

1 263

Utgifter m.m.

 

1 219

1 188

1 138

1 108

1 185

 

 

 

 

 

 

varav Utgifter exkl. statsskuldsräntor2

1 171

1 245

1 185

1 154

1 169

varav Statsskuldsräntor m.m.3

20

-2

12

8

7

varav Riksgäldskontorets nettoutlåning4

21

-51

-60

-54

8

varav Kassamässig korrigering

7

-4

0

0

0

Statens budgetsaldo

-221

-6

53

116

78

 

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo exkl. vidareutlåning till

 

 

 

 

 

Riksbanken

 

-215

-63

-8

52

78

Anm.: Prognoserna utgår från beslutade och aviserade reformer. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Summan av inkomsttyperna 1000–7000.

2Utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 samt 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar.

3Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

4Utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning beräknas minska nettoutlåningen för 2021–2023 med omkring 60 miljarder kronor per år (se tabell 7.2).

Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

128

Prop. 2021/22:1

När primärsaldot stärks bidrar det till att underskottet i statens budget förväntas övergå till ett genomsnittligt överskott om ca 80 miljarder kronor per år 2022–2024. Jämfört med 2021 bedöms statens budgetsaldo stärkas med knappt 60 miljarder kronor 2022, vilket huvudsakligen förklaras av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor bedöms minska med ca 60 miljarder kronor.

Storleken på budgetsaldots underskott som andel av BNP för 2020 är jämförbart med statens underskott under tidigare kriser de senaste tjugo åren (se diagram 7.1). Under 90-talskrisen uppstod stora underskott flera år i följd och budgetsaldots underskott var som störst 1993 då det motsvarade 15 procent av BNP.

Diagram 7.1 Statens budgetsaldo

Procent av BNP. Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024

10

5

0

-5

-10

-15

-20

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

20

22

24

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

 

 

 

Statens prognostiserade budgetsaldo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Underskotten 2009 (5 procent av BNP eller 176 miljarder kronor) och 2013 (3 procent av BNP eller 131 miljarder kronor) var till stor del en konsekvens av Riksbankens preventiva förstärkningar av valutareserven i samband med finanskrisen (100 miljarder kronor) respektive skuldkrisen (100 miljarder kronor).

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Ett flertal faktorer påverkar statsskuldsräntorna

Utgifterna för statsskuldsräntor avgörs över tid av statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. På kortare sikt kan utgifterna för statsskuldsräntor variera kraftigt på grund av Riksgäldskontorets upplåningsteknik och löptiden i enskilda låneinstrument.

Under 2020 uppgick utgifterna för statsskuldsräntor till 20 miljarder kronor och för 2021 beräknas utgifterna bli -2 miljarder kronor. Att ränteutgifterna beräknas bli negativa är en kassamässig effekt som i huvudsak beror på överkurser om motsvarande 15 miljarder kronor i samband med emissioner. Överkurser är den kompensation staten initialt får för att under obligationernas löptid betala kupong- räntor som överstiger de förväntade marknadsräntorna vid emissionstillfället. Utöver överkurser förklaras skillnaden mellan 2020 och 2021 bl.a. av en betalning av en upplupen inflationskompensation i samband med att en realobligation förföll 2020, att en statsobligation med hög kupongränta löpte ut under 2020 samt kursförluster. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknads- räntan vid köptillfället understiger kupongräntan.

År 2022 beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna öka med 14 miljarder kronor jämfört med 2021 och uppgå till 12 miljarder kronor. Det förklaras av att emissionerna till överkurser bedöms minska samtidigt som kurs- och valutaförluster sammantaget ökar. Att ränteutgifterna minskar till 8 respektive 7 miljarder kronor 2023 och 2024 beror i huvudsak på att kurs- och valutaförluster beräknas minska.

129

Prop. 2021/22:1

I en kostnadsmässig redovisning, där in- och utbetalningar fördelas över lånens löptider, speglar räntekostnaderna bättre statsskuldens storlek och marknadsränteläget. Det medför att räntekostnadernas profil är betydligt jämnare än i den utgiftsmässiga beräkningen; de kostnadsmässiga räntorna ökar gradvis från 3 miljarder kronor 2020 till 8 miljarder kronor 2024.

Amorteringar beräknas minska Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som vid sidan om anslagsfinansierade utgifter påverkar budgetsaldot. Riksgäldskontoret lånar ut till, och ansvarar för inlåning från, myndigheter samt vissa statliga bolag och fonder. Netto- utlåningen speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under en viss period. Ökad nettoutlåning kan därmed bero på ökad utlåning eller minskad inlåning under en given period. En större nettoutlåning medför ett större lånebehov samtidigt som statsskulden blir högre.

Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetal- ningar av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. De tillfälliga posterna medför att nettoutlåningen kan variera kraftigt mellan år.

Den enskilt största posten under prognosperioden avser lån till Riksbanken avseende deras förstärkta valutareserv som togs upp i samband med finanskrisen 2009 och eurokrisen 2013. Under 2021–2023 beräknas Riksbanken amortera dessa lån för att övergå till en helt egenfinansierad valutareserv. Amorteringarna beräknas minska nettoutlåningen och statsskulden med sammanlagt 182 miljarder kronor (se tabell 7.2).

Tabell 7.2 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Centrala studiestödsnämnden

9

11

10

10

10

Myndigheters investeringslån

4

1

1

1

1

 

 

 

 

 

 

Myndigheters räntekonton

-7

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

Resolutionsavgifter

-3

-4

-4

-4

-4

Lån till Riksbanken

6

-57

-61

-64

0

 

 

 

 

 

 

Infrastrukturinvesteringar (nyupplåning)

4

6

6

4

3

 

 

 

 

 

 

Infrastrukturinvesteringar (amortering)

0

-2

-2

-2

-2

Exportkreditnämnden

0

-2

0

0

0

 

 

 

 

 

 

Aktiebolaget Svensk Exportkredit

10

0

-10

0

0

 

 

 

 

 

 

Övriga poster

-1

-5

0

0

0

Summa nettoutlåning

21

-51

-60

-54

8

 

 

 

 

 

 

Anm.: Positiva belopp innebär att utgifterna ökar. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska överensstämma med skillnaden mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Detta behövs vid en tidsförskjutning mellan redovisning och betalning (alternativt redovisning och överföring av medel till räntekonton) samt vid transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost.

130

Prop. 2021/22:1

För 2021 beräknas utbetalningar av ersättning för höga sjuklönekostnader ge upphov till en kassamässig korrigering om -2 miljarder kronor. Därutöver bedöms inbetal- ningar till statskassan med anledning av Post- och telestyrelsens auktioner och lokal- radioavgifter ge upphov till kassamässiga korrigeringar under hela prognosperioden.

7.3Statsskulden

Statsskulden förväntas minska till 16 procent av BNP 2024

Statens lånebehov – vilket motsvaras av budgetsaldot med omvänt tecken – bedöms uppgå till 6 miljarder kronor 2021 och den okonsoliderade statsskulden beräknas öka med 4 miljarder kronor (se tabell 7.3). Anledningen till att statsskuldens utveckling inte helt följer lånebehovet är posten Skulddispositioner m.m. som påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot.

Tabell 7.3 Statsskuldens förändring

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Okonsoliderad statsskuld vid ingången av

 

 

 

 

 

året

1 113

1 280

1 285

1 236

1 121

 

 

 

 

 

 

Förändring av okonsoliderad statsskuld

168

4

-49

-114

-74

 

 

 

 

 

 

varav Lånebehov1

221

6

-53

-116

-78

varav Skulddispositioner m.m.

-53

-2

5

1

4

 

 

 

 

 

 

Okonsoliderad statsskuld vid årets slut2

1 280

1 285

1 236

1 121

1 048

varav Myndigheters innehav av

 

 

 

 

 

statspapper

63

61

62

63

64

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad statsskuld vid årets slut3

1 218

1 224

1 174

1 059

984

Förändring av konsoliderad statsskuld

164

6

-50

-115

-75

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad statsskuld som andel av

 

 

 

 

 

BNP (%)

24

23

21

18

16

 

 

 

 

 

 

Anm.: Skulddispositionerna 2020 utgjordes till stor del av en ny värdering av valutaskulden i form av växelkurseffekter och av en upplupen inflationskompensation. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Motsvarar statens budgetsaldo med omvänt tecken.

2I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

3Avser konsoliderad statsskuld, vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

Efter att inomstatligt innehav av statspapper avräknats från den okonsoliderade statsskulden erhålls den konsoliderade statsskulden som sedan mitten av 1990-talet över tid minskat som andel av BNP (se diagram 7.2). Den prognostiserade utveckl- ingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP beräknas minska gradvis för 2021–2024 för att vid utgången av prognosperioden uppgå till 16 procent av BNP.

131

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2021/22:1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 7.2

 

 

 

Statsskuldens utveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 1990–2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

1600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

1200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

92

 

94

 

96

 

98

 

00

 

02

 

04

 

 

06

 

08

 

 

10

 

12

 

14

 

16

 

18

 

20

22

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuld (vänster axel)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skuldkvot (höger axel)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

7.4Uppföljning av statens budgetsaldo 2021

Jämfört med budgetpropositionen för 2021 och 2021 års ekonomiska vårproposition har budgetsaldot reviderats upp med 61 respektive 134 miljarder kronor 2021 (se tabell 7.4). Justeringarna av prognoserna för budgetsaldot förklaras dels av att prognosen för statens inkomster reviderats upp med omkring 80 miljarder kronor, dels av att utgifterna på utgiftsområdena exklusive statsskuldsräntor reviderats upp med 87 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen och reviderats ned med 40 miljarder kronor jämfört med vårpropositionen. Därutöver bidrar justeringen av prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning till att budgetsaldot reviderats ned med motsvarande 66 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen. Revideringen av nettoutlåningen förklaras huvudsakligen av utfasningen av Riksgäldskontorets valutalån för Riksbankens räkning. En närmare uppföljning av statens inkomster och utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 ges i avsnitt 5 respektive avsnitt 6.

Tabell 7.4 Uppföljning av statens budgetsaldo 2021

Miljarder kronor

 

Prognos

 

 

Differens

Differens

 

2021

BP2021

VÅP2021

BP21

VÅP21

Inkomster1

1 182

1 106

1 094

76

88

Utgifter m.m.

1 188

1 173

1 234

15

-46

varav Utgifter exkl. statsskuldsräntor2

1 245

1 158

1 285

87

-40

varav Statsskuldsräntor m.m.3

-2

0

-5

-2

3

varav Riksgäldskontorets nettoutlåning

-51

15

-43

-66

-8

varav Kassamässig korrigering

-4

0

-4

-4

0

 

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

-6

-67

-140

61

134

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Summan av inkomsttyperna 1000–7000.

2Utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 samt 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar.

3Avser utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

132

Prop. 2021/22:1

8 Den offentliga sektorns finanser

I detta avsnitt redovisas prognoser för den offentliga sektorns finanser, finansiella nettoförmögenhet och skuldutveckling. Redovisningen görs för såväl den totala konsoliderade offentliga sektorn som för delsektorerna staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Att den offentliga sektorn är konsoliderad innebär att transfereringar mellan de olika delsektorerna räknas av.

Vidare redovisas prognoser på det finansiella sparandet som baseras på antagandet att inga finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, utöver de som föreslås eller aviseras i denna proposition, genomförs under prognosperioden. Det är dock viktigt att fram- hålla den extra stora osäkerhet som finns i prognoserna och som är betydande för denna beräkning i samband med den djupa lågkonjunkturen som orsakats av spridningen av sjukdomen covid-19.

Avsnittet innehåller avslutningsvis en jämförelse mellan olika bedömares prognoser för finansiellt och strukturellt sparande. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 2.

Sammanfattning

–Den offentliga sektorn redovisade överskott 2015–2019. I samband med den djupa lågkonjunkturen, och de åtgärder som beslutades för 2020, vändes överskottet i de offentliga finanserna till ett underskott på närmare 3 procent av BNP 2020.

–Lågkonjunkturen i kombination med de åtgärder som föreslagits och aviserats medför fortsatta underskott i de offentliga finanserna 2021. Åtgärderna medför att det strukturella sparandet försämras innevarande år jämfört med 2020.

–En förväntad återhämtning av svensk ekonomi i kombination med att tillfälliga åtgärder successivt upphör att gälla medför att både det finansiella och det strukturella sparandet snabbt väntas förstärkas fr.o.m. 2022.

–Det är i huvudsak statens finanser som belastas tillfälligt. Staten beräknas även 2021 redovisa ett stort underskott i det finansiella sparandet som dock är något mindre än 2020. Underskottet väntas därefter fortsätta minska och vändas till överskott 2023, till följd av en förväntad successiv återhämtning i ekonomin.

–Ålderspensionssystemet väntas redovisa ett mindre överskott 2021 motsvarande 0,1 procent av BNP. Ålderspensionssystemet väntas därefter generera ett överskott på 0,2–0,3 procent av BNP 2022–2024.

–Kommunsektorns ekonomiska resultat och finansiella sparande väntas även fortsatt vara starka 2021, till följd av stora tillskott av statsbidrag. Kommun- sektorn väntas redovisa ett positivt finansiellt sparande på 0,5 procent av BNP 2021 men därefter redovisa ett underskott på 0,4–0,6 procent av BNP 2022– 2024.

–Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP ökade kraftigt 2020 och uppgick till knappt 40 procent av BNP. Trots det beräknade underskottet i de offentliga finanserna 2021 sjunker skuldkvoten då brutto- skulden väntas växa långsammare än BNP. Från och med 2022 beräknas skuldkvoten successivt minska till ca 31 procent av BNP mot slutet av prognosperioden.

133

Prop. 2021/22:1

8.1Inledning

Redovisningen av den offentliga sektorns finanser följer generellt principerna i nationalräkenskaperna (NR). I EU bygger NR på den s.k. ENS 2010-manualen som är en del av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Skatter och statsbidrag redovisas dock enligt den ordning som gällde enligt tidigare redovisning. Därmed överensstämmer redovisningen av skatter och statsbidrag i detta avsnitt bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen än med NR:s redovisnings-principer. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

I samband med att NR fr.o.m. 2014 gick över till EU:s nya regelverk ENS 2010, ändrades benämningarna på flera sektorer i NR. I regeringens ekonomiska propositioner används dock de äldre men vedertagna benämningarna offentlig sektor (som i NR numera benämns offentlig förvaltning), stat (statlig förvaltning), ålders- pensionssystem (sociala trygghetsfonder) och kommunsektor (kommunal förvaltning).

Regeringens beräkningar för de offentliga finansernas utveckling baseras på prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i avsnitt 3. Beräkningen av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret ska ses som en konsekvensanalys av budgetförslagets och tidigare beslutade och aviserade åtgärders effekt på den medelfristiga budgetutvecklingen.

8.2Den offentliga sektorns finanser

Det finansiella sparandet

Den offentliga sektorn redovisade överskott 2015–2019 (se Diagram 8.1). Till följd av den djupa lågkonjunkturen och de omfattande finanspolitiska åtgärderna, till stor del tillfälliga för 2020 och 2021, som hittills genomförts och som föreslagits och aviserats, försämras det finansiella sparandet i sektorn med 3,5 procent av BNP 2020 i förhållande till 2019.

Diagram 8.1 Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande

Procent av BNP samt potentiell BNP. Utfall för det finansiella sparandet 2000–2020, prognos 2021–2024

4

3

2

1

0 -1 -2 -3 -4 -5

-6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Anm.: För det strukturella sparandet utgör hela perioden en bedömning och utfall saknas.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

134

Prop. 2021/22:1

Försvagningen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan 2019 och 2020 beror framför allt på att utgifterna steg kraftigt 2020, men också på att inkomsterna sjönk. Även 2021 beräknas höga utgifter medföra ett betydande underskott i de offentliga finanserna. I takt med att svensk ekonomi väntas återhämta sig stärks de offentliga finanserna men väntas ändå uppvisa underskott 2022 (se tabell 8.1). Det är i huvudsak i staten som den tillfälliga försämringen i de offentliga finanserna uppkommer.

Tabell 8.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Inkomster

2 418

2 589

2 697

2 781

2 858

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

48,6

48,7

48,1

48,1

47,9

Skatter och avgifter1

2 117

2 267

2 359

2 439

2 509

Kapitalinkomster

71

75

83

81

84

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

231

247

255

260

265

Utgifter

2 566

2 688

2 734

2 757

2 815

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

51,6

50,6

48,8

47,7

47,1

Utgifter exkl. räntor

2 542

2 663

2 708

2 730

2 786

 

 

 

 

 

 

Räntor2

24

25

25

27

29

Finansiellt sparande

-148

-98

-37

24

43

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande

 

 

 

 

 

Procent av potentiell BNP

-1,0

-1,2

-0,6

0,4

1,0

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Publicerat utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5.

2Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det strukturella sparandet

Det strukturella sparandet avser att visa en konjunkturjusterad underliggande nivå på det finansiella sparandet. Eftersom konjunkturens påverkan inte ingår i det strukturella sparandet framgår den direkta effekten av den aktiva finanspolitiken tydligare. Såväl 2020 som 2021 belastas det strukturella sparandet tillfälligt av de stora finanspolitiska åtgärder som har föreslagits och aviserats i samband med lågkonjunkturen (se diagram

8.1och tabell 8.2). Därefter bedöms det strukturella sparandet gradvis stärkas och uppvisa överskott 2024. Både den snabba försämringen och återgången till överskott i det strukturella sparandet är huvudsakligen en följd av de aktiva finanspolitiska åtgärderna.

Skillnaden mellan det finansiella sparandet och det strukturella sparandet utgörs av nettoeffekten av de automatiska stabilisatorerna och skattebasernas sammansättning samt engångseffekter (om posterna 2–4 i tabellen subtraheras från post 1 erhålls post 5). År 2021 förväntas svensk ekonomi vara i lågkonjunktur (post 6 i tabellen) och de automatiska stabilisatorerna försämrar därmed kraftigt det finansiella sparandet (post 2 i tabellen).

135

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.2

Finansiellt och strukturellt sparande

 

 

 

 

Procent av BNP om inte annat anges

 

 

 

 

Post

 

 

2021

2022

2023

2024

1

Finansiellt sparande

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

 

2

varav automatiska stabilisatorer

-0,9

0,1

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

3

varav skattebasernas sammansättning

0,3

-0,1

-0,1

-0,2

 

 

 

 

 

 

4

varav engångseffekter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

varav strukturellt sparande, procent av potentiell BNP

-1,2

-0,6

0,4

1,0

 

 

 

 

 

 

6

BNP-gap, procent av potentiell BNP

-1,5

0,3

0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källa: Egna beräkningar.

De inkomster och utgifter som varierar med konjunkturen utvecklas starkare respektive svagare jämfört med föregående år i takt med förändringen i konjunktur- läget. Denna effekt på det finansiella sparandet avräknas vid beräkningen av det strukturella sparandet. Förändringar i skattebasens sammansättning bedöms påverka de offentliga finanserna marginellt under prognosperioden (post 3 i tabellen). För 2021–2024 bedöms det inte finnas någon engångseffekt som påverkar det finansiella sparandet (post 4 i tabellen).

Den årliga förändringen av det strukturella sparandet enligt rad 5 kan i sin tur fördelas på ett antal andra komponenter (posterna 7–12 i tabell 8.3). En av dessa komponenter är den aktiva finanspolitiken (post 8). I tabell 8.4 redovisas den samlade budget- effekten av aktiva finanspolitiska åtgärder i förhållande till föregående år, dvs. de sammanräknade utgifterna för alla åtgärder som beslutats av riksdagen samt föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. Den aktiva finanspolitiken lämnar ett negativt bidrag till det strukturella sparandet 2021 men sedan ett positivt bidrag i takt med att omfattningen av de tillfälliga åtgärderna för att hantera pandemin och lågkonjunkturen minskar. Utvecklingen av det strukturella sparandet förklaras också av utvecklingen av nettointäkter från kapital samt utvecklingen av det strukturella sparandet i kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, och ålderspensionssystemet.

Tabell 8.3 Förändringen av det strukturella sparandet

Procent av potentiell BNP

Post

 

2021

2022

2023

2024

7

Förändring av det strukturella sparandet

-0,2

0,6

1,0

0,6

 

 

 

 

 

 

8

varav aktiv finanspolitik

-1,2

1,2

0,8

0,0

 

 

 

 

 

 

9

varav kapitalnetto

0,0

0,1

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

10

varav kommunsektorns sparande

0,1

-1,0

-0,1

0,1

 

 

 

 

 

 

11

varav pensionssystemets sparande

0,2

0,0

0,0

0,1

 

 

 

 

 

 

12

varav övrigt

0,7

0,3

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källa: Egna beräkningar.

Post 12 (övrigt) innehåller bl.a. effekten av en underliggande automatisk budgetförstärkning: utan att nya aktiva finanspolitiska beslut fattas ökar normalt skatteintäkterna i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de statliga utgifterna ökar något långsammare. Anledningen till att utgifterna ökar långsammare än BNP är att många transfereringar och andra anslag inte automatiskt räknas upp i samma takt som ekonomin växer. Anslagen till de statliga myndigheterna kompenseras vidare inte fullt ut för att lönerna ökar, eftersom viss produktivitets- ökning förutsätts i pris- och löneomräkningssystemet. Utan nya aktiva beslut förstärks därför normalt de offentliga finanserna. Den automatiska budgetförstärkningen

136

Prop. 2021/22:1

tenderar att kunna vara mycket varierande vid kraftiga konjunktursvängningar vilket även kan ses i tabellen. Även inkomstförändringar som inte bedöms bero på konjunkturen ingår i posten övrigt. Till följd av dessa orsaker uppskattas post 12 vara tillfälligt förhöjd 2021. För 2022–2024 överensstämmer skattningen av post 12 med genomsnittet sedan 2010 om ca 0,4 procent av potentiell BNP.

Tabell 8.4 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och aviseringar i förhållande till föregående år

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges

 

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Förändring av takbegränsade utgifter1

11,9

169,3

50,0

-69,6

-28,9

6,6

Justering för olika redovisningsprinciper i statens

 

 

 

 

 

 

budget och nationalräkenskaperna

4,4

-8,6

1,8

1,3

-0,8

-1,3

varav kapitaltillskott statliga bolag

-0,2

-9,1

7,9

1,4

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

varav lånefinansierade infrastrukturinvesteringar2

3,2

3,6

0,2

-1,3

-1,7

-1,1

Summa utgiftsförändringar3

16,3

160,7

51,8

-68,2

-29,6

5,3

Skatter, brutto4,5

-20,5

-45,1

-7,7

-0,7

18,0

3,3

Indirekta effekter av skatter5

0,5

8,8

-4,4

-0,9

-1,9

0,1

Övriga inkomstreformer

-0,1

1,4

-0,2

0,2

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Summa inkomstförändringar, netto3,6

-20,1

-34,9

-12,3

-1,4

16,1

3,4

Utgifts- och inkomstförändringar, effekt på

 

 

 

 

 

 

offentliga sektorns finansiella sparande3

-36,3

-195,6

-64,0

66,9

45,8

-1,9

Procent av BNP

-0,7

-3,9

-1,2

1,2

0,8

0,0

Anm.: Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerat för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin).

1Avsnitt 6.4 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 6.6 redovisas budgeteffekterna per utgiftsområde.

2Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering.

3För utgiftssidan innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstsidan innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- effekten av åtgärder på utgifts- och inkomstsidan innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan.

4Se tabell 5.6. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 5.6 men ska inte ingå i tabell 8.4 eftersom den visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen.

5För åtgärder på skatteområdet beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. En indirekt effekt kan uppkomma om regeländringen påverkar andra skattebaser eller konsumentprisindex (om konsumentprisindex påverkas består den indirekta effekten bl.a. av att utgiftsnivån i olika offentliga transfereringssystem påverkas via prisbasbeloppet).

6Exklusive indirekta effekter på inkomstsidan till följd av åtgärder på utgiftssidan.

Källa: Egna beräkningar.

Budgeteffekter av riksdagens och regeringens åtgärder sedan 2021 års ekonomiska vårproposition

Budgeteffekterna av nya åtgärder i förhållande till 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) och propositionen Vårändringsbudget för 2021

(prop. 2020/21:99) redovisas översiktligt i tabell 8.5. Utgångspunkten för redo- visningen är att beslutade, föreslagna samt aviserade ökningar och minskningar av anslag fullt ut motsvaras av en förändring av den faktiska förbrukningen av utgifter på anslagen. Nivån på den offentliga sektorns inkomster och utgifter påverkas även av andra förändringar, som i detta sammanhang inte definieras som nya åtgärder. Exempel på sådana förändringar är variationer i volymer i rättighetsbaserade transfereringssystem eller förändrade makroekonomiska förutsättningar.

I redovisningen ingår de förslag för 2022 och aviserade förändringar för 2023 och 2024 som lämnas i denna proposition samt förslagen i propositionen Höständrings- budget för 2021 (prop. 2020/21:2). Efter 2021 års ekonomiska vårproposition har riksdagen vidare beslutat om åtgärder med ekonomiska konsekvenser efter förslag

137

Prop. 2021/22:1

från regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civil- samhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422), i propositionen Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27, rskr. 2020/21:347) och i propositionen Ändrade regler i utlänningslagen

(prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Vidare har riksdagen efter vårpropositionen på eget initiativ beslutat om ändringar i statens budget för 2021 som framgår av betänkandet Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46,

rskr. 2020/21:237–239).

I tabell 8.5 redovisas budgeteffekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande. Det framgår att de nu föreslagna och aviserade reformerna och finansieringarna på budgetens utgifts- och inkomstsida sammantaget medför att den offentliga sektorns finanser försvagas 2022–2024, jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. Budgeteffekter redovisas även i förhållande till föregående år för att stödja analysen av finanspolitiken (se tabell 8.4).

Tabell 8.5 Budgeteffekter av föreslagna och aviserade åtgärder sedan 2021 års ekonomiska vårproposition

Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor om inte annat anges

 

2021

2022

2023

2024

Förändring av takbegränsade utgifter1

-26,5

62,3

58,2

68,3

varav revidering av tidigare redovisade budgeteffekter2

-55,0

0,0

0,0

0,0

Justering för olika redovisningsprinciper i statens budget och

 

 

 

 

nationalräkenskaperna

-2,5

-1,5

-3,3

-3,5

 

 

 

 

 

Summa utgiftsförändringar

-29,0

60,8

54,9

64,8

 

 

 

 

 

Skatter, netto3

0,0

-12,9

-11,1

-9,5

Övriga inkomstreformer

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

Summa inkomstförändringar, netto

0,0

-12,9

-11,1

-9,5

 

 

 

 

 

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor

29,0

-73,7

-66,1

-74,4

 

 

 

 

 

Procent av BNP

0,5

-1,3

-1,1

-1,2

 

 

 

 

 

1Se avsnitt 6.5 för en mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida. Tabell 6.16 visar de beräknade budgeteffekterna per utgiftsområde. I tabell 8.5 ingår inte förslag i propositionerna HÄB21 och Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52,

rskr. 2020/21:416–422) som främst avser regelstyrda transfereringsanslag till följd av ändrade volymer eller makro- ekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Förslagen, som framgår av tabell 6.16, medför höjda anslagsnivåer för 2021 på sammanlagt 13,5 miljarder kronor och är förklaringen till att värdet för 2021 skiljer sig från tabell 6.16.

2Budgeteffekten av vissa åtgärder har justerat för faktiskt bedömt utnyttjande (se vidare avsnitt 6.4 under rubriken Revidering av budgeteffekter för vissa åtgärder med anledning av pandemin och tabell 6.16).

3Effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av föreslagna förändringar av skatteregler beskrivs närmare i tabell 11.1.

Källa: Egna beräkningar.

8.3Statens finanser

I detta avsnitt redovisas statens finanser enligt NR. Beräkningarna utgår från de prognoser på statens budgetsaldo som redovisas i avsnitt 7. Skillnaden mellan de båda redovisningarna består främst i att statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed dess påverkan på statsskulden. Statens finansiella sparande visar förändringen av statens finansiella förmögenhet, exklusive effekten av värde- förändringar.

138

Prop. 2021/22:1

Från budgetsaldo till statens finansiella sparande

I tabell 8.6 framgår väsentliga skillnader mellan statens budgetsaldo enligt budget- redovisningen och det finansiella sparandet enligt NR. Det finansiella sparandet påverkas inte av försäljningar eller köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning eftersom sådana transaktioner i sig inte förändrar den finansiella förmögen- heten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av sådana transaktioner.

Förutom denna skillnad avviker det finansiella sparandet i flera andra avseenden från budgetsaldot. Bland annat redovisas budgetsaldot kassamässigt, medan det finansiella sparandet redovisas enligt NR:s principer, vilket innebär en periodiserad redovisning.

Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteintäkter och ränteutgifter.

Tabell 8.6 Statens budgetsaldo och finansiella sparande

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

-221

-6

53

116

78

 

 

 

 

 

 

Till finansiellt sparande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Periodisering av skatter

26

-45

-5

-4

-16

 

 

 

 

 

 

Räntor, periodisering, kursvinster/-förluster

8

-12

3

-1

-3

 

 

 

 

 

 

Köp och försäljning av aktier, extra utdelningar m.m.1

-1

-9

-6

-5

-5

Övriga finansiella transaktioner m.m.

35

-60

-66

-59

5

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-153

-131

-21

47

59

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Inkluderar justeringar avseende Riksbankens inlevererade överskott. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet 2020 uppvisade ett mindre underskott än budgetsaldot. Förklaringen finns i både periodiserade skatteintäkter och räntebetalningar. På samma sätt medför bl.a. lån till Aktiebolaget Svensk Exportkredit under posten Övriga finansiella transaktioner m.m. att sparandet förstärks i förhållande till budgetsaldot. Försäljningar av aktier bidrog i stället till att förstärka budgetsaldot men detta exkluderas vid beräkningen av sparandet.

Även 2021 förklaras skillnaden av bl.a. olikheter i redovisningen av inkomster från skatter och räntebetalningar, men med omvänt förhållande jämfört med 2020. Den enskilt största skillnaden beror dock på Riksbankens beslut om att egenfinansiera sin valutareserv, vilket innebär att Riksgäldskontoret kan amortera de lån som upptagits för Riksbankens räkning. Även 2022 och 2023 förklaras en stor del av skillnaden av amorteringen av Riksbankens lån, medan det för 2024 är mindre skillnad mellan budgetredovisningen och NR.

Utvecklingen av statens finansiella sparande

Mellan 2019 och 2020 försämrades det finansiella sparandet i staten kraftigt med ca 220 miljarder kronor eller 4,4 procent av BNP. Den djupa lågkonjunkturen tillsammans med de vidtagna finanspolitiska åtgärderna medförde att sektorns skatteintäkter minskade. Framför allt minskade det finansiella sparandet till följd av högre utgifter 2020 i förhållande till 2019. Denna utgiftsökning inkluderar statsbidrag till kommunsektorn som ökade med över 25 procent.

139

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.7

Statens inkomster och utgifter

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

Inkomster

 

1 242

1 353

1 409

1 451

1 486

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

25,0

25,5

25,1

25,1

24,9

 

 

 

 

 

 

Skatter och avgifter1

1 064

1 168

1 217

1 263

1 300

Kapitalinkomster

34

29

33

28

28

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

144

156

159

160

159

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter

 

1 395

1 484

1 431

1 404

1 427

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

28,0

27,9

25,5

24,3

23,9

 

 

 

 

 

 

Utgifter exkl. räntor

1 378

1 468

1 414

1 387

1 409

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

27,7

27,6

25,2

24,0

23,6

 

 

 

 

 

 

 

Ränteutgifter2

 

17

16

17

17

19

Finansiellt sparande

-153

-131

-21

47

59

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-3,1

-2,5

-0,4

0,8

1,0

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5.

2Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Trots den förväntat starka återhämtningen i ekonomin mellan 2020 och 2021 som medför en gynnsam utveckling av skatteintäkterna, väntas endast en mindre förstärkning av statens finansiella sparande. Detta beror framför allt på att ytterligare finanspolitiska åtgärder tillfälligt belastar statens finanser (se tabell 8.7). Från och med 2022 beräknas underskottet i statens finanser snabbt minska och successivt vändas till ett överskott. Detta beror dels på att omfattningen av tillfälliga stöd minskas, dels på ekonomins förväntade fortsatta återhämtning. I avsaknad av nya åtgärder beräknas staten redovisa successivt växande överskott t.o.m. 2024.

8.4Ålderspensionssystemets finanser

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas visa ett överskott 2021 som motsvarar 0,1 procent av BNP. Pensionssystemets finanser påverkades 2020 av den djupa lågkonjunkturen genom lägre avgiftsinkomster och en lägre avkastning på fondernas finansiella tillgångar. Från och med 2022 väntas ålderspensionssystemet uppvisa ett fortsatt mindre överskott motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta förklaras av att avgiftsinkomsterna ökar snabbare än pensionsutbetalningarna och stigande kapitalinkomster.

I ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsunderskott under hela prognosperioden, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna. Avgifts-under- skottet förväntas minska något fr.o.m. 2022, men ändå bestå under hela perioden.

Direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar bedöms vara högre än avgiftsunderskottet fr.o.m. 2021, vilket medför att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ökar successivt under prognosperioden.

140

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.8

Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

Avgiftsinkomster1

295

307

318

326

336

Pensionsutgifter

326

331

342

350

356

 

 

 

 

 

 

Avgiftsunderskott

-32

-24

-24

-24

-20

 

 

 

 

 

 

Räntor, utdelningar

27

36

39

41

43

 

 

 

 

 

 

Förvaltningsutgifter m.m.

-5

-6

-6

-6

-6

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-10

6

9

10

16

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-0,2

0,1

0,2

0,2

0,3

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utgifterna i ålderspensionssystemet väntas öka de närmaste åren till följd av att pensionärerna blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. År 2021–2024 förväntas pensionsutbetalningarna öka med i genomsnitt 2,2 procent per år. Avgiftsinkomsterna, som är starkt kopplade till lönesumman i ekonomin (summan av utbetalda löner inklusive företagarinkomster), väntas öka i något snabbare takt, med i genomsnitt 3,3 procent per år. De avgiftsinkomster som finansierar systemet är ålderspensionsavgiften från arbetsgivare och egenföretagare samt den allmänna pensionsavgiften.

Enligt överenskommelsen mellan partierna i Pensionsgruppen har förslag om justerade åldersgränser i socialförsäkringssystemen remitterats i promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet (Ds 2019:2) och aviserats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Förändringar avseende 2020 har beslutats och trätt i kraft (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20: SfU5, rskr. 2019/20:10). Övriga förändringar träder i kraft 2023 respektive 2026. För 2023 medför de justerade åldersgränserna att den lägsta åldern för att ta ut allmän inkomstgrundad pension ändras till 63 år, att garantipensionsåldern och åldern för angränsande trygghetssystem ändras från 65 till 66 år och att åldern för arbetstagarens rätt att kvarstå i anställning enligt lag om anställningsskydd, den s.k. las-åldern, ändras från 68 till 69 år.

Tabell 8.9 Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

Allmän pensionsavgift

130

137

142

146

150

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionsavgift, arbetsgivare

135

141

147

152

157

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionsavgift, egenföretagare

3

3

4

4

4

 

 

 

 

 

 

Statlig ålderspensionsavgift

26

26

25

24

24

 

 

 

 

 

 

Avgiftsinkomster1

295

307

318

326

336

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner som erhålls efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggs- pensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex eller ett balans- index, minus en förskottsränta på 1,6 procent. I ett läge när pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen av inkomstindex.

141

Prop. 2021/22:1

Om pensionssystemets skulder överstiger systemets tillgångar aktiveras balanseringen och indexeringen bygger i stället på ett balansindex. Balanseringen är ett sätt att säkerställa att pensionssystemets utgifter över tid inte överstiger dess inkomster. Balanstalet beräknas överstiga 1,0 under prognosperioden. Pensioner och pensionsrätter kommer därmed att indexeras med inkomstindex.

8.5Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finanser regleras av balanskravet och kravet på en god ekonomisk hushållning i kommunallagen (2017:725). Enligt balanskravet får kommuners och regioners resultat som huvudregel inte vara negativa medan kravet på en god ekonomisk hushållning innebär att högre resultat troligen behövs (se avsnitt 4.3). Skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras till största delen av att investeringar, men inte avskrivningar, ingår som utgifter i beräkningen av det finansiella sparandet. I resultatet ingår inte investeringar men däremot avskrivningar.

Det kan även finnas periodiseringsskillnader för olika inkomster och utgifter mellan det finansiella sparandet och resultatet.

I regeringens prognos för kommunsektorns finanser antas sektorn bedriva en utgiftspolitik som är förenlig med balanskravet. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet även redovisa ett resultat som bedöms vara i linje med en god ekonomisk hushållning. Vidare antas den genomsnittliga kommunalskattesatsen vara oförändrad. Prognosen grundar sig även på ett antagande om oförändrad politik på statlig nivå, förutom tidigare beslutade och nu föreslagna samt aviserade förändringar av statsbidragen. Därigenom blir skatteunderlagets tillväxt viktigt för den beräknade utvecklingen av kommunsektorns inkomster i prognosen.

Eftersom kommunsektorn i normalfallet antas redovisa ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning på några års sikt blir den beräknade utvecklingen av skatte- underlaget vanligtvis styrande för prognosen för utgifterna.

Resultat och finansiellt sparande 2021–2024

Regeringens prognos för kommunsektorns finanser präglas av den fortsatta pandemins påverkan på kommunal verksamhet. I takt med att ekonomin förväntas återhämta sig beräknas det kommunala skatteunderlaget, och därmed skatte- inkomsterna, utvecklas snabbare 2021–2024 än de gjorde 2020. Genom medel som staten skjuter till för att kommunsektorn ska kunna hantera pandemin väntas statsbidragen öka kraftigt 2021. I prognosen avtar därefter statsbidragen till följd av att de pandemirelaterade stöden minskar och beräkningsantagandet om att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar.

På kommunsektorns utgiftssida förväntas pandemin medföra vissa merkostnader i närtid samtidigt som sektorns möjligheter att bedriva delar av den ordinarie verksam- heten i normal utsträckning är fortsatt begränsade under 2021. Sammantaget bedöms kommunsektorns inkomster öka något mer än utgifterna 2021 vilket medför ett något starkare finansiellt sparande jämfört med 2020. Resultatet beräknas bli högt även 2021. Utgifterna förväntas öka snabbare än inkomsterna 2022 vilket medför en lägre nivå på det finansiella sparandet och på resultatet (se tabell 8.10). För 2023 och 2024 antas i prognosen för resultatet att kommunsektorn upprätthåller en god ekonomisk hushållning.

142

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.10 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Totala inkomster

1 224

1 302

1 306

1 315

1 346

 

 

 

 

 

 

Utveckling i procent

6,7

6,3

0,4

0,6

2,3

 

 

 

 

 

 

Skatter1

765

799

829

852

876

Kommunal fastighetsavgift

19

20

21

21

22

 

 

 

 

 

 

Statsbidrag exkl. kompensation för

260

294

260

239

237

mervärdesskatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav generella bidrag

153

149

148

140

144

 

 

 

 

 

 

varav riktade bidrag

107

146

112

98

93

 

 

 

 

 

 

Kapitalinkomster

10

11

11

12

13

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster2

170

178

185

191

197

varav kompensation för mervärdesskatt

76

80

83

84

85

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

1 209

1 275

1 331

1 349

1 378

 

 

 

 

 

 

Utveckling i procent

1,4

5,4

4,4

1,3

2,2

 

 

 

 

 

 

Konsumtion

984

1 039

1 086

1 097

1 123

 

 

 

 

 

 

Investeringar

128

132

141

147

148

 

 

 

 

 

 

Transfereringar

96

99

100

100

102

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter3

2

4

5

5

6

Finansiellt sparande

15

27

-24

-34

-32

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

0,3

0,5

-0,4

-0,6

-0,5

 

 

 

 

 

 

Resultat efter finansiella poster

54

53

27

20

20

 

 

 

 

 

 

Procent av skatter och generella statsbidrag

5,9

5,6

2,8

2,0

2,0

 

 

 

 

 

 

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Utfall 2020 enligt nationalräkenskaperna, vilket kan skilja sig från regeringens prognos för den offentliga sektorns skatteinkomster för 2020 som redovisas i avsnitt 5.

2Kommunsektorns kompensation för mervärdesskatt är inkluderad i övriga inkomster men inte i statsbidragen.

3Inkluderar nettoköp av fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp är denna nettopost negativ, vilket minskar de redovisade utgifterna med några miljarder kronor per år.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns inkomster

Kommunsektorns inkomster består framför allt av inkomster från skatt på arbete och av statsbidrag.

Under 2021 bedöms konjunkturen vara i en återhämtningsfas vilket medför att antalet arbetade timmar i ekonomin stiger snabbt. Det leder till en relativt stark utveckling av lönesumman och det kommunala skatteunderlaget 2021. Därmed utvecklas de kommunala skatteinkomsterna förhållandevis starkt 2021. År 2022 växer de kommunala skatteinkomsterna något långsammare men utvecklas ändå ungefär i linje med de senaste tio årens genomsnittliga tillväxttakt. År 2023 och 2024 beräknas skatteinkomsternas tillväxttakt ytterligare avta något.

Vid förändringar av skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatte- underlaget neutraliseras i regel effekterna av förändringarna genom att nivån på de generella statsbidragen höjs eller sänks (s.k. skattereglering). I den nuvarande prognosen påverkas kommunsektorns skatteinkomster 2021 av en sänkning av inkomstskatten med ca 2 miljarder kronor för personer över 65 år. Kommunsektorn kompenseras genom att de generella statsbidragen höjs med motsvarande belopp.

Kommuner och regioner får bidrag från staten i form av dels generella, dels riktade statsbidrag. De generella statsbidragen minskar med ca 4 miljarder kronor 2021 (se

143

Prop. 2021/22:1

tabell 8.10), vilket beror på att riksdagen har beslutat om större tillfälliga krisstöd i form av generella statsbidrag 2020 än 2021. De generella statsbidragen påverkas samtidigt positivt av kompensationen för sänkt inkomstskatt för personer över 65 år. I denna proposition föreslår regeringen en permanent höjning av nivån på de generella statsbidragen 2022.

De riktade statsbidragen som finansieras från ett flertal olika utgiftsområden beräknas öka med 39 miljarder kronor 2021. Den kraftiga ökningen 2021 beror till stor del på tillskott till kommuner och regioner för deras akuta insatser med anledning av pandemin inom vård, omsorg och andra kommunala verksamhetsområden. Sammantaget väntas de totala statsbidragen öka kraftigt 2021. Därefter beräknas statsbidragen minska under perioden 2022–2024. Det beror på att de tillfälliga stöden med anledning av pandemin och lågkonjunkturen minskar och på beräknings- antagandet om att enbart inkludera nu beslutade eller aviserade statsbidragsändringar.

Kommunsektorns utgifter

Av kommunsektorns totala utgifter utgör kommunal konsumtion den största delen, dvs. välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Kommunerna och regionerna har därutöver huvudsakligen utgifter för investeringar och transfereringar, till exempel ekonomiskt bistånd.

Kommunal konsumtion

Den kommunala konsumtionen fördelas mellan ett antal verksamhetsområden. Störst andel av konsumtionsutgifterna går till hälso- och sjukvård. Därefter följer utgifter för utbildning och för omsorg. Den demografiska utvecklingen har stor betydelse för behovet av resurser inom olika välfärdstjänster. Om exempelvis antalet elever ökar behöver skolorna anställa fler lärare för att inte lärartätheten ska sjunka. Mellan 2012 och 2017 har befolkningen ökat i en allt snabbare takt. Sett till åldersstrukturen är det framför allt antalet barn som har legat bakom denna stigande ökningstakt, men även antalet äldre (65 år och äldre) har ökat. Sedan 2017 har befolkningstillväxten avtagit och väntas gradvis fortsätta avta 2021–2024. Detta förklaras främst av att ökningen av antalet barn väntas avta framöver. Antalet äldre väntas däremot fortsätta att öka snabbare än befolkningen i stort 2021–2024.

Utifrån regeringens prognoser för kommunala inkomster och konsumtion görs en bedömning av hur mycket resurser som satsas på kommunal verksamhet (se diagram 8.2). Detta mått på den kommunala verksamhetsvolymen kan jämföras med hur mycket den kommunala konsumtionen behöver öka för att utvecklas i takt med befolkningens tillväxt och ålderssammansättning, baserat på en framskrivning av 2019 års resursåtgång i kommunal verksamhet t.o.m. 2024 (se diagram 8.2). Regeringen beräknar att kommunsektorns konsumtion t.o.m. 2023 åtminstone motsvarar dessa behov.

144

Prop. 2021/22:1

Diagram 8.2 Bedömning av kommunal verksamhetsvolym respektive 2019 års konsumtionsnivå framskriven med förändringar i åldersstrukturen

Miljarder kronor, fasta priser

1030

1020

1010

1000

990

980

970

960

950

940

930

920

19

20

21

22

23

24

Bedömning av kommunal verksamhetsvolym

Kommunal konsumtionsvolym, framskriven med åldersstruktur

Anm.: Regeringens ordinarie prognos på kommunal konsumtion görs i enlighet med hur denna variabel mäts och publiceras i nationalräkenskaperna (NR). Eftersom det måttet inte speglar hur mycket resurser som satsas på kommunal verksamhet har regeringen gjort en alternativ beräkning av kommunal konsumtionsvolym för att spegla hur mycket resurser som bedöms satsas i kommunal verksamhet. Denna bedömning redovisas i detta diagram och är bättre lämpad att jämföra med de behov av kommunal verksamhet som ges av åldersstrukturen än konsumtions- prognosen enligt NR:s definition.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

År 2021 bedöms kommunsektorns faktiska konsumtionsutgifter i fasta priser öka i snabbare takt än den genomsnittliga utvecklingen sedan 2000 (se diagram 8.3). Konsumtionsutvecklingen understöds av en stark utveckling av kommunsektorns skatteintäkter samt de tillskott som regeringen i denna och tidigare propositioner har aviserat till kommunsektorn. För 2022 väntas konsumtionen i fasta priser öka något svagare än 2021.

Diagram 8.3 Kommunala konsumtionsutgifter

Årlig procentuell förändring. Utfall 2000–2020, prognos 2021–2024

8

7

6

5

4

3

2

1 0 -1

-2

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Fasta priser

 

Löpande priser

 

Medel 2000-2020 fasta priser

 

Medel 2000-2020 löpande priser

Anm.: Kommunal konsumtion i fasta priser mäts till största delen med s.k. volymindex vilka främst påverkas av demografiska faktorer och inte nödvändigtvis är detsamma som hur mycket resurser kommunsektorn lägger på verksamheten.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I kommunsektorns finansiella sparande och resultat ingår konsumtionsutgifterna i löpande priser. Prisutvecklingen har därmed stor betydelse för hur kommunal konsumtion utvecklas. Prisutvecklingen styrs i sin tur främst av löneutvecklingen i

145

Prop. 2021/22:1

sektorn. För perioden 2021–2024 väntas lönekostnaden per arbetad timme i genomsnitt öka med 2,6 procent.

Utgifter för transfereringar, räntor och investeringar

Cirka 8 procent av kommunsektorns totala utgifter består av transfereringar till staten, näringslivet och hushållen. Denna andel har varit relativt oförändrad under 2000-talet och bedöms även vara det i prognosen för 2021–2024. Transfereringarna till hushållen i form av ekonomiskt bistånd utgör drygt 1 procent av kommunsektorns utgifter.

Kommunsektorns skulder antas fortsätta öka medan räntorna antas vara fortsatt låga. Det leder till den sammantagna bedömningen att sektorns ränteutgifter ökar i långsam takt 2021–2024.

Kommunsektorns investeringsutgifter har ökat kraftigt det senaste decenniet men de har utvecklats svagare de senaste två åren. År 2020 uppgick sektorns fasta brutto- investeringar till 128 miljarder kronor eller 2,6 procent av BNP, vilket är en ökning från nivån på 1,9 procent 2010. Kommunsektorns omfattande investeringar de senaste åren har flera förklaringar. Många kommuner har en växande befolkning och är i behov av nya lokaler för skol- och förskoleverksamhet. Samtidigt har det ökande antalet äldre också ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut. Utöver ökade behov har det låga ränteläget tillsammans med sektorns goda ekonomiska resultat de senaste åren ökat benägenheten att investera. I prognosen antas de kommunala investeringsutgifterna ligga kvar på en hög nivå men öka i en något långsammare takt 2021–2024 än de gjort det senaste decenniet.

Den höga investeringsnivån bidrar till att kommunsektorns skulder, där kommunerna står för den största andelen, bedöms öka då investeringarna till en viss del lånefinan- sieras. Investeringar som utförs av kommunala bolag, som enligt NR:s redovisning inte ingår i kommunsektorn, ökar till en viss del också kommunsektorns skuldsättning. Det sker genom att kommunsektorn tar upp lån som vidareutlånas till dessa bolag.

8.6Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet består av fasta produktionstillgångar och finansiella tillgångar, med avdrag för skulder. I detta avsnitt redovisas den finansiella förmögenheten, medan de reala tillgångarna finns redovisade i bilaga 2.

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet är positiv, detta eftersom ålderspensionssystemets tillgångar i AP-fonderna överstiger de negativa ställningsvärden som staten och kommunsektorn redovisar (se tabell 8.11). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar, huvudsakligen hänförliga till ålderspensionssystemet, översteg ränteutgifterna med 1,1 procent av BNP 2020. Den totala skulden inkluderar statens och kommunsektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som intjänats fr.o.m. 1998. De totala skulderna för de fonderade avgiftsbestämda tjänstepensionerna ingår, i likhet med premiepensionssystemet, inte i den offentliga sektorn utan redovisas i försäkringssektorn.

Trots det prognostiserade underskottet i de offentliga finanserna väntas nettoförmögenheten växa snabbare än BNP 2021 till följd av att de finansiella tillgångarna beräknas öka kraftigt. Nettoförmögenheten väntas fr.o.m. 2023 i större utsträckning förstärkas av överskott i det finansiella sparandet.

146

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.11 Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet

Procent av BNP. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Staten

-4,8

-4,1

-2,4

0,2

2,0

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

34,5

34,8

34,4

34,1

33,9

 

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

-2,9

-3,2

-3,5

-3,9

-4,3

 

 

 

 

 

 

Offentlig sektor

26,7

27,5

28,4

30,4

31,6

 

 

 

 

 

 

Förändring

-1,6

0,8

0,9

1,9

1,2

 

 

 

 

 

 

varav bidrag till förändringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

 

Värdeförändringar m.m.

1,0

4,3

3,0

2,4

1,4

 

 

 

 

 

 

Nominell BNP-förändring

0,4

-1,7

-1,4

-0,9

-1,0

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och är det skuldbegrepp som används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser inom ramen för Stabilitets- och tillväxtpakten. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Inför att Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i EU uppgick den konsoliderade bruttoskulden till över 1 200 miljarder kronor, vilket motsvarade ca 70 procent av BNP (se diagram 8.4). Sedan dess har det nominella värdet ökat med 800 miljarder kronor, för att vid utgången av 2020 uppgå till närmare 2 000 miljarder kronor.

Skulden har emellertid minskat kraftigt som andel av BNP sedan 1994 och uppgick vid utgången av 2020 till ca 40 procent av BNP (skuldkvoten).

Diagram 8.4 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Utfall 1994–2020, prognos 2021–2024

 

Miljarder kronor

80

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld, mdkr (höger)

 

Procent av BNP

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beror dels på det finansiella sparandet (som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter), dels på faktorer som inte påverkar det finansiella sparandet. De sistnämnda faktorerna rör

147

Prop. 2021/22:1

periodiseringar och s.k. stock-flödesförändringar, som bl.a. utgörs av finansiella transaktioner. Exempel på stock-flödesfaktorer är köp och försäljning av tillgångar.

Den offentliga sektorns bruttoskuld ökade snabbt mellan 2019 och 2020 till följd av de stora underskotten i de offentliga finanserna. Bruttoskulden beräknas fortsätta öka 2021, främst till följd av ytterligare vidtagna finanspolitiska åtgärder. Som andel av BNP beräknas dock skulden snabbt minska (se tabell 8.12). Att skuldkvoten beräknas minska innevarande år trots underskotten i finanserna beror på att tillväxten ökar och på Riksbankens beslut att amortera valutalånen, vilket i sin tur innebär att Riksgäldskontorets årliga lånebehov minskar med drygt 1 procent av BNP 2021–2023. Bruttoskulden faller snabbt som andel av BNP fr.o.m. 2022, bl.a. på grund av att omfattningen av tillfälliga finanspolitiska åtgärder minskar och att Riksbanken fortsätter att amortera på valutalånen.

Tabell 8.12 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till förändringen

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Miljarder kronor

1 976

2 007

1 986

1 900

1 857

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

39,7

37,8

35,4

32,9

31,1

 

 

 

 

 

 

Förändring

-4,8

1,9

2,3

2,5

1,8

 

 

 

 

 

 

Bidrag till förändringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Primärt finansiellt sparande

2,7

1,6

0,4

-0,7

-1,0

 

 

 

 

 

 

Ränteutgifter

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

Stock-flöde

1,3

-1,3

-1,0

-1,1

0,0

 

 

 

 

 

 

varav periodisering av räntor och skatter

0,5

-0,8

-0,1

-0,1

-0,3

 

 

 

 

 

 

varav försäljning av aktier m.m.

0,0

-0,1

-0,1

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

varav övriga faktorer

0,8

-0,3

-0,9

-0,9

0,3

 

 

 

 

 

 

Nominell BNP-förändring

0,5

-2,5

-2,0

-1,1

-1,1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.7Finansiellt sparande enligt olika bedömare

I detta avsnitt (8.7) redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella och strukturella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksbanken och Europeiska kommissionen. Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör KI prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret, vilket försvårar prognosjämförelser.

Prognosjämförelse avseende det finansiella sparandet

Regeringen räknar med en utveckling av den offentliga sektorns finansiella sparande som innevarande år är relativt överensstämmande med KI:s och ESV:s prognos (se tabell 8.13).

För kommande år skiljer sig prognoserna av att övriga bedömare inte kunnat beakta de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition. KI gör en annorlunda prognos på åtgärder än vad som inkluderats i regeringens beräkningar medan ESV endast tar hänsyn till tidigare aviserade och beslutade åtgärder. Att ESV ändå räknar med ett sparande som är relativt överensstämmande med regeringens prognos beror på att skilda skatteprognoser även omfattar 2022–2024.

148

Prop. 2021/22:1

Kommissionens bedömningar gjordes under ett tidigare skede och bygger på väsentligt annorlunda information än inhemska bedömningar, vilket medför att en jämförelse inte är helt rättvisande.

Tabell 8.13 Bedömningar av finansiellt sparande

Procent av BNP

 

2021

2022

2023

2024

Regeringen

-1,8

-0,7

0,4

0,7

 

 

 

 

 

KI inkl. åtgärder

-1,6

0,3

(0,4)

(0,3)

 

 

 

 

 

ESV

-1,9

-0,1

0,7

1,4

 

 

 

 

 

Riksbanken

-2,0

-0,3

0,4

 

 

 

 

 

Europeiska kommissionen

-3,3

-0,5

 

 

 

 

 

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutets (KI:s) prognos 2021-08-11 omfattar endast 2021 och 2022, prognos 2023 och 2024 från 2021-06-23 inom parentes, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2021- 09-10, Riksbanken 2021-07-01 och Europeiska kommissionen 2021-05-12.

Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

Prognosjämförelse avseende det strukturella sparandet

I tabell 8.14 redovisas olika bedömares prognoser för den offentliga sektorns strukturella sparande. Skillnaderna mellan regeringen och andra bedömare är i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet än vid jämförelser av det finansiella sparandet. Detta kan bero dels på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Tabell 8.14 Bedömningar av strukturellt sparande

Procent av potentiell BNP

 

2021

2022

2023

2024

Regeringen

-1,2

-0,6

0,4

1,0

 

 

 

 

 

KI inkl. åtgärder

-0,4

0,3

0,3

0,3

ESV

-1,6

-0,3

0,8

1,4

 

 

 

 

 

Europeiska kommissionen

-1,9

0,2

 

 

 

 

 

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2021-09-20, Konjunkturinstitutet (KI) 2021-06-23, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2021-09-10 och Europeiska kommissionen 2021-05-12.

Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Europeiska kommissionen och egna beräkningar.

8.8Uppföljning av den offentliga sektorns finanser

Finansiellt sparande jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett underskott på ca 148 miljarder kronor eller 3,0 procent av BNP. Jämfört med det utfall som förelåg till beräkningarna i 2021 års ekonomiska vårproposition är detta ett något lägre underskott (se tabell 8.15). Revideringen är fördelad på flera inkomstslag såsom skatter, utdelningar samt transfereringar.

För 2021 är revideringen av det finansiella sparandet betydande. Det beräknade underskottet är i denna beräkning mer än halverat i förhållande till föregående prognos. Det är främst en förväntad snabbare återhämtning av den ekonomiska tillväxten som medför att skattebaserna växer snabbare än enligt föregående prognos. Vidare innebär bl.a. den ljusare synen på ekonomin också att volymer för flera av regeringens stödåtgärder beräknas bli lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Sammantaget innebär detta att det finansiella sparandet reviderats upp med

137 miljarder kronor eller 2,7 procent av BNP i förhållande till föregående prognos.

149

Prop. 2021/22:1

En förväntat starkare konjunkturåterhämtning jämfört med föregående beräkning innebär att de offentliga finanserna reviderats upp 2022–2024. Samtidigt har aviserade och nu föreslagna åtgärder inneburit att framför allt utgifterna reviderats upp i förhållande till vårpropositionen. Sammantaget innebär detta att det finansiella sparandet reviderats relativt måttligt för samtliga år 2022–2024.

Samtliga sektorer beräknas bidra till ett högre finansiellt sparande 2021 i förhållande till 2021 års ekonomiska vårproposition. I första hand är det statens finansiella sparande som beräknas bli högre än i tidigare prognos. Även kommande år beräknas kommunsektorn och ålderspensionssystemet redovisa högre finansiellt sparande, medan statens sparande reviderats ned i förhållande till föregående beräkning.

Tabell 8.15 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Finansiellt sparande i 2021 års ekonomiska

 

 

 

 

 

vårproposition

-152

-235

-53

31

56

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-3,1

-4,5

-1,0

0,5

1,0

 

 

 

 

 

 

Förändringar

 

 

 

 

 

Inkomster

4

85

70

46

43

 

 

 

 

 

 

Skatter

1

82

60

41

36

 

 

 

 

 

 

varav skatter staten

1

69

45

32

25

varav skatter ålderspensionssystemet

0

4

4

3

6

 

 

 

 

 

 

varav skatter kommunsektorn

0

9

11

6

5

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

3

3

9

5

7

Utgifter

0

-52

54

53

56

 

 

 

 

 

 

Kommunal konsumtion

0

3

17

14

8

 

 

 

 

 

 

Ålderspensioner

0

-1

3

2

0

Ränteutgifter1

0

0

1

0

-1

Övriga primära utgifter

1

-55

33

36

49

 

 

 

 

 

 

Förändring av finansiellt sparande

4

137

16

-7

-13

Procent av BNP

0,1

2,7

0,3

-0,1

-0,2

 

 

 

 

 

 

Staten

3

113

-1

-16

-25

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

0

5

2

3

8

Kommunsektorn

0

19

15

6

4

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande i budgetpropositionen för 2022

-148

-98

-37

24

43

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-3,0

-1,8

-0,7

0,4

0,7

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Inklusive utgifter för kapitalavkastning på pensionsskulden. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsoliderad bruttoskuld och den finansiella nettoförmögenheten jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Utfallet för den finansiella nettoförmögenheten 2020 har marginellt reviderats upp i förhållande till det utfall som redovisades i samband med 2021 års ekonomiska vårproposition (se tabell 8.16).

Mindre underskott i de offentliga finanserna i kombination med högre värderingar av tillgångar i både staten och pensionssystemet medför att den finansiella nettoförmögenheten beräknas bli betydligt högre fr.o.m. 2021 än vad som förväntades enligt vårpropositionen.

150

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

2021 års ekonomiska vårproposition

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiell nettoförmögenhet

1 339

1235

1 366

1560

1715

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

27,0

23,7

24,8

27,4

29,1

Konsoliderad skuld

1 974

2 081

2 037

1 916

1 847

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

39,9

39,9

37,0

33,7

31,4

 

 

 

 

 

 

Förändringar

 

 

 

 

 

Finansiell nettoförmögenhet

-8

226

228

194

170

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad skuld

2

-74

-51

-16

9

 

 

 

 

 

 

Budgetpropositionen för 2022

 

 

 

 

 

Finansiell nettoförmögenhet

1 331

1 461

1 594

1 755

1 884

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

26,7

27,5

28,4

30,4

31,6

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad skuld

1 976

2 007

1 986

1 900

1 857

Procent av BNP

39,7

37,8

35,4

32,9

31,1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns finanser jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Sedan vårpropositionen har utfallet för de kommunala finanserna 2020 inte reviderats (se tabell 8.17). För prognosåren 2021–2024 har däremot de kommunala inkomsterna reviderats upp förhållandevis kraftigt då prognoser för både skatteinkomster och statsbidrag har reviderats upp dessa år.

Jämfört med vårpropositionen har de kommunala utgifterna reviderats upp 2022– 2024 men inte 2021. Utgiftsrevideringarna är dock mindre än inkomstrevideringarna för alla år i prognosen. Det leder till att det finansiella sparandet och ekonomiska resultatet har reviderats upp under hela prognosperioden. Resultatet har dock reviderats upp betydligt mindre än det finansiella sparandet 2021. Det beror på att förändrade antaganden i beräkningen av den kommunala pensionsskulden i kommunal redovisning leder till en kostnad som belastar sektorns resultat med ca

12 miljarder kronor 2021 samtidigt som det inte påverkar utgifterna som ingår i det finansiella sparandet i NR.

151

Prop. 2021/22:1

Tabell 8.17 Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med 2021 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor. Utfall 2020, prognos 2021–2024

 

2020

2021

2022

2023

2024

Totala inkomster

0

18

34

23

20

 

 

 

 

 

 

Skatter

0

9

11

6

4

 

 

 

 

 

 

Statsbidrag, exkl. mervärdesskatt

0

7

19

14

13

Övriga inkomster

0

2

3

3

3

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

0

-1

19

17

16

Konsumtion

0

3

17

14

8

 

 

 

 

 

 

Investeringar

0

1

1

1

1

 

 

 

 

 

 

Övriga utgifter

0

-5

1

2

7

Finansiellt sparande

0

19

15

6

4

 

 

 

 

 

 

Resultat efter finansiella poster

0

4

12

3

1

Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2021-08-09.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

152

Prop. 2021/22:1

9Statens investeringar och finansiella befogenheter

I detta avsnitt redovisar regeringen en investeringsplan med de samlade investe- ringarna i staten. Investeringsplanen ska ge riksdagen en bild av de planerade totala investeringarna i staten för de kommande tre åren. Avsnittet innehåller även regeringens förslag till låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet och regeringens förslag till räntekontokreditram för myndig- heternas rörelsekapital. Vidare presenteras sammanställningar över alla förslag till övriga kontokrediter inom staten, låneramar för samhällsinvesteringar i staten, statlig utlåning, statliga garantier och beställningsbemyndiganden som lämnas i denna proposition. Avslutningsvis innehåller avsnittet regeringens förslag till bemyndigande att överskrida anslag.

Sammanfattning

–Statens samlade investeringar, inklusive investeringar i forskning, beräknas uppgå till 161,1 miljarder kronor 2022. Investeringsvolymen beräknas till

159,9 miljarder kronor 2023 för att därefter öka till 169,0 miljarder kronor 2024.

–Låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet föreslås uppgå till 51,2 miljarder kronor 2022.

–Räntekontokreditramen för myndigheternas rörelsekapital föreslås uppgå till 17,6 miljarder kronor 2022.

–För 2022 föreslår regeringen låneramar för samhällsinvesteringar som uppgår till totalt 127,2 miljarder kronor och övriga kontokrediter som uppgår till 253,7 miljarder kronor.

–För 2022 föreslår regeringen ramar för statlig utlåning som uppgår till sammanlagt 440,8 miljarder kronor.

–För 2022 föreslår regeringen ramar för statliga garantier som uppgår till sammanlagt 1 511 miljarder kronor.

–För 2022 föreslår regeringen beställningsbemyndiganden som uppgår till totalt 604,0 miljarder kronor.

1.1En samlad investeringsplan för staten

I den samlade investeringsplanen (se tabell 9.1) redovisas både samhällsinvesteringar och investeringar som används i statens egen verksamhet. Med samhällsinvesteringar avses investeringar i samhällets infrastruktur. Som samhällsinvesteringar räknas vägar och järnvägar, försvarsmateriel och krisberedskap, fastigheter och markanläggningar samt affärsverkens investeringar i elförsörjning, flygtrafikledning och sjöfart. För dessa investeringar presenterar regeringen investeringsplaner inom respektive utgiftsområde. Med investeringar som används i statens verksamhet avses investeringar i tillgångar som myndigheterna använder för att utföra sina uppgifter. Dessa investeringar finansieras med en låneram som riksdagen beslutar om samlat för alla myndigheter (se tabell 9.3). En övervägande del av investeringarna redovisas som anläggningstillgångar, medan resterande del redovisas som löpande kostnader i statens bokföring.

I nationalräkenskaperna klassificeras forskning som en investering. I den samlade investeringsplanen ingår därför även en beräkning av statens investeringar i forskning.

153

Prop. 2021/22:1

Tabell 9.1

Investeringsplan för staten

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

2022–

 

 

2020

2021

2022

2023

2024

2024

 

 

 

 

 

 

 

Anskaffning och utveckling av nya

 

 

 

 

 

 

investeringar

 

65 276

81 549

88 391

85 453

93 786

267 630

 

 

 

 

 

 

 

Vägar och järnvägar1

29 978

33 600

30 329

25 403

25 670

81 402

Försvarsmateriel och krisberedskap2

16 577

22 115

29 342

31 457

34 362

95 160

Fastigheter och markanläggningar3

3 850

5 915

7 992

8 180

9 323

25 495

Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart

 

 

 

 

 

 

(affärsverk)4

 

3 150

4 286

5 410

5 978

9 923

21 311

Statens egen verksamhet5

11 720

15 633

15 319

14 435

14 509

44 262

varav investeringar i

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

60 445

72 979

78 089

76 809

82 025

236 923

 

 

 

 

 

 

 

Finansiering av nyanskaffning

65 276

81 549

88 391

85 453

93 786

267 630

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

38 813

43 344

46 604

47 721

53 408

147 733

 

 

 

 

 

 

 

Särskilda låneramar i Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

(nyupplåning)

 

10 066

16 698

19 935

16 954

17 967

54 856

 

 

 

 

 

 

 

Lån i Riksgäldskontoret för statens egen

 

 

 

 

 

 

verksamhet (nyupplåning)

10 886

14 769

14 5867

13 746

13 882

42 213

Bidrag/medfinansiering

2 614

3 078

3 981

3 087

4 441

11 509

 

 

 

 

 

 

 

Förskotteringslån

-11

-152

-176

-24

 

-200

 

 

 

 

 

 

 

Egna medel (affärsverk)

765

804

658

1 090

1 309

3 058

 

 

 

 

 

 

 

Övrig finansiering

2 144

3 008

2 802

2 880

2 779

8 461

 

 

 

 

 

 

 

Vidmakthållande av befintliga

 

 

 

 

 

 

investeringar

 

19 554

29 678

31 618

32 990

33 478

98 087

 

 

 

 

 

 

 

Vägar och järnvägar1

5 636

7 211

6 400

6 813

5 477

18 690

Försvarsmateriel och krisberedskap2

8 346

15 232

16 428

17 994

18 589

53 010

Fastigheter och markanläggningar3

4 374

5 859

6 671

5 057

5 306

17 034

Elförsörjning, flygtrafikledning, sjöfart

 

 

 

 

 

 

(affärsverk)4

 

1 198

1 375

2 120

3 126

4 107

9 353

varav investeringar i

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

10 964

13 800

14 453

15 682

15 777

45 912

 

 

 

 

 

 

 

Finansiering av vidmakthållande

19 554

29 678

31 618

32 990

33 478

98 087

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

14 106

24 422

24 917

25 712

24 867

75 496

Särskilda låneramar i Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

(nyupplåning)

 

2 392

3 077

4 359

5 047

6 699

16 106

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag/medfinansiering

29

84

64

96

23

183

Egna medel (affärsverk)

1 189

1 353

1 472

1 387

1 162

4 021

 

 

 

 

 

 

 

Övrig finansiering

1 838

741

806

748

727

2 281

 

 

 

 

 

 

 

Summa investeringar i nyanskaffning

 

 

 

 

 

 

och vidmakthållande

84 830

111 226

120 009

118 443

127 264

365 717

 

 

 

 

 

 

 

Summa varav investeringar i

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

71 411

86 779

92 542

92 492

97 802

282 835

Statens investeringar i forskning6

37 726

39 845

41 091

41 460

41 763

124 314

Summa statens investeringar

 

 

 

 

 

 

inklusive forskning

122 556

151 071

161 100

159 904

169 027

490 031

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

1Investeringar hos Trafikverket.

2Investeringar hos Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

3Investeringar hos Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Riksdagsförvaltningen.

4Investeringar hos Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

5Investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

154

Prop. 2021/22:1

6Beräkningarna baseras på vissa antaganden. För anslagsfinansierad forskning baseras beräkningen på utfallet 2020 för anslagsmedel som användes till forskning som bedrivs i staten. Motsvarande andelar har applicerats på de beräknade anslagen för 2021–2024. För forskning som bedrivs i staten finansierad med externa bidrag har utfallet 2020 antagits gälla även för kommande år. För 2020 uppgår investeringsbeloppet i investeringsplanen till

37,7 miljarder kronor. Beloppet avser forskning som har bedrivits av statliga myndigheter, varav 28,1 miljarder kronor finansierats med anslag och 9,6 miljarder kronor med externa bidrag.

7Skillnaden mellan nyupplåning för 2022 i denna tabell och tabell 9.3 förklaras av att Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen inte ingår i tabell 9.3.

Källa: Egna beräkningar.

De sammanlagda investeringarna i staten i form av anskaffning och utveckling, vidmakthållande samt forskning beräknas uppgå till i genomsnitt drygt 163,0 miljarder kronor per år och sammanlagt 490 miljarder kronor 2022–2024. Av dessa avser

267,6 miljarder kronor nyanskaffning, 98,1 miljarder kronor vidmakthållande och 124,3 miljarder kronor forskning (se tabell 9.1). Investeringarna beräknas finansieras till 65 procent med anslag, 23 procent med lån i Riksgäldskontoret och 12 procent på annat sätt. Andelen lånefinansiering ökar jämfört med beräkningen för perioden

2021–2023 i budgetpropositionen för 2021, vilket främst förklaras av Folkhälso- myndighetens inköp av vaccin mot covid-19 som finansieras med lån.

De största investeringarna i anskaffning och utveckling samt vidmakthållande

2022–2024 utgörs av försvarsmateriel och krisberedskap (41 procent), vägar och järnvägar (27 procent) och fastigheter respektive statens egen verksamhet (12 procent vardera). Jämfört med redovisningen av den samlade investeringsplanen i budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) ökar investeringarna i försvarsmateriel som andel av de totala investeringarna medan andelen investeringar i vägar och järnvägar minskar. De ekonomiska effekterna av propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16,

rskr. 2020/21:409) ingår dock inte i investeringsplanen. Av investeringarna i statens egen verksamhet utgörs drygt 22 procent av investeringar i datorsystem och rättigheter såsom programlicenser.

Investeringarna i anskaffning, utveckling och vidmakthållande beräknas sammantaget öka med knappt 16,0 miljarder kronor (14 procent) i löpande priser 2021–2024. Investeringarna i försvarsmateriel och krisberedskap ökar med 15,6 miljarder kronor (42 procent), affärsverkens investeringar ökar med 8,4 miljarder kronor (48 procent) medan investeringar i fastigheter ökar med 2,9 miljarder kronor (24 procent). Investeringar i vägar och järnvägar minskar med 9,7 miljarder kronor (24 procent). Som framfördes ovan ingår dock inte effekterna av förslagen i propositionen om framtidens infrastruktur i beräkningarna.

Diagram 9.1 Statens investeringar

Miljoner kronor. Utfall 2020, prognos 2021, beräknat 2022–-2024

180000

160000

140000

120 000

100 000

80 000

60 000

40000

20000

0

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

Nyanskaffning

 

 

Vidmakthållande

 

 

Forskning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Egna beräkningar.

155

Prop. 2021/22:1

I jämförelse med investeringsplanen i budgetpropositionen för 2021 blev utfallet

7,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat för 2020. Det beror främst på statens investeringar i forskning och i statens egen verksamhet som blev 3,1 respektive 2,9 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Därutöver blev affärsverkens investeringar respektive investeringar i fastigheter 1,2 respektive 1,0 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

För 2021 beräknas de totala investeringarna öka med 4,0 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2021. Ökningen beror främst på att investeringar i försvarsmateriel och krisberedskap respektive investeringar i statens egen verksamhet beräknas bli 8,5 respektive 1,1 miljarder kronor högre. Investeringar i forskning, fastigheter och affärsverken beräknas däremot bli 3,5, 1,9 respektive

1,3 miljarder kronor lägre än beräknat.

För en mer utförlig analys av investeringarna hänvisas till de investeringsplaner som redovisas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

Jämförelse med tidigare års utfall

De planerade investeringarna i anläggningstillgångar (se raden Summa varav investeringar i anläggningstillgångar i tabell 9.1) kan jämföras med utfallet för statens investeringar de senaste åren som redovisas i årsredovisningen för staten (se tabell 9.2).

Tabell 9.2 Utfall statens investeringar anläggningstillgångar

Miljoner kronor

År

Investeringar exklusive finansiella tillgångar

2016

45 662

 

 

2017

46 807

 

 

2018

51 413

 

 

2019

59 288

 

 

2020

71 411

 

 

Källa: Årsredovisning för staten för åren 2016–2020, not om investeringar till finansieringsanalysen.

9.1Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital i statens verksamhet

Låneram för 2022

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 51 230 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 9.3 redovisas regeringens förslag till låneram avseende investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet. Låneramen anger det högsta lånebelopp, inklusive tidigare tagna lån, som regeringen och myndigheterna under regeringen får ha i Riksgäldskontoret. Fördelningen på utgiftsområdesnivå är preliminär, då regeringen fastställer respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Förslaget för 2022, om 51,2 miljarder kronor, är

3,5 miljarder kronor högre än innevarande års låneram. Låneramen har, inklusive förslaget för 2022, i genomsnitt ökat nominellt med 4,1 procent per år under de senaste tio åren (2013–2022). Myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2020 till 37,9 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den

156

Prop. 2021/22:1

31 december uppgick till 81 procent för 2020. Det innebär att nyttjandegraden 2020 var 4 procentenheter högre jämfört med 2019.

Den totala nyupplåningen beräknas uppgå till 14,6 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2022, vilka framgår av tabell 9.1. Av den begärda låneramen kommer 0,2 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Tabell 9.3 Låneramar för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens egen verksamhet

Miljoner kronor

 

 

 

Beslutad

 

Beslutad

Begärd

Beräknad

Beräknad

 

 

 

låneram

Skuld

låneram

låneram

amortering

nyupplåning

Utgiftsområde

20201

2020-12-31

20211

20222

2022

2022

1

Rikets styrelse3

2 143

1 723

2 258

2 215

430

640

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

1 067

784

1 281

1 262

293

380

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

1 920

1 906

2 375

2 547

674

857

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

8 925

7 593

8 933

10 608

2 476

3 949

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

14

12

19

20

5

7

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets

 

 

 

 

 

 

krisberedskap

7 047

6 081

7 187

7 866

1 301

1 814

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

81

58

83

105

25

57

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

1 273

455

993

766

247

356

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

 

 

 

omsorg

734

630

862

972

239

346

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

 

 

 

och funktionsnedsättning

2 006

1 790

2 006

2 304

673

861

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

550

453

600

724

95

234

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

 

invandrares etablering

31

14

31

25

7

3

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

1 009

619

910

705

287

215

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

301

228

301

431

42

57

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

universitetsforskning

8 747

7 551

9 104

9 081

2 208

2 347

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och

 

 

 

 

 

 

fritid

870

629

865

872

161

186

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

samt konsumentpolitik

418

330

414

407

133

134

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

418

338

426

437

108

141

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

42

37

65

105

22

61

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

4 768

3 978

5 669

6 326

370

1 278

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och

 

 

 

 

 

 

livsmedel

2 615

2 420

2 615

2 645

338

408

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

451

275

495

587

141

208

 

 

 

 

 

 

 

Inte fördelat

170

 

210

221

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

45 600

37 904

47 700

51 230

10 275

14 539

 

 

 

 

 

 

 

 

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet.

3Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

Källa: Egna beräkningar.

157

Prop. 2021/22:1

Räntekontokreditram för 2022

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 611 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Räntekontokreditramen nyttjas samman- taget i begränsad omfattning, men säkerställer myndigheternas betalningsförmåga för det fall att utbetalningar inte skulle infalla jämnt fördelade över året. Den beräknade kreditramen för 2022 redovisas fördelad per utgiftsområde i tabell 9.4. Regeringen föreslår att kreditramen för myndigheternas räntekonton uppgår till 17,6 miljarder kronor för 2022. Av den begärda kreditramen kommer inledningsvis knappt

0,2 miljarder kronor inte att fördelas till myndigheterna. Syftet är att regeringen ska kunna hantera situationer då likviditetsbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamheter.

Tabell 9.4 Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet

Miljoner kronor

 

 

 

Beslutad

Maximalt

Beslutad

Begärd

 

 

 

kreditram

nyttjande

kreditram

kreditram

Utgiftsområde

20201

under 2020

20211

20222

1

Rikets styrelse3

990

43

1 052

1 089

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

714

176

753

791

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

994

 

1 009

919

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

3 161

663

3 155

3 414

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2

 

1

2

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

2 358

65

3 036

3 327

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

33

 

35

34

 

 

 

 

 

 

8

Migration

250

 

250

250

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

442

121

445

495

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

funktionsnedsättning

507

136

505

504

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

330

184

350

380

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

etablering

23

 

23

20

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

395

 

395

395

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

77

 

77

77

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

584

50

596

597

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

377

260

384

445

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

249

189

234

241

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

62

2

104

114

 

 

 

 

 

 

21

Energi

29

 

29

29

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

2 495

485

3 121

3 215

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

591

492

815

934

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

125

22

117

156

 

 

 

 

 

Inte fördelat

112

 

115

183

 

 

 

 

 

Summa

14 900

2 888

16 600

17 611

 

 

 

 

 

 

 

158

Prop. 2021/22:1

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Riksdagen beslutar om den totala ramen, som framgår av summaraden. Regeringen beslutar om fördelningen per myndighet.

3Exklusive Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsman och Riksrevisionen.

Källa: Egna beräkningar.

9.2Låneramar för samhällsinvesteringar och övriga kontokrediter

I 7 kap. 1–5 §§ budgetlagen (2011:203) anges de villkor som gäller för finansiering av statens investeringar och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att riksdagen för en viss myndighet, ett visst lån eller en viss anskaffning kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än vad som följer av 7 kap. 1–5 §§. I tabell 9.5 och tabell 9.6 sammanställs de låneramar och krediter som regeringen föreslår inom respektive utgiftsområde med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen. De föreslagna låneramarna för samhällsinvesteringar uppgår till 127,2 miljarder kronor och de övriga kontokrediterna uppgår till 253,7 miljarder kronor. De största övriga kontokrediterna utgörs av begärda kreditramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Tabell 9.5 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Beräknad

 

 

Beslutad

 

Beslutad

Begärd

Beräknad

nyupp-

Utgifts-

 

låneram

Skuld

låneram

låneram

amortering

låning

område

Myndighet

20201 2020-12-31

20211

2022

2022

2022

2

Fortifikationsverket

18 000

15 630

22 500

26 500

908

5 733

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Statens fastighetsverk

15 200

13 194

15 200

15 200

1 473

1 673

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Myndigheten för

 

 

 

 

 

 

 

samhällsskydd och

 

 

 

 

 

 

 

beredskap

1 550

1 326

1 550

1 300

178

74

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Folkhälsomyndigheten

350

61

2 000

21 000

8 016

8 216

9

Socialstyrelsen

100

732

5 000

2 000

179

500

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Affärsverket svenska

 

 

 

 

 

 

 

kraftnät

6 600

 

7 200

1 650

 

1 650

22

Luftfartsverket

4 550

 

4 550

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Sjöfartsverket

100

 

100

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Trafikverket

45 500

42 260

51 000

57 926

1 495

6 090

 

Summa

91 950

73 203

109 100

127 176

12 249

23 936

 

 

 

 

 

 

 

 

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

159

Prop. 2021/22:1

Tabell 9.6

Övriga kontokrediter i statens verksamhet

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslutad

Maximalt

Beslutad

Begärd

Utgifts-

 

 

kreditram

nyttjande

kreditram

kreditram

område

Ändamål

20201

2020

20211

2022

2

Kammarkollegiets behov av likviditet för

 

 

 

 

 

inrättande av nya myndigheter

250

 

250

250

 

 

 

 

 

 

2

Kammarkollegiets behov av likviditet i det

 

 

 

 

 

statliga försäkringssystemet

100

 

100

100

 

 

 

 

 

 

2

Resolutionsreserven

100 000

 

100 000

100 000

 

 

 

 

 

 

2

Stabilitetsfonden

50 000

 

50 000

50 000

 

 

 

 

 

 

2

Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i

 

 

 

 

 

pensionshanteringen

100

46

100

100

 

 

 

 

 

 

6

Försvarets materielverk behov av rörelsekapital

46 500

9 478

43 000

50 500

 

 

 

 

 

 

6

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga

 

 

 

 

 

förhållanden

40 000

 

40 000

40 000

 

 

 

 

 

 

10

Försäkringskassans behov av likviditet i

 

 

 

 

 

utbetalning av ersättning för vård i andra länder

170

140

170

170

 

 

 

 

 

 

11

Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid

 

 

 

 

 

handel med fondandelar

8 000

5 552

8 000

11 000

 

 

 

 

 

 

22

Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för

 

 

 

 

 

transfereringar

 

 

950

1 600

 

 

 

 

 

 

 

Summa

245 120

15 215

242 570

253 720

 

 

 

 

 

 

 

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget. Källa: Egna beräkningar.

9.3Statlig utlåning

Regeringen får besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för statlig utlåning under 2022 lämnas i berörda utgiftsområden i denna proposition och sammanställs i tabell 9.7. De föreslagna ramarna uppgår till samman- lagt 440,8 miljarder kronor. Den statliga utlåningen som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101).

Tabell 9.7 Ramar för statlig utlåning

Miljoner kronor

Utgifts-

 

Ram

Utlåning

Ram

Förslag

område

Ändamål

20201

2020-12-31

20211

2022

15

Studielån

240 500

239 537

252 000

264 500

 

 

 

 

 

 

21

Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket

 

 

 

 

 

svenska kraftnät förvaltar statens aktier

500

335

550

550

 

 

 

 

 

 

21

Lån till företag som bedriver

 

 

 

 

 

elnätsverksamhet enligt ellagen

700

127

700

700

 

 

 

 

 

 

24

Aktiebolaget Svensk Exportkredit

200 000

10 000

200 000

175 000

 

 

 

 

 

 

 

Summa

441 700

249 999

453 250

440 750

 

 

 

 

 

 

1Ramar för 2020 och 2021 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Källor: Årsredovisning för staten 2020 och egna beräkningar.

9.4Statliga garantier

Regeringen får besluta om att ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat om. Regeringens förslag till ramar för garantiverksamheten under 2022 lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition och sammanställs i tabell 9.8. De

160

Prop. 2021/22:1

föreslagna ramarna uppgår till sammanlagt 1 511 miljarder kronor. Garantiverksamheten som helhet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101).

Tabell 9.8 Ramar för statliga garantier

Miljoner kronor

 

 

 

Utestående

 

Föreslagna

Utgifts-

 

Ram

åtaganden

Ram

garantiramar

område

Ändamål

20201

2020-12-31

20211

2022

2

Resolutionsreserven garantiram

200 000

 

200 000

200 000

 

 

 

 

 

 

2

Stabilitetsfonden garantiram

750 000

 

750 000

750 000

 

 

 

 

 

 

7

Garantier inom biståndsverksamheten

15 000

5 376

17 000

18 000

 

 

 

 

 

 

18

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av

 

 

 

 

 

bostäder mm

8 000

2 731

8 000

8 000

 

 

 

 

 

 

24

Exportkreditgarantier

500 000

238 305

500 000

475 000

 

 

 

 

 

 

24

Investeringsgarantier

10 000

251

10 000

10 000

 

 

 

 

 

 

24

Kreditgarantier för gröna investeringar

 

 

10 000

50 000

 

 

 

 

 

 

 

Summa

1 483 000

246 663

1 495 000

1 511 000

 

 

 

 

 

 

1Ramar för 2020 och 2021 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Källor: Årsredovisning för staten 2020 och egna beräkningar.

9.5Beställningsbemyndiganden

Regeringen får, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare år än det budgeten avser. Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden lämnas inom respektive utgiftsområde i denna proposition.

I tabell 9.9 redovisas en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2022. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2022 beräknas ha till följd av beställningar av varor och tjänster samt beslut om bidrag

m.m.I nästa kolumn redovisas nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra

2022. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som regeringen ingått tidigare år och som förväntas bli betalda 2022. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I kolumnen Begärda bemyndiganden redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär inom de olika utgiftsområdena i denna proposition.

Tabell 9.9 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2022

Miljoner kronor

 

 

Ingående

Nya

Infriade

Utestående

Begärda

 

 

åtaganden

åtaganden

åtaganden

åtaganden

bemyndi-

Utgiftsområde

2022

2022

2022

2022

ganden 2022

 

 

 

 

 

 

 

1

Rikets styrelse

315

239

235

319

319

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

finansförvaltning

140

280

140

280

280

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

139

160

107

192

192

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

157

158

90

226

226

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets

 

 

 

 

 

krisberedskap

84 949

66 615

25 859

125 705

126 470

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

116 655

33 700

35 355

115 000

115 000

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

826

470

346

950

950

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

 

 

omsorg

4 800

2 016

3 192

3 624

3 624

 

 

 

 

 

 

 

161

Prop. 2021/22:1

 

 

Ingående

Nya

Infriade

Utestående

Begärda

 

 

åtaganden

åtaganden

åtaganden

åtaganden

bemyndi-

Utgiftsområde

2022

2022

2022

2022

ganden 2022

 

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

invandrares etablering

367

367

217

517

517

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

21 512

20 142

16 665

24 988

24 988

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

4

4

4

4

4

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

universitetsforskning

55 579

31 032

27 361

59 250

59 250

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund

 

 

 

 

 

och fritid

889

783

690

982

982

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

konsumentpolitik

9 620

5 232

3 706

11 146

11 146

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

4 837

4 955

2 992

6 800

6 800

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

10 466

16 492

4 672

22 286

22 286

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

5 365

2 094

1 664

5 795

5 795

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

201 286

65 186

54 822

211 651

213 685

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd

 

 

 

 

 

och livsmedel

7 880

3 392

4 423

6 850

6 850

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

3 926

3 621

3 418

4 129

4 129

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

kommuner

0

500

0

500

500

 

 

 

 

 

 

Summa

529 712

257 439

185 957

601 194

603 993

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källa: Egna beräkningar.

Av tabell 9.9 framgår att regeringen i denna proposition begär beställningsbemyndi- ganden som uppgår till totalt 604,0 miljarder kronor. Jämfört med beställnings- bemyndiganden i den av riksdagen ursprungligen beslutade budgeten för 2021 innebär förslagen för 2022 en ökning med 58,9 miljarder kronor, eller 10,8 procent. I förändringen ingår såväl minskningar som ökningar.

Regeringen begär vidare ett bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2022 (se utg.omr. 27 avsnitt 2.8).

9.6Bemyndigande att överskrida anslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen efter riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten om 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom denna kredit. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer regeringen i stället att föreslå ändringar i budgeten. När

162

Prop. 2021/22:1

det gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet och icke påverkbara EU- relaterade utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budget- lagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att, som tidigare skett, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 lämnades en redovisning av anslag för vilka regeringen hade medgett överskridande under 2020.

Under 2021 har regeringen hittills inte medgett några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndi- gandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2021.

163

Prop. 2021/22:1

10Granskning och ekonomisk styrning

I detta avsnitt redovisar regeringen sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om granskningen av årsredovisningen för staten 2020. Avslutningsvis lämnas en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

10.1Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den europeiska terminen lämnade Europeiska kommissionen i juni 2021 sina förslag till landsspecifika rekommendationer till EU:s medlemsstater. Rekommendationerna antogs formellt av rådet för ekonomiska och finansiella frågor i juni 2021. Terminen har tillfälligt anpassats för att samordnas med faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilket innebär att medlemsstaterna endast får rekommendationer på det finanspolitiska området.

I rådsbeslutet från den 18 juni 2021 rekommenderas Sverige följande:

–Under 2022 vidmakthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, inbegripet den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens samt upprätt- hålla nationellt finansierade investeringar.

–När de ekonomiska förhållandena så medger, bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning och säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet, och samtidigt öka investeringarna för att främja tillväxtpotentialen.

–Ägna särskild uppmärksamhet åt de offentliga finansernas sammansättning, på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten, och åt budgetåtgärdernas kvalitet, för att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning. Prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, särskilt investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen. Prioritera finanspolitiska strukturreformer som bidrar till finansieringen av politiska prioriteringar och till långsiktigt hållbara offentliga finanser, inbegripet, i förekommande fall, genom att förbättra täckningen, tillräckligheten och hållbarheten hos hälso- och sjukvårdssystem samt sociala trygghetssystem för alla.

Regeringens bedömning av rekommendationerna

Regeringen delar bedömningen av den finanspolitiska inriktningen. Finanspolitiken bör på kort sikt fortsätta att stödja ekonomisk återhämtning och prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, särskilt den gröna och digitala omställningen. Men så snart som de ekonomiska omständigheterna tillåter bör fokus skifta mot stärkta offentliga finanser som säkerställer långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

Regeringen ser rekommendationerna inom ramen för den europeiska terminen som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlemsstat avgör själv hur den ska förhålla sig till rekommendationerna, och ytterst

165

Prop. 2021/22:1

är det parlamentet i varje medlemsstat som beslutar om den nationella ekonomiska politiken.

10.2Finanspolitiska rådets slutsatser

I maj 2021 publicerades Finanspolitiska rådets årliga rapport. I detta avsnitt (10.2) redovisas de huvudsakliga bedömningar och rekommendationer som presenteras i rapporten och regeringens bedömning av dessa.

Pandemin och ekonomins utveckling

Finanspolitiska rådet menar att pandemin har påverkat ekonomin på ett annat sätt än tidigare kriser, vilket inneburit att det varit särskilt svårt att förutse utvecklingen. Detta har ställt finanspolitiken inför stora utmaningar. I ett framåtblickande perspektiv bedömer rådet att den pågående vaccineringen ger skäl till viss optimism och noterar att regeringen prognostiserar en god tillväxt 2021 och 2022. Regeringen delar rådets bedömning. Pandemin har inneburit stora utmaningar och regeringen instämmer även i att vaccineringen är en viktig förutsättning för att ekonomin ska fortsätta sin återhämtning.

Finanspolitiska åtgärder under pandemin

När det gäller den övergripande inriktningen och storleken på de ekonomisk-politiska åtgärderna anser rådet att regering och riksdag i huvudsak agerat snabbt och kraftfullt och åtgärderna har, enligt rådet, i de flesta fall tveklöst bidragit till att begränsa pandemins ekonomiska skadeverkningar. Rådet bedömer att den tillfälliga höjningen av arbetslöshetsersättningen och de tillfälligt sänkta kraven för att få ersättning var lämpliga åtgärder ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv och bidrog till ett minskat behov av annat ekonomiskt stöd. Tillskotten till kommunsektorn har inneburit att vårdens möjligheter att möta pandemin inte har begränsats finansiellt och har bidragit till att hålla sysselsättning och efterfrågan uppe. Regeringen delar dessa bedömningar.

Rådet noterar att stöden genomgående är utformade för att vara temporära och konstaterar att det underlättar en snabb förbättring av de offentliga finanserna efter krisen. Rådet menar dock att regeringen tidigare borde ha lämnat besked om förläng- ningar av omställningsstödet under 2020 och att omsättningsstödet till enskilda näringsidkare kom mycket sent. Rådet är också kritiskt mot att stödnivåer och själv- risker återkommande har ändrats. Regeringen menar att det har varit nödvändigt att löpande anpassa stöden efter bl.a. restriktioner och prognoser för smittspridning och ekonomisk utveckling. När det gäller omställningsstödet så har det förutsatt godkännande av kommissionen. Under hösten 2020 ändrade kommissionen förut- sättningarna för hur detta stöd fick utformas vilket innebar att det dröjde innan företag fick möjlighet att ansöka om stödet.

Den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna har, enligt rådet, haft dålig träff- säkerhet eftersom den riktas till alla arbetsgivare, oavsett om de är drabbade eller inte. Regeringen delar rådets slutsats om träffsäkerheten av den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna men anser att beslutet om åtgärden bör sättas i förhållande till behovet av att snabbt få enkla, betydande stöd på plats.

Rådet menar även att information om vilka företag som får stöd i möjligaste mån bör vara tillgänglig för att underlätta granskning och utvärdering. Informationstillgången förbättrades efter hand, men rådet anser att det är viktigt att redan när stöden utformas också identifiera vilken typ av statistik som bör samlas in och se till att det är en del av utformningen och hanteringen av stöden. Regeringen menar att tillgången till

166

Prop. 2021/22:1

information från företag i utvärderingssyfte även rör sekretesslagstiftningen och att ändringar i denna kräver noggrann beredning.

Ansökningsförfarandet för olika stöd borde, enligt rådet, också kunna samordnas i en gemensam portal. Regeringen bedömer att det har varit viktigt att snabbt få stöd- system på plats. Att arbetsuppgifterna fördelats på olika myndigheter och att varje myndighet utvecklat sina egna system har sannolikt varit den enda möjliga lösningen i ett tidsmässigt mycket pressat läge.

Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket

Finanspolitiska rådet bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet både 2020 och 2021. Mot bakgrund av pandemin bedöms avvikelserna vara rimliga och i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Rådet noterar att regeringen, enligt det finanspolitiska ramverket, ska redovisa en plan för sparandets återgång till överskottsmålet och menar att regeringen inte redovisat någon sådan vare sig i budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) eller i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100). Regeringen delar rådets bedömning om att en avvikelse från överskottsmålet föreligger och att det finanspolitiska ramverket tillåter avvikelser under rådande situation. Regeringen delar dock inte rådets bedömning att det skulle ha varit lämpligt att redovisa en tydligare plan i budgetpropositionen för 2021 eller i 2021 års ekonomiska vårproposition. Vid båda dessa tidpunkter var den framtida utveckl- ingen av pandemin och därmed den framtida ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Regeringen valde därför att redovisa en övergripande plan, enligt vilken sparandet ska återföras till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förutsättningarna medger detta. I denna proposition redovisar regeringen dock en mer preciserad plan (se avsnitt 4.1). Den bygger på att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra och pandemin medför att prognosen är ovanligt osäker. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognosticeras i denna proposition.

Rådet pekar på att riksdagen genom ett utskottsinitiativ beslutade att öka utgifterna med drygt 4 miljarder kronor 2021, vilket var ett avsteg från principen att budgeten ska behandlas samlat. Även 2013 och 2020 frångicks den samlade budgetbehandlingen och rådet var kritiskt vid båda tillfällena. Initiativet 2021 innebar dessutom en ofinansierad utgiftsökning, vilket ytterligare försvagar riksdagens budgetprocess. Rådet ser med tilltagande oro på denna utveckling och anser att det är mycket angeläget att principer och praxis för budgetbehandlingen upprätthålls, vilket är av avgörande betydelse för det finanspolitiska ramverket. Regeringen delar rådets bedömning.

Rådet redovisar att regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2020

(prop. 2019/20:99) gjorde en mycket stor höjning av nivån för utgiftstaket för 2020, och i budgetpropositionen för 2021 höjdes nivån för taket kraftigt även för 2021 och 2022. Rådet anser att höjningarna av nivåerna för taket 2020–2022 var godtagbara men att det är viktigt att taket efter pandemin återgår till tidigare nivåer. Regeringen bedömer att det var motiverat att höja utgiftstakets nivåer för 2021 och 2022 så pass mycket att de nya nivåerna inte skulle riskera att begränsa handlingsfriheten att vidta nödvändiga åtgärder om effekterna av pandemin skulle förvärras, vilket också skedde under hösten och vintern 2020 och 2021.

Finanspolitiken i en värld med låga räntor

Rådet anser att finanspolitiken har en viktig stabiliseringspolitisk roll att spela, framför allt då penningpolitiken begränsas. Mot denna bakgrund anser rådet att regeringen bör tillsätta en utredning som förbereder lämpliga finanspolitiska åtgärder att ta till i ett

167

Prop. 2021/22:1

stabiliseringspolitiskt syfte. Regeringen delar rådets bedömning att finanspolitiken har en viktig stabiliseringspolitisk roll att spela och att det är viktigt att vara väl förberedd inför ekonomiska kriser. Regeringen anser dock inte att en viss situation automatiskt ska leda till en viss åtgärd eller att regeringen på något sätt ska bindas att genomföra specifika stabiliseringspolitiska åtgärder. Olika kriser medför olika behov av åtgärder.

Rådet anser också att en finanspolitik som kräver mer aktiva stabiliseringspolitiska beslut innebär att både det offentliga sparandet och skuldsättningen kommer att variera mer över konjunkturcykeln. Rådet bedömer emellertid att riskerna med detta är begränsade så länge underskott i lågkonjunktur följs av överskott i högkonjunktur och det finanspolitiska ramverket följs. Regeringen delar rådets bedömning.

10.3Granskning av årsredovisningen för staten 2020

Riksrevisionen har för årsredovisningen för staten 2020 lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (Fi2021/01662). Enligt myndigheten har regeringen i alla väsentliga avseenden upprättat de finansiella delarna av årsredo- visningen i enlighet med 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen (2011:203) och även i övrigt lämnat information som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionens uttalande omfattar, liksom tidigare år, inte avsnitt 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.

I sin behandling av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101) har riksdagen beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna (rskr. 2020/21:387).

10.4Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen bedrivs med utgångspunkt i regeringens behov av att styra och genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden. Vidare ska det finnas en fungerande uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen i myndigheter och verksamheter som svarar mot både regeringens och riksdagens behov. Den ekonomiska styrningen angränsar till den statliga förvaltnings- politiken (se utg.omr. 2 avsnitt 4). Vid utvecklingen av den ekonomiska styrningen är målsättningen att värna myndigheternas kärnverksamheter och att beakta olikheter i förutsättningar och verksamheter.

Utrymmet för att inom Regeringskansliet genomföra arbete med att utveckla den ekonomiska styrningen har varit begränsat under pandemin. I det här avsnittet (10.4) presenteras delar av det arbete som bedrivits för att utveckla den ekonomiska styrningen.

Samlad rapport om den ekonomiska styrningen i staten

Under året har Ekonomistyrningsverket (ESV) på regeringens uppdrag lämnat en rapport, Ekonomisk styrning i staten (ESV 2021:19), som ger en samlad bild av hur den ekonomiska styrningens samtliga delar har utvecklats till den form de har i dag. Uppdraget avsåg att ge en aktuell bild av den ekonomiska styrningens omfattning, hur den har förändrats över tid samt vilka utmaningar den står inför. Rapporten beskriver den ekonomiska styrningen sedan början av 1990-talet och syftar till att utgöra en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag för den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styrningen. I en kompletterande rapport, Regeringens resultatstyrning av myndigheterna – En kartläggning av instruktioner och regleringsbrev under två

168

Prop. 2021/22:1

decennier (ESV 2021:18), presenteras en fördjupning om regeringens tillämpning av resultatstyrningen.

Effektivare statsförvaltning

För att komplettera det löpande effektiviseringsarbetet i de statliga myndigheterna har ESV på regeringens uppdrag genomfört insatser för att förbättra effektiviteten i styrningen av Trafikverket och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (ESV 2020:47 och ESV 2021:21). Det senare uppdraget genomfördes tillsammans med Statskontoret. Uppdragen är till den del de genomförts av ESV finansierade av de medel som fr.o.m. 2020 har tillförts ESV för att stärka myndighetens förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag inom myndighetens ansvarsområde till effektiviseringar i staten. Ytterligare uppdrag är under beredning i Regeringskansliet.

Fortsatt utveckling av resultatredovisningen till riksdagen

Inför budgetpropositionen för 2021 arbetades Regeringskansliets interna riktlinjer för utformningen av regeringens resultatredovisning om. Utvecklingsarbetet har fortsatt i Regeringskansliet för att resultatredovisningarna ska utformas i enlighet med rikt- linjerna. Från och med denna budgetproposition har avsnittet Analys och slutsatser bytt namn till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Syftet med förändringen är att rubriken tydligare ska återspegla det avsedda innehållet i avsnittet.

Digitalisering av de finansiella underlagen i budgetprocessen

Digitaliseringen av de finansiella underlagen i budgetprocessen har fortsatt i nära samarbete med ESV genom utvecklingen av informationssystemet Hermes. Arbetet har under året fokuserat på underlagen till statlig utlåning och garantier. Digitali- seringen möjliggör en effektivare process, bättre förutsättningar för styrning och kvalitetssäkring samtidigt som informationsvärdet kan höjas i både budget- propositionen och årsredovisningen för staten.

Intern styrning och kontroll samt internrevision

ESV har i uppgift att utveckla och förvalta den interna styrningen och kontrollen samt internrevisionen i staten. ESV lämnar varje år en rapport till regeringen i vilken myndigheten redovisar hur internrevisionen fungerar i staten som helhet samt hur myndighetsledningarnas interna styrning och kontroll fungerar.

I rapporten Internrevision och intern styrning och kontroll 2021 (ESV 2021:14) bedömer ESV att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och att den statliga internrevisionen fungerar väl. ESV bedömer även att internrevisionen är till nytta för myndighetsledningarna i arbetet med att förbättra myndigheternas interna styrning och kontroll.

ESV nämner i rapporten att internrevisionsfunktionerna behöver tillräckliga resurser för att kunna bedriva arbetet i enlighet med internrevisionsförordningen (2006:1228) och god sed. I staten som helhet är antalet årsarbetskrafter som finns i myndig- heternas funktioner för internrevision i det närmaste oförändrat mellan 2019 och

2020. Antalet enskilda myndigheter som har mindre än en årsarbetskraft har dock ökat från 9 till 13 under samma period. I enstaka fall beror det på vakanser och tjänst- ledigheter.

Regeringen anser att det är viktigt att myndigheterna ger internrevisionsfunktionerna vid myndigheterna tillräckliga resurser för att revisionen ska kunna utföras i enlighet med regelverk och god sed.

169

Prop. 2021/22:1

11 Skattefrågor

I detta avsnitt redovisar regeringen åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2022 och framåt. Åtgärderna presenteras indelade i ett antal huvudgrupper. De olika huvudgrupperna är

–skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m., avsnitt 11.1–11.8),

–skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter, avsnitt 11.9 och 11.10),

–skatt på kapitalanvändning (företagsskatter, avsnitt 11.11),

–skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt, avsnitt 11.12–11.22), och

–övriga skattefrågor (avsnitt 11.23 och 11.24).

Därefter sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgifts- förslag som aviseras i denna proposition (avsnitt 11.25), följt av en beskrivning av stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter, som påverkar budgetens inkomstsida (avsnitt 11.26). De skatteutgifter som hör till respektive utgiftsområde redovisas i respektive utgiftsbilaga i denna proposition.

Sammanfattning

Regeringens bedömningar:

–Skattereduktionen för förvärvsinkomster bör förstärkas.

–Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning bör förstärkas.

–En skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa bör införas.

–En skattelättnad för cykelförmån bör införas.

–Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör ändras.

–Reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas.

–Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas.

–Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar bör förstärkas under juni–augusti 2022.

–En skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar bör införas.

–En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer bör införas.

–Avdragsrätten för underskott från tidigare år bör begränsas.

–Miljöstyrningen i bonus–malus-systemet bör skärpas.

–Skatten på förbränning av avfall bör BNP-indexeras.

–Skatten på kemikalier i viss elektronik bör BNP-indexeras.

–Skatten på reklam bör avskaffas.

–Skatten på alkohol bör höjas.

–Skatten på tobak bör höjas.

–En skatt på kemikalier i kläder och skor bör i nuläget inte införas.

–Vissa inköp gjorda av EU-organ med anledning av covid-19 bör undantas från mervärdesskatt.

–Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt bör höjas.

–Mervärdesskatten för vissa reparationer bör sänkas ytterligare.

–En möjlighet till avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar bör införas.

171

Prop. 2021/22:1

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

11.1Förstärkt skattereduktion för förvärvsinkomster

Regeringens bedömning: Skattereduktionen för förvärvsinkomster såsom lön, pension och socialförsäkringsförmåner bör förstärkas och som huvudregel göras med 2 820 kronor per person och år. För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor bör skattereduktionen i stället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Skattereduktionen för förvärvsinkomster är en generell skattesänkning som gäller för bl.a. löneinkomster, pension, sjukpenning och a-kassa. Skattereduktionen är utformad på så sätt att den som huvudregel utgörs av ett bestämt belopp per person och år och att det sker en infasning av skattereduktionen för personer med lägre inkomster upp till en nivå som ungefärligen motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. I budgetpropositionen för 2021 uttalades att skattesänkningen skulle växa under de kommande åren och det aviserades en förstärkning av skattereduktionen för 2022 och för 2023. Regeringen bedömer att det finns skäl att understödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi redan 2022. Genom att tillskjuta medel kan reduktionen 2022 öka så att den som huvudregel uppgår till 2 820 kronor per person och år.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Ytterligare förstärkning av skatte- reduktionen för förvärvsinkomster. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms ha en offentligfinansiell effekt på -7 miljarder kronor årligen utöver vad som aviserades i budgetpropositionen 2021.

11.2Förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringens bedömning: Skattereduktionen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018 med syftet att i ett första steg minska skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster. Ersättningen utgör nämligen inte sådan arbetsinkomst som ingår i underlaget för jobbskatte- avdraget. Personer som har sin försörjning av sjukersättning och aktivitetsersättning har i högre utsträckning en låg ekonomisk standard jämfört med befolkningen som

172

Prop. 2021/22:1

helhet. För den enskilde handlar det ofta om ersättning som utgör en långvarig försörjningskälla. Ersättningen är kopplad till stadigvarande eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Det är således fråga om personer som i hög utsträckning inte har möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattningen av sådan ersättning och av arbetsinkomster. En sådan förstärkning av skattereduktionen innebär att personer med sjukersättning och aktivitetsersättning får en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Förstärkt skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms ha en offentligfinansiell effekt på -2,61 miljarder kronor 2022.

11.3Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa

Regeringens bedömning: En skattelättnad för avgiften till en arbetslöshetskassa bör införas. Skattelättnaden bör ges genom en skattereduktion med 25 procent av den avgift som betalats under året.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Det ligger i samhällets intresse att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. En skattelättnad för avgiften till en arbetslöshetskassa skulle innebära en sådan uppmuntran till anslutning och därmed ett incitament för att fler ska försäkra sig mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet. En skattereduktion för avgiften till en arbetslöshetskassa bör därför införas. Skattereduktionens storlek bör uppgå till 25 procent av den avgift som betalats under året.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovan- stående. Regeringen avser att under våren 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 1,62 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2023. För 2022 bedöms minskningen uppgå till hälften, 0,81 miljarder kronor, till följd av att skattereduktionen bör införas från halvårsskiftet.

11.4Skattelättnad för cykelförmån

Regeringens bedömning: En skattelättnad bör införas för cyklar som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. Förutom god tillgång till cykelvägar kan ekonomiska styrmedel och incitament vara en viktig faktor för att få

173

Prop. 2021/22:1

fler arbetspendlare att välja cykel framför bil, när det gäller att ta sig till och från arbetet. I syfte att öka cykelpendlingen bör en skattelättnad för cyklar som arbets- givaren tillhandahåller till sina anställda för privat bruk införas. Skattefriheten bör utformas på så sätt att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 3 000 kronor per beskattningsår. Detta bör gälla både när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda under en längre sammanhängande period och mer sporadiskt, t.ex. inom en cykelpool.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Skattelättnad för cykelförmån. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 94 miljoner kronor 2022.

11.5Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar

Regeringens bedömning: Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör ändras. Det bör ske genom att dagens nedsättning ersätts med en fast schablon- mässig nedsättning som utgår från bilens miljöteknik.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med ikraftträdandet.

Skälen för regeringens bedömning: Vid beräkningen av värdet av bilförmån sätts i dag nybilspriset för en miljöbil ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil utan miljöteknik. Sedan bestämmelsen infördes har antalet miljö- anpassade bilmodeller ökat kraftigt och ofta saknas det en konventionell bil som är direkt jämförbar med miljöbilen. Nedsättningen innebär därför en tilltagande administrativ hantering för både Skatteverket och generalagenterna för bilar. Samtidigt innebär bestämmelsens utformning att arbetsgivare och arbetstagare ofta har svårt att i förhand beräkna förmånsvärdet för nya miljöbilar.

Regeringen anser mot denna bakgrund att nedsättningen av förmånsvärdet för miljö- anpassade bilar bör förenklas. Det kommande förslaget bör utgå från det förslag som har tagits fram av Skatteverket i promemorian Förenklad beskattning av bilförmån och drivmedelsförmån. Vissa justeringar av Skatteverkets förslag bör dock göras när det kommer till vilka fordonstyper som omfattas och storleken på nedsättningarna.

Det kommande förslaget innebär att nybilspriset för miljöanpassade bilar, vid beräkningen av förmånsvärdet, sätts ned med ett fast belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningens storlek bör huvudsakligen baseras på den genomsnittliga nedsättning som görs i dag för respektive fordonstyp, men bör inte överstiga

50 procent av bilens nybilspris. För att öka miljöstyrningen bör nedsättningen endast omfatta elbilar, laddhybridbilar, gasbilar och vätgasbilar. Elhybridbilar och etanol- drivna bilar föreslås därmed inte omfattas av det kommande förslaget. Samtidigt bör gasbilar premieras ytterligare i förhållande till i dag.

Finansdepartementet kommer under hösten 2021 att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Regeringen avser under våren 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången fr.o.m. det datumet.

174

Prop. 2021/22:1

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med mindre än 10 miljoner kronor 2022.

11.6Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

Regeringens bedömning: Reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag bör förenklas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som har utförts efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Bedömningen av var en arbetstagare eller uppdragstagare har sitt tjänsteställe är av central betydelse för hur kostnadsersättning ska beskattas och redovisas. Bestämmelserna tillämpas i dag på olika sätt vid olika anställningsformer och vid olika långa anställningar och uppdrag på annan ort. Det kommande förslaget innebär förenklade regler i två situationer. Det handlar dels om att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall bör jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Det innebär att avdrag får göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Dels bör den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation i Sverige anses ha tjänstestället i bostaden. Förenklingarna innebär att kostnadsersättning för ökade utgifter som inte överstiger schablonbeloppen kommer att undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivar- avgifter hos arbetsgivaren, s.k. tyst kvittning.

Finansdepartementet har remitterat Skatteverkets promemorior Skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad och Tjänste- ställe för tillfälligt anställd personal i offentlig verksamhet under samhällskriser.

Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som utförs efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 9 miljoner kronor 2022.

11.7Utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

Regeringens bedömning: Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas och förenklas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Från och med 2018 gäller att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

175

Prop. 2021/22:1

Möjligheten för företag att rekrytera personal med nyckelkompetenser är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att särskilt hjälpa unga företag som vill växa att rekrytera och behålla kvalificerad personal bör reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas. Reglerna bör utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som nu 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som upp- går till högst 280 miljoner kronor, i stället för som nu 80 miljoner kronor. Vidare bör styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget.

I syfte att förenkla det praktiska handhavandet kring nyttjande av personaloptioner bör reglerna också ändras på så sätt att en personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel.

Slutligen bör också en personaloption kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget utgör ett statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Regeringen avser att under 2021 åter- komma till riksdagen med ett förslag. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den

1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2021.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 50 miljoner kronor 2022.

11.8Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2022

Regeringens bedömning: Den pågående tillfälliga nedsättningen av arbetsgivar- avgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år bör förstärkas under juni, juli och augusti 2022. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under dessa månader ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.

Skälen för regeringens bedömning: Många av de branscher där unga arbetar har drabbats hårt av de restriktioner och beteendeförändringar som spridningen av covid- 19 gett upphov till. Detta har i sin tur lett till att många unga blivit arbetslösa. För att motverka dessa negativa konsekvenser och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal infördes tidigare i år en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023. Nedsättningen innebär att för personer mellan 19–23 år ska bara ålderspensionsavgift och nio tjugondelar av övriga arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften betalas för ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden.

För att ytterligare stödja återhämtningen samt stötta företag med många unga anställda avser regeringen att föreslå en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19–23 år under perioden juni–augusti 2022. Nedsättningen föreslås utformas på samma sätt som nedsättningen som gällde under juni–augusti 2021 och innebär att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas på ersättning som utges till unga under dessa månader. Genom att redan nu avisera satsningen till sommaren 2022 kan arbetsgivare i god tid planera sin verksamhet därefter.

176

Prop. 2021/22:1

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovan- stående. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 1,55 miljarder kronor 2022.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

11.9Skattefri uthyrning av personliga tillgångar

Regeringens bedömning: Det bör införas en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Skälen för regeringens bedömning: Det är i dag många gånger relativt enkelt och billigt att köpa nytt. Att reparera, hyra eller återanvända befintliga produkter är dock oftast mer resurseffektivt, tar mindre energi i anspråk och ger lägre utsläpp än att producera nya varor. För att främja en cirkulär ekonomi bör en möjlighet för fysiska personer att hyra ut personliga tillgångar skattefritt upp till ett visst belopp införas. Därmed minskar behovet av att köpa nytt och naturens resurser utnyttjas bättre. Skattefriheten bör utformas så att fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag från nettointäkten med 20 000 kronor.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Ytterligare stimulanser på hyber- området: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag om skattefri uthyrning av personliga tillgångar. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Det kommande förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 35 miljoner kronor 2022.

11.10En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer

Regeringens bedömning: Det bör införas en ny lag om källskatt på utdelning.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 i fråga om bestämmelserna om godkänd mellanhand, och i övrigt den 1 januari 2024. Förslaget bör tillämpas första gången på utdelningar där utdelningstillfället inträffar efter den 31 december 2023.

Skälen för regeringens bedömning: Kupongskatt är en definitiv källskatt som tas ut på utdelning på andelar i bl.a. svenska aktiebolag och svenska värdepappersfonder och specialfonder. Kupongskattelagen (1970:624) infördes 1971 och den nuvarande regleringen är i behov av en modernisering. Det gäller såväl den redaktionella och språkliga utformningen som regelverkets tekniska utformning. Dagens regler behöver anpassas till EU-rätten i flera avseenden. Det är vidare angeläget att regelverket inte

177

Prop. 2021/22:1

kan kringgås. Kupongskattelagen bör där