Budgetpropositionen för 2002 Utgiftsområde 16 Utbildning och univesitetsforskning (Proposition 2001/02:1)

Budgetpropositionen för 2002 Utgiftsområde 16 Utbildning och univesitetsforskning

Utbildning och

universitetsforskning

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2002

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		17
2	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................................		21
	2.1	Omfattning............................................................................................	21
	2.2	Utgiftsutvecklingen...............................................................................	21
3	Utbildningspolitik ................................................................................................		23
	3.1	Omfattning............................................................................................	23
	3.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	25
	3.3	Mål..........................................................................................................	28
	3.4	Politikens inriktning .............................................................................	28
	3.5	Insatser...................................................................................................	40
	3.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	40
	3.5.2	Insatser utanför politikområdet ...........................................................	44
	3.6	Resultatbedömning för politikområdet utbildning.............................	44
	3.6.1	Resultat ..................................................................................................	44
	3.6.2	Analys och slutsatser.............................................................................	53
	3.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	55
4	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ........................................................		57
	4.1	Insatser...................................................................................................	57
	4.2	Resultatbedömning ...............................................................................	58
	4.2.1	Resultat ..................................................................................................	58
	4.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	59
5	Barn- och ungdomsutbildning .............................................................................		61
	5.1	Insatser...................................................................................................	61
	5.2	Resultatbedömning ...............................................................................	70
	5.2.1	Resultat ..................................................................................................	70
	5.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	74
6	Vuxenutbildning....................................................................................................		77
	6.1	Insatser...................................................................................................	77
	6.2	Resultatbedömning ...............................................................................	80
	6.2.1	Resultat ..................................................................................................	80
	6.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	84

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7	Högskoleverksamhet ...........................................................................................		87
	7.1	Insatser ..................................................................................................	87
	7.1.1	Grundutbildning ...................................................................................	87
	7.1.2	Den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering.............	87
	7.1.3	Ökade resurser till den grundläggande högskoleutbildningen ..........	87
	7.1.4	Rekryteringsfrämjande åtgärder...........................................................	88
	7.1.5	Nya examina..........................................................................................	88
	7.1.6	Pedagogisk förnyelse ............................................................................	89
	7.1.7	Nätuniversitetet ....................................................................................	90
	7.1.8	Kompletterande utbildning för utländska akademiker.......................	90
	7.1.9	Studenter med funktionshinder i högskolan.......................................	91
	7.1.10	Naturvetenskap och teknik..................................................................	91
	7.1.11	Fortsatt statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum...........	92
	7.1.12	Lärarutbildning......................................................................................	92
	7.1.13	Musiklärarutbildningen i Arvika..........................................................	94
	7.1.14	Samverkan med det omgivande samhället...........................................	95
	7.1.15	Vårdutbildningar...................................................................................	96
	7.1.16	Forskning och forskarutbildning.........................................................	98
	7.1.17	Insatser för ökad internationell rörlighet..........................................	104
	7.2	Resultatbedömning.............................................................................	104
	7.2.1	Resultat................................................................................................	104
	7.2.2	Examinationsmål.................................................................................	106
	7.2.3	Utbildningsuppdraget.........................................................................	108
	7.2.4	Samverkan med det omgivande samhället.........................................	111
	7.2.5	Engångssatsning för doktorander......................................................	113
	7.2.6	Ett reformerat system för läraranställningar.....................................	113
	7.2.7	Kvalitet.................................................................................................	113
	7.2.8	Jämställdhet och genusperspektiv......................................................	115
	7.2.9	Studentinflytande................................................................................	116
	7.2.10	Studenternas personskadeskydd ........................................................	116
	7.2.11	Nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik och matematik.......	117
	7.2.12	Redovisning av miljöledningsarbetet.................................................	117
	7.2.13	Internationellt samarbete inom högre utbildning.............................	118
	7.3	Analys och slutsatser för området högskoleverksamhet..................	120
	7.4	Särskilda frågor....................................................................................	122
	7.4.1	Anslagsberäkningar.............................................................................	122
	7.4.2	Ersättningsbelopp ...............................................................................	123
	7.4.3	Lokaler.................................................................................................	123
8	Studiestöd ...........................................................................................................		125
	8.1	Insatser ................................................................................................	125
	8.1.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	125
	8.1.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	126
	8.2	Resultatbedömning.............................................................................	127
	8.2.1	Resultat................................................................................................	127
	8.2.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	128
9	Budgetförslag......................................................................................................		131
	9.1	Anslag ..................................................................................................	131
	9.1.1	25:1 Statens skolverk ..........................................................................	131
	9.1.2	25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.............................	132

		PROP . 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.1.3	25:3 Forskning inom skolväsendet	.....................................................134
9.1.4	25:4 Program för IT i skolan ..............................................................	134
9.1.5	25:5 Specialpedagogiska institutet 1 .....................................................	135

9.1.625:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

	handikapp.............................................................................................	137
9.1.7	25:7 Specialskolemyndigheten............................................................	138
9.1.8	25:8 Särskilda insatser på skolområdet...............................................	139
9.1.9	25:9 Sameskolstyrelsen .......................................................................	140
9.1.10	25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. .................................................	141
9.1.11	25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem .......	142

9.1.1225:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och

	gymnasieskola......................................................................................	142
9.1.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet................................		144
9.1.14	25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande 1 .................................	145
9.1.15	25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ..................	147

9.1.1625:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet 1 .148

9.1.17 25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen..................	148
9.1.18 25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 1 .......................	149
9.1.19 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 1 ...................................	150
9.1.20 25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning.....................................	151
9.1.21 25:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning...........	152
9.1.22 25:22 Lunds universitet: Grundutbildning ........................................	154
9.1.23 25:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning..............	155
9.1.24 25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning.................................	157
9.1.25 25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ......	158
9.1.26 25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning...............................	159
9.1.27 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.....	161
9.1.28 25:28 Umeå universitet: Grundutbildning.........................................	162
9.1.29 25:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ..............	163
9.1.30 25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning................................	165
9.1.31 25:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning .....	166
9.1.32 25:32 Karolinska institutet: Grundutbildning...................................	167
9.1.33 25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.........	168
9.1.34 25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning........................	169
9.1.35 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning.................................................................................	171
9.1.36 25:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning...........................	172
9.1.37 25:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och
forskarutbildning.................................................................................	173
9.1.38 25:38 Karlstads universitet: Grundutbildning...................................	174
9.1.39 25:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning.........	176
9.1.40 25:40 Växjö universitet: Grundutbildning.........................................	177
9.1.41 25:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning...............	178
9.1.42 25:42 Örebro universitet: Grundutbildning......................................	179
9.1.43 25:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning............	181
9.1.44 25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning.............................................	182
9.1.45 25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning ..................	183
9.1.46 25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning........................	184
9.1.47 25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning.................................................................................	186
9.1.48 25:48 Malmö högskola: Grundutbildning..........................................	187

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.1.49 25:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning...............		188
9.1.50 25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ...................................		189
9.1.51 25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning.........		190
9.1.52 25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning.................................		191
9.1.53 25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning.......		193
9.1.54	25:54 Danshögskolan: Grundutbildning...........................................	194
9.1.55 25:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning .................................		194
9.1.56 25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning......................................		195
9.1.57 25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning ....................................		196
9.1.58 25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning...............................		198
9.1.59 25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning......................................		199
9.1.60 25:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning...............................		200
9.1.61 25:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning .............................		201
9.1.62 25:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning ...................................		203
9.1.63 25:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning..........		204
9.1.64 25:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning...................		205
9.1.65	25:65 Konstfack: Grundutbildning....................................................	206
9.1.66 25:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning .............................		207
9.1.67 25:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning........		208
9.1.68 25:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning......................		208
9.1.69 25:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		210
9.1.70 25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning...................................		211
9.1.71 25:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		212
9.1.72 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.....		213
9.1.73 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........		219
9.1.74 25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
	högskolor m.m. ...................................................................................	221
9.1.75 25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning..................		222
9.1.76 25:76 Universitets och högskolors premier för de statliga
	avtalsförsäkringarna ............................................................................	223
9.1.77	25:77 Högskoleverket.........................................................................	223
9.1.78 25:78 Verket för högskoleservice.......................................................		225
9.1.79 25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m. ........................................		226
9.1.80 25:80 Överklagandenämnden för studiestöd ...................................		228
9.1.81 25:81 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.....		228
9.1.82 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.................................		229
9.1.83 25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..............		230

9.1.8425:84 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

		m.m. .....................................................................................................	231
	9.1.85	11.1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna.....................	232
10	Forskningspolitik ...............................................................................................		233
	10.1	Omfattning..........................................................................................	233
	10.2	Utgiftsutveckling................................................................................	233
	10.3	Mål .......................................................................................................	234
	10.3.1	Mål för 2002 ........................................................................................	234
	10.4	Politikens inriktning...........................................................................	234
	10.5	Insatser ................................................................................................	237
	10.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	237
	10.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	240
	10.6	Resultatbedömning.............................................................................	241

	PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.6.1	Stöd till grundläggande forskning ......................................................	241
10.6.2	Stöd till områdesinriktad forskning ...................................................	245
10.6.3	Den nya organisationen för forskningsfinansiering..........................	247
10.6.4	Utförande av forskning.......................................................................	249
10.6.5	Forskningsstödjande verksamheter....................................................	250
10.7	Analys och slutsatser...........................................................................	252
10.8	Revisionens iakttagelser......................................................................	253
10.9	Budgetförslag.......................................................................................	254
10.9.1	26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.........	254
10.9.2	26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.....................................................	256
10.9.3	26:3 Rymdforskning............................................................................	257
10.9.4	26:4 Institutet för rymdfysik..............................................................	258
10.9.5	26:5 Kungl. biblioteket........................................................................	259
10.9.6	26:6 Polarforskningssekretariatet.......................................................	260
10.9.7	26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU .....	260
10.9.8	26:8 Sunet.............................................................................................	261
10.9.9	26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål...................................	262

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................	17
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och
universitetsforskning............................................................................................	21
2.2 Härledning av ramnivån 2002–2004 ........................................................................	22
3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet..................................................................	25
7.1.1 Examinationsmål för lärare ...................................................................................	94
7.1.2 Utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen 2003...................................................	97
7.2.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1998–2000.................................	105
7.2.2 Fakta om forskarutbildning 1998–2000 .............................................................	106
7.2.3 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning ....................................	107
7.2.4 Examinationsmål för forskarutbildning.............................................................	108
7.2.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997–1999 – uppdrag och utfall.................	109
7.2.6 Tilldelat takbelopp 2000 samt utfall ...................................................................	110
7.2.7 Indragning av platser ...........................................................................................	111
7.3.1 Uppdrag för 2002 i form av riktlinje för antal helårstudenter..........................	121
7.3.2 Högsta antal helårstudenter inom konstnärliga utbildningsområden vid vissa
lärosäten..............................................................................................................	122
7.4.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer.........................	123
8.1 Antal studiestödstagare och utbetalade belopp 2000 ...........................................	127
9.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk .......................................................	131
9.25:1 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	132
9.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av skolväsende och barnsomsorg.........	132
9.25:2 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	134
9.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom skolväsendet..................................	134
9.25:3 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	134
9.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i skolan ...........................................	134
9.25:4 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	135
9.25:5 Anslagsutvecklingen för Specialpedagogiska institutet ..................................	135
9.25:5 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................	136
9.25:5 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	137
9.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp.........................................................................................	137
9.25:6 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................	137
9.25:6 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	138
9.25:7 Anslagsutvecklingen för Specialskolemyndigheten ........................................	138
9.25:7 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................	138
9.25:7 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	139
9.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på skolområdet ...........................	139
9.25:8 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	140
9.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen ....................................................	140
9.25:9 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................	141
9.25:9 Härledning av nivån 2002–2004........................................................................	141

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i barnomsorgen m.m. ..............................	141
9.25:10 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	142
9.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem ............................................................................................................	142
9.25:11 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	142
9.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola ..............................................................................................	142
9.25:12 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	144
9.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk undervisning i utlandet.............	144
9.25:13 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	145
9.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande...................	145
9.25:14 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	145
9.25.14 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	147
9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ...	147
9.25:15 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	148
9.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet ..........................................................................................................	148
9.25:16 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	148
9.25:17 Anslagsutveckling för Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen...	148
9.25:17 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	149
9.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.........	149
9.25:18 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	150
9.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.....................	150
9.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	150
9.25:19 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	151
9.25:20 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Uppsala universitet ..............	151
9.25:20 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	151
9.25:20 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	152
9.25:20 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	152
9.25:21 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet............................................................................................................	152
9.25:21 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	153
9.25:21 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	153
9.25:21 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	153
9.25:21 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	154
9.25:22 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lunds universitet..................	154
9.25:22 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	154
9.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	155
9.25:22 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	155
9.25:23 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Lund
universitet............................................................................................................	155
9.25:23 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	156
9.25:23 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	156
9.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	156
9.25:23 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	156
9.25:24 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Göteborgs universitet..........	157
9.25:24 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	157
9.25:24 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	157
9.25:24 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	158
9.25:25 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet............................................................................................................	158

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:25 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	158
9.25:25 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	159
9.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	159
9.25:25 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	159
9.25:26 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Stockholms universitet........	159
9.25:26 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	160
9.25:26 Resursfördelning för grundutbildning ...........................................................	160
9.25:26 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	161
9.25:27 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Stockholms
universitet ...........................................................................................................	161
9.25:27 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	161
9.25:27 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	161
9.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	161
9.25:27 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	162
9.25:28 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Umeå universitet .................	162
9.25:28 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	162
9.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	163
9.25:28 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	163
9.25:29 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet ...........................................................................................................	163
9.25:29 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	164
9.25:29 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	164
9.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	164
9.25:29 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	164
9.25:30 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Linköpings universitet.........	165
9.25:30 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	165
9.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	165
9.25:30 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	166
9.25:31 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Linköpings
universitet ...........................................................................................................	166
9.25:31 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	166
9.25:31 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	166
9.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	167
9.25:31 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	167
9.25:32 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karolinska institutet............	167
9.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	168
9.25:32 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	168
9.25:33 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet..............................................................................................................	168
9.25:33 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	169
9.25:33 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	169
9.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	169
9.25:33 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	169
9.25:34 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Tekniska
högskolan............................................................................................................	169
9.25:34 Examinationsmål för grundutbildningen.......................................................	170
9.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	170
9.25:34 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	170
9.25:35 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska
högskolan............................................................................................................	171
9.25:35 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	171

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:35 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	171
9.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	171
9.25:35 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	172
9.25:36 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet....	172
9.25:36 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	172
9.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	173
9.25:36 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	173
9.25:37 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska
universitet............................................................................................................	173
9.25:37 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	174
9.25:37 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	174
9.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	174
9.25:37 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	174
9.25:38 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karlstads universitet ............	174
9.25:38 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	175
9.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	175
9.25:38 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	176
9.25:39 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet............................................................................................................	176
9.25:39 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	176
9.25:39 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	176
9.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	176
9.25:39 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	177
9.25:40 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Växjö universitet ..................	177
9.25:40 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	177
9.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	178
9.25:40 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	178
9.25:41 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet............................................................................................................	178
9.25:41 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	179
9.25:41 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	179
9.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	179
9.25:41 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	179
9.25:42 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Örebro universitet ...............	179
9.25:42 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	180
9.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	180
9.25:42 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	181
9.25:43 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet............................................................................................................	181
9.25:43 Examinationsmål för forskarutbildningen .....................................................	181
9.25:43 Resultat, forskning och forskarutbildning .....................................................	181
9.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	181
9.25:43 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	182
9.25:44 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mitthögskolan......................	182
9.25:44 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	182
9.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	183
9.25:44 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	183
9.25:45 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid
Mitthögskolan.....................................................................................................	183
9.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	184
9.25:45 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	184

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:46 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola. 184
9.25:46 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	185
9.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	185
9.25:46 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	185
9.25:47 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Blekinge
tekniska högskola...............................................................................................	186
9.25:47 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	186
9.25:47 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	186
9.25:47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	186
9.25:47 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	187
9.25:48 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Malmö högskola ..................	187
9.25:48 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	187
9.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	187
9.25:48 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	188
9.25:49 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola ..............................................................................................................	188
9.25:49 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	188
9.25:49 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	188
9.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	189
9.25:49 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	189
9.25:50 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar.............	189
9.25:50 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	189
9.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	190
9.25:50 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	190
9.25:51 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i
Kalmar.................................................................................................................	190
9.25:51 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	191
9.25:51 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	191
9.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	191
9.25:51 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	191
9.25:52 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mälardalens högskola ..........	191
9.25:52 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	192
9.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	192
9.25:52 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	193
9.25:53 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola ..............................................................................................................	193
9.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	193
9.25:53 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	193
9.25:54 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Danshögskolan ....................	194
9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	194
9.25:54 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	194
9.25:55 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Dramatiska institutet...........	194
9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	195
9.25:55 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	195
9.25:56 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Borås ...............	195
9.25:56 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	195
9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	196
9.25:56 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	196
9.25:57 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan Dalarna..............	196
9.25:57 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	197
9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	197

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:57 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	197
9.25:58 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan på Gotland.........	198
9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	198
9.25:58 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	198
9.25:59 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Gävle................	199
9.25:59 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	199
9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	199
9.25:59 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	200
9.25:60 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad........	200
9.25:60 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	200
9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	201
9.25:60 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	201
9.25:61 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad.......	201
9.25:61 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	202
9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	202
9.25:61 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	203
9.25:62 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Skövde.............	203
9.25:62 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	203
9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	203
9.25:62 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	204
9.25:63 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.........................................................................................	204
9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	205
9.25:63 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	205
9.25:64 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Idrottshögskolan i
Stockholm ...........................................................................................................	205
9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	206
9.25:64 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	206
9.25:65 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Konstfack..............................	206
9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	207
9.25:65 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	207
9.25:66 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan .......	207
9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	207
9.25:66 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	207
9.25:67 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm ...........................................................................................................	208
9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	208
9.25:67 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	208
9.25:68 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lärarhögskolan i
Stockholm ...........................................................................................................	208
9.25:68 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	209
9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	209
9.25:68 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	210
9.25:69 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Operahögskolan i
Stockholm ...........................................................................................................	210
9.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	210
9.25:69 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	210
9.25:70 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Södertörns högskola ............	211
9.25:70 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	211
9.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	211
9.25:70 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	212

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:71 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Teaterhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	212
9.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	212
9.25:71 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	212
9.25:72 Anslagsutveckling för Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
m.m......................................................................................................................	213
9.25:72 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. ......................................................................................	213
9.25:72 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	214
9.25:72 Examinationsmål för forskarutbildningen.....................................................	214
9.25:72 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	214
9.25:72 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	215
9.25:72 Resultat, forskning och forskarutbildning.....................................................	216
9.25:72 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	219
9.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m....................................................................................................	219
9.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. ...........................................................................................	220
9.25:73 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	221
9.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor m.m.....................................................................................	221
9.25:74 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. .....................................................	222
9.25:74 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	222
9.25:75 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning.............................................................................................................	222
9.25:75 Medicinsk utbildning och forskning ..............................................................	223
9.25:75 Odontologisk utbildning och forskning........................................................	223
9.25:75 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	223
9.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Universitets och högskolors premier för de
statliga avtalsförsäkringarna...............................................................................	223
9.25:76 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	223
9.25:77 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket......................................................	223
9.25:77 Fördelning på anslagsposter för Högskoleverket..........................................	224
9.25:77 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	224
9.25:77 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	225
9.25:78 Anslagsutveckling för Verket för Högskoleverket........................................	225
9.25:78 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	225
9.25:78 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	226
9.25:79 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m. .........................	226
9.25:79 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................	226
9.25:79 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................	226
9:25:79 Några nyckeltal för CSN:s verksamhet .........................................................	227
9.25:79 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	228
9.25:80 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd .....................	228
9.25:80 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	228
9.25:81 Anslagsutvecklingen för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet ............................................................................................	228
9.25:81 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	229
9.25:82 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet..................	229
9.25:82 Härledning av nivån 2002–2004......................................................................	230

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:83 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. .......................................................................................................	230
9.25:83 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	231
9.25:84 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. ........................................................	231
9.25:84Härledning av nivån 2002–2004 .......................................................................	232
9.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna ..	232
9.11:2 Härledning av nivån 2002–2004 ........................................................................	232
10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	233
10.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation........................................................................................	254
10.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	255
10.26:1 Fördelning på anslagsposter............................................................................	255
10.26:1 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	256
10.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Förvaltning ................................	256
10.26:2 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	257
10.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning.......................................................	257
10.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	257
10.26:3 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	258
10.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för rymdfysik.........................................	258
10.26:4 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	259
10.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. biblioteket...................................................	259
10.26:5 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	259
10.26:6 Anslagsutvecklingen för Polarforskningssekretariatet..................................	260
10.26:6 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	260
10.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU..............................................................................................................	260
10.26:7 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	261
10.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet........................................................................	261
10.26:8 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	261
10.26:8 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	262
10.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter för forskningsändamål..............	262
10.26:9 Fördelning på anslagsposter............................................................................	263
10.26:9 Härledning av nivån 2002–2004 ......................................................................	263

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

3.1	Offentliga och privata medel för utbildning i procent av BNP, år 1990, 1995 och
	1998, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa:
	OECD).................................................................................................................	44
3.2	Andel av befolkningen i åldern 25-64 år som har högskoleutbildning respektive
	utbildning motsvarande högst grundskolenivå, år 1995 och 1999, jämförelse
	mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)......................	45
3.3	Läs- och problemlösningsförmåga bland högskoleutbildade respektive personer
	med högst grundskoleutbildning, åldersgruppen 16-64 år, jämförelse mellan
	Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)..................................	45
3.4	Genomsnittlig rangordningsposition enligt nio olika indikatorer om livslångt
	lärande bland OECD-länder år 1999 (Källa: OECD).......................................	47

3.5Kunskaper om demokrati och samhälle bland 14-15 åringar samt deras förmåga att förstå och tolka problemställningar om detta, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU och totalt i 28 länder (Källa: IEA, Civic Education Study, 2001)48

3.6Antal elever per lärare (heltidsekvivalenter) inom grundskolans senare år och

	gymnasieskolenivån, år 1995, 1998 och 1999, jämförelse mellan Sverige,
	Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)................................................	48
3.7	Andel av lärarna som är yngre än 50 år inom grundskolan tidigare respektive
	senare år, 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och
	OECD (Källa: OECD)........................................................................................	48
3.8	Andel kvinnor bland lärare på olika utbildningsnivåer, år 1999, jämförelse mellan
	Sverige, Norden, EU och OECD (Källa: OECD) ............................................	49
3.9	Antal deltagare i högskoleutbildning, procentuell förändring mellan 1995 och
	1999, jämförelse mellan Sverige, Finland, Danmark, Norden, EU och OECD
	(Källa: OECD).....................................................................................................	50

3.10Andel högskoleutbildade totalt på arbetsmarknaden respektive inom tillverkningsindustrin, år 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, USA och genomsnittligt i fem EU-länder (Källa: SCB-enkät 1996 och 2000) 50

3.11Antal examinerade från minst treåriga högskoleutbildning inom naturvetenskap

och teknik per 100 000 i arbetskraften i åldern 25-34 år, 1992, 1996 och 1999,
jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)....	51
3.12 Andel arbetslösa bland personer i åldern 25-29 år med högskole- respektive
högst grundskoleutbildning, år 1996 och 1999, jämförelse mellan Sverige,
Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)................................................	51

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner vad regeringen förordar om hu- vudmannaskapet för musiklärarutbildning- en i Arvika (avsnitt 7.1.13),

2.bemyndigar regeringen att under 2002 ifrå- ga om ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalifi- cerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 070 000 kronor under åren 2003-2006 (avsnitt 9.1.19),

3.bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 710 000 000 kronor under åren 2003-2007 (avsnitt 10.9.1),

4.bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om bidrag som innebär utgifter på högst 487 000 000 kronor under åren 2003- 2007 (avsnitt 10.9.3),

5.för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

11:1	Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna	ramanslag	185 000
25:1	Statens skolverk	ramanslag	356 576
25:2	Utveckling av skolväsende och barnomsorg	ramanslag	493 629
25:3	Forskning inom skolväsendet	ramanslag	33 903
25:4	Program för IT i skolan	ramanslag	193 374
25:5	Specialpedagogiska institutet	ramanslag	319 341
25:6	Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med	ramanslag	22 149
	handikapp
25:7	Specialskolemyndigheten	ramanslag	229 460
25:8	Särskilda insatser på skolområdet	ramanslag	259 670
25:9	Sameskolstyrelsen	ramanslag	30 603
25:10	Maxtaxa i barnomsorgen m.m.	ramanslag	3 900 000
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem		ramanslag	1 500 000
25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och		ramanslag	120 056

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gymnasieskola

25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet		ramanslag	83 430
25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande		ramanslag	93 559
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning		ramanslag	171 377
25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet		obetecknat anslag	50 000
25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen		ramanslag	2 951 656
25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	17 500
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	664 082
25:20	Uppsala universitet: Grundutbildning	ramanslag	994 037
25:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 057 431
25:22	Lunds universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 270 187
25:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 064 538
25:24	Göteborgs universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 219 897
25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	874 584
25:26	Stockholms universitet: Grundutbildning	ramanslag	779 616
25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	887 996
25:28	Umeå universitet: Grundutbildning	ramanslag	933 387
25:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	611 478
25:30	Linköpings universitet: Grundutbildning	ramanslag	944 429
25:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	420 780
25:32	Karolinska institutet: Grundutbildning	ramanslag	473 079
25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	689 735
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning		ramanslag	823 050
25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	581 388
25:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning		ramanslag	515 000
25:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	214 819
25:38	Karlstads universitet: Grundutbildning	ramanslag	394 694
25:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	123 673
25:40	Växjö universitet: Grundutbildning	ramanslag	352 712
25:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	124 606
25:42	Örebro universitet: Grundutbildning	ramanslag	451 121
25:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	136 160
25:44	Mitthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	501 251
25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	107 772
25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning		ramanslag	223 878
25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	53 841
25:48	Malmö högskola: Grundutbildning	ramanslag	554 820
25:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	64 845
25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning		ramanslag	324 203
25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	49 996
25:52	Mälardalens högskola: Grundutbildning	ramanslag	437 916
25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	29 564
25:54	Danshögskolan: Grundutbildning	ramanslag	25 160
25:55	Dramatiska institutet: Grundutbildning	ramanslag	67 931
25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning		ramanslag	273 760
25:57	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	ramanslag	302 014
25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning		ramanslag	83 947

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:59	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	ramanslag	289 781
25:60	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	ramanslag	221 410
25:61	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	ramanslag	255 635
25:62	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	ramanslag	212 032
25:63	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	ramanslag	212 780
25:64	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	37 007
25:65	Konstfack: Grundutbildning	ramanslag	106 970
25:66	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	50 307
25:67	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	112 837
25:68	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	353 415
25:69	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	15 619
25:70	Södertörns högskola: Grundutbildning	ramanslag	224 211
25:71	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	24 737
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.		ramanslag	1 755 175
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.		ramanslag	592 045
25:74	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa hög-	ramanslag	254 638
	skolor
25:75	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	ramanslag	1 680 929
25:76	Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsför-	ramanslag	877 051
	säkringarna
25:77	Högskoleverket	ramanslag	171 190
25:78	Verket för högskoleservice	ramanslag	13 257
25:79	Centrala studiestödsnämnden m.m.	ramanslag	374 112
25:80	Överklagandenämnden för studiestöd	ramanslag	10 090
25:81	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	ramanslag	40 354
25:82	Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	ramanslag	29 356
25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.		ramanslag	38 576
25:84	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område	ramanslag	16 660
	m.m.
26:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	ramanslag	2 069 762
26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	ramanslag	88 239
26:3	Rymdforskning	ramanslag	149 176
26:4	Institutet för rymdfysik	ramanslag	41 175
26:5	Kungl. biblioteket	ramanslag	230 443
26:6	Polarforskningssekretariatet	ramanslag	23 729
26:7	Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU	ramanslag	13 495
26:8	Sunet	ramanslag	37 992
26:9	Särskilda utgifter för forskningsändamål	ramanslag	107 825
Summa			41 446 670

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

2.1Omfattning

Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvali- ficerad yrkesutbildning, högskoleutbildning och

2.2Utgiftsutvecklingen

forskning samt centrala myndigheter inom ut- bildningsområdet. Utgiftsområdet omfattar politikområdena Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik samt en del av politikområdet Storstadspolitik.

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
Politikområde Storstadspolitik2	30	220	180	185	0	0
Politikområde Utbildningspolitik	28 847	31 516	31 168	38 500	39 671	41 290
Politikområdet Forskningspolitik	2 386	2 569	2 594	2 762	3 100	3 153

Totalt för utgiftsområde 16	31 263	34 305	33 942	41 447	42 771	44 443

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetproposition för 2002.

2Politikområdet ligger under utgiftsområde 17.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004
Ramnivå 20011	34 305	34 305	34 305
Förändring till följd av:

Beslut	6 038	6 954	7 991

Pris- och löneomräk-	1 001	1 705	2 363
ning

Övr. makroekonomiska	16	52	52
förutsättningar

Volymer	0	0	0

Överföring till/från	91	-241	-264
andra utg.omr. m.m.
Slutjustering avtalsför-	-5	-5	-5
säkringar
Summa förändring	7 142	8 466	10 138

Ny ramnivå	41 447	42 771	44 442

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utbildningspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Utbildningspolitik har följande omfattning och redovisas i följande avsnitt:

Förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg

Barn och ungdomsutbildning

förskoleklass

grundskola

gymnasieskola

specialskola

särskola

sameskola

Vuxenutbildning

kommunal vuxenutbildning (komvux)

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (sär- vux)

svenskundervisning för invandrare (sfi)

folkbildning

viss kompletterande utbildning med enskil- da huvudmän

kvalificerad yrkesutbildning

statens skolor för vuxna

Högskoleverksamhet

universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet

Studiestöd

I politikområdet ingår även centrala myndig- heter inom studiestöds-, skol- och högskoleom- rådet samt medlemsavgiften till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.

Den samlade driftskostnaden/motsvarande inom politikområdet uppgår till närmare 184 miljarder kronor. Av detta täcker anslagen under politikområdet ungefär 28 procent vilket sam- manhänger med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda hu- vudmän.

Ungefär 30 procent av anslagna medel utgår till studiestöd som är ett statligt åtagande. Staten är huvudman för flertalet universitet och hög- skolor men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda högskolor. Kommunerna är huvudman för förskoleverksamhet, skolbarns- omsorg, skola och vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Det finns dock ett växande inslag av enskild verksamhet på dessa områden. Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieför- bund) är den enskilda verksamheten av hävd helt dominerande. I övrigt är andelen enskild verk- samhet relativt stor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och begränsad inom uni- versitet och högskolor. Anslagen inom politik- området finansierar helt och hållet studiestödet och nästan helt och hållet grundutbildningen vid universitet och högskolor medan den statliga fi- nansieringsandelen är låg när det gäller förskole- verksamhet, skolbarnsomsorg och skola. För- skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning finansieras främst med kom- munalskattemedel men även via det generella statliga bidraget till kommunerna. Avgifter sva- rar för en del av finansieringen när det gäller stu- diecirklar inom folkbildningen, förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter men har i övrigt en högst begrän- sad roll.

Nedanstående figur ger en kvantitativ översikt över politikområdet.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE

(Uppgifter avseende budgetåret 2000 eller läsåret 1999/00)

Högskola

Doktor

262 000 helårsstudenter i grundutb. samt ca 18 000 ak-

Forskarutbildning

tiva i forskarutb., 22 700 lärare och forskare varav 37 %

kvinnor, 8 100 med forskarutbildningsanst.,18 100 öv-

Licentiat

rig personal, 47 högskolor. Kostnad inkl. forskning ca

43,7 mdr kronor (därav studiestöd 6,7 mdr kronor)

Folkbildning

drygt 5 % av examine-

Grundläggande

rade påbörjar forskar-

147 folkhögskolor med 30 000 helårsstuderande och

utbildning inom 5 år

ca 2 500 lärare varav 50 % kvinnor samt 11 studieför-

högskole-

bund med totalt 1,8 miljoner kursdeltagare. 2)

utbildning

Statsbidrag ca 3,2 mdr kr (varav studiestöd ca 0,7 mdr

Utlands- ,sär-,

kronor)

Vuxenutbildning

specialskolor och

drygt 200 000 helårsstuderande i Komvux, ca 50 0000

19 år

sameskola

elever1 i särvux, statens skolor för vuxna och sfi, totalt-

ca 19 400 elever, 4 300

Program

Fristående kurser

ca 9 500 lärare - andelen kvinnor ca 60 % Kostnad ca

lärare - andelen kvinnor

ca 45% av avgångs-

13 mdr kronor (varav studiestöd ca 6,1 mdr kronor)

ca 75 %, kostnad 4,1

eleverna går vidare till

mdr kronor

högskolan inom 5 år

18 år

Gymnasieskola

305 600 elever, 600 skolor,

23 600 lärare - andelen kvinnor

16 år

ca 48 %, kostnad ca 22 mdr

ca 98 % av av-

kronor, (därav studiestöd ca 2,3

gångseleverna

mdr kronor)

går vidare till

gymnasieskolan

Grundskola

15 år

1 035 000 elever, 5 000 skolor,

78 400 lärare - andelen kvinnor

ca 74 %, kostnad ca 57 mdr

E F G

kronor

Skolbarnsomsorg,

E. Svenskundervisning

för invandrare, Sfi (34 0001)

6-12 år se nedan

F. Vuxenutbildning för

Förskoleklass

utvecklingsstörda (4 0001)

7 år

112 000 elever, 9 000 hel-

A B C D

6 år

årsanställda, kostnad ca 3,7

G. Komvux, samt statens

mdr kronor

skolor för vuxna (213 000

A. Svensk skola i

Förskoleverksamhet

5 år

helårsstuderande),

utlandet (1 200)

och Skolbarnsom-

H. Folkhögskola (30 000

B. Särskola för

sorg

705 000 hel- och deltidsin-

helårsstuderande)

utvecklingsstörda

skrivna barn, ca 78 000 an-

I. Studieförbund

(17 200)

ställda som arbetar med barn

C. Specialskola för

(exkl. dagbarnvårdare), ande-

(ca 1,8 miljoner deltagare

len kvinnor ca 94%, netto-

sammanlagt på kurser av vari-

döva och hörsel-

kostnad, exkl. avgifter, ca 39

erande omfattning) 2)

skadade m.fl.(800)

mdr kronor

J. Kvalificerade yrkesutbild-

D. Sameskola år 1-6

ningar, KY (11 200)

(155)

Personal- och studerandeantal avser helårsekvivalenter (helårsstudenter m.m.) om inte annat anges. Andelen kvinnor avser tjänstgörande lärare på hel och deltid. 1) avser antal elever inklusive deltid. 2) uppskattat antal individer netto, vilket motsvarar 2,8 miljoner registrerade deltagare brutto och cirka 90 000 helårsekvivalenter.

Kostnadsuppgifterna för 2000 är delvis preliminära bedömningar.

Utbildningar som inte finns med i uppställningen är bl.a.: Polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning. Kommunernas kostnader för skolväsende och barnomsorg täcks till en del genom ett generellt statsbidrag via utgiftsområde 25. Folkbildningen redovisas inom utgiftsområde 17.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Tusental kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
Anslag under utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk	320 358	313 034	310 000	356 576	365 426	372 254

25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg	282 131	449 206	439 055	493 629	184 483	188 391

25:3 Forskning inom skolväsendet	8 189	30 000	29 700	33 903	34 791	35 361
25:4 Program för IT i skolan	490 582	652 856	680 000	193 374	0	0

25:5 Specialpedagogiska institutet	123 952	215 206	218 000	319 341	327 110	333 490

25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för	22 237	21 788	22 000	22 149	22 709	23 115
elever med handikapp

25:7 Specialskolemyndigheten	458 818	354 844	358 282	229 460	235 057	239 589
25:8 Särskilda insatser på skolområdet	271 747	263 526	263 000	259 670	267 777	275 563
25:9 Sameskolstyrelsen	35 763	30 700	29 917	30 603	31 363	31 950

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.		0	0	3 900 000	3 900 000	3 900 000
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och		500 000	500 000	1 500 000	2 500 000	3 500 000
fritidshem
25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grund-	103 346	97 859	111 020	120 056	123 410	125 993
skola och gymnasieskola
25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet	67 062	74 195	77 800	83 430	85 579	87 045

25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande	43 290	44 116	43 598	93 559	93 800	89 333

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbild-	137 968	163 535	173 358	171 377	178 612	166 337
ning

25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande	nytt anslag			50 000	50 000	50 000
verksamhet

25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsat-	4 072 817	4 156 379	4 268 287	2 951 656	1 799 299	1 851 753
sen

25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	nytt anslag			17 500	17 926	18 276
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	nytt anslag			664 082	740 603	746 723

25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning	798 754	860 073	852 343	994 037	1 051 932	1 073 376

25:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarut-	976 369	1 011 513	1 011 513	1 057 431	1 091 743	1 112 629
bildning

25:22 Lunds universitet: Grundutbildning	1 025 520	1 086 137	1 079 209	1 270 187	1 350 743	1 379 303
25:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbild-	983 709	1 018 384	1 018 384	1 064 538	1 100 601	1 121 899
ning
25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning	975 389	1 059 240	1 043 693	1 219 897	1 306 431	1 345 974
25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarut-	799 136	827 059	827 059	874 584	906 074	923 410
bildning

25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning	671 012	724 666	716 748	779 616	832 029	848 208

25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskar-	798 090	842 831	842 831	887 996	919 472	936 829
utbildning

25:28 Umeå universitet: Grundutbildning	738 083	795 773	782 333	933 387	988 647	1 008 365
25:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbild-	553 759	576 946	576 946	611 478	638 314	650 403
ning
25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning	722 560	788 230	782 099	944 429	1 011 448	1 034 907
25:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarut-	360 441	391 052	391 052	420 780	442 973	451 471
bildning

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:32 Karolinska institutet: Grundutbildning	259 942	276 092	276 092	473 079	531 387	562 299

25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarut-	624 371	641 421	641 421	689 735	711 536	724 870
bildning

25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	680 940	804 754	737 824	823 050	870 683	886 774

25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och fors-	527 383	559 400	559 400	581 388	600 693	611 681
karutbildning

25:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	398 973	437 315	402 637	515 000	545 776	556 182
25:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och fors-	184 019	199 590	199 590	214 819	230 533	234 933
karutbildning
25:38 Karlstads universitet: Grundutbildning	288 171	340 190	302 711	394 694	422 391	433 242

25:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarut-	75 405	97 246	97 246	123 673	137 249	139 908
bildning

25:40 Växjö universitet: Grundutbildning	239 479	295 088	268 596	352 712	387 518	396 215

25:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbild-	75 518	97 361	97 361	124 606	138 135	140 877
ning

25:42 Örebro universitet: Grundutbildning	318 823	349 346	340 917	451 121	487 968	502 505
25:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbild-	75 630	97 476	97 476	136 160	149 920	153 038
ning
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning	368 288	477 412	355 546	501 251	532 913	543 135

25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning	75 118	86 761	86 761	107 772	115 588	117 752

25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	149 675	187 386	147 032	223 878	245 255	249 677
	149 675	187 386	147 032	223 878	245 255	249 677
25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och fors-	23 580	34 228	34 228	53 841	60 355	61 506
karutbildning
25:48 Malmö högskola: Grundutbildning	413 323	479 430	436 958	554 820	601 848	617 203

25:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbild-	51 388	54 380	54 380	64 845	69 589	70 949
ning

25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	222 103	274 773	262 553	324 203	348 970	359 243

25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarut-	23 509	34 156	34 156	49 996	56 492	57 573
bildning

25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning	313 524	347 694	334 350	437 916	475 297	485 313
25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarut-		2 000	2 000	29 564	43 451	44 288
bildning
25:54 Danshögskolan: Grundutbildning	22 942	24 404	24 404	25 160	25 776	26 271

25:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning	56 200	61 784	61 784	67 931	71 640	72 973

25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning	184 783	224 312	212 863	273 760	297 465	305 350
25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	214 272	255 661	222 072	302 014	322 238	328 225

25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	59 142	86 301	59 513	83 947	92 330	93 989

25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	223 602	246 202	230 233	289 781	314 044	322 624
25:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	153 956	180 680	175 094	221 410	242 289	248 546

25:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	173 311	198 585	192 415	255 635	277 377	284 162

25:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	133 793	183 721	155 628	212 032	229 775	233 951
25:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundut-	121 254	163 603	151 975	212 780	238 537	247 448
bildning
25:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	35 208	35 888	35 888	37 007	39 198	39 951

25:65 Konstfack: Grundutbildning	99 516	102 912	102 912	106 970	109 962	111 980

25:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	46 893	48 817	48 817	50 307	51 573	52 505
25:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundut-	88 319	93 235	93 235	112 837	116 378	118 662
bildning
25:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	272 502	337 852	328 726	353 415	368 754	375 657

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	14 107	15 142	15 142	15 619	16 028	16 291

25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning	173 802	211 604	202 421	224 211	245 481	249 896

25:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	22 540	23 994	23 994	24 737	25 345	25 832
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleom-	1 692 251	1 845 764	1 801 845	1 755 175	1 867 290	1 909 869
rådet m.m.
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högsko-	619 732	342 066	397 927	592 045	718 399	628 396
lor m.m.
25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete	192 176	199 887	199 887	254 638	300 151	305 947
vid vissa högskolor
25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	1 600 913	1 631 811	1 631 811	1 680 929	1 733 460	1 783 995

25:76 Universitets och högskolors premier för de stat-	819 873	769 609	869 411	877 051	897 787	916 290
liga avtalsförsäkringarna

25:77 Högskoleverket	136 478	168 392	169 563	171 190	188 822	192 299

25:78 Verket för högskoleservice	12 231	13 418	12 739	13 257	13 598	13 820
25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m.	367 959	367 895	374 429	374 112	361 322	368 103

25:80 Överklagandenämnden för studiestöd		7 500	6 250	10 090	10 328	10 544

25:81 Internationella programkontoret för utbildnings-	17 589	36 759	38 096	40 354	41 353	42 124
området

25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet		60 843	53 948	29 356	35 238	35 847
25:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco	36 722	37 129	36 080	38 576	38 576	38 576
m.m.
25:84 Utvecklingsarbete inom	24 303	17 432	21 000	16 660	18 244	18 569
Utbildningsdepartementets område m.m.
Totalt för utgiftsområde 16	28 846 613	31 515 849	31 167 564	38 499 834	39 670 655	41 289 804

Anslag inom övriga utgiftsområden

Utgiftsområde 15
25:1 Studiehjälp m.m.	2 341 819	2 696 483	2 575 400	2 681 820	3 043 920	3 148 680
25:2 Studiemedel m.m.	10 107 820	8 478 976	7 854 051	11 604 520	14 348 105	14 623 594

25:3 Studiemedelsräntor m.m.		4 522 690	3 698 375	4 775 620	5 524 100	6 121 651
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.	7 169 3782	5 852 172	5 771 568	3 378 664	64 356	0
25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning	40 660	61 520	44 331	61 520	61 520	61 520
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål	21 120	24 462	26 830	24 950	25 450	26 073

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.		26 223	26 223	40 241	40 241	40 241
Utgiftsområde 17

25:1 Bidrag till folkbildningen	2 489 073	2 513 068	2 513 068	2 522 556	2 515 415	2 556 595

25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folk-	73 764	73 422	73 422	74 843	76 727	78 300
bildningen

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning	4 259	9 237	9 237	9 416	9 638	9 839
Utgiftsområde 23

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	1 163 379	1 154 109	1 157 109	1 209 038	1 233 872	1 268 169

Totalt för politikområde 25	52 257 885	56 928 211	54 917 178	64 883 022	66 614 001	69 224 464

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive anslagna medel för anslagen A6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar och A7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.3Mål

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2001/01:1) som mål för utbild- ningspolitiken att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt- visa. Detta mål har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Regeringen föreslår ingen ändring av detta mål.

3.4Politikens inriktning

Utbildning och forskning driver på samhällets modernisering och förnyelse samt medverkar till ett hållbart samhälle. Utbildning får en allt mer central betydelse för välfärd, tillväxt och utveck- ling. Satsningar på utbildning på alla nivåer bry- ter väg för kunskapssamhället och bidrar till att förverkliga visionen om ett livslångt lärande. Ut- bildning vidgar vyer, utvecklar personligheten och ger bättre förutsättningar för såväl den en- skilde som för samhället att möta vår tids stora utmaningar och snabba förändringar.

Alla människors rätt till kunskap och utveck- ling är mot den bakgrunden utgångspunkt för regeringens politik. Kunskapssamhället skall stå öppet för alla. Att nå dit är en stor välfärdspoli- tisk uppgift i framtiden. Utbildning måste vara en kraft för social förändring.

Jämlikhet i tillgång till utbildning är en förut- sättning för jämlikhet i makt över det egna livet och i möjlighet att påverka samhället. Alla kraf- ter måste därför mobiliseras för att maximera möjligheterna för alla till utbildning.

Utbildningen på alla nivåer måste hålla hög kvalitet för att ge barn, elever och studerande de kunskaper och färdigheter som är viktiga för de- ras framtid. Utbildning som inte håller måttet är slöseri med mänskliga och samhälleliga resurser. Kvaliteten är avgörande för Sverige som kun- skapsnation.

Varje elev och studerande måste respekteras och bemötas väl av andra i utbildningen. Krän- kande behandling eller diskriminering kan aldrig accepteras. Alla barn, elever och studerande har rätt till en trygg miljö i sin utbildning.

En förskola och skola för alla

Förskolan är basen för samhällets insatser för att främja det livslånga lärandet. Den är en miljö där barn med olika bakgrund och olika levnadsvill- kor får möjlighet att utvecklas och att lära till- sammans.

Forskning visar entydigt att om barn stimule- ras tidigt, inte bara till social utveckling, utan även språkligt, så underlättas skolstarten och goda förutsättningar ges för det fortsatta läran- det. Insikten om de tidiga barnaårens betydelse för utveckling och lärande ligger bakom reger- ingens kraftfulla åtgärder för att ge alla barn till- gång till förskolan.

2000-talets skola skall vara en skola där alla barn och ungdomar kan få kunskap och bekräf- telse, känna trygghet och glädje. Skolan möter alla barn och unga och har därmed en unik möj- lighet och ett ansvar att bidra till deras utveck- ling och ge det stöd som behövs.

Skolan har två viktiga uppdrag; ett kunskaps- uppdrag som också innebär att främja själva lä- randet i sig och ett värdegrundsuppdrag som in- nebär en demokratisk fostran utifrån de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa två uppdrag måste gå hand i hand och ge- nomsyra verksamheten. Trygga barn lär sig bätt- re. Skolan är samhällets viktigaste verktyg för att ge en gemensam kunskaps- och värdebas som kan överbrygga klyftor mellan människor med skilda livsvillkor och olika kulturell bakgrund.

Målet är att alla skall ges möjlighet att nå må- len. Därför måste alla mötas utifrån sina egna förutsättningar i en miljö som är trygg och säker.

Det är viktigt att alla skolor är tillgängliga på lika villkor. Regeringen kommer under hösten att lämna förslag till riksdagen om hur villkoren för kommunala och fristående skolor kan göras likvärdiga i olika avseenden.

Den svenska förskolan och skolan hävdar sig väl i internationella jämförelser (avsnitt 3.6). Men det finns brister. De visar sig t.ex. i att det finns ungdomar som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper och i att barn utsätts för mobbning.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att ge kommunerna bättre förutsättningar att kom- ma till rätta med bristerna och förbättra målupp- fyllelsen. Det handlar dels om åtgärder för att förbättra basfärdigheter och kunskaper, dels om fortsatt arbete för att aktivt motverka rasism, diskriminering, mobbning och andra uttryck för

bristande respekt och intolerans som grovt språkbruk, homofobi, sexuella trakasserier samt våld.

Fortsatta insatser behövs. Regeringen viker inte från målsättningen att alla barn och ungdo- mar har rätt till en grundläggande utbildning som ger möjlighet till såväl fortsatt lärande som ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv.

Ingen får stängas ute från förskolan

Förskolan är en del av den generella välfärden och skall därför erbjudas alla barn från tidig ål- der. Ingen får utestängas från den tidiga starten i lärande och utveckling på grund av höga avgifter eller för att en förälder är arbetslös eller är för- äldraledig för vård av ett syskon. Det långsiktiga målet är en avgiftsfri förskola.

Riksdagen har fattat beslut om en för kom- munerna frivillig maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Maxtaxan träder i kraft den 1 januari 2002. De kommuner som beslutar att tillämpa maxtaxan får, förutom ekonomisk kompensation för detta, även särskilda medel för att säkra kvaliteten i verksamheten genom per- sonalförstärkningar och kompetensutveckling för personalen. Det stora flertalet kommuner har beslutat eller kommer att besluta att tillämpa maxtaxa.

Från samma tidpunkt garanteras barn till för- äldralediga rätt till förskoleverksamhet. För barn till arbetslösa gäller samma rätt redan från den 1 juli i år. Rätten till allmän, avgiftsfri förskola för fyra- och femåringar gäller från 2003.

Reformen med maxtaxa, kvalitetssäkring, all- män förskola och förskoleverksamhet till arbets- lösas eller föräldraledigas barn är en av de mest omfattande reformer som genomförts inom barnomsorgsområdet. Regeringen kommer un- der de närmaste åren att noggrant följa genom- förandet i kommunerna. Med denna reform läg- ger regeringen en god grund för att alla skall få chansen till en tidig och god start i det livslånga lärandet.

Mer personal i skola och fritidshem

I budgetpropositionen för 2001 föreslog reger- ingen en omfattande statlig satsning för att öka personaltätheten i skolan och fritidshemmen. Bidraget utbetalas första gången i höst, utökas

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

successivt under en femårsperiod och ingår där- efter i det generella statsbidraget till kommuner- na. Under en femårsperiod tillförs kommunerna 17,5 miljarder kronor för att förbättra situatio- nen för barn och ungdomar i skola och fritids- hem. När satsningen nått sin fulla omfattning har den lett till att personalen i skolor och fri- tidshem har ökat med ca 15 000 anställda. Det kommer att få stor betydelse för utvecklingen i skolan och fritidshemmen, särskilt för de elever som behöver stöd för att nå målen. Med fler vuxna i skolan och i fritidshemmen förbättras såväl möjligheterna att nå kunskapsmålen som förutsättningarna att arbeta förebyggande med värdegrunden som bas för skolans verksamhet.

Fritidshemsverksamheten drabbades hårt av 1990-talets nedskärningar i kommunerna. Tren- den har emellertid brutits och personaltätheten har förbättrats något. Det är dock bekymmer- samt att det finns stora brister när det gäller fri- tidsverksamhet för barn i åldern 10 12 år. Kom- munerna är skyldiga att anordna skolbarns- omsorg i någon form för barn till och med 12 års ålder, men många kommuner lever inte upp till sitt ansvar. Regeringen vill understryka att kom- munerna har ett helhetsansvar för alla elevers skolgång inklusive skolbarnsomsorg.

Stöd till barn och ungdomar med funktionshinder

För att kunna nå målet en skola för alla krävs det fortsatta insatser för att förbättra stödet till barn och ungdomar med funktionshinder.

Specialskolemyndigheten inrättades 1 juli 2000 och ansvarar för samordning och utveck- ling av verksamheten vid de sex statliga special- skolorna för döva och hörselskadade.

Den nyinrättade myndigheten Specialpedago- giska institutet skall ge stöd till kommunerna så att också barn och ungdomar med funktionshin- der, så långt det är möjligt, kan få en fullgod ut- bildning i hemkommunen. Myndighetens upp- drag omfattar förskoleverksamhet, skola, skol- barnsomsorg och fr.o.m. 2002 även den kommunala vuxenutbildningen.

Regeringen har tidigare avsatt medel för att stödja omställningen från specialskola till resurs- centerverksamhet bl.a. genom kompetens- utveckling av personal som arbetar med elever med grav språkstörning. Den satsningen för- stärks och medel avsätts också för riktad kompe- tensutveckling för personal som arbetar med ele-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ver med synskada och ytterligare funktionshin-					Dessa resurscentrum skall stödja och stimule-
der. Syftet är att också dessa elever i större ut-					ra skolornas verksamhet. Genom att erbjuda pe-
sträckning skall kunna erbjudas en utbildning					dagogisk utveckling och kompetensutveckling
anpassad efter elevernas behov nära hemmet.					kommer de att bidra till att öka lärarnas möjlig-
Regeringen kommer att se över bestämmel-					heter att stimulera elevernas intresse för naturve-
serna om antagning till Rh-anpassad gymnasie-					tenskapliga och tekniska frågor respektive idrott
utbildning i syfte att underlätta för svårt rörelse-					och hälsa.
hindrade	ungdomar,	som	inte	klarat	Riksdagen har efter regeringens förslag för-
behörighetskraven, att få dispens.					stärkt kommunernas möjlighet att erbjuda lärar-
					na riktad kompetensutveckling och utvecklings-
					projekt inom prioriterade områden, t.ex.
Utredning om särskolan					basfärdigheterna att läsa, skriva och räkna, speci-
					alpedagogik samt arbete i miljöer med barn och
Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk					ungdomar med många nationaliteter och språk.
kommitté som får i uppdrag att göra en översyn					Dessa satsningar fortsätter under 2002.
av den obligatoriska särskolan, gymnasiesärsko-					Regeringen satsar även fortsättningsvis på att
lan och särvux.					utveckla skolan som arbetsplats. Bland annat del-
Bakgrunden är bl.a. att antalet barn i den obli-					tar drygt 30 kommuner i utvecklingsprojektet
gatoriska särskolan markant har ökat under de					Attraktiv skola.
senaste åren. Skillnaderna är stora mellan olika					En ny lärarutbildning har startat i höst.
kommuner när det gäller såväl ökningen som					Dessutom kommer ett stort antal obehöriga
andel barn i särskolan.					lärare att ges möjlighet att genomgå en kom-
En skola för alla innebär att alla skall få en ut-					pletterande utbildning som ger behörighet.
bildning som svarar mot den enskilde elevens
behov och förutsättningar. Regeringen anser att
det är viktigt att utveckla och stärka den princi-					Språket är grunden
pen för barn och ungdomar med utvecklings-
störning.					Ett rikt språk är en förutsättning för ett fram-
Utvärderingen av särvux har visat på behovet					gångsrikt lärande och ett starkt självförtroende.
av utveckling. Undervisningstiden behöver ut-					Regeringen fortsätter ansträngningarna att för-
ökas och kvaliteten i undervisningen behöver					bättra situationen i skolan för barn och ungdo-
förbättras. Regeringen föreslår att kommunerna					mar med utländsk bakgrund.
tillförs medel för utbyggnad av särvux.					Modersmålsundervisningen och undervis-
					ningen i svenska som andra språk måste priorite-
					ras högre. Tillgången till behöriga modersmålslä-
Lärarnas kompetens förstärks					rare kommer att öka genom regeringens förslag
					om möjlighet för obehöriga att kombinera behö-
Regeringen avser att avsätta medel för att stödja					righetsgivande lärarutbildning med arbete i sko-
utvecklingen av undervisningen i biologi och					lan.
bioteknik. Regeringen avser att ta initiativ till att					Studiehandledning på modersmålet kan vara
det på nationell nivå inrättas ett resurscentrum					avgörande för möjligheten att nå bra resultat i
med den beskrivna inriktningen. Det innebär att					andra ämnen. Trots det förekommer sådan stu-
regeringen fortsätter satsningarna för att stimu-					diehandledning endast i blygsam omfattning.
lera intresset för naturvetenskapliga och tekniska					Regeringen avser att återkomma med förslag till
ämnen, bl.a. genom fortbildande insatser i sam-					insatser.
arbete med olika resurscentrum.					Insatser för kompetensutveckling av personal
Regeringen avsätter på samma sätt utveck-					bör prioriteras i syfte att förbättra möjligheterna
lingsmedel för att kunna stimulera skolorna att					för nationella minoriteter att utveckla sitt språk
arbeta för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva,					och sin kunskap om sitt språks kulturella hem-
såväl under skoltid som på fritid. Regeringen av-					vist.
ser även att ta initiativ till att det inrättas ett na-					Ungdomar har i dag kontakter med andra län-
tionellt resurscentrum med den beskrivna in-					der och andra språk i en helt annan omfattning
riktningen.					än tidigare. Att kunna kommunicera på ett
30

främmande språk öppnar många kanaler till nya upptäckter och kunskaper. Språkundervisningen i skolan behöver utvecklas så att fler elever sti- muleras att studera främmande språk. Arbetet med att motivera eleverna att välja och att fort- sätta läsa språk skall intensifieras.

Inom ramen för storstadssatsningen satsar re- geringen medel för att förstärka utbildningen i storstadsregionerna. Det innebär bl.a. satsningar i syfte att främja förskolebarnens språkutveck- ling i s.k. språkförskolor. Medel har också av- satts för språkutveckling i skolan i syfte att ge barnen bättre förutsättningar att nå målen i grundskolan.

Under förutsättning att riksdagen antar reger- ingens förslag i propositionen Asylsökande barns skolgång m.m. (prop. 2000/01:115) kom- mer asylsökande barn och ungdomar att få samma rätt till skolgång som barn bosatta i Sve- rige. Det ger dem möjlighet att kunna lära och utvecklas under tiden de väntar på besked om uppehållstillstånd.

Kultur i skolan, läsning och skolbibliotek

Regeringen kommer att vidta åtgärder för att förstärka insatserna för att stimulera barns och ungdomars läsande. Att läsa mycket är viktigt för utvecklingen av språket. Alltför många elever lämnar grundskolan utan att ha uppnått målen i svenska och med låg motivation för att läsa skönlitteratur.

Insatser som pågår sedan tidigare syftar bl.a. till att förbättra språkmiljöerna i skolan och att utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll. Lära- re ges kompetensutveckling i läsinlärning.

Regeringens insatser för kultur i skolan fort- sätter. Under de senaste åren har medel använts bl.a. för att utveckla samverkansformer och för kompetensutveckling av pedagoger.

Jämställdhet och andra värdegrundsfrågor

Det behövs kraftfulla insatser för att stärka kompetensen i jämställdhetsfrågor. Regeringen avser att avsätta medel för att utbilda resursper- soner i jämställdhet och genuskunskap som kan bidra till att åstadkomma en mer jämställd situa- tion i skolan. Skolverket föreslås få i uppdrag att främja och intensifiera skolornas arbete med

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

jämställdhetsfrågor genom att sprida erfarenhe- ter och kunskap.

Regeringen har tidigare i år gett stöd till femi- nistgrupper i grundskolan och gymnasieskolan. De 90 grupper av ungdomar som fått bidrag har kommit med många goda idéer om hur man ak- tivt kan arbeta med jämställdhetsfrågor i skolor- na.

Kompetensutveckling i värdegrundsfrågor bör fortsätta. Insatserna riktas till skolledare, förtro- endevalda och förvaltningschefer och omfattar bl.a. områden som etniskt och sexuellt relaterad mobbning och homofobi.

Ett flertal åtgärder har tidigare vidtagits för att öka kunskaperna och sprida erfarenheter om ar- betet med skolans värdegrund. Regeringen har tagit initiativ till att det inrättats två värde- grundscentrum vid Umeå universitet i samver- kan med Ersta Sköndal högskola samt vid Göte- borgs universitet för att öka tillgängligheten till kunskap inom området.

Under 1999 och under våren 2000 genomför- des ett särskilt värdegrundsprojekt som under innevarande år följs upp och utvärderas.

Under hösten startar kampanjen Tillsammans som syftar till att få alla krafter att samverka mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan.

Det måste upplevas som mer stimulerande och meningsfullt att gå i skolan. Skolan måste klara att entusiasmera eleverna och upprätthålla studiemotivationen. Då måste eleven sättas i centrum. Elevinflytande skall också vara grunden för fostran i ett individuellt och kollektivt an- svarstagande – ett demokratiskt samhälle kräver en demokratisk skola. En öppen diskussion om mål, krav, betygskriterier, arbetssätt och arbets- miljö krävs för att elever skall bli mer delaktiga i skolarbetet.

Regeringen avser att under hösten överlämna en proposition om elevhälsa till riksdagen. Där kommer bl.a. att föreslås en översyn av arbets- miljölagen ur ett elevperspektiv i syfte att stärka elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan.

Individens behov i centrum

Det finns många studier och många konkreta ex- empel från skolor runt om i landet som visar att det går att öka måluppfyllelsen och att det går att förbättra miljön och arbetssituationen. Det krävs ett intensifierat arbete med att identifiera och

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

analysera framgångsfaktorerna, att sprida kun- skap om dem och visa på konkreta framgångsri- ka exempel. För att vi skall kunna nå målet en skola för alla krävs en ökad medvetenhet om att barns och ungas olika uppväxtvillkor och förut- sättningar kräver olika resurser. Undervisningen måste utvecklas så att den i högre utsträckning anpassas till elevers skilda förutsättningar och behov. Regeringen avser att, som ett led i ett så- dant utvecklingsarbete, ta initiativ till att ett antal grundskolor ges möjlighet att utveckla formerna för individuell planering och dokumentation.

Den nationella kvalitetsgranskningen har visat att det finns betydande brister när det gäller be- tygsättning. Regeringen kommer att ta initiativ till kompetensutveckling för lärare i gymnasie- skolan om kunskapsbedömning och betygssy- stemet i syfte att få en mer rättvis och likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.

Skolan måste arbeta så brett och med så varie- rande metoder, att alla får verklig möjlighet att bli delaktiga i kunskapssamhället. Det pedago- giska utvecklingsarbetet måste därför fortsätta med oförtruten kraft. Förtroendefulla relationer mellan elever och vuxna är en förutsättning för att skolan skall kunna främja elevens hela ut- veckling och kunskapsuppbyggnad.

Utvecklingen mot en ökad samverkan och in- tegrering mellan förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen måste fortsätta, bl.a. genom kompetensutveckling till stöd för fortsatt ut- veckling av arbetslagen.

Utvecklingsarbetet fortsätter

Det tar tid att bygga upp det som försämrades under 1990-talet och att ge skolan en stabil och uthållig grund att verka ifrån. Barn och unga kommer att märka att situationen i skolan suc- cessivt blir allt bättre, inte minst genom att det blir fler vuxna i skolan.

I syfte att stödja kvalitetsarbetet i kommuner och skolor har regeringen beslutat om föränd- ringar i förordningen (1997:702) om kvalitetsre- dovisning inom skolväsendet. Kopplingen till de nationella målen har skärpts, liksom kraven på att redovisa vilka åtgärder huvudmannen avser att vidta för att komma till rätta med konstatera- de brister.

Skolverkets roll och arbetssätt förändras så att verkets arbete i högre grad bidrar till en likvärdig skola där alla som behöver det får stöd för att nå

målen. Verket skall genom riktade insatser aktivt verka för att kommuner och skolor där målen inte nås ges stöd att utveckla verksamheten. Verket kan ställa särskilda utvecklingsmedel till förfogande till åtgärder för att förbättra målupp- fyllelsen.

Skolan kan inte klara allt på egen hand. Skol- miljön är bara en del av en elevs livssituation. Föräldrarnas unika kunskaper om barnet och de- ras engagemang för barnens skolsituation måste tas tillvara. Försöksverksamheten med lokala styrelser med elev- eller föräldramajoritet har förlängts och pågår t.o.m. juni 2003. Statskonto- ret har fått i uppdrag att analysera varför så få skolor deltar i försöksverksamheten.

Den nationella satsningen på IT i skolan, (ITiS), är en av de största kompetens- utvecklingsinsatserna i svensk skola genom ti- derna. ITiS pågår t.o.m. 2002. Då har ca 70 000 lärare fått förbättrade kunskaper om hur man kan använda IT som ett verktyg i under- visningen. En arbetsgrupp inom Utbildnings- departementet följer upp olika IT-satsningar inom skolan. Det är angeläget att erfarenheterna från dessa tas tillvara. Regeringen avser att åter- komma med bedömningar i denna fråga.

Kunskaperna om vikten av ett hållbart sam- hälle måste öka. Stödet till utbildning inom detta område måste fortsätta och utvecklas.

Nästan alla ungdomar påbörjar en gymnasie- utbildning. Gymnasieskolan syftar till att förbe- reda unga människor för aktivt vuxenliv, arbets- liv och vidare studier. Även om de flesta elever fullföljer gymnasieskolan är det nödvändigt att ytterligare ansträngningar görs så att alla får en gymnasieutbildning som svarar mot tidens krav. Gymnasieskolan har i sin nuvarande utformning varit oförändrad i tio år. Gymnasiekommittén 2000 utreder för närvarande hur gymnasieskolan bättre skall kunna erbjuda alla ungdomar en ut- bildning som förbereder dem för morgondagens samhälls- och arbetsliv. Kommitténs förslag kommer att redovisas den 30 april 2002.

Forskning om förskolan och skolan bidrar med kunskap om hur skolan kan ge alla barn och ungdomar en bra start i det livslånga lärandet och en god grund att stå på som samhällsmed- borgare. Mot bakgrund av detta ökades anslaget för forskning inom skolväsendet kraftigt i före- gående budgetproposition.

Vuxenutbildning

Sverige har en i ett internationellt perspektiv mycket lång tradition av vuxenutbildning. Den har sina rötter i en stark och folkligt förankrad bildningsrörelse som har vidareutvecklats genom samhälleliga satsningar på folkbildning och kommunal vuxenutbildning. Också satsningar på arbetsmarknadsutbildning, företagens personal- utbildning och människors egna initiativ och in- tresse att investera i kompetensutveckling har bidragit till att vårt land har en relativt välutbil- dad befolkning. Av avsnitt 3.6 framgår att Sveri- ge tillsammans med de övriga nordiska länderna har kommit långt och intar en särställning när det gäller hur väl man lyckats förverkliga det livs- långa lärandet.

Insikten om vikten av en välutbildad befolk- ning både för personlig utveckling och för att stärka och utveckla demokratin samt för svenska företags konkurrenskraft på en global marknad, ligger till grund för regeringens satsningar på vuxenutbildningen.

Motiven och argumenten för utvecklingen av vuxenutbildningen har förändrats över tid i den utbildningspolitiska diskussionen. Den kommu- nala vuxenutbildningens start motiverades vid slutet av 1960-talet av bristen på utbildad arbets- kraft och successivt också med kravet på jämlik- het mellan generationerna. Under 1970-talet dominerade strategin för ett system som gav möjlighet till återkommande utbildning.

Nya förutsättningar för vuxnas lärande

Under senare år har vuxnas behov av och förut- sättningar för lärande förändrats. De snabba för- ändringarna i samhälle och arbetsliv med en ökad tillgång till information har förändrat möjlighe- terna att tillägna sig ny kunskap.

Kunskapslyftet som pågått sedan 1997 är en unik satsning på vuxenutbildning. Mer än 800 000 vuxna får under en femårsperiod möj- lighet att komplettera sin tidigare utbildning tack vare denna statliga satsning. Kunskapslyftet som särskilt projekt avslutas i och med utgången av 2002. Regeringen föreslår i denna proposition att medel avsätts för ca 79 000 utbildningsplatser inklusive folkhögskolans 8 700 platser för 2002.

Erfarenheterna från kunskapslyftet har legat till grund för förslagen som regeringen i våras presenterade i propositionen Vuxnas lärande och

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72). I propositionen finns en rad förslag som syftar till att nå ett samhälle som präglas av ett livslångt lärande. Det livslånga lärandet be- skrivs som en i grunden individuell process. Samhällets insatser måste utgå från de enskilda individernas behov. Möjligheten till lärande och stödet för detta måste i ökad grad finnas just där och när medborgaren behöver och söker ny kun- skap. Särskilda insatser krävs för att inte t.ex. so- cial bakgrund, funktionshinder eller ekonomiska förutsättningar skall begränsa möjligheterna till lärande för den enskilde.

Många av dem som deltar i kunskapslyftet är personer som troligen aldrig annars skulle ta chansen att fortsätta studera. Den breda rekry- teringen har lyckats bl.a. tack vare den uppsö- kande verksamhet som fackliga organisationer och handikapporganisationer bedriver. Den är värdefull och bör förstärkas.

Av propositionen om vuxnas lärande framgår att det statliga stödet till vuxenutbildningen fö- reslås fortsätta även efter 2002. Regeringen be- räknar att det statliga stödet under perioden

2003–2005 kommer att	kunna finansiera	ca
47 000 årsstudieplatser i	kommunerna och	ca

7 000 årsstudieplatser i folkhögskolan. Från 2006 kommer medlen att ingå i det generella statsbi- draget till kommunerna.

En nationell strategi

Det övergripande målet är att alla vuxna ges möj- lighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens. Syftet är att främja personlig utveck- ling, demokrati, jämställdhet mellan könen, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. I propositionen om vuxnas lärande formuleras en nationell strategi för förverkligande av målet i ett samhälle som präglas av ett livslångt lärande.

Strategin innebär att pedagogik och arbets- former utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Information, rådgiv- ning och vägledning skall utvecklas för att stödja lärande och kunskapssökande. Möjligheten att validera, dvs. erkänna kunskaper förvärvade i icke formella eller informella inlärningssituatio- ner, skall utvecklas. Lärmiljöer, undervisning, handledning och nätbaserad utbildning, som sva-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rar mot vuxnas varierande behov och förutsätt- ningar, skall utvecklas.

Ett särskilt statsbidrag på 350 miljoner kronor tillförs kommunerna under 2002 för utveckling av denna infrastruktur. Medlen föreslås fördelas till kommunerna efter ett ansökningsförfarande.

Åtgärder för fortsatt utveckling av vuxenutbildningen

En rad åtgärder kommer att vidtas för att ut- veckla vuxenutbildningen så att kvaliteten för- bättras och fler vuxna ges stöd i det livslånga lä- randet.

Ett bra ekonomiskt stöd är för många vuxna en förutsättning för att de skall våga ta steget att börja studera. Regeringen har i propositionen om vuxnas lärande föreslagit att ett nytt särskilt studiestöd införs 2003.

Kommunerna tillförs medel för att bygga ut särvux. Undervisningstiden behöver utökas och kvaliteten i undervisningen förbättras, så att fler vuxna med utvecklingsstörning får tillgång till en bra utbildning.

Regeringen föreslår i propositionen Den öpp- na högskolan (prop. 2001/02:15) att Distansut- bildningsmyndigheten (Distum) avvecklas i samband med att en myndighet inrättas för Sve- riges nätuniversitet. Den verksamhet som nu be- drivs inom Distums folkbildningsfunktion före- slås föras samman med Statens skolor för vuxna (SSV) och bildar ett centrum för distansutbild- ning och flexibelt lärande inom vuxenutbildning och folkbildning. Förändringen kan ses som en vidareutveckling av den breddning av SSV:s upp- gifter som beslutades av riksdagen med anled- ning av propositionen om vuxnas lärande.

Centret föreslås också få medel för att i sam- arbete med Specialpedagogiska institutet utveck- la läromedel för döva och hörselskadade vuxen- studerande.

Specialpedagogiska institutet föreslås ge speci- alpedagogiskt stöd till kommunerna även vad av- ser vuxna med funktionshinder. Myndigheten tillförs medel för att utveckla läromedel för vux- na med funktionshinder.

Belastningen på biblioteken har ökat i takt med att antalet vuxenstuderande ökat. Folkbib- lioteken tillförs medel för att bättre kunna stödja vuxnas lärande.

Det är viktigt att den pedagogiska utveckling- en stimuleras också i vuxenutbildningen. Reger-

ingen föreslår att det nationella matematikcent- ret vid Göteborgs universitet får medel för att utveckla matematikdidaktik för vuxna. Skolver- ket tillförs medel för riktad forskning om vuxnas lärande samt för kompetensutveckling av lärare i vuxenutbildningen.

För att tillgodose alla medborgares behov av såväl allmän som specialinriktad utbildning krävs att samhället, individerna och arbetsgivare tar ett gemensamt ansvar. Den utbildning som får stöd av samhället skall genomsyras av ett demokra- tiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. Individernas möjligheter att förverkliga ett livslångt lärande kräver en grundläggande samsyn och samverkan över olika politikområ- den, mellan myndigheter, arbetsmarknadens par- ter och folkrörelser.

Kvalificerad yrkesutbildning – en ny reguljär utbildningsform

Stora förändringar sker i arbetslivet, såväl organi- satoriska som teknologiska. Det medför föränd- rade krav på utbildning. Denna utveckling kommer att fortsätta. Inte minst utbildningsvä- gar som bygger på det grundläggande yrkeskun- nande som gymnasieskolans program med yr- kesämnen ger kommer att efterfrågas allt mer.

Mot denna bakgrund har en ny utbildnings- form, kvalificerad yrkesutbildning, växt fram. Den utvecklar och fördjupar såväl den teoretiska grunden som den kunskap som utvecklas i pro- duktionen av varor och tjänster. Speciellt för ut- bildningen är bl.a. den nära kopplingen till ar- betslivet. Utbildningarna skall utgå från de behov som finns där och skall bedrivas i nära samverkan med arbetslivet. Ungefär en tredjedel av utbildningstiden skall förläggas till arbetslivet och blir därmed ett verkligt lärande i arbetet. Utbildningsformen är flexibel både när det gäller formerna för anordnande och sättet att möta kravet på ny kunskap.

Under våren 2001 biföll riksdagen förslagen i propositionen Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63) och utbildningsformen över- går i reguljär verksamhet fr.o.m. 2002.

I propositionen föreslog regeringen en ut- byggnad av antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen i förhållande till den volym som gäller under försöksperioden. Regeringen föreslår att antalet platser utökas med 500 platser utöver de 12 000 platser som finns nu. I enlighet

med riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) bör antalet utbildningsplatser på sikt utökas. En fortsatt ut- byggnad bör ske mot bakgrund av arbetsmark- nadens behov de studerandes intressen och kra- vet på kvalitet i verksamheten samt kommer att prövas i samband med det ordinarie budgetarbe- tet.

En ny myndighet inrättas för att administrera utbildningen. Satsningen på kvalificerad yrkes- utbildning utgör en central del i vidareutveck- lingen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Folkbildningen

Folkbildningen spelar en viktig roll såväl för att stärka och utveckla demokratin som för att ge den enskilde individen kunskap, personlig ut- veckling och kulturupplevelser. Genom sin långa bildningstradition och sitt arbetssätt når folk- bildningen många människor som annars inte skulle söka sig till ett fortsatt lärande och utgör därmed en viktig del av vuxenutbildningen. Folkhögskolornas lärare ges nu möjlighet att delta i ITiS-satsningen.

Regeringen har tidigare aviserat en ny statlig utvärdering av folkbildningen. I propositionen om vuxnas lärande redovisades ett antal frågor som bör ingå i utvärderingen. Ett sådant område är hur folkbildningen påverkas av minskade bi- drag från kommuner och landsting. Utvärde- ringen kommer att påbörjas hösten 2002 och re- dovisas senast våren 2004.

Utbyggnaden av högskoleutbildningen

Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler. Tvärtom. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå i hela befolkningen. Utbild- ningspolitiken är ett viktigt fördelningspolitiskt instrument i kunskapssamhället.

Rekryteringen till högre utbildning bör därför öka, utjämnas och vidgas till nya grupper. Ande- len ungdomar som börjar högskolan bör öka. Regeringens mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Den öppna högskolan välkomnar alla lika oavsett familjebakgrund, etnisk tillhörighet, bo- stadsort, kön eller funktionshinder. Den mång- fald som finns i samhället måste i större ut- sträckning avspeglas i högskolan, både när det

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gäller studenter, lärare och forskare. Den öppna högskolan är öppen mot omvärlden och skapar bättre förutsättningar för ett livslångt lärande.

Högskolan expanderar med 100 000 platser mellan 1997 och 2003 vilket skapat starka hög- skolor som fungerar som kraftcentrum för ut- vecklingen i alla län.

Utbyggnaden har framgångsrikt inriktats mot naturvetenskap och teknik, med en fördubbling av examinationen inom teknikområdet under 1990-talet. Sedan 1993 har antalet studerande och förstahandssökande på teknikområdet ökat med 50 procent. Nu behöver även samhällets behov av välutbildad personal inom vård, utbild- ning och andra områden komma i fokus. Uni- versitet och högskolor kan därför omfördela re- surser. Vidare föreslås resurser motsvarande ca 4 000 platser, från lärosäten som ej har tillräck- ligt antal studenter nyttjas för satsningar på lä- rarutbildning samt distansutbildning.

Antalet högskolenybörjare 2000 var 70 000 vilket är en ökning med fem procent jämfört med året innan. Antalet sökande minskar men höstterminen 2000 fanns 94 000 behöriga sö- kande, vilket är 40 000 fler än antalet nybörjare vid den tidpunkten. Trots expansionen är antalet sökande klart fler än antalet studieplatser. Ung- domskullarna växer betydligt framöver. Under det kommande decenniet kommer antalet per- soner mellan 19 och 25 år att öka med 20 pro- cent.

Reformer för den öppna högskolan

Propositionen Den öppna högskolan (prop. 2000/01:15) innehåller reformer för att förbättra högskolornas arbete med en breddad rekrytering och underlätta övergången från gymnasieskolan och vuxenutbildningen till högskolan. Även be- mötandet av studenter i högskolan behöver ut- vecklas vilket ställer krav på pedagogisk förnyel- se och ett utbud som är bättre avpassat till fler studenter med varierande bakgrund. Högskolans roll i det livslånga lärandet förbättras bl.a. genom etablerandet av ett nätuniversitet och nya exami- na.

En grundförutsättning för en öppen högskola där alla känner sig välkomna är att ingen utsätts för diskriminering. En lag om likabehandling av studenter i högskolan stärker studenternas skydd genom att förbjuda diskriminering eller trakasserier av studenter på grund av kön, sexuell

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

läggning, etnisk tillhörighet eller funktionshin- der. Högskolorna måste aktivt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att studenter blir diskriminerade.

Högskolelagens mål föreslås ändras för att be- tona högskoleutbildningens vidgade roll i det moderna kunskapssamhället. Utbildningens be- tydelse för att ge generella färdigheter som kri- tiskt tänkande och analysförmåga på vetenskap- lig grund, samt kommunikativ förmåga betonas.

För att uppnå en breddad rekrytering krävs att högskolorna aktivt strävar efter att nå nya grup- per. Arbetet med rekryteringsfrågor bör genom- syras av insikten om att snedrekryteringen är ett viktigt samhällsproblem och leda till åtgärder för en utjämning. För att tydliggöra uppgiftens vikt föreslås en bestämmelse i högskolelagen om att högskolorna skall bedriva ett aktivt rekryterings- arbete för att främja och bredda rekryteringen. Det föreslås även att alla högskolor årligen skall lägga fast en plan för en breddad rekrytering och ökad mångfald.

Universitet och högskolor kan aktivt påverka rekryteringen genom att se över vilken bild in- formationen utåt ger av högskolestudier, genom- föra riktade insatser mot vissa grupper och även se över utbildningsutbudet. Samtliga dessa vägar har använts för att med framgång rekrytera fler kvinnor till tekniska utbildningar. Nu vidgas möjligheterna genom att lärosätena får större möjligheter att fritt utforma antagningen till en viss del av platserna. Krav på insatser ökar ge- nom den ovan nämnda bestämmelsen i hög- skolelagen. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen på varje enskilt lärosäte gentemot uppsatta mål för rekryteringen.

Högskoleintroducerande utbildningssamarbe- te s.k. collegeutbildningar som består av såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning och drivs av komvux och högskolan, exempelvis i samverkan med folkbildningen, införs och vän- tas överbrygga en del av det avstånd många upp- lever till högskolan. Lärosätena kan även erbjuda studenterna andra former av introduktions- utbildningar för att ge studenter från hem utan studietraditioner eller med bristande språkkun- skaper m.m. bättre möjligheter att studera vida- re.

Basåret har framgångsrikt breddat rekryte- ringsunderlaget till naturvetenskapliga och tek- niska utbildningar. Lärosätena ges möjlighet att inrätta basår även för andra utbildningar där det

finns brist på sökande och där det finns ett stort behov på arbetsmarknaden.

En rekryteringsdelegation inrättas med upp- gift att stimulera rekryteringsaktiviteter vid hög- skolorna t.ex. att stödja inrättandet av s.k. colle- geutbildningar och projekt för närmare kontakt mellan universitet och högskolor och gymnasie- skolor. Rekryteringsdelegationen kommer att disponera 40 miljoner kronor per år och skall ar- beta i tre år.

En högskola som är tillgänglig för fler

Idén om den öppna högskolan omfattar inte bara möjligheten för så många som möjligt att någon gång delta i högre utbildning, utan också möjlig- heten för en person att kunna tillägna sig och ut- veckla kunskaper under hela livet.

Modern teknik och ny pedagogik ger distans- utbildning nya förutsättningar. Genom att inrät- ta Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet kan utbildningspotentialen hos alla universitet och högskolor användas, de sökande ges samlad in- formation. Studenterna kan utifrån detta lättare sätta samman en utbildning från fler lärosäten. Därmed bör antalet kurser och utbildningsplat- ser på distans öka betydligt. Deltagande lärosä- ten kommer att ha stort inflytande över nätuni- versitetet. Myndighetens uppgift blir att med sina resurser stödja nätuniversitetets utveckling. För att stimulera etableringen av nätuniversitetet kommer över 200 miljoner kronor att beräknas för 2 350 utbildningsplatser med en ersättning om 90 000 kronor per helårsstudent och helårs- prestation vid deltagande lärosäten under 2002.

En större andel av invandrarna i Sverige har högskoleutbildning än befolkningen i övrigt. Alltför många av dessa välutbildade invandrare får inte arbeten som motsvarar deras utbildning. Ett antal lärosäten föreslås därför få ett särskilt åtagande att ansvara för att ge kompletterande utbildningar med syfte att tillvarata utländska akademikers kompetens. Regeringen föreslår en satsning om 10 miljoner kronor per år under tre år för detta.

Kortare högskoleutbildningar med tydlig yr- kesinriktning rekryterar studenter från studie- ovana miljöer i större utsträckning än andra hög- skoleutbildningar och möter tydliga samhälls- behov. Regeringen anser att det behövs fler kortare yrkesutbildningar med olika inriktningar inom högskolan.

En ny magisterexamen inrättas för att stärka möjligheterna att ge påbyggnadsutbildningar. Den nya examen skall benämnas magisterexa- men med ämnesbredd och vara öppen för perso- ner som har en högskoleexamen om minst 120 poäng. Den nya magisterexamen blir en viktig del av det livslånga lärandet genom att den kan locka yrkesverksamma att återvända till nya hög- skolestudier. Universitet och högskolor bör dessutom bli mer aktiva i att erbjuda uppdrags- utbildning för personer i arbetslivet med behov av högskoleutbildning.

Regeringen ålägger också lärosätena att pröva människors reella kompetens, dvs. även kompe- tens som erhållits utanför utbildningssystemet, i relation till behörighetskrav vid antagning. Detta innebär inte att kraven sänks. För att bl.a. stödja lärosätenas arbete med att utveckla metoder att värdera reell kompetens har regeringen fördelat 70 miljoner kronor.

Alla personer måste ha lika rätt till högskole- utbildning oberoende av funktionshinder. Anta- let studenter med funktionshinder i högskolan har ökat kraftigt under 1990-talet. År 2000 fanns det ca 2 100 studenter med funktionshinder vid universitet och högskolor, vilket är en ökning med 31 procent jämfört med föregående år. Stu- denter med funktionshinder bör ges bättre för- utsättningar att bedriva högskolestudier. Resur- serna för stöd till studenter med funktionshinder föreslås öka med 4 miljoner kronor. Örebro uni- versitet får 1 miljon kronor under 2002 för att utreda förutsättningarna för att skapa en tecken- språkig miljö.

Arbetet för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet förutsätter en utökad samver- kan med det omgivande samhället.

Förnyelse av arbetsformerna

För att kunna locka nya grupper sökande till högskolan krävs en förnyelse av pedagogiken. Högskolan har ett viktigt ansvar att ge samtliga antagna studenter goda möjligheter att klara av sina studier.

Det är nu dags att ställa krav på att även hög- skolans lärare skall ha en pedagogisk utbildning. Vid nyanställning av adjunkter och lektorer krävs pedagogisk utbildning. Tre lärosäten ges särskilda uppdrag för pedagogisk förnyelse. Uni- versitet och högskolor tillförs drygt 10 miljoner kronor för pedagogisk utbildning av lärare.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ersättningen per student inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi föreslås öka motsvarande 200 miljoner kronor för att kunna höja kvaliteten t.ex. genom mer undervis- ning i mindre grupper. Rådet för högskoleut- bildning får en självständigare roll inom Hög- skoleverket samt ett vidgat uppdrag till att omfatta stöd för pedagogiskt utvecklingsarbete vid lärosätena och kompetensutveckling för per- soner med strategiska positioner för pedagogisk utveckling på lärosätena. Rådets resurser plane- ras höjas med 10 miljoner kronor från 2003.

En högskola öppen för omvärlden

Internationaliseringen av högskolan och samhäl- let är mycket positiv. Högskolan behöver impul- ser utifrån och ett ständigt flöde av ny kunskap och jämförelser mellan lärosäten i olika länder. Rörligheten av studenter och lärare inom och utom Europa bör öka. På tio år har antalet stu- denter som studerar utomlands med studiemedel tiodubblats och var förra året 33 000.

Den nya magisterexamen blir ett led i en ökad internationalisering av svensk högre utbildning och är i linje med intentionerna i Bolognadekla- rationen. Regeringen avser att se över den svens- ka examensordningen i relation till Bolognapro- cessen.

Regeringen anser att det är önskvärt att öka andelen utländska studenter i Sverige från olika delar av världen. Reglerna för uppdragsutbild- ning bör justeras så att lärosätena ges rätt att teckna avtal utanför EES-området om utbild- ning. Avgiftsfriheten ligger fast. För att stärka marknadsföringen av svensk högskoleutbildning utomlands bör aktörerna samordna sina resurser. För att locka fler utländska studenter till svenska universitet och högskolor bör antalet kurser som ges på engelska öka.

Inom Baltic 21-samarbetet finns ett nätverk för högskoleutbildning. Engagemanget i detta är en del av regeringens arbete med ett hållbart samhälle.

Jämställdhet

Nära 60 procent av de antagna till högskolan är kvinnor. Senare års stora ökning av antalet stu- denter inom högskolan har till stor del bestått av kvinnor. Fortfarande råder en sned könsfördel-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ning på en rad utbildningar inom högskolan vil- ket befäster en könssegregerad arbetsmarknad. Alltför få män studerar på vård- och pedagogut- bildningar medan kvinnorna är underrepresente- rade inom det tekniska området.

Andelen kvinnor som antas till forskarutbild- ningen har ökat och utgör 45 procent. Andelen kvinnor som examineras från forskarutbildning- en har ökat från 35 procent föregående läsår till 38 procent läsåret 1999/2000. Fortfarande väljer emellertid alltför få kvinnor forskarutbildningar inom tekniska områden.

Andelen kvinnor inom olika lärargrupper ökar, utom bland adjunkterna. Inom gruppen forskarassistenter har andelen kvinnor ökat från 28 procent 1995 till 38 procent 2000. Detta är viktigt eftersom anställning som forskarassistent ger meriter för en fortsatt akademisk karriär. Det förestående generationsskiftet innebär att många män går i pension. Detta öppnar möjlig- heter för fler kvinnor att få anställningar på hög- re nivå men förutsätter ett aktivt jämställdhets- arbete på universiteten och högskolorna.

Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet ligger på universitet och högskolor. Universitet och högskolor har sedan 1997 i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare köns- fördelning. Högskoleverket har utvärderat läro- sätenas arbete med jämställdhet. Linköpings uni- versitet och Umeå universitet bedöms ha den mest genomgripande och välorganiserade verk- samheten när det gäller jämställdhet.

Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att aktivt verka för jämställdheten inom forskningen. En forskarskola med inriktning mot genusforskning har inrättats.

Studentinflytande och kvalitet i högskolan

Det nya systemet för kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningen tillhör Europas främsta. All högskoleutbildning kommer med en periodi- citet om sex år att utvärderas i ett strikt system som stimulerar kvalitetsutveckling och säkerstäl- ler att all högskoleutbildning vid alla lärosäten möter högt ställda krav.

Vidare har studenterna givits nya förutsätt- ningar att påverka högskolan och utbildningarna. För att detta arbete skall lyckas måste studenter- na vara delaktiga i och medansvariga för verk- samheten och kvalitetsutvecklingen i högskolan. Regeringen kommer att nära följa hur lärosätena

och studentkårerna utvecklar studentinflytandet, inte minst när det gäller enskilda studenters möj- ligheter till inflytande.

Vårdutbildningarna

Genom att staten övertar huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna 2002 överförs de fullt ut till statliga universitet och högskolor samt till vissa enskilda utbildningsanordnare. Därmed kan arbetet med utbildningens kvalitet intensifieras. Vårdhögskoleutbildningarna har genomgått ett stort och viktigt kvalitetslyft se- dan 1980-talet men utvärderingar har ändå visat på behov av stärkt vetenskaplig grund och ökad forskningsaktivitet. Som en kvalitetsförstärkning planeras anslagen för vårdhögskoleutbildningar- na öka med nära 200 miljoner kronor fram till 2004.

Behovet av sjuksköterskor är mycket stort i hela landet och väntas öka ytterligare. Antalet nybörjarplatser kommer därför fram till 2003 att ha utökats med 1 200.

Resurserna till forskning och forskarutbild- ning inom vårdområdet ökar med 35 miljoner kronor fram till 2003. En forskarskola har inrät- tats inom vård och omsorg.

Ny lärarutbildning

Hösten 2001 startar den nya lärarutbildningen. Den vilar på tre viktiga grundstenar: vikten av djupa ämneskunskaper i lärarutbildningen, kraf- tigt förstärkt forskning kring lärande och att den ger alla lärare en gemensam gedigen utbildnings- vetenskaplig grund.

Anslagen till utbildningsvetenskaplig forsk- ning ökar med 90 miljoner kronor. Dessutom har två nya forskarskolor inrättats inom det ut- bildningsvetenskapliga området.

Examinationsmålen i lärarutbildningen höjs kraftigt. För att öka antalet behöriga lärare i sko- lan ges 4 000 obehöriga lärare möjlighet att ge- nomgå en utbildning som ger behörighet. Ut- bildningen genomförs i samverkan mellan lärosäten och kommunerna.

Regeringens satsning på lärarutbildningen syf- tar till att snabbt minska bristen på behöriga lära- re och säkra tillgången inom förskola, grundsko- la och gymnasieskola på längre sikt.

Samverkan genom holdingbolag

Regeringen anser att holdingbolagen vid univer- sitet och högskolor har goda förutsättningar att utvecklas mot att kunna både stödja kommersia- lisering av forskningsresultat och samverkan mellan forskare och befintliga företag. Samtliga lärosäten skall kunna bilda holdingbolag när det finns finansiella förutsättningar. Regeringen fö- reslår att 15 miljoner kronor skall avsättas under 2002 för att inrätta holdingbolag vid tre lärosä- ten.

Studiestöd

Studiestödet är en viktig del av utbildningspoli- tiken. Målet är att stödet skall vara så utformat så att det bidrar till att förverkliga de utbildnings- politiska målen genom att bl.a. minska betydel- sen av social, ekonomisk och geografisk bak- grund eller ålder för att studera. Utan ett statligt finansierat studiestöd vore möjligheten till studi- er mer begränsad och beroende av bl.a. ekono- miskt stöd från föräldrar, andra anhöriga och egna tillgångar. För att öka förutsättningarna för studiestödssystemet att fungera som ett bra verktyg i ansträngningarna att nå de utbildnings- politiska målen inledde regeringen för några år sedan ett reformarbete. Riksdagen fattade i de- cember 1999, i enlighet med regeringens förslag i propositionen Ett reformerat studiestödssystem (prop. 1999/2000:10), beslut om en ny studie- stödslag. Det nya studiestödssystemet började tillämpas den 1 juli i år.

Reformen innebär i huvudsak att ett nytt samordnat studiemedelssystem ersätter de tidi- gare studiemedlen och vuxenstudiestöden sär- skilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxen- studiestöd för vuxna arbetslösa (svuxa). Det nya systemet innebär bl.a. högre studiebidrag, högre fribelopp, pensionsgrundande studiebidrag och möjlighet till tilläggslån för studerande över 25 år. Samtidigt införs tydliga regler vad gäller stu- dietid och ett tydligare återbetalningssystem med en betydelsefull trygghetsregel. Kombina- tionen av mindre lån och ändrad återbetalning innebär en minskad skuldbörda för den enskilde och att de allra flesta kommer att kunna betala tillbaka sina studieskulder.

Tidigare i år presenterade regeringen i propo- sitionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) de över-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gripande förslagen för utvecklingen av vuxnas lärande. Avsikten är att i rekryteringsfrämjade syfte införa vissa högre bidragsnivåer i studie- medelssystemet. Bidraget skall främst riktas till studerande på grundskole- och gymnasienivå som är minst 25 år och som är arbetslösa, riske- rar arbetslöshet eller har vissa funktionshinder. Regeringen aviserade då sin avsikt att återkomma till riksdagen senare i år med förslag till de lag- ändringar som den närmare utformningen av studiemedlen för vissa vuxna på grundskole- och gymnasienivå kan komma att kräva. Mot bak- grund av att förslagen kring hanteringen av re- kryteringsstödet behöver beredas närmare kan planeringen komma att förskjutas. Avsikten är att den nya utformningen av det särskilda stu- diemedlet för vuxna skall börja gälla den 1 janua- ri 2003. Samtidigt upphör det särskilda utbild- ningsbidraget för vuxna (ubs).

Forskning och forskarutbildning

Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet samt stödja forskarutbild- ning och den vitala grundforskning som styrs av forskarna själva. Målet för regeringens forsk- ningspolitik är att Sverige skall vara en framstå- ende forskningsnation där all forskning håller hög kvalitet och forskningsinsatserna rymmer både bredd och specialisering. Sverige skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet. Under perioden 2000 2004 ökar de statliga anslagen till grundforskning och forskar- utbildning med närmare 1,5 miljarder kronor.

För att klara det förestående generationsskif- tet inom svensk forskning och den ökande efter- frågan på forskarutbildade, behövs satsningar på forskarutbildning men också särskilda satsningar på unga forskare. Under 2002 tas nya steg i sats- ningen på sexton forskarskolor om sammanlagt 214 miljoner kronor. Parallellt fortskrider sats- ningen på unga forskare om sammanlagt 110 miljoner kronor fram till år 2003.

Den vetenskapliga bedömning som görs av de forskarstyrda forskningsråden är av stor betydel- se för att upprätthålla och höja kvaliteten i svensk forskning, eftersom endast forskare har den vetenskapliga kompetensen att avgöra om forskningen håller hög vetenskaplig kvalitet. För att ytterligare främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande mellan olika vetenskapliga

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

discipliner, och för att underlätta för forskarna att själva prioritera, inrättades den 1 januari 2001 en ny myndighetsorganisation för forskningsfi- nansiering. Denna genomgripande reform som stärker både grundforskningen och forskarnas inflytande över sektorsforskningen kommer att få stor betydelse för forskningens kvalitet i fram- tiden.

I den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) tillfördes ytterligare resurser till forskning och forskarutbildning inom åtta prio- riterade områden: biovetenskap och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning, material- vetenskap och materialteknik, humaniora och samhällsvetenskap, konst, utbildningsvetenskap, vård- och omsorgsforskning samt miljö och hållbar utveckling.

En omfattande satsning sker för att stärka forskningen och forskarutbildningen vid de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt vid Mitthögskolan, Blekinge tekniska hög- skola, Högskolan i Kalmar och Mälardalens hög- skola.

Som aviserades i vårpropositionen 2001 före- slår regeringen nu en satsning om ytterligare sammanlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till forskning om miljö och hållbar utveckling fram till år 2004.

Ordförandeskapet i EU

Sedan mitten av 1990-talet har utbildning fått en allt mera framträdande plats också i EU:s arbete för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utbildning är nu ett huvudområde för insatser för att uppnå det strategiska mål för unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000: ”att bli världens mest konkurrens- kraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade eko- nomi med möjlighet till hållbar ekonomisk till- växt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Under Sveriges ordförandeskap i ministerrådet gjordes betydande framsteg när det gäller att följa upp de särskilda åtgärder som Lissabontoppmötet för- ordade på utbildningsområdet.

Rådet enades i en rapport som lämnades till Europeiska rådet i Stockholm om konkreta framtidsmål som kommer att vara vägledande för det utbildningspolitiska arbetet fram till 2010. En rekommendation antogs som skall un-

derlätta för studerande och lärare att studera och praktisera i alla medlemsländer och bred enighet uppnåddes om principer för att öppna den högre utbildningen. Viktiga principer fastställdes också för ökad användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildning.

Vid ett möte i Prag enades ett trettiotal Euro- peiska stater om hur arbetet i den s.k. Bologna- processen med att öka rörligheten och konkur- renskraften i den högre utbildningen i Europa skall fortsätta.

3.5Insatser

3.5.1Insatser inom politikområdet

Såväl huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar inom politikområdet. Insatserna består av:

Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom poli- tikområdet till ca 28 procent av drifts- kostnaderna vilket medför att detta inte är den dominerande styrformen. Ansla- gen utgår till studiestöd, statlig verksam- het samt som bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagen till högsko- lans grundutbildning är delvis presta- tionsrelaterade. Anslag utgår inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplette- ra den befintliga verksamheten. Viktiga exempel på detta är kunskapslyftet inom vuxenutbildningen, försöksverksamheten inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), IT i skolan (ITiS), kompetensutveckling för lärare, maxtaxa och allmän förskola, bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.

Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet utom för folkbild- ningen fastställs mål och vissa regler i lag och andra författningar. För folkbild- ningen fastställer staten endast syften för statsbidraget medan mål och regler fast- ställs inom folkbildningsverksamheten. För förskoleverksamhet, skola och vux- enutbildning gäller skollagen (1985:1100) och läroplaner. För universitet och hög-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolor gäller högskolelagen (1992:1434) och för studiestödsområdet studie- stödslagen (1973:349 och 1999:1395). Dessa lagar och i förekommande fall lä- roplaner är också giltiga för den enskilda verksamheten på respektive område. På högskoleområdet gäller dock en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare (1993:792).

Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Högskoleverket och Cen- trala studiestödsnämnden har uppföljnings- och statistikansvar på sina respektive områ- den. Statistiska centralbyrån svarar för ge- mensam utbildningsstatistik.

Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina områden och har omfattande utvärderings- program. Folkbildningsrådet svarar för kontinuerlig utvärdering av folkbildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering. Arbete med kvalitets- säkring, kvalitetsredovisning och kvalitets- utveckling pågår inom kommuner, skolor och högskolor. Skolor och kommuner skall årligen upprätta kvalitetsredovisningar. Vid Skolverket finns en kvalitetsgransknings- nämnd och Skolverket genomför sedan 1998 årliga kvalitetsgranskningar på områ- den som fastställs av regeringen. Universi- tet och högskolor arbetar med kvalitetsut- veckling vilket är ett åläggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Hög- skoleverket som löpande granskar exa- mensrätter vid alla universitet och högsko- lor och kan framföra påpekanden eller dra in examensrätterna. Högskoleverket genomför nationella utvärderingar som kan vara inriktade på ett ämne, ett program eller särskilda aspekter.

Statliga insatser beskrivs även under respekti- ve avsnitt för förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg, barn och ungdomsutbildning, vuxenutbildning, högskoleverksamhet samt stu- diestöd.

Internationellt samarbete

Sverige deltar aktivt i ett stort antal internatio- nella organisationer, samarbetsorgan, m.m. Det är inte längre möjligt att föra en nationell utbildningspolitik som inte tar hänsyn till ut- vecklingen i omvärlden. För att Sverige även i fortsättningen skall vara en ledande kunskaps- nation krävs ett omfattande samarbete med andra länder.

Sveriges medlemskap i internationella orga- nisationer syftar till att i samverkan med andra länder förverkliga målen för dessa organisatio- ners verksamhet samt att berika den svenska utbildningspolitiken så att de nationellt upp- ställda utbildningspolitiska målen kan uppnås. Viktiga områden för internationellt utbild- ningssamarbete är bl.a. det livslånga lärandet och åtgärder för att främja rörlighet över grän- serna för studenter, lärare, m.fl.

Nordiska ministerrådet

Den övergripande målsättningen för det nordis- ka samarbetet är, för perioden 2000–2004, att göra Norden till en föregångsregion för utveck- ling av mänskliga resurser. Detta skall ske genom erfarenhetsutbyte och utvecklingssamarbete samt genom att samarbetet koncentreras till om- råden där det styrker nationella utvecklingspro- cesser och är nyttigt ur ett resursperspektiv (nordisk nytta). Samarbetet skall utvecklas ge- nom sektoriella handlingsplaner, nordiska avtal, mobilitetsprogram (utbytesprogram för elever, studenter och lärare) och tidsbegränsade projekt. Det nordiska samarbetet skall även tjäna som bas

Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet ut- för samråd och erfarenhetsutbyte inför ländernas

övas av de centrala myndigheterna. Kom- munerna utövar tillsyn över enskild försko- leverksamhet och skolbarnsomsorg inom kommunen.

Internationellt samarbete. Det internationel- la samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga insat- serna.

deltagande i annat internationellt samarbete. Ministerrådet har under 2001 inlett en över-

syn av den webb-baserade informationen om ut- bildning och forskning i syfte att göra den mer översiktlig och användarvänlig. Ett arbete i samma syfte har inletts vad gäller de nordiska mobilitetsprogrammen, inkl. det nordiska sti- pendieprogrammet för Baltikum och nordvästra Ryssland.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ledningsgrupperna för sektorerna skola, folkbildning och vuxenundervisning samt högre utbildning, har som sammanfallande priorite- ringar i sina verksamhetsplaner för 2000 haft livslångt lärande, kompetensutveckling, kvali- tets- och värdegrundsfrågor samt synliggörande av det nordiska samarbetet. IT-policygruppen har fått nytt mandat, med inriktning på att samla och förmedla spetskunskap till ledningsgrupper- na och andra policyorgan. En ny handlingsplan för det nordiska språksamarbetet har antagits, i samråd med kulturområdet, med tyngdpunkt på bl.a. barns och ungas språkförståelse.

En mer ingående redogörelse för det nordiska samarbetet inom området för utbildning och forskning har lämnats i regeringens skrivelse Nordiskt samarbete 2000 (skr. 2000/01:90).

Den europeiska gemenskapen skall bidra till att utveckla en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsländerna samt genomföra en yrkesutbildningspolitik som stöd- jer och kompletterar medlemsländernas egna in- satser.

Dessa målsättningar tar sig uttryck bl.a. i pro- grammen Sokrates för allmän utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning. Pro- grammen genomfördes i en första etapp under åren 1995–1999. Rådet och Europaparlamentet har därefter med vissa justeringar beslutat om en andra etapp för perioden 2000–2006.

Sokrates syftar till att främja kvalitet och en europeisk dimension i utbildningssystemen. Av kommissionens slutliga rapport om den första etappen av programmet framgår bl.a. att pro- grammet hittills har varit framgångsrikt och att det har bidragit till att stärka den europeiska di- mensionen inom utbildningen. Man har dock under genomförandet av programmet även kunnat konstatera vissa brister. Bl.a. behöver administrativa och ekonomiska rutiner förenklas och resultaten av olika åtgärder inom program- met tillvaratas bättre. Kommissionen betonar också vikten av att programmet i framtiden bätt- re förmår främja kvaliteten i de nationella ut- bildningssystemen samt understryker den bety- delse som programmet kommer att få när det gäller utvidgningen av Europeiska unionen.

I den nya etappen av Sokrates läggs ökad vikt vid principen om det livslånga lärandet och vux- enutbildningen. Programmet omfattar åtgärder inom samtliga utbildningsformer från förskola

till högre utbildning och vuxenutbildning. Pro- grammet har en sammanlagd budget om 1 850 miljoner euro för de sju åren. Av programbudge- ten används drygt hälften för åtgärder inom del- programmet Erasmus, som avser högre utbild- ning, och en dryg fjärdedel går till Comenius som är ett delprogram för skolan.

Leonardo da Vinci skall genom transnationellt samarbete utveckla kvalitet, förnyelse och en eu- ropeisk dimension i yrkesutbildningen. Den för- sta etappen av programmet har, trots att pro- grammet i huvudsak har rönt framgång, kritiserats för komplicerade administrativa ruti- ner och tungrodd byråkrati. Detta framgår av den slutrapport om programmets genomföran- de, som kommissionen lämnade till rådet och Europaparlamentet i slutet av 2000. I det nya programmet har man försökt komma till rätta med dessa problem bl.a. genom en långtgående decentralisering av besluten till nationell nivå. I det nya programmet avser kommissionen också att på ett bättre sätt försöka involvera arbets- marknadens parter samt små och medelstora fö- retag, vilket är en ambition som Sverige stöder.

Budgeten för det nya programmet uppgår un- der sjuårsperioden till 1 150 miljoner euro. Un- gefär tre fjärdedelar av budgeten används för pi- lotprojekt och mobilitetsåtgärder.

Det är ännu för tidigt att bedöma hur de nya programmen kommer att utvecklas. En första bedömning kan sannolikt göras först under 2003, då medlemsstaterna skall lämna en första rapport till EU-kommissionen.

Sverige ledde EU:s arbete i utbildningsminis- terrådet under de sex första månaderna 2001. Resultaten från ordförandeskapet kommer att redovisas i Årsboken om EU för 2001.

Europarådet

Europarådets uppgift är att genom arbete för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter främja europeisk säkerhet.

På utbildningsområdet bedrivs bl.a. projektet Utbildning för demokratiskt medborgarskap som syftar till att stärka den europeiska dimen- sionen. Demokratifrågor ges också stort ut- rymme i projektet ”Språkpolitik för ett mångsp- råkigt och mångkulturellt Europa”. Det euro- peiska året för språk genomförs av språkprojektet. Inom ramen för språkåret har Europarådet bl.a. i samverkan med Europeiska kommissionen publicerat en handledning för språkstuderande om metoder för språkinlärning.

Vid ministerkonferensen i Krakow den 15–17 oktober 2000 diskuterade utbildningsministrarna utmaningarna för utbildningspolitiken i syfte att främja demokratiskt medborgarskap och social sammanhållning. Ministrarna fattade också be- slut om ett nytt projekt, ”Språkpolitik för inter- kulturell förståelse och medborgarskap”.

OECD

OECD:s arbete på utbildningsområdet bygger på femåriga mandat som ges av utbildningsmi- nistrarna. Ministrarna beslöt vid sitt möte i april 2001 om inriktningen av arbetet för åren 2002–2006. Den övergripande målsättningen för femårsperioden sammanfattas i temat ”In- vesting in competencies for all”. Ministrarna bedömer att utvecklingen av kunskapssamhäl- let kommer att kräva ökade investeringar i kompetensutveckling av olika slag. Det gäller dels grundläggande färdigheter som läsning, skrivning och räkning, dels ett mycket snabbt växande antal nya kompetenser som t.ex. soci- al kompetens, kunskaper i hantering av datorer och andra färdigheter som det i dag kan vara svårt att förutse behovet av. OECD skall för- söka utröna vilka dessa nya färdigheter är och vilken betydelse de kan ha för kunskapssam- hällets utveckling.

Allas rätt till utbildning och lärande är cent- ralt för OECD och organisationen kommer aktivt att följa hur denna princip omsätts i praktiken av medlemsländerna. Organisatio- nen kommer bl.a. att analysera och försöka motverka skillnader i kunskap, tillgång och an- vändning av persondatorer (digital divide). En strategisk fråga för OECD är användningen av datorer i skolan. Ökade kunskaper i den nya tekniken bedöms som särskilt betydelsefulla för lärare.

Utbildningens ökande betydelse för uthållig tillväxt framhålls liksom nödvändigheten av att utbildningsområdet i ökande grad samarbetar med andra politikområden. OECD kommer att ytterligare utveckla sina analyser av det mänskli- ga kapitalets och det sociala kapitalets betydelse för livskvalitet och tillväxt. En fråga som organi- sationen kommer att ägna mycket kraft åt är den förändrade lärarrollen i ett kunskapssamhälle som allt mer bygger på individuellt kunskapsin- hämtande. De flesta medlemsländer i OECD ser framtida problem när det gäller rekryteringen av lärare och organisationen kommer att utarbeta

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

olika strategier för att komma till rätta med pro- blemet.

Organisationen presenterar årligen ett stort antal indikatorer som ger möjligheter att jämföra ländernas utbildningssystem i olika avseenden. Med indikatorerna som underlag har OECD bl.a. bedömt i vilken grad medlemsländerna har lyckats förverkliga det livslånga lärandet. Det bör noteras att de nordiska länderna i detta avseende har kommit långt.

Unesco

Inom Unesco har reformarbetet fortsatt under året. Generaldirektören har presenterat förslag till ny sexårsstrategi, nytt tvåårsprogram (med oförändrad budget), ny fältorganisation och ny intern administration. Styrelsen har i stor ut- sträckning ställt sig bakom förslagen. Beslut om strategi, program m.m. fattas vid generalkonfe- rensen 2001.

Unesco svarar för uppföljningen av den stora utbildningskonferensen i Dakar 2000, ”Educa- tion for all”, där Världsbanken, UNDP och Uni- cef medverkade. Sverige, genom Sida, och Norge har givit ett bidrag till Unesco så att organisatio- nen kan anställa en projektledare för arbetet.

Under de fyra år, 1996–1999, då Sverige var ledamot av Unescos styrelse drev Sverige frågan om att göra Unesco mer synligt och ge organisa- tionen en tydligare profil. Svenska unescorådets ordförande utsågs av Unescos generaldirektör att leda en expertgrupp för att se över Unescos sätt att informera om sin verksamhet. Expertgruppens arbete och rekommendationer, som presenterades vid vårens styrelsemöte, mottogs mycket positivt. Ett resultat av detta är att förslag om en ny informationsstrategi för Unesco kommer att föreläggas general-

konferensen 2001.

Baltic 21

Samarbete på utbildningsområdet inom Baltic 21 startade i och med att Östersjöregionens utbild- ningsministrar vid ett möte i mars 2000 besluta- de att inrätta ett sektorsnätverk för att ta fram förslag till en Agenda 21, avseende utbildning för hållbar utveckling i regionen, inkl. en handlings- plan. Litauen och Sverige har utsetts att leda ar- betet. Förslag till en Agenda 21 och en hand- lingsplan kommer att föreläggas utbildnings- ministrarna vid ett möte i januari 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.5.2Insatser utanför politikområdet

Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och kommunal vuxenutbildning. Verk- samheten finansieras främst med kommunala skatteintäkter och med det generella statsbidra- get från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.

Verksamheten inom universitet och högsko- lor finansieras inte bara från detta politikområde utan också med anslag från politikområdet Forskningspolitik och från andra forskningsfi- nansiärer. Sambandet mellan grundutbildning och forskning blir allt viktigare och grundutbild- ningens kvalitet är beroende av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor.

Lärande pågår inte bara inom ramen för poli- tikområdet Utbildningspolitik utan också i ar- betslivet i form av personalutbildning eller kompetensutveckling, som arbetsmarknads- utbildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra miljöer.

Studiestödet är genom förmånsnivåer på olika sätt kopplat till andra politikområden som Eko- nomisk familjepolitik och Arbetsmarknad.

3.6.1Resultat

Resultat i ett internationellt perspektiv

Resurserna till utbildningsområdet

Utbildningsområdet är ett av regeringens vikti- gaste reformområden och Sverige genomför en av de största utbildningssatsningarna någonsin.

I ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder som satsar mest resurser på utbildning. Parallellt med den ekonomiska tillväxten under andra hälften av 1990-talet fortsatte de samman- lagda utgifterna för utbildning på för-, grund-, gymnasie- och högskolenivå att öka i vårt land.

Diagram 3.1 Offentliga och privata medel för utbildning i procent av BNP, år 1990, 1995 och 1998, jämförelse mel- lan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

procent				1990
7				1995
6				1998
6
5
4
3
2
1
0
SVERIGE	Norden	USA	EU	OECD

3.6Resultatbedömning för politikområdet utbildning

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.

I den övergripande resultatbedömningen för det utbildningspolitiska området sammanfattas här dels regeringens bedömning av den aktuella utvecklingen i Sverige med avseende på detta mål i ett internationellt perspektiv, dels en samman- fattning av resultaten för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsut- bildning, vuxenutbildning, högskoleverksamhet och studiestöd i kapitel 4 till 8. Under respektive avsnitt ges en utförligare beskrivning av resulta- tet i förhållande till uppsatta mål

Utbildningsområdets andel av BNP var när- mare 7 procent år 1998. I flertalet OECD-länder skedde i stället en minskning av utbildningsut- gifterna i förhållande till BNP.

Det finns flera skäl till att Sverige hamnar högt vid dessa jämförelser. Sverige genomför se- dan några år tillbaka kraftfulla satsningar på ut- bildningsområdet i samband med kunskapslyftet som startade 1997. Expansionen av högskolan fortgår och resurserna till förskola och skola ökar. Exakta jämförelser mellan länder är samti- digt svåra att göra eftersom utbildningssystemen har olika utformning. Offentlig utbildning i Sve- rige är avgiftsfri för deltagarna och utbildningar- na finansieras praktiskt taget helt och hållet av stat och kommun. I exempelvis USA, Japan och i genomsnitt inom OECD-området finansieras utbildningar på grund- och gymnasieskolenivå- erna till cirka 90 procent via offentliga medel. I de nordiska länderna varierar denna andel mellan 98 och 99 procent. Undantag bland OECD- länderna är framför allt Korea, Tyskland och Turkiet där mer än 20 procent av dessa utbild-

ningskostnader finansieras via privata medel. Inom högskoleområdet är det offentliga infly- tandet över finansieringen mer varierande mellan länderna. I genomsnitt för OECD-länderna är mer än en tredjedel av högskoleverksamheten finansierad via privata medel. I USA är denna andel över 50 procent och i Sverige ungefär 10 procent.

Utbildningen av funktionshindrade ingår i Sverige helt och hållet i utbildningspolitiken vil- ket inte är fallet i alla länder.

Det svenska studiestödet är internationellt sett generöst och räknas in i utbildningskostna- derna.

Befolkningens utbildningsnivå

Effekter av de satsningar som skett inom utbild- ningsområdet kan successivt avläsas i form av en allt mer välutbildad befolkning. I åldrarna 25–64 år hade 29 procent en högskoleutbildning enligt OECD:s senaste mätning som avsåg år 1999. Detta tillhör de högre värdena bland OECD- länderna. Endast Kanada, USA, Japan och Fin- land hade en högre andel. Samtidigt saknade 23 procent en längre utbildning än grundskola eller motsvarande. Bland EU-länderna i genomsnitt var denna andel omkring 40 procent.

Under andra hälften av 1990-talet var tillväx- ten av högskoleutbildade liksom minskningen av andelen med kortare formell utbildning i befolk- ningen kraftigare i många andra länder, vilket i huvudsak är effekter av tidigare års utbildnings- politik. Merparten av effekterna av resursinsatser under första hälften av 1990-talet har kunnat av- läsas först under de senaste åren.

Diagram 3.2 Andel av befolkningen i åldern 25-64 år som har högskoleutbildning respektive utbildning motsvarande högst grundskolenivå, år 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

procent	högskole-				1995	högst grundskole-
45	högskole-					högst grundskole-
45	utbildning				1999		utbildning
40	utbildning				1999		utbildning
40
35
30
25
20
15
10
5
0
USA	SVERIGE	Norden	EU	OECD	EU	OECD	SVERIGE	Norden	USA

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den breda satsning på utbildningsområdet som skett under slutet av 1990-talet ger effekter som framför allt kan börja avläsas i statistiken under de närmaste åren, och är att betrakta som en mycket långsiktig investering.

Arbetskraftens kompetens

I begreppet utbildningsnivå ingår inte personal- utbildning och sällan olika former av folkbild- ning eller kommunal vuxenutbildning i statisti- ken. Detta har därför inte påverkat nivå- klassificeringen som hittills tillämpats i äldre statistik. Människors kompetens är utöver ut- bildning också en följd av erfarenhet och kun- skaper som tillägnas via yrkesutövning och fri- tidsliv.

Diagram 3.3 Läs- och problemlösningsförmåga bland hög- skoleutbildade respektive personer med högst grundskoleut- bildning, åldersgruppen 16-64 år, jämförelse mellan Sveri- ge, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

testpoäng		högskole-				högst grundskole-
350		utbildning			1994-	utbildning
300					1999
300
250
200
150
100
50
0
SVERIGE	Norden	EU	OECD	USA		SVERIGE	Norden	EU	OECD	USA

Den svenska arbetskraftens kompetens är sammantaget hög enligt de analyser som OECD har genomfört under perioden 1994–1999. I des- sa studier har ingått tester av den vuxna befolk- ningens förmåga att förstå och praktiskt utnyttja olika texter som förekommer i arbetslivet, lösa problem och klara kvantitativa beräkningar ut- ifrån förelagda dokument. Sverige får högre vär- den i dessa studier än samtliga övriga länder.

Testresultaten är höga i alla åldrar, bland män och kvinnor och både bland personer med hög- skoleutbildning och med kortare utbildning. Det är sannolikt att dessa goda resultat är en följd av Sveriges långa utbildningstradition som innebu- rit satsningar på utbildning, folkbildning och ut- bildning i arbetslivet i högre omfattning än i fler- talet andra länder.

Ett av EU:s mål enligt Lissabonstrategin är att resurstilldelningen för humankapitalets tillväxt

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom respektive land skall öka kontinuerligt. Sverige och några andra länder levde upp till denna ambition under andra hälften av 1990- talet.

I enlighet med EU:s mål fortsätter Sverige nu att öka de sammanlagda resurserna till utbild- ningsområdet under nästa år och även under år 2003. Regeringens bedömning är att de satsning- ar som genomförts inom utbildningsområdet under andra hälften av 1990-talet samt tidigare beslut om ytterligare resurser, vilka redovisas i årets budgetproposition, garanterar en interna- tionellt sett hög tillväxt av utbildningsnivån i be- folkningen under de närmaste åren och bidrar till en fortsatt hög kompetensnivå i den svenska ar- betskraften. Regeringens pågående insatser inom utbildningsområdet förväntas befästa att Sverige förblir en av världens ledande kunskapsnationer.

Ett livslångt och livsvitt lärande

Livslångt lärande är en strategi för tillväxt och ak- tivt medborgarskap

De ekonomiska förutsättningarna i Sverige för- ändras. Teknisk utveckling och ekonomins allt snabbare strukturella förändring leder till ökade krav på kompetens och förmåga att lära nytt och att lära om. De övergripande ekonomiska för- ändringarna leder i sin tur till att arbetsplatserna organiseras flexibelt och för att kunna hantera nya och varierande krav. Förmåga att behärska förändring blir utmaningen för såväl individer som arbetsplatser i kunskapssamhället. För att kunna möta denna utmaning ökar kraven på in- dividuellt ansvar och högre kompetens. Ur ett nationellt perspektiv innebär en utveckling av befolkningens kompetens konkurrensfördelar i förhållande till andra länder i en globaliserad ekonomi.

Också demokratin har under de senaste de- cennierna förändrats. Demokratin blir mer komplex och tillämpas på flera olika nivåer – i kommundelar, kommuner, landsting, nationer och EU.

Det är, något förenklat, mot denna bakgrund utvecklingen mot idén om livslångt lärande kan ses. Inom EU och inom hela OECD-området är livslångt lärande en väsentlig del av en strategi för ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och aktivt medborgarskap. OECD:s utbildningsmi- nistrar beslutade år 1996 att den följande fem- årsperioden skulle ägnas åt frågan om livslångt

lärande. Resultatet, som redovisades inför OECD:s ministermöte i mars 2001, finns samla- de i Education Policy Analysis 2001. EU- kommissionen publicerade hösten 2000 Memo- randum om livslångt lärande.

Europeiska kommissionen har under våren 2001 bjudit in medlemsländerna till att hålla de- batter och diskussioner om detta memorandum och kommer att med medlemsländernas natio- nella konsultationer som underlag utveckla en handlingsplan för livslångt lärande under hösten 2001.

Livslångt lärande står för en helhetssyn

Livslångt lärande står i dag för en helhetssyn på individernas lärande. Det är både frågan om ett livslångt perspektiv och ett livsvitt perspektiv som inkluderar lärande i utbildningssystemen, arbetslivet, föreningslivet och i vardagen. Sveri- ges utbildningspolitik har länge präglats av denna helhetssyn.

En resultatbedömning av utbildningspolitiken måste utgå från denna helhetssyn och inte endast fokusera de enskilda skolformerna var för sig. Inom ramen för OECD:s arbete med livslångt lärande har ett flertal indikatorer tagits fram som ger underlag för en sådan resultatbedömning. I Education Policy Analysis (Paris 2001) jämförs OECD-ländernas förverkligande av det livslånga lärandet med utgångspunkt i ett begränsat antal indikatorer. Jämförelsen ger en bild av det livs- långa lärandet i Sverige i förhållande till övriga OECD-länder. Indikatorerna täcker individens hela livscykel och lärande i det formella utbild- ningssystemet och i miljöer och situationer utan- för det formella utbildningssystemet.

De tidiga åren i ett barns utveckling ger basen för fortsatt lärande. En signal om insatser för lä- rande för de yngsta barnen belyser OECD via uppgifter om deltagande i "pre-primary educa- tion" för 3-åringar.

För att kunna tillgodogöra sig lärandemöjlig- heter i arbetsliv och andra utbildningar, krävs att individen får en bas av kunskaper och färdigheter i det formella utbildningssystemet. OECD me- nar att komplett gymnasieutbildning är en sådan förutsättning för livslångt lärande och detta stu- deras för åldersgrupperna 25–29 år och 25–64 år.

Kvaliteten i undervisningen är självfallet bety- delsefull. Läskunnigheten i åldersgruppen 16–25 år kan ses som en förenklad indikator på kvalite- ten i ungdomsskolan. Resultaten bygger på

OECD:s läskunnighetsstudier IALS och SI- ALS.

Livslångt lärande rymmer idén att människor skall ha tillgång till kontinuerligt lärande under hela livscykeln. Återkommande utbildning på grund- och gymnasieskolenivå är en av de vikti- gaste komponenterna i ett livslångt lärande. De formella utbildningssystemens tillgänglighet för vuxna uppskattar OECD genom en indikator som anger andelen vuxna som deltar i någon form av formell utbildning.

Kraven på kompetens leder till att gymnasie- utbildning utvecklas till att bli en nödvändig men inte alltid tillräcklig utbildningsbakgrund. Hög- skoleutbildning framstår alltmer som en grund- läggande förutsättning i kunskapssamhället. OECD väljer här indikatorer som beskriver an- delen högskoleutbildade bland yngre respektive äldre i befolkningen.

Lärande förutsätts ske i olika sammanhang ef- ter gymnasieskolan, men det är svårare att få in- formation om individers lärande i icke-formella och informella sammanhang t.ex. på arbetsplat- sen. OECD:s indikator visar vuxnas läskunnighet enligt läskunnighetsstudierna IALS och SIALS (åldersgrupp 45–65 år).

Diagram 3.4 Genomsnittlig rangordningsposition enligt nio olika indikatorer om livslångt lärande bland OECD-länder år 1999 (Källa: OECD)

rang i genomsnitt

14
12
10
8
6
4
2
0
SVERIGE	Kanada	Norden	USA	O E C D	E U	Australien	Japan

Sverige hamnar över genomsnittet i samtliga dessa jämförelser var för sig. Den genomsnittliga rangpositionen för dessa indikatorer kan ses som en sammanvägd indikator på hur de olika OECD-länderna förverkligat systemet med ett livslångt lärande. Sveriges värde blir i genomsnitt för OECD:s indikatorer cirka 5,5. Inget annat OECD-land har ett bättre värde.

Förklaringen till Sveriges och även de övriga nordiska ländernas framskjutna position är inte investeringar i någon enskild del av det livslånga

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärandet. Positionen beror snarare på att de nor- diska länderna i stor utsträckning har den hel- hetssyn, den systematiska ansats – från barnom- sorg genom hela livet – som OECD efterfrågar. Årets budgetproposition är präglad av denna helhetssyn och av en ambition som går ut på att stärka det svenska systemet för livslångt lärande ytterligare.

Utbildning av hög kvalitet

Utbildning för demokrati

En ytterligare komponent i regeringens övergri- pande mål är att den formella utbildningen skall vila på demokratins grund och gynna demokra- tiska värderingar och ett aktivt medborgarskap. Utbildningssystemen måste aktivt motverka all diskriminering och kränkande behandling för att värna demokrati och de mänskliga rättigheterna.

Ett väsentligt uppdrag för utbildningssyste- men är att ge de studerande en etisk handlings- beredskap grundad på insikt om demokratins bä- rande principer. Utbildningssystemen bör ge tillräckliga kunskaper om demokratins idé och organisation. En demokrati fungerar bäst när medborgarna förstår de grundläggande spelreg- lerna, principerna och syftet med dessa. Enga- gemang i gemensamma frågor, aktivt medbor- garskap kräver kunskaper och förståelse för demokratins bärande idé, organisation och insti- tutioner. En ideal demokratisk samtalssituation kräver också medborgare med likvärdiga kun- skaper och lika möjligheter att göra sig hörda.

Skolverket har medverkat i den internationella utvärderingen av ungdomars demokratiska kompetens (IEA Civic Education Study), och resultaten från denna internationella jämförande studie redovisas i ”Citizenship and Education in Twenty-eight Countries” (IEA 2001). Studien undersöker 14- och 15-åringars kunskaper om demokrati och samhälle i 28 länder.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 3.5 Kunskaper om demokrati och samhälle bland 14-15 åringar samt deras förmåga att förstå och tolka pro- blemställningar om detta, jämförelse mellan Sverige, Nor- den, EU och totalt i 28 länder (Källa: IEA, Civic Education Study, 2001)

index					förmåga att
Totalt=100		kunskaper					tolka
106
105
104
103
102
101
100
99
98
97
Sverige	Norden	EU	Totalt	Sverige	Norden	EU	Totalt

IEA-studiens kunskapstest belyser en av flera väsentliga komponenter i elevernas demokratis- ka kompetens, och studien ger underlag för en bedömning av svenska elevers kunskaper förhål- lande till elever i andra länder.

Sammantaget klarar sig de svenska eleverna bra i jämförelse med de övriga länderna. Av de nordiska länderna är det endast de finska elever- na som presterar bättre. De svenska elevernas resultat är ännu bättre på den del av testen som handlar om tolkningsförmåga och förståelse. Endast fem länder visar ett resultat som är bättre än de svenska elevernas.

Tillgången på välutbildade lärare

Den svenska utbildningen hävdar sig väl på alla nivåer i internationella jämförelser. De brister som finns delar vi ofta med många andra länder.

Diagram 3.6 Antal elever per lärare (heltidsekvivalenter) inom grundskolans senare år och gymnasieskolenivån, år 1995, 1998 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

elever per	1995
lärare	1998
16	1999
14
12
10
8
6
4
2
0
Norden	EU	SVERIGE	OECD	USA

En förutsättning för hög kvalitet i undervis- ningen är att det finns tillgång till välutbildade lärare.

I förhållande till antalet elever har Sverige en normal tillgång på lärare för EU-kretsen av län- der vad gäller gymnasieskola och grundskolans senare år.

Inom grund- och gymnasieskolan ökade andelen anställda lärare utan lärarutbildning under 1990-talet och utgjorde år 1999 igenom- snitt över 15 procent av den totala kåren.

Vissa förbättringar i lärartätheten har börjat märkas för grund- och gymnasieskolenivån och detta är en antydan till positiv utveckling som Sverige delar med många andra länder.

Antalet elever per lärare på dessa nivåer minskade mellan 1998 och 1999. Denna förändring var likartad i flertalet länder inom EU och OECD.

Inom grundskolans senare år, gymnasieskolan och i högskolan sammanfaller nu stora pensions- avgångar bland lärare med en expansion av stu- derande, vilket medför risk för fortsatt lärarbrist.

Diagram 3.7 Andel av lärarna som är yngre än 50 år inom grundskolan tidigare respektive senare år, 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

procent	grundskolans				1996	grundskolans
80	tidigare år				1999	senare år
80					1999
70
60
50
40
30
20
10
0
SVERIGE	Norden	EU	OECD	USA	SVERIGE	Norden	EU	OECD	USA

De yngre lärarna utgjorde en ganska konstant andel av lärarna i den svenska grund- och gym- nasieskolan under andra hälften av 1990-talet. I många andra länder ökade andelen äldre lärare. Fortfarande är emellertid lärarnas medelålder hög i Sverige. Det behövs en kraftfull satsning inom lärarutbildningarna och inom kommuner- na under de närmaste åren för att tillgången på utbildade lärare skall räcka till för att klara de stora ungdomskullarna, de ökade pensionsav- gångarna och för att Sverige skall kunna säkra en relativt hög lärartäthet jämfört med andra länder.

Jämställdhet

Utbildningsväsendet påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män på flera sätt samt verkar aktivt för ökad jämställdhet.

Förskoleverksamheten och skolbarnsomsor- gen utgör tillsammans med föräldraförsäkringen en viktig förutsättning för föräldrar att fram- gångsrikt förena utbildning och arbete med an- svar för barn. Detta är en viktig förklaring till att Sverige kan ha en internationellt sett hög för- värvsfrekvens för kvinnor på alla utbildningsni- våer.

Attityder till kvinnor och män och föreställ- ningar om kvinnligt och manligt i samhället formas tidigt. Den pedagogiska verksamheten i förskola och skola och de processer i utbild- ningssystemets olika verksamheter, som formar utvecklingen åt ett könstypiskt håll, sker i sam- spel med samhället. Könstillhörigheten har be- tydelse för hur flickor och pojkar bedöms och bemöts. Elevernas könssocialisation och köns- rollsutveckling påverkar val av utbildningsvägar och prestationer.

I många avseenden presterar flickor något bättre än pojkar. Det är en större andel av flick- orna än av pojkarna som når godkänt i alla äm- nen i grundskolan och som når behörighet för antagning till nationellt program i gymnasiesko- lan samt fortsätter och skaffar sig grundläggande behörighet för högskolestudier. Övergången till högskolestudier och examensfrekvensen i hög- skolan är större bland flickor än bland pojkar.

Inom vuxenutbildning och folkbildning do- minerar kvinnorna inom flertalet utbildningar. Inom forskarutbildning är däremot fortfarande männen fler när det gäller och examina- tion, men det pågår en successiv utjämning.

Männens försteg är störst när det gäller lärar- och forskartjänster vid högskolan. Inom försko- lan och skolan är istället andelen kvinnor bland lärarna fortfarande mycket stor. Tendensen är dessutom att den höga andelen kvinnor bland lärarna för tidigare år fortsätter att bli ännu hög- re. Detta är ett mönster som Sverige delar med många andra länder.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 3.8 Andel kvinnor bland lärare på olika utbild- ningsnivåer, år 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU och OECD (Källa: OECD)

procent		SVERIGE

100	EU
90	EU
90
80	OECD
70	Norden
60
50
40
30
20
10
0
högskola	gymn.skola	grundskola	grundskola	förskola
		högre år	lägre år

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män i val av utbildning, både i gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola. Kvinnor söker sig oftare till vård- och omsorgsområdet och männen till teknikområdet. Inom högskolein- genjörs- och civilingenjörsutbildningarna är den långsiktiga trenden att andelen kvinnor ökar, men männen dominerar fortfarande stort inom flertalet tekniska inriktningar.

Ett omfattande arbete pågår med att utvärdera ut- bildningarnas kvalite

I det kvalitetsarbete som pågår på alla nivåer inom utbildningsväsendet är den internationella dimensionen viktig. De jämförande kunskaps- mätningar som nämnts ovan är ett led i utvärde- ringen av utbildningens kvalitet. Kommuner och skolor skall årligen upprätta kvalitetsredovis- ningar och Skolverkets kvalitetsgransknings- nämnd genomför årliga kvalitetsgranskningar. Det är enligt högskolelagen en gemensam ange- lägenhet för högskolans personal och studenter att de tillgängliga resurserna används effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Högskoleverket utvärderar och granskar löpande all utbildning och kvalitetsarbete både per ut- bildningsområde och högskolevis. Det interna- tionella inslaget består i att utländska experter deltar i de grupper som svarar för utvärdering och granskning både på skol- och högskoleom- rådet. Det ökade student- och elevutbytet ger också möjligheter till en informell utvärdering och bidrar till att höja kvaliteten och identifiera brister i den svenska utbildningen.

Resultat och vidtagna åtgärder redovisas utförligare och områdesvis i efterföljande avsnitt.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utbildning för tillväxt

Att bidra till ökad tillväxt ingår också som en grundläggande komponent i regeringens över- gripande mål för utbildningsområdet i Sverige.

Utbildningssystemen skall, enligt den mål- sättning som europeiska rådet antagit, bidra till att Europa blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Ut- bildning skall bidra till en hållbar ekonomisk till- växt och fler arbetstillfällen. En viktig princip är också att utbildningen skall främja de humanis- tiska värden som delas av våra samhällen.

Tillgången på utbildade

Det finns ett tydligt samband mellan invester- ingar i humankapital och tillväxt. Utbildning ger kunskap och kompetens som kan omsättas i produktionen. Utbildning förbättrar också möj- ligheterna att tillvarata ny teknik och nya organi- sationsformer samt ökar innovationsförmågan. Bilden förstärks om man också beaktar de exter- na effekterna av utbildning. Om en person skaf- far sig mer kunskaper så blir inte bara denna in- divid mer produktiv, utan även personer i dennes omgivning. Utöver den effektivitetshöjande aspekten har staten också ett fördelningspoli- tiskt intresse av utbildning.

Den pågående satsningen på utbildningsom- rådets olika nivåer syftar med andra ord till att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten i vårt land.

Inom högskoleområdet var expansionen av antalet studerande blygsam under 1980-talet men relativt omfattande under 1990-talet jäm- fört med övriga OECD-länder.

Det framtida behovet av högskoleutbildade på arbetsmarknaden väntas öka mer än tillgången, trots den expansion som hittills genomförts inom högskoleområdet. Intresset för högre ut- bildning i vårt land är fortfarande betydligt stör- re än tillgången på utbildningsplatser. Det före- kommer också flera utbildningsvägar med lågt sökandetryck och bristande antal sökande med framför allt naturvetenskaplig och teknisk bak- grund. Den sammanvägda bedömningen talar för att en omfördelning av utbildningsresurser genomförs inom högskolområdet.

Diagram 3.9 Antal deltagare i högskoleutbildning, procen- tuell förändring mellan 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Finland, Danmark, Norden, EU och OECD (Källa: OECD)

procent
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
SVERIGE	Danmark	Finland	Norden	EU	OECD

Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden har varit en hög utbildningsnivå i offentliga och privata tjänster men relativt låg utbildningsnivå inom industrin i jämförelse med många OECD- länder. Det är en viktig orsak till den starka sats- ningen på naturvetenskap och teknik som sker i den svenska högskolan.

Diagram 3.10 Andel högskoleutbildade totalt på arbets- marknaden respektive inom tillverkningsindustrin, år 1995 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, USA och ge- nomsnittligt i fem EU-länder (Källa: SCB-enkät 1996 och 2000)

procent	arbetsmarknaden
40	totalt
35				tillverknings-
30				tillverknings-
30				industri
25
20
15
10
5
0		Norden	EU (5)			Norden	EU (5)
USA	SVERIGE	Norden	EU (5)	USA	SVERIGE	Norden	EU (5)

Sverige hade år 1999 en förhållandevis stor andel högskoleutbildade totalt sett på arbets- marknaden, inom offentlig sektor och inom pri- vata tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin, bygg- och flera andra privata arbetsmarknads- sektorer var emellertid andelen lägre än i några av våra viktigaste konkurrentländer. De nordiska länderna och även de fem EU-länder som SCB har studerat närmare (Tyskland, Holland, Belgi- en, Spanien och England) hade i genomsnitt högre andel än Sverige.

Förhållandet till övriga länder har förbättrats något, men i stora drag var bilden ganska likartad år 1995 enligt en motsvarande SCB-studie som genomfördes 1996 och även år 1987, enligt en äldre OECD-studie (Employment Outlook, 1993).

Andelen examinerade från naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i förhållande till totala antalet examinerade i högskolan, är relativt stor jämfört med många andra länder. Denna andel utgjorde mer än en fjärdedel år 1999. Däremot var antalet examinerade från dessa utbildningar i absoluta tal i förhållande till arbetskraftens stor- lek totalt sett högre i flera andra länder under 1990-talet.

Utflödet av examinerade från högskolans na- turvetenskapliga och tekniska utbildningar i för- hållande till arbetskraftens storlek nådde OECD-genomsnittet omkring sekelskiftet.

Ett fåtal länder har haft en sådan kraftig till- växt av nyexaminerade naturvetare och tekniker som Sverige och även Finland har haft under 1990-talet.

Diagram 3.11 Antal examinerade från minst treåriga hög- skoleutbildning inom naturvetenskap och teknik per 100 000 i arbetskraften i åldern 25-34 år, 1992, 1996 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

antal per 100 000		91/92	95/96	98/99
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
OECD	SVERIGE	USA	Norden	EU

Arbetslösheten har ett starkt och ökande samband med utbildningsnivå

Under andra hälften av 1990-talet ökade efter- frågan på arbetskraft. Det var dock inte bara högskoleutbildade som efterfrågades utan också exempelvis i ökad utsträckning undersköterskor till vård och äldreomsorg, VVS-personal, bygg- nadsarbetare och många andra grupper.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 3.12 Andel arbetslösa bland personer i åldern 25- 29 år med högskole- respektive högst grundskoleutbildning, år 1996 och 1999, jämförelse mellan Sverige, Norden, EU, USA och OECD (Källa: OECD)

procent					1996		högst grund-
25					1996	skoleutbildning
25						skoleutbildning
20	högskole-				1999
20	utbildning
15
10
5
0		Norden	OECD			OECD	Norden
USA	SVERIGE	Norden	OECD	EU	USA	OECD	Norden	SVERIGE	EU

Bland personer i åldern 25–29 år minskade ar- betslösheten för högskoleutbildade i Sverige till mindre än hälften år 1999 jämfört med år 1996, vilket gav en internationellt sett låg nivå. Även bland unga personer som hade högst en grund- skoleutbildning mer än halverades arbetslöshe- ten, men var fortfarande mycket hög i slutet av 1990-talet, särskilt enligt den redovisning som tillämpas i internationell statistik. I gruppen ar- betslösa ingår här även exempelvis studerande som samtidigt söker arbete, vilka inte räknas in i den nationella arbetslöshetsstatiken från SCB.

Utbildningsväsendet bör fortsätta att ge goda möjligheter för arbetslösa ungdomar att studera vidare. Detta bidrar till att öka dessa ungdomars möjligheter på arbetsmarkanden på längre sikt och främjar samtidigt kompetensutvecklingen i samhället.

Många invandrare är välutbildade, men saknar arbete

Internationalisering, ökad konkurrens och tek- nisk utveckling ställer också nya krav både på utbildningsväsende och arbetsmarknad över hela världen.

Under mitten av 1990-talet hade Sverige en stor invandring, inklusive utflyttade från Sverige som återvände hem. Många var högskoleutbilda- de, men jämfört med slutet av 1980-talet hade en mycket mindre andel av dem arbete på den svenska arbetsmarknaden. Under åren 1995– 1999 har inflödet av högskoleutbildade varit ganska konstant och ungefär av samma omfatt- ning som antalet utvandrade från Sverige.

Det finns emellertid många obalanser i detta flöde som har inneburit ett nettoöverskott av välutbildade till Sverige. Den svenska ekonomin

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

går bra och efterfrågan på arbetskraft har ökat. Detta har bidragit till att antalet personer, födda i Sverige, som återvänder från utlandet ökat mer än antalet utflyttande. År 1999 minskade exempelvis antalet utvandrade civilingenjörer jämfört med föregående år och samtidigt ökade antalet återvändande från utlandet.

Trots stor efterfrågan på arbetskraft finns det fortfarande många invandrare utan arbete. Många av dem har en högskoleutbildning, som ofta behöver kompletteras eller har en kortare utbildning än den som arbetsgivarna kräver. Det svenska utbildningsväsendet är för närvarande starkt engagerat i att på olika sätt bidra till att in- vandrare får en bättre förankring i samhället.

Resultat i ett nationellt perspektiv

Efter de senaste årens stora ökning har det totala antalet inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg minskat under 2000, i synner- het inom familjedaghemmen. Den totala kostna- den för förskolan, familjedaghemmen och fri- tidshemmen beräknas för 2000 uppgå till 39,1 miljarder kronor, varav förskolan utgör två tred- jedelar. Kostnaden per barn har totalt sett ökat då den sammanlagda kostnaden inte sjunkit i samma takt som antalet inskrivna barn. Ökning- en av antalet barn per årsarbetare inom förskole- och fritidsverksamheten har stagnerat och inne- burit att trenden mot minskad personaltäthet brutits. Enligt en studie av Skolverket har endast 13 procent av barnen i åldersgruppen 10–12 år tillgång till någon form av kommunal barnom- sorg och över hälften av barnen i åldersgruppen får klara sig själva när de kommer hem från sko- lan. Trots att föräldrarna uppgett att de inte är nöjda med den lösningen arbetar kommunerna enligt studien inte särskilt aktivt med att lösa frågorna kring behovet av barnomsorg för barn i åldern 10–12 år.

Skolverket presenterade i augusti preliminära siffror på intagningen i gymnasieskolan läsåret 2001/02. Enligt dessa uppgifter var 10,4 procent av eleverna som slutade grundskolan nu i våras inte behöriga att börja på gymnasieskolans na- tionella eller specialutformade program. För att vara behörig måste eleven ha minst betyget god- känd i svenska, engelska och matematik. De se- naste åren har andelen som inte var godkända i dessa ämnen ökat från 8,6 våren 1998 till 10,6 vå- ren 2000. Det senaste resultatet visar alltså på en

mycket liten förbättring jämfört med föregående år. Andelen elever med utländsk bakgrund, som inte hade grundläggande behörighet, var enligt en rapport från Skolverket (dnr. 2000:1838) dubbelt så hög som i den totala elevgruppen.

Andelen elever som avslutat gymnasieskolan inom fyra år har minskat under en följd av år. Våren 2000 var det 73 procent av dem som bör- jade skolan för fyra år sedan som fick slutbetyg senast våren 2000. Av de elever som fick slutbe- tyg var det 80 procent som hade grundläggande behörighet för högskolestudier (betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt pro- gram). I likhet med grundskolan visar elever med invandrarbakgrund sämre betygsresultat, när de lämnar gymnasieskolan, än vad som gäller för elevgruppen totalt. I Skolverkets rapport anges att förklaringen till att elever med invandrarbak- grund presterar sämre resultat är skolornas svå- righeter att möta elevernas behov på grund av bristande ekonomiska förutsättningar. I vissa fall kan också lärarkompetensen vara ett problem. Det finns dock ett antal av dessa elever som har mycket goda betyg. Flertalet av dem är flickor.

Jämfört med tidigare undersökningar visar Skolverkets rapport Attityder till skolan att för- äldrarna har blivit mer positiva till hur skolan fungerar. Eleverna uppges enligt samma rapport trivas bättre med sina lärare i skolan i dag än tidi- gare. Elever i grundskolan trivs bättre än elever på gymnasieskolan. Andelen som upplever pro- blem med mobbning har ökat i den senaste un- dersökningen och det är framför allt elever i grundskolans år 7–9 som anger detta. Enligt ele- verna har även stressen under de senare åren ökat i både grund- och gymnasieskolan. I gymnasie- skolan är det särskilt flickor på naturvetenskaps- och samhällsprogrammen som känner av stres- sen.

En mycket stor andel av den vuxna befolk- ningen deltar i någon form av vuxenutbildning. De flesta återfinns inom folkbildningen, där stu- dieförbundens cirkelverksamhet under 2000 samlade drygt 2,8 registrerade miljoner deltagare (brutto) och där folkhögskolorna under året hade runt 120 000 deltagare, varav drygt 10 000 inom ramen för kunskapslyftet. Varje studiecir- keldeltagare kan delta i flera studiecirklar och uppskattningsvis rör det sig om runt 1,8 miljo- ner personer som årligen går i minst en studie- cirkel. Även inom folkhögskolan kan en person vara deltagare i fler än en kurs, framför allt i de

korta kurserna vilka svarar för runt två tredjede- lar av det totala deltagarantalet. Inom den kom- munala vuxenutbildningen uppgick antalet stu- derande under 2000 till ca. 228 000. Ytterligare runt 80 000 studerande återfinns inom bl.a. ut- bildningsformerna kvalificerad yrkesutbildning, svenska för invandrare och kompletterande ut- bildningar. Alla studerar dock inte på heltid. Omfattningen och bredden av vuxenutbildning- en visar på lärandets folkliga förankring, vilken bidrar till en höjning av den totala utbildningsni- vån samt till en stärkt demokrati och en ökad sysselsättning.

Antalet elever i kommunal vuxenutbildning har varierat över tid. Under en period på 1980- talet minskade antalet elever då efterfrågan på arbetskraft var hög. Under 1990-talets början ökade antalet elever vilket kan hänföras till sats- ningar på kurser för arbetslösa. Antalet elever i kommunal vuxenutbildning ökade ytterligare kraftigt under slutet av 1990-talet i samband med att kunskapslyftet infördes. Under den tid som kunskapslyftet pågått har den totala omfattning- en av studie- och yrkesvägledning ökat, vilket bidragit till det höga deltagandet i folkbildningen och vuxenutbildningen.

Resultatredovisningen för den högre utbild- ningen omfattar dels resultatet i förhållande till kvantitativa mål som fastställts för utbild- ningen, dels hur vissa frågor och särskilda åta- ganden behandlats av lärosätena. Utfallet 2000 visar att antalet examina ligger en bra bit över målet för magisterexamen, ganska nära målet för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna liksom för apotekarutbildningen men en bra bit ifrån målet för grundskollärare och gymna- sielärare. För forskarutbildningen stämmer ut- fallet totalt väl med målet men varierar mellan vetenskapsområdena. Examinationen bör öka inom tekniskt och naturvetenskapligt veten- skapsområde. I kapitel 7.2 ges en utförligare beskrivning av resultatet i förhållande till upp- satta mål. Här konstateras också att åtskilliga lärosäten inte uppfyllt sitt uppdrag vad avser den grundläggande högskoleutbildningen.

Under budgetåret 2000 fick fler än 960 000 personer någon form av studiestöd. Jämfört med budgetåret 1999 är det drygt 30 000 färre personer som har fått stöd.

De pågående satsningarna inom både den gymnasiala vuxenutbildningens område och högskoleområdet har inte medfört att efterfrå- gan på studiestöd ökat under 2000. Den främs-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ta orsaken till detta är att arbetslösa ansökt om studiestöd i mindre omfattning än beräknat.

3.6.2Analys och slutsatser

I det följande sammanfattas här regeringens ana- lys och slutsatser för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxenutbildning, högskoleverksamhet och stu- diestöd i kapitel 4 till 8. Under respektive avsnitt ges en utförligare beskrivning av analys och slut- satser.

OECD har i en treårig tematisk studie stude- rat förskoleverksamheten (Early Childhood Education and Care Policy) i tolv länder, varav Sverige har varit ett. Avsikten med studien har varit att dra slutsatser från de olika länderna för att utröna vilka faktorer som enligt OECD är de mest väsentliga för en barnomsorgspolitik. I OECD:s rapport om Sverige lovordas den svenska barnomsorgen och modellen betraktas som ett internationellt föredöme i praktiskt ta- get alla avseenden. Reformen om maxtaxa, kvali- tetssäkring, allmän förskola och förskoleverk- samhet till arbetslösas eller föräldraledigas barn är en av de mest omfattande som gjorts inom barnomsorgsområdet. I de allra flesta kommuner är tillgången till förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg god för barn i åldrarna 1–9 år. Kommunerna uppfyller sina skyldigheter att till- handahålla barnomsorg för barn till förvärvsar- betande eller studerande föräldrar utan oskäligt dröjsmål. Barngrupperna inom fritidshemmen är dock fortfarande mycket stora. Mot bakgrund av bl.a. detta föreslog regeringen i budgetproposi- tionen 2002 ett riktat statsbidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem. Reformerna inom området ställer krav på att det finns peda- gogiskt utbildad personal i tillräcklig utsträck- ning för att verksamheterna skall kunna uppfylla de mål som ställs i läroplan och riktlinjer. Beho- vet av personal kommer att öka, framför allt inom förskolan. Under 1990-talet har dimensio- neringen av barn- och ungdomspedagogiska ut- bildningar minskat. Mot den bakgrunden kom- pletterar regeringen nuvarande mål för antalet examinerade lärare så att det nya målet är specifi- cerat för såväl lärare med inriktning mot tidigare år som lärare med inriktning mot som senare år. (Se vidare avsnitt 7.1.12 under Högskoleverk- samhet.) Det fortsatta behovet av och tillgången på lärarutbildade för förskoleområdet kommer

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att analyseras av Statens skolverk och Statistiska centralbyrån i kommande lärarprognoser.

Förväntningarna på skolan är stora. Skolans resultat måste bedömas i ljuset av de mycket höga ambitioner som präglar skolpolitiken. De problem som finns i skolans miljö måste även ses i perspektivet av förändringar som har genom- förts under de senaste decennierna inom en rad olika samhällsområden.

Utbildningen i Sverige visar dock goda resul- tat i förhållande till andra länder, trots de pro- blem som finns. De flesta svenska elever trivs också bra i sina skolor. Det är dock en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan eller på an- nat sätt ansvarar för skolans innehåll att vidta åt- gärder för att förbättra måluppfyllelsen och öka trivseln. Skolan kan inte nå sitt mål utan att ut- veckla kontakterna med omvärlden. En skola, där alla lyckas, bygger på att en nära och långsik- tig samverkan mellan olika verksamhetsområden och nivåer i samhället.

Inom vuxenutbildningsområdet har betydan- de insatser gjorts under de senaste fem åren. Dels pågår den särskilda satsningen på utbild- ning för vuxna, kunskapslyftet, dels har det be- drivits försöksverksamhet med kvalificerad yr- kesutbildning. Försöksverksamheten med kvali- ficerad yrkesutbildning har varit lyckosam och visat att det är en utbildning som behövs i svenskt utbildningssystem. Riksdagen har därför beslutat om att den kvalificerade yrkesutbild- ningen blir en reguljär utbildningsform i enlighet med regeringens förslag i propositionen Kvalifi- cerad yrkesutbildning och utvecklingen av vux- enutbildningen (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197). På grund- val av förslagen i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) har riksdagen beslutat om en stra- tegi som omfattar utvecklingen av hela vuxenut- bildningen när kunskapslyftet upphör som pro- jekt vid utgången av 2002. Den framtida vuxenutbildningen måste kunna möta de enskil- da individernas behov av stöd för sitt lärande med utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar. Utvecklingen av vuxenutbild- ningen skall därför enligt regeringens uppfatt-

ning ske på ett sådant sätt att särskilda insatser vidtas för att möjliggöra utbildning oberoende av social bakgrund eller funktionshiner. Under av- snittet om vuxenutbildningen beskriver reger- ingen en rad olika insatser för att möjliggöra och stimulera den fortsatta utvecklingen.

Antalet studenter i högskolan har fortsatt att öka under 2000, men inom ramen för högsko- lans resurser skulle en betydligt kraftigare expan- sion rymmas. Regeringen kommer att under en treårsperiod omfördela medel som lärosätena bedömts få svårigheter att utnyttja. Denna om- fördelning möjliggör en kraftfull satsning på ut- bildning av obehöriga lärare, på nätuniversitetet och på kompletterande utbildning av utländska akademiker.

Den nya lärarutbildningen som infördes 2001 är ett viktigt led i regeringens strävan att förbätt- ra rekryteringen till lärarutbildningen och exa- minationen av lärare. Det ökade behovet av ut- bildade lärare avspeglas i regeringens höjning av examinationsmålen. Genom bl.a. den nämnda satsningen på utbildning av obehöriga lärare gör regeringen den bedömningen att målen skall kunna nås.

Regeringen anser att det är av vikt att stimule- ra nya grupper till högskolan. För att möjliggöra detta föreslår regeringen att en rekryteringsdele- gation inrättas för att under tre år stimulera re- kryteringsaktiviteter vid universitet och högsko- lor. En viktig uppgift för delegationen är att stödja insatser för att underlätta övergången till högskolan. Regeringen avser att noga följa dele- gationens arbete.

En föränderlig arbetsmarknad ställer krav på kompetent och välutbildad arbetskraft. Flera universitet och högskolor har börjat ett aktivt arbete med att möta behoven av det livsvida och det livslånga lärandet. Även om Sverige kommit långt i internationella jämförelser bör enligt re- geringens bedömning universitet och högskolor fortsätta att utveckla sin roll i det livslånga läran- det. Regeringens satsning på uppbyggnad av ett nätuniversitet bör ses som ett led i detta arbete.

Ett modernt kunskapssamhälle ställer stora krav på välutbildad arbetskraft. Detta krav avser också de forskarutbildade. Examinationen i fors- karutbildningen har fördubblats den senaste tio- årsperioden. För att tillgodose de behov som finns på arbetsmarknaden bör examinationen öka ytterligare. Det bör därför enligt regeringen vara möjligt att anta personer till licentiatexamen

och det bör vara möjligt att bedriva deltidsstudi- er inom forskarutbildningen.

Insatserna inom studiestödssystemet har bi- dragit till att det har varit möjligt att rekrytera studerande till de utbildningsplatser som utbild- ningsväsendet erbjuder. Utvärderingen av kun- skapslyftet har t.ex. påvisat att studiestödet kan ha stor betydelse för att få kortutbildade att på- börja studier. Efterfrågan på studiestöd står i nära relation till tillgängliga medel med undantag för vuxenstudiestöden. Den minskande arbets- lösheten kan antas ha påverkat efterfrågeutveck- lingen, vilket medfört att medelsförbrukningen understiger tillgängliga medel.

Under de senaste tio åren har gymnasieelever- nas ekonomiska situation försämrats. Regering- en föreslog därför i 2001 års ekonomiska vår- proposition att studiebidraget till studerande mellan 16 och 20 år utökas till 10 månader om året fr.o.m. 2003. Med anledning av de förslag som regeringen tidigare i år har presenterat i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) avser regeringen att återkomma med förslag om sär- skilt studiemedel för vuxna.

3.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrap- porter. Inom politikområdet har Södertörns högskola, Mitthögskolan och Högskoleverket erhållit invändning i revisionsberättelsen avseen- de årsredovisningen för räkenskapsåret 2000. För dessa myndigheter har RRV även lämnat re- visionsrapport. Dessutom har RRV lämnat revi- sionsrapport beträffande Statens skolverk, Sta- tens institut för handikappfrågor i skolan, Centrala studiestödsnämnden och Internationel- la programkontoret. Regeringen har den 30 au- gusti 2001 beslutat om åtgärder med anledning av RRV:s iakttagelser.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

4.1Insatser

Maxtaxa och allmän förskola

Regeringens proposition Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129) behandla- des av riksdagen i november 2000 (2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Reformen innebär att barn till arbetslösa föräldrar fr.o.m. den 1 juli 2001, omfattas av kommunens skyl- dighet att anordna förskoleverksamhet. Det re- gleras i 2 a kap. 6 a § skollagen (1985:1100). Vi- dare innebär reformen att barn till föräldralediga fr.o.m. den 1 januari 2002 omfattas av samma kommunala skyldighet. Detta regleras i 2 a kap. 6, b § skollagen.

Vid samma tidpunkt införs maxtaxan inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Maxtaxan är frivillig för kommunerna att anord- na och regleras i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. De kommuner som inför maxtaxa är berättigade till statsbidrag för att kompensera för intäkts- bortfall. De är också berättigade till medel för kvalitetssäkring, som kan användas för personal- förstärkningar och kompetenshöjning av perso- nal. Detta regleras i förordningen (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa.

Den 1 januari 2003 införs den allmänna för- skolan för alla barn från fyra års ålder. Förskolan skall vara avgiftsfri minst 525 timmar om året.

Regeringen har i den ekonomiska vårproposi- tionen för 2000 beräknat medel för att införa förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar, maxtaxa, kvalitetssäk-

ringsmedel samt medel för den allmänna försko- lan. Kostnaden för reformen beräknas till 150 miljoner kronor 2001, 4 400 miljoner kronor 2002 och 5 600 miljoner kronor fr.o.m. 2003.

Regeringen kommer att ge Statens skolverk i uppdrag att administrera och följa upp reformen om maxtaxa, allmän förskola m.m. Uppföljning- en skall bl.a. omfatta en analys på kommunnivå av de samlade ekonomiska effekterna av maxtax- an och kvalitetssäkringen. Skolverket skall vidare följa upp de delar av reformen som avser försko- leverksamhet för barn till arbetslösa eller föräld- ralediga samt den allmänna förskolan.

I första hand skall uppföljningen avse i vilken utsträckning den ökade tillgängligheten till för- skoleverksamhet utnyttjas av barnfamiljerna. Den allmänna förskolan som skall erbjudas barn fr.o.m. höstterminen det år då de fyller fyra år skall följas upp vad avser utnyttjandegrad för olika typer av barnfamiljer samt hur verksamhe- terna organiseras. Regeringen fäster också stor vikt vid kvalitetsfrågorna, t.ex. barngruppernas storlek, personaltätheten och utbildningsnivån hos personalen.

Uppdraget skall redovisas delvis den 1 mars 2003 och därefter delvis varje år under en sam- manlagd period av fyra år. Under den tid som uppdraget pågår skall jämförelser mellan åren göras. Slutredovisning skall lämnas den 1 mars 2007.

Storstadssatsningen

Inom ramen för storstadspolitiken har riksdagen anvisat medel för att förstärka utbildningen i storstadsregionerna. Satsningen omfattar försko- la i socialt utsatta bostadsområden, medel för

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

språkutveckling i skolan samt en satsning på praktikanskaffning för vuxna invandrare.

Fördelning av medel sker till sju storstads- kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten. Förskolesatsningen innebär att i alla de 24 bostadsområden som ingår i avtalen er- bjuds nu samtliga barn i åldern 3–5 år, som i dag står utanför förskoleverksamheten, plats i för- skola på deltid. Satsningar har även gjorts i för- skolan i syfte att främja barnens språkliga ut- veckling. Medlen för språkutveckling i skolan syftar till att ge barnen bättre förutsättningar för att nå målen i grundskolan genom förbättrade språkkunskaper. Insatserna omfattar till största delen metodutveckling samt vidareutbildning av personal men också satsningar på kultur i skolan.

Modersmålsstöd i förskolan

Under senare år har allt färre barn med annat modersmål än svenska fått stöd för att utveckla sitt modersmål i förskolan. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning är led i arbetet med att stärka barns och ungdomars personliga och kul- turella identitet samt att främja deras utveckling till flerspråkiga individer.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att belysa organisationen och omfattningen av mo- dersmålsstödet i förskolan. Förutsättningar och hinder för att framgångsrikt kunna bedriva mo- dersmålsstöd i förskolan skall belysas. Skol- verket skall lämna förslag på olika stimulansåt- gärder samt på eventuella förordningsändringar. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj 2002.

4.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen finns även re- dovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2000/01:102).

4.2.1Resultat

Det totala antalet inskrivna barn i förskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg minskade under 2000. Det är framför allt inom familjedaghem-

men som antalet barn minskar. Andelen inskriv- na barn av totalt antal barn fortsätter dock att öka. Hösten 2000 var 76 procent av alla barn i åldern 1–5 år inskrivna i förskola eller familje- daghem.

De flesta barn i förskoleåldern går i förskolan som 2000 tog emot ca 315 000 barn. Familjedag- hemmen tog under samma period emot knappt 62 000 barn i åldern 1–5 år. Den totala kostnaden för förskolan beräknas enligt Skolverkets preli- minära bedömning till 26,2 miljarder kronor för 2000. Kostnaden per inskrivet barn beräknas till i genomsnitt 83 230 kronor. Jämfört med föregå- ende år har kostnaden per inskrivet barn ökat med 3,5 procent räknat i fasta priser. Antalet barn har således minskat förhållandevis mer än den totala kostnaden för verksamheten. Den to- tala kostnaden för familjedaghemmen beräknas minska från knappt 4,7 miljarder kronor 1999 till 3,8 miljarder kronor 2000. Kostnaden per inskri- vet barn beräknas till i genomsnitt 61 480 kronor vilket är jämförbart med föregående år.

De senaste årens stora ökning av antalet barn i skolbarnsomsorg har nu mattats av något. Antal inskrivna barn uppgick år 2000 till knappt 34 500. Andelen inskrivna barn i åldern 6–9 år ökar dock fortfarande och uppgick till 66 pro- cent 2000.

Den totala kostnaden för fritidshemmen upp- gick 2000 enligt Skolverkets preliminära beräk- ning till 9,1 miljarder kronor. Kostnaden per in- skrivet barn beräknas till i genomsnitt 27 560 kronor vilket är en ökning med 1,1 procent räk- nat i fasta priser jämfört med 1999.

Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat det senaste året. Hösten 2000 uppgick antalet barn per årsarbetare till 5,4 i förskolan vilket är i nivå med året innan. Även inom fritidshemmen har trenden mot minskad personaltäthet brutits. År 2000 gick det 17,5 inskrivna barn per årsarbetare vilket är en liten minskning jämfört med året in- nan.

Andelen årsarbetare i förskolan med pedago- gisk högskoleutbildning uppgick 2000 till 54 procent, vilket är densamma som föregående år. Andelen av personalen i fritidshemmen som har pedagogisk högskoleutbildning, främst fritids- pedagogutbildning har dock minskat från 68 till 62 procent.

I sin rapport nr 203, Barns omsorg, redovisar Skolverket resultat från en studie gällande barn i

åldern 10–12 år. Enligt en genomförd enkät har bara ca 13 procent av barnen i den åldersgruppen tillgång till någon form av skolbarnsomsorg trots att det stora flertalet har förvärvsarbetande föräldrar. Över hälften av dessa barn får klara sig själva när de kommer hem från skolan trots att föräldrarna uppgett att de inte är nöjda med den lösningen. Skolverkets studie visar även att kommunerna inte arbetar särskilt aktivt med att lösa frågorna kring behovet av skolbarnsomsorg för barn i åldern 10–12 år.

4.2.2Analys och slutsatser

I de allra flesta kommuner är tillgången till för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg god för barn i åldrarna 1–9 år. Kommunerna uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar utan oskäligt dröjsmål. De senaste åren har utvecklingen mot allt större barngrupper av- stannat såväl inom förskoleverksamheten som inom skolbarnsomsorgen vilket förmodligen kan vara en positiv effekt av det förbättrade ekono- miska läget för många kommuner.

Barngrupperna inom i första hand fritids- hemmen är dock fortfarande mycket stora. Mot bakgrund av bl.a. detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för år 2001 ett riktat stats- bidrag till personalförstärkningar i skola och fri- tidshem. Statsbidraget delas ut första gången för läsåret 2001/02. Detta statsbidrag bör kunna medverka till att öka personaltätheten inom bl.a. fritidshemmen.

Ökat behov av förskollärare

Reformen om maxtaxa, allmän förskola m.m. ställer krav på att det finns pedagogiskt utbildad personal i tillräcklig utsträckning för att verk- samheterna skall kunna uppfylla de mål som ställs i läroplan och riktlinjer. Personalbehovet kommer att öka framför allt inom förskolan, där volymökningarna sannolikt blir störst när den allmänna förskolan införs 2003. Många kommu- ner vill dessutom höja de pedagogiska ambitio- nerna genom att öka andelen förskollärare, där rikssnittet i dag ligger på 54 procent, men där va- riationerna är stora i och mellan kommunerna.

Enligt Svenska Kommunförbundet finns re- dan i dag en efterfrågan på förskollärare som

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

överstiger nytillskottet från utbildningarna med dagens dimensionering.

Under 1990-talet har dimensioneringen av de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna minskat. Antalet sökande till lärarutbildningarna med inriktning mot tidigare år är högt och över- stiger klart antalet utbildningsplatser.

Mot den bakgrunden har regeringen komplet- terat nuvarande mål för antalet examinerade lära- re så att det nya målet är specificerat för såväl lä- rare med inriktning mot tidigare år som lärare med inriktning mot senare år. Se vidare avsnitt 7.1.12 under Högskoleverksamhet. Det fortsatta behovet av och tillgången på lärarutbildade för förskoleområdet kommer att analyseras av Skol- verket och Statistiska centralbyrån i kommande lärarprognoser.

Skolverkets arbete

Skolverkets uppgift är att aktivt bidra till att de nationella målen för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen uppnås och att säkra kvalitet och likvärdighet i verksamheterna. Under året har endast ett fåtal av Skolverkets publicerade rapporter berört förhållanden inom förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Skol- verket gör i sin årsredovisning bedömningen att man behöver förstärka sin kompetens inom om- rådet. Barnomsorgsfrågorna behöver integreras bättre i Skolverkets arbete så att inte ett skol- perspektiv dominerar.

Svensk förskoleverksamhet i internationell jämförelse

OECD har i en treårig tematisk studie studerat förskoleverksamheten (Early Childhood Educa- tion and Care Policy) i tolv länder, varav Sverige har varit ett. Avsikten med studien har varit att dra slutsatser från de olika länderna för att utrö- na vilka faktorer som enligt OECD är de mest väsentliga för en framgångsrik barnomsorgs- politik. Deltagande länder – de nordiska länder- na, Holland, Belgien, Tjeckien, Italien, Portugal, England, USA och Australien uppvisar en skif- tande bild när det gäller barnomsorgen, såväl kvantitativt som kvalitativt. I OECD:s rapport om Sverige lovordas den svenska barnomsorgen och modellen betraktas som ett internationellt föredöme i praktiskt taget alla avseenden.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Sverige var också det land som OECD valde för att anordna den avslutande konferensen i an- slutning till projektet, då den jämförande slut- rapporten Starting Strong presenterades. Konfe- rensen hölls i Stockholm den 13–15 juni 2001.

OECD pekar i sin rapport ut åtta nyckelom- råden för förskoleverksamheten,

–att det skall finnas ett sammanhållet ansvar för omsorg och pedagogik för barn under hela förskoleåldern, som samordnas på stat- lig, kommunal och lokal nivå,

–att förskoleverksamheten skall ses som en del av det livslånga lärandet och vara en jämställd del av utbildningssystemet,

–att verksamheten skall vara tillgänglig för alla barn, med ett särskilt ansvar för barn i behov av stöd,

–att finansieringen skall vara stabil och till största delen utgöras av allmänna medel,

–att kvalitetsutveckling och utvärderingar skall omfatta personal, föräldrar och barn och göras utifrån pedagogiska riktlinjer som fokuserar på barns hela välbefinnande och utveckling,

–att personalen skall vara välutbildad och ha goda arbetsförhållanden i samtliga verk- samhetsformer.

En systematisk statistik- och datainsamling och en långsiktig plan för forskning och uppföljning är ytterligare viktiga frågor som framhålls av OECD.

Regeringen konstaterar att OECD valt att framhålla den generella välfärdsmodellen för barnomsorgens utveckling internationellt. Det innebär att Sverige ligger i frontlinjen i förhål- lande till OECD:s framgångsfaktorer inom om- rådet.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Barn- och ungdomsutbildning

5.1Insatser

Personalförstärkning

I budgetpropositionen för 2001 presenterade re- geringen förslag till en satsning på mer personal till skola och fritidshem. Ett särskilt statsbidrag har inrättats som är riktat till skolsektorn i syfte att öka personaltätheten. Från och med höst- terminen 2001 kommer kommunerna successivt, under en femårsperiod, att tillföras utökade re- surser. Nivån på bidraget höjs stegvis till 5 mil- jarder kronor per år. Efter fem år skall bidraget inordnas i det generella statsbidraget till kom- munerna. Syftet med bidraget är att förbättra re- sultaten i skolan och fritidshemmen. Förstärk- ningen förväntas få stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen för utbild- ningen.

Skolverkets förändrade roll och satsning på basfärdigheter

Regeringen gav i oktober 2000 Statens skolverk i uppdrag att fram till den 1 juli 2003 särskilt arbe- ta med att utveckla verkets former för att stödja skolutveckling. Verket skall genom riktade insat- ser aktivt verka för att kommuner och skolor där målen inte nås ges stöd att utveckla verksamhe- ten. Uppdraget omfattar även förskolan, fritids- hemmen och vuxenutbildningen. Syftet är att åstadkomma en varaktig omorientering av ver- kets arbete med att stödja skolutveckling. En delrapport skall presenteras för regeringen den 1 februari 2002 och den slutliga redovisningen av uppdraget skall ske den 1 oktober 2003.

Som ett led i arbetet med att genomföra reger- ingens uppdrag genomför Skolverket under in- nevarande år utvecklingsdialoger med ett 60-tal kommuner, varvid behovet av åtgärder för att öka kvaliteten och måluppfyllelsen i de verksam- heter som uppvisar brister diskuteras. Ansvaret att genomföra åtgärderna åvilar kommunen. Den förändrade inriktningen av Skolverkets arbete betyder att resurserna för skolutveckling i högre grad fördelas utifrån behov och efter dialog och inte, som tidigare, endast utifrån ansökningar. Detta innebär att åtgärder kommer att riktas mot verksamheter i störst behov av stöd.

Enligt regeringens uppdrag skall Skolverket också genomföra en särskild satsning på basfär- digheterna, dvs. att läsa, skriva och räkna, under åren 2001 och 2002. Särskild uppmärksamhet skall ges grundskolans tidigare år.

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan och gymnasieskolan

Elever med utländsk bakgrund lämnar i större utsträckning än andra grundskolan utan full- ständiga betyg. Regeringen anser att detta är oroande. Skolverket konstaterar att moders- målsundervisning inte används för att stödja ele- vernas språkutveckling och kulturella identitet, som var avsikten. Regeringen anser att undervis- ning i modersmål och i svenska som andraspråk skall vara betydelsefulla inslag i skolgången för elever med utländsk bakgrund.

Studiehandledning på modersmålet förekom- mer endast i blygsam utsträckning, trots att kommunerna är skyldiga att erbjuda sådan hand- ledning till de elever som behöver det. Enligt Skolverket har kommunerna bl.a. av besparings-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skäl dragit ner på dessa insatser. Kunskapen om värdet av studiehandledning kan också vara brist- fällig hos skolor och kommuner. Det finns dock utvärderingar, som visar på att systematisk stu- diehandledning förbättrat studieresultaten för elever med utländsk bakgrund. Enligt regering- ens bedömning bör stödet till kommunerna när det gäller studiehandledning utvecklas.

Regeringen har av ovanstående skäl gett Skol- verket i uppdrag att bl.a. kartlägga organisatio- nen och omfattningen av modersmålsundervis- ningen samt studiehandledningen i den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. I upp- draget ingår att belysa attityder till modersmålet samt behovet av studiehandledning på moders- mål och modersmålsundervisning. Skolverket skall lämna konkreta förslag på stimulansåtgär- der samt eventuella förordningsändringar. Upp- draget omfattar även modersmålsstöd i försko- lan.

Undervisning i skolor med många nationaliteter

Skolverket redovisade i april 2001 ett uppdrag att kartlägga och granska undervisningen i skolor med många olika nationaliteter och sprida goda exempel på detta. I rapporten lyfter Skolverket bl.a. fram kriterier som kan användas för utveck- ling av lärmiljön på skolor med många olika na- tionaliteter. Skolverket kommer att sprida rap- porten och avser att utveckla metoder för bedömning av skolornas verksamhet anpassad efter deras särart. Verket kommer även att vidta riktade åtgärder för att stödja skolor så att de bättre kan möta elevernas behov. I budgeten för 2000 och 2001 finns medel avsatta för kompe- tensutveckling av lärare i skolor med många oli- ka nationaliteter och språk. Denna satsning bör enligt regeringens bedömning fortsätta, särskilt för personal i grundskolans senare år.

Nationella minoriteter

Sedan 2000 har Sverige en samlad politik för na- tionella minoriteter. Skolverket fick 1999 i upp- drag att redovisa utvecklingen avseende de na- tionella minoritetsspråken. Av redovisningen framgår att det pågår en utveckling av undervis- ningen för samtliga nationella minoriteter i för- skolor och skolor och inom kommunal vuxen- utbildning.

I likhet med företrädare för de nationella mi- noriteterna anser regeringen att insatser för kompetensutveckling av personal bör prioriteras. När det gäller fortbildning av sverigefinska mo- dersmålslärare har regeringen uppdragit till Lä- rarhögskolan i Stockholm att anordna en fort- bildningskurs. Inom ramen för den kompletter- ande lärarutbildningen (SÄL) kommer behovet av lärarutbildning för modersmålslärare att beak- tas. Skolverket kommer dessutom att inom ra- men för disponibla medel stödja kompetensut- veckling för personal inom barnomsorgen i samiska och meänkieli.

Utveckling av språkundervisning

Intresset för att studera moderna språk i skolan tycks minska. I grundskolan överger ca 25 pro- cent av eleverna sitt ursprungliga språkval och väljer att läsa mer engelska och/eller svenska. Eleverna i gymnasieskolan fortsätter i mindre utsträckning med det språk de började med i grundskolan. I stället väljer de att läsa ett nytt språk. Skolverket har för avsikt att närmare ana- lysera skälen till avhoppen från språkundervis- ningen.

Regeringen anser att förstärkningar av språk- undervisningen i grundskolan främst skall ske genom utvecklingsarbete. Skolverket stödjer skolors arbete med att utveckla språkutbildning- en. Regeringen bedömer att utvecklingsinsatser- na behöver fortsätta och intensifieras i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Det är dess- utom viktigt att kommunerna utnyttjar möjlig- heterna att erbjuda eleverna andra språk än tyska, franska och spanska som språkval.

Europeiskt språksamarbete

År 2001 har av Europarådet och EU utnämnts till det europeiska året för språk. I Sverige bely- ses motivationens betydelse för språkinlärning av Nationalkommittén för det europeiska året för språk (dir. 2000:23).

Vid Europarådets ministerkonferens i Krakow i oktober 2000 beslöts att europeisk språk- portfolio, ett personligt dokument som ger upp- lysningar om en persons språkkunskaper, skall introduceras i de olika länderna. Sverige har nyli- gen tagit initiativ för att få arbeta med europeisk språkportfolio vilket kan bli ett nytt sätt att ut- veckla språkundervisningen.

I EU:s utbildningsprogram fästs stor vikt vid att öka intresset för språkinlärning och höja un- dervisningens kvalitet.

Kultur i skolan, läsning, litteratur och skolbibliotek

Kultur i skolan

Under åren 1999–2001 har 15 miljoner kronor avsatts för insatser för kultur i skolan. Medlen har använts till olika utvecklingsprojekt som se- dan kan fortsätta av egen kraft. Områdena har valts ut i syfte att utveckla samverkansformer och kompetensutveckla pedagoger, som därefter skall föra resultaten vidare. Nationella symposier om samverkan mellan skola och kulturliv har an- ordnats. Andra satsningar är modeller för kom- petensutveckling av pedagoger i kultur och lä- rande, utveckling av film- och mediakunskap, museipedagogiska utvecklingsprojekt, drama- och språkprojekt, nätverk för att stödja kompe- tensutveckling om hur skolbiblioteken kan ut- veckla skolans pedagogiska arbete samt kultur- projekt för yngre barn. Projekten kommer att avrapporteras och slutföras under 2002–2003.

Skolbibliotek och läsning av skönlitteratur

Trots att det satsas mycket resurser på läsinlär- ning och läsning lämnar alltför många elever grundskolan utan att ha uppnått målen i svenska och med låg motivation för läsning av skönlitte- ratur.

Skolverket och Statens kulturråd i samverkan har i uppdrag att stödja och stimulera arbetet med språkutveckling med inriktning på att för- bättra språkmiljöerna i skolorna samt att förstär- ka och utveckla skolbibliotekets pedagogiska roll. I kommunerna kan insatser göras genom samverkan mellan förskolan, skolan och folkbib- lioteket, kompetensutveckling i läsinlärning för lärare i alla ämnen, satsning på skönlitteratur i gymnasieskolan etc.

Staten har sedan 1997 via Kulturrådet erbjudit alla kommuner stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Som villkor ställs bl.a. att bidragen skall användas till inköp av litteratur för barn och ungdomar. Kommunen skall bifoga en plan för hur man vill stimulera barn och ung- domar att läsa böcker. Kommunen får därefter fritt bestämma vilka titlar som skall köpas in men får inte samtidigt minska det egna bokan- slaget. Av de totalt ca 25 miljoner kronor som

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fördelas per år till inköpsstöd går ca 60 procent till skolbibliotek.

Enligt Kulturrådets utvärdering har stödet haft god effekt och många nya läsprojekt har startats i kommunerna. Regeringen bedömer att de nuvarande insatserna för att stimulera barns och ungdomars läsning ytterligare bör förstär- kas. Regeringen avser att för 2002 avsätta 15 mil- joner kronor inom ramen för de utvecklingsme- del som Skolverket disponerar för detta ändamål.

Individuell planering och dokumentation i grundskolan

I skolan sker i dag en utveckling av arbetsformer och organisation i riktning mot en mer individ- anpassad undervisning. I den försöksverksamhet som pågår enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan kommer t.ex. många av de 900 deltagande skolorna att utveckla formerna för elevernas individuella planering och individuella uppföljning. Timplanedelegationen (dir. 1999:90) har ett ansvar för att erfarenheter sprids till alla kommuner och skolor.

Utvecklingen mot en mer individanpassad undervisning är önskvärd samtidigt som det är viktigt att detta inte sker på bekostnad av samar- bete och samlärande. För att få ett fördjupat un- derlag och mer systematiserade erfarenheter av ett mer individanpassat arbetssätt avser regering- en att ta initiativ till att ett antal grundskolor ges möjlighet att under 2002 utveckla formerna för individuell planering och dokumentation.

Hållbar utveckling

Arbetet för ett hållbart samhälle skall enligt re- geringens uppfattning ha hög prioritet inom alla samhällsområden. Skolan har här en särskild be- tydelse. Skolverket är en av de myndigheter som har regeringens uppdrag att som särskilt sektors- ansvar bevaka och stödja utvecklingen av utbild- ning för ett hållbart samhälle. Verket är också en av de centrala myndigheterna som infört miljö- ledning.

Inom ramen för Baltic 21–samarbetet har Skolverket ansvarat för att kartlägga läget beträf- fande undervisning för hållbar utveckling i sko- lan och vuxenutbildningen. Av kartläggningen framgår bl.a. att termen hållbar utveckling är

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

otydlig för lärarna. Det behövs stöd och infor- mation från både central och lokal nivå som tyd- liggör innehåll och metod för utbildning om ett hållbart samhälle. Kompetensutveckling och andra stödåtgärder är nödvändiga om önskat re- sultat skall nås. Regeringen anser att det är vik- tigt att Skolverket fortsätter och fördjupar sitt stöd inom området.

Naturvetenskap och teknik

Många initiativ har tagits för att stimulera intres- set för naturvetenskap och teknik. Fler ungdo- mar intresserar sig också för utbildning inom na- turvetenskap och teknik än tidigare. På grund av att antalet utbildningsplatser i högskolan som kräver naturvetenskaplig eller teknisk gymnasie- utbildning har ökat, finns trots alla initiativ brist på sökande.

Regeringen lägger stor vikt vid kunskaps- spridning och samarbete inom utbildningssy- stemet i dessa frågor. Regeringen har för avsikt att ge fortsatt stöd till arbetet med naturveten- skap och teknik i skolan, bl.a. för kompetensut- vecklande insatser i samarbete med olika resurs- centrum.

Resurscentrum i biologi och bioteknik

I dag sker en mycket snabb ökning av informa- tionsmängden framför allt inom den moderna biologin. Nya forskningsrön och nya möjlighe- ter inom gentekniken ställer krav på kunskap för att kunna ta ställning i såväl forsknings- och ut- vecklingsfrågor som etiska frågor som berör alla i samhället.

I betänkandet Att spränga gränser (SOU 2000:103) föreslås inrättandet av ett särskilt na- tionellt resurscentrum med ansvar för pedago- gisk utveckling och kompetensutveckling av lä- rare inom bioteknik. Centrumet föreslås enligt betänkandet, liksom de centrum som finns för andra naturvetenskapliga ämnen, förläggas till ett universitet eller en högskola.

Regeringen avser att avsätta medel för att un- der en period stödja utvecklingen av undervis- ningen i skolan i biologi och bioteknik. Reger- ingen avser även att ta initiativ till att det på nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den beskrivna inriktningen.

IT i skolan

Den nationella satsningen på IT i skolan, ITiS, var ursprungligen tänkt att genomföras under tre år, 1999–2001. Riksdagen beslutade i december 2000 att sådan kompetensutveckling för lärare skall erbjudas också under 2002. ITiS omfattar förskoleklassen, grundskolan, särskolan, same- skolan, specialskolan och gymnasieskolan. Fr.o.m. 2001 kan också lärare vid komvux och Statens skola för vuxna delta.

ITiS har utformats som ett erbjudande till landets kommuner, som alla har valt att accepte- ra erbjudandet. När innevarande år är slut kom- mer ITiS-satsningen ha nått ca 70 000 lärare. Det gör den till en av de största kompetensutveck- lingsinsatserna genom tiderna i svensk skola. I enlighet med vad som aviserades i propositionen om vuxnas lärande (prop. 2000/01:72) föreslår regeringen att resurserna för ITiS ökas så att även folkhögskolans lärare skall kunna omfattas av denna satsning.

Enligt regeringens bedömning kommer IT alltmer att vara ett naturligt inslag i skolan fram- över. Inom Europa har medlemsstaterna beslutat att gemensamt nå ett antal mål om genomföran- de av IT i utbildningssystemen – eLearning. Syf- tet är att förbereda och utveckla Europas med- borgare mot ett kunskapsbaserat samhälle. Regeringens satsningar på IT i skolan har med- fört att Sverige ligger långt framme när det gäller att nå dessa mål. Det är därför angeläget att vun- na erfarenheter av satsningarna kan tillvaratas. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet följer nu upp olika IT-satsningar inom skolan. Regeringen avser att senare återkomma med be- dömningar i denna fråga.

Idrott och hälsa

Folkhälsoinstitutet har haft i uppdrag att planera för ett fysiskt aktivitetsår, 2001. Satsningen, ”Sätt Sverige i rörelse – 2001” görs i brett samråd med berörda myndigheter och organisationer och är en nationell kraftsamling som fokuserar på människans behov av mer fysisk rörelse för hälsa och välbefinnande. Målsättningen är att öka kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse för alla.

Inom förskolan och skolan syftar arbetet till att skapa och utveckla nya arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet i

det långsiktiga lärandet utifrån barns och ung- domars villkor. Inom ramen för aktivitetsåret kommer en arbetsgrupp att under hösten publi- cera ett debattdokument med inriktning på den nya idrottslärarrollen, arbetsformer som stimule- rar till fysisk aktivitet och samverkansformer som främjar det långsiktiga lärandet av fysisk ak- tivitet.

Regeringen anser det viktigt att barns och ungdomars attityder till fysisk aktivitet utvecklas och stimuleras. För att stödja skolan i detta arbe- te avser regeringen sätta av utvecklingsmedel för att under en period kunna stimulera skolorna att arbeta för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva, såväl under skoltid som på fritiden. Regeringen avser att ta initiativ till att det på nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den beskrivna in- riktningen.

Lärarbehovet

Med anledning av att antalet elever i vissa ålders- grupper ökar kraftigt under de närmaste åren och omfattande pensionsavgångar, föreligger ett stort behov av att öka examinationen av lärare under de närmaste åren.

Kompletterande lärarutbildning

I syfte att öka lärartillgången har under ett par år en försöksverksamhet genomförts med en sär- skild lärarutbildning (SÄL) med utvecklad sam- verkan mellan kommunala arbetsgivare och hög- skolans lärarutbildning. Utbildningen har kombinerats med anställning och tjänstgöring som lärare under utbildningstiden. Fokus har va- rit på lärare i matematik och naturvetenskap. Omkring 200 lärare har utbildats genom SÄL.

Skolverket har fått i uppdrag att för kommu- nernas räkning upphandla lärarutbildning. Utbildningen genomförs i samarbete med ett flertal högskolor och med de kommuner som önskar delta. Den vänder sig till personer med högskoleutbildning och skall, på samma sätt som SÄL, leda till en fullständig lärarexamen. Upp- draget till Skolverket omfattar 300 personer som tjänstgör som lärare på halvtid och studerar till lärare på halvtid.

Dessa kompletterande lärarutbildningar har givit värdefulla erfarenheter beträffande antag- ning, validering och tillgodoräknande av meriter och bedöms som viktiga bidrag för att öka vo- lymen av utbildade lärare. Regeringen aviserar

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

därför i avsnitt 7.1.12 att ett antal universitet och högskolor skall ges ett förnyat uppdrag att an- ordna särskilda lärarutbildningar. Det är i sam- manhanget viktigt att särskilt uppmärksamma behovet av t.ex. modersmålslärare, specialpeda- goger, lärare i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan samt lärare i teckenspråk.

Attraktiv skola

För att öka antalet lärare i skolan bör skolan gö- ras attraktivare som arbetsplats. Ett exempel på försök att locka fler till läraryrket och att fler lä- rare skall stanna kvar i yrket är projektet Attrak- tiv skola. Projektet drivs i samverkan mellan fackliga lärar- och skolledarorganisationer, Ut- bildningsdepartementet, Svenska Kommunför- bundet och Skolverket. Målet för projektet är att skapa arbetsorganisationer som stödjer utveck- lings- och kvalitetsarbetet i skolan och att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lära- re.

Utbildning för undervisning i yrkesämnen

Det finns i dag ett stort antal personer utan lä- rarutbildning, men med annan yrkesutbildning och erfarenhet, som med gott resultat tjänstgör i gymnasieskolan som lärare i yrkesämnen. Dessa bidrar därmed till att utbildning i yrkesämnen kommer till stånd vid åtskilliga gymnasieskolor.

Regeringen vill peka på de möjligheter till ut- bildning som numera ges för denna grupp obe- höriga lärare. Den nya lärarexamen har en inrikt- ning om 120 poäng där, förutom det allmänna utbildningsområdet, en omfattande yrkeserfa- renhet och relevant högskoleutbildning om 60 poäng leder till lärarexamen för undervisning i yrkesämnen och därmed behörighet för tillsvida- reanställning i en gymnasieskola. Regeringen vill också peka på de förändringar vad gäller bedöm- ning av reell kompetens som föreslås i proposi- tionen Den öppna högskolan (prop. 2001/2002:15). Med SÄL-projektet (avsnitt 7.1.4) ges för vissa av dessa lärare möjligheter att på rimlig tid studera till en lärarexamen samtidigt som utbildningen förenas med en lärartjänst.

Regeringen anser vidare att de möjligheter en kommun har enligt lagen (1993:802) om entre- prenadförhållanden inom skolan att sluta ett av- tal om undervisning med en person eller ett före- tag borde kunna utnyttjas i högre utsträckning för att kunna använda personer med aktuella kunskaper i undervisningen i olika yrkesområ- den. Sådana kontakter kan också innebära ett första steg i en rekryteringsprocess, men också

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skapa nya förutsättningar för samarbete mellan gymnasieskolan och arbetslivet.

Kvalitetsutveckling

Regeringen har under senare år tagit olika initia- tiv för att stödja kvalitetsarbetet i kommuner och skolor. Som en del av mål- och resultatstyr- ningen skall sedan 1997 varje kommun och skola samt de fristående skolor som får offentligt stöd årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsre- dovisning inom skolväsendet. Vidare har Skol- verket haft i uppdrag att utveckla kvalitetsindika- torer. Till detta kommer att en av uppgifterna för skollagskommittén (dir. 1999:15) är att utre- da och föreslå hur målstyrningen samt det kommunala ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och stärkas.

Förändrad förordning om kvalitetsredovisning

Förordningen om kvalitetsredovisning har haft svårt att nå fullt genomslag. Dels har inte alla kommuner och skolor gjort kvalitetsredovis- ningar, dels motsvarar inte alla redovisningar förordningens krav.

I syfte att stärka arbetet med kvalitetsredovis- ning har regeringen nyligen fattat beslut om vis- sa ändringar av förordningen om kvalitetsredo- visning inom skolväsendet. Bland annat har kopplingen till de nationella målen skärpts. Kra- vet på att redovisa vilka åtgärder som behövs har ersatts med ett krav på att redovisa vilka åtgärder som skolan respektive huvudmannen avser att vidta. Ett sista datum för när huvudmännens kvalitetsredovisningar skall vara upprättade har också införts.

Nytt uppdrag om nationella kvalitetsindikatorer

Behovet av att kunna bedöma kvalitetsutveck- lingen i olika delar av utbildningssystemet har drivit fram ett omfattande arbete med att utveckla kvalitetsindikatorer. Framför allt inom ramen för det internationella samarbetet pågår ett stort antal aktiviteter.

I augusti 1999 redovisade Skolverket ett upp- drag från regeringen att utveckla indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen inom såväl barn- omsorgen som det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Skolverket be- skriver indikatorsystemet som ett nationellt ut- vecklingsinstrument, främst med syfte att påver- ka den lokala skolutvecklingen. Sedan

rapporteringen har Skolverket genomfört två ut- provningar av systemet i ett urval kommuner. Indikatorsystemet kommer att göras tillgängligt för intresserade förskolor och skolor.

Regeringen avser att inom kort ge Skolverket i uppdrag att i ett nästa steg utveckla kvalitetsin- dikatorer på nationell nivå för förskola, skola och vuxenutbildning. Syftet är att utveckla un- derlag för en övergripande och aggregerad bild av kvalitetsutvecklingen i svensk förskola, skola och vuxenutbildning.

Forskning för kvalitetsutveckling

Regeringen har tidigare, i regeringens proposi- tion En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000: 135) i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) och i regeringens proposition Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:1), framhållit betydelsen av forskning inom skolvä- sendet. Regeringen fann i föregående års bud- getproposition det därför angeläget att kraftigt öka anslaget för forskning inom skolväsendet med anledning av dels tidigare års stora nedskär- ningar, dels myndighetens förändrade uppdrag samt utifrån principen om ett livslångt och livs- vitt lärande. Forskningen skall ta sin utgångs- punkt i brister och behov av kunskap inom skol- väsende och förskoleområdet.

Samverkan i arbetslag och integration mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem

Samverkan i arbetslag och integration mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem syftar till att skapa ett gemensamt ansvar och att ut- veckla lärandemiljöer av god kvalitet. Förskole- klassen har en speciellt viktig roll som en mötes- plats mellan förskolans och skolans kulturer. Förskolepedagogiken kan genom förskoleklas- sen få inflytande i grundskolans tidiga år.

Skolverket har i uppdrag att verka för en fort- satt integration mellan förskola och grundskola. Av en rapport från Skolverket till regeringen framgår dock att utvecklingen går mot att sexår- ingarna får mer av skolans kultur än vad tanken var med reformen, vars anda handlade om mer skapande, lek och utforskande. Inom verksam- heten saknas kunskap om reformens intentioner och om den reviderade läroplanens innehåll och

innebörd. Informations- och implementerings- behoven är enligt Skolverket fortfarande stora.

Regeringen kommer att noga följa utveckling- en av integrationen och anser att det är av stor vikt att frågan om implementeringen av den re- viderade läroplanen för det obligatoriska skolvä- sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) aktu- aliseras inom ramen för de förbättringsstödjande åtgärder som Skolverket nu riktar till kommu- nerna. Skolverkets redan pågående arbete kom- mer att intensifieras genom fortsatt utvecklings- arbete med fokus på pedagogisk och innehållsmässig integrering.

Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

Från 1994 gäller ett nytt mål- och kunskapsrela- terat betygssystem i gymnasieskolan. Betyg sätts efter varje avslutad kurs efter en fyrgradig skala.

Det är avgörande för betygens trovärdighet och systemets legitimitet att betygssystemet grundar sig på likvärdig bedömning. Skolverket har i olika sammanhang pekat på att bedömning- en av elevernas kunskaper tycks variera. Även den nationella kvalitetsgranskningen 2000 om betyg och bedömning redovisar förekomsten av betydande brister i skolornas arbete vad gäller en rättvis och likvärdig bedömning. Granskningen visar att det har saknats reella förutsättningar för lärarna att sätta sig in och förstå systemet från grunden.

Gymnasiekommittén har i direktiven att prö- va om ämnesbetyg skall återinföras. Förslag skall lämnas den 30 april 2002. Regeringen bedömer dock att det redan nu behövs kompetensutveck- ling om kunskapsbedömning och betygssätt- ning. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att genomföra en sådan kompetensut- veckling av lärare i gymnasieskolan.

Fristående skolor

Under senare år har antalet fristående skolor ökat kraftigt såväl på grundskolenivå som på gymnasial nivå. De erfarenheter som nu förelig- ger av tillämpningen av de nuvarande villkoren och av utvecklingen inom området har aktualise- rat en översyn av det regelverk som ligger till grund för verksamheten. Utvecklingen aktualise- rar flera frågor kring konsekvenserna för elever,

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

föräldrar, skolor och kommuner. Därför måste det finnas en sådan relation mellan offentliga och fristående skolor i en kommun att denna ges fak- tiska möjligheter att ta sitt övergripande ansvar för utbildningen av barn och ungdomar i kom- munen. Barns och ungdomars rätt till en bra ut- bildning i offentlig regi måste säkerställas.

Regeringen avser att i en kommande proposi- tion om fristående skolor lämna förslag om Skolverkets prövning av ansökningar, bidrags- villkor, uppföljning, utvärdering och tillsyn.

Svensk undervisning i utlandet

Svenska staten stödjer utbildning av utlands- svenska barn och ungdomar främst för att kunna rekrytera svenskar med barn i skolåldern för tidsbegränsade arbetsuppgifter i andra länder. För att de skall kunna ha kontakt med och möj- lighet att återvända till Sverige efter tjänstgöring- en är det viktigt att det i dessa länder finns till- gång till en undervisning som motsvarar den svenska skolans.

Det ansträngda ekonomiska läget under den senare delen av 1990-talet fick konsekvenser för den svenska utlandsundervisningen. Enligt pre- liminära uppgifter från Skolverket är det nu framför allt den kompletterande svenska under- visningen som är i behov av resursförstärkningar. Regeringen anser att det är viktigt att kvaliteten i den svenska undervisningen i utlandet håller en fortsatt hög nivå och att de uppsatta kunskaps- målen för undervisningen möts. Regeringen fö- reslår därför en höjning av anslaget.

Demokrati och värdegrund

De demokratiska värderingarna skall enligt de nationella styrdokumenten vara en tydlig del av skolans vardag och arbete. Arbetet med att mot- verka och förebygga diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och våld måste ske genom kraftfulla insatser på alla nivåer inom olika delar av samhället, däribland skolan, gärna i samarbete med bl.a. organisationer, partier och föreningar.

För att stärka kommunernas och skolornas arbete med demokrati- och värdegrundsfrågor har 12 miljoner kronor avsatts under tre år fr.o.m. juni 2000. Umeå universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola samt Göteborgs universitet får projektmedel för detta ändamål.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har tidigare, bl.a. i regeringens skrivelser 1996/97:112 och 1998/99:121, marke- rat värdegrundsfrågornas betydelse och vidtagit särskilda åtgärder för att stödja och stimulera ar- betet i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Regeringen följer upp och utvärderar effekterna av insatserna hösten 2001. Resultatet av utvärde- ringen skall ligga till grund för fortsatta insatser att stärka arbetet med de grundläggande demo- kratiska värderingarna.

Särskilda satsningar på jämställdhet

En demokratisk syn på flickors och pojkars lika värde skall genomsyra hela skolans verksamhet för att motverka könsojämlikhet och segregering och främja jämställdhet mellan könen.

Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram lärande exempel på hur skolor och kommuner, i samverkan med olika organisatio- ner och myndigheter, arbetar med jämställdhet och social och etnisk mångfald. Syftet är att främja och intensifiera skolornas och kommu- nernas jämställdhetsarbete.

För att stärka och stödja skolornas kunskap och kompetens avser regeringen att avsätta me- del för att utbilda pedagogiskt kvalificerade re- surspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet är att det år 2004 skall finnas minst en ut- bildad lärare/pedagog i varje kommun. Dessa re- surspersoner skall arbeta med jämställdhetsfrå- gor i den pedagogiska praktiken för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen inom detta kunskapsområde. De båda nationella värde- grundscentrumen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet/Ersta Sköndal högskola (VGC) kommer att anlitas för detta ändamål.

Sex och samlevnad

Sex- och samlevnadsundervisningen får inte till- räckligt utrymme i skolans verksamhet. Skolver- kets kvalitetsgranskning 2000 visade att brist på samordning och ledning av kunskapsområdet innebär att barn och unga inte får en likvärdig utbildning inom detta område. Regeringen vill betona att undervisning i sex och samlevnad är lika viktig för båda könen och för alla elever.

För 2001 avsatte regeringen medel för kompe- tensutveckling av rektorer och skolledare i bl.a. värdegrund. Skolverket genomför nu i samver- kan med rektorsutbildningen en ny kompetens- utveckling. Den vänder sig även till förtroende- valda och förvaltningschefer. Kompetensutveck- lingen avser läroplanernas värdegrundsuppdrag och övergripande mål samt de områden, enligt

regeringens uppdrag, som bl.a. avser etniskt och sexuellt relaterad mobbning samt homofobi. Re- geringen anser att insatserna för kompetensut- veckling inom detta område bör fortsätta. Det är viktigt att dessa frågor sätter diskussioner om identitet, relationer och maktfrågor snarare än biologi i centrum och utgår från elevernas egna frågor och erfarenheter.

Elevvård

Elevvård och skolhälsovård har kommit alltmer i skymundan i diskussionen om skolans målupp- fyllelse. För att kartlägga och föreslå förbättring- ar inom dessa områden tillsattes Elevvårdsutred- ningen som i maj 2000 lämnade sitt betänkande Från dubbla spår till Elevhälsa (SOU 2000:19). Regeringen avser att under hösten 2001 i en pro- position redovisa sin syn på elevvårdens, skolhäl- sovårdens och specialpedagogikens inriktning och utveckling.

Elev- och föräldrainflytande

Information utgör en viktig förutsättning för att elever, föräldrar och vuxenstuderande skall kun- na utnyttja möjligheterna till inflytande i skolan. Regeringen har därför uppdragit åt Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att genomföra en na- tionell kvalitetsgranskning avseende Information till barn, elever och föräldrar samt vuxenstuderan- de.

Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom grund- och särskolan. Sedan 1997 pågår även en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och kom- munal vuxenutbildning. Försöksverksamheterna har förlängts till och med den 30 juni 2003. Cir- ka 250 grundskolor och ca 40 gymnasieskolor deltar i försöksverksamheterna. Skolverket har låtit följa upp erfarenheterna av försöksverksam- heten som generellt är positiva. Statskontoret har nyligen fått i uppdrag att kartlägga och ana- lysera varför så få skolor deltagit.

Särskilda insatser för elever med funktionshinder

För närvarande pågår ett intensivt arbete med att genomföra förändringar med anledning av reger-

ingens proposition Elever med funktionshinder

– ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105).

Den 1 juli 2000 inrättades Specialskolemyn- digheten (SPM) som svarar för samordningen av de sex specialskolorna för döva och hörselskada- de elever. Skolorna var tidigare egna myndighe- ter. Syftet med samordningen i en myndighet är bl.a. att stärka kvalitetsutvecklingen av verksam- heten, t.ex. genom kompetensutveckling och annan utvecklingsverksamhet.

Den 1 juli 2001 inrättades Specialpedagogiska institutet som ersätter bl.a. de tidigare myndig- heterna Statens institut för handikappfrågor i skolan, Ekeskolans resurscenter, Hällsboskolans resurscenter, Tomtebodaskolans resurscenter och Åsbackaskolans resurscenter. Syftet med omställningen är att skapa en förbättrad sam- ordning av statens stöd till huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola. Förändringen innebär också en breddning av myndighetens uppdrag såväl mot förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen som i förhål- lande till målgrupper. Fr.o.m. den 1 januari 2002 vidgas institutets ansvar för stöd i specialpeda- gogiska frågor till att även gälla vuxna med funk- tionshinder i den kommunala vuxenutbildning- en.

Särskilt stöd till kompetensutveckling

Inom Specialpedagogiska institutet kommer un- der en övergångsperiod att finnas specialskola dels för elever med synskada och ytterligare funktionshinder, dels för elever med grav språk- störning. Intagningen till specialskolan för elever med synskada och ytterligare funktionshinder upphörde dock den 1 juli 2001. För elever med grav språkstörning kommer intagningen att upphöra den 1 juli 2002. Syftet är att ställa om verksamheten mot att i högre grad genom re- surscentrens verksamhet stödja elevernas hem- kommuner att erbjuda utbildning av god kvalitet anpassad efter elevernas behov.

Regeringen anser att det finns ett fortsatt be- hov av att stödja denna omställning. För mål- gruppen elever med grav språkstörning har redan avsatts särskilda medel dels för att möjliggöra uppbyggnaden av regionala undervisningsgrup- per för dessa elever, dels för en riktad satsning på kompetensutveckling för personal. Under tre år med början 2000 disponerar Hällsboskolans re- surscenter, sedan den 1 juli 2001 Specialpedago- giska institutet, medel för att i samarbete med

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

några specialpedagogiska institutioner genomfö- ra en sådan satsning på kompetensutveckling. Regeringen avser att förstärka denna satsning samt avsätta medel även för riktad kompetensut- veckling av personal som arbetar med elever med synskada och ytterligare funktionshinder.

Rh-anpassad gymnasieutbildning

Fr.o.m. läsåret 2001/02 gäller reglerna för behö- righet att söka till nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan också vid Rh- anpassad utbildning. Eftersom vissa elever med svåra rörelsehinder på grund av ytterligare funk- tionshinder kan ha problem att klara de förkun- skapskrav som gäller för de nationella respektive specialutformade programmen har regeringen gett intagningsnämnden möjlighet att ge dispens för sökande som saknar betyg i de behörighets- givande ämnena om eleven bedöms i huvudsak kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Trots dispensmöjligheten har en högre andel än tidigare ej tagits in till läsåret 2001/02. Reger- ingen följer noga vilka utbildningsvägar dessa elever erbjudits i stället. Regeringen avser att ändra bestämmelserna om behörighet till den Rh-anpassade gymnasieutbildningen i syfte att ytterligare underlätta möjligheterna att bevilja dispens.

Utredning om särskolan

Under de senaste åren har det skett en markant ökning av andelen elever i den obligatoriska sär- skolan. Mot bakgrund av de slutsatser som Skol- verket på uppdrag av regeringen redovisat i rap- porten Hur särskild får man vara? (dnr. 2000:2037) gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd eller informationsmate- rial om rutinerna för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Skol- verket beslutade den 15 juni 2001 om allmänna råd.

Regeringen har vidare gett Skolverket i upp- drag att utreda hur skolformen svarar mot ele- vernas behov och förutsättningar. Uppdraget skall rapporteras den 1 oktober 2001. Verket skall också senast den 1 mars 2002 redovisa en uppföljning och utvärdering av försöksverksam- heten med ökat föräldrainflytande över val av skolform för utvecklingsstörda barn.

Regeringen anser att det är viktigt att utveckla och stärka principen om en skola för alla för

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Regeringen avser därför att under hösten 2001 tillsätta en parlamentarisk kommitté som får i uppdrag att genomföra en översyn av särskolan, dvs. den obligatoriska särskolan och gymnasie- särskolan, samt särvux.

5.2Resultatbedömning

Resultatredovisning finns även i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2000/01:102).

5.2.1Resultat

Resultatredovisningen för skolan baseras på un- derlag från Skolverket som under det gångna året har bedrivit ett omfattande arbete med att öka tillgängligheten till verkets information i upp- följningssystemet. Detta kommer under inneva- rande år att resultera i ett system för resultatre- dovisning via Internet.

Förskoleklassen

Läsåret 2000/01 gick drygt 107 500 barn i för- skoleklass. Andelen av årskullen sexåringar som var inskriven i förskoleklass var, med 93 procent, oförändrad jämfört med föregående år. Av de sexåringar som inte återfanns i förskoleklassen gick majoriteten i grundskolans årskurs 1. Unge- fär 4 procent av alla elever i förskoleklass gick i förskoleklass på en fristående skola.

Den totala kostnaden för förskoleklass med kommunal huvudman beräknas enligt Skolver- kets preliminära bedömning till 3,5 miljarder kronor för 2000. Kostnaden per elev beräknas till 33 970 kronor. Jämfört med föregående år har kostnaden per elev ökat med 5,4 procent. För- klaringen till detta är huvudsakligen att antalet inskrivna barn har sjunkit utan motsvarande minskning av resurserna.

Den obligatoriska skolan

Läsåret 2000/01 gick det drygt 1 051 900 elever i grundskolan, vilket innebär en ökning med ca 1,5 procent jämfört med föregående läsår. I friståen-

de grundskolor har antalet elever ökat med drygt 23 procent jämfört med föregående läsår. Ande- len grundskoleelever som gick i fristående skolor var drygt 4 procent.

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan uppgick enligt Skolverkets prelimi- nära bedömning till ca 57,2 miljarder kronor för 2000. Kostnaden per elev beräknas uppgå till ca 56 800 kronor, vilket är en ökning med ca 2,3 procent jämfört med 1999. Skolverkets statistik visar att kostnaderna för undervisning ökar rela- tivt sett mest.

Nästan 90 procent av de elever som gick ut årskurs 9 i grundskolan våren 2000 var behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasie- skolan, dvs. de hade minst uppnått betyget Godkänd i svenska alternativt svenska som andra språk, matematik och engelska. Detta innebar en minskning med ca en procentenhet jämfört med föregående år. Enligt Skolverket återfanns 17 procent av de elever som inte var behöriga vid vårterminens slut 2000 på ett nationellt program vid höstterminens start. Förklaringen är att dessa elever efter undervisning under sommaren har godkänts genom prövning.

Enligt preliminära uppgifter från Skolverket var andelen elever i grundskolans år 9 som sak- nar behörighet till ett nationellt eller specialut- format program i gymnasieskolan vårterminen 2001 i stort sett oförändrad jämfört med föregå- ende år. Av det totala antalet saknade 10,4 pro- cent behörighet. Föregående år var motsvarande uppgift 10,6 procent.

Läsåret 2000/01 gick det knappt 13 500 elever i den obligatoriska särskolan. Av dessa återfanns knappt 9 400 i grundsärskolan och knappt 4 100 i träningsskolan. Antalet elever i den obligatoris- ka särskolan har ökat med åtta procent sedan fö- regående läsår, vilket är en avsevärt större ökning än i grundskolan.

År 2000 beräknas, enligt Skolverkets prelimi- nära bedömning, kommunernas kostnader för den obligatoriska särskolan uppgå till 2,6 miljar- der kronor. Kostnaden per elev uppskattas till 212 250 kronor, vilket är en liten minskning jäm- fört med 1999.

Läsåret 2000/01 gick det drygt 650 elever i den statliga specialskolan för döva och hörselskadade, en i stort sett oförändrad nivå sedan föregående år. Dessutom fick drygt 150 elever enligt över- gångsbestämmelser utbildning i specialskola vid

statliga resurscenter. Enligt Specialskolemyndig- hetens årsredovisning var de totala kostnaderna för specialskolan för döva och hörselskadade 311 miljoner kronor år 2000. Många elever i special- skolan har svårigheter att nå målen för utbild- ningen.

Läsåret 2000/01 gick det 186 elever i sameskolan. Dessutom deltog 168 elever, samma antal som föregående år, i den integrerade samiska under- visningen som bedrivs i kommunal regi. Same- skolan uppvisar god måluppfyllelse. Enligt Sa- meskolstyrelsens årsredovisning var de totala kostnaderna för sameskolan och den integrerade undervisningen drygt 35 miljoner kronor år 2000.

Gymnasieskolan

Från och med hösten 2000 finns det 17 nationel- la program, en rad specialutformade program och det individuella programmet. Hösten 2000 gick 305 301 elever i gymnasieskolan (inkl. kom- pletterande utbildning med statsbidrag). I de kommunala skolorna återfanns 93 procent av eleverna, 4,7 procent eller 14 251 gick på fristå- ende gymnasieskolor. Gymnasieskolan finns bl.a. även inom landstingen och som internatio- nella skolor.

Den totala kostnaden för gymnasieskolan var ca 22 miljarder kronor 1999. I den kommunala gymnasieskolan var kostnaden drygt 20 miljar- der kronor. Kostnaden per elev var i genomsnitt ca 71 000 kronor i den kommunala gymnasie- skolan och 77 300 kronor i de fristående gymna- sieskolorna. Enligt preliminära uppgifter för 2000 var de totala kostnaderna för gymnasiesko- lan med kommunal huvudman 20,7 miljarder kronor, en ökning med drygt en procent jämfört med föregående år. Kostnaden per elev ökade likaså med en procent till 72 140 kr. Kostnaden mellan programmen varierar kraftigt, liksom kostnaden för samma program i olika kommu- ner.

Enligt uppgifter från Skolverket har sökande- intresset för byggprogrammet ökat. Inför hösten 2001 har antalet förstahandssökande ökat med 34 procent jämfört med förra året och antalet sökande har nästan tredubblats sedan 1998. Även intresset för industriprogrammet har ökat kraftigt (31 %). Därmed har den nedåtgående trenden sedan 1996 brutits. Sökandena till natur-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vetenskapsprogrammet har minskat sedan 2000. Denna minskning uppvägs dock till stor del av det ökade intresset för teknikprogrammet.

Fördelningen mellan könen när det gäller för- stahandssökande till olika program överens- stämmer med tidigare år. Nästan enbart pojkar söker till bygg-, el-, energi-, fordons-, och indu- striprogrammen. Flickorna söker framför allt till hantverks-, omvårdnads-, samt barn- och fritids- programmen.

Enligt en prognos presenterad av Skolverket våren 2001 kan bristen på behöriga ämneslärare i gymnasieskolan och komvux komma att för- dubblas fram till år 2008, om examinationen av lärare fortsätter i nuvarande omfattning. Orsa- kerna är framför allt ökat elevantal och många äldre lärare som under perioden kommer att lämna skolan med pension.

Andelen elever i gymnasieskolan som fått slutbetyg inom fyra år har enligt uppgifter från Skolverket minskat. Av dem som började gym- nasieskolan för fyra år sedan var det 73 procent av eleverna som fick slutbetyg senast våren 2000. Motsvarande andel var 76 procent 1999 och 78 procent 1998. Av eleverna som fick slutbetyg vå- ren 2000 hade 80 procent grundläggande behö- righet till universitet och högskola, dvs. de hade betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program.

Andelen elever som gått över till högskolan direkt efter gymnasieskolan har ökat från 16,7 procent (avslutad gymnasieutbildning 1997/98) till 17,4 procent (avslutad gymnasieutbildning 1998/99). Särskilt kan uppmärksammas att ele- ver med utländsk bakgrund gick över i högre grad än genomsnittet (20,6 %).

Läsåret 2000/01 gick det drygt 5 100 elever i gymnasiesärskolan. Av dessa återfanns nästan 2 000 på nationella program, knappt 1 000 på specialutformade program och drygt 2 100 på individuella program. Antalet elever i gymnasie- särskolan har ökat med knappt åtta procent se- dan föregående läsår.

Preliminära uppgifter från Skolverket visar att kostnaderna för den kommunala gymnasiesär- skolan har ökat med drygt 8 procent i fasta pri- ser enligt KPI från 1999 till ca 990 miljoner kro- nor. Kostnaden per elev, exkl. skolskjutsar och lokaler, var ca 176 000 kronor, en minskning med ca 2 procent.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Orsaker bakom att elever slutar skolan utan fullständiga betyg

Enligt en rapport från Skolverket om orsakerna bakom att många elever slutar skolan utan full- ständiga betyg framkommer det att bilden är mycket komplex. För grundskolans del framgår att skolans förhållningssätt och attityder till ele- ver och föräldrar har stor betydelse. De person- liga relationerna mellan eleven och vissa lärare har genomgående varit dåliga i gruppen elever utan fullständiga betyg. Skolan har i många fall väntat för länge innan stödåtgärder satts in för dessa barn.

Vidare framgår att även om grundskolan lyck- as ge goda baskunskaper så tycks upprätthållan- det av elevers studiemotivation vara något som gymnasieskolan inte alltid lever upp till. Många elever som går ut från gymnasieskolan med ofullständiga betyg har redan tidigare problem, med studieavbrott eller studier på individuellt program som följd.

Antalet elever på ett individuellt program har ökat från 15 000 elever 1995 till drygt 17 000 ele- ver 1999. Det är framför allt elever som inte kommit in på ett nationellt eller specialutformat program som återfinns på ett individuellt pro- gram. Av landets drygt 600 gymnasieskolor finns det individuella programmet på ca 390 gymnasie- skolor. Läsåret 2000/01 var det 34 kommuner som hade en gymnasieskola med enbart det indi- viduella programmet

Cirka 70 procent av de elever som började på ett individuellt program 1996 och 1997 gick över till ett nationellt program. Skolverket har speci- alstuderat ungefär en tredjedel av eleverna. Ge- nerellt för den studerade gruppen är att individu- ella program fungerar dåligt som inkörsport till de nationella programmen. För elever med in- vandrarbakgrund är resultaten dock mer positi- va.

Elever med utländsk bakgrund

Var femte elev med utländsk bakgrund som lämnar grundskolan saknar, enligt resultatet från en studie som bygger på ett tjugotal kommuner, grundläggande behörighet till studier på ett na- tionellt program, vilket skall jämföras med att var tionde elev gör det totalt. Åtta av tio elever lämnar gymnasieskolan med slutbetyg medan endast sju av tio elever som har utländsk bak- grund gör det. Som motsats till detta konstateras att det finns ett antal elever med utländsk bak-

grund, vilka främst är flickor, som har mycket goda betyg.

Eleverna i de studerade kommunerna deltar i relativt stor utsträckning i modersmålsundervis- ning. I vissa fall har dock undervisningstimmarna minskat och gruppstorlekarna ökat och blivit mer heterogena. Undervisningen ges både för elever inom grundskolan och för gymnasiesko- lan utanför timplanebunden tid, ofta efter skol- dagens slut. Enligt undersökningen deltar enbart 6 procent av eleverna i gymnasieskolan, att jäm- föra med 16 procent inom grundskolan. Studie- handledning på modersmålet förekommer mycket sparsamt på grundskolan och bara i en- staka fall i gymnasieskolan. Behoven är mycket större än omfattningen visar.

En viktig förklaring till att elever med ut- ländsk bakgrund lämnar grundskolan och gym- nasieskolan utan fullständiga betyg anges vara bl.a. brist på ekonomiska resurser i kommunen och i vissa fall lärarkompetens.

För att öka fullföljandet av studierna i gymna- sieskolan har vissa kommuner satsat på en sam- ordnad introduktionsverksamhet liksom pro- graminriktade introduktionskurser inom det individuella programmet för nyanlända elever med utländsk bakgrund. I genomsnitt sökte 64 procent av eleverna som studerade på ett indivi- duellt program och 62 procent av dem som stu- derade på PRIV (programinriktat individuellt program) vidare till ett nationellt program.

Elever med funktionshinder i grund- och gymna- sieskolan

Situationen för elever med funktionshinder uppmärksammas i olika rapporter. Skolor kräver ofta diagnos för att eleverna skall erhålla stödin- satser, trots att rätten till stöd inte är avhängig diagnos.

Föräldrar menar att den vanligaste bidragande orsaken till att elever inte uppnått målen är bris- tande kompetens hos personalen och/eller för- ståelse för eleverna. Det finns även brister i arbe- tet med de åtgärdsprogram som en elev i behov av särskilt stöd har rätt att få. Skolverket fram- håller vikten av att förtroendefulla relationer skapas mellan skolans personal, elever och för- äldrar samt betonar betydelsen av tidig upptäckt, tidiga stödåtgärder samt upprättande av åtgärds- program.

Attityder till skolan

I rapporten Attityder till skolan 2000 (Skolver- kets rapport 197) redovisar Skolverket sin tredje undersökning av elevers, föräldrars, lärares och allmänhetens attityder till grund- och gymnasie- skolan.

Demokrati och värdegrund

Bilden är inte entydig av hur skolan fungerar ur ett demokratiskt perspektiv. Ungefär hälften av lärarna tycker att skolan lyckas bra med att för- medla grundläggande värden och traditioner. Skolan lyckas också enligt lärare, elever och för- äldrar i stor utsträckning att utveckla elevernas samarbetsförmåga. En stor andel av eleverna tycker att lärare behandlar flickor och pojkar lika. Jämfört med tidigare tycker många lärare och elever dessutom att skolans lyckats bra med att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska och moraliska frågor. Enligt allmänheten, föräldrar och lärare lyckas skolan i stor utsträck- ning verka för jämställdhet.

Elev- och föräldrainflytande

Andelen föräldrar som är nöjda med hur skolan informerar har ökat. Majoriteten av föräldrarna är positivt inställda till barnens lärare, undervis- ningens innehåll och arbetssättet i skolan. Sam- talsklimatet mellan föräldrar och skola är bra. Fler föräldrar tycker att de får bra information om det egna barnet. Däremot är föräldrarna inte lika positiva till den information de får från sko- lan när det gäller mer övergripande mål för sko- lans verksamhet och hur resurserna används.

De flesta skolor har någon form av föräldraråd men det är ett begränsat antal föräldrar som del- tar. Föräldrarna vill ha ett större inflytande. Högutbildade föräldrar och föräldrar med svensk bakgrund ger i högre grad uttryck för att de vill vara med och bestämma i sina barns sko- lor. Dessa föräldrar är också mindre nöjda med det inflytande de har.

Eleverna anser att de fått ett ökat inflytande när det gäller hur de skall arbeta och över läxor och prov. Samtidigt ökar andelen lärare som tycker att eleverna inte klarar att ta det ansvar som krävs för ett ökat inflytande. Fler flickor än pojkar uppger att de vill vara med och bestämma och de tycker också att de kan vara med och be- stämma i högre grad än vad pojkarna anser att de kan. Viljan till inflytande hos eleverna har mins- kat inom flera områden som till exempel läro- medel, normer, skolmiljö och skolmat.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Skolan som social miljö

Den sociala miljön i grundskolan framstår som mer problematisk än den i gymnasieskolan. En större andel elever än tidigare tycker att mobb- ning är ett allvarligt problem på skolan. Framför allt gäller det år 7–9. Många av eleverna uppgav att de kände sig mobbade av sina lärare.

Stressen har ökat i både grundskolan och gymnasieskolan sedan den tidigare undersök- ningen 1997. Eleverna på de studieförberedande programmen i gymnasieskolan, och då främst flickor, är de som i störst utsträckning uppger att de alltid eller ofta känner sig stressade. Andra studier har visat att flickor i högre utsträckning än pojkar uppvisar psykosomatiska och stressre- laterade symptom och att dessa könsskillnader har ökat mellan 1985 och 1997.

I genomsnitt tror 72 procent av eleverna i gymnasieskolan att de skall läsa vidare på univer- sitet eller högskola. Skillnaden mellan program- men är dock stor.

Internationellt samarbete

Det statliga bidraget till svenska skolors interna- tionalisering uppgår till omkring 20 miljoner kronor årligen. Därav delas ca 13 miljoner kro- nor ut till svenska skolor, huvudsakligen i form av lärarstipendier för deltagande i internationella konferenser och skapande av internationella kontakter, samt bidrag till skolors utvecklingsar- bete avseende internationalisering. Administra- tionen av detta flyttades fr.o.m. den 1 juli 2000 från Skolverket till Internationella programkon- toret för utbildningsområdet.

Drygt 3000 elever och lärare deltog under 2000 i nordiska utbyten inom ramen för NORDPLUS-mini och NORDPLUS-junior, dvs. Nordiska ministerrådets stödordningar för nordiskt grundskole- och gymnasieutbyte.

Omkring en tiondel av alla Sveriges skolor har sedan 1995 deltagit i något projekt inom EU- programmen Sokrates och Leonardo da Vinci. I ansökningsomgången 2000 fördelades närmare 19 miljoner till ca 950 svenska förskolor och skolor från dessa EU-program.

Utlandsvistelser inom ramen för EU- programmen och andra utbytesprogram resulte- rar hos flertalet deltagare i personlig utveckling och ett ökat intresse för språk och andra kärn- ämnen. Praktikperioder inom Leonardo da Vin- ci-programmet medför en professionell utveck-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ling inom det egna yrkesområdet och inte sällan en ökad yrkesstolthet. Programmet har vidare bidragit till att höja yrkesutbildningens status på de deltagande skolorna. Ett annat resultat är att varaktiga kontakter mellan skola och arbetsliv byggs upp inom många projekt.

5.2.2Analys och slutsatser

Den bild som ges av bl.a. Skolverkets rapporte- ring är inte entydig. Problem med måluppfyllelse i vissa skolor och stress, mobbning och otrygg- het skall ses i ljuset av Sveriges i internationell jämförelse goda resultat i grundskola och gym- nasieskola och det faktum att de flesta elever trivs i skolan. Problemen är både strukturellt och individuellt relaterade. Därför finns det inga enk- la lösningar.

Förtroendet för skolan

Förväntningarna på skolan är stora från föräldrar och allmänhet. Skolans resultat måste bedömas mot bakgrund av de mycket höga ambitioner som präglar skolpolitiken. De problem som finns i skolans miljö måste även ses i perspekti- vet av förändringar som har genomförts under de senaste decennierna inom en rad olika sam- hällsområden. Det gäller t.ex. familje- och ar- betslivet, det mångkulturella samhället, interna- tionaliseringen och välfärdssystem. Den förändrade ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller skolan genomfördes dessutom under en period av ekonomisk kris.

Regeringen ser med stort allvar på den brist på förtroende som på alltför många håll fortfarande finns hos allmänhet, föräldrar och lärare för de politiskt ansvariga för skolan och anser att denna utveckling måste brytas. Regeringen konstaterar samtidigt att studier visar att skolbarnsföräldrar är mer positiva till skolan ju närmare de kommit i kontakt med den dagliga verksamheten. Det är angeläget att kommunerna strävar efter att in- volvera föräldrar i skolans arbete i så hög ut- sträckning som möjligt. Regeringen har bl.a. mot denna bakgrund gett Kvalitetsgransknings- nämnden vid Skolverket i uppdrag att granska hur kommunerna uppfyller sitt informationsan- svar till föräldrar och elever. Vidare har regering- en förlängt försöksverksamheten med lokala sty- relser med föräldramajoritet med två år samt gett

Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analy- sera varför så få skolor deltagit i försöket.

En samverkande skola

Genom läroplanerna för det obligatoriska skol- väsendet och de frivilliga skolformerna som an- togs 1994 skapades förutsättningar för en ökad samsyn vad gäller mål och värdegrund mellan grundskolan och gymnasieskolan. Genom till- komsten av läroplanen för förskolan 1998 lades grunden för en sammanlänkning även mellan förskolan och grundskolan.

En arbetsgrupp för översyn av läroplanen som styrdokument prövar nu om ett gemensamt måldokument för förskolan, den obligatoriska skolan och de frivilliga skolformerna skulle för- stärka det livslånga lärandet. Arbetsgruppen lämnar sin rapport den 5 oktober 2001.

1998 införde regeringen en gemensam läro- plan för det obligatoriska skolväsendet, försko- leklassen och fritidshemmet. Läroplanen har gi- vit starkt stöd för fortsatta integrations- strävanden. Enligt regeringen är det väsentligt att den fortsatta integrationen sker så att man und- viker den ”skolifiering” av förskoleklassen, som bl.a. Skolverket pekat på.

Helhetssynen på utbildningen för barn och unga har varit positiv för den svenska skolans ut- veckling. Sverige ligger i förhållande till jämför- bara länder väl till när det gäller elevernas kun- skaper, deras personliga och sociala utveckling samt andel elever som fullföljer utbildning på gymnasial nivå.

Det lokala friutrymmet är stort, men utnyttjas inte alltid av kommunerna. Det nya läraravtalet, försöksverksamheten med utbildning utan tim- plan i grundskolan och införandet av poängpla- nen i gymnasieskolan är exempel på förändringar som kraftigt har ökat möjligheterna till en flexi- bel lokal planering. Medel har avsatts till kompe- tensutveckling av personal, t.ex. inom det speci- alpedagogiska området. Kommunerna har även tillförts resurser i form av ökade generella och riktade statsbidrag, t.ex. till utveckling av lärar- rollen, förstärkningen av den garanterade under- visningstiden i gymnasieskolan, storstadssats- ningen och senast resursen för personal- förstärkningar i skolan.

Stödinsatser för ökad måluppfyllelse

Skolan har ett uttalat ansvar för att ge elever, som är i behov av särskilt stöd, förutsättningar att nå skolans mål. Skolverket konstaterar emel- lertid i sin rapport Utan fullständiga betyg (Dnr 2000:1838) att skolor lätt faller tillbaka på tradi- tionella pedagogiska lösningar för elever, som riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. De vanligaste insatserna är av organisato- riskt slag, ofta i form av särskilda undervisnings- grupper, medan ungdomarna själva önskar ett individualiserat bemötande. Forskning och rap- porter, bl.a. från Skolverket, har visat att en sko- las förmåga att anpassa organisation och under- visning till den enskilde elevens behov och förutsättningar är av stor betydelse för skolans förmåga att stödja elevernas kunskapsutveckling så att dessa kan nå utbildningsmålen. Regeringen anser att insatser för att öka måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan är av högsta priori- tet.

I fråga om skolornas stöd till elever med ut- ländsk bakgrund har Skolverket redovisat flera brister i kommunernas insatser. För att nå målen är det betydelsefullt med ett genomtänkt motta- gande och diagnostisering av nyanlända invand- rarelever, en socialt väl fungerande miljö utan polarisering mellan olika grupper, en tydlig in- riktning på språklig utveckling samt social fost- ran. Det krävs även att modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och under- visningen i svenska som andra språk har hög kvalitet. Kunskaper i andra språk än svenska måste ses som tillgångar att bygga vidare på. Sve- rige är i stort behov av människor med goda kunskaper i många språk.

Skolans sociala miljö

Den psykosociala arbetsmiljön är precis lika vik- tig i skolan som på andra arbetsplatser. För både lärare och elever är delaktighet ett nyckelord. Trivsel och möjlighet att påverka sin arbetssitua- tion hänger intimt ihop. Regeringen anser att re- sultaten från Skolverkets attitydundersökning måste uppmärksammas. Det är t.ex. oroande att elevinflytandet har stagnerat sedan 1997 och att lärarna upplever en brist på inflytande över stöd- åtgärder, gruppstorlekar, skolmiljö och resursan- vändning. Regeringen anser att det är av största vikt att verka för ett ökat elevinflytande. Kom- munerna har här ett ansvar för att inflytandet ökar.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det är vidare en viktig uppgift på alla nivåer att identifiera de faktorer som orsakar stress och vidta åtgärder för att minska den stress som både lärare och elever upplever har ökat.

Regeringen kommer att behandla frågor om elevernas arbetsmiljö i den kommande proposi- tionen om elevhälsa.

En öppen skola

Skolan kan inte nå sina mål utan att samspela med sin omvärld. Det finns ofta ett starkt sam- band mellan elevers familjesituation, t.ex. med avseende på föräldrars utbildningsnivå och enga- gemang i barnens skolgång, och elevernas fram- gång i skolan. För att barn och unga i utsatta fa- miljer skall känna sig motiverade för studier behöver ofta hela familjens situation stärkas. Det fordras insatser från många parter och ett tätt samarbete mellan dem för att stödja familjer som befinner sig i sociala svårigheter. Ansvars- och rollfördelningen inom kommunen behöver där- för ständigt diskuteras och omprövas för att nå bästa resultat.

Skolan är inte i dag ett slutet samhälle, men öppenheten mot omvärlden kan öka ytterligare. Det finns mycket att vinna på fördjupade sam- verkansformer mellan skolan och skilda offentli- ga verksamheter, organisationer och arbetslivet. Omvärlden kan ses som en pedagogisk resurs för skolan. Dels förutsätter målen i läroplanen och kursplanerna att eleverna har möjlighet att ut- veckla sina kontakter med samhälls- och arbets- livet, dels utgör människor i skolans omvärld en möjlighet för skolan att hämta in kompletteran- de kompetens inom olika områden. Därigenom ökas skolans samlade resurser och skolans miljö för lärande berikas.

I rapporten Samverkan mellan skola och ar- betsliv (Ds 2000:62) föreslås bl.a. att möjlighe- terna att genomföra ett nationellt program i gymnasieskolan genom lärande i arbetslivet skall öka, att samråd lokalt skall ske med arbets- marknadens parter på program med yrkesämnen, att ett nationellt system för kvalitetssäkring av yrkesutbildning bör utvecklas och att formerna för finansiering av arbetslivets medverkan i ar- betslivet skall ses över. Regeringen kommer att överväga vilka ytterligare initiativ som bör tas.

Regeringen kommer under 2002 att presente- ra en proposition om vägledning, med anledning

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av den s.k. Vägledningsutredningens betänkande (SOU 2001:45).

Internationalisering

EU-programmen och annat stöd till internatio- nella kontakter har bidragit till att främja den svenska skolans internationalisering från försko- lan och uppåt.

Rapporteringen från skolor som fått nationel- la och europeiska bidrag för internationellt sam- arbete tyder på att genomförda internationalise- ringsåtgärder i skolan bidrar till att främja de utvecklingssträvanden som görs inom den na- tionella utbildningspolitiken och som bl.a. kommer till utryck i läroplanen (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94). Detta märks exempelvis vad gäller utveckling av yrkesutbildningen, främjande av samarbete mellan skola och arbetsliv och arbetet med den gemensamma värdegrunden.

Skolans internationalisering är ett led i arbetet med att förbereda eleverna för ett samhälls- och arbetsliv där de internationella kontakterna ökar inom många olika yrkesområden och arbetet kan ses som en av många skolutvecklingsaktiviteter. Det finns dock vissa svårigheter att mäta resultat av internationellt samarbete. Det som kan mätas är ofta upplevelsen av resultaten hos de inblan- dade.

Det är en prioriterad uppgift inom EU att öka arbetskraftens rörlighet i Europa. Rörlighet kan främjas bl.a. genom förbättrade möjligheter till studier och praktik utomlands. Möjligheterna att tillgodoräkna sig studier och praktikperioder på gymnasienivå och uppåt i ett annat EU-land har förbättrats i och med införandet av överens- kommelsen om ”Europeiska utbildningsavsnitt” (1999/51/EG). Utlandsstudierna och praktikpe- rioderna dokumenteras i ett s.k. Europass, och översätts så att dessa perioder kan räknas med i slutbetyget från den svenska gymnasieskolan. Regeringen överväger ytterligare åtgärder för att främja rörlighet över gränserna och annat inter- nationellt samarbete på skolans område.

En skola i utveckling

Skolan skall fostra självständiga individer som samtidigt har förmågan att ta andras perspektiv

och att samarbeta. Ett kollektivt ansvar uppstår där barn och unga själva och med hjälp av andra utvecklar de färdigheter som krävs för delaktig- het, inflytande och gemenskap. Undersökningar har visat att barns kollektiva prestationer är över- lägsna barns individuella prestationer. Detta gäll- er även när elever med olika studieförutsättning- ar samarbetar.

Samarbetet behöver inte begränsas till att genomföras inom klassen eller ens inom den egna skolan. Med stöd av informationsteknik kan samarbete initieras både med andra skolor och andra typer av organisationer inom och utom landet. Samarbete över skol- och nations- gränser vidgar perspektiven och sätter in frågor- na i ett större sammanhang.

Demokrati, mänskliga rättigheter, mångfald, jämställdhet m.m. finns som kunskapsområden och mål i läroplanen och i kursplanerna för alla skolformer. Arbetsgruppen för översyn av läro- planen som styrinstrument kommer ta upp hur de övergripande målen skall få större genomslag.

Kunskapsinnehållet i skolan finns kodifierat i läroplanerna och kursplanerna och kan inte utan vidare bytas ut eller utvidgas. Regeringen anser dock att det inte i första hand är regeländringar som behövs för att möta krav på skolan inom olika områden, utan en större medvetenhet i kommunerna om det friutrymme som finns att utnyttja inom dagens regelverk.

Kompetensutveckling

I flera av de undersökningar som ligger till grund för regeringens analys och slutsatser av utveck- lingen uppmärksammas behovet av kompetens- utveckling för personal i skolan. Under ett antal år har medel avsatts för särskilt aktuella behov som specialpedagogik, basfärdigheter, utveck- lingen av yrkesämnena etc. Kommunen har ett övergripande ansvar för att personalen har en adekvat kompetens för sina uppgifter. I ljuset av den svåra ekonomiska situation som vissa kom- muner fortfarande befinner sig i och det stora behovet av kompetensutveckling avser dock re- geringen att fortsätta de påbörjade satsningarna inom flera områden.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Vuxenutbildning

6.1Insatser

Under 2001 har riksdagen på grundval av reger- ingens propositioner Kvalificerad yrkesutbild- ning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) och Vuxnas lärande och ut- vecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) tagit beslut om en långsiktig ut- veckling av vuxenutbildningen. Regeringen före- slår i denna proposition finansiering för en rad insatser under 2002. Insatserna finansieras ge- nom omprioriteringar inom utgiftsområdet, främst en marginell minskning av utbildningsvo- lymerna och en sänkning av den schablonmässigt beräknade genomsnittskostnaden för en utbild- ningsplats inom kvalificerad yrkesutbildning.

Kommunal vuxenutbildning och kunskapslyftet

Verksamheten inom den kommunala vuxenut- bildningen, som avser gymnasial och grundläg- gande vuxenutbildning, finansieras under 2001 dels genom det allmänna statsbidraget till kom- munerna och dels genom ett särskilt statsbidrag till kommunerna (kunskapslyftet). Antalet plat- ser inom kunskapslyftet har minskats med en helårseffekt av 7 500 platser jämfört med 2000. Totalt har kommunerna i sina ansökningar för 2001 ansökt om fler platser än vad Skolverket har kunnat fördela. Ett antal kommuner har dock ansökt om färre platser än sin tilldelade ram, vilket har givit Skolverket möjligheter till omfördelningar mellan kommunerna. Regering- en beräknar medel för ca 79 000 platser år 2002, varav ca 8 700 inom folkbildningen.

Den framtida vuxenutbildningen måste kunna möta de enskilda individernas behov av stöd för sitt lärande med utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar. Regeringen beräknar ca 350 miljoner kronor under 2002 för att bygga upp en kommunal infrastruktur för vuxnas lä- rande. Utöver detta tillförs folkbiblioteken sär- skilda medel under utgiftsområde 17.

Uppsökande verksamhet fortsätter att utveck- las i kommunerna. Statens bidrag till fackliga or- ganisationer för uppsökande verksamhet och ut- bildning i samhällsfrågor vidgades under året till att även omfatta handikapporganisationerna.

Mot bakgrund av de goda resultaten som den uppsökande verksamheten haft för att motivera människor att delta i vuxenutbildning och folk- bildning föreslår regeringen en varaktig för- stärkning av stödet till de fackliga organisatio- nernas och handikapporganisationernas upp- sökande verksamhet om 10 miljoner kronor. Detta innebär att bidraget blir totalt 50 miljoner kronor per år.

Regeringen uppdrog i december 1999 åt en särskild utredare (dir. 1999:86) att se över frågan om validering av vuxnas kunskap och kompe- tens. Sedan uppdraget lämnades har validerings- verksamhet utvecklats i flera kommuner, obero- ende av utredarens arbete. Eftersom förut- sättningarna för arbetet förändrats under pågående utredning, beslutade regeringen i de- cember 2000 om tilläggsdirektiv (dir. 2000:84) till utredningen. Uppdraget förändrades till att främst avse en inventering, beskrivning och ana- lys av de valideringsinsatser som pågår i kom- munerna. Utredarens uppdrag skall slutredovisas den 1 oktober 2001. Regeringen avser att däref- ter återkomma i frågan om validering.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vägledningsutredningen lämnade i juni 2001 sina förslag i betänkandet Karriärvägled- ning.se.nu (SOU 2001:45). Regeringen avser att efter remissbehandling återkomma till riksdagen med förslag rörande vägledningen.

Regeringen har tecknat ett avtal med Högsko- lan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB om att bygga upp ett nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande. Centret skall verka för att samordna och sprida kunskap om vuxnas lärande, men även initiera ny forsk- ning och vara både stöd och inspiration för aktö- rerna inom området vuxnas lärande. Regeringen avser att stödja verksamheten även under åren 2001–2003 med tre miljoner kronor per år.

Vuxnas behov och förutsättningar för lärande har drastiskt förändrats under de senaste tio åren, inte minst genom de elektroniska kommu- nikationsmöjligheterna. Pedagogik och arbets- former behöver mot den bakgrunden förnyas och användandet av distansmetoder behöver ut- vecklas. Regeringen föreslår därför satsningar på kompetensutveckling av lärare och förstärkning av forskningsresurserna för att öka kunskapen om vuxnas lärande. Sammanlagt beräknar reger- ingen 10 miljoner kronor för 2002 för detta än- damål.

För att synliggöra svensk vuxenutbildning och folkbildning samt för att visa den mångfald och flexibilitet som finns, anordnades under 2000 liksom under 2001 en nationell kampanj, Kun- skapsveckan, vars syfte främst är att öka förståel- sen för behovet av vuxenutbildning ur såväl indi- vid- som samhällsperspektiv.

Särvux

I propositionen om vuxnas lärande gjorde reger- ingen bedömningen att undervisningstiden inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) bör utökas i syfte att förbättra möjligheterna för den enskilde att nå målen.

Medel satsas nu på en utveckling av särvuxverksamheten i kommunerna i syfte att bl.a. öka undervisningstiden och undervisnings- gruppernas storlek. En förutsättning är därvid att lärarna får tillgång till adekvat stöd. Regering- en har beräknat medel för en varaktig förstärk- ning för detta ändamål om 7,5 miljoner kronor årligen.

Kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen har under våren 2001, som nämnts, fattat beslut om att försöksverksamheten med viss kvalificerad yrkesutbildning, som pågått se- dan 1996, den 1 januari 2002 skall övergå i regul- jär verksamhet. Under senvåren tillkallades där- för en utredare (U01:04, dir. 2001:38) med uppgift att lämna underlag för de åtgärder som behövs för att en myndighet med uppgift att administrera den kvalificerade yrkesutbildningen skall kunna inleda sin verksamhet.

I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63) föreslog regeringen en ut- byggnad av verksamheten med 500 platser fr.o.m. 2002. Verksamheten kommer därmed att omfatta 12 500 årsplatser fr.o.m. 2002. I enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) bör antalet utbildningsplatser på sikt utökas. En fortsatt ut- byggnad bör ske mot bakgrund av arbetsmark- nadens behov, de studerandes intressen och kra- vet på kvalitet i verksamheten och kommer att prövas i samband med det ordinarie budgetarbe- tet.

Svenskundervisning för invandrare

Regeringen har uppdragit åt Statens skolverk att genomföra kompetensutveckling av lärare inom svenskundervisning för invandrare (sfi). Syftet är att utveckla lärarnas ämneskompetens samt stödja projekt rörande nya samarbetsformer mellan sfi och andra aktörer inom verksamheten för integration av invandrare. För ändamålet har 7,5 miljoner kronor anvisats för 2001. Skolverket skall lämna slutrapport senast den 18 februari 2003.

Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att utarbeta förslag till nya kursplaner för sfi. Verket fick samtidigt i uppdrag att undersöka hur sfi för högutbildade invandrare kan anordnas i högsko- lemiljö.

Riksdagen har vidare beslutat att ge verksamheten vid Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk vid Lärarhögskolan i Stockholm en permanent ställning (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).

Statens skolor för vuxna

Statens skolor för vuxna (SSV) utgör fr.o.m. den 1 juli 2001 en myndighet bestående av två skol- enheter i resp. Härnösand och Norrköping samt ett kansli i Hässleholm. SSV har givits en vidgad roll med ansvar för bl.a. att stödja kommunernas användning av distansmetodik.

Regeringen har i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2000/01:15) föreslagit att Sta- tens skolor för vuxna (SSV) och Distansutbild- ningsmyndighetens (Distum) folkbildningsdel förs samman till ett centrum för distansutbild- ning och flexibelt lärande inom folkbildning och vuxenutbildning. Förutom att erbjuda utbildning skall det blivande centret stödja utvecklingen av distansutbildning och flexibelt lärande inom vuxenutbildningen och folkbildningen. Myndig- heten Nationellt centrum för flexibelt lärande tillförs ytterligare medel för denna uppgift. Centret får, i enlighet med vad som angavs i propositionen om vuxnas lärande, även i uppgift att utveckla distansmetoder och IT-läromedel, som riktar sig till studerande inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola som har teck- enspråk som första språk.

Kompletterande utbildningar

Som ett komplement till den kommunala vux- enutbildningen kan statligt stöd ges till komplet- terande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar.

Folkbildningen

En marginell minskning av folkhögskolornas platser inom ramen för kunskapslyftet har gjorts under 2001. Under innevarande år har lärare inom vuxenutbildningen kunnat delta i ITiS- satsningen. Lärare inom folkhögskolan erbjuds möjlighet att delta under 2002. För detta ända- mål har 21 miljoner kronor beräknats för 2001 under anslaget till IT i Skolan.

I propositionen om vuxnas lärande aviserade regeringen att en statlig utvärdering av folkbild- ningen skall genomföras. Ett antal områden som skall ingå i utvärderingen redovisades också. En sakkunnig tillkallas inom kort för att genomföra

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvärderingen. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 2004.

En av de prioriterade grupperna inom folk- bildningen är deltagare med funktionshinder. Regeringen avsätter medel för särskilt kostnads- krävande insatser vid folkhögskolor för deltagare med funktionshinder. För att stödja de folkhög- skolor som erbjuder funktionshindrade utbild- ning har Folkbildningsrådet avsatt ca 10 procent av statsbidraget till folkhögskolorna i form av ett s.k. förstärkningsbidrag. År 2000 motsvarade detta bidrag drygt 122 miljoner kronor.

Deltagare med funktionshinder

Specialpedagogiska institutet tillförs 10 miljoner kronor för att kunna erbjuda specialpedagogiskt stöd till vuxenutbildning i kommunerna. Speci- alpedagogiska institutet föreslås tillföras ytterli- gare 3 miljoner kronor till utveckling av lärome- del för personer med funktionshinder.

För att öka möjligheterna till folkhögskole- studier har regeringen ändrat reglerna för vårdar- tjänstanslaget så att anslaget fr.o.m. den 1 januari 2001 finansierar assistansinsatser för samtliga studerande inom folkhögskolan som har behov av assistans, oavsett diagnos. Detta har skett i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Från patient till med- borgare - en nationell handlingsplan för handi- kappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

Matematik

Regeringen bedömer att de satsningar som görs på utveckling av basfärdigheter inom främst ungdomsskolan behöver kompletteras med in- satser direkt riktade för utveckling av matema- tikundervisning för vuxna. Regeringen beräknar 1,5 miljoner kronor som ett varaktigt bidrag till Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet.

Insatser utanför politikområdet

Internationellt samarbete inom vuxenutbildnings- området

Nordiska ministerrådet har fastställt en hand- lingsplan för ledningsgruppen för folkbildning

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och vuxenundervisning (FOVU) som gäller åren 2000–2004. Prioriterade områden är bl.a. insatser för livslångt lärande, aktivt medborgarskap, vali- deringsfrågor samt vuxnas motivation att delta i utbildning.

Under året slutfördes arbetet inom projektet avseende Värdering av realkompetens och en rapport presenterades våren 2001. NOMAD- projektet, Nordic Model of Adult Education, som startade 1999 har också slutfört arbetet. Ett av målen med projektet är att redogöra för olika aspekter av vuxenutbildningen i de nordiska län- derna med avseende exempelvis på kvalitet, jäm- likhet och effektivitet, att jämföra förhållanden mellan de nordiska länderna men framför allt att studera de nordiska länderna i förhållande till andra länder. Det andra målet med projektet är att belysa om det finns en nordisk modell för vuxenutbildning. Projektet har följts upp med två seminarier för erfarenhetsutbyte.

Uppbyggandet av ett nytt nordiskt vuxenut- bildningsnät, idun.net, påbörjades 2000 och kommer att slutföras under 2002. Idun.net är ett delprojekt inom Nordiska ministerrådets projekt IDUN II. Den första versionen av det nordiska vuxenutbildningsnätet finns nu tillgänglig på webbplatsen www.idun.net.

I november 2000 publicerades Kommissio- nens memorandum om livslångt lärande och medlemsländerna bjöds in att hålla nationella konsultationer kring innehållet. En stor del av budskapet i memorandumet rör vuxnas lärande. Den nationella konsultationsprocessen skapade en bred debatt i Sverige som inbegrep myndighe- ter, arbetsmarknadens parter och andra organisa- tioner. Sverige rapporterade resultaten av den na- tionella processen vid halvårsskiftet. Den aktiva och breda debatten har genererat ett omfattande underlag och skapat en plattform inför det kommande arbetet med livslångt lärande i Sveri- ge. Som ett led i konsultationsprocessen arrange- rades inom ramen för det svenska ordförande- skapet i EU:s ministerråd en europeisk konferens om vuxnas lärande i ett livslångt per- spektiv. Den övergripande frågan för konferen- sen var hur förutsättningar kan skapas för alla vuxna att delta i livslångt lärande. Olika aspekter på vuxnas lärande lyftes fram liksom utmaningar, möjliga lösningar och metoder för att främja vuxnas lärande. Konferensen diskuterade Kom- missionens memorandum och lämnade bidrag till debatten om en gemensam strategi för att åstadkomma ett livslångt lärande inom EU.

I det nya Sokratesprogrammet har vuxenut- bildningen fått en starkare ställning jämfört med vad som gällde för perioden 1995–1999. Grundt- vig, som vuxenutbildningsdelen i programmet benämns, kommer att ge svensk vuxenutbild- ning ökade möjligheter att delta i det europeiska samarbetet. Den första ansökningsomgången inom Grundtvig, som genomfördes 2001, har rönt stort intresse och ansökningarna har genomgående hållit en hög kvalitet.

I många fall har vuxenutbildningsanordnare i Sverige inte möjlighet att täcka kostnader för medfinansiering. I syfte att stimulera utveckling- en av Grundtvig i Sverige har regeringen beräk- nat 1 miljon kronor som avses täcka en del av kostnaderna för den nationella medfinansiering- en. Medlen skall fördelas av Internationella pro- gramkontoret för utbildningsområdet. Erfaren- heterna av denna ordning skall beaktas i samband med den interimsrapport om genomfö- randet av programmet som medlemsländerna skall lämnas 2003.

OECD initierade i slutet av 1998 en tematisk översyn av vuxnas lärande som skulle genomfö- ras i Sverige och i nio andra OECD-länder. Varje land förbereder en informativ bakgrundsrapport efter vissa givna riktlinjer. Den svenska översy- nen genomfördes i maj 2000 och resultaten kommer att presenteras i en rapport under hös- ten 2001.

6.2Resultatbedömning

6.2.1Resultat

Kommunal vuxenutbildning och kunskapslyftet

Riksdagen anvisade under 2000 medel motsva- rande minst 97 700 heltidsplatser på gymnasial nivå, som fördelades mellan kommunerna av Skolverket. Till detta kommer den kommunalt finansierade basorganisationen som beräknas omfatta 37 000 platser. Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping tilldelades statsbi- drag motsvarande 265 heltidsplatser.

Under 2000 genomfördes utbildning på gym- nasial nivå motsvarande 133 080 platser, vilket innebär att den genomförda volymen understeg antalet tilldelade platser med cirka 1 procent. Den genomförda verksamheten innehöll dock betydligt större andel utbildning av mer kost-

nadskrävande karaktär, främst yrkeskurser, än vad som förutsattes vid planeringen.

Av de studerande under hösten 2000 utgjorde männen 32 procent, vilket var en minskning med 1 procentenhet från första halvåret. Andelen födda utomlands ökade med 1 procentenhet un- der andra halvåret och uppgick till 20 procent. Kursdeltagare över 30 år har hösten 2000 ökat med 2 procentenheter jämfört med hösten 1999 och uppgår till 58 procent. Andelen kursdeltaga- re med högst tvåårig gymnasieutbildning uppgår till 67 procent, vilket är en marginell minskning jämfört med hösten 1999.

Under andra halvåret 2000 utgjordes 27 pro- cent av utbildningsvolymen av kärnämneskurser och 73 procent av karaktärsämneskurser. Ande- len lokala kurser fortsatte att öka och utgjorde 14 procent av den totala utbildningsverksamhe- ten, en fördubbling sedan 1997. Inom datakun- skapen genomfördes mer än hälften av utbild- ningen enligt lokala kursplaner.

Ett av målen för kunskapslyftet har varit att få en jämn fördelning av kurser över året. En viss förändring av kursernas förläggning i tiden har skett men fortfarande bedrivs huvudparten av kurserna från mitten av augusti till slutet av maj. Under sommarmånaderna studerade 100 000 kursdeltagare per vecka. Från mitten av augusti steg antalet till 700 000 kursdeltagare per vecka.

Sådan utbildning som upphandlas hos andra anordnare än kommuner och landsting har ökat marginellt till 26 procent av all utbildning.

Av samtliga studerande vid kommunal vux- enutbildning hösten 2000 var 48 procent aktu- ella vid arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Av dem som finansierade sina studi- er med det särskilda utbildningsbidraget, (UBS), hade 78 procent varit aktuella vid ar- betsförmedlingen, vilket var 5 procentenheter färre än under våren 2000, men ungefär samma andel som hösten 1999. Ett år efter avslutade studier uppgick andelen studerande som åter- fanns i Arbetsmarknadsstyrelsens händelsre- gister till drygt 20 procent, ca 15 procent åter- fanns i högskoleregistret och nästan 45 procent hade sysselsättning enligt Statistiska centralbyråns sysselsättningsregister. Övriga återfanns inte i något register.

Arbetet med att söka upp och motivera pri- oriterade målgrupper till studier är viktigt. En- ligt en enkät som Skolverket genomfört bedri- ver ca 68 procent av kommunerna någon form av uppsökande och motivationsskapande verk-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samhet. Den uppsökande verksamheten sker oftast i samverkan med arbetsförmedlingen och/eller fackliga organisationer. Ett fåtal kommuner bedriver uppsökande verksamhet helt i egen regi.

I hälften av kommunerna sker samverkan med en eller flera av de organisationer som får sär- skilda medel från staten för att bedriva uppsö- kande verksamhet. Regeringen fördelade medel för 2000 till Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, LEDARNA, Sveriges Akademi- kers Centralorganisation, Sveriges Fiskares Riks- förbund och Tjänstemännens Centralorganisa- tion. Medlen avser utbildnings- och fort- bildningsinsatser i organisationerna för att stimulera och utveckla uppsökande verksamhet så att intresset för studier och utbildning bred- das. Bidraget avser också stöd till utbildning i samhällsfrågor för förtroendevalda inom organi- sationerna. Samtliga berörda organisationer har redovisat en utvecklingsplan för verksamheten 2000 och lämnat rapporter över genomförd verksamhet under året.

Under den tid kunskapslyftet pågått har den totala omfattningen av studie- och yrkesvägled- ning ökat kraftigt. Det har också skett en kraft- full ökning av samarbete mellan kommunernas vuxenutbildningsverksamhet och arbetsförmed- lingen. Samtliga kommuner har också i sina an- sökningar om statsbidrag för kunskapslyftet be- skrivit hur de tänkt satsa på vägledning. Stora skillnader finns dock på den kommunala nivån. I många kommuner sker samverkan mellan olika aktörer inom ramen för lokala vägledningscent- rum. I nästan hälften av landets kommuner är kommunens och arbetsförmedlingens vägled- ning samlokaliserad. En knapp tredjedel av kommunerna bedriver gemensamma projekt. Knappt hälften av kommunerna bedöms erbjuda vägledning efter, eller i samband med, att studi- erna avslutas. Studerande i olika yrkeskurser får oftast vända sig till arbetsförmedlingen för att få vägledning och information. Ett problem som regeringen är uppmärksam på är bristen på utbil- dade vägledare.

Särvux

Sedan läsåret 1992/93 har antalet studerande i särvux ökat med 56 procent och uppgick läsåret 1999/2000 till 4 335. Denna ökning kan troligen

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förklaras med att särvux övergått till kommunalt huvudmannaskap och därigenom på många håll integrerats i den kommunala vuxenutbildningen. Samtidigt infördes möjlighet för särvux att an- ordna yrkesutbildning. I genomsnitt fick varje studerande läsåret 1999/2000 undervisning mot- svarande 2,3 elevtimmar per vecka. Det genom- snittliga antalet deltagare per undervisnings- grupp är två personer.

Skolverkets rapport En utvärdering av särvux

(Dnr. 96:565) visar att särvux brister i kvalitet inom många områden. Få skolor kvalitetssäkrar sitt arbete och kursplanerna används endast som riktlinjer. Resultatet av rapporten visar också att det finns stora brister bland annat vad gäller un- dervisningstid och utbildningens genomförande. Regeringen avsatte därför medel för 2000 för ett antal projekt spridda över landet. Dessa projekt skall slutredovisas senast den 1 september 2002.

Andelen lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk utbildning i särvux har varit re- lativt konstant runt 90 procent.

Kostnaden för särvux uppgick kalenderåret 1999 räknat per genomsnittsstuderande till 25 500 kronor. Den totala kostnaden för särvux var 107 miljoner kronor, en ökning med 11 pro- cent sedan 1998.

Kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning omfattar 12 000 årsstudieplatser 2000 och 2001. De 245 utbild- ningarna fördelar sig inom 12 olika branschom- råden. IT inklusive multimedia och grafisk indu- stri utgör det största området (69 utbildningar) följt av området Tillverkning inklusive produkt- utveckling (55 utbildningar) och därefter Eko- nomi inklusive försäkring, handel och ledning (27 utbildningar).

I fråga om utbildningsbakgrund hade 33 pro- cent av de KY-studerande åren 1996–1999 en yr- kesförberedande gymnasieutbildning. Motsva- rande siffra för 1996–1998 är 35 procent. På motsvarande sätt har andelen med annan än full- ständig gymnasieutbildning förändrats från 16 procent (1996–1998) till 22 procent (1996– 1999). I denna grupp återfinns enligt kommittén för kvalificerad yrkesutbildning sannolikt många som skaffat sig gymnasial utbildning i komvux. Andelen med 3–4 årig studieförberedande ut- bildning har gått ned från 42 till 38 procent.

Av de studerande som avslutade en utbildning under 2000 hade 77 procent avlagt examen, dvs. fullföljt utbildningen med godkänt resultat och 74 procent visste att de skulle påbörja en anställ- ning inom tre månader efter utbildningens slut. Bland dessa fick 55 procent anställning på ett fö- retag som medverkat i Lärande i arbete. Åtta procent planerade att studera vidare och av dessa påbörjade 71 procent studier inom högskolan. Resultaten är i princip oförändrade jämfört med tidigare år.

Antalet tillsynsbesök från kommittén för kva- lificerad yrkesutbildning vid enskilda utbildning- ar uppgick under 2000 till 90 besök varav 20 ”återbesök” gjordes med anledning av redan ut- förd tillsyn. Vid tillsynen görs skriftliga stude- randeenkäter. Enkäterna innehåller 29 flervals- frågor om kvalitet, pedagogik/metodik, informa- tion, ordning och reda samt en helhetsbedömning av utbildningen. På en skala från 1–5 där 1 är det lägsta omdömet ger 1 249 KY-studerande under 2000 utbildningen ett me- delvärde på 3,21.

Svenskundervisning för invandrare

Under läsåret 1999/2000 deltog 34 115 stude- rande i svenskundervisning för invandrare, sfi. Från 1994/95 till läsåret 1999/2000 har deltagar- antalet minskat med 44 procent. Andelen kvin- nor läsåret 1999/2000 var 60 procent. Drygt en tredjedel av sfi-deltagarna var flyktingar.

De flesta kommuner anordnar sfi i egen regi, oftast i anslutning till den kommunala vuxenut- bildningen. Andelen privata utbildningsanordna- re inom sfi har visat en svag ökning sedan läsåret 1998/99.

Av de deltagare som påbörjade sina sfi-studier läsåret 1997/98 hade 38 procent uppnått sfi- nivån t.o.m. läsåret 1999/2000, dvs. efter ca 2,5 år. Detta är i huvudsak en oförändrad nivå jäm- fört med tidigare år. Sex procent avslutade utan godkänd sfi-nivå, 45 procent avbröt studierna och 11 procent fortsatte att studera. Äldre stude- rande med kort skolbakgrund har svårt att klara sfi-nivån. Skäl till avbrotten är bl.a. arbete, andra studier, sjukdom eller barnledighet. I mer än hälften av avbrotten är orsaken inte känd eller registrerad.

Invandrare med den kortaste tidigare utbild- ningen måste i allmänhet delta i läs- och skrivin- lärning inom grundläggande vuxenutbildning el-

				PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
ler parallellt med sfi (16 procent av nybörjarna				rande utbildningar som erhöll statsbidrag för
1997/98 hade högst 6 års tidigare skolutbild-				verksamheten. Ca 160 elever erhöll studiehjälp,
ning).				ca 3 500 elever erhöll studiemedel och ca 200 er-
Läsåret 1999/2000 hade 82 procent av lärarna i				höll vuxenstudiestöd. Totalt omfattar utbild-
sfi en pedagogisk utbildning, vilket är oförändrat				ningarna drygt 10 000 deltagare. Administratio-
sedan läsåret 1997/98. En stor andel lärare saknar				nen av dessa bidrag har överflyttats till
dock utbildning i svenska som andraspråk.				Skolverket. Därutöver fördelar regeringen bidrag
Senast tillgängliga statistik visar att kommu-				till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå och
nernas totala kostnader för sfi under 1999 var				Svenska hemslöjdföreningarnas riksomfattande
604 miljoner kronor. Kostnadsökningen för				kursverksamhet.
1999 kan uppskattas till ungefär 5 procent. Sam-
tidigt har antalet deltagare minskat något från
1998/99 till 1999/2000.				Folkbildningen
				Studieförbunden redovisade en studiecirkelverk-
Statens skolor för vuxna				samhet för 2000 som räknat i studietimmar ökat
				med ca 3 procent jämfört med 1999. Under året
Kostnaderna för verksamheterna vid SSV upp-				samlade studiecirklarna drygt 2,8 miljoner delta-
gick till 93 156 miljoner kronor 2000, varav ca 25				gare, varav 57 procent var kvinnor.
miljoner gick till utvecklingsarbete. Verksamhe-				Det totala antalet deltagare i folkhögskolan
terna finansierades till cirka hälften med statliga				har ökat något jämfört med föregående år. Folk-
anslag och i övrigt genom avgifter för uppdrags-				högskolorna samlade drygt 114 000 deltagare vå-
verksamhet samt intäkter av bidrag.				ren 2000 och 123 000 deltagare hösten 2000, var-
Antalet kursdeltagare vid de båda skolorna var				av 58 procent var kvinnor.
under 2000 ca 28 000, vilket är ca 2 000 färre än				Inom ramen för det särskilda statsbidraget till
1999. Denna nedgång i antalet kursdeltagare för-				utbildningsplatser inom kunskapslyftet deltog ca
klaras med en förbättrad arbetsmarknadssitua-				9 800 personer våren 2000 och ca 10 300 perso-
tion. Antalet		kvinnliga kursdeltagare var		ner hösten 2000 fördelade på 684 kurser under
59 procent respektive 66 procent vid de båda en-				våren och 760 kurser under hösten. Andelen
heterna.				kvinnor utgjorde 63 procent och andelen in-
En viss skillnad mellan skolorna förelåg vad				vandrare var 22 procent. Ca 38 procent av samt-
gäller kostnader per kursdeltagare, beroende på				liga deltagare hade högst grundskoleutbildning
skillnader i kursutbud och ämnen.				innan de började folkhögskolekursen.
Samarbetet		med Distansutbildningsmyndig-		I statsbidraget till Folkbildningsrådet ingår
heten har inletts.				även ett specialdestinerat bidrag på 10 miljoner
Inom det s.k. SSV-projektet, som pågått un-				kronor för utvecklings- och försöksverksamhet
der perioden den 1 juli 1999 t.o.m. den 31 dec				inom studieförbund och folkhögskolor. Medlen
2000 har 10 miljoner kronor använts för sju del-				har fördelats till folkhögskolor och studieför-
projekt för metodutveckling avseende distansut-				bund för nya projekt. Merparten av projekten
bildning,	distansutbildningskatalog, nätverks-			har sin tyngdpunkt inom demokratiområdet. En
byggande,	lärstilsanpassade		distanskurser,	projektledarutbildning har genomförts och tidi-
projekt för tillgänglighet för funktionshindrade				gare års projekt har kontinuerligt avrapporterats
och utveckling av webbtjänster.				och presenterats.
				Folkbildningsrådet har redovisat sitt uppdrag
				för Baltic21. Resultaten visar på ett stort och va-
Kompletterande utbildningar				rierat engagemang i folkbildningsorganisationer-
Drygt 80 utbildningar vid 37 skolor erhåller				na.
Drygt 80 utbildningar vid 37 skolor erhåller				Tolkutbildning inom folkbildningen
statsbidrag och flertalet av dem berättigar därut-				Tolkutbildning inom folkbildningen
över till studiestöd. Ca 90 utbildningar vid 24				Ett antal folkhögskolor har inriktning mot teck-
skolor berättigar enbart till studiestöd. Därut-				enspråk och teckenspråkstolkning. Regeringen
över står 144 utbildningar under statlig tillsyn.				avsätter särskilda medel för stöd till tolkutbild-
År 2000 deltog drygt 1 900 elever i komplette-				ning och teckenspråkslärarutbildning samt kon-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

takttolkutbildning. För 2000 uppgick dessa me- del till 43 miljoner kronor. Av Tolk- och över- sättarinstitutets (TÖI) årsredovisning framgår att tio folkhögskolor bedrev utbildningar inom teckenspråksområdet, huvudsakligen i form av tvåårig utbildning i teckenspråk, tvåårig utbild- ning till dövblindtolk/teckenspråkstolk, treårig utbildning till vuxendövtolk och ettårig tecken- språkslärarutbildning. Det totala antalet deltaga- re ökade 2000 jämfört med 1999. Under 2000 slutförde 38 tolkar, samtliga dövblindtolkar och teckenspråkstolkar. Den tvååriga teckenspråks- linjen som förbereder till tolkutbildning slutför- des av 74 deltagare.

Enligt vad regeringen erfar föreligger svårighe- ter när det gäller att överbrygga de hinder som föreligger för att utbilda fler tolkar. Hindret är bl.a. brist på sökande med tillräckliga kunskaper i teckenspråk samt att det saknas lärare.

Kontakttolkutbildning har under 2000 anord- nats av 9 folkhögskolor och 12 studieförbunds- avdelningar, vilket är detsamma som 1999 vad gäller antalet folkhögskolor och något mindre vad gäller studieförbund. Antalet kurser har varit 92 på folkhögskolor och 82 på studieförbund. Utbildningarna har under 2000 samlat 2 687 del- tagare, varav 1 777 på folkhögskolor. Utbildning sker inom ämnesområdena social- och försäk- ringstolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmark- nadstolkning, vardagsjuridik och rättstolkning samt repetitions- och fördjupningskurser.

6.2.2Analys och slutsatser

Under de senaste fem åren har betydande insat- ser gjorts inom vuxenutbildningsområdet. Dels har det bedrivits försöksverksamhet med kvalifi- cerad yrkesutbildning och dels pågår den särskil- da satsningen på utbildning för vuxna, det s.k. kunskapslyftet. År 2002 utgör det sista året i den femåriga särskilda vuxenutbildningssatsningen. I enlighet med förslagen i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229), beslöt riksdagen att riktade stats- bidrag till kommunal vuxenutbildning och folk- högskolekurser skall utgå under ytterligare tre år för att därefter införas i det generella statsbidra- get till kommunerna. Kunskapslyftet har präg- lats av ett omfattande utvecklings- och förnyel- searbete i flertalet kommuner. Erfarenheterna

från detta arbete utgjorde ett väsentligt underlag för propositionen om vuxnas lärande.

De resultat som nu redovisas för 2000 bekräf- tar i allt väsentligt de bedömningar som reger- ingen gjorde i propositionen. Trots en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft kvarstår efterfrå- gan på gymnasial vuxenutbildning.

Propositionen om vuxnas lärande innebar en avstämning av förändringsarbetet och angav riktningen för den fortsatta utvecklingen. De mål för vuxnas lärande och den strategi för att nå målen som riksdagen antog skapar en ram för det fortsatta arbetet att förverkliga ett fungeran- de stöd för det livslånga lärandet efter barn- och ungdomsåren. Regeringens förslag på vuxenut- bildningsområdet i denna proposition innebär i allt väsentligt, att förslag om resurstillskott m.m., som aviserades i vårens proposition, nu fullföljs.

Den fortsatta utvecklingen av vuxenutbild- ningen i syfte att främja vuxnas lärande måste utgå från en strävan att skapa möjligheter för ett flexibelt lärande utifrån varje enskild individs be- hov och förutsättningar. Inom tre väsentliga om- råden avser regeringen att återkomma med för- slag till riksdagen under 2002. Det gäller vägledning och validering av faktiska kunskaper och färdigheter samt ett nytt rekryterande stu- diestöd för vuxna.

Vägledning blir än mer central i kunskaps- samhället, inte minst för att motverka de segre- gerande krafter som tenderar att vidga utbild- ningsklyftorna. Att finna former för att med hjälp av nya medier öka tillgången till adekvat information är en viktig insats. Inte minst integ- rationssträvandena i Europa ökar kraven härpå.

En väl fungerande ordning för validering av faktiska kunskaper inom hela utbildningssyste- met medför omedelbara vinster för såväl indivi- derna som samhället. Kortade studietider ökar effektiviteten i utbildningssystemet och minskar den enskildes kostnader för studier. För många väl utbildade invandrare underlättas inträdet på arbetsmarknaden och integrationen i samhället påtagligt. Erkännande av en persons faktiska kompetens är ett viktigt motivationsskapande inslag i arbetet med att rekrytera deltagare till studier.

Kunskapslyftet har stötts av ett förmånligt studiestöd som riktar sig till arbetslösa, nämligen det särskilda utbildningsbidraget. Också efter 2002 kommer det att vara många som behöver utbildning på grundskole- eller gymnasienivå,

men som inte kan rekryteras utan ett förmånli- gare studiestöd. I propositionen om vuxnas lä- rande, som riksdagen biföll, föreslogs ett sådant studiestöd. Formerna för detta stöd kommer att konkretiseras i en proposition till riksdagen.

I ett system där fokus förskjuts från under- visning till lärande är tillgången på utbildnings- tillfällen central. I enlighet med riksdagens be- slut med anledning av propositionen om vuxnas lärande kommer det riktade statsbidra- get till kommunal vuxenutbildning och folk- bildning att minska kraftigt under de närmaste åren. Fr.o.m. 2003 blir statsbidraget ungefär 50 procent av 2001 års bidragsnivå. Frågan om prioritering mellan utbildningsinriktningar och utbildningssökande kommer då att få stor betydelse i flertalet kommuner. Riktlinjer för dessa prioriteringar finns i förordningen om (1992:403) kommunal vuxenutbildning. Un- der läsåret 2000/01 var ungefär en fjärdedel av de studerande i komvux 25 år eller yngre. Många av dem deltog i kursen endast med av- sikt att höja sina gymnasiebetyg och därmed stärka sin ställning i konkurrensen om platser i högskolan. Det bör därför finnas ett utrymme för omprioriteringar av vilka kurser som an- ordnas och för urval mellan sökande, så att ef- fekterna av volymminskningen för vuxenut- bildningens primära målgrupper begränsas.

Utbildning för vuxna är såväl ett väsentligt inslag i utbildningspolitiken som ett centralt instrument i arbetsmarknadspolitiken och vid

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rehabilitering av sjukskrivna och arbetsskada- de. I strategin för vuxnas lärande är utveck- lingen av en samsyn över politikområdena ett viktigt led i strävandena att nå målen. Det sär- skilda statsbidrag till utveckling av infrastruk- turen för livslångt lärande som föreslås utgå till kommunerna under 2002 ger ekonomiska förutsättningar att stödja dialog och nätverks- byggande med denna inriktning på lokal nivå.

Den kvalificerade yrkesutbildningen övergår den 1 januari 2002 i reguljär form. En i allt vä- sentligt framgångsrik försöksverksamhet utgjor- de grunden för riksdagens beslut våren 2001. In- tresset från utbildningsanordnare att anordna KY-utbildning har varit mycket större än möj- ligheterna att ge statsbidrag. Den nya myndighe- ten för Kvalificerad yrkesutbildning kommer med all sannolikhet att möta samma starka sö- kandetryck från anordnarna. Insikten bland des- sa om utbildningens särart, den nära kopplingen till arbetslivet och det centrala inslaget av lärande i arbete, varierar kraftigt. En förutsättning för att den kvalificerande yrkesutbildningen ska etable- ra sig som ett intressant alternativ för de stude- rande är att ”lärande i arbete” kvalitativt skiljer sig tydligt från praktik, att de teoretiska momen- ten håller hög kvalitet samt att en nära koppling mellan arbetslivets behov och utbildningens di- mensionering vidmakthålls. Omsorgen om ut- bildningens kvalitet blir en huvuduppgift för den blivande myndigheten.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Högskoleverksamhet

7.1Insatser

7.1.1Grundutbildning

7.1.2Den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering

Sedan 1997 har regeringen satsat på en omfat- tande utbyggnad av den grundläggande högsko- leutbildningen. I budgetpropositionen för 2000 visades en översikt över den planerade utbygg- naden åren 2000–2002. Tyngdpunkten i utbygg- naden skulle ligga inom naturvetenskap och tek- nik.

Regeringens satsning har givit resultat. År 1997 uppgick antalet helårsstudenter i högskolan till 244 000 mot närmare 257 000 år 2000. Ök- ningen inom naturvetenskap och teknik var sär- skilt markant, från 76 100 till 86 900.

Med anledning av svårigheter att rekrytera till- räckligt många studenter för att nå målen för an- talet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik gavs lärosätena under 2000 friheten att omfördela platser från dessa områden till samhällsvetenskap, juridik och hu- maniora, om lärosätena bedömde att utbild- ningsuppdraget inte kunde uppnås. För 2001 vidgades denna rätt och i regleringsbrevet för detta år framhöll regeringen att möjligheten att anta studerande till andra utbildningsområden som finns vid högskolan bör utnyttjas. Reger- ingen angav vidare att strävan bör vara att utnyttja alla platser som ryms inom det takbelopp som beslutats för högskolan.

Av tidsskäl kunde inte den möjligheten ut- nyttjas i så stor utsträckning under 2000, men det framgår av det planerade utbudet för 2001 att

utbyggnadstakten dämpas inom naturvetenskap och teknik. De frigjorda resurserna har använts för att öka dimensioneringen av utbildningar inom andra områden där efterfrågan varit större. I budgetpropositionen 2001 (prop. 2000/01:1) framhöll regeringen behovet av tvärvetenskapliga utbildningar och nya kombinationer av utbild- ningar. För att underlätta sådana nya utbildning- ar ökade regeringen möjligheterna att anordna utbildningar inom design och media. Samtidigt angavs för de konstnärliga utbildningsområdena för första gången ett högsta antal helårsstudenter för vilka ett lärosäte kan erhålla ersättning. Mo- tivet för detta var de höga ersättningsbelopp som gäller för dessa utbildningar. För 2002 höjer re- geringen taket för antalet helårstudenter inom de konstnärliga utbildningarna i förhållande till 2001, särskilt inom utbildningsområdet design.

7.1.3Ökade resurser till den grundläggande högskoleutbildningen

Under ett antal år har flera instanser och utreda- re framfört synpunkter på att nuvarande resurser till grundutbildningen har urholkats. Regeringen uppdrog i september 1996 åt Högskoleverket att göra en översyn av nivåerna för per capita ersätt- ning för olika utbildningsområden. Högskole- verket framförde i rapporten Uppföljning av re- surstilldelningssystemet (reg.nr 60-2999-96) att per capita-ersättningarna är historiskt framväxta. Vid övergången till det nya resurstilldelningssy- stemet var utgångspunkten den befintliga resurs- situationen. I samband med reformen gjordes endast korrigeringar i medelstilldelningen till de humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och teologiska utbildningsområdena med ut- gångspunkt i förslag från Högskoleutredningen (dir. 1989:7). Vid Högskoleverkets uppföljning noterades att de vanligaste interna omfördel- ningarna av resurser för verksamhet, exklusive lokaler och gemensamma funktioner, görs till det humanistiska området, och där specifikt till språkutbildningar. Högskoleverket föreslog i sin rapport att ersättningsbeloppen till de utbild- ningsområden som har de lägsta per capita- ersättningarna (de humanistiska, samhällsveten- skapliga, juridiska och teologiska utbildningsom- rådena) skulle återställas till den nivån som gällde vid införandet av resurstilldelningssystemet.

En ökning inom dessa områden har av reger- ingen aviserats i samband med 2001 års ekono- miska vårproposition (prop. 2000/01:100). Av denna proposition framgår att en ökning skall ske inom dessa utbildningsområden med i stor- leksordningen 100 miljoner kronor fr.o.m. 2002 och sedan ytterligare 100 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Genom denna satsning möjliggörs en kva- litetsförstärkning av utbildningen vid lärosätena. Detta blir särskilt viktigt när högskolan kommer att ta emot nya studentgrupper som ett led i att minska den sociala snedrekryteringen. Genom den föreslagna satsningen för att stärka ersätt- ningsnivån möjliggörs för lärosätena att beakta utbildningens kvalitet med hänsyn till den ex- pansion som ägt rum under den senaste tioårspe- rioden.

7.1.4Rekryteringsfrämjande åtgärder

För att underlätta för universiteten och högsko- lorna att nå upp till de fastställda utbildningspo- litiska målen om att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ål- der samt målen om ökad mångfald och minskad social snedrekrytering, föreslås i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) bl.a. att en bestämmelse skall införas i högskolelagen (1992:1434) om att universitet och högskolor skall främja och bredda rekryteringen till hög- skolorna.

Vidare föreslås att en delegation inrättas för att under tre år stimulera rekryteringsaktiviteter vid högskolorna. Delegationen föreslås få dispo- nera 40 miljoner kronor per år för detta ändamål. I propositionen Den öppna högskolan betonas även vikten av att högskolorna upprättar lokala handlingsplaner för breddad rekrytering.

Regeringen anser det viktigt att stimulera nya grupper att söka sig till högskolan. Därför be- dömer regeringen att basårsutbildning skall kun- na anordnas till i princip samtliga högskolepro- gram där antalet behöriga sökande erfaren- hetsmässigt är lågt. Vidare anser regeringen att universiteten och högskolorna i samarbete med den kommunala vuxenutbildningen (komvux) bör kunna anordna högskoleintroducerande ut- bildning. Den föreslås bestå av en gymnasial del, som komvux svarar för, och en högskoledel, som anordnas av högskolan. Syftet med den gymnasi- ala delen är att ge personer som traditionellt sett inte söker sig till högskolan möjlighet att stärka sin formella kompetens. På högskoledelen ges studenterna tillfälle att pröva hur det är att stu- dera vid en högskola.

Vad gäller reglerna om tillträde till grundläg- gande högskoleutbildning föreslår regeringen att även den som formellt inte uppfyller uppställda krav, men som har reella förutsättningar att till- godogöra sig högskoleutbildning bör anses vara behörig. Att en sökande är behörig till sökt ut- bildning innebär inte automatiskt att personen i fråga blir antagen. Om det finns fler behöriga sökande än det finns platser, skall ett urval göras. Sökande med s.k. reell kompetens har sällan möjlighet att konkurrera i betygs- och provurva- let. Bland annat därför föreslår regeringen att be- stämmelserna i högskoleförordningen om urval kompletteras. En ny bestämmelse bör införas som gör det möjligt för universiteten och hög- skolorna att för högst tio procent av platserna som vänder sig till nybörjare, tillämpa andra ur- valsgrunder än de nu gängse.

Regeringens bedömningar om en rekryte- ringsdelegation, lokala handlingsplaner, basårs- utbildning, högskoleintroducerande utbildnings- samarbete samt förslagen om reell kompetens och urval presenteras i sin helhet i regeringens proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

7.1.5Nya examina

Magisterexamen

Högskoleverket har i rapporten Ny inriktning inom magisterexamen (1999:16 R) lämnat för- slag att en ny inriktning inom magisterexamen bör inrättas som ett komplement till dagens ma- gisterexamen. Den nya inriktningen kan ge stu- denterna yrkesmässig eller ämnesbred special-

kompetens på hög nivå, till skillnad mot nuva- rande magisterexamen som ger ett ämnesdjup.

I betänkandet Advantage Sweden – Insatser för ökad rekrytering av utländska studenter till den svenska högskolan (SOU 2000:92) föreslås att en internationell mastersexamen inrättas. Den bör enligt utredningen rikta sig till studen- ter med utländsk grundläggande examen mot- svarande minst tre års svenska högskolestudier. Utbildningen bör omfatta minst två terminer och ett skriftligt arbete om minst 5 poäng skall ingå.

Mot bakgrund av dessa båda förslag och re- missinstansernas yttranden avser regeringen att införa en ny inriktning inom magisterexamen i den s.k. examensordningen, bilaga 2, i högskole- förordningen (1993:100) samt i bilagan till för- ordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuni- versitet. Ändringen avses träda i kraft den 1 januari 2002. Den nya inriktningen inom magis- terexamen riktar sig främst till dem som tidigare avlagt en grundexamen och som vill vidareut- veckla sin kompetens inom ett delvis nytt områ- de. Därutöver bör den ge möjligheter för stude- rande med en utländsk examen att skaffa sig en påbyggnadsutbildning i Sverige. Den nya exa- men bör bl.a. ge förutsättningar för en mångfald och flexibilitet som underlättar för ökad interna- tionalisering av svensk högre utbildning samti- digt som den främjar det livslånga lärandet.

Den nya magisterexamen bör benämnas ma- gisterexamen med ämnesbredd och benämning- en på den hittillsvarande magisterexamen bör vara magisterexamen med ämnesdjup. Den nya inriktningen inom magisterexamen bör uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 40 po- äng med viss inriktning enligt beslut av respekti- ve lärosäte. För att erhålla magisterexamen med ämnesbredd bör studenten också ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng inom ramen för kursfordringarna för magisterexamen. Samtidigt bör en obligatorisk bilaga till examensbeviset införas, som utförligt beskriver vad examen innehåller.

Kortare yrkesutbildningar inom högskolan

Regeringen tillkallade den 25 januari 2001 en ut- redare med uppdrag att utreda vissa frågor om kortare yrkesutbildningar inom högskolan (dir. 2001:9). Enligt direktiven skall utredaren se över strukturen på högskolans kortare yrkesutbild- ningar, framför allt den yrkestekniska utbild- ningen. Utredaren har i maj 2001 avlämnat ett

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

delbetänkande En ny yrkeshögskoleutbildning (SOU 2001:40). I delbetänkandet föreslås inte någon ny examen men däremot att nuvarande yrkesteknisk högskoleexamen breddas mot nya områden och att namnet ändras till yrkeshögskoleexamen. Vidare föreslås att yrkeshögskoleexamen skall kunna ges med flera inriktningar och att utbildningen bör breddas mot nya områden inom bl.a. teknik, vård och omsorg samt handel och ekonomi. Utbildningen skall enligt utredaren svara mot ett långsiktigt och klart definierat behov på arbetsmarknaden och ingå i högskolans ordinarie utbud. Vidare anser utredaren att yrkeshögskoleexamen bör omfatta minst 60 poäng och högst 80 poäng och vara påbyggbar.

Regeringen delar utredarens bedömning att den yrkestekniska utbildningen bör utvecklas inom nya områden men avvaktar ställningsta- gande till examensbenämning tills slutbetänkan- det har avlämnats och remissbehandlats. Närma- re beskrivning av regeringens övervägande i dessa frågor återfinns i propositionen Den öpp- na högskolan (prop. 2001/02:15).

7.1.6Pedagogisk förnyelse

Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor tar ansvar för och prioriterar det pedagogiska utvecklingsarbetet inom lärosätet. Detta är också en viktig del i det samlade kvali- tetsarbetet. Det är varje lärosätes ansvar att själv finna lämpliga former för stöd till pedagogisk utveckling. I flera fall kan samverkan mellan högskolor vara det bästa sättet.

En ökad mångfald och förändrade mål ställer nya krav på utbildningens, undervisningens och examinationens utformning och genomförande. Regeringen anser därför att ett krav på fullgjord högskolepedagogisk utbildning bör gälla för an- ställning som lektor eller adjunkt i högskolan. Regeringen anser också att det är viktigt att hög- skolepedagogisk fortbildning kontinuerligt er- bjuds lärare och personal med pedagogiska upp- gifter. Även doktorander som undervisar bör genomgå högskolepedagogisk utbildning.

Den vikt som tillmäts pedagogiska meriter vid anställning, befordran och lönesättning är avgö- rande för den vikt som lärare i praktiken kom- mer att lägga vid undervisning i förhållande till forskning och andra uppgifter. Regeringen anser att en god och systematisk dokumentation av

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

pedagogiska meriter är grundläggande. Därför bör lärosätena utveckla former för bedömning av pedagogiska kvalifikationer samt dokumentation av pedagogiska meriter.

Regeringen föreslår därför att Lunds universi- tet skall tillföras 3,9 miljoner kronor för perio- den 2002–2004 för pilotprojekt om pedagogisk utbildning av lärare, att Linköpings universitet skall tillföras 1,5 miljoner kronor för perioden 2002–2004 för humanistisk-samhällsvetenskap- ligt förnyelseprojekt samt att Högskolan i Troll- hättan/Uddevalla skall tillföras 2 miljoner kro- nor för utveckling av arbetsintegrerat lärande fr.o.m. 2002. Regeringen föreslår också att uni- versitet och högskolor tillförs drygt 10,6 miljo- ner kronor för pedagogisk utbildning av lärare.

Rådet för högskoleutbildning föreslås i pro- positionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) byta namn till Rådet för högre ut- bildning samt få en självständigare roll inom Högskoleverket. Rådets policy för finansiering av projekt bör ändras så att dessa i större ut- sträckning kan utgöra en del i universitetens och högskolornas strategier för utveckling av under- visning och lärande. Ett utvidgat uppdrag för rå- det bör ges för att stödja pedagogiskt utveck- lingsarbete vid högskolor.

De medel som Rådet för högskoleutbildning hittills har disponerat inom Högskoleverket, 26,3 miljoner kronor, bör tillföras en särskild an- slagspost för Rådet för högre utbildning fr.o.m. 2002. Vidare skall Högskoleverkets anslag, an- slagsposten Rådet för högre utbildning, tillföras 10 miljoner kronor för stöd för förnyelse av högskolepedagogiken fr.o.m. 2003. Verksam- hetsförslagen presenteras även i regeringens pro- position Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

7.1.7Nätuniversitetet

Regeringen anser att högre utbildning måste kunna erbjudas fler människor med olika bak- grund samt göras mer tillgänglig än för närva- rande. Enligt regeringens bedömning bör universitetens och högskolornas distans- utbildningar samordnas i ett svenskt nätuni- versitet med start under 2002. För detta ändamål har ca 211 miljoner kronor beräknats, motsvarande 2 350 helårsstudenter. Dessa medel har beräknats under anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. För 2002 föreslår regeringen att ersättningen för

ersättningen för distansutbildningar inom nät- universitetet skall vara 90 000 kronor per helårs- student och helårsprestation. Detta förhållande kommer dock bara att gälla under 2002. Under 2002 avser regeringen att ta initiativ till ett ut- vecklingsarbete i samband med arbetet med nyckeltal för att bl.a. undersöka hur kostnader skall kunna beräknas för distansutbildning kommande år.

Nätuniversitetet bör bestå av de IT-stödda di- stansutbildningar som lärosätena anmäler för re- gistrering inom nätuniversitetet. Det behov som uppstår i fråga om administration och samord- ning av nätuniversitetet och dess verksamhet bör en ny myndighet svara för, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Denna myndighet inrät- tas fr.o.m. 2002. Distansutbildningsmyndigheten (Distum) avvecklas samtidigt. Frågor om nät- universitetet och Distum tas upp i regeringens proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15). Frågan berörs även under avsnitt 9.1.82 anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i denna proposition.

7.1.8Kompletterande utbildning för utländska akademiker

Regeringen bedömer att en fortsatt satsning på olika former av kompletteringsutbildningar för utländska akademiker bör göras, då det i Sverige finns en stor grupp invandrare med utländsk högskoleutbildning. Det är viktigt att en tidig kartläggning görs av en utländsk akademikers utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter och att den leder till en handlingsplan för en effektiv komplettering, som underlättar möjligheten att få ett lämpligt arbete.

Universitet och högskolor bör samverka kring anordnande av kompletteringsutbildningar för invandrare med utländsk akademisk utbildning. Den kompetens som har byggts upp vid vissa lärosäten, t.ex. Göteborgs universitet och Lärar- högskolan i Stockholm bör utnyttjas effektivt. Samarbete kan bl.a. ske genom distansutbild- ning.

Regeringen föreslår en satsning om 10 miljo- ner kronor per budgetår under en treårsperiod för anordnande av särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor (för- ordningen 1995:889) för invandrare med ut- ländsk högskoleutbildning. Medlen för 2002 har beräknats under anslaget 25:73 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. Arbets- förmedlingarna skall i dag ge utbildningsbidrag till dem som går nämnda utbildning, vilket reger- ingen anser är angeläget.

Verksamhetsförslaget beskrivs även i reger- ingens proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

7.1.9Studenter med funktionshinder i högskolan

Antalet studenter med funktionshinder i hög- skolan har ökat kraftigt under 1990-talet. År 2000 fanns det cirka 2 100 studenter med funk- tionshinder vid universitet och högskolor, vilket är en ökning med 31 procent jämfört med före- gående år. Nästan 58 procent av dessa studenter fick medel för särskilda stödåtgärder såsom assi- stent, lektör, teckenspråkstolk, anteckningshjälp eller extra undervisning, medan en tredjedel av dem inte behövt sådant stöd. Under 2000 upp- gick kostnaderna totalt till 28,8 miljoner kronor. I första hand täcks kostnaderna genom att uni- versitet och högskolor enligt bestämmelser i re- gleringsbrevet avsätter 0,15 procent av anslagen för grundläggande högskoleutbildning samt av ersättning från landsting för vårdutbildning för stöd till studenter med funktionshinder. Kost- nader som överstiger detta belopp kan efter an- sökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande. Anslaget höjdes i budgetpropositionen för 2001 med 1,9 miljoner kronor och uppgår innevarande budgetår till 16,9 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att Stockholms universitet fr.o.m.2003 skall tillföras ytterligare 4 miljoner kronor för stöd till studenter med funktionshin- der. Medlen kan även användas för stöd till fors- karstuderande och studenter med funktionshin- der från enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Avsikten är att des- sa utbildningsanordnare fr.o.m. 2001 skall avsät- ta 0,15 procent av sina anslag från staten för att vid behov ge stöd åt studenter med funktions- hinder (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 16).

Örebro universitet har i en skrivelse den 18 januari 2001 (dnr U2001/237/UH) hemställt om ett uppdrag för att utreda lämpligheten av att bygga upp en teckenspråkig miljö vid universite- tet. Lärosätet har särskilt goda förutsättningar att åstadkomma en sådan miljö. Regeringen fö- reslår därför att Örebro universitet som en en-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gångssatsning under budgetåret 2002 tillförs 1 miljon kronor under anslaget 25:73 Särskilda ut- gifter inom universitet och högskolor m.m. för att utreda förutsättningarna för en teckenspråkig miljö och därmed intensifiera insatser för döva och hörselskadade inom sina utbildningar.

Förslaget behandlas även i regeringens propo- sition Den öppna högskolan (prop. 2000/01:15).

7.1.10 Naturvetenskap och teknik

Samhällets behov av högskoleutbildade inom na- turvetenskap, inklusive matematik, och teknik är och har varit stort. För att möta detta behov har regeringen under flera år kraftigt byggt ut antalet utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik. Samtidigt har regeringen gjort ett flertal särskilda satsningar i syfte att öka ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar inom högskolan. Dessa satsningar inbegriper na- tionella resurscentrum i kemi, fysik, teknik och matematik, med ett nationellt ansvar att bl.a. ar- beta med utvecklingen av skolans undervisning i dessa ämnen och ge stöd till lärare och elever. Vidare får ett flertal teknik- och naturveten- skapscentrum finansiellt stöd. På regeringens uppdrag bedriver Statens skolverk och Högsko- leverket det s.k. NOT-projektet som har i upp- drag att bl.a. påverka elevers attityder och intres- se för naturvetenskap och miljö. Dessutom har regeringen satsat på teknisk-naturvetenskapligt basår för att ytterligare underlätta rekryteringen till högskolan inom dessa områden. Därutöver har universiteten och högskolorna själva vidtagit åtgärder för att främja intresset för utbildning inom naturvetenskap och teknik, speciellt för att öka andelen kvinnor inom de utbildningar där kvinnor är underrepresenterade.

Satsningarna har givit resultat. Under perio- den från 1994/95 till 2000 ökade antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik från 59 950 till 86 873, vilket är en ökning med 45 procent. Samtidigt ökade det totala antalet hel- årsstudenter i riket från 181 346 till 256 852, en ökning med cirka 41 procent.

I OECD-rapporten Education at a Glance för 2001 konstateras att den svenska satsningen på naturvetenskap och teknik under 1990-talet har medfört att antalet examinerade inom dessa om- råden, i relation till arbetskraften i åldern 25–34 år, har fördubblats. Det har fört med sig att Sve- rige har avancerat från en låg placering till me-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

delvärdet för OECD-länderna. Viktiga konkur- rentländer som USA, Kanada och Tyskland har därmed passerats. Samtidigt kvarstår faktum att tillskottet av naturvetare och tekniker från hög- skolan till arbetsmarknaden fortfarande är för litet och mindre än i många andra länder.

En bekymmersam omständighet är att univer- siteten och högskolorna under de senaste åren haft vissa svårigheter att få tillräckligt antal sö- kande till vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Skälen till detta är dagens små ung- domskullar, otillräcklig andel ungdomar i gym- nasieskolans naturvetenskapliga program samt en god arbetsmarknad. Mot bakgrund härav har lärosätena under 2000 och 2001 haft möjlighet att omfördela utbildningsplatser från de naturve- tenskapliga och tekniska utbildningarna till and- ra utbildningsområden.

Den föreslagna omfördelningen innebär inte att regeringens satsningar på det naturvetenskap- liga och tekniska området skall minska i omfatt- ning. Dessa satsningar är långsiktiga. Det är vä- sentligt att den positiva utvecklingstrenden vad gäller antalet och andelen studenter inom natur- vetenskap och teknik vidmakthålls och även kan förstärkas under kommande år. Regeringens be- slut om magisterexamen med ämnesbredd bör ge förbättrade förutsättningar för att öka rekryte- ringen till naturvetenskap och teknik. Utbild- ningarna måste göras mer attraktiva för nya grupper. Därigenom kan rekryteringsbasen breddas. Lärosätena bör särskilt beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse. Såväl innehåll som undervisningsformer behöver för- nyas. Gränsöverskridande utbildningar där na- turvetenskap och teknik kombineras med exem- pelvis juridik, språk, övrig humaniora, samhällsvetenskap och konst kan såväl stimulera fler att läsa naturvetenskap och teknik som ut- veckla ämnena inom samtliga dessa utbildnings- områden. Det är också viktigt att utbildningar- nas innehåll och inriktning kan utvecklas utifrån de behov som finns i arbetslivet och andra delar av samhället. Vidare bör det internationella utby- tet för studerande och lärare inom naturveten- skap och teknik stimuleras.

7.1.11Fortsatt statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum

Regeringens bedömning: Statsbidraget till tek- nik- och naturvetenskapscentrum (TN-

centrum) bör bibehållas på samma nivå som i dag.

Skälen för regeringens bedömning: Dagens statsbidrag möjliggör för TN-centrumen att kva- litetsutveckla verksamheten, anställa fler peda- goger samt förnya och förbättra utställningarna. Enligt regeringens mening bör statsbidraget även fortsättningsvis vara ett driftbidrag till verksam- heten, utifrån bedömningen att dessa centrum har möjligheter att få projektbidrag från andra finansiärer. Regeringen betraktar statsbidraget som en del av den satsning som bör leda till en ökad rekrytering av studenter till de naturveten- skapliga och tekniska vetenskapsområdena. En- ligt regeringens mening bör statsbidraget till TN-centrumen bibehållas på samma nivå som i dag. Regeringen avser att senare återkomma i frågan om hur de administrativa rutinerna för statsbidraget förändras.

7.1.12 Lärarutbildning

Examinationsmålen för lärarutbildningarna för grundskollärare 4–9 och gymnasielärare för peri- oden 1997–1999 har uppnåtts till 69 respektive 82 procent. För 2000 har målen för samma exa- mina uppnåtts med 58 respektive 81 procent. I synnerhet har examinationen varit svag i mate- matik-naturvetenskap och teknikinriktningar av lärarexamen.

En intensiv dialog mellan universitet och hög- skolor med lärarutbildning samt ansvariga myn- digheter har förts och särskilda projekt har initi- erats för att åstadkomma förbättringar i examinationstalen för lärarutbildningarna. Bl.a. har ett antal universitet och högskolor fått sär- skilda medel – 10 miljoner kronor sammanlagt – för att utarbeta metoder för att förbättra rekry- teringen till lärarutbildningar i matematik, natur- vetenskap och teknik.

Den brist på studenter med lämplig bakgrund för studier i matematik, naturvetenskap och tek- nik, som råder generellt i högskolan, återspeglas också i antalet sökande till lärarutbildningarna.

Den nya lärarutbildningens s.k. allmänna in- gång och möjligheter till friare ämneskombina- tioner förväntas stimulera en del av studenterna till att studera något av ämnena matematik, na- turvetenskap och teknik. Detta kan ske genom kompletterande studier och underlättas genom utnyttjande av det s.k. basåret enligt förordning-

en (1992:819) om behörighetsgivande förutbild- ning vid universitet och högskolor.

Insatser

Med lärarutbildningsreformens ikraftträdande den 1 juli 2001 förväntas rekryteringen till lärar- utbildningen långsiktigt förbättras. Mot bak- grund av högskolans nedgång i examinationsta- len av lärare, den jämfört med tidigare relativt låga kvarvaron i yrket och kommunernas påbör- jade ökning av rekryteringen av lärare till försko- la, skola och skolbarnsomsorg, ökar behovet av utbildade lärare. Regeringen avser därför att för- stärka insatserna för en ökad rekrytering och ex- amination av lärare under de närmaste åren. För perioden 2002–2006 höjs examinationsmålen kraftigt. De höjs för lärare med inriktning mot förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem (tidigare år) liksom grundskolans senare år och gymnasieskolan (senare år). Av samtliga lärarexamina skall minst en tredjedel ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik. Periodiseringen för examinations- målen ligger med tyngdpunkten i början av peri- oden för examina med inriktning mot tidigare år och mot slutet för examina med inriktning mot senare år.

Mot bakgrund av skolans stora behov av mo- dersmålslärare önskar regeringen uppmärksam- ma lärosätena på den inriktning mot modersmål som det ges utrymme för inom ramen för den nya lärarexamen.

Kraven på en ökad examination ställs samti- digt som reformen med den nya lärarutbildning- en genomförs. De stora förändringar som be- döms behöva göras avser såväl lärarutbildningens innehåll som volym och kommer att ställa stora krav på högskolorna.

Uppföljning

Högskoleverket har som uppgift att följa lärar- utbildningen i den reguljära kvalitetsgranskning- en. Regeringen avser att senare under hösten en- ligt vad som aviserades i propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5) återkomma med ett specificerat uppdrag vad gäller uppfölj- ningen av reformen med den nya lärarutbild- ningen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Examinationsmål

Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 angett att examinationen av lärare med inrikt- ning mot grundskolans senare år och gymnasie- skolan så snart som möjligt bör öka för att se- nast år 2003 uppgå till 3 700 examinerade för att sedan ligga kvar ungefär på den nivån tills vidare. En utgångspunkt för detta mål var det stora be- hovet av ökad examination av lärare med inrikt- ning mot matematik, naturvetenskap och teknik samt vissa moderna språk. En annan utgångs- punkt var det stora och akuta behovet av lärare med karaktärsämne för gymnasieskolans pro- gram med yrkesinriktning (lärare i yrkesämne). En närmare analys av lärarbehovet, där lärare i praktiskt-estetiska ämnen också har uppmärk- sammats, pekar på ett ökat behov av lärare med inriktning mot senare år. Regeringens förslag till mål för perioden 2001–2004 och planeringsför- utsättning för perioden 2005–2008 framgår av tabell nedan.

För lärare med inriktning motsvarande den nya lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, har regeringen inte tidigare fastställt några ex- aminationsmål. Med nuvarande dimensionering kommer antalet examinerade lärare med denna inriktning att minska, samtidigt som ett visst överskott av lärare med den äldre examen grund- skollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 1–7 föreligger. Mot bakgrund av det förväntade behovet av lärare med inriktning mot framtidens förskola och förskoleklass bedömer regeringen att antalet examinerade med inrikt- ning mot tidigare år bör öka. Regeringens förslag till mål för perioden 2001–2004 och planerings- förutsättning för perioden 2005–2008 framgår av tabell nedan.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.1.1 Examinationsmål för lärare

Mål och planeringsförut-	Antal examinerade	Antal examinerade
sättningar för åren	lärare med inriktning	lärare med inriktning
2001–2008	mot tidigare år	mot senare år
Beräkningsunderlag
2001, prognos	3 100	2 600

2002	3 300	4 000

2003	3 100	3 700
2004	3 100	3 700

Mål 2001–2004	12 600	14 000

Beräkningsunderlag
2005	3 100	3 700

2006	3 300	3 600

2007	3 400	3 600

2008	3 500	3 600

Planeringsförutsätt-	13 300	14 500
ning 2005–2008

Regeringen avser med utgångspunkt i ovanstå- ende tabell att i regleringsbrev för 2002 fastställa examinationsmål för de universitet och högsko- lor som har lärarutbildning.

Särskilda lärarutbildningar

Regeringens åtgärder för att på kort sikt öka ex- aminationen de närmaste åren avses ske genom s.k. särskilda lärarutbildningar (SÄL). De sär- skilda lärarutbildningarna vänder sig till lärare som arbetar i en kommunal skola men som är obehöriga att anställas tills vidare eller önskar vidga sin kompetens. Kommunen kommer att medverka med relevant lärartjänstgöring, mentor och i övrigt underlätta för läraren/studenten att genomföra studierna. I de särskilda lärarutbild- ningarna studerar lärarna på halvfart kombinerat med anställning på halvtid i skolan. Denna mo- dell för att snabbt höja kompetensen bland sko- lans lärare har prövats under två år av ett antal högskolor och kommuner och bedömts värde- full att utveckla vidare. För den enskilde studen- ten beräknas studierna kombinerade med arbete i en skola pågå under högst tre år. För detta krävs av de kommunala skolhuvudmännen att ett anställningsförhållande pågår under minst denna tid. Satsningen beräknas pågå under åren 2002–2006. SÄL skall spegla prioriteringarna för den reguljära lärarutbildningen. Särskilt väl torde SÄL lämpa sig för utbildning av lärare i yrkes- ämnen, modersmål och teckenspråk samt för specialpedagogisk påbyggnadsutbildning för grund- och specialskolan. Även inom SÄL bör

lärarexamen med inriktning mot modersmål framhållas.

Regeringen föreslår att det skall avsättas sär- skilda medel under perioden 2002–2006 motsva- rande 4 000 lärarstudenter anställda i en skola för deras vidareutbildning till en lärarexamen som medför behörighet för läraryrket. Villkoren för denna utbildning kommer att regleras i en sär- skild förordning. För 2002 föreslås att 1 000 stu- denter (motsvarande 500 helårsstudenter) ges möjlighet att delta i utbildningen. Ersättningen är beräknad till 90 000 kronor per helårsstudent. Som en planeringsförutsättning bör gälla att det i SÄL finns motsvarande 1 500 helårsstudenter 2003 och motsvarande 2 000 helårsstudenter 2004. Med de föreslagna ordinarie och särskilda åtgärderna kommer examinationsmålen att kun- na uppnås för riket som helhet under förutsätt- ning att genomströmningen i lärarutbildningen ökar.

7.1.13 Musiklärarutbildningen i Arvika

Regeringens förslag: Huvudmannaskapet för mu- siklärarutbildningen i Arvika skall övergå från Värmlands läns landsting till staten den 1 januari 2002.

Skälen för regeringens förslag: Den 16 novem- ber 1978 godkände regeringen ett avtal daterat den 25 april 1978 mellan svenska staten och Värmlands läns landsting om musiklärarlinje i Arvika. Med anledningen av propositionen om landstingskommunal musiklärarutbildning i Ar- vika (prop. 1978/79:4, bet. 1978/79: UbU 10, rskr. 1978/79:25) beslutade riksdagen den 8 no- vember 1978 i frågan. Avtalet gäller från och med den 1 juli 1978 tills vidare. Utbildningen förlades till Folkliga musikhögskolan Ingesund som är en folkhögskola med Värmlands läns landsting som huvudman. Vid full utbyggnad budgetåret 1980/81 skulle det statliga bidraget till utbildningen motsvara minst 120 årsstudie- platser.

Nämnden för regional utveckling vid Värm- lands läns landsting har i mars 2001 inkommit med en skrivelse till Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet) om ändring av huvudman- naskapet för Musikhögskolan Ingesund (dnr U2001/1518/UH) där nämnden redogör för

diskussioner med Karlstads universitet om en eventuell överflyttning av huvudmannaskapet för Musikhögskolan Ingesund till staten och att Karlstads universitet efter en sådan överflyttning bör bedriva den aktuella utbildningen. I dessa diskussioner har även Arvika kommun deltagit. Samtliga parter är överens om att Musikhögsko- lan Ingesund bör övergå till att bli en del av Karl- stads universitet. Parterna anser att utvecklingen av utbildningens kvalitet därigenom kan ges bättre förutsättningar och att musikhögskolan får en ledning med bredare kompetens för högre utbildning. Dessutom förstärker Karlstads uni- versitet en estetisk och pedagogisk profil och möjligheterna till samverkan mellan universite- tets pedagogiska utbildningar förbättras. Vidare kan tvärvetenskaplig samverkan med andra äm- nesområden underlättas. Karlstads universitet har även ansökt hos Högskoleverket om att er- hålla rätten att utfärda musiklärarexamen enligt den äldre ordningen under avvecklingsperioden av denna lärarexamen.

Regeringen föreslår att huvudmannaskapet övergår från Värmlands läns landsting till staten den 1 januari 2002. De närmare villkoren för det- ta bör regleras genom avtal mellan landstinget och staten genom Karlstads universitet som se- dan godkänns av regeringen. Detta kan förväntas ske inom den närmaste tiden. Vidare bör de me- del som hittills har anvisats för Ingesunds Mu- sikhögskola under anslaget 25:72 Enskilda hög- skoleutbildningar m.m. i stället anvisas Karlstads universitet under anslaget 25:38 Karlstads uni- versitet: Grundutbildning fr.o.m. 2002.

7.1.14Samverkan med det omgivande samhället

Holdingbolag

Regeringen gav den 7 september 2000 Riksrevi- sionsverket (RRV) i uppdrag att genomföra en översyn av vissa samverkansformer. RRV skulle, med utgångspunkt i de ursprungliga intentio- nerna, genomföra en översyn av den verksamhet som bedrivs av teknikbrostiftelserna och de hol- dingbolag, inklusive hel- och delägda bolag, som inrättats vid elva universitet och högskolor.

RRV konstaterar i rapporten Från forskning till tillväxt – statligt stöd till samverkan mellan högskola och näringsliv (RRV 2001:11) att hol- dingbolagen, vid sidan av uppgiften att bedriva

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forsknings- eller utvecklingsarbete som syftar till kommersiell exploatering av projekt och kun- skaper, används som breda redskap i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. RRV anser att den styrande principen bör vara att det är högskolan som har det grundläggande ansva- ret för att forskare och företag ges goda förut- sättningar att samverka, men att holdingbolagen bör kunna utgöra ett stöd till samverkansproces- sen. RRV anför vidare att teknikbrostiftelserna bör inrikta och utforma sin verksamhet så att de bygger upp lärosätenas förmåga att ta sitt ansvar för samverkansprocessen.

RRV föreslår att samtliga universitet och hög- skolor skall få bilda holdingbolag. Holdingbola- gen skall kunna inneha dotterbolag vars syfte är att stödja samverkansarbetet och av bolagsord- ningarna skall det framgå att dotterbolag som bildas för att bedriva såddfinansieringsverksam- het skall kunna samägas med andra aktörer och därmed tillföras externt kapital. Vidare anser RRV att förutsättningarna vad gäller dotterbolag som har ansvar för uppdragsutbildning vid läro- sätet bör förtydligas.

I en särskild proposition om FoU och sam- verkan i innovationssystemet gör regeringen be- dömningen att holdingbolagen har goda förut- sättningar att fortsätta utvecklas mot att kunna stödja både kommersialisering av forskningsre- sultat och samverkan mellan forskare och befint- liga företag. Regeringen avser därför att föreslå i nämnda proposition att universitet och högsko- lor, som i nuläget inte har holdingbolag, skall ges möjlighet att kunna bilda sådana. Ett holdingbo- lag bildas genom regeringsbeslut grundat på an- sökan från lärosätet och regeringen kommer att pröva varje ansökan enskilt. Ett villkor för reger- ingens medgivande att bilda holdingbolag är dock att det finns finansiella förutsättningar. Med utgångspunkt i de kriterier som gällde vid bildandet av de nuvarande holdingbolagen kommer regeringen att under hösten 2001 utar- beta nya kriterier för vad ansökan skall innehålla.

Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor skall avsättas under 2002 för att bilda holdingbo- lag vid Karlstads universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Kristianstad. Medel för ändamå- let har beräknats under anslaget 25:73 Särskilda utgifter för universitet och högskolor. Lärosäten, som i dag inte har holdingbolag, bör efter ansö- kan och prövning av regeringen i varje enskilt fall kunna få möjlighet att bilda holdingbolag. Ett villkor för regeringens medgivande är dock att

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

det finns finansiella förutsättningar. Regeringen bedömer att en översyn av bolagsordningarna bör genomföras för att göra det möjligt för såväl befintliga som nya holdingbolag

lära nytt blir en av de viktigaste kompetenserna. De yrkesverksammas behov av kompetensut- veckling innebär att individer med vitt skilda ut- bildningsbakgrunder och yrkeserfarenheter vill

att öka det egna kapitalet, under förutsätt- och behöver ta del av kurser och program vid

ning att universitetens och högskolornas resurser inte används samt att staten även fortsättningsvis är ensam ägare till bolaget och

högskolan. De kommer till högskolan med kun- skaper och kompetenser de tillägnat sig både ge- nom det ordinarie utbildningssystemet och ge- nom lärande i vardags- eller yrkeslivet. En del av

att bilda dotterbolag som skall kunna för- dem saknar den formella behörigheten för att

medla uppdragsutbildning.

Bolagsordningarna för de befintliga holdingbo- lagen kan dock inte ändras utan regeringens medgivande. En förutsättning för att nya hol- dingbolag skall kunna bildas är att verksamheten är avgränsad på ett sådant sätt att universitetens och högskolornas grundläggande verksamhet inte hämmas genom bolagsbildningen. Staten bör vara ensam ägare till holdingbolaget och för- ändringar av bolagsordningen bör kräva reger- ingens medgivande i varje enskilt fall.

Dotterbolagen som får i uppgift att förmedla uppdragsutbildning får inte förmedla uppdrags- utbildning åt andra än statliga universitet och högskolor. Lärosätet skall bedriva utbildningen och förordningen (1997:845) om uppdragsut- bildning vid universitet och högskolor skall till- lämpas. Dotterbolagen får således inte bedriva uppdragsutbildning i egen regi. Regeringen vill dock understryka att uppdragsutbildning endast får köpas av annan än enskild, dvs. för personer som uppdragsgivaren utser. Uppdragsutbild- ningen får inte inverka negativt på den grundläg- gande högskoleutbildningen som universitetet eller högskolan skall bedriva. Frågan om bildan- de av holdingbolag avses hanteras i en särskild proposition om FoU och samverkan i innova- tionssystemet.

Regeringen vill i detta sammanhang betona att ansvaret för lärosätenas samverkan med det om- givande samhället åligger det enskilda lärosätet som helhet och dess ledning. I regleringsbrevet för budgetåret 2001 avseende anslag till universi- tet och högskolor m.m. framför regeringen att den avser att begära in en särskild redovisning av lärosätenas samverkan med det omgivande sam- hället och information om verksamheten vart fjärde år, med början 2003.

Högskolans roll i det livslånga lärandet

I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv åldras kunskap och kompetens snabbt. Förmågan att

kunna antas till en viss högskoleutbildning, men har erhållit den reella kompetens som utbild- ningen kräver genom t.ex. utbildning utanför utbildningssystemet eller genom yrkesverksam- het, i kombination med utbildning inom ramen för det ordinarie utbildningssystemet. Dessa in- divider bör kunna få sin kompetens bedömd av lärosätet direkt i relation till de krav den högsko- leutbildning de vill gå ställer.

För att tydliggöra behovet av att människors reella kompetens tas till vara anför regeringen i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) att lärosätena vid antagning bör göra en individuell prövning av den sökandes re- ella kompetens, såväl i relation till den särskilda behörigheten som till den grundläggande behö- righeten. Regeringen har dessutom den 6 sep- tember 2001 beslutat att som en engångssatsning fördela 70,5 miljoner kronor under 2001 för att stödja universitets och högskolors arbete med att utveckla metoder för bedömning av reell kompetens.

Regeringen anser även att en person bör kun- na tillgodoräkna sig kunskaper och färdigheter som hon eller han har erhållit utanför det for- mella utbildningssystemet. Hon eller han skall därmed också kunna få utbildningen avkortad om den reella kompetensen motsvarar kunska- per som ges inom ramen för det program eller den kurs personen läser.

Regeringen bedömer att universitet och hög- skolor bör fortsätta att utveckla sin roll i det livs- långa lärandet. Frågan om högskolans roll i det livslånga lärandet hanteras i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

7.1.15 Vårdutbildningar

Staten och Landstingförbundet undertecknade den 11 januari 2001 en principöverenskommelse om att huvudmannaskapet för de vårdhögskole- utbildningar som landstingen och Gotlands

kommun i dag är huvudmän för skall övergå till staten den 1 januari 2002. Principöverenskom- melsen godkändes därefter av regeringen, Lands- tingsförbundets styrelse, samtliga landsting och Gotlands kommun. Med anledning av proposi- tionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögsko- leutbildningar (prop. 2000/01:71, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:262) har riksda- gen i juni 2001 godkänt principöverenskommel- sen och att staten från och med den 1 januari 2002 blir huvudman för den vårdutbildning på högskolenivå som landstingen och Gotlands kommun i dag är huvudmän för.

Medel för berörda universitet och högskolor beräknas för 2002 för de överförda utbildningar- na under anslagen för grundläggande högskole- utbildning och ingår i de s.k. takbeloppen. Anta- let helårsstudenter inom de nu överförda vårdhögskoleutbildningarna ingår också i de uppdrag som anges i grundutbildningsanslagen. Som planeringsförutsättning gäller att regeringen fr.o.m. 2003 satsar 189,1 miljoner kronor på vårdhögskoleutbildning och därefter ytterligare 8,9 miljoner kronor 2004 som en kvalitetsför- stärkning för att härigenom utjämna den natio- nella obalans som i dag råder inom landstingens vårdhögskoleutbildningar.

Staten har redan under 2001 fortsatt den ut- byggnad som landstingen påbörjat under 1998– 2000. Hösten 2001 ökade antagningen på sjuk- sköterskeutbildningen med 475 nybörjarplatser. Vidare gjordes en engångssatsning hösten 2001 med 381 nybörjarplatser inom specialistutbild- ning för sjuksköterskor. Genom statens överta- gande av huvudmannaskapet kommer en gemen- sam ersättning för platser inom vård fr.o.m. 2002 att tillämpas. Denna utgår med 71 382 kronor per helårsstudent och helårsprestation, vilket även inkluderar ersättning för klinisk praktik.

Från 2003 planeras ytterligare utökning med 446 helårsstudenter på sjuksköterskeutbildning- en. Fördelning av platserna framgår av tabell 7.1.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.1.2 Utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen 2003

Lärosäte	Helårs-	Beräknat
	studenter	anslag (tkr)
Lunds universitet	30	2 141

Göteborgs universitet	150	10 707

Umeå universitet	10	714
Linköpings universitet	24	1 713

Karolinska institutet	12	857

Karlstads universitet	30	2 141

Växjö universitet	15	1 071

Malmö högskola	20	1 428

Högskolan i Gävle	30	2 141
Högskolan Kristianstad	15	1 071

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	30	2 141

Stiftelsen högskolan i Jönköping	30	2 141

Ersta Sköndal högskola	30	2 141
Röda Korsets högskola	10	714

Sophiahemmets sjuksköterskeskola	10	714

Summa	446	31 835

För 2002 avser regeringen att fastställa mål för antalet examinerade sjuksköterskor. Med ut- gångspunkt i den nu beslutade utbyggnaden an- ser regeringen att examinationen bör öka från ca 2 900 år 2000 till cirka 4 100 år 2006. Målet för antalet examinerade sjuksköterskor under perio- den 2001–2004 skall vara 13 400 och som plane- ringsförutsättning gäller att antalet examinerade skall vara 16 100 under perioden 2005–2008. Må- let för de universitet och högskolor som ger sjuksköterskeutbildning kommer att fastställas i regleringsbrev för 2002.

Ersättning för klinisk praktik

I dag tillhandahåller landstingen huvudsakligen praktikplatser utan särskild ersättning från hög- skolan. I den ekonomiska regleringen mellan landstingen och staten som genomförs från och med 2002, enligt överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap, ingår medel för att täcka kostnader för klinisk praktik i landstingens vård- verksamhet. Någon motsvarande överenskom- melse mellan staten och kommunerna om er- sättning för klinisk praktik har inte kunnat träffas.

För nya vårdhögskoleplatser bör lärosätena ta sådan klinisk praktik i anspråk, oavsett huvud- man, om den är angelägen från utbildningssyn- punkt.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.1.16 Forskning och forskarutbildning

Vissa insatser inom forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor

Forskarutbildningen är en strategiskt viktig ut- bildning i kunskapssamhället. Faktorer som talar för att en fortsatt utbyggnad av forskarutbild- ningen är nödvändig är bl.a. att åldersgruppen 19–25 år kommer att öka avsevärt under perio- den 2003–2013. För att bibehålla andelen fors- karutbildade lärare till de större årskullarna av studenter krävs fler forskarutbildade. Till detta kommer att det redan i dag finns ett behov av att öka andelen lärare med doktorsexamen, inte minst inom högskolor utan vetenskapsområde. Högskolan står inför ett generationsskifte som kommer att bli mycket påtagligt. Under perio- den 2000–2009 kommer 50 procent av landets professorer, 30 procent av lektorerna och drygt 20 procent av adjunkterna att uppnå 65 års ålder. Dessa personer behöver ersättas med forskarut- bildade personer.

Inom det svenska näringslivet ökar efterfrågan på forskarutbildade. De svenska storföretagens framgångar och möjlighet till vidare expansion är ofta direkt kopplade till tillgången på kvalificerat utbildad personal. De nya företagen som växer upp och som skall lägga grunden för Sveriges framtida välfärd är ofta kunskapsintensiva och kräver inte sällan stora forskningsinsatser. Även inom offentlig förvaltning, t.ex. inom vård och skola, finns ett ökat behov av specialutbildade och forskningskompetenta personer.

En väl fungerande forskarutbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik kunskapsnation. Genom forskar- utbildningen skall återväxt och tillväxt av våra utbildnings- och forskningsinstitutioner garante- ras och det övriga samhällets behov av forskar- utbildade tillgodoses. Regeringen har i tidigare propositioner, t.ex. Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94, bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 2000/01:98) och Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98), pekat på behovet av fler forskarut- bildade. Under 2002 tas nya steg i den satsning på sexton forskarskolor som presenterades i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3).

Huvuddelen av den forskning som finansieras av statliga medel utförs av universiteten och hög-

skolorna. De statliga anslagen via vetenskapsom- rådena eller övriga direkta statsanslag utgjorde 2000 knappt 50 procent av lärosätenas forsk- ningsintäkter. Den externa finansieringen av forskningen inom högskolan har ökat påtagligt under 1990-talets senare hälft. Även vad gäller denna finansieringsform rör det sig dock till största delen om offentliga medel.

Bland de externa finansiärerna dominerar forskningsråd, statliga myndigheter, EU-medel och forskningsstiftelser. En stor andel av denna externa finansiering används även till forskarut- bildning, i första hand till doktorandanställning- ar inom forskningsprojekt.

Som regeringen aviserade i budgetpropositio- nen för 2001 höjs anslagen till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor under perioden 2001–2003. Bl.a. sker en omfat- tande satsning för att ytterligare förstärka forsk- ningen vid Karlstads universitet, Växjö universi- tet och Örebro universitet samt vid Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Mälardalens högskola.

För att skapa starka forskningsmiljöer är det angeläget att lärosätenas resurser används effek- tivt. Det är viktigt att universitet och högskolor i ökad utsträckning kan profilera sin verksamhet och genomföra strategiska satsningar. Samtliga lärosäten bör utifrån sina egna särskilda förut- sättningar åstadkomma starka forskningsmiljöer och främja god forskning. I syfte att förtydliga högskolestyrelsernas ansvar för långsiktiga stra- tegifrågor och uppföljningar av långsiktiga beslut föreslår regeringen i propositionen En öppen högskola (prop. 2001/02:15) att styrelsen ges ett utökat uppdrag att besluta i frågor om högsko- lans övergripande inriktning.

Resurser

I det följande presenterar regeringen förslag be- träffande satsningar på forskarutbildning och forskning samt förslag till satsningar på olika forskningsområden, i enlighet med forsknings- politiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) och den ekonomiska vårpro- positionen 2001 (prop. 2000/01:100). Medlen har beräknats under respektive lärosätes anslag.

Forskarskolorna skall erhålla ytterligare re- surser.

Göteborgs universitet skall erhålla resurser för övertagandet av verksamhet som avser forskning inom hudallergi/haptenkemi.

Stockholms universitet skall erhålla resurser dels för övertagandet av verksamhet som avser forskning om arbetsplatsens luft, dels för verksamhet inom arbetsmiljökemi.

Karolinska institutet skall erhålla resurser för övertagandet av verksamhet som avser toxikologisk och lungmedicinsk forskning.

Karolinska institutet skall erhålla medel för fortsatt drift och utveckling av det svenska tvillingregistret (STR).

Idrottshögskolan i Stockholm skall erhålla resurser för Centrum för idrottsforskning.

Lärarhögskolan skall erhålla resurser för forskning inom det utbildningsvetenskapli- ga området.

Sveriges lantbruksuniversitet, Artdataban- ken, skall erhålla resurser för fortsatt arbete med en totalinventering av samtliga i Sveri- ge nu levande arter av djur, växter och svampar.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Förstärkning av forskarskolorna

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) presenterades förslaget att inrätta 16 nya forskarskolor. Regeringen gör bedömningen att forskarutbildningens organisation i form av särskilda forskarskolor kan ha positiva effekter på såväl utvecklingen av utbildningen som en vidgad rekrytering till denna, något som såväl na- tionella som internationella exempel visat. Inte minst skall forskarskolorna erbjuda en modell som leder till ökat samarbete mellan olika äm- nesområden och mellan olika lärosäten.

Till varje värdhögskola utsågs ett antal part- nerhögskolor. För partnerhögskolor utan veten- skapsområde skall finansiellt stöd till doktoran- der garanteras av värdhögskolan. Finansiellt stöd kan även ges till de partnerhögskolor som har vetenskapsområde. Både antagning och examina- tion av doktorander knutna till forskarskolan skall kunna ske vid värdhögskolan eller vid något

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

annat lärosäte med examenstillstånd inom fors- karutbildningen.

Riksdagen har beslutat om forskarskolornas inriktning och allmänna uppläggning. Värdhög- skolan skall ta det samordnande och grundläg- gande ansvaret för forskarskolan. Detta ansvar innebär bl.a. att tillse att forskarskolan organise- ras så att samtliga utpekade partnerhögskolor skall kunna ingå som aktiva deltagare. I prakti- ken kan detta innebära att allmänna studieplaner, kurser, examinationer, handledning och eventu- ella krav på förkunskaper och tillträdesregler ut- formas så att de passar de olika partnerhögsko- lornas särskilda förutsättningar och rådande strukturer.

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) anslogs 214 miljoner kronor till de 16 forskarskolorna för perioden 2001–2003. Dessa medel är en permanent förstärkning till berörda lärosäten. Samtliga forskarskolor tilldelades var- dera 5 miljoner kronor under 2001. Regeringen föreslår att forskarskolorna för 2002 tilldelas yt- terligare vardera 5 miljoner kronor, dvs. sam- manlagt 80 miljoner kronor. Dessa medel tillde- las via anslag för respektive vetenskapsområde.

Av regleringsbrevet för 2001 framgick att det som en planeringsförutsättning för forskarsko- lorna skall gälla att respektive forskarskola vid utgången av 2007 skall ha examinerat minst 25 doktorander förutom forskarskolan i rymdtek- nik som har att examinera minst 17 doktorander. Denna tidsgräns kan förlängas med upp till ett år beroende på den genomsnittliga tid som dokto- randerna inom forskarskolan bedriver institu- tionstjänstgöring. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att granska och utvärdera dessa forskarskolor (U2001/218/UH).

Resurser till Göteborgs universitet för forskning inom hudallergi/haptenkemi

Regeringen föreslår att Göteborgs universitet skall erhålla 4,9 miljoner kronor för övertagandet av verksamhet som avser forskning inom hudal- lergi/haptenkemi. Verksamheten har tidigare fi- nansierats över utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.

Resurser till Stockholm universitet för forskning inom arbetsplatsens luft samt arbetsmiljökemi

Regeringen föreslår att Stockholms universitet skall erhålla 5,3 miljoner kronor för övertagandet av verksamhet som avser forskning inom arbets-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

platsens luft (Institutet för tillämpad miljöforsk- ning) samt 3,2 miljoner kronor för verksamhet inom arbetsmiljökemi. Verksamheten har tidiga- re finansierats genom utgiftsområde 14 Ar- betsmarknad och arbetsliv. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.

Resurser till Karolinska institutet för toxikologisk och lungmedicinsk forskning

Regeringen föreslår att Karolinska institutet skall erhålla 12,5 miljoner kronor för övertagandet av verksamhet som avser toxikologisk och lungme- dicinsk forskning (Institutet för miljömedicin). Verksamheten har tidigare finansierats genom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Medel för ändamålet har beräknats under ansla- get 25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.

Resurser till Karolinska institutet för det svenska tvillingregistret

Regeringen föreslår att Karolinska institutet skall erhålla 8 miljoner kronor för drift och utveckling av det svenska tvillingregistret (STR). STR är en befolkningsbaserad, tvärvetenskaplig och inter- nationellt unik forskningsresurs inom Sverige och omfattar landets samtliga ca 140 000 tvilling- ar. STR är en resurs inom ett flertal strategiska forskningsfält, t.ex. kring samverkan mellan arv och miljö i utvecklingen av kroniska folksjuk- domar. Ett 40-tal forskargrupper med såväl me- dicinsk som humanistisk förankring vid Karo- linska institutet och flera andra universitet bedriver aktiv forskning grundad på STR. Denna forskning spänner över ett brett fält inkluderan- de medicinska, psykologiska, sociologiska, na- tionalekonomiska och miljörelaterade frågeställ- ningar. Dessutom bedrivs ett tiotal forskningsprojekt i samarbete med forskare från USA, Europa och Australien. Verksamheten är i dag helt beroende av extern finansiering. För att möjliggöra och säkerställa en långsiktig basfinan- siering av den löpande driften och fortsatt ut- veckling av registret krävs en ökning av anslaget för forskning och forskarutbildning. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarut- bildning.

Idrottshögskolan i Stockholm, övertagande av Centrum för idrottsforskning

Centrum för idrottsforskning, CIF har till upp- gift att initiera, samordna och stödja forskning

inom idrottens område. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området.

CIF finansieras till den större delen av När- ingsdepartementet, via Riksidrottsförbundet (RF) och av Utbildningsdepartementet.

Riksidrottsförbundet har i olika sammanhang fört fram att RF ser en flyttning av CIF från Ka- rolinska institutet till Idrottshögskolan i Stock- holm som en för dem viktig fråga. Denna upp- fattning delas av Idrottshögskolan. CIF har också i en skrivelse till Karolinska institutet före- slagit att CIF organisatoriskt skall knytas till Id- rottshögskolan. Karolinska institutet har inte någon erinran mot en sådan förändring och ser t.o.m. en del praktiska fördelar med ett sådant arrangemang. CIF har t.ex. sin verksamhet för- lagd till Idrottshögskolan och lokalplaneringen samordnas av Idrottshögskolan. Även andra faci- liteter utnyttjas gemensamt av CIF och Idrotts- högskolan.

Karolinska institutet har lagt sig vinn om att undvika annan styrning än den rent administrati- va och gett CIF en hög grad av självständighet. Enligt Karolinska institutets mening är det nöd- vändigt att även i fortsättningen värna om CIF:s oberoende. Regeringen delar Karolinska institu- tets bedömning i detta avseende.

Regeringen föreslår att medel för CIF, 6,6 miljoner kronor, skall föras från anslaget 25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarut- bildning till anslaget 25:74 Forskning och konst- närligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagspost Idrottshögskolan i Stockholm.

Resurser till Lärarhögskolan i Stockholm för sats- ning på utbildningsvetenskaplig forskning

Regeringen föreslår att Lärarhögskolan i Stock- holm skall erhålla 5 miljoner kronor för att kun- na delta i forskning inom det utbildningsveten- skapliga området.

Artdatabanken

Av de ca 50 000 olika arter av flercelliga orga- nismer som är kända i Sverige är endast cirka 30 procent beskrivna i litteraturen. För resterande delar av dessa organismer, i första hand krypto- gamer och ryggradslösa djur, saknas modern och heltäckande bestämningslitteratur. För att ge Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet en möjlighet att skapa ett nationellt referensverk som beskriver samtliga djur, växter och svampar anvisas 10 miljoner kronor som en förstärkning

100

av finansieringen av Artdatabankens verksamhet år 2002 under utgiftsområde 23 via anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Artdatabankens arbete med en nationell flora och fauna utgör en viktig del av Sveriges bidrag till en global artin- ventering, varvid ny kunskap skall göras tillgäng- lig för den internationella forskningen genom t.ex. internationella databaser och samlingar av typexemplar vid svenska museer. Som en plane- ringsförutsättning bör gälla att Sveriges lant- bruksuniversitet erhåller 10 miljoner kronor år 2003 och 20 miljoner kronor år 2004 för ändamålet.

För 2003 bör följande planeringsförutsättningar gälla:

De forskarskolor som får medelstilldelning via det naturvetenskapliga, tekniska eller medicinska vetenskapsområdet bör tilldelas ytterligare medel, dock ej forskarskolan i rymdfysik.

De forskarskolor som får medel via anslaget till det humanistisk- samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet bör tilldelas ytterligare medel.

Uppsala universitet, Lunds universitet, Gö- teborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Linköpings universi- tet bör erhålla ytterligare medel för huma- nistisk forskning.

Den tekniska forskningen vid Linköpings universitet, Campus Norrköping samt Lu- leå tekniska universitet, bör förstärkas.

Kiruna rymd- och miljöcampus bör erhålla medel som fördelas mellan Umeå universi- tet och Luleå tekniska universitet.

Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet samt högskolor som tilldelats vetenskapsområde, dvs. Mitthög- skolan, Blekinge tekniska högskola, Malmö högskola, Högskolan i Kalmar och Mälar- dalens högskola, bör erhålla fortsatt för- stärkning för forskning och forskarutbild- ning.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolor utan vetenskapsområde bör för- stärka sin forskning för att därigenom sä- kerställa kvaliteten i grundutbildningen.

Idrottshögskolan i Stockholm bör erhålla ytterligare resurser för forskning.

Forskarskolor med resurser från det naturveten- skapliga, tekniska eller medicinska vetenskapsom- rådet

De forskarskolor som får medelstilldelningen via det naturvetenskapliga, tekniska eller medicinska vetenskapsområdet bör tilldelas ytterligare medel i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Som en planerings- förutsättning bör gälla att dessa forskarskolor erhåller ytterligare 5 miljoner kronor vardera för ändamålet. Detta gäller dock ej forskarskolan i rymdfysik.

Forskarskolor med resurser från det humanistisk och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet

De forskarskolor som får medel via anslaget till det humanistisk-samhällsvetenskapliga veten- skapsområdet bör tilldelas ytterligare resurser i enlighet med propositionen Forskning och för- nyelse (prop. 2000/01:3). Som en planeringsför- utsättning bör gälla att dessa forskarskolor erhål- ler ytterligare 2 miljoner kronor vardera för ändamålet.

Humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning

Uppsala universitet, Lunds universitet, Stock- holms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet bör tillfö- ras ytterligare medel för humanistisk forskning i enlighet med propositionen Forskning och för- nyelse (prop. 2000/01:3). Som en planeringsför- utsättning bör gälla att universiteten erhåller sammanlagt 17 miljoner kronor år 2003 för än- damålet.

Teknisk forskning

Den tekniska forskningen vid Linköpings uni- versitet, Campus Norrköping, samt vid Luleå tekniska universitet bör förstärkas i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Som en planeringsförutsättning bör gälla att Luleå tekniska universitet erhåller 3 mil- joner kronor och Linköpings universitet erhåller 2 miljoner kronor för ändamålet.

101

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kiruna rymd- och miljöcampus

Kiruna rymd- och miljöcampus bör erhålla me- del i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Som en planerings- förutsättning bör gälla att Kiruna rymd- och mil- jöcampus erhåller 10 miljoner kronor fördelat på 5 miljoner kronor till Umeå universitet och 5 miljoner kronor till Luleå tekniska universitet för ändamålet.

Universitet samt högskolor som tilldelats veten- skapsområde

Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet samt högskolor som tillde- lats vetenskapsområde dvs. Mitthögskolan, Ble- kinge tekniska högskola, Malmö högskola, Hög- skolan i Kalmar samt Mälardalens högskola bör få fortsatt förstärkning för forskning och fors- karutbildning i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Som en planeringsförutsättning bör gälla att lärosäte- na får fortsatt förstärkning med totalt 60,5 mil- joner kronor för ändamålet.

Forskning vid högskolor utan vetenskapsområde

Högskolor utan vetenskapsområde bör också förstärka sin forskning samt det konstnärliga ut- vecklingsarbetet för att därigenom säkerställa kvaliteten i grundutbildningen.

Resursförstärkning ges för att t.ex. användas som basresurser för forskningssamverkan samt för att ge möjlighet till profilering av den egna forskningsverksamheten i enlighet med proposi- tionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Som en planeringsförutsättning bör gälla att dessa lärosäten erhåller sammanlagt 40,5 miljoner kronor för ändamålet.

Idrottshögskolan i Stockholm, förstärkning av forskningen

Som Sveriges enda fackhögskola med inriktning på idrott bör Idrottshögskolan i Stockholm till- godose vissa tydligt idrottsrelaterade forsk- ningsområden. Idrottshögskolan måste också kunna skapa en tillräckligt stor bas för den ytter- ligare forskning som kan ske med andra forsk- ningsmedel. Idrottshögskolan bör därför erhålla resurser, utöver de planerade i budgetproposi- tionen för 2001 (prop. 2000/01:1), för att för- stärka forskningen. Som en planeringsförutsätt- ning bör gälla att Idrottshögskolan i Stockholm erhåller 5,5 miljoner kronor för ändamålet.

Deltidsstudier och antagning till studier för licentiatexamen

Antalet forskarexamina har fördubblats under den senaste tioårsperioden. Intentionerna är att den skall öka även under kommande tioårsperi- od. För att ytterligare stimulera nyrekryteringen till forskarutbildningen föreslår regeringen i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) två åtgärder.

Deltidsstudier inom forskarutbildningen

För åtskilliga yrkesverksamma personer är fors- karutbildningen ett logiskt steg i kompetensut- vecklingen och det livslånga lärandet. Det finns med största sannolikhet många personer som önskar kombinera sina ordinarie arbeten med studier inom forskarutbildningen. Regeringen gör därför bedömningen att det bör vara möjligt att uppbära utbildningsbidrag eller ha en anställ- ning som doktorand på deltid. Då en forskarut- bildning skall kunna slutföras inom åtta år bör en anställning som doktorand eller ett utbild- ningsbidrag inte understiga 50 procent av heltid. En deltidsanställning bör endast inrättas om en sökande till forskarutbildningen eller antagen doktorand så önskar och om det av fakultets- nämnden bedöms som lämpligt.

Antagning till studier för licentiatexamen

Intresset för att avlägga licentiatexamen har ökat påtagligt under det senaste decenniet. Under 2000 utfärdades 2 166 doktorsexamina och 996 licentiatexamina. Detta innebär att antalet dok- torsexamina har ökat med 98 procent sedan 1990 medan antalet licentiatexamina har ökat med 132 procent under perioden. Nästan hälften av samt- liga licentiatexamina under 2000 togs ut inom det tekniska vetenskapsområdet.

Enligt regeringens bedömning bör det vara möjligt att anta doktorander till studier för licen- tiatexamen. Förändringen innebär att fler yrkes- verksamma personer som önskar en påbyggnad och fördjupning inom sitt arbete och ämnesom- råde, t.ex. sjuksköterskor, gymnasielärare och civilingenjörer, kan få detta inom ramen för forskarutbildningen. Möjligheten att antas en- dast till licentiatstudier skulle således innebära att fler externt finansierade doktorander kan an- tas och få en forskarutbildning.

För de studenter som antas till forskarstudier som avslutas med en licentiatexamen bör samma regler gälla som vid antagning till forskarstudier som avslutas med doktorsexamen.

102

Utbildningsbidrag för doktorander

Utbildningsbidrag för doktorand utgår sedan den 1 april 2000 med 13 000 kronor i månaden vid heltidsstudier. Med hänsyn till den allmänna löneutveckling som skett sedan dess bedömer regeringen att bidraget bör höjas. Regeringen avser att reglera detta genom en ändring i för- ordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Höjningen planeras att genomfö- ras fr.o.m. den 1 april 2002.

Forskning på lärarutbildningens område

Lärarutbildningen har en fundamental roll i kun- skapssamhället. Den kraftfulla satsning på ut- bildningsvetenskaplig forskning som regeringen nu genomför syftar till att stärka och utveckla den vetenskapliga grunden för lärarutbildningen. Utbildningsvetenskap är ett brett fält där forsk- ningen utvecklar och prövar teorier om utbild- ning, lärande, kunskapsbildning och kunskaps- utveckling som anknyter till lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Detta är en bred definition som möjliggör forskning kring olika slags utbildnings- och lärandemiljöer. En bred ansats är viktig mot bakgrund av utbild- ningens allt större betydelse för samhällets ut- veckling och genom att utbildning och lärande alltmer kommer att ske under hela livet.

Med anledning av regeringens förslag i propo- sitionerna En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135), Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) och i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) har riksdagen beslutat att an- slagen för utbildningsvetenskaplig forskning successivt ökas med 114 miljoner kronor under perioden 2001–2003. Av dessa fördelas 90 miljo- ner kronor av den utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet. Vidare förde- las 24 miljoner kronor till två forskarskolor, en i pedagogiskt arbete och en i teknisk och naturve- tenskaplig didaktik. Därutöver får Vetenskaps

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rådet från och med 2002 ytterligare 30 miljoner kronor att fördela till utbildningsvetenskaplig forskning genom omprioriteringar inom ramar- na för politikområde 25 Utbildningspolitik. Se också under anslaget 26:1 i kapitel 11.

I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) betonade regeringen be- tydelsen av att universitet och högskolor själva avsätter betydligt större resurser än tidigare för att stärka lärarutbildningens forskningsanknyt- ning. Regeringen underströk också betydelsen av att den forskningskompetens som lärosätena be- sitter inom kunskapsutveckling, utbildning och lärande ges en stark anknytning till lärarutbild- ningen. För att stimulera lärosätena att så tidigt som möjligt förstärka sin forskning på lärarut- bildningens område har regeringen beslutat att de lärosäten som deltar i utbildningsvetenskapli- ga forskningsprojekt tillsammans skall satsa egna resurser motsvarande minst en tredjedel av de medel som erhålls från den utbildningsveten- skapliga kommittén inom Vetenskapsrådet.

Ett viktigt skäl till att regeringen valt ett med- finansieringskrav är att lärosätena därigenom skall stimuleras att koppla befintlig forskning till nya utbildningsvetenskapliga projekt. På så sätt stärks också forskningsmiljöerna för den utbild- ningsvetenskapliga forskningen, och forskning inom olika områden med relevans för lärarut- bildningen kan tydliggöras och bättre förankras till lärarutbildningen. Lärosätena bör därför ak- tivt inventera möjligheterna att koppla nya ut- bildningsvetenskapliga projekt till befintlig forskning inom högskolan. Befintliga resurser bör kunna inkluderas som medfinansiering av utbildningsvetenskapliga projekt i ansökningar till Vetenskapsrådet.

Regeringen avser att senast 2004 initiera en utvärdering av lärosätenas satsningar på området. Regeringen är emellertid angelägen om att kon- tinuerligt följa utvecklingen även under tiden fram till en sådan utvärdering. Av det skälet gavs i regleringsbrevet för 2001 samtliga universitet och högskolor med lärarutbildningar utom Lä- rarhögskolan i Stockholm i uppdrag att i årsre- dovisningen redovisa de åtgärder som vidtagits för att förstärka forskningen och forskarutbild- ningen inom lärarutbildningens område. Reger- ingen avser att i regleringsbrev för kommande år ge lärosätena samma uppdrag.

103

Bilaga till examensbevis införs Inom Europarådet och Unesco har det utarbe- tats en konvention om erkännande av bevis avse- ende högre utbildning i Europaregionen, den s.k. Lissabonkonventionen. Konventionen under- tecknades av Sverige i april 1997 med förbehåll för ratifikation. Regeringen har beslutat att rati- ficera konventionen i augusti 2001. Med anled- ning av detta avser regeringen att ändra högsko- leförordningens bestämmelser om tillgodo- räknande av utbildning. En direkt följd av att konventionen ratificeras är frågan om att införa en bilaga till examensbe- viset, ett s.k. Diploma Supplement. Inför ratifi- ceringen, och inom ramen för den svenska upp- följningen av Bolognadeklarationen, har Högskoleverket på regeringens uppdrag utarbe- tat ett förslag till en svensk mall för bilaga till ex- amensbevis. I propositionen Den öppna högsko- lan (prop. 2001/02:15) gör regeringen bedömningen att det till examensbevis som ut- färdas efter den 1 januari 2003 bör fogas en bila- ga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket bör ge in- formation och utbildning om bilagan. Frågan behandlas i sin helhet i propositionen. Mot bakgrund av bl.a. Bolognadeklarationen gör regeringen i samma proposition bedömning- en att bilaga 2 till högskoleförordningen, den s.k. examensordningen, bör ses över. Ökad rekrytering av utländska studenter I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) behandlas förslagen i betänkandet Advantage Sweden – Insatser för ökad rekryte 104 PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 7.1.17 Insatser för ökad internationell ring av utländska studenter till den svenska hög- rörlighet skolan (SOU 2000:92). I propositionen pekar regeringen bl.a. på att det För nordiskt samarbete, östersjösamarbete, eu- internationella samarbetet har ett värde i sig, vil- ropeiskt samarbete – Bolognaprocessen, EU:s ket också innebär en kvalitetsprövning av forsk- program för utbyte och utveckling, programmet ningen och utbildningen. Regeringen menar där- Linnaeus-Palme och svenskundervisning i utlan- för att inflödet av utländska studenter bör öka det redogörs i avsnitt 7.2.13 Resultatbedömning. och att högskolorna i ökad utsträckning bör in- ternationaliseras.

7.2Resultatbedömning

7.2.1Resultat

Högskoleverket lämnar årligen en rapport om verksamheten vid universiteten och högskolor- na. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild av hur verksamheten utvecklas med tyngdpunk- ten på det senaste året, dvs. läsåret 1999/2000 och kalenderåret 2000. Ofta kopplas dagens resultat till en beskrivning av långsiktiga tendenser. En intressant utvidgning som gjorts i årsrapporten 2001 är avsnittet om nyckeltal för lärosäten där ett stort antal jämförelsetal redovisas för verksamheten vid lärosätena. Här finns goda möjligheter för lärosätena att jämföra det egna resultatet med resultatet vid andra läro- säten. De redovisade jämförelsetalen utgör ett underlag i regeringens överväganden rörande lämpliga nyckeltal för området högskoleverk- samheten. Innan sådana nyckeltal fastställs krävs det dock ytterligare analysarbete. I propo- sitionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) redogörs utförligare för utveck-

Med hänvisning till Högskoleverkets årsrap- port 2001 koncentreras resultatredovisningen här till att redovisa resultatet som svar på upp- drag som givits i tidigare propositioner eller i re- gleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor m.m. I följande tabell sammanfattas några fakta om den grundläggande högskoleut- bildningen 1998–2000.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1998–2000

						ANDEL	ANDEL	ANDEL
		FöRÄND-		FÖRÄND-		KVINNOR	KVINNOR	KVINNOR
	1998	RING	1999	RING	2000	1998	1999	2000
Antal helårsstudenter totalt (exkl. uppdragsutbild-	245 465	+2 %	250 550	+2,5 %	256 840	56 %	57 %	58 %
ning)

Nuniversitet (inkl. Sveriges lantbruksuniversitet)	145 300	+13 %	163 520	+1 %	164 380	55 %	56 %	57 %

Nhögskolor1	76 745	-11 %	68 260	+9 %	74 290	59 %	61 %	61 %
Nvårdhögskolor 2	8 050	-59 %	3 270	-31 %	2 270	88 %	89 %	89 %
Nkonstnärliga högskolor	1 790	-2 %	1 760	-1 %	1 740	60 %	61 %	62 %

Nenskilda utbildningsanordnare 3	13 580	+1 %	13 740	+3 %	14 160	36 %	37 %	38 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning	305 580*	+1 %	310 140*	+3 %	319 090*	58 %	59 %	59 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning, ht	264 470*	+8 %	285 750*	0 %	285 160*	59 %	59 %	60 %
Antal högskolenybörjare	64 510*	+3 %	66 690*	+5 %	70 080*	57 %	57 %	58 %
Antal examinerade i grundutbildningen	33 890*	+4 %	35 340*	+4 %	36 795*	60 %	60 %	60 %
Antal examina i grundutbildningen	35 290*	+6 %	37 510*	+4 %	39 180*	60 %	60 %	60 %
Nmagisterexamina	4 970*	+20 %	5 950*	+13 %	6 745*	55 %	56%	55%
Nkandidatexamina	6 980*	+14 %	7 960*	+3 %	8 220*	56 %	60%	63%

Källa: Högskoleverkets årsrapport 2001 och NU-databasen samt SCB. Avrundade värden.

* Uppgifter under 1998, 1999 och 2000 som markerats med * avser läsåren 1997/98, 1998/99 respektive 1999/2000.

1Exklusive vårdhögskolor, konstnärliga högskolor och enskilda utbildningsanordnare.

2Inklusive enskilda vårdhögskolor.

3Här ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Som framgår av tabell 7.2.1 har expansionen inom högskolan fortsatt. Antalet helårstudenter ökade med 6 300 mellan 1999 och 2000 och ök- ningen ligger huvudsakligen vid högskolorna även om också universiteten expanderat. Ök- ningen har varit särskilt kraftig för nybörjare som inte tidigare läst inom högskolan.

Expansionen har möjliggjort en ökning av an- delen av en årskull som påbörjat en högskoleut- bildning vid 25 års ålder och bidragit till en minskning av den sociala snedrekryteringen.

Andelen personer med arbetarbakgrund har ökat under senare år samtidigt som denna andel minskat i motsvarande åldersgrupper inom be- folkningen som helhet. Fortfarande är dock ungdomar med arbetarbakgrund underrepresen- terade i högskolan. De utgjorde 24 procent av nybörjarna 1998/99 mot 35 procent inom be- folkningen i motsvarande åldrar.

I tabell 7.2.2 ges några data om forskarutbild- ningen.

105

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2.2 Fakta om forskarutbildning 1998–2000

						ANDEL	ANDEL	ANDEL
		FÖRÄND-		FÖRÄND-		KVINNOR	KVINNOR	KVINNOR
	1998	RING	1999	RING	2000	1998	1999	2000
Antal nybörjare i forskarutbildning	3 540	-10 %	3 190	-2 %	3 130	44 %	43 %	45 %

Antal aktiva doktorander, ht	18 500	-2 %	18 110	-2 %	17 700	42 %	43 %	44 %
Antal examina i forskarutbildningen 1	2 090	+12 %	2 340	+3 %	2 410	33 %	37 %	39 %
Ndoktorsexamen	1 910	+11 %	2 120	+2 %	2 170	32 %	37 %	39 %

Nlicentiatexamen	860	+13 %	970	+3 %	1 000	32 %	32 %	37 %
Antal professorer (heltidsekvivalenter)	2 055	+28 %	2 635	+3 %	3 160	10 %	12 %	13 %

Källa: NU-databasen. Avrundade värden.

1 Här har licentiatexamen räknats som en halv examen i forskarutbildningen, liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen.

Två reformer ger utslag i ovanstående tabell med data om forskarutbildningen, dels ökningen av kraven för antagning till doktorandutbildning, dels befordringsreformen. Från och med den 1 april 1998 får till forskarutbildning antas endast så många doktorander som kan erbjudas hand- ledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Befordringsreformen trädde i kraft den 1 januari 1999 och innebar bl.a. att en tillsvidareanställd lektor efter ansökan skall anställas som professor om han eller hon är behörig för en sådan anställning.

7.2.2Examinationsmål

Resultatredovisning

I budgetpropositionen för 2000 och i reglerings- brev för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. har regeringen redovisat vissa examinationsmål för den grund- läggande högskoleutbildningen för perioden 2000–2002. I budgetpropositionen för 2001 och i regleringsbrev för detta år har dessa mål justerats och perioden ändrats till fyraårsperioden 2001– 2004, för att komma i fas med de forskningspoli- tiska propositionerna. Examinationsmål och ut- fall framgår av tabell 7.2.3. För lärosätena redovi- sas målen under respektive anslag för grundutbildning.

106

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2.3 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	UTFALL	UTFALL	MÅL
	1997–1999	1997–1999	2000	2000	2000, %	2001–2004
Magisterexamen med äm-	14 155	15 112	5 973	6 898	115 %	25 090
nesdjup		(16 029)		(7 294)	(122 %)
Apotekarexamen	280	230	117	110	94 %	–

Civilingenjörs- o arkitekt-	10 700	11 058	3 890	3 754	97 %	16 495
examina

Grundskollärarexamen 4–9	4 440	3 057	2 087	1 201	58 %	–

Gymnasielärarexamen	3 720	3 085	1 495	1 217	81 %	–

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina. Som examinationsmål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet.

Regeringens bedömning: De av regeringen uppsatta målen för antalet magisterexamina har överträffats med god marginal. Variationen är dock stor mellan olika lärosäten. Av 22 lärosäten som fått examinationsmål för magisterexamen är det 13 som uppnått dem. Regeringen ser positivt på att graden av måluppfyllelse varit så stor vid många lärosäten.

Apotekarprogrammet har fram till 2000 en- dast givits vid Uppsala universitet. Måluppfyllel- sen har ökat jämfört med treårsperioden 1997– 1999 från 82 till 94 procent, men målet har inte nåtts. Genom att apotekarprogrammet sedan hösten 2000 även ges vid Göteborgs universitet bör behovet av apotekarutbildade på sikt kunna tillgodoses. De två universiteten har ett gemen- samt ansvar att anpassa utbildningens dimensio- nering till arbetsmarknadens behov.

Målet för antalet civilingenjörs- och arkitekt- examina har nåtts till 97 procent. Utfallet 2000 innebär en minskning i förhållande till 1999. Detta kan delvis förklaras av att flera universitet arbetade aktivt inför 1999 för att ge de studenter som endast hade en mindre del av utbildningen kvar till examen en möjlighet att avsluta sina stu- dier med en examen.

Detta arbete bör fortsätta. En ökning av anta- let examinerade är angelägen och de mål och pla- neringsförutsättningar som tidigare fastställs lig- ger fast (se budgetpropositionen för 2001, utgiftsområde 16). Dessa innebär en successiv ökning från 3 935 examinerade 2001 till 4 910 examinerade 2008.

Antalet examinerade grundskollärare med in- riktning mot årskurserna 4–9 understiger kraf- tigt det mål som satts för examinationen 2000. Detta gäller också antalet examinerade gymnasielärare – om än inte i samma grad. För båda dessa utbildningar är genomströmningen mycket låg. Den låga examinationen i förhållan- de till det stora behovet av lärare i skolan medför att särskilda åtgärder måste vidtas (se vidare av- snitt 7.1.12).

I budgetpropositionen för 2001 har regering- en fastställt mål för examinationen i forskarutbildningen för perioden 2001–2004. I tabell 7.2.4 redovisas utfallet per vetenskapsområde 2000 jämte tidigare utfall och det för perioden 2001–2004 fastställda målet.

107

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2.4 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	UTFALL	UTFALL	MÅL
	1997–1999	1997–1999	2000	2000	2000, %	2001–2004
Humanistisk-	1 154	1 433	482	513	107 %	2 032
samhällsvetenskapligt				(538)	(112 %)
Medicinskt	1 692	1 871	660	774	117 %	2 743

Naturvetenskapligt	1 172	1 119	492	385	78 %	1 558

Tekniskt	1 640	1 580	679	574	84 %	2 444
Sveriges lantbruksuniversi-	270	367	83	142	170 %	400
tet
SUMMA	5 928	6 369	2 396	2 381	99 %	9 177
				(2 411)	(101 %)

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för 2000 anges inom parentes för totalen och för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet examina i forskarutbildningen. Som examinationsmål för 2000 anges en tredjedel av det för perio- den 2000–2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av en licentiatexamen, medan licentiatexa- men och doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.

Totalt sett ligger utfallet för 2000 mycket nära målet för antalet examina i forskarutbildningen. En ökad examination är angelägen inom de na- turvetenskapliga och tekniska vetenskapsområ- dena.

7.2.3Utbildningsuppdraget

I tabell 7.2.5 redovisas de uppdrag som lärosäte- na inom Utbildningsdepartementets område fått i form av ett lägsta antal helårsstudenter som bör ha erhållit utbildning vid lärosätet 2000, dels totalt, dels inom de naturvetenskapliga och tek- niska utbildningsområdena.

108

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997–1999 – uppdrag och utfall

	ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT					VARAV NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	UPPDRAG	UTFALL	UPPDRAG	UTFALL	%	UPPDRAG	UTFALL	UPPDRAG	UTFALL	%
EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING	1997–99	1997–99	2000	2000		1997–99	1997–99	2000	2000
Uppsala universitet	49 565	54 181	16 980	17 611	104	14 055	14 441	5 190	4 874	94

Lunds universitet	71 910	75 287	22 315	21 411	96	19 045	20 050	6 165	6 338	103
Göteborgs universitet	57 730	63 879	19 785	19 995	101	10 405	10 951	4 052	3 987	98

Stockholms universitet	57 530	59 702	19 665	19 769	101	8 775	8 589	3 350	2 939	88

Umeå universitet	41 505	42 453	14 885	14 183	95	11 130	11 324	4 405	3 924	89

Linköpings universitet	36 360	39 742	13 765	14 141	103	17 895	18 975	7 150	7 211	101

Karolinska institutet	7 970	8 983	2 255	2 477	110	–	(616)	–	(258)

Kungl. Tekniska högskolan	29 715	30 031	10 725	10 150	95	–	(28 321)	–	(9 629)
Luleå tekniska universitet	19 215	19 998	7 115	6 938	98	9 970	10 058	3 765	3 549	94

Karlstads universitet	18 670	19 505	7 200	6 965	97	5 490	5 184	2 345	2 028	86

Växjö universitet	16 390	17 612	6 520	6 422	98	4 020	3 806	1 885	1 555	82
Örebro universitet	18 365	18 356	7 375	6 899	94	3 370	4 231	1 795	1 758	98

Mitthögskolan	23 460	24 339	10 070	6 432	64	8 325	8 959	3 715	2 427	65

Blekinge tekniska högskola	6 220	6 733	3 020	2 700	89	3 545	4 014	1 730	1 851	107
Malmö högskola	10 100	9 521	8 205	7 502	91	2 590	2 733	2 610	2 132	82

Högskolan i Kalmar	11 085	11 246	4 675	4 538	97	5 350	5 119	2 402	2 019	84

Mälardalens högskola	15 340	16 312	6 210	6 399	103	7 830	7 787	3 225	3 003	93

Danshögskolan	–	(330)	–	(102)		–	–	–	–

Dramatiska institutet	–	(425)	–	(132)		–	–	–	–

Högskolan i Borås	8 100	8 782	3 530	3 623	103	3 315	3 355	1 522	1 381	91
Högskolan Dalarna	10 690	10 774	4 505	4 564	101	4 900	4 365	2 140	1 788	84

Högskolan på Gotland	2 370	2 499	1 200	1 079	90	980	981	535	498	93

Högskolan i Gävle	10 115	10 959	4 145	4 831	117	4 680	4 283	2 040	1 963	96
Högskolan i Halmstad	8 135	9 324	3 365	4 145	123	3 070	2 988	1 470	1 356	92

Högskolan Kristianstad	9 195	9 347	3 710	4 078	110	2 465	2 383	1 227	1 144	93

Högskolan i Skövde	6 565	6 829	3 000	2 633	88	3 555	3 635	1 690	1 567	93
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	5 865	6 555	2 895	2 847	98	2 275	2 148	1 265	1 008	80

Idrottshögskolan i Stockholm	–	(1 107)	–	(358)		–	–	–	–

Konstfack	–	(1 784)	–	(594)		–	–	–	–

Kungl. Konsthögskolan	–	(641)	–	(213)		–	–	–	–

Kungl. Musikhögskolan i Stock-	–	(1 729)	–	(579)		–	–	–	–
holm

Lärarhögskolan i Stockholm	15 120	16 658	5 420	4 897	90	2 840	2 618	1 160	709	61

Operahögskolan i Stockholm	–	(114)	–	(43)		–	–	–	–

Södertörns högskola	9 015	9 606	5 200	5 413	104	1 170	1 407	755	718	95

Teaterhögskolan i Stockholm	–	206	–	(69)		–	–	–	–

Chalmers tekniska högskola AB	21 960	21 387	8 005	7 435	93	–	(20 635)	–	(7 191)
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	10 895	11 669	4 345	4 444	102	3 090	3 230	1 420	1 482	104

Summa, högskolor med uppdrag	609 155	642 269	230 085	224 521	98	164 135	167 614	69 008	63 209	92

Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar.

Anm.: Antalet helårsstudenter som redovisas gentemot uppdraget är inte högskolornas totala antal helårsstudenter. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. För att få jämförbarhet har endast utfall och prognos som svarar mot ett av regeringen givet uppdrag tagits med i summeringen. Uppgifter som inte summerats har satts inom parentes.

109

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Lärosätenas utbildningsuppdrag för ett bud- getår ges i form av ett antal helårsstudenter to- talt inom grundutbildningen som skall uppnås och hur många av dessa helårsstudenter som skall avse naturvetenskap och teknik. Uppdra- gen skall rymmas inom de s.k. takbeloppen. För 2000 uppgick takbeloppen till sammanlagt 11,2 miljarder kronor för de statliga universite- ten och högskolorna samt Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jön- köping. Hur stor del av takbeloppen som re- spektive lärosäte utnyttjat är beroende av anta- let redovisade helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildnings- områdena. För 2000 redovisade lärosätena hel- årsstudenter och helårsprestationer motsva- rande 10,7 miljarder kronor, eller 96 procent av takbeloppen. Takbeloppens storlek och an- delen av takbeloppen som utnyttjades vid olika lärosäten framgår av följande tabell. Utnytt- jandegraden varierade mellan 82 och 109 pro- cent. Under respektive lärosätes grundutbild- ningsanslag framgår anslagssparandet för 2000 och i förekommande fall hur mycket av detta som dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001. Totalt var det cirka 170 miljoner kronor som drogs in från lärosätenas grundut- bildningsanslag.

Tabell 7.2.6 Tilldelat takbelopp 2000 samt utfall

Tusental kronor

UNIVERSITET/HÖGSKOLA	TAKBELOPP	UTFALL	%
	2000	2000
Uppsala universitet	786 248	768 381	98

Lunds universitet	995 944	967 445	97

Göteborgs universitet	958 965	931 233	97
Stockholms universitet	646 798	641 959	99

Umeå universitet	721 165	690 778	96

Linköpings universitet	712 417	718 895	101
Karolinska institutet	210 445	211 455	100

Kungl. Tekniska högskolan	695 585	641 938	92

Luleå tekniska universitet	375 046	367 960	98
Karlstads universitet	299 199	277 371	93

Växjö universitet	257 276	231 517	90

Örebro universitet	309 224	309 329	100
Mitthögskolan	419 889	345 217	82

Blekinge tekniska högskola	146 485	132 751	91

Malmö högskola	385 752	358 274	93
Högskolan i Kalmar	232 566	210 359	90

Mälardalens högskola	290 794	295 876	102

Danshögskolan	22 816	24 870	109
Dramatiska institutet	56 074	53 690	96

Högskolan i Borås	172 847	181 597	105

Högskolan Dalarna	211 392	199 055	94
Högskolan på Gotland	51 228	45 862	90

Högskolan i Gävle	197 700	204 417	103

Högskolan i Halmstad	146 323	155 123	106
Högskolan Kristianstad	160 493	168 080	105

Högskolan i Skövde	144 423	124 950	87

Högskolan i Trollhät-	130 755	112 653	86
tan/Uddevalla

Idrottshögskolan i Stockholm	35 083	35 593	101
Konstfack	99 390	101 150	102

Kungl. Konsthögskolan	46 733	48 037	103

Kungl. Musikhögskolan i Stock-	85 249	84 006	99
holm

Lärarhögskolan i Stockholm	283 381	242 176	85
Operahögskolan i Stockholm	13 730	15 008	109

Södertörns högskola	169 086	170 798	101

Teaterhögskolan i Stockholm	22 414	22 833	102
Chalmers tekniska högskola AB	517 677	475 889	92

Stiftelsen Högskolan i Jönkö-	183 808	183 404	100
ping

Totalt	11 194 400	10 749 928	96

110

Regeringens bedömning: Inför antagningen till höstterminen 2000 fanns det svårigheter att re- krytera tillräckligt många studenter till de natur- vetenskapliga och tekniska utbildningarna sam- tidigt som efterfrågan på utbildning var stor inom andra områden såväl från studenter som av arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund medgav regeringen genom ett särskilt beslut sommaren 2000 att lärosätena minskade antalet helårsstu- denter i uppdraget för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena och i stället ökade antalet helårsstudenter inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildnings- områdena. Trots denna rätt till justering i utbild- ningsutbudet har uppdraget för 2000 inte helt fullgjorts och takbeloppen inte nåtts. En bidra- gande orsak till detta är att en omställning av ut- bildningen är en process som måste rymma tid för planering av utbildningen, rekrytering av lä- rare osv. Det måste också framhållas att tilldel- ningssystemet förutsätter en variation mellan åren genom att ett resultat i form av helårsstu- denter och helårsprestationer som inte ryms inom takbeloppet ett år skall kunna räknas in följande år om resultatet då ligger under takbeloppet.

Utbildningsdepartementet har under 2001 ge- nomfört omfattande dialoger med ledningen för respektive lärosäte, som ett led i planering och uppföljning av universitet och högskolors verk- samhet. Syftet var att ge regeringen underlag för att bedöma hur lärosätena klarar de mål som re- geringen har satt upp samt att inleda en diskus- sion om lärosätenas framtida profilering. I sam- band med årets dialog diskuterades särskilt lärosätenas möjligheter att klara av de uppdrag som lagts avseende platser inom grundutbild- ningen. Bakgrunden till detta var framför allt att flera lärosäten under 2000 inte uppnått sina re- spektive takbelopp.

För vissa lärosäten har regeringen gjort den bedömningen att det under en tid kan vara svårt att rekrytera tillräckligt många studenter för att uppfylla utbildningsuppdraget och nå takbelop- pet.

Efter en analys av lärosätenas förutsättningar beräknar regeringen att resurser motsvarande 3 900 helårsstudenter inom de naturvetenskapli- ga och tekniska utbildningsområdena kan föras bort från lärosätenas grundutbildningsanslag fr.o.m. 2002 för att sedan återföras till dessa an- slag senast 2005, om lärosätenas förutsättningar att nå takbeloppen då förändrats. Under den an-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

givna övergångsperioden avser regeringen att ut- nyttja dessa medel för tre mycket angelägna satsningar, nämligen utbildning av obehöriga lä- rare (se vidare avsnitt 7.1.12), uppbyggnaden av ett nätuniversitet (se vidare avsnitt 7.1.7) och ut- bildning för utländska akademiker (se vidare av- snitt 7.1.8). Följande lärosäten omfattas av in- dragningen.

Tabell 7.2.7 Indragning av platser

Lärosäte	Indragning,	Belopp i
	helårsstudenter	tkr/år
Kungl. Tekniska högskolan	-300	-20 194

Karlstads universitet	-300	-20 194

Mitthögskolan	-900	-60 582

Blekinge tekniska högskola	-250	-16 828

Malmö högskola	-450	-30 291
Högskolan på Gotland	-150	-10 097

Högskolan i Skövde	-400	-26 925

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	-250	-16 828
Södertörns högskola	-300	-20 194

Chalmers tekniska högskola AB	-600	-40 388

Totalt	-3 900	-262 521

7.2.4Samverkan med det omgivande samhället

I regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. fanns inget krav på en särskild redovisning av högsko- lans samverkan med det omgivande samhället, vilket varit fallet de två föregående åren. Majori- teten av lärosätena har dock inom ramen för sin årsredovisning redogjort för arbetet med sam- verkansuppgiften.

Redovisningarna visar liksom föregående års strategier och handlingsprogram en bredd i am- bitioner, aktiviteter och målgrupper. En tendens under 2000 var att framväxten av särskilda enhe- ter eller organ med ansvar för samverkansuppgif- ten, samverkansråd och kontaktorganisationer, fortsatte. Trenden att ansvaret för samverkan åläggs särskilda personer i ledande ställning inom högskolan eller universitetet, såsom t. ex. vice- eller prorektor, fortsätter och flera lärosäten har under året utarbetat eller reviderat särskilda handlingsprogram för sin samverkan med det omgivande samhället.

Ett antal lärosäten har under 2000 bedrivit uppsökande verksamhet gentemot företag och

111

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

byggt upp en s.k. alumniverksamhet i syfte att stärka kontakten mellan tidigare examinerade studenter, omvärlden och lärosätet för att öka samverkan och möjligheten till utbyte av kun- skap och kompetens. Ett lärosäte redovisar att en extern utvärderare har tillkallats för att analy- sera högskolans former för samverkan med när- ingslivet. Lärosätena informerar också om sin verksamhet i olika fora och med hjälp av olika kanaler. Av lärosätenas redovisning framgår att samverkan med det omgivande samhället är mycket mångfacetterad och att den integreras på olika sätt och i olika hög grad med den utbild- ning och forskning som bedrivs vid universitet och högskolor.

Enligt regeringens mening bör universitet och högskolor vidareutveckla sin samverkan med det omgivande samhället inom både utbildning och forskning.

De regionala tillväxtavtalen

I Rapport om tillväxtavtalen – Första året (Ds 2001:15) konstateras att högskolan förefaller vara den aktör som de medverkande i arbetet med tillväxtavtalen har störst tilltro till när det gäller att främja tillväxt i den egna regionen. Rapporten bygger på regionala och nationella myndigheters redovisningar av arbetet med till- växtavtalen samt enkäter till olika medverkande inom ramen för arbetet med avtalen. De höga förväntningarna ställer särskilda krav på universi- tetens och högskolornas förmåga att samverka med det omgivande samhället. I rapporten be- kräftas också att universiteten och högskolorna varit aktiva i arbetet med de regionala tillväxtav- talen. Lärosätena själva betonar vikten av att de är med som aktörer i den regionala utvecklingen. Flera av dem ser arbetet med tillväxtavtalen som en plattform varifrån de kan utveckla uppgiften att samverka med det omgivande samhället.

Regeringen anser att universitet och högsko- lor bör fortsätta att utveckla sin medverkan i ar- betet med de regionala tillväxtavtalen.

Högskolans roll i det livslånga lärandet

I Högskoleverkets rapport Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan (2001:1 R) kon- stateras att karaktäristika för det livslånga läran- det i betydelsen återkommande utbildning är väl

etablerade och både institutionaliserade och vär- demässigt accepterade i den svenska högskolan. Till dessa karaktäristika hör att olika kategorier av studenter med olika utbildningsbakgrund och olika syften med sina studier har tillträde till högre utbildning, att studieplatserna fördelas mellan olika kategorier av studenter, att flera oli- ka utbildningsmöjligheter erbjuds inom den re- guljära högskolans ram, att studenter kan åter- komma till högskolan för fortsatta studier och att intresset för förnyelse av undervisningsfor- mer och innehåll är påtagligt hos universitet och högskolor. Den heterogena studentpopulationen tycks dock erbjudas och själva utnyttja högsko- lans utbud på ett förhållandevis enahanda sätt. Rapporten konstaterar också att sådana aktivite- ter som direkt tillgodoser enskilda individers egna utbildningsbehov och som avser möta ar- betsmarknadens behov av kompetensutveckling förefaller ha en blygsam omfattning.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. skall varje universitet och högskola beakta behovet av fortbildning och vidareutbildning vid fastställande av utbildningsutbud och vid beslut som rör utbildningens tillgänglighet. Graden av tillgänglighet avspeglas t.ex. i volymen av studie- kurser som ges i lägre studietakt än helfart, kur- ser på andra tider än dagtid vardagar, andel indi- vider över en viss ålder (fr.o.m. 25 år), distanskurser och uppdragsutbildning. Lärosäte- na skulle för år 2000 redovisa antalet studenter, helårsstudenter och helårsprestationer för sådana kurser. Redovisningarna är till vissa delar brist- fälliga och visar ingen entydig utveckling av ovanstående kursutbud.

För regeringens bedömning se avsnitt 7.1.14.

Universitets och högskolors insatser med anledning av försvarsomställningen

I regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. fick sju lärosäten ett särskilt åtagande att anordna ut- bildning motsvarande ett visst antal helårsstu- denter, under förutsättning att riksdagen beslu- tade i enlighet med regeringens proposition Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU02, rskr. 1999/2000:168). Då fle- ra lärosäten av tids- och planeringsmässiga skäl inte har haft möjlighet att genomföra det sär- skilda åtagandet under 2000 anges i 2001 års re-

112

gleringsbrev att det av årsredovisningen för 2001 skall framgå vilken verksamhet som bedrivits med anledning av det särskilda åtagandet, vilken koppling verksamheten har till kommuner med särskilda omställningsproblem på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten, samt utbildningens omfattning i helårsstudenter.

7.2.5Engångssatsning för doktorander

Regeringen beslutade i juni 2001 att avsätta 30 miljoner kronor till en engångssatsning för dok- torander inom det humanistisk-samhällsveten- skapliga vetenskapsområdet. Medlen skall an- vändas för studiefinansiering inom forskar- utbildningen och tilldelas doktorander som antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998. Anställning som doktorand skall erbjudas de doktorander som bedöms kunna avsluta sina studier med en doktorsexamen inom ramen för ett till två års anställning och som tidigare inte haft anställning som doktorand eller utbild- ningsbidrag.

Av dessa 30 miljoner kronor går 6,5 miljoner kronor till Uppsala universitet, 6,5 miljoner kro- nor till Lunds universitet, 6,5 miljoner kronor till Göteborgs universitet, 6,5 miljoner kronor till Stockholms universitet, 2,5 miljoner kronor till Umeå universitet, 1 miljon kronor till Linkö- pings universitet och 0,5 miljon kronor till Luleå tekniska universitet.

Regeringen anser att engångssatsningen leder till att än fler doktorander kan avsluta sina fors- karstudier med en doktorsexamen.

7.2.6Ett reformerat system för läraranställningar

Den 1 januari 1999 infördes ett reformerat sy- stem för läraranställningar inom högskolan (prop. 1996/97:141, bet. 1999/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Avsikten var att skapa en samlad karriärväg där arbetsuppgifterna på alla nivåer innehåller både forskning och utbildning och där det sker successiva prövningar av lära- rens/forskarens kompetens. De pedagogiska me- riterna skall uppmärksammas och skall vid pröv- ning av behörighet ges samma vikt som de vetenskapliga.

Högskoleverket har i delrapporten Karriär ge- nom befordran och rekrytering (2001:7 R) be-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lyst olika aspekter av läraranställningsreformen. Rapporten gjordes genom intervjuer med be- fattningshavare inom högskolan samt av doku- mentstudier. Majoriteten av de intervjuade är positiva till det nya befordringssystemet. Det uppfattas som en källa till stimulans för många högt meriterade lektorer och som en behövlig anpassning till ett mer internationellt system. De intervjuade är även överlag positiva till betoning- en av vikten av pedagogiska meriter.

Under 1999 och 2000 har 1 100 lektorer be- fordrats till professorer. I samband med införan- det av befordringsreformen framfördes farhågor om att kraven för att bli professor skulle sänkas. Bland de personer Högskoleverket intervjuat är dock uppfattningen att kraven höjts vanligare än att de sänkts.

Andelen kvinnor bland de personer som be- fordrats har generellt sett varit högre än andelen kvinnor bland den befintliga mängden professo- rer. Det finns således inte underlag för antagande om att befordringsreformen inverkar negativt på jämställdheten.

Ett problem som påpekas i rapporten är att rörligheten mellan lärosätena är låg. De intervju- ade kan inte se att det nya befordringssystemet på något sätt förbättrar detta förhållande. Detta är en av de aspekter Högskoleverket kommer att analysera närmare i sin fortsatta utvärdering av reformen.

Regeringen anser att det reformerade syste- met för läraranställningar har förbättrat villkoren för högskolans lärare.

7.2.7Kvalitet

Inledning

I enlighet med förslag i regeringens proposition om studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180) har Högskoleverkets uppdrag att granska kvaliteten i den högre utbildningen utvidgats. Ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusi- ve forskarutbildningen, skall numera genomföras med en periodicitet om sex år. Enligt högskole- lagen (1992:1434) har studenterna numera rätt att utöva inflytande över utbildningen, vilket också bidrar till att höja kvaliteten. Universitet och högskolor skall verka för att studenterna tar

113

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild- ningen.

Varje lärosäte och dess ledning har det yttersta ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten i sina utbildningar. Statsmakternas uppgift är att stödja och kontrollera att kvaliteten inom olika områden av utbildning och forskning upprätt- hålls. Högskoleverkets utvärderingar och till- synsansvar är ett led i detta arbete.

Ett forskarlag vid Mälardalens högskola har genomfört en s.k. metautvärdering av Högsko- leverkets nuvarande och kommande kvalitetsbe- dömningar i ett internationellt jämförande per- spektiv. Enligt analysen skiljer Sverige sig från andra länder genom att ha en stor bredd i kvali- tetsbedömningarna, genom rätten att dra in ex- amenstillstånd och genom att studenterna är med i bedömargrupperna.

Lärosätesbedömningar

Vid utgången av 1998 hade Högskoleverket ge- nomfört kvalitetsbedömningar av samtliga läro- säten. Den andra omgången, som har påbörjats, är att betrakta som en uppföljning i och med att bedömningen delvis har förskjutits från kvali- tetsarbetet till resultat av kvalitetsarbetet. Hög- skoleverket konstaterar att lärosätena har utvecklat sina kvalitetsprogram inklusive utvärderingsformer och åtgärdsprogram. De har gjort medvetna satsningar både för att rekrytera kvalificerade lärare och för att förnya undervis- ningsmetoder samt fortbildning för lärare.

Under 2000 har Högskoleverket vidare slut- fört utvärderingarna Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (2000:8 R) samt Goda exempel om hur universitet och högskolor kan arbeta med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (2000:9 R). Exemplen skall bl.a. kunna användas som utgångspunkt för lik- nande verksamhet vid andra lärosäten. De två universitet som enligt den förstnämnda rappor- ten bedöms ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten när det gäller jäm- ställdhet är Linköpings universitet och Umeå universitet, när det gäller studentinflytande Lin- köpings universitet och Lunds universitet samt när det gäller social och etnisk mångfald Malmö högskola och Södertörns högskola.

Ämnes- och programutvärderingar

Under 2000 har Högskoleverket bedrivit ett om- fattande utvecklingsarbete av det nya systemet för kvalitetsbedömningar av högre utbildningar.

I rapporten Nationella ämnes- och programut- värderingar (2001:2 R) redovisas utgångspunkter och tillvägagångssätt vid Högskoleverkets natio- nella ämnes- och programutvärderingar. Me- ningen med de nationella utvärderingarna är att de skall bidra med underlag till den kvalitetsut- veckling som högskolan själv bär ansvar för. Rapporten Högskoleverkets utvärderingar – från bedömning av kvalitetsarbete till bedömning av kvalitet (2001:8 R) är ett försök att sätta Hög- skoleverkets utvärderingar i ett sammanhang och klargöra utvärderingsperspektivet inför det upp- drag som verket har att utvärdera all högre ut- bildning inklusive forskarutbildningen fr.o.m. den 1 januari 2001 och sex år framåt.

Utvärderingarna för 2001 kan nu påbörjas i enlighet med den utarbetade sexårsplanen och med ett bedömningsunderlag, som tagits fram i dialog med lärosätena. För tidigare programut- värderingar har en första uppföljning av journa- list-, jurist-, design- och socionomutbildningarna ägt rum i anslutning till att de utvärderingar, som redovisades i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 16). En ytterli- gare uppföljning kommer att ske inom tre år.

Högskoleverket har under 2001 gjort en ut- värdering av datavetenskapliga/datalogiska ut- bildningar vid tolv lärosäten (2001:13 R). Bedö- margruppen anser att utbildningarna, som just nu utvecklas starkt, håller tillräckligt god kvali- tet, även om det finns områden som kan förbätt- ras. Det råder brist på disputerade lärare inom ämnesområdet och de som finns på plats har ofta en hög arbetsbelastning. Andelen kvinnor inom ämnesområdet är liten både bland studenter och lärare och överstiger endast vid ett fåtal högsko- lor 30 procent. På flera lärosäten pågår emellertid riktade satsningar för att ändra på detta. Andelen studenter som inte tar ut sin examen är stor. En bidragande orsak till det är att många studenter får arbete i samband med att de gör sitt exa- mensarbete. Utvärderingen kommer att följas upp inom tre år och ämnesområdet kommer att åter utvärderas 2007.

Examenstillstånd

Antalet prövningar av examenstillstånd var totalt 55 under 2000, vilket är en ökning jämfört med föregående år. I det fortsatta arbetet med det nya kvalitetssystemet, när verket prövar examenstill- stånd i samtliga utvärderingar, anser verket att det är tillfyllest att förenkla prövningen i förväg genom att pröva för generellt magisterexamens-

114

tillstånd respektive kandidattillstånd för de stat- liga lärosätena.

Prövningarna av enskilda utbildningsanordna- re har till största delen gällt psykoterapeutexa- men. På grund av ändrade regler för legitimation av psykoterapeuter har många utbildnings- anordnare ansökt om examenstillstånd.

Högskoleverket omprövar beviljade examens- tillstånd efter tre till fem år.

Utbildningar som inte uppfyller de krav som ställs på grundläggande högskoleutbildning kan enligt 1 kap. 11 a § högskolelagen (1992:1434) få sitt examenstillstånd indraget, om inte bristerna avhjälpts inom en viss tid. Om det meddelas ett sådant beslut, får dock högskolan också därefter utfärda examen för de studenter som vid beslutet redan har påbörjat sin grundläggande högskole- utbildning vid den högskolan. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser.

Under 2000 genomförde verket 91 ompröv- ningar, vilket är en ökning jämfört med föregå- ende år. Som redovisades i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 16) ledde omprövning av vård- och omsorgsutbild- ningarna till att sex examenstillstånd drogs in. Tre av dessa har varit föremål för förnyad pröv- ning och därvid på nytt erhållit examenstillstånd. Vid de omprövningar som utfaller positivt be- kräftas hur prövningarna har drivit på utveck- lingen vid lärosätet ifråga. Framtida omvärde- ringar inordnas i utvärderingarna inom ramen för det nya kvalitetssystemet, där omprövning blir lika med en uppföljning som sker inom tre år. I vissa fall kan det vara påkallat med särskild uppföljning inom ett kortare tidsintervall, vilket bestäms från fall till fall.

Regeringen anser att viktiga kvalitetsförbätt- ringar har gjorts och görs parallellt med den kraftiga utbyggnaden av högre utbildning.

7.2.8Jämställdhet och genusperspektiv

Kvinnor är i dag i majoritet bland studenterna på grundutbildningen. De utgjorde knappt 60 pro- cent av studenterna höstterminen 2000. Senare års stora ökning av antalet studenter inom hög- skolan har till stor del bestått av kvinnor. Fortfa- rande råder en sned könsfördelning på en rad ut- bildningar inom högskolan. Det är angeläget att bryta denna sneda könsfördelning, eftersom det

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

på sikt bl.a. leder till en fortsatt könssegregerad arbetsmarknad. Undersökningar visar att kvin- nors och mäns studiemönster skiljer sig åt, bl.a. är andelen kvinnor bland de s.k. icke traditionella studenterna högre än andelen män. Sedan 1997 har universitet och högskolor i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare balans på utbildningar med ojämn könsfördelning. I lä- rosätenas årsredovisningar framgår att insatser görs för att åstadkomma en jämnare könsfördel- ning, men att det har visat sig särskilt svårt när det gäller att rekrytera män till utbildningar där män är underrepresenterade. Detta lyfts också fram i Högskoleverkets rapport Lärosätenas ar- bete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (2000:8 R).

Även om fler kvinnor än män tagit ut en grundexamen är det fler män som går över till forskarutbildningen. Situationen är dock olika på olika ämnesområden (övergången är högst inom medicin och lägst inom teknik för kvinnor). An- delen nyantagna kvinnor till forskarutbildningen har ändå ökat jämfört med tidigare år och utgör 45 procent under läsåret 1999/2000.

En ökning av andelen kvinnor inom olika lä- rargrupper kan noteras under 2000, med undan- tag för adjunkterna där andelen kvinnor har sjunkit något till 52 procent. Inom gruppen forskarassistenter har andelen kvinnor ökat från 28 procent 1995 till 38 procent 2000. Detta är ett gott tecken, eftersom anställning som forskaras- sistent ofta erbjuder en viktig meriteringsmöj- lighet för en fortsatt akademisk karriär. Fortfa- rande är andelen kvinnor lägre ju högre upp i lärarhierarkin man befinner sig och andelen kvinnor i professorskåren var 13 procent 2000. Rekryteringsmålen har haft betydelse för att öka andelen kvinnor bland professorerna och nya mål sattes därför för perioden 2001–2004. För vissa lärosäten är detta första gången de erhåller rekryteringsmål för andelen kvinnliga professo- rer. Det nya systemet för befordran till professor som infördes 1999 har också visat sig ha en posi- tiv effekt på jämställdheten.

Nationella sekretariatet för genusforskning har tillsammans med Vetenskapsrådet och Hög- skoleverket tagit fram en skriftserie om genus- forskning och hur denna kan användas i under- visningen inom olika områden. Genusperspektiv i undervisningen är en fråga om både innehåll och form. Genusforskningen och genusperspek- tiv i forskningen är därför viktiga områden. Na- tionella sekretariatet för genusforskning har ini-

115

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tierat flera utredningar som skall ge en överblick över genusforskningen i Sverige och hur den är fördelad över olika ämnen och discipliner. Sekre- tariatet anordnar dessutom fortbildningskurser och seminarier.

Regeringen bedömer att den sneda könsför- delningen inom vissa utbildningar bör brytas.

Regeringen bedömer vidare att det är viktigt att andelen kvinnliga professorer ökar och att rekryteringsmål är ett betydelsefullt verktyg i det arbetet.

Regeringen bedömer att genusperspektiv i högskolans undervisning har en viktig pedago- gisk betydelse. Rådet för högskoleutbildning bör få i uppdrag att utveckla genusperspektiv i un- dervisningen.

Regeringen bedömer att genusforskning är ett betydelsefullt område och att den vunna kun- skapen inte minst kan användas i lärosätenas in- terna jämställdhetsarbete.

7.2.9Studentinflytande

Med anledning av propositionen Kvalitet och studentinflytande (prop. 1999/2000:28) infördes nya regler i högskolelag och högskoleförord- ning. Dessa anger bl.a. att högskolan i sin årsre- dovisning skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. Genomgång av universitetens och högskolornas årsredovisning- ar visar att flera insatser har vidtagits för att öka studentinflytandet och utveckla lokala riktlinjer. Återrapporteringen varierar dock kraftigt mellan olika lärosäten. Få lärosäten har berört jäm- ställdhetsaspekten i sin återrapportering. Sveri- ges Förenade Studentkårer har i en rapport un- dersökt hur de nya reglerna om studentinflytande har tagits emot på universitet och högskolor. Undersökningen visade bl.a. att studentkårerna uppfattar att implementeringen av de nya reglerna går långsamt och att kunska- pen kring dessa är låg. Utöver detta har student- kår vid lärosätet rätt att i anslutning till årsredo- visningen lämna en redogörelse för kårens syn på lärosätets utveckling och resultat. Alla kårer har dock inte utnyttjat denna rätt.

Regeringen anser att det är viktigt att universi- tet och högskolor tillsammans med studenterna

kontinuerligt utvecklar former för och vidtar åt- gärder för att öka studentinflytandet i enlighet med bestämmelser i 1 kap. 4a § högskolelagen (1992:1434).

Vidare anser regeringen att studentkårernas syn på lärosätenas utveckling och resultat, som de presenteras och beskrivs i årsredovisningarna, ger betydelsefull information. Det är därför vik- tigt att studentkårerna utnyttjar denna rätt.

7.2.10 Studenternas personskadeskydd

Regeringen föreslog hösten 1999 att personska- deskyddet för studenter vid statliga universitet och högskolor skulle förbättras. Riksdagen be- slutade i enlighet härmed (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94). Med anledning av riksdagens beslut har regeringen infört ändringar i högskoleförordningen (1993:100) och i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet, som innebär att statliga universitet och högskolor skall ansvara för att studenterna i samband med utbildning i Sverige är försäkrade för personskada. Centrala studiestödsnämnden fick därefter i uppdrag att hos Kammarkollegiet teckna avtal om person- skadeförsäkring för studenter. Sedan den 1 juli 2000 gäller således en försäkring i Sverige som ger högskolestudenter ett personskadeskydd motsvarande det som arbetstagare har.

Samtidigt infördes en möjlighet för högskolor att frivilligt ta ansvar för vissa utlandsstuderan- des personskadeskydd. Sådan försäkring får bara avse studier vid utländsk högskola som bedrivs enligt avtal mellan berörda lärosäten. Kammar- kollegiet har därför tagit fram en särskild försäk- ring för detta ändamål som gäller från den 1 juli 2001.

Regeringen har vidare i samband med propo- sitionen om Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:197) påpekat att det är rimligt att stude- rande i denna utbildningsform också bör ges ett personskadeskydd som motsvarar det som gäller för studerande i högskolan.

Regeringen anser att införandet av personska- deskydd har varit värdefullt för att garantera högskolestuderande en grundläggande ekono- misk trygghet vid olycksfall under studietiden.

116

7.2.11Nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik och matematik

1994 inrättade regeringen två nationella resurs- centrum, ett i kemi vid Stockholms universitet och ett i fysik vid Lunds universitet. Två år sena- re blev Centrum för teknik i skolan (CETIS), vid Linköpings universitet ett nationellt resurs- centrum i teknik, och 1999 inrättade regeringen även ett nationellt resurscentrum i matematik vid Göteborgs universitet. För att fördjupa kun- skapen om hur centrumen har utvecklats sedan starten, gav regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 2001 avseende anslag till universitet och högskolor respektive lärosäte i uppdrag att redovisa verksamhetens utveckling och vilken verksamhet som planeras för framtiden. I redo- visningen ingick också att redogöra för centru- mens ekonomiska utfall, hur kostnaderna för- ändrats under åren och vilka finansiärer som stött verksamheten.

Av redovisningarna framgår att verksamhe- tens mål till väsentliga delar överensstämmer med regeringens intentioner vid tillskapandet av centrumen, dvs. att tillhandahålla fortbildnings- insatser för främst grundskolelärare, främja me- todutveckling i undervisningen i form av t.ex. laborationer och bevakning av utvecklingen av såväl nya forskningsresultat som nya läromedel inom respektive ämnesområde. Metoderna för att nå ut med information om sin verksamhet skiftar till vissa delar, men här finns också flera gemensamma drag, bl.a. har samtliga centrum satsat på att utveckla sina hemsidor. Ambitionen är att lärare och elever här skall kunna hitta rele- vant material om de olika ämnesområdena. Den- na information kompletteras också med tryckt material av olika slag som skickas ut till skolor och enskilda prenumeranter. Centrumen erbju- der också fortbildning i form av kurser för lärare. Kursernas längd varierar beroende på ämnesom- rådet och kursens syfte. En annan vanlig fort- bildningsinsats är seminarier och konferenser. Därutöver finns det en mängd andra insatser och projekt som de olika centrumen arrangerar i syf- te att bidra till utvecklingen av de naturveten- skapliga och tekniska ämnena i grundskolan och gymnasiet.

Centrumens ekonomiska förutsättningar be- står av ett statsbidrag om 1–1,5 miljoner kronor per år som utgör en kärnfinansiering för cent- rumen. Härutöver skiljer sig finansieringen åt mellan centrumen. De universitet till vilka cent-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rumen är knutna, ger väsentliga bidrag till cent- rumens verksamhet. Det nationella resurscent- rumet Centrum för teknik i skolan i Linköping erhåller främst den externa finansieringen från andra myndigheter som Statens skolverk, Hög- skoleverket och NUTEK. Den årliga ekonomis- ka omslutningen framgår inte på ett sådant sätt att jämförelser mellan centrumen är möjliga.

Regeringen ser positivt på att de nationella re- surscentrumen samverkar med lärarutbildningen i de delar där centrumens kompetens kan bidra till att kvaliteten på lärarutbildningen förbättras.

Regeringen anser att de nationella resurscent- rumen gör en viktig insats för att stärka kompe- tensen hos den befintliga lärarkåren inom natur- vetenskap och teknik. Genom centrumen förbättras också skolans beredskap att snabbt tillgodogöra sig ny forskning och nya tekniker inom respektive område. Centrumens organisa- toriska placering i anslutning till universiteten är ändamålsenlig eftersom förutsättningarna att föl- ja nya metoder, laborationer och forskning un- derlättas.

7.2.12 Redovisning av miljöledningsarbetet

Regeringen angav i regeringsförklaringen i sep- tember 1996 att statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till att vara ett föredöme på mil- jöområdet. Därefter har årligen nya statliga myndigheter tilldelats regeringsuppdrag att infö- ra miljöledningssystem. Under år 2000 hade 138 myndigheter detta uppdrag, varav 24 var myn- digheter inom högre utbildning.

Några av de lärosäten som har arbetat längst med miljöledningssystem har under 2000 ge- nomfört extern eller intern revision av sitt miljö- arbete. Flera lärosäten har även tagit fram nya miljömål och också vidgat begreppet till att om- fatta en hållbar utveckling. I detta arbete redovi- sas även en strävan att integrera miljöledningsar- betet i den ordinarie verksamheten. Flera universitet och högskolor har satt upp mål om certifiering inom de närmaste åren. De nya läro- säten, vilka inledde arbetet med miljöledningssy- stem under 2000, har i de flesta fall påbörjat och i några fall även genomfört en miljöutredning av verksamheten.

De viktigaste direkta miljöpåverkande fakto- rerna i högskolan är upphandling eller inköp av varor, avfall, kemikaliehantering och personalens tjänsteresor. När det gäller indirekt miljöpåver-

117

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kan har högskolan en större långsiktig påverkan på omvärlden än de flesta andra myndigheter, framför allt genom sin utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Fler- talet lärosäten rapporterar att de arbetar medve- tet med sin indirekta påverkan, bl.a. genom att sätta upp nya mål och strategier för grundut- bildning och forskning.

Högskolans personal och studenter visar ett stort engagemang i frågor om miljö och hållbar utveckling. Därutöver är ett starkt stöd från led- ningen en förutsättning för ett framgångsrikt miljöledningsarbete. De initiativ som tagits av vissa lärosäten till att införa miljöutbildning för alla, såväl personal som studenter, kan framhållas som ett sätt att både öka kompetensnivån i or- ganisationen och att uppmuntra till ytterligare ansträngningar för att uppnå miljömålen. Hög- skoleverket arbetar såväl med eget miljöled- ningssystem, som med att främja utvecklingen inom högskolan i stort.

Viss information om högskolans arbete med miljöledningssystem ges också i Miljödeparte- mentets årliga skrivelse Hållbar utveckling, vil- ken föreläggs riksdagen i samband med att bud- getpropositionen läggs fram.

Regeringen anser att arbetet med införandet och utvecklingen av miljöledningssystem inom högskolan och Högskoleverket har givit viktiga impulser för miljöarbetet och bör fortsätta. Det- ta arbete ingår som en del i de strategier för för- verkligandet av miljökvalitetsmålen vilka föresla- gits i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130).

7.2.13Internationellt samarbete inom högre utbildning

Nordiskt samarbete

Redan 1988 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en särskild stipendieordning, Nordplus, med syfte att stödja utbytesverksamhet för lära- re, studenter och administrativ personal. Syftet är att stärka den språkliga och kulturella gemen- skapen i Norden. Särskild prioritet ges bl.a. åt uppbyggnaden av nätverk mellan olika nordiska institutioner för högre utbildning.

Under 2001 beräknas närmare 3 000 studenter få del av Nordplusstipendier. I en utvärdering som genomförts för 1999–2000 framkom att

studenter från andra nordiska länder värderar studier i Sverige högt.

För att ytterligare öka den nordiska rörlighe- ten undertecknade de nordiska utbildningsmi- nistrarna 1996 en överenskommelse om tillträde till högre utbildning som innebär att studenterna skall kunna söka till högskolestudier på lika vill- kor i samtliga nordiska länder.

Östersjösamarbete

Inom ramen för Baltic 21-samarbetet enades ut- bildningsministrarna i mars 2000 om att bilda ett åttonde sektorsnätverk för utbildning. Det star- ka engagemanget från svensk sida i denna över- enskommelse är ett led i regeringens arbete med en hållbar samhällsutveckling.

Ett av tre områden som utbildningssektorn inom Baltic 21-samarbetet skall omfatta är högre utbildning. Högskoleverket fick därför i februari 2001 i uppdrag av regeringen att administrera det svenska deltagandet samt att till regeringen re- dovisa den svenska delen av sektorsrapporten inom den högre utbildningens område. Uppdra- get knyter an till Högskoleverkets uppgift att sammanställa högskolesektorns arbete med mil- jöledningssystem och hållbar utveckling.

EU:s program för utbyte och utveckling

Första året Sverige deltog i Erasmusprogrammet (1992) utnyttjade ungefär 1 000 svenska studen- ter möjligheten att studera utomlands inom ra- men för programmet. Samma år kom ungefär 600 utländska Erasmusstudenter till Sverige. Därefter har deltagandet ökat till ungefär 3 000 utresande och 4 200 inresande studenter. Antalet inresande har stadigt ökat sedan starten medan antalet utresande har minskat något sedan läsåret 1998/99 då en topp nåddes på drygt 3 200 stude- rande.

Erfarenheterna av lärarmobiliteten inom Erasmus är huvudsakligen positiva. Det är emel- lertid fortfarande allt för få lärare, under läsåret 1999/2000 endast 350, som utnyttjade möjlighe- ten.

Under den första etappen (1995–1999) av Le- onardo da Vinci-programmet deltog totalt näs- tan 1 100 högskolestudenter i mobilitetsåtgärder. Dessa utgjorde ungefär en tredjedel av samtliga mobilitetsstuderande. Högskolan i Halmstad,

118

Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola har varit mest aktiva av de svenska högskolorna. Under de senaste två åren har en- dast ungefär 150 studenter årligen utnyttjat Leo- nardoprogrammet för att praktisera i något an- nat europeiskt land. När det gäller pilotprojekten så har universitet och högskolor deltagit i 22 projekt vilket representerar en dryg tredjedel av projekten.

Inom ramen för Tempus samarbetar EU- länder med partnerländer i de forna Sovjetstater- na (NIS-staterna), Mongoliet och de icke- associerade länderna i Central- och Östeuropa. Tempus har under 2000 blivit ett till volymen betydligt mindre omfattande EU-program, ef- tersom ansökarländerna deltar i Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen.

Regeringen konstaterar med tillfredställelse att antalet inresande studerande inom ramen för Erasmusprogrammet har ökat kraftigt och fort- sätter att öka. Minskningen av de utresande stu- derande bör dock uppmärksammas och analyse- ras.

Regeringen anser att lärarmobilitet har en vik- tig roll att spela när det gäller utvecklingen av kunskap och den europeiska dimensionen. Den har förutsättningar att öka om återstående hin- der undanröjs. En utvärdering av EU- kommissionen har pekat på arten av dessa hin- der, men de behöver analyseras i ett svenskt per- spektiv.

Regeringen vill betona vikten av att universitet och högskolor aktivt medverkar i de europeiska utbildningsprogrammen.

Programmet Linnaeus-Palme

Linnaeus-Palme är ett utbytesprogram för lärare och studenter på högskolans grundnivå. Det syf- tar till att stärka svenska lärosätens samarbete med universitet i utvecklingsländer. Programmet finansieras av Sida och administreras av Interna- tionella programkontoret för utbildningsområ- det.

Första ansökningsomgången för 2000/2001 genomfördes under hösten 2000 och samman- lagt inkom 153 projektansökningar från 27 läro- säten till Programkontoret. Av dessa har 119 be- viljats den totala summan av 8 miljoner kronor, vilket var 3 miljoner kronor mer än vad som in- ledningsvis avsattes. I enlighet med tidigare be- slut prioriterades planeringsresor och lärarutby-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ten. Beviljade projekt omfattar sammanlagt 46 olika länder. Sydafrika och Indien var de länder för vilka flest projekt beviljades. Flera ämnesom- råden är representerade, men inom medicin och hälsovård och inom samhällsvetenskap beviljades flest projekt.

Regeringen bedömer att programmet kommer att utökas de kommande åren. Avsatta plane- ringsramar tillåter en fyrdubbling av medel i för- hållande till de medel som avsattes förra året, förutsatt att intresset för programmet fortsätter att öka.

Svenskundervisning i utlandet

Svenska institutet ger stöd till svenskundervis- ning i utlandet, främst på högskolenivå, i syfte att öka kunskapen om och intresset för Sverige. Institutet samarbetar med ca 200 högskoleinsti- tutioner i Väst- och Östeuropa, Nordamerika, Latinamerika, Australien, Nya Zeeland och Ost- asien. Sammanlagt finns det svenskundervisning på högskolenivå i drygt 40 länder som omfattar ungefär 40 000 studenter. Intresset för denna verksamhet ökar från år till år. Regeringen anser att stödet till verksamheten bör fortsätta.

Europeiskt samarbete – Bolognaprocessen

År 1999 undertecknade 29 länder (samtliga EU:s medlemsländer, EFTA-länderna samt flertalet länder i Öst- och Centraleuropa) den s.k. Bo- lognadeklarationen om en fortsatt utveckling av det europeiska samarbetet inom högre utbild- ning, framför allt i syfte att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssy- stemen och på arbetsmarknaden. I deklarationen uppställs ett antal mål för att till 2010 skapa ”The European Higher Education Area”. Målen följ- des upp vid ett utbildningsministermöte i Prag i maj 2001. Ordförande för mötet var Sveriges ut- bildningsminister. Vid mötet antog ministrarna en kommuniké om det fortsatta arbetet fram till 2010 och vidare uppföljning av målen i Bologna- deklarationen. Ansökningar från Cypern, Kroa- tien och Turkiet om att ansluta sig till processen godkändes. Nästa uppföljningsmöte på minis- ternivå planeras äga rum i Berlin hösten 2003. Inom ramen för den svenska uppföljningen av målen i deklarationen har bl.a. frågan om en översyn av examensordningen aktualiserats.

119

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.3Analys och slutsatser för området Även en doktorsexamen skall räknas som en halv

högskoleverksamhet

Idet föregående har redogjorts för en rad insatser inom den högre utbildningen, samverkan med det omgivande samhället, satsning på doktoran- der inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, ett reformerat system för läraranställning, kvalitetsarbetet, jämställdhet och genusperspektiv, studentinflytande, studen- ternas personskadeskydd, nationella resurscent- rum, miljöledningsarbete och internationellt samarbete. Dessa områden har en fortsatt aktua- litet i det framtida arbetet med högre utbildning. Regeringens bedömningar resovisas i varje av- snitt.

I det följande redovisas regeringens slutsatser av den mer kvantitativa redovisningen av resulta- tet som återfinns i de inledande avsnitten 7.2.1– 3.

För perioden 2001–2004 har regeringen i re- gleringsbrev för 2001 avseende anslag till univer- sitet och högskolor m.m. fastställt mål för anta- let examinerade med magisterexamen och civilingenjörsexamen, samt för antalet examine- rade lärare med inriktning mot grundskolans se- nare år och gymnasieskolan. Vidare fastställdes som mål att examinationen inom högskoleingen- jörsutbildningen borde öka 2001 i förhållande till 2000 samt att andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning också borde öka 2001 i förhållande till 2000. För peri- oden 2005–2008 angavs som planeringsförut- sättning att antalet magisterexamina bör vara på minst samma nivå som under föregående fyra- årsperiod, medan antalet examinerade lärare med inriktning mot grundskolans senare år och gym- nasieskolan borde öka liksom antalet examinera- de psykologer.

I regleringsbrev för 2001 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. fastställdes som mål för forskarutbildningen ett lägsta antal av- lagda examina som borde uppnås under fyraårs- perioden 2001–2004 inom de olika vetenskaps- områdena. Härvid angavs att licentiatexamen skall räknas som en halv examen.

examen om den föregåtts av en licentiatexamen, men i annat fall som en (hel) examen. För perio- den 2005–2008 angavs att antalet forskarexamina borde öka i förhållande till perioden 2001–2004. För perioden 2001–2004 angavs vidare en minsta andel för hur många av de professorer som an- ställs som bör vara kvinnor.

De i föregående regleringsbrev fastställda må- len kommer till stor del att återfinnas även i regleringsbrev för 2002 och återrapportering kommer att krävas i förhållande till de uppställda målen. Regeringen avser dock att göra några ändringar och kompletteringar.

Regeringen avser inom kort att fatta beslut om att införa en ny magisterexamen fr.o.m. 2002, magisterexamen med ämnesbredd, som komplement till den tidigare magisterexamen som samtidigt ändrar benämning till magisterex- amen med ämnesdjup. De mål för antalet exami- na som regeringen tidigare fastställt för magis- terexamen skall endast avse magisterexamen med ämnesdjup. Regeringen avser inte att nu inför 2002 ange mål för antalet examina inom magis- terexamen med ämnesbredd. Regeringen ser dock den nya examen som ett viktigt komple- ment till den tidigare magisterexamen och förut- sätter att lärosätena kommer att verka för att det erbjuds goda möjligheter för studenterna att av- lägga magisterexamen med ämnesbredd.

För lärarutbildningen har tidigare endast mål satts för antalet examinerade lärare med inrikt- ning mot grundskolans senare år och gymnasie- skolan. Med anledning av den nya lärarutbild- ningen har målen för lärarutbildningen setts över. Den nya lärarutbildningen har en gemen- sam ingång och ger studenterna möjlighet att

120

successivt välja inriktning. Regeringen anser dock att det finns motiv för att specificera målet i antal examinerade med inriktning mot tidigare år respektive antal examinerade med inriktning mot senare år (se vidare avsnitt 7.1.12). Liksom tidigare år fastställer regeringen mål för hur stor andel av lärarna som bör ha matematisk, naturve- tenskaplig eller teknisk inriktning. Detta mål sätts till en tredjedel av de examinerade.

I samband med att huvudmannaskapet för vårdutbildningarna skall föras över till staten kommer vårdutbildningarna att införlivas med tidigare på lärosätena väl etablerade utbildnings- områden. Som ett stöd för det nya området och för att tillgodose det stora behovet av sjukskö- terskor på arbetsmarknaden fastställer regering- en examinationsmål för antalet sjuksköterskeex- amina. Se vidare avsnitt 7.1.15.

Regeringen har under senare tid för varje bud- getår angett en riktlinje för det minsta antalet helårstudenter totalt vid ett lärosäte samt hur många av dessa som bör återfinnas inom de na- turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ- dena. Samtidigt har lärosätena fr.o.m. 2000 upp- manats att omfördela platser från naturvetenskap och teknik, om det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till utbildningar inom dessa områden. I avsnitt 7.2.3 redovisas de uppdrag lärosätena fått i form av ett lägsta antal helårsstudenter år 2000 jämte utfallet för detta år. I regleringsbrev för 2002 avser regeringen att ge följande uppdrag i form av riktlinjer för anta- let helårsstudenter totalt vid respektive lärosäte. Till skillnad från uppdrag för tidigare år omfattar detta uppdrag även den vårdutbildning som nu integrerats i universitetens och högskolornas ut- bildning.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.3.1 Uppdrag för 2002 i form av riktlinje för antal helårstudenter

Helårsstudenter
LÄROSÄTE	UPPDRAG
	2002
Uppsala universitet	19 820

Lunds universitet	26 315

Göteborgs universitet	24 065

Stockholms universitet	20 550

Umeå universitet	17 660
Linköpings universitet	16 910

Karolinska institutet	5 175

Kungl. Tekniska högskolan	12 600
Luleå tekniska universitet	8 570

Karlstads universitet	8 790

Växjö universitet	8 345
Örebro universitet	8 855

Mitthögskolan	10 620

Blekinge tekniska högskola	4 125

Malmö högskola	10 075

Högskolan i Kalmar	5 965

Mälardalens högskola	8 140
Högskolan i Borås	4 875

Högskolan Dalarna	5 790

Högskolan på Gotland	1 490
Högskolan i Gävle	5 880

Högskolan i Halmstad	4 815

Högskolan Kristianstad	5 230
Högskolan i Skövde	4 055

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	4 345

Lärarhögskolan i Stockholm	6 360

Södertörns högskola	6 605

Chalmers tekniska högskola AB	8 750

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	6 330
Summa	281 105

För de konstnärliga utbildningsområdena fast- ställer regeringen följande högsta antal helårs- studenter som skall kunna avräknas inom re- spektive utbildningsområde.

121

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.3.2 Högsta antal helårstudenter inom konstnärliga utbildningsområden vid vissa lärosäten

Helårsstudenter

LÄROSÄTE	DESIGN	KONST	MUSIK	OPERA	TEATER	MEDIA
Lunds universitet	56	74	357		55
Göteborgs universitet	410	95	390	24	30	17

Umeå universitet	170	74

Linköpings universitet	50

Luleå tekniska universitet	20		256		16

Karlstads universitet*			140

Växjö universitet	55
Örebro universitet			160

Malmö högskola	50		27			26

Högskolan i Kalmar	40					10
Mälardalens högskola	85		21

Högskolan i Borås	66

Högskolan Dalarna						20
Högskolan på Gotland		15	15

Högskolan i Gävle	44

Högskolan i Skövde	40

Lärarhögskolan i Stockholm	50		30

Södertörns högskola	15

Summa	1 151	258	1 396	24	101	73

*Tak för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet musik fastställs för 2002 med anledning av att verksamheten vid Ingesunds musikhögskola inordnas i Karl- stads universitet.

7.4Särskilda frågor

7.4.1Anslagsberäkningar

Anslagen till universitet och högskolor under utgiftsområde 16 redovisas per lärosäte i det föl- jande.

Resurser för de nya platserna från hösten 2001 avseende de ca 10 000 nya platserna, samt ”hal- vårseffekten” av de 10 000 nya platserna från hösten 2002, har beräknats under respektive uni- versitets och högskolas anslag och ingår i takbe- loppen år 2002. Vidare har en nedjustering av takbeloppen genomförts på vissa lärosäten mot bakgrund av deras svårigheter att bl.a. uppnå takbeloppen under tidigare budgetår, se avsnitt 7.2.3. Dessa platser avses att tillfälligt under en treårsperiod användas för särskilda satsningar inom bl.a. lärarutbildningar och inom nätuniver- sitet, se avsnitt 7.1.7. Regeringens bedömning är att när dessa tillfälliga satsningar har genomförts, skall medlen återföras till lärosätena. I samband med detta skall hänsyn tas till hur lärosätena vid den tidpunkten har möjlighet att klara sina mål respektive takbelopp.

Anslagen till forskning och forskarutbildning beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 utifrån de ve- tenskapsområden som riksdagen har beslutat om. Högskolor som erhållit vetenskapsområden får egna anslag för forskning och forskarutbild- ning. Högskolor med vetenskapsområden erhål- ler huvudsakligen medel via sitt vetenskapsom- råde. Dessa lärosäten skall prioritera sin forskning och forskarutbildning inom respektive vetenskapsområde.

Resurser för forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högsko- lorna i Stockholm beräknas som tidigare under ett gemensamt anslag under utgiftsområde 16 anslag 25:74 Forskning och konstnärligt utveck- lingsarbete vid vissa högskolor, där respektive högskola disponerar en egen anslagspost. Medel till forskning för dessa högskolor som under budgetåret 2001 fördelats till respektive högsko- las grundutbildningsanslag har justerats, så att de numera finns under anslaget för Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högsko- lor.

122

Grundutbildnings- och forskningsanslagen har för budgetåret 2002 pris- och löneomräknats med 3,01 procent.

Anslagsförändringar utöver pris- och löneom- räkningen framgår under respektive anslag.

För samtliga universitet och högskolor anges under respektive anslag ett beräknat anslagsbe- lopp i löpande priser (i not även angivet i fasta priser) för åren 2003 och 2004. Dessa anslagsbe- lopp är beräknade exklusive medel för NT-svux- utbildningen. NT-svux-medlen. beräknas fr.o.m. 2002 i stället under utgiftsområde 16 anslag 25:73 Särskilda utgifter vid universitet och hög- skolor m.m. och fördelas senare. Regeringen av- ser att under 2002, som är det sista året NT-svux utbildning ges, fördela dessa medel till de lärosä- ten som bedriver sådan utbildning.

7.4.2Ersättningsbelopp

Regeringens bedömning: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2002 vara:

Tabell 7.4.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och hel- årsprestationer

Kronor

UTBILDNINGSOMRÅDE	ERSÄTTNING FÖR EN	ERSÄTTNING FÖR EN
	HELÅRSSTUDENT	HELÅRSPRESTATION
Humanistiskt, teolo-	14 704	15 394
giskt, juridiskt,
samhällsvetenskap-
ligt

Naturvetenskapligt,	38 408	35 122
tekniskt

Farmaceutiskt	38 408	35 122
Vård	37 286	34 096

Odontologiskt	34 877	43 614

Medicinskt	46 922	61 540

Undervisning 1	27 478	34 807
Övrigt 2	32 266	27 783
Design	114 419	73 530
Konst	163 163	73 552

Musik	98 526	65 828

Opera	235 214	148 413
Teater	227 958	119 494

Media	230 561	196 132

Dans	159 885	93 227
Idrott	83 734	40 691

1)Avser den del av lärarutbildningen som ligger inom det allmänna utbildnings- området och som inte är ämnesanknuten.

2)Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Grafiska institu- tet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet skall redovi- sas mot övrigt.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Skälen för regeringens bedömning: De ovan redovisade förändringarna avseende grundut- bildningsanslagen innebär att ersättningsbelop- pen för helårsstudenter och helårsprestationer har räknats upp med 3,01 procent avseende pris- och löneomräkning. För utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teo- logi är motsvarande uppräkning 6,51 procent, vilket inkluderar den prislappsförstärkning som föreslås inom området.

7.4.3Lokaler

För budgetåret 2000 redovisar universiteten och högskolorna sammanlagt lokalkostnader mot- svarande 4 371 miljoner kronor, vilket är en ök- ning med 8,4 procent mot föregående år. Under samma period ökade lärosätenas lokalyta med 3,3 procent. Av redovisat material framgår att lokalkostnadernas andel av universitetens och högskolornas totala kostnader uppgår till 13,8 procent 2000 vilket är en ökning med 0,1 pro- centenhet mot budgetåret 1999. Denna andel be- räknas öka till 14,4 procent år 2005. Ökningen beräknas uppgå till 884 miljoner kronor 2005.

Ökningen av lokalyta och faktisk kostnad föl- jer väl högskolesektorns utbyggnad i övrigt, vil- ket innebär att anslagstilldelningen och hyres- kostnadsutvecklingen följs åt. Av de redovisade uppgifterna framgår att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är i stort sett på samma nivå som tidigare år.

Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader är generellt sett lägre för de äld- re universiteten än för de nyare universiteten och för högskolorna. Konstnärliga högskolor har de högsta lokalkostnaderna sett i förhållande till de totala utgifterna. Spridningen är dock stor mel- lan lärosätena, den sträcker sig från 10 procent till 33 procent.

Universitet och högskolor med statlig hu- vudman hyrde vid ingången av 2000 sammanlagt 3 299 000 kvm. Lokalytan förväntas öka med 306 000 kvm, eller 9 procent, under treårsperio- den fram till årsskiftet 2002/03.

Under hösten 2000 lämnades betänkandet Högskolans styrning (SOU 2000:82) till reger- ingen. Utredaren hade i uppdrag att utreda och föreslå förändringar av lokalförsörjningen inom högskolan. Uppdraget behandlas i sin helhet i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

123

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Studiestöd

8.1Insatser

8.1.1Insatser inom politikområdet

Anslagen för bidrag och räntesubventioner till studerande på gymnasial och eftergymnasial nivå uppgår årligen till ca 20 miljarder kronor. Villko- ren för dessa bidrag regleras främst i studie- stödslagen men också i andra lagar och förord- ningar.

De olika stödformerna skall vara rekryterande till utbildning och gemensamt bidra till ett högt deltagande i olika slag av utbildning. De viktigas- te studiestöden som når flest personer är stu- diemedel och studiehjälp. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Därtill finns vissa mer för- delaktiga stöd som riktar sig till speciella grupper i samhället. Särskilda resursramar avsätts årligen för dessa stöd som riktar sig främst till lågutbil- dade, arbetslösa och funktionshindrade.

Studiestödsadministrationen handhas av Cen- trala studiestödsnämnden (CSN). Myndigheten beviljar studiestöd i form av bidrag och lån samt har hand om återbetalningsverksamheten i fråga om lån. Även vissa andra myndigheter och orga- nisationer fyller en viktig funktion när det gäller administration av anslagen inom området. Tal- boks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) hante- rar bidrag till produktion av studielitteratur för synskadade och andra läshandikappade högsko- lestuderande och Specialpedagogiska institutet hanterar bidrag till kostnader vid viss föräldraut- bildning i teckenspråk. Under 2001 har Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjäns- temännens centralorganisation (TCO) övertagit hanteringen av bidrag vid korttidsstudier. Enligt den nya studiestödslagen kan beslut om tilldel-

ning och återkrav av studiemedel överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd. Myndig- heten började sin verksamhet den 1 maj 2001.

Kostnaden för administrationen av studiestö- det hänförs huvudsakligen till CSN:s verksam- het.

Studiestödsreformen

Den 1 juli 2001 trädde den nya studiestödslagen (1999:1395) i kraft. Samtidigt började också en ny studiestödsförordning (2000:655) att gälla. Reformen har medfört en rad följdändringar i angränsande författningar.

Det nya studiestödssystemet innebär att anta- let stödformer begränsas. Vissa stöd, t.ex. sär- skilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa (svuxa), försvinner helt eftersom det nya systemet täcker användnings- området för dessa stöd. Andra stöd får en annor- lunda utformning och hantering. Korttidsstudie- stöd och internatbidrag regleras t.ex. inte längre i studiestödslagen och handhas inte av CSN. Med anledning av regeringens proposition Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor (prop. 2000/01:107) beslutade riksdagen slutli- gen om den nya ordning som från den 1 juli i år gäller för bidrag till studerande vid korttidsstudi- er (bet. 2000/01:UbU18, rskr. 2000/01:228). Ef- ter riksdagens beslut har regeringen utfärdat en ny förordning (2001:362) om bidrag vid kort- tidsstudier.

Regeringen har också i propositionen Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestöds- frågor föreslagit en justering i den nya studie- stödslagen och dess övergångsbestämmelser be- träffande möjligheten att få studielån efter 41 års ålder. Förslaget innebär att lån som den stude- rande tidigare har haft för studier på lägre ut-

125

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bildningsnivå endast räknas med i viss utsträck- ning i den sammanlagda tiden för rätt till fortsat- ta studielån.

Studiestödsreformen kommer att fasas in un- der en tvåårsperiod. Det innebär att studerande som redan är i utbildning med en viss typ av stu- diestöd, t.ex. svux eller svuxa, har möjlighet att fortsätta studera och kanske avsluta studierna med det stödet. Vissa övergångsbestämmelser finns också för att underlätta för studerande som nu befinner sig under utbildning och därför får studiemedel enligt såväl den gamla som den nya lagen.

Regeringen aviserade i studiestödspropositio- nen (prop. 1999/2000:10) sin avsikt att skapa en mer ändamålsenlig indelning i bilagan till studie- stödsförordningen. I bilagan, som består av två delar, anges de läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas. Syftet var att klarare skilja utbildningar på gymnasial nivå från utbild- ningar som utgör påbyggnad till gymnasieskolan och som fordrar att de studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande. Regeringen har således gjort en översyn av bila- gan som innebär bl.a. att de två avdelningarna har fått underavdelningar för att tydligare klar- göra vilka studiestödsregler som gäller för de skilda utbildningarna. En annan ansvarsfördel- ning har också gjorts beträffande beslutsord- ningen för kompletterande utbildningar. Den innebär bl.a. att Statens skolverk beslutar vilka kompletterande utbildningar som kan ge rätt till studiestöd. Regeringen beslutar fortfarande om det totala antalet studiestöd vid sådana utbild- ningar. Vidare har studiestödet för utbildningar vid folkhögskolor, efter en översyn, fått en mer ändamålsenlig indelning i bilagan. CSN har fått i uppdrag att efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka utbild- ningar på folkhögskola som ger rätt till studie- stöd enligt de olika avdelningarna i bilagan till studiestödsförordningen.

Enligt den nya studiestödslagen skall beslut om tilldelning och återkrav av studiemedel kun- na överklagas hos en särskild överklagande- nämnd. Skälen för detta är att bl.a. stärka rätts- säkerheten för studerande. Regeringen har under året inrättat en ny myndighet, Över- klagandenämnden för studiestöd, för detta än- damål. En särskild instruktion för myndigheten har också beslutats (SFS 2001:79).

I enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:UbU2, rskr 2000/01:100) besluta- de regeringen den 25 januari 2001 att studerande vid den fyraåriga naprapatutbildningen vid Skan- dinaviska Naprapathögskolan AB och den fyra- åriga kiropraktorsutbildningen vid Stiftelsen Skandinaviska Kiropraktorhögskolan skall ha rätt till studiemedel.

Uppföljning

Målsättningen med det nya studiestödssystemet är att systemet skall vara långsiktigt hållbart. Samtidigt är det angeläget att studiestödet kan följa utvecklingen på utbildningsområdet. Stu- diestödet är ett viktigt instrument när det gäller bl.a. rekryteringen till utbildning. Därför är det av stor vikt att noga följa hur det nya systemet fungerar främst för den enskilde men också för myndigheterna som har att hantera det. I regle- ringsbrevet för 2000 fick CSN i uppdrag att ut- forma en modell för uppföljning av måluppfyl- lelse och resultatbedömning för de olika studie- stöden. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av studiestödsreformen och andra förändringar som är nära förknippade med denna för att skapa goda förutsättningar för eventuella förändringar.

8.1.2Insatser utanför politikområdet

Under studietiden är studiestödssystemet tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssy- stem. Förändringar i ett trygghetssystem får där- för ofta följdverkningar inom andra system.

Riksdagen har med anledning av propositio- nen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsför- säkring (1999/2000:139) beslutat om att en för- höjd ersättning kan lämnas under de första 100 dagarna i en arbetslöshetsperiod. Det särskilda utbildningsbidraget (ubs) är beloppsmässigt an- passat till nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har därför beslutat om förordnings- ändringar som innebär att en samordning görs mellan de båda ersättningssystemen.

Riksdagen har också nyligen fattat beslut om vissa temporära förändringar i bostadsbidragssy- stemet under innevarande år till följd av de högre nivåerna i studiebidraget inom studiemedlen. Be- slutet innebär att det nya studiemedelssystemet inte skall leda till minskade bostadsbidrag och därmed inte heller till minskad disponibel in-

126

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

komst för de studerande med studiemedel som också uppbär bostadsbidrag.

8.2Resultatbedömning

8.2.1Resultat

Under budgetåret 2000 fick fler än 960 000 per- soner någon form av studiestöd. Jämfört med budgetåret 1999 är det drygt 30 000 färre perso- ner som har fått stöd.

De pågående satsningarna inom både den gymnasiala vuxenutbildningens område och högskoleområdet har inte medfört att efterfrå- gan på studiestöd ökat under föregående år. Den främsta orsaken till att arbetslösa ansökt om studiestöd i mindre omfattning än beräknat an- tas bero på sjunkande arbetslöshet. Detta har medfört att anslagna medel inte förbrukats. Pro- gnoser för innevarande budgetår tyder på att ut- vecklingen kommer att vara i stort sett densam- ma under innevarande år.

Tabell 8.1 Antal studiestödstagare och utbetalade belopp 2000

Studiestöd	Antal studie-	Antal studie-	Antal studie-	Varav kvinnor	Utbetalda belopp i	Utbetalda belopp
	stödstagare	stödstagare	stödstagare	2000	bidrag 2000 (mkr)	i lån 2000 (mkr)
	1998	1999	2000
Studiehjälp	391 385	389 737	386 453	49 %	2 341,9
Studiemedel	412 316	416 850	419 771	58 %	5 125,0	11 762,0

varav

grundskolenivå	14 119	13 360	12 090	50 %	112,6	184,1
gymnasienivå	100 053	96 307	92 719	61 %	887,8	1 853,5

högskolenivå	266 574	274 591	282 075	58 %	3 726,8	8 076,0

utlandsstudier	31 570	32 592	32 887	62 %	359,5	1 495,5
Studiemedelsräntor					4 982,8

Vuxenstudiestöd	184 084	185 046	153 830	72 %

varav

Särskilt utbildningsbidrag	123 333	109 146	68 049	72 %	3 539,8

Särskilt vuxenstudiestöd för	28 781	41 349	52 188	72 %	1 515,1	332,8
arbetslösa

Särskilt vuxenstudiestöd	21 722	25 537	26 308	77 %	898,7	189,1

NT-svux1	8 800	7 508	5 727	50 %	345,8	92,7
Särskilt vuxenstudiestöd till	1 448	1 506	1 558	94 %	52,8	5,5
studerande vid vissa lärarut-
bildningar

Totalt	987 785	991 633	960 054	57 %	18 802,1	12 229,2

Källa: CSN

1 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

127

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under 2000 har 4 277 personer fått korttidsstu- diestöd eller internatbidrag, 264 personer har fått timersättning för studier i särvux och 140 stude- rande under 20 års ålder har fått ett stipendium efter ett genomfört basår inom kommunal vux- enutbildning. Under 2000 har 414 döva eller hörselskadade gymnasieelever fått bidrag till kostnaderna för studierna och 938 personer har fått bidrag till kostnader för viss föräldrautbild- ning i teckenspråk. Slutligen har 566 högskole- studerande fått studielitteratur från TPB.

Studiehjälp

Antalet studerande som fått studiehjälp under 2000 är i stort sett oförändrat jämfört med tidi- gare år. Antalet studerande som fick det behovs- prövade extra tillägget minskade i förhållande till föregående år.

Studiemedel

De senaste årens utbildningssatsningar på gym- nasie- och högskolenivå har inneburit att antalet studiemedelstagare ökat marginellt under före- gående budgetår. Antalet studiemedelstagare på gymnasial nivå minskade med drygt 4 procent och antalet stödtagare på eftergymnasial nivå ökade med nästan 3 procent. Antalet studie- stödstagare som läser en kortare eller längre tid utomlands har ökat med 1 procent under föregå- ende år. Nästan 59 procent av studiemedelsta- garna är kvinnor. Drygt 55 procent av studieme- delstagarna är under 25 år. Cirka 72 procent av de studerande som är registrerade i grundläggan- de svensk högskoleutbildning utnyttjade stu- diemedlens bidragsdel under läsåret 1999/2000.

Återbetalning av studielån

Möjligheten till studielån i de olika studiestöds- systemen har utnyttjats av omkring 396 000 per- soner 2000. Antalet låntagare uppgick den 1 ja- nuari 2001 till drygt 1,4 miljoner personer, en ökning med 30 000 personer jämfört med tidiga- re budgetår. Låntagarnas skuld till CSN uppgick den 1 januari 2000 till ca 130 miljarder kronor. CSN:s upplåning hos Riksgäldskontoret (RGK) för lån beviljade fr.o.m. 1989 utgjorde 91,2 mil- jarder kronor. Skillnaden mellan låntagarnas

skuld till CSN och CSN:s skuld till RGK beror på att myndigheten betalar låntagarnas obetalda räntor under studietiden till RGK med anslags- medel. Vid utgången av innevarande år beräknas skuldstocken för lån tagna fr.o.m. 1989 hos RGK vara 102 miljarder kronor, varav 10,8 mil- jarder kronor är nyupplåning för kommande budgetår. År 2000 fick ca 243 000 låntagare an- stånd med sin återbetalning, vilket är en minsk- ning med 1 procent jämfört med föregående budgetår. Av de 94 378 personer som beviljades anstånd för lån tagna efter 1988 var 72 procent studenter som fortsatt att studera.

Vuxenstudiestöd

Efterfrågan på ubs har under budgetåret 2000 minskat med drygt 40 000 personer jämfört med det föregående budgetåret. Däremot har antalet studerande med svuxa ökat med ca 26 procent och antalet studiestödstagare med svux med 3 procent. Totalt har antalet studerande med något vuxenstudiestöd minskat med cirka 30 000 per- soner under 2000. Utvecklingen bör ses i ljuset av att sysselsättningsläget har förbättrats och att ubs fr.o.m. den 1 juli 1999 inte längre betalas ut under mer än 12 månader.

För studier vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar fick cirka 5 700 studerande särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) under 2000, vilket är en minskning med cirka 23 procent. Anledningen är att inga nya studerande kunde ansöka om detta stöd efter utgången av 1999. Stödet upphör helt den 31 december 2002.

8.2.2Analys och slutsatser

Enligt regeringens bedömning har insatserna inom studiestödsområdet bidragit till att det har varit möjligt att rekrytera studerande till de ut- bildningsplatser som utbildningsväsendet erbju- der. Utvärderingen av kunskapslyftet har påvisat att studiestödet kan ha stor betydelse för att få kortutbildade att påbörja studier. Efterfrågan på studiestöd står i nära relation till tillgängliga me- del med undantag för vuxenstudiestöden. Den minskande arbetslösheten kan antas ha påverkat efterfrågeutvecklingen, vilket medfört att me- delsförbrukningen understiger tillgängliga medel och att ett anslagssparande på drygt 2 miljarder kronor har uppkommit. Efterfrågan på stöd är

128

större än tillgängliga medel för svux och ubs för arbetstagare. Regeringen föreslår inga åtgärder med hänsyn till att svux har upphört den 30 juni 2001. Begränsningen på 15 procent av tillgängli- ga medel för ubs till arbetstagare skall kvarstå i nuvarande omfattning, i enlighet med utskotts- behandlingen vid föregående riksmöte (bet. 1999/2000:UbU2).

Gymnasieelevernas ekonomiska situation har försämrats under de senaste tio åren. Därför har regeringens i 2001 års ekonomiska vårproposi- tion avsatt medel så att studiebidraget till elever

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

mellan 16 och 20 år kan utökas till tio månader om året fr.o.m. 2003 (se vidare under utgiftsom- råde 15 Studiestöd, anslaget 25:1 Studiehjälp m.m.).

Med anledning av att det nya reformerade studiestödssystemet nyligen har trätt i kraft fö- reslår regeringen inga övriga åtgärder inom om- rådet. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen med preciseringen av det förslag till nytt studiemedel för vuxna som föreslagits i proposi- tionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vux- enutbildningen (prop. 2000/01:72).

129

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 Budgetförslag

9.1Anslag

9.1.125:1 Statens skolverk

Tabell 9.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	320 358		sparande	- 3 494
2001	Anslag	313 034	1	Utgifts-	310 000
2001	Anslag	313 034	1	prognos	310 000
2002	Förslag	356 576
2003	Beräknat	365 426	2

2004	Beräknat	372 254	3

1Varav 7 297 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 356 576 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 356 576 tkr i 2002 års prisnivå.

Statens skolverk är sektorsmyndighet för skolvä- sendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket skall bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina instruktionsenliga uppgifter, bl.a. att följa upp och utvärdera för- skoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolväsendet, att främja utveckling, kompetens- utveckling och kvalitetsarbete samt tillsyn.

De senaste åren har präglats av insatser med anledning av bl.a. kunskapslyftet, förberedelse inför införandet av maxtaxan inom barnomsor- gen samt ett växande antal fristående skolor. Genom satsningen på personalförstärkningar, som innebär att staten under en femårsperiod successivt fr.o.m. hösten 2001 tillför kommu- nerna utökade resurser upp till en nivå motsva- rande 5 miljarder kronor per år, har Skolverket fått ytterligare uppgifter. Medel för administra- tion av nya uppgifter har givits inom ramen för tilldelade verksamhetsanslag.

Skolverket ser under innevarande år över sin organisation. Detta sker mot bakgrund av att Skolverket fått en förändrad roll gentemot kommunerna i enlighet med särskilt regerings- uppdrag.

Regeringens överväganden

Skolverket har redan i dag en hög servicenivå gentemot allmänhet och skolhuvudmän. Arbetet fortsätter för att ytterligare öka tillgängligheten.

Den 1 juli 1999 inrättades, efter regeringens beslut, en kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket. Nämnden har i uppgift att genomfö- ra nationella kvalitetsgranskningar på uppdrag av regeringen. För att tydliggöra kvalitetsgransk- ningsnämndens självständiga ställning har reger- ingen förändrat Skolverkets instruktion. Föränd- ringen, som bl.a. innebär att regeringen utser ordförande, trädde i kraft den 1 september 2001.

Regeringen har i regleringsbrev under flera år framfört att tillsynen skall utgöra en större andel av Skolverkets verksamhet. Så har inte skett. Re- geringen utgår ifrån att verket snarast ompriori- terar sina resurser så att tillsynen av barnomsorg och skola inklusive fristående skolor samt vux- enutbildning ökar.

Anslag som inte är förvaltningsanslag skall normalt inte användas till att finansiera förvalt- ningsutgifter. För att renodla anslaget för 25:2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg från medel av förvaltningskaraktär, som inte enbart temporärt belastar anslaget, föreslår regeringen omfördelning av medel från 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg till 25:1 Statens skol- verk. Storleken på den föreslagna överföringen uppgår till 33,3 miljoner kronor. Beloppet inklu-

131

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

derar 4,3 miljoner kronor för statistikuppgifter inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg m.m.

Av samma skäl föreslås en överföring av för- valtningsmedel från anslaget 25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen till detta an- slag, motsvarande 2,4 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 356 576 000 kronor för budgetåret 2002. För budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande till 2002.

Tabell 9.25:1 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	313 034	313 034	313 034
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	11 491	20 341	27 169

Överföring andra anslag	35 700	35 700	35 700
Slutjustering avtalsförsäk-	- 3 648	- 3 648	- 3 648
ringar2
Summa förändring	43 542	52 392	59 220

Förslag/beräknat anslag	356 576	365 426	372 254

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

9.1.225:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tabell 9.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av skolvä- sende och barnsomsorg

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	282 131	sparande	171 604
2001	Anslag	449 206	Utgifts-	439 055
2001	Anslag	449 206	prognos	439 055
2002	Förslag	493 629

2003	Beräknat	184 483	1
2004	Beräknat	188 391	2

1Motsvarar 179 578 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 179 578 tkr i 2002 års prisnivå.

Det övergripande syftet med anslaget är att främja utvecklingen av barnomsorgen, skolvä- sendet samt vuxenutbildningen. Från anslaget bekostas dels centrala, dels andra skolutveck- lingsinsatser som Skolverket utför i enlighet med sin instruktion.

Från anslaget bekostas insatser avseende stöd till utveckling av förskola, skola och vuxenut- bildning. Medlen används för att stärka baskun- skaperna genom att främja läskunnighet, skriv- kunnighet och matematikkunskaper, samt till kompetensutveckling och andra insatser för skolutveckling. Från anslaget bekostas vidare statlig rektorsutbildning. Medlen används även till kompetensutveckling av lärare i naturveten- skap, teknik och miljö.

Anslaget används för centralt initierat utveck- lingsarbete inom utbildningssystemet och andra centralt beslutade insatser. Det gäller bl.a. revide- ring av styrdokumenten, utveckling av nationella prov, övergripande projekt såsom Skoldatanätet, NOT-projektet, projekt om värdegrunden i sko- lan, jämställdhet och inom miljöområdet, för- söksverksamhet med lärande i arbetslivet och andra kvalitetshöjande insatser för gymnasiesko- lans yrkesutbildning, insatser för skolväsendets internationalisering samt bidrag till vissa organi- sationer.

Skolverket har rätt att disponera medel under anslaget för administration, uppföljning och ut- värdering av vissa uppdrag.

Vid utgången av budgetåret 2000 fanns ett an- slagssparande som uppgick till 171,6 miljoner kronor. För att den satsning på bl.a. basfärdighe- ter som aviserats till riksdagen skall kunna full- följas har regeringen beslutat att Skolverket får disponera 75,6 miljoner kronor av anslagsspa- randet.

Regeringens överväganden

Skolverkets utvecklingsinsatser bör ske med den inriktning som verket redovisade i november 2000 avseende stöd till utveckling av förskola, skola och vuxenutbildning m.m. Skolverket skall därvid fortsätta att utveckla formerna för att stödja kvalitetsutvecklingen i förskoleverksam- het, skolbarnsomsorg, skola samt vuxenutbild- ning. Den satsning som påbörjats på basfärdig- heter i läskunnighet, skrivkunnighet och matematikkunskaper bör fortsätta, liksom Skol- verkets satsning på kompetensutveckling och andra insatser för skolutveckling.

Skolverkets utvecklingsinsatser bör i första hand riktas mot uppmärksammade brist- eller problemområden eller områden som behöver samordnas nationellt.

132

Efter förslag i 1999 och 2000 års ekonomiska vårpropositioner och efter förslag om vissa över- föringar i samband med budgetpropositionen för 2001, har riksdagen beslutat att ca 270 miljoner kronor avsätts 2002 för särskilda insatser för skolutveckling, bl.a. för kompetensutveckling. Inom denna ram avser regeringen att, utöver de uppdrag som Skolverket redan har, prioritera in- satser inom följande områden.

I skolan sker en utveckling av arbetsformer och organisation i riktning mot ett mer individ- anpassat lärande. Regeringen avser därför att an- slå medel för insatser avseende bl.a. individuell planering och dokumentation.

I syfte att skapa en ökad kvalitet i lärarnas be- dömning och betygssättning i gymnasieskolan avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser.

För utvecklingsinsatser inom elevhälsoområ- det avser regeringen att avsätta särskilda medel för både 2002 och 2003. Dessa avser kompetens- utvecklingsinsatser av skolpersonal, informa- tionsinsatser samt stöd till t.ex. kamratstödjande verksamhet, verksamhet med s.k. klassmorfar eller liknande.

De insatser som påbörjats inom områdena värdegrund och demokrati, bl.a. inom ramen för värdegrundscentrum, kommer att fortsätta. Sär- skilda medel avses vidare avsättas för kompe- tensutveckling av resurspersonal i jämställdhet och i genuskunskap. Medel bör också avsättas för att förebygga att flickor utsätts för kränkan- de behandling. Arbetet bör inriktas mot att stär- ka flickors självförtroende och ge möjligheter till bl.a. självförsvarsträning.

Nuvarande insatser för kulturen i skolan och utveckling av skolbibliotekens roll för att stimu- lera läsfärdigheten bör fortsätta och samarbete med olika kulturinstitutioner och bibliotek ut- vecklas. Barn och ungdomar i både förskolan och skolan bör omfattas av insatserna.

Skolverkets pågående utvecklingsinsatser bör förstärkas vad gäller integration mellan förskole- klass, grundskola och fritidshem, bl.a. genom kompetensutvecklingsinsatser riktade till rekto- rer och personal i de integrerade verksamheter- na.

Särskilda åtgärder för att förstärka bl.a. mo- dersmålsundervisningen i den obligatoriska sko- lan och gymnasieskolan samt stödet till skolor med elever med många nationaliteter och språk samt stöd till språkval i skolan bör fortsätta. Det gäller även det särskilda stöd till kompetensut-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

veckling av lärare i naturkunskap och teknik som bedrivits med medel från det s.k. tiopunktspro- grammet.

Utöver pågående insatser för kompetensut- veckling inom det specialpedagogiska området bör ytterligare medel avsättas för riktad kompe- tensutveckling av personal som arbetar dels med elever med synskada och ytterligare funktions- hinder, dels med elever med grav språkstörning.

Under anslaget bör även beräknas medel för försöksverksamhet med särskilt riktade insatser inom ämnesområdet biologi och bioteknik samt inom idrott och hälsa. Regeringen avser att ta initiativ till att det på nationell nivå inrättas re- surscentrum med de beskrivna inriktningarna.

För att renodla anslaget från utgifter av för- valtningskaraktär föreslår regeringen att 33,3 miljoner kronor överförs från detta anslag till anslaget 25:1 Statens skolverk. Medlen avser bl.a. arbetet med analys och revidering av samt in- formation kring nationella mål- och styrdoku- ment och nationella prov. Vidare anses kostna- der för verkets arbete med information och stöd till kommuner i kvalitetsarbetet samt vissa upp- gifter med IT-anknytning, t.ex. administrationen kring Skoldatanätet och Lexin, vara uppgifter av mer permanent karaktär som fortsättningsvis bör finansieras under förvaltningsanslaget. Skol- verket har rätt att disponera medel under ansla- get för administration, metodutveckling samt uppföljning och utvärdering av mer tidsbegrän- sade uppdrag. Regeringen avser att fortsätta ar- betet med att renodla Skolverkets utvecklingsan- slag med syfte att permanenta förvalt- ningskostnader ej längre skall belasta utveck- lingsanslaget.

I enlighet med propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) föreslår regeringen att 41,5 miljoner kronor tillförs anslaget för att finansiera en kompetensutvecklingsinsats för lärare i bl.a. vux- enutbildningen. Av dessa medel tillförs 36,5 mil- joner kronor för 2002 och 5 miljoner kronor tills vidare. Finansieringen sker genom de ompriori- teringar som regeringen redovisat under anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen anslaget till 493 629 000 kronor för 2002, 184 483 000 kronor för 2003 samt 188 391 000 kronor för 2004.

133

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:2 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	449 206	449 206	449 206
Förändring till följd av:

Beslut	17 185	- 262 366	- 262 366
Pris- och löneomräkning	14 038	18 943	22 851

Överföring andra anslag	13 200	- 21 300	- 21 300

Summa förändring	44 423	- 264 723	- 260 815
Förslag/beräknat anslag	493 629	184 483	188 391

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.325:3 Forskning inom skolväsendet

Tabell 9.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom skol- väsendet

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	8 189	sparande	74
2001	Anslag	30 000	Utgifts-	29 700
2001	Anslag	30 000	prognos	29 700
2002	Förslag	33 903

2003	Beräknat	34 791	1
2004	Beräknat	35 361	2

1Motsvarar 33 903 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 33 903 tkr i 2002 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att främja och initiera forskning inom områden av särskild betydelse för skolväsendet där det finns angelägna behov och där kunskap saknas eller är bristfällig. Ansla- get disponeras av Statens skolverk.

Skolverket skall som sektorsorgan ta ansvar för att forskning kommer till stånd inom väl identifierade områden. Den forskning som myndigheten genom uppdrag initierar och främ- jar, skall komma till nytta inom skolväsendet. Skolverket skall därför stödja och stimulera in- formation om forskning och forskningsresultat inom sitt ansvarsområde.

Regeringens överväganden

Skolverket har på regeringens uppdrag redovisat inriktningen av insatserna i sin forskningsplan. Enligt regeringens bedömning kommer den uppdragsstyrda skolforskningen att spela en vik- tig roll som ett komplement till lärarutbildning- ens forskningsanknytning, forskarskolorna, ökad forskning inom lärarutbildningsområdet

och den nya forskningsorganisationen. Reger- ingen delar Skolverkets bedömning om värdet av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och det ökade behovet av mång- och tvärvetenskapliga forskningsområden.

Forskning kring vuxnas lärande är av väsentlig vikt för att förverkliga visionerna kring ett livs- långt lärande. I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) aviserade regeringen att Skolverket under en fyraårsperiod skall ges i uppdrag att ini- tiera forskning och utveckling med inriktning på vuxnas lärande. Regeringen föreslår att Skolver- ket för 2002 anvisas 3 miljoner kronor för detta uppdrag. Finansieringen sker genom de omprio- riteringar som regeringen redovisat under ansla- get 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Regeringen beräknar medelsbehovet, vid sidan av ovannämnda fyraårssatsning på forskning med inriktning på vuxnas lärande, för 2002–2004 till oförändrad nivå i förhållande till 2001.

Tabell 9.25:3 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	30 000	30 000	30 000
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	903	1 791	2 361

Överföring andra anslag	3 000	3 000	3 000

Summa förändring	3 903	4 791	5 361
Förslag/beräknat anslag	33 903	34 791	35 361

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.425:4 Program för IT i skolan

Tabell 9.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i sko- lan

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	490 582	sparande	35 382
2001	Anslag		Utgifts-	680 000
2001	Anslag	652 856	prognos	680 000
2002	Förslag	193 374

2003	Beräknat	0
2004	Beräknat	0

Under detta anslag anvisas medel för IT i skolan. Under anslaget beräknas medel för delegatio-

134

nens kansli, kompetensutveckling av lärare, in- köp av datorer, stöd till infrastruktursatsningar och övriga utgifter.

Delegationen för IT i skolan har till uppgift att planera, genomföra och följa den nationella satsningen på IT i skolan (ITiS). Satsningen genomförs under åren 1999–2002 och består hu- vudsakligen av ett erbjudande om kompetensut- veckling till 70 000 lärare i arbetslag, samt ett er- bjudande till kommunerna om ett statsbidrag för förstärkning av infrastrukturen för IT i skolan. Bidraget, som är tvådelat, skall användas dels för anslutning av skolorna till Internet, dels till e- postadresser till samtliga lärare och elever. Totalt har under perioden funnits knappt 600 miljoner kronor att fördela efter ansökan av kommuner- na. IT kommer att vara ett naturligt inslag i sko- lan framöver. Det är angeläget att vunna erfaren- heter av satsningen kan tillvaratas. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet följer nu upp olika IT-satsningar inom skolan. Regeringen avser att senare återkomma med be- dömningar i denna fråga.

Regeringens överväganden

Sedan den 1 januari 2001 omfattar satsningen även lärare inom kommunal vuxenutbildning. Regeringen har i propositionen om Vuxnas lä- rande och utvecklingen av vuxenutbild- ning(prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) föreslagit att även folkhög- skolans lärare skall kunna omfattas av denna satsning på kompetensutveckling. Regeringen föreslår därför en ökning av resurserna med 21 miljoner kronor till satsningen på IT i skolan (ITiS). Finansieringen sker genom de ompriori- teringar som regeringen redovisat under anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 193 374 000 kronor för budgetåret 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:4 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	652 856	652 856	652 856
Förändring till följd av:

Beslut	- 482 856	- 652 856	- 652 856
Pris- och löneomräkning	2 374	0	0

Överföring andra anslag	21 000	0	0

Summa förändring	- 459 482	- 652 856	- 652 856
Förslag/beräknat anslag	193 374	0	0

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.525:5 Specialpedagogiska institutet1

Tabell 9.25:5 Anslagsutvecklingen för Specialpedagogiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	123 952		sparande	6 067
2001	Anslag	215 206	2	Utgifts-	218 000
2001	Anslag	215 206		prognos	218 000
2002	Förslag	319 341

2003	Beräknat	327 110	3
2004	Beräknat	333 490	4

1Från och med den 1 juli 2001 bildades en ny myndighet, Specialpedagogiska institutet, varvid Statens institut för handikappfrågor i skolan, Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans samt Åsbackaskolans resurscenter upphörde att vara egna myndigheter.

2Varav 88 656 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårproposi- tionen 2001 och 1 258 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

3Motsvarar 319 341 tkr i 2002 års prisnivå.

4Motsvarar 319 341 tkr i 2002 års prisnivå.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) ombildades Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) den 1 juli 2001 till en ny myndighet, Specialpedagogiska institu- tet. I och med detta avvecklades Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och Ås- backaskolans resurscenter som egna myndighe- ter. Dessa verksamheter har inordnats i den nya myndigheten. De statliga bidragen för landsting- ens hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscen- ter och datapedagogerna vid de regionala datare- surscentren, de s.k. REDAH-centren, har tillförts den nya myndigheten.

Specialpedagogiska institutets mål är att vara ett effektivt stöd i specialpedagogiska frågor för kommuner, andra huvudmän och fristående sko- lor under statlig tillsyn. Stödet skall underlätta

135

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

huvudmännens arbete med att erbjuda likvärdig förskola, skola och skolbarnsomsorg samt vux- enutbildning till alla oavsett funktionshinder. Att myndighetens uppdrag även skall omfatta insatser som berör förskola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning innebär en utökning av uppdraget jämfört med det uppdrag som SIH hade.

Specialpedagogiska institutet skall svara för såväl stöd som utvecklingsverksamhet. Syftet med förändringen är bl.a. att bidra till ökad mål- uppfyllelse och flexibilitet i statens organisation för stöd i specialpedagogiska frågor samt för- bättra samverkan mellan stat, kommun och landsting i frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2000	–	–	–	–

Prognos 2001	0	12 783	57 617	- 44 834

Budget 2002	0	25 000	111 000	- 86 000

Intäkterna avser främst ersättning från kommu- nerna för elever vid Resurscenter syn Örebro samt Resurscenter tal och språk. Prognosen ut- går från regeringens beslut (SKOLFS 2001:1) att avgifterna för barn i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 60 000 kronor per barn och år och att avgiften för barn från andra kommuner skall uppgå till 175 000 kronor per barn och år. Det ekonomiska målet är att intäkterna från Special- pedagogiska institutets verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall fi- nansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut angående pro- positionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) skall Speci- alpedagogiska institutet fr.o.m. den 1 januari

2002 även ha ett ansvar för vuxna studerande med funktionshinder. Institutet skall bistå skol- huvudmännen inom den kommunala utbildning- en för vuxna med specialpedagogiskt stöd. Re- geringen föreslår därför att 10 miljoner kronor tillförs anslaget. Specialpedagogiska institutet har inom ramen för riksdagens beslut anvisats 5 mil- joner kronor för andra halvåret 2001 för att för- bereda denna uppgift.

Regeringen har nyligen tillsatt en särskild ut- redare (dir. 2001:65) med uppgift att göra en översyn av statens engagemang för framställning av läromedel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning. Idag har Specialpedagogis- ka institutet ansvar för utveckling och produk- tion av läromedel för elever med funktionshin- der. För viss utveckling av läromedel för vuxna har regeringen beräknat tillföra anslaget 3 miljo- ner kronor per år under åren 2002–2005. Speci- alpedagogiska institutet skall, senast den 1 no- vember 2001, till regeringen lämna ett förslag till hur dessa medel bör utnyttjas.

Regeringen har under anslaget 25:14 Natio- nellt centrum för flexibelt lärande beräknat medel för att myndigheten, i samarbete med Specialpe- dagogiska institutet, skall utveckla läromedel, som riktar sig till studerande som har tecken- språk som första språk inom kommunal vuxen- utbildning och folkhögskola.

Specialpedagogiska institutets verksamhet har organiserats i fem regioner: norra, mellersta, öst- ra, västra och södra regionen. En av regionerna skall ta ett särskilt ansvar för studerande inom den kommunala vuxenutbildningen. I enlighet med propositionen Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) föreslår regeringen att 6 miljoner kronor tillförs anslaget för att finansiera verksamheten för vux- na studerande. Finansieringen sker genom de omprioriteringar som regeringen redovisat under anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbild- ning.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att anslaget uppgår till 319 341 000 kronor för 2002. I avvaktan på att den nya organisatio- nen skall finna sina former beräknas anslaget till en oförändrad nivå för 2003 och 2004.

136

Tabell 9.25:5 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	215 206	215 206	215 206
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräk-
ning	2 320	10 089	16 469
	2 320	10 089	16 469

Överföring andra an-
slag	102 444	102 444	102 444
	102 444	102 444	102 444

Slutjustering avtals-
försäkringar2	- 629	- 629	- 629
	- 629	- 629	- 629

Summa förändring	104 135	111 904	118 284

Förslag/beräknat anslag	319 341	327 110	333 490

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

9.1.625:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp

Tabell 9.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	22 237	sparande	150
2001	Anslag	21 788	Utgifts-	22 000
2001	Anslag	21 788	prognos	22 000
2002	Förslag	22 149
2003	Beräknat	22 709	1

2004	Beräknat	23 115	2

1Motsvarar 22 149 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 22 149 tkr i 2002 års prisnivå.

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förord- ningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av, samt information om läro- medel för elever med funktionshinder. Från an- slaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan exper- tis.

Målet är att elever med synskada, rörelsehin- der, hörselskada/dövhet eller utvecklingsstör- ning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar samt motsvarande utbildningar med enskild huvudman genom tillgång till särskilt ut- vecklade eller anpassade läromedel skall ges för- utsättningar för full delaktighet i undervisning- en. Under 2002 skall Specialpedagogiska

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

institutet även arbeta med frågor gällande vuxna studerande.

Den 1 juli 2001 inrättades Specialpedagogiska institutet. Ansvaret för utveckling och produk- tion av läromedel för elever med funktionshin- der har förts över till den nya myndigheten. I samband med detta har Specialpedagogiska insti- tutets ansvar för framställning av läromedel ut- ökats till att även omfatta vuxna med funktions- hinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2000	0	13 904	74 704	- 60 800

Prognos 2001	0	13 400	77 000	- 63 600

Budget 2002	0	12 800	77 000	- 64 200

1 SIT får intäkter från främst läromedelsförsäljning.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från lä- romedelsförsäljningen delvis skall finansiera verksamheterna. De kostnader som inte finansi- eras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

En särskild utredare (dir. 2001:65) har tillkallats med uppgift att göra en översyn av statens enga- gemang för framställning av läromedel och stu- diematerial för barn, elever och vuxna med funk- tionshinder i förskola, skola och vuxen- utbildning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2002.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen ett oförändrat anslag för 2002–2004.

137

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:6 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	21 788	21 788	21 788
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	361	921	1 367

Överföring andra anslag	0	0	0

Summa förändring	361	921	1 367
Förslag/beräknat anslag	22 149	22 709	23 155

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.725:7 Specialskolemyndigheten

Tabell 9.25:7 Anslagsutvecklingen för Specialskolemyndig- heten

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	458 818		sparande	46 440
2001	Anslag	354 844	1	Utgifts-
2001	Anslag	354 844	1	prognos	358 282
2002	Förslag	229 460

2003	Beräknat	235 057	2
2004	Beräknat	239 589	3

1Inklusive en minskning med 73 656 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001 samt en ökning med 16 726 tkr på tilläggs- budget i samband med budgetpropositionen 2002.

2Motsvarar 229 460 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 229 460 tkr i 2002 års prisnivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2000	41 900	10 843	295 904	- 285 061

Prognos 2001	20 663	47 350	316 702	- 269 352

Budget 2002	0	88 042	337 223	- 249 181

Avgifterna utgörs av ersättning från kommuner- na för elever i specialskola. Dessa intäkter får ef- ter den 1 juli 2001 disponeras av myndigheten. Den 1 juli 2001 höjdes hemkommunernas er- sättning till staten för den som är elev i special- skolan till 175 000 kronor per elev och läsår. Myndigheten disponerar avgiftsintäkterna. Vid beräkning av de kommande avgiftsintäkterna har hänsyn tagits till att värdkommunerna, dvs. de kommuner där en specialskola är belägen, betalar en lägre avgift för elever i specialskolan.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kost- nader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finansieras från detta anslag.

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva eller hörselska- dade en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan.

Specialskolemyndigheten, som bildades den 1 juli 2000, består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hörselska- dade och en är en nationell specialskola för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning samt för dövblindfödda elever. Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och sociala ut- veckling är att de erbjuds en teckenspråkig miljö.

För 2000 redovisas ett anslagssparande på 46 miljoner kronor. En viss del av beloppet utgör medel som står till regeringens disposition och som kan komma att användas för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Regeringens överväganden

Specialskolemyndigheten framhåller i sin årsre- dovisning för 2000 bristen på utbildade special- pedagoger. Ett viktigt utvecklingsområde för Specialskolemyndigheten är att samordna insat- ser för en ökad nyrekrytering av lärare till sina sex skolenheter.

Andra viktiga utvecklingsområden för myn- digheten är bl.a. att stärka skolornas inre arbete och därmed bidra till en ökad måluppfyllelse, att genom kompetensutvecklingsinsatser vidareut- veckla den teckenspråkiga miljön, fördjupa kun- skaper om döva och hörselskadade barns lärande ur ett tvåspråkighetsperspektiv samt att utveckla arbetsformer gällande undervisning av elever på grundsärskolenivå vid de regionala specialsko- lorna.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen anslaget för 2002 till 229 460 000 kronor. För 2003 och 2004 beräknas ett oförändrat be- lopp.

138

Tabell 9.25:7 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	354 844	354 844	354 844
Förändring till följd av:

Beslut	- 64 682	- 64 682	- 64 682
Pris- och löneomräk-
ning	6 764	12 361	16 893
	6 764	12 361	16 893

Överföring andra an-
slag	- 67 444	- 67 444	- 67 444
	- 67 444	- 67 444	- 67 444

Slutjustering avtals-
försäkringar2	- 22	- 22	- 22
	- 22	- 22	- 22

Summa förändring	- 125 384	- 119 787	- 115 255

Förslag/beräknat anslag	229 460	235 057	239 589

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

9.1.825:8 Särskilda insatser på skolområdet

Tabell 9.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på skolområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	271 747		sparande	9 280
2001	Anslag	263 526	1	Utgifts-	263 000
2001	Anslag	263 526	1	prognos	263 000
2002	Förslag	259 670

2003	Beräknat	267 777	2

2004	Beräknat	275 563	3

1Inklusive en minskning med 15 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001.

2Motsvarar 259 670 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 259 670 tkr i 2002 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak

–bidrag enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet

–bidrag till kommuner för samordnade ut- bildningsinsatser avseende särskild under- visning på sjukhus m.m. och samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder

–ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymna- sieutbildning för svårt rörelsehindrade ele- ver (Rh) från hela landet

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

–bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss stat- lig ersättning avseende gymnasial utbild- ning i Örebro för döva och hörselskadade elever

–särskilda statsbidrag enligt avtal mellan sta- ten och Sörmlands respektive Västman- lands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryte- rande utbildning för elever med utveck- lingsstörning.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever.

För 2000 redovisas ett anslagssparande på 9 280 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 2 000 000 kronor.

Regeringens överväganden

Preparandkurs för vissa synskadade

Statens skolverk har redovisat ett uppdrag att se över möjligheterna att använda folkhögskolan för att stödja övergången från grundskola till gymnasieskola för ett begränsat antal ungdomar som till följd av svårt funktionshinder har behov av speciella insatser.

Regeringen menar i likhet med Skolverket att det i första hand är hemkommunerna som har ansvaret för att erbjuda en utbildning som utgår från elevernas förutsättningar och behov. Speci- alpedagogiska institutets konsulenter utgör sta- tens stöd till hemkommunerna för att finna en bra lösning i det aktuella fallet för denna grupp elever. I det fall sådan lösning som den hittillsva- rande preparandkursen befinns nödvändig bör Specialpedagogiska institutet ges möjlighet att ur detta anslag finansiera statens del av kostnader- na. Huvudansvaret för finansieringen bör dock ligga hos hemkommunen. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om lämplig lösning för detta fåtal elever.

Rh-anpassad utbildning

Fr.o.m. läsåret 2001/02 gäller reglerna för behö- righet att söka till nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan också vid Rh- anpassad utbildning. Vissa elever med svåra rö- relsehinder kan på grund av ytterligare funk- tionshinder ha problem att klara de antagnings- krav som gäller för de nationella respektive

139

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

specialutformade programmen. Regeringen har därför gett intagningsnämnden (Rh-nämnden) möjlighet att ge dispens för sökande som saknar betyg i de behörighetsgivande ämnena om eleven bedöms i huvudsak kunna tillgodogöra sig ut- bildningen.

Trots dispensmöjligheten har dock en högre andel än tidigare ej intagits till läsåret 2001/02. Regeringen följer noga vilka utbildningsvägar dessa elever erbjudits i stället. Regeringen avser att ändra bestämmelserna till nästa läsår i syfte att ytterligare bevilja dispens.

Gymnasial utbildning för dövblinda elever

Statens skolverk har redovisat ett uppdrag att göra en översyn av den riksrekryterande gymna- sieutbildning som Örebro kommun anordnar för vissa dövblinda ungdomar. Skolverket be- dömer att verksamheten innebär en god möjlig- het för dessa ungdomar att få en gymnasial ut- bildning. Verket föreslår därför att Örebro kommuns uppdrag enligt avtalet för RGD/RGH utvidgas till att omfatta ungdomar med döv- blindhet. Förslaget påverkar bestämmelserna i gymnasieförordningen. Det bör ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder med anledning av Skolverkets förslag. Åtgärderna be- räknas rymmas inom nuvarande medelsram.

Elevantalet vid riksgymnasierna såväl vid RGD/RGH som Rh-anpassad utbildning beräk- nas i stort sett till oförändrad nivå.

Övrigt

Specialpedagogiska institutet startade sin verk- samhet den l juli 2001. Däri ingår kunskapscen- terverksamhet som bekostats ur detta anslag. I samband med vårpropositionen 2001 beräknades medel för denna verksamhet under anslaget 25:5

Specialpedagogiska institutet. Därvid fördes medel över från förevarande anslag för andra halvåret 2001. För att verksamheten skall finansieras på helår föreslår regeringen att 16 000 000 kronor överförs till anslaget 25:5 Specialpedagogiska in- stitutet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 259 670 000 kronor för 2002. För budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget till 267 777 000 kronor respektive 275 563 000 kronor.

Tabell 9.25:8 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	263 526	263 526	263 526
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	12 144	20 251	28 037

Överföring andra anslag	- 16 000	- 16 000	- 16 000

Summa förändring	- 3 856	4 251	12 037
Förslag/beräknat anslag	259 670	267 777	275 563

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.925:9 Sameskolstyrelsen

Tabell 9.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	35 763		sparande	- 119
2001	Anslag	30 700	1	Utgifts-	29 917
2001	Anslag	30 700	1	prognos	29 917
2002	Förslag	30 603
2003	Beräknat	31 363	2

2004	Beräknat	31 950	3

1Inklusive en ökning med 1 034 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2002.

2Motsvarar 30 603 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 30 603 tkr i 2002 års prisnivå.

Utbildningen vid sameskolorna och den integre- rade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan har som mål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. år 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. år 9 i grundskolan.

Sameskolstyrelsen, som är styrelse för same- skolorna och integrerad undervisning i den kommunala grundskolan, får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritids- hemsverksamheten för samiska barn. Sameskol- styrelsen skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för samisk undervisning.

Regeringen har i juni 2001 bifallit en ansökan från Sameskolstyrelsen om att få teckna 10- respektive 15-åriga hyresavtal för sina skolor.

140

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2000	8 180	4 388	4 034	354

Prognos 2001	8 500	5 300	5 300	0

Budget 2002	8 300	6 100	6 100	0

Det ekonomiska målet är att de disponibla intäk- terna från hemkommunerna för elevs undervis- ning i Sameskolan skall täcka större delen av kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finan- sieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Regeringen ser positivt på Sameskolstyrelsens arbete med organisationsöversyn av myndighe- ten i syfte att göra verksamheten mer kostnads- effektiv. Detsamma gäller ambitionen att följa upp arbetet med lokala arbetsplaner för den in- tegrerade samiska undervisningen för att värdera resultat, kvalitet och likvärdighet mellan under- visning i sameskola och den integrerade under- visningen.

Regeringen avser att närmare överväga de framtida formerna för förskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet för samiska barn.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen ett oförändrat anslag för 2002 2004.

Tabell 9.25:9 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	30 700	30 700	30 700
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	420	1 180	1 767

Överföring från andra anslag	0	0	0

Slutjustering avtalsförsäkringar2	- 517	- 517	- 517
Summa förändring	- 97	663	1 250

Förslag/beräknat anslag	30 603	31 363	31 950

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.1025:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tabell 9.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i barnom- sorgen m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	–		sparande	–
2001	Anslag	0	1	Utgifts-	0
2001	Anslag	0	1	prognos	0
2002	Förslag	3 900 000

2003	Beräknat	3 900 000
2004	Beräknat	3 900 000

1 Inklusive en minskning med 150 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001.

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner som inför ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgär- der som skall lämnas till de kommuner som inför maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolver- kets kostnader för arbete med administration av rekvisitioner från kommunerna samt den upp- följning av reformens olika delar för vilken Skol- verket skall ansvara.

I och med riksdagens beslut om 2001 års eko- nomiska vårproposition (prop. 2000/01:100, utg.omr. 16 bet. 2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:100) fördes 150 miljoner kronor från anslaget för att finansiera höjningen av anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bi- drag till kommuner. Fr.o.m. den 1 juli 2001 är kommunerna skyldiga att erbjuda plats i försko- leverksamhet för barn med arbetslösa föräldrar. Fr.o.m. den 1 januari 2002 utökas kommunernas skyldigheter till att även gälla barn till föräldrar som är hemma på föräldraledighet för annat barn och den 1 januari 2003 införs den allmänna för- skolan för barn i åldern 4–5 år. Kommunerna kompenseras även för dessa reformer genom en ökning av det generella statsbidraget. Som en konsekvens av detta har den beräknade nivån på detta anslag minskat.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att i stort sett alla kommuner kommer att införa ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarns- omsorgen. Mot bakgrund av detta och den över- föring som gjorts till anslaget 91:1 Generellt

141

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

statsbidrag till kommuner och landsting beräknar regeringen anslaget till 3 900 miljoner kronor för 2002 2004.

Tabell 9.25:10 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	0	0	0
Förändring till följd
av:

Beslut	4 400 000	5 600 000	5 600 000

Överföring andra	- 500 000	- 1 700 000	- 1 700 000
anslag

Summa förändring	3 900 000	3 900 000	3 900 000

Förslag/beräknat an-	3 900 000	3 900 000	3 900 000
slag

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.1125:11 Bidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem

Tabell 9.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	–	sparande	–
2001	Anslag	500 000	Utgifts-	500 000
2001	Anslag	500 000	prognos	500 000
2002	Förslag	1 500 000

2003	Beräknat	2 500 000
2004	Beräknat	3 500 000

I och med riksdagens beslut om budgetproposi- tionen för 2001 (prop. 2000/01:1, utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) lades grunden för ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidra- get avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål ut- tryckta i läroplan och kursplaner genom att till- föra mer personal till skola och fritidshem. Bi- draget skall användas till personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyl- lelse. Kostnader i samband med Skolverkets ad- ministration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.

Statsbidraget för personalförstärkningar be- räknas öka successivt med en miljard kronor år- ligen tills nivån fem miljarder kronor är nådd.

Bestämmelser om statsbidraget finns i förord- ningen (2001:36) om statsbidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem. De första ut- betalningarna sker i september 2001.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att statsbidraget för perso- nalförstärkningar i skola och fritidshem kommer att fördelas till i stort sett alla kommuner. Mot bakgrund av detta beräknar regeringen anslaget till 1 500 miljoner kronor för 2002.

Tabell 9.25:11 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	500 000	500 000	500 000
Förändring till följd av:

Beslut	1 000 000	2 000 000	3 000 000
Överföring andra an-	0	0	0
slag
Summa förändring	1 000 000	2 000 000	3 000 000

Förslag/beräknat anslag	1 500 000	2 500 000	3 500 000

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.1225:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tabell 9.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss verk- samhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	103 346		sparande	30 395
2001	Anslag	97 859	1	Utgifts-
2001	Anslag	97 859	1	prognos	111 020
2002	Förslag	120 056

2003	Beräknat	123 410	2

2004	Beräknat	125 993	3

1Inklusive en minskning med 16 681 tkr på tilläggsbudget i samband med bud- getpropositionen för 2002.

2Motsvarar 120 056 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 120 056 tkr i 2002 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för

–särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och

142

förberedande dansutbildningar i Stock- holm, Göteborg och Malmö

–bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Gené- ve, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket

–ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå

–ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning

–bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinter- natskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor

–statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlands- svenska elevers skolgång i Sverige.

Under innevarande budgetår lämnas statsbi- drag till de tre riksinternatskolorna avseende ut- landssvenska elever, åtta internationella grund- skolor och två internationella gymnasieskolor samt till IB-utbildning i Göteborg, Sigtuna och Stockholm. Elevutvecklingen vid de internatio- nella skolorna visar på en viss ökning medan elevutvecklingen vid riksinternatskolorna håller en tämligen konstant nivå (ca 300 elever).

Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från ett annat nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbild- ningsgemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 2000 omfattat 365 elever, fördelat med ett större antal för höstterminen 2000.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet elever. För 2000 redovisas ett anslagssparande på 30 395 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 10 000 000 kronor.

Regeringens överväganden

Statens skolverk har haft i uppdrag att se över systemet med särskilt verksamhetsstöd. Redo- visningen av uppdraget har överlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag för kommitténs överväganden. I avvaktan på kom- mitténs förslag behålls verksamhetsstöden oför-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ändrade med ett undantag som gäller utbildning i klassisk dans.

På grund av de särskilda villkor som gäller för utbildning till dansyrket (klassisk dans) ligger yrkesdansarutbildningen i gymnasieskolan. Sam- tidigt med att eleverna i dessa utbildningar får gymnasiekompetens uppnår de kompetens inom dansyrket. Regeringen har därför, på ansökan av Stockholms kommun, ökat stödet till yrkesdan- sarutbildningen för innevarande budgetår. Piteå kommun har sedan flera år tillsammans med Norrbottens läns landsting målmedvetet satsat på att främja dansen i regionen. Regeringen har beslutat att verksamhetsstöd skall ges fr.o.m. höstterminen 2001 till den förberedande dansut- bildningen på grundskolenivå i Piteå. I samband med detta har regeringen funnit att beräkningen av stödet till dessa utbildningar i Göteborg, Malmö och Stockholm bör ändras. Det innebär att regeringen fr.o.m. 2002 avser att ge stödet till förberedande dansutbildning i grundskolan i form av grundbidrag kombinerat med rörligt bi- drag per elev. Detta kan medföra en justering jämfört med nu utgående bidrag.

Utlandssvenska elever

Nuvarande system med stöd till utlandssvenska grundskole- och gymnasieelevers studier i Sveri- ge infördes fr.o.m. den l juli 1996 efter förslag i propositionen Utbildning i Sverige för utlands- svenska barn och ungdomar (prop. 1995/96:89). Statens skolverk har den 27 april 2001 redovisat ett uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera systemet för stöd till utlandssvenska elevers skolgång i Sverige.

Regeringen anser, i likhet med Skolverket, att det nuvarande systemet för statligt stöd till ut- landssvenska elevers skolgång i Sverige skall be- hållas och att nya avtal skall träffas mellan staten och riksinternatskolorna. Det bör ankomma på regeringen att träffa sådana avtal och därvid be- sluta om antalet skolor och närmare bestämmel- ser för dessa.

Enligt 5 kap. 26 a § skollagen (1985:1100) är en elevs hemkommun skyldig att betala ersätt- ning för kostnader för elevens utbildning till an- ordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen började. Enligt förordningen (SKOLFS 1991:44) om engelsk- språkig gymnasial utbildning i Stockholm och

143

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Göteborg samt förordningen (SKOLFS 1996:16) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket lämnas statsbidrag för ett visst högsta antal års- elevplatser. I första hand skall till dessa platser tas in de som inte är eller skall anses vara bosatta i Sverige. Regeringen avser att ändra dessa för- ordningar så att inte statsbidrag ges för elever bosatta i landet och vars hemkommuner är skyl- diga enligt 5 kap. 26 a § skollagen att betala in- terkommunal ersättning.

Internationella skolor

I 9 kap. 5 § skollagen (1985:1100) finns bestäm- melser om internationell skola. Enligt förord- ningen (1996:1398) om statsbidrag till interna- tionella skolor kan regeringen medge att internationella grundskolor och gymnasieskolor får statsbidrag. Elevantalet vid de internationella skolorna visar på en ökning. Den ökande rörlig- heten av arbetskraft inom EU såväl som folk- bokföringsbestämmelserna kan innebära behov av ändringar av bestämmelserna i skollagen om internationella skolor vilket i sin tur får betydel- se för bestämmelserna i förordningen om stats- bidrag till dessa skolor. I avvaktan på eventuella förslag från skollagskommittén (U1999:01) be- räknar regeringen oförändrat antal statsbidrags- berättigade årselevplatser vid de internationella skolorna.

Övrigt

Särskilt statsbidrag lämnas sedan 1990 till kost- nader för utbildningsinsatser vid Frälsningsar- méns internatskola Sundsgården på Ekerö. Den- na har av regeringen i beslut 1990 förklarats statsbidragsberättigad enligt då gällande regler för stöd till fristående skola. I propositionen om enskild huvudman (prop. 1991/92:94) angavs att mot bakgrund av verksamhetens speciella karak- tär och dess värde borde Sundsgården få möjlig- het att överväga den framtida finansieringen i stället för att direkt inkluderas i den ordning för finansiering som gäller för de fristående skolor- na. Regeringen anser att finansieringen av ut- bildningen vid Sundsgården nu bör anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Regeringen avser att uppdra åt Statens skolverk att se till att skolan i samband med redovisningen för verk- samhetsåret 2000/01 även redovisar sina övervä- ganden och förslag beträffande framtida finansi- ering.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om

120 056 000 kronor för 2002. För budgetåren

2003 och 2004 beräknas anslaget till 123 410 000 kronor respektive 125 993 000 kronor.

Tabell 9.25:12 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	97 859	97 859	97 859
Förändring till följd av:

Beslut	16 681	16 681	16 681

Pris- och löneomräkning	5 516	8 870	11 453

Överföring andra anslag	0	0	0
Summa förändring	22 197	25 551	28 134

Förslag/beräknat anslag	120 056	123 410	125 993

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.1325:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 9.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	67 062	sparande	11 830
2001	Anslag	74 195	Utgifts-	77 800
2001	Anslag	74 195	prognos	77 800
2002	Förslag	83 430

2003	Beräknat	85 579	1
2004	Beräknat	87 045	2

1 Motsvarar 83 430 tkr i 2002 års prisnivå.

3 Motsvarar 83 430 tkr i 2002 års prisnivå.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av ut- landssvenska barn och ungdomar. Enligt be- stämmelserna lämnas statsbidrag till huvudman- nen för en svensk utlandsskola, distans- undervisning, kompletterande svensk under- visning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Under anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer natio- nellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverige- kontakt.

Läsåret 2000/01 fanns det 31 svenska utlands- skolor. Antalet elever i reguljär utbildning upp- gick samma läsår till 1 247, varav 83 procent var statsbidragsberättigade. I distansundervisning med handledning deltog 80 elever vid 15 av de svenska utlandsskolorna. I övrig distansunder-

144

visning deltog 84 elever. Totalt deltog 3 587 ele- ver i kompletterande svensk undervisning, men endast 258 av dem vid någon av de svenska ut- landsskolorna.

För närvarande finns 10 Europaskolor. Under 2002 startar två nya Europaskolor, i Frankfurt respektive Alicante.

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. För budgetåret redovisas ett anslagssparande på 11,8 miljoner kronor, av vilket Skolverket disponerar 7,6 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Under hösten 2001 kommer Skolverket att pre- sentera en uppföljnings- och utvärderingsrapport av kostnaderna för den svenska utlandsundervis- ningen. Preliminärt visar utvärderingen att flera svenska skolföreningar har ekonomiska pro- blem. I synnerhet gäller det de föreningar som bedriver kompletterande svensk undervisning.

Som en följd av regeringens satsningar på den svenska skolan, och för att säkra den fortsatta kvaliteten i utbildningen, anser regeringen det angeläget med en höjning av bidraget till den svenska undervisningen i utlandet. I enlighet med propositionen Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) föreslår regeringen att 6 miljoner kronor tillförs anslaget för att finansiera denna höjning. Finan- sieringen sker genom de omprioriteringar som regeringen redovisat under anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående beräknas ansla- get till 83 430 000 kronor för 2001. För 2003 och 2004 beräknas ett oförändrat anslag.

Tabell 9.25:13 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	74 195	74 195	74 195
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	3 235	5 384	6 850

Överföring andra anslag	6 000	6 000	6 000

Summa förändring	9 235	11 384	12 850
Förslag/beräknat anslag	83 430	85 579	87 045

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.1425:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande1

Tabell 9.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	43 290		sparande	327
2001	Anslag	44 116	2	Utgifts-	43 598
2001	Anslag	44 116		prognos	43 598
2002	Förslag	93 559

2003	Beräknat	93 800	3
2004	Beräknat	89 333	4

1Tidigare anslaget Statens skolor för vuxna

2Varav 3 689 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

3Motsvarar 91 559 tkr i 2002 års prisnivå.

4Motsvarar 85 559 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar viss verksamhet vid Natio- nellt centrum för flexibelt lärande. Centrumets verksamhet består av anslags- resp. uppdragsfi- nansierad utbildning och utveckling. Riksdagen har med anledning av regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenut- bildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) beslutat att Staten skolor för vuxna skall ha en vidgad roll i förhållande till tidigare verksamhet med inrikt- ning i högre grad mot utveckling av distansme- toder i vuxenutbildningen och stöd till kommu- nerna i deras användning av distansutbildning.

I regeringens proposition Den öppna högsko- lan (prop. 2001/02:15) föreslås att Statens skolor för vuxna skall få ett förändrat uppdrag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:14 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -
			kostnad)

Utfall 2000
(Norrköping)	21 766	22 071	-305
Utfall 2000
(Härnösand)	22 872	22 733	139

Prognos 2001
(Norrköping)	15 310	15 668	-358
Prognos 2001
(Härnösand)	13 971	20 038	-6 067
Budget 2002
(Norrköping)	15 000	15 000	0
Budget 2002
(Härnösand)	12 000	12 000	0

145

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den uppdragsfinansierade verksamheten hade 2000 en omslutning på knappt 45 miljoner kro- nor, vilket är jämförbart med 1999 och utgör cirka hälften av den totala verksamheten. En förhållandevis stor del av den verksamhet som redovisas som uppdrag utgörs av intäkter av bi- drag, bl.a. genom uppdragsutbildning inom ra- men för kunskapslyftet.

Omfattningen av uppdragsverksamheten i Härnösand har minskat mer än förutsett, varför det ekonomiska målet inte bedöms nås 2001. En av orsakerna till detta är att flera stora uppdrag har avslutats samtidigt utan att ersättas av nya. För att nå målet har myndigheten vidtagit åtgär- der för att minska kostnaderna.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag i propositionen Vuxnas lä- rande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72), som godtogs av riksdagen (bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229), syfta- de till att ge Statens skolor för vuxna (SSV) en vidgad roll, mot att i högre grad stödja utveck- lingen av distansutbildning och flexibelt lärande i kommunerna. SSV gavs också ansvar för utveck- ling av läromedel, som riktar sig till studerande inom vuxenutbildning och folkbildning, som har teckenspråk som första språk. I regeringens pro- position Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) föreslås att den del av Distansut- bildningsmyndighetens (Distum) verksamhet som är inriktad mot folkbildningen skall föras samman med verksamheten vid SSV och att ett nationellt centrum för distansutbildning och flexibelt lärande för folkbildning och vuxenut- bildning på så sätt bildas.

Regeringens förslag i propositionen om en öppen högskola innebär att verksamhetens in- riktning mot utvecklingsarbete och stöd till ut- bildningsanordnare stärks ytterligare, utan att de riktlinjer för utbildningsverksamheten som riks- dagen nyligen antagit förändras. Förändringen bör tekniskt genomföras så att den folkbild- ningsinriktade verksamheten vid Distum förs över till SSV den 1 januari 2002 och berörd per- sonal erbjuds anställning där. I samband därmed bör myndighetens namn ändras till Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Förslagen får konsekvenser för lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna. Reger- ingen avser att senare fatta beslut om förändring

av styrelsens sammansättning, så att den svarar mot det nya uppdraget.

Regeringens förslag innebär att centrets verk- samhet bör kunna sammanfattas i följande punk- ter:

utveckla och tillhandahålla gymnasial vux- enutbildning i form av distansutbildning,

fördela medel till och på annat sätt stödja projekt inom folkbildning och vuxen- utbildning, som syftar till att utveckla di- stansutbildning och flexibelt lärande,

utveckla och sprida kunskap om arbetssätt och metoder vid användning av mediaburet material som stöd för ett flexibelt lärande,

tillhandahålla fortbildning för lärare, skol- ledare och cirkelledare som skall arbeta som handledare och lärare för deltagare i di- stansutbildning,

tillhandahålla beskrivande information om det aktuella utbudet Internet-baserad pro- gramvara, som har relevans för vuxnas lä- rande i första hand på gymnasial nivå,

vara en nätburen informationscentral för IT-stödd distansutbildning inom ansvars- området,

följa och informera om forskning och ut- vecklingsarbete rörande distansutbildning och flexibelt lärande i andra länder samt

i samarbete med Statens institut för speci- alpedagogik utveckla och tillhandahålla stöd för vuxenstuderande, som har teckenspråk

som första språk.

Centrets uppgifter kommer därigenom att in- nefatta såväl de uppgifter som sedan den 1 juli i år åligger SSV som Distums uppgifter i fråga om folkbildningen.

Mot denna bakgrund bör centret tillföras yt- terligare resurser. I enlighet med vad som avise- rades i propositionen om vuxnas lärande beräk- nas för 2002 sammanlagt 9 miljoner kronor för arbetet med att omstrukturera verksamheten och stärka samordningen mellan enheterna samt för förnyelse och utveckling av verksamheten. Ca 11 miljoner kronor beräknas för utveckling av läromedel som riktar sig till studerande, som har teckenspråk som första språk, i samarbete med SIT samt Västanviks och Strömbäcks folk- högskolor. För detta ändamål har ca 1,4 miljoner kronor förts över från utgiftsområde 17 kultur, medier och trossamfund. Vidare beräknas 25 miljoner kronor för den verksamhet som hittills

146

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bedrivits inom Distum. Slutligen beräknar reger- ingen 5 miljoner kronor som centret skall an- vända för att stödja lokala projekt inom främst kommunal vuxenutbildning.

Tabell 9.25.14 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	44 116	44 116	44 116
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	705	2 946	4 479

Slutjustering av de statliga avtals-	-2 844	-2 844	-2 844
försäkringarna

Överföring andra anslag m.m.	51 582	49 582	43 582

Summa förändring	49 443	49 684	45 217

Förslag/beräknat anslag	93 559	93 800	89 333

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.1525:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tabell 9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	137 968	sparande	44 077
2001	Anslag		Utgifts-
2001	Anslag	163 535	prognos	173 358
2002	Förslag	171 377

2003	Beräknat	178 612	1

2004	Beräknat	166 337	2

1Motsvarar 173 877 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 158 877 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar statsbidrag till

Anslagssparandet på 44,1 miljoner kronor från budgetåret 2000 hänförs bl.a. till att flera av de kompletterande utbildningarna inte helt har ut- nyttjat sin ram av årselevplatser. Av anslagsspa- randet står 21,8 miljoner kronor till regeringens disposition. Av anslaget beräknas ca en miljon kronor för extra statsbidrag till kompletterande utbildningar enligt beslut av Statens skolverk i varje enskilt fall. Dessa medel används för oför- utsedda stora utgifter och har därför fördelats med stor oregelbundenhet under de senaste budgetåren.

Avvikelsen mellan prognos och anslag för 2001 förklaras av att en stor del av anslagsspa- randet för 2000 har tagits i anspråk för insatser som aviserades i propositionen om vuxnas läran- de.

Regeringens överväganden

Kompletterande utbildningar som är särskilt värdefulla från nationell synpunkt kan erhålla statsbidrag.

Katrineholms Tekniska skola har tidigare budgetår erhållit medel under detta anslag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning. Ka- trineholms kommun har beslutat att upphöra med denna utbildning. Bidrag till Katrineholms Tekniska skola har inte utbetalats under andra halvåret 2001. Medel för detta ändamål har där- för inte beräknats för 2002.

Regeringen har skrivit ett avtal med Högsko- lan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB att under tre år ansvara för ett re- surscentrum för vuxenutbildning. Medel har be- räknats för detta ändamål.

Deltagandet av svenska vuxenutbildningsinsti-

kompletterande utbildningar enligt förord- tutioner i utbildningsprogrammet – Grundtvig 1

ningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar,

Nordiska scenografiskolan i Skellefteå,

Svenska hemslöjdsföreningarnas riks- omfattande kursverksamhet anordnad läns- vis i samverkan med de regionala hem- slöjdsföreningarna,

försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet enligt sär- skilda regeringsbeslut,

utveckling av svenskundervisning för in- vandrare och validering samt

Samernas utbildningscentrum.

– bör främjas. För att öka möjligheten för fram- förallt för mindre institutioner att delta i pro- grammen beräknas en miljon kronor. Interna- tionella Programkontoret ges därmed möjlighet att under en tvåårsperiod svara för högst hälften av den medfinansiering av projekten som krävs inom programmet.

Regeringen har i propositionen Vuxnas läran- de och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) föreslagit att verksamheten vid Nationellt centrum för sfi och svenska som and- raspråk vid Lärarhögskolan i Stockholm skall ges en permanent form. Mot bakgrund av detta re-

147

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

dovisas medlen för verksamheten, som tidigare beräknades under detta anslag, under anslaget 25:68 Lärarhögskolan i Stockholm.

Av de medel som anges under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för att öka sysselsätt- ningen bland invandrare har 12,5 miljoner kro- nor förts till detta anslag. Medlen skall användas till en fortsatt satsning på svenskundervisning för invandrare (sfi) och validering.

Tabell 9.25:15 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	163 535	163 535	163 535
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	7 130	5 447	8 172
Överföring andra anslag m.m.	712	9 630	- 5 370

Summa förändring	7 842	15 077	2 802

Förslag/beräknat anslag	171 377	178 612	166 337

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.1625:16 Bidrag till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet1

Tabell 9.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa orga- nisationer för uppsökande verksamhet

Tusental kronor
			Anslags-
2000	Utfall	-	sparande	-
2001	Anslag		Utgifts-
2001	Anslag	-	prognos	-
2002	Förslag	50 000

2003	Beräknat	50 000

2004	Beräknat	50 000
1 Nytt anslag

Anslaget finansierar bidrag till fackliga organisa- tioner m.fl. för uppsökande verksamhet och ut- bildning i samhällsfrågor.

Regeringens överväganden

Anslaget är nytt från 2002 och avser bidrag till fackliga organisationer m.fl. för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Me- del för ändamålet har tidigare beräknats som en del av anslaget till den särskilda vuxenutbild- ningsinsatsen. Syftet med bidraget är att stimule- ra och utveckla den uppsökande verksamheten

och formerna för denna så att intresset för studi- er och utbildning kan breddas. Bidraget avser också stöd till utbildning i samhällsfrågor i syfte att förtroendevalda inom organisationerna på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom för sam- hällsutvecklingen centrala områden. Sedan budgetåret 2001 får även Handikappförbundens Samarbetsorgan del av dessa medel.

Regeringen anser det angeläget att utveckla formerna för den uppsökande verksamheten så att det blir möjligt att i högre grad nå korttidsut- bildade som inte sökt sig till utbildning. Reger- ingen har därför i enlighet med vad som anfördes i propositionen om Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) beräk- nat ytterligare 10 miljoner kronor för denna verksamhet fr.o.m. 2002.

Tabell 9.25:16 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	0	0	0
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Överföring andra anslag m.m.	50 000	50 000	50 000
Summa förändring	50 000	50 000	50 000

Förslag/beräknat anslag	50 000	50 000	50 000

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

9.1.1725:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen

Tabell 9.25:17 Anslagsutveckling för Bidrag till den sär- skilda vuxenutbildningsinsatsen

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	4 072 817	sparande	288 324
2001	Anslag		Utgifts-	4 268 287
2001	Anslag	4 156 379	prognos	4 268 287
2002	Förslag	2 951 656

2003	Beräknat	1 799 299	1

2004	Beräknat	1 851 753	2

1Motsvarar 1 744 772 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 1 744 772 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar statsbidrag enligt förord- ningen (1998:276) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna.

Anslagssparandet hänför sig till att kommit- tén för kvalificerad yrkesutbildning begränsat bidraget per utbildningsplats i försöksverksam- heten med den kvalificerade yrkesutbildningen.

148

Utgifterna påverkas främst av antalet utbild- ningsplatser och utbildningarnas inriktning.

Regeringens överväganden

För att underlätta omställningen till en minskad omfattning av den gymnasiala vuxenutbildning- en avses statsbidraget för 2002, i enlighet med vad som följer av riksdagens beslut med anled- ning av regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229), motsvara ca 70 000 heltidsplatser. År 2003 beräknas statsbidraget motsvara knappt 47 000 platser i kommunal vuxenutbildning.

Riksdagen beslöt med anledning av nämnda proposition att förstärka vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux) för att öka undervis- ningstiden och förbättra möjligheterna för den enskilde att nå målen. Regeringen har beräknat 7,5 miljoner kronor för detta ändamål under an- slaget.

Riksdagen godkände vidare de riktlinjer som regeringen angav beträffande medel till kommu- nerna för utvecklande av en kommunal infra- struktur för vuxnas lärande. I denna infrastruk- tur kan ingå insatser som stöder samverkan och nätverk mellan lokala och regionala myndighe- ter, organisationer och andra aktörer, gemensam kompetensutveckling som stöder nätverksbyg- gande samt investeringar i teknik, lärmiljöer - däribland folkbiblioteken, och läromedel som främjar ett flexibelt lärande. För detta ändamål har ca 350 miljoner kronor beräknats för 2002.

Medel för försöksverksamheten med kvalifi- cerad yrkesutbildning har tidigare redovisats un- der detta anslag. Riksdagen beslöt på grundval av regeringens proposition om kvalificerad yrkes- utbildning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) att verk- samheten skall ges reguljär form. Medel för verksamheten föreslås därför under de nya an- slagen 25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkes- utbildning och 25:19 Bidrag till kvalificerad yr- kesutbildning.

Medel för uppsökande verksamhet och ut- bildning i samhällsfrågor föreslås under anslaget 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsö- kande verksamhet.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:17 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	4 156 379	4 156 379	4 156 379
Förändring till följd
av:

Beslut	-472 417	-1 661 050	-1 661 050

Pris- och löneom-
räkning	124 211	54 527	106 981

Överföring andra
anslag m.m.	-856 517	-750 557	-750 557

Summa förändring	-1 204 723	-2 357 080	-2 304 626
Förslag/beräknat
anslag	2 951 656	1 799 299	1 851 753

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

9.1.1825:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning1

Tabell 9.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvali- ficerad yrkesutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	-	sparande	-
2001	Anslag		Utgifts-
2001	Anslag	-	prognos	-
2002	Förslag	17 500
2003	Beräknat	17 926	2

2004	Beräknat	18 276	3

1Nytt anslag

2Motsvarar 17 500 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 17 500 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar Myndigheten för kvalifice- rad yrkesutbildning.

Myndigheten påbörjar sin verksamhet den 1 oktober 2001.

Myndighetens uppgifter är bl.a. att:

ha ett övergripande nationellt planeringsan- svar och lämna förslag om de ekonomiska ramarna,

följa upp den kvalificerade yrkesutbildning- en,

främja utvecklingen av den kvalificerade yr- kesutbildningen samt

informera och sprida kunskap om den kva- lificerade yrkesutbildningen.

149

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

I enlighet med vad som redovisades i regeringens proposition Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr 2000/01:197) skall en särskild myndighet inrät- tas med uppgift att administrera den kvalificera- de yrkesutbildningen.

Försöksverksamheten med kvalificerad yrkes- utbildning administreras för närvarande av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Medel för detta ändamål redovisades tidigare under anslaget 25:17 Bidrag till den särskilda vux- enutbildningsinsatsen.

Myndighetens uppgifter framgår av proposi- tionen Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63).

Tabell 9.25:18 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	0	0	0
Förändring till följd av:

Beslut	17 500	17 500	17 500
Pris- och löneomräkning	0	426	776

Överföring andra anslag m.m.	0	0	0

Summa förändring	17 500	17 926	18 276
Förslag/beräknat anslag	17 500	17 926	18 276

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

Tabell 9.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2000 utfall

9.1.1925:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning1

Tabell 9.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor
			Anslags-
2000	Utfall	-	sparande	-
2001	Anslag	-	Utgifts-	-
2001	Anslag	-	prognos	-
2002	Förslag	664 082
2003	Beräknat	740 603

2004	Beräknat	746 723

1 Nytt anslag

Anslaget finansierar statsbidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Utgifterna påverkas främst av antalet utbild- ningsplatser och utbildningarnas inriktning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramansla- get 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbild- ning som inklusive tidigare åtagande uppgår till högst 1 556 070 kronor under åren 2003–2006.

2001	2002	2003	2004–2006
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående åtaganden vid årets början	1 052 840	1 250 457	1 556 070	1 220 723

Nya åtaganden	765 204	1 028 500	389 760	501 120
Infriade åtaganden	-633 082	-715 186	-725 108	-674 285

Utestående åtaganden vid årets slut	1 250 457	1 556 070	1 220 723	1 047 558

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 652 000	1 556 070	1 220 723	1 047 558

150

Regeringens överväganden

Riksdagen beslöt på grundval av regeringens proposition Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) att verksamheten skall övergå i re- guljär fr.o.m. den 1 januari 2002.

Med hänsyn till efterfrågan på utbildningen och kravet på att upprätthålla en hög kvalitet i verksamheten beräknas nu ytterligare 500 plat- ser. Omfattningen blir då 12 500 årsplatser fr.o.m. 2002. I enlighet med riksdagens tillkän- nagivande (bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) bör antalet utbildningsplatser på sikt utökas.

Som regeringen redovisat i propositionen om kvalificerad yrkesutbildning beräknas statsbidra- get per utbildningsplats fr.o.m. 2002 på en lägre nivå än under försöksperioden. Detta möjliggör nya satsningar inom vuxenutbildningsområdet i syfte att stödja vuxnas lärande. Bl. a. tillförs Na- tionellt centrum för flexibelt lärande, Specialpe- dagogiska institutet, Statens skolverk, Göte- borgs universitet och folkbiblioteken medel för insatser som stöder vuxnas lärande.

Tabell 9.25:19 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	0	0	0
Förändring till följd av:

Beslut
Övr. makroekonomiska förut-
sättn.	14 410	51 021	51 141
Volymer	0	0	0

Överföring andra anslag m.m.	649 672	689 582	695 582

Summa förändring	664 082	740 603	746 723
Förslag/beräknat anslag	664 082	740 603	746 723

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.2025:20 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:20 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	798 754	Anslags-	399
			sparande

2001	Anslag	860 0731	Utgifts-	852 343
			prognos

2002	Förslag	994 037

2003	Beräknat	1 051 9322
2004	Beräknat	1 073 3763

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 7 255 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 1 027 930 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 1 029 073 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 399 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Uppsala universitet har för budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av bud- getåret 17,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Uppsala universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårs- perioden 2001–2004 och planeringsförutsättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:20 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	733	922	3 340	-
ämnesdjup

Apotekarexamen	117	110	-	-
Civilingenjörsexamen	183	166	800	1 220

Grundskollärar-	187	97	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	180	133	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

151

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppsala universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt men inte vad avser antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Uppsala universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser en ökning av anta- let helårsstudenter inom såväl den biomedicinska utbildningen som det farmaceutiska utbild- ningsområdet.

Uppsala universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 102 helårsstudenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Uppsala universitet har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 1 027 helårsstu- denter på uppdrag av Uppsala läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken(exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 1 429. An- delen lärare med doktorsexamen var 67 procent 2000 mot 70 procent 1999. Av universitetets lä- rare var 31 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 23 procent kvin- nor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:20 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	986 292

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- internationell lärarfortbildning	6 845

Summa	994 037

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 8 201 000 kronor. Vidare ingår 900 000 kronor för att bedriva högskolepe- dagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 071 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Uppsala universitet erhåller ytterligare 8 201 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap, juridik och teologi. Vidare bör gälla att universitet erhåller 1 428 000 kronor 2003 och 1 071 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuk- sköterskeutbildningen samt 8 800 000 kronor för 2003 och 72 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 och, i förekomman- de fall, planeringsförutsättningar för fyraårsperi- oden 2005–2008 framgår av tabellen över exami- nationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 9.25:20 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	860 073	860 073	860 073
Förändring till följd av:

Beslut	60 791	77 792	77 864

Pris- och löneomräkning	27 404	51 509	72 953

Överföring andra anslag	45 769	62 558	62 486
m.m.

Summa förändring	133 964	191 859	213 303
Förslag/beräknat anslag	994 037	1 051 932	1 073 376

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2125:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:21 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	976 369	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	1 011 513	Utgifts-	1 011 513
			prognos

2002	Förslag	1 057 431
2003	Beräknat	1 091 7431
2004	Beräknat	1 112 6291

1 Motsvarar 1 067 217 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

152

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Uppsala universitet en- ligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var lägre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:21 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	110	122	438
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	101	138	448

Naturvetenskapligt	149	126	445

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:21 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	412	391	42	44
utbildningen

Aktiva (ht)1	2 465	2 298	45 %	46 %
Doktorsexamina	335	347	39 %	39 %

Licentiatexamina	100	121	35 %	47 %

Professorer2	308	429	11 %	12 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 2 183 miljoner kronor 1999 till 2 267 miljoner kronor 2000, varav 52 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan. Inom pos-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

terna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen.

Tabell 9.25:21 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	309 346	80 088
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	189 290	34 486

Naturvetenskapligt1	322 574	89 583
Tekniskt 1
SCASSS	13 315
Ersättning för lokalhyror m.m.	222 906

Summa	1 057 431	204 157

1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

I anslagsposten humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ingår 10 301 000 kronor för forskarskola i ekonomi.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår 10 301 000 kronor för fors- karskola i matematik och beräkningsvetenskap. Vidare ingår 995 000 kronor för en professur med inriktning mot genusforskning i ämnet fy- sikundervisningens didaktik.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsför- utsättning för 2003 bör gälla att Uppsala univer- sitet erhåller ytterligare 7 211 000 kronor för forskarskolor samt 2 575 000 kronor som en för- stärkning av humaniora.

153

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:21 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 011 513	1 011 513	1 011 513
Förändring till följd av:

Beslut	5 000	5 000	5 000
Pris- och löneomräkning	30 723	55 535	76 421

Överföring andra anslag	10 195	19 695	19 695
m.m.

Summa förändring	45 918	80 230	101 116

Förslag/beräknat anslag	1 057 431	1 091 743	1 112 629

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2225:22 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:22 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	1 025 520	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	1 086 1371	Utgifts-	1 079 209
			prognos

2002	Förslag	1 270 187

2003	Beräknat	1 350 7432
2004	Beräknat	1 379 3033

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 6 928 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 1 318 346 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 1 320 918 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lunds universitet har för budgetåret 2000 redo- visat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe- lopp och avräknade vid utgången av budgetåret 28,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårs- prestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Lunds universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförutsättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:22 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	700	921	3 740	-
ämnesdjup

Civilingenjörsexamen	647	534	2 510	2 865
och arkitektexamen

Lunds universitet har inte fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt, men universitetet har uppnått må- let för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Antalet helårsstudenter inom biomedicinsk utbildning visar för perioden 1997–2000 en ök- ning. Motsvarande tidsperiod för logopedutbild- ningen visar på en svag ökning. Lunds universitet har därmed fullgjort utbildningsuppdraget för 2000 vad avser en ökning av antalet helårs- studenter inom de båda utbildningarna.

Lunds universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 132 helårsstudenter. Inga nya studenter har antagits till trafikflygar- utbildningen på grund av osäkerhet angående skolans ekonomi under 2001.

Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Lunds universitet har inte fullgjort utbild- ningsuppdraget för vårdhögskoleutbildningar och sjukgymnastutbildningen från Skåne läns landsting omfattande 1 388 helårsstudenter. Detta på grund av att audionomutbildningen och den biomedicinska analytikerutbildningen inte är fullt utbyggda förrän vårterminen 2002 respekti- ve vårterminen 2003. Efter några års minskning ökar volymen av sjukgymnastutbildningen åter. År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 1 808. An- delen lärare med doktorsexamen var 74 procent 2000 mot 76 procent 1999. Av universitetets lä- rare var 28 procent kvinnor och av lärare med

doktorsexamen var 22 procent kvinnor.

154

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 245 895

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- nationellt resurscentrum i fysik	1 052

- trafikflygarutbildningen	18 440

- pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning	3 900
av lärare

Summa	1 270 187

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 11 349 000 kronor. Vida- re ingår 900 000 kronor för att bedriva högsko- lepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Universitetet tillförs därutöver 3 900 000 kronor som ett särskilt åtagande under perioden 2002–2004 för pilotprojekt för högsko- lepedagogisk utbildning av lärare. Vidare beräk- nas universitetet erhålla ytterligare 5 000 000 kronor för trafikflygarutbildningen. För 2002 anvisas medel för trafikflygarutbildningen från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vårdutbildning- arna den 1 januari 2002 har medel för dessa be- räknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Lunds universitet erhåller ytterligare 11 349 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap, juridik och teologi. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen enligt tabell 7.1.3. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 2 141 000 kronor 2003 och 2 141 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuk- sköterskeutbildning samt 12 419 000 kronor för 2003 och 431 000 kronor för 2004 som en kvali- tetsförstärkning av vårdutbildningarna. För peri- oden 2003–2006 bör gälla att universitetet erhål-

ler	5 000 000	kronor	för	trafikflygar-
utbildningen.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförut-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sättningar för fyraårsperioden 2005–2008 fram- går av tabellen över examinationsmål under ru- briken Resultatinformation.

Tabell 9.25:22 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 086 137	1 086 137	1 086 137
Förändring till följd av:

Beslut	112 038	142 947	145 519

Pris- och löneomräkning	34 384	67 122	93 109
Överföring andra anslag	37 628	54 537	54 538
m.m.
Summa förändring	184 050	264 606	293 166

Förslag/beräknat anslag	1 270 187	1 350 743	1 379 303

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2325:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:23 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Lund universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	983 709	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	1 018 384	Utgifts-	1 018 384
			prognos
2002	Förslag	1 064 538

2003	Beräknat	1 100 6011
2004	Beräknat	1 121 8991

1 Motsvarar 1 074 324 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Lunds universitet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre än under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett

155

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att minst 20 procent av de professorer som ny- anställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:23 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	98	106	371
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	104	104	414

Naturvetenskapligt	90	89	294
Tekniskt	110	86	440

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Lunds universitet redovisas i ned- anstående tabell.

Tabell 9.25:23 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	475	433	39 %	42%
utbildningen
Aktiva (ht)1	3 089	2 986	41 %	42 %
Doktorsexamina	380	357	40 %	38 %

Licentiatexamina	131	116	33 %	25 %
Professorer2	342	444	9 %	10 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 2 496 miljoner kronor 1999 till 2 667 miljoner kronor 2000, varav 48 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan. Inom pos- terna för de olika vetenskapsområdena bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen.

Tabell 9.25:23 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	259 460	71 988
Samhällsvetenskapligt

Medicinskt	168 990	23 572

Naturvetenskapligt	215 350	61 794

Tekniskt	183 418	56 264

Konstnärligt utvecklingsarbete	4 522
Ersättning för lokalhyror m.m.	232 798

Summa	1 064 538	213 618

I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 10 301 000 kronor för forskarskola i historia.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår 10 301 000 kronor för fors- karskola i mångvetenskaplig naturvetenskap.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårs- perioden 2001–2004. Som planeringsför- utsättning för 2003 bör gälla att Lunds universitet erhåller ytterligare 7 211 000 kronor för forskarskolor samt 2 575 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

Tabell 9.25:23 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 018 384	1 018 384	1 018 384
Förändring till följd av:

Beslut	5 200	5 200	5 200
Pris- och löneomräkning	30 954	57 517	78 815

Överföring andra anslag	10 000	19 500	19 500
m.m.

Summa förändring	46 154	82 217	103 515

Förslag/beräknat anslag	1 064 538	1 100 601	1 121 899

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

156

9.1.2425:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:24 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	975 389	Anslags-	3 981
			sparande

2001	Anslag	1 059 2401	Utgifts-	1 043 693
			prognos

2002	Förslag	1 219 897

2003	Beräknat	1 306 4312
2004	Beräknat	1 345 9743

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 15 547 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 1 275 075 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 1 289 082 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Göteborgs universitet har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av bud- getåret 27,7 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Göte- borgs universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:24 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	800	1 332	3 460	-
ämnesdjup

Grundskollärarexamen	167	137	-*	-*
4-9

Gymnasielärarexamen	240	220	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Göteborgs universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 för antalet helårsstudenter totalt men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Göteborgs universitet har fullgjort uppdraget inom biomedicinsk utbildning då antalet helårs- studenter för perioden 1997–2000 visar på en ökning. Motsvarande tidsperiod för logopedut- bildningen visar på en minskning och uppdraget har därmed inte fullgjorts.

Göteborgs universitet har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 283 helårs- studenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Göteborgs universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 431 hel- årsstudenter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet var 1 397. Andelen lärare med doktorsexamen var 58 pro- cent 2000 liksom 1999. Av universitetets lärare var 39 procent kvinnor och av universitetets lära- re med doktorsexamen var 26 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:24 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 215 907
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- nationellt resurscentrum i matematik	3 090
Summa	1 219 897

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 10 261 000 kronor. Vida- re ingår 900 000 kronor för att bedriva högsko- lepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 071 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Regeringen bedömer att den satsning som görs på utveckling av basfärdigheter inom främst

157

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ungdomsskolan behöver kompletteras med in- satser direkt riktade för utveckling av matema- tikundervisning för vuxna. Kunnande om hur vuxna kan intresseras, hur inlärningsmiljöer, di- daktik och kompetensutvecklingsinsatser kan utformas för att vuxna kan ges möjlighet att lära sig matematik behöver utvecklas. Regeringen har beräknat 1 500 000 kronor för detta ändamål.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Göteborgs universitet erhåller ytterligare 10 261 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap, juridik och teologi. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen enligt tabell 7.1.3. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 12 135 000 kronor 2003 och 11 778 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen samt 15 838 000 kro- nor för 2003 och 2 228 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:24 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 059 240	1 059 240	1 059 240
Förändring till följd av:

Beslut	94 829	131 635	144 570

Pris- och löneomräkning	33 544	65 238	90 740
Överföring andra anslag	32 284	50 318	51 424
m.m.
Summa förändring	160 657	247 191	286 734

Förslag/beräknat anslag	1 219 897	1 306 431	1 345 974

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2525:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:25 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	799 136	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	827 059	Utgifts-	827 059
			prognos

2002	Förslag	874 584

2003	Beräknat	906 0741
2004	Beräknat	923 4101

1 Motsvarar 884 370 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Göteborgs universitet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredje- del av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var lika stor under treårsperioden 1998–2000 som för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 an- gett att minst 28 procent av de professorer som nyanställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:25 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	87	85	372
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	111	157	450

Naturvetenskapligt	73	65	220

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell.

158

Tabell 9.25:25 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	307	341	53 %	54 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	2 242	2 049	50 %	52 %
Doktorsexamina	256	282	40 %	43 %
Licentiatexamina	82	78	45 %	49 %

Professorer2	294	344	16 %	18 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 830 miljoner kronor 1999 till 2 116 miljoner kronor 2000, varav 54 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:25 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	265 948	68 784
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	190 667	27 185

Naturvetenskapligt	153 618	41 619

Sekretariat för genusforskning	5 677

Konstnärligt utvecklingsarbete	7 358
Botaniska trädgården	5 173

Ersättning för lokalhyror m.m.	246 143

Summa	874 584	137 588

I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 995 000 kronor för en professur med inriktning mot genusforskning i ämnet litteraturvetenskap. Vidare ingår 10 301 000 kronor för forskarskola i språkveten- skap.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår resurser för övertagandet av verksamhet som avser forskning inom hudaller- gi/haptenkemi med 4 900 000 kronor. Vidare in- går 10 301 000 kronor för forskarskola i geno- mik och bioinformatik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårs- perioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Göteborgs universitet erhåller ytterligare 7 211 000 kronor för forskarskolor samt 2 575 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

Tabell 9.25:25 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	827 059	827 059	827 059
Förändring till följd av:

Beslut	6 434	6 434	6 434

Pris- och löneomräkning	25 196	47 186	64 522
Överföring andra anslag	15 895	25 395	25 395
m.m.
Summa förändring	47 525	79 015	96 351

Förslag/beräknat anslag	874 584	906 074	923 410

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2625:26 Stockholms universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:26 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid

Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-	1 735
2000	Utfall	671 012		sparande
2001	Anslag	724 666	1	Utgifts-	716 748
2001	Anslag	724 666	1	prognos	716 748
2002	Förslag	779 616

2003	Beräknat	832 029	2

2004	Beräknat	848 208	2

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 7 280 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 812 556 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Av anslagssparandet har 1 737 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

159

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stockholms universitet har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av bud- getåret 4,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Stock- holms universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fy- raårsperioden 2001–2004. Kommentarer till må- len finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:26 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	867	969	3 420	-
ämnesdjup

Stockholms universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 för antalet helårsstudenter totalt men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Stockholms universitet har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 114 helårs- studenter.

Vid Stockholms universitet finns Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) som skall anordna tolkutbildning och översättarutbildning för minst 120 studenter och konferenstolkutbild- ning för minst 15 studenter. TÖI har anordnat tolkutbildning och översättarutbildning omfat- tande 91 helårsstudenter, varav 6 helårsstudenter inom konferenstolkutbildning. TÖI har därmed inte uppfyllt sitt åtagande. Övriga särskilda åta- ganden har fullgjorts.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 992. Ande- len lärare med doktorsexamen var 75 procent 2000 liksom 1999. Av universitetets lärare var 32 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 28 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:26 Resursfördelning för grundutbildning

Tusental kronor

Takbelopp	747 541

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- Tolk- och översättarinstitutet	9 897

- teckentolkning	2 423

- stöd till studenter med funktionshinder	17 418
- Nationellt resurscentrum i kemi	1 051

- studenters kostnader för deltagande i kurser i	386
Nordens språk och litteratur

Summa	779 616

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 13 716 000 kronor. Vidare ingår 900 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för att bedriva social om- sorgsutbildning beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Stockholms universitet erhåller ytterligare 13 716 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Resurser har beräknats för en full utbyggnad av psykologutbildningen med 12 helårsstudenter till ett belopp av 4 164 000 kro- nor. Därutöver har 4 000 000 kronor beräknats som en förstärkning av resurserna för stöd till studenter med funktionshinder. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 2 016 000 kronor för 2003 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

160

Tabell 9.25:26 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	724 666	724 666	724 666
Förändring till följd av:

Beslut	33 393	49 125	49 125
Pris- och löneomräkning	22 699	42 352	58 531

Överföring andra anslag	-1 142	15 886	15 886
m.m.

Summa förändring	54 950	107 363	123 542

Förslag/beräknat anslag	779 616	832 029	848 208

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2725:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:27 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	798 090	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	842 831	Utgifts-	842 831
			prognos

2002	Förslag	887 996

2003	Beräknat	919 4721
2004	Beräknat	936 8291

1 Motsvarar 897 783 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Stockholms universitet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredje- del av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var lika stor under treårsperioden 1998–2000 som för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 an- gett att minst 30 procent av de professorer som nyanställs bör vara kvinnor.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:27 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	110	118	447
samhällsvetenskapligt

Naturvetenskapligt	125	92	453

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:27 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	257	298	53%	48 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	1 810	1 815	49 %	50 %
Doktorsexamina	173	195	47 %	47 %
Licentiatexamina	82	81	35 %	38 %

Professorer2	249	286	17 %	19 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 286 miljoner kronor 1999 till 1 395 miljoner kronor 2000, varav 59 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	320 118	78 814
samhällsvetenskapligt
Naturvetenskapligt	335 131	70 950

Internationella meteorologiska	1 778
institutet

Ersättning för lokalhyror m.m.	230 969

Summa	887 996	149 764

I anslagsposten humanistisk- samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 10 301 000 kronor för en forskarskola i språkvetenskap samt

161

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

995 000 kronor för en professur med inriktning mot genusforskning i ämnet sociologi.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår medel för en forskarskola i genomik och bioformatik med 10 301 000 kro- nor, resurser för övertagande av verksamhet som avser forskning om arbetsplatsens luft med 5 300 000 kronor samt resurser för verksamhet inom arbetsmiljökemi med 3 200 000 kronor.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårs- perioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Stockholms universitet erhåller ytterligare 7 211 000 kronor för forskarskolor samt 2 575 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

Tabell 9.25:27 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	842 831	842 831	842 831
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	25 670	47 646	65 003
Överföring andra anslag	19 495	28 995	28 995
m.m.
Summa förändring	45 165	76 641	93 998

Förslag/beräknat anslag	887 996	919 472	936 829

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2825:28 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:28 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	738 083	Anslags-	3 981
			sparande
2001	Anslag	795 7731	Utgifts-	782 333
			prognos
2002	Förslag	933 387

2003	Beräknat	988 6472
2004	Beräknat	1 008 3653

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 6 472 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 965 628 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 966 486 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Umeå universitet har för budgetåret 2000 redo- visat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe- lopp och avräknade vid utgången av budgetåret 30,4 miljoner kronor av tidigare sparade helårs- prestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Umeå universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårs- perioden 2001–2004 och planeringsförutsättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:28 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	767	631	2 390	-
ämnesdjup
Civilingenjörsexamen	60	95	400	680

Grundskollärar-	210	129	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	133	97	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Umeå universitet varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

Umeå universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 avseende biomedicinsk ut- bildning då antalet helårsstudenter för perioden 1997–2000 visar på en ökning.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Umeå universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 153 helårsstudenter.

Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Umeå universitet har vidare fullgjort vårdhög- skoleutbildning omfattande 1 227 helårsstuden- ter på uppdrag av Västerbottens läns landsting.

162

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 1 274. An- delen lärare med doktorsexamen var 60 procent 2000 mot 61 procent 1999. Av universitetets lä- rare var 37 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 28 procent kvin- nor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	910 944
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- lektorat i samiska och Bildmuseet	1 918
- decentraliserad utbildning	14 110

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd	5 515
till Kiruna

Summa	933 387

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 6 151 000 kronor. Vidare ingår 900 000 kronor för att bedriva högskolepe- dagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen. Vidare har takbeloppet utökats med ytterligare 2 758 000 kronor till den under 2001 gjorda satsningen avseende rymd- och mil- jövetenskapligt anknutna utbildningar förlagda till Kiruna. Motsvarande förstärkning föreslås även för Luleå tekniska universitet. Genom den- na utbyggnad har utbildningarna byggts ut i en- lighet med planeringen från föregående års bud- getproposition.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Umeå universitet erhåller ytterligare 6 151 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap, juridik och teologi. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 714 000 kronor 2003 och 714 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjukskö-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

terskeutbildningen samt 13 808 000 kronor för 2003 och 144 000 kronor för 2004 som en kvali- tetsförstärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförut- sättningar för fyraårsperioden 2005–2008 fram- går av tabellen över examinationsmål under ru- briken Resultatinformation.

Tabell 9.25:28 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	795 773	795 773	795 773
Förändring till följd av:

Beslut	77 910	98 583	99 441
Pris- och löneomräkning	25 220	48 468	67 326

Överföring andra anslag	34 484	45 823	45 825
m.m.

Summa förändring	137 614	192 874	212 592

Förslag/beräknat anslag	933 387	988 647	1 008 365

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.2925:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:29 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	553 759	Anslags-	-1
			sparande

2001	Anslag	576 946	Utgifts-	576 946
			prognos

2002	Förslag	611 478

2003	Beräknat	638 3141
2004	Beräknat	650 4031

1 Motsvarar 623 324 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Umeå universitet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

163

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var under treårsperioden 1998–2000 högre än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:29 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	39	47	160
samhällsvetenskapligt
Medicinskt	55	77	225

Naturvetenskapligt	56	43	140

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Umeå universitet redovisas i ned- anstående tabell.

Tabell 9.25:29 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	136	162	51%	48 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	1 108	1 069	44 %	46 %
Doktorsexamina	113	154	35 %	37%
Licentiatexamina	32	27	38 %	56 %

Professorer2	194	217	14 %	12 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 119 miljoner kronor 1999 till 1 252 miljoner kronor 2000, varav 61 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:29 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	181 541	37 877
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	173 370	18 837

Naturvetenskapligt	156 089	32 836

Konstnärligt utvecklingsarbete	875

Ersättning för lokalhyror m.m.	99 603
Summa	611 478	89 550

I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 20 602 000 kronor för forskarskolor i genusvetenskap och i peda- gogiskt arbete.

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår 1 548 000 kronor för en professur med in- riktning mot genusforskning i ämnet folkhälso- vetenskap.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårs- perioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Umeå universitet erhåller ytterligare 4 120 000 kronor för forskar- skolor, 2 575 000 kronor som en förstärkning av humaniora samt 5 151 000 kronor till forskning inom ramen för samarbetet Kiruna rymd- och miljöcampus.

Tabell 9.25:29 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	576 946	576 946	576 946
Förändring till följd av:

Beslut	5 317	5 317	5 317

Pris- och löneomräkning	17 667	33 003	45 092

Överföring andra anslag	11 548	23 048	23 048
m.m.

Summa förändring	34 532	61 368	73 457
Förslag/beräknat anslag	611 478	638 314	650 403

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

164

9.1.3025:30 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:30 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	722 560	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	788 2301	Utgifts-	782 099
			prognos

2002	Förslag	944 429

2003	Beräknat	1 011 4482
2004	Beräknat	1 034 9073

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 6 131 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 987 822 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 991 708 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Linköpings universitet har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Linkö- pings universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförut- sättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kom- mentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:30 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	367	467	1 780	-
ämnesdjup
Civilingenjörsexamen	567	465	2 340	2 995

Grundskollärar-	147	88	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärar-	90	66	-*	-*
examen

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Linköpings universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 såväl för antalet helårsstu-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

denter totalt som för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Universitetet har uppnått målet att 2000 be- driva slöjdutbildning i samma omfattning som 1999.

Linköpings universitet har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 185 helårs- studenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Linköpings universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 218 hel- årsstudenter på uppdrag av Östergötlands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 1 131. An- delen lärare med doktorsexamen var 59 procent 2000. Av universitetets lärare var 43 procent kvinnor och av universitetets lärare med dok- torsexamen var 26 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	942 029

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	900

- humanistiskt förnyelseprojekt (NYING)	1 500

Summa	944 429

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 4 598 000 kronor. Vidare ingår 900 000 kronor för att bedriva högskolepe- dagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Universitetet tillförs också 1 500 000 kronor som ett särskilt åtagande under perioden 2002–2004 för ett humanistiskt förnyelseprojekt (NYING). Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 713 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

165

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Linköpings universitet erhåller ytterligare 4 598 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap, juridik och teologi. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 3 997 000 kronor 2003 och 3 426 000 kronor för 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen samt 10 470 000 kro- nor för 2003 och 460 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:30 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	788 230	788 230	788 230
Förändring till följd av:

Beslut	82 208	98 989	101 162

Pris- och löneomräkning	26 110	50 214	69 787
Överföring andra anslag	47 881	74 015	75 728
m.m.
Summa förändring	156 199	223 218	246 677

Förslag/beräknat anslag	944 429	1 011 448	1 034 907

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3125:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:31 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	360 441	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	391 052	Utgifts-	391 052
			prognos

2002	Förslag	420 780
2003	Beräknat	442 9731
2004	Beräknat	451 4711

1 Motsvarar 432 626 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Linköpings universitet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredje- del av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 26 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:31 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	31	30	108
samhällsvetenskapligt
Medicinskt	42	41	175

Tekniskt	89	57	297

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:31 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	232	210	37%	44%
utbildningen

Aktiva (ht)1	1 227	1 208	37 %	40 %
Doktorsexamina	139	116	29 %	35 %
Licentiatexamina	86	63	21 %	33 %

Professorer2	177	209	12 %	12%

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 1 042 miljoner kronor 1999 till 1 111 miljoner kronor 2000, varav 43 procent av- ser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

166

Tabell 9.25:31 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	97 594	20 721
samhällsvetenskapligt

Medicinskt	88 022	8 012

Tekniskt	136 173	39 337

Ersättning för lokalhyror m.m.	98 991

Summa	420 780	68 070

I anslagsposten humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ingår 20 602 000 kronor för forskarskolor i grundläggande datavetenskap samt teknisk och naturvetenskaplig didaktik.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårs- perioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Linköpings universitet erhåller ytterligare 7 211 000 kronor för forskarskolor, 2 575 000 kronor som en för- stärkning av humaniora samt 2 060 000 kronor till teknisk forskning vid Campus Norrköping.

Tabell 9.25:31 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	391 052	391 052	391 052
Förändring till följd av:

Beslut	7 656	7 656	7 656

Pris- och löneomräkning	12 072	22 765	31 263
Överföring andra anslag	10 000	21 500	21 500
m.m.
Summa förändring	29 728	51 921	60 419

Förslag/beräknat anslag	420 780	442 973	451 471

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.3225:32 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:32 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

2000	Utfall	259 942	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	276 092	Utgifts-	276 092
			prognos

2002	Förslag	473 079

2003	Beräknat	531 3871
2004	Beräknat	562 2992

1Motsvarar 518 840 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 538 607 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karolinska institutet har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande en mil- jon kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har regeringen inte fastställt några examinationsmål vid Karo- linska institutet.

Karolinska institutet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 för antalet helårsstudenter totalt.

I enlighet med det av regeringen angivna må- let har antalet helårsstudenter under perioden 1997–2000 ökat inom logopedutbildningen.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Karolinska institutet har vidare fullgjort vård-

högskoleutbildning omfattande 3 194 helårsstu- denter på uppdrag av Stockholms läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid Karolinska institutet 735. Andelen lärare med doktorsexamen var oförändrat 70 procent 2000 jämfört med 1999. Av Karolinska institutets lärare var 48 procent kvinnor och av Karolinska institutets lärare med doktorsexamen var 31 procent kvinnor.

167

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	416 214

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351

- tandvårdscentral	54 616

- prov efter läkares allmäntjänstgöring	1 898
Summa	473 079

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 146 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de.

Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 janua- ri 2002 har medel för dessa beräknats inom tak- beloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 17 560 000 kronor i takbe- loppet. I ersättningsbeloppet för vårdutbild- ningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Resurser har beräknats för Karolinska institu- tets åtagande att bedriva sjuksköterskeutbildning på Gotland under anslaget 25:73 Särskilda utgif- ter inom universitet och högskolor m.m.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Karolinska institutet erhåller ytterligare 146 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att Karolinska institutet erhåller 24 270 000 kronor 2003 och 18 417 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuk- sköterskeutbildningen samt 16 392 000 kronor för 2003 och 1 351 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningar.

Tabell 9.25:32 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	276 092	276 092	276 092
Förändring till följd av:

Beslut	125 724	108 037	105 829
Pris- och löneomräkning	8 795	21 439	32 584

Överföring andra anslag	62 468	125 819	147 794
m.m.

Summa förändring	196 987	255 295	286 207

Förslag/beräknat anslag	473 079	531 387	562 299

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3325:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:33 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

2000	Utfall	624 371	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	641 421	Utgifts-	641 421
			prognos

2002	Förslag	689 735

2003	Beräknat	711 5361
2004	Beräknat	724 8701

1 Motsvarar 694 886 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Karolinska institutet en- ligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än under treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av de professorer som ny- anställs bör vara kvinnor.

168

Tabell 9.25:33 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001–2004
Medicinskt	246	275	1 006

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:33 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	262	405	67 %	61 %
utbildningen
Aktiva (ht)1	1 769	1 805	59 %	61 %
Doktorsexamina	256	250	48 %	52 %

Licentiatexamina	51	58	71 %	72 %
Professorer2	220	252	12 %	15 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid Karolinska institutet från 2 062 miljoner kronor 1999 till 2 232 miljoner kronor 2000, varav 46 procent avser Karolinska institutets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:33 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Medicinskt	438 790	51 239

Ersättning för lokalhyror m.m.	250 945
Summa	689 735	51 239

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår 9 591 000 kronor för studiefinansiering i forskarutbildningen för doktorander som un- dervisar och handleder vid Södertörns högskola samt resurser för övertagande av verksamhet som avser toxikologisk och lungmedicinsk forskning med 12 500 000 kronor, varav 6 900 000 kronor för toxikologisk forskning och 5 600 000 kronor för lungmedicinsk forskning. Vidare ingår medel för en forskarskola i vård och omsorg med 10 301 000 kronor samt 8 000 000 kronor för drift och utveckling av det svenska

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tvillingregistret (STR). Från anslaget förs 6 643 000 kronor för Centrum för idrottsforsk- ning till anslaget 25:64 Idrottshögskolan i Stockholm.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för Karolinska institutets fortsatta planering redovisas i tabellen över examina- tionsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildning- en vid Karolinska institutet under 2000. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbild- ningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som pla- neringsförutsättning för 2003 bör gälla att Karo- linska institutet erhåller ytterligare 5 151 000 kronor för forskarskolan.

Tabell 9.25:33 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	641 421	641 421	641 421
Förändring till följd av:

Beslut	10 000	10 000	10 000

Pris- och löneomräkning	19 457	36 258	49 592
Överföring andra anslag	18 857	23 857	23 857
m.m.
Summa förändring	48 314	70 115	83 449

Förslag/beräknat anslag	689 735	711 536	724 870

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3425:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:34 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	680 940	Anslags-	56 396
			sparande
2001	Anslag	804 7541	Utgifts-	737 824
			prognos
2002	Förslag	823 050

2003	Beräknat	870 6832
2004	Beräknat	886 7742

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 23 172 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 850 278 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Tek- niska högskolan.

169

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Av anslagssparandet har 5 344 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslu- tat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade Kungl. Tekniska högskolan 9,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovi- sade ett anslagssparande om 44,1 miljoner kro- nor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Kungl. Tekniska högskolan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförut- sättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kom- mentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:34 Examinationsmål för grundutbildningen

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Civilingenjörsexamen	1 200	1 275	5 230	5 310
och arkitektexamen

Kungl. Tekniska högskolan har inte fullgjort ut- bildningsuppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstudenter totalt.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Kungl. Tekniska högskolan har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 420 helårs- studenter.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid Kungl. Tekniska hög- skolan 701. Andelen lärare med doktorsexamen var 70 procent år 2000 mot 71 procent 1999. Av Kungl. Tekniska högskolans lärare var 13 pro- cent kvinnor och av lärare med doktorsexamen var 11 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	822 699

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351
Summa	823 050

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 445 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de.

Anslaget har minskats med 20 194 000 kro- nor, motsvarande 300 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Kungl. Tekniska högskolan erhåller ytterli- gare 445 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap och juridik.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:34 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	804 754	804 754	804 754
Förändring till följd av:

Beslut	440	885	885
Pris- och löneomräkning	26 849	47 781	63 872

Överföring andra anslag	-8 993	17 263	17 263
m.m.

Summa förändring	18 296	65 929	82 020

Förslag/beräknat anslag	823 050	870 683	886 774

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

170

9.1.3525:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:35 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	527 383	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	559 400	Utgifts-	559 400
			prognos

2002	Förslag	581 388

2003	Beräknat	600 6931
2004	Beräknat	611 6811

1 Motsvarar 586 539 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska hög- skolan enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommenta- rer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 13 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:35 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Tekniskt	244	229	828

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redo- visas i nedanstående tabell.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:35 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	328	267	24 %	24%
utbildningen

Aktiva (ht)1	1 707	1 654	24 %	24 %
Doktorsexamina	163	171	19 %	21 %
Licentiatexamina	165	200	22 %	28 %

Professorer2	196	182	5 %	6 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid Kungl. Tekniska högskolan från 1 500 miljoner kronor 1999 till 1 590 miljoner kronor 2000, var- av 38 procent avser Kungl. Tekniska högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:35 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Tekniskt	362 225	75 577
Ersättning för lokalhyror m.m.	219 163
Summa	581 388	75 577

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 10 301 000 kronor för en forskarskola i tele- kommunikation.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för Kungl. Tekniska högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över exa- minationsmål under rubriken Resultatinforma- tion antalet avlagda examina inom forskarutbild- ningen vid lärosätet under 2000. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fy- raårsperioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Kungl. Tekniska högskolan erhåller ytterligare 5 151 000 kronor för forskarskolan.

171

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:35 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	559 400	559 400	559 400
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	16 988	31 293	42 281

Överföring andra anslag	5 000	10 000	10 000
m.m.

Summa förändring	21 988	41 293	52 281

Förslag/beräknat anslag	581 388	600 693	611 681

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3625:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:36 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	398 973	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	437 3151	Utgifts-	402 637
			prognos

2002	Förslag	515 000

2003	Beräknat	545 7762
2004	Beräknat	556 1822

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 6 649 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 532 881 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslu- tat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 7,1 miljoner kronor av tidigare spara- de helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Luleå tekniska universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004 och planeringsförut- sättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kom- mentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:36 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	112	128	410	-
ämnesdjup

Civilingenjörsexamen	367	290	1 645	1 930

Grundskollärar-	63	28	-*	-*-
examen 4-9
Gymnasielärarexamen	-	17	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Luleå tekniska universitet varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårs- studenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Luleå tekniska universitet har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 162 helårs- studenter. Övriga särskilda åtaganden har full- gjorts, med undantag av lärarutbildning med inriktning mot tornedalsfinska och samiska. Inom den decentraliserade utbildningen har antalet helårsstudenter varit lägre än vad som anges i det särskilda åtagandet avseende denna utbildning.

Luleå tekniska universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 597 helårs- studenter på uppdrag av Norrbottens läns lands- ting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 540. Ande- len lärare med doktorsexamen var 51 procent 2000 mot 48 procent 1999. Av universitetets lä- rare var 30 procent kvinnor och av universitetets lärare med doktorsexamen var 16 procent kvin- nor.

172

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	490 502

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351
- decentraliserad utbildning	16 966

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd	5 515
till Kiruna

- övriga åtaganden	1 666

Summa	515 000

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 334 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen. Vidare har takbeloppet utökats med ytterligare 2 758 000 kronor till den under 2001 gjorda satsningen avseende rymd- och mil- jövetenskapligt anknutna utbildningar förlagda till Kiruna. Motsvarande förstärkning föreslås även för Umeå universitet. Genom denna ut- byggnad har utbildningarna byggts ut i enlighet med planeringen från föregående års budgetpro- position.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Luleå tekniska universitet erhåller yt- terligare 2 334 000 kronor för en fortsatt för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 4 928 000 kronor för 2003 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 och planerings- förutsättningar för fyraårsperioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål un- der rubriken Resultatinformation.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:36 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	437 315	437 315	437 315
Förändring till följd av:

Beslut	45 377	47 711	47 711

Pris- och löneomräkning	14 338	27 442	37 848
Överföring andra anslag	17 970	33 308	33 308
m.m.
Summa förändring	77 685	108 461	118 867

Förslag/beräknat anslag	515 000	545 776	556 182

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3725:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:37 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	184 019	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	199 590	Utgifts-	199 590
			prognos
2002	Förslag	214 819

2003	Beräknat	230 5331
2004	Beräknat	234 9331

1 Motsvarar 225 120 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Luleå tekniska universi- tet enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställ- da mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kom- mentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

173

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:37 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	1	13	14
samhällsvetenskapligt

Tekniskt	62	44	250

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Luleå tekniska universitet redovi- sas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:37 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	87	83	28 %	39 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	410	380	30 %	31 %
Doktorsexamina	42	40	31 %	25 %

Licentiatexamina	65	61	23 %	34 %

Professorer2	49	62	4 %	3 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 420 miljoner kronor 1999 till 441 miljoner kronor 2000, varav 44 procent avser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:37 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002	2002
	ANSLAG	STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-	19 929	2 549
samhällsvetenskapligt
Tekniskt	148 982	20 014

Konstnärligt utvecklingsarbete	900

Ersättning för lokalhyror m.m.	45 008
Summa	214 819	22 563

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 1 548 000 kronor för en professur med inrikt- ning mot genusforskning i ämnet människa– maskin samt 10 301 000 kronor för forskarskola i rymdteknik.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för universitetets fortsatta plane- ring redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet av- lagda examina inom forskarutbildningen vid uni- versitetet under 2000. Vidare redovisas examina- tionsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsför- utsättning för 2003 bör gälla att Luleå tekniska universitet erhåller ytterligare 2 060 000 kronor som förstärkning av humaniora, 3 090 000 kro- nor för gruvteknisk forskning samt 5 151 000 kronor till forskning inom ramen för samarbetet inom Kiruna rymd- och miljöcampus.

Tabell 9.25:37 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	199 590	199 590	199 590
Förändring till följd av:

Beslut	2 523	2 523	2 523
Pris- och löneomräkning	6 158	11 872	16 272

Överföring andra anslag	6 548	16 548	16 548
m.m.

Summa förändring	15 229	30 943	35 343

Förslag/beräknat anslag	214 819	230 533	234 933

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3825:38 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:38 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	288 171	Anslags-	32 696
			sparande

2001	Anslag	340 1901	Utgifts-	302 711
			prognos

2002	Förslag	394 694

2003	Beräknat	422 3912
2004	Beräknat	433 2423

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 8 531 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 412 301 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 414 873 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 2 401 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

174

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karlstads universitet har för budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp och redovisade vid utgången av bud- getåret ett anslagssparande om 32,3 miljoner kronor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Karl- stads universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:38 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	87	186	620	-
ämnesdjup
Grundskollärarexamen	167	104	-*	-*
4-9

Gymnasielärarexamen	103	77	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Karlstads universitet varken full- gjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstu- denter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Målet att öka antalet helårsstudenter under 2000 i förhållande till de två föregående treårspe- rioderna har uppnåtts inom naturvetenskap och teknik. Under 2000 minskade gymnasielärarut- bildningen något.

Målet att öka antalet helårsstudenter under 2000 i förhållande till de två föregående treårspe- rioderna inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 4–9 har inte upp- nåtts.

Målet att minska antalet helårsstudenter inom grundskollärarutbildningen årskurserna 1–7, med inriktning mot svenska-samhällsorientering under 2000 i förhållandet till de två föregående treårsperioderna har uppnåtts.

Karlstads universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

stöd (NT-svux) omfattande 161 helårsstudenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Karlstads universitet har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 493 helårsstu- denter på uppdrag av Värmlands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 412. Ande- len lärare med doktorsexamen var 42 procent 2000 liksom 1999. Av universitetets lärare var 39 procent kvinnor och av lärare med doktorsexa- men var 25 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	394 343

Särskilt åtagande
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351

Summa	394 694

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 3 675 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen. I takbeloppet ingår också 22 743 000 kronor för musikutbildning vid Inge- sunds Musikhögskola, som tidigare anvisats un- der anslaget 25:72 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

Anslaget har minskats med 20 194 000 kronor motsvarande 300 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Karlstads universitet erhåller ytterligare 3 675 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap, juridik och teologi. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att universitetet erhåller 2 141 000 kronor 2003 och 2 141 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuk- sköterskeutbildningen samt 4 647 000 kronor

175

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för 2003 och 431 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:38 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	340 190	340 190	340 190
Förändring till följd av:

Beslut	33 121	43 588	46 160

Pris- och löneomräkning	10 939	21 170	29 449
Överföring andra anslag	10 444	17 443	17 443
m.m.
Summa förändring	54 504	82 201	93 052

Förslag/beräknat anslag	394 694	422 391	433 242

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.3925:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:39 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	75 405	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	97 246	Utgifts-	97 246
			prognos
2002	Förslag	123 673

2003	Beräknat	137 2491
2004	Beräknat	139 9081

1 Motsvarar 133 974 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har inga examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Karlstads universitet.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:39 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	-	0	30
samhällsvetenskapligt

Tekniskt	-	0	20

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:39 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	68	45	59 %	49 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	62	99	58 %	56 %
Doktorsexamina	2	5	0 %	40 %
Licentiatexamina	-	-	-	-

Professorer2	18	30	16 %	16 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 119 miljoner kronor 1999 till 154 miljoner kronor 2000, varav 52 procent avser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:39 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	Anslag
	2002
Humanistisk-	54 724
samhällsvetenskapligt

Tekniskt	53 949
Övriga forskningsmedel	15 000

Summa	123 673

I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 6 000 000 kronor som förstärkning för forskning och forskarut- bildning.

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 13 000 000 kronor som förstärkning för forskning och forskarutbildning.

176

I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår 2 000 000 kronor som en förstärkning för forsk- ning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

För fyraårsperioden 2001–2004 har examina- tionsmål för forskarutbildningen fastställts enligt tabell Examinationsmål för forskarutbildningen. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla

att Karlstads	universitet		erhåller ytterligare
10 301 000	kronor	för	forskning	och
forskarutbildning.

Tabell 9.25:39 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
		2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011		97 246	97 246	97 246
Förändring till följd av:

Beslut		2 500	2 500	2 500
Pris- och löneomräkning		3 927	7 503	10 162

Överföring andra anslag		20 000	30 000	30 000
m.m.

Summa förändring		26 427	40 003	42 662

Förslag/beräknat anslag		123 673	137 249	139 908

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Växjö universitet har under budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp och redovisade vid utgången av bud- getåret ett anslagssparande om 28,7 miljoner kronor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Växjö universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårs- perioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:40 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	150	174	780	-
ämnesdjup
Grundskollärar-	103	71	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	65	88	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

9.1.4025:40 Växjö universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:40 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	239 479	Anslags-	29 172
			sparande
2001	Anslag	295 0881	Utgifts-	268 596
			prognos
2002	Förslag	352 712

2003	Beräknat	387 5182
2004	Beräknat	396 2153

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 8 173 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 378 433 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 379 719 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 3 914 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

För 2000 har Växjö universitet varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Målet att öka antalet helårsstudenter under 2000 i förhållande till ett snitt på de två föregå- ende treårsperioderna har uppnåtts inom såväl de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom- rådena som grundskollärarutbildningen med in- riktning mot undervisning i årskurserna 4–9 och gymnasielärarutbildningen.

Växjö universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 114 helårsstudenter.

Växjö universitet har vidare fullgjort vårdhög- skoleutbildning omfattande 624 helårsstudenter på uppdrag av Kronobergs läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 293. Ande- len lärare med doktorsexamen var 37 procent 2000 mot 35 procent 1999. Av universitetets lä-

177

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rare var 33 procent kvinnor och av lärare med doktorsexamen var 24 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	352 560
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

Summa	352 712

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 3 745 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Växjö universitet erhåller ytterligare 3 745 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att universite- tet erhåller 1 071 000 kronor 2003 och 1 071 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 13 762 000 kronor för 2003 och 216 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:40 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	295 088	295 088	295 088
Förändring till följd av:

Beslut	41 063	51 641	52 928
Pris- och löneomräkning	9 582	18 808	26 219

Överföring andra anslag	6 979	21 981	21 980
m.m.

Summa förändring	57 624	92 430	101 127

Förslag/beräknat anslag	352 712	387 518	396 215

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4125:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:41 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	75 518	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	97 361	Utgifts-	97 361
			prognos

2002	Förslag	124 606

2003	Beräknat	138 1351
2004	Beräknat	140 8771

1 Motsvarar 134 907 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har inga examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Växjö universitet.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var lägre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

178

Tabell 9.25:41 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	-	0	30
samhällsvetenskapligt

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Växjö universitet redovisas i ned- anstående tabell.

Tabell 9.25:41 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	74	42	42%	45%
utbildningen
Aktiva (ht)1	74	105	42 %	44 %
Doktorsexamina	-	-	-	-

Licentiatexamina	1	-	0 %	-
Professorer2	18	25	16 %	20%

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 61 miljoner kronor 1999 till 106 miljoner kronor 2000, varav 71 procent avser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:41 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002
	Anslag
Humanistisk-	80 315
samhällsvetenskapligt

Övriga forskningsmedel	44 291

Summa	124 606

I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde ingår 13 000 000 kronor som förstärkning för forskning och forskarut- bildning.

I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår 8 000 000 kronor som förstärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

För fyraårsperioden 2001–2004 har examina- tionsmål för forskarutbildningen fastställts enligt tabell Examinationsmål för forskarutbildningen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla

att Växjö	universitet erhåller ytterligare
10 301 000	kronor	för	forskning	och
forskarutbildning.

Tabell 9.25:41 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
		2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011		97 361	97 361	97 361
Förändring till följd av:

Beslut		3 314	3 314	3 314
Pris- och löneomräkning		3 931	7 460	10 202

Överföring andra anslag		20 000	30 000	30 000
m.m.

Summa förändring		27 245	40 774	43 516

Förslag/beräknat anslag		124 606	138 135	140 877

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4225:42 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:42 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	318 823	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	349 3461	Utgifts-	340 917
			prognos

2002	Förslag	451 121

2003	Beräknat	487 9682
2004	Beräknat	502 5053

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 8 429 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 476 494 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 481 065 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Örebro universitet har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande

105 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Örebro universitet. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet

179

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårs- perioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:42 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	180	95	480	-
ämnesdjup

Grundskollärarexamen	63	44	-*	-*
4-9

Gymnasielärarexamen	28	33	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Örebro universitet varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Målet att minska antalet helårsstudenter inom grundskollärarutbildningen årskurserna 1–7 med inriktning mot svenska-samhällsorientering un- der 2000 i förhållande till de två föregående tre- årsperioderna har uppnåtts godtagbart med hän- syn till den grupp som utbildas varje år.

Örebro universitet har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk ut- bildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 98 helårs- studenter.

Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Örebro universitet har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 1 013 helårsstu-

denter på uppdrag av Örebro läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid universitetet 346. Ande- len lärare med doktorsexamen var 36 procent 2000 mot 39 procent 1999. Av universitetets lä- rare var 42 procent kvinnor och av lärare med doktorsexamen var 29 procent kvinnor.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	444 294

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152
- lokalisering av verksamhet till Grythyttan	3 073

- nätverksadministration och utveckling av skol-	270
ledarutbildning

- övriga åtaganden	3 332

Summa	451 121

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 3 594 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 4 283 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Örebro universitet erhåller ytterligare 3 594 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att universite- tet erhåller 5 711 000 kronor 2003 och 4 283 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 8 327 000 kronor för 2003 och 288 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

180

Tabell 9.25:42 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	349 346	349 346	349 346
Förändring till följd av:

Beslut	66 971	72 305	72 593
Pris- och löneomräkning	11 215	22 829	32 795

Överföring andra anslag	23 589	43 488	47 771
m.m.

Summa förändring	101 775	138 622	153 159

Förslag/beräknat anslag	451 121	487 968	502 505

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4325:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:43 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

2000	Utfall	75 630	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	97 476	Utgifts-	97 476
			prognos

2002	Förslag	136 160

2003	Beräknat	149 9201
2004	Beräknat	153 0381

1 Motsvarar 146 461 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har inga examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Örebro universitet.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:43 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Humanistisk-	-	0	40
samhällsvetenskapligt

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:43 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	75	43	43 %	47 %
utbildningen

Aktiva (ht)1	75	107	43 %	44 %
Doktorsexamina	-	4	-	25 %
Licentiatexamina	-	-	-	-

Professorer2	21	22	12 %	13 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid universitetet från 105 miljoner kronor 1999 till 142 miljoner kronor 2000, varav 55 procent avser universitetets anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:43 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	2002
	ANSLAG
Humanistisk-	78 286
samhällsvetenskapligt

Övriga forskningsmedel	57 874
Summa	136 160

I anslagsposten humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ingår 13 000 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbild- ning.

I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår 13 000 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

För fyraårsperioden 2001–2004 har examina- tionsmål för forskarutbildningen fastställts enligt tabell Examinationsmål för forskarutbildningen.

181

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Örebro universitet erhåller ytterligare 10 301 000 kronor för forskning och forskarut- bildning.

Tabell 9.25:43 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	97 476	97 476	97 476
Förändring till följd av:

Beslut	14 750	14 750	14 750

Pris- och löneomräkning	3 934	7 694	10 812

Överföring andra anslag	20 000	30 000	30 000
m.m.

Summa förändring	38 684	52 444	55 562
Förslag/beräknat anslag	136 160	149 920	153 038

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4425:44 Mitthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:44 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	368 288	Anslags-	76 631
			sparande

2001	Anslag	477 4121	Utgifts-	355 546
			prognos

2002	Förslag	501 251
2003	Beräknat	532 9132
2004	Beräknat	543 1352

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 9 654 000 kro- nor (NT-svux).

2Motsvarar 520 405 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 34 592 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mitthögskolan har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe- lopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 76,6 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket (RRV) invänder mot att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av

Mitthögskolans ekonomiska ställning då ca 20 miljoner kronor har redovisats som ett förskott från uppdragsgivare trots att betalning ej erhål- lits.

Vidare har RRV synpunkter på att de uppgif- ter som lämnas till regeringen i årsredovisningen inte överensstämmer med högskolans egen re- dovisning eller med de uppgifter som högskolan redovisat mot riksredovisningen vid Ekonomi- styrningsverket (ESV). RRV ser också allvarligt på högskolans ekonomiska situation.

Regeringen betonar vikten av att redovisning- en som lämnas till regeringen och ESV skall överensstämma med högskolans egen redovis- ning samt att övriga uppgifter redovisas på ett korrekt sätt.

Regeringen ser allvarligt på högskolans eko- nomiska situation och noterar att Mitthögskolan är medveten om det bekymmersamma läget både när det gäller utvecklingen av resultatet för grundutbildningen och det medföljande proble- met vad gäller likviditeten.

Med hänvisning till Mitthögskolans yttrande vidtar regeringen tills vidare ingen åtgärd, men kommer noga att följa högskolans påbörjade åt- gärder för att förbättra ekonomistyrning och re- sultatutveckling.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Mitt- högskolan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårs- perioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:44 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	367	136	600	-
ämnesdjup
Grundskollärar-	40	13	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	-	8	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Mitthögskolan varken fullgjort ut- bildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

182

Mitthögskolan har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk ut- bildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 208 helårs- studenter. Högskolan har också som särskilt åtagande att anordna decentraliserad utbild- ning motsvarande minst 60 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter i denna utbildning har endast varit 7.

Mitthögskolan har vidare fullgjort vårdhög- skoleutbildning omfattande 815 helårsstuden- ter på uppdrag dels av Jämtlands läns lands- ting, dels av Västernorrlands läns landsting.

Högskoleverket har under året genomfört en bedömning av Mitthögskolans begäran att tillde- las benämningen universitet. Rekommendatio- nerna resulterade i ett regeringsbeslut med inne- börden att Mitthögskolan tilldelades Natur- vetenskapligt vetenskapsområde.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 459. Andelen lärare med doktorsexamen var 29 procent 2000 mot 24 procent 1999. Av högskolans lärare var 37 procent kvinnor och av lärare med doktorsex- amen var 20 procent kvinnor. Antalet profes- sorsårsverken var 14 år 2000 jämfört med 7 års- verken för 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 144 miljoner kronor 1999 till 196 miljoner kronor 2000, varav 40 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	493 743
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351
- decentraliserad utbildning	5 491

- övrigt åtagande	1 666

Summa	501 251

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 842 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Anslaget har minskats med 60 582 000 kronor motsvarande 900 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Mitthögskolan erhåller ytterligare 2 842 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik.

Vidare bör gälla att högskolan erhåller 9 168 000 kronor för 2003 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:44 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	477 412	477 412	477 412
Förändring till följd av:

Beslut	59 801	69 073	69 073

Pris- och löneomräkning	12 584	28 070	38 292

Överföring andra anslag	-48 546	-41 642	-41 642
m.m.

Summa förändring	23 839	55 501	65 723
Förslag/beräknat anslag	501 251	532 913	543 135

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4525:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:45 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	75 118	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	86 761	Utgifts-	86 761
			prognos

2002	Förslag	107 772
2003	Beräknat	115 5881
2004	Beräknat	117 7521

1 Motsvarar 112 923 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

183

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mitthögskolan tilldelades vetenskapsområdet naturvetenskap fr.o.m. den 1 januari 2001. För treårsperioden 2000–2002 har därför inte något examinationsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Mitthögskolan.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var 14 procent såväl 1999 som 2000. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 an- gett att minst 18 procent av de professorer som nyanställs bör vara kvinnor.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 144 miljoner kronor 1999 till 196 miljoner kronor 2000, varav 40 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:45 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG
	2002
Naturvetenskapligt	39 089

Övriga forskningsmedel	68 683

Summa	107 772

I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskaps- område ingår 10 500 000 kronor som en för- stärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål sådana mål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Mitthögskolan erhåller ytterli- gare 5 151 000 kronor för forskning och fors- karutbildning.

Tabell 9.25:45 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	86 761	86 761	86 761
Förändring till följd av:

Beslut	7 900	7 900	7 900
Pris- och löneomräkning	3 111	5 927	8 091

Överföring andra anslag	10 000	15 000	15 000
m.m.

Summa förändring	21 011	28 827	30 991

Förslag/beräknat anslag	107 772	115 588	117 752

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4625:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:46 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	149 675	Anslags-	13 439
			sparande

2001	Anslag	187 3861	Utgifts-	147 032
			prognos

2002	Förslag	223 878

2003	Beräknat	245 2552
2004	Beräknat	249 6772

1Anslaget benämndes t.o.m. den 12 oktober 2000 Högskolan Karlskrona/Ronneby. Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 11 653 000 kro- nor (NT-svux).

2Motsvarar 240 012 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Med anledning av regeringens beslut den 12 ok- tober 2000 om att Högskolan i Karlskrona/ Ronneby fr.o.m. den 13 oktober 2000 skall ha namnet Blekinge tekniska högskola, föreslår re- geringen att anslagsposten 25:46 Högskolan i Karlskrona/ Ronneby: Grundutbildning och an- slagsposten 25:47 Högskolan i Karlskrona/ Ronneby: Forskning och forskarutbildning by- ter namn till 25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning och 25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning. Re- geringen har ändrat bilaga 1 till Högskoleför- ordningen (1993:100) i enlighet härmed.

184

Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslu- tat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 8,2 miljoner kronor av tidigare spara- de helårsprestationer och redovisade ett anslags- sparande om 5,5 miljoner kronor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Ble- kinge tekniska högskola. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommenta- rer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:46 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	50	90	430	-
ämnesdjup

Blekinge tekniska högskola har inte fullgjort ut- bildningsuppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men högskolan har upp- nått målet för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Antalet studenter inom naturvetenskap och teknik visar på en fortsatt stadig ökning.

Blekinge tekniska högskola har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 126 helårs- studenter.

Blekinge tekniska högskola har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 508 helårs- studenter på uppdrag av Blekinge läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 164. Andelen lärare med doktorsexamen var 44 procent 2000 mot 37 procent 1999. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av lärare med doktorsex- amen var 24 procent kvinnor. Antalet profes- sorsårsverken var 23 år 2000 jämfört med 17 års- verken för 1999.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	222 060

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- övrigt åtagande	1 666

Summa	223 878

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 834 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vård- utbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Anslaget har minskats med 16 828 000 kronor motsvarande 250 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Blekinge tekniska högskola erhåller ytterli- gare 834 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap och juridik. Vidare bör gälla att högsko- lan erhåller 4 587 000 kronor för 2003 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:46 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	187 386	187 386	187 386
Förändring till följd av:

Beslut	34 821	40 242	40 242

Pris- och löneomräkning	6 690	12 144	16 566

Överföring andra anslag	-5 019	5 483	5 483
m.m.
Summa förändring	36 492	57 869	62 291

Förslag/beräknat anslag	223 878	245 255	249 677

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

185

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.4725:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:47 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	23 580	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	34 228	Utgifts-	34 228
			prognos

2002	Förslag	53 841

2003	Beräknat	60 3551
2004	Beräknat	61 5061

1 Motsvarar 58 992 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Blekinge tekniska hög- skola enligt tabellen nedan. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommenta- rer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var 25 procent år 2000. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:47 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Tekniskt	-	0	19

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Blekinge tekniska högskola redo- visas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:47 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	16	11	0 %	18%
utbildningen

Aktiva (ht)1	15	25	0 %	8 %
Doktorsexamina	-	3	-	0 %
Licentiatexamina	5	1	0 %	0 %

Professorer2	17	23	25 %	27 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 68 miljoner kronor 1999 till 81 miljoner kronor 2000, varav 38 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:47 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG
	2002
Tekniskt	45 910
Övriga forskningsmedel	7 931

Summa	53 841

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 10 500 000 kronor som en förstärkning av forskning och forskarutbildning. Vidare ingår 1 548 000 kronor för en professur med inrikt- ning mot genusforskning i ämnet informations- teknologi.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda ex- amina inom forskarutbildningen vid högskolan under 2000. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Blekinge tekniska högskola skall erhålla ytterligare 5 151 000 kronor för forskning och forskarutbildning.

186

Tabell 9.25:47 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	34 228	34 228	34 228
Förändring till följd av:

Beslut	6 535	6 535	6 535
Pris- och löneomräkning	1 530	3 044	4 195

Överföring andra anslag	11 548	16 548	16 548
m.m.

Summa förändring	19 613	26 127	27 278

Förslag/beräknat anslag	53 841	60 355	61 506

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4825:48 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:48 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	413 323	Anslags-	24 300
			sparande

2001	Anslag	479 4301	Utgifts-	436 958
			prognos

2002	Förslag	554 820

2003	Beräknat	601 8482
2004	Beräknat	617 2033

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 2 364 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 587 550 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 590 979 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Malmö hög- skola.

Av anslagssparandet har 962 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Malmö högskola har för budgetåret 2000 redovi- sat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe- lopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 27,5 miljoner kronor.

Inga examensmål är fastställda för treårsperi- oden 2000–2002 för Malmö högskola. I tabellen anges mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:48 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	-	10	140	-
ämnesdjup

Grundskollärar-	-	81	-*	-*
examen 4-9

Gymnasie-	-	227	-*	-*
lärarexamen

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Malmö högskola varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom na- turvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Malmö högskola har som särskilt åtagande an- ordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 45 helårs- studenter.

Även ett övrigt särskilt åtagande har fullgjorts. Malmö högskola har vidare fullgjort vårdhög- skoleutbildning omfattande 752 helårsstudenter

på uppdrag av Skåne läns landsting. Högskoleverket har genomfört en granskning

och bedömning av kvalitetsarbetet vid Malmö högskola (Högskoleverkets rapportserie 2001:17 R).

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 431. Andelen lärare med doktorsexamen var 36 procent 2000 mot 32 procent 1999. Av högskolans lärare var 51 procent kvinnor och av lärare med doktorsex- amen var 41 procent kvinnor. Antalet profes- sorsårsverken var 23 år 2000 jämfört med 21 års- verken 1999.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	515 187
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351

- tandvårdscentralen	39 282
Summa	554 820

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora,

187

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 851 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 606 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Anslaget har minskats med 30 291 000 kronor motsvarande 450 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Malmö högskola erhåller ytterligare 2 851 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 3 569 000 kronor 2003 och 3 034 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 7 245 000 kronor för 2003 och 395 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:48 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	479 430	479 430	479 430
Förändring till följd av:

Beslut	41 965	53 489	55 312
Pris- och löneomräkning	16 300	30 971	42 897

Överföring andra anslag	17 125	37 958	39 564
m.m.

Summa förändring	75 390	122 418	137 773

Förslag/beräknat anslag	554 820	601 848	617 203

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.4925:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:49 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	51 388	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	54 380	Utgifts-	54 380
			prognos

2002	Förslag	64 845

2003	Beräknat	69 5891
2004	Beräknat	70 9491

1 Motsvarar 67 935 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För treårsperioden 2000–2002 har inga examina- tionsmål fastställts för antalet examina inom forskarutbildningen vid Malmö högskola. För perioden 2001–2004 är målet för antalet examina i forskarutbildning satt till 25.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var 20 procent 2000. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av de professorer som nyanställs bör vara kvinnor.

Tabell 9.25:49 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001–2004
Medicinskt	-	0	25

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Malmö högskola redovisas i ned- anstående tabell.

Tabell 9.25:49 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	34	13	62%	38%
utbildningen

Aktiva (ht)1	30	37	67 %	57 %
Doktorsexamina	3	2	0 %	50 %

Licentiatexamina	1	1	0 %	100 %

Professorer2	21	23	19 %	21 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

188

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 88 miljoner kronor 1999 till 98 miljoner kronor 2000, varav 58 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:49 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG
	2002
Medicinskt	37 208

Övriga forskningsmedel	27 637

Summa	64 845

Planeringsförutsättningar

Som underlag för Malmö högskolas fortsatta planering redovisas i tabellen över examina- tionsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda examina inom forskarutbildning- en vid högskolan under 2000. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fy- raårsperioden 2001–2004. Som planeringsförut- sättning för 2003 bör gälla att Malmö högskola erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forsk- ning och forskarutbildning.

Tabell 9.25:49 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	54 380	54 380	54 380
Förändring till följd av:
Beslut	8 828	8 828	8 828

Pris- och löneomräkning	1 637	3 381	4 741

Överföring andra anslag	0	3 000	3 000
m.m.

Summa förändring	10 465	15 209	16 569
Förslag/beräknat anslag	64 845	69 589	70 949

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5025:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Tabell 9.25:50 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

2000	Utfall	222 103	Anslags-	34 544
			sparande

2001	Anslag	274 7731	Utgifts-	262 553
			prognos

2002	Förslag	324 203

2003	Beräknat	348 9702
2004	Beräknat	359 2433

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 3 996 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 340 881 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 344 309 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 11 287 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av bud- getåret ett anslagssparande om 34 miljoner kro- nor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Kalmar. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:50 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	50	89	220	-
ämnesdjup
Grundskollärar-	63	28	-*	-*
examen 4-9
Gymnasielärarexamen	27	13	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Högskolan i Kalmar varken full- gjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstu-

189

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

denter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Högskolan i Kalmar har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 63 helårsstudenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Antalet helårsstudenter inom utbildning av aktiv sjöpersonal har dock varit lägre än vad som anges i det särskilda åtagandet avseende denna utbild- ning.

Högskolan i Kalmar har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 412 helårsstu- denter på uppdrag dels av Kalmar läns landsting, dels av Blekinge läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 276. Andelen lärare med doktorsexamen var 29 procent år 2000 mot 32 procent år 1999. Av högskolans lä- rare var 36 procent kvinnor och av lärare med doktorsexamen var 28 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 9 år 2000 jämfört med 8 årsverken 1999.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	312 844
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- fortbildning av journalister	7 602

- utrustning till sjöbefälsutbildningen	3 605

Summa	324 203

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 707 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 3 212 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Kalmar erhåller ytterligare 1 707 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 4 283 000 kronor 2003 och 3 212 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 3 546 000 kronor för 2003 och 216 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:50 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	274 773	274 773	274 773
Förändring till följd av:

Beslut	25 881	31 134	31 350

Pris- och löneomräkning	8 970	17 199	24 044
Överföring andra anslag	14 579	25 864	29 076
m.m.
Summa förändring	49 430	74 197	84 470

Förslag/beräknat anslag	324 203	348 970	359 243

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.5125:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:51 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

2000	Utfall	23 509	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	34 156	Utgifts-	34 156
			prognos
2002	Förslag	49 996

2003	Beräknat	56 4921
2004	Beräknat	57 5731

1 Motsvarar 55 146 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

190

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar tilldelades vetenskapsområ- det naturvetenskap fr.o.m. den 1 januari 1999. För treårsperioden 2000–2002 har därför inte något examinationsmål fastställts för antalet ex- amina inom forskarutbildningen vid högskolan. I tabellen anges tidigare fastställt mål för fyraårs- perioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:51 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL
	2000	2000	2001 –2004
Naturvetenskapligt	-	0	6

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:51 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskar-	6	16	50%	75%
utbildningen

Aktiva (ht)1	6	19	50 %	74 %
Doktorsexamina	-	-	-	-
Licentiatexamina	-	1	-	100 %

Professorer2	8	9	25 %	22 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst

10%.

2Heltidsekvivalenter.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskaps- område ingår 10 500 000 kronor som förstärk- ning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål sådana mål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Högskolan i Kalmar skall er- hålla ytterligare 5 151 000 kronor för forskning och forskarutbildning.

Tabell 9.25:51 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	34 156	34 156	34 156
Förändring till följd av:

Beslut	4 312	4 312	4 312
Pris- och löneomräkning	1 528	3 024	4 105

Överföring andra anslag	10 000	15 000	15 000
m.m.

Summa förändring	15 840	22 336	23 417

Förslag/beräknat anslag	49 996	56 492	57 573

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.5225:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:52 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 52 miljoner kronor 1999 till 58 miljoner kronor 2000, varav 41 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:51 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG
	2002
Naturvetenskapligt t	39 642
Övriga forskningsmedel	10 354

Summa	49 996

2000	Utfall	313 524	Anslags-	1 427
			sparande

2001	Anslag	347 6941	Utgifts-	334 350
			prognos

2002	Förslag	437 916

2003	Beräknat	475 2972
2004	Beräknat	485 3133

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 11 714 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 464 136 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 465 278 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Mälardalens högskola.

Av anslagssparandet har 1 427 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

191

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mälardalens högskola har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 5,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för magisterexamen vid Mä- lardalens högskola. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:52 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	100	126	410	-
ämnesdjup

Mälardalens högskola har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt, men inte vad avser antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnitt 7.2.3.

Mälardalens högskola har som särskilt åtagan- de anordnat naturvetenskaplig och teknisk ut- bildning för studerande med särskilt vuxenstu- diestöd (NT-svux) omfattande 255 helårs- studenter. Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Mälardalens högskola har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 074 hel- årsstudenter på uppdrag av Södermanlands läns landsting och Västmanlands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 398. Andelen lärare med doktorsexamen var 31 procent 2000 mot 29 procent år 1999. Av högskolans lärare var 41 procent kvinnor och av lärare med doktorsex- amen var 29 procent kvinnor. Antalet profes- sorsårsverken var 19 år 2000 jämfört med 10 års- verken för 1999.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	434 386

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	351
- Idélab	3 179

Summa	437 916

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3.) till ett belopp av 2 799 000 kronor. Vidare ingår 351 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 071 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Mälardalens högskola erhåller ytterligare 2 799 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 1 428 000 kronor 2003 och 1 071 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 9 495 000 kronor för 2003 och 72 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

192

Tabell 9.25:52 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	347 694	347 694	347 694
Förändring till följd av:

Beslut	64 268	76 562	76 634
Pris- och löneomräkning	11 691	23 099	24 152

Överföring andra anslag	14 263	27 942	36 833
m.m.

Summa förändring	90 222	127 603	137 619

Förslag/beräknat anslag	437 916	475 297	485 313

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.5325:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:53 Anslagsutvecklingen för forskning och fors- karutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	0	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	2 0001	Utgifts-	2 000
			prognos
2002	Förslag	29 564

2003	Beräknat	43 4512
2004	Beräknat	44 2882

1Resterande medel för forskning vid Mälardalens högskola beräknades under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

2Motsvarar 42 441 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen tilldelade Mälardalens högskola ve- tenskapsområdet teknik fr.o.m. 2001 varför inga examensmål har fastställts för treårsperioden 2000–2002. Inte heller för perioden 2001–2004 har examinationsmål inom forskarutbildningen vid Mälardalens högskola fastställts.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var högre under treårsperioden 1998–2000 än för treårsperioden 1997–1999. Regeringen har tidi- gare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 53 miljoner kronor 1999 till

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

67 miljoner kronor 2000, varav 34 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:53 Resursfördelning för forskning och forskar- utbildning

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG
	2002
Tekniskt	17 267

Övriga forskningsmedel	12 297

Summa	29 564

Planeringsförutsättningar

Som underlag för högskolans fortsatta planering redovisas i tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation antalet avlagda ex- amina inom forskarutbildningen vid högskolan under 2000. Vidare redovisas examinationsmål för forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001–2004. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Mälardalens högskola erhåller ytterligare 12 876 000 kronor för forskning och forskarutbildning.

Tabell 9.25:53 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	2 000	2 000	2 000
Förändring till följd av:

Beslut	4 897	4 897	4 897
Pris- och löneomräkning	721	2 107	2 944

Överföring andra anslag	21 946	34 447	34 447
m.m.

Summa förändring	27 564	41 451	42 288

Förslag/beräknat anslag	29 564	43 451	44 288

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

193

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5425:54 Danshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:54 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Danshögskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	22 942	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	24 404	Utgifts-	24 404
			prognos

2002	Förslag	25 160

2003	Beräknat	25 7761
2004	Beräknat	26 2711

1 Motsvarar 25 159 tkr i 2002 års prisnivå.

Tabell 9.25:54 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	24 404	24 404	24 404
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	735	1 351	1 846

Överföring andra anslag	21	21	21
m.m.

Summa förändring	756	1 372	1 867

Förslag/beräknat anslag	25 160	25 776	26 271

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Danshög- skolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Danshögskolan har under budgetåret 2000 redo- visat helårsprestationer motsvarande 2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslu- tat s.k. takbelopp.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 17. Av hög- skolans lärare var 83 procent kvinnor. Antalet professorer var oförändrat 2 jämfört med år 1999 (årsverken).

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har ökat vid högskolan från 2,6 miljoner kronor 1999 till 2,9 miljoner kronor 2000, varav 100 procent avser anslagsmedel.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	24 089

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21
- lokalkostnader	1 050

Summa	25 160

I anslaget har 21 000 kronor beräknats för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

9.1.5525:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:55 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Dramatiska institutet

Tusental kronor

2000	Utfall	56 200	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	61 784	Utgifts-	61 784
			prognos

2002	Förslag	67 931

2003	Beräknat	71 6401
2004	Beräknat	72 9731

1 Motsvarar 69 965 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för Dramatiska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Dramatiska institutet har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av bud- getåret 2,4 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid Dramatiska institutet 21. Av Dramatiska institutets lärare var 33 procent kvinnor. Antalet professorer har ökat marginellt och motsvarar drygt fyra årsverken.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har minskat vid Dramatiska in- stitutet från 2,9 miljoner kronor 1999 till 2,7 mil-

194

joner kronor 2000, varav 91 procent avser Dra- matiska institutets anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	66 475

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

- lokalkostnader	1 435

Summa	67 931

I anslaget har 21 000 kronor beräknats för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Takbeloppet har ut- ökats med ytterligare en halvårseffekt till den under år 2001 gjorda satsningen motsvarande tio helårsstudenter och helårsprestationer för kurser i interaktiva medier m.m. Genom denna utbygg- nad har utbildningarna byggts ut i enlighet med planeringen från föregående års budgetproposi- tion.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Dramatiska institutet erhåller resurser motsvarande ytterligare fem helårsstudenter och helårsprestationer för kurser i interaktiva medier m.m.

Tabell 9.25:55 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	61 784	61 784	61 784
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	2 062	3 737	5 070

Överföring andra anslag	4 085	6 119	6 119
m.m.

Summa förändring	6 147	9 856	11 189

Förslag/beräknat anslag	67 931	71 640	72 973

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5625:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 9.25:56 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

2000	Utfall	184 783	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	224 3121	Utgifts-	212 863
			prognos

2002	Förslag	273 760

2003	Beräknat	297 4652
2004	Beräknat	305 3503

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 11 449 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 290 412 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 292 697 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Borås har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 8,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Borås. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fy- raårsperioden 2001–2004. Kommentarer till må- len finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:56 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	92	177	740	-
ämnesdjup

Högskolan i Borås har fullgjort utbildningsupp- draget för 2000 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik visar på en ökning.

195

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolan i Borås har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 199 helårsstudenter.

Högskolan i Borås har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 652 helårsstu- denter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 221. Andelen lärare med doktorsexamen var 24 procent 2000 mot 22 procent 1999. Av högskolans lärare var 59 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 37 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 6 år 2000 jäm- fört med 3 årsverken för 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 25 miljoner kronor 1999 till 32 miljoner kronor 2000, varav 32 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	273 608

Särskilt åtagande
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

Summa	273 760

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 192 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 2 141 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Borås erhåller ytterligare 1 192 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 2 855 000 kronor 2003 och 2 141 000

kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 5 462 000 kronor för 2003 och 144 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information. Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Högskolan i Borås erhåller yt- terligare 4 120 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:56 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	224 312	224 312	224 312
Förändring till följd av:

Beslut	40 354	47 008	47 008

Pris- och löneomräkning	7 341	14 536	22 565

Överföring andra anslag	1 753	11 609	11 465
m.m.

Summa förändring	49 448	73 153	81 038
Förslag/beräknat anslag	273 760	297 465	305 350

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.5725:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 9.25:57 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan Dalarna

Tusental kronor

2000	Utfall	214 272	Anslags-	32 114
			sparande

2001	Anslag	255 6611	Utgifts-	222 072
			prognos

2002	Förslag	302 014
2003	Beräknat	322 2382
2004	Beräknat	328 2252

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 21 december 2000 med 7 400 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 314 665 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 10 970 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

196

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Dalarna har för budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av bud- getåret ett anslagssparande om 30 miljoner kro- nor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan Dalarna. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:57 Examinationsmål för grundutbildning

Tusental kronor

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	50	43	170	-
ämnesdjup
Grundskollärarexamen	147	72	-*	-*
4-9

Gymnasielärarexamen	-	4	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Högskolan Dalarna har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt, men inte vad avser antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Högskolan Dalarna har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 171 helårsstudenter.

Högskolan Dalarna har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 554 helårsstu- denter på uppdrag av Dalarnas läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 291. Andelen lärare med doktorsexamen var 29 procent 2000 mot 24 procent 1999. Av högskolans lärare var 45 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 34 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var sju år 2000 jäm- fört med åtta årsverken för 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har mins- kat vid högskolan från 64 miljoner kronor 1999 till 63 miljoner kronor 2000, varav 41 procent avser högskolans anslag.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	301 862

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152
Summa	302 014

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 837 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan Dalarna erhåller ytterligare 1 837 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 3 672 000 kronor för 2003 som en kvali- tetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl-

la att Högskolan	Dalarna	erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:57 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	255 661	255 661	255 661
Förändring till följd av:

Beslut	34 578	40 087	40 087

Pris- och löneomräkning	8 335	15 771	21 758

Överföring andra anslag	3 440	10 719	10 719
m.m.

Summa förändring	46 353	66 577	72 564

Förslag/beräknat anslag	302 014	322 238	328 225

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

197

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5825:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 9.25:58 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

2000	Utfall	59 142	Anslags-	10 109
			sparande
2001	Anslag	86 3011	Utgifts-	59 513
			prognos
2002	Förslag	83 947

2003	Beräknat	92 3302
2004	Beräknat	93 9892

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut 21 december 2000 med 4 193 000 kro- nor (NT-svux).

2Motsvarar 90 064 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 4 986 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan på Gotland har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsprestationer än vad som ryms inom beslutat s.k. takbelopp och redovisa- de vid utgången av budgetåret ett anslagssparan- de om 9,9 miljoner kronor.

För 2000 har Högskolan på Gotland varken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårs- studenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Högskolan på Gotland har i förhållande till den föregående treårsperioden ökat antalet hel- årsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.

Högskolan på Gotland har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 19 helårsstu- denter. Även övriga särskilda åtaganden har full- gjorts.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 18. Andelen lärare med doktorsexamen var 81 procent år 2000 mot 86 procent 1999. Av högskolans lärare

var 13 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var en procent kvinnor.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 11,5 miljoner kronor 1999 till 11,7 miljoner kronor 2000, varav 17 procent av- ser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	73 926

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

- kompensation för uppbyggnaden av högskolan	10 000

Summa	83 947

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 594 000 kronor. Vidare ingår 21 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de.

Anslaget har minskats med 10 097 000 kronor motsvarande 150 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan på Gotland erhåller ytterligare 594 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan på Gotland erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:58 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	86 301	86 301	86 301
Förändring till följd av:

Beslut	593	1 187	1 187

Pris- och löneomräkning	3 079	5 454	7 113

Överföring andra anslag	-6 026	-612	-612
m.m.
Summa förändring	-2 354	6 029	7 688

Förslag/beräknat anslag	83 947	92 330	93 989

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

198

9.1.5925:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 9.25:59 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Gävle

Tusental kronor

2000	Utfall	223 602	Anslags-	12 090
			sparande

2001	Anslag	246 2021	Utgifts-	230 233
			prognos

2002	Förslag	289 781

2003	Beräknat	314 0442
2004	Beräknat	322 6243

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut 21 december 2000 med 15 969 000 kronor (NT-SVUX).

2Motsvarar 306 519 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 309 092 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 272 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Gävle har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Gävle. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fy- raårsperioden 2001–2004. Kommentarer till må- len finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:59 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	60	37	140	-
ämnesdjup

Grundskollärar-	40	11	-*	-*
examen 4-9

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Högskolan i Gävle har fullgjort utbildningsupp- draget för 2000 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Målet att minska antalet helårsstudenter inom grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1–7 (svenska- samhällsorientering) har fullgjorts.

Högskolan i Gävle har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 270 helårsstudenter.

Högskolan i Gävle har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 677 helårsstu- denter på uppdrag av Gävleborgs läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 264. Andelen lärare med doktorsexamen var 34 procent 2000 mot 30 procent 1999. Av högskolans lärare var 43 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 26 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 8 år 2000 jäm- fört med 0,5 årsverken 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 34 miljoner kronor 1999 till 66 miljoner kronor 2000, varav 50 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	287 963

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- övrigt åtagande	1 666

Summa	289 781

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 179 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildning ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

199

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Gävle erhåller ytterligare 2 179 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap och juridik. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 2 141 000 kronor 2003 och 2 141 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 5 275 000 kronor för 2003 och 431 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl-

la att Högskolan	i Gävle	erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:59 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	246 202	246 202	246 202
Förändring till följd av:

Beslut	38 635	48 230	50 802
Pris- och löneomräkning	6 047	13 715	19 723

Överföring andra anslag	-1 103	5 897	5 897
m.m.

Summa förändring	43 579	67 842	76 422

Förslag/beräknat anslag	289 781	314 044	322 624

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6025:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:60 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

2000	Utfall	153 956	Anslags-	86
			sparande

2001	Anslag	180 6801	Utgifts-	175 094
			prognos

2002	Förslag	221 410

2003	Beräknat	242 2892
2004	Beräknat	248 5463

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut 21 december 2000 med 4 810 000 kro- nor (NT-svux).

2Motsvarar 236 348 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 238 176 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 86 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Halmstad har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 8,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Halmstad. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:60 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	100	72	390	-
ämnesdjup

Grundskollärar-	20	1	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	17	0	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Högskolan i Halmstad har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt, men inte vad avser antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

I enlighet med av regeringen angivna mål har antalet helårsstudenter inom de naturvetenskap- liga och tekniska utbildningsområdena fortsatt att öka.

Högskolan i Halmstad har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 109 helårs- studenter.

Högskolan i Halmstad har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 406 hel- årsstudenter på uppdrag av Hallands läns landsting.

200

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 186. Andelen lärare med doktorsexamen var 42 procent 2000 mot 37 procent år 1999. Av högskolans lärare var 36 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 32 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 10 år 2000 jäm- fört med 6 år 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 50 miljoner kronor 1999 till 57 miljoner kronor 2000, varav 41 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	221 258

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152
Summa	221 410

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 415 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utökning av sjuksköterske- utbildningen ingår 1 713 000 kronor i takbelop- pet. I ersättningsbeloppet för vårdutbildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildning- en.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Halmstad erhåller ytterligare 2 415 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap och juridik. Vidare bör gälla att högsko- lan erhåller 2 284 000 kronor 2003 och 1 713 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 3 098 000 kronor för 2003 och 115 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Halmstad erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:60 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	180 680	180 680	180 680
Förändring till följd av:

Beslut	26 662	32 175	32 290

Pris- och löneomräkning	4 080	10 158	14 587
Överföring andra anslag	9 988	19 276	20 989
m.m.
Summa förändring	40 730	61 609	67 866

Förslag/beräknat anslag	221 410	242 289	248 546

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6125:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:61 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

2000	Utfall	173 311	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	198 5851	Utgifts-	192 415
			prognos
2002	Förslag	255 635

2003	Beräknat	277 3772
2004	Beräknat	284 1623

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut 11 apri 2001 med 6 170 000 kronor (NT- svux).

2Motsvarar 271 014 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 272 300 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Kristianstad har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 7,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan Kristianstad. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för

201

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:61 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	33	8	240	-
ämnesdjup

Grundskollärar-	127	63	-*	-*
examen 4-9

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

Högskolan Kristianstad har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2000 vad avser antalet helårs- studenter totalt, men inte vad avser antalet hel- årsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

I enlighet med av regeringen angivna mål har antalet helårsstudenter inom de naturvetenskap- liga och tekniska utbildningsområdena samt grundskollärarutbildningen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4–9 fortsatt att öka.

Vidare har målet att minska antalet helårsstu- denter inom grundskollärarutbildningen med in- riktning mot undervisning i årskurserna 1–7 uppnåtts.

Högskolan Kristianstad har som särskilt åta- gande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 74 helårsstu- denter. Även det särskilda åtagandet om anord- nande av utbildning i enlighet med propo- sitionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) har fullgjorts.

Högskolan Kristianstad har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 682 helårs- studenter på uppdrag av Skåne läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 227. Andelen lärare med doktorsexamen var 33 procent 2000 mot 30 procent 1999. Av högskolans lärare var 52 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 33 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken 2000 var tre liksom 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 19 miljoner kronor 1999 till 23 miljoner kronor 2000, varav 61 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	255 483

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152
Summa	255 635

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 2 038 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan Kristianstad erhåller ytterligare 2 038 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsve- tenskap och juridik. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 1 071 000 kronor 2003 och 1 071 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen samt 5 128 000 kronor för 2003 och 216 000 kronor för 2004 som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan Kristianstad erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning.

202

Tabell 9.25:61 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	198 585	198 585	198 585
Förändring till följd av:

Beslut	40 071	44 233	45 520
Pris- och löneomräkning	4 617	11 120	16 618

Överföring andra anslag	12 362	23 439	23 439
m.m.

Summa förändring	57 050	78 792	85 577

Förslag/beräknat anslag	255 635	277 377	284 162

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6225:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 9.25:62 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Skövde

Tusental kronor

2000	Utfall	133 793	Anslags-	28 440
			sparande

2001	Anslag	183 7211	Utgifts-	155 628
			prognos

2002	Förslag	212 032

2003	Beräknat	229 7752
2004	Beräknat	233 9512

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 9 842 000 kro- nor (NT-svux).

2Motsvarar 224 561 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 14 093 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Skövde har för budgetåret 2000 re- dovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av bud- getåret ett anslagssparande om drygt 28,5 miljo- ner kronor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Skövde. I tabellen anges en tredjedel av målet för denna period som mål för 2000 och ut- fallet för 2000 samt tidigare fastställt mål för fy-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

raårsperioden 2001–2004. Kommentarer till må- len finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:62 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	27	36	130	-
ämnesdjup

För 2000 har Högskolan i Skövde varken full- gjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstu- denter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 jämte utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Högskolan i Skövde har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbild- ning för studerande med särskilt vuxenstudie- stöd (NT-svux) omfattande 133 helårsstudenter.

Högskolan i Skövde har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 630 helårsstu- denter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 132. Andelen lärare med doktorsexamen var 39 procent 2000 mot 35 procent 1999. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 9 procent kvinnor. An- talet professorsårsverken var sju år 2000 jämfört med fem år 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 18 miljoner kronor 1999 till knappt 27 miljoner kronor 2000, varav 50 pro- cent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	211 880
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

Summa	212 032

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 019 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago-

203

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Med anledning av att staten tar över huvud- mannaskapet för vårdutbildningarna den 1 janua- ri 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. I ersättningsbeloppet för vårdut- bildningen ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Anslaget har minskats med 26 925 000 kronor motsvarande 400 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Skövde erhåller ytterligare 1 019 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik. Vidare bör gälla att högskolan erhåller 4 367 000 kronor för 2003 som en kvali- tetsförstärkning avseende vårdutbildningar.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl-

la att Högskolan i Skövde erhåller			ytterligare
4 120 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:62 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	183 721	183 721	183 721
Förändring till följd av:

Beslut	44 534	49 920	49 920

Pris- och löneomräkning	3 137	8 493	12 669

Överföring andra anslag	-19 360	-12 359	-12 359
m.m.

Summa förändring	28 311	46 054	50 230
Förslag/beräknat anslag	212 032	229 775	233 951

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6325:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Tabell 9.25:63 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Tusental kronor

2000	Utfall	121 254	Anslags-	15 807
			sparande
2001	Anslag	163 6031	Utgifts-	151 975
			prognos
2002	Förslag	212 780

2003	Beräknat	238 5372
2004	Beräknat	247 4483

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 4 755 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 232 742 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 237 028 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 2 732 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för bud- getåret 2000 redovisat färre helårsprestationer än vad som ryms inom beslutat takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 2,3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 15,8 miljoner kronor.

För 2000 har Högskolan i Trollhät- tan/Uddevalla varken fullgjort utbildningsupp- draget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i för- hållande till den föregående treårsperioden ökat antalet helårsstudenter inom de naturvetenskap- liga och tekniska utbildningsområdena.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) omfattande 97 hel- årsstudenter.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 658

204

helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands läns landsting.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 179. Andelen lärare med doktorsexamen var 19 procent år 2000 mot 21 procent år 1999. Av högskolans lä- rare var 48 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 44 procent kvin- nor. Vid högskolan fanns 2000 en verksam pro- fessor motsvarande 0,5 årsverken.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 26 miljoner kronor 1999 till 29 miljoner kronor 2000, varav 30 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	210 628

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 000

Summa	212 780

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 525 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Högskolan tillförs också 2 000 000 kronor för arbetsintegrerat lärande. Med anledning av att staten tar över huvudmannaskapet för vård- utbildningarna den 1 januari 2002 har medel för dessa beräknats inom takbeloppet. För en utök- ning av sjuksköterskeutbildningen ingår 1 606 000 kronor i takbeloppet. I ersättningsbe- loppet för vårdutbildningen ingår medel för kli- nisk praktik inom utbildningen.

Anslaget har minskats med 16 828 000 kronor motsvarande 250 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erhåller ytterligare 1 525 000 kronor för en fortsatt för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. För 2003 bör vi- dare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköters- keutbildningen enligt tabell 7.1.2. Vidare bör gäl-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

la att högskolan erhåller 4 283 000 kronor 2003 och 3 748 000 kronor 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen samt 7 011 000 kro- nor för 2003 och 539 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbild- ningar.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:63 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	163 603	163 603	163 603
Förändring till följd av:

Beslut	42 978	53 655	56 335

Pris- och löneomräkning	3 563	9 499	10 529
Överföring andra anslag	2 636	11 780	16 981
m.m.
Summa förändring	49 177	74 934	83 845

Förslag/beräknat anslag	212 780	238 537	247 448

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6425:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:64 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm

Tusental kronor

2000	Utfall	35 208	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	35 888	Utgifts-	35 888
			prognos
2002	Förslag	37 007

2003	Beräknat	39 1981
2004	Beräknat	39 9511

1 Motsvarar 38 270 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Idrottshögskolan i Stockholm har under budget- året 2000 redovisat helårsprestationer motsva- rande 510 000 kronor mer än vad som kan ersät- tas inom beslutat s.k. takbelopp.

205

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För treårsperioden 2000–2002 har regeringen inte fastställt några examinationsmål vid Idrotts- högskolan i Stockholm.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 36. Andelen lärare med doktorsexamen var 37 procent 2000 mot 36 procent 1999. Av högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 25 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken 2000 var två liksom 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 7,4 miljoner kronor 1999 till 8,4 miljoner kronor 2000, varav 60 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	36 986

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

Summa	37 007

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 18 000 kronor. Vidare ingår 21 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de. Resurser för Centrum för idrottsforskning har överförts från anslag 25:33 Karolinska insti- tutet: Forskning och forskarutbildning till anslag 25:75 Forskning och konstnärligt utvecklingsar- bete vid vissa högskolor m.m., anslagspost I- drottshögskolan i Stockholm med 6 643 000 kronor.

Planeringsförutsättningar

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Idrottshögskolan erhåller ytterligare 18 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbild- ningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. För 2003 har resurser beräknats för 10 helårsstudenter inom utbildningsområdet un- dervisning samt fem helårsstudenter inom ut- bildningsområdet idrott med 1 245 000 kronor. Vidare bör gälla att högskolan erhåller ytterligare 5 515 000 kronor 2003 för forskning.

Tabell 9.25:64 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	35 888	35 888	35 888
Förändring till följd av:

Beslut	18	1 281	1 281
Pris- och löneomräkning	1 080	2 008	2 761

Överföring andra anslag	21	21	21
m.m.

Summa förändring	1 119	3 310	4 063

Förslag/beräknat anslag	37 007	39 198	39 951

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.65 25:65 Konstfack: Grundutbildning

Tabell 9.25:65 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Konstfack

Tusental kronor

2000	Utfall	99 516	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	102 912	Utgifts-	102 912
			prognos

2002	Förslag	106 970
2003	Beräknat	109 9621
2004	Beräknat	111 9801

1 Motsvarar 107 429 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Konstfack.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstfack har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslu- tat s.k. takbelopp.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid Konstfack 68. Av Konst- facks lärare var 38 procent kvinnor. Antalet pro- fessorsårsverken var 11 år 2000 jämfört med 10 årsverken 1999. Två av professorerna var kvin- nor.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har ökat vid Konstfack från 2,7 miljoner kronor 1999 till 3 miljoner kronor 2000, varav 100 procent avser Konstfacks anslag.

206

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	105 899

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21
- lokalkostnader	1 050

Summa	106 970

I anslaget har 21 000 kronor beräknats för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

Tabell 9.25:65 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	102 912	102 912	102 912
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	3 141	5 685	7 703

Överföring andra anslag	917	1 365	1 365
m.m.

Summa förändring	4 058	7 050	9 068

Förslag/beräknat anslag	106 970	109 962	111 980

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6625:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:66 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

2000	Utfall	46 893	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	48 817	Utgifts-	48 817
			prognos

2002	Förslag	50 307

2003	Beräknat	51 5731
2004	Beräknat	52 5051

1 Motsvarar 50 308 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Konsthögskolan har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Kungl. Konsthögskolan har som särskilt åta- gande utdelat tre stipendier till studenter vid ar- kitekturskolan.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 23. Av hög- skolans lärare var 31 procent kvinnor (årsver- ken). Antalet professorsårsverken var 11 år 2000 jämfört med 9 årsverken 1999.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har ökat vid högskolan från 1,3 miljoner kronor 1999 till 1,6 miljoner kronor 2000.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	49 200
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

- stipendier	36
- lokalkostnader	1 050

Summa	50 307

I anslaget har 21 000 kronor beräknats för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

Tabell 9.25:66 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

66	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	48 817	48 817	48 817
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	1 469	2 735	3 667

Överföring andra anslag	21	21	21
m.m.

Summa förändring	1 490	2 756	3 688

Förslag/beräknat anslag	50 307	51 573	52 505

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

207

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.6725:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:67 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

2000	Utfall	88 319	Anslags-	2
			sparande

2001	Anslag	93 235	Utgifts-	93 235
			prognos

2002	Förslag	112 837

2003	Beräknat	116 3781
2004	Beräknat	118 6621

1 Motsvarar 113 636 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 1,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå tak- beloppet.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive

gäst- och timlärare) vid högskolan 125. Av hög- skolans lärare var 26 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 17 år 2000 jämfört med 14 år 1999.

Omfattningen av medel för konstnärligt utvecklingsarbete har ökat vid högskolan från 5 miljoner kronor 1999 till 5,6 miljoner kronor 2000, varav 49 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	92 107

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- utvecklingsmedel	15 000

- lokalkostnader	2 486

- dirigentutbildning och utbildning i elektro-	3 092
akustisk komposition samt medel för ombesör-
jande av utbetalning av bidrag till Svenska Ar-
tisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
Summa	112 837

I anslaget har beräknats 152 000 kronor för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande. Vidare erhåller hög- skolan 15 000 000 kronor för att förstärka verk- samheten.

Tabell 9.25:67 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	93 235	93 235	93 235
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	2 884	6 425	8 709

Överföring andra anslag	16 718	16 718	16 718
m.m.

Summa förändring	19 602	23 143	25 427

Förslag/beräknat anslag	112 837	116 378	118 662

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6825:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:68 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

2000	Utfall	272 502	Anslags-	31 205
			sparande

2001	Anslag	337 8521	Utgifts-	328 726
			prognos

2002	Förslag	353 415

2003	Beräknat	368 7542
2004	Beräknat	375 6572

1Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 3 484 000 kronor (NT-svux).

2 Motsvarar 359 821 tkr i 2002 års prisnivå.

208

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 2 867 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2000 redovisat färre helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan 10 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer och redovisade ett anslagssparande om 31,2 miljoner kronor.

För treårsperioden 2000–2002 har examina- tionsmål fastställts för vissa examina vid Lärar- högskolan i Stockholm. I tabellen anges en tred- jedel av målet för denna period som mål för 2000 och utfallet för 2000 samt tidigare fastställda mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:68 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	100	53	180	-
ämnesdjup

Grundskollärar-	333	187	-*	-*
examen 4-9

Gymnasielärarexamen	313	233	-*	-*

* Mål för den nya lärarutbildningen kommer att fastställas i regleringsbrev.

För 2000 har Lärarhögskolan i Stockholm var- ken fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstu- denter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

Målet att öka antalet helårsstudenter under 2000 i förhållande till ett snitt på de två föregå- ende treårsperioderna har uppnåtts inom såväl grundskollärarutbildningen årskurserna 4–9 som inom gymnasielärarutbildningen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Lärarhögskolan i Stockholm har som särskilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxen- studiestöd (NT-svux) omfattande 78 helårsstu- denter. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts med undantag av flyglärarutbildningen.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 262. Andelen lärare med doktorsexamen var 20 procent 2000 mot 23 procent 1999. Av högskolans lärare var 68 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 56 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 14 år 2000 lik- som 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 41 miljoner kronor 1999 till 47 miljoner kronor 2000, varav 29 procent avser högskolans anslag

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	334 796

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152

- medel för samlokalisering	13 175

- nationellt centrum för svenska för invandrare	2 788
och svenska som andraspråk

- utveckling av lärarutbildning för döva och	1 865
hörselskadade

- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med	639
utländsk bakgrund och annat modersmål än
svenska

Summa	353 415

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 1 422 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de.

Nationellt centrum för svenska för invandrare och svenska som andraspråk vid Lärarhögskolan i Stockholm har sedan 1997 erhållit medel under anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen. I enlighet med propositio- nen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxen- utbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) ges cent- rumets verksamhet en reguljär form. Resurser

209

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för denna verksamhet har beräknats till 2 788 000 kronor under anslaget.

Lärarhögskolan I Stockholm erhåller ytterli- gare 5 miljoner kronor som förstärkning för forskning. Medlen beräknas under anslaget 25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Lärar- högskolan i Stockholm.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Lärarhögskolan skall erhålla ytterligare 1 422 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora och samhällsve- tenskap.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Lärarhögskolan i Stockholm erhåller ytter- ligare 3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:68 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	337 852	337 852	337 852
Förändring till följd av:

Beslut	2 666	4 088	4 088

Pris- och löneomräkning	10 598	21 077	27 980
Överföring andra anslag	2 299	5 737	5 737
m.m.
Summa förändring	15 563	30 902	37 805

Förslag/beräknat anslag	353 415	368 754	375 657

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.6925:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:69 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

2000	Utfall	14 107	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	15 142	Utgifts-	15 142
			prognos
2002	Förslag	15 619

2003	Beräknat	16 0281
2004	Beräknat	16 2911

1 Motsvarar 15 619 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Operahögskolan i Stockholm har under budget- året 2000 redovisat helårsprestationer motsva- rande 1,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 11. Av hög- skolans lärare var 45 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var två år 2000 liksom 1999.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har ökat vid högskolan från 2,2 miljoner kronor 1999 till 2,4 miljoner kronor 2000, varav 99 procent avser anslagsmedel.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	14 548

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

- lokalkostnader	1 050

Summa	15 619

I anslaget har beräknats 21 000 kronor för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

Tabell 9.25:69 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	15 142	15 142	15 142
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	456	865	1 128

Överföring andra anslag	21	21	21
m.m.

Summa förändring	477	886	1 149
Förslag/beräknat anslag	15 619	16 028	16 291

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

210

9.1.7025:70 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:70 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

2000	Utfall	173 802	Anslags-	0
			sparande

2001	Anslag	211 604	Utgifts-	202 421
			prognos

2002	Förslag	224 211

2003	Beräknat	245 4811
2004	Beräknat	249 8961

1 Motsvarar 240 302 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Södertörns högskola har under budgetåret 2000 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Södertörns högskola fick för budgetåret 2000 en revisionsberättelse med invändning på grund av att högskolan, under stora delar av räken- skapsåret, inte har haft tillfredsställande kontroll över sin ekonomistyrning och redovisning. Riks- revisionsverket (RRV) noterar att högskolan har haft stora brister i avstämningsrutinerna mellan den egna redovisningen och högskolans redovis- ning mot riksredovisningen. Högskolan har emellertid under hösten vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna i ekonomiadmi- nistrationen och årsredovisningen bedöms av RRV i allt väsentligt vara rättvisande. Regeringen ser, liksom RRV, positivt på de åtgärder högsko- lan vidtagit under hösten 2000 för att förbättra sin ekonomiadministration.

För treårsperioden 2000–2002 har regeringen inte fastställt några examinationsmål vid Söder- törns högskola. I tabellen anges tidigare fastställt mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommenta- rer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:70 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2000	2001	2005
			-2004	-2008
Magisterexamen med	-	20	210	-
ämnesdjup

Södertörns högskola har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstu- denter totalt, men inte vad avser antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av ta- bell i avsnittet 7.2.3.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 208. Andelen lärare med doktorsexamen var 58 procent 2000 mot 78 procent 1999. Av högskolans lärare var 40 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 42 procent kvinnor. Antalet professorsårsverken var 20 år 2000 jäm- fört med 11 årsverken 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid högskolan från 133 miljoner kronor 1999 till 200 miljoner kronor 2000, varav 16 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	224 059

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	152
Summa	224 211

I takbeloppet har resurser beräknats för för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik (se avsnitt 7.1.3) till ett belopp av 4 136 000 kronor. Vidare ingår 152 000 kronor för att bedriva högskolepedago- gisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagan- de.

Anslaget har minskats med 20 194 000 kronor motsvarande 300 helårsstudenter, se avsnitt 7.2.3.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Södertörns högskola erhåller ytterligare 4 136 000 kronor för en fortsatt förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten- skap och juridik.

211

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Södertörns högskola har bl.a. i budgetunder- laget 2001 inkommit till regeringen med önske- mål om att staten tillskjuter 50 miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 2004 för att ersätta högskolan för minskade intäkter i samband med att bidrag från Stockholms Läns Landsting upp- hör, bidraget avser uppbyggnaden av den natur- vetenskapliga forskningen vid högskolan.

Av regeringen fastställda examinationsmål för fyraårsperioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Södertörns högskola erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning.

Tabell 9.25:70 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	211 604	211 604	211 604
Förändring till följd av:

Beslut	4 136	8 272	8 272

Pris- och löneomräkning	7 461	12 869	17 284
Överföring andra anslag	1 010	12 736	12 736
m.m.
Summa förändring	12 607	33 877	38 292

Förslag/beräknat anslag	224 211	245 481	249 896

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och I samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.7125:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:71 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

2000	Utfall	22 540	Anslags-	0
			sparande
2001	Anslag	23 994	Utgifts-	23 994
			prognos
2002	Förslag	24 737

2003	Beräknat	25 3451
2004	Beräknat	25 8321

1 Motsvarar 24 738 tkr i 2002 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Teaterhögskolan i Stockholm har under budget- året 2000 redovisat helårsprestationer motsva- rande 0,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 11. Av hög- skolans lärare var 46 procent kvinnor. En profes- sor, var verksam vid högskolan (årsverken).

Omfattningen av medel för konstnärligt ut- vecklingsarbete har ökat vid högskolan från 2,4 miljoner kronor 1999 till 2,5 miljoner kronor 2000, varav 100 procent avser högskolans anslag.

Resursfördelning 2002

Tabell 9.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	23 666

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	21

- lokalkostnader	1 050

Summa	24 737

I anslaget har beräknats 21 000 kronor för att bedriva högskolepedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

Tabell 9.25:71 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	23 994	23 994	23 994
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	722	1 330	1 817

Överföring andra anslag	21	21	21
m.m.

Summa förändring	743	1 351	1 838

Förslag/beräknat anslag	24 737	25 345	25 832

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

212

9.1.7225:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 9.25:72 Anslagsutveckling för Enskilda utbildnings- anordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

2000	Utfall	1 692 251	Anslags-	80 082
		1 845 7641	sparande
2001	Anslag	1 845 7641	Utgifts-	1 801 845
			prognos
2002	Förslag	1 755 175

2003	Beräknat	1 867 2902
2004	Beräknat	1 909 8693

1Anslaget benämndes t.o.m. 2001 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Indrag har gjorts enligt regeringsbeslut den 11 april 2001 med 19 825 000 kronor (NT-svux).

2Motsvarar 1 819 241 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 1 829 670 tkr i 2002 års prisnivå.

Av anslagssparandet har 72 683 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001. Vidare har Chalmers tekniska högskola AB inbe- talat 38 904 000 kronor till Kammarkollegiet för återföring till anslaget.

Under detta anslag beräknas medel med an- ledning av bl.a. avtal som staten ingått med en- skilda utbildningsanordnare.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från följande belopp.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:72 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST

BELOPP

1.Chalmers tekniska högskola AB

	- Grundutbildning	576 950
	- Forskning och forskarutbildning	378 955

2.	Handelshögskolan i Stockholm	49 966

3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	- Grundutbildning	324 024
	- Forskning och forskarutbildning	32 541

4.	Teologiska Högskolan, Stockholm	3 660
5.	Nybygget – kristen samverkan för Örebro Mis-	1 430
	sionsskola
6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johan-	1 162
	nelunds teologiska institut

7.	Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska	9 453
	Institut
8.	Ericastiftelsen	5 813

9.	Stiftelsen Stora Sköndal	14 010

10.	Ersta Diakonisällskap	15 653

11.	Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan	1 558

12.	Stiftelsen Rödakorshemmet	25 391

13.	Stiftelsen Sophiahemmet	20 438
14.	Momsmerkostnader för Chalmers tekniska	292 614
	högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jön-
	köping

15.	Fördelas efter särskilt beslut av regeringen	1 557
Summa		1 755 175

Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högsko- lor. Ersättning utgår för helårsstudenter och hel- årsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning.

Enskilda utbildningsanordnare

1. Chalmers tekniska högskola AB

Ersättningen till Chalmers tekniska högskola AB regleras i ett särskilt ramavtal, som bolaget och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har träffat med staten fr.o.m. den 1 juli 1994. Närmare uppgifter om ersättning regleras för ett eller flera år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om utbildnings- och forskningsuppdrag.

De examina som Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har fått tillstånd att utfärda för bolaget anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

213

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Grundutbildning

Chalmers tekniska högskola AB har för budget- året 2000 redovisat färre helårsstudenter och hel- årsprestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret 89,3 miljoner kronor som högsko- lan inte kunnat tillgodogöra sig. Av detta belopp har 38,9 miljoner kronor återbetalats i enlighet med regeringsbeslut den 7 juni 2001.

I avtalet om utbildnings- och forskningsupp- drag har mål fastställts för antalet civilingenjörs- examina vid Chalmers tekniska högskola AB. I tabellen anges utfallet för 2000 samt avtalat mål för fyraårsperioden 2001–2004 och planerings- förutsättning för fyraårsperioden 2005–2008. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:72 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	MÅL1	PLANERAT1
	2000	2001	2005
		-2004	-2008
Civilingenjörsexamen	761	3 570	3 700
och arkitektexamen

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB.

Chalmers tekniska högskola AB har inte full- gjort utbildningsuppdraget för 2000 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En sammanställ- ning av lärosätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av tabell i avsnittet 7.2.3.

Chalmers tekniska högskola AB har som sär- skilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) omfattande 136 hel- årsstudenter. Det särskilda uppdraget att ge grundutbildning i kärnkemi och reaktorfysik har fullgjorts. Utbildning för aktiv sjöpersonal har anordnats och omfattade 11 helårsstudenter, vil- ket understiger det i avtalet angivna antalet (25 helårsstudenter).

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 613. Andelen lärare med doktorsexamen var 81 procent 2000 liksom 1999. Av högskolans lärare var 13 pro- cent kvinnor. Även av lärare med doktorsexa- men var 13 procent kvinnor.

Forskning och forskarutbildning

I nedanstående tabell anges antalet avlagda exa- mina i forskarutbildningen 2000 samt de mål för fyraårsperioden 2001–2004 som ingår i avtalet. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:72 Examinationsmål för forskarutbildningen

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	MÅL*
	2000	2001
		-2004
Tekniskt	135	590

* Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB.

Andelen kvinnliga nyrekryterade professorer var lägre under treårsperioden 1998–2000 än för tre- årsperioden 1997–1999. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyan- ställs bör vara kvinnor.

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:72 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskarut-	253	197	22 %	31 %
bildningen

Aktiva (ht)1	1 015	1 010	23 %	25 %
Doktorsexamina	104	94	15 %	20 %
Licentiatexamina	133	149	23 %	27 %

Professorer2	179	186	7 %	6 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 procent.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat från 1 245 miljoner kronor 1999 till 1 269 miljoner kronor 2000, varav 28 procent avser högskolans anslag.

Resurser för 2002

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2002 beräknas för

grundutbildning till 576 950 000 kronor, varav 575 054 000 kronor utgörs av tak- beloppet i vilket ingår 208 000 kronor för förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juri- dik (se avsnitt 7.1.3). Anslaget har mins- kats med 40 388 000 kronor motsvaran- de 600 helårsstudenter (se avsnitt 7.2.3). För särskilda åtagande har medel beräk- nats med 351 000 kronor för högskole- pedagogisk utbildning av lärare och 1 545 000 kronor som bidrag till utrust-

ning till sjöbefälsutbildningen,

forskning och forskarutbildning till 378 955 000 kronor, varav ytterligare

214

5 51 000kronor för forskarskola i materi- alvetenskap.

Planeringsförutsättningar

Som planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att Chalmers tekniska högskola AB erhåller yt- terligare 208 000 kronor för en fortsatt förstärk- ning av utbildningsområden humaniora, sam- hällsvetenskap och juridik.

Vidare bör gälla att Chalmers tekniska hög- skola AB erhåller ytterligare ersättning med 5 151 000 kronor 2003 för forskarskolan i materi- alvetenskap.

2. Handelshögskolan i Stockholm

De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa exami- na.

Avtalet mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm, som godkändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009, innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 miljoner kronor per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen och ersättning per avlagd doktorsexamen).

Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidra- get ske med hänsyn till förändringar i basbelop- pet sedan föregående år.

Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm budgetåret 2002 till 49 966 000 kronor.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Ersättningen till Stiftelsen Högskolan i Jönkö- ping regleras i ett särskilt ramavtal, som stiftelsen har träffat med staten från den 1 juli 1994. När- mare uppgifter om ersättning regleras för ett el- ler flera år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om utbildnings- och forskningsuppdrag.

De examina som Stiftelsen Högskolan i Jön- köping har fått tillstånd att utfärda för Interna- tionella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunika- tion i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Grundutbildning

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för bud- getåret 2000 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid ut-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gången av budgetåret 400 000 kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

I avtalet om utbildnings- och forskningsupp- drag har mål fastställts för antalet examina vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Examina- tionsmål och utfall framgår av tabellen nedan. I tabellen anges utfall för 2000 samt avtalat mål för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Tabell 9.25:72 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	MÅL1
	2000	2001
		-2004
Magisterexamen med ämnes-	178	660
djup

Grundskollärarexamen 4–9	32	–2

1Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

2Nya examinationsmål för lärarutbildningen kommer att fastställas i avtal.

Högskolan har fullgjort utbildningsuppdraget för 2000 såväl för antalet helårsstudenter totalt som för antalet helårsstudenter inom naturve- tenskap och teknik. En sammanställning av läro- sätenas uppdrag för 2000 och utfallet för detta år framgår av tabell i avsnittet 7.2.3.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har som sär- skilt åtagande anordnat naturvetenskaplig och teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) omfattande 319 hel- årsstudenter.

År 2000 var antalet lärarårsverken (exklusive gäst- och timlärare) vid högskolan 167. Andelen lärare med doktorsexamen var 42 procent 2000 mot 41 procent 1999. Av högskolans lärare var 30 procent kvinnor och av högskolans lärare med doktorsexamen var 17 procent kvinnor.

Jönköpings läns landsting och Stiftelsen Hög- skolan i Jönköping har genom ett överflytt- ningsavtal överenskommit hur Hälsohögskolan i Jönköping från den 1 januari 2002 skall överföras till Stiftelsen Högskolan Jönköping. Avtalet om- fattar överflyttning av personal, studenter, loka- ler, inventarier samt avtal med tredje man m.m. Överflyttningsavtalet förutsätter för sin giltighet bl.a. regeringens utökning av utbildningsuppdra- get till Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt att regeringen godkänner Stiftelsens ansökan om examensrätt för erforderliga examina.

Forskning och forskarutbildning

I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag har mål för antalet examina i forskarutbildningen

215

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fastställts till 22 för fyraårsperioden 2001–2004. Kommentarer till målen finns i avsnittet 7.2.2.

Under perioden 1998–2000 har 14 professorer tillsatts, samtliga män. Regeringen har tidigare som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av de professorer som nyan- ställs skall vara kvinnor.

Några resultat om forskningen och forskarut- bildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:72 Resultat, forskning och forskarutbildning

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	1999	2000	1999	2000
Nybörjare i forskarut-	10	1	50%	0 %
bildningen

Aktiva (ht)1	39	41	38 %	34 %
Doktorsexamina	4	0	0 %	-

Licentiatexamina	1	1	100 %	100 %

Professorer2	15	23	0 %	15 %

1Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 procent.

2Heltidsekvivalenter.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat från 69 miljoner kronor 1999 till 82 miljoner kronor 2000, varav 28 procent avser högskolans anslag.

Resurser för 2002

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2002 beräknas för

grundutbildning till 324 024 000 kronor, varav 323 872 000 kronor utgörs av tak- beloppet i vilket ingår 2 169 000 kronor för förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juri- dik (se avsnitt 7.1.3). Härutöver anvisas 152 000 kronor för att bedriva högskole- pedagogisk utbildning av lärare som ett särskilt åtagande.

forskning och forskarutbildning till 32 541 000 kronor.

Det förändrade huvudmannaskapet för vårdut- bildning innebär att medel överförts motsvaran- de den totala kostnaden för verksamheten då ut- bildningen bedrevs i landstingets regi, enligt regeringens redovisning i propositionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (prop. 2000/01:71).

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gäl- la att Stiftelsen Högskolan i Jönköping erhåller

ytterligare 2 169 000 kronor för en fortsatt för- stärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. För 2003 bör vi- dare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköters- keutbildningen enligt tabell 7.1.2.

Vidare bör gälla att högskolan erhåller 2 141 000 kronor 2003 och 2 141 000 kronor för 2004 för utbyggnad av sjuksköterskeutbildning- en samt 9 862 000 kronor för 2003 och 432 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Som planeringsförutsättning bör gälla att Stif- telsen Högskolan i Jönköping erhåller ersättning med 3 090 000 kronor 2003 för forskning och forskarutbildning.

4. Teologiska Högskolan, Stockholm

Teologiska Högskolan, Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskole- examen med inriktning på teologisk utbildning och teologie kandidatexamen, 140 poäng.

Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan, Stockholm som godkändes av re- geringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta be- lopp som kan utgå per år till Teologiska Hög- skolan, Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten.

Utöver detta erhåller Teologiska Högsko- lan, Stockholm fr.o.m. den 1 juli 2000 medel motsvarande 50 helårsstudenter och helårspre- stationer för utbildning i mänskliga rättigheter och demokratifrågor samt medel motsvarande 10 helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning i teologi.

Det högsta belopp som kan utgå till Teologis- ka Högskolan, Stockholm budgetåret 2002 be- räknas till 3 660 000 kronor.

Som planeringsförutsättning för 2003 gäller att Teologiska högskolan, Stockholm fr.o.m. den 1 januari 2003 erhåller en bidragsförstärkning om 340 000 kronor och fr.o.m. den 1 juli 2003 erhåller medel motsvarande fullt utbyggt 60 hel- årsstudenter och helårsprestationer för utbild- ning i teologi.

5. Nybygget – kristen samverkan för Örebro Mis- sionsskola

Nybygget – kristen samverkan har för Örebro Missionsskola enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått till-

216

stånd att utfärda högskoleexamen, teologisk ut- bildning.

Det avtal mellan staten och dåvarande hu- vudmannen för Örebro Missionsskola, Öre- bro-missionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993 innebär att det högsta belopp som kan utgå till huvudmannen är 1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma prin- ciper som gäller för statliga lärosäten.

Utöver detta erhåller Nybygget – kristen samverkan för Örebro Missionsskola fr.o.m. den 1 juli 2000 medel för utbildning i teologi motsvarande 8 helårsstudenter och helårspre- stationer.

Det högsta belopp som kan utgå till Nybygget

– kristen samverkan för Örebro Missionsskola budgetåret 2002 beräknas till 1 430 000 kro- nor.

Som planeringsförutsättning för 2003 gäller att Nybygget – kristen samverkan fr.o.m. den 1 januari 2003 erhåller en bidragsförstärkning om 434 000 kronor och fr.o.m. den 1 juli 2003 erhål- ler medel motsvarande fullt utbyggt 32 helårs- studenter och helårsprestationer för utbildning i teologi vid Örebro Missionsskola.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johanne- lunds teologiska institut

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för Jo- hannelunds teologiska högskola enligt förord- ningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexa- men, teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, som godkändes av re- geringen i oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta be- lopp som kan utgå per år till Evangeliska Fos- terlands-Stiftelsen för Johanneslunds teologis- ka institut är 860 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bi- draget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten.

Utöver detta erhåller Evangeliska Foster- lands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska institut fr.o.m. den 1 juli 2000 medel för ut- bildning i teologi motsvarande 7 helårsstuden- ter och helårsprestationer.

Det högsta belopp som kan utgå till Evange- liska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds te-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ologiska högskola beräknas budgetåret 2002 till 1 162 000 kronor.

Som planeringsförutsättning för 2003 gäller att Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen fr.o.m. den 1 januari 2003 erhåller en bidragsförstärk- ning om 348 000 kronor och fr.o.m. den 1 juli 2003 erhåller medel motsvarande fullt utbyggt 23 helårsstudenter och helårsprestationer för ut- bildning i teologi.

7.Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Insti- tut har enligt förordningen (1993:956) om till- stånd att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda högskoleexamen, musikpedagogisk ut- bildning, 80 och 120 poäng.

Fr.o.m. den 1 juli 2001 förstärks statsbidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut med 1 500 000 kronor.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas budgetåret 2002 till 9 453 000 kronor. Bidraget motsvarar en ersättning för cirka 85 helårsstu- denter och helårsprestationer. Utbildningen skall vara avgiftsfri för studenterna.

8.Ericastiftelsen

Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen.

Det högsta belopp som kan utgå till Ericastif- telsen beräknas budgetåret 2002 till 5 813 000 kronor.

9. Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisäll- skap sammanförde den 1 januari 1998 sina ut- bildningsanstalter Sköndalsinstitutet och Ersta högskola till en läroanstalt benämnd Ersta Skön- dal högskola och samarbetar i en gemensam or- ganisation. Huvudmannaskapet är emellertid oförändrat. Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap är huvudmän för sina respektive utbildningar.

Stiftelsen Stora Sköndal har för Ersta Sköndal högskola fått tillstånd att utfärda socionomexa- men, magisterexamen i socialt arbete och hög- skoleexamen, kyrkomusikalisk utbildning enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal högskola enligt samma förordning fått tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, kandidatexa-

217

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

men i omvårdnadsvetenskap och högskoleexa- men, teologisk utbildning 80 poäng.

I anslaget beräknas medel motsvarande 22 helårsstudenter och helårsprestationer i kyrkomusikalisk utbildning. Dessa medel står till Stiftelsen Stora Sköndals förfogande förutsatt att utbildningen bedrivs och att övriga finansiärer bidrar med sina delar av utbildningens finansie- ring.

Vidare beräknas sedan den 1 juli 2000 medel för samordnad sjuksköterske- och socionomut- bildning på äldreområdet motsvarande 50 helårs- studenter och helårsprestationer. Fr.o.m. 2002 beräknas medel för ytterligare 40 helårsstudenter och helårsprestationer för denna utbildning. Vi- dare gäller som en planeringsförutsättning att ytterligare medel motsvarande 40 helårsstuden- ter och helårsprestationer tillförs Stiftelsen Stora Sköndal 2003 och att ytterligare medel motsva- rande 20 helårsstudenter och helårsprestationer tillförs stiftelsen fr.o.m. 2004. Därefter beräknas den samordnade sjuksköterske- och socionom- utbildningen har nått sin fulla utbyggnad. För socionomutbildning beräknas motsvarande 180 helårsstudenter och helårsprestationer samt fr.o.m. den 1 juli 2001 för magisterutbildning i socialt arbete motsvarande 30 helårsstudenter och helårsprestationer. Utbildningarna skall vara avgiftsfria för studenterna.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola beräk- nas budgetåret 2002 till 14 010 000 kronor.

Som planeringsförutsättning för 2003 gäller att Stiftelsen Stora Sköndal fr.o.m. den 1 juli 2003 erhåller medel motsvarande fullt utbyggt 50 hel- årsstudenter och helårsprestationer för utbild- ning i teologi.

10. Ersta Diakonisällskap

Ersta Diakonisällskap är en av huvudmännen för Ersta Sköndal högskola. Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal högskola fått tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, magister- respek- tive kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap och högskoleexamen, teologisk utbildning enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Tidigare har Ersta Diakonisällskap för Ersta Sköndal högskola erhållit statsbidrag för utbildning till sjuksköterskeexamen via statsbidrag till Stockholms läns landsting. I och med de förändringar för vårdhögskoleutbild- ningar som innebär att staten fr.o.m. den 1 janu- ari 2002 övertar huvudmannaskapet från lands-

tingen, erbjuds de enskilda utbildningsnordnarna med vårdhögskoleutbildning ett utbildnings- uppdrag som i huvudsak motsvarar det uppdrag som i dag erhålls från Stockholm läns landsting via Karolinska institutet.

Det högsta belopp som kan utgå till Ersta Di- akonisällskap för Ersta Sköndal högskola beräk- nas budgetåret 2002 till 15 653 000 kronor. I er- sättningsbeloppet för vårdutbildning ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Som en planeringsförutsättning bör gälla att för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen er- håller Ersta Diakonisällskap 2 141 000 kronor för 2003 och 2 141 000 kronor för 2004 samt 2 237 000 kronor för 2003 och 431 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningarna. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2.

11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan

Enligt propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) bedömer regeringen att pedagogisk profilering i lärarutbildningen kan ske inom ramen för den föreslagna strukturen för utbildningen. I avvaktan på om en inriktning med Waldorfpedagogik etableras vid något läro- säte anvisas Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan engångsvis 1 300 000 kronor för att de högst 50 studenter som antagits till påbyggnadsutbild- ningen hösten 2001 skall kunna slutföra sina studier under våren 2002.

12. Stiftelsen Rödakorshemmet

Stiftelsen Rödakorshemmet har för Röda Kor- sets Högskola fått tillstånd att utfärda sjukskö- terskeexamen och kandidatexamen i omvårdnad enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Tidigare har Rödakors- hemmet för Röda Korsets Högskola erhållit statsbidrag för utbildning till sjuksköterskeexa- men via statsbidrag till Stockholms läns lands- ting. I och med de förändringar för vårdhögsko- leutbildningar som innebär att staten fr.o.m. den 1 januari 2002 övertar huvudmannaskapet från landstingen, erbjuds de enskilda utbildningsan- ordnarna med vårdhögskoleutbildning ett ut- bildningsuppdrag som i huvudsak motsvarar det uppdrag som i dag erhålls från Stockholm läns landsting via Karolinska institutet.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda Korsets Högskola beräknas budgetåret 2002 till 25 391 000 kronor.

218

I ersättningsbeloppet för vårdutbildning ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Som en planeringsförutsättning bör gälla att för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen er- håller Stiftelsen Rödakorshemmet 714 000 kro- nor för 2003 och 714 000 kronor för 2004 samt 2 597 000 kronor för 2003 och 144 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningarna. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2.

13. Stiftelsen Sophiahemmet

Stiftelsen Sophiahemmet har för Sophiahemmets sjuksköterskehögskola fått tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen och kandidatexamen i om- vårdnad enligt förordningen (1993:956) om till- stånd att utfärda vissa examina. Tidigare har Stif- telsen Sophiahemmet för Sophiahemmets sjuksköterskehögskola erhållit statsbidrag för utbildning till sjuksköterskeexamen via statsbi- drag till Stockholms läns landsting. I och med de förändringar för vårdhögskoleutbildningar som innebär att staten fr.o.m. den 1 januari 2002 övertar huvudmannaskapet från landstingen, er- bjuds de enskilda utbildningsanordnarna med vårdhögskoleutbildning ett utbildningsuppdrag som i huvudsak motsvarar det uppdrag som i dag erhålls från Stockholm läns landsting via Karo- linska institutet. I ersättningsbeloppet för vård- utbildning ingår medel för klinisk praktik inom utbildningen.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets sjuksköters- keskola beräknas budgetåret 2002 till 20 438 000 kronor.

Som en planeringsförutsättning bör gälla att för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen er- håller Stiftelsen Sophiahemmet 714 000 kronor för 2003 och 714 000 kronor för 2004 samt 2 143 000 kronor för 2003 och 144 000 kronor för 2004 som en kvalitetsförstärkning avseende vårdutbildningarna. För 2003 bör vidare gälla en fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen enligt tabell 7.1.2.

14. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslaget har beräknats mervärdesskatte- kostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive högskola.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de mervärdesskattekostnader, som upp- kommer i den grundläggande högskoleutbild- ningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönkö- ping. Syftet är att garantera konkurrensneutrali- tet gentemot statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 2000 anvisade staten 78,7 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskatte- kostnader. Det sammanlagda belopp som skall utbetalas för budgetåret 2000 uppgår till cirka 243 miljoner kronor. Budgetåret 2001 anvisades 284,1 miljoner kronor. Enligt prognoser kom- mer de samlade utgifterna för mervärdesskatte- kostnader för 2001 att uppgå till cirka 233 miljo- ner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2002 till 292 614 000 kronor.

Tabell 9.25:72 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 845 764	1 845 764	1 845 764
Förändring till följd av:

Beslut	136 223	167 049	174 905

Pris- och löneomräkning	46 283	46 770	46 770
Överföring andra anslag	-273 095	-192 293	-157 570
m.m.
Summa förändring	-90 589	21 526	64 105

Förslag/beräknat anslag	1 755 175	1 867 290	1 909 869

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.7325:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 9.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	619 732	sparande	59 309
2001	Anslag	342 066	Utgifts-
2001	Anslag	342 066	prognos	397 927
2002	Förslag	592 045

2003	Beräknat	718 3991
2004	Beräknat	628 3962

1Motsvarar 700 565 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 602 162 tkr i 2002 års prisnivå.

Av anslagssparandet har 12 245 000 kronor dra- gits in genom regeringsbeslut den 7 juni 2001.

Detta anslag avser verksamhet inom högsko- leområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser

219

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 9.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Svenska studenthemmet i Paris	1 335

2	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	201

3	Teknik- och naturvetenskapscentrum	18 027
4	Insatser inom naturvetenskap och teknik	6 355
	m.m.
5	Svenskundervisning i utlandet m.m.	7 185

6	Stipendier för studier vid College of Europe	340

7	Statliga ålderspensionsavgifter	54 444

8	Tempus	1 030

9	Rekryteringsdelegationen	20 000

10	NT-svux	55 000
11	Holdingbolag	15 000

12	Sjuksköterskeutbildning på Gotland	857
13	Utvecklingsinsats för döva och hörselskadade	1 000

14	Särskilda lärarutbildningar	45 006

15	Projekt för invandrade akademiker	10 000
16	Nätuniversitetet	211 515

17	Stöd till lärosäten och kommuner i samverkan	50 000

18	Trafikflygarutbildning	5 000
19	Fördelas efter beslut av regeringen	89 750

Summa		592 045

3. Teknik- och naturvetenskapscentrum

För teknik- och naturvetenskapscentrum har be- räknats 18 027 000 kronor (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Sedan 1997 har regeringen satsat på ett statligt stöd till tek- nik- och naturvetenskapscentrum. Högskole- verket har av regeringen fått uppdraget att efter ett ansökningsförfarande besluta om fördelning av statsbidraget efter samråd med Statens skol- verk och Statens kulturråd.

Kriterierna för medelstilldelning av statsbidra- get har varit föremål för en översyn.

5. Svenskundervisning i utlandet m.m.

Medel under anslagsposten beräknas finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden liksom information om svensk utbildning och forskning i utlandet. Med- len disponeras av Svenska Institutet.

6.Stipendier för studier vid College of Europe

Resurser har beräknats för stipendiemöjligheter till College of Europe. Stipendierna bör ges till personer som genomgått svensk högskoleut- bildning och avlagt akademisk examen inom ra- men för stipendieprogrammet ”Stipendier för Europastudier”. Medlen disponeras av Svenska Institutet och avser att finansiera stipendierna samt administrationen av dessa.

7.Statliga ålderspensionsavgifter

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under an- slagsposten.

9. Rekryteringsdelegationen

Resurser har beräknats för inrättande av en de- legation som under tre år skall stimulera rekry- teringsaktiviteter vid högskolorna. Den före- slagna delegationen skall få disponera 40 miljoner kronor per år för detta ändamål. För 2002 beräknas anslaget till 20 000 000 kronor. Vidare föreslås att delegationen får disponera 20 000 000 kronor av uppkommet anslagsspa- rande under 2001.

11. Holdingbolag

Resurser har beräknats för att bilda holdingbolag vid Karlstads universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Kristianstad med 5 miljoner kronor till vardera lärosätet. Medlen skall utgöra eget kapital i bolagen.

12. Sjuksköterskeutbildning på Gotland

Resurser har beräknats för Karolinska institutets åtagande att bedriva sjuksköterskeutbildning på Gotland motsvarande en årlig antagning av 12 helårsstudenter.

13. Utvecklingsinsats för döva och hörselskadade

Resurser har beräknats under anslaget för att ut- veckla en teckenspråkig miljö vid Örebro univer- sitet. Därmed intensifieras insatserna för döva och hörselskadade bland universitetets utbild- ningar.

220

14. Särskilda lärarutbildningar

För att snabbt kunna öka andelen behöriga lärare i skolan ämnar regeringen uppdra åt sex lärosä- ten att anordna särskilda lärarutbildningar. De lärare/studenter som antas till utbildningarna skall vara anställda i en kommunal skola och ar- beta som lärare på halvtid samtidigt som de stu- derar halvtid. Utbildningarna skall pågå under åren 2002–2006. Varje student erbjuds högst tre års studier på halvtid, motsvarande 60 poäng. Lä- rarstudenternas kommunala arbetsgivare kom- mer att medverka med bl.a. mentorer och i öv- rigt underlätta för läraren/studenter att genomföra sina studier.

15. Projekt för invandrade akademiker

Resurser har beräknats för den särskilda teore- tiska och praktiska utbildningen vid universitet och högskolor som skall underlätta inträdet för invandrare med utländsk högskoleutbildning på arbetsmarknaden.

17. Stöd till lärosäten och kommuner i samverkan

Under perioden 2002–2004 avsätts 50 miljoner kronor årligen för att stimulera samarbete mellan lärosäten och kommuner i syfte att öka rekryte- ringen till högskolan och därmed skapa en ökad ekonomisk tillväxt.

Förutom föreslagna överföringar till andra an- slag inom utgiftsområdet föreslås att samman- lagt 2 miljoner kronor överförs till andra utgifts- områden som en följd av förslag i den proposition om lika behandling av studenter i högskolan som regeringen avser att överlämna till riksdagen i höst.

Tabell 9.25:73 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	342 066	342 066	342 066
Förändring till följd av:

Beslut	0	-125	-125
Pris- och löneomräkning	11 975	12 500	14 740

Överföring andra anslag	238 004	363 958	271 715
m.m.

Summa förändring	249 979	376 333	286 330

Förslag/beräknat anslag	592 045	718 399	628 396

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.7425:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Tabell 9.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Tusental kronor

2000	Utfall	192 176	Anslags-	-15 342
			sparande
2001	Anslag	199 887	Utgifts-	199 887
			prognos

2002	Förslag	254 638

2003	Beräknat	300 1511
2004	Beräknat	305 9471

1 Motsvarar 293 117 tkr i 2002 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas all ersättning – in- klusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid högskolor som inte har ve- tenskapsområden samt konstnärligt utvecklings- arbete vid de konstnärliga högskolorna i Stock- holm.

Regeringens överväganden

De mål och resurser för verksamheten som riks- dagen beslöt om med anledning av den forsk- ningspolitiska proposition (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) samt budget- propositionen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) skall fortsatt gälla.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.

221

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:74 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa hög- skolor m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST	BELOPP
Danshögskolan	3 062

Dramatiska institutet	2 993

Högskolan i Borås	25 431

Högskolan Dalarna	31 129

Högskolan på Gotland	4 183
Högskolan i Gävle	34 089

Högskolan i Halmstad	29 550

Högskolan Kristianstad	22 750
Högskolan i Skövde	18 443

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	18 326

Idrottshögskolan i Stockholm	12 359
Konstfack	3 845

Kungl. Konsthögskolan	2 057

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	3 905

Lärarhögskolan i Stockholm	22 396

Operahögskolan i Stockholm	2 472

Södertörns högskola	14 997
Teaterhögskolan i Stockholm	2 651

Summa	254 638

Resultatbedömning

Högskolornas betydande externa forskningsre- surser har fortsatt att öka vilket tyder på en fortsatt hög vetenskaplig kvalitet. Det konstnär- liga utvecklingsarbetet är en väsentlig del av de konstnärliga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens kvalitet.

Resursfördelning för 2002

Resurserna för forskning vid högskolorna upp- går budgetåret 2002 till 254 638 000 kronor. I beräkningarna ingår 34 344 000 kronor för vård- forskning som överförts från landstingen samt forskningsmedel som vissa högskolor 2001 dis- ponerade på respektive grundutbildningsanslag.

I anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm ingår dels resurser för övertagande av Centrum för idrottsforskning med 5 783 000 kronor, dels 860 000 kronor för centrumets lokalkostnad.

Som ett fullföljande av regeringens tidigare påbörjade satsning på forskning inom lärande har ett tillskott om 5 000 000 kronor beräknats för forskning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Tabell 9.25:74 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	199 887	199 887	199 887
Förändring till följd av:

Beslut	34 344	34 344	34 344
Pris- och löneomräkning	6 038	14 050	19 846

Överföring andra anslag	14 369	51 870	51 870
m.m.

Summa förändring	54 751	100 264	106 060

Förslag/beräknat anslag	254 638	300 151	305 947

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.7525:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 9.25:75 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

2000	Utfall	1 600 913	Anslagsspar	0
			ande
2001	Anslag	1 631 811	Utgifts-	1 631 811
			prognos
2002	Förslag	1 680 929

2003	Beräknat	1 733 4601
2004	Beräknat	1 783 9951

1 Motsvarar 1 680 928 tkr i 2002 års prisnivå.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Sedan avtalen ingicks har mål- och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för den statliga högskolan vilket gör väsentliga delar av avtalen obsoleta. Regeringen beslutade i de- cember 1998 att säga upp avtalen. Avtalen har en uppsägningstid om fem år. Regeringen uppdrog i juni 2001 åt en särskild utredare att förhandla fram och sluta överenskommelse med sjuk- vårdshuvudmännen, med förbehåll för regering- ens godkännande, om ett nytt system för ersätt- ning för vissa kostnader i samband med läkar- och tandläkarutbildning samt medicinsk och odontologisk forskning.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

222

Tabell 9.25:75 Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

Uppsala universitet			198 023
Lunds universitet			318 515

Göteborgs universitet			329 842

Umeå universitet			161 215
Linköpings universitet			124 407

Karolinska institutet			459 672


Tabell 9.25:75 Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor

Göteborgs universitet			50 730

Umeå universitet			38 525


Tabell 9.25:75 Härledning av nivån 2002–2004
Tusental kronor
	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 631 811	1 631 811	1 631 811
Förändring till följd av:
Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	49 117	101 649	152 184

Överföring andra anslag	0	0	0
m.m.

Summa förändring	49 117	101 649	152 184
Förslag/beräknat anslag	1 680 928	1 733 929	1 783 995

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.7625:76 Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna

Tabell 9.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna

Tusental kronor

2000	Utfall	819 873	Anslags-	328 672
			sparande

2001	Anslag	769 609	Utgifts-	869 411
			prognos

2002	Förslag	877 051

2003	Beräknat	897 7871
2004	Beräknat	916 2901

1 Motsvarar 877 051 tkr i 2002 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas ersättning för pre- mier för statliga avtalsförsäkringar. Vid beräk- ningen av anslaget har en minskning genomförts för 2002. Denna motsvarar medel avseende er- sättning från externa finansiärer. I anslaget för 2002 ingår ersättning för premier för de statliga avtalsförsäkringarna motsvarande dels den an-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

slagsfinansierade verksamheten (inklusive från landstinget övertagen vårdhögskoleutbildning), dels verksamhet finansierad av statliga myndig- heter.

Regeringens överväganden

Regeringen har beräknat anslaget till 877 051 000 kronor.

Tabell 9.25:76 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	769 609	769 609	769 609
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	24 697	45 433	63 936

Slutjustering avtalsför-	82 745	82 745	82 745
säkringar2
Summa förändring	107 442	128 178	146 681
Förslag/beräknat anslag	877 051	897 787	916 290

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i avsnitt 9.2.

9.1.77 25:77 Högskoleverket

Tabell 9.25:77 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket

Tusental kronor

2000	Utfall	136 478	Anslags-	1 171
			sparande
2001	Anslag	168 392	Utgifts-	169 563
			prognos
2002	Förslag	171 190

2003	Beräknat	188 8221
2004	Beräknat	192 2991

1 Motsvarar 184 242 tkr i 2002 års prisnivå.

Högskoleverkets uppgift är att genom uppfölj- ning och utvärdering bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verk- samhet i syfte att öka rättssäkerheten i högsko- lan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvär- deringar som grund för regeringens ställningsta- gande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.

223

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:77 Fördelning på anslagsposter för Högskole- verket

Tusentals kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Högskoleverket	144 520
2.	Rådet för högre utbildning	26 670

Summa		171 190

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:77 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
Utfall 2000	13 898	14 800	-902
Prognos 2001	11 000	17 000	-6 000

Budget 2002	11 000	16 000	-5 000

Högskoleverket har rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i högskoleförordningen (1993:100). Högskoleverket har föreslagit att den avgift som en person avlägger för att få deltaga i högskole- provet höjs från 300 kronor till 350 kronor.

Enligt regeringens mening bör avgiften inte höjas.

Regeringens överväganden

Regeringen har på politikområdesnivån i till- lämpliga delar redovisat Högskoleverkets insat- ser och uppnådda resultat vad avser verksam- hetsområdet kvalitetssäkring och kvalitetskon- troll i högskolan.

Högskoleverket har i årsredovisningen redo- visat sin verksamhet efter den indelning av verk- samheten som angavs i regleringsbrevet för 2000.

Under verksamhetsåret har Högskoleverket lagt ner stort arbete på att planera inför den sats- ning på kvalitetsgranskning och kvalitetsutveck- ling som riksdagen har beslutat om i propositio- nen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180). Ut- värderingarna för 2001 kunde därmed påbörjas i enlighet med den sexårsplan som verket utarbe- tat.

En viktig uppgift för Högskoleverket är till- synsverksamheten där verket under året har lagt tyngdpunkten på att granska och stärka rättssä- kerheten för studenterna. Efter en anmälan från Sveriges Förenade Studentkårer har Högskole-

verket undersökt hur högskolorna uppfyller sitt ansvar för att motverka sexuella trakasserier, vil- ket presenterats i rapporten Sexuella trakasserier mot studenter–högskolornas åtgärder (2000:17R).

Inom Högskoleverket finns ett råd för hög- skoleutbildning som har till uppgift att stödja projekt som syftar till att höja undervisningskva- litet. Fr.o.m. 2000 kan stöd beviljas även för pro- jekt som rör forskarutbildningen och ett stort antal ansökningar har inkommit.

Högskoleverket fick för budgetåret 2000 en revisionsberättelse med invändning på grund av att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av verkets kostnader och ekonomiska ställning då 36,3 miljoner kronor avseende SUNET har redovisats i resultaträkningen trots att beloppet i sin helhet avser kommande år. Med hänvisning till Högskoleverkets yttrande vidtar regeringen ingen åtgärd.

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att resultatinforma- tionen i årsredovisningen ger en god bild av ut- vecklingen inom de områden som Högskolever- ket har ansvar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten upp- fyllts.

Rådet för högre utbildning

Regeringen föreslog i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) att Rådet för hög- skoleutbildning skall byta namn till Rådet för högre utbildning. Samtidigt föreslog regeringen att rådet skall ges ett utökat uppdrag och tillföras riktade medel för den verksamhet som rådet be- driver samt att rådet får en självständigare roll inom Högskoleverket. Budgetåret 2001 dispone- rar rådet 26,28 miljoner kronor. Dessa medel skall finansiera förvaltningskostnader och pro- jektmedel. Som en planeringsförutsättning för 2003 bör gälla att rådet tillförs ytterligare 10 mil- joner kronor. Denna förstärkning avser stöd till lärosätenas pedagogiska utveckling i samband med utvecklingen av nya kortare yrkesutbild- ningar.

224

Tabell 9.25:77 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	168 392	168 392	168 392
Förändring till följd av:

Beslut	0	10 000	10 000
Pris- och löneomräkning	2 545	10 177	13 654

Slutjustering avtalsför-	253	253	253
säkringar2
Summa förändring	2 798	20 430	23 907

Förslag/beräknat anslag	171 190	188 822	192 299

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i avsnitt 9.2.

9.1.78 25:78 Verket för högskoleservice

Tabell 9.25:78 Anslagsutveckling för Verket för Högskole- service

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	12 231		sparande	-365
2001	Anslag	13 418	1	Utgifts-	12 739
2001	Anslag	13 418	1	prognos	12 739
2002	Förslag	13 257
2003	Beräknat	13 598	2

2004	Beräknat	13 820	3

1Varav 628 tkr i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 13 257 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 13 257 tkr i 2002 års prisnivå.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

Anslaget finansierar underhåll och utveckling av datorbaserade system för antagningsproces- sen samt kostnader för övrig antagningsverk- samhet, såsom betygsdatabas och validering av utländska gymnasiebetyg.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Under 2000 har VHS genomfört upphandlingar motsvarande 403 miljoner kronor, vilket är en ökning med 216 miljoner kronor från 1999. VHS har under 2000 genomfört 85 stycken upphandlingar över EU:s tröskelvärde. I förhål- lande till 1999 är detta en ökning med 65 styck- en. Omsättningen för dessa upphandlingar är 280 miljoner kronor. Upphandling som VHS ut- fört på uppdrag av universitet och högskolor

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppgår till 209 miljoner kronor, vilket motsvarar 52 procent av värdet på samtliga upphandlingar 2000. För 1999 var motsvarande siffror 163 mil- joner kronor och 87 procent. Upphandling åt övriga myndigheter stod för 48 procent eller 194 miljoner kronor 2000. För 1999 var motsvarande siffror 13 procent och 24 miljoner kronor.

Ökningen av upphandlingsomsättningen mel- lan 1999 och 2000 är bland annat en följd av att VHS utökat antalet upphandlingskonsulter. VHS har också lyckats bredda kundbasen till nya kunder utanför den traditionella marknaden. Åt- gärder för att öka den debiterbara tiden har slagit väl ut och timpriset har justerats för att följa kostnadsutvecklingen.

Sammantaget medför detta att verksamheten har utvecklats positivt. Det ekonomiska målet för upphandlingsverksamheten, att intäkterna skall täcka 100 procent av kostnaderna, har upp- nåtts under 2000. Det ekonomiska målet förvän- tas uppnås även 2001 och 2002 då verksamheten förväntas ge ett överskott på 600 000 kronor re- spektive år.

Det ekonomiska målet för antagningsverk- samheten är att intäkterna skall täcka 85 procent av kostnaderna för denna verksamhet. Detta mål har uppnåtts under 2000. Det ekonomiska målet förväntas också uppnås under 2001 och 2002.

Tabell 9.25:78 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -
			kostnad)

Utfall 2000
Antagning	47 334	54 967	- 7 633
Upphandling	12 070	11 558	512

Prognos 2001
Antagning	47 718	54 721	- 7 003
Upphandling	13 400	12 800	600

Budget 2002
Antagning	48 174	55 994	- 7 820
Upphandling	14 600	14 000	600

Regeringens överväganden

Antalet sökande till grundläggande högskoleut- bildning under 2000 var ca 152 000 personer. Det är en minskning med 18 500 personer sedan 1999. Däremot har antalet antagna ökat från 1999 med ca 1 350 till totalt ca 63 800 år 2000. Styckkostnaden per sökande har ökat med 19,3

225

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

procent till 371 kronor, medan kostnaden per antagen ökat med 4 procent till 883 kronor. Det- ta till följd av att verket är dimensionerat för 175 000 sökande +/- 10 procent per år och till övervägande del har fasta kostnader.

Regeringen har den 21 juni 2000 uppdragit åt VHS att i samarbete med universitet och hög- skolor utveckla ett nytt flexibelt antagningssy- stem för såväl central som lokal antagning (U1999/4153/ST). Detta system avses träda i kraft inför antagningen till hösten 2004 och skall ersätta befintliga centrala och lokala system. Ut- vecklingskostnaderna skall rymmas inom VHS och universitetens och högskolornas befintliga medel.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och återbetalning av studiestöd samt tilldelning och återbetalning av lån för hemutrustning för flyk- tingar. Anslaget finansierar också delvis CSN:s studiesociala insatser.

Det nya studiestödssystemet innebär att kort- tidsstudiestöd och internatbidrag inte längre re- gleras i studiestödslagen (1999:1395). I stället anvisas från och med den 1 juli 2001, ur CSN:s ramanslag, medel för administration av bidrag till korttidsstudier dels till Statens institut för sär- skilt utbildningsstöd (Sisus), dels till Landsorga- nisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Tabell 9.25:78 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	13 418	13 418	13 418
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	153	494	716
Slutjustering avtalsförsäkringar	-314	-314	-314
m.m.2
Summa förändring	-161	180	402

Ny anslagsnivå	13 257	13 598	13 820

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropo- sitionen, avsnitt 9.2.

9.1.7925:79 Centrala studiestödsnämnden m.m.1

Tabell 9.25:79 Anslagsutveckling för Centrala studiestöds- nämnden m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	367 959		sparande	6 534
2001	Anslag	367 895	1	Utgifts-	374 429
2001	Anslag	367 895	1	prognos	374 429
2002	Förslag	374 112

2003	Beräknat	361 322	2

2004	Beräknat	368 103	3

1Varav 17 500 tkr på tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och - 1 600 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositio- nen för 2002.

2Motsvarar 352 612 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 352 612 tkr i 2002 års prisnivå.

1 Ny anslagsbeteckning

Avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:79 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2000	4 214	298 100	310 000	-11 900

CSN:s verksamhet var till och med år 2000 inde- lad i tre resultatområden, varav återbetalning av studielån var ett. På grund av att denna indelning medförde problem för den ekonomiska styr- ningen av verksamheten slogs resultatområdena samman och CSN:s verksamhet är numera ett verksamhetsområde. Alltså är ingen specifik del av verksamheten avgiftsbelagd utan alla avgifter får disponeras av myndigheten och skall bidra till att finansiera verksamheten hos CSN. Avgifter- na redovisas därför mot anslaget 25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m. I tabell 9.25.79 redovi- sas förväntade inbetalningar av avgifter.

Tabell 9.25:79 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kro-	Inbetalda avgifter 2001	Prognos inbetalda av-
nor		gifter 2002
nor

Offentlig-	274 000	277 000
rättslig verk-	274 000	277 000
rättslig verk-
samhet

Regeringens överväganden

CSN:s årsredovisning för 2000 visar att myndig- heten har lyckats att uppnå de för myndigheten fastställda målen bättre än under 1999. Det gäller t.ex. IT-tillgängligheten. Dock kvarstår en del problemområden. Utveckling för beviljnings- ärenden är ett sådant område. Den genomsnittli-

226

ga handläggningstiden har sedan 1999 försämrats något.

Kundernas behov av att komma i kontakt med CSN ökar från år till år. Den låga tillgänglighe- ten via telefon har varit ett stort och ökande pro- blem under de senaste åren. Under 2000 har de inkommande samtalen blivit längre, samtidigt som antalet samtal inte har reducerats trots sats- ningar på övriga informationskanaler såsom hemsidan på internet, webbsvar och datasvar. En rad åtgärder har dock vidtagits för att förbättra servicen bl.a. förväntas inrättandet av service- centret i Kiruna leda till en förbättrad telefontill- gänglighet. Anslaget föreslås engångsvis ökas år 2002 med 20 miljoner för att finansiera inrättan- det av ett servicecenter för studiestöd i Kiruna. Anslagshöjningen finansieras genom en omför- delning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, där anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., minskas i motsvarande grad.

Handläggningstiderna har försämrats något för samtliga ärendegrupper, trots att personal- styrkan har ökat. Förklaringarna till detta är fle- ra. Mer tid och resurser har gått åt till serviceåt- gärder. Ett relativt stort antal personer nyanställdes under fjärde kvartalet vilket har in- neburit ett initialt bortfall av handläggarresurser. De mest vana handläggarna har avdelats för sy- stemutveckling av det nya studiestödssystemet.

I nedanstående tabell beskrivs några nyckeltal för CSN:s verksamhet för 1998-2000.

Tabell 9:25:79 Några nyckeltal för CSN:s verksamhet

Verksamhet	1998	1999	2000
Antal besök på webbsvar	500 000	1 100 000	1 900 000

Antal svar på datasvar	1 600 000	1 400 000	1 300 000

Ärendeutveckling	1 176 454	1 199 916	1 090 756

Behandlingstid högst 3	71 %	74 %	69 %
veckor - studiemedel

Behandlingstid högst 3	50 %	53 %	46 %
veckor – studiestöd för
utlandsstudier

Behandlingstid högst 3	47 %	65 %	60 %
veckor – särskilt utbild-
ningsbidrag
Behandlingstid högst 3	97 %	98 %	97 %
veckor – svux
Behandlingstid högst 3	46 %	51 %	48 %
veckor - svuxa

Hantering av medel för bidrag till studerande vid korttidsstudier sköts numera av Sisus, LO och TCO. Administrationskostnaden belastar emel-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lertid under innevarande år alltjämt CSN:s an- slag.

Förutsättningarna för att få bidraget regleras närmare i förordning (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Av rättssäkerhetsskäl kan beslu- ten överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd. Förordningen kompletteras med sär- skilda beslut som reglerar förhållandet mellan staten och organisationerna angående uppfölj- ning och utvärdering, utgiftsprognos och åter- rapportering. Dessa uppgifter kommer att läm- nas årligen. Motsvarande bestämmelser återfinns i regleringsbrevet för Sisus. Enligt regeringens bedömning har åtgärder därmed vidtagits för att säkerställa att syftet med bidrag till kortare stu- dier bibehålls, att hanteringen kommer att ske på ett rättssäkert sätt och att statens behov av upp- gifter för budgetering och kontroll upprätthålls. Verksamheten har inte pågått tillräckligt länge för att kunna visa några påtagliga resultat.

Ett särskilt uppföljnings- och utvärderings- projekt har bedrivits under året. Något resultat kan ännu inte redovisas, men arbetet med dessa frågor kommer att fortsättningsvis att priorite- ras.

Införandet av det nya studiestödssystemet har för CSN inneburit genomgripande förändringar av arbetssituationen. Exempelvis har ett helt nytt datasystem införts. Myndigheten har klarat dessa stora omställningar i enlighet med regeringens förväntningar. Myndigheten har också vidtagit flera åtgärder för att komma tillrätta med de svå- righeter som alltjämt råder beträffande t.ex. be- viljning och tillgänglighet. Enligt regeringens bedömning bör myndigheten därför ha möjlig- het att på sikt nå en bättre måluppfyllelse.

Justitieombudsmannen (JO) har under perio- den april–maj 2000 genomfört en inspektion av CSN.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen och i en proposition lämna förslag om ett sär- skilt studiemedel för vuxenstuderande. I propo- sitionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) har rege- ringen gett inriktningen för detta stöd. Avsikten är att detta stöd skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2003. Stödet fordrar ett uppföljningssystem som uppfyller högt ställda krav på säkerhet och enkel hantering. För att ge CSN förutsättningar att förbereda uppföljningssystemet bör CSN:s an- slag engångsvis ökas med 1,5 miljoner för år 2002.

227

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:79 Härledning av nivån 2002–2004

Tusentals kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	367 895	367 895	367 895
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	7 417	16 127	22 908

Överföring från andra an-	-3 000	-24 500	-24 500
slag.

Slutjustering avtalsförsäkring 2	1 800	1 800	1 800
Summa förändring	6 217	-6 573	208
Ny anslagsnivå	374 112	361 322	368 103

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

9.1.8025:80 Överklagandenämnden för studiestöd 2

Tabell 9.25:80 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	-		sparande	-
2001	Anslag	7 500	1	Utgifts-	6 250
2001	Anslag	7 500	1	prognos	6 250
2002	Förslag	10 090
2003	Beräknat	10 328	2

2004	Beräknat	10 544	3

1Varav 2 500 tkr på tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårpro- position.

2Motsvarar 10 090 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 10 090 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för kansliets verk- samhet, för arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter.

År 2001 har sålunda präglats av inrättande och successivt uppbyggande av verksamheten vilket innebär att myndighetens första år i full verk- samhet blir 2002. För 2002 föreslås därför ansla- get ökas till drygt 10 miljoner kronor.

Tabell 9.25:80 Härledning av nivån 2002–2004

Tusentals kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	7 500	7 500	7 500
Förändring till följd av:

Beslut
Pris- och löneomräkning	90	328	544

Överföring till/från andra	2 500	2 500	2 500
anslag.

Summa förändring	2 590	2 828	3 044

Ny anslagsnivå	10 090	10 328	10 544

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

9.1.8125:81 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tabell 9.25:81 Anslagsutvecklingen för Internationella pro- gramkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	17 589		sparande	2 431
2001	Anslag	36 759	1	Utgifts-	38 096
2001	Anslag	36 759	1	prognos	38 096
2002	Förslag	40 354

2003	Beräknat	41 353	2

2004	Beräknat	42 124	3

1Inklusive en minskning med 2 952 tkr på tilläggsbudget i samband med bud- getpropositionen för 2002.

2Motsvarar 40 354 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 40 354 tkr i 2002 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Under 2001 har nämndens och dess kanslis verk- samhet gradvis byggts upp med nyanställd per- sonal i nya lokaler. Utbildning i bl.a. regelsystem och administrativa rutiner har dominerat de för- sta månaderna. Likaså har nämndens verksamhet beträffande ärendehantering, sammanträden och beslut påbörjats med uppfyllande av de krav som kan ställas på en statlig myndighet.

2 Ny anslagsbeteckning

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet (programkontoret) ansvarar för;

Sokrates, EU:s program för utbildning,

Leonardo da Vinci, EU:s program för yr- kesutbildning,

Tempus, EU:s program för samarbete med Central- och Östeuropa inom högre ut- bildning,

Linnaeus-Palme, utbytesprogram för sam- arbete mellan utvecklingsländer och svens- ka universitet och högskolor,

Interpraktik, stipendier för praktik i utlan- det för arbetslösa ungdomar,

228

IAESTE, internationell praktikplats- förmedling för blivande civilingenjörer och naturvetare,

EU:s utbytesprogram inom högre utbild- ning med Latinamerika (Alfa) och medel- havsområdet (Med-Campus) samt med Nordamerika, EG/USA och EG/Kanada,

Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland, utby- tesprogram för gymnasiestuderande,

Resurscentrum för vägledning,

Cedefop, studiebesök och dokumentation inom yrkesutbildning i EU,

Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets utbytesprogram på gymnasienivå,

internationella stipendier och bidrag för in- ternationalisering av den svenska skolan.

En jämförelse mellan budget och utfall för 2000 visar ett överskott på 2 431 000 kronor. Härav har regeringen beslutat om indragning av 1 871 000 kronor.

Regeringens överväganden

Verksamheten vid programkontoret har under 2000 utökats genom att EU-programmen – Erasmus, Tempus, EG/USA, EG/Kanada, Med- Campus och Alfa – har förts över från Högsko- leverket samt att medel för stipendier och bidrag för internationalisering av den svenska skolan har förts över från Statens skolverk. Program- kontoret har även fått det administrativa ansva- ret för det nya högskoleprogrammet Linnaeus- Palme, som finansieras av Sida.

Antalet deltagare i mobilitetsprogrammen uppgick under år 2000 till 8 736 personer. Av dessa reste 3 087 personer på utbyte inom Eras- mus (del av Sokrates), 2 500 inom Nordplus- Junior och 976 personer inom Leonardo.

Anslaget för 2002 beräknas till 40 354 000 kronor. Regeringen bedömer att verksamheten inom programkontoret vad gäller hanteringen av programmen i huvudsak har fungerat väl. Reger- ingen anser dock att ytterligare ansträngningar bör göras för att tillvarata avnämarnas erfarenhe- ter. Det är enligt regeringens mening även ange- läget att programkontoret inleder ett närmare samarbete med andra myndigheter inom utbild- ningsområdet för att stärka internationalisering- en inom sektorn.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:81 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	36 759	36 759	36 759
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	3 595	4 594	5 365

Överföring andra anslag	0	0	0

Summa förändring	3 595	4 594	5 365
Förslag/beräknat anslag2	40 354	41 353	42 124

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budget- propositionen, avsnitt 9.2..

9.1.8225:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet3

Tabell 9.25:82 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sve- riges nätuniversitet

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	-	sparande	-
2001	Anslag	60 843	Utgifts-	53 948
2001	Anslag	60 843	prognos	53 948
2002	Förslag	29 356
2003	Beräknat	35 238	1

2004	Beräknat	35 847	2

1Motsvarar 34 356 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 34 356 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar under 2002 verksamheten vid en ny myndighet för Sveriges nätuniversitet. I samband med att denna myndighet inrättas av- ses Distansutbildningsmyndigheten (Distum) avvecklas. Ändamålet för anslaget kommer där- med att förändras.

Regeringens överväganden

Distum har som uppgift att främja utökningen av antalet utbildningsplatser för IT-stödd di- stansutbildning inom högskolan och folkbild- ningen samt utveckla verksamheten. Verksamhe- ten har varit inriktad på att uppnå myndighetens tre verksamhetsmål. Regeringens bedömning är att Distum på ett ambitiöst sätt har lyckats väl i sina strävanden.

3 Ny anslagsbeteckning

229

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen gör i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2000/01:15) bedömningen att universitetens och högskolornas IT-stödda di- stansutbildning bör samordnas i ett svenskt nät- universitet med start under 2002. Nätuniversite- tet kräver som stöd att ett antal servicefunktioner kan tillhandahållas. De behov som uppstår i fråga om service, administration och viss samordning av nätuniversitetet och dess verksamhet bör en ny myndighet, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, svara för. Denna myndighet planeras att inrättas fr.o.m. den 1 ja- nuari 2002. Fr.o.m. detta datum föreslås i den nämnda propositionen att Distum avvecklas. Distums nuvarande uppgifter rörande folkbild- ning bör mot denna bakgrund föras samman mot Statens skolor för vuxna till ett nationellt centrum för distansutbildning och flexibelt lä- rande den 1 januari 2002. Som en konsekvens av detta bör verksamheten fortsättningsvis finansie- ras från anslaget 25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande. De nämnda förändringarna krä- ver ett visst omställningsarbete för vilket reger- ingen räknar med att tillkalla en särskild utreda- re.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bör främja nätuniversitetets utveckling och stimulera kursutveckling inom områden som saknar di- stanskurser och då särskilda motiv föreligger, t.ex. behov av att tillhandahålla kurser över hela landet som dels kan bidra till ökad kompetens- utveckling, dels stimulera nya grupper till högre studier och dels svara upp mot arbetsmarkna- dens efterfrågan på utbildad personal. Vidare bör myndigheten utveckla en nätburen informa- tionscentral för nätuniversitetet där myndighe- ten registrerar de IT-stödda distansutbildningar- na som högskolorna anordnar och som de anmäler till myndigheten.

Regeringen beräknar att anslaget 25:82 Myn- digheten för Sveriges nätuniversitet behöver ökas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2003 för informa- tionsverksamhet, samordning av högskolornas utbud och samverkan med olika intressenter i frågor om nätuniversitetet.

För 2002 föreslås anslaget uppgå till 29,4 mil- joner kronor. Högst 25 procent av anslaget får användas för att finansiera myndighetens för- valtningsutgifter.

Tabell 9.25:82 Härledning av nivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	60 843	60 843	60 843
Förändring till följd av:

Beslut	-	-	-
Pris- och löneomräkning	520	1 402	2 011

Överföring till/från andra	-32 007	-27 007	-27 007
anslag

Summa förändring	-31 487	-25 605	-24 996

Ny anslagsnivå	29 356	35 238	35 847

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

9.1.8325:83 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 9.25:83 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sve- riges medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	36 722	sparande	424
2001	Anslag	37 129	Utgifts-	36 080
2001	Anslag	37 129	prognos	36 080
2002	Förslag	38 576

2003	Beräknat	38 576
2004	Beräknat	38 576

Den största delen av anslaget avser Sveriges medlemsavgift till Unesco, vilken utbetalas i euro och i USD. Avgiften har kunnat reduce- ras om inbetalning skett tidigt på året. Ansla- get täcker även kostnader för Svenska unesco- rådet samt medlemsavgifter till konventionen om världens natur- och kulturarv och det In- ternationella centret för bevarande och restau- rering av kulturföremål i Rom (ICCROM).

En jämförelse mellan budget och utfall för 2000 visar ett överskott på 424 000 kronor.

Regeringens överväganden

För 2002 beräknas anslaget till 38 576 000 kro- nor. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens bud- get, Sveriges andel av budgeten samt valutaför- ändringar. Årsavgiften till Unesco för 2002 be- slutas vid generalkonferensen under hösten 2001. Då den svenska kronan försvagats mot euro och USD kan Sveriges årsavgift till Unesco komma att öka markant. Regeringen föreslår

230

därför en ökning av anslaget för 2002 med 1,4 miljoner kronor för att täcka årsavgiften.

Tabell 9.25:83 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	37 129	37 129	37 129
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	47	47	47
Övr. makroekonomiska förut-	1 400	1 400	1 400
sättningar
Summa förändring	1 447	1447	1 447

Förslag/beräknat anslag	38 576	38 576	38 576

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

9.1.8425:84 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tabell 9.25:84 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	24 303	sparande	- 2 435 1
2001	Anslag	17 432	Utgifts-	21 000
2001	Anslag	17 432	prognos	21 000
2002	Förslag	16 660
2003	Beräknat	18 244	2

2004	Beräknat	18 569	3

1I enlighet med regeringsbeslut den 7 juni 2001 rörande disposition av anslags- sparande kommer anslagssparandet att uppgå till 6 730 tkr.

2Motsvarar 17 793 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 17 793 tkr i 2002 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget avser utveck- ling av system som skall leda till effektivise- ringar och kostnadsminskningar i myndighe- ternas verksamhet eller av system som ger ökat tillgång till information nationellt och interna- tionellt samt till viss övergripande statistik inom utbildningsområdet. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsöver- gripande verksamheter av tillfällig art. I nu gäl- lande ansvarsfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdepartementets område fi- nansieras den officiella skolstatistiken via an- slag till Statens skolverk och högskolestatisti- ken via anslag till Högskoleverket. Den officiella statistiken som gäller utbildningsvä- sendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska centralbyrån (SCB). Från detta an- slag finansieras särskilda överblickspublikatio- ner och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Fr.o.m. 1998 delfinansieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prognoser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag. Under 2000 gjorde SCB en undersök- ning av invandrares utbildning, vilken finansie- rats från detta anslag.

Under budgetåret 2000 har bland annat 10 miljoner kronor avsatts för vidareutveckling av antagningssystemet som Verket för högskole- service ansvarar för. Vidare har medel avsatts för ett gemensamt nordiskt projekt (Nordunet 2) som gäller fortsatt utveckling av olika tjänster inom det nordiska universitetsdatanätet. Under innevarande budgetår har bl a avsatts vissa medel för det europeiska språkåret.

Huvuddelen av anslaget används för verksam- heter av tillfällig art och där behoven uppstår lö- pande under året. Det innebär att anslagsbelast- ningen varierar mellan budgetåren.

Regeringens överväganden

Under år 2002 kommer utöver statistik inom utbildningsområdet medel att avsättas för fort- satt utveckling av antagningssystemet vid Ver- ket för högskoleservice. I anslagsbeloppet för nästa budgetår ingår ökade medel till SCB för utveckling av dels statistiken över utbildnings- kostnader dels vuxenutbildningsstatistik samt utbyggnaden av elevpanelundersökningarna.

I förra årets budgetproposition beräknades ett lägre belopp för anslaget för 2002 till följd av att 6 800 0000 kronor omfördes till anslaget 1:7

Folk- och bostadsstatistik under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning som ett led i finansieringen av en kommande folk- och bostadsräkning. För att klara åtaganden under 2002 inom anslaget föreslås nu vissa överföringar från andra anslag inom detta utgiftsområde till anslaget. Sammantaget innebär detta efter pris- omräkning att anslaget föreslås minskas med 906 000 kronor i förhållande till innevarande år.

231

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:84Härledning av nivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	17 432	17 432	17 432

Förändring till följd av:

Beslut	0	227	0
Pris- och löneomräkning	134	585	1 137

Överföring andra anslag	- 906	0	0

Summa förändring	- 772	812	1 137
Förslag/beräknat anslag	16 660	18 244	18 569

Anslag under utg.omr.16

Politikområde 11 Storstadspolitik

9.1.8511.1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

Tabell 9.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av ut- bildning i storstadsregionerna

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	30 000	sparande	309 500
2001	Anslag	220 000	Utgifts-	180 000
2001	Anslag	220 000	prognos	180 000
2002	Förslag	185 000
2003	Beräknat	0

2004	Beräknat	0

Fördelning av medel sker till de sju storstads- kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten. Under anslaget beräknas medel för

förskola i socialt utsatta bostadsområden

språkutveckling i skolan

praktikanskaffning för vuxna invandrare.

Anslagssparandet visar att medelsförbruk- ningen sker långsammare än först beräknat. Det- ta beror främst på eftersläpningar av verksamhe- ten och att en del kommuner tecknat avtal

senare än först uppskattat. En närmare redovis- ning finns under politikområdet Storstadspoli- tik, utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.

Regeringens överväganden

150 miljoner kronor om året har avsatts under tre år (1 juli 1999 – 1 juli 2002) för utbyggd för- skoleverksamhet. Ytterligare 75 miljoner kronor har anvisats för andra halvåret 2002. För att kommunerna skall få del av dessa medel skall 3– 5-åringarna i de berörda bostadsområdena erbju- das avgiftsfri förskola under minst tre timmar om dagen med en särskild inriktning på barns språkutveckling.

Vidare har medel fördelats för språkutveckling i skolan. 50 miljoner kronor per år har avsatts under en treårsperiod (1 juli 1999 – 1 juli 2002). Medlen skall användas för åtgärder som syftar till att främja språkutvecklingen i svenska hos invandrarelever. För 2002 beräknas således 25 miljoner kronor för det första halvåret.

20 miljoner kronor har avsatts per helår under en treårsperiod (1 juli 1999 – 1 juli 2002) för att underlätta varvning mellan praktik och studier för arbetslösa invandrare och sfi-studerande. För 2002 beräknas således 10 miljoner kronor för det första halvåret.

Tabell 9.11:2 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	220 000	220 0000	220 0000
Förändring till följd av:

Beslut	- 35 000	- 220 000	- 220 000

Överföring andra anslag	0	0	0
Summa förändring	- 35 000	- 220 000	- 220 000

Förslag/beräknat anslag	185 000	0	0

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

232

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10 Forskningspolitik

10.1Omfattning

Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till nationella forsk- ningsbibliotek och arkiv samt till nationell kon- taktverksamhet i förhållande till EU:s forsk- ningssamarbete. Inom området finns forsk- ningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande. Även Verket för innovationssy- stem hör till politikområdet. Andra myndigheter inom området är Institutet för rymdfysik, Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, samt Statens ljud- och bildarkiv.

10.2Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Tusental kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
Anslag inom UO 16
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinfor-	-	1 777 101	1 774 850	2 069 762	2 387 602	2 426 941
mation
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning	-	97 254	95 500	88 239	90 399	92 145
26:3 Rymdforskning	140 722	144 817	146 530	149 176	152 661	155 817

26:4 Institutet för rymdfysik	42 392	41 108	42 200	41 175	42 175	42 990

26:5 Kungl. biblioteket	206 663	227 001	241 349	230 443	236 234	240 516
26:6 Polarforskningssekretariatet	16 836	23 605	29 850	23 729	24 326	24 763

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete	12 095	12 460	12 700	13 495	13 833	14 085
inom EU

26:8 Sunet	101 384	128 592	130 900	37 992	38 986	39 627
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål	141 582	116 931	119 629	107 825	113 800	115 779
Totalt för utgiftsområde 16	2 385 6962	2 568 869	2 593 508	2 761 836	3 100 016	3 152 663

233

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslag inom andra utgiftsområden

Utgiftsområde 9

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-	-	23 845	23 000	21 403	21 931	22 348
skap: Förvaltning

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-	-	249 731	232 000	268 171	285 168	290 586
skap: forskning

Utgiftsområde 17

26.1 Statens ljud- och bildarkiv	27 944	35 488	35 119	39 670	40 639	41 418

Utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	-	44 105	45 873	38 924	39 884	40 642
samhällsbyggande: Förvaltningskostnad

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	-	165 585	165 585	255 720	272 413	288 028
samhällsbyggande: Forskning

Utgiftsområde 23
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	-	234 263	236 856	232 362	230 336	210 889
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	-	1 149	1 149	1 184	1 210	1 237

Utgiftsområde 24

26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskost-	-	110 844	116 002	108 087	110 753	112 857
nader

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och ut-	-	915 989	1 001 550	923 465	1 001 594	1 022 338
veckling

Totalt för politikområde 26	-	4 349 868	4 450 642	4 650 822	5 103 944	5 183 006

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive de anslag som upphört efter år 2000.

10.3Mål

10.3.1 Mål för 2002

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för forsknings- politiken att Sverige skall vara en ledande forsk- ningsnation, där forskning bedrivs med hög ve- tenskaplig kvalitet. Målet har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Re- geringen föreslår ingen ändring av detta mål.

10.4Politikens inriktning

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Tillgången till nya kunskaper liksom förmågan att tillämpa dem, spelar en allt större roll för den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen i samhället. Forskningen lägger grunden för kun- skapsutvecklingen i samhället och bidrar med nya rön att använda inom olika samhällsområ- den.

Regeringens politik syftar till att förnya Sveri- ge och bana väg för kunskapssamhället. Det in- nebär betydande satsningar på forskning.

Sverige avsätter närmare fyra procent av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), vil- ket är mer än vad något annat land i världen gör. Sverige har ett FoU-intensivt näringsliv. Sverige tillhör också de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser per invånare till forsk- ning och utvecklingsarbete.

Svensk forskning håller idag hög kvalitet och är världsledande inom flera viktiga områden. Genom att ny kunskap är grunden för en god och hållbar samhällsutveckling och en av Sveri- ges främsta konkurrensfördelar, måste strävan vara att upprätthålla och förstärka Sveriges ställ- ning som ledande kunskaps- och forskningsna- tion.

De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i ok- tober 1999 i samband med behandlingen av pro- positionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) och utvecklades i behandlingen av den forskningspolitiska propositionen Forsk- ning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en framstående forskningsnation där all

234

forskning håller hög kvalitet och forskningsin- satserna rymmer både bredd och specialisering. Sverige skall vara ett av världens mest FoU- intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora in- satser av både staten och näringslivet.

Staten har särskilt ansvar för grundforskning och forskarutbildning

Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar tillvara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att ga- rantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. Genom att grundforskning och forskarutbildning är grunden för annan kunskapsutveckling och kun- skapsförmedling, är de av största betydelse för samhällets, inklusive näringslivets, behov av kun- skap och kompetens. Eftersom nyttan av lång- siktig forskning ofta inte kan bedömas i förväg, kan grundforskning knappast bedrivas i rimlig omfattning utan offentlig finansiering. Forskar- utbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning i kunskapssamhället eftersom behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. En ökning av antalet forskarutbildade främjar spridningen av kunskaper och forskningsresultat i hela samhället. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige, från ca 1 500 till 3 000 och regeringens ambition är att ytterligare höja examinationsfrekvensen. Under perioden 2000- 2004 ökar de statliga anslagen till framförallt grundforskning och forskarutbildning med drygt 1,5 miljarder kronor.

Satsning på forskarskolor och unga forskare

Svensk forskning måste bli bättre på att priorite- ra och profilera sig inom angelägna forsknings- områden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskar- världen och bygga upp konkurrenskraftiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att stärka svensk forskning är det också angeläget att uppmuntra såväl nationell som internationell rörlighet i forskarvärlden. Det internationella forskningssamarbetet måste utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och högskolorna också måste bli bättre på att samarbeta med var-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andra och deras samverkan med det omgivande samhället bör utvecklas.

För att klara det förestående generationsskif- tet inom svensk forskning och den ökande efter- frågan på forskarutbildade, behövs satsningar på forskarutbildning men också särskilda satsningar på unga forskare. Som aviserades i den forsk- ningspolitiska propositionen tas under 2002 nya steg i en satsning om sammanlagt 214 miljoner kronor på sexton forskarskolor inom olika äm- nesområden. Parallellt fortskrider den av reger- ingen samtidigt aviserade satsningen på unga forskare om sammanlagt 110 miljoner kronor fram till 2003.

Forskarstyret stärks i den nya myndighetsorganisationen

För att försäkra att den statligt finansierade forskningen håller hög kvalitet fördelas en stor del av forskningsresurserna efter vetenskaplig prövning via de nationella forskningsfinansiärer- na. Den vetenskapliga bedömning som görs av de forskarstyrda forskningsråden är av stor be- tydelse för att upprätthålla och höja kvaliteten i svensk forskning.

Svensk forskning står inför ett stort genera- tionsskifte vilket under några år ger lärosätena och forskningsråden osedvanligt stora möjlighe- ter att ompröva användningen av de befintliga forskningsresurserna. För att ytterligare främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande mel- lan olika vetenskapliga discipliner, inrättades den 1 januari 2001 en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering. Omorganisationen inne- bar bl. a. att tre nya forskningsråd inrättades där forskarna är i majoritet i styrelsen.

Vetenskapsrådet spelar en central roll i den nya organisationen och har till uppgift att stödja grundläggande forskning av hög kvalitet inom alla vetenskapsområden. Dessutom inrättades Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Verket för innovationssystem (VINNOVA). VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansie- ra behovsmotiverad FoU som stödjer innova- tionssystemet och en hållbar tillväxt.

235

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Satsning på forskning inom prioriterade områden

Det är angeläget att svensk forskning utvecklar spetskompetens inom viktiga forskningsfält. Re- gering och riksdag aviserade därför i den forsk- ningspolitiska propositionen ytterligare resurser till forskning och forskarskolor inom åtta priori- terade områden: biovetenskap och bioteknik, in- formationsteknik och IT-forskning, materialve- tenskap och materialteknik, humaniora och samhällsvetenskap, konst, utbildningsvetenskap, vård- och omsorgsforskning samt miljö och hållbar utveckling.

Satsning på forskning om miljö och hållbar utveckling

Arbetet med att främja en ekologiskt hållbar ut- veckling förutsätter tillgång till god kunskap om arters förekomst, deras naturliga egenskaper och livsbetingelser. Denna kunskap är i dagens läge otillräcklig och kunskapsinhämtandet eftersatt. Särskilda insatser behövs för att stärka detta forskningsfält. Som aviserades i 2001 års eko- nomiska vårproposition föreslås därför en sats- ning om ytterligare sammanlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.

Forskningen vid universitet och högskolor förstärks

Den omfattande satsningen på att förstärka forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro uni- versitet samt vid de högskolor som tilldelats ve- tenskapsområde, dvs. Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Malmö högskola, Högskolan i Kalmar och Mälardalens högskola, fortsätter under 2002 och 2003. Satsningarna har dels avi- serats i budgetpropositionen för 2001, dels i fö- religgande proposition. Anslagen till forskning och forskarutbildning vid ovanstående lärosäten föreslås höjas med sammanlagt 244 miljoner kronor under perioden 2000-2003, varav ca 145 miljoner kronor avser 2002 och 2003. Övriga universitet och högskolor får sina statliga anslag till forskning höjda med sammanlagt ca 519 mkr under 2002 och 2003.

Omstruktureringen av industriforskningsinstituten fortsätter

Den näringslivsinriktade forskningen bedrivs framför allt inom företagen, medan den statligt finansierade forskningen huvudsakligen bedrivs vid landets universitet och högskolor. Som en länk mellan högskolan och företagen finns indu- striinriktade forskningsinstitut. Dessa spelar en viktig roll som stöd för företagens kunskapsut- veckling.

Som framgår i en särskild proposition om FoU och samverkan i innovationssystemet avser regeringen, som tillsammans med KK-stiftelsen genomfört en bolagisering av vissa institut, att lämna förslag om en fortsatt omstruktureringen av industriforskningsinstituten. Målet är att ska- pa en effektiv och flexibel struktur där institu- tens verksamheter kan samordnas för att öka den internationella konkurrenskraften och när- ingslivets engagemang i instituten. VINNOVA och holdingbolaget IRECO, som sköter statens aktieägande i industriforskningsinstituten, bör ges i uppdrag att tillsammans med övriga deläga- re i instituten arbeta med en fortsatt omstrukturering.

Alla lärosäten ges möjlighet att bilda holdingbolag

Som ett instrument för arbetet med kommersia- lisering av forskningsresultat har några universi- tet och högskolor fått möjlighet att inrätta hol- dingbolag. Dessa har bildat dotterbolag som bl.a. hanterar patentfrågor. Dessa verksamheter har visat sig vara betydelsefulla för att omsätta forskningsresultat i industriella tillämpningar. Regeringen anser därför att verksamheten bör utvidgas. Mot den bakgrunden avser regeringen att i en särskild proposition om FoU och sam- verkan i innovationssystemet föreslå att även andra lärosäten än de universitet och högskolor som i dag har holdingbolag skall ges möjlighet att ansöka om att bilda sådana bolag. Bildande av holdingbolag förutser dock regeringens medgi- vande i varje enskilt fall. En förutsättning för re- geringens medgivande är att det finns finansiella förutsättningar. Vidare avser regeringen föreslå att föremålet för holdingbolagens verksamhet skall kunna utvidgas så att det skall vara möjligt att bilda och inneha dotterbolag som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga universitet och

236

högskolor. Det bör också, under vissa förutsätt- ningar, bli möjligt för befintliga holdingbolag att öka det egna kapitalet. Holdingbolagens uppgif- ter kan omfatta patentfrågor och kontakter med industrin vid kommersialisering av forskningsre- sultat.

Förslag läggs om rättslig reglering av forskningsetisk granskning

De forskningsetiska frågorna blir allt viktigare inom alla vetenskapliga områden. T.ex. kan den snabba kunskapsutvecklingen inom biotekniken och den funktionella genomforskningen ge möj- ligheter att behandla nya patientgrupper och för- bättra livet för många människor. Samtidigt uppstår etiska problem som måste hanteras och som bör diskuteras även utanför forskarvärlden. Forskarna skall ha stor frihet i sitt forskningsar- bete, inte minst vad gäller valet av vetenskapliga frågeställningar. Forskarvärlden måste dock vara öppen för att med allmänheten diskutera valet av vetenskapliga frågeställningar, valet av forsk- ningsmetoder och användningen av forsknings- resultaten. Det är angeläget att forskning med möjliga etiska komplikationer blir föremål för granskning av sakkunniga organ och debatteras offentligt. Regeringen avser därför att under vin- tern 2001-02 till riksdagen lägga förslag om rättslig reglering av forskningsetisk granskning.

Intensifierat forskningssamarbete i Europa

Vid Europeiska rådets extra möte i Lissabon i mars 2000 om sysselsättning formulerades det strategiska målet för EU:s arbete under den närmaste tioårsperioden som ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kun- skapsbaserade ekonomi med möjlighet till håll- bar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre ar- betstillfällen och en högre grad av social sam- manhållning”. Forskning angavs, liksom ut- bildning, som ett centralt område för insatser som syftar till att nå detta mål. Detta markerades ytterligare vid Europeiska rådets möte i Stock- holm i mars 2001, då EU:s stats- och regerings- chefer bl.a. lyfte fram bioteknikens betydelse för den europeiska ekonomin. Rådet underströk i det sammanhanget också att de etiska aspekterna måste beaktas i utvecklingen av biotekniken.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I februari 2001 presenterades kommissionens förslag till nytt ramprogram för EU:s forskning och utveckling under 2002-2006. Förslaget är ett viktigt led i arbetet för att etablera ett slagkraf- tigt ”europeiskt forskningsområde” genom frivillig samverkan mellan unionens och med- lemsländernas forskningsinsatser. Under det svenska ordförandeskapet togs avgörande steg framåt för att skapa enighet bland medlemslän- derna om formerna för och innehållet i detta samarbete.

10.5Insatser

10.5.1 Insatser inom politikområdet

Huvuddelen av anslagsmedlen inom politikom- rådet disponeras av forskningsfinansierande myndigheter vars viktigaste uppgift är att stödja grundläggande och/eller behovsstyrd forskning vid universitet och högskolor.

De forskningsmedel som fördelas av de forsk- ningsfinansierande myndigheterna inom politik- området är av stor strategisk betydelse för svensk forskning. Forskningsmedlen fördelas efter en noggrann vetenskaplig prövning där oli- ka ansökningar om forskningsstöd vägs mot var- andra i nationell konkurrens och jämförs med den internationella forskningsfronten.

Forskningsfinansiärerna inom politikområdet har också en nyckelroll i forskningssystemet ge- nom att de, utifrån sitt övergripande perspektiv på svensk forskning, kan genomföra särskilda insatser för att bl.a. stärka den svenska forsk- ningens förmåga till förnyelse och kraftsamling.

Inom politikområdet görs också viktiga, men mer indirekta, insatser för att möjliggöra forsk- ning. Anslagen till Kungl. biblioteket och Sta- tens ljud- och bildarkiv innebär att svenskt tryck, ljudinspelningar och rörliga bilder kan samlas in, bevaras och göras tillgängliga för forskning. Inom ramen för Kungl. bibliotekets verksamhet görs även andra insatser för att svenska forskare lätt skall kunna söka och utnyttja vetenskaplig litteratur och annat referensmaterial.

Anslaget till det svenska universitetsdatanätet Sunet bidrar till att landets lärosäten, bibliotek och museer ges möjlighet till snabb och tillförlit- lig elektronisk kommunikation med omvärlden.

Polarforskningssekretariatets anslag finansie- rar den utrustning och logistik som möjliggör

237

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för svenska polarforskare att delta i det interna- tionella forskningssamarbetet i polarområdena.

Anslagen till Institutet för rymdfysik och till rymdforskning finansierar grundforskning inom rymdområdet. Svensk forskning hävdar sig väl inom detta mycket internationaliserade forsk- ningsområde. Genom anslaget till rymdforsk- ning kan svenska forskare delta i vetenskapspro- grammen inom det europeiska rymdorganet (ESA).

EU/FoU-rådet skall främja den svenska forskningens deltagande i och utbyte av EU:s ramprogram för forskning.

En ny organisation för forskningsfinansieringen

Den 1 januari 2001 trädde en ny organisation för forskningsfinansiering i kraft. Fyra nya forsk- ningsfinansierande myndigheter - Vetenskapsrå- det, Forskningsrådet för arbetsliv och socialve- tenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Verket för innovationssystem - påbörjade då sin verksam- het. Samtidigt avvecklades tio tidigare forsk- ningsfinansiärer – Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet, Medicinska forskningsrådet, Naturveten- skapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forsk- ningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Byggforskningsrådet, Rådet för arbetslivsforsk- ning och Kommunikationsforskningsberedning- en. Även det tidigare Närings- och teknik- utvecklingsverket har avvecklats. Organisations- förändringen har skapat en myndighetsstruktur med färre och större myndigheter som ökar för- utsättningarna för kraftsamling och förnyelse inom svensk forskning.

Ökade resurser för forskning

Som en följd av förslagen i den forskningspoli- tiska propositionen avsattes närmare 1,3 miljar- der kronor i nya medel till svensk forskning. En stor del av dessa medel tillfördes de nya myndig- heterna för deras inledande prioriteringar. Forskningsråden och Verket för innovationssy- stem har därmed en möjlighet att initiera nya satsningar inom de områden som de tidigare forskningsråden prioriterat i sina strategier. I dessa föreslogs främst satsningar inom område-

na, biovetenskap och bioteknik, informations- teknik, materialvetenskap, humaniora och sam- hällsvetenskap, utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt forskning om miljö och hållbar utveckling. I den forskningspolitiska pro- positionen fördelades nya resurser för insatser på dessa områden.

Denna satsning kompletterades i 2001 års ekonomiska vårproposition genom att området miljö och hållbar utveckling tillfördes ytterligare 140 miljoner kronor från 2002 och ytterligare 20 miljoner kronor från 2004. Härigenom blir ök- ningen av anslaget 160 miljoner kronor per år från 2004.

Härtill kommer att VINNOVA 2003 efter förslag i denna proposition tillföras 70 miljoner kronor i höjda anslag för att långsiktigt stärka systemet med industriforskningsinstitut.

Den totala ökningen av forskningsanslagen för perioden 2000-2004 blir därmed 1,5 miljarder kronor.

Den i 2001 års ekonomiska vårproposition aviserade ökningen avseende forskning om bio- logisk mångfald och forskning till stöd för en ekologisk hållbar utveckling avser ett permanent tillskott till Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt till ArtDatabanken vid Sveriges lantbruks- universitet.

Detta tillskott bör inriktas mot forskning som ger ökad kunskap om arters utbredning, naturli- ga egenskaper och livsbetingelser. Satsningen kan väsentligt bidraga till att bredda och fördjupa vår kunskap rörande de grundläggande förut- sättningarna för ett ekologiskt, långsiktigt håll- bart samhälle. Flera olika forskningsfält berörs och tillskottet fördelas inom olika myndigheters ansvarsområden enligt följande.

Vetenskapsrådet tillförs medel för grund- forskning avseende biologisk mångfald och eko- logi med inriktning på arters anpassning och samspel, deras naturliga egenskaper och livsbe- tingelser och gäller såväl forskning inom olika specialområden som studier i ett bredare per- spektiv. Här ingår bland annat forskning inom evolutionsbiologi, populationsgenetik, biodiver- sitet och angränsande inriktningar inom botanik- zoologi.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande tillförs medel för grund- och tillämpad forskning inom ekologi och angrän- sande områden såsom forskning om biotopers sammansättning och förändring samt studier av

238

biologiska och kemiska processer i ekosystem. Samtidigt föreslås ett program för forskarrekry- tering inom miljöområdet vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

ArtDatabanken tillförs medel för fortsatt ar- bete med en totalinventering och taxonomisk bestämning av samtliga i Sverige nu levande arter av djur, växter och svampar.

För förståelsen av den biologiska mångfalden är det av stor vikt att utveckla och bevara de na- tionella samlingar som är nödvändiga för forsk- ningen om biologisk mångfald. För detta ända- mål tillförs Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande medel som skall fördelas till museer och botaniska trädgårdar ef- ter rådets analys av samlingarnas vetenskapliga värde.

Dessa olika forskningsdelar är sinsemellan be- roende och det är väsentligt att ansvariga myn- digheter utnyttjar möjligheter till samordnings- vinster i arbetet.

Sveriges ordförandeskap i EU

Under ordförandeskapet var kommissionens förslag till ett nytt ramprogram den viktigaste frågan på forskningssidan. Ordförandeskapets ambition var att så långt möjligt driva fram för- handlingarna till en gemensam ståndpunkt mel- lan Rådet och Europaparlamentet (EP) under hösten 2001. Detta innebar bl.a. täta kontakter med EP och medlemsländerna i EU. Forsk- ningsministrarna hade en första diskussion kring förslaget till ramprogram vid det informella mi- nistermötet i Uppsala i mars 2001.

Ordförandeskapet förstärkte CREST:s (Sci- entific and Technical Research Committee) roll som rådgivande organ till Rådet och kommissio- nen i forskningsfrågor. Kandidatländernas inträ- de i CREST under ordförandeskapet var ett an- nat framsteg i diskussionerna om ramprogram- met.

Som ett resultat av vårens insatser lyckades det svenska ordförandeskapet uppnå bred enig- het i rådet kring ramprogrammets innehåll och genomförande vid ministermötet i juni 2001. Kontakterna med EP resulterade också i en sam- syn i många viktiga frågor kring ramprogram- mets utformning. Därmed ökade möjligheterna för en gemensam ståndpunkt mellan Rådet och EP under hösten 2001, vilket i sin tur är avgö-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rande för att nå beslut om ramprogrammet i juni 2002.

Vid Europeiska rådets möte i Stockholm gavs kommissionen i uppdrag att utarbeta ett initiativ kring forskning, industriell utveckling och etiska aspekter inom bioteknikområdet.

Under ordförandeskapet arrangerades tre tjänstemannamöten i Västerås, Visby och Stock- holm. Ett seminarium arrangerades i Karlskrona om samverkan mellan akademi och näringsliv inom IT. I Umeå arrangerades ett seminarium kring etiska aspekter på bioteknisk och biomedi- cinsk forskning. Mötena arrangerades i nära samarbete med kommissionen, Vetenskapsrådet, organisationen Svenskt näringsliv och berörda kommuner. Dessutom arrangerade olika myn- digheter ett tiotal egna seminarier inom forsk- ningsområdet.

Forskningssamarbetet inom EU

Det svenska deltagandet i femte ramprogrammet är oförändrat med svenskt deltagande i en dryg femtedel av projekten. Däremot har det skett en förskjutning i deltagandestrukturen. Universitet och högskolor har ökat sin andel och står åter för ungefär hälften av det svenska deltagandet. Även de stora företagen har ökat sin andel me- dan små- och medelstora företags deltagande är oförändrat. Instituten, som ökade sin andel till en tredjedel mot slutet av det fjärde rampro- grammet, har gått tillbaka till 12 procent.

Det svenska deltagandet är högst i de teman som rör biovetenskaperna, miljö respektive kon- kurrenskraftig tillväxt. Det största antalet svens- ka koordinatorer återfinns inom de teman som rör informationssamhället och tillväxt.

Kommissionen lanserade under 2000 ett initi- ativ för att skapa ett europeiskt forskningsområ- de (ERA). Syftet är att öka effekten av EU:s, medlems- och kandidatländernas samlade forsk- ningssatsningar. Under sommaren 2000 tillsatte kommissionen två arbetsgrupper med högre tjänstemän från medlemsländerna för att under- söka hinder och möjligheter för ökad forskarrör- lighet samt hur jämförande studier kan förbättra mellanstatligt forskningspolitiskt samarbete, frå- gor som är centrala för ett framtida ERA. Arbe- tet har lett till en rapport med prioriteringar för ökad mobilitet samt en jämförande rapport om medlemsländernas forskningssatsningar.

239

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ambitionen att förverkliga ett europeiskt forskningsområde återspeglas i kommissionens förslag till ett nytt ramprogram för åren 2002- 2006. Programförslaget är det sjätte i ordningen och presenterades i februari 2001. Nuvarande förslag skiljer sig från tidigare ramprogram ge- nom sitt fokus på koncentrerade insatser kring ett fåtal forskningsområden och genom sin strä- van att uppnå ett närmare forskningssamarbete mellan kommissionen samt medlems- och kan- didatländer vad gäller samarbete på programnivå. Vidare föreslås nya instrument för att främja kri- tisk massa, ökat samarbete mellan framstående europeiska forskningsmiljöer samt ökad forskar- rörlighet. Kommissionen föreslår en budget om ca. 17 miljarder euro för det kommande rampro- grammet.

Beslut om ramprogrammet fattas av minister- rådet (Forskning) med medbestämmande av Eu- ropaparlamentet. Ambitionen är att beslut om ramprogrammet skall nås i juni 2002.

Övrigt internationellt forskningssamarbete

Nordiskt forskningssamarbete

Nordiskt Forskningspolitiskt Råd (FPR) är råd- givande organ åt Nordiska ministerrådet i lång- siktiga och övergripande forskningspolitiska frå- gor. Med utgångspunkt i ett strategidokument som utarbetats av FPR under 2000, har Nordiska ministerrådet beslutat dels att genomföra ett pi- lotprojekt under 2002-2006 med ett begränsat antal nordiska spetsforskningsinstitutioner (Centres of excellence), dels att stärka forskar- utbildningen i Norden genom mera konkret samarbete och gemensamt resursutnyttjande.

Under 2001 startade två nya forskningspro- gram om säkerhetspolitik respektive västnordisk oceanografi. Totalt löper under 2001 sju nordis- ka forskningsprogram.

OECD

Det arbete som initierades vid ministermötet inom OECD:s kommitté för forsknings- och teknikpolitik fortsätter.

En viktig uppgift är att ta fram nya statistiska indikatorer som bättre belyser utvecklingen i det moderna kunskapssamhället. Studier pågår också av forskningssystem och innovationssystem i medlemsländerna. Syftet är att undersöka hur FoU påverkar tillväxt och sysselsättning samt att ta fram goda exempel.

Inom det s.k. Global Science Forum diskute- ras möjligheterna att bilda en global DataGrid för användning inom bl.a. astronomi, bioinfor- matik och högenergifysik.

OECD:s arbete inom bioteknikområdet ex- panderar. Arbetet har tre huvudinriktningar, bio- teknik inom hälsoområdet, industriell bioteknik och s.k. biologiska resurscentra.

Unesco

Unescorådet anordnade sommaren 2000 ett se- minarium på EXPO 2000 i Hannover med del- tagare från flera europeiska länder kring Unescos vetenskapliga program. Mötet diskuterade främst struktur och innehåll i de fem stora ve- tenskapliga programmen och hur dessa relatera- des till resultaten från den vetenskapliga Une- scokonferensen i Budapest 1999. Slutsatserna från mötet kommer att följas upp vid höstens generalkonferens.

Forskningsavtal med Japan och Sydafrika

I januari 1999 ingick Sverige och Japan ett avtal om tekniskt-vetenskapligt samarbete. Inom ra- men för avtalet har Naturvårdsverket, flera av forskningsstiftelserna, Karolinska institutet, m.fl. initierat ett flertal aktiviteter, från seminari- er och stipendier till nya forskningsprogram. Vå- ren 2001 invigde Japan Society for the promo- tion of Science sitt kontor i Stockholm.

I november 1999 ingick Sydafrika och Sverige två samarbetsavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete. I Sverige hanteras forskningsutbytet av forskningsråden och Sida/Sarec. Majoriteten av de forskningsansökningar som ingår i samar- betet återfinns inom naturvetenskap och teknik.

10.5.2 Insatser utanför politikområdet

Anslagen inom politikområde Forskningspolitik utgjorde budgetåret 2001 knappt 20 procent av de totala statliga anslagen till FoU och cirka 5 procent av den totala forskningsfinansieringen i Sverige. Möjligheterna att uppfylla målet om att Sverige skall vara en ledande forskningsnation är därmed i hög grad beroende av insatser som görs inom andra politikområden och framförallt av insatser som görs av icke statliga aktörer.

Huvuddelen av de statliga anslagen till grund- forskning fördelas direkt till högskolor och uni- versitet via anslag inom politikområde utbild- ningspolitik.

240

Mer tillämpad och behovsinriktad forskning och utveckling finansieras av vissa statliga myn- digheter inom sina respektive ansvarsområden, t.ex. Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Riks- försäkringsverket, Statens institutionsstyrelse och Vägverket. Statens energimyndighet har hu- vudansvaret för genomförandet av det omfat- tande statliga forskningsprogrammet för ett eko- logiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, are- ella näringar och samhällsbyggande och VIN- NOVA har ansvar för delar av programmet.

Kommuner och landsting finansierar också viss FoU-verksamhet.

Svensk forskning finansieras dessutom av de s.k. forskningsstiftelserna, vilka 2001 fördelar nästan 2,4 miljarder kronor till både grundläg- gande och tillämpad forskning som bedömts vara av strategisk betydelse för Sveriges konkur- renskraft.

Slutligen finansieras FoU av betydande om- fattning vid privata företag, vilka finansierar hu- vuddelen av den FoU som bedrivs i Sverige.

I Sverige utför universitet och högskolor både den grundläggande forskningen och merparten av den behovsstyrda forskning som finansieras med statliga medel. Måluppfyllelsen inom poli- tikområdet är därför i hög grad beroende av ut- vecklingen inom universitet och högskolor.

10.6Resultatbedömning

Resultatbedömningen av den forskningsfinansie- rande verksamheten inom politikområdet har strukturerats med hänsyn till att organisationen för forskningsfinansiering ombildades vid års- skiftet 2000/2001. Resultatbedömningen fokuse- rar på verksamheten vid de forskningsfinansie- rande myndigheter som var verksamma t.o.m. den 31 december 2000, men innehåller också kortare redogörelser av organisation och verk- samhet vid de forskningsfinansierande myndig- heter som inledde sin verksamhet den 1 januari 2001. Någon egentlig resultatbedömning av verksamheten vid de nya forskningsfinansieran- de myndigheterna kan dock inte göras förrän i budgetpropositionen för 2003.

Resultatbedömning avseende verksamheten under 2000 vid Närings- och teknikutvecklings- verket (NUTEK) redovisas under politikområde Näringspolitik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.6.1 Stöd till grundläggande forskning

Under denna rubrik behandlas det stöd till grundläggande forskning som fördelats av Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturve- tenskapliga forskningsrådet (NFR), Teknikve- tenskapliga forskningsrådet (TFR) samt utnytt- jandet av det anslag till rymdforskning som fördelas av Rymdstyrelsen. För dessa myndighe- ter och anslag angavs gemensamma mål och åter- rapporteringskrav i regleringsbrevet för budget- året 2000.

Det övergripande mål som angavs i regler- ingsbrevet är att den forskning som finansieras skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet. Enligt regleringsbrevet skall myndigheterna också:

-upprätthålla omfattning och kvalitet i genom- förandet av internationella utvärderingar av svensk forskning,

-prioritera förnyelse av forskningen,

-främja tvärvetenskaplig forskning,

-ägna hög uppmärksamhet åt jämställdhetsfrå- gor och främja genusperspektiv i forskningen,

-bidra till att sprida information om forskning och forskningsresultat, samt

-ägna hög uppmärksamhet åt det internationella forskningssamarbetet.

Nedan följer en resultatbedömning som strukturerats i förhållande till ovan angivna verk- samhetsmål.

Vetenskaplig kvalitet

Den huvudsakliga arbetsuppgiften för forsk- ningsråden är att granska och prioritera ansök- ningar om forskningsstöd. Detta arbete utförs av särskilda prioriteringsgrupper, bestående av le- dande forskare inom det vetenskapsområde som den aktuella ansökan avser. Varje ansökan grans- kas av en eller flera ledamöter som är experter inom det aktuella forskningsområdet och jäm- förs med övriga ansökningar som en grupp har att hantera. Prioriteringsgruppernas bedömning- ar ligger dessutom ofta till grund för rådens nya satsningar på insatsområden och för inrättandet av forskaranställningar inom strategiska områ- den.

Rådens arbete kvalitetsäkras också genom att utländska experter anlitas för att granska enskil- da ansökningar eller utvärdera hela vetenskaps-

241

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

områden. Större utvärderingar där alla forskare inom ett fält jämförs med varandra och med den internationella forskningsfronten genomförs re- gelbundet. Rådens anställningar som forskare tillsätts efter bedömning av flera externa exper- ter.

Under 2000 slutförde HSFR utvärderingar av litteraturvetenskap och nordiska språk. En ut- värdering av svensk filosofi inleddes under år 2000 och fortsätter i Vetenskapsrådets regi. MFR slutförde under 2000 en utvärdering av området psykiatrisk forskning. NFR genomför- de under 2000 internationella utvärderingar inom fysikalisk kemi, exogen geokemi och ut- vecklingsbiologi. TFR har under år 2000 utvär- derat området signaler och system. Rymdstyrel- sen har tillsammans med NFR genomfört en utvärdering av området astronomi och astrofy- sik.

De utvärderingar som genomförts på uppdrag av myndigheterna har generellt sett innehållit positiva omdömen om den forskning som utvär- derats. Utvärderingarna utgör ett värdefullt un- derlag för prioriteringsarbetet hos de nya forsk- ningsfinansierande myndigheterna.

Inom framförallt medicin och naturvetenska- perna är citeringsanalys och publiceringsstatistik en viktig del av kvalitetsbedömningen. Genom sådan analys sker kontinuerliga jämförelser med den internationella forskningen. Inom teknikve- tenskaperna och rymdforskningen finns delvis en annan publiceringstradition, vilket gör cite- ringsanalyser mer svårtolkade. Även inom hu- maniora och samhällsvetenskap finns andra pub- liceringstraditioner. Internationella jämförelser inom dessa områden görs främst genom interna- tionella utvärderingar av forskningsområden och genom internationella sakkunnigas granskning av forskningsansökningar.

Förnyelse av forskningen

Myndigheterna har under många år prioriterat förnyelse och gjort särskilda insatser för rekryte- ring av unga forskare. Forskningsråden har ock- så kunnat visa på en ökad andel yngre forskare och ökat stöd till nya forskningsprojekt. Även de insatser och resultat vad gäller jämställdhet inom forskningen som beskrivs under en sär- skild rubrik nedan, bör ses som en del av förny- elsen.

Inom HSFR har det främsta medlet för för- nyelse varit den ordinarie projektgranskningen. Andelen nya projekt har under de tre senaste åren legat relativt konstant runt ca 20 procent. MFR har också särskilt prioriterat unga forskare och kvinnliga sökande vilket lett till en ökning av andelen bidragsmottagare under 40 år.

NFR har under en följd av år avsatt särskilda medel till tjänster för forskarrekrytering, dokto- rander, forskarassistenter och s.k. särskilda fors- kare. Unga forskare uppmärksammas särskilt vid bedömningen av projektansökningar. Andelen bidragsmottagare under 40 år är knappt 35 pro- cent.

TFR:s stöd till förnyelse har främst skett via rådets program för ramanslag till strategiska forskningsområden. TFR har också identifierat områden som vid internationell jämförelse varit små i förhållande till sin betydelse för utbild- ningen. Rådet har utnyttjat särskilda rekryte- ringsstöd riktade till unga forskare.

Medelåldern hos Rymdstyrelsens bidragsmot- tagare är relativt hög och har ökat något under de senaste åren. En förklaring till den relativt höga medelåldern kan vara att Rymdstyrelsen främst stöder forskningsprojekt som är mycket omfattande och därmed ofta leds av etablerade seniora forskare.

Tvärvetenskaplig forskning

Många forskningsområden och vetenskapliga frågeställningar förutsätter att forskare från olika discipliner samverkar kring ett gemensamt forskningsproblem eller bearbetar ett gemen- samt forskningsfält. Tvärvetenskaplig forskning av hög vetenskaplig kvalitet kräver ofta utarbe- tande av nya metoder, arbetssätt och perspektiv samt bred kompetens.

Forskningsråden och Rymdstyrelsen har se- dan flera år tillbaka i uppgift att främja tvärve- tenskaplig forskning. Uppgiften förutsätter att myndigheterna har beredningsorganisationer som är lämpade att bedöma kvalitet och potenti- al i ansökningar om forskningsstöd till tvärve- tenskaplig forskning. Myndigheterna har på oli- ka sätt anpassat sina beredningsorganisationer för att kunna stödja tvärvetenskap. Detta har skett genom att anpassa sammansättning och an- svarsfördelning för de ordinarie prioriterings- kommittéerna, genom att bilda särskilda kom- mittéer för beredning av tvärvetenskapliga

242

projekt eller genom att skapa en särskild bered- ningsgång för tvärvetenskapliga projekt inom den ordinarie beredningsorganisationen.

Den av regeringen tillsatta samverkansgrupp som 1996-2000 hade i uppgift att främja samver- kan mellan myndigheterna vad gäller bl.a. tvärve- tenskap, har bidragit till ökade kunskaper om förutsättningarna för tvärvetenskap och om de problem som kan vara förknippade med tvärve- tenskaplig forskning.

Breda forskningsområden som förutsätter medverkan från flera vetenskapliga discipliner, till exempel bioteknik, socialmedicin, språktek- nologi och medicinsk teknik, har fått betydande stöd från forskningsråden. Forskningsråden har också finansierat särskilda insatsområden där tvärvetenskapliga insatser är angelägna. Exempel på insatsområden är folkhälsovetenskap, etik, funktionsgenomik samt forskning i gränsområ- det matematik-naturvetenskap-teknik.

Forskningsrådsnämnden har haft ett särskilt ansvar för att initiera forskning inom samhällsre- levanta områden. Nämndens forskningsfinansie- ring har varit koncentrerad till ett antal temaom- råden som förutsatt ett tvär- eller mångve- tenskapligt arbetssätt. Nämnden har också i flera fall kunna identifiera forskningsbehov, initiera forskning och bygga upp en stabil forsknings- verksamhet inom tidigare outvecklade tvärveten- skapliga forskningsområden.

Jämställdhet och genusforskning

På uppdrag av regeringen (SFS 1996:1579) bil- dades 1996 en samverkansgrupp mellan vissa forskningsfinansierande myndigheter. Gruppen skulle främja och samordna myndigheternas forskningsstödjande verksamheter avseende tvärvetenskaplig forskning, genusperspektiv i forskningen samt insatser för jämställdhet. Sam- verkansgruppen upphörde under 2000.

Arbetet i samverkansgruppen har hjälpt forsk- ningsråden att ta fram modeller för hur man ska arbeta med jämställdhetsfrågor och ge- nusperspektiv i forskningen. Samverkansgrup- pens arbete och rapporter har också varit till nyt- ta när det nyinrättade Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Forskningsrådet för ar- betsliv och socialvetenskap utformat sina organi- sationer.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

FRN redovisar att rådets olika temaområden uppvisar stora skillnader vad gäller könsfördel- ningen hos de huvudsansvariga sökande. Oroan- de är att ca hälften av de forskare som sökte bi- drag från nämnden var kvinnor, medan bara 30 procent av bidragsmottagarna var kvinnor. Könsfördelningen i FRN:s vetenskapliga kom- mittéer och arbetsgrupper är inte helt jämn, men ligger inom intervallet 40-60 procent.

HSFR konstaterar att andelen kvinnliga fors- kare som fått projektbidrag under flera år stigit, men nu verkar ha stagnerat kring 30 procent. Andelen kvinnliga forskare som söker projekt- bidrag ligger kring 35 procent. Bland innehavar- na av doktorandtjänster är kvinnor ofta i majori- tet.

MFR har en beredningsorganisation för forsk- ningsprojekt där 38 procent av ledamöterna är kvinnor. Av de sakkunniga för granskning av ansökningar om anställningar var ca en fjärdedel kvinnor. Antalet kvinnor som söker och får bi- drag från MFR ökar. Beviljningsfrekvensen har ökat från 42 till 45 procent. Kvinnorna klarar sig emellertid bättre än männen i konkurrensen både när det gället att få och sedan behålla stöd från MFR. Andelen kvinnor som söker rådsfi- nansierade anställningar är fortfarande förhållan- devis låg, ungefär en tredjedel, men andelen vari- erar mycket beroende på tjänstens ämnes- inriktning. När det gäller forskarassistenttjänster innehar kvinnorna nu hälften av de 86 tjänsterna.

NFR antog under 2000 ett uppdaterat åt- gärdsprogram för ökad jämställdhet. Målet var att stimulera fler kvinnor att satsa på en forskar- karriär. Av de anställningar som finansieras av rådet uppgår andelen kvinnor till mellan 20 och 30 procent beroende på område. Kvinnorna åter- finns mest inom biologi, mer sällan inom fysik och matematik. Andelen kvinnor som söker bi- drag hos NFR har under de senaste åren legat kring 17 procent. Detta är dock en klar ökning från 12 procent 1997. NFR har uppmärksammat att fördelningen av andelen bidrag till kvinnor varierar med åldersgrupper. Kvinnorna saknas nästan i gruppen 55-65 år.

Hos TFR är andelen ansökningar från kvinnor fortfarande låg, 11 procent. Både andelen ansök- ningar från kvinnor och beviljandegraden för kvinnor ökar dock. Beviljandegraden ligger nu på ungefär samma nivå som för männen. Andelen kvinnor i TFR:s beredningsorganisation har ock- så ökat.

243

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Alla forskningsråden har uppmärksammat be- hovet av genusforskning. Inom ramen för samverkansgruppens arbete har en genomgång gjorts av ansökningar inom olika områden för att klarlägga vilka genusaspekter som kan finnas på val av forskningsobjekt och vetenskapliga metoder.

Forskningsinformation

Att bidra till dialog mellan forskningens utförare och det omgivande samhället är en viktig uppgift för forskningsråden och Rymdstyrelsen

För att sprida forskningsresultat i populärve- tenskaplig form har myndigheterna publicerat egna tidningar eller nyhetsbrev, rapportserier och broschyrer. Råden har även bidragit till spridning av forskningsresultat genom att stödja tidningen Forskning & Framsteg, och samtliga har också kontinuerligt förbättrat sina webb- tjänster. De flesta råden har dessutom lämnat särskilda bidrag till informationsinsatser och bi- dragit till flera populärvetenskapliga arrange- mang.

FRN har haft ett särskilt ansvar för att främja och utveckla forskningskommunikation och po- pulärvetenskap, bl.a. genom att stimulera forska- re att delta i samhällsdebatten. FRN har också utlyst medel för att stimulera enskilda forskare att informera om sin forskning. Intresset för så- dana projekt har varit stort och bara 11 av 67 projekt kunde tilldelas projektmedel.

Inom MFR har en kommitté med represen- tanter från forskning, hälso- och sjukvården samt massmedia fungerat som ett rådgivande och beredande organ till rådet i informationsfrå- gor. Rådet har också särskilt satsat på informa- tion som riktat sig till massmedia och på fort- bildning av journalister. För att belysa den kliniska forskningens villkor har en rikstäckande informationsinsats genomförts under början av 2000.

NFR:s projekt med tre forskningsattachéer drevs vidare under 2000 i syfte att skapa varakti- ga kontakter mellan forskare och avnämare. Pro- jektet finansieras av KK-stiftelsen.

HSFR har haft ett särskilt utskott för infor- mationsfrågor. För fjärde året i rad utlyste HSFR dessutom en essätävling för unga forska- re.

Rymdstyrelsen har tagit fram en skrift med beskrivningar av de forskningsgrupper som fi- nansierats under åren 1998-1999. Myndigheten

har också arrangerat pressammankomster kring sina uppmärksammade forskningssatelliter och initierade under hösten 2000 tillsammans med bl.a. Naturhistoriska Riksmuseet och Dagens Nyheter en rymdtävling för högstadieklasser.

Internationellt forskningssamarbete

Även om Sverige proportionellt sett satsar mer på forskning och utveckling (FoU) än något an- nat land är den svenska andelen av den totala forskningen i världen endast någon procent. Det är därför viktigt att svensk forskning har omfat- tande internationella kontakter som ger tillgång till den internationella forskningsfronten inom alla områden.

Svensk forskning är till sin karaktär mycket internationell och detta gäller speciellt medi- cinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning. En stor del av de unga forskarna tillbringar under sin doktorandutbildning eller kort efter doktors- examen något eller några år vid utländska univer- sitet.

De internationella kontakterna inom forsk- ningen har också ökat under de senaste åren. År 1986 var knappt en tiondedel av alla vetenskapli- ga publikationer med svenska författare gjorda i samarbete med forskare i Europa. Andelen pub- likationer gjorda tillsammans med forskare från USA var något mindre. Tio år senare hade anta- let sampublikationer med forskare i Europa näs- tan fördubblats medan antalet sampublikationer med forskare i USA endast ökat marginellt. En tydlig kursändring har skett under dessa år och detta beror till stor del på EU:s ramprogram för forskning.

Forskningsråden har på regeringens uppdrag fördelat särskilda stipendier för gästprofessurer för kvinnor samt postdoktorstipendier för kvinnliga forskare. Råden ger också stöd för att arrangera konferenser och för svenska forskares deltagande i internationella konferenser. Genom medlemskapet i European University Institute i Florens, kan också svenska forskarstuderande inom humaniora och samhällsvetenskap förlägga delar av sin utbildning till detta institut.

Sammantaget har de olika insatserna inneburit att drygt 400 svenska och utländska forskare och doktorander årligen beviljats bidrag för vistelse utomlands eller vid svensk institution.

244

Internationella forskningsorganisationer

Genom Sveriges medlemskap i internationella forskningsorganisationer får svenska forskare möjlighet att arbeta med utrustning som är så kostsam att den endast kan byggas och drivas i internationell samverkan. Sverige är medlem i bl.a. följande organisationer:

Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) som främst bedriver grundforsk- ning inom högenergifysik.

Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver astronomiska observatorier i Chile.

Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) som ger fysiker, kemister och biologer möj- lighet till grundläggande materialforskning och strukturanalys av biologiska makromo- lekyler.

Europeiska molekylärbiologiska laboratori- et (EMBL) som ger möjlighet till deltagan- de i främst molekylärbiologisk forskning.

Europeiska molekylärbiologiska konferen- sen (CEBM) som arbetar för att stärka eu- ropeisk molekylärbiologi genom kurser, stipendier och gästforskarbidrag.

Europeiska rymdorganet (ESA) som driver vetenskapliga program inom rymdområdet.

Medlemskapet i internationella forskningsorga- nisationer tar betydande delar av anslagen till Ve- tenskapsrådet (tidigare NFR) och till Rymdsty- relsen i anspråk. Under 1999 var NFR:s kost- nader för deltagande i de europeiska forsk- ningsanläggningarna 163 miljoner kronor och nästan 80 miljoner kronor av Rymdstyrelsens anslag utnyttjades för det obligatoriska veten- skapliga programmet inom ESA. Under 2000 var kostnaderna högre och hade stigit till 181 re- spektive 85 miljoner kronor.

Det svenska utnyttjandet av anläggningarna räknat som andelen svenskar av de personer som vistats vid anläggningarna under året motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna.

Det vetenskapliga värdet av medlemskapet i internationella organisationer vägs av ansvarig myndighet mot värdet av att satsa mer resurser på nationellt forskningsstöd. Regeringen har på grundval av myndigheternas bedömningar beslu- tat att Sveriges medlemskap i ovanstående orga- nisationer skall kvarstå.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resultat av särskilda forskningsuppdrag

Regeringen har uppdragit till Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) att planera och genomföra tre forskningspro- gram av särskilt nationellt intresse. Ansvaret för dessa program har nu övertagits av Vetenskaps- rådet.

I december 1997 fick HSFR i uppdrag att genomföra ett forskningsprogram om militär underrättelse- och säkerhetstjänst. Forskningen har mött svårigheter framför allt vad gäller åt- komst av material i säkerhetstjänsternas arkiv. Under 1999 vidtog regeringen åtgärder för att underlätta åtkomsten av material. Trots detta gör Vetenskapsrådet bedömningen att forsknings- programmet kommer att försenas och att vissa delar inte kan slutföras. HSFR har publicerat en redogörelse för forskningen inom programmet.

I december 1999 uppdrog regeringen till HSFR att genomföra ett forskningsprogram om kommunistiska regimer, särskilt dessas brott mot de mänskliga rättigheterna. HSFR har pub- licerat en forskningsöversikt och genomfört en internationell forskarkonferens. Forskningsme- del utlystes under hösten 2000.

Slutligen uppdrog regeringen i april 2000 åt HSFR att genomföra ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazi-tyskland och Förintelsen. Under 2000 har HSFR publice- rat en forskningsöversikt och arrangerat en kon- ferens. Utlysning av forskningsmedel skedde vå- ren 2001.

10.6.2 Stöd till områdesinriktad forskning

I detta avsnitt redovisas grundläggande och be- hovsstyrd forskning som finansieras från andra utgiftsområden än 16 och riktar sig mot särskilda forskningsområden och sektorer i samhället.

Socialvetenskaplig forskning

Under 2000 fördelade Socialvetenskapliga forsk- ningsrådet (SFR) bl.a. tre nya programstöd inom forskningsområdet Internationell migration och etniska relationer (IMER), fyra inom Ojämlik- het i hälsa samt sex inom området Äldre och åld- rande. SFR:s insatser för forskningen inom missbruksområdet bestod bl.a. i ett basstöd på 4 miljoner kronor, plus en ny professur, till Cent-

245

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rum för socialvetenskaplig alkohol- och drog- forskning (SoRAD).

Under 2000 beslutade SFR att finansiera ett nytt nätverkscentrum för forskning om ojämlik- het i hälsa vid Stockholms universitet/Karolinska institutet. Rådet har även beslutat att inrätta na- tionella institut för forskning om äldre och åld- rande vid Stockholms universitet/Karolinska in- stitutet och vid Linköpings universitet.

Jämställdheten inom den forskningsfinansie- rande verksamheten har varit god så till vida att män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning fått sina ansökningar beviljade. Genusaspekter i forskningen uppmärksammades i en studie av beviljade forskningsansökningar under 1999 och 2000.

För att stimulera yngre forskare att publicera sig internationellt delar SFR varje år ut ett pris till bästa socialvetenskapliga artikel i en interna- tionell vetenskaplig tidskrift.

SFR genomförde flera insatser under 2000 för att sprida forskningsresultat. Tillsammans med andra intressenter inom området hölls forskar- seminarier om socialförsäkringar och inom soci- altjänstområdet. Ett annat exempel är de stipen- dier som SFR delat ut till journalister för praktik vid forskningsinstitutioner.

Skogs- och jordbruksforskning

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har på regeringens uppdrag utvärderat den stat- ligt finansierade jordbruksforskningen och råva- rurelaterade livsmedelsforskningen samt utveck- lat strategier för olika sektorer inom den lantbruksvetenskapliga forskningen. I utvärde- ringen föreslås ekonomiska förstärkningar av forskningen, vissa omprioriteringar av tillgängli- ga resurser samt särskilda forskningssatsningar vad gäller funktionsgenomik, genetiskt modifie- rade organismer, ekologiskt lantbruk och eko- nomisk uthållighet.

SJFR har haft en beredningsorganisation be- stående av ett femtontal olika organ med uppgift att bereda ansökningar om forskningsstöd och lämna förslag till styrelsen. Under 2000 bevilja- des flest projekt inom ämnesområdet ekologi.

SJFR har arbetat aktivt för en jämnare fördel- ning mellan män och kvinnor på alla nivåer inom organisationen, såväl på beredningsgruppsnivå som på projektnivå. Andelen kvinnor som söker projektbidrag är dock lägre än andelen män, även

om en ökning kan noteras. Bland doktoranderna dominerar numera kvinnorna.

SJFR har tillsammans med respektive bransch delat på basfinansieringen av Institutet för jord- bruk- och miljöteknik (JTI) och SkogForsk. Ett nytt avtal som anger de finansiella ramarna för verksamheten under perioden 2001-2004 har in- gåtts och godkänts av regeringen.

Under 2000 har verksamheten vid SkogForsk utvärderats. Forskningen ligger enligt utvärde- ringsgruppen på en hög internationell nivå och verksamheten får i stort sett goda vitsord. Verk- samheten vid JTI har tidigare utvärderats med goda vitsord.

SJFR har aktivt deltagit i det nordiska samar- betet inom jordbruks- och skogsforskning samt i kommittén för det tematiska programmet Qua- lity of Life inom EU:s femte ramprogram för forskning. Tillsammans med Sida/Sarec har SJFR påbörjat ett samarbete med National Research Foundation i Sydafrika samt med CGIAR- institut (the Consultative Group on Internatio- nal Agricultural Research). SJFR har dessutom haft ett bilateralt avtal med Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) i Frankrike.

Arbetslivsforskning

Rådet för arbetslivsforskning (RALF) har under 2000 främst inriktat verksamheten på att hantera ansökningar så att redan beviljade projekt inte drabbas av övergången till den nya finansierings- organisationen. Därutöver har RALF inte startat några nya långsiktiga interna projekt eller åta- ganden.

Verksamheten har bedrivits inom ramen för tre program: Arbetsmiljö, Arbetsorganisation och Arbetsmarknad samt programövergripande verksamhet.

Ansvaret för arbetslivsforskningen har i den nya organisationen för forskningsfinansiering delats upp mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Verket för in- novationssystem (VINNOVA).

Byggforskning

Byggforskningsrådet (BFR) har gjort nya strate- giska och långsiktiga FoU-satsningar inom flera prioriterade områden inriktade mot samhälls- byggande för en hållbar utveckling. Särskilt kan

246

nämnas de kraftsamlingar som gjorts i form av nya insatsområden som t. ex. Miljö- och krets- lopp i byggande och förvaltning, Mark och vat- ten i stadsmiljön samt Byggherre med kunden i fokus. Tidigare startade insatsområden som ex- empelvis Den hållbara staden och Det sunda hu- set har utvärderats och fått fortsatt stöd.

BFR har på olika sätt försökt öka jämställdhe- ten inom den forskning som rådet finansierar. Trots detta fanns under 2000 bara 90 kvinnliga projektledare jämfört med 404 manliga.

Samverkansformerna med näringslivet, hög- skolan och andra finansiärer har vidareutvecklats och nya överenskommelser har träffats med när- ingslivet om finansiering av högskoleforskning inom angelägna områden. Samfinansieringen med andra finansiärer ökade under året och mot- svarade ett större belopp än BFR:s anslag för forskning.

Många intressanta resultat har kommit fram under året och även kommit till praktisk an- vändning, särskilt de med inriktning mot en eko- logisk hållbar utveckling av den byggda miljön. Detta gäller t.ex. nya kvalitetsmetoder och hjälpmedel för fuktdimensionering av hus, mil- jökonsekvensbeskrivningar samt sätt att bygga och förvalta sunda hus. Dialogen mellan forskare och praktiker har vidareutvecklats inom Kun- skapscentrum för byggd miljö. Resultat från forskningsverksamheten har också spridits via Byggdok:s databas Fastighet – Bygg - Miljö samt via den virtuella mötesplatsen Byggtorget.

BFR har deltagit i flera arbetsgrupper för att utveckla det internationella samarbetet, särskilt inom EU:s ramprogram för FoU.

Kommunikationsforskning

Under 2000 genomförde Kommunikations- forskningsberedningen (KFB) två ansöknings- omgångar och forskningsprogram inom områ- dena Fordon och drivmedel, Säkrare trafik samt Godstransporter och logistik initierades.

KFB har lagt stor vikt vid den långsiktiga kun- skapsuppbyggnaden. Andelen forskning som kan kategoriseras som långsiktig kunskapsupp- byggnad har ökat till över hälften.

Antalet kvinnliga projektledare har ökat till 23 procent (17 procent 1998). Av samtliga projekt- deltagare var ca en fjärdedel kvinnor. Andelen kvinnliga doktorander har fortsatt att öka och nådde 38 procent år 2000 (30 procent 1999).

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

KFB har även finansierat projekt med genusper- spektiv.

KFB har haft i uppdrag att finansiera forsk- ningsprojekt tillsammans med andra aktörer. Under 2000 samfinansierade KFB totalt 98 pro- jekt med 140 miljoner kronor. Övriga finansiärer bidrog med 44 miljoner kronor, vilket innebär att regleringsbrevets mål på 50 procents medfi- nansiering inte uppnåddes.

KFB har verkat för att samordningsmöjlighe- terna mellan nationella forskningsinsatser och främst EU:s forskningsprogram skall kunna tas till vara i ökad utsträckning. KFB har samarbetat med trafikverken för att gemensamt klara av svenska forskares behov av kompletteringsfinan- siering vid medverkan i EU-projekt.

Verksamheten med forskningsinformation, samordning av resurser och utvärdering av forskning har fortskridit med ungefär samma omfattning som tidigare år.

10.6.3Den nya organisationen för forskningsfinansiering

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet bildades den 1 januari 2001 ge- nom att verksamheterna vid Forskningsråds- nämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknik- vetenskapliga forskningsrådet fördes samman.

Vetenskapsrådet skall stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Rådet skall också nationellt ansvara för övergripande information om forskning och forskningsresultat samt genomföra forskningspolitiska analyser och vara rådgivande organ åt regeringen i forskningspoli- tiska frågor.

Inom Vetenskapsrådet finns ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap samt den utbildningsvetenskap- liga kommitté som skall stödja forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område.

Ansökningarna om forskningsmedel granskas i Vetenskapsrådets beredningsorganisation be- stående av kommittéer med ledande forskare inom berörda forskningsområden. Totalt finns ett femtiotal kommittéer. Inom det natur- och

247

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

teknikvetenskapliga området har kommittéerna fått en ny indelning som anpassats till att dessa områden nu hanteras samlat av ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap. Inom Forsknings- rådsnämndens tidigare områden har medel ut- lysts för longitudinella studier och genusforsk- ning och särskilda kommittéer har bildats för dessa områden. Ansökningar inom det nya om- rådet utbildningsvetenskap behandlas i en nybil- dad kommitté.

Vetenskapsrådet har under våren 2001 utlyst forskningsmedel för bidrag fr.o.m. 2002. Antalet ansökningar visar på ett lika stort söktryck som hos de tidigare råden. Inom de nya områdena utbildningsvetenskap och konstnärligt utveck- lingsarbete har en stor mängd kvalificerade an- sökningar inkommit. Bidrag inom dessa områ- den har beviljats även för 2001.

Beslut om merparten av forskningsmedlen fattas i november 2001. Preliminärt beräknas 20- 25 procent av ansökningarna få bidrag.

Vetenskapsrådet skall enligt sin instruktion samverka med universitet och högskolor för att skapa goda forskningsmiljöer och främja en pri- oritering av forskningsresurserna. Ett viktigt steg i att konkretisera denna uppgift har tagits genom att Vetenskapsrådet och lärosätena nu arbetar tillsammans med att hitta formerna för att ge lärosätena möjlighet att utnyttja Veten- skapsrådets prioriteringar i sitt lokala arbete för att prioritera och profilera forskningen.

Vetenskapsrådet har också genomfört flera konferenser, bl.a. i anslutning till det svenska ordförandeskapet i EU.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS) har övertagit ansvaret för forsk- ningsområden som tidigare hanterades av Social- vetenskapliga forskningsrådet och Rådet för arbetslivsforskning. FAS skall främja såväl grundläggande som behovsstyrd forskning om välfärd, folkhälsa, omsorg, arbetsmarknad, ar- betsorganisation och arbetsmiljö.

Arbetslivsforskningen handhas av både FAS och VINNOVA. Projekt med en inriktning mot individperspektiv och samhällsrelevans admini- streras av FAS, medan VINNOVA behandlar projekt med organisationsperspektiv och rele- vans för framförallt näringslivets verksamheter.

FAS skall initiera olika forskningsutvärdering- ar inom området social- och arbetslivsvetenskap. Rådet skall dessutom fungera som rådgivande organ åt regeringskansliet i forskningsfrågor inom sitt område.

Skapandet av FAS öppnar för nya intressanta tvärvetenskapliga ansatser. För ämnesöverskri- dande projekt har regeringen avsatt 5 Mkr för 2001 och ytterligare 10 Mkr planeras för 2003.

Redan under hösten 2000 utlystes medel för forskningsprojekt med start 2002. Söktrycket är ungefär lika stort som hos de tidigare myndighe- terna. Skisser och slutliga ansökningar behandlas av sex olika prioriteringskommittéer: arbets- marknad, arbetsrelaterade hälsorisker, arbets- organisation, folkhälsa, omsorg och sociala rela- tioner samt välfärd och socialförsäkring. Rådet har också en etikkommitté och en jämställdhets- kommitté. Beslut om anslag för 2002 fattas i mitten av november och 12-15 procent av drygt 700 ansökningar väntas erhålla medel.

FAS skall under 2001 utveckla en strategi för sin forskningsfinansiering 2002-2005. Under året skall även två nya forskningsprogram pre- senteras. Det ena skall handla om fysiskt och psykiskt orsakade belastningsskador samt reha- bilitering, det andra om funktionshinder och handikapp.

FAS har arrangerat flera vetenskapliga konfe- renser inom forskningsområden som ligger inom rådets ansvarsområde.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samlar stora delar av forskningen till stöd för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Under budgetåret 2002 till- förs dessutom rådet 80 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald samt forskning till stöd för ekologisk hållbar utveckling enligt regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vår- proposition.

Formas skall under 2001 utveckla en strategi för sin forskningsfinansiering åren 2002-2005.

För att granska och bedöma forskningsan- sökningar finns 17 beredningsgrupper. Rådet har ett ansökningstillfälle per år och beslut om forskningsbidrag fattas i november. Detta an- sökningsförfarande är detsamma som inom det

248

tidigare SJFR. Under innevarande år har 1 300 ansökningar inkommit till Formas.

Formas skall särskilt ta initiativ till samord- ning med berörda forskningsfinansiärer i frågor som rör forskning inom områdena livsmedel, skog, klimat och miljötoxikologi och ett sådant samarbete har påbörjats.

Verket för Innovationssystem

Verket för Innovationssystem (VINNOVA) har i uppgift att initiera och finansiera behovsmoti- verad forskning, utveckling och demonstrations- verksamhet till stöd för innovationssystemet. Målet är en hållbar utveckling och tillväxt.

Verksamheten omfattar stöd till FoU inom bl.a. teknik, transporter, kommunikation, livsve- tenskaper, IT samt arbetslivsutveckling. Myn- digheten skall också verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, utvecklande arbetsorganisation, arbets- miljö och i utveckling av regelverk.

VINNOVA har hittills under 2001 haft an- sökningstillfällen för bl.a. områdena biomedi- cinsk teknologi, språkteknologi, IT och livsve- tenskaperna samt projektmedel för industri- forskningsinstituten.

Inför VINNOVA:s beslut om ansökningar inhämtas synpunkter från utsedda programråd inom respektive verksamhetsområde eller från externa experter. Programråden är sammansatta av såväl forskare som representanter för närings- livet och det övriga samhället.

VINNOVA gör även en satsning på s.k. pilo- ter i tillväxtregioner. Dessa program syftar till att åstadkomma ett effektivare samarbete mellan fö- retag, högskola och politiska organ för att ut- veckla innovationssystemet inom en region.

VINNOVA avser dessutom att fullfölja det tioåriga programmet med kompetenscentra.

För att utveckla verksamheten genomför VINNOVA under 2001 en studie av effekterna av tidigare myndigheters insatser inom IT och bioteknik.

10.6.4 Utförande av forskning

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) skall bedriva och främja forskning och utvecklingsarbete inom

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

främst rymdfysik, rymdteknik och atmosfärsfy- sik samt medverka i utbildningar inom dessa områden. Institutet skall även bedriva observato- rieverksamhet. IRF bildar tillsammans med uni- versiteten i Luleå och Umeå kärnan i regeringens satsning på rymdforskning i Kiruna, Kiruna rymd- och miljöcampus. Huvuddelen av forsk- ningen inom denna satsning utförs vid IRF. IRF har i samband med bildandet av Kiruna rymd- och miljöcampus fått en ökad skyldighet att kontinuerligt främja och delta i grundutbild- ningen i Kiruna.

Efter det att det tidsbegränsade Miljö- och rymdforskningsinstitutet (MRI) avslutades, har IRF under 2001 inkorporerat vissa forsknings- program från det tidigare institutet i sin verk- samhet. Regeringen har inom ramen för sats- ningen på Kiruna rymd- och miljöcampus tillfört ytterligare medel för att underlätta övertagande av dessa forskningsprojekt.

IRF deltar i flera forskningsprojekt inom ESA där en del av instrumenten byggs vid IRF. Detta samarbete ger externa medel för verksamheten men innebär också stora kostnader. Det är där- för inte möjligt att delta i alla de projekt som in- stitutet önskar. Forskningen vid IRF utvärdera- des av NFR och Rymdstyrelsen under år 1997 med en uppföljning 2000. Verksamheten fick huvudsakligen goda omdömen.

Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier är en statlig stiftel- se med uppgift att bedriva framtidsstudier och långsiktig analys samt stimulera till diskussion i framtidsfrågor. Forskningsverksamheten vid in- stitutet har under 2000 huvudsakligen bedrivits inom forskningsprogrammet Människan i fram- tiden, vilket har sin utgångspunkt i demografisk forskning och historieteoretiska perspektiv. Inom programmet bedrivs teori- och metodut- veckling inom framtidsstudiernas område. Un- der 2000 tillsattes nya forskartjänster som har stärkt institutets forskningsmiljö.

IMEGO AB

IMEGO AB är ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning på forskning och utveckling inom speciellt mikroelektronik samt angränsan- de verksamheter som mikromekanik och sensor-

249

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

teknik. En viktig uppgift för institutet är att främja överföringen av grundforskningsresultat till industrin. IMEGO drivs med en grundfinan- siering från staten och med extern finansiering från uppdragsforskning för industrin. Andelen extern finansiering har under de första två åren varit ca 12 procent. Under 2003 kommer en ut- värdering av verksamheten att inledas. Arbetet vid institutet kommer i högre grad att samord- nas med de av staten delvis ägda IRECO- instituten.

Medelhavsinstituten

Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul är vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De främjar svensk forskning inom främst de klassiska veten- skaperna.

Institutens stipendiater och gäster håller och deltar i seminarier. Dessutom fungerar institu- ten, framför allt i Rom, som gästhem för svenska forskare. Svenska institutet i Rom driver egna forskningsprojekt. Under 2000 kan särskilt nämnas utgrävnings- och forskningsprojekten i San Giovenale, Acquarossa, Castor och Pollux- templet på Forum Romanum samt Pompeji. Rominstitutet har under 2000 drivit en särskild forskarskola.

Svenska institutet i Athen hade 2000 tre till- stånd för arkeologiskt fältarbete, i Argolis på Pe- loponnesos, Poseidonhelgedomen på Kalaureia samt Asea i Arkadien. Det nordiska biblioteket som invigdes 1995 utnyttjas av allt fler forskare.

Verksamhet och planering vid forskningsinsti- tutet i Istanbul har under 2000 präglats av den osäkerhet som gällt i fråga om framtiden för det svenska generalkonsulatet i Istanbul. Regering- ens beslut att ett svenskt konsulat skall finnas kvar i Istanbul innebär att forskningsinstitutets verksamhet kan bedrivas under i huvudsak oför- ändrade yttre former.

10.6.5 Forskningsstödjande verksamheter

Nationella forskningsbibliotek och arkiv

Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområ- de ligger de myndigheter som ombesörjer tillva- ratagandet av pliktexemplar i enlighet med lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,

Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv. Statens ljud och bildarkiv återfinns inom utgiftsområde 17.

Bibliotekslagen anger målen för biblioteks- verksamheten. Lagen syftar till att garantera av- giftsfria boklån och ger grunderna för ett väl fungerande nätverk mellan forskningsbibliotek, högskolebibliotek, länsbibliotek, lånecentraler samt folk- och skolbibliotek.

Kungl. biblioteket spelar en viktig roll i svensk biblioteks-, utbildnings- och forskningspolitik. KB är både ett forskningsbibliotek och Sveriges nationalbibliotek med nationellt ansvar för beva- rande av den del av vårt kulturarv som består av tryckt material. I KB:s samlingar finns inte bara böcker, utan också en mängd annat tryckt mate- rial som tidningar, tidskrifter, manualer, affischer m.m. Förutom dessa uppgifter ska KB samord- na och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Detta arbete bedrivs av BIBSAM. KB har genom databasen LIBRIS och via samarbete med Bibliotekstjänst AB:s databas BURK också förverkligat uppdra- get om en nationell samkatalog för hela biblio- teksväsendet i Sverige.

Under två år har regeringen och KB avsatt särskilda medel för att subventionera högskole- bibliotekens övergång från tidskriftsprenumera- tioner i pappersform till digitala tidskrifter.

Antalet besökare vid KB uppgår liksom 1999 till ca 800 per dag. Besöksantalet, och de fullsat- ta läsesalarna, har föranlett att KB vidtagit vissa åtgärder för att underlätta tillgängligheten för de besökare som har direkta behov av KB:s service. Låneverksamheten expanderar fortfarande, ca 500 lån expedieras per dag.

KB tog under 2000 emot ca 230 000 tryckle- veranser. Detta verkar vara ett stabilt mått på den svenska tryckproduktionen. Totalt finns ca 4 500 aktiva leverantörer av leveranspliktigt ma- terial. KB har uppmärksammat att den tryckka- tegori som minskat kraftigt under de senaste åren är vykort. Eftersom utgivning av s.k. e- böcker kommit igång i Sverige har KB i väntan på lagstiftning löst leveranserna genom särskilda avtal med producenterna.

Den ökade användningen av KB:s samlingar medför ett ökat slitage och därmed ökade åt- gärdsbehov. Visst tryck kan t.ex. inte längre lå- nas ut. Det nya interndatasystemet Regina ger möjligheter till statistisk information som kan förbättra möjligheterna att utforma och inrikta bevarandeåtgärderna så effektivt som möjligt.

250

Reproduktionsverksamhet i bevarandesyfte har också ökat med 135 procent under året.

KB är en av de myndigheter som ingår i pro- jektet Införande av miljöledningssystem i statlig förvaltning.

Statens ljud- och bildarkiv har som huvud- uppgift att säkra vårt kulturarv vad avser ljud och rörliga bilder. Arkivets leveranspliktiga material ökar år från år. Detta beror framförallt på en ök- ning av radio- och TV-utbudet. Arkivet konsta- terar också att förekomsten av ljud och rörliga bilder på Internet ökar snabbt. Dagstidningar som sänder radio och förmedlar videoinslag på nätet ökar. Denna utveckling kommer att för- stärkas i takt med att utbyggnaden av bredband fortsätter.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

denna uppgift ingår samordning av de svenska verksamheterna, tillhandahållande av utrustning och fartyg samt utbildning av deltagarna.

Polarforskningssekretariatet främjar kvalite- ten på den svenska polarforskningen genom en effektiv logistik. Utöver årliga expeditioner och vistelser vid polartrakterna genomförs med några års intervall större expeditioner till de båda regi- onerna i sekretariatets regi. Dessa kräver långa förberedelser där behoven av så många projekt som möjligt skall tillgodoses. För finansieringen av dessa större expeditioner har sekretariatet an- vänt anslagssparande från mellanliggande år då kostnaderna varit lägre. Det anslagssparande från 1999 som drogs in 2000 innebar att expeditions- verksamheten reducerades i omfattning.

Universitetsdatanätet Sunet

Genom det svenska universitetsdatanätet Sunet skall framförallt högskolorna ha tillgång till na- tionell och internationell datakommunikation av hög klass. Nätet skall karaktäriseras av hög till- gänglighet och tillräcklig kapacitet och skall till- godose behovet av ett produktionsnät för fors- kare, lärare, studenter samt administrativ och teknisk personal. För att uppfylla målen har Su- nets kapacitet under de senaste åren kraftigt ut- ökats. En utbyggnad av nätet har under de senas- te åren genomförts så att alla högskolor nu kan länkas till ett ryggradsnät med kapaciteten 622 Megabit/s. Under 2000 uppgraderades länken Stockholm-Uppsala till 2 Gigabit/s för att möta behovet av ökad kapacitet på denna linje. Ut- byggnaden av ett ryggradsnät med Gigabitkapa- citet, det så kallade Gigasunet, har därmed in- letts.

Sunet har även under 2000 varit länkat till res- ten av Europa och Nordamerika via NORDU- net, det datanät som ägs gemensamt av de nor- diska länderna.

Polarforskningsexpeditioner

Vetenskapsrådet har ansvar för den vetenskapli- ga planeringen av svensk polarforskning. Plane- ringen sker i samråd med Polarforskningskom- mittén vid Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Kommittén har ett nära samarbete med Polar- forskningssekretariatet som sköter logistiken för de svenska expeditionerna till polartrakterna. I

Främjande av svenskt deltagande i EU:s FoU- samarbete

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) skall genom nät- verksbyggande samt informations- och rådgiv- ningsverksamhet främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå regeringen med statistik och analys av svenskt deltagande i ramprogrammen.

Rådets verksamhet har under året koncentre- rats på information och rådgivning, då dessa tjänster är mest efterfrågade i inledningen av ett nytt ramprogram.

EU/FoU-rådet har på flera sätt utvecklat sin informations- och rådgivningsverksamhet. Rol- len som kommissionens National Contact Point (NCP) har givit bättre informationskanaler med kommissionen, vilket i sin tur förbättrat kvalite- ten på rådets rådgivning. Hemsidan har lagts om för att få en tydligare struktur, kundregistret har uppdaterats och tre nya guider samt en ny hand- bok för det femte ramprogrammet har tagits fram.

Rådet anordnade under året två s.k. rampro- gramkonferenser för att behandla kommissio- nens dokument Towards a European Area for Research respektive kommissionens arbete med att ta fram förslag till ett nytt ramprogram för 2002–2006.

Marginella insatser har gjorts inom området statistik och analys. Detta förklaras till viss del av verksamhetens cykliska karaktär. Förslaget om ett nytt ramprogram och dess särprogram kom- mer att påverka rådets verksamhet under det

251

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

närmaste året och Regeringskansliets behov av bl.a. statistik- och analysunderlag kommer att öka.

10.7Analys och slutsatser

Regeringens övergripande bedömning är att verksamheten vid myndigheterna inom politik- området i allt väsentligt har fungerat väl och att målen för verksamheten i mycket stor utsträck- ning har uppnåtts.

Regeringen har också med tillfredsställelse kunnat konstatera att övergången till den nya myndighetsorganisationen har avlöpt väl. De forskningsfinansierande myndigheter som av- vecklades den 31 december 2000 har, trots de oklarheter om framtiden de utsattes för under 2000, bedrivit verksamheten enligt normala ruti- ner och med ett gott resultat som följd.

Utbetalningarna av forskningsmedel till pågå- ende projekt har inte utsatts för störningar i samband med omorganisationen och de nya myndigheterna har byggt upp beredningsorgani- sationer samt utlyst forskningsmedel för inneva- rande och kommande år. Antalet sökande till forskningsprojekt och -program ligger kvar på en hög nivå.

Den viktigaste uppgiften för de forsk- ningsfinansierande myndigheterna inom områ- det är att tillse att de medel som fördelas tillfaller forskning som håller hög vetenskaplig kvalitet och bidrar till målet att Sverige skall vara en framstående forskningsnation. Regeringen gör bedömningen att de forskningsfinansierande myndigheter som hade sitt sista verksamhetsår 2000 väl har fyllt uppgiften att kvalitetssäkra sin forskningsfinansiering. Myndigheternas bered- ningsorganisationer – som består av kommittéer med ledande forskare inom olika områden – ut- för ett mycket kvalificerat arbete till en förhål- landevis ringa kostnad. Myndigheternas bered- ningsorganisationer har också successivt anpas- sats och förändrats för att kunna svara mot de nya krav som den vetenskapliga utvecklingen ställer.

Beredningsarbetet kan i framtiden utvecklas ytterligare genom ett närmare samarbete mellan de olika finansiärernas beredningsorgan. Ett lo- vande område för samverkan är rymdforskning- en, där Rymdstyrelsen skulle kunna dra nytta av

Vetenskapsrådets större och bredare bered- ningsorganisation.

De tidigare forskningsfinansierande myndig- heterna har inom ramen för den egna bered- ningsorganisationen och genom internationella utvärderingar byggt upp en betydande kunskap om den vetenskapliga utvecklingen inom olika delområden av svensk forskning. Dessa kunska- per bör utnyttjas i de nya forskningsfinansieran- de myndigheternas verksamhet. De nya myn- digheterna bör också i högre utsträckning än tidigare följa upp och föra ut resultaten av inter- nationella utvärderingar.

En annan viktig uppgift för de nya forsknings- finansierande myndigheterna är att finna goda former för samverkan sinsemellan. Under våren 2001 har samverkan inletts genom att ett antal gemensamma arbetsgrupper bildats kring strate- giska och tekniska frågor. Samverkan har också inletts med forskningsstiftelserna.

De tidigare forskningsfinansierande myndig- heterna har bedrivit ett aktivt och verksamt arbe- te för att främja förnyelse, tvärvetenskap och jämställdhet inom forskningen, uppgifter som på sikt är avgörande för forskningens dynamik och kvalitet.

Vad gäller jämställdheten inom forskningen, kan noteras att det är långt kvar till en situation där båda könen i lika stor utsträckning är repre- senterade som ledande forskare inom alla äm- nesområden. De forskningsfinansierande myn- digheternas möjligheter att påverka utvecklingen i detta avseende begränsas av att gruppen bi- dragssökande forskare inom många områden domineras av män. Positivt i sammanhanget är dock att andelen kvinnliga sökande är markant högre bland gruppen yngre forskare. Eftersom myndigheterna gett företräde för underrepresen- terat kön vid i övrigt likvärdiga projektansök- ningar, skapar detta på längre sikt förutsättning- ar för en jämnare könsfördelning inom forskningen. Detta förutsätter dock ett fortsatt aktivt arbete från de nya forskningsfinansiärer- nas sida. Det är betänkligt att andelen kvinnliga bidragsmottagare ibland varierar kraftigt mellan åren trots att andelen kvinnliga sökande uppvisar mindre variationer.

De forskningsfinansierande myndigheterna har gjort viktiga insatser för att främja tvärveten- skaplig forskning genom att anpassa sina bered- ningsorganisationer och genom att inrätta sär- skilda tjänster eller insatsområden av tvär- vetenskaplig karaktär. Viktigt i sammanhanget är

252

också att bl.a. verksamheten inom den för forsk- ningsråden gemensamma samverkansgruppen bidragit till att öka medvetenheten om viktiga villkor och förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning.

Myndigheternas arbete för att främja förnyel- se av forskningen har intensifierats under de se- naste åren. Liksom vad gäller tvärvetenskapen har myndigheterna arbetat både med att anpassa den ordinarie beredningsorganisationen och med mer riktade åtgärder som att inrätta särskilda in- satsområden eller anställningar. Regeringen kan samtidigt konstatera att det även i fråga om detta mål finns stora variationer mellan olika verksam- hetsår. Den andel av forskningsmedlen som för- delas till t.ex. yngre forskare och nya projekt va- rierar mellan åren. Detta beror sannolikt till stor del på vilka ansökningar som kommer in för det enskilda året, men de nya forskningsfinansieran- de myndigheterna bör ändå ägna ökad uppmärk- samhet åt den trendmässiga utvecklingen över flera verksamhetsår.

Inom vissa områden hindras förnyelsen av att både andelen kvinnor och andelen yngre forska- re är mycket låg. Detta gäller särskilt inom rymdforskningen och inom det teknikveten- skapliga området. Rymdstyrelsen och Veten- skapsrådet bör inom sådana områden särskilt ef- tersträva att yngre forskare ges möjlighet att driva självständiga forskningsprojekt och att an- delen kvinnliga forskare bland bidragsmottagar- na ökar.

Framförallt arbetet med att främja förnyelse och tvärvetenskap borde få bättre förutsättning- ar i den nya myndighetsorganisationen, där varje myndighet har större ansvarsområden som spänner över flera vetenskapliga ämnesområden eller samhällssektorer. Det är angeläget att de nya myndigheterna nu utnyttjar de möjligheter som den nya organisationen ger vad gäller äm- nes- och myndighetsövergripande satsningar.

De forskningsfinansierande myndigheternas arbete med forskningsinformation har utvecklats positivt under flera verksamhetsår. Informa- tionsverksamheten är en integrerad del av de forskningsfinansierande myndigheternas arbete och ett antal olika kanaler används för att föra ut information. De nya forskningsfinansierande myndigheterna har nu en viktig uppgift i att se över de olika informationsinsatser som utnytt- jats av de tidigare myndigheterna och därefter utforma mer samordnade informationsstrategier som fullt ut kan utnyttja möjligheterna till sam-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ordning också med t.ex. informationsdatabasen SAFARI och andra europeiska databaser.

Det internationella forskningssamarbetet kommer i framtiden sannolikt att starkt påverkas av kommissionens ambition att inom ramen för det sjätte ramprogrammet erbjuda medel för mellanstatligt samarbete på programnivå. Lik- nande initiativ finns redan idag inom European Science Foundation. Det är därför viktigt att re- dan nu analysera det svenska forskningssyste- mets förutsättningar för att initiera och genom- föra gränsöverskridande forskningssamarbete på programnivå.

Både Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv har verkat med i stort sett samma upp- drag och verksamhetsinriktning under en längre tid. Den nuvarande pliktexemplarslagen trädde i kraft 1994. Under de år som gått sedan dess har stora förändringar i utbud, struktur, teknologi och distributionsformer skett vad gäller såväl tryckta dokument som ljud- och bildmedier. Kriterier som fastställts när det gäller leverans- plikt av framför allt ljud- och bildmedier börjar bli föråldrade och bör anpassas till dagens medie- situation. Regeringen avser därför att göra en översyn av Kungl. bibliotekets respektive Statens ljud- och bildarkivs verksamhet och uppgifter samt av den lagstiftning som anger ramarna för verksamheten.

Den svenska organisationen för rådgivning, information och analys i förhållande till EU:s ramprogram härstammar från perioden före Sve- riges medlemskap i EU. Både EU:s forsknings- samarbete i sig och svenska forskares deltagande i och kunskaper om detta samarbete har därefter utvecklats betydligt. Även den svenska organisa- tionen för forskningsfinansiering har genomgått stora förändringar. Dessa omvärldsförändringar gör att den svenska organisationen för rådgiv- ning, information och analys i förhållande till det europeiska FoU-samarbetet behöver ses över. Regeringen avser att under hösten 2001 inleda en sådan översyn.

10.8Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrap- porter.

Inom politikområdet har den nu avvecklade myndigheten Skogs- och jordbrukets forsk-

253

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningsråd, utgiftsområde 23, erhållit invändning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2000 på grund av att myndigheten överskri- dit anslagskrediten på ett av sina anslag. Myn- digheten har förklarat att överskridandet har uppstått i samband med oförutsägbara merkost- nader med anledning av omorganisationen av de forskningsfinansierande myndigheterna och att överskridandet är ringa. Regeringen bedömer att förfarandet inte föranleder någon åtgärd.

RRV har också lämnat en revisionsrapport be- träffande Rådet för forsknings- och utvecklings- samarbete inom EU. Regeringen har den 30 au- gusti beslutat om åtgärder med anledning av RRV:s iakttagelser för utgiftsområde 16.

10.9Budgetförslag

10.9.126:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tabell 10.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	-	sparande	-
2001	Anslag	1 777 101	Utgifts-	1 774 850
2001	Anslag	1 777 101	prognos	1 774 850
2002	Förslag	2 069 762
2003	Beräknat	2 387 602	1

2004	Beräknat	2 426 941	2

1Motsvarar 2 326 794 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 2 326 794 tkr i 2002 års prisnivå.

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga ve- tenskapsområden. Vetenskapsrådet inledde sin verksamhet den 1 januari 2001 och övertog då den verksamhet och de ansvarsområden som ti- digare låg på Forskningsrådsnämnden, Huma- nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forsk- ningsrådet.

Anslaget avser stöd till forskning, bidrag till vetenskaplig utrustning, kostnader för Sveriges deltagande i visst internationellt forskningssam- arbete samt kostnader för forskningsinforma- tion.

254

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 10.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2000	2001	2002	2003	2004 -
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	-	1 759 000	1 813 000	2 710 000	-

Nya förpliktelser		1 186 000	2 000 000	-	-

Infriade förpliktelser		1 132 000	1 103 000	1 420 000	1 290 000

Utestående förpliktelser vid årets slut		1 813 000	2 710 000	-	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam		2 810 000	2 710 000	-	-

Den grundläggande forskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Vetenskapsrådet svarar också för åtaganden gentemot internationella forsk- ningsorganisationer av betydelse för komman- de budgetår. De medel Vetenskapsrådet förde- lar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att betala ansvarigt lärosätes räntor och amorteringar för den aktuella utrustningen.

Vetenskapsrådet bör därför även för bud- getåret 2002 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande bud- getår. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att fatta beslut som, in- klusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 2 710 miljoner kronor efter 2002.

Regeringens överväganden

I enlighet med förslagen i den forskningspoli- tiska propositionen tillfördes Vetenskapsrådet budgetåret 2001 nya forskningsresurser mot- svarande 76 miljoner kronor. För budgetåret 2002 tillförs ytterligare 150 miljoner kronor för satsningar enligt den forskningspolitiska propositionen. Härtill kommer 30 miljoner kronor för utbildningsvetenskaplig forskning som tillförs Vetenskapsrådet genom överfö- ringar inom utgiftsområdet.

I enlighet med riksdagens beslut om 2001 års ekonomiska vårproposition, har anslaget dessutom tillförts 50 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald och ekolo- giskt hållbar utveckling.

Vetenskapsrådet har fr.o.m. budgetåret 2001 ökade kostnader för Sveriges medlemsbi- drag till internationellt forskningssamarbete på grund av att den svenska kronan fallit i värde.

Regeringen bedömer dock att kostnaderna för det internationella forskningssamarbetet under 2002 kan hanteras inom ramen för en oföränd- rad anslagsnivå.

Vetenskapsrådet och de andra forskningsfi- nansierande myndigheterna påverkas av att lä- rosätena fr.o.m. 1 juli 2001 tar ut ett högre påslag för indirekta kostnader på nya externfi- nansierade forskningsprojekt. Lärosätenas högre påslag är i enlighet med intentionerna i den forskningspolitiska propositionen. Reger- ingen avser dock att under kommande år noga följa utvecklingen avseende påslagens storlek och effekter för att kunna bedöma om behov uppstår av att göra förändringar av forsk- ningsmedlens fördelning mellan anslag som går direkt till lärosätena och anslag som förde- las via forskningsråden.

Regeringen har i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. 2000/01:28) redovisat sin syn på fördelningen mellan olika anslagsposter inom anslaget under åren 2001-2003. I enlighet med denna skrivelse beräknar regeringen föl- jande fördelning mellan anslagsposterna för 2002.

Tabell 10.26:1 Fördelning på anslagsposter

Anslagspost		tkr
1.	Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning	229 712

2. Medicinvetenskaplig forskning		362 595

3.	Natur- och teknikvetenskaplig forskning	1 063 600
4.	Utbildningsvetenskaplig forskning	80 000

5.	Dyrbar vetenskaplig utrustning	121 552

6.	Övrig forskningsfinansiering m.m.	212 303

Summa		2 069 762

Den beräknade fördelningen mellan anslags- posterna innebär följande fördelning av de nya resurserna för forskning.

255

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagspost 1 tillförs 5 miljoner kronor för s.k. småämnen och 5 miljoner kronor för konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslagspost 2 tillförs 5 miljoner kronor för vårdforskning.

Anslagspost 3 tillförs 30 miljoner kronor i nya medel för forskning om biologisk mång- fald och ekologi, bl.a. med inriktning på arters naturliga anpassningar, egenskaper och livsbe- tingelser.

Anslagspost 4 tillförs 60 miljoner kronor för fortsatt utbyggnad av den utbildningsve- tenskapliga forskningen. För att främja en ut- veckling där lärosätena själva avsätter ökade resurser för forskning med anknytning till lä- rarutbildningen, måste lärosäten som önskar finansiering från anslagsposten själva bidra med resurser motsvarande minst en tredjedel av det beviljade bidraget. Som regeringen framhåller i avsnitt 7 Högskoleverksamhet bör medfinansieringen kunna inkludera befintlig forskning om denna kan kopplas till nya ut- bildningsvetenskapliga projekt.

Anslagspost 5 tillförs 15 miljoner kronor till dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslagspost 6 tillförs 90 miljoner kronor för övriga forskningssatsningar och priorite- ringar enligt den forskningspolitiska proposi- tionen samt 20 miljoner kronor i nya medel för forskning i ett flervetenskapligt perspektiv om biologisk mångfald och ekologi, bl.a. med inriktning på arters naturliga anpassningar, egenskaper och livsbetingelser.

Inom ramen för anslaget finansieras statens bidrag till driften av R2-reaktorn i Studsvik och till kärnteknisk forskning. Vid reaktorn i Studsvik bedrivs grundläggande kärnteknisk forskning och utbildning med Uppsala univer- sitet som huvudman samt kärnteknisk forsk- ning och utveckling som Studsvik Holding AB bedriver i samarbete med den svenska kärn- kraftsindustrin. Bidraget till reaktordrift och forskning har varit nominellt oförändrat under många år. För att finansiera ett ökat bidrag till reaktordrift och kärnteknisk forskning vid Studsvik föreslår regeringen därför att 3 500 000 kronor överförs till detta anslag från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsän- damål. Dessa medel förs till anslagspost 3.

Tabell 10.26:1 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	1 777 101	1 777 101	1 777 101
Förändring till följd av:

Beslut	200 000	452 000	452 000
Pris- och löneomräkning	58 916	119 724	159 063

Överföring andra anslag	33 745	38 777	38 777

Summa förändring	292 661	610 501	649 840
Förslag/beräknat anslag	2 069 762	2 387 602	2 426 941

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

10.9.2 26:2 Vetenskapsrådet:

Förvaltning

Tabell 10.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	-		sparande	-
2001	Anslag	97 254	1	Utgifts-	95 500
2001	Anslag	97 254	1	prognos	95 500
2002	Förslag	88 239
2003	Beräknat	90 399	2

2004	Beräknat	92 145	3

1Inklusive en minskning med 3 468 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 88 239 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 88 239 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 2001 och avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrå- det.

Regeringens överväganden

För omställningskostnader i samband med övergången till den nya organisationen tillför- des anslaget för år 2001 engångsvis 12 miljoner kronor. Anslaget minskas därför med motsva- rande belopp.

256

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.26:2 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	97 254	97 254	97 254
Förändring till följd av:

Beslut	-12 000	-12 000	-12 000
Pris- och löneomräkning	1 550	3 710	5 456

Slutjustering avtalsförsäkringar2	1 435	1 435	1 435
Summa förändring	- 9 015	- 6 855	-5 109
Förslag/beräknat anslag	88 239	90 399	92 145

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2.

10.9.3 26:3 Rymdforskning

Tabell 10.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	140 722	sparande	1 713
2001	Anslag	144 817	Utgifts-	146 530
2001	Anslag	144 817	prognos	146 530
2002	Förslag	149 176
2003	Beräknat	152 661	1

2004	Beräknat	155 817	2

1Motsvarar 149 176 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 149 176 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget avser grundforskning inom rymdom- rådet. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för in- ternationellt forskningssamarbete inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA). Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 10.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2000 utfall

2001	2002	2003	2004 –
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	-	-	-	487 000	511 000
Nya förpliktelser	-	-	487 000	179 000	102 000

Infriade förpliktelser	-	-	-	-155 000	-159 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	-	-	487 000	511 000	454 000

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	-	-	487 000	511 000	454 000

257

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanli- gen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammen inom ESA fastställs också för flera år i taget. Rymdstyrelsen – som disponerar anslaget – bör därför för budgetåret 2002 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning som innebär åtaganden för kom- mande budgetår. Regeringen föreslår att riks- dagen skall bemyndiga regeringen att fatta be- slut som innebär utgifter på högst 487 miljoner kronor efter år 2002 på anslaget 26:3.

Regeringens överväganden

Resursnivån för de obligatoriska vetenskaps- programmen inom ESA under perioden 2002- 2006 kommer att fastställas vid ett minister- rådsmöte i november 2001. Regeringen anser att Rymdstyrelsen, i likhet med Vetenskapsrå- det, bör kunna hantera eventuella variationer i kostnaderna för det internationella forsknings- samarbetet inom ramen för sina ordinarie an- slag till forskning. Medelsbehovet beräknas till oförändrad nivå i förhållande till 2001.

Tabell 10.26:3 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	144 817	144 817	144 817
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	4 359	7 844	11 000
Överföring andra anslag	0	0	0

Summa förändring	4 359	7 844	11 000

Förslag/beräknat anslag	149 176	152 661	155 817

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

10.9.4 26:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 10.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för rymdfysik

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	42 392		sparande	-105
2001	Anslag	41 108	1	Utgifts-	42 200
2001	Anslag	41 108	1	prognos	42 200
2002	Förslag	41 175
2003	Beräknat	42 175	2

2004	Beräknat	42 990	3

1Inklusive en minskning med 602 tkr på tilläggsbudget i samband med bud- getpropositionen för 2002.

2Motsvarar 41 175 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 41 175 tkr i 2002 års prisnivå.

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät- och registrerings- verksamhet inom framförallt området rymdfy- sik.

Regeringens överväganden

IRF har gjort betydande investeringar i ut- rustning och lokaler inför det utbildnings- och forskningssamarbete inom rymd- och miljö- området som nu inletts inom ramen för Kiru- na rymd- och miljöcampus. Detta har lett till kraftigt ökade kostnader för IRF, framförallt fram till 2003 då lokalerna kan utnyttjas till- sammans med Luleå och Umeå universitet inom ramen för campussamarbetet.

IRF har fr.o.m. 2001 övertagit det s.k. at- mosfärforskningsprogrammet från det tidigare Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI). Regeringen tilldelade under 2001 IRF särskilda medel för den verksamhet som över- togs från MRI, men på sikt bör atmosfär- forskningsprogrammet i likhet med IRF:s öv- riga verksamhet helt eller delvis finansieras av externa anslag.

Regeringen gör bedömningen att IRF under 2002 har behov av extra medel för att kunna hantera ökade kostnader med anledning av satsningen på Kiruna rymd- och miljöcampus. Regeringen avser därför att låta IRF disponera 6 500 000 kronor från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål. Regeringen av- ser att inför budgetåret 2003 ta ny ställning till vilket anslag som bör föreslås för IRF mot bakgrund av de förutsättningar som det mer utvecklade samarbetet inom Kiruna rymd- och miljöcampus då ger.

258

Tabell 10.26:4 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	41 108	41 108	41 108
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	766	1 766	2 581

Slutjustering avtalsförsäkringar2	-699	-699	-699
Summa förändring	67	1 067	1 882
Förslag/beräknat anslag	41 175	42 175	42 990

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2.

10.9.5 26:5 Kungl. biblioteket

Tabell 10.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. bibliote- ket

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	206 663		sparande	13 113
2001	Anslag	227 001	1	Utgifts-	241 349
			1	prognos
				prognos
2002	Förslag	230 443

2003	Beräknat	236 234	2

2004	Beräknat	240 516	3

1Inklusive en minskning med 1 003 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 230 443 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 230 443 tkr i 2002 års prisnivå.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges national- bibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhanda- håller det svenska trycket och förvärvar även viss utländsk litteratur om Sverige. KB främjar informationsförsörjningen till svensk forsk- ning genom bl.a. det nationella databassyste- met LIBRIS och genom insatser för att ut- veckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

En jämförelse mellan budget och utfall år 2000 visar ett anslagssparande på 13 113 000 kronor. Anslagssparandet förklaras huvudsakligen av att utbetalningen av den årli- ga kompensationen till de lärosäten som har stor nettoutlåning avseende fjärrlån, försena- des till efter årsskiftet.

Regeringens överväganden

KB:s anslag ökades med 25 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 2000 för att bl.a. bättre an- passa ekonomin till den verksamhet och de

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kostnader som KB har efter ombyggnaderna i slutet av 1990-talet. Regeringen kan med till- fredsställelse konstatera att KB:s ekonomi nu åter är i balans.

Som framgått av resultatbedömningen har KB sedan ett par år tillbaka disponerat särskil- da medel för att under en övergångsfas sub- ventionera lärosätenas kostnader för databasli- censer som ger tillgång till vetenskapliga tidskrifter i digital form. Syftet med denna subventionering är att underlätta lärosätenas övergång från pappersprenumerationer till di- gitala prenumerationer, vilket på sikt ger kost- nadsminskningar och också ökar antalet till- gängliga tidskrifter. Regeringen bedömer att KB:s subventionering av databaslicenserna är betydelsefull för lärosätena och att en subven- tion motsvarande 10 miljoner kronor därför bör utgå även under 2002. Regeringen avser att genom ett särskilt beslut under hösten 2001 fördela medel till KB för fortsatt subventione- ring av databaslicenserna. Efter 2002 bör dock subventionen helt upphöra och lärosätena själ- va avsätta medel för ändamålet.

Tabell 10.26:5 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	227 001	227 001	227 001
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Pris- och löneomräkning	2 940	8 731	13 013
Slutjustering avtals-	502	502	502
försäkringar2
Summa förändring	3 442	9 233	13 515

Förslag/beräknat anslag	230 443	236 234	240 516

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2.

259

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.9.6 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell 10.26:6 Anslagsutvecklingen för Polarforsknings- sekretariatet

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	16 836		sparande	6 680
2001	Anslag	23 605	1	Utgifts-	29 850
2001	Anslag	23 605	1	prognos	29 850
2002	Förslag	23 729
2003	Beräknat	24 326	2

2004	Beräknat	24 763	3

1Varav 435 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 23 729 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 23 729 tkr i 2002 års prisnivå.

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och ut- rustning som krävs för expeditioner till polar- trakterna. Sekretariatet är också ansvarig myn- dighet för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över svensk verk- samhet i Antarktis.

En jämförelse mellan budget och utfall år 2000 visar ett anslagssparande på 6 680 000 kronor. Anslagssparandet avses för- brukas för utgifter i samband med expedi- tionsverksamhet under 2001.

Regeringens överväganden

Verksamheten vid Polarforskningssekretaria- tet är huvudsakligen inriktad på planering och genomförande av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis. Expeditionerna krä- ver lång planerings- och förberedelsetid och de större expeditionerna är så kostsamma att de inte kan finansieras inom ramen för det årliga anslaget. Detta har hittills hanterats genom att myndigheten under de år då expeditionsverk- samheten är av liten omfattning sparar an- slagsmedel som sedan förbrukas då en större expedition genomförs.

Under budgetåren 2001 och 2002 är expedi- tionsverksamheten särskilt omfattande och det anslagssparande som myndigheten disponerar från budgetåret 2000 väntas förbrukas under 2001. Regeringen avser därför att för 2002 låta Polarforskningssekretariatet disponera 7 000 000 kronor från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Tabell 10.26:6 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	23 605	23 605	23 605
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	342	939	1 376

Slutjustering avtals-	-218	-218	-218
försäkringar2
Summa förändring	124	721	1 158

Förslag/beräknat anslag	23 729	24 326	24 763

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2.

10.9.726:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tabell 10.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för forsk- nings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	12 095		sparande	246
2001	Anslag	12 460	1	Utgifts-	12 700
2001	Anslag	12 460	1	prognos	12 700
2002	Förslag	13 495

2003	Beräknat	13 833	2
2004	Beräknat	14 085	3

1Varav 306 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 13 495 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 13 495 tkr i 2002 års prisnivå.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbe- te inom EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning i frågor som rör medverkan i dessa program till forskare, lärosäten, företag m.fl. i Sverige. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som rör det svenska deltagan- det i programmen. Rådet har av regeringen ut- setts till nationellt kontaktorgan för frågor som rör samarbetet inom EU:s forsknings- program.

Regeringens överväganden

EU/FoU-rådets kostnader för verksamheten som kontaktorgan i förhållande till EU:s forskningssamarbete har ökat. Samtidigt be- höver rådet göra ökade insatser vad gäller in- formation om EU:s sjätte ramprogram för

260

FoU och analyser av Sveriges deltagande i det femte ramprogrammet.

Regeringen bedömer att rådets kostnadsök- ningar huvudsakligen bör kunna hanteras ge- nom att rådet förbättrar sin förmåga till priori- tering mellan olika typer av insatser och ökar samverkan med andra aktörer som har an- knytning till Sveriges deltagande i EU:s ram- program för FoU.

Regeringen bedömer dock att anslaget be- höver förstärkas för att möjliggöra tillräckliga insatser vad gäller uppgiften att analysera Sve- riges deltagande i EU:s femte ramprogram för FoU. Regeringen föreslår därför att 1 000 000 kronor överförs till detta anslag från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsän- damål.

Som framgått av avsnitt 10.7 avser regering- en att låta utreda hur olika omvärldsföränd- ringar bör påverka utformningen av den natio- nella organisationen för frågor som rör Sveriges deltagande i EU:s kommande sjätte ramprogram för FoU. I avvaktan på resultaten av denna utredning beräknas ett oförändrat medelsbehov för 2003 och 2004 i förhållande till 2002.

Tabell 10.26:7 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	12 460	12 460	12 460
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0
Pris- och löneomräkning	188	526	778

Överföring andra anslag m.m.2	847	847	847
Summa förändring	1 035	1 373	1 625
Förslag/beräknat anslag	13 495	13 833	14 085

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.9.8 26:8 Sunet

Tabell 10.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	101 384	sparande	2 308
2001	Anslag	128 592	Utgifts-
2001	Anslag	128 592	prognos	130 900
2002	Förslag	37 992

2003	Beräknat	38 986	1

2004	Beräknat	39 627	2

1Motsvarar 37 992 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 37 992 tkr i 2002 års prisnivå.

Sunet (Swedish University Computer Net- work) binder samman i första hand universitet och högskolor, men också folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för överföring av elektronisk information. Sunet finansieras genom detta anslag samt genom avgifter från högskolor och universitet.

Ansvaret för administration, redovisning och drift av Sunet har fr.o.m. budgetåret 2001 övergått från Högskoleverket till Vetenskaps- rådet, som också disponerar anslaget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.26:8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2000	61 920	140 602	-78 652

Prognos 2001	63 500	194 400	-130 900

Budget 2002	90 000	128 000	-38 000

Regeringen har sedan 1998 gett den myndig- het som ansvarar för Sunet tillstånd att ta ut avgifter för att finansiera verksamheten. För år 2001 uppgår avgifterna till 63,5 miljoner kro- nor. Med tanke på den utbyggnad av nätets kapacitet som ägt rum under de senaste åren, bedöms en avgiftsfinansiering på 90 miljoner kronor vara rimlig för 2002.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag för 2002 innebär att ansla- get återgår till en lägre nivå efter att under 2000 och 2001 ha tillförts extra medel för ut- byggnad av datanätet.

261

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det är angeläget att svenska lärosäten och andra organ som utnyttjar Sunet även i framti- den får tillgång till datakommunikation och informationshantering som svarar mot beho- ven inom forskning och administration. Detta förutsätter på sikt en fortsatt utbyggnad av Sunets kapacitet. En eventuell ökning av ansla- get för att finansiera nästa steg i en utbyggnad av Sunet till Gigabit/s-kapacitet bör dock fö- regås av en fördjupad analys. Olika alternativ för att tekniskt och finansiellt hantera en ut- byggnad samt lärosätenas behov och önskemål i förhållande till olika alternativ behöver kart- läggas. Regeringen avser därför att uppdra åt Vetenskapsrådet att utreda den framtida ut- vecklingen av Sunet.

Tabell 10.26:8 Härledning av nivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	128 592	128 592	128 592
Förändring till följd av:

Beslut	-91 710	-91 710	-91 710

Pris- och löneomräkning	1 110	2 104	2 745

Överföring andra anslag	0	0	0
Summa förändring	-90 600	-89 606	-88 965

Förslag/beräknat anslag	37 992	38 986	39 627

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

10.9.926:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 10.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	141 582	sparande	7 574
2001	Anslag	116 931	Utgifts-	119 629
2001	Anslag	116 931	prognos	119 629
2002	Förslag	107 825

2003	Beräknat	113 800	1

2004	Beräknat	115 779	2

1Motsvarar 110 974 tkr i 2002 års prisnivå.

2Motsvarar 110 974 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget avser bidrag till forskningsverksam- het och vissa särskilda utgifter inom forsk- ningsområdet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 2000 visar ett anslagssparande på 7 574 000 kronor.

Av anslagssparandet har 4 876 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande överföringar till andra an- slag inom utgiftsområde 16.

Sammanlagt 7 629 000 kronor föreslås över- föras till sex lärosäten för att finansiera de pro- fessurer med inriktning mot genusforskning som inrättats enligt förslag i budgetproposi- tionen för 1997. Dessa professurer får därmed en permanent finansiering inom ramen för re- spektive lärosätes anslag.

3 500 000 kronor föreslås överföras till an- slaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för att finansiera en för- stärkning av bidraget till reaktordrift och kärn- teknisk forskning vid Studsvik.

1 000 000 kronor föreslås överföras till an- slaget 26:7 Rådet för forsknings- och utveck- lingssamarbete inom EU för att möjliggöra till- räckliga insatser vad gäller framförallt analyser av Sveriges deltagande i EU:s femte rampro- gram för FoU.

Fr.o.m. budgetåret 2003 planeras en överfö- ring på 5 000 000 kronor till anslaget 25:74

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. för att finansiera en för- stärkning av forskningen vid Idrottshögsko- lan.

Regeringen avser att göra följande fördel- ning av anslaget på anslagsposter.

262

Tabell 10.26:9 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Bidrag till Kungl. vetenskaps-	30 468
akademien
2.	Bidrag till Svenska Institutet i	8 526
Rom

3.	Bidrag till Svenska Institutet i	2 871
Aten
4.	Bidrag till Svenska Forsk-	2 021
ningsinstitutet i Istanbul

5.	Bidrag till Fulbright-	3 134
kommissionen

6.	Bidrag till Institutet för fram-	17 383
tidsstudier

7.	Bidrag till IMEGO AB	20 000
8.	Bidrag till EISCAT	700

9. Medel till Institutet för Rymd-		6 500
fysik

10. Medel till Polarforsknings-		7 000
sekretariatet

11. Till regeringens förfogande		9 222

Totalt för anslaget		107 825

Kungl. vetenskapsakademien (KVA) har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. Bidraget till KVA beräknas till oförändrad nivå i förhållan- de till 2001.

Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Is- tanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskap- liga institutioner med forskning och undervis- ning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska ve- tenskaperna, men även inom andra områden. Regeringen avser att för budgetåret 2002 öka bidragen till instituten med 5 procent.

Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslära- re och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige. Bidraget till kommissionen avses ökas med 300 000 kronor för att stärka forskarutbytet mellan Sverige och USA.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, lång- siktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera diskussionen om framtida hot och möjligheter i samhällsutveck- lingen. Bidraget till Institutet för framtidsstu- dier förstärktes fr.o.m. budgetåret 2001.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

IMEGO AB är ett helägt statligt aktiebolag som inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikforskning. För IMEGO AB beräknas ett oförändrat bidrag i förhållan- de till 2001 på 20 miljoner kronor.

European Incoherent Scatter Facility (EI- SCAT) är ett stort radarsystem som utnyttjas för bl.a. jonosfärstudier. Huvudkontoret ligger i Kiruna och staten finansierar utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster som används för verksamheten i Sverige. EISCAT:s behov av varor och tjänster som inköps i Sve- rige och belastas med svensk moms beräknas ligga på en oförändrad nivå jämfört med 2001.

Medlen till Institutet för rymdfysik och Po- larforskningssekretariatet avser tillfälliga extra resurser för att kunna hantera höga kostnader för investeringar respektive expeditionsverk- samhet under budgetåret 2002. Motiven för dessa medel beskrivs även under anslagen 26:4

Institutet för rymdfysik och 26:6 Polarforsk- ningssekretariatet.

Medlen till regeringens förfogande avser ut- gifter för särskilda insatser inom forsknings- området. Från anslagsposten finansieras bl.a. vissa särskilda forskningsprogram, som t.ex. programmet om militär underrättelse- och sä- kerhetstjänst.

Från anslagsposten 11 finansieras också de anställningar som forskarassistent respektive doktorand som är knutna till de professurer med inriktning mot genusforskning som suc- cessivt inrättats efter förslag i budgetpro- positionen för 1997. Anställningarna som forskarassistent och doktorand är inte avsedda att vara permanenta. Regeringen avser att fi- nansiera anställningarna från anslaget under fyra år från den tidpunkt då anställningen till- trätts.

Tabell 10.26:9 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	116 931	116 931	116 931
Förändring till följd av:

Beslut	4 000	12 000	12 000

Pris- och löneomräkning	3 505	6 331	8 310

Överföring andra anslag	-16 611	-21 462	-21 462
Summa förändring	-9 106	-3 131	-1 152

Förslag/beräknat anslag	107 825	113 800	115 779

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

263