Budgetpropositionen för 2002 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Proposition 2001/02:1
| Avgiften till | 27 |
Europeiska gemenskapen
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
Förslag till statsbudget för 2002
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Innehållsförteckning
3
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
4
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2002 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5),
2.för budgetåret 2002 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
| Anslag | Anslagstyp | |
| 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen | ramanslag | 23 055 000 |
| Summa | 23 055 000 |
5
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
2 Inledning
Omfattning
Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella åtaganden på unionsnivå. Denna upprättas med stöd av artikel 268 (f.d. 199) i fördraget om Europeiska unionen. Finansieringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsländerna, fastställs i fördragets artikel 269 (f.d. 201) och i rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euroatom). Det senare ersätts fr.o.m. den 1 januari 2002 av rådets beslut om systemet för egna medel (00/597/EG, Euroatom).
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU- budgeten. Utgifterna för 2002 utgörs av Sveriges betalningar under året till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten för 2002 inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan dock under löpande budgetår förändras till följd av faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, EU-tilläggsbudgetar, valutakursändringar samt andra korrigeringar av avgiften.
Avgiften består av komponenterna tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift, avgift beräknad på bruttonationalinkomsten samt avgift för att täcka Storbritanniens budgetreduktion. Storbritannien erhåller enligt rådsbeslutet om egna medel en budgetreduktion, som finansieras av övriga medlemsländer.
Utgiftsutvecklingen
Europeiska rådet fattade 1999 beslut om innehållet i ett nytt beslut om egna medel. På grundval av Europeiska rådets beslut lade kommissionen
fram ett förslag till nytt beslut om egna medel, vilket nu antagits av rådet. Samrådet med Europeiska parlamentet är avslutat och därmed är förslaget antaget av EU. Den nationella ratifikationsprocessen kommer att slutföras under hösten 2001, vilket innebär att beslutet kan träda i kraft den 1 januari 2002.
Beslutet innehåller fyra viktiga komponenter som påverkar den svenska avgiften.
För det första ökar den andel medlemsstaterna får behålla av tulluppbörden från 10 procent till 25 procent. Samtidigt minskar den mervärdesskattebaserade avgiften, dels som en följd av sänkt uttagsprocent, dels som en följd av metoden för finansiering av Storbritanniens budgetreduktion. Dessa förändringar innebär att en större del av EU-budgetens finansiering tas ut via BNI-avgiften.
För det andra modifieras taket för uttag av egna medel totalt från 1,27 procent av BNI enligt nationalräkenskapssystemet ENS 79 till motsvarande belopp uttryckt i procent av BNI enligt det nya nationalräkenskapssystemet ENS 95. Syftet med modifieringen av taket är att övergången till ett nytt nationalräkenskapssystem inte skall leda till ökade resurser för EU- budgeten.
För det tredje införs en reducering av finansieringsansvaret för den brittiska budgetreduktionen till 25 procent av nuvarande andel för Ne- derländerna, Sverige, Tyskland och Österrike. För det fjärde justeras den brittiska budgetreduktionen med anledning av de ovan beskrivna ändringarna vad gäller tullavgifter och mervärdesskattebaserad avgift samt för effekter med anledning av kommande utvidgning av unionen.
Eftersom det nya egna medelsbeslutet väntas träda i kraft den 1 januari 2002 har budgetberäk-
7
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
ningen i denna proposition för åren 2002 och framåt baserats på det nya egna medelsbeslutet.
Budgeten för 2002 är den tredje årsbudgeten som beslutas inom ramen för det nya finansiella perspektivet för perioden 2000-2006. Kommissionens budgetförslag ryms under taket för 2002.
Den svenska avgiften har reviderats i förhållande till de beräkningar som presenterades i 2001 års ekonomiska vårproposition eftersom EU-budgetförslaget för 2002 inte fanns tillgängligt då propositionen presenterades. Förändringarna i förhållande till bedömningarna i den ekonomiska vårpropositionen föranleds också av kommissionens förslag till EU:s tilläggsbudget 4 för 2001. Den innehåller framför allt en reglering av EU-budgetens överskott för 2000 och en justering av prognoserna för avgiftskomponenterna. Överskottet för 2000 avser främst utebliven användning av medel från strukturfonderna samt en revidering av tullinbetalningarna p.g.a. högre tullinkomster. Eftersom tilldelade medel enligt regelverket för strukturfonderna under perioden 2000-2006 har utformningen av utgiftsmål,
kommer medlen att disponeras för projekt under den senare delen av perioden vilket då kommer att leda till ett ökat finanseringsbehov. Överskottet uppgår totalt till 11,6 miljarder euro. Ju- steringen av prognoserna i tilläggsbudgeten innebär en nedjustering av erforderlig uttagsprocent på BNI för att finansiera de fastställda utgifterna. Detta leder till en lägre BNI- avgift än vad som tidigare beräknats. Genom att beräkningen för 2003 och 2004 baseras på befintliga EU-dokument påverkar revideringen enligt tilläggsbudget 4/2001 och budgetförslaget för 2002 även de senare åren i perioden.
Utöver anpassning till nya EU-dokument har beräkningen av avgiften justerats för ändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen, inklusive justeringar av antagandena för utvecklingen av tullar och avgifter, mervärdesskattebas, bruttonationalinkomst samt växelkurs. För betalningar avseende 2002 har kursen 9,10 kr/euro använts.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
| Utfall | Anslag | Utgiftsprognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2000 | 2001 | 2001 | anslag | anslag | anslag | |
| 2002 | 2003 | 2004 | ||||
| Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemen- | 22 295 | 23 804 | 21 326 | 23 055 | 23 756 | 23 940 |
| skapen | ||||||
| Totalt för utgiftsområde 27 | 22 295 | 23 804 | 21 326 | 23 055 | 23 756 | 23 940 |
8
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
3 Redovisning av EU-budgetens och avgiftens utfall 2000
EU-budgetens utfall 2000
EU-budgeten omfattar unionens utgifter inom ramen för den första pelaren, men också i viss utsträckning utgifter inom de övriga pelarna. EU-budgetens aktiviteter budgeteras under anslag och bemyndiganden, i EU-budgeten benämnda betalningsanslag och åtagandebemyndiganden.
Kommissionen lämnar varje år en årsredovisning. Rapporten för 2000 är ännu inte tillgänglig, den kommer att publiceras under hösten 2001. Nedanstående uppgifter är därför preliminära.
År 2000 uppgick inkomsterna preliminärt till 92 724 miljoner euro netto, varav egna medel till 86 637 miljoner euro. Vid kursen 8,45 kronor/euro (genomsnittlig årskurs) motsvarar detta 783 518 miljoner kronor i inkomster och 732 083 miljoner kronor i egna medel. Disponibelt överskott uppgick till 11 618 miljoner euro, motsvarande 98 172 miljoner kronor. Utgifter täckta av betalningsanslag uppgick enligt preliminära uppgifter till 81 676 miljoner euro netto, vilket med kursen 8,45 kr/euro motsvarar 690 162 miljoner kronor.
Totalt ianspråktagna åtagandebemyndiganden uppgick enligt preliminära uppgifter till 77 879 miljoner euro, eller 658 078 miljoner kronor. Under året disponibla bemyndiganden uppgick till 94 712 miljoner euro. Utnyttjandegraden för åtagandebemyndiganden uppgick därmed preliminärt till 82 procent. Fördelat i enlighet med finansieringsnyckeln för totala egna medel, där Sveriges andel uppgick till 2,99 procent, innebar det att den svenska delen av åtagandebemyndi-
gandena uppgick till 2 328 miljoner euro motsvarande 19 676 miljoner kronor.
Utgifterna (betalningsanslag) fördelade sig enligt följande:
Tabell 3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 2000
Miljoner euro
| UTGIFTSKATEGORI | PREL. | ANDEL |
| UTFALL | PROCENT | |
| Jordbruksstöd | 40 506 | 49,6 |
| Strukturåtgärder | 27 591 | 33,8 |
| Interna åtgärder | 5 361 | 6,6 |
| Utrikesåtgärder | 3 841 | 4,7 |
| Administration | 2 988 | 3,6 |
| Reserver | 186 | 0,2 |
| Förmedlemskapsstöd | 1 203 | 1,5 |
| Totalt | 81 676 | 100 % |
| Utfall för avgiften till EU-budgeten | ||
| Den svenska avgiften för | 2000 uppgick till | |
| 22 295 miljoner kronor. | ||
| Tabell 3.2 Anslagna medel samt utfall för 2000 | ||
| Miljoner kronor | ||
| Utfall | Anslag | |
| A1 Avgiften till Europeiska gemenska- | 22 295 | 23 083 |
| pens budget | ||
| Totalt utgiftsområde 27 | 22 295 | 23 083 |
Utfallet för avgiften i sin helhet blev 22 295 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner kronor, eller 3,4 procent, mindre än vad som anvisades i statsbudgeten.
9
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och anvisat belopp på statsbudgeten förklaras huvudsakligen av att EU-budgetens finansieringsbehov genom tilläggs- och ändringsbudget minskades. Minskningen föranleddes framför allt av överskottet i EU-budgeten 1999 samt revidering av avgiftsbaser och växelkurser. Denna revidering under löpande budgetår, som nu inlemmats i EU:s tilläggs- och ändringsbudget, leder till färre korrigeringar i efterhand för att beakta skillnader mellan prognos och utfall. Ändringen innebär således en tidigareläggning av regleringen för prognos- och kursförändringar. Dessa ändringar berör framför allt mervärdesskattebaserad avgift och avgift baserad på bruttonationalinkomst
(BNI). Den BNI-baserade delen av avgiften blev med anledning av de ovan redovisade förändringarna 1 642 miljoner kronor lägre än budgeterat och den mervärdesskattebaserade avgiften blev 777 miljoner kronor högre än budgeterat. Vidare blev tullavgiften blev 129 miljoner kronor högre än budgeterat, medan de särskilda jordbrukstullarna blev 68 miljoner kronor lägre än budgeterat, vilket får betraktas som normala avvikelser.
Någon redovisning av återflödet från EU under 2000 är inte möjlig p.g.a att kommissionen ännu inte har publicerat sin årliga rapport om återflödet till medlemsstaterna.
10
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
4 Mål för utgiftsområdet
Målen för den svenska EU-budgetpolitiken ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Detta innebär bl.a. att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom unionen. Målen innebär att Sverige skall verka för en förbättrad budgetdisciplin vid användningen av EU:s budgetmedel.
Under 1999 beslutades såväl innehållet i ett nytt system för gemenskapens egna medel, som ett nytt flerårigt budgetbeslut, s.k. finansiellt perspektiv. Båda dessa beslut ger uttryck för större budgetrestriktivitet och mer hänsyn till finansieringsfördelningsfrågor än tidigare beslut. De ligger därmed i linje med den svenska målsättningen på området.
Under året har EU:s beslutsprocess avseende egna medelsbeslutet förts vidare. Rådsbeslutet har varit föremål för samråd med Europeiska parlamentet och den formella beslutsprocessen på EU-nivå har därmed avslutats och den nationella ratifikationsprocessen påbörjats och förväntas slutföras under hösten 2001. Beslutet avses träda i kraft den 1 januari 2002.
Det finansiella perspektivet, budgetramen för perioden 2000-2006, fastställdes på en nivå som skulle minska utrymmet för budgetökningar. Syftet var bl.a. att framtvinga en omprioriteringsdiskussion inför nya åtaganden. En sådan diskussion har redan aktualiserats i samband med EU:s åtgärdsprogram för Balkan samt hantering av kostnaderna p.g.a. BSE-krisen. Genom beslutet att skapa nödvändigt finansiellt utrymme genom omprioriteringar, baserade bl.a. på resursutnyttjande på övriga områden, har rådet följt inriktningen i det finansiella perspektivet.
Regeringen noterar med tillfredsställelse att rådets beslut väl överensstämmer med de av riksdagen fastställda målen för den svenska budgetpolitiken inom EU.
Den årliga EU-budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts av beslutet om egna medel och det finansiella perspektivet, dels av den årliga budgetberedningen inom rådet och Europeiska parlamentet. Det budgetförslag för 2002 som rådet lämnat över till Europeiska parlamentet ligger inom ramen för det fastställda finansiella perspektivet. Kommissionens budgetförslag för 2002 innebär en ökning med 3,5 procent för åtagandebemyndiganden och 4,8 procent för betalningsanslag i förhållande till 2001. Regeringen är fortsatt angelägen att slå vakt om att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan finansiellt perspektiv och årlig budget för att säkerställa att en revidering av perspektivet inte skall bli nödvändig under perioden. För svenskt vidkommande utgör därför fortsatt restriktivitet en utgångspunkt vid den pågående behandlingen av budgetförslaget för 2002.
Budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. På lite längre sikt kommer den för regeringens vidkommande i stor utsträckning att styras av fortsatta ambitioner att göra EU-budgeten till ett effektivt instrument för EU-politiken genom att koncentrera EU-budgetens insatser i enlighet med närhetsprincipen och skapa förutsättningar för nya åtaganden genom en omprövning av befintliga utgifter. Regeringen avser att verka för en fortsatt förenkling av finansieringssystemet för att öka prognostiserbarheten och transparensen.
11
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
5 Bemyndigande
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2002 avseende åtagandebemyndiganden.
Finansieringen av budgeten med avgifter från medlemsländerna avser utgifterna enligt betalningsanslag. Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till samma direkta betalningsansvar utan uttrycker utgiftsåtagandet för kommande år.
Åtagandebemyndiganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. En förutsättning för möjligheten till långsiktigt hållbar restriktiv budgetpolitik är att balans uppnås mellan tilldelningen av anslag och bemyndiganden och att även tilldelningen av bemyndiganden präglas av återhållsamhet.
Egna medel, dvs. medlemsländernas avgifter ett visst år, svarar inte direkt mot åtagandebemyndiganden. Fördelningsnyckeln för finansieringen av budgeten, dvs. anslagen, kan dock användas som en grov fördelning av åtagandet på medlemsländerna.
I kommissionens budgetförslag föreslås att åtagandebemyndiganden om 100 328 miljoner euro skall ställas till förfogande för 2002.
Sveriges andel av detta uppgår med fördelning enligt vår andel av egna medel till 2,6 procent, dvs. 2 608 miljoner euro, motsvarande ca 23,7 miljarder kronor. Budgetförslaget är för närvarande föremål för budgetberedning inom unionens budgetmyndigheter (rådet och parlamentet).
13
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
6 Anslag
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget
Tabell 6.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 22 295 000 | |||
| 2001 | Anslag | 23 804 000 | Utgifts- | 21 326 000 | |
| prognos | |||||
| 2002 | Förslag | 23 055 000 | |||
| 2003 | Beräknat | 23 756 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 23 940 000 | |||
De beräknade utgifterna inom utgiftsområdet omfattar dels Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten för det berörda budgetåret inklusive eventuella EU-tilläggsbudgetar, dels revidering av avgiftsbaserna och revidering av den brittiska budgetreduktionen.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag och prognosen för utfallskorrigeringar under budgetåret beräknas Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen för 2002 uppgå till 23 055 miljoner kronor. I förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition innebär regeringens förslag en minskning på 724 miljoner kronor. De huvudsakliga förändringarna utgörs av nytt budgetunderlag från EU (budgetförslag 2002 i stället för fastställd budget 2001) och nya antaganden om den svenska ekonomiska utvecklingen. Betalningarna avseende mervärdesskattebaserad avgift, BNI-avgift och Storbritannienavgift baseras på en bedömd växelkurs per den 31 december 2001 om 9,10 kronor per euro. Vid bedömningen av nivån för mervärdesskattebasen har preliminära utfallssiffror använts.
Utgiftsprognosen för 2001 uppgår till 21 326 miljoner kronor. Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition är detta en nedrevidering om 2 081 miljoner kronor. Orsaken till förändringen är framför allt att hänsyn tagits till EU:s tilläggsbudget 4/2001, där EU-budgetens överskott för 2000 återförs till medlemsländerna genom att inbetalningarna för 2001 minskas. Be- räkningen för 2003 och 2004 baseras på en framskrivning av kommissionens budgetförslag för 2002 samt en utgiftsutveckling som följer det finansiella perspektivet. Utgifterna enligt finansiella perspektivet 2000-2006 ökar t.o.m. 2003 för att sedan minska under de återstående åren i perioden. Effekterna av det nya egna medelsbeslutet har beaktats och påverkar den svenska avgiften fr.o.m. 2002.
Nedan redovisas regeringens preliminära beräkning av de fyra olika avgiftskomponenterna samt Storbritannien-avgiften.
Tullavgift
Tabell 6.2 Tullavgift
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 2 979 000 | |||
| 2001 | Beräknat | 3 198 000 | Utgifts- | 3 135 000 | |
| prognos | |||||
| 2002 | Beräknat | 2 717 000 | |||
| 2003 | Beräknat | 2 804 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 2 919 000 |
Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten. Med-
15
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
lemsländerna får dock behålla 25 procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden (fr.o.m. 1 januari 2002, innan dess tio procent). Beloppen avser inbetalningen till Europeiska kommissionen, dvs. de 75 procent av uppbörden som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas i sin helhet under inkomsttitel 1471 Tullmedel. På inkomsttiteln redovisas även sådan tulluppbörd som inte tillfaller gemenskapen t.ex. betalningar som hänför sig till ärenden före 1995 och eventuella inkomster från avgifter som ej utgör egna medel. Tullavgiften betalas in enligt faktisk uppbörd i kronor.
Regeringen beräknar att tullavgiften för 2002 kommer att uppgå till 2 717 miljoner kronor.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Tabell 6.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 312 000 | |||
| 2001 | Beräknat | 326 000 | Utgifts- | 320 000 | |
| prognos | |||||
| 2002 | Beräknat | 273 000 | |||
| 2003 | Beräknat | 280 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 284 000 | |||
De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och avgifterna på sockerproduktionen, vilka tas ut i enlighet med EU:s jordbrukspolitik, utgör i likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan gemenskapsbudgetens egna medel. Även för dessa tullar och avgifter gäller att medlemslandet får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader kopplade till uppbörden (fr.o.m. 1 januari 2002, innan dess tio procent).
Beloppen avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1473 Jordbruks- och sockeravgifter. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter betalas in enligt faktisk uppbörd.
Regeringen beräknar att särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter för 2002 kommer att uppgå till 273 miljoner kronor.
Mervärdesskattebaserad avgift
Tabell 6.4 Mervärdesskattebaserad avgift
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 8 169 000 | ||||
| 2001 | Beräknat | 7 466 000 | Utgifts- | 6 969 000 | ||
| prognos | ||||||
| 2002 | Beräknat | 5 218 000 | ||||
| 2003 | Beräknat | 4 | 719 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 2 | 352 000 | |||
Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU:s budget beräknas som en procentuell andel av medlemslandets mervärdesskattebas enligt en prognos för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen korrigeras härvid för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålles. Uttaget för 2002 är satt till högst 0,75 procent av mervärdesskattebasen. Det faktiska uttaget beräknas i kommissionens budgetförslag för 2002 till 0,54468 procent. Avvikelsen från det maximala uttaget beror på den tekniska utformningen av finansieringen av Storbritanniens budgetreduktion. Efter avslutat budgetår korrigeras momsavgiften för avvikelser från den prognostiserade basen så att fastställt procentuellt uttag enligt fastställd EU-budget vidmakthålls.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas den mervärdesskattebaserade avgiften för 2002 uppgå till 5 218 miljoner kronor.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Tabell 6.5 BNI-avgift
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 9 688 000 | |||
| 2001 | Beräknat | 11 000 000 | Utgifts- | 8 451 000 | |
| prognos | |||||
| 2002 | Beräknat | 14 504 000 | |||
| 2003 | Beräknat | 15 459 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 17 875 000 | |||
Avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) beräknas på en prognos av medlemslandets BNI till marknadspriser för budgeteringsåret. Uttaget beräknas som en pro-
16
centuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till utfallet. Som en följd av restriktionerna avseende mervärdesskattebaserad avgift i rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna medel (00/597/EG, Euroatom) får ökningar och minskningar i finansieringsbehovet för EU- budgeten ett direkt genomslag i BNI-avgiftens storlek.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas avgiften baserad på bruttonationalinkomsten för 2002 uppgå till 14 504 miljoner kronor.
Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion
Tabell 6.6 Storbritannien-avgift
Tusental kronor
| 2000 | Utfall | 1 147 000 | |||
| 2001 | Beräknat | 1 814 000 | Utgifts- | 2 451 000 | |
| prognos | |||||
| 2002 | Beräknat | 342 000 | |||
| 2003 | Beräknat | 494 000 | |||
| 2004 | Beräknat | 511 000 | |||
PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
I enlighet med rådsbeslutet om gemenskapens egna medel erhåller Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsländer. Betalningen av den avgift som föranleds av detta fördelas i EU-budgeten på mervärdesskattebaserad avgift och BNI-avgift enligt vissa principer. Vid betalningen under löpande år redovisas dock betalningarna avseende reduktionen separat.
Storbritanniens budgetreduktion förs i EU- budgeten upp i enlighet med en beräkning för innevarande år. Det innebär att Storbritanniens reduktion i EU-budgeten för 2002 avser 2001. Reduktionen korrigeras sedan löpande allt eftersom mer information om faktiska betalningar erhålls. Under 2001 görs slutkorrigeringen för reduktionen avseende 1997.
Den årliga betalningen avseende Storbritanniens reduktion avser alltså dels betalning enligt en prognos över innevarande års reduktion, dels efterhandskorrigeringar avseende tidigare år. Med hänsyn till svårigheten att prognostisera omfattningen av korrigeringen avseende tidigare år, grundas beräkningen av betalningen enbart på EU-budgeten för 2002. Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion för 2002 uppgå till 342 miljoner kronor.
17