Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 22

Proposition 2004/05:1 Kommunikationer

Kommunikationer 22

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2005

Kommunikationer

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Kommunikationer ................................................................................................		15
	2.1	Omfattning ............................................................................................	15
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	2.3	Skatteavvikelser .....................................................................................	16
3	Transportpolitik....................................................................................................		19
	3.1	Omfattning ............................................................................................	19
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	3.3	Skatteavvikelser .....................................................................................	21
	3.4	Politikens inriktning .............................................................................	21
	3.5	Mål och resultat .....................................................................................	22
	3.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	24
4	Vägar	.....................................................................................................................	25
	4.1	Omfattning ............................................................................................	25
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	25
	4.3	Politikens inriktning .............................................................................	26
	4.4 ..................................................................................................	Insatser	26
	4.4.1 .....................................................	Insatser inom verksamhetsområdet	26
	4.4.2 .................................................	Insatser utanför verksamhetsområdet	30
	4.5 ...............................................................................	Resultatbedömning	30
	4.5.1 .........................................................................................................	Mål	30
	4.5.2 ..................................................................................................	Resultat	30
	4.5.3 ............................................................................	Analys och slutsatser	34
	4.5.4 ........................................................................	Revisionens iakttagelser	34
	4.6 ........................................................................................	Budgetförslag	34
	4.6.1 ...........................................................	36:1 Vägverket: Administration	34
	4.6.2 .........................................................	36:2 Väghållning och statsbidrag	35
5	Järnvägar................................................................................................................		45
	5.1 ............................................................................................	Omfattning	45
	5.2 ..................................................................................	Utgiftsutveckling	46
	5.3 .............................................................................	Politikens inriktning	46
	5.4 .....................................................	Insatser inom verksamhetsområdet	47
	5.5 ...............................................................................	Resultatbedömning	50

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.5.1	Mål..........................................................................................................	50
5.5.2	Resultat...................................................................................................	50
5.5.3	Revisionens iakttagelser ........................................................................	53
5.5.4	Analys och slutsatser.............................................................................	53
5.6	Budgetförslag.........................................................................................	54
5.6.1	36:3 Banverket: Administration............................................................	54
5.6.2	36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter..............................	54
5.6.3	Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................	61
5.6.4	SVEDAB ................................................................................................	61
5.7	Järnvägsstyrelsen ...................................................................................	62
5.7.1	Omfattning ............................................................................................	62
5.7.2	Mål..........................................................................................................	62
5.7.3	Budgetförslag.........................................................................................	62
5.7.3.1	36:16 Järnvägsstyrelsen .........................................................................	62
5.8	Statens järnvägar ....................................................................................	63
5.8.1	Omfattning ............................................................................................	63
5.8.2	Resultatbedömning................................................................................	63
5.8.3	Revisionens iakttagelser ........................................................................	64
5.8.4	Budgetförslag.........................................................................................	64
5.9	Transeuropeiska Nätverk (TEN) .........................................................	66

5.9.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

		nätverk....................................................................................................	67
6	Sjöfart.....................................................................................................................		69
	6.1	Omfattning ............................................................................................	69
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	70
	6.3	Politikens inriktning..............................................................................	70
	6.4	Insatser ...................................................................................................	71
	6.5	Resultatbedömning................................................................................	72
	6.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	80
	6.7	Budgetförslag.........................................................................................	81
	6.7.1	Sjöfartsverkets ekonomiska mål ...........................................................	81
	6.7.2	Finansiella befogenheter .......................................................................	81
	6.7.3	Investeringsplan för Sjöfartsverket ......................................................	81
	6.7.4	36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. .......................................	83
	6.7.5	36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m...............................................	83
	6.7.6	36:8 Sjöfartsregistret..............................................................................	83
	6.7.7	36:9 Rederinämnden: Administration..................................................	84
	6.7.8	Handelsflottans kultur- och fritidsråd .................................................	84
	6.7.9	Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning ........................	84
7	Luftfart ..................................................................................................................		87
	7.1	Omfattning ............................................................................................	87
	7.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	87
	7.3	Politikens inriktning..............................................................................	87
	7.4	Insatser ...................................................................................................	88
	7.5	Resultatbedömning................................................................................	89
	7.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	92
	7.7	Budgetförslag.........................................................................................	92
	7.7.1	Luftfartsverkets ekonomiska mål .........................................................	92
	7.7.2	Luftfartsverkets finansiella befogenheter.............................................	92

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

	7.7.3	Luftfartsverkets investeringsplan.........................................................	93
	7.7.4	36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser......................................	94
	7.7.5	Luftfartsstyrelsen..................................................................................	94
8	Interregional kollektiv persontrafik....................................................................		97
	8.1	Omfattning............................................................................................	97
	8.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	97
	8.3	Politikens inriktning .............................................................................	97
	8.4	Resultatbedömning...............................................................................	98
	8.5	Insatser ..................................................................................................	99
	8.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	100
	8.7	Budgetförslag ......................................................................................	100
	8.7.1	36:11 Rikstrafiken: Administration ...................................................	100
	8.7.2	36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling..............................................	101
9	Forskning och analys..........................................................................................		103
	9.1	Omfattning..........................................................................................	103
	9.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	104
	9.3	Politikens inriktning ...........................................................................	104
	9.4	Insatser ................................................................................................	104
	9.5	Resultatbedömning.............................................................................	105
	9.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	106
	9.7	Budgetförslag ......................................................................................	107
	9.7.1	36:13 Viss internationell verksamhet.................................................	107
	9.7.2	36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut..........................	107
	9.7.3	36:15 Statens institut för kommunikationsanalys.............................	108
	9.7.4	Statens haverikommission ..................................................................	108
10	Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post ................................		109
	10.1	Omfattning..........................................................................................	109
	10.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	110
	10.3	Skatteavvikelser...................................................................................	110
	10.4	Mål .......................................................................................................	111
	10.5	Politikens inriktning ...........................................................................	111
	10.6	Insatser ................................................................................................	114
	10.6.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	114
	10.6.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	118
	10.7	Resultatbedömning.............................................................................	119
	10.7.1	Resultat................................................................................................	119
	10.7.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	128
	10.8	Revisionens iakttagelser......................................................................	131
	10.9	Budgetförslag ......................................................................................	131

10.9.137:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter...........................................................................	131
10.9.2 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ...........	132

10.9.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande

kassaservice..........................................................................................

133

10.9.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

enligt avtal............................................................................................	133
10.9.5 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m........................	134

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................			13
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet...................................................................		15
2.2	Härledning av ramnivån 2005-2007. Utgiftsområde 22 Kommunikationer..........		16
2.3	Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer...		16
2.4	Skatteavvikelser inom utgiftsområdet Kommunikationer, netto...........................		17
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		20
3.2	Härledning av ramnivån 2005-2007. Politikområde 36 Transportpolitik ..............		20
3.3	Skatteavvikelser inom politikområdet Transportpolitik, netto ..............................		21
3.4	Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken ................		23
4.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		26
4.2	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl.
		storstadsöverenskommelsen)...............................................................................	27
4.3	Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)............................		27
4.4	Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar) ......................		28
4.5	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2003 ..........	29
4.6	Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2003................................		29
4.7	Bedömda trafiksäkerhetseffekter 2003 ....................................................................		29
4.8	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2003...............		31
4.9	Sammanställning av tillståndet i vägtransportsystemet 2003 .................................		32
4.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	34
4.11		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:1 Vägverket: Administration.....	35
4.12		Anslagsutveckling....................................................................................................	35
4.13		Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och
		delposter ................................................................................................................	38
4.14		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:2 Väghållning och statsbidrag ...	38
4.15		Beräknad nettoupplåning för vägar 2004-2012......................................................	39
4.16		Beräknad låneskuld för vägar 2003–2012...............................................................	40
4.17		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2003–2012..............	41
4.18		Intäkter som Vägverket disponerar........................................................................	42
4.19		Intäkter som Vägverket inte disponerar ................................................................	42
4.20		Investeringsplan.......................................................................................................	42
4.21		Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden......................................	43
5.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		46
5.2	Uppföljning av åtgärder i stomnätsplanen 1998–2003............................................		49
5.3	Uppföljning av investeringar per län enligt länsplaner ...........................................		50
5.4	Uppfyllelse av målen i 2003 års regleringsbrev........................................................		50
5.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		54
5.6	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:3 Banverket: Administration.......		54
5.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		54
5.8	Fördelning av anslaget på anslagsposter ..................................................................		56

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.9	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:4 Banverket: Banhållning och
		sektorsuppgifter ...................................................................................................	56
5.10		Ändamål och belopp för lån upptagna i Riksgäldskontoret 2003........................	57
5.11		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt
		2004–2012 .............................................................................................................	58
5.12		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2003–2012 ...........	59
5.13		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m.
		2003–2012 .............................................................................................................	59
5.14		Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.......................................................................	60
5.15		Banverkets investeringsplan...................................................................................	61
5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................			61
5.17		Anslagsutveckling...................................................................................................	62
5.18		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:16 Järnvägsstyrelsen..................	63
5.19		Projekt som ingår i MIP 2001–2006......................................................................	66
5.20		Projekt som kommer att ingå i MIP 2001–2006 efter revidering 2004 ...............	66
5.21 Utanför MIP-programmet ansökta TEN-stöd 2004............................................			66
5.22		Anslagsutveckling...................................................................................................	67
5.23		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:5 Från EG-budgeten
		finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk....................................................	67
6.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		70
6.2	Antal allvarliga sjöolyckor (exkl. personolycksfall ombord) med svenska och
		utländska handels-, färje- och övriga passagerarfartyg samt fiskefartyg och
		fritidsbåtar i svenska farvatten.............................................................................	74
6.3	Antal allvarliga sjöolyckor (exkl. personolycksfall ombord) med svenska
		fartyg i samtliga farvatten ....................................................................................	74
6.4	Sammanställning av resultat för 2003 års verksamhet inom
		verksamhetsområdet ............................................................................................	80
6.5	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		81
6.6	Investeringsplan........................................................................................................		82
6.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.10		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:8 Sjöfartsregistret...........	84
6.11		Anslagsutveckling...................................................................................................	84
6.12		Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för anslag 36:9 Rederinämnden:
		Administration .....................................................................................................	84
7.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		87
7.2	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		93
7.3	Investeringsplan........................................................................................................		93
7.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................		94
8.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		97
8.2	Statens kostnader för den upphandlade trafiken 20031 (Miljoner kronor) ..........		98
8.3	Antal utförda resor och kostnad per resa................................................................		98
8.4	Anslagsutveckling...................................................................................................		100
8.5	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:11 Rikstrafiken:
		Administration ...................................................................................................	100
8.6	Anslagsutveckling...................................................................................................		101
8.7 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................			101
9.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ......................................................		104
9.2	Anslagsutveckling...................................................................................................		107
9.3	Anslagsutveckling...................................................................................................		107

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:14 Statens väg- och
		transportforskningsinstitut ................................................................................	107
9.5 Anslagsutveckling....................................................................................................			108
9.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:15 Statens institut för
		kommunikationsanalysys ...................................................................................	108
10.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...............................................................		110
10.2	Skatteavvikelser inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation
		och post, netto ....................................................................................................	110
10.3	Utbetalning och kreditering .................................................................................		119
10.4	Ansökt och beviljat stöd till nät ...........................................................................		119
10.5	Konkurrensutsättning av utbyggnaden................................................................		120
10.6	Fördelning av anläggningsuppdrag.......................................................................		120
10.7	Finansiering av bredbandsprojekt per aktör........................................................		120
10.8	Intäkter från Internetanslutning från slutkund 1999-2003 ................................		122
10.9	Användare av Internetbanker ...............................................................................		124
10.10		Anslagsutveckling................................................................................................	131
10.11		Offentligrättslig verksamhet ..............................................................................	131
10.12		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:1 Post- och telestyrelsen:
		Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter.....................................	132
10.13		Anslagsutveckling................................................................................................	132
10.14 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................................			132
10.15		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:2 Ersättning för särskilda
		tjänster till funktionshindrade............................................................................	133
10.16		Anslagsutveckling................................................................................................	133
10.17		Anslagsutveckling................................................................................................	133
10.18		Anslagsutveckling................................................................................................	134
10.19		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:5 Informationsteknik:
		Telekommunikation m.m. ..................................................................................	134

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning

10.1	Antalet kunder med Internetanslutning .............................................................	123
10.2	Utveckling av marknadsandelar för xDSL-anslutningar ....................................	123
10.3	Intäkter för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1995-2003......	124
10.4	Genomsnittlig månadskostnad för fasttelefonitjänster för privatkunder
	inom OECD.......................................................................................................	125

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner att regeringen för 2005 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kronor för Väg- verket för investering i närtid, E 6 Svine- sundsförbindelsen m.m. (avsnitt 4.6.2),

2.godkänner att regeringen för 2005 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kronor till priorite- rade vägprojekt enligt riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 4.6.2),

3.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför ut- gifter på högst 49 600 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 4.6.2),

4.godkänner att regeringen för 2005 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kronor för Ban- verket för investeringar i eldriftsanlägg- ningar m.m. (avsnitt 5.6.2),

5.godkänner att regeringen för 2005 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kronor till priorite- rade järnvägsprojekt enligt riksdagens be- slut om tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 5.6.2),

banan AB för fortsatt utbyggnad av Botni- abanan (avsnitt 5.6.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning

och sektorsuppgifter ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 5.6.3),

8.bemyndigar regeringen att under 2005 för Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 5.6.3),

9.godkänner de ekonomiska målen för Sta- tens järnvägar och bemyndigar regeringen att för 2005 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 5.8.4)

10.godkänner de ekonomiska målen för Sjö- fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa ut- delning och skattemotsvarighet för Sjö- fartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.7.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2005 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig- het med vad regeringen förordar (avsnitt 6.7.2),

6.godkänner att regeringen för 2005 får be- 12. godkänner förslaget till investeringsplan för

sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kronor till Botnia-

Sjöfartsverket för perioden 2005–2007 (av- snitt 6.7.3),

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

13.godkänner att högst 19 500 000 kronor av inflytande farledsavgifter för 2005 får läm- nas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd (avsnitt 6.7.8),

14.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa ut- delning och skattemotsvarighet för Luft- fartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.7.1),

15.bemyndigar regeringen att för 2005 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 7.7.2),

16.godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005–2007 (avsnitt 7.7.3),

17.godkänner att avgifter får tas ut för Luft- fartsstyrelsens verksamhet och att intäk- terna från dessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten (avsnitt 7.7.5),

18.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupp- handling ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000 000 kronor för perioden 2006–2010 (avsnitt 8.7.2),

19.godkänner att målet för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar infra- struktur och därtill hörande samhällstjäns- ter (avsnitt 10.4),

20.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 210 000 000 kronor under 2006–2009 (av- snitt 10.9.2),

21.för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

36:1	Vägverket: Administration	ramanslag	939 219

36:2	Väghållning och statsbidrag	ramanslag	16 607 522

36:3	Banverket: Administration	ramanslag	771 897

36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	ramanslag	11 196 512

36:5	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska	ramanslag
	nätverk		250 000

36:6	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	obetecknat anslag	71 000

36:7	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	obetecknat anslag	62 660

36:8	Sjöfartsregistret	ramanslag	5 786

36:9	Rederinämnden: Administration	ramanslag	1 425

36:10	Driftbidrag till icke statliga flygplatser	obetecknat anslag	81 100
36:11	Rikstrafiken: Administration	ramanslag	19 702

36:12	Rikstrafiken: Trafikupphandling	ramanslag	823 000

36:13	Viss internationell verksamhet	ramanslag	2 500

36:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut	ramanslag	34 600

36:15	Statens institut för kommunikationsanalys	ramanslag	53 173

36:16	Järnvägsstyrelsen	ramanslag	42 000
37:1	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa	ramanslag
	myndighetsuppgifter		14 662

37:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	ramanslag	122 484

37:3	Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande	ramanslag
	kassaservice		400 000

37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst	ramanslag
	enligt avtal		144 000

37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	ramanslag	23 250

Summa			31 666 492

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Kommunikationer

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

2.2	Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	20041	2004	2005	2006	2007
Politikområde Transportpolitik		24 101	27 176	27 385	30 962	31 394	34 266

Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post		750	1 359	1 521	704	713	736

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer		24 851	28 535	28 905	31 666	32 106	35 002

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Utgifterna för 2003 för utgiftsområde 22 Kom- munikationer uppgick till sammanlagt 24 851 miljoner kronor, vilket är en ökning med två procent jämfört med 2002. Ökningen förklaras främst av utgiftsökningar på anslagen 36:2 Väg- hållning och statsbidrag och 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling inom politikområdet Trans- portpolitik. Politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post ökade marginellt mel- lan åren.

För 2004 prognostiseras de totala utgifterna inom utgiftsområdet uppgå till 28 905 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna är högre än anvisade anslag för budgetåret. Jämfört med 2003 beräknas utgifterna öka bl.a. beroende på regeringens ambitionshöjning för transportpoli- tiken samt ökad utbetalningstakt för det statliga stödet till kommuner och länsstyrelser för an- läggande av bl.a. ortssammanbindande telenät.

Överföringen av anslaget 37:6 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. till utgiftsområde 22 från utgiftsområde 19 Regional utveckling ger ytterligare en förklaring till de ökade utgifterna.

Regeringens förslag till anslag 2005 för ut- giftsområdet innebär en höjning av anslagsnivån med 3 131 miljoner kronor, motsvarande 11 procent, jämfört med 2004. Anslagsökningen kan främst hänföras till regeringens förslag i proposition om utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar (prop. 2003/04:95) som innebär att drygt 381 miljarder kronor satsas på trafikinfrastrukturen under en tolvårsperiod. En utgångspunkt i arbetet med infrastrukturplanerna är att förhållandet mellan investeringar i vägar och järnvägar bör vara 1:2. Förslagen innebär framför allt en ökad satsning på järnvägstrafiken och regeringen föreslår där-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

för bl.a. att Banverkets anslag höjs med 2 500 miljoner kronor för 2005.

För politikområdet IT, elektronisk kommu- nikation och post innebär regeringens budget- förslag en minskning av anslagsnivån för 2005. Skälen till minskningen är dels att anslaget för den tidsbegränsade satsningen på statligt stöd till kommuner och länsstyrelser för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. upphör på statsbudgeten, dels att anslaget 37:6 (2004) Ge- mensam radiokommunikation för skydd och sä- kerhet överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Tabell 2.2 redovisar förändringen av anslags- nivån jämfört med statsbudgeten för 2004 för- delat på olika komponenter.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2005-2007. Utgiftsom- råde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	28 535	28 535	28 535
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	189	599	1 104

Beslut	3 195	3 173	5 379

Överföring till/från andra
utgiftsområden	-253	-201	-16

Övrigt	0	0	0

Ny ramnivå	31 666	32 106	35 002

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för förvaltningsändamål för att kom- pensera myndigheterna för pris- och löneök- ningar utgör en del av den föreslagna anslagshöj- ningen.

Under 2006 och 2007 beräknas anslagsnivån öka ytterligare för utgiftsområdet. Anslagsnivån höjs för politikområdet Transportpolitik med anledning av den tidigare nämnda satsningen på infrastrukturområdet. För politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post beräknas anslagen öka marginellt.

Av tabell 2.3 framgår utgiftsområdets ram för 2005 realekonomiskt fördelad på transfereringar, verksamhetsutgifter samt investeringar.

Tabell 2.3 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2005
Transfereringar1	3 426
Verksamhetsutgifter2	17 742
Investeringar3	10 498

Summa ramnivå	31 666

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna an- vänder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteavvikelser

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid si- dan av dessa stöd finns det även stöd på budge- tens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning (s.k. skatteavvikelser). Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skatt- skyldiga omfattas av en skattelättnad i förhål- lande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteavvikelserna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom speci- fika politikområden som t.ex. konjunktur-, bo- stads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa avvikelser påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgifts- sida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteavvikelser finns i bilaga 2 till 2004 års eko- nomiska vårproposition.

I tabell 2.4 nedan summeras de nettoberäk- nade skatteavvikelserna med politikområdesan- knytning som är att hänföra till utgiftsområde 22 Kommunikationer. I avsnitt 3.3 respektive 10.3 i denna volym redovisas samtliga avvikelser inom politikområde Transportpolitik respektive poli- tikområde IT, elektronisk kommunikation och post.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 2.4 Skatteavvikelser inom utgiftsområdet Kommuni- kationer, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Politikområde Transportpolitik	12 520	13 131

Politikområde IT, elektronisk kommunika-
tion och post	2 400	2 420

Totalt för utgiftsområde 22	14 920	15 551

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Transportpolitik

3.1Omfattning

Politikområde Transportpolitik omfattar väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart. I politikområdet ingår också viss sektorsforskning och upphandling av kollektiv- trafik. Politikområdet består av sex verksam- hetsområden: Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart, Interregional kollektiv persontrafik samt Forsk- ning och analys. De myndigheter, affärsverk och större bolag som verkar inom politikområdet är:

Vägverket, Banverket, affärsverket Statens järn- vägar, Sjöfartsverket, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Rederinämnden, Luftfartsverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut, Statens haverikommission, Statens institut för kommunikationsanalys, Järnvägssty- relsen, Verket för innovationssystem, länsstyrel- serna, Kustbevakningen, AB Svensk Bilprovning och SAS Sverige AB. Därtill finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägsområ- dena.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	20041	2004	2005	2006	2007
36:1 Vägverket: Administration		958,9	1 025,2	1 006,3	939,2	977,4	993,7

36:2 Väghållning och statsbidrag		14 232,7	15 564,3	15 563,4	16 607,5	16 866,9	17 196,0

36:3 Banverket: Administration		755,0	768,1	770,8	771,9	778,8	791,9

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter		6 857,0	8 469,1	8 588,0	11 196,5	11 351,6	13 862,7

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-
europeiska nätverk (TEN)		78,1	200,0	214,3	250,0	250,0	250,0

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.		71,0	71,0	71,0	71,0	71,0	71,0

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62,7	62,7	61,5	62,7	62,7	62,7

36:8 Sjöfartsregistret		4,4	5,0	4,9	5,8	5,9	6,1

36:9 Rederinämnden: Administration		1,1	2,1	2,4	1,4	1,5	1,5

36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser2		94,9	81,1	81,1	81,1	81,1	81,1
36:11 Rikstrafiken: Administration		12,0	19,4	18,7	19,7	19,9	20,2

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling		847,2	798,0	873,0	823,0	793,0	793,0

36:13 Viss internationell verksamhet		5,3	2,5	4,9	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut		32,7	34,3	33,6	34,6	35,0	35,7

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		49,0	52,7	51,8	53,2	53,9	54,9

36:16 Järnvägsstyrelsen		0	20,0	20,0	42,0	42,4	43,1

Ersättning till Statens Järnvägar i samband med ut-		39,0	0	18,6	0	0	0
delning från AB Swedcarrier m.m.

Totalt för politikområde Transportpolitik		24 100,9	27 175,6	27 384,5	30 962,1	31 393,6	34 266,1

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Anslaget byter namn fr.o.m. budgetår 2005.

År 2003 uppgick de totala utgifterna inom poli- tikområdet till 24 101 miljoner kronor, vilket in- nebär en ökning med två procent jämfört med 2002, främst på grund av att utgifterna ökat på anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling.

Prognosen för 2004 avseende de totala utgift- erna uppgår till 27 384 miljoner kronor, vilket är ett något högre belopp än vad som anvisats för budgetåret. Totalt för politikområdet bedöms utgifterna för 2004 överstiga anvisade medel med mindre än en procent.

Regeringens förslag till anslag 2005 för poli- tikområdet Transportpolitik uppgår till sam- manlagt 30 962 miljoner kronor, vilket är högre än anvisade anslag 2004. I tabell 3.2 redovisas förändringen jämfört med statsbudgeten för 2004 uppdelat på olika komponenter.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005-2007. Politikom- råde 36 Transportpolitik

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	27 176	27 176	27 176
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	189	599	1 104

Beslut	3 580	3 601	5 968

Överföring till/från andra
utgiftsområden	17	18	19

Ny ramnivå	30 962	31 394	34 266

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Faktorer som påverkar anslagsnivån är bl.a. den pris- och löneomräkning som sker på årsbasis av anslagen för förvaltningsändamål.

Vidare bidrar den ambitionshöjning inom po- litikområdet som aviserades av regeringen i pro- positionen Infrastruktur för ett långsiktigt håll-

bart transportsystem (prop. 2001/02:20) till att anslagsnivån föreslås höjas. I regeringens propo- sition om utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar (prop. 2003/04:95) föreslås att drygt 381 miljarder kronor satsas på trafikinf- rastrukturen under en tolvårsperiod. Propositio- nen innebär framför allt en ökad satsning på järnvägar och regeringen föreslår därför bl.a. att Banverkets anslag höjs med 2 500 miljoner kro- nor för 2005.

För 2006 och 2007 beräknas anslagen inom politikområdet öka till 31 394 miljoner kronor respektive 34 266 miljoner kronor, bl.a. med an- ledning av de utökade planeringsramarna inom verksamhetsområdena Vägar och Järnvägar.

3.3Skatteavvikelser

Skatteavvikelserna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt en definition av begrep- pet redovisas i avsnitt 2.3. Nedan följer en redo- visning av de nettoberäknade skatteavvikelser som kan hänföras till politikområdet Transport- politik.

Tabell 3.3 Skatteavvikelser inom politikområdet Transport- politik, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Sjöfartsstöd	1 600	1 600

Personbefordran	3 532	3 798

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna	6 382	6 690
fordon

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid	883	916
bandrift

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning	66	69
vid bandrift

Koldioxidskattebefrielse för bandrift	56	59

Totalt för politikområde Transportpolitik	12 520	13 131

Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att ar- betsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgift- er på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatte- avvikelse.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Personbefordran

Skattesatsen är 6 procent.

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I prak- tiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljean- vändning av miljöklass 1. År 2004 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 30 öre/kWh medan dieselolja i den främsta mil- jöklassen beskattas med 7 öre/kWh.

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 30 öre/kWh.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning i diesel- drivna järnvägsfordon. Skatteavvikelsen uppgår till 30 öre/kWh.

Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning i diesel- drivna järnvägsfordon.

3.4Politikens inriktning

Ett väl fungerande transportsystem är avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och en förutsättning för fortsatt välfärd och till- växt i hela landet.

Transportsystemet skall erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en hög transportkvalitet, en positiv regional utveckling, ett tillgängligt transportsystem, en god miljö, en säker trafik och ett jämställt transportsystem som är samhällsekonomiskt effektivt. Transport-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

systemet är en grundläggande del av landets bas- kapital, som måste utvecklas och förvaltas på ett framsynt sätt.

Ett gott utbud av väg- och järnvägstranspor- ter, sjöfart och flyg skapar ökade valmöjligheter för människor att bo, arbeta, utbilda sig och skapa sig en aktiv fritid. Landets alla regioner skall ha möjlighet att utvecklas, men förutsätt- ningarna och behoven varierar kraftigt. Flexibla och väl fungerande arbetsmarknader är en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Transport- systemet skall bidra till att öka rörligheten på ar- betsmarknaden. Kollektivtrafiken skall utformas så att restiderna kan förkortas och arbetsmark- nader utvidgas.

Behoven av snabba och säkra transporter i hela landet fortsätter att öka. En transportpoli- tisk proposition skall lämnas till riksdagen under 2005. Fokus inriktas på en fortsatt utveckling av transportsystemet för att uppnå tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Sam- verkan mellan transportslagen bör utvecklas för att möjliggöra effektiva transportkedjor.

Regeringen har lagt fast en långsiktig infra- strukturplan för perioden 2004–2015. Planen in- nebär ökade resurser till bl.a. underhåll av be- fintligt väg- och järnvägsnät samt investeringar i ny infrastruktur för sammanlagt 381 miljarder kronor.

Den långsiktiga inriktningen mot nollvisionen i trafiksäkerhetsarbetet skall ligga fast. Reger- ingen har utöver sin satsning på att bygga en sä- ker infrastruktur tagit initiativ till åtgärder som skall dämpa hastigheterna på vägarna, bekämpa alkoholen i trafiken och stimulera teknikutveck- lingen inom området.

•Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläg- gande transportbehov kan tillgodoses.

•En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

•En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

•En god miljö, där transportsystemets ut- formning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturre- surser främjas.

•En positiv regional utveckling, där trans- portsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skill- nader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

•Ett jämställt transportsystem, där trans- portsystemet är utformat så att det sva- rar mot både kvinnors och mäns trans- portbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka trans- portsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

3.5Mål och resultat

Mål

Målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till:

Resultat

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har regeringen preciserat ett antal etappmål för några av delmålen. Nedanstå- ende tabell sammanfattar måluppfyllelsen av dessa och utvecklingen mot de långsiktiga del- målen. En mer detaljerad och analyserande be- skrivning av måluppfyllelsen återfinns i kapitlen om de verksamhetsområden som finns inom po- litikområdet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken

Delmål	Utveckling mot långsik-	Finns etappmål?	Uppfylls etappmål med	Kommentar till utveckling i
	tigt delmål under 2003		dagens beslut?	förhållande till delmålet
	(Bedömning 2002)			under 2003

Tillgänglighet	Ja (Ja)	Ja, tillsammans med regi-	Ja, delvis	Förbättrad tillgänglighet för
		onal utveckling		väg och järnväg samt för
		- för funktionshindrades	Nej	funktionshindrade. Försäm-
		- för funktionshindrades	Nej	ring för flyg.
		tillgänglighet		ring för flyg.
		tillgänglighet

Transportkvalitet	Ja (Ja)	Ja	Ja	Transportkvaliteten är god.
				Utvecklingen är positiv men
				trafikstörningar och trafik-
				utbudsminskningar påverkar
				negativt i vissa avseenden.

Trafiksäkerhet	Nej (Nej)	Ja	Nej	Oförändrat antal dödade och
				svårt skadade i vägtrafiken.

Miljö
Klimatpåverkan (CO2)	Nej (Nej)	Ja	Nej	Ökade utsläpp från vägtrafik.
				Minskade utsläpp från flyg.
Luftföroreningar	Ja (Ja?)	Ja	Ja, sannolikt	Brister i sjöfartens utsläpps-
(S, NOx, VOC)				statistik.
Buller	Ja (Nej)	Ja	Nej	För långsam förbättring i be-
				fintlig bebyggelse jämfört med
				riktvärden.
Kretsloppsanpassning	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Långsam förbättring.
Påverkan på natur- och	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Svårbedömt.
kulturmiljö

Regional utveckling	Osäkert (Osäkert)	Ja, tillsammans med till-	Ja	Stor andel av investerings-
		gänglighet		medlen avsätts för transport-
				försörjning av hela landet.

Jämställdhet	Ja? (Osäkert )	Nej	-	Kvinnor fortsatt dåligt före-
				trädda i beslutsfattande
				organ. Stor brist på data
				men kartläggning pågår.

Ett tillgängligt transportsystem

Det är svårt att följa utvecklingen av tillgänglig- heten i transportsystemet eftersom förbättrad tillgänglighet ofta tas ut i utvidgad arbetsmark- nad eller annan ökad valfrihet i resandet vilket leder till att resandet ökar.

Tillgängligheten i vägtransportsystemet har förbättrats under de senaste åren. Restiderna på de nationella vägarna har blivit kortare, kollek- tivtrafikutbudet har ökat och cykelvägarna har blivit fler. Trängseln i och kring de större stä- derna har dock inte minskat. Även järnvägs- transportsystemet har fått förbättrad tillgänglig- het genom att det går fler tåg på spåren. För in- rikesflyget har dock tillgängligheten försämrats.

När det gäller tillgängligheten för funktions- hindrade har trafikverken genomfört en gemen- sam undersökning i syfte att redovisa andelen

funktionshindrade som kan använda respektive trafikslag. Resultatet visar att många uppger att de kan resa, men för en relativt stor andel är det besvärligt att resa och många funktionshindrade reser inte alls idag. Sammantaget bedöms dock tillgängligheten för funktionshindrade ha för- bättrats.

En hög transportkvalitet

Det svenska transportsystemet håller genomgå- ende en hög kvalitet som i termer av förutsäg- barhet, säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och informationstillgång står sig väl vid en internationell jämförelse. Sett över en längre tidsperiod råder det knappast några tvivel om att transportkvaliteten har ökat avsevärt på alla dessa områden. Även på kort sikt har ut-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vecklingen varit övervägande positiv, dock kan bl.a. trafikstörningar och minskningar i trafikut- budet ha medfört sänkt transportkvalitet i vissa avseenden.

En säker trafik

Under 2003 var antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken oförändrat jämfört med 2002. Mot bakgrund av de senaste tio årens trafik- och tra- fikskadeutveckling och den kunskap som i dag finns om effektiva trafiksäkerhetsåtgärder be- dömer regeringen att det krävs mycket stora an- strängningar av samtliga aktörer inom vägtrafik- området för att etappmålet om högst 270 dödade 2007 skall uppnås. Regeringen konstaterar att etappmålet ligger fast och ser det som ett viktigt medel för att motivera och engagera aktörerna för att kunna nå det långsiktiga målet, att ingen skall dödas eller allvarligt skadas i vägtrafiken.

En god miljö

Koldioxidutsläppen har fortsatt att öka vilket in- nebär att förutsättningarna för att uppnå etapp- målet har försämrats. Utsläppen av kväveoxider och kolväten från transportsektorn fortsätter att minska. Antalet bullerutsatta har minskat något genom de bullerskyddsåtgärder som vidtagits. Etappmålet bedöms dock bli svårt att nå på grund av den ökande trafiken och att många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram. Kretsloppsanpassningen är svårbedömd men an- ses uppvisa en positiv utveckling. När det gäller uppföljningen av målen för natur- och kultur- miljön bedriver trafikverken ett arbete för att ut- veckla mått och mål.

En positiv regional utveckling

En utbyggd infrastruktur som i sin tur leder till förbättrade transporter bidrar successivt till för- bättrad tillgänglighet för kvinnor och män i hela landet. För enstaka större investeringar som minskar restiderna drastiskt kan även lokalise- ringseffekter bli betydande.

Drift och underhåll av väg- och järnvägsnäten, liksom åtgärder för bärighet, tjälsäkring och re- konstruktion är viktiga åtgärder för samtliga re- gioner, men har särskilt stor betydelse för ut- vecklingen i glest bebyggda delar av landet. Väg- arnas ytstandard i glesbygd har förbättrats kon- tinuerligt under en rad år och andelen avstängd väg minskade kraftigt under 2003.

Ett jämställt transportsystem

Kvinnors perspektiv och värderingar är fortfa- rande bristfälligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning i hela transportsystemet. Det in- nebär att kvinnor har sämre möjligheter att på- verka transportsystemets utformning.

Regeringens krav på trafikverken när det gäller analyser och redovisningar kopplade till målet om ett jämställt transportsystem har ökat men fortfarande råder brist på data för att kunna följa utvecklingen mot målet. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och trafikverken har dock påbörjat arbetet med att ta fram ytterli- gare information om tillståndet.

3.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat berörda myndighet- er inom politikområdet och lämnat revisionsber- ättelse med invändning för affärsverket Statens järnvägar och Rikstrafiken. En närmare redogör- else med anledning av revisionens invändningar lämnas i avsnitt 5.8.3 respektive avsnitt 8.6.

För övriga myndigheter inom politikområdet har Riksrevisionen inte haft några invändningar i revisionsberättelsen.

Effektivitetsrevisionen har lämnat en gransk- ningsrapport som berör politikområdet; ”Läns- planerna för regional infrastruktur – vad har styrt prioriteringarna?”. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av rapporten har re- dovisats till riksdagen i propositionen (prop. 2003/04:95) Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004–2015.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Vägar

4.1Omfattning

Verksamhetsområdet Väg omfattar väghållning och vägtrafik. Verksamheten syftar till att säker- ställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- siktigt hållbar transportförsörjning för med- borgarna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom väg- området är Vägverket.

Vägverket förvaltar statens vägar. Vägverket har dessutom ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgäng- lighet, framkomlighet och effektivitet samt väg- informatik, fordon, kollektivtrafik, handikapp- anpassning, yrkestrafik och tillämpad samhälls- motiverad forsknings-, utvecklings- och demon- strationsverksamhet inom vägtransportsystemet.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen in- klusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2003 till närmare 23 miljar- der kronor för Vägverket.

Vägverket har under 2004 direkt och indirekt innehaft flera bolag som bedriver verksamhet som faller inom verkets uppgifter. Svensk- Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) ägs av staten och förvaltas till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øresundsbro Konsortiet, och att svara för drift- och underhållsförvaltningen av väg- och järn- vägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Ägare till Øresundsbro Konsortiet är den svenska och danska staten. SweRoad AB exporterar konsulttjänster inom områdena vägar och transporter, trafiksäkerhet och institutionsuppbyggnad. Verksamheten be- drivs i flera länder i Afrika, Mellanöstern, Södra

Asien samt Östeuropa. Konsulttjänsterna kund- finansieras eller finansieras genom internationellt bistånd.

4.2Utgiftsutveckling

Vid utgången av 2003 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet Väg 15 229 miljo- ner kronor. Det innebär att anslaget underskreds med ca 372 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för verksamhetsområde Väg 2004 är ca 16 623 miljoner kronor vilket är ca 41 miljoner kronor mindre än anslagen.

Regeringens förslag till anslag 2005 är högre än anvisade anslag 2004. Anslagen för verksam- hetsområde Väg beräknas öka ytterligare 2006 jämfört med anvisade anslag för 2004 för att bättre möta kraven på en tillfredsställande väg- hållning enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Riksdagen har även beslutat att vissa prioriterade vägprojekt skall lånefinansieras (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
36:1 Vägverket: Administration	958,9	1 025,2	1 006,3	939,2	977,4	993,7

36:2 Väghållning och statsbidrag	14 232,7	15 564,3	15 563,4	16 607,5	16 866,9	17 196,0

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-	37,6	75,0	53,6	125,0	125,0	125,0
europeiska nätverk2

Totalt för verksamhetsområde vägar	15 229,2	16 664,5	16 623,3	17 671,7	17 969,3	18 314,7

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Avser den del av anslaget som finansierar vägar.

4.3

Politikens inriktning

4.4

Insatser

Ett väl fungerande vägtransportsystem är en viktig förutsättning för att tillgodose kvinnors och mäns behov av att bo och bedriva närings- verksamhet i hela landet. Det är angeläget att ut- veckla ett framtida transportsystem som möter Sveriges växande behov av snabba, effektiva, säkra och miljövänliga transporter.

Under de senaste 10–15 åren har stora insatser gjorts för att utveckla och modernisera vägnätet i landet. Uppgiften att sköta det befintliga väg- nätet har inte getts samma prioritet. Som en följd av detta har otillfredsställelsen med väg- standarden ökat samtidigt som det finns stora problem med vägavstängningar under tjälloss- ningsperioden. Det är därför viktigt att skilja på åtgärder som i första hand bevarar och säker- ställer befintliga vägar och åtgärder som utveck- lar och moderniserar vägnätet. Samtidigt är det väsentligt att vägnätet utvecklas och modernise- ras för att klara förändringar i efterfrågan på re- sor och transporter och för att klara miljö- och säkerhetskrav.

Regeringen har fastställt den nationella väg- hållningsplanen för perioden 2004–2015 och be- slutat om definitiva ekonomiska ramar till läns- planerna för regional transportinfrastruktur. Be- sluten innebär att investeringar i nationella stam- vägar för perioden 2004–2015 skall vara 42,1 miljarder kronor, vilket riksdagen godkänt (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266).

Riksdagen har i samband med 2004 års eko- nomiska vårproposition beslutat att vissa ut- byggnader av det nationella stamvägnätet i Väst- sverige skall lånefinansieras.

Flera aktörer har med sina insatser verkat för att uppfylla det transportpolitiska målet. Aktörerna är främst Vägverket, länsstyrelserna, polisen och kommunerna.

Vägverket har flera roller: väghållare, myndig- het, sektorsansvarig och producent. Nedan re- dovisas de väsentliga insatser som präglat 2003 års verksamhet. Sådana insatser återfinns framför allt inom Vägverkets roller som väghållare och sektorsansvarig.

4.4.1Insatser inom verksamhetsområdet

Investeringar och underhåll

Investeringarna i vägnätet 2003 var ca 9,7 miljar- der kronor. Tolv objekt med en kostnad på över 50 miljoner kronor har öppnats för trafik under året. Riktade trafiksäkerhetsåtgärder har ge- nomförts för 1 778 miljoner kronor. Drygt 40 procent av detta avser separering av körrikt- ningar genom mitträcke, så kallad mötesfri landsväg. Denna vägtyp introducerades 1998 och sedan dess har något mer än 1 000 km väg byggts om på detta sätt.

Yttillståndet på de belagda högtrafikerade vägarna, i form av ojämnheter i längsled i vägen, har försämrats på vägar med mindre än 2 000 fordon per dygn i skogslänen, men förbättrats eller legat konstant på övriga delar av vägnätet.

På högtrafikerade vägar beror skador i tvärled (spårdjup) huvudsakligen på deformation or- sakad av tung trafik och dubbdäcksslitage. I skogslänen har andelen vägar med mer än 2 000 fordon per dygn och med spårdjup över 15 mm minskat det senaste decenniet från över 10 pro- cent och ligger nu på 5 procent. I övriga län har andelen legat ungefär på 5 procent under hela denna period. Antalet km väg under 2003 med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mer än 2 000 fordon per dygn och med ett spår- djup över 15 mm var i skogslänen 206 (200) km och i övriga län 631 (652) km. Inom parentes visas 2002 års siffror.

Antalet km grusväg har minskat kontinuerligt sedan 1996. Av de statliga vägarna i skogslänen är 68,4 procent belagda, totalt 28 990 km. I öv- riga landet är motsvarande andel 86,8 procent och den belagda väglängden är 48 494 km.

Andelen av det statliga vägnätet med högsta bärighetsklass (bärighetsklass 1, BK 1, vilket tillåter tung trafik med axeltryck på 11 ton eller boggietryck på 18 ton och bruttovikt på 60 ton) har ökat kontinuerligt sedan 1996. Längden väg som normalt inte är upplåten för BK 1 har under 2003 minskat med 651 km till 6 624 km. Minskningen var procentuellt större i skogslänen än i övriga landet.

Tjällossningsperioden 2003 var den lindrigaste på många år. Antalet km väg som har varit

avstängd för tung trafik på grund av tjällossning under 2003 är 10 535 km. Det understiger den genomsnittsnivå på ca 15 000 km som gällt under senare delen av 1990-talet. Under den första hälften av 1990-talet låg nivån på ca 20 000 km väg avstängd för tjällossning årligen.

Uppföljning av investeringar

Årets verksamhet i nationell plan har inriktats dels på att fullfölja de investeringar som pågick vid årets ingång, dels att genomföra investeringar inriktade på trafiksäkerhet. Totalt uppvisar Väg- verket ett ackumulerat utfall som underskrider väghållningsplanen (-1 593 miljoner kronor) för perioden 1998–2003 (se tabell 4.2). Enligt den nationella planen skulle 4,5 miljarder kronor avsättas för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder perioden 1998–2003. Till och med 2003 har 4,3 miljarder kronor avsatts.

Tabell 4.2 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl. storstadsöverenskommelsen)

		Åtgärdskategorier i nationell plan
	Flera syften	Fysiska trafik-	Riktade	Väg-	Övriga	Summa
		säkerhetsåtgärder	åtgärder	informatik	åtgärder
Volym verksamhet 2003, mnkr	2 283	982	7	187	95	3 554
Volym verksamhet 1998-2003, mnkr	11 650	4 295	109	435	858	17 347
Volym verksamhet av total i % 1998–2003	67	25	1	3	5	100

Plan 1998–2003	13 040	4 500	300	560	540	18 940
Andel plan i % av total	69	24	2	3	3	100

Differens i mnkr verksamhet – plan 1998–2003	-1 390	-205	-191	-125	318	-1 593
Differens i % av verksamhet – plan 1998–2003	-11	-5	-64	-22	59	-8

I de regionala planerna är fördelningen av det ackumulerade utfallet per åtgärdskategori väl i nivå med den planerade fördelningen (se tabell 4.3). Särskilt stora satsningar har genomförts på

bärighet och rekonstruktion vilket också har bi- dragit till att det ackumulerade utfallet är högre än den planerade ramen för bärighet och rekon- struktion.

Tabell 4.3 Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)

			Åtgärdskategorier i regionala planer
	Flera syften	Bärighet	Trafik-	Miljö	Väg-	Bidrag	Summa
		rekonstruktion	säkerhet		informatik	kommuner
Volym verksamhet 2003, mnkr	1 178	1 114	370	136	4	412	3 214
Volym verksamhet 1998–2003, mnkr	4 878	5 670	1 546	620	30	2 459	15 203
Andel verksamhet av total i % 1998–2003	32	37	10	4	0,2	16	100

Plan 1998–2007	8 222	8 795	2 784	1 804	105	3 968	25 678
Andel i % av total	32	34	11	7	0,4	15	100

Enligt infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) skulle lika stor andel av respektive

länsplan vara genomförd när en ny plan träder i kraft 2004. Utfallet nedan visar att det finns vissa skillnader i hur långt planerna genomförts. Det

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

låga utfallet i Västernorrlands län förklaras bl.a. av att planen har en tyngdpunkt i den senare delen av planperioden. Det högre utfallet i Blekinge respektive Värmlands län förklaras av

att stora investeringsobjekt har genomförts i dessa län.

Tabell 4.4 Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar)

Kostnader i miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Plan	Utfall 98-03 av plan
	2003	1998–2003	1998–2007	1998-2007 %
Stockholm	300	1 407	2 884	49

Uppsala	82	408	857	48

Södermanland	96	464	817	57

Östergötland	130	581	1 048	55

Jönköping	107	521	930	56

Kronoberg	80	328	649	51

Kalmar	19	300	527	57

Gotland	16	68	138	49

Blekinge	91	238	376	63

Skåne	243	1 171	1 979	59

Halland	83	320	549	58

Västra Götaland	356	1 792	3 434	52

Värmland	102	588	977	60

Örebro	98	392	786	50

Västmanland	96	385	741	52

Dalarna	152	839	1 776	47

Gävleborg	117	575	1 153	50

Västernorrland	174	746	1 723	43

Jämtland	97	537	997	54

Västerbotten	166	870	1 772	49

Norrbotten	165	827	1 563	53

Summa	2 770	13 357	25 676	52

Under året har tolv projekt, överstigande 50 miljoner kronor vardera, öppnats för trafik. De representerar tillsammans en investeringsvolym på 1 920 miljoner kronor. Samtliga tolv projekt finns med i gällande långsiktiga planer. Jämfört med planerna är kostnadsökningen för projekten elva procent. För elva av projekten finns

samhällsekonomiska kalkyler och nio av dessa uppvisar en positiv samhällsekonomisk lönsam- het. Utfallet för respektive objekt redovisas i nedanstående tabell.

Under året har 108 projekt med investerings- kostnad mellan 5 och 50 miljoner kronor färdig- ställts. De representerar en investeringsvolym på ca 1 850 miljoner kronor. Fördyringen jämfört med planerna är 21 procent.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.5 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2003

Miljoner kronor

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNV1	Restid2	Dödade3
			km	slutlig					skadade
E6	Motorväg	Hogdal–Nordby	7,8	442	455	331	1,6	159	4,3

E22	Motorväg	Kristianstad–Fjälkinge	4	129	117	121	0,6	29	2,4

E20	Motorväg	Floda–Nääs	1,7	117	115	100	-0,5	0	0,3

E4	Fyrfältsväg	Tpl Västberga	1,5	161	143	154	—	—	3,2

E4	13 meters	Yttervik–Tjärn	15	180	177	164	0,3	39	5,5

E22	13 meters	Valdemarsvik–Söderköping	28	105	106	71	2,8	17	6,0

225	9 meters	Saltsjöbron Södertälje	2	278	254	277	1,6	166	4,4

45	9 meters	S länsgräns–Byråsen	25	210	215	243	-0,7	0,2	1,3

25	9 meters	Vrå–Boasjön	8,2	69	68	67	0,4	16	0,7

32	9 meters	Boxholm–Bleckenstad	9	107	100	101	0,8	26	2,4

32	9 meters	Skullaryd–Sunneränga	4,8	53	56	44	0,4	18	0,8

64	9 meters	Sjötorp–Spåsjön	6,9	66	54	52	0,7	26	0,6

1Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet.

2Minskad restid i tusental timmar/år.

3Minskat antal dödade och skadade per år.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsaspekter beaktas alltid i samband med åtgärder på det statliga vägnätet. De ingår därmed alltid som en del av beslutsunderlaget. Av investeringarna 2003 gjordes 18 procent, ca 1 778 miljoner kronor, primärt av trafiksäker- hetsskäl enligt tabell 4.6.

Tabell 4.6 Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2003

Miljoner kronor

Sidoområdesåtgärder	87
Vägutbyggnad	421

Korsningsåtgärder	294

Åtgärder för oskyddade	86

Separering av körriktningar	786

Övrigt	103

Summa	1 777

De bedömda sammanlagda trafiksäkerhets- effekterna av åtgärder under 2003 redovisas i tabell 4.7. Genom investeringar på det statliga vägnätet beräknas antalet dödade minskas med 20 personer och antalet svårt skadade minskas med 103 personer. De riktade trafiksäkerhetsåt- gärderna utgör en delmängd av Vägverkets åt- gärder och bedöms minska antalet dödade i väg- trafiken med tolv personer och antalet svårt skadade med 63 personer.

Tabell 4.7 Bedömda trafiksäkerhetseffekter 2003

	Dödade	Svårt
		skadade
Nybyggnation på statliga vägnätet	8	40

Riktade trafiksäkerhetssatsningar	12	63

Totalt	20	103

Vägverket har under 2003 haft som mål att genomföra Vägverkets del av regeringens 11- punktsprogram för ökad trafiksäkerhet. För att genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåt- gärder på delar av det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker har Vägverket upprättat en lista över vägar med hög olycksbelastning. Denna lista anger knappt 400 mil väg. Av den särskilda riktade trafiksäkerhetssatsningen på 426 miljoner kronor har knappt 90 procent använts för att åtgärda dessa vägar. En sådan åtgärd är att skapa mötesfri landsväg genom att sätta upp mitträcken. Mitträcken introducerades 1998 och har sedan dess byggts ut på något mer än 1 000 km väg varav drygt 200 km 2003. Resultatet av åtgärden är mycket positiv. Antalet allvarliga olyckor på dessa sträckor har varit betydligt färre än innan mitträcke sattes upp.

Vägtrafikinspektionen inrättades den 1 januari 2003 som en enhet inom Vägverket. Inspektio- nen är oberoende i förhållande till Vägverkets övriga organisation. Vägtrafikinspektionens

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

uppgifter är bl.a. att följa och analysera förhål- landen som påverkar vägtransportsystemets ut- formning och funktion, verka för att olika aktö- rer tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor, samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg samt initiera forskning och utveckling inom tra- fiksäkerhetsområdet.

Under 2002 tog regeringen ett initiativ till en nationell samling för trafiksäkerhet. Syftet var främst att få trafikanterna att ta sin del av ansva- ret för trafiksäkerheten genom ändrat beteende. I den nationella samlingen, som samordnats av Vägverket, ingår representanter för myndigheter, organisationer och företag som berörs av vägtra- fikfrågor. Inom ramen för den nationella sam- lingen ingår att lämna förslag på åtgärder och metoder för att sprida information om och få acceptans för olika trafiksäkerhetsåtgärder hos svenska folket. De områden som prioriteras är hastighet och skyddsutrustning, trafiknykterhet samt barn och ungdomar.

OLA – ett systematiskt samarbete för säkrare vägtrafik – är ett arbetssätt som Vägverket tog initiativ till 2002 och som fortsatt under 2003. Syftet är att aktörer som arbetar med trafik- säkerhetsfrågor skall samverka och fördela an- svaret för att komma till rätta med identifierade problem. De djupstudier av dödsolyckor som Vägverket genomför är viktiga utgångspunkter för arbetet.

Försöken med automatisk trafiksäkerhets- kontroll med kameror har fortsatt. Försöken är ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen och Vägverket med syfte att förmå trafikanterna att hålla föreskrivna hastighetsgränser. Vid 2003 års slut fanns det ca 320 kameraskåp som täcker ca 700 km väg.

4.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) slog regeringen fast att 11- punktsprogrammet för ökad trafiksäkerhet är en viktig utgångspunkt för det fortsatta trafik- säkerhetsarbetet. En viktig del av programmet är att alla parter som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av ansvaret för en ökad trafiksäkerhet.

Under 2003 har polisen prioriterat sin trafikövervakning utifrån de avsikter som an- getts i nationell samling för trafiksäkerhet. De

tre huvudmålen trafiknykterhet, hastighetsan- passning och bältesanvändning har komplette- rats med ökad övervakning vid skolor i samband med terminsstart, kontroll av mopeder och ut- ökad fordonskontroll av bussar.

Kommunerna spelar en viktig roll i trafik- säkerhetsarbetet. De är ansvariga både för kom- muninvånarnas hälsa och säkerhet och som väg- hållare för det kommunala väg- och gatunätet. De allra flesta kommuner har i dag trafiksäker- hetsprogram, som beskriver de lokala problemen och inom vilka problemområden som kommu- nen koncentrerar sina insatser.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har nollvisionen som utgångs- punkt för sin verksamhet. Grundförutsättningen i nollvisionen är att ansvaret i vägtrafiken delas mellan trafikanterna och dem som utformar vägtransportsystemet. NTF har särskilt arbetat för sänkta hastigheter, ökad nykter- het/drogfrihet samt ökad användning av skydds- system.

4.5Resultatbedömning

4.5.1Mål

I avsnitt 4.5.2 redogörs för de transportpolitiska delmålen. I regleringsbrevet till Vägverket bryts dessa ned till verksamhetsmål med resultatindi- katorer för verksamhetsområdet Väg.

4.5.2Resultat

Vid bedömning av måluppfyllelsen granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de återrapporteringskrav som angavs i reglerings- brevet.

Vägverket har inom vissa områden haft svårt att leva upp till såväl själva måluppfyllelsen som återrapporteringskraven. Inom delmålen till- gängligt transportsystem och jämställdhet har återrapporteringen varit bristfällig. Utvecklingen inom delmålet hög transportkvalitet är positiv. Nedan redovisas hur Vägverket uppfyllt de mål som satts upp för verksamhetsåret 2003.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.8 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2003

	Uppfyllt	Delvis	Ej
		uppfyllt	uppfyllt
Tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgare och näringsliv skall successivt förbättras mellan glesbygd och centralorter		x
samt mellan regioner och omvärlden

Tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden skall öka			x

Andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik, skall öka		x
fortlöpande. Senast 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade

Andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka fortlöpande	x

Andelen gående och resande med cykel och buss sammantaget skall öka fortlöpande, särskilt i tätorter		x

Hög transportkvalitet

Vägverket skall genom sina samlade åtgärder under 2003 förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört		x
med 2002

Restriktionerna på det statliga vägnätet skall minska	x

Säker trafik

Kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder skall genomföras på det statliga vägnätet så att antalet dödade		x
minskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras

God miljö

Vägverkets samlade åtgärder skall leda till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn,	x
jämfört med om inga åtgärder vidtagits.

Vägverket skall under 2003 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dBA		x
utomhus. Antalet bullerstörda boende skall minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas
vägnät där åtgärder skall utföras med hjälp av statliga bidrag

Användningen av naturgrus i den statliga väghållningen skall minska fortlöpande anpassat till regionala	x
förutsättningar

Antalet vattentäkter som påverkas av vägsalt skall minska			x

Jämställt transportsystem

Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor		x
och män skall ha samma möjligheter att påverka vägtransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning
och deras värderingar skall tillmätas samma vikt

Inom vägtransportsystemet skall makt och inflytande vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män		x

Övriga mål och återrapportering

Verksamhetsgren Myndighetsutövning

Vägverket skall successivt minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna från och med den			x
1 juli 2003 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skall kötiden
endast i undantagsfall överstiga sex veckor

À-priserna för serviceåtagandena skall trendmässigt minska		x

Verksamhetsgren Statlig väghållning

Produktiviteten för drift- och underhållsverksamheten skall öka		x

Verksamhetsgren Produktion

Vägverket skall bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt		x

Vägverket har som statens företrädare på central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets utveckling. Vägverkets måluppfyllelse mot de transportpolitiska målen redovisas i tabell 4.9. Kolumnen ”Förändring

2003” visar måluppfyllelse jämfört med före- gående år medan kolumnen ”Måluppfyllelse” visar hur troligt det är att de långsiktiga målen kommer att uppnås.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.9 Sammanställning av tillståndet i vägtransport- systemet 2003

	Förändring	Måluppfyllelse
	2003
TILLGÄNGLIGHET

Yrkesverksamma med bil	Osäker eller	Osäkert om
	försumbar	målet kommer
	förändring	att nås

Yrkesverksamma med kollektiv-	Osäker eller	Osäkert om
trafik	försumbar	målet kommer
	förändring	att nås

Barn	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Funktionshindrade	Osäker eller	Målet kommer
	försumbar	att nås
	förändring

TRANSPORTKVALITET

Bärighet	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Jämnhet i längsled	Osäker eller	Målet kommer
	försumbar	att nås
	förändring

Serviceåtagande	Osäker eller	Målet kommer
vinterväghållning	försumbar	att nås
	förändring

REGIONAL UTVECKLING	Säker	Osäkert om
	förbättring	målet kommer
		att nås

JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM	Osäker eller	Osäkert om
	försumbar	målet kommer
	förändring	att nås

TRAFIKSÄKERHET

Antalet dödade	Osäker eller	Målet kommer
	försumbar	inte att nås
	förändring

Antal svårt skadade	Osäker eller	Målet kommer
	försumbar	inte att nås
	förändring

MILJÖ

Koldioxidutsläpp	Säker	Målet kommer
(klimatpåverkande)	försämring	inte att nås

Utsläpp av övriga luftföroreningar	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Hälsoeffekter av luftföroreningar	Osäker eller	Målet kommer
	försumbar	inte att nås
	förändring

Salthalt i grundvatten	Osäker eller	Osäkert om
	försumbar	målet kommer
	förändring	att nås

Buller vid bostäder	Säker	Målet kommer
	förbättring	inte att nås

Natur- och kulturmiljö	Osäker eller	Osäkert om
	försumbar	målet kommer
	förändring	att nås

Vägarkitektur	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att med- borgarna och näringslivets grundläggande trans- portbehov kan tillgodoses. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts har lett i riktning mot målet, förutom när det gäller tillgängligheten inom storstadsområden, där målet ej uppfyllts.

En hög transportkvalitet

Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Regeringen bedömer att insatserna motsvarar de krav som ställs för att uppnå målet.

För 2003 är andelen belagd väg i skogslänen 68,4 procent (68,2) medan motsvarande andel i övriga landet är 86,8 procent (87,0).

Vägnätets ytstandard har förändrats margi- nellt under året.

Som mått på vägars bärighet används dels an- del väg med högsta tillåten bärighet (BK1: bruttovikt upp till 60 ton), dels bärighetsned- sättning, såväl tid som längd. Längden väg som normalt inte upplåts för BK1 har minskat med 651 kilometer under året. Minskningen var pro- centuellt större i skogslänen än i övriga landet. Tjällossningsperioden 2003 var den lindrigaste på många år. Längden avstängd väg sjönk till 10 535 kilometer, vilket är 28 procent mindre än genomsnittet de fem föregående åren.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där väg- transportsystemet främjar en positiv regional ut- veckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av långa trans- portavstånd. Det långsiktiga målet innebär en utjämning av regionala skillnader. Regeringen bedömer att målet delvis har uppfyllts. Tillgäng- lighet med bil till arbete och regionala funktioner har under 2003 förbättrats något i mellersta och södra Sverige. Någon generell utjämning av re- gionala skillnader har inte uppnåtts.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Vägverket har i enlighet med återrapporte- ringskraven i regleringsbrevet för 2003 analyserat skillnaden i kvinnors och mäns resmönster samt kvinnors representation och inflytande inom vägtransportområdet. Analyserna visar att män kör bil i betydligt högre utsträckning än kvinnor, medan kvinnor i högre utsträckning än män åker kollektivt eller färdas i bil som passagerare. Kvinnors inflytande har belysts genom en un- dersökning av hur stor andel kvinnor som arbe- tar med strategiska planeringsfrågor inom Väg- verkets regionala organisation. Av undersök- ningen framgår att kvinnorna utgör 40 procent.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsyste- mets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen bedömer att målet delvis har uppfyllts.

Antalet dödade 2003 beräknas vara 530 (532) personer. Utvecklingen närmar sig svagt etapp- målet 2007 om högst 270 dödade, men långt ifrån den takt som krävs för att målet skall upp- nås. Den positiva utvecklingen de senaste åren kan förklaras av att infrastrukturen förbättras, bilarna blir allt säkrare samt den lågkonjunktur som har varit.

Från och med den 1 januari 2003 registrerar samtliga polismyndigheter skador och olyckor inom vägtransportsystemet i ett nytt informa- tionssystem, STRADA. Under 2003 beräknas 4 650 (4 592) personer ha skadats svårt i vägtra- fikolyckor.

En god miljö

Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och kulturmiljö skyddas mot skador samt en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Vägtransportsyste- mets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

De åtgärder Vägverket genomfört under 2003 har lett till en minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken med ca 25 000 ton, jämfört med om inga åtgärder vidtagits. Trots det ökade de samlade koldioxidutsläppen från vägtrafiken under 2003 med 1 procent (2 procent) och möjligheten att nå etappmålet till 2010 blir allt mera avlägsen. Orsaken är framför allt ett ökat trafikarbete för lätta lastbilar och till viss del även ökat trafikarbete för tunga lastbilar.

Miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och partiklar överskrids vid flera vägar.

Bullersituationen har förbättrats på de statliga vägarna genom de åtgärder som vidtagits. Väg- verket har ingen fortlöpande uppföljning av bull- ret längs kommunala gator.

År 2003 rapporterades 20 (år 2002 0) stora vattentäkter vara påverkade av vägsalt med klo- ridhalter över 50 mg/l.

Mål kopplade till flera verksamhetsområden

Förutom de sex delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verksamhetsområden. Fokus för målen är serviceåtaganden till med- borgare, produktivitet och effektivitet i verk- samheten. Regeringen bedömer att målen delvis har uppfyllts.

Vägverket har inte lyckats minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna fr.o.m. den 1 juli 2003 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skulle kötiden endast i undan- tagsfall överstiga sex veckor. Den genomsnittliga kötiden för kunskapsprov blev 4,1 veckor och för körprov 3,8 veckor. Efterfrågan på körkorts- prov har ökat under året. De långa väntetiderna beror bl.a. på att antalet omprov ökat. Antalet körprov och kunskapsprov var 218 600 respek- tive 257 400.

Á-priserna för serviceåtagandena har delvis minskat, men även i vissa fall ökat. Målet be- döms därmed som delvis uppfyllt.

Produktiviteten för drift- och underhållsverk- samheten bedöms inte ha ändrats under 2003. Kostnader för drift och underhåll har sjunkit, kostnader för färjetransporter på det statliga

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vägnätet har varit oförändrade. Nedlagda kost- nader för drift och underhåll av grusvägar har visserligen ökat men bedöms ge en längre varak- tighet och därmed en lägre totalkostnad.

Lönsamheten för produktionsverksamheten skall vara i paritet med branschen i övrigt. En översiktlig jämförelse visar att Vägverket Pro- duktion har en något sämre lönsamhet än kon- kurrenterna medan Vägverket Konsult ligger i linje med konkurrenterna.

4.5.3Analys och slutsatser

Vägtrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden och kommer även fortsättnings- vis ha en dominerande ställning. Ökade in- komster leder till ett ökat bilinnehav och struk- turomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högförädlat gods produceras och konsume- ras, vilket ökar efterfrågan på lastbilstransporter. Denna utveckling är dock oroande ur miljösyn- punkt och ställer stora krav på infrastrukturpla- nering och ekonomiska styrmedel om regering- ens miljömål skall kunna uppnås.

Verksamheten under 2003 och 2004 har präg- lats av investeringar i pågående projekt. Den av regeringen fastställda nationella planen för väg- transportsystemet för 2004–2015 innebär att ett antal byggstarter kommer att ske under 2005. Trafikökningen, väganläggningarnas ökade komplexitet liksom vägnätets ökade omfattning leder till ökade behov av underhållsåtgärder. Uppgiften att bevara och säkerställa vägar har hög prioritet framöver.

Antalet omkomna i trafiken har minskat men inte alls i önskad omfattning för att nå det etappmålet om högst 270 dödade 2007. Trenden är dock positiv.

I Vägverkets myndighetsutövning ingår bl.a. att genomföra förarprov. Väntetiderna för förar- prov är fortfarande långa samtidigt som efterfrå- gan ökat. Vägverket har infört ett system med sista minuten-prov vid samtliga förarkontor. Tjänsten innebär att kunder kan beställa tid och utföra prov samma dag genom utnyttjande av tider som blivit lediga genom återbud.

4.5.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Vägverkets årsredo- visning för 2003. Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen.

Revisionsrapporten innehåller följande tre re- kommendationer till styrelsen:

1.Försöksverksamhet med belöningssystem inom Vägverket Konsult

Riksrevisionen rekommenderar att de interna utvärderingsrekommendationerna beaktas i an- passningen av belöningssystemet för 2004, samt att Regeringskansliets nya riktlinjer tillämpas som ett beslutsunderlag vid styrelsens kom- mande utvärdering av försöksverksamheten.

2.Balansräkningen

Riksrevisionen rekommenderar Vägverket att se över nuvarande redovisning av medel som er- hållits som bidragsfinansiering av väganlägg- ningar.

3. Upphandlingsrutiner

En separat revisionsrapport avseende Vägver- kets upphandlingsrutiner lämnades i maj.

Effektivitetsrevisionen har lämnat en gransk- ningsrapport som berör politikområdet; ”Läns- planerna för regional infrastruktur – vad har styrt prioriteringarna?”. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av rapporten har re- dovisats till riksdagen i propositionen Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsin- vesteringar 2004–2015 (prop. 2003/04:95).

4.6Budgetförslag

4.6.136:1 Vägverket: Administration

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	958 879		sparande	48 866
2004	Anslag	1 025 202	1	Utgifts-
2004	Anslag	1 025 202	1	prognos	1 006 349
2005	Förslag	939 219

2006	Beräknat	977 362	2

2007	Beräknat	993 743	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 968 961 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 968 961 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för ledning, vägtrafikinspektion, ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppfölj- ning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Kostnaderna för Vägtrafikin- spektionen beräknas vara oförändrade jämfört med 2004, dvs. ca 20 miljoner kronor. Vidare be- räknas transportpolitiska utredningar samt öv- riga kostnader finansieras med högst 10 miljoner kronor som inte är direkt hänförliga till Vägver- kets produkter och tjänster men som belastar anslaget.

Regeringens överväganden

Under 2003 har Vägverket startat ett effektivise- ringsprojekt, som bl.a. skall leda till minskade administrationskostnader. Kostnadsminskning– en skall uppnås genom samordning av upp- handlingar och inköp av t.ex. datorer, lokaler, tjänster och resor. Regeringen bedömer att det finns förutsättningar att minska administrations- anslaget med ca 50 miljoner kronor årligen till förmån för den verksamhet som finansieras med anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Under 2005 finns dessutom möjlighet till en engångsbe- sparing på 40 miljoner kronor. Regeringens för- slag till anslagstilldelning förutsätter att Vägver- ket även 2005–2007 kan fortsätta att reducera verkets administrativa kostnader.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 939 219 000 kronor anvisas under anslaget 36:1 Vägverket: Administration för 2005.

För 2006 och 2007 beräknas	anslaget till
977 362 000 kronor respektive	993 743 000
kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:1 Vägverket: Administration

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 030 202	1 030 202	1 030 202
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 017	18 027	35 596

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-100 000	-70 867	-72 055

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	939 219	977 362	993 743

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.6.236:2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	14 232 652		sparande	412 910
2004	Anslag	15 564 276	1	Utgifts-	15 563 425
2004	Anslag	15 564 276	1	prognos	15 563 425
2005	Förslag	16 607 522

2006	Beräknat	16 866 924	2

2007	Beräknat	17 196 015	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 16 578 036 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 16 578 036 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar

-sektorsuppgifter, vilket innefattar sam- lande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektiv- trafik, handikappfrågor, fordon, yrkesmäs- sig trafik, väginformatik, sektors-FoU samt bidrag till ideella organisationer som utför sektorsuppgifter,

-myndighetsutövning, vilket innefattar tra- fikregister, utarbetande och tillämpning av föreskrifter, m.m.,

-statlig väghållning, vilket innefattar vägpla- nering, byggande, drift, underhåll och fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar på det statliga vägnätet, ränta och amortering på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor, tidi- garelagda väginvesteringar och anlägg- ningstillgångar samt kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån,

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

-bidrag, vilket innefattar de statsbidrag som Vägverket administrerar till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafik- system, enskilda vägar, bidrag till gång- och cykelbehov, planskilda passager m.m. för att minska konfliktpunkter mellan skyddade och oskyddade trafikanter, förbättring av miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar, kompensation för kommunerna för lokal och regional buss- trafik samt bidrag till miljöorganisationer.

Vägverket får använda anslaget för att finansi- ellt stödja utvecklings- och demonstrationspro- jekt som är av principiell eller strategisk bety- delse för vägtransportsystemets långsiktigt håll- bara utveckling, för informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar samt för åtgärder som är av betydande samhällsin- tresse även då annan huvudman finns.

Vägverket ingår i samverkansområdet Trans- porter inom Civilt Totalförsvar. Samverkansom- rådet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Det totala anslaget till statlig väghållning och statsbidrag under 2004 var ca 15 600 miljoner kronor. Av riksdagen anvisade medel för bud- getåret 2004 har av regeringen fördelats på an- slags- och delposter enligt tabell 4.13. I tabellen redovisas också det beräknade utfallet för 2004 per anslagspost.

Överväganden för 2005

Riksdagen har beslutat om utökade planerings- ramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004– 2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004–2015 skall vara 42,1 miljarder kronor. Sedan tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane- ringsramen för regional transportinfrastruktur skall vara 30 miljarder kronor (varav 1,5 miljar- der kronor avser bidrag till investeringar i spår- fordon för regional spårtrafik) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Regeringen har fastställt den nationella väg- hållningsplanen för perioden 2004–2015 och be- slutat om definitiva ekonomiska ramar till läns- planerna för regional transportinfrastruktur för samma period. Respektive län har därefter fast- ställt länsplanerna för regional transportinfra- struktur.

Riksdagen beslutade med anledning av 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga– Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron– Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väneryr samt Rv 49 Skara–Varnhem får lånefinansieras. Den totala kostnaden för projekten beräknas uppgå till 8 500 miljoner kronor, och för 2005 föreslås en låneram på 400 miljoner kronor för dessa projekt.

I propositionen Infrastruktur för ett långsik- tigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) aviserade regeringen en nivåhöjning med ca 1 400 miljoner kronor för 2004. På grund av det rådande eko- nomiska läget beslutades med anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition att endast 480 miljoner kronor skulle tillföras anslaget. Reger- ingen föreslår nu att 1 043 miljoner kronor till- förs anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag.

Vissa arbetsuppgifter avseende emissioner av avgaser från bilar och avseende avgaser och buller från arbetsmaskiner och arbetsredskap överförs från Naturvårdsverket till Vägverket. Med anledning av detta överförs 1,1 miljoner kronor från utgiftsområde 20 anslag 34:1 Natur- vårdsverket. Dessutom överförs arbetet med hållbarhetskontroller för bilar fr.o.m. den 1 janu- ari 2005 från Naturvårdsverket till Vägverket. Regeringen föreslår att 16 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 20 anslag 34:2

Miljöövervakning m.m.

För investeringar och förbättringsåtgärder på stamvägar är det angeläget att medel kan anvisas för att genomföra den nationella väghållnings- planen. Regeringen bedömer att den föreslagna nivån tillsammans med den låneram riksdagen beslutat om innebär att viktiga investeringar på det nationella vägnätet kommer att kunna genomföras.

När det gäller väginvesteringar i regional plan bedömer regeringen att det av statsfinansiella

skäl är nödvändigt med en nivå på anslagsposten som är lägre än den nivå som fastställts i pla- nerna. Regeringens bedömning är att vissa bygg- starter därmed är möjliga i de regionala planerna under 2005, men inte i samma utsträckning som de regionala planerna redovisar. Regeringen har i beslutet om definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna pekat ut ett begränsat antal priorite- rade investeringar. Under 2005 skall dessa projekt genomföras i enlighet med regeringens beslut.

Åtgärder för ökad bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion är angelägna för att säkerställa och bevara vägnätet. Nivån är något lägre än vad som beslutades med anledning av propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart trans- portsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Drift och underhåll av vägar bidrar till en hög transportkvalitet och god tillgänglighet och re- geringens bedömning är att medel för drift och underhåll bör ligga på den nivå som anges i infra- strukturpropositionen. Jämfört med föregående år innebär det en ökning av anslagsposten.

Förslag och beräkningar 2005–2007

Mot bakgrund av de överväganden som redo- visats ovan föreslår regeringen att riksdagen för 2005 anvisar ett anslag för väghållning och stats- bidrag på 16 608 miljoner kronor. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 16 867 miljoner kro– nor respektive 17 196 miljoner kronor.

Av tabell 4.13 framgår en preliminär beräkning av olika anslagsposter och delposter för 2005–2007. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

För 2005 beräknar regeringen följande fördel- ning på anslagsposter och delposter. Beräk– ningarna är i jämförelse med föregående års nivåer.

För sektorsuppgiften beräknas en bibehållen anslagsnivå på 524 miljoner kronor.

För myndighetsutövning beräknas en ökad anslagsnivå till 266 miljoner kronor. Vägverket övertar arbetsuppgifter från Naturvårdsverket och tillförs därmed 17,1 miljoner kronor från Naturvårdsverkets anslag.

Delposten Investeringar i nationell plan be- räknas till 2 700 miljoner kronor. Det innebär en ökning från föregående år.

Delposten Investeringar i regional plan beräk- nas av regeringen till 1 655 miljoner kronor. Det

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

är en nivå som är lägre än den långsiktiga plane- ringsramen, men högre än den beräkning reger- ingen gjorde för 2005 i budgetpropositionen för 2004.

Delposten Bärighet, tjälsäkring och rekon- struktion beräknas till 1 232 miljoner kronor.

Delposten Investeringar i fysiska trafiksäker- hetsåtgärder upphör fr.o.m. 2005. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder kommer fortsättningsvis att ingå som en del av delposten Investeringar i nationell plan. Regeringens fastställelsebeslut av den nationella väghållningsplanen innebär att 4,9 miljarder kronor skall användas till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder 2004–2015.

Delposten Drift och underhåll beräknar re- geringen höja till 7 191 miljoner kronor.

För räntor och återbetalning av lån för vägar beräknas behovet till 1 965 miljoner kronor. Det är en lägre nivå än den beräkning regeringen re- dovisade i 2004 års budgetproposition. Reger- ingens bedömning är att ränteläget medger en minskning av anslagsposten.

Delposten Drift och byggande av enskilda vägar föreslås ligga på samma nivå som tidigare, dvs. 663 miljoner kronor.

Det särskilda bidraget till storstädernas trafik- system beräknas under 2005 till 35 miljoner kro– nor.

Delposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar, bi- drag till förbättring av miljö och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till kollektivtrafik. Regeringen bedömer ett behov av medel med utgångspunkt i fastställda länstransportplaner för 2004–2015 till 360 miljoner kronor.

Anslagsposten till Verket för innovations- system beräknas till 15 miljoner kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.13 Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och delposter

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2004	2005	2006	2007
Sektorsuppgifter	526	524	524	524	535	553

Myndighetsutövning	293	246	268	266	272	281

Investeringar i nationell plan	2 336	2 338	2 321	2 700	2 758	2 850

Investeringar i regional plan	2 680	2 093	1 986	1 655	1 835	1 897

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion	-	1 417	1 416	1 232	1 258	1 300

Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder	380	437	460	0	0	0

Drift och underhåll	6 238	6 594	6 542	7 191	7 344	7 590

Räntor och återbetalning av lån för vägar	390	827	780	1 965	1 785	1 615

Bidrag för drift och byggande av enskilda vägar	628	657	654	663	677	700

Storstadsöverenskommelsen	305	36	134	35	36	36

Bidrag i regionala planer	410	357	440	360	365	373

Till Regeringskansliets disposition	2	2	2	2	2	2

Till Rikspolisstyrelsens disposition	17	17	17	0	0	0

Till Lantmäteriverkets disposition	8	0	0	0	0	0

Till Verket för innovationssystem	20	20	20	15	0	0

Summa	14 233	15 564	15 563	16 608	16 867	17 196

Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för perioden 2005–2007 har beräknats enligt nedan- stående tabell.

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:2 Väghållning och statsbidrag

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	15 564 276	15 564 276	15 564 276
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	108 950	382 071	693 201

Beslut	817 000	831 237	847 455

Överföring till/från andra
anslag	117 296	89 340	91 083

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	16 607 522	16 866 924	17 196 015

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Lån som tas upp av Vägverket

Vägverket har tagit upp lån för att finansiera an- läggningstillgångar, broar som ersätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg- ningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret. Vägverkets

omsättningstillgångar finansieras med verkets räntekontokredit. Vid utgången av 2003 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 182 miljoner kronor, för broar 190 miljoner kronor, för specifika vägobjekt 4 678 miljoner kronor, kapitaltäckningsgaranti för SVEDAB 95 miljo- ner kronor och för de s.k. storstadspaketen 9 930 miljoner kronor.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av broar som ersätter färjor på statens vägnät utan att öka Vägverkets anslags- förbrukning. För att betala lånekostnaderna för sådana objekt får Vägverket använda inbesparade driftmedel från färjetrafiken. Regeringen be- dömer att Vägverkets skuld för broar som har ersatt färjor kommer att vara ca 75 miljoner kro- nor vid utgången av 2012.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E 6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret. Skulden uppgick vid utgången av 2003 till 812 miljoner kronor. Vägen har sedan länge öppnats för trafik och skulden beräknas minska med ca 30 miljoner kronor om året, vilket gör att den 2012 beräknas till 551 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när anslagsmedel finns tillgängliga i ordina-

rie väghållningsplan. De fyra vägobjekten är E18/20 delen Örebro–Arboga, E 4 delen Stora Åby–Väderstad, E22 Söderåkra–Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda. Vid utgången av 2003 var skulden för dessa projekt 948 miljoner kro- nor. Riksdagen beslutade 2001 att de planerade amorteringarna gällande dessa lån 2002 och 2003 förskjuts i två år till 2004–2005 för att därigenom skapa ett större anslagsutrymme 2002 och 2003 för en satsning på bärighet, tjälsäkring och re- konstruktion. Lånen beräknas vara återbetalda 2006.

Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggandet av Svine- sundsförbindelsen. Ambitionen är att förbindel- sen skall vara klar och öppnad för trafik 2005. Under byggtiden kommer Vägverket att ta upp lån i Riksgäldskontoret. Lånen kommer att åter- betalas under 20 år med intäkter från framtida vägavgifter. Den totala låneramen för Svinesundsbron beräknas till 785 miljoner kronor. Nettoupplåningen beräknas minska först efter 2006. 115 miljoner kronor avser en delfinansiering av väg E 6 på etappen Hogdal– Nordby.

Lån avseende den s.k. närtidssatsningen 2002– 2004 skall amorteras med start 2005 och vara slutamorterade 2015.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

För samtliga ovanstående lån, utom lånen till anläggningstillgångar, föreslås en låneram på sammanlagt 6 000 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekono- miska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att re- geringen får besluta om en låneram i Riksgälds- kontoret för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga– Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron– Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väneryr samt Rv 49 Skara–Varnhem. Dessa projekt beräknas kosta sammantaget 8 500 miljoner kronor och för 2005 föreslås en låneram på högst 400 miljo- ner kronor.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg lånefinansierats. Vid utgången av 2003 var 5 311 miljoner kronor upplånade för Södra länken, 1 964 miljoner kronor för övriga vägprojekt i Stockholm samt 2 655 miljoner kronor för Göteborgspaketet.

I tabell 4.15 redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering.

Tabell 4.15 Beräknad nettoupplåning för vägar 2004-2012

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	Skuld
	2003-12-31										2012-12-31
Vägverkets anlägg-	1 182	243	150	32	32	32	33	33	33	35	1 805
ningstillgångar

Broinvesteringar	190	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-12	-12	75

Väg E6	812	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	551

Fyra vägobjekt (E4,	948	0	-666	-282	0	0	0	0	0	0	0
E18/E20, E22)

Kapitaltillskott för SVEDAB	95	4	5	5	5	6	6	6	6	7	145
2001

E6 Svinesundsförbindelsen	523	219	64	3	-21	-26	-31	-36	-42	-49	604
(inkl. Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	2 395	1 410	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	1 037

Prioriterade vägprojekt	0	140	179	1 352	1 936	1 510	884	642	764	742	8 149

Summa lån hos	6 145	1 974	-656	722	1 564	1 134	504	257	374	348	12 366
Riksgäldskontoret

Södra länken	5 311	843	-66	-141	-137	-154	-170	-194	-217	-240	4 835

Övriga Stockholmsprojekt	1 964	178	-6	-13	-31	-38	-32	-38	-44	-50	1 890

Göteborgspaketet	2 655	926	449	390	-87	-95	-101	-31	-126	-139	3 842

Totalt	16 075	3 921	-279	958	1 309	847	201	-6	-13	-81	22 933

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

I tabell 4.16 redovisas Vägverkets ackumulerade skuld 2003–2012, vilken är en konsekvens av den nettoupplåning som anges i tabell 4.15.

Tabell 4.16 Beräknad låneskuld för vägar 2003–2012

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Vägverkets anläggningstillgångar	1 182	1 425	1 575	1 607	1 639	1 671	1 704	1 737	1 770	1 805

Broinvesteringar	190	177	164	151	138	125	112	99	87	75

Väg E6	812	783	754	725	696	667	638	609	580	551

Fyra vägobjekt (E4, E18/E20, E22)	948	948	282	0	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott för SVEDAB 2001	95	99	104	109	114	120	126	132	138	145

E6 Svinesundsförbindelsen (inkl.	523	742	806	809	788	762	731	695	653	604
Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	2 395	3 805	3 459	3 113	2 767	2 421	2 075	1 729	1 383	1 037

Prioriterade vägprojekt	0	140	319	1 671	3 607	5 117	6 001	6 643	7 407	8 149

Summa lån hos	6 145	8 119	7 463	8 185	9 749	10 883	11 387	11 644	12 018	12 366
Riksgäldskontoret

Södra länken	5 311	6 154	6 088	5 947	5 810	5 656	5 486	5 292	5 075	4 835

Övriga Stockholmsprojekt	1 964	2 142	2 136	2 123	2 092	2 054	2 022	1 984	1 940	1 890

Göteborgspaketet	2 655	3 581	4 030	4 421	4 334	4 240	4 139	4 107	3 981	3 842

Totalt	16 075	19 996	19 717	20 676	21 985	22 833	23 034	23 027	23 014	22 933

De lån som Vägverket har i Riksgäldskontoret samt övriga lån skall återbetalas genom att Väg- verkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. Det enda undantaget utgörs av lånen för nya Svinesundsförbindelsen som återbetalas med avgifter. I tabell 4.17 redovisas det årliga anslagsbehovet 2003–2012 för räntor och amortering av dessa lån. Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Den nya modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas utifrån statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet som hanterar dessa garantiavgifter. För 2002 och 2003 har RGK gjort en preliminär beräkning av garantiavgiften för Öresundsbro- projektet. Den preliminära garantiavgiften, in- klusive en administrativ avgift, för 2002 och 2003 uppgår till 200 miljoner kronor per år. RGK har nu genomfört nya beräkningar och föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170 miljoner kronor under fem år fr.o.m. 2004. Eftersom avgifterna som tagits ut för 2002 och 2003 har varit för höga, föreslås en reducering av avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005. Regeringen föreslår mot denna bakgrund

att garantiavgiften skall vara 140 miljoner kronor för 2005. Avgiften finansieras med hälften vardera från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. För Södra länken, övriga Stockholmsprojekt och Göteborgspaketet redovisas den anslagsbelast- ning som krävs för att räntor och amortering i form av annuitet för projekten skall vara återbe- talda 25 år efter det att de tas i bruk. Återbetal- ningstiden är i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80). För Övriga lån i tabell 4.17 re- dovisade regeringen i 1998 års ekonomiska vår- proposition (prop. 1997/98:150) sin avsikt att beträffande anslagen 36:2 Väghållning och stats- bidrag samt 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22 redovisa i vilken utsträckning som framtida anslagsut- rymme intecknas av redan fattade beslut. För Vägverkets verksamhet görs det i tabell 4.17.

För 2005 beräknas 2 093 miljoner kronor an- vändas för räntor och amorteringar vilket mot- svarar 13 procent av anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. För 2006 och 2007 är motsva- rande procentandel beräknad till 11 respektive 10.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.17 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2003–2012

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	145	213	234	234	300	375	416	435	452	471

Amorteringar	29	29	1 041	657	375	397	397	397	530	530

Summa anslagsbelastning	174	242	1 275	891	675	772	813	832	982	1 001
Riksgäldslån

Övriga lån

Södra länken	0	348	378	450	438	447	455	468	480	491

Övriga Stockholmsprojekt	116	118	119	139	142	147	139	143	147	150

Göteborgspaketet	0	0	251	259	303	306	307	315	322	328

Riskavgift Öresundsbron	100	70	70	85	85	85	85	85	85	85

Total anslagsbelastning	390	778	2 093	1 824	1 643	1 757	1 799	1 843	2 016	2 055

Förutom ovanstående lån får Vägverket tidiga- relägga byggandet av allmänna vägar där för- skottering (lån) sker från kommuner eller en- skilda. Den bokförda förskotteringsskulden var 2003 ca 950 miljoner kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Vägverket bedriver uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt. Utgångspunkten för uppdrags- och försäljningsverksamheten är att den bedrivs på företagsekonomisk grund, skild från Vägverkets övriga delar och utan subventio- ner från dessa. I uppdragsverksamheten ingår att administrera stödsystem för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäckning skall uppnås i uppdragsverksamheten. Vägverket beslutar själv (efter samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV)) om prissättningen för uppdragsverk– samheten. Vägverkets uppdragsverksamhet om– fattar följande tjänster.

-Försäljning av informationsuttag ur vägtra- fikregistret.

-Administration av felparkeringsavgifter.

-Försäljning av personliga skyltar.

-Försäljning av informationsuttag ur den nationella vägdatabasen.

-Försäljning av bygg- och anläggningsar- beten (Vägverket Produktion).

-Försäljning av konsulttjänster (Vägverket Konsult).

-Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

-Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

-Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

-Försäljning av trafikdata.

-Reservbromateriel.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Vägverket.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.18 Intäkter som Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)
	2005	2006
Vägverket Produktion, Konsult,
Färjerederi och VUC

Intäkter	2 022 400	1 981 800

Kostnader efter finansnetto	1 987 300	1 952 800

Resultat efter finansnetto	35 100	29 000

Kostnadstäckning i %	102	101

Övriga avgifter

Intäkter	107 800	108 800

Kostnader	75 900	77 900

Resultat	31 900	30 900

Kostnadstäckning i %	142	140

Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	794 200	718 200

Kostnader	742 300	692 300

Resultat	51 900	25 900

Kostnadstäckning i %	107	104

Stora delar av myndighetsutövningen finansieras via avgifter för registerhållning, registrerings- skyltar, körkortstillverkning och prov inom yrkestrafik- och körkortsområdet.

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser. De redovisas i tabell 4.19 .

Tabell 4.19 Intäkter som Vägverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2005	2006
Offentligrättsliga avgifter

Avgifter	15 000	15 000

Kostnader	15 000	15 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i %	100	100

Investeringsplan

Vägverkets investeringsvolym bestäms av an- visade anslag, de lån Vägverket tar upp och de tillskott som erhålls via externa bidrag. In- vesteringarna omfattar i princip de investeringar som fastställts av regeringen i nationell väghåll- ningsplan och av länen i de regionala planerna. Därutöver omfattar Vägverkets investeringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda vägpro- jekt och andra särskilt godkända vägprojekt som helt eller delvis finansieras med lån och/eller externa bidrag. Vägverket beräknar att under 2005 genomföra investeringar för 6 718 miljoner kronor.

Tabell 4.20 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total kostnad	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
		2003	2004	2005	2006	2007

Investering i nationell plan	19 649	4 115	4 105	3 068	4 041	4 320

Investering i regional plan	9 378	2 799	2 107	1 684	1 456	1 332

Tjälsäkring, bärighet, re-	5 709	0	1 469	1 143	1 533	1 564
konstruktion

Utökade trafiksäkerhets–	849	380	467	2	0	0
satsningar

Stockholms- och	4 382	1 781	1 878	381	342	0
Göteborgsprojekten

Investeringar i	2 073	313	440	440	440	440
anläggningstillgångar

Summa investeringar	42 040	9 388	10 466	6 718	7 812	7 656

Anslag	29 146	5 396	6 393	5 440	5 899	6 018

Lån	12 808	3 599	3 759	1 012	2 062	2 376

Externa bidrag och för-	86	393	314	266	-149	-738
skottering

Summa finansiering	42 040	9 388	10 466	6 718	7 812	7 656

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Vägverket har även regeringens uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Väg- verket sluter även fleråriga FoU-avtal. Med hän- syn till det anförda bör regeringen ges bemyndi- gande att ingå sådana ekonomiska förpliktelser.

Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyn– digandet avser det totalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte framtida räntekostnader på upptagna lån.

Tabell 4.21 Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	30 166	32 567	37 599	-	-

Nya åtaganden	11 297	12 387	21 450	-	-

Infriade åtaganden	-8 896	-7 355	-9 499	-10 800	-36 700

Utestående åtaganden vid årets slut	32 567	37 599	49 550	-	-

Bemyndiganderam	33 900	37 600	49 600	-	-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Järnvägar

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet Järnvägar omfattar järn- vägsinfrastruktur och järnvägstrafik. Verksam- heten syftar till att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Sektorsan- svaret omfattar även tunnelbane- och spårvägs- system. Verket skall inom ramen för sitt sek- torsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda par- ter. Banverket skall verka för att järnvägstrans- portsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, fram- komligt, effektivt och miljöanpassat, dessutom att den lokala och interregionala järnvägstrafiken samordnas samt att hänsyn tas till funktions- hindrades behov inom hela järnvägstransport- systemet.

Banverket ansvarar för banhållningen, vilket innefattar att driva, underhålla och utveckla sta- tens spåranläggningar samt att svara för den ope- rativa trafikledningen. Banverkets ansvar innebär också att handha säkerhetsfrågor för spårtrafik, leda och följa utvecklingen inom järnvägssektorn samt ansvara för tillsyn och fördelning av bidrag till trafikhuvudmän. Verket skall också främja en miljöanpassad järnvägstrafik samt initiera, pla- nera och stödja samhällsmotiverad forskning och utveckling inom sitt område. Banverket får be- driva uppdragsverksamhet. Den sammanlagda verksamhetsvolymen inklusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2003 till ca 12,7 miljarder kronor för Banverket.

Genom riksdagens beslut (prop. 2003/04:123, bet. 2003/04:TU14, rskr. 2003/04:258) om en ny järnvägslag inrättades den 1 juli 2004 en ny myn- dighet, Järnvägsstyrelsen. Järnvägsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet och utövar tillsyn över järnvägs-, tunnelbane- och spårvägssyste- men. Järnvägsstyrelsen skall verka för säkerheten inom systemen och för en effektiv järnvägs- marknad med en sundare konkurrens.

Statens järnvägar förvaltar egendom och an- svarar för verksamhet som ingick i dåvarande Statens järnvägars verksamhet vid utgången av 2000 och som inte fördes över till aktiebolag. Denna verksamhet beskrivs i avsnitt 5.8.

Kopplat till verksamhetsområdet är tre av staten helägda aktiebolag Svensk-Danska Bro- förbindelsen AB (SVEDAB), A-Banan Projekt AB (A-Banan) och Tunnelpersonalen i Malmö AB. Banverket förvaltar själv eller tillsammans med andra intressenter aktier i dessa bolag. Aktierna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) förvaltas av Banverket och Vägver- ket med 50 procent vardera. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälften- ägda Øresundsbro Konsortiet som svarar för kust- till kustförbindelsen samt att förvalta väg- och järnvägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Finansieringen av kust- till kustförbindelsen sker med lån som garanteras av både den svenska och danska sta- ten.

För byggande av Citytunneln i Malmö svarar Banverket, som också äger samtliga aktier i Tun- nelpersonalen i Malmö AB. Statens del av finan- sieringen inryms i planeringsramen för järn- vägsinvesteringar (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126). Järnvägen planeras att vara klar 2010.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

A-Banan Projekt AB är ett helstatligt bolag vars aktier till lika delar förvaltas av Banverket och Luftfartsverket. Bolaget har till uppgift att bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de s.k. Arlandabaneavtalen som reglerar byggande och drift av järnvägen från Stockholms central till Arlanda flygplats. A-Banan Projekt AB skall vidare övervaka driften av Arlanda- banan och den del av anläggningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Arlandabanan har an- lagts av ett konsortium bestående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Kon- sortiet har bildat ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra och driva anläggningen. Efter färdigställandet överlämnades anläggningen till A-Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som ersättning fått ensamrätt att fram till 2040 bedriva flygpendel- trafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB bedriver trafiken under namnet Arlanda Express.

Ägarna av A-train AB har träffat en överens- kommelse om att sälja aktierna i A-train AB till Macquarie Bank Limited, som har sitt säte i Australien. I samband med överlåtelsen av aktierna har även en refinansiering skett av pro- jektet. A-banan AB godkände försäljningen och refinansieringen i januari 2004.

5.2Utgiftsutveckling

Vid utgången av 2003 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet 7 647 miljoner kronor. Anslagen uppgick till 7 871 miljoner kronor. Det innebär att anslagen underskreds med 224 miljoner kronor (inklusive den besparing som riksdagen beslutade om i 2003 års ekonomiska vårproposition). Det fanns vid detta års ingång ett anslagssparande om 337,7 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för 2004 är ca 9 519 miljo- ner kronor vilket är ca 162 miljoner kronor högre än anvisade anslag för budgetåret.

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
36:3 Banverket: Administration	755,0	768,1	770,8	771,9	778,8	791,9

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	6 857,0	8 469,1	8 588,0	11 196,5	11 351,6	13 862,7

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-	35,0	100,0	140,2	100,0	100,0	100,0
europeiska nätverk2
36:16 Järnvägsstyrelsen3	-	20,0	20,0	42,0	42,4	43,1

Totalt för verksamhetsområdet järnvägar	7 647,0	9 357,2	9 519,0	12 110,4	12 272,8	14 797,7

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Avser den del som finansierar järnvägar.

3Halvårsbasis för 2:a halvåret 2004.

5.3Politikens inriktning

Väl fungerande järnvägstransporter är en viktig förutsättning för att tillgodose näringslivets be- hov av långväga transporter och för effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik i hela landet. Ett välutvecklat järnvägssystem innebär snabba, säkra och miljövänliga transporter med hög ka- pacitet och tillförlitlighet. Marknaden för inrikes godstrafik är helt öppnad. Utländska företag har tillträde till marknaden. Persontrafiken på sta- tens spåranläggningar organiseras i dag av ett antal olika verksamhetsutövare. SJ AB bedriver

persontrafik med ensamrätt på interregionala linjer. Om SJ AB väljer att inte trafikera en olön- sam linje kan regeringen göra bedömningen att det finns transportpolitiskt motiverade skäl att upprätthålla trafiken. I sådant fall upphandlas trafiken i konkurrens av den statliga myndig- heten Rikstrafiken. För den regionala persontra- fiken ansvarar länstrafikansvariga genom trafik- huvudmännen i länen, som antingen bedriver trafiken i egen regi eller upphandlar den i kon- kurrens.

Person- och godsmarknaderna domineras av SJ AB respektive Green Cargo AB, som båda

bildades vid bolagiseringen av affärsverket Sta- tens järnvägar, men det finns också flera nya aktörer. Vid bolagiseringen av affärsverket bilda- des dessutom flera statligt ägda bolag som till- handahåller järnvägsrelaterade tjänster, exempel- vis Euromaint AB som utför underhåll av vagnmateriel och Jernhusen AB som förvaltar en stor del av stationerna. Regeringen bedömer att järnvägsmarknaden har en stor potential att fort- sätta utvecklas, både vad gäller innehållet i och kvaliteten på de tjänster som produceras. Flera av trafikhuvudmännen samarbetar i nya storre- gionala trafikupplägg som delvis konkurrerar med den interregionala trafik som SJ AB bedri- ver. Satsningar på regionaltågstrafik bidrar till att förbättra samverkan mellan olika arbetsmark- nadsregioner. För individen innebär det valmöj- ligheter när det gäller arbete och boende. För ar- betsgivarna innebär det förbättrade möjligheter att rekrytera arbetskraft. Den utveckling vi ser i Sverige stöds även av den politik som drivs på den Europeiska gemenskapens nivå. En ny sam- lad lag för järnvägssektorns funktioner, järn- vägslagen (2004:519) trädde i kraft fr.o.m. den 1 juli 2004. Regeringen har från samma datum inrättat en ny myndighet, Järnvägsstyrelsen, vars uppgift är att utöva tillsyn över säkerhetsfrågor, driftskompatibilitetsfrågor och konkurrensfrå- gor. Inom EU har rådet och Europaparlamentet i juni 2004 fattat beslut om det s.k. andra järn- vägspaketet som innehåller ett nytt säkerhets- direktiv, införandet av en europeisk järnvägs- myndighet och åtgärder som syftar till att vidga marknadstillträdet i trafikutövarledet m.m. Kommissionen har dessutom lagt fram ett tredje järnvägspaket som innehåller förslag till bättre transportkvalitet för gods och internationella passagerartransporter, marknadsöppning för in- ternationella persontransporter samt införande av en gemensam tågförarlicens.

Parallellt med utvecklingen av järnvägssektorn har den svenska järnvägsinfrastrukturen moder- niserats och upprustats i syfte att tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik och näringslivets behov av långväga transporter. Under 2004 har regeringen granskat och fast- ställt de förslag till långsiktiga infrastruk– turplaner som Vägverket, Banverket och länen redovisat till regeringen i augusti 2003. Den totala planeringsramen för järnvägsinvesteringar åren 2004–2015 är 107,7 miljarder kronor. Ramen för drift och underhåll är 38 miljarder

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kronor och ramen för sektorsuppgifter är 2 miljarder kronor.

5.4Insatser inom verksamhetsområdet

Banhållningen

Banverkets drift- och underhållsverksamhet har under 2003 omfattat drift, avhjälpande underhåll, förebyggande underhåll och reinvesteringar. Kostnaderna för drift och underhåll ökade med 477 miljoner kronor 2003 jämfört med 2002. Den satsning på förebyggande underhåll som gjordes 2002 har inte kunnat fullföljas 2003 på grund av ökade kostnader för byte av felaktiga sliprar. Andra poster med kostnadsökningar är snöröjning och trafikledning. Reinvesteringarna har under 2003 ökat med 261 miljoner kronor jämfört med 2002.

Under 2003 har 3 143 miljoner kronor in- vesterats i åtgärder enligt stomnätsplanen för perioden 1998–2007. Det är en minskning med 76 miljoner kronor jämfört med 2002.

Sektorsuppgifter

Med sektorsuppgifter avses Banverkets uppgift att samordna och tydliggöra sektorns agerande i en riktning som överensstämmer med de trans- portpolitiska målen. I detta ingår även att följa utvecklingen i sektorn och vid behov påverka övriga aktörers insatser. Vidare ingår forskning och utveckling, att tillgodose en god kompe- tensförsörjning till järnvägssektorn och att sam- ordna det internationella arbetet.

Inom området övergripande sektorsinsatser har Banverket bl.a. genomfört särskilda insatser för att öka funktionshindrades möjligheter att utnyttja järnvägstransportsystemet. Arbetet med stationsmiljöer, arkitektur, formgivning och design har vidareutvecklats under 2003. En in- ventering av den verksamhet inom Banverket som rör barn har också genomförts under året. Samarbetet mellan Banverket och övriga aktörer inom sektorn med utgångspunkt från sektors- programmet 2002 har också utvecklats under 2003.

Uppföljning av investeringsplanerna

Under 2003 har investeringar enligt stomnäts- planen genomförts med 3 143 miljoner kronor. El- och teleinvesteringar, som finansieras med lån, ingår inte i stomnätsplanen. En större elin-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vestering under 2003 var elektrifieringen av sträckan Ystad–Simrishamn. Elinvesteringarna har under året uppgått till 222 miljoner kronor. Teleinvesteringarna har utförts uteslutande i Banverkets regi. Under året har 94 miljoner kro- nor investerats i telenätet.

Under 2003 har investeringarna i regional plan uppgått till 466 miljoner kronor. Investeringarna baseras på fastställda länstransportplaner och omfattar i huvudsak små, men viktiga åtgärder för att åstadkomma förbättringar för godstrafi- ken och den regionala persontrafiken på läns- järnvägarna. Miljöanpassning genom buller- skyddsåtgärder är prioriterade åtgärder.

Under perioden 1998–2003 ingick nyinve- steringar för totalt 2 642 miljoner kronor i läns- planerna. Investeringarna i länsplanerna har upp- gått till 2 055 miljoner kronor vilket motsvarar 78 procent av vad som planerats för perioden 1998–2003. En uppföljning av åtgärder i stom- nätsplanen redovisas i tabell 5.2 och en uppfölj- ning av genomförandet per län framgår av tabell 5.3.

Nedan redogörs närmare för läget i de fyra in- vesteringsprojekt som särskilt pekats ut av re- gering och riksdag (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Citytunneln i Malmö

Regeringen gav projektet tillåtlighet enligt mil- jöbalken i mars 2003 och i januari 2004 fast- ställde Banverket en järnvägsplan för delen Citytunnelbanan och förbindelsespår vid Vintrie. Banverkets beslut har överklagats till re- geringen och beredning av detta ärende pågår. Fastställelseprövning av delen förbindelsespår Lockarp pågår. Parallellt pågår också förhandling för den frivilliga delen, miljöfarlig verksamhet, av projektets prövning i miljödomstol. Banverket har också ansökt om den obligatoriska pröv- ningen av vattenverksamhet.

Citytunneln ingår i den nationella banhåll- ningsplanen för 2004–2015 med statens andel av kostnaden, 7 miljarder kronor. Malmö kommun, Region Skåne, Statens järnvägar och EU-bidrag svarar för resterande finansiering.

Hallandsås

Miljööverdomstolen fastställde under 2003 Miljödomstolens beslut om att tillåta att mer grundvatten leds bort under byggnationen. Bygget återupptogs därmed i mars 2004 och be- räknas kunna slutföras 2012. Ungefär en tredje- del av tunnlarna är hittills färdigbyggda.

Citybanan

Banverket har i april 2004 ansökt om regeringens tillåtlighet enligt miljöbalken att bygga en pen- deltågstunnel under de centrala delarna av Stockholm med stationer vid Stockholm Södra, City och Odenplan. Komplettering av regering- ens beslutsunderlag pågår. Parallellt sker Stockholms stads planering och prövning enligt plan- och bygglagen av anslutande anordningar som stationsentréer m.m.

I regeringens beslut om nationell banhåll- ningsplan för åren 2004–2015 har det avsatts 8 156 miljoner kronor till sträckan Älvsjö– Kallhäll (i beslutet benämnd Mälartunneln). Re- gional medfinansiering förutsätts enligt planen.

Botniabanan

Mellan Nyland och Nordmaling pågår byggan- det av järnvägen. Regeringen gav i mars 2003 tillåtlighet till den sista etappen och fastställelse- prövning av de fem järnvägsplanerna för sträckan Nordmaling–Umeå pågår. Banverkets plan för kompensationsåtgärder för påverkan på natur- värdena vid Umeälvens delta har sänts till EG- kommissionen i juli 2004.

Banan byggs av Botniabanan AB som ägs av staten och berörda kommuner och landsting. Den finansieras med riksgäldslån och EU-bidrag (TEN). Riksdagen beslutade i december 2003 att utöka Botniabanan AB:s finansieringsram till 15 miljarder kronor. Omförhandling av huvud– avtalet från 1997 pågår under ledning av statens förhandlingsman.

Järnvägsutredningen

Järnvägsutredningen överlämnade i slutet av 2003 sitt huvudbetänkande till regeringen. Be- tänkandet innehåller förslag på hur järnvägens person- och godstransporter kan utvecklas. Re- geringen har för avsikt att behandla dessa förslag i en proposition under 2005.

Ny järnvägslag

Riksdagen beslutade den 28 maj 2004 om en ny järnvägslag (prop. 2003/04:123, bet. 2003/04:TU14, rskr. 2003/04:258). Den nya järnvägslagen (2004:519) innehåller bestämmel- ser om järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt om utförande och organisation av järn- vägstrafik.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.2 Uppföljning av åtgärder i stomnätsplanen 1998–2003

Miljoner kronor

	Stomnätsplanen 2003			Stomnätsplanen 1998–2003
	Kostnad enligt plan1	Utfall	Diff. %	Kostnad enligt	Utfall	Diff. %
				plan2
Västra stambanan	72	51	-29	684	299	-56

Södra stambanan	110	109	-1	1 487	689	-54

Västkustbanan	95	504	431	6 360	4 493	-29

Kust till kustbanan	34	41	21	512	250	-51

Ostkustbanan	189	301	59	1 373	1 211	-12

Dalabanan	5	0	-100	64	44	-31

Stambanan genom Övre Norrland	26	59	127	392	407	4

Norra stambanan	21	53	152	759	675	-11

Godsstråket genom Bergslagen	134	31	-77	1 715	783	-54

Bergslagsbanan	66	19	-71	485	505	4

Norge/Vänernbanan	260	240	-8	1 226	774	-37

Värmlandsbanan/Jönköpingsbanan och	104	20	-81	287	327	14
Älvsborgsbanan

Skånebanan och Godsstråket genom Skåne	45	47	4	442	312	-29

Mälarbanan, Svealandsbanan, Sala–Oxelösund	40	31	-23	2 665	2 305	-14
och Nynäsbanan

Mittbanan, Malmbanan, Haparandabanan	23	100	335	1 060	1 228	16

Stockholm, Göteborg, Malmö och	609	586	-4	3 608	2 058	-43
rangerbangårdar

Länsjärnvägar (Ådalsbanan)	200	0	-100	800	0	-100

Övrigt	381	952	150	2 426	3 875	60

Totalt	2 414	3 143	30	26 345	20 234	-23

1Utfall är redovisat efter externa bidrag till finansiering utom för Årstabron som är bruttoredovisad i stomnätsplanen.

2Prisnivå 1997.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.3 Uppföljning av investeringar per län enligt länsplaner

Län	Antal objekt i plan	Genomförda och/eller	Plan	Utfall	Andel utfall av plan
		påbörjade objekt	1998–2003	1998–2003	%
		1998–2003	mnkr	mnkr
Stockholm	5	4	79	46	58

Uppsala	4	4	37	23	62

Södermanland	5	3	48	40	83

Östergötland	7	7	133	58	44

Jönköping	7	10	235	185	79

Kronoberg	3	1	44	10	23

Kalmar	13	10	69	53	77

Blekinge	6	5	47	59	126

Skåne	12	12	389	399	103

Halland	8	6	76	63	83

Västra Götaland	19	16	538	385	72

Värmland	13	8	134	102	76

Örebro	8	7	40	41	103

Västmanland	12	6	53	30	57

Dalarna	16	16	192	119	62

Gävleborg	5	7	60	64	107

Västernorrland	18	15	78	73	94

Jämtland	4	3	13	7	54

Västerbotten	20	14	232	157	68

Norrbotten	11	13	145	141	97

Summa	196	167	2 642	2 055	78

5.5Resultatbedömning

5.5.1Mål

I avsnitt 3.5 redogörs för det övergripande transportpolitiska målet och för delmålen. I regleringsbrevet till Banverket bryts dessa ned i specifika verksamhetsmål för verksamhetsom- rådet Järnväg och resultatindikatorer anges.

5.5.2Resultat

Merparten av de mål som regeringen satt upp för Banverket för 2003 bedöms nås helt eller delvis. Transportarbetet på järnväg ökar, trafiksäker- heten är fortsatt god och satsningen på drift och underhåll tycks ge resultat. Störningarna har minskat och punktligheten har förbättrats. Bullermålet för 2004 bedöms dock inte kunna uppnås. För målen om regional utveckling

respektive jämställdhet behövs fortsatt utveck- ling av resultatmåtten.

Av tabell 5.4 framgår regeringens bedömning av måluppfyllelsen.

Tabell 5.4 Uppfyllelse av målen i 2003 års regleringsbrev

Ett tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgarna och näringslivet skall	Uppfyllt
successivt förbättras mellan regioner och omvärlden.

Banverket skall verka för att förutsättningarna för ut-	Uppfyllt
nyttjandet av statens spåranläggningar förbättras.

Andelen funktionshindrade och andra grupper med	Uppfyllt
särskilda behov som kan nyttja järnvägstransport-
systemet skall öka. Senast 2010 bör kollektivtrafiken
kunna användas av de flesta funktionshindrade.

Andelen barn som på egen hand kan nyttja järnvägs-	Delvis
transportsystemet skall öka.	uppfyllt

	En hög transportkvalitet

	Kvaliteten i järnvägstransportsystemet skall förbättras	Delvis
	och tågförseningarna på järnvägsnätet skall minska.	uppfyllt

	Antalet störningstillfällen för godstrafik på de mest	Ej upp-
	drabbade järnvägssträckorna skall minst halveras till	fyllt
	2007 jämfört med år 1998.

	Till 2007 skall högsta tillåtna axellast ökas från 22,5	Uppfyllt
	ton till 25 ton på järnvägssträckor med omfattande
	inrikes systemtransporter.

	Effektiviteten avseende underhållet av det statliga	Uppfyllt
	järnvägsnätet skall öka. Banans tillstånd skall moti-
	veras av aktuell trafik.


	En säker trafik

	Antalet dödade och skadade inom järnvägstransport-	Uppfyllt
	systemet skall minska. Särskilt bör åtgärder som syftar
	till barns säkerhet prioriteras.


	En god miljö

	Energianvändningen per utfört transportarbete på sta-	Uppfyllt
	tens spåranläggningar skall minska.

	Negativ miljöpåverkan av banhållning skall minska	Uppfyllt
	jämfört med påverkan 2002.

	År 2004 skall det inte finnas några bostadslägenheter	Delvis
	som utsätts för buller, orsakat av järnvägstrafik, över-	uppfyllt
	stigande 55 dBA (mätt som ett maxvärde i sovrum
	nattetid) vid fler än fem tillfällen per natt.

	Banverket skall ha en effektiv användning av naturre-	Uppfyllt
	surser och föroreningen av naturen från miljöfarliga
	ämnen i infrastrukturen skall minska.

	Nya transportanläggningar skall lokaliseras så att de	Uppfyllt
	fungerar i samklang med sin omgivning och utformas
	med hänsyn till regionala och lokala natur- och kultur-
	värden.


	En positiv regional utveckling

	Banverket skall inom ramen för anvisade medel	Delvis
	genomföra åtgärder på statens spåranläggningar i	uppfyllt
	enlighet med stomnätsplanen och länsplanen för regio-
	nal transportinfrastruktur. Banverkets genomförande
	av länsplanerna för regional transportinfrastruktur
	skall ske på ett sådant sätt att en lika stor andel av
	respektive länsplan är genomförd när en ny plan träder
	i kraft.


	Ett jämställt transportsystem

	Målet är ett jämställt järnvägstransportsystem, som är	Delvis
	utformat så att det svarar upp mot både kvinnors och	uppfyllt
	mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma	uppfyllt
	mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma
	möjligheter att påverka järnvägstransportsystemets
	tillkomst, utformning och förvaltning och deras värde-
	ringar skall tillmätas samma vikt.

	Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande	Delvis
	mellan kvinnor och män inom järnvägstransportområ-	uppfyllt
	det.	uppfyllt
	det.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Övriga mål

Banverket skall bedriva en egenregiverksamhet med en	Delvis
lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.	uppfyllt

Produktiviteten skall öka inom Banverkets resultaten-	Delvis
heter.	uppfyllt

Kostnaden för fjärrtågklarering och tågklarering per	Ej upp-
tågkilometer skall minska jämfört med kostnaden 2002.	fyllt

Banverket skall effektivt administrera sökandet, ge-	Uppfyllt
nomförandet och återrapportering av bidrag från EU:s
budget för Transeuropeiska nätverk.

Banverket skall effektivt förvalta statens järnvägsfas-	Uppfyllt
tigheter.

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där järnvägstransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. De verksam- hetsmål som regeringen satt upp för Banverket fokuserar dels på att utnyttjandet av hela järn- vägstransportsystemet skall öka, dels på att an- delen personer med funktionshinder och med särskilda behov som kan nyttja järnvägen skall öka. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts verkat i riktning mot att målet uppnås.

Persontransportarbetet ökade återigen och ligger nu på den rekordhöga nivån 9,4 miljarder personkilometer (+ 1 procent). Persontrafiken på järnväg ökade något för regionala resor och minskade något för långväga resor. Ökningen för persontrafiken har därmed stagnerat något efter den kraftiga utvecklingen de senaste åren. En förklaring till stagnationen för den långväga järnvägstrafiken är att trafikutbudet i stort sett var oförändrat under 2003. Ökningen för den regionala trafiken förklaras bl.a. av ett förbättrat trafikutbud i västra Sverige.

En enkätundersökning visar att ca 65 procent av de funktionshindrade kan använda järnvägs- transportsystemet utan besvär, 24 procent med vissa besvär och 10 procent inte alls.

Godstransportarbetet har ökat och låg under 2003 på nästan 20 miljarder tonkilometer. Trots den höga nivån förblev marknadsandelen av de långväga transporterna 24 procent, vilket är oförändrat sedan 1996.

Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan 2001. Kapacitetsbegränsningar råder för storstadsom- rådena Stockholm, Göteborg och Malmö samt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

på Västra stambanan, Södra stambanan, Ostkustbanan, Västkustbanan, Mälarbanan, Svealandsbanan, Göteborg–Trollhättan, Hässleholm-Kristianstad, Örebro–Mjölby, Falun–Borlänge, Ånge-Bastuträsk och Boden– Luleå. Definitionen på kapacitetsbegränsning är att efterfrågan på tåglägen inte kan uppfyllas på grund av bristande infrastrukturkapacitet.

En hög transportkvalitet

Målet är en hög transportkvalitet, där järnvägs- transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet. De verksamhetsmål som regeringen satt upp för Banverket syftar till att minska tågförseningarna i allmänhet och att minska störningstillfällena för godstrafik i syn- nerhet. Vidare skall förutsättningarna för gods- trafiken förbättras genom att lastprofilen och de tillåtna axellasterna ökas. Effektiviteten avseende banunderhållet skall öka.

Totalt för hela tågtrafiken har punktligheten ökat med 1 procent 2003 till 90 procent. Punkt- ligheten ökade för persontrafiken till 93 (92) procent och för godstrafiken till 76 (75) procent. På järnvägssträckor med omfattande inrikes systemtransporter skall högsta tillåtna axellast öka till 25 ton samt lastprofilen öka. Längden bana som tillåter 25 tons axellast och största lastprofil ökade med 76 respektive 98 kilometer till totalt 2 570 respektive 1 826 kilometer.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där ingen dödas eller all- varligt skadas inom spårbunden trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Re- geringen konstaterar att det faktum att säker- heten har hög prioritet i järnvägssektorn resulte- rar i en god trafiksäkerhet. Samtidigt finns det utrymme för fortsatta förbättringar.

Det totala antalet dödade och allvarligt ska- dade, inklusive självmord inom järnvägstrans- portsystemet var 82 personer 2003, jämfört med 94 personer 2002. Av dessa dödades tre personer i plankorsningsolyckor. I spårtrafiken dödades eller skadades allvarligt 129 personer jämfört med 138 personer 2002 och 138 personer 2001.

En god miljö

Målet är en god miljö, där järnvägstrans– portsystemets utformning och funktion an– passas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas.

Regeringen bedömer liksom föregående år att miljömålet nås i den del som rör energianvänd- ning, medan målet för buller inte uppfylls i sin helhet.

Energianvändningen i förhållande till trans- portarbetet minskade under 2003. Banverket har identifierat 458 konfliktpunkter mellan vatten- täkter och järnväg. Under året har en konflikt- punkt åtgärdats. Antalet fastigheter utsatta för vibrationer har minskat från 14 år 2002 till 9 år 2003. Antalet bullerutsatta bostadslägenheter har minskat kraftigt. Antalet åtgärdade bostads- lägenheter var 4 803, 4 075 respektive 2 790 för åren 2003, 2002 respektive 2001. Trots det posi- tiva resultatet bedömer Banverket att målet för 2004 inte kommer att uppnås.

Målet är att minska föroreningar av naturen från miljöfarliga ämnen i infrastrukturen. Det miljöfarliga ämne som byggts in i infrastruktu- ren är den kreosot som förekommer i träsliprar.

Inga nya järnvägssträckningar inom Natura 2000-områden och områden av riksintresse togs i bruk under året.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där järn- vägstransportsystemet främjar en positiv regio- nal utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av stora trans- portavstånd. Regeringen bedömer att målet del- vis har uppfyllts.

Under NUTEK:s ledning har Banverket till- sammans med ytterligare 26 myndigheter under året arbetat med att skapa en mer effektiv sek- torssamordning för regional utveckling. I slut- rapporten konstateras att ytterligare omfattande insatser behövs för att nå målen. Ett utvecklings- arbete med inriktning på de regionala utveck- lingsprogrammen startade under slutet av 2003. Länsinvesteringarna har inte genomförts i plane- rad omfattning, bl.a. beroende på att de måste samordnas med investeringar i stomnätet vilka i

flera fall blivit försenade. Stora satsningar har gjorts i Blekinge län och Gävleborgs län.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt transportsystem, där järn- vägstransportsystemet är utformat så att det sva- rar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, ut- formning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Banverket har i enlighet med de återrapporte- ringskrav som återfinns i regleringsbrevet analy- serat skillnaden i kvinnors och mäns resmönster samt kvinnors representation och inflytande inom järnvägtransportområdet. Undersökningar tyder på att kvinnor är underrepresenterade vid samrådsmöten och i arbetsgrupper. Banverket har under 2003 publicerat rapporten Kvinnors och mäns nyttjande av järnvägstransportsyste- met.

Myndighetsspecifika mål

Inre effektivitet

Förutom de sex transportpolitiska delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verk- samhetsområden. Fokus för målen är produkti- vitet och effektivitet i verksamheten.

Resultatenheternas totala externa intäkter låg på 707 (664) miljoner kronor. Rörelsemarginalen var positiv (+3,1 procent). Banverket Produk- tion visar ett rörelseresultat på –20 (+78) miljo- ner kronor och Banverket Industridivisionen på –20 (+98) miljoner kronor. Övriga enheter har positiva rörelseresultat om än på en lägre nivå än 2002. Produktiviteten mäts genom ett antal nyckeltal. Någon tydlig trend är svår att utläsa.

Kostnaden för fjärrtågklareringen ökade med drygt 4 procent medan trafikvolymen endast ökade marginellt. Kostnaden består till över- vägande del av lönekostnader och målet kan uppnås genom att i första hand minska antalet tågklarerare. Målet uppnåddes emellertid inte.

Miljöledningssystem

Banverket har fått i uppdrag av regeringen att slutföra uppbyggnaden av miljöledningssystem under 2003. Ett fungerande system för miljöled- ning och styrning finns i dag inom hela Banver-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ket. Samtliga förvaltande enheter, vissa större projekt som Hallandsås, Citytunneln och Årsta, samt uppdrag utförda av resultatenheterna har genomgått miljörevisioner.

5.5.3Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Banverkets årsredo- visning för 2003 och har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen. Riksrevisionen har lämnat ett antal rekommendationer till Banver- kets styrelse i sin revisionsrapport. Rekommen- dationerna rör bl.a. rutinerna och redovis– ningsprinciperna hos verkets resultatenheter, samordning av upphandling samt central analys.

5.5.4Analys och slutsatser

Persontransporterna på järnvägen fortsätter att öka men det har skett en viss stagnation i efter- frågan. När det gäller godstransporter transpor- terade järnvägen under 2003 mer än någonsin men trots den höga nivån förblev marknadsan- delen av de långväga transporterna 24 procent, vilket är oförändrat sedan 1996. Antalet tåg och kapacitetsutnyttjandet har ökat och trafiksäker- heten är fortsatt god.

Genom den prioritering som givits åt drift och underhåll har anläggningarnas kvalitet för- bättrats och det har i sin tur bidragit till att den positiva trenden för tågförseningar fortsatt och punktligheten ytterligare förbättrats. Behovet av att genomföra nyinvesteringar får inte gå ut över uppgiften att bevara och säkerställa befintliga järnvägar. Detta synsätt avspeglas också i Ban- verkets Framtidsplan för järnvägen för 2004– 2015. Vid sidan av investeringar innehåller pla- nen även en drift- och underhållsstrategi för pe- rioden.

Till järnvägstransporternas goda egenskaper hör att de klarar stora godsvolymer över längre avstånd. De är även ett konkurrenskraftigt alter- nativ för regionala och interregionala resor. Det kan dock konstateras att kapacitetsbrist råder på flera banor. Under perioden 2002–2004 har ar- betet främst inriktats på att fullfölja påbörjade järnvägsprojekt.

Regeringens beslut om den nationella ban- hållningsplanen innebär en kraftfull satsning på förbättrad infrastruktur för järnväg. Järnvägs- nätet kommer att fortsätta att anpassas för högre

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hastigheter. Förutsättningarna för regional järn- vägstrafik förbättras genom spårinvesteringar i befolkningstäta områden samt statsbidrag till fordon. Godstrafiken kan effektiviseras genom spårinvesteringar i de stora godstransportkorri- dorerna, ökad axellast och anpassad lastprofil samt förbättrade anslutningar till kombitermi- naler och industriområden. Åtgärder i den Nor- diska Triangeln har getts särskilt hög prioritet eftersom de är angelägna för tillväxten i landet.

5.6Budgetförslag

5.6.136:3 Banverket: Administration

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	754 960		sparande	35 895
2004	Anslag	768 146	1	Utgifts-	770 759
2004	Anslag	768 146	1	prognos	770 759
2005	Förslag	771 897

2006	Beräknat	778 845	2

2007	Beräknat	791 943	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 771 897 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 771 897 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras kostnader för ledning, ekonomi- administration, personaladministration, plane- ring och uppföljning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Vidare finan- sieras från anslaget transportpolitiska utred- ningar med högst 10 miljoner kronor samt öv- riga kostnader som inte är direkt hänförliga till Banverkets produkter och tjänster.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:3 Banverket: Administration

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	773 146	773 146	773 146

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 751	17 807	31 109
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-12 000	-12 108	-12 312

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	771 897	778 845	791 943

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege– ringen att 771 897 000 kronor anvisas under an- slaget 36:3 Banverket: Administration för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 778 845 000 kronor respektive 791 943 000 kro- nor.

5.6.236:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	6 856 995		sparande	97 728
2004	Anslag	8 469 123	1	Utgifts-	8 588 000
2004	Anslag	8 469 123	1	prognos	8 588 000
2005	Förslag	11 196 512

2006	Beräknat	11 351 617	2

2007	Beräknat	13 862 660	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 11 196 512 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 13 423 679 tkr i 2005 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Banverkets verksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investeringar, därmed ökar den verksamhet som skall administreras. Inom Ban- verket bedrivs dock ett kontinuerligt arbete med att effektivisera verksamheten. Regeringen be- dömer därför att anslaget för administration kan vara oförändrat under perioden 2005–2007.

Anslaget finansierar myndighetsutövning, bidrag till Inlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet, bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet, sektorsuppgifter, in- vesteringar i stomjärnvägar, drift och underhåll av statliga järnvägar, inklusive operativ trafikled- ning samt räntor och amorteringar på lån för järnvägsändamål upptagna i Riksgäldskontoret. Vidare kan anslaget finansiera kostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av kapi- taltäckningsgarantin till SVEDAB och garanti- avgift för Øresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.

Regeringens överväganden

Anslaget för 2005 föreslås uppgå till ca 11 197 miljoner kronor vilket innebär en höjning med ca 2 730 miljoner kronor jämfört med före– gående år. Nivån för 2006 beräknas höjas med 2 880 miljoner kronor och för 2007 med 5 400 miljoner kronor jämfört med 2004 års nivå. En preliminär beräkning av anslagsposter och del– poster för 2005–2007 har gjorts mot bakgrund av den nu tillgängliga informationen och framgår av tabell 5.8. Det ankommer dock på regeringen att besluta om medlens slutliga fördelning på poster.

Drift och underhåll

Uppgiften att bevara och säkerställa järnvägsan- läggningarna är prioriterad. Nivån på drift och underhåll av järnvägsnätet har en direkt koppling till möjligheten att genomföra effektiva, tillför- litliga och säkra transporter på järnvägar. Under tidigare år har anläggningarnas kvalitet försäm- rats vilket bidragit till en ökning av tågförsening- arna. Den satsning som Banverket gjort på före- byggande underhåll har under 2002 och 2003 visat sig ge resultat i form av förbättrad punkt- lighet och mindre störningskänslighet.

Under åren 2004–2008 kommer Banverket att behöva drygt 300 miljoner kronor per år för att kunna byta ut felaktiga sliprar. Det angivna be- loppet är emellertid osäkert. Det är beräknat ut- ifrån nuvarande kunskap om nedbrytnings- hastigheten på de felaktiga sliprarna.

Investeringar

Banverkets Framtidsplan för järnvägen 2004– 2015 innebär bl.a. att ett antal större satsningar skall tidigareläggas jämfört med Banverkets för- slag och finansieras med lånemedel. Satsningarna är Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Trollhättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsregionen. Projekten kommer att starta successivt fr.o.m. 2004.

Regeringens beräkning av anslagets fördelning på poster 2005

Regeringen beräknar preliminärt nedanstående fördelning på anslagsposter.

Anslagsposten 1 Myndighetsutövning finansi- erar fastställelse av tågplan och järnvägsplan. Järnvägsinspektionens verksamhet har från den 1 juli 2004 övergått till den nya myndigheten

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Järnvägsstyrelsen. Anslagsposten beräknas till 8 miljoner kronor.

Anslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och Øresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och underhåll på Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för trafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Mot bak- grund av regeringens beslut om banhållningsplan för åren 2004–2015 bör bidraget till Inlands- banan höjas med 25 miljoner kronor per år. Kostnaden för trafikavgifter för Öresundsför- bindelsen beräknas till 243 miljoner kronor. An- slagsposten 2 beräknas därmed totalt till 384 miljoner kronor för 2005.

Anslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 183 miljoner kronor för 2005 vilket är en oförändrad nivå jämfört med tidigare år och i enlighet med Banverkets strategi som regeringen fastställt samtidigt som banhållningsplanen.

Anslagsposten 4 Banhållning omfattar in- vesteringar, drift, underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av lån.

Delposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till 4 940 miljoner kronor. Regeringen anser att ca 1 procent av anslagsposten även un- der 2005 bör få användas till bidrag till inve- steringar i anslutning till det kapillära bannätet i samverkan med externa intressenter. Banverket får också finansiera bidrag till kollektivtrafikan- läggningar från posten.

Delposten 4.3 Drift, underhåll och trafikled- ning beräknas till 4 219 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift, underhåll och rein- vesteringar är nödvändig för att kunna upprätt- hålla en god standard på järnvägsnätet. Det om- fattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår. Under 2005 kommer även 2004 års ut- nyttjande av anslagskredit att återbetalas.

Delposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till 1 393 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2004 som beror på att lånen i den s.k. närtidssatsningen 2002–2004 börjar amorteras. En närmare redovisning av beräknad nettoupplåning, beräknad låneskuld och anslags- behov för räntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnitt Lån inom Banverket.

Delposten 4.5 Riskavgift för ÖSK beräknas till 70 miljoner kronor. Byggandet av den fasta förbindelsen över Öresund finansierades med statligt garanterade lån. Den nya modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas ut- ifrån statens ekonomiska risk och övriga kostna-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

der för åtagandet. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet som hanterar dessa garantiavgif- ter. För 2002 och 2003 har RGK gjort en preli- minär beräkning av garantiavgiften för Öresundsbroprojektet. Den preliminära garantiavgiften, inklusive en administrativ avgift, för 2002 och 2003 uppgår till 200 miljoner kronor per år. RGK har nu genomfört nya be- räkningar och föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170 miljoner kronor per år un- der fem år fr.o.m. 2004, inklusive en administra- tiv avgift. Eftersom avgifterna som tagits ut för 2002 och 2003 varit för höga, föreslås en redu- cering av avgiften med 30 miljoner kronor för

2004 och 2005. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att garantiavgiften skall vara 140 miljoner kronor för 2005. Avgiften finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghåll- ning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.

Tabell 5.8 Fördelning av anslaget på anslagsposter

Miljoner kronor

			Utfall	Utfall	Budget	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
			2002	2003	2004	2004	2005	2006	2007
1.	Myndighetsutövning		51	29	23	19	8	8	8

1.1		Järnvägsinspektionen1	25	27	16	13	0	0	0

1.2		Fastställelse av tågplan och järnvägsplan	26	2	7	5	8	8	8

2.	Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro		305	319	331	343	384	375	382
Konsortiet

3.	Sektorsuppgifter		142	161	184	191	183	187	190

4.	Banhållning		6 533	6 347	7 931	8 036	10 622	10 782	13 282

4.1		Investeringar i nationell plan	2 152	1 430	3 161	3 317	4 940	5 430	8 107

4.2		Investeringar i regional plan	500	448	0	0	0	-	-

4.3		Drift, underhåll och trafikledning	3 038	3 690	3 700	3 729	4 219	3 789	3 504

4.4		Räntor och återbetalning av lån	843	680	1 000	920	1 393	1 478	1 586

4.5		Riskavgift ÖSK	-	100	70	70	70	85	85

5.	Trafikledning		-	-	-	-	-	-	-

Summa			7 031	6 856	8 469	8 588	11 197	11 352	13 862

1Överfört till Järnvägsstyrelsen från den 1 juli 2004.

Anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sek- torsuppgifter för 2005 har beräknats enligt nedan- stående tabell.

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	8 484 123	8 484 123	8 484 123

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	59 389	177 742	338 779
Beslut	2 683 000	2 720 168	5 070 739

Överföring till/från andra
anslag	-30 000	-30 416	-30 981

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	11 196 512	11 351 617	13 862 660

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 11 196 512 000 kronor anvisas under anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 11 351 617 000 kronor respektive 13 862 660 000 kronor.

Lån inom Banverket

Riksdagen har begärt en redovisning av i vilken utsträckning som statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och amorteringar på lån m.m. När det gäller omsättningstillgångar (rörelsekapital) och anläggningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgälds- kontoret. För anläggningstillgångar föreslås en låneram om 1 000 miljoner kronor.

Inom Banverket finns lån upptagna för att finansiera Banverkets investeringar i vissa järn- vägsprojekt som ingår i gällande planer (närtids- satsningen), eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager, kapital– tillskott till SVEDAB, rörelsekapital samt för statens andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten. Därutöver ingår de prioriterade järnvägsprojekt som riksdagen be- slutade om i tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Låneramen för dessa ända- mål föreslås sammanlagt uppgå till 14 000 miljo- ner kronor.

Av den totala låneramen avser 1 500 miljoner kronor de prioriterade järnvägsprojekten

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Troll– hättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet. De olika lånedelarna av- seende de prioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när respektive banprojekt färdigställs.

Lån avseende den s.k. närtidssatsningen 2002– 2004 skall amorteras med start 2005 och skall vara slutamorterade 2015.

Banverkets totala upplåning hos Riksgälds- kontoret vid utgången av 2003 var 10 902 miljo- ner kronor. Under 2003 har lån upptagits på 2 566 miljoner kronor och lån har amorterats med 900 miljoner kronor. Andelen lån med rörlig ränta är vid 2003 års utgång 60 procent. Av tabell 5.10 framgår ändamål och belopp för dessa lån.

Tabell 5.10 Ändamål och belopp för lån upptagna i Riksgäldskontoret 2003

Miljoner kronor

Ändamål	Lånebelopp
Övriga krediter, varav

Eldriftsanläggningar	4 448

Vissa investeringar i Stockholmsområdet 1983	2 353

Teleanläggningar	1 308

Projekteringslager	466

Närtidssatsningen	2 578

Anläggningstillgångar	1 129

Kapitaltillskott SVEDAB avseende 2001	94

Avgår finansiering med myndighets- och rörelse-
kapital	-1 474
	-1 474

Summa	10 902

Av tabell 5.11 nedan framgår Banverkets beräk- nade nettoupplåning samt nettoupplåningen för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2004–2012.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.11 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2004–2012

Miljoner kronor
Objekt	Skuld	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	Skuld
	2003-12-31										2012-12-31
Eldriftsanläggningar	4 448	391	431	538	397	144	74	78	61	83	6 645

Vissa investeringar i	2 353	-128	-128	-128	-128	-128	-128	-128	-128	-128	1 201
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 308	-26	-5	-21	6	11	30	-22	-41	-36	1 204

Projekteringslager	466	43	-88	-166	-255	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott till SVEDAB	94	4	4	4	4	4	5	5	5	5	134

Närtidssatsningen	2 578	1 591	-379	-379	-379	-379	-379	-379	-379	-379	1 137

Prioriterade	0	280	1 170	1 938	2 722	2 734	2 502	1 856	825	825	14 852
järnvägsprojekt

Avgår statskapital och	-1 074	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-1 074
rörelsekapital

Summa nettoupplåning	10 173	2 155	1 005	1 786	2 367	2 386	2 104	1 410	343	370	24 099

Anläggningstillgångar	729	62	83	27	21	-27	-23	-20	-17	-14	821

Summa inkl. anläggnings-	10 902	2 217	1 088	1 813	2 388	2 359	2 081	1 390	326	356	24 920
tillgångar

Villkorslån Arlandabanan	1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000

Matarledningar	200	-15	-16	-16	-16	-16	-17	-17	-17	-17	53

Totalsumma	12 102	2 202	1 072	1 797	2 372	2 343	2 064	1 373	309	339	25 973

Botniabanan	3 001	2 781	3 665	3 276	2 535	1 567	252	-6	-673	-673	15 725

I tabell 5.12 nedan redovisas Banverkets acku- mulerade skuld samt skulden för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2003–2012. Skulden är en konsekvens av den nettoupplåning som anges ovan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.12 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2003–2012

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Eldriftsanläggningar	4 448	4 839	5 270	5 808	6 205	6 350	6 423	6 501	6 562	6 645

Vissa investeringar i	2 353	2 225	2 097	1 969	1 841	1 713	1 585	1 457	1 329	1 201
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 308	1 283	1 278	1 257	1 263	1 274	1 304	1 281	1 240	1 204

Projekteringslager	466	510	422	256	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott till	94	98	102	106	110	115	119	124	129	134
SVEDAB 2001

Närtidssatsningen	2 578	4 169	3 790	3 411	3 032	2 653	2 274	1 895	1 516	1 137

Prioriterade järnvägs-	0	280	1 450	3 388	6 110	8 844	11 346	13 202	14 027	14 852
projekt

Avgår statskapital och	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074	-1 074
rörelsekapital

Summa Banverkets lån	10 173	12 330	13 335	15 121	17 487	19 875	21 977	23 386	23 729	24 099
hos Riksgäldskontoret

Anläggningstillgångar	729	791	874	901	923	895	872	853	836	821

Summa inkl. anlägg-	10 902	13 121	14 209	16 022	18 410	20 770	22 849	24 239	24 565	24 920
ningstillgångar

Villkorslån Arlanda-	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
banan

Matarledningar	200	185	169	153	137	121	104	87	70	53

Totalsumma	12 102	14 306	15 378	17 175	19 547	21 891	23 953	25 326	25 635	25 973

Botniabanan	3 001	5 723	9 448	12 724	15 259	16 826	17 078	17 072	16 399	15 725

Anslagsbelastning

De lån som Banverket har tagit upp i Riksgälds- kontoret skall återbetalas genom att Banverkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. I tabell 5.13 redovisas det årliga anslagsbehovet 2003–2012 för räntor och amor- tering av dessa lån. Räntan är i denna tabell be- räknad till 5 procent.

Enligt avtalet om byggande av Botniabanan (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) skall Banverket betala hyra för an- läggningen när den färdigställts och öppnats för trafik. Anslagsbehovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Botniabanan AB:s kostnader för ränta och amortering, framgår av nedanstående tabell.

Tabell 5.13 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2003–2012

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Lån i Riksgäldskontoret

räntor	320	481	551	613	706	811	911	988	1 028	1 043

amorteringar	300	406	814	835	852	859	864	910	1 212	1 214

Summa Banverkets an-	620	887	1 365	1 448	1 558	1 670	1 775	1 898	2 240	2 257
slagsbelastning Riks-
gäldslån

Villkorslån Arlanda-	60	60	60	60	60	60	60	60	60	60
banan

Riskavgift Öresundsbron	100	70	70	85	85	85	85	85	85	85

Hyra för Botniabanan	0	0	0	0	0	0	1 609	1 573	1 537	1 501

Total anslagsbelastning	780	1 017	1 495	1 593	1 703	1 815	3 529	3 616	3 922	3 903

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

För 2005 beräknas 1 495 miljoner kronor för räntor och amorteringar vilket motsvarar ca 13 procent av anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. För 2006 är motsvarande an- del beräknad till 14 procent och för 2007 till 12 procent.

Botniabanan

Byggandet av Botniabanan och upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Umeå är av väsentlig regionalpolitisk betydelse. Riksdagen har givit regeringen bemyndiganden att god- känna ett avtal om byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kom- mun, Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För ändamålet har ett bolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan kostnads- beräknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivå den 1 januari 1997. Kostnaderna för utbyggnaden har efter avtalets ingång beräknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i prisnivå januari 2001. Utbyggnaden skall finansieras genom lån i Riksgäldskontoret som skall åter- betalas inom högst 25 år. Under återbe– talningstiden skall Banverket årligen erlägga hyra för Botniabanan till Botniabanan AB. När hyrestiden löpt ut skall Banverket överta Botniabanan till en kostnad av 1 miljon kronor.

En utförlig redogörelse för organisation, pla- nering och finansiering av Botniabanan har läm- nats i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1). Regeringen beslutade den 12 juni 2003 om tillåtlighet enligt miljöbalken för Botniabanans avslutande etapp 3, delen Nordmaling–Umeå.

Regeringen beslutade i mars 2004 i enlighet med riksdagens godkännande (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75) om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 15 000 miljoner kronor för Botniabanan AB för den första, den andra och den tredje ut- byggnadsetappen av Botniabanan mellan Nyland och Umeå. Övriga villkor enligt regeringens be- slut den 18 december 2001 skall alltjämt gälla.

Regeringen föreslår en låneram om 9 500 miljoner kronor för budgetåret 2005 till Botniabanan AB för byggande av Botniabanan.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt järnvägslagen (2004:519) ta ut avgifter av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar. Banverket bedriver extern uppdragsverksamhet som genererar intäkter. Banavgifterna och resultatet från uppdragsverk- samheten används för att finansiera banhållning och trafikantinformation.

Resultatet för uppdragsverksamheten 2003 var -5 miljoner kronor och för 2004 beräknas det till 22 miljoner kronor. För 2005 beräknas resultat- enheterna generera intäkter om 1 551 miljoner kronor och ha kostnader om 1 528 miljoner kronor, dvs. ett resultat på 23 miljoner kronor. För 2005 beräknas intäkterna av banavgifterna uppgå till 487 miljoner kronor.

Av tabell 5.14 framgår vilka avgifts- och upp- dragsintäkter samt anslagsintäkter från annat ut- giftsområde som Banverket beräknar för åren 2004–2006.

Tabell 5.14 Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.

Tusental kronor (löpande priser)

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2003	2004	2005	2006
Banverkets resultat-
enheter
Intäkter	-	1 531	1 551	1 597
Kostnader	-	1 509	1528	1 567

Resultat	-5	22	23	30

Offentligrättsliga av-
gifter och anslag
Banavgifter	0	484	487	489

Investeringsplan

Banverkets investeringsverksamhet omfattar de investeringar som fastställts av regeringen i ban- hållningsplanen för perioden 2004–2015. Dessa investeringar finansieras i huvudsak med anslag och i vissa fall med lån i Riksgäldskontoret. Där- utöver gör Banverket investeringar i el- och tele- anläggningar som finansieras med lån. Banverket beräknar att under 2005 genomföra nedanstå- ende investeringar för ca 7 miljarder kronor (se tabell 5.15).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.15 Banverkets investeringsplan

Miljoner kronor

	Totalt	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
		2003	2004	2005	2006	2007
Investeringar i järnvägar enligt nationell	29 427	1 430	3 473	6 161	7 309	10 554
plan

Investeringar i järnvägar enligt regionala	448	448	-	-	-	-
planer

Tidigarelagda järnvägsinvesteringar	3 304	1 713	1 591	-	-	-

El- och teleinvesteringar	4 246	853	759	837	948	850

Summa investeringar	37 425	4 444	5 823	6 998	8 256	11 404

Finansiering

Anslag	23 764	1 878	3 193	4 991	5 370	7 832

Lån	13 661	2 566	2 630	2 007	2 886	3 572

Summa finansiering	37 425	4 444	5 823	6 998	8 256	11 404

5.6.3Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att Banverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal om investeringar och avtal rörande drift och underhåll. Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för olika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste bidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigandet bör avse all upphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål föreslår regeringen en be- myndiganderam om 22 000 miljoner kronor.

Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbyggna- den av Botniabanan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att belasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden skall motsvara ränte- kostnaden på hela den återstående skulden och det aktuella årets amortering på lånen. Reger- ingen föreslår därför ett bemyndigande för Botniabanan på 25 000 miljoner kronor.

Tabell 5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–
Utestående	3 809	11 622	20 761	-	-
åtaganden
vid årets
början

Nya åtagan-	13 351	17 616	8 805	-	-
den

Infriade	-5 539	-8 477	-8 548	-8 040	-7 843
åtaganden

Utestående	11 621	20 761	21 018	-	-
åtaganden
vid årets slut

Erhållet/fö-	13 700	22 000	22 000	-	-
reslaget
bemyndi-
gande

Botniabanan	-	-	25 000	-	-

5.6.4SVEDAB

Den 14 oktober 1994 ställde Banverket och Väg- verket ut en garanti för SVEDAB:s lån i Riks- gäldskontoret (”kreditgaranti”). Kreditgarantin ersatte en garanti som Vägverket och Banverket utfärdat den 16 mars 1992.

När garantiförordningen (1997:1006) trädde i kraft den 1 januari 1998 övertog Riksgälds- kontoret ansvaret för kreditgarantin från Ban- verket och Vägverket. Kreditgarantin har härige- nom förlorat sin betydelse eftersom Riksgäldskontoret i praktiken garanterar sin egen utlåning. Kreditgarantin till SVEDAB bör därför återkallas och garantin returneras. Riks- gäldens utlåning till SVEDAB skall i stället vara

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

säkrad genom den kapitaltäckningsgaranti som är överförd till Vägverket och Banverket. Kapi- taltäckningsgarantin innebär att Vägverket och Banverket lämnar aktieägartillskott i form av betalningsutfästelser. Under 2006 skall Vägver- ket och Banverket göra en fördjupad prövning av betalningsutfästelsernas storlek samt en fördju- pad analys av SVEDAB:s och Öresundsbro Konsortiets ekonomiska utveckling i enlighet med riksdagens uttalande i denna fråga (bet. 2000/01:FiU27).

Med anledning av att det under 2001 blev ak- tuellt att tillföra SVEDAB kapital uppkom oklarheter om kapitaltillskottet kunde göras med reverser (betalningsutfästelser). I avvaktan på att oklarheten utreddes beslutade riksdagen om en låneram i Riksgäldskontoret om 310 miljoner kronor jämte ränta för finansiering av 2001 års tillskott (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:279). För 2003 var låneramen 295 miljoner kronor. Då riksdagen senare beslutade att kapitaltillskotten kan göras med reverser är SVEDAB inte i behov av den tillförda låneramen. Regeringen avser därför att i stället göra medlen disponibla för inlösen av Vägverkets och Banverkets lån i Riksgäldskonto- ret. I samband med att lånen löses skall låne- ramen om 295 miljoner kronor i Riksgäldskon- toret återkallas. Regeringen avser att bekräfta ovanstående genom ett regeringsbeslut.

År 1997 fick regeringen riksdagens be– myndigande att låta Riksgäldskontoret låna ut högst 2 600 miljoner kronor (i prisnivå 1997) jämte belopp för kapitalkostnader och mervärdesskatt till SVEDAB för planering, projektering och byggande av de svenska landanslutningarna till Öresundsförbindelsen (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32). Det sker ingen ny upplåning utan beloppet ökar med ränta. Låneskulden uppgår 2005 till 3 710 miljoner kronor (volym 1, kapitel 7 i denna proposition).

5.7Järnvägsstyrelsen

5.7.1Omfattning

Järnvägsstyrelsen är en ny myndighet som in- rättades den 1 juli 2004. Styrelsen har till uppgift att utöva tillsyn över säkerhetsfrågor, drifts- kompatibilitetsfrågor och konkurrensfrågor

inom järnvägs-, tunnelbane- och spårvägssyste- men. Myndigheten har tagit över de arbetsupp- gifter som tidigare utförts av Järnvägsinspektio- nen och Tågtrafikledningen inom Banverket. Dessa enheter har upphört. Till detta har ett an- tal nya uppgifter tillförts Järnvägsstyrelsen som t.ex. marknadsövervakning och registerhållning.

Under 2004 pågår en uppbyggnad av myndig- heten. Huvuddelen av personalen, 31 personer, har överförts från Järnvägsinspektionen. Ytterli- gare 17 personer kommer att rekryteras under hösten enligt den organisationsplan som Organi- sationskommittén för inrättandet av en ny järn- vägsmyndighet (N2004:08) lämnat till reger- ingen i juni 2004.

5.7.2Mål

Järnvägsstyrelsens uppdrag är att verka för en effektiv järnvägsmarknad med likvärdiga villkor och en sund konkurrens samt för en hög säker- het i järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanesyste- men.

5.7.3Budgetförslag

5.7.3.1 36:16 Järnvägsstyrelsen

Tabell 5.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2003	Utfall			sparande	0
2004	Anslag	20 000	1	Utgifts-	20 000
2004	Anslag	20 000	1	prognos	20 000
2005	Förslag	42 000

2006	Beräknat	42 366	2

2007	Beräknat	43 073	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 42 000 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 42 000 tkr i 2005 års prisnivå.

Med anslaget finansieras Järnvägsstyrelsens verk- samhet som tillsynsmyndighet för säkerheten i järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanesystemen. Vidare skall Järnvägsstyrelsen inom anslaget ut- öva tillsyn över järnvägsmarknaden och utföra de uppgifter som den nya järnvägslagen ålägger myndigheten som t.ex. registerhållning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Järnvägsstyrelsen kommer att bli fullt bemannad under hösten 2004 och därmed verka enligt sin instruktion under 2005. Anslaget för verksam- heten bör då uppgå till 42 000 000 kronor.

Tabell 5.18 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 36:16 Järnvägsstyrelsen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	42 000	42 366	43 073

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	42 000	42 366	43 073

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 42 000 000 kronor anvisas under anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 42 366 000 kronor respektive 43 073 000 kronor.

5.8Statens järnvägar

5.8.1Omfattning

Statens järnvägar är ett affärsverk som förvaltar den egendom och ansvarar för den verksamhet som före utgången av 2000 ingick i Statens järnvägars verksamhet och som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter avvecklats eller förts över till myndigheter eller aktiebolag. Statens järnvägars verksamhet består främst av fem uppgifter:

5.8.2Resultatbedömning

Verksamhetsmål: Statens järnvägars uppdrag under 2003 var att verksamheten skulle bedrivas kostnadseffektivt och inriktas mot att avveckla åtagandena affärsmässigt på ett snabbt och effektivt sätt.

Resultat: Verksamheten inriktades under 2003 främst mot att förvalta leasingåtaganden och successivt avveckla verksamheten eller föra över den till andra huvudmän. Det finns inga ekono- miska mål för verksamheten utan målet är att den skall bedrivas affärsmässigt under den tid som verksamheten avvecklas.

De anläggningstillgångar som affärsverket för- valtade under 2003 hade ett värde om ca 12,5 (12,2) miljarder kronor och motsvarades av i stort sett lika stora långfristiga skulder. Detta förvaltas av en organisation på tre personer med konsultstöd, vilket innebär att kostnaden för förvaltningen är mycket låg i förhållande till de värden som förvaltas.

Statens järnvägars ekonomiska resultat var något sämre 2003 än 2002. Statens järnvägar hade ett negativt rörelseresultat på –33 (14) miljoner kronor och ett negativt resultat efter finansiella poster på –50 (20) miljoner kronor. Den främsta förklaringen till försämringen är en nedjustering av värdet hos Statens järnvägars överskottsfonder i Skandia och de uppräkningar av avsättningar till indexuppräkning av pensioner som blev en direkt följd av nedvärderingen av överskottsfonderna. Dessa två åtgärder gav en resultatförsämring på 51 miljoner kronor.

Statens järnvägar har leasing- och leaseholdavtal avseende rullande materiel som omfattar 43 snabbtåg, 425 personvagnar, 28 motorvagnar, 351 ellok, 89 diesellok och något mer än 6 000 godsvagnar och två färjor. Leasingavtalen förfaller till slutbetalning under perioden 2005–2021 och kostnaderna för dessa åtaganden täcks genom avtal med SJ AB och Green Cargo AB.

Under året avvecklades ytterligare personal som fanns kvar i affärsverket efter

•administration av leasing- och leasehold- bolagiseringen. Vid ingången av 2001 uppgick

åtaganden

•avveckling av personal

•miljöärenden

•administration och avveckling av diverse åtaganden

•fordonsförvaltning

personalen till 1 211 personer och vid slutet av 2003 till 109.

Det har inte förekommit några miljöärenden under året som har föranlett Statens järnvägar att belasta anslaget Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedecarrier m.m. med några utgifter.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Under 2003 överfördes fastigheter, Järnvägs- museum, privatvagnsregister och åtagande av- seende Citytunneln till Banverket.

I december 2003 träffades det en överenskom- melse mellan SJ AB och Statens järnvägar om att 121 fordon skulle övertas av Statens järnvägar den 15 januari 2004 till ett värde om 266 miljoner kronor. Fordonen hyrs ut till de operatörer som Rikstrafiken har upphandlat för att bedriva inter- regional kollektiv persontrafik.

Regeringens överväganden

Statens järnvägars verksamhet är omfattande och kan komma att kräva ökad kompetens och förstärkta resurser. Denna förstärkning bedöms kunna ske med affärsverkets egna ekonomiska medel.

Dagens mål för affärsverket är att det skall av- veckla den verksamhet som tidigare ingick i Sta- tens järnvägars verksamhet och som inte över- fördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001. I avvecklingen ingick bl.a. att föra över eventuella utestående åtaganden till andra huvudmän. Regeringens avsikt och som meddelades till riksdagen i skrivelse 2001/02:141 var att en av- vecklingsplan för affärsverket skulle vara fastlagd och beslutad.

I och med att Statens järnvägar sedan årsskiftet tillhandahåller rullande materiel för den av staten upphandlade trafiken, och kommer att så göra över en längre tidsperiod, förändras förutsättningarna för verksamheten och därmed planen att avveckla affärsverket. Som fordonsförvaltare bör verksamhetsmålet vara att affärsverket skall förvalta sina anläggnings– tillgångar enligt affärsmässiga principer utan någon begränsning i tiden. Regeringen ändrar därmed sin tidigare uppfattning att affärsverket skall avvecklas så snart möjligt och anser nu att det skall finnas kvar och förvalta leasing- och leaseholdåtaganden och tillhandahålla rullande materiel för den av staten upphandlade trafiken.

Regeringen anser att ekonomiska mål bör fastställas för verksamheten och investerings– planer inlämnas. De senare kommer att utgöra ett viktigt instrument för att kontrollera ut– vecklingen av Statens järnvägars åtaganden.

5.8.3Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse för Statens järnvägar avseende verksamhetsåret 2003. Enligt den är årsredovisningen i allt väsentligt rättvisande, men Riksrevisionen invänder mot att Statens järnvägar inte har presenterat underlag som styrker att överlåtelsen av 121 fordon från SJ AB till Statens järnvägar har skett till marknadsvärde. Riksrevisionen påpekar i sin revisionsrapport att det är svårt att värdera en fordonsflotta av detta slag och att olika värderare kan komma till olika resultat då det gäller att uppskatta marknadsvärdet. Enligt information som lämnats av Statens järnvägar till Regerings- kansliet bedömer Statens järnvägar att det värde som satts på fordonen överensstämmer med ett tänkt marknadsvärde. Regeringen förutsätter att alla parter har verkat för att överlåtelsen av for– donen har skett till marknadsvärde. Riksre– visionens anmärkning om bristen på underlag följs upp i den myndighetsstyrning som sker och inbegriper kontakter med såväl Riksrevisionen som Statens järnvägar.

Vidare har Riksrevisionen rekommenderat att Statens järnvägar ökar sin administrativa kapaci- tet. Regeringen anser att detta bör övervägas för att minska organisationens sårbarhet och för att säkerställa att verksamheten även framöver skall kunna skötas affärsmässigt.

5.8.4 Budgetförslag

Statens järnvägar

Bland de avsättningar som gjordes vid bolagiseringen för att täcka affärsverkets avveckling reserverades 20 miljoner kronor för administrativa kostnader. Som en följd av att tiden för avvecklingen av verksamheten förlängdes ökades reserven under åren 2001– 2002 med sammanlagt 21 miljoner kronor. Under 2003 upplöstes reserven med netto 2 miljoner kronor på grund av ett förväntat minskat behov. Vid utgången av 2003 uppgick reserven till 5 miljoner kronor. Kostnaden för administrationen av avvecklingen av affärsverket från 2000 t.o.m. 2003 var således 34 miljoner kronor. Tanken med reserven är att använda den för administrationen av avveckling av verksamhet vilket innebär att förvaltningen av de

fordon, som överfördes från SJ AB till Statens järnvägar, inte bör omfattas av reserven. Kostna- den för administrationen av fordonsförvalt- ningen under 2005 beräknas till 12 miljoner kro- nor. Intäkterna av fordonsförvaltningen kommer att täcka dessa kostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att förändra verksamhetsmålet så att målsättningen om att avveckla åtaganden förändras till att förvaltas affärsmässigt. Denna förändring hindrar inte att avveckling av verksamheter eller åtaganden fortsätter i den mån det följer av beslut eller avtal.

När de medel som avsatts för affärsverkets verksamhet har förbrukats kommer verksam- heten att generera intäkter som kan täcka kost- naderna för administrationen. Med anledning av att verksamheten föreslås fortsätta och att verk- samheten bedrivs i affärsverksform föreslår re- geringen att ett ekonomiskt mål införs för verk- samheten. Ett mål bör sättas för förvaltningen av leasing- och leaseholdåtagandena och ett för den verksamhet som innebär att tillhandahålla rullande materiel för den av staten upphandlade järnvägstrafiken.

De övriga affärsverken har som mål ett avkast- ningskrav på eget kapital och ett mål som be- handlar storleken på skulden. Avkastningskravet på eget kapital skall kompensera ägaren för den investering i verksamheten som görs. Dessa mål är inte tillämpliga för Statens järnvägar i och med att verksamheten bedrivs under helt andra förut- sättningar. Dels skall de stora leasing- och lease- holdåtagandena visa ett nollresultat, dels finns det i princip inget eget kapital utan skulderna är lika stora som tillgångarna. Den första förutsätt- ningen innebär att regeringen föreslår att mål- sättningen för förvaltningen av leasing- och leaseholdåtaganden bör vara att den skall visa ett nollresultat.

Vad avser målsättningen för verksamheten med att tillhandahålla fordon så innebär den andra förutsättningen att det inte går att använda avkastning på eget kapital som mått utan i stället föreslår regeringen avkastning på sysselsatt ka- pital (Rsyss) som mått på lönsamheten i verk- samheten. Måttet visar avkastningen oberoende av om verksamheten har finansierats med skul- der eller med eget kapital.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Några vedertagna metoder att fastställa en rimlig nivå på detta nyckeltal finns inte utan man är hänvisad till att göra en bedömning av önskad nivå. Vidare bör ett avkastningskrav sträcka sig över en längre period än ett år. Anledningen är att avkastningen i en affärsdrivande verksamhet varierar över tiden beroende på att det finns en mängd faktorer som inte går att kontrollera, exempelvis konjunkturvariationer. Verksam- heten bör generera åtminstone en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger räntan på femåriga statsobligationer som under 2003 hade ett årsgenomsnitt på 4,08 procent. Regeringen föreslår, efter en avvägning av bedömd risk för verksamheten, att avkastningskravet för sys– selsatt kapital över en konjunkturcykel sätts till räntan på femåriga statsobligationer plus en pro– cent.

Finansiella befogenheter m.m.

Statens järnvägar förvaltar leasing- och lease- holdåtaganden avseende finansiell och operatio- nell leasing till betydande belopp. Genom att Statens järnvägar är en del av staten ansvarar staten för dessa åtaganden. För att fullfölja åtagandena tecknar Statens järnvägar efter tidi- gare bemyndiganden från riksdagen underuthyr- ningsavtal och placerar medel enligt antagen finanspolicy. För att finansiera dessa åtaganden och affärsverkets andra åtaganden har Statens järnvägar långfristiga skulder på ungefär 12 500 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att ikläda sig långfristiga skulder, inbegripet Statens järnvägars finansiella leasing- och leaseholdåtaganden, inom en total låneram av 12 500 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att förvalta de leasing- och lease– holdåtaganden som Statens järnvägar förvaltar i dag. I denna förvaltning ingår bl.a. rätten att teckna underuthyrningsavtal avseende leasing– kontrakt, teckna lån och inlösa avtal.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att placera överskottslikvid enligt en finanspolicy som utgår från principen om minsta möjliga kreditrisk.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.9Transeuropeiska Nätverk (TEN)

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att Sverige har möjlighet att söka finan- siellt stöd till projekt som ingår i det s.k. trans- europeiska nätet för infrastruktur för transporter och telekommunikation, TEN.

TEN-stöd kan sökas för såväl planerings- underlag som för genomförande av infrastruk- turprojekt. Stöd beviljas i princip endast om genomförandet av projekten stöter på finansieringssvårigheter och får inte överstiga 20 procent av den totala investeringskostnaden.

Europeiska kommissionen beslutar om varje enskild studie eller projekt som skall tilldelas TEN-stöd. När en studie eller ett projekt be- viljas stöd betalas ett förskott av bidraget ut. Resterande summa betalas ut efter att studien eller projektet slutredovisas till Europeiska kommissionen.

Inför perioden 2001–2006 utarbetade Europeiska kommissionen ett nytt system för budgetfördelning för Transeuropeiska Nätverk, s.k. Multiannual Indicative Programme, MIP. Den fleråriga MIP innebär att det på nationell nivå blir mer överblickbart hur stort stödet blir till de aktuella projekten under hela femårs- perioden. Av EU:s TEN-budget fördelas årligen 75 procent på projekt som ingår i detta program. Resterande 25 procent fördelas på andra projekt.

Bland de järnvägsprojekt som beviljats TEN- bidrag kan nämnas uppgradering av sträckan Stockholm–Malmö och dubbelspår Malmö– Göteborg. De vägprojekt som fått beviljat stöd är E6 och E18. Öresundsförbindelsen samt väg- och luftinformatikprojektet VIKING är också projekt som har fått stöd beviljat. Bidrag till sjö- farten har gått bl.a. till Göteborgs och Trelleborgs hamnar. Luftfartsverket har bl.a. er- hållit bidrag för studier i samband med byggande av bana 3 på Arlanda flygplats.

Europeiska kommissionen har under 2004 genomfört en halvtidsöversyn av MIP-pro- grammet 2001–2006. Översynen innebär en be- dömning av storleken på bidrag under de återstående åren 2004–2006. I samband med översynen har medlemsländerna haft möjlighet att ansöka om dels ändrade bidragsbelopp för redan beviljade MIP-projekt, dels ansöka om att nya projekt skall tas med i flerårsprogrammet MIP.

De projekt Sverige ursprungligen har fått be- viljat bidrag 2001 för perioden 2001–2006 är:

Tabell 5.19 Projekt som ingår i MIP 2001–2006

	Belopp i miljoner
	euro
Citytunneln	33,0

Södra och Västra stambanorna	8,0

Väg E6 i Bohuslän, utbyggnad till motorväg	16,0

VIKING trafikledning och trafikinformatik, fas 4	33,0

NUP Fas 2	20,9

Summa	110,9

Efter Europeiska kommissionens revidering 2004 kommer de beviljade bidragen att se ut en- ligt följande:

Tabell 5.20 Projekt som kommer att ingå i MIP 2001–2006 efter revidering 2004

	Totalt belopp i
	miljoner euro för
	hela perioden
	2001–2006
Citytunneln	33,0

Södra och Västra stambanorna	25,5

Citybanan (nytt projekt)	9,0

Väg E6 i Bohuslän, utbyggnad till motorväg	21,9

VIKING trafikledning och trafikinformatik, fas 4	33,0

NUP Fas 2	29,2

Summa	151,6

Under 2003 beviljades Sverige TEN-bidrag utanför MIP-programmet, s.k. non-MIP, till objekt Botniabanan, ERTMS signalsystem samt spårviddsväxling för gränsöverskridande gods- transporter på Haparandabanan.

De projekt som inte ingår i MIP och som Sverige under 2004 har ansökt om TEN-bidrag för är:

Tabell 5.21 Utanför MIP-programmet ansökta TEN-stöd 2004

	Belopp i miljoner
	euro
Botniabanan	3,5

STM signalsystem	5,6

Trelleborgs hamn	6,6

E 18 Lekhyttan –Adolfsberg	6,8

COOPANS flygledning	13,0

Summa	35,5

Den 29 april 2004 antogs reviderade riktlinjer för TEN inklusive en utökad lista med prioriterade projekt. De svenska projekt som är prioriterade är Nordiska Triangeln, sjömotorvägar i Östersjön och den numera färdigställda

Öresundsbron. Nordiska Triangeln är en multi- modal transportkorridor med syfte att förbättra kommunikationerna mellan huvudstäderna Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. I den ingår järnvägsprojekten Södra stambanan, Västkustbanan, Nordlänken, delar av Västra stambanan och Citytunneln. De vägprojekt som ingår är E 4, E 6 och E 18. Även Arlanda flygplats och Göteborgs hamn ingår som delar i den Nordiska Triangeln.

Enligt riktlinjerna för TEN skall kommissio- nen vartannat år avrapportera till Europaparla- mentet, rådet, ekonomiska och sociala kom- mittén och regionalkommittén om hur genom– förandet fullföljts.

Regeringens övervägande

TEN-stödet till Sverige har underlättat finan- sieringen av projekt som är både nationellt och internationellt viktiga för infrastrukturen.

Regeringen anser att det är särskilt viktigt att trafikverken aktivt deltar i sökandet av bidrag från TEN-budgeten och även att verken slutre- dovisar bidragsprojekt så att beslutade bidrag kan betalas ut. Trafikverkens aktivitet för att er- hålla bidrag från TEN-budgeten skall koncentre- ras till projekt som bidrar till uppfyllande av det transportpolitiska målet och delmålen.

5.9.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 5.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	78 149		sparande	321 852

2004	Anslag	200 000	1	Utgifts-
2004	Anslag	200 000	1	prognos	214 316
2005	Förslag	250 000

2006	Beräknat	250 000

2007	Beräknat	250 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslaget finansierar bidrag som Europeiska kommissionen beviljat projekt som ingår i det transeuropeiska nätverket för transporter.

TEN-bidragen bruttoredovisas på stats- budgeten. Det innebär att bidraget från EU be- talas in på statsbudgetens inkomstsida. Sedan utbetalas beviljade bidrag från statsbudgetens ut- giftssida till de aktuella projekten. Utbetalning- arna kan dock inte överstiga det belopp som av EU inbetalats till statsbudgeten.

Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket disponerar anslagsposter under anslaget. I denna proposition redovisas dessa under verksamhetsområdena Väg, Järnväg, Luftfart och Sjöfart.

Regeringens övervägande

Målsättningen har under flera år varit att söka och erhålla TEN-bidrag om sammanlagt 200 miljoner kronor årligen. Eftersom de svenska MIP-projekten har en viss tyngdpunkt på bi- dragsutbetalning under perioden 2004–2007 be- döms större bidrag kunna betalas ut från EU:s TEN-budget. Därför föreslår regeringen en höj- ning av anslaget med 50 miljoner kronor till 250 miljoner kronor.

Tabell 5.23 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	200 000	200 000	200 000
Förändring till följd av:
Beslut	50 000	50 000	50 000
Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	250 000	250 000	250 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Sjöfart

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar bl.a. sjöfartsnä- ring, sjösäkerhets- och miljöarbete och den sjö- fartsinfrastruktur som inte faller under hamnar- nas ansvar. Ansvarig sektorsmyndighet inom verksamhetsområdet är Sjöfartsverket. Andra myndigheter som verkar inom området är Rede- rinämnden, Kustbevakningen och Handelsflot- tans kultur- och fritidsråd (HKF).

Sjöfartsverket skall på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning ansvara för att sjöfarten har tillgång till far- leder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av bety- delse. Verksamheten skall huvudsakligen bedri- vas med inriktning på handelssjöfarten. Fritids- båtstrafikens, fiskets och marinens intressen skall beaktas. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige.

Chefen för Sjöfartsinspektionen inom Sjö- fartsverket ansvarar för, meddelar föreskrifter och fattar beslut i enskilda fall i frågor om sjösä- kerhet, skydd mot förorening från fartyg, ar- betsmiljö, vilotider och sjöfartsskydd i den mån det ankommer på Sjöfartsverket. Vidare ansvarar chefen för Sjöfartsinspektionen för tillsynen över efterlevnaden av ovanstående beslut och föreskrifter.

Sjöfartsverket ingår i samverkansområdena Transporter och Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

HKF:s uppgift är att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Målet är att såväl svenskt som utländskt sjöfolk skall få tillgång till kultur- och fritidsak- tiviteter, som i variation och kvalitet rimligt överensstämmer med samhällets ordinarie ut- bud. Verksamhetsutbudet skall så långt möjligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Rederinämnden skall medverka till att den svenska handelsflottan får rimliga konkurrens- villkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet. Rederinämnden administrerar sjö- fartsstödet.

Kustbevakningen svarar för sjötrafikövervak- ning riktad mot såväl handelssjöfarten som fri- tidsbåtstrafiken på svenskt territorialvatten och i viss utsträckning på internationellt vatten. Myn- digheten bedriver vidare sjösäkerhetstillsyn i en- lighet med den överenskommelse som finns mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Målet för Kustbevakningens verksamhet är att antalet allvarliga olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska. Kustbevakningen är även ansvarig myndighet för miljöräddningen i Sverige.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	0,6	5,0	0,9	5,0	5,0	5,0
Transeuropeiska nätverk2

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	71,0	71,0	71,0	71,0	71,0	71,0

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	62,7	62,7	61,5	62,7	62,7	62,7

36:8 Sjöfartsregistret	4,4	5,0	4,9	5,8	5,9	6,1

36:9 Rederinämnden: Administration	1,1	2,1	2,4	1,4	1,5	1,5

Totalt för verksamhetsområde Sjöfart3	139,8	145,8	140,7	145,9	146,1	146,3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Sjöfartsverket.

3Kustbevakningens beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6, Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 KBV.

Det sker i princip ingen förändring av utgiftsni- vån inom verksamhetsområdet för 2005 jämfört med 2004. Vad avser utfallet för 2003 överens- stämmer förbrukningen i stort med de anslags- medel som tilldelats verksamhetsområdet under 2003. Det som avviker är dels utnyttjandet av an- slaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, dels anslaget 36:9 Rederinämnden: Administration. Vad avser det första anslaget är utnyttjandet av det beroende av EG-kommissionens bedömning av projekt som Sjöfartsverket inte har kontroll över. Administrationen av Sjöfartsstödet har nu funnit sina former och kostnaden för dess administra- tion kommer att vara begränsad vilket även visas i det låga utnyttjandet av de anslagsmedel som ställts till Rederinämndens förfogande.

6.3Politikens inriktning

Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Över 90 procent av all export och import räknat i transporterad vikt går på lastfartyg eller färjor i något skede i trans- portkedjan. Det är viktigt att bibehålla och ut- veckla en livskraftig svensk sjöfartsnäring.

Den svenska handelsflottan kan, genom det sjöfartsstöd som infördes den 1 oktober 2001, konkurrera på likvärdiga villkor gentemot sina konkurrenter.

För vissa regioner har ökad utrikeshandel via den egna hamnen stor regional betydelse. EU- utvidgningen, en fortsatt positiv utveckling i Östersjöområdet samt en fortsatt liberalisering av handeln är faktorer som talar för ökade sjö- fartsvolymer framöver. Snabbast växer färje- och ro-ro-trafik i regionala system och containertra- fiken i ett integrerat globalt system och utveck- lingen förväntas fortsätta. Vidare fortsätter ut- vecklingen med en ökad koncentration av intermodala godsflöden till ett begränsat antal hamnar. Både farleds- och hamnsystemen har god kapacitet och generellt goda förutsättningar att klara betydande volymökningar utan större nyinvesteringar.

Ökad närsjöfart medverkar till att lätta på ka- pacitetstrycket för landtransporterna i Europa, vilket ger säkerhets- och miljövinster för sam- hället. Sjöfartens infrastruktur i direkt mening består av farledssystemet och hamnarna, men lika viktigt är behovet av goda anslutningar till hamnarna i form av vägar och järnvägar för att effektiva transportkedjor skall kunna uppnås. Det är av stor vikt att dessa anslutningar beaktas i infrastrukturplaneringen.

Effektivitetsutvecklingen av transportkedjor- na ställer även högre krav på att omlastningen

sker snabbt, inte bara mellan fartygen utan även till järnväg och lastbil. Regeringen tillkallade under 2002 en kommitté, Godstransportdelegationen 2002, med uppdrag att lämna förslag till åtgärder från statens sida för att främja samverkan mellan trafikslagen. Utredningen har lämnat sitt slutbetänkande under sommaren 2004 och den remissbehandlas för närvarande.

Arbetet med att utveckla de intermodala transporterna drivs även via EU och visas bl.a. i det förslag till direktiv som EU-kommissionen lämnat om en ny standard för containrar. Syftet med direktivet är att finna en enhetlig standard för lastenheter som kan användas av alla trans- portslagen.

Händelserna den 11 september 2001 i USA har lett till ett omfattande globalt arbete med att skydda sjöfartssektorn mot brottsliga hand- lingar, det s.k. sjöfartsskyddet (security). Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd trädde i kraft den 1 juli 2004 och omfattar fartyg och hamnanlägg- ningar som är verksamma i den internationella sjöfarten.

6.4Insatser

Vänersjöfarten

I september 2002 presenterade en särskild för- handlingsman den s.k. Väneröverenskommelsen vars syfte var att presentera olika åtgärder som sammantaget skall sänka Vänersjöfartens kost- nader och öka dess effektivitet. Sjöfartsverket skall följa genomförandet av överenskommelsen och lämnade därför en rapport i september 2003 till både regeringen och parterna om resultatet. Sjöfartsverket konstaterade i rapporten att fler- talet punkter i överenskommelsen hade fullföljts och att kvarvarande punkter skall genomföras. Ett viktigt åtagande som har genomförts efter Sjöfartsverkets rapport är Sjöfartsverkets överta- gande av Vänerns Seglationsstyrelses verksam- het. Överföringen av Vänerns Seglationsstyrelses samtliga tillgångar och verksamhet och den där- till hörande farledshållningen skedde den 1 juli 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Fritidsbåtsregistret

Frågorna om registrering av fritidsbåtar och om obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar behandlades senast i budgetpropositionen för 2004. Där uttalades att regeringen i januari 2003 gav Sjöfartsverket i uppdrag att bland annat närmare utreda de tekniska, juridiska, administrativa och ekonomiska förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister. Sjöfartsverket skulle också undersöka i vilken omfattning fritidsbåtar omfattas av ansvarsförsäkring, hur olika försäkringsformer fördelar sig på olika båttyper och förekomsten av olyckor där person- eller sakskada drabbar annan än båtens ägare eller förare. I uppdraget ingick också att belysa nyttan med ett fritidsbåtsregister ur ett sjösäkerhets- och ordningsperspektiv.

Uppdraget redovisades i oktober 2003 och Sjöfartsverket var i huvudsak positiv till att en obligatorisk ansvarsförsäkring införs och enligt Sjöfartsverket är ett fritidsbåtsregister en förutsättning för att kunna införa ansvarsförsäkringen. Sjöfartsverket poängterade också i betänkandet att det fanns skäl ur sjösäkerhetssynpunkt att aktualisera frågan om att införa åldersgräns och behörighetskrav för framförande av snabbgående båtar. Vad gäller ansvarsförsäkringen var remissutfallet på utredningen splittrad och frågan bereds av Justitiedepartementet och regeringen avser att till riksdagen redovisa sitt ställningstagande i frågan under hösten 2004.

Regeringen avser att i den kommande transportpolitiska propositionen, som skall presenteras våren 2005, återkomma till registerfrågan.

Farledsavgifter

Sjöfartsverkets farledsavgifter baseras dels på fartygs storlek, dels på mängd lossat och lastat gods. För att balansera en höjning av lotsavgif- terna har Sjöfartverket, fr.o.m. den 1 juli 2004 sänkt den godsrelaterade farledsavgiften.

Genom ett regeringsbeslut i februari 2004 fick

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Sjöfartsverket i uppdrag att utveckla farledsav- giftssystemet med utgångspunkt från det förslag som presenterades i departementspromemorian Nya Farledsavgifter (Ds 2003:41) och på rege- ringens remissynpunkter på promemorian. För den fartygsrelaterade farledsavgiften föreskriver uppdraget en övergång från s.k. anlöpstak base- rade på kalenderår till anlöpstak baserade på ka- lendermånad. Samtidigt som avgiften per anlöp sänks höjs antalet anlöp som debiteras. Föränd- ringarna är budgetneutrala. Uppdraget kommer också bl.a. föranleda vissa andra justeringar med syftet att stärka farledsavgifternas miljöstyrande karaktär.

Sjöfartsinspektionen

Regeringen har beslutat om en ändring i förord- ningen (1995:589) med instruktion för Sjöfarts- verket. Syftet med ändringen är att förtydliga den självständiga roll och det ansvar som Sjö- fartsinspektionen har inom Sjöfartsverket. Det innebär bl.a. att det nu på ett klarare sätt framgår att inspektionen ansvarar för huvuddelen av den myndighetsutövning som förekommer inom verket. I vissa avseenden utvidgas också inspek- tionens ansvarsområde, t.ex. när det gäller nor- mer för farleder och farledsanordningar, lots- ning, bemanningsfrågor och sjöfartsskydd. Med detta får man en tydligare rollfördelning mellan verkets roll som myndighet och som utförare av olika tjänster.

Regeringens beslut om ändring av Sjöfartver- kets instruktion ligger i linje med den uppma- ning som riksdagen lämnat till regeringen om att vidta åtgärder för att stärka Sjöfartsinspektio- nens ställning i lagstiftningen. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2004.

det finns anledning att ändra den nuvarande gränsdragningen av ansvaret mellan statlig och kommunal räddningstjänst. Om myndigheterna ser att förbättringar kan göras i fråga om andra åtgärder som vidtas mot förorening från fartyg inom ramen för lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg skall även sådana för- slag lämnas.

Regeringen har i juli 2004 uppdragit åt Luft- fartsverket och Sjöfartsverket att gemensamt ut- reda om man genom ökad samordning av verk- samheten vid flygräddningscentralen och sjöräddningscentralen kan uppnå en bibehållen hög kvalitet till lägre kostnader. Utredningen skall vidare omfatta en analys av vilka konse- kvenser förslagen för med sig för berörda parter och därtill innehålla förslag till dels avtal mellan de båda myndigheterna, dels förordningsänd- ringar som kan vara aktuella. Det här är något som även Riksrevisionen har framhållit i den rapport rörande sjöräddning som man i juni 2004 lämnade till regeringen.

EU:s arbete för en säker och hållbar sjöfart

Sverige har medverkat i EU:s arbete för ökad sjösäkerhet och förhindrande av förorening. Under verksamhetsåret 2003/04 har EG antagit en förordning om sjöfartsskydd. Flera förslag till rättsakter inom miljö och sjösäkerhet är under behandling: ett förordningsförslag om genom- förande av den internationella säkerhetsorgani- sationskoden i gemenskapen, ett direktivförslag om förorening från fartyg och införande av på- följder vid överträdelser samt ett direktivförslag om ökat hamnskydd.

Sjöräddningen

Sjöfartsverket har i november 2003 redovisat re- geringens uppdrag om att beskriva och analysera nuvarande sjöräddningsverksamhet och lämnat förslag till förbättringar av denna verksamhet.

Därefter har regeringen i maj 2004 uppdragit åt Kustbevakningen och Sjöfartsverket att ge- mensamt utreda hur möjligheterna att handla effektivt i samband med mottagande av fartyg i nöd kan förbättras. Det skall särskilt belysas om

6.5Resultatbedömning

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har regeringen i regleringsbrev fastställt verksamhetsmålen för Sjöfartsverket, Kustbe- vakningen, Rederinämnden och HKF. För Sjö- fartsverket har det även fastställts ekonomiska mål. Resultatet för 2003 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen. Analys och slutsatser följer efter resultatredovis- ningen av myndigheternas verksamhet.

Resultat Sjöfartsverket

Ett tillgängligt transportsystem

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsystem, där sjötransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Sjöfarten skall kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska ham- nar av betydelse.

Resultat: Isvintern 2002-03 var efter sex milda vintrar att betrakta som normal. Antalet assi- stanser var 2 040 jämfört med föregående sä- songs 526 assistanser. Sjöfart kunde bedrivas i samtliga svenska hamnar av betydelse.

Sjöfartsverket har under 2003 drivit ett inter- nationellt arbete med att utveckla isbrytarsamar- betet och frågan om en harmoniserad isbrytar- reglering. Inom ramen för Helsingforskommis- sionen har verket deltagit i arbetet med att ta fram gemensamma isklassnormer för vintersjöfart i Östersjön.

Sjöfartsverket har i mars 2004 inrättat ett vin- tersjöfartsråd, vars syfte är att öka dialogen mel- lan svenska myndigheter och näringsliv i frågor som rör sjötransporter under vinterförhållanden.

I regleringsbrevet för Sjöfartsverket finns målet att svenska farvatten skall vara sjömätta i enlighet med internationellt antagen standard (IHO S-44). Detta arbete fortskrider och ca 8 procent av svenska farvatten är i dag sjömätta enligt denna standard. Av de prioriterade farle- derna uppfyller 20 procent denna standard.

Sjöfartsverket har liksom övriga trafikverk i uppdrag att öka tillgängligheten i transportsy- stemet för funktionshindrade och andra med särskilda behov. Det genomförs sedan 2002 stu- dier av hur stor andel av de funktionshindrade som använder sjötransportsystemet och vad de anser om transportalternativet. Lite mer än hälften av de funktionshindrade reser aldrig till sjöss. Cirka 35 procent uppskattar att de reser 1– 2 ggr/år och 10 procent att de reser 3-6 ggr/år. Totalt beräknas 67 procent av de funktionshind- rade kunna resa med båt och ytterligare 24 pro- cent med vissa besvär. Vad som återstår är 9 pro- cent som säger att de inte alls kan resa med båt. De förbättringsområden som har identifierats är astma- och allergifrågor, förflyttningar och in- formation.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamheten för 2003 har uppnåtts.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där sjötransportsystemet skall medge hög transport- kvalitet för medborgarna och näringslivet.

Resultat: Ett utvecklingsarbete pågår för att kvalitetssäkra farlederna. Kvalitetssäkringen bygger på att kontroll-, underhålls- och rappor- teringsrutiner utarbetas för farlederna.

Ett verksamhetsmål för Sjöfartsverket har va- rit att digitalisera papperssjökorten. Detta har nyligen slutförts och den målsättning som nu gäller är att sjökorten skall vara leveransklara som elektroniska sjökort senast 2006.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamheten för 2003 har uppnåtts.

En säker sjöfart

Verksamhetsmål: En säker sjöfart, där ingen dö- das eller allvarligt skadas. Sjötransportsystemet skall anpassas till de krav som följer av detta.

Resultat: Sjösäkerheten påverkas främst ge- nom det tillsynsansvar som åligger Sjöfartsin- spektionen. Sjösäkerheten kan mätas som dels säkerhet i svenska farvatten för all sjöfart oavsett fartygens nationalitet, dels säkerhet för svenska fartyg oberoende av farvatten. Genom flagg- statsansvaret har Sjöfartsinspektionen betydligt större möjligheter att påverka fartygssäkerheten på svenska fartyg än de fartyg inspektionen in- spekterar som hamnstat.

Antalet allvarliga olyckor inom sjöfartsnä- ringen i svenska farvatten har sedan 1990 varierat med mellan 5 och 22 allvarliga olyckor per år och sedan 1997 har olyckorna varit färre än 10 per år. En olycka bedöms enligt Sjöfartsverkets defini- tion som allvarlig om någon omkommit eller skadats svårt till följd av olyckan.

I det transportpolitiska beslutet formulerades målet att under perioden 1998–2007 halvera an- talet allvarliga olyckor inom handelssjöfarten och för fiske- och fritidsbåtar. Vidare skall inga allvarliga olyckor ske inom kategorin färje- och passagerarsjöfart.

En redovisning av antalet omkomna de två åren 1998 och 2003 ger resultaten i tabellerna 6.2 och 6.3. Tabell 6.2 visar trenden i svenska far- vatten och där minskar antalet allvarliga olyckor i alla sjötrafikkategorier utom för fritidsbåtarna där olyckorna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.3 visar utvecklingen för svenska far- tyg i samtliga farvatten och även här kan noteras en trend med ett minskat antal olyckor. I denna tabell ingår ingen information om utvecklingen för svenska fritidsbåtar i och med att det inte finns tillgänglig statistik på detta område.

Tabell 6.2 Antal allvarliga sjöolyckor (exkl. personolycksfall ombord) med svenska och utländska handels-, färje- och övriga passagerarfartyg samt fiskefartyg och fritidsbåtar i svenska farvatten

		1998			2003
Trafik-	Allva	Döda	Skad-	Allvar-	Döda	Skad-
kategori	rliga		ade	liga		ade
	olyck			olyckor
	or

Handels-	5	0	0	3	0	0
fartyg

Fiskefartyg	2	4	0	1	2	0

Fritidsbåtar	36	42	-	35	39	-

Färje- och	2	0	1	0	0	0
passagerar-
fartyg

Tabell 6.3 Antal allvarliga sjöolyckor (exkl. personolycksfall ombord) med svenska fartyg i samtliga farvatten

		1998			2003
Trafik-	Allvar-	Döda	Skad-	Allvar-	Döda	Ska-
kategori	liga		ade	liga		dade
	olyckor			olyckor

Handels-	5	0	2	3	0	1
fartyg

Fiskefartyg	3	4	0	1	2	0

Färje- och	1	0	1	0	0	0
passagerar-
fartyg

Sjöfartsinspektionens hamnstatskontroller genomförs för att kontrollera utländska fartyg. Denna verksamhet regleras dels genom hamn- statskontrolldirektivet (95/21/EG), dels genom samförståndsavtalet mellan 20 stater om hamn- statskontroll (Paris – MOU). Sverige har genom denna reglering åtagit sig att utföra kontroller på 25 procent av de utländska fartyg som kommer till Sverige. Under 2003 har 767 (769) kontroller genomförts, vilket motsvarar 27 (27) procent. Av dessa hade 291 (328) en eller flera anmärk- ningar. I 7 (16) fall var bristerna så allvarliga att fartygen belades med nyttjandeförbud. 2002 års siffror anges inom parentes.

De ca 400 svenska fartygen med en brutto- dräktighet om minst 100 har i en internationell jämförelse klarat sig väl vid dessa kontroller. Under 2003 genomfördes 319 (306) hamnstats-

kontroller av fartygen och av dem belades 5 (6) med nyttjandeförbud medan 134 (127) hade en eller flera anmärkningar. En sammanvägning av resultatet från nyttjandeförbudsstatistiken från de tre senaste åren av sekretariatet för Paris- MOU visar att endast fartyg registrerade i Storbritannien klarar sig bättre än de registrerade i Sverige. I arbetet med sjösäkerheten använder numera Sjöfartsverket ett nytt incidentrapporte- ringssystem som även rönt internationell upp- märksamhet. Med den information som inrap- porteras i systemet skapas möjligheter att spåra trender i säkerhetsutvecklingen som sedan kan användas i sjösäkerhetsarbetet.

Sjöfartsverket har uppfyllt det uppställda sjö- räddningsmålet. Enligt målet skall ett fartyg ha anlänt till olyckplatsen inom tre timmar efter larm om att en olycka har inträffat på svenskt territorialhav och inom sex timmar om olyckan inträffat på internationellt vatten som ingår i överenskommen svensk sjöräddningsregion. Målet gäller dygnet runt. Sjöfartsverkets rädd- ningscentral i Göteborg har lett 1 029 (1 190) sjöräddningsuppdrag. Antalet omkomna inom sjöräddningens ansvarsområde var 22 (37).

Till sjösäkerhetsområdet hör också skyddet mot brottsliga handlingar riktade mot sjöfarten, dvs. sjöfartsskyddet. Det internationella regel- verket trädde i kraft den 1 juli 2004. Regeringen har i maj 2004 utsett Sjöfartsverket till behörig sjöfartsskyddsmyndighet i den mån uppgifter enligt regelverket ankommer på Sjöfartsverket. Sjöfartsverket har inför ikraftträdandet av det globala regelverket vidtagit omfattande åtgärder för att få systemet på plats i Sverige. Dels har man utökat sin personalstyrka och vidtagit kompetenshöjande åtgärder, dels har skyddspla- ner för svenskregistrerade fartyg och svenska hamnanläggningar granskats.

Sammanfattningsvis anser regeringen att delmålet för verksamheten delvis har uppnåtts för 2003. De allvarliga olyckorna med fritidsbåtarna är på en oförändrad nivå vilket inte är bra.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där sjötransport- systemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en god hushållning med naturresurser främjas.

Resultat: Sjöfartsverket driver svenska intres- sen på miljöområdet inom internationella fora som IMO, EU, Helsingforskommissionen och Nordsjökonferensen. Under verksamhetsåret 2003/04 har stora arbetsinsatser lagts ned på att få hela Östersjön klassad av IMO som ett sär- skilt känsligt havsområde (PSSA) och slutresul- tatet blev att alla östersjöländer utom Ryssland stod bakom det förslag som i mars 2004 i princip antogs av IMO. Regeringen har i juli 2004 upp- dragit åt Sjöfartsverket att i samråd med Kustbe- vakningen och Naturvårdsverket utarbeta förslag till tilläggsskyddsåtgärder samt verka för att Östersjön senast i mars 2006 kan bli slutligt klas- sat som ett särskilt känsligt havsområde i enlig- het med IMO:s riktlinjer. Regeringens ambition är att samtliga östersjöstater skall kunna sluta upp bakom en klassning av Östersjön som PSSA. De växande transporterna av olja från ryska hamnar ger Ryssland en nyckelroll i det framtida sjösäkerhetsarbetet. Regeringen beto- nar i uppdraget därför vikten av att även Ryssland inbjuds till det fortsatta arbetet.

I mars 2004 medverkade Sjöfartsverket vid IMO:s diplomatkonferens under vilken en kon- vention om fartygs barlastvattenhantering an- togs i syfte att förhindra spridning av främ- mande organismer.

Inom ramen för HELCOM deltar Sjöfarts- verket och Kustbevakningen i östersjöländernas arbete med att genomföra Köpenhamnsdeklara- tionens sjösäkerhetsåtgärder.

Sedan den 1 januari 1998 har Sverige miljö- differentierade farleds- och hamnavgifter. Sjö- fartsverket differentierar farledsavgifterna med avseende på svavelhalten i fartygs bränsle och på minskningen av kväveoxidutsläpp. Åtgärderna har hittills resulterat i en beräknad reduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid och 36 000 ton kväveoxider per år inom Östersjö- och Nordsjöområdet.

Regeringen konstaterar att Östersjöstrategin i fråga om mottagningsanordningar för hamnar inte har uppfyllts i Östersjöområdet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamheten endast delvis har upp- nåtts för 2003.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: En positiv regional utveckling, där sjötransportsystemet bidrar till att utjämna

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skillnader i möjligheterna för olika delar av lan- det att utvecklas och motverka nackdelar av stora transportavstånd.

Resultat: Sjöfartsverket har delat in den svenska kusten i sju sjötrafikområden och har anställd personal i dessa områden. De och andra delar av Sjöfartsverket arbetar för att sjöfart skall kunna bedrivas året runt på samtliga hamnar av betydelse. Sveriges geografiska läge och det stora beroendet av utrikeshandel ger sjöfarten en do- minerande roll för de svenska utrikestranspor- terna. Nästan 40 procent av det totala transport- arbetet i Sverige, inräknat utrikessjöfartens transportarbete längs den svenska kusten, mätt i tonkm, utgörs av sjötransporter. Över 90 pro- cent av all export och import går på lastfartyg eller färjor. Den sjöledes transporterade gods- volymen i utrikes trafik uppgick till 142 miljoner ton 2003. Av denna godsvolym transporterades merparten, ca 111 miljoner ton, på lastfartyg. Med färjetrafiken (passagerarfartyg och järnvägsfärjor) transporterades 31 miljoner ton gods till och från Sverige under 2003. Drygt 29 miljoner passagerare reste i utrikes trafik. Även för de inrikes transporterna är sjöfarten av stor betydelse. Sammantaget innebär detta att ca 153 miljoner ton avgiftspliktigt gods omsattes i de svenska hamnarna, vilket är en ökning med ca fyra procent jämfört med 2002. Efter en lång följd av år med ökande sjötransporter och godsomsättning i de svenska hamnarna skedde en minskning 2001 med ca fyra procent. Under 2002 vände godsvolymerna åter svagt uppåt och denna utveckling har förstärkts ytterligare under 2003. Sedan konjunkturen, sett ur ett sjöfartsperspektiv, bottnade 2001 har gods- volymerna ökat med drygt fem procent. Den främsta anledningen till detta är att exportvoly- merna ökat med knappt fem procent, men även att import och inrikesvolymerna har ökat. An- talet fartygsanlöp med färjor är också rekord- högt. Tyngdpunkten i trafiken har sedan det fö- regående toppåret 2000 förskjutits ytterligare mot färjetrafik. Trenden att använda allt större lastfartyg ser ut att förstärkas än mer. Sedan 1999 har godsmängden per anlöp av lastfartyg ökat med ca 25 procent. Den tillväxt av gods- volymerna som skett under det senaste året har huvudsakligen avsett fyra geografiska områden nämligen Bottenviken, Stockholm– Mälarregionen, Sydkusten och Västkusten, var- vid ökningen på Västkusten uppgår till ca 2,7 miljoner ton, vilket utgör hälften av den totala

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ökningen. Godsvolymen på övriga områden stagnerar eller minskar. För 2003 visar sex sjötra- fikområden en ökning av antalet anlöp (Botten- havet en minskning) och en ökning av godsvo- lymen i fem sjötrafikområden (Bottenhavet och Ostkusten visar en nedgång). Förändringen av godsvolymerna ger dock inte hela bilden av sjö- trafikens regionala utveckling. Ostkustens sjö- trafikområde, som haft en sjunkande godsvolym, uppvisar samtidigt en stark ökning av antalet anlöp med färjor som har ökat med ca 1 500, vilket motsvarar en ökning med nära 30 procent. En liknande utveckling kan noteras för Stockholm–Mälarregionen där antalet färjeanlöp ökat med drygt tio procent.

Vidare kan nämnas att de 10 största hamnarna i Sverige står för ca 2/3 av den totala godshan- teringen.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamheten för 2003 har uppnåtts.

Ett jämställt sjötransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt sjötransportsy- stem, där sjötransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns trans- portbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka sjötransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värdering skall tillmätas samma vikt.

Resultat: Under året bedrevs arbete tillsam- mans med SIKA och trafikverken för att ut- veckla kunskap och strategier inom området. Vi- dare genomför Sjöfartsverket en studie av könsfördelningen och jämställdheten inom olika delar och på olika nivåer inom sjötransportsy- stemet. Studien kommer att ligga till grund för en konkretisering av mål och strategier inom sjöfartssektorn.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: De ekonomiska målen för verk- samheten är att räntabiliteten på justerat eget ka- pital efter skattemotsvarighet skall vara 3,5 pro- cent över en konjunkturcykel. Vidare skall soliditeten vara lägst 30 procent.

Resultat: Sjöfartsverket skall finansiera sin verksamhet inklusive investeringar med de in- täkter som uppbärs av brukarna av tjänsterna. Verket erhåller även anslag för att tillhandahålla

vissa tjänster som inte bör finansieras av intäk- terna från farledsavgifterna. Omsättningen ökade under 2003 till 1 494 (1 450) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster blev –3 (25,4) miljoner kronor, vilket är en resultatför- sämring jämfört med föregående år med 28,4 miljoner kronor. Anledningen till detta är främst ökade kostnader för vintersjöfarten p.g.a. isläget den gångna vintern. Ett positivt resultat efter skatt på 27,3 miljoner kronor erhålls genom en bokslutsdisposition där 41 miljoner kronor över- förs från resultatutjämningsfonden till re- sultaträkningen. Fonden kan användas när kli- matförhållanden påverkar Sjöfartsverkets verk- samhet och ekonomi. Räntabiliteten på justerat eget kapital efter skattemotsvarighet under 2003 uppgår därmed till 3,5 procent (2,3 procent) och räntabilitetsmålet klaras. Soliditeten uppgick till 31 procent (34 procent). Investeringarna var på 346,2 (126,2) miljoner kronor och finansieringen skedde med egna medel. Regeringen konstaterar att de ekonomiska målen för Sjöfartsverket har uppnåtts.

Mervärdesskattetvist

Regeringen har i tidigare budgetpropositioner informerat om att Sjöfartsverket haft en tvist med Skattemyndigheten i Linköping. Skatte- myndigheten hade beslutat att Sjöfartsverkets uttag av farledsavgifter inte kunde hänföras till yrkesmässig affärsverksamhet enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) utan att detta ingick i verkets myndighetsutövning och att Sjöfartsver- ket därmed saknade avdragsrätt för 70 procent av den totala ingående mervärdesskatten. Efter att Sjöfartsverket överklagat till Länsrätten i Östergötlands län, som biföll överklagandet och undanröjde beslutet, överklagade skattemyndig- heten länsrättens dom till Kammarrätten i Jönköping. I dom den 1 oktober 2003 biföll kammarrätten överklagandet och upphävde läns- rättens dom så vitt avser avdrag för ingående mervärdesskatt för omsättning i verksamhet som innefattar uttag av farledsavgifter. Domen har vunnit laga kraft. Enligt Kammarrätten i Jönköping utgör uttag av farledsavgifter ett led i myndighetsutövning. Sjöfartsverket är därför inte skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen för de verksamheter som finansieras med farleds- avgiften. Därmed är den ingående mervärdesskatten för dessa verksamheter inte avdragsgill.

77 Verksamhetsmål: HKF skall så effektivt som möjligt erbjuda sjömän ett meningsfullt och at- traktivt fritids- och kulturliv. HKF skall med- Resultat Handelsflottans kultur- och fritidsråd Resultat Kustbevakningen En följd av domen är att en dominerande del av Sjöfartsverkets verksamhet inte omfattas av möjligheten att göra avdrag för den ingående mervärdesskatten. Sjöfartsverkets verksamhet omfattas inte heller av förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt (kompensationsför- ordningen). Verket kan varken göra avdrag för den ingående mervärdesskatten med stöd av mervärdesskattelagen eller rekvirera kompensa- tion för denna skatt med stöd av kompensa- tionsförordningen. Sjöfartsverket belastas därför med en kostnad som andra myndigheter som utför myndighetsutövning inte har. När kom- pensationsförordningen infördes förutsattes att affärsverkens huvudsakliga verksamhet omfatta- des av möjligheten till avdrag för ingående mer- värdesskatt enligt mervärdesskattelagen. Det fanns därför inte skäl att låta dessa få kompensa- tion enligt kompensationsförordningen. Mot bakgrund av kammarrättens dom avser reger- ingen att se över frågan hur affärsverken skall behandlas när det gäller kostnader för ingående mervärdesskatt. I avvaktan på en sådan översyn beslutade re- geringen i december 2003 att kompensera Sjö- fartsverket för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till de verksamheter som finansieras med farledsavgifter enligt samma regler som gäller enligt kompensationsförordningen. Inom sjösäkerhetsarbetet har Kustbevak- ningen under 2003 prioriterat tillsynen av lastbä- rare avskilda för sjötransport och bemannings- kontroller avseende svenska fartyg med en bruttodräktighet på upp till 1 500. Myndigheten har vidare tillsammans med Sjöfartsverket fort- satt utvecklingen av den riskanalysbaserade till- synen. Kustbevakningen verkar även för att för- djupa kontakterna med transportnäringen och inom ramen för myndighetens förebyggande verksamhet har tjänstemän besökt speditörer och åkerier för att bl.a. informera om gällande regelverk. Vidare har myndigheten i samråd med Sjöfartsinspektionen genomfört en inventering av samtliga hamnar där farligt gods hanteras. Under de senaste åren har trafiken med fri- tidsbåtar ökat framför allt i storstadsområdena. Kustbevakningen har under året genomfört 14 089 kontroller inom ramen för myndighetens sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn i syfte att öka säkerheten till sjöss och minska antalet överträdelser mot gällande regelverk. Under sommarperioden har myndigheten över- vakat områden där fartbegränsningar gäller med huvudsaklig inriktning mot fritidsbåtstrafiken. I samband med hastighetskontroller har även nykterhet kontrollerats. Ett flertal övervak- ningsinsatser har genomförts i samverkan med polisen. Fortsatt anskaffning av laserhastighets- mätare har bidragit till en effektivisering av fart- kontrollerna till sjöss. När det gäller yrkessjö- farten har sjötrafikövervakningen inriktats mot det mindre tonnaget i närtrafik. Övervakning av Verksamhetsmål: Målet är att antalet allvarliga hårt trafikerade trafiksepareringsområden har olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan prioriterats och övervakningen har bedrivits med skall minska. Kustbevakningen har även uppdra- både fartyg och flygplan. get att samordna de civila behoven av sjööver- Vidare har Kustbevakningen genomfört 233 vakning och sjöinformation samt förmedla in- sjöräddningsoperationer, vilket motsvarar en formationen till berörda myndigheter. Vidare knapp fjärdedel av det totala antal sjöräddnings- har myndigheten en ständig beredskap för miljö- insatser som genomfördes i svenska vatten under räddningstjänst, vilket även utgör en beredskap 2003. Myndigheten svarade därmed för den som utnyttjas för sjöräddning. största delen av de statliga insatserna. Resultat: Kustbevakningens medverkan vid Målet för verksamheten har enligt regeringen tillsyn av fartyg är reglerad i en särskild överens- uppnåtts. kommelse mellan Sjöfartsverket och Kustbevak- ningen. Verksamheten omfattar bl.a. tillsyn av fartyg i form av inspektion avseende bemanning på svenska fartyg, säkring av last i lastbärare samt kontroll av transporter med farligt gods. Vad gäller sjötrafikövervakningen svarar Kustbevak- ningen för övervakningen av såväl fritidsbåtstra- fiken som yrkessjöfarten. PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

verka till att såväl svenskt som utländskt sjöfolk får tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter, som med avseende på variation och kvalitet rimligt överensstämmer med samhällets ordinarie ut- bud. Verksamhetsutbudet skall så långt möjligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Resultat: HKF har under året haft ett varierat utbud av aktiviteter. Antalet sjömän och andra som tagit del av HKF:s tjänster har i stort sett kunnat bibehållas eller har t.o.m. ökat i vissa fall. HKF har upprätthållit en elektronisk nyhetsser- vice för sjömän. Svenska TV-program och svensktextade hyrfilmer har distribuerats. Ett brett urval av köpfilmer har också tillhandahål- lits. HKF har under året bedrivit biblioteksverk- samhet och motionsverksamhet. Besöksantalet vid HKF:s hamnanläggningar har ökat under året. Sammantaget bedömer regeringen att verk- samhetsmålen för HKF:s verksamhet i huvudsak uppnåtts.

Resultat Rederinämnden

Verksamhetsmål: Rederinämnden skall medverka till att tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet.

Resultat: Sedan det nya sjöfartsstödet infördes den 1 oktober 2001 har nettoinflaggningen be- räknats till omkring 15 fartyg. Rederinämnden inger varje år en rapport om de svenska rederier- nas ekonomiska situation till regeringen. Av rapporten, som avser 2003, framgår att de svenska rederiernas ekonomiska situation för- bättrats och konkurrensförmåga stärkts genom det statliga bidraget. Rederinämnden får därmed anses ha uppnått målet för sin verksamhet.

Analys och slutsatser

Vid bedömning av måluppfyllelsen för verksam- hetsområdet granskas, förutom själva målupp- fyllelsen, även de återrapporteringskrav som an- gavs i regleringsbreven och andra uppdrag som myndigheterna har. Myndigheterna har inom vissa områden svårigheter att redovisa vilka åt- gärder som vidtagits för att nå måluppfyllelse. En sammanställning av måluppfyllelsen för verk- samhetsområdet under 2003 presenteras i tabell 6.4 nedan.

Ett tillgängligt transportsystem

Det har inte varit några problem att uppnå målet att sjöfart skall kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska ham- nar av betydelse. Detta mål har uppnåtts varje år sedan början av 1970-talet.

Ett viktigt område i tillgängligheten och för sjösäkerheten är att känna till bottenförhållan- den och vilka frigångsdjup som gäller. Reger- ingen anser att arbetet med sjömätning är av stor betydelse och avser att i regleringsbrevet för Sjöfartsverket närmare precisera målsättningen för detta arbete.

De förbättringsområden som har identifierats för att öka tillgängligheten i sjötransportsyste- met för funktionshindrade och andra med sär- skilda behov är: astma- och allergi, förflyttningar och information. Informationen är viktig för det fortsatta arbetet med att uppnå tillgänglighets- målet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamhetsområdet för 2003 har uppnåtts.

En hög transportkvalitet

Kvaliteten i det svenska sjötransportsystemet som tillhandahålls av Sjöfartsverket, mätt i ter- mer av förutsägbarhet, säkerhet, flexibilitet, be- kvämlighet, framkomlighet och tillgång till in- formation har successivt förbättrats. Förseningar orsakade av infrastrukturen är försumbara, anta- let sjökort i elektronisk form ökar och arbetet med farlederna till och från Göteborgs hamn är snart klart vilket ökar framkomligheten till ham- nen.

Sammanfattningsvis anser regeringen att del- målet för verksamhetsområdet för 2003 har uppnåtts.

En säker sjöfart

Det är positivt att det finns en tendens att anta- let allvarliga olyckor för svenska fartyg minskar från en från början mycket låg nivå till en ännu lägre nivå i alla sjötrafikkategorier sedan 1998. Nivåerna är dock så låga att även enstaka händel- ser får en stor påverkan på enskilda år vilket gör det problematiskt att redovisa enskilda år. Vad som är bekymrande är att olyckorna med fritids-

båtar inte visar samma tendens utan ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Avseende måluppfyllelsen för etappmålet sjösäkerhet är regeringens bedömning att detta endast delvis är uppfyllt på grund av att antalet allvarliga olyckor för fritidsbåtar inte har minskat.

De svenska fartygen har i en internationell jämförelse klarat sig väl enligt den tillsyn som utförs enligt Paris–MoU. I jämförelse mellan svenska fartyg och fartyg från andra stater som är anslutna till Paris–MoU är det endast fartyg från Storbritannien som kommer före Sverige på den s.k. vita listan. Detta måste anses vara mycket positivt och bedömningen är att sjösäkerhetsmålet i denna del är uppfylld.

Sjöräddningsmålet har uppnåtts och under 2003 har Sjöfartsverket efter uppdrag från re- geringen genomfört en utredning om sjörädd- ningen. I rapporten presenterar Sjöfartsverket ett förslag till nytt sjöräddningsmål och ett utveck- lat samarbete mellan sjö- och flygräddningen. Båda förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen bedömer att det ökande antalet fritidsbåtar, framför allt i storstadsområdena, i kombination med att dessa båtar får allt större fartresurser gör att det finns ett ökat kontrollbe- hov av fritidsbåtstrafiken. Av denna anledning avser regeringen att lämna ett uppdrag till Kust- bevakningen i syfte att se över vad som kan gö- ras för att effektivisera övervakningen av fritids- båtstrafiken. Regeringen tillsatte den 18 december 2003 en utredning som bl.a. fick i uppdrag att göra förnyade överväganden av frågan om införande av en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt och även överväga andra metoder för att förbättra sjösäkerheten genom att minska antalet alkoholrelaterade olyckor till sjöss. Utredningen skall lämna sitt slutliga betänkande den 16 december 2005.

Vidare bedömer regeringen att en kontinuer- lig övervakning av handelssjöfarten och den rik- tade sjösäkerhetstillsynen i hamnar har en pre- ventiv effekt. Utvecklingen av det riskanalysbaserade systemet för tillsyn bör enligt regeringens bedömning bidra till att ytterligare effektivisera och öka träffsäkerheten i inspek- tionsverksamheten. Regeringen bedömer också att arbetet med tillsyn inom sjösäkerhetsområdet är av stor vikt mot bakgrund av de allvarliga kon- sekvenser brister i säkerheten kan ge upphov till.

Sjöfartsskydd är ett nytt verksamhetsområde inom sjösäkerhetsmålet. Regeringen anser dock att attentaten i Madrid i mars 2004 har visat på

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

betydelsen av att terroristskydd tas på största allvar.

Mot bakgrund av att människor har omkom- mit och skadats inom sjöfarten anser regeringen att sjösäkerhetsmålet för verksamhetsområdet för 2003 endast delvis har uppfyllts. I detta sammanhang måste dock framhållas att sjösä- kerhetsarbetet hos alla myndigheter är värdefullt och den utveckling som sker på området är mycket positiv.

En god miljö

Hotet mot svenska havs- och kustområden har ökat i och med en allt större fartygstrafik. Det innebär också en ökad risk för en allvarlig olycka med utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen som följd. Negativ miljöpåverkan sker så gott som dagligen genom olagliga utsläpp av skadliga ämnen, spridning av främmande organismer via barlastvattentankar, luftföroreningar, giftiga båtbottenfärger m.m.

Regeringens uppfattning är att verksamhets- målet för att uppnå en god miljö måste ha fort- satt hög prioritet. Regeringen betonar att Kust- bevakningen och Sjöfartsverket bedriver ett omfattande nationellt och internationellt arbete för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan. Sjöfarten är en i hög grad internationell närings- gren och många viktiga miljöåtgärder måste därför arbetas fram inom ramen för internatio- nella fora. Genom att vara drivande i dessa fora har Sverige i många fall lyckats påskynda inter- nationella regler. Det gäller inte minst det miljö- arbete som Sverige driver gemensamt med övriga EU-stater. PSSA-klassningen av Östersjön kan framhållas som ett annat exempel på framgångs- rikt internationellt arbete.

Samtidigt återstår flera frågor som måste dri- vas hårdare. Det gäller t.ex. genomförandet av Östersjöstrategin vad gäller mottagningsanord- ningar i hamnar runt Östersjön. Vidare måste åtgärder vidtas som bidrar till att målet om att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg mi- nimeras och är försumbara till 2010 nås. Målet är en del av det nationella miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Till miljöarbetet tillkommer också nya frågor såsom barlastvattenhantering. Sammanfattningsvis anser regeringen att delmålet för verksamhets- området endast delvis har uppfyllts.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En positiv regional utveckling

I det gemensamma etappmålet för delmålen tillgänglighet och positiv regional utveckling anges bl.a. att tillgängligheten för medborgare och näringsliv mellan glesbygd och centralorter samt mellan regioner och omvärlden successivt skall förbättras. De sjöledes transporterade volymerna mellan inrikes orter har i princip varit oförändrade mellan 2002 och 2003 och för utrikes transporter har godsvolymerna ökat. Antalet anlöp av lastfartyg har minskat i fyra sjötrafikområden och ökat i tre. Godsvolymerna per anlöp har därmed ökat. Ökningen av godsvolymerna tyder på att minskningen av antal anlöp inte har haft en negativ påverkan på den regionala utvecklingen på sjötransport- området.

Inrikes färjetrafik har haft en positiv utveck- ling de senaste åren och visat tillväxtsiffror i pas- sagerarvolym på långt över 10 procent. Vad avser färjetrafik i internationell trafik har det skett en kraftig ökning av antalet anlöp i Ostkustens sjö- trafikområde och en stor ökning i Stockholm– Mälardalen. I resterande sjötrafikområden har det skett små förändringar. En förklaring till detta kan vara en ökad ekonomisk aktivitet i Östersjöområdet.

Utvecklingen av gods- och passagerarvolymer under 2003 har varit positiv för den regionala ut- vecklingen och måluppfyllelsen. Vidare är det positivt med utvecklingen inom färjetrafiken på Ostkusten. Tendensen med färre anlöp av last- fartyg är svårbedömd avseende vilken effekt det har på tillgängligheten. Effektivare logistik och koncentration av godsflöden kan uppväga even-

Tabell 6.4 Sammanställning av resultat för 2003 års verk- samhet inom verksamhetsområdet

tuella nackdelar med en minskning av anlöp. Sammantaget anser regeringen att delmålet för verksamhetsområdet för 2003 har uppfyllts.

Ett jämställt sjötransportsystem

Målet för verksamhetsområdet har funnits sedan 2002. Det finns ännu inget etappmål för området utan arbetet med att formulera ett pågår. I en ti- digare kartläggning som Sjöfartsverket gjort av könsfördelningen inom sjöfolket framgår att kvinnorna är kraftigt underrepresenterade. Bland befattningsgrupperna var det endast inom grup- pen ekonomipersonal som en jämn könsfördel- ning uppnåddes. I de övriga grupperna varierade kvinnornas andel mellan 0,6 procent och 9,5 procent. Om tendensen från utbildningen av sjöbefäl håller i sig lär könsfördelningen bli nå- got jämnare med tiden. Utvecklingen går dock långsamt vilket visas av att kvinnorna endast ut- gjorde 10 procent av eleverna i utbildningen. Någon information om vad män och kvinnor anser om sjöfarten som transportmedel finns inte.

	Uppfyllt	Delvis uppfyllt	Verksamhet	Ej uppfyllt
			pågår
Ett tillgängligt transportsystem	X
En hög transportkvalitet	X
En säker sjöfart		X
En god miljö		X
En positiv regional utveckling	X
Ett jämställt sjötransportsystem			X

6.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft någon invändning i revisionsberättelsen för Sjöfartsverket för 2003. Även för HKF har Riksrevisionen lämnat en

revisionsberättelse utan invändning. Riksrevisionen har i juni 2004 till regeringen inlämnat en förstudierapport rörande vissa frågor inom sjöräddningsverksamheten där man anser att det kan finnas behov av relativt snara åtgärder. Rapporten behandlas för närvarande av Regeringskansliet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.7Budgetförslag

6.7.1Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Sjöfartsverket skall verka för att de transportpo- litiska målen uppnås. Detta skall ske på ett före- tagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Sjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) om 3,5 procent över en konjunkturcykel. Vidare skall verket ha en soliditet om minst 30 procent. Som restriktion för prisökningar gäller att verkets farledsavgifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1995.

I Sjöfartsverkets treårsplan presenterades föl- jande prognos för den kommande treårsperio- den.

Tabell 6.5 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2004	2005	2006	2007
Resultat efter skattemot-	27,9	28,8	28,8	29,2
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	3,5	3,5	3,5	3,5
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	31,6	35,2	34,7	34,2

Beräknad skattemotsvarig-	10,8	11,2	11,2	11,3
het

Beräknad utdelning	9,3	9,6	9,6	9,7

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 procent över en konjunkturcykel (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) fortfarande är motiverad. Det långsiktiga målet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara företagsekonomiskt motiverad och regeringen följer noggrant lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsverket.

Regeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för soliditeten på lägst 30 procent skall kvarstå. Den restriktion Sjöfartsverket har att farledsavgifterna får öka med högst nettoprisin- dex räknat fr.o.m. 1995 föreslås förändras till att gälla fr.o.m. 2004. Anledningen till detta är att den nu genomförda höjningen av lotsavgiften kommer att kompenseras med en sänkning av farledsavgiften. För att undvika att denna sänk-

ning av farledsavgiften inte skall läggas samman med ett eventuellt utrymme att höja avgiften bör en justering av basåret ske.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet bör även fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i samband med bokslutet.

6.7.2Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för när- varande helt med egna medel. Verket har därut- över ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor. Sjöfartsverket har i treårsplanen hemställt om ett bemyndi- gande att få uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram på 350 miljoner kronor. Vidare har verket hemställt om att få sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgälds- kontoret eller affärsbank.

Sjöfartsverket förvaltar de medel som används för kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att ett bemyndigande ges så att Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram av 350 miljoner kronor inom eller utanför Riksgäldskontoret under 2005. Vidare föreslår regeringen att Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

Regeringen förslår att de medel som förvaltas av Sjöfartsverket, och som används för kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning, under den kommande treårsperioden får användas i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt i avsnitt 6.7.9.

6.7.3Investeringsplan för Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets bedömning av investeringsbeho- ven fördelade på olika verksamhetsgrenar under perioden 2005–2007 räknade i prisläge per den

1 januari 2004 framgår av nedanstående tabell. Som information redovisas också beslutad inve-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

steringsbudget för 2004. Investeringarna uppgår totalt för perioden till 613,4 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med förra årets inve- steringsplan med 86,8 miljoner kronor för pe- rioden 2004–2006.

Under rubriken Farleder/utmärkning redovi- sas omfattningen av investeringar i farleder, ny- byggnad, ombyggnad och återanskaffning av fy- rar, annan fast utmärkning, radionavigerings- system samt el- och teleteknisk materiel och utrustning. Sjöfartsverkets isbrytare beräknas kunna användas i ytterligare 15–20 år. De investeringar som planeras är ombyggnad av fartygsbryggor. Sjötrafikinformationssystemen utvecklas ständigt och under planperioden pla- neras investeringar i utveckling och ombyggnader i Sjötrafikinformationscentraler

Tabell 6.6 Investeringsplan

Miljoner kronor

Totala utgifter under perioden 2005-2007

(VTS-centraler). Investeringar i den sjögeografiska verksamheten sker främst genom utveckling av system för bearbetning av djupdata, produktions- och förvaltningsverktyg för sjökortsdatabasen samt i distributionssystem för digitala produkter. En betydande del av investeringarna i lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av lotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder och gångtid. Investeringarna omfattar också förnyelse av lokaler och hamnanläggningar samt utrustning på lotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare organisation inom sjötrafikområdena. Investeringar i IT-system planeras för verksgemensamma funktioner, Sjöfartsinspektionen och andra myndighetsdelar.

Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
2003	2004	2005	2006	2007

Farleder/utmärkning	429,4	270,7	308,0	132,0	142,4	155,0
Isbrytning	11,0	16,3	-	6,0	2,0	3,0

Sjötrafikinformation (VTS)	21,0	2,0	22,2	8,0	3,0	10,0

Sjögeografisk information (Sjökortsproduktion)	8,0	1,4	3,0	3,9	2,8	1,3

Lotsning	81,0	13,8	27,8	27,0	27,0	27,0

Sjöräddning	-	0,3	-	-	-	-

Sjöfartsinspektionen	13,0	0,3	0	5,0	5,0	3,0

Sektors- och myndighetsuppgifter (exkl. Sjöfartsin-	25,0	0,0	3,0	8,0	8,0	9,0
spektionen)

Gemensamma funktioner	25,0	43,4	20,0	8,0	8,0	9,0

Summa investeringar	613,4	348,2	384,0	197,9	198,2	217,3

Lån	-	-	-	-	-	-

Egen finansiering	613,4	348,2	384,0	197,9	198,2	217,3

Summa finansiering	613,4	348,2	384,0	197,9	198,2	217,3

Regeringens överväganden

Investeringsplan

Regeringen föreslår att investeringsplanen för Sjöfartsverket godkänns.

6.7.436:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	71 000		sparande	0

2004	Anslag	71 000	1	Utgifts-	71 000
2004	Anslag	71 000	1	prognos	71 000
2005	Förslag	71 000

2006	Beräknat	71 000

2007	Beräknat	71 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handelssjö- farten. Från anslaget finansieras Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för- bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpå- verkan, främst avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för sjöräddning, farleds- verksamhet, samt vissa övriga kostnader för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.

Regeringens överväganden

Regeringen är från tillgänglighets- och sjösäker- hetssynpunkt angelägen om att infrastrukturen som används av skärgårdsbor och fritids- båtsägare även i fortsättningen håller en god standard. Anslaget täcker inte de kostnader som Sjöfartsverket har i dag för verksamheten utan underskottet täcks med intäkter från handels- sjöfartens farledsavgifter. Regeringen föreslår att 71 000 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 71 000 000 kronor, respektive 71 000 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.7.536:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 6.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	62 660		sparande	0

2004	Anslag	62 660	1	Utgifts-	61 506
2004	Anslag	62 660	1	prognos	61 506
2005	Förslag	62 660

2006	Beräknat	62 660

2007	Beräknat	62 660

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Från anslaget utgår bidrag till täckande av under- skott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler m.m. Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 62 660 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 62 660 000 kronor respektive 62 660 000 kronor.

6.7.636:8 Sjöfartsregistret

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	4 369		sparande	0

2004	Anslag	5 024	1	Utgifts-	4 941
2004	Anslag	5 024	1	prognos	4 941
2005	Förslag	5 786

2006	Beräknat	5 924	2

2007	Beräknat	6 061	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 5 786 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 5 786 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Sjöfartsverket och skall användas för driften av sjöfartsregistret.

Regeringens överväganden
Regeringen föreslår	att	anslaget höjs	till
5 786 000 kronor för	att	täcka kostnaden	för

verksamheten under 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 5 924 000 kronor respektive 6 061 000 kronor

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:8 Sjöfartsregistret

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	4 524	4 524	4 524
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	62	172	280
Beslut	-	-	-

Överföring till/från andra	1 200	1 229	1 257
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 786	5 924	6 061

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för anslag 36:9 Rederinämnden: Administration

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	2 599	2 599	2 599
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	26	76	128
Beslut	-	-	-

Överföring till/från andra	-1 200	-1 223	-1 247
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 425	1 452	1 480

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.7.736:9 Rederinämnden: Administration

Tabell 6.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	1 075		sparande	2 056

2004	Anslag	2 099	1	Utgifts-	2 352
2004	Anslag	2 099	1	prognos	2 352
2005	Förslag	1 425

2006	Beräknat	1 452	2

2007	Beräknat	1 480	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 1 425 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 1 425 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget används för Rederinämndens kostna- der för administration, arvoden m.m. Rederi- nämnden disponerar avgiftsintäkter om ca 1 miljon kronor från verksamheten.

Regeringens överväganden

Det nu gällande sjöfartsstödet administreras av Rederinämnden. Regeringen föreslår att anslaget sänks till 1 425 000 kronor för 2005 och att 1,2 miljoner kronor överförs till anslag 36:8 Sjöfartsregistret. Anledningen till sänkningen är att nämndens administrationskostnader minskat sedan det nya sjöfartsstödet infördes. Intäkter från avgifterna för ärendehanteringen om ca 1 miljon kronor disponeras av Rederinämnden. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 1 452 000 kronor respektive 1 480 000 kronor.

6.7.8Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Regeringens överväganden

HKF:s verksamhet finansieras i huvudsak med en andel av de farledsavgifter som Sjöfartsverket tar in. För delar av verksamheten tas avgifter ut. Därutöver får HKF bidrag från bl.a. kommuner och privata organisationer. För 2003 var in- täkterna sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Av dessa utgjorde intäkterna från farledsavgifterna 18,5 miljoner kronor. För 2004 har denna nivå höjts till 19,5 miljoner kronor. Regeringen före- slår att denna nivå även skall gälla för budgetåret 2005.

Regeringen har under året tillkallat en särskild utredare med uppgift att med utgångspunkt från kraven i ILO-konventionen nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn föreslå hur Sverige bör organisera välfärdsverksamheten utifrån målsättningen att till lägsta möjliga kostnad uppfylla de krav som konventionen ställer.

6.7.9Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att upp- dra åt Sjöfartsverket att låta genomföra en över- täckning av M/S Estonia. Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr. 1995/96:205) i samband med tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 att an- visa ett förslagsanslag för övertäckningsarbetet.

Den 19 juni 1996 beslutade regeringen att över- täckningsarbetet skulle avbrytas. Den 11 februari 1999 beslutade regeringen att övertäckningsar- betet inte skulle återupptas. Sjöfartsverket har förhandlat med det konsortium som ombesörjde det avbrutna övertäckningsarbetet. Förhandling- arna rörde ersättningsanspråk med anledning av att avtalet mellan konsortiet och Sjöfartsverket sades upp då arbetet avbröts. Parterna slöt ett avtal som innebär att Sjöfartsverket har en ford- ran på konsortiet som garanterar Sjöfartsverket en ersättning om minst 100 miljoner kronor. Det ankommer på regeringen att besluta om an- vändningen av dessa medel.

Regeringen gav den 21 oktober 1996 Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att vara sta- tens organ för kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning. Uppdraget utvidga- des senare till att gälla även överlevande efter ha- veriet. Särskilt under de första åren efter farty- gets förlisning fanns ett stort behov hos dessa grupper att få vägledning och informationsstöd från en central instans. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen att utvidga uppdraget och gav Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att insamla och sammanställa uppgifter med an- knytning till M/S Estonias haveri samt med ut- gångspunkt i en sådan faktabank tillhandahålla allmänheten information och besvara frågor om M/S Estonias förlisning. Kostnaden för uppbyg- gandet av faktabanken och utförandet av upp- draget har beräknats till 10 miljoner kronor. En första version av faktabanken publicerades på Internet den 1 september 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

I den för Estland, Finland och Sverige gemen- samma haverikommissionens slutrapport om förlisningen, konstaterade kommissionen en rad sjösäkerhetsbrister hos M/S Estonia. Kommis- sionen rekommenderade ett antal åtgärder för att förbättra sjösäkerheten på fartyg av motsvarande slag. Mot bakgrund av dessa rekommendationer gav regeringen 2001 Verket för innovationssy- stem (Vinnova) i uppdrag att initiera forsk- ningsprojekt som syftar till att förbättra sjösä- kerheten. För dessa forskningsprojekt har regeringen avsatt 45 miljoner kronor och finansieringen har skett genom de medel som konsortiet för övertäckande av M/S Estonia har erlagt till Sjöfartsverket.

Regeringens överväganden

Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt för- svar, Vinnova och andra statliga myndigheter har haft och kommer sannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknytning till M/S Estonias förlisning. Såväl kostnadernas storlek som deras utfall i tiden är svår att prognostisera. Regeringen föreslår att dessa medel, som förvaltas av Sjöfartsverket och som för närvarande uppgår till ca 60 miljoner kronor, skall kunna användas för framtida kostnader föranledda av utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias förlisning, som t.ex. sjösäkerhetsforskning, inom den kommande treårsperioden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Luftfart

7.1Omfattning

Verksamheten omfattar civil luftfart, statens flygplatssystem samt flygtrafiktjänster. Ansvarig myndighet inom verksamhetsområdet är affärs- verket Luftfartsverket. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett till- gängligt, säkert, effektivt, jämställt och miljöan- passat flyg som kan tillgodose privatpersoners och näringslivets behov av resor och godstrans- porter.

Luftfartsverkets huvuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för ci- vil luftfart, att utfärda föreskrifter för och utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfar- ten, att svara för skyddet av miljön mot förore- ningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter, att verka för att hänsyn tas till

funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten samt att ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom luftfarten.

Luftfartsverket ingår i samverkansområdet Transporter och samverkansområdet Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena re- dovisas under utgiftsområdet 6 Försvar samt be- redskap mot sårbarhet.

7.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet. Det bidrag till icke statliga flygplatser som riksdagen beslutade om 1998 fördelades för första gången 1999. Anslaget till icke statliga flygplatser har fördelats under året.

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007
36:5 Från EG-budgeten finansierade	4,7	20,0	19,6	20,0	20,0	20,0
stöd till Transeuropeiska nätverk2
36:10 Driftbidrag till icke statliga flyg-	94,9	81,1	81,1	81,1	81,1	81,1
platser3
Totalt för verksamhetsområde Luftfart	99,6	101,1	100,7	101,1	101,1	101,1

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Luftfartsverket.

3Beräknat anslag är enligt nuvarande fördelningssystem.

7.3Politikens inriktning

Luftfarten har en stor transportpolitisk bety- delse för det långväga inrikes- och utrikesresan

det. I vissa regioner av landet är flyget det enda verkliga alternativet när det gäller att resa längre sträckor. Det är därför av stor vikt att staten följer utvecklingen på luftfartsmarknaden och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kan stödja luftfarten där marknaden inte bedö- mer det kommersiellt lönsamt att bedriva luft- fart. I detta stöd ingår i dag ett statligt flygplats- stöd och upphandling av trafik till ett antal orter i landet.

Fram t.o.m. 2000 kännetecknades luftfartens utveckling av expansion, stora investeringar och god tillväxt i både flygrörelser och passagerare. I likhet med flygindustrin i stort planerade Luftfartsverket för en fortsatt ökning i efterfrågan. Under 2001 inträffade en dramatisk förändring i omvärlden, vilket bidrog till ett kraftigt trendbrott i passagerarvolym. Denna trend förstärktes under 2003. Efterfrågan på flygresor fortsatte att minska. Samtidigt skedde en överströmning av passagerare till lågkost- nadsbolag samt till billigare biljetter i det tradi- tionella reguljärflyget. Den del av flygbranschen som minskat mest är charterresandet. Ett ökat krav på säkerhetsåtgärder leder dessutom till stora extrakostnader för luftfartsskydd vilket i slutänden bekostas av resenärerna och därmed hämmar återhämtningen av resandet.

Det finns de närmaste åren kapacitet i flyg- platssystemet för att ta hand om ett ökat antal passagerare utan att nya investeringar behöver göras. Under de närmaste åren minskar därför de årliga investeringarna för Luftfartsverket från över 3 miljarder kronor 2001 till under 1 miljard kronor 2006.

Riksdagen har fattat ett beslut om att dela upp Luftfartsverket och skapa en ny luftfartsmyn- dighet. Syftet med denna uppdelning är att und- vika rollkonflikter mellan myndighetsverksam- het och produktionsverksamhet. Regeringen har för avsikt att genomföra delningen den 1 januari 2005. Den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen skall omfatta nuvarande Luftfartsinspektionen och avdelningen Luftfart och Samhälle samt öv- riga funktioner som har en myndighetsutövande uppgift utan direkt koppling till kommersiella uppgifter. Det kvarvarande affärsverket skall ta hand om produktionsverksamhet, dvs. de statliga flygplatserna, flygtrafiktjänsten och annan verksamhet som har koppling till intäkter eller där konkurrens förekommer med andra aktörer på marknaden.

Flygsäkerhets-, miljö- och kapacitetsfrågorna har fortsatt hög prioritet och kräver såväl natio- nella som internationella åtgärder. Villkoren för svensk luftfart fastställs inom ramen för EU:s arbete men också i andra internationella organi- sationer, främst inom FN-organet för civil luft-

fart ICAO, det europeiska samarbetsorganet ECAC och Eurocontrol.

7.4Insatser

Stockholmsberedningen

Stockholmberedningens delbetänkande Tillräck- lig flygplatskapacitet i Stockholm – Mälardalsre- gionen (SOU 2003:33) har remissbehandlats under sommaren/hösten 2003. En majoritet av remissinstanserna delar i stort beredningens be- dömningar och förslag. Bland annat framförs att Arlanda måste ges förutsättningar för en ut- byggnad av en fjärde rullbana men att en sådan utbyggnad samtidigt måste lösa behovet av för- bättrade marktransportlösningar till och från Arlanda. När det gäller förslaget om att inrätta en permanent samordningsgrupp för Arlandas långsiktiga utveckling så stöds detta av en stor majoritet av remissinstanserna. En klar majoritet av remissinstanserna pekar därutöver på behovet av att säkerställa det flygtransportarbete som i dag utförs på Bromma flygplats, antingen genom att behålla dagens flygplatsinfrastruktur eller ge- nom att hitta ett nytt alternativt citynära flyg- platsläge. För närvarande är hela frågekomplexet om tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm – Mälardalsregionen under fortsatt beredning inom Regeringskansliet.

Avgastaket

Avgastaket innebär att utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygplatsverksamheten, se- nast tio år efter att tredje banan färdigställts, inte får överstiga 1990 års nivå. Detta innebär att ut- släppen i mitten av 2011 inte får överstiga 1990 års nivå. Huvuddelen av koldioxidutsläppen här- rör från flygtrafiken och passagerarnas anslut- ningsresor på mark. Flygtrafiken står för ungefär hälften av utsläppen av både koldioxid och kvä- veoxid.

Med branschens förväntade utveckling av an- talet flygresor kommer utsläppen av koldioxid redan omkring 2008 att överstiga 1990 års nivå. Utsläppen av kväveoxider beräknas inte över- stiga utsläppstaket under överskådlig tid (fram till 2030).

En stor del av utsläppen är inte kopplade till Luftfartsverkets verksamhet, utan hör till områ- den som andra myndigheter och aktörer ansvarar och råder över. Trots Luftfartsverkets olika åt- gärder och genom samverkan med andra ansva- riga är det svårt att uppfylla avgastaket. Ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen behöver därför genomföras om nuvarande avgastak skall kvarstå.

Under flera år har arbetet med att följa upp utsläppen och att vidta åtgärder för att begränsa dem bedrivits. De enskilt största åtgärderna är Arlandabanan, införande av miljödifferentierade landningsavgifter och anslutning till fjärrvärme (för uppvärmning av byggnader) till största de- len producerad av biobränsle. För närvarande testas en syntetisk diesel på Luftfartsverkets bus- sar. Ett antal biogasfordon kommer att köpas in och en tankstation planeras att anläggas.

Inskrivningsregistret för luftfartyg

Luftfartsstyrelsen skall fr.o.m. den 1 april 2005 svara för inskrivningsregistret för luftfartyg. Den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt i dag skall flyttas över till Luftfartsstyrelsen och därmed utgöra en del av inskrivningsregistret för luftfartyg. Från och med den 1 april 2005 blir det möjligt att med sakrättslig verkan skriva in förvärv av äganderätt till luftfartyg och nyttjanderätt till luftfartyg i inskrivningsregistret hos Luftfartsstyrelsen.

Flygplatsnämnden

I samband med att lagen (2000:150) om mark- tjänster på flygplatser trädde i kraft den 1 maj 2000 inrättades Flygplatsnämnden för att hand- lägga vissa frågor enligt nämnda lag. Lagen grun- dar sig på rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 25.10.1996, s. 36, Celex 31996L0067). Enligt direktivets bestämmelser måste vissa frågor prövas av en instans som inte har något direkt eller indirekt ekonomiskt in- tresse i flygplatser. Genom tillskapandet av Luftfartsstyrelsen får vi i Sverige en myndighet som kan luftfartsfrågor och som inte har några ekonomiska intressen i flygplatser. Därmed fö- religger inte längre något behov av att behålla

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Flygplatsnämnden. De frågor som handläggs av Flygplatsnämnden kan framöver i stället hand- läggas av Luftfartsstyrelsen. Lagstiftningsåtgär- der för att reglera denna överföring avser reger- ingen föreslå riksdagen i en särskild proposition under hösten 2004.

7.5Resultatbedömning

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har regeringen i regleringsbrev fastställt verksamhetsmålen för Luftfartsverket. För Luftfartsverket har det även fastställts ekono- miska mål. Resultatet för 2003 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen.

Ett tillgängligt transportsystem

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsystem, där flygtransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Luftfartsverket har tagit fram mått som beskriver möjligheten att med flyg ta sig till och från de svenska flygplatserna. Förutsättning- arna har blivit sämre att resa bort över dagen med flyg. Flygplatser med många direktlinjer och täta avgångar har rimligen en bättre möjlig- het att nå eller nås av övriga flygplatser. Stockholm har både den bästa åtkomligheten och den bästa tillgängligheten. Luftfartsverket redovisar i sin sektorsredovisning tillgänglighet och åtkomlighet och dess förändringar över ti- den för svenska flygplatsregioner. För 2003 kan konstateras att både tillgängligheten och åtkom- ligheten försämrats. Det gäller för såväl inrikes som europatrafiken, vilket i huvudsak beror på färre avgångar och ändrade tidtabeller.

Luftfartsverket skall enligt sin instruktion verka för att hänsyn tas till funktionshindrade resenärers särskilda behov i luftfarten. De funk- tionshindrade har överlag en god tillgänglighet till lufttransportsystemet. Endast 8 procent av de funktionshindrade anger att de inte har möjlig- het att utnyttja flyget för sina transporter. För att förbättra informationen till funktionshind- rade har Luftfartsverket under hösten 2003 in- troducerat en flygresehandbok. Ambitionen är att flygresehandboken skall bli den naturliga

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

startpunkten på resan för människor med olika slag av funktionshinder.

En hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där flygtransportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för med- borgarna och näringslivet.

Resultat: Luftfartsverket har tagit fram ett sy- stem för att rapportera förseningar på Arlanda flygplats och dess orsaker. Antalet försenade flygningar, antalet försenade passagerare och förseningens storlek kan med hjälp av DARSA (Delay Analysis Report at Swedish Airports) re- dovisas och analyseras månadsvis. Luftfartsver- kets rapporterings- och uppföljningssystem har stått modell för utveckling inom såväl Eurocon- trol som enskilda stater. Åtgärder har vidtagits för att säkra drifttillförlitligheten i de tekniska systemen. Antalet försenade flygningar, antalet försenade passagerare och förseningarnas storlek har minskat under 2003. Till stor del beror detta på den minskade flygtrafiken. Luftfartsverket arbetar med punktlighetshöjande åtgärder på flygplatser och i flygtrafikledningen för att åstadkomma ytterligare förbättringar.

En säker luftfart

Verksamhetsmål: En säker luftfart, där ingen dö- das eller allvarligt skadas inom flygtransportsy- stemet, genom att flygtransportsystemets ut- formning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Målet är att flygsäkerhetsstandar- den skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Resultat: År 2003 blev, från säkerhetssyn- punkt, ett bra år för svensk linjefart och char- tertrafik då endast två haverier inträffade, och det utan allvarliga personskador. För att flygsä- kerhetsmålet skall kunna uppnås till 2007 krävs att antalet haverier ligger på en fortsatt låg nivå.

Inom privatflyget har antalet haverier sedan 1998 hittills inte minskat i den omfattning som krävs för att målet skall nås. År 2003 var dock det bästa året på 30 år för privatflyget utan have- rier med dödlig utgång.

Regelsystemet för luftfartsskyddet har skärpts väsentligt för att förhindra kapningar och terro- rism. Ytterligare en skärpning genomfördes den

1 april 2003 vilket framför allt innebar ett förbättrat skalskydd som gör det ännu svårare för obehöriga att ta sig in på flygplatserna. Kostnaderna för säkerhetsarbetet på flygplatserna har ökat kraftigt och Luftfartsverket har investerat totalt ca 850 miljoner kronor under de senaste två åren.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där flygtrans- portsystemets utformning och funktion anpas- sas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt en god hushållning med mark, vat- ten, energi och andra naturresurser främjas.

Resultat: För luftföroreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljö- frågorna drivs aktivt i det internationella arbetet. Inom ECAC och ICAO har Sverige genom Luftfartsverket verkat för skärpta regler när det gäller buller och utsläpp av luftföroreningar.

Sverige ligger långt framme jämfört med andra europeiska länder i fråga om att införa miljöled- ningssystem. Luftfartsverket bedriver ett mycket aktivt och effektivt miljöarbete. Utsläppen av koldioxid och svaveldioxid från flygverksamhe- ten vid Luftfartsverkets flygplatser minskade med 8 procent i jämförelse med 2002 vilket be- ror på flygtrafikens nedgång. Minskningen av kolväteutsläppen var 11 procent vilket i viss mån kan förklaras med användning av modernare flygplan med effektivare motorer. Totalt mins- kade användningen av el och värmeenergi med 14 procent i jämförelse med 2002. Förbruk- ningen av glykol för flygplansavisning minskade med 13 procent. Ett koncernövergripande arbete med att införa miljöledningssystem baserat på ISO 14001 har genomförts under 2003. Målet anses vara nått när 28 enheter har ett miljöled- ningssystem. Vid utgången av 2003 har 22 en- heter infört ett miljöledningssystem. Arbete med de kvarvarande 6 enheterna fortsätter under 2004. Inom ICAO och EU pågår arbete med att begränsa flygets utsläpp av koldioxid.

De riktvärden för trafikbuller som anges i re- geringens proposition (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) – Infrastruk- turinriktning för framtida transporter – bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

Luftfartsverket har arbetat med att begränsa trafikbuller i permanent bebyggelse enligt stats- makternas mål och följer i stort upprättad tids- plan. Vid Karlstads, Skellefteås, Sundsvalls och Sturups flygplatser är både investeringar och fy- siska åtgärder helt genomförda. Vid Arlanda skall även alla fritidshus i flygplatsens närhet ut- redas och eventuellt åtgärdas. Luftfartsverket har ett beräknings- och uppföljningssystem (BUS) för att förbättra kontroll- och uppföljningsmöj- ligheterna av flygbuller. BUS kan nu användas för att följa upp varje enskild flygning, detta för att säkerställa att flygvägar följs och villkor uppfylls.

Den tredje banan på Arlanda togs i drift den 17 april 2003. Detta har medfört att – totalt sett

– färre människor utsätts för buller från flygtra- fiken på Arlanda. Dock har bullerutbredningen flyttats österut. Därigenom har ett antal fastig- heter fått en högre exponering av flygbuller än tidigare. Det buller som dessa drabbas av ligger dock inom de riktvärden för flygbuller som gäller. Idrifttagandet av den tredje banan har in- neburit att ytterligare hus skall bullerisoleras un- der 2004.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: Flygtransportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av stora transportavstånd.

Resultat: Anslaget till kommunala flygplatser har fördelats under året. Anslaget är 106 miljo- ner kronor och Luftfartsverket bidrar med 11 miljoner kronor.

Regeringen införde allmän trafikplikt på tio inrikes flyglinjer under slutet av 2001 och upp- drog åt Rikstrafiken att upphandla trafiken. Det är väsentligt att alla delar av landet har en väl fungerande flygtrafik i avsaknad av alternativa resmöjligheter.

Ett jämställt flygtransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt flygtransportsy- stem, där flygtransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsyste-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Resultat: Sammantaget är kvinnors perspektiv dåligt företrädda vid planering, beslut och för- valtning av dagens transportsystem. De statliga trafikverkens ledningar domineras av män lik- som ledningarna för bransch- och intresseorga- nisationer. En genomgång av könsfördelningen i några svenska flygbolags styrelser visar att kvin- nor är klart underrepresenterade. I Luftfartsver- kets styrelse är fem av totalt tio ledamöter kvin- nor. Luftfartsverket har för avsikt att kommande år genomföra studier för att bättre belysa skill- nader mellan mäns och kvinnors resmönster.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för rän- tabilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8 procent av eget kapital.

Soliditetsmålet för 2003 var 20 procent dock är det långsiktiga målet att soliditeten skall uppgå till lägst 25 procent.

Som restriktion för prishöjningar gäller att trafikavgifterna, exkl. undervägsavgifter, avgifter för luftfartsskydd och bulleravgifter i genom- snitt över åren får öka med högst nettoprisindex, mätt fr.o.m. 1993 års nivå.

Resultat: Flygtrafiken har under 2003 fortsatt att minska för tredje året i rad. Antalet passage- rare i linjefart och chartertrafik på Luftfartsver- kets flygplatser minskade med 7 procent och antalet landningar med 5 procent. Ett åtgärds- program genomförs för att förbättra Luftfarts- verkets resultat med 1 miljard kronor till 2006.

Det ekonomiska läget i Luftfartsverket är an- strängt efter att verket genomfört de största in- vesteringarna i Luftfartsverkets historia samti- digt som flygtrafiken kraftigt minskat. Händelserna i september 2001 tillsammans med den djupa och utdragna lågkonjunkturen, Sars-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

epidemin och Irakkriget har medfört att passage- rarvolymerna på Luftfartsverkets flygplatser har minskat med nästan 15 procent över tre år, vilket motsvarar ett intäktsbortfall på ca 575 miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster blev negativt 2003 och slutade på -48 (151) miljoner kronor. Ägarens ekonomiska krav har inte kunnat uppfyllas under 2003. Räntabiliteten på eget kapital har uppgått till –1 procent och soli- diteten till 18 procent. De av statsmakterna upp- ställda ekonomiska målen kommer inte att upp- nås de närmaste åren.

Analys och slutsatser

Regeringen konstaterar att de verksamhetsmål som formulerats inom verksamhetsområdet Luftfart i huvudsak har uppfyllts. Luftfartsver- kets ekonomiska mål för räntabilitet och solidi- tet nåddes dock inte och Luftfartsverket kom- mer troligen inte att nå dessa mål de närmaste åren. Restriktionerna för prishöjningar har följts enligt de system som infördes 1993.

minskar under planeringsperioden, men verket bedömer att verksamheten har ett behov av en låneram på 7 700 miljoner kronor.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår följande ekonomiska mål för Luftfartsverket under perioden 2005–2007: Det långsiktiga målet för soliditeten är att denna efter 2004 lägst skall uppgå till 25 procent. Avseende räntabilitetsmålet anser regeringen att det bör ligga fast på nuvarande nivå, dvs. 8 procent av eget kapital efter skatt. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för 2005.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att det bör vara oförändrat, dvs. en tredjedel av vinsten, räknad som resultatet efter skattemot- svarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör även i fortsättningen fastställas slutligt av reger- ingen årligen i samband med att bokslutet fast- ställs.

7.7.2Luftfartsverkets finansiella befogenheter

7.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Luftfartsverkets års- redovisning för 2003. Revisionsberättelsen inne- håller inga invändningar.

7.7Budgetförslag

7.7.1Luftfartsverkets ekonomiska mål

Luftfartsverket skall bidra till att de transport- politiska målen uppnås på ett företagsekono- miskt sätt och inom ramen för en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Av Luftfartsverkets treårs- plan framgår att det ekonomiska resultatet efter skattemotsvarighet för perioden 2005–2007 be- döms bli 90, 245 respektive 317 miljoner kronor. Luftfartsverkets prognos är att lånebehovet

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskonto- ret inom en total ram på 7 700 miljoner kronor. Luftfartsverket får teckna aktier eller ge aktie- ägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150 miljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för dotterbolaget LFV Hol- ding AB inom en total ram på 60 miljoner kro- nor samt placera kassamässigt överskott i bank, i statsreglerade och hos motpart med kreditvär- dighet motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller motsvarande samt på ränte- bärande konto i Riksgäldskontoret. Luftfarts- verket föreslås lämna likvid säkerhet vid utstäl- landet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana säkerheter på 2 000 miljo- ner kronor bör fastställas för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos 2004	Plan 2005	Plan 2006	Plan 2007
Resultat efter skattemot-	7,0	90,0	245,0	317,0
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	0	3,0	8,0	9,0
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	18,0	19,0	21,0	24,0

Beräknad skattemotsva-	3,0	50,0	95,0	123,0
righet

Beräknad utdelning	2,0	30,0	82,0	106,0

7.7.3Luftfartsverkets investeringsplan

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden 2005–2007 på sammanlagt 2 300 miljoner kronor. Under planeringsperi- oden avslutas de stora kapacitetsinvestering- arna som Luftfartsverket har genomfört de se- naste åren på Arlanda och inom flygtrafiktjänsten. Med hänsyn till flygmark- nadens utveckling har övriga kapacitetshö- jande investeringar förskjutits till efter plane- ringsperioden. Bana 3 har tagits i drift. De åtgärder som återstår är bullerisolering av fas- tigheter samt att avsluta de expropriations- ärenden som anläggandet av banan medför.

Investeringsutgiften för hela MATS-pro- jektet (Modernisering av flygtrafikledningssy- stemet) är beräknad till 2 miljarder kronor och beräknas vara avslutad 2006. Den operativa driftsättningen av kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö har senarelagts i av- vaktan på Luftfartsinspektionens säkerhets- godkännande av det nya flygtrafiklednings- systemet.

Tabell 7.3 Investeringsplan

Hösten 2004 beräknas terminalåtgärderna på Arlanda i stort sett vara klara. Den nya cen- tralbyggnaden och Pir F har tagits i bruk me- dan delprojekt Syd har skjutits på framtiden på grund av flygmarknadens utveckling. Inve- steringsutgifterna för projektet, som påbörja- des 2000, beräknas totalt uppgå till knappt 5,5 miljarder kronor. Övriga investeringar inriktas på ersättningsanskaffningar, åtgärder för att säkerställa flygsäkerheten och åtgärder som skall leda till miljöförbättringar.

Neddragningen av Luftfartsverkets inve- steringsplaner för den kommande planerings- perioden innebär att kassaflödet efter inves- teringar förväntas bli positivt fr.o.m. 2004. I och med det beräknar Luftfartsverket att under planeringsperioden tillsammans med vissa investeringsbidrag fullt ut finansiera inve- steringarna med egna medel samt dessutom amortera på skulderna och därmed minska skuldsättningsgraden och förbättra den finan- siella ställningen.

Miljoner kronor
	Total kostnad	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	under 2004-2007	2004	2005	2006	2007

Terminalåtgärder Arlanda	365	315	50	-	-

Tredje banan	75	30	15	15	15

MATS inkl. CUP	370	120	100	150	-

Övriga projekt	2 790	835	735	535	685

Summa investeringar	3 600	1 300	900	700	700

Lån i RGK		7 100	6 600	5 800	5 000

Investeringsbidrag	165	75	30	30	30

Egna medel	3 435	1 225	870	670	670

Övrig finansiering	-	-	-	-	-

Summa finansiering	3 600	1 300	900	700	700

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Luftfartsverkets inve- steringar kommer att vara mindre omfattande under den kommande treårsperioden. En fort- sättning på tidigare godkända investeringsplaner är emellertid nödvändig. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att investeringsplanen god- känns.

viktig roll för att landet skall få en tillfredsstäl- lande transportförsörjning och särskilt gäller detta för de regioner där det saknas konkurrens- kraftiga alternativa transportsätt. Statens ansvar är att minska skillnaderna i utvecklingsförutsätt- ningar mellan olika delar av landet.

Regeringen vill erinra om den översyn som för närvarande görs av hur transportpolitiskt moti- verade insatser genomförs. Översynen omfattar såväl nuvarande stöd till luftfartssektorn som statens övriga finansiella insatser till andra trafik-

7.7.436:10 Driftbidrag till icke statliga slag. Resultatet av översynen kan komma att

flygplatser1

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	94 900		sparande	0

2004	Anslag	81 100	2	Utgifts-	81 100
2004	Anslag			prognos	81 100
2005	Förslag	81 100

2006	Beräknat	81 100	3

2007	Beräknat	81 100

1Anslaget har bytt namn från Driftbidrag till kommunala flygplatser till Driftbi- drag till icke statliga flygplatser.

2Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2005.

3Beräknat anslag enligt nuvarande fördelningssystem.

I riksdagens transportpolitiska beslut 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) sades att staten, inom ramen för en oförändrad rollfördelning, skulle ta ett större ekonomiskt ansvar än dittills för driften av luftfartens infrastruktur i avsikt att uppnå en tillfredsställande flygtrafikförsörjning. An- slaget infördes budgetåret 1999 i enlighet med det transportpolitiska beslutet.

Bidraget är avsett att finansiera delar av drift- underskotten vid kommunala och privata flyg- platser. Flygplatser som omfattas av stödet är dels sådana som har en icke säsongsbunden re- guljär passagerartrafik, dels flygplatser som har en sådan reguljär passagerartrafik som kan anses ha särskild betydelse för uppfyllandet av de transportpolitiska målen.

Regeringens överväganden

Regeringen gör bedömningen att den modell som använts i fem år i stort har fungerat enligt de ambitioner som slagits fast av riksdagen i det transportpolitiska beslutet 1998. Stödet spelar en

medföra förändringar av utformningen av nuva- rande driftbidrag. Regeringen avser att åter- komma i frågan om de statliga finansiella insat- serna till transportsystemet inom ramen för den kommande transportpolitiska propositionen. Regeringen föreslår att 81 100 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 81 100 000 kronor respektive 81 100 000 kronor.

7.7.5Luftfartsstyrelsen

Från och med den 1 januari 2005 finns den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen som skall an- svara för luftfartens myndighetsverksamhet. Luftfartsstyrelsen föreslås finansieras genom avgifter. De avgifter som i dag tas ut av Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle täcker inte hela kostnaden för verksamheten utan det fordras en ny kompletterande avgift. En följd av att Luftfartsstyrelsen bryts ut ur affärsverket är att vissa luftfartsavgifter kan sänkas i och med att avgifterna i dag täcker underskottet i myndighetsverksamheten. Intäkterna från den nya avgiften bör därför motsvaras av en lika stor sänkning av Luftfartsverkets luftfartsavgifter, undantaget det som skall ersätta de ökade kostnaderna för den nya myndigheten.

Avgiften

Den nya avgiften skall fastställas genom transpa- renta principer. Avgiften skall tydligt kunna av- skiljas från Luftfartsverkets avgifter. Det är också viktigt att avgiften i så liten utsträckning som möjligt omfördelar betalningsansvaret mel- lan olika brukarkategorier.

Eftersom luftfarten i första hand transporterar passagerare, är det naturligt att utgå från en pas- sagerarbaserad avgift. En ren passageraravgift ger inga omfördelningseffekter, om Luftfartsverket fullt ut kompenserar den nya avgiften med en motsvarande sänkning av den passagerarbaserade flygplatsavgiften.

Avgiften kan riktas antingen mot flygplatser eller mot flygbolag. Det finns 19 statliga och 23 icke-statliga flygplatser med linjefart eller char- tertrafik. Dessa flygplatser har redan i dag sy- stem och rutiner för debitering av rörliga trafik- baserade avgifter mot flygoperatörerna. Fördelar med att rikta avgiften mot flygplatser är att det är en stabil, säker och relativt liten kundgrupp med säte i Sverige. Nackdelar är att det blir ett extra steg mellan myndigheten och den yttersta slutkonsumenten. Uttag mot flygplatser skulle kunna innebära viss frihet för flygplatserna att subventionera trafiken genom att inte ta ut hela avgiften mot flygbolagen. Detta medför att Luftfartsstyrelsens avgift inte är tydlig och transparent till slutkonsumenten.

Luftfartsstyrelsen bör avgiftsbelägga slutkun- den i så hög utsträckning som möjligt. Ju när- mare passagerarna avgiften tas ut desto högre integritet får myndigheten. Genom uppbörd mot flygbolagen kan flygbolagen lättare redovisa myndighetskostnaden gentemot sina kunder, något som bör vara en fördel för bolagen. Det skall tydligt framgå att avgiften är en ren myn- dighetsavgift.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Utöver de avgifter som finns i dag och som även fortsättningsvis kommer att tas ut föreslår re- geringen en ny avgift. Den nya avgiften skall ba- seras på antalet avresande passagerare i linjefart och charter enligt den officiella flygplatsstatisti- kens avgränsning. Detta medför att trafiken på de 19 statliga flygplatserna och trafiken på 23 icke-statliga flygplatser kommer att avgiftsbeläg- gas. Avgiften bör riktas som direkt uppbörd mot flygbolagen. Avgiften skall i normalfallet faktu- reras i efterskott.

Luftfartsstyrelsens kostnader föreslås täckas med avgiftsintäkterna. De intäkter Luftfartsin- spektionen och Luftfart och Samhälle nu tar in, redovisas vid sidan av statsbudgeten. Detta skall ske även fortsättningsvis. En renodlad finansie- ringsform är att föredra vilket innebär att verk- samheten i sin helhet går utanför statsbudgeten vilket tillämpas redan i dag. Regeringen gör be- dömningen att det är möjligt att balansera resul- tat mellan räkenskapsåren som kapitalförsörj- ningsförordningen ger möjlighet till. Detta tillsammans med ett tillräckligt stort kreditut- rymme ger goda förutsättningar att uppnå full kostnadstäckning över tiden. Luftfartsstyrelsen får ingen finansiering via anslag vilket innebär att avgiften bedöms uppgå till ca 10 kronor per passagerare.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslår regeringen att avgifter får tas ut i Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från dessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Interregional kollektiv persontrafik

8.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar den interregio- nala kollektiva persontrafiken och ansvarig myn- dighet är Rikstrafiken. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafik- huvudmännens regi och där det saknas förut- sättningar för kommersiell drift.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007
36:11 Rikstrafiken: Administration	12,0	19,4	18,7	19,7	19,9	20,2

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling	847,2	798,0	873,0	823,0	793,0	793,0

Totalt för verksamhetsområdet	859,2	817,4	891,7	842,7	812,9	813,2

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Prognosen för 2004 visar på högre utgifter än fö- regående år och att utgifterna blir högre än anvi- sat anslag. För att täcka de ökade utgifterna för trafikupphandlingar ökas anslaget 36:12

Rikstrafiken: Trafikupphandling engångsvis med 30 miljoner kronor för 2005.

8.3Politikens inriktning

Kollektivtrafiken har en stor betydelse för att transportsystemet skall svara upp mot de trans- portpolitiska målen om en hög transportkvalitet, en positiv regional utveckling, ett tillgängligt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

transportsystem, en god miljö, en säker trafik och ett jämställt transportsystem.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken är vanligtvis ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting. Statens ansvar för kollektivtrafi- ken är att utveckla den interregionala kollektiv- trafiken genom samordning och upphandling av samhällsekonomiskt lönsam trafik som inte be- drivs på kommersiella grunder eller av trafikhu- vudmännen. Ett mål för verksamheten är att det finns en tillfredsställande interregional trans- portförsörjning för kvinnor och män i ett sam- manhängande nätverk i landet.

För att kunna vidareutveckla kollektivtrafiken har tre utredningar tillsatts och genomförts, Kollektivtrafikutredningen, Färdtjänstutred- ningen och Järnvägsutredningen. Utredningarna innehåller en mängd förslag till förbättringar av kollektivtrafikens olika delar. Utredningarna kommer att behandlas i den transportpolitiska propositionen som regeringen har för avsikt att presentera våren 2005.

Kollektivtrafiken är en del av samhällsservicen och det är viktigt att den blir tillgänglig för alla grupper av nyttjare. Staten fördelar betydande belopp till trafikhuvudmännen för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten för funktionshind- rade. Därutöver bidrar staten till utbyggnad av lokal och regional infrastruktur för kollektivtra- fik.

8.4Resultatbedömning

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har regeringen i regleringsbrev fastställt verksamhetsmålen för Rikstrafiken. Resultatet för 2003 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen.

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsy- stem, där ett samverkande interregionalt kollek- tivt persontrafiksystem utformas så att medbor- garnas grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Statens köp av interregional kollektiv persontrafik syftar till att upprätthålla trans- portpolitiskt angelägen interregional trafik som inte kan bedrivas på kommersiella grunder. Rikstrafikens verksamhet har bidragit till att kollektivtrafiken utvecklats. Framför allt har upphandlingarna som genomförts i samverkan med trafikhuvudmännen inneburit bättre sam- ordning mellan regional och interregional trafik.

Efter att Rikstrafiken startat sin verksamhet den 1 juli 1999 har trafikupphandlingarna ut- vecklats så att alla trafikslag omfattas. Statens kostnader för 2003 fördelas mellan de olika tra- fikslagen enligt tabell 8.2 och kostnad per resa enligt tabell 8.3.

Tabell 8.2 Statens kostnader för den upphandlade trafiken 20031 (Miljoner kronor)

Transportslag	Kvinnor	Män	Totalt

Buss	22,7	15,7	38,4

Flyg	43,9	66,3	110,2

Färja	97,1	130,2	227,3

Tåg	244,4	198,8	443,2

Summa ordinarie stöd	408,1	411,0	819,1

Temporärt stöd	-	-	43,0

Totalt	-	-	862,1

1 Inklusive periodiserade kostnader. Uppdelningen av kostnaderna mellan kvinnor och män utgår från information från resandeundersökningar om fördelningen mellan män och kvinnor per transportslag.

Tabell 8.3 Antal utförda resor och kostnad per resa

Transportslag	Antal resor (tusental)	Kostnad/resa
		(kr)

Buss	981	39

Flyg	132	832

Färja	1 422	160

Tåg	12 772	35

Rikstrafiken har bedrivit ett utrednings- och analysarbete i samverkan med persontrafiksek- torns aktörer för att främja användning och ut- nyttjande av IT inom kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten. Rikstrafiken har deltagit i offentliga utredningar med stark koppling till delmålet. Rikstrafiken har redovisat trafikslags- övergripande åtgärdsplaner för ökad tillgänglighet och en samlad strategi för hur transportsystemet skall kunna göras tillgängligt till 2010. Rikstrafiken har också föreslagit en arbetsprocess avseende hur råd och riktlinjer för gemensamma transportslagsövergripande funktioner på stationer och hållplatser kan utvecklas.

Verksamhetsmål: En säker trafik, där ingen dö- das eller allvarligt skadas inom ett samverkande interregionalt kollektivt persontrafiksystem ge- nom att dess utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. En god miljö, där ett samverkande interregionalt kollektivt per- sontrafiksystems utformning och funktion an- passas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot

skador och där en god hushållning med naturre- surser främjas.

Resultat: Rikstrafikens verksamhet syftar till att främja användande av kollektiva färdmedel och bidrar till delmålen om en säker trafik och en god miljö. För att strukturera miljöarbetet har Rikstrafiken inlett en process att införa ett mil- jöledningssystem som omfattar både den interna kontorsverksamheten och upphandlingsverk- samheten. Rikstrafiken fortsätter med miljöar- betet under 2004 och skall redovisa miljöpolicy, miljömål och handlingsprogram i samband med årsredovisningen 2004.

Verksamhetsmål: En positiv regional utveckling, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontrafiksystem främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. En hög transportkvalitet, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontrafiksystems utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet.

Resultat: Det är framför allt genom upphand- ling av trafik och samverkansavtal med trafikhu- vudmän som Rikstrafiken bidragit till en positiv regional utveckling i trafiksvaga områden. För att på kort och medellång sikt höja transport- kvaliteten har Rikstrafiken skapat en plattform för webbaserad kvalitetsredovisning som även omfattar redovisning av brister i reskedjan och vid stationer och terminaler. På längre sikt är det främst genom Rikstrafikens deltagande i offent- liga utredningar som myndigheten medverkat till förslag som syftar till att höja transportkvaliteten i den interregionala persontrafiken.

Verksamhetsmål: Ett jämställt transport- system, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot kvinnors och mäns transportbehov och där kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värdering tillmäts samma vikt.

Resultat: Rikstrafiken har inlett ett arbete för en jämn fördelning av makt och inflytande mel- lan kvinnor och män inom det kollektiva per- sontransportområdet och för att jämställdhets- perspektivet skall integreras i myndighetens interna respektive externa verksamhet. Rikstra- fiken har under en längre tid arbetat med att få fram resandestatistik. Rikstrafiken har gjort re- sandeundersökningar på den upphandlade trafi-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ken som fördelar sig på kön och ärende med resan. I dessa undersökningar framkommer att kvinnor i högre grad än män använder den upphandlade trafiken för privatresor. Vidare använder kvinnor i något högre grad än män tåg och buss för pendling till arbete och skola. Män använder i högre grad än kvinnor båt och flyg för motsvarande resor. Regeringen följer med intresse den information som inkommer från Rikstrafiken och det jämställdhetsarbete som pågår.

8.5Insatser

Flyg i norr

Rikstrafiken har under 2003 utrett möjligheterna till ett effektivare trafiksystem för flyget i Norrlands inland. Utredningen visar att det finns utrymme för förändringar i nuvarande upplägg som kan ge bättre och billigare lös- ningar.

Regeringen beslutade den 19 februari 2004 i enlighet med ett förslag från Rikstrafiken att re- ducera flygtrafiken i Norrlands inland med om- kring 500 av drygt 4 500 enkelturer. Reducer- ingen motsvarar den nedgång i resande som skett sedan den allmänna trafikplikten utforma- des. Regeringen har för avsikt att under hösten 2004 se över den allmänna trafikplikten för att se om ytterligare förändringar kan vara motiverade.

Etablering av lågprisflyg i Luleå, Umeå och i Skellefteå påverkar inlandsflygplatserna i Norrland. Det ökade utbudet av avgångar och låga priser som kustflygplatserna kan erbjuda konkurrerar väsentligt mer än tidigare med in- landsflygplatsernas mindre utbud, varefter viss överströmning av passagerare kan förväntas.

Statskontorets rapport

Redan när Rikstrafiken bildades var regeringens avsikt att utvärdera verksamheten när myndig- heten verkat några år. Regeringen gav därför den 6 mars 2003 ett uppdrag åt Statskontoret att ut- värdera Rikstrafikens verksamhet och organisa- tion. Syftet var att klargöra om verksamheten bedrivs på ett optimalt sätt och om organisatio- nen är ändamålsenlig och styrs på ett effektivt sätt. Statskontorets rapport ”En liten myndighet

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

med stort ansvar” visar på en del brister hos Rikstrafiken, bl.a. avseende metoden att priori- tera mellan tänkbara trafikuppgifter i trafikupp- handlingarna. En genomgång har gjorts och ett arbete har påbörjats för att utveckla Rikstrafi- kens verksamhet.

Särskilt stöd till glesbygdstrafiken

Rikstrafiken har för 2004 fått i uppdrag att lämna ett särskilt stöd, totalt 10 miljoner kronor, till glesbygdstrafiken i de fyra nordligaste länen. Stödet skall fördelas till de berörda trafikhuvud- männen. Detta stöd är inte en del i Rikstrafikens verksamhet att stödja interregional kollektiv per- sontrafik utan stödjer regionaltrafiken i de fyra nordliga glesbygdslänen. Stödet transfereras till länen via Rikstrafikens budget efter en fördel- ningsnyckel som länen enats om. Fördelningen ser ut enligt följande:

Norrbotten	2 140 000 kronor
Västernorrland	2 300 000 kronor
Jämtland	2 350 000 kronor
Västerbotten	3 210 000 kronor

8.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Rikstrafikens årsre- dovisning för 2003. Revisionsberättelsen inne- håller följande invändningar: Rikstrafiken har, beroende på bristande intern styrning och kon- troll, överskridit anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration med 204 000 kronor. Rikstrafi- ken har även tecknat avtal om förhyrning och vidareuthyrning av tågsätt. Befogenhet härför saknas. Regeringen ser allvarligt på invändning- arna och följer noggrant de åtgärder som myn- digheten vidtar för att komma tillrätta med pro- blemen. Enligt uppgift från Rikstrafiken har rutinerna förbättrats för att undvika anslagsöver- skridande för administrationsanslaget.

8.7Budgetförslag

8.7.136:11 Rikstrafiken: Administration

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	12 026		sparande	- 374

2004	Anslag	19 435	1	Utgifts-	18 703
2004	Anslag	19 435	1	prognos	18 703
2005	Förslag	19 702

2006	Beräknat	19 899	2

2007	Beräknat	20 238	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 19 702 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 19 702 tkr i 2005 års prisnivå.

Med anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personaladministration och andra interna kostnader. Vidare finansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings- verksamhet och andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 19 702 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 19 899 000 kronor respektive 20 238 000 kronor.

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för an- slag 36:11 Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	19 435	19 435	19 435
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	267	464	803
Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	19 702	19 899	20 238

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

100

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.7.236:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Tabell 8.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	847 205		sparande	35 427

2004	Anslag	798 000	1	Utgifts-
2004	Anslag	798 000	1	prognos	873 047
2005	Förslag	823 000

Förändringar i trafikutbudet är att vänta och re- dan beslutat är att flygtrafiken i Norrlands in- land reduceras vilket är en åtgärd som beräknas leda till besparingar på 10,4 miljoner kronor på årsbasis.

Regeringens överväganden

2006	Beräknat	793 000
2007	Beräknat	793 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik. Prognosen är att Rikstrafi- ken kommer att förbruka 873 miljoner kronor vilket är mer än anslagna medel. Anslaget uppgår för innevarande år till 798 miljoner kronor, in- klusive de 5 miljoner kronor som erhölls i tilläggsbudgeten samt de 10 miljoner kronor som disponeras för stödet till glesbygdstrafiken.

För att täcka de ökade utgifterna för genomförda trafikupphandlingar föreslår regeringen att 823 000 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 793 000 000 kronor respektive 793 000 000 kronor.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Rikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa trafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, i fråga om ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år under perioden 2006–2010 och som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 2 450 miljo- ner kronor.

Tabell 8.7 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–
Utstående åtaganden vid årets början	3 324 699	2 617 163	1 967 163	1 953 163	2 200 163

Nya åtaganden	130 933	235 000	795 000	1 000 000	1 590 000

Infriade åtaganden	838 469	885 000	809 000	753 000	743 000

Utestående åtaganden vid årets slut	2 617 163	1 967 163	1 953 163	2 200 163	3 047 163

Erhållen/föreslagen bmyndiganderam	3 950 000	3 950 000	2 450 000	2 300 000	3 100 000

101

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Forskning och analys

9.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och kommunikationsom- rådet. Ansvariga myndigheter inom området är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsana- lys (SIKA), Statens haverikommission (SHK) samt Vägverket, Banverket och Verket för inno- vationssystem (VINNOVA).

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom forskning och utveckling bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen.

SIKA har till uppgift att ta fram underlag för det transportpolitiska utvecklingsarbetet och är statistikansvarig myndighet för officiell statistik inom samhällsområdet transporter och kommu- nikationer. Till detta räknas vägtransporter, flygverksamhet, järnvägstransporter, sjöfart samt statistik om post- och televerksamhet. Myndig- heten samordnar även infrastrukturplaneringen och bidrar med analyser inom politikområdets hela bredd.

SHK utreder från samhällssynpunkt allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafi- ken samt inom annan verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. SHK skall följa den internationella utvecklingen på de olika områden som omfattas av kommis- sionens verksamhet samt samarbeta med berörda

säkerhetsmyndigheter i deras olycksförebyg- gande verksamhet.

I verksamhetsområdet ingår anslaget 36:13

Viss internationell verksamhet. Anslaget dispone- ras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisatio- ner m.m.

Genom utpekade sektorsansvar för forskning och utveckling har Banverket och Vägverket viktiga uppgifter inom verksamhetsområdet. Vägverkets kostnader för samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet ryms huvudsakligen inom anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag, medan motsva- rande insatser för Banverkets del ryms inom an- slag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter.

På liknande sätt har också VINNOVA till uppgift att finansiera behovsmotiverad forsk- nings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet (FUD) och göra andra insatser för att främja ett effektivt innovationssystem. Insatserna skall bl.a. bidra till att ett hållbart och effektivt transportsystem utvecklas.

Regeringen har också sedan 2001 ställt sär- skilda medel till VINNOVAs förfogande för ett FUD-program avseende sjösäkerhet. Samman- taget har 45 miljoner kronor avsatts för ända- målet.

103

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.2	Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	20041	2004	2005	2006	2007
36:13 Viss internationell verksamhet		5,3	2,5	4,9	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsin-		32,7	34,3	33,6	34,6	35,0	35,7
stitut

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		49,0	52,7	51,8	53,2	53,9	54,9

Totalt för verksamhetsområde Forskning och		87,0	89,5	90,3	90,3	91,4	93,1
analys

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Utgiftsutvecklingen under perioden påverkas dels av höjning av anslaget 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut med 0,3 miljoner kronor, dels av höjning av anslaget 36:15 Sta- tens institut för kommunikationsanalys med 0,5 miljoner kronor. Förändringarna härrör sig framför allt från pris- och löneomräkningar.

9.3Politikens inriktning

En transportpolitik som säkerställer en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt håll- bar transportförsörjning för män och kvinnor och näringslivet i hela landet kräver insatser inom en rad områden. Den fysiska infra- strukturen måste utvecklas, liksom planerings- verktyg och prognosmodeller. Infrastruktur- avgifter måste ges en effektiv utformning, re- gelverk behöver anpassas, målstyrningen be- höver utvecklas ytterligare och innovations- klimatet inom sektorn behöver förbättras också genom andra insatser. Såväl samverkan som konkurrens inom och mellan transport- slagen är viktiga drivkrafter för ett effektivt och hållbart transportsystem.

Samtidigt är insatser inom verksamhetsom- rådet viktiga för genomförandet av den inno- vationsstrategi, Innovativa Sverige (Ds 2004:36), som redovisas under utgiftsområde 24, Näringsliv. Strategin lyfter bl.a. fram beho- vet av FUD-verksamhet, av att innovations- drivande former för statlig upphandling ut- vecklas, att samverkan mellan offentliga och

privata verksamheter stimuleras samt att bil- den av Sverige som innovationsland utvecklas.

VINNOVA har på regeringens uppdrag ta- git fram en samlad strategi för forskning, ut- veckling och demonstration till stöd för ut- veckling av ett hållbart och effektiv transportsystem (VP 2004:01). I enlighet med uppdraget har arbetet skett i samverkan med Banverket, Statens energimyndighet, FAS, FORMAS, Naturvårdsverket och Vägverket. Strategin pekar ut viktiga forskningsområden, lägger fast ansvarsfördelning mellan skilda statliga finansiärer och diskuterar finansie- ringsfomer för nationella insatser såväl som för insatser på europeisk nivå. Strategin är för när- varande på remiss. Mot bakgrund av detta material, Godstransportdelegationens analys av forskningsbehov (SOU 2003:39), Kollek- tivtrafikkommitténs slutbetänkande (SOU 2003:67) och regeringens innovationsstrategi avser regeringen återkomma med en samlad bedömning av verksamhetens inriktning.

9.4Insatser

I september 2003 fastställde Vägverket ett FUD-program för perioden 2004-2013 (Väg- verkets publikation 2003:127), där verket be- skriver sin bedömning av FUD-behov. Väg- verket har tillkännagivit en satsning på att skapa s.k. ”virtuella FUD-centra”, liksom på att stimulera medverkan i EU-finansierad FUD-verksamhet. Vägverket driver också

104

branschgemensamma program tillsammans med andra parter. Med bl.a. fordonsindustrin drivs Emissionsforskningsprogrammet (EMFO) och fordonssäkerhetsprogrammet (Intelligent Vehicle Safety Systems, IVSS). Dessa program är viktiga insatser även mot bakgrund av regeringens innovationsstrategi där bl.a. betydelsen av ett utvecklat samspel mellan offentliga och privata aktörer betonas. Under 2003 använde Vägverket ca 280 miljo- ner kronor för FUD-verksamhet.

Banverket har sitt FUD-program för perio- den 2000 till 2005 som utgångspunkt för arbetet inom området. Programmet pekar ut prioriterade FUD-områden, liksom hur FUD- processen inom Banverket och samverkan med omvärlden skall fungera. Under 2003 har Banverket genomfört en uppföljning av FUD- programmet. Denna skall ligga till grund för ett nytt FUD-program som avses antas under 2005. Under 2003 satsade Banverket upp- skattningsvis 70 miljoner kronor på FUD- verksamhet.

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att bidra till utveckling av ef- fektiva innovationssystem, bl.a. genom finan- siering av behovsmotiverad forskning. I linje med den verksamhetsplanering för åren 2003 till 2007 som VINNOVA presenterat har man under 2003 bl.a. inbjudit till ansökning om forskningsmedel inom tillväxtområdena inno- vativa fordon, farkoster och system samt in- novativa logistiksystem och godstransporter. Motsvarande utlysning har också gjorts inom kunskapsplattformen infrastruktur och effek- tiva transportsystem. Dessutom har FUD-in- satser inom sjösäkerhetsområdet och energi- relaterad transportforskning finansierats. Under 2003 har VINNOVA satsat ca 175 miljoner kronor på transportrelaterad FUD.

Regeringen har för avsikt att ställa medel till VINNOVAs förfogande för en förlängning av det sjösäkerhetsprogram som löper sedan 2001. Liksom tidigare avses denna insats finan- sieras med de medel som sattes av för särskilda åtgärder i samband med m/s Estonias förlis- ning.

För den spårbundna trafiken kommer inom kort ett EU-direktiv som gäller säkerheten inom järnvägstrafiken att träda i kraft, det s.k. säkerhetsdirektivet. Direktivet kan komma att medföra att Statens haverikommission bör ut-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

reda även sådana olyckor och tillbud som Järn- vägsinspektionen för närvarande utreder.

9.5Resultatbedömning

Målet för verksamhetsområdet är att kontinu- erligt förbättra kunskapen om transport- och kommunikationssektorerna med syfte att bi- dra till att de transport- och kommunikations- politiska målen nås. Det skall ske genom att relevant analysarbete, FUD och statistik pro- duceras.

Ovanstående mål skall uppfyllas främst ge- nom den verksamhet som bedrivs av de inom området ansvariga myndigheterna. Nedan föl- jer en resultatbedömning av myndigheternas verksamheter.

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Verksamhetsmål: Målet för VTI är att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva samhällsmoti- verad, tillämpad forskning av hög kvalitet. VTI:s verksamhet skall utformas så att den fortlöpande kan utvecklas i enlighet med vad forskningsfinansiärer efterfrågar och de krav som dessa ställer på forskningsresultatens kvalitet och användbarhet.

Resultat: Målen enligt regleringsbrevet har i huvudsak uppfyllts. Någon utvärdering av in- stitutets verksamhet under 2003 har inte gjorts. Däremot har VINNOVA låtit utvär- dera verksamheten vid VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC). Verksamheten har bedömts som mycket viktig för informa- tionsförsörjningen inom transportområdet. Den samlade bedömningen är att måluppfyl- lelsen för VTI varit god.

VTI har under 2003 följt upp sin tidigare genomförda omstrukturering av organisatio- nen under 2002 med ytterligare en justering. Under hösten har VTI slutfört en revision av en ny standard för kvalitetssäkring av verk- samheten. VTI är nu certifierat enligt Led- ningssystem för kvalitet ISO 9001:2000.

105

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Statens institut för kommunikationsanalys

Verksamhetsmål: I regleringsbrev för 2003 har regeringen angivit SIKA:s verksamhetsmål med återrapporteringskrav samt ett uppdrag. Målet är att genom analysarbete och statistik- produktion bidra till utvecklingen av en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt håll- bar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Uppdraget har handlat om att analysera länens förslag till långsiktiga investeringsplaner utifrån ett trafikslagsöver- gripande synsätt

Resultat: 2003 har till stor del präglats av ut- vecklingsinsatser inom flera områden. Under året lades stora insatser ner på att göra om- världsanalyser och förbereda de nya basprog- noser för person- och godstransporter som tas fram under 2004. Man förberedde också den nya kombinerade resvane- och kommunika- tionsundersökningen som skall börja genom- föras under 2004 och som är en sammanslag- ning av de två tidigare undersökningarna RES (resvanor) och KOM (kommunikationsva- nor). Förberedelser gjordes även för den kommande omgången av varuflödesundersök- ningen som skall genomföras under 2004, lik- som inför uppdraget att föreslå ett nytt system för officiell statistik om kollektivtrafik. SIKA har även genomfört en tredje uppföljning av transportpolitikens mål. Institutet har i allt vä- sentligt uppfyllt ställda mål samt levererat de uppdrag som lagts ut.

Statens haverikommission

Verksamhetsmål: Haverikommissionen skall fastställa olycksorsaken i varje undersökning och om möjligt ge sådana synpunkter och rekommendationer att framtida olyckor förebyggs.

Resultat: Haverikommissionen har kunnat fastställa orsaken till samtliga de olyckor som undersökts under 2003 och har i de flesta fall kunnat lämna rekommendationer till tillsyns- myndigheterna. Haverikommissionen har därmed bidragit till det långsiktiga målet om

en säker trafik. Måluppfyllelsen i förhållande till uppställda verksamhetsmål bedömer re- geringen vara tillfredsställande vad gäller ut- förda prestationer. Haverikommissionen har inte kunnat uppfylla målet för handläggnings- tider under året. Myndigheten anger stor per- sonalomsättning som orsak till detta.

Analys och slutsatser

SIKA har med sin verksamhet bl.a. ökat kun- skapen om infrastruktur och tillväxt genom en analys av infrastrukturens betydelse för till- växt, regional utveckling och regionförstoring. Myndigheten har fått ökade krav gällande kollektivtrafikstatistik.

VTI har utvecklat sin verksamhet för att bättre svara mot krav på framtida marknad och har tagit viktiga steg för att ytterligare utveckla sin position på den internationella arenan.

Haverikommissionen har med sin verksam- het främst bidragit till delmålet om en säker trafik. Myndigheten har gjort detta genom att lämna synpunkter och rekommendationer till tillsynsmyndigheterna. Myndigheterna har i de flesta fall hörsammat Haverikommissionens rekommendationer.

Banverket, Vägverket och VINNOVA be- döms generellt sett ha gjort värdefulla insatser inom området. Eftersom dessa verks uppdrag är bredare saknas grund för en separat analys av måluppfyllelse rörande transportrelaterad FUD. Det kan dock konstateras att de tre ver- ken har fullgjort de specifika uppdrag de givits gällande transportrelaterad FUD.

9.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat årsredovisning- arna för Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut, Statens institut för kommunika- tionsanalys och Statens haverikommission. Revisionsberättelserna innehåller inga invänd- ningar.

106

9.7Budgetförslag

9.7.136:13 Viss internationell verksamhet

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	5 263		sparande	2 462
2004	Anslag	2 500	1	Utgifts-
2004	Anslag	2 500	1	prognos	4 916
2005	Förslag	2 500

2006	Beräknat	2 500

2007	Beräknat	2 500

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2005.

Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter om ca 2 miljoner kronor och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisa- tioner m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), internatio- nella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 2 500 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 2 500 000 kronor respektive 2 500 000 kronor.

9.7.236:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

VTI:s anslag skall bl.a. täcka kostnaderna för kompetensutveckling, lokaler, särskild ut- rustning och administration. Anslaget får också användas till forskning och medfinansie- ring av VTI:s deltagande i EU-projekt.

Anslagsutvecklingen för verksamheten föl- jer enligt nedanstående tabell.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	32 746		sparande	616
2004	Anslag			Utgifts-
2004	Anslag	34 276	1	prognos	33 645
2005	Förslag	34 600

2006	Beräknat	35 030	2

2007	Beräknat	35 651	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2005.

2Motsvarar 34 600 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 34 600 tkr i 2005 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 34 600 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 35 030 000 kronor respektive 35 651 000 kronor.

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	34 276	34 276	34 276
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	324	754	1 375

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	34 600	35 030	35 651

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 20043 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inklu- derar därmed en pris- och löneomräkning.

107

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.7.336:15 Statens institut för kommunikationsanalys

	Tabell 9.5 Anslagsutveckling
					Anslags-
	2003	Utfall	49 027		sparande	110
	2004	Anslag		1	Utgifts-
	2004	Anslag	52 727	1	prognos	51 829
2005		Förslag	53 173

2006		Beräknat	53 943	2

2007		Beräknat	54 930	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2005.

2Motsvarar 53 173 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 53 173 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget används till analysverksamhet och statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer samt till myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

För verksamhetsområdet Statistik räknar SIKA med att utvecklingen av ny officiell sta- tistik om kollektivtrafik kommer att kräva en större andel av anslaget mot slutet av perioden 2005–2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 53 173 000 kronor anvisas under anslaget för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 53 943 000 kronor respektive 54 930 000 kronor.

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för anslag 36:15 Statens institut för kommunikationsana- lysys

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	52 727	52 727	52 727

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	646	1 419	2 410
Beslut

Överföring till/från andra anslag	-200	-203	-207

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	53 173	53 943	54 930

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbud- get. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.7.4Statens haverikommission

Haverikommissionen disponerar inget eget anslag. Regeringen beslutar om en ram för myndighetens förvaltningskostnader. För 2004 är ramen 14 000 000 kronor. Haveri- kommissionen begär i sitt budgetunderlag för 2005–2007 att ramen höjs till 14 300 000 kro- nor. Myndigheten anger att förvaltningskost- naderna kommer att öka till följd av ökade lönekostnader. Kostnaderna för utbildnings- satsningar för personalen kommer också att öka. Förvaltningskostnaderna, liksom kostnaderna för enskilda undersökningar skall betalas av följande myndigheter: Luft- fartsverket, Sjöfartsverket, Banverket, För- svarsmakten och Statens räddningsverk.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att förvaltningskostnaderna för budgetåret 2005 bör få uppgå till högst 14 300 000 kronor. Fördelningen av förvalt- ningskostnaderna mellan de fem betalande myndigheterna avser regeringen fastställa i 2005 års regleringsbrev för Haveri- kommissionen.

108

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post

10.1Omfattning

Politikområdet omfattar elektronisk kommuni- kation, informationsteknik, post, grundläggande kassaservice samt alarmeringsfunktionen 112.

De åtgärder som vidtas inom politikområdet syftar till att skapa en effektiv, säker och till- gänglig infrastruktur och därtill hörande sam- hällstjänster.

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektronisk kommunikation och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektro- nisk kommunikation och post samt att inom ramen för sitt sektorsansvar följa utvecklingen inom dessa områden.

Bolagen Posten AB (publ) och SOS Alarm Sverige AB är verksamma inom området.

Politikområdet omfattar även den statliga sats- ningen på IT-infrastruktur med hög över- föringskapacitet och övriga åtgärder som syftar till att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. Denna inriktning redovisades i propositionen Ett informations- samhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256), i fort- sättningen benämnd IT-propositionen.

Inom politikområdet återfinns under 2004 även anslag för investering i ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. I enlighet med regeringens förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU20, rskr. 2003/04:284) överförs de ändamål och verksam- heter som finansieras från anslaget 37:6 Gemen- sam radiokommunikation för skydd och säkerhet till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet fr.o.m. 2005.

109

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.2	Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för		19,7	6,7	16,1	14,7	14,8	15,1
vissa myndighetsuppgifter

37:2 Ersättning för särskilda tjänster till		131,8	153,5	150,7	122,5	130,5	153,5
funktionshindrade 2
37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för		400,0	400,0	400,0	400,0	400,0	400,0
grundläggande kassaservice

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för		150,0	144,0	144,0	144,0	144,0	144,0
alarmeringstjänst enligt avtal

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.		42,6	13,3	23,0	23,3	23,3	23,3

37:6 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.		-	450,0	720,0	0	0	0

2004 22 37:6 Gemensam radiokommunikation för		5,6	192,0	67,0	-	-	-
skydd och säkerhet

Totalt för politikområde IT, elektronisk kommunikation		749,7	1 359,4	1 520,7	704,4	712,6	735,8
och post

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Anslaget benämns t.o.m. 2004 Upphandling av samhällsåtaganden

Utgifterna inom politikområdet beräknas vara som högst 2004, för att sedan avta under perio- den 2005–2007. De förändrade utgifterna kan framför allt hänföras till den tidsbegränsade satsning som genomförs avseende statligt stöd till kommuner och länsstyrelser för anläggande av bl.a. ortssammanbindande telenät. Det för- ändrade marknadsläget inom området har tidigare bidragit till att riksdagen beslutat att förlänga stödperioden med ett år till utgången av 2006. Detta har även medfört att ett stort anslagssparande uppkommit på anslaget IT- infrastruktur: Regionala transportnät m.m. Under 2004 har dock utbetalningarna från anslaget ökat kraftigt jämfört med 2003. Även under 2005 beräknas betydande utgifter för ändamålet, medan lägre utgifter prognostiseras för 2006 och 2007. Vidare innebär överföringen av anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet minskade utgifter.

som kan hänföras till politikområdet IT, elek- tronisk kommunikation och post.

Tabell 10.2 Skatteavvikelser inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Förmån av personaldator	2 370	2 380

Skattereduktion för anslutning till bredband	30	40

Totalt för politikområde IT, elektronisk	2 400	2 420
kommunikation och post

Förmån av personaldator

I de fall arbetstagaren hyr dator av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hyran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår varken inkomst- skatt eller särskild löneskatt. Dessa förmåner kan betraktas som ersättning för utfört arbete. Skat- teavvikelsen avser därför inkomstskatt och särskild löneskatt. Fr.o.m. 2004 är det högsta tillåtna bruttolöneavdraget 10 000 kronor per år.

10.3Skatteavvikelser

Skatteavvikelserna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt en definition av begrep- pet redovisas i avsnitt 2.3. Nedan följer en redo- visning av de nettoberäknade skatteavvikelserna

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktionen utgår för anslutning till bred- band som tas i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2006.

110

10.4Mål

Regeringens förslag: Målet för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Skälen för regeringens förslag: Det övergri- pande målet för politikområdet formulerades i samband med att politikområden infördes i statsbudgeten för 2001. Målet underställdes dock inte riksdagen för beslut, främst beroende på att det fanns mål beslutade av riksdagen för de verksamheter som inryms inom politikområdet. Då övriga politikområdesmål under utgiftsom- rådet har underställts riksdagen för beslut finns det dock skäl för att även detta mål blir föremål för riksdagsbehandling.

Riksdagen har preciserat det övergripande målet i det IT-politiska målet, i målen för sektorn elektronisk kommunikation och i det postpoli- tiska målet. Därutöver skall det finnas en grund- läggande kassaservice och nödalarmering i hela landet.

Målet för IT-politiken

Sverige skall som första land bli ett infor- mationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Målen för sektorn elektronisk kommunikation

Enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunika- tioner. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna skall vara håll- bara, användbara och tillgodose framtidens behov.

De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begräns- ningar samt att främja internationell harmoni- sering. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Det postpolitiska målet

Det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilogram. Det skall finnas en möjlig- het för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försän- delser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för den grundläggande kassaservicen

Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU01, rskr. 2001/02:125).

10.5Politikens inriktning

Informationsteknik (IT)

Regeringen har höga ambitioner för IT-politiken genom målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. Den bedöm- ning som gjorts och som alltjämt gäller är att IT fortsatt kommer att ha avgörande betydelse för såväl den ekonomiska tillväxten som utveck- lingen av samhället i stort. IT-utvecklingen är viktig för näringslivets utveckling och konkur- renskraft och för människors livskvalitet och delaktighet i samhället. Fortsatta och fördjupade insatser krävs dock för att åstadkomma ett informationssamhälle för alla. Under nästkom- mande år är det fem år sedan riksdagen fattade beslut med anledning av den IT-politiska propo- sition som då överlämnades till riksdagen. Mycket har hänt inom området och utveck- lingen går dessutom mycket snabbt. Sverige har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet. Det hittills bedrivna arbetet har till stor del präglats av satsningar inom den tekniska infra- strukturen vilket är en viktig underliggande förutsättning för informationssamhällets utveckling. Det regeringen vill uppnå är dock att medborgare och företag fullt ut skall kunna ta del av tjänsterna och nyttan med IT. I regering- ens fortsatta IT-politiska arbete kommer därför användnings- och nyttoperspektivet att hamna i förgrunden. Regeringen avser att särskilt följa den översyn av reglerna om skattefrihet för för-

111

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mån av lånedator som Statskontoret fått i upp- drag att utföra.

Det är också viktigt att säkra de tillväxt- effekter som IT medför. I den innovations- strategi, Innovativa Sverige – en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36), som redovisas under utgiftsområde 24 Näringsliv, framhålls att de stora IT-investeringar och IT- satsningar som staten genomfört bidragit till att skapa ett gynnsamt klimat för kunskapsbaserat nyföretagande. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att utgångspunkten för IT-politiken är att det i första hand är marknaden som skall vara drivande. Den offentliga sektorns roll är i huvudsak att vara reglerare, avancerad upphand- lare och ett gott föredöme. Offentliga medel kan komma ifråga om det finns ett samhällsintresse av att gripa in vilket t.ex. varit fallet när det gäller IT-infrastrukturutbyggnaden i lands- och gles- bygd. Regeringen planerar att återkomma till riksdagen med en IT-proposition under våren 2005 med preciseringar avseende den fortsatta riktningen för IT-politiken.

Den hittills bedrivna politiken har, vilket också riksdagen har efterfrågat, följts upp av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). En sammanfattande redovisning av uppföljningen ges i avsnitt 10.6.1.

Regeringen har, för att driva på arbetet att befästa Sveriges ställning som IT-nation och för att flytta fram positionerna ytterligare, skapat en ny struktur för det IT-politiska arbetet. En IT- politisk strategigrupp har inrättats inom Näringsdepartementet med uppgift att verka rådgivande och pådrivande när det gäller IT- politiska frågor både internt inom Regerings- kansliet och gentemot andra organisationer. Strategigruppens uppgifter är bl.a. att arbeta för ökad tillgänglighet till informationssamhällets teknik och tjänster, ökad tillit samt ökad kom- petens. Strategigruppen har en bred samman- sättning och uppdraget stäcker sig fram till den 1 november 2006. Vidare har en Delegation för offentliga e-tjänster (24-timmarsdelegationen) inrättats under Finansdepartementet. Delega- tionen har som övergripande mål för sitt arbete att vara pådrivande i utvecklingen och använ- dandet av sådana elektroniska tjänster inom offentlig verksamhet som kan skapa mervärde för medborgare och företag. Som ytterligare ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen inom detta område har en Nämnd för elektronisk förvaltning (e-nämnden)

inrättats den 1 januari 2004. Nämnden har till uppgift att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter respektive mellan myndigheter och enskilda.

IT-politikens inriktning är att främja tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet och mång- fald, effektiv offentlig förvaltning samt ett håll- bart samhälle. Därmed involveras de flesta politikområden. Ökad tillgänglighet till infor- mationsteknik är ett av regeringens tre prio- riterade områden, jämte tillit och kompetens. Den bedömning som regeringen har gjort är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Denna bedöm- ning kvarstår och det fortsatta arbetet inriktas mot att fullfölja denna ambition. Utvecklingen på området innebär att många olika infrastruktu- rer kan bära samma typer av tjänster. Detta medför också att förutsättningarna för att uppnå tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet förbättras. Vartefter utbyggnaden av IT-infrastruktur fortskrider har frågan om öppenhet i näten fått ökad aktualitet. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i den planerade IT-propositionen.

Tillit till den nya tekniken är viktig för att människors användning av IT skall öka. Reger- ingens insatser på informationssäkerhetsområdet inriktas på att öka förtroendet för den nya tekniken genom att bidra till bättre generella förutsättningar för informationssäkerhets- arbetet. Många frågor inom tillitsområdet är beroende av den internationella utvecklingen och internationellt samarbete, varför Sverige tar aktiv del i detta.

Regeringen agerar för att främja och utveckla användningen av Internet och prioriterar särskilt frågan om ett säkrare Internet. Internet har kommit att bli en betydelsefull bärare av många viktiga tjänster såsom e-post, Internetbanker och e-förvaltning. Internet används också i flera samhällsviktiga system. E-handelns utveckling som ett effektivt affärsverktyg är beroende av en stabil infrastruktur. Det är därför viktigt att Internet organiseras och förvaltas på ett väl fun- gerande och tillförlitligt sätt och att ansvars- fördelningen är tydlig. Den politiska inrikt- ningen är att bedriva en Internetpolitik för innovation, tillit och tillväxt.

112

Inom det europeiska samarbetet finns hand- lingsplanen e-Europa 2005 som syftar till att driva på utvecklingen mot ett informations- samhälle för alla inom EU. Handlingsplanen omfattar e-förvaltning, e-lärande, e-hälsovård, en dynamisk miljö för e-företag, en säker informa- tionsinfrastruktur och bredband. En översyn av planen har genomförts och kommissionen presenterade under våren 2004 ett meddelande om uppdatering av handlingsplanen. En råd- givande grupp för e-Europa (tidigare benämnd styrgrupp) bestående av representanter från medlemsländerna och externa experter har inrättats. Den rådgivande gruppen fungerar bl.a. som ett forum för strategisk diskussion och erfarenhetsutbyte samt som rådgivande organ till hur genomförandet av handlingsplanen kan för- bättras.

Den 17 november 2003 antogs Europa- parlamentets och rådets beslut nr 2256/2003/EG om antagande av ett flerårigt program (2003– 2005) för övervakning av handlingsplanen e- Europa 2005, spridning av goda rutiner och för- bättrad nät- och informationssäkerhet (Modinis).

I december 2003 hölls första fasen av FN- toppmötet om informationssamhället (WSIS) i Genève. Då antogs en deklaration och en hand- lingsplan. I handlingsplanen uppmanas bl.a. FN:s generalsekreterare att bilda en arbetsgrupp för att särskilt utreda Internetfrågor. Ministerrådet antog i mars 2004 rådsslutsatser om uppföljning av den första fasen och om förberedelserna inför den andra fasen av toppmötet, som äger rum i november 2005 i Tunisien.

Elektronisk kommunikation

Riksdagen beslutade i juni 2003 om lag om elek- tronisk kommunikation (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Lagen utgår ifrån EG-reglering vars övergripande målsättning är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektro- niska kommunikationstjänster samt tillhörande installationer och tjänster. Bakgrunden till regleringen är utvecklingen inom området som innebär att olika infrastrukturer och tekniker för överföring av kommunikation smälter samman. Detta har skapat behov av en samordnad och teknikneutral lagstiftning. Marknadens utveck- ling har också medfört en önskan om en mer flexibel reglering. En bärande tanke bakom regelverket är att konkurrensfrämjande särlag-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

stiftning endast ska användas om behov före- ligger. Regeringen avser att nära följa tillämp- ningen av det nya regelverket och dess effekter. En avstämning och analys av hur den nya ordningen, inklusive myndighetsorganisationen, har fungerat kommer att ske andra halvåret 2005.

Utbyggnaden av UMTS, eller 3G i dagligt tal, är ett av de största svenska infrastruktur- projekten genom tiderna. Etableringen är en betydelsefull del i Sveriges strävan att vara ett informationssamhälle för alla. För att nå detta mål är det viktigt att en så stor del av Sverige som möjligt får ta del av möjligheterna med moderna mobila elektroniska tjänster baserade på såväl 3G som andra tekniska plattformar. Regeringen följer utvecklingen och arbetar för att lämpliga långsiktiga förutsättningar skall finnas på marknaden.

Post

Regeringens insatser på postområdet är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl funge- rande postmarknad med effektiva posttjänster, tillgängliga för alla till en servicenivå som mot- svarar användarnas behov. I oktober 2003 till- kallade regeringen en särskild utredare (dir. 2003:117) med uppdrag att se över hur postverk- samhet bör regleras. Utredaren skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens utveckling. Utredaren skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 3 januari 2005. En proposition planeras till 2006.

Grundläggande kassaservice

Regeringens insatser på kassaserviceområdet syftar till att säkerställa att alla i hela landet kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

Med anledning av den minskade efterfrågan på manuella kassaservicetransaktioner och de ökade kostnaderna som en följd av detta, tillsatte regeringen i oktober 2003 en särskild utredare (dir. 2003:117) med uppdrag att se över regler- ingen av den grundläggande kassaservicen. Utredaren skulle bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläggande kassaservice och ta ställning till om staten borde fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen. Utredningen överlämnade i maj 2004 sitt delbetänkande Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Betänkandet har remitterats. Regeringen avser att återkomma med en proposition under 2005.

113

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.6Insatser

10.6.1 Insatser inom politikområdet

Informationsteknik (IT)

Inför riksdagens beslut om propositionen 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla framhöll trafikutskottet (bet. 1999/2000:TU9) nödvändigheten av att regeringen lämnar infor- mation som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt uppföljningsarbete. Regeringen beslutade hösten 2002 att Institutet för tillväxt- politiska studier (ITPS) skulle få i uppdrag att utvärdera IT-politiken. Utvärderingen skulle delas upp i fyra olika teman: ett informations- samhälle för alla, de IT-politiska instrumenten, politik och användningsområden samt IT- politiken. Utvärderingen skulle syfta till att ge underlag för en diskussion om omfattningen och inriktningen av det statliga åtagandet inom IT- politiken, både vad gäller nuvarande och framtida IT-politik. Utredningen skulle även ge underlag för en diskussion om roll- och ansvarsfördelning mellan regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna samt regeringens roll och ansvar vad gäller styrning, uppföljning och utvärdering samt kontroll och revision.

ITPS inkom med en slutrapport till regeringen den 15 november 2003. I rapporten beskrivs situationen inom en rad olika politikområden, till exempel IT och kultur, IT och ekonomisk tillväxt samt IT i vård och omsorg. ITPS ger en rad rekommendationer och föreslår även en ny fas i IT-politiken. Rapporten har remitterats. Utvärderingen av IT-politiken samt resultatet av remissbehandlingen kommer att behandlas i den planerade IT-politiska propositionen våren 2005.

Den IT-politiska strategigruppen, som påbörjade sitt arbete under hösten 2003, har startat arbetsgrupper för IT i vård och omsorg, IT i skolan, infrastruktur och bredband samt IT och telekommunikation. Det hittills bedrivna arbetet och kommande insatser har redovisats i en delrapport. Parallellt med strategigruppens arbete har också delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster, den s.k. 24-timmars- delegationen startat sitt arbete. Enligt del- betänkandet e-tjänster för alla (SOU 2004:56) är delegationens utgångspunkt att förenkla varda- gen för individen och att e-tjänster för olika livs- situationer samlas så att det blir lätt för den enskilde och företagaren att nå den offentliga sektorn. Nämnden för elektronisk förvaltning,

e-nämnden, har under första halvåret 2004 fast- ställt vägledningar för 24-timmarswebplatsen, e- legitimationer och underskrifter samt för användargränssnitt och legala krav.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa närliggande frågor, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2004. I prövningen ingår bl.a. att utvärdera i vilken grad nuvarande system bidrar till att regeringens IT-politiska mål nås och om systemet kan förändras på ett sätt som bidrar till att uppfylla målen mer kostnads- effektivt. Vidare ingår frågan om vilka konse- kvenser ett avskaffande skulle få när det gäller tillgänglighet och demokrati liksom kompetens och tillväxt. I uppdraget ingår också att överväga om behov finns och i så fall vilka möjligheter som föreligger för att stimulera abonnemang och inte bara utrustning. Statskontoret skall även undersöka behovet av och om det bedöms som angeläget utifrån det IT-politiska målet lämna förslag till offentliga åtgärder som kan bidra till en ökning av datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag inte omfattas av systemet med lånedator. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2005.

Handlingsplanen inom det europeiska samar- betet (e-Europa 2005) har under våren 2004 uppdaterats enligt det meddelande från kommis- sionen (KOM(2004)380 slutlig) som behandlades på rådet för transport, tele- kommunikation och energi i juni 2004.

Tillgänglighet

Som regeringen tidigare rapporterat till riks- dagen har utbyggnaden av IT-infrastrukturen påverkats av det förändrade marknadsläget. En kontinuerlig uppföljning av hur utbyggnaden och utnyttjandet av de statliga stöden till IT- infrastruktur fortlöper görs därför. Genom att stöden till bredbandsutbyggnaden förlängts till och med 2006 förbättras möjligheterna för kommuner och enskilda att använda de olika stöden. I enlighet med riksdagens tidigare beslut har regeringen den 10 juni 2004 beslutat om fördelningen av 500 miljoner kronor i stöd till IT-infrastruktur. Fördelningen av medlen baseras på ett förslag från Post- och telestyrelsen (PTS).

I september 2003 lämnade stomnäts- utredningen sitt slutbetänkande SOU 2003:78 Bredbandsnät i hela landet – Statens infra-

114

struktur som resurs. Betänkandet innehåller bl.a. förslag som syftar till att öka utnyttjandet av statlig infrastruktur (t.ex. vägrenar, banvallar) för bredbandsutbyggnad. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Behovet av en väl utbyggd IT-infrastruktur uppmärksammas i allt större omfattning inter- nationellt. Bredbandsutbyggnaden lyfts bl.a. fram inom ramen för handlingsplanen e-Europa, där ett antal mål inom området satts upp. I enlighet med Europeiska rådets beslut i mars 2003 har Sverige lämnat en redogörelse för den svenska bredbandspolitiken till kommissionen under hösten 2003.

Tillit

Regeringen fortsätter arbetet med tillit enligt den ansvarsfördelning som tidigare har redovi- sats i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261).

I denna budgetproposition lämnar regeringen en mer omfattade beskrivning av Sveriges IT- incidentcentrum (Sitic) som är i drift sedan den första januari 2003 vid PTS. Riksdagen har tidigare efterfrågat samlande och samordnande åtgärder på informationssäkerhetsområdet. Inrättandet av Sitic är en sådan åtgärd. Sitic har som främsta uppgift att stödja samhället i arbetet med skydd mot IT-incidenter genom att inrätta ett system för informationsutbyte om IT- incidenter mellan samhällets organisationer och Sitic.

Sedan den 14 mars 2004 är rådets och Europaparlamentets förordning om den europe- iska nät- och informationssäkerhetsbyrån (Enisa) i kraft. Byrån skall bli ett expert- och kompetenscentrum för informationssäkerhets- frågor. I förordningen återspeglas flera viktiga frågor som bl.a. Sverige har fört fram. Det gäller t.ex. att den skall ha en bred syn på informa- tionssäkerhet. Byrån skall huvudsakligen ge råd och stöd till kommissionen och medlems- staterna.

Tidigare utredningar har påvisat att det finns ett behov av information om säkerhetsaspekter vid Internetanvändning. Regeringen har därför uppdragit åt PTS att sammanställa sådan infor- mation. Informationen skall vända sig till hushåll, små och medelstora företag och organi- sationer samt små och medelstora myndigheter. Uppdraget utökades under 2004 såtillvida att PTS även skall ta fram verktyg som gör att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Internetanvändaren själv kan undersöka sin egen systemstatus, sårbarhet och risk för störningar. PTS skall successivt publicera och uppdatera informationen på sin webbplats. Senast den 30 april 2005 skall verktygen finnas tillgängliga för Internetanvändare.

PTS har på regeringens uppdrag undersökt vilka funktioner som har betydelse för god säkerhet i domännamnssystemet. Uppdraget har genomförts i samråd med Internetoperatörer och rapporterades till regeringen i maj 2004.

En studie i syfte att undersöka inom vilka områden staten bör ha en roll för att öka tilliten till Internet har initierats. Innebörden av tillits- begreppet inom IT-politiken skall särskilt studeras.

PTS har tidigare fått uppdraget att analysera kommissionens översyn av genomförandet av EG-direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG) samt att utvärdera behovet av svenska åtgärder. Då kommissionen ännu inte meddelat sitt ställningstagande till den genomförda översynen har PTS uppdrag förlängts.

IT-användning

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på regeringens uppdrag undersökningar av företags respektive individers IT-användning. Undersök- ningarna samordnas på europeisk nivå och skall bl.a. användas för att följa upp handlingsplanen e-Europa 2005. Statens institut för kommunika- tionsanalys (SIKA) lämnade i februari 2004 en publikation som sammanställer befintlig IT- statistik.

E-handel

PTS har i februari 2004 inkommit med rappor- ten E-betaltjänster – situationen på marknaden, hinder för ökad användning och möjliga åtgär- der. PTS har grupperat identifierade hinder inom områdena tillit och säkerhet, informationsbrist samt avsaknad av standarder och ringa samar- bete.

Vad gäller området offentlig elektronisk handel bedriver Statskontoret på regeringens uppdrag ett arbete för att främja denna.

Den 21 november 2003 publicerade kommis- sionen en första rapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre

115

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

marknaden (Direktiv om elektronisk handel). Analyserna har hittills inte visat några behov av att anpassa direktivet. En andra rapport om tillämpningen av direktivet skall läggas fram 2005.

Under det svenska ordförandeskapet 2003 i Nordiska ministerrådet färdigställdes en strategi för främjandet av elektronisk handel i Norden. Strategin behandlar både konsument- och näringspolitiska aspekter. Strategins rekommen- dationer har antagits vid konsument- och näringsministermötena i Nordiska ministerrådet.

Internet

Regeringen verkar för en internationalisering av ansvar och befogenheter över centrala funktio- ner för Internet. Regeringen har arbetat aktivt för detta i GAC (Governmental Advisory Committee), den mellanstatliga rådgivande kommittén till ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers). Sveriges representant har under drygt ett år varit vice- ordförande i GAC.

Betänkandet Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I april 2004 fattade kommissionen beslut om regler för registrering av domännamn under toppdomänen .eu (förordning EG/874/2004). Detta innebär att domännamn under topp- domänen bör kunna börja registreras under första halvåret 2005.

Elektronisk kommunikation

Lagen om elektronisk kommunikation trädde i kraft den 25 juli 2003 och har inneburit stora förändringar av regleringen på marknaden bl.a. såvitt avser konkurrensrelaterade frågor. Enligt den nya regleringen skall PTS definiera vilka delmarknader inom området elektronisk kommunikation som är relevanta för svenska förhållanden och analysera om det råder effektiv konkurrens på dessa marknader. Om så inte är fallet skall myndigheten besluta om lämpliga skyldigheter för de aktörer som har bedömts ha betydande marknadsinflytande. PTS har genomfört en omfattande analys och i maj 2004 kunde myndigheten publicera de första förslagen till beslut för formellt samråd med bl.a. kommis- sionen och regleringsmyndigheter inom övriga medlemsstater.

Sverige har aktivt deltagit i den kommunika- tionskommitté som skapades genom direktiv

2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommu- nikationstjänster (ramdirektivet) för att biträda kommissionen. Under det gångna året har bl.a. utkast till rekommendationer rörande villkor för tillhandahållande av hyrda förbindelser samt elnätskommunikation utarbetats.

Under 2004 har PTS påbörjat tillsyn av bl.a. TeliaSoneras prissättning av installation och hyra av kopparaccess, tillsyn av tillträde till Telia- Soneras telestationer och tillsyn av att TeliaSonera tillhandahåller produkter som omfattas av ovannämnda EG-förordning på likvärdiga villkor, oavsett om leverans sker till egna dotterbolag eller till konkurrerande opera- törer.

På uppdrag av regeringen har PTS i januari 2004 i rapporten Kartläggning av tillgången till Internet bedömt att den lägsta datahastighet som

medger funktionell	tillgång till	Internet	är
20 kbit/s. Regeringen	har därefter	genom	en

ändring av förordningen (2003:396) om elektro- nisk kommunikation förordnat att den samhällsomfattande tjänsten fast telefoni- anslutning skall uppfylla denna miniminivå, om inte detta inom rimlig tid kan tillgodoses genom andra anslutningsformer.

PTS har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur uppföljningen av de mål för sektorn elektro- nisk kommunikation, som fastställdes genom riksdagens beslut om propositionen Lag om

elektronisk	kommunikation, m.m.		(prop.
2002/03:110,	bet.	2002/03: TU6,	rskr.

2002/03:228), kan utformas. I rapporten ger PTS förslag till indikatorer som kan underlätta den kommande utvärderingen. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mobil kommunikation

Regeringen följer utbyggnaden av UMTS-nätet och den utveckling av mobilmarknaden som tredje generationens mobilkommunikation (3G) innebär. Bl.a. har PTS på uppdrag av regeringen beskrivit och analyserat utvecklingen av den tredje generationens mobila system. I uppdraget ingår att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur och att föreslå och vidta åtgärder där det är påkallat.

PTS beslutade den 26 april 2004 att Orange inte får överlåta sitt 3G-tillstånd till Svenska UMTS Licens II, då en överlåtelse ansågs kunna skada konkurrensen på mobilmarknaden. Vidare beslutades den 14 maj 2003 om avslag av Hi3G:s

116

och Svenska UMTS-licens AB:s ansökningar om ändrade villkor för 3G-tillstånden med avseende på bl.a. en förlängning av tiden för utbyggnaden. PTS har i maj 2004 även underrättat Hi3G, Svenska UMTS-licens AB, Vodafone och Orange om att de inte uppfyller villkoren om täckning förenade med 3G-tillstånden. Operatö- rerna förelades av myndigheten att vidta åtgärder för att rätta till felen senast den 1 december 2004. Om inte rättelse sker kan PTS utfärda föreläggande med vite. Samtliga 3G-operatörer ansökte hos PTS i juni 2004 ånyo om att ändra tillståndsvillkoren för sina 3G-tillstånd. PTS har för avsikt att fatta beslut senast under november 2004.

Riksdagen beslutade den 17 juni 2004 om propositionen Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät (prop. 2003/04:136, bet. 2003/04:BoU13, rskr. 2003/04:268). Beslutet innebar ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144) vilka stärker möjligheten till utbyggnad av trådlösa nät samt möjligheten till mastdelning. Det slås fast att det går att få ledningsrätt inte bara för ledningar utan också för andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät, exempelvis master och antenner. Vidare möjliggörs så kallade andrahandsupplåtelser. Härigenom blir det möjligt för flera operatörer att samutnyttja t.ex. mobilmaster. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2004.

Sverige gav under hösten 2003 sitt stöd åt Europeiska kommissionens meddelande, (KOM(2003)410 slutlig) om hinder för utbredd tillgång till informationssamhällets nya tjänster och tillämpningar genom öppna tekniska platt- formar inom digital-TV och 3G-system för mobil kommunikation. Frågan har betydelse för driftskompatibiliteten hos interaktiva tjänster, vilket kan vara viktigt för att konsumenter skall ha åtkomst till tjänster genom olika slag av terminaler.

Vidare har Sverige medverkat i behandlingen av Europeiska kommissionens meddelande, Situationen i sektorn för elektronisk kommuni- kation (KOM(2004)61 slutlig) vid rådsmötet i mars 2004. Meddelandets utgångspunkt är att ansträngningar skall fokuseras till bredband och 3G. Meddelandet betonar vikten av dessa båda områden för tillväxten i stort och för arbets- produktiviteten.

Det analoga NMT-systemet i 450 MHz- bandet håller på att fasas ut. PTS har arbetat med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

frågan om täckning och tillgång till mobila tjänster i glesbygden. Ett digitalt ersättnings- system kan erbjuda många av de tjänster som är möjliga i GSM- och UMTS/3G-näten. Kvalite- ten på tal kan förväntas bli bättre och systemet ger även möjligheter till datakommunikation med högre kapacitet än i det analoga systemet.

PTS har under 2003 fått in 13 intresse- anmälningar för nationellt tillstånd för digitalt mobilnät i 450 MHz-bandet. Fördelningen, som PTS har beslutat skall ske genom en auktion, beräknas vara klar i slutet av 2004.

Radiospektrum

Regeringen följer kontinuerligt användningen av radiospektrum för att tillse att den gagnar Sveriges utveckling. På internationell nivå har detta främst skett genom deltagande i arbets- grupper inom EU och genom deltagande i FN:s specialorganisation för telekommunikation och radio, Internationella teleunionen (ITU). För Europas del leds planeringen och ståndpunkts- framtagandet inför den framtida världsradio- konferensen 2007 av en person anställd på PTS.

Inom ITU beslutades 2000 att en regional konferens för planering av digital ljudradio och TV skulle hållas. Sverige har deltagit i den första sessionen som ägde rum under maj 2004. Slut- resultaten kommer att fungera som tekniskt bakgrundsmaterial vid den andra sessionen som planeras äga rum 2006. Vid konferensen kommer en plan för digital ljudradio och TV i bland annat Europa och Afrika att antas. Denna plan kommer på sikt att ersätta dagens plan för analog TV.

Sverige har deltagit i den av kommissionen skapade gruppen för radiospektrumpolitik. Gruppen skall vägleda kommissionen i dess fortsatta arbete inom radiospektrumpolitiken och dennas påverkan på den inre marknaden och Europa. De första områdena för yttranden som gruppen diskuterar är övergång till digital rund- radio och andrahandshandel med radio- frekvenser.

Sverige har vidare deltagit i Radiospektrum- kommittén som skapades genom radiospektrumbeslutet (676/2002/EG). För att harmonisera utvecklingen inom radiospektrum- området har ett flertal uppdrag lämnats av Euro- peiska kommissionen till den europeiska sammanslutningen av post- och teleförvaltningar (CEPT). Sverige har stött samtliga förslag vilka bland annat behandlar tredje generationens

117

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mobilkommunikation (IMT-2000), lokala radionät (RLAN) och kortdistansradarsystem för bilar för att minska antalet trafikolyckor.

Post

Regeringen förbereder under året deltagandet i Världspostföreningens (UPU) kongress, som hålls i september 2004. Under kongressen kommer världspostfördragen att revideras och val av kandidater till föreningens permanenta organ kommer att genomföras.

PTS har under året säkrat tillgång till post- tjänster för personer med funktionshinder. Exempel på sådana tjänster är befordran av blindskriftsförsändelser och utsträckt post- service via lantbrevbärare för äldre och funktionshindrade.

Regeringen tillkallade i oktober 2003 en särskild utredare (Dir. 2003:117) med uppdrag att se över hur postverksamhet bör regleras. Utredaren skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera nuvarande lag- stiftning i förhållande till postmarknadens utveckling. Utredaren skall redovisa sitt slut- betänkande senast den 3 januari 2005.

Grundläggande kassaservice

På uppdrag av regeringen redovisade PTS i oktober 2003 rapporten Grundläggande kassa- service i Sverige – en lägesbeskrivning och analys. Regeringen tillkallade samma månad en särskild utredare (Dir. 2003:117) med uppdrag att se över regleringen av den grundläggande kassaservicen. Utredaren skulle bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläggande kassa- service och utifrån bedömningen ta ställning till om staten borde fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen. Utredningen överlämnade i maj 2004 sitt delbetänkande Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Betänkandet har därefter remitterats. Regeringen avser att under 2005 återkomma med en proposition i frågan.

10.6.2 Insatser utanför politikområdet

Tillit till informationsteknik

Tillitsfrågorna berörs även inom politik- områdena Totalförsvar samt Skydd och bered- skap mot olyckor och svåra påfrestningar inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Kompetens inom informationsteknik

I juni 2004 gav regeringen Verket för närings- livsutveckling (NUTEK) i uppdrag att utvärdera programmet IT.SME.se. samt att genomföra en studie kring framtida behov av IT-kompetens- insatser. Redovisningen skall bl.a. innehålla för- slag till insatser för ökad strategisk IT- kompetens i små och medelstora företag med fokus på hållbar tillväxt.

Konsumentskydd vid modemkapningar

Regeringen fattade i februari 2004 beslut om att tillsätta en särskild utredare (Dir. 2004:10) för att bl.a. överväga om det behövs någon förstärkning av konsumentskyddet vid s.k. modemkapningar. I uppdraget ingår att vid behov föreslå lagändringar och andra åtgärder för att stärka konsumentskyddet på området. Utredaren kan även ta upp näraliggande frågor om det bedöms motiverat. Uppdraget skall i denna del redovisas senast den 31 mars 2005.

Tillämpad forskning inom IT/telekomsektorn

Inom området för främjande av nya mobila tjänster har Verket för innovationssystem (VINNOVA) tilldelats 50 miljoner kronor att användas för stöd till utvecklings- och test- miljöer av IT-baserade tjänster och för utveckling av plattformar kopplade till teknik med hög överföringskapacitet, bl.a. bredbands- teknik och 3G, samt stöd för kommersialise- ringar i anslutning till detta. Vidare har 50 miljoner kronor tilldelats för satsningar med inriktning mot nano- och mikroelektronik och internationellt samarbete för att stärka ett strategiskt svenskt deltagande inom IT- och telekomområdet.

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Regeringen har givit Krisberedskaps- myndigheten (KBM) i uppdrag att fr.o.m. den 1 februari 2004 införa, förvalta och utveckla ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). KBM har för detta ändamål under 2004 disponerat anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet och bemyndigats att ingå avtal om anskaffning av infrastruktur. Försvarets materielverk (FMV) gavs i maj 2003 i uppdrag att upphandla systemet. Mot bakgrund av att regeringen bedömt det som mest ändamålsenligt att uppdra åt FMV och KBM att upphandla respektive införa och förvalta systemet föreslogs

118

i 2004 års ekonomiska vårproposition att de ändamål och verksamheter som finansieras från anslaget överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet fr.o.m. 2005. Samtidigt övertar Försvarsdepartementet ett samordnande ansvar inom Regeringskansliet för frågan om ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för skydd och säkerhet.

Regional utvecklingspolitik och IT

NUTEK ansvarar för genomförandet av programmet REG-IT, Regional affärsutveckling med stöd av IT, som syftar till att främja användningen av modern informationsteknik i företag lokaliserade inom stödområde A. Programmet redovisas under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

10.7Resultatbedömning

10.7.1 Resultat

Informationsteknik (IT)

Tillgänglighet

De i IT-propositionen föreslagna satsningarna på utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet för ökad tillgänglighet fortgår. Trafikutskottet pekade i sitt betänkande (bet. 1999/2000:TU9) särskilt på betydelsen av att den fortsatta utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen. Det gällde såväl hur snabbt utbyggnaden sker som kostna- derna för densamma.

Möjligheten att ansöka om skattereduktion för höga anslutningskostnader har utnyttjats i begränsad omfattning. Totala antalet beviljade ansökningar under 2003 uppgick till 2 880 vilket motsvarade 16,8 miljoner kronor. Under 2004 har hittills 4 450 ansökningar beviljats vilket motsvarar 13,7 miljoner kronor. Ytterligare ansökningar förväntas beslutas under året.

Tabell 10.3 Utbetalning och kreditering

Miljoner kronor

	Ortssammanbindande nät	Områdesnät	Stomnät
2001	49	31	-

2002	168	37	-

2003	350	181	-

T.o.m. juli 2004	144	115	46

Summa	711	364	46

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Som framgår av tabellen ovan uppgår utfallet av skattereduktionen för stöd till områdesnät till 364 miljoner kronor för perioden 2001 t.o.m. den 31 maj 2004. Under samma period har medel för stöd till ortssammanbindande nät utbetalats med 711 miljoner kronor.

Länsstyrelserna redovisar, i en rapport baserad på enkäter, att ansökningarna per den 31 maj 2004 uppgår till totalt 1 957 miljoner kronor (1 245 miljoner kronor sökt för ortssamman- bindande nät och 712 miljoner kronor sökt för områdesnät) och att totalt 1 863 miljoner kronor hittills har beviljats i stöd (1 192 miljoner kronor beviljat för ortssammanbindande nät och 671 miljoner kronor beviljat för områdesnät). Post- och telestyrelsen (PTS) redovisar i rapporten IT- infrastruktur i Sverige 2003 att antalet kilometer nät av fiber och radio har ökat till 185 000 kilometer. Detta är en ökning med fem procent jämfört med föregående år.

Tabell 10.4 Ansökt och beviljat stöd till nät

	Ortssammanbindande	Områdesnät	Stomnät
	nät
Antal kommuner	172	207	44
som sökt

Beviljat stöd, mnkr	671	1 192	100

I rapporten konstateras också att andelen tät- orter, där det finns ett områdesnät i någon del av tätorten, utgör drygt 65 procent av samtliga Sveriges 1 936 tätorter. Detta motsvarar en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. Ingen kommun saknar heller ortssamman- bindande nät. Antalet tätorter som saknar anslutningspunkt till det ortssammanbindande nätet uppgår dock till omkring 130. En särskild redovisning av utbyggnadsläget avseende Svenska kraftnäts stomnät återfinns under utgiftsområde 21 Energi.

Länsstyrelsernas enkät visar att 275 kommuner färdigställt ett IT-infrastruktur- program under 2004.

I stort sett alla kommuner som kan få statligt bredbandstöd har för avsikt att söka detta stöd. Enkäten visar också att en majoritet av kommu- nerna kommer att ha genomfört eller påbörjat genomförandet av konkurrensutsättning av utbyggnaden. Man kan också se en uppåtgående trend avseende antalet upphandlingar och utnyttjande av stöden till nätutbyggnad.

119

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 10.5 Konkurrensutsättning av utbyggnaden

Antal kommuner

	Ortssammanbindande	Områdesnät
	nät
Klara	216	181

Påbörjat	17	20

Avser påbörja efter 1juni 2004	23	39

Uppgift saknas	3	28

Summa	259	268

Av tabellen nedan framgår hur anläggnings- uppdragen fördelats.

Tabell 10.6 Fördelning av anläggningsuppdrag

Procent

	Ortssammanbindande	Områdesnät
	nät
Privat (inkl. TeliaSonera)	50	39

Statliga bolag	19	21

Kommunala bolag	14	17

Kommunen själv eller i	13	19
samverkan med privat bolag

Övrigt	4	4

Summa	100	100

Enligt tillämpliga stödförordningar skall kommunernas medfinansiering uppgå till fem procent av stödunderlaget. Länsstyrelsernas enkät visar dock att av de 397 avtal (ortssam- manbindande nät: 216, områdesnät: 181) som slutits har majoriteten (minst 52 procent) av kommunerna gått in med en högre medfinansi- ering för att få till stånd en utbyggnad i enlighet med programmet. Enligt enkätsvaren torde detta bero främst på den svaga marknaden, som inte har kunnat finansiera utbyggnaden i den omfatt- ning som ursprungligen var avsikten.

Enkäten visar också att totalfinansieringen i de olika projekten uppgår till 3 724 miljoner kronor, varav 53 procent utgör statligt bred- bandsstöd. Finansieringen fördelas enligt följande.

Tabell 10.7 Finansiering av bredbandsprojekt per aktör

	mnkr	Andel
Statliga medel	1 969	53

Operatör	883	24

Kommun	484	13

Strukturfondsmedel	385	10

Regionala utvecklingsmedel	3	0

Summa	3 724	100

I september 2003 redovisade Linköpings univer- sitet forskningsprojektet Kommunala bred- bandsbyggen – lokal politik för IT-samhället. Detta forskningsprojekt belyser bl.a. kommu- nernas ekonomiska satsningar på bredbands- utbyggnaden, hur analys och avsikter skiljer sig mellan olika typer av kommuner i olika delar av landet, hur stort risktagande olika kommuner är beredda att ta och hur styrande bidragsreglerna är i förhållande till nyttan för näringslivet i enskilda kommuner, dvs. i korthet hur staten påverkar kommunernas bredbandspolitik baserat på djupare studier av ett tiotal kommuner.

Inom ramen för Institutets för tillväxt- politiska studier (ITPS) uppdrag att utvärdera IT-politiken har den statliga bredbands- satsningen utvärderats i halvtid. ITPS menar att det är viktigt att lägga ett historiskt perspektiv på bredbandsutvecklingen. ITPS konstaterar att utifrån de alternativa handlingsvägar som fanns när IT-propositionen presenterades, var den decentraliserade samarbetsmodell som valdes en av de bästa. Vid utvärderingen av satsningen måste man enligt institutet beakta att det enbart är drygt fyra år sedan IT-propositionen med den svenska bredbandspolitiken presenterades och att dessutom en ny lag om elektronisk kommunikation som reglerar området trätt i kraft sedan dess. Bredbandsutbyggnaden inne- håller många komplexa frågeställningar, såsom rollfördelning, affärsmodeller och strukturer, som det i dagsläget inte går att analysera. ITPS har i sin rapport även tagit upp ett antal rekom- mendationer rörande den fortsatta utvecklingen inom tillgänglighetsområdet. ITPS rekommen- derar bl.a. att regeringen bör avvakta med olika typer av ingripanden på marknaden och stimulera till självreglering. ITPS pekar även på att det är önskvärt med dialoger mellan aktörerna och att dessa leder fram till balanse- rade lösningar, där slutanvändarnas perspektiv beaktas.

Tillit

ITPS utvärdering av IT-politiken behandlar även frågorna om tillit. Tillit är tillsammans med kompetens och tillgänglighet en av de tre grund- pelare som IT-politiken vilar på. Utifrån det innehåll som IT-propositionen lägger in under tillit har den, enligt ITPS, i princip tre aspekter: funktionalitet, datasäkerhet och integritets- frågor. ITPS anser att tillitsbegreppet är otillräckligt definierat, svårtolkat och därför

120

svårt att utvärdera. ITPS menar att om begreppet även i fortsättningen skall ha en central position i IT-politiken bör det preciseras.

Det förebyggande informationssäkerhets- arbete som görs av systemägare och användare är avgörande för en god säkerhet. Särskilt när det gäller användningen av Internet ökar riskerna då användarna har mycket olika säkerhetsnivåer. I en undersökning av Statistiska centralbyrån (SCB) om privatpersoners användning av datorer och Internet framkommer det att det är vanligt att ange lösenord, kod eller digitala signaturer för att bekräfta sin identitet vid dator- användning. Under 2003 utförde 40 procent av kvinnorna en sådan procedur medan motsva- rande andel bland männen var 47 procent. Omkring 16 procent av kvinnorna och 24 procent av männen hade installerat ett datavirusskydd. PTS har gjort en liknande undersökning som visar att andelen förebyg- gande åtgärder, i huvudsak, har ökat från 2002 till 2003, men också att de som använder bred- band vidtar fler åtgärder än de som använder en uppringd Internetanslutning.

SCB har också studerat vilka säkerhets- problem användarna, enskilda och företag, upplever. Av de enskilda användarna är det 13 procent som uppger att de har fått datavirus som orsakat förlust av data eller tid. Endast tre procent uppger att de har haft intrång på sin dator. Generellt sett var användningen av säker- hetsanordningar högre i större företag än i små. Branschvisa variationer är tydliga i undersök- ningen. Den finansiella sektorn och kommuni- kationssektorn framstår som de största säker- hetsanvändarna, medan byggsektorn har lägst värde för alla undersökta säkerhetsanordningar. Vid undersökningstillfället våren 2003 angav 29 procent av företagen att de under det senaste året hade utsatts för datavirus som resulterat i förlorad information eller förlorad arbetstid. Skillnaderna mellan branscherna är inte så stor, förutom när det gäller kommunikationssektorn där 49 procent av företagen drabbats.

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) vid PTS skall snabbt kunna sprida information i samhäl- let om nya problem som kan störa IT-system. IT-incidentrapporter tas emot på flera sätt bl.a. via Sitics webbplats. Att lämna information och råd om förebyggande åtgärder ingår också i uppdraget. Slutligen skall Sitic sammanställa och ge ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande arbetet. PTS

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skall redovisa vilka resultat som har uppnåtts genom verksamheten senast den 31 december 2004. En ändring i sekretesslagen (1980:100) som trädde i kraft den 1 juli 2004 ökar möjlig- heterna för Sitic att få in rapporter om IT- incidenter eftersom Sitic nu kan sekretessbelägga rapporter som bedöms känsliga.

Sitic publicerar information om sårbarheter i sina Särskilda råd och Blixtmeddelanden. Dessa görs tillgängliga främst via Sitics webbplats och är kostnadsfria. Med informationen kan intres- senterna förebygga incidenter och därigenom få en stabilare drift och spara pengar.

Sitic har också byggt ett system för att kunna följa trafikmönster på Internet. Systemet hjälper Sitic att se när sårbarheter i IT-system börjar att utnyttjas och bidrar på så sätt till att Sitic får ett tydligare och snabbare beslutsunderlag för t.ex. varningar.

Sitic har publicerat fem rapporter med statistik. Även om statistikunderlaget har ökat sedan Sitics start är det fortfarande begränsat. Data som ligger till grund för statistiken levere- ras f.n. i olika format och terminologin är inte enhetlig.

Sitic har en omfattande omvärldsbevakning kring sårbarheter i IT-system. Förutom direkt- kontakter med andra länders organisationer deltar Sitic i ett flertal internationella fora. Sitic har snabbt etablerat sig i det internationella samarbetet. Samarbetet med andra organisa- tioner ger Sitic tillgång till tidig och kvalificerad information om t.ex. sårbarheter.

De mätningar som har gjorts på Sitics webb- plats visar att besöken ökar. Under första kvartalet 2004 lästes varje s.k. Särskilt råd i genomsnitt 48 gånger per dag, i april och maj hade det ökat till 80 gånger. I mitten av augusti 2004 hade Sitic publicerat totalt 157 Särskilda råd. Första kvartalet 2004 besöktes Sitics webb- plats i genomsnitt 723 gånger per dag, i april och i maj 917 gånger. Användningsmönstret pekar på att webbplatsen i stor utsträckning används av personer som arbetar med informationssäkerhet, snarare än privatpersoner.

PTS säkerhetsinformation till Internetanvän- dare har nått ut. En webbplats och en interaktiv utbildning samt informationsmaterial lanserades i början av november 2003. Webbplatsen hade fram till juli 2004 cirka 110 000 besök, i genom- snitt 12 000 besök i månaden. Det finns cirka 500 länkar till PTS från andra webbplatser. Användarnas helhetsomdöme av webbplatsen,

121

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

den interaktiva utbildningen och det tryckta materialet är bra eller mycket bra enligt en enkätundersökning.

PTS har i februari 2004 inkommit med rapporten Användningen av elektronisk identi- fiering och signaturer – hur ser marknaden ut och vilka är hindren mot en ökad användning? Rapporten visar att det främst är banker och myndigheter som erbjuder konsumenter e- tjänster vilka kräver elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet. För en ökad användning bland konsumenter behövs fler e- tjänster som kräver e-identifiering. De flesta svenska företag har någon form av lösning för autentisering i sina IT-system. Vanligast är användarnamn och statiska lösenord. Det är främst mindre företag som helt saknar denna typ av säkerhetslösningar. Avsaknad av behov och bristen på affärsnytta hindrar en ökad använd- ning bland företagen. PTS anser att informa- tionsinsatser kring elektronisk identifiering, autentisering och oavvislighet är nödvändiga för att öka användningen och myndigheten har därför inkluderat denna information på sin webbplats för Internetanvändare.

Inom ramen för det svenska ordförandeskapet 2003 för Nordiska ministerrådet för informa- tionsteknik tog Sverige initiativ till ett projekt kring digitala signaturers interoperabilitet i Norden. En teknisk modell för informations- utbyte mellan de nordiska länderna med hjälp av digitala signaturer togs fram och några potentiella användningsområden identifierades. Projektet är därmed avslutat.

Kompetens

För att kunna få en grundläggande IT- kompetens spelar tillgång till dator och Internet stor roll. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) hade 85 procent av alla kvinnor och 92 procent av alla män i åldern 16–74 år någon gång använt en dator 2003. För både kvinnor och män minskar andelen med stigande ålder. Cirka 80 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 16-74 år hade tillgång till dator i hemmet. Skillnaden är liten mellan könen förutom i åldersgruppen 55- 74 år. Där är männens tillgång högre än kvinnornas, drygt 70 procent respektive knappt 60 procent.

Under tiden januari till mars 2003 använde 48 procent av kvinnorna och 58 procent av männen i åldern 16–74 år en dator (hemma eller på annan plats) minst en gång under måndag till fredag.

Skillnaden mellan könen är stor bland de yngsta och äldsta åldersgrupperna.

Tillgången till Internet är också hög i Sverige. År 2003 hade 73 procent av befolkningen i åldrarna 16–74 år tillgång till Internet i hemmet, 76 procent av männen och 70 procent av kvinnorna. En analys från ITPS visar att ålder och utbildningsnivå spelar störst roll för tillgången till Internet. Däremot är skillnaderna inte lika stora mellan svenskar och invandrare, mellan könen eller olika inkomstgrupper.

En internationell jämförelse visar att Sverige låg i topp 2002 vad gäller datoranvändning (Eurostat, 2003, Statistics on the Information Society in Europe). Enligt jämförelsen använde 76 procent av Sveriges befolkning en dator hemma, på arbetet eller någon annanstans. Andelen i hela EU var 49 procent. Även använd- ningen av Internet var mest utbredd i Sverige, med 71 procent jämfört med 40 procent i hela EU. Eurostats jämförelse av näringslivets IT- användning visar att de nordiska företagen utnyttjar modern infrastruktur som bredband mer än övriga länder. Enligt Eurostats arbets- kraftsundersökning hade Sverige också den högsta andelen IT-specialister i arbetskraften under 2002.

En nordisk studie av elektroniska affärer visar att en dryg fjärdedel av svenska företag anser att deras medarbetare saknar tillräcklig IT-kompe- tens för att företagen skall kunna genomföra sina planer inom elektroniska affärer. Denna andel är betydligt lägre än motsvarande andel av finska företag. (PLS Rambøll, 2003, E-business Norden.com 2003). Enligt rapporten saknar särskilt små- och medelstora företag tillräcklig IT-kompetens för elektronisk affärer.

Internetanslutning

Den ekonomiska betydelsen av Internetaccess fortsatte att stärkas under 2003. Totalt växte omsättningen med tolv procent till strax över sex miljarder kronor.

Tabell 10.8 Intäkter från Internetanslutning från slutkund 1999-2003

Miljoner kronor

	1999	2000	2001	2002	2003
Privat-	1 652	2 240	2 806	3 550	3 912
kund

Företags-	659	1 307	1 749	1 818	2 125
kund

Totalt	2 311	3 547	4 555	5 368	6 037

122

Tillväxten i det totala antalet kunder med Inter- netanslutning tycks dock ha gått in i en lugnare fas. Under 2003 ökade antalet kunder med sex procent till drygt 3,2 miljoner. Av dessa beräknas 70 procent vara uppkopplade via uppringd access. De övriga 30 procenten var i stor utsträckning anslutna via någon form av de tre vanligaste fasta anslutningsformerna: ADSL, kabel-TV och LAN-nät. xDSL utgör den domi- nerande tillträdesformen för Internetanslutning med hög överföringshastighet med en marknadsandel på cirka 60 procent vid årsskiftet 2003/04.

Diagram 10.1 Antalet kunder med Internetanslutning

Tusental
3500
3000		Privat		Företag
		Privat		Företag
2500
2000
1500
1000
500
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Post- och telestyrelsen

PTS beräknar att två tredjedelar av alla hushåll hade Internetanslutning vid utgången av 2003. Antalet privata kunder som var uppkopplade till Internet via någon form av fast anslutning, bred- band, uppgick till 868 000, vilket motsvarar 20 procent av samtliga hushåll. Från den sista december året innan har penetrationen därmed ökat med 33 procent. Motsvarande siffra för företag är 96 000 vilket motsvarar en ökning på 45 procent jämfört med förra året. I början av 2004 uppnådde endast fyra medlemsstater inom EU en penetration överstigande 100 anslut- ningar per 1 000 invånare: Sverige, Neder- länderna, Belgien och Danmark. Genomsnittet i EU ligger på cirka 65 anslutningar per 1 000 invånare. PTS bedömer att i januari 2004 hade 1,4 miljoner hushåll teknisk möjlighet att välja en eller flera olika bredbandsanslutningar. Detta motsvarar en ökning med cirka 20 procent jämfört med förra året.

PTS bedömer vidare att det finns fler än 120 leverantörer av Internetanslutning. De som erbjuder Internetaccess med fast anslutning är numera fler än de som erbjuder uppringt Inter-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

net. Sammantaget har de fem största Internet- leverantörerna 82 procent av samtliga kunder med Internetaccess och de tio största har 97 procent. TeliaSonera är störst med 38 procent.

Marknaden för Internetanslutning befinner sig enligt PTS alltjämt i en period av stor föränd- ring som är förknippad med övergången från uppringd till fast anslutning. Frågan om kontrollen över accessnäten (nätet närmast abonnenten) har härmed fått starkt ökad betydelse. Konkurrensen på marknaden för Internetaccess med fast anslutning är mer begränsad än för uppringd Internetaccess. Särskilt uppenbart har detta visat sig vara när det gäller de olika DSL-formerna, eftersom dessa baseras på TeliaSoneras kopparaccessnät. Diagrammet nedan visar utvecklingen av marknadsandelar för xDSL-anslutningar. TeliaSoneras andel har över redovisad period rört sig på en nivå kring 70 procent.

Diagram 10.2 Utveckling av marknadsandelar för xDSL- anslutningar

Andel av marknad

100%
90%
80%
70%
60%
50%	Övriga (LLUB)
	Övriga (LLUB)
40%
30%	Övriga (återförsäljning)
30%
20%	TeliaSonera
10%
0%
Kv 1 2001	Kv 1 2002	Kv 1 2003	Kv 1 2004

Källa: Post- och telestyrelsen

E-handel

E-handeln till konsument, s.k. B2C, utgör 26 procent av den totala Internetförsäljningen, vilken är en liten ökning av andelen sedan förra året. Något mer än var femte person har någon gång köpt eller beställt varor eller tjänster via Internet för privat bruk. Denna siffra skiljer sig inte särskilt mycket från 2002, men skillnaden mellan kvinnor och män har minskat.

Den största delen, 71 procent, av försälj- ningen via Internet sker mellan företag, s.k. B2B. Både inköp och försäljning via Internet är vanli- gare bland större företag än bland små. 62 procent av Internetförsäljningen sker till kunder i Sverige, 22 procent till övriga EU och 14 procent till resten av världen. Jämfört med före- gående år har andelen av försäljningen till övriga

123

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

EU ökat på bekostnad av den inhemska försälj- ningen.

Enligt statistik från OECD 2002 ligger Sverige på tredje plats, efter USA och Danmark, när det gäller konsumenter som köper eller beställer varor eller tjänster över Internet.

Ungefär 38 procent av privatpersonerna använder sig enligt SCB av Internetbank. Det är vanligare bland män, 43 procent, än bland kvinnor, 34 procent. Enligt Svenska Bankföre- ningens årliga statistik har privata Internet- bankskunder ökat med tolv procent mellan december 2002 och 2003. Störst är dock ökningen bland företagen där Internetbanks- kunderna ökat med 39 procent under samma period.

Tabell 10.9 Användare av Internetbanker

Antal

	Dec 2001	Dec 2002	Dec 2003
Privat	3 650 000	4 215 000	4 722 000

Företag	250 000	361 000	503 000

Totalt	3 900 000	4 576 000	5 225 000

Elektronisk kommunikation

Tre utmärkande händelser har inträffat på mark- naden för elektroniska kommunikationer under det gångna året. Lagen om elektronisk kommu- nikation trädde i kraft, tredje generationens mobiltelefoni fick sina första kunder och IP- telefonin visade att den är en kommersiell tjänst att räkna med. Dessutom skedde en förändring i användningen av det fasta telenätet. Fast telefoni används i allt mindre utsträckning och i stället ökar det fasta nätets betydelse när det gäller fast access till Internet.

Totalt sett omsatte slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation 50,4 miljarder kronor under 2003 vilket i princip innebär att marknaden uppvisade en nolltillväxt. Operatö- rernas intäkt per månad från ett genomsnitts- hushåll var 521 kronor under 2003, en ökning med en procent från föregående år. Öknings- takten har minskat betydligt under de senaste åren.

Diagram 10.3 Intäkter för fast telefoni och mobila tele- tjänster från slutkund 1995-2003

Miljoner kronor

30 000

Mobila teletjänster

25 000	Fast telefoni
	Fast telefoni
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Post- och telestyrelsen

Diagrammet ovan visar en marknadstillväxt där mobila tjänster utgör en allt större andel av de totala intäkterna.

Marknadsvärdet för fast telefoni uppgick under 2003 till 24,4 miljarder kronor, vilket är mer än fyra procent lägre jämfört med året innan. Intäkterna från abonnemang utgör 7,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 31 procent av det totala marknadsvärdet för fast telefoni. Antalet PSTN-abonnemang (vanliga abonnemang på fasta telefonnätet) fortsätter att minska. Vid slutet av 2003 fanns det strax över 5,4 miljoner PSTN-abonnemang. Bara en bråkdel av dessa, mindre än en promille, tillhan- dahålls av en annan operatör än TeliaSonera. Under slutet av 2002 lanserade några operatörer abonnemang för IP-telefoni i bredbandsnät. Kunden ges därmed möjlighet att säga upp sitt ordinarie fasttelefoniabonnemang hos TeliaSonera. PTS bedömer att det i slutet av 2003 fanns närmare 40 000 abonnemang för IP- telefoni, vilket är en ökning med cirka 20 000 abonnemang sedan halvårsskiftet 2003. Störst på marknaden är Bredbandsbolaget

Under 2003 ökade antalet förvalskunder med 14 procent till 2 230 000. Av dessa var 2 046 000 privata vilket innebär att nära 43 procent av samtliga privatkunder av fast telefoni valt en alternativ operatör till TeliaSonera som förval- soperatör. TeliaSoneras marknadsandel av trafikintäkterna minskade från 57 procent 2002 till 54 procent 2003.

124

Diagram 10.4 Genomsnittlig månadskostnad för fasttelefonitjänster för privatkunder inom OECD

Euro/månad
35
30		Fast avgift		Trafik
30
25
20
15
10
5
0
	ge	UK	rk	EU15		d		d		A	n
	ge	UK	Danma		n		n		S		Japa
Sv	eri				Tyskla		nla		U		Japa
Sv					Tyskla		Fi

Källa: EU

Diagrammet ovan visar att kostnaderna för en s.k. korg av fasttelefonitjänster för ett svenskt hushåll är bland de absolut lägsta i OECD.

Marknaden för mobila teletjänster fortsatte att utgöra en betydande del av den totala tele- marknaden. Tillväxttalen för mobilabonnemang har nu stabiliserat sig på en nivå runt tio procent.

Penetrationen för mobiltelefonabonnemang är mycket hög i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv. Det totala antalet abonnemang som andel av hela befolkningen motsvarade då 98 procent. Det kan jämföras mot 89 procent året innan. En försvårande omständighet när man skall beräkna penetrationen på ett korrekt sätt är dock att det inte är ovanligt att samma person har mer än ett abonnemang. Intresset för att använda kontantkort istället för eller ihop med kontraktsabonnemang fortsatte att öka, något som lett till att 58 procent av samtliga GSM- abonnemangen för närvarande utgörs av kontantkort.

Antalet NMT-abonnemang minskar kontinu- erligt, men relativt långsamt sedan några år tillbaka. År 2003 minskade antalet abonnemang med knappt fyra procent. Sista december 2003 fanns det 132 000 NMT-abonnemang hos TeliaSonera, som är den enda operatören för denna tjänst.

TeliaSonera är Sveriges största mobiloperatör med en marknadsandel på knappt 44 procent av samtliga abonnemang, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Tele2 är näst största mobiloperatör och har tillsammans med dotterbolaget Optimal Telecom 38 procent av abonnemangen vilket innebar en oförändrad marknadsandel från föregående år. Även Voda- fone behöll sin marknadsandel på 15 procent under 2003.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

De nya tillhandahållarna av mobila teletjänster fortsätter att vara små. De har en marknadsandel på 3,3 procent av det totala antalet abonnemang, vilket motsvarar 290 000 abonnemang. Detta är en ökning från 2002 men även om tjänstetillhan- dahållarna trots allt har attraherat nya kunder till sina GSM-abonnemang under 2003 har ökningen skett från vad som får anses vara en låg nivå. De nya tjänstetillhandahållarna har endast, med något undantag, marginellt kunnat påverka priset för mobila samtalstjänster. Det skulle krävas en större tillväxt bland tjänstetillhanda- hållarna för att skapa bättre förutsättningar för ökad konkurrens.

Omsättningen för mobila teletjänster ökade med drygt tre procent från 16,8 miljarder kronor under 2002 till 17,2 miljarder kronor under 2003. Den genomsnittliga intäkten per mobilkund visar en nedåtgående trend, från 187 kronor per månad under 2002 till 173 kronor under 2003. Av de totala intäkterna härrör 53 procent från privatkunder, vilket är en minskning från före- gående år.

SMS-marknaden som tidigare har stått för en närmast explosionsartad tillväxt fortsätter visserligen att växa, men i en lägre takt än tidigare. Under 2003 skickades 1,82 miljarder SMS vilket är en ökning med 37 procent jämfört med 2002. Av den totala genomsnittliga intäkten per kund och månad står SMS för närmare elva procent.

I Norge sänds nästan fyra gånger så många SMS per kund som i Sverige och den största bakomliggande orsaken torde vara lägre priser. En GSM-kund i Norge sände i genomsnitt cirka 66 SMS per månad, en kund i Danmark cirka 72, medan antalet i Sverige är cirka 18. Priset för att skicka ett SMS i Sverige varierar i dag från strax över 60 öre till 1,25 kronor. Även om priserna har gått ned något under den senaste perioden, är dock de flesta privatpersoner kunder till mobiloperatörer som erbjuder SMS till ett pris i den övre delen av spannet.

Tredje generationens mobilnät fick sina första kunder under sommaren 2003 då operatören 3 lanserade 3G-tjänster. Under våren 2004 har även TeliaSonera, Vodafone och Tele2 lanserat 3G-tjänster. Då tredje generationens mobilnät får anses vara i ett initialt skede är antalet kunder relativt få.

Enligt tillståndsvillkoren för UMTS skall alla 3G-operatörer täcka 8 860 000 personer per den 31 december 2003. Ingen av tillståndshavarna har

125

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

uppfyllt sina tillståndsvillkor. Den första mars 2004 rapporterade operatörerna in i vilken mån de uppfyllde tillståndsvillkoren som helhet. Hi3G (3) angav att de täcker 5 980 758 personer, vilket innebär 67,5 procent av den utlovade befolkningtäckningen. Svenska UMTS-licens (ägs av TeliaSonera och Tele2) uppgav att de täcker 74 procent och Vodafone uppgav att de täcker 66 procent. Utöver denna befolknings- täckning har operatörerna ofta täckning i områden där få bor, t.ex. runt större vägar och köpcentrum. Orange Sverige har låtit meddela att man inte avser färdigställa något nät i Sverige.

Den pågående 3G-utbyggnaden fortsätter att i hög grad intressera allmänheten och medierna. En stor andel av de frågor som ställts till Regeringskansliet och till PTS under 2003 har handlat om t.ex. utbyggnadstakt, masters och basstationers placering och hänsyn till möjliga hälsorisker.

Avseende miljöfrågor rörande elektromagne- tiska fält är PTS roll att ha ett övergripande ansvar för frågorna inom området för elektro- nisk kommunikation. Det kan innebära att bevaka området och när det är påkallat informera. I detta ansvar ingår att myndigheten skall initiera samarbete och samråd kring miljö- och hälsoaspekter. Ett väl fungerande samarbete finns mellan PTS och expertmyndigheterna inom området, främst Statens strålskyddsinstitut och Socialstyrelsen. Broschyren Strålning från mobiltelesystem har producerats av PTS och fem andra myndigheter och riktar sig till kommunala och regionala beslutsfattare men också till allmänheten.

Vidare har PTS, på uppdrag av regeringen, undersökt utvecklingen av olika nya tjänste- marknader för mobil kommunikation baserade på innehållstjänster. I den undersökningen har framkommit dels att marknaden för privat- personers användning av innehållstjänster utvecklas väl, dels att marknaden för professio- nella användare – dvs. företag och organisationer

– inte tagit fart på allvar. Rapporteringen finns i två delrapporter: Framväxten av nya mobila marknader – hinder och möjligheter, och Fram- växten av nya mobila marknader – förslag till möjliga åtgärder. Skriften Att använda 3G – en broschyr om ny mobiltelefoni har producerats av bl.a. PTS för att öka framför allt allmänhetens kunskap om nya användningsområden.

Vid framtagande av mandat inom Radiospekt- rumkommittén till CEPT från Europeiska

kommissionen samt framtida kommissions- beslut gällande UWB-radar för att minska trafikolyckor har en betydligt större acceptans för befintliga radiosystem anammats. Detta kommer att gynna existerande system som bl.a. kopplar samman mobiloperatörers basstationer med övriga mobiltelenätet.

Enligt PTS beräkningar omsatte marknaden för datakommunikationstjänster till operatör 2,6 miljarder kronor under 2003, vilket är något mer än omsättningen under 2002. Den större delen av denna marknad, uppskattningsvis 75 procent, utgörs av försäljning av hyrda förbindelser. Marknaden för datakommunikationstjänster till slutkund motsvarar 4,4 miljarder kronor, vilket innebär att värdet på marknaden sjunkit med 5 procent på ett år. Orsaken till att värdet på marknaden sjunker är att det pågår ett snabbt skifte från traditionella datakommunikations- tjänster till framförallt IP-VPN (Internet Proto- col-Virtual Private Network). Skiftet innebär att mer kostnadseffektiva lösningar tar över, vilket i sin tur sänker omsättningen på marknaden.

PTS skall enligt sin instruktion årligen redo- visa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till teleoperatörer och myndigheten. Drygt 4 000 klagomål inkom till PTS under 2003, vilket är en markant ökning från föregående år. Ökningen kan delvis förkla- ras av att PTS under året kunnat föra statistik över klagomål i en databas vilket har förenklat arbetet. Närmare hälften rörde fast telefoni respektive Internet, medan mobiltelefoni endast utgjorde en mindre del. Ett stort antal klagomål, drygt 1 600, avsåg fall där användare fått fakturor för Internettjänster som de inte anser sig ha nyttjat eller ingått avtal om. Många av dessa klagomål rörde s.k. modemkapning där konsu- mentens modem ringer upp mot ett väsentligt dyrare betaltjänstnummer utan att konsumenten nödvändigtvis inser detta.

Konsumentverket har under 2003 fått in knappt 1 500 skriftliga anmälningar som rör området Telefoni eller Internet, att jämföra med 900 anmälningar 2002. Det enskilt största konsumentproblemet har liksom föregående år varit höga teleräkningar till följd av modem- kapning.

PTS fick i samband med införandet av lagen om elektronisk kommunikation motta ett flertal anmälningar mot webbplatser som påstods bryta mot informationsskyldigheten bl.a. när det gäller

126

s.k. cookies. Efter informationskampanjer från PTS har dessa anmälningar i stort sett upphört.

Post

Utvecklingen på den svenska postmarknaden har både vad gäller antalet postoperatörer och volymen adresserade försändelser sjunkit något under 2003 jämfört med tidigare år. Antalet postoperatörer uppgick vid årsskiftet 2003/2004 till 33. PTS bedömning är att alla nuvarande tillståndshavare, möjligtvis med något enstaka undantag, bedriver någon form av verksamhet.

Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en särställning på den svenska postmarknaden p.g.a. sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst.

Utvecklingen under 2003 visar att av Posten distribuerade volymer adresserade försändelser har minskat med två procent under året. City- Mail Sweden AB (CityMail) har däremot ökat sin volym med tolv procent. Postens marknads- andel har minskat med knappt en procentenhet medan CityMails marknadsandel har ökat med motsvarande. Posten har 93 procent av den totala brevmarknaden, CityMail sju procent medan övriga tillståndshavare tillsammans har knappt en halv procent av den totala brev- marknaden.

CityMail utgör i praktiken den enda konkurrenten till Posten på delmarknaden för sändningar. På hela postmarknaden uppgår de enstaka breven till drygt 27 procent medan drygt 70 procent består av storsändningar. PTS bedömning är att CityMails andel av den totala marknaden för storsändningar under 2003 var omkring tio procent.

Posten är den enda aktören på marknaden som har ett rikstäckande distributionsnät och som därmed erbjuder postservice i hela landet. För riksdistribution av enstaka brev föreligger i princip ingen konkurrens. Däremot råder en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka utgör cirka 15 procent av all post i Sverige. Konkurren- sen kommer dels från ett flertal förhållandevis små postföretag som endast erbjuder lokal service, dels från ett antal större lokalpostföretag som bedriver verksamhet inom flera angränsande orter.

Den särskilda utredare (Dir. 2003:117) som i oktober 2003 tillsattes för att utreda hur post- verksamhet bör regleras skall bl.a. analysera effekterna av liberaliseringen på postområdet och bedöma om lagstiftningen och myndighets-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ansvarets utformning är ägnade att säkerställa att det postpolitiska målet nås.

Posten har fr.o.m. den 1 januari 2003 höjt portot för enstaka brev. Portot för ett 20- gramsbrev höjdes från 5 kronor till 5,50 kronor och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till två kilogram, således omfattande de prisreglerade viktklasserna upp till 500 gram. PTS har granskat den genomförda prishöjningen och konstaterat att den skett i enlighet med gällande regler.

På delmarknaden för sändningar har PTS i sin rapport Service och Konkurrens 2004 gjort bedömningen att prisnivån generellt sett över åren har sjunkit samtidigt som servicenivån och kvaliteten på tjänsterna har höjts. Prisut- vecklingen har fortfarande varit mest gynnsam för kunder som använder tjänsten Ekonomibrev i allmänhet och sändningar till Stockholms- området i synnerhet, dvs. för de tjänster där Posten haft konkurrens från CityMail.

Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhan- dahålla postservice till alla hushåll, företag och organisationer fem dagar i veckan. Ett antal avlägset belägna hushåll har inte daglig post- utdelning utan får sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Antalet hushåll med begränsad postservice uppgick under 2002 till 1 187 hushåll enligt PTS.

Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade brev inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten skall 85 procent av de brev som lämnats in för befordran över natt komma fram i tid och 97 procent skall komma fram inom tre arbetsdagar. Mätningar som utförts för 2003 visar att 95,7 procent av de försändelser som lämnats in för övernattbefordran kom fram enligt angivet villkor och 99,8 procent inom tre arbetsdagar.

I övrigt är det PTS bedömning att Posten inte har vidtagit några åtgärder beträffande brev- distributionen som har gett generella effekter på servicenivån, utan den anses vara minst lika hög som under föregående år.

De till PTS insända klagomålen har varit mycket få under 2003, både avseende Posten och de privata postoperatörerna.

Grundläggande kassaservice

Postens dotterbolag Svensk Kassaservice AB tillhandahåller i dag kassaservice i hela landet. Bolaget, som agerar ombud för ett antal banker, tillhandahåller kassaservice via kassaservice-

127

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kontor i egen regi eller i partnerregi, samt genom lantbrevbäring. Detta sker i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organisationer. Omkring 5 400 hushåll runt om i landet fick under 2003 sin kassaservice via post- väska. Av dessa hade 1 187 hushåll servicen begränsad till två till fyra dagar i veckan.

Det totala antalet kassatransaktioner har minskat kraftigt under de senaste 15 åren och fortsätter att sjunka med cirka 15–20 procent årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner.

Antalet kassatransaktioner som utförs via lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransak- tioner per avlämningsställe skiftar över landet. I glest befolkade områden görs det fler transak- tioner per avlämningsställe än i mer tätbefolkade regioner. I september 2003 uppskattade PTS antalet kassatransaktioner i lantbrevbäringen till färre än fyra miljoner för hela året.

Med anledning av underskottet i verksam- heten fattade Posten under 2003 ett beslut om att vidta åtgärder för att uppnå ett nollresultat i kassaserviceverksamheten 2005. De åtgärder som vidtas är bl.a. stängningar av kontor, personalneddragningar, prishöjningar och omförhandlade avtal om höjd ersättning från banker. Dessa åtgärder är enligt Posten endast en kortsiktig lösning och underskottet kommer trots allt att växa på grund av minskande intäkter i ett längre perspektiv.

De förändringar som har genomförts i servicenätet under 2003 torde enligt PTS inte ha påverkat rikstäckningen av kassaservicen. En indragning eller flyttning av ett kontor påverkar visserligen tillgängligheten till kassaservicen för de närmast berörda med åtföljande olägenheter. PTS gör emellertid bedömningen att de alterna- tiva serviceställen som invånarna i städerna hänvisas till finns inom ett sådant avstånd att kassaservicen betraktas som tillgänglig. På lands- bygden ersätts indragna serviceställen med lant- brevbäring vilket betraktas som en förbättring från servicesynpunkt för flertalet berörda.

PTS har liksom tidigare år låtit göra en telefonenkät för att närmare undersöka allmän- hetens vanor när det gäller att utföra sina kassa- tjänster. Enkäten genomfördes i januari 2004 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 007 svenskar i åldern 16 år och uppåt.

Undersökningen visar att 39 procent av de tillfrågade går till Svensk Kassaservice eller Posten åtminstone en gång om året för att uträtta ett kassaärende medan 61 procent svarar att de aldrig går till Posten eller Svensk Kassa- service av denna anledning. Liksom tidigare år kan det konstateras en klar ökning av antalet tillfrågade som aldrig går till Svensk Kassaservice eller Posten för att uträtta kassaärenden.

10.7.2 Analys och slutsatser

Informationsteknik (IT)

Tillgänglighet, tillit och kompetens ger till- sammans goda förutsättningar för en bred användning av informationsteknik i samhället. Inom alla dessa områden har insatser pågått under lång tid vilket lagt grunden till Sveriges ställning som en ledande IT-nation. Målet att Sverige som första land skall bli ett informa- tionssamhälle för alla uttalades av riksdagen i juni 2000. Som regeringen redovisade i budget- propositionen för 2004 är Sverige på god väg att uppnå detta mål med avseende på möjligheten för den enskilde att på ett relativt enkelt sätt utnyttja Internet via telefonnätet. Mer kvalifice- rade användningar av informationssamhällets tjänster, vilka kräver särskild utbildning och utrustning, är dock ännu inte allmänt tillgängliga för den enskilde. Regeringens bedömning är dock att det ännu är för tidigt att med säkerhet säga att de statliga åtgärder som vidtagits bidragit till att målet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås. De utvärderingar, den mer systematiska statistiksammanställning och den forskningsbevakning som inletts avses dock efter hand kunna ge underlag för en sådan bedöm- ning. ITPS har på regeringens uppdrag analyserat IT-politiken och bl.a. dragit slutsatser om hur väl Sverige lyckats i sin strävan att bli ett informa- tionssamhälle för alla före alla andra länder. ITPS menar att även om Sverige inte är bäst inom alla IT-politiska områden så är det mycket som tyder på att Sverige i relation till andra IT-mogna länder lyckats tämligen väl med att få en brett förankrad IT-utveckling. Sverige ligger fortfarande bland de allra bästa länderna inom de flesta områden. ITPS rekommenderar att regeringen bör ta ökad hänsyn till de grupper som riskerar att permanent hamna utanför informationssamhället.

128

Regeringens bedömning är alltjämt att de åtgärder som vidtas inom ramen för IT-politiken och utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet kommer att medverka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas på ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat på när det gäller nedgången i investeringstakten kvarstår delvis fortfarande, eftersom IT-politiken bygger på samverkan med marknadskrafterna.

Tillgänglighet

I Sverige är tillgängligheten till informations- tekniken hög. Den, vid sidan om utbildnings- sektorns insatser och personaldatorreformen, ekonomiskt mest omfattande insatsen inom IT- politiken är stödet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Den sista förordningen i detta stödprogram beslutades av regeringen den 10 juni 2004 och syftar till att stödja etablering av sådana nät på orter och i områden som är eftersatta vad gäller tillgång på bredbandsnät. Effekten av detta stödprogram, som riktas till kommunerna, är det ännu för tidigt att kunna säkert utvärdera. Man kan dock se en positiv trend avseende antalet upphandlingar och användandet av stöden till kommuner. Detsamma gäller antalet ansökningar om skatte- reduktion för höga anslutningskostnader. Beträffande skattereduktionen för höga anslut- ningskostnader finns det ett samband mellan utbyggnadsläget i kommunen och antalet ansökningar. Vartefter IT-infrastrukturen byggs ut i kommunerna bedömer regeringen att antalet ansökningar om skattereduktion kommer att öka.

Tillit

SCB:s undersökningar om privatpersoner och företags säkerhetsåtgärder redovisar bara en del av frågeställningarna inom informationssäker- hetsområdet, främst ur ett tekniskt perspektiv. Arbetet med standarder, regler och andra infor- mationssäkerhetsåtgärder framkommer inte. Många säkerhetsproblem har sitt ursprung i systemens komplexitet, samt i misstag och olyckor. Eftersom undersökningen inte heller visar något om t.ex. drift- och produktions- avbrott så är det svårt att ge en helhetsbild av informationssäkerheten. Detta är viktigt att ta hänsyn till i den fortsatta utformningen av informationssäkerhetspolitiken.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) vid PTS arbetar främst med att värdera, filtrera och publi- cera information om sårbarheter i IT-system. Regeringens bedömning är att Sitic har kommit på god väg med sitt arbete och att centrumet har gjort en lämplig avvägning i förhållande till det uppdrag och de resurser som centrumet förfogar över. Det är särskilt angeläget för små och medelstora organisationer som inte själva har IT- avdelningar utan ofta bara använder information från Sitic.

Det är enligt regeringen angeläget att Sitics roll förtydligas. Enligt regeringens mening kompletterar Sitics material det som kommer från andra organisationer på flera sätt. Det ger en möjlighet för intressenterna att få en oberoende källa. Viss information härrör direkt från det internationella CERT-samarbetet (Computer Emergency Response Teams) och är inte tillgänglig från de kommersiella aktörerna. Det är också en fördel att informationen presenteras på svenska. Slutligen tar Sitic även fram ny information om sårbarheter. Regeringen anser dock att det finns möjligheter att förfina och utveckla både innehållet och möjligheterna att ta del av informationen.

Regeringen anser att det internationella samarbetet är viktigt för Sitic och bör utvecklas vidare. Även i samarbetet med näringslivet är det internationella arbetet en tillgång. Informationen om nya sårbarheter sprids på ett strukturerat sätt för att förhindra att informationen hamnar hos dem som skriver nya sabotageprogram. Där är samspelet mellan CERT-organisationer, leverantörer och användare avgörande för att förbättra informationssäkerheten.

Det finns en efterfrågan på utbildning och processtöd inom Sitics område. Regeringen anser att det förebyggande arbetet är avgörande för en hög informationssäkerhet. Det är dock viktigt att finna rätt former och ansvarsför- delning för detta då flera myndigheter har ett ansvar inom området.

På det internationella området är Sveriges deltagande i Europeiska nät- och informations- säkerhetsbyrån (Enisa) och ICANN två instrument för att föra arbetet framåt. I det europeiska arbetet är det viktigt att Sverige bidrar till Enisas arbete, främst genom att svenska intressenter (t.ex. myndigheter) deltar i byråns arbete. Sverige bör också bevaka att arbetet ligger i linje med de svenska prioritering-

129

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

arna på området, t.ex. att fokusera på det före- byggande arbetet.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits inom området har bidragit till ett mer robust Internet i Sverige, främst genom ett ökat medvetande om robusthetsfrågor hos användare av Internet.

Sverige kan inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Internet. Politiken syftar därför till att tillsammans med Internet- intressenter såväl inom landet som utomlands skapa underlag för de åtgärder som är möjliga att vidta i Sverige. De utredningar och åtgärder PTS vidtagit på regeringens uppdrag som rör Inter- nets säkerhet och tillförlitlighet har även en kunskapshöjande funktion för Internet- användare. Den särskilda webbplats för information om Internetsäkerhet som myndigheten driver har fått gott genomslag.

Kompetens

I Sverige är användningen av datorer och Internet i vardags- och arbetslivet utbredd, vilket tyder på att befolkningens grundläggande IT- kompetens är hög. Att bibehålla denna tät- position bedöms vara av stor vikt för att främja näringslivets konkurrenskraft och den offentliga sektorns utveckling. Inom näringslivet är bristande IT-kompetens fortfarande ett hinder för användningen av IT och e-affärer. Det gäller särskilt för mindre företag. Det är därmed viktigt att främja de mindre företagens strategiska IT- kompetens.

Elektronisk kommunikation

Regeringen bedömer att den utveckling som skett under föregående år och de åtgärder som PTS vidtagit medverkat till att uppfylla de politiska målen. Många insatser syftar till att främja konkurrensen på de olika delmarknaderna vilket är ett viktigt medel för att uppnå målen. Genom den nya lagen om elektronisk kommu- nikation som trädde i kraft i juli 2003 har ett framtidsanpassat ramverk etablerats. Regeringen bedömer att denna nya reglering kommer att ytterligare bidra till en positiv utveckling på marknaden för elektronisk kommunikation, till gagn för såväl näringsliv som konsumenter. Regleringens genomslag på marknaden kan förväntas tillta i takt med att PTS arbete med marknadsanalyser mynnar ut i färdiga beslut om särskilda skyldigheter för aktörer med betydande marknadsinflytande.

På den svenska marknaden finns ett mycket stort antal operatörer som erbjuder tjänster och TeliaSoneras marknadsandelar fortsätter att minska. Antalet förvalskunder är högt och visar att de svenska privatkunderna inte bara är medvetna om att de har möjlighet att välja och välja bort en operatör, utan att de även aktivt gör det.

På marknaden för abonnemang för fast tele- foni har det i praktiken inte existerat någon konkurrens. En försiktig början till förändring av konkurrenssituationen noteras i och med att ett antal operatörer, främst Bredbandsbolaget, har börjat sälja abonnemang för fast telefoni till sina kunder i egna bredbandsnät eller via DSL- access. Regeringen förväntar sig att konkurren- sen på marknaden för abonnemang för fast telefoni ökar genom tillämpningen av den nya lagen och PTS fortsatta tillsyn på området. PTS bedriver för närvarande ett arbete med att fatta beslut om skyldigheter för operatörer med betydande marknadsinflytande på marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt, för att därigenom för- bättra villkoren för alternativa operatörer att få tillträde till TeliaSoneras fasta accessnät och därmed kunna erbjuda abonnemang för fast telefoni.

PTS har tidigare konstaterat att de fortsatt höga priserna på SMS pekar på brister i markna- dens funktionssätt och att det finns utrymme för en ökad priskonkurrens. Regeringen anser att detta fortfarande är en giltig slutsats.

Regeringen anser att det är viktigt att 3G- operatörerna lever upp till gjorda utfästelser, inte minst vad gäller befolkningstäckning. Att så många som möjligt får del av möjligheterna med ny informationsteknik är viktigt för att uppnå målet om ett informationssamhälle för alla.

PTS tilldelning av ytterligare frekvens- utrymme till GSM-operatörerna har bidragit till att möta behovet av en ökad trafikvolym och ett mer effektivt utnyttjande av radiofrekvenser.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits av PTS med syfte att skapa tillgänglig- het för personer med funktionshinder till elek- troniska kommunikationstjänster bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika teletjänster.

Post

Regeringens bedömning är att de åtgärder som vidtagits på postområdet under året har bidragit

130

till att upprätthålla en marknad med en funge- rande postdistribution i landet som har medfört att alla har haft tillgång till postservice enligt de mål som uppställts i postlagen (1993:1684).

Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av PTS med syfte att skapa tillgänglig- het till posttjänster för personer med funktions- hinder har bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att kommunicera med omvärlden.

Grundläggande kassaservice

Regeringen bedömer att Posten har uppfyllt de skyldigheter som bolaget har enligt lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice. Därigenom har en god grundläggande kassa- service upprätthållits i hela landet. Ersättningen om 400 miljoner kronor som har utgått till Posten under året har medfört att tillgången till denna kassaservice tryggats.

Regeringens bedömning är att de åtgärder som PTS vidtagit i syfte att underlätta för personer med funktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att upprätthålla tillgängligheten för dessa personer.

10.8Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för 2003 avseende myndig- heten inom politikområdet.

10.9Budgetförslag

10.9.137:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 10.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	19 711		sparande	10 944
2004	Anslag	6 710	1	Utgifts-	16 050
2004	Anslag	6 710	1	prognos	16 050
2005	Förslag	14 662

2006	Beräknat	14 821	2

2007	Beräknat	15 078	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 14 662 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 14 662 tkr i 2005 års prisnivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslaget avser finansiering av Post- och telesty- relsens (PTS) förvaltningskostnader i samband med upphandling av samt ersättning för tjänster till funktionshindrade samt åtgärder avseende civilt försvar och svåra påfrestningar rörande elektroniska kommunikationer m.m. De sam- hällsåtaganden som tillhandahålls för funktions- hindrade och totalförsvar anslagsfinansieras. Anslaget skall vidare finansiera befarade kundförluster för PTS, vilka härrör från den anslagsfinansierade verksamheten t.o.m. 1999, samt uppgiften att följa utvecklingen av kassa- servicen och bevaka att denna motsvarar samhällets behov. Likaså finansieras PTS verk- samhet vad gäller kvalificerade elektroniska signaturer i huvudsak från anslaget. Vidare finan- sieras viss verksamhet som syftar till att förverk- liga delar av den IT-politiska inriktningen avseende tillit och delar av IT-propositionens handlingsprogram som beskrivs i regeringens proposition (1999/2000:86) Ett informations- samhälle för alla.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.11 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	-	218 085	215 703	2 382

Prognos 2004	-	242 820	245 542	-2 722

Budget 2005	-	243 405	248 405	-5 000

PTS får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de avgifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde. Avgiftsinkoms- terna för 2005 beräknas öka med 585 000 kronor jämfört med 2004.

Regeringens övervägande

Anslaget minskades engångsvis med åtta miljo- ner kronor under 2004 för att bidra till finansie- ringen av ett gemensamt radiokommunikations- system för skydd och säkerhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 14 662 000 kronor anvisas under anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings- kostnader för vissa myndighetsuppgifter för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 14 821 000 kronor respektive 15 078 000 kronor.

131

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	6 710	6 710	6 710
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-48	24	141

Från anslaget finansieras ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades behov av effektiva elektro- niska kommunikationer, posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom finansie- ras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från anslaget.

Beslut	8 000	8 087	8 227
Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 662	14 821	15 078

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.9.237:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade1

Tabell 10.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling före- slår regeringen ett bemyndigande om ekono- miska åtaganden även för 2005.

				Anslags-
2003	Utfall	131 809		sparande	75 280
2004	Anslag	153 484	2	Utgifts-	150 657
2004	Anslag	153 484	2	prognos	150 657
2005	Förslag	122 484

2006	Beräknat	130 484

2007	Beräknat	153 484

1Anslaget föreslås byta namn från Upphandling av samhällsåtaganden för att tydliggöra vilka insatser som finansieras från anslaget.

2Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Tabell 10.14 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–2009

Utestående åtaganden vid årets början	182 242	130 166	123 125	205 125

Nya åtaganden	77 014	132 201	227 000

Infriade åtaganden	129 090	139 242	145 000	154 000	56 000

Utestående åtaganden vid årets slut	130 166	123 125	205 125

Erhållet/föreslaget bemyndigande	200 000	210 000	210 000

132

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning på de tjänster som tillhandahålls inom ramen för anslaget täcker behovet för personer med funktionshinder.

För 2005 föreslås en minskning av anslaget med 31 miljoner kronor för att bidra till finansie- ringen av ett gemensamt radiokommunikations- system för skydd och säkerhet. För 2006 beräk- nas en neddragning med 23 miljoner kronor för samma ändamål.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 122 484 000 kronor anvisas under anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 130 484 000 kronor respektive 153 484 000 kronor.

Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	153 484	153 484	153 484
Förändring till följd av:
Beslut	-31 000	-23 000	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	122 484	130 484	153 484

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.9.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice

Tabell 10.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	400 000		sparande	0
2004	Anslag	400 000	1	Utgifts-	400 000
2004	Anslag	400 000	1	prognos	400 000
2005	Förslag	400 000

2006	Beräknat	400 000

2007	Beräknat	400 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

För tillhandahållande av grundläggande kassa- service till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksam-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

het erhåller Posten AB (publ) (Posten) en ersättning om 400 miljoner kronor.

Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar för en grundläggande kassaservice regleras fr.o.m. den 1 januari 2002 i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att statens ansvar för en grundläggande kassaservice säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver. Detta styrks också av att PTS, som har i uppdrag att bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov, gör bedömningen att den grundläggande kassaservice som Posten tillhandahållit under 2003 med god marginal tillgodoser kassaservice- lagens krav. Detta gäller såväl avseende rikstäck- ning som servicenivå.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 400 000 000 kronor anvisas under anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 400 000 000 kronor respektive 400 000 000 kronor.

10.9.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tabell 10.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	150 000		sparande	0
2004	Anslag	144 000	1	Utgifts-	144 000
2004	Anslag	144 000	1	prognos	144 000
2005	Förslag	144 000

2006	Beräknat	144 000

2007	Beräknat	144 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Regeringen har i juni 1994 tecknat ett alarme- ringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. Ersättningen från staten till bolaget fastställs årligen i och med riksdagens beslut om statsbudgeten. Staten äger 50 procent

133

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

av SOS Alarm Sverige AB. Övriga ägare är Förenade Kommunföretag AB och Landstings- förbundet med 25 procent vardera.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att SOS Alarm Sverige AB har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 144 000 000 kronor anvisas under anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 144 000 000 kronor respektive 144 000 000 kronor.

10.9.537:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 10.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	42 557		sparande	10 252
2004	Anslag	13 250	1	Utgifts-	23 006
2004	Anslag	13 250	1	prognos	23 006
2005	Förslag	23 250

2006	Beräknat	23 250

2007	Beräknat	23 250

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Från anslaget finansieras insatser bl.a. i form av projekt som bidrar till att förverkliga regeringens IT-politik, liksom olika utvärderingar av IT-

politiken. Vidare finansieras den IT-politiska strategigrupp som tillsattes av regeringen i juni 2003 från anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de projekt och utvärde- ringar som genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens IT-politik.

Anslaget minskades engångsvis med tio miljoner kronor under 2004 för att bidra till finansieringen av ett gemensamt radiokommu- nikationssystem för skydd och säkerhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 23 250 000 kronor anvisas under anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommuni- kation m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 23 250 000 kronor respek- tive 23 250 000 kronor.

Tabell 10.19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	13 250	13 250	13 250

Förändring till följd av:
Beslut	10 000	10 000	10 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	23 250	23 250	23 250

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

134