RIKSDAGEN

PROTOKOLL BIHANG

1999/2000

Sami. 1 Regeringens proposition

Nr 1 Uo 9-19

Band B 2

Hälsovård, sjukvård
och social omsorg

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Förslag till statsbudget för 2000

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Lagförslag..............................................................................................................11

2.1 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859)..................11

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med

läkemedel...............................................................................................13

2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal primärvård.................................14

3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...............................................................15

3.1 Omfattning............................................................................................15

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................15

3.3 Resultatbedömning...............................................................................15

4 Hälsovård och sjukvård........................................................................................19

4.1 Omfattning............................................................................................19

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................21

4.3 Resultatbedömning...............................................................................23

4.3.1 Kvaliteten i hälso- och sjukvården skall förbättras.............................23

4.3.2 Patientens ställning skall stärkas..........................................................26

4.3.3 Folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället som är mest

eftersatta ur hälsosynpunkt..................................................................29

4.3.4 Tobaksbruket skall minska...................................................................34

4.3.5 Läkemedelsförsörjningen skall utvecklas och vara

kostnadseffektiv....................................................................................35

4.3.6 En god tandhälsa skall upprätthållas....................................................37

4.3.7 Vården av och omsorgen om psykiskt störda skall förbättras...........38

4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................39

4.5 Bedömning av personalkonsekvenser..................................................40

4.6 Förslag till regeländringar.....................................................................40

4.7 Anslag.....................................................................................................49

A1 Sjukvårds förmåner......................................................................49

A2 Bidrag för läkemedelsförmånen.................................................52

A3 Bidrag till hälso- och sjukvård....................................................53

A4 Insatser mot aids.........................................................................55

A5 Bidrag till WHO.........................................................................56

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

A6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av
läkemedelsbiverkningar..............................................................57

A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan...............................57

A8 Folkhälsoinstitutet....................................................................58

A9 Smittskyddsinstitutet.................................................................60

A10 Institutet för psykosocial medicin.............................................62

Al 1 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik.......63

A12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.....................................65

A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall........................................67

A14 Personligt ombud.......................................................................67

A15 Socialstyrelsen.............................................................................68

4.8 Övrig statlig verksamhet......................................................................72

5 Social omsorg........................................................................................................77

5.1 Omfattning...........................................................................................77

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................77

5.3 Resultatbedömning...............................................................................78

5.3.1 Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i
samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och
med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha

tillgång till god vård och omsorg.........................................................78

5.3.2 Personer med funktionshinder skall kunna delta i samhällslivet

och få tillgång till god omsorg och vård som bygger på den
enskilda människans delaktighet och självbestämmande...................83

5.3.3 Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda

förhållanden...........................................................................................87

5.3.4 Personer med sociala problem och försörjningssvårigheter

skall få stöd, bistånd och god omsorg.................................................92

5.3.5 Alkohol och narkotika..........................................................................96

5.4 Revisionens iakttagelser.....................................................................104

5.5 Bedömning av personalkonsekvenser................................................104

5.6 Anslag..................................................................................................104

Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken................104

B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.............................105

B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m..............................................106

B4 Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder........................................................................108

B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer.............109

B6 Ersättning för texttelefoner.....................................................109

B7 Bilstöd till handikappade..........................................................110

B8 Kostnader för statlig assistansersättning................................111

B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m................112

B10 Bidrag till organisationer på det sociala området...................113

Bil Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder...............................114

B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)...............115

B13 Handikappombudsmannen......................................................116

B14 Barnombudsmannen................................................................117

Bl5 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor...............119

B16 Statens institutionsstyrelse......................................................120

Bl 7 Alkoholinspektionen................................................................121

Bl 8 Alkoholsortimentsnämnden....................................................123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B19 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa............................123

5.7 Övrig statlig verksamhet.....................................................................124

6 Forskning............................................................................................................125

6.1 Omfattning..........................................................................................126

6.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................126

6.3 Resultatbedömning.............................................................................127

6.4 Revisionens iakttagelser......................................................................127

6.5 Anslag...................................................................................................128

Cl Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.....................128

C2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning..................129

7 Övrig statlig verksamhet....................................................................................131

7.1 Allmänna arvsfonden..........................................................................131

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................15

3.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................17

4.1 Viss sjukvårdspersonal i landsting och primärkommuner år 1998 samt

rändring 1995-1998.................................................................................................20

4.2 Resurstillskott till vården.........................................................................................21

4.3 Utgiftsutveckling......................................................................................................21

4.4 Försäljning av Viagra och Xenical under perioden januari-juli 1999....................36

4.5 Anslagsutvecklingen Al Sjukvårdsförmåner..........................................................49

4.6 Utgifternas fördelning på ändamål..........................................................................50

4.7 Anslagsutvecklingen A2 Bidrag för läkemedelsförmånen.....................................52

4.8 Anslagsutvecklingen A3 Bidrag till hälso- och sjukvård.......................................53

4.9 Anslagsutvecklingen A4 Insatser mot aids.............................................................55

4.10 Anslagsutvecklingen A5 Bidrag till WHO...........................................................56

4.11 Anslagsutvecklingen A6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar.........................................................................................57

4.12 Anslagsutvecklingen A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan..................57

4.13 Anslagsutvecklingen A8 Folkhälsoinstitutet........................................................58

4.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................59

4.15 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 59

4.16 Anslagsutvecklingen A9 Smittskyddsinstitutet...................................................60

4.17 Uppdragsverksamhet.............................................................................................61

4.18 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 62

4.19 Anslagsutvecklingen A10 Institutet för psykosocial medicin.............................62

4.20 Bidragsverksamhet.................................................................................................63

4.21 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 63

4.22 Anslagsutveckling All Statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik................................................................................................63

4.23 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................65

4.24 Anslagsutvecklingen A12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.....................65

4.25 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 66

4.26 Anslagsutvecklingen A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall........................67

4.27 Anslagsutvecklingen A14 Personligt ombud........................................................67

4.28 Anslagsutvecklingen Al5 Socialstyrelsen.............................................................68

4.29 Fördelning av totala förvaltningskostnaden på verksamhetsområde..................68

4.30 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................70

4.31 Uppdragsverksamhet.............................................................................................71

4.32 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................71

4.33 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 72

4.34 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................74

4.35 Uppdragsverksamhet.............................................................................................74

4.36 Ekonomisk översikt...............................................................................................75

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................77

5.2 Anslagsutvecklingen Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.....104

5.3 Anslagsutvecklingen B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet..................105

5.4 Anslagsutvecklingen B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m...................................106

5.5 Bemyndigandetabell................................................................................................107

5.6 Anslagsutvecklingen B4 Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder......................................................................................................108

5.7 Anslagsutvecklingen B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer.. 109

5.8 Anslagsutvecklingen B6 Ersättning för texttelefoner..........................................109

5.9 Anslagsutvecklingen B7 Bilstöd till handikappade...............................................110

5.10 Anslagsutvecklingen B8 Kostnader för statlig assistansersättning....................111

5.11 Anslagsutvecklingen B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m... 112

5.12 Anslagsutvecklingen B10 Bidrag till organisationer på det sociala området.... 113

5.13 Anslagsutvecklingen Bil Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder................114

5.14 Anslagsutvecklingen B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) 115

5.15 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................116

5.16 Anslagsutvecklingen B13 Handikappombudsmannen.......................................116

5.17 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................117

5.18 Anslagsutvecklingen B14 Barnombudsmannen..................................................117

5.19 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................119

5.20 Anslagsutvecklingen B15 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor 119

5.21 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................119

5.22 Anslagsutvecklingen B16 Statens institutionsstyrelse.......................................120

5.23 Beställningsbemyndigande för beviljande av forsknings- och
utvecklingsmedel och beräknad anslagspåverkan under

perioden 1999-2001..............................................................................................121

5.24 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................121

5.25 Anslagsutvecklingen B17 Alkoholinspektionen.................................................121

5.26 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................122

5.27 Anslagsutvecklingen B18 Alkoholsortimentsnämnden.....................................123

5.28 Anslagsutvecklingen B19 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.............123

5.29 Ekonomisk översikt för de fem senaste åren......................................................124

6.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................126

6.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................128

6.3 Anslagsutvecklingen Cl Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.........128

6.4 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................128

6.5 Anslagsutvecklingen C2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning......129

6.6 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................129

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagramförteckning

4.1 Fördelningen av kostnader på olika verksamheter inom hälso- och

sjukvården (%), 1990-1998.....................................................................................19

4.2 Landstingens inkomster år 1998 fördelade efter inkomstslag (%).......................20

4.3 Ökning av återstående medellivslängd för en nyfödd...........................................29

4.4 Antal hiv-smittade respektive aids-fall fördelat på kvinnor och män...................30

4.5 Andel daglig rökare (%), 16-44 år, 1980-1997.....................................................34

4.6 Andel kariesfria barn (%)........................................................................................37

4.7 Antal vårdplatser i sluten psykiatrisk vård samt antal läkarbesök 1000-tal

i öppen vård 1980-1998..........................................................................................39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i läkemedelslagen (1992:859),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1996:1152) om handel med läke-
medel,

3. antar regeringens förslag om fortsatt giltig-
het av lagen (1991:1136) om försöksverk-
samhet med kommunal primärvård,

4. godkänner de av regeringen föreslagna prin-
ciperna för ett nytt avgiftssystem för den
statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den
1 januari 2000 (avsnitt 4.6),

5. godkänner den av regeringen föreslagna
strukturen för det nationella stödet till ut-
vecklingsarbete inom vården och omsorgen
(avsnitt 4.6),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om anslaget A3 Bidrag till hälso- och
sjukvård, disponera 24 miljoner kronor dels
för avvecklingen av Hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut (Spri), dels för uppbygg-
nad av det nya nationella stödet till ut-
vecklingsarbete inom vård och omsorg,

7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A8 Folkhälsoinstitutet,
ingå ekonomiska förpliktelser som in-
klusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 108 miljoner kronor efter år 2000,

8. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget Al5 Socialstyrelsen,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklu-
sive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 20 miljoner kronor efter år 2000,

9. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B3 Statsbidrag till
vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 60 miljoner
kronor efter år 2000,

10. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B16 Statens institu-
tionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 20 miljoner kronor efter år
2000,

11. bemyndigar regeringen att under år 2000, i

fråga om ramanslaget Cl Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Forskningsmedel, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
340 miljoner kronor efter år 2000,

12. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg enligt följande uppställning:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

[Ans lagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Sjukvårdsförmåner m.m.	ramanslag	1 998 000
A2	Bidrag för läkemedelsförmånen	ramanslag	14 137 000
A3	Bidrag till hälso- och sjukvård	ramanslag	980 225
A4	Insatser mot aids	ramanslag	65 622
A5	Bidrag till WHO	ramanslag	34 371
A6	Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk- ningar	anslag	1 591
A7	Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan	ramanslag	16 701
A8	Folkhälsoinstitutet	ramanslag	110 999
A9	Smittskyddsinstitutet	ramanslag	131224
A10	Institutet för psykosocial medicin	ramanslag	13 059
All	Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik	ramanslag	35 622
A12	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	ramanslag	19 086
A13	Ersättning till steriliserade i vissa fall	ramanslag	90 000
A14	Personligt ombud	ramanslag	45 000
A15	Socialstyrelsen	ramanslag	429 102
Bl	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	ramanslag	260 000
B2	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	reservationsanslag	330 000
B3	Statsbidrag till vårdartjänst m.m.	ramanslag	183 019
B4	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	anslag	78 394
B5	Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer	anslag	132 194
B6	Ersättning för texttelefoner	ramanslag	16 285
B7	Bilstöd till handikappade	ramanslag	230 000
B8	Kostnader för statlig assistansersättning	ramanslag	5 136 000
B9	Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.	ramanslag	63 000
BIO	Bidrag till organisationer på det sociala området	anslag	64 341
Bli	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder	ramanslag	27 500
B12	Statens institut för särskilt utbildningsstöd	ramanslag	8 663
B13	Handikappombudsmannen	ramanslag	8 159
B14	Barnombudsmannen	ramanslag	8 450
B15	Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor	ramanslag	6 908
B16	Statens institutionsstyrelse	ramanslag	557 032
B17	Alkoholinspektionen	ramanslag	6 984
B18	Alkoholsortimentsnämnden	ramanslag	691
B19	Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa	reservationsanslag	10 000
Cl	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	ramanslag	117 655
C2	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	9 735
Summa			25 362 652

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859)

Härigenom föreskrivs att 25 § läkemedelslagen (1992:859) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §'

Den som ansöker om godkännan-
de för försäljning av ett läkemedel,
om erkännande av ett godkännande
som meddelats i en annan medlems-
stat i Europeiska unionen, om sådan
jämkning av ett godkännande att in-
dikationerna för läkemedlet utvidgas
eller om tillstånd att få utföra en
klinisk läkemedelsprövning skall be-
tala ansökningsavgift.

Den som ansöker om godkännan-
de för försäljning av ett läkemedel,
om erkännande av ett godkännande
som meddelats i en annan medlems-
stat i Europeiska unionen, om till-
stånd enligt 5 f tredje stycket, om till-
stånd för tillverkning av läkemedel,
om sådan jämkning av ett godkän-
nande att indikationerna för läke-
medlet utvidgas eller om tillstånd att
få utföra en klinisk läkemedelspröv-
ning skall betala ansökningsavgift.

Den som anmäler eller ansöker om
andra ändringar av villkoren i ett
godkännande än som avses i första
stycket skall betala tillkommande av-
gift. Aven den som begär att Läke-
medelsverket utarbetar eller kom-
pletterar en prövningsrapport i sam-
band med en ansökan i en annan

' Senaste lydelse 1995:475

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Så länge ett godkännande eller ett
tillstånd enligt första stycket eller ett
godkännande enligt förordning
(EEG) nr 2309/93 gäller skall årsav-
gift betalas. Årsavgift får också tas ut
för läkemedel för vilka har meddelats
tillstånd till försäljning enligt 5 §
andra eller tredje stycket.

Även den som ansöker om eller

medlemsstat om erkännande av ett i
Sverige godkänt läkemedel skall betala
tillkommande avgift för rapporten.

Så länge ett godkännande eller ett
tillstånd enhgt första stycket gäller
skall årsavgift betalas. Årsavgift får
också tas ut för läkemedel för vilka
har meddelats tillstånd till försäljning
enligt 5 § andra eller tredje stycket.

har tillstånd att tillverka en sådan

medicinsk gas, på vilken denna lag är tillämplig, och den som ansöker om eller
innehar registrering av ett homeopatiskt medel skall betala ansöknings- och
årsavgift.

Den som får vetenskaplig råd-
givning av Läkemedelsverket i sam-
band med utvecklingen av ett läke-
medel skall betala en särskild avgift för
det.

Regeringen beslutar om avgifternas storlek och får meddela ytterligare före-
skrifter om sådana avgifter. Efter bemyndigande av regeringen får Läke-
medelsverket meddela sådana ytterligare föreskrifter om avgifter som inte
gäller avgifternas storlek.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. För ansökan eller anmälan som kommit in till Läkemedelsverket före
den 1 januari 2000 men ännu inte avgjorts gäller äldre föreskrifter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Den som ansöker om tillstånd enligt 3 § skall betala ansöknings- och årsav-
gift.

Den som bedriver detaljhandel med
läkemedel enligt 4 eller 5 J skall betala
årsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136)
om försöksverksamhet med kommunal primärvård

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med
kommunal primärvård2, som gäller till utgången av år 1999, skall fortsätta att
gälla till och med utgången av år 2001.

2 Lagens giltighetstid senast förlängd 1998:1653.

PROP. 1999/2000:t UTGIFTSOMRÅDE 9

3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social
omsorg omfattar tre verksamhetsområden:

A Hälsovård och sjukvård

B Social omsorg

C Forskning

I utgiftsområdet ingår 14 myndigheter som har
till uppgift att svara för genomförande, tillsyn,
uppföljning, utvärdering och forskning. Verk-
samheten inom områdena A och B är huvudsak-
ligen inriktade mot kommuner och landsting,
vilka står för huvudmannaskapet avseende hälso-
och sjukvård, socialtjänst m.m.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

23 124

24 087

24 819

25 363

25 900

26 209

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

För information om verksamhetsutfall,
förändringar och prioriteringar hänvisas till
respektive verksamhetsområde.

Mål

- Att trygga en god hälsa och goda levnads-
villkor och se till att hälso- och sjukvården
och den sociala omsorgen bedrivs med god
kvalitet och effektiv resursanvändning samt
tillgodoser den enskilde individens behov
av vård, omsorg, stöd och service.

Inom Socialdepartementet pågår arbete med att
vidareutveckla målen.

3.3 Resultatbedömning

I budgetpropositionen för år 1998 lades ett antal
mål fast för utgiftsområdet. I budgetpropositio-
nen för år 1999 konkretiserades dessa mål för
verksamhetsområdena:

- Kvaliteten i hälso- och sjukvården skall
förbättras.

- Patientens ställning skall stärkas.

- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i
samhället som är mest eftersatta ur
hälsosynpunkt.

- Tobaksbruket skall minska.

- Läkemedelsförsörjningen skall utvecklas
och vara kostnadseffektiv.

- En god tandhälsa skall upprätthållas.

- Vården av och omsorgen om psykiskt
störda skall förbättras.

- Personer med funktionshinder skall kunna
delta i samhällslivet och få tillgång till god

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

omsorg och vård som bygger på den
enskilda människans delaktighet och själv-
bestämmande.

- Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha
inflytande i samhället och över sin vardag,
kunna åldras i trygghet och med bibehållet
oberoende, bemötas med respekt, samt ha
tillgång till god vård och omsorg.

- Personer med sociala eller andra handikapp
och försörjningssvårigheter skall få stöd,
bistånd och god omsorg.

- Barn och ungdomar skall växa upp under
trygga och goda förhållanden.

- Den totala alkoholkonsumtionen skall
minska för att begränsa alkoholens skade-
verkningar.

- Att verka för ett narkotikafritt samhälle
genom insatser för att minska tillgången
och efterfrågan på narkotika samt genom
att få fler missbrukare att upphöra med sitt
missbruk.

- Kunskapen skall öka om tillstånd, processer
och effekter rörande hälsa och social
välfärd.

Regeringens resultatbedömning sker med ut-
gångspunkt från dessa mål och redovisas utför-
ligt under vart och ett av verksamhetsområdena
(se avsnitten 4.3, 5.3 och 6.3).

Folkhälsoläget är gott i Sverige, men på några
områden finns oroande tecken. Allt fler män-
niskor anger att de har psykiska besvär och inom
barn- och ungdomspsykiatrin har antalet besök
ökat kraftigt. En stor andel unga rör på sig så lite
att det hotar deras hälsa och en stor del av
befolkningen lider av övervikt. Alltför många
unga börjar röka. Allergier blir allt vanligare. I
folkhälsoarbetet skall de grupper som är mest
exponerade för hälsorisker prioriteras. Till dem
hör bl.a. invandrare och barn och unga.

Kvaliteten i sjukvården har generellt sett bibe-
hållits eller t.o.m. ökat och vården får generellt
högt betyg av patienterna, trots omfattande
strukturförändringar. Internationellt sett ligger
Sverige långt framme när det gäller att tidigt och
framgångsrikt införa nya och effektivare behand-
lingsmetoder som medför att fler kan behandlas.
Det finns dock stora lokala och regionala
variationer i kvaliteten. Primärvården är inte
tillräckligt utvecklad och det finns brister inom
äldrevården och psykiatrin. På vissa håll
förekommer långa väntetider till planerade

behandlingar, trots att antalet operationer
generellt sett kan ha mångdubblats tack vare ny
metodik. Regeringen bedömer att det är
angeläget att åtgärda dessa brister. Primärvården
måste utvecklas och landstingen och kom-
munerna säkra väl fungerande vårdkedjor.
Regeringen anser också att det är angeläget att se
till att patienternas möjligheter att välja vård-
givare förbättras, t.ex. genom att förbättra
informationen om väntetider på olika sjukhus.

Äldreomsorgen håller överlag god kvalitet.
Men på vissa områden finns brister och problem
som varit kända länge. Det gäller t.ex. avgifter,
läkarmedverkan, inflytande, samverkan mellan
kommuner och landsting samt de problem som
är förknippade med att allt fler anhöriga tar hand
om de äldre. En nationella handlingsplan för
äldrepolitiken lades fast 1998. Den syftar bl.a. till
att komma till rätta med dessa problem.
Regeringen bedömer att det är angeläget att
kraftfullt fortsätta genomförandet av handl-
ingsplanen.

FN:s standardregler för personer med funk-
tionshinder skall tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.
Sverige är det land i världen där reglerna är mest
kända. Trots det är det långt kvar innan de blir
förverkligade. Funktionshindrade får inte alltid
det stöd av kommuner och landsting som han
eller hon har rätt till enligt lag. Många funk-
tionshindrade kan inte delta i olika samhälls-
aktiviteter för att de rent fysiskt, men även på
andra sätt, utestängs. Dagens förhållningssätt till
funktionshindrade innebär att de många gånger
känner sig illa bemötta. Funktionshindrade skall
inte diskrimineras. Regeringen är mycket ange-
lägen om att attityderna till funktionshindrade
förändras och att deras möjligheter att delta i
samhällslivet förbättras under de kommande
åren.

Även om socialbidragsberoendet minskade
något under år 1998 anser regeringen att det är
mycket viktigt att minskningen fortsätter. Färre
barn skall växa upp i familjer som under längre
perioder behöver socialbidrag och fler invandrare
och unga måste få möjlighet att försörja sig på
andra sätt än genom bidrag.

FN:s konvention om barnets rättigheter är en
av grundpelarna för regeringens arbete med
barnfrågor. Myndigheter, landsting och kom-
muner känner idag till barnkonventionen ganska
väl, men det är långt kvar innan den genomsyrar
allt beslutsfattande som rör barn. Regeringens
ambition är att kommuner, myndigheter och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

andra som arbetar med barn och unga har ett
aktivt förhållningssätt till konventionen som
bidrar till att barns och ungas levnadssituation
förbättras. Därför kommer regeringen att lägga
ner mycken möda på att genomföra den strategi
som riksdagen beslutade år 1998 för för-
verkligandet av barnkonventionen.

För vägledning av socialpolitiken vid ingången
av nästa årtusende har regeringen gett en kom-
mitté i uppdrag att göra en samlad bedömning av

välfärdsutvecklingen. Denna skall ske mot bak-
grund av en beskrivning vad gäller förändringar
av de socialpolitiska välfärdssystemen och de
stora strukturförändringarna under 1990-talet.
Därmed kan viktiga kunskapsluckor och centrala
forskningsuppgifter, med särskild relevans för de
utmaningar socialpolitiken står inför på 2000-
talet, identifieras.

Socialdepartementet ser nu över målen inom
ramen för den s.k. tvåårsöversynen.

Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen

	Utfall 1998	Anslag 1999 1	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Hälsovård och sjukvård	17 525	17 341	18 226	18 108	18 329	18 599
Social omsorg	5 496	6 633	6 490	7 128	7 431	7 468
Forskning	102	114	104	127	140	142
Totalt för utgiftsområde 9	23124	24 087	24 819	25 363	25 900	26 209

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4 Hälsovård och sjukvård

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet Hälsovård och sjukvård
omfattar verksamhet som i huvudsak är ett an-
svar för landstingen och kommunerna och som
regleras bl.a. i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). Statens stöd till den kommunala
sektorn utgår främst från utgiftsområde 25 All-
männa bidrag till kommuner. Under utgiftsom-
råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
redovisas vissa ersättningar som ges till sjuk-
vårdshuvudmännen till följd av den särskilda
årliga överenskommelsen mellan staten och
landstingen (den s.k. Dagmar-överenskommel-
sen).

De dominerande anslagsposterna inom verk-
samhetsområdet Hälsovård och sjukvård är
tandvårdsförsäkringen och läkemedelsförmånen.
I verksamhetsområdet ingår också de statliga
myndigheterna med anknytning till hälso- och
sjukvårdsområdet bidrag till Världshälsoorgani-
sationen (WHO) och Nordiska hälsovårds-
högskolan. En förändring jämfört med tidigare
år är att även Socialstyrelsen, som tidigare redo-
gjorts för under ett eget verksamhetsområde, nu
redovisas som ett anslag under verksamhets-
området Hälsovård och sjukvård. Under verk-
samhetsområdet redovisas även Läkemedels-
verket och Apoteket AB samt WHO-enheten
för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

Sverige har i ett internationellt perspektiv re-
lativt låga kostnader för hälso- och sjukvård. En
jämförelse mellan de svenska kostnaderna för
hälso- och sjukvård som en andel av BNP och ett
genomsnitt för motsvarande kostnadsandel i
EU-länderna visar enligt OECD:s statistik att
Sveriges andel var 7,6 procent av BNP jämfört
med genomsnittet 7,9 procent i EU-länderna för

år 1997. Nettokostnaderna3 för landstingens
hälso- och sjukvård (primärvård, somatisk kort-
tidssjukvård, geriatrisk vård, psykiatrisk vård och
tandvård) uppgick under år 1998 enligt Lands-
tingsförbundets statistik till 95 miljarder kronor.
Detta var en ökning med drygt fyra procent
jämfört med år 1997 då kostnaderna uppgick till
91 miljarder kronor.

Den landstingskommunala hälso- och sjuk-
vården omfattar en rad olika verksamheter. För-
delningen av de totala kostnaderna för hälso- och
sjukvården på de olika verksamheterna för re-
spektive år under perioden 1990-1998 framgår av
nedanstående diagram.

Diagram 4.1 Fördelningen av kostnader på olika
verksamheter inom hälso- och sjukvården (%), 1990-1998

Källa: Landstingsförbundet

Som framgår av diagram 4.1 har den somatiska
korttidssjukvårdens andel av de totala kostna-
derna under den aktuella perioden ökat från
47,4 procent år 1990 till 61,3 procent år 1998.

3 Nettokostnaden = samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Den geriatriska vårdens andel av de totala kost-
naderna har i stort sett varit oförändrad under
perioden och var 5,4 procent år 1998, medan
primärvårdens andel har minskat från
30,2 procent år 1990 till 20,6 procent år 1998.
När det gäller den psykiatriska vården så har dess
andel minskat från 12,3 procent av kostnaderna
för år 1990 till 9,2 procent av kostnaderna år
1998. Slutligen har tandvårdens andel minskat
från 4,7 procent av kostnaderna för år 1990 till
3,5 procent av kostnaderna för år 1998.

Förändringarna i kostnadsandelar för de olika
verksamheterna inom landstingens hälso- och
sjukvård kan förklaras av de omstruktureringar
som har genomförts under 1990-talet inom sek-
torn och som bl.a. innebär en omfördelning från
sluten vård till öppna vårdformer och hemsjuk-
vård. Stor betydelse för omfördelningen har
också de förändringar som skett till följd av
Adelreformen och psykiatrireformen.

Landstingens verksamhet finansieras i huvud-
sak via landstingsskatten. Som framgår av dia-
gram 4.2 utgjorde landstingsskatten under år
1998 cirka 70 procent av landstingssektorns in-
komster. Statens bidrag till landstingen består
dels av det generella statsbidraget, dels av vissa
specialdestinerade statsbidrag (inom hälso- och
sjukvårdsområdet t.ex. ersättning med anledning
av den årliga Dagmaröverenskommelsen, stats-
bidraget för läkemedelsförmånen samt vissa tids-
begränsade stimulansbidrag med anledning av
t.ex. Ädel-, handikapp- och psykiatrirefor-
merna). Landstingen har vidare vissa övriga in-
komster (ersättningar från försäkringskassor, er-
sättningar från kommuner, försäljning av tjänster
osv.) samt inkomster från patientavgifter. Det
bör noteras att uppgifterna i diagram 4.2 är pre-
liminära och att de avser finansieringen av lands-
tingens totala verksamhet och inte endast hälso-

och sjukvården. Diagrammet ger emellertid en
relativt rättvisande bild av finansieringen av
landstingens hälso- och sjukvård eftersom den
verksamheten utgör en stor andel, ca 86 procent
år 1998, av landstingens totala verksamhet.

Diagram 4.2 Landstingens inkomster år 1998 fördelade
efter inkomstslag (%)

När det gäller personalen inom landstingens och
kommunernas hälso- och sjukvård så kan situa-
tionen för år 1998 illustreras av tabell 4.1 nedan.
Av tabellen framgår också förändringen jämfört
med år 1995 när det gäller personalens storlek
och fördelningen på vissa yrkeskategorier. Upp-
gifterna är hämtade från Landstingsförbundets
statistik. Av tabellen kan utläsas att den samlade
personalen inom hälso- och sjukvården totalt
ökade från drygt 240 000 till knappt 261 000
mellan år 1995 och år 1998. Hälso- och sjuk-
vårdspersonalen i kommunerna ökade under
perioden med knappt 16 000 medan ökningen av
hälso- och sjukvårdspersonalen i landstingen
uppgick till knappt 5 000.

Tabell 4.1 Viss sjukvårdspersonal i landsting och primärkommuner år 1998 samt förändring 1995-1998

1998 Förändring 1995-1998

	Landsting	Kommuner	Totalt	Landsting	Kommuner	Totalt
Läkare	23 000	800	23 800	2 500	-1 800	700
Sjuksköterska	74 300	17 500	91 800	6 200	-1 100	5 100
Undersköterska	41 900	61 500	103 400	1400	20 000	21 400
Sjukvårdsbiträde	3 000	7 800	10 800	-3 800	-2 900	-6 700
Skötare	12 600	5 300	17 900	-2 000	900	-1 100
Sjukgymnast	5 500	1 200	6 700	400	100	500
Arbetsterapeut	3 800	2 500	6 300	100	450	550
Summa	164 100	96 600	260 700	4 800	15 650	20 450

Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Nationell handlingsplan för vården

Ett av regeringens högst prioriterade mål är att
säkra en väl fungerande vård och omsorg. Som
framgår av resultatredovisningen i det följande
finns det inom vården vissa bristområden, som
det är angeläget att komma tillrätta med. Rege-
ringen avser mot denna bakgrund att under år
2000 presentera en nationell handlingsplan för
utveckling och förnyelse av sjukvården. Rege-
ringens ambition är att den nationella handlings-
planen skall kunna utvecklas under en bred poli-
tisk uppslutning. Handlingsplanen skall innehålla
förslag om mål och inriktning samt handlings-
vägar för den framtida sjukvården.

Nuvarande brister i vården är också bakgrun-
den till den s.k. försvarsuppgörelsen. Genom
uppgörelsen kommer sammanlagt åtta miljarder
kronor att tillföras vården och omsorgen under
perioden 2002-2004.

Regeringen gör emellertid bedömningen att
det finns ett behov av ytterligare resurser.
Bakgrunden är bl.a. demografiska förändringar
och förändringar i vårdens struktur, som
resulterat i ökade vårdbehov i primärvård,
äldreomsorg och psykiatri. Regeringen avser
därför att redan för år 2001 föreslå att ytterligare
medel- en miljard kronor - tillförs vården och
omsorgen.

Sammantaget innebär det att landstingen och
kommunerna kommer att tillföras extra stats-
bidrag för vård och omsorg om nio miljarder
kronor under perioden 2001-2004, fördelat en-
ligt följande:

1 Tabell 4.2 Resurstillskott till vården 1

Miljarder kronor

2001

2002 2003

2004

1 3

I försvarsuppgörelsen aviserades för åren 2002-
2004 fyra områden som skall prioriteras inom
ramen för satsningen; primärvården, vården och
omsorgen om äldre, psykiatrin samt tillgänglig-
het och mångfald i vården.

Regeringen återkommer i 2000 års ekono-
miska vårproposition angående resurstillskottet
för år 2001 och senare år. Resurstillskottet
kommer att inordnas i det generella statsbidraget
till kommuner och landsting. Avsikten är att
staten skall träffa s.k. utvecklingsavtal med
Landstingsförbundet respektive Svenska kom-

munförbundet, där den närmare inriktningen på
vårdsatsningen läggs fast.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.3 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

17 525

17 341

18 226

18 108

18 329

18 599

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

- Folkhälsan har fortsatt att förbättras men
alltjämt finns stora skillnader i hälsa mellan
olika grupper i befolkningen. Ett oroande
tecken är att den andel av befolkningen som
uppger sig ha psykiska besvär ökar. Andra
hälsoproblem som ökar är övervikt och al-
lergier.

- Vårdens kvalitet har generellt sett bibehål-
lits eller förbättrats trots minskade reala
resurser, men det finns stora regionala och
lokala variationer. Det finns dessutom stora
brister i läkarinsatserna i den kommunala
äldreomsorgen.

- Problemen med långa väntetider till plane-
rade behandlingar inom sjukvården kvar-
står. Problemen beror i stor utsträckning på
att nya medicinska metoder introduceras
tidigt och erbjuds stora grupper patienter.
Köproblemen beror således inte på att sjuk-
vården producerar mindre än tidigare utan
på att fler patienter kan behandlas.

- Enligt Socialstyrelsens uppföljning av psy-
kiatrireformen får personer med psykisk
störning inte del av insatser för stöd och
service enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade i den ut-
sträckning som gruppens behov föranleder.
Omkring hälften av gruppen svårt psykiskt
störda saknar adekvat sysselsättning anpas-
sad till deras funktionshinder.

- Kostnaden för läkemedelsförmånen ökade
med 19,5 procent mellan åren 1997 och
1998. Kostnadsökningen fortsatte under de
första månaderna 1999 varför en förändring

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

av läkemedelsförmånen genomfördes fr.o.m
1 juni 1999. Den årliga besparingseffekten
av den vidtagna åtgärden beräknas till
1 370 miljoner kronor.

Förändringar

- Ytterligare steg har tagits för att stärka pati-
entens inflytande och delaktighet i hälso-
och sjukvården genom de förändringar i
hälso- och sjukvårdslagstiftningen som
riksdagen beslutat. Landstingen har tillförts
medel för insatser inom området genom
den särskilda överenskommelsen mellan
staten och landstingen om ersättningar till
hälso- och sjukvården.

- Problematiken kring vårdens tillgänglighet
har under året fortsatt att vara en central
fråga för regeringen. Landstingen och kom-
munerna har genom utökade statsbidrag
fått förutsättningar att korta väntetiderna
inom vården samt att komma tillrätta med
de problem som i dag finns inom äldre-
sjukvården.

- Regeringen har tagit initiativ för att sam-
verkan mellan landstingens hälso- och sjuk-
vård och kommunernas vård och omsorg
skall förbättras, bl.a. när det gäller läkarin-
satserna i den kommunala äldrevården.

- Ytterligare åtgärder har vidtagits för att
stärka patientsäkerheten i vården genom
riksdagens beslut om en ny reglering för
yrkesverksamheten inom hälso- och sjuk-
vårdsområdet som trädde i kraft den
1 januari 1999.

- Riksdagens beslut att införa lagstiftning om
ersättning till steriliserade i vissa fall ger rätt
för vissa personer som steriliserats mot sin
vilja eller på någon annans initiativ att er-
hålla ekonomisk ersättning av staten med
175 000 kronor.

Prioriteringar för år 2000

- Åtgärder skall vidtas för att förbättra förut-
sättningarna att korta väntetider och för-
bättra tillgängligheten i hälso- och sjukvår-
den.

- Insatser skall genomföras för att en lättill-
gänglig, nationellt jämförbar redovisning av
vårdens prestationer och resultat samt köer
och väntetider skall komma till stånd.

- Åtgärder skall vidtas för att förbättra den
psykiska hälsan hos befolkningen och sär-
skilt hos barn och ungdomar.

- Ytterligare steg mot att kontrollera kost-
nadsutvecklingen för läkemedelsförmånen
skall tas genom att en ny modell för ersätt-
ningen till landstingen införs. Inriktningen
är att landstingen fr.o.m. år 2001 fullt ut
skall ges ett kostnadsansvar för läkeme-
delsförsörjningen.

- Insatserna för att förbättra folkhälsan för de
mest utsatta grupperna i samhället skall
ytterligare förstärkas.

- Fortsatta insatser skall göras för att tobaks-
bruket skall minska, speciellt bland unga.

- Lagstiftningen på smittskyddsområdet skall
omarbetas med syfte att stärka rättssäker-
heten samt förbättra möjligheterna att för-
hindra spridning av smittsamma sjukdomar.

- Insatsen personligt ombud för personer
med psykiskt funktionshinder skall perma-
nentas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.3 Resultatbedömning

I budgetpropositionen avseende år 1998 lades ett
antal mål fast för utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg. Dessa mål har i bud-
getpropositionen avseende år 1999 ytterligare
konkretiserats och beskrivits under verksam-
hetsområdena Hälsovård och sjukvård samt
Social omsorg. Regeringens resultatbedömning
nedan sker med utgångspunkt från de mål för
verksamhetsområdet Hälsovård och sjukvård
som beskrivits i budgetpropositionen avseende
år 1999.

4.3.1 Kvaliteten i hälso- och sjukvården
skall förbättras

Tillståndet och utvecklingen

I lagstiftningen ställs höga krav på kvalitet i
hälso- och sjukvården och kvalitetsfrågorna
kommer också alltmer i fokus i vården. Frågorna
har under senare år delvis ändrat karaktär. Tidi-
gare handlade det mycket om säkring av medi-
cinska resultat och medicinskteknisk säkerhet. I
dag har begreppet vidgats till att omfatta total-
kvalitet, dvs. hälso- och sjukvårdens förmåga att
möta de krav som medborgarna och patienterna
har på hälso- och sjukvården. Det råder delade
meningar om vilken effekt den omdanande
utvecklingen inom hälso- och sjukvården under
1990-talet har haft på vårdens kvalitet. I
Socialstyrelsens årsbok Sjukvården i Sverige 1998
redovisas senare års utveckling inom olika delar
av hälso- och sjukvården. Denna översikt ut-
mynnar i bedömningen att vårdens kvalitet gene-
rellt sett bibehållits eller ökat trots minskade
reala resurser, men att det finns stora lokala och
regionala variationer.

Underlag för bedömning av vårdens kvalitet
kan hämtas från olika håll och på olika sätt. En
indikator som belyser förekomsten och karak-
tären av brister och problem inom hälso- och
sjukvården är antalet anmälningar till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Antalet
ärenden som inkommit till HSAN har fördubb-
lats sedan början av 1990-talet. År 1998 uppgick
antal inkomna ärenden till ca 3 000 - av dessa var
det ca 400 som ledde till påföljd. Antalet ärenden
som lett till påföljd har dock inte blivit fler under
senare år, vilket tyder på att det kan vara anmäl-
ningsbenägenheten snarare än antalet fel som

ökat. De vanligaste typerna av fel avser behand-
ling, diagnos samt operationer.

Socialstyrelsen följer utvecklingen av vårdens
kvalitet bl.a. genom de så kallade nationella kva-
litetsregistren. Antalet sådana register är för när-
varande ca 45 st. Exempel på kvalitetsförbätt-
ringar, som kunnat utläsas ur kvalitetsregistren,
är minskad frekvens av reoperationer efter
ljumskbråcksoperation, bättre hållbarhet i im-
plantaten vid höftledsoperationer och minskad
frekvens av icke önskvärda brytningsfel efter
gråstarrsoperationer.

Register av den typ som det nationella kvali-
tetsregistret och slutenvårdsregistret, saknas i
dag för primärvården. Detta gör att uppföljning
av innehåll och kvalitet i primärvården är svår att
göra på nationell nivå.

Ett viktigt komplement i kvalitetsarbetet är att
studera kvaliteten ur patientens perspektiv. SCB
genomförde under våren 1998 en undersökning
som riktade sig till 50 000 patienter i Västra
Götalands län. Resultaten visar att på en index-
skala, NPI (NPI=Nöjd Patient Index) från 1 till
100 får sjukhusens slutenvård betyget 79, medan
primärvården och sjukhusvårdens öppna verk-
samhet får betyget 75. Undersökningen visar
också att äldre patienter samt patienter med
sämre hälsa är mer nöjda med vården än yngre
patienter och patienter med god hälsa. Män och
kvinnor gav i huvudsak samma betyg på vården.

Trots att äldre patienter var mer nöjda med
vården än yngre patienter har Socialstyrelsen
under de senaste åren ett flertal gångar pekat på
brister i läkarinsatserna i den kommunala äldre-
omsorgen. Trots att det i många kommuner och
landsting pågår arbete med att utveckla olika
former av samverkan saknas fortfarande ett full-
gott läkarstöd till särskilt boende. Även inom
hemsjukvården är insatserna otillräckliga.

Socialstyrelsen överlämnade i november 1998
en rapport om sjukhemmens utveckling före och
efter Ädelreformen (Ädelparadoxen - Sjuk-
hemmen före och efter Ädelreformen) till rege-
ringen. Sjukhemmen utvecklas enligt Social-
styrelsen allt mer mot att få karaktären av
sjukvårdsinrättningar, där människor med om-
fattande behov av omvårdnad och medicinska
insatser vistas allt kortare tider. Andelen under-
sköterskor har ökat betydligt vid sjukhemmen.
Andelen sjuksköterskor har däremot minskat vid
jämförelse med förhållandena före Ädelrefor-
men. Rapporten visar också att läkarnas tid för
direktkontakt med de boende har halverats
under de senaste fyra åren och nu är ca fyra mi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

nuter per boende och vecka. Den fysiska miljön
och boendestandarden har dock förbättrats och
utvecklingen går mot mindre boendeenheter.

En betydelsefull faktor för att utveckla kvali-
teten inom hälso- och sjukvården är personaltill-
gången. Situationen på arbetsmarknaden för
vård- och omsorgspersonal har förändrats i
snabb takt. Inom många områden ökar rekryte-
ringsproblemen och bristsituationer har uppstått
eller riskerar att uppstå. Ett ökat behov av re-
krytering beror bl.a. på ökade pensionsavgångar,
då medelåldern på befintlig personal är hög, samt
demografiska förändringar i framtiden. Den
snabba medicinska och tekniska utvecklingen
ställer dessutom krav på fortsatt vidareutbildning
av all personal under den yrkesverksamma
perioden.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

I vårt decentraliserade hälso- och sjukvårdssys-
tem är det framförallt huvudmännen som är an-
svariga för kvalitetsutveckling inom vård och
omsorg. De direkta statliga insatserna på områ-
det är därför begränsade. En viktig roll för staten
är dock att stötta och stimulera huvudmännens
utvecklingsarbete mot en förbättrad kvalitet i
vård och omsorg. Staten har också en viktig
funktion att följa upp, utvärdera och uppmärk-
samma utvecklingen på området samt vid kon-
staterade behov förändra lagstiftningen.

Läkarinsatser i den kommunala vården samt
samverkan

I överenskommelsen mellan staten och lands-
tingen om ersättningar år 1999 för att stärka
patientens ställning m.m. utlovades en utökad
satsning från landstingen för att komma till rätta
med bristerna i läkarinsatserna i den kommunala
vården och omsorgen. För att stödja det arbete
som bedrivs i landsting och kommuner har
Landstingsförbundet initierat ett projekt kring
Läkarmedverkan inom kommunal vård och
omsorg för äldre. Inom ramen för projektet, som
bedrivs i samverkan med Svenska kommunför-
bundet, belyses och fördjupas diskussionen om
vad som krävs för att äldre människors behov av
läkarkontakter skall kunna tillgodoses på ett till-
fredsställande sätt. Det handlar bl.a. om primär-
vårdsläkarens roll i äldrevården, samverkan med
övriga specialiteter - t.ex. geriatrik och psykiatri
- samt läkarmedverkan i informationsöverföring
och vårdplanering.

Dokumentation

En viktig fråga för kvaliteten och säkerheten
inom hälso- och sjukvården är dokumentationen
inom vården. Socialstyrelsen har haft regeringens
uppdrag att redovisa erfarenheterna av det sedan
år 1986 gällande signeringskravet för anteck-
ningar i patientjournaler. Socialstyrelsen konsta-
terar i sin uppföljning att hälso- och sjukvården
genomgått en omfattande administrativ, formell
och organisatorisk utveckling sedan lagens till-
komst. Stora delar av den utvecklingen påverkar
såväl den grundläggande frågan om vad som skall
dokumenteras och formerna för dokumentatio-
nen, som vilka metoder som skall tillämpas för
kontroll av de införda uppgifterna. Socialstyrel-
sen bedömer att signeringsbestämmelsen bör
ändras och ges en mer flexibel utformning dock
utan att kravet på kontroll av vad som införs i en
patientjournal eftersätts. En lösning av signe-
ringsfrågan bör dock enligt Socialstyrelsen inte
utarbetas enbart med problemen med signer-
ingen som utgångspunkt utan att det finns behov
av en mer omfattande översyn av patientjournal-
lagen. Regeringen delar Socialstyrelsens bedöm-
ning och avser att ge myndigheten i uppdrag att
göra en samlad översyn av patientjournallagen.

Regeringen har vidare under år 1999 gett
Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag om
åtgärder för att få bort onödig administration i
hälso- och sjukvården. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 31 december 1999.

Tillsyn

Regeringen gav i december 1997 Socialstyrelsen
ett uppdrag om kvalitetsutveckling och förstärkt
tillsyn vid vården av äldre och funktions-
hindrade. Detta skulle ske dels genom för-
stärkning av den regionala tillsynsorganisation
under år 1998, dels genom utarbetande av ett
förslag till hur Socialstyrelsen föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i
hälso- och sjukvården i tillämpliga delar skulle
kunna användas inom omsorgen av äldre och
funktionshindrade i dess helhet. Vidare skulle
samarbetet med länsstyrelserna utvecklas. I
Socialstyrelsens avrapportering av uppdraget
framgår att en förstärkt tillsyn uppnåtts genom,
dels anställning av tillsynspersonal med kom-
petens inom äldrevården, dels fler och
fördjupade tillsynsåtgärder. Intensifierad
samverkan med länsstyrelserna genom
gemensamma insatser i enskilda ärenden och
verksamhetstillsyn samt arrangerande av
tillsynsutbildningar är andra åtgärder som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vidtagits. Vidare resulterade uppdraget i nya
allmänna råd om kvalitetssystem inom
omsorgerna om äldre och funktionshindrade.

Tillgången till personal

Mot bakgrund av den hotande bristen på vård-
och omsorgspersonal inrättade regeringen i juni
1998 en kommission med uppgift att kartlägga
utbildningsbehoven i vård- och omsorgssektom
samt att föreslå åtgärder för att underlätta re-
kryteringen av personal till sektorn. Kommissio-
nen presenterade i juli 1999 sin slutrapport
(Ds 1999:44) Den ljusnande framtid är vård.
Kommissionens rapport innehåller en rad förslag
som för närvarande bereds inom Regeringskans-
liet.

Kommittén om hälso- och sjukvårdens finan-
siering och organisation - HSU 2000 - över-
lämnade i början av sommaren 1999 sitt slutbe-
tänkande God vård på lika villkor? - om statens
styrning av hälso- och sjukvården (SOU
1999:66). Förutom den statliga styrningen läm-
nar kommittén förslag om att stärka vårdforsk-
ningen. Betänkandet kommer att remiss-
behandlas under hösten 1999.

Vissa medicinsk-etiska frågor

Till följd av att den medicinska utvecklingen ger
nya möjligheter att förebygga och behandla
sjukdomar aktualiseras i många fall svåra etiska
frågor som kan vara av stor betydelse för
kvaliteten i hälso- och sjukvården. Detta gäller
framför allt åtgärder i livets början och slut.
Dessa frågor kräver särskild prövning och efter-
tanke. Under senare år har flera områden blivit
föremål för lagstiftning eller reglering av annat
slag.

Regeringen har överlämnat en skrivelse om
genetisk integritet till riksdagen. I skrivelsen re-
dogörs för att regeringen kommer att tillsätta en
parlamentarisk kommitté som skall lämna förslag
vilka garanterar att diskriminering på grund av
genetisk integritet inte skall kunna ske. Kom-
mittén skall lämna sitt förslag inom två år.

Regeringen har också slutit ett avtal med
Sveriges Försäkringsförbund som innebär ett
ökat skydd för den enskilde mot diskriminering
då enskild liv- eller sjukförsäkring skall tecknas.
Försäkringsbolagen förbinder sig i avtalet att inte
införa krav på att försäkringssökande skall ge-
nomgå genetisk undersökning som förutsättning
för att få teckna försäkring. Bolagen förbinder
sig också att inte fråga efter resultat av tidigare
genomförd genetisk undersökning upp till en

försäkringsersättning om 15 basbelopp, i dag ca
500 000 kronor. Försäkringsförbundet åtar sig
också i avtalet att inte undanta någon sjukdom
för utbetalning av försäkringsersättning. Avtalet
gäller till år 2002.

Regeringen har vidare beslutat ge Socialstyrel-
sen i uppdrag att utreda regleringen av integri-
tetskänsligt material i biobanker. Översynen
skall ske med utgångspunkt från att viktig kun-
skap som kan erhållas ur biobanker skall kunna
vara tillgänglig för forskning, vård och behand-
ling samtidigt som material från biobanker inte
får användas på ett sätt som kan skada den en-
skilde, dennes genetiska släktingar och deras in-
tegritet. Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast 1 maj år 2000.

Ett omfattande utredningsarbete i kommitté-
form pågår också inom området. Här kan föl-
jande nämnas.

Utredningen om överföring av organ från djur
till människa, Xenotransplantationskommittén
(dir. 1997:44), överlämnar sitt slutbetänkande i
oktober 1999. Risken för spridning av smitta
från djur till människa är en av de viktiga frågor
utredningen har att ta ställning till.

Utredningen om vård i livets slutskede (dir.
1997:147) som bl.a. skall överväga och lämna för-
slag till hur man kan förbättra livskvaliteten för
dem som är svårt sjuka och döende, deras famil-
jer och närstående, skall lämna sitt slutbetän-
kande senast i början av år 2001.

Delegationen för uppföljning av riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården
(1997:135) påbörjade sitt arbete i juni 1998. De-
legationen har under året bedrivit en omfattande
utåtriktad verksamhet bl.a. i syfte att sprida in-
formation och kunskap om de riktlinjer för prio-
riteringar inom hälso- och sjukvården som riks-
dagen ställt sig bakom.

1997 års steriliseringsutredning (dir.
1997:100) har bl.a. i uppdrag att allsidigt belysa
de politiska beslutsfattarnas, myndigheternas,
forskarsamhällets och den medicinska professio-
nens ställningstaganden och ansvar vad gäller
tillkomsten och tillämpningen av den sterilise-
ringslagstiftning som var i kraft i Sverige från
1930-talet fram till dess att den nuvarande sterili-
seringslagen trädde i kraft år 1976. I ett delbe-
tänkande har utredningen presenterat förslag till
ersättning till dem som steriliserats mot sin vilja
eller på någon annans initiativ. Avsikten är att
utredningens slutbetänkande skall lämnas i
december 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens slutsatser

Regeringen kan konstatera att svensk hälso- och
sjukvård generellt sett håller en hög kvalitet. Det
pågår en dynamisk utveckling av angreppssätt,
metoder och modeller för att säkerställa att kva-
liteten i hälso- och sjukvården utvecklas fortlö-
pande och systematiskt. Trots det relativt goda
läget finns en rad områden med utrymme för
förbättringar. Ett viktigt material för kvalitetsbe-
dömningar utgörs av de s.k. kvalitetsregistren.
Fortfarande saknas dock kvalitetsregister på
centrala områden som t.ex. primärvården. Det är
därför enligt regeringen angeläget att bygga upp
system som gör det möjligt att följa upp kvalite-
ten även inom bl.a. primärvården. Speciell upp-
märksamhet bör ägnas utvecklingen inom
äldrevård, hemsjukvård, psykiatri samt rehabili-
tering.

Trots initiativ på såväl central som lokal nivå
består på många håll problemet med bristande
läkarinsatser inom särskilt boende och i hem-
sjukvården. Det är därför enligt regeringen av
största vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att
komma till rätta med problemen. Regeringen har
mot bl.a. denna bakgrund tillkallat en särskild ut-
redare med uppgift att beskriva och analysera de
problem som i dag finns vid samverkan mellan
landstingens hälso- och sjukvård och kommu-
nernas vård och omsorg. Aven i överenskom-
melsen mellan staten och landstingen om vissa
ersättningar för år 1999 har frågan lyfts fram.

I rapporten Den ljusnande framtid är vård
(Ds 1999:44) har kommissionen för rekrytering
till vård och omsorg enats om en rad åtgärder för
att komma till rätta med den hotande bristen på
vårdpersonal. Genomförandet av de åtgärder
som föreslås vilar på staten, landstingen och
kommunerna. Arbetet för att förbättra personal-
situationen måste aktivt drivas vidare.

Den snabba medicinska och tekniska utveck-
lingen ställer vården inför nya och svåra etiska
frågor. Arbetet med dessa frågor har hittills legat
långt framme. Regeringen bedömer att det är av
stor vikt att så sker också i fortsättningen.

4.3.2 Patientens ställning skall stärkas

Tillståndet och utvecklingen

Svensk hälso- och sjukvård är bland de främsta i
världen vad gäller tillämpningen av nya medi-

cinska metoder och utfallet av de medicinska
insatserna. En grundläggande utgångspunkt för
utvecklings- och förnyelsearbetet inom hälso-
och sjukvården är att patientens ställning skall
stärkas. Det finns en bred enighet om att svensk
hälso- och sjukvård också fortsättningsvis skall
ligga i framkanten av den medicinska ut-
vecklingen samtidigt som man vill gynna en ut-
veckling som leder till att patientens ställning
stärks. God tillgänglighet, valfrihet, god omvård-
nad och rätt till bra information är viktiga delar i
en patientfokuserad utveckling.

En viktig aspekt på patientens ställning inom
hälso- och sjukvården är således att vården är till-
gänglig i vid mening, så att den vårdsökande
inom rimlig tid kan få den vård och service som
behövs. Det finns i dag brister i hälso- och sjuk-
vårdens tillgänglighet. Det finns på flera håll i
vården väntetider till planerad behandling som är
oacceptabelt långa. De längsta köerna finns inom
områden som är relativt lågt prioriterade såväl
enligt riksdagens prioriteringsbeslut som kli-
niskt. Långa väntetider drabbar emellertid även
vissa högprioriterade patientgrupper. Dessvärre
saknas en heltäckande bild av kösituationen. Den
statistik som finns bygger som regel på prog-
noser avseende förväntade genomsnittliga vänte-
tider och ger ingen korrekt bild av verkligheten.
Problemets storlek är alltså inte känd och inte
heller dess utbredning inom olika delar av
vårdorganisationen. Det finns emellertid många
exempel som visar på förekomsten av icke önsk-
värda köer. Ett väl kartlagt område är katarakt-
kirurgin (gråstarrsoperationer), som årligen följs
upp genom det Nationella kataraktregistret. I
slutet av år 1998 väntade 31 500 patienter på ope-
ration. Den genomsnittliga faktiska väntetiden -
från beslut om behandling till operation - upp-
gick år 1998 till nära sju månader. Andelen pa-
tienter som opererades inom tre månader var i
genomsnitt 30 procent, men med en betydande
variation mellan olika kliniker. Endast en klinik
klarade att operera merparten av sina patienter
inom tre månader. Andra exempel kan hämtas
från ortopedin, där väntetiden till höft- och knä-
ledsplastiker på vissa kliniker är längre än tre
månader även för patienter med förtur. Enligt en
grov uppskattning av Socialstyrelsen fanns det
under hösten 1998 mer än 100 000 patienter på
väntelista för operation och annan icke akut be-
handling.

De problem med tillgänglighet och köer som
finns beror i stor utsträckning på att nya medi-
cinska metoder införs tidigt i vårt land och er-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bjuds stora grupper av patienter. Köproblemen
beror således inte på att sjukvården producerar
mindre än tidigare utan på att fler patienter kan
behandlas. Exempelvis opereras personer med
grå starr nu i huvudsak i öppen vård, vilket gjort
det möjligt att öka antalet operationer från 7 000
år 1980 till 47 000 år 1997.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Riksdagen beslutade i december 1998 om för-
ändringar i hälso- och sjukvårdslagstiftningen
fr.o.m. den 1 januari 1999 med syftet att stärka
patientens ställning i hälso- och sjukvården
(prop. 1997/98:189, prop. 1998/99:4, bet.
1998/99SoU3, rskr. 1998/99:54). Ändringarna
innebär bl.a. att patientens rätt att välja en fast
läkarkontakt i primärvården inte får begränsas till
ett visst geografiskt område inom landstinget.
Patientens rätt till information har preciserats
och lyfts fram i en ny bestämmelse i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763). Patienten skall få in-
dividuellt anpassad information om sitt hälso-
tillstånd och de metoder för undersökning, vård
och behandling som finns så att patienten i
största möjliga utsträckning kan ta tillvara sina
intressen. Lämnad information skall också do-
kumenteras i journalen.

Patienten har vidare fått ökat inflytande över
sin egen behandling. Patientens val skall vara av-
görande när det finns flera medicinskt motive-
rade behandlingsalternativ. Alternativen måste
dock stå i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet. Patienten kan normalt inte
heller kräva att få tillgång till behandling på annat
håll om landstinget kan erbjuda ett eller flera be-
handlingsalternativ. Proportionerna mellan kost-
nader och förväntad nytta måste vara rimliga när
det finns flera alternativ.

Patienter som står inför svåra medicinska
ställningstaganden kan i vissa situationer få en
lagstadgad rätt till en förnyad medicinsk bedöm-
ning (s.k. second opinion) var som helst i landet.
Denna rätt gäller när det är fråga om livshotande
eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och pa-
tienten står inför valet att utsätta sig för särskilt
riskfyllda behandlingar eller om valet har stor
betydelse för framtida livskvalitet. Ytterligare en
förutsättning är att det saknas entydig vägled-
ning för det medicinska ställningstagandet uti-
från vetenskap och beprövad erfarenhet.

De patientnämnder (tidigare kallade förtroen-
denämnder) som finns i kommuner och lands-

ting som stöd till patienten har förstärkts.
Nämndernas arbetsområde har utvidgats till att
omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjuk-
vård samt viss socialtjänst i huvudsak inom äld-
reomsorgen. Nämndernas arbetsuppgifter har
preciserats i lagstiftningen.

I den s.k. Dagmaröverenskommelsen för
år 1999 enades staten och landstingen via Lands-
tingsförbundet om en långsiktig satsning på att
stärka patientens ställning inom svensk hälso-
och sjukvård. Därvidlag betonades både behovet
av att öka patienternas inflytande och delaktighet
och att förbättra vårdens tillgänglighet.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om effek-
terna av de ändringar i hälso- och sjukvårdslag-
stiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1999.
Att öka patienternas delaktighet och inflytande
är ett omfattande arbete som kräver förändringar
av attityder, arbetssätt och organisation. Det
finns fortfarande ett betydande glapp mellan am-
bitioner och verklighet. Ett fortsatt långsiktigt
utvecklingsarbete på lokal nivå är avgörande för
att åstadkomma förändringar i praktiken.

I den vårdgaranti som gällt sedan år 1997
regleras väntetid för besök inom primärvård och
specialistsjukvård. Vårdgarantin anger emellertid
inte några tidsfrister för hur länge en patient skall
behöva vänta på den behandling som läkare
bedömt att han eller hon har behov av. Det kan
självfallet uppfattas som en brist, särskilt mot
bakgrund av att väntetider och köer på vissa håll
kan bedömas som omotiverat långa. Mot denna
bakgrund enades parterna i överenskommelsen
mellan staten och landstingen om ersättningar år
1999 för insatser för att stärka patientens
ställning m.m., förutom om att bibehålla
vårdgarantin, också om att närmare klarlägga de
ekonomiska, organisatoriska och praktiska
förutsättningarna för en behandlingsgaranti. 1
utredningsarbetet skulle som en viktig del ingå
att se hur en eventuell behandlingsgaranti
förhåller sig till de av riksdagen fastställda
riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och
sjukvården. Senare uppdrog regeringen till
Socialstyrelsen att beskriva och analysera dessa
förutsättningar.

I rapporten En behandlingsgaranti i hälso- och
sjukvården - förutsättningar och konsekvenser
konstaterar Socialstyrelsen att vårdens tillgäng-
lighetsproblem består av två delar. Den ena är
väntetider för planerade behandlingar, den andra
överbelastade akutmottagningar och överbelagda
medicinavdelningar. Tre typer av faktorer ligger
enligt Socialstyrelsen bakom köerna till planerad

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

behandling, nämligen kapacitetsbrist, vidgade
behandlingsindikationer samt ineffektiva vård-
kedjor. Kapacitetsbristen kan t.ex. handla om
brist på personal med rätt kompetens samt på
kapacitetsproblem i primärvården inklusive den
kommunala vården och omsorgen. Den främsta
orsaken till väntetidsproblemen är emellertid en-
ligt Socialstyrelsens uppfattning att vårdkedjorna
inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Pri-
märvårdens läkarmottagningar förmår t.ex. inte
avlasta sjukhusens specialist- och akutmottag-
ningar.

Socialstyrelsen pekar på risker för att vänte-
tidsgarantier endast fokuserar på vissa delar av
vårdkedjan vilket kan leda till att vårdinsatser för
redan diagnostiserade patienter och patienter
under långtidsbehandling trängs undan. Fokuse-
ringen på väntetider kan också resultera i att re-
surserna styrs till verksamheter med synliga köer
på bekostnad av högre prioriterade men inte lika
synliga vårdbehov. Socialstyrelsen kommer till
slutsatsen att införandet av en tre månaders be-
handlingsgaranti i svensk sjukvård dels skulle
medföra risker för felaktiga prioriteringar, dels
vara mycket resurskrävande och sannolikt orea-
listisk med hänsyn till bristen på specialutbildad
personal.

Socialstyrelsen menar att de åtgärder som
krävs för att komma till rätta med sjukvårdens
köproblem måste grundas på orsakerna till pro-
blemen och anser att det fortsatta arbetet med att
nå en långsiktig hållbar lösning på sjukvårdens
köproblem bl.a. bör inriktas på kapacitetsför-
stärkning för att effektivisera vårdkedjan, en lag-
fäst rätt till fritt sjukhusval och rätt till relevant
väntetidsinformation samt utarbetande av
gemensamma ställningstaganden till behand-
lingsindikationer och prioriteringar.

Regeringens slutsatser

Regeringen kan konstatera att ytterligare steg har
tagits för att stärka patientens inflytande och del-
aktighet i hälso- och sjukvården genom de för-
ändringar i hälso- och sjukvårdslagstiftningen
som riksdagen har fattat beslut om. Frågan om
att stärka patientens ställning i hälso- och sjuk-
vården handlar, som tidigare påpekats, i mycket
om ett aktivt och långsiktigt utvecklingsarbete
mot ett förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvår-
den. Regeringen anser att det är av största vikt
att detta arbete drivs vidare. I överenskommelsen
mellan regeringen och Landstingsförbundet för

år 1999 om vissa ersättningar till hälso- och sjuk-
vården enades parterna också om att inrikt-
ningen att stärka patientens ställning skulle gälla
även för år 2000.

Mot bakgrund av Socialstyrelsens analys av de
konsekvenser införandet av en behandlings-
garanti skulle få i svensk hälso- och sjukvård är
regeringen inte beredd att föreslå någon sådan.
Kravet på att förbättra tillgängligheten kvarstår
dock oförändrat. Socialstyrelsen har pekat ut ett
antal åtgärder som myndigheten menar krävs för
att komma till rätta med sjukvårdens köproblem.
Det handlar bl.a. om kapacitetsförstärkningar
inom landstingens primärvård och kommuner-
nas vård och omsorg (i huvudsak äldrevård och
psykiatri) för att effektivisera vårdkedjan. Som
påpekats i det föregående avser regeringen att
redan år 2001 tillföra en extra vårdmiljard. Där-
utöver innebär den s.k. försvarsuppgörelsen att
totalt 8 miljarder kronor tillförs vården och om-
sorgen under perioden 2002-2004. Regeringen
bedömer att satsningarna på vård och omsorg
ligger väl i linje med de kapacitetsförstärkningar
Socialstyrelsen föreslagit.

Mot bakgrund av stora skillnader mellan
landstingen och oklara lokala regelverk när det
gäller patientens rätt att välja sjukhus och specia-
listmottagning föreslog Socialstyrelsen en lagfäst
rätt till fritt sjukhusval och rätt till relevant
väntetidsinformation. Regeringen har erfarit att
Landstingsförbundet redan med anledning av
1999 års överenskommelse mellan staten och
landstingen inlett ett arbete med att tydliggöra
vilka valmöjligheter som finns inom vården. Det
har därvidlag framkommit att möjligheten att
välja sjukhus redan i dag finns på de allra flesta
håll, men att informationen brister och stundtals
också tillämpningen. Regeringen har erfarit att
Landstingsförbundets styrelse under hösten
1999 kommer att ta ställning till en ny rekom-
mendation till landstingen som tydliggör val-
möjligheterna och som också eftersträvar en
större likhet över landet när det gäller patien-
ternas möjlighet att välja. Vidare arbetar Lands-
tingsförbundet i enlighet med överenskommel-
sen mellan staten och landstingen för år 1999
med ett projekt vars syfte är att utveckla ett kva-
lificerat och tillförlitligt system för att följa
väntetider i den svenska hälso- och sjukvården.
Systemet skall utformas så att det tillgodoser
olika intressenters informationsbehov. En första
nationell övergripande mätning av väntetider
planeras till årsskiftet 1999/2000. Regeringen av-
ser att behandla frågorna om fritt sjukhusval och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

väntetidsinformation i samband med överlägg-
ningarna om ersättningen för år 2000.

I nämnda rapport konstaterade Socialstyrelsen
också att vidgade behandlingsindikationer är en
viktig förklaring till köproblemen i sjukvården.
Det finns enligt verksamhetsföreträdare behov
av att fastställa gemensamma och tydliga indika-
tioner för behandling liksom kriterier för förtur.
Socialstyrelsen har också inlett en översyn av sitt
arbete med dessa frågor med sikte på att ta fram
ett underlag som kan ingå i överenskommelsen
mellan staten och landstingen om vissa ersätt-
ningar för år 2000. Regeringen anser att detta ar-
bete är av stor vikt och avser att ta upp frågan i
överläggningarna om ersättning för år 2000. De-
legationen för uppföljning av riktlinjer för prio-
riteringar inom hälso- och sjukvården (dir.
1997:135) har också en viktig uppgift i detta
sammanhang.

Regeringen gör sammantaget bedömningen
att ovan redovisade åtgärder kommer att leda till
att tillgängligheten i hälso- och sjukvården för-
bättras och att patientens ställning kan stärkas.

4.3.3 Folkhälsan skall förbättras för de
grupper i samhället som är mest
eftersatta ur hälsosynpunkt

Tillståndet och utvecklingen

Svenska folkets hälsa, vare sig man mäter dödlig-
het, sjuklighet eller självrapporterad hälsa, har
förbättrats i stort. Men det finns emellertid också
tecken på ökade hälsoproblem. Det framgår bl.a.
av 1997 års folkhälsorapport (SoS-rapport
1997:18) och av Nationella folkhälsokommitténs
underlagsrapporter från maj 1999 om svenska
folkets hälsa. Medellivslängden har ökat för
kvinnor med 6,9 år och för män med 5,5 år sedan
år 1960

Diagram 4.3 Ökning av återstående medellivslängd för en
nyfödd

Källa: OECD Health database

Slutsatserna i rapporterna pekar på att folkhälsan
på det hela taget utvecklas positivt. Späd-
barnsdödligheten minskar och vi lever längre och
aktivare. Främsta skälet till längre livslängd antas
vara nedgången i hjärt- och kärlsjukdomar, trots
att dessa kvarstår som främsta orsak till förtida
död. Färre personer dör av skador till följd av
olyckor. WHO-målet att minska skadorna med
25 procent kommer sannolikt att nås under
år 2000. Dessutom har dödligheten i alkoholre-
laterade skador minskat. Alkoholkonsumtionen
ligger dock relativt konstant.

Nästan tre miljoner människor i Sverige har
eller har haft någon form av allergi eller annan
överkänslighet. Det syns ingen sjunkande trend i
förekomst av allergi och annan överkänslighet
och bilden är densamma i övriga västvärlden.

Sverige har förblivit ett land med låg före-
komst av hiv-infektion. Antalet nydiagnostise-
rade fall av hiv-infektion har under de senaste
fem åren uppgått till ca 250 per år. De förebyg-
gande insatserna mot hiv-infektion har varit
framgångsrika.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 4.4 Antal hiv-smittade respektive aids-fall fördelat
pä kvinnor och män1

Källa: Smittskyddsinstitutet

1 Ökningen år 1985 förklaras av att anmälningsplikt för hivsmittade infördes samma år.

I detta sammanhang kan också nämnas att anta-
let fall av sexuellt överförd klamydiainfektion
ökade med 9 procent under år 1998 jämfört med
år 1997. Ökningen har framförallt skett i de
yngre åldersgrupperna.

Förändringar i levnadsvanor och sociala
strukturer kan innebära nya hot mot folkhälsan.
Stress är ett sådant hot och mycket talar för att
den upplevda psykiska hälsan har försämrats un-
der 90-talet. Socialstyrelsen uppskattar i sin folk-
hälsorapport att mellan 20 och 40 procent av
befolkningen lider av någon form av psykiska be-
svär. Detta medför att psykisk ohälsa är ett av
våra största folkhälsoproblem. Arbetslivets om-
vandling har inneburit förändringar som medför
otrygghet. En hög arbetslöshet påverkar alla.
Brist på inflytande över sin egen arbetssituation
är en annan faktor som ökar stressen i arbets-
livet. Den ekonomiska stressen har ökat mot
bakgrund av att många människors ekonomiska
trygghet har försämrats. Stress påverkar livsstilen
och vissa ohälsosamma vanor, t.ex. rökning, kan
vara ett sätt att hantera stressen.

Övervikt håller också på att bli ett av våra
stora folkhälsoproblem. Omkring tio procent av
svenska folket lider av övervikt. Cirka 1/3 av 15-
åringama bedöms inte vara tillräckligt fysiskt
aktiva för att bibehålla den fysiska hälsan.

Oberoende av hur vi mäter hälsan kvarstår att
det finns stora skillnader mellan olika samhälls-
grupper. Skillnaderna avspeglas både mellan män
och kvinnor, mellan olika socioekonomiska
grupper, mellan olika åldersgrupper och mellan
olika sjukdomsgrupper samt mellan regioner.
Arbetare har oftare än tjänstemän sämre hälsa,
någon långvarig sjukdom eller nedsatt arbets-
förmåga. Kvinnor lever längre än män, men kvin-
nor uppvisar högre sjuklighet och besöker sjuk-

vården oftare än män. Senare års forskning visar
att ekonomiska och sociala klyftor i sig utgör ett
hot mot folkhälsan. Många invandrargruppers
hälsotillstånd är sämre än jämförbara svenskars.
Mellan 20 och 40 procent av all ohälsa bland barn
och ungdomar bedöms kunna tillskrivas de
sociala uppväxtvillkoren.

Smittskydd omfattar en mängd olika åtgärder
som alla syftar till att minska spridningen av
smittsamma sjukdomar. De huvudsakliga be-
stämmelserna om åtgärder för att förhindra
spridning av smittsamma sjukdomar finns i
smittskyddslagen (1988:1472) och i smittskydds-
förordningen (1989:301). Normalt regleras
vården av patienter med smittsamma sjukdomar
genom hälso- och sjukvårdslagen (1982:762).
Smittskyddslagen har tillkommit eftersom man
ansett att ett effektivt smittskydd inte varit
möjligt att uppnå enbart med stöd av hälso- och
sjukvårdslagstiftningen och strafflagstiftningen. I
lagen fastställs bl.a. vilka skyldigheter och rättig-
heter som gäller för enskilda och vilka
möjligheter samhället har att tillgripa tvångs-
åtgärder.

Under de senaste tjugo åren har det skett en
rad förändringar som påverkat smittskyddssitua-
tionen. Nya allvarliga infektionssjukdomar har
uppträtt eller kunnat identifieras, som t.ex. hiv-
infektion, legionella och den hemorragiska
febern ebola. Vidare har "gamla" sjukdomar åter-
uppstått, uppträtt i nya regioner eller uppträtt på
ett förändrat sätt. Uppkomsten av bakterier som
är resistenta mot antibiotika och andra läkemedel
är ett exempel på förändringar som medfört be-
tydande folkhälsoproblem i hela världen. Samti-
digt som vissa nya risker uppstår kan konstateras
att några av de sjukdomar som sedan lång tid
utgjort ett hot mot människors hälsa minskar i
omfattning och utbredning. Avseende vård-
relaterade infektioner konstaterade Socialstyrel-
sen i sin rapport från oktober 1998 att det för
närvarande finns brister inom hygienområdet i
hälso- och sjukvården och att en icke ringa del av
vårdrelaterade infektioner har sin grund i dessa
brister.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Syftet med de statliga insatserna på folkhälsoom-
rådet är att främja likvärdiga förutsättningarna
för en god hälsa för hela befolkningen. Insat-
serna skall särskilt inriktas på de faktorer som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

påverkar hälsoutvecklingen hos de grupper som
är mest utsatta för hälsorisker.

Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14)
med uppgift att utarbeta förslag till nationella
mål för hälsoutvecklingen överlämnade i mars
1998 delbetänkandet Hur skall Sverige må
bättre? (SOU 1998:43). Betänkandet utgör det
första steget i en process som skall resultera i för-
slag till nationella folkhälsomål och strategier.

En viktig målgrupp för folkhälsoarbetet är
barn och ungdomar. Ett av de hälsoproblem som
ökar bland befolkningen är allergier och det
drabbar främst barn och unga. Varannan ung
person under 20 år har någon gång under sin
uppväxt haft problem med allergier eller annan
överkänslighet. Folkhälsoinstitutet har genom
att initiera Innemiljöåret 1999 uppmärksammat
allergifrågorna. Innemiljöåret är en gemensam
satsning mellan ett 20-tal myndigheter och
byggsektorn när det gäller att uppmärksamma
inomhusmiljöns påverkan på förekomst av aller-
gier-

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet fick i
november 1992 i uppdrag att utreda en rad frågor
kring anorexi och bulimi. Detta är sjukdomar
som i första hand drabbar unga personer. I reg-
leringsbrevet för år 1998 fick Folkhälsoinstitutet
ett ytterligare uppdrag att se om utvecklingen
hade förändrats när det gäller anorexi och andra
ätstörningar. Uppdraget har redovisats i rappor-
ten Ett liv av vikt - fem år senare. I rapporten
framgår att det är mycket svårt att bedöma hur
vanligt det är med ätstörningar. Tillgängliga stu-
dier tyder på en ökning av antalet personer med
bulimi, medan omfattningen av anorexi förefaller
vara relativt konstant sedan ca 25 år.

Uppgifter från flera olika källor pekar på att
barns och ungdomars psykiska hälsa har för-
sämrats. Under våren 1998 överlämnade Barn-
psykiatrikommittén sitt slutbetänkande Det
gäller livet (SOU 1998:31). Med anledning av
kommitténs förslag har framför allt kommuner
och landsting vidtagit en rad åtgärder i syfte att
förbättra stödet till barn och ungdomar med
psykiska problem.

Som ett led i regeringens strategi för att för-
verkliga FN:s barnkonvention om barns rättig-
heter i Sverige (prop. 1997/98:182), har Social-
styrelsen fått i uppdrag att utveckla metoder i
syfte att ta till vara och förstärka barnkompeten-
sen inom hälso- och sjukvården. Detta är viktigt
bl.a. för att barn så tidigt som möjligt skall få en
korrekt diagnos och adekvat behandling. I upp-
draget ingår även att ungdomsmottagningarnas

förebyggande verksamhet skall ses över och då
särskilt stödet till unga män.

En proposition om åtgärder mot dopning
(prop. 1998/99:3) överlämnades till riksdagen i
september 1998 och riksdagen antog regeringens
förslag i febr. 1999 (bet. 1998/99:SoU5, rskr.
1998/88:139). I propositionen föreslogs bl.a.
vissa skärpningar av de straffbestämmelser som
rör hanteringen av dopningsmedel och läkeme-
del. Regeringen betonade i propositionen även
vikten av förebyggande åtgärder samt utbildning
och forskning på området.

Under våren 1999 överlämnade regeringen en
idrottspolitisk proposition, En idrottspolitik för
2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhåll-
ning (prop,1998/99:107). I propositionen läm-
nades ett antal förslag som syftar till att bl.a. öka
intresset bland medborgarna för fysisk aktivitet i
syfte att uppnå en god folkhälsa.

Under våren 1999 överlämnade regeringen
vidare en ungdomspolitisk proposition, På ung-
domars villkor - ungdomspolitik för demokrati,
rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115). I
propositionen anges att den centrala utgångs-
punkten för de statliga insatserna är ambitionen
att ge alla ungdomar jämlika förutsättningar in-
för framtiden. En strävan att ständigt försöka
skapa jämlika villkor oavsett socioekonomisk
bakgrund, kön, etisk och kulturell bakgrund eller
någon form av funktionshinder. Med tanke på
att ökade klasskillnader bidrar till skillnader i
ohälsa är en ungdomspolitik som tar sin ut-
gångspunkt i jämlikhet, rättvisa och demokrati
en viktig förutsättning.

Folkhälsoinstitutet har även uppmärksammat
att svenskarna blir allt mer fysiskt inaktiva och
har på regeringens uppdrag kartlagt förutsätt-
ningarna för att öka den fysiska aktiviteten
främst hos den del av befolkningen som är minst
fysiskt aktiv. Detta beskrivs i rapporten Fysisk
aktivitet - till nytta och nöje, som Folkhälso-
institutet överlämnade till Socialdepartementet
under hösten 1998. Folkhälsoinstitutet har i reg-
leringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag att plane-
ra och genomföra ett "Fysiskt-aktivitets-år 2000".

Äldre människor utgör en annan viktig mål-
grupp för folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutet
har i rapporten Liv till åren visat på möjligheter-
na att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsföre-
byggande bland äldre. Folkhälsoinstitutet har
fått ett ytterligare uppdrag att vara pådrivande i
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete för äldre på nationell, regional och lokal
nivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Institutet för psykosocial medicin, Social-
styrelsen och Folkhälsoinstitutet har i samverkan
med berörda huvudmän utarbetat en handlings-
plan mot självmord. Mycket arbete har med ut-
gångspunkt i handlingsplanen lagts ner i lands-
ting och kommuner. Antalet självmord har
under en följd av år minskat i alla åldersgrupper
och uppgår i dag till cirka hälften av 1970-talets
nivå.

Regeringen utsåg i september 1996 en parla-
mentarisk kommitté, den s.k. Smittskydds-
kommittén (S 1996:07), med uppdrag att utvär-
dera det svenska smittskyddet med tonvikt på
smittskyddslagen (1988:1472) och övriga för-
fattningar som hör till smittskyddet. Smitt-
skyddskommittén överlämnade i mars 1999 sitt
slutbetänkande Smittskydd, samhälle och individ
(SOU 1999:51). Betänkandet är f.n. föremål för
remissbehandling.

Socialstyrelsen föreslår i sin rapport om
vårdrelaterade infektioner en rad åtgärder för att
åstadkomma förbättringar på området. Fram-
ställningen i den del som rör förslag till änd-
ringar i smittskyddslagen (1988:1472) har över-
lämnats till Smittskyddskommittén, som också
behandlar frågan i sitt slutbetänkande. Fram-
ställningen i övrigt bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.

Regeringen gav genom ett beslut i april 1999
Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en nationell
handlingsplan för att bekämpa antibiotikaresis-
tens. I handlingsplanen skall samtliga aspekter på
resistensproblemet som är av betydelse för folk-
hälsan beaktas. Hänsyn skall tas till hanteringen
inom och effekter på såväl humansjukvården,
veterinärmedicinen, djuruppfödningen som jord-
bruket. Uppdraget avser att sammanfatta och
analysera det kunskapsunderlag som finns be-
träffande resistensproblemet. Vidare skall Social-
styrelsen utforma mål och ge förslag på åtgärder
som syftar till att bekämpa antibiotikaresistens
både på kort och lång sikt. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 april
år 2000.

Internationellt folkhälsoarbete

Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor
har successivt utvecklats inom såväl EU som
Europarådet och WHO. WHO:s regional-
kommitté för Europa antog i september 1998 ett
reviderat ramverk med riktlinjer och mål till led-
ning för medlemsländernas folkhälsoarbete,
"Hälsa-för-alla" HÄLSA 21. Antalet mål för
Europaregionen har därmed minskat från 38 till

21. Plattformen för de förnyade "Hälsa för alla"-
målen är en jämlikare hälsa. Det gäller såväl inom
som mellan länder, genom att skapa förutsätt-
ningar för en positiv utveckling för dem som
lever under de sämsta hälsovillkoren.

Inom regeringen har beslut tagits om att ge
stöd till WHO:s anti-tobaksprogram. Andelen
rökare i befolkningen i många av tredje världens
länder ökar dramatiskt och syftet med pro-
grammet är att minska rökningen i denna del av
världen. Regeringen har i februari 1999 beslutat
om ett bidrag på 25 miljoner kronor till pro-
grammet.

År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbets-
område inom EU genom Maastricht-fördraget.
Ett ramprogram har antagits. Ramprogrammet
innehåller folkhälsoprogram inom följande om-
råden; cancer, aids och andra smittsamma sjuk-
domar, narkotika, hälsofrämjande insatser samt
hälsoövervakning. Under våren 1999 beslutade
rådet om ytterligare tre åtgärdsprogram rörande
förebyggande av personskador, miljörelaterade
sjukdomar samt sällsynta sjukdomar.

Det nuvarande ramprogrammet löper ut
år 2000 och diskussioner pågår kring ett nytt
ramprogram för perioden år 2000 till år 2005.
Det nya ramprogrammet kommer att präglas av
den vidgade gemenskapskompetens som införts
genom Amsterdamfördraget. Av fördraget fram-
går att en hög hälsoskyddsnivå för människor
skall säkerställas vid utformning och genom-
förande av all gemenskapspolitik och alla gemen-
skapsåtgärder. Gemenskapens insatser, som skall
komplettera den nationella politiken, skall inrik-
tas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa
och sjukdomar hos människor och undanröja
faror för människors hälsa. Exempel på andra
politikområden där åtgärder får konsekvenser för
människors hälsa är inre marknadsfrågor,
närings- och jordbrukspolitik och forsknings-
frågor. Vid hälsoministerrådsmötet i juni 1999
antog rådet en resolution där kommissionen
uppmanas att lägga fram ett förslag till hand-
lingsprogram på folkhälsoområdet.

Rådet har beslutat att insatserna inom folk-
hälsoområdet bör koncentreras till följande om-
råden:

- att bekämpa de stora folksjukdomarna, in-
klusive smittsamma, sällsynta och miljörela-
terade sjukdomar.

- att reducera dödligheten och de sjukdomar
som hänger samman med livsstil och bete-
ende, social och mental hälsa.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

— att minska bristande jämlikhet och jäm-
ställdhet avseende hälsa.

Tre breda handlingslinjer har lyfts fram:

- förbättrad hälsoinformation, genom att till-
skapa ett system på gemenskapsnivå för in-
samling, analys och spridning av hälsodata,

- snabba insatser vid hot mot folkhälsan,
genom att upprätta ett system på gemen-
skapsnivå som syftar till att övervaka och
förvarna om hälsorisker samt även göra
snabba insatser möjliga vid utbrott av
överförbara sjukdomar,

— beaktande av faktorer av avgörande betydelse
(s.k. ”health determinants”) för hälsan genom
sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande
åtgärder.

En fråga av stor betydelse de närmaste åren inom
folkhälsoområdet är östutvidgningen inom EU.

Inom WHO:s Europaregion har en tredje
miljö- och hälsoministerkonferens ägt rum i
London i juni 1999. Planeringen av konferensen
har beretts inom den europeiska miljö- och
hälsokommittén (EEHC) där förutom WHO
och vissa medlemsländer, även representanter för
bl.a. Europeiska kommissionen, FN/ECE,
UNEP, OECD, EEA och Världsbanken ingår.
Vid ministerkonferensen undertecknades ett
protokoll om vatten och hälsa till FN/ECE:s
Konvention om skydd och användning av gräns-
överskridande vattendrag och internationella
sjöar. Vidare antogs en rekommendation om
transporter, miljö och hälsa som betonar vikten
av att integrera hälso- och miljöaspekter i
transportpolitik och planering av mark och
vatten.

EU:s ministerråd antog i juni 1999 en reso-
lution om antibiotikaresistens. Resolutionen
omfattar all antibiotikaanvändning. Bland annat
uttalas i resolutionen att en övergripande strategi
behövs för att komma till rätta med resistens-
problemen.

Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder
för att säkerställa att antibiotika inte används i
onödan eller felaktigt, att dokumentera använd-
ningen av antibiotika och resistensutvecklingen
samt att främja forskning inom området. Kom-
missionen ombeds bl.a. att övervaka resistensut-
vecklingen inom EU, att främja erfarenhetsut-
byte och forskning samt att överväga att utfärda
en rekommendation i enlighet med EU-fördra-

get. Kommissionen uppmanas även att under-
söka nödvändigheten av att se över nuvarande
EG-lagstiftning avseende bl.a. läkemedel för
människor och djur, inklusive läkemedel i foder
och fodertillsatser.

Under år 1999 har arbetet med ett nätverk för
epidemiologisk övervakning och kontroll av
smittsamma sjukdomar i EU påbörjats.

Regeringens slutsatser

Det finns svårigheter att mäta effekterna av en-
skilda insatser i form av förbättrad folkhälsa.
Eftersom folkhälsoarbetet måste ses i ett lång-
siktigt perspektiv medför det att det på kort sikt
är svårt att mäta sambanden mellan de statliga in-
satserna och förändringar i hälsoläget i befolk-
ningen.

Trots att befolkningen blir friskare och lever
längre, finns det fortfarande stora skillnader i
ohälsa mellan olika samhällsgrupper. Enligt rege-
ringens bedömning är insatser för att främja
folkhälsan och förebygga ohälsa fortfarande ett
högt prioriterat område. Det gäller inte minst åt-
gärder för att förbättra hälsan hos de grupper
som är mest exponerade för de största hälsoris-
kerna.

Under år 2000 kommer Nationella folkhälso-
kommittén att överlämna sitt slutbetänkande till
regeringen. I betänkandet avser kommittén att
presentera förslag till mål och strategier för häl-
soutvecklingen. Dessa förslag kommer att utgöra
ett viktigt underlag för utformningen av den
framtida folkhälsopolitiken.

Folkhälsoinstitutet har på regeringens upp-
drag tagit fram metoder och visat på hur hälso-
konsekvensbeskrivningar kan användas inom ett
antal områden. Regeringen avser att samla kun-
skap om olika metoder för att tillämpa hälsokon-
sekvensbeskrivningar i större utsträckning i po-
litiskt beslutsfattande.

Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att i
samråd med Socialstyrelsen kartlägga och analy-
sera det hiv-preventiva arbetet i storstäderna.
Uppdraget redovisades den ljuli 1999. Slutsat-
serna i rapporten visar på att det hiv-förebyg-
gande arbetet i storstadsområdena kännetecknas
av stor bredd och har starka inslag av både pri-
mär- och sekundärprevention. Regeringen avser
att beakta Folkhälsoinstitutets rapport vad avser
inriktning av de hiv-preventiva insatserna. Rege-
ringen anser dock att det hiv-preventiva arbetet i
storstäderna tillhör kommunernas och lands-

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

tingens ansvarsområde. Regeringens avsikt är
dock att även för år 2000 värna om de
verksamheter som byggts upp och medel avses
utbetalas från anslaget A2 under utgiftsområde
25.

Regeringen observerar att Dopingjouren vid
Huddinge sjukhus sedan många år fungerar som
en kunskaps- och rådgivningscentral för hela
landet.

I jämförelse med andra länder är läget i Sverige
gott beträffande flertalet av de allvarliga smitt-
samma sjukdomarna. Ett flertal av de samhälls-
farliga sjukdomarna har endast förekommit som
något enstaka fall under den senaste tioårsperio-
den, t.ex. polio och difteri. Trots detta utgör in-
fektionssjukdomar fortfarande ett väsentligt
problem. Under 1980- och 1990-talen har dock
skett förändringar som påverkat smittskydds-
situationen i Sverige. Människors alltmer omfat-
tande resande, den ökade invandringen och han-
deln med livsmedel är några faktorer som har
betydelse i sammanhanget. Nya problem har
uppmärksammats, bl.a. förekomsten av antibio-
tikaresistenta bakterier. Regeringen anser mot
denna bakgrund att åtgärder som syftar till att
minska spridningen av smittsamma sjukdomar
även fortsättningsvis bör ges hög prioritet.
Smittskyddskommittén lämnade sitt slutbetän-
kande i mars 1999. Kommittén har utvärderat
det svenska smittskyddet och föreslagit en ny
lagstiftning på området. Regeringen avser att
återkomma i frågan under år 2000.

Generellt sett har dock antalet rökare minskat i
Sverige. Däremot har man inte kunnat se någon
nämnvärd förändring i rökvanor hos ungdomar
under 1990-talet. Den nationella statistiken över
rökvanor bland gravida och småbarnsföräldrar
visar dock att andelen rökare bland mödrar har
minskat under senare år, med en till två
procentenheter per år. År 1991 rökte 25 procent
av de gravida jämfört med 15 procent år 1997.
Även här utmärker sig Sverige som det enda land
inom EU där rökningen minskar bland de
gravida. Även om Sverige som första landet i
Europa har nått WHO-målet med 80 procent
rökfria i befolkningen, är ambitionen att minska
tobaksbruket fortfarande en prioriterad uppgift
inom folkhälsoarbetet.

Diagram 4.5 Andel daglig rökare (%), 16-44 år,
1980-1997

Källa: ULF-undersökningarna, SCB

4.3.4 Tobaksbruket skall minska

Tillståndet och utvecklingen

Tobaksrökning är den största enskilda folk-
hälsorisken och ett av de allvarligaste häl-
soproblemen som ökar globalt. En något högre
andel kvinnor (22 procent) än män (17 procent)
är dagligrökare. De flesta dagligrökande kvin-
norna finns i en lägre åldersgrupp (16-44 år) än
männen. Snusning är dock fortfarande nästan
uteslutande en manlig företeelse. Sverige är det
enda landet i Europa där fler kvinnor än män
röker. Samtidigt finns stora skillnader mellan
olika socioekonomiska grupper. Rökning är nu
dubbelt så vanligt bland arbetare som bland
högre tjänstemän. Allra mest röker kvinnliga
arbetare och ensamstående mödrar med barn.
Det finns även stora geografiska skillnader. Mest
röker kvinnor i norra Sverige och i Stockholm.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Folkhälsoinstitutet har på regeringens uppdrag
tagit fram en handlingsplan för tobakspreven-
tion. Handlingsplanen överlämnades till rege-
ringen i januari i år och bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Regeringen arbetar även
aktivt med frågor som rör tobak inom EU.
Direktivet 98/43/EG om ett förbud mot direkt
och indirekt tobaksreklam antogs under hösten
1998 och även detta bereds nu inom Regerings-
kansliet. Även Nationella folkhälsokommittén
avser att utarbeta en långsiktig nationell hand-
lingsplan mot tobak med speciell fokus på barn
och ungdomar.

I september 1998 startade Sveriges första gra-
tis hjälptelefon för rökare, Sluta röka-linjen.
Folkhälsoinstitutet har haft regeringens uppdrag
att fördela särskilda medel ur Allmänna Arvs-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

fonden till projekt som syftar till att få ungdomar
att inte börja röka.

Regeringens slutsatser

Arbetet mot tobakens skadeverkningar måste
genomföras på bred front. Information och
upplysning är en del i arbetet. Att motverka to-
bakens tillgänglighet för de unga är en annan
viktig del för att förhindra tobakens skadeverk-
ningar. Regeringen anser att det är viktigt att
åstadkomma långsiktiga insatser för att före-
bygga att ungdomar börjar använda nikotinhal-
tiga produkter.

Regeringen har som inriktning att i början av
år 2000 kunna lägga en proposition innehållande
bl.a. dels ett genomförande av EU-direktivet om
ett förbud mot direkt och indirekt tobaksreklam.

4.3.5 Läkemedelsförsörjningen skall
utvecklas och vara kostnadseffektiv

Tillståndet och utvecklingen

Läkemedlens roll inom hälso- och sjukvården
Inom hälso- och sjukvården används läkemedel
som en av flera behandlingsformer. De integreras
också alltmer i denna verksamhet. Det senaste
steget i riktning mot en ökad integration är att
kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen över-
förts på landstingen på så sätt att staten ersätter
landstingen för kostnader inom läkemedelsför-
månen genom ett särskilt statsbidrag.

Godkännande av läkemedel

Ett läkemedel som säljs i Sverige skall vara god-
känt. För detta krävs bl.a. att läkemedlet är av
god kvalitet och ändamålsenligt. Regler om god-
kännande av läkemedel finns i läkemedelslagen
(1992:859) och bygger på direktiv som antagits
inom EU. Enligt 5 § kan ett läkemedel försäljas
sedan det godkänts i Sverige eller i en annan
medlemsstat och därefter erkänts här. Om ett
läkemedel skall godkännas respektive erkännas
beslutas av Läkemedelsverket.

I dag finns i Sverige cirka 4 000 godkända
läkemedel varav ca 10 procent är receptfria. Om
ett läkemedel skall vara receptbelagt eller inte be-
slutas av Läkemedelsverket i samband med god-
kännandet.

Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen

Sedan lång tid tillbaka har i huvudsak receptbe-
lagda läkemedel subventionerats av det offent-
liga. Tidigare reglerades läkemedelsförmånen i
lagen (1962:381) om allmän försäkring. I och
med införandet av ett nytt förmånssystem har
landstingen övertagit kostnadsansvaret för läke-
medelsförmånen. Det nya förmånssystemet för
läkemedel trädde i kraft den 1 januari 1997.
Överförandet av kostnadsansvaret från staten till
landstingen skedde dock först år 1998. Lands-
tingen ersätts av staten genom ett särskilt stats-
bidrag som Landstingsförbundet och regeringen
årligen omförhandlar. Om utgiften för läkeme-
delsförmånen avviker från vad som överens-
kommits sker en vinst- och förlustdelning mel-
lan staten och landstingen enligt vad som
närmare beskrivs under anslaget A2 Bidrag för
läkemedelsförmånen. Under år 2000 skall par-
terna komma överens om en ny modell för er-
sättningen till landstingen.

Grundläggande principer för läkemedelsförmånen
I förarbetena till det nya förmånssystemet angavs
att utgångspunkterna var att det skulle uppfattas
som rättfärdigt av flertalet och ge ett gott skydd
till människor med stora behov av läkemedel och
annan sjukvård. Det angavs vidare bl.a. att för-
månen skulle vara mer träffsäker mot höga kost-
nader generellt sett, i stället för att som tidigare
förmånssystem, subventionera alla läkemedels-
köp över en viss summa. Systemet skulle ut-
formas så att de samlade resurserna för hälso-
och sjukvården används så effektivt som möjligt i
ett längre perspektiv. Det anfördes att den
snabba kostnadsutvecklingen måste bromsas så-
väl kortsiktigt som i ett längre perspektiv.

Förmånssystemet regleras i lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel
m.m. Det är i huvudsak receptbelagda läkemedel
som ingår i läkemedelsförmånen under förutsätt-
ning att ett pris på läkemedlet fastställts av
Riksförsäkringsverket. I läkemedelsförmånen
ingår även vissa livsmedel för den som är under
16 år och förbrukningsartiklar.

Kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen

I delbetänkandet Reform på recept (SOU
1995:122) av Kommittén om hälso- och sjukvår-
dens finansiering och organisation (HSU 2000)
som överlämnades i december 1995 redogjordes
för kostnadsutvecklingen för läkemedelsför-
månen under åren 1974—1994 (85 procent läke-
medel, 14 procent förbrukningsartiklar och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

1 procent speciallivsmedel). Redogörelsen visade
att de nominella läkemedelskostnaderna under
dessa år hade ökat med i genomsnitt 11,2 procent
årligen. Ökningstakten var något lägre under
första hälften av 1980-talet än perioderna före
och efter. Ökningstakten i slutet av perioden var
särskilt markant och mellan åren 1993 och 1994
uppgick den till drygt 16 procent. Den snabbare
ökningstakten var särskilt tydlig i fråga om lä-
kemedel. När det gäller kostnadsutvecklingen
uttryckt i reala termer fann utredningen ett annat
mönster. Således ökade kostnaderna klart snab-
bare från mitten av 1980-talet. Detsamma gäller
om måttet real kostnad per person används som
visar att den årliga ökningen var klart större
under senare delen av perioden.

Den snabba ökningstakten fortsatte åren 1995
och 1996 med i nominella tal 11 procent respek-
tive 19 procent. Det senare årets kostnad kom
dock att påverkas av hamstringen av läkemedel
som skedde i samband med att de ändrade reg-
lerna för högkostnadsskyddet trädde i kraft den
1 januari 1997. För år 1997 redovisades som en
naturlig följd av hamstringen året före att läke-
medelskostnaderna hade minskat med
16 procent. Om siffrorna korrigeras för hamst-
ringen ökade läkemedelskostnaderna med
5 procent under år 1996 och minskade med
3 procent året därefter. Under år 1998 steg läke-
medelskostnaderna med 9 procent. För år 1999
finns för närvarande endast uppgifter för det
första halvåret. Läkemedelskostnaderna har för
denna period stigit med 19 procent i förhållande
till första halvåret 1998.

Orsaker till kostnadsutvecklingen

Orsakerna till kostnadsökningarna under den re-
dovisade perioden är enligt de analyser som
gjorts bl.a. den demografiska utvecklingen,
strukturförändringarna som lett till att en allt
större andel av läkemedlen skrivs ut i öppenvård
samt tillkomsten av nya och dyrare läkemedel.
Under det senaste året har introduktionen av lä-
kemedel som mer syftar till att höja patienters
livskvalitet än att direkt lindra eller bota sjukdom
lett till läkemedelskostnader som det tidigare
inte fanns någon motsvarighet till (se tabell 4.4).

1 Tabell 4.4 Försäljning av Viagra och Xenical under perioden 1 Ijanuari-juli 1999 1
Tusental kronor		Xenical
Januari	11 610	-
Februari	12 089	18 332
Mars	13 878	36 353
April	13 002	36 184
Maj	14 734	44 772
Juni	12 602	40 329
Juli	10 851	34 067
Totalt	88 766	210 537

Källa: Apoteket AB

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Ändrade regler för läkemedelsförmånen

I syfte att dämpa kostnadsutveckligen har riks-
dagen nyligen beslutat om ändringar i lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. (prop. 1998/99:106, bet.
1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209). De nya reg-
lerna trädde i kraft den 1 juni 1999 och innebär
att det högsta belopp en patient kan få betala för
läkemedel under en tolvmånadersperiod höjdes
från 1 300 kronor till 1 800 kronor.

De ändrade reglerna för läkemedelsförmånen
beräknas medföra en besparing på 800 miljoner
kr för år 1999 och 1 370 miljoner kr för år 2000.
Som förutskickades i prop. 1998/99:106 har re-
geringen nyligen tillsatt en utredning som skall
göra en översyn av läkemedelsförmånen vars
främsta syfte är att komma till rätta med brister i
systemet och att få kontroll över kostnadsut-
vecklingen. Utredningen skall redovisa sitt upp-
drag senast den 30 september 2000.

Andra åtgärder för att förbättra kostnadskontrollen
Inom Regeringskansliet bereds flera ärenden
inom läkemedelsområdet bl.a. i avsikt att för-
bättra kostnadskontrollen. Flertalet av dem be-
reds inom en projektgrupp för vissa läkemedels-
frågor med representanter för Socialdeparte-
mentet och Finansdepartementet. Projekt-
gruppens huvudsakliga uppgift är att förbereda
och genomföra överföringen av det fulla kost-
nadsansvaret för läkemedelsförmånen till lands-
tingen. Projektgruppen kommer därutöver bl.a.
att bereda frågan om ett nytt system för
prissättning av läkemedel som ingår i läkeme-
delsförmånen utifrån betänkandet Läkemedel i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

priskonkurrens (1997:165) av Kommittén för
prisreglering av läkemedel. Projektgruppen avser
även att bereda Läkemedelsdistributionsutred-
ningens betänkande Läkemedel i vård och handel
(SOU 1998:28).

Regeringens slutsatser

Den uppbromsning av den snabba kostnadsut-
vecklingen som avsågs med läkemedelsreformen
år 1997 har inte uppnåtts. Samhällets kostnader
för läkemedel har under år 1998 och under första
halvåret 1999 fortsatt att öka i en takt som inte är
acceptabel. Läkemedelsreformen har således inte
fått avsedd effekt. Det kan på sikt leda till att lä-
kemedelskostnaderna tränger undan annan
hälso- och sjukvård om inte förändringar ge-
nomförs i systemet.

Genom höjningen av beloppsgränsen för hög-
kostnadsskyddet fr.o.m. den 1 juni 1999 har ett
första steg tagits för att hejda denna utveckling.
Åtgärden får full effekt år 2000. Ytterligare ett
steg mot att kontrollera kostnadsutvecklingen
avser regeringen att vidta under år 2000 när en ny
modell för ersättningen till landstingen utformas.
Inriktningen är att landstingen fr.o.m. år 2001
fullt ut skall ges ett kostnadsansvar för läkeme-
delsförsörjningen. Ett sista steg mot att få full
kontroll över kostnadsutvecklingen och för att
rätta till brister i det nuvarande förmånssystemet
bedöms kunna tas år 2002. Avsikten är att en ny
eller ändrad läkemedelsförmån då införs som ett
resultat av den nyligen tillsatta utredningen
Översyn av läkemedelsförmånen. Genom dessa
åtgärder uppnås en förbättrad läkemedelsför-
sörjning.

4.3.6 En god tandhälsa skall
upprätthållas

Tillståndet och utvecklingen

Tandhälsan blir allt bättre hos både barn, ung-
domar och vuxna. Under de senaste decennierna
har förbättringarna varit störst vad gäller barn
och ungdomar. Diagram 4.6 visar att andelen ka-
riesfria barn i olika åldrar stadigt har ökat under
perioden 1985-1998. Även den vuxna befolk-
ningens tandhälsa har förbättrats. Andelen äldre
med helprotes minskar och allt fler äldre har sina
egna tänder i behåll. Det finns dock skillnader
mellan olika delar av landet och befolknings-

grupper. Fortfarande finns det en högre andel
helt tandlösa bland människor som bor i gles-
bygdsregioner i norr, bland förtidspensionärer
och långvarigt arbetslösa, än det finns i andra
grupper i befolkningen. En patientgrupp med
speciella vårdbehov är invandrare och flyktingar.

Diagram 4.6 Andel kariesfria barn (%)

3-äringar 6-åringar 12-åringar

Källa: Socialstyrelsen

Personalsituationen inom tandvården har fram
till mitten av 1990-talet kännetecknats av ett
överskott på tandläkare. Detta förhållande håller
nu på att förändras på grund av att antalet ny-
utexaminerade tandläkare minskar, att andelen
tandläkare som går i pension ökar och att många
tandläkare har fått arbete utomlands under se-
nare år. Det är osäkert i vilken utsträckning det
minskade antalet tandläkare kommer att räcka
till för att täcka behoven framöver, men enligt
betänkandet Tänder hela livet - nytt ersättnings-
system för vuxentandvård (SOU 1998:2) kom-
mer under vissa förutsättningar antalet tandlä-
kare att vara tillräckligt under överskådlig tid.
Socialstyrelsen har i olika sammanhang framhållit
betydelsen av omprioriteringar, omorganisation
och förändrade arbetsformer med bl.a. en ökad
användning av tandhygienister.

Det finns i dag inga aktuella uppgifter över
tandvårdens totala kostnader. År 1994 beräk-
nades de statliga ersättningarna inom tand-
vårdsförsäkringen uppgå till ca 40 procent av
samhällets totala kostnader för tandvård. Sedan
början av 1990-talet har tandvårdsförsäkringens
kostnader minskat beroende på ändrade ersätt-
ningsregler. År 1998 uppgick statens kostnader
till närmare 1,8 miljarder kronor.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Riksdagens beslut om ett reformerat tandvårds-
stöd i juni 1998 innebär att från den 1 januari

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

1999 lämnas försäkringsersättning för s.k.
bastandvård. För protetiska åtgärder och
tandreglering finns ett särskilt högkostnads-
skydd. Personer som till följd av långvarig sjuk-
dom eller funktionshinder har väsentligt ökade
tandvårdsbehov erhåller högre ersättning. För
personer som bor i särskilda boendeformer för
service och omvårdnad m.fl. och för personer
som behöver tandvård som led i en sjuk-
domsbehandling under begränsad tid gäller den
öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler.

De åtgärder som vidtagits under senare år har
bidragit till att försäkringsutgifterna successivt
sänkts. Vid varje förändring har regeringen infört
övergångsbestämmelser för att skydda patienter
som genomgår mer omfattande behandlingar.
Syftet har varit att möjliggöra för patienter att
inom rimlig tid slutföra sin behandling enligt de
försäkringsvillkor som gällde när behandlingen
inleddes.

Utvecklingen under år 1998 präglades av riks-
dagens beslut om att införa ett reformerat tand-
vårdsstöd inom vuxentandvården. En inte obe-
tydlig tidigareläggning (hamstring) av mer kost-
nadskrävande behandlingar skedde under året
vilket medförde ett överskridande av utgifts-
ramen. Hamstringen har bidragit till att ut-
gifterna för tandvård i början av år 1999 varit för-
hållandevis låga, men nedgången i utgifterna
torde också bero på att tillämpningen av delar av
stödet ännu inte gett upphov till behandling och
därmed till utgifter. Det gäller inte minst stödet
till den kategori personer som har ett väsentligt
ökat behov av tandvård till följd av sjukdom eller
funktionshinder.

I övrigt gäller att då det ännu saknas statistik
för detaljerad uppföljning av tandvården är det
svårt att bedöma effekterna av regelföränd-
ringarna.

Regeringens slutsatser

Tandhälsan har utvecklats positivt hos både barn,
ungdomar och vuxna. Störst har förbättringarna
varit bland barn, ungdomar och unga vuxna där
förekomsten av karies stadigt har minskat under
senare år. Det finns dock skillnader i tandhälsa
mellan olika delar av landet och befolknings-
grupper.

Beslutet under år 1998 om att införa ett re-
formerat tandvårdsstöd är ett viktigt steg i rikt-
ning mot att stimulera och bidra till en god
tandhälsa. Det nya ersättningssystemet har flera

viktiga syften. Det framtida ekonomiska stödets
inriktning på den tandhälsoinriktade vardagliga
s.k. bastandvården bör stimulera till att en god
tandhälsa upprätthålls och förbättras för vissa
patientgrupper. Ett annat viktigt syfte med re-
formen är att förbättra stödet till vissa särskilt ut-
satta patientgrupper.

Hur patienterna har mottagit det nya ersätt-
ningssystemet är det ännu för tidigt att ha en be-
stämd uppfattning om. En effekt av det nya er-
sättningssystemet har varit att efterfrågan på
tandvård ökade betydligt under år 1998, men
detta var sannolikt betingat av den förestående
förändringen av ersättningsreglerna för mer
kostnadskrävande behandlingar. Utvecklingen
det första halvåret 1999 visar att det nya systemet
ännu inte fått fullt genomslag och att en stor del
av utgifterna alltjämt härrör från behandlingar
som enligt övergångsbestämmelser sker enligt de
äldre reglerna. Mot bakgrund av detta anser rege-
ringen att en bedömning av effekterna av det re-
formerade tandvårdsstödet kan göras först sedan
bl.a. RFV lämnat sin utvärderingsrapport till
regeringen senast den 1 april 2000. Regeringen
anser också att det är av stor vikt att det statis-
tiska underlaget förbättras på området.

4.3.7 Vården av och omsorgen om
psykiskt störda skall förbättras

Tillståndet och utvecklingen

Förekomsten av psykiska sjukdomar och funk-
tionshinder hos befolkningen är i stort sett Eka
stor som tidigare år. Andelen som uppger någon
form av psykiska besvär ökar dock. Exempelvis
barn- och ungdomspsykiatrin redovisar ett kraf-
tigt ökat antal besök.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av
psykisk sjukdom eller funktionshinder är be-
tydande. Socialstyrelsen uppskattar att de totala
kostnaderna för samhället har ökat under de
senaste åren till drygt 50 miljarder kronor under
år 1997, varav en tredjedel utgörs av olika typer
av direkta sjukvårdskostnader.

Ett uttryck för att bristerna inom den psykiat-
riska vården på sina håll kan vara betydande, är
att de regionala skillnaderna i vårdresurser,
vårdformer och vårdutnyttjande är långt större
än vad som kan motiveras av skillnader i den
bakomliggande sjukligheten hos befolkningen.
Ett annat problem i dagens psykiatri är bristen på

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

specialister i psykiatri och bristen på differentie-
rade vårdresurser.

Utvecklingen går mot allt färre slutenvårds-
platser och kortare vårdtider inom slutenvården.
Detta gäller för såväl frivillig vård som tvångs-
vård. Denna utveckling som inleddes i slutet av
1960-talet — och var som mest intensiv under
1980-talet - har medfört att Sverige i dag har en
slutenvårdskonsumtion inom psykiatrin som är i
nivå med övriga nordiska länder. Vad avser anta-
let besök inom öppenvårdspsykiatrin kan kon-
stateras att antalet läkarbesök sjunker. Noteras
bör dock att inom psykiatrin sker en stor del av
kontakterna med öppenvården hos psykiatrisjuk-
sköterskor.

Källa: Landstingsförbundet

Diagram 4.7 Antal vårdplatser i sluten psykiatrisk vård
samt antal läkarbesök 1000-tal i öppen vard 1980-1998

Psykiatrireformen som trädde i kraft den
1 januari 1995 var det senaste steget i denna ut-
veckling. Reformen innebar bl.a. att kommuner-
nas ansvar för psykiskt funktionshindrade för-
tydligades och i viss mån utökades.

Socialstyrelsens slutrapport avseende uppfölj-
ningen av psykiatrireformen överlämnades till
regeringen i maj 1999. I rapporten påtalar styrel-
sen bl.a. att det finns problem både med utform-
ningen av lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS) och kommu-
nernas tillämpning av densamma. Antalet män-
niskor med psykiskt funktionshinder som ges
stöd enligt LSS är ytterst begränsat och svarar
enligt Socialstyrelsen inte mot de verkliga behov
som finns. Socialstyrelsen konstaterar också att
mellan 20 000 och 25 000 personer med psykiskt
funktionshinder - omkring hälften av målgrup-
pen - saknar adekvat sysselsättning anpassad till
deras funktionshinder (se vidare avsnitt 5.2.2
Personer med funktionshinder).

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

De stimulansmedel som anslagits från staten i
samband med psykiatrireformen har varit vär-
defulla och medfört att ett stort antal nya projekt
har startats. Huvuddelen av stimulansmedlen har
innehållit villkor om att medlen skall användas
till projekt där de olika huvudmännen samverkar.
Cirka 1 000 nya verksamheter har kommit igång
och exempel på sådana är nya verksamheter för
daglig sysselsättning eller nya former för boen-
destöd. Stimulansmedlen har varit en viktig
drivkraft i den utveckling som har skett på om-
rådet. Ett särskilt kontinuitetsproblem uppstår
dock vid utgången av projekttiderna eftersom de
kommunala huvudmännen inte i alla fall avser att
fortsätta projekten. Vidare har försöksverk-
samheten med s.k. personligt ombud slagit
mycket väl ut och Socialstyrelsen rekommen-
derar i sin rapport att verksamheten utvidgas till
att gälla hela landet.

Såväl Socialstyrelsen som Folkhälsoinstitutet
och Institutet för psykosocial medicin har varit
verksamma inom området med bl.a. ett hand-
lingsprogram mot självmord.

Regeringens slutsatser

Regeringen anser att det nuvarande tillståndet
och utvecklingen är oroande och har uppdragit åt
Nationella folkhälsokommittén att överväga
vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den
psykiska ohälsan (se avsnitt 4.3.3). Regeringen
har vidare angett psykiatrin som ett av de priori-
terade områdena inom hälso- och sjukvården
inför framtiden. Genom de satsningar som görs
inom vård och omsorg - och som kommenterats
i det föregående - har också psykiatrins behov
särskilt uppmärksammats.

Regeringens avsikt är att senare återkomma till
riksdagen med förslag om att permanenta insat-
sen personligt ombud. Avsikten är att reformen
skall träda i kraft den 1 juli år 2000. Mot den
bakgrunden föreslås att 45 miljoner kronor an-
slås för ändamålet under år 2000 under anslaget
Al4 Personligt ombud.

4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat verk-
samheten, räkenskaperna och årsredovisningarna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för samtliga myndigheter inom verksamhetsom-
rådet avseende budgetåret 1998. RRV har inte
haft några invändningar i revisionsberättelserna
för år 1998 avseende myndigheterna inom verk-
samhetsområdet. Två myndigheter, Institutet för
psykosocial medicin (IPM) och Hälso- och sjuk-
vårdens ansvarsnämnd (HSAN), har av RRV
emellertid tillställts var sin revisionsrapport.
Rapporterna innehåller vissa kommentarer om
myndigheternas ekonomiadministrativa rutiner
samt återrapporteringen i respektive myndighets
årsredovisning. Rapporterna behandlas närmare
under anslagen A10 Institutet för psykosocial
medicin och A12 Hälso- och sjukvårdens an-
svarsnämnd.

Den ekonomiadministrativa värdering som
Ekonomistyrningsverket (ESV) har utfört av
samtliga statliga myndigheter för år 1998 har
givit EA-värdet fullt tillfredsställande för samt-
liga myndigheter under verksamhetsområdet.

4.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Antalet arbetstillfällen hos de myndigheter som
faller inom ramen för verksamhetsområdet
Hälsovård och sjukvård har under åren 1998 och
1999 i stort varit oförändrat. Smärre förändringar
har dock skett på enskilda myndigheter. Smitt-
skyddsinstitutet har under åren 1998 och 1999
minskat personalstyrkan med tio personer.
Socialstyrelsen har däremot under året rekryterat
personal för att klara av ett antal nya uppgifter
och kompetensförstärkningskrav.

Statens och Landstingsförbundets beslut om
att avveckla verksamheten inom den ideella före-
ningen Hälso- och sjukvårdens utvecklingsin-
stitut, Spri, den 31 december 1999 kommer
också att få personalkonsekvenser. När beslutet
om att avveckla Spri fattades var antalet anställda
vid institutet ca 90 personer. Anställda vid Spri:s
bibliotek kommer att erbjudas anställning vid
Karolinska institutet, som regeringen föreslagit
skall bli ny huvudman för biblioteket. Övriga an-
ställda varslades om uppsägning före sommaren
1999.1 samband med avvecklingen av Spri utgör
stödet till de anställda att finna ny anställning
eller annan sysselsättning en viktig komponent.

I den av regeringen till riksdagen överlämnade
propositionen Vissa alkoholfrågor m.m. (prop.
1998/99:134) framhölls behovet av att se över
Folkhälsoinstitutets uppgifter och organisation.

Regeringen har den 23 juni 1999 fattat beslut om
att tillkalla en Organisationskommitté med upp-
gift att ombilda Folkhälsoinstitutet till en myn-
dighet med tydligare uppgifter av stabkaraktär på
folkhälsoområdet. Kommittén skall redovisa sina
överväganden och förslag till regeringen den
1 juni år 2000 varför det är för tidigt att bedöma
eventuella personalkonsekvenser.

4.6 Förslag till regeländringar

Nytt avgiftssystem för den statliga
läkemedelskontrollen

Regeringens förslag: Ett nytt avgiftssystem införs
för den statliga läkemedelskontrollen fr.o.m. den
1 januari år 2000. Tre huvudtyper av avgifter skall
tas ut i det nya systemet; ansökningsavgift skall
främst tas ut vid ansökan om att få marknadsfö-
ringstillstånd för en ny produkt på marknaden,
tillkommande avgift skall tas ut vid ändringar
och utökningar i godkännandet för produkter
som redan finns på marknaden. Tillkommande
avgift skall även tas ut när Läkemedelsverket
utarbetar eller kompletterar en prövningsrapport
i samband med en ansökan i en annan medlems-
stat om erkännande av ett i Sverige godkänt läke-
medel. Årsavgift skall tas ut för samtliga produk-
ter på marknaden (förutom de produkter som
godkänts genom den för hela EU gemensamma
s.k. centrala proceduren). Storleken på de olika
avgifterna skall sättas så att de indirekta kostna-
der för läkemedelskontrollen som är av mer
övergripande karaktär fördelas ut på enbart års-
avgifterna.

Skälen för regeringens förslag:

Bakgrund.

Det nuvarande avgiftssystemet avser att täcka
Läkemedelsverkets (LV) kostnader för läkeme-
delskontrollen. LV inrättades den 1 juli 1990 som
en fristående myndighet med ansvar för bl.a.
kontroll och tillsyn på läkemedelsområdet. Dessa
uppgifter åvilade tidigare Socialstyrelsens läke-
medelsavdelning som också hade rätt att ta ut av-
gifter för läkemedelskontrollen.

LV fick i regleringsbrevet för år 1998 i upp-
drag att, med utgångspunkt i att myndighetens
verksamhet även fortsättningsvis skulle finansie-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ras med avgifter, redovisa förslag till ett nytt av-
giftssystem för sin verksamhet fr.o.m. den
1 januari 2000. LV lämnade i april 1998 till
Socialdepartementet en rapport med förslag till
nytt avgiftssystem. Rapporten har remissbe-
handlats.

Lagförslagen har beretts med Läkemedels-
verket.

Förslagen om ändring i läkemedelslagen och
om ändring i lagen om handel med läkemedel
faller inom Lagrådets granskningsområde. Änd-
ringarna är emellertid av så enkel beskaffenhet
att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats
över förslagen.

Det nuvarande avgiftssystemet

Principerna bakom det nuvarande avgiftssyste-
met är främst att skapa en stabil finansiering av
kontrollverksamheten, ge läkemedelsindustrin
möjligheter att ansöka om och behålla mark-
nadsföringstillstånd till rimliga kostnader samt
ge LV ett integritetsskydd i så mån att avgifterna
skall vara så utformade att de värnar om LV:s
integritet och tydligt visar myndighetens obero-
ende i förhållande till läkemedelsindustrin.

Systemet består i huvudsak av två typer av av-
gifter; ansökningsavgifter och årsavgifter. Läke-
medelslagen (1992:859) reglerar vilka avgifter
som får tas ut för godkännande och kontroll av
läkemedel medan avgiftsnivåerna regleras i för-
ordningen (1997:961) om avgifter för den stat-
liga kontrollen av läkemedel. Ansökningsavgifter
tas huvudsakligen ut för LV:s utredningsarbete i
samband med godkännande av olika typer av lä-
kemedel och läkemedelsnära produkter. Års-
avgifter tas ut för LV:s övriga kontroll och tillsyn
av läkemedel och läkemedelsnära produkter, som
exempelvis uppföljning av produktkvalitet, pröv-
ning av förnyat godkännande vart femte år, in-
spektionsverksamhet, information rörande be-
handlingsrekommendationer samt säkerhetsupp-
följning. Ansöknings- och årsavgifterna skall
tillsammans täcka LV:s kostnader för läkeme-
delskontrollen men nivåerna på de olika avgif-
terna är inte nära relaterade till de faktiska ar-
betsprestationernas storlek och kostnaderna för
dessa. De samlade avgiftsintäkterna genererade
fram t.o.m. år 1996 ett ackumulerat överskott för
LV:s verksamhet om drygt 35 miljoner kronor.
Orsaken till överskotten var främst ett större
antal ärenden samt ett större antal läkemedel på
den svenska marknaden - och därigenom större
avgiftsintäkter - än beräknat. Under åren 1997

och 1998 har LV:s verksamhet emellertid gått
med underskott. Detta beror till stor del på en
medveten strategi att reducera det ackumulerade
överskottet genom att inte höja avgifterna i den
utsträckning som hade krävts för att nå balans
mellan intäkter och kostnader. Det balanserade
kapitalet i myndigheten uppgick till 22 miljoner
kronor per den 31 december 1998 och beräknas
vara förbrukat i och med utgången av år 1999
bl.a. på grund av investeringar i IT-systemen.

Det europeiska samarbetet inom
läkemedelsområdet

Det gemensamma europeiska systemet för god-
kännande och uppföljning av läkemedel trädde i
kraft den 1 januari 1995 och innebär i praktiken
att det nu finns tre olika procedurer för godkän-
nande av läkemedel; den centrala proceduren,
den ömsesidiga proceduren och den nationella
proceduren. Den europeiska läkemedelsmyndig-
heten, European Agency for the Evaluation of
Medicinal Products (EMEA), ansvarar för admi-
nistreringen av den centrala proceduren - dvs.
den procedur som innebär ett gemensamt god-
kännande av ett läkemedel för hela EU - och tar
ut ansökningsavgifter och årsavgifter för de läke-
medel som godkänns genom denna procedur.
EMEA har emellertid ingen egen utrednings-
kompetens utan fungerar främst som ett tekniskt
samordningskansli. De faktiska utredningarna
kring godkännande av nya läkemedel inom den
centrala proceduren sköts av de nationella läke-
medelsmyndigheterna på uppdrag av EMEA,
som till vissa delar ersätter de nationella läkeme-
delsmyndigheterna för deras kostnader för ut-
redningarna. LV är en av de tre mest anlitade
myndigheterna inom ramen för den centrala
proceduren. Genom den nationella proceduren
kan ett läkemedel godkännas för försäljning en-
bart i det land i vilket ansökan om godkännande
gjorts. Den ömsesidiga proceduren innebär där-
emot att den sökande som fått ett godkännande
för försäljning av ett läkemedel i en medlemsstat
(referensstaten), kan ansöka om att få godkän-
nandet erkänt i en eller flera andra medlemsstater
(berörd/a medlemsstat/er). Den medlemsstat
som godkänt läkemedlet för försäljning används
då som referens av sökanden och skall bl.a. på
begäran av sökanden utarbeta en prövningsrap-
port beträffande det aktuella läkemedlet (jfr.
rådets direktiv 93/39/EEG av den 14 juni 1993
om ändring av direktiv 65/65/EEG, 75/318/EEG
och 75/319/EEG avseende läkemedel). Detta
innebär således att den ömsesidiga proceduren

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

medför arbetsinsatser för den s.k. referensstaten
vid mer än ett tillfälle, medan den för en s.k. be-
rörd medlemsstat innebär en arbetsinsats av
mindre omfattning. Ansvaret för den nationella
respektive den ömsesidiga proceduren åvilar LV
som får ta ut ansökningsavgifter och årsavgifter
för de läkemedel som godkänts genom dessa. I
det nuvarande avgiftssystemet tas lika höga av-
gifter ut i den ömsesidiga proceduren som i den
nationella proceduren.

Det europeiska samarbetet medför omfattan-
de arbetsinsatser för LV. Dessutom påverkas
LV:s ekonomiska situation på flera sätt av detta.
Ett exempel är att ersättningen från EMEA inte
täcker LV:s resursinsatser vid utredningar om
godkännande inom den centrala proceduren,
utan har hittills motsvarat ca 50 procent av LV:s
faktiska kostnader4. Ett annat exempel är att
möjligheten för enskilda medlemsländers läke-
medelsmyndigheter att ta ut årsavgifter för cent-
ralt godkända läkemedel har upphört fr.o.m. den
1 januari 1999. EMEA ersätter i stället det land
som genomfört utredningen för det aktuella
läkemedlet med 30 procent av den årsavgift som
erläggs för läkemedlet till EMEA. Detta leder
således till ett intäktsbortfall för LV.

Läkemedelsverkets förslag till nytt avgiftssystem
LV fick i regleringsbrevet för år 1998 i uppdrag
att, med utgångspunkt i att myndighetens verk-
samhet även fortsättningsvis skall finansieras ge-
nom avgifter, redovisa förslag till ett nytt avgifts-
system för sin verksamhet fr.o.m. 1 januari 2000.
Bakgrunden till uppdraget var dels att sambandet
mellan LV:s arbetsinsats för olika ärendetyper
och respektive avgifts storlek borde göras tydli-
gare, dels att förutsättningarna för läkemedels-
kontrollen delvis förändrats genom det gemen-
samma EU-systemet för godkännande och
uppföljning av läkemedel.

LV lämnade i mitten av april 1998 rapporten
Avgifter - Från 1 januari 2000 till regeringen. I
rapporten redovisar LV sitt förslag till ett nytt
avgiftssystem för läkemedelskontrollen med ut-
gångspunkt från att ett nytt avgiftssystem bör
uppfylla vissa grundläggande krav. Dessa krav är
att det nya systemet skall vara enkelt och tydligt,
skall stärka kopplingen mellan avgift och presta-
tion/arbetsinsats samt skall vara anpassat till och

För år 1999 beräknas ersättningen från EMEA täcka ca 60 procent av
LV:s kostnader vid utredningar.

beakta de ekonomiska konsekvenserna av det eu-
ropeiska systemet. Dessutom skall avgiftsin-
täkterna täcka de totala kostnaderna för läkeme-
delskontrollen, avgifterna fördelas över ett
läkemedels livscykel samt avgifterna utformas så
att de av läkemedelsindustrin upplevs som skä-
liga samtidigt som de ger LV ett integritets-
skydd.

LV föreslår att tre huvudtyper av avgifter skall
kunna tas ut i det nya avgiftssystemet, nämligen;

1. Ansökningsavgift skall tas ut vid ansökan
om att få marknadsföringstillstånd för en
ny produkt på marknaden samt vid ansökan
om tillstånd för kliniska prövningar respek-
tive licenser.

2. Tillkommande avgift skall främst tas ut vid
ändringar och utökningar (främst i form av
nya indikationer och nya doser) i godkän-
nandet för produkter som redan finns på
marknaden. Tillkommande avgift skall även
tas ut för en prövningsrapport som ut-
arbetas eller kompletteras i samband med
en ansökan i en annan medlemsstat om er-
kännande av ett i Sverige godkänt
läkemedel.

3. Årsavgift skall tas ut för samtliga produkter
på marknaden (förutom de produkter som
godkänts genom den centrala proceduren)
och skall täcka dels de kostnader för kvali-
tetskontroll, informationsuppgifter, biverk-
ningskontroll, inspektionsverksamhet m.m.
för vilka det finns en koppling till specifika
produkter, dels kostnader av mer över-
gripande karaktär och som inte är relaterade
till specifika produkter. Bland den senare
typen av kostnader ingår bl.a. kostnader för
kompetensutveckling, allmänt EU-arbete
och administrativa uppgifter.

LV presenterar två alternativa modeller för för-
delningen av olika kostnader på respektive av-
giftstyp. Båda modellerna innebär en starkare
koppling mellan avgift och prestation/arbetsin-
sats än i nuvarande system genom att samtliga de
kostnader som går att koppla till specifika pro-
dukter fördelas på respektive avgiftsslag i relation
till arbetsinsatsen/prestationen. Vad gäller för-
delningen av kostnader av mer övergripande
karaktär skiljer sig dock modellerna åt genom att
dessa kostnader i alt. 1 fördelas ut proportionellt
på såväl ansöknings- och tillkommande avgifter
som årsavgifter, medan de i alt. 2 fördelas ut
enbart på årsavgifterna. LV förordar den senare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

modellen då denna i högre grad väger in kraven
på ett integritetsskydd för LV och minskar ris-
ken för att ansökningar om godkännande av
kostnadsskäl inte lämnas in och/eller mark-
nadsföringstillstånd inte bibehålls. LV föreslår
vidare att vissa nya avgiftsslag införs och att en
ökad differentiering av avgifterna görs, bl.a. med
anledning av de olika procedurerna för godkän-
nande av läkemedel. Vissa av de nya avgiftsslag
som LV föreslår kräver ändringar i eller tillägg till
läkemedelslagen (1992:859) och lagen
(1996:1152) om handel med läkemedel. LV före-
slår bl.a. att ansökningsavgifter införs för till-
stånd för tillverkning av läkemedel och för licen-
ser. LV föreslår också att en särskild avgift skall
tas ut av den producent som erhåller vetenskaplig
rådgivning i samband med utvecklingen av ett
läkemedel och att en årsavgift skall tas ut för till-
syn av detaljhandeln med läkemedel på apotek.
Vidare förslår LV att avgiften för godkännande
av parallellimporterade läkemedel sänks och att
årsavgiften för sådana läkemedel skall uppgå till
1/3 av motsvarande originalprodukts årsavgift.
För godkännande av generika föreslår LV att
avgiften skall understiga motsvarande avgift för
en ny läkemedelsprodukt. LV föreslår också att
en differentiering av årsavgifterna görs så att en
högre avgift betalas för nya läkemedel under de
första fem åren och en lägre avgift betalas
därefter. Slutligen föreslår LV att avgifterna i den
ömsesidiga proceduren och den nationella
proceduren bättre skall anpassas till verkets ar-
betsinsats i respektive procedur.

LV presenterar i rapporten en prognos över
det förväntade antalet av respektive ärendeslag
under år 2000 samt en beräkning av myndighe-
tens kostnader för läkemedelskontrollen under
år 2000. LV konstaterar att det föreligger stor
osäkerhet om de förväntade volymerna av nya
ansökningar i de olika procedurerna och om hur
stort antal godkända läkemedel som kommer att
finnas på den svenska marknaden framöver.
Kostnaderna för läkemedelskontrollen under år
2000 beräknar LV till drygt 213 miljoner kro-
nor5, inklusive ca 10 miljoner kronor som avser
utvecklingskostnader för LV:s IT-system. Enligt
LV:s förslag är det denna kostnadsnivå som skall
täckas av avgiftsintäkterna, oavsett vilken av de
två avgiftsmodellerna som tillämpas. Utöver

5 Kostnaderna för läkemedelskontrollen år 1998 uppgick till knappt

202 miljoner kronor, vilket också beräknas bli kostnaden för år 1999.

dessa kostnader beräknas LV under år 2000 ha
kostnader för den särskilda uppdragsverksam-
heten om drygt 14 miljoner kronor. Dessa kost-
nader beräknas täckas av särskilda intäkter i
samma storleksordning.

Remissinstansernas synpunkter

Regeringen har inhämtat yttranden över förslag-
en i LV:s rapport Avgifter - Från 1 januari 2000
från Ekonomistyrningsverket (ESV), Konkur-
rensverket och Läkemedelsindustriföreningen
(UF).

ESV tillstyrker den av LV förordade avgifts-
modellen bl.a. då höjningen av ansökningsavgif-
terna innebär ett steg mot en bättre kostnadsan-
passning. ESV har inget att invända mot att
kostnader av mer övergripande karaktär läggs på
årsavgifterna eller mot att avgifterna tas ut i form
av saktaxor. Enligt ESV är fördelen med en sak-
taxa att företagen i förväg vet vad respektive
tjänst kommer att kosta och att avgiftssystemet
är lätt att administrera. ESV framhåller att hän-
syn bör tas till LV:s eventuella ackumulerade
över- eller underskott vid avgiftssättningen i det
nya systemet.

Konkurrensverket framhåller att det ur före-
tagens synvinkel är angeläget med en samord-
ning av avgiftssystemet i de olika procedurerna.
Vidare anser Konkurrensverket att en höjning av
ansökningsavgifterna är i linje med en bättre
kostnadsanpassning men att en avgiftsmodell
enligt LV:s alt. 1 kan få negativa effekter på
främst de mindre och medelstora företagens vilja
att ansöka om godkännande av nya läkemedel.
Avgifternas storlek har störst betydelse för dessa
företags möjlighet att etablera sig på marknaden
och det är vanligt att de är verksamma på mark-
naderna för generika eller parallellimporterade
läkemedel. De mindre och medelstora företagen
är allmänt sett betydelsefulla för möjligheten att
upprätthålla en fungerande konkurrens på läke-
medelsmarknaden. Konkurrensverket för i sitt
yttrande en diskussion om en alternativ avgifts-
modell där effekten av höjda ansökningsavgifter
minskas genom att årsavgifterna betalas i efter-
hand och differentieras med hänsyn till försälj-
ningens storlek. Enligt Konkurrensverket skulle
de mindre och medelstora företagens totala av-
giftsbörda därigenom kunna hållas låg. Konkur-
rensverket noterar att LV:s förslag inte innehåller
några sådana kvantitetsskalor och framhåller att
om så inte sker bör den föreslagna höjningen av
ansökningsavgifterna begränsas framförallt för
generikaläkemedel. Avslutningsvis tillstyrker

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Konkurrensverket att avgiften för ansökan om
parallellimport av läkemedel sänks.

LIF:s principiella syn på ett nytt avgiftssystem
är att det bör ha samma grundstruktur som det
europeiska. LIF anser att varje avgiftsslag, i likhet
med LV:s förslag, bör fastställas utifrån en ge-
nomsnittskostnad som baseras på tidigare re-
sursåtgång och inte på den faktiska kostnaden
för varje ansökan eller efterkontroll. Den sökan-
de måste kunna veta kostnaden när ansökan
görs. LIF förordar emellertid en modell enligt
LV:s alt. 1. Avgifter bör enligt LIF dessutom
införas för viss verksamhet som inte är avgifts-
belagd i dag, t.ex. tillsyn av apotek, sjukhusapo-
tek och sjukvård. När regeringen eller någon
myndighet kräver särskilda insatser av LV måste
enligt LIF särskilda anslag tillföras LV för sådana
uppdrag så att kostnaderna för dessa uppdrag
inte belastar läkemedelsindustrin. Slutligen anser
LIF att avgifterna för parallellimporterade läke-
medel skall baseras på kostnaderna för kontroll-
insatserna för dessa läkemedel och inte på andra
faktorer.

Regeringens bedömningar och slutsatser

Regeringen delar LV:s bedömning när det gäller
de grundläggande krav som ett nytt avgiftssys-
tem för läkemedelskontrollen skall uppfylla. Ut-
över dessa krav har regeringen ett antal principi-
ella utgångspunkter för utformningen av ett nytt
system. Regeringen anser att LV:s framtida
funktion och den framtida inriktningen av dess
verksamhet i princip bör vara oförändrad jämfört
med i dag. Dessutom måste enligt regeringens
uppfattning en viss grundnivå av resurser tillför-
säkras läkemedelskontrollen för att den veten-
skapliga kvaliteten i insatserna skall kunna ga-
ranteras. Vidare anser regeringen att LV även
fortsättningsvis skall spela en viktig roll inom
EU-samarbetet på läkemedelsområdet. Rege-
ringen är också angelägen om att de olika avgif-
terna av företagen inom läkemedelsbranschen
skall anses vara skäliga och inte verka hämmande
vad gäller viljan och möjligheterna att introdu-
cera och/eller behålla olika läkemedel på den
svenska marknaden.

Mot bakgrund av de grundläggande kraven
och de principiella utgångspunkterna gör rege-
ringen bedömningen att en modell enligt LV:s
alt. 2 är den mest lämpliga för ett nytt avgifts-
system för läkemedelskontrollen fr.o.m. år 2000.
Regeringen anser i och för sig att det kan finnas

skäl att framdeles överväga att i ännu större ut-
sträckning fördela LV:s totala kostnader på
samtliga avgiftsslag för att på så vis ytterligare
öka relationen mellan olika prestationer och re-
spektive avgifts storlek. Detta skulle i sådana fall
innebära högre ansöknings- och tillkommande
avgifter samt lägre årsavgifter än i alt. 2. Rege-
ringen gör emellertid bedömningen att det i nu-
läget finns skäl för att välja en modell enligt alt. 2
då denna innebär ett enkelt och tydligt avgifts-
system samtidigt som den skapar en önskvärd
balans mellan kraven på ett ökat samband mellan
LV:s olika prestationer och respektive avgifts
storlek och att inga onödiga hinder skapas för
introduktion av nya läkemedel. Som ett exempel
på detta kan nämnas att ett avgiftssystem enligt
alt. 2 innebär att ansökningsavgiften för god-
kännande av ett helt nytt läkemedel i den
nationella proceduren blir drygt 4 gånger högre
än motsvarande avgift i det nuvarande systemet.
Detta skall jämföras med en avgiftsmodell enligt
alt. 1, där denna avgift skulle bli nära 9 gånger så
hög som i det nuvarande systemet.

En annan faktor som talar för att nu införa en
avgiftsmodell enligt alt. 2 är enligt regeringens
uppfattning att det europeiska systemet för god-
kännande och uppföljning av läkemedel för när-
varande genomgår en utveckling som kommer
att påverka vilken typ av ärenden som inkommer
till LV. Dessutom kommer det europeiska sys-
temet att utvärderas under år 2000. Beroende av
resultatet av utvärderingen kan förändringar i
EU-systemet komma att genomföras i fram-
tiden. Sådana förändringar i EU-systemet får
direkt effekt på finansieringen av den svenska
läkemedelskontrollen. Regeringens uppfattning
är att en avgiftsmodell enligt alt. 2 kan tjäna som
en stegvis övergång till ett system med ännu
tydligare koppling mellan avgift och prestation, i
det fall en sådan utveckling anses önskvärd och
är i linje med den framtida utvecklingen i det
europeiska systemet.

Regeringen föreslår är att ett nytt avgiftssys-
tem bör införas för den statliga läkemedelskon-
trollen fr.o.m. den 1 januari 2000. Regeringen
föreslår vidare att principerna i det nya systemet
skall vara att tre huvudtyper av avgifter - ansök-
ningsavgifter, tillkommande avgifter och årsav-
gifter - tas ut, att respektive avgiftstyp tillämpas i
enlighet med LV:s förslag samt att nivåerna på de
olika avgifterna sätts så att indirekta kostnader av
mer övergripande karaktär fördelas ut på enbart
årsavgifterna (dvs. enligt LV:s alt. 2).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringen föreslår också att LV:s förslag av-
seende införandet av vissa nya avgiftsslag samt
om en ökad differentiering av avgifterna ge-
nomförs och att de föreslagna lagändringarna i
avsnitt 2.1 och 2.2 godkänns. Dessutom föreslår
regeringen att en ändring görs i läkemedelslagen
(1992:859) så att möjligheten för LV att ta ut
årsavgifter för läkemedel som godkänts genom
den centrala proceduren upphör. Denna ändring
har i praktiken redan genomförts då motsvaran-
de ändring gjorts i förordningen (1997:961) om
avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel
fr.o.m. den 1 januari 1999.

Regeringen har för avsikt att under hösten
1999 genom en ändring av förordningen
(1997:961) om avgifter för den statliga kontrol-
len av läkemedel mer i detalj lägga fast för vilka
ärendetyper avgifter skall tas ut, vilket eller vilka
avgiftsslag som skall tas ut för respektive ären-
detyp samt de konkreta avgiftsnivåerna. Rege-
ringen avser att noga följa utvecklingen av LV:s
totala avgiftsintäkter och kostnader. I det fall det
visar sig att det nya avgiftssystemet systematiskt
ger över- eller underskott har regeringen för
avsikt att vidta de åtgärder som erfordras för att
justera avgiftsnivåerna, och därigenom också av-
giftsintäkterna, så att dessa anpassas till en rimlig
total kostnadsnivå för LV:s verksamhet.

Kommunal primärvård

Regeringens förslag: Pågående försök med kom-
munal primärvård förlängs till utgången av år
2001.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen
(1991:1136) om försöksverksamhet med kom-
munal primärvård får en kommun erbjuda pri-
märvård om kommunen och landstinget är över-
ens om det och Socialstyrelsen lämnat sitt
tillstånd. Lagen begränsades vid sin tillkomst att
gälla till utgången av år 1998.

Regeringen gav i propositionen (prop.
1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldre-
politiken uttryck för att de lagliga förutsätt-
ningarna för samverkan mellan kommuner och
landsting bör stärkas. Regeringens avsikt var där-
för att se över frågan om gemensamma nämnder
m.m. inom vårdområdet och därefter återkomma
med erforderliga förslag till lagändringar. Mot
bakgrund av detta ansåg regeringen, i propo-

sitionen (prop. 1997/98:189) Patientens ställ-
ning, det olämpligt att mer långsiktigt ta ställning
till försöksverksamheten med kommunal pri-
märvård. Försöksverksamheten förlängdes där-
för till utgången av år 1999 i avvaktan på över-
synen.

Regeringen har nu genom beslut den 27 maj
1999 beslutat att tillkalla en särskild utredare
(Dir. 1999:42) med uppgift att beskriva och
analysera de problem som finns vid samverkan
mellan landstingens hälso- och sjukvård och
kommunernas vård och omsorg. Utredaren skall
lämna förslag till lösningar som förbättrar möj-
ligheterna till samverkan mellan huvudmännen
på dessa områden. Utredaren skall bl.a. analysera
möjligheterna för kommuner och landsting att
bedriva vård och omsorg åt varandra på entrep-
renad samt analysera behoven av förbättrade
möjligheter att verka i en gemensam nämnd.
Uppdraget skall redovisas för regeringen senast
den 30 september år 2000.

Regeringen anser att det är olämpligt att ta
ställning till försöksverksamheten med kommu-
nal primärvård innan utredningen har presenterat
sitt förslag. I avvaktan på utredningen bör därför
försöksverksamheten med kommunal primär-
vård förlängas till utgången av år 2001.

Ny struktur för det nationella stödet till vårdens
och omsorgens utvecklingsarbete

Ärendet och dess beredning

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri)
är en ideell förening med staten och Lands-
tingsförbundet som medlemmar. Regeringen be-
slutade den 12 december 1998 att tillsätta en ar-
betsgrupp inom Regeringskansliet för beredning
av frågor rörande verksamheten vid Spri
(S 1998:H). I arbetsgruppens uppdrag ingick
bl.a. att bereda Spri:s utvärdering av verksam-
heten 1996-1997 Utvärdering för utveckling
(Spri rapport 471) samt rapporten Hälso- och
sjukvårdens utmaningar inför 2000-talet - Om
Landstingsförbundets engagemang i Spri m.m.

Staten och Landstingsförbundet träffade där-
efter den 7 april 1999 en överenskommelse om
att avveckla verksamheten vid Spri per den
31 december 1999 och att upplösa föreningen.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att ge-
mensamt med Landstingsförbundet upplösa
föreningen (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249 ).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Arbetsgruppen överlämnade den 30 april 1999
rapporten Ny inriktning och nya former för na-
tionellt stöd till utvecklingsarbete inom hälso-
och sjukvården. Yttranden över arbetsgruppens
rapport inhämtades i samband med en hearing
den 17 juni 1999. Vid hearingen deltog repre-
sentanter från Socialstyrelsen, Statens beredning
för utvärdering av medicinsk metodik (SBU),
Spri, Svenska kommunförbundet, Sveriges läkar-
förbund samt Vårdförbundet.

Regeringens förslag: Ett nationellt råd för vård-
politik inrättas i vilket staten, Landstingsför-
bundet och Svenska kommunförbundet deltar.
Rådet skall vara forum för en kontinuerlig dialog
mellan staten och huvudmännen i angelägna
vård- och omsorgsfrågor. Ansvarsområdet bör
omfatta landstingens hälso- och sjukvård samt
kommunernas vård och omsorg. Rådet skall ta
initiativ till och finansiellt stödja nationella pro-
gram för utvecklingsarbete inom vård och om-
sorg. Programmen läggs ut på regionala kun-
skapscenter. Socialstyrelsens arbete vad gäller
ekonomisk analys av vården och omsorgen för-
stärks. Spri:s bibliotek överförs till Karolinska
institutet. Det nationella stödet till vårdens IT-
arbete samt till ledarskaps- och verksamhetsut-
veckling förändras.

Arbetsgruppens förslag överensstämmer i
huvudsak med regeringens. Arbetsgruppen för-
ordade emellertid att Spri:s bibliotek skulle
överföras till SBU.

Skälen för regeringen förslag: Spri har varit
verksamt under drygt trettio år och har därvid
aktivt bidragit till utvecklingen inom hälso- och
sjukvården. Emellertid har mycket hänt under
denna tid som nu gjort det nödvändigt med en
ny inriktning och nya former för ett nationellt
stöd till vårdens utvecklingsarbete.

Vårdpolitiskt råd samt nationella
utvecklingsprogram

Kommunerna har genom ett antal reformer
under 90-talet fått ett allt större ansvar för hälso-
och sjukvård. Mot den bakgrunden är det en
uppenbar svaghet att kommunerna stått utanför
det samarbete - bl.a. i form av Spri - som sedan
lång tid funnits mellan staten och landstingen via
Landstingsförbundet när det gäller att stimulera
utvecklingsarbete i vården. Det finns enligt rege-

ringen stora behov av att huvudmännen, kom-
muner och landsting, tillsammans finner former
för det gemensamma ansvar som finns för vård-
ens utveckling. Staten har därtill ett övergripande
ansvar för utvecklingen inom området. Rege-
ringen anser mot denna bakgrund att det är an-
geläget att etablera en ny samverkansform mellan
staten och huvudmännen i form av ett nationellt
råd för vårdpolitik.

Rådet bör bestå av företrädare för regeringen
och ledningarna i Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet. Ansvarsområdet
bör omfatta landstingens hälso- och sjukvård
samt kommunernas vård och omsorg. Rådet
kommer således att ha ett brett ansvarsområde
och gripa över hela vårdkedjan - hälso- och sjuk-
vården inom landstingen samt äldrevård, barn-
och ungdomsvård, missbrukarvård och vården av
vissa funktionshindrade inom kommunerna. Av-
sikten är att rådet skall vara forum för en konti-
nuerlig dialog mellan staten och huvudmännen i
angelägna vårdpolitiska frågor. Rådet skall vidare
analysera vårdens långsiktiga utveckling utifrån
förhållanden som redovisas av bl.a. myndigheter
och sjukvårdshuvudmännen samt ta initiativ till
utvärderingar av hur vårdens och omsorgens mål
och syften nås.

Hälso- och sjukvården är en utpräglad kun-
skapsorganisation med en kunskapsmassa som är
både bred och djup. Det har på senare tid också
framstått allt klarare att utvecklingsarbetet inom
vården bör föras närmare huvudmännen och be-
drivas i former som engagerar dem som skall in-
föra och använda resultaten av utvecklingsar-
betet. Det är vidare nödvändigt att i ett land av
vår storlek tillvarata den kompetens som finns
över hela landet. Det finns ett stort värde i att
skapa förutsättningar som gör att t.ex. universitet
och högskolor involveras och kan bidra till att
stärka utvecklingen av vård och omsorg med
tvärvetenskaplig kunskap. Mot denna bakgrund
bör ytterligare en viktig uppgift för rådet vara att
ta initiativ till och finansiellt stödja nationella
program för utvecklingsarbete inom vården och
omsorgen. Programmen bör läggas ut på regio-
nala kunskapscenter eller till samverkansorgan
för olika regioner och bedrivas i samarbete med
t.ex. universitet, högskolor och andra FoU-en-
heter.

Rådet bör efter redovisning av behov och sin
egen bedömning ta ställning till angelägna ut-
vecklingsområden. Redovisning av behov bör
ske genom en systematisk värdering av de förslag
och idéer som lämnas av kommuner och lands-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ting, olika myndigheter, institutioner samt andra
aktörer. Behovsbedömningen skall sammanfattas
till ett program som bedrivs under en viss tidspe-
riod. Programmets innehåll skall specificeras av
rådet. Där skall syfte och mål anges, bl.a. med av-
seende på det kunskapsinnehåll som man vill ut-
veckla, hur spridningen av kunskap skall ske,
vilken finansiering som står till förfogande och
vilken kompletterande sådan som behövs. Ett
kunskapscenter bör omfatta minst en forsk-
ningsinstitution. Verksamheten skall ha ett tvär-
vetenskapligt anslag. Vidare bör kommuner och
landsting medverka samt involveras i dialogen
mellan forskning och utveckling och den prak-
tiska tillämpningen. Den organisatoriska formen
för ett kunskapscenter är av mindre betydelse.
De verksamheter som startas skall löpande ut-
värderas.

I arbetsgruppens rapport utpekas ett antal om-
råden där det finns behov av kunskapsutveckling;
t.ex. hälsoekonomi, medicinskt programarbete
och prioriteringar samt verksamhetsutveckling.
Regeringen är inte beredd att nu redovisa någon
uppfattning på denna punkt, utan det bör an-
komma på det vårdpolitiska rådet att göra en
samlad bedömning av vilka utvecklingsområden
som skall prioriteras.

Vid den hearing som anordnades med anled-
ning av arbetsgruppens rapport tillstyrkte samt-
liga instanser inrättandet av ett nationellt råd för
vårdpolitik samt modellen med nationella pro-
gram för utvecklingsarbete. Socialstyrelsen peka-
de t.ex. på de förnyelsemöjligheter som tanken
med regionala kunskapscenter innebär, liksom
effektivitetsvinster genom att parallellarbete vid
regionala center kan undvikas och erfarenhet tas
tillvara i större skala än hittills. SBU menade
emellertid att de kunskapscenter som nu finns
regionalt bör utvärderas innan man fastställer en
strategi för hur dessa skall bidra till utvecklingen
av svensk hälso- och sjukvård. Instanserna fram-
höll också att samverkan mellan rådet och andra
intressenter - privata vårdgivare, vårdens yrkes-
grupper samt statliga myndigheter - bör etable-
ras i någon form. Synpunkter framkom vidare på
att rådets sekretariat måste få en fastare struktur
än det roterande sekreterarskap som arbetsgrup-
pen föreslagit. Särskilt programarbetet bedömdes
kräva en fastare organisation som stöd för det
nationella rådet och för att rätt ta tillvara värdet
av det nationella utvecklingsarbetet.

Regeringen avser att inleda överläggningar
med Landstingsförbundet och Svenska kom-
munförbundet för att precisera och ytterligare

utveckla det vårdpolitiska rådets funktion, ar-
betsformer och finansiering. De synpunkter som
har framförts av remissinstanserna kommer att
beaktas i de fortsatta överläggningarna. Rege-
ringens avsikt är att det nationella rådet skall
kunna inrättas under hösten år 1999 i enlighet
med vad staten och Landstingsförbundet enades
om i den s.k. Dagmaröverenskommelsen för år
1999, för att därefter utvidgas och konkretiseras
på det sätt som nu föreslås. Arbetet med de na-
tionella programmen för utvecklingsarbete inom
vård och omsorg bedöms kunna komma i gång
successivt under år 2000.

Fördjupad ekonomisk analys

För närvarande är kunskapen bristfällig, i syn-
nerhet på övergripande nivå, om vad samhället
får ut av de resurser som satsas på vård och om-
sorg. Att på olika vägar förstärka den ekono-
miska kompetensen utgör enligt regeringen ett
viktigt inslag i en framtida struktur för centralt
utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.
Det finns behov av en samlad analys och bedöm-
ning av tillgängliga fakta, grundad på såväl kun-
skap om vård och omsorg som ekonomisk kom-
petens. Regeringen anser mot denna bakgrund
att Socialstyrelsen inom ramen för sin uppfölj-
nings- och tillsynsroll skall spela en mer aktiv,
pådrivande och utåtriktad roll i dessa frågor bl.a.
genom att:

- bygga upp kompetens för kvalificerad ana-
lys av vårdens och omsorgens produktivitet,
effektivitet och kvalitet,

— regelbundet göra bedömningar av vårdens
och omsorgens tillstånd och utveckling på
basis av kostnader, produktivitet och effek-
tivitet,

— göra för vården och omsorgen gemen-
samma analyser, t.ex. rörande effektivise-
ringsmöjligheter i samspelet mellan lands-
ting och kommun,

- utföra uppdrag inom området, t.ex. eko-
nomiska uppföljningar av reformer som
komplement till verksamhetsuppföljningen,

- initiera och driva på utvecklingen av bättre
system för uppföljning och analys av vård
och omsorg på olika nivåer,

— initiera samhällsekonomiska studier t.ex.
rörande förebyggande insatser utifrån ett
sektorsövergripande perspektiv samt analy-
sera förutsättningarna för bättre samverkan

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

mellan huvudmännen, t.ex. vad gäller vård-
kedjor inom äldrevård och psykiatri.

SBU framförde i samband med den ovan
nämnda hearingen att alla statliga myndigheter
inom sjukvårdens område borde ha en god sam-
lad hälsoekonomisk kompetens, som kan sam-
verka i en nätverksliknande organisation. Rege-
ringen förutsätter att Socialstyrelsen arbetar i
nära samverkan med övriga berörda aktörer som
statliga myndigheter och högskolor, men också
med Landstingsförbundet och Svenska kom-
munförbundet.

Bibliotek

Spri:s bibliotek och utredningsbank uppfattas av
hälso- och sjukvårdens olika aktörer som en
mycket värdefull resurs och har spelat en bety-
dande roll som kunskaps- och informationscent-
rum för hälso- och sjukvård. Biblioteket är också
nationellt ansvarsbibliotek för hälso- och sjuk-
vård och i denna funktion associerat till Karo-
linska institutet. Vidare är Spri nationellt WHO
Documentation Centre, dvs. man har ålagts upp-
giften att hålla WHO:s samlade dokumentation
tillgänglig i Sverige.

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning
att den verksamhet som bedrivs vid Sprizs biblio-
tek och utredningsbank är ett viktigt inslag i den
nya strukturen för ett nationellt stöd till utveck-
lingsarbete inom vården och omsorgen. Det är
viktigt att denna resurs tas tillvara och utvecklas.

Arbetsgruppen föreslog att verksamheten
skulle överföras till SBU. Det finns emellertid
även andra tänkbara mottagare av verksamheten.
Karolinska institutet har i kontakter med rege-
ringen framfört sitt intresse av att överta verk-
samheten. Spri:s ledning har också framfört tan-
kar om ett centralt informationscenter, där
biblioteket skulle ingå som en komponent.
Landstinget i Dalarna har i en skrivelse till rege-
ringen erbjudit sig att gemensamt med Kalmar
läns landsting och Värmlands läns landsting åta
sig ansvaret för en nationell databas över patient-
information. Detta skulle innebära en samord-
ning mellan Spri:s patientinformationsdatabas
Patrix och databasen PION, som har utvecklats
av de tre landstingen. Slutligen har Uppsala uni-
versitet i juli 1999 inkommit med en intressean-
mälan om lokalisering av biblioteket till univer-
sitet.

Vid en samlad bedömning av dessa förslag har
regeringen funnit att Karolinska institutet är den
lämpligaste mottagaren av verksamheten. Rege-

ringen föreslår därför att Sprirs bibliotek och ut-
redningsbank överförs till Karolinska institutet.

Karolinska institutets bibliotek är i dag natio-
nellt ansvarsbibliotek för medicin, odontologi
samt vårdvetenskap. Karolinska institutets verk-
samhet var tidigare i större utsträckning inriktad
på medicinsk vetenskap. Genom sammanslag-
ningen med hälsovårdshögskolan har verksam-
heten kommit att utvidgas till att omfatta även
vårdvetenskap. Socialstyrelsen framförde i sam-
band med hearingen att det är viktigt att beakta
den annorlunda profil som Spribiblioteket eröv-
rat. De i vården yrkesverksamma tycks, enligt
Socialstyrelsen, ha uppfattat ”tröskeln” till Spri:s
bibliotek som lägre än den till medicinskt-veten-
skapliga bibliotek, vilket bidragit till stor an-
vändning av denna service i FoU-verksamhet.
Med den nya inriktningen vid Karolinska insti-
tutet, bl.a. mot de medellånga vårdutbildning-
arna, bedömer regeringen att biblioteket motsva-
rar dessa krav. Överförandet skulle ytterligare
utveckla biblioteksverksamheten vid Karolinska
institutet till ett mer heltäckande bibliotek på
hälso- och sjukvårdsområdet, vilket i sin tur in-
nebär att målgrupperna har lättare att finns vägar
till biblioteket. Biblioteket vid Karolinska in-
stitutet har vidare hög kompetens och ett starkt
utvecklingsarbete bl.a. när det gäller olika IT-
lösningar och erfarenhet av EU-projekt. Detta
innebär att den nu höga nivån på Spri:s biblioteks
utvecklingsarbete har goda förutsättningar att
bibehållas. Biblioteket bör ha en fortsatt roll som
ansvarsbibliotek inom hälso- och sjukvård och
fortsatt hög servicenivå.

Regeringen är inte beredd att ta ställning till
skrivelsen från Dalarnas läns landsting om en
samordning mellan de olika patientinforma-
tionscentralerna utan anser att det är en fråga
som får övervägas av den nya huvudmannen.

IT-strategisk samverkan

Ett annat viktigt inslag i ett nationellt stöd till
utvecklingsarbete inom vården handlar om IT-
frågor. Landstingsförbundet har i samverkan
med Svenska kommunförbundet tillsatt en ut-
redning för att pröva behov av och en lämplig
form för ett organ som kan stödja och samordna
ett nationellt samarbete i frågor av strategisk be-
tydelse för IT-användningen i vården och om-
sorgen. Utredningen avses avslutas under hösten
1999. Riktpunkten för arbetet är att den organi-
sation som bör finnas för det strategiska IT-
stödet skall vara i funktion från och med års-
skiftet 1999/2000. I direktiven till utredningen

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

nämns bl.a. utredning och utveckling av för hu-
vudmännen strategiska IT-tjänster, det nationella
standardiseringsarbetet på IT-området, tillhan-
dahållande av nationella informationstjänster
samt bevakning och deltagande i EUs verksam-
het inom området.

I utredningen ingår också som en tung del att
gå igenom och pröva i vilken omfattning och i
vilka former den verksamhet som Spri för närva-
rande bedriver på IT-området kan bedrivas i
framtiden.

Vårdförbundet underströk vid hearingen med
anledning av arbetsgruppens förslag vikten av att
”Spriterm - hälso- och sjukvårdens termdatabas”
får en tydlig hemvist så att den kan vårdas och
utvecklas efter behov. Enligt Vårdförbundet bör
ansvaret för termdatabasen läggas på Socialstyrel-
sen. Svenska läkarsällskapet, Svensk sjuksköter-
skeförening, Förbundet Sveriges arbetstera-
peuter samt Legitimerade sjukgymnasters riks-
förbund har i skrivelser till regeringen också un-
derstrukit vikten av att termdatabasen kan ut-
vecklas.

När den ovan nämnda IT-utredningen under
hösten presenterar sina förslag kommer frågor
om ansvarsfördelning och organisation av det
nationella stödet till vårdens IT-arbete att bli fö-
remål för ytterligare överväganden.

Ledarskaps- och verksamhetsutveckling

Stöd till ledarskaps- och verksamhetsutveckling
är ytterligare en viktig komponent i ett nationellt
stöd till utvecklingsarbete inom vården och om-
sorgen. I vårt decentraliserade hälso- och sjuk-
vårdssystem är det i huvudsak ett ansvar för
sjukvårdshuvudmännen att utveckla dessa insat-
ser, även om staten till en del bidragit finansiellt
med s.k. Dagmarmedel. Landstingsförbundet har
också i samverkan med Svenska kommunför-
bundet tagit initiativ till att tillsätta en utred-
ningsgrupp vars arbete syftar till att utveckla det
nationella stödet på detta område.

Genomförande och kostnadsaspekter

Den nya inriktningen för det nationella stödet
till vårdens och omsorgens utvecklingsarbete
som har presenterats ovan innehåller många olika
komponenter. Inom flera områden återstår fråg-
or att bereda och överlägga med sjukvårdshu-
vudmännen om. Samtidigt har beslut fattats om
att lägga ner Spri. Föreningens verksamhet skall
upphöra den 1 januari 2000. Under år 2000
kommer dock bl.a. personalawecklingskostna-
der och lokalkostnader att belasta statsbudgeten.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att de
olika delarna i det nya nationella stödet kommer
att införas successivt dels i takt med det fortsatta
beredningsarbetet, dels i den takt som avveck-
lingen av Spri och de kostnader detta medför till-
låter. Spri:s bibliotek föreslås överföras till Karo-
linska institutet fr.o.m. den 1 januari 2000.
Regeringens förslag om medelfördelning framgår
av anslaget A3 Bidrag till hälso- och sjukvård.

4.7 Anslag

Al Sjukvårdsförmåner

1 Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen Al Sjukvårdsförmåner 1
Tusental kronor		1 879 925	Anslags- sparande -338 340
1998	Utfall	1 879 925	Anslags- sparande -338 340
1999	Anslag	1 992 000	Utgifts- prognos 2 080 000
2000	Förslag	1 998 000
2001	Beräknat	2 036 000
2002	Beräknat	2 076 000

Anslaget finansierade under år 1998 i huvudsak
vuxentandvård (tandvårdsförsäkringen), ersätt-
ningar till sjukvårdshuvudmännen avseende
sjukvårdsförmåner i internationella förhållanden
samt Handikappinstitutets verksamhet. Finan-
sieringen av Handikappinstitutet upphörde
fr.o.m. år 1999 i samband med att verksamheten
ombildades till en ideell förening med namnet
Hjälpmedelsinstitutet. Det innebär att anslaget
under år 1999 i princip omfattar utgifter för
vuxentandvård samt ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen. Sistnämnda ändamål har fr.o.m.
år 1999 utökats genom att landstingen då över-
tog ansvaret för administrationen av viss vuxen-
tandvård och för detta erhåller ett årligt fast er-
sättningsbelopp.

Även för år 2000 beräknar regeringen utgifter
för två huvudsakliga ändamål under anslaget;
tandvårdsersättning samt ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen m.m. De beräknade utgif-
terna i miljoner kronor för dessa båda ändamål
åren 1999-2002 framgår av följande tabell.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

\|Tabell 4.6 Utgifternas fördelning pä ändamål \|
Miljoner kronor Andamål år	1999	2000	2001	2002
Ersättningar till sjuk- vårdshuvudmännen	530	530	530	530
Tandvårdsersättning	1 550	1 468	1 506	1 540
Totalt	2 080	1 998	2 036	2 076

Den 1 januari 1999 infördes ett reformerat tand-
vårdsstöd, vilket bl.a. innebar att landstingen
övertog det administrativa ansvaret för tandvår-
den för vissa särskilda patientgrupper. För detta
erhåller landstingen under åren 1999-2001 ett
årligt fast ersättningsbelopp på 405 miljoner kro-
nor. Övrig vuxentandvård administreras som
tidigare av Riksförsäkringsverket (RFV) och de
allmänna försäkringskassorna.

I budgetpropositionen för år 1999 överfördes
7 miljoner kronor till anslaget Al 1 Statens be-
redning för utvärdering av medicinsk metodik
för en systematisk granskning av det vetenskap-
liga underlaget för verksamheten inom tandvår-
den.

Regeringens överväganden

Resultatinformation/resultatbedömning

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Av medlemskapet i EU, EES-avtalet och vissa
bilaterala avtal (konventioner) följer att Sverige
har både kostnader och intäkter för sjukvårds-
förmåner gentemot annat land. Kostnaderna av-
ser å ena sidan de sjukvårdsförmåner som utländ-
ska medborgare i enlighet med medlemskapet
och andra avtal vid behov har rätt till under vis-
telse i Sverige. Landstingen erhåller ersättning
för sådana utförda vårdinsatser efter framställ-
ning hos försäkringskassan. RFV tillställer där-
efter respektive land krav på dessa kostnader om
det inte finns bilaterala avtal som anger annat.
Det kan dröja flera år innan kraven regleras. Å
andra sidan uppkommer kostnader för sådana
sjukvårdsförmåner som svenska medborgare vid
behov är berättigade till vid vistelse i dessa län-
der. En betydande del av de kostnaderna avser
svenska pensionärer som är bosatta i medel-
havsländerna. Utgifterna för vårdförmåner
utomlands betalas av RFV.

Som framgår av ovanstående regleras kostna-
der och intäkter i internationella förhållanden
först flera år efter att de uppkommit, varför svå-

righet föreligger att med större exakthet beräkna
den årliga nettokostnaden för försäkringen. Det
har dock kunnat konstateras under det senaste
året att kostnaderna för vård utomlands visar en
fortsatt tendens att öka.

Fr.o.m. år 1999 omfattar ändamålet även den
ersättning som staten lämnar till landstingen för
den vuxentandvård till vissa särskilda patient-
grupper som landstingen genom riksdagens be-
slut om det reformerade tandvårdsstödet har det
administrativa ansvaret för. Denna ersättning
skall - enligt en överenskommelse med staten -
utges under åren 1999-2001 med 405 miljoner
kronor per år. Om användningen av dessa medel
över- eller understiger den utbetalda ersättningen
skall den uppkomna sammanlagda mellanskillna-
den efter de tre åren slutregleras via budgetpro-
positionen för år 2003. Fr.o.m. budgetåret 2002
skall ersättningen föras in i det generella stats-
bidraget till landstingen.

Under första halvåret 1999 har utgifterna för
ändamålet varit sammanlagt 250 miljoner kronor.
Med hänsyn till den ökning av utgifterna som
förväntas i fråga om vårdkostnaderna i in-
ternationella förhållanden beräknas utgifterna för
hela år 1999 uppgå till 530 miljoner kronor.

Tandvardsersättning

I juni 1998 antog riksdagen regeringens proposi-
tion om reformerat tandvårdsstöd (prop.
1997/98:112, 1997/98 SoU25, rskr,1997/98:289).
Det reformerade tandvårdsstöd som trädde i
kraft den 1 januari 1999 är inriktat på att främst
ge alla vuxna ett ekonomiskt stöd för den
vardagliga hälsoinriktade tandvården, s.k. bas-
tandvård. Det andra området som skall täckas av
utgiftsramen är ett särskilt högkostnadsskydd
för mer kostnadskrävande protetiska behand-
lingar inklusive implantat, samt tandregleringar.
Den tredje delen av stödet är - som redovisats
ovan - riktat till vissa äldre och funktions-
hindrade personer samt till andra personer som
behöver tandvårdsinsatser som led i en sjuk-
domsbehandling under begränsad tid. Denna del
av stödet administreras av landstingen vilka för
detta erhåller ett fast årligt ersättningsbelopp på
totalt 405 miljoner kronor. I anslutning härtill
vill regeringen meddela att den har för avsikt att
fr.o.m. år 2000 - under förutsättning av att en
överenskommelse kan träffas med Landstings-
förbundet - utöka landstingens åtagande till att
omfatta även patienter med primärt Sjögrens
syndrom och patienter med nedsatt salivfunk-
tion till följd av strålbehandling, vilka patient-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

grupper tidigare omfattades av reglerna om av-
giftsfri tandvård. Landstingen skall kompenseras
för detta åtagande i samband med att en ekono-
misk slutreglering av landstingens hela åtagande
sker i budgetpropositionen för år 2003. De mer-
kostnader som det tillkommande åtagandet leder
till skall finansieras inom utgiftsområde 9.

Utgiftsutvecklingen under år 1998 präglades
inledningsvis av osäkerhet om hur ersättnings-
systemet för vuxentandvård skulle utformas.
Detta ledde till en ökad efterfrågan på tandvård
som tilltog i slutet av året. Sammantaget innebar
detta att den utgiftsram för vuxentandvård som
gällde för år 1998 på 1 400 miljoner kronor över-
skreds med 355 miljoner kronor och för hela an-
slaget Sjukvårdsförmåner blev överskridandet
338 miljoner kronor. Den anslagskredit på
155 miljoner kronor som beslutats gälla för an-
slaget överskreds härigenom med 183 miljoner
kronor. Detta överskridande har i sin tur påver-
kat utgiftsramen för år 1999 på så sätt att rege-
ringen beslutat att 183 miljoner kronor av an-
slagsbeloppet på 1 992 miljoner kronor för år
1999 skall ställas till regeringens disposition.
Detta innebär att de disponibla medlen för år
1999 har reducerats till 1 809 miljoner kronor.

Utgiftsutvecklingen för år 1999 är svår att
bedöma eftersom det införts ett nytt ersättnings-
system samtidigt som effekterna av efterfråge-
ökningen under föregående år medför osäkerhet
i bedömningarna av den fortsatta utvecklingen
under år 1999. Det första halvåret 1999 uppgick
utgifterna för tandvårdsersättning till
728 miljoner kronor. De totala utgifterna beräk-
nas till 1 550 miljoner kronor för år 1999.

Slutsatser

Anslaget Sjukvårdsförmåner finansierar två än-
damål, vars utveckling är svåra att bedöma av skäl
som redovisats ovan. Utgiftsprognosen för
år 1999 är därför mycket osäker, inte minst mot
bakgrund av effekterna av den ökade efterfrågan
på tandvård under år 1998 vilket även fått bud-
getkonsekvenser för år 1999. Prognosen för ut-
gifterna under år 1999 pekar på att tillgängliga
medel kommer att överskridas med totalt
326 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor
skall täckas med höjd anslagskredit. Resterande
belopp föreslås finansieras genom omfördelning
från andra anslag på tilläggsbudget.

Den 1 januari 1999 refomerades tandvårds-
stödet. Det är angeläget att effekterna av de

genomförda förändringarna noga följs och
utvärderas. Regeringen har därför givit RFV i
uppdrag att följa och analysera effekterna av det
reformerade tandvårdsstödet. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 april år 2000 och kan
komma att utgöra underlag för framtida
förändringar i ersättningssystemet.

Sjukförsäkringens nettokostnader för sjuk-
vårdsförmåner i internationella förhållanden för-
väntas vidare bli något högre än vad som tidigare
beräknats. Detta beror främst på att kraven på
ersättning för sjukvårdsförmåner avseende
utomlands bosatta svenska pensionärer för åren
1994-1996 nu föreligger i ökad utsträckning.

Regeringen föreslog i propositionen
1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd att eko-
nomiskt stöd bör utges till två kompetenscenter
för sällsynta medicinska och odontologiska till-
stånd. Det första, Mun-H-Center i Bohuslands-
tinget, är ett kunskapscentrum kring odontolo-
giska problem hos små och mindre kända
grupper med funktionshinder, huvudsakligen
barn och ungdomar. Det andra, vid Odon-
tologiska Institutionen inom Jönköpings läns
landsting, är ett kompetenscentrum för sällsynta
odontologiska tillstånd.

Socialutskottet var i sitt betänkande
1997/98:SoU25 Reformerat tandvårdsstöd posi-
tivt till regeringens förslag. Utskottet konsta-
terade samtidigt att det finns behov av ytterligare
kompetenscenter. Regeringen borde enligt ut-
skottets mening överväga om ett kompetens-
centrum med inriktning på dentala material bör
inrättas. Riksdagen beslöt i enlighet med ut-
skottets förslag (rskr. 1997/98:289).

För olika kompetenscenter avsattes i budget-
propositionen (prop. 1998/99:1) för år 1999
sammanlagt 13 miljoner kronor. För Mun-H-
Center har medel beräknats med 6 miljoner
kronor och för Odontologiska institutionen i
Jönköping med 2 miljoner kronor.

Regeringen gav mot bakgrund av det nyss
nämnda tillkännagivandet Socialstyrelsen i upp-
drag att utreda frågan om behov finns av ytterli-
gare nationella kompetenscenter inom tandvår-
den utöver de av regeringen i propositionen
1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd aviserade
två kompetenscentrena.

Socialstyrelsen har den 18 maj 1999 redovisat
uppdraget till regeringen. Socialstyrelsen anser
att ett nationellt kompetenscentrum för dentala
material bör inrättas, men föreslår att benäm-
ningen kunskapscentrum för dentala material
används i stället. Detta centrum bör ha som in-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

riktning att förse tandläkare och tandtekniker
med så aktuell kunskap som möjligt om dentala
material. Kunskapscentrumet skall också vara en
informationskälla för patienter och allmänheten.
Centrumet skall enligt Socialstyrelsen inte
befatta sig med den kliniska behandlingen av
patienter och inte bedriva forskning om dentala
material.

Socialstyrelsen föreslår att ett nationellt kun-
skapscentrum för dentala material placeras som
en självständig enhet inom Socialstyrelsen. Cent-
rumet skall bl.a. samarbeta med de
odontologiska institutionerna. Socialstyrelsen
föreslår också att regeringen avsätter särskilda
medel för en utvidgad drift av verksamheten vid
Metallbiologiskt Centrum i Uppsala.

Socialstyrelsens rapport har remissbehandlats.
Samtliga remissinstanser är positiva till Social-
styrelsens förslag att ett nationellt kunskaps-
centrum för dentala material skall inrättas. Vissa
remissinstanser har synpunkter på var ett natio-
nellt kompetenscentrum bör placeras.

Regeringen delar Socialstyrelsens bedömning
att ett nationellt kunskapscentrum för dentala
material skall inrättas inom Socialstyrelsen.

För år 2000 skall sammanlagt 13 miljoner
kronor anvisas för ekonomiskt stöd till kompe-
tenscenter för sällsynta medicinska och odonto-
logiska tillstånd. Medlen tas inom ram. Av dessa
medel, som disponeras av Socialstyrelsen, skall
8 miljoner kronor utbetalas till de befintliga
kompetenscenterna, Mun-H-Center i Bohus-
landstinget och Odontologiska Institutionen i
Jönköpings läns landsting. Av resterande medel
skall, för åren 2000 och 2001, 4 miljoner kronor
avsättas för att inrätta och driva ett kunskapcent-
rum för dentala material inom Socialstyrelsen.
F.r.o.m år 2002 skall Socialstyrelsen disponera
5 miljoner kronor för detta ändamål. För åren
2000 och 2001 skall 1 miljon kronor avsättas till
en utvärdering av verksamheten vid Metallbiolo-
giskt Centrum i Uppsala.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 1 998 000 000 kronor anvisas under
anslaget Al Sjukvårdsförmåner för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
2 036 000 000 respektive 2 076 000 000 kronor.

A2 Bidrag för läkemedelsförmånen

1 Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen A2 Bidrag för läkemedels- 1 Iförmånen \|
Tusental kronor		13 765 366	Anslags- sparande	-274 366
1998	Utfall	13 765 366	Anslags- sparande	-274 366
1999	Anslag	13 491 000	Utgifts- prognos	14 212 000
2000	Förslag	14 137 000
2001	Beräknat	14 351 000
2002	Beräknat	14 582 000

Från detta anslag utbetalas det särskilda stats-
bidraget till sjukvårdshuvudmännen för kost-
naderna för läkemedelsförmånen. På grund av en
viss eftersläpning i systemet med läkeme-
delsförmånen utbetalas från anslaget under år
2000 ersättning till sjukvårdshuvudmännen dels
för kostnaderna för läkemedelsförmånen under
månaderna november och december 1999, dels
för kostnaderna för läkemedelsförmånen under
månaderna januari t.o.m. oktober 2000.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kostnaderna för läkemedelsförmånen har ökat
kraftigt under hela 1990-talet. Mellan 1990 och
1998 har statens kostnader för läkemedelsförmå-
nen ökat från knappt 6,9 miljarder kronor till
drygt 13,4 miljarder kronor. Den kraftiga ök-
ningen av kostnaderna för läkemedel i öppen
vård har flera olika orsaker; den demografiska ut-
vecklingen som innebär att läkemedelsbehoven
ökar i takt med att antalet äldre i befolkningen
ökar, strukturförändringarna inom vården som
lett till att en allt större andel av läkemedlen
skrivs ut i öppenvård samt tillkomsten av nya
och dyrare läkemedel.

Mellan åren 1997 och 1998 ökade kostnaderna
för läkemedelsförmånen från 11,2 miljarder kro-
nor till 13,4 miljarder kronor. En viktig orsak till
denna kraftiga ökning är att den andel av de to-
tala läkemedelskostnaderna som patienterna be-
talar minskade, från 24 procent år 1997 till
21 procent år 1998. Under de första sju måna-
derna år 1999 ökade kostnaderna för läkeme-
delsförmånen med 19 procent jämfört med mot-
svarande månader år 1998. Denna ökning kan
sannolikt förklaras av bl.a. användningen av nya
och dyrare läkemedel samt av att den höjning av

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp
av läkemedel som trädde i kraft den 1 juni 1999
föregicks av viss hamstring. Den höjda be-
loppsgränsen för högkostnadsskyddet beräknas
emellertid i enlighet med prop. 1998/99:106
medföra kostnadsminskningar för läkemedels-
fömånen om 800 miljoner kronor för år 1999
och 1 370 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2000.

De ekonomiska villkoren för läkemedelsför-
månen regleras årligen i en överenskommelse
mellan regeringen och Landstingsförbundet.
Överenskommelsen innebär att staten via detta
anslag lämnar ersättning till sjukvårdshuvud-
männen för läkemedelsförmånen med ett fast
månatligt belopp (en tolftedel per månad av den
beräknade kostnaden enligt överenskommelsen)
som utbetalas två månader i efterhand. För år
1999 uppgår den beräknade kostnaden enligt
överenskommelsen till sammanlagt 13 672 miljo-
ner kronor.

Den årliga överenskommelsen bygger på den
principöverenskommelse som staten och Lands-
tingsförbundet träffade hösten 1996 om finansie-
ringsprincipens tillämpning m.m. Enligt denna
skall ett system för vinst- och förlustdelning
tillämpas. Systemet innebär för år 1999 att det
belopp varmed den faktiska kostnaden för
läkemedelsförmånen underskrider den beräk-
nade kostnaden enligt överenskommelsen delas
mellan staten och landstingen i proportionerna
50 procent till staten och 50 procent till lands-
tingen. På motsvarande sätt delas ett eventuellt
kostnadsöverskridande så att staten svarar för
80 procent och landstingen för 20 procent av
överskridandet. Landstingens ekonomiska
åtagande är dock begränsat till att omfatta högst
100 miljoner kronor. Ett under- respektive ett
överskridande av den beräknade kostnaden
enligt överenskommelsen för år 1999 kommer
att få betydelse för utgifterna under detta anslag
för år 2000 eftersom vinst- eller förlustdelningen
för år 1999 skall regleras mot detta anslag och
vara genomförd senast den 31 mars 2000.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 14 137 000 000 kronor anvisas under
anslaget A2 Bidrag för läkemedelsförmånen för
år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas
anslaget till 14 351 000 000 respektive
14 582 000 000 kronor.

A3 Bidrag till hälso- och sjukvård

1 Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen A3 Bidrag till hälso- och 1 1 sjukvård ____1
Tusental kronor		928 987	Anslags- sparande 10 437
1998	Utfall	928 987	Anslags- sparande 10 437
1999	Anslag	986 626	Utgifts- prognos 990 000
2000	Förslag	980 225
2001	Beräknat	966 225
2002	Beräknat	966 225

Från anslaget utbetalas statsbidrag till lands-
tingen (och motsvarande) i enlighet med de år-
liga överenskommelser som träffas mellan rege-
ringen och Landstingsförbundet om vissa ersätt-
ningar. Bidragets användningsområden m.m.
finns angivna i förordningen (1984:908) om vissa
statsbidrag och försäkringsersättningar för
sjukvård m.m.

Vidare betalas från anslaget ersättningar för
vissa kostnader och förluster som uppkommit på
grund av myndighetsingripanden för att för-
hindra smittsam sjukdom. Vissa kostnader enligt
smittskyddsförordningen (1989:301) betalas
också från detta anslag, liksom även kostnader
för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.
Från och med budgetåret 1999 ingår också den
statliga ersättningen till Hjälpmedelsinstitutet i
anslaget inom ramen för den ovan nämnda över-
enskommelsen. Aven den statliga ersättningen
till den ideella föreningen Hälso- och sjukvår-
dens utvecklingsinstitut (Spri) ingår i anslaget
från och med budgetåret 1999.

Den 18 december 1997 överlämnade rege-
ringen en skrivelse med redogörelse för överens-
kommelsen om vissa ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. för år 1998 till riksdagen
(skr. 1997/98:51).

Ramen för det totala belopp som omfattades
av överenskommelsen uppgick år 1998 till
1217 miljoner kronor varav 931 miljoner kronor
utgick från detta anslag och 286 miljoner kronor
från sjukförsäkringen. Detta är 48 miljoner kro-
nor mer än år 1997. Anledningen till ökningen är
främst att ersättningen till landstingen för admi-
nistration av ersättningar till privata vårdgivare
tidigare legat utanför överenskommelsen men
från och med år 1998 inordnades i densamma.

En jämförelse mellan anslag och utfall för år
1998 visar ett överskott för anslaget om drygt
10,4 miljoner kronor. Överskottet finns huvud-
sakligen för anslagsposterna Kunskapsbaserad

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

hälso- och sjukvård samt Informationsförsörj-
ning som ingår i överenskommelsen om vissa er-
sättningar.

Spri hade vid utgången av år 1998 fonderade
medel om ca 7,3 miljoner kronor. Resultatet för
år 1998 var emellertid negativt (-835 tkr).

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Landstingens nettokostnader för hälso- och
sjukvård uppgick till år 1998 till ca 95 miljarder
kronor. Överenskommelsen mellan staten och
landstingen om vissa ersättningar till hälso- och
sjukvården för år 1998 omfattar ca 1,2 miljarder
kronor. Överenskommelsens huvudsakliga syfte
är att ge en plattform för en nationellt önskvärd
riktning för de kommande årens utveckling
inom hälso- och sjukvården. Överenskommelsen
för år 1998 betonade vikten av patientens möj-
lighet till delaktighet. Inriktningen var att stödja
en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och sär-
skilda medel avsattes såväl på nationell som re-
gional nivå. Andra prioriterade områden var
verksamhetsutveckling och informationsförsörj-
ning.

Under år 1998 har Socialstyrelsen fortsatt ar-
betet med att ta fram State of the Art dokument
samt nationella riktlinjer för god medicinsk
praxis. Nationella riktlinjer för kranskärlssjuk-
dom publicerades under året. Det arbete som på-
börjades under år 1997 med att ta fram metoder
för ständigt förbättringsarbete inom hälso- och
sjukvården har också fortsatt under år 1998.
Landstingsförbundet har tillsammans med lands-
tingen initierat flera utvecklingsprojekt med
detta syfte. I Ledarnätverket har ledare inom of-
fentlig och privat sjukvård arbetat med frågor om
hur man kan stödja och utveckla svensk sjuk-
vård. Ett annat projekt är ”Genombrott” som är
en modell för systematiskt förändringsarbete
som leder till förbättringar. I projektrapporten
Genombrott - att korta köer och väntetider till
och inom hälso- och sjukvården redovisas goda
resultat, t.ex. minskade väntetiden till urogyn-
mottagningen vid kvinnokliniken vid Universi-
tetssjukhuset i Linköping från mars 1997 till feb-
ruari 1998 från 511 till 139 dagar. Kirurgkliniken
vid regionsjukhuset i Örebro ökade opera-
tionskapaciteten från i genomsnitt nio till tretton
operationer per dag.

Arbetet med att stödja läkemedelskommitté-
erna har intensifierats. Under året har bl.a. läke-
medelsmonografier producerats för nästan alla
nya läkemedel och nya indikationer. Vidare har
nio kurser i läkemedelsvärdering och fyra upp-
följningsmöten efter workshops för läkemedels-
kommittéer genomförts. Informations- och ut-
bildningsmaterial har i ökad utsträckning gjorts
tillgängliga på Internet. Arbetet med att utveckla
Infomedica, som är ett IT-baserat informations-
system för patienter och allmänhet, har fortsatt
under året.

I överenskommelsen för år 1998 enades par-
terna också om att behålla den vårdgaranti som
introducerades år 1997. I denna garanteras pati-
enterna kontakt med primärvården samma dag,
läkarbesök inom åtta dagar, samt specialistbesök
inom tre månader (oklar diagnos inom en må-
nad). Som ett led i att följa upp överenskommel-
sen har Landstingsförbundet genomfört uppfölj-
ningar av väntetiderna vid ett 25-tal sjukhus i
landet. Uppföljningarna visade att landstingen
hade svårigheter att klara de tidsfrister som anges
i vårdgarantin. Väntetiderna hade också ökat år
1998 jämfört med året innan, t.ex. fick cirka
69 procent av patienterna med en fastställd diag-
nos träffa en specialist inom vårdgarantins tre
månader i oktober 1998, jämfört med 90 procent
i oktober 1997.

Av Sprits årsberättelse för år 1998 framgår att
föreningen under året bedrivit projekt i enlighet
med den inriktning som anges i finansieringsav-
talet. Arbetet har haft sin tyngdpunkt inom om-
rådena hälsoekonomi, kvalitetsutveckling, in-
formationsteknik och informationsförsörjning. I
enlighet med finansieringsavtalet har också en
utvärdering av Sprits verksamhet 1996-1997 Ut-
värdering för utveckling (Spri rapport 471)
överlämnats till Socialdepartementet och Lands-
tingsförbundet. Vidare har Spri inkommit med
framställning om ersättning för budgetåret 2000
till regeringen och Landstingsförbundet.

Staten och Landstingsförbundet träffade den
7 april 1999 en överenskommelse om att avveckla
Spri:s verksamhet per den 31 december 1999 och
att upplösa föreningen. Riksdagen har bemyn-
digat regeringen att gemensamt med
Landstingsförbundet upplösa föreningen
(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249). Regeringen och Landstings-
förbundet har den 20 april 1999 uppdragit åt
Spri:s styrelse att snarast påbörja awecklings-
arbetet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Slutsatser

Den 30 april 1998 godkände regeringen överens-
kommelsen mellan staten och landstingen om
ersättningar år 1999 för insatser för att stärka pa-
tientens ställning m.m. som tidigare hade träffats
mellan företrädare för regeringen och Lands-
tingsförbundet (prop. 1997/98:189). Därvidlag
betonades både behovet av att förbättra vårdens
tillgänglighet och att öka patienternas inflytande
och delaktighet. Parterna enades om att denna
inriktning skall gälla även under år 2000. Där-
emot regleras den ekonomiska omfattningen av
överenskommelsen för ett år i taget. Parterna
enades vidare om att renodla överenskommelsen
till ett ”policyinstrument”. En del områden av
mer permanent karaktär som har behandlats i
tidigare års överenskommelser har fr.o.m.
år 1999 förts till vissa myndigheters ordinarie an-
slag.

Den verksamhet som Spri bedriver skall upp-
höra den 1 januari år 2000. Under år 2000 kom-
mer dock bl.a. personal- och lokalawecklings-
kostnader att belasta detta anslag. Det kommer
därutöver även i fortsättningen att finnas behov
av statliga medel till nationellt stöd till utveck-
lingsarbetet inom vården och omsorgen. Inrikt-
ningen och formerna för detta arbete utvecklas
under avsnitt 4.6 Förslag till regeländringar.
Detta innebär att anslaget under år 2000 kommer
att belastas av både avvecklings- och utveck-
lingskostnader.

Regeringen har i förslaget till anslag för
år 2000 beräknat 24 miljoner kronor för Spri:s
avveckling samt för genomförande av den nya
strukturen för det nationella utvecklingsstödet
till hälso- och sjukvården. De faktiska aweck-
lingskostnaderna vid Spri är i dagsläget inte möj-
liga att exakt beräkna. De är bl.a. beroende av i
vilken takt den uppsagda personalen får nya an-
ställningar. Regeringen föreslås mot denna bak-
grund få bemyndigande att under år 2000 dispo-
nera 24 miljoner kronor för avvecklingen av Spri
och de kostnader som denna medför samt för ett
successivt införande av de olika komponenterna i
det nya nationella stödet till utvecklingsarbete
inom vården och omsorgen. För åren 2001 och
2002 beräknar regeringen 9 miljoner kronor för
det nationella stödet till utvecklingsarbete inom
vården och omsorgen.

Regeringen föreslår vidare att 7 miljoner
kronor som tidigare anvisats under anslaget
fr.o.m. budgetåret 2000 överförs till utgiftsom-
råde 16 Utbildning och universitetsforskning,

anslaget B14 Karolinska institutet för kostnader i
samband med övertagande av Spri:s bibliotek.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 980 225 000 kronor anvisas under an-
slaget A3 Bidrag till hälso- och sjukvård för år
2000. Av anslaget utgör 801 000 kronor statlig
ålderspensionsavgift. För åren 2001 och 2002 be-
räknas anslaget till 966 225 000 kronor vardera
året.

A4	Insatser mot aids
Tabell 4.9 Anslagsutvecklingen A4 Insatser mot aids
Tusental kronor
1998	Utfall	69 007	Anslags- sparande	6 277
1999	Anslag	51 622	Utgifts- prognos	57 000
2000	Förslag	65 622
2001	Beräknat	65 622
2002	Beräknat	65 622

Anslaget avser särskilda insatser för att förebygga
spridning av hiv/aids. Medlen skall användas till
information och kunskapsspridning, stöd till
psykosocialt arbete och till utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De förebyggande insatserna mot hiv-infektion
har varit framgångsrika och Sverige har blivit ett
land med låg förekomst av hiv-infektion. Årligen
diagnostiseras ca 250 nya hiv-fall och omfatt-
ningen har hållit sig konstant under de senaste
fem åren. Under år 1998 rapporterades 136 fall
smittade utomlands och 100 uppgav sig smittade
i Sverige, för övriga var smittorten okänd. Som
en effekt av nya bromsmediciner har dödligheten
i aids sjunkit; 66 fall rapporterades år 1998.

Av avgörande betydelse för hur det preventiva
arbetet lyckas är en väl fungerande verksamhet
inom kommuner, landsting och frivilligorganisa-
tioner samt en god samverkan mellan dessa.
Folkhälsoinstitutet har ett nära samarbete med
olika frivilligorganisationer vad gäller hiv/aids-
frågor. Det största ekonomiska stödet lämnas till
Noaks Ark-Röda korset, RFSL och RFSU. En
utvärdering av dessa organisationer visar att de
har en specifik och ändamålsenlig målgruppsin-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

riktning. Organisationerna har framgångsrikt
engagerat medlemmar och aktivister och skapat
en social rörelse kring sexualupplysning och pre-
ventionsarbete.

Ekonomiskt stöd ges också direkt till de hiv-
smittades frivilligorganisationer på riksnivå. De
rikstäckande invandrarorganisationerna samarbe-
tar direkt med Folkhälsoinstitutet och spelar en
aktiv roll i vissa projekt.

Folkhälsoinstitutet har fått regeringens upp-
drag att utvärdera det s.k. extra bidraget till stor-
städerna. Uppdraget redovisades under somma-
ren 1999. Resultatet från utvärderingen visar att
det hiv-preventiva arbetet i storstäderna haft in-
slag av både primär- och sekundärprevention.
Arbetsfördelning och ansvarsfördelning mellan
kommun och landsting har lösts på olika sätt be-
roende på olika förutsättningar. Regeringen
anser att det hiv-preventiva arbetet som bedrivs i
storstäderna utgör ett viktigt inslag i kampen
mot hiv/aids.

Slutsatser

Det hiv-preventiva arbetet har varit framgångs-
rikt och den inriktning som angavs i budget-
propositionen för år 1999 ligger fast dvs. att:

- insatserna bör genomföras inom ramen för
sammanhållna handlingsprogram,

- insatserna bör i ökad grad riktas mot de
grupper som löper störst risk att smittas av
hiv/aids,

- samarbetet mellan olika aktörer behöver
fördjupas,

- stödet till frivilligorganisationer bör priori-
teras och deras kompetens tillvaratas och
utvecklas samt

- insatserna skall fortlöpande följas upp och
utvärderas.

Utvecklingen av nya bromsmediciner har lett till
att de som i dag är hiv-smittade förväntas kunna
leva betydligt längre. Detta gör att det hiv-pre-
ventiva arbetet delvis kommer att behöva för-
ändras.

Regeringen gör bedömningen att det hiv-pre-
ventiva arbetet i storstäderna tillhör kommu-
nernas och landstingens ansvarsområde. Rege-
ringens avsikt är dock att även för år 2000 värna
om de verksamheter som byggts upp och medel

avses utbetalas från anslaget A2 under utgiftsom-
råde 25.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 65 622 000 kronor anvisas under
anslaget A4 Insatser mot aids för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
65 622 000 kronor vardera året.

A5 Bidrag till WHO

\|Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen A5 Bidrag till WHO \|
Tusental kronor		33 464	Anslags- sparande	968
1998	Utfall	33 464	Anslags- sparande	968
1999	Anslag	34 371	Utgifts- prognos	36 141
2000	Förslag	34 371
2001	Beräknat	34 371
2002	Beräknat	34 371

Utgiften som belastar anslaget är Sveriges med-
lemsavgift till Världshälsoorganisationens
(WHO:s) reguljära verksamhet. Avgiften be-
stäms genom den tvåårsbudget som WHO:s be-
slutande församling antog i maj 1999. Avgiften
för verksamhetsåret 2000 uppgår till
4 354 290 USD, vilken enligt WHO:s regler skall
ha betalats in vid årets början. Utgiften belastar
således statsbudgeten för år 1999. För år 2001
har en avgift om 4 383 660 USD aviserats. Viss
justering av detta belopp kan dock ske i samband
med kommande revidering av FN:s skala för
medlemsländernas avgifter.

Regeringens överväganden

Resultatinformation och slutsatser

WHO:s generaldirektör, Gro Harlem
Brundtland, har företagit en genomgripande re-
formering av WHO:s organisation och verk-
samhet. Sverige har aktivt stött detta föränd-
ringsarbete som är ett exempel på att effek-
tivisering inom FN-systemet går att genomföra
när organisationens ledning och medlemsländer
lägger fast tydliga prioriteringar och verksam-
hetsmål. Regeringen har för år 1999 givit ett
särskilt bidrag till förnyelsearbetet inom ange-
lägna programområden vilket belastar bistånds-
anslaget. I den strategiska budget som har god-
känts för åren 2000-2001 ingår verksamhetsmål
och aktiviteter vars genomförande skall redovisas
inför nästa budgetperiod. Utveckling av metoder

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för resultatinformation ingår således i den nya
budgetprocessen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 34 371 000 kronor anvisas under an-
slaget A5 Bidrag till WHO för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till
34 371 000 kronor vardera året.

A6 Bidrag till WHO-enheten för
rapportering av
läkemedelsbiverkningar

Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen A6 Bidrag till WHO-en- 1 heten för rapportering av läkemedelsbiverkningar ________1
Tusental kronor		2 591	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	2 591	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	1 591	Utgifts- prognos	1 591
2000	Förslag	1 591
2001	Beräknat	1 591
2002	Beräknat	1 591

Från anslaget utgår bidrag till WHO-enheten för
rapportering av läkemedelsbiverkningar.

Bidrag lämnas till driften av de operativa de-
larna av verksamheten vid Världshälsoorganisa-
tionens (WHO) enhet för läkemedelsbiverk-
ningar (WHO Drug Monitoring Centre), som
genom ett avtal mellan WHO och regeringen år
1978 fördes över till Sverige. Verksamheten be-
drivs av stiftelsen WHO Collaborating Centre
for International Drug Monitoring.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

WHO-programmet har fortsatt att utvecklas och
WHO-centret har på ett förtjänstfullt sätt svarat
upp mot den ökande efterfrågan av dess tjänster.
En fortsatt uppdragsverksamhet fordras för att
centret fortlöpande skall kunna erbjuda den kva-
litet och kompetens som krävs för att upprätt-
hålla en internationell koordineringsfunktion.

Efter regeringens bemyndigande tillsatte
chefen för Socialdepartementet i januari 1999 en
särskild utredare med uppdrag att förutsätt-
ningslöst se över de organisatoriska aspekterna
av verksamheten vid WHO-enheten för rappor-
tering av läkemedelsbiverkningar. Översynen

skulle särskilt inriktas på frågor som hänger
samman med avtalet mellan svenska staten och
WHO och svenska statens finansiella stöd till
verksamheten. Utredaren skall redovisa sitt upp-
drag under september månad 1999.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 1 591 000 kronor anvisas under an-
slaget A5 Bidrag till WHO-enheten för rappor-
tering av läkemedelsbiverkningar för år 2000.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
1 591 000 kronor vardera året.

A7 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan

Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan
Tusental kronor		14 700	Anslags- sparande	1 964
1998	Utfall	14 700	Anslags- sparande	1 964
1999	Anslag	16 300	Utgifts- prognos	16 008
2000	Förslag	16 701
2001	Beräknat	17 032 1
2002	Beräknat	17 393 2

1 Motsvarar 16 701 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 16 701 tkr i 2000 års prisnivå.

Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) utgör en
del av Nordiska ministerrådets organisation. På
högskolan bedrivs vidare- och efterutbildning av
personal från de nordiska ländernas hälso- och
sjukvårdssektorer samt näraliggande områden.

De utgifter som belastar anslaget är Sveriges
andel av kostnaderna för NHV. Nordiska mi-
nisterrådet fastställer varje år dels en total eko-
nomisk ram för högskolans verksamhet, dels en
garantinivå för finansieringen. Utgifter för verk-
samheten inom garantinivån fördelas mellan de
nordiska länderna efter samma proportioner som
gäller för den ordinarie nordiska budgeten. Efter
verksamhetsårets slut görs en slutlig avräkning i
förhållande till antalet utnyttjade studentplatser
under året.

Nordiska ministerrådets budget för år 2000
kommer att fastställas först i november 1999.
För år 2000 beräknas ett totalt anslag till NHV
om ca 38 miljoner kronor varav Sveriges andel
beräknas uppgå till ca 15,4 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Dessutom tillkommer en utgift om knappt
3 miljoner kronor som avser avräkning för år

1998. Medelsbehovet för år 2000 beräknas därför
uppgå till knappt 18,4 miljoner kronor.

het vars uppgift är att förebygga sjukdom och
annan ohälsa och att främja en god hälsa för alla.
Institutet skall särskilt inrikta insatserna mot de
faktorer som påverkar hälsoutvecklingen hos de
grupper som är mest utsatta för hälsorisker.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

NHV spelar en viktig roll för det stora behov av
kvalificerad folkhälsovetenskaplig kompetens
som finns i de nordiska länderna. Sverige dispo-
nerar ca 40 procent av utbildningsplatserna vid
NHV. I Sverige är intresset för utbildningen
stort och av de svenskar som söker kan årligen
endast ca en tredjedel beredas plats.

Regeringen har genom ett särskilt beslut i
mars 1999 tagit i anspråk 400 000 kronor av det
ackumulerade anslagssparandet för NHV till an-
nat ändamål. Resterande anslagssparande får tas i
anspråk under år 2000.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 16 701 000 kronor anvisas under an-
slaget A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshög-
skolan för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 17 032 000 respektive
17 393 000 kronor.

A8 Folkhälsoinstitutet

\|Tabell 4.13 Anslagsutvecklingen A8 Folkhälsoinstitutet 1
Tusental kronor		107 435	Anslags- sparande 18 832
1998	Utfall	107 435	Anslags- sparande 18 832
1999			Utgifts-
1999	Anslag	109 047	prognos 120 000
2000	Förslag	110 999
2001	Beräknat	114 852 1
2002	Beräknat	117 029 2

1 Motsvarar 112 799 tkr i 2000 års prisnivå.

3Motsvarar 112 799 tkr i 2000 års prisnivå.

Folkhälsoinstitutet (FHI) skall bidra till att
uppfylla målet för verksamhetsområdet genom
att med förebyggande insatser främja likvärdiga
förutsättningar för en god hälsa för hela befolk-
ningen. FHI är en nationell utvecklingsmyndig-

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Folkhälsoinstitutet har under år 1998 förstärkt
sin profil på analys- och utredningsområdet och
ökat intensiteten i sitt arbete med de internatio-
nella frågorna. Arbetet med att utveckla natio-
nella hälsopolitiska handlingsprogram med be-
toning på att minska social ojämlikhet i hälsa har
inletts på flera av institutets verksamhetsområ-
den. Under året har FHI bl.a. tagit fram hand-
lingsplaner när det gäller tobaks- och skadepre-
vention.

FHI har utvecklat arbetssättet att bedriva häl-
sofrämjande insatser utifrån ett arenaperspektiv.
Det hälsofrämjande arbetssättet innebär att för-
utsättningar ges för att förstärka de faktorer som
ökar människors möjligheter att bibehålla och
utveckla en god hälsa. FHI har bl.a. arbetat vida-
re med satsningen på hälsofrämjande skolor.
Myndighetens projekt om kvinnors hälsa utgår
bl.a. från hälso- och sjukvården som arbetsplats
för många kortutbildade kvinnor. Satsningar har
även inletts för att utveckla folkhälsoarbetet
bland äldre och invandrare.

För att få bättre genomslag för olika insatser
har arbetet i allt större utsträckning inriktats mot
specifika målgrupper. En stor och viktig insats
inom allergiområdet genomfördes under år 1999.
”Innemiljöåret 1999” är en omfattande informa-
tionskampanj som rör frågor om hälsoeffekter
till följd av exponering inomhus i icke-industri-
ella miljöer.

Vad gäller stödet till att utveckla folkhälso-
arbete på lokal och regional nivå har detta bl.a.
bestått i att bidra till att öka folkhälsokompeten-
sen hos strategiska aktörer och att stötta utveck-
lingen av lokala folkhälsoprogram. Strategiskt
stöd har bl.a. getts till bildandet av allergikom-
mittéer och allergianpassade kommuner. Allergi-
kommittéer finns nu i 105 av landets kommuner,
varav 30 är allergianpassade kommuner. FHI:s
insatser för att främja säkerhet och förebygga

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

iTabell 4.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	36 454	23 666	44 166	35 666	17 166
Nya förpliktelser	9 220	39 000	10 000	-	-
Infriade förpliktelser1	22 099	18 500	18 500	18 500	17 166
Utestående förpliktelser vid årets slut	23 666	44 166	35 666	17 166
Erh ållen/f öreslagen bemynd iganderam		108 000	108 000	108 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

skador bygger på ett tvärsektoriellt engagemang
på lokal-, läns- och central nivå och en samver-
kan mellan myndigheter, vetenskapliga institu-
tioner, kommuner och landsting samt frivilligor-
ganisationer. Inom det lokala skadeförebyggande
arbetet utvecklas modellen En trygg och säker
kommun. I dag finns tio kommuner som aktivt
arbetar efter denna modell. Inom det förebyg-
gande hiv/aids-arbetet är ungdomar en viktig
målgrupp.

En ambition för FHI:s arbete är att försöka
förbättra skolans sex- och samlevnadsunder-
visning.

FHI:s internationella engagemang har ökat
inte minst till följd av deltagandet i EU:s olika
folkhälsoprogram.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

FHI finansierar varje år olika forsknings- och ut-
vecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. För
flertalet av projekten upprättas fleråriga samar-
betsavtal med olika forskningsinstitutioner.
Detta innebär att FHI tar på sig ekonomiska för-
pliktelser för kommande budgetår. För att möj-
liggöra för FHI att ikläda sig sådana ekonomiska
förpliktelser föreslår regeringen att FHI ges ett
efter ändamålet anpassat bemyndigande. Det
föreslagna bemyndigandet under perioden
år 2000-2002 framgår av tabell ovan.

Slutsatser

FHI:s verksamhet utvecklas i enlighet med de
riktlinjer som redovisades i den fördjupade an-
slagsframställningen för åren 1997-1999. Rege-
ringen anser att institutet ytterligare bör sträva
efter att förstärka sin roll som kunskapscentrum
och metodutvecklare. I linje med detta ligger att
institutet skall stimulera och stötta andra aktörer
att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I detta ar-

bete bör inte minst de frivilliga organisationernas
kompetens och engagemang tas tillvara. Ekono-
miskt stöd till de frivilliga organisationernas ar-
bete bör ges fortsatt hög prioritet. Vidare bör
FHI i högre grad utnyttja möjligheten att låta
fler av institutets aktiviteter utvärderas av extern
kompetens. Det är regeringens uppfattning att
FHI ytterligare bör sträva efter att fokusera in-
satserna på att minska skillnaderna i ohälsa mel-
lan olika grupper i samhället.

I propositionen Vissa alkoholfrågor, m.m.
(prop. 1998/99:134) som regeringen överläm-
nade till riksdagen i juni 1999 framhålls att en or-
ganisationskommitté skall se över FHI:s verk-
samhet. Utgångspunkten är att FHI skall om-
bildas till en myndighet med mer stabsliknande
uppgifter samt att myndigheten kan komma att
få utvidgade uppgifter inom alkohol- och
narkotikaområdet. Kommitténs uppdrag är att
mer i detalj tydliggöra mål och uppgifter samt
lämna förslag till organisation av den nya myn-
dighetens verksamhet. Den ombildade myndig-
heten beräknas kunna vara i funktion den 1 juli
2001. Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensation för premierna för avtals-
försäkringarna. Anslaget har tillförts
3 192 000 kronor. Vidare har 3 800 000 kronor
engångsvis överförts till Uo4, Rättsmedicinal-
verket.

Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag är 1999 109 047

Pris- och löneomräkning 2 560

Justering av premier 3 192

Omfördelning inom U09 -3 800

Förslag år 2000 HO 999

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 110 999 000 kronor anvisas under an-
slaget A8 Folkhälsoinstitutet för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
114 852 000 respektive 117 029 000 kronor. För
åren 2001 respektive 2002 har anslaget minskats
med 2 000 000 kronor på grund av finansiering
av åtgärder på handikappområdet.

A9 Smittskyddsinstitutet

Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen A9 Smittskyddsinstitutet

Tusental kronor

1998	Utfall	125 611	Anslags- sparande	2 325
1999	Anslag	108 750	Utgifts- prognos	121 000
2000	Förslag	131 224
2001	Beräknat	133 309 1
2002	Beräknat	135 507 2

1 Motsvarar 131 224 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 131 224 tkr i 2000 års prisnivå.

Smittskyddsinstitutet (SMI) skall bidra till att
uppfylla målen för utgiftsområdet genom att
medverka till att skyddet mot smittsamma sjuk-
domar upprätthålls och förstärks.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar att SMI hade ett anslags -
överskridande på ca 27 miljoner kronor, varav ca
19 miljoner kronor var relaterade till flyttningen
av SMI:s verksamhet till Karolinska institutets
område (Kl-området) under hösten 1998. Dessa
flyttkostnader bestod i huvudsak av ökade hyres-
och kapitalkostnader och direktinvesteringar.
Resterande överskridande på ca 8 miljoner
kronor avser kostnader i den löpande verksam-
heten. Tidigare års ackumulerade anslagsspa-
rande har utnyttjats för att täcka underskottet.
Anslagssparandet är en följd av att många tjäns-
ter var obesatta under SMI:s uppbyggnadsfas.
Vid utgången av år 1998 kvarstod ca 2,3 miljoner
kronor av det ackumulerade anslagssparandet.

Med anledning av verksamhetsöverskridan-
dena har SMI under åren 1998 och 1999 vidtagit
åtgärder för att minska kostnaderna i den löpan-
de verksamheten. Personalstyrkan har minskats
med tio personer, enheternas materialbudgetar
har minskats med 30 procent och vissa service-
funktioner har lagts ut på entreprenad. Åtgär-
derna får dock inte full effekt under år 1999. En-
ligt prognosen för år 1999 beräknas SMI få ett

underskott på ca 12 miljoner kronor. Med anled-
ning av det fortsatt befarade underskottet i verk-
samheten har SMI gjort en grundlig verksam-
hetsöversyn för att ge underlag till nödvändiga
prioriteringar i verksamheten utifrån kommande
års anslag.

Byggstarten för det nya huset för försöks-
djursverksamhet har försenats. Enligt nuvarande
planer beräknas byggandet av det nya djurhuset
kunna påbörjas under hösten 1999 och vara klart
för inflyttning hösten 2001. Förseningen beror
på att byggprojektet inrymmer svåra avvägningar
som skall samrådas med bl.a. de myndigheter
som utövar djurskyddstillsyn.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Uppställda mål för verksamheten år 1998 har
kunnat uppnås relativt väl och beslutade planer i
huvudsak kunnat följas, trots störningar, främst
på grund av flytten till nya lokaler samt nedskär-
ningar med anledning av SMI:s ekonomiska
situation.

Sverige har i dag ett gynnsamt läge i Europa
beträffande antibiotikaresistens. Den svenska
modellen för övervakning av antibiotikaresistens
och strategier för minskad och rationell an-
vändning av antibiotika har under året vunnit ge-
hör och uppskattning inom många EU-länder.
SMI deltar aktivt i detta arbete i referensgruppen
för antibiotikafrågor (RAF) och i det nationella
nätverket STRAMA.

Samarbetet och kontakterna inom smitt-
skyddsområdet har utvecklats såväl nationellt
som internationellt. SMI-dagarna, som främst
riktar sig till kliniska mikrobiologer, smitt-
skyddsläkare, infektionsläkare och laboratorie-
personal, blir alltmer uppmärksammade och har
blivit ett forum för smittskyddsfrågor. SMI har
ett väl fungerande kontaktnät och samarbete
med smittskyddsläkarna och smittskyddsorgani-
sationen. Detta styrks bl.a. av en utredning som
tagits fram av Statskontoret kring den nationella
smittskyddsorganisationen. Statskontorets ut-
redning visar att samarbetet i smittskyddsfrågor
fungerar väl. Enligt utredningen finns det
emellertid ett ökat behov av nationellt stöd.
Även SMI har gjort en verksamhetsanalys,
grundad bl.a. på samtal med den samlade profes-
sionen i landet inom smittskyddsområdet.
Analysen visar att myndigheten utför sina myn-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

dighetsuppgifter väl men att det finns önskemål
om ytterligare insatser från SMI:s sida inom en
rad områden .

I ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Försva-
rets forskningsanstalt (FOA), Statens veteri-
närmedicinska anstalt (SVA) och SMI pågår ut-
arbetande av ett program för beredskap mot
allvarlig smitta med utgångspunkt från bl.a.
SMI:s nya säkerhetslaboratorium med möjlig-
heter att hantera smittämnen som kräver högsta
säkerhetsnivå. SMI kommer genom det nya
säkerhetslaboratoriet att få en komplett diagnos-
tisk beredskap för allvarlig smitta.

Forskningsinsatser, bl.a. inom områden som
HIV, malaria och antibiotikaresistens, har väckt
internationell uppmärksamhet under året och
forskare vid SMI har nämnts bland de mest
framgångsrika i världen. Drygt hälften av forsk-
nings- och utvecklingsprojekten vid SMI finansi-
eras helt eller delvis med externa anslag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor		Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Uppdragsverksamhet	Intäkter 1	Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Utfall 1998	15 852	18 079	-2 227
(varav tjänsteexport)	(15%)
Prognos 1999	16 000	19 500	-3 500
(varav tjänsteexport)	(16%)
Budget 2000	16 500	18 500	-2 000
(varav tjänsteexport)	(15%)

1 SMI bedriver uppdragsverksamhet dels inom speciell diagnostik, dels inom djurhuset
(försöksdjursverksamhet). Försöksdjursverksamheten har både externa och interna
kunder. Inom parentes anges den procentuella andelen av de totala intäkterna som
kommer från SMI.

SMI bedriver uppdragsverksamhet inom för-
söksdjursverksamheten (djurhuset) och den spe-
ciella diagnostiken. Den speciella diagnostiken
skall finansieras med avgifter som ger full kost-
nadstäckning. För försöksdjursverksamheten har
SMI medgivits undantag från 5 § avgiftsför-
ordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras
av SMI.

Försöksdjursverksamheten redovisade ett un-
derskott på ca 1,6 miljoner kronor för år 1998
och prognosen för år 1999 visar på ett under-
skott om ca 1,5 miljoner kronor. Underskotten
beror på ökade kostnader för drift och underhåll
av fastigheten och inköp av djur samtidigt som
omfattningen av verksamheten minskat och in-

täkterna är för låga. Eftersom det är svårt att höja
priserna nämnvärt och därmed uppnå full kost-
nadstäckning kan problemet med underskott i
denna verksamhet komma att kvarstå även fram-
över. I samband med övertagandet av driften av
djurhuset från Awecklingsmyndigheten för
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL-AV)
våren 1995 räknades dock myndighetens raman-
slag upp med 5 miljoner kronor. Medlen var bl.a.
avsedda att täcka vissa kostnader till följd av re-
noveringar av nuvarande djurhus. Dessa planer
har dock fått ändras eftersom de krav som ställs
på djurhållningen medför att ett nytt djurhus
måste byggas. Mot bakgrund av att det är svårt
att uppnå full kostnadstäckning inom denna
verksamhet har regeringen ansett att resurstill-
skottet bör ligga kvar på myndigheten för att
bl.a. täcka underskott samt andra extra ordinära
kostnader relaterade till djurhuset.

Målet full kostnadstäckning har inte kunnat
uppfyllas för uppdragsverksamheten inom den
speciella diagnostiken. Den speciella diagnosti-
ken redovisade ett underskott på ca
600 000 kronor år 1998 och prognosen för år
1999 pekar på ett underskott om ca 2 miljoner
kronor. Underskotten i verksamheten de senaste
åren beror bl.a. på ökade kostnader till följd av
ackreditering av verksamheten. Avgifterna har
dock höjts med 8 procent fr.o.m. den 1 maj år

1999.

Slutsatser

SMI flyttar enligt nuvarande planer in i den nya
säkerhetslaboratoriebyggnaden hösten år 2000
samt i det nya djurhuset hösten år 2001. Med
anledning av detta kommer SMI:s hyreskostna-
der att öka ytterligare de kommande två åren.
Regeringen anser att SMI:s anslag för år 2000 bör
höjas med 15 miljoner kronor för att klara ökade
hyreskostnader till följd av inflyttning i den nya
säkerhetslaboratoriebyggnaden samt ökade ka-
pitalkostnader till följd av investeringarna i de
allmänna lokalerna, i vilka myndigheten flyttade
in hösten år 1998, samt kommande investeringar
i djurhuset.

Myndigheten har också hemställt om an-
slagsmedel för fortsatt verksamhet när det gäller
övervakning av antibiotikaresistens i det natio-
nella nätverket STRAMA. Socialdepartementet
har erhållit en skrivelse från Socialstyrelsen och
Läkemedelsverket med förslag om att anvisa re-
surser ur de s.k. Dagmarmedlen till centralt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

STRAMA-arbete. Frågan behandlas inom ramen
för överläggningarna mellan staten och Lands-
tingsförbundet om särskild ersättning till hälso-
och sjukvården gällande år 2000.

Vidare har myndigheten hemställt om an-
slagsmedel för smittskyddsarbete rörande vård-
relaterade infektioner och kretsloppsfrågor. Re-
geringen gör bedömningen att myndighetens
önskemål om ytterligare medel på dessa områden
inte kan tillgodoses.

Med anledning av att SMI under innevarande
år beräknas gå med ett underskott på grund av
oförutsedda kostnader och att hittills gjorda
neddragningar inte får full effekt förrän år 2000
har regeringen på tilläggsbudget för år 1999 före-
slagit att myndigheten skall tillföras
5 000 000 kronor från anslaget A12 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd. Regeringen kommer
noga att följa den ekonomiska utvecklingen
inom myndigheten samt effekterna av de om-
prioriteringar som har gjorts och som ytterligare
kan komma att behöva göras under åren 1999
och 2000 för att klara verksamheten inom given
resursram. Regeringen avser att uppdra åt SMI
att redovisa vilka åtgärder som krävs för att få
myndighetens ekonomi i balans samt att redovisa
vilka konsekvenser åtgärderna får för verksam-
heten.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 6 075 000 kronor.

1 Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag år 1999	108 750
Pris- och löneomräkning	2 399
Justering för engångsförstärkning år 1999	-1 000
Ramförstärning VÄP år 1999	15 000
Justering av premier	6 075
Förslag år 2000	131 224

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 131 224 000 kronor anvisas under an-
slaget A9 Smittskyddsinstitutet för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
133 309 000 respektive 135 507 000 kronor.

A10 Institutet för psykosocial
medicin

Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen A10 Institutet för psyko- social medicin
Tusental kronor		11 305	Anslags- sparande	50
1998	Utfall	11 305	Anslags- sparande	50
1999	Anslag	11 100	Utgifts- prognos	11 150
2000	Förslag	13 059
2001	Beräknat	13 260 1
2002	Beräknat	13 471 1

1 Motsvarar 13 059 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 13 059 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan anslag och utfall för bud-
getåret 1998 visar att utfallet översteg anslaget
med 453 000 kronor. Utgiftsprognosen för år
1999 beräknas till 11 150 000 kronor vilket inne-
bär att anslagssparandet, vid utgången av år 1998
uppgående till 49 000 kronor, förväntas vara
förbrukat vid utgången av år 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Institutet för psykosocial medicin (IPM) skall
bidra till att uppfylla målen för utgiftsområdet
genom att särskilt uppmärksamma och bidra
med kunskap som minskar de psykosociala risk-
situationema i samhället.

Myndighetens verksamhet utgörs av såväl
grundforskning som tillämpad forskning och är
inriktad på kunskaps- och informationssprid-
ning. Institutets verksamhet har särskilt kon-
centrerats på psykologiska och psykofysiologiska
långtidsmekanismer som orsaksbakgrund till
sambandet mellan hälsa och psykosocial
livsmiljö. Forskningen har inriktats på bak-
grundsfaktorer som psykosociala konsekvenser
till följd av arbetslöshet, internationalisering av
arbetslivet och nya fysiska riskfaktorer som kan
samverka med psykosociala när det gäller hälso-
effekter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

IPM:s verksamhet uppvisar en hög vetenskap-
lig kvalitet. Institutet anlitas flitigt som granskare
av artiklar i internationella vetenskapliga tid-
skrifter och som producent och rådgivare i annan
typ av kunskapsspridning. För år 1999 beräknas
de externa medlen för forskningsuppdrag uppgå
till 8 000 000 kronor vilket kan jämföras med
utfallet för år 1998 som var 8 521 000 kronor.

Av IPM:s årsredovisning för år 1998 framgår
att målen för IPM:s verksamhet i allt väsentligt
har kunnat infrias.

Budget för bidragsverksamhet

ITabell 4.20 Bidragsverksamhet I
Tusental kronor Bidragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt- kostnad)
Utfall 1998	8 521	8 521	0
Prognos 1999	8 000	8 000	0
Prognos 2000	8 300	8 300	0

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att IPM:s
årsredovisning för verksamhetsåret 1998 i allt
väsentligt är rättvisande. RRV har dock i en sär-
skild revisionsrapport till IPM uttalat sig om
vissa brister i myndighetens ekonomiadministra-
tiva rutiner och återrapportering i årsredovis-
ningen. IPM har inlett ett arbete syftande till att
förstärka ekonomiadministration och myndig-
heten har i ESV:s värdering av de ekonomi-
administrativa rutinerna år 1998 givits värdet
fullt tillfredsställande. Regeringen anser dock att
arbetet med att förstärka ekonomisadministra-
tionen vid myndigheten bör prioriteras under år

2000.

Slutsatser

IPM har inkommit med en kompletterande an-
slagsframställan angående en ny verksamhet som
har bedrivits i projektform det senaste året, Barn
och trauma. Regeringen är inte beredd att anslå
ytterligare medel för verksamheten utan be-
dömer att denna får finansieras inom ramen för
beräknat anslag.

ITabell 4.21 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag år 1999	11 110
Pris- och löneomräkning	533
Justering av premier	1 416
Förslag år 2000	13 059

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 13 059 000 kronor anvisas under an-
slaget A10 Institutet för psykosocial medicin för
år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas
anslaget till 13 260 000 respektive
13 471 000 kronor.

All Statens beredning för
utvärdering av medicinsk
metodik

Tabell 4.22 Anslagsutveckling All Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
Tusental kronor		19 975	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	19 975	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	33 896	Utgifts- prognos	33 896
2000	Förslag	35 662
2001	Beräknat	36 259 1
2002	Beräknat	36 892 1

1 Motsvarar 35 662 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 35 662 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik (SBU) skall bidra till att uppfylla målen
för utgiftsområdet genom att verka för ett ratio-
nellt utnyttjande av givna resurser inom hälso-
och sjukvården genom att utvärdera och sprida
kunskap om befintlig och ny medicinsk metodik.
Beredningens arbete skall vara inriktat på utvär-
dering i vid mening och belysa de samlade medi-
cinska, ekonomiska, sociala och etiska konse-
kvenserna av såväl etablerade som nya metoder.

En jämförelse mellan anslag och utfall för år
1998 visar att hela anslagssparandet har förbru-
kats. Anslagskrediten har emellertid inte utnytt-
jats. Enligt utgiftsprognosen för år 1999 kommer
SBU under året att förbruka hela anslaget.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I regel utgår SBU i sina utvärderingar från stora
folkhälsoproblem som har betydande sociala och
livskvalitetsmässiga aspekter för den enskilde
och omfattande ekonomiska implikationer för
samhället. Sammanlagt har SBU under år 1998
drivit 23 utvärderingsprojekt, exklusive de psy-
kiatriska projekten. Fyra stora psykiatriska ut-
värderingsprojekt pågår. Under året har fem
projekt avslutats.

Aven under år 1998 har SBU prioriterat upp-
giften att på ett effektivare sätt sprida kunskap
om sitt arbete och utvärderingsresultat. Sam-
arbetet med olika regioner och landsting har ut-
vecklats vidare. I dag finns ett etablerat sam-
arbete med 14 landsting (13 st år 1997) och det
finns 24 SBU-informatörer som arbetar med att
sprida resultaten i SBU:s rapporter. Sammanlagt
har sex regionala konferenser anordnats. Till
dessa kommer de sammanlagt 120 informa-
tionsaktiviteter som SBU-informatörerna an-
ordnat i sina respektive landsting.

SBU har vidare fortsatt sitt arbete som sekre-
tariat för det internationella nätverket
INAHTA. SBU har också arbetat vidare med att
fördjupa samarbetet om utvärdering inom
Europa genom att ta initiativ till utveckling av ett
gemensamt nätverk inom EU. SBU har till-
sammans med myndigheter och institutioner
som arbetar med utvärdering i samtliga EU-
länder ansökt om finansiering från EU för att in-
rätta ett European Coordinating Center för me-
dicinsk värdering.

En sammanställning har gjorts av alla utvärde-
ringar som genomförts under åren 1990-1997.
Sammanställningen omfattar kännedom om
SBU och SBU-rapporter, attityder till medicinsk
utvärdering och till SBU:s verksamhet samt
praktisk nytta av SBU-rapporter (SBU:s genom-
slag i hälso- sjukvården, 1998). Den övergripande
bilden är att sjukvårdens företrädare anser att
SBU:s arbete och rapporter har ett högt värde,
men de anser samtidigt att strukturer och
metoder för att åstadkomma genomslag i
sjukvårdsarbetet ännu inte är fullt utvecklade.

Trots detta kan faktiska förändringar i praxis
spåras i flera oberoende utvärderingar. Exempel-
vis innebar SBU:s slutsatser i rapporten Måttligt
förhöjt blodtryck att den snabba ökningen av de
nya och dyrare läkemedlen avstannat och att de
äldre och mycket billigare preparaten behållit sin

andel av försäljningen. Detta trendbrott har inte
uppnåtts i andra länder, som exempelvis i Norge
eller i USA. Räknat på samtliga patienter med
måttligt förhöjt blodtryck i Sverige uppgår skill-
naden i kostnad mellan olika läkemedel till mer
än 400 miljoner kronor per år.

I samband med att rapporten Mätning av
bentäthet publicerades sjönk antalet nyinköpta
utrustningar för bentäthetsmätning dramatiskt. I
rapporten konstaterade SBU att det saknas
vetenskapligt underlag för att rekommendera
bentäthetsmätning av symtomfria individer.

Rutinmässiga undersökningar före planerade
operationer var tidigare vanligt förekommande i
Sverige. Den utvärdering som gjordes av SBU
visade på bristande vetenskapligt underlag för
nyttan av dessa för stora grupper av patienter. Ett
flertal utvärderingar har visat att rutinerna i stor
utsträckning har upphört och att kostnadsbespa-
ringarna till följd av detta uppgått till omkring
150 miljoner kronor per år.

SBU har en särskild utsedd gendersamordnare
och har utformat en genderplan för åren 1999-

2001. Varje projektgrupp inom SBU har till upp-
gift att beakta genderaspekter vid genomgången
av den vetenskapliga litteraturen och att särskilt
framhålla kunskapsluckor som beror på att något
kön studerats otillräckligt. SBU har också redo-
visat en kompetensförsörjningsplan för åren
1999-2002 med ett antal mål för kompetens-
försörjningen.

SBU har under de senaste fyra åren byggt upp
program och kompetens dels för ökad och mer
effektiv spridning av resultaten av utvärderings-
arbetet, dels för utvärderingar inom psykiatrin.
Detta har möjliggjorts genom särskilda anslag.
Verksamhetens volym har därför legat på drygt
40 miljoner kronor de senaste åren. Vid utgången
av år 1998 har dock det särskilda anslaget för ut-
värderingar inom psykiatrin förbrukats.

Slutsatser

Den medicinsktekniska utvecklingen går allt
snabbare, vilket innebär att nya medicinska me-
toder introduceras i rask takt. Ett särskilt pro-
blem gäller svårigheterna att värdera nyttan av de
medicinska framstegen, i synnerhet i kombina-
tion med de starka förhoppningar som ofta är
knutna till nya medicinska teknologier. Här spe-
lar opinionsbildning via massmedia och olika in-
tressegrupper en stor roll. Detta leder inte sällan
till användning av ineffektiva teknologier eller

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

överutnyttjande av dokumenterat effektiva tek-
nologier. Mot denna bakgrund gör regeringen
bedömningen att behovet av SBU:s utvärde-
ringar även framöver kommer att vara stort ef-
tersom utvecklingen av nya medicinska metoder
i kombination med begränsade ekonomiska ra-
mar ställer sjukvården inför stora utmaningar
under de närmaste åren.

Regeringen anser att SBU arbetar på ett till-
fredsställande sätt för att uppnå målen för verk-
samheten. Inriktningen vad gäller verksamheten
bör ligga fast för år 2000. Regeringen fäster sär-
skild vikt vid de intensifierade ansträngningar
som myndigheten har gjort för att sprida resul-
taten av utvärderingarna och anser att detta bör
vara en prioriterad uppgift också för år 2000.

ITabell 4.23 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag år 1999	33 896
Pris- och löneomräkning	-17
Justering av premier	1 783
Förslag år 2000	35 662

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 35 662 000 kronor anvisas under an-
slaget All Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 36 259 000 kronor
respektive 36 892 000 kronor.

A12 Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd

Tabell 4.24 Anslagsutvecklingen A12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Tusental kronor		21 071	Anslags- sparande	10 026
1998	Utfall	21 071	Anslags- sparande	10 026
1999	Anslag	22 421	Utgifts- prognos	23 300
2000	Förslag	19 086
2001	Beräknat	23 438 1
2002	Beräknat	23 807 2

1 Motsvarar 23 086 tkr i 2000 års prisnivå.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN)
uppdrag är att aktivt medverka till att stärka pa-
tientsäkerheten inom hälso- och sjukvården in-
klusive tandvården.

HSAN skall, när någon anmäler, på ett rätts-
säkert och omsorgsfullt sätt pröva hur hälso- och
sjukvårdspersonalen har utövat sitt yrke. Genom
beslut om disciplinpåföljd eller återkallelse av le-
gitimation m.m. skall nämnden ge sin bedöm-
ning av vad som är godtagbart eller inte inom
hälso- och sjukvården och tandvården.

Av HSAN:s årsredovisning framgår att det
under budgetåret 1998 uppkommit ett anslags-
sparande om 1 800 000 kronor. Från tidigare
budgetår finns ett anslagssparande om samman-
lagt 8 200 000 kronor. Sammantaget uppgår så-
ledes det ackumulerade anslagssparandet till
10 026 000 kronor. Förklaringen till sparandet är
enligt ansvarsnämnden att antalet inkommande
ärenden inte har ökat i den utsträckning som ti-
digare beräknats. Antalet avgjorda ärenden är
också lägre än beräknat, liksom kostnaden per
ärende.

HSAN uppger i sitt budgetunderlag för åren
2000-2002 att avsevärda extra utgifter kan förut-
ses under budgetåret 1999 i samband med en
planerad flyttning till nya lokaler. Vidare kom-
mer kostnader att uppstå genom införande av
nya ärendehanterings- och ekonomisystem. De
kostnader som sträcker sig utöver det vanliga be-
räknas till 1 100 000 kronor. Under budgetåren
2000-2002 kan ansvarsnämnden inte förutse
några mer omfattande utgifter som förutsätter
att anslagssparandet tas i anspråk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

HSANts årsredovisning för budgetåret 1998
visar att antalet inkomna ärenden har ökat. Ök-
ningen av antalet inkomna ärenden uppgår för år
1998 till 9 procent. Motsvarande procenttal för
åren 1996 och 1997 var 5 respektive 8. Antalet
avgjorda ärenden har också ökat, men understi-
ger något antalet inkomna ärenden. Antalet ba-
lanserade ärenden har ökat något, från 1 529 år
1997 till 1 643 år 1998. Av de balanserade ären-
dena var 76 (5 procent) äldre än 12 månader och
579 (35 procent) äldre än sex månader. Enligt
HSAN:s delårsrapport var antalet balanserade
ärenden den 30 juni 1999 1 585. Regeringen an-
ser att det uppnådda resultatet är godtagbart.

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Målet att få ned handläggningstiderna för
ärenden till under sex månader har inte uppnåtts
under budgetåret 1998. Den genomsnittliga
handläggningstiden har emellertid förkortats
från 6,8 månader för budgetåret 1997 till 6,2
månader för 1998. Under perioden januari - juni
1999 var enligt HSANis delårsrapport den
genomsnittliga handläggningstiden 5,9 månader.
Kostnaden per avgjort ärende var under
budgetåret 1998 ungefär densamma som år 1997.

HSAN har under år 1998 samverkat med
andra myndigheter och aktörer inom området,
främst Socialstyrelsen och landstingens patient-
nämnder. Nämndens beslut sänds regelmässigt
via e-post till ett antal intressenter. Information
har också lämnats genom besvarande av förfråg-
ningar från myndigheter, massmedier, forskare
och allmänhet per telefon och post samt vid per-
sonliga besök.

HSAN har i årsredovisningen för år 1998 pre-
senterat statistik med syftet att belysa ärende-
utvecklingen ur ett genderperspektiv. Nämnden
redogör bl.a. för den procentuella fördelningen
på ålder och kön hos såväl anmälande patienter
som anmäld hälso- och sjukvårdspersonal. Rege-
ringen anser det viktigt att myndigheten under
kommande år fortsätter det arbete som inletts
med att analysera verksamheten utifrån båda kö-
nens perspektiv.

Det har visat sig vara svårt att göra några till-
förlitliga prognoser för den framtida ärendeut-
vecklingen. HSAN påpekar i sitt budgetunderlag
för perioden 2000-2002 att nedskärningarna
inom hälso- och sjukvården och den debatt dessa
ger upphov till talar för att klagomålen ökar.
Ärendenas svårighetsgrad är mycket varierande.
Samtidigt som antalet bagatellartade ärenden
ökar, finns en viss tendens till att även mer krä-
vande ärenden, främst sådana som anmäls av
Socialstyrelsen, ökar.

Med stöd av förarbetena till lagen (1998:531)
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område kan fler ärenden än hittills komma att
avgöras efter beslut av ordföranden ensam. Där-
med kan nämndsammanträdena komma att kon-
centreras på de mer komplicerade och om-
fattande ärendena. Detta bör kunna bidra till en
effektivisering av verksamheten utan att kvali-
tetskraven minskas.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att
HSAN:s årsredovisning för verksamhetsåret
1998 i allt väsentligt är rättvisande. RRV har
dock i en särskild revisionsrapport till HSAN
uttalat sig om vissa brister i myndighetens eko-
nomiadministrativa rutiner och återrapportering
i årsredovisningen. HSAN har redovisat vilka åt-
gärder myndigheten avser att vidta för att
komma till rätta med de brister som påpekats av
RRV, bl.a. skall ett nytt ärendehanteringssystem
upphandlas.

Slutsatser

Myndighetens verksamhet bedrivs enligt rege-
ringens mening på ett sådant sätt att målen för
verksamheten har uppnåtts. Regeringen anser
inte att det finns anledning att ändra den nuva-
rande inriktningen på myndighetens verksamhet.
Den genomsnittliga handläggningstiden för
ärenden bör nedbringas till en tid av högst sex
månader under budgetåren 2000-2002.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 506 000 kronor.
Vidare har 4 000 000 kronor engångsvis överförts
till Rättsmedicinalverket, utgiftsområde 4 Rätts-
väsendet. I sammanhanget bör även noteras att
regeringen på tilläggsbudget för år 1999 före-
slagit att 5 000 000 kronor engångsvis överförs
från HSAN till Smittskyddsinstitutet.

Tabell 4.25 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor Anslag år 1999 22 421
Pris- och löneomräkning	159
Justering av premier	506
Omfördelning	-4 000
Förslag år 2000	19 086

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 19 086 000 kronor anvisas under
anslaget A12 Hälso- och sjukvårdens an-
svarsnämnd för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 23 438 000 kronor
respektive 23 807 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

A13 Ersättning till steriliserade i vissa
fall

ITabell 4.26 Anslagsutvecklingen A13 Ersättning till 1 steriliserade i vissa fall
Tusental kronor
1998	Utfall		Anslags- sparande
1999	Anslag	75 000 1	Utgifts- prognos 75 000
2000	Förslag	90 000
2001	Beräknat	15 000
2002	Beräknat	0

‘Varav 75 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

Riksdagen antog den 19 maj 1999 regeringens
proposition 1998/99:71 Ersättning av staten till
steriliserade i vissa fall. Enligt lagen (1999:332)
om ersättning till steriliserade i vissa fall - som
trädde i kraft den 1 juli 1999 - skall den som är
berättigad till ersättning enligt lagen få ett belopp
om 175 000 kronor. Ansökningstiden för ersätt-
ningsanspråk löper ut den 30 juni 2001. En ny
myndighet, Steriliseringsersättningsnämnden,
handlägger och beslutar i ersättningsfrågorna.

Med anledning av den nya lagen och inrättan-
det av Steriliseringsersättningsnämnden föreslog
regeringen i tilläggsbudget i 1999 års ekonomiska
vårproposition att medel skulle avsättas på
statsbudgeten under perioden 1999-2001 för er-
sättning till steriliserade.

Resultatbedömning

Resultatinformation

Osäkerheten om hur många personer som kan
komma att omfattas av ersättningen till sterilise-
rade är stor. Hittills har 1 170 ansökningar in-
lämnats till nämnden. Antalet personer som kan
komma att erhålla ersättning har tidigare upp-
skattats till omkring 1 000 personer. Detta inne-
bär att kostnaderna för utbetalda ersättningar
totalt kan beräknas uppgå till 175 miljoner
kronor. Utöver ersättningen till steriliserade till-
kommer vissa kostnader av administrativ karak-
tär. Häri ingår bl.a. kostnader för Steriliserings-
ersättningsnämnden samt för den handläggande
personalen. De administrativa kostnaderna be-
räknas totalt uppgå till ca 7,5 miljoner kronor.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 90 000 000 kronor anvisas under an-
slaget A13 Ersättning till steriliserade för år
2000. För år 2001 beräknas anslaget till
15 000 000 kronor.

A14 Personligt ombud

ITabell 4.27 Anslagsutvecklingen A14 Personligt ombud 1
Tusental kronor
2000	Förslag	45 000
2001	Beräknat	90 000
2002	Beräknat	90 000

Regeringens överväganden

Slutsatser

I samband med psykiatrireformen genomfördes
försöksverksamhet med förstärkt stöd till psy-
kiskt funktionshindrade (s.k. personligt ombud),
(se avsnitt 4.3.7 och 5.2.2) Socialstyrelsen har i
sin uppföljning av reformen konstaterat att för-
söksverksamheten fallit väl ut och rekommen-
derar att verksamheten görs tillgänglig för en
större målgrupp. Mot bakgrund härav anser rege-
ringen att verksamheten med personligt ombud
skall permanentas och göras landsomfattande.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 45 000 000 kronor anvisas under an-
slaget Al 4 Personligt ombud för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
90 000 000 kronor vardera året. Regeringen avser
att återkomma med förslag om närmare utform-
ning i särskild proposition.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

A15 Socialstyrelsen

ITabell 4.28 Anslagsutvecklingen A15 Socialstyrelsen 1
Tusental kronor		377 711	Anslags- sparande	22 161
1998	Utfall	377 711	Anslags- sparande	22 161
1999	Anslag	407 357	Utgifts- prognos	429 518
2000	Förslag	429 102
2001	Beräknat	431 224 1
2002	Beräknat	438 734 2

1 Motsvarar 424 102 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 424 102 tkr i 2000 års prisnivå.

De redovisade kostnaderna under anslaget för
år 1998 uppgick till 377 miljoner kronor. Då det
anvisade beloppet för år 1998 var 369 miljoner
kronor, innebär detta att anslaget överskreds
med 8 miljoner kronor. Det uppkomna
underskottet finansierades via anslagssparandet,
som vid utgången av år 1998 uppgick till
22 miljoner kronor. Socialstyrelsen har i del-
årsrapporten för första halvåret 1999 redovisat en
utgiftsprognos för helåret på 429,5 miljoner
kronor vilket innebär att hela anslagssparandet
beräknas tas i anspråk. Utgiftsökningen beror
bl.a. på att personalkostnaderna beräknas öka
jämfört med föregående år. Flyttkostnader sam-
manhängande med en genomförd flytt till mer
ändamålsenliga lokaler har också påverkat ut-
giftsnivån för år 1999. Socialstyrelsens totala om-
slutning uppgick under år 1998 till knappt
16 000 miljoner kronor. Omslutningen bestod
huvudsakligen av ett stort antal anslag inom
verksamhetsområdena Hälso- och sjukvård samt
Social omsorg.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Socialstyrelsen är nationell expert- och till-
synsmyndighet för socialtjänst, hälso- och sjuk-
vård, tandvård, stöd och service till funktions-
hindrade, hälsoskydd och smittskydd. Social-
styrelsens uppdrag är att verka för god hälsa,
social välfärd, omsorg och vård av hög kvalitet på
lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen
intar därmed en central roll över hela det social-
politiska fältet. Regeringens bedömning av
Socialstyrelsens verksamhet återfinns därför
huvudsakligen under respektive resultatbedöm-
ningsavsnitt inom verksamhetsområdena Hälso-
vård och sjukvård samt Social omsorg.

Socialstyrelsen har vidare ett övergripande ansvar
för beredskapsfunktionen inom sina bevak-
ningsområden, vilket finns närmare redogjort för
under utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Socialstyrelsens övergripande uppdrag bröts i
regleringsbrevet för år 1998 ned i ett antal mål
fördelade på sex verksamhetsgrenar:

1. Tillsyn

2. Aktiv uppföljning

3. Nationell uppföljning och utvärdering

4. Utbildning och utveckling

5. Beredskap

6. Övriga huvuduppgifter

Till följd av en sådan verksamhetsbaserad indel-
ning för mål och redovisning tenderar produk-
tionsinriktade verksamhetsmål exempelvis antal
tillsynsinsatser, antal genomförda studier och
genomsnittlig handläggningstid, att hamna i
fokus. Fördelen är att sådana mål är relativt lätta
att formulera och mäta. Risken är dock att
effekterna av verksamheten, som är svårare att
påvisa, inte ägnas samma uppmärksamhet. I reg-
leringsbrevet för år 1999 ställs därför i stället
kravet att myndigheten skall redogöra för vad
som uppnåtts inom en rad områden. Förhopp-
ningen är att denna förändring leder till att
effekter av olika insatser på ett tydligare sätt skall
hamna i fokus för såväl myndighetens verksam-
het som återrapportering. Med utgångspunkt i
myndighetens årsredovisning för 1998 följer
dock regeringens bedömning av Socialstyrelsens
resultat indelningen i verksamhetsgrenar.

Tabell 4.29 Fördelning av totala förvaltningskostnaden på
verksamhetsområde

Verksamhetsgren	1997	1998
Tillsyn	20.5%	21.4%
Aktiv uppföljning	2.1%	1.7%
Nationell uppföljning och ut- värdering	20.4%	18.0%
Beredskap	1	1
Utbildning och utveckling	25.3%	28.6%
Övriga huvuduppgifter	31.7%	30.3%

1 Förvaltningskostnader för området Beredskap är fördelade på övriga verksamhets -
områden.

Tillsyn

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa
patientsäkerhet samt bidra till förbättrad kvalitet
i hälso- och sjukvården. Verksamheten omfattar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

även registrering och marknadskontroll av
medicintekniska produkter. Därutöver förväntas
Socialstyrelsen understödja länsstyrelserna som
har det primära ansvaret för tillsyn av social-
tjänsten samt även kommuner och landsting som
ansvarar för tillsynen inom hälsoskyddet. Inom
smittskyddet är målet att medverka till effektiva
förebyggande åtgärder.

Satsning på primär medicinsk tillsyn har fort-
satt och under år 1998 genomfördes en resurs-
och kompetensförstärkning för tillsyn av vård
och omsorg av äldre. Alla indikatorer tyder på att
kvaliteten i tillsynsarbetet är fortsatt god. Social-
styrelsens verksamhetstillsyn åtnjuter hög legi-
timitet hos vårdgivarna och bedöms ha stor kor-
rektiv liksom preventiv effekt.

Vad gäller tillsynen inom socialtjänstområdet
är Socialstyrelsen i huvudsak inriktad på att till-
sammans med länsstyrelserna utveckla metoder
och arbetsformer. Under året har arbete syftande
till att ta fram mål, mått och metoder för upp-
följning av tillsynen fortsatt. Dessutom har ar-
bete med att utveckla systematiska former för
Socialstyrelsens stöd för tillsynsarbetet påbörjats.
Resultaten av det gemensamt bedrivna utveck-
lingsarbetet förväntas kunna omsättas i den
praktiska tillsynsverksamheten med början
år 2000.

Inom ramen för tillsynsverksamheten faller
även Socialstyrelsens arbete med att bidra till
hälso- och sjukvårdens kvalitetsarbete samt ut-
veckling och tillämpning av kvalitetssystem.
Socialstyrelsen har bl.a. kunnat notera att vård-
givarna i allt större utsträckning tillämpar
systematisk avvikelsehantering, vilket bl.a. fått
till följd att vårdgivarna allt oftare, och på ett
tidigt stadium, korrigerar missförhållanden på
egen hand. Kännedomen om och tillämpningen
av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården är
dock fortfarande bristfällig. Den relativt svaga
genomslagskraften för det stödjande kvalitets-
arbetet jämfört med verksamhetstillsynen under
år 1998 kan dels förklaras av att arbetet är lång-
siktigt syftande, dels av att myndigheten har en
kortare tradition och oklarare roll på området.

Registren över medicintekniska produkter,
tillverkare samt olycksrisker och olycksfall har
till följd av regleringsändringar expanderat
mycket kraftigt under år 1998.

Aktiv uppföljning

Syftet med Aktiv uppföljning har varit att följa
upp och granska ändamålsenligheten i de åtgär-
der som kommuner och landsting vidtar för att
tillgodose befolkningens behov av hälso- och
sjukvård samt socialtjänst. Speciellt intresse har
ägnats åt att dokumentera och analysera de hin-
der och möjligheter som finns för att huvud-
männen skall nå de nationella målen. Arbetet har
bedrivits så att huvudmännen, på basis av kon-
staterade förändrings- och utvecklingsbehov,
skulle kunna genomföra konkreta förbättringar.
Under år 1998 granskades tillståndet och utveck-
lingen i Västernorrlands län och Jämtlands län
med utgångspunkt i temat kommuners och lands-
tings långsiktiga anpassning till ändrade ekono-
miska förutsättningar. I och med detta har samt-
liga län granskats.

Till följd av resultatet av en extern utvärdering
av verksamhetsområdet och dess genomslag på
regional och lokal nivå kommer insatserna från
år 1999 i första hand att fokuseras på hälso- och
sjukvården. Översynen har också gällt arbets-
former och arbetet sker nu i nära samarbete med
den regionalt baserade tillsynen.

Nationell uppföljning och utvärdering
Socialstyrelsen tillhandahåller inom ramen för
verksamhetsgrenen Nationell uppföljning och
utvärdering Regeringskansliet, landsting, kom-
muner och allmänhet med analyser och rapporter
som belyser läget och utvecklingen inom hälso-
och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd, folkhälsa,
välfärdsförhållanden och socialtjänst. En sam-
manfattade bedömning av situationen inom
hälso- och sjukvården finns i årsboken Sjuk-
vården i Sverige 1998. Under året har Social-
styrelsen även utkommit med rapporter där
effekterna av psykiatrireformen och föränd-
ringarna av äldrevården analyseras. Speciellt
intresse har också ägnats frågorna om vårdens
kvalitet och tillgänglighet, effekterna av patient-
avgifter för vårdefterfrågan samt etik inom vård
och omsorg.

Socialstyrelsen har även genomfört en rad
uppföljnings- och utvärderingsuppdrag med an-
ledning av förändringar på socialtjänstens om-
råde och då bl.a. fokuserat på att analysera resul-
tat, kostnadsutveckling, avgifter och pro-
duktivitet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

För att bättre tillgodose Regeringskansliets
ökade behov av självständiga ekonomiska be-
dömningar inom hälso- och sjukvårdsområdet
samt socialtjänsten har en förstärkning av myn-
dighetens ekonomiska kompetens inletts under
året.

Utbildning och utveckling

Socialstyrelsens uppdrag inom verksamhetsom-
rådet Utbildning och utveckling är att beskriva
kunskapsläget, sprida kunskap och verka för ett
kontinuerligt förnyelse- och utvecklingsarbete
inom myndighetens bevakningsområde. En
central del av arbetet inom hälso- och sjukvårds-
området är att ta fram State of the art-rapporter;
under år 1998 utkom ett tiotal rapporter som
spreds genom publikationer samt genom den
medicinska faktadatabasen MARS. Inom detta
område faller också Socialstyrelsens myndig-
hetsuppgifter avseende behörighet och före-
skrifter. För att bidra till utvecklingen inom
socialtjänsten har bl.a. insatser skett för att
stimulera kommunerna till uppbyggnad av lokala
FoU-verksamheter. Andra exempel är utveckling
av kvalitetsutvecklingsprogram och kunskaps-
sammanställningar. Kostnaderna för Utbildning
och utveckling har stigit under år 1998 beroende
på intensifierat arbete med metod- och kvalitets-
utveckling samt förberedelser inför införandet av
nya legitimationsgrupper jämte en ökad aktivitet
med föreskrifter och allmänna råd.

Övriga huvuduppgifter

Inom verksamhetsområdet Övriga uppgifter in-
går en rad sinsemellan olika verksamheter, bl.a.
arbete med beredskapsfrågor, drift och analys av
epidemiologiska register, handläggning av en rad
författningsstyrda ärenden, besvarande av remis-
ser samt internationellt arbete.

Socialstyrelsen fick den 25 juni 1998 rege-
ringens uppdrag att inom ansvarsområdet hälso-
och sjukvård följa anspassningarbetet, analysera
och bedöma eventuella risker för allvarliga stör-
ningar samt vid behov uppmärksamma ansvariga
på nödvändiga åtgärder för att säkerställa sam-
hällsfunktionen i samband med övergången till år
2000. Socialstyrelsen har vid två tillfällen, den
28 september 1998 och den 9 mars 1999, in-
kommit med lägesrapporter om år 2000-anpass-
ningen inom hälso- och sjukvården. Myndig-
heten bedömde vid dessa tillfällen att anpass-
ningarbetet kommit i gång inom de olika delarna
av hälso- och sjukvården men att vissa risker
kvarstod. Med anledning av Socialstyrelsens

beskrivning av läget uppdrog regeringen åt
Socialstyrelsen att fortsättningsvis följa anpass-
ningsarbetet inom hälso- och sjukvården med
fokus på patientsäkerheten.

Genderarbete och kompetensförsörjning
Under verksamhetsåren 1998 och 1999 har gen-
derarbetet vid myndigheten intensifierats. En
övergripande handlingsplan innhållande kon-
kreta mål och åtgärder för genderarbetet har
tagits fram och ett aktivt utvecklingsarbete i en-
lighet med denna bedrivs.

Med anledning av regeringens uppdrag har
Socialstyrelsen den 23 februari 1999 inkommit
med en rapport avseende myndighetens kompe-
tensförsörjning. Myndigheten konstaterar bl.a.
att könsfördelningen inom de flesta personalka-
tegorierna, undantaget assistentpersonalen, är
jämn, att genomsnittsåldern är något högre än
önskvärt samt att den externa rörligheten bör
öka.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.30 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 1998	6 465	7 000	-535
Prognos 1999	13 000	10 000	3 000
Budget 2000	7 000	8 000	-1 000

Intäkterna avser avgifter från utfärdande av legi-
timationer som sker inom Socialstyrelsens arbete
med behörighetsfrågor. Under år 1998 utfärda-
des legitimationer för 12 yrkesgrupper inom
hälso- och sjukvården. I enlighet med riksdagens
beslut med anledning av propositionen om yr-
kesverksamhet på hälso- och sjukvården område
(prop. 1997/98:109, bet. 1997/98:SoU22, rskr.
1997/98:290) har fyra nya yrkesgrupper; apote-
kare, arbetsterapeuter, receptarier samt sjukhus-
fysiker inom hälso- och sjukvården börjat att le-
gitimeras under år 1999.

Socialstyrelsen disponerar inte någon del av
intäkterna från legitimationshanteringen utan
dessa inlevereras i sin helhet till statsbudgetens
inkomstsida. Socialstyrelsen har aktualiserat
frågan om att få disponera intäkterna från legiti-
mationshanteringen. Efter beredning av frågan
gör regeringen bedömningen att det inte finns

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

skäl att överföra dispositionsrätten av berörda
avgiftsintäkter till Socialstyrelsen.

Tabell 4.31 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor		Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Utfall 1998 (varav tjänsteexport)	15 169	24 679	-9 510
Prognos 1999 (varav tjänsteexport)	11 540	25 872	-14 332
Budget 2000 (varav tjänsteexport)	12 244	32 549	-20 305

Intäkterna består av avgifter för kontroll av me-
dicintekniska produkter, för material från EPC,
för data och statistikproduktion samt från för-
säljning av rapporter, skrifter m.m. Socialstyrel-
sen disponerar avgifterna i sin helhet.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Socialstyrelsen disponerar 42 miljoner kronor
per år för att stimulera önskvärd utveckling inom
den kommunala socialtjänsten. En stor del av
dessa medel används till fleråriga utvecklings-
projekt i någon eller några kommuner. Därmed
uppstår ett behov för Socialstyrelsen att ta på sig
ekonomiska förpliktelser som sträcker sig över
flera budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att för anslaget Al 5 So-
cialstyrelsen ikläda sig sådana förpliktelser. Det
föreslagna bemyndigandet under perioden år
2000-2002 framgår av tabell nedan.

Slutsatser

För år 2000 ligger de mål och den inriktning som
tidigare beslutats avseende Socialstyrelsens verk-
samhet fast. Detta innebär att Socialstyrelsen
även under år 2000 skall inrikta sin verksamhet
främst mot en förbättrad statlig tillsyn, mot
uppföljning och utvärdering samt mot stöd till
olika huvudmän i deras uppdrag att utveckla sin
verksamhet. Dessutom skall myndigheten ytter-
ligare stärka sina insatser för att få en bättre
spridning av resultaten av sin verksamhet.

Regeringens samlade bedömning är att Social-
styrelsens tillsynsarbete inom hälso- och sjuk-
vårdsområdet, hälsoskydd, smittskydd, det
medicintekniska området och socialtjänst-
området varit framgångsrikt och att myn-
digheten på ett tillfredsställande sätt arbetat med
målen för verksamheten. Regeringen anser att
tillsynsverksamheten även framgent bör vara ett
högt prioriterat område och det är viktigt att
omfattningen och kvaliteten på tillsynen upp-
rätthålls. Samtidigt är det viktigt att erfaren-
heterna från tillsynsarbetet systematiskt tas till-
vara och utgör grunden för ett förebyggande och
stödjande arbete för att förbättra kvalitet i vård
och omsorg. I linje med detta bör Socialstyrel-
sens arbete med att stödja huvudmännens ut-
veckling och tillämpning av ett systematiskt kva-
litetsarbete inom såväl hälso- och sjukvård som
socialtjänst stärkas.

ITabell 4.32 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Miljoner kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	-	-	3	15	25
Nya förpliktelser	-	3	20	20	20
Infriade förpliktelser1	-	-	8	10	15
Utestående förpliktelser vid årets slut	-	3	15	25	30
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam	-	20	20	30	30

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringen anser att Socialstyrelsen under
år 2000 bör spela en aktivare roll för att förbättra
tillgänglighet och kvalitet, samt prioritera insat-
ser för att stärka patientens ställning, i vård och
omsorg. Strategin bör även fortsättningsvis
framförallt vara att stimulera huvudmännens ar-
bete mot dessa mål. Socialstyrelsen skall även ta
fram och fastställa gemensamma och tydliga in-
dikationer för behandling, inom områden med
stora variationer i behandlingsindikation, för att
därigenom bl.a. underlätta jämförbarheten i
landstingens öppna redovisning av köer och
väntetider som skall komma till stånd under
år 2000. Socialstyrelsen skall också företa studier
och analyser av variationer mellan huvudmän av-
seende resurser, kostnadseffektivitet, resultat och
kvalitet inom vård och omsorg.

Det är angeläget att Socialstyrelsens arbete för
att säkra och stödja långsiktig kvalitetsutveckling
inom socialtjänsten intensifieras. Det finns ett
särskilt behov av att utveckla forskning och sys-
tematisk kunskapsinsamling inom social-
tjänstområdet. I detta arbete är det viktigt att
kommunernas lokala utvecklingsarbete upp-
märksammas. Regeringen avser att ge Socialsty-
relsen i uppdrag att initiera ett brett och samord-
nat arbete för att stödja en utveckling av
socialtjänstområdet i denna riktning.

Genomförandet av ett konsekvent barnper-
pektiv i det sociala arbetet skall vidareutvecklas.
Socialstyrelsen kommer också att ha en fortsatt
aktiv roll inom äldreområdet, bl.a. när det gäller
genomförandet av de åtgärder som beslutats
inom ramen för den nationella handlingsplanen
för äldrepolitiken.

Regeringen anser att den redan inledda sats-
ningen på en förstärkt ekonomisk kompetens
skall fullföljas för att myndigheten bättre skall
kunna stötta regeringen med självständiga eko-
nomiska bedömningar på hälso- och sjukvårdens
samt socialtjänstens område. Likaså bör
Socialstyrelsens kompetens på läkemedelsan-
vändningsområdet förstärkas för att ge stöd till
regeringen inklusive tillhandahålla fortlöpande
uppföljning av kostnaderna för läkemedel.

Regeringen har också för avsikt att ge Social-
styrelsen i uppdrag att göra en överblick av den
kliniska forskning som bedrivs i landet.

Socialstyrelsen disponerar även 13 miljoner
kronor anvisade under anslag Al Sjukvårdsför-
måner m.m. för ekonomiskt stöd till kompe-
tenscenter för sällsynta medicinska och odonto-
logiska tillstånd. Av dessa medel skall 8 miljoner

kronor utbetalas till två befintliga kompetens-
center.

Resterande 5 miljoner kronor avsätts för att
bygga upp ett dentalt kunskapscentrum inom
Socialstyrelsen. Verksamheten vid detta får dock
byggas upp successivt eftersom 1 miljon kronor
årligen för åren 2000 och 2001 skall avsättas till
en utvärdering av verksamheten vid Metallbio-
logiskt Centrum i Uppsala.

Vid beräkning av anslaget för år 2000 har hän-
syn tagits till att Socialstyrelsen i enlighet med
Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
tillförts 5,8 miljoner kronor för att förstärka
tillsynen över vården av äldre och funktions-
hindrade. Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts
20 421 000 kronor.

Tabell 4.33 Beräkning av anslaget för år 2000

Anslag år 1999	407 357
Pris- och löneomräkning	1 851
Justering av premier	20 421
Bottenbudgetering av lokalkostnader	-527
Förslag 2000	429 102

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 429 102 000 kronor anvisas under an-
slaget A15 Socialstyrelsen för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till 431 224 000
respektive 438 734 000 kronor. För åren 2001
respektive 2002 har anslaget minskats med
5 000 000 kronor på grund av finansiering av åt-
gärder på handikappområdet.

4.8 Övrig statlig verksamhet

Läkemedelsverket

Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla
målen för utgiftsområdet genom att se till att
läkemedel är säkra, effektiva och av god kvalitet
samt verka för att läkemedel används på ett
ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Läkemedelsverket skall främja säkerheten och
kvaliteten för läkemedelsnära produkter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Läkemedelsverket skall också medverka till att
läkemedelsförsörjningen utvecklas och blir kost-
nadseffektiv.

I detta arbete skall Läkemedelsverket dels ut-
göra en kontrollerande myndighet, dels arbeta
för rationell utveckling och användning av nya
och äldre läkemedel.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Läkemedelsverkets verksamhet domineras av ar-
bete inom ramen för EU:s system för godkän-
nande och uppföljning av läkemedel, den s.k.
centraliserade proceduren. Verket har varit fram-
gångsrikt i detta arbete såväl som i det nationella
arbetet med läkemedelskontrollen.

Läkemedelsverket har representerats på ord-
förandeposter i arbetsgrupper och i övrigt del-
tagit i sådana, ansvarat för utarbetande av rikt-
linjer och råd till industrin inom flera
ämnesområden samt deltagit med experter i EU-
kommissionens arbete och i internationella av-
talsförhandlingar. Produktionsmässigt har under
år 1998 avgörandena i den centrala proceduren
för godkännande ökat med 50 procent och i den
decentraliserade proceduren för ömsesidigt er-
kännande med 20 procent jämfört med år 1997.
Antalet godkända parallellimporterade läkemedel
har femdubblats under denna period.

Läkemedelsverket har också medverkat i 3 st
ärenden i proceduren för ömsesidigt erkännande
av naturläkemedel och vissa utvärtes läkemedel.

Även i övrigt har Läkemedelsverket svarat för
arbetsinsatser som visar verkets förmåga att
hantera de komplicerade europeiska arbetsfor-
merna.

Läkemedelsverket är representerat i samtliga
arbetsgrupper som är underställda de veten-
skapliga kommittéerna CPMP och CVMP.
Läkemedelsverket har gett arbetet i dessa
grupper hög prioritet för att kunna påverka
utvecklingen av normerna för dokumentation av
nya läkemedel.

I den centrala proceduren där Sverige har varit
rapportör eller medrapportör har de inom Euro-
peiska unionen etablerade effektiva handlägg-
ningstiderna (210 dagar) rörande ansökningar
om marknadsföringstillstånd hållits och i samt-
liga fall varit t.o.m. lägre än stipulerat.

I de fall där Sverige har varit referensland i den
ömsesidiga proceduren har handläggningstiderna

(90 dagar) hållits. För nationella ansökningar har
handläggningstiderna (210 dagar) inte kunnat
hållas beroende på ett oväntat stort antal ansök-
ningar under åren 1997 och början av 1998.

För ansökningar om klinisk prövning av
läkemedel har andelen primärhandläggningar
inom 6 veckor uppnåtts till 82 procent samt
kompletteringar bedömda inom 4 veckor till
73 procent. Målet - inom sex veckor - har ej till
fullo uppnåtts. Läkemedelsverket har förklarat
detta med att det förelegat ett ökat antal biverk-
ningsrapporteringar och behov av komplette-
ringar under utredningarna. Personalvakanser,
ombyggnation och arbete med IT-stödet har
krävt extra resurser. Läkemedelsverket gör be-
dömningen att med optimal bemanning och IT-
support kommer målet att kunna uppnås under
år 1999.

Läkemedelsverket har bedrivit ett aktivt arbete
med information om läkemedel, säkerhetsupp-
följning, åtgärder mot olaga läkemedelsförsälj-
ning, inspektionsverksamhet samt efterkontroll
och uppföljning av reklamationer. Ytterligare in-
satser för information och utbildning har även
genomförts som särskild uppdragsverksamhet.

Läkemedelsverket har också aktivt utövat
uppföljning av marknadsföring av naturläkeme-
del, inspekterat märkning av kosmetiska och hy-
gieniska produkter samt samarbetat med Tull-
verket och Polisen för att förebygga illegal
narkotikatillverkning.

Regeringen gör bedömningen att Läkeme-
delsverket i allt väsentligt har uppfyllt målen för
godkännandeverksamheten och efterkontroll
och information om läkemedel samt verksam-
heten avseende läkemedelsnära produkter.

Den vetenskapliga kvalitetssäkringen av god-
kännande- och efterkontrollärenden är väl ut-
vecklad. Systemet tar stora resurser i anspråk
vilket beror på de komplexa frågeställningarna,
stora ärendeflöden och korta handläggningstider.

Ett stort arbete har lagts ner på samarbetet
med Kanada och USA på inspektionssidan
genom att få de viktiga GMP-avtalen att fungera
och åstadkomma en samordning inom EU av in-
spektionerna.

Läkemedelsverket har i årsredovisningens
resultaträkning för budgetåret 1998 redovisat en
total omsättning på 185 209 000 kronor och ett
rörelseunderskott efter finansiella intäkter och
kostnader på 11 253 000 kronor.

Läkemedelsverket har angivit en beräknad
kostnadsbudget om 227 167 000 kronor för år
2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Läkemedelsverket hade ett ingående myndig-
hetskapital år 1999 på ca 22,2 miljoner kronor.
Dessa medel kommer att finansiera den under-
balanserade verksamheten tillsammans med be-
räknade intäkter. Verket gör bedömningen att
verksamheten kommer att gå med underskott
under hela år 1999 varför en avgiftshöjning
kommer att erfordras från år 2000. Detta kom-
mer att beaktas i det nya systemet för avgifts-
finansiering som avses gälla från år 2000 och för
vilket principerna redovisas i avsnitt 4.6 Förslag
till regeländringar.

Inom ramen för särskild uppdragsverksamhet
redovisas uppdrag från Landstingsförbundet som
avser producentobunden läkemedelsinformation.
Medel finns beviljade för år 1999 med 6 miljoner
kronor och Läkemedelsverket har utgått från
samma belopp för år 2000.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.34 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor
Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt -
	disponeras		kostnad)

Utfall 1998	174 318	-186 021	-11 703
Prognos 1999	181 160	-202 400	-21 240
Budget 20001	212 950	-213 027	-77
1 Budgeten bygger på nytt avgiftssystem fr.o.m. den 1 januari 2000 och prognos per den

21 juni 1999.

Tabell 4.35 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Utfall 1998	16 010	-15 560	450
(varav tjänsteexport)
Prognos 1999	14 100	-14 000	100
(varav tjänsteexport)
Budget 2000	14 100	-14 140	-40

(varav tjänsteexport)

Slutsatser

Regeringen bedömer att Läkemedelsverket ge-
nomfört sitt arbete så att de fastlagda målen i
huvudsak har uppfyllts. Regeringen anser att den
nuvarande inriktningen på Läkemedelsverkets
verksamhet bör kvarstå. Regeringens förslag till
principer för det nya systemet för avgiftsfinansi-

ering av läkemedelskontrollen redovisas i avsnitt
4.6 Förslag till regeländringar.

Apoteket AB

Apoteket AB är helägt av staten. Vid utgången av
år 1998 bestod koncernen av moderbolaget
Apoteket AB, de rörelsedrivande dotterbolagen
Apoteksbolaget Kemi och Miljö AB, IHE, In-
stitutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB
samt intressebolagen Oy Tamro Abp, Fastighets
AB Högberga och Kårhuset Pharmen AB.

Apoteket AB:s uppgift är att tillgodose all-
mänhetens och sjukvårdens behov av läkemedel.
Apoteket skall dessutom svara för information,
rådgivning, utbildning och andra tjänster kring
läkemedel. Läkemedelsdistributionen sker
genom ca 900 apotek. Den slutna vårdens behov
av läkemedel tillgodoses av Apoteket AB via ett-
åriga entreprenadavtal med sjukvårdshuvud-
männen genom ca 100 särskilda sjukhusapotek,
ofta kombinerade sjukhus- och expeditions-
apotek med försäljning också till allmänheten. I
Apoteket AB:s distributionsservice ingår för-
utom apoteken även ca 1 000 apoteksombud.
Dessa är enskilda näringsidkare som mot provi-
sion förmedlar receptbelagda läkemedel eller
säljer vissa receptfria läkemedel från ett lager som
ägs av Apoteket AB. Ombudens huvuduppgift är
att tillgodose behovet av distribution av läkeme-
del företrädesvis i glesbygd.

Apoteket AB har ensamrätt på detaljhandeln
med läkemedel. De har därför en skyldighet att
tillhandahålla alla läkemedel, såväl receptbelagda
som receptfria, som är godkända för försäljning i
Sverige. Apoteket har dock inte ensamrätt på
sjukhusmarknaden och inte heller vad gäller
läkemedelsinformation. Vad gäller produkter för
egenvård, t.ex. schampo och hudkrämer, konkur-
rerar bolaget på en fri marknad.

Av den totala läkemedelskostnaden tillfaller
knappt 20 procent apoteksledet, vilket är den
lägsta andelen i Europa.

Apoteket omsatte under år 1998 23,4 miljar-
der kronor, en ökning med 8,3 procent jämfört
med föregående år. Försäljningen av läkemedel
mot recept ökade med 14,9 procent till 16,5 mil-
jarder kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ITabell 4.36 Ekonomisk översikt 1
Miljoner kronor	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	23 420	21 624	23 541	20 584	18 754
Resultat efter finansiella poster	341	1 126	1 175	576	512
Eget kapital	1 873	3 076	2 600	1 042	976
Utdelning	100	1 500	300	101	330
Räntabilitet på eget kapital,%	13,6	-11,7	5,5	22,3	12,8
Antal anställda	9 147	9 447	9 550	9 590	9 550

Från 1980-talet fram till och med år 1996 har för-
säljningen ökat tämligen konstant. Den mins-
kade försäljningen år 1997 var en effekt av det
nya systemet med läkemedelsförmånen som
trädde i kraft den 1 januari 1997. Ändringen i
läkemedelsförmånen ledde bl.a. till en hamstring
av läkemedel under senare delen av 1996 vilket
medförde en minskad försäljning under första
halvåret 1997.

I enlighet med riksdagens beslut
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20) och
genom statens särskilda ägardirektiv inför ordi-
narie bolagsstämma i Apoteksbolaget AB (publ)
den 9 juni 1997 och inför ordinarie bolags-
stämma i Apoteket AB (publ) den 15 juni 1998
har uttryckts att bolaget måste vidta åtgärder för
att minska kostnaderna för verksamhetsåren
1998 och 1999 med sammanlagt 400 miljoner
kronor. Apoteket AB har i skrivelser till Social-
departementet i mars och april 1998 preliminärt
visat att besparingarna genomförts. Åtgärderna
skall slutligt redovisas av Apoteket AB senast
den 1 februari år 2000.

Staten har vid ordinarie bolagsstämma i Apo-
teket AB (publ) den 26 maj 1999 uttalat att
Apoteket AB skall sträva mot målet att uppnå ett
resultat som medger en vinstutdelning till bola-
gets ägare avseende verksamhetsåret 1999 på
omkring 100 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5 Social omsorg

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar samhällets insat-
ser för äldre och funktionshindrade, barn och
ungdomar samt socialt utsatta grupper. Området
innefattar även alkohol- och narkotikafrågor.
Den sociala omsorgen är i huvudsak ett kommu-
nalt ansvar. Verksamheterna regleras i flera olika
lagar bl.a. socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS). Viktiga verksamheter är äldre- och handi-
kappomsorgen, bistånd i form av socialbidrag,
vård av barn och unga samt vård av missbrukare
och åtgärder för andra utsatta grupper i samhäl-
let. Den statliga tillsynen över socialtjänsten ut-
övas av länsstyrelserna och Socialstyrelsen.

Statens stöd lämnas i huvudsak från utgifts-
område 25 Allmänna bidrag till kommuner. Till
verksamhetsområdet hör sju statliga myndig-
heter, Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus), Handikappombudsmannen, Barnom-
budsmannen (BO), Statens nämnd för interna-
tionella adoptionsfrågor (NIA), Statens insti-
tutionsstyrelse (SiS), Alkoholinspektionen samt
Alkoholsortimentsnämnden. Under verksam-
hetsområdet redovisas bl.a. assistansersättning,
bilstöd, bidrag till vårdartjänst, stöd till kom-
munerna för att utveckla missbruks- och ung-
domsvården samt bidrag till organisationer på
det sociala området och till handikapp- och pen-
sionärsorganisationer.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

5496

6 633

6 490

7128

7431

7468

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

- Den statliga assistansersättningen som reg-
leras i lagen (1993:389) om assistansersätt-
ning har tillförts ökade resurser under
perioden 1994 till 1998.

- De utökade statsbidragen under åren 1997
och 1998 har förbättrat förutsättningarna
för att bibehålla och utveckla kvaliteten i
vården och omsorgen. Aldreomsorgen hål-
ler överlag god kvalitet men de brister som
tidigare uppmärksammats har ännu inte i
tillräcklig grad åtgärdats.

- De individuella stöden till funktionshind-
rade har stor betydelse för att underlätta ett
så självständigt liv som möjligt. Det finns
dock brister när det gäller attityder till och
bemötande av funktionshindrade, samt till-
gängligheten i samhällsmiljön som helhet.

- Socialbidragskostnaderna minskade med
8 procent under år 1998, huvudsakligen till
följd av den förbättrade arbetsmarknads-
situationen. Det finns dock inga tecken på
att det långvariga bidragsberoendet mins-
kar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Förändringar

- Genomförandet av den av riksdagen beslu-
tade nationella handlingsplanen för äldre-
politiken har påbörjats. Regeringen har be-
slutat om medel till ett stort antal projekt
inom prioriterade områden.

- En parlamentarisk äldreberedning har till-
satts.

- Riksdagen har i mars 1999 godkänt rege-
ringens förslag till strategi för det fortsatta
arbetet med att förverkliga och genomföra
FN:s barnkonvention i Sverige.

- En parlamentarisk kommitté mot barn-
misshandel har tillsatts. En särskild utredare
har fått i uppdrag att göra en översyn av la-
gen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (LVU) m.m.

- En parlamentarisk kommitté har tillsatts
som arbetar med frågor som rör hemlösa.
Kommittén skall bereda och till regeringen
föreslå projekt för att förbättra de hemlösas
situation. Projekten finansieras av särskilda
utvecklingsmedel.

Prioriteringar för år 2000

- Ett genderperspektiv skall ingå i all verk-
samhet. Förslag och verksamheter skall ana-
lyseras utifrån båda könens behov och för-
utsättningar i syfte att höja kvaliteten och
effektiviteten.

- Åtgärder skall vidtas i syfte att rätta till
bristerna i avgiftssystemet inom äldre- och
handikappomsorgen.

- Situationen för äldre med psykiska besvär
och psykisk sjukdom skall ägnas ökad upp-
märksamhet.

- Inom handikappområdet skall en nationell
handlingsplan presenteras där bl.a. de na-
tionella målen för handikappolitiken slås
fast och frågor om tillgänglighet, bemö-
tande och diskriminering tas upp.

- Bamperspektivet skall genomsyra allt be-
slutsfattande som rör barn. Arbetet med att
förverkliga barnkonventionen skall ha fort-
satt hög prioritet. Arbetet med att genom-
föra barnperspektivet inom socialtjänsten
skall vidareutvecklas. Samarbetet kring vissa

barnfrågor inom Östersjöstaternas råd
(CBSS) skall fortsätta.

De utsatta barnens och ungdomarnas situa-
tion skall uppmärksammas.

Åtgärder skall föreslås för att stärka klien-
tens ställning i socialtjänsten samt för att
minska det långvariga behovet av socialbi-
drag.

Opinionsbildning och förebyggande åtgär-
der bland ungdomar skall även fortsätt-
ningsvis prioriteras i syfte att påverka atti-
tyder och förhållningssätt till alkohol och
narkotika.

5.3 Resultatbedömning

5.3.1 Äldre skall kunna leva ett aktivt liv
och ha inflytande i samhället och
över sin vardag, kunna åldras i
trygghet och med bibehållet
oberoende, bemötas med respekt
samt ha tillgång till god vård och
omsorg.

Kommunernas ansvar för äldreomsorgen och
äldrevården regleras huvudsakligen i social-
tjänstlagen (1980:620) och hälso- och sjukvårds-
lagen (1982:763).

Tillstånd och utveckling

År 1998 var drygt 1,5 miljoner invånare 65 år och
äldre, vilket motsvarar 17,4 procent av befolk-
ningen. Av dessa är 58 procent kvinnor. Antalet
äldre över 80 år uppgick samtidigt till knappt
433 000 vilket motsvarar 5 procent av befolk-
ningen. Av de äldre över 65 år var ca 132 000
födda utomlands.

En stor majoritet av de äldre klarar sig utan
vård och omsorg från samhället. De äldres behov
av sådana insatser är beroende dels av deras fy-
siska och psykiska hälsa och funktionsförmåga,
dels av faktorer i deras omgivning. Som exempel
på det sistnämnda kan nämnas förekomsten av
sociala nätverk och tillgången till informell om-
sorg, bostadens och närmiljöns utformning, till-
gången till offentlig och kommersiell service
samt den äldres ekonomiska situation. De äldres

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

hälsa och funktionsförmåga har kontinuerligt
förbättrats vilket bl.a. medför en successivt ökad
medellivslängd. År 1997 var medellivslängden
81,9 år för flickor och 76,8 år för pojkar.

Statistiken inom äldreomsorgen och äldrevår-
den är fr.o.m. år 1998 förändrad jämfört med ti-
digare år. Resultatet för år 1998 har ännu inte re-
dovisats.

År 1997 hade ca 130 000 personer (8,4 per 100
inv.) i åldersgruppen 65 år och äldre hemtjänst i
ordinärt boende. Knappt 70 procent av dessa var
kvinnor. I särskilt boende inklusive landstingens
långvård/geriatrik erhöll samma år 133 500 per-
soner (8,7 per 100 inv.) vård och omsorg. Ande-
len kvinnor var också här knappt 70 procent.

Andelen ålderspensionärer med vård och hjälp
har under den senaste femårsperioden minskat
från 18 till 17 per 100 invånare. Andelen med
service i ordinärt boende har minskat från 9,7 till
8,4 per 100 invånare medan andelen med vård
och omsorg i särskilt boende har ökat från 8,4 till

8,7 per 100 invånare.

Huvuddelen av äldreomsorgen och äldrevår-
den drivs i kommunal regi. Av de särskilda bo-
endeformerna för äldre drivs knappt 10 procent
av de permanenta bostäderna av privata ent-
reprenörer. Variationerna mellan kommunerna
är stora.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att
följa utvecklingen inom äldreområdet från år
1997 till år 2000. Av Socialstyrelsens rapport av-
seende år 1998 framgår att utvecklingen inom
äldreomsorgen under detta år i allt väsentligt
följer den trend som präglat hela 1990-talet. Det
innebär en utveckling mot en alltmer restriktiv
hjälptilldelning där hjälpen koncentreras till de
mest behövande. Socialstyrelsen konstaterar
också att kommunernas ekonomi i allt högre ut-
sträckning påverkar innehållet i och omfatt-
ningen av den hjälp som erbjuds den enskilde.
Allt mindre hänsyn tas till de äldres faktiska be-
hov av vård och omsorg. En ökad andel
vårduppgifter förs därmed över på anhöriga och
andra närstående. Socialstyrelsen redovisar ett
antal områden där det finns system- och/eller
kvalitetsbrister i äldreomsorgen. Det gäller bl.a.
omhändertagandet av personer i livets slutskede,
läkarnas insatser inom äldreomsorgen, äldres av-
gifter för vård och boende samt brukarnas infly-
tande. Vissa grupper får inte den uppmärksamhet
de är i behov av. Detta gäller bl.a. äldre med
psykiska besvär, reumatiska sjukdomar eller
tandsjukdomar.

I utvärderingen av 1995 års psykiatrireform
framgår att äldre med psykiska besvär och psy-
kisk sjukdom är en målgrupp som nästan glömts
bort. Socialstyrelsen, som har gjort utvärde-
ringen, anser att denna grupp - omkring 20 pro-
cent av de äldre - samt deras anhöriga behöver
mer uppmärksamhet i framtiden.

De viktigaste statliga insatserna

Riksdagen beslutade i december 1998 att
2 miljarder kronor skall tillföras kommuner och
landsting fr.o.m. år 2001 för utveckling av kvali-
teten i vård, skola och omsorg (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99SoUl, rskr. 1998/99:104). Därut-
över beslutade riksdagen i juni 1999 att ytter-
ligare 2 miljarder kronor skall tillföras kommun-
sektorn fr.o.m. år 2001 för samma ändamål
(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr.
1998/99:110). I förhållande till 1996 års nivå in-
nebär hittills beslutade och aviserade tillskott
t.o.m. år 2002 en höjning av statsbidragen till
kommuner och landsting med 25 miljarder kro-
nor.

I juni 1998 antog riksdagen regeringens pro-
position Nationell handlingsplan för äldrepoliti-
ken (prop. 1997/98:113). Riksdagsbeslutet inne-
bär bl.a. nya nationella mål för äldrepolitiken
samt vissa ändringar och tillägg i socialtjänstlagen
(SoL). Riksdagen tog samtidigt ett inriktnings-
beslut om att 300 miljoner kronor årligen skall
fördelas under perioden 1999-2001 för att stödja
och påskynda kvalitetsutvecklingen inom äldre-
området. Riksdagen har i samband med behand-
lingen av budgetpropositionen för år 1999 be-
slutat anslå medel i enlighet med detta beslut
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr.
1998/99:104).

Utredningar och kommittéer

Regeringen tillsatte i juni 1998 en kommission
för att underlätta rekryteringen av personal till
vård- och omsorgssektorn. Kommissionen redo-
visade den 31 juli 1999 resultatet av sitt arbete.
Av kommissionens slutrapport Den ljusnande
framtid är vård (Ds 1999:44) framgår att kom-
muner och landsting har stora rekryteringsbehov
under de närmaste tio åren, särskilt vad beträffar
omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Kom-
missionen föreslår också ett antal åtgärder som
skall motverka den kommande bristsituationen
och öka intresset för vårdutbildningar samt
läkarutbildningen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

I juni 1998 tillsattes inom Socialdepartementet
en arbetsgrupp för kartläggning av personalför-
sörjning och utbildningsbehov inom äldreom-
sorgen. Resultatet av arbetsgruppens arbete
kommer att redovisas under hösten 1999.

Regeringen beslutade i december 1998 att till-
kalla en parlamentarisk beredning med uppdrag
att skapa förutsättningar för en långsiktig ut-
veckling av äldrepolitiken. Beredningen skall re-
dovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj år
2003.

I mars 1999 avlämnade Boende- och avgifts-
utredningen inom äldre- och handikappområdet
sitt slutbetänkande Bo tryggt - betala rätt (SOU
1999:33). Kommittén har haft i uppdrag att
analysera olika aspekter av socialtjänstlagens
begrepp särskild boendeform och vissa avgifts-
frågor inom vård och omsorg. Kommittén före-
slår bl.a. en modell för reglering av förbehålls-
beloppets nivå och innehåll, riktlinjer för
beräkning av inkomster samt ett tak för den
högsta avgift som får debiteras för vård och
omsorg. Förslaget har remissbehandlats. Rege-
ringen avser att återkomma i frågan under år
2000.

Regeringen beslutade i maj 1999 att tillkalla en
särskild utredare (dir. 1999:42) med uppgift att
beskriva och analysera de problem som idag
finns vid samverkan mellan landstingens hälso-
och sjukvård och kommunernas vård och om-
sorg på sådana områden där behov och intresse
av att samarbeta finns. Utredaren skall lämna
förslag till lösningar som förbättrar möjlighe-
terna till samverkan mellan kommuner och
landsting på dessa områden. Utredaren skall re-
dovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30
september år 2000.

Effekter av de statliga insatserna

Utökade statsbidrag till kommunerna

De utvärderingar som har genomförts om hur de
utökade statsbidragen har använts visar att
kommuner och landsting följer de mål riksdagen
och regeringen har haft för resursförstärkningen,
dvs. att förbättra förutsättningarna för att bibe-
hålla och utveckla kvaliteten inom vård, skola
och omsorg. Minskningen av personal inom äld-
reomsorgen har i det närmaste upphört och
fr.o.m. år 1998 visar tillgänglig personalstatistik
från Svenska Kommunförbundet att antalet an-
ställda åter börjar öka. Statistiken visar också att

antalet personer med mer kvalificerad utbildning
inom äldreomsorgen och äldrevården ökar.

Andringar i socialtjänstlagen

Riksdagen beslutade i juni 1997 om vissa änd-
ringar i socialtjänstlagen - SoL (prop.
1996/97:124, bet. 1996/97:SoU18, rskr.
1996/97:264). Beslutet innebär bl.a. att en ny be-
stämmelse om kvalitet inom socialtjänsten har
införts genom tillkomsten av 7 a § SoL. Med an-
ledning av den nya bestämmelsen har Socialsty-
relsen i augusti 1998 givit ut allmänna råd om
kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och
funktionshindrade (SOSFS 1998:8).

Av länsstyrelsernas årsrapporter för år 1998
framgår bl.a. att många kommuner arbetar med
att utveckla och förbättra kvaliteten i äldreom-
sorgen. Ett mer systematiskt kvalitetsarbete har
utförts bl.a. när det gäller att utveckla rutiner för
att stärka den enskildes rättssäkerhet samt i ar-
betet med att förbättra informationsöverföring
mellan personal.

Riksdagens beslut om ändringar i socialtjänst-
lagen innebär också att äldre, allvarligt sjuka och
personer med funktionshinder som har varaktiga
och omfattande vård- och omsorgsbehov skall
ges möjlighet att söka bistånd i annan kommun i
form av hjälp i hemmet eller särskilt boende (6 h
§ SoL). Deras ansökan ska behandlas som om de
redan bodde där. Av Socialstyrelsens uppföljning
framgår bl.a. att antalet ansökningar om flyttning
till annan kommun har ökat. Även andelen
bifallda ansökningar ökade. Trots detta har an-
delen personer som erhållit plats inte förändrats
nämnvärt. Problemet är att det i många kommu-
ner finns en brist på platser vilket gör att vänte-
tiden för att efter beslut erhålla plats i många fall
blir långa. Därtill skall läggas den väntetid som
ofta föreligger innan beslut fattas.

Uppföljningen av den nya bestämmelsen i so-
cialtjänstlagen om socialnämndens ansvar att un-
derlätta för den som vårdar en närstående lång-
varigt sjuk, äldre eller funktionshindrad (5 §
SoL) visar att nästan två tredjedelar av kommu-
nerna säger sig ha tagit särskilda initiativ med ut-
gångspunkt från tillägget i 5 § SoL. De stödfor-
mer som enligt Socialstyrelsen utvecklats mest
till följd av den nya bestämmelsen är avlösning,
stöd till anhöriga till personer med demenssjuk-
dom samt information/utbildning.

Riksdagen har också beslutat om en precise-
ring av de biståndsinsatser som kan överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Biståndsbeslut
ifråga om hjälp i hemmet samt särskilt boende

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för service och omvårdnad för äldre (6 f § SoL)
kan fr.o.m. den 1 januari 1998 överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol medan beslut om bi-
stånd i annan form (6 g § SoL) endast kan över-
klagas genom laglighetsprövning. Socialstyrel-
sens uppföljning av vilken effekt lagändringen
fått på beslut om dagvårdsinsatser visar att två av
tre kommuner räknar beslut om dagvård som bi-
stånd enligt 6 g §. Anledningen till den varierade
tillämpningen är enligt Socialstyrelsen att kom-
munerna tolkar begreppet ”hjälp i hemmet” i
6 f § olika. Regeringen avser att senare
återkomma i frågan i samband med behandlingen
av socialtjänstutredningens förslag.

Den nationella handlingsplanen

Socialstyrelsens uppföljning visar att så gott som
samtliga kommuner känner till innehållet i pla-
nen. Något mer än varannan kommun har hun-
nit vidtaga åtgärder med anledning av planen och
ytterligare en fjärdedel planerar sådana. Åtgärder
inom områdena anhörigstöd, fortbildning av ar-
betsledande personal samt uppsökande verksam-
het har haft störst genomslagskraft.

Regeringen har i enlighet med riksdagens be-
slut med anledning av den nationella handlings-
planen samt budgetpropositionen för år 1999
fattat beslut om fördelning av 37 miljoner kro-
nor under åren 1999-2001 för uppbyggnad och
utveckling av 15 regionala forsknings- och ut-
vecklingscentra inom äldreområdet. Centrum-
bildningarna skall medverka till en lokalt förank-
rad och praktiknära kunskapsutveckling inom
både äldreomsorg och äldresjukvård. Under det
första halvåret 1999 har regeringen också beslutat
om fördelning av ett 70-tal projektbidrag till
verksamheter över hela landet som syftar till ut-
veckling och nytänkande inom äldreomsorgen.

Inom ramen för handlingsplanens åtgärd ut-
veckling av anhörigstöd har ett trettiotal kom-
muner under det första halvåret år 1999 tagit
fram en handlingsplan som berättigar till statligt
projektbidrag. De flesta kommuner anger i sina
planer att de avser satsa på utbyggnad av kort-
tidsplatser, möjligheter till avlösning samt stöd-
grupper. Många kommuner planerar också upp-
sökande verksamheter för att hitta ”dolda”
anhöriginsatser. Arbetet med att utveckla hand-
lingsplanerna har skett i nära samarbete med fri-
villigorganisationer och organisationer för an-
höriga. Socialstyrelsen svarar för nationell
uppföljning och utvärdering av verksamheterna.

När det gäller handlingsplanens åtgärd fort-
bildning av arbetsledande personal inom äldre-

omsorgen hade den 1 juni 1999 knappt 38 miljo-
ner kronor av för året anslagna 80 miljoner
kronor utbetalats till totalt 164 kommuner.
Socialstyrelsens uppföljning visar att det i de
flesta län fortfarande pågår planering av insatser-
na med målsättningen att utbildningarna skall
kunna påbörjas under hösten 1999.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag
administrerat och bedömt ansökningar om för-
söksverksamheter med uppsökande verksamhet
bland äldre. Syftet med verksamheterna är att
bygga upp kunskaper inom kommunernas äldre-
omsorg, hemsjukvården och inom primärvården
om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov
bland äldre. Under våren 1999 har sammanlagt
105 ansökningar behandlats. Av dessa har rege-
ringen beslutat bevilja bidrag till 21 projekt till
ett sammanlagt belopp om ca 35 miljoner
kronor.

Såväl den centrala som regionala tillsynen
inom äldreområdet har förstärkts. Socialstyrelsen
har bl.a. utökat bemanningen av geriatriker och
sjuksköterskor med geriatrisk kompetens. Myn-
digheten har därmed kunnat ägna ökad upp-
märksamhet åt hälso- och sjukvård inom de sär-
skilda boendeformerna.

I samband med den nationella handlingspla-
nen för äldrepolitiken anslogs ett stimulans-
bidrag om sammanlagt 380 miljoner kronor un-
der budgetåren 1998 och 1999 för äldrebostäder,
dvs. ny- och ombyggnad av bostäder i sådana
särskilda boendeformer som avses i 20 § SoL. Bi-
draget handläggs av Boverket och länsstyrelser-
na. Per den 30 juni 1999 hade drygt 320
ansökningar avseende ny- och ombyggnad av
drygt 5 500 lägenheter inkommit till länsstyrel-
serna. Av dessa har 147 ansökningar gällande ca
4 800 lägenheter beviljats. Drygt 3 000 lägenheter
avser ombyggnad och knappt 1 800 nybyggnad.

Preliminära uppgifter tyder på att den nya be-
stämmelsen i SoL om skärpt anmälningsplikt för
personal avseende missförhållanden inom äldre-
omsorgen och omsorgerna om funktionshind-
rade (71 a §) upplevs som svårtolkad av dem som
skall tillämpa bestämmelsen. Enligt Socialstyrel-
sen består svårigheterna bl.a. i att bedöma vad
som är att betrakta som ett missförhållande inom
vård och omsorg. Socialstyrelsen avser att under
hösten 1999 påbörja arbetet med att utveckla
allmänna råd och/eller föreskrifter om tillämp-
ningen av bestämmelsen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens slutsatser

Under de senaste två åren har regeringen vidtagit
ett flertal åtgärder för att skapa bättre förutsätt-
ningar för kommuner och landsting att komma
tillrätta med problem och brister inom äldreom-
sorgen och äldrevården. Effekterna av dessa åt-
gärder kan ännu inte fullt ut följas upp och ut-
värderas, men den information som regeringen
hittills erhållit från Socialstyrelsen och länsstyrel-
serna visar att det finns ett stort intresse i
kommuner och landsting att snabbt genomföra
beslutade åtgärder i den egna verksamheten.

Den viktigaste åtgärden är förstärkningarna av
landstingens och kommunernas finanser genom
de successiva höjningarna av statsbidragen till
kommunsektorn. Uppföljning av den kommu-
nala ekonomin visar att kommuner och landsting
som ett resultat av resursförstärkningarna har
prioriterat verksamheter inom vård och omsorg
samt skolan framför andra verksamheter, vilket
är i enlighet med riksdagens intentioner. Sam-
tidigt kan dock konstateras att de ekonomiska
förutsättningarna i kommuner och landsting
fortfarande ser olika ut vilket gör att effekterna i
kommunerna varierar.

Nyligen genomförda uppföljningar av de år
1997 beslutade lagändringarna i socialtjänstlagen
visar att lagstiftningen så här långt i huvudsak
fungerar i enlighet med regeringens och
riksdagens intentioner. Positivt är bl.a. att kvali-
tetsmedvetandet och utvecklingen av kvalitets-
indikatorer och system för uppföljning och
utvärdering av verksamheten nu förefaller ha fått
bra genomslagskraft i många kommuner. Det är
emellertid angeläget att Socialstyrelsen fortsätter
att uppmuntra och understödja de kommuner
som ännu inte kommit så långt i detta arbete.
Kommunerna har snabbt hörsammat den nya be-
stämmelsen om anhörigstöd, även om inte alla
har lyckats hitta nya och samtidigt väl funge-
rande former för stödet. Regeringen bedömer att
det nya stimulansbidraget inom området som
riksdagen beslutade år 1998 kommer att ge
kommunerna ökade förutsättningar att utveckla
såväl nya som befintliga och beprövade stöd-
former.

Regeringen anser att det är otillfredsställande
att väntetiderna för att erhålla beslut om flytt-
ning till annan kommun i många fall är långa.
Motsvarande gäller väntetiderna för att efter bi-
fallsbeslutet erhålla den beviljade tjänsten. Det
huvudsakliga problemet är här att det i många
kommuner finns en brist på platser i de särskilda

boendeformerna, ett problem som den nya flytt-
bestämmelsen inte kan lösa. Regeringen avser att
noga följa utvecklingen inom området och senare
återkomma till riksdagen med bedömningar,
slutsatser och eventuella förslag till åtgärder med
anledning av den förändrade lagstiftningens
effekter.

Regeringen gör bedömningen att stimulans-
bidraget för äldrebostäder kommer att bidra till
en betydande standardhöjning inom befintliga
boenden samt nya bostäder av hög kvalitet.

Både Socialstyrelsen och länsstyrelserna har
efter beslutade resursförstärkningar kunnat in-
tensifiera sina insatser inom tillsynsverksamhe-
ten. Socialstyrelsen redovisar bl.a. resultat från
genomförda tillsynsinsatser inom de särskilda
boendet. Det samlade omdömet med utgångs-
punkt från insamlade uppgifter är att omsorgen
och vården i huvudsak fungerar bra men att det
finns generella brister som behöver åtgärdas. Re-
geringen ser särskilt allvarligt på det faktum att
det fortfarande råder brist på läkare i de särskilda
boendena och att planeringen för vård och om-
sorg efter sjukhusvård alltjämt är bristfällig i
många kommuner. Regeringen avser att i annat
sammanhang återkomma till riksdagen med en
redovisning av de resultat som länsstyrelserna
redovisar avseende tillsynsverksamheten under
år 1999.

Aldreomsorgen och äldrevården håller överlag
en god kvalitet. Samtidigt får allt färre del av den
offentliga äldreomsorgen och den informella
äldreomsorgen i anhörigas och andra närståendes
regi växer. Kommunernas ekonomi spelar också
en allt större roll för utfallet av biståndsbedöm-
ningen för enskilda. Många av de problem som
tidigare uppmärksammats finns fortfarande kvar,
bl.a. den bristande läkarmedverkan och proble-
men med samverkan mellan huvudmännen.

Det är otillfredsställande att många av de
brister som sedan länge har uppmärksammats av
Socialstyrelsen, bl.a. inom ramen för det s.k.
äldreuppdraget, samt även andra aktörer ännu
inte i tillräcklig grad har åtgärdats. Regeringen
bedömer dock att åtgärderna inom ramen för
den nationella handlingsplanen fr.o.m. år 1999
och framåt i kombination med beslutade och
aviserade statsbidragshöjningar ger kommuner
och landsting de kort- och långsiktiga förutsätt-
ningar som krävs för att komma tillrätta med
många av dessa brister. Regeringen har i detta
sammanhang tagit initiativ till en utredning som
skall se över möjligheterna att åstadkomma
bättre möjligheter för kommuner och landsting

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

att samverka i frågor som rör omsorg och vård av
bl.a. äldre.

5.3.2 Personer med funktionshinder skall
kunna delta i samhällslivet och få
tillgång till god omsorg och vård
som bygger på den enskilda
människans delaktighet och
självbestämmande

Ansvaret för stöd och service till personer med
funktionshinder är delat mellan stat, kommun
och landsting och regleras i socialtjänstlagen
(1980:620) (SoL), hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) (HSL), lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och
lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS).

Tillstånd och utveckling

Bilden av den handikappolitiska utvecklingen i
Sverige under det senaste decenniet är inte enty-
dig. I många avseenden har människor med
funktionshinder blivit mer delaktiga i samhälls-
livet. En grundläggande förutsättning för detta
har varit den generella välfärdspolitiken i kombi-
nation med särskilt riktade handikappolitiska in-
satser. Olika offentliga individinriktade insatser
har genomförts i syfte att stärka den enskildes
ställning och kompensera för de merkostnader
och det inkomstbortfall funktionshindret kan
medföra. Generella insatser som t.ex. lagstiftning
om förbättrad tillgänglighet och lagstiftning om
förbud mot diskriminering i arbetslivet av perso-
ner med funktionshinder är andra exempel på
offentliga åtgärder. Kommunerna har under de
senaste åren vidtagit åtgärder för att förbättra
och utveckla kvaliteten i verksamheterna. Det
gäller såväl frågor om bemötande av och attityder
till funktionshindrade som åtgärder för att stärka
den enskildes ställning.

På senare år har det dock blivit svårare och
dyrare att få tillgång till t.ex. hemtjänst och färd-
tjänst. Vissa huvudmän dröjer med att verkställa
domar som går den enskildes väg. Fortfarande är
stora delar av samhället inte tillgängligt varken i
fysisk bemärkelse eller när det gäller tillgång till
t.ex. information, teknik och kommunikation.
Även arbetslösheten bland funktionshindrade
personer är högre än bland befolkningen i övrigt.
Funktionshindrade personer upplever ofta att de
blir dåligt bemötta och diskriminerade i sina

kontakter med myndigheter och andra offentliga
organ.

Handikappombudsmannen bekräftar nämnda
förhållanden i sin senaste rapport till regeringen.
Där konstateras att Sverige inte helt uppfyller
FN:s standardregler för att tillförsäkra männi-
skor med funktionsnedsättning delaktighet och
jämlikhet. Myndigheten framför kritik på fram-
förallt tre områden. Det första är det s.k. dom-
stolstrotset, dvs. att vissa huvudmän inte verk-
ställer domar enligt LSS och SoL, som går den
enskildes väg. I praktiken innebär detta att den
enskilde inte får det stöd hon eller han har rätt
till enligt lag. Det andra gäller brister i kunskapen
om barn med funktionshinder. Handikappom-
budsmannen har uppmärksammat vissa brister
vad gäller rättssäkerheten för barn med funk-
tionshinder inom skolområdet. Problemen be-
handlas bl.a. i den pågående översynen av skol-
lagen (dir. 1999:15). Det tredje området rör
kommunernas tillämpning av FN:s standard-
regler, framför allt då det gäller tillgängligheten.

Det är inte möjligt att få säkra uppgifter om
antalet personer i befolkningen som har funk-
tionshinder. En människa kan ha ett funktions-
hinder på grund av en skada eller sjukdom. Om
det leder till handikapp eller inte beror många
gånger på hur den omgivande miljön ser ut. Det
är därför inte särskilt meningsfullt att försöka
definiera målgruppen med utgångspunkt från
graden av funktionshinder i fysiologiska eller
medicinska termer, eller med någon typ av pres-
tationsmått. En bättre avgränsning är istället att
utgå från den enskildes behov av individuellt och
generellt stöd.

Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS~)

I Socialstyrelsens sammanställning av länsstyrel-
sernas rapporter över den sociala tillsynen år
1998 dras slutsatsen att många kommuner har
förbättrat sin kunskap om LSS. Enligt rapporten
har kommunerna en hög ambitionsnivå när det
gäller att erbjuda personer med funktionshinder
goda levnadsvillkor. Antalet personer med behov
av stöd och hjälp har dock ökat per anställd inom
handikappomsorgen. Det finns inte alltid tid att
tillgodose personalens behov av handledning och
utveckling vilket kan inverka negativt på för-
hållningssätt till och bemötande av de funktions-
hindrade.

Länsstyrelserna noterar också att handlägg-
ningstiderna ofta är oacceptabelt långa och do-
kumentationen bristfällig. Även Handikappom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

budsmannen har anmärkt att handläggnings-
tidema för utredningar av stöd till barn med
funktionshinder i många fall är långa.

Betydligt färre personer med psykiska funk-
tionshinder än vad som förutsågs när handi-
kappreformen genomfördes, har fått sina behov
tillgodosedda genom LSS. Socialstyrelsen upp-
skattar antalet psykiskt funktionshindrade till
mellan 40 000 och 46 000 personer (Välfärd och
valfrihet SoS 1999:1). I november 1998 hade ca
2 250 personer beslut om insatser enligt LSS på
grund av psykiska funktionshinder. Av dessa var
något fler män än kvinnor. Detta är visserligen
en fördubbling sedan 1996 men fortfarande lågt i
förhållande till de ursprungliga uppskattning-
arna. Tänkbara orsaker till att det är färre än
väntat som får stöd enligt LSS kan enligt Social-
styrelsen vara dels svårigheter att hantera lag-
stiftningen, dels bristande rutiner för att bedöma
vad som avses med psykiska funktionshinder.
Ett annat skäl kan vara att insatserna i LSS är
preciserade på ett sätt som inte överensstämmer
med de behov som personer med psykiska
funktionshinder kan ha.

När det gäller insatsen ”rådgivning och annat
personligt stöd”, konstaterar både Socialstyrelsen
och Landstingsförbundet att det är mycket få
personer med fysiska eller psykiska funktions-
hinder, dvs. grupp 3 i LSS personkrets, som får
sådant stöd. Orsaken antas vara bristen på in-
formation och uppsökande verksamhet. Enligt
tillgänglig statistik hade 22 000 personer beslut
om råd och stöd under år 1997. Av dem hade
1 600 personer fysiska eller psykiska funktions-
hinder.

Regeringsrätten har konstaterat att gränsdrag-
ningen mellan LSS och HSL är otydlig. Man har
dock i ett antal domar slagit fast att habilite-
ringsinsatser inte ryms inom insatsen råd och
stöd enligt LSS.

Enligt Socialstyrelsen finns det stora skillnader
mellan landstingen när det gäller resurser för
habilitering respektive råd och stöd (Barn och
ungdomar med funktionshinder - en kartlägg-
ning av habiliteringsinsatser enligt HSL och råd
och stöd enligt LSS).

Andelen personer med insatser enligt LSS
varierar mellan kommunerna. Det gäller såväl
barn som vuxna. Stora kostnadsskillnader kan
också konstateras. Skillnaderna har flera orsaker,
bl.a. historiska. När landstingen hade ansvar för
verksamheten för personer med utvecklings-
störning koncentrerades den ofta till enstaka in-
stitutioner. När sedan institutionerna lades ner

valde många att inte flytta till sin hemkommun
utan bodde kvar på institutionsorten där de
kanske levt under lång tid. En annan orsak är att
verksamhet som tillgodoser behov hos numerärt
små handikappgrupper kräver speciell kompe-
tens hos omsorgspersonalen. Detta gör att verk-
samheten koncentreras till ett fåtal orter i landet
och att människor med sådana diagnoser flyttar
till dessa orter.

Tillkomsten av den statliga assistansersätt-
ningen har lett till att många funktionshindrade
personer kan leva ett mer självständigt liv. Anta-
let beslut om ersättning enligt lagen (1993:387)
om assistansersättning (LASS) ökade något
under 1998 men den främsta orsaken till att
kostnaderna ökat är att antalet assistanstimmar
stigit.

Män beviljas assistansersättning i något större
utsträckning än kvinnor. Till en del kan denna
skillnad bero på att männen utgör en större andel
av befolkningen i åldrarna upp till 64 år. Vidare
erhåller männen något fler assistanstimmar än
kvinnorna men skillnaden är relativt liten. Det
finns dock en tendens till att denna skillnad ökar.

Många personer med funktionshinder väljer
att studera vid folkhögskolor. Den s.k. vårdar-
tjänsten ger möjligheter till ett personligt stöd
för att klara studierna. Vårdartjänst kan också ges
till studerande vid universitet och högskolor. Re-
sultatet av de brukarstudier Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus) genomfört visar
bl.a. att eleverna vid folkhögskolorna generellt är
mycket nöjda med den assistans som finansieras
genom vårdartjänst. Studerande vid universitet
och högskolor uppger att det har varit svårt att få
information om vårdartjänsten. Tydligare infor-
mation till handikapphandläggarna vid universi-
teten och högskolorna kan förbättra situationen.

Kunskapen om den fysiska tillgängligheten till
universitet och högskolor uppdateras kontinuer-
ligt av Sisus. Utifrån vissa grundläggande till-
gänglighetskriterier har situationen blivit något
bättre under året. Stora förändringar har t.ex.
noterats vid universiteten i Linköping och Lund.

Antalet elever vid riksgymnasierna för rörel-
sehindrade har ökat med 27 procent under peri-
oden 1995/96 t.o.m. 1998/99 . De fyra befintliga
riksgymnasieorterna kan i viss mån expandera sin
verksamhet. Läsåret 1998/99 gick 170 elever i
riksgymnasium för rörelsehindrade.

Sisus har närmare undersökt verksamheten vid
riksgymnasierna för rörelsehindrade elever ur ett
genderperspektiv och följt upp tidigare resultat.
Könsfördelningen bland samtliga gymnasieelever

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

med rörelsehinder var 57 procent pojkar och
43 procent flickor läsåret 1996/97. Motsvarade
fördelning i riksgymnasierna för samma läsår var
66 procent pojkar och 34 procent flickor. Det
finns också vissa geografiska skillnader mellan de
olika skolorna när det gäller könsfördelningen.

När det gäller beviljade bilstöd har könsför-
delningen blivit jämnare med åren. Av andra-
gångssökande är majoriteten män. Däremot var
det år 1997 nästan lika många kvinnor som män
som sökte bilstöd första gången. Fortfarande är
det dock en större andel kvinnor än män som får
avslag.

De viktigaste statliga insatserna

De beslutade och aviserade statsbidragshöjning-
arna för vård, skola och omsorg förbättrar förut-
sättningarna för att kommuner och landsting
skall kunna erbjuda insatser av god kvalitet för
personer med funktionshinder.

Den 1 maj 1999 trädde lagen (1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet av perso-
ner med funktionshinder i kraft. Förbudet om-
fattar såväl direkt som indirekt diskriminering
och gäller till förmån för en arbetstagare eller
arbetssökande när en arbetsgivare beslutar om
anställning, befordran, arbetsledning och upp-
sägning. Handikappombudsmannen skall utöva
tillsyn över att denna lag följs. Vidare får Handi-
kappombudsmannen föra talan vid Arbetsdom-
stolen för en enskild arbetstagare eller arbets-
sökande som diskrimineras inom arbetslivet.

Den 1 januari 1998 infördes en bestämmelse i
socialtjänstlagen som reglerar möjligheterna för
äldre och funktionshindrade med stora behov av
vård och omsorg att flytta till en annan kommun.
En ny bestämmelse tillkom också om social-
nämndens ansvar för att underlätta för den som
vårdar en närstående långvarigt sjuk, äldre eller
funktionshindrad (se avsnitt 5.3.1).

Statlig assistansersättning är ett individinriktat
statligt stöd till personer med stora och varaktiga
funktionhinder. Ersättningen kan lämnas till
funktionshindrade personer som har behov av
personlig assistans för sin dagliga livsföring
under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.
Syftet med ersättningen är att den enskilde skall
kunna leva så oberoende som möjligt och själv
kunna påverka hur assistansen utformas. Den
1 september 1997 infördes en schablon för assi-
stansersättningen som den 1 januari 1999 upp-
gick till 173 kronor per timme. Om det finns sär-

skilda skäl kan försäkringskassan medge att
schablonersättningen får överskridas - dock med
högst 12 procent. Den genomsnittliga faktiska
ersättningsnivån uppgick i juli 1999 till
173,45 kronor per timme. De flesta ersättnings-
berättigade erhåller schablonersättningen. Endast
en mindre andel, 5 procent, har beviljats högre
ersättning.

Bilstöd kan utgå till personer med funktions-
hinder eller till föräldrar till funktionshindrade
barn. Stödet syftar till att göra det möjligt att leva
ett mer självständigt och socialt liv och att kunna
delta i arbetslivet. Därmed förväntas behovet av
insatser inom andra samhällsområden, främst
färdtjänst, minska.

Personer som är döva, gravt hörselskadade,
dövblinda eller talskadade har möjlighet att få en
texttelefon. Statsbidrag utgår till landstingen som
förskriver sådana telefoner. Den som har rätt till
texttelefon kan också få en så kallad anhörig-
telefon för direktsamtal mellan texttelefonabon-
nenter. Post- och telestyrelsen ansvarar numera
för upphandlingen av den förmedlingstjänst som
är nödvändig för att genomföra samtal mellan
vanlig telefon för hörande och texttelefon.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus) har i uppgift att förbättra förutsättning-
arna för utbildning och studier för unga och
vuxna personer med funktionshinder. Sisus skall
också administrera och utveckla olika stöd som
behövs i och omkring studiesituationen för per-
soner med funktionshinder. Hittills har kostna-
derna för omvårdnad, boende och habilitering i
anslutning till riksgymnasieutbildningen för
svårt rörelsehindrade ungdomar finansierats av
staten. Regeringen föreslår i propositionen
1998/99:105 Elever med funktionshinder -
ansvar för utbildning och stöd, att kostnaderna
för denna verksamhet i framtiden skall delas
mellan stat, kommun och landsting. Riksdagen
kommer att behandla propositionen under hös-
ten.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att
öka informationen om små och mindre kända
handikappgrupper och har bl.a. byggt upp en
kunskapsbas, som i februari 1999 innehöll 94 s.k.
smågruppsdiagnoser. Databasen kan nås via
Socialstyrelsens hemsida på internet och infor-
mationsfoldrar finns framtagna. Ytterligare ca
110 diagnoser håller på att bearbetas för att läg-
gas in i databasen.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) bildades den
1 januari 1999 genom ombildning av Handi-
kappinstitutet som en ideell förening med staten,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

landstingsförbundet och Svenska kommunför-
bundet som huvudmän. HI skall arbeta för en
förbättrad livskvalitet för människor med funk-
tionshinder genom att medverka till utveckling
av bra och säkra hjälpmedel och till en effektiv
hjälpmedelsförsörjning. HI skall också bidra till
ökad tillgänglighet i samhället för personer med
funktionshinder. Intitutet har på uppdrag av re-
geringen och i samarbete med berörda organ och
myndigheter utformat ett förslag till åtgärdspro-
gram på IT-området för funktionshindrade per-
soner. Programmet har börjat genomföras.

Staten bidrar sedan många år till handikapp-
organisationernas allmänna verksamhet. Antalet
organisationer ökar i snabb takt. En särskild ut-
redare har i betänkandet Statsbidrag till handi-
kapporganisationer (SOU 1999:89) lämnat för-
slag till en modell för statsbidragsutgivning till
handikapporganisationerna. Förslaget remissbe-
handlas under hösten. Staten ger också bidrag till
viss annan verksamhet för personer med funk-
tionshinder, t.ex. till riksverksamhet för små och
mindre kända handikappgrupper och till handi-
kapporganisationernas rekreationsanläggningar.

Riksrevisionsverket har på regeringens upp-
drag gjort en översyn av bilstödet. I rapporten
(Bilstöd till personer med funktionshinder, RRV
1999:24) framhålls att bilstöd i många fall kan in-
nebära lägre kostnader för samhället än färd-
tjänst. RRV konstaterar också att det finns bris-
ter i offentlig statistik och otillräcklig kunskap
om de personer som kan erhålla stöd. Det råder
osäkerhet om i vad mån stödet når de personer
som är berättigade till det. Det skapar vissa svå-
righeter att bedöma efterfrågan och kostnaderna
för bilstödet. Rapporten bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.

Effekter av de statliga insatserna

Handikappombudsmannen skall bl.a. informera
om FN:s standardregler för personer med funk-
tionshinder och utvärdera efterlevnaden av reg-
lerna. Effekterna av detta arbete är att reglerna
blivit mer kända och att det skapats större upp-
märksamhet kring funktionshindrade personers
livsvillkor. Ombudsmannen har också med reg-
lerna som utgångspunkt åstadkommit rättelser
både i enskilda fall och när det gäller brister i den
fysiska planeringen. Handikappombudsmannen
konstaterar - med hänvisning till FN:s särskilde
rapportör i handikappfrågor att Sverige är det
land i världen där reglerna är mest kända. Trots

detta visar resultaten att det fortfarande är långt
kvar innan reglerna förverkligas i Sverige.

Avvecklingen av vårdhem för personer med
utvecklingsstörning skall vara avslutad den
31 december 1999. Under år 1998 har nio vård-
hem lagts ned vilket berörde ca 250 personer.
Det återstår 30 vårdhem med totalt 440 boende.
Vid årsskiftet 1998/99 saknade fortfarande sju
vårdhem planer för avveckling. Socialstyrelsen
konstaterar att avvecklingen av institutionerna
har haft stor effekt för att förbättra levnadsför-
hållandena för personer med utvecklingsstör-
ning.

Uppbyggnaden av Socialstyrelsens kun-
skapsdatabas om små och kända handikappgrup-
per har medfört att kunskapen om sådana grup-
per ökat bland såväl professionella som bland
organisationer och enskilda.

Regeringens slutsatser

Det är viktigt att regeringen får ett tillfreds-
ställande statistiskt underlag för sina beslut inom
handikappområdet för såväl barn som vuxna.
Den statistik som finns att tillgå i dag är i vissa
delar osäker. Socialstyrelsen har därför fått ett
uppdrag att utforma förslag till system för riks-
täckande individbaserad statistik inom omsorgen
om äldre och funktionshindrade. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 mars år 2000.

Psykiatrireformens huvuduppgift var att före-
slå åtgärder som förbättrar psykiskt funktions-
hindrade personers livsvillkor och livskvalitet.
Mot den bakgrunden är det allvarligt om många
inte får det stöd de har rätt till. Socialstyrelsens
utvärdering har visat att i de fall den enskilde har
tillgång till personligt ombud har möjligheterna
att få stöd enligt LSS ökat. Psykiatrin är ett prio-
riterat område inför framtiden inom hälso- och
sjukvårdsområdet. Aven socialtjänsten har ett
viktigt ansvar vad gäller stödinsatser för psykiskt
funktionshindrade. Regeringen föreslår därför
att 45 miljoner kronor anvisas år 2000 och
därefter 90 miljoner årligen för att inrätta
verksamhet med personligt ombud för psykiskt
funktionshindrade. Detta skall bidra till att fler
personer med funktionshinder får sina behov
tillgodosedda.

Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma med förslag som innebär att
personer som beviljats assistansersättning före 65
års ålder skall få behålla denna ersättning även
efter fyllda 65 år. Avsikten är att kunna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

presentera en proposition hösten 2000 så att
lagändringen skall kunna träda i kraft vid
årsskiftet 2000/2001. Innan en proposition kan
läggas måste dock förslaget utredas i en
arbetsgrupp eller utredning. Vidare måste
förhandlingar genomföras och överenskommelse
ha träffats med Svenska Kommunförbundet.
Detta kan komma att påverka tidsschemat.
Preliminärt har för ändamålet uppförts 150
miljoner kronor år 2001 och 200 miljoner kronor
år 2002.

Det finns stora skillnader mellan olika lands-
ting när det gäller användningen av resurser för
habilitering respektive ”råd och stöd”. Det är
också svårt att bedöma kvaliteten, särskilt när det
gäller insatser för barn. Det kan därför vara skäl
att få en bättre överblick av stödet till barn med
funktionshinder och deras familjer.

Utvecklingen inom IT-området har stor bety-
delse för personer med funktionshinder. Det
gäller t.ex. möjligheter till fjärrkommunikation
för döva m.fl. Flera projekt pågår för att ytter-
ligare utveckla tekniken inom området. Rege-
ringen avser att noga följa denna utveckling. Re-
geringen har i propositionen 1998/99:105 Elever
med funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd föreslagit bl.a. åtgärder i syfte att stödja
kompetensutveckling och forskning för elever
med funktionsnedsättningar samt lagt förslag
som rör en framtida stödorganisation.

En nationell handlingsplan

Utgångspunkten för det handikappolitiska ar-
betet är principen om alla människors lika värde
och lika rätt. Viktiga steg har tagits för att för-
verkliga de handikappolitiska målen utifrån
denna utgångspunkt men mycket återstår. Det
fordras därför konkreta politiska insatser för att
personer med funktionshinder skall få rätten till
delaktighet, värdighet och självbestämmande
över sina egna liv. Ytterst är handikappolitik de-
mokratifrågor och frågor om medborgerliga rät-
tigheter. Samhället måste i högre grad än för när-
varande markera betydelsen av att människor
inte får missgynnas eller utestängas på grund av
funktionshinder.

Arbetet med att förverkliga de handikappoli-
tiska målen är långsiktigt. Det krävs ett förhåll-
ningssätt hos medborgarna och en fortsatt kom-
bination av individinriktade och generella
insatser som ligger i linje med FN:s standard-
regler. En sådan kombination har varit effektiv
på många områden som har betydelse för per-
soner med funktionshinder.

Det krävs nu ytterligare satsningar inom det
handikappolitiska området för att målen skall
uppnås. Arbetet inriktas på att ge statliga myn-
digheter, landsting, kommuner, organisationer
m.fl. förutsättningar att utveckla tillgängligheten
i vid bemärkelse inom olika samhällssektorer och
verksamheter. Det gäller såväl byggnader,
utemiljö och kollektivtrafik som kommunika-
tion, samhällsinformation, service, IT-teknik,
kulturutbud och tjänster av olika slag. Handi-
kappaspekterna skall beaktas inom varje sam-
hällsområde och handikapporganisationerna skall
ingå som viktiga parter i samverkan i ett sådant
arbete.

Synen på människor med funktionshinder har
en avgörande betydelse för inriktningen på de
handikappolitiska insatserna. Enligt regeringens
mening krävs det insatser för att höja medveten-
heten och kunskapen om bemötande, etik, atti-
tyder och förhållningssätt hos myndigheter,
huvudmän och andra offentliga organ. Ett
långsiktigt arbete för att utveckla kompetensen
hos politiker, chefer och anställda i dessa frågor
är nödvändigt. Utredningen om bemötande av
personer med funktionshinder överlämnade i
mars 1999 sitt slutbetänkande, Lindqvists nia -
nio vägar att utveckla bemötandet för personer
med funktionshinder (SOU 1999:21) till rege-
ringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om
förbättrad tillsyn och åtgärder för att komma till-
rätta med domstolstrots. Förslagen bereds inom
Regeringskansliet.

Regeringen kommer senare i höst att avlämna
en proposition till riksdagen om en nationell
handlingsplan inom handikappområdet. Syftet är
att ge tydliga riktlinjer i form av mål och inrikt-
ning för den framtida handikappolitiken och
redovisa konkreta förslag om hur funktionshind-
rade personers situation kan förbättras. I syfte att
genomföra prioriterade insatser för att förverk-
liga handlingsplanen föreslår regeringen i enlig-
het med vad som aviserades i vårpropositionen
att ytterligare 55 miljoner kronor årligen avsätts
inom handikappområdet. Fr.o.m. år 2001 kom-
mer regeringen att föreslå en ytterligare förstärk-
ning med 15 miljoner kronor.

5.3.3 Barn och ungdomar skall växa upp
under trygga och goda förhållanden

FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen) är en av grundpelarna för
regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

skall sättas i främsta rummet vid alla åtgärder
som rör barn och barnperspektivet skall genom-
syra allt beslutsfattande som rör barn.

Genom bestämmelserna i föräldrabalken
åläggs föräldrarna huvudansvaret för att barnet
får omvårdnad och en god fostran. Samhällets
uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna
så att goda och trygga uppväxtvillkor kan garan-
teras för alla barn.

Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och
ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt
får det skydd och stöd de behöver och om det är
motiverat med hänsyn till den unges bästa, vård
och stöd utanför det egna hemmet. I enlighet
med lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (LVU) kan i vissa situationer
beslut fattas om tvångsingripande. Socialtjänsten
har också ett ansvar för vissa familjerättsliga upp-
gifter. Ungdomar som har begått brott och
dömts till den nya straffpåföljden sluten ung-
domsvård skall få nödvändig vård och behand-
ling på de särskilda ungdomshem Statens insti-
tutionsstyrelse ansvarar för.

Tillstånd och utveckling

De flesta barn och ungdomar i Sverige har i dag
materiella förutsättningar för en god uppväxt. De
har också goda möjligheter att utbilda sig, vilket
det stora flertalet ungdomar också gör. De gene-
rella system till stöd för familjerna och till stöd
för barnens uppväxt som finns i föräldraförsäk-
ring, barnhälsovård, barnomsorg, skola etc. fun-
gerar i allmänhet väl även om det på vissa håll
uppstått brister och problem under 1990-talet.

Födelsetalen har haft en kraftig nedgång under
de senaste tio åren. Unga par skjuter upp bama-
födandet allt längre. Det är sannolikt att detta
hängt samman med den negativa utveckling som
drabbade arbetsmarknaden i början av 1990-talet.
Att allt fler människor studerar bidrar sannolikt
till utvecklingen. Erfarenhetsmässigt finns det en
koppling mellan ett ökat antal studerande och en
nedgång i födelsetalen. Nedgången har nu
planats ut, men några ansatser till återhämtning
syns ännu inte.

En konsekvens av den negativa arbetsmark-
nadssituationen under 1990-talet är att antalet
barn som lever i familjer med långvarigt social-
bidrag mer än fördubblats. År 1996 gällde det
120 000 barn. De flesta av dessa barn har utrikes
födda föräldrar som vistats kort tid i Sverige och
därmed har svag förankring på arbetsmarknaden.

Socialbidragstagandet bland barnfamiljer har
också påverkats av att inkomstläget försämrats,
framförallt för ensamstående kvinnor med barn
och för unga småbarnsföräldrar.

En i huvudsak positiv bild av barns och ung-
domars situation redovisas i Barnombudsman-
nens (BO) rapport till regeringen för år 1999.
BO frågade barn och ungdomar hur de själva
upplever sin vardag, hur de ser på sina rättigheter
och hur de uppfattar sin situation i bostadsområ-
det, i skolan och i samhället. En klar majoritet av
barnen och ungdomarna ser positivt på sina
familjeförhållanden, sin tid med föräldrarna,
tryggheten och trivseln i närmiljön. De flesta
barn och ungdomar trivs där de bor, men en stor
andel önskar ett bredare utbud av fritidsaktivi-
teter. Behovet av mötesplatser är tydligast hos
högstadieungdomarna. De flesta barn och ung-
domar trivs i skolan, men när det gäller psyko-
somatiska besvär framkommer det att en tredje-
del av flickorna ofta har ont i huvudet eller i
magen. Många av barnen och ungdomarna vill ha
inflytande på fritidsutbudet och i bostadsom-
rådet där de bor. Endast en liten andel av hög-
stadieungdomarna uppger att de vid något till-
fälle har blivit tillfrågade av kommunala
beslutsfattare om vad de tycker i en viss fråga.

Barnkonventionens genomförande i samhället
Barnombudsmannens kartläggning av svenska
myndigheter, som direkt eller indirekt arbetar
med frågor som rör barn, visar att det finns en
medvetenhet om barnkonventionens betydelse
men att de flesta myndigheter saknar ett aktivt
förhållningssätt till konventionen och dess in-
tentioner. Få myndigheter tillämpar konven-
tionen på ett strategiskt och systematiskt sätt.

Samtliga landsting har tagit upp barnkonven-
tionen på olika sätt, t.ex. i utbildningssamman-
hang eller under fullmäktige- och styrelsesam-
manträden. Hälften av landstingen har eller
planerar för en särskild strategi för barnkonven-
tionens införlivande i sitt arbete. Inte heller inom
landstingen används konventionen som ett sys-
tematiskt verktyg i planerings- och beslutspro-
cesser eller som ett medel för att förverkliga
barns och ungdomars möjligheter att påverka
landstingens verksamheter.

Kommunernas intresse för barnkonventionen
har ökat under de senaste åren, men den har
ännu inte fått fotfäste i de kommunala besluts-
processerna. Endast ett fåtal kommuner har
fattat beslut som innebär att konventionen skall
genomsyra verksamheten och beslutsprocessen i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

samtliga nämnder, bolag och styrelser. En
mycket liten andel av kommunerna har särskilda
rutiner för hur den skall användas som besluts-
underlag för nämnder och styrelser. Besluts-
fattarnas intresse för ungdomars inflytande i
kommunerna ökar, men det är fortfarande få
kommuner som betonar de yngre tonåringarnas
och barnens möjligheter till ökat inflytande.

Situationen för utsatta barn

De barn och ungdomar samt deras familjer som
har behov av socialtjänstens hjälp och stöd er-
bjuds olika insatser i öppenvård, i vård utanför
det egna hemmet, i familjehem eller i hem för
vård eller boende (HVB). Statens institutions-
styrelse ansvarar för vården av de mest utsatta
barnen och ungdomarna vid de särskilda ung-
domshemmen. Till insatser i öppenvård hör bl.a.
strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat
personligt stöd eller kontaktperson/-familj.

Drygt 3 600 barn och unga deltog någon gång
under året i strukturerade öppenvårdsprogram. I
åldersgruppen 0-20 år motsvarar det två
barn/ungdomar per 1000. Drygt 17 000 (8 per
1000) erhöll behovsprövat personligt stöd och
drygt 21 000 (9 per 1000) hade kontaktperson/-
familj. I samtliga kategorier är antalet pojkar
större än antalet flickor men skillnaden är relativt
liten. Det totala antalet barn som erhållit öppen-
vårdsinsatser under året kan inte redovisas, efter-
som samma barn kan vara föremål för mer än en
öppenvårdsinsats.

Cirka 16 000 (7 per 1000) barn och unga var
under 1998 någon gång placerade för vård utan-
för det egna hemmet enligt socialtjänstlagen eller
LVU. Skillnaden mellan pojkar och flickor är
relativt liten. Medan det skett en minskning av
omhändertagande av yngre barn, de s.k.
miljöfallen (2 § LVU), har omhändertaganden av
ungdomar, de s.k. beteendefallen (3 § LVU),
ökat.

Av länsstyrelsernas årsrapporter för år 1998
framgår att utvecklingen av öppenvårdsinsatser i
kommunerna fortsätter. Nya utrednings- och
behandlingsmetoder växer fram och samarbetet
ökar med andra myndigheter såsom skola och
polis. Kommuner utarbetar program för barn-
och ungdomsarbetet. Barnperspektivet lyfts fram
på olika sätt. Socialtjänsten har i sitt barnavårds-
arbete utvecklat sin förmåga att se till barnets
bästa. Däremot har barnperspektivet fått betyd-
ligt mindre genomslag i ärenden som rör ekono-
miskt bistånd eller föräldrars missbruk. Oenig-
het mellan kommuner om vem som har ansvar

för ett visst ärende, t.ex. när en barnfamilj flyttar
under pågående utredning, har blivit vanligare
och många kommuner vänder sig till länsstyrel-
serna för att få hjälp att lösa sådana tvister. På
vissa håll finns svårigheter att rekrytera och be-
hålla personal med lämplig utbildning och er-
farenhet och från några län rapporteras att ar-
betsbelastningen för dem som arbetar med barn-
och ungdomar inom socialtjänsten är hög.

Familjerätt

Till de familjerättsliga uppgifter som åvilar
socialtjänsten hör bl.a. att erbjuda föräldrar sam-
arbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor som
rör vårdnad, boende och umgänge samt att på
uppdrag av domstol utreda sådana frågor. Cirka
13 600 barn var föremål för samarbetssamtal
inom familjerätten under år 1998 vilket motsva-
rar 7 barn per 1 000 barn i åldersgruppen 0-17 år.
Cirka 10 100 samarbetssamtal avslutades under
året. I nästan hälften av fallen enades föräldrarna
helt och i ungefär en femtedel enades föräldrarna
delvis. Vårdnads- och umgängesrättsutredning
genomfördes för cirka 5 400 barn.

De viktigaste statliga insatserna

Kommuner och landsting har tilldelats extra re-
surser för att de grundläggande verksamheterna
vård, skola och omsorg skall kunna bedrivas på
ett tillfredsställande sätt. Detta förbättrar förut-
sättningarna för kommunerna att ge dessa verk-
samheter både en rimlig dimensionering och en
tillfredsställande kvalitet.

Genomförandet av strateginför att förverkliga
FN:s barnkonvention i Sverige

Riksdagen har i mars 1999 godkänt regeringens
proposition Strategi för att förverkliga FN:s
konvention om barnets rättigheter i Sverige
(prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr.
1998/99:171). Barnkonventionen skall vara ett
aktivt instrument och genomsyra allt statligt be-
slutsfattande som rör barn. En samordnings-
funktion har inrättats inom Socialdepartementet,
som bl.a. har att granska alla relevanta regerings-
beslut ur ett barnkonventionsperspektiv. BO har
fått i uppdrag att i samarbete med Ekonomistyr-
ningsverket utreda hur man kan göra konsek-
vensanalyser av hur statliga beslut som rör barn
också påverkar dessa. BO skall också bl.a. ut-
arbeta utbildningsprogram samt genomföra
grundläggande utbildningsinsatser om bam-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

konventionen för att få igång fortbildning på
statlig, kommunal och landstingskommunal nivå.
Vidare skall olika verktyg och metoder för att
genomföra barnkonventionen utvecklas och
spridas.

I samhälls- och trafikplaneringen skall barns
och ungdomars inflytande och delaktighet ut-
vecklas. Boverket har, i samarbete med bl.a.
Vägverket, fått i uppdrag att utveckla metoder
för hur detta skall gå till i kommunerna samt
analysera frågan om eventuella lagstiftnings-
åtgärder.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att föreslå åt-
gärder för att stärka barnkompetensen inom
hälso- och sjukvården m.m. Myndigheten skall
också vidareutveckla och sprida metoder samt
initiera projekt i syfte att förebygga könsstymp-
ning av flickor och kvinnor.

En årlig basstatistik om barn skall utvecklas av
Statistiska centralbyrån. Statistiken skall bl.a.
omfatta familjernas sammansättning, föräldrar-
nas sysselsättning, barntillsyn, föräldraledighet,
familjeekonomi, barnpopulationens storlek och
årliga förändringar.

BO har under året samordnat frivilligorganisa-
tionerna i en informationssatsning om barnkon-
ventionen till förtroendevalda, tjänstemän och
andra personalkategorier som arbetar med barn-
frågor i kommuner och landsting. Regeringen
beslutade år 1996 att under en tvåårsperiod av-
sätta totalt 20 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden för ändamålet. Femtiotalet projekt
har fått stöd.

Som ett led i uppföljningsarbetet efter Världs-
kongressen mot kommersiell sexuell exploate-
ring av barn i Stockholm år 1996, har Sverige
inom Ostersjöstaternas råd (CBSS) åtagit sig en
samordnande roll i arbetet med utsatta barn.
Sverige och Norge samarbetar för att initiera
samverkan mellan ministerier och myndigheter i
frågor som rör utsatta barn i regionen. Med an-
ledning av detta har Socialdepartementet utsett
en arbetsgrupp som ansvarar för denna uppgift.
Två konferenser, en för höga beslutsfattare i
Tallin och en för ministrar i Stockholm, har an-
ordnats. Ett förslag att med stöd av informa-
tionsteknologin skapa ett nätverk i regionen för
samarbete kring de utsatta barnen har mötts med
stort intresse. Arbete pågår med att skapa ett så-
dant IT-nätverk.

Europarådet har, med starkt stöd från Sverige,
påbörjat ett arbete om barn. Ett viktigt syfte med
programmet är att ge barnfrågorna en plats på
den politiska dagordningen i de olika medlems-

länderna. Sverige anordnade i juni 1999 en euro-
peisk familjeministerkonferens med temat
”Towards a child-friendly society” där viktiga
frågor som berör barn diskuterades. Programmet
arbetar också med kunskapsöverföring om barn
till de länder på Balkan som drabbats av krig.

Utsatta bam

Den 1 januari 1998 trädde ändringar i social-
tjänstlagen i kraft. Ändringarna har kommit till i
syfte att höja kvaliteten på det sociala arbetet
med barn och familjer inom socialtjänsten. De
innebär i huvudsak att hänsyn skall tas till bar-
nets bästa, att barnet skall komma till tals när
frågor rör barnet samt att en barnavårdsut-
redning skall vara genomförd inom fyra
månader. Anmälningsskyldigheten gällande bam
som far illa har förtydligats.

Sedan år 1995 förfogar länsstyrelserna över
50 miljoner kronor för utveckling av före-
byggande arbete och öppenvårdsinsatser. Många
projekt har fått stöd som resulterat i nya perma-
nenta verksamheter.

Socialstyrelsen riktar kontinuerligt utveck-
lingsinsatser mot vissa prioriterade områden som
exempelvis sociala barnavårdsutredningar, sexu-
ella övergrepp och barn i familjehemsvård.
Socialstyrelsen har inom det s.k. KUB-projektet
(KunskapsBas) under två år arbetat med temat
sexuella övergrepp mot barn. Projektet syftar till
att ge ökad kunskap om och förståelse för pro-
blemets förekomst och komplexitet. Ett projekt
för att höja kvaliteten i familjehems vården
genom att utveckla system för att följa upp vår-
den av barn i familjehem har påbörjats.

Statens insitutitionsstyrelse (SiS) har såväl
forsknings- som utvecklingsprojekt rörande
vården av utsatta ungdomar vid myndighetens
institutioner. Cirka 25 forskningsprojekt pågår,
exempelvis ett projekt om ”Att tala om
övergrepp och svåra erfarenheter. Behandling på
särskilda ungdomshem”. Projektet sker i sam-
arbete mellan Stockholms och Linköpings uni-
versitet. Adoptivbarn är en grupp som särskilt
uppmärksammats bl.a. i projektet ”Transnatio-
nellt adopterade ungdomar på § 12-hem”.

Utredningar och kommittéer

En parlamentarisk kommitté (dir. 1998:105) ar-
betar med frågor om barnmisshandel och där-
med sammanhängande frågor. Utredningen har
ett brett uppdrag som bl.a. innefattar att definie-
ra begreppet barnmisshandel, undersöka vad som
krävs för att olika verksamheter som kommer i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

kontakt med misshandlade barn skall bli bättre
samt föreslå eventuella lagändringar. Den skall
också arbeta utåtriktat i syfte att öka medveten-
heten om barnmisshandel hos både allmänhet
och i verksamheter som möter barn.

En särskild utredare (dir. 1999:43) har fått i
uppdrag att göra en översyn av lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU), pröva hur ett barns behov av uppfölj-
ningskontakt med socialtjänsten kan tillgodoses
och undersöka möjligheterna att minska osäker-
heten i tillvaron för barn i långvarig familje-
hemsvård.

Familjerätt

Ändringar i föräldrabalken har genomförts i
syfte att betona vikten av samförståndslösningar
och underlätta för föräldrar att i så stor utsträck-
ning som möjligt komma överens om hur frågor
om vårdnad, boende och umgänge skall lösas.
Socialstyrelsen har med anledning av dessa änd-
ringar fått i uppdrag att stödja utvecklingen av
metoder för samarbetssamtalen, för att främja
barnets bästa vid tvister om vårdnad, boende och
umgänge. De flerkulturella familjernas behov i
detta sammanhang skall särskilt uppmärksam-
mas. Styrelsen skall också belysa hur man genom
alternativa arbetssätt förmår lösa de mest komp-
licerade tvisterna.

Det ekonomiska familjestödet

Avseende det ekonomiska familjestödet, se ut-
giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn.

Effekter av de statliga insatserna

Barnkonventionen är ett av de internationella
avtal som fått starkast genomslag i Sverige. Kon-
ventionen har förutsättningar att bli ett instru-
ment som på allvar förbättrar barns och ungas
levnadssituation. Regeringen fäster stor vikt vid
att sprida konventionen så brett som möjligt.
Informationssatsningen om barnkonventionen
syftar bl.a. till att varje kommun skall införliva
barnkonventionen i sitt arbete med barn och
ungdomar. Medvetenheten om barnkonven-
tionen tycks ha ökat i kommunerna som ett re-
sultat av BO:s och frivilligorganisationernas
generella insatser. Alla kommuner har dock inte
nått upp till målet att varje kommun skall inför-
liva barnkonventionen i sitt arbete med barn och
ungdom, då endast en minoritet av kommunerna

har omsatt barnkonventionen i beslutsprocesser
och i konkreta metoder. Ett viktigt utvecklings-
arbete har dock påbörjats i många kommuner.

Regeringens strategi för att förverkliga barn-
konventionen i Sverige har som målsättning att
barnkonventionen och dess intentioner skall fin-
nas med i allt beslutsfattande som rör barn. De
regeringsuppdrag som under året har givits till
bl.a. Boverket och Socialstyrelsen syftar till att
successivt utveckla barnperspektivet inom sam-
hälls- och trafikplaneringen och hälso- och sjuk-
vården. Ett strategiskt viktigt arbete har på-
börjats av BO inom ramen för regeringsupp-
draget att genomföra utbildningsinsatser samt
utveckla modeller och verktyg för barnkonven-
tionens genomförande. Arbetet med att ta fram
och utveckla barnkonsekvensanalyser har också
påbörjats. Utbildningsinsatserna samt metod-
utvecklingsarbetet bör bidra till att möta det be-
hov av vägledning, information och konkretion
som efterlyses av såväl statliga myndigheter som
kommuner och landsting.

Socialstyrelsens uppföljning av de ändringar i
socialtjänstlagen som berör barn och unga visar
att kommunerna är positiva till lagändringen och
ser den som en bekräftelse på en redan inledd ut-
veckling mot ett mer barnorienterat arbetssätt
inom socialtjänsten. Bestämmelserna om barnets
bästa och bestämmelserna om att barnet skall få
komma till tals i frågor som rör det har fått
genomslag, även om det fortfarande råder viss
osäkerhet om lämpliga metoder för att utveckla
arbetet i enlighet med intentionerna i lagstift-
ningen. Socialstyrelsen framhåller att det finns
ett stort behov av utbildning inom detta område.

Att utvidga anmälningsskyldigheten till fler
befattningshavare tycks inte ha lett till fler an-
mälningar till socialtjänsten. Enligt Social-
styrelsen kan detta bero på att kommunerna inte
i tillräcklig utsträckning informerat de yrkes-
grupper som omfattas av anmälningsskyldig-
heten. Anmälningsfrekvensen varierar dock
kraftigt mellan kommuner. Det är också stora
variationer i andelen anmälningar som leder till
att en utredning om barns förhållanden inleds.
Den nya tidsgränsen för genomförande av en
utredning till fyra månader är den lagändring
som haft störst effekt. Långa väntetider hos
barn- och ungdomspsykiatrin anges ofta som
skäl till beslut om förlängd utredningstid.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens slutsatser

I samband med Sveriges andra rapportering om
efterlevnaden av barnkonventionen påpekade
FN:s barnkommitté att staten måste öka sina an-
strängningar för att säkerställa att regeringens
politik respekteras av kommunerna när det gäller
att skydda barn från all sorts diskriminering.
Den strategi för förverkligandet av barnkonven-
tionen i Sverige som godkändes av riksdagen i
mars i år utgör ett viktigt steg i det fortsatta
arbetet med att införliva barnkonventionen i hela
samhället. Arbetet med barnkonventionen
handlar i huvudsak om attitydförändringar och
ändrade arbets- och förhållningssätt i olika verk-
samheter och på olika nivåer i samhället. Arbetet
med att förankra det synsätt som genomsyrar
barnkonventionen är därför långsiktigt och det
kommer även fortsättningsvis finnas behov av
insatser för att höja medvetenheten om barns
rättigheter och behov.

Födelsetalen varierar över tiden. En enstaka
svacka behöver inte i sig vara ett alltför stort
problem. Nedgången har dock under 1990-talet
varit brantare och djupare än tidigare. Därför är
regeringens arbete för ökad sysselsättning,
minskad arbetslöshet och ekonomisk förbättring
för barnfamiljerna viktiga ingredienser för att
vända utvecklingen.

Trots att Sverige är ett välfungerande land för
barn och ungdomar finns det de som, av olika
orsaker, får problem. Det förefaller som om pro-
blemen ökat för vissa grupper. Det är därför vik-
tigt med en fortsatt prioritering av de generella
barnfrågorna. Barn som har allvarliga problem
får inte bara bli en fråga för socialtjänsten utan
insatserna för dem måste omfatta alla de
verksamheter som möter barn.

Det är viktigt att de brister som länsstyrel-
serna uppmärksammar i sin tillsyn följs upp och
används som underlag i kommunernas arbete
med att utveckla kvaliteten i socialtjänstens in-
satser. Den pågående utredningen om barn-
misshandel samt översynen av LVU bör ge goda
förutsättningar för konkreta förbättringsåtgärder
inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. De
stimulansbidrag som länsstyrelserna fördelar till
olika utvecklingsprojekt har också bidragit till
metodutveckling vad gäller utrednings- och be-
handlingsarbete och till bättre samarbete med
andra myndigheter, som skola och polis. SiS
forsknings- och utredningsarbete har bidragit till
utveckling av institutionsvård för utsatta barn
och ungdomar.

Under senare år har behovet av barnpsykiat-
riska insatser ökat. Det finns också behov av
bättre samverkan mellan landstingets hälso- och
sjukvård och kommunernas socialtjänst när det
gäller vård och omsorg. Mot bl.a. denna bak-
grund tillsatte regeringen i maj 1999 en särskild
utredare (dir. 1999:42). Utredningen skall redo-
visas den 30 september år 2000 och kan ge
underlag för att förbättra situationen inom den
barnpsykiatriska verksamheten.

Regeringen avser att se över de bestämmelser i
socialtjänstlagen som handlar om överflyttning
av ärenden mellan kommuner då barnet flyttar
under pågående utredning eller insats. Syftet är
att motverka att det uppstår tvister mellan kom-
muner som går ut över det enskilda barnet.

Vikten av att utveckla ett konsekvent barn-
perspektiv i det sociala arbetet är nödvändigt inte
bara när det gäller barnavårdsarbetet, utan också i
ärenden rörande ekonomiskt bistånd och stöd-
insatser till föräldrar på grund av t.ex. missbruk,
psykisk sjukdom eller kriminalitet. Det är därför
angeläget att följa Socialstyrelsens och läns-
styrelsernas uppföljning av lagändringarna som
skall vara genomförd år 2000.

Arbetet med utsatta barn inom Ostersjö-
staternas råd (CBSS) som Sverige tagit initiativ
till har fått stort genomslag i regionen. Sats-
ningen på att utveckla detta samarbete kommer
att fortsätta även under kommande år.

5.3.4 Personer med sociala problem och
försörjningssvårigheter skall få stöd,
bistånd och god omsorg.

Enligt socialtjänstlagen (1980:620) har kommu-
nen det yttersta ansvaret för att människor i ut-
satta situationer får det stöd och den hjälp de be-
höver. Kommunernas socialtjänst svarar för olika
former av individuellt bistånd.

Socialtjänsten har uppgifter på såväl individ-
som grupp- och samhällsnivå och skall arbeta
med både förebyggande insatser och med vård
och behandling. Det individuella bistånd som ges
genom socialtjänstens försorg skall utformas så
att det stärker den enskildes möjligheter att leva
ett självständigt liv.

Ansvaret för socialtjänsten, såväl vad gäller de
olika verksamheterna som kostnaderna för
socialbidrag, ligger hos kommunerna. Staten ger
finansiellt stöd genom det generella statsbidraget
och genom vissa specialdestinerade statsbidrag,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

t.ex. statlig ersättning för mottagandet av flyk-
tingar.

Tillstånd och utveckling

Socialbidrag

Socialbidraget ökade kraftigt under större delen
av 1990-talet. Till följd av det förbättrade ar-
betsmarknadsläget har nu denna ökning avstan-
nat. Sedan år 1997 minskar antalet hushåll med
socialbidrag och introduktionsersättning till
flyktingar. Under år 1998 sjönk också kostna-
derna. Utvecklingen fortsatte under det första
kvartalet i år då det kunde noteras att kostna-
derna för socialbidrag och introduktionsersätt-
ning till flyktingar sjunkit med 8 procent i jäm-
förelse med samma kvartal föregående år. Aven
den successiva ökningen av bidragstiden har
upphört. Den genomsnittliga bidragstiden var
5,6 månader under år 1998.

Det finns däremot inga tecken på att antalet
hushåll som är långvarigt beroende av social-
bidrag blir färre. Närmare 100 000 hushåll hade
socialbidrag i mellan tio och tolv månader år
1997, vilket är en fjärdedel av samtliga social-
bidragshushåll. Resultat från Socialstyrelsens
försörjningsprojekt visar att många bam berörs
av av det långvariga socialbidragstagandet. År
1996 levde 120 000 barn i familjer som hade
socialbidrag i minst tio månader.

Det är framför allt grupper som inte lyckats
etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed
inte omfattas av de försäkringar som byggts upp
till skydd för den enskilde vid arbetslöshet som
behöver socialbidrag. Detta gäller bl.a. ungdomar
och nyanlända invandrare. Trots att arbets-
marknadssituationen bland ungdomar generellt
har förbättrats de senaste åren har ungdomar
med bristfällig utbildning och ungdomar med
utländsk bakgrund fortfarande svårt att få fot-
fäste på arbetsmarknaden. De blir därför i stor
utsträckning hänvisade till socialbidrag för sin
försörjning. Även ensamstående föräldrar be-
höver i högre grad än andra socialbidrag för sin
försörjning. Socialbidragstagare är i stor ut-
sträckning yngre personer. Ålderspensionärer
har länge varit en liten grupp bland social-
bidragstagarna men under 1990-talet har alltfler
äldre behövt socialbidrag. De flesta är invandrare,
bosatta i storstadskommunerna, som inte är be-
rättigade till ålderspension i Sverige.

Andelen socialbidragstagare i befolkningen
uppgår nu till ca 8 procent. Andelen kvinnor
respektive män 16 år och äldre (av samtliga
kvinnor respektive män i befolkningen) är lika
stor.

Vid jämförelser mellan socialbidragsutbetal-
ningar till ensamstående män respektive kvinnor
(Åt var och en efter behov, Svenska Kommun-
förbundet, 1998) framkommer att kvinnorna får
något lägre socialbidrag än männen. Skillnaderna
var inte så stora men återkom systematiskt år för
år. Det är dock svårt att värdera dessa skillnader.
Förklaringar till att kvinnor och män bedöms ha
olika behov av socialbidrag kan enligt rapporten
sökas på flera håll. Det gäller dels hur villkoren i
samhället för kvinnor och män i stort påverkar
livsbetingelserna, dels hur socialtjänsten som
organisation bedömer de kvinnor respektive män
som söker socialbidrag.

Många kommuner arbetar aktivt för att social-
bidragstagare skall komma ur sitt socialbidrags-
beroende. Arbetet bedrivs i många fall i sam-
verkan med andra myndigheter såsom Arbets-
förmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan
syftar till att använda myndigheternas gemen-
samma resurser på ett för individen mer effektivt
sätt och undvika att människor hamnar i en
rundgång mellan de olika myndigheterna.

Allmänt har det de senaste åren skett en mer
restriktiv tolkning av 6 § socialtjänstlagen. Läns-
styrelserna påpekar i sina tillsynsrapporter att
handläggningen av ekonomiskt bistånd riskerar
att ske utifrån ett alltför snävt perspektiv, där in-
dividens ekonomi blir den enda bedömnings-
grunden. Detta kan leda till att människor med
mer komplexa problem inte får den hjälp de be-
höver. Vidare uppmärksammar länsstyrelserna
brister i bemötandet av den enskilde och en åter-
kommande kritik rör socialtjänstens handlägg-
ning och dokumentation.

Hemlöshet

Under senare år har hemlösheten uppmärksam-
mats alltmer. Trots att det inte med säkerhet går
att konstatera att problemet blivit vanligare är
det mycket som talar för att hemlösheten ökat
och att de hemlösas situation blivit svårare. I flera
undersökningar har det uttryckts farhågor om att
allt fler kvinnor och personer med psykiska
funktionshinder återfinns bland dem som kan
betraktas som hemlösa. Enligt Socialstyrelsen
fanns det i slutet av april ca 1 200 personer i
Sverige som var uteliggare eller bodde på här-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bärge. Det är något fler än man fann vid förra
undersökningstillfället år 1993. Totalt finns det
enligt Socialstyrelsens senaste beräkningar ca
8 400 hemlösa i landet. Hälften av landets hem-
lösa beräknas befinna sig i storstäderna. De do-
minerande orsakerna till hemlöshet angavs i
undersökningen år 1993 vara svårigheter att
betala hyran eller svårighet att klara av att bo
utan att störa andra boende.

De viktigaste statliga insatserna

Socialbidrag

Den statliga tillsynen över socialtjänsten utövas
av länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Tillsynen,
som bedrivs på både nationell och regional nivå,
omfattar såväl kommunernas socialtjänst som
olika institutioner inom socialtjänsten som en-
skilda vårdhem. Länsstyrelsernas tillsyn avser så-
väl hanteringen av enskilda ärenden som upp-
följning av verksamheter. Länsstyrelserna har i
sin tillsynsverksamhet granskat i genomsnitt
hälften av landets kommuner. Ekonomiskt bi-
stånd har granskats i 80 procent av alla landets
kommuner.

Den 1 januari 1998 genomfördes en ändring i
socialtjänstlagen som innebar att den enskildes
rätt till bistånd preciserades genom nya bestäm-
melser om försörjningsstöd och annat bistånd. I
socialtjänstlagen anges vad som ingår i den s.k.
riksnormen samt vilka övriga kostnader som
skall täckas av försörjningsstödet. Som ett kom-
plement till försörjningsstödet har kommunen
rätt att ge bistånd även i andra fall. Detta stöd
kan omfatta t.ex. mer omfattande tandvård,
hemutrustning, psykoterapikostnader samt olika
former av stöd, vård- och behandlingsinsatser.
Beslut om bistånd av detta slag kan inte överkla-
gas genom förvaltningsbesvär. Förändringen
innebar således en ökad frihet för kommunerna
att besluta om bistånd utöver försörjningsstödet.
Kommunerna har dock fortfarande ansvar för att
uppfylla socialtjänstens intentioner om att till-
försäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.

Den höga ungdomsarbetslösheten under sena-
re år har accentuerat behovet av att finna mer
ändamålsenliga metoder i arbetet med bidrags-
behövande arbetslösa ungdomar. Därför infördes
den 1 januari 1998 en s.k. utvecklingsgaranti för
ungdomar. Syftet var att öka ungdomars möjlig-
het att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden
och därmed minska risken att hamna i långvarig

arbetslöshet och i långvarigt beroende av social-
bidrag. Utvecklingsgarantin innebär att kom-
munerna har möjlighet att erbjuda ungdomar
mellan 20 och 24 år som står till arbetsmarkna-
dens förfogande, en aktiverande och utvecklande
insats på heltid. Ungdomar som är berättigade
till socialbidrag får en kommunalt finansierad ut-
vecklingsersättning motsvarande minst social-
bidragsnivån.

Hemlöshet

Samhällets ansvar för de hemlösa vilar ytterst på
kommunerna. Staten har emellertid tagit olika
initiativ i syfte att hjälpa de mest utsatta grup-
perna. I mars 1997 beslutade regeringen att
under en treårsperiod avsätta sammanlagt
30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden.
Medlen skall användas för ideella organisationers
kostnader för att tillsammans med berörda
kommuner utveckla och pröva nya modeller för
stöd och boende för personer med psykiska
funktionshinder. För att få aktuella kunskaper
om problemets omfattning har Socialstyrelsen
fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av
hemlösheten och redovisa de insatser som görs
för hemlösa. För att ytterligare stärka stödet till
utveckling av nya former för stöd till hemlösa
tillsatte regeringen i december 1998 en
parlamentarisk kommitté (dir. 1998:108).
Kommittén skall i dialog med berörda
myndigheter, organisationer och andra föreslå
och initiera åtgärder som syftar till att skapa en
bättre situation för de hemlösa och förhindra att
hemlöshet uppstår. Kommittén skall till
regeringen lämna förslag till stöd till projekt som
finansieras av utvecklingsmedel för åtgärder för
hemlösa. Kommittén skall vara verksam till och
med utgången av år 2001. För ändamålet
disponerar regeringen 30 miljoner kronor under
åren 1999-2001.

Regeringen har givit en bostadssocial bered-
ning i uppdrag att bl.a. följa utvecklingen på det
bostadssociala området och lämna förslag till åt-
gärder för att stödja särskilt utsatta grupper på
bostadsmarknaden, bl.a. hemlösa, psykiskt funk-
tionshindrade och ekonomiskt svaga hushåll.
Beredningen skall vara verksam till och med ut-
gången av år 2000 och skall till regeringen lämna
en samlad redovisning och bedömning av situa-
tionen för hushåll med särskilda svårigheter på
bostadsmarknaden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Utsatta kvinnor

Socialtjänstlagen har den 1 juli 1998 komplette-
rats med en ny bestämmelse som innebär att
socialnämnden bör verka för att kvinnor som är
eller har varit utsatta för våld eller andra över-
grepp i hemmet får stöd och hjälp att förändra
sin situation. Kvinnojourerna har fått ett utökat
årligt stöd med 6 miljoner kronor.

För att stödja kompetens- och metodutveck-
ling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvår-
den har Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda ett
utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor.
Socialstyrelsen skall också fortlöpande följa och
samla kunskap om prostitutionens omfattning
och utveckling, sammanställa kunskap om de
sociala insatser som bedrivs på lokal nivå samt ge
stöd till utveckling och förbättring av insatserna.

Den 1 januari 1999 trädde lagen (1998:408)
om förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft.
Den nya lagen skall ses som ett komplement till
de sociala insatserna som syftar till att motivera
de prostituerade att söka hjälp och ge dem det
stöd de behöver för att komma bort från prosti-
tutionen.

Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag
att utreda hur en central kristelefon för vålds-
utsatta kvinnor skall komma till stånd, hur den
skall organiseras, finansieras och vilken kompe-
tens som bör finnas. Socialstyrelsen har över-
lämnat ett förslag till regeringen. Frågan bereds
inom Regeringskansliet och diskussioner förs
med kvinnojourernas centrala organisationer.

Effekter av de statliga insatserna

Den statliga tillsynen har bidragit till att ge rege-
ringen viktigt underlag vad gäller situationen
inom socialtjänsten. Av länsstyrelsernas årsredo-
visning framgår att de påpekanden man gjort i
sin tillsyn i många fall leder till konkreta förbätt-
ringar och förändringar av socialtjänstens arbete.
Länsstyrelsernas rådgivning är efterfrågad. Vissa
länsstyrelser kombinerar tillsynsaktiviteterna
med en aktiv dialog med kommunerna och med
olika utbildningsinsatser. Resultatet bedöms ha
blivit en ökad medvetenhet och kompetens hos
personalen inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen presenterade i september 1999
en första större utvärdering av de ändringar i
socialtjänstlagen som rör socialbidraget. Resul-
taten visar att det sker en allt restriktivare pröv-

ningen av socialbidrag. Man har bl.a. konstaterat
att:

- Riksnormen har blivit en enhetsnorm sna-
rare än en miniminivå.

- Många kommuner har sänkt den godtag-
bara nivån för bidrag till bostadskostnader.

- Antalet förvaltningsbesvär har minskat med
40 procent, vilket framför allt beror på infö-
randet av en riksnorm men även på att
rätten att överklaga innehållet i besluten
tagits bort förvissa biståndsformer.

- Antalet laglighetsprövningar har fördubb-
lats mellan åren 1997 och 1998. Inte i något
fall har dock överklagan bifallits.

- Barnfamiljer har fått mindre genomsnittligt
bidrag.

Uppgifter i länsstyrelsernas årsrapporter tyder på
att den nya lagkonstruktionen och förändring-
arna när det gäller rätten att överklaga har med-
fört ökad rättsosäkerhet vid handläggning av för-
sörjningsstöd och ekonomiskt bistånd i andra
fall. Länsstyrelserna ser också exempel på att
riktlinjer som gäller det bistånd som är ett kom-
plement till försörjningsstödet (6 g §) är restrik-
tiva, vilket kan leda till en större begränsning av
vad som bedöms som skälig levnadsnivå.

Utvärderingar av utvecklings garantin för ung-
domar visar att många kommuner kunnat er-
bjuda deltagarna i utvecklingsgarantin ett varierat
utbud av aktiviteter. Både uppmätta syssel-
sättningseffekter och deltagarnas egna be-
dömningar visar att införandet av utvecklings-
garantin har underlättat möjligheterna att få ar-
bete.

Regeringens slutsatser

Under de senaste året har regeringen vidtagit
flera åtgärder för att förbättra situationen för
hemlösa och för kvinnor som utsatts för våld.
Med hjälp av ökade medel och olika stimulans-
åtgärder har bl.a. en rad projekt igångsatts och i
ett antal kommuner pågår arbete med att ut-
veckla och förbättra insatserna för utsatta
grupper.

Antalet hushåll som under en längre tid be-
höver socialbidrag måste minska. Fler invandrare
och ungdomar måste få möjlighet att försörja sig
på den reguljära arbetsmarknaden i stället för
med hjälp av socialbidrag.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Utvecklingsgarantin har underlättat möjlig-
heten för många ungdomar att komma ut på den
reguljära arbetsmarknaden. Åtgärder behöver nu
vidtas för att förbättra situationen också för de
personer som är långvarigt socialbidragsberoen-
de på grund av svårigheter att etablera sig på ar-
betsmarknaden. Den särskilde utredare som haft
regeringens uppdrag att analysera problemet
lämnar under september 1999 förslag till åtgärder
för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden
för dessa grupper.

En särskild utredare (dir. 1997:109)har haft i
uppdrag att analysera och lämna förslag som rör
en rad, för socialtjänsten, viktiga områden.
Utredaren har nyligen avlämnat sitt betänkande.
Förslagen omfattar socialtjänstlagens struktur
och konstruktion, finansiering, uppgifter och
kompetensområden samt organisationen och
former för tillsynen över socialtjänsten. Ut-
redaren lämnar även förslag om hur den eko-
nomiska ersättningen för äldre invandrare skall
utformas.

Nämnda utredningsförslag skall remiss-
behandlas under hösten. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen under år 2000.

5.3.5 Alkohol och narkotika

Alkoholpolitik

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att
minska alkoholens medicinska och sociala skade-
verkningar. Detta skall åstadkommas dels genom
åtgärder för att begränsa skadligt dryckesbe-
teende, dels genom att minska den totala alko-
holkonsumtionen. I en nationell handlingsplan
för alkohol- och narkotikaförebyggande arbete
finns olika delmål preciserade. Insatser skall
genomföras som vidmakthåller eller förstärker
en opinion till förmån för återhållsamma alko-
holvanor i befolkningen och för punktnykterhet
när det gäller vissa grupper och i vissa situationer.
Detta innebär att en alkoholfri uppväxt skall
främjas i syfte att skjuta upp alkoholdebuten, att
trafiken, kvinnans graviditetsperioder och ar-
betsplatserna skall vara alkoholfria och att åter-
hållsamma alkoholvanor i befolkningen upp-
muntras genom bland annat omfattande
opinionsbildning.

Tillstånd och utveckling

Som helhet har perioden från början av 1980-
talet fram till i dag varit tämligen stabil när man
ser till såväl vuxna som ungdomars genomsnitt-
liga alkoholkonsumtion. Det finns dock idag
oroande tecken på att det sker en ökning av al-
koholkonsumtionen bland allt yngre ungdomar.
Flera undersökningar under det senaste året visar
att andelen ungdomar som ofta berusar sig ökar
och andelen som aldrig berusar sig minskar.
Flickornas andel av den totala alkoholkonsum-
tionen har också ökat sett i ett längre tidspers-
pektiv.

Det är framför allt starköl och illegala alko-
holdrycker (hembränt och smuggelsprit) som
har ökat. Ungefär 35 procent av spritkonsumtio-
nen är illegal.

Systembolaget har aldrig sålt så mycket starköl
som under år 1998. För vissa grupper, framför
allt ungdomar, närmar sig ölkonsumtionen 1970-
talets nivå.

Förutsättningarna att i fortsättningen bedriva
en traditionell svensk alkoholpolitik har ändrats i
och med det svenska EU-inträdet och den ökade
internationaliseringen. Det har medfört att sta-
tens insatser för att upprätthålla de alkoholpoli-
tiska målen måste förändras.

I målet C-l 85/95, åklagaren mot Harry
Franzén, prövade EG-domstolen de svenska be-
stämmelserna om Systembolagets detaljhan-
delsmonopol och dess funktionssätt mot artikel
31 i EG-fördraget (f.d. artikel 37), som reglerar
anpassningen av statliga handelsmonopol. Dom-
stolen slog fast att ett statligt detaljhandels-
monopol för alkoholdrycker utformat och
anpassat såsom det svenska Systembolaget inte
stred mot artikel 37 i EG-fördraget.

För svenskt vidkommande var EG-domsto-
lens beslut mycket viktigt ur folkhälsopolitisk
synvinkel. EG-domstolen kritiserade dock det
svenska systemet med partihandelstillstånd och
menade att detta utgör ett hinder för import av
alkoholdrycker från övriga medlemsstater och att
villkoren för att erhålla sådana tillstånd - bl.a.
alltför höga avgifter och krav på lagringskapacitet
- inte står i proportion till syftet att skydda folk-
hälsan. Med anledning av kritiken sänkte rege-
ringen ansöknings- och tillsynsavgifterna samt
förenklade föreskrifterna kring lager och distri-
bution av alkoholdrycker.

EG-kommissionen har dock den 5 maj 1998 i
en formell underrättelse och med stöd av EG-
domstolens dom i Franzénmålet riktat kritik

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bl.a. mot att de svenska tillsynsavgifterna för
partihandlare fortfarande anses vara för höga och
diskriminera utländska alkoholexportörer och
försvåra framför allt för små företag att komma
in på den svenska marknaden. Den formella
underrättelsen innehåller även kritik mot att
restauranger som har serveringstillstånd också
måste ha partihandelstillstånd för att kunna
importera alkoholdrycker för den egna verksam-
heten samt mot att det svenska regelsystemet
inte möjliggör att alkoholdrycker kan sändas
som gåva från ett annat EU-land till en mot-
tagare i Sverige.

De viktigaste statliga insatserna

Med anledning av kritiken från EG-domstolen
och EG-kommissionen har regeringen i propo-
sitionen Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop.
1998/99:134) föreslagit att nuvarande parti-
handelstillstånd, som meddelas av Alkohol-
inspektionen, tas bort och ersätts av det godkän-
nande som skattemyndigheten ger för att man
som partihandlare skall få importera punkt-
skattepliktiga alkoholvaror. I propositionen före-
slås också att Systembolaget skall ges en viss
begränsad importrätt och att införsel av
spritdrycker, vin och starköl i form av gåvoför-
sändelser skall tillåtas under vissa förutsättningar.
Vidare föreslås att det skall vara straffbart att bl.a.
förvärva sprit eller spritdryck som är olovligt till-
verkad.

Bestämmelserna i lagen (1978:763) med vissa
bestämmelser om marknadsföring av alko-
holdrycker föreslås bli inarbetade i alkohollagen.
En särskild bestämmelse förs in i alkohollagen
om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till
barn och ungdomar och inte heller får skildra
sådana personer. I propositionen lämnar rege-
ringen också förslag till nya riktlinjer för Sys-
tembolagets öppethållande.

Förändringarna på alkoholområdet har rest
krav på nya arbetssätt och metoder som kan
komplettera den nuvarande alkoholpolitiken för
att förhindra en ökad konsumtion.

Regeringen har därför inrättat en nationell
ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaföre-
byggande insatser under socialministerns led-
ning. Ledningsgruppens uppgift är att stödja ett
förstärkt långsiktigt alkohol- och drogförebyg-
gande arbete. Det är angeläget att med nya
metoder försöka kompensera de förändringar
som EU-medlemskapet medfört för den svenska

alkoholpolitiken. Det handlar om insatser som
direkt kan påverka människors förhållningssätt
och vanor och som också ökar det individuella
ansvarstagandet. Det handlar vidare om att i
ökad utsträckning utveckla hållbara lokala
strategier som också innebär ett ökat lokalt
ansvarstagande. Detta är en omställningsprocess
som kräver insatser under lång tid framöver.
Ledningsgruppen har tagit initiativ till ett antal
nationella projekt i syfte att stimulera en sådan
utveckling (se Narkotikapolitik). För bl.a. detta
ändamål har 30 miljoner kronor årligen avsatts.

Regeringen har också tillsatt en kommitté som
skall utveckla samarbetet mellan berörda
myndigheter, försäkringsbolag och olika
branschorganisationer på alkoholområdet.
Kommittén kallar sig Oberoende Alkohol-
samarbetet (OAS). Utgångspunkten för sam-
arbetet är de prioriteringar som gjorts i den
nationella handlingsplanen för alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser. Uppgiften är att
uppmuntra olika aktörer, såsom företag,
branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda
myndigheter och andra att engagera sig i arbetet
mot missbruk och alkoholskador. Ett prioriterat
område där samtliga inblandade har gemen-
samma intressen är insatser som motverkar den
illegala alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad
eller insmugglad alkohol och langning till
ungdomar. Här pågår en omfattande opinions-
insats som planeras fortsätta under de närmaste
åren och som löpande kommer att utvärderas.
Kostnaden för insatsen, som för år 1998 uppgick
till ca 20 miljoner kronor, finansieras till hälften
av staten och till hälften av branschorganisa-
tionerna. I propositionen Vissa alkoholfrågor,
m.m. (prop. 1998/99:134) lägger regeringen fram
förslag till bl.a. riktlinjer för det framtida OAS-
samarbetet. Avsikten är att samarbetet på sikt
skall ombildas till en allmännyttig ideell
förening.

I syfte att samordna och effektivisera verk-
samheten på alkohol- och narkotikaområdet har
Statskontoret haft i uppdrag att se över myndig-
hetsstrukturen på alkohol- och narkotikaområ-
det utifrån en förändrad verklighet såväl centralt
som regionalt. Statskontoret har den 1 oktober
1998 överlämnat ett principiellt förslag till en ny
myndighetsstruktur och ansvarsfördelning på
alkohol- och narkotikaområdet. Mot denna bak-
grund har en organisationskommitté tillkallats
med uppgift att föreslå en ombildning av Folk-
hälsoinstitutet till en myndighet med tydligare
uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

(dir. 1999:36). Uppgifter för den nya myn-
digheten bör vara att följa utvecklingen på hela
folkhälsoområdet, ta fram fakta, utarbeta
nationella handlingsplaner, stå för kunskaps-
försörjning och utveckling av metoder samt
arbeta med underlag och utredningsuppdrag som
hör samman med regeringens ledning, styrning
och utvärdering av folkhälsoområdet. Alkohol-
inspektionens uppgifter av övergripande tillsyns-
karaktär skall också tillföras den nya myndig-
heten liksom Läkemedelsverkets uppgifter när
det gäller teknisk sprit. Organisationskommittén
skall redovisa sina överväganden och förslag till
regeringen senast den 1 juni år 2000.

Situationen på alkoholpolitikens område krä-
ver en hög grad av samordning, effektivitet och
en ledningsorganisation med hög beredskap för
olika varierande insatser. På ledningsgruppens
initiativ har ett arbete med att revidera den
nationella handlingsplanen för alkohol- och nar-
kotikaförebyggande insatser påbörjats under
Svenska Kommunförbundets ledning (se Nar-
kotikapolitik). Ett framtidsscenarieprojekt om
hur alkohol- och narkotikasituationen i Sverige
kan komma att se ut år 2005 har genomförts som
ett av flera underlagsmaterial för revideringen av
handlingsplanen.

Alkoholutredningen (dir. 1998:19 och
1998:52) tillsattes i mars 1998 med uppdrag att se
över vissa bestämmelser i alkohollagen samt
lagen om försäljning av teknisk sprit m.m. I
uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen
tillämpas och huruvida erfarenheterna från
tillämpningen visar att ändringar, förtydliganden
eller tillägg behövs på särskilda punkter.
Utredningen skall slutredovisa uppdraget till
regeringen senast den 31 december 1999.

Sverige har tillsammans med Finland erhållit
medel från EU-kommissionen för att genomföra
två länderjämförande studier om alkoholproble-
mens omfattning och dess hälsoeffekter samt om
hur alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder.
Studierna, som slutförs under det svenska ord-
förandeskapet i EU våren 2001, utgör ett viktigt
vetenskapligt underlag för EU-kommissionens
fortsatta arbete med alkoholfrågan på folkhäl-
soområdet. Som ett led i förberedelserna inför
det svenska ordförandeskapet har Sverige också
tagit initiativ till gemensamma diskussioner med
de närmast kommande ordförandeländerna i EU
för att tillsammans utarbeta en EU-strategi på
alkoholområdet. Vid EU:s senaste hälsominster-
råd (juni 1999) fick Sverige starkt stöd för beho-

vet av en framtida EU-strategi på alkoholområ-
det.

Den svenska regeringen kommer att vara värd
för Världshälsoorganisationens (WHO) minis-
terkonferens om alkohol och unga människor i
Europa som kommer att hållas i Stockholm år
2000. En plan för WHO:s framtida hälsofräm-
jande arbete håller på att tas fram och kommer
att presenteras på konferensen.

Regeringen har genom Allmänna arvsfonden
under år 1997 beslutat om 15 miljoner kronor till
Folkhälsoinstitutet för stöd till olika ideella
organisationers barn- och ungdomsprojekt som
ligger i linje med den nationella handlingsplanen
för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser.
För åren 1998 och 1999 har regeringen genom
Allmänna arvsfonden tillskjutit ytterligare
10 miljoner kronor.

Effekter av de statliga insatserna

Inrättandet av den Nationella ledningsgruppen
för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser
och branschsamarbetet i OAS har tillsammans
med Folkhälsoinstitutets och Alkoholinspektio-
nens insatser lett till en ökad aktivitet på alko-
holområdet. Flera nationella projekt har initierats
och ett trettiotal regionala konferenser har hållits
över hela landet för att få i gång lokala aktiviteter
på området. Erfarenheterna från de projekt på
nationell nivå som ledningsgruppen hittills har
initierat är mycket goda. Branschsamarbetet har
inneburit att nya kommunikationskanaler och
kontaktytor ställts till förfogande för informa-
tion i alkoholfrågan. Informationsmaterial har
t.ex. kunnat spridas till samtliga livsmedelshand-
lare, restaurang-, bryggeri- och försäkrings-
anställda samt anställda vid berörda myndigheter
m.fl. Utvärdering av de olika insatserna är
inplanerade men det är ännu alltför tidigt att
uttala sig om effekterna av de vidtagna
åtgärderna. Regeringen bedömer dock att de
insatser som hittills genomförts har fungerat bra
och varit nödvändiga för att få igång en aktiv
process. Regeringen har också en hög beredskap
för att vidta ytterligare åtgärder om situationen
så kräver. Även på europeisk nivå har olika
framgångsrika initiativ tagits och ytterligare
insatser planeras för att påverka framför allt EU
att lyfta upp alkoholfrågan på dagordningen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens slutsatser

Sveriges inträde i EU har förändrat förutsätt-
ningarna för den svenska alkoholpolitiken. Målet
att begränsa alkoholens skadeverkningar genom
att minska den totala konsumtionen av alkohol
ligger fast. EU-medlemskapet gör det dock nöd-
vändigt att söka nya metoder för det före-
byggande arbetet för att kunna förverkliga målet.
I den nya situationen behöver samhällets olika
insatser på området samordnas bättre än hittills.

Den nationella ledningsgruppens insatser är
därför av stor betydelse för det fortsatta alkohol-
och narkotikaförebyggande arbetet.

På alkoholforskningens område behöver kon-
sumtionsforskningen utvecklas och stimuleras.
Centrum för alkohol- och narkotikaforskning
vid Stockholms universitet är under uppbyggnad
under ledning av Socialvetenskapliga forsknings-
rådet. En föreståndarprofessur har nyligen till-
satts och verksamheten har påbörjats om än i
blygsam omfattning. Regeringen anser att Folk-
hälsoinstitutets erfarenheter är av stort värde i
det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Aven Folkhäl-
soinstitutets medel för alkohol- och narkotika-
forskning bör därför samordnas med den tänkta
verksamheten.

Narkotikapolitik

Narkotikapolitiska insatser skall syfta till att
begränsa tillgången och efterfrågan på narkotika.
Målet för den svenska narkotikapolitiken skall
enligt regeringens skrivelse En narkotikapolitisk
redogörelse (1997/98:172) vara att minska
nyrekryteringen till missbruk, att fler missbru-
kare skall upphöra med sitt missbruk samt att
tillgången på narkotika skall minska. Visionen är
ett samhälle utan narkotika. Insatser och åtgärder
inom narkotikapolitikens område skall baseras på
kunskap om faktiska förhållanden och utvärde-
ringar av effekterna av olika insatser.

Narkotikaförebyggande insatser skall syfta till
att stärka individens vilja och förmåga att avstå
ifrån droger, med särskild uppmärksamhet på
ungdomar och individer som befinner sig i
riskzonen att utveckla ett missbruk. Rehabilite-
ringsinsatser skall bidra till att minska missbru-
kets konsekvenser för individen, närstående och
samhälle. Samverkan mellan tull, polis och andra
myndigheter skall utvecklas och fördjupas såväl
nationellt och internationellt för att minska till-
gången på narkotika.

Samarbete över nationsgränserna är en förut-
sättning för att på sikt komma tillrätta med ett
växande globalt narkotikaproblem Sveriges
internationella engagemang i narkotika frågor är
en integrerad del av den nationella politiken.
Sverige motverkar aktivt alla försök till ned-
rustning av narkotikakontrollen.

Tillstånd och utveckling

Tillgången till och efterfrågan på narkotika ökar i
hela världen. Europa är idag den största produ-
centen av syntetiska droger. Samtidigt som pro-
duktionen av illegal narkotika ökar blir den ille-
gala handeln med narkotika alltmer välorgani-
serad och svårare att bekämpa. Det finns idag
knappt någon skillnad mellan renodlade kon-
sument- och producentländer. Där det finns
narkotika, där växer också missbruket.

Narkotika i olika former förekommer i prak-
tiskt taget hela landet. Mellan 8 och 10 procent
av den vuxna befolkningen uppger i regelbundet
återkommande undersökningar att de någon
gång under sin livstid prövat narkotika. Cannabis
är det ojämförligt vanligast förekommande pre-
paratet, både bland ungdomar och vuxna.
Amfetamin har sedan 1960-talet dominerat det
intravenösa missbruket. Heroinmissbruket i
Sverige är relativt litet. Under 1990-talet har det
dock rapporterats om tendenser till ett ökat
missbruk av rökheroin. Tillgången på ecstasy och
LSD, som ökade under 1990-talet, har
stabiliserats de senaste åren.

Från flera länder i Europa kommer rapporter
om en positivare inställning till droger bland
ungdomar och en ökning av missbruket. Samma
tendens finns också i Sverige. Andelen ungdo-
mar som någon gång prövat narkotika var under
större delen av 1980-talet omkring 4 procent för
att under 1990-talets första hälft successivt öka
till omkring 8 procent år 1996. Därefter har det
inte skett någon ökning totalt sett. Andelen
ungdomar som uppger att de inte har prövat
narkotika men haft lust att göra det har ökat
något under 1990-talet, men ligger fortfarande på
en låg nivå. Uppgifterna om en ny öppenhet att
experimentera med droger bekräftas av personal
och organisationer som verkar bland ungdomar.
Drogliberala budskap får emellertid fortfarande
mycket litet stöd bland ungdomar i åldern 15-
24 år.

I en undersökning av det tunga narkotika-
missbrukets omfattning år 1992 uppskattades

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

antalet tunga missbrukare till mellan 14 000 och
19 000. År 1979, när en motsvarande kartlägg-
ning genomfördes fann man 10 000-14 000
tunga missbrukare. Enligt Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som
genomfört undersökningarna inträffade nyre-
kryteringen till gruppen tunga missbrukare
huvudsakligen i slutet av 1970-talet och i början
av 1980-talet. Enligt CAN pekar flera av de indi-
katorer som används för att uppskatta det tunga
missbruket på att missbruket har ökat under
1990-talet.

De viktigaste statliga insatserna

Folkhälsoinstitutet har ett särskilt ansvar för
narkotikaprevention. Institutet följer konsum-
tions- och skadeutvecklingen, fördelar stöd till
lokalt förebyggande arbete samt stödjer forsk-
ning och utvärdering inom området. Institutet
har de senaste åren disponerat extra medel för
stöd till drogförebyggande verksamhet, utöver
de utvecklingsmedel som finns i myndighetens
ordinarie budget. Institutet hade under år 1998
drygt 100 lokala projekt i organisationslivet,
vartill kommer ett 50-tal projekt av liknande
karaktär som får stöd under två eller tre år.
Socialstyrelsen svarar för tillsyn samt uppföljning
och utvärdering av förebyggande insatser och
vård och behandling inom socialtjänsten samt
stöder metodutvecklingen inom området. Läns-
styrelserna förfogar sedan år 1995 över 50 miljo-
ner kronor årligen för utveckling av alkohol- och
narkotikaförebyggande öppenvårdsinsatser.

Som tidigare nämnts (se Alkoholpolitik) finns
under socialministerns ledning en nationell led-
ningsgrupp med uppgift att samordna och stödja
ett förstärkt långsiktigt alkohol- och drogföre-
byggande arbete. I syfte att pröva nya metoder
för att stärka unga människors vilja och förmåga
att avstå från narkotika och skjuta upp alkohol-
debuten har ledningsgruppen tagit initiativ till ett
antal projekt av nationellt intresse. En gemensam
utgångspunkt är att aktivt söka engagera
ungdomarna själva och utgå ifrån deras egna
erfarenheter och uppfattningar. Regeringen dis-
ponerar årligen 30 miljoner kronor för alkohol-
och narkotikapolitiska åtgärder att användas bl.a.
i detta arbete.

Ledningsgruppen står bakom bl.a. Drugsmart,
ett alkohol- och narkotikapolitiskt forum på
internet. Drugsmart, som startade höstterminen
1998, vänder sig främst till yngre tonåringar samt

deras lärare med information och kommunika-
tion om alkohol och narkotika. Genom att öka
kunskapen samt tillåta och stimulera till debatt i
för många ungdomar väsentliga existentiella frå-
gor om droger och droganvändning skall ung-
domarna stödjas i valet av en drogfri livsstil.
Drugsmart hade under sitt första år drygt en
miljon besökare.

Ett annat initiativ är projektet Motstånds-
Kraft, som drivs med Svenska Kommunförbun-
det som huvudman i ett 25-tal kommuner. Inom
projektet, som startade hösten 1997, engageras
ungdomar i det drogförebyggande arbetet. Pro-
jektet avslutas år 1999, men verksamheten kom-
mer att fortsätta under en eller två deltagande
kommuners ledning. Syftet är att pröva och
sprida fungerande modeller för lokalt förankrat
arbete med och av ungdomar.

I syfte att öka kunskapen hos ungdomar i
arbetslivet om hur alkohol och narkotika påver-
kar individen och arbetsplatsen, bl.a. vad gäller
säkerhet och den egna hälsan, genomför Riks-
alna som är ett samarbetsorgan mellan arbets-
marknadens parter, ett tre-årigt projekt på
arbetsplatser med många ungdomar. Projektet
syftar till att stödja och stärka ungdomarnas vilja
och förmåga att hjälpa och stötta varandra samt
att ha beredskap för ”tidig upptäckt” på arbets-
platserna.

Kunskapen om det tunga missbrukets utveck-
ling samt missbruksutvecklingen i marginalise-
rade grupper är bristfällig. Centralförbundet för
Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN)
genomför därför på ledningsgruppens uppdrag
ett drygt treårigt projekt som syftar till att
undersöka det tunga narkotikamissbrukets
omfattning och utveckling och att därvid särskilt
uppmärksamma utvecklingen i sociala marginal-
grupper. En central del i Max-projektet, som
studien kallas, är en omfattande studie av det
tunga missbruket i de tre storstäderna.

Som grund för det förstärkta drogförebyg-
gande arbete som regeringen år 1994 beslutade
om låg en nationell handlingsplan. Hösten 1998
påbörjades, på uppdrag av nationella lednings-
gruppen och under Svenska Kommunförbundets
ledning, ett arbete med att revidera handlings-
planen. Omkring 30 kommuner är involverade i
arbetet, som kommer att utmynna i en handbok i
drogförebyggande arbete som skall spridas och
användas i det lokala arbetet med dessa frågor.

Den 1 april 1999 trädde lagen (1999:42) om
förbud mot vissa hälsofarliga varor i kraft. Lagen
ger möjlighet till kontroll av varor som, utan att

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vara narkotika, medför fara för människors liv
eller hälsa och som används för att uppnå berus-
ning eller annan påverkan. Narkotikadefinitio-
nen i narkotikastrafflagen ändrades samtidigt för
att den klart skall täcka alla de varor som idag
anses vara narkotika. Från den 1 augusti 1999
skall svampar som innehåller ämnena psilocyn
och psilocybin anses vara narkotika enligt nar-
kotikastrafflagen, om svamparna är framodlade
eller om de har torkats eller på annat sätt beretts.

Sedan hösten 1998 arbetar en särskild
narkotikakommission (dir. 1998:18) med uppgift
att utvärdera Sveriges narkotikapolitiska insatser
sedan mitten av 1980-talet. Kommissionen skall
lägga förslag till effektivisering av narkotika-
politiken. Kommissionen har börjat sitt arbete
med att se över behovet av information om
narkotikautvecklingen, lagstiftningen inom om-
rådet, narkotikarelaterad dödlighet samt
ungdomar och droger. Uppdraget skall redovisas
före utgången av år 2000.

FN spelar en central roll i det internationella
samarbetet mot narkotikan. Sverige är en av de
största bidragsgivarna till FN:s narkotika-
kontrollprogram UNDCP. Vid FN:s General-
församlings särskilda möte om narkotika år 1998
antogs för första gången ett internationellt doku-
ment om efterfrågedämpande åtgärder. Sverige
har deltagit i utarbetandet av en handlingsplan
för hur denna deklaration skall genomföras.

Sverige deltar också aktivt i Europarådets sam-
arbetsrupp för narkotikafrågor, den s.k. Pom-
pidougruppen. Sverige har bl.a. medverkat med
finansiering och genomförande av ett utbild-
nings- och träningsprogram för personal verk-
samma inom förebyggande arbete och vård och
behandling i Central- och Östeuropa som avslu-
tades under år 1997. Sverige deltar också i upp-
följningsprojektet som startar hösten 1999.

Genom medlemskapet i EU har Sverige fått
tillgång till ett utökat europeiskt samarbete kring
narkotikafrågorna. I januari 1998 inrättades ett
särskilt varningssystem för nya syntetiska droger
inom EU. Systemet syftar till tidig upptäckt av
nya droger på den illegala marknaden och en
gemensam analys av dessa drogers farlighet.
Folkhälsoinstitutet rapporterar för Sveriges del
till varningssystemet.

Folkhälsoinstitutet är Sveriges nationella
enhet för det arbete med informationsutbyte
inom narkotikaområdet som är uppbyggt kring
det europeiska narkotikacentret i Portugal
(EMCDDA). Under kommande år kommer en
av huvudpunkterna i arbetet vara att utveckla

indikatorer som skall göra det möjligt att bättre
jämföra utvecklingen i de olika länderna vad
gäller narkotikakonsumtion, dess negativa effek-
ter, behandling och förebyggande arbete. Detta
är en verksamhet som kräver medverkan från en
rad myndigheter utöver Folkhälsoinstitutet t.ex.
Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och
Rikspolisstyrelsen.

Effekter av de statliga insatserna

De statliga insatserna har varit inriktade på att
hålla tillbaka missbruket samt upprätthålla en
negativ attityd till användningen av narkotika.
Även om det i vissa ungdomsgrupper finns ten-
denser till ökad erfarenhet av och en mer tilll-
låtande inställning till droger visar tillgängliga
undersökningar att en överväldigande majoritet
av svenska folket inte befattar sig med någon
form av narkotika. Det finns en bred folklig och
politisk uppslutning kring en restriktiv narko-
tikapolitik. Någon legaliseringsdebatt liknande
den som bedrivs i flera andra europeiska länder
förekommer inte i Sverige.

Regeringens slutsatser

Trots rapporter om ett ökat experimenterande
med droger i ungdomsgrupper och rapporter om
ändrade attityder till narkotika är narkotikamiss-
brukets omfattning i Sverige relativt begränsat,
både i jämförelse med 1970-talet och i ett inter-
nationellt perspektiv. Det finns dock anledning
att ta utvecklingen på allvar. Genomgripande
politiska, tekniska, ekonomiska och sociala för-
ändringar har starkt påverkat eller förändrat till-
varon för stora grupper människor samtidigt
som toleransen mot narkotika har ökat på många
håll i världen. Risken att ett nyfiket experimen-
terande med droger skall leda till ett mer per-
manent bruk som leder till ett beroende kan inte
negligeras.

Tillgången till narkotika i samhället är god och
priserna relativt låga. Olika undersökningar
pekar på att fler unga prövar eller vill pröva
narkotika och att nyrekryteringen till tungt
missbruk tycks ha ökat. Sammantaget innebär
utvecklingen att förebyggande insatser samt
rehabilitering skall ha fortsatt hög prioritet. Det
är både fråga om generella förebyggande insatser
för ungdomar för att stärka motståndet mot
droger samt riktade insatser och intervention

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bland ungdomar som löper särskilt stor risk att
utveckla missbruk och beroende. Utvecklingen
kommer också av allt att döma kräva stärkta
insatser för att tillgodose rehabiliteringsbehovet
hos en Eten grupp etablerade och socialt belas-
tade missbrukare.

FN:s narkotikakonventioner utgör en stabil
grund för det internationella samarbetet och den
internationella kontrollen av narkotika. Genom
samarbete inom både FN och EU har polis och
tull förbättrat sina möjligheter att begränsa
utbudet av narkotika. Sverige bör även fortsätt-
ningsvis ha en framträdande roll i det internatio-
nella samarbetet. Detta samarbete är utom-
ordentligt betydelsefuUt, inte minst mot bak-
grund av den pågående europeiska integrationen
och de genomgripande förändringarna i Central-
och Östeuropa.

Narkotikakommissionen skall inom ramen för
sitt uppdrag lägga förslag som skall stärka
Sveriges internationella arbete. Utgångspunkten
är att narkotikaproblemet är globalt till sin
karaktär och därför kräver ett vittgående inter-
nationellt samarbete för att kunna få en lösning.

Vård av missbrukare

Målet är att åstadkomma en social omsorg av god
kvalitet med effektiv resursanvändning som
tillgodoser den enskilde individens behov av stöd
och bistånd i samband med missbruksproblem.
Socialtjänsten skall arbeta för att förebygga och
motverka missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel och därvid ägna
särskild uppmärksamhet åt insatser för barn och
ungdom. Den enskilde missbrukaren skall av
socialtjänsten aktivt erbjudas den hjälp och den
vård som han behöver för att komma ifrån sitt
missbruk.

Tillstånd och utveckling

Ansvaret för vården av missbrukare vilar främst
på socialtjänsten och landstinget. Socialtjänsten
ansvarar för den långsiktiga vården och andra
stöd och hjälpinsatser medan sjukvården främst
svarar för avgiftning och vård till personer med
psykiska komplikationer till följd av missbruk.
Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för
tvångsvården av vuxna missbrukare och ungdo-
mar med behov av särskild tiUsyn. SiS har
driftsansvar för 15 institutioner som huvudsakli-

gen tar emot vuxna som vårdas med stöd av
lagen (1998:870) om vård av missbrukare i vissa
fall (LVM). Missbrukarvård bedrivs också vid de
32 institutioner enligt 12 § lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
som också ingår i SiS verksamhet. LVM-hemmen
och de särskilda ungdomshemmen är den enda
missbrukarvård som bedrivs med statligt
huvudmannaskap. För övrig missbrukarvård är
kommuner, landsting eller privata vårdgivare
huvudman.

Under hotet av en aidsepidemi bland injek-
tionsmissbrukare i mitten av 1980-talet skedde
en kraftig utbyggnad och förstärkning av miss-
brukarvården. Därefter har en marginell nedgång
skett i antalet vårdplatser i friviUigvården medan
det har gjorts kraftiga nedskärningar av antalet
vårdplatser för vuxna tvångsvårdade. Den
1 november 1998 fick cirka 20 300 personer
någon form av vårdinsats inom socialtjänsten.
Omkring 80 procent av insatserna skedde i
öppenvård. Antalet missbrukare i institu-
tionsvård var drygt 3 500, vilket var något fler än
året innan. Uppgången gällde både frivilligvården
och tvångsvården. Andelen akuta omhänder-
taganden enligt LVM har ökat under de senaste
åren och uppgår nu till cirka 70 procent av alla
intagna på LVM-hem. Den genomsnittliga
vistelsetiden i LVM-vård har minskat något
jämfört med föregående år, från 90 dagar år 1997
till 84 dagar år 1998. Genomsnittlig vårdtid i
frivillig institutionsvård var drygt 100 dagar.

Kommunerna har under senare år medvetet
styrt över missbrukarvården från dygnet-runt-
vård i behandlingshem till öppna vårdformer
som bedrivs lokalt. Enligt Socialstyrelsen skedde
mellan åren 1994 och 1997 ingen allmän ned-
dragning av resurser och insatser för vuxna miss-
brukare (Balans i missbrukarvården 1998:3).
Mycket tyder enligt Socialstyrelsen på att många
kommuner gjorde ekonomiska neddragningar
inom detta område i början av 1990-talet. Ned-
gången i tvångsvården förefaller totalt sett kvan-
titativt ha kompenserats av andra frivilliga insat-
ser. De problem som funnits sedan länge med att
nå vissa grupper, t.ex. nya missbrukare och tunga
missbrukare, finns fortfarande kvar. Olika
samverkansmodeller har dock utvecklats kring
svårt psykiskt störda missbrukare. Vad gäller det
fortsatta utvecklingsarbetet inom missbru-
karvården betonade Socialstyrelsen särskilt
behovet att uppmärksamma sambandet mellan
narkotikamissbruk och arbetslöshet, fattigdom
och social marginalisering samt att sambandet

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

mellan alkohol- och narkotikamissbruk har blivit
allt tydligare under senare år.

De viktigaste statliga insatserna

Sedan år 1995 förfogar länsstyrelserna över
50 miljoner kronor årligen för utveckling av
öppenvårdsinsatser samt olika alkohol- och nar-
kotikaförebyggande insatser. Socialstyrelsen har i
uppdrag att inom ramen för en beredningsgrupp
med representanter från länsstyrelserna, Statens
institutionsstyrelse och Svenska Kommun-
förbundet planera och styra den allmänna inrikt-
ningen av utvecklingsarbetet samt följa upp och
utvärdera de verksamheter som kommer till
stånd.

Under många år har uppmärksamheten riktats
mot missbrukare som har psykiska störningar.
Inom ramen för utvärderingen av psykiatri-
reformen har riksdagen anvisat medel som
Socialstyrelsen fördelar till olika projekt som
arbetar med att utveckla samarbetet mellan
psykiatri och socialtjänst.

SiS har fortsatt sitt arbete med att höja kvalite-
ten på tvångsvården, bl.a. genom kompetens-
höjande åtgärder bland personalen och en ökad
differentiering av vården. Vidare arbetar SiS med
att öka kontakterna mellan myndigheten och
kommunerna i syfte att åstadkomma en bättre
eftervård. Under år 1998 har flera nya studier om
LVM-vården presenterats som ger en bättre kun-
skap om LVM-vården och de tvångsvårdade
klienterna. Även inom ungdomsvården arbetar
SiS för att utveckla behandling av missbrukare.

Socialstyrelsen har lagt om sin statistik inom
vårdområdet för att bättre spegla de förändringar
som sker inom hela området. Fr.o.m. i år redo-
visas samtliga vårdinsatser som sker för vuxna
missbrukare, och inte som tidigare endast insti-
tutionsvård.

Effekter av de statliga insatserna

Vården av missbrukare har undergått stora för-
ändringar de senaste tio åren. Uppgifter om vad
utvecklingen har inneburit är dock motstridiga
och bilden svårfångad. Medan somliga hävdar att
det har skett en regelrätt nedrustning av vården
påstår andra att det främst är fråga om en
omstrukturering av insatserna, från institu-
tionsvård till öppenvård och från tvångsvård till
frivillig vård, samt en övergång till nya former

för rehabilitering. Med Socialstyrelsens nya sta-
tistik över vårdinsatser för vuxna missbrukare
ges bättre förutsättningar att följa utvecklingen
och bedöma behovet av förändringar.

Enligt länsstyrelserna har de medel som
avsatts för att utveckla öppenvården samt olika
förebyggande insatser fått avsedd effekt. Kom-
munerna har visat ett stort intresse att starta
olika projekt med hjälp av dessa medel, vilket
tyder på att det finns ett behov av olika åtgärder
på detta område. Länsstyrelserna konstaterar
också att utvecklingsmedlen har bidragit till att
stimulera samverkan med såväl etablerade som
nya samverkanspartners.

Förändringarna i socialtjänstlagen den 1 janu-
ari 1998 innebar bl.a. inskränkningar i rätten att
överklaga beslut om missbrukarvård. Social-
styrelsen har i sin uppföljning av ändringarna i
socialtjänstlagen särskilt granskat effekterna av
den inskränkta överprövningsrätten på miss-
bruksområdet. Socialstyrelsen konstaterar att
tillgängliga uppgifter inte pekar på någon större
förändring i vårdens omfattning efter det att
besvärsrätten inskränktes. Flera i undersök-
ningen ingående organisationer understryker
dock att det är stora skillnader mellan olika
kommuner, varför det är svårt att dra generella
slutsatser. Av samtliga tillfrågade politiker och
tjänstemän ansåg dock 85 procent att ändringar-
na missgynnade klienterna.

Regeringens slutsatser

Vård och behandling samt andra rehabilite-
ringsinsatser är grunden för att hjälpa missbru-
kare att komma ifrån ett beroende. Rehabilite-
ring av missbrukare skall baseras på metoder som
har visat sig framgångsrika och effektiva. Den
enskildes integritet skall respekteras. Rehabilite-
ring skall bidra till att minska missbrukets kon-
sekvenser för individen, dennes närstående och
samhället. Den som behöver stöd och hjälp för
att upphöra med sitt missbruk skall ha tillgång
till sådant stöd

Regeringen kan konstatera att det har skett en
fortsatt förskjutning mot öppenvård, korta vård-
tider och skyddat boende med stöd. Efterfrågan
på tvångsvård verkar ha stabiliserat sig. Det är
dock svårt att veta vad denna utveckling betyder
för den enskilde missbrukaren. Socialstyrelsen
har i sina uppföljningar av utvecklingen inom
missbrukarvården inte kunnat konstatera en
generell neddragning av resurser och insatser för

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vuxna missbrukare. Det finns dock vissa tecken
som kan tyda på att missbrukare inte erbjuds
relevanta insatser i en tidig fas av missbruket, vil-
ket i sin tur kan innebära att missbruket utveck-
las och förvärras. Det är därför angeläget att
fortlöpande noga följa och uppmärksamma för-
ändringar i vården.

Det är också angeläget att utveckla kunskapen
om missbrukarvårdens effekter. Ett långsiktigt
utvärderingsarbete pågår såväl inom Centrum för
utvärdering av metoder i socialt arbetet (CUS)
vid Socialstyrelsen som vid SiS.

Narkotikakommissionen (dir. 1998:18) har
som ett av sina uppdrag att analysera utveck-
lingen av missbrukarvårdens och kriminalvår-
dens behandlingsprogram, värdera dess resultat
och effekter i förhållande till insatta resurser
samt föreslå åtgärder för att stärka rehabilite-
ringen av missbrukare, bl.a. genom förbättrad
samverkan mellan olika huvudmän och aktörer.
Kommissionens överväganden kommer att ligga
till grund för framtida ställningstaganden i fråga
om missbrukarvårdens utveckling.

5.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheternas verksamhetsområde.

remissbehandlas för närvarande. Utredningen
föreslår vissa förändringar i Handikapp-
ombudsmannens arbetsuppgifter och organisa-
tion som kan påverka personalsituationen.

5.6 Anslag

Bl Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldrepolitiken

Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
Tusental kronor
1999	Anslag	270 000 1	Utgifts- prognos	230 000
2000	Förslag	260 000
2001	Beräknat	250 000
2002	Beräknat	150 000

1 varav regeringen beslutat dra in 40 000 tkr.

Regeringen aviserade i propositionen, Nationell
handlingsplan för äldrepolitiken (prop.
1997/97:113) att särskilda medel skulle avsättas
för genomförande av prioriterade insatser för att
förverkliga målen i handlingsplanen under åren
1999-2001. Riksdagen anslog för år 1999
270 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor
har dragits in av regeringen.

Regeringens överväganden

5.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Till följd av strukturförändringarna har Statens
institutionsstyrelse (SiS) under de senaste åren
sagt upp ett stort antal (ca 500) anställda, främst
vid LVM-hem. Någon ytterligare minskning av
personal är för närvarande inte aktuell då
efterfrågan på SiS vård är stabil och beräknas öka
något. Under förutsättning att regeringens
förslag i propositionen 1998/99:134 Vissa
alkoholfrågor, m.m. att ta bort Alkohol-
inspektionens verksamhet när det gäller till-
ståndsgivning och tillsyn av partihandel god-
känns av riksdagen kommer detta att få konsek-
venser för antalet anställda vid Alkohol-
inspektionen. Ett tiotal arbetstillfällen kan kom-
ma att beröras under år 2000 och 2001.

Utredningen om Handikappombudsmannens
framtida förutsättningar och arbetsuppgifter

Resultatinformation

Från anslaget har bidrag lämnats till följande
aktiviteter under år 1999:

- Fortbildning av arbetsledare och förtroende-
valda. Regeringen har givit Socialstyrelsen i
uppdrag att utbetala medel för fortbildning
av personer i arbetsledande befattningar
inom äldreomsorgen till landets kommuner
i förhållande till antalet personer 65 år och
äldre som är folkbokförda i respektive
kommun. Målet med fortbildningsinsat-
serna är att ge arbetsledare och bistånds-
handläggare inom äldreomsorgen bättre
förutsättningar att klara de krav som ställs
på deras insatser och den verksamhet som
de ansvarar för mot bakgrund av de föränd-
ringar som vård och omsorg om äldre
genomgått under 1990-talet. För att stödja
kommunernas fortsatta arbete med fort-

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bildning av arbetsledare och biståndshand-
läggare inom äldreomsorgen föreslås ett
bidrag på 70 miljoner kronor år 2000.
Under år 2000 kommer ett antal regionala
konferenser för förtroendevalda verksamma
inom äldreomsorgen att anordnas på flera
platser i landet.

Stöd till anhöriga. Regeringen har givit
Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel
till landets kommuner i förhållande till
antalet personer 65 år och äldre som är
bosatta i respektive kommun. För att bidra-
get skall utges till en enskild kommun krävs
att kommunen redovisar en treårig hand-
lingsplan för arbetet med att utveckla stödet
till anhöriga som vårdar äldre, funktions-
hindrade och långvarigt sjuka. Handlings-
planen skall baseras på insatser som genom-
förs av kommunen i samverkan med an-
hörig- och frivilligorganisationer. Under
hösten 1999 förväntas landets kommuner
ha arbetat fram dessa handlingsplaner.
Regeringen föreslår därför ett fortsatt
stimulansbidrag om 100 miljoner kronor år
2000 för att åstadkomma en varaktig kvali-
tetshöjning i det stöd som kommunerna
erbjuder anhöriga. Enligt riksdagens beslut
(bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307)
bör medlen fördelas av Socialstyrelsen efter
samråd med länsstyrelserna. Socialstyrelsen
har i uppdrag att utvärdera och följa upp
insatserna. Av anslaget kan en viss del
användas till uppföljnings-, informations-
och utbildningsinsatser.

Initiativmedel. Regeringen föreslår att
90 miljoner kronor år 2000 anslås som ett
särskilt stimulansbidrag för försöksverk-
samheter i kommuner och landsting som
syftar till utveckling och nytänkande inom
vård-, omsorgs- och serviceverksamheter
för äldre. Medlen föreslås disponeras av
regeringen. Under våren 1999 har
regeringen fattat följande beslut:

- försöksverksamheter i kommuner och
landsting som syftar till utveckling och
nytänkande inom vård-, omsorgs- och
serviceverksamheter för äldre. Rege-
ringen har beviljat ca 70 projekt inom
flera prioriterade områden stöd.
Huvudman för projekten är kommu-
ner, landsting samt föreningar. Pro-
jekten är såväl ettåriga som fleråriga.

- försöksverksamheter med uppsökande
verksamhet. Regeringen har beviljat
stöd till 21 försöksverksamheter under
åren 1999-2001. Socialstyrelsen har
fått i uppdrag att dokumentera, följa
upp och utvärdera försöksverksam-
heterna.

- regionala FoU-centra inom äldre-
området. Regeringen har beviljat stöd
till 15 regionala FoU-centra under
åren 1999-2001

- telefonjourer. Under hösten 1999
kommer en nationell kartläggning av
telefonupplysning riktad till äldre och
deras anhöriga att göras.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 260 000 000 kronor anvisas under
anslag Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken för år 2000. För år 2001 beräknas
anslaget till 250 000 000 kronor och för år 2002
150 000 000 kronor.

B2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet

Tabell 5.3 Anslagsutvecklingen B2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet __________________________

Tusental kronor

1998	Utfall	312 039	Reservation	78 353
1999	Anslag	275 000	Utgifts- prognos	275 000
2000	Förslag	330 000
2001	Beräknat	345 000
2002	Beräknat	345 000

Från anslaget lämnas statsbidrag till landstingen
för vissa handikappinsatser som avser:

- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner
kronor) samt

- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner
kronor)

Medlen fördelas av Socialstyrelsen till lands-
tingen. Bidraget till rådgivning och annat stöd
lämnas i enlighet med finansieringsprincipen för
de ökade åtaganden landstingen fick genom

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

införandet av lagen (1993:387) om stöd och ser-
vice till vissa funktionshindrade (LSS).

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Ca 21 700 personer hade vid årsskiftet 1998/99
beslut om insatsen råd och stöd enligt LSS.
Insatserna skall vara ett komplement till t.ex.
habilitering, rehabilitering och socialtjänst. Idag
har drygt hälften av de landsting/kommuner som
medverkat i Socialstyrelsens uppföljning år 1999
ett policydokument för tillämpningen av råd och
stöd. Regeringsrätten avkunnade år 1997 fyra
domar som innebar att innehållet i insatsen råd
och stöd påtagligt minskade jämfört med tidigare
praxis. Socialstyrelsens uppföljning visar att
domarna fått genomslag både inom lands-
ting/kommuner och i länsrätterna vilket inne-
burit en begränsning av innehållet i råd och stöd.
Hur lagstiftningen används varierar dock som
tidigare nämnts mellan olika län. Vilka insatser
som bedöms ingå varierar mellan lands-
tingen/kommunerna. Den vanligaste insatsen är
kuratorsinsats i form av stödsamtal, stöd i kon-
takten med och samordningen av olika myndig-
heters insatser samt stöd och handledning till
anhöriga.

Socialstyrelsens uppföljning under åren 1994—
1997 visade att statsbidraget i många fall använts
till tjänster inom habiliteringsorganisationen
men att det var oklart om insatserna kommit
dem som omfattas av LSS till godo. Successivt
har dock situationen förändrats.

Under anslaget föreslår regeringen att
55 miljoner kronor anvisas för särskilda åtgärder
inom handikappområdet, vilka regeringen senare
preciserar i en särskild proposition.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 330 000 000 kronor anvisas under
anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handi-
kappområdet för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till vardera 345 000 000
kronor.

B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen B3 Statsbidrag till
vårdartjänst m.m.

Tusental kronor		168 770	Anslags- sparande	58 828
1998	Utfall	168 770	Anslags- sparande	58 828
1999	Anslag	144 617	Utgifts- prognos	183 000
2000	Förslag	183 019
2001	Beräknat	174 741
2002	Beräknat	165 987

Syftet med statsbidraget till vårdartjänst m.m. är
dels att ge studerande med rörelsehinder sådant
stöd att de kan vistas på studieorten och genom-
föra studier vid folkhögskola, universitet och
högskola, dels att göra det möjligt för ungdomar
som antagits till riksgymnasium för svårt rörelse-
hindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad gymnasie-
utbildning, att genomföra studierna.

De utgifter som belastar anslaget när det gäller
stöd åt studerande med rörelsehinder i anslut-
ning till rh-anpassad gymnasieutbildning, är
kostnader för elevhemsboende, omvårdnad i
boendet och habilitering. De huvudsakliga fakto-
rer som styr utgifterna på riksgymnasieområdet
är dels antalet elever med rörelsehinder vid
utbildningsställena, dels dessa elevers individuella
behov av stödinsatser i anslutning till utbild-
ningen.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus) administrerar anslaget enligt bestämmel-
serna i förordningen (1996:1536) med instruk-
tion för Statens institut för särskilt utbildnings-
stöd.

Den förväntade ökningen av antalet vårdar-
tjänst timmar per person har ännu inte fått den
omfattning som beräknats. Antalet studerande
vid riksgymnasierna fortsätter att öka men i lägre
takt än tidigare. Anslagssparandet för 1998
uppgick därför till 58,8 miljoner kronor.

Mot denna bakgrund minskades anslagsnivån
med 45 miljoner kronor för innevarande år och
med 8 miljoner kronor för åren 2000 och 2001
och därefter. Enligt prognosen för år 1999 kom-
mer anslagssparandet att uppgå till ca 20 miljoner
kronor vid årets slut.

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antal kursdeltagare inom folkhögskolan med
vårdartjänst var 2 597 elever under år 1998
(2 207 år 1997). Antal studenter inom universitet
och högskola med vårdartjänst var 48 personer
under år 1998 (34 personer år 1997). Antal
avtalade elevplatser inom verksamhetsgrenen
stöd inom riksgymnasieverksamheten var för
läsåret 1997/98 165 platser och för läsåret
1998/99 170 platser.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,
besluta om bidrag som inklusive tidigare åtagan-
den innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor
under år 2001 och senare.

Slutsatser

I linje med förslag i prop. 1998/99:105 Elever
med funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd har anslaget reducerats med 12,5 miljoner,
kronor för år 2001 och 25 miljoner kronor för år
2002 som en följd av att kostnadsansvaret fr.o.m.
1 juli 2001 delas mellan stat, kommun och
landsting.

Mot bakgrund av ovanstående förslår
regeringen att 183 019 000 kronor anvisas under
anslaget B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. för
budgetåret 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 174 741 000 kronor
respektive 165 987 000 kronor

ITabell 5.5 Bemyndigandetabell 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	0	60 000	60 000	40 000
Nya förpliktelser	0	60 000	60 000	40 000	40 000
Infriade förpliktelser1	0	0	60 000	60 000	40 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	0	60 000	60 000	40 000	40 000
Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam	0	60 000	60 000	40 000	40 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder

Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen B4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder

Tusental kronor

1998 Utfall 78 275

1999	Anslag	78 394	Utgifts- prognos	78 394
2000	Förslag	78 394
2001	Beräknat	78 394
2002	Beräknat	78 394

Bidraget är avsett att öka organisationernas möj-
ligheter att själva bedriva vissa verksamheter av
betydelse för personer med funktionshinder. En
del organisationer som får bidrag från detta
anslag har fått statsbidrag sedan 1950-talet (SRF
Hantverk) medan andra kom till så sent som år
1997. Statsbidrag lämnas till följande organisa-
tioner och verksamheter:

- Synskadades Riksförbund (SRF) Hantverk
AB för verksamhet för synskadade hant-
verkare

- SRF för inköp och tilldelning av ledarhun-
dar för synskadade m.m.

- SRF för viss övrig verksamhet, bl a utgiv-
ning av ersättningstidningar för synskadade,
individinriktad verksamhet för synskadade
med ytterligare funktionsnedsättning, stöd
till synskadades sysselsättning, punktskrift-
projekt och skrivtjänst

- Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för
utgivning av tidningar (ej medlems-
tidningar) för dövblinda och för utveckling
av databasen Telenuet.

- Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess
teckenspråksavdelning.

- Stiftelsen Rikstolktjänst för rikstolktjänst.

- Naturhistoriska riksmuseet/palynologiska
laboratoriet för bl.a. pollenmätningar och
rapportering av pollenhalt i luften

- Föreningen Rekryteringsgruppen för trä-
nings- och rehabiliteringsverksamhet

- Neurologiskt handikappades riksförbund
(NHR) för hjälpmedelsutställningen
NHR-Center.

- Riksverksamhet för små och mindre kända
handikappgrupper vid Mo Gård och
Ågrenska.

- Stöd till handikapporganisationer för att
driva riksomfattande rekreationsanlägg-
ningar för personer med funktionshinder.
Regler för fördelning av bidraget finns i
förordningen (1994:950) om statsbidrag till
rekreationsanläggningar.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Organisationerna har redovisat hur förra årets
bidrag har använts. Socialstyrelsen följer upp och
utvärderar de verksamheter som bedrivs med
bidrag från anslaget. En första rapport har läm-
nats till regeringen om den särskilda uppföljning
som skett angående ledarhundsverksamheten,
FSDB:s tidningsutgivning samt Rekryterings-
gruppens verksamhet.

En del av anslaget används för bidrag till vissa
handikapporganisationer som sedan länge driver
egna rekreationsanläggningar av med riks-
karaktär. Organisationerna har med dessa tagit
på sig ett ansvar för ge personer med omfattande
funktionshinder möjlighet till rekreation i
tillgänglig miljö och med särskild personal och
service.

Flertalet organisationer och andra verksam-
heter ansöker om ökade medel för att kompen-
sera ökade kostnader och för att kunna utveckla
verksamheten. Regeringen bedömer att organi-
sationerna genom sina verksamheter svarar för
insatser som är av stor betydelse för personer
med funktionshinder. Det är angeläget att i ökad
utsträckning följa upp och utvärdera de verk-
samheter som bedrivs med bidrag.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 78 394 000 kronor anvisas under
anslaget B4 Bidrag till viss verksamhet för perso-
ner med funktionshinder för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till vardera
78 394 000 kronor.

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B5 Bidrag till handikapp- och
pensionärsorganisationer

Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen B5 Bidrag till handikapp-
och pensionärsorganisationer

Tusental kronor

1998 Utfall 132194

1999	Anslag	132 194	Utgifts- prognos	132 194
2000	Förslag	132 194
2001	Beräknat	132 194
2002	Beräknat	132 194

Statsbidrag lämnas till handikapp- och pensio-
närsorganisationer. Villkoren för bidraget till
pensionärsorganisationer regleras i förordningen
(1994:316) om statsbidrag till pensionärsorgani-
sationer. Bidraget till handikapporganisationerna
regleras i förordningen (1994:951) om stats-
bidrag till handikapporganisationer. Regeringen
beslutar om fördelningen av bidraget medan
anslaget administreras av Socialstyrelsen.

Med anledning av att alltfler handikapporgani-
sationer har bildats och ansökt om bidrag har en
särskild utredare på regeringens uppdrag sett
över statsbidragen till organisationernas allmänna
verksamhet bl.a. avseende kriterier för stats-
bidragsberättigande och riktlinjer för fördel-
ningen av statsbidraget mellan organisationerna.
Utredarens förslag bereds inom Regerings-
kansliet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation och slutsatser

Handikapp- och pensionärsorganisationerna har
en viktigt opinionsbildande roll och fyller en
central funktion bland folkrörelserna i Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 132 194 000 kronor anvisas under
anslaget B5 Bidrag till handikapp- och pen-
sionärsorganisationer för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till vardera
132 194 000 kronor.

B6 Ersättning för texttelefoner

ITabell 5.8 Anslagsutvecklingen B6 Ersättning för 1 1 texttelefoner 1
Tusental kronor		14 948	Anslags- sparande	804
1998	Utfall	14 948	Anslags- sparande	804
1999	Anslag	16 382	Utgifts- prognos	18 000
2000	Förslag	10 285
2001	Beräknat	16 656
2002	Beräknat	17 050

Syftet med ersättningen för texttelefoner är att
ge personer som är döva, gravt hörselskadade,
dövblinda och talskadade möjlighet att kommu-
nicera över telefonnätet. De utgifter som belastar
anslaget är ersättning till landstingen för inköp av
texttelefoner m. m. till dessa personer samt för
texttelefoner till anhöriga, s.k. anhörigtelefoner.
Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen till
landstingen kvartalsvis i efterskott. Verksamhe-
ten regleras i förordningen (1992:621) om stats-
bidrag till texttelefoner. De huvudsakliga fakto-
rer som styr utgifterna under anslaget är antalet
personer som har behov av texttelefon, utbyte av
föråldrad utrustning och prisutvecklingen på
framför allt ny teknik. Antalet ordinerade text-
telefoner varierar år från år, varför det är svårt att
göra säkra prognoser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att utreda frå-
gan om bildtelefoni bl.a. på grundval av erfaren-
heter från den försöksverksamhet som bedrivits
under år 1998 och år 1999.1 redovisningen skall
hänsyn bl.a. tas till den fortsatta teknikutveck-
lingen inom området telekommunikation.
Socialstyrelsen har också sett över konstruktio-
nen av statsbidraget. Uppdraget redovisades i
augusti år 1999 och bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 16 285 000 kronor anvisas under
anslaget B6 Ersättning för texttelefoner för
budgetåret 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 16 656 000 kronor
respektive 17 050 000 kronor.

Den 1 november 1997 ändrades reglerna så att
bilstödet måste användas inom sex månader från
det att den som beviljats bilstöd fått besked om
att bidraget kan betalas ut.

Genom en förordningsändring under hösten
1997 begränsades utbetalningarna för bilstöd så
att de för respektive budgetår ryms inom ramen
för de medel som anslås.

B7 Bilstöd till handikappade

ITabell 5.9 Anslagsutvecklingen B7 Bilstöd till 1 1 handikappade 1
Tusental kronor		211 721	Anslags- sparande	-7 812
1998	Utfall	211 721	Anslags- sparande	-7 812
1999	Anslag	178 078	Utgifts- prognos	179 000
2000	Förslag	230 000
2001	Beräknat	227 000
2002	Beräknat	164 000

Syftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-
tionshindrade personer och föräldrar med funk-
tionshindrade barn för anskaffning och anpass-
ning av motorfordon m. m.

Bestämmelser om bilstöd finns i lagen
(1988:360) om handläggning av ärenden om bil-
stöd till handikappade. Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna ansvarar för
bilstödet. Stöd kan lämnas i form av grund-
bidrag, inkomstprövat anskaffningsbidrag och
anpassningsbidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1995 kan,
under vissa förutsättningar, bidrag också lämnas
till körkortsutbildning till den som beviljats bil-
stöd. De huvudsakliga faktorer som styr utgif-
terna inom området förutom nya bidragsberätti-
gade som årligen tillkommer och antalet som
söker förnyat stöd, är villkoren inom färdtjäns-
ten och den försäkrades möjligheter att avsätta
egna medel för bilinköp. Nytt bilstöd kan bevil-
jas den som tidigare fått sådant om minst sju år
förflutit sedan beslut senast fattades. Någon
tidsbegränsning finns inte beträffande anpass-
ningsbidrag.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Utgifterna för bilstödet har legat relativt kon-
stant de senaste åren. Under år 1998 beviljades
2 213 personer bilstöd. Andelen avslag, som
årligen har legat runt 40 procent sedan det nu-
varande bilstödet infördes år 1988, minskar
fr.o.m. år 1996 och utgör nu 34 procent av samt-
liga beslut. Orsaken till detta är främst att den
andra sjuårsperioden börjat, varvid tidigare
bilstödsberättigade återkommit med ny ansökan.
Anslagsnivån sänktes i tilläggsbudgeten år 1997 i
syfte att bidra till finansieringen av de ökade
kostnaderna för statlig assistansersättning. För
att klara utgiftsbehoven för år 1999
omfördelades tillfälligt medel till anslaget. I
enlighet med beräkningar i vårpropositionen
föreslås en höjning av anslagsnivån för år 2000.
Riksrevisionsverket överlämnade sin rapport
1 maj 1999 om den översyn verket på
regeringens uppdrag gjort av bilstödets kon-
struktion och det framtida stödbehovet. Frågan
om eventuella regelförändringar bereds för när-
varande inom Regeringskansliet.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 230 000 000 kronor anvisas under
anslaget B7 Bilstöd till handikappade för
budgetåret 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 227 000 000 respektive
164 000 000 kronor.

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B8 Kostnader för statlig
assistansersättning

Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen B8 Kostnader för statlig I assistansersättning 1
Tusental kronor		3 884 178	Anslags- sparande	202 650
1998	Utfall	3 884 178	Anslags- sparande	202 650
1999	Anslag	4 653 000	Utgifts- prognos	4 600 000
2000	Förslag	5 136 000
2001	Beräknat	5 440 000
2002	Beräknat	5 649 000

Statlig assistansersättning lämnas till funktions-
hindrade personer som har behov av personlig
assistans för sin dagliga livsföring under i genom-
snitt mer än 20 timmar per vecka.

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket.
De allmänna försäkringskassorna administrerar
och beslutar om ersättningen. Frågor om assi-
stansersättning regleras i lagen (1993:389) om
assistansersättning och i förordningen
(1993:1091) om assistansersättning. Rätten till
assistansersättning gäller för svårt funktions-
hindrade personer som inte fyllt 65 år och som
bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller
anhörig. Assistansersättning utgår under år 1999
med 173 kronor per timme. Om det finns sär-
skilda skäl kan försäkringskassan efter ansökan
medge att schablonen får överskridas med de
godkända faktiska kostnaderna - dock högst
12 procent. Kommunerna finansierar beviljad
assistansersättning för de första 20 timmarna per
vecka.

De faktorer som styr utgifterna på området är
personkretsens omfattning, antalet beviljade assi-
stanstimmar per vecka och beviljad assistans-
ersättning per timme.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och den statliga assistansersättningen
enligt lagen (1993:389) om assistansersättning
(LASS) har inneburit ökad valfrihet, större
inflytande och bättre livskvalitet för många per-
soner med omfattande funktionshinder. Detta
har bl.a. framgått av Socialstyrelsens utvärdering
av handikappreformen.

Utgifterna för den statliga assistansersätt-
ningen har ökat årligen sedan reformen trädde i
kraft år 1994. Ökningen beror på att allt fler
personer beviljas assistansersättning liksom att
antalet beviljade assistanstimmar per vecka ökar.
Prognoserna för år 1999 och 2000 bygger på
antaganden om att den hittillsvarande utveck-
lingen fortsätter. Anslaget beräknas efter avdrag
för kommunernas uppskattade kostnader de
första 20 timmarna.

I juli 1999 hade i genomsnitt 8 160 personer
assistansersättning. I genomsnitt uppgick antalet
assistanstimmar per vecka till 83 vilket är dubbelt
så många som beräknades i propositionen om
LSS. Antalet personer med statlig assistans-
ersättning är också ca 1 200 fler än de 7000 som
då beräknades. Schablonen för assistansersätt-
ningen som infördes i september 1997 har inne-
burit en dämpning av ökningstakten i den
genomsnittliga timersättningen under det
senaste året. I genomsnitt utbetalades i juli
173,45 kronor per timme i assistansersättning.

Som ett led i en uppföljning av reformen har
regeringen givit Riksförsäkringsverket i uppdrag
att göra en översyn av ersättningen för personlig
assistans och en rapport har inkommit i februari
1999. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Slutsatser

Prognoser för anslaget tyder på att det finns risk
för utgiftsökningar under den kommande treårs-
perioden. Mot bakgrund av den osäkerhet som
föreligger angående utvecklingen av både antalet
personer och hjälpbehov, gör regeringen be-
dömningen att de volymantaganden som låg till
grund för de beräknade nivåerna i budgetpro-
positionen för 1999 tills vidare bör kvarstå som
utgångspunkt för de beräknade utgiftsnivåerna
för perioden 2000-2002. Regeringen avser att
noga följa utvecklingen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 5 136 000 000 kronor anvisas under
anslaget B8 Kostnader för statlig assistanser-
sättning för budgetåret 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till 5 440 000 000 kronor
respektive 5 649 000 000 kronor.

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B9 Bidrag till ungdomsvård och
missbrukarvård m.m.

Tabell 5.11 Anslagsutvecklingen B9 Bidrag till
ungdomsvård och missbrukarvård m.m._______

Tusental kronor

1998	Utfall	52 000
1999	Anslag	63 000	Utgifts- prognos	63 000
2000	Förslag	63 000
2001	Beräknat	63 000
2002	Beräknat	63 000

Statsbidraget till missbrukarvård ingår sedan år
1996 inlagt i det generella statsbidraget till kom-
munerna. Genom Statens institutionsstyrelses
(SiS) verksamhet har staten ett direkt ansvar för
ungdomsvård och missbrukarvård. Staten har ett
starkt intresse av att det råder balans mellan å ena
sidan institutionsvården och å andra sidan den
vård som bedrivs av kommunerna och består av
förebyggande och olika slags öppenvårdsinsatser.
Under de senaste budgetåren har därför ur
anslaget avsatts särskilda utvecklingsmedel för
att stimulera kommunerna att utveckla förebyg-
gande och öppenvårdsinsatser. Länsstyrelserna
har i uppdrag att årligen fördela 50 miljoner
kronor till särskilt angelägna utvecklingsinsatser.

Under anslaget disponerar regeringen 4 miljo-
ner kronor för insatser mot spelberoende och
dess sociala konsekvenser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under senare år har kommunerna i stor
utsträckning utvecklat förebyggande insatser och
vård i öppna former för ungdomar och missbru-
kare. Länsstyrelserna bedömer att utvecklings-
medlen har bidragit till att stimulera samverkan
med såväl redan etablerade som med nya sam-
verkans partners.

Socialstyrelsens utvärdering för år 1998 av hur
medlen använts visar att projektbidragen har
använts på det sätt som regeringen avsett och så
långt det går att bedöma har pengarna haft posi-
tiv effekt på ungdoms- och missbrukarvården.
Länsstyrelserna har genom sin tillsynsverksam-
het god kännedom om lokala förhållanden i
länets kommuner och kunskap om eventuella
brister och behov av särskilda utvecklingsmedel.

Dessa medel har också en naturlig funktion vid
uppföljningen av vad som framkommer vid läns-
styrelsens tillsynsarbete. Enligt Socialstyrelsen
anser länsstyrelserna att utvecklingsmedlen bl.a.
bidragit till en bättre dialog med kommunerna
och att den stimulerat kommunerna att ta nya
initiativ.

Medlen för åtgärder mot spelberoende har
använts till forskning för att få ökade kunskaper
om spelberoende.

Särskilda utvecklingsmedel bör även fortsätt-
ningsvis avsättas och fördelas av länsstyrelserna
till att stimulera kommunerna att utveckla insat-
ser i öppen vård för ungdomar och missbrukare.
I socialtjänstlagen betonas betydelsen av tidig
upptäckt och tidiga insatser för att förebygga och
motverka ett mer omfattande behov av vård.
Utvecklingsmedlen skall mot denna bakgrund
också kunna användas för att utveckla metoder
för tidig upptäckt och tidiga insatser för ung-
domar och missbrukare.

Från anslaget utgår i år 9 miljoner kronor till
insatser för att genomföra den nationella
strategin för att förverkliga FN:s konvention om
barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182)
samt till åtgärder för att förbättra barns och
ungdomars situation.

Användningsområdet för medlen bör syfta till
att öka kunskapen om FN:s barnkonvention på
alla nivåer i samhället samt till vidareutveckling
och spridning av metoder för att genomföra
konventionen. Vidare bör påbörjade insatser när
det gäller utredning och utveckling rörande
barnmisshandel, utveckling av basstatistik inom
barnområdet, arbetet mot kvinnlig könsstymp-
ning samt arbetet med utsatta barn inom
Östersjöregionen fortsätta.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 63 000 000 kronor anvisas under
anslaget B9 Bidrag till ungdomsvård och miss-
brukarvård m.m. för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till vardera 63 000 000
kronor.

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

BIO Bidrag till organisationer på det
sociala området

Tabell 5.12 Anslagsutvecklingen BIO Bidrag till
organisationer på det sociala området

Tusental kronor

1998 Utfall 63 841

1999	Anslag	64 841	Utgifts- prognos	64 841
2000	Förslag	64 341
2001	Beräknat	64 341
2002	Beräknat	64 341

Från anslaget ges bidrag till olika frivilliga orga-
nisationer inom det sociala området. Sedan den
1 januari 1999 administreras bidragsgivningen av
Socialstyrelsen. Kriterier för att få bidrag och för
uppföljning av bidragen har också gjorts likfor-
miga, enligt förordningen (1998:1814) om stats-
bidrag till vissa organisationer inom det sociala
området. Under anslaget disponerar regeringen
500 000 kr för åtgärder mot sexuell exploatering
av barn, i huvudsak för regeringens satsning i
Östersjöregionen. För samma ändamål för-
stärktes anslaget under 1999 engångsvis med
500 000 kronor.

Bidrag lämnas till såväl länkorganisationer och
andra organisationer som arbetar med att stödja
och hjälpa före detta missbrukare och andra
socialt utsatta grupper som organisationer som
arbetar med att hjälpa barn och deras familjer
samt organisationer som motverkar våld mot
kvinnor. Nykterhetsorganisationer och Central-
förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
(CAN) erhåller också bidrag från detta anslag.
Anslaget är för närvarande beräknat enligt föl-
jande:

- Bidrag till organisationer (inkl, vissa nyk-
terhetsorganisationer), 55 677 000 kronor

- Bidrag till CAN, 8 164 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nykterhetsrörelsen får sedan lång tid tillbaka
organisationsstöd för sin centrala verksamhet.

Resurser har dessutom avsatts för att stödja
länkorganisationer och andra organisationer som
arbetar med att stödja och hjälpa före detta
missbrukare. Bidrag har kunnat utgå till såväl

klientorganisationer inom alkohol- och narko-
tikaområdet som till organisationer med kyrklig
anknytning som bedriver verksamheter inriktade
på socialt utsatta grupper. En del av bidrags-
givningen har varit inriktad på organisationer
som bedriver arbete för utsatta barn och deras
familjer, respektive organisationer som mot-
verkar våld mot kvinnor.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
upplysning (CAN) är ett folkrörelseförankrat
informationsorgan som har till uppgift att
bedriva och främja saklig upplysning om verk-
ningar av alkohol- och narkotikamissbruk, lik-
som om vägar och medel att förekomma och
bekämpa alkoholskador samt motverka icke-
medicinskt bruk av narkotika.

CAN skall i detta syfte förmedla basfakta om
droger till organisationer, myndigheter, mass-
media m.fl. En annan huvuduppgift för CAN är
att utgöra ett serviceorgan för folkrörelser och
organisationer i deras arbete med droginforma-
tion.

Slutsatser

Frivilliga organisationer gör på olika sätt viktiga
insatser på det sociala området som komplement
till samhällets insatser. Bidragsgivningen inom
området har förts ihop till ett system.

Socialstyrelsen har i en rapport från den
31 maj 1999 redovisat de första erfarenheterna av
det nya systemet för administration av bidragen.
Utvecklingen bedöms i denna rapport som posi-
tiv. Organisationerna har - inom ramen för det
brukarråd som i enlighet med regeringens förslag
inrättades i samband med övergången till ett nytt
system - aktivt deltagit när det gäller att utforma
regler för bidragsgivningen. Avsikten är också att
i brukarrådet diskutera inriktningen på bidrags-
givningen och former för uppföljning och
utvärdering. Ett av syftena med detta arbete är
att öka organisationernas kompetens i dessa
frågor.

Regeringen bedömer det som angeläget att
Socialstyrelsen även i fortsättningen arbetar i
nära samarbete med organisationerna och
utvecklar brukarrådet till ett forum för samver-
kan mellan organisationerna och staten. Detta är
viktigt bl.a. när det gäller att ge regeringen
beslutsunderlag för sin politik inom berörda
områden.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 64 341 000 kronor anvisas under

113

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

anslag BIO Bidrag till organisationer på det
sociala området för budgetåret 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till vardera
64 341 000 kronor.

Bli Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder

ITabell 5.13 Anslagsutvecklingen Bli Alkohol- och 1 1 narkotikapolitiska åtgärder 1
Tusental kronor		35 248	Anslags- sparande	21 869
1998	Utfall	35 248	Anslags- sparande	21 869
1999	Anslag	30 000	Utgifts- prognos	30 000
2000	Förslag	27 500
2001	Beräknat	27 500
2002	Beräknat	27 500

Internationaliseringen och det svenska EU-
inträdet har ändrat förutsättningarna att bedriva
en traditionell svensk alkoholpolitik. Exempel på
sådana förändringar är ändrade regler för införsel
av alkohol och avskaffandet av monopolen för
tillverkning, import och partihandel av alko-
holdrycker. Den illegala alkoholhanteringen
ökar. Ytterligare förändringar av nuvarande in-
försel- och partihandelsregler kommer att ske till
årsskiftet om förslagen i propositionen Vissa
alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) be-
slutas av riksdagen. Senast till den 1 juli år 2000
skall översynsförhandlingar när det gäller
Sveriges rätt att begränsa resandeinförseln av
alkoholdrycker vara genomförda. Förändringar
här kan kraftigt påverka alkoholkonsumtionen
och alkoholens tillgänglighet i Sverige som måste
motverkas på andra sätt än tidigare.

Alkohol förekommer som berusningsmedel
långt ner i åldrarna samtidigt som allt fler ung-
domar uppger att de har prövat eller skulle vilja
pröva narkotika. Narkotikan är alltmer lättill-
gänglig. Handeln via internet är ett exempel på
detta. Mot den bakgrunden har bl.a. Nationella
ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaföre-
byggande insatser tagit flera initiativ för att vända
utvecklingen.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I syfte att stärka unga människors vilja och för-
måga att avstå ifrån narkotika och skjuta upp
alkoholdebuten har nationella ledningsgruppen
under året initierat och finansierat ett antal ung-
domsprojekt av nationellt intresse. De projekt
som kommit till stånd utgår ifrån att inställ-
ningen till alkohol och narkotika är en fråga om
värderingar och livsstil. En annan gemensam
utgångspunkt har varit att aktivt engagera ung-
domarna själva. Tillsammans med ett trettiotal
kommuner pågår också arbetet med att revidera
den nationella handlingsplanen för alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser. Bl.a. kommer en
kommunal handbok att tas fram i drogskade-
förebyggande verksamhet som skall vara ett
verktyg för kommunerna i det lokala arbetet.
Folkhälsoinstitutet, Oberoende Alkoholsamar-
betet (OAS) och Svenska Kommunförbundet
har också fått del av dessa medel för förstärkning
av såväl det nationella som det lokala förebyg-
gande arbetet.

Slutsatser

De förebyggande insatserna blir av avgörande
betydelse när det gäller att motverka alkohol-
och narkotikamissbrukets utbredning. Informa-
tion, opinionsbildning och andra alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser, framför allt på
lokal och regional nivå, får därför en ökad bety-
delse i ansträngningarna att påverka attityder och
beteenden.

Erfarenheterna från de projekt på nationell
nivå som ledningsgruppen hittills har initierat är
mycket goda. Ledningsgruppen kommer därför
att fortsätta att utveckla och pröva metoder och
modeller för förstärkta förebyggande insatser
samt att utvidga ansvaret till att också omfatta
frågor som har att göra med vård och behandling
på missbruksområdet.

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringen har i propositionen Vissa alko-
holfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) föreslagit
olika åtgärder för att komma tillrätta med illegal
hantering av alkoholdrycker. En överföring av
medel till polismyndigheten finansieras genom
en minskning av anslaget med 2,5 miljoner
kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 27 500 000 kronor anvisas under
anslaget Bil Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till vardera 27 500 000 kronor.

B12 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus)

Tabell 5.14 Anslagsutvecklingen B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)
Tusental kronor		9 543	Anslags- sparande	2 066
1998	Utfall	9 543	Anslags- sparande	2 066
1999	Anslag	8 447	Utgifts- prognos	9 630
2000	Förslag	8 663
2001	Beräknat	8 800 1
2002	Beräknat	8 945 2

1 Motsvarar 8 663 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 663 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus) skall bidra till att uppnå målet för utgifts-
området genom att förbättra förutsättningarna
för utbildning och studier för unga och vuxna
personer med funktionshinder samt genom att
med god kvalitet och kostnadseffektivitet
administrera och utveckla olika stöd som behövs
i och omkring studiesituationen för personer
med funktionshinder. Sisus ger också kansli-
service till Nämnden för Rh-anpassad
utbildning. Sisus åtagande är här bredare än då
det gäller omvårdnadsinsatsema, eftersom Sisus
också direkt skall ta hänsyn till utbildningssidan
av riksgymnasieverksamheten.

Av årsredovisningen för budgetåret 1998
framgår att Sisus anslagssparande när det gäller
förvaltningsanslaget vid utgången av budgetåret
1998 uppgick till drygt 2 miljoner kronor, bl.a.
beroende på lägre personalkostnader än vad som
budgeterats. Myndigheten planerar att använda
anslagssparandet till bl. a. implementering av ett
nytt ekonomisystem flyttkostnader samt till
redan påbörjade projekt för att förbättra kon-

trollen av statsbidragshanteringen vid folkhög-
skolorna, m.m.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I sin årsredovisning för år 1998 redovisar Sisus
sin verksamhet under verksamhetsgrenarna stöd
inom folkhögskoleområdet, stöd inom univer-
sitet och högskolor samt stöd inom riksgym-
nasieverksamheten för svårt rörelsehindrade
ungdomar.

Regeringens bedömning är att myndigheten i
allt väsentligt uppfyllt sina mål

Den största andelen personalresurser avsätts
för insatser inom folkhögskoleområdet (6,42
personer uttryckt i årsarbetskraft). För riks-
gymnasieverksamheten respektive universitet/
högskoleområdet är motsvarande andelar 4,11
respektive 2,82 årsarbetskrafter.

Personalresurserna är totalt sett lägre för år
1998 än för år 1997, vilket beror på långtids-
sjukskrivningar.

Under år 1998 utgick statsbidrag för vårdar-
tjänst till 45 av landets 147 folkhögskolor. Folk-
högskoleområdet är den största verksamhets-
grenen inom Sisus. Mellan åren 1997 och 1998
ökade antalet kursdeltagare vid folkhögskolor
med 18 procent. Ökningen beror delvis på att ett
antal nya folkhögskolor öppnats de senaste åren.
Timkostnaden för vårdartjänst vid folkhögskola
har också ökat. Fördjupade studier som gjorts
under 1998 visar att de fem skolorna med de
högsta timkostnaderna alla har en relativt
omfattande verksamhet för personer med
rörelsehinder. Orsaken till högre timkostnader
är bl. a. att dessa skolor har fast anställda assis-
tenter, med högre utbildning och många tjänste-
år och därmed högre lön.

Kostnaderna för omvårdnadsinsatsema vid
riksgymnasierna ökade med 6 procent mellan
åren 1997 och 1998 vilket är en betydligt mindre
ökning än året innan då motsvarande ökning
uppgick till 22 procent. Riksgymnasieverk-
samheten omfattade 170 elever under läsåret
1998/99 ( varavll8 i elevhem) och 165 elever
under läsåret 1997/98 (varav 113 i elevhem).
Sisus bedömning är att riksgymnasieverk-
samheten nu har stabiliserats och att antalet
platser sannolikt kommer att stanna vid 200.

Under 1998 fick 48 studenter vid universitet
och högskolor assistans genom vårdartjänst-

115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

anslaget. Detta kan jämföras med 34 elever året
innan. Trots denna ökning har kostnaderna för
vårdartjänsten minskat med 4 procent år 1998.
Detta bror på att omfattningen av det stöd
eleverna behöver har minskat. Sisus har även
inom verksamhetsgrenen inhämtat och presen-
terat information på Internet om den fysiska
tillgängligheten vid universitet och högskolor.

Ett av Sisus verksamhetsmål är att prioritera
lösningar som möjliggör jämförelser mellan olika
huvudmän vad gäller verksamheternas omfatt-
ning, inriktning och kvalitet i förhållande till
använda resurser. Detta arbete har påbörjats
under 1997 för folkhögskoleområdet och fortsatt
för övriga verksamhetsgrenar under 1998.

Sisus får efter regeringsbeslut i maj 1998 ta ut
avgift av Folkbildningsrådet för att registrera
ansökningar och redovisningar samt bereda
rådets beslut avseende förstärkningsbidraget till
folkhögskolor. Insatsen innebär att Sisus får en
helhetsbild av handikappinsatserna på folkhög-
skolorna. Den bidragsfinansierade verksamheten
skall ha som mål full kostnadstäckning. Sisus fick
45 000 kr av Folkbildningsrådet under 1998 för
att sköta denna administration.

Regeringen har i prop. 1998/99:105 Elever
med funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd, bl.a. föreslagit att kostnadsansvaret för
riksgymnasieverksamheten skall delas mellan
stat, kommun och landsting. De nya bestämmel-
serna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. Riks-
dagen kommer att behandla propositionen under
hösten.

Slutsatser

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 177 000 kronor.

Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999 8 447

Pris- och löneomräkning 39

Justering av premier 177

Förslag 2000 8 663

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 8 663 000 kronor anvisas under
anslaget B12 Statens institut för särskilt utbild-

ningsstöd (Sisus) för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till 8 800 000 kronor
respektive 8 945 000 kronor.

B13 Handikappombudsmannen

Tabell 5.16 Anslagsutvecklingen B13 Handikappombuds- mannen
Tusental kronor		8 481	Anslags- sparande	-111
1998	Utfall	8 481	Anslags- sparande	-111
1999	Anslag	7 857	Utgifts- prognos	7 746
2000	Förslag	8 159
2001	Beräknat	8 295 1
2002	Beräknat	8 438 2

1 Motsvarar 8 159 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 8 159 tkr i 2000 års prisnivå.

Handikappombudsmannen skall bidra till att
uppnå målet för utgiftsområdet genom att
bevaka frågor som angår funktionshindrade per-
soners rättigheter och intressen samt verka för
att personer med funktionshinder uppnår full
delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i lev-
nadsvillkoren.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I årsredovisningen för budgetåret 1998 redovisar
Handikappombudsmannen sin verksamhet
under verksamhetsgrenarna ärendehandläggning,
uppföljning och analys samt information och
kunskapsöverföring. Myndigheten har också i
särskild ordning lämnat en rapport till regeringen
om sin verksamhet och utvecklingen inom han-
dikappområdet samt förslag till åtgärder.

Verksamheten har bedrivits i enlighet med
målet.

Handikappombudsmannen har utvecklat
effektiva och ändamålsenliga handläggningsruti-
ner. Enkla ärenden skall besvaras inom 14
arbetsdagar. Anmälningsärenden och skriftliga
rådgivningsärenden skall besvaras inom tre
månader. Myndigheten har systematiskt kunnat
handlägga de anmälningsärenden som inkommit
till myndigheten trots den ökning av anmäl-
ningsärenden (41 procent) som skett jämfört
med år 1996. De vanligast förekommande

116

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

anmälningarna under år 1997 gällde tillgänglighet
i vid bemärkelse, dvs. yttre miljö, färd-
tjänst/kommunikationer och tillgång till infor-
mation. En uppföljning av ärendena som var
aktuella åren 1995 och 1996 visar att Handi-
kappombudsmannens insatser har lett till
förändringar i drygt hälften av ärendena (73 av
134 anmälningar). Det rör sig om både direkta
effekter där den anmälde går anmälaren till
mötes, men också om generella effekter där även
andra funktionshindrade har gagnats. Från och
med den 1 november 1997 finns också juridisk
rådgivning på internet.

Handikappombudsmannen har sedan myn-
digheten inrättades år 1994 utvecklat sitt analys-
arbete genom att ha tillgång till könsuppdelad
statistik. Myndigheten har också spridit infor-
mation om behovet av könsuppdelad statistik
och nödvändigheten av ett genderperspektiv
inom handikappforskningen.

Förutom bam med funktionshinder och psy-
kiskt funktionshindrade har genderfrågor prio-
riterats under år 1998.

Inom Socialdepartementets ansvarsområde
finns en rad myndigheter som omfattas av gen-
derarbetet. Iakttagelser från Handikappombuds-
mannen om tillämpningen av lagar och regler
kan tillföra dessa myndigheter värdefull informa-
tion i ett genderperspektiv.

Den nya lagen (1999:132) öm förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer med
funktionshinder innebär nya arbetsuppgifter för
Handikappombudsmannen. Myndigheten be-
dömer att det behövs ytterligare resurser för att
lösa det nya kompetenskrav som uppstått med
anledning av detta. Regeringen avser att åter-
komma i frågan.

En särskild utredare har haft regeringens upp-
drag att göra en översyn av Handikappombuds-
mannens arbete (dir. 1997:131). Utredningen
överlämnade sitt betänkande Handikappom-
budsmannens framtida förutsättningar och ar-
betsuppgifter (SOU 1999:73) i juni 1999. Den
bereds för närvarande inom regeringskansliet. I
uppraget har ingått att pröva vilken betydelse
ombudsmannen haft för utvecklingen inom
handikappområdet i stort samt bedöma om och i
så fall hur ombudsmannens roll och arbets-
uppgifter bör förändras.

Slutsatser

Tabell 5.17 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	7 857
Pris- och löneomräkning	249
Justering av premier	187
Bottenbudgetering av lokaler	-134
Förslag 2000	8 159

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 8 159 000 kronor anvisas till Handi-
kappombudsmannen för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 8 295 000 kronor
respektive 8 438 000 kronor.

B14 Barnombudsmannen

Tabell 5.18 Anslagsutvecklingen B14 Barnombudsmannen

Tusental kronor

1998	Utfall	7 725	Anslags- sparande	-198
1999	Anslag	7 717	Utgifts- prognos	7 519
2000	Förslag	8 450
2001	Beräknat	8 583 1
2002	Beräknat	8 723 !

1 Motsvarar 8 450 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 450 tkr i 2000 års prisnivå.

Barnombudsmannens (BO) del av effektmålet
inom utgiftsområdet är att verka för att barns
och ungdomars rättigheter och intressen till-
godoses. Barnombudsmannen skall i sin verk-
samhet informera om FN:s konvention om bar-
nets rättigheter (barnkonventionen) och med-
verka till att den genomförs på alla nivåer i
samhället. Ombudsmannen skall bevaka frågor
som angår barns och ungdomars rättigheter och
intressen och skall särskilt uppmärksamma att
lagar och andra författningar står i överensstäm-
melse med Sveriges åtaganden enligt FN:s barn-
konvention.

117

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Barnombudsmannens förslag har fått gehör
inom många områden men genomförandet av
barnkonventionen är en långsiktig process.
Många aktörer måste samverka för att uppnå en
attitydförändring som stärker barnets rättig-
heter. Barnombudsmannen har en opinions-
bildande och attitydpåverkande roll som innebär
att i första hand söka påverka bl.a. regering och
riksdag, kommuner, landsting och myndigheter
att vidta initiativ och åtgärder som syftar till att
förbättra barns och ungdomars livsvillkor.

Barnombudsmannens måluppfyllelse har varit
god under 1998. Barnombudsmannen har under
budgetåret bl.a. publicerat en handbok om barn-
konventionens genomförande i kommuner och
landsting som är riktad till politiker och tjänste-
män. Ombudsmannen har vidare genomfört
enkätundersökningar om landstingens och myn-
digheters arbete med barnkonventionen. Kart-
läggningarna utgör en del av processen när det
gäller den del av strategiarbetet som Barn-
ombudsmannen skall genomföra med anledning
av den nationella strategin för att förverkliga
barnkonventionen i Sverige (prop. 1997/98:182).

Myndigheten har vidare samordnat frivillig-
organisationerna, i informationssatsningen Dags
för barnkonventionen, som syftar till föra ut
barnkonventionen till kommuner och landsting.
Barnombudsmannen har när det gäller bam i
utsatta situationer bl.a. lämnat remissyttranden,
anordnat och deltagit i konferenser samt
delfinansierat en rapport om sexuella övergrepp.
Insatserna har gett underlag till riksdag och
regering samt lett till stort mediagenomslag
kring frågor som rör utsatta barn. Inom området
barnsäkerhet och samhällsplanering har Barn-
ombudsmannen bl.a. genomfört en uppfölj-
ningsstudie av barnolyckor. Ombudsmannen har
dessutom stärkt det tvärsektoriella arbetet inom
ramen för sitt barnsäkerhetsnätverk. Nya aktörer
har tillkommit och samverkansmöjligheterna har
förbättrats. Dödsolyckorna bland barn och
ungdom fortsätter att minska. Barnombuds-
mannen har genomfört enkätundersökningar
bland mellanstadiebarn kring frågan om in-
flytande och medbestämmande i skola och sam-
hälle. I samarbete med Statistiska centralbyrån
har Barnombudsmannen gett ut en statistik-
publikation som syftar till att samla kunskap och
skapa en överblick om barns och ungdomars

situation och villkor. Ombudsmannen har vidare
genomfört en enkätstudie om 10-åringars
vardagstillvaro samt medverkat i nätverk,
expertgrupper m.m. i syfte att öka kunskapen
om barns och ungas levnadsvillkor. Barnom-
budsmannens egen hemsida och en intemetkanal
för dialog med barn och unga har haft många
besökare, vilket har inneburit en direktdialog
med barnen och en möjlighet att inhämta barns
synpunkter samt låta barnen själva bli delaktiga i
genomförandeprocessen av barnkonventionen.

Barnombudsmannen pekar i sin årsredovis-
ning på att statistik från olika register uppvisar
brister när det gäller barn och ungdomar ur ett
genderperspektiv. I många fall är det inte möjligt
att få uppgifter och statistik särredovisade på
flickor och pojkar. Myndigheten har ambitionen
att i sitt samarbete med t.ex. Statistiska central-
byrån påverka och utveckla statistiken om barn
och ungdomars uppväxtvillkor.

Den särskilde utredare som hade att se över
Barnombudsmannens verksamhet och organisa-
tion överlämnade under våren sitt betänkande
Barnombudsmannen - företrädare för bam och
ungdomar (SOU 1999:65). Betänkandet remiss-
behandlas för närvarande.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Barnombudsmannen har utnyttjat en stor del av
sin beviljade anslagskredit. Riksrevisionsverket
rekommenderar Barnombudsmannen att även
fortsättningsvis kontinuerligt följa upp anslags-
utfallet noggrant samt överväga att ansöka om
utökad anslagskredit hos regeringen.

Myndighetens kostnader och intäkter för
budgetåret 1999 ligger på en avsevärt högre nivå
jämfört med föregående period. Prognosen för
budgetåret 1999 pekar på att myndigheten inte
behöver utnyttja beviljad anslagskredit, vilket
innebär en förbättring av utfallet jämfört med
föregående år.

Slutsatser

118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ITabell 5.19 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	7 717
Pris- och löneomräkning	559
Justering av premier	174
Förslag 2000	8 450

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 8 450 000 kronor anvisas under
anslaget Bl4 Barnombudsmannen för år 2000.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
8 583 000 kronor respektive 8 723 000 kronor.

B15 Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor

Tabell 5.20 Anslagsutvecklingen B15 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
Tusental kronor		5 920	Anslags- sparande	494
1998	Utfall	5 920	Anslags- sparande	494
1999	Anslag	6 745	Utgifts- prognos	7 239
2000	Förslag	6 908
2001	Beräknat	7 021 1
2002	Beräknat	7 140 2

1 Motsvarar 6 908 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 6 908 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens nämnd för internationella adoptions-
frågor (NIA) är central myndighet med ansvar
för tillsyn, kontroll och information i frågor
rörande internationella adoptioner.

NIA har som uppgift att underlätta adoption i
Sverige av utländska barn. NIA skall därvid
sträva efter att adoptionen sker till barnets bästa
och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets
ursprungsland och i Sverige.

Nämnden ansvarar för frågor enligt förord-
ningen (1976:834) om prövning av utländskt
beslut om adoption, samt frågor om auktorisa-
tion av organisationer enligt lagen (1997:192) om
internationell adoptionsförmedling. NIA beslu-
tar också om fördelning av statsbidrag till sådana
organisationer.

Sverige har i maj 1997 ratificerat 1993 års
Haag-konvention om skydd av barn och
samarbete vid internationella adoptioner. Enligt
lagen (1997:191) om Sveriges tillträde till
konventionen är NIA svensk centralmyndighet.

När det är fråga om adoption av ett utländskt
barn utan medverkan av auktoriserad samman-

slutning skall NIA enligt lagen om internationell
adoptionsförmedling pröva om förfarandet är
godtagbart.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet barn som adopteras till Sverige har
uppgått till 800-1000 per år under de senaste
åren. För år 2000 görs bedömningen att 1000
adoptivbarn skall komma till Sverige.

Regeringens bedömning är att myndigheten
fungerar väl och att de anslagna resurserna
utnyttjas på ett tillfredsställande sätt.

Adoptionsverksamheten håller en hög etisk
nivå i Sverige. NIA har väsentligt bidragit till
detta genom sin aktiva tillsyns- och informa-
tionsverksamhet. Enskilda händelser visar dock
att man inte kan ta den höga etiska nivån för
given. Fortsatta ansträngningar från NIA:s sida
är därför nödvändiga.

Slutsatser

ITabell 5.21 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	6 745
Pris- och löneomräkning	24
Justering av premier	139
Förslag 2000	6 908

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 6 908 000 kronor anvisas under ansla-
get Bl5 Statens nämnd för internationella adop-
tionsfrågor för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 7 021 000 respektive
7 140 000 kronor.

119

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B16 Statens institutionsstyrelse

Tabell 5.22 Anslagsutvecklingen B16 Statens institutionsstyrelse
Tusental kronor		496 449	Anslags- sparande	-25 669
1998	Utfall	496 449	Anslags- sparande	-25 669
1999	Anslag	524 848	Utgifts- prognos	499 000
2000	Förslag	557 032
2001	Beräknat	562 100 1
2002	Beräknat	570 515 1

1 Motsvarar 554 032 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 554 032 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan 1 juli
1993 central förvaltningsmyndighet för de hem
som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (särskilda ung-
domshem) och lagen (1998:603) om sluten ung-
domsvård samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).
Från och med 1 april 1994 övertog SiS det for-
mella huvudmannaskapet från landsting och
kommuner för de institutioner som bedömdes
motsvara behovet av efterfrågan av vårdplatser.

Under anslaget beräknas kostnader för tio
platser enligt lagen (1998:603) om verkställighet
av sluten ungdomsvård. Prognosen pekar på
behov av ytterligare platser de närmaste åren.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse är
mycket omvärldsberoende och därför svårpla-
nerad. Den är ständigt utsatt för krav på föränd-
ring och anpassning. Därtill skall den vård som
tillhandahålls tillgodose vitt skilda behov och
samtidigt ha en hög kvalitet. SiS är i hög grad
beroende av intäkter från vårdavgifter för finan-
sieringen av verksamheten. Avgiftsintäkterna
beräknas enligt SiS till 785 miljoner kronor för år
1999 och 760 miljoner kronor för år 2000.

Myndigheten lägger stor vikt vid att uppnå
balans mellan den vård som efterfrågas och de
resurser som kan erbjudas, utan att vårdens
kvalitet har eftersatts.

Prognosen för budgetåret 1999 pekar på att
verksamheten är i balans. Antalet vårdplatser
överensstämmer i stort med nuvarande
efterfrågan. Tidvis är dock efterfrågan hög, spe-
ciellt inom ungdomsvården, vilket kan medföra
viss väntetid för plats. SiS genomför organi-
satoriska åtgärder för att öka flexibiliteten och
därmed tillgodose efterfrågan av platser.

En särskild utredare, som haft regeringens
uppdrag att se över SiS organisationsstruktur,
finansiella styrning och framtida platsbehov
överlämnade i september 1998 sitt betänkande
Effektivitet och kvalitet i tvångsvården (SOU
1998:140). Utredarens förslag rörde bl.a.
vårdavgifterna, fastighetsfrågan, huvudkontorets
stöd till institutionerna samt behovet av bättre
prognoser vad gäller efterfrågan av vårdplatser.
Betänkandet behandlades vid ett seminarium i
maj 1999 där samtliga berörda myndigheter och
departement deltog.

Regeringen bedömer att det för närvarande
inte finns behov av ytterligare åtgärder med
anledning av utredningens förslag. Institutions-
styrelsen har skapat särskilda nätverk och
arbetsgrupper inom myndigheten för att ta
tillvara den samlade kunskapen och utveckla
arbetet i olika frågor. Skolnätverk har skapats för
att utveckla skolverksamheten för ungdomarna
inom 12 § vården och inom LVM-vården har ett
nätverk bildats för att utveckla arbetsmetoder för
att hjälpa missbrukare med svåra psykiska
problem. En arbetsgrupp har också bildats inom
SiS som har utarbetat ett förslag till hand-
lingsprogram för genderfrågor. Konkreta frågor
för SiS att ta upp är t.ex. vilka könsroller som
förmedlas på institutionerna, vilka behov flickor
och pojkar har behandlingsmässigt, att kvinnor
och män får tillgång till vård på lika villkor samt
vilken betydelse kvinnlig respektive manlig
personal har för vården och behandlingen inom
SiS verksamhet.

120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 5.23 Beställningsbemyndigande för beviljande av forsknings- och utvecklingsmedel och beräknad anslagspåverkan under perioden 1999-2001
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	11 467	11 934	10 567	11 567	12 567
Nya förpliktelser	11 415	10 000	10 000	10 000	10 000
Infriade förpliktelser1	10 948	11 367	9 000	9 000	9 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	11 937	10 567	11 567	12 567	13 567
Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam	0	20 000	20 000	20 000	20 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

B17 Alkoholinspektionen

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtals-
försäkringarna. Anslaget har tillförts 26 591 000
kronor. För åren 2001 respektive 2002 har
anslaget minskats med 3 000 000 kronor på
grund av finansiering av åtgärder inom handi-
kappområdet.

ITabell 5.24 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	524 848
Pris- och löneomräkning	5 593
Justering av premier	26 591
Förslag 2000	557 032

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 557 032 000 kronor anvisas under
anslag B16 Statens institutionsstyrelse för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas
562 100 000 respektive 570 515 000 kronor.

ITabell 5.25 Anslagsutvecklingen B17 Alkoholinspektionen 1
Tusental kronor		12 690	Anslags- sparande	5 873
1998	Utfall	12 690	Anslags- sparande	5 873
1999	Anslag	11 013	Utgifts- prognos	14 500
2000	Förslag	6 984
2001	Beräknat	7 094 1
2002	Beräknat	7 209 1

1 Motsvarar 6 984 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 6 984 tkr i 2000 års prisnivå.

Alkoholinspektionen skall bidra till att uppfylla
målet för utgiftsområdet genom att övervaka
efterlevnaden av alkohollagen, dvs. tillse att
bestämmelser avseende hanteringen av alko-
holdrycker efterlevs och bidrar till att samhällets
alkoholpolitiska mål uppfylls.

Alkoholinspektionen startade sin verksamhet
den 1 januari 1995 med anledning av bl.a. EU-
medlemskapet och att riksdagen beslutat att
avskaffa de tidigare import-, export-, till-
verknings- och partihandelsmonopolen när det
gäller alkoholdrycker. Dessa har ersatts av ett
nytt alkoholpolitiskt motiverat tillstånds- och
tillsynssystem som hanteras av Alkohol-
inspektionen. Detta system har dock i vissa delar
kritiserats av EG-domstolen och EU-kom-
missionen. Med anledning av denna kritik har
regeringen i propositionen Vissa alkoholfrågor,
m.m. (prop. 1998/99:134) föreslagit att nu-
varande partihandelstillstånd tas bort och ersätts

121

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

av det godkännande som skattemyndigheten ger
för att man som partihandlare skall få importera
punktskattepliktiga alkoholvaror. Det betyder
för Alkoholinspektionens del att deras verk-
samhet när det gäller tillståndsgivning och tillsyn
av partihandeln faller bort.

Alkoholinspektionen har ett anslagssparande
från år 1998 på 5 873 000 kronor vilket delvis är
avsett att användas till utvecklingskostnader för
myndighetens databaserade tillstånds- och till-
synsregister.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Alkoholinspektionen har arbetat i enlighet med
de mål som regeringen satt upp i reglerings-
brevet. Handläggning av tillstånds- och tillsyns-
ärenden har prioriterats. Vissa problem finns vad
gäller kvaliteten och användningen av det till-
stånds- och tillsynsregister som förutom de egna
tillverknings- och partihandelstillstånden även
skall omfatta samtliga kommuners ca 12 000 ser-
veringstillstånd med personregister över sty-
relseledamöter, föreståndare och tillståndshavare.

1 enlighet med ett regeringsuppdrag har
inspektionen den 15 juli 1999 till regeringen
redovisat det uppbyggnadsarbete av registret
som skett sedan myndighetens tillkomst liksom
problem och utvecklingsmöjligheter av register-
funktionen.

Under det gångna budgetåret har 105 ansök-
ningsärenden avgjorts till en totalkostnad av

2 174 000 kr. Jämfört med de intäkter som
betalas in i ansökningsavgift med sammanlagt
258 000 kr uppstår här ett underskott på
1 916 000 kr. Utbildningsinsatser och informa-
tionsspridning har genomförts enligt vad som
planerats. Ett flertal konferenser och andra
initiativ har genomförts för att bl.a. utveckla
länsstyrelsernas regionala tillsyn. Samarbetet
med andra myndigheter har utvecklats i
tillsynsarbetet och Alkoholinspektionen redo-
visar i årsredovisningen en omfattande sam-
verkan med andra myndigheter och organisa-
tioner.

Tillsynsbesök med ingående kontroller har
gjorts vid 62 företag. Tillsynsbesöken har med-
fört att ett tillstånd har återkallats och 24 påpe-
kanden har gjorts. Den totala kostnaden för till-
synsverksamheten inklusive resor och konsult-
arvoden uppgick 1998 till 3 680 000 kr. I sam-

band med tillsyn har sex tillstånd återkallats och
34 påpekanden har gjorts. Sex ansökningar om
partihandelstillstånd har avslagits.

Slutsatser

Alkoholinspektionens verksamhet finansieras
genom ramanslag på statsbudgeten som bestäms
av riksdagen samtidigt som deras och länsstyrel-
sernas verksamhet på alkoholområdet skall mot-
svaras av de avgifter som tas in från tillverkare
och partihandlare inom alkoholbranschen. Med
anledning av EG-domstolens dom i det s.k.
Franzénmålet och fortsatt kritik från EU-kom-
missionen föreslås i propositionen Vissa alko-
holfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) att nu-
varande tillstånds- och tillsynssystem avseende
partihandel med alkoholdrycker tas bort och
ersätts med det godkännande skattemyndigheten
ger för motsvarande verksamhet. Om förslaget
antas av riksdagen innebär detta att också
avgiftsintäkter faller bort från årsskiftet. Detta
medför att Alkoholinspektionens anslag föreslås
minska till 7 miljoner kronor och läns-
styrelsernas anslag med 5 miljoner kronor.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har minskats med 16 000
kronor.

Tabell 5.26 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	11 013
Justering av anslagsnivån	-4 013
Justering av premier	-16
Förslag 2000	6 984

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 6 984 000 kronor anvisas under anslag
Bl7 Alkoholinspektionen för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till 7 094 000
kronor respektive 7 209 000 kronor.

122

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

B18 Alkoholsortimentsnämnden

B19 Utvecklingsmedel till åtgärder
för hemlösa

Tabell 5.27 Anslagsutvecklingen B18 Alkoholsortiments-
nämnden __________________________

Tusental kronor

1998	Utfall	108	Anslags- sparande	918
1999	Anslag	687	Utgifts- prognos	200
2000	Förslag	691
2001	Beräknat	701 1
2002	Beräknat	710 1

1 Motsvarar 691 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 691 tkr i 2000 års prisnivå.

Tabell 5.28 Anslagsutvecklingen B19 Utvecklingsmedel till 1 åtgärder för hemlösa _____________________1
Tusental kronor
1999	Anslag	10 000	Utgifts- prognos	10 000
2000	Förslag	10 000
2001	Beräknat	10 000
2002	Beräknat	0

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den
1 januari 1995 i enlighet med de krav som
Europeiska kommissionen uppställt inför
Sveriges inträde i Europeiska unionen för att
Sverige skulle kunna behålla detaljhandelsmono-
polet på alkohol.

Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-
diskriminerande i enlighet med de principer som
fastlagts i avtalet mellan staten och Systembola-
get. För att säkerställa icke-diskrimineringen
inrättades Alkoholsortimentsnämnden som en
oberoende nämnd med uppgift att pröva besvär
över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra
viss alkoholhaltig dryck från sortimentet.

Nämnden består av en lagfaren domare som
ordförande samt fyra andra ledamöter. De utses
av regeringen för tre år. För beredning av ären-
den hos nämnden utses en sekreterare som skall
vara lagfaren. År 1998 avgjorde nämnden 12 av
16 inkomna ärenden.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 691 000 kronor anvisas under anslag
Bl 8 Alkoholsortimentsnämnden för år 2000.
Häri ingår pris- och löneomräkning med 4 000
kronor. För åren 2001 och 2002 beräknas
anslaget till 701 000 kronor respektive 710 000
kronor.

Regeringens överväganden

Under senare år har hemlösheten uppmärksam-
mats alltmer. Trots att det inte med säkerhet går
att konstatera att problemet blivit vanligare är
det mycket som talar för att hemlösheten ökat
och att de hemlösas situation försvårats. I flera
undersökningar har det uttryckts farhågor för att
allt fler personer med psykiska funktionshinder
återfinns bland dem som kan betraktas som
hemlösa. Enligt Socialstyrelsen fanns det i slutet
av april i år cirka 12 000 personer i Sverige som
var uteliggare eller bodde på härbärge. Totalt
finns det enligt Socialstyrelsen cirka 8 400 hem-
lösa i landet.

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att
människor i utsatta situationer får det stöd och
hjälp de behöver. I många kommuner är man
medveten om de ökade svårigheterna för grup-
pen hemlösa och det pågår ett aktivt utvecklings-
arbete för att finna relevanta stödformer. Också
frivilligorganisationerna gör ett mycket värde-
fullt arbete för de hemlösa. Mycket tyder på att
de ideella organisationernas roll inom området
har ökat.

Staten har emellertid de senaste åren tagit
olika initiativ i syfte att hjälpa de mest utsatta
grupperna. I mars 1997 beslutade regeringen att
under en treårsperiod avsätta sammanlagt
30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden.
Medlen skall användas för ideella organisationers
kostnader för att tillsammans med berörda kom-
muner utveckla och pröva nya modeller för stöd
och boende för personer med psykiska
funktionshinder. För att få aktuella kunskaper
om problemets omfattning har Socialstyrelsen
fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av
hemlösheten i Sverige och redovisa de insatser
som görs för hemlösa. Uppdraget skall redovisas
den 31 december 1999.

123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

För att ytterligare stärka stödet till utveckling
av nya former för stödet till de hemlösa tillsatte
regeringen i december 1998 en parlamentarisk
kommitté (dir. 1998:108). Kommittén skall i
dialog med berörda myndigheter, organisationer
och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar
till att skapa en bättre situation för de hemlösa
och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommittén
skall bereda och till regeringen lämna förslag till
stöd till projekt som finansieras av utvecklings-
medel för åtgärder för hemlösa. Kommittén skall
vara verksam till och med utgången av år 2001.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 10 000 000 kronor anvisas under
anslag B19 Utvecklingsmedel för åtgärder för
hemlösa för budgetåret 2000. För år 2001
beräknas anslaget till 10 000 000 kronor. Inga
medel beräknas för år 2002.

5.7 Övrig statlig verksamhet

Systembolaget

Systembolaget är ett av staten helägt företag. I
koncernen ingår förutom moderbolaget System-
bolaget AB också ett helägt dotterbolag, Lagena
Distribution AB. Verksamheten omfattar detalj-
handel och partihandel med alkoholdrycker. Den
totala försäljningen uppgick 1998 till
15 494,8 miljoner, en ökning med 30,8 miljoner
kronor eller 0,2 procent jämfört med 1997.
Försäljningen av spritdrycker minskade med
4,3 procent vilket troligen beror på en ökad ille-
gal försäljning. Vinförsäljningen ökade däremot
med 1,9 procent och starkölsförsäljningen med
2,1 procent. Resultatet efter finansiella intäkter
och kostnader uppgick 1998 till 350,9 Mkr.

Tabell 5.29 Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Miljoner kr

	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	15 495	15 464	15 837	16 063	16 199
Resultat efter finansiella poster	351	239	145	88	342
Justerat eget
kapital	1 179	1 040	962	854	842
Räntabilitet på
JEK, %	29,7	22,9	13,6	18,5	35,1
Antal
anställda	32701	33641	2746	2658	2552

justerats.

Bolaget har för närvarande 400 butiker runt om i
landet. Under 1998 ökade produktiviteten i
butiksarbetet med 2,2 procent och lageromsätt-
ningen i butikerna med 12,0 procent. Två nya
butiker öppnades och en lades ned. Under första
halvåret 1999 har det öppnats ytterligare tre
butiker.

Systembolaget hade vid årsskiftet 1998/99
totalt 2 586 märken eller 3 155 artiklar (inklusive
olika förpackningar) till försäljning. Under 1998
lanserades totalt 871 märken.

I slutet av året fanns det cirka 300 företag med
partihandelstillstånd för handel med System-
bolaget, vilket kan jämföras med ett fyra år tidi-
gare. Det kan nu konstateras att Systembolaget
har klarat de stora omställningar som EU-med-
lemskapet har inneburit.

Eftersom andra alkoholpolitiska instrument
har försvagats har Systembolagets roll blivit allt
viktigare. Den svenska alkoholmarknaden har
genomgått en kraftig förändring sedan Sverige
blev medlem i EU och Systembolaget har däri-
genom fått ökade uppgifter. En central uppgift
för Systembolaget kommer dock fortfarande att
vara att uppfylla EU:s krav på objektiv behand-
ling av produkter och leverantörer.

124

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

6 Forskning

Verksamhetsområdet omfattar väsenthga delar
av det forsknings- och utvecklingsarbete som ges
stöd eller genomförs inom Socialdepartementets
ansvarsområde.

Till verksamhetsområdet hör en myndighet,
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR).

Kunskapsbehovet är stort och kontinuerligt
inom hela det socialvetenskapliga, socialpolitiska
och folkhälsopolitiska området och kan till stor
del endast tillgodoses genom satsning på forsk-
ning och utvecklingsarbete. Inom Socialdepar-
tementets ansvarsområde har därvid Social-
vetenskapliga forskningsrådet (SFR) en mycket
viktig roll, såväl som finansiär gentemot forsk-
ningsvärlden som sådan som idégivare, inspiratör
och samarbetspartner för övriga myndigheter
under Socialdepartementet.

Omkring hälften av de drygt ca 200 miljoner
kronor som inom Socialdepartementets område
årligen avsätts till forskning slussas genom SFR.
Andra myndigheter som ger stöd till eller utför
forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen
för sina ramanslag är bl.a. Socialstyrelsen, Folk-
hälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse,
Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik, Institutet för psykosocial medicin och
Smittsskyddsinstitutet. Från och med 1999 har
även Riksförsäkringsverket givits möjlighet att
stödja forskning inom socialförsäkringsområdet
som ett komplement till den mera allmänna
forskning som stöds av SFR. Riksförsäkrings-
verkets pågående modernisering av sina
databaser är viktig för den framtida socialförsäk-
ringsforskningens tillgång till grundläggande
data på området.

SFR:s forskningssatsningar är i huvudsak av
grundforskningskaraktär i den meningen att den
syftar till att uppnå fördjupad förståelse av pro-

blem och mekanismer inom problemområdet. I
princip all forskning som SFR stöder bedöms ha
hög samhällsrelevans och utgör grund för tilläm-
pade studier på olika områden. När det gäller
forskning och utvecklingsarbete som stöds eller
bedrivs av andra myndigheter under Socialde-
partementet så är deras satsningar på forskning
vanligtvis direkt verksamhetsmotiverade. En
viktig eftersträvad effekt av att medge att andra
myndigheter än SFR får satsa på kunskapsin-
hämtning genom forskning är att dessa måste
bygga upp sin kompetens och överblick över an-
nan relevant forkning på sina respektive om-
råden.

I regeringens proposition 1996/97:5 Forsk-
ning och samhälle redovisades planerade insatser
och prioriteringar inom Socialdepartementets
verksamhetsområde. Dessa prioriteringar gäller
fortfarande, dock med förstärkt prioritering av
äldreforskningen som även givits betydande
medelstillskott. Vidare skall noteras att rege-
ringen i den ekonomiska vårpropositionen avise-
rade en handikappolitisk proposition och att den
kommer att beröra behovet av viss förstärkning
av handikappforskningen.

Ett högt prioriterat område är forskningen
kring folkhälsa, som också hittills resursmässigt
varit det största av SFR:s forskningsområden. De
problem som finns inom detta område kräver
vanligtvis insatser av både medicinskt, samhälls-
vetenskapligt och beteendevetenskapligt utbilda-
de forskare. SFR lade efter samarbete med andra
myndigheter och intressenter, bl.a. Folkhälso-
institutet och Medicinska forskningsrådet, 1998
fram ett nationellt forskningsprogram om
ojämlikhet i hälsa. Flera universitet och hög-
skolor medverkar till att genomföra program-
met. Även resultat från IPM har inneburit vä-

125

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

sentlig kunskapsökning på området, främst när
det gäller psykosociala faktorers betydelse.
Många landsting satsar också resurser på
området för att få en grund för främst det före-
byggande arbetet.

Den kraftsamling som eftersträvades inom al-
koholforskningsområdet har genom insatser från
SFR och FHI lett till att Centrum för alkohol-
drogforskning inrättats vid Stockholms univer-
sitet. En samrådsgrupp som leds av SFR arbetar
vidare för att ytterligare förstärka forskningen
inom området.

Bland andra Socialstyrelsen har gjort insatser
för att bidra till utveckling av arbetsmetodiken
inom socialtjänstområdet. Det bör också noteras
att Socialstyrelsens databaser utgör en ovärderlig
grund för såväl medicinsk som samhällsveten-
skaplig forskning.

Nästan all den forskning som bedrivs med
medel från olika myndigheter under Socialde-
partementet utförs vid universitet och högskolor.
Genom Vårdalstiftelsens försorg sker väsentliga
satsningar på vård- respektive allergiforskning.
Stiftelsen samarbetar med bl.a. FHI och SFR.

Socialvetenskapliga forskningsrådet

SFR ska främja och stödja betydelsefull grund-
forskning och tillämpad forskning inom social-
vetenskap, socialpolitik och folkhälsopolitik samt
sprida information om kunskapsläget och aktuell
forskning. Genom sin verksamhet ska SFR bidra
till målet att öka kunskapen om tillstånd,
processer och effekter rörande hälsa och social
välfärd.

SFR har ett väl utvecklat samarbete med
forskningsråd under Utbildningsdepartementet,
främst MFR, HSFR och FRN, vissa andra forsk-
ningsfinansiärer och med myndigheter under
Socialdepartementet.

6.1 Omfattning

SFR disponerar två ramanslag, ett för forskning
respektive ett för administration. Totalt uppgår
anslagen 1999 till 114 miljoner kronor.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

102

114

104

127

140

142

Höjningen av nivån 1999-2001 avser en succes-
siv utökning av äldreforskningen och nödvändig
administration till en nivåhöjning med 30 miljo-
ner kronor jämfört med 1998 utifrån vad rege-
ringen aviserade i propositionen Nationell hand-
lingsplan för äldrepolitiken (prop 1997/98:113).
År 2000 föreslås SFR även tillföras ytterligare en
miljon kronor för att kunna förstärka Centrum
för alkohol- och drogforskning med ytterligare
en professur. Förstärkning av handikappforsk-
ningen kommer att diskuteras i den handikappo-
litiska proposition som regeringen aviserade i
den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Verksamheten har bedrivits med tillfredsställan-
de måluppfyllelse. Verksamhetens inriktning är
långsiktig och omprövas främst i samband med
forskningspropositionerna som presenteras vart
tredje eller fjärde år då även SFR:s roll i hela det
svenska forskningssystemet skärskådas.

Administrationsanslaget har utnyttjats fullt ut
och anslagskredit har tagits i anspråk. För 1999
finns dock utrymme för utökade åtaganden. På
forskningsanslaget finns ett anslagssparande som
tillfälligt kommer att öka under 1999 vilket dock
skall ses mot bakgrund av verksamhetens lång-
siktiga karaktär och framåtsyftande planering.

Förändringar

Strukturen och formerna för rådets grund-
läggande verksamhet ligger fast vilket dock in-
rymmer en successiv utökning av verksamhets-
volymen i takt med att mera forskningsmedel
tillförts, och i det följande föreslås tillföras rådet.

SFR kan i ännu okänd omfattning komma att
beröras av de förslag som för närvarande utreds
rörande myndighetsorgansiationen för forsk-
ningsfinansiering.

126

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Prioriteringar

Regeringen har deklarerat sin avsikt att under
2000 lägga fram en ny forskningsproposition
vilken kan komma att påverka den fortsatta prio-
riteringen inom SFR:s ansvarsområde. Behovet
av kunskap inom Socialdepartementets ansvars-
område genom forskning kommer dock även
fortsättningsvis att vara mycket stort och dras-
tiska omkastningar av den långsiktiga inrikt-
ningen skulle vara olycklig. Några viktiga frågor
under 2000 kommer att vara:

- fullföljandet av den ökade satsningen på
äldreforskning

- fortsatt utveckling av stödet till forskning
kring ojämlikhet i hälsa

- handikappforskningen

- ytterligare insatser för att skapa fler möten
mellan forskare, praktiker och myndigheter
för information och diskussion kring
forskningsresultat och forskningsbehov.

6.3 Resultatbedömning

Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet
har i stort sett bedrivits i enlighet med målen.
När det gäller forskning kring barn och handi-
kappade har regeringens intentioner dock ännu
inte kunnat fullföljas helt, men sammanfatt-
ningsvis konstaterar regeringen att de insatser
som genomförts redan har lett till ökad kunskap
eller är nödvändiga led i arbetet med att säkra
kunskapstillväxten på sikt. Regeringen bedömer
därför att målet, att öka kunskapen om tillstånd,
processer och effekter rörande hälsa och social
välfärd, nåtts.

Ett ökat antal ansökningar har kommit in till
rådet de senaste åren och fler har beviljats stöd än

tidigare. Projektstödet utgör den största andelen
av utgifterna för forskning men har dock
minskat de senaste åren, medan finansieringen av
program och tjänster har ökat. Detta speglar bl.a.
rådets satsning på yngre forskare, vilket svarar
mot målen för verksamheten. Rådet satsar också
på forskarnätverk, utländska gästforskare, pub-
liceringsstöd m.m. och inte minst att skapa väl-
ordnade tillfällen för möten mellan forskare och
praktiker.

I förhållande till hur många ansökningar som
män respektive kvinnor lämnar in, så beviljar
SFR män och kvinnor stöd i lika utsträckning.
Vidare bevakar SFR vid sin prövning av ansök-
ningar att dessa beaktat alla för respektive pro-
jekt relevanta aspekter, t.ex. könsperspektivet.
Gendermålet bedöms därför uppfyllt. Etnisk och
kulturell mångfald är andra viktiga perspektiv att
uppmärksamma i sammanhanget.

I enlighet med målen har SFR:s informa-
tionsverksamhet och kontakterna med övriga
myndigheter under Socialdepartementet utökats.

Vidare har rådet genom ett omfattande pro-
gramarbete förberett den ökade satsningen på
äldreforskning som påbörjats under 1999. Rådet
har också bidragit till att Centrum för alkohol-
och drogforskning inrättats och att verksam-
heten fortsätter att utvecklas.

Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är
tillfredsställande men kommer i samband med
den pågående s.k. tvåårsöversynen och arbetet
med den forskningspolitiska propositionen även
att se över SFR:s mål.

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredo-
visningen i allt väsentligt är rättvisande.

127

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

ITabell 6.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	182 200	150 000	241 400	318 000
Nya förpliktelser	90 000	190 000	207 000	110 000
Infriade förpliktelser*	122 200	72 700	120 000	126 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	150 000	267 300	328 400	312 400
Erhå 11 en/föreslagen bemyndiganderam	230 000	330 000	340 000	350 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

6.5 Anslag

Cl Socialvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

Tabell 6.3 Anslagsutvecklingen Cl Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
Tusental kronor		94 631	Anslags- sparande	3 009
1998	Utfall	94 631	Anslags- sparande	3 009
1999	Anslag	104 580	Utgifts- prognos	95 450
2000	Förslag	117 655
2001	Beräknat	129 766 1
2002	Beräknat	131 997 2

2 Motsvarar 127 655 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 127 655 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslagssparandet på 3 milj kr från 1998 uppstod
bl.a. på grund av förseningar i tillsättningen av
vissa tjänster samt besked om nya programstöd.

Utgiftsprognosen för 1999 pekar på att an-
slagssparandet kommer att uppgå till ca 12
miljoner kronor vilket framför allt beror på att
de noggranna förberedelserna för den kraftiga
ökningen av äldreforskningen tagit något längre
tid än regeringen tidigare bedömde. Det skall
dock betonas att forskningssatsningen är
långsiktigt inriktad och successivt skall växa i
volym vilket innebär att anslagssparandet kan
förutses minska kraftigt redan under nästa år.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Flertalet av de forskningsanslag som SFR beviljar
är fleråriga. Regeringen föreslår därför bemyn-
digande enligt tabellen ovan.

Regeringens slutsatser

Socialvetenskapliga forskningsrådets organisa-
tion och verksamhet har en sådan utformning att
rådets nuvarande inriktning, arbetssätt och pres-
tationer kan förväntas innebära att de generella
målen för forskning uppnås även framdeles. Re-
geringen överväger därför att utarbeta vissa nya
och mer situationsanpassade mål för SFR.

Regeringen instämmer i SFR:s bedömning att
fluktuationerna på anslaget måste ses i ljuset av
verksamhetens planering av resursanvändningen
som sträcker sig minst 3-6 år framåt och be-
dömer därför att det prognoserade anslags-
sparandet kommer att behövas för planerade
satsningar.

I enlighet med den nationella handlingsplanen
för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) föreslår
regeringen att Socialvetenskapliga forsknings-
rådets ramanslag förstärks med ytterligare
11 miljoner kronor 2000 respektive 10 miljoner
kronor 2001. Vidare föreslås att SFR tillförs
1 miljon kronor för inrättande av ytterligare en
professur vid Centrum för alkohol- och drog-
forskning.

ITabell 6.4 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	104 580
Pris- och löneomräkning	1 075
Förstärkning av forskning	12 000
Förslag 2000	117 655

Regeringen föreslår att 117 655 000 kronor an-
visas under anslaget Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet: Forskning samt att anslaget för åren
2001 och 2002 beräknas till 129 766 000 kronor
respektive 131 997 000 kronor.

128

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

C2 Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning

Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen C2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
Tusental kronor		7 566	Anslags- sparande -94
1998	Utfall	7 566	Anslags- sparande -94
1999	Anslag	8 968	Utgifts- prognos 8 100
2000	Förslag	9 735
2001	Beräknat	9 888 1
2002	Beräknat	10 049 2

2 Motsvarar 9 735 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 9 735 tkr i 2000 års prisnivå.

De disponibla medlen på anslaget överskreds
med 94 tkr under 1998 efter att även 1997 ha
överskridits i ungefär samma omfattning. An-
slaget förstärktes 1999 med 1 mkr bl.a. med hän-
syn till de ökade åliggandena i samband med den
kraftiga satsningen på äldreforskning. Aktuell
prognos för 1999 pekar på att SFR kommer att få
ett anslagssparande.

Regeringens slutsatser

Regeringens bedömer att rådets nuvarande ram-
anslag för förvaltning i princip är tillfyllest för att
SFR skall klara att genomföra de utökade forsk-
ningssatsningarna liksom de ökade kraven på
forskningsinformation i olika former.

ITabell 6.6 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	8 968
Pris- och löneomräkning	53
Justering av premier	714
Förslag 2000	9 735

Regeringen föreslår att 9 735 000 kronor anvisas
under anslaget Socialvetenskapliga forsknings-
rådet: Förvaltning samt att anslaget för åren 2001
och 2002 beräknas till 9 888 000 kronor respek-
tive 10 049 000 kronor.

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

7 Övrig statlig verksamhet

7.1 Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för
barn, ungdomar och personer med funktions-
hinder. Stöd ur fonden skall i första hand lämnas
för förnyelse- och utvecklingsverksamhet till or-
ganisationer som bedriver ideell verksamhet.
Stöd får inte lämnas till enskild person. Närmare
bestämmelser om fonden finns i lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som en
särskild fond.

Den övergripande beslutanderätten i ärenden
som rör Allmänna arvsfonden ligger hos rege-
ringen. Den 1 juli 1994 inrättades Arvsfonds-
delegationen som organisatoriskt sorterar under
Socialdepartementet. Arvsfondsdelegationen
fördelar stöd ur fonden, följer upp projekt som
beviljats stöd och informerar allmänheten om

fondens ändamål och medlens användnings-
område. Om stödet bedöms överstiga
300 000 kronor eller om ärendet är av principiell
betydelse eller annars av större vikt, överlämnas
ärendet till regeringen för beslut.

Socialdepartementet ansvarar för handlägg-
ningen av arvsfondsärenden som rör barn under
12 år och för ärenden som rör personer med
funktionshinder. Kulturdepartementet ansvarar
för handläggningen av ärenden som rör ung-
domar i åldrarna 12-25 år.

Regeringen har i skrivelse Redovisning av för-
delningen av medel från Allmänna arvsfonden
under budgetåret 1998 (1998/99:125) lämnat en
fyllig redovisning av de medel som fördelats
under berört budgetår och också lämnat förslag
till kommande inriktning av stödet.

För budgetåret 1999 är det sammanlagda ut-
delningsbara beloppet ca 200 miljoner kronor.

131

Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
handikapp

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Förslag till statsbudget för 2000

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Lagförslag................................................................................................................9

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566)
om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels

ändring i samma lag.................................................................................9

3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.............................................11

3.1 Omfattning............................................................................................11

3.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................11

3.3 Resultatbedömning...............................................................................13

3.3.1 Förebygga och minska ohälsa i syfte att minska de långa
sjukperioderna samt aktivt arbeta med att samordna
rehabiliteringen så att sjuka och funktionshindrade personer

får förutsättningar att åter kunna förvärvsarbeta................................13

3.3.2 Säkerställa likformighet, kvalitet och kostnadseffektivitet i

handläggningen av försäkrings- och bidragsärenden, samtidigt
som kravet på snabbhet i handläggningen och god service
tillgodoses..............................................................................................16

3.3.3 Regeringens slutsatser...........................................................................18

3.4 Regeringens bedömning avseende revisorernas iakttagelser..............20

3.5 Förslag till regeländringar.....................................................................20

3.6 Anslag.....................................................................................................24

A Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp....................24

Al Sjukpenning och rehabilitering, m.m........................................24

A2 Förtidspensioner.........................................................................29

A3 Handikappersättningar...............................................................31

A4 Arbetsskadeersättningar.............................................................32

A5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer.........34

A6 Ersättning för kroppsskador......................................................35

B Socialförsäkringens administration............................................35

Bl Riksförsäkringsverket.................................................................35

B2 Allmänna försäkringskassor.......................................................37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................11

3.2 Antalet pågående sjukfall1........................................................................................13

3.3 Antalet nybeviljade förtidspensioner 1994-1998...................................................14

3.4 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområde 10 ingående anslagen............................23

3.5 Anslagsutvecklingen Al Sjukpenning och rehabilitering, m.m............................24

3.6 Anslagsposter............................................................................................................24

3.7 Andel långtidssjukskrivna som genomgår samordnad rehabilitering (%)...........27

3.8 Antal långtidssjukskrivna som efter genomförd samordnad rehabilitering

uppnått ökad arbetsförmåga...................................................................................27

3.9 Anslagsutvecklingen A2 Förtidspensioner.............................................................29

3.10 Antalet personer med förtidspension/sjukbidrag uppdelat efter kön

och ålder (exkl. utlandsboende) 1995-1998.........................................................30

3.11 Anslagsutvecklingen A3 Handikappersättningar.................................................31

3.12 Antal personer med handikappersättning uppdelat efter kön och

ersättningsstorlek.................................................................................................32

3.13 Anslagsutvecklingen A4 Arbetsskadeersättningar...............................................32

3.14 Antalet egenlivräntor och årsmedelbelopp i december 1998..............................33

3.15 Arbetsskadeförsäkringens inkomster och utgifter åren 1997-2000....................34

3.16 Anslagsutvecklingen A5 Kostnader för sysselsättning av vissa

förtidspensionärer................................................................................................34

3.17 Anslagsutvecklingen A6 Ersättning för kroppsskador........................................35

3.18 Anslagsutvecklingen Bl Riksförsäkringsverket...................................................35

3.19 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................36

3.20 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2000...............................................................37

3.21 Anslagsutvecklingen B2 Allmänna försäkringskassor.........................................37

3.22 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................37

3.23 Beräkning av avgiftsintäkter för år 2000............................................................... 38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Diagramförteckning

3.1 Antal försäkrade med sjukpenning..........................................................................26

3.2 Antal sjukskrivna, 60 dagar och längre....................................................................26

3.3 Antal sjukpenningdagar, miljoner dagar..................................................................26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om dels
fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst, dels ändring i
samma lag,

2. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B1 Riksförsäkrings-

verket ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 9 000 000 kronor efter år 2000,

3. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp enligt följande
uppställning:

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Sjukpenning och rehabilitering, m.m.	ramanslag	31 502 036
A2	Förtidspensioner	ramanslag	47 171 000
A3	Handikappersättningar	ramanslag	1 036 000
A4	Arbetsskadeersättningar	ramanslag	7 189 338
A5	Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer	ramanslag	25 000
A6	Ersättning för kroppskador	ramanslag	65 002
Bl	Riksförsäkringsverket	ramanslag	717 116
B2	Allmänna försäkringskassor	ramanslag	4 764 977
Summa			92 470 469

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård
och socialtjänst, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:566) om lokal försöksverk-
samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård
och socialtjänst, som gäller till utgången av år 2000',

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 2002,
dels att 10, 21 och 23 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs av medlemmarnas full-
mäktige och allmän försäkringskassas styrelse. Vid sådant val skall för kom-
mun och landsting 2 kap. 5 § andra stycket kommunalförbundslagen

(1985:894) gälla i tillämpliga delar.

Till sådan ledamot eller ersättare
får medlem endast välja den som är
ledamot eller ersättare i medlemmens
fullmäktige eller försäkringskassans
styrelse.

Till sådan ledamot eller ersättare
får medlem endast välja den som är
ledamot eller ersättare i medlemmens
fullmäktige, i försäkringskassans sty-
relse eller i en socialförsäkringsnämnd
hos försäkringskassan. Minst en av de
ledamöter som försäkringskassans
styrelse väljer skall vara ledamot eller
ersättare i styrelsen.

1 Lagen senast förlängd 1996:1541.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Vid val av ersättare till förbundsstyrelsen skall bestämmas i vilken ordning
de skall inkallas till tjänstgöring.

Förbundsstyrelsen skall fastställa
beställarförbundets budget senast tre
månader före räkenskapsårets början.
Förbundsstyrelsen skall dessförinnan
samråda med förbundsmedlemmar-
nas styrelser om budgeten. För ett
nybildat beställarförbund fastställs
förbundets budget av medlemmarna
vid bildandet av förbundet.

Förbundsstyrelsen skall fort-
löpande föra räkenskaper över be-
ställarförbundets medel. Bokförings-
lagen (1976:125) skall därvid gälla i
tillämpliga delar. Styrelsen skall år-
ligen och inom tre månader från
räkenskapsårets slut sammanfatta och
avsluta räkenskaperna.

Förbundsstyrelsen skall fastställa
beställarförbundets budget senast en
månad före räkenskapsårets början.
Förbundsstyrelsen skall dessförinnan
samråda med förbundsmedlemmar-
nas styrelser om budgeten. För ett
nybildat beställarförbund fastställs
förbundets budget av medlemmarna
vid bildandet av förbundet.

Förbundsstyrelsen skall fort-
löpande föra räkenskaper över be-
ställarförbundets medel. Lagen
(1997:614) om kommunal redovis-
ning skall därvid gälla i tillämpliga
delar. Styrelsen skall årligen och
inom tre månader från räkenskaps-
årets slut upprätta årsbokslut och års-
redovisning.

Denna lag träder kraft den 1 januari 2000. För räkenskapsåret 1999 gäller
dock 23 § i sin äldre lydelse.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsom-
råden ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp samt socialförsäkringens administra-
tion.

Socialförsäkringens administration utgörs av
Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna
försäkringskassorna.

3.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

39 685

80 502

87 873

92 470

92 454

92 247

1 Från år 1999 ingår statlig ålderspensionsavgift samt allmän tilläggspension (ATP).

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Försäkringskostnaderna för sjukpenning
uppgick år 1998 till 18 610 miljoner kronor,
vilket är en ökning med ca 4,7 miljarder
jämfört med år 1997. Antalet ersatta dagar
med sjukpenning för år 1998 var drygt 50
miljoner vilket är 21 procent fler ersatta
dagar än under år 1997.

Med anledning av att utgiftsökningen för
sjukpenningen under år 1998 skett under en
förhållandevis kort tidsperiod har tidigare
bedömningar om utgifterna underskattat
ökningen. De senaste bedömningarna pekar
därför på mycket kraftiga avvikelser mellan
de anvisade medel för sjukpenningen som
regeringen föreslog i budgetpropositionen
för år 1999 och nuvarande prognostiserade
utgifter. Det finns därför skäl att fördjupa
analysen av orsakerna till sjukförsäkrings-
kostnaderna samt att ta fram förslag som
syftar till att minska sjukfrånvaron och för
att reducera utgifterna inom sjukförsäk-
ringen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Förändringar

På grund av den ökade sjukfrånvaron har
utgifterna för sjukpenning ökat kraftigt för
år 1998 i förhållande till budgeterade medel.
Den ökade sjukfrånvaron kan förväntas be-
stå även under de närmaste åren. De senaste
prognoser som finns för kostnadsutveck-
lingen för sjukförsäkringen visar även på en
fortsatt ökning av utgifterna.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 ändrades ersätt-
ningsnivån från 75 till 80 procent av ersätt-
ningsunderlaget och fr.o.m. den 1 april 1998
har sjuklöneperioden ändrats till att omfatta
de 14 första dagarna i varje sjukperiod. Un-
der tiden 1 januari 1997 - 31 mars 1998
omfattade sjuklöneperioden de 28 första
dagarna i varje sjukperiod.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Mål

- Målet för år 2000 är att ge ekonomisk
trygghet för sjuka och funktionshindrade
och att aktivt arbeta för att återföra männi-
skor i arbete. Inom Socialdepartementet
pågår arbete med att vidareutveckla målen.

vara slutfört i sådan tid att regeringen kan
lämna förslag i nästa års budgetproposition.

Regeringen avser att våren år 2000 lämna
förslag till förändring av arbetsskadeförsäk-
ringen.

Socialförsäkringens administration

Prioriteringar

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Regeringen fortsätter arbetet med att
modernisera trygghetssystemen bl.a. genom
att anpassa dem till en föränderlig arbets-
marknad.

Regeringen har med anledning av kost-
nadsutvecklingen inom sjukförsäkringen
den 23 juni 1999 beslutat utse en särskild
utredare (dir. 1999:54) som dels skall göra
en analys av sjukförsäkringen, dels lämna
förslag till konkreta åtgärder i syfte att
minska sjukfrånvaron och för att reducera
utgifterna inom sjukförsäkringen. Utre-
daren skall lämna en delrapport senast den
15 februari år 2000. En slutredovisning av
uppdraget skall ske senast den 31 maj 2000.

Regeringen har den 3 juni 1999 beslutat att
utse en särskild utredare med uppdrag att se
över den arbetslivsinriktade rehabilite-
ringen. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga
den arbetslivsinriktade rehabiliterings-
processen, att utforma en plattform för
prioriteringar samt att klargöra hur ansvar
och uppgifter effektivast kan fördelas mel-
lan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet.
Utredarens förslag skall redovisas senast
den 1 juli 2000.

En proposition om s.k. vilande förtidspen-
sion föreläggs riksdagen i samband med
denna budgetproposition.

För närvarande bereds inom Regerings-
kansliet ett förslag om nya beräknings-
regler, Beräkningsunderlag för dagersätt-
ning - sjukpenning, föräldrapenning m.m.
(Ds 1999:19). I detta sammanhang kommer
inkomna remissyttranden att beaktas.

En arbetsgrupp skall tillsättas med uppgift
att utreda utgiftsutvecklingen inom förtids-
pensioneringen och lämna konkreta förslag
till åtgärder. Arbetsgruppens arbete bör

- Försäkringskassornas ekonomiska situation
har förbättrats under budgetåret 1998. Efter
ett antal år med ansträngd ekonomi har nu
de flesta försäkringskassor en ekonomi i
balans.

- RFV:s verksamhet har under år 1998
kännetecknats av stora satsningar på att in-
föra det reformerade ålderspensionssyste-
met och på att anpassa IT-systemen inför år
2000. Eftersom betydande delar av resur-
serna har använts för dessa insatser har
andra delar av verksamheten fått stå tillbaka
eller getts lägre prioritet.

Förändringar

- RFV och försäkringskassorna har under år
1998 förberett sig för att administrera det
reformerade ålderspensionssystemet vars
regler trädde i kraft den 1 januari 1999.
Under året har 5,3 miljoner försäkrade fått
ett preliminärt pensionsbesked.

- Parallellt med att 2000-säkra IT-systemen
och utveckla IT-stöd för det reformerade
ålderspensionssystemet har RFV inom be-
fintliga ramar även avseende övriga delar av
verksamheten påbörjat ett förnyelsearbete
för att ge administrationen ett modernt IT-
baserat ärendehanteringssystem, vilket en-
ligt RFV skall bidra till kortare handlägg-
ningstider, ökad kvalitet och rättssäkerhet i
besluten.

- Rollfördelningen mellan RFV och de all-
männa försäkringskassorna har tydliggjorts
genom att ansvar och befogenheter har
getts en reformerad författningsmässig
reglering.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Mål

- Målet är att socialförsäkringens administra-
tion skall garantera effektivitet, rättssäker-
het och kompetens vid ärendehandläggning.
Inom Socialdepartementet pågår arbete
med att vidareutveckla målen.

Prioriteringar

- RFV:s tillsyn av de allmänna försäkrings-
kassorna skall utvecklas i syfte att säker-
ställa en nationellt likformig och rättssäker
tillämpning av försäkringen.

- En fortsatt satsning på samverkan inom re-
habiliteringsområdet.

- Resultatuppföljningen av socialförsäkring-
ens administration måste förbättras. Redo-
visningen måste bli jämförbar, tillförlitlig
och korrekt. RFV:s verksamhetsanalys
måste utvecklas så att bl.a. förhållandet
mellan kostnader, kvalitet, prestationer och
regionala skillnader tydliggörs och förkla-
ras. Andelen fel i samband med beslut om
olika förmåner inom socialförsäkringen
måste minska.

- Genomförandet av det reformerade ålders-
pensionssystemet fullföljs.

- Arbetet med att säkerställa IT-stöden inför
år 2000 skall slutföras.

- Service och bemötande vid försäkrings-
kassorna skall hålla en hög kvalitet.

- Verksamheten skall utgå från både kvinnors
och mäns utgångspunkter samt beakta den
etniska och kulturella mångfalden.

Insatser för att stödja forskningen inom
socialförsäkringens område skall fortsätta.

Kvalitetskraven avseende försäkringsmedi-
cinska utredningar och arbetslivsinriktade
rehabiliteringsutredningar skall utvecklas.

3.3 Resultatbedömning

Resultatbedömningen görs med utgångspunkt i
de två delmålen för utgiftsområdet.

3.3.1 Förebygga och minska ohälsa i syfte
att minska de långa sjukperioderna
samt aktivt arbeta med att
samordna rehabiliteringen så att
sjuka och funktionshindrade
personer får förutsättningar att åter
kunna förvärvsarbeta

Tillståndet och utvecklingen inom området

Verksamhetsmålet för år 1998 har inte uppnåtts.
Antalet sjukfall har ökat i samtliga intervaller och
andelen partiella sjukfall, dvs. ersättningar på 25,
50 eller 75 procent i förhållande till hela ersätt-
ningar, har minskat i jämförelse med år 1997.
Det är också färre långtidssjukskrivna som åter-
får arbetsförmågan.

Som framgår av tabellen nedan har antalet
sjukfall ökat i samtliga intervall under år 1998
jämfört med år 1997 och ökningen är genom-
gående störst för kvinnor (Tabell 3.2).

Tabell 3.2 Antalet pågående sjukfall

1998 1997 1996

	män	kvinnor	totalt	män	kvinnor	totalt	män	kvinnor	totalt
1 dagar2	58 509	89 773	148 282	51 553	75 356	126 909	56 806	79 877	136 693
29 dagar2	52 645	81 027	133 672	47 735	70 280	118 015	49 800	69 725	119 525
60 dagar3	47 435	72 237	119 672	43 279	62 732	106 011	44 741	61 818	106 589
365 dagar3	19211	29 028	48 239	18 252	26 270	44 522	19 437	26 422	45 858
731 dagar3	7 905	11 557	19 462	7 871	11 073	18 944	7 791	10 141	17 931

1 Här avses pågående sjukpenning-/rehabiliteringspennigärenden. Sjukfall som enbart avser sjuklöneperiod ingår inte. 1996 omfattade sjuklöneperioden 14 dagar, 1997 t.o.m. mars
1998 28 dagar, och fr.o.m. april 1998 14 dagar.

2 Uppgifter för 1998 avser utgången av perioden november 1997—oktober 1998

3 Uppgifter för 1998 avser ingången av perioden december 1997-november 1998.

Källa: Årsredovisningen för socialförsäkringen budgetåret 1998 (RFV)

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Det är bland de anställda som antalet sjukfall
ökar. Bidragande orsaker är troligen de regel-
ändringar som har genomförts under 1998, t.ex.
höjd ersättningsnivå, samt i viss mån det
förbättrade konjunkturläget.

Målet att öka andelen sjukpenningdagar med
partiella ersättningar i förhållande till hela ersätt-
ningar, har inte nåtts på riksnivå under år 1998.
Andelen partiella ersättningar har minskat med
0,1 procentenheter under år 1998 jämfört med år

1997. Minskningen gäller männen medan kvin-
nornas andel av de partiella ersättningarna är
densamma som 1997. Det förekommer variatio-
ner mellan försäkringskassorna men trenden är
negativ.

Andelen arbetslösa bland de sjukskrivna är
högre än hos befolkningen som helhet. Detta är
ingen ny företeelse, men det minskar möjlighe-
ten att öka andelen partiella sjukskrivningar. Be-
nägenheten att sjukskriva en arbetslös partiellt är
liten, då det är svårt för såväl läkare som hand-
läggare att bedöma eventuell restarbetsförmåga i
förhållande till ett arbete "som är normalt före-
kommande på arbetsmarknaden".

Kassorna konstaterar att graden av sjuklighet
och komplexiteten i sjukdomstillstånden har
ökat bland de sjukskrivna. Det talar för att en
större andel skulle vara i behov av hel sjukskriv-
ning. Sannolikt har detta också påverkat siff-
rorna.

Andelen långtidssjukskrivna som återfått ar-
betsförmågan har minskat sedan år 1996 och en
mindre andel långtidssjukskrivna än tidigare
genomgår samordnad rehabilitering. Det går
heller inte att finna något samband mellan an-
delen långtidssjukskrivna som genomgår sam-
ordnad rehabilitering och andelen långtidssjuk-
skrivna som återvinner arbetsförmågan helt eller
delvis.

När det gäller förtidspensioner framgår av
följande tabell att antalet nybeviljade förtidspen-
sioner minskade kraftigt under år 1998 jämfört
med år 1997, men även i förhållande till åren
1994-1996. Orsakerna finns närmare beskrivna
under anslaget A2 Förtidspensioner.

Tabell 3.3 Antalet nybeviljade förtidspensioner 1994-1998

Är	Nytillkomna/ nybeviljade pensioner	Utbetalade pensioner i december
1994	49 697	410 626
1995	40 365	408 576
1996	40 068	407 584
1997	47 262	417 424
1998	34 500	417 404

Trots denna betydande minskning ökade det to-
tala återstående pensionsåtagande under år 1998
något, i huvudsak beroende på att antalet för-
tidspensionärer i de yngre åldersgrupperna har
ökat samt att andelen partiella pensioner inte
längre ökar. Det är kvinnor och yngre personer
som står för den senaste ökningen av antalet
återstående pensionsår, samtidigt som detta antal
minskat för männen.

Antalet förtidspensioner/sjukbidrag är i stort
sett oförändrat mellan åren, mätt i slutet av re-
spektive år. Däremot var det genomsnittliga an-
talet pensioner färre år 1997 än år 1998. Fördel-
ningen mellan hela och partiella förmåner är i
stort sett oförändrad. Däremot ökade inte antalet
partiella pensioner under år 1998, och antalet
hela förtidspensioner var i stort sett oförändrat
mellan åren. Antalet nybeviljade förtidspensio-
ner/sjukbidrag har minskat i alla åldersgrupper,
men mest i åldersgruppen 60-64 år, vilket är na-
turligt med tanke på att nybeviljandet i den
gruppen var onormalt högt under år 1997. De
tidsbegränsade förtidspensionerna (sjukbi-
dragen) fortsätter att minska i antal för både män
och kvinnor.

En viktig slutsats är att minskningen av antalet
nybeviljade pensioner år 1998 knappast kan tas
som intäkt för att det är de under året vidtagna
åtgärderna mot ohälsa som varit framgångsrika.
Orsaken till det låga nybeviljandet under år 1998
är i huvudsak att olika regeländringar inträffade
år 1997. Dessa gav upphov till ett betydande an-
tal ansökningar om förtidspension, och ett stort
antal av dessa ansökningar beviljades därmed
tidigare än vad som annars skulle varit fallet.

Arbetsskadeförsäkringen redovisades år 1998
under socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten. Arbetsskadefonden har avvecklats
från och med den 1 januari 1999 och arbets-
skadeförsäkringen finansieras istället från ett an-
slag i statsbudgeten. Från anslaget finansieras
även ersättning enligt äldre lagar. Antalet arbets-
skadelivräntor minskar liksom medelbeloppet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Detta beror på att livräntor samordnas med för-
tidspension på så sätt att livränta utges till den
del pensionen inte täcker inkomstbortfallet. Det
reducerade basbeloppet för förtidspensioner har
tagits bort, vilket medför att en större del av er-
sättningen utges i form av förtidspension.

Kritik har riktats mot arbetsskadeförsäkringen
med innebörd att försäkringen inte ersätter
inkomstförlust vid arbetsskada i tillräcklig om-
fattning.

RFV har våren 1999 lämnat en tillsynsrapport
till regeringen om beslut och beslutsunderlag i
arbetsskadeärenden. Tillsynen visar att stora
delar av verksamheten fungerar, men att det
finns väsentliga delar i handläggning och
tillämpning, där det förekommer brister.

Det sker en successiv, mindre ökning av anta-
let handikappersättningar. Fördelningen mellan
kvinnor och män är dock relativt konstant. Ök-
ningen av antalet handikappersättningar kan
hänföras till ökningen av antalet förtidspensionä-
rer och till befolkningsförändringar. Fördel-
ningen på de olika nivåerna av handikappersätt-
ning (69, 53 och 36 procent av basbeloppet) visar
en förskjutning från den högsta till den lägsta ni-
vån, vilket betyder att medelersättningen sam-
tidigt sjunker.

De viktigaste statliga insatserna och dess effekter

Ersättningsnivåerna för bl.a. sjukpenning, sjuk-
lön, rehabiliteringspenning och närståendepen-
ning höjdes från 75 till 80 procent fr.o.m. den 1
januari 1998. Sjuklöneperioden förkortades från
28 till 14 dagar fr.o.m. den 1 april 1998.

Regeringen har med anledning av kostnads-
utvecklingen inom sjukförsäkringen den 23 juni
1999 beslutat utse en särskild utredare (dir.
1999:54) som dels skall göra en analys av sjukför-
säkringen, dels lämna förslag till konkreta åtgär-
der i syfte att minska sjukfrånvaron och för att
reducera utgifterna inom sjukförsäkringen. Ut-
redaren skall lämna en delrapport senast den 15
februari 2000. En slutredovisning av uppdraget
skall ske senast den 31 maj 2000.

Regeringen har den 3 juni 1999 beslutat att
utse en särskild utredare med uppdrag att se över
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I upp-
draget ingår bl.a. att kartlägga den arbetslivsin-
riktade rehabiliteringsprocessen, att utforma en
plattform för prioriteringar samt att klargöra hur
ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas
mellan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet. Ut-

redarens förslag skall redovisas senast den 1 juli
2000.

En proposition om s.k. vilande förtidspension
föreläggs riksdagen i samband med denna bud-
getproposition.

En arbetsgrupp kommer att tillsättas med
uppgift att utreda utgiftsutvecklingen inom för-
tidspensioneringen och lämna konkreta förslag
till åtgärder. Arbetsgruppens arbete bör vara
slutfört i sådan tid att regeringen kan lämna för-
slag i nästa års budgetproposition.

Kritik har under en följd av år riktats mot
handläggningen av arbetsskadeärenden. RFV har
därför utarbetat ett instrument för bedömning av
beslutsunderlagen i arbetsskadeärenden - Qben
LAF. Bedömningsinstrumentet har under år
1998 använts för första gången inom arbets-
skadeområdet varefter verket har lämnat en till-
synsrapport till regeringen om beslut och be-
slutsunderlag i arbetsskadeärenden.

Regeringens slutsatser

Regeringen ser mycket allvarligt på den bristande
måluppfyllelsen inom sjukförsäkrings- och reha-
biliteringsområdet. Den kraftiga ökningen av
antalet sjukfall, i samverkan med den minskade
aktiviteten på rehabiliteringsområdet, riskerar att
på sikt leda till en ökning av antalet förtidspen-
sionärer. Regeringen avvaktar dock med föränd-
ringar på området tills utredningarna om sjukför-
säkringen och den arbetslivsinriktade rehabilite-
ringen har redovisat sina förslag i maj respektive
juli år 2000.

En viktig slutsats är att minskningen av antalet
nybeviljade förtidspensioner år 1998 knappast
kan tas som intäkt för att det är de under året
vidtagna åtgärderna mot ohälsa som varit fram-
gångsrika. Orsaken till det låga nybeviljandet un-
der år 1998 är i huvudsak en följd av att olika
regeländringar genomfördes år 1997. Dessa gav
upphov till ett stort antal ansökningar om för-
tidspension och ett stort antal av dessa ansök-
ningar beviljades därmed tidigare än vad som an-
nars skulle varit fallet.

RFV avser att fortlöpande utöva särskild till-
syn över arbetsskadeområdet för att tillse att
ärendehantering och tillämpning sker på avsett
sätt och att de brister som har påtalats avhjälps.
För att öka den samlade kompetensen inom ar-
betsskadeområdet avser verket att anordna semi-
narier, där försäkringskassorna tillsammans med
forskare och läkare samt representanter för dom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

stolarna kan diskutera mer komplicerade medi-
cinska och försäkringsjuridiska frågor kring till-
lämpningen av arbetsskadeförsäkringen i syfte
att uppnå konsensus. Regeringen kommer att
följa utvecklingen på området. Regeringen har
för avsikt att återkomma med förslag till vissa
förändringar i regelsystemet våren 2000.

3.3.2 Säkerställa likformighet, kvalitet
och kostnadseffektivitet i
handläggningen av försäkrings- och
bidragsärenden, samtidigt som
kravet på snabbhet i
handläggningen och god service
tillgodoses

Tillståndet och utvecklingen inom området

En sammanvägning av 13 ärendeslag inom social-
försäkringen som de allmänna försäkrings-
kassorna handlägger under perioden 1996 - 1998
visar att volymen har minskat med knappt 10
procent. Under år 1998 har volymerna samman-
taget minskat med ca 3,5 procent. Styckkostna-
derna under perioden 1996 - 1998 för de olika
ärendeslagen varierar mycket både per beslut och
per utbetalning. För bl.a. assistansersättning,
ålderspension, arbetsskadelivränta, förtidspen-
sion och utbildningsbidrag har styckkostnadema
per beslut ökat, medan de bl.a. för bostadsbidrag,
föräldrapenning och sjukpenning har minskat.
Produktiviteten, som tidigare år varit negativ, har
under år 1998 förbättrats. För de tunga
utredningsärendena assistansersättning och
arbetsskadelivränta har genomströmningstiden
ökat liksom för bostadsbidragen medan genom-
strömningstiden för bostadstillägg, förtids-
pension samt sjukbidrag har minskat. När det
gäller kvaliteten i ärendena ligger den fortfarande
på en alltför låg nivå. I statistik från JO framgår
att antalet klagomåls- och initiativärenden ökat,
särskilt åren 1995 och 1997 medan den för år
1998 har sjunkit till 375 ärenden. Däremot har
andelen ärenden som föranlett kritik från JO
ökat till 20 procent av antalet avgjorda ärenden
under år 1998. Det är i stor utsträckning samma
typ av brister som återkommer år från år. Det
rör sig bl.a. om brister i tillämpning av
förvaltningslagens bestämmelser om
kommunicering, anteckningsskyldighet,

utformning av beslut, partsinsyn m.m. Andra
förekommande brister är dröjsmål av olika slag
samt långsam handläggning. De förmånsslag som

föranlett flest utredningar och starkast kritik av
JO är arbetsskadeförsäkringen,

förtidspension/sjukbidrag och sjukpenning. Bl.a.
undersökningar gjorda av SIFO:s
Samhällsbarometem 1998 visar att förtroendet
för försäkringskassan och dess beslut har sjunkit
från 41 procent år 1997 till 28 procent år 1998.
Arbetsmiljösituationen är oroande vid många
försäkringskassor. De försäkringskassor som
under år 1998 varit föremål för granskning av
Yrkesinspektionen har genomgående ålagts att
vidta åtgärder för att begränsa arbetsbelastningen
för de anställda.

Socialförsäkringsutskottet har i betänkande
1998/99:SfU7 behandlat Riksdagens revisorers
förslag 1998/99:RR4 angående socialförsäkring-
ens administration. Riksdagens revisorer har
granskat utvecklingen av socialförsäkringens
administration. Granskningen har bland annat
visat på brister inom försäkringskassornas hand-
läggning av försäkringsärenden. Av gransk-
ningen framgår även att det finns stora regionala
skillnader i kostnader, kvalitet och prestationer.
Revisorerna gör dock bedömningen att det är
svårt att få en samlad uppfattning om resultat-
utvecklingen. Vidare anser revisorerna att RFV:s
samlade slutsatser endast är en form av värdering
och att det är inte klart på vilka grunder be-
dömningarna görs. Revisorerna anser att rege-
ringen bör ge RFV i uppdrag att sätta igång ett
arbete med att höja kvaliteten i handläggningen
och återkomma till riksdagen med en redo-
visning av hur detta arbete utvecklas. Vidare bör
regeringen återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur arbetet med att utveckla ana-
lysen av de regionala skillnaderna mellan försäk-
ringskassorna fortskrider.

Regeringen har även erfarit att utbetalningarna
av ersättningar, i form av dagersättningar som
sjukpenning och föräldrapenning, i vissa fall
handlagts och utbetalats så långsamt att det för-
anlett ekonomiska problem för den försäkrade.

Socialförsäkringens administration skall bidra
till att större andel män tar ut fler föräldra-
penningdagar. För barn födda fr.o.m. den
1 januari 1995 kan noteras en tydlig ökning av
andelen män som tagit ut föräldrapenning. Fler
män har tagit ut fler föräldrapenningdagar år
1998 jämfört med år 1997. Förklaring till ök-
ningen kan sökas bland flera faktorer. Möjligen
kan män ha valt att skjuta upp sitt uttag till år

1998. RFV menar även att det i flera fall går att
påvisa att försäkringskassornas satsningar på
pappaområdet har givit ett bra resultat.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

När det gäller informationen om det reforme-
rade ålderspensionssystemet är det svårt att nu
göra en relevant resultatbedömning, eftersom
informationen till medborgarna skickats ut un-
der våren 1999. RFV har låtit göra mätningar av
allmänhetens kunskaper och attityder till den nya
pensionen. Undersökningarna visar att informa-
tionsbehovet är stort och dessutom varierar
främst mellan olika åldersgrupper.

I samband med regleringsbrevet för år 1998
omarbetades målen för administrationen. För att
möjliggöra uppföljning av RFV:s speciella an-
svarsområde gav regeringen verket riktade verk-
samhetsmål. Målen har haft direkt koppling till
det speciella ansvar RFV har för tillsyn, norme-
ring, ekonomistyrning och systemägarskap för
de gemensamma IT-systemen inom socialförsäk-
ringens administration. Verket har gjort flera in-
satser inom de olika målområdena. Av årsredo-
visningen för socialförsäkringen för budgetåret
1998 framkommer att insatserna och graden av
måluppfyllnad varierar kraftigt.

RFV har inom sina ansvarsområden under år
1998 bl.a. gjort en total genomgång av samtliga
författningar samt också påbörjat arbetet med att
ge ut allmänna råd om tillämpningen av förvalt-
ningslagen vid kassorna.

Arbetet med att utveckla och förbättra ruti-
nerna för kvalitetssäkring och kontroll vid kas-
sorna har genomförts.

Inom området tillsyn har RFV enligt egen be-
dömning inte varit tillräckligt aktiv. Verket
kommer dock att öka tillsynen i enlighet med
sitt tillsynsprogram. Inom området för mål- och
resultatstyrning utgör regleringsbrevet till de
allmänna försäkringskassorna det viktigaste styr-
dokumentet till kassorna. Under åren 1997 och
1998 förde verket resultatdialog med samtliga
kassor. Dialogerna resulterar i överenskommel-
ser om hur verksamheten vid kassan kan förbätt-
ras.

Arbetet inom IT-området har bl.a. känneteck-
nats av insatser inom det s.k. utvecklingspro-
grammet vid RFV, där insatserna under 1998 kan
sammanfattas enligt följande:

- byte av IT-plattformen har inletts,

- insatser har gjorts inom det nya pensions-
systemet som bl.a. utgör den första appli-
kationen i den nya IT-strukturen,

- förslag till ett nytt ärendehanteringssystem
har utarbetats som innehåller en gemensam
utvecklingsstrategi för administrationen,

- en kundpolicy har tagits fram och en stra-
tegi för kompetensförsörjning har utarbe-
tats, samt

- merparten av 2000-säkringsarbetet har slut-
förts.

RFV har också i enlighet med sitt mål arbetat för
ökad samverkan med AMS, Socialstyrelsen och
Arbetarskyddsstyrelsen för att en effektivare an-
vändning av tillgängliga resurser inom rehabi-
literingsområdet kan uppnås. Denna samverkan
har utökats genom att kommun- och landstings-
förbunden varit med i arbetet.

RFV har som generellt mål att tillsammans
med de allmänna försäkringskassorna integrera
kunskaper om både kvinnor och mäns olika för-
utsättningar och behov i hela verksamheten.
Verket har påbörjat denna process, genom att
systematiskt arbeta med frågorna enligt en fast-
ställd handlingsplan. Verket har bl.a. konstaterat
att det kan finnas risk att bedömningarna kan bli
olika i samband med beslut som innehåller ett
stort mått av skälighetsbedömningar. Verket
anser också att arbetet för att öka medvetenheten
om kvinnors och mäns olika förutsättningar är
en långsiktig process som kräver tid och kun-
skaper.

De viktigaste statliga insatserna inom området
och dess effekter

RFV och de allmänna försäkringskassorna har
gjort omfattande förberedelse för att införa det
reformerade ålderspensionssystemet, som fr.o.m.
1 januari 1999 successivt ersätter pensionsfor-
merna folkpension och ATP inom ålderspen-
sioneringen. För genomförandet har betydande
informationsinsatser genomförts, kompetensut-
veckling inletts och nya IT-baserade användar-
system utvecklats. Ett steg i informationsarbetet
är de 5,3 miljoner pensionsbrev innehållande
pensionsprognoser, beslut om intjänade pen-
sionsrätter och information om det nya pen-
sionssystemet som har skickats ut under våren

1999.

Med början år 1998 förändrades och tydlig-
gjordes de olika aktörernas roller inom administ-
rationen. RFV:s roll gentemot de allmänna för-
säkringskassorna klargjordes inom ett antal väl
definierade områden. RFV skall bl.a. utöva
tillsyn över försäkringskassornas tillämpning av
socialförsäkringen, vara ansvarig systemägare för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

de gemensamma IT-systemen, utarbeta normer
för regeltillämpning, samt svara för ekonomi-
styrningen inom verksamheten. Försäkrings-
kassornas ansvar och roll tydliggjordes på ett
liknande sätt, bl.a. förtydligades hur ledningen
för en försäkringskassa skall fungera och hur
ansvar skall utkrävas. Varje försäkringskassa har
bl.a. ansvar för att rätta till brister i sin
verksamhet. Det är numera regeringen som utser
hela styrelsen för de 21 försäkringskassorna samt
deras direktörer.

För att kunna göra en relevant och rättvis be-
dömning av resultaten avseende måluppfyllelsen
inom administrationen krävs det tillförlitligt och
korrekt underlag. I RF Vs årsredovisning för år
1998 finns en hel del brister som gör att rege-
ringen saknar en heltäckande bild av tillståndet
och utvecklingen inom försäkringskassan. För
att komma till rätta med dessa brister finns ett
behov av att utveckla och förbättra instrumenten
för uppföljning och utvärdering. Regeringen har
i samband med regleringsbrevet för år 1999 ut-
arbetat mål och uppdrag som bör kunna medföra
förbättringar inom området. Inom en rad områ-
den har det initierats en utveckling som syftar till
en bättre måluppfyllelse bl.a. genom uppdrag och
återrapporteringskrav samt en löpande dialog
med RFV. Detta avser bl.a. IT-området, tillsyns-
verksamheten, tillförlitligheten i RFVs mät- och
analysmetoder och de allmänna försäkrings-
kassornas handläggning av förmånerna.

Riksdagen har godkänt regeringens proposi-
tion 1998/99:76 om försäkringsmedicinska ut-
redningar m.m. (bet. 1998/99:SfU8, rskr.
1998/99:232). Beslutet innebär förändringar av
verksamheten vid RFV:s sjukhus. Verksamhets-
ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar
och arbetslivsinriktade

rehabiliteringsutredningar överförs fr.o.m. år
2000 till Östergötlands läns allmänna försäk-
ringskassa. Regeringen har uppdragit åt RFV att
utveckla kvalitetskraven avseende försäkrings-
medicinska utredningar och arbetslivsinriktade
rehabiliteringsutredningar, vilka skall tillämpas
vid de ombildade försäkringsmedicinska centren.
Patienter inom den medicinska rehabiliteringen
som idag bedrivs vid RFV:s sjukhus skall
behandlas inom den allmänna hälso- och sjuk-
vården. Företrädare för Landstingsförbundet har
bekräftat att landstingen har beredskap att ta
hand om de aktuella patienterna. De bolag som
för närvarande förvaltar sjukhusen skall
avvecklas.

3.3.3 Regeringens slutsatser

IT-stöd inom RFV och de allmänna
försäkringskassorna

RFV och de allmänna försäkringskassorna har i
samband med budgetunderlaget för åren 2000-
2002 presenterat ett gemensamt åtagande att i
grunden modernisera socialförsäkringens admi-
nistration under perioden fram till år 2005. En
väsentlig del av åtagandet utgörs av att huvud-
delen av ärendehandläggningen skall ges ett nytt
IT-stöd, som skall medverka till att förkorta
handläggningstiderna och öka kvaliteten i beslu-
ten vid de allmänna försäkringskassorna.

Inom socialförsäkringens administration före-
ligger ett påtagligt behov av modernisering av
IT-stöden. RFV har som ansvarig systemägare
för de gemensamma IT-systemen ett särskilt an-
svar för utvecklingsarbetet. Detta har också be-
tonats i flera olika sammanhang, bl.a. regeringens
proposition 1997/98:41 om socialförsäkringens
administration, m.m.

Enligt RFV är systemkonstruktionen för att
säkerställa genomförandet av pensionsreformen
nära knuten till RFV:s arbete med modernise-
ringen av IT-stödet. Detta innebär att arbetet
med att införa det nya pensionssystemet är prio-
riterat liksom arbetet inför IT-omställningen år

2000.

Regeringen vill särskilt framhålla att en grund-
läggande fråga är hur den nämnda visionen skall
förverkligas, med vilka medel samt i vilken takt
och ordning åtgärder bör vidtas. Förändringar av
en sådan omfattning som verkets planer innebär
bör ske i väl definierade och avgränsade utveck-
lingssteg där kostnader och förväntade effekter
noga kan bedömas som grund för regeringens
ställningstagande. Insatsernas träffsäkerhet har
stor betydelse för att kunna förbättra den om-
fattande ärendehantering som sker inom försäk-
ringskassorna. Ett effektivt ärendehanterings-
system för handläggning av socialförsäkrings-
ärenden är av central betydelse för att kunna
komma till rätta med de brister som finns idag.
RFV bör därför, i sitt fortsatta arbete lägga stor
vikt vid att noggranna verksamhetsanalyser görs.
Detta som grund för precisering av ut-
vecklingsinsatserna och att dessa insatser prio-
riteras och planeras i tydliga steg vars effekter
kan bedömas och följas upp. I budgetunderlaget
för år 2001 bör RFV ge en uttömmande
beskrivning och kostnadsberäkning av läget i
utvecklingsarbetet och vilka krav som därvid
ställs på finansiering. Regeringen anser även att

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

försäkringskassornas förberedelser och aktiva
medverkan är avgörande för att utvecklingsarbe-
tet skall kunna genomföras framgångsrikt.

Regeringen kommer noga följa denna utveck-
ling inom såväl verket som kassorna. Regeringen
avser också att ge Statskontoret i uppdrag, som
ett stöd för framtida ställningstaganden, att
granska utvecklingsarbetet och redovisa sina
iakttagelser och bedömningar till regeringen.

Handläggning av bidrags- och försäkringsärenden
Bl.a. den tidigare redovisade rapporten från
Riksdagens revisorer pekar på att det finns ett
mycket stort behov av kvalitetsförbättringar och
effektiviseringar när det gäller försäkrings-
kassornas handläggning av olika försäkrings-
ärenden. Även bemötande och service måste för-
bättras. Regeringen ser mycket allvarligt på de
redovisade bristerna och avser därför att förtyd-
liga målen för försäkringskassornas handläggning
av bidrags- och försäkringsärenden. RFV ges, i
egenskap av tillsyns- och normeringsmyndighet,
i uppdrag att närmare följa upp kassornas
utvecklingsarbete avseende kompetens, admi-
nistrativa rutiner, bemötande och service m.m.
RFV bör särskilt uppmärksamma de goda resul-
taten och se till att dessa får en spridning över
landet. Regeringen kommer att noga följa RFV:s
och försäkringskassornas arbete med att komma
tillrätta med den redovisade situationen.

Planerade reformer/förändringar

Inom Socialdepartementet pågår arbete med att
modernisera trygghetssystemen innefattande
bl.a. ett antal större förändringar avseende vilan-
de förtidspension, beräkningsunderlag för dager-
sättning - sjukpenning, föräldraförsäkring m.m.
samt reformerad efterlevandepension och för-
tidspension. För att kunna genomföra dessa för-
ändringar på ett effektivt sätt kan administratio-
nens resursbehov komma att påverkas.

Färdigställandet av Oresundsbron kommer att
innebära ett ökat svensk-danskt samarbete. I det
sammanhanget kommer också socialförsäk-
ringsfrågor att beröras.

Förvaltningskostnader för det reformerade
ålderspensionssystemet

Kostnaderna för förvaltning av det reformerade
ålderspensionssystemet skall enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
fr.o.m. år 1999 finansieras med avgifter som be-
talas in till systemet. Förvaltningskostnaderna
skall belasta AP-fonden och täckas genom en

minskning av pensionsbehållningarna. För att
åstadkomma en jämnare fördelning av kostna-
derna mellan yngre och äldre skall endast en viss
andel, 60 procent av förvaltningskostnaderna,
minska pensionsbehållningarna de första åren.
Från och med år 2002 skall denna andel ökas
med 2 procentenheter per år från 60 procent för
att efter 20 år uppgå till 100 procent.

De myndigheter som arbetar med administ-
rationen ersätts årligen med belopp som beslutas
av regeringen. Förberedelser för det reformerade
ålderspensionssystemet samt planerade följd-
reformer i form av investeringar i anläggnings-
tillgångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret.

Utgifterna för räntor och den kommande av-
skrivningen utgör en förvaltningskostnad inom
ramen för det reformerade ålderspensionssys-
temet och bör därför finansieras på samma sätt
som övriga förvaltningskostnader inom systemet
genom att belasta AP-fonden och pensionsbe-
hållningarna. Avskrivningen bör göras under en
femårsperiod. När avskrivning skall påbörjas bör
medel för detta årligen efter regeringsbeslut föras
från AP-fonden till RFV för återbetalning av lån
hos Riksgäldskontoret. Den parlamentariskt till-
satta Genomförandegruppen (SI994:9) ställer sig
också bakom att räntor och amorteringar
hanteras på detta sätt.

Försäkringsmedicinska centra

Med anledning av den omstrukturering som har
påbörjats av verksamheten vid RFV:s sjukhus har
en organisationskommitté tillsatts med uppdrag
att förbereda inrättandet av försäkringsmedi-
cinska center (S 1999:03). Regeringen gör i
likhet med organisationskommittén bedöm-
ningen att försäkringsmedicinska center behöver
ett ekonomiskt stöd under uppbyggnadsskedet
samt till forskningsverksamheten vid dessa.
Medel från folkpensioneringsfonden, vars till-
gångar till viss del är placerade i de bolag som
idag driver RFV:s sjukhus, bör användas för att
tillhandahålla detta stöd. Medlen i fonden
beräknas dessutom öka när försäljningen av
fastigheterna som för närvarande inrymmer
RFV:s sjukhus är genomförd. Regeringen avser
därför via ett särskilt beslut från folk-
pensioneringsfonden överföra 20 miljoner
kronor till huvudmannen för försäkrings-
medicinska center avseende år 2000. Medlen till
rehabiliteringsutredningar vid RFV:s sjukhus
skall fr.o.m. år 2000 tillföras anslaget Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m. särskilda
medel för köp av tjänster och skall kunna an-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

vändas för försäkringskassornas köp av försäk-
ringsmedicinska utredningar och arbetslivsin-
riktade rehabiliteringsutredningar. Beloppet som
tillförs uppgår till 158 miljoner kronor under
budgetåret 2000.

RFV har i uppdrag att svara för den avveckling
som blir aktuell vid RFV:s sjukhus i samband
med inrättandet av försäkringsmedicinska center
samt redovisa kostnaderna för denna. I skrivelse
till regeringen har verket beräknat att de totala
utgifterna för avvecklingen kan komma att uppgå
till högst 110 miljoner kronor bestående främst
av löner till uppsagd personal och pensionsersätt-
ningar. Till detta tillkommer att inkomsterna vid
sjukhusen beräknas minska med 12,5 miljoner
kronor under innevarande år (S 1999/6547/SF).
Beräkningarna är dock i dagsläget förknippade
med viss osäkerhet. Regeringen anser att den del
av awecklingskostnadema som uppkommer
under innevarande budgetår bör finansieras från
redan anvisade anslag. Regeringen har därför
föreslagit en omdisponering av vissa medel inom
utgiftsområde 10 avseende budgetåret 1999
(Tilläggsbudget Volym 1). För att finansiera av-
vecklingskostnader och för täckning av under-
skott som föranleds av att RFV:s sjukhus av-
vecklas i nuvarande form, medges att medel
under anslaget B2 Allmänna försäkringskassor
och anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering
m.m., anslagspost 2 medel avsedda för utred-
ningar vid RFV:s sjukhus skall kunna användas.
Medlen som används under anslaget B2 All-
männa försäkringskassor för avveckling under år
1999 föreslås återbetalas från anslaget Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m., anslagspost
2 särskilda medel budgetåret 2000. För år 2000
medges att högst 50 miljoner kronor tillförs för
att täcka awecklingskostnader inom anslaget Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m. anslagspost
2 särskilda medel avsedda för köp av tjänster.

3.4 Regeringens bedömning
avseende revisorernas
iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har avseende års-
redovisningen för socialförsäkringen budgetåret
1998 riktat en invändning i revisionsberättelsen.
Invändningen avser att väsentlig information
saknas i anslagsredovisningen avseende anslaget
under utgiftsområde 10 Al Sjukpenning och re-
habilitering, m.m. Den andra invändningen avser

att RFV har bokfört balanserade utgifter för
dataprogram m.m. till ett belopp om 439 miljo-
ner kronor. RRV bedömer att en väsentlig del
inte är aktiverbar.

RFV har med anledning av invändningen till
regeringen redovisat sina ståndpunkter. När det
gäller överskridande av anslaget Sjukpenning och
rehabilitering, m.m. anser RFV att felet bör ses
enbart som ett formellt fel, då regeringens med-
givande om överskridande kom efter det års-
redovisningen var beslutad. Verket anför vidare
avseende frågan om bokföring av balanserade ut-
gifter för dataprogram m.m. att ett utvecklings-
arbete inom området har initierats och pekar
också på bristande vägledning samt att ansvariga
myndigheter bör ta fram närmare anvisningar.

Regeringen ser allvarligt på revisorernas in-
vändningar och kommer att noga följa arbetet
med att rätta till bristerna.

3.5 Förslag till regeländringar

Lokal försöksverksamhet med finansiell sam-
ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjuk-
vård och socialtjänst (SOCSAM) har bedrivits
sedan 1 juli 1994. Flera av försöksområdena har
dock startat sin försöksverksamhet under åren
1997 och 1998. För att försöksverksamheten
skall ge underlag för en tillfredsställande utvärde-
ring föreslår regeringen därför att försöksverk-
samheten förlängs.

Riksförsäkringsverket (RFV) och Social-
styrelsen har i en gemensam skrivelse till rege-
ringen föreslagit vissa förändringar i den nu-
varande försökslagstiftningen. Riksrevisions-
verket (RRV), Kommunförbundet, Landstings-
förbundet och Försäkringskasseförbundet har
underhand getts tillfälle att lämna synpunkter på
förslagen. Regeringen tar nu upp flertalet av för-
slagen som förslag till riksdagen. Dessa förslag
har i princip inte mött några invändningar från
de hörda instanserna.

Förlängning av försöksverksamheten

Regeringens förslag: Försöksverksamheten med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst förlängs till
utgången av år 2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Riksdagen har beslutat om lokal försöksverk-
samhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och social-
tjänst. Försöksverksamheten regleras genom lag
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst (prop.
1993/94:205, bet. 1993/94:SfU19, rskr.
1993/94:369).

Försöksverksamheten startade den 1 juli 1994
och skulle ursprungligen avslutas vid utgången av
år 1997. Beslut om förlängd försökslagstiftning
till utgången av år 1998 fattades år 1995. År 1996
förlängdes försöksverksamheten ytterligare till
utgången av år 2000.

Antalet försöksområden har under senare år
ökat betydligt. För närvarande uppgår antalet
försöksområden till åtta. Tillstånd om att med-
verka i försöksverksamheten har beviljats för:

- Stenungsunds kommun, Västra Götalands
landsting och Västra Götalands läns all-
männa försäkringskassa (fr.o.m. år 1994),

Göteborgs kommun, Västra Götalands
landsting och Västra Götalands läns all-
männa försäkringskassa (fr.o.m. år 1997),

- Grästorps kommun, Västra Götalands
landsting och Västra Götalands läns all-
männa försäkringskassa (fr.o.m. år 1997),

- Gotlands kommun och Gotlands läns all-
männa försäkringskassa (fr.o.m. år 1997),

- Finspångs kommun, Östergötlands läns
landsting och Östergötlands läns allmänna
försäkringskassa (fr.o.m. år 1997),

- Malmö kommun, Skåne läns landsting och
Skåne läns allmänna försäkringskassa
(fr.o.m. år 1998),

- Haninge kommun, Stockholms läns lands-
ting och Stockholms läns allmänna försäk-
ringskassa (fr.o.m. år 1998) samt

- Laholms kommun, Hallands läns landsting
och Hallands läns allmänna försäkrings-
kassa (fr.o.m. år 1998).

Erfarenheter från de pågående projekten är att
det bl.a. tar lång tid att komma igång med en för-
söksverksamhet av detta slag. Försöket måste
förankras inom de olika organisationerna, bland
både politiker och tjänstemän.

För att en försöksperiod skall kunna ge un-
derlag för tillfredsställande utvärdering bör den

helst omfatta minst tre år. Eftersom försöksverk-
samheten kan pågå till utgången av år 2000, och
då flera försöksområden startade först under
åren 1997 och 1998, anser regeringen det ange-
läget att en förlängning sker.

Begäran om förlängning av försöksverksam-
heten t.o.m. utgången av år 2002 har inkommit
från ett flertal försöksområden. Samtliga begär
att försöksverksamheten förlängs till utgången av
år 2002. Två av försöksområdena begär vidare att
tidpunkten för slutrapporten flyttas fram till
halvårsskiftet år 2003.

Regeringen anser att det är av stor vikt att de
försöksverksamheter som skall bedrivas med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst fullföljs un-
der sådana förutsättningar att de utvärderingar
som skall göras blir av sådan kvalitet att dessa
kan fungera som underlag för framtida beslut
inom bl.a. rehabiliteringsområdet. Regeringen
föreslår därför att försökslagstiftningen förlängs
till utgången av år 2002.

Sedan tidigare gäller att en rapport avseende
försöksverksamheten skall lämnas till regeringen
årligen och en slutlig rapport senast den
1 oktober år 2001. Enligt regeringens uppfatt-
ning bör dessa utvärderingstidpunkter fortfaran-
de gälla. Regeringen anser vidare att det i sam-
band med den slutliga rapporten (1 oktober
2001) tydligt bör redogöras för vilka frågeställ-
ningar som återstår att utvärdera vid ett senare
tillfälle, dock senast 1 juli år 2003.

Styrelsens ledamöter i Beställarförbundet

Regeringens förslag: Försäkringskassans styrelse
får rätt att välja ledamot eller ersättare av en
socialförsäkringsnämnd till ledamot i förbunds-
styrelsen. Minst en av de ledamöter som försäk-
ringskassans styrelse väljer skall dock vara
ledamot eller ersättare i styrelsen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst får till leda-
mot eller ersättare i förbundsstyrelsen endast
väljas den som är ledamot eller ersättare i med-
lemmens fullmäktige eller försäkringskassans
styrelse.

RFV och Socialstyrelsen har i den nämnda
gemensamma skrivelsen till Socialdepartementet
föreslagit att även en ledamot eller ersättare av en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

socialförsäkringsnämnd skall kunna väljas till
ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen. För-
säkringskasseförbundet, Kommunförbundet och
Landstingsförbundet är positiva till förslaget.
RRV har inget att erinra.

Beställarförbundets styrelse måste ha en god
lokal förankring. Vid införandet av försökslag-
stiftningen (prop. 1993/94:205) anfördes att det
hos ledningsorganet måste finnas en bred och
samlad kunskap om invånarna och deras behov
och förmånsrättigheter. Genom sin kännedom
och kunskap om befolkningen i försöksområdet
skall styrelsen planera för och prioritera bland
verksamheter eller olika samverkansprojekt som
utifrån vissa särskilt utsatta gruppers behov av
vård, omsorg och rehabilitering kan anses mest
nödvändiga att bedriva.

I och med bildandet av Västra Götalands läns
allmänna försäkringskassa och Skåne läns all-
männa försäkringskassa kan det vara svårt att
tillgodose de krav på lokal förankring som ställs
eftersom försäkringskassan kan vara medlem i
flera beställarförbund. Västra Götalands läns all-
männa försäkringskassa är för närvarande med-
lem i tre beställarförbund. Den situationen kan
därvid uppstå att flera ledamöter i försäkrings-
kassans styrelse är engagerade i fler än ett be-
ställarförbund. Enligt 24 § lagen (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård
och socialtjänst skall försäkringskassans styrelse
besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.

För att minska risken att problem med jäv och
brister i lokal förankring uppstår bör försäk-
ringskassans styrelse även få utse ledamöter till
förbundsstyrelsen bland ledamöter i de socialför-
säkringsnämnder som försäkringskassan inrättat.
Minst en av ledamöterna bör dock väljas från
försäkringskassans styrelse.

I likhet med vad RFV och Socialstyrelsen an-
fört föreslår därför regeringen att även en leda-
mot eller ersättare av en socialförsäkringsnämnd
skall kunna väljas till ledamot eller ersättare i
förbundsstyrelsen.

Fastställande av budget

Regeringens förslag: Förbundsstyrelsen får fast-
ställa beställarförbundets budget senast en må-
nad före räkenskapsårets början.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 21 § lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst skall för-
bundsstyrelsen fastställa beställarförbundets
budget senast tre månader före räkenskapsårets
början. Förbundstyrelsen skall dessförinnan
samråda med förbundsmedlemmarnas styrelse
om budgeten.

Två av beställarförbundets medlemmar -
kommunen och landstingen - skall, enligt kom-
munallagen (1991:900), upprätta budget före
oktober månads utgång. Om det finns särskilda
skäl får budgetförslaget upprättas i november
månad. Budgeten fastställs av respektive full-
mäktige före november månads utgång.

RFV och Socialstyrelsen har i den gemen-
samma skrivelsen till Socialdepartementet före-
slagit att förbundsstyrelsen får fastställa beställar-
förbundets budget senast en månad före räken-
skapsårets början. Försäkringskasseförbundet,
Kommunförbundet och Landstingsförbundet är
positiva till förslaget. RRV har inget att erinra.

Beställarförbundets budgetprocess löper i
många fall parallellt med medlemmarnas budget-
process. I så gott som samtliga försöksområden
har medlemmarna beslutat om att skjuta till eller
dra ifrån medel till beställarförbundet efter det
att dess budget fastställts. Att beställarförbundet
måste fatta beslut om budget innan medlem-
marna fattar sina budgetbeslut försvårar be-
ställarförbundets möjligheter att arbeta utifrån
korrekta ekonomiska ramar. Den ekonomiska
uppföljningen försvåras avsevärt genom denna
bestämmelse.

I likhet med vad RFV och Socialstyrelsen an-
fört föreslår regeringen att förbundsstyrelsen får
fastställa beställarförbundets budget senast en
månad före räkenskapsårets början.

B okföringsskyldighet

Regeringens förslag: Lagen (1997:614) om kom-
munal redovisning skall tillämpas för räkenska-
per som förs över beställarförbundets medel.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 23 § lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst skall för-
bundsstyrelsen fortlöpande föra räkenskaper
över beställarförbundets medel. Bokföringslagen
(1976:125) skall därvid gälla i tillämpliga delar.

Förbundsstyrelsen skall tillämpa bokförings-
lagens bestämmelser när styrelsen för räken-
skaper över beställarförbundets medel. Kommu-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

ner, landsting och kommunförbund är
bokföringsskyldiga enligt lagen (1997:614) om
kommunal redovisning. Försäkringskassorna är,
enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:20) om
ekonomisk redovisning m.m. vid de allmänna
försäkringskassorna, skyldiga att tillämpa be-
stämmelserna i bokföringsförordningen
(1979:1212). Ingen av förbundsmedlemmama
tillämpar således bestämmelserna i bokförings-
lagen i sin verksamhet.

RFV och Socialstyrelsen har i den gemen-
samma skrivelsen till Socialdepartementet före-
slagit att förbundsstyrelsen skall tillämpa lagen
(1997:614) om kommunal redovisning för
räkenskaper som förs över beställarförbundets
medel. Förbundsstyrelsen får fastställa beställar-
förbundets budget senast en månad före räken-
skapsårets början. Av skrivelsen framgår att en
sådan ändring skulle medföra att den ekono-
miska redovisningen i större utsträckning an-
passas till offentlig verksamhet och på ett tyd-
ligare sätt tar hänsyn till verksamhetens

ändamålsenlighet. Med hänsyn till hur försöks-
verksamheten utvecklats lokalt är lagen om
kommunal redovisning lämpligare än bok-
föringslagen för beställarförbundets ekonomiska
redovisning.

Försäkringskasseförbundet, Kommunför-
bundet och Landstingsförbundet är positiva till
förslaget. RRV har ingen synpunkt på förslaget
att bokföringslagen ersätts av lagen om kom-
munal redovisning. RRV föreslår dock att be-
stämmelserna om avslutandet av räkenskaperna
vid räkenskapsårets slut ändras till att förbunds-
styrelsen årligen och inom tre månader från
räkenskapsårets slut skall upprätta årsbokslut
och årsredovisning, i syfte att förtydliga kravet
att en årsredovisning skall avlämnas och anpassas
terminologiskt till andra relevanta författningar.

I likhet med vad RFV och Socialstyrelsen an-
fört föreslår regeringen att lagen (1997:614) om
kommunal redovisning skall gälla för beställar-
förbundets ekonomiska redovisning. Regeringen
föreslår vidare att bestämmelserna om årsbokslut
ändras på det sätt RRV har föreslagit.

Tabell 3.4 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområde 10 ingående anslagen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts-prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.	20 761	20 0351	27 439	31 502	31 872	31 386
A2 Förtidspensioner	13 554	46 7612	46 4602	47 171	46 777	46 981
A3 Handikappersättningar	996	1 013	1 015	1 036	1 058	1 092
A4 Arbetsskadeersättningar	3	7 136’	7 099 4	7 189	7 066	7 015
A5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen- sionärer		55	25	25	55	55
A6 Ersättning för kroppsskador	5	664	64 4	65	66	67
Totalt för verksamhetsområde A	35 311	75 067	82102	86 988	86 894	86 596
Bl Riksförsäkringsverket	667	709	800	717	727	741
B2 Allmänna försäkringskassor	3 707	4 726	4 971	4 765	4 834	4 910
Totalt för verksamhetsområde B	4 374	5 435	5 771	5 482	5 561	5 651
Totalt för utgiftsområde 10	39 685	80 502	87 873	92 470	92 454	92 247

119 920 mkr disponibelt efter regeringens beslut om indragning.

21 beloppen ingår även statliga ålderspensionsavgifter som för år 1999 redovisas under särskilt anslag. Från år 1999 ingår allmän tilläggspension (ATP) som tidigare redovisats
utanför statsbudgeten.

3 Arbetsskadeersättningar redovisades år 1998 utanför statsbudgeten.

4 1999 fanns ett särskilt anslag för statliga ålderspensionsavgift för arbetsskadeersättningar och ersättning för kroppsskador. I denna tabell har detta anslag fördelats till de anslag
utifrån vilket pensionsrätten grundas.

5 Anslaget var år 1998 uppfört under utgiftsområde 6 Totalförsvaret.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

3.6 Anslag

A Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp

Al Sjukpenning och rehabilitering,

m.m.

Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen Al Sjukpenning och reha-
bilitering, m.m._____________________________________________

Tusental kronor		20 761 211	Anslags- sparande	-2 404 4383
1998	Utfall	20 761 211	Anslags- sparande	-2 404 4383
1999	Anslag	20 035 000 1	Utgifts- prognos	27 438 694
2000	Förslag	31 502 036 2
2001	Beräknat	31 871 623 2
2002	Beräknat	31 385 819 2

119 920 000 tkr disponibelt efter regeringens beslut om indragning.

2 Anslaget belastas med statlig ålderspensionsavgift motsvarande 2 744 000 tkr år
2000,2 731 000 tkr år 2001 och 2 727 000 tkr år 2002.

3 Anslagskredit 1 788 100 tkr.

Redovisningen av anslaget för år 1998 är uppde-
lade på tre ändamål:

- sjukpenning
rehabilitering

- närståendepenning

Mål för anslaget är att ersättningssystemen skall:
bygga på standardtrygghet och ge ersätt-
ning relaterad till inkomstbortfall,
uppmuntra arbetslinjen i den mening att
den försäkrade i stället för långa passiva
sjukskrivningar får möjlighet till rehabilite-
ring.

Sjukpenning

Här redovisas utgifter för sjukpenning inklusive
de utgifter som kan uppkomma med anledning
av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet (s.k.
sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd).
Anslagsposten skall även täcka kostnaderna för
återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper
på studerandes sjukperioder.

Kostnadsutvecklingen styrs av antalet dagar
ersatta med sjukpenning. Antalet dagar påverkas
av förändringar inom regelverk och regelverkets
administration. Även demografiska rörelser samt
frånvaroförändringar på individnivå har bety-
delse för utvecklingen. Den genomsnittliga er-
sättningen påverkas framförallt av regelverk samt
löneutvecklingen.

Särskilt högriskskydd kan beviljas den som
lider av sjukdom som kan antas innebära ett
större antal än tio sjukperioder under en tolv-
månadersperiod. Från den 1 januari 1998 kan
även den som har en sjukdom som medför risk
för en eller flera längre sjukperioder (längre än 28
dagar i följd) under en tolvmånadersperiod få
särskilt högriskskydd. Ett beslut om särskilt
högriskskydd innebär att arbetsgivaren får sina
kostnader för sjuklön ersatta av försäkrings-
kassan.

Försäkringskostnaderna för sjukpenningen
uppgick år 1998 till 18 610 miljoner kronor, vil-
ket är en ökning med drygt 33 procent jämfört
med år 1997. För år 1999 beräknas kostnaderna
för sjukpenningen uppgå till 25 059, vilket inne-
bär en kraftig ökning jämfört med år 1998. För
år 2000 beräknas kostnaderna för sjukpenningen
uppgå till 28 950 miljoner kronor, för år 2001 till
29 264 miljoner kronor och för år 2002 till
28 761 miljoner kronor.

ITabell 3.6 Anslagsposter I
Miljoner kronor	Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Sjukpenning2	18 610	17 716	25 059	28 950	29 264	28 761
Rehabilitering3	2 103	2 274	2 332	2 500	2 555	2 573
Närståendepenning2	42	45	48	52	52	52
Vissa Yrkesskadeersättningar m.m.4	6	-	-	-		-
Totalt för anslaget A1	20 761	20 035 1	27 439	31 502	31 872	31 386

119 920 mkr disponibelt efter regeringens beslut om indragning.

2 Inkl, statlig ålderspensionsavgift fr.o.m. år 1999.

3 Inkl, statlig ålderspensionsavgift fr.o.m. år 1999 på den del av anslaget som avser rehabiliteringspenningen. Efter indragning av 115 miljoner av den del av anslagsposten som
avser särskilda medel uppgår disponibla medel för rehabilitering år 1999 till 2 159 miljoner kronor

4 Redovisas under anslaget A4 Arbetsskadeersättningar fr.o.m. år 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Rehabilitering

Anslagsposten omfattar utgifter för:

- Rehabiliteringspenning

- Dagmarmedel (medicinsk rehabilitering)

- Särskilda medel

- särskilt bidrag

- arbetshjälpmedel

- köp av tjänst

- administration

- resor tur och retur arbetsplatsen

- läkarintyg/läkarundersökningar

Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning
styrs av antalet ersatta dagar. Liksom för sjuk-
penningen påverkas antalet ersatta dagar av för-
ändringar inom regelverket och dess administra-
tion. Även demografiska rörelser samt frånvaro-
förändringar på individnivå har betydelse för
utvecklingen. Den genomsnittliga ersättningen
påverkas framförallt av regelverket samt löne-
utvecklingen.

För arbetslivsinriktad rehabilitering avsattes
2 279 miljoner kronor för budgetåret 1998. Det
faktiska utfallet uppgick till 2103 miljoner
kronor. Differensen beror främst på en fortsatt
minskad aktivitet inom rehabiliteringsområdet —
försäkringskassorna har under år 1998 fortsatt
att föra över personalresurser från rehabilite-
ringsarbetet till utbetalningar av ersättningar på
grund av det ökade antalet sjukanmälningar.
Samtidigt har försäkringskassorna ökat sina
kostnader något för köp av arbetslivsinriktade
rehabiliteringstjänster under år 1998 i jämförelse
med åren 1996 och 1997.

Prognosen för år 1999 beräknas överskridas
med 173 miljoner kronor. Orsaken är främst att
antalet ersatta dagar med rehabiliteringspenning
har ökat.

Med anledning av inrättandet av försäkrings-
medicinska center och avveckling av RFV:s sjuk-
hus förs medlen avsedda för rehabiliterings-
utredningar vid RFV:s sjukhus fr.o.m. år 2000 till
de särskilda medlen för försäkringskassornas köp
av försäkringsmedicinska utredningar och ar-
betslivsinriktade rehabiliteringsutredningar. Be-
loppet uppgår under budgetåret 2000 till 158
miljoner kronor. Medel avsedda för avveckling
av RFV:s sjukhus, maximalt 110 miljoner
kronor, skall också belasta den del av
anslagsposten som avser Särskilda medel. Av den
del av anslagsposten som avser Särskilda medel

föreslås vidare att socialförsäkringens
administration tillförs 225 miljoner kronor för år
2000. Dessutom föreslås att högst 40 miljoner
kronor överförs till anslaget A2 Förtidspensioner
och att 37,5 miljoner kronor överförs till
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn, anslaget A3 Underhållsstöd.
Slutligen föreslås att 5 miljoner kronor avsätts till
särskilda insatser inom rehabiliteringsområdet.

För år 2000 beräknas kostnaderna för rehabi-
literingsersättningen totalt sett att uppgå till
2 500 miljoner kronor, för år 2001 till 2 555 mil-
joner kronor och för år 2002 till 2 573 miljoner
kronor.

Närståendepenning

Närståendepenning utges till den som avstår från
förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt
sjuk person. Utgiftsutvecklingen för närstående-
penningen styrs av samma faktorer som för ut-
vecklingen av sjukpenningen - antal ersatta da-
gar, löneutvecklingen och regelverket.

För år 2000 beräknas kostnaderna för närstå-
endepenningen uppgå till 52 miljoner kronor, för
år 2001 till 52 miljoner kronor och för år 2002 till
52 miljoner kronor.

Regeringens överväganden
Resultatinformation/Resultatbedömning

Sjukpenning
Försäkringskostnaderna för sjukpenning upp-
gick år 1998 till 18 610 miljoner kronor, vilket är
en ökning med ca 4,7 miljarder eller drygt 33
procent jämfört med år 1997. Antalet ersatta
dagar med sjukpenning för år 1998 var drygt 50
miljoner vilket är 21 procent fler ersatta dagar än
under år 1997. Utgifterna för det särskilda
högriskskyddet motsvarade 74 miljoner kronor
under år 1998.

Enligt RFV beror ökningen framför allt på det
förbättrade konjunkturläget och regeländringar i
form av höjd ersättningsnivå. En ytterligare del-
förklaring till att antalet ersatta sjukpenningdagar
ökat kan enligt RFV vara att antalet nybeviljade
förtidspensioner/sjukbidrag samt även stocken
förtidspensionärer blivit färre än vad som
tidigare beräknats, vilket skulle kunna innebära
att fler personer under en längre period uppbär
sjukpenning i stället för förtidspension.
Ytterligare en delförklaring till att antalet ersatta
sjukpenningdagar ökat kan vara en minskad akti-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

vitet inom rehabiliteringsområdet vilket ger ut-
slag i längre sjukskrivningar.

Inom regeringskansliet har ett särskilt arbete
genomförts för att analysera orsakerna till de
ökade utgifterna inom sjukförsäkringen och
finna förbättrade prognosmetoder.

RFV har i syfte att få en beskrivning av vilka
personer som är sjukskrivna genomfört en en-
kätundersökning med hjälp av försäkrings-
kassorna. Undersökningen redovisar en bild av
de sjukskrivningar som pågick den 4 september
1998. Enkätundersökningen gjordes eftersom
RFV:s register inte innehåller uppgifter om t.ex.
diagnos och yrke.

Enkätundersökningen visar att 60 procent av
de sjukskrivna är kvinnor och 40 procent är män.
Av enkätundersökningen framgår vidare att ca
75 procent av dagarna vid mättidpunkten var da-
gar med hel sjukpenning. Den huvudsakliga sys-
selsättningen vid sjukfallens början utgjordes av
ca 70 procent anställda, ca 20 procent arbetslösa
samt 10 procent övriga.

Diagram 3.1 Antal försäkrade med sjukpenning

Källa: Finans- och Socialdepartementet. Sjukdagar som ingår i sjuklöneperioden
har inte medräknats. Sjuklöneperioden omfattar de första fjorton dagarna i varje
sjukfall. (Under tiden januari 1997 - mars 1998 de 28 första dagarna)

Av bilden framgår att det är inom gruppen an-
ställda som den stora ökningen av sjukfrånvaron
finns. De övriga grupperna - arbetslösa och
egenföretagare - uppvisar inte några anmärk-
ningsvärda förändringar av sjukfrånvaron.

Diagram 3.2 Antal sjukskrivna, 60 dagar och längre

140000 r

9701 9703 9706 9709 9801 9803 9806 9809

Mätmånad

Källa: Riksförsäkringsverket

Av ovanstående bild framgår att det är antalet
"nya sjukfall" som framförallt har ökat, dvs. så-
dana sjukpenningfall som inte har någon tidigare
sjukpenningperiod inom ett år.

För att förstå den beskrivna utvecklingen är
det dock viktigt att sätta denna i sitt historiska
sammanhang. Antalet sjukpenningdagar har va-
rierat kraftigt sedan år 1955. Det finns dock en
trendmässig ökning av sjukpenningdagarna fram
till och med år 1990. Den beskrivna utvecklingen
är bland annat en effekt av att regelsystemen har
justerats och att antalet personer som har kunnat
erhålla sjukpenning har förändrats mycket under
perioden.

Diagram 3.3 Antal sjukpenningdagar, miljoner dagar

Källa: Finans- och Socialdepartementet. Sjukdagar som ingår i sjuklöneperioden
har inte medräknats. Sjuklöneperioden - som infördes år 1992 - omfattar de
första fjorton dagarna i varje sjukfall. (Under tiden januari 1997 - mars 1998 de
28 första dagarna).

Av diagram 3.3 framgår att antalet ersatta sjuk-
dagar, trots ökningen mellan åren 1997 och 1998,
synes ligga på en låg nivå. På grund av att sjuk-
dagar som ingår i sjuklöneperioden, vilken in-
fördes 1992, inte har medräknats bör dock dia-
grammet tolkas med försiktighet. Under tiden
januari 1997 till mars 1998 omfattade sjuklöne-
perioden 28 dagar, för att därefter återgå till att
vara 14 dagar.

Rehabilitering

Tre större uppföljningar/utredningar som rör
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen har ge-
nomförts under åren 1997 och 1998: Perspektiv
på rehabilitering (Statskontoret 1997:27), För-
säkringskassornas handläggning av ohälsoför-
säkringama (RFV Anser 1998:4) samt Arbets-
givarens rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104).

Dessa utredningar visar samtliga på allvarliga
brister i tillämpningen av lagstiftningen hos re-
habiliteringsarbetets centrala aktörer, arbets-
givare och försäkringskassan. Det är betydligt
fler faktorer än diagnos som är av avgörande be-
tydelse för vem som får en viss rehabiliterings-
åtgärd, t.ex. individens motivation, yrke, ålder,
medborgarskap och kön. Rehabiliteringsinsat-
serna sker ofta för sent samtidigt som arbets-
givarna inte fullgör sina skyldigheter när det
gäller rehabiliteringsutredningarna. Dessutom
går det inte att dra några djupgående slutsatser
om resultaten och effekterna av de senaste årens
rehabiliteringssatsningar - dvs. det går inte att
bedöma om de medel som budgeterats till reha-
bilitering ger önskat resultat.

Att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen
inte fungerar tillfredställande framgår vidare av
RFV:s årsredovisning för socialförsäkringen
budgetåret 1998. Enligt RFV har inte försäk-
ringskassorna lyckats möta den ökade sjukfrån-
varon med ökad aktivitet inom rehabiliterings-
området. Det är tvärtom en mindre andel av de
långtidssjukskrivna som har varit aktuella för
samordnad rehabilitering - dvs. att försäkrings-
kassan vidtagit någon form av åtgärd i det en-
skilda fallet - under år 1998 jämfört med årl997
(tabell 3.7).

Tabell 3.7 Andel långtidssjukskrivna som genomgår sam-
ordnad rehabilitering (%)

	Män	Kvinnor	Totalt
19981	17,8	19,7	19,0
19972	18,4	20,4	19,6

1 Uppgiften för 1998 avser perioden december 1997-november 1998.

2 Uppgiften för 1997 avser skattade värden augusti-december 1997.
Källa: Årsredovisning för socialförsäkringen budgetåret 1998 (RFV).

Dessutom är det ett färre antal långtidssjuk-
skrivna som efter genomförd samordnad rehabi-
litering återfår arbetsförmåga helt eller delvis
(tabell 3.8).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Tabell 3.8 Antal långtidssjukskrivna som efter genomförd samordnad rehabilitering uppnått ökad arbetsförmåga1
	Män	1998 Kvinnor	Totalt	Män	1997 Kvinnor	Totalt
Totalt	4 872	7 675	12 547	4 850	7 419	12 269
Antal med ökad arbets- förmåga	3 013	4 571	7 584	3 449	5 133	8 573
Andel (%)	61,8	59,6	60,4	70,9	69,2	69,0

Källa: Årsredovisning för socialförsäkringen budgetåret 1998 (RFV).

Som framgår av tabellerna ovan är det något fler
kvinnor än män som genomgår samordnad reha-
bilitering under år 1998 jämfört med år 1997.
Däremot är det relativt sett färre kvinnor än män
som efter genomförd samordnad rehabilitering
uppnår ökad arbetsförmåga under 1998.

Slutligen är det enligt RFV svårt att finna sam-
band mellan andelen långtidssjukskrivna som ge-
nomgår samordnad rehabilitering och andelen
långtidssjukskrivna som återfår arbetsförmåga.
Till exempel har den försäkringskassa med lägst
andel långtidssjukskrivna som genomgår rehabi-
litering under år 1998 (8,9 procent), störst andel
långtidssjukskrivna som återvinner arbetsför-
mågan helt elled delvis (14,2 procent). Samtidigt
har den försäkringskassa med lägst andel lång-
tidssjukskrivna som återvinner arbetsförmågan
helt eller delvis (10,4 procent), en hög andel
långtidssjukskrivna som genomgår samordnad
rehabilitering (20,7procent).

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag
med anledning av proposition 1996/97:63 lämnat
en lägesrapport i juli 1999 om samverkan inom
rehabiliteringsområdet (FRISAM). I rapporten
redovisas bl.a. resultatet av en enkät till samtliga
lokala och regionala chefer i landet angående
deras uppfattning om samverkan. De positiva
effekterna av samverkan anses överväga. Särskilt
tydligt är detta hos cheferna för försäkrings-
kassan och arbetsmarknadsinstituten samt hos
socialcheferna. Bl.a. anges tydligt att samverkan
är positivt för individerna och flertalet anser att
samverkan tydliggör ansvar. Samverkan anses
även ha skapat ett lärande hos specialister och
ökat kännedomen om de personer som berörs.

Närståendeperming

I budgetpropositionen för år 1998 (prop.
1997/98:1) beräknades kostnaderna för när-
ståendepenning för år 1998 till 39 miljoner
kronor. Det faktiska utfallet för år 1998 blev 42
miljoner kronor. Differensen på 3 miljoner
kronor har uppstått på grund av att antalet er-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

satta dagar har blivit fler än vad som uppskatta-
des. Att antalet ersatta dagar blivit fler än
förväntat kan enligt RFV bero på att ersätt-
ningsnivån höjdes från 75 till 80 procent fr.o.m.
den 1 januari 1998. För närvarande visar pro-
gnosen enligt RFV att antalet ersatta dagar med
närståendepenning kommer att öka något be-
roende på den höjda ersättningsnivån samt att
ersättningsslaget även blivit mer känt hos allmän-
heten.

Slutsatser

På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har
utgifterna för sjukpenning ökat kraftigt under år
1998 i förhållande till budgeterade medel. Den
ökade sjukfrånvaron kan förväntas bestå även
under de närmaste åren.

De senaste prognoser som finns avseende
kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen visar
på en fortsatt ökning av utgifterna. Det finns
därför skäl att fördjupa analysen av orsakerna till
sjukförsäkringskostnaderna samt att ta fram för-
slag som syftar till att minska sjukfrånvaron och
reducera utgifterna inom sjukförsäkringen. Vida-
re finns det skäl att, genom en översyn, pröva om
den ökade sjukfrånvaron t.ex. speglar en försäm-
rad arbetsmiljö.

I budgetpropositionen för år 1999 redovisade
regeringen mål för sysselsättningen. Målet inne-
bär att antalet reguljärt sysselsatta av befolk-
ningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74 pro-
cent 1997 till 80 procent år 2004. En av
förutsättningarna för att nå detta mål är att anta-
let personer vars försörjning utgörs av ersätt-
ningar för bl.a. ohälsa kan sänkas. Utvecklingen
av sjukfrånvaron och de eventuella effekter som
det kan ha på förtidspensioneringen är därför av
stor betydelse för möjligheten att nå målet för
sysselsättningen.

Regeringen har med anledning av ovanstående
den 23 juni 1999 beslutat att utse en särskild ut-
redare som skall göra en analys av sjukförsäk-
ringen.

Utredaren skall fördjupa beskrivningen och
analysen av varför sjukfrånvaron och utgifterna
för sjukpenning förändras över tiden samt så
långt som möjligt identifiera vilka direkta och
indirekta faktorer som är avgörande för sjuk-
penningförsäkringens kostnadsutveckling.

Vidare skall utredaren redovisa hur incitament
för såväl individ, arbetsgivare m.fl. kan förändras
i syfte att minska kostnaderna samt klarlägga

samband mellan sjukförsäkringen och förtids-
pensionssystemet och i detta sammanhang sär-
skilt belysa effekterna för framtida förtidspen-
sionering av stigande sjukfrånvaro samt hur
reglerna för förtidspension påverkar sjukförsäk-
ringen.

Utredaren skall även granska sjukskrivande
läkarens och försäkringsläkarens roll samt lämna
förslag till konkreta åtgärder i syfte att minska
sjukfrånvaron och för att reducera utgifterna
inom sjukförsäkringen.

Slutligen skall utredaren göra en analys av hur
en prognosmodell för bedömning av utgiftsut-
vecklingen av sjukförsäkringen skulle kunna ut-
formas, redovisa hur statistiktillgången inom
området ser ut samt redovisa en överblick av in-
ternationella erfarenheter och idéer inom om-
rådet.

Vägledande principer för arbetet är att
sjukförsäkringen skall vara trygg, rättvis och
effektiv. Detta skall uppnås bl.a. genom en
generell offentlig försäkring som ger standard-
trygghet genom att ersätta inkomstbortfall och
som är statsfinansiellt hållbar.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättning - sjukpenning,
föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta
sammanhang kommer inkomna remissyttranden
att beaktas.

Vidare är regeringen inte nöjd med den rådan-
de situationen på rehabiliteringsområdet och an-
ser att de resurser som satsas på rehabilitering
måste användas på ett sätt som är effektivare för
både individen och samhället.

Regeringen är medveten om att yttre faktorer
som t.ex. tidigare sysselsättningsläge och resurs-
situationen hos framförallt försäkringskassan, i
hög utsträckning har bidragit till de redovisade
problemen på rehabiliteringsområdet. Samtidigt
vittnar de utredningar som gjorts under senare år
om brister i rehabiliteringsarbetets förutsätt-
ningar - oenighet kring betydelsen av vitala be-
grepp, otydlig ansvarsfördelning mellan aktörer
och oprecisa mål för verksamheten m.m. Det
saknas också kunskap om vilka faktorer som är
avgörande för bedömningen av om det föreligger
rehabiliteringsbehov eller inte. Orsaken till detta
är att det aldrig har funnits klara kriterier och
värderingar om vem eller vilka som bör priorite-
ras i rehabiliteringsarbetet.

Regeringen har med anledning av ovanstående
den 3 juni 1999 beslutat att utse en särskild utre-
dare med uppdrag att se över den arbetslivsin-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

riktade rehabiliteringen. En väsentlig del i detta
arbete skall vara en kartläggning av den arbets-
livsinriktade rehabiliteringsprocessen, vilket bl.a.
innebär att belysa nuvarande rollfördelning
mellan ansvariga aktörer, verksamhetsmål och
kostnadseffektivitet. Vidare skall utredaren ut-
forma en plattform för prioriteringar, klargöra
den arbetslivsinriktade rehabiliteringens innehåll
och gränser mot andra typer av rehabilitering,
klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan
fördelas mellan olika aktörer samt behandla
frågor som rör målbeskrivningar och hur driv-
krafterna kan förstärkas i rehabiliteringsarbetet.
Utredarens förslag skall redovisas senast den
1 juli 2000.

Regeringen anser vidare att det är viktigt att
samverkansaktiviteter som är en del av ordinarie
verksamhet utvecklas ytterligare i syfte att göra
rehabiliteringen av människor med komplex
problematik effektiv genom bl.a. den breddning
av kompetens och resurser som samverkan ger.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 31 502 036 000 kronor anvisas under
anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering,
m.m. för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 31 871 623 000 kronor
respektive 31 385 819 000 kronor.

äldre regler. De sista barntilläggen beräknas
betalas ut år 2005. De statliga ålderspensions-
avgifter, som för år 1999 redovisats under särskilt
anslag, kommer fr.o.m. år 2000 att belasta
anslaget.

Efter den betydande ökningen av antalet ny-
beviljade förtidspensioner under år 1997 minska-
de antalet nybeviljade förtidspensioner kraftigt
under år 1998. De minskade från ca 42 000 år

1997 till ca 34 500 år 1998. Orsakerna till det
höga antalet under år 1997 var flera, bl.a. slopan-
det av dels vissa övergångsregler för personer 60
år och äldre, dels övergångsregler i samband med
införande av nya kriterier för rätt till sjukpenning
och förtidspension. Vidare medförde införandet
av inkomstprövad änkepension att ett betydande
antal kvinnor med rätt till både förtidspension
och änkepension bytte folkpensionsförmånen
från änkepension till förtidspension. Antalet
utbetalade pensioner i december år 1998 var i
stort sett detsamma som i december år 1997.
Trots detta överskreds anslagsbeloppet för år

1998 med ca 179 miljoner kronor. De främsta
orsakerna härtill är att genomsnittliga antalet
pensioner var större år 1998 än under år 1997
samt att andelen partiella pensioner inte längre
ökade under år 1998.

A2 Förtidspensioner

Tabell 3.9 Anslagsutvecklingen A2 Förtidspensioner

Tusental kronor

1998	Utfall	13 553 856	Anslags- sparande	-300 645
1999	Anslag	46 760 830 1	Utgifts- prognos	46 460 000
2000	Förslag	47 171 000 2
2001	Beräknat	46 777 000 2
2002	Beräknat	46 981 000 2

1 Inklusive statlig ålderspensionsavgift 8 864 830 tkr som redovisades under särskilt
anslag.

2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 8 739 000 tkr för år
2000,8 545 000 tkr för år 2001 samt med 8 869 000 tkr för år 2002.

Här redovisas utgifter för förtidspension från
folkpensioneringen, pensionstillskott till förtids-
pension och barntillägg till förtidspension, lik-
som sjukbidrag som är en tidsbegränsad förtids-
pension. Fr.o.m. år 1999 redovisas även
förtidspension från allmän tilläggspension
(ATP) under anslaget. När det gäller barntillägg
har den förmånen i princip avskaffats, men de
som var berättigade till barntillägg år 1990 har
fortfarande rätt att uppbära förmånen enligt

Regeringens överväganden

Resultatinformation/Resultatbedömning

Utgiftsutvecklingen för förtidspensionerna är
beroende av flera olika faktorer av vilka de vikti-
gaste är de demografiska förhållandena, regel-
tillämpning, praxisutveckling, utveckling av
ATP-nivån och basbeloppsutveckling.

De faktiska försäkringsutgifterna år 1998 för
förtidspension/sjukbidrag ökade med ca 43 mil-
joner kronor, eller med 0,3 procent, i förhållande
till år 1997. Anslagsbeloppet år 1998 överskreds
dock med ca 179 miljoner kronor eller 1,3 pro-
cent. Beståndet förtidspensioner/sjukbidrag är i
stort sett oförändrat mellan åren, mätt i slutet av
resp, år, men det genomsnittliga antalet pensio-
ner var högre år 1998 jämfört med år 1997. En
annan viktig faktor för utgiftsutvecklingen är
fördelningen mellan hela och partiella förmåner.
Antalet partiella pensioner ökade inte under år
1998 jämfört med föregående år och antalet hela
förtidspensioner är i stort sett oförändrat mellan
åren. Antalet nybeviljade förtidspensioner/sjuk-
bidrag har minskat i alla åldersgrupper, dock

6 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

mest i åldersgruppen 60-64 år. Detta är naturligt
med tanke på att nybeviljandet i den gruppen var
onormalt högt under år 1997 beroende på att
övergångsregler i samband med att de särskilda
reglerna för försäkrade 60 år eller äldre av-
skaffades fr.o.m. år 1997. De tidsbegränsade för-
tidspensionerna (sjukbidragen) fortsätter att
minska i antal för både män och kvinnor.

Antalet tillkommande förtidspensioner/sjuk-
bidrag är en viktig faktor för utgiftsutvecklingen.
Nybeviljandet beror på bl.a. demografiska
faktorer, utvecklingen av långa sjukfall, regel-
ändringar och försäkringskassornas ohälsoarbete.

I nedanstående tabell, redovisas antalet perso-
ner (exkl. utlandsboende) med förtidspension/
sjukbidrag från folkpensioneringen vid utgången
av åren 1995-1998 uppdelat på kön och ålder.

Av tabellen framgår att antalet kvinnor med
förtidspension/sjukbidrag ökat successivt under
de fyra åren, medan antalet män med dessa för-
måner minskat i ungefär motsvarande grad. Den
största ökningen för kvinnorna har skett i ålders-
gruppen 50-59 år. I gruppen 60-64 år har en på-
taglig minskning skett bland männen. En oro-
väckande tendens är den ökning som skett för
både kvinnor och män i de yngsta åldersklasser-
na.

Utvecklingen av förtidspensionerna har inne-
burit en ökning vad gäller försäkringens åter-
stående pensionsåtagande beräknat i såväl åter-
stående år som i kostnader mellan åren 1997 och
1998, men i mindre omfattning än mellan åren
1996 och 1997. Mellan åren 1997 och 1998 mins-
kade detta åtagande för männen men ökade för
kvinnorna. Det är alltså kvinnorna som står för
den senaste ökningen av återstående pensionsår.
Den återstående kostnaden för pensionsåtagan-
det är dock fortfarande något högre för männen
än för kvinnorna, vilket beror på att männen i
genomsnitt har högre inkomster. Sammantaget

har dock åtagandet kostnadsmässigt under år
1998 ökat mycket marginellt. Det bör framhållas
att ökningen av det återstående pensionsåtagan-
det inte bara beror på att antalet personer som
uppbär förtidspension/sjukbidrag har ökat utan
också på en uppgång i antalet pensionerade per-
soner i de yngre åldersgrupperna.

Som en följd av det reformerade ålderspen-
sionssystemet och i enlighet med den av riks-
dagen godkända propositionen 1997/98:111
Reformerad förtidspension m.m. pågår inom
Socialdepartementet arbete med att reformera
beräkningen av förtidspension. I propositionen
föreslog regeringen bl.a. vissa riktlinjer för ut-
formningen av beräkningsregler för ersättning
vid varaktigt medicinskt grundad arbetsoför-
måga. Som ett första led i detta arbete - som
också syftar till att stimulera till återgång till ar-
betslivet och ett i övrigt aktivt liv - redovisade
departementet i slutet av april i år promemorian
Vilande förtidspension - stimulans till återgång i
arbetslivet (Ds 1999:18). Promemorian har re-
missbehandlats och lagts till grund för prop.
1999/2000:4 Vilande förtidspension m.m., vilken
i dag har överlämnats till riksdagen. I korthet in-
nebär förslagen i propositionen att regler införs
fr.o.m. år 2000 som ger stor frihet för den för-
tidspensionerade att under ett år pröva att arbeta
utan att rätten till förtidspension påverkas. Un-
der ytterligare två år därefter skall förtidspensio-
nen kunna vara vilande, när den försäkrade för-
värvsarbetar.

Ett slutgiltigt förslag om ersättning vid varak-
tig arbetsoförmåga, dvs. nuvarande förtidspen-
sion, samt det regelsystem som skall ersätta
dagens sjukbidrag avses komma att redovisas i en
särskild promemoria under våren 2000.

Tabell 3.10 Antalet personer med förtidspension/sjukbidrag uppdelat efter kön och ålder (exkl. utlandsboende) 1995-1998

Älder/kön	1998		män	1997 kvinnor	1996		1995
Älder/kön	män	kvinnor	män	1997 kvinnor	män	kvinnor	män	kvinnor
16-19	1945	1428	1825	1366	1801	1288	1813	1324
20-29	6429	6103	6340	5975	6248	5959	6255	5940
30-39	14352	17361	14404	17294	14503	17289	14477	16959
40-49	30440	43371	30968	44381	31510	45019	31702	45278
50-59	64908	92100	65219	90740	65049	87388	64487	85016
60-64	58843	67612	61179	68267	59924	64428	62059	66196
Summa	176917	227975	179935	228023	179035	221371	180793	220713

Källa: RFV:S årsredovisning för budgetåret 1998

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

En särskild frågeställning i detta sammanhang
är hur systemet för unga personer som av medi-
cinska skäl saknar förmåga att försörja sig skall
utformas i framtiden. Förtidspensionsutred-
ningen (S1997:03) avlämnade i augusti 1998 be-
tänkande Unga i ohälsoförsäkringen - tid för
aktivitet och utveckling (SOU 1998:106). Be-
tänkandet har remissbehandlats och ett ställ-
ningstagande från regeringens sida kan väntas
tidigast under år 2000.

Slutsatser

Det finns starka skäl befara att den kraftiga ök-
ningen av antalet långa sjukfall under de senaste
åren på sikt kommer att leda till en successiv ök-
ning av antalet förtidspensioner under början av
2000-talet. Antagandet om denna sannolika ut-
veckling grundas också på att de stora ålders-
grupper som är födda på 1940-talet nu börjar
uppnå de åldrar då risken att bli förtidspensionär
påtagligt ökar, vilket i sig innebär att den grupp
som kan göra anspråk på sådan pension växer.
Dessutom gäller som en följd av den demogra-
fiska utvecklingen att det är förhållandevis få
förtidspensionärer som under de närmaste åren
övergår till ålderspension. Detta leder samman-
taget till bedömningen att antalet förtidspensio-
närer med stor sannolikhet kommer att öka de
närmaste åren med växande utgifter som följd,
även om utvecklingen hittills under år 1999 inte
inneburit någon större antalsökning. De föränd-
rade kriterierna för rätt till bl.a. förtidspension
har sannolikt varit en bidragande faktor till den
hittillsvarande utvecklingen.

Den 1 januari 2000 avses, som nämnts ovan,
nya regler om vilande förtidspension träda i
kraft. Det beräknas medföra minskade kostnader
för förtidspensionerna med ca 90 miljoner
kronor per år.

För att kompensera ekonomiskt utsatta grup-
per, bl.a. förtidspensionärer, för den höjning av
högkostnadsskyddet i läkemedelsförmånen som
riksdagen beslutade om i våras, höjdes pen-
sionstillskottet med 1,4 procentenheter fr.o.m.
den 1 juni 1999. Detta innebär ökade utgifter
med 35 miljoner kronor år 1999 och med 60
miljoner kronor år 2000. De ökade utgifterna år
1999 föreslås finansieras genom tilläggsbudget.

I vårpropositionen aviserades en ändring av
reglerna för beräkning av antagandepoäng i för-
tidspensionssystemet. Denna ändring är inte
möjlig att genomföra under år 2000. För att

finansiera denna försening överförs 40 miljoner
kronor från anslaget Al Sjukpenning och reha-
bilitering m.m. och 30 miljoner kronor från an-
slaget A5 Kostnader för sysselsättning av vissa
förtidspensionärer. I avvaktan på den översyn
som för närvarande pågår inom förtidspensions-
området, har regeringen fastställt beräkningarna
till en i huvudsak oförändrad utgiftsnivå för åren
2001 och 2002. Regeringen avser att återkomma i
frågan i den ekonomiska vårpropositionen för år
2000.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 47171 000 000 kronor anvisas under
anslaget Förtidspensioner för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till
46 777 000 000 kronor respektive 46 981 000 000
kronor.

A3 Handikappersättningar

Tabell 3.11 Anslagsutvecklingen A3 Handikappersättningar

Tusental kronor		995 733	Anslags- sparande	6 032
1998	Utfall	995 733	Anslags- sparande	6 032
1999	Anslag	1 013 000	Utgifts- prognos	1 015 300
2000	Förslag	1 036 000
2001	Beräknat	1 058 000
2002	Beräknat	1 092 000

Från anslaget bekostas handikappersättning från
folkpensioneringen. Handikappersättning utges
till personer som fyllt 16 år och som fått sin
funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och
till följd härav behöver mer tidskrävande hjälp av
annan och/eller har merkostnader på grund av
sitt funktionshinder.

Handikappersättning utbetalas med belopp
som för år räknat motsvarar 69 procent, 53 pro-
cent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Handi-
kappersättning till blinda och döva eller gravt
hörselskadade utges alltid med en viss garanterad
nivå om inte stödbehovet ger anledning till högre
ersättning. Handikappersättning kan beviljas
som självständig förmån eller som tilläggsförmån
till pension.

Utgiftsutvecklingen är beroende av antalet
personer med handikappersättning och av bas-
beloppsutvecklingen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Tabell 3.12 Antal personer med handikappersättning uppdelat efter kön och ersättningsstortek

69% 53% 36% Summa antal

År	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Totalt
1996	6475	6889	5271	4048	17598	14298	29344	25235	54579
1997	6450	6887	5379	4090	17864	14535	29693	25512	55205
1998	6549	6967	5493	4171	18264	14824	30306	25962	56268

Regeringens överväganden

Resultatinformation/Resultatbedömning

Det sker en successiv mindre ökning av antalet
handikappersättningar. Antalet handikapper-
sättningar har ökat med drygt en procent de se-
naste åren. Under år 1998 fördubblades emeller-
tid ökningstakten till två procent. Något fler
kvinnor än män uppbär handikappersättning.
Fördelningen mellan män och kvinnor är kon-
stant över tiden (46 respektive 54 procent). Den
större andelen kvinnor förklaras av att kvinnor
lever längre än män.

22 procent av kvinnorna uppbär den högsta
nivån av handikappersättning jämfört med 27
procent av männen. Under 1990-talet har ten-
densen varit att andelen med den högsta nivån
minskat. För år 1998 har emellertid andelen ökat
något. Riksförsäkringsverket gör bedömningen
att denna ökning fortsätter under år 1999 men i
minskad takt. Nivån bedöms därefter vara kons-
tant. 60 procent av kvinnorna uppbär den lägsta
nivån jämfört med 57 procent av männen. Ök-
ningstakten är störst för denna nivå och den är i
stort sett den samma för båda könen.

Övervägande delen av beviljad handikapper-
sättning uppbärs som tilläggsförmån. Vanligast
är att ersättning utges i kombination med för-
tidspension. Kvinnor dominerar bland personer
som har handikappersättning som tilläggsförmån
och män dominerar bland personer som har han-
dikappersättning som huvudförmån.

Slutsatser

Antalet handikappersättningar bedöms fortsätta
öka något medan medelersättningen bedöms
vara ganska stabil och minska något. Uppräkning
görs med fem procent på grund av retroaktiva
utbetalningar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 1 036 000 000 kronor anvisas för an-
slaget A4 Handikappersättningar för år 2000.

För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till

1 058 000 000 kronor respektive 1 092 000 000
kronor.

A4 Arbetsskadeersättningar

Tabell 3.13 Anslagsutvecklingen A4 Arbetsskadeersätt-
ningar

Tusental kronor

1998	Utfall	i
1999	Anslag	,, Utgifts- 7 136 400 prognos	7 099 1003
2000	Förslag	7 189 338 1
2001	Beräknat	7 066 253 2
2002	Beräknat	7 014 650 2

1 Arbetsskadeersättningar redovisades utanför statsbudgeten.

21 beloppen ingår statliga ålderspensionsavgifter med 1 457 200 tkr för år 1999,1 595
695 tkr för år 2000,1 547 154 tkr för år 2001 och 1 551 258 tkr för år 2002.

3 1999 fanns ett särskilt anslag för statliga ålderspensionavgift för arbetsskade -
ersättningar och ersättning för kroppsskador. I denna tabell har detta anslag fördelats
till de anslag utifrån vilket pensionsrätten grundas.

Under anslaget redovisas utgifterna för arbets-
skadeförsäkringen och i vissa fall lagen om stat-
ligt personskadeskydd samt utgifter enligt mot-
svarande äldre regler. Dessutom redovisas
statliga ålderspensionsavgifter för främst egenliv-
räntor under anslaget. Aven i de fall livräntorna
betalas av t.ex. bolagiserade före detta affärsverk
finansieras ålderspensionsavgifterna över ansla-
get. Ar 1999 var den statliga
ålderspensionsavgiften 6,40 procent. Avgiften
höjs år 2000 till 10,21 procent. År 1999 redovisas
under särskilt anslag ålderspensionsavgiften för
den del av en livränta som är samordand med
förtidspension. Denna avgift är 18,5 procent. År
2000 kommer dessa ålderspensionsavgifter att
redovisas under detta anslag. För ytterligare
information kring den statlig

ålderspensionsavgiften hänvisas till kapitel 8,
avsnitt 5, volym 1.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda,
uppdragstagare samt egenföretagare och ger er-
sättning för inkomstbortfall till dem som drab-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

bas av skada i sitt arbete. Från försäkringen ut-
betalas egenlivräntor, efterlevandelivräntor,
begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall samt
ersättning i samband med sjukhusvård utom ri-
ket, tandvård och ersättning för särskilda hjälp-
medel. Utgiftsutvecklingen är beroende av flera
olika faktorer. De viktigaste är medellivräntan,
prisbasbeloppsutvecklingen samt regeltillämp-
ning och praxis.

För ändamålet beräknades 6 052 000 000 kro-
nor för budgetåret 1998. De faktiska utgifterna
blev 6 070 000 000 kronor. Differensen beror
främst på en ökning av retroaktiva livränteut-
betalningar. För år 2000 beräknas utgifterna till
7 189 338 000 kr.

Målet med arbetsskadeförsäkringen är att den
som drabbas av bestående men på grund av ar-
betsskada i största möjliga utsträckning skall
hållas skadeslös.

Anslagsposten vissa yrkesskadeersättningar
m.m. innefattar skadeersättningar enligt lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd vid
tjänstgöring i civilförsvaret eller räddningstjänst
liksom skadeersättningar till fångar m.fl. Vidare
innefattas ersättning enligt lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän. För liknande
skadefall inträffade före juli 1977 belastas an-
slaget enligt flera olika förordningar. Här redo-
visas även tillägg för vissa äldre livräntor och
slutligen skadeståndslivräntor. Kostnadsutveck-
lingen styrs främst av prisbasbeloppsutveck-
lingen.

För ändamålet föreslogs 6 miljoner kronor för
budgetåret 1998. Det faktiska utfallet blev 5,8
miljoner kronor. Anslagsposten är känslig för
slumpmässiga variationer. För år 2000 beräknas
utgifterna till 6 772 000 kronor.

De ersättningar som ligger till grund för den
ålderspensionsavgift som belastar anslaget är liv-
räntor och sjukpenning enligt bl.a. lag om arbets-
skadeförsäkring, inklusive vissa utbetalningar
från affärsverken och före detta affärsverk,
affärsverksfonden samt Swedint. Swedint är För-
svarsmaktens kompetenscentrum för interna-
tionell fredsfrämjande verksamhet.

Regeringens övervägande

Resultatinformation/Resultatbedömning

Arbetsskadelivränta m.m.

Som en följd av praxisutvecklingen ökade antalet
anmälningar och ärenden som skulle prövas hos

försäkringskassorna kraftigt under hela 1980-
talet, så även antalet personer med arbetsskade-
livränta. Detta ledde till att arbetsskadeförsäk-
ringens utgifter steg kraftigt. Antalet godkända
ärenden har dock sjunkit kraftigt sedan år 1993.
Ar 1997 godkändes ca 7 800 ärenden jämfört
med ca 67 600 år 1992. Det är framför allt bi-
fallsfrekvensen för arbetssjukdomar som har
sjunkit. Även antalet till försäkringskassan för
prövning inkomna ärenden har sjunkit. Det kan
finnas flera förklaringar bl.a. regelförändringarna
från år 1993, då beviskraven höjdes och arbets-
skadesjukpenningen togs bort, en begynnande
lågkonjunktur med ett minskat antal förvärvs-
arbetande och införandet av sjuklöneperioden.
Antalet livräntetagare minskar nu. I december
1998 uppgick antalet utbetalda livräntor till ca
98 000.

Egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen för-
delas enligt följande mellan kvinnor och män.
Den högre ersättningen för män speglar bl.a. lö-
neskillnaderna mellan män och kvinnor, men
den har också ett samband med skadans svårig-
hetsgrad.

Tabell 3.14 Antalet egenlivräntor och årsmedelbelopp i
jdecember 1998

	Kvinnor	Män	Samtliga
Antal egenlivräntor	46 928	48 804	95 732
Årsmedelbelopp	35 801	49 179	42 621

Det har framförts kritik från flera håll att regel-
förändringarna slagit hårdare mot kvinnor än
män. Könsperspektivet har behandlats i flera
rapporter, bl.a. i rapporten En socialförsäkring
för kvinnor och män - en kartläggning ur ett
genderperspektiv (RFV redovisar 1998:1). RFV
framhåller bl.a. att den mer restriktiva bevis-
regeln som infördes den 1 januari 1993 i arbets-
skadeförsäkringen drabbar kvinnor hårdare än
män. Detta beror enligt RFV på att det främst är
vid belastningsskador som bedömningen är mer
restriktiv vid beslut om arbetsskada.

Kritik har förts fram mot att arbetsskadeför-
säkringen inte ersätter inkomstförlust vid arbets-
skada i tillräcklig omfattning. Kritiken avser ord-
ningen med karensdagar vid arbetsskada,
värdesäkringen av livräntan samt samordningen
med sjukförsäkringen i sådana fall då nedsätt-
ningen av arbetsförmågan inte är bestående. Den
särskilde utredare som åren 1997 och 1998 hade i
uppdrag att se över reglerna i arbetsskade-
försäkringen, angav att det i allt väsentligt är

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

slopandet av arbetsskadesjukpenningen som
orsakat nedgången i antalet anmälningar respek-
tive antalet godkända skador.

Livräntan är för närvarande värdesäkrad ge-
nom koppling till prisbasbeloppet. Enligt lagen
om arbetsskadeförsäkring har försäkrad under
vissa förutsättningar rätt till ersättning i form av
livränta för den inkomstförlust som uppkom-
mer.

Den högre ersättning som livräntan ger den
försäkrade utges endast vid bestående nedsätt-
ning av arbetsförmågan. Innan arbetsskadan kan
anses vara bestående ges ersättning enligt de all-
männa reglerna om ersättning vid sjukdom. För
den försäkrade innebär detta i många fall att den
högre ersättningen aldrig kommer att erhållas
eller erhålls först efter att en längre tid förflutit.

Arbetsskadeförsäkringens inkomster och ut-
gifter reglerades tidigare via arbetsskadefonden.
Fonden uppvisade ett underskott från år 1987
och fram till avvecklingen 1 januari 1999. In-
komster och utgifter kommer att redovisas årli-
gen tills det ackumulerade underskottet är regle-
rat.

Tabell 3.15 Arbetsskadeförsäkringens inkomster och ut-
gifter åren 1997-2000

Är	Inkomster Ersättningar		Förvaltning	Ackumulerad skuld 31dec.
1997	10 288	5 879	225	-11 727
1998	10 903	5 824	246	- 6 894
1999'	11 368	5 854	228	-1 608
20001	11 767	5 833	234	4 092
1 Beloppen för dessa år är beräknade

Vissa yrkesskadeersättningar

Volymen antas vara relativt konstant. I progno-
sen förväntas utgifterna för äldre skadefall
minska i samma takt som utgifterna för skadefall
inträffade efter år 1977 ökar. Skadeståndslivrän-
tor räknas normalt upp endast om prisbasbelop-
pet stigit med minst 5 procent sedan föregående
uppräkning, vilket inte kommer att inträffa un-
der den prognostiserade perioden enligt de anta-
gen som gjorts.

domar från Regeringsrätten som innebär att liv-
ränta kan utges under såväl tid för rehabilitering
som tid med sjukbidrag, dels att det på sikt finns
demografiska skäl för en ökning av antalet nybe-
viljade livräntor. Det är dock mycket osäkert hur
många livräntor som kommer att tillkomma med
anledning av domarna.

Arbetsskadeförsäkringen har nyligen varit
föremål för utredning. Utredningens förslag be-
reds för närvarande inom regeringskansliet. Re-
geringen har för avsikt att återkomma i denna
fråga.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 7 189 338 000 kronor anvisas under
anslaget A4 Arbetsskadeersättningar för år 2000.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
7 066 253 000 kronor respektive 7 014 650 000
kronor.

A5 Kostnader för sysselsättning av
vissa förtidspensionärer

ITabell 3.16 Anslagsutvecklingen A5 Kostnader för syssel- 1 1 sättning av vissa förtidspensionärer 1
Tusental kronor		55 000	Utgifts- prognos	25 000
1999	Anslag	55 000	Utgifts- prognos	25 000
2000	Förslag	25 000
2001	Beräknat	55 000
2002	Beräknat	55 000

Anslaget infördes år 1999 i syfte att finansiera en
ersättning som i vissa fall kommer att betalas till
arbetsgivare som anställer personer med 75 pro-
cent förtidspension/sjukbidrag och som står till
arbetsmarknadens förfogande med avseende på
resterande arbetsförmåga. Det skall i första hand
gälla ersättning för anställning på den ordinarie
arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av löne-
bidrag. Om inte detta kan ske inom sex månader
skall berörda personer beredas anställning vid
Samhall AB. Berörda arbetsgivare och Samhall
AB skall efter framställning erhålla ersättning
från försäkringskassan.

Slutsatser

Utgiftsutvecklingen bedöms vara relativt stabil.
Vid framskrivningen antas att antalet nybeviljade
livräntor och medelbeloppet kommer att öka
under några år. Orsaken till detta är dels vissa

Regeringens överväganden

Resultatinformation och slutsatser

Med hänsyn till att sysselsättningsstödet infördes
fr.o.m. år 1999 kan någon resultatredovisning

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

inte lämnas för år 1998. Det är dessutom svårt att
i mitten av år 1999 göra en bedömning av hur
stora utgifterna kommer att bli för denna nya er-
sättningsform under året. Beroende på regel-
systemets utformning bedöms dock utgifterna
under år 1999 bli betydligt lägre eller knappt
hälften av vad som budgeterats.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 25 000 000 kronor anvisas under an-
slaget för år 2000. För åren 2001 och 2002 be-
räknas anslaget till vardera 55 000 000 kronor.

utgift om 59,6 miljoner kronor. Anslaget var
uppfört med 61,7 miljoner kronor.

Utgifterna för skadefall som inträffat efter år
1977 tenderar att öka. Den förbättring som
gjorts av de totalförsvarspliktigas personskade-
skydd år 1998 torde innebära en något kraftigare
utgiftsökning än tidigare. Det är dock osäkert
hur utvecklingen blir på lång sikt bland annat be-
roende på osäkerhet i fråga om hur många som
kommer att bli inkallade till plikttjänstgöring de
närmaste åren.

A6 Ersättning för kroppsskador

Tabell 3.17 Anslagsutvecklingen A6 Ersättning för kropps- skador
Tusental kronor
1998	Utfall		Anslags- 1 sparande	2 469
1999	Anslag	66 400	2 , Utgifts- prognos	63 8003
2000	Förslag	65 002	2
2001	Beräknat	65 690	2
2002	Beräknat	67 307	2

11998 var anslaget uppfört under utgiftsområde 6 Totalförsvaret.

21 belopp en ingår statlig ålderspensionsavgift motsvarande 3 800 tkr för år 1999,

5 302 tkr år 2000,5 327 år 2001 och 5 517 år 2002.

3 1999 fanns ett särskilt anslag för statliga ålderspensionsavgift för arbetsskade -
ersättningar och ersättning för kroppsskador. I denna tabell har detta anslag fördelats
till de anslag utifrån vilket pensionsrätten grundas.

Från anslaget bekostas ersättningar enligt lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i
de fall skada inträffat under militär verksamhet.
För skador som inträffat före juli 1977 belastas
anslaget av bl. a. ersättningar enligt lagen
(1950:261) om ersättning i anledning av kropps-
skada ådragen under militärtjänstgöring (militär-
ersättningslagen). Anslaget belastas även av stat-
liga ålderspensionsavgifter.

Utgiftsutvecklingen påverkas bl. a. av föränd-
ringar inom regelverket, däribland prisbasbe-
loppets utveckling.

Regeringens övervägande

Resultatinformation/Resultatbedömning

För budgetåret 1998 blev utgifterna för äldre
skadefall 48,4 miljoner kronor och utgifterna för
ersättning enligt lag om statligt personskade-
skydd 11,2 miljoner kronor, vilket gav en total

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 65 002 000 kronor anvisas under an-
slaget A6 Ersättning för kroppsskador för år 2000.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
65 690 000 kronor respektive 67 307 000 kronor.

B Socialförsäkringens
administration

Bl Riksförsäkringsverket

ITabell 3.18 Anslagsutvecklingen Bl Riksförsäkringsverket \|
Tusental kronor		667 158	Anslags- sparande	89 312
1998	Utfall	667 158	Anslags- sparande	89 312
1999	Anslag	709 181 1	Utgifts- prognos	800 393
2000	Förslag	717 116
2001	Beräknat	727 195 2
2002	Beräknat	741 090 3

1 Inklusive 1 000 tkr indraget på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 715 116 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 716 116 tkr i 2000 års prisnivå.

RFV:s anslagssparande uppgår till 75 412 tkr,
därutöver tillkommer ytterligare 13 900 tkr som
tidigare stått till regeringens disposition. Rege-
ringen beslutade i december 1998 att utbetala 55
mkr till RFV för engångsvisa merkostnader p.g.a.
genomförandet av det reformerade ålderspen-
sionssystemet. Dessa medel överfördes från för-
säkringskassans särskilda resultatområde admi-
nistration av arbetsskadeersättningar som vid det
tillfället hade ett överskott.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

Regeringens övervägande

Resultatinformation/Resultatbedömning

Av RFV:s resurser användes under budgetåret
1998 ca 85 % av resurserna inom IT-området och
resterande för centrala myndighetsuppgifter. Till
de centrala myndighetsuppgifterna räknas främst
normering, tillsyn, utvärdering, mål- och resul-
tatstyrning, statistikansvar och stabsuppgifter.

Mot bakgrund av att RFV under år 1998 sat-
sade stora resurser på förberedelser inför det nya
pensionssystemet och 2000-säkringen har andra
uppgifter fått stå tillbaka. Målen att RFV skall se
till rättssäkerheten, likformigheten och att kva-
litet säkerställs inom försäkringstillämpningen
har inte uppfyllts. Detta avser även målet om
samverkan mellan de olika rehabiliteringsaktö-
rerna. Kompetensfrågorna har fått en ny aktua-
litet inom RFV eftersom den nya allmänna pen-
sionen och den nya generationen av IT-stöd
ställer andra krav. För att uppnå bättre målupp-
fyllelse i framtiden har ett tillsynsprogram tagits
fram, samverkansformerna utvecklats och leve-
ranser av nya IT-stöd genomförts. Även flera
insatser har vidtagits för att utveckla verkets roll
när det gäller det sammanhållande ansvaret för
ekonomistyrningen. RFV:s roll som stabsmyn-
dighet åt regeringen bör utvecklas ytterligare.
Uppgiften som stabsmyndighet innebär bl.a. att
vid behov redovisa systematiska analyser av för-
säkringsutnyttjandets utveckling, förklara
oväntade förändringar i prognostiserat utfall
samt analysera regelsystemens och omvärlds-
faktoremas påverkan. Utvecklingsarbete har
också genomförts inom området resultatredo-
visning och av prognosmodeller. Projekt har
påbörjats inom tjänsteexporten. Denna verk-
samhet skall på sikt vara självfinansierande. På
miljöområdet har miljöledningssystem införts
inom myndigheten.

Inom beredskapsområdet omfattar verksam-
heten inom funktionen socialförsäkring m.m.
administration av socialförsäkringen samt arbets-
löshets- och tjänstegrupplivförsäkring. RFV är
funktionsansvarig myndighet. Verksamheten
skall bedrivas så att de ekonomiska trygghets-
systemen fungerar under höjd beredskap och vid
svåra påfrestningar på samhället i fred.

RFV har till regeringen redovisat vilka åtgär-
der som bör genomföras inom funktionen för att
förmågan skall vara uppfylld (S1999/4422/SF).
RFV definierar ett antal gränssättande faktorer.

För att klara de påfrestningar som en total ut-
slagning av de centrala IT-systemen skulle inne-
bära, pågår arbete med att ta fram centrala
katastrofrutiner. Dessa rutiner planeras vara
färdiga under år 1999. Inom datakommunika-
tionsområdet har arbete med att uppgradera och
byta ut vissa tjänster genomförts. Avseende be-
talningsväsendet har en arbetsgrupp bildats på
initiativ av RFV med syfte att skapa reserv-
rutiner. Med anledning av detta bedömer rege-
ringen att funktionens förmåga vid utgången av
år 1999 är godtagbar.

Slutsatser

ITabell 3.19 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	710181
Pris- och löneomräkning	14 751
Teknisk justering	18 584
Div förändringar	- 26 400
Förslag 2000	717116

Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-
och löneomräkning, tekniska justeringar avseen-
de kompensation för premiekostnader för av-
talsförsäkringar samt viss reduktion för över-
föring av medel till statistikområdet. Hänsyn har
tagits till att ränteutgifterna för investeringar
avseende det reformerade ålderspensionssyste-
met fr.o.m. år 2000 skall belasta AP-fonden

Liksom för budgetåret 1999 skall RFV ges ut-
rymme för satsningar för att initiera forskningen
inom socialförsäkringens område. Det föreslås
också att RFV skall kunna åta sig ekonomiska
förpliktelser avseende forskning inom social-
försäkringens område som innebär utgifter om
högst 9 miljoner kronor under år 2001 och
senare.

Vissa av RFV:s administrationskostnader
täcks via ersättningar bl.a. från AP-fonden och
de affärsdrivande verken. I tabellen har inte
utgifter för amorteringar beaktats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

ITabell 3.20 Beräkning av avgiftsintäkter för är 2000 1

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 717 116 000 kronor anvisas på anslaget
Bl Riksförsäkringsverket år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 727 195 000 kro-
nor respektive 741 090 000 kronor.

B2 Allmänna försäkringskassor

Tabell 3.21 Anslagsutvecklingen B2 Allmänna försäkrings- kassor
Tusental kronor		3 707 299	Anslags- sparande	444 801
1998	Utfall	3 707 299	Anslags- sparande	444 801
1999	Anslag	4 726 394	Utgifts- prognos	4 971 195
2000	Förslag	4 764 977
2001	Beräknat	4 833 619 1
2002	Beräknat	4 910 061 2

1 Motsvarar 4 760 977 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 4 760 977 tkr i 2000 års prisnivå.

Under 1998 fanns 25 försäkringskassor. Från
och med den 1 januari 1999 har antalet försäk-
ringskassor anpassats till länsindelningen och
uppgår därmed till 21 stycken. I ledningen för
varje försäkringskassa finns en styrelse och en
direktör. Cirka 160 förtroende valda socialför-
säkringsnämnder beslutar i vissa enskilda
ärenden.

Vid utgången av år 1997 hade kassorna samlat
utnyttjat en anslagskredit på 117 miljoner kronor
och vid utgången av år 1998 finns det ett anslags-
sparande på ca 90 miljoner kronor. Till detta
kommer medel som överförts i samband med
regleringen av resultatområdena för arbetsskade-
administration och ATP-administration. Dessa
medel är i huvudsak uppbundna, bl.a. för att dis-
poneras av försäkringskassorna för genomföran-
dekostnader i samband med det reformerade
ålderspensionssystemet. Sammantaget gör detta
att försäkringskassorna vid utgången av år 1998
har ett anslagssparande på 445 miljoner kronor.

Regeringens övervägande

Resultatinformation/Resultatbedömning

Åtgärder mot ohälsa tar i anspråk ca 16 procent
av anslaget, och resterande ca 84 procent, utgör
administrationskostnader för handläggning och
utbetalning av ersättningar.

Regeringen har utifrån ett antal rapporter och
redovisningar noterat att det föreligger brister i
handläggningen av socialförsäkringens administ-
ration, som bl.a. får till följd bristande rätts-
säkerhet, sjunkande produktivitet, långa hand-
läggningstider och allt för stora regionala
skillnader. Varje försäkringskassa har ansvar för
att rätta till de brister som framkommit. Den nya
ansvars- och rollfördelningen mellan RFV och
försäkringskassorna som gäller från årsskiftet
innebär ett tydligt ansvar för styrelserna när det
bl.a. gäller att uppfylla de mål som regeringen
satt upp för verksamheten.

När det gäller försäkringskassans bemötande
och service har olika undersökningar som gjorts
visat på ett allt för låg tilltro till försäkringskassan
och dess beslut. Beroende på vilken typ av
undersökning och hur frågor ställts varierar
också resultatet. En undersökning visar på ett
minskat förtroende från 41 procent är 1997 till
28 procent år 1998. Regeringen ser allvarligt på
denna utvecklingen. Tilltron till försäkrings-
kassan är en mycket viktig grund för hela
socialförsäkringssystemet. Regeringen anser även
att det är viktigt att arbetet med att utveckla för-
säkringskassorna till moderna arbetsplatser bl.a.
med avseende på bemötande, service, tillgänglig-
het och IT-stöd.

Slutsatser

ITabell 3.22 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	4 726 394
Pris- och löneomräkning	42 083
Div förändringar	-3 500
Förslag 2000	4 764 977

Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-
och löneomräkning samt att KAS-administra-
tionen överförs till arbetslöshetskassan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 10

ITabell 3.23 Beräkni	ing av avgiftsintäkter för ar 2000 1
Tusental kronor
AP-fonden	303 000
Övrigt	14 500
Totalt	317 500

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 4 764 977 000 kronor anvisas på ansla-
get B2 Allmänna försäkringskassor för år 2000.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
4 833 619 000 kronor respektive 4 910 061 000
kronor.

Ekonomisk trygghet
vid ålderdom

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Förslag till statsbudget för 2000

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Ekonomisk trygghet vid ålderdom........................................................................9

2.1 Omfattning..............................................................................................9

2.1.1 Justeringar till följd av ålderspensionsreformen...................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen................................................................................9

2.3 Resultatbedömning...............................................................................11

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................11

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området och effekterna av

dessa.......................................................................................................13

2.3.3 Regeringens slutsatser...........................................................................15

2.4 Skatteawikelser.....................................................................................15

2.5 Anslag.....................................................................................................18

Al Ålderspensioner..........................................................................18

A2 Efterlevandepensioner till vuxna...............................................19

A3 Bostadstillägg till pensionärer....................................................20

A4 Delpension...................................................................................21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Överföringar inom utgiftsområdet år 1999..............................................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen....................................................................................................9

2.3 Utgiftsutvecklingen med fördelning efter kön......................................................10

2.4 Utvecklingen av disponibla inkomster under 1980-talet och under

1990-talet samt skillnaden mellan dessa tidsperioder...........................................11

2.5 Offentliga pensionsinkomster åren 1991 och 1996 för ålderspensionärer

i olika inkomstgrupper. Exklusive de som under mätperioden blev
änkor/änklingar......................................................................................................12

2.6 Skatteawikelser........................................................................................................16

2.7 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 11 ingående anslagen........................17

2.8 Anslagsutvecklingen Al Ålderspensioner..............................................................18

2.9 Överföring av utgifter från anslaget........................................................................19

2.10 Anslagsutveckling A2 Efterlevandepensioner till vuxna.....................................19

2.11 Överföring av utgifter till anslaget........................................................................20

2.12 Anslagsutveckling A3 Bostadstillägg till pensionärer..........................................20

2.13 Anslagsutveckling A4 Delpension........................................................................21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Diagramförteckning

2.1 Pensionärernas inkomststandard som andel av övrigas inkomststandard

åren 1991 till 1998. 1996 års priser...........................................................................12

2.2 Utvecklingen av antalet ålderspensionärer med pensionstillskott

åren 1990-1981......................................................................................................... 12

2.3 Utvecklingen av antalet ålderspensionärer med BTP åren 1990-1998..................13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ål-
derdom enligt följande uppställning:

1 Anslagsbelopp J
Tusental kronor Anslag	Anslagstyp
Al Ålderspensioner	ramanslag	10 826 000
A2 Efterlevandepensioner till vuxna	ramanslag	12 988 000
A3 Bostadstillägg till pensionärer	ramanslag	9 682 000
A4 Delpension	ramanslag	122 800
Summa		33 618 800

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

2 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

2.1 Omfattning

Utgiftsområde 11 omfattade t.o.m. budgetåret

1998 folkpension och pensionstillskott i form av
ålderspension och efterlevandepension till vuxna
samt bostadstillägg och särskilt bostadstillägg till
folkpensionärer (BTP respektive SBTP).

Från och med budgetåret 1999 innefattar ut-
giftsområdet folkpension till ålderspensionärer
som inte har rätt till tilläggspension, folkpension
och tilläggspension i form av efterlevandepen-
sion, pensionstillskott såväl till ålderspension
som till efterlevandepension, bostadstillägg till
pensionärer samt delpensioner.

Den 1 januari 1999 bytte basbeloppet namn
till prisbasbelopp. Fortsättningsvis kommer be-
nämningen prisbasbelopp att användas även för
tid före år 1999.

2.1.1 Justeringar till följd av
ålderspensionsreformen

Ett led i införandet av det reformerade pensions-
systemet har varit en omfördelning av pensions-
kostnaderna mellan statsbudgeten och den All-
männa pensionsfonden (AP-fonden). Detta in-
nebär bl.a. att utgifterna för efterlevandepension
i form av ATP, 12,2 miljarder kronor, fr.o.m. år

1999 belastar utgiftsområde 11 och att utgifterna
för folkpension till ålderspensionärer som har
rätt till tilläggspension, 41,8 miljarder kronor, har
överförts från utgiftsområdet till AP-fonden.
Ytterligare en ändring vid årsskiftet 1998/1999
var att delpensionerna har överförts till utgifts-
området som ett nytt anslag. Även den statliga
ålderspensionsavgiften som betalas på delpensio-
nerna har därvid belastat utgiftsområdet. Över-

föringarna uppdelade efter anslag framgår av ta-
bellen nedan.

Tabell 2.1 Överföringar inom utgiftsområdet år 1999

Miljoner kronor		Överföringar från anslaget	Överföringar till anslaget
Al	Ålderspensioner	41 800	0
A2	Efterlevandepensioner till vuxna	0	12 200
A4	Delpensioner1	0	259

1 Anslaget delpension är nytt under utgiftsområdet.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

62 684

34 315

34 350

33 619

32 691

32 198

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna minskade med ca 450 miljoner kro-
nor mellan åren 1997 och 1998. Detta kan delvis
förklaras med att den inkomstprövning av änke-
pensioner som infördes år 1997 fick fullt genom-
slag först år 1998. Den successiva avvecklingen
av änkepensioneringen som påbörjades år 1990
får effekter på kostnadsutvecklingen först på
mycket lång sikt till följd av de långtgående
övergångsbestämmelserna.

Delvis kan de minskade utgifterna för utgifts-
området hänföras till vissa strukturella föränd-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

ringar av mer långsiktig karaktär. Således gäller
att nyblivna pensionärer, såväl kvinnor som män,
i regel har högre ATP än de äldre generationerna,
varför behovet av grundskydd i form av pen-
sionstillskott, bostadstillägg och särskilt bo-
stadstillägg minskar. Av tabellen nedan framgår
en ungefärlig fördelning av utgifterna mellan
kvinnor och män.

Tabell 2.3 Utgiftsutvecklingen med fördelning efter kön

Miljoner kronor

	Kvinnor 1998	Män 1998	Totalt 1998
Ålderspensioner	32 200	20 500	52 700
Efterlevandepensioer till vuxn	400	100	500
Bostadstillägg till pensionärer	7 500	2 000	9 500
utgifterna totalt	40 100	22 600	62 700

Fördelningen mellan kvinnor och män är en uppskattning.

- Prisbasbeloppet skall inte längre minskas
när pensionsförmånerna beräknas.

- Ersättningsnivån för bostadstillägg har
höjts från 85 procent till 90 procent.

- Pensionstillskottet och det särskilda bo-
stadstillägget till pensionärer har höjts med

1,4 procentenheter.

- Små pensionsbelopp skall fortsättningsvis
utbetalas i efterskott.

Förutom de nämnda ändringarna beslutades år
1998 att delpension inte skall kunna beviljas efter
utgången av år 2000.

Mål

Målet för år 1999 är att ge ekonomisk stöd till
äldre och efterlevande.

Förändringar

Genomförda under år 1998

- Ersättningsnivån för bostadstillägg har
höjts från 83 procent till 85 procent.

- Den nedre åldersgränsen för uttag av ålder-
spension har höjts från 60 till 61 år.

- Tidpunkten för utbetalning av pension har
tidigarelagts till den 18 respektive den 19 i
varje månad.

- Sammanboende har likställts med makar vid
beräkning av bostadstillägg.

- Privat pensionssparande betraktas inte läng-
re som förmögenhet vid inkomstprövning
av änkepension.

- Utbildningsbidrag som utges vid arbets-
marknadsutbildning skall anses som in-
komst vid beräkning av bostadstillägg.

- Vid beräkning av bostadstillägg till pensio-
närer som har sin bostad i särskild boende-
form beaktas inte längre privatbostaden vid
inkomstprövning, om den andra maken bor
permanent i bostaden.

Genomförda år 1999

- Det reformerade ålderspensionssystemet
har införts.

- Prisbasbeloppet beräknas med ledning av
hela prisförändringen.

Prioriteringar för år 2000

— Under de senaste åren har flera förbätt-
ringar för pensionärsgrupperna genomförts.
Således minskas inte prisbasbeloppet längre
när de pensionsförmåner som är knutna till
prisutvecklingen beräknas. Också bostads-
stödet för pensionärerna har förbättrats ge-
nom att ersättningsgraden för BTP har
höjts. Regeringen kan även konstatera att
de centrala delarna av pensionsreformen nu
är på plats.

— Det nya reformerade pensionssystemet
medför ökade möjligheter för den enskilde
att påverka den framtida pensionens stor-
lek. Förutsättningen är att det finns till-
räckliga kunskaper om hur det nya pen-
sionssystemet fungerar. Det är därför av
stor vikt att kunskapen om pensionssyste-
met ökar. Detta skall framförallt uppnås
genom fortsatta informationsinsatser.

- Den kvarvarande anpassningen av det re-
formerade ålderspensionssystemet skall ge-
nomföras.

- I många fall beräknas bostadstillägget med
hjälp av schabloner. Regeringen avser under
hösten 1999 att initiera en översyn av de
schabloner som används i BTP-beräk-
ningen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Målet för utgiftsområdet år 1998 har varit att ge
ekonomisk trygghet till äldre som tillgodoser ett
rimligt och grundläggande konsumtionsbehov
och tillgång till en bostad med tillfredsställande
standard. Pensionssystemet skall vara långsiktigt
stabilt.

Ålderspensionärernas ekonomi under 1990-talet
I departementspromemorian Sämre för mig
Bättre för oss (Ds 1999:5) belyses sanerings-
programmets effekter för ålderspensionärernas
inkomststandard. Av promemorian framgår att
pensionärerna som kollektiv har ökat sin in-
komststandard, både i reala termer och i för-
hållande till andra grupper.

Av promemorian framgår också att pensionä-
rerna som individer hade en sämre inkomstut-
veckling mellan åren 1991 och 1996 än vad pen-
sionärer i motsvarande ålder hade under 1980-
talet. Orsaken är de förändringar i transfere-
ringssystemen som skett till följd av 1990-talets
lågkonjuktur och det saneringsprogram som re-
geringen genomfört. På individnivå har således
pensionärerna varit med och delat bördan av
1990-talets ekonomiska saneringsprogram.

Tabell 2.4 Utvecklingen av disponibla inkomster under
1980-talet och under 1990-talet samt skillnaden mellan
dessa tidsperioder

Åldersgrupper	Utveckling 1984-1989 Procent	Utveckling 1991-1996 Procent	Differens mel- lan 1990-talets inkomstut- veckling och 1980-talets Procentenheter
Pensionärer 66-72 år	2,7	-4,1	-6,8
Pensionärer 73-79 år	4,6	-1,0	-5,6
Pensionärer 80-86 år	1,9	-2,5	-4,4
Samtliga pensionärer 66-86 år	3,2	-2,9	-6,1
Ungdomar 18-29 år	43,1	16,1	-27,0
Medelålders 30-59 år	15,5	-4,3	-19,8
Samtliga i yrkesaktiv ålder	22,1	0,4	-21,7

Sky dd för de sämst ställda pensionärerna

Av promemorian framgår även att de ekono-
miskt svagaste pensionärerna har skyddats. Detta
kan främst förklaras med införandet av det sär-
skilda bostadstillägget som garanterar pen-
sionärerna en viss minimistandard. Pensionärer
med högre inkomst har fått sina pensioner
sänkta med 2—4 procent mellan åren 1991 och
1996. Det är dock viktigt att komma ihåg, att
sänkningarna helt eller delvis har eliminerats ge-
nom att prisbasbeloppet inte längre minskas. Er-
sättningsgraden i BTP har också höjts, vilket yt-
terligare har förbättrat pensionärernas ekono-
miska situation. Av tabell 2.5 nedan framgår att
det reala värdet av pensionsförmånerna har
minskat mest bland pensionärer med medelin-
komster. Av tabellen framgår vidare den dispo-
nibla inkomsten för pensionärer i olika inkomst-
grupper, vilken påverkas dels av arbets- och ka-
pitalinkomster, dels av justeringar i skattesys-
temen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

ITabell 2.5 Offentliga pensionsinkomster åren 1991 och 1996 för ålderspensionärer i olika inkomstgrupper. Exklusive de 1 \|som under mätperioden blev änkor/änklingar \|
Belopp i 1996 års priser		Medelinkomst 1991	Medelinkomst 1996	Förändring i kornor 91/96 Förändring i procent 91/96
Inkomst-	Disp. inkomst	51 521	55 389	3 868	7,5
grupp 1	Off. pension	49 935	50 927	992	2,0
Inkomst-	Disp. inkomst	70 182	70 947	765	1,1
grupp 2	Off. pension	70 452	68 889	-1 563	-2,2
Inkomst-	Disp. inkomst	86 742	83 250	-3 492	-4,0
grupp 3	Off. pension	92 368	88 321	-4 047	-4,4
Inkomst-	Disp. inkomst	104 194	99 155	-5 039	-4,8
grupp 4	Off. pension	113 373	108 020	-5 353	-4,7
Inkomst-	Disp. inkomst	175 576	156 171	-19 405	-11,1
grupp 5	Off. pension	143 023	137 138	-5 885	-4,1

Pensionärerna som kollektiv

På individnivå fick pensionärerna sänkt köpkraft
under perioden 1991-96. Om vi studerar pen-
sionärerna som grupp blir bilden en annan. Pen-
sionärerna som grupp har ökat sin inkomststan-
dard under 1990-talet, både i reala termer och i
förhållande till andra åldersgrupper. Detta för-
hållande beror enligt promemorian på flera fak-
torer. Nyblivna pensionärer har i genomsnitt
högre ATP-poäng, och därmed högre inkomster,
än de som redan finns i gruppen. Detta höjer för
varje år gruppens inkomststandard. Vidare drab-
bades personer i yrkesverksam ålder betydligt
hårdare än pensionärerna av saneringsprogram-
met. Arbetslöshet drabbar heller inte pensionärer
i särskilt hög grad. Pensionärerna som grupp har
därför förlorat mindre än vad andra ålders-
grupper har gjort.

Det faktum att nyblivna pensionärer har en
relativt hög inkomststandard leder till att antalet
ålderspensionärer med pensionstillskott (PTS)
stadigt minskar; de nyblivna pensionärerna be-
höver PTS i allt mindre utsträckning.

Diagram 2.1 Pensionärernas inkomststandard som andel av
övrigas inkomststandard åren 1991 till 1998. 1996 ärs
priser

Diagram 2.2 Utvecklingen av antalet ålderspensionärer
med pensionstillskott åren 1990-1981

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Delgrupper inom pensionärskollektivet

Ålderspensionärerna är självfallet inte någon
homogen grupp. Det är således möjligt att finna
ganska stora skillnader i standard mellan olika
delgrupper i pensionärskollektivet. Ovan kon-
staterades att yngre pensionärer i genomsnitt har
högre ATP-poäng än äldre. Yngre pensionärer
har också oftare arbetsinkomster och vissa typer
av tidsbestämda avtalspensioner som höjer in-
komsterna under första tiden som pensionär,
men som minskar eller upphör då de blir äldre
pensionärer. Vidare kan man hos de yngre pen-
sionärerna finna en mindre andel ensamhushåll.
Eftersom det per person är billigare att bo två
personer i ett hushåll än att bo ensam får ensam-
stående, allt annat lika, lägre inkomststandard än
gifta eller samboende.

Skillnad i inkomststandard mellan män och
kvinnor

Ytterligare en faktor som bidrar till att äldre pen-
sionärer har lägre inkomststandard än yngre är
att kvinnor, som i genomsnitt har en lägre in-
komststandard än män, är överrepresenterade
bland de äldre.

Behovet av bostadsstöd mindre

ATP-systemets successiva mognad präglar även
behovet av bostadstillägg. Följaktligen minskar
andelen pensionärer som uppbär BTP för varje
år. År 1990 erhöll knappt en tredjedel av ålders-
pensionärerna bostadstillägg (då var bostads-
tillägget kommunalt). I december 1998 hade an-
delen ålderspensionärer med beviljat BTP sjunkit
till en fjärdedel. Av dessa var 81 procent kvinnor
och 19 procent män. Hur antalet ålderspensionä-
rer med BTP har förändrats över tiden redovisas
i diagrammet nedan.

Det särskilda bostadstillägget till pensionärer
(SBTP) har skyddat pensionärerna med de lägsta
inkomsterna från saneringsprogrammets effek-
ter. Behovet av SBTP har minskat sedan år 1997
till följd av att ersättningsgraden i BTP har höjts
år 1998 och år 1999. Således har antalet SBTP-
tagare minskat.

De kommunala avgifterna och pensionärernas
standard

Det finns många faktorer som påverkar pensio-
närernas standard. Ovan nämns att boendekost-
nader har betydelse. En annan faktor som på-
verkar är kommunernas avgifter för olika tjäns-
ter. Kommunernas avgifter är ofta olika och svå-
ra att överblicka. De bygger i de flesta fall på en

kombination av en grundavgift, en inkomst-
relaterad avgift och en avgift som är beroende av
serviceinsatsens storlek. Promemorian Sämre för
mig Bättre för oss analyserar hur kommunernas
avgifter för hemtjänst påverkar pensionärernas
ekonomiska situation.

Drygt 10 procent av ålderspensionärerna har
utgifter för kommunal hemtjänst i olika former.
Omsorgstagarna är överrepresenterade bland de
äldre, de ensamstående och bland kvinnorna, det
vill säga i grupper som redan i utgångsläget har
en lägre inkomststandard än genomsnittet för
ålderspensionärer. Det kan konstateras att de
som hade utgifter för hemtjänst år 1996 endast
hade omkring 80 procent av de övrigas inkomst-
standard, redan innan hemtjänstavgiften var av-
dragen. Då avgiften dragits ifrån inkomsten
minskade denna andel med ytterligare knappt
5 procent.

Män betalar något högre avgifter än kvinnor.
Det är även större skillnad i inkomststandard
mellan de som har hemtjänst och de som inte har
det bland män än bland kvinnor. Då omsorgs-
tagarna grupperas utifrån både inkomststandard
och hemtjänstens omfattning, visar det sig att de
med hög inkomst och stor insats betalar de hög-
sta avgifterna, medan de med låga inkomster och
liten insats betalar de lägsta.

Diagram 2.3 Utvecklingen av antalet ålderspensionärer
med BTP åren 1990-1998

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området och effekterna av
dessa

Beslut om ett reformerat älderspensionssystem

I juni 1998 fattade riksdagen beslut om att införa
ett nytt system för ålderspensionering (prop.
1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320). Den nya pensionen införs successivt
från år 1999, och de första utbetalningarna av in-
komstrelaterad pension sker år 2001. Första ut-
betalningarna av garantipension från det nya
systemet sker år 2003.

Överenskommelse om återstående frågor i
pensionsöverenskommelsen

I juni 1999 kom de fem partierna bakom pen-
sionsöverenskommelsen överens om de fem
återstående frågorna i pensionsöverenskommel-
sen. Dessa är balanseringen av pensionssystemet,
överföringen av medel från AP-fonden till stats-
budgeten (s.k. finansiell infasning), rätt att kvar-
stå i arbete upp till 67 år, avgiftsväxlingen samt
AP-fondens organisation och placeringsregler.

Förslaget till balanseringen har presenterats i
departementspromemorian Ds 1999:43. För-
slaget syftar till att säkerställa pensionssystemets
långsiktiga finansiella stabilitet. Detta sker ge-
nom att det för varje år beräknas den största pen-
sionsskuld som kan finansieras vid den givna av-
giftsprocentsatsen för inkomstpension (16 pro-
cent) utan risk för varaktiga underskott. Ba-
lanseringen utlöses om systemets faktiska pen-
sionsskuld skulle komma att överstiga summan
av den maximala skulden och tillgångarna i buf-
fertfonden. En proposition om automatisk ba-
lansering planeras till våren år 2000.

I departementspromemorian Höjd ålder för
avgångsskyldighet till 67 år (Ds 1999:39) pre-
senterar regeringen ett förslag som innebär att
åldern för avgångsskyldighet höjs. Förslaget av-
ses att träda ikraft om parterna på arbetsmarkna-
den inte före årsskiftet 1999/2000 har kommit
överens om en motsvarande ändring. Enligt för-
slaget skall de avtal som har en avgångsskyldighet
mellan 65 och 67 års ålder ändras så att ålders-
gränsen i stället blir 67 år. Möjligheten för ar-
betsmarknadens parter att avtala om avgångs-
skyldighet för arbetstagare före 65 års ålder be-
hålls.

Vad gäller avgiftsväxlingen innebär överens-
kommelsen från juni 1999 att den allmänna pen-
sionsavgiften höjs till 7 procent. Vidare höjs ål-
derspensionsavgiften och den statliga ålders-
pensionsavgiften till 10,21 procent. Regeringen
föreslår dessa höjningar i avsnitt 8 i volym 1.
Detta ger utrymme för en sänkning av arbetsgi-
varavgifterna. I avsnitt 8 föreslås således att det
sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän
löneavgift sänks med 0,14 procentenheter.

Från och med år 1999 dras den allmänna pen-
sionsavgiften av från inkomsterna vid beräkning
av pensionSgrundande inkomst. Detta avdrag in-
nebär att avgifterna (allmän pensionsavgift, ål-
derspensionsavgift och den statliga ålders-
pensionsavgiften) år 1999 betalas för inkomster
upp till 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Enligt pen-
sionsöverenskommelsen skall denna gräns höjas
till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

Enligt den ursprungliga pensionsuppgörelsen
år 1994, och enligt riksdagsbeslut år 1998, skulle
finansieringen av pensionerna ske genom att
pensionsavgiften på 18,5 procent betalas till
hälften via arbetsgivaravgifter och till hälften via
allmänna pensionsavgifter av löntagarna. 9,25
procent av den pensionsgrundande inkomsten
motsvarar 8,47 procent av bruttoinkomsten. De
fem partierna bakom överenskommelsen står
fast vid att pensionssystemet skall finansieras
med lika stora delar ålderspensionsavgift och
allmän pensionsavgift. Beredningen har dock vi-
sat att detta innebär flera tekniska problem. Frå-
gan om en hälftendelning av pensionsavgiften i
en arbetsgivaravgift och en allmän pensionsavgift
på inkomster upp till pensionstaket skall hanteras
parallellt med skattereformen. En avstämning av
resultatet sker före halvårsskiftet år 2000.

Överenskommelsen om finansiell infasning
innebär att ett belopp om 155 miljarder kronor
överförs från AP-fonden till statsbudgeten den

1 januari 2001. Därigenom uppgår överföringar-
na från AP-fonden, inklusive redan tidigare be-
slutade överföringar, till ett belopp som på AP-
fondens behållning motsvarar en engångsöver-
föring, om 258 miljarder kronor. En ny be-
dömning av ålderspensionssystemets finansiella
ställning kommer att göras år 2004. Om det då
bedöms möjligt utifrån rimliga antaganden om
tillväxt och avkastning, skall ytterligare medel
föras från fonden till statsbudgeten den 1 januari
2005. En proposition om den finansiella infas-
ningen och förslag till en ny organisation och nya
placeringsregler för AP-fonden kommer att
lämnas till riksdagen under hösten 1999.

Prisbasbeloppet minskas inte vid beräkning av
pensionsförmåner

Som ett led i saneringsprogrammet har prisbas-
beloppet från och med år 1993 minskats med

2 procent vid beräkning av pensionsförmåner.
Från och med år 1999 skall inte någon motsva-
rande minskning göras.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Ersättningsnivån för BTP har höjts från 83 procent
till 90 procent

År 1997 sänktes ersättningsnivån för BTP från
85 till 83 procent. År 1998 kunde ersättnings-
nivån återställas. Ar 1999 höjdes ersättningsnivån
till 90 procent. För en enskild pensionär medför-
de 1999 års höjning att ersättningen från BTP-
systemet maximalt steg med 195 kronor per må-
nad. Denna höjning får bl.a. pensionären i in-
komstgrupp 1 i tabell 2.5, om han eller hon har
en boendekostnad om 4 000 kronor. Även pen-
sionärer med högre inkomster (inkomst-
grupperna 2-5 i tabell 2.5) kan erhålla BTP och
har därför genom höjningen av ersättningsnivån
fått ytterligare kompensation för att värdet av
deras pensionsförmåner sänktes under åren
1991-1996.

Pensionstillskottet och det särskilda bostadstillägget
har höjts med 1,4 procentenheter

Regeringen konstaterade i propositionen Vissa
ändringar i läkemedelsförmånen m.m. (Prop.
1998/99:106) att samhällets kostnader för läke-
medel ökar i en takt som inte är acceptabel. För
att motverka detta höjdes gränsen för högkost-
nadsskyddet på läkemedel. För den enskilda
konsumenten innebar detta en höjning av läke-
medelsutgifterna med högst 42 kronor per må-
nad. Regeringens uppfattning var dock att pen-
sionärer med de lägsta pensionerna bör skyddas
från den nämnda utgiftsökningen. Med anled-
ning av detta höjdes pensionstillskottet och det
särskilda bostadstillägget till pensionärerna med
1,4 procentenheter. Det särskilda grundavdraget
till folkpensionärer anpassades till ändringen av
pensionstillskottet.

Äldre invandrare

Genom tilläggsdirektiv (1998:70) till socialtjänst-
utredningen har beaktats de ekonomiska villko-
ren för vissa äldre invandrare. Utredningen har
nyligen lämnat sitt betänkande Socialtjänst i ut-
veckling (SOU 1999:97).

2.3.3 Regeringens slutsatser

Det omfattande saneringsprogrammet som ge-
nomförts har inneburit ekonomiska påfrest-
ningar för många grupper i samhället. När eko-
nomin nu har vänt och statens finanser är i balans
har en prioriterad åtgärd, enligt vad som även
framgår av 1999 års budgetproposition, varit att
följa upp saneringsprogrammets effekter för

pensionärsgrupperna. Resultat har presenterats i
departementspromemorian Sämre för mig Bättre
för oss (Ds 1999:5). En slutsats i promemorian
är att pensionärer drabbats mindre än andra
grupper av saneringsprogrammet och att de
sämst ställda pensionärerna har skyddats fullt ut
genom det särskilda bostadstilläggets konstruk-
tion. Emellertid har det funnits behov av åtgär-
der som återställer köpkraften för det stora fler-
talet pensionärer som inte är berättigade till
SBTP. Åtgärder i denna riktning är såväl beslutet
att inte minska prisbasbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner som höjningen av ersättnings-
graden för BTP i två steg till det år 1999 gällande
90 procent.

Genom fempartiöverenskommelsen i juni
1999 är de kvarstående byggstenarna i pensions-
reformen på plats. Resultatet är ett ekonomiskt
och politiskt stabilt pensionssystem. Därigenom
kan pensionerna för framtida ålderspensionärer
tryggas och allmänhetens förtroende för pen-
sionssystemet upprätthållas.

Det reformerade pensionssystemet innebär att
det särskilda grundavdraget avskaffas och att den
inkomstgrundade ålderspensionen beräknas på
andra grunder än dagens ATP. Det är därför
nödvändigt att det sker en anpassning av andra
närliggande regelverk till det nya pensionssyste-
met. Ett led i anpassningen är det förslag till re-
formering och anpassning av reglerna för efter-
levandepensioner som kommer att lämnas till
lagrådet i november 1999. Förslag till anpassning
av ålderspensioner till personer som inte berörs
av reformen har utformats i O-garpsutred-
ningens betänkande Garantipension och Bosätt-
ningstillägg för personer födda år 1937 eller tidi-
gare (SOU 1999:17). Betänkandet överlämnades
i februari 1998. Vidare lämnade BTP-utred-
ningen i april 1999 betänkandet Inkomstpröv-
ning av bostadstillägg till pensionärer (SOU
1999:52) innehållande förslag till anpassning av
BTP-systemet. Propositioner i nämnda frågor
avses lämnas till riksdagen under år 2000.

2.4 Skatteawikelser

Samhällets stöd inom utgiftsområde 11 redovisas
i huvudsak som anslag på statsbudgetens utgifts-
sida. Vid sidan av de stöd som redovisas via an-
slag finns dock även stöd på statsbudgetens in-
komstsida i form av olika särregler i skattelag-
stiftningen. Dessa stöd brukar betecknas som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

saldopåverkande skatteawikelser. De kan t.ex.
syfta till att påverka hushållens och företagens
inkomster eller priser. Skatteförmånerna kan va-
ra motiverade av fördelningspolitiska eller andra
skäl. Om en sådan förmån på budgetens in-
komstsida slopas, leder detta till en budget-
förstärkning för den offentliga sektorn.

En brist i den traditionella redovisningen av
anslag gäller den samtidiga förekomsten av skat-
tepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar
på budgetens utgiftssida. Blandningen av skatte-
pliktiga och icke skattepliktiga transfereringar
medför att kostnaden för dessa stöd inte är di-
rekt jämförbara.

I tabellen nedan anges bl.a. hur mycket bo-
stadstilläggen till pensionärer skulle behöva höjas
för att hushållens disponibla inkomster inte ska
påverkas av en skattebeläggning. Skattebefrielsen
för olika offentliga transfereringar brukar be-
tecknas som icke saldopåverkande skatteawikel-
ser.

ITabell 2.6 Skatteawikelser 1
Miljarder kronor Namn på skatte- avvikelsen	Skatte- avvikelse brutto 1998	Skatte- avvikelse brutto 1999	Skatte- avvikelse netto 1998	Skatte- avvikelse netto 1999
Saldopåverkande avvikelser
Pensionskostnader för arbetstagare	6,69	8,48	3,65	4,69
Avdrag för pen- sionspremier	0,47	0,67	0,25	0,36
Avsättning till per- sonalstiftelser
Avkastningsskatt	17,19	16,25	12,03	11,37
S:a saldopåverkande	24,35	25,40	15,93	16,42
avvikelser
Icke saldopåver- kande avvikelser
Bostadstillägg till penisonärer (KBT)	3,73	3,90	0,00	0,00
Sårsk. grundavdrag för pensionärer	14,02	13,03	0,00	0,00
Delpension	0,15		0,00	-
S:a icke saldopåver- kande avvikelser	17,9	16,93	0,00	0,00

Saldopåverkande avvikelser

Pensionskostnader för arbetstagare

Enligt kommunalskattelagen skall arbetsgivarens
kostnader inte tas upp till beskattning hos ar-
betstagaren om kostnaderna avser tryggande av
pension genom avsättning eller pensionsförsäk-
ring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen ut-
gör ersättning för utfört arbete ligger ersätt-
ningen till grund för en särskild löneskatt som
arbetsgivaren skall betala. Skatteawikelsen vad
gäller inkomstskatten beror på skillnaden i mar-
ginalskatter vid avsättning och utbetalning av
pension.

Avdrag för pensionspremier

Avdrag får göras för erlagda pensionspremier.
Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i
normalfallet ej överstiga ett halvt prisbasbelopp
eller 10 procent av inkomsten då inkomsten är
högre än ett prisbasbelopp. Om marginalskatten
vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid in-
betalningen av premien uppstår en awikelse.
Skatteawikelsen avser inkomstskatt.

Avsättning till personalstiftelser

Arbetsgivare har rätt att göra avdrag för medel
som avsatts till personalstiftelse för tryggande av
pensionsutfästelse. Visst undantag finns för få-
mansföretag med mindre än 30 årsarbetskrafter.
Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än nä-
ringsidkaren. Skatteawikelsen avser inkomst-
skatt.

Avkastningsskatt

Avkastningen på medel reserverade för pensions-
ändamål beskattas lägre än annan avkastning på
kapital. Awikelsen uppkommer dels i närings-
verksamhet, genom bolagens egna reserveringar
och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapital
genom det individuella pensionssparandet. Skat-
tesatsen är satt till 15 procent på en scha-
blonberäknad avkastning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Icke saldopåverkande avvikelser

Bostadstillägg till pensionärer

Ersättningen är skattefri. Skatteawikelsen avser
inkomstskatt.

Särskilt grundavdrag för pensionärer

Grundavdraget för skattskyldiga med folkpen-
sion (förtidspension, änkepension mm) awiker
från det grundavdrag som aktiva skattskyldiga är
berättigade till. Det särskilda grundavdraget är
lika med folkpensionens grundbelopp plus pen-
sionstillskott och reduceras med ökad pensions-
inkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än
det avdrag som aktiva skattskyldiga erhåller.
Syftet med avdraget är att garantera pensionären
ett visst belopp efter skatt. Awikelsen avser in-
komstskatt.

Delpension

Delpensionen är en skattepliktig och pensions-
grundande ersättning. Skatteawikelsen avser den
del av arbetsgivaravgifterna som avser allmän
tilläggspension. I och med att statlig ålderspen-
sionsavgift infördes på delpensionen fr.o.m. den
1 januari 1999 upphörde skatteawikelsen fr.o.m.
detta datum.

Tabell 2.7 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 11 ingående anslagen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Al Ålderspensioner	52 674	11 536	11 485	10 826	10 104	9 557
A2 Efterlevandepensioner till vuxna	476	12 734	12 666	12 988	13 091	13 318
A3 Bostadstillägg till pensionärer	9 535	9 841	9 940	9 682	9411	9 279
A4 Delpension	0	204	259	123	85	44
Totalt för utgiftsområde 11	62 684	34 315	34 350	33 619	32 691	32198

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

2.5 Anslag

Al Ålderspensioner

\|Tabell 2.8 Anslagsutvecklingen Al Ålderspensioner \|
Tusental kronor		52 673 501	Anslags- sparande 80 303
1998	Utfall	52 673 501	Anslags- sparande 80 303
1999	Anslag	11 536 000	Utgifts- prognos 11 485 000
2000	Förslag	10 826 000
2001	Beräknat	10 104 000
2002	Beräknat	9 557 000

År 1998 omfattade anslaget folkpensionen i form
av ålderspension. Förutom grundförmånen in-
gick de särskilda folkpensionsförmånerna pen-
sionstillskott och särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn. I anslaget ingick dessutom barn-
tillägg till ålderspension och hustrutillägg. För
budgetåret 1999 har utgifterna för folkpensio-
nens grundförmån till personer med ATP över-
förts från anslaget till AP-fonden.

Utgifterna för anslaget uppgick år 1998 till
52 674 miljoner kronor. Anslagsbeloppet för
samma år uppgick till 52 492 miljoner kronor.
Anslaget överskreds således med 182 miljoner
kronor eller 0,3 procent. Anslaget beräknas för
år 1999 underskridas med 51 miljoner kronor.
Kvarvarande anslagssparande uppgår därmed till
131 miljoner kronor. Regeringen föreslår i denna
proposition att anslagssparandet delvis tas i an-
språk för finansiering av överskridandet för an-
slag A4 Delpensioner.

År 1998 uppgick folkpensionen för en ensam-
stående pensionär till 96 procent och för en gift
ålderspensionär till 78,5 procent av prisbasbe-
loppet sedan det hade minskats med 2 procent.

Ålderspensionär med låg eller ingen ATP har
rätt till pensionstillskott. Pensionstillskottet re-
duceras med ATP-beloppet krona för krona.
Pensionstillskottet till ålderspensioneringen
uppgick år 1998 till 55,5 procent av prisbasbe-
loppet sedan det hade minskats med 2 procent.
Pensionstillskottet har höjts den 1 juni 1999 och
uppgår nu till 56,9 procent av prisbasbeloppet.

Anslaget ålderspension i form av folkpension
och pensionstillskott finansieras via allmänna
skattemedel. Utgiftsstyrande faktorer för an-
slaget är i första hand prisbasbeloppets utveck-
ling, befolkningsutvecklingen samt utvecklingen
av den genomsnittliga pensionsnivån i ATP-
systemet.

Resultatinformation

Antalet ålderspensionärer är förhållandevis sta-
bilt, dock har en viss ökning i antalet personer
med förtida uttag kunnat skönjas under de se-
naste åren. Detta bland annat har inneburit att
medelbeloppet från folkpensioneringen årligen
har minskat. Också år 1998 var andelen personer
med förtida uttag förhållandevis hög bland de
nytillkomna ålderspensionärerna, vilket innebar
att medelbeloppet från folkpensioneringen var
något lägre jämfört med år 1997. Det motsatta
förhållandet gällde ATP-pensionerna. Den ge-
nomsnittliga ålderspensionen från tilläggspen-
sioneringen steg med 0,03 prisbasbelopp mellan
åren 1997 och 1998. Detta i sin tur resulterade i
att såväl antalet personer med pensionstillskott
som den genomsnittliga ersättningen sjönk år
1998 jämfört med året innan.

Slutsatser

Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-
laget utgifterna för anslaget ålderspensioner i
form av folkpension under budgetåret 1999 till
11 585 000 kronor. Det jämfört med år 1998 låga
beloppet beror på att anslaget från och med bud-
getåret 1999 inte längre belastas med folkpensio-
nens grundbelopp till de ålderspensionärer som
också uppbär tilläggspension. I stället belastar
dessa utgifter ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten. Överföringarna redovisas i ta-
bellen nedan.

Till följd av uppdelningen av betalningsansva-
ret mellan statsbudgeten och AP-fonden har de
tidiga prognoserna för anslaget karaktäriserats av
osäkerhet. Följaktligen tyder utfallet för första
halvåret 1999 på att utgiftsnivån för det inne-
varande året kommer att vara lägre än den som
beräknades i Riksförsäkringsverkets budget-
underlag. Med beaktande av detta, omräknat
med aktuell befolkningsprognos och med hän-
syn tagen till höjningen av pensionstillskottet år
1999, beräknas utgifterna för budgetåret 1999 till
11 485 000 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

ITabell 2.9 Överföring av utgifter från anslaget 1
Tusental kronor	Utgifter som kvarstår inom anslaget	Utgifter som förs Totala utgifter för
Tusental kronor	Utgifter som kvarstår inom anslaget	från anslaget	folkpension
1999	7 351 000	41 757 000	49 108 000
2000	6 888 200	42 575 800	49 464 000
2001	6 439 700	43 526 700	49 966 400
2002	6 105 000	44 974 500	51 079 500

Vad gäller de kommande åren är regeringens be-
dömning att antalet ålderspensionärer kommer
att vara relativt stabilt. Trenden att de nyblivna
pensionärerna i genomsnitt har högre ATP
jämfört med de äldre generationerna beräknas
fortsätta. Detta innebär att allt färre personer
kommer att helt sakna ATP eller ha en så låg så-
dan pension att pensionstillskottet kan vara ak-
tuellt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 10 826 000 000 kronor anvisas under
anslaget Al Ålderspensioner för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
10 104 000 000 kronor respektive 9 557 000 000
kronor.

A2 Efterlevandepensioner till vuxna

Tabell 2.10 Anslagsutveckling A2 Efterlevandepensioner 1 till vuxna \|
Tusental kronor		475 750	Anslags- sparande	27 750
1998	Utfall	475 750	Anslags- sparande	27 750
1999	Anslag	12 734 000	Utgifts- prognos	12 666 000
2000	Förslag	12 988 000
2001	Beräknat	13 091 000
2002	Beräknat	13 318 000

Anslaget omfattar folkpension och pensionstill-
skott i form av omställningspension, förlängd
omställningspension, särskild efterlevandepen-
sion och änkepension. Från och med budgetåret
1999 ingår även tilläggspension i form av efter-
levandepension som en del av anslaget.

Utgifterna för anslaget uppgick år 1998 till
476 miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick
för samma år till 555 miljoner kronor. Anslaget
underskreds därmed med 79 miljoner kronor,
dvs. ungefär 14 procent av anslaget. Anslaget be-
räknas för år 1999 underskridas med 68 miljoner
kronor eller ca 0,5 procent. Det totala anslags-

sparandet för år 1999 beräknas uppgå till
96 miljoner kronor.

För år 1998 utgavs omställningspension, för-
längd omställningspension samt hel särskild ef-
terlevandepension och oreducerad änkepension
med 90 procent av prisbasbeloppet sedan detta
minskats med två procent. Den som har låg eller
ingen ATP kan dessutom få pensionstillskott. År
1998 uppgick pensionstillskottet till högst 61,5
procent av prisbasbeloppet sedan detta minskats
med två procent. Pensionstillskottet har höjts
den 1 juni 1999 och uppgår nu till 62,9 procent
av prisbasbeloppet.

De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är
främst prisbasbeloppsutvecklingen samt antalet
kvinnor som är berättigade till änkepension. An-
slaget har finansierats med allmänna skattemedel.
Från och med budgetåret 1999 sker finansie-
ringen med en ny efterlevandepensionsavgift.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet änkepensioner från folkpensioneringen
sjönk till 16 500 år 1998 från 25 000 året innan.
Huvudsakligen kan nedgången förklaras med att
den inkomstprövning som infördes den 1 april
1997 även fick genomslag år 1998.

Också antalet personer med omställningspen-
sion minskade mellan åren 1997 och 1998, från
2 070 personer till 1 090 personer. Detta kan för-
klaras med att omställningspension fr.o.m. år

1997 utges för en period på 6 månader istället för
12 månader som gällde tidigare. Regeländringen
gav utslag på utgiftsutvecklingen även år 1998.

Förlängd omställningspension infördes den
1 januari 1990 och kan utbetalas upp till tolv år.
Antalet personer som omfattas av förmånen ökar
därför fortfarande. Antalet utbetalningar ökade
mellan åren 1997 och 1998 med 240 personer. År

1998 utbetalades förlängd omställningspension
till 3 190 personer.

Slutsatser

Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-
laget utgifterna för anslaget efterlevandepension
för vuxna under budgetåret 1999 till
12 674 000 000 kronor. Den höga utgiftsnivån
förklaras med att ATP till efterlevandepensione-
ring fr.o.m. detta budgetår belastar anslaget. Ut-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

gifterna som förs till anslaget från AP-fonden
redovisas i tabellen nedan. Regeringen delar ver-
kets bedömningar. Omräknat med aktuell an-
tagandebild och med hänsyn till höjningen av
pensionstillskottet beräknas utgifterna för bud-
getåret 1999 till 12 666 000 000 kronor.

ITabell 2.11 Överföring av utgifter till anslaget \|
Tusental kronor	Totala utgifter	Utgifter som förts till an- slaget (ATP)	Utgifter i form av folkpension
1999	12 666	12 197	469
2000	12 988	12 534	454
2001	13 091	12 658	433
2002	13 318	12 902	416

Den successiva avvecklingen av änkepensione-
ringen beräknas medföra en faktisk minskning av
antalet utbetalda pensioner från tilläggspensione-
ringen under prognosperioden. Också utbetal-
ningarna från folkpensioneringen beräknas år-
ligen minska under de kommande åren. Detta
förklaras delvis med att nytillkomna yngre änkor
i regel har egen inkomst och därför inte blir be-
rättigade till folkpension. De änkor som saknar
egna inkomster är i regel äldre och övergår därför
successivt till att lyfta folkpensionen i form av
ålderspension.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 12 988 000 000 kronor anvisas under
anslaget A2 Efterlevandepensioner till vuxna för
år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas an-
slaget till 13 091 000 000 kronor respektive
13 318 000 000 kronor.

A3 Bostadstillägg till pensionärer

ITabell 2.12 Anslagsutveckling A3 Bostadstillägg till pen- 1 Isionärer 1
Tusental kronor		9 534 743	Anslags- sparande	482 700
1998	Utfall	9 534 743	Anslags- sparande	482 700
1999	Anslag	9 841 000	Utgifts- prognos	9 940 000
2000	Förslag	9 682 000
2001	Beräknat	9 411 000
2002	Beräknat	9 279 000

Anslaget omfattar bostadstillägg och särskilt bo-
stadstillägg till ålderspensionärer, förtidspensio-
närer samt till personer med efterlevandepen-

sion. Utgifterna för anslaget uppgick år 1998 till
9 535 miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick
för samma år till 9 654 miljoner kronor. Anslaget
underskreds därmed med 119 miljoner kronor,
dvs. ungefär 1 procent av anslaget. Det totala an-
slagssparandet för år 1998 uppgick till
483 miljoner kronor, vilket är 5 procent av an-
slaget. Anslaget för år 1999 beräknas överskridas
med 99 miljoner kronor. Detta är 1 procent av
anslaget. Anledningarna till överskridandet är
dels att antalet BTP-tagare beräknas bli fler jäm-
fört med beräkningarna när anslaget fastställdes,
dels den i juni 1999 beslutade höjningen av er-
sättningsnivån för BTP.

År 1998 kunde BTP utges med maximalt 85
procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor
och 4 000 kronor per månad. Bostadstillägget är
helt inkomstprövat och reduceras med 40 pro-
cent av årsinkomsten upp till ett ett halvt pris-
basbelopp och med 45 procent av inkomsten
däröver.

Det särskilda bostadstillägget betalas ut som
en utfyllnad om inkomsten efter det att bostads-
kostnaden är betald understiger nivån för vad
som kan anses som skäligt. År 1998 var denna
nivå 122 procent av prisbasbeloppet för en en-
samstående och 101 procent av prisbasbeloppet
för en gift pensionär. Beloppet för den skäliga
levnadsnivån har höjts i juni 1999 med 1,4 pro-
centenheter i samband med höjningen av pen-
sionstillskottet.

Anslaget bostadstillägg till pensionärer finan-
sieras via allmänna skattemedel. De utgifts-
styrande faktorerna för anslaget är främst pris-
basbeloppsutvecklingen, boendekostnadsutveck-
lingen och utvecklingen av medelpensionen i
ATP-systemet.

Resultatinformation/Resultatbedömning

Antalet BTP-tagare minskade med 14 400 perso-
ner från 502 800 personer år 1997 till 488 400
personer år 1998. Den största nedgången skedde
bland ålderspensionärer, men även antalet för-
tidspensionärer med BTP minskade något. Den-
na utveckling förklaras av att pensionsin-
komsterna i regel är högre bland nyblivna pen-
sionärer än bland de som sedan tidigare lyfter ål-
ders- eller förtidspension. Antalet personer med
SBTP minskade med ca 3 000 personer mellan
åren 1997 och 1998, vilket var en effekt av att er-
sättningsnivån i BTP höjdes från 83 till 85 pro-
cent.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 11

Bostadstillägget var tidigare kommunalt men
är sedan den 1 januari 1995 statligt. Kommuner-
na kan dock t.o.m. år 2000 lämna komplette-
rande kommunalt bostadstillägg som helt finan-
sieras av resp, kommun. År 1998 utbetalades så-
dant kommunalt bostadstillägg till ca 27 000
pensionärer.

Slutsatser

Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-
laget utgifterna för anslaget bostadstillägg till
pensionärer under budgetåret 1999 till
9 907 300 000 kronor. Omräknat med aktuell
befolkningsprognos, bostadskostnadsindex och
med hänsyn tagen till höjningen av SBTP
den 1 juni 1999 beräknas utgifterna för budget-
året 1999 till 9 940 000 000 kronor.

Vad gäller prognosperioden i sin helhet är re-
geringens bedömning att antalet BTP-tagare suc-
cessivt kommer att minska. Detta gäller såväl ål-
derspensionärer som förtidspensionärer och än-
kor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 9 682 000 000 kronor anvisas under
anslaget A3 Bostadstillägg till pensionärer för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas medels-
behovet till 9 411 000 000 kronor respektive
9 279 000 000 kronor.

A4	Delpension
Tabell 2.13 Anslagsutveckling A4 Delpension 1
Tusental kronor
1998	Utfall	0	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	204 009	Utgifts- prognos	259 400
2000	Förslag	122 800
2001	Beräknat	84 900
2002	Beräknat	43 500

Anslaget omfattar delpension och är ett nytt an-
slag under detta utgiftsområde fr.o.m. år 1999.
Delpensionsavgiften har avskaffats fr.o.m. år
1999 och numera finansieras anslaget via allmän-
na skattemedel. Eftersom delpension ger pen-
sionsrätt i det reformerade ålderspensionssys-
temet skall anslaget belastas med statliga ålders-
pensionsavgifter. Delpensionssystemet kommer
successivt att avvecklas och nya delpensioner
kommer inte att beviljas efter år 2000.

Utgifterna för år 1999 beräknas överskrida an-
visade medel med 55 391 000 kronor eller ca 27
procent.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Delpensionsförsäkringen har haft till syfte att
möjliggöra en successiv övergång från förvärvs-
arbete till livet som pensionär. Den 1 juli 1994
ändrades reglerna inom delpensionsförsäkringen.
Detta innebar att omfattningen av den arbets-
tidsminskning som kompenserades genom del-
pension begränsades till tio timmar och att för-
säkringens kompensationsgrad sänktes från 65
procent till 55 procent. Antalet nybeviljade del-
pensioner har därefter minskat väsentligt till ca
850 per år från 16 000 personer åren 1993-1994.

Efter införandet av det reformerade ålderspen-
sionssystemet finns inte längre behov av en sär-
skild delpension. Ålderspensionssystemet i sig
ger i framtiden stort utrymme för uttag av par-
tiell ålderspension i kombination med fortsatt
förvärvsarbete såväl före som efter 65 års ålder.
Delpensionssystemet kommer därför att av-
vecklas.

Slutsatser

Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-
laget utgifterna för delpension under budgetåret
1999 till 204 009 000 kronor. Utgiftsprognosen
har senare justerats till 259 400 000 kr. Skälet är
dels att utbetalda medel per person räknat i pris-
basbelopp är högre än tidigare beräknat, dels att
antalet personer som uppbär delpension är fler
än man tidigare räknat med. Överskridandet fö-
reslås finansieras med medel från Al Ålders-
pension för år 1999.

Anslaget belastas med statlig ålderspensions-
avgift motsvarande 11 171 000 kronor år 2000,
7 724 000 kronor år 2001 och 3 956 000 kronor
år 2002. Den statliga ålderspensionsavgiften var

6,4 procent år 1999. Avgiften höjs år 2000 till
10,21 procent.

Anslaget kommer att avvecklas innebärande
att delpensioner inte kommer att nybeviljas efter
år 2000. Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att 122 800 000 kronor skall anvisas
under anslaget A4 Delpensioner för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
84 900 000 kronor respektive 43 500 000 kronor.

Ekonomisk trygghet
för familjer och barn

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Förslag till statsbudget för 2000

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Lagförslag................................................................................................................9

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag................................................................................................9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag...............................................................................11

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring...................................................................................12

3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........................................................13

3.1 Omfattning............................................................................................13

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................13

3.3 Resultatbedömning...............................................................................14

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................14

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................16

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................17

3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................17

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................17

3.5 Anslag.....................................................................................................18

Al Allmänna barnbidrag..................................................................18

A2 Föräldraförsäkring......................................................................20

A3 Underhållsstöd............................................................................23

A4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner.................25

A5 Barnpensioner.............................................................................25

A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn....................................26

A7 Pensionsrätt för barnår...............................................................27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................13

3.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................18

3.3 Anslagsutvecklingen Al Allmänna barnbidrag......................................................18

3.4 Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg år 2000.......................................................20

3.5 Anslagsutvecklingen A2 Föräldraförsäkring..........................................................20

3.6 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift...............................................................21

3.7 Anslagets komponenter...........................................................................................21

3.8 Anslagsutvecklingen A3 Underhållsstöd................................................................23

3.9 Antal barn med olika typer av underhållsstöd........................................................24

3.10 Anslagsutvecklingen A4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner.. 25

3.11 Anslagsutvecklingen A5 Barnpensioner...............................................................25

3.12 Anslagets komponenter.........................................................................................25

3.13 Anslagsutvecklingen A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn......................26

3.14 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift.............................................................26

3.15 Anslagsutvecklingen A7 Pensionsrätt för barnår.................................................27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Diagramförteckning

3.1 Genomsnittlig disponibel inkomst för familjer med barn år 1998........................14

3.2 De familjeekonomiska förmånernas andel (%) av den disponibla

inkomsten för familjer med barn. Medelvärde år 1998.........................................15

3.3 Ensamstående med barn, genomsnittlig disponibel inkomst

1991-1998 justerad för försörjningsbörda, som andel av motsvarande
inkomst för enstamstående utan barn....................................................................15

3.4 Gifta/samboende med barn, genomsnittlig disponibel inkomst 1991-1998,

justerad för försörjningsbörda som andel av motsvarande inkomst för
gifta/samboende utan barn......................................................................................15

3.5 Antal födda barn och födelsetal åren 1970-1998.................................................... 16

3.6 Förändring av den genomsnittliga disponibla inkomsten år 1998 för

familjer med barn som resultat av höjda barnbidrag resp, höjd ersätt-
ningsnivå i föräldraförsäkringen.............................................................................17

3.7 Barnbidrag under åren 1980-2001 i löpande och fasta priser (1999-års nivå)......19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. antar regeringens förslag till ändring i lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag,

3. antar regeringens förslag till om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och bam enligt följande upp-
ställning.


Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Allmänna barnbidrag	ramanslag	18 832 000
A2	Föräldraförsäkring	ramanslag	16 929 000
A3	Underhållsstöd	ramanslag	2 737 500
A4	Bidrag till kostnader för internationella adoptioner	ramanslag	24 000
A5	Barnpensioner	ramanslag	985 000
A6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	ramanslag	2 008 000
A7	Pensionsrätt för barnår	ramanslag	3 240 000
Summa			44 755 500

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 a §§ lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För barn, som är svensk med-
borgare och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
lämnas allmänt barnbidrag med
10 200 kronor om året i enlighet med
vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk med-
borgare och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
lämnas allmänt barnbidrag med 9 000
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall också lämnas för här i riket bosatt barn, som inte
är svensk medborgare, om barnet eller någon av föräldrarna sedan minst sex
månader vistas i riket. Detta gäller dock inte för tid då dagersättning enligt
17 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. lämnas till barnet.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om ut-
landsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande bam till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgiva-
rens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Medföljan-
de barn till en person, som i annat fall är anställd i utlandet av svenska kyrkan,
ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller

Lagen omtryckt 1973:449.

Senaste lydelse 1997:1316.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet, skall fort-
farande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

2 a §3

Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller
flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte bam som avses i 4 §
tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägg lämnas med

1. 2 400 kronor om året för det
tredje barnet,

2. 7 200 kronor om året för det
fjärde barnet,

3. 9 000 kronor om året för det
femte barnet och varje ytterligare
barn.

Flerbarnstillägg lämnas med

1. 2 724 kronor om året för det
tredje barnet,

2. 8 160 kronor om året för det
fjärde barnet,

3. 10 200 kronor om året för det
femte barnet och varje ytterligare
barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär
allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor
och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn

gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

3 Senaste lydelse 1997:1316.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna me-
del med 750 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvaran-
de utbildning i sameskolan, en riks-
internatskola eller en sådan friståen-
de skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 §
skollagen (1985:1100).

Föreslagen lydelse

§4

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna me-
del med 850 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvaran-
de utbildning i sameskolan, en riks-
internatskola eller en sådan friståen-
de skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 §
skollagen (1985:1100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

4 Senaste lydelse 1997:1317.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring5
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6§5

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under
minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten
härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha
varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180 dagar
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra-
penning enligt 3 § andra stycket för
90 dagar med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad
enligt femte stycket, och 90 dagar
med belopp enligt garantinivån. För
varje bam utöver det andra utges dock
föräldrapenning för samtliga dagar en-
ligt 3 § andra stycket med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning
beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med
undantag av 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om för-
älderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen
skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet
därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn.
Ar kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder,
skall föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.
Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader
efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. I fråga om barn som är födda
eller, i fråga om adopterade barn, adopterade före ikraftträdandet tillämpas
lagen i sin äldre lydelse.

5 Lagen omtryckt 1982:120.

5 Senaste lydelse 1996:1063.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

3.1 Omfattning

3.2 Utgiftsutveckling

För att stärka barnfamiljernas ekonomi har sam-
hället byggt upp ett stödsystem som syftar till att
ge en ekonomisk trygghet under den period
deras försörjningsbörda är stor. Genom de olika
stödens utformning utjämnas resurser över livs-
cykeln och mellan familjer med och utan barn.
Det ekonomiska familjestödet är också utformat
så att det tillgodoser ett antal specifika stödbehov
hos bl.a. ensamföräldrar och hos föräldrar till
funktionshindrade barn.

Utgiftsområdet omfattar allmänna barnbidrag
inklusive flerbarnstillägg och förlängt barnbi-
drag, föräldraförsäkring inklusive havandeskaps-
penning, underhållsstöd, bidrag till kostnader för
internationella adoptioner, barnpension i form av
folkpension och allmän tilläggspension, vårdbi-
drag för funktionshindrade bam samt pensions-
rätt för barnår. Statens utgifter inom området
beräknas uppgå till 44,8 miljarder kronor år 2000.
Statens övriga ekonomiska stöd till barnfamil-
jerna är bostadsbidragen, som återfinns under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande samt studiebidragen, som
återfinns under utgiftsområde 15 Studiestöd.
Utgifterna för bostadsbidrag och studiebidrag
under budgetåret 2000 beräknas till 5,7 miljarder
kronor respektive 2,4 miljarder kronor.

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

35 910

39 896

40 893

44 756

47 915

48 243

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna för de flesta anslagen har minskat i
förhållande till de budgeterade beloppen år 1998,
främst beroende på de låga födelsetalen. Ut-
gifterna för underhållsstöd och vårdbidrag har
däremot överskridit bugeterande belopp, varför
det samlade utfallet för utgiftsområdet år 1998
överstiger anvisade medel med ca 100 miljoner
kronor. För år 1999 förväntas de prognostiserade
utgifterna för samtliga förmåner utom barn-
pensioner bli högre än vad som anvisats.

Förändringar år 1998

- Barnbidraget har höjts med 1 320 kronor
per barn och år.

- Flerbarnstillägg lämnas till fler familjer.

- Ersättningsnivån har höjts för föräldrapen-
ning, tillfällig föräldrapenning och havande-
skapspenning.

- Vissa regeländringar avseende rätten till
vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning har
genomförts.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Mål

Att utjämna de ekonomiska villkoren mellan fa-
miljer med och utan barn samt över livscykeln.

Inom Socialdepartementet pågår arbete med
att vidareutveckla målen.

Prioriteringar för år 2000

Att fortsätta att analysera och om möjligt
förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation.

med bar år 1998. Med disponibel inkomst avses
summan av löner, kapitalinkomster, skatte-
pliktiga transfereringar minus skatter samt de
familjeekonomiska förmånerna inkl, bostads-
bidrag.

3.3 Resultatbedömning

Mål för år 1998 var att:

- utjämna levnadsvillkoren mellan familjer
med och utan barn,

- stödja föräldrarnas möjligheter att kom-
binera förvärvsarbete med föräldraskap,

- särskilt ekonomiskt stöd lämnas till barn-
familjer i utsatta situationer.

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Utgiftsområdet är i flera avseenden nära kopplat
till den samhällsekonomiska utvecklingen och
har därmed påverkats av den ekonomiska kris
som Sverige genomgått under 1990-talet. Många
barnfamiljer har upplevt ekonomiska försäm-
ringar till följd av arbetslöshet, minskade in-
komster och tidvis höga räntor. Allt fler har del-
tagit i utbildning eller arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. I det följande illustreras den ekono-
miska situationen under perioden för olika typ-
hushåll. Familjetyperna betecknas El, E2+,
G/Sl, G/S2, och G/S3+. Dessa beteckningar
betyder ensamstående eller gifta/sammanboende
med 1, 2, 3 eller flera barn. I diagram 3.1 re-
dovisas den disponibla inkomsten för familjer

Diagram 3.1 Genomsnittlig disponibel inkomst för familjer
med barn är 1998________

Tusental kronor

Källa: HINK, SCB, Socialdepartementet

Det ekonomiska familjestödets andel av barnfa-
miljernas disponibla inkomst är betydande. Ju
fler barn som finns i familjen, desto större andel
av inkomsten utgörs av sådant stöd. Störst är
stödet till ensamstående med barn. Drygt en
femtedel av den disponibla inkomsten för en-
samstående med ett bam består av ekonomiskt
familjestöd. För ensamstående med två eller flera
barn utgör familjestödet drygt en tredjedel av
den disponibla inkomsten, eller i genomsnitt
72 000 kronor per år. Även för samboende hus-
håll med barn har stödet betydelse. För t.ex.
sammanboende med tre eller flera barn lämnas
ekonomiskt familjestöd med knappt en femtedel
av den disponibla inkomsten, eller i genomsnitt
54 000 kronor per år.

Trots att det ekonomiska familjestödet till
både ensamstående och sammanboende med
barn är relativt sett omfattande, lämnas även so-
cialbidrag till vissa av dessa hushåll.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Diagram 3.2 De familjeekonomiska förmånernas andel (%)
av den disponibla inkomsten för familjer med barn.
Medelvärde ar 1998 ______

Diagram 3.3 Ensamstående med barn, genomsnittlig
disponibel inkomst 1991-1998 justerad för
försörjningsbörda, som andel av motsvarande inkomst för
enstamstående utan barn

Källa: HINK. SCB, Socialdepartementet

Större delen av det ekonomiska familjestödet till
ensamstående med barn består av underhållsstöd
och bostadsbidrag. Dessa förmåner utgör till-
sammans 19 procent av den disponibla in-
komsten för ensamstående med ett barn. För en-
samstående med två eller flera barn utgör under-
hållsstöd och bostadsbidrag drygt 27 procent av
den disponibla inkomsten. För sammanboende
hushåll med bam däremot består större delen av
det ekonomiska familjestödet av barnbidrag och
föräldraförsäkring. Nästan 15 procent av den
disponibla inkomsten för dessa hushåll med tre
eller fler barn utgörs av sådana förmånsslag.
(Diagram 3.2).

Riksförsäkringsverket (RFV) redovisar i So-
cialförsäkringsboken 1999 att stödet till barn-
familjer är som mest betydelsefullt då föräldrarna
är i 25—40-årsåldern. Att socialförsäkringen i
genomsnitt svarar för en större del av kvinnors
inkomster i denna ålder beror bl.a. på att be-
tydligt fler kvinnor än män är ensamstående för-
äldrar och att socialförsäkringen har särskilt stor
betydelse för denna grupp. Nästan sex av sju
ensamföräldrar är kvinnor. Ytterligare en orsak
är att föräldraförsäkringen används mer bland
kvinnor än bland män också bland de föräldrar
som lever tillsammans.

Ett av målen för det ekonomiska familjestödet
är att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer
med och utan bam. För att belysa hur detta mål
uppfyllts under perioden 1991-1998 jämförs i
diagram 3.3 och 3.4 den ekonomiska standarden,
mätt såsom disponibel inkomst justerad för för-
sörjningsbörda, för familjer med olika samman-
sättning och barnantal med motsvarande hushåll
utan barn.

Diagram 3.4 Gifta/samboende med barn, genomsnittlig
disponibel inkomst 1991-1998, justerad för
försörjningsbörda som andel av motsvarande inkomst för
gifta/samboende utan barn

Källa: HINK, SCB. Socialdepartementets beräkningar

Under perioden 1991-1997 försämrades den
ekonomiska standarden för så gott som samtliga
hushåll med barn jämfört med motsvarande hus-
håll utan barn. År 1997 hade ensamstående med
ett barn en ekonomisk standard som var knappt
80 procent av motsvarande standard för ensam-
stående utan barn. Samma år var den ekonomiska
standarden för samboende med två barn drygt 60
procent av standarden för samboende hushåll
utan barn. För såväl ensamstående som sambo-
ende hushåll gäller att antalet barn avgör famil-
jens ekonomiska standard. Ju fler barn som finns
i familjen, desto sämre standard i förhållande till
motsvarande hushåll utan barn. Mellan åren 1997
och 1998 förbättrades den ekonomiska standar-
den något i förhållande till de barnlösa hushållen
för såväl ensamstående som samboende föräld-
rar.

Målet för föräldraförsäkringen är att stödja
föräldrarnas möjligheter att kombinera förvärvs-
arbete med föräldraskap. Genom föräldraförsäk-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

ringen ges båda föräldrarna en reell möjlighet att
kombinera förvärvsarbete med familj. I princip
alla föräldrapenningdagar nyttjas av föräldrarna.

Ett av målen för det ekonomiska familjestödet
är att särskilt ekonomiskt stöd lämnas till barn-
familjer i utsatta situationer. Inom ramen för
underhållsstödet sker detta genom att föräldrar
skall ta sitt ekonomiska ansvar gentemot de barn
som de inte sammanlever med, samtidigt som
samhället garanterar dessa barn en rimligt
ekonomisk standard.

Systemet för underhållsstöd har endast varit i
kraft under tre år. Det tar alltid en viss tid innan
ett helt nytt system har stabiliserat sig, varför det
har ansetts vara för tidigt att redan nu göra en
mera genomgripande analys av måluppfyllelsen i
systemet.

Syftet att öka båda föräldrarnas ekonomiska
ansvar för sina barn kan dock redan nu till en del
sägas ha uppnåtts; 35 procent av vad som totalt
betalas ut i underhållsstöd återbetalas nu av de
bidragsskyldiga föräldrarna jämfört med 27 pro-
cent i det tidigare gällande bidragsförskotts-
systemet.

Diagram 3.5 Antal födda barn och födelsetal åren
1970-1998

Antal födda barn

Födelsetal

'Antal födda ^^^“Födelsetal

Antalet födda barn har minskat kraftigt i förhål-
lande till åren under 1990-talets början. Födel-
setalen i Sverige har aldrig varit lägre än de är för
närvarande. År 1990 var det summerade födel-
setalet 2,14 barn per kvinna. Under år 1998 var
det summerade födelsetalet 1,51 barn per kvinna.

De sjunkande födelsetalen innebär på sikt ett
allvarligt problem för samhället. För att befolk-
ningen inte skall börja minska, krävs ett genom-
snittligt födelsetal per kvinna på 2,1 barn. Är fö-
delsetalen lägre än 2 kommer befolkningen att

minska, om man bortser från effekterna av in-
och utvandring. Dessutom leder detta till en
fortsatt stigande genomsnittsålder. En minsk-
ning av befolkningen, tillsammans med en oba-
lans mellan den del av befolkningen som är i för-
värvsaktiv ålder och den del av befolkningen som
inte är det, kan leda till att förutsättningarna för
tillväxten påverkas på ett negativt sätt.

Mot bakgrund av de starkt sjunkande födel-
setalen gav regeringen i augusti 1996 SCB i upp-
drag att närmare analysera utvecklingen av fö-
delsetalen. SCB:s analyser visar att nedgången
framför allt gäller det första och det tredje bar-
net. Det är i första hand de lågutbildade, de stu-
derande och de yngre kvinnorna som skjuter upp
sitt barnafödande. Analysen visar att de sjunkan-
de födelsetalen sannolikt har ett samband med
problemen på arbetsmarknaden. Trots att nivåer-
na inom det ekonomiska familjestödet åter har
höjts, finns det för närvarande inga tecken som
tyder på att trenden med ett minskande barna-
födande har brutits. Under år 1998 och under
det första halvåret 1999 har nedgången i barna-
födandet dock dämpats och planat ut på en låg
nivå. Skulle barnafödandet åter stiga, kommer
utgifterna för familjestödet att öka. På kort sikt
gäller det särskilt utgifterna för föräldraförsäk-
ringen.

RFV har i regleringsbrev för år 1997 fått re-
geringens uppdrag att analysera förslag och verk-
samhet utifrån både kvinnors och mäns utgångs-
punkter. Verket har i rapporten En socialför-
säkring för kvinnor och män - en kartläggning ur
ett genderperspektiv (RFV redovisar 1998:1)
konstaterat att reglerna är lika för kvinnor och
män inom de allra flesta socialförsäkringsförmå-
nerna. Inom utgiftsområde 12 finns dock i några
fall särskilda regler för kvinnor, bl.a. allmänna
barnbidrag, underhållsstöd och havandeskaps-
penning. De enda särregler som finns för män är
de s.k. pappadagarna inom föräldraförsäkringen,
som kan tas ut i samband med ett barns födelse. I
rapporten redovisas också RFV:s handlingsplan
avseende genderfrågor för år 1998.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Från och med den 1 januari 1998 höjdes barn-
bidraget med 1 320 kronor per barn och år. Även
flerbarnstilläggen förbättrades. Numera lämnas
2 400 kronor per år för tredje barnet, 7 200 kro-
nor per år för fjärde barnet och 9 000 kronor per

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

år för det femte och därefter följande barn. Från
och med år 1998 fastställdes också förmånsnivån
i föräldraförsäkringen till 80 procent av den sjuk-
penningsgrundande inkomsten. Ändringen in-
nebär att ersättningsnivån höjts för föräldra-
pennning, tillfällig föräldrapenning och havande-
skapspenning. Vidare har vissa regeländringar
genomförts avseende rätten till vårdbidrag vid
sjukhusvistelse, merkostnadsersättning samt till-
fällig föräldrapenning vid övergångsboende.

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

Diagram 3.6 Förändring av den genomsnittliga disponibla
inkomsten år 1998 för familjer med barn som resultat av
höjda barnbidrag resp, höjd ersättningsnivå i
föräldraförsäkringen________________________________________

Kronor per år

Ensam 1 Ensam 2+ Gift/Sambo Gift/Sambo Gift/Sambo
barn barn 1 barn 2 barn 3+ barn

Den höjning som genomfördes i januari 1998 av
barnbidrag och ersättningsnivån i föräldraförsäk-
ringen har förbättrat den ekonomiska situatio-
nen för barnfamiljerna. En ensamstående föräl-
der med ett barn har fått i genomsnitt cirka 1 200
kronor mer per år. Sammanboende föräldrar
med tre eller flera barn har fått en ökning med
upp till närmare 4 900 kronor per år. De sam-
manboende föräldrarna har fått del av de höjda
ersättningsnivåerna i föräldraförsäkringen i
större utsräckning än ensamstående. Detta för-
klaras sannolikt av att en majoritet av de ensam-
stående föräldrarna har äldre barn och därmed
nyttjar försäkringen i mindre utsträckning än
sammanboende föräldrar.

Bambidragshöjningen och den höjda ersätt-
ningsnivån i föräldraförsäkringen år 1998 för-
bättrade barnfamiljernas ekonomiska standard
något jämfört med hushåll utan bam. Trots detta
var den ekonomiska standarden för hushåll med
barn år 1998 fortfarande lägre än under år 1991.

Regeringen har tidigare aviserat avsikten att
ytterligare förbättra barnfamiljernas ekonomi
genom en höjning av barnbidrag och flerbarns-
tillägg i två steg under åren 2000 respektive 2001.
En förutsättning för dessa höjningar var att
statens finanser utvecklas i enlighet med vad som
prognostiserats. Det kan nu konstateras att för-
utsättningarna i dag är goda för en hög och
uthållig tillväxt i svensk ekonomi.

Regeringen föreslår därför i det följande att
det första steget av de aviserade höjningarna skall
genomföras.

Behov av omprövning

Regeringen avser att långsiktigt verka för att ta
bort fattigdomsfällor och minska marginal-
effekter. Arbete har ett värde i sig och ger själv-
känsla. De familjepolitiska stödsystemen bör
därför utformas så att utbildning och arbete lö-
nar sig bättre.

I 1999 års vårproposition aviserade regeringen
att den avser att utse en särskild utredare för att
bl.a. utreda utgiftsutvecklingen inom underhålls-
stödet. Utredningen skall se över de ekonomiska
familjesstöden. De marginaleffekter och fördel-
ningseffekter som följer av de ekonomiska
familjestöden, inklusive bostadsbidragen, skall
särskilt beaktas.

3.3.4 Regeringens slutsatser

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Statens övriga ekonomiska stöd till barnfamil-
jerna är dels bostadsbidragen, som återfinns
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning och byggande, dels studie-
bidragen som återfinns under utgiftsområde 15
Studiestöd. Fr.o.m. år 1998 har studiebidragen
för studerande i gymnasieskolan höjts med 110
kronor från 640 till 750 kronor per månad.
Motsvarande höjning av barnbidraget genom-
fördes samtidigt.

Barnfamiljerna fick relativt stora försämringar av
sin ekonomiska standard mellan åren 1991 och
1997. Den nedåtgående trenden bröts år 1997.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999 1	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Al Allmänna barnbidrag	16 830	16 705	16 759	18 832	20 928	20 789
A2 Föräldraförsäkring	14 129	14 830	15 243	16 929	17 652	18 232
A3 Underhållsstöd	2 989	2 473	2 955	2 738	2 690	2 665
A4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner	20	24	25	24	24	24
A5 Barnpension	286	967	954	985	1 015	1 056
A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn	1 656	1 789	1 849	2 008	2 137	2 205
A7 Pensionsrättför barnär		3 108	3108	3 240	3 469	3 272
Totalt för utgiftsområde 12	35 910	39 896	40 893	44 756	47 915	48 243

3.5 Anslag

Al Allmänna barnbidrag

Tabell 3.3 Anslagsutvecklingen Al Allmänna barnbidrag

Tusental kronor		16 829 601	Anslags- sparande	418 494
1998	Utfall	16 829 601	Anslags- sparande	418 494
1999	Anslag	16 705 000	Utgifts- prognos	16 759 000
2000	Förslag	18 832 000
2001	Beräknat	20 928 000
2002	Beräknat	20 789 000

Anslaget disponeras för barnbidrag, flerbarns-
tillägg och förlängt barnbidrag. Bestämmelser
om barnbidrag och flerbarnstillägg finns i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag. Bestämmel-
ser om förlängt barnbidrag finns i lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag.

Målet för de allmänna barnbidragen är att ut-
jämna de ekonomiska villkoren mellan familjer
med och utan barn samt över livscykeln, dvs.
samma mål som för utgiftsområdet i sin helhet.

Utgifterna för de allmänna barnbidragen är
främst beroende av bidragets storlek, antalet
födda barn och nettomigrationen. Antalet fa-
miljer med tre eller flera barn påverkar de totala
kostnaderna för flerbarnstillägg.

Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna för
de allmänna barnbidragen till knappt 16 830
miljoner kronor. Det innebär att anslaget detta år
underskreds med cirka 190 miljoner kronor eller
1,1 procent. De lägre utgifterna för budgetåret
1998 beror främst på att antalet födda barn blev
färre än vad tidigare befolkningsprognoser indi-
kerat. För innevarande budgetår (1999) beräknas

utgifterna till cirka 16 759 miljoner kronor,
jämfört med anslaget på 16 705 miljoner kronor.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Allmänna barnbidrag lämnades under år 1998 till
drygt 1 miljon hushåll med sammanlagt
1 749 000 bam, vilket är en minskning med cirka
10 000 barn i förhållande till föregående år. Så-
som närmare redovisats på utgiftsområdesnivå
visar nu de senaste årens utveckling mot lägre
födelsetal tecken på att plana ut. Tendensen är
dock fortfarande sjunkande.

Antalet flerbarnstillägg har däremot ökat nå-
got. I mars 1998 lämnades sådant bidrag till drygt
200 000 familjer jämfört med 186 500 familjer
under samma månad år 1997. Ökningen är
främst en följd av att nya flerbarnstillägg åter
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1998.

Antalet barn med förlängt barnbidrag varierar
mycket kraftigt över året och är som högst oför-
ändrat cirka 35 000 under årets andra kvartal.

Den 1 januari 1998 höjdes barnbidragen med
1 320 kronor till 9 000 kronor per barn och år.
Från samma tidpunkt lämnas flerbarnstillägg
med 2 400 kronor per år för det tredje barnet,
7 200 kronor per år för det fjärde barnet och
9 000 kronor per år för det femte och varje ytter-
ligare bam. Dessa förändringar har lett till att ut-
gifterna för de allmänna barnbidragen ökade med
totalt 2 400 miljoner kronor, eller 17 procent,
mellan åren 1997 och 1998. Kostnaderna för
flerbarnstillägg uppgick under år 1998 till 945

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

miljoner kronor, vilket innebär en ökning med
cirka 125 miljoner kronor jämfört med föregå-
ende år.

En jämförelse över perioden 1980-1999 visar
att barnbidraget, i fasta priser, var högst år 1991
då det motsvarade drygt 10 200 kronor per barn
och år i 1999 års nivå. Dagens barnbidragsnivå
kan i köpkraft jämföras med den som gällde år
1987.

Diagram 3.7 Barnbidrag under åren 1980-2001 i löpande
och fasta priser (1999-års nivå)

Slutsatser

Barnbidragen fyller väl målet att, utan att skapa
marginaleffekter, bidra till utjämningen av de
ekonomiska levnadsvillkoren mellan familjer
med respektive utan barn. Stödet omfördelar
också inkomster mellan hög- och låginkomst-
tagare, eftersom inkomstskatten är högre för de
med hög inkomst och barnbidrag betalas med
samma belopp till alla barn. Barnbidragssystemet
är vidare lätt att överblicka samt enkelt och bil-
ligt att administrera.

Bedömningen av anslagsbehovet utgår från
Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolk-
ningsprognos från mars 1999. Mot bakgrund av
ovanstående, och med hänsyn till följande förslag
till regeländringar, föreslår regeringen att
18 832 000 000 kronor anvisas för anslaget Al
Allmänna barnbidrag för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 20 928 000 000
kronor respektive 20 789 000 000 kronor.

Förslag till regeländringar

Barnbidr. löpande priser ♦ Barnbidr. 1999 års priser

Regeringen har aviserat att barnbidraget och det
förlängda barnbidraget skall höjas med 100
kronor per barn och månad i två steg under åren
2000 och 2001. Dessa förstärkningar innebär att
bidragsnivån - i 1999 års penningvärde enligt
nuvarande prognos - därmed kommer att vara
högre än under något annat år de senaste två
decennierna. Förstärkningarna innebär också att
barnbidraget med god marginal överstiger de
sänkta nivåer som genomfördes under åren 1996
och 1997 som ett led i budgetsanerings-
programmet.

De totala administrationskostnaderna för de
allmänna barnbidragen har ökat något under år
1998 till 204 miljoner kronor. En orsak är åter-
införandet av flerbarnstilläggen. Försäkrings-
kassornas styckkostnad per beslut har däremot
minskat något. Bambidragsärenden kostar i ge-
nomsnitt 15 kronor per utbetalning. Stödet är
således totalt sett en billig förmån att administ-
rera.

Regeringens förslag: Barnbidraget och det
förlängda barnbidraget höjs med 100 kronor per
barn och månad från och med den 1 januari 2000.
Flerbarnstillägget höjs i motsvarande mån.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i
budgetpropositionen för år 1999, och senare i
årets ekonomiska vårproposition, aviserat av-
sikten att ytterligare förbättra barnfamiljernas
ekonomiska situation genom en höjning av
barnbidrag och flerbarnstillägg i två steg under
åren 2000 respektive 2001. Som förutsättning för
dessa höjningar angavs att statens finanser ut-
vecklas i enlighet med vad som prognostiserats.
Det kan nu konstateras att förutsättningarna i
dag är goda för en hög och uthållig tillväxt i
svensk ekonomi. De offentliga finanserna visar
ett stigande överskott, inflation och inflations-
förväntningar är låga och räntan är låg. Syssel-
sättningsutvecklingen väntas vara fortsatt god
under de närmaste åren. Regeringen anser därför
att det nu är möjligt att genomföra det första
steget av de höjningar som aviserats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Tabell 3.4 Höjda barnbidrag och flerbarnstillägg år 2000

Antal barn per hushåll	Nuvarande system, kr/mån			Barnbidrag år 2000, kr/mån			Höjning, kr/mån
Antal barn per hushåll	Barnbidrag	Flerbarns- tillägg	Totalt	Barnbidrag	Flerbarns- tillägg	Totalt	Barnbidrag	Flerbarns- tillägg	Totalt
1	750	0	750	850	0	850	100	0	100
2	1 500	0	1 500	1 700	0	1 700	200	0	200
3	2 250	200	2 450	2 550	227	2 777	300	27	327
4	3 000	800	3 800	3 400	907	4 307	400	107	507
5	3 750	1 550	5 300	4 250	1 757	6 007	500	207	707
6	4 500	2 300	6 800	5100	2 607	7 707	600	307	907

Regeringen föreslår att barnbidrag och för-
längt barnbidrag, som lämnas till barn i grund-
skolan och vissa andra skolor, höjs med 100
kronor till 850 kronor per barn och månad
fr.o.m. den 1 januari 2000. Motsvarande höjning
föreslås också - under utgiftsområde 15 Studie-
stöd - gälla för studiebidrag, som lämnas till
studerande i gymnasieskolan. För att särskilt
stödja familjer med flera barn föreslår regeringen
dessutom att flerbarnstillägget höjs i motsvaran-
de mån. Det innebär att flerbarnstillägg fr.o.m.
den 1 januari 2000 lämnas enligt nedanstående
sammanställning:

- 2 724 kronor per år (227 kronor per månad)
för det tredje barnet,

- 8 160 kronor per år (680 kronor per månad)
för det fjärde barnet,

- 10 200 kronor per år (850 kronor per må-
nad) för det femte och varje ytterligare
barn.

Jämfört med 1999 års förhållanden innebär re-
geringens förslag att det ekonomiska stödet från
den 1 januari 2000 sammantaget förstärkts med
327 kronor per månad för hushåll med tre barn,
med 507 kronor per månad för hushåll fyra barn
och med 707 kronor per månad hushåll med fem
barn. Därutöver lämnas till hushåll med fler än
fem bam 200 kronor mer per månad för varje
ytterligare barn, se nedanstående tabell.

Den utgiftsökning som följer av förslaget be-
räknas uppgå till cirka 2 175 miljoner kronor år
2000. Det innebär att det ekonomiska stödet till
barnfamiljer detta år, genom höjda allmänna
barnbidrag, förstärkts med sammanlagt cirka
4 600 miljoner kronor i löpande priser, eller
drygt 30 procent, sedan år 1997.

Regeringens förslag föranleder ändringar i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och i
lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.

Utvecklas statens finanser enligt nuvarande
prognoser avser regeringen att i nästa års bud-
getproposition återkomma med förslag om höjda
barnbidrag och flerbarnstillägg i ett andra steg
fr.o.m. år 2001. Genomförs höjningarna såsom
aviserats, ökar utgifterna för de allmänna barn-
bidragen med ytterligare cirka 2,2 miljarder kro-
nor. Medel för detta ändamål har beräknats
under anslaget Al Allmänna barnbidrag.

A2 Föräldraförsäkring

Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen A2 Föräldraförsäkring

Tusental kronor		14 128 584	Anslags- sparande	701 200
1998	Utfall	14 128 584	Anslags- sparande	701 200
1999	Anslag	14 829 979	Utgifts- prognos	15 243 000
2000	Förslag	16 929 000
2001	Beräknat	17 652 000
2002	Beräknat	18 232 000

Målet för föräldraförsäkringen, dvs. föräldrapen-
ningen, den tillfälliga föräldrapenningen och ha-
vandeskapspenningen, är att stödja båda föräld-
rarnas möjlighet att kombinera föräldraskap med
förvärvsarbete.

Föräldraförsäkringen syftar till att göra det
möjligt för föräldrar att i samband med barns fö-
delse eller adoption vara hemma med föräldra-
penning samt med tillfällig föräldrapenning när
barnet är sjukt. Havandeskapspenningen ger i
vissa fall gravida kvinnor som inte kan fortsätta
att förvärvsarbeta möjlighet till ledighet och vila.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Den 1 januari 1998 höjdes ersättningsnivån
från 75 procent till 80 procent av den förmåns-
grundande inkomsten för samtliga förmåner
inom föräldraförsäkringen och havandeskaps-
penningen.

Utgifterna för föräldraförsäkringen uppgick år

1998 till 14 128 miljoner kronor, jämfört med
anslaget på 14 759 miljoner kronor. Avvikelsen
kan bl.a. härledas till födelsetalens utveckling.
Medelersättningen har ökat något jämfört med
år 1997, men ökningen begränsas av att skatte-
pliktiga förmåner och kostnadsersättningar inte
längre ingår i den förmånsgrundande inkomsten.
Av föräldraförsäkringen utbetalades 11 303 mil-
joner kronor eller 80 % till kvinnor och 2 825
miljoner kronor eller 20 % till män. Om barna-
födandet åter ökar skulle det innebära att utgif-
terna för föräldraförsäkringen ökar. Om det föds
10 000 fler barn än beräknat år 2000, innebär det
att utgifterna för föräldraförsäkringen detta år
ökar med cirka 412 miljoner kronor. En sådan
ökning av födelsetalen skulle för perioden åren
2000 t.o.m. 2002 innebära en summerad ökad
kostnad för föräldraförsäkringen med cirka 1 425
miljoner kronor.

Anslaget för föräldraförsäkring inklusive ha-
vandeskapspenning belastas från och med år

1999 med statliga ålderspensionsavgifter. An-
slaget belastas med statlig ålderspensionsavgift
motsvarande 1 539 miljoner kronor år 2000,
1 604 miljoner kronor år 2001 och 1 657 miljoner
kronor år 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Tabell 3.7 Anslagets komponenter

Miljoner kronor

Utgifter per kalenderår	1997	1998	1999'
Föräldrapenning	10 389	10 951	11 092
Tillfällig föräldrapenning	2 640	2 892	2 984
Havandeskapspenning	253	285	292
Ålderspensionsavgift			875
Totalt	13 282	14 129	15 243

Tabell 3.6 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift

Miljoner kronor

	Totala utgifter	Utgifter föräld- raförsäkring	Statlig ålders- pensionsavgift 10,21%
2000	16 929	15 390	1 539
2001	17 652	16 048	1604
2002	18 232	16 575	1 657

1 Prognos

Föräldrapenning utbetalades under år 1997 och
1998 för totalt 38 respektive 36 miljoner dagar.
För år 1999 beräknas antalet till cirka 36 miljoner
dagar. Medelersättningen per ersatt dag för år
1997 var 274 kronor. Ar 1998 steg medelersätt-
ningen per ersatt dag till 302 kronor. Den faktor
som främst påverkat utgiftsutvecklingen och
uttaget av föräldrapenning är antalet födda barn
under ett år. Födelsetalet har sjunkit från 124 000
barn per år vid 1990-talets början till cirka 87 500
beräknade antal födda barn för år 1999. Detta har
kraftigt minskat antalet ersatta dagar.

Vid gemensam vårdnad har föräldrarna rätt till
hälften var av föräldrapenningdagarna. En för-
älder kan överlåta sina dagar till den andra föräl-
dern förutom 30 dagar, den s.k. pappa- och
mammamånaden som infördes år 1995. Effek-
terna av denna kan inte redovisas fullt ut förrän
tidigast år 2003, eftersom föräldrapenningdagar
kan tas ut fram till dess barnet fyllt åtta år eller
avslutat första skolåret. Uppgifter från Riksför-
säkringsverket (RFV) visar dock att för barn
födda fr.o.m. den 1 januari 1995 kan en tydlig
ökning av andelen män som tagit ut föräldra-
penning noteras. Cirka 70 % av papporna till
barn födda fr.o.m. år 1995 har under barnets
första två år nyttjat föräldrapenningen. Motsva-
rande siffra för pappor till barn födda åren 1993
och 1994 var cirka 60 %. Dessa pappor nyttjade i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

genomsnitt 50 % respektive 60 % föräldarpen-
ningdagar under barnets första två år. I samband
med regeländringen har fler pappor använt för-
äldrapenningen än tidigare. Dessa pappor har
dock nyttjat färre ersättningsdagar än pappor till
barn födda före regeländringen. Männens totala
andel av de utbetalade nettodagarna med för-
äldrapenning var 9,6 procent under år 1995, 10,6
procent under år 1996, 9,9 procent under år 1997
och 10,4 procent under år 1998. Av de 10,4 pro-
cent av föräldrapenningdagama som männen tog
ut under år 1998, togs cirka 63 procent av
dagarna ut för bam upp till 18 månaders ålder.
Männen tar med andra ord ut ett stort antal av de
dagar de nyttjar tidigt i barnets liv.

Tillfällig föräldrapenning utbetalades för totalt
5 113 000 dagar år 1997 och 5 087 000 dagar år
1998. Antalet ersatta dagar år 1999 beräknas till
cirka 5 046 000. Uttaget av tillfällig föräldrapen-
ning har sjunkit årligen fr.o.m. år 1991. Detta
kan förklaras av de låga födelsetalen, den sänkta
kompensationsnivån, begränsningarna i möjlig-
heten att byta ut föräldrapenning mot tillfällig
föräldrapenning och slopade kontaktdagar. Även
den ökade arbetslösheten kan ha påverkat ut-
vecklingen. Av det totala antalet ersatta dagar
med tillfällig föräldrapenning för vård av barn
som togs ut under år 1998 utgjorde männens an-
del 32,3 procent. För barn födda år 1998 tog
cirka 73 procent av de nyblivna papporna i ge-
nomsnitt ut nio dagar av de tio dagar med tillfäl-
lig föräldrapenning som enbart utges till pappan i
samband med barnets födelse.

Havandeskapspenning utbetalades år 1997 för
cirka 750 000 dagar. Under år 1998 ersattes
771 000 dagar med havandeskapspenning. Under
år 1999 beräknas antalet dagar med havande-
skapspenning till cirka 761 000. Nyttjandet av
havandeskapspenning har minskat sedan år 1990,
vilket kan förklaras av de sjunkande födelsetalen.

I regleringsbrevet till Riksförsäkringsverket
(RFV) för år 1998 finns som verksamhetsmål
angivet att socialförsäkringens administration
skall bidra till att fler män tar ut fler föräldrapen-
ningdagar. Av RFV:s årsredovisning för år 1998
framgår att detta mål har uppnåtts. Fler män har
tagit ut fler föräldrapenningdagar år 1998 jämfört
med år 1997.

Ökningen kan bero på flera faktorer. Föräld-
rapenningens ersättningsnivå höjdes från 75 %
till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten
den 1 januari 1998, vilket kan ha medfört att män
har valt att skjuta upp sitt uttag till år 1998. Den
1 januari 1995 infördes den s.k. pappa- och

mammamånaden, vilken innebär att 30 dagar för
vardera förälder av föräldrapenningen inte kan
överlåtas till den andra föräldern. Den s.k.
pappamånaden har påverkat männens uttags-
mönster. För barn födda fr.o.m. den 1 januari
1995 kan noteras en tydlig ökning av antalet
pappor som tagit ut föräldrapenning.

RFV menar även att det i flera fall går att på-
visa att försäkringskassornas satsningar på pap-
paområdet har givit ett bra resultat. De insatser
som RFV och försäkringskassorna har genom-
fört är av varierande omfattning. Nämnas kan
personlig rådgivning, informationsträffar i sam-
arbete med mödravårdscentraler, information
genom det s.k. pappapaketet, direktinformation
till nyblivna fäder, reklaminslag i teve, videoin-
spelningar som visats hos försäkringskassorna.
Några försäkringskassor har deltagit i samver-
kansprojekt med t.ex. landsting och kommuner.

Slutsatser

Föräldraförsäkringen uppfyller såväl målet att
bidra till att utjämna de ekonomiska levnadsvill-
koren mellan familjer med respektive utan barn
som målet att stödja båda föräldrarnas möjlighet
att kombinera föräldraskap med arbete. Genom
föräldraförsäkringen ges båda föräldrarna en reell
möjlighet att kombinera förvärvsarbete med fa-
milj. I princip alla föräldrapenningdagarna nyttjas
av föräldrarna, mycket få dagar fryser inne. Be-
träffande kvinnors förvärvsfrekvens kan noteras
att under år 1998 var det färre arbetslösa kvinnor
med barn under 7 år jämfört med år 1994.

Föräldrapenning som utbetalas i samband med
barns födelse utgör omkring 80 procent av kost-
naderna inom föräldraförsäkringen. Därmed har
förändringar av regler och kompensationsnivåer
för föräldrapenning samt utvecklingen av födel-
setalet en avgörande effekt på den sammanlagda
utgiften för hela försäkringen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med förslag om ändring av reglerna avseende
möjligheterna att överlåta tillfällig föräldrapen-
ning.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättningar - sjukpenning,
föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta sam-
manhang kommer inkomna remissyttranden att
beaktas.

Fr.o.m. år 1999 belastas anslaget för föräld-
raförsäkring inklusive havandeskapspenning med

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

statliga ålderspensionsavgifter om 10,21 %. Den
statliga ålderspensionsavgiften var år 1999 6,4
procent. Avgiften höjs år 2000 till 10,21 procent.
För ytterligare information kring den statliga
ålderspensionsavgiften hänvisas till kapitel 8,
avsnitt 5, volym 1. Effekterna av dessa föränd-
ringar har beaktats avseende resursbehovet under
budgetåret 2000 enligt förslaget nedan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 16 929 000 000 kronor anvisas under
anslaget A2 Föräldraförsäkring för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
17 652 000 000 kronor respektive 18 232 000 000
kronor.

pas åt med det extra arbete som en flerbarnsföd-
sel innebär.

Utgiftsökningen för denna regeländring upp-
skattas till cirka 500 000 kr, vilken finansieras
inom utgiftsområdet.

Förslaget att ändra ersättningsnivån vid fler-
barnsfödsel för barn utöver det andra föranleder
ändringar i 4 kap. 6 § AFL.

A3 Underhållsstöd

Förslag till regeländringar

Regeringens förslag: Vid flerbarnsfödsel utges för
varje barn utöver det andra barnet föräldrapen-
ning motsvarande förälderns sjukpenning för
samtliga tillkommande ersättningsdagar.

Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen A3 Underhållsstöd

Tusental kronor			Anslags- sparande	-151 920
1998	Utfall	2 989 187	Anslags- sparande	-151 920
1999	Anslag	2 473 000	Utgifts- prognos	2 955 000
2000	Förslag	2 737 500
2001	Beräknat	2 690 000
2002	Beräknat	2 665 000

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslår att förmånsnivån avseende föräldrapenning
vid flerbarnsfödsel för varje barn utöver det
andra för de tillkommande 180 föräldrapen-
ningdagarna ersätts med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning. Förslaget har beretts i
samråd med Riksförsäkringsverket (RFV) och
Försäkringskasseförbundet (FKF).

Föräldrapenning ges till föräldrarna under
sammanlagt 450 dagar och kan betalas ut längst
till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat sitt
första skolår. Vid flerbarnsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 180 dagar för varje
barn utöver det första. Av dessa 180 dagar ersätts
90 dagar med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning och 90 dagar med belopp enligt ga-
rantinivån, för närvarande 60 kronor per dag.
Föräldrar ges på detta sätt möjlighet att gemen-
samt och samtidigt vårda barnen och hjälpas åt
med det tillkommande arbete som en fler-
barnsfödsel innebär. Detta ger sammantaget
möjligheter till stor flexibilitet. Det finns anled-
ning att ytterligare stärka stödet vid flerbarns-
födsel. Genom att höja ersättningsnivån vid fler-
barnsfödsel för varje barn utöver det andra för de
90 dagar som idag ersätts enligt garantinivå till
att motsvara förälderns sjukpenning stärks stö-
det till föräldrarna. Detta bör i sin tur möjliggöra
för föräldrar att i större utsträckning kunna hjäl-

Anslaget disponeras för underhållsstöd till barn
med särlevande föräldrar.

Mål för underhållsstödet är att systemet skall
bidra till att föräldrar skall ta sitt ekonomiska an-
svar gentemot de barn som de inte sammanlever
med, samtidigt som samhället garanterar dessa
bam en rimlig ekonomisk standard.

Utgiftsutvecklingen för underhållsstödet är
beroende dels av omvärldsfaktorer som staten
har små möjligheter att påverka, dels av regel-
systemet. Till den första kategorin hör de åter-
betalningsskyldigas inkomstutveckling, den åter-
betalningsskyldiges totala antal barn, födelsetalen
och antalet separationer. Styrande faktorer som
staten kan påverka är bl.a. underhållsstödets nivå,
storleken på de procentsatser som bestämmer
återbetalningsskyldigheten samt storleken på det
grundavdrag på inkomsten som får göras innan
återbetalningsskyldigheten beräknas.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I maj 1999 lämnades underhållsstöd till 352 172
barn. Av dessa hade 12 248 utfyllnadsbidrag vid
växelvis boende och 29 393 hade endast utfyll-
nadsbidrag, eftersom den bidragsskyldige beta-
lade återbetalningsbeloppet direkt till boföräl-
dern. Nedanstående sammanställning visar ut-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

vecklingen av antalet barn med olika typer av
underhållsstöd under de första två åren. Utfyll-
nadsbidrag vid växelvis boende utbetalades inte i
det tidigare bidragsförskottssystemet. Antalet
barn med utfyllnadsbidrag vid växelvis boende
har ökat kraftigt sedan det nya systemet trädde i
kraft. Antalet barn med underhållsstöd, där den
bidragsskyldige betalar sin andel direkt till
boföräldem och antalet barn som får fullt
underhållsstöd, är relativt konstant.

Tabell 3.9 Antal barn med olika typer av underhållsstöd

	Maj 1997	Maj 1999
Fullt underhållsstöd	305 115	310 581
Utfyllnadsbidrag vid växelvis boende	2 660	12 248
Utfyllnadsbidrag vid direktbetalning	23 270	29 393
Totalt	331 045	352 172

I maj 1999 fanns det totalt 237 606 bidragsskyl-
diga föräldrar i underhållsstödssystemet. Av
dessa var 33 395 (14 %) kvinnor och 204 211
(86 %) män. Av de bidragsskyldiga hade 31 959
endast en skuld, dvs. inget löpande ärende. Av
samtliga bidragsskyldiga var 16 929 utlandsären-
den som styrs av delvis andra regler.

Vid samma tidpunkt fanns det 172 147 bi-
dragsskyldiga med ett fastställt återbetalnings-
belopp på mellan 0 och 1 173 kronor per barn.
För cirka 100 170 (58 %) avsåg återbetalnings-
skyldigheten ett bam och cirka 51 300 (30 %)
återbetalade underhållsstöd för två barn. Knappt
90 procent var alltså återbetalningsskyldiga för
ett eller två barn.

Av de 172 147 bidragsskyldiga som hade ett
fastställt återbetalningsbelopp var 23 747 kvinnor
(14 %). Antalet bidragsskyldiga män var 148 400
(86 %).

Utgifterna för utbetalda underhållsstöd upp-
gick år 1998 till cirka 4 580 miljoner kronor. De
återbetalningsskyldiga föräldrarna debiterades
återbetalningsbelopp på 1 960 miljoner kronor
vilket motsvarar 43 procent av det utbetalade
beloppet. Cirka 80 procent, 1 600 miljoner kro-
nor, av det debiterade beloppet återbetalades.
Det inbetalade beloppet uppgick till 35 procent
av utbetalat belopp. En jämförelse kan göras med
förhållandena år 1996, det sista året som bi-
dragsförskottssystemet var i kraft, då återbetal-
ningsandelen var 27 procent.

De nya reglerna för underhållsstöd började
gälla den 1 februari 1997.1 regleringsbrevet för år
1997 uppdrog regeringen åt Riksförsäkringver-
ket (RFV) att utvärdera de nya reglerna om un-
derhållsstöd. RFV har vid sin redovisning av
uppdraget lämnat förslag till vissa regeländringar.
RFV pekade också på vissa problem. Det s.k.
grundavdraget i underhållsstödssystemet är
mycket lägre än såväl socialbidragsnorm som
normalbeloppet vid beräkning av förbehållsbe-
lopp vid löneutmätning. RFV ansåg att det vore
önskvärt att grundavdraget justerades upp så att
bidragsskyldiga med små inkomster skulle kunna
befrias från återbetalningsskyldighet utan att be-
höva ansöka om anstånd med en ökad skuld-
börda som följd. RFV ansåg också att reglerna
om fördelning av utfyllnadsbidrag vid växelvis
boende i många fall skapar konflikter mellan
föräldrarna.

Riksdagen har efter regeringens proposition
Beräkning av underhållsskyldighet för under-
hållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m.
(prop. 1998/99:78, bet. 1998/1999:SfU9,
rskr. 1998/1999:235) beslutat att grundavdraget
fr.o.m. år 2000 skall höjas från nuvarande 24 000
kronor till 72 000 kronor, samtidigt som de pro-
centsatser som bestämmer återbetalningsskyl-
digheten höjs. Vidare beslutades att hänsyn skall
tas till realisationsförluster och avdrag enligt la-
gen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad vid beräkningen av det inkomstunderlag
som används för bestämmande av återbetal-
ningsskyldighet. Förslagen, som skall tillämpas i
fråga om återbetalningsskyldighet för tid efter
den 31 januari 2000, uppskattas leda till en bespa-
ring på cirka 160 miljoner kronor per år samt en
förbättrad fördelningspolitisk profil. Samtliga
återbetalningsskyldiga som i dag finns i systemet
kommer att omfattas av de nya reglerna. Cirka
80 procent får oförändrad eller minskad åter-
betalningsskyldighet.

I 1999 års vårproposition angav regeringen att
den avsåg att föreslå ändrade regler för under-
hållsstöd vid växelvis boende. En departe-
mentspromemoria Underhållsstöd vid växelvis
boende (Ds 1999:30) med förslag till nya regler
för fördelning av utfyllnadsbidrag mellan föräld-
rarna har därefter utarbetats inom Socialdepar-
tementet. Även ett förslag om att helt slopa bi-
draget har lagts fram i promemorian. Prome-
morian har remissbehandlats och bereds för när-
varande inom regeringskansliet. Regeringen
avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om
ändrade regler för utfyllnadsbidrag vid växelvis

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

boende under våren 2000. Förslaget beräknas
kunna träda i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas
första gången i fråga om underhållsstöd som
avser tid efter den 30 september 2000. Förslaget
kommer att innebära en besparing på anslaget A3
Underhållsstöd med 12,5 miljoner kronor år
2000 och med 50 miljoner kronor per år därefter.

åren, med en svagt nedåtgående tendens. För år
2000 görs bedömningen att cirka 1000 adoptiv-
barn skall komma till Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 24 000 000 kronor anvisas för år 2000
under anslaget A 4. Bidrag till internationella
adoptioner. För åren 2001 och 2002 beräknas
anslaget till vardera 24 000 000 kronor.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 2 737 500 000 kronor anvisas för an-
slaget A3 Underhållsstöd för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget till
2 690 000 000 kronor respektive 2 665 000 000
kronor.

A5 Barnpensioner

A4 Bidrag till kostnader för
internationella adoptioner

ITabell 3.11 Anslagsutvecklingen A5 Barnpensioner 1
Tusental kronor		285 868	Anslags- sparande	14 550
1998	Utfall	285 868	Anslags- sparande	14 550
1999	Anslag	967 000	Utgifts- prognos	954 000
2000	Förslag	985 000
2001	Beräknat	1 015 000
2002	Beräknat	1 056 000

ITabell 3.10 Anslagsutvecklingen A4 Bidrag till kostnader 1 Iför internationella adoptioner 1
Tusental kronor		19 976	Anslags- sparande	1 200
1998	Utfall	19 976	Anslags- sparande	1 200
1999	Anslag	24 000	Utgifts- prognos	25 200
2000	Förslag	24 000
2001	Beräknat	24 000
2002	Beräknat	24 000

Anslaget disponeras för bidrag till kostnader för
internationella adoptioner enligt lagen
(1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn. Bidrag lämnas med 24 000 kr per barn. Syf-
tet med bidraget är att underlätta för människor
med begränsade ekonomiska resurser att adop-
tera barn från utlandet.

Bidraget administreras av Riksförsäkrings-
verket (RFV) och de allmänna försäkringskas-
sorna. Statens nämnd för internationella adop-
tionsfrågor (NIA) beräknar att cirka 950 adop-
tivbarn skall komma till Sverige år 2000.

Från anslaget bekostas barnpension i form av
folkpension och allmän tilläggspension. Från och
med budgetåret 1999 redovisas barnpension i
form av allmän tilläggspension under anslag A5.
Målet för barnpensioner är att garantera barn
vars ena eller båda föräldrar^avlidit en rimlig ekoi-
nomisk standard.

Barnpension ges till barn under 18 år vars far
eller mor eller båda föräldrar har avlidit. För barn
som går i grundskola, gymnasium eller liknande
kan barnpensionen förlängas, längst t.o.m. juni
månad det år barnet fyller 20 år.

Utgiftsutvecklingen är stabil och styrs främst
av utvecklingen av medelpoängen inom ATP,
prisbasbeloppsutvecklingen och utvecklingen av
antalet barn med barnpension.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och slutsatser

Antalet barn som adopteras till Sverige har år-
ligen legat på ungefär 800-1000 barn de senaste

ITabell 3.12 Anslagets komponenter 1
Tusental kronor Barnpension i form av:		folkpension	allmän till- läggspension
2000	Förslag	300 000	685 000
2001	Beräknat	306 000	709 000
2002	Beräknat	315 000	741 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

Under år 2000 beräknas ungefär 30 500 barnpen-
sioner i form av folkpension och 29 900 barn-
pensioner i form av allmän tilläggspension beta-
las ut. Antalet barnpensioner har tidigare sjunkit
under ett flertal år. I mitten av 1990-talet avstan-
nade denna minskning. Fram till sekelskiftet an-
tas antalet utbetalda barnpensioner öka med
cirka två procent till ungefär 31 100 respektive
30 400 barnpensioner år 2002.

Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar me-
delsbehovet för anslaget barnpensioner under
budgetåret 2000 till 985 000 000 kronor.

Slutsatser

Barnpensioner fyller väl målet att garantera barn
vars ena eller båda föräldrar avlidit en rimlig eko-
nomisk standard.

Regeringen delar RFV:s bedömning av me-
delsbehovet. Regeringen föreslår att 985 000 000
kronor anvisas under anslaget A5 Barnpensioner
för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas an-
slaget till 1 015 000 000 respektive 1 056 000 000
kronor.

A6 Vårdbidrag för funktionshindrade
barn

Tabell 3.13 Anslagsutvecklingen A6 Vårdbidrag för funk- 1 tionshindrade barn 1
Tusental kronor		1 656 367	Anslags- sparande	-52 661
1998	Utfall	1 656 367	Anslags- sparande	-52 661
1999	Anslag	1 789 066	Utgifts- prognos	1 848 600
2000	Förslag	2 008 000
2001	Beräknat	2 137 400
2002	Beräknat	2 204 500

förutsättningar utbetalas ferievårdbidrag. Vård-
bidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller
en fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras till
prisbasbeloppet. Hel förmån utgör 250 procent
av prisbasbeloppet. Helt vårdbidrag uppgår
under år 1999 till 91 500 kronor. Vårdbidraget är
skattepliktigt och pensionsgrundande.

Viss del av vårdbidraget kan fastställas som
skattefri ersättning för merkostnader. Ersättning
för merkostnader som motsvarar minst 18 pro-
cent av basbeloppet kan betalas ut utöver det an-
nars gällande maximibeloppet för helt vårdbidrag
om vård- och tillsynsbehovet för ett barn är så
stort att det räcker för att grunda rätt till helt
vårdbidrag. Den del av vårdbidraget som motsva-
rar merkostnader är skattefri och ej pensions-
grundande.

Från och med 1 januari 1998 kan vårdbidrag
beviljas i de fall det enbart är fråga om merkost-
nader. Denna regeländring medför att bidrags-
nivån bättre anpassas till stödbehovet och där-
med till de faktiska kostnaderna. Vårdbidrag kan
även från denna tidpunkt i vissa fall ges vid
längre sjukhusvistelse.

Anslaget för vårdbidrag, utom den del som av-
ser merkostnadsersättning, belastas från och med
år 1999 med statliga ålderspensionsavgifter. Den
statliga ålderspensionsavgiften var år 1999 6,4
procent. Avgiften höjs år 2000 till 10,21 procent.
För ytterligare information kring den statliga
ålderspensionsavgiften hänvisas till kapitel 8,
avsnitt 5, volym 1. Anslaget belastas med statlig
ålderspensionsavgift motsvarande 172 miljoner
kronor år 2000, 189 miljoner kronor år 2001 och
195 miljoner kronor år 2002. Cirka 6, 3 % av
vårdbidragskostnaden utgörs av merkostnads-
ersättning.

Målet för vårdbidrag för funktionshindrade barn
är att ge föräldrar möjlighet att i hemmet ta hand
om funktionshindret bam med behov av särskild
tillsyn och vård.

Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder
med hemmavarande bam under 16 år, som är i
behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedöm-
ning av rätt till vårdbidrag beaktas även mer-
kostnader på grund av barnets sjukdom eller
funktionshinder. För barn som vistas på institu-
tion eller enskilt hem genom samhällets försorg
kan, för den tid barnet vistas hemma, under vissa

ITabell 3.14 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift 1
Miljoner kronor	Vårdbidrag	Ålderspensions- grundande för- mån	Statlig ålders- pensionsavgift
2000	1 836	1 720	172
2001	1 949	1884	189
2002	2010	1 943	195

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Utgifterna för vårdbidrag uppgick budgetåret
1998 till 1 656 miljoner kronor, varav 104 miljo-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

ner kronor bestod av merkostnadsersättningar.
Antalet vårdbidrag i december 1998 var 26 400.

Riksförsäkringsverket (RFV) har i rapporten
En socialförsäkring för kvinnor och män - en
kartläggning ur ett genderperspektiv (RFV redo-
visar 1998:1) redovisat en handlingsplan för år
1998. RFV skall redovisa könsuppdelad statistik
och analyser ur både kvinnors och mäns perspek-
tiv i sina publikationer. RFV prioriterar att göra
fördjupade studier med detta perspektiv inom
handikappområdet. Sådana fördjupade studier
har utförts enligt ett uppdrag i regleringsbrevet
för år 1998, att analysera och bedöma orsakerna
till att antalet ersättningar och bidrag har ökat i
förmånerna handikappersättning och vårdbidrag.

RFV har i rapporten Utvecklingen av handi-
kappersättning och vårdbidrag under nittiotalet
redovisat analys och bedömning av orsakerna till
att antalet handikappersättningar och vårdbidrag
för funktionshindrade barn successivt ökat, trots
införandet av statlig assistansersättning. När
båda föräldrarna förvärvsarbetar behöver de hjälp
med omvårdnaden av sina barn. Detta gäller även
föräldrar med funktionshindrade barn, vilket
medför ett större nyttjande och kombination av
olika rättigheter som assistansersättning och
vårdbidrag. Under nittiotalets första år skedde en
kraftig ökning av antalet barn för vilka
vårdbidrag beviljades. En del av ökningen
förklaras av befolkningsökningen under denna
tid, men den största ökningen av vårdbidrag
härrör från att fler blivit berättigade till vård-
bidrag genom det ökade antalet pojkar med
psykiska störningar, särskilt diagnoserna autism
och DAMP.

RFV har inte funnit något som tyder på att
vårdbidrag nyttjas på ett icke avsett sätt. RFV an-
ser att uppmärksamhet kring genomförda re-
former givit fler möjlighet att kunna ta tillvara
sin rätt till ersättning.

De totala administrationskostnaderna för
vårdbidragen har ökat år 1998 till 117 miljoner
kronor. RFV anger som orsak att fler ärenden
har behandlats med större utredningsinsatser
samt att kvalitetssäkringsarbete utförts. Ett vård-
bidragsärende kostar i genomsnitt 376 kronor
per utbetalning. Handläggningstiden för 75 pro-
cent av vårdbidragsärendena var knappt sex må-
nader år 1998.

Slutsatser

Vårdbidrag för funktionshindrade barn fyller väl
målet att ge föräldrar möjlighet att i hemmet ta
hand om funktionshindret barn med behov av
särskild tillsyn och vård.

För närvarande tenderar antalet vårdbidrag att
öka. Ökningen kan troligen förklaras med att re-
gelverket utvecklats, att kännedomen om förmå-
nen hos föräldrarna har ökat samt att det finns
fler barn som är berättigade till förmånen, bl.a.
som ett resultat av den s.k. avinstitutionalise-
ringen och det ökade antalet barn med diagnosen
DAMP.

Anslagsbehovet för budgetåret 2000 utgår från
det fastställda prisbasbeloppet 36 600 kronor.
Beräkningen har grundats på utbetalning av i ge-
nomsnitt cirka 17 000 hela vårdbidrag år 2000.
Till detta skall läggas en uppräkning på grund av
retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag
samt statlig ålderspensionsavgift. Regeringen
föreslår därmed att 2 008 000 000 kronor anvisas
anslaget A6 Vårdbidrag för funktionshindrade
barn för år 2000. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 2 137 400 000 respektive
2 204 500 000 kronor.

A7 Pensionsrätt för barnår

Tabell 3.15 Anslagsutvecklingen A7 Pensionsrätt för barnår

Tusental kronor		Anslags- sparande
1998	Utfall	Anslags- sparande
1999	Anslag	3 108 000	Utgifts- prognos	3 108 000
2000	Förslag	3 240 000
2001	Beräknat	3 469 000
2002	Beräknat	3 272 000

Anslaget är nytt och har tillkommit med anled-
ning av det reformerade ålderspensionssystemet
(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU 13 och 14,
rskr. 1997/98:315 och 320).

Det nya pensionssystemet är ett livsinkomst-
baserat ålderspensionssystem. I ett sådant system
finns behov av särskild kompensation för från-
varo från arbetsmarknaden som inte rimligen bör

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 12

slå igenom som minskad pensionsrätt. Ett sådant
exempel är föräldrar med små barn som ofta av-
står helt eller delvis från att förvärvsarbeta. Aven
om föräldrapenningförmånen är pensionsgrun-
dande inkomst i det reformerade pensionssyste-
met, kommer i ett livsinkomstbaserat ålderspen-
sionssystem varje inkomstbortfall att påverka
pensionsutfallet.

Pensionsgrundande belopp för barnår skall
kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds
och t.o.m. det år då barnet fyller tre år eller, om
barnet är fött under någon av månaderna juli-
december, fr.o.m. det år då barnet uppnår ett års
ålder t.o.m. det år då barnet fyller fyra år.

Föräldrar med små barn skall därför ges pen-
sionsrätt för barnår genom att tillgodoräknas
pensionsrätt i form av pensionsgrundande be-
lopp för barnår.

Pensionsgrundande belopp för barnår tillgo-
doräknas med automatik och kräver inte någon
ansökan från föräldern. Föräldrarna kan dock
själva välja vem av dem som skall tillgodoräknas
pensionsgrundande belopp för barnår. För de fall
där föräldrarna inte gör ett aktivt val kommer
den förälder med det lägsta pensionsunderlaget
för aktuellt år att tillgodoräknas det pensions-
grundande beloppet. En person med flera barn
skall inte för samma tid kunna tillgodoräkna sig
pensionsrätt för barnår dubbelt eller flerfaldigt.
För föräldrar med mer än ett gemensamt barn i
"rätt" ålder kan endast en av föräldrarna tillgodo-
räknas pensionsgrundande belopp för ett och
samma barnår.

För den förälder som tillgodoräknas pen-
sionsgrundande belopp för barnår skall en fiktiv
inkomst beräknas för denna tid. Sådan fiktiv in-
komst kan beräknas på tre sätt. Det alternativ
som ger det förmånligaste utfallet för ett givet år
används.

- Utfyllnad till förälderns pensionsgrundande
inkomst året före barnet födelse,

- utfyllnad till 75 procent av den genom-
snittliga pensionsgrundande inkomsten för
alla försäkrade under 65 år,

- ett för alla försäkrade enhetligt belopp.

Utfyllnad kan ske upp till en viss pensionsgrun-
dande inkomst. Endast inkomster upp till intjä-
nandetaket beaktas vid jämförelserna.

En statlig ålderspensionsavgift om 18,5 pro-
cent skall beräknas på det pensionsgrundande
beloppet. Det är denna avgift som skall belasta
anslaget.

Regeringens överväganden

Slutsatser

För pensionsgrundande belopp skall, i likhet
med pensionsgrundande inkomster, en statlig
ålderspensionsavgift om 18,5 procent betalas.
Denna utgör den enskildes pensionsrätt. Ål-
derspensionsavgiften betalas inte av den enskilde
utan av staten och kallas för statlig ålderspen-
sionsavgift.

Den statliga ålderspensionsavgiftens storlek
och pensionsrätten för barnår varierar med för-
ändringar i bland annat arbetsmarknad, utveck-
ling av födelsetalen och basbeloppet.

Avgiftsunderlaget, på vilket en statlig ålders-
pensionsavgift ska betalas, beräknas för år 2000
till 16 415 miljoner kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas avgiftsunderlaget till 16 485
respektive 16 916 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 3 240 000 000 kronor
anvisas under anslaget A7 Pensionsrätt för
barnår år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas
medelsbehovet till 3 469 000 000 respektive
3 272 000 000 kronor.

Älderspensions-
systemet vid sidan av
statsbudgeten

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

Förslag till statsbudget för 2000

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Innehållsförteckning

1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten............................................7

1.1 Omfattning..............................................................................................7

1.2 U tgiftsutveckling....................................................................................7

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

Tabellförteckning

1.1 Utgiftsutvecklingen för förmåner vid sidan av statsbudgeten................................7

1.2 Utgiftsutvecklingen för ålderspension som belastar AP-fonden............................8

1.3 AP-fondens utgifter för ålderspension samt medelbelopp.

Med fördelning efter kön. År 1999...........................................................................8

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

Diagramförteckning

1.1 Medelersättningen från ATP för ålderspensionärer

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

1 Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

1.1 Omfattning

Vid sidan av statsbudgeten redovisas fr.o.m. bud-
getåret 1999 endast ålderspension i form av all-
män tilläggspension (ATP) och ålderspension i
form av folkpension till pensionärer som även
uppbär ATP. Arbetsskadeförsäkringen och del-
pensionen som t.o.m. år 1998 redovisats vid
sidan av statsbudgeten ingår fr.o.m. år 1999 som
anslag under utgiftsområdena 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp respektive
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

1.2 Utgiftsutveckling

Tabell 1.1 Utgiftsutvecklingen för förmåner vid sidan av
statsbudgeten

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

124 862

135 849

135 860

140 034

144 805

151 390

Allmän tilläggspension utges i form av ålders-
pension, förtidspension, efterlevandepension till
vuxna och barnpension. Utgifterna för ATP
styrs av antalet pensionärer och deras medelbe-
lopp för ATP och utvecklingen av pris-
basbeloppet. Den för närvarande största utgifts-
höjande faktorn är det stigande medelbeloppet
på grund av ATP-systemets successiva mognad,
dvs. äldre pensionärer med låg ATP ersätts av
nytillkommande pensionärer med avsevärt högre

ATP. De senare har erhållit fler ATP-år men
även erhållit högre medelpoäng genom
reallönehöjningar under ett flertal år. Av
diagrammet nedan framgår att

medelersättningen från ATP årligen ökar med ca
0,03 prisbasbelopp eller med ca 2 procent.

Diagram 1.1 Medelersättningen från ATP för
ålderspensionärer

Prisbasbeloppet

1,65

94 95 96 97 98 99

Fr.o.m. år 1999 har utgifterna för ATP i form av
förtidspension, efterlevandepension till vuxna
och barnpension förts över till statsbudgeten.
Samtidigt har utgifterna för folkpension till
ålderspensionärer som också uppbär tilläggspen-
sion förts över från statsbudgeten till fonden.
Överföringarna är ett led i införandet av det
reformerade ålderspensionssystemet.

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

Tabell 1.2 Utgiftsutvecklingen för ålderspension som be- lastar AP-fonden
Miljoner kronor (löpande priser)		Folkpension	Summa
	ATP	Folkpension	Summa
1999	93 289	41 757	135 046
2000	96 644	42 575	139 219
2001	100 464	43 527	143 991
2002	105 602	44 975	150 576

Exklusive administration

Män har genomsnitt högre tilläggspension än
kvinnor. Av tabellen nedan framgår att
genomsnittlig tilläggspension är 93 300 kronor
vad gäller män och 45 900 kronor vad gäller
kvinnor.

Tabell 1.3 AP-fondens utgifter för ålderspension samt
medelbelopp. Med fördelning efter kön. År 1999

ATP-utgifter I miljoner kronor
Kvinnor Män

Medelbelopp I kronor
Kvinnor Män

31 500

61 800 45 900

93 293

Ålderspensioner som betalas från AP-fonden
finansieras med avgifter. Avgiften till AP-fonden
har under år 1999 delats upp mellan försäkrade
och arbetsgivare på så sätt att den för-
värvsarbetande betalar en allmän pensionsavgift
om 6,95 procent och arbetsgivaren betalar en
ålderspensionsavgift om 6,40 procent. Dessutom
betalas en statlig ålderspensionsavgift på
pensionsgrundande transfereringar och pen-
sionsgrundande belopp.

I juni 1999 kom de fem partierna bakom pen-
sionsöverenskommelsen överens om de återstå-
ende frågorna i reformeringen av ålderspensions-
systemet. Avgiftsväxlingen var en av dessa. I
enlighet med överenskommelsen föreslår rege-
ringen i denna proposition (avsnitt 8.4, volym 1)
att den allmänna pensionsavgiften höjs till 7
procent samt att ålderspensionsavgiften och den
statliga ålderspensionsavgiften höjs till 10,21
procent. Detta ger utrymme för en sänkning av
arbetsgivaravgifterna. I avsnitt 8.4, volym 1 i
denna proposition föreslås således att det
sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän
löneavgift sänks med 0,14 procentenheter.

Taket för pensionsgrundande inkomst är 7,5
förhöjda prisbasbelopp. Av denna inkomst utgör
pensionsrätten 18,5 procent. Fr.o.m. år 1999 dras
den allmänna pensionsavgiften av från inkoms-
terna vid beräkning av pensionsgrundande in-
komst. Detta avdrag innebär att avgifterna
(allmän pensionsavgift, ålderspensionsavgift, och

den statliga ålderspensionsavgiften) måste betalas
för inkomster upp till 8,06 förhöjda prisbas-
belopp. Med anledning av den föreslagna
höjningen av den allmänna pensionsavgiften,
ålderspensionsavgiften och den statliga ålders-
pensionsavgiften föreslår regeringen i avsnitt 8.4
i volym 1 att avgifter istället skall betalas för
inkomster upp till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

Avgiften till ålderspensionssystemet delas upp
på ett sådant sätt att 2,5 procentenheter (av 18,5
procent) kommer att tillföras premiepensions-
systemet och den resterande delen fördelnings-
systemet. För försäkrade som är födda åren 1938
- 1953 förs den delen av avgiften till

premiepensionssysstemet som motsvarar
andelen av den framtida pensionen från det re-
formerade systemet.

AP-fondens förvaltning är för närvarande
uppdelad på sex fondstyrelser. Medel ur första,
andra och tredje fonden placeras främst i obliga-
tioner. Medel ur fjärde, femte och sjätte fonden
placeras huvudsakligen i aktier. Den nämnda
pensionsöverenskommelsen från juni 1999
innefattar även en ny organisation och nya place-
ringsregler för AP-fonden. Således skall de nu-
varande första-femte fondernas tillgångar delas
upp på fyra lika stora oberoende AP-fonder med
lika placeringsregler. Dessa fonder skall tillskjuta
de medel respektive ta ut de avgifter som pen-
sionssystemet behöver med en fjärdedel var. Den
sjätte fondstyrelsen lämnas utanför uppgörelsen.

Överenskommelsen innefattade också den
omfördelning av medel mellan AP-fonden och
statsbudgeten som är en del av den finansiella
infasningen av det reformerade systemet. Ett
belopp om 155 miljarder kronor skall således
överföras från AP-fonden till statsbudgeten den
1 januari 2001. Därigenom uppgår överföringar-
na från AP-fonden, inklusive tidigare beslutade
överföringar, till ett belopp som på AP-fondens
behållning motsvarar 258 miljarder kronor. En
ny bedömning av ålderspensionssystemets finan-
siella situation skall göras år 2004. Om det då be-
döms möjligt utifrån rimliga antaganden om
tillväxt och avkastning, skall ytterligare medel
föras från fonden till statsbudgeten den 1 januari
2005. En proposition med dessa förslag och
förslag till en ny organisation och nya
placeringsregler för AP-fonden planeras att
lämnas till riksdagen under hösten 1999.

Under åren 1990 - 1998 har AP-fondens
samlade avkastning legat runt 45 - 50 miljarder
kronor per år. En allt större del av denna avkast-
ning har fr.o.m. år 1991 tagits i anspråk för att

PROP. 1999/2000:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN

täcka avgiftsunderskottet. Som exempel kan
nämnas att för år 1998 var avgiftsinkomsterna till
AP-fonden ca 92 000 miljoner kronor och
utgifterna drygt 126 000 miljoner kronor. Av
AP-fondens avkastning i form av
ränteinkomster, kursskillnader m.m. netto,
aktieutdelningar och övriga inkomster dvs totalt
55 000 miljoner kronor, fick 34 000 miljoner
kronor användas för att täcka avgifts-
underskottet.

Utgifterna för den tilläggspension och den
folkpension som belastar AP-fonden beräknas
till 96 644 miljoner kronor respektive

42 575 miljoner kronor för år 2000. Utgifterna
för administrationen beräknas till 814 miljoner
kronor. Regeringen beräknar således att de ut-
gifter som belastar AP-fonden år 2000 samman-
taget kommer att uppgå till 140 033 800 000
kronor.

Bilaga

Försäkringsersättningar
och vissa bidrag inom
Socialdepartementets område
- översikt av
utgifter och finansiering

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Bilaga

Försäkringsersättningar och vissa bidrag
inom Socialdepartementets område
- översikt av utgifter och finansiering

I detta avsnitt redovisas utgifter och finansiering
för de försäkringsersättningar och vissa bidrag
som hör till Socialdepartementets ansvarsom-
råde. I vissa fall redovisas också ersättningar som
hör till andra departement men administreras av
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna (tab. 1).

De allmänna försäkringarnas och vissa bi-
dragssystems som andel av bruttonational-
produkten (BNP) beräknas för år 2000 uppgå till
17,2 % vilket är lägre än år 1980. De sam-

lade socialförsäkringsutgifterna var som störst år
1995, ca 315 miljarder. I relation till BNP var
dock utgifterna som störst år 1994, 20,4 procent.
Utgifterna som andel av BNP har mellan år 1995
och år 2000 minskat med 1,2 procentenheter.
Förklaringen till denna utveckling är dels
besparingar inom socialförsäkringsområdet, dels
en hög tillväxt i den svenska ekonomin under
senare hälften av nittiotalet.

Tabell 1 Socialförsäkringens utgifter relaterat till BNP (%) och resp, försäkringssgren som andel av totala utgifterna för
socialförsäkringen ______________________

	1980	1985	1990	1994	1995	1996	1997	1998	19991	20002
BNP, löpande priser, miljarder kronor	525	863	1 347	1 531	1 706*	1 752*	1 805*	1 873*	1 951*	2 042*
Socialförsäkringsutgifter, lp, mkr	93	156	263	313	314	306	302	296	339s	352s
Som andel av BNP	17,6	18,0	19,3	20,4	18,4	17,5	16,7	15,8	17,3	17,2
därav: Trygghet för familjer	11,6	17,7	35,8	53,2	51,1	44,2	40,9	43,9	48,0	52,3
och barn3	1,9	2,0	2,6	3,4	3,0	2,5	2,3	2,3	2,5	2,6
	(10,8)	(11,1)	(13,5)	(17,0)	(16,3)	(14,5)	(13,6)	(14,8)	(14,2)	(14,9)
Trygghet vid sjukdom och	34,5	58,1	100,3	85,6	86,9	83,5	82,4	74,7	106,3	112,5
handikapp3	6,6	6,7	7,4	5,6	5,1	4,8	4,6	4,0	5,4	5,5
	(37,5)	(37,2)	(38,3)	(27,3)	(27,7)	(27,3)	(27,3)	(25,2)	(31,4)	(32,0)
Trygghet vid ålderdom3	42,2	72.5	115,7	151,3	155,2	158,4	159,6	161,7	167,0	170,5
	8,0	8,4	8,5	9,9	9,1	9,0	8,8	8,6	8,6	8,3
	(45,4)	(46,7)	(44,0)	(48,3)	(49,4)	(51,8)	(52,9)	(54,6)	(49,3)	(48,4)
Annan utbetalning3	3,1	4.1	5,8	16,8	14,7	12,9	12,3	9,5	10,7	10,7
	0,6	0,5	0,4	1,1	0,9	0,7	0,7	0,5	0,5	0,5
	(3,4)	(2,8)	(2,1)	(5,4)	(4,7)	(4,2)	(4,1)	(3,2)	(3,2)	(3,0)
Administration3	2,5	3,4	5,6	6,2	6,2	6,6	6,6	6,5	6,4	6,0
	0,5	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4	0,3	0,3	0,3
	(2,8)	(2,2)	(2,1)	(2,0)	(2,0)	(2,2)	(2,2)	(2,2)	(1,9)	(1,7)

1 Prognos.

2 Beräkning.

3 Läsanvisning: Första raden inom resp, försäkringsgren avser totala utgifter i miljarder kronor. Andra raden avser resp, försäkringsgren som andel av BNP och tredje raden inom
parentes avser resp, försäkringsgren som andel av totala utgifterna för socialförsäkringen.

4 BNP enligt ENS 95.

5 Inklusive statliga ålderspensionsavgifter.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Utgifterna har under den redovisade perioden
stigit från 93 miljarder år 1980 till 296 miljarder
år 1998. Ökningen var som kraftigast från slutet
av 1980-talet och fram till år 1991. Ökningen
fortsatte svagt fram till år 1996 då utgifterna
minskade. Minskningen har fortsatt till år 1998.
Under de närmaste åren beräknas utgifterna öka
svagt. Den ökning som visar sig i tabellen för
åren 1999 och 2000 härrör till största delen från
införandet av statliga ålderspensionsavgifter. En
mindre del kommer utav faktiska utgifts-
ökningar.

Utvecklingen av de olika försäkringsgrenarna
har under perioden skiljt sig åt. Utgifterna för
ekonomisk trygghet vid ålderdom har i fasta
priser ökat under hela perioden, totalt med nära
50 procent mellan 1980 och 1998. Utgifterna för
ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
låg stilla under första hälften av åttiotalet för att
mellan år 1985 och år 1989 stiga kraftigt. Den
kraftiga utgiftsökningen följdes av en lika kraftig
utgiftsminskning fram till år 1993 då minsk-
ningen planade ut. Utgifterna för ekonomisk
trygghet för familjer och barn har totalt ökat
under perioden, dock från en låg nivå 1980.
Stödet har fördubblades mellan år 1980 och år
1994.

Följande områden innefattas

Ekonomisk trygghet för familjer med bam

- barnbidrag

- föräldraförsäkring, inkl, havandeskapspen-
ning

- bostadsbidrag

- bidragsförskott/underhållsstöd

- vårdbidrag för funktionshindrade barn

- barnpensioner

- bidrag till kostnader för internationella
adoptioner

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp

- sjukpenning

- rehabiliteringsersättning

- arbetsskadeersättning

- förtidspension/sjukbidrag i form av folk-
pension, pensionstillskott och ATP

- bostadstillägg till förtidspension/sjukbidrag

- handikappersättning

- närståendepenning

- bilstöd till handikappade

- assistansersättning

- sjukvårdsförmåner inkl, viss ersättning till
sjukvårdshuvudmännen, samt ersättning för
tandvårds- och läkemedelskostnader

Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.

- ålderspension i form av folkpension, pen-
sionstillskott och ATP

- särskilt pensionstillägg

- bostadstillägg till pensionär, SBTP

- hustrutillägg

- delpension

- efterlevandepensioner inkl, änkepension,
omställningspension och särskild efter-
levandepension i form av folkpension, pen-
sionstillskott och ATP

- sjömanspensioner

Annan utbetalning

- småföretagarförsäkringar

- smittbärarersättning

- utbildningsbidrag

- ersättning till värnpliktiga

Administration

- Riksförsäkringsverket

- Allmänna försäkringskassor

Finansiering av ersättningar som utges
enligt AFL

Den allmänna försäkringens utgifter som regle-
ras i lagen (1962:381) om allmän försäkring
finansieras med intäkter från sociala avgifter,
allmänna skattemedel samt via avkastning från
AP-fonden. Sociala avgifter tas ut i olika former:
arbetsgivaravgifter, egenavgifter från egenföre-
tagare m.fl. samt allmän pensionsavgift och
statlig ålderspensionsavgift.

I samband med riksdagens beslut om in-
komstgrundad ålderspension m.m. beslutades
om förändrad struktur på socialavgifterna och

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

förändrade avgiftsnivåer m.m. (prop.
1997/98:151, bet. 1997/98SfU13 och SfU14,
rskr. 1997/98:315).

I det följande redogörs för de förändringar
som trädde i kraft från och med år 1999 avseende
socialavgifter och avgiftsnivåer. Inför år 2000
föreslås vissa förändringar av avgiftsnivåerna vad
gäller ålderspensions-, sjukförsäkrings- och den
allmänna löneavgiften.

Förändringar år 1999

- Sjukförsäkringsavgiften finansierar, för-
utom delar av sjukförsäkringen, tilläggspen-
sion i form av förtidspension och till viss
del kostnaderna för folkpension i form av
förtidspension men inte längre kostnaderna
för tandvård, läkemedelssubventioner och
förmåner från föräldraförsäkringen. Sjuk-
försäkringsavgiften sänktes till 7,50 % för
arbetsgivare och till 8,23 % för den som har
inkomst av annat förvärvsarbete.

- Tandvård och läkemedelssubventioner
finansieras med allmänna skattemedel.

- Efterlevandepensionsavgiften om 1,70 %
infördes och finansierar tilläggspension och
folkpension i form av efterlevandepension
samt administrationskostnader för dessa
förmåner.

- Ålderspensionsavgiften är 6,40 % vilket är
samma nivå som den tidigare ATP-avgiften.

- En föräldraförsäkringsavgift på 2,20 %
infördes 1999 för finansiering av föräldra-
försäkringen.

- Arbetsmarknadsavgiften, som betalas av ar-
betsgivare, höjdes 1999 till 5,84 % samtidigt
som lönegarantiavgiften och arbetarskydds-
avgiften slopades.

- Socialavgifterna ska finansiera de statliga
ålderspensionsavgifter som beräknas belöpa
på de förmåner som socialavgifterna ska
finansiera. Exempel på sådana förmåner är
förtidspension, sjukpenning och föräldra-
penning.

- Det sammantagna uttaget av socialavgifter
och allmän löneavgift hålls i stort oför-
ändrad genom att den allmänna löneav-
giften höjdes till 8,04 % år 1999.

- Allmän pensionsavgift tas ut dels på
inkomst av anställning, dels på inkomst av
annat förvärvsarbete till den del summan av
inkomsterna före avdrag för allmän pen-
sionsavgift inte överstiger förhöjda pris-
basbelopp, vilket i termer av pensions-
grundande inkomst motsvarar 7,5 förhöjda
prisbasbelopp.

Förändringar år 2000

- Ålderspensionsavgift höjs från 6,4 % till
10,21 %

- Den allmänna löneavgiften sänks från
8,04 % till 3,09 %.

- Sjukförsäkringsavgiften höjs till 8,5 %.

- Allmän pensionsavgift tas ut på inkomst
upp till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

I tabell 2 redovisas utvecklingen av arbets-
givaravgifterna och i tabell 3 utvecklingen av
egen avgifterna för egenföretagare och uppdrags-
tagare. Avgiftsunderlaget för dessa är löne-
summan för anställda resp, egna företagare och
betalas av arbetsgivaren resp, egenföretagaren.

Socialförsäkringsförmåner finansieras, vilka
beskrivits tidigare, i huvudsak genom social-
avgifter från arbetsgivare och egenföretagare, all-
männa egenavgifter, avkastning från fonder och
allmänna skattemedel. Vissa förmåner finansieras
helt med allmänna skattemedel, i huvudsak bi-
drag till barnfamiljer såsom tex barnbidrag och
bostadsbidrag, bidrag till handikappade t.ex.
bilstödet och bostadstillägg till pensionärer.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

ITabell 2 Arbetsgivaravgifter år 1990 och 1995-2000
Arbetsgivaravgifter	1990	1995	1996	1997	1998	1999	2000
Sjukförsäkringsavgifter	10,10	6,23	5,28	4,04	7,90	7,50	8,5
Folkpensionsavgift2	7,45	5,86	5,86	5,86	6,83	-	-
Ålderspensionsavgifter1	13,00	13,00	13,00	13,00	6,40	6,40	10,21
Arbetsskadeavgift	0,90	1,38	1,38	1,38	1,38	1,38	1,38
Delpensionsavgift2	0,50	0,20	0,20	0,20	0,20	-	-
Efterlevandepensionsavgift	-	-	-	-	-	1,70	1,70
Föräldraförsäkringsavgift	-	-	-	-	-	2,20	2,20
Lönegarantiavgift2	0,20	0,20	0,25	0,25	0,25	-	-
Arbetsmarknadsavgift	2,16	4,32	5,42	5,42	5,42	5,84	5,84
Barnomsorgsavgiff	2,20	-	-	-	-	-	-
Arbetarskyddsavgift2	0,35	0,17	0,17	0,17	0,17	-	-
Arbetsmiljöavgift	1,50	-	-	-	-	-	-
Vuxen utbildningsavgift	0,27	-	-	-	-	-	-
Allmän löneavgift	0,34	1,50	1,50	2,60	4,48	8,04	3,09
S:a arbetsgivaravgifter	38,97	32,86	33,06	32,92	33,03	33,06	32,92
1 ATP-avgift t.o.m. år 1998 2 Avskaffades 1998.

\|Tabell 3 Egenavgifter (egenföretagare och uppdragstagare) år 1990 och j				1995-2000
Arbetsgivaravgifter^^	1990	1995	1996	1997	1998	1999	2000
Sjukförsäkringsavgift	9,60	9,12	5,82	4,72	8,66	8,23	9,23
Folkpensionsavgift	7,45	6,03	6,03	6,03	6,83	-	-
Ålderspensionsavgift1	13,00	13,00	13,00	13,00	6,40	6,40	10,21
Arbetsskadeavgift	0,90	1,40	1,40	1,40	1,38	1,38	1,38
Delpensionsavgift	0,50	0,20	0,20	0,20	0,20	-	-
Efterlevandepensionsavgift	-	-	-	-	-	1,70	1,70
Föräldraförsäkringsavgift	-	-	-	-	-	2,20	2,20
Arbetsskyddsavgift	0,20	-	-	-	-	-	-
Barnomsorgsavgiff	2,20	-	-	-	-	-	-
Lönegarantiavgift	-	-	-	-	-	-	-
Arbetsmarknadsavgift	-	-	3,30	3,30	3,30	3,30	3,30
Allmän löneavgift	0,34	1,50	1,50	2,60	4,48	8,04	3,09
Arbetsmiljöavgift	-	-	-	-	-	-	-
Vuxenutbildningsavgift		-	-	-	-	-	-
S:a arbetsgivaravgift	34,19	31,25	31,25	31,25	31,25	31,25	31,11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Tabell 4 Allmänna egenavgifter

Allmänna e^enavgifter	1990	1995	1996	1997	1998	1999	2000
Allmän pensionsavgift	-	1,00	1,00	1,00	6,95	6,95	7,00
Allmän sjukförsäkrings- avgift	-	2,95	3,95	4,95	-	-	-
S:a allmänna egenavgifter	-	3,95	4,95	5,95	6,95	6,95	7,00

I samband med pensionsuppgörelsen om-
vandlades den allmänna sjukförsäkringsavgiften
till allmän pensionsavgift. Den allmänna pen-
sionsavgiften höjdes mellan år 1999 och år 2000
till 7,0 %.

Statlig ålderspensionsavgift belastar sedan år
1999 de förmåner som är pensionsgrundande,
t.ex. förtidspension, sjukpenning och föräldra-
penning. Anslag/förmåner där förmånsmot-
tagaren betalar allmän egenavgift belastas år 2000
med statlig ålderspensionsavgift om 10,21 %.
Anslag/förmåner där förmånsmottagaren ej
betalar allmän egenavgift belastas med statlig
ålderspensionsavgift om 18,5 %.

ITabell 5 Statliga ålderspensionsavgifter 1
Budgetår	1998	1999	2000
Statlig ÅP-avgift, beskattad förmån	-	6,4	10,21
Statlig ÅP-avgift, obeskattad förmån	-	18,5	18,5

Totalt beräknas förmånerna inom Socialdeparte-
mentets område uppgå till 352 miljarder kronor
år 2000.

Tabell 6 Finansieringsutveckling för Socialdepartementets förmåner under är 1999 och år 2000

Avgifter	Inkomst	1999 Utgift	Över/under finansiering	Inkomst	2000 Utgift	över/under finansiering
Sjukförsäkringsavgift	62 333	66 669	-4 336	73 590	71 710	1 880
Ålderspensionsavgift	54 079	54 0791	0	86 603	82 9041	3 699
Arbetsskadeavgift	11 588	7 136	4 452	12 163	7 185	4 978
Efterlevandepensionsavgift	12 753	13 620	-867	14 600	13 973	627
Föräldraförsäkringsavgift	16 504	15 243	1 261	18 894	16 929	1 965

1 Av influtna ålderspensionsavgifter förs 7 % till staten och år 1999 32 % och år 2000 uppskattningsvis ca 20 % till Riksgälden.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Tabell 7 Kostnader och finansiering av ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp åren 1999 och 2000

Miljoner kronor

Prognos 1999 varav
Totalt Stat!

Förslag 2QQ.Q ya.rav
övrigt Totalt Statsbidrai

Ersättning till sjukvårdshuvud-
männen m.m.	530	530	-	-	530	530	-	-
Läkemedel	13 4912	13 491	-	-	14 1372	14 137	-	-
Tandvård	1 550	1 550		-	1 468	1 468	-	-
Bilstöd till handikappade	179	179	-	-	230	230	-	-
Assistansersättning	6 070	4 600	-	1 4701	6 670	5 136	-	1 5341
Sjukpenning	25 059	1 630	23 429		28 950	-	28 950	-
varav förmån	24 014	1 562	22 452	-	26 317	-	26 317	-
statlig ålderspensionsavg.	1 045	68	977	-	2 633	-	2 633	-
Rehabilitering	2 332	152	2 180	-	2 500	-	2 500	-
varav förmån	2 258	147	2111	-	2394	-	2394	-
statlig ålderspensionsavg.	74	5	69	-	106	-	106	-
Närståendepenning	48	3	45	-	52	-	52	-
varav förmån	45	3	42	-	47	-	47	-
statlig ålderspensionsavg.	3	0	3	-	5	-	5	-
Förtidspensioner	46 461	9 784	36 677	-	47 171	6 964	40 206	-
varav ATP	23 865	1 579	22 286	-	24 437	-	24 437	-
Folkpension	13 731	5 023	8 708	-	13 994	4 336	9 658	-
statlig ålderspensionsavg.	8 865	3182	5 683	-	8 739	2 628	6111	-
Bostadstillägg till förtidspensio- närer	2 410	2 410			2 346	2 346
Handikappersättning	1 015	1015	-	-	1 036	1036	-	-
Sysselsättning av vissa förtids- pensionärer	25		25		25		25
Arbetsskadeförsäkringen	7 269	7	7 136	1203	7 306	11	7 185	1103
varav förmån	5773	5	5 648	120	5 711	7	5 594	110
statlig ålderspensionsavg.	1 490	2	1 488	-	1595	4	1 591	-
Ersättning för kroppskador	64	64	-	-	65	65	-	-
varav förmån	59	59	-	-	60	60	-	-
statlig ålderspensionsavg.	5	5			5	5	-
Summa	106 497	35 415	69 492	1 590	112486	31 923	78 918	1 644

2 Fr.o.m. år 1998 är Socialstyrelsen ansvarig för anslaget

3 Finansieras av affärsverk och fd affärsverk m.m.

I statsbudgeten återfinns anslagen som styr
socialförsäkringsgrenen ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp, tabell 7, under utgifts-
området 9 och utgiftsområde 10. Bostadstillägg
till förtidspensionärer är en del av anslaget A3
under utgiftsområde 11. Vad gäller kostnaderna
för statlig Assistansersättning finansieras huvud-
delen av utgifterna av staten, dock ingår här även
kostnaderna för de 20 första timmarna som
finansieras av kommunerna.

Utgifterna för socialförsäkringsgrenen ekono-
misk trygghet vid ålderdom, tabell 8, återfinns i
huvudsak under utgiftsområde 11. Utgifterna för
allmän tilläggspension och folkpension till de
som även uppbär ATP återfinns utanför
statsbudgeten, i bilagan ålderspension vid sidan
av statsbudgeten. KKB, som ingår som en del av
bostadstillägget finansieras av kommunerna.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

ITabell 8 Kostnader och finansiering av ekonomisk trygghet vid ålderdom 1
	Prognos 1999 varav		Avgifter	övrigt	Förslag 2000 varav		Avgifter	övrigt
	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt
Ålderspension	146 585	11 485	107 471	27 6292	150 026	10 826	139 200	-
varav ATP	93 300	-	74 219	19 081	96 600	-	96 600	-
Fp till pensionär med A TP	dl 800	-	33 252	8 548	42 600	-	42 600	-
övrig Fp och PTS	11 485	11485	-	-	10826	10 826	-	-
Efterlevandepensioner till vuxna	12 666	805	11 861‘	-	12 988	-	12 988	-
varav Änkepension ATP	12 096	770	11 326	-	12 424	-	12 424	-
FP	290	18	272	-	266	-	266	-
Efterlevandepension A TP	100	6	94	-	109	-	109	-
FP	180	11	169	-	189	-	189	-
Bostadstillägg till pensionärer	7 530	7 530	-	-	7 336	7 336	-	-
varav till ålderspensionärer	7 365	7365	-	-	7169	7169	-	-
till efterlevande	73	73	-	-	71	71	-	-
SBTP	92	92	-	-	96	96	-	-
Delpension	259	259	-	-	123	123	-	-
varav förmån	244	244	-	-	112	112	-	-
statlig ålderspensionsavg.	15	15	-		11	11	-
Summa	167 040	20 079	146 961	-	170 473	18 285	152188

1 Efterlevandepensionsavgift.

2 Netto avkastning från AP-fonden.

Utgifterna för socialförsäkringsgren ekonomiska
trygghet för familjer och barn återfinns under
utgiftsområde 12, förutom bostadsbidragen som
finns under utgiftsområde 18. Underhållsstödet
finansieras i huvudsak av staten. I redovisningen

nedan ingår också den del som finansieras genom
återbetalningsbeloppet från de återbetalnings-
skyldiga föräldrarna.

Tabell 9 Kostnader och finansiering av ekonomisk trygghet för familjer och barn

	Prognos 1999 varav		Förslag 2000 vara»					övrigt
	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt
Barnbidrag	16 759	16 759	-	-	18 832	18 832	-	-
Föräldraförsäkring	15 243	-	15 243	-	16 929	-	16 929	-
varav förmån	14 368	-	14 368	-	15 390	-	15 390	-
statlig ålderspensionsavg.	875	-	875	-	1 539	-	1539	-
Underhållsstöd	4 630	2 955	-	1 6751	4 650	2 738		1 9121
Bidrag till kostnader för int. adoptioner	25	25			24	24
Barnpensioner	954	61	8932	-	985	-	9852	-
varav ATP	663	42	621	-	685	-	685	-
Fp	291	19	272	-	300	-	300	-
Vårdbidrag för funktionshindrade barn	1 849	1 849			2 008	2 008
varav förmån	1 750	1 750	-	-	1 836	1 836	-	-
statlig ålderspensionsavg.	99	99	-	-	172	172	-	-
Bostadsbidrag	5 410	5 410	-	-	5 670	5 670	-	-
Pensionsrätt för barnår	3 108	3 108	-	-	3 240	3 240	-
Summa	47 978	30167	16136	1 675	52 338	32 512	17914	1 912
1 Återbetalningar från bidragsskyldiga föräldrar

2 Efterlevandepensionsavgift

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Tabell 10 Kostnader och utgifter för socialförsäkringens administration

	Prognos 1999 vara»				Förslag 2000 »arav
	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt	Totalt	Statsbidrag	Avgifter	övrigt
Riksförsäkringsverket	1 046	800	2212	25'	952	717	210*	25'
Allmänna försäkringskassor	5 358	4 971’	3742	13‘	5 093	4 7653	3142	14'

Summa_______________________________6 404 5 771_________595__________38

1 Övriga intäkter

3 Från AP-fonden

3 Finansieras till viss del över sjukförsäkrings, efterlevandepensions, arbetsskade och föräldraförsäkringsavgiften

6 045

5 482 524

Socialförsäkringen administreras av Riksförsäk-
ringsverket och de allmänna försäkringskassorna,
tabell 10. Verksamheten finansieras genom stats-
bidrag och avgifter.

Allmän tilläggspension, ATP

Den 1 januari år 1999 genomfördes en omför-
delning av finanseringsansvaret mellan AP-fon-
den och statsbudgeten. Finansieringsansvaret för

Tabell 11 AP-fonden

Budgetår	1998 Utfall	1999 Prognos	2000 Prognos
Utgifter Ålderspension, viss folkpen- sion		41 800	42 600
Ålderspension, ATP	88 900	93 300	96 600
Förtidspension	23 610	-	-
Efterlevandepension för vuxna1	11 718
Barnpension	634	-	-
Administration	822	800	800
Summa utgifter	125 684	135 900	140 000
Inkomster Ålderspensionsavgift2	40 001	32 988	63 220
Allmän pensionsavgift3	52 025	59 548	64 175
Statliga älderspensions- avgifter		15 571	20 301
Nettoavkastning4	55 318	45 000	36 800
Summa inkomster	147 344	153107	184 496
Under/överskott under äret	21 660	17 207	44 496
AP-fonden i december5	641 470	613 677®	613 1737

'.Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension

2 Av influtna ålderspensionsavgifter förs 7 % till staten och 22,4 % år 1998 och 32 %
år 1999 placeras på konto hos Riksgäldskontoret. Återstoden, vilket redovisas i
tabellen, förs till AP-fonden. Är 2000 uppskattas överföringen till Riksgälden till ca 20
%.

3 Avgiften infördes per den 1 januari 1995

4- Exkl. kursförändringar

5 Inkl, inträffade och prognostiserade kursförändringar. De senare kan snabbt ändras
med annan kursutveckling.

645 md kr överförs till statsbudgeten under år 1999.

7 45 md kr överförs till statsbudgeten under år 2000.

allmän tilläggspension i form av förtidspen-
sion/sjukbidrag, efterlevandepension och barn-
pension flyttades över från AP-fonden till stats-
budgeten och finansieringsansvaret för ålders-
pension i form av folkpension till de som även
uppbär ålderspension i form av allmän tilläggs-
pension flyttades från statsbudgeten till AP-
fonden.

Under 1999 överförs 45 miljarder kronor från
AP-fonden till statsbudgeten och under år 2000
ytterligare 45 miljarder kronor. Den 1 januari år
2001 överförs 155 miljarder kronor från AP-
fonden till statsbudgeten. Dessa belopp mot-
svarar sammanlagt en engångsöverföring om 258
miljarder per den 1 januari 1999.

Arbetsskadeförsäkri ngen

Arbetsskadeförsäkringen, tabell 12, finansieras
sedan den 1 januari 1999 över statsbudgeten, an-
slaget A5 Arbetskadeersättningar under utgifts-
område 10. Arbetsskadefonden avvecklades
därför år 1998. När fonden avvecklades var det
ackumulerade underskottet 6 894 miljoner
kronor. På grund av det ackumulerade under-
skottet behölls arbetsskadeavgiften. Arbets-
skadeavgiften används till att reducera under-
skottet i en fiktiv fond. Avgiften för år 1999 är
1,38 procent av lönesumman.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA

Tabell 12 Arbetsskadeförsäkringens utgifter och inkomster Ta be II 16 Avveckling av delpensionsfonden________________

^udgetå^^	1998 Utfall
Utgifter
Arbetsskadeersättningar
Sjukpenning/vård LAF1 och YFL2	73
Livräntor LAF	4 743
Livräntor YFL	1 009
Administration	246
Summa utgifter	6 070
Inkomster	10 903
Arbetsskadeavgift
Summa inkomster	10 903
Över/underskott under året	4 833

1 Lagen ( 1976:380) om arbetsskadeförsäkring

2 Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Fondens storlek 1 januari 1998	6 309
Över/underskott under året	1 710
Fondens storlek 31 december 1998	8 019
Tillskott till statsbudgeten	8 019
Vid fondens avveckling	0

Statliga ålderspenisonsavgifter

Fr.o.m. år 1999 belastas statsbudgeten med
ålderspensionsavgifter. Under år 1999 är de
beräknade att uppgå till 18 875 miljoner kronor.

Tabell 13 Avveckling av arbetsskadefonden

Tabell 17 Sammanställning av intäkter från den statliga
ålderspensionsavgiften år 1999 och år 2000___________

Budgetår	1998 Utfall
Fondens storlek 1 januari 1998	-11 727
Över/underskott under året	4 833
Fondens storlek 31 december 1998	-6 894
Tillskott från statsbudgeten	6 894
Vid fondens avveckling	0

Tabell 14 Den fiktiva arbetsskadefondens utveckling

^udgetå^^^^^^^^^9^Jtfa|^^^99l^rogrio^^^OO(^rogno^

Fondbehållning

31 december -6 894 -2 442 2 502

Delpension

Delpensionen finansieras från och med år 1999
helt över statsbudgeten med allmänna skatte-
medel, anslaget A4 utgiftsområde 11. Samtidigt
avskaffades delpensionsavgiften och delpen-
sionsfonden avvecklades under år 1998.

Miljoner kronor
Anslag/förmån	Ålderspensionsavgift
Anslag/förmån	1999	2000
U09, A3 Bidrag till hälso- och sjukvård (smittbärarpenning)	1	1
U010, Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.	1 122	2 744
U010, A2 Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift	8 865	8 739
U010, A4 Arbetsskadeersättningar	1 460	1 595
U010, A6 Ersättningar för kroppskador	1	5
U011, A4 Delpension	15	11
U012, A2 Föräldraförsäkring	875	1 539
U012, A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn	99	172
U012, A7 Pensionsrätt för barnär	3 108	3 240
Statliga Ålderspensionsavgifter från anslag under Försvarsdepartementet	3	1
Statliga Ålderspensionsavgifter från anslag under Kulturdepartementet	5	8
Statliga Ålderspensionsavgifter från anslag under Utbildningsdepartementet	628	837

Tabell 15 Delpensionens utgifter och inkomster

Budgetår	1998 Utfall
Utgifter
Delpension	586
Summa utgifter	586
Inkomster
Delpensionsavgift	1 580
Avkastning från delpensionsfond	716
Summa inkomster	2 296
Under/överskott under året	1 710

Statliga Ålderspensionsavgifter från

anslag under Jordbruksdepartementet	0	0
Statliga Ålderspensionsavgifter från
anslag under Näringsdepartementet	2 692	3 918
Summa	18 875	22 810

Denna beräkning bygger på anslag riksdagen
beslutade om i samband med budgetproposi-
tionen för år 1999. Om utfallet för år 1999 skiljer
sig från budgetpropositionen 1999 kommer att
avgifterna att justeras. De beräknade statliga
ålderspensionsavgifterna för år 2000 uppgår till
22 810 miljoner kronor.

Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet

»44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

Förslag till statsbudget för 2000

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet...................................................................9

2.1 Omfattning..............................................................................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen................................................................................9

2.3 Resultatbedömning...............................................................................10

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................10

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................10

2.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................11

2.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................11

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................11

3 Ersättning vid arbetslöshet..................................................................................13

3.1 Anslag.....................................................................................................13

Al Bidrag till arbetslöshetsersättning............................................13

A2 Bidrag till lönegarantiersättning...............................................15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutvecklingen....................................................................................................9

3.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................13

3.2 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift............................................................15

3.3 Anslagsutveckling.....................................................................................................15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

Diagramförteckning

2.1 Antal arbetslösa 16-64 år

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet enEgt följande uppställning:

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag	Anslagstyp
Al Bidrag till arbetslöshetsersättning	ramanslag	29 696 000
A2 Bidrag till lönegarantiersättning	ramanslag	877 000
Summa		30 573 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

2 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

2.1 Omfattning

Utgiftsområde 13 omfattar bidrag till inkom-
strelaterad arbetslöshetsersättning samt utgifter
för grundbelopp, utjämningsbidrag till arbetslös-
hetskassorna och statlig ålderspensionsavgift.
Området omfattar vidare en aktivare användning
av arbetslöshetsersättningen samt ersättning till
personer som får tillfällig avgångsersättning eller
ersättning vid generationsväxling. Arbetsmark-
nadsverket (AMV) är den myndighet som i hu-
vudsak svarar för verksamheten under utgifts-
området. I utgiftsområdet ingår också utgifter
för lönegarantiersättning, vilken skall ersätta ar-
betstagarnas lönefordringar vid arbetsgivarens
konkurs.

2.2 Utgiftsutvecklingen

ITabell 2.1 Utgiftsutvecklingen 1

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

37 331

33 939

33 463

30 573

28 466

28 273

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Den höga arbetslösheten under 1990-talet har
inneburit mycket stora utbetalningar av arbets-
löshetsersättning. Totalt var i genomsnitt
276 000 personer per månad, eller 6,5 procent av
arbetskraften, öppet arbetslösa under år 1998.

Det är emellertid en kraftig minskning jämfört
med året innan. Det första halvåret 1999 har i
genomsnitt 237 000 personer per månad varit
öppet arbetslösa. Det innebär en öppen arbets-
löshet på 5,5 procent av den totala arbetskraften.
Regeringens bedömning i den reviderade finans-
planen är att den öppna arbetslösheten kommer
att uppgå till i genomsnitt 5,4 procent av arbets-
kraften under år 1999.

Antalet konkursföretag som under budgetåret
1998 berördes av utbetalningar från lönegaranti-
ersättningen var knappt 2 900 och antalet berör-
da arbetstagare var omkring 22 400. Utbetal-
ningarna av lönegarantiersättning har stabiliserats
kring drygt en miljard kronor per år.

Förändringar

Den 1 januari 1998 trädde förändringar i kraft
som innebar att arbetslöshetsförsäkringen och
det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) slogs
ihop till en allmän och sammanhållen arbetslös-
hetsförsäkring. Ersättning kan lämnas dels i form
av inkomstrelaterad ersättning, dels i form av
grundbelopp. Den 1 januari 1999 ändrades tid-
punkten för när grundbeloppet i arbetslöshets-
försäkringen tidigast kan lämnas, från den 1 juli
det år en sökande fyller 20 år till den dag han el-
ler hon fyller 20 år. Ändringen var en konsek-
vens av att åldersgränsen för vissa arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder ändrats på samma sätt.
Utgifterna för resursarbete, som belastade ut-
giftsområdet fram till den 1 juli 1998, och utgif-
terna för offentliga tillfälliga arbeten för äldre ar-
betslösa (OTA), som belastade utgiftsområdet
fram till den 1 januari 1999, belastar nu utgifts-
område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Vidare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

belastas anslaget för bidrag till arbetslöshetser-
sättning från och med år 1999 av en statlig ålder-
spensionsavgift.

Anslaget för bidrag till lönegarantiersättning
finansierade t.o.m. budgetåret 1998 även amorte-
ringar till Riksgäldskontoret för den skuld som
kvarstod från lönegarantifonden. Skulden regle-
rades vid utgången av år 1998 genom att medlen
avräknades mot statsverket. Fr.o.m. budgetåret
1999 belastas anslaget endast med utbetalningar
för lönegarantiersättningar och vissa administra-
tionskostnader.

Mål

Utgiftsområdet skall medverka till att under-
lätta och stimulera omställning och därigenom
öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Prioriteringar

Under år 2000 skall aktivitet och omställning
under arbetslöshet prioriteras. Det innebär bl.a.
att försäkringens grundläggande krav på att stå
till arbetsmarknadens förfogande och vad som
kan anses vara ett lämpligt arbete kommer att
preciseras. Regeringen kommer i den mån det
behövs att föreslå riksdagen lagändringar under
år 2000.

för hur mycket som betalas ut i lönegarantier-
sättning.

Den höga arbetslösheten under 1990-talet har
inneburit mycket stora utbetalningar av arbets-
löshetsersättning. Arbetslösheten har minskat
sedan år 1996 men är fortfarande avsevärt högre
än vid 1990-talets början. Under år 1998 var om-
kring 276 000 personer öppet arbetslösa varav
122 000 var kvinnor och 154 000 män. Det mot-
svarade 6,5 procent av arbetskraften. Bland kvin-
nor var arbetslösheten 6,0 procent och bland
män 6,9 procent. Det första halvåret 1999 har i
genomsnitt 237 000 personer varit öppet arbets-
lösa. Av dessa var 102 000 kvinnor och 135 000
män. Det innebär en arbetslöshet på 5,5 procent
av den totala arbetskraften, eller 5,0 procents ar-
betslöshet bland kvinnor och 6,0 procents ar-
betslöshet bland män.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Arbetslöshetsersättningen är en viktig del av den
aktiva arbetsmarknadspolitiken vars främsta
uppgift är att öka anpassningsförmågan på ar-
betsmarknaden. Ersättningen lämnas vid ofrivil-
lig arbetslöshet och kompenserar för förlorad ar-
betsinkomst. Ersättningen är avsedd att
underlätta omställning till nytt arbete. Lönega-
rantiersättningen ger ett löneskydd åt arbetstaga-
re vid arbetsgivares konkurs.

Arbetslöshetens omfattning är avgörande för
utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Vidare
påverkas utgifterna av reglerna för arbetslöshet-
sersättningen. Därutöver har antalet personer
som berörs av företagskonkurser liksom be-
stämmelserna för lönegarantiersättning betydelse

Tiden i öppen arbetslöshet har minskat med 12
dagar under år 1998 jämfört med år 1997. År

1998 var den genomsnittliga tiden i öppen ar-
betslöshet 111 dagar.

Utgifterna för arbetslöshetsersättningen var
till följd av en minskad arbetslöshet lägre år 1998
än år 1997 och beräknas fortsätta att minska år

1999 på grund av en allt lägre arbetslöshet.

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Se avsnitt 2.3.1.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

2.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

Arbetslöshetsersättningen förutsätter och möj-
liggör ett aktivt arbetssökande under arbetslös-
het och ersättningen kan därför ses som en in-
tegrerad del av den aktiva
arbetsmarknadspolititken. Ersättningen medver-
kar också till att minska inkomstklyftorna mellan
dem som har arbete och dem som saknar arbete
och är därför även en viktig del av fördelnings-
politiken.

2.3.4 Regeringens slutsatser

Under en konjunkturuppgång är det av största
vikt att underlätta rörligheten på arbetsmarkna-
den och att matchningen mellan lediga platser
och arbetssökande fungerar effektivt. I detta
sammanhang har arbetslöshetsersättningen stor
betydelse som omställningsförsäkring.

Näringsdepartementet har tillsatt en arbets-
grupp med uppgift att se över vissa frågor inom
arbetslöshetsförsäkringen. Uppdraget redovisas
den 28 september 1999. Arbetsgruppen har i
uppdrag att lämna förslag som säkerställer att ar-
betslösa behandlas lika i likartade situationer.
Arbetsgruppen ser över reglerna om att ta ett an-
visat lämpligt arbete och lämnar förslag till preci-
seringar av vad detta innebär mot bakgrund av
försäkringens grundläggande krav på att stå till
arbetsmarknadens förfogande. Arbetsgruppen
analyserar vidare hur arbetsförmedlingens kon-
trollfunktion fungerar och föreslår de förbätt-
ringar som kan behövas. I uppdraget ingår också
att se över tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsgruppens förslag kommer att beredas och
regeringen avser att under år 2000 lämna förslag
till riksdagen om ändringar.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter
också en effektiv matchning mellan utbjuden ar-
betstid och arbetstillfällen. Arbetslöshetsförsäk-
ringens utformning har betydelse även i detta
sammanhang. Under år 1998 tillsattes därför en
utredning som fick i uppdrag att bl.a. se över frå-
gan om deltidsbegränsningen i arbetslöshetsför-
säkringen. Utredningen lämnade sitt slutbetän-
kande, DELTA Utredningen om deltidsarbete,
tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning (SOU
1999:27) i februari år 1999. Under år 1998 till-
sattes även en arbetsgrupp inom Regeringskans-
liet för att belysa frågan om en indexering av
dagpenningbeloppets högsta och lägsta nivå. Ar-
betsgruppen har lämnat en rapport, Indexering

av högsta och lägsta dagpenningnivå i arbetslös-
hetsförsäkringen (Ds 1999:10). Betänkandet och
rapporten har nyligen remissbehandlats och re-
geringen avser att ta ställning till dessa i anslut-
ning till behandlingen av förslagen från den ar-
betsgrupp som ser över vissa frågor inom
arbetslöshetsförsäkringen.

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

En flexibel arbetsmarknad, med goda möjlighe-
ter till omställning för både anställda och ar-
betslösa, är en förutsättning för att uppnå målen
om en öppen arbetslöshet på högst fyra procent
under år 2000 och att öka andelen reguljärt sys-
selsatta i befolkningen mellan 20 och 64 år till 80
procent år 2004. Detta kräver insatser inom flera
politikområden. Regeringens arbetsmarknads-
politik bidrar till en effektiv anpassning på ar-
betsmarknaden främst via en effektiv arbetsför-
medling och genom att arbetslösa kan utbilda sig
och på annat sätt utveckla sin kompetens. Vidare
har regeringens utbildningspolitik t.ex. genom
Kunskapslyftet och regeringens näringspolitik
såväl kortsiktiga som långsiktiga positiva effekter
på arbetsmarknaden och arbetskraftens omställ-
ningsförmåga. Även skatte- och bidragssyste-
mens utformning har betydelse för tillväxten och
sysselsättningen och därmed också för arbetslös-
heten.

Utgiftsutvecklingen

Hur stora resurser som avsätts för att finansiera
arbetslöshetsersättningen beror framför allt på
arbetslöshetens utveckling. Medelsåtgången be-
räknas för åren 2000 till och med år 2002 bli
mindre än vad som beräknades i 1999 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1998/99:100)
Detta beror på att arbetslösheten nu antas bli läg-
re för vart och ett av åren 2000-2002. Medelsåt-
gången beräknas dock inte minska proportionellt
med arbetslösheten. Det beror dels på att den
statliga ålderspensionsavgift som belastar anslag
Al Bidrag till arbetslöshetsersättning, har höjts.
Det beror också på att de som i störst utsträck-
ning antas lämna arbetslöshet är de som erhållit
grundbelopp eller saknat arbetslöshetsersättning.
Detta gäller t.ex. många arbetslösa ungdomar.
Ytterligare en faktor som påverkar utgifterna i
förhållande till arbetslösheten är att vissa perso-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

ner som räknas som sysselsatta i SCB:s Arbets-
kraftsundersökning, samtidigt kan uppbära ar-
betslöshetsersättning, t.ex. deltidsarbetslösa och
tillfälligt anställda.

Anslagssparandet under utgiftsområdet för
budgetåret 1998 uppgick till sammanlagt 1 154
miljoner kronor. Av detta har 121 miljoner kro-
nor förts bort från anslaget. Regeringen har där-
utöver minskat anslaget med 610 miljoner kro-

nor som en teknisk justering av anslaget med
anledning av att AMV för budgetåret 1998 bytt
redovisningsprincip vilket redogörs för under
avsnitt 3.1.

De antaganden om den ekonomiska utveck-
lingen och arbetslösheten som redovisas i den
reviderade finansplanen ligger till grund för rege-
ringens beräkning av de förväntade utgifterna
under utgiftsområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

3 Ersättning vid arbetslöshet

3.1 Anslag

Al Bidrag till

arbetslöshetsersättn ing

Tabell 3.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	35 289 473	Anslags- sparande	1 153 5271
1999	Anslag	32 796 000	Utgifts- prognos	32 433 000
2000	Förslag	29 696 000
2001	Beräknat	27 548 000
2002	Beräknat	27 355 000

'Av detta har 120 695 tusen kronor förts bort från anslaget

Från anslaget utbetalades under budgetåret 1998
arbetslöshetsersättning, tillfällig avgångsersätt-
ning, ersättning under tid i generationsväxling,
ersättning till deltagare i OTA samt utjäm-
ningsbidrag. Anslaget disponeras i huvudsak av
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Arbetslös-
hetsutvecklingen är avgörande för anslagets
storlek. Utgifterna under anslaget påverkas, för-
utom av konjunkturen, av hur reglerna i arbets-
löshetsförsäkringen är utformade. Detta gäller
främst regler om ersättningsnivåer, ersättning-
speriodernas längd och villkoren för rätt till ar-
betslöshetsersättning.

Under budgetåret 1998 utbetalades 35 289
miljoner kronor under anslaget. Det är 5 392
miljoner kronor mindre än vad regeringen be-
räknade inför budgetåret 1998. Orsaken var
framför allt en lägre arbetslöshet än vad rege-
ringen beräknat. Detta stod klart redan under
våren 1998 varför riksdagen på regeringens för-
slag till tilläggsbudget för statsbudgeten för bud-
getåret 1998 minskade anslaget med 4 238 miljo-
ner kronor (prop. 1997/98:150, yttr.

1997/98:AU9y, bet. 1997/98:FiU27, rskr.
1997/98:317). Under hösten 1998 sjönk arbets-
lösheten ännu snabbare än beräknat, vilket
medförde ett anslagssparande på 1 154 miljoner
kronor. Av detta har regeringen fört bort 121
miljoner kronor. Regeringen har därutöver
minskat anslaget med 610 miljoner kronor som
en teknisk justering av anslaget med anledning av
att AMV för budgetåret 1998 bytt redovisning-
sprincip. AMV tillämpar nu en kassamässig re-
dovisning vilket innebär att preliminära inkomst-
skatter till arbetslöshetsersättningen som utbe-
talas med, i princip, en månads eftersläpning av-
räknas mot det budgetår då betalningar sker, i
likhet med övriga utbetalningar under anslaget.
Tidigare har utbetalningar som skett efter bud-
getårsskiftet före brytdag för årsbokslut belastat
föregående budgetår. Bakgrunden till den för-
ändrade redovisningprincipen är att regeringen
delar Ekonomistyrningsverkets (ESV) bedöm-
ning att medlen under anslaget i enlighet med
nationalräkenskaperna bör definieras som trans-
fereringar och att anslagsavräkningen därför skall
ske kassamässigt. Vid omläggningen för budget-
året 1998 uppstod en engångseffekt på 731 mil-
joner kronor genom att anslaget i princip endast
belastades med elva månaders skatteutbetalning-
ar i stället för tolv. Kommande budgetår påver-
kas inte eftersom den förändrade redovisning-
sprincipen innebär att anslagsbelastningen
jämfört med tidigare ökar den första månaden
samtidigt som den minskar den sista månaden.

Under det första halvåret 1999 har 16 569
miljoner kronor betalats ut under anslaget. Rege-
ringen beräknar i den reviderade finansplanen att
i genomsnitt 235 000 personer kommer att vara
öppet arbetslösa under budgetåret 1999. Det
motsvarar ca 5,4 procent av arbetskraften. Rege-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

ringen beräknar nu att kostnaderna för bidrag till
arbetslöshetsersättning kommer att uppgå till
32 433 miljoner kronor år 1999.

Statsbidrag till arbetslöshetskassor

Under budgetåret 1998 uppgick kostnaderna för
statsbidrag till arbetslöshetskassorna till 34 215
miljoner kronor. Kostnaderna inkluderar ut-
betalning av inkomstrelaterad arbetslöshetser-
sättning, grundbelopp och tillfällig avgångser-
sättning. Under det första halvåret 1999 utbeta-
lades 15 553 miljoner kronor i statsbidrag till ar-
betslöshetskassorna.

Omkring 72 procent av de öppet arbetslösa
som var registrerade vid arbetsförmedlingen år
1998 hade rätt till inkomstrelaterad arbetslöshet-
sersättning. Omkring 8 procent hade rätt till
grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen.

Under år 1998 utbetalades ersättning för 62,3
miljoner ersättningsdagar vilket är en minskning
med nästan 14,8 miljoner ersättningsdagar jäm-
fört med det antal ersättningsdagar som beta-
lades ut som arbetslöshetsersättning och KAS år

1997. Det första halvåret 1999 utbetalades ersätt-
ning för 29,5 miljoner ersättningsdagar. Det är
3,7 miljoner ersättningsdagar färre än det första
halvåret 1998.

Arbetslöshetsersättning betalas till såväl hel-
som deltidsarbetslösa. År 1998 fanns i genom-
snitt 131 200 deltidsarbetslösa, varav 106 800
kvinnor och 24 800 män, registrerade vid ar-
betsförmedlingen. Av dessa hade ca 89 procent
rätt till inkomstrelaterad ersättning och ca 3 pro-
cent hade rätt till grundbeloppet. Det genom-
snittliga antalet deltidsarbetslösa hade minskat
med omkring 6 100 personer relativt år 1997.
Det första halvåret 1999 fanns ca 123 400 del-
tidsarbetslösa registrerade vid arbetsförmedling-
en, vilket är omkring 7 500 färre än det första
halvåret 1998.

Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen
Under budgetåret 1998 fick högst 1 000 mil-
joner kronor disponeras av regeringen för olika
projekt som innebar en aktivare användning av
arbetslöshetsersättningen. Riksdagen beslutade i
samband med behandlingen av budgetproposi-
tionen för 1999 (1998/99:1, bet. 1998/99:AU1,
rskr. 1998/99:105) att förlänga försöksverksam-
heten t.o.m. den 30 september 1999. Under
budgetåret 1999 får högst 150 miljoner kronor
användas för ändamålet.

Regeringen har bemyndigat AMS att från och
med den 15 juni 1998 fatta beslut om försöks-

verksamheten. Regeringens beslut om regional
försöksverksamhet i Skåne, Dalarnas, Gävle-
borgs, Värmlands och Jämtlands län innebär bl.a.
att försökslänen själva får fatta beslut om en ak-
tivare användning av arbetslöshetsersättningen.
För budgetåret 1998 fick de aktuella länen an-
vända högst 230 miljoner kronor för detta ända-
mål och för innevarande budgetår 34,5 miljoner
kronor. Regeringen hade t.o.m. den 14 juni 1998
beslutat att 15 projekt fick anordnas med aktiva-
re användning av arbetslöshetsersättningen.
AMS har under åren 1998 och 1999 beslutat om
ytterligare 16 projekt samt förlängning av sex
projekt. Försökslänen har beslutat om 29 pro-
jekt. Besluten omfattar alltså totalt 60 projekt
med möjlighet för omkring 6 000 personer att
delta. Den 31 maj 1999 hade totalt 2 712 perso-
ner registrerats som deltagare i projekten vilket
är ca 46 procent av beviljad volym. Av de 60 be-
slutade projekten har 9 projekt aldrig startat. År
1998 har drygt 11 miljoner kronor utbetalats och
under första halvåret 1999 drygt 38 miljoner
kronor. Kostnaderna är inkluderade i utgifterna
för statsbidrag till arbetslöshetskassor.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1999
uppdragit till Institutet för arbetsmarknadspoli-
tisk utvärdering att följa upp den aktiva använd-
ningen av arbetslöshetsförsäkringen. Institutet
har också åtagit sig att göra en uppföljning av de
enskilda projekten.

Tillfällig avgångsersättning

Tillfällig avgångsersättning kunde sökas under
tiden den 1 juli - den 31 december 1997. Under
budgetåret 1998 uppbar omkring 18 700 per-
soner tillfällig avgångsersättning. Totalt utbetala-
des under det året 2 203 miljoner kronor i tillfäl-
lig avgångsersättning, varav 25 miljoner kronor i
form av grundbelopp och drygt 2 178 miljoner
kronor som inkomstrelaterad ersättning. Totalt
har 936 miljoner kronor betalats ut i tillfällig av-
gångsersättning det första halvåret 1999, varav
927 miljoner kronor i inkomstrelaterad ersätt-
ning och 9 miljoner i form av grundbeloppet.
Dessa kostnader är inkluderade i utgifterna för
statsbidrag till arbetslöshetskassor.

Generationsväxling

Under år 1998 fanns möjligheten att ansöka om
generationsväxling. 709 personer beviljades gene-
rationsväxling under det året På grund av en viss
eftersläpning i besluten uppbar, i augusti år 1999,
837 personer ersättning enligt reglerna för gene-
rationsväxling. Utgifterna för ersättning vid ge-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

nerationsväxling uppgick under budgetåret 1998
till 37 miljoner kronor och under det första halv-
året 1999 till 51 miljoner kronor.

Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa
Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa
(OTA) belastade anslaget under budgetåret

1998. Utgifterna uppgick till 972 miljoner kro-
nor. Fr.o.m. den 1 januari 1999 belastar utgifter-
na för OTA anslaget A2 Arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, under utgiftsområde 14 Arbets-
marknad och arbetsliv.

Utjämningsbidrag

Utjämningsbidrag och utjämningsavgift an-
vänds för att utjämna skillnader i nivåerna på
medlemsavgifterna i de olika arbetslöshetskas-
sorna. Arbetslöshetskassorna betalar avgiften till
staten och den går sedan tillbaka till kassorna i
form av utjämningsbidrag. Kostnaderna för ut-
jämningsbidraget uppgick under budgetåret 1998
till 66 miljoner kronor. Även under budgetåret
1999 beräknas kostnaderna för utjämningsbidra-
get att bli 66 miljoner kronor.

Statlig ålderspensionsavgift

Anslaget belastas från och med år 1999 med stat-
lig ålderspensionsavgift. Under det första halv-
året 1999 har 966 miljoner kronor utbetalats i
statlig ålderspensionsavgift.

27 548 miljoner kronor och för år 2002 beräknas
utgifterna till 27 355 miljoner kronor.

A2 Bidrag till lönegarantiersättning

ITabell 3.3 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor
1998	Utfall	2 042 022	Anslags- sparande	-
1999	Anslag	1 143 000 1	Utgifts- prognos	1 030 000
2000	Förslag	877 000
2001	Beräknat	918 000 2
2002	Beräknat	918 000 3

Tabell 3.2 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift

Miljoner kronor

	Totala utgifter	Pensions- grundande ersättningar	Ålderspensions- avgift
2000	29 696	26 934	2 696
2001	27 548	24 981	2 501
2002	27 355	24 806	2 483

Slutsatser

Vid medelsberäkningen för år 2000 har regering-
en tagit hänsyn till riksdagens beslut med anle-
ning av den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr.
1998/99:256) samt antaganden om den ekon-
miska utvecklingen enligt den reviderade finan-
planen. Mot bakgrund av detta föreslår regering-
en att riksdagen anvisar ett ramanslag om 29 696
miljoner kronor för budgetåret 2000. För år 2001
beräknar regeringen utgifterna under anslaget till

1 Varav 150 miljoner kr på tilläggsbudget till statsbudgeten för 1999 (prop.
1998/99:100, avsnitt 5, U013).

2 Motsvarar 902 655 tkr i 2000 års prisnivå

3 Motsvarar 884 956 tkr i 2000 års prisnivå

Från anslaget finansieras utbetalning av ersätt-
ningar till arbetstagare för lönefordringar vid
konkurs i enlighet med lönegarantilagen
(1992:497). Till och med budgetåret 1998 betala-
des dessutom amorteringar till Riksgäldskonto-
ret för den skuld som kvarstod från lönegaran-
tifonden. Regeringen beslutade den 22 december
1998 om reglering av den kvarstående skulden
från lönegarantifonden och föreskrev att Riks-
gäldskontoret vid utgången av budgetåret 1998
skulle reglera sin fordran genom att medlen av-
räknades mot statsverket. Det därigenom ned-
skrivna beloppet uppgick till 395 miljoner kro-
nor. Från anslaget betalas också ersättningar till
länsstyrelserna för deras arbete med utbetalning
av lönegarantimedel samt till Kammarkollegiet
för administrativa kostnader.

Medel som återvinns ur konkurser inbetalas
till statens inkomsttitel 2812 Återbetalning av
lönegarantimedel.

Utgifterna lönegarantiersättningar styrs av
antalet konkurser, av hur många som omfattas av
konkurserna samt av de bestämmelser som styr
rätten till ersättning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Utbetalningen av ersättning under budgetåret
1998 uppgick till 1 055 miljoner kronor. Antalet
berörda konkursföretag var knappt 2 900 och
antalet berörda arbetstagare var 22 419. Det in-
nebär en fortsatt minskning med nästan 200
miljoner kronor jämfört med år 1997 då 1 252

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 13

miljoner kronor betalades ut. Jämfört med år
1996 var minskningen år 1998 cirka 300 miljoner
kronor.

Första halvåret 1999 har 513 miljoner kronor
betalats ut enligt reglerna om lönegarantiersätt-
ning. Antalet berörda företag har uppgått till
1 543 och antalet berörda arbetstagare till 10 721.
För budgetåret 1999 beräknas utgifterna under
anslaget uppgå till ca 1 030 miljoner kronor.

År 1998 inbetalades 299 miljoner kronor, som
utgjorde återvunna medel från konkurser. Första
halvåret 1999 inbetalades 92 miljoner kronor.

Slutsatser

Från och med år 1999 finansierar anslaget endast
utgifter för lönegarantiersättningar samt för vissa
administrationskostnader. Jämfört med tidigare,
då även räntor och amorteringar på skulden från
lönegarantifonden betalades av anslaget, behöver
kostnaderna för lönegarantiersättningar beräknas
med större exakthet. Behovet av säkrare progno-
ser för utgifterna är väsentligt större när amorte-
ringarna inte längre kan fungera som en
"buffert", som varierar beroende på vilket ut-
rymme som återstår sedan ersättningarna beta-
lats ut.

Regeringen har bedömt att förändringarna av
anslagskonstruktionen m.m. medför att det be-
hövs ett tydligare myndighetsansvar för lönega-
rantin. Den fördelning på många olika myndig-
heter som nu finns är ett ytterligare skäl att pröva
frågan om ett tydligare och mer sammanhållet
myndighetsansvar. I december 1998 uppdrog re-

geringen därför åt Statskontoret att se över ad-
ministrationen av lönegarantiersättningen m.m.
Statskontoret har den 1 juni 1999 överlämnat
rapporten En samlad administration av lönega-
rantin (1999:20). I rapporten föreslås bland annat
att Riksskatteverket skall vara huvudman och an-
svarig för anslaget till lönegarantiersättning samt
att utbetalningar av ersättningar skall kunna gö-
ras av konkursförvaltarna. Vid ett genomförande
av förslagen skulle Kammarkollegiet och länssty-
relserna inte längre ha kvar sin nuvarande hante-
ring av lönegarantifrågor. Rapporten remissbe-
handlas för närvarande.

Betänkandet Nya förmånsrättsregler (SOU
1999:1), avgivet av Förmånsrättskommittén
(Ju 1996:02), har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Regeringskansliet
(Justitiedepartementet). Kommittén har enligt
sina direktiv bl. a. haft i uppdrag att föreslå hur
en minskning av statens kostnader för lönega-
rantin med 300 miljoner kronor skall genomfö-
ras. Regeringen bedömer att de förslag om för-
ändringar som regeringen avser att förelägga
riksdagen kommer att leda till lägre kostnader
för lönegarantiersättningar senast den 1 juli år
2000. Vidare bör det sjunkande antalet konkur-
ser bidra till lägre kostnader. Regeringen avser att
återkomma till frågan i samband med vårpropo-
sitionen år 2000, då utvecklingen kan bedömas
närmare.

För budgetåret 2000 föreslår regeringen 877
miljoner kronor för anslaget till bidrag till löne-
garantiersättningar. Regeringen beräknar ansla-
get till 918 miljoner kronor för vardera av bud-
getåren 2001 och 2002.

Arbetsmarknad och
arbetsliv

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag till statsbudget för 2000

Arbetsmarknad och arbetsliv

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Arbetsmarknad och arbetsliv...............................................................................11

2.1 Omfattning............................................................................................11

2.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................11

2.3 Resultatbedömning...............................................................................13

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................13

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................16

2.3.3 Effekter av statliga insatser...................................................................17

2.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................18

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................18

2.5 Skatteawikelser.....................................................................................19

3 Arbetsmarknad.....................................................................................................21

3.1 Omfattning och ändamål......................................................................21

3.2 U tgiftsutveckling..................................................................................21

3.3 Resultatbedömning...............................................................................23

3.4 Anslag.....................................................................................................37

Al Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader........................37

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.............................................39

A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade................................44

A4 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995-19991.........47

A5 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006.........50

A6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering...................53

A7 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna.... 54

4 Arbetsliv................................................................................................................57

4.1 Omfattning............................................................................................57

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................57

4.3 Resultatbedömning...............................................................................61

4.3.1 De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet........................61

4.3.2 Effekter av statliga insatser...................................................................61

4.3.3 Slutsatser................................................................................................62

4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................62

4.5 Bedömning av personalkonsekvenser..................................................63

Bl Arbetarskyddsverket..................................................................63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

B2 Arbetslivsinstitutet.....................................................................65

B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.............................67

B4 Rådet för arbetslivsforskning....................................................69

B5 Finansiering av forskning och utveckling inom

arbetslivsområdet........................................................................70

B6 Bidrag till Samhall AB................................................................71

B7 AmuGruppen AB.......................................................................74

B8 Arbetsdomstolen........................................................................74

B9 Statens förliknings-mannexpedition.........................................76

BIO Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.........................77

Bl 1 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten........................77

B12 Internationella avgifter...............................................................80

B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning.......................................................................................81

B14 Medlingsinstitutet......................................................................82

5 Jämställdhet mellan kvinnor och män................................................................83

5.1 Omfattning...........................................................................................83

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................83

5.3 Anslag....................................................................................................83

Cl Jämställdhetsombudsmannen....................................................83

C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder..................................................85

6 Staten som arbetsgivare.......................................................................................87

6.1 Omfattning och ändamål.....................................................................87

6.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................87

6.3 Resultatbedömning...............................................................................88

6.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................88

6.5 Anslag....................................................................................................89

Dl Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket........................................89

D2 Statliga tjänstepensioner m.m....................................................89

6.6 Arbetsgivarverket.................................................................................90

6.7 Statens pensionsverk.............................................................................90

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

2.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................11

2.2 Arbetsmarknad..........................................................................................................13

2.3 Antalet sysselsatta fördelat efter näringsgren, 1000-tals personer........................14

2.3 Skatteawikelser.........................................................................................................19

2.4 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 14 ingående verksamheterna............19

3.1 U tgiftsutvecklingen..................................................................................................21

3.2 Kvantitativa verksamhetsmål förbudgetåren 1997, 1998 och 1999......................24

3.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder........................................25

3.4 Antalet långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna* och deras andel av arbetslösa

resp, andel av arbetslösa-l-åtgärd..........................................................................26

3.5 Olika gruppers andel av de öppet arbetslösa och de i konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska åtgärder........................................................................27

3.6 Situationer för funktionshindrade, fjärde kvartalen 1996 respektive 1998...........29

3.7 Anslagsutveckling.....................................................................................................37

3.8 Yrkesinriktad rehabilitering uppdragsverksamhet Arbetslivstjänster...................38

3.9 Aske kursgård...........................................................................................................38

3.10 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................39

3.11 Anslagsutvecklingen...............................................................................................39

3.12 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift..........................................................41

3.13 Anslagsutveckling...................................................................................................44

3.14 Anslagsutveckling...................................................................................................47

3.15 Anslagsutveckling...................................................................................................50

3.16 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser....................................................53

3.17 Anslagsutveckling...................................................................................................53

3.18 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................53

3.19 Anslagsutveckling...................................................................................................54

3.20 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................55

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................57

4.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................63

4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet......................................................................64

4.4 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................65

4.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................65

4.6 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................66

4.7 Anslagsutvecklingen-.................................................................................................67

4.8 Fördelning av bidrag på områden............................................................................67

4.9 Beslutsbemyndigande...............................................................................................68

4.10 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................69

4.11 Anslagsutvecklingen...............................................................................................69

4.12 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................70

4.13 Anslagsutvecklingen...............................................................................................70

4.14 Beslutsbemyndigande.............................................................................................71

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.15 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 71

4.16 Anslagsutveckling...................................................................................................71

4.17 Verksamhetsmål och utfall för Samhalls verksamhet åren 1997-1999................72

4.18 Anslagsutveckling...................................................................................................74

4.19 Anslagsutveckling...................................................................................................74

4.20 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 76

4.21 Anslagsutveckling...................................................................................................76

422 Beräkning av anslaget 2000.....................................................................................77

4.23 Anslagsutveckling...................................................................................................77

4.24 Beräkning av anslaget 2000....................................................................................77

4.25 Anslagsutvecklingen...............................................................................................77

4.26 Anslagsutveckling...................................................................................................80

4.27 Anslagsutveckling...................................................................................................81

4.28 Beräkning av anslaget 2000....................................................................................81

4.29 Anslagsutveckling...................................................................................................82

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................83

5.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................83

5.3 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 85

5.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................85

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................87

6.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................89

6.3 Anslagsutvecklingen.................................................................................................89

6.4 Uppdragsverksamhet...............................................................................................92

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagramförteckning

2.1 Antal sysselsatta män och kvinnor..........................................................................14

2.2 Öppen arbetslöshet, konjunkturberoende åtgärder samt summan av dessa i

förhållande till arbetskraften................................................................................15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att 14 650 000 kr av inflytande
arbetsmarknadsavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter får användas
för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen
(ramanslaget Al Arbetsmarknadsverkets för-
valtningskostnader) ,

2. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A2 Arbetsmarknads-
politiska åtgärder, ingå ekonomiska förplik-
telser som inklusive tidigare åtaganden in-
nebär utgifter på högst 14 000 000 000
kronor under åren 2001 - 2003,

3. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A3 Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtagan-
den innebär utgifter på högst 6 700 000 000
kronor under åren 2001 - 2003,

4. bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000, i fråga om ramanslaget A5 Euro-
peiska socialfonden m.m. för perioden 2000 -
2006, ingå ekonomiska förpliktelser som
innebär utgifter på högst 2 400 000 000
kronor under åren 2001 - 2008,

5. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B3 Forskning utveck-
ling och utbildning m.m., besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden medför

utgifter på högst 250 000 000 kronor under
åren 2001 -2003,

6. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B5 Finansiering av
forskning och utveckling inom arbetslivsom-
rådet, besluta om bidrag som inklusive tidi-
gare åtaganden medför utgifter på högst
420 000 000 kronor under åren 2001 - 2003,

7. godkänner att högst 130 000 000 kronor av
anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der får användas under budgetåret för en
försöksverksamhet med bristyrkesutbild-
ning för anställda,

8. godkänner regeringens förslag om dator-
tek/aktivitetscenter (ramanslaget A2 Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder),

9. godkänner vad regeringen anfört om det
förstärkta anställningsstödet (ramanslaget
A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder),

10. godkänner att regeringen får ge tillstånd till
ändringar av Samhall AB:s bolagsordning
utan riksdagens medgivande (ramanslaget
B6 Bidrag till Samhall AB),

11. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets-
liv enligt följande uppställning:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

\|Anslagsbelopp \|
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	ramanslag	4 527 565
A2	Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	ramanslag	19 590 591
A3	Särskilda åtgärder för arbetshandikappade	ramanslag	6 828 941
A4	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995 - 1999	ramanslag	1 242 563
A5	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000 - 2006	ramanslag	641 000
A6	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering	ramanslag	13 768
A7	Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna	ramanslag	62 445
Bl	Arbetarskyddsverket	ramanslag	392 685
B2	Arbetslivsinstitutet	ramanslag	155 396
B3	Forskning, utveckling och utbildning m.m.	ramanslag	308 585
B4	Rådet för arbetslivsforskning	ramanslag	28 322
B5	Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområ- det	ramanslag	218 854
B6	Bidrag till Samhall AB	ramanslag	4 262 419
B7	AmuGruppen AB	ramanslag	4 368
B8	Arbetsdomstolen	ramanslag	17 920
B9	Statens förlikningsmannaexpedition	ramanslag	603
BIO	Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar	ramanslag	57
Bli	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	obetecknat anslag	7 229
B12	Internationella avgifter	ramanslag	24 195
B13	Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell lägg- ning	ramanslag	3 018
B14	Medlingsinstitutet	ramanslag	11 250
Cl	Jämställdhetsombudsmannen	ramanslag	16 708
C2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	ramanslag	13 706
Dl	Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket	ramanslag	2 000
D2	Statliga tjänstepensioner m.m.	ramanslag	7 755 800
Summa			46 129 988

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2 Arbetsmarknad och arbetsliv

2.1 Omfattning

Utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv
omfattar utgifter för Arbetsmarknadsverkets
(AMV), Arbetarskyddsverkets, Arbetslivsinsti-
tutets, Rådet för arbetslivsforsknings, Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärderings m.fl.
myndigheters förvaltning. Vidare omfattas ut-
giftsområdet av utgifter för arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder och Europeiska socialfonden,
Samhall AB:s verksamhet, jämställdhetspolitiska
frågor och statliga arbetsgivarfrågor. Inom om-
rådet finns också avgiftsfinansierad verksamhet,
bl.a. inom AMV rörande yrkesinriktad rehabili-
tering.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998 2

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999 2

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

47 668

47 971

48 796

46 130

46 251

46 642

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen samt regeringsbeslut den 31
mars 1999.

2 Utfall 1998 och utgiftsprognosl999 inkluderar äldreanslag.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Sedan hösten 1997 har sysselsättningen ökat sta-
digt. Sysselsättningsökningen har varit mycket
stark det senaste året och ökat i en årstakt av
100 000 nya jobb eller med 2,5 procent. Den
öppna arbetslösheten har sjunkit från 8,0 procent
1997 till 6,5 procent 1998 och till ca 5,5 procent
första halvåret 1999. Det förbättrade arbets-

marknadsläget har inneburit en minskad arbets-
löshet för samtliga grupper. Arbetslösheten
bland män är fortfarande högre än arbetslösheten
bland kvinnor. En viktig förklaring till den
minskade arbetslösheten är också regeringens
omfattande utbildningssatsning, Kunskapslyftet.

Arbetsmarknadspolitiken har under 1990-talet
utsatts för stora påfrestningar till följd av den
höga arbetslösheten och den låga efterfrågan på
arbetskraft. Ett stort antal personer har varit in-
skrivna som arbetssökande vid arbetsförmed-
lingar och arbetsmarknadsinstitut i långa perio-
der. Det sker dock i dag en betydande nedgång
av arbetslösheten även bland dessa grupper. An-
talet kvinnor och män som är långtidsarbetslösa
har kontinuerligt minskat sedan sommaren 1997,
i takt med att efterfrågan på arbetskraft har ökat.
Även antalet långtidsinskrivna följer samma ut-
veckling. Detta är en utveckling som skiljer sig
från den vi har sett i många andra europeiska
länder, där långtidsarbetslösheten i stor utsträck-
ning har tenderat att bita sig fast.

Efter en nedåtgående trend under en lång rad
av år har det under 1998 skett en ökning av an-
talet anmälda arbetsskador och sjukdomar,
främst besvär i rörelseorganen och psykiska be-
lastningar. Arbetarskyddsverket har i sin till-
synsverksamhet prioriterat bl.a. sådana faktorer
som har betydelse för uppkomsten av besvär av
detta slag. Samverkan mellan arbetsmiljö,- soci-
alförsäkrings- och arbetsmarknadsmyndigheter-
na i frågor om rehabilitering och arbetsanpass-
ning har fortsatt att utvecklas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förändringar

Arbetsmarknadssituationen har under det se-
naste året förbättrats, efter en lång period med
låg efterfrågan och hårt tryck på omställning in-
om svenskt näringsliv och offentlig sektor. Vid
sidan av den långa och djupa lågkonjunkturen
har den snabba tekniska utvecklingen och den
ökade internationaliseringen påverkat villkoren
för dagens och morgondagens arbetsmarknad. I
arbetslivet ställs i dag allt större krav på en ar-
betsorganisation med hög anpassningsförmåga,
men också på arbetskraftens förmåga till om-
ställning. De anställda skall inte bara ha en bred
kompetens utan också snabbt kunna lära sig nya
arbetsuppgifter och ny teknik. Förändringarna
innebär ofta utvidgade arbetsuppgifter och ett
ökat ansvar för de enskilda individerna. Det in-
nebär emellertid också ofta en ökad arbetstakt
och en öka fysisk och psykisk belastning, som i
sin tur kan innebära risk för ohälsa och ett mins-
kat inflytande över den egna arbetssituationen. I
denna föränderliga värld har arbetsmarknads-
och arbetslivspolitiken en viktig roll att spela och
måste därför kontinuerligt anpassas till utveck-
lingen. I och med den förbättrade ekonomiska
situationen har arbetsmarknadspolitiken återgått
till en inriktning med fokusering på att under-
lätta för tillväxt- och en sysselsättningsuppgång
under prisstabilitet. Vidare har sambandet mellan
de samhällsekonomiska förutsättningarna och
lönebildningen utretts. En väl fungerande löne-
bildning är av avgörande betydelse för möjlighe-
terna att uppnå regeringens mål om en syssel-
sättningsgrad på 80 procent år 2004.

Sverige deltar aktivt i EU:s gemensamma ar-
bete för att öka sysselsättningen och bekämpa
arbetslösheten. Inom ramen för detta arbete har
gemensamma sysselsättningsriktlinjer tagits fram
och nationella handlingsplaner för sysselsätt-
ningspolitiken i respektive medlemsstat utfor-
mats. Den svenska handlingsplanen visar vilken
strategi Sverige har valt för att öka sysselsätt-
ningen och bekämpa arbetslösheten.

Mål

Regeringens övergripande mål på kort sikt är att
den öppna arbetslösheten skall minskas till 4
procent under år 2000 och att öka andelen re-

guljärt sysselsatta i befolkningen i åldern 20 - 64
år till 80 procent år 2004. Därefter är målet full
sysselsättning.

Arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken skall
bidra till tillväxt, sysselsättning och ett konkur-
renskraftigt svenskt näringsliv samt skapa förut-
sättningar för flexibilitet, trygghet och delaktig-
het i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitikens
uppgift är främst att öka anpassningsförmågan på
arbetsmarknaden. Det skall ske genom ett effek-
tivt platsförmedlingsarbete som tillsammans med
kompetenshöjande insatser och övriga åtgärder
leder till en hög rörlighet på arbetsmarknaden.

Arbetslivspolitiken skall verka för att individer
inte förslits, skadas och slås ut från arbetslivet
och i övrigt verka för en god och utvecklande ar-
betsmiljö. Kvinnor och män som trivs och mår
bra genererar kreativitet och förnyelse och bidrar
därigenom positivt till verksamhetens produkti-
vitet och effektivitet och i förlängningen till till-
växt och lägre samhällskostnader. Arbetslivspo-
litiken har även till uppgift att öka kunskap och
kompetens i arbetslivet. Tillsammans med ar-
betsmarknadspolitiken bidrar arbetslivspolitiken
till ökad sysselsättning och bättre matchning
mellan utbud och efterfrågan på kompetens
samtidigt som inflationsdrivande flaskhalsar på
arbetsmarknaden undviks. Frågan om tillgång till
kompetens blir därmed en mycket viktig fråga
för arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken.

En central del för arbetslivet och dess utveck-
ling - och därmed för samhällets utveckling - är
jämställdhet mellan kvinnor och män. Det gäller
även integrering av invandrare i arbetslivet och
insatser för att motverka diskriminering och ute-
stängning på grund av funktionshinder, etnisk
bakgrund eller sexuell läggning.

För att bidra till ökad sysselsättning, tillväxt
och ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv
samt skapa förutsättningar för flexibilitet, trygg-
het och delaktighet i arbetslivet föreslår rege-
ringen följande mål för arbetsmarknads- och ar-
betslivspolitiken:

- hålla vakanstiderna nere för lediga platser,

- minska långtidsarbetslösheten,

- motverka långa tider utan reguljärt arbete,

- en god och utvecklande arbetsmiljö där indi-
vider inte förslits, skadats eller slås ut från ar-
betslivet,

- jämställdhet mellan kvinnor och män samt

- ett arbetsliv som präglas av integrering och
mångfald

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Prioriteringar

I takt med att konjunkturen växer sig allt starka-
re är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken till-
växtinriktade sida betonas än mer. De lediga
platserna måste tillsättas snabbt och effektivt och
rörligheten på arbetsmarknaden stimuleras. Ar-
betsmarknadspolitiken kan på så sätt underlätta
för en hög tillväxt utan att inflationsdrivande
flaskhalsar och bristsituationer uppstår. Avskaf-
fandet av det s. k. volymmålet vid årsskiftet har
gjort det möjligt för arbetsförmedlingarna att i
ökad utsträckning prioritera den yrkesinriktade
arbetsmarknadsutbildningen. Samtidigt har kra-
ven ökat på att den yrkesinriktade arbetsmark-
nadsutbildningen skall leda till arbete. Arbets-
marknadspolitiken har tillsammans med
utbildningspolitiken också en mycket viktig
uppgift i att arbeta med att stärka kompetensen
hos dem med svag ställning på arbetsmarknaden,
däribland många personer med utländsk bak-
grund och funktionshindrade. Därigenom kan
långa tider utan reguljärt arbete samt utslagning
från arbetsmarknaden förhindras.

Kompetensutveckling av arbetstagarna och de
arbetssökande är också av stor betydelse för
ökad tillväxt och sysselsättning, liksom åtgärder
för att bryta den könsuppdelade arbetsmarkna-
den och motverka osaklig och diskriminerande
särbehandling av personer med utländsk bak-
grund, funktionshindrade och homosexuella per-
soner. Mångfald i arbetslivet skall eftersträvas.

Ett arbetsliv i stark förändring och utveckling
kräver fortsatta och intensifierade insatser för att
få till stånd säkra och goda arbetsmiljöer med bra
arbetsförhållanden. Förändring, utveckling och
flexibilitet skall kunna förenas med trygghet och
delaktighet för den enskilda människan. Indivi-
der måste ges större möjlighet till inflytande över
sin egen kompetensutveckling. De riskfaktorer
som stress, högt arbetstempo och nya arbets-
och anställningsförhållanden kan medföra måste
uppmärksammas. Den enskildes rättssäkerhet
och integritet skall värnas.

Lönebildningen har stor betydelse för syssel-
sättning, tillväxt och inflationsutveckling. Rege-
ringen återkommer inom kort till riksdagen med
förslag bl.a. rörande ramverket för lönebildning-
en.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Av följande tabell framgår utvecklingen och an-
taganden om arbetsmarknaden fram till och med
år 2000.

Tabell 2.2 Arbetsmarknad

Årlig procentuell förändring

	1996	1997	1998	1999	2000
BNP, fasta priser	1,3	1,8	2,5	3,6	3,0
Produktivitet	1,3	2,9	1,1	0,5	1,5
Antal arbetade timmar	0,1	-0,5	1,4	3,1	1,5
Medelarbetstid	0,7	-0,1	0,0	0,4	-0,1
Antal sysselsatta	-0,6	-0,1	1,5	2,7	1,6
Arbetskraft	-0,2	-1,1	-0,2	1,5	0,6
Öppen arbetslöshet, nivå	8,1	8,0	6,5	5,4	4,5
Personer i konjunktur-	4,5	4,3	3,9	3,3	3,5

beroende åtgärder, nivå

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansd epartementet

Sysselsättning

Arbetsmarknadsutvecklingen under 1990-talet
har varit dramatisk. Under första hälften av
1990-talet minskade sysselsättningen med ca 12
procent, en nedgång utan motstycke i den svens-
ka efterkrigshistorien. Nedgången drabbade
först industrin och den privata tjänstesektorn för
att så småningom spridas sig till den offentliga
sektorn.

Under de inledande åren av detta decennium
minskade sysselsättningen mest för männen då
konjunkturnedgången främst drabbade mans-
dominerande sektorer som industrin och bygg-
sektorn. Sedan kom sysselsättningen att minska
främst inom den offentliga sektorn, vilket med-
förde en större nedgång i sysselsättning bland
kvinnor. Uppgången i sysselsättning de senaste
åren har dock kommit såväl kvinnor som män till
del.

Sysselsättningen har under ett antal år visat på
goda ökningstal i den privata tjänstesektorn. Se-
dan hösten 1997 ökar även den offentliga syssel-
sättningen, vilket innebär att den totala syssel

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sättningen ökar. Under 1998 ökade antalet sys-
selsatta med 60 000 eller 1,5 procent. Sysselsätt-
ningsökningen har varit mycket stark sedan
hösten 1998 och legat på en årsförändringstakt
kring 100 000 personer, vilket motsvarar ca 2,5
procent. Uppgången är i dag jämnt fördelad
mellan privat och offentlig sektor och även jämnt
fördelad mellan män och kvinnor. Aven antalet
personer som deltar i arbetskraften har ökat se-
dan hösten 1997. Detta är en naturlig följd av att
efterfrågan på arbetskraft ökar.

Diagram 2.1 Antal sysselsatta män och kvinnor

säsongsrensade värden, 3 månaders glidande medelvärde

Källa: AKU

Under den stora nedgången av antalet sysselsatta
i början av 1990-talet var det främst fasta jobb
som försvann. Antalet tidsbegränsade jobb har
trendmässigt ökat under hela decenniet. Det
tycks också vara så att det finns en cyklisk faktor
som innebär att det är de tidsbegränsade jobben
som ökar först då sysselsättningen ökar. Under
de senaste åren har en betydande ökning skett av
tidsbegränsade jobb. Under det första halvåret
1999 har dock de fasta jobben respektive de tids-
begränsade jobben ökat lika mycket. Under
samma period hade ca 570 000 personer tidsbe-
gränsade anställningar, vilket motsvarar ca 16
procent av de anställda. Vid nyrekryteringar är
det däremot mycket vanligt med tidsbegränsade
anställningar. Majoriteten av de jobb som om-
sätts är tidsbegränsade. De flesta anställningar
inleds med en provanställning och övergår sedan
i många fall till en tillsvidareanställning. Det är
framförallt ungdomar, särskilt unga kvinnor,
som har tidsbegränsade anställningar. Det är
även vanligare med tidsbegränsade anställningar
inom kvinnodominerade branscher såsom vård
och omsorg samt handel.

Antalet egna företagare, inklusive medhjäl-
pande familjemedlemmar, har pendlat mellan
400 000 - 450 000 under hela 1990-talet. De egna
företagarna utgör därmed ca 11 procent av de
sysselsatta, medan de anställda utgör närmare 90
procent. Under åren 1996-1998 har antalet egna
företagarna tenderat att minska något. Under
första halvåret 1999 har dock antalet egna företa-
gare ökat med 12 000 jämfört med första halvåret
1998.

Det är främst sysselsättningen i tjänstesektorn
som ökar, medan industrisysselsättningen står
stilla. På den privata sidan är det framför allt fö-
retags- och finansiella tjänster som under en
längre period visat en stabil ökning. Under sena-
re år har även sysselsättningen inom den offent-
liga sektorn ökat, främst inom utbildning och i
viss mån inom vård och omsorg.

Tabell 2.3 Antalet sysselsatta fördelat efter näringsgren, 1 lOOO-tals personer 1
	1997	1998	1998 första halvåret	1999 första halvåret
Jordbruk m m	109	102	102	104
Tillverkningsindustri m m	800	803	798	795
Byggnadsindustri	218	220	214	221
Privata tjänster	1 567	1 610	1 581	1 655
Kommunala myndigheter	1 034	1 053	1 042	1075
Statliga myndigheter	189	188	188	186
Totalt	3 921	3 979	3 925	4 036

Källa: SCB

Omkring en fjärdedel av de sysselsatta arbetar
deltid. Andelen som arbetar deltid i Sverige har
varit i stort sett oförändrat under 1990-talet. Den
genomsnittliga arbetstiden bland deltidsyssel-
satta tenderar dock att öka. Det är främst kvin-
nor som arbetar deltid. Ca 40 procent av kvin-
norna arbetar deltid vilket kan jämföras med ca
10 procent av männen. Inom den offentliga
sektorn arbetar drygt en tredjedel deltid, vilket
kan jämföras med knappt 20 procent inom den
privata sektorn.

Regeringens sysselsättningsmål är att 80 pro-
cent av befolkningen i åldern 20-64 år skall ha
reguljär sysselsättning år 2004. När målet sattes
upp i budgetpropositionen för år 1999 var ande-
len sysselsatta 74 procent. Den goda sysselsätt-
ningsutvecklingen under det senaste året har
medfört att andelen sysselsatta i befolkningen
enligt SCB har ökat till 76 procent, justerat för
säsong, i juli 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetslöshet

Sedan sommaren 1997 har arbetslösheten mins-
kat kraftigt. Inledningsvis förklarades nedgången
i arbetslösheten till stor del av ett minskat ar-
betskraftsutbud bl.a. som en effekt av Kun-
skapslyftet, medan sysselsättningen ökade mått-
ligt. Sedan hösten 1998 har
sysselsättningsökningen varit starkare. Under
första halvåret 1999 uppgick den öppna arbets-
lösheten till 5,5 procent. Den var 5,0 procent för
kvinnor och 6,0 procent för män. Det innebär att
arbetslösheten har minskat med 1,0 procenten-
het för såväl män som för kvinnor sedan första
halvåret 1998. Nedgången i arbetslöshet ger go-
da förhoppningar om att regeringens mål att den
öppna arbetslösheten skall minskas till 4 procent
under år 2000 kan komma att uppnås.

Aven antalet personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadsåtgärder har minskat under de
senaste åren, från som mest 226 000 eller 5,4
procent av arbetskraften år 1994 till omkring
150 000 eller 3,5 procent av arbetskraften i dag.
Sedan hösten 1997 har dock antalet personer
som studerat på heltid i Kunskapslyftet motsva-
rat 100 000-110 000 personer i genomsnitt per
månad.

Diagram 2.2 Öppen arbetslöshet, konjunkturberoende åt-
gärder samt summan av dessa i förhållande till arbetskraf-
ten.

säsongsrensade värden, 3 månaders glidande medeltal

---Summa — Öppen arbetslöshet - - - • Konjunkturberoende åtgärder

Källa: AKU och AMS

För såväl unga kvinnor som unga män har de se-
naste årens utveckling på arbetsmarknaden inne-
burit en betydande förbättring. Arbetslösheten
bland ungdomar har nästan halverats sedan års-
skiftet 1996/97. I dag uppgår den öppna arbets-
lösheten bland unga män till 11 procent och till 8
procent bland unga kvinnor.

Både antalet långtidsarbetslösa och antalet
långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna har
fortsatt att minska under budgetåret. Målet för

AMV om att högst 50 000 personer i genomsnitt
under budgetåret får vara långtidsarbetslösa ser
ut att kunna uppfyllas. Under första halvåret har
i genomsnitt 45 000 personer varit långtidsar-
betslösa. Målet för antalet långtidsinskrivna har
reviderats till att högst 75 000 personer vid slutet
av budgetåret skall vara långtidsinskrivna. Revi-
deringen gjordes på grund av en teknisk justering
av sättet att mäta de långtidsinskrivna, vilken
medförde ett engångsjustering av antalet lång-
tidsinskrivna vid årsskiftet. Justeringen medför-
de att antalet långtidsinskrivna vid årsskiftet
ökade med 12 000 personer. I slutet av juli var
85 000 personer långtidsinskrivna. Flertalet av de
långtidsinskrivna är män.

För utländska medborgare - i synnerhet de
utomnordiska medborgarna - är arbetsmark-
nadsläget fortfarande besvärligt. Samtidigt som
många av de tidigare invandrarna har förlorat si-
na arbeten under 1990-talet, har många av de ny-
anlända inte kunnat etablera sig på arbetsmark-
naden. Den senaste tidens ökade
arbetskraftsefterfrågan har emellertid medfört att
arbetslösheten har minskat också bland de ut-
ländska medborgarna. Arbetslösheten bland de
utländska medborgarna uppgår i dag till knappt
16 procent vilket är en kraftig nedgång jämfört
med första halvåret 1997 då arbetslösheten upp-
gick till drygt 25 procent. Sysselsättningsgraden,
det vill säga andelen sysselsatta i befolkningen i
åldern 16-64 år, är dock fortfarande mycket låg
bland de utländska medborgarna, ca 50 procent
första halvåret 1999 jämfört med ca 44 procent
första halvåret 1997. Bland de manliga utländska
medborgarna var sysselsättningsgraden 54 pro-
cent att jämföra med 46 procent bland de kvinn-
liga Även bland de utlandsfödda som blivit
svenska medborgare är arbetslösheten dubbelt så
hög jämfört med infödda svenskar.

Den förbättrade konjunkturen har påverkat
arbetsmarknadsläget positivt i stort sett i hela
landet. Sysselsättningen har det senaste året ökat
i alla län, med undantag för Jämtland, Gotland
och Norrbotten. Arbetslösheten har minskat i
alla län. Arbetslösheten varierade under andra
kvartalet 1999 mellan 3,3 procent i Kronobergs
län och 9,7 procent i Norrbottens län.

EU:s sysselsättningsriktlinjer

Den 31 maj lämnade Sverige in en nationell
handlingsplan för sysselsättning till EU-
kommissionen. Sveriges handlingsplan bygger,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

liksom övriga medlemsländers, på de riktlinjer
för sysselsättning som antogs av ministerrådet i
februari 1999. Amsterdamfördraget fastställer en
procedur för samordning och övervakning av
medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Syssel-
sättningsriktlinjerna skall årligen infogas i natio-
nella handlingsplaner för sysselsättning som ut-
arbetas av medlemsstaterna i ett flerårigt
perspektiv. Sveriges handlingsplan för 1999 är en
uppföljning av den handlingsplan som presente-
rades i april 1998. På grundval av handlingspla-
nerna kommer rådet under hösten 1999 att
granska genomförandet av medlemsstaternas
sysselsättningspolitik.

EU:s sysselsättningsriktlinjer är indelade i fyra
huvudområden; att förbättra anställbarheten, att
utveckla företagarandan, att uppmuntra företa-
gens och de anställdas anpassningsförmåga samt
att stärka jämställdhetspolitiken. Inom varje hu-
vudområde finns ett antal riktlinjer som anger
vad länderna bör göra och i vissa fall finns kon-
kreta mål som länderna skall sträva efter att upp-
nå. Europeiska socialfonden bör därvid användas
för att stärka stödet för genomförandet av rikt-
linjerna. Sysselsättningsriktlinjerna, vars inrikt-
ning Sverige aktivt har påverkat, ligger väl i linje
med den svenska arbetsmarknadspolitiken och
innebär framförallt att förhindra långtidsarbets-
löshet bland alla grupper i samhället genom en
ökad prioritering av utbildning och aktiv arbets-
marknadspolitik för att därigenom öka anställ-
barheten hos de arbetslösa.

I tre fall anger riktlinjerna kvantitativa mål för
medlemsländernas sysselsättningspolitik. För det
första skall alla arbetslösa ungdomar erbjudas ar-
bete, åtgärd, utbildning eller någon annan aktive-
rande insats inom 6 månader. För det andra skall
motsvarande erbjudas arbetslösa vuxna inom 12
månader. Slutligen skall andelen arbetslösa som
deltar i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
uppgå till genomsnittet för de tre mest fram-
gångsrika länderna, vilket är 20 procent.

Sverige uppfyller de tre kvantitativa målen. I
flera fall är regeringens ambition mer långtgåen-
de än vad riktlinjerna anger, bl. a. vad gäller åt-
gärder för unga arbetslösa.

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Arbets- och kompetenslinjen är grunden i den
svenska arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken.
Aktiva insatser prioriteras före passivt understöd

för att främja en snabb platstillsättning och mot-
verka långtidsarbetslöshet och utslagning från
arbetsmarknaden. Det innebär att de som har
svårigheter att få eller behålla ett arbete i första
hand skall erbjudas utbildning eller andra kom-
petenshöjande insatser för att öka sina möjlig-
heter till anställning. Dessa insatser tillsammans
med en effektiv platsförmedling förbättrar ar-
betsmarknadens funktionssätt och motverkar
därigenom inflationsdrivande flaskhalsar. Det är
även av stor betydelse att arbetslivet främjar
kompetensutveckling. Arbetsmarknads- och ar-
betslivspolitiken är viktiga instrument för att
förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män
i arbetslivet och därmed även i samhällslivet i öv-
rigt.

Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt in-
strument för att nå regeringens övergripande mål
om tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning och
därmed för att nå de kortsiktiga målen om halve-
rad arbetslöshet och ökad sysselsättning samt det
långsiktiga målet om full sysselsättning. Sverige
befinner sig för närvarande i en högkonjunktur.
Centrala uppgifter för arbetsmarknadspolitiken
är därför att snabbt och effektivt tillsätta de ledi-
ga platserna och att stimulera arbetskraftens rör-
lighet i syfte att öka sysselsättningen samt mot-
verka inflationsdrivande flaskhalsar och
bristsituationer. Arbetsmarknadspolitiken har
också till uppgift att värna om svaga grupper på
arbetsmarknaden. Det är ytterst angeläget att de
långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna får del av
den uppgång som sker på arbetsmarknaden. Det
förstärkta anställningsstödet för personer med
långa arbetslöshetstider är ett sätt att stärka dessa
personers möjligheter att komma in på arbets-
marknaden. De förändringar som nu äger rum
strävar till att höja effektiviteten inom arbets-
marknadspolitiken bl.a. genom en tydligare mål-
sättning om att insatserna skall leda till arbete.
Detta sker dels genom en ökad prioritering av
utbildnings- och kompetenshöjande insatser,
dels genom en förstärkt verksamhetsuppföljning.
Färre typer av åtgärder och ett förenklat arbets-
marknadspolitiskt regelverk bidrar också till att
höja effektiviteten inom arbetsmarknadspoliti-
ken. Arbetsmarknadspolitiken bör utvecklas så
att den också förenar miljö- och sysselsättnings-
mål och samtidigt påskyndar omställningen till
en ekologisk hållbar utveckling. Arbetsmark-
nadspolitiken är också av betydelse när det gäller
att motverka regionala obalanser.

Arbetslivspolitiken skall främja arbetslivets
utveckling med möjlighet till personlig utveck-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ling och arbete för den enskilde samt ökad till-
växt och produktivitet genom ny teknik, organi-
sationsförändringar, kompetensutveckling och
en sund lönebildning. Den har till uppgift att fö-
rebygga arbetsskador och ohälsa i arbetslivet och
därigenom motverka utslagning samt att hjälpa
människor tillbaka i arbete. En annan viktig upp-
gift är att utveckla ny kunskap och att föra kun-
skaper och erfarenheter vidare, så att arbetsmil-
jöarbetet kan förbättras ytterligare.
Arbetslivspolitiken skall också motverka en
uppdelning av arbetslivet vad gäller arbetsvillkor,
bl. a. de olika villkor som råder mellan kvinnor
och män på grund av den könsuppdelade ar-
betsmarknaden och den ojämna fördelningen av
ansvaret för hem och barn. Till arbetslivspoliti-
ken hör också frågor bl.a. om arbetsrätt och ar-
betstider. Ett bra arbetsliv och fungerande spel-
regler på arbetsmarknaden ökar produktiviteten
samt främjar ekonomisk tillväxt och sysselsätt-
ning.

Inom ramen för jämställdhetspolitiken fort-
sätter arbetet med att omfördela makt och infly-
tande mellan kvinnor och män i samhället. Ett
centralt mål för regeringens politik för arbete
och tillväxt är att det råder lika villkor för män
och kvinnor på arbetsmarknaden och i arbetsli-
vet.

Staten som arbetsgivare utgör en del av den
statliga förvaltningspolitiken. Området omfattar
främst hur staten som arbetsgivare behandlar
frågor om personal- och chefsförsörjning, perso-
nalutveckling och personalrörlighet samt löne-
och anställningsfrågor.

I enlighet med vad som sades i budgetpropo-
sitionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, Utg.omr.
14, s. 80 ff.) åläggs myndigheterna att inom ra-
men för regeringens system för arbetsgivarpoli-
tisk uppföljning årligen redovisa sin kompe-
tensförsörjning och de mål som gäller för denna.
De redovisningskrav som regeringen har riktat
till myndigheterna fokuserar på fyra områden
som ur ett övergripande perspektiv har särskild
betydelse för kompetensförsörjningen:

- åldersstruktur,

- könsfördelning,

- personalrörlighet samt

- lönenivåer och löneutveckling.

Regeringen fäster särskild vikt vid myndigheter-
nas åtgärder för att eliminera osakliga löneskill-

nader mellan könen och främja den etniska och
kulturella mångfalden.

En samlad redovisning av innevarande års
uppföljning har lämnats i regeringens skrivelse
1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998.

2.3.3 Effekter av statliga insatser

Arbets- och kompetenslinjen har varit vägledan-
de för insatserna inom arbetsmarknadspolitiken,
vilket hittills också visat sig ge positiva resultat.
De lediga platserna har tillsatts relativt snabbt.
Flaskhalsar och bristyrken har i stort kunnat
motverkas. Regionalt har dock bristsituationer
uppkommit inom vissa yrkesområden, främst
sådana yrken som kräver högskoleutbildning.

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har
minskat kraftigt. Grupper med en svagare an-
knytning till arbetsmarknaden såsom ungdomar,
arbetshandikappade och personer med utländsk
bakgrund har prioriterats till de arbetsmarknads-
politiska åtgärderna genom att de fått en större
andel av åtgärdsplatserna än vad de utgör av de
arbetslösa. För ungdomarna har såväl arbetslös-
heten som långtidsarbetslösheten under det se-
naste åren minskat kraftigt, vilket är ett resultat
av regeringens starkt uttalade ambition att ingen
ungdom skall vara arbetslös i 100 dagar eller mer
utan att få ett erbjudande om ett arbete eller ut-
bildning. Antalet sysselsatta och arbetslösa ar-
betshandikappade och utländska medborgare har
utvecklats på ungefär samma sätt som för övriga.
En bidragande orsak till den positiva utveckling-
en har varit, förutom konjunkturuppgången, re-
geringens utbildningssatsning Kunskapslyftet.

JämO har en central roll i arbetet för att
främja jämställdhet mellan kvinnor och män i ar-
betslivet och för att se till att jämställdhetslagen
följs. Den budgetförstärkning som JämO erhöll
inför budgetåret 1997 har möjliggjort en lång rad
satsningar för att effektivare medverka i jäm-
ställdhetsarbetet på arbetslivets område. Framför
allt inom områdena information och opinions-
bilding samt aktiva åtgärder har verksamheten
intensifierats. Vidare har resurstillskottet betytt
att driften av JämO:s verksamhet har kunnat ra-
tionaliseras.

Verksamheten inom arbetslivsområdet har
genom en ökad inriktning av forskningen mot
arbetsorganisationsfrågor, ett effektivare till-
synsarbete genom bland annat ett bättre samar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bete mellan myndigheter, ökad kunskapsåterfö-
ring till bland annat näringslivet, till andra myn-
digheter samt universitet och högskolor, nät-
verksbildande och bättre informationsutbyte
sammantaget gett förbättrade förutsättningar för
att forsknings- och utvecklingsresultat samt till-
syn kan bidra till en positiv utveckling av arbets-
livet.

2.3.4 Regeringens slutsatser

För att uppnå regeringens mål om en ökad sys-
selsättning respektive halverad öppen arbetslös-
het är det viktigt att arbetsmarknads- och arbets-
livspolitiken än mer inriktas mot att främja
tillväxten i ekonomin. Viktiga instrument inom
arbetsmarknadspolitiken för att uppnå målen är
en fortsatt prioritering av en snabb tillsättning av
de lediga platserna samtidigt som de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna bör användas mer stra-
tegiskt för att motverka flaskhalsar och bekämpa
långa tider utan reguljärt arbete. Den inriktning
som regeringen redan påbörjat med en ökad
satsning på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbild-
ning framför praktikåtgärder för att motverka
bristyrken och flaskhalsar bör fortsätta. Samti-
digt är det viktigt att de arbetsmarknadspolitiska
medlen används på ett sådant sätt så att oönskade
undanträngnings- och inlåsningseffekter mini-
meras.

Det är även ytterst angeläget att de svaga på
arbetsmarknaden, i synnerhet de långtidsinskriv-
na, får del av den förbättrade arbetsmarknadssi-
tuationen genom att de i ökad utsträckning får
det stöd och de kompetenshöjande insatser som
behövs för att de skall få arbete. Det under hös-
ten införda förstärkta anställningsstödet är ett av
de medel som finns att tillgå. Många människor
med utländsk bakgrund har en mycket svag för-
ankring på arbetsmarknaden. Detta är ett stort
resursslöseri ur flera synvinklar. I många fall sak-
nar dessa personer sådana kontaktytor med
svenska arbetsmarknaden, som kan vara en nöd-
vändig förutsättning för att få jobb. Det är ange-
läget att kvinnor och män med med utländsk
bakgrund får möjlighet till arbetsmarknadskon-
takter och att ekvivalering och anpassning av de-
ras yrkeskunskaper förbättras, så att deras kom-
petens kan tas tillvara på den svenska
arbetsmarknaden. Det är även viktigt att i kon-
junkturuppgången rikta insatser mot redan an-
ställda för att motverka att bristyrken uppkom-
mer. Samtidigt kan arbetslösa som ersätter dem

som deltar i olika kompetenshöjande insatser få
den arbetslivserfarenhet som krävs för att öka
sina chanser till ett reguljärt arbete. De arbets-
marknadspolitiska medlen måste också även
fortsättningsvis fördelas på sådant sätt att de
tilltagande regionala obalanserna motverkas.

En av regeringens ambitioner inom arbetsliv-
spolitiken är att förbättra förutsättningarna för
moderna arbetsorganisationer i arbetslivet. Dessa
kännetecknas bland annat av delaktighet, helhet-
sperspektiv, integration, jämställdhet mellan
kvinnor och män, kompetensutveckling av de
anställda samt en god arbetsmiljö i övrigt.

Regeringen skall även verka för att individer
inte skall förslitas, skadas och slås ut från arbets-
livet. Okad kunskap och kompetens i arbetslivet
skall bidra till ökad sysselsättning och tillväxt.
Regeringen avser vidare att under hösten 1999
lämna en proposition till riksdagen med förslag
till förändringar av ramverket för lönebildning-
en. Bl. a. kommer förslag att läggas om uppgif-
terna och befogenheterna för ett förstärkt med-
lingsinstitut. Regeringens uppfattning är att ett
säkert och utvecklande arbetsliv är en förutsätt-
ning för det pågående arbetet med att åstad-
komma en ekologisk hållbar utveckling.

En redovisning av hur jämställdhetspolitiken
utvecklats kommer att lämnas till riksdagen i en
skrivelse senare under hösten.

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Arbetsmarknadspolitiken är en integrerad del i
den ekonomiska politiken och regeringens sys-
selsättningspolitik genomsyrar alla politikområ-
den liksom arbetet för att öka jämställdheten
mellan kvinnor och män. Regeringens utbild-
ningssatsning Kunskapslyftet anknyter i högsta
grad till arbets- och kompetenslinjen inom ar-
betsmarknadspolitiken. Detta gäller även de stöd
som finns till ökat företagande och ökad syssel-
sättning. De ökade statsbidragen till kommuner-
na, en nivåhöjning med 21,3 miljarder kronor år
2000 jämfört med år 1996, innebär möjligheter
för kommunerna att behålla och utöka sin per-
sonalstyrka. Därutöver kan nämnas åtgärder så-
som nedsättning av arbetsgivaravgiften, lättnader
i ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta under-
skott i nystartad näringsverksamhet mot in-
komst av tjänst, rätt till tjänstledighet för att
starta eget företag och ett treårigt program för
småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2.5 Skatteawikelser

Samhällets stöd inom utgiftsområdet redovisas i
huvudsak som anslag på statsbudgetens utgiftssi-
da. Vid sidan av de stöd som redovisas via anslag
finns dock fr.o.m oktober 1999 även stöd på
statsbudgetens inkomstsida i form av särregler i
skattelagstiftningen. Ett sådant stöd brukar be-
tecknas som saldopåverkande skatteawikelse.
Om en sådan förmån på budgetens inkomstsida
slopas leder detta till en budgetförstärkning för
den offentliga sektorn.

Tabell 2.3 Skatteawikelser

	Skatteawikelse Brutto mdr kr		Skatteawikelse Netto mdr kr
	1999	2000	1999	2000
Saldopåverkande skattekreditering vid anställnings- stöd	0.1	1,4	0,07	1,04

Den arbetsmarknadspolitiska åtgärden an-
ställningsstöd utgår fr.o.m 1 oktober 1999 i
form av en skattekreditering på arbetsgivarens
skattekonto. Detta innebär att utgifterna för an-
ställningsstöd på anslaget A2 Arbetsmarknads-
politiska åtgärder kommer att upphöra. Under år
2000 kommer dock de som erhållit beslut om an-
ställningsstöd före den 1 oktober fortfarande att
erhålla det i form av bidrag. Kostnaden för an-
ställningsstöd kommer istället i form av minska-
de skatteintäkter på budgetens intäktssida. Detta
beräknas inklusive regeringens förslag avseende
det förstärkta anställningsstödet medföra en
skattekreditering av 1 400 miljoner kronor år
2000, eller m a o minskade skatteintäkter på
samma belopp.

Tabell 2.4 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 14 ingående verksamheterna

Miljoner kronor

	Utfall 1998 2	Anslag 1999 1	Utgifts- prognos 1999 2	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Arbetsmarknad	34 039	34 414	35 453	32 907	32 987	33 231
Arbetsliv	5 534	5 381	5 553	5 435	5 450	5 474
Jämställdhet mellan kvinnor och män	36	33	50	30	31	31
Staten som arbetsgivare	8 059	8 143	7 739	7 758	7 784	7 906
Totalt för utgiftsområde 14	47 668	47 971	48 796	46130	46 251	46 642

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen .

2 Utfall 1998 och utgifts prognos 1999 inkluderar äldreanslag.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3 Arbetsmarknad

3.1 Omfattning och ändamål

Arbetsmarknadsverket (AMV) svarar för hu-
vuddelen av den arbetsmarknadspolitiska verk-
samheten. Utgifterna under verksamhetsområ-
det avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade, AMV:s
förvaltningskostnader, Europeiska socialfonden,
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
(IFAU) samt bidrag till administration av
grundbelopp. Inom verksamhetsområdet finns
även avgiftsfinansierade verksamheter såsom Ar-
betslivstjänster och Aske kursgård som inte re-
dovisas på statsbudgeten.

1998 i genomsnitt 173 000 deltagare samtidigt
som 55 000 personer var anställda med löne-
bidrag eller i skyddad anställning hos offentliga
arbetsgivare (OSA). Motsvarande uppgifter för
första halvåret 1999 var drygt 170 000 respektive
56 500 personer.

De beräknat ökade utgifterna under år 1999
jämfört med föregående år beror främst på öka-
de utgifter under anslaget A 4 Europeiska Soci-
alfonden m.m. för perioden 1995-1999 samt att
statliga ålderspensionsavgifter belastar anslaget
A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder från år
1999. Den beräknat minskade medelsförbruk-
ningen från år 2000 förklaras av minskade resur-
ser under sist nämnda anslag utifrån det förbätt-
rade konjunkturläget.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998 2

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999 2

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

34 039

34 414

35 453

32 907

32 987

33 231

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budge t-
året 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Utfall 1998 och utgiftsprognos 1999 inkluderar äldreanslag.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Antalet anställda inom AMV uppgick vid års-
skiftet 1998/99 till 11 100 personer, varav 9 200
på arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinsti-
tut. De konjunkturberoende arbetsmarknadspo-
litiska åtgärderna, den yrkesinriktade rehabilite-
ringen samt utbildning i företag hade under år

Förändringar

Omläggningen till en mer tillväxtinriktad ar-
betsmarknadspolitik har fortsatt vilket bl.a. in-
neburit en prioritering av platsförmedling samti-
digt som omfattningen av den yrkesinriktade ar-
betsmarknadsutbildningen ökat kraftigt sedan
det andra halvåret 1998. Praktikåtgärderna har
minskat i motsvarande omfattning. Detta är bl.a.
resultatet av att regeringen avskaffade det s.k.
volymmålet för de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärderna.

AMV har för budgetåret 1998 bytt redovis-
ningsprincip vilket minskade anslagsbelastningen
under anslagen A 2 Arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandi-
kappade samt det under utgiftsområde 13 Eko-
nomisk trygghet vid arbetslöshet uppförda
anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

AMV tillämpar nu en kassamässig redovisning
vilket innebär att bidrag som utbetalas med i
princip en månads eftersläpning avräknas mot
det budgetår då betalningar sker. Tidigare har
utbetalningar som skett efter budgetårsskiftet
före brytdag för årsbokslut belastat föregående
budgetår. Bakgrunden till den förändrade redo-
visningprincipen är att regeringen delat Ekono-
mistyrningsverkets bedömning att bidragen un-
der anslaget i enlighet med
nationalräkenskaperna bör definieras som trans-
fereringar och att anslagsavräkningen därför skall
ske kassamässigt. Vid omläggningen för budget-
året 1998 uppstod till följd av detta en engångs-
effekt genom att anslagen endast belastade med
elva månaders bidragsutbetalningar i stället för
tolv. Kommande budgetår påverkas inte av änd-
ringen eftersom införandet av den kassamässiga
redovisningen innebär att anslagsbelastningen
jämfört med tidigare ökar den första månaden
samtidigt som den minskar den sista månaden.

Riksdagen beslutade på regeringens förslag i
budgetpropositionen för budgetåret 1999 att
AMV i likhet med budgetåret 1998 får använda
850 miljoner kronor för tillfälliga personalför-
stärkningar vid arbetsförmedlingar och arbets-
marknadsinstitut (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99: AU1, rskr. 1998/99:105).

Regelförenklingsarbetet har fortsatt och sedan
årsskiftet har praktikåtgärderna arbetslivsutveck-
ling och arbetsplatsintroduktion sammanförts till
åtgärden arbetspraktik. Regeringen aviserade i
1999 års ekonomiska vårproposition förenkling-
ar av reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärderna. Under anslaget Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder förtydligas också utform-
ningen och inriktningen av de nya förenklade
reglerna som regeringen avser att föreslå riksda-
gen under våren 2000. Flyttningsbidragen har
förenklats och effektiviserats genom att i högre
utsträckning rikta sig till enskilda individer som
är eller riskerar att bli arbetslösa och i mindre ut-
sträckning till individens hushåll. Riksdagen har
även på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1999 fattat beslut om ett förstärkt an-
ställningsstöd som träder i kraft den 1 oktober
1999 för personer som varit inskrivna vid ar-
betsförmedlingen längre tid än tre år. Samtidigt
omvandlas anställningsstödet från ett bidrag till
en kreditering av arbetsgivarnas skattekonto.
Därutöver har också riksdagen på regeringens
förslag fattat beslut om att höja anslaget Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade med 90 miljoner
kronor från den 1 juli 1999 för att öka utrymmet

för fler lönebidrag och OSA (prop. 1998/99:100,
bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:294). AMV
överskred dock i praktiken med hänsyn tagen till
den tekniska justeringen anslaget med ca 300
miljoner kronor år 1998. Sammantaget har därför
AMV ca 210 miljoner kronor mindre att för-
bruka om inte årets anslagskredit utnyttjas.

Ungdomssatsningen genom utvecklingsga-
rantin och kommunernas ansvar för unga ar-
betslösa har i kombination med det förbättrade
konjunkturläget starkt bidragit till att uppfylla
målet om att ungdomar skall erbjudas arbete, ut-
bildning eller praktik inom 100 dagars arbetslös-
het. För att bryta den könsuppdelade arbets-
marknaden har regeringen även under budgetåret
1999 avsatts 30 miljoner kronor till särskilda
brytprojekt. Försöksverksamheten i Skåne, Da-
larnas, Gävleborgs, Värmlands och Jämtlands län
fortsätter under år 1999 vilket bl.a. innebär att
dessa län har en utökad ram för otraditionella in-
satser under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Ramen för otraditionella insatser upp-
går till 1 323 miljoner kronor varav 823 miljoner
avser försökslänen. Därutöver finns en ram på 50
miljoner kronor för otraditionella insatser under
anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandi-
kappade.

Prioriteringar

Omläggning till en mer tillväxtinriktad ar-
betsmarknadspolitik skall fortsätta för att öka
sysselsättningen genom en effektiv platstillsätt-
ning och genom att förhindra uppkoms-ten av
inflationsdrivande flaskhalsar. Samtidigt skall in-
satserna för de mest utsatta grupper in-tensifieras
för att motverka långa arbetslöshetsti-der som
kan leda till att personer permanent slås ut från
den reguljära arbetsmarknaden. Ökad uppmärk-
samhet måste också ägnas de regioner som har
den svagaste sysselsättningstillväxten. Platsför-
medlingsinsatser och den yrkesinriktade arbets-
marknadsutbildningen skall prioriteras för att
lediga platser snabbt skall kunna tillsättas. Förut-
om kompetenshöjande insatser för arbetslösa är
det av stor vikt att framförallt i detta konjunk-
turläge framhålla arbetslöshetsför-säkringens roll
som en omställningsförsäkring. Arbetet med att
bryta den könsuppdelade ar-betsmarknaden skall
fortsätta tillsammans med åtgärder som främjar
mångfalden på arbetsmark-naden. Därigenom
kan arbetsmarknadspolitiken bidra till att rege-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ringens sysselsättningsmål och delmål att halvera
arbetslösheten under år 2000 kan uppnås.

De regionala tillväxtavtalen skapar goda förut-
sättningar för en bättre samverkan och ett bättre
resursutnyttjande kring den regionala näringspo-
litiken där arbetsmarknadspolitiken har en stor
betydelse. Arbetsmarknadspolitikens tillväxtpo-
litiska och fördelningspolitiska uppdrag är för-
enliga och spelar tillsammans en viktig roll för att
öka sysselsättningen. Genom bl.a. kompetensut-
vecklingsinsatser för arbetslösa som ökar deras
anställbarhet kan samtidigt arbetsgivarnas ar-
betskraftsbehov tillgodoses.

3.3 Resultatbedömning

Övergripande mål och verksamhetsmål bud-
getåren 1998 och 1999

För budgetåren 1998 och 1999 angavs tre över-
gripande mål för arbetsmarknadspolitiken och
AMV:

- hålla nere vakanstiderna för lediga platser,

- minska långtidsarbetslösheten,

- motverka långa tider utan arbete.

I tabell 3.2 redovisas de kvantitativa verksam-
hetsmålen för AMV. De gäller anvisnings graden
av arbetssökande till lediga platser, antalet lång-
tidsarbetslösa och antalet långtidsinskrivna samt
antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der. Under budgetåret 1998 har AMV uppnått
samtliga verksamhetsmål med undantag för den
genomsnittliga bidragsnivån för lönebidrag.

AMV har nått den reviderade målsättningen
att minst 124 000 personer i genomsnitt under
budgetåret 1998 skall delta i arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder och yrkesinriktad rehabilitering,
exklusive försökslänen. Målsättningen har nåtts

främst på grund av att regeringen reviderade
målet under hösten 1998 utifrån bedömningen
att AMV inte skulle nå upp till volymmålet.
Riksdagen beslutade därför på regeringens för-
slag på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1998 att föra bort 800 miljoner kronor
från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiUll, rskr.
1998/99:48).

Under budgetåret 1998 har försöksverksam-
het med friare användning av de arbetsmark-
nadspolitiska medlen bedrivits i Skåne, Värm-
lands, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län.
Det innebär att dessa län inte har haft ett mål för
omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärderna samt att de får använda en större andel
av åtgärdsmedlen till otraditionella insatser. I
stället för volymkrav skall länen uppvisa resultat
beträffande ökad sysselsättning, minskad ar-
betslöshet och färre personer i åtgärder samti-
digt som utbetalningarna av arbetslöshetsersätt-
ningen inte får överstiga vad som skulle förvän-
tats utan försöksverksamhet. Försöksverksam-
heten pågår även under budgetåret 1999.

Samtliga län har tillgång till otraditionella me-
del. De otraditionella insatserna skall motiveras
av arbetsmarknadsskäl och inte rymmas inom
ordinarie åtgärder. Alltför många av de projekt
som finansierats helt eller delvis med dessa medel
har haft en svag mål- och resultatfokusering. En-
dast ett fåtal län har utvecklat ett system för en
effektiv uppföljning. Detta har gjort det svårt att
följa upp och utvärdera verksamheten. AMS har
utlovat en bättre uppföljning framöver. För att
förbättra hanteringen av de otraditionella insat-
serna har regeringen utfärdat ändringar i förord-
ningen om den arbetsmarknadspolitiska verk-
samheten.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ITabell 3.2 Kvantitativa verksamhetsmål för budgetåren 1997, 1998 och 1999 1
	Mäl 1997	Resultat 1997	Mål 1998	Resultat 1998	Mål 1999	Resultat halvår 1999
Andel av de lediga platserna som anmälts till Af som skall anvisas med lämpliga sökande	88%	89%	90%	91%	90%	91%
Andel av samtliga arbetsgivare som an- mält plats till Af skall ha fått tillräckligt med sökande för att kunna anställa inom den tid som har överenskommits med Af	Ej mål	Ej mål	Ej mål	Ej mål	minst 80%	68%
Andel personer som fått arbete 90 dagar efter avslutad yrkesinriktad arbetsmark- nadsutbildning skall uppgå till minst	Ej mål	Ej mål	Ej mål	Ej mål	kvartal 4 1999 70%	44%
Antalet långtidsarbetslösa skall i genom- snitt per månad inte överstiga:	100 000	94 800	73 000	57 600	50 000	44 600
Alla långtidsarbetslösa ungdomar skall erbjudas arbete eller åtgärd inom 100 dagar	Ej mål	Ej mål	0	538 (4 180)**	0	283 (2800)**
Antalet långtidsinskirvna skall i genom- snitt per månad inte överstiga:	120 000	118 900	100 000	90 500	75 000*"	85 200
Antalet personer som deltar i konjunktur- beroende arbetsmarknadspolitiska åtgär- der skall i genomsnitt vara:	207 000	197 100	124 000*	124 100*	Ej mål	Ej mål
Antal arbetshandikappade som deltar i konjunkturberoende arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder skall minst utgöra:	26 000	27 000	17 000*	17 200*	Ej mål	Ej mål
Antal sysselsatta inom ramen för anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappa- de skall minst utgöra:	50 000	51 000	53 000	55 000	55 000	56 800
Målsättningen för den högsta genomsnitt-	60%	59%	58%	60%	60%	60,5%

liga bidragsnivån i lönebidrag:

* Exklusive Skåne, Gävleborgs, Dalarnas, Jämtlands och Värmlands län, som är försökslän

** Inom parentes redovisas antalet registrerade långtidsarbetlösa ungdomar inklusive de som har ett erbjudande om åtgärd/arbete.
*** Vid slutet av året

Regeringens omläggning till en mer tillväx-
tinriktad arbetsmarknadspolitik har fortsatt un-
der budgetåret 1999 med tyngdpunkt på plats-
förmedling och yrkesinriktad arbetsmarknadsut-
bildning. Regeringen beslutade därför att slopa
verksamhetsmålet för omfattningen av de ar-
betsmarknadspolitiska åtgärderna inför budget-
året 1999. I samband med detta infördes två nya
verksamhetsmål för AMV.

- Av samtliga arbetsgivare som anmält ledig
plats till arbetsförmedlingen skall 80 procent
ha fått tillräckligt med sökande för att kunna
anställa inom den tid som överenskommits
med arbetsförmedlingen,

- Andelen personer som fått arbete 90 dagar
efter avslutad yrkesinriktad arbetsmarknads-
utbildning skall öka kontinuerligt under bud-
getåret 1999. Under fjärde kvartalet skall an-
delen som fått arbete efter 90 dagar uppgå till
minst 70 procent.

Vid sidan av platsförmedling, vägledning och ar-
betslivsinriktad rehabilitering spelar de olika ar-
betsmarknadspolitiska programmen en viktig
roll för att höja kompetensen för de arbetslösa
och därmed förbättra matchningen mellan ar-
betssökande och lediga platser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 3.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder

	Genomsnittligt antal per månad		Därav kvinnor respektive män (%)				Antal i arbete 90 dagar efter avslutad åtgärd
	Genomsnittligt antal per månad		1997		1998		Antal i arbete 90 dagar efter avslutad åtgärd
	1997	1998	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	1997	1998
Anställningsstöd	-	10 547	-	-			-	62
Arbetslivsutveckling	52 545	38 892	46	54	46	54	15	20
Arbetsmarknadsutbildning	36 931	41 899	49	51	47	53	21	29
Arbetsplatsintroduktion	34 292	19 347	47	53	48	52	32	39
Beredskapsarbete	7 118	1 165	37	63	41	59	23	36
Datortek	13 961	11 521	56	44	55	45	19	23
IT-utbildning	-	200	-	-	31	69	-	-
Kommunala uppfäljningsplatser	14 158	12 176	60	40	59	41	28	36
Offentligt tillfälligt arbete	5 351*’	7 741	47	53	47	53	7	11
Rekryteringsstöd	3 698	480	32	68	32	68	67	72
Resursarbete	637*)	4 104	82	18	74	26	-	51
Starta-eget-bidrag	12 280	12 514	42	58	48	52	72	71
Utbildningsvikariat	3 545	339	77	23	76	24	52	67
Utvecklingsgaranti 20-24 år	-	2 846	-	-	44	56	-	32
Yrkesinriktad rehabilitering (AMI)	6 939	8 054	48	52	48	52	16	24
Jobbsökaraktiviteter	3 331	1800	-		-	-	-	-

* Under budgetåret 1997 utgiftsområde 13

Hålla nere vakanstidema för lediga platser
Genom att snabbt och med god kvalitet för-
medla arbetssökande till de lediga platserna
som anmälts till arbetsförmedlingen skall va-
kanstiderna hållas nere, vilket främjar tillväxt
och motverkar inflationsdrivande flaskhalsar
på arbetsmarknaden.

Antalet nyanmälda platser ökade med 28
procent under år 1998 jämfört med år 1997.
Totalt anmäldes 413 000 platser till arbetsför-
medlingen under år 1998. Till över 90 procent
av de lediga platserna anvisade arbetsförmed-
lingarna minst en sökande. Till de platser som
inte fått anvisning har krävts högskoleutbild-
ning inom teknik och data eller så finns de in-
om hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar-
platser. Under första halvåret 1999 har
platsinflödet fortsatt att öka samtidigt som ar-
betsförmedlingarna upprätthållit en hög anvis-
nings grad. AMS har vidtagit en rad olika åt-
gärder för att förbättra verksamhetens
information, service och tillgänglighet, som
främst riktas till små och medelstora företag.
Den fortsatta utbyggnaden av Arbetsförmed-
lingens Internettjänster har väsentligt höjt ser-
vicenivån till företag. Företag kan nu på egen
hand annonsera om lediga jobb, ta emot an-

sökningar via elektronisk post, söka efter
lämpliga kandidater i en CV-databas och via
elektronisk post kontakta sökande. Insatser
har gjorts för att informera företagen om möj-
ligheterna med Arbetsför medlingens In-
ternettjänster. Under år 1999 har AMS också
inrättat ett call-center i Söderhamn. Företag
kan via 020-nummer erhålla snabb information
om AMV:s ansvarsområden. Vidare deltar
AMS som en av parterna i ett projekt som leds
av NUTEK som bl.a. syftar till att små och
medelstora företag skall kunna vända sig till en
informationskälla för att få information från
olika myndigheter. På lokal nivå har arbets-
förmedlingen bl.a. ordnat utbildningar för
mindre företag i syfte att lära dessa använda
olika internettjänster, deltagit i uppsökande
verksamhet tillsammans med kommunen och
bildat specialförmedlingar för småföretag som
hjälper till i rekryteringsärenden. Arbetsför-
medlingen Utland bistår med information,
rådgivning och rekryteringsstöd då utländska
företag önskar etablera sig i Sverige. Arbets-
förmedlingen Utland är en del i det EU-
täckande kontaktnätet Euro infocenter.

I den översyn som Näringsdepartementet
påbörjat beträffande åtgärder för att främja fler

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

och växande företag spelar arbetsmarknadspo-
litiken och dess verkställande myndigheter en
viktig roll. Översynen syftar till att förenkla
och effektivisera verksamheten ur företagarnas
synpunkt.

En av de viktigaste arbetsmarknadspolitiska
insatserna för att hålla nere vakanstiderna på
lediga platser är arbetsmarknadsutbildningen.
Därför har den yrkesinriktade arbetsmark-
nadsutbildningen prioriterats under budgetåret
1998. I genomsnitt har 26 000 personer per
månad deltagit i yrkesinriktad arbetsmark-
nadsutbildning. Det kan jämföras med drygt
20 000 personer under budgetåret 1997. Totalt
deltog 42 000 personer i genomsnitt per månad
i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret
1998. För att ytterligare betona vikten av att
yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning skall
leda till reguljära jobb införde regeringen ett
nytt mål för arbetsmarknadsutbildningen bud-
getåret 1999. I juni 1999 uppgick andelen i
jobb efter avslutad yrkesinriktad arbetsmark-
nadsutbildning till 43 procent, jämfört med 38
procent motsvarande tidpunkt år 1998. Sedan
april 1999 har andelen till arbete efter avslutad
utbildning ökat konstant.

Som ett resultat av ökad prioritering av ut-
bildningsinsatser har andelen personer i utbild-
ningsåtgärder ökat från första halvåret 1998 till
andra halvåret 1999 med ca 35 procent medan
andelen i praktikåtgärder har minskat med 23
procent. Antalet personer i arbetsmarknadsut-
bildning har ökat från knappt 41 000 per må-
nad till knappt 53 000 per månad under denna
period. Under de första två kvartalen 1999 har
dock andelen i yrkesinriktad arbetsmarknads-
utbildning minskat, medan andelen i förbere-
dande uppvisar en något stigande trend vilket
inte är tillfredställande. Majoriteten av utbild-
ningsdeltagarna, cirka 60 procent, deltar dock i
yrkesinriktad utbildning.

Minska antalet långtidsarbetslösa

Det andra övergripande målet för AMV är att
minska antalet långtidsarbetslösa. Under bud-
getåret 1998 har långtidsarbetslösheten mins-
kat kraftigt. Det är ett resultat av att arbets-
förmedlingarna tydligt har prioriterat de
långtidsarbetslösa till de olika arbetsmarknads-
politiska åtgärderna. Även en minskad till-
strömning av nya långtidsarbetslösa förklarar
den kraftiga minskningen av antalet långtids-
arbetslösa.

Tabell 3.4 Antalet långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna* och deras andel av arbetslösa resp, andel av arbetslösa+åtgärd

	Långtidsarbetslösa		1998	%	Kvartal 2 1999	%	Långtidsinskrivna*			Juni 1999	%
	1997	%	1998	%	Kvartal 2 1999	%	1997	1998	%	Juni 1999	%
Kvinnor	40 071	24	21 633	17	17 296	14	48 011	36 806	18	34 035	15
Män	54 770	27	31 583	20	26 868	19	70 929	53 644	23	51 122	22
Totalt	94 841	26	53 216	19	44 164	16	118 940	90 450	20	85 157	19
55- år	14 445	44	9 331	36	10 628	27	14 595	10 115	24	16 572	33
25-54 år	61 864	24	37 192	18	30 268	16	96 079	75 497	24	65 001	20
20-24 år	17 401	27	6 214	15	3 063	9	8 252	4 822	7	3 575	6
18-19 år	1 132	10	479	6	205	3	14	16	0	9	0
Totalt	94 841	26	53 216	19	44 164	16	118 940	90 450	20	85 157	19
Arbetshandikappade	12 699	35	7 867	30	7 002	24	24 541	20 886	39	20 846	40
Utomnordiska medborgare	11313	29	6 781	21	5 008	17	19 338	14 017	28	11 779	24

* Definitionen av långtidsinskrivna har förändrats mellan budgetåren 1998 och 1999. Från och med budgetåret 1999 bryts inskrivningstiden endast med reguljärt arbete som varar
längre än 30 dagar. Hit räknas också lönebidrag och OSA. Under budgetåret 1998 kunde inskrivningstiden brytas även med anställningsstöd och reguljärt arbete som varade mindre
än 30 dagar.

Regeringens målsättning att samtliga ungdo-
mar skall erbjudas reguljärt arbete, lämplig ut-
bildning, praktik eller sysselsättningsskapande
åtgärd inom 100 dagar har uppfyllts. I slutet av
budgetåret 1998 var drygt 4 200 ungdomar
långtidsarbetslösa, av dessa hade dock 3 600 ett
beslut eller erbjudande om att påbörja utbild-
ning, praktik eller sysselsättningsprogram.
Den nytillkomna utvecklings garantin har in-

neburit att 225 kommuner har tecknat avtal
med länsarbetsnämnderna och den har under
budgetåret omfattat 2 800 ungdomar.
Statskontorets utvärdering (Utvecklings-
garantin för ungdomar - det första året,
1999:6)visar att ungdomar som deltar i utveck-
lingsgarantin i nästan dubbelt så stor utsträck-
ning har fått ett arbete jämfört med dem som
inte deltar i sådant program.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Antalet långtidsarbetslösa utomnordiska
medborgare har minskat med 40 procent un-
der budgetåret 1998, vilket kan jämföras med
en total minskning av antalet långtidsarbetslösa
med 44 procent. Långtidsarbetslösa med
utomnordiskt medborgarskap har prioriterats
till de arbetsmarknadspolitiska programmen i
förhållande till korttidssökande. AMS har un-
der budgetåret 1999 fortsatt att utveckla och
förbättra kvalitén i handlingsplanerna för de
arbetssökande. Över 95 procent av dem som
riskerar att bli eller är långtidsarbetslösa har
fått en individuell handlingsplan, enligt AMS.
Stickprovsundersökningar, som AMS ge-
nomför kontinuerligt, visar dock att kvalitén
måste förbättras och sökandes delaktighet av-
sevärt måste öka. AMS kommer därför att gå
ut med tydligare information som vänder sig
direkt till de arbetssökande om handlingspla-
nens betydelse. AMS har även bildat en central
arbetsgrupp med representanter från AMS och
länsarbetsnämnderna. Gruppen skall leda och
driva utvecklingsarbetet med handlingsplaner-
na vidare. Erfarenheter och betydelsen av
handlingsplanen skall också integreras tydliga-
re i personalutbildningen. AMS kommer också
att fortsätta granska handlingsplanernas kvali-
tet.

Motverka langa tider utan arbete

I genomsnitt per månad har under budgetåret
1998 ca 7 300 personer upphört att vara lång-
tidsinskrivna. Drygt hälften av dessa har fått
arbete. Jämfört med budgetåret 1997 är det en
förbättring. Det är fler män än kvinnor som är
långtidsinskrivna. Fler kvinnor har dock varit
inskrivna över två år än vad som redovisas som
långtidsinskrivna. Det beror på att många
kvinnor har tillfälliga jobb eller är deltidsar-
betslösa långa tider.

Samtidigt som antalet långtidsinskrivna to-
talt har minskat så har framför allt andelen ar-
betshandikappade och utomnordiska medbor-
gare ökat bland de långtidsinskrivna. Vidare
har också andelen långtidsinskrivna med
mycket långa inskrivningstider ökat. Vid bud-
getårets slut hade 44 procent av de långtidsin-
skrivna en inskrivningstid på över fyra år.

Den yrkesinriktade rehabiliteringen på ar-
betsmarknadsinstituten (Ami) har fortfarande
tonvikt på personer med arbetshandikapp.

I genomsnitt var ca 8 100 personer per må-
nad inskrivna vid Ami under budgetåret 1998.
Fler har deltagit under budgetåret 1998 jämfört

med budgetåret 1997. En fjärdedel av dem som
genomgått Ami hade arbete 90 dagar efter
deltagandet, vilket är en god förbättring jäm-
fört med budgetåret 1997 vilket förklaras av en
ökad användning av lönebidrag för denna
grupp. Insatser för dessa grupper bidrar dess-
utom till att öka det aktiva utbudet av arbets-
kraft och bidra till en ökad sysselsättning.

Prioriterade grupper

Arbetsmarknadspolitiken har en viktig fördel-
ningspolitisk uppgift att stödja personer som
har särskilt svårt att få och behålla ett jobb.

Regeringen anser att det är av största vikt att
de arbetsmarknadspolitiska insatserna används
på ett bra och effektivt sätt för att underlätta
integreringen i det svenska arbetslivet. Detta
skall ske utifrån individen och de lokala förut-
sättningarna. Regeringen har tagit initiativ till
ett projekt som ur ett tillväxtperpektiv skall
kartlägga och analysera hur kön, klass, etnisk
tillhörighet, ålder, sexuell läggning och funk-
tionshinder påverkar enskildas möjligheter på
arbetsmarknaden och till företagande samt hur
mångfald i näringslivet kan leda till ökad till-
växt. Regeringen återkommer till riksdagen
med förslag och ett samlat program för att
bättre utnyttja mångfalden i arbetslivet.

Tabell 3.5 Olika gruppers andel av de öppet arbetslösa
och de i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
åtgärder________________________________________________

	Arbetslösa 1997	1998	Åtgärder 1997	1998
Kvinnor	46	45	48	48
Män	54	55	52	52
Totalt	100	100	100	100
55-år	9	9	4	10
25-54 år	70	73	59	66
20-24 år	18	15	20	18
18-19 år	3	3	7	6
Totalt	100	100	100	100
Arbetshandikappade	10	10	15	15
Utomnordiska med- borgare	11	11	13	13

Ungdomar

Arbetsmarknadsläget för ungdomar har
förbättrats avsevärt under de senaste åren. Den
öppna arbetslösheten bland ungdomar under
25 år har nästan halverats från 74 000 i genom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

snitt per månad under första halvåret 1997 till
38 000 under det första halvåret 1999.

Ungdomar har generellt sett större möjlig-
heter än övriga grupper att få arbete när kon-
junkturen vänder uppåt. Det är emellertid van-
ligare att ungdomar har tidsbegränsade
anställningar och att de arbetar deltid jämfört
med den övriga arbetskraften. Andelen ung-
domar i arbetskraften har minskat kraftigt un-
der 1990-talet. Mellan åren 1990 och 1998
minskade arbetskraftsdeltagandet för ungdo-
mar mellan 20 och 24 år från 82 till knappt 63
procent. Den främsta förklaringen till minsk-
ningen är att allt fler ungdomar i den ålder-
skategorin genomgår utbildning.

Antalet långtidsarbetslösa ungdomar, dvs.
ungdomar som varit arbetslösa i mer än 100
dagar, minskade från 18 500 i genomsnitt per
månad under år 1997 till 6 700 i genomsnitt
per månad år 1998. Under första kvartalet 1999
minskade långtidsarbetslösheten ytterligare till
i genomsnitt 3 300 ungdomar per månad. Av
de långtidsarbetslösa ungdomarna var 35 pro-
cent kvinnor och 65 procent män. Detta mot-
svarar 9 procent av samtliga arbetslösa ungdo-
mar och ungdomar utgör 7 procent av samtliga
långtidsarbetslösa.

De dominerande arbetsmarknadspolitiska
programmen för unga under år 1998 samt un-
der första halvåret 1999 var det kommunala
programmet för ungdomar under 20 år, det
kommunala programmet utvecklingsgaranti,
arbetsmarknadsutbildning inklusive de särskil-
da SwIT-utbildningarna och arbetsplatsintro-
duktion.

Statskontoret och Ungdomsstyrelsen har
utvärderat utvecklings garantin och lämnade
under våren 1999 var sin slutrapport till rege-
ringen. Utvecklingsgarantin, vilken infördes
den 1 januari 1998, innebär en möjlighet för
kommunerna att genom avtal med länsarbets-
nämnderna åta sig att erbjuda långtidsarbetslö-
sa ungdomar mellan 20 och 24 år en aktiveran-
de och utvecklande insats på heltid. Enligt
Statskontorets utvärdering får ungdomar som
deltagit i utvecklingsgarantin arbete eller på-
börjar utbildning snabbare än andra långtids-
arbetslösa ungdomar. Ungdomar som deltagit
i programmet får i genomsnitt ett arbete på
mindre än hälften av den tid som ungdomar
som inte gått igenom programmet. Även
Ungdomsstyrelsens rapport visar att många av
de ungdomar som deltagit i utvecklingsgaran-
tin har fått arbete eller påbörjat studier. Ung-

domsstyrelsens menar att utvecklingsgarantin
är en arbetsmarknadsåtgärd som passar ung-
domar för vilka de traditionella åtgärderna inte
fungerar och att åtgärden kan öppna upp för
ett nytt sätt att arbeta gränsöverskridande
mellan utbildning, personlig utveckling och
arbete. Ungdomsstyrelsen anser att utveck-
lingsgarantin i huvudsak är ändamålsenligt
men riktar kritik mot programmets ersätt-
ningssystem som bygger på att ungdomarna
får olika ersättning beroende på vilken bak-
grund de har.

Interpraktik är ett arbetsmarknadsprogram
som administreras av Svenska EU Program-
kontoret för utbildning och kompetensut-
veckling. Interpraktik innebär att långtidsar-
betslösa ungdomar mellan 20 och 30 år kan
praktisera i utlandet. Under budgetåret 1998
avsattes medel till 1 000 interpraktikstipendier.
Då intresse för programmet visade sig vara
stort hade de 1 000 stipendierna beviljats redan
under september månad. Merparten av de del-
tagande ungdomarna var under 25 år och fler
kvinnor än män deltog i programmet. Enligt
Svenska EU Programkontorets utvärdering var
det 79 procent av deltagarna i arbete eller ut-
bildning 6 månader efter avslutad utlandsprak-
tik, 16 procent var arbetssökande och 5 pro-
cent var i andra arbetsmarknadspolitiska
program.

Äldre

Under de närmaste åren kommer antalet per-
soner som är 55 år eller äldre på arbetsmarkna-
den att öka kraftigt. De äldre i arbetskraften
kommer också i framtiden att vara betydligt
mer välutbildade än de som nu pensioneras.
Samtidigt som andelen yngre i befolkningen
minskar kommer många att pensioneras under
de närmaste tio åren. Detta kan leda till arbets-
kraftsbrist om inte de äldres erfarenhet och
kompetens tas tillvara redan nu. Det ställer nya
krav på medvetna strategier hos företag och
organisationer för att behålla de äldre, samti-
digt som yngre anställs. Mot bakgrund av detta
tog Nä-ringsdepartementet under FN:s äldreår
1999 initiativ till en konferens i juni för att be-
lysa varför det är nödvändigt med ett arbetsliv
för alla åldrar.

Syftet med konferensen var att stimulera till
debatt och slå hål på myter och vanföreställ-
ningar om äldre och deras kompetens.

Arbetslösheten för de äldre är ungefär lika
med genomsnittet trots att antalet öppet ar-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

betslösa personer som är 55 år eller äldre som
är anmälda på arbetsförmedlingen ökat. Första
halvåret 1998 var i genomsnitt 26 000 arbetslö-
sa per månad i jämförelse med 38 000 motsva-
rande halvår 1999, varav 16 000 var kvinnor
och 22 000 män.

Samtidigt som de äldre som förlorat sitt ar-
bete har svårt att åter komma in på arbets-
marknaden, har dock andelen av de äldre lång-
tidsarbetslösa minskat från 36 procent 1998 till
24 procent första kvartalet 1999, men med
tendens till ökning under andra kvartalet.

AMV prioriterar de äldre i sin verksamhet.
Det märks genom att andelen äldre i arbets-
marknadsprogram ökat sedan föregående år.
Under första kvartalet 1999 fanns 21 000 per-
soner som är 55 år eller äldre i ett arbetsmark-
nadspolitiskt program i jämförelse med drygt
14 000 under motsvarande kvartal 1998. Den
dominerande arbetsmarknadspolitiska åtgär-
den under budgetåret 1998 var offentliga till-
fälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) som
enbart riktar sig till långtidsarbetslösa som är
55 år eller äldre. I genomsnitt deltog ca 6 000 i
OTA och av dessa var 52 procent kvinnor och
48 procent män. OTA planerades att upphöra
den 31 december 1998, men riksdagen besluta-
de på regeringens förslag att förlänga åtgärden
under 1999 för de personer som deltog i åtgär-
den före den 1 januari 1999. För personer som
fyllt 62 år kan åtgärden förlängas till dess att de
fyller 65 år.

Arbetshandikappade

Arbetshandikappade har fått del av konjunk-
turuppgången men inte i samma omfattning
som andra. Den öppna arbetslösheten för ar-
betshandikappade har minskat cirka 20 procent
mellan år 1997 och första halvåret 1999 jämfört
med cirka 30 procent för befolkningen som
helhet. Den öppna arbetslösheten för arbets-
handikappade sjönk mellan åren 1997 och
1998, från i genomsnitt 36 100 personer per
månad till i genomsnitt 28 800. Den öppna ar-
betslösheten har därefter varit oförändrad
mellan år 1998 och första halvåret 1999. 45
procent av de öppet arbetslösa arbetshandi-
kappade är kvinnor och 55 procent män.

Regeringen följer även arbetslösheten för
funktionshindrade genom en särskild rapport
av SCB, AMS och Rådet för arbetslivsforsk-
ning. Där framgår att andelen funktionshind-
rade av befolkningen har minskat något mellan
åren 1996 och 1998, från 19 till 17 procent.

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsätt-
ningsgraden för funktionshindrade med ned-
satt arbetsförmåga har dock samtidigt ökat
under perioden. Det bör noteras att både ar-
betskraftsdeltagandet och sysselsättningsgra-
den har minskat för personer utan funktions-
hinder under samma tid. Sysselsättningsgraden
och arbetskraftsdeltagandet är dock fortfaran-
de lägre för funktionshindrade med nedsatt ar-
betsförmåga än för befolkningen som helhet.

Tabell 3.6 Situationer för funktionshindrade, fjärde kvar-
talen 1996 respektive 1998

	Arbetskraftsdeltagande		Arbetslösa av arbets- kraften
	1996	1998	Arbetslösa av arbets- kraften
	1996	1998	1996	1998
Funktionshindrade med nedsatt ar- betsförmåga	54%	62%	11%	9%
Ej funktionshindrade	81%	78%	8%	5%

I genomsnitt hade 11 procent av personer med
arbetshandikapp ett arbete en månad efter att
en konjunkturberoende åtgärd avslutats under
första halvåret år 1999. Det är en minskning
med nio procentenheter jämfört med budget-
året 1998, då 20 procent fick ett arbete inom en
månad. Minskningen kan antas bero på att an-
talet anställningar med lönebidrag inte ökade i
samma omfattning under våren 1999 som vå-
ren 1998.

Personer med arbetshandikapp är normalt
sett överrepresenterade i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med
deras andel av de arbetslösa, vilket framgår av
tabell 3.5. Omfattningen av särskilda åtgärder
för arbetshandikappade redovisas under ansla-
get Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Personer med funktionshinder har också
generellt sett lägre utbildningsnivå än övriga i
befolkningen, vilket inverkar negativt på möj-
ligheten att få ett arbete. Ungefär hälften av de
öppet arbetslösa arbetshandikappade vid ar-
betsförmedlingar och arbetsmarknadsintitut
har högst grundskoleutbildning. Under år
1998 var 15 procent av deltagarna i arbets-
marknadsutbildning arbetshandikappade, vil-
ket har minskat till 13 procent under första
halvåret 1999. Vid Samhall har 330 personer
deltagit i arbetsmarknadsutbildning och annan
extern utbildning, exklusive Kunskapslyftet
under 1998.

Under 1998 fick 1 700 funktionshindrade
skolungdomar del av verksamheten Unga
Handikappade, som riktar sig till funktions-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

hindrade skolungdomar med behov av särskil-
da insatser från arbetsförmedling eller arbets-
marknadsinstitut, vilket ungefär motsvarar
antalet deltagare 1997.

Utomnordiska medborgare och personer med
utländsk bakgrund

De utomnordiska medborgarnas arbetskrafts-
deltagande har minskat dramatiskt sedan bör-
jan av 1980-talet. År 1980 var 77 procent av de
utomnordiska medborgarna antingen syssel-
satta eller arbetslösa. År 1998 hade andelen
sjunkit till 54 procent. Stora skillnader finns
också i sysselsättningsintensiteten mellan kö-
nen och olika medborgarskap. Bland utom-
nordiska kvinnor var andelen sysselsatta endast
drygt 32 procent år 1998 jämfört med män-
nens 45 procent. Den högsta andelen arbetslö-
sa finns bland medborgarna från afrikanska
och vissa asiatiska länder. Situationen gäller
även de som erhåller svenskt medborgarskap.

De utomnordiska medborgarna har priorite-
ras till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,
framförallt till arbetsmarknadsutbildning. Un-
der 1998 var deras andel av åtgärdsplatserna 13
procent samtidigt som deras andel av de ar-
betslösa uppgick till 11 procent. Långtidsar-
betslösheten och antalet långtidsinskrivna har
även sjunkit kraftigt bland utomnordiska
medborgare.

I enlighet med riksdagens beslut (prop.
1998/99:165) erbjuds storstadsregionerna med
utsatta bostadsområden att teckna lokala ut-
vecklingsavtal med staten i syfte att bryta den
sociala, ekonomiska och etniska segregationen.
En storstadsdelegation har tillsatts inom rege-
ringskansliet för att bereda storstadsfrågor. Re-
geringen beräknar 100 miljoner kronor inom
den totala ramen för otraditionella insatser i
arbetsmarknadspolitiken under budgetåret
1999 för användning inom ramen för de lokala
utvecklingsavtalen.

Jämställdheten på arbetsmarknaden

Regeringen anser det är av största vikt att kön-
suppdelningen på arbetsmarknaden bryts.
Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning
inom olika yrken och på olika delar av arbets-
marknaden. Kvinnor har oftare tillfälliga arbe-
ten och deltidsarbeten. Det är mest män som
har rekryterats till de nya arbetena inom de
privata tjänstenäringarna. Kvinnorna har utbil-
dat sig i högre grad, t.ex. inom Kunskapslyftet,

vilket sannolikt gynnar dem framför allt på
sikt.

Kvinnorna utgör en något högre andel, 55
procent, av de arbetsökande på arbetsförmed-
lingen. Andelen kvinnor varierar dock mellan
olika sökandekategorier. Fortfarande är arbets-
lösheten högre bland män än bland kvinnor.
Däremot finns 70 procent av kvinnorna bland
de ombytessökande, deltidsarbetslösa och
bland sökande med tillfälliga arbeten.

Kvinnornas andel av de konjunkturberoen-
de programmen var 48 procent under år 1998,
det vill säga större än deras andel av de arbets-
lösa. En större andel av männen, 63 procent, än
av kvinnorna, 37 procent, fick anställningsstöd
under år 1998. API, ALU och OTA och ar-
betsmarknadsutbildning fördelade sig på kvin-
nor och män i ungefär samma andelar som ar-
betslösheten. Resursarbete är ett
arbetsmarknadspolitiskt program som i hu-
vudsak riktas till kvinnor och under 1998 var
74 procent av deltagarna i detta program kvin-
nor. Resursarbete bedrivs till stor del inom
vård och omsorg. Kvinnor är även överrepre-
senterade vad gäller anvisning i datortek och
det kommunala ungdomsprogrammet för 18-

19- åringar. Under det första året, det vill säga
år 1998, av den nya utvecklingsgarantin för

20- 24-åringar har åtgärden till en något större
del omfattats av män.

Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-
ningen har endast sporadiskt brutit könsupp-
delningen. Främst har detta kunnat ske i sam-
band med särskilda satsningar, till exempel vid
brytprojekt. Fortfarande är kvinnor generellt
sett överrepresenterade inom utbildningar till
vård- och kontorsarbete och underrepresente-
rade inom utbildningar till data-, teknik- och
tillverkningsyrken. Inom IT-satsningen, som
påbörjades under år 1998, var 68 procent av
deltagarna män. Även anvisningar till lediga
platser följer traditionella mönster. Männen är
kraftigt överrepresenterade bland dem som blir
anvisade till tillverkningsyrken, medan det är
väsentligt vanligare att kvinnor anvisas till ar-
beten inom kundservice, försäljning, vård och
omsorg samt till kontorsarbete.

Friare användning av de arbetsmarknadspolitis-
ka medlen

Under våren 1998 fattade regeringen beslut
om att Skåne län under en period av nästan två
år, samt ytterligare fyra län, Dalarnas, Gävle-
borgs, Jämtlands och Värmlands län, under en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

period av ett och ett halvt år, skall utgöra för-
söksområden med en friare användning av vis-
sa arbetsmarknadspolitiska medel samt ar-
betslöshetsersättning.

Försöksverksamheten innebär att länen dels
kan utnyttja anslaget för arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder utan att ha något mål för om-
fattningen av de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärderna, dels får använda nästan 20 procent av
det totala anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till otraditionella insatser år 1998 Och
15 procent år 1999. Under försöksperioden får
länen också fatta beslut om aktivare använd-
ning av arbetslöshetsersättning, vilket innebär
att arbetslösa personer som har rätt till arbets-
löshetsersättning kan delta i projekt som initie-
ras av länsarbetsnämnder eller kommuner.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvär-
dering (IFAU) har fått i uppdrag att utvärdera
försöksverksamheten. Enligt en delrapport
från IFAU är det vanligt att projekten inte
riktar sig till arbetslösa i första hand utan utgör
olika former av näringslivsprojekt. Många nä-
ringslivsprojekt har också karaktären av riktat
stöd till enskilda företag. IFAU anser mot
bakgrund av detta att det dels finns risk för
övervältringseffekter mellan stat och kommun,
dels finns en risk att en del av näringslivspro-
jekten snedvrider konkurrensen på den lokala
och den nationella arbetsmarknaden. Institutet
menar även att man sett projekt med tydliga
inlåsningseffekter av yrkesgrupper som är
mycket efterfrågade på arbetsmarknaden.
IFAU har i projektbeskrivningarna i ett flertal
fall funnit tydliga tecken på att arbetsmark-
nadspolitiska medel använts för klart kommu-
nala intressen. Slutrapporten skall redovisas i
mars år 2000.

Även Riksrevisionsverket har av regeringen
fått ett uppdrag att utvärdera verksamheten. I
enlighet med beslutet lämnades en delrapport
"Att följa upp otraditionella inslag i arbets-
marknadspolitiken - delrapportering från
granskningen av försöksverksamheten med
friare användning av arbetsmarknadspolitiska
medel", den 16 augusti 1999. De resultat som
redovisas i rapporten är preliminära men visar
enligt RRV:s analys att den utbuds- och till-
växtorienterade åtgärden arbetsmarknadsut-
bildning inte ökat mer i försökslänen än i övri-
ga landet. RRV anser dock att det statistiska
underlaget måste kompletteras för att det skall
vara meningsfullt att gå vidare med analysen
om förändringar i medelsanvändningen. RRV

redovisar vidare att avsteg gjorts från de regler
som gäller för försöksverksamheten. Försöks-
verksamheten upphör vid utgången av år 1999
och RRV skall lämna sin slutrapport till rege-
ringen senast den 31 januari 2000.

Lokal samverkan mot arbetslöshet

När propositionen 1995/96:148 Lokal sam-
verkan mot arbetslösheten initierades, befann
sig Sverige i ett dramatiskt sysselsättningsläge
som ställde stora och delvis nya krav på ar-
betsmarknadspolitiken. Erfarenheten hade vi-
sat att det var svårt att bevara kvalitén och ef-
fektiviteten när åtgärdsvolymen blev för stor.
Kommunerna och arbetsförmedlingarna hade i
allmänhet påbörjat ett visst samarbete kring
utbildning och arbete åt i första hand ungdo-
mar. Det fanns då mot denna bakgrund ett be-
hov att pröva om nya arbetsformer kunde ge
en förbättrad effektivitet i användningen av de
arbetsmarknadspolitiska resurserna. Bland an-
nat var det av intresse att pröva om en förbätt-
rad samverkan mellan kommuner och ar-
betsförmedlingar, och en ännu starkare lokal
förankring av arbetsmarknadspolitiken, skulle
kunna bidra till en ökad träffsäkerhet och för-
bättrad kvalitet i åtgärderna. Därför gav rege-
ringen två oberoende utvärderare, Riksrevi-
sionsverket (RRV 1997:26 och RRV 1997:58)
samt Växjö universitet (Utvärdering av Lokal
samverkan mot arbetslöshet), i uppdrag att gö-
ra en bedömning av försöksverksamheten un-
der den första perioden. Det som förutom den
lokala samverkan har utmärkt försöksverk-
samheten är att tillgången till otraditionella
medel har varit större än vanligt.

Riksrevisionsverket har emellertid funnit att
det otraditionella inslaget i försöksverksam-
heten varit ytterst litet även om variationen
mellan olika kommuner har varit påtaglig. De
flesta projekt som har bedrivits hade kunnat
genomföras inom ramen för ordinarie verk-
samhet. De resultat av försöksverksamheten
som hittills kunnat studeras tyder, enligt RRV,
på en högre effektivitet i försöket än i de ordi-
narie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vi-
dare menar RRV att insatserna i försöksverk-
samheten i större utsträckning leder till arbete
jämfört med ordinarie arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. I sin rapport befarar
dock RRV att vissa inlåsningseffekter kan ha
uppstått då tiden i åtgärderna varit längre än
vad som normalt är brukligt inom ramen för
den traditionella arbetsmarknadspolitiken.

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Växjö universitet skriver i sin rapport att
man inte kan se något entydigt resultat vad
gäller effekter på arbetsmarknadspolitiska mål.
Detta kan, enligt författarna, delvis förklaras
med att det vuxit fram ett starkare samarbete
även i kommuner som inte deltagit i försöket.
Detta gäller till exempel de jämförelsekommu-
ner man använt i utvärderingen.

Resursarbete

Resursarbetsdelegationen avslutade sin verk-
samhet den 30 juni 1999 efter att ha arbetat se-
dan den 1 oktober 1997. Delegationen har
främst verkat för att öka omfattningen av åt-
gärden. Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU) har också utvärderat re-
sursarbete på regeringens uppdrag och lämnat
sin rapport i augusti 1999.

De flesta av landets kommuner har haft re-
sursarbetare, huvudsakligen inom kommunal
verksamhet (vård och omsorg). Tre av fyra
deltagare har varit kvinnor. Resursarbetarna
har vikarierat ungefär halva tiden men inte fått
kompetensutveckling i någon större utsträck-
ning. Åtgärden verkar ha bidragit till att ar-
betsgivarna har inventerat personalbehovet på
längre sikt. Delegationen hävdar att ungefär
hälften av deltagarna har fått arbete inom tre
månader, men IFAU anser däremot att åtgär-
den inte lett till arbete i större omfattning än
andra åtgärder.

Regeringen anser att resursarbete har varit
en lämplig åtgärd för att upprätthålla kompe-
tensen och kvaliteten inom offentlig sektor
under en period då resurserna inom sektorn
varit begränsade och arbetslösheten har varit
hög. Till följd av det förbättrade arbetsmark-
nadsläget kommer åtgärden resursarbete att
successivt avtrappas från och med den 1 okto-
ber 1999 och helt upphöra den 31 mars 2000.

Slutrapport från vård och omsorgskommissionen
Mot bakgrund av behoven och svårigheterna
att rekrytera personal till vård- och omsorgs-
sektorn så inrättade regeringen den 17 juni
1998 en kommission med uppgift att kartlägga
rekryteringsbehoven samt föreslå åtgärder för
att underlätta rekryteringen av personal till
vård- och omsorgssektorn. I kommissionen
har ingått företrädare för regeringen, kommun
och landstingsförbunden samt företrädare för
de fackliga huvudorganisationerna. Kommis-
sionen avslutade sitt uppdrag den 31 juli 1999

och publicerade då sin slutrapport, Den ljus-
nande framtid är vård (Ds 1999:44).

I rapporten konstaterades att det redan i dag
råder brist på personal inom vård- och om-
sorgssektorn, och att bristen kommer att öka
och omfatta fler yrken under de kommande
åren. Orsakerna till att intresset för dessa yr-
ken minskar är komplexa, man kan dock peka
på följande viktiga faktorer:

• ofta svag löneutveckling,

• ofta oregelbundna arbetstider,

• i bland ofrivillig deltid,

• ofta bristfällig arbetsmiljö och

• ofta svagt inflytande på arbetssituationen.

Prognoser för år 2010 pekar på att det kommer
att råda en mycket stor brist på omsorgsperso-
nal - 150 000 personer fler än de som i dag ut-
bildas kommer att behövas. Bristerna kommer
att bli akuta inom vissa specialistområden för
sjuksköterskor och läkare.

Kommissionen konstaterar vidare att trots
rekryteringssvårigheterna till vård och om-
sorgssektorn ligger deltidsarbetslösheten på en
oacceptabelt hög nivå. Vård- och omsorgs-
sektorn har den största andelen deltidsanställ-
da. Samtidigt är antalet deltidsarbetslösa
mycket hög. Bland omvårdnadspersonalen är
cirka 41 000 personer deltidsarbetslösa, vilket
motsvarar cirka 18 procent av de som är syssel-
satta i den yrkesgruppen.

Kommissionens ledamöter har enats om att
tillsammans verka för att komma tillrätta med
dessa problem och enats om ett antal konkreta
förslag för att åstadkomma detta. Åtgärderna
rör såväl områdena utbildning, arbetsmarknad
som sjukvård och social omsorg. Genomfö-
randet av de olika åtgärderna vilar på såväl stat
som kommun och landsting.

I korthet är förslagen följande

• Oka antalet utbildningsplatser för läkare
och sjuksköterskor

• Minska deltidsarbetslösheten

• Starta diskussioner om att överföra huvud-
mannaskapet för landstingskommunala
vårdutbildningar inom högskolan till staten

• Genom särskilda insatser öka antalet in-
vandrare som är anställda inom vården

• Satsa på att utveckla ledarskapet inom vår-
den

• Öka antalet studerande vid gymnasiets om-
vårdnadsprogram

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

• Utbilda personal från sektorer där överta-
lighet råder till arbeten inom vård och om-
sorg

Regeringens bedömning med anledning av re-
visionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har haft invänd-
ningar vid granskningen av AMV:s årsredovis-
ning i två avseenden. AMV har vad avser bi-
drag för utbildning i företag hos landsting och
primärkommuner inte uppfyllt kraven på god
intern kontroll. Detta har fått till följd att bi-
drag har betalats ut med belopp som överstiger
den verkliga kostnaden och att utbetalningar
har skett med bristfälligt underlag. Vidare har
AMV ingått åtagande om framtida bidragsut-
betalningar som skall täckas av kommande års
anslag. RRV anser att AMV inte har befogen-
het att ingå dylika åtaganden med hänsyn till
att verket inte tilldelats bemyndigande avseen-
de bidrag.

Därutöver har RRV iakttagit att drygt hälf-
ten av besluten av vissa arbetsgivarstöd såsom
t.ex. lönebidrag har fattats efter det att åtgär-
den påbörjats. RRV menar vidare att resultat-
redovisningen har vissa brister bl.a. när det
gäller analysen av begreppet lämpliga sökande
samt uppföljningen av anvisningar inom
bristyrkesområden. Dessa uttalanden gäller
verksamhetsmålet för anvisning av sökande till
ledig plats. Vidare menar RRV att analys sak-
nas om vilken betydelse omfattningen och ök-
ningen av antalet registrerade i sökandekatego-
ri för sökande som är på väg in eller ut från
arbetsmarknaden (sökandekategori 14) kan ha
för måluppfyllelsen för verksamhetsmålen för
långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna. Sö-
kande i denna sökandekategori redovisas inte
som arbetslösa i AMS verksamhetsstatistik.
Regeringen anser att det är mycket allvarligt
att AMV inte uppfyller kraven på god intern
kontroll vad avser bidrag för utbildning i före-
tag-

Regeringen följer noggrant vilka åtgärder
AMS vidtar med anledning av RRV:s invänd-
ning. I syfte att säkerställa styrningen av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten över-
väger regeringen att vidta lämpliga åtgärder för
att tydliggöra AMS roll som chefsmyndighet.

Regeringen har på tilläggsbudgeten för
statsbudget för budgetåret 1999 begärt ett be-
myndigande för budgetåret 1999 som omfattar

åren 2000-2002 för anslagen Arbetsmarknads-
politiska åtgärder och Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade.

När det gäller RRV:s kritik angående verk-
samhetsmålen så sker det en kontinuerlig dia-
log mellan regeringen och AMS. I de fall där
RRV påtalat brister, t.ex. konsekvensen av re-
gistreringen i sökandekategori 14, har AMS
kommit in med en analys till regeringen och
därefter gått ut med instruktioner till den ope-
rativa verksamheten. Regeringen förutsätter
dock att AMS beaktar RRV:s kritik avseende
bristerna på analys i årsredovisningen. Rege-
ringen och AMS kommer kontinuerligt att ha
en dialog om verksamhetsmålen.

Regeringen förutsätter att AMS även beak-
tar de brister som i övrigt framkommer i
RRV:s granskning.

Slutsatser och övergripande mål

Arbetsmarknadspolitiken har lagts om mot
en tydligare tillväxtfrämjande inriktning. Åt-
gärderna skall i högre grad inriktas mot sekto-
rer där brist på utbildad arbetskraft kan bedö-
mas uppkomma eller börjat synas. Som ett led i
denna inriktning på att förebygga flaskhalsar
genomförs under år 2000 en försöksverksam-
het där även anställda kan få bristyrkesutbild-
ning. Insatserna måste i än större utsträckning
inriktas på ett effektivt platsförmedlingsarbete
och företagskontakter för att motverka infla-
tionsdrivande flaskhalsar. Det behövs vidare
ett fortsatt stort utrymme för en yrkesinriktad
arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet som
komplement till den reguljära utbildningen.
Arbetsmarknadsutbildningen måste ges en
tydligare yrkesinriktning genom att andelen
förberedande utbildning minskar. Samtidigt
skall arbetspraktiken dras ner bl.a. för att den
oönskade undanträngning som denna åtgärd
ibland kan ge upphov till skall minimeras. Des-
sa förändringar får dock inte leda till ökad ut-
försäkring. Förmedlingarna måste även fort-
sättningsvis prioritera personer som är
långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna och
riskerar utförsäkring. Arbetsmarknadspoliti-
ken måste prioritera personer som har den
svagaste ställningen på arbetsmarknaden samt
verka för mångfald i arbetslivet.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall
utgörs en del av en kvalitativ handlingsplan för
den enskilde sökande och inriktas på att öka

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

hans eller hennes möjligheter att få en anställ-
ning på den reguljära arbetsmarknaden.

Samtidigt är det viktigt att det förbättrade
arbetsmarknadsläget kommer alla grupper till
del. Det är därför nödvändigt med insatser för
dem som även i ett mycket gott konjunkturlä-
ge har särskilt svårt att få ett arbete. Det gäller
bl.a. många arbetslösa med utländsk bakgrund
och arbetshandikappade. Det förhöjda anställ-
ningsstöd som införs fr.o.m. den 1 oktober
1999 bör på ett avgörande sätt öka de lång-
tidsinskrivnas möjligheter att få ett reguljärt
arbete.

För olika grupper som under en längre peri-
od stått utanför den reguljära arbetsmarknaden
kan särskilda insatser behövas. Det kan t. ex.
gälla äldre arbetslösa som bor på orter med
svag lokal arbetsmarknad. Förtidspensionering
eller utförsäkring måste förhindras. Regering-
en kommer därför att se över hur insatserna
för de mest utsatta grupperna kan effektivise-
ras så att berörda arbetssökande genom egna
insatser, kompetensutveckling och praktik,
kan öka sina möjligheter att komma tillbaka på
den reguljära arbetsmarknaden eller utveckla
egen verksamhet. Det handlar således om att
stödja den arbetssökande på ett sådant sätt att
hon/han på nytt kan få och klara ett reguljärt
arbete. Regeringen återkommer till riksdagen i
denna fråga under våren 2000. Som ett led i
regeringens arbete med att förenkla det ar-
betsmarknadspolitiska regelverket presenteras
ett utkast till ny struktur under anslaget A2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regel-
förenklingarna skall innehålla tydliga arbets-
marknadspolitiska mål och tydliga rutiner för
uppföljning/kontroll och utvärdering. Det för-
enklade regelverket skall bl.a. bidra till ökad
flexibilitet och möjlighet till lokal variation.
Det måste också finnas en öppenhet som för-
hindrar att oönskade inlåsningseffekter upp-
står.

Det är också viktigt att AMS även fortsätt-
ningsvis beaktar de regionala skillnaderna i sys-
selsättningsutveckling och arbetslöshet vid
fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska
medlen.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,
främst arbetsmarknadsutbildningen, spelar en
viktig roll för att öka de arbetslösas anställbar-
het vilket är av stor betydelse för att de lediga
platserna snabbt skall kunna tillsättas och för
att upprätthålla arbets- och kompetenslinjen i
arbetsmarknadspolitiken.

En förutsättning för att lyckas med detta är
att arbetsmarknadspolitiken samverkar med
olika parter på central, regional och lokal nivå.
Där har t.ex. de regionala kompetensråden,
som bildats under året, en viktig roll att fylla
för att motverka uppkomsten av regionala
flaskhalsar. Råden kommer att vara en av de
viktigaste informationskällorna för de regio-
nala och lokala utbildningsanordnarna i plane-
ringen vid efterfrågad yrkesutbildning. Rege-
ringen kommer att ge AMS och andra berörda
myndigheter uppdraget att inhämta och sam-
manställa de regionala kompetensrådens syn-
punkter och råd på utbildningsinsatser strate-
giska för regionen, arbetsförmedlingens
insatser och kompetensinsatser för redan an-
ställda. De regionala kompetensråden skall ut-
gå ifrån främst eventuella bristyrken och flask-
halsar både på kort och lång sikt som kan
finnas i regionen. Myndigheterna skall vidare
föreslå rutiner för hur de regionala kompetens-
rådens råd och synpunkter bäst kan tas tillvara
i ordinarie verksamhet. Myndigheterna skall
också inkomma med ett förslag på hur en
kontinuerlig återkoppling mellan de regionala
kompetensråden, myndigheterna och rege-
ringen bäst kan utformas.

Under år 1998 avslutades försöksverksam-
heten med ökad lokal samverkan. Samverkan
förekommer på många håll i landet, inte bara i
de tidigare försökskommunerna. Mot bak-
grund av de resultat utvärderingarna av för-
söksverksamheten visar och behovet av att lo-
kal samverkan kommer till stånd i hela landet
har regeringen inte för avsikt att bedriva någon
ytterligare försöksverksamhet. Det viktiga nu
är att samverkan förekommer i alla kommuner.
Tillväxtavtalen och de nya regelförenklingarna
kommer att underlätta detta.

I och med utgången av år 1999 avslutas för-
söksverksamheten med en friare användning
av de arbetsmarknadspolitiska medlen i fem
län. Erfarenheterna från försöksverksamheten
tas nu tillvara vid utformningen av de nya för-
enklade reglerna.

Byggbranschen har varit inne i en djup låg-
konjunktur under hela 90-talet men vänder nu
uppåt om än från en låg aktivitetsnivå. Upp-
gången det senaste året har resulterat i bristsi-
tuationer inom vissa yrkesgrupper och i vissa
regioner. Främst gäller det storstadslänen och
universitetsstäderna samtidigt som arbetslös-
heten är hög i regioner där byggandet är i stort
sett obefintligt. Detta gör frågan om hur geo-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

grafisk rörlighet skall kunna stimuleras viktig
för att förhindra flaskhalsar inom byggsektorn.

Regeringen har för avsikt att i samråd med
arbetsmarknadens parter diskutera förslag som
leder till ökad rörlighet genom ökad möjlighet
till pendling även på längre avstånd för vissa
bristyrken.

OTA, som är en tillfällig åtgärd, fasas nu ut
och det är viktigt att AMS i sin verksamhet
särskilt prioriterar dem som inte längre kan
placeras i åtgärden.

Regeringen har efter riksdagens beslut satsat
100 miljoner kronor under år 1999 för att
stödja kommunerna i deras arbete med att
skaffa fram feriearbete till ungdomar. Även i
fortsättningen ser regeringen det som angelä-
get att de ungdomar som vill kan få ett feriear-
bete.

Näringsdepartementet har tillsatt en arbets-
grupp med syfte att se över arbetsmarknadsut-
bildningens organisation och effektivitet. I
uppdraget ingår också att tydliggöra gräns-
dragningen mellan den reguljära utbildningen
och arbetsmarknadsutbildningen. Gruppen
skall lämna en slutrapport den 28 februari år
2000.

Näringsdepartementet har tecknat ett nytt
avtal i fråga om SwIT:s IT-utbildningar med
Industriförbundet som innebär en utökning
från 10 000 till 11 000 utbildningsplatser och
en förlängning av utbildningstiden till den 31
mars 2000 inom ramen för befintliga medel in-
om det nationella IT-programmet. Efterfrågan
på utbildad arbetskraft inom IT-området är
fortfarande stort och utrymmet för utökning-
en av antalet utbildningsplatser inom ramen
för befintliga medel har skapats genom att
SwIT lyckats minska de genomsnittliga utbild-
ningskostnaderna. Näringsdepartementet av-
ser att förhandla med Industriförbundet om
möjligheten att utöka programmet med ytter-
ligare ca 700 utbildningsplatser för arbetslösa
inom den tidsram som nämnts ovan.

Regeringen föreslår vidare att 700 miljoner
kronor avsätts för budgetåret 2000 för tillfälli-
ga personalförstärkningar på arbetsförmed-
lingarna och arbetsmarknadsinstituten. Av
dessa medel skall 100 miljoner kronor använ-
das under år 2000 för tillfälliga personalför-
stärkningar i storstadsregionerna för att sär-
skilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för
personer med utländsk bakgrund. Medel för
detta beräknas under anslaget Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader.

En avgörande faktor för att nå en ökad och
hållbar tillväxt och sysselsättning är att ta till-
vara alla människors resurser. Många med ut-
ländsk bakgrund saknar erfarenhet från
svenskt arbetsliv och har varit inskrivna på ar-
betsförmedlingen under mycket lång tid.
Därför har arbetsförmedlingen en mycket vik-
tigt roll att fylla utifrån ett integrationspers-
pektiv. Arbetsförmedlingarnas kontaktnät
med arbetsgivare måste användas fullt ut för
att ge personer som saknar erfarenhet av det
svenska arbetslivet möjlighet att etablera sig på
arbetsmarknaden.

Ett hinder för att få ett arbete kan vara bris-
tande kunskaper i det svenska språket. Ar-
betsförmedlingen bör utifrån sitt kontaktnät
med arbetsgivare samarbeta med kommunerna
för att hitta praktikplatser där praktik är en
integrerad del av svenskundervisning för in-
vandrare (sfi). De extra personalresurserna
som finns under budgetåret 2000 möjliggör för
AMV att i samarbete med kommunerna för-
bättra tillgången på praktikplatser i samband
med sfi-utbildning i såväl storstad som övriga
landet.

Det är också av stor vikt att snabbt upprätta
handlingsplaner för personer som saknar
svensk arbetslivserfarenhet, och som därmed
riskerar att bli långtidsarbetslösa. Arbetsför-
medlingen och kommunen bör även i detta fall
utveckla ett samarbete så att handlingsplaner
kan upprättas t.ex. i slutskedet av sfi-
utbildningen.

Ytterligare en möjlig väg för att integrera in-
vandrare i arbetslivet är s.k. mentorprogram
där arbetsgivare åtar sig frivilligt att agera
mentor för personer med utländsk bakgrund
och som saknar kontakter på och erfarenhet av
den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmed-
lingen bör utifrån sina arbetsgivarkontakter i
samarbete med kommunerna och parterna ta
initiativ till att starta mentorprogram. Erfaren-
heter av mentorprogram finns att hämta från
en rad olika projekt t.ex. projekt inom Euro-
peiska socialfonden.

Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor
av arbetsmarknadspolitiska medel får användas
under budgetåret 2000 för de lokala utveck-
lingsavtalen i storstadsregionerna (prop.
1997/98:165)

Likaså krävs insatser för att ta tillvara utbild-
ning och erfarenheter som är förvärvade i and-
ra länder. Regeringen kommer att initiera pi-
lotprojekt för att införa ett system för valide-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ring av utländsk yrkeskompetens och yrkesut-
bildning. Vidare kommer regeringen att initie-
ra en försöksverksamhet för att pröva nya sätt
att förmedla arbete till arbetslösa invandrare.

Näringsdepartementet har också tagit initi-
ativ till ett projekt som ur ett tillväxtperpektiv
skall kartlägga och analysera hur kön, klass, et-
nisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning och
funktionshinder påverkar enskildas möjlighe-
ter på arbetsmarknaden och till företagande
samt hur mångfald i näringslivet kan påverka
tillväxten. Regeringen återkommer till riksda-
gen med förslag och ett samlat program för att
bättre utnyttja mångfalden i arbetslivet.

Regeringen avser att i enlighet med vård-
och omsorgskommissionens åtagande ge AMS
i uppdrag att planera genom tidiga åtgärder för
att utbilda personal från sektorer där övertalig-
het råder till arbeten inom vård och omsorg.
Vidare bör AMS inom ramen för de ordinarie
arbetsmarknadsmedlen genom särskilda insat-
ser öka antalet invandrare som anställda inom
vården och omsorgen, exempelvis genom att
erbjuda i första hand arbetslösa invandrare ett
program som innefattar yrkessvenska, praktik,
utbildning, anställning och introduktion. Le-
damöterna i vård och omsorgskommissionen
har gemensamt gjort en utfästelse om att verka
för att deltidsarbetslösheten bland vård och
omsorgspersonal skall minska. Målet är att
deltidsarbetslösheten skall minska med 50 pro-
cent, exempelvis från november 1999 till no-
vember 2000. Regeringen avser att kalla kom-
munförbunden och de fackliga
organisationerna till möte i syfte att låta göra
en gemensam analys av huruvida målet har
uppnåtts per den 31 december år 2000.

I en konjunkturuppgång är det särskilt vik-
tigt att motverka undanträngnings- och inlås-
ningseffekter i de arbetsmarknadspolitiska åt-
gärderna. Likaså är det nödvändigt att AMS
fullföljer lönebidragsprojektet och förbättrar
samverkan med Samhall AB så att effektivite-
ten i de särskilda insatserna för arbetshandi-
kappade ökar.

Den ovan beskrivna förändringen är viktiga
förutsättningar för att regeringens mål om 80
procents sysselsättningsgrad år 2004 och det
långsiktiga målet om full sysselsättning skall
kunna uppnås.

Regeringen anser att de övergripande målen
för AMV även för budgetåret 2000 skall vara
att:

— hålla nere vakanstiderna för lediga platser,

— minska långtidsarbetslösheten,

— motverka långa tider utan reguljärt arbete.

Regeringen eftersträvar att verksamhetsmålen
för AMV skall vara tydliga och mätbara. Mål-
förankringen och uppföljningen har förbättrats
de senaste budgetåren. Regeringen avser också
att fortsätta arbetet med att vidareutveckla
styrningen och uppföljningen av den arbets-
marknadspolitiska verksamheten samt att stär-
ka den regionala och lokala samverkan inom
ramen för de regionala tillväxtavtalen. Rege-
ringen kommer också överlag att lägga allt
större tonvikt vid uppföljning och utvärdering.

I detta sammanhang vill regeringen under-
stryka betydelsen av att AMS på olika sätt sä-
kerställer att redovisningen och uppföljningen
av olika insatser blir av sådan kvalitet att verk-
samheten går att följa och utvärdera. Detta
gäller särskilt de otraditionella insatserna.

RRV:s granskning av AMV:s årsredovis-
ning, utvecklingen av utgifterna under ansla-
gen Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade samt de
preliminära utvärderingarna av den friare an-
vändningen av de arbetsmarknadspolitiska
medlen, har tydliggjort att det finns brister i
internkontrollen och styrningen inom AMV
liksom oklarheter i AMS roll som chefsmyn-
dighet. AMS är chefsmyndighet och har ansvar
för att de arbetsmarknadspolitiska anslagen
används enligt de riktlinjer och de intentioner
som statsmakterna har beslutat. Detta ställer
stora krav på AMS som chefsmyndighet. Det
gäller såväl planering, genomförande och
uppföljning av den bedrivna verksamheten,
som att redovisningen är av sådan att verksam-
heten går att följa upp och utvärdera.

Regeringen överväger nu om det finns an-
ledning att vidta åtgärder för att ännu klarare
tydliggöra AMS roll som chefsmyndighet i
syfte att tydliggöra och säkerställa styrningen
av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Regeringen återkommer till riksdagen i denna
fråga under våren 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3.4 Anslag

Al Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

Tabell 3.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor		4 207 365	Anslags- sparande	155021
1998	Utfall	4 207 365	Anslags- sparande	155021
1999	Anslag	4 189 814	Utgifts- prognos	4 344 835
2000	Förslag	4 527 565
2001	Beräknat	3 874 237 1
2002	Beräknat	3 932 324 2

1 Motsvarar 3 815 012 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 3 810 912 tkr i 2000 års prisnivå

Anslaget är avsett för att betala kostnaderna
för personal och lokaler samt andra förvalt-
ningskostnader vid Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), länsarbetsnämnderna, arbetsförmed-
lingarna samt arbetsmarknadsinstituten (Ami).
Under anslaget redovisas också IAESTE-
praktik samt de avgifts finansierade verksam-
heterna vid Arbetslivstjänster och Aske kurs-
gård. I slutet av budgetåret 1998 var drygt
11 100 årsarbetare anställda inom Arbetsmark-
nadsverket (AMV), varav ca 9 200 på arbets-
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.
Antalet årsarbetare har minskat med drygt 400
jämfört med samma period år 1997.

Resultatredovisning

AMV har under ett flertal år fått använda me-
del för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
tillfälliga personalförstärkningar. Regeringen
har bedömt att dessa är en förutsättning för att
upprätthålla kvalitet i förmedlingsarbetet i ti-
der med hög arbetslöshet. Under budgetåret
1998 har AMS fått använda 600 miljoner kro-
nor under anslaget samt 250 miljoner kronor
under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der för tillfälliga personalförstärkningar. AMS
beräknade att medlen motsvarade ca 2 700
heltidsarbetande vid arbetsförmedlingarna och
arbetsmarknadsinstituten.

En viktig grund för att hävda arbets- och
kompetenslinjen i arbetsmarknadspolitiken är
att förmedlingarna kontrollerar att de arbets-
sökande står till arbetsmarknadens förfogande.

Regeringen har därför betonat vikten av att
förstärka arbetsförmedlingens kontrollfunk-
tion. Under budgetåret 1998 avsattes 14 miljo-
ner kronor av förvaltningsmedlen för AMS
tillsyn av arbetslöshetsförsäkringen samt för
AMS verksamhet i samband med överklagande
av beslut om arbetslöshetsersättning eller
medlemskap i arbetslöshetskassa.

AMS är beredskapsmyndighet med funk-
tionsansvar för funktionen Arbetskraft och
disponerar därför medel under utgiftsområde 6
Totalförsvar för ersättning till utbildning av
frivilliga försvarsorganisationer. Målet är att
verksamheten inom funktionen skall bedrivas
så att totalförsvarets behov av arbetskraft kan
tillgodoses under höjd beredskap. AMV har
samma uppgifter i krig och kris som under
fredstid. Genom genomförda beredskapsåt-
gärder klarar funktionen detta mål och bered-
skapsförmågan bedöms vara god.

IAESTE-praktik

The International Association for Exchange of
Students for technical Experience (IAESTE)
är ett utbytesprogram som skall medverka till
att tekniker får en bättre internationell kom-
petens. IAESTE hanteras av Svenska EU pro-
gramkontoret. Under budgetåret 1997 har
Sverige mottagit drygt 100 utländska studenter
och sänt ut drygt 100 svenska studenter. Un-
der budgetåret 1998 sände Sverige ut 120 stu-
denter och tog emot drygt 130.

Yrkesinriktad, rehabilitering (Ami)

AMS har lämnat en återrapportering om yr-
kesinriktad rehabilitering inom AMV den 17
augusti 1999. Av den framgår bland annat att
AMS föreslår att verksamheten fortsättnings-
vis skall benämnas arbetslivsinriktad rehabilite-
ring och vara ett eget tjänsteområde inom ar-
betsförmedlingen, tillsammans med
platsförmedling och yrkesvägledning. AMS vill
byta namn på Ami till Arbetsförmedling - med
lämplig undertitel. Arbetshandikappade skall
därtill även fortsättningsvis vara en prioriterad
grupp inom den arbetslivsinriktade rehabilite-
ringen. Vidare skall särskilda resurser inom
Ami (Ami-S) finnas kvar och hållas samman
regionalt. Slutligen har AMS föreslagit att re-
sultatet av Ami:s verksamhet skall mätas efter
omsättning till arbete och utbildning för ar-
betshandikappade och kompletteras med kun-
dundersökningar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetslivstjänster (ALT)

Tabell 3.8 Yrkesinriktad rehabilitering uppdragsverk-
samhet Arbetslivstjänster

Tusental kronor		Intäkter	Kostnad	Resultat
1998	Utfall	155 000	153 000	1 000
1999	Prognos	158 000	157 000	1 000
2000	Budget	150 000	149 000	1 000

ALT erbjuder företag och myndigheter ar-
betslivsinriktad rehabilitering och insatser för
att förebygga utslagning i arbetslivet. Målet för
verksamheten är att medverka till att personer
som står utanför arbetslivet skall kunna gå till-
baka till sitt tidigare arbete eller få ett annat ar-
bete. ALT har haft en omsättning på 155 mil-
joner kronor under budgetåret 1998.
Kostnaderna för verksamheten, som främst
utgörs av konsulternas löner, har uppgått till
152 miljoner kronor. Resultatet för verksam-
heten har varit en miljon kronor.

Under budgetåret 1998 har 5 000 personer
fått del av ALT:s tjänster, vilket är en minsk-
ning med 1 300 personer jämfört med 1997.

AMS har utrett organisationsformerna för
ALT som resulterat i att verksamheten blir
kvar inom länsarbetsnämndernas arbetsmark-
nadspolitiska verksamhet. Alternativet i utred-
ningen var att ALT skulle organiseras i en fri-
stående organisation med egen ledning direkt
under generaldirektören och utanför länsorga-
nisationen.

Aske kursgård

ITabell 3.9 Aske kursgård H
Tusental kronor		Intäkter	Kostnader	Resultat
1998	Utfall	18 600	18 474	126
1999	Prognos	12 550	16 805	-4 255
2000	Budget	19 500	20 000	-500

Verksamheten vid Aske kursgård är avgiftsfi-
nasierad. Resultatet uppgick under budgetåret
1998 till 126 000 kronor. Det motsvarar en
procent av omsättningen. Aske har ett acku-
mulerat överskott som vid utgången av år 1998
uppgick till 7,6 miljoner kronor. Överskottet
används bl.a. för att täcka inkomstbortfall un-
der en ombyggnadsperiod. Det ackumulerade
överskottet får användas i verksamheten.

Slutsatser

Under ett flertal år har AMV kunnat använda
medel för tillfälliga personalförstärkningar i
tider med hög arbetslöshet. De tillfälliga med-
len har inneburit att fler handläggare har kun-
nat avsätta mer tid för den individuella servicen
men också för kollektiva insatser, t ex. jobbsö-
karaktiviteter. I takt med det förbättrade ar-
betsmarknadsläget bör dessa medel reduceras.
Regeringen bedömer att det finns ett fortsatt
stort behov även under år 2000 av tillfälliga
personalförstärkningar för att kvalitén i för-
medlingsarbetet ska kunna öka. Det kan t ex
ske via förbättrad individuell vägledning, ökade
företagskontakter, effektivare matchning av
lediga platser och arbetssökande. Regeringen
har därför beräknat 700 miljoner kronor under
anslaget för tillfälliga personalförstärkningar
vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsin-
stitut, under år 2000. Det är 150 miljoner kro-
nor mindre än innevarande budgetår. Dess-
utom skall 100 miljoner kronor av medlen
användas för att särskilt stärka ställning på ar-
betsmarknadenför personer med utländsk
bakgrund.

Regeringen anser med hänsyn tagen till det
resultat som AMS redovisat från granskningen
av arbetslöshetskassorna att det är angeläget att
AMS ytterligare intensifierar insatserna för att
skärpa tillsynen. För innevarande budgetår
1999 har regeringen beräknat att 14,5 miljoner
kronor skall användas för detta ändamål. Till-
synen finansieras helt genom arbetsmarknads-
avgifter från och med den 1 januari 1998 (prop.
1996/97:107, bet. 1996/97:AU13, rskr.
1996/97:236). Regeringen föreslår för budget-
året 2000 att 14 650 000 kronor får användas
för tillsyn.

Regeringen avser att återkomma till AMS
vid ett senare tillfälle när det gäller den yrkes-
inriktade rehabiliteringen.

AMS, CSN, RFV och Arbetslöshetskassor-
nas samorganisation (SO) har ett samarbets-
projekt. Detta syftar till att utveckla system,
metoder och rutiner för att förbättra underla-
get för beslut om ersättning enligt regelverken
inom respektive myndighets område samt till
att förhindra att ersättning utgår samtidigt
ifrån flera ersättningssystem. Projektet påbör-
jades under år 1997 och genomförs med stöd
av de medel regeringen avsatt för att stärka
kontrollfunktionen inom staten. Efter ansökan
har projektet under året beviljats ytterligare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

medel, 1 410 000 kr, för utvecklande av de tek-
niska lösningarna och implementeringen av
dessa.

AMS är under innevarande programperiod
för EG:s strukturfonder administrativ myn-
dighet för Europeiska socialfondens mål 3.
AMS är vidare fondansvarig myndighet för
hela Socialfonden i Sverige, med undantag för
vissa Interreg II A-program. Uppgiften inne-
bär bl.a. att AMS svarar för rekvisition av soci-
alfondsmedel från EG-kommissionen och ut-
betalning av dessa medel inom
strukturfondsprogrammen. Programperioden
omfattar åren 1995-1999, men projektverk-
samhet och utbetalningar beräknas fortgå in på
år 2000 respektive år 2001.

Inför nästa programperiod för EG:s struk-
turfonder, vilken omfattar åren 2000-2006,
planerar regeringen vissa organisatoriska för-
ändringar. Dessa förändringar, som redovisas
närmare under anslaget Europeiska socialfon-
den m. m. för perioden 2000-2006, innebär
bl.a. att ett separat sekretariat inrättas inom
AMV för administration av det nya mål 3 och
gemenskapsinitiativet Equal. AMS skall vidare
vara utbetalningsansvarig myndighet för dessa
program.

Regeringen beräknar, med ledning av un-
derlag från en utredare, kostnaderna för AMS
arbete med socialfondsprogrammen till totalt
ca 130 miljoner kronor. De ökade utgifterna
under anslaget uppgår därvid till 87 miljoner
kronor, vilket bör finansieras genom en
minskning av dels anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder med 75 miljo-
ner kronor, dels anslaget Europeiska social-
fonden m.m. för perioden 1995-1999 med 12
miljoner kronor. Det sistnämnda beloppet av-
ser förvaltningsmedel som tidigare år har an-
slagits för Svenska EU-programkontorets ar-
bete med mål 4, Adapt och Employment.
Hänsyn har vid beräkningarna tagits till tidiga-
re höjd ram under anslaget för arbetet med So-
cialfonden inom AMV och till att medel
kommer att avsättas inom ramen för program-
budgetarna till s.k. tekniskt stöd som får täcka
vissa administrativa kostnader.

Anslaget har minskats med 150 000 kronor
från år 2000 som förts över till det under ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget
B 2 Ekobrottsmyndigheten. Medlen skall an-
vändas till utgifter i samband med att
Ekobrottsmyndigheten tar över EU-
bedrägeridelegationens uppgifter. Vidare be-

räknas inom ramen för anslaget 1 100 000 kro-
nor för administration av IAESTE.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk jus-
tering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-
nomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensation för premierna för av-
talsförsäkringar. Anslaget har tillförts med 155
miljoner kronor.

Tabell 3.10 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	4 189 814
Pris och löneomräkning	35 915
Justering av premier	155 082
Beslut inkl, förslag	146 754
Förslag 2000	4 527 565

Sammanfattande medelsberäkning

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om
4 527 565 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåret 2001 och 2002 har anslaget beräk-
nats till 3 874 237 000 respektive 3 932 324 000
kronor.

A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder

Tabell 3.11 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	21 266 071 1	Anslags- sparande	685 972 2
1999	Anslag	21 564 114 2	Utgifts- prognos	22 000 000
2000	Förslag	19 590 591
2001	Beräknat	20 363 692
2002	Beräknat	20 639 969

11 beloppen ingår ej utgifter från det äldre anslaget 1995/96 X A 2 Arbetsmar k-
nadspolitiska åtgärder där utfallet var 497 mkr avseende medel som i huvudsak
disponeras av Boverket för bostadsinvesteringar m.m. Ingående reservation för
innevarande budgetår uppgick till 312 mkr och utgifterna beräknas till 37 mkr. Ej
intecknade medel skall föras bort från anslaget.

2 Inklusive beslut på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-
nen 1999. Anslagssparandet beräknas att förbrukas under år 1999 inom ramen för
den pågående IT-utbildningen i SwITcs regi.

Utbetalningarna under anslaget avser utgifter
för konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder, yrkesinriktad rehabilitering och
utbildning i företag. Från anslaget utbetalas

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

även utgifter för viss nationell medfinansiering
som svarar mot utbetalningar från anslaget Eu-
ropeiska socialfonden m.m. för perioden
1995-1999 samt Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000-2006 avseende mål 3. När-
mare 60 procent av utgifterna beräknas avse
försörjning av deltagare i arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder eller yrkesinriktad rehabilitering
i form av utbildningsbidrag (aktivitetsstöd)
och resterande del i huvudsak köp av arbets-
marknadsutbildning. Utgifterna under anslaget
påverkas därför till största delen av omfatt-
ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna och den yrkesinriktade rehabiliteringen,
av bidragsnivåerna, samt av hur stor del av
deltagarna som har rätt till arbetslöshetsersätt-
ning. Utbildningsbidraget motsvarar den ar-
betslöshetsersättning deltagarna skulle haft om
de varit öppet arbetslösa. Deltagare som ej är
berättigad till arbetslöshetsersättning erhåller
103 kronor per dag i utbildningsbidrag. Ansla-
get kan efter beslut av länsarbetsnämnden an-
vändas för medfinansiering av regionala till-
växtavtal för insatser som ryms inom ramen
för de arbetsmarknadspolitiska reglerna och
med utgångspunkt från de mål och priorite-
ringar som finns uppsatta för arbetsmarknads-
politiken.

För budgetåret 1998 anvisades 21 649 mil-
joner kronor under anslaget. På regeringens
förslag fattade riksdagen beslut på tilläggsbud-
get till statsbudgeten för budgetåret 1998
minskades anslaget med 800 miljoner kronor
på grund av att antalet deltagare i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad reha-
bilitering bedömdes bli lägre än beräknat
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiUll, rskr.
1998/99:48). Av anslaget har 250 miljoner
kronor använts för tillfälliga personalförstärk-
ningar vid arbetsförmedlingar och arbets-
marknadsinstitut i enlighet med riksdagens be-
slut om statsbudgeten för budgetåret 1998
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:AU1, rskr.
1997/98:125). Anslagssparandet från budget-
året 1998 beräknas komma att förbrukas under
år 1999 och avser utgifter för SwIT:s IT-
utbildningar.

Riksdagen anvisade för innevarande budget-
år 21 961 miljoner kronor. Regeringen har
utifrån bedömningen att behovet av konjunk-
turberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder
och yrkesinriktad rehabilitering har minskat
jämfört med bedömningen i budgetproposi-
tionen för budgetåret 1999 fört bort 981 mil-

joner kronor från anslaget. Därutöver har rege-
ringen fört bort ytterligare 200 miljoner
kronor avseende en teknisk justering av ansla-
get med anledning av att AMV för budgetåret
1998 bytt redovisningsprincip vilket det när-
mare redoggjorts för under inledningen till
verksamhetsområdet. Vidare har riksdagen på
regeringens förslag på tilläggsbudget till stats-
budgeten beslutat att minska innevarande års
anslag ytterligare med 397 miljoner kronor
(prop. 1998/99:100, yttr. 1998/99:AU3y, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249).

Effekterna av den minskade medelstilldel-
ningen i kombination med den höga medels-
förbrukningen under det första halvåret har
inneburit att omfattningen av arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder minskar under hösten.
Detta ställer stora krav på AMV att genom
prioriteringar och omfördelningar av resurser
uppnå målsättningen att inom ramen för ar-
betslöshetsförsäkringens roll som omställ-
ningsförsäkring motverka utförsäkringar. Re-
geringen följer noggrant utvecklingen vad
gäller antalet utförsäkrade och finner det oac-
ceptabelt att antalet utförsäkringar skulle öka
på grund av brist på arbetsmarknadspolitiska
medel.

Regeringen bedömer också att AMS under
innevarande budgetår kommer att behöva ut-
nyttja i stort sett hela sin anslagskredit trots
den kraftigt minskade omfattning på de ar-
betsmarknadspolitiska åtgärderna. Bakgrunden
till detta är främst att AMV köpt arbetsmark-
nadsutbildning i mycket större omfattning än
tidigare. Därutöver har de genomsnittliga ut-
bildningsbidragen stigit till följd av att färre
ungdomar, vilka i allmänhet har en lägre er-
sättning, deltagit i arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder. Samtidigt har åtgärden offentligt tillfäl-
ligt arbete för äldre arbetslösa (OTA), där
deltagarna förutom utbildningsbidrag får en
stimulansersättning på 45 kr per dag, haft en
större omfattning än beräknat under inneva-
rande år.

Anslaget belastas från och med år 1999 med
statlig ålderspensionsavgift.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Redovisning av statlig ålderspensionsavgift

Tabell 3.12 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift

Miljoner kronor	Totala utgifter	Utbildningsbidrag	Ålderspensions- avgift
2000	19 591	12 203	1 222
2001	20 364	12 279	1 229
2002	20 640	12 476	1 249

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har i inledningen till verksamhets-
området redogjort för den arbetsmarknadspo-
litiska verksamhetens resultat. Någon redovis-
ning av detta sker därför inte under anslaget.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder löper i nor-
malfallet under sex månader. Det innebär att
åtaganden under anslaget medför kostnader
för kommande budgetår. Regeringen bör där-
för bemyndigas att för år 2000 besluta om åta-
gande under anslaget som medför framtida ut-
gifter. Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att för anslaget under
år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som in-
klusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 14 000 000 000 kronor under åren 2001-
2003.

Slutsatser

Tillfälliga personalförstärkningar år 2000

AMV får under budgetåret 1999 använda 850
miljoner kronor för tillfälliga personalför-
stärkningar. Regeringen föreslår att 700 miljo-
ner kronor avsätts för budgetåret 2000 och att
detta beräknas under anslaget Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader. Av dessa
medel skall 100 miljoner kronor användas för
tillfälliga personalförstärkningar i stor-
stadsregionerna för att särskilt stärka ställning-
en på arbetsmarknaden för personer med ut-
ländsk bakgrund. Förslaget påverkar inte ra-
men för utgiftsområdet.

Bristyrkesutbildningför redan anställda

I syfte att snabbt motverka flaskhalsar på ar-
betsmarknaden skall arbetsmarknadsutbild-
ningen på försök kunna riktas till redan an-
ställda under år 2000. AMV skall tillsammans
med de regionala kompetensråden definiera de
bristyrkesutbildningar som kan vara aktuella.
Högst 130 miljoner kronor av den ordinarie
arbetsmarknadsutbildningen får användas till
redan anställda. Anställda som genomgår en
bristyrkesutbildning skall under utbildningsti-
den kunna få aktivitetsstöd i form av utbild-
ningsbidrag.

Skillnaden i utbildningsnivå mellan de ar-
betslösa och den arbetskraft som efterfrågas
har ökat under senare år. En stor del av de ar-
betssökande är lågutbildade medan bara en li-
ten del av de lediga platserna utgörs av mindre
kvalificerade arbeten. Detta leder till både brist
på arbetskraft och till en hög arbetslöshet. Ge-
nom att stimulera till ökad kompetens av an-
ställda går det att snabbare svara upp mot ar-
betslivets kompetensbehov än vad som är
möjligt med arbetsmarknadsutbildning i sin
nuvarande utformning. Det är viktigt att till-
gången på arbetskraft inte blir en hämmande
faktor för en framtida ökning av sys-
selsättningen och för att uppnå regeringens
sysselsättningsmål. Det är av stor vikt att ar-
betsgivarna kan erhålla den arbetskraft de be-
höver för bibehållande av nuvarande produk-
tion samt för ökad tillväxt. Genom att låta
redan anställda få ökade möjligheter att för-
bättra sin kompetens genom utbildning kom-
mer också de arbetslösa ges möjlighet att
komma in på arbetsmarknaden. Regeringen
föreslår därför en försöksverksamhet inom en
ram på 130 miljoner kronor under anslaget
med bristyrkesutbildning för anställda. Det
bör ingå i de regionala kompetensrådens upp-
gifter att tillsammans med länsarbetsnämnden
definiera de bristyrkesutbildningar som behö-
ver upphandlas för att regionerna skall fort-
sätta att utvecklas.

Förslaget påverkar inte ramen för utgifts-
området och bör gälla under år 2000.

Regelförenklingar

I vårpropositionen för år 1999 aviserade rege-
ringen att det arbetsmarknadspolitiska regel-
verket skulle reduceras väsentligt och fokuse-
ras på arbetsmarknadspolitikens

huvuduppgifter. Trots de regelförändringar
som genomförts under senare år återstår ett

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stort antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder
och i vissa fall präglas regleringen av en hög
detaljeringsgrad som lämnar ett begränsat ut-
rymme för flexibla lösningar. I det omfattande
arbete som gjorts av länen i samband med ut-
arbetandet av de regionala tillväxtavtalen har
ett flertal förslag inkommit om regelföränd-
ringar/regelförenklingar. Dessa förslag har re-
geringen analyserat och de återfinns i många
stycken i det som presenteras nedan.

Regeringen anser att arbetsmarknadspoliti-
ken i högre grad skall styras genom att riksdag
och regering utformar ett tydligt och över-
blickbart regelverk (lagar och förordningar),
anger prioriteringar, ställer upp tydliga och
uppföljningsbara mål och anvisar medel. Reg-
lerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-
na, som föreslås benämnas arbetsmarknadspo-
litiska program, bör utformas så att de bidrar
till att uppfylla de nationella målen för arbets-
marknadspolitiken. De skall anpassas till den
enskildes behov och de lokala förutsättningar-
na och möjliggöra samverkan med andra aktö-
rer som arbetsgivare, arbetsmarknadens parter,
försäkringskassan, kommuner samt utbild-
ningsväsendet. Förenklingen av regelsystemen
bör bygga på följande principer:

• Regelverket skall säkerställa konkur-
rensneutralitet, rättssäkerhet samt mini-
mera undanträngning och inlåsningsef-
fekter.

• Regelverket utformas så att träffsäker-
heten av de statliga insatserna ökar. De
skall öka den arbetslöses möjligheter till
reguljär sysselsättning.

• Antalet program (åtgärder) bör reduce-
ras. Program med i princip samma syfte
bör föras samman. Inom varje enskilt
program bör det finnas enhetliga, strin-
genta och transparenta regler med ett
större utrymme för flexibla lösningar än i
dag. Undantag och särregler bör så långt
som möjligt undvikas.

• Regelsystemet bör vara så utformat att
regering och riksdag kan besluta om nya
satsningar eller en förändrad inriktning
av insatserna inom ramen för detta nya
system utan att nya särregler behöver
byggas upp.

• Vikten av en väl utformad redovisning av
hur medlen använts och vad de lett till
bör betonas.

• Regler om särskilda insatser för arbets-
handikappade samlas i ett program.

De arbetsmarknadspolitiska programmen (vid
sidan om platsförmedling, vägledning och yr-
kesinriktad rehabilitering som inte är reglerade
i detalj) bör omfatta i huvudsak följande (sju)
områden:

• Arbetsmarknadsutbildning

• Arbetspraktik

• Anställningsstöd

• Start av näringsverksamhet

• Geografisk rörlighet

• Projekt

• Särskilda insatser för arbetshandikappade

Programområden

— I programområdet arbetsmarknadsut-
bildning bör främst den traditionella ar-
betsmarknadsutbildningen regleras.

- I programområdet arbetspraktik bör ar-
betspraktiken regleras. Regelverket skall
tydliggöra att arbetspraktiken skall an-
vändas för utsatta grupper och i vägled-
ningssituationer.

— I programområdet anställningsstöd ingår
det allmänna anställningsstödet och det
nyligen beslutade förstärkta anställnings-
stödet.

- I programområdet start av näringsverk-
samhet bör starta- eget- bidrag regleras.

- I programområdet geografisk rörlighet
bör flyttningsbidragen, där vissa förenk-
lingar nyligen har genomförts, ingå lik-
som de rese- och övernattningskostna-
der, som i dag kombineras med
åtgärderna och regleras i förordningen
om arbetshjälpmedel m.m. eller betalas
med otraditionella medel.

- I programområdet projekt kan bl.a. ut-
vecklingsinsatserna för ungdomar som
riskerar att bli långtidsarbetslösa, sam-
verkansprojekt med kommuner och and-
ra aktörer inom arbetsmarknadspolitiken
och samt andra typer av projekt som i
dag benämns otraditionella regleras.

- Inom programområdet särskilda insatser

för arbetshandikappade bör bl.a. regler
för lönebidrag, offentligt skyddat arbete,
och de särskilda merkostnader som upp-
står när arbetshandikappade deltar i pro-
gram och får ett arbete regleras, dvs möj-
ligheterna till arbetsbiträde,

arbetshjälpmedel och näringshjälpmedel

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

som i dag regleras i förordningen om ar-
betshjälpmedel m.m.

Insatser inom de olika programmen skall kun-
na kombineras för att uppnå önskvärd effekt.
Det bör därmed fortsatt vara möjligt att kom-
binera t.ex. arbetsmarknadsutbildning med ar-
betspraktik. Det nya arbetsmarknadspolitiska
regelverket kommer även fortsättningsvis
kunna användas i samarbete för insatser inom
EU:s mål 3.

Gällande individens finansiering under akti-
viteten menar regeringen att huvudprincipen
liksom i dag bör vara att den enskilde som
deltar i ett program har ersättning i form av
aktivitetsstöd/utbildningsbidrag. Det finns av
effektivitets- och förenklingsskäl anledning att
åter aktualisera en översyn av administrationen
av aktivitetsstöd, som för närvarande hanteras
av tre parter; AMV, a-kassorna och försäk-
ringskassorna.

Regeringen avser att under våren år 2000
återkomma med ett förslag till förändringar i
regelverket i anslutning till översynen av till-
lämpningen av regelverket för arbetslöshets-
försäkringen.

Datortek/'aktivitetscenter

Datortek/aktivitetscenter bedrivs i dag i nära
samverkan och utifrån lokalt utformade avtal
mellan länsarbetsnämnderna och kommuner-
na. Kommunerna ansvarar i princip för lokaler
och annan utrustning än datorer och program-
vara som anskaffats och ägs av AMV. Länsar-
betsnämnderna svarar i allmänhet för huvud-
delen av investeringar i utrustning och
utbildningsmaterial samt vanligen för de pro-
gramansvarigas lönekostnader. En person får
delta i datortek/aktivitetscenter i högst tre må-
nader och andelen utbildning i datateknik är
bestämd till halva åtgärdstiden.

AMS har i skrivelse den 18 juni 1998 före-
slagit en vidareutveckling av datorteksverk-
samheten. Förslaget bygger på en rapport som
AMS utarbetat tillsammans med Svenska
Kommunförbundet. Regeringen ser positivt på
den utveckling av datortek/aktivitetscenter
som beskrivs i skrivelsen, även om det finns
anledning att framhålla att mycket av det som
föreslås redan i dag är möjligt att göra inom
ramen för befintliga regler. Av skrivelsen
framgår att rollfördelningen mellan länsarbets-
nämnd och kommun i vad som kan beskrivas

som ett delat huvudmannaskap behöver bli
tydligare.

Regeringen avser därför att göra åtgärden
mer flexibel och rollfördelningen mellan läns-
arbetsnämnd och kommun mer tydlig enligt
följande. En utgångspunkt är det arbete med
regelförenklingar som pågår i Regeringskansli-
et.

Verksamheten skall liksom i dag bedrivas i
nära samverkan mellan länsarbetsnämnderna
och kommunerna. En enklare administration
och ett tydligare huvudmannaskap ger större
möjligheter att förbättra kvaliteten i verksam-
heten. Detta främjas om kommunerna jämte
träningen i datateknik och ansvaret för loka-
lerna där verksamheten bedrivs också svarar
för själva datautrustningen. Ett första led i
detta tydligare huvudmannaskap är att samar-
betsavtalen utformas med förutsättningen att
datorer och annan datateknisk utrustning fort-
sättningsvis upphandlas och underhålls av
kommunen i stället för av länsarbetsnämnden.
Ett andra led är att äldre, befintlig datateknisk
utrustning övergår i kommunens ägo. Med den
mer tydliga rollfördelningen behövs egendo-
men inte längre i statlig ägo. Den kan därmed,
genom försäljning eller byte, överlåtas till de
kommuner som så önskar, i enlighet med de
ekonomiadministrativa bestämmelser som
gäller för statlig verksamhet, under former
som säkerställer krav på affärsmässighet. Av
samarbetsavtalen bör arbetsförmedlingens roll
i verksamhetens projektdel framgå tydligt lik-
som arbetsförmedlingens ersättning till kom-
munen.

Eftersom grundläggande kunskaper i infor-
mationsteknik blir nödvändiga inom allt fler
yrkesområden och målgrupperna för verksam-
heten har breddats sedan åtgärden infördes an-
ser regeringen att det finns anledning ge verk-
samheten en mer flexibel utformning. Hur
stor del av tiden deltagarna skall ägna åt ut-
bildning i datateknik respektive arbetsmark-
nadsinriktade projekt bör avgöras utifrån vad
som i det enskilda fallet framstår som lämpligt,
med utgångspunkt i deltagarens individuella
handlingsplan och andra relevanta omständig-
heter. Detsamma bör gälla hur omfattande i
tid varje placering i datortek/aktivitetscenter
skall vara. Den nu gällande hälftendelningen
mellan dataträning och arbetsmarknadsinrik-
tade projekt och tidsgränsen om tre månader i
åtgärden framstår som naturliga utgångs-
punkter även i fortsättningen, men bör kunna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

frångås vid behov. Även fortsättningsvis skall
det vara möjligt att använda personer i ar-
betspraktik som handledare.

Regeringen föreslår därför att länsarbets-
nämnderna fr.o.m. 1 januari år 2000 får avgöra
hur omfattande i tid varje placering i dator-
tek/aktivitetscenter skall vara. Anvisningarna
får dock vara längst 6 månader. Även hur stor
del av tiden deltagarna skall ägna åt utbildning i
datateknik respektive arbetsmarknadsinriktade
projekt skall avgöras utifrån vad som är lämp-
ligt i det enskilda fallet. Förslaget påverkar
inte ramen för utgiftsområdet och bör gälla
från den 1 januari 2000.

Förslaget innebär inga utgiftsökningar och
påverkar inte ramen för utgiftsområdet.

Förstärkt anställningsstöd

Riksdagen godkände våren 1999 ett förslag i
den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1998/99:100) om att den arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärden anställningsstöd från och med
den 1 oktober 1999 skulle förlängas och för-
stärkas för svaga grupper på arbetsmarknaden.
Förstärkningen av anställningsstödet syftade
till att underlätta för personer som varit ar-
betslösa mycket lång tid att komma in på den
reguljära arbetsmarknaden. Regeringen anser
nu att det finns skäl att ytterligare förstärka an-
ställningsstödet genom att utvidga den krets av
arbetslösa personer som kan komma i fråga för
det förstärkta anställningsstödet. Regeringen
föreslår därför att den som varit arbetslös eller
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och
varit anmäld vid arbetsförmedlingen i minst 24
månader skall kunna komma i fråga för det
förstärkta anställningsstödet. Förändringen
föreslås träda i kraft 1 januari 2000. Motsva-
rande tid enligt de beslut som gäller i dag är 36
månader. Förslaget påverkar inte ramen för ut-
giftsområdet men statsbudgetens inkomstsida
enligt tabell 2.3 Skatteawikelser.

Sammanfattande medelsberäkning

minskas anslaget med 1 150 miljoner kronor år
2000 och med 1 250 miljoner kronor i beräk-
ningen av anslaget från år 2001. Vidare beräk-
nas anslaget minska med 103 respektive 93
miljoner kronor åren 2001 och 2002 för en del
av medfinansieringen för kompetensutveck-
lingssatsningen som sker under anslaget Euro-
peiska socialfonden m.m. för perioden 2000-
2006. Därutöver minskas anslaget med 2,5
miljoner kronor åren 2000-2002 för det ökade
stödet för kooperativ utveckling under det un-
der utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda an-
slaget A 3 Stöd till kooperativ utveckling. För
att öka utrymmet för fler lönebidrag under an-
slaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappa-
de minskas anslaget med 30 miljoner kronor
från år 2000. Slutligen har anslaget minskats
under år 2000 med 55 miljoner kronor för att
kompensera att inkomsterna på inkomsttitel
2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik bli-
vit lägre än tidigare beräknat. Mot bakgrund av
ovanstående föreslår regeringen att riksdagen
anvisar ett ramanslag om 19 590 591 000 kro-
nor för budgetåret 2000. För år 2001 beräknar
regeringen utgifterna under anslaget till
20 363 392 000 kronor och för år 2002 beräk-
nas utgifterna till 20 639 969 000 kronor.

A3 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade

Tabell 3.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	6 291 867	Anslags- sparande	304 931
1999	Anslag	6 745 092 1	Utgifts- prognos	6 700 000
2000	Förslag	6 828 941
2001	Beräknat	6 880 053
2002	Beräknat	6 917 548

1 Inklusive beslut på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-
nen 1999, då 90 mkrtillfördes anslaget. Regeringen barden 31 mars 1999 beslutat
att hela anslagssparandet samt därutöver 290 mkr skall föras bort med anledning
av förändrade redovisningsprinc iper för anslaget.

Anslaget är avsett för lönebidrag, statsbidrag
till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
(OSA), kostnader för vissa otraditionella in-
satser för arbetshandikappade, bidrag till ar-
betshjälpmedel m.m. till personer med funk-
tionshinder, utgifter för utveckling av ny
teknik och datorbaserade arbetshjälpmedel för
personer med funktionshinder samt för sär-
skild expertmedverkan i sådana ärenden, sär-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

skilt introduktions- och uppföljningsstöd
(SIUS) samt viss nationell medfinansiering
som svarar mot utbetalningar från anslaget Eu-
ropeiska socialfonden för perioden 1995-1999
och anslaget Europeiska socialfonden för peri-
oden 2000-2006. Anslagets utgifter styrs
främst av omfattningen av lönebidrag och
OSA samt av den genomsnittliga bidragskost-
naden för dessa stödformer.

Syftet med de åtgärder som finansieras un-
der anslaget är att arbetssökande personer med
arbetshandikapp skall ges samma möjligheter
att delta i arbetslivet som personer utan ett ar-
betshandikapp.

Lönebidrag och OSA kan lämnas till arbets-
givare som anställer personer med arbetshan-
dikapp. Bidrag till arbetshjälpmedel m.m. läm-
nas för arbetsplatsanpassningar för personer
med funktionshinder, arbetsbiträde, vissa rese-
kostnader och för näringshjälp, som är ett sär-
skilt kompletterande bidrag för personer med
funktionshinder som startar företag. SIUS-
verksamheten ger möjlighet att anställa en sär-
skild stödperson, som skall hjälpa personer
med funktionshinder in i arbetslivet. De otra-
ditionella medlen syftar till att öka möjlighe-
terna för arbetssökande med svåra och oftast
bestående funktionshinder att få arbete.

Budgetåret 1998 anvisades 6,6 miljarder kro-
nor på statsbudgeten under anslaget. Med an-
ledning av en förändrad redovisningsprincip
för anslaget, se inledningstext under verksam-
hetsområdet, stannade dock utgifterna vid ca
6,3 miljarder kronor. Om förändringen inte
skett skulle AMS ha överskridit anslaget med
300 miljoner kronor, vilket berodde på en
mycket hög omfattning av och ökade styck-
kostnader för åtgärderna under år 1998. Av
medelsförbrukningen gick 97 procent till lö-
nebidrag och OSA. Lönebidraget är den do-
minerande åtgärden. Resterande utgifter be-
stod främst av arbetshjälpmedel m.m.

Omfattningen av lönebidrag och OSA har
under våren stigit betydligt över regeringens
målsättning för år 1999. Regeringen bedömer
därför att AMS kommer att behöva utnyttja
250 miljoner kronor av anslagskrediten för
budgetåret 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Arbetslösheten för personer med arbetshan-
dikapp har i stort varit oförändrad mellan de
första åtta månaderna åren 1998 och 1999
samtidigt som arbetslösheten har minskat med
cirka tio procent för samtliga sökande under
samma period. Särskilda åtgärder för arbets-
handikappade, som lönebidrag och OSA, är
viktiga insatser för att arbetshandikappade
skall kunna få del av det gynnsamma kon-
junkturläget i samma omfattning som för and-
ra grupper. Under första halvåret 1999 fick 35
procent av personer med arbetshandikapp som
fick arbete ett sådant med hjälp av lönebidrag.

Omfattningen av de särskilda åtgärderna för
arbetshandikappade ökade kraftigt under år
1998. Omfattningen var 2 000 personer fler i
åtgärdena än regeringens målsättning för 1998.
I snitt var 55 000 personer per månad an-
ställda med lönebidrag, varav 39 procent kvin-
nor och 61 procent män, och i OSA, varav 21
procent kvinnor och 79 procent män, under
året. Det kan jämföras med i snitt 51 100 året
innan. Av dessa utgjorde ca 90 procent anställ-
ningar med lönebidrag. Under första halvåret
1999 fanns i genomsnitt 56 500 personer per
månad anställda i åtgärderna. Stora insatser
från arbetsförmedlingen och arbetsmarknads-
instituten i kombination med det gynnsamma
konjunkturläget har gjort det möjligt för fler
arbetshandikappade att få anställning med lö-
nebidrag. Dock har anslagsförbrukningen varit
oacceptabelt hög.

Den genomsnittliga bidragsnivån uppgick
till 60 procent av den bidragsgrundande löne-
kostnaden år 1998, de allmännyttiga organisa-
tionerna exkluderade. Det skall jämföras med
regeringens krav på en genomsnittlig bidrags-
nivå på högst 58 procent för år 1998. Under
första halvåret 1999 uppgick den motsvarande
nivån till 60,5 procent. Regeringens krav för år
1999 är högst 60 procent, exklusive de allmän-
nyttiga organisationerna. Styckkostnaderna i
lönebidrag och OSA har ökat från 9 700 kro-
nor till 10 100 kronor per månad mellan åren
1997 och 1998.

Utvecklingen under de senaste åren har
medfört att allt fler personer är anställda med
lönebidrag inom den privata sektorn. Bidragen
i den privata sektorn är något lägre. Nära va-
rannan, eller 43 procent, i anställning med lö-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

nebidrag arbetade inom den privata sektorn
under år 1998 jämfört med 34 procent år 1994.
Ungefär en tredjedel (30 procent) arbetade in-
om allmännyttiga organisationer 1998. De
resterande arbetade inom kommuner, lands-
ting och stat.

Lönebidrag kunde fram till och med år 1998
beviljas arbetsgivare som anställde en person
med arbetshandikapp som, vid personalminsk-
ningar eller omstruktureringar, bedömdes bli
långtidsarbetslös och löpa risk att slås ut från
arbetsmarknaden. Regeringen medgav att
högst 500 personer fick omfattas av sådant bi-
drag under år 1998. Ca 30 miljoner kronor
betalades ut för ändamålet under år 1998 och
omfattade drygt 200 personer.

Vidare har än så länge minst tio arbetsledare
börjat i projektet Kulturarvs- IT (prop.
1998/99:1). De första arbetshandikappade be-
räknas anställas vid årsskiftet 1999/2000.

Effektivisering av medelsförbrukningen

På regeringens uppdrag påbörjade AMV ett
treårigt lönebidragsprojekt under år 1998
(prop. 1996/97:150). Projektet syftar bl.a. till
att utveckla metoder, kompetens samt upp-
följnings- och utvärderingsinsatser för att för-
bättra och effektivisera hanteringen av löne-
bidrag. Samtliga län är involverade i projektet,
som slutredovisas i början av år 2001.

I juli 1999 har regeringen därutöver lämnat
ett uppdrag åt ESV att utveckla prognoser och
uppföljning av anslaget tillsammans med AMS.
Slutredovisningen kommer att ske i januari

2000.

Kvinnor i lönebidrag

AMS har den 17 augusti 1999 lämnat en rap-
port som visar att män i lönebidrag har en hög-
re bidragsgrundande lönekostnad än kvinnor,
vilket även framkom i LOSAM-utredningen
(SOU 1997:5). Kvinnorna arbetar dock deltid i
mycket större omfattning än männen och efter
korrigering för tjänstgöringsgrad minskade
skillnaden till cirka 200 kronor per person och
månad. I uppdraget uppmanades AMS även att
lämna förslag på hur fler kvinnor skall kunna få
del av lönebidraget. Inom AMV pågår ett
fortlöpande arbete med att öka medarbetarnas
kunskap om kvinnors och mäns situation på
arbetsmarknaden genom bland annat utbild-
ningar, kartläggningsarbeten och informa-
tionsprojekt.

SZUS

SlUS-verksamheten, som ger stöd och intro-
duktion för gravt arbetshandikappade, perma-
nentades den 1 juli 1998. Cirka 780 arbetssö-
kande har omfattats av verksamheten under
1998, varav 500 har tillkommit under året. Vid
utgången av år 1998 fanns 100 SIUS-
konsulenter anställda.

Otraditionella medel

För otraditionella insatser för personer med
arbetshandikapp avsattes högst 50 miljoner
kronor för budgetåret 1998 respektive 1999.
Totalt 39 miljoner kronor förbrukades år 1998.
Under första halvåret 1999 förbrukades 15
miljoner kronor. En tredjedel av alla projekt
har varit samverkansprojekt, där AMV har
samarbetat med försäkringskassan, kommu-
nen, landstinget och/eller Samhall AB. En fjär-
dedel av alla projekt har varit metodutveck-
lingsprojekt. Därtill har även funnits IT-
projekt, kultur-IT-projekt, företagsförlagda
projekt, arbetskooperativ och övriga projekt.

Arbetshjälpmedel

Kostnaderna för arbetshjälpmedel uppgick till
150 miljoner kronor för år 1998, vilket mot-
svarar förbrukningen för år 1997.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Beslut om särskilda insatser för arbetshandi-
kappade kan som längst omfatta en tidsperiod
på 3 år. Det innebär att åtagande under ansla-
get medför kostnader för kommande budget-
år. Regeringen bör därför bemyndigas att för
år 2000 besluta om åtagande under anslaget
som medför framtida utgifter. Regeringen fö-
reslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
för anslaget under år 2000 att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 6 700 000 000 kronor
under åren 2001-2003.

Slutsatser

AMS har inte lyckats nå målet om högsta ge-
nomsnittlig bidragsnivå i anställningar med lö-
nebidrag. Den fick inte överstiga 58 procent av
bidragsgrundande lönekostnad, exklusive de
allmännyttiga organisationerna. Utfallet blev
60 procent. AMS har dock uppnått den om-
fattning av särskilda åtgärder för arbetshandi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

kappade som var målsätt, men på grund av en
för hög bidragsnivå har detta skett genom en
oacceptabelt högt utnyttjande av anslagskre-
diten. Detta är inte tillfredsställande. Rege-
ringen ser därför med oro på konsekvenserna
av den höga anslagsförbrukningen 1998.

Regeringen anser att uppföljningen av otra-
ditionella medel för personer med arbetshan-
dikapp bör förbättras.

Regeringen har ytterligare velat förbättra
situationen på arbetsmarknaden för personer
med arbetshandikapp. Riksdagen har därför,
efter förslag från regeringen, beslutat att anvisa
ytterligare 90 miljoner kronor under anslaget
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-
året 1999 (prop. 1998/99:100, yttr.
1998/99:AU3y, bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249). Regeringen föreslår därtill riks-
dagen att ytterligare 30 miljoner kronor anvi-
sas under anslaget från år 2000. De ökade ut-
gifterna finansieras genom att anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas
med motsvarande belopp.

Under år 2000 bör minst 56 000 personer i
genomsnitt per månad ha en anställning med
lönebidrag eller OSA. Den genomsnittliga bi-
dragsnivån skall uppgå till högst 60 procent av
den bidragsgrundande lönekostnaden för
samtliga arbetsgivare förutom för allmännytti-
ga organisationer.

Sammanfattande medelsberäkning

Vid medelsberäkningen för år 2000 har rege-
ringen tagit hänsyn till riksdagens beslut i an-
ledning av den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr.
1998/99:256) samt de under anslaget ovan be-
skrivna förslagen. Mot bakgrund av ovanstå-
ende föreslår regeringen att riksdagen anvisar
ett ramanslag om 6 828 941 000 kronor för
budgetåret 2000. För år 2001 beräknar rege-
ringen utgifterna under anslaget till 6 880 053
000 kronor och för år 2002 beräknas utgifterna
till 6 917 548 000 kronor.

A4 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 1995-19991

Tabell 3.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor		1 713 082	Anslags- sparande	1 199 279
1998	Utfall	1 713 082	Anslags- sparande	1 199 279
1999	Anslag	1 840 484	Utgifts- prognos	2 300 0000
2000	Förslag	1 242 563
2001	Beräknat	128 344
2002	Beräknat	0

1 Anslaget har tidigare benämnts Europeiska socialfonden m.m.

Under detta anslag redovisas utbetalningarna
från Europeiska socialfonden för programperi-
oden 1995-1999. Utbetalningarna avser delfi-
nansiering av insatser inom ramen för struk-
turfondsmålen 2, 3, 4, 5b och 6 samt
gemenskapsinitiativen. Från anslaget bekostas
vidare den statliga medfinansieringen av mål 4
och insatser av mål 4-karaktär inom mål 6.

AMS och berörda länsstyrelser vad avser
vissa INTERREG Il-program är utbetalnings-
ansvariga myndigheter för Socialfonden i Sve-
rige. För administrationen av programmen sva-
rar ett större antal myndigheter.

Sverige har för programperioden från Social-
fonden tilldelats totalt ca 750 miljoner ecu in-
klusive indexuppräkning, vilket motsvarar ca
6 400 miljoner kronor. Beslut om nya projekt
inom de olika strukturfondsprogrammen får
fattas till och med år 1999, medan projektverk-
samhet och utbetalningar beräknas fortgå in på
år 2000 respektive år 2001. Nästkommande
programperiod redovisas under anslaget Euro-
peiska socialfonden m.m. för perioden 2000-
2006.

Mål 3 och mål 4 samt gemenskapsinitiativen
Employment och Adapt omfattas av enbart
Socialfonden medan övriga program delfinan-
sieras av flera fonder. En övergripande redo-
visning avseende samtliga strukturfondspro-
gram under innevarande programperiod
lämnas inom utgiftsområde 19.

Mål 3 syftar under programperioden till att
slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, be-
kämpa långtidsarbetslöshet och stödja perso-
ner som riskerar att utestängas från arbets-
marknaden. De svenska mål 3-insatserna är
inriktade på kompetensutveckling, skapande av
sysselsättning genom datortekens aktivi-
tetscentra, vägledning och rådgivning, utveck-
ling av små och medelstora företag samt hjälp

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

till egen företagarverksamhet. Ett jämställdhet-
sperspektiv skall genomsyra insatserna. Mål 3
administreras av AMS. I varje län finns en re-
gional kommitté som tillsammans med länsar-
betsnämnden svarar för genomförandet av
programmet. I de regionala kommittéerna in-
går bl.a. företrädare för organisationer och
myndigheter.

Mål 4 syftar till att ge erforderlig kompe-
tensutveckling till anställda som hotas av ar-
betslöshet till följd av strukturella förändring-
ar. Målgruppen är anställda i små och medel-
stora företag samt offentligt anställda i vård
och omsorg. Det svenska mål 4-programmet,
även kallat Växtkraft Mål 4, är inriktat på att
förändra arbetsorganisationen för att därige-
nom stärka de anställdas och företagens kon-
kurrenskraft. Av dem som omfattas av kom-
petensutvecklingen skall hälften vara kvinnor.
Svenska EU-programkontoret för utbildning
och kompetensutveckling är ansvarig myndig-
het för programmet som genomförs i samar-
bete med regionala partnerskap, i vilka bl.a. ar-
betsmarknadens parter och andra
organisationer ingår.

Gemenskapsinitiativet Employment har till
syfte att genom olika utvecklingsprojekt öka
jämställdheten på arbetsmarknaden samt för-
bättra möjligheterna till arbete för arbetshan-
dikappade, utsatta grupper och ungdomar.
Gemenskapsinitiativet Adapt syftar till att ge-
nom utvecklingsprojekt underlätta för anställ-
da att klara arbetsmarknadens förändrade krav,
skapa nya arbetstillfällen och stärka företagens
konkurrensförmåga. De två gemenskapsinitia-
tiven är transnationella, vilket innebär att pro-
jekten genomförs i partnerskap med liknande
projekt i minst två andra medlemsländer.
Svenska EU-programkontoret administrerar
programmen.

För år 1998 redovisas under anslaget ett ac-
kumulerat anslagssparande om totalt 1 199
miljoner kronor, vilket motsvarar 57 procent
av budget. Anslagssparandet förklaras till en
del av att uppbyggnaden av strukturfondsverk-
samheten var mer tidskrävande än vad som
kunnat förutses, vilket har påverkat omfatt-
ningen av vissa av programmen under tidigare
år. Andelen intecknade socialfondsmedel är
emellertid nu mycket hög, totalt ca 93 procent
per april 1999. Även utbetalnings takten ligger
på en hög nivå. Det första halvåret 1999 har
totalt 1 314 miljoner kronor betalats ut från
anslaget vilket utgör 71 procent av budget. Re-

geringen beräknar med ledning av AMS pro-
gnos att totalt 2 300 miljoner kronor kommer
att betalas ut från anslaget. Detta innebär att
anslagssparandet delvis kommer att tas i an-
språk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Från programmets start i juli 1995 till och med
april 1999 har totalt 152 000 personer deltagit i
mål 3-projekt, varav 53 000 personer under år

1998. Av samtliga deltagare är 53 procent
kvinnor och 47 procent män. Antalet projekt
uppgår till totalt 1 700 och hälften av dessa har
varit särskilt inriktade mot målgruppen lång-
tidsarbetslösa. Ungefär en fjärdedel av projek-
ten har utgjorts av projekt för unga, medan
motsvarande andelar avseende arbetshandi-
kappade och invandrare är 15 respektive 6 pro-
cent. De olika målgrupperna överlappar dock
varandra.

Kommunerna har bedrivit en tredjedel av
samtliga projekt, därefter följer företag och all-
männyttiga organisationer. En sjättedel av pro-
jekten har anordnats av statliga myndigheter,
huvudsakligen AMV. Dessa projekt är emel-
lertid deltagarmässigt större än andra. Vidare
ingår arbetsförmedlingen som samarbetspart-
ner i mer än hälften av mål 3-projekten.

Av de för mål 3 avsatta socialfondsmedlen
för programperioden som helhet, totalt ca
3 100 miljoner kronor, har per juni 1999 samt-
liga medel intecknats genom beslut och ca 78
procent utbetalats till projektanordnarna. En
uppföljning görs inom AMV i syfte att använ-
da de medel som kvarstår efter slutredovis-
ningen av genomförda projekt till beslut om
nya mål 3-projekt.

Mål 3 skall pröva nya vägar inom arbets-
marknadspolitiken. Stor uppmärksamhet har
därför ägnats uppgiften att identifiera och
sprida goda exempel för genomförande i ordi-
narie verksamhet. Bl.a. har rapporten Projekt
att lära av tagits fram och ett flertal konferen-
ser anordnats.

Övervakningskommittén för mål 3 har upp-
handlat oberoende utvärderingar av program-
met. I den senaste utvärderingsrapporten, vil-
ken avlämnades i juni 1999, konstateras att de
uppsatta målen i programmet har uppnåtts på
en övergripande nivå, bl.a. vad avser inrikt-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ningen på de mest utsatta grupperna. Mål 3
skall omfatta de personer som står längst från
arbetsmarknaden. Analysen visar dock inte på
någon större skillnad i detta avseende jämfört
med ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der. Enligt utvärderarna har mål 3 till övervä-
gande del som avsetts omfattat nyskapande in-
satser - nya metoder, arbetssätt och aktörer -
vilka till viss del återförts till ordinarie verk-
samhet. En jämförelse har gjorts mellan mål 3
och ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder
med avseende på andelen deltagare som erhållit
arbete. Jämförelsen visar på ett något sämre re-
sultat för mål 3. Däremot anser merparten av
de deltagare som har erfarenhet av ordinarie
arbetsmarknadspolitiska åtgärder att mål 3-
insatsema har varit bättre eller lika bra som
dessa. Deltagarna anser också att de har haft
inflytande på innehållet i och genomförandet
av projekten. Sammanfattningsvis anser utvär-
derarna att framtida programinsatser bl.a. i
högre grad bör koncentreras till de mest mar-
ginaliserade målgrupperna. Dessutom bör pro-
grammålen vara tydligare liksom målen för
jämställdhetsarbetet. Vidare bör enligt utvärde-
ringen centrala och regionala myndigheter ta
ett mer aktivt ansvar för att sprida och återföra
uppnådda resultat av projekten.

De svenska mål 4-programmet har under
åren 1998 och 1999 fått ett fortsatt stort gen-
svar ute i landet. Dessutom har programmet på
EU-nivå erhållit ett mycket gott omdöme.
Från programmets start i juni 1996 till och
med juni 1999 har ca 16 500 företag beviljats
stöd för steg 1-insatser, dvs. analys av kompe-
tensbehovet och utarbetande av en handlings-
plan i företaget. Dessa företag har totalt
285 000 anställda, varav 49 procent kvinnor
och 51 procent män. Under samma period har
totalt 11 600 beslut, varav 5 000 under år 1998,
fattats om stöd till steg 2-insatser som innebär
genomförande av kompetensutvecklingen av
anställda i enlighet med handlingsplanerna.

Av de för programperioden tillgängliga bi-
dragsmedlen för mål 4, vilka utgörs av lika de-
lar socialfondsmedel och statlig medfinansie-
ring - totalt ca 3 100 miljoner kronor, har ca 97
procent intecknats genom beslut per juni 1999.
De utbetalda medlen uppgår till ca 56 procent
av de tillgängliga bidragsmedlen.

Arbetet inom mål 4 har kännetecknats av ett
mycket aktivt partnerskap. Det väl fungerande
samarbetet mellan Svenska EU-
programkontoret och de regionala partnerska-

pen är en väsentlig förklaring till programmets
framgång. De regionala partnerskapen har haft
ett stort inflytande på genomförandet av mål 4
vilket tydligt återspeglas i resultaten av pro-
grammet.

Övervakningskommittén har upphandlat
oberoende utvärderingar av mål 4, av vilka den
senaste avlämnades i juni 1999. I denna utvär-
deringsrapport påpekas att genomförandeor-
ganisationen i allt väsentligt har fungerat till-
fredsställande och att den har haft ett stort
förtroende hos såväl parter som målgrupper.
Intentionen att nå ut till de små och medel-
stora företagen, med arbetsställen som har 1-49
anställda, har fullföljts. En mycket stor andel,
upp till 97 procent, av steg 1-projekten slutförs
vilket enligt utvärderarna måste anses som ett
anmärkningsvärt gott resultat. Mål 4-projekten
har i allmänhet präglats av en hög ambitionsni-
vå och stor aktivitet hos de anställda. Ett tyd-
ligt mönster kan skönjas av att ju större de an-
ställdas delaktighet har varit desto högre blir
graden av rapporterade positiva effekter av in-
satserna. Till de brister som noteras av utvärde-
rarna hör att informationen till kommunerna
om mål 4 inte har genomförts på ett systema-
tiskt sätt, trots att programmets inriktning
passar väl in på de förändringar som sker inom
offentlig sektor, i detta fall vården och omsor-
gen. Vidare har det på vissa håll i landet funnits
svårigheter att definiera målgruppen inom vård
om omsorg. För ett bättre genomslag inom
denna sektor krävs enligt utvärderarna bl.a. en
mer utvecklad kunskap inom partnerskapet
om de specifika villkor som gäller inom vård
och omsorg. Det är även väsentligt att fler re-
presentanter för den offentliga sektorn invol-
veras i genomförandet av insatserna.

Gemenskapsinitiativen Employment och
Adapt har under programperioden omfattat
totalt 120 respektive 55 projekt. Per juni 1999
har i båda programmen ca 97 procent av soci-
alfondsmedlen intecknats genom beslut. An-
delen utbetalda medel uppgår till ca 71 procent
inom Employment och till ca 45 procent inom
Adapt.

Arbetet med Employment och Adapt har
under det senaste året koncentrerats på sprid-
ning av resultat och s.k. mainstreaming med
sikte på mål 3 respektive mål 4 och ordinarie
verksamhet. På EU-nivå har medlemsstaterna
samarbetat kring gemensamma teman för att
dra slutsatser av resultaten i Employment och
Adapt. Målsättningen är att vidareutveckla

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

strategier och metoder som bl.a. skall kunna ha
betydelse för den europeiska sysselsättnings-
strategin och för den kommande programperi-
oden för Socialfonden.

Övervakningskommittén har upphandlat
oberoende utvärderingar av de två gemenskap-
sinitiativen. I den senaste utvärderingsrappor-
ten för Employment, vilken omfattar slutet av
programperioden, konstateras att målen för
programmet har uppnåtts på ett övergripande
plan. Programmet har tydliga drag av nyska-
pande insatser och projekten har utgått från de
enskilda individernas behov. Däremot har för-
ankringen hos de lokala parterna fungerat
mindre väl. Det transnationella arbetet har ofta
haft en positiv inverkan på projektresultaten.
Bland dessa resultat, som kan utgöras av bl.a.
nya metoder och organisatoriska lösningar,
finns det ett antal som det är väsentligt att ta
till vara. Utvärderarna konstaterar dock brister
i arbetet med att sprida och återföra projektre-
sultaten till ordinarie verksamhet. En utvärde-
ringsrapport för Adapt lämnas under hösten

1999.

Slutsatser

Regeringen bedömer liksom tidigare att ge-
nomförandet av mål 3, mål 4, Employment
och Adapt på många sätt har varit framgångs-
rikt. I de fyra programmen har till och med ju-
ni 1999 mellan 97 och 100 procent av social-
fondsmedlen intecknats genom beslut.
Sammantaget med redovisade utbetalningsni-
våer, som kan betecknas som höga respektive
tillfredsställande, tyder detta på att Sverige vid
avslutningen av programmen kommer att ha
uppnått ett högt utnyttjande av de tillgängliga
medlen.

Såväl mål 3 som mål 4 har genomförts i sam-
arbete med regionala partnerskap. Härvid har i
synnerhet partnerskapen inom mål 4 enligt re-
geringens uppfattning inneburit en förnyelse
av samarbetsformerna på regional och lokal ni-
vå. De positiva erfarenheterna av dessa part-
nerskap har varit en av grunderna för utarbe-
tandet av de s.k. tillväxtavtalen. Det är
angeläget att också bygga vidare på dessa erfa-
renheter under programperioden 2000-2006.

Övervakningskommittéerna har under pro-
gramperioden upphandlat ett flertal oberoende
utvärderingar av programmen. De senaste ut-
värderingarna visar enligt regeringens mening

på att de övergripande målen i programmen
har uppnåtts i väsentlig grad.

Regeringen redovisar under anslaget Eu-
ropeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-
2006 den planerade organisationen för det nya
mål 3 och Equal under nästa programperiod.
Regeringens avsikt är att den nya organisatio-
nen, som inrättas inom AMV, från och med år

2000 även skall svara för avslutandet av mål 3,
mål 4, Adapt och Employment.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget
tagit hänsyn till AMS prognos för utbetalning-
arna av socialfondsmedel under åren 2000 och

2001. Dessutom ingår medel för den statliga
medfinansieringen av mål 4 och insatser av mål
4-karaktär inom mål 6. Vidare har hänsyn ta-
gits till det redovisade förslaget som innebär
att 12 miljoner kronor av tidigare beräknade
medel under anslaget skall överföras till ansla-
get Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader. Beloppet motsvarar de medel som un-
der föregående år anvisats för vissa
administrativa kostnader vid Svenska EU-
programkontoret, för bl.a. mål 4.

Sammanfattande medelsberäkning

Regeringen förslår med hänsyn till det ovan-
stående att riksdagen anvisar ett ramanslag om
1 242 563 000 kronor för budgetåret 2000.

För budgetåret 2001 beräknas anslaget till
128 344 000 kronor. Verksamheten för den in-
nevarande programperioden avslutas under år

2001 varför inga utbetalningar beräknas ske
från anslaget därefter.

A5 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000 - 2006

Tabell 3.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Förslag	641 000 1
2001	Beräknat	1 663 000
2002	Beräknat	1 663 000
1 Nytt anslag.

Under detta anslag skall utbetalningarna från
Europeiska socialfonden för programperioden
2000-2006 redovisas. Utbetalningarna skall av-
se delfinansiering av insatser inom de nya

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

strukturfondsmålen 1, 2 och 3 samt gemen-
skapsinitiativet Equal. Från anslaget skall även
statlig medfinansiering av en satsning på kom-
petensutveckling inom mål 1 och mål 3 be-
kostas.

Mål 3 och Equal omfattas av enbart Social-
fonden, medan mål 1 och 2 delfinansieras av
flera strukturfonder. En övergripande redogö-
relse för den nya programperioden inom
strukturfonderna lämnas inom utgiftsområde
19.

Allmänna rådet har den 21 juni 1999 antagit
förordningar avseende programperioden 2000-
2006, bl.a. Rådets förordning (EG) nr
1260/1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna och Europaparlamentets och
Rådets förordning (EG) nr 1262/1999 om Eu-
ropeiska socialfonden. EG-kommissionen har
därefter fastställt riktlinjer för programarbetet
för bl.a. mål 3 liksom indikativa medelsramar.
Den indikativa medelsramen för mål 3 i Sveri-
ge uppgår till 720 miljoner euro, vilket motsva-
rar ca 6 100 miljoner kronor, för programperi-
oden 2000-2006. Därutöver tillkommer en
årlig indexuppräkning av beloppet, samt den
s.k. resultatreserven som motsvarar 4 procent
av ramen. Resultatreserven skall fördelas av
EG-kommissionen i nära samråd med med-
lemsstaten under år 2004 utifrån uppnådda re-
sultat i strukturfondsprogrammen.

Regeringens överväganden

Slutsatser

De nuvarande strukturfondsmålen 3 och 4
skall under programperioden 2000-2006 er-
sättas av ett nytt mål 3 inom Europeiska soci-
alfonden. Mål 3, som skall omfatta insatser för
såväl arbetslösa som anställda, skall stödja ge-
nomförandet av den europeiska sysselsätt-
ningsstrategin och de årliga riktlinjerna för
sysselsättningen. Regeringen tillkallade den 10
juni 1999 en särskild utredare med uppdrag att
bl.a. ta fram förslag till ett samlat programdo-
kument för mål 3. Utredaren skall avlämna sitt
förslag senast den 10 september 1999. Försla-
get skall remissbehandlas och beredas inom re-
geringskansliet. Regeringen avser att lämna ett
programförslag för mål 3 till EG-
kommissionen senast i slutet av oktober 1999.

En av grunderna för regeringens ställnings-
taganden avseende inriktningen av det nya

mål 3 har utgjort det i februari 1999 avlämnade
utredningsbetänkandet Utveckling av mänsk-
liga resurser - Förslag till inriktning av nya
mål 3 inom EG:s strukturfonder (SOU
1999:23). Detta tidigare utredningsbetänkande
har remissbehandlats, varvid remissinstanserna
i allmänhet har redovisat en positiv syn på den
föreslagna inriktningen av programmet. Enligt
regeringens mening bör det nya mål 3-
programmet omfatta redan anställda, egenfö-
retagare och arbetslösa. Den sistnämnda grup-
pen skall ha tyngdpunkten på de personer som
har svårast att få eller behålla en förankring på
arbetsmarknaden. Individernas behov skall re-
lateras till den omgivande arbetsmarknaden,
tillväxtpolitiken samt den framtida arbets-
marknaden. Följande insatsområden är då ak-
tuella: stöd till analyser som skall leda till ut-
veckling av arbetsorganisationen i små och
medelstora företag, stimulanser till kompe-
tensutveckling av anställda i små och medelsto-
ra företag, stöd till utbildning av anställda i
kombination med vikariat och praktik m.m.
för arbetslösa, stöd till insatser för att integrera
invandrare på arbetsmarknaden, stöd till insat-
ser för personer som står långt från arbets-
marknaden och som behöver särskilt stöd för
att motiveras att delta i reguljär utbildning etc.,
jämställdhetsinsatser och ramprogram för
mindre projekt av lokal karaktär, främst inom
den s.k. sociala ekonomin, som överensstäm-
mer med mål 3-programmets inriktning.

Regeringen har i vårpropositionen aviserat
att satsningen på kompetensutveckling för an-
ställda, vilken omfattas av de två förstnämnda
insatsområdena, skall genomföras under åren
2000-2002. Satsningen, som bör finansieras till
hälften vardera av socialfondsmedel och statlig
medfinansiering, bör uppgå till totalt 400 mil-
joner kronor under år 2000 och 1000 miljoner
kronor per år under åren 2001 och 2002. Dess-
utom förutsätts medfinansiering av arbetsgi-
varna inom ramen för trepartssamverkan. De
angivna beloppen inkluderar kompetensut-
veckling av anställda inom ramen för mål 1.
Utgångspunkten för satsningen skall vara det
förslag som arbetsgruppen för kompetensut-
veckling i arbetslivet lämnade under hösten
1999.

Den nationella medfinansieringen av de in-
satser inom mål 3 som riktar sig främst till ar-
betslösa avses ske huvudsakligen inom ramen
för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Gemenskapsinitiativet Equal skall syfta till
att i transnationellt samarbete främja nya me-
toder för att motverka all slags diskriminering
och ojämlikhet i anknytning till arbetsmarkna-
den. Programmet skall omfatta såväl arbetssö-
kande som anställda och bygga vidare på erfa-
renheter av de nuvarande

gemenskapsinitiativen Employment och
Adapt. Kommissionen planerar att i slutet av år
1999 fastställa riktlinjer för medlemsstaternas
programarbete. Medlemsstaterna skall därefter
inom fyra månader överlämna förslag till pro-
gramdokument till EG-kommissionen. Enligt
en sådan tidplan skulle Equal-programmet
kunna starta under andra halvåret 2000. Rege-
ringen avser att under hösten 1999 lämna upp-
drag för framtagandet av ett förslag till pro-
gramdokument för Equal i Sverige. Förslaget
bör enligt regeringens mening vara utformat så
att Equal väsentligt kan bidra till en ökad
mångfald i arbetslivet.

För genomförandet av mål 3 och Equal skall
ett separat sekretariat inom AMV inrättas. Sek-
retariatet skall ha särskilda beslutsbefogenheter
och dess chef anställs genom beslut av rege-
ringen. Sekretariatet skall vidare utgöra för-
valtningsmyndighet för programmet enligt den
definition av uppgiften som anges i artikel 9 n,
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om all-
männa bestämmelser för strukturfonderna.
AMS skall vara utbetalningsansvarig myndig-
het för mål 3 och Equal. För mål 3 skall inom
AMV skapas en ny regional organisation under
sekretariatet inom dess beslutsområde. Den
regionala organisationen skall ha sin utgångs-
punkt i den nuvarande organisationen för mål
4. Kompetensen hos den personal som nu ar-
betar inom verksamhet med anknytning till de
innevarande programmen mål 3 och mål 4
samt Adapt och Employment skall tas till vara
liksom engagemanget hos partnerskapen inom
dessa program.

I det tidigare nämnda utredningsbetänkan-
det Utveckling av mänskliga resurser i arbetsli-
vet - Förslag till inriktning av nya mål 3 inom
EG:s strukturfonder (SOU 1999:23), togs
också frågan om organisationen för mål 3 och
Equal upp. Därvid diskuterades fyra olika al-
ternativ för hur arbetet skall organiseras, varav
ett alternativ ligger till grund för den beskrivna
lösningen. Remissopinionen i frågan var
mycket splittrad, bl.a. har föreslagits att en ny
myndighet för mål 3 skall inrättas. Regeringen
bedömer dock att den beskrivna organisa-

tionslösningen innebär en stark koppling till
sakområdet samtidigt som förutsättningar ges
för arbetsformer inom mål 3 och Equal som
bäst tillgodoser kraven inom strukturfonderna,
bl.a. avseende partnerskapens roll. Vidare kan
de rutiner och system som byggts upp inom
AMV för utbetalning och kontroll av social-
fondsmedlen under innevarande programperi-
od tas till vara och vidareutvecklas.

Den nya organisationen bör även ha i upp-
drag att sköta avslutandet av den innevarande
programperiodens mål 3, mål 4, Adapt och
Employment. Bemanningen av organisationen
skall ske utifrån nuvarande förhållanden inom
dessa program.

Som redovisats under anslaget Arbets-
marknadsverkets förvaltningskostnader beräk-
nar regeringen med ledning av underlag från
mål 3-utredaren kostnaderna för det nya sek-
retariatet och dess regionala organisation samt
AMS arbete med utbetalningarna till totalt ca
130 miljoner kronor.

Förslaget till organisation av mål 1 och 2,
vilket redovisas inom utgiftsområde 19, inne-
bär att utbetalningsansvaret för bl.a. social-
fondsmedel inom dessa mål skall ligga på re-
spektive förvaltningsmyndighet. I mål 1 skall
förvaltningsmyndigheterna utgöras av länssty-
relserna i Jämtlands och Norrbottens län. Re-
geringen avser att för mål 2 inrätta en i princip
liknande organisation.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Verksamheten inom strukturfondsprogram-
men är av långsiktig karaktär och omfattar bl.a.
fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget
kan således medföra kostnader för kommande
budgetår. Regeringen föreslår därför att riks-
dagen bemyndigar regeringen att under år
2000 ingå ekonomiska förpliktelser under an-
slaget som innebär utgifter om högst 2 400
miljoner kronor under åren 2001-2008. Belop-
pet omfattar ca en femtedel av den preliminärt
beräknade totala socialfondsramen och viss
nationell medfinansiering. Den exakta ramen
för hela Socialfonden i Sverige under den nya
programperioden fastställs först under år 2000
i samband med EG-kommissionens godkän-
nande av programdokumenten för mål 1, mål 2
och Equal. Endast ramen för mål 3 är i nuläget
känd.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 3.16 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktel- I ser I
Tusental kronor	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktel- ser vid årets början	0	2 400 000	3 137 000
Nya förpliktelser	2 400 000	2 400 000	2 400 000
Infriade förpliktelser1	0	-1 663 000	-1 663 000
Utestående förpliktel- ser vid årets slut	2 400 000	3 137 000	3 874 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	2 400 000	3 137 000	3 874 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Sammanfattande medelsberäkning

Regeringen föreslår med hänsyn till det
ovanstående att riksdagen anvisar ett raman-
slag om 641 000 000 kronor för budgetåret

2000. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas
utgifterna under anslaget till 1 663 000 000
kronor.

sammanfattande mer lättillgänglig publikation
i form av en forskningsrapport. Färdigställda
forskningsrapporter skickas till nationella och
internationella tidskrifter för bedömning och
publicering.

Under år 1998 har IFAU genomfört 28 se-
minarier i egen regi och personal från IFAU
har deltagit i ett stort antal konferenser och
workshops i Sverige och utomlands.

IFAU har även under år 1998 påbörjat ett
samarbete med Rådet för arbetslivsforskning
(RALF) och de båda myndigheterna kommer
tillsammans att genomföra två konferenser
under år 1999.

Från anslaget utbetalas kostnader för personal,
projekt, lokaler och andra förvaltningskostna-
der vid IFAU. Anslagssparandet beror på att
institutet varit inne i en uppbyggnadsfas samt
att det beviljats bidrag till extern forskning
som ännu inte inneburit utgifter. Anslagsspa-
randet är intecknat genom beslut till projekt
och kommer att betalas ut under åren 2000 och

2001.

A6 Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering

ITabell 3.17 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		7 154	Anslags- sparande	8 091
1998	Utfall	7 154	Anslags- sparande	8 091
1999	Anslag	13 525	Utgifts- prognos	15 000
2000	Förslag	13 768
2001	Beräknat	13 979	i
2002	Beräknat	14 200	i

1 Motsvarar 13 768 tkr i 2000 års prisnivå

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-
ring (IFAU) inrättades den 1 juli 1997.

IFAU:s uppgift är att främja, stödja och ge-
nomföra främst utvärderingsstudier av arbets-
marknadspolitiskt motiverade åtgärder och
studier av arbetsmarknadens funktionssätt.

Under uppbyggnadsfasen under de första 18
månaderna har IFAU påbörjat sammanlagt 21
projekt och färdigställt och distribuerat fem
forskningsrapporter. Forskningsresultaten
publiceras i två rapporter, dels som fullständig
rapport i form av working paper, dels som en

Slutsatser

Det arbete inom arbetsmarknadspolitisk ut-
värdering som IFAU har inlett under åren
1997 och 1998 ligger väl i linje med de behov
som riksdagen har påvisat för att öka kunska-
pen om arbetsmarknadspolitikens effekter.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär en
stor offentlig utgift och därför är det viktigt att
följa upp och utvärdera åtgärdernas effektivi-
tet.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk jus-
tering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-
nomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensationen för premierna för av-
talsförsäkringarna. Anslaget har tillförts med
176 000 kronor.

ITabell 3.18 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	13 525
Pris och löneomräkning	67
Justering av premie	176
Förslag 2000	13 768

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Sammanfattande medelsförbrukning

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om
13 525 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna
till 13 979 000 respektive 14 200 000 kronor.

A7 Bidrag till administration av
grundbelopp till icke anslutna

Tabell 3.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor		56 650	Anslags- sparande	-5 150
1998	Utfall	56 650	Anslags- sparande	-5 150
1999	Anslag	61 183	Utgifts- prognos	56 300
2000	Förslag	62 445
2001	Beräknat	63 398	i
2002	Beräknat	64 400	i

1 Motsvarar 62 445 tkr i 2000 års prisnivå

Från anslaget utbetalas vissa förvaltningskost-
nader i den kompletterande arbetslöshetskas-
san ALFA. Utgifterna avser dels administra-
tionen av grundbeloppet för de icke anslutna
och dels - under uppbyggnadsskedet budget-
åren 1998-1999 om dessa kostnader inte täcks
av anslutningsavgifterna - administrationen av
ersättningen för dem som är anslutna till ar-
betslöshetskassan.

Under budgetåret 1998 har totalt 56 650 000
kronor betalats ut från anslaget. Beloppet in-
kluderar 5 150 000 kronor i anslagskredit.
Därutöver har Arbetslöshetskassan ALFA er-
hållit 10 498 000 kronor av särskilda medel un-
der anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, varav 3 912 000 kronor inte har
utnyttjats av arbetslöshetskassan och därför
betalats tillbaka under år 1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

AMS har på regeringens uppdrag redovisat hur
stor del av de tilldelade medlen som Arbets-
löshetskassan ALFA använt för administratio-
nen av grundbeloppet för icke anslutna re-
spektive för administrationen

avinkomstbortfallsersättningen samt gjort en

bedömning av om anslagsmedlen använts på
ett ändamålsenligt sätt. Redovisningen har
även innefattat AMS ställningstagande kring
om de av arbetslöshetskassan planerade tekni-
kinvesteringarna avseende dator- och telestöd
är sådana nödvändiga kostnader som skall
omfattas av anslaget och således till del betalas
av staten.

AMS redovisning visar att Arbetslöshetskas-
san ALFA för budgetåret 1998 redovisat att
kostnaderna för administrationen av de icke
anslutna precis täckts av statsbidrag. För de an-
slutna har däremot intäkterna i form anslut-
ningsavgifter varit 1 miljon kronor högre än
kostnaderna, vilket inneburit att arbetslöshets-
kassan inte behövt utnyttja anslagsmedel för
att finansiera adminstrationen av anslutna
medlemmar. Aven för år 1999 och kommande
år beräknas arbetslöshetskassan kunna täcka
sina kostnader för denna grupp med inbetalda
anslutningsavgifter. Enligt AMS bedömning
finns det inte något skäl att ifrågasätta medels-
användningens ändamålsenlighet. Beträffande
frågan om vissa teknikinvesteringar vid ar-
betslöshetskassan, anser AMS att det delvis, till
70-80 procent, rör sig om sådana nödvändiga
kostnader som skall omfattas av anslaget. Så-
dana kostnader bör belasta anslaget från och
med år 2000.

Drygt 11 000 personer har erlagt anslut-
ningsavgift till arbetslöshetskassan under peri-
oden januari-juni 1999, vilket motsvarar in-
täkter på cirka 7 miljoner kronor. Under
budgetåret 1998 betalade arbetslöshetskassan
ut inkomstrelaterad ersättning till 93 anslutna,
medan 1 329 anslutna fick grundbeloppet.
Grundbeloppet lämnades också till 61 000 icke
anslutna personer.

Slutsatser

Regeringen bedömer att anslaget från och med
budgetåret 2000 inte längre kommer att belas-
tas av kostnaderna för adminstrationen av er-
sättningen för de anslutna till arbetslöshetskas-
san. Anslagsbeloppen från år 2000 har därför
justerats med utgångspunkt från detta.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor Anslag 1999	61 183
Pris och löneomräkning	416
Beslut inkl, förslag	846
Förslag 2000	62 445

Sammanfattande medelsförbrukning

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om
62 445 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåret 2001 beräknas utgifterna under an-
slaget bli 63 398 000 kronor och för budgetåret
2002 64 400 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4 Arbetsliv

4.1 Omfattning

Arbetslivspolitiken skall verka för en god och
utvecklande arbetsmiljö där individer inte
förslits, skadas eller slås ut från arbetslivet.
Arbetslivspolitiken har även till uppgift att öka
kunskap och kompetens i och om arbetslivet. En
central uppgift för arbetslivspolitiken är att verka
för jämställdhet mellan kvinnor och män. Inte-
grering av invandrare och insatser för att mot-
verka diskriminering och utestängning på grund
av funktionshinder, etnisk bakgrund eller sexuell
läggning skall också prioriteras.

Arbetarskyddsverkets (AV) verksamhet skall
bidra till att minska riskerna för ohälsa och
olycksfall i arbetslivet och förbättra arbetsmiljön
sett i ett helhetsperspektiv, det vill säga från såväl
fysisk, psykisk som social och arbets-
organisatorisk synpunkt.

Rådet för arbetslivsforskning (RALF) initierar
och finansierar forsknings- och utvecklings-
arbete samt anslutande kunskapsförmedling för
att bidra till utvecklingen av en god arbetsmiljö,
en effektiv arbetsorganisation och en arbets-
marknad tillgänglig för alla.

Arbetslivsinstitutet (ALI) bedriver egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet och skall
genom forskning, utbildning och utvecklings-
projekt bidra till en förnyelse av arbetslivet
genom effektivare former för arbetsorganisation,
en ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden och
en förbättrad arbetsmiljö.

Samhall AB har till uppgift att anordna, leda
och samordna den verksamhet som bedrivs inom
Samhallkoncernen vars syfte är att ge menings-
fullt och utvecklande arbete åt personer med
funktionshinder.

Arbetsdomstolen prövar mål i tvister om
kollektivavtal och andra arbetstvister enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Den 1 maj 1999 startade Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO) sin verksamhet. Ombudsmannens
huvuduppgift är att se till att lagen (1999:133)
om förbud mot diskriminering i arbetslivet på
grund av sexuell läggning efterlevs.

Inom verksamhetsområdet finns även myn-
digheterna Statens förlikningsmannaexpedition
samt Statens nämnd för arbetstagares uppfin-
ningar (SNAU).

Inom verksamhetsområdet finansieras även
Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s verk-
samhet, avvecklingen av den tidigare myndig-
heten AmuGruppens outhyrda lokaler och
bidrag lämnas till verksamheten vid Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

5 534

5 377

5 553

5 435

5 450

5 474

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Arbetsgruppen för kompetensutveckling i
arbetslivet lämnade i augusti 1998 en rapport till
arbetsmarknadsministern. Rapporten innehåller
ett förslag till trepartsöverenskommelse mellan
regeringen och arbetsmarknadens parter om hur

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

en statlig stimulans till verksamhetsrelaterad
kompetensutveckling skulle kunna utformas.

En särskild utredare har tillsatts med uppdrag
att utarbeta ett förslag till ett samlat program-
dokument för Europeiska socialfondens mål 3
för åren 2000-2006. Enligt direktiven skall för-
slaget innehålla en stimulans till verksamhets-
relaterad kompetensutveckling med utgångs-
punkt i

arbetsgruppens förslag. Förslaget lämnades den
10 september.

Arbetslivsdelegationen har i juni 1999 över-
lämnat slutbetänkandet Individen och arbets-
livet - perspektiv på det samtida arbetslivet kring
sekelskiftet 2000 (SOU 1999:69) där delega-
tionen har identifierat utvecklingstendenser
inom arbetslivet och analyserat problem-
områden. Delegationens betänkande bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.

Samhall har varit föremål för översyn av
Ohrlings Coopers & Lybrand AB samt av
Riksrevisionsverket (RRV). RRV har aviserat att
en slutrapport om Samhall AB och om anställ-
ning med lönebidrag skall läggas fram hösten

1999.

I september 1998 överlämnades Distans-
arbetsutredningens sitt betänkande (SOU
1998:115). Det innehåller en belysning av
distansarbetet samt en redovisning av den reg-
lering på olika områden som berör distansarbete
och behovet av förändrad reglering genom lag-
stiftning eller avtal. I betänkandet lämnas förslag
till ändring av 22 § i LAS (turordningskrets vid
arbete i bostaden) och kommunalskattelagen
(avdrag för bostadskostnad). Utredaren har
lämnat vissa andra förslag bl.a. om utökad för-
söksverksamhet samt redovisat en checklista bl.a.
till hjälp för parterna i distansarbetsförhållanden.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu
vidare inom Regeringskansliet.

Formerna för lönebildning är enligt regering-
ens mening i första hand en fråga för arbets-
marknadens parter. Avtal är att föredra framför
lagstiftning eftersom ett brett samförstånd
mellan parterna skapar stabilitet och ger legiti-
mitet åt träffade överenskommelser. Riksdag och
regering har samtidigt ett övergripande ansvar
för den samhällsekonomiska utvecklingen som
går utöver det ansvar som parterna har för löne-
bildningen. Riksdag och regering kan ge goda
förutsättningar för en lönebildning som positivt
bidrag till samhällsutvecklingen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition an-
mäldes att regeringen avsåg att återkomma under

hösten med en proposition till riksdagen om
lönebildningen.

I propositionen kommer regeringen att redo-
visa sitt ställningstagande till de förslag som läm-
nats av Utredningen om ett förstärkt med-
lingsinstitut, vars slutbetänkande Medling och
lönebildning (SOU 1998:141) överlämnades till
regeringen i november 1998. Regeringen avser
bl.a. att föreslå att ett medlingsinstitut med upp-
gift att dels medla, dels verka för en väl funge-
rande lönebildning inrättas. I 1999 års ekono-
miska vårproposition anmälde regeringen också
sin avsikt att i budgetpropositionen föreslå medel
till det nya medlingsinstitutet.

I föreliggande proposition reserveras ett
utrymme inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv för medlingsinstitutets verksamhet.

En arbetsgrupp har tillsatts inom Regerings-
kansliet för att fördjupa underlaget i arbetstids-
frågor. Arbetsgruppen skall under våren 2000
presentera bedömningar av konsekvenserna av
olika arbetstidsförändringar samt lämna förslag
till hur arbetet med arbetstidsfrågan bör bedrivas
vidare. Gruppen skall löpande inhämta syn-
punkter från arbetsmarknadens parter och i sina
förslag och bedömningar fästa vikt vid att de inte
försvårar för parterna att lösa arbetstidsfrågan i
kollektivavtal.

I augusti 1998 överlämnade Utredningen om
förbud mot diskriminering i arbetslivet av perso-
ner med funktionshinder (FUDA), sitt slut-
betänkande Främjandelagen - en översyn
(SOU 1998:107). Betänkandet innehåller förslag
dels till lag om åtgärder för att främja anställning
av vissa arbetssökande, dels till lag om varsel vid
driftsinskränkning. Betänkandet har remiss-
behandlats och bereds nu vidare inom Regerings-
kansliet.

Förändringar

Under perioden budgetåren 1995/96-98 har
myndigheterna på arbetslivsområdet omfattats av
regeringens sparkrav bl.a. på utgifter för statlig
konsumtion (prop. 1994:95:100, bil.ll). De
minskade resursramarna har bl.a. lett till per-
sonalminskningar, i vissa fall lokalförändringar
och andra administrativa förändringar, men
samtidigt till ett effektivare resursutnyttjande
och tydligare prioriteringar inom verksamheter-
na.

Inom verksamhetsområdet har AV genomfört
de mest omfattande förändringarna, främst

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

genom att Yrkesinspektionens distriktsindelning
den 1 juli 1995 minskades från 19 till 11 distrikt.
Därigenom har vissa samordningsvinster liksom
en effektivare lokalanvändning kunnat uppnås.
Anpassningen till de nya villkoren har inte
medfört att verksamheternas produktivitets-
utveckling har minskat.

De nya målen för myndigheterna har bl.a.
bidragit till att samarbetet på regional nivå har
ökat. Satsningen på forskarstationer runt om i
landet som Arbetslivsinstitutet påbörjade år 1997
har fortsatt. Under år 1998 etablerades forsk-
ningsstationen Tjänsteforum i Söderhamn
genom ett avtal mellan Rådet för arbetslivsforsk-
ning och högskolan i Gävle. Också Yrkesinspek-
tionens samarbete med myndigheterna inom
socialförsäkringsadministrationen har utvecklats.
Tillsynen på rehabiliterings- och arbetsanpass-
ningsområdet har stärkts ytterligare.

Den 1 maj 1999 trädde nya lagar mot diskri-
minering i arbetslivet i kraft. De innebär förbud
mot diskriminering på grund av sexuell läggning
respektive funktionshinder. Samtidigt har en ny
myndighet inrättats, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO). En övergripande utgångspunkt för
diskrimineringslagstiftningen har varit att varje
person som söker eller innehar en anställning
skall ha rätt att bedömas utifrån sina personliga
egenskaper och förutsättningar att utföra arbetet.
Den nya lagstiftningen och de möjligheter den
ger HomO och Handikappombudsmannen att
motverka diskriminering skall också ses som ett
led i regeringens strävan mot ökad mångfald i
arbetslivet. Om människors skilda erfarenheter
och kompetens bättre kan tas till vara ökar förut-
sättningarna för en fortsatt god tillväxt. Det är
också en viktig förutsättning för att målet om 80
procents arbetskraftsdeltagande år 2004 skall
kunna uppnås.

Förslag som syftar till att förtydliga arbets-
givarens ansvar att tillhandahålla företagshälso-
vård har förelagts riksdagen. En ändring av
arbetsmiljölagen (1977:1160) samt av vissa
bestämmelser om ersättningar för läkarvård och
sjukgymnastik avses träda i kraft den 1 januari

2000.

Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen föreslår att 1,35 miljarder kronor år

2000 och 1,15 miljarder kronor årligen fr o.m år

2001 avsätts i form av reducerad skatt för att sti-
mulera kompetensutveckling i arbetslivet. Syftet
är att stimulera till kontinuerlig individuell kom-

petensutveckling i arbetslivet vilket kan öka indi-
videns möjligheter att välja och byta arbete. Ett
system för individuell kompetensutveckling i ar-
betslivet skulle därmed kunna öka anställbarhe-
ten och tryggheten i arbetslivet.

Formerna för kompetensutveckling i arbetsli-
vet får övervägas i särskild ordning. Regeringen
avser att ge en utredare i uppdrag att föreslå hur
kompetensutvecklingen kan utformas..

EU-frågor

Den 1 maj 1999 trädde Amsterdamfördragets
ändringar i EG-fördraget i kraft, vilket bl.a.
innebar att beslutsförfarandet när det gäller
rättsakter på arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet
ändrades. Beslut om rättsakter skall numera
fattas i enlighet med det s.k. medbeslutandeför-
farandet av rådet och EU-parlamentet gemen-
samt. Vidare har i fördragstexten numera avtalet
om socialpolitik inarbetats. Konsultationsförfa-
randet med de europeiska arbetsmarknads-
parterna och möjligheterna till avtal på europeisk
nivå är därmed numera fördragsbundna.

Inom arbetslivsområdet har rådet fattat
följande beslut avseende direktiv m.m. under
1999:

— Rådet har slutligt antagit ett direktiv om en
andra ändring av rådets direktiv 90/394/EG
om skydd för arbetstagare mot risker vid
exponering för carcinogener i arbetet.

— Rådet har fattat beslut om tre direktiv
avseende de sektorer och verksamheter
(transportsektorerna och läkare under
utbildning) som inte omfattas av EG:s
arbetstidsdirektiv 93/104/EG. Rådet har
slutligt antagit ett rådsdirektiv om genom-
förande av ett avtal om arbetstid för sjö-
män, vilket har ingåtts av de europeiska
arbetsmarknadsparterna på sjöfartsområdet.
Rådet har antagit gemensam ståndpunkt
avseende förslag till två parlaments- och
rådsdirektiv, det ena avser ändring av direk-
tivet 90/104/EG och det andra tillämp-
ningen av bestämmelserna om arbetstidens
längd för sjömän ombord på fartyg som
anlöper gemenskapens hamnar.

— Rådet har, med upphävande av ett tidigare
beslut (70/532/EEG) antagit ett nytt beslut
om inrättande av den ständiga sysselsätt-
ningskommittén.

För närvarande behandlas följande förslag till
direktiv i rådsarbetet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

- Förslag till ett arbetsmiljödirektiv om fysi-
kaliska agens (vibrationer).

- Förslag till en andra ändring av rådets
direktiv 89/655/EEG om säkerhet och hälsa
vid användning av arbetsutrustning i
arbetet. Förslaget avser krav på byggnads-
ställningar, stegar och liknande utrustning.

- Förslag till ett direktiv om arbetstagar-
inflytande i Europabolag

- Förslag till ett parlaments- och rådsdirektiv
om minimikrav för förbättring av arbets-
tagarnas säkerhet och hälsa när de kan ut-
sättas för fara orsakad av explosiv atmosfär.

Ett förlikningsförfarande, mellan rådet och
parlamentet i enlighet med medbeslutandeför-
farandet enligt artikel 251 i EG-fördraget, har
inletts vad avser förslaget till ett nytt direktiv om
arbete i explosiv atmosfär.

Medicinska kontroller och andra integritetsfrågor i
arbetslivet

Regeringen avser att inom kort tillsätta en utred-
ning för att se över skyddet av den personliga
integriteten i arbetslivet framförallt när det gäller
drogtester i arbetet, användningen av person-
datorer, elektronisk post och internet i arbetet.
Utredaren kan även ta upp andra integritets-
frågor på områden där skyddet för den person-
liga integriteten i arbetslivet kan vara allvarligt
hotat. Utredaren skall beakta det i april 1996
överlämnade betänkandet Medicinska undersök-
ningar i arbetslivet (SOU 1996:63).

Europeiska företagsråd

I departementspromemorian Ds 1999:41 föreslås
ändringar i lagen (1996:359) om europeiska
företagsråd. Lagändringarna genomför bestäm-
melser i rådsdirektivet 97/74/EG om att utvidga
rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett
europeiskt företagsråd eller ett förfarande i
gemenskapsföretag och grupper av gemen-
skapsföretag för information till och samråd med
arbetstagare, till att avse även Storbritannien.
Regeringen avser att överlämna en proposition i
frågan till riksdagen under hösten.

Prioriteringar

Arbetslivspolitiken skall verka för en god och
utvecklande arbetsmiljö där individer inte för-
slits, skadas eller slås ut från arbetslivet. Ett sam-

band som kan konstateras är att företag med
flexibel organisation generellt bättre förmår
utnyttja och utveckla medarbetarnas kompetens.
Ansvar och arbetsuppgifter är mer delegerade till
produktionspersonalen i flexibla arbetsorganisa-
tioner. Det kan också konstateras att arbets-
ställen med en flexibel arbetsorganisation är mer
produktiva, har bättre arbetsförhållanden samt
en större förmåga till fortsatt förändring än
arbetsställen med mindre flexibel organisation
(enligt NUTEK:s rapport B1996:06 Towards
flexible organisations).

En viktig förutsättning för ökad sysselsättning
och tillväxt är en fortsatt hög prioritering av
insatser för en god arbetsmiljö, integrering av
arbetsmiljöarbetet med verksamheten i övrigt,
liksom av insatser mot faktorer i arbetsmiljön
som ger upphov till skador och funktionsned-
sättningar.

Arbete med innehåll och inflytande, ”det
goda arbetet”, skall ge arbetstagarna möjlighet till
delaktighet och inflytande, till utveckling och
ökad kompetens. Inte minst när efterfrågan på
arbetskraft ökar, behövs insatser för att höja ut-
bildnings- och kompetensnivån hos anställda
såväl som arbetslösa för att undgå inflations-
drivande flaskhalsar på arbetsmarknaden. En god
matchning mellan utbud och efterfrågan på
kompetens är även en grundläggande förutsätt-
ning för näringslivets utveckling. Frågan om till-
gång på kompetens blir därmed viktig i arbets-
livspolitiken.

En central uppgift för arbetslivspolitiken är att
bidra till ökad kunskap och kompetens i arbetsli-
vet för att därigenom stimulera sysselsättning,
tillväxt, förnyelse och ett utvecklande arbetsliv.
Det är viktigt att individens kompetens stärks
och svarar mot efterfrågan. Det är också av
största vikt att FoU-arbetet inom arbetslivsom-
rådet bidrar till ökad kunskap om och utveck-
lingen av en god arbetsmiljö, en effektiv
arbetsorganisation och en arbetsmarknad till-
gänglig för alla. Det är angeläget att den forsk-
ning som bedrivs i större omfattning sker i sam-
arbete med näringslivet.

Forskning och utveckling liksom tillsyn bör
även fortsättningsvis bedrivas i aktiv samverkan
med regionala och lokala aktörer. Erfarenhets-
utbyte mellan arbetslivets aktörer samt kun-
skapsöverföring mellan forskning och arbetsliv
är av väsentlig betydelse för både arbetslivets ut-
veckling och för att säkerställa relevansen i den
forskning som utförs.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Målet är jämställdhet mellan kvinnor och män
i arbetslivet. Skillnader i förutsättningarna för
kvinnor och män skall beaktas liksom deras olika
villkor i arbetslivet. Forskningen inom jämställd-
hetsområdet bör vidareutvecklas och ha fortsatt
hög prioritet.

Målet är att arbetslivet skall präglas av integre-
ring och mångfald. Invandrare besitter kom-
petens som inte utnyttjas i full utsträckning av
näringslivet eller arbetslivet i stort. Det är en
större del av de invandrare som flyttar till Sverige
som har utbildning på akademisk nivå än bland
svenskarna. Å andra sidan är även andelen med
låg utbildning större än hos den infödda befolk-
ningen. Med tanke på de krav som inter-
nationaliseringen medför är det av största vikt att
arbetslivet bättre förmår utnyttja den internatio-
nella kompetens som finns hos inflyttade invåna-
re.

Arbetssökande och arbetstagare skall ha rätt
att slippa fördomsfullt eller kränkande
bemötande i arbetslivet. Insatser för att mot-
verka utslagningen från arbetslivet med systema-
tiskt förebyggande insatser skall ha fortsatt hög
prioritet. Möjligheterna för personer med funk-
tionshinder att få och behålla ett arbete skall un-
derlättas.

De nya arbeten som skapas skall präglas av
goda utvecklingsmöjligheter och ekologisk håll-
barhet. Regeringen har genom ett beslut i augusti
1998 bestämt att bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen
(ASS) skall vara en av de myndigheter som har
ett särskilt sektoransvar för ekologisk hållbarhet.
Arbetsrätten skall förena flexibilitet med trygg-
het och delaktighet i arbetshvet.

4.3 Resultatbedömning

4.3.1 De viktigaste statliga insatserna

inom utgiftsområdet

De statEga insatserna syftar till att finna lång-
siktigt stabila lösningar, som främjar en god och
hållbar samhällsutveckling med ett säkert och ut-
vecklande arbetsliv. Insatserna inbegriper till
exempel forskning och utveckling som skall
bidra till en förnyelse av arbetslivet med effektiva
arbetsorganisationer, en säker och utvecklande
arbetsmiljö och en ökad tillgänglighet till
arbetsmarknaden med lika villkor för kvinnor

och män. Effektiva tillsynsåtgärder på arbets-
platserna skall bl.a. bidra till att säkra företagens
och förvaltningarnas interna styrning av hälso-
och säkerhetsfrågorna. Vidare vidtas åtgärder av-
seende rehabilitering och integrering i arbetslivet
av personer med funktionshinder samt åtgärder
för att stärka arbetslösas ställning på arbets-
marknaden genom utbildning och kompetens-
utveckling.

4.3.2 Effekter av statliga insatser

I budgetpropositionen för år 1998 angavs att
inriktningen av arbetslivspoEtiken särskilt skulle
avse

- åtgärder för att få till stånd en god arbets-
organisation,

- att en helhetssyn på samhällsutvecklingen
skall prägla omställningen till kretslopp och
producentansvar,

- att hälso-och säkerhetsfrågorna måste säk-
ras genom en kontinuerlig och systematisk
intern styrning och kontroll i företagen och
förvaltningarna.

AV har i sin tillsynsverksamhet prioriterat frågor
om den interna kontrollen av arbetsmiljön på
arbetsställen. Prioriterade riskområden har varit
faktorer av stor betydelse för uppkomsten av
besvär i rörelseorganen, allvarliga olycksfall,
aUergier samt psykiska belastningar. Verket har
fortsatt att verka för att fler arbetsställen skall ha
fungerande system för att integrera arbets-
miljöarbetet i den övriga verksamheten.

Samverkan mellan AV, socialförsäkrings- och
arbetsmarknadsmyndigheterna, Socialstyrelsen
och andra aktörer på området arbetsanpassning
och rehabilitering har fortsatt att utvecklas, både
i fråga om förebyggande insatser och re-
habiliterande insatser för att människor skall
kunna återgå i arbete.

Efter en nedåtgående trend under en lång rad
av år har under 1998 en ökning skett av antalet
anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar.
Ökningen av antalet fall av arbetssjukdom som
lett till sjukskrivning är dramatisk - cirka 40 pro-
cent i förhållande till föregående år. Främst
handlar det om besvär i rörelseorganen och psy-
kiska belastningar.

Genom en ökad inriktning av forskningen
mot arbetsorganisationsfrågor, ett effektivare
tiUsynsarbete bl.a. genom ett bättre samarbete

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

mellan myndigheter, en ökad kunskapsåterföring
till näringslivet, andra myndigheter samt univer-
sitet och högskolor, ett bildande av nätverk och
ett bättre informationsutbyte har verksamheten
inom arbetslivsområdet sammantaget gett för-
bättrade förutsättningar för att forsknings-,
utvecklingsresultat och tillsyn kan bidra till en
positiv utveckling av arbetslivet. Det finns i dag
ökade kunskaper om arbetsmarknadens funk-
tionssätt och villkor och vad som till exempel
orsakar segregation på arbetsmarknaden. Sådan
kunskap är betydelsefull för att arbetslösheten
skall kunna bekämpas, en hållbar samhällsut-
veckling främjas med säkra och utvecklande
arbetsplatser och skapandet av nya jobb. Männi-
skors arbetsmiljö har blivit säkrare genom bl.a.
effektivare internkontroll på arbetsställena, före-
byggande åtgärder mot arbetsmiljörisker och
insatser av företagshälsovården samt genom kun-
skaper från olycksfallsforskningen. De funk-
tionshindrades situation och möjligheter i
arbetslivet och på arbetsmarknaden stärks, bl.a.
genom ny lagstiftning mot diskriminering i
arbetslivet av personer med funktionshinder.

ASS har i en särskild rapport redovisat ett
uppdrag angående ”Erfarenheter beträffande
ohälsa och olycksfall betingade av olika stress-
faktorer i arbetsmiljön och som kan ha sin grund
i kvinnors och mäns olika villkor i arbetet”
(Rapport 1998-09-29). Enligt rapporten har på-
frestningarna inom arbetslivet i många avseenden
ökat under de senaste åren både för kvinnor och
män. Det finns skillnader i mäns respektive
kvinnors arbetsmiljöförhållanden. Kvinnor
utsätts rent generellt för större psykosociala på-
frestningar i arbetslivet. Männen å andra sidan
utsätts för större risker att råka ut för olycksfall
och andra fysiska påfrestningar, t.ex. buller, som
kan orsaka stressreaktioner. ASS anser att de
skillnader som föreligger mellan kvinnor och
män vad gäller risker, ohälsa och olycksfall i
arbetslivet är viktiga att uppmärksamma i till-
synsarbetet. Inom AV används nu en ”Strategi
för arbetet med kvinnors och mäns skilda
arbetsförhållanden” i tillsynsverksamheten.

4.3.3 Slutsatser

Effektiviseringar och besparingar inom närings-
liv och förvaltningar har medfört ökad produk-
tivitet och ett högre resursutnyttjande. Samtidigt
finns tecken på en ökad stress och ökad psykisk
belastning i arbetslivet. Fasta anställningar har i

ökad utsträckning fått ge vika för olika typer av
tillfälliga anställningar och konsult- och entre-
prenadverksamhet. Distansarbete ökar i omfatt-
ning. Detta innebär delvis förändrade och ökade
krav på tillsynen av arbetsmiljön, bl.a. att ökad
uppmärksamhet måste ägnas den psykosociala
arbetsmiljön. Lösare anställningsformer, beman-
ningsverksamhet och liknande kan innebära en
risk för att arbetsgivare inte på ett tydligt sätt
känner ansvar för arbetsmiljön.

Fortsatta insatser för att integrera arbetsmiljö-
arbetet i styrningen och driften av verksamheten
på arbetsplatserna för att få till stånd en väl
fungerande internkontroll är av stor betydelse
för att få sunda och säkra arbetsmiljöer för alla.
Gemensamma strategier och insatser av arbets-
marknadens parter är viktiga för en positiv ut-
veckling. Det är viktigt att kvinnors och mäns
olika villkor i arbetslivet uppmärksammas och att
fortsatta insatser görs för att få en ökad jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män.

Arbetsrelaterad ohälsa orsakar stora samhälls-
ekonomiska kostnader. Inriktningen skall vara
att motverka utslagningen från arbetslivet med
systematiskt förebyggande insatser. Åtgärder i
form av arbetsanpassning och rehabilitering,
arbetsorganisationsutveckling samt möjligheter
till kompetensutveckling och långsiktigt lärande
är väsentliga instrument för att skapa ett säkert
och utvecklande arbetsliv. Genom att integrera
arbetsmiljöarbetet i styrningen och driften av
verksamheten ökar förutsättningarna för att
skapa en god arbetsorganisation som främjar
arbetstagarnas hälsa samtidigt som effektiviteten
och produktiviteten kan öka.

4.4 Revisionens iakttagelser

RRV har anmält invändningar rörande de
leasingavtal, som AV tecknat under budgetåret
och menar att de borde ha redovisats såsom
finansiell leasing. Om leasingavtalet redovisats
som finansiellt hade den av regeringen fastställda
låneramen överskridits vilket har föranlett även
en invändning mot myndighetens förvaltning.
Regeringen avser att efter diskussion med AV
och RRV åstadkomma ett klarläggande av frågan
för att därefter föreslå AV de åtgärder som detta
kan ge anledning till.

RRV hade även invändningar angående
SNAU:s årsredovisning 1998. Redovisade kost-
nader i resultaträkningen och utgifterna i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

anslagsredovisningen avser år 1997. Verksam-
hetens kostnader för 1998 har inte bokförts. Om
kostnaderna för 1998 hade redovisats riktigt
skulle anslaget ha överskridits. Regeringen förut-
sätter att SNAU beaktar de invändningar som
framkommit i RRV:s granskning och kommer
att bevaka att lämpliga åtgärder vidtas.

Övriga årsredovisningar från myndigheter
under utgiftsområdet har lämnats utan invänd-
ningar eller kommentarer av RRV.

4.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen föreslår i det följande medel till ett
nytt, förstärkt medlingsinstitut, som avses ersätta
Statens förlikningsmannaexpedition. Regeringen
återkommer senare i höst med förslag om den
närmare utformningen av den nya myndigheten.

Bl Arbetarskyddsverket

Tabell 4.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		369 942	Anslags- sparande	42 535
1998	Utfall	369 942	Anslags- sparande	42 535
1999	Anslag	376 133	Utgifts- prognos	412 533
2000	Förslag	392 685
2001	Beräknat	398 226 1
2002	Beräknat	401 667 1

1 Motsvarar 392 285 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 389 585 tkr i 2000 års prisnivå.

Arbetarskyddsverket (AV) består av Arbetar-
skyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen
(Yl).

AV har till uppgift att se till att arbetsmiljö-
och arbetstidslagstiftningen efterlevs. Verket
skall vidare utarbeta och sprida information i
syfte att förbättra arbetsmiljön. AV skall även
övervaka att tobakslagstiftningen efterlevs inom
arbetsmiljöområdet. Verket har också ansvar för
viss tillsyn enligt miljöbalken i fråga om
bekämpningsmedel och genetiskt modifierade
mikroorganismer.

ASS är central förvaltnings- och tillsynsmyn-
dighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor,
utom i fråga om fartygsarbete, chefsmyndighet
för YL ASS meddelar föreskrifter och allmänna

råd på arbetsmiljöområdet och ansvarar även för
officiell statistik över arbetsskador och arbets-
miljö (inklusive Informationssystemet för
arbetsskador, ISA). ASS har till uppgift att i
samverkan med andra myndigheter och organi-
sationer främja företagshälsovårdens utveckling.

Yl är regional tillsynsmyndighet på arbets-
miljö- och arbetstidsområdet och är uppdelad på
tio distrikt.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De övergripande målen för AV:s verksamhet är
att

- minska riskerna för ohälsa och olycksfall i
arbetslivet samt

- förbättra arbetsmiljön ur ett helhetspers-
pektiv det vill säga från både fysisk, psykisk,
social och arbetsorganisatorisk synpunkt.

Under den period som omfattar budgetåren
1995/96 t.o.m. 1998 har AV till följd av statliga
besparingskrav sänkt sina kostnader med
57 miljoner kronor och minskat antalet års-
arbetskrafter med cirka 16 procent. Samtidigt har
anspråken på verksamheten ökat genom att nya
uppgifter tillkommit.

YI:s tillsynsverksamhet har påverkats genom
att omfattande förändringar i arbetslivet lett till
nya typer av arbetsmiljöproblem. Detta har bl.a.
medfört att varje inspektion i genomsnitt tar
väsentligt mer tid i anspråk än vad som gällde för
10-15 år sedan. Bl.a. har arbetsorganisatoriska
aspekter fått ökad betydelse när det gäller att
förebygga ohälsa och olycksfall. Detta gäller inte
minst ifråga om skador på grund av besvär i
rörelseorganen och psykiska belastningar. Som
framgått i avsnitt 4.3 är detta områden där pro-
blemen snabbt ökar.

Verkets uppgifter har utökats som en följd av
EU-medlemskapet. Exempelvis kräver insatser
för marknadskontroll och produktsäkerhet
ökade resurser. Även deltagande i expertgrupper
och andra EU-initierade ärenden ställer ökade
anspråk. Ett annat område som krävt betydande
resursinsatser är det europeiska standardiserings-
arbetet. I tillsynsverksamheten har tillämpningen
av det s.k. Seveso Il-direktivet om allvarliga
kemikalieolyckor inneburit nya uppgifter.

11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

De riskområden som AV prioriterat i till-
synsverksamheten de senaste åren har gällt
faktorer i arbetsmiljön som har stor betydelse för
uppkomsten av besvär i rörelseorganen, allvarliga
olycksfall, allergier och annan överkänslighet
samt psykiska belastningar. Av YI:s arbetsställe-
besök har nästan 60 procent inriktats mot dessa
områden.

Antalet arbetsgivare som har interna system
för att integrera arbetsmiljöarbetet i verksam-
heten (internkontroll) har ökat budgetåret 1998
jämfört med året innan. Skillnader finns mellan
företag av olika storlek. Ökningen gäller främst
företag med minst fem anställda. Bland arbets-
ställen med färre än fem anställda bedöms situa-
tionen vara i stort sett oförändrad.

ASS samverkar aktivt med AMS, Social-
styrelsen och Riksförsäkringsverket för en
effektivare användning av tillgängliga resurser
inom rehabiliteringsområdet. Samverkan sker
bl.a. i den s.k. Ceasargruppen, där även
Landstings- och Kommunförbundet ingår.
Socialstyrelsen har i juli 1998 på regeringens
uppdrag lämnat en läges-rapport om denna sam-
verkan. Yl medverkade i 28 olika samverkans-
projekt. För att underlätta samverkan mellan Yl
och försäkringskassorna har AV utsett särskilda
kontaktpersoner för olika försäkringskassekon-
tor. Alla Yl-distrikt har upprättat samverkans-
avtal med nästan alla lokala försäkringskassor.
Samverkan handlar om allt från gemensamma
inspektioner till olika former för informations-
och erfarenhetsutbyte samt gemensam informa-
tion till arbetsgivare.

Det är fortfarande mindre vanligt att för-
säkringskassan rapporterar till Yl om brister i
hanteringen av arbetsanpassning och rehabilite-
ring på arbetsställena. Kontakterna har försvårats
av neddragningar på kassorna. Ett annat hinder
är att långa väntetider i sjukvården ger långa
handläggningstider i rehabiliteringsärenden.

ASS har kommit in med redovisningar av
nedan angivna uppdrag:

- metoder/system för uppföljning av intern-
kontroll av arbetsmiljön respektive arbets-
anpassning och rehabilitering,

- inventering av utvärderingsbehov,

- erfarenheter beträffande ohälsa och
olycksfall betingat av olika stressfaktorer i
arbetsmiljön som kan ha sin grund i kvin-
nors och mäns olika villkor i arbetslivet,

- besparingskrav på statlig konsumtion.

Tabell 4.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Informationsverksamhet m.m., tusental kronor

Uppdrags- verksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt-kostnad)
Utfall 1998	67 000	82 000	-15 000
Prognos 1999	67 000	67 000	0
Budget 2000	62 000	62 000	0

Enligt regleringsbrevet skall intäkterna i den
avgiftsfinansierade delen av den särskilda infor-
mationsverksamheten täcka kostnaderna under
perioden 1998-2000. Övergången till avgift-
stäckning har inneburit svårigheter. De tre
senaste budgetåren har gett negativt resultat. För
1998 blev underskottet 15 miljoner kronor. Ett
särskilt program för att få ekonomin i balans
arbetas fram för närvarande. Målet är balans vid
ingången till år 2001.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisions-
berättelse för år 1998 en invändning som gäller
ett avtal om leasing av tjänstebilar. Avtalet har
redovisats som operationellt. Enligt RRV borde
det ha redovisats såsom finansiell leasing, efter-
som en väsentlig del av eventuella ekonomiska
risker och förtjänster kommer att bäras av AV.
Konsekvensen blir att AV enligt RRV redovisar
anläggningstillgångar och långfristiga skulder till
ett för lågt belopp. Om avtalet redovisats som
finansiellt hade AV överskridit den av regeringen
fastställda låneramen med cirka 3 miljoner kro-
nor.

Från AV:s sida har redovisats ett expert-
utlåtande från Rolf Rundfelt, ledamot av Redo-
visningsrådet. Han anser att avtalet skall beteck-
nas som operationellt. RRV har genmält att
verket helt följt Redovisningsrådets rekommen-
dationer och finner inte skäl att ändra sin
bedömning. AV har därefter redovisat ytterligare
en skrivelse från Rolf Rundfelt som stöder AV:s
tolkning.

Regeringen avser att efter diskussion med AV
och RRV åstadkomma ett klarläggande av frågan
för att därefter föreslå AV de åtgärder som detta
kan ge anledning till.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Slutsatser

Regeringen bedömer att AV:s verksamhet har
haft en inriktning som mycket väl svarar mot
målen i regleringsbrevet.

Med hänsyn till de kostnader som arbets-
betingad ohälsa medför för individer och sam-
hälle och till arbetsmiljöns betydelse för ett ut-
vecklande arbetsliv anser regeringen att stor vikt
bör läggas vid tillsynen av arbetsmiljön. Detta
gäller inte minst mot bakgrund av den alarme-
rande ökningen med 40 procent under 1998 en-
ligt preliminära uppgifter från ISA, av främst
arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning på
grund av besvär i rörelseorganen och psykiska
belastningar.

AV har en central roll i arbetsmiljöarbetet.
Detta gäller även i fråga om Sveriges deltagande i
utvecklingen på arbetsmiljöområdet inom EU.
Regeringen anser det väsentligt att Sverige fort-
sättningsvis har denna roll. Motsvarande gäller
deltagandet i internationellt och europeiskt stan-
dardiseringsarbete.

AV har sedan år 1992 bedrivit ett samarbete
med främst de baltiska staterna för att stödja
deras utveckling på arbetsmiljöområdet. Arbete
pågår med att utvidga detta samarbete till andra
öst- och centraleuropeiska länder. Regeringen
anser att det är viktigt att AV fortsätter detta
arbete.

Regeringen föreslår att AV:s anslag förstärks
med 600 000 kronor med hänsyn till de nya upp-
gifter som kommer att åläggas AV genom lagen
(SFS 1999:678) om utstationering av arbetstaga-
re. Regeringen föreslår därför att riksdagen anvi-
sar 392 685 000 kronor till AV för budgetåret
2000. Den nämnda förstärkningen bör finansie-
ras genom en varaktig omföring från anslaget
B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.
För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgif-
terna under anslaget till 398,2 respektive 401,7
miljoner kronor.

Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	376 133
Pris- och löneomräkning	2 648
Justering av premier	13 604
Överföring från anslaget B3	600
Bottenbudgetering av lokaler år 2000	-300
Förslag 2000	392 685

B2 Arbetslivsinstitutet

ITabell 4.5 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		220 429	Anslags- sparande	22 012
1998	Utfall	220 429	Anslags- sparande	22 012
1999	Anslag	145 733	Utgifts- prognos	127 000
2000	Förslag	155 396
2001	Beräknat	157 774 1
2002	Beräknat	160 269 2

1 Motsvarar 155 396 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 155 396 tkr i 2000 års prisnivå.

För budgetåret 1998 omfattar anslaget Arbets-
livsinstitutets (ALI) förvaltnings- och verksam-
hetskostnader. Kostnaderna för bidrag och upp-
drag belastar anslaget B3 Forskning, utveckling
och utbildning m.m. Kostnader för forskning,
utveckling och utbildning belastar båda anslagen.
Från och med budgetåret 1999 förändras kost-
nadsfördelningen och inriktningen mellan de två
anslagen. Detta innebär en renodling av anslagen
där anslaget B2 Arbetslivsinstitutet enbart skall
täcka institutets förvaltningskostnader och an-
slaget B3 Forskning, utveckling och utbildning
m.m. kostnaderna för forskning, utveckling och
utbildning.

I enlighet med 8 § budgetlagen beslutade rege-
ringen år 1999 att föra bort 10 000 000 kronor
från anslaget B2 Arbetslivsinstitutet. Regeringen
beslutade även att år 1999 föra bort 5 000 000
kronor från anslaget B2 Arbetslivsinstitutet till
UO 24 anslag A2 Småföretagsutveckling. An-
slagssparandet för budgetåret 1998 uppgick till
22 012 000 kronor. I enlighet med 11 a § an-
slagsförordningen (1996:1189) beslutade rege-
ringen under år 1999 om engångsindragning av
10 000 000 kronor på anslagssparandet. ALI dis-
ponerar därmed 12 012 000 kronor av anslags-
sparandet per den 31 december 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ALI är en forsknings- och utvecklingsmyn-
dighet med uppgift att bedriva och främja forsk-
ning, utveckling och utbildning inom områdena
arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbets-
miljö/-hälsa. Institutet skall samverka med nä-
ringsliv, fackliga organisationer, myndigheter,
vetenskapliga institutioner, universitet och hög-
skolor i och utanför Sverige.

ALI skall också bedriva och främja en långsik-
tig kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt
bidra till informations- och kunskapsöverföring
inom arbetslivsområdet. Den forskning institutet
bedriver skall vara mångvetenskaplig och äga re-
levans för problem och utvecklingstendenser i
arbetslivet. Inom sitt område skall institutet ver-
ka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och
män.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Under sina första år har institutet genomgått
stora förändringar för att uppnå regeringens mål
om ökad tyngdpunkt på de frågor som är rele-
vanta för dagens arbetsliv. En viktig utgångs-
punkt för förändringarna har varit att skapa för-
utsättningar för mångvetenskapliga möten och
långsiktig samverkan mellan olika discipliner.

ALI har under året haft ett kunskaps- och er-
farenhetsutbyte med andra myndigheter, veten-
skapliga institutioner, universitet och högskolor i
Sverige och utomlands. Under året har ALI ock-
så börjat förbereda den europeiska konferensen,
Work Life 2000, som skall hållas i januari 2001.
Den kommer att ta upp frågor rörande arbets-
löshet och vad som utmärker ett gott arbetsliv.

Kunskaps- och erfarenhetsspridning sker in-
om ramen för forsknings- och utvecklingsarbe-
tet. Institutets informationsverksamhet skall ut-
vecklas för bättre kunskapsspridning mot
institutets olika målgrupper. Under året har an-
talet publikationer, arrangerade konferenser, ex-
pertuppdrag och internationella samarbetspro-
gram ökat jämfört med tidigare år. Efterfrågan på
kopior och lån från institutets bibliotek ligger på
samma nivå som föregående år. Däremot har an-
vändningen av arbetslivsbibliotekets databas Ar-
bline via Internet ökat jämfört med tidigare år.

Arbetet med uppföljnings- och kvalitetssys-
tem ges hög prioritet, och insatser för att för-
stärka institutets förmåga till analys, planering
och utvärdering av verksamheten pågår.

Arbetslivsinstitutet är en av de aktörer med
forsknings- och utvecklingsverksamhet som
granskas i en pågående utredning om hur nä-
ringsdepartementets myndigheter bättre kan or-
ganiseras med hänsyn till deras bidrag till inno-
vationssystemet och därmed till samhälls-
utveckling och tillväxt.

Slutsatser

Det är regeringens bedömning att den utveckling
som sker inom arbetslivets område nödvändig-
gör en viss förskjutning av inriktning och an-
greppssätt inom den arbetslivsinriktade forsk-
ningen. Arbetet med att skapa förutsättningar
för mångvetenskapliga möten och långsiktig
samverkan mellan olika discipliner bör fortsätta.
Liksom insatser för att förstärka institutets för-
måga till analys och planering samt utvärdering
av verksamheten bör göras. Vidare bör utveck-
ling av former och kontaktvägar för kunskaps-
och erfarenhetsspridning ges fortsatt hög priori-
tet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
155 396 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna
till 157,8 miljoner kronor respektive 160,3 miljo-
ner kronor.

Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor

Anslag 1999	145 733
Minskat anslag	- 1299
Pris- och löneomräkning	2 602
Justering av premie	8 360
Förslag 2000	155 396

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

B3 Forskning, utveckling och
utbildning m.m.

Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		196 470	Anslags- sparande	258 886
1998	Utfall	196 470	Anslags- sparande	258 886
1999	Anslag	295 780	Utgifts- prognos	425 000
2000	Förslag	308 585
2001	Beräknat	310 466 1
2002	Beräknat	323 296 2

1 Motsvarar 304 438 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 310 438 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget som disponeras av ALI avser medel för
bidrag och uppdrag inom arbetslivsområdet samt
viss forskning, utveckling och utbildning.

I enlighet med 8 § budgetlagen beslutade rege-
ringen år 1999 att föra bort 25 000 000 kronor
från anslaget B3 Forskning, utveckling och ut-
bildning m.m.. Ingående anslagssparande för år
1999 uppgick till 258 886 000 kronor varav
138 000 000 kronor är ackumulerad anslagsbe-
hållning och avser intecknade men ännu ej utbe-
talda medel.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Uppbyggnaden av långsiktigt inriktade forsk-
nings- och utvecklingsverksamheter i samarbete
med regionala och lokala aktörer inom arbets-
livsområdet har planerats och påbörjats. Verk-
samheterna kommer att utvecklas vidare under
kommande år. Som ett led i arbetet med att ut-
öka de regionala verksamheterna invigdes under
år 1998 ett tvärvetenskapligt forskningscentrum
för belastningsskador i Umeå. Dessutom har re-
gionala forsknings- och utvecklingsverksamheter
påbörjats under år 1998 i Östersund i samverkan
med Mitthögskolan. Liknande verksamheter är
under uppbyggnad i Norrköping, Göteborg och
Trollhättan samt i Malmö. De regionala etable-
ringarna är centrala i institutets verksamhet. Av-
sikten är att insatserna skall koncentreras till ett
urval av regioner och att verksamheten skall be-
drivas i samverkan med berörda högskolor,
forskningsprogram samt andra statliga och
kommunala organisationer. Samarbetet är avsett
att medverka till en förstärkning av forsknings-
och utvecklingsinsatserna för arbetslivet i dessa
regioner. Samarbetet bedöms också bidra till

bättre förutsättningar för mångvetenskaplighet
och för förmågan att fånga in och underlätta be-
dömningen av vilka de relevanta framtidsfrågor-
na är.

Dessutom har regionala nätverk initierats för
arbetsskapande åtgärder och regional utveckling i
Bergslagen, Söderhamn och Gnosjö. Nätverken
har till uppgift att utveckla en modell för att
bredda basen för ekonomiska initiativ och att ut-
veckla näringslivet och sysselsättningen i regio-
nen.

Som tidigare beskrivits har omfattande organi-
satoriska förändringar genomförts i syfte att
stärka mångvetenskaplighet och inriktning mot
relevanta forskningsområden. Institutet har
därmed ökat fokuseringen på de frågor som rör
relationer och strukturer på arbetsmarknaden
samt samspelet mellan arbetsorganisatoriska och
arbetshälsorelaterade frågor. Mer medel har i
förhållande till föregående år avsatts till verk-
samhetsområdena arbetsmiljö och arbetsmark-
nad. Fördelningen framgår av nedanstående ta-
bell:

Tabell 4.8 Fördelning av bidrag på områden

Tusentals kronor

Arbetsmarknad Arbetsorganisa- Arbetsmiljö

tion

1997 34 699 91901 174 700

1998 56 393 86 621 204 656

De projekt som har initierats under året inom
arbetsmarknadsområdet har inriktats mot;
”svensk modell i förändring”, ”arbetsrätt i
EU-perspektiv”, ”IT, innovationer och nya jobb”
samt ”integrations- och segregationsmekanis-
mer”. Då forskningsprojekt ofta är fleråriga till
sin karaktär och därmed inte alltid visar resultat
samma år som de initieras är det svårt att redovi-
sa några resultat av denna forskning.

I syfte att stimulera en positiv utveckling avse-
ende arbetsorganisationsrelaterad frågor har in-
stitutet initierat ett antal forsknings- och utveck-
lingsprojekt. Några av dessa är Gnosjöprojektet
och Högskoleprojektet. Gnosjöprojektet syftar
till att fyra, för Gnosjötrakten, stora företag skall
på ett systematiskt sätt lära deras underleveran-
törer bättre arbetsmetoder för att kvalitets- och
leveranstidssäkra dem. Syftet med Högskole-
projektet har varit att stödja högskolornas läran-
de i kunskapsbildning i samverkan med praktiker
i omgivningen. Dessa nätverk har på olika sätt
inneburit att särskilt små och medelstora företag
har blivit delaktiga i regionhögskolornas forsk-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

nings- och utvecklingsarbete. Under budgetåret
1998 har tre större forsknings- och utvecklings-
program som ALI bedriver kommit in i ett av-
slutande skede. Det gäller LOV-programmet om
lönebildning, arbetsvärdering och löneskillnader
mellan kvinnor och män, Sjukvårdens arbets-
miljö och Service i förändring. Under komman-
de år beräknas antalet utvecklingsprojekt som
bedrivs i institutets regi att minska i antal, till
förmån för färre men större regionala program.

Institutet har bedrivit en omfattande forsk-
ning om besvär och sjukdomar som är relaterade
till fysisk och psykisk belastning på arbetsplat-
serna. Basen för forskningsverksamheten är stu-
dier kring mekanismer bakom dessa belastnings-
skador. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom
området har gett kunskaper om hur arbetsplatser
tekniskt och organisatoriskt kan utformas för att
förbättra anställdas förhållanden och minska ris-
ken för ohälsa och olycksfall.

Vid ALI bedrivs forskning om kvinnors vill-
kor och hälsa i arbetslivet. Under år 1998 påbör-
jades bland annat programmet ”Kön, arbete, häl-
sa”, vars utformning vilar på en tvärvetenskaplig
bas. Under året har institutet och Statistiska
centralbyrån (SCB) fortsatt utvecklingsarbetet
om mäns och kvinnors löner. Resultaten av ar-
betet visar att kvinnor fortfarande har lägre lön
än män och att någon minskning av löneskillna-
derna har inte skett under åren 1996 till 1997.

SALTSA, Europaprogrammet om arbetslivs-
frågor, har på allvar kommit igång med sin verk-
samhet under år 1998. Inom ramen för detta
program har ALI tillsammans med LO, TCO,
SACO och europeiska institutioner etablerat ett
långsiktigt forsknings- och utvecklingssamarbete
inom arbetslivsområdet med fokus på problem-
orienterade insatser i ett europeiskt perspektiv.

Programmet spänner över arbetsmiljö-, ar-
betsorganisations- och arbetsmarknadsområde-
na.

Förutom tidigare redovisade aktiviteter för
kunskaps- och erfarenhetsspridning har en viktig
del av kunskapsspridningen skett genom insti-
tutets utbildningsverksamhet. Denna verksam-
het har riktat sig mot företagshälsovården men
bedrivs också i samarbete med externa kursar-
rangörer och vänder sig då mot nyckelpersoner i
arbetslivet. Inom Arbetslivsinstitutet pågår en
satsning på forskarutbildning. Under 1998 in-
rättade ALI en särskild doktorandpool i syfte att
koncentrera resurserna och förstärka insatserna
för forskarutbildningen.

En stor del av anslaget avser bidrag till verk-
samheten med regionala skyddsombud, omfat-
tande utbildnings- och informationsverksamhe-
ten som bedrivs av till exempel fackliga
funktionärer samt till samverkan med arbets-
marknadens parter. Genom detta bidrag uppnås
och bibehålls en betydande kompetensnivå vad
gäller arbetsmiljö och arbetsmarknadsfrågor på
landets arbetsplatser. Under året har ALI bedri-
vit en rad samarbetsaktiviteter med arbetsmark-
nadens parter. Erfarenheterna från detta talar för
att fortsatta initiativ bör tas för att utveckla sam-
arbetet med parterna i nya former där verksam-
hetens form och innehåll gemensamt kan disku-
teras, utvecklas och utvärderas.

ALI har under år 1999 bemyndigats att besluta
om medel för bidrag och uppdrag som medför
utgifter för budgetåren 2000-2002 inom en ram
som tillsammans med tidigare fattade beslut får
uppgå till högst 250 miljoner kronor.

Tabell 4.9 Beslutsbemyndigande

Tusental kronor

	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	113 148	102 099	200 000	200 000	250 000
Nya förpliktelser	185 421	167 901	150 000	200 000	200 000
Infriade förpliktelser*	-196 470	-70 000	-150 000	-150 000	-200 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	102 099	200 000	200 000	250 000	250 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	180 000	250 000	250 000	250 000	250 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Slutsatser

Utvecklingen på arbetsmarknaden och arbetsli-
vet har blivit alltmer sammansatt och komplex.
Arbetsmiljö- och arbetsorganisationsarbetet har
fått en allt vidare innebörd. Detta ställer ökade
krav på helhetssyn och därmed på ett ökat sam-
arbete mellan olika forskningsdiscipliner och
verksamhetsfält inom arbetslivsforskningen. Det
är därför regeringens bedömning att den för-
skjutning av inriktning och angreppssätt som nu
fått genomslag inom den arbetslivsinriktade
forskningen bör fortsätta. Erfarenhetsutbytet
mellan arbetslivets aktörer samt kunskapsöverfö-
ringen mellan forskning och arbetsliv, och då
särskilt på lokal och regional nivå, är av väsentlig
betydelse för både arbetslivets utveckling och för
relevansen i den forskning som utförs. Arbetet
med samarbetsprogram och samarbetsprojekt
samt de regionala verksamheterna bör ges en
fortsatt hög prioritet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
308 585 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna
till 310,5 miljoner kronor respektive 323,3 miljo-
ner kronor.

Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor
Anslag 1999	295 780
Pris- och löneomräkning	2 340
Ökning av anslag	29 5081
Omprioriteringar inom stats- budgeten m.m.	-19 0432
Förslag 2000	308 585

1 Med anledning av tidigare engångsvisa indragningar av 1999 års anslag görs en
justering av anslaget B3 för år 2000. Justeringen innebär en ökning av anslaget.

2 Sänkningen innebär att anslaget B3 minskas med 12 043 000 kronor på grund av
omprioriteringar mellan anslagen inom utgiftsområdet, varav 9 400 000 kronor går till
anslaget B14 Medlingsinstitutet. 5 000 000 kronor förs över till anslaget A2 Småför e-
tagsutveckling inom utgiftsområde 24.2 000 000 kronor förs över till utgiftsområde 2
anslag A6 Statistiska centralbyrån.

B4 Rådet för arbetslivsforskning

Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		23 937	Anslags- sparande	4 367
1998	Utfall	23 937	Anslags- sparande	4 367
1999	Anslag	26 463	Utgifts- prognos	27 000
2000	Förslag	28 322
2001	Beräknat	28 755 1
2002	Beräknat	29 210 2

1 Motsvarar 28 322 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 28 322 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget avser Rådet för arbetslivsforsknings
(RALF) förvaltningskostnader. Kostnaderna för
forskning och utveckling inom rådets ansvar-
sområde behandlas under anslaget B 5 Finansie-
ring av forskning och utveckling inom arbets-
livsområdet.

RALF har till uppgift att initiera och finansie-
ra forskning och utveckling samt anslutande
kunskapsförmedling och därigenom bidra till ut-
vecklingen av en god arbetsmiljö, en effektiv ar-
betsorganisation samt till en arbetsmarknad till-
gänglig för alla. Rådet har byggt upp sin interna
organisation kring tre olika program; arbetsmil-
jö, arbetsorganisation och arbetsmarknad. Inom
varje område bedrivs forskning, utveckling och
kunskapsspridning. Programstrukturen innebär
dock inte någon definitiv gränsdragning mellan
områdena vilket kan innebära att vissa frågor kan
komma att hanteras inom flera programområ-
den. Rådet skall även främja internationellt sam-
arbete och erfarenhetsutbyte.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

RALF har under de senaste två åren lagt ned av-
sevärda resurser för att utveckla och förbättra
myndighetens förmåga att hantera information
om de projekt som beviljas stöd. Ett nytt pro-
jekthanteringssystem har förberetts och tagits i
bruk vid årsskiftet 1998/99. Detta skall göra det
möjligt för myndigheten att fortsättningsvis re-
dovisa verksamheten för flera år, och därigenom
i kommande årsredovisningar ge ett förbättrat
underlag för regeringens bedömning av verk-
samhetens utveckling.

RALF är en av de aktörer med forsknings-
och utvecklingsverksamhet som granskas i en
pågående utredning om hur näringsdeparte-
mentets myndigheter bättre kan organiseras med
hänsyn till deras bidrag till innovationssystemet
och därmed till samhällsutveckling och tillväxt.

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
28 322 000 kronor för budgetåret 2000. För bud-
getåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna till
28,8 miljoner kronor respektive 29,2 miljoner
kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ITabell 4.12 Beräkning av anslaget för 2000 \|
Tusentals kronor Anslag 1999	26 463
Pris- och löneomräkning	145
Justering av premier	1 714
Förslag 2000	28 322

B5 Finansiering av forskning och
utveckling inom arbetslivs-
området

ITabell 4.13 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		217 407	Anslags- sparande	44 793
1998	Utfall	217 407	Anslags- sparande	44 793
1999	Anslag	216 831	Utgifts- prognos	235 000
2000	Förslag	218 854
2001	Beräknat	222 919 1
2002	Beräknat	227 280 2

2 Motsvarar 218 854 tkr i 2000 års prisnivå

Anslaget avser medel för forskning och utveck-
ling inom arbetslivsområdet. Anslaget disponeras
av den medelsbeviljande myndigheten RALF.
Myndighetens verksamhet och mål beskrivs un-
der anslaget B 4 Rådet för arbetslivsforskning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har bidrag beviljats till 346 FoU-
projekt inom områdena arbetsmiljö, arbetsorga-
nisation, arbetsmarknad och programövergri-
pande projekt. Vid verksamhetsårets slut pågick
985 FoU-projekt med stöd av bidrag beviljade av
rådet. Av dessa var 334 projekt inom arbetsorga-
nisationsområdet. I allt större utsträckning har
medel beviljats till områdena arbetsorganisation
och arbetsmarknad. Största antalet beviljade
projekt finns nu inom området arbetsorganisa-
tion.

Universitetet och högskolor är största motta-
gare av bidrag beviljade av rådet. Rådet samarbe-

tar aktivt med övriga forskningsfinansiärer. Vida-
re har rådet lagt en ökad vikt vid
internationaliseringen av forsknings- och ut-
vecklingsarbetet. Internationell bevakning sker
också på uppdrag av rådet genom Sveriges tek-
niska attachéer (STATT).

Ett allt komplexare arbetsliv ställer ökade krav
på att de forskningsinsatser som sker inom om-
rådet bedrivs i projekt där mer än ett ämne eller
en forskningsdisciplin är företrädda. Rådet redo-
visar att cirka 42 % av de beviljade projekten be-
drivs utifrån ett sådant mångvetenskapligt per-
spektiv. Detta är en tydlig ökning jämfört med år
1997. Utöver dessa projekt tillkommer de cent-
rumbildningar och forskningsinstitut som rådet
stödjer och som till sin natur är mångvetenskap-
liga.

Drygt 20 procent av projektmedlen inom pro-
grammet arbetsorganisation har använts för ut-
vecklingsprojekt. Många av projekten är inrikta-
de på förändringsprocesser inom
tillverkningsindustrin. Flera mycket stora ut-
vecklingsprojekt är inriktade på skolan där Rådet
utvecklar i samarbete med ett tjugotal skolor
framtidens skolmiljöer och framtidens lagarbete
inom skolan. Dessutom stödjer Rådet projekt
inom områdena jämställdhet, kompetens- och
lärandeprocesser samt visst stöd till samverkans-
och nätverksprojekt. För att främja en långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom arbetslivsområdet
stöder rådet fyra större s.k. centrumbildningar.
Tre av dessa centrumbildningar bedriver tvärve-
tenskaplig forsknings- och utvecklingsverksam-
het inom områdena arbetsorganisation och för-
ändringsarbete. Dessutom stöder rådet
verksamheten vid Centre for Advanced Studies in
Leadership vid Handelshögskolan i Stockholm,
som har sin tyngdpunkt i arbetsorganisationsfrå-
gor. Under 1998 etablerades forskningsorgani-
sationen Tjänsteforum i Söderhamn genom ett
avtal mellan rådet och högskolan i Gävle.

Rådets program för arbetsmarknad har under
året omfattat delprogrammen ”arbets-
marknadens utveckling och reglering”,
”arbetsförmåga, rehabilitering och rätten till ar-
bete” samt ”att skapa nya jobb”. Under 1998 har
särskilt tre övergripande teman lyfts fram - ut-
veckling av nya jobb och företag, flexibla anställ-
ningsvillkor i förening med arbetstids- och sys-
selsättningsfrågor samt mångfald och
diskriminering i arbetslivet. Den största sam-
manhållna satsningen gäller FoU om nya jobb
och företag. Vid årsskiftet 1998/99 bedrevs där
ett tjugotal forskningsprojekt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Vid utgången av 1998 stödde rådet ca 70 pågå-
ende FoU-projekt som behandlade frågor inom
området jämställdhet och kvinnors villkor i ar-
betslivet. Vanliga forskningsteman är kvinnors
arbete och hälsa, kvinnor och ledarskap, löneför-
hållanden samt maktförhållanden i organisatio-
nen.

I regleringsbrevet för 1998 anges en riktlinje
om att 10 procent av projektmedlen skall använ-
das till kunskaps- och erfarenhetsspridning. Re-
sultatet av tillämpningarna av regleringsbrevet
för år 1998 kommer att synas först i de forsk-
ningsprojekt som startar år 2000 och då i pro-
jektens slutskede.________________________________

Riksdagen har på regeringens förslag i den
ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU 27, rskr.

1997/98:317) beslutat om ett utökat beställ-
ningsbemyndigande för anslaget som innebär att
regeringen får fatta beslut inom en högsta ram
om 420 000 000 kronor och som medför utgifter
under en femårsperiod. För år 1999 har rådet fått
följande bemyndigande att fatta beslut om åta-
ganden under respektive år.

Tabell 4.14 Beslutsbemyndigande

Tusental kronor

	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	160 000	313 000	400 000	420 000	420 000
Nya förpliktelser	252 000	269 000	215 000	195 000	195 000
Infriade förpliktelser*	-99 000	-182 000	-195 000	-195 000	-195 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	313 000	400 000	420 000	420 000	420 000
Erhålien/föreslagen bemyndiganderam	400 000	420 000	420 000	420 000	420 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Vid utgången av år 1998 var 313 000 000 kronor
av den sammanlagda bemyndiganderamen in-
tecknad. Från och med år 2000 räknar rådet med
att hela den totala ramen, dvs 420 000 000 kro-
nor, kommer att vara intecknad.

Slutsatser

Den ökade satsning på forsknings- och utveck-
lingsverksamhet som påbörjats inom områdena
arbetsorganisation och arbetsmarknad bör ge-
nomföras i enlighet med myndighetens plan.
Fortsatt hög prioritet ges vad gäller satsning på
kunskaps- och erfarenhetsspridning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

218 854 000 kronor för budgetåret 1999. För
budgetåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna
till 222,9 miljoner kronor respektive 227,3 miljo-
ner kronor.

ITabell 4.15 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor Anslag 1999	216 837
Pris- och löneomräkning	2 017
Förslag 2000	218 854

B6 Bidrag till Samhall AB

ITabell 4.16 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		4 456 419	Anslags- sparande o
1998	Utfall	4 456 419	Anslags- sparande o
1999	Anslag	4 262 419	Utgifts- prognos 4 262 419
2000	Förslag	4 262 419
2001	Beräknat	4 262 419
2002	Beräknat	4 262 419
Samhall Aktiebolags uppgift är att anordna, leda och samordna koncernens verksamhet för att ge

meningsfullt och utvecklande arbete åt personer
med arbetshandikapp där behoven finns. Staten
ersätter Samhall för de merkostnader som Sam-
hall har i förhållande till andra affärsdrivande
bolag i samma branscher, t.ex. för den anpassade
arbetstakten, arbetet med övergångar, ex-
tra/särskilda stödinsatser, inte säger upp arbets-
handikappade anställda och den geografiska
spridningen.

Utgifterna på anslaget styrs främst av antalet
anställda med arbetshandikapp.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Statens ersättning till Samhall uppgick till 4,5
miljarder kronor för budgetåret 1998. Koncer-
nens övriga rörelseintäkter var 5,1 miljarder kro-
nor under budgetåret. Lönekostnaden för ar-
betshandikappade anställda var 4,5 miljarder
kronor och övriga rörelsekostnader 5,0 miljarder
kronor, inklusive avskrivningar, för 1998. Revi-
sionsberättelsen till bolagsstämman 1999 inne-
höll inga anmärkningar.

Inom psykiatrin genomfördes en stor reform i
mitten av 1990-talet. Vidare skärptes reglerna för
rätt till förtidspension fr.o.m. år 1997. Det kan
inte uteslutas att dessa förändringar har bidragit
till att öka målgrupperna för dem som är i behov
av en plats i Samhall. Regeringen kan ännu inte
bedöma om anställningar på ‘A-tid kommer att
bli särskilt omfattande med anledning av att per-
soner med 3/4-förtidspension skall kunna få an-
ställning vid Samhall fr.o.m. den 1 januari i år
(prop. 1998/99:1, UO10 anslag A5 Kostnader
för sysselsättning av vissa förtidspensionärer).

De prioriterade grupperna inom Samhall, dvs.
psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och personer

med fler än ett handikapp, har särskilt svårt att få
arbete. Bland intellektuellt och psykiskt arbets-
handikappade fick 2,0 respektive 2,4 procent av
de arbetssökande i sin handikappgrupp ett arbe-
te, med eller utan arbetsmarknadspolitiskt stöd,
under första halvåret 1999. Synskadade hade
samma svårighet att få ett arbete som intellektu-
ellt arbetshandikappade, men fick i större om-
fattning arbete utan stöd. Av samtliga arbetssö-
kande arbetshandikappade fick 2,6 procent
arbete under perioden, varav en tredjedel med
hjälp av ett lönebidrag. Samtidigt bör dock näm-
nas att arbetslösheten har sjunkit för både intel-
lektuellt och psykiskt funktionshindrade under
senaste åren, från 3 900 personer i maj 1997 till
3 200 personer i maj 1999. Ännu finns ingen sta-
tistik över personer med fler än ett handikapp.

Utbildningsnivån för arbetshandikappade ny-
anställda i Samhall är mycket lägre än både ge-
nomsnittet hos arbetssökande vid arbetsförmed-
lingen och bland dem som får lönebidrag.
Utbildningsnivån för gruppen har ökat något
under de senaste åren, vilket borde skapa ökade
möjligheter till övergångar från Samhall till an-
nan verksamhet. År 1994 hade 60 procent av ar-
betshandikappade anställda i Samhall högst
grundskoleutbildning. Fyra år senare hade ande-
len minskat till 55 procent.

[Tabell 4.17 Verksamhetsmål och utfall för Samhalls verksamhet åren 1997-1999

	Målsättning	Utfall 1997	Utfall 1998	Utfall första halvåret 1999
Sysselsättningsvolym	Minst 31,9 miljoner ar- betstimmar för personer med arbetshandikapp	32,2 miljoner	31,8 miljoner	16,4 miljoner
Prioriterade grupper (utvecklingsstörda, psy- kiskt sjuka och personer med fler än ett handi- kapp)	Minst 40 procent av nyre- kryteringen skall ske från grupperna	45%	44%	41%
Övergångar	Minst 3 procent skall lämna Samhall till ordi- narie arbetsmarknad	4%	4%	4%

Samhall klarade de verksamhetsmål som rege-
ringen ställde upp för bolaget för 1998 med un-
dantag för sysselsättningsmålet, som inte upp-
nåddes fullt ut. Samhall beräknas även nå upp till
regeringens målsättningar för 1999, som är oför-
ändrade sedan 1997.

Samhall hade 26 900 anställda med arbetshan-
dikapp, varav 42 procent kvinnor och 58 procent
män, i slutet av 1998. Antalet anställda var då
drygt 400 fler än i slutet av 1997. Sysselsätt-

ningsvolymen, mätt i antal arbetstimmar, mins-
kade dock något för 1998 på grund av ökad från-
varo, vilken också gällde för arbetsmarknaden i
stort. Under 1998 rekryterades 2 300 arbetshan-
dikappade anställda, vilket är ungefär dubbelt så
många som året innan. Vidare skedde fyra av fem
övergångar med hjälp av lönebidrag under 1998.
Av dem som år 1997 gick till annan anställning,
hade 38 procent använt sig av möjligheten att
återgå till Samhall inom en tolvmånadersperiod.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

En utförlig redogörelse för Samhalls verksam-
het och dess resultat framgår av regeringens skri-
velse 1999 års redogörelse för företag med stat-
ligt ägande (1999/2000:20).

Samhall-verksamheten i Arboga

Regeringen beviljade Samhall sju miljoner kro-
nor i december 1997 för att etablera en ny verk-
samhet i Arboga. Samhall lämnade in slutredo-
visningen den 1 april 1999. Verksamheten
invigdes i november 1998.1 april 1999 hade verk-
samheten 72 anställda med arbetshandikapp.
Huvuddelen av dessa hade tidigare arbetat i Vol-
vo-Aero AB. Under år 1999 väntas personalstyr-
kan utökas till 80 - 85 personer.

Övergångar från Samhall

AMS har den 17 augusti 1999 särskilt redovisat
vilka insatser som görs för att öka antalet varak-
tiga övergångar från Samhall till reguljär arbets-
marknad. För det första har ombytessökande
från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden
en egen sökandekategori som gör att detta kan
följas upp. AMV klargör därefter redan vid an-
visningen till Samhall vad som är syftet med an-
ställningen, vilket konkretiseras i en trepart-
söverenskommelse. AMV och Samhall
samarbetar även kring ökade kompetensutveck-
lingssatsningar för anställda i Samhall, vilket ger
ökade möjligheter för dem att lämna sin anställ-
ning i koncernen. AMV och Samhall arbetar
därtill med kvalitetssäkring och rollfördelning i
arbetet med övergångar.

RRV:s rapport Samhall - en effektiv åtgärd

RRV presenterade rapporten Samhall - en effek-
tiv åtgärd (1999:18) i mars 1999. I rapporten
konstaterades bland annat att en majoritet av de
nyrekryterade från de prioriterade grupperna
inte hade ett arbetshandikapp som överensstäm-
de med kategoriseringen prioriterade grupper.
Vidare bedömde RRV att tre av tio arbetshandi-
kappade anställda i Samhall borde ha möjlighet
att gå över till arbete utanför bolaget.

Rapporten har remissbehandlats och Närings-
departementet har gjort en sammanställning av
remissyttrandena (dnr N1999/6382/A). Av
Samhalls respektive AMS remissvar framgår att
de tillsammans vidtar en rad åtgärder för att i
fortsättningen säkra att rätt målgrupper rekryte-
ras till Samhall. De utvecklar bland annat ett ge-
mensamt program för kvalitetssäkring av anvis-
nings-/rekryteringsprocessen samt reviderar det
gemensamma samverkansdokumentet. De

kommer också att initiera diskussioner om be-
dömning och klassificering av prioriterade grup-
per.

När det gäller RRV:s synpunkter på övergång-
arna, kommer Samhall att bland annat att satsa på
kompetensutveckling och personalutveckling för
anställda arbetshandikappade samt på att utöka
antalet arbetsledare.

Ett flertal remissinstanser har fört fram att
Samhall bedriver en viktig verksamhet och att
målgruppen för Samhall - arbetshandikappade
med fokus på prioriterade grupper - bör vara
kvar. De har även lämnat en rad kritiska syn-
punkter på hur Samhall fungerar i dag, bland an-
nat när det gäller vilka arbetshandikappade som
rekryteras till Samhall och vilka möjligheter det
finns för arbetshandikappade att utvecklas inom
företaget. Därtill har flera remissinstanser haft
synpunkter på Samhalls expansion inom tjänste-
sektorn. De har även ställt sig kritiska till RRV:s
förslag att tre av tio arbetshandikappade anställda
skulle kunna lämna Samhall för ett arbete på den
reguljära arbetsmarknaden, även om några in-
stanser varit positiva till ett högre övergångsmål
än de tre procent som gäller för 1999.

RRV återkommer med en rapport om de icke-
konjunkturbundna åtgärderna för arbetshandi-
kappade i slutet av hösten 1999. Den samman-
fattar erfarenheterna som dragits från de två rap-
porterna om lönebidrag och Samhall.

Samhall AB :s bolagsordning

Riksdagen har i samband med Samhall AB:s om-
bildning till aktiebolag beslutat (prop.
1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr.
1991/92:249) att regeringen inte bör ge tillstånd
att ändra i 3 och 4 §§ i Samhall AB.s bolagsord-
ning utan riksdagens medgivande.

Av 3 § i Samhalls bolagsordning framgår att
aktierna i Samhall inte ger rätt till utdelning. Med
hänvisning till att Samhall ökat sin konkur-
rensutsatta verksamhet sedan ombildningen till
aktiebolag 1992 och att en sådan reglering inte
finns i övriga statliga bolags bolagsordningar bör
detta ändras. Av 4 § samma bolagsordning fram-
går att Samhall AB direkt eller genom dotterbo-
lag skall bedriva produktion och försäljning av
varor och tjänster inom ett flertal branscher som
räknas upp. Med hänvisning till bolagets utveck-
ling sedan början av 1990-talet bör denna para-
graf revideras för att göras mer ändamålsenlig.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Slutsatser

Samhalls sysselsättningsmål år 2000

Regeringen anser att sysselsättningsmålet, d.v.s.
att Samhallkoncernen skall erbjuda en minsta
sysselsättningsvolym för arbetshandikappade an-
ställda om 31,9 miljoner arbetstimmar, skall vara
oförändrat för år 2000. Övriga mål för Samhalls
verksamhet beslutas i samband med att regering-
en skriver avtalet med Samhall AB i december

1999.

RRV.s rapport om Samhall

Regeringen har tagit del av RRV:s rapport och
dess slutsatser. Regeringen anser att det är viktigt
att rätt målgrupp rekryteras till Samhall. Rege-
ringen ställer sig dock tveksam till den nivå på
övergångar som RRV bedömt. Regeringen avser
att återkomma i frågan när avtalet mellan Samhall
och staten skrivs.

Vidare har regeringen tagit del av remissin-
stansernas svar på RRVrs rapport om Samhall.
Regeringen har funnit att AMS och Samhall hål-
ler på att vidta åtgärder på de punkter som de har
fått kritik för och stödjer dessa initiativ. Dess-
utom har Samhall påbörjat en större översyn av
hela organisationen som kommer att träda i kraft
den 1 januari 2000. Förändringen kommer dock
inte att innebära att anställda med arbetshandi-
kapp sägs upp. Regeringen kommer noga att
följa utvecklingen och vid behov vidta ytterligare
åtgärder efter det att RRV presenterar sin sam-
manfattande rapport om lönebidrag och Samhall.

Samhalls bolagsordning

Regeringen föreslår att Samhall AB:s aktier i
fortsättningen skall kunna ge möjlighet till ut-
delning varför 3 § i bolagsordningen bör ändras.
Vidare föreslår regeringen också att Samhall
AB:s verksamhetsinriktning enligt 4 § i bolags-
ordningen i fortsättningen får ändras av bolags-
stämman i syfte att få denna mer såväl ändamåls-
som tidsenlig.

Som en konsekvens av detta föreslår regering-
en att ändringar av 3 och 4 §§ i bolagsordningen
för Samhall AB får beslutas av bolagsstämman
utan riksdagens medgivande.

Sammanfattande medelsberäkning

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-
en att riksdagen anvisar ett ramanslag om
4 262 419 000 kronor för budgetåret 2000. För
budgetåret 2001 beräknar regeringen utgifterna
under anslaget till 4 262 419 000 kronor och för

budgetåret 2002 beräknas utgifterna till
4 262 419 000 kronor.

B7 AmuGruppen AB

Tabell 4.18 Anslagsutvecklin;

Tusental kronor		4 933	Anslags- sparande	4 586
1998	Utfall	4 933	Anslags- sparande	4 586
1999	Anslag	6 513	Utgifts- prognos	11 099
2000	Förslag	4 368
2001	Beräknat	948
2002	Beräknat	969

De utgifter som belastar anslaget är avvecklingen
av outhyrda lokaler, gällande de kontrakt som
övertogs av AmuGruppen AB från myndigheten
AMU-gruppen. Vad avser awecklingskostnader
skall, enligt ramavtalet som skrevs då bolaget bil-
dades den 1 juli 1993 mellan staten och
AmuGruppen AB, staten stå för 2/3 av hyres-
kostnaderna.

AmuGruppen AB bedriver arbetsmarknads-
utbildning med tyngdpunkt på yrkesinriktad ar-
betsmarknadsutbildning och är ett statligt bolag.
AmuGruppen AB bildades 1993 och tog från
och med den 1 juli 1993 över den verksamhet
som tidigare hade bedrivits inom myndigheten
AMU-gruppen. (prop. 1992/93:152, bet.
1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175)

B8 Arbetsdomstolen

ITabell 4.19 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		15 839	Anslags- sparande	1 522
1998	Utfall	15 839	Anslags- sparande	1 522
1999	Anslag	16 061	Utgifts- prognos	17 437
2000	Förslag	17 920
2001	Beräknat	18 188 1
2002	Beräknat	18 468 2

1 Motsvarar 17 920 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 17 920 tkr i 2000 års prisnivå.

Arbetsdomstolen prövar mål rörande kollektiv-
avtal och andra arbetstvister enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. För

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

domstolen gäller förordningen (1988:1137) med
instruktion för Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen är en specialdomstol som
prövar arbetsrättsliga tvister, det vill säga tvister
som rör förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Domstolens mål delas in i A- och
B-mål. A-mål är de arbetsrättsliga tvister där
domstolen är första och sista instans och B-mål
sådana mål som avser överklagande av arbets-
tvister som prövats i tingsrätt.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar att Arbetsdomstolen förbru-
kade hela anslaget förutom 10 000 kr. Anslags-
sparandet har därmed ökat till 1 522 000 kronor.
Domstolen har liksom under år 1997, även
periodvis haft vakanser under år 1998.1 syfte att
minska målbalansen har domstolen dock arbetat
med en något större organisation än vad tilldela-
de medel i princip medgett, vilket väntas med-
föra att anslagssparandet kommer att förbrukas
under budgetåret 1999.

Delårsrapporten för första halvåret 1999 visar
att 8 541 000 kronor förbrukats och för hela året
beräknas utgifterna uppgå till 17 437 000 kronor.

Arbetsdomstolen har i februari 1999 inkom-
mit till regeringen med bl.a. en rapport om sin
kompetensförsörjning samt en miljöredovisning.
Vidare har Arbetsdomstolen redovisat åtgärder
som vidtagits med anledning av det besparings-
krav avseende offentlig konsumtion som ställts
för perioden 1995/96-98.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

De övergripande målen för Arbetsdomstolen är
att snabbt och effektivt, samt med iakttagande av
höga krav på rättssäkerhet, avgöra arbetstvister
som förs till domstolen samt leda rättsutveck-
lingen och främja en enhetlig rättstillämpning.
Arbetsdomstolens verksamhetsmål för budget-
året 1998 var att fortsätta att minska handlägg-
ningstiderna samt att eftersträva en målbalans på
högst 150-200 mål.

Årsredovisningen för budgetåret 1998 visar att
den genomsnittliga handläggningstiden för det
totala antalet avgjorda mål (även mål som har av-
skrivits efter återkallelse och mål där en förlik-
ning kommit till stånd ingår) minskade något
under år 1998 jämfört med år 1997. Handlägg-
ningstiden var cirka 7,5 månader för A-mål och
drygt 6 månader för B-mål. Genomsnittlig

handläggningstid för mål som avgjorts efter dom
eller särskilt uppsatt beslut har under det senaste
året minskat med en månad till 10,5 månader för
A-mål. För B-målen minskade handläggnings-
tiden från 10,6 till 10,2 månader. Arbetsdom-
stolen eftersträvar en genomsnittlig handlägg-
ningstid på cirka 8 månader för A-mål och cirka
6 månader för B-mål.

Av de redovisade resultaten framgår att Ar-
betsdomstolen inte heller år 1998 kunnat uppnå
den eftersträvade målbalansen på 150-200 mål,
även om en viss minskning skett. Även hand-
läggningstiderna minskade något. Regeringen
har i regleringsbrevet för budgetåret 1999 revide-
rat det verksamhetsmål som gäller målbalansen
på så sätt att önskad nivå inte anges i siffror.
Domstolen skall dock fortfarande eftersträva en
låg målbalans. Vidare bör den genomsnittliga
handläggningstiden minska. Samtidigt bör
poängteras att handläggningen inte bara styrs av
processuella regler utan också av parternas krav
och önskemål, vilket påverkar handläggnings
tiden.

Arbetsdomstolen har vidtagit flera åtgärder i
syfte att förkorta handläggningstiderna. Exempel
på detta är att domstolen numera håller huvud-
förhandling fyra dagar i veckan i stället för tre
dagar. Vidare har domstolen haft en något större
bemanning än vad anvisade medel i princip har
medgett.

Antalet inkomna mål och målbalansen var
under år 1998 lägre än flera år tillbaka. Mål-
balansen minskade från 269 mål år 1997 till 241
år 1998. I stort kan dock sägas att både antal in-
komna mål och målbalansen under de senaste
åren har varit stabilt hög.

Slutsatser

De övergripande målen för Arbetsdomstolen bör
ligga fast under budgetåret 2000. Regeringen fö-
reslår att riksdagen anvisar 17 920 000 kronor för
budgetåret 2000. För budgetåren 2001 och 2002
beräknas utgifterna till 18 188 000 kronor re-
spektive 18 468 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

\|Tabell 4.20 Beräkning av anslaget för 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	16 061
Pris- och löneomräkning	1113
Justering av premier	746
Förslag 2000	17 920

B9 Statens förliknings-
mannexpedition

ITabell 4.21 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		2 147	Anslags- sparande	575
1998	Utfall	2 147	Anslags- sparande	575
1999	Anslag	2 402	Utgifts- prognos	2 432
2000	Förslag	603
2001	Beräknat	0 1

1 Anslaget övergår till Medlingsinstitutet.

Statens förlikningsmannaexpedition är central
myndighet för det statliga förlikningsväsendet.
Myndigheten förordnar förlikningsmän vid
medlingar i arbetstvister mellan arbetsgivare och
arbetstagare enligt lagen (1976:580) om med-
bestämmande i arbetslivet. Förfarandet regleras i
förordningen (1976:826) om medling i arbets-
tvister. Expeditionen ansvarar vidare för statisti-
ken över arbetsinställelser i riket. För För-
likningsmannaexpeditionen gäller också förord-
ningen (1988:653) med instruktion för Statens
förlikningsmannaexpedition. Instruktionen reg-
lerar expeditionens sammansättning och ärende-
nas handläggning.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Statens förlikningsmannaexpedition har som mål
att bidra till en fredlig lösning av arbetstvister
och att medverka till att arbetsmarknadskon-
flikter bringas till ett så snabbt slut som möjligt.

De huvudsakliga faktorer som styr Förlik-
ningsmannaexpeditionens utgifter är antalet
konflikter på arbetsmarknaden som kräver
medlarinsatser samt hur omfattande medlingarna
är. Antalet konflikter styrs i sin tur främst av hur
många kollektivavtal som löper ut under året.

1998 års avtalsrörelse på den svenska arbets-
marknaden omfattade den allt övervägande delen
av löntagarna. Flertalet avtal löper på tre år med
det sista året uppsägningsbart. De flesta avtal
tecknades innan de gamla avtalen löpt ut eller i
nära anslutning till detta datum. 1998 års avtals-
rörelse kom att påverkas på ett avgörande sätt av
det i mars 1997 slutna s.k. Industriavtalet. Detta
tillämpades för första gången i 1998 års förhand-
lingar. Redan under januari slöts avtal inom
pappers- och massaindustri, det gemensamma
metallavtalet och avtal inom den kemiska indu-
strin. Dessa avtal kom att prägla den fortsatta
avtalsrörelsen på ett gynnsamt sätt.

Trots att avtalsrörelsen 1998 berörde den stör-
re delen av arbetsmarknaden och ett förhållande-
vis stort antal tvister anmäldes till Förliknings-
mannaexpeditionen, blev avtalsrörelsen en av de
lugnaste på mycket lång tid. Antalet tvister under
året uppgick till 23. Antalet arbetsdagar som
förlorades på grund av arbetskonflikter uppgick
till 1 632, vilket är det lägsta antalet sedan 1960-
talet.

En jämförelse mellan budget och utfall visar
att Förlikningsmannaexpeditionen inte förbru-
kade hela anslaget budgetåret 1998. Till budget-
året 1999 har Statens förlikningsmannaexpedi-
tion överfört ett ackumulerat anslagssparande på
576 000 kronor, vilket utgör 24 procent av
anslagsbeloppet för budgetåret 1998. Regeringen
beslutade den 27 maj 1999 om medgivande för
myndigheten att disponera även den del av
anslagssparandet som överstiger tre procent av
anslaget utan hinder av bestämmelserna i 11§
anslagsförordningen (1996:1189).

Regeringen avser att föreslå att ett nytt med-
lingsinstitut skall inrättas den 1 april 2000. Med-
lingsinstitutet skall ersätta Statens förliknings-
mannaexpedition, som därför bör avvecklas vid
samma tidpunkt. Regeringen återkommer under
hösten 1999 med en proposition till riksdagen
om det nya medlingsinstitutets uppgifter och
befogenheter samt om formerna för avveckling-
en av Statens förlikningsmannaexpedition.

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 603 000
kronor till Statens förlikningsmannaexpeditions
verksamhet för det första kvartalet av budgetåret

2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ITabell 422 Beräkning av anslaget 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	2 388 1
Pris- och löneomräkning	22
Överföring till anslag B14	■1 807
Förslag 2000	603

1 Motsvarar 2 402 tkr i löpande pris för år 1999

BIO Statens nämnd för arbetstagares
uppfinningar

ITabell 4.23 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		51	Anslags- sparande	17
1998	Utfall	51	Anslags- sparande	17
1999	Anslag	56	Utgifts- prognos	56
2000	Förslag	57
2001	Beräknat	58 1
2002	Beräknat	59 2

1 Motsvarar 57 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 57 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
(SNAU) avger utlåtanden i frågor som avser till-
lämpningen av lagen (1949:345) om rätten till
arbetstagares uppfinningar. I tvist mellan arbets-
tagare och arbetsgivare kan någon av parterna in-
hämta utlåtande från nämnden. Förordningen
(1988:1140) med instruktion för Statens nämnd
för arbetstagares uppfinningar reglerar ärendenas
handläggning.

Nämnden sammanträder endast då den skall
lämna utlåtande i ett ärende. Det senaste åren har
nämnden sammanträtt ett par gånger per år.
Ordförande och sekreterare erhåller fast arvode.
Övriga sex ledamöter får ersättning per samman-
trädesdag. Utöver arvodes- och ersättningskost-
nader har nämnden endast små kostnader i form
av reseersättning, brevporto m.m.
Kammarkollegiet disponerar anslaget till SNAU
och upprättar årsredovisning åt nämnden.

nader i resultaträkningen och utgifterna i
anslagsredovisningen har avsett år 1997. Verk-
samhetens kostnader för 1998 har inte bokförts.
Om 1998 års kostnader hade redovisats riktigt
skulle anslaget ha överskridits. Utbetalningen av
anslaget har alltså skett i efterhand och Kammar-
kollegiet har därmed utbetalat 1997 års medel
under år 1998. RRV anser att utbetalningarna
skall bokföras som verksamhetskostnader och
belasta rätt redovisningsperiod. Regeringen för-
utsätter att SNAU beaktar de invändningar som
framkommit i RRV:s granskning och kommer
att bevaka att lämpliga åtgärder vidtas.

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 000
kronor för budgetåret 2000. För budgetåren
2001 och 2002 beräknas utgifterna till 58 000
kronor respektive 59 000 kronor.

Tabell 4.24 Beräkning av anslaget 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	56
Pris- och löneomräkning 1
Förslag 2000	57

Bil Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten

ITabell 4.25 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		4 000 1	Anslags- sparande
1998	Utfall	4 000 1	Anslags- sparande
1999	Anslag	7 229 1	Utgifts- prognos	7 229
2000	Förslag	7 229
2001	Beräknat	7 229 2
2002	Beräknat	7 229 3

1 Varav x tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi onen 1999.

2 Motsvarar x tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar x tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har haft invändning
mot nämndens årsredovisning. Redovisade kost-

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten drivs av Sve-
rige, Finland och Norge enligt ett avtal från
1990. Stiftelsen är belägen i Övertorneå kom-
mun. Stiftelsens uppdrag är att anordna arbets-
marknadsutbildning anpassad till de nordligaste
delarna av länderna samt att utveckla och stärka
det regionala samarbetet. Stiftelsen anordnar ut-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bildning inom områdena hantverk, ser-
vice/turism, informationsteknik samt tek-
nik/industri. Utbildningsplatserna köps av in-
stitutioner och företag - främst
arbetsförmedlingar - i de tre länderna.

Till grund för verksamheten ligger bland annat
en överenskommelse mellan länderna. Nuvaran-
de avtal går ut i och med utgången av år 1999.
Verksamheten regleras även i stadgar. Avtalet
och stadgarna reviderades senast år 1998. I sam-
band därmed åtog sig svenska staten att bidra till
stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp om 4
miljoner kronor för åren 1997 och 1998 samt
med 3 miljoner för år 1999. Riksdagen beslutade
på regeringens förslag till tilläggsbudget för bud-
getåret 1999 att bidragen till stiftelsen skall ökas
med 4 miljoner kronor från år 1999
(prop. 1998/99:100, yttr. 1998/99:AU3y, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) för är att sä-
kerställa att antalet utbildningsplatser inte mins-
kar, till följd av att stiftelsen pålagts mervärdes-
skatt.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Utöver statsbidraget finansieras stiftelsen verk-
samheten genom intäkter från kurs- och upp-
dragsverksamhet. Stiftelsens omsättning avseen-
de utbildningar uppgick år 1998 till 46,5 miljoner
kronor. Antalet årsanställda var 64 personer, i
medeltal. Under året har ca 4 miljoner kronor av
statsbidraget använts till åtgärder som kompe-
tensutveckling, marknadsföring, elevsocial verk-
samhet samt produktutveckling. Från tidigare år
balanserat statsbidrag har utnyttjats med ca 1,8
miljoner kronor. Enligt överenskommelsen
mellan Finland, Norge och Sverige har länderna
förbundit sig att köpa 50, 100 respektive 140
kursplatser per år under avtalsperioden 1997-
1999.1 genomsnitt har drygt 300 elever deltagit i
utbildning inom ramen för de fasta platserna.
Därutöver har ytterligare 150 personer fått ut-
bildning.

IM-Gruppen i Uppsala AB har på regeringens
uppdrag utvärderat verksamheten vid stiftelsen
inför nästa avtalsperiod för åren 2000-2002. Re-
sultatet av översynen har bland annat visat att
utbildningarnas inriktning ansluter i begränsad
utsträckning till näringslivets specialisering i
Nordkalotten. Stiftelsen försöker i stället fånga
upp de yrkesinriktningar som expanderar, vilket

förefaller vara en riktig strategi. Det finns under
den senaste fyraårsperioden en tydlig tendens
mot en förskjutning mot de mer teknikinriktade
utbildningarna, såsom informationsteknik och
industri/teknik. Detta har skett på bekostnad av
framförallt ämnesområdet service/turism. Om-
fördelningen mellan olika ämnesområden anses
dock vara naturlig och tyder på att man från
skolans sida försöker att anpassa utbudet efter
arbetsmarknadens krav.

De stora skillnaderna mellan de tre ländernas
arbetsmarknadssituation avspeglar hur urvalet av
elever går till i de olika länderna och synen på
vilka som utgör målgruppen. Den största skill-
naden återfinns mellan Norge och Finland. I det
norska perspektivet utgörs stiftelsens målgrupp i
första hand av långtidsarbetslösa och arbetslösa
som på grund av sociala problem eller bristande
grundutbildning har svårt att komma in på den
reguljära arbetsmarknaden. I Finland däremot
har man en relativt hög arbetslöshet, vilket leder
till att det finns ett större urval till varje utbild-
ningsplats. Sveriges situation är mellan dessa yt-
terligheter. Svenskarna antar huvudsakligen ele-
ver efter den tid de stått i kö.

Stiftelsen är organiserad med råd på olika ni-
våer med externa deltagare för att kunna påverka
utbildningens sammansättning och innehåll. I
dessa råd sker samråd mellan de olika nationella
köparrepresentanter och representanter från
stiftelsens ledning, eleverna och ämnesansvariga.
Detta arbetssätt anses ha förutsättningar att
fånga upp viktig information och utveckla inne-
hållet i utbildningen på ett relevant sätt. Men det
innebär också att köparna av utbildning finns in-
om stiftelsens organisation och därmed blir sys-
temet tidskrävande och otydligt vad gäller roll-
fördelning. Styrelsens arbete fungerar i stort väl.
Men detta att köparsidan finns representerade i
styrelsen leder till intressekonflikt. Kritik fram-
förs också vad gäller lämpligheten i att stiftelsens
direktör och styrelsens ordförande ibland kan
komma från samma land. När ett land innehar
båda dessa poster kan detta leda till en alltför stor
maktförskjutning åt ett håll.

Kvalitetsmässigt håller stiftelsen ungefär jäm-
na steg med andra motsvarande utbildningspro-
ducenter. Den generella bilden är att stiftelsen
vad gäller resultat i form av placering i arbete är
likvärdigt med andra jämförbara utbildningar i
Sverige och Finland, medan man lyckas bättre än
jämförbara norska utbildningar. Vidare har del-
tagarna i hög utsträckning fått arbete inom det
yrkesområde som utbildningen syftade till. Inom

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ämnesområdena teknik/industri samt informa-
tionsteknik har nästan alla elever fått arbete, det
vill säga hamnat inom "rätt" ämnesområde. Även
fullföljandegraden är hög. Detta innebär att nio
av tio elever som påbörjade utbildningen också
slutför den. Stiftelsen är dyrare än motsvarande
nationella utbildningar. Generellt ligger stiftelsen
20 procent över det svenska riksgenomsnittet.
Vid en jämförelse med AmuGruppens priser i
Norrbotten är stiftelsens priser dock ungefär
jämbördiga.

Följande rekommendationer lämnas för stif-
telsens framtida verksamhet utifrån de resultat
och resonemang som presenterats;

- En anpassad vision - trenationssamarbetet bör
tydligt lyftas fram som ett dominerande kän-
netecken för stiftelsens verksamhet. Annars
riskerar stiftelsen att tappa konkurrenskraft
vid kostnadsjämförelser. Strävan kunde vara
att till eleverna ge en yrkeskompetens anpas-
sad till hela Norden.

- Förtydliga rollerna - genom trestatsöverens-
kommelsen arbetar stiftelsen i dag på en
marknad med begränsad konkurrens, samti-
digt som man försöker ingjuta marknads-
medvetenhet i organisationen. För att under-
lätta denna omställning är det viktigt att
leverantörs- och köparrollerna är tydliga. Så
är inte fallet idag. Stiftelsen bör därför ta upp
en diskussion med köparsidan på olika nivåer
om vad som är en lämplig engagemangsnivå i
stiftelsens verksamhet.

- Verkställ de goda ideérna - viktigt att led-
ningen kontinuerligt driver och bevakar att de
goda ideérna realiseras för att hålla hög kvali-
tet och aktualitet i utbildningen tex systemet
med råd på olika nivåer.

- Förbättra den löpande uppföljningen - för att
få information i resultat- och kvalitetsfrågor
måste stiftelsen ha bättre uppföljningsverktyg
än idag. Stiftelsen uppmanas att se över sina
rutiner för uppföljning, eventuellt tillsam-
mans med köparna i de tre länderna.

- Flexibilitet för olika elevers behov - viktigt att
stiftelsen på alla nivåer har en hög organisa-
tions- och attitydmässig flexibilitet för att
svara mot de skiftande behoven bland elever-
na. Det finns all anledning att förvänta sig att
de tre ländernas behov även fortsättningsvis
inte kommer att vara identiska, eftersom län-
dernas ekonomier inte går alltigenom i takt.
Det kommer även fortsättningsvis att vara

heterogena elevgrupper, inte bara vad avser
nationalitet, utan även vad avser studieförut-
sättningar

- Utbilda i entreprenörskap- många av dem
som studerar på stiftelsen kommer att utöva
sina yrkeskunskaper inom ramen för andra
arbetsformer än traditionell anställning.
Många av utbildningarna kräver att eleverna
ska kunna driva verksamhet i form av eget fö-
retag. Därför bör stiftelsen utveckla företaga-
ranknytningen i utbildningen samt utbilda
eleverna om företagandets villkor i de tre län-
derna

— Ändra reglerna för ordförande-rotation - in-
för en alternativ lösning där direktören och
ordföranden inte är från samma land. Om
både direktören och ordföranden kommer
från samma land blir inslaget för stort från
detta land samtidigt som övriga medverkande
länders inslag/intresse minskar.

Slutsatser

Regeringen stödjer utvärderingens rekommen-
dationer och resonemang och anser det betydel-
sefullt att stiftelsen anpassar sin framtida verk-
samhet och inriktning därefter.Vidare kommer
regeringen att initiera förhandlingar om en ny
överenskommelse med ovanstående inriktning
träffas mellan Sverige, Norge och Finland för
åren 2000-2002.

Sammanfattande medelsförbrukning

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
7 229 000 kronor för budgetåret 2000. För bud-
getåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna till
7 229 000 respektive år.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

B12	Internationella avgifter
ITabell 4.26 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1998	Utfall	22 422	Anslags- sparande	5 439
1999	Anslag	24 195	Utgifts- prognos	24 195
2000	Förslag	24 195
2001	Beräknat	24 195
2002	Beräknat	24 195

Från anslaget betalas Sveriges andel av kostna-
derna för ILO:s verksamhet.

Genom sin anslutning till Nationernas för-
bund blev Sverige år 1920 medlem av Inter-
nationella arbetsorganisationen (ILO). Sedan år
1946 är ILO FN:s fackorgan för sysselsättnings-
och arbetslivsfrågor.

ILO:s främsta mål är att främja sysselsättning,
förbättra arbets- och levnadsvillkor samt värna
om fackliga fri- och rättigheter.

ILO:s beslutande församling, Internationella
arbetskonferensen, antog i juni 1999 ett av den
nye generaldirektören Juan Somavia framlagt
förslag till arbetsprogram och budget för perio-
den 2000-01, omfattande totalt 715 miljoner
schweizerfranc. ILO:s verksamhet under perio-
den skall främst inriktas på fyra strategiska mål:
främjandet och genomförandet av grund-
läggande principer och rättigheter i arbetslivet,
ökade möjligheter för såväl kvinnor som män att
finna en god sysselsättning och tryggad för-
sörjning, ett mer omfattande och effektivt socialt
trygghetssystem för alla samt främjande av tre-
partism och social dialog. Under varje strategiskt
mål skall en rad centrala (InFocus) program
genomföras, såsom främjandet av den år 1998
antagna deklarationen om grundläggande prin-
ciper och rättigheter i arbetslivet, det successiva
avskaffandet av barnarbete, återuppbyggnad och
investeringar i arbetskraftsintensiv verksamhet,
ekonomisk och social trygghet, ökad sysselsätt-
ning genom utveckling av små företag,
arbetarskydd, kunskapsutveckling och rehabilite-
ring.

Över den reguljära budgeten finansieras ILO:s
mötes-, norm-, utrednings-, forsknings- och
publikationsverksamhet, ILO-sekretariatet i
Geneve (Internationella arbetsbyrån), de regio-
nala och lokala kontoren och ett antal s.k. multi-
disciplinära team runt om i världen. ILO:s
tekniska biståndsverksamhet finansieras till
knappt 20 procent över den reguljära budgeten, i

övrigt genom frivilliga bidrag från medlemslän-
derna.

I Näringsdepartementet handläggs ärenden
som rör förhållandet till Internationella ar-
betsorganisationen (ILO). För beredning av vis-
sa ärenden som rör samarbetet med ILO finns
den trepartiskt sammansatta ILO-kommittén.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Följande av ILO antagna beslut kommer senare
att redovisas för riksdagen.

År 1996 höll ILO en särskild sjöfartskon-
ferens. Konferensen antog sju nya sjöfarts-
instrument, det vill säga en konvention (nr 178)
och en rekommendation (nr 185) om tillsyn av
sjömäns arbets- och levnadsförhållanden, en
konvention (nr 179) och en rekommendation
(nr 186) om rekrytering av och arbetsförmedling
för sjömän, en konvention (nr 180) om sjömäns
arbetstid och bemanning på fartyg och en
rekommendation (nr 187) om sjömäns löner och
arbetstid samt bemanning på fartyg samt slutli-
gen ett protokoll till 1976 års konvention
(nr 147) om miniminormer i handelsfartyg.

1997 års arbetskonferens antog en konvention
(nr 181) och en rekommendation (nr 188) om
privat arbetsförmedling, inklusive personalut-
hyrning, vilka ersätter 1949 års konvention om
avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer, upp-
sagd av Sverige år 1992.

1998 års arbetskonferens antog en rekom-
mendation (nr 189) om allmänna villkor för
främjandet av sysselsättning i små och medel-
stora företag.

1999 års arbetskonferens antog en konvention
(nr 182) och en rekommendation (nr 190) om
förbud mot och omedelbara åtgärder för att av-
skaffa de värsta formerna av barnarbete.

På dagordningen för Internationella arbets-
konferensen år 2000 står två nya ämnen, dels
säkerhet och hälsa inom jorbruket, i syfte att år
2001 anta nya instrument, dels utveckling av
mänskliga resurser: yrkesvägledning och yrkes-
utbildning, för s.k. allmän diskussion. År 2000
sker även slutbehandling av en ny konvention
med kompletterande rekommendation som
reviderar 1952 års konvention (nr 103) och
rekommendation (nr 95) om skydd vid havande-
skap och barnsbörd.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Under perioden 1996-99 hade Sverige en nor-
disk plats på regeringssidan i ILO:s styrelse. Vid
val till styrelsen i juni 1999 efterträdde Danmark
Sverige enligt en fastställd nordisk rotations-
ordning. Inför varje styrelsemöte äger nordiskt
samråd rum.

Slutsatser

Sveriges andel utgör 1.06 procent av ILO:s bud-
get år 2000. Länder som betalar sin avgift tidigt
under budgetåret får ett avdrag ett följande år
genom ett så kallat incentive scheme. Efter av-
drag är Sveriges medlemsavgift 3,6 miljoner
schweizerfranc för år 1999, motsvarande knappt
20 miljoner kronor och 3,8 miljoner schweizer-
franc för år 2000. Beloppet i kronor beror även
på rådande valutakurs vid betalningstillfället.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
24 195 000 kronor för budgetåret 2000. För bud-
getåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna under
anslaget till samma belopp.

B13 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av
sexuell läggning

Tabell 4.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999	Anslag	1 000	Utgifts- prognos	1230
2000	Förslag	3 018
2001	Beräknat	3 064 1
2002	Beräknat	3 113 2

1 Motsvarar 3018 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 3018 tkr i 2000 års prisnivå.

Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning (HomO) inrättades efter att
riksdagen antagit lagen (1999:133) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning.

HomO startade sin verksamhet den 1 maj
1999. Ombudsmannens huvuduppgift är att se
till att lagen (1999:133) om förbud mot diskri-
minering i arbetslivet på grund av sexuell lägg-
ning efterlevs. Ombudsmannen skall också enligt
sin myndighetsinstruktion verka för att sådan
diskriminering inte förekommer på andra områ-
den i samhällslivet. Ombudsmannen skall genom

information och rådgivning öka kunskapen hos
arbetsgivare och arbetstagare om diskriminering
på grund av sexuell läggning. Efter samråd med
Folkhälsoinstitutet skall ombudsmannen genom
opinionsbildande insatser motverka och före-
bygga diskriminering på grund av sexuell
läggning.

Ombudsmannen delar lokaler med Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering (DO) och
samordnar också vissa kansliuppgifter med DO,
som t.ex. telefonväxel, fax, arkivutrymme etc.
Ombudsmannen har under år 1999 rekryterat en
handläggare, vilket innebär att den samlade
personalstyrkan uppgår till två personer. Vidare
har HomO under år 1999 tillsammans med DO,
Handikappombudsmannen och JämO produce-
rat boken Rekrytera utan att diskriminera som är
en handbok om diskrimineringslagarnas inne-
börd och om hur man undviker fallgropar som
kan leda till lagbrott.

Regeringens överväganden

Ombudsmannens nuvarande anslag ger svårig-
heter att genomföra de uppgifter myndighetens
instruktion fastställer. Regeringen föreslår, sär-
skilt med hänsyn till att ombudsmannens upp-
gifter också innefattar diskriminering i samhälls-
livet i övrigt, en förstärkning av anslaget med

2 miljoner kronor och att riksdagen anvisar

3 018 000 kronor för budgetåret 2000. An-
slagsökningen finansieras inom utgiftsområdet.
För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgif-
terna under anslaget till 3,1 miljoner kronor re-
spektive budgetår.

ITabell 4.28 Beräkning av anslaget 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	1 000
Pris- och löneomräkning	18
Ökat resursbehov	2 000
Förslag 2000	3 018

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

B14 Medlingsinstitutet

\|Tabell 4.29 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor
2000	Förslag	11 250 1
2001	Beräknat	15 226 2
2002	Beräknat	15 462 3

‘Verksamheten beräknas inrättas från den 1 april 2000.
2Motsvarar 15 000 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 15 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Som anmäldes i 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition avser regeringen att återkomma till riks-
dagen under hösten 1999 med förslag om för-
ändringar i ramarna för lönebildningen. Ett syfte
med förslagen är att underlätta en utveckling
som gör det möjligt att nå målet om 80 procents
sysselsättningsgrad år 2004. I propositionen
kommer regeringen att redovisa sitt ställnings-
tagande till de förslag som lämnats av Utred-
ningen om ett förstärkt medlingsinstitut, vars
slutbetänkande Medling och lönebildning

(SOU 1998:141) överlämnades till regeringen i
november 1998. Regeringen avser att föreslå
bland annat att ett nytt förstärkt medlingsinstitut
inrättas den 1 april 2000. I 1999 års ekonomiska
vårproposition anmälde regeringen också sin av-
sikt att i budgetpropositionen för år 2000 föreslå
medel till det nya medlingsinstitutet. Regeringen
föreslår att ett ramanslag på 11 250 000 kronor
anvisas för finansiering av det nya medlings-
institutet. Beloppet är beräknat med utgångs-
punkt från att den nya myndigheten skall inrättas
från den 1 april 2000. Finansiering sker genom
att anslaget B9 Statens förlikningsmannaexpedi-
tion minskas med 1 807 000 kronor, motsvaran-
de kostnaden för expeditionens verksamhet från
och med andra kvartalet år 2000. Resterande me-
del till Medlingsinstitutet finansieras genom en
omföring av medel från anslaget B3 Forskning,
utveckling och utbildning m.m. inom utgiftsom-
råde 14. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas
medel för helt budgetår med 15,2 respektive 15,5
miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5 Jämställdhet mellan kvinnor och män

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar samordnings-
ansvar för jämställdhetspolitiken i stort och an-
slagen för Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
och särskilda jämställdhetsåtgärder.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

35,9

33,4'

50,4*

30,4

30,7

30,9

13,4 miljoner kronor avser tidigare anslag C3 Bidrag till kvinnoorganisationer som nu redovi-
sas under utgiftsområde 17.

Prioriteringar

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla
delar av regeringens politik. Det innebär bl.a. att
det åvilar varje departement att inom sina res-
pektive ansvarsområden vidta åtgärder för att
uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i ar-
betsliv och samhälle. Regeringen prioriterar ar-
betet med att utveckla arbetssätt som leder till att
ett jämställdhetsperspektiv införlivas i det löp-
ande planerings- och utvecklingsarbetet på alla
sakområden.

Under hösten 1999 kommer regeringen att
överlämna en särskild skrivelse till riksdagen med
en redovisning av hur jämställdhetspolitiken har
utvecklats hittills under mandatperioden. Där
redogörs också för den fortsatta inriktningen av
jämställdhetspolitiken.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Det pågår ett arbete inom alla politikområden
för att nå målen för jämställdhetspolitiken. Frå-
gor under andra departement som rör åtgärder
för att främja jämställdhet mellan kvinnor och
män redovisas i huvudsak under respektive ut-
giftsområde.

JämO:s verksamhet visar goda resultat i för-
hållande till de beslut som riksdagen fattat om
verksamhetens innehåll och inriktning. De ytter-
ligare medel som JämO har tillförts, 5 miljoner
kronor 1997 respektive 2 miljoner kronor 1999,
har möjliggjort en effektivisering och rationalise-
ring av verksamheten, som därmed har kunnat
intensifieras.

5.3 Anslag

Cl Jämställdhetsombudsmannen

Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		14 082	Anslags- sparande	1 908
1998	Utfall	14 082	Anslags- sparande	1 908
1999	Anslag	16 235	Utgifts- prognos	17 010
2000	Förslag	16 708
2001	Beräknat	16 966	i
2002	Beräknat	17 238	2

1 Motsvarar 16 708 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 16 708 tkr i 2000 års prisnivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Från anslaget betalas kostnader för JämO med
kansli och för Jämställdhetsnämnden.

De övergripande målen för JämO är att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet
och att verka för att jämställdhetslagens före-
skrifter följs. JämO:s verksamhet bedrivs i form
av information och rådgivning, uppföljning av
kraven om aktiva åtgärder samt genom att myn-
digheten bistår arbetstagare och arbetssökande
som anmäler överträdelser av förbuden mot
könsdiskriminering.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna
på området är antalet anmälningar om könsdis-
kriminering respektive arbetsgivares bristande
förmåga att leva upp till jämställdhetslagens krav
på aktiva ågärder. Vidare styrs utgifterna av
JämO:s insatser för att följa upp lagens krav på
aktiva åtgärder och för att fullgöra det informa-
tionsansvar som ålagts myndigheten.

JämOrs årsredovisning visar att resursför-
stärkningen gjort att JämO kunnat effektivisera
och intensifiera sin verksamhet. En jämförelse
mellan budget och utfall för år 1998 visar att
JämO inte förbrukat hela anslaget (inklusive an-
slagssparandet från 1997). Det anslagssparande
som fanns vid utgången av år 1998 förklaras
främst av att tryckningen av en handbok om ak-
tiva åtgärder inte hanns med under året. Progno-
sen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att årets anslag kommer att för-
brukas. Dessutom kommer en del av det tidigare
anslagssparandet att förbrukas.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

JämO:s årsredovisning visar goda resultat i för-
hållande till de beslut som riksdagen fattat om
verksamhetens innehåll och inriktning. Informa-
tions- och opinionsbildningsarbetet har intensi-
fierats, bl.a. genom att informationsmaterial har
distribuerats till allt fler målgrupper. Insatser för
tillsyn och uppföljning av om arbetsgivare upp-
fyller lagens krav på aktiva åtgärder och upprät-
tande av jämställdhetsplan har ökat. Flera s.k.
massgranskningar av jämställdhetsplaner har ini-
tierats och i samband härmed har kraftfulla in-
formations- och rådgivningsinsatser genomförts.

Årsredovisningen visar på vissa förändringar
avseende JämO:s resursanvändning. Procentuellt
sett har området diskriminering och arbetsvärde-

ring minskat sin andel medan området informa-
tion har ökat.

Myndigheten redovisar i första hand kvantita-
tiva resultat av verksamheten. En del kvalitativa
aspekter lyfts också fram, bl.a. när det gäller ar-
betsgivares jämställdhetsplaner. Effekter av jäm-
ställdhetsarbete är dock svåra att mäta i ett kort
perspektiv. Den kvantitativa analysen visar att
styckkostnaderna för avslutade diskriminerings-
ärenden har ökat i jämförelse med budgetåret
1997.1 övrigt har det inte skett några större för-
ändringar när det gäller styckkostnader.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

RRV har lämnat revisionsberättelse utan invänd-
ning. Regeringen anser det betydelsefullt att
fortsätta den dialog som förs med JämO när det
gäller att vidareutveckla uppföljningsbara mål för
verksamheten.

Slutsatser

JämO har en central roll i arbetet för att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet
och för att se till att jämställdhetslagen följs. Den
budgetförstärkning som JämO erhöll inför bud-
getåret 1997 har möjliggjort en lång rad satsning-
ar för att myndigheten effektivare skall kunna
medverka i jämställdhetsarbetet på arbetslivets
område. Framför allt inom områdena informa-
tion och opinionsbilding samt aktiva åtgärder har
verksamheten intensifierats. Vidare har resurstill-
skottet betytt att driften av JämO:s verksamhet
har kunnat rationaliseras. De ytterligare
2 miljoner kronor som JämO erhöll inför bud-
getåret 1999 har bidragit till att JämO har kunnat
öka sina insatser när det gäller tillsyn över de de-
lar av jämställdhetslagen som rör löneskillnader
mellan kvinnor och män. Det är dock för tidigt
att bedöma effekterna av denna resursförstärk-
ning. JämO skall senast den 1 mars 2000 redovisa
hur det ökade anslaget har påverkat myndighe-
tens verksamhet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	16 235
Pris- och löneomräkning	71
Justering av premier	458
Minskning enligt beslut	-56
Förslag 2000	16 708

För år 2000 förelås att anslaget beräknas till
16 708 000 kronor. För åren 2001 och 2002 be-
räknas utgifterna till 16,7 miljoner kronor re-
spektive år.

C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		1 076	Anslags- sparande	23 457
1998	Utfall	1 076	Anslags- sparande	23 457
1999	Anslag	13 706	Utgifts- prognos	30 000
2000	Förslag	13 706
2001	Beräknat	13 706
2002	Beräknat	13 706

Från anslaget betalas kostnader för särskilda jäm-
ställdhetsåtgärder som syftar till att främja jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män.

Inom ramen för anslaget genomförs projekt-
verksamhet och samlade satsningar m.m. för att
främja utvecklingen mot jämställdhet på särskilt
angelägna områden. Vidare prövas nya metoder
och modeller i jämställdhetsarbetet. Dessa är de
faktorer som huvudsakligen styr utgifterna un-
der anslaget.

En jämförelse mellan budget och utfall för år
1998 visar att omkring 8 procent av anslaget för-
brukats. Det beror på att regeringen i första hand
har använt reservation från tidigare anslag för
särkilda jämställdhetsåtgärder under femte hu-
vudtitelns uppförda reservationsanslag G 2, Sär-
skilda jämställdhetsåtgärder, från budgetåret
1995/96. Enligt prognosen för innevarande bud-
getår förväntas en större del av årets anslag för-
brukas.

Regeringens överväganden

För år 2000 bör inriktningen fortsatt vara sats-
ning på utvecklings- och förändringsarbete som
syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor
och män. Regeringen föreslår 13 706 000 kronor
för budgetåret 2000. För åren 2001 och 2002 be-
räknas utgifterna till 13,7 miljoner kronor res-
pektive år.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

6 Staten som arbetsgivare

6.1 Omfattning och ändamål

Området omfattar myndigheterna Arbetsgivar-
verket (AgV) och Statens pensionsverk (SPV).
AgV är den statliga arbetsgivarorganisationen till
vilken alla statliga myndigheter är anslutna. Även
vissa icke-statliga arbetsgivare kan ansluta sig till
organisationen. SPV är central förvaltningsmyn-
dighet för frågor som rör den statliga tjänstepen-
sioneringen och statens tjänstegrupplivförsäk-
ring, allt i den utsträckning dessa frågor inte hör
till någon annan myndighet. Både AgV och SPV
är avgiftsfinansierade. För av AgV utförda stabs-
uppgifter till regeringen disponerar regeringen
ett ramanslag (Dl).

Området omfattar även utgifter för personal-
pensionsförmåner, särskild löneskatt på pen-
sionskostnader m.m.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

8 059

8 143

7 739

7 758

7 784

7 906

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Anställda inom staten

Staten har för närvarande drygt 230 000 anställda
(inkl, affärsverken), vilket motsvarar cirka 5 pro-
cent av alla anställda i Sverige. Av dessa är 58
procent män och 42 procent kvinnor. Drygt
8 procent av kvinnorna och drygt 3 procent av

männen arbetar deltid. Under åren 1999-2002
beräknas överslagsmässigt cirka 10 500 statsan-
ställda avgå med ålderspension.

Trygghetsstiftelsen

Staten är tillsammans med de centrala arbetsta-
garorganisationerna på det statliga avtalsområdet
stiftare av Trygghetsstiftelsen. Trygghetsstiftel-
sen är den organisation som enligt det statliga
trygghetsavtalet bistår dem som är övertaliga och
som ansvarar för användningen av de medel som
parterna har avsatt för trygghetsåtgärder. Enligt
vad regeringen inhämtat från Trygghetsstiftelsen
har cirka 58 000 personer i staten sagts upp under
tiden april 1990 - juni 1999. Därtill kommer cir-
ka 3 200 personer som varit eller är föremål för
förebyggande insatser utan att registreras som
uppsagda. Antalet uppsagda under tiden juli 1998
-juli 1999 är ca 2 400.

Myndigheterna avsätter årligen 0,7 procent av
lönesumman till Trygghetsstiftelsen. Denna av-
sättning grundar sig på en överenskommelse
mellan parterna på det statliga avtalsområdet.
Avsättningen motsvarar sammanlagt cirka 384
miljoner kronor per år. Trygghetsstiftelsens ka-
pital uppgår för närvarande till cirka 1 077 miljo-
ner kronor. Av detta belopp skall cirka 96 miljo-
ner betalas ut enligt redan fattade beslut om
trygghetsåtgärder. Den totala omfattningen av
beräknade återstående kostnader för redan upp-
sagda kan uppskattas till cirka 430 miljoner kro-
nor. Under 1998 utbetalades 386 miljoner kro-
nor i stöd till övertaliga. En närmare redogörelse
för Trygghetsstiftelsens verksamhet och resultat
har lämnats i Regeringens skrivelse 1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Medelvärdet av en utbetald statlig tjänstepension
minskade kraftigt fr.o.m. 1999, när den allmänna
pensionen höjdes på grund av regeringens beslut
om att hela basbeloppet ska ligga till grund för
beräkningen. Höjningen är i praktiken en åter-
gång till de regler som gällde före 1993. Den
övervägande delen av utbetalda pensioner är s.k.
bruttopensioner, enligt ett äldre avtal. Brutto-
pension innebär att den statliga kompletterings-
pensionen sänks i motsvarande grad som den
allmänna pensionen höjs. Denna förändring in-
nebär att belastningen av anslaget D 2 minskar
fr.o.m. 1999. (se vidare under D 2 Statliga tjäns-
tepensioner)

Förändringar 1998 och 1999

Från och med år 1998 har en omläggning skett av
finansieringen av avtalsförsäkringarna. I budget-
propositionen för 1999 (prop. 1998/99:1 utgifts-
område 14 sid. 93) informerade regeringen dels
om att det fanns ett behov av ytterligare tekniska
justeringar av anslagen för förvaltningsändamål
med anledning av omläggningen, dels om att den
såg vissa problem med den tillämpade modellen
för premieberäkning. Regeringen uttalade att den
därför avsåg att i budgetpropositionen för 2000
lägga fram förslag om sådana justeringar av an-
slagen. Nämnden för statens avtalsförsäkringar,
som på regeringens uppdrag har utrett modellen,
har funnit att nämnden kan genomföra sådana
förändringar i modellen att de effekter som rege-
ringen efterlyste uppnås. Med utgångspunkt i
bland annat de föreslagna åtgärderna har rege-
ringen i denna proposition företagit de aviserade
ytterligare justeringarna av anslagen för förvalt-
ningsändamål. En redogörelse för dessa juste-
ringar finns även i volym 1: avsnitt 7.1 Tekniska
justeringar.

De brister som påtalats av revisionen (avsnitt
6.4) påverkade även det underlag som låg till
grund för regeringens justering av anslagen för
förvaltningsändamål i budgetpropositionen för

1998. Dessa brister är den huvudsakliga förkla-
ringen till de ytterligare justeringar av anslagen
som företagits i denna proposition. Justeringarna
uppgår sammanlagt till 5,0 miljarder kronor.
Samtidigt beräknas de premier som myndighe-
terna skall betala för år 2000 och som skall tillfö-
ras inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter

öka med 3,8 miljarder kronor i förhållande till år

1999.

Mål

- De statliga myndigheterna skall erbjudas
stöd av hög kvalitet.

- En utvecklad och samordnad statlig arbets-
givarpolitik.

Prioriteringar

- Vidareutveckla systemet för uppföljningen
av myndigheternas arbetsgivarpolitik.

- Följa upp och utvärdera systemet med pre-
mier för vissa avtalsstyrda anställningsför-
måner som infördes den 1 januari 1998.

6.3 Resultatbedömning

Verksamhetsområdet är relativt begränsat. Re-
sultatbedömningarna görs därför under an-
slagsavsnitten.

6.4 Revisionens iakttagelser

Regeringen konstaterar att RRV riktat invänd-
ning mot Statens pensionsverk. Som framgår av
SPV:s årsredovisning har preliminära pen-
sionspremier beräknats till ett för lågt belopp.
Brister i ledningens interna styrning och kontroll
har enligt RRV lett till väsentliga felbelopp i
premierna. Iakttagelserna behandlas under an-
slagsavsnittet 6.7 Statens pensionsverk.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

6.5 Anslag

D2 Statliga tjänstepensioner m.m.

Dl Stabsuppgifter vid
Arbetsgivarverket

ITabell 6.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1253	Anslags- sparande	4 764
1998	Utfall	1253	Anslags- sparande	4 764
1999	Anslag	3 000	Utgifts- prognos	2 500
2000	Förslag	2 000
2001	Beräknat	2 000
2002	Beräknat	2 000

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. med-
lemsavgifter för de samnordiska institutionerna,
utgivning av författningssamling (AgVFS),
överklagandeärenden och AgV:s funktion enligt
beredskapsförordningen. Under anslaget har
också medel beräknats för sådana stabsuppgifter
som regeringen kan komma att efterfråga hos
Arbets-givarverket (AgV) och som inte ingår i
AgV:s ordinarie arbete.

Under budgetåren 1998 och 1999 har anslaget
huvudsakligen belastats för ersättningar för
överklagandeärenden och förhandlings- och ut-
redningsuppdrag från regeringen.

Ingående balans på anslaget 1999 var 4 764 000
kronor. Regeringen har i beslut den 23 juni 1999
beslutat om indragning av 2,4 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Som ett led i regeringens vidareutveckling av
uppföljningen av myndigheternas arbetsgivarpo-
litik har AgV:s insamling och bearbetning av sta-
tistikuppgifter ökat. I och med att regeringen i
prop. 1998/99:138 föreslagit att rätten att över-
klaga skälighetsbeslut enligt kollektivavtal och
enligt tjänstledighetsförordningen tas bort,
kommer denna stabsuppgift att utgå. Mot bak-
grund av detta samt med beaktande av tidigare
års utfall anser regeringen att nuvarande anslags-
nivå bör sänkas med 1 miljon kronor.

ITabell 6.3 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		8 046 193	Anslags- sparande	- 120 489
1998	Utfall	8 046 193	Anslags- sparande	- 120 489
1999	Anslag	8 140 000	Utgifts- prognos	7 733 511
2000	Förslag	7 755 800
2001	Beräknat	7 781 600
2002	Beräknat	7 903 600

Anslaget avser utgifter för personalpensionsför-
måner, särskild löneskatt på pensionskostnader
m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kol-
lektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de för-
säkringsmässigt beräknade premier som statliga
arbetsgivare från den 1 januari 1998 skall betala
(prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl, rskr.
1996/97:53) och som redovisas under inkomst-
titeln Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på
inkomsttiteln kommer inte att överensstämma
med utgifterna på anslaget. Detta beror på att de
försäkringsmässigt beräknade premier som redo-
visas på inkomsttiteln avser beräknade pensions-
kostnader för aktiv personal för ett visst år me-
dan anslaget belastas med de pensioner som
utbetalas samma år.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Medelsbehovet för anslaget styrs främst av anta-
let förmånstagare, medelvärdet av den statliga
kompletteringspensionen samt av basbelopps-
förändringar. Löneutvecklingen har betydelse för
nytillkomna förmåners storlek. Vad gäller utbe-
talda förmåner utom SJ visar utvecklingen, enligt
Statens pensionsverks bedömning, under de se-
naste åren att antalet ökat fram till 1996, men
minskat under 1997 och 1998 med 0,3 respektive
0,4 procent. Detta motsvarar 500 resp. 600 för-
måner av totalt 175 200. Volymerna beräknas
också minska med ca 500 förmåner årligen under
de närmaste budgetåren.

Antalet utbetalda förmåner enbart vid SJ har
minskat stadigt. Minskningen motsvarar cirka 2
procent årligen de senaste fyra åren eller ca 1 000
förmåner per år av SJ:s totalt i genomsnitt 40 500
utbetalda förmåner. För SJ har SPV därför utgått
från att volymen kommer att minska i samma
omfattning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

På grund av basbelopps- och lönehöjningar
har medelvärdet av tjänstepensionerna med un-
dantag för 1999 ökat under de senaste åren. För
de närmaste åren (med år 1999 som utgångs-
punkt) har SPV antagit en årlig ökning av medel-
värdet av tjänstepensioner i allmänhet med 0,5
procent och för SJ:s tjänstepensioner med 1 pro-
cent.

Under 1998 har kostnaden för pensionsersätt-
ningar ökat. Den förändring av kostnadsansvaret
för pensionsersättningar som regeringen avisera-
de i budgetpropositionen för år 1997 har trätt i
kraft från och med år 1999. Den ger inte effekt
förrän år 2000, vilket innebär att ökningen i be-
lastning på anslaget fortsätter under år 1999 och
avtar de följande åren.

Utgifterna för grupplivförmåner har ökat
mellan åren 1997 och 1998 på grund av att affärs-
verken fr.o.m. 1998 betalar premier och därmed
belastar anslaget som avser grupplivförmåner.

Med ledning av ovanstående antaganden före-
slår regeringen att anslaget för år 2000 blir
7 755 800 000 kronor. Anslaget för år 2001 har
beräknats till 7 781 600 000 kronor och för år
2002 till 7 903 600 000 kronor.

6.6 Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket (AgV) omsatte budgetåret
1998 70 miljoner kronor. Omsättningen för 1997
var 69 miljoner kronor. AgV är till 99 procent
avgiftsfinansierat, varav 93 procent hänför sig till
medlemsavgifter. Medlemsavgiften beräknas som
en andel av medlemmens (myndighetens) brut-
tolönesumma. Medlemsavgiften sänktes den 1
januari 1996 från 0,14 procent till 0,13 procent av
respektive myndighets bruttolönesumma. Från
den 1 januari 1998 sänktes avgiften ytterligare till
0,115 procent. Denna nivå gäller även för år

1999.

Driftskostnaden per årsarbetskraft har ökat
över tiden. Detta beror på att antalet anställda
har minskat samtidigt som AgV:s lokalkostnader
fortfarande är höga. AgV sänker dock sina
driftskostnader successivt genom rationalise-
ringsarbete inom den administrativa verksamhe-
ten. Ett lokalbyte sker under hösten 1999. Detta
beräknas möjliggöra avgiftssänkning fr.o.m. år

2000.

Kyrkans skiljande från staten beräknas minska
medlemsavgifterna med 1 miljon kronor från år

2000.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

AgV:s verksamhet budgetåret 1998 har präglats
av den centrala avtalsrörelsen som på det statliga
förhandlingsområdet upptog nästan hela första
halvåret. Parterna enades i RALS 1998-2001
(Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos
staten m.fl.) om en ny avtalskonstruktion som
ökar möjligheterna att genom lokal lönebildning
bidra till ökad effektivitet. Bestämmelserna i av-
talen bedöms leda till en dämpad utveckling av
arbetskraftskostnaderna i nivå med övriga ar-
betsmarknaden. Lönestatistiken blev genom
metodutveckling ett ännu bättre hjälpmedel för
förhandlingsverksamheten.

Under året har nya former för sektorsverk-
samheten prövats framgångsrikt. Erfarenheterna
är positiva av de försök som gjorts med aktivite-
ter riktade till samtliga myndigheter inom re-
spektive sektor. Styrelsen har försöksvis utsett en
särskild grupp, Centro, som består av åtta cent-
rala myndigheter med regional organisation.

Genom en samverkan på arbetsgivarsidan
kunde en hotande lokförarkonflikt hösten 1998
avvärjas utan några eftergifter.

AgV efterfrågar årligen, sedan 1993, medlem-
marnas bedömning av sin verksamhet. Utgångs-
punkten inför undersökningen är de verksam-
hetsmål som formulerats av AgV och - i årets
undersökning - ett antal specialfrågor om 1998
års avtalsrörelse. Av resultaten i 1998 års Service-
barometer kan man utläsa att medlemmarna visar
stor tillfredsställelse med det aubete AgV utför.

Slutsatser

Utifrån årsredovisningen, Servicebarometer samt
genomförda dialoger är regeringens bedömning
att de prestationer som genomförts av AgV lett
till en vidareutvecklad och mer samordnad statlig
arbets givarpolitik.

6.7 Statens pensionsverk

Statens pensionsverk (SPV) är central förvalt-
ningsmyndighet för frågor som rör den statliga
tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupp-
livförsäkring. SPV svarar vidare för att myndig-
heter och andra arbetsgivare som är anslutna till

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

de statliga avtalsförsäkringarna påförs premieav-
gifter samt för att värdet av statens åtaganden i
fråga om dessa försäkringar kan redovisas. SPV
får utföra uppdrag åt myndigheter och andra
uppdragsgivare under förutsättning att det är
fråga om uppgifter som ligger nära verkets hu-
vuduppgifter

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

SPV skall

- effektivt och korrekt hantera tillämpningen
av den statliga tjänstepensioneringen och
statens tjänstegrupplivförsäkring,

- genom Nämnden för statens avtalsförsäk-
ringar (NSA) se till att de statliga myndig-
heterna fullgör sitt ekonomiska arbetsgiva-
ransvar för finansieringen av den statliga
tjänstepensionen, grupplivförsäkringen och
personskadeförsäkringen samt för pension-
sersättning enligt det statliga trygghetsav-
talet.

Arbetet med att färdigställa försäkringsmo-
dellen för den statliga tjänstepensionen har fort-
satt under 1998. Huvuduppgiften har varit att
utveckla system för beräkning av pensionsskul-
den och premier. Under året har också de första
delarna av försäkringsmodellen införts.

Verksamheten, som är helt avgiftsfinansierad,
har bedrivits inom två resultatområden.

Inom resultatområdet Pension Statlig administ-
reras tjänstepensioner för statstjänstemän. SPV
har ensamrätt på området. Det ekonomiska må-
let är full kostnadstäckning. I de premier som
statliga arbetsgivare skall betala (se ovan under
anslaget D2) ingår ersättning för SPV:s administ-
ration. Av årsredovisningen framgår att utfallet i
stort sett sammanfaller med den budgetram som
angavs i regleringsbrevet.

Ett av verksamhetsmålen är att öka effektivi-
teten, produktiviteten och säkerheten i verksam-
heten samt att förbättra servicen till statliga
myndigheter, tjänstemän och pensionärer. Verk-
samhetens driftkostnader skall redovisas och
jämföras med kostnader för motsvarande tjänster
som utförs av andra aktörer på marknaden med
liknande verksamhet. Jämförelser visar att SPV:s
driftkostnader är låga.

Under hösten 1998 har en mätning av kun-
dernas nöjdhet genomförts med hjälp av Statis-
tiska centralbyrån (SCB). Över 300 myndighe-
ter tillfrågades. För helhetsbedömningen erhöll
SPV ett nöjdkundindex (NKI) på 74 på en 100-
gradig skala. SCB , som genomför liknande mät-
ningar i andra branscher, anser att SPV:s NKI-
värde är högt. I mätningen kan man dock utläsa
skillnader i bedömningen av SPV mellan kunder
i stora respektive små organisationer m.m.

Månadsvis görs en stickprovskontroll, där ett
antal slumpmässigt utvalda ärenden kontrolleras.
Stickprovsrutinens urval och antalet kontroller är
totalt sett för litet, vilket innebär att det idag inte
går att statistiskt säkerställa stickproven. En ny
stickprovsrutin håller därför på att tas fram.

SPV hanterar återkrav av statliga fordringar
som uppkommit genom felaktiga utbetalningar
av pensionsförmåner. Felaktiga utbetalningar
upptäcks bl.a. i månatliga och dagliga kontroller,
som finns inbyggda i utbetalningssystemet eller
genom att förmånstagare eller myndigheter
meddelar sig med SPV.

Regeringen beslöt 1997 att SPV skall etablera
en aktualiseringsverksamhet motsvarande cirka
femtio arbetstillfällen under två år i Söderhamn.
SPV skall därvid genomföra en totalaktualisering
av pensionsunderlaget för alla statsanställda med
pågående anställning. Hittills har produktionen
dock endast nått en tredjedel av den nivå som
erfordras för att slutföra uppdraget på två år. Or-
sakerna till detta är i huvudsak att kvaliteten på-
det från myndigheterna insända materialet kräver
kompletteringar, att antalet anställda vid SPV är
färre samt problem i anslutning till scanningen av
dokumenten. SPV bedömer att etapp 1, tota-
laktualiseringen av pågående anställningar i Sö-
derhamn kan avslutas den 31 december 2002 till
en årsvis kostnad av 16 miljoner kronor.

Inom resultatområdet Pension Försäkring er-
bjuder SPV pensionsadministrativa tjänster till
bolag och kommuner. Syftet är att SPV genom
ökade volymer bättre ska kunna utnyttja sina re-
surser och sin kompetens och därmed hålla nere
kostnaderna för hela SPV:s verksamhet. Verk-
samheten bedrivs i konkurrens med andra pen-
sionsadministratörer. Priserna bestäms i för-
handling mellan SPV och kunderna. Det
ekonomiska målet är att generera ett verksam-
hetsutfall motsvarande minst 6 procent av verk-
samhetens intäkter. Av årsredovisningen framgår
att utfallet avviker markant från den budgetram
som angavs i regleringsbrevet. Orsak till detta är
att kostnaderna för år 2000-anpassningen påver-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

kar resultatet med cirka 9,4 miljoner kronor vil-
ket förklarar det negativa resultatet. Verksam-
hetsresultatet exkl. dessa projektkostnader är
drygt 4,9 miljoner kronor och ger en vinstmargi-
nal på 6,2 procent. Omsättningen ligger cirka 1,5
miljoner kronor över föregående år, beroende
bl.a. på ett nytt avtal med en större kund och
högre intäkter av engångskaraktär, när engång-
sinlösen av pensionsskulden skett. Kostnadsök-
ningen på cirka 16 miljoner kronor beror främst
på kostnader för år 2000- anpassning, utveck-
lingskostnader med anledning av ett nytt kom-
munalt pensionsavtal, förändrad kostnadsbild
med anledning av ett nytt avtal med en kund
samt kostnader för IT-omställning.

Statskontoret konstaterar i rapporten Skiftet
till år 2 000 - Laget i myndigheter (1999:10) att
SPV bedöms ha tillfredsställande grepp om läget
vad gäller 2000-anpassningen.

ITabell 6.4 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998 (varav tjänsteexport)	173 375	187 722	- 14 347
Prognos 1999 (varav tjänsteexport)	202 541	188 830	13 711
Budget 2000 (varav tjänsteexport)	215 100	208 950	6 150

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Regeringen ser allvarligt på den av RRV rikta-
de invändningen. Regeringen har erfarit att SPV
bl.a. avser att vidta följande åtgärder:

— utvärdera såväl den ansvarsfördelning som
gällt mellan SPV:s ledning och Nämnden
för statens avtalsförsäkringar (NSA) som
verksledningens hantering av försäkrings-
modellen för att se om ansvarsfördelningen
och styrningen bör ändras och beräkning-
arna därmed kunna göras säkrare

- förbereda rekrytering av en chefaktuarie till
SPV.

Slutsatser

Regeringen gör, med ledning av ovanstående re-
dovisning, bedömningen att SPV utfört sina in-
struktionsenliga uppgifter.

Verksamhetsmålen har ej helt uppnåtts under
året. Viss tveksamhet råder huruvida kvalitetsas-
pekten i effektmålen uppnåtts.

Mot bakgrund av RRV:s invändning är ut-
gångspunkten att SPV:s kärnverksamhet skall
prioriteras. Kompetens och kvalitet skall vara
ledstjärnor i utvecklingen av kärnverksamheten.
Regeringen vill särskilt peka på behovet av hög
kvalitet i de grunduppgifter som är avgörande för
bl.a. SPV:s prognos-, aktualiserings-, och premi-
eberäkningsverksamhet.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare
med uppdrag att se över exporten av statligt för-
valtningskunnande. SPV kan komma att ha en
roll inom tjänsteexporten, men det är naturligt
att avvakta med denna verksamhet mot bak-
grund av det lagda utredningsuppdraget.

Regeringen kommer genom en intensifierad
dialog och en översyn av SPV:s regleringsbrev att
noga följa utvecklingen av SPV:s verksamhet.

Regeringen kommer att ge SPV i uppdrag att
genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete.

Studiestöd

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

Förslag till statsbudget för 2000

Studiestöd

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................5

2 Lagförslag..................... 7

2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)....................7

3 Utgiftsområde 15 Studiestöd.................................................................................9

3.1 Omfattning..............................................................................................9

3.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9

3.3 Resultatbedömning...............................................................................10

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................10

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................10

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................11

3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................12

3.4 Anslag.....................................................................................................12

Al Studiehjälp m.m...........................................................................12

A2 Studiemedel m.m.........................................................................13

A3 Vuxenstudiestöd m.m.................................................................14

A4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss

föräldrautbildning i teckenspråk................................................16

A5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål.......................................17

A6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar..........................................................................17

A7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar..........................18

12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo9-15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................5

3.1 Utgiftsutvecklingen....................................................................................................9

3.2 Antal studiestödstagare totalt och per kön...............................................................9

3.3 Antal studerande och utbetalade belopp 1998........................................................ 11

3.4 Anslagsutvecklingen Al...........................................................................................12

3.5 Anslagsutvecklingen A2...........................................................................................13

3.6 Anslagsutvecklingen A3...........................................................................................14

3.7 Anslagsutvecklingen A4...........................................................................................16

3.8 Anslagsutvecklingen A5...........................................................................................17

3.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser A5.................................................17

3.10 Anslagsutvecklingen A6.........................................................................................17

3.11 Anslagsutvecklingen A7.........................................................................................18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349),

2. godkänner att under år 2000 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för studielån om 91,1 miljarder kronor
(avsnitt 3.4, anslag A2 Studiemedelm.m.),

3. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål, beställa produktion
av studentlitteratur som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
3 000 000 kronor efter år 2000. (avsnitt 3.4),

4. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande
uppställning:

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Studiehjälp m.m.	ramanslag	2 397 807
A2	Studiemedel m.m.	ramanslag	9 806 499
A3	Vuxenstudiestöd m.m.	ramanslag	8 195 998
A4	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	ramanslag	67 242
A5	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	ramanslag	23 935
A6	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbild- ningar	ramanslag	69 642
A7	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturveten- skapliga och tekniska utbildningar	ramanslag	420 324
Summa			20 981 447

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'

dels att 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:1215) om ändring i
nämnda lag skall införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Studiebidrag lämnas med 750 kro-
nor i månaden.

3 kap.
6§2

Studiebidrag lämnas med 850 kro-
nor i månaden.

4. Till den som i annat fall än som
avses i punkten 2 har påbörjat en fors-
karutbildning före den 1 april 1998
lämnas studiemedel enligt äldre före-
skrifter för forskarutbildning som be-
drivs under tiden den 1 januari 2000
- den 31 december 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1997:1215.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

3 Utgiftsområde 15 Studiestöd

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika
former av ekonomiskt stöd till enskilda under
studier. Kostnader för förvaltningen av studie-
stöden, som sköts av Centrala studiestödsnämn-
den (CSN), redovisas under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning.

Inom utgiftsområdet anslås medel för dels
studiehjälp i form av studiebidrag, inackorde-
ringstillägg m.m. för studerande inom främst
gymnasieskolan, dels studiemedel i form av stu-
diebidrag och dels medel för räntesubventioner
och avskrivning av studielån. Vidare anslås medel
för olika former av vuxenstudiestöd samt bidrag
för studiesociala ändamål.

Vissa studiestöd är rättighetsstyrda. Detta in-
nebär att anslagsbelastningen, förutom av regler-
na för lån och bidrag, främst är beroende av an-
talet studerande i studiestödsberättigande
utbildningar och deras val av studiestöd. Be-
stämmelserna som reglerar rätten till studiestöd
och återbetalningen av studielån finns bl.a. i stu-
diestödslagen (1973:349) och i studiestödsför-
ordningen (1973:418) samt i CSN:s tillämp-
ningsföreskrifter.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Tabell 3.2 Antal studiestödstagare totalt och per kön

Studiestöd	Antal studie- stödsragare	Varav kvinnor	Varav män
Studiehjälp	390 000	191 000	199 000
Studiemedel	412 000	235 700	176 300
-gymnasial nivå	113 800	67 100	46 700
-eftergymnasial nivå	298 200	170 000	128 200
Vuxenstudiestöd	180 000	127 000	52 000
-Särskilt utbild- ningsbidrag	124 495	90 400	34 095
-Särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa	25 171	17 323	7 848
-Särskilt vuxen- studiestöd	19 449	14 208	5 241
-NT-svux1	8 800	3 900	4 900
-Svux till stude- rande vid vissa lärarutbildningar	1 200	1 100	100

Källa: Centrala stud iestödsnämnden (CSN)

1 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

21 919

22 355

19 820

20 981

24 533

24 833

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Under budgetåret 1998 fick nästan en miljon
personer någon form av studiestöd. Möjligheten
till studielån i de olika systemen har utnyttjats av
omkring 362 000 personer. Antalet låntagare
uppgick den 1 januari 1999 till drygt 1,3 miljoner
personer.

Mellan åren 1997 och 1998 har det totala an-
talet studiestödstagare ökat med 6,7 %. Detta be-
ror på de pågående satsningarna inom både den
gymnasiala vuxenutbildningens område och in-
om högskoleområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÄDE 15

Även utgiftsutvecklingen präglas av dessa sto-
ra utbildningssatsningar. Speciellt har efterfrågan
på det särskilda utbildningsbidraget varit stor.

Prognosen för utgiftsområdet år 1999 är ca
2,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten. Den främsta orsaken till
minskningen är att arbetslösa ansökt om
studiestöd i mindre omfattning än beräknat,
vilket innebär att anslagna medel för det särskilda
utbildningsbidraget och särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa inte kommer att förbrukas helt. I
övrigt beror den lägre prognosen på en
redovisningsteknisk förändring som innebär att
avräkningsprinciperna för CSN avseende
anslaget A2 Studiemedel m.m. gjorts mer
enhetliga. I stället för att som tidigare tillämpa
både utgifts- och kassamässig avräkning för olika
slag av utgifter under anslaget tillämpas efter
förändringen enbart en kassamässig
avräkningsprincip. Förändringen innebär att ca

1,1 miljarder kronor avräknas år 2000 i stället för
år 1999.

Förändringar

Under perioden den 1 juli 1998 till den 30 juni
1999 kunde arbetslösa få det särskilda utbild-
ningsbidraget i 20 månader. Denna möjlighet
upphörde vid halvårsskiftet 1999, vilket innebär
att särskilt utbildningsbidrag nu lämnas i högst
tolv månader.

Mål

Studiestödet är en viktig del av utbildningspoliti-
ken och skall bidra till att de övergripande målen
för detta område uppnås. Studiestödet skall verka
rekryterande och därmed bidra till högt delta-
gande i utbildningen samt ha en utjämnande ver-
kan mellan individer och grupper inom befolk-
ningen och därmed bidra till ökad social rättvisa.

Prioriteringar

Under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet
för familjer och barn redovisas att regeringen av-
ser att föreslå riksdagen en höjning av det all-
männa barnbidraget med 100 kronor per barn
och månad i två steg åren 2000 och 2001. Med
anledning av detta har regeringen beräknat resur-
ser för en höjning av studiebidraget i studiehjäl-
pen med motsvarande belopp för respektive år.

Kunskapslyftet kommer i stort att ligga kvar
på samma nivå som år 1999 fram till och med

första halvåret 2002. Som en följd av detta kom-
mer också studiestödsvolymen i stort att ligga
kvar på samma nivå som innevarande år. Ansla-
get till vuxenstudiestödet nedjusteras dock med
1 miljard kronor för år 2000 på grund av en
minskad efterfrågan på det särskilda utbildnings-
bidraget till följd av att det från 1 juli 1999 inte
längre utbetalas mer än under maximalt 12 må-
nader. Dessutom gör regeringen bedömningen
att efterfrågan minskar p.g.a. en sjunkande ar-
betslöshet. Skulle det visa sig att efterfrågan
överstiger prognosen för år 2000 finns det på an-
slaget beräknade anslagssparande från innevaran-
de budgetår på drygt 920 miljoner kronor till re-
geringens förfogande. Därutöver minskas
anslaget också med 450 miljoner kronor som kan
hänföras till en redovisningsteknisk förändring.

Medel har avsatts för ett reformerat
studiestödssystem med början under år 2001.

Resurser har också avsatts för ett ökat antal
studiestöd som svarar mot utbyggnaden inom
högskolan.

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Studiestöden bidrar till att de utbildningspolitis-
ka målen kan nås. Studiefinansieringssystemet
har bidragit till att utbyggnaden av den efter-
gymnasiala utbildningen och vuxenutbildningen
har kunnat fortgå. Stöden har bidragit till ett
högt deltagande i alla former av utbildning.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Under år 1998 har 2,1 miljarder kronor utbeta-
lats i studiebidrag till studerande i gymnasiesko-
lan, 10,1 miljarder kronor utbetalats i bidrag till
vuxenstuderande på grund- eller gymnasial nivå
och 4,3 miljarder kronor till studenter på efter-
gymnasial nivå. Drygt 11 miljarder kronor har
lånats ut i form av studielån.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

1 Tabell 3.3 Antal studerande och utbetalade belopp 1998 1
Anslagsnamn/anslagspost	Antal studerande	Utbetalda belopp (mkr) bidrag	Utbetalda belopp (mkr) lån
Studiehjälp m.m.	390 500	2 154	0
Studiemedel m.m.	411 500	4 914	10 507
- gymnasial nivå	113 800	1 086	2 171
-högskolenivå	266 300	3 497	7 150
-utlandsstudier	31 400	331	1 186
Vuxenstudiestöd m.m.	180 300	9 587	289
-Korttidsstudiestöd och internatbidrag	5 916	33	0
-Svux1	21 7003	741	165
-Svuxa2	28 800	681	124
-Särskilt utbildningsbi- drag	123 300	7 647	0
-Timersättning vid särvux	200	8	0
-Stipendier för basår till ungdomar under 20 år	370	4	0
Svux till studerande vid vissa lärarutbildningar	1 400	35	5
NT-svux4	8800	481	123

Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
‘Särskilt vuxenstudiestöd

2 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

3 Varav 938 erhöll svux för högskolestudier (YTH)

4 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar

Studiehjälpen

Antalet studerande som fått studiehjälp under år
1998 är i stort sett oförändrat mot tidigare år.
Antalet studerande som fick det behovsprövade
extra tillägget minskade i förhållande till föregå-
ende år.

Studiemedel

De senaste årens utbildningssatsningar på gym-
nasieskole- och högskolenivå har inneburit att
antalet studerande och antalet studiemedelstaga-
re ökat kraftigt under år 1998. Det totala antalet
studerande som fick studiemedel steg med 7 %
under det budgetåret. Den största ökningen
bland studiemedelstagarna har skett på gymnasial
nivå. Även antalet studenter som läser en kortare
eller längre tid utomlands har ökat med 13,6 %
från 27 700 till 31 400 studenter under 1998.
57 % av studiemedelstagarna på högskolenivå är
kvinnor. Nära 60 % av studiemedelstagarna in-
om högskolan är under 25 år. Efterfrågan har
minskat något under innevarande budgetår.

Vuxenstudiestöden

Regeringens satsning på kunskapslyftet och det
särskilda utbildningsbidraget som startade höst-
terminen 1997 har även under budgetåret 1998
lett till en stor ökning av antalet studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå. Inom vux-
enstudiestödsområdet har antalet studerande
med studiestöd ökat med 23 % jämfört med år

1997, vilket främst beror på att det särskilda ut-
bildningsbidraget har utbetalats till drygt 123 300
personer. Syftet med det särskilda utbildningsbi-
draget är att rekrytera arbetslösa som saknar tre-
årig gymnasiekompetens till vuxenutbildning.
Det särskilda utbildningsbidraget är också öppet
för en mindre andel anställda som under utbild-
ningstiden ersätts på arbetsplatsen med en lång-
tidsarbetslös.

Som ett resultat av tillkomsten av det något
förmånligare stödet, särskilt utbildningsbidrag,
har antalet studerande med särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa (svuxa) minskat med ca 33 %
och antalet studiestödstagare med särskilt vuxen-
studiestöd (svux) minskat med 16% under år

1998. För studier vid vissa naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar fick 8 800 studerande
särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) under år
1998, vilket är en ökning med 22 %.

Innevarande budgetår har efterfrågan på sär-
skilt utbildningsbidrag minskat. Det är framför-
allt arbetslösa som ansökt om stödet i mindre
omfattning än beräknat. Däremot är efterfrågan
från arbetstagare större än tidigare. Utvecklingen
bör ses i ljuset av att det särskilda utbildnings-
bidraget från 1 juli 1999 inte längre kan utbetalas
mer än under maximalt 12 månader samt det
förbättrade läget på arbetsmarknaden med en
sjunkande öppen arbetslöshet och en ökande
sysselsättning.

Återbetalning

Drygt 1,3 miljoner personer har för närvarande
studielån. Låntagarnas skuld till CSN hade den 1
januari 1999 ett sammanlagt värde av ca 114,2
mdkr, varav lån beviljade fr.o.m. år 1989 utgjorde
68,9 mdkr. Vid utgången av år 2000 beräknas
skuldstocken för lån tagna fr.o.m. år 1989 vara

91,1 mdkr, varav 11,6 mdkr är nyupplåning för
kommande budgetår. Föregående år fick ca
290 000 låntagare anstånd med sin återbetalning.
Av de anstånd som beviljades för lån tagna efter
år 1989 beviljades nära 70% till studenter som
fortsätter studera.

I det nuvarande lånesystemet finns det risk för
en ökning av de framtida avskrivningarna. Av-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÄDE 15

skrivningarnas exakta omfattning är dock svår att
förutsäga. Av CSN:s årsredovisning framgår att
om antaganden görs om en god ekonomisk ut-
veckling bedömer myndigheten att de osäkra
fordringarna främst finns för lån över 300 000
kronor. De osäkra fordringarna beräknas, bero-
ende på vilka antaganden som görs för den eko-
nomiska utvecklingen, att uppgå till mellan 4 och
35 miljarder kronor av nuvarande skuldstock.

3.3.4 Regeringens slutsatser

Studiestödssystemen har fungerat relativt väl
som rekryteringsinstrument till de utbildningar
som utbildningsväsendet erbjuder. Det finns
dock brister i systemen, vilket bl.a. har beskrivits
i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU
1996:90). Regeringen kommer senare under
hösten att lämna förslag om ett reformerat
studiestödssystem som avses träda i kraft under
år 2001.

Mot bakgrund av det som nämnts beräknas
kostnaden för området under budgetåret 2000
till 21 miljarder kronor.

3.4 Anslag

Al Studiehjälp m.m.

Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen Al

Tusental kronor		2 153 716	Anslags- sparande	6 505
1998	Utfall	2 153 716	Anslags- sparande	6 505
1999	Anslag	2 104 730	Utgifts- prognos	2 130 000
2000	Förslag	2 397 807
2001	Beräknat	2 696 483
2002	Beräknat	2 737 310

De utgifter som belastar anslaget är studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg enligt 3
kap. studiestödslagen (1973:349). Vidare bekos-
tas från anslaget - enligt särskild författning
(CSNFS 1983:17) - ersättning till svenska elever
utomlands för dagliga resor. Utgifterna på områ-
det är främst beroende av antalet 16-20 åringar
som studerar i gymnasieskolor och motsvarande
skolformer.

En jämförelse mellan anvisade medel för bud-
getåret 1998 och utfall visar ett underskott på
nästan 40 miljoner kronor beroende på att utflö-

det av studiebidrag under år 1998 blev större än
beräknat.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Studiebidrag

Studiehjälp lämnas för den del av läsår under vil-
ken den studerande bedriver studier. Studie-
bidrag betalas i allmänhet ut för nio månader un-
der ett år. Studiebidraget utbetalades med 750
kronor per månad under budgetåret 1998.

Under budgetåret 1998 betalades studiebidrag
ut till ca 390 500 studerande. För budgetåret
1999 beräknar regeringen att ca 400 000 elever
kommer att få studiebidrag.

Extra tillägg

Extra tillägg beviljas med 855 kronor, 570 kronor
eller 285 kronor i månaden beroende på famil-
jens ekonomiska situation. Extra tillägg lämnas
liksom studiebidrag normalt för nio månader
under ett år. Under budgetåret 1998 utbetalades
extra tillägg till 26 200 studerande, en minskning
med 12 % i förhållande till föregående år.

Inackorderingstillägg och kostnader för dagliga
resor för studerande utomlands

Inackorderingstillägget beviljas i huvudsak till
studerande utanför det offentliga skolväsendet
(folkhögskolor, fristående skolor, riksinternat-
skolor m.fl.) med lägst 1 190 kronor och högst
2 350 kronor per månad beroende på avståndet
mellan hemmet och skolan. Under budgetåret
1998 fick 4 800 elever inackorderingstillägg.
Kostnader för dagliga resor till och från skolan
för studerande utomlands beräknas till 398 000
kronor under budgetåret 1999.

Slutsatser

Regeringens förslag: Studiebidraget i studiehjälpen
skall höjas från 750 kronor till 850 kronor i må-
naden fr.o.m. 1 januari 2000.

Skälen till regeringens förslag: Under ut-
giftsområde 12 föreslår regeringen en höjning av
det allmänna barnbidraget med 100 kronor per
barn och månad fr.o.m. januari 2000. Som en
följd av det föreslår regeringen även en höjning

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

av studiebidraget med motsvarande belopp.
Kostnaden för höjningen uppgår till 260 miljoner
kronor. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 §
studiestödslagen (1973:349).

Enligt Statistiska centralbyråns befolknings-
statistik beräknas antalet 16-20 åringar vara i
stort sett oförändrat under kommande budgetår.

Mot bakgrund av ovanstående beräknas kost-
naden för budgetåret 2000 för studiehjälpen till

2,4 mdkr.

slaget A2 Studiemedel m.m. gjorts mer enhetliga.
I stället för att som tidigare tillämpa både utgifts-
och kassamässig avräkning för olika slag av ut-
gifter under anslaget tillämpas efter förändringen
enbart en kassamässig avräkningsprincip. För-
ändringen innebär att ca 1,1 miljarder kronor av-
räknas år 2000 i stället för år 1999. Motsvarande
belopp har förts bort som indragning. Övriga
minskningar förklaras främst av en något lägre
efterfrågan på studiemedel.

A2	Studiemedel m.m.
Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen A2 1
Tusental kronor
1998	Utfall	Anslags- 10 067 259 sparande	-146 166
1999	Anslag	i Utgifts- 9 964 780 prognos	8 351 510
2000	Förslag	9 806 499
2001	Beräknat	11 461 152
2002	Beräknat	13 053 625

‘Varav 8 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

Anslaget omfattar kostnader för dels studieme-
del i form av studiebidrag, dels räntor och av-
skrivningar av studielån som ingår i studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vux-
enstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Dessutom
belastas anslaget av avskrivningar av studielån
som ingått som en del i studiehjälpen enligt äldre
bestämmelser samt av kostnader för avskrivning
och inlösen av vissa studielån med statlig kredit-
garanti i enlighet med kungörelsen (1961:384)
om avskrivning av lån för studier eller på grund
av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betal-
ningsoförmögen.

Studiemedelsanslaget är rättighetsstyrt och
belastningen är beroende bl.a. av antalet stude-
rande och lånebenägenheten. Även faktorer som
konjunkturläget, ränteutvecklingen och prisbas-
beloppet styr utgifterna på området. Ränteutgif-
terna styrs också av den ingående fordran som
staten har på låntagarna. Antalet låntagare har
ökat kraftigt under de senaste åren.

En jämförelse mellan anvisade medel och ut-
fall för budgetåret 1998 visar ett underskott på

146,2 miljoner kronor. Prognosen för inneva-
rande år visar att utgifterna kommer att bli ca 1,5
miljarder kronor lägre än vad som tidigare be-
räknats. Den främsta orsaken till minskningen är
en redovisningsteknisk förändring som innebär
att avräkningsprinciperna för CSN avseende an-

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 fick drygt 411 500 studerande
studiemedel. Detta är en ökning med 7 % i för-
hållande till föregående år. Det maximala belop-
pet för studiemedel är för närvarande 7 098 kro-
nor per månad, varav 1 973 kronor är bidrag.

Under år 1999 tycks inte antalet studiemedels-
tagare öka i samma takt som antalet platser inom
högskoleområdet men det finns en viss efter-
släpning i systemet. Först under kommande
budgetår förväntas utbyggnaden inom högskolan
slå igenom helt på studiemedelsområdet. Enligt
prognosen för innevarande år kommer antalet
studerande som beviljas studiemedel för studier
utomlands att öka.

Slutsatser

Regeringens förslag: Till den som påbörjat fors-
karutbildning före den 1 april 1998 skall studie-
medel få lämnas för forskarutbildning enligt de
föreskrifter i studiestödslagen (1973:349) som
gällde före den 1 januari 1998. Detta skall dock
endast gälla forskarutbildning som bedrivs under
åren 2000 och 2001, om inte doktoranden har
fått studiemedel för forskarutbildning redan för
tid före den 1 januari 1998.

Skälen för regeringens förslag: Skälen för re-
geringens förslag finns redovisade under utgifts-
område 16 (avsnitt 5.4.2). Förslaget medför en
ny övergångsbestämmelse till lagen (1997:1215)
om ändring i studiestödslagen (1973:349).

Under fyraårsperioden 1997-2002 kommer
antalet platser vid universitet och högskolor att
utökas med 88 000 permanenta platser. Studie-
medelsanslaget följer utvecklingen inom utbild-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

ningssektorn. Anslaget påverkas av de satsningar
riksdag och regering gör inom området. Under
år 2000 utökas antalet högskoleplatser med
20 000, vilket bedöms öka efterfrågan på studie-
medel. Under år 2001 kommer antalet högskole-
platser att utökas med ytterligare 10 000 platser.
Vuxenutbildningen inom kunskapslyftet på
grundskole- och gymnasieskolenivå kommer i
stort att ligga kvar på samma nivå som 1999.
Kostnaden för studiebidraget beräknas uppgå till
5,7 miljarder kronor under år 2000.

En stor del av anslagsbelastningen utgörs av
räntekostnader till följd av att den totala skuld-
stocken ökar varje år och att återbetalningarna
ännu är relativt små. Utgiften för räntor och av-
skrivningar beräknas uppgå till 4,1 miljarder kro-
nor.

CSN:s totala upplåning från Riksgäldskonto-
ret beräknas bli ca 79,4 mdkr vid utgången av år
1999 för studielån tagna fr.o.m. år 1989. För
budgetåret 2000 beräknas ytterligare 11,7 mdkr
lånas upp för studielån. Det samlade lånebehovet
uppgår därmed till 91,1 mdkr för det kommande
budgetåret.

Anslaget beräknas totalt till 9,8 mdkr för år 2000.

A3 Vuxenstudiestöd m.m.

Tabell 3.6 Anslagsutvecklingen A3

Tusental kronor		9 113 479	Anslags- sparande	165 5212
1998	Utfall	9 113 479	Anslags- sparande	165 5212
1999	Anslag	9 590 878 1	Utgifts- prognos	8 686 000
2000	Förslag	8 195 998
2001	Beräknat	9 966 587
2002	Beräknat	8 796 460

1 Varav -100 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-
nen 1999.

2 Beloppet kan komma att revideras senare

De utgifter som belastar anslaget är korttidsstu-
diestöd, internatbidrag, särskilt vuxenstudiestöd
(svux), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa), timersättning vid särvux, särskilt utbild-
ningsbidrag och stipendier för basår till ungdo-
mar under 20 år.

En jämförelse mellan anvisade medel och ut-
fall för budgetåret 1998 visar att anslaget har un-
derskridits med 118,2 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Särskilt vuxenstudiestöd

Särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas för studier
på grundskole- och gymnasieskolenivå samt på
högskolenivå för yrkesteknisk högskoleutbild-
ning (YTH), specialpedagogexamen eller special-
pedagogisk påbyggnadsutbildning och vissa ut-
bildningar inom naturvetenskap och teknik (s.k.
NT-utbildningar). De två sist nämnda redovisas
under anslag A6 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar och A7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Svux är i första hand avsett för vuxenstuderande
med kort tidigare utbildning som tar ledigt från
sitt arbete för att studera. Under budgetåret 1998
fick nära 22 000 personer svux. I förhållande till
år 1996 var det en minskning med ca 16 %. An-
ledningen är främst att de studerande valt att ut-
nyttja det särskilda utbildningsbidraget eftersom
det är ett ekonomiskt mer fördelaktigt studie-
stöd. Efterfrågan på stödet har ökat under inne-
varande budgetår.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

För rätt till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslö-
sa (svuxa) är det grundläggande villkoret att sö-
kanden är helt eller delvis arbetslös. Antalet stu-
derande som fick svuxa under budgetåret 1998
var nästan 29 000 personer, en minskning med
drygt 33 % i förhållande till föregående år. Detta
beror som tidigare nämnts på att studerande i
högre grad sökt särskilt utbildningsbidrag. Be-
slutet att arbetslösa skall ges möjlighet att fort-
sätta studera med svuxa ett andra år har inte
medfört att efterfrågan på stödet ökat under år

1998. Anledningen är främst att de studerande i
stället valt att utnyttja det särskilda utbildnings-
bidraget även för det andra året eftersom det är
ett ekonomiskt mer fördelaktigt studiestöd.
Efterfrågan på svuxa har ökat under innevarande
budgetår. En anledning till detta kan vara att
möjligheten att få särskilt utbildningsbidrag ett
andra år upphörde fr.o.m. 1 juli 1999.

Särskilt utbildningsbidrag

Särskilt utbildningsbidrag beviljas fr.o.m. höst-
terminen 1997 till arbetslösa mellan 25 och 55 år
för studier på grundskole- eller gymnasieskole-
nivå. Bidraget motsvarar ersättningen i arbets-
löshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Även an-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

ställda kan i begränsad utsträckning och under
vissa förutsättningar få stödet. Under hösten

1998 fick ca 123 300 personer det särskilda ut-
bildningsbidraget varav ca 77 % var arbetslösa.
Intresset för det särskilda utbildningsbidraget
har varit stort och utbetalda medel under år 1998
uppgick till 7 647,1 miljoner kronor. Under år

1999 beräknas antalet studiestödstagare minska
med ca 10 000 bl.a. till följd av att möjligheten att
studera ett andra år med särskilt utbildningsbi-
drag upphört samtidigt som andelen anställda
fyllt sin kvot av stödet under år 1999.

I avsikt att åstadkomma en effektivare hante-
ring av handläggningen av ansökningar om sär-
skilt utbildningsbidrag och för att lösa vissa pro-
blem har en departementspromemoria
remitterats. I promemorian föreslogs att kom-
munerna skulle få avgöra vilka som skulle få sär-
skilt utbildningsbidrag. På grund av en splittrad
remissopinion har regeringen valt att inte gå
vidare med frågan.

Korttidsstudiestöd och intematbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare
som deltar i studiecirklar, kurser inom komvux
och statens skolor för vuxna samt i vissa s.k.
korta kurser vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas
för studier i svenska, engelska och matematik på
grundskole- och gymnasieskolenivå, för studier i
samhällskunskap som motsvarar sådana moment
som ingår i den kommunala vuxenutbildningen
samt för studier som syftar till att utveckla han-
dikappades färdigheter och kunskaper om han-
dikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad
arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor per
timme.

Intematbidrag kan beviljas till deltagare i korta
kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor
för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget,
som kan beviljas både till arbetstagare och icke
arbetstagare, är 327 kronor per dygn.

Under budgetåret 1998 betalades 33,3 miljo-
ner kronor i korttidsstudiestöd och internatbi-
drag ut till nära 6 000 personer vilket är en
minskning med drygt 42 % i förhållande till året
innan. Orsaken till minskningen är främst att det
under år 1997 förutom anslagna medel även för-
brukades ingående reservationer.

Timersättning vid särvux

Timersättning beviljas till en studerande som
deltar i vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux) och som förlorar arbetsinkomst eller
arbetslöshetsersättning på grund av detta. År

1998 var antalet deltagare i särvux med tim
ersättning 200 personer.

Stipendier för basår till ungdomar under 20 år
Ett stipendium på 10 000 kronor kan utbetalas
till alla som genomfört ett basår med inriktning
mot naturvetenskap eller teknik inom kommunal
vuxenutbildning eller statens skolor för vuxna.
Under år 1998 har 370 personer fått stipendiet,
vilket är 630 personer färre än beräknat. Progno-
sen för år 1999 är att ca 450 personer kommer att
erhålla ett stipendium för studier under läsåret
1998/99.

Regeringen anser att stipendier för basår skall
kunna lämnas även för läsåret 1999/2000.

Slutsatser

Kunskapslyftet har medfört att antalet studeran-
de inom vuxenutbildningen ökat och därmed har
även efterfrågan på vuxenstudiestöd ökat under
budgetåret 1998. Minskningen av efterfrågan
under nuvarande budgetår bedöms att kvarstå år
2000 på grund av en minskad efterfrågan på det
särskilda utbildningsbidraget till följd av att det
från 1 juli 1999 inte längre utbetalas mer än un-
der maximalt 12 månader. Dessutom gör rege-
ringen bedömningen att efterfrågan minskar
p.g.a. en sjunkande arbetslöshet. Skulle det visa
sig att efterfrågan överstiger prognosen för år
2000 finns det på anslaget beräknade anslagsspa-
rande från innevarande budgetår på drygt 920
miljoner kronor till regeringens förfogande.
Därutöver minskas anslaget också med 450 mil-
joner kronor som kan hänföras till en redovis-
ningsteknisk förändring.

För budgetåret 2000 beräknas att ungefär lika
många vuxenstuderande som 1999 kan få ett
vuxenstudiestöd. Utfallet för år 1998 och prog-
nosen för innevarande år visar på svårigheten att
bedöma om medlen för de olika vuxenstudiestö-
den, som delvis överlappar varandra, motsvarar
efterfrågan.

Mot bakgrund av ovanstående beräknas kost-
naden för budgetåret 2000 för vuxenstudiestö-
den till 8,2 miljarder kronor. I anslaget ingår
statlig ålderspensionsavgift som beräknats till
744 099 000 kronor för år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

A4 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk

Tabell 3.7 Anslagsutvecklingen A4

Tusental kronor		34 905	Anslags- sparande	30 740
1998	Utfall	34 905	Anslags- sparande	30 740
1999	Anslag	65 718	Utgifts- prognos	40 000
2000	Förslag	07 242
2001	Beräknat	68 516
2002	Beräknat	69 882

Under detta anslag beräknar regeringen medel
för

- bidrag enligt förordningen (1995:667) om bi-
drag till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan för kostnader för resor och
boende för döva och hörselskadade elever vid
riksgymnasierna i Örebro samt för elever vid
Rh-anpassad gymnasial utbildning i Göte-
borg, Kristianstad, Stockholm och Umeå,

- utgifter enligt förordningen (1997:1158) om
statsbidrag för teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar för kostnader för dels anord-
nandet av sådan utbildning, dels deltagande i
sådan utbildning.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna
på området är antalet elever. Enligt förslag från
sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU
1996:113) bör bl.a. åldersgränsen för rätt till för-
tidspension/sjukbidrag ändras. Den nuvarande
åldersgränsen innebär att en del av eleverna vid
riksgymnasierna kan uppbära förtidspen-
sion/sjukbidrag. Detta förhållande kan komma
att påverkas av ställningstaganden till en eventu-
ell ändring av denna åldersgräns. Förslaget be-
reds för närvarande i Regeringskansliet. Vid be-
slut enligt nämnda förordningen om bidrag till
vissa funktionshindrade elever tas hänsyn till om
eleven uppbär förtidspension/sjukbidrag. Bud-
geteringen under anslaget utgår från att ersätt-
ning skall ges till eleverna enligt förhållandet att
ingen elev uppbär sådan förmån vilket förklarar
anslagssparandet. Utgifterna enligt förordningen
om teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
har beräknats för ca 800 deltagare. Ett visst an-
slagssparande har uppstått till följd av successiv
uppbyggnad under det första året.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har 364 personer fått bidrag enligt
förordningen (1995:667) om bidrag till vissa
funktionshindrade elever i gymnasieskolan. Det
är en ökning med nästan 10 % i jämförelse med
år 1997. Under förutsättning av oförändrade
regler bedöms efterfrågan ligga på samma nivå de
kommande tre åren.

Bidrag enligt förordningen (1997:1158) om
statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar har under år 1998 omfattat ca 400 för-
äldrar Det är färre än vad som planerades bero-
ende på att utbildningsanordnarna har behövt tid
för att förbereda sig och för att rekrytera deltaga-
re. Utgiftsutvecklingen indikerar på att ett ökat
medelsbehov kan uppstå vid full utbyggnad.

Regeringens förslag i propositionen Elever
med funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd (prop. 1998/99:105) berör bl.a. riksrekryte-
rande gymnasial utbildning för vissa elever med
funktionshinder. Förslagen innebär dock att
grunden för medelsberäkningen under detta an-
slag blir oförändrad.

Verksamhet som berättigar till stöd enligt för-
ordningen (1997:1158) om statsbidrag för teck-
enspråksutbildning för vissa föräldrar har ännu
inte gett erfarenheter som ger grund för ny be-
dömning av medelsbehovet.

Slutsatser

Regeringen beräknar medelsbehovet under an-
slaget för åren 2000, 2001 och 2002 till oföränd-
rad nivå i fast penningvärde i förhållande till år

1999.

I anslaget ingår statlig ålderspensionsavgift
som beräknats till 1 089 000 kronor för år 2000.

A5 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål

ITabell 3.8 Anslagsutvecklingen A5 1
Tusental kronor		20 853	Anslags- sparande	692
1998	Utfall	20 853	Anslags- sparande	692
1999	Anslag	23 534	Utgifts- prognos	ii 500
2000	Förslag	23 935
2001	Beräknat	24 390
2002	Beräknat	24 878

Anslaget omfattar utgifter för stöd till produk-
tion av studielitteratur för högskolestuderande
som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslek-
tiker. Anslaget disponeras av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) som i samverkan
med andra bibliotek skall förse synskadade och
andra läshandikappade med litteratur. Anslaget
är beroende av studerandeantalet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett överskott om ca 2,9 miljoner kronor.
Antalet läshandikappade högskolestuderande
som utnyttjade TPB studielitteraturservice ökade
med 6 % år 1998 i förhållande till föregående år.
Antalet högskoleplatser ökar även fortsättnings-
vis, vilket kan medföra att fler funktionshindrade
studenter kommer att behöva litteratur.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet studerande med behov av anpassad stu-
dielitteratur har ökat avsevärt under senare år.
Regeringen har under föregående budgetår an-
passat medelstilldelningen till det ökade stude-
randeantalet. Antalet synskadade och funktions-
hindrade högskolestuderande förväntas fortsätta
att stiga något. TPB kommer under treårsperio-
den att överföra mellan 7 000 och 8 000 analoga
talbokstitlar till digitalt format. Prognosen för år
1999 visar att anslaget kommer att förbrukas i sin
helhet. Kostnader för produktion av studielitte-
ratur för studerande som är synskadade, rörelse-
hindrade eller dyslektiker beräknas till 23,9 mil-
joner kronor för budgetåret 2000. TPB bör få
bemyndigande att beställa sådan produktion av
studentlitteratur som förfaller till betalning un-
der budgetåret 2001 till ett belopp av 3 miljoner
kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

1 Tabell 3.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser A5 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräkn.	2001 beräkn.	2002 beräkn.
Utestående för- pliktelser vid årets början1	864	2 499	1 000	3 000	3 000
Nya förpliktelser	22 488	22 000	27 000
Infriade förplik- telser1,2	-20 853	-23 500	-25 000	-3 000	-3 000
Utestående för- pliktelser vid årets slut	2 499	999	3 000
Erhållet/före- slagen bemyn- diganderam	6 000	1 000	3 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
2Förpliktelser till följd av utnyttjade bemyndiganden

Slutsatser

Resursbehovet förväntas vara stabilt under tre-
årsperioden. Anslaget beräknas till 23,9 miljoner
kronor år 2000, till 24,4 miljoner kronor år 2001
och till 24,9 miljoner år 2002.

A6 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
lärarutbildningar

ITabell 3.10 Anslagsutvecklingen A6 1
Tusental kronor		47 765	Anslags- sparande	1 879
1998	Utfall	47 765	Anslags- sparande	1 879
1999	Anslag	66 238	Utgifts- prognos	57 000
2000	Förslag	69 642
2001	Beräknat	70 943
2002	Beräknat	72 337

Anslaget omfattar utgifter för vuxenstudiebidrag
till studerande vid utbildning som leder till speci-
alpedagogexamen samt vid påbyggnadsutbild-
ning till sådan examen. Studerande som antas till
utbildningen har i princip rätt till stödet. En
jämförelse mellan budget och utfall år 1998 visar
att utbetalningarna och antalet studerande varit
något högre än beräknat.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 15

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under budgetåret 1998 erhöll omkring 1 400
studerande särskilt vuxenstudiestöd vid vissa
lärarutbildningar. Antalet studerande har varit i
princip oförändrat under de senaste åren.

Slutsatser

Studerandeantalet bedöms ligga på konstant nivå
även de kommande budgetåren och anslaget är
beräknat utifrån detta. Anslaget för år 2000 är
beräknat för samma antal studerande motsvaran-
de 69,6 miljoner kronor.

I anslaget ingår statlig ålderspensionsavgift
som beräknats till 6 337 000 kronor för år 2000.

Anslaget omfattar kostnader för vuxenstudiestöd
enligt förordningen (1995:819) om vissa natur-
vetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar
med särskilt vuxenstudiestöd m.m. Endast stude-
rande som har rätt till särskilt vuxenstudiestöd
kan antas till utbildningarna. Utfallet för år 1998
visar ett underskott på 6,4 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Hösten 1998 skedde den fjärde och sista antag-
ningen till s.k. NT-utbildning. Samtliga 9 000
nybörjarplatser inom NT-satsningen har ut-
nyttjats i och med den sista antagningen. Antalet
studerande minskar därefter successivt.

A7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar

Tabell 3.11 Anslagsutvecklingen A7

Tusental kronor		481 032	Anslags- sparande	-6 394
1998	Utfall	481 032	Anslags- sparande	-6 394
1999	Anslag	539 197	Utgifts- prognos	532 800
2000	Förslag	420 324
2001	Beräknat	245 028
2002	Beräknat	78 976

Slutsatser

Anslaget styrs av antalet studerande med NT-
svux. Volymerna antas nå sin kulmen under år
1999 för att därefter successivt avta till utgången
av år 2002. Anslaget beräknas till 420 miljoner
kronor år 2000, till 245 miljoner kronor år 2001
och till 79 miljoner kronor år 2002.

I anslaget ingår statlig ålderspensionsavgift
som beräknats till 38 246 000 kronor för år

2000.

Utbildning och
universitetsforskning

I Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2000

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................15

2 Lagförslag..............................................................................................................19

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)............................19

3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................................21

3.1 Omfattning............................................................................................22

3.2 Resultatbedömning...............................................................................24

3.3 Forsknings- och utbildningssamarbete inom EU...............................33

3.4 Utgiftsutvecklingen..............................................................................34

4 Förskola, skola och vuxenutbildning..................................................................37

4.1 Omfattning............................................................................................37

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................37

4.3 Resultatbedömning...............................................................................39

4.3.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.........................................39

4.3.2 Skolan.....................................................................................................40

4.3.3 Vuxenutbildningen................................................................................43

4.3.4 Internationalisering i förskolan, skolan och vuxenutbildningen.......46

4.3.5 Jämställdhet...........................................................................................48

4.4 Prioriteringar.........................................................................................49

4.4.1 Ökad måluppfyllelse i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg....49

4.4.2 Ökad måluppfyllelse i skolan...............................................................49

4.4.3 Vuxenutbildningen................................................................................57

4.5 Övriga frågor.........................................................................................60

4.5.1 Interkommunal ersättning för riksrekryterande

påbyggnadsutbildningar........................................................................60

4.5.2 Svenska Statens Språkresor AB............................................................63

4.6 Revisionens iakttagelser........................................................................63

4.7 Anslag.....................................................................................................63

Al Statens skolverk..........................................................................63

A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.............................66

A3 Forskning inom skolväsendet....................................................68

A4 Program för IT i skolan..............................................................69

A5 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna.....................70

A6 Statens institut för handikappfrågor i skolan............................70

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

A7 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp....................................................................................72

A8 Specialskolor och resurscenter..................................................73

A 9 Särskilda insatser på skolområdet...........................................74

A10 Sameskolstyrelsen.......................................................................75

All Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola.............................................................................76

A12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet.................................77

A13 Statens skolor för vuxna.............................................................78

Al4 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning...................80

Al 5 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna....................................82

A16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling.................................................................86

5 Universitet och högskolor...................................................................................89

5.1 Universiteten och högskolorna centrala i ett lärande samhälle.........89

5.2 Omfattning och resultatbedömning....................................................92

5.3 Grundläggande högskoleutbildning....................................................99

5.3.1 Utbyggnad av den högre utbildningen år 2000..................................99

5.3.2 Nya platser i högskolan åren 2001 och 2002..................................... 100

5.3.3 Matematik, naturvetenskap och teknik.............................................104

5.3.4 Vårdutbildningar.................................................................................105

5.3.5 Lärarutbildningar................................................................................107

5.3.6 Konstnärliga utbildningar..................................................................110

5.4 Grundforskning och forskarutbildning............................................111

5.4.1 Fortsatt utbyggnad av grundforskning och forskarutbildning........114

5.4.2 Forskarutbildning...............................................................................116

5.5 Särskilda frågor................................................................................... 119

5.5.1 Kvalitet................................................................................................119

5.5.2 Jämställdhet och genusperspektiv......................................................120

5.5.3 Internationellt samarbete...................................................................122

5.5.4 Samverkan med det omgivande samhället.........................................124

5.5.5 IT i högskolan.....................................................................................126

5.5.6 Studenter med funktionshinder i högskolan....................................127

5.5.7 Utbildning i mänskliga rättigheter....................................................128

5.6 Särskilda budgetfrågor m.m...............................................................128

5.6.1 Mål för verksamheten och perioder...................................................128

5.6.2 Avräkning av anslag och anslagsberäkningar....................................129

5.6.3 Ersättningsbelopp...............................................................................131

Bl Uppsala universitet: Grundutbildning....................................132

B2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning..........134

B3 Lunds universitet: Grundutbildning.......................................135

B4 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning.............136

B5 Göteborgs universitet: Grundutbildning................................137

B6 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.....139

B7 Stockholms universitet: Grundutbildning..............................140

B8 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ... 141

B9 Umeå universitet: Grundutbildning........................................142

B10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning.............144

Bli Linköpings universitet: Grundutbildning...............................145

B12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning .... 146

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B13 Karolinska institutet: Grundutbildning..................................148

B14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning........149

B15 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning.......................150

B16 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildningl51
B17 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning..........................152

Bl8 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 153
Bl9 Karlstads universitet: Grundutbildning..................................154

B20 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning........156

B21 Växjö universitet: Grundutbildning........................................157

B22 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning..............158

B23 Örebro universitet: Grundutbildning.....................................159

B24 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning...........161

B25 Mitthögskolan: Grundutbildning............................................162

B26 Mitthögskolan: Forskning........................................................163

B27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning............164

B28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning......................................................................165

B29 Malmö högskola: Grundutbildning.........................................165

B30 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning...............166

B31 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning...................................167

B32 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning.........168

B33 Danshögskolan: Grundutbildning...........................................169

B34 Dramatiska institutet: Grundutbildning.................................170

B35 Högskolan i Borås: Grundutbildning......................................171

B36 Högskolan Dalarna: Grundutbildning....................................172

B37 Högskolan på Gotland: Grundutbildning...............................173

B38 Högskolan i Gävle: Grundutbildning......................................175

B39 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning...............................176

B40 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning.............................177

B41 Högskolan i Skövde: Grundutbildning...................................179

B42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning..........180

B43 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning...................181

B44 Konstfack: Grundutbildning....................................................182

B45 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning.............................183

B46 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning.......184

B47 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning......................185

B48 Mälardalens högskola: Grundutbildning.................................186

B49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................187

B50 Södertörns högskola: Grundutbildning..................................188

B51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................189

B52 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m............190

B53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........195

B54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor...................................................................................196

B56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.................198

B57 Universitets och högskolors premier för de statliga

avtalsförsäkringarna..................................................................198

6 Högskolemyndigheterm.fl................................................................................201

Cl Högskoleverket.........................................................................201

C2 Verket för högskoleservice.......................................................202

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

C3 Centrala studiestödsnämnden.................................................203

7 Nationella och internationella forskningsresurser...........................................207

7.1 Forskningspolitiska utgångspunkter.................................................207

7.2 Omfattning.........................................................................................208

7.3 Utgiftsutveckling................................................................................208

7.4 Resultatbedömning.............................................................................208

7.4.1 Forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen .... 209

7.4.2 Nationella forskningsbibliotek..........................................................214

7.4.3 Institutet för rymdfysik.....................................................................215

7.4.4 Polarforskningssekretariatet..............................................................216

7.4.5 EU/FoU-rådet....................................................................................216

7.4.6 Forskningsstiftelserna........................................................................216

7.4.7 Nationell samverkan i forskningsfrågor............................................218

7.4.8 Internationellt forskningssamarbete.................................................218

7.5 Förändringar.......................................................................................220

7.5.1 Det forskningspolitiska reformarbetet..............................................220

7.5.2 Forskningsetik....................................................................................221

7.5.3 Bioteknik.............................................................................................221

7.5.4 Forskning för en hållbar utveckling..................................................221

7.5.5 Anslagsfrågor......................................................................................221

7.5.6 Ny organisation för verksamheten vid Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek.........................................................................222

7.6 Revisionens iakttagelser.....................................................................223

7.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.................................223

7.8 Anslag..................................................................................................226

Dl Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation.............................................................226

D2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning....................................226

D3 Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning227
D4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning................................................................................228

D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning.................................228

D6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning...............................229

D7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning....................229

D8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.................230

D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.................230

D10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning................231

D11 Rymdforskning.........................................................................231

D12 Kungl. biblioteket.....................................................................231

D13 Institutet för rymdfysik...........................................................232

D14 Polarforskningssekretariatet....................................................233

D15 Rådet för forsknings och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU......................................................................................233

D16 Särskilda utgifter för forskningsändamål................................234

Dl 7 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning..............................235

8 Gemensamma ändamål......................................................................................237

8.1 Omfattning.........................................................................................237

8.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................237

8.3 Resultatbedömning.............................................................................237

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

.4 Anslag...................................................................................................237

El Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m...............237

E2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m............................................................................................238

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................15

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................22

3.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................34

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................37

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................63

Beräkning av anslaget för år 2000..................................................................................65

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................66

Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................................. 68

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................68

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................69

Anslagsutveckling...........................................................................................................70

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................70

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................72

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................73

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................74

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................75

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................76

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................77

Anslagsutveckling...........................................................................................................78

Budget för uppdragsverksamheten i Norrköping........................................................79

Budget för uppdragsverksamhet i Härnösand..............................................................79

Anslagsutveckling...........................................................................................................80

Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................................. 82

Anslagsutveckling...........................................................................................................82

Anslagsutvecklingen.......................................................................................................86

Beräkning av anslaget för 2000...................................................................................... 88

5.1 Fakta om högskolan 1996-1998..............................................................................94

5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................94

5.3 Totala kostnader för högskolan...............................................................................95

5.4 Antal helårsstudenter per lärosäte enligt uppdrag samt högskolornas prognos för

åren 1997-1999.....................................................................................................96

5.5 Examensmål..............................................................................................................97

5.6 Mål avseende antal examina i forskarutbildningen inom respektive

vetenskapsområde................................................................................................98

5.7 Mål avseende antal examina i forskarutbildningen vid respektive lärosäte..........98

5.8 Antal årsverken vid universitet och högskolor år 1998.........................................99

5.9 Fördelning av 1 825 platser från hösten år 2000................................................... 100

5.10 Fördelning av medel för utbyggnaden åren 2001 - 2003................................... 102

5.11 Beräknad fördelning av nya permanenta platser åren 2000, 2001 och 2002.....103

5.12 Fördelning av platser för läkarutbildning...........................................................106

5.13 Examensmål och planeringsinriktning för lärarutbildningarna........................109

5.14 KK-stiftelsens plattformssatsning åren 2000-2001............................................ 114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5.15 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer..........................132

Anslagsutveckling.........................................................................................................132

Examensmål...................................................................................................................132

Resursfördelning...........................................................................................................133

Anslagsutveckling.........................................................................................................134

Examensmål...................................................................................................................134

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................134

Resursfördelning...........................................................................................................135

Anslagsutveckling.........................................................................................................135

Examensmål...................................................................................................................135

Resursfördelning...........................................................................................................136

Anslagsutveckling.........................................................................................................136

Examensmål...................................................................................................................137

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................137

Resursfördelning...........................................................................................................137

Anslagsutveckling.........................................................................................................137

Examensmål...................................................................................................................138

Resursfördelning...........................................................................................................139

Anslagsutveckling.........................................................................................................139

Examensmål...................................................................................................................139

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................139

Resursfördelning...........................................................................................................140

Anslagsutveckling.........................................................................................................140

Examensmål...................................................................................................................140

Resursfördelning...........................................................................................................141

Anslagsutveckling.........................................................................................................141

Examensmål...................................................................................................................142

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................142

Resursfördelning...........................................................................................................142

Anslagsutveckling.........................................................................................................142

Examensmål...................................................................................................................143

Resursfördelning...........................................................................................................144

Anslagsutveckling.........................................................................................................144

Examensmål...................................................................................................................144

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................144

Resursfördelning...........................................................................................................145

Anslagsutveckling.........................................................................................................145

Examensmål...................................................................................................................145

Resursfördelning...........................................................................................................146

Anslagsutveckling.........................................................................................................146

Examensmål...................................................................................................................147

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................147

Resursfördelning...........................................................................................................147

Anslagsutveckling.........................................................................................................148

Resursfördelning...........................................................................................................148

Anslagsutveckling.........................................................................................................149

Examensmål...................................................................................................................149

Resultat, forskning och forskarutbildning..................................................................149

Resursfördelning...........................................................................................................149

Anslagsutveckling.........................................................................................................150

Examensmål...................................................................................................................150

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning..........................................................................................................151

Anslagsutveckling.........................................................................................................151

Examensmål..................................................................................................................151

Resultat, forskning och forskarutbildning.................................................................151

Resursfördelning..........................................................................................................152

Anslagsutveckling.........................................................................................................152

Examensmål..................................................................................................................152

Resursfördelning..........................................................................................................153

Anslagsutveckling.........................................................................................................153

Examensmål..................................................................................................................154

Resultat, forskning och forskarutbildning.................................................................154

Resursfördelning..........................................................................................................154

Anslagsutveckling.........................................................................................................154

Examensmål..................................................................................................................155

Resursfördelning..........................................................................................................155

Anslagsutveckling.........................................................................................................156

Resursfördelning..........................................................................................................156

Anslagsutveckling.........................................................................................................157

Examensmål..................................................................................................................157

Resursfördelning..........................................................................................................158

Anslagsutveckling.........................................................................................................158

Resursfördelning..........................................................................................................159

Anslagsutveckling.........................................................................................................159

Examensmål..................................................................................................................159

Resursfördelning..........................................................................................................160

Anslagsutveckling.........................................................................................................161

Resursfördelning..........................................................................................................161

Anslagsutveckling.........................................................................................................162

Examensmål..................................................................................................................162

Resursfördelning..........................................................................................................163

Anslagsutveckling.........................................................................................................163

Resursfördelning..........................................................................................................163

Anslagsutveckling.........................................................................................................164

Examensmål..................................................................................................................164

Resursfördelning..........................................................................................................165

Anslagsutveckling.........................................................................................................165

Resursfördelning..........................................................................................................165

Anslagsutveckling.........................................................................................................165

Resursfördelning..........................................................................................................166

Anslagsutveckling.........................................................................................................166

Resursfördelning..........................................................................................................167

Anslagsutveckling.........................................................................................................167

Examensmål..................................................................................................................167

Resursfördelning..........................................................................................................168

Anslagsutveckling.........................................................................................................168

Resursfördelning..........................................................................................................169

Anslagsutveckling.........................................................................................................169

Anslagsutveckling.........................................................................................................170

Anslagsutveckling.........................................................................................................171

Examensmål..................................................................................................................171

Resursfördelning..........................................................................................................172

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagsutveckling.........................................................................................................172

Examensmål...................................................................................................................172

Resursfördelning...........................................................................................................173

Anslagsutveckling.........................................................................................................173

Resursfördelning...........................................................................................................174

Anslagsutveckling.........................................................................................................175

Examensmål...................................................................................................................175

Resursfördelning...........................................................................................................176

Anslagsutveckling.........................................................................................................176

Examensmål...................................................................................................................176

Resursfördelning...........................................................................................................177

Anslagsutveckling.........................................................................................................177

Examensmål...................................................................................................................178

Resursfördelning...........................................................................................................179

Anslagsutveckling.........................................................................................................179

Examensmål...................................................................................................................179

Resursfördelning...........................................................................................................180

Anslagsutveckling.........................................................................................................180

Resursfördelning...........................................................................................................181

Anslagsutveckling.........................................................................................................181

Anslagsutveckling.........................................................................................................182

Anslagsutveckling.........................................................................................................183

Anslagsutveckling.........................................................................................................184

Anslagsutveckling.........................................................................................................185

Examensmål...................................................................................................................185

Resursfördelning...........................................................................................................186

Anslagsutveckling.........................................................................................................186

Examensmål...................................................................................................................186

Resursfördelning...........................................................................................................187

Anslagsutveckling.........................................................................................................187

Anslagsutveckling.........................................................................................................188

Resursfördelning...........................................................................................................189

Anslagsutveckling.........................................................................................................189

Anslagsutveckling.........................................................................................................190

Fördelning på anslagsposter.........................................................................................191

Bidrag per landsting/kommun samt bidragsberättigade helårsstudenter budgetåret

2000......................................................................................................................195

Anslagsutveckling.........................................................................................................195

Fördelning på anslagsposter.........................................................................................195

Anslagsutveckling.........................................................................................................196

Fördelning på anslagsposter.........................................................................................197

Anslagsutveckling.........................................................................................................197

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet...................................................................198

Anslagsutveckling.........................................................................................................198

Medicinsk utbildning och forskning...........................................................................198

Odontologisk utbildning och forskning.....................................................................198

Anslagsutveckling.........................................................................................................198

Anslagsutveckling.........................................................................................................201

Budget för avgiftsbelagd verksamhet..........................................................................202

Anslagsutvecklingen.....................................................................................................202

Budget för avgiftsbelagd verksamhet..........................................................................203

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagsutvecklingen.....................................................................................................203

Nyckeltal för CSN:s verksamhet................................................................................203

Budget för avgiftsbelagd verksamhet..........................................................................204

7.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................208

7.2 Bemyndiganden......................................................................................................225

Anslagsutveckling.........................................................................................................226

Anslagsutveckling.........................................................................................................227

Anslagsutveckling.........................................................................................................228

Anslagsutveckling.........................................................................................................229

Anslagsutveckling.........................................................................................................230

Anslagsförteckning......................................................................................................231

Anslagsutveckling.........................................................................................................231

Amslagsutveckling........................................................................................................232

Anslagsutveckling.........................................................................................................233

Anslagsutveckling.........................................................................................................234

Anslagsutveckling.........................................................................................................235

8.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................237

Anslagsutvecklingen.....................................................................................................237

Anslagsutveckling.........................................................................................................238

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

3.1 Antal elever i kommunal vuxenutbildning, ht 1968-1998.....................................27

3.2 Högskolans expansion, prognos år 1999-2002.......................................................27

3.3 Andel studerande på högskolenivå av åldersgruppen 19-24 år, fördelat per

föräldrarnas utbildningsnivå, 1995......................................................................30

3.4 Flödet till och från arbetsmarknaden, år 1991-1997..............................................32

5.1 Antal kvinnor inom vissa lärarbefattningar............................................................99

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100),

2. godkänner vad regeringen förordar om ut-
byggnaden av den högre utbildningen år

2000 (avsnitt 5.3.1),

3. godkänner vad regeringen förordar om ut-
byggnaden av den högre utbildningen år

2001 och 2002 (avsnitt 5.3.2),

4. godkänner vad regeringen förordar om
konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.6),

5. godkänner vad regeringen förordar om ut-
byggnad av forskning och forskarutbildning
vid universitet och högskolor (avsnitt
5.4.1),

6. godkänner vad regeringen förordar om av-
räkning av särskilda åtaganden under anslag
(avsnitt 5.6.2),

7. godkänner de belopp för ersättning för hel-
årsstudenter och helårsprestationer som re-
geringen förordar för de olika utbildnings-
områdena för budgetåret 2000 (avsnitt
5.6.3),

8. bemyndigar regeringen att under år 2000
högst göra de ekonomiska åtaganden i fråga
om stöd till forskning som finansieras un-
der verksamhetsområdet Nationella och in-
ternationella forskningsresurser som rege-
ringen förordar (avsnittet 7.7),

9. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universi-
tetsforskning enligt följande uppställning:

lAnslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Statens skolverk	ramanslag	301 568
A2	Utveckling av skolväsende och barnomsorg	ramanslag	313 799
A3	Forskning inom skolväsendet	ramanslag	8 115
A4	Program för IT i skolan	ramanslag	501 254
A5	Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna	ramanslag	265 000
A6	Statens institut för handikappfrågor i skolan	ramanslag	123 098
A7	Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp	ramanslag	21 470
A8	Specialskolor och resurscenter	ramanslag	453 129
A9	Särskilda insatser pä skolområdet	ramanslag	276 353
A10	Sameskolstyrelsen	ramanslag	34 990

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

All	Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola	ramanslag	123 793
A12	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	ramanslag	73 091
A13	Statens skolor för vuxna	ramanslag	41 834
A14	Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning	ramanslag	140 701
A15	Särskilda utbildningsinsatser för vuxna	ramanslag	4 307 844
A16	Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling	ramanslag	17 163
Bl	Uppsala universitet: Grundutbildning	ramanslag	802 766
B2	Uppsala universitet. Forskning och forskarutbildning	ramanslag	976 369
B3	Lunds universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 029 776
B4	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	983 709
B5	Göteborgs universitet: Grundutbildning	ramanslag	984 972
B6	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	799 136
B7	Stockholms universitet: Grundutbildning	ramanslag	685 183
B8	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	798 090
B9	Umeå universitet: Grundutbildning	ramanslag	742 064
BIO	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	553 758
Bil	Linköpings universitet: Grundutbildning	ramanslag	729 320
B12	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	360 441
B13	Karolinska institutet: Grundutbildning	ramanslag	259 942
B14	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	624 371
B15	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	ramanslag	735 243
B16	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	527 383
B17	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	ramanslag	398 973
B18	Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	184 019
B19	Karlstads universitet: Grundutbildning	ramanslag	314 527
B20	Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	75 405
B21	Växjö universitet: Grundutbildning	ramanslag	270 279
B22	Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	75 518
B23	Örebro universitet: Grundutbildning	ramanslag	323 509
B24	Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	75 630
B25	Mitthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	453 409
B26	Mitthögskolan: Forskning	ramanslag	75 118
B27	Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning	ramanslag	161 113
B28	Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	23 580
B29	Malmö högskola: Grundutbildning	ramanslag	429 665
B30	Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	51 388
B31	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	ramanslag	246 915
B32	Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	23 509
B33	Danshögskolan: Grundutbildning	ramanslag	22 942
B34	Dramatiska institutet: Grundutbildning	ramanslag	56 200
B35	Högskolan i Borås: Grundutbildning	ramanslag	192 351
B36	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	ramanslag	229 635
B37	Högskolan på Gotland: Grundutbildning	ramanslag	69 957
B38	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	ramanslag	220 567
B39	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	ramanslag	156 075
B40	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	ramanslag	171 620
B41	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	ramanslag	158 076

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B42	Högskolan i TrolIhättan/Uddevalla: Grundutbildning	ramanslag	139 532
B43	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	35 208
B44	Konstfack: Grundutbildning	ramanslag	99 516
B45	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	46 893
B46	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	88 319
B47	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	305 055
B48	Mälardalens högskola: Grundutbildning	ramanslag	314 951
B49	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	13 856
B50	Södertöns högskola: Grundutbildning	ramanslag	172 114
B51	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	22 540
B52	Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.	ramanslag	1 543 659
B53	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	ramanslag	451 293
B54	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor	ramanslag	192 178
B55	Sunet	ramanslag	75 692
B56	Ersättning för klinisk utbildning och forskning	ramanslag	1 600 913
B57	Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna	ramanslag	1 557 530
Cl	Högskoleverket	ramanslag	131 775
C2	Verket för högskoleservice	ramanslag	12 171
C3	Centrala studiestödsnämnden	ramanslag	343 250
Dl	Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation	ramanslag	81 353
D2	Forskningsrådsnämnden: Förvaltning	ramanslag	25 008
03	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	ramanslag	208 467
04	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	14 655
D5	Medicinska forskningsrådet: Forskning	ramanslag	339 342
D6	Medicinska forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	11 822
D7	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	ramanslag	747 544
D8	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	21 891
D9	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	ramanslag	243 647
D10	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	8 784
Dll	Rymdforskning	ramanslag	142 075
D12	Kungl. biblioteket	ramanslag	200 811
D13	Institutet för rymdfysik	ramanslag	41 145
D14	Polarforskningssekretariatet	ramanslag	22 836
D15	Rådet för forsknings- och utvecklingsarbete mellan Sverige och EU	ramanslag	11 994
D16	Särskilda utgifter för forskningsändamål	ramanslag	123 904
D17	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning	ramanslag	64 726
El	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	ramanslag	37 629
E2	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.	ramanslag	22 805
Summa			32 572 588

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 24 § skollagen (1985:1100)' skall ha föl-
jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

24 §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om skyldighet för
hemkommunen att betala ersättning
för gymnasial vuxenutbildning till
den kommun eller det landsting som
anordnar utbildningen. I sådana fall
skall 5 kap. 33 § tillämpas i fråga om
ungdomar fram till och med det
första kalenderhalvåret det år då
ungdomarna fyller tjugo år.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om skyldighet för en
kommun att betala ersättning för
gymnasial vuxenutbildning till den
kommun eller det landsting som
anordnar utbildningen. I sådana fall
skall 5 kap. 33 § tillämpas i fråga om
ungdomar fram till och med det
första kalenderhalvåret det år då
ungdomarna fyller tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning

Satsningar på utbildning blir allt viktigare, både
för den enskilde och för samhället i stort. En väl-
utbildad befolkning är en grundförutsättning för
att skapa tillväxt och välfärd och utveckla demo-
kratin i samhället, samtidigt som god utbildning
också ökar möjligheterna för den enskilde att le-
va ett rikt liv och stärka sin ställning på arbets-
marknaden. Därför är det angeläget att ge alla
människor, oavsett bakgrund, möjligheter att
skaffa sig en bra grundutbildning, liksom möj-
ligheter att lära nytt hela livet.

Sverige har en internationellt sett bra förskola
och skola som dock behöver utvecklas ytterligare
på flera områden. En bra utbildning förutsätter
ett bra samarbete mellan stat, kommun, skola,
föräldrar och arbetsliv. Gällande läroplaner skall
genomföras och förbättringar skall ske inom de
områden där man inte nått målen.

Förskolan är det första steget i det livslånga lä-
randet. Den nya läroplanen för förskolan tydlig-
gör förskolans pedagogiska roll för utveckling
och lärande. Regeringen ser det som angeläget
att barn inte utestängs från förskolan. Regering-
en prioriterar därför att fr.o.m. år 2001 stegvis
genomföra en allmän förskola och maxtaxa i för-
skoleverksamhet och skolbarnsomsorg (barnom-
sorg)-

Ungdomsskolan är också ett led i det livslånga
lärandet. En ständig utveckling av den pedago-
giska verksamheten är grunden för den framtida
skolan. Därför måste skolledarrollen förtydligas
och förstärkas. Kommunen och skolledaren har
ett ansvar för att ge förutsättningar för persona-

lens kompetensutveckling och för att utveckla
arbetsformer och arbetssätt i enlighet med in-
tentionerna i läroplanerna. Ytterst är det i det
demokratiska mötet mellan lärare och elever som
läroplanen förverkligas. Måluppfyllelsen i skolan
skall öka genom insatser för kvalitet och likvär-
dighet.

Elever är olika och har olika behov. De elever
som har de största behoven skall också få mest
resurser. Skolan måste bli bättre på att möta des-
sa elever. Såväl inom förskolan som skolan är det
viktigt med olika kompetenser som arbetar sida
vid sida för att nå målet en förskola och en skola
för alla. Kunskapen om olika funktionshinder
ökar och därmed behovet av utbildning i special-
pedagogik. De statliga insatserna för kompe-
tensutveckling i skolan förstärks. Inom gymna-
sieskolan prioriteras bland annat åtgärder för att
stärka samarbetet mellan skolan och arbetslivet.
Elevers rätt till stöd i gymnasieskolan kommer
att stärkas.

Vuxenutbildningen skall förnyas till både in-
nehåll och arbetsformer. Kunskapslyftet ger
närmare en miljon människor möjligheten att
bygga på sin grundutbildning under en femårs-
period. Regeringen lägger under år 2000 förslag
till riktlinjer för den framtida kommunala vuxen-
utbildningen.

Den eftergymnasiala utbildningen skall ut-
vecklas. Ett samlat förslag om den eftergymnasi-
ala yrkesutbildningen kommer att presenteras.
Utbyggnaden av högskolan fortsätter. Under pe-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rioden 1997-2002 inrättas 89 000 nya högskole-
platser i hela landet.

Studenternas inflytande över verksamheten
skall stärkas och ännu större fokus läggas på kva-
liteten inom den högre utbildningen. Ett led i
detta arbete är den proposition om studentin-
flytande och utbildningskvalitet som regeringen
kommer att överlämna till riksdagen under hös-
ten 1999. Lärosätenas samverkan med det omgi-
vande samhället bör utvecklas.

Den ojämlika rekryteringen till utbildning på
alla nivåer måste minska. Universiteten och hög-
skolorna måste arbeta mer medvetet med att
bredda rekryteringen avseende social och etnisk
mångfald till högre utbildning och bryta de
könsbundna studievalen.

Studiestödet reformeras. En bred rekrytering
till högre utbildning och vuxenutbildning förut-
sätter ett bra studiestöd. Regeringen avser att
lägga fram en proposition om ett reformerat och
sammanhållet studiestöd för införande under år

2001.

Det pedagogiska förnyelsearbetet måste inten-
sifieras. Den moderna informationsteknologin
lägger grunden för nya pedagogiska arbetsfor-
mer. Den möjliggör nya former av samarbete
mellan skolor, universitet och högskolor i olika
länder. Det är också viktigt att ta tillvara de möj-
ligheter som den moderna teknologin ger att ut-
veckla och utvidga distansutbildningen inom
Sverige.

Internationellt utbyte skall uppmuntras. Den
ökade globaliseringen har stor betydelse för ut-
bildningen på alla nivåer. Redan i dag åker många
skolelever och högskolestudenter utomlands för
att studera eller göra praktik och många utländ-
ska ungdomar söker sig också till Sverige. Det är
en utveckling som bör uppmuntras. Kontakterna
med omvärlden, vilka även bör omfatta lärarna,
ger nya idéer och kunskaper och ökar förståelsen
för främmande länder och kulturer.

Satsning görs på grundforskning och forskar-
utbildning. Sverige skall fortsätta att vara en
framstående forskningsnation. Forskning är en
viktig tillväxtfaktor av strategisk betydelse för
näringslivet och samhällets utveckling i övrigt.
Andelen kvinnor i lärar- och forskarkåren skall
öka.

Staten har ett särskilt ansvar för grundforsk-
ningen. Behovet av forskarutbildade ökar både
inom högskolan och i samhället i övrigt. Därför
höjs anslagen till grundforskning och forskarut-
bildning med sammanlagt 779 miljoner kronor
fram till och med år 2002. Anslagshöjningen för

år 2000, som uppgår till 70 miljoner kronor, an-
vänds framför allt till att utveckla verksamheten
vid de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och
Örebro.

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet avser barnomsorg och skola,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
område.

3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
19992

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

27 737

29 130

30 086

32 573

36 628

38 956

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Inklusive äldreanslag.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

- Vid utgången av 1998 fanns ett omfattande
anslagssparande inom utgiftsområdet. Dispo-
sitionen av detta anslagssparande behandlas
dels i tilläggsbudgeten, dels under respektive
anslag. Som framgår av tabellen räknar rege-
ringen med en betydande ökning av anslagen
inom detta utgiftsområde de närmaste åren. I
statsbudgeten för 1998 utgjorde statens ut-
gifter inom utgiftsområde 16 sammanlagt
3,97 % av de totala anslagen i statsbudgeten.
Budgetåret 1996 var denna andel 3,56 %.

- Förskoleverksamheten omfattade vid slutet av
1998 drygt 70 % av alla barn i åldern 1-5 år.
Avgifterna varierar dock avsevärt mellan
kommunerna. Taxornas utformning medför
dessutom oönskade marginaleffekter, vilket
bl.a. kan leda till att ekonomiskt utbyte av ar-
bete uteblir. En stor del av de arbetslösas barn
står utanför förskoleverksamheten.

- Flertalet sexåringar, förutom de 6 % som är
inskrivna i grundskolan, finns iförskoleklass.

- Slutbetyg enligt det nya betygssystemet gavs
för första gången i årskurs 9 i grundskolan år
1998. Samma år blev 91 % av eleverna behöri-
ga för nationellt program i gymnasieskolan,
vilket innebär att de blev godkända i svenska,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

svenska som andraspråk, engelska och mate-
matik. Elevantalet i grundskolan ökar till följd
av de höga födelsetalen åren 1990-1992 och
uppgick 1998 till 1 010 000. Enligt uppfölj-
ningar har höjningen av de generella bidragen
till kommunerna samt det ökade elevantalet
medfört ökade resurser för grundskolan 1998
och 1999.

- Av eleverna i grundskolan övergick 97 % till
gymnasieskolan 1998, vilket var samma andel
som tidigare år. Andelen elever som slutfört
gymnasieskolutbildningen inom fyra år har
dock minskat något, till närmare 80 %. Av de
elever som slutfört gymnasieskolutbildningen
1998 har 83 % uppnått grundläggande behö-
righet för studier i högskolan. Övergången till
högskolan inom tre år efter avslutad gymna-
sieskola har ökat påtagligt.

- Kunskapslyftet inleddes hösten 1997 och har
inneburit en kraftig ökning av gymnasial vux-
enutbildning. Antalet årsstudieplatser upp-
gick 18-månadersperioden den 1 juli 1997-
den 31 december 1998 till drygt 149 000
(motsvarar 99 500 per 12 månader), vilket väl
svarar mot den planerade volymen. År 1999
har resurser motsvarande 101 550 årsstudie-
platser avsatts för kunskapslyftet. Studiedel-
tagande bland korttidsutbildade har successivt
ökat under kunskapslyftsperioden.

- Försöksverksamheten med eftergymnasial
kvalificerad yrkesutbildning (KY) har byggts
ut och omfattar 12 000 platser fr.o.m. år 1999.
År 1998 antogs 5 200 elever. Kommittén pri-
oriterar nu utbildning som kan medverka till
att lösa flaskhalsproblem på arbetsmarknaden.

- Intresset för grundläggande högskoleutbildning
var under 1998 fortsatt högt. Till följd av tidi-
gare överintag, som upphört, ökade dock inte
antalet högskolenybörjare eller helårsstuden-
ter. Fr.o.m. år 1999 beräknas antalet nybörja-
re öka. Antalet examinerade var ungefär oför-
ändrat. Antalet examinerade från längre
utbildningar ökar. Universiteten och hög-
skolorna kommer överlag att ha svårt att klara
uppställda examensmål åren 1997-1999 för
grundskollärare för årskurserna 4—9 och för
gymnasielärare, men ser ut att klara dem för
civilingenjörsexamina och magisterexamina.
För riket som helhet har utbildnings-
uppdragen för år 1998 fullgjorts, men ett
ökande antal högskolor hade svårigheter med
att klara målen.

- Forskarutbildningen ökade i omfattning under
läsåret 1997/98. Antalet antagna steg från cir-
ka 3 500 till 3 700, antalet aktiva forskarstude-
rande och antalet doktorsexamina ökade ock-
så något. Andelen kvinnor uppgick till 44 %
bland de nyantagna och 32 % bland de exa-
minerade. Regeringen har fastställt examens-
mål för treårsperioden 1997-1999 om drygt
5 600 forskarexamina. Av utfallet 1997 och
1998 att döma bör det kunna uppfyllas.

- Ett omfattande förberedelsearbete pågår inför
forskningspropositionen år 2000. I propositio-
nen Vissa forskningsfrågor (prop.
1998/99:94) har frågor om mål för forsk-
ningspolitiken och vissa principfrågor be-
handlats.

Större genomförda förändringar

- Förskolan har sedan hösten 1998 en egen lä-
roplan. Läroplanen för det obligatoriska skol-
väsendet omfattar sedan läsåret 1998/99 även
förskoleklass och fritidshem.

- Förskoleklassen har införts för sexåringar.

- Statens skolverk har inlett arbetet med natio-
nella kvalitetsgranskningar och har under år
1999 redovisat tre rapporter om rektorsupp-
draget, undervisningen av elever i behov av
särskilt stöd samt läs- och skrivprocesserna i
undervisningen. Den 1 juli 1999 inrättades
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd.

- En omfattande utbyggnad och förnyelse av
vuxenutbildning pågår som en följd av kun-
skapslyftet. Försöksverksamheten med kvali-
ficerad yrkesutbildning har också successivt
byggts ut.

- Tre nya universitet har inrättats i Karlstad,
Växjö och Örebro. Högskolan i Karlskrona/
Ronneby har tilldelats vetenskapsområdet
teknik och Högskolan i Kalmar vetenskap-
sområdet naturvetenskap.

- Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand
inrättades den 1 juli 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mål för utgiftsområdet i sammanfattning2

- Ge barn stöd och stimulans för utveckling
och lärande, underlätta för föräldrar att förena
förvärvsarbete och studier med vård och an-
svar för barn.

- Ge alla barn och ungdomar oberoende av
kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden lika tillgång till lik-
värdig utbildning av hög kvalitet.

- Ge vuxna möjlighet att få ny kunskap och att
komplettera tidigare utbildning i takt med
samhällets och arbetslivets krav samt indivi-
dens behov och önskemål.

- Erbjuda en utbildning vid universitet och
högskolor, som främjar kritiskt tänkande och
ett vetenskapligt förhållningssätt och som är
av hög och likvärdig kvalitet i alla delar av
landet och därmed bidrar till en regionalt ba-
lanserad utveckling.

- Forskningen skall bidra med ny väsentlig
kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd,
miljö, ekonomisk utveckling, sysselsättning
och omställning mot en hållbar utveckling.

Prioriteringar

- En allmän förskola och maxtaxa i förskole-
verksamhet och skolbarnsomsorg (barnom-
sorg) genomförs stegvis fr.o.m. år 2001.

- Måluppfyllelsen i skolan skall öka genom in-
satser för kvalitet och likvärdighet, bl.a. ge-
nom arbete med förnyelse av lärarutbildning-
arna, kompetensutveckling av lärare och
andra åtgärder för att trygga lärarförsörjning-
en samt ett bättre stöd i specialpedagogiska
frågor.

- Särskilda insatser skall vidtas för att förbättra
förutsättningarna och resultaten för elever
med utländsk bakgrund.

- Arbetet med att fullfölja intentionerna med
kunskapslyftet och att nå särskilt prioriterade
målgrupper, inte minst kortutbildade män
och invandrare, skall fullföljas.

- Förslag till riktlinjer för den framtida kom-
munala vuxenutbildningen kommer att läggas
fram för riksdagen.

- Försöksverksamhet med former för valide-
ring och värdering genomförs i syfte att ta va-
ra på den vuxnes icke formella kunskap och
kompetens.

- Arbete pågår för att utveckla de eftergymna-
siala yrkesutbildningarna.

- Utbyggnaden av högskolan fortsätter. För år
2000 har 20 000 nya platser fördelats. Ytterli-
gare 10 500 platser för år 2001 och 10 500
platser för år 2002 fördelas. Utbyggnaden
sker med tyngdpunkt på naturvetenskap och
teknik.

- Studentinflytandet skall stärkas och ännu
större fokus läggas på förbättrad utbildnings-
kvalitet.

- Arbetet med att bredda rekryteringen till
högre utbildning och bryta de könsbundna
studievalen skall intensifieras.

- Satsningen på grundforskning och forskarut-
bildning intensifieras under perioden 2000-

2002. De nya resurserna för år 2000 används
framför allt till att utveckla verksamheten vid
de tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och
Örebro.

- Arbetet med att förbättra de forskningsfinan-
sierande myndigheternas resultat vad gäller
förnyelse inom forskningen, tvärvetenskap,
jämställdhet, samhällsrelevans samt forsk-
ningsinformation skall fullföljas. Myndighe-
ternas kompetens skall utnyttjas fullt ut för
att ta fram ett allsidigt och kvalitativt underlag
för forskningspropositionen år 2000.

2 Målen finns bl.a. angivna i skollagen (1985:1100) samt i högskolelagen
(1992:1434) och i propositionen Forskning och samhälle (prop.
1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr 1996/97:99). I propositionen Vissa
forskningsfrågor 1998/99:94 föreslår regeringen nya mål för forskningen.
En utredning har tillsatts för att göra en skollagsöversyn. Kunskaps lyfts-
kommittén behandlar målfrågor för vuxenutbildning.

3.2 Resultatbedömning

För att Sverige framgent skall vara en av världens
främsta kunskapsnationer krävs att utbildnings-
systemets alla delar fortsätter att utvecklas. Rege-
ringen ser kunskap och kompetens som ett cent-
ralt område för att Sverige skall få en god
ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Den
samlade utbildningspolitiken är därför ett av re-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

geringens viktigaste reformområden. Under
1998 fortsatte arbetet med att genomföra en av
de största utbildningssatsningarna någonsin i
vårt land, med bland annat kunskapslyftet och
utbyggnaden av högskolan.

Enligt regeringens långsiktiga riktlinjer skall
ytterligare förstärkningar ske under de kom-
mande åren. I 1998 års budgetproposition (prop.
1998/99:1) föreslog regeringen bl.a. en utökning
av de generella bidragen till kommuner och
landsting för att bidra till höjd kvalitet i skola,
vård och omsorg. I 1999 års ekonomiska vårpro-
position (prop. 1998/99:100) föreslog regeringen
ytterligare satsningar utöver förslagen i budget-
propositionen. De totala anslagen för utgiftsom-
råde 16 beräknas öka under perioden 1999-2002
från 27,7 till 37,0 miljarder kronor. År 2002 för-
väntas därmed utgiftsområde 16 omfatta 5,45 %
av statens totala utgifter.

Måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är bero-
ende av ett stort antal aktörer i samhället. Verk-
samheterna inom utbildning och forskning fi-
nansieras i hög grad av medel från kommuner
och landsting samt från offentliga, enskilda eller
internationella företag och organisationer. Gene-
rella statsbidrag utgår till kommuner och lands-
ting. En del anslagsmedel tillförs via andra de-
partement, framför allt gäller detta medel till
universitetens och högskolornas forskning.

Den sammanlagda driftskostnaden för all of-
fentlig utbildningsverksamhet i Sverige inklusive
studiestödskostnader, utgiftsområde 15, och all
forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor, ökade från cirka 165 miljarder
kronor år 1997 till drygt 170 miljarder kronor år
1998. Områden som inte ingår i denna kostnad
är bl.a. arbetsmarknads- och personalutbildning,
försvarsmaktens utbildningar och polishögsko-
lan.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Grunden för ett livslångt lärande läggs i försko-
lan. Förskoleverksamheten omfattade vid slutet
av 1998 drygt 70 % av alla barn i åldern 1-5 år.
Under perioden 1991 till 1997 har personaltät-
heten i förskoleverksamheten minskat relativt
kraftigt främst till följd av att antalet platser ökat
mer än antalet årsarbetare. Samtidigt har perso-
nalens utbildningsnivå höjts. Andelen högskole-
utbildade var år 1998 nästan 60 %.

Skillnaderna i avgifter för förskola och skol-
barnsomsorg är stor mellan kommunerna. Tids-
och inkomstrelaterade avgifter kan förhindra en

ökning av sysselsättningen. Kommunerna be-
handlar barn till arbetslösa olika.

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårpro-
position (prop. 1998/99:100) avsatt ett utrymme
för att fr.o.m. år 2001 stegvis införa en allmän
förskola och en maxtaxa inom förskoleverksam-
heten och skolbarnsomsorgen.

Förskoleklass

Läsåret 1998/99 gick 114 000 barn i försko-
leklass. Förutom de knappt 6 % av landets sex-
åringar som var inskrivna i skolan befann sig så
gott som samtliga i förskoleklasser. Statens skol-
verk följer enligt uppdrag utvecklingen av för-
skoleklassema särskilt vad gäller integrationen
mellan förskoleklasserna och skolan.

Grundskola

Elevantalet i grundskolan når nu den högsta ni-
vån sedan år 1980 eller 1 010 000 elever varav
979 000 går i den kommunala grundskolan. Un-
der 1990-talet har antalet lärare per 100 elever
minskat från 9,1 till 7,6, dvs. antalet elever per
lärare har ökat. Enligt Statens skolverk har kost-
naderna per elev ökat från 1997 till 1998. Fr.o.m.
1997 har de generella statsbidragen till kommu-
nerna höjts för att möjliggöra förbättringar för
vård, skola och omsorg. Effekterna av detta har
kartlagts av Statens skolverk 1998 och Finansde-
partementet 1999. Enligt Finansdepartements
kartläggning är grundskolan den verksamhet
som i störst utsträckning får del av de ökade re-
surserna.

Slutbetyg enligt det nya betygssystemet gavs
första gången våren 1998. Drygt 90 % av elever-
na nådde behörighet för nationellt program dvs.
godkänt betyg i svenska alternativt svenska som
andra språk, engelska och matematik. Ungefär 80
% av eleverna nådde kunskapsmålen i alla ämnen,
men variationen mellan kommuner och skolor är
stor.

Resultaten på ämnesprov i grundskolans års-
kurs 9 och en analys av Statens skolverk av sam-
bandet mellan resurser och resultat visar på svå-
righeter för barn med utländsk bakgrund, särskilt
de som är födda i utlandet. Regeringen priorite-
rar insatser för denna grupp bl.a. inom ramen för
den s.k. storstadssatsningen. Det ökade elevan-
talet och de stora pensionsavgångarna leder till
ett stort rekryteringsbehov av lärare. Åtgärder
för att tillgodose detta rekryteringsbehov tas dels
upp i lärarutbildningskommitténs betänkande
Att lära och att leda, En lärarutbildning för sam-
verkan och utveckling (SOU 1999:63), som är på

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

remiss, dels i förslag från SLUR-gruppen (en
gemensam arbetsgrupp för Utbildningsdeparte-
mentet, Svenska Kommunförbundet och lärarnas
och skolledarnas organisationer). Den nationella
kvalitetsgranskning som Statens skolverk inlett
är en utgångspunkt för omfattande satsningar på
kompetensutveckling av lärare.

Särskola

Elevantalet i särskolan har ökat med 35 % sedan
1992/93. Förändringarna bör noga följas och ut-
värderas. Statens skolverk kommer i sin tillsyn,
utvärdering och uppföljning att ge ökad vikt åt
särskolan och särskilt då dess inre arbete.

Specialskola

I propositionen Elever med funktionshinder -
ansvar för utbildning och stöd (1998/99:105) har
regeringen redovisat sin syn på specialskolan och
på den statliga stödorganisationen. Propositio-
nen behandlas av riksdagen. Regeringen bedö-
mer att området även framgent behöver upp-
märksammas.

Gymnasieskola

Den svenska gymnasieskolan har uppnått goda
resultat i internationella jämförelser. Gymnasie-
skolan har blivit en skola för alla. År 1998 gick
97 % av eleverna i grundskolans årskurs 9 direkt
över till gymnasieskolan, vilket var samma andel
som tidigare år. Andelen intagna på sitt första-
handsval har minskat något. Andelen elever som
avslutar sin gymnasieutbildning inom fyra år el-
ler vid 20 års ålder, tenderar att minska och upp-
går nu till under 80 %. Minskningen kan sättas i
samband med förlängningen av gymnasieskolan
till tre år på samtliga studievägar och det stora
antalet elever på individuellt program.

Av de elever som fått slutbetyg uppnådde 83
% grundläggande behörighet för högskolestudier
medan andelen 20-åringar med grundläggande
behörighet minskade något. Övergången till
högskolestudier inom tre år efter avslutad gym-
nasieskola har ökat påtagligt sedan början av
1990-talet. Skillnaden mellan olika program är
stor och naturvetenskapsprogrammet och sam-
hällsvetenskapsprogrammet ligger i detta avse-
ende högst. Dessa två program har nu flera elever
än andra nationella program tillsammans.

Förändringar på arbetsmarknaden och ökad
studiefrekvens har bidragit till att andelen som
börjar arbete direkt efter gymnasieskolan har
minskat. År 1990 förvärvsarbetade närmare 56 %
direkt efter gymnasieskolan med högre andelar

för elever på yrkesinriktade linjer än på mer teo-
retiskt inriktade linjer. Denna andel sjönk dra-
matiskt fram till 1993 till 18 % och har sedan sti-
git fram till 1995 samt förefaller sedan ha
stabiliserats fram till 1997 på en lägre nivå än
1990, cirka 30 %. Förhållandet mellan program-
men är den förväntade, dvs. med högre andelar
för program med yrkesämnen.

Det framtida rekryteringsbehovet av lärare
kommer att vara stort och andelen lärare med
pedagogisk utbildning sjunker om inga åtgärder
vidtas. Stora insatser görs för kompetensutveck-
ling av lärare. Gymnasieskolan är föremål för en
omfattande reformverksamhet. Statens skolverk
har i uppdrag att se över kursplanerna i de natio-
nella programmen. Regeringen avser att tillsätta
en utredning för att bl.a. ta ställning till det
framtida nationella programutbudet.

Vuxenutbildning

Arbetsmarknadsläget präglas i dag av en kombi-
nation av stor otillfredsställd efterfrågan på ar-
betskraft, särskilt av vissa nyckelkompetenser
och hög men minskande arbetslöshet. I en sådan
situation får vuxenutbildning i vid mening en
särskilt stor betydelse.

De successivt stegrade kraven på arbetsmark-
naden ställer vuxenutbildningen inför stora ut-
maningar.

Vuxenutbildningen befinner sig i ett intensivt
reformskede. Kunskapslyftet inleddes hösten
1997 och har bland annat inneburit en kraftig
ökning av den kommunala vuxenutbildningen
åren 1997 och 1998. Ökningen är särskilt kraftig
för personer över 30 år. Kunskapslyftet har också
inneburit en ökning av andelen yrkeskurser.

Verksamheten fördelas på kurser i allmänna
ämnen - 53 %, kurser i yrkesämnen - 43 % och
orienteringskurser - 4 %. Männen utgjorde en
tredjedel av deltagarna hösten 1998. Under kun-
skapslyftsperioden har andelen deltagare med
högst tvåårig gymnasieskola ökat successivt till
70 % hösten 1998. Detta tyder på att de priorite-
rade målgrupperna nås i högre utsträckning ju
längre tid kunskapslyftet pågår.

Regeringen avser att under år 2000 presentera
riktlinjer för den framtida vuxenutbildningen.
Underlaget för detta arbete är Kunskapslyfts-
kommitténs slutbetänkande år 2000 och ett om-
fattande uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Redan nu finns ett brett uppföljnings- och ut-
värderingsmaterial. Detta material skall både an-
vändas som underlag för förslag om vuxenut-
bildningens framtida utformning och för utveck-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ling av verksamheten under den pågående för-
söksperioden.

Diagram 3.1 Antal elever i kommunal vuxenutbildning,
ht 1968-1998 ____

elever

(Källx SCB)

Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning
kommer med sitt slutbetänkande hösten 1999
innefattande en oberoende utvärdering.

Regeringens utgångspunkt är att försöksverk-
samheten skall övergå i reguljär verksamhet och
återkommer i frågan till riksdagen under senare
delen av år 2000.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Sedan huvudmannaskapet för vuxenutbildningen
för utvecklingsstörda (särvux) övergick från
landstingen till kommunerna läsåret 1992/93 har
antalet elever ökat stadigt och uppgick år 1998
till drygt 4 000. Knappt hälften studerade på
grundsärskolenivå, var sjätte på gymnasiesärsko-
lenivå och drygt var tredje studerade i tränings-
skola. Majoriteten av eleverna var 30-44 år
gamla.

Svenska för invandrare

Antalet elever i svenskundervisning för invandra-
re (sfi) minskar sedan läsåret 1994/95 beroende
på minskad flyktinginvandring och uppgick läs-
året 1997/98 till drygt 35 000. Riktvärdet för un-
dervisningens omfattning i tid är 525 timmar. Av
de elever som påbörjade sina studier läsåret
1995/96 hade 37 % uppnått sfi-nivån läsåret
1997/98 medan 10 % fortsatte sina studier läsåret
1998/99.

Kvalificerad yrkesutbildning
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesut-
bildning (KY) har bedrivits sedan år 1996 och
successivt byggts ut. År 1998 antogs 5 200 elever.

Det finns i dagsläget drygt 200 KY-utbild-
ningar fördelade på 14 branschområden. Av
sammanlagt 1 200 elever som avslutat sin utbild-
ning t.o.m. den 31 december 1998 hade ungefär
70 % löfte om anställning inom tre månader -
ofta på ett företag som medverkat i utbildningen.

Högskoleutbildning

Den satsning på fler utbildningsplatser i hög-
skolan som inleddes år 1997 och som ännu fort-
går har gett utslag det första året, men är margi-
nell mellan budgetåren 1997 och 1998. I stället
har överproduktionen, dvs. det antal platser som
ligger över det s.k. takbeloppet för ersättning i
grundutbildningen, minskat. Intresset för högre
utbildning är fortfarande betydligt större än till-
gången på utbildningsplatser. Det förekommer
dock flera utbildningsvägar med lågt sökande-
tryck. Samtidigt förväntas det framtida behovet
av högskoleutbildade på arbetsmarknaden öka
mer än tillgången trots tidigare beslut om expan-
sion. Detta talar sammantaget för en fortsatt ex-
pansion av högskolan. I 1999 års ekonomiska
vårproposition har därför regeringen föreslagit
att högskolan skall byggas ut ytterligare år 2001
och 2002.

Diagram 3.2 Högskolans expansion, prognos år 1999-2002

hetårsstudenter motsv.

300000
280000
260000
240000
220000
200000
180000
160000
140000
120000
100000

80000
60000
40000
20000
0

90/91 92/93 94/95 1996 1998 2000 2002

(Källa: Högskoleverket och Utbildningsdepartementet)

Antalet högskolenybörjare minskade både läsåret
1996/97 och 1997/98. Denna minskning var sär-
skilt påtaglig bland yngre män, men även bland
kvinnorna märktes denna tendens läsåret
1997/98. Flera samverkande faktorer bidrar till
att förklara minskningen. Tidigare förlängning av
vissa utbildningar och att allt fler studerar längre
period i högskolan bidrog till att förbruka re-
surstillskotten och därmed kunde inte antalet ut-
bildningsplatser för högskolenybörjare öka. In-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tresset för högskolestudier är fortfarande mycket
stort, men antalet sökande inför höstantagning-
arna tenderar att minska något, både 1998 och
1999. Samtidigt har arbetsmarknadsläget förbätt-
rats. Antalet kvinnor som sökte och som inte ti-
digare läst i högskolan minskade från 73 700
hösten 1997 till 68 400 hösten 1998. Bland män
minskade antalet sökande från 49 700 till 47 200.
Samtidigt ökade antalet sökande bland de stude-
rande som redan fanns registrerade i högskolan.
Trots att några fler kunde antas hösten 1998 för-
blev konkurrensen om platserna därför ungefär
lika stor som året före. Bland dem som sökte
hösten 1998 och som inte läst i högskolan förut
antogs bara 39 % av kvinnorna och bara 45 % av
männen. Allt för många ungdomar har ej kunnat
erbjudas en högskoleplats. Regeringens bedöm-
ning är att den expansion som sker under kom-
mande år bör kunna bidra till att öka inflödet av
nya studerande i högskolan. Skillnaderna mellan
kvinnornas och männens utbildningsval, studie-
benägenhet och framgång i antagningsprocessen
analyseras närmare. Andelen av studenterna som
avlägger examen var fortfarande för låg läsåret
1997/98 och denna frekvens måste förbättras in-
om flera av högskolans utbildningsområden.

Antalet svenska ungdomar som studerar ut-
omlands fortsatte att öka under 1998 och en väx-
ande andel av gymnasieeleverna hoppas, enligt
SCB:s enkätuppföljningar, på att kunna utnyttja
denna möjlighet under de närmaste åren. Ut-
landsstudierna utgör ett viktigt komplement till
det utbildningsutbud som finns i Sverige. Rege-
ringen har en fortsatt generös inställning till ut-
landsstudier.

Ansträngningar under en följd av år i syfte att
öka antalet studerande till högskolans naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningar har fortsatt
att ge goda effekter. Både inflödet och könsför-
delningen har förbättrats markant. Antalet ny-
börjare på civilingenjörsprogrammen har ökat
från 5 450 år 1993/94 till 6 100 år 1997/98. Kvin-
norna svarade för cirka 95 % av detta nytillskott.
På högskoleingenjörsutbildningama, som under
samma period ökat från 5 400 till 7 800 nybörja-
re, svarade kvinnorna för nästan hälften av ök-
ningen. Sökandetrycket är dock fortfarande lågt.
Målet för antalet examinerade civilingenjörer för
innevarande treårsperiod kommer att uppnås en-
ligt nuvarande prognos. Inom lärarutbildningar-
na har emellertid antalet studerande på program
med matematisk och naturvetenskaplig inrikt-
ning knappast ökat alls trots stora insatser i sko-
lan, det s.k. NOT-projektet och med s.k. basår,
särskilda s.k. NT-SVUX-platser och flera andra

stimulansåtgärder. Regeringen bedömer att an-
strängningarna för att stimulera ungdomars in-
tresse för naturvetenskap och teknik måste fort-
sätta och dessutom intensifieras för lärarom-
rådet. Stora grupper av ungdomar i gymnasie-
skolan, bl.a. många pojkar från hem utan studiet-
radition, med goda förutsättningar för teoretiska
studier inom tekniska området, har en låg grad av
benägenhet för högskolestudier. Orsakerna till
detta behöver analyseras närmare.

Antalet sökande till lärarutbildningarna har
ökat kontinuerligt, från totalt cirka 16 000 hös-
ten 1995 till drygt 20 000 hösten 1998. Generellt
sett kan detta tolkas som ett tillfredsställande
intresse för läraryrket. Tidigare års rekrytering av
studerande till grundskollärarutbildningen med
inriktning mot årskurserna 4—9 har emellertid
varit för svag för att gällande examensmål skulle
kunna uppnås. Detta gäller särskilt inriktningar-
na matematik, naturvetenskap och teknik. Under
perioden 1994—1996 examinerades sammanlagt
2 300 färre grundskollärare för årskurserna 4—9
och 1 400 färre gymnasielärare än vad regeringen
uppdragit åt högskolorna att försöka klara. Ut-
fallssiffror för 1997 och 1998 tyder på ett nytt
stort underskott av nyexaminerade för inneva-
rande treårsperiod jämfört med högskolornas
uppdrag. Detta har bidragit till att skolorna i lan-
det haft stora svårigheter med att öka antalet lä-
rare i den takt som ökade elevkullar har krävt.
Skolornas rekrytering av lärare har dessutom för-
svårats av att lärarkåren tidigare minskade i sam-
band med besparingar inom kommunerna. Läs-
året 1992/93 fanns det 87 900 tjänstgörande
lärare i grundskolan, vilket var färre än i slutet av
1980-talet. Fram till läsåret 1996/97 fortsatte
grundskolans lärarkår att minska till 81 800 och
har sedan ökat igen till drygt 84 900 under läsåret
1998/99.

Regeringen konstaterar att det krävs nya och
snabba åtgärder inom lärarutbildningsområdet
för att de fastställda examensmålen skall uppnås
och den framtida tillgången på lärare kunna säk-
ras. Lärarutbildningskommitténs bedömningar
och rekommendationer utgör ett viktigt under-
lag i detta pågående arbete. Kommitténs betän-
kande remissbehandlas för närvarande.

Regeringens arbete med att främja jämställd-
heten inom högskoleområdet har inriktats på att
verka för en jämnare könsfördelning inom lärar-
kåren, att minska de könsbundna studievalen, att
integrera genusperspektiv i undervisningen samt
att öka genusforskningen. Inom ramen för sin

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

verksamhet följer Högskoleverket upp de åtgär-
der som nu vidtas på högskolorna.

Forskning och forskarutbildning

Staten avsätter cirka 8,5 miljarder kronor till
forskning och forskarutbildning år 2000 under
utgiftsområde 16. Därav fördelas drygt 2 miljar-
der kronor av forskningsråd och andra forsk-
ningsfinansiärer.

Sedan år 1997 har alla högskolor fasta forsk-
ningsresurser. Den 1 januari 1999 inrättades
Karlstads universitet, Växjö universitet och Öre-
bro universitet. Regeringen har också förutskick-
at att Mitthögskolan skall ges förutsättningar att
kunna utvecklas till universitet. Den 1 januari

1999 tilldelades Högskolan i Karlskrona
/Ronneby vetenskapsområdet teknik och Hög-
skolan i Kalmar vetenskapsområdet naturveten-
skap. Vid samma tidpunkt fick Malmö högskola
vetenskapsområdet medicin genom övertagande
av odontologiska fackulteten vid Lunds univer-
sitet.

Regeringen aviserade i 1999 års ekonomiska
vårproposition en satsning på grundforskning
och forskarutbildning. Anslagshöjningen för år

2000 används framförallt till att utveckla verk-
samheten vid de tre nya universiteten.

Genom ändringar i högskoleförordningen
(1993:100), som trädde i kraft den 1 april 1998,
har regeringen skärpt reglerna avseende studiefi-
nansieringen vid antagningen till forskarut-
bildning. Regeringen har dessutom angivit kvan-
titativa mål för examinationen per vetenskaps-
område inom forskarutbildningen. Syftet är att
öka antalet examinerade och att förbättra studie-
villkoren i forskarutbildningen. Antalet examine-
rade under 1997 och 1998 tyder på att examens-
målen överlag kommer att nås för treårsperioden
1997-1999. Lärosätena har vidtagit åtgärder för
att effektivisera forskarutbildningen och en
samlad utvärdering av reformen kan göras först
om några år.

Forskningsråden, Forskningsrådsnämnden
och Rymdstyrelsen har enligt regeringens be-
dömning fördelat medel till grundforskning av
hög kvalitet som står sig väl vid internationella
jämförelser. Myndigheterna har också arbetat
aktivt med att anpassa sina beredningsorganisa-
tioner till nya krav. Insatserna för forskningsin-
formation har utökats. Myndigheterna har fort-
satt sitt arbete med de särskilda uppgifter som
rör forskningens förnyelse och samhällsrelevans,
tvärvetenskap samt jämställdhet mellan kvinnor
och män inom forskningen. Regeringen ser dessa

uppgifter som viktiga delar av rådens arbete för
att värna den svenska forskningens kvalitet och
internationella ställning.

Breddad rekrytering

Studiebenägenheten bland ungdomar påverkas i
hög grad av deras socioekonomiska bakgrund
och föräldrarnas studieerfarenhet. Samtidigt är
den i hög grad könsbetingad, beroende av etnisk
bakgrund och regionalt olika. Val av utbild-
ningsinriktning och uppnådd nivå inverkar i sin
tur i allt högre grad på de egna valmöjligheterna
på arbetsmarknaden. Med högre kunskapsnivå i
samhället och minskat antal lågutbildade uppnås
ett starkare samhälle som kommer att hävda sig
ännu bättre i framtiden.

För att motverka snedrekryteringen till hög-
skolan har regeringen tagit flera viktiga steg.
Satsningen på vuxenutbildning, utbyggnaden av
högskolan över hela landet, utbyggnaden av di-
stansutbildningar och satsningar på s.k. bas-
årsutbildning för personer med ofullständiga
förkunskaper är exempel på åtgärder som har
förbättrat studiemöjligheterna för många och
även för många nya grupper i landet. Medveten-
heten bland ungdomar om utbildningens bety-
delse för den egna framtiden har också ökat och
blivit mer utbredd. Samtidigt har SCB konstate-
rat vissa positiva tendenser till minskad social
snedrekrytering under 1990 -talet vid övergång
från gymnasieskola till högskola. Detta ger för-
hoppningar inför framtiden. Förändringen över
tid är emellertid ganska liten och långsam och
skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande
mycket stora. Avgångskullarna från grundskolan
väljer fortfarande i stor utsträckning gymnasie-
program i relation till den sociala bakgrunden.
Bland de senaste årens ungdomsgrupper, vars
föräldrar är högre tjänstemän eller akademiker,
har närmare 60 % börjat i högskolan vid 21 års
ålder. Bland ungdomar som kommer från hem
med lågutbildade föräldrar är denna andel bara
10-15 %. Denna grupp kan bli betydligt större.
Genom minskad social selektion på alla nivåer
uppnås ett effektivare utnyttjande av de mänskli-
ga tillgångar som finns i landet till gagn för den
enskilda människan och för samhället i stort. Att
minska den sociala snedrekryteringen förblir
därför en viktig utbildningspolitisk uppgift på
alla nivåer inom utbildningsväsendet.

Rapporter från OECD och EU visar att skill-
naden mellan föräldrarnas utbildningsnivå bland
dem som påbörjar respektive inte påbörjar hög-
skolestudier, är mycket påtaglig i alla EU-länder.
I några EU-länder, t.ex. Portugal, Spanien,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Frankrike och Belgien, som har förhållandevis
många ungdomar med lågutbildade föräldrar, har
emellertid övergångsfrekvensen till högskoleut-
bildning bland dessa ungdomar varit betydligt
högre än i Sverige under början av 1990-talet. I
andra EU-länder är denna frekvens ungefär lika
eller lägre än i vårt land. I USA går en jämförel-
sevis stor andel vidare till högre utbildning bland
ungdomar med lågutbildade föräldrar och en
mycket stor andel bland ungdomar med högut-
bildade föräldrar. Begreppet högskoleutbildning
har dock inte exakt samma innebörd i de olika
länderna. Exempelvis räknas första årets college-
utbildning som högskolenivå i USA, men mot-
svarar gymnasieskolnivå i Sverige. De jämförelser
som har gjorts speglar ändå det faktum att den
sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning
är stor bland ungdomar i alla länder, så även i
Sverige.

Diagram 3.3 Andel studerande på högskolenivå av ålders-
gruppen 19-24 är, fördelat per föräldrarnas utbildningsni-
vå, 1995_____________________________________

(Källa: EU, Eurydice, Key data 1997 och OECD, INES -projektet 1999)

Inom Utbildningsdepartementet prioriteras nu
arbete som syftar till att dels öka direktrekryte-
ringen från gymnasieskolan till högskolan, dels
öka rekryteringsunderlaget till vissa högskoleut-
bildningar som är särskilt efterfrågade på ar-
betsmarknaden, dels minska snedrekryteringen
sett ur ett socialt, könsbetingat, etniskt och re-
gionalt perspektiv. Effekterna av gymnasiesko-
lans och den kommunala vuxenutbildningens
organisation och betygssystem i förhållande till
högskolans organisation och antagningssystem
behöver analyseras. Arbetet med att minska de
sociala klyftor som finns inom utbildningsområ-
det intensifieras.

Jämställdhet

Jämställdhet är en prioriterad fråga inom hela ut-
bildnings- och forskningsområdet.

Jämställdhet betonas i alla läroplaner - från
förskola till vuxenutbildning. När det gäller för-
skola och skola är attityder och förhållningssätt
särskilt viktiga. Därför är jämställdhetsaspekter-
na viktiga i det värdegrundsprojekt som pågår
inom Utbildningsdepartementet. Enligt Statens
skolverk synes jämställdhetsarbetet ha kommit i
skymundan i skolarbetet. Det är därför viktigt
att kommunerna uppmärksammar detta i upp-
följningar och utvärderingar. Kommunerna har
en nyckelroll i det långsiktiga jämställdhetsarbe-
tet.

I grundskolan har flickorna genomgående bå-
de bättre betyg och provresultat i de nationella
proven än pojkarna. I gymnasieskolan väljer
kvinnor och män i stor utsträckning olika pro-
gram. Sålunda dominerar männen inom industri-
bygg-, fordons-, energi-, och el-programmen
medan kvinnorna dominerar i omvårdnads-,
hantverks-, och barn- och fritidsprogrammen. I
övriga program är könsfördelningen jämnare.
Förändringarna från år till år är rätt små men
glädjande nog ökar på en gång andelen av en års-
kull som går till naturvetenskapsprogrammet och
andelen kvinnor, som ökat från 34 % år 1993 till
40 % år 1998. Bland lärarna i grundskola och
gymnasieskola dominerar kvinnorna. Regeringen
vidtar därför en rad åtgärder för att öka antalet
manliga lärare i skolan. Försöksverksamhet med
utbildning av arbetslösa män pågår och riktade
insatser görs för att rekrytera bl.a. officerare till
skolan.

Inom flertalet vuxenutbildningsformer utgör
kvinnorna en klar majoritet, men det finns un-
dantag. I den kvalificerade yrkesutbildningen
(KY) och inom vuxenutbildningen för utveck-
lingsstörda (särvux) väger det jämnt mellan kö-
nen. Inriktningen av studierna varierar dock
mellan könen. Inom kommunal vuxenutbildning
minskade andelen män något mellan våren 1998
och hösten 1998 särskilt i glesbygdsområden.
Regeringen finner det bekymmersamt att ande-
len män inom kommunal vuxenutbildning är
fortsatt låg och minskar. Statens skolverk bör
därför i det fortsatta utvecklingsarbetet inom
kunskapslyftet prioritera insatser för att rekryte-
ra en större andel lågutbildade män.

Inom högskolans grundutbildning är kvinnorna
i majoritet och utgjorde 55-60 % av grupperna
registrerade, högskolenybörjare och examinerade
under läsåret 1997/98. Inriktningen varierar ock-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

så här mellan könen. Glädjande nog ökar andelen
kvinnor inom civilingenjörsutbildningarna, vilka
emellertid fortfarande klart domineras av män.
Kvinnornas situation vid antagningen innehåller
också problem. Vid antagningen hösten 1998 var
det t.ex. fler kvinnor än män som sökte till ut-
bildningar med många sökande i förhållande till
antalet platser, d.v.s. andelen som blev antagna
var i genomsnitt lägre bland kvinnor än bland
män. Kvinnor kan ha missgynnats på flera sätt
vid antagningen och analyser kring detta pågår
inom Utbildningsdepartementet.

Inom forskarutbildningen, och än mer när det
gäller anställning som forskare, är det männen
som utgör majoriteten även om det sker en suc-
cessiv utjämning.

Forskningsråden och Forskningsrådsnämn-
den arbetar långsiktigt för ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män. Arbetet har gett tydliga
resultat i form av en ökad andel kvinnor i rådens
beredningsorganisationer och en ökad andel an-
sökningar från kvinnliga forskare. Andelen pro-
jekt som beviljas forskningsstöd är i regel lika
hög bland kvinnliga som manliga forskare. Ett
stort problem i jämställdhetsarbetet är dock att
en mycket skev könsfördelning bland forskarna
inom vissa forskningsområden leder till alltför få
ansökningar från kvinnliga forskare.

Högskoleverket utvärderar och följer upp de
åtgärder som vidtagits för att utjämna könsför-
delningen i lärar- och forskarkåren och minska
de könsbundna studievalen.

Regeringen återkommer senare med en sam-
lad bedömning av jämställdhetsarbetets utveck-
ling.

Arbetsmarknaden

Kunskap är en central faktor för tillväxt, utveck-
ling och modernisering och Sverige skall konkur-
rera med kompetens och välutbildad arbetskraft.
Regeringen ser utbildning som nyckeln till hög
sysselsättning och en jämnt fördelad tillväxt.

En stor del av arbetsmarknaden präglas i dag
av snabb teknisk förnyelse och snabb ekonomisk
expansion och generellt sett har efterfrågan på
välutbildad arbetskraft ökat i raskt tempo under
de senaste åren. Detta förutsätter en effektiv per-
sonal- och arbetsmarknadsutbildning och ett ut-
bildningsväsende som kan anpassa utbildningar-
nas volym och utbud till de förändrade kraven.

Under andra halvåret 1998 deltog omkring
45 % av samtliga förvärvsarbetande i någon form
av personalutbildning, vilket var en liten ökning
jämfört med 1997 och nästan en fördubbling

jämfört med deltagandet i mitten av 1980-talet.
En del av denna personalutbildning anordnades i
form av uppdragsutbildning vid bl.a. högskolor-
na och den kommunala vuxenutbildningen. Ar-
betsgivarnas totala kostnad för personalutbild-
ning uppskattas av SCB till i genomsnitt 46
miljarder kronor per kalenderår under perioden
1994—1998, varav cirka hälften inom vardera of-
fentlig och privat sektor.

Enligt OECD:s internationella jämförelser har
Sverige byggt ut fortbildnings- och vidareutbild-
ningsverksamheten mer än flertalet andra länder
vilket har bidragit till att arbetskraften uppnått
högre kunskapsnivåer än samtliga övriga länder,
som ingått i jämförelserna. Utbyggnaden av ut-
bildningsmöjligheter för vuxna inom bland annat
högskolan och den kommunala vuxenutbild-
ningen, som startade tidigt i vårt land, har således
varit framgångsrik.

Under 1990-talet har utflödet från det svenska
utbildningsväsendet svarat för en ökad del av de
nyrekryteringar som sker på arbetsmarknaden
och utbildningsväsendet har samtidigt tagit emot
mycket stora grupper av studerande från arbets-
livet. Ungefär 400 000 nyanställda under år 1997
rekryterades från en bransch till en annan. Ytter-
ligare cirka 300 000 nyanställda saknade anställ-
ning året innan, varav drygt 124 000 kom från
studier inom främst gymnasieskola, vuxenut-
bildning eller högskola, vilket betyder ett ökat
utflöde jämfört med tidigare år på 1990-talet.
Personer som slutar sin utbildning utgör således
en ökad andel av de nyanställningar som sker
varje år på arbetsmarknaden. Anställningen av
arbetslösa har samtidigt börjat minska i takt med
att arbetslösheten sjunker. Direktrekryteringen
av personer från utlandet till den svenska ar-
betsmarknaden omfattar ganska få personer och
tenderar också att minska. Däremot finns en stor
grupp icke sysselsatta personer med utländsk
bakgrund som vistats i Sverige i två eller flera år
och vars kompetens har utnyttjats dåligt på den
svenska arbetsmarknaden.

Samspelet mellan arbetsmarknad och utbild-
ning kännetecknas också av ett ston flöde av
människor från arbetsliv till utbildning. Nästan
70 000 anställda på arbetsmarknaden år 1996
återfanns som studerande vid mättillfället året
därpå. Denna övergång till studier var betydligt
större i början av 1990-talet samtidigt som
mycket stora grupper förvärvsarbetande då
drabbades av arbetslöshet.

Växelspelet mellan arbete och studier kan för-
väntas fortsätta i stor omfattning. I denna pro-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

cess berikas och förnyas arbetskraftens kompe-
tens, men processen innebär också krav på en
effektivare samverkan, förnyelse och anpassning
för arbetsgivare, utbildningsansvariga och en-
skilda människor.

Diagram 3.4 Flödet till och från arbetsmarknaden,
år 1991-1997

personer

(Källa: SCB, prognosinstitutet)

I gemensamma analyser som genomförts av Sta-
tens skolverk och Högskoleverket konstateras
att arbetsmarknaden är mycket differentierad.
Kvinnor och män återfinns i stor utsträckning
inom helt olika yrken. Den mångfald av utbild-
ningar som kännetecknar det svenska utbild-
ningsväsendet är en viktig tillgång för samhället,
men utbildningssystemens förmåga att anpassa
utbildningarnas dimensionering och innehåll på
ett flexibelt sätt i förhållande till arbetsmarkna-
dens utveckling måste effektiviseras. Arbetet
med att minska snedfördelning mellan kvinnor
och män inom utbildningsområdet bidrar även
till en långsiktigt jämnare könsfördelning inom
arbetsmarknadens olika sektorer och är därför en
fortsatt angelägen uppgift.

Samspelet mellan utbildning och arbete inne-
bär återkommande obalanser i form av brist och
överskott på kompetens. Skolans lärarförsörj-
ning är ett aktuellt sådant område just nu. Äldre-
omsorgen riskerar att utvecklas till ett ännu stör-
re bristområde inom några år. För att svenskt
näringsliv skall kunna hävda sig väl på den inter-
nationella arbetsmarknaden är det samtidigt
nödvändigt att stimulera och expandera utbild-
ningar inom områden som är särskilt efterfråga-
de inom industrin och inom den expanderande
tjänstesektorn, dvs. framför allt högskoleutbild-
ningar inom naturvetenskap, teknik inklusive
informationsteknologi samt olika specifika
nyckelområden. Den ökade internationalisering-

en innebär dessutom att det blir allt viktigare för
de studerande att skaffa sig kännedom om eller
egen erfarenhet av omvärlden utanför Sveriges
gränser. För utbildningsområdet krävs en myck-
et långsiktig planering. För den föränderliga ar-
betsmarknaden blir kompetensbehov ofta en
akut angelägenhet.

Enligt regeringens bedömning krävs en fort-
satt utveckling av samarbetet mellan utbildnings-
väsendets olika aktörer och det omgivande sam-
hället samt förnyade analyser av det framtida
utbildningsbehovet och om hur utbildnings-
systemet skall kunna bli mer flexibelt i samspelet
mellan individ och arbetsmarknad.

Satsningar på utbildning och kompetensut-
veckling utgör ett centralt inslag och är oftast ett
prioriterat område i utkasten till de regionala
tillväxtavtal som nyligen utarbetats. De regio-
nala tillväxtavtalen utgör inget avtal i juridisk
mening utan är en överenskommelse mellan re-
gionala och centrala aktörer om att gemensamt
arbeta med ett antal prioriterade områden i avsikt
att skapa tillväxt i regionen. Det offentliga ut-
bildningssystemet är och bör vara en viktig aktör
i detta sammanhang med en tyngdpunkt på vux-
enutbildning och högre utbildning.

Flera av avtalen innehåller förslag och syn-
punkter som rör regelförenklingar. Vidare
framförs förslag till hur personer med ett gediget
yrkeskunnande men låg formell utbildning enk-
lare skall kunna delta i fortbildning och vidareut-
bildning inom de ordinarie utbildningssystemen
och kunna tillgodoräkna sig detta som en formell
merit. Okade insatser på områden som avser va-
lidering av yrkeskunskap och yrkeskompetens
efterlyses. Arbetet med avtalsutkasten har också
fokuserat på frågor om hur den högre utbild-
ningen kan göras tillgänglig för fler människor
genom utveckling av IT-baserad utbildning, di-
stansutbildning och genom utveckling av peda-
gogik för yrkesverksamma. Förslag som syftar
till ökad utbildning i entreprenörskap är också
vanliga i avtalstexterna.

De regionala tillväxtavtalen utgör en viktig
källa för information och goda idéer om hur det
offentliga utbildningssystemets roll kan utveck-
las så att det främjar tillväxten i landets olika re-
gioner.

Medel inom ramen för kunskapslyftet och den
kvalificerade yrkesutbildningen, KY, kommer
inte att kunna disponeras inom ramen för till-
växtavtalen. Däremot kan verksamheterna be-
traktas som viktiga resurser i det regionala till-
växtkapitalet och ett verktyg för tillväxt i ett

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

regionalt perspektiv. De regionala tillväxtavtalen
utgör också ett nytt tillskott i den ordinarie dia-
logen mellan högskolor och regioner och mellan
högskolor och Utbildningsdepartementet. De
delar av högskolans verksamhet i tillväxtavtalen
som finansieras över Utbildningsdepartementets
anslag hanteras av respektive lärosäte och dess
styrelse.

3.3 Forsknings- och
utbildningssamarbete inom EU

Sverige deltog aktivt i det fjärde ramprogrammet
för forskning och utveckling inom EU men
kunde inte påverka programmets inriktning. I
förberedelserna för det femte ramprogrammet
för forskning och utveckling, som gäller åren
1999-2002, deltog Sverige aktivt och har också
kunnat påverka inriktningen inte minst när det
gäller valet av sakområden. Programmet be-
handlas utförligare i avsnittet Nationella och in-
ternationella forskningsresurser.

EU:s utbildningsprogram Sokrates för skola
och högre utbildning och Leonardo da Vinci för
yrkesutbildning, som båda startade 1995, avslutas
i sin första etapp den 31 december 1999. Euro-
peiska kommissionen föreslog dock 1998 en
förlängning av programmen och i april 1999 be-
slöt ministerrådet att en andra etapp av Leonardo
da Vinci skall genomföras under perioden 2000-
2006 med en total budget om 1 150 miljoner
euro. Förhandlingarna om ett för ministerrådet
och Europaparlamentet gemensamt beslut om en
andra etapp också av Sokrates beräknas vara av-
slutade före årsskiftet.

De nya programmen skall som de nuvarande
ge stöd till nätverk och partnerskap mellan ut-
bildningsanordnare, gemensamma projekt samt
rörlighet och utbyten. Genomförandebestäm-
melserna har dock förenklats väsentligt och an-
svaret för verksamhetsbeslut i större utsträck-
ning lagts på medlemsländerna. Programmen har
också fått en enklare och enhetligare struktur
och verksamheter skall fortsättningsvis kunna
genomföras även över programgränserna, något
som Sverige fäst stor vikt vid.

Leonardo da Vinci vänder sig till alla berörda in-
om hela yrkesutbildningsområdet och skall sär-
skilt utveckla kvalitet, förnyelse och den europe-
iska dimensionen i yrkesutbildningar på alla
nivåer. Merparten av programmedlen fördelas i
lika delar på praktik - och utbytesprojekt re-
spektive pilotprojekt. Sverige har starkt bidragit
till att alla verksamheter i den andra program-
etappen kommer att vara öppna för alla ålders-
grupper.

Sokrates skall särskilt bidra till utvecklingen av
en utbildning av god kvalitet och vänder sig i
första hand till elever, studenter och andra stude-
rande, lärare och utbildningsanordnare. Budge-
ten för den innevarande femårsperioden är 920
miljoner euro.

I den andra etappen av Sokrates ges vuxenut-
bildning, inom ramen för den nya åtgärden
Grundtvig, vars utformning Sverige haft stort
inflytande över, status av eget insatsområde vid
sidan av de nuvarande huvudverksamheterna,
Erasmus för högre utbildning och Comenius för
skolan. Erasmus kommer som hittills att få drygt
hälften av programmedlen medan skola och vux-
enutbildning förväntas få en större budgetandel
än i innevarande program, bl.a. på grund av att
det nuvarande språkprogrammet Lingua till
största delen integreras med Comenius. Därut-
över utgår stöd till övergripande åtgärder som
utveckling av distansundervisning och använd-
ning av informations- och kommunikationstek-
nik samt informations- och erfarenhetsutbyte.

Ministerrådet godkände i den gemensamma
ståndpunkt om kommissionens förslag till för-
längning av Sokrates som antogs i december
1998 en budget för perioden 2000-2006 om
1 550 miljoner euro, medan Europaparlamentet i
sitt yttrande över ståndpunkten förordat ett to-
talt belopp om 2 500 miljoner.

Leonardo da Vinci och Sokrates omfattas båda
av EES-avtalet och har i och med avtal som träf-
fades under 1999 öppnats för samtliga associera-
de, öst- och centraleuropeiska länder samt Cy-
pern. I den andra etappen av programmen
kommer även Malta och Turkiet att medverka.

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.4 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

	Utfall 1998	Anslag 1999'	Utgifts- prognos 19992	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Förskola, skola och vuxenutbildning	5 543	6 902	6 829	7 003	9 106	10 004
Universitet och högskolor	19 307	19 500	20 071	22 712	24 657	26 045
Vissa centrala myndigheter	476	453	542	487	479	487
Nationella och internationella forskningsresurer	2 330	2 219	2 557	2310	2 325	2 365
Gemensamma ändamål	54	56	87	61	61	55
Totalt för utgiftsområde 16	27 737	29130	30 086	32 573	36 628	38 956

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Inklusive äldreanslag.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE

(Uppgifter avseende budgetåret 1998 eller läsåret 1997/98)

Doktor

Forskarutbildning

Licentiat

Högskola

282 000 helårsstudenter varav 264 000 i grundutbildning,
ca 20 000 lärare och forskare varav 36% kvinnor, 7 000 med
forskarutbildningstjänst samt 18 000 övrig personal, 60-tal
högskolor. Kostnad inklusive forskning ca 39 miljarder
kronor (därav studiestöd drygt 7 miljarder kronor)

ca 3 % av en årskull

Grundläggande
högskole-
utbildning

Utlands-,
sär- och spe-
cialskolor

17 000 elever, närmare

4 000 lärare - andelen
kvinnor ca 75%',
kostnad ca 3 mdr kr

Program

Folkbildning

147 folkhögskolor med 30 000 helårsstuderande och
ca 2 400 lärare varav 50% kvinnor samt 11 studieförbund
med totalt 1,75 miljoner kursdeltagare.

Statsbidrag ca 3,4 mdr kr (varav studiestöd ca 1 mdr kr)

Vuxenutbildning

259 000 elever och ca 9 000 lärare - andelen kvinnor ca 67% 1
i Komvux, Särvux, Statens skolor för vuxna (SSV) och Sfi.
Kostnad ca 17 miljarder kronor (varav studiestöd ca 11,5
miljarder kronor)

Fristående kurser

drygt 40% av avgångs-
eleverna går vidare till
högskolan inom 5 år

Gymnasieskola

313 000 elever,

640 skolor,

23 000 lärare - andelen kvinnor ca 41%’,
kostnad ca 21 miljarder kronor,
(därav studiestöd ca 2,2 miljarder kronor)

ca 97% av av-
gångsleverna går
vidare till gym-
nasieskolan

ABC

A. Svensk skola i
utlandet (1 200)

Grundskola

984 000 elever,

5 000 skolor,

74 000 lärare - andelen kvinnor ca

73%*, kostnad ca 50 mdr kr

Skolbarnsomsorg

6-12 är

Förskoleklass

B. Särskola för
utvecklingsstörda
(15 000)

Förskoleverksamhet

C. Specialskola för
syn- och hörsel-
skadade (800)

Skolbarnsomsorg och
Förskoleverksamhet3

721 000 hel- och deltidsinskrivna
barn i oktober 1998,
ca 17 000 institutioner,
ca 79 000 anställda som arbetar
med barn (exkl. dagbarnvårdare)
andelen kvinnor ca 83%’, netto-
kostnad, exkl. avgifter,
ca 39 miljarder kronor

____ G

D EF

D. Svenskundervisning
för invandrare, Sfi (22 0002)

E. Vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (4 0002)

F. Komvux, samt Statens
skolor för vuxna (232 0002),
Kvalificerad yrkesutbildning,
KY (5 8002)

G. Folkhögskola (30 000)

H . Studieförbund

(1 750 000 studerande sam-
manlagt på kurser av varie-
rande omfattning)

Personal- och studerandeantal avser helårsekvivalenter (helårsstudenter m.m.) om inte annat anges.

Andelen kvinnor avser tjänstgörande lärare (ej heltidstjänster).2^ avser antal elever läsåret 1997/98.

3) Exklusive förskoleklass som infördes 1 januari 1998 och redovisas fr.o.m. läsåret 1998/99.

Kostnadsuppgifterna för 1998 är preliminära (bedömningar utifrån urval och delvis obearbetat material).
Total driftskostnad för stat, kommuner och landsting är ca 172 miljarder kronor.

Utbildningar som inte finns med i uppställningen är bl.a.: Polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbets-
marknads- och personalutbildning (varav personalutbildning omfattade uppskattningsvis 100 000 helårsekvivalenter
kalenderåret 1998).

Kommunernas kostnader för skolväsende och barnomsorg täcks till en del genom ett generellt statsbidrag via utgifts-
område 25. Folkbildningen redovisas inom utgiftsområde 17.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Förskola, skola och vuxenutbildning

4.1 Omfattning

4.2 Utgiftsutveckling

Verksamhetsområdet omfattar anslag till myn-
digheter för förskoleverksamhet, skolbarnsom-
sorg, skola, vuxenutbildning samt utveckling och
forskning inom skolområdet, särskilda stödinsat-
ser för elever med funktionshinder, de statliga
skolorna (sameskolorna, specialskolorna och
statens skolor för vuxna) samt Svenska EU-
programkontoret för utbildning och kompe-
tensutveckling. Vidare finns anslag för viss verk-
samhet inom det kommunala skolväsendet,
driften av kompletterande skolor m.m. samt till
svensk undervisning i utlandet. I området ingår
också den särskilda vuxenutbildningssatsningen
kunskapslyftet och försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det är kommunerna, och i vissa fall landsting-
en, som har ansvaret inom den offentliga verk-
samheten för förskoleverksamhet och skol-
barnsomsorg (barnomsorg), förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola, särskola, kommunal
vuxenutbildning, särvux och svenskundervisning
för invandrare. Det generella statsbidraget från
staten till kommunerna bidrar till att täcka en del
av kostnaderna för verksamheten. Därtill kom-
mer särskilda riktade statsbidrag för främst kun-
skapslyftet och försöksverksamheten med KY.
Resterande kostnader täcks till övervägande del
av kommunala skattemedel. Kostnaderna för
nämnda verksamheter utgör nära hälften av de
totala nettokostnaderna i kommunerna. Statsbi-
draget redovisas inom utgiftsområde 25. All-
männa bidrag till kommunerna.

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

5 543

6 902

6 829

7 003

9106

10 004

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Förskoleverksamheten, i form av förskola och
familjedaghem, omfattade vid slutet av 1998
73 % av alla barn i åldern 1-5 år. Detta innebär i
princip full behovstäckning i enlighet med nu
gällande lagstiftning. Förutom de knappt 6 %
som var inskrivna i grundskolan var så gott som
samtliga sexåringar inskrivna i förskoleklass.
Skolbarnsomsorgen omfattade 64 % av alla barn
i åldern 6-9 år. I åldersgruppen 10-12 år var an-
delen inskrivna barn 7 %.

Mellan åren 1997 och 1998 har antalet barn i
förskolan minskat medan totalkostnaden ökat
något. Sammantaget innebär detta enligt Statens
skolverks preliminära bedömning av kostnads-
utfallet för år 1998 en ökning av kostnaden per
inskrivet barn. Jämförelser mellan åren 1997 och
1998 försvåras av att verksamhetsformerna har
ändrats i och med inrättandet av den nya skol-
formen förskoleklass. Antalet barn i fritidshem
har ökat mellan åren 1997 och 1998, vilket till
stor del beror på att antalet sexåringar som är in-
skrivna i fritidshem ökat. Kostnaden per inskri-
vet barn i fritidshem har likaså ökat. I familje-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

daghemmen har antalet barn fortsatt att minska
mellan åren 1997 och 1998. Även den totala
kostnaden och kostnaden per inskrivet barn har
minskat.

Enligt preliminära uppgifter från Skolverket
har kostnaderna per elev i grundskolan exklusive
lokalkostnader ökat år 1998 jämfört med år 1997
medan kostnaderna inklusive lokalkostnader
minskat. När det gäller undervisningskostnader-
na har dessa beräknats öka något i likhet med
utfallet för år 1997 jämfört med år 1996. Ök-
ningen förklaras huvudsakligen av löneökningar.
På grund av översyn av Skolverkets insamling av
uppgifter rörande kostnaderna i syfte att nå en
överensstämmelse med det s.k. räkenskapssam-
mandragets (RS) uppgifter, är det emellertid
svårt att dra någon entydig slutsats om kost-
nadsutvecklingen totalt och per elev. Föränd-
ringarna är särskilt märkbara vad gäller kost-
nadsuppgifterna för lokaler. Ytterligare analyser
kommer att göras i den slutliga redovisningen
Jämförelsetal för huvudmän.

De nya behörighetskraven för tillträde till
gymnasieskolans nationella program som gäller
fr.o.m. intagningen hösten 1998 tydliggör kun-
skapsmålen i svenska, svenska som andraspråk,
engelska och matematik och ställer krav på sko-
lan när det gäller att sätta in resurser och åtgärder
för de elever som inte får godkänt i något ämne.
En procent av eleverna slutade år 9 utan slutbe-
tyg och 91 % av eleverna uppnådde behörighet
till nationellt gymnasieprogram. Ca 9 % saknade
betyg i de behörighetsgivande ämnena. Av de
elever som avslutade gymnasieskolan läsåret
1997/98 var det 83 % som fick slutbetyg.

I gymnasieskolan har kostnaden per elev en-
ligt preliminära uppgifter ökat något mellan åren
1997 och 1998. Liksom för grundskolan har de-
finitionen av kostnad för lokaler förändrats
jämfört med föregående års insamling. Kostna-
den per elev exklusive lokaler bedöms ha ökat
mer än den totala kostnaden (inklusive lokaler).
Undervisningskostnaden beräknas ha stigit
jämfört med utfallet för år 1997. Förändringen
förklaras främst av löneökningar.

Antalet studerande i den kommunala vux-
enutbildningen, grundläggande och gymnasial
vuxenutbildning, inbegripet kunskapslyftet har
ökat kraftigt. Under läsåret 1997/98 uppgick
antalet studerande till 316 698 vilket innebär en
ökning med 34 % jämfört med föregående år.
Det totala antalet lärare inom komvux var under
läsåret 1997/98 12 919. Genom kunskapslyftet

bedrivs kommunal vuxenutbildning i landets
samtliga kommuner.

Kostnaden per heltidsstuderande i den kom-
munala vuxenutbildningen har minskat mellan
åren 1997 och 1998 enligt preliminära uppgifter
från Skolverket. En förklaring till minskningen
är vissa stordriftsfördelar.

Förändringar

Från och med hösten 1998 omfattar förskole-
verksamheten i huvudsak barn enbart i åldern 1—
5 år. Sexåringarna går huvudsakligen i försko-
leklass och vid behov av omsorg även i fritids-
hem. 6 % av sexåringarna är inskrivna i skolan.
Förskolan har sedan den 1 augusti 1998 en egen
läroplan (Lpfö 98). Läroplanen för det obligato-
riska skolväsendet (Lpo 94) omfattar fr.o.m. läs-
året 1998/99 också förskoleklass och fritidshem.

Under hösten 1998 genomfördes för första
gången nationella kvalitetsgranskningar. Tre om-
råden har studerats: rektorsuppdraget, undervis-
ningen för elever i behov av särskilt stöd samt
läs- och skrivprocesserna i undervisningen. Ett
70-tal skolor i ett femtontal kommuner har be-
sökts för att kunna ge svar på frågeställningarna
enligt regeringsuppdraget till Statens skolverk
(U1997/444/S). Nya uppdrag har lämnats som-
maren 1999: en likvärdig och rättvis betygssätt-
ning, det kommunala ansvaret för helheten i ut-
bildningen med fokus på övergångar och
skolbyten samt kvaliteten i utbildning som an-
ordnas på entreprenad. Redovisning skall ske se-
nast den 1 september 2000 (U1999/2319/S).

En omfattande reformering av vuxenutbild-
ningen pågår. Kunskapslyftet fortsätter med i
stort sett samma platsvolym som byggts upp un-
der tidigare år. Den kvalificerade yrkesutbild-
ningen har utökats enligt tidigare riksdagsbeslut.

Prioriteringar

Regeringen prioriterar

— att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en all-
män förskola och maxtaxa i förskoleverksam-
het och skolbarnsomsorg (barnomsorg)

- att öka måluppfyllelsen i förskola, skola och
vuxenutbildning genom insatser för kvalitet
och likvärdighet, bl.a. genom ökad undervis-
ningstid på program med yrkesämnen i gym-
nasieskolan

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

- att förbättra lärarförsörjningen, att öka ande-
len forskarutbildade lärare, att stärka skolle-
darrollen och att satsa på kompetensutveck-
ling främst av förskollärare och lärare och att
ge ett bättre stöd i specialpedagogiska frågor

- att göra insatser för att förbättra förutsätt-
ningar och resultat för elever med utländsk
bakgrund i alla skolformer

- att förstärka vägledningen i skola och vux-
enutbildning

- att nå särskilt prioriterade målgrupper i kun-
skapslyftet, bl.a. genom stöd till uppsökande
verksamhet och stöd till vuxenpedagogisk ut-
veckling

- att utveckla former för validering av vuxnas
icke formella kunskaper

- att fastställa riktlinjer för den framtida vux-
enutbildningen efter kunskapslyftet

- att utveckla den eftergymnasiala yrkesutbild-
ningen.

4.3 Resultatbedömning

Regeringen har i skrivelsen Utvecklingen inom
den kommunala sektorn (skr. 1998/99:97) redo-
visat hur ekonomin och verksamheten i kom-
muner och landsting har utvecklats på ett posi-
tivt sätt de senaste åren. Vidare har regeringen i
skrivelsen Samverkan, ansvar och utveckling -
Utvecklingsplan för förskola, skola och vux-
enutbildning (skr. 1998/99:121) gett sin syn på
utvecklingen inom området de kommande åren.

4.3.1 Förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg

I kommunerna råder i enlighet med gällande lag-
stiftning i princip balans mellan tillgång och ef-
terfrågan av förskoleverksamhet och skol-
barnsomsorg. Enstaka kommuner kan dock
fortfarande ha mer eller mindre tillfälliga pro-
blem att tillhandahålla förskoleverksamhet och
skolbamomsorg utan oskäligt dröjsmål.

Kommunerna har olika regler för tillgång till
förskoleverksamhet vid arbetslöshet. I 60 % av
kommunerna behåller förskolebarn sin plats om
någon av föräldrarna blir arbetslös. I resterande
kommuner mister barnet platsen direkt eller ef-
ter kort tid. I endast 28 % av kommunerna ställs

inga krav på förvärvsarbete eller studier för att
barn skall erhålla en plats inom verksamheten.

Personalens utbildningsnivå har höjts inom
samtliga verksamhetsformer. Andelen högskole-
utbildade - förskollärare och fritidspedagoger -
är nära 60 %.

Skolverket har i oktober 1998 i en rapport till
regeringen om planer och prioriteringar för sitt
arbete med förskoleverksamheten och skolbarn-
omsorgen redovisat ett antal områden som ver-
ket bedömer särskilt bör uppmärksammas under
den närmaste treårsperioden. Det gäller bl.a. till-
gång till förskola bland olika grupper i befolk-
ningen, de yngsta barnen, barn i behov av särskilt
stöd och barn med utländsk bakgrund, kvaliteten
i fritidshem samt genomförandet av förskolans
läroplan.

Förskolans läroplan preciserar vilka krav sta-
ten ställer på verksamheten och därmed vilka
krav barn och föräldrar kan ställa på förskolan.
Läroplanen gör förskolan mer tillgänglig för ut-
värdering och kvalitetsredovisning utifrån natio-
nellt fastlagda mål och riktlinjer. Det finns an-
ledning att uppmärksamma behovet och för-
delningen av kommunala resurser för kompe-
tensutveckling i förskolan.

Antalet barn har ökat kraftigt inom förskole-
verksamhet och skolbarnsomsorg under 1990-
talet både till följd av ett ökat barnafödande och
hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Trots detta har
antalet årsarbetare minskat inom förskoleverk-
samheten. I fritidshemmen har antalet årsarbeta-
re stigit, dock inte lika snabbt som antalet in-
skrivna barn. Barngruppernas storlek har därmed
ökat, vilket resulterat i att de totala kostnaderna i
fasta priser för förskoleverksamheten och skol-
barnsomsorgen i det närmaste var lika stora år
1997 som år 1991 trots att drygt 180 000 fler
barn fick plats under denna period.

Den andel av kommunernas kostnad för för-
skoleverksamhet och skolbarnsomsorg som fi-
nansieras genom föräldraavgifter var år 1997
16,5 %. Skillnaden mellan och inom kom-
mungrupperna är stora, från 12 % i glesbygds-
kommuner till 18 % i förortskommuner. År
1991 var andelen 10 %. Kommunernas tids- och
inkomstrelaterade avgifter inom förskoleverk-
samheten och skolbarnsomsorgen leder till mar-
ginaleffekter och minskar det ekonomiska utby-
tet av arbete, vilket motverkar en ökning av
sysselsättningen. Avgifterna riskerar även att leda
till att barn inte får del av den pedagogiska verk-
samheten i förskola och fritidshem.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.3.2 Skolan

I ett internationellt perspektiv står sig den svens-
ka skolans resultat väl, vilket bl.a. redovisats i ut-
vecklingsplanen. De goda resultat som t.ex. ele-
verna nått vid de nationella proven i engelska
överensstämmer med de resultat som redovisas i
en internationell studie som genomfördes år
1996 på ett urval 15-åriga elever
(Undervisningen i engelska. En jämförelse mel-
lan tre EU-länder: Frankrike, Spanien och Sveri-
ge. Skolverket 1998).

Det finns också positiva resultat från en inter-
nationell studie om kunskaper i matematik och
fysik hos samtliga elever i gymnasieskolans av-
gångsklasser år 1995, Third Internationel Mathe-
matics and Science Study, TIMSS. I studien del-
tog 21 länder, varav åtta uppfyllde de centralt
fastställda kriterierna för deltagande och urval.
Sverige har i undersökningen tillsammans med
Schweiz och Nya Zeeland en tätposition både i
matematik och fysik. Vad gäller resultatet i ma-
tematik för elever med teknisk eller naturveten-
skaplig inriktning ligger de svenska eleverna i
mitten av den grupp om åtta länder som ge-
nomfört studien korrekt. I fysik presterade ele-
verna från Norge och Sverige de bästa resultaten.

I många undersökningar ges en positiv bild av
barnens och ungdomarnas hälsa och välbefin-
nande. Liksom i andra länder varierar dock stu-
dieresultaten i hög grad mellan olika skolor.

Sverige måste även i fortsättningen ha en tät-
position internationellt och vidmakthålla en god
utbildningsstandard. Både i grundskolan och i
gymnasieskolan finns för många elever som inte
når målen, trots de ansträngningar som görs lo-
kalt i kommuner och på skolor. Liksom i många
andra länder finns problem med bristande studi-
eresultat och dålig måluppfyllelse. Utbildnings-
systemet måste därför fortsätta att utvecklas. Stat
och kommun har därvid ett gemensamt ansvar.
Regeringens insatser måste således fortsätta att
fokuseras på åtgärder som förbättrar resultaten
och måluppfyllelsen och som ökar kvaliteten.

Varje kommun och skola skall värdera resul-
taten och genomföra konkreta förbättringar i
enlighet med förordningen (1997:702) om kva-
litetsredovisning inom skolväsendet. I en
granskning av den kommunala styrningen (Skola
i utveckling - en temabild av grundskolan 1998)
konstaterar Skolverket att det inom kommuner-
na finns stora brister i den lokala uppföljningen,
utvärderingen och egenkontrollen. Den kom-
munala styrningen av skolan har enligt gransk-

ningen inte hittat rätt tillvägagångssätt och sko-
lan saknar också former för uppföljning och
utvärdering av det egna arbetet. Enligt rapporten
riktar dock skolorna nu en allt större uppmärk-
samhet mot uppföljning och utvärdering. Ett
intensivt utvecklingsarbete har kommit i gång på
flera håll och den kommunala organisationen har
i allmänhet stabiliserats efter många organisato-
riska förändringar. Regeringen har inrättat Skol-
verkets kvalitetsgranskningsnämnd och gett
Skolverket i uppdrag att utarbeta Allmänna råd
för kvalitetsredovisning i kommunerna. Dess-
utom har direktiv lämnats till en skollagsöversyn.

Förskoleklassen

Läsåret 1998/99 gick knappt 114 000 barn i för-
skoleklass. Två procent av dessa var femåringar
och övriga var sexåringar. Förutom de knappt
6 % som var inskrivna i skolan var så gott som
samtliga sexåringar inskrivna i förskoleklass.
Antalet sexåringar som är inskrivna i grundsko-
lans år 1 har minskat de senaste åren. Minskning-
en bör ses i ljuset av att förskoleklassen införts
som egen skolform och i hög utsträckning integ-
rerats med grundskolan. Ungefär 85 % av barnen
går i förskoleklass som är lokalmässigt förlagd till
skolans lokaler. Antalet barn i fritidshem har
ökat kraftigt, vilket delvis förklaras av att antalet
sexåringar som tas emot i fritidshem har ökat i
samband med förskoleklassens införande.

Skolverket har i samband med en första av-
rapportering av integrationen mellan försko-
leklass och skola (Dnr 98:2144) konstaterat att
variationerna är stora när det gäller organisation
av och innehåll i integrationen både mellan och
inom kommuner. Verket skall följa utvecklingen
i kommunerna fram till år 2001 bl.a. genom fall-
studier och fördjupade studier. Skolverkets stu-
dier skall, enligt regleringsbrevet för 1999, för-
djupas vad gäller integrationens betydelse för
arbetsformerna och möjligheterna att stimulera
utveckling och lärande.

Grundskolan

Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
bygger på decentralisering och målstyrning.
Kommunerna har dessutom under 1990-talet de-
centraliserat allt fler beslut till de enskilda sko-
lorna. Resurserna till skolorna fördelas dels

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

schablonmässigt utifrån elevantal, dels efter be-
hov.

Skolverket beskriver i sin rapport Barnomsorg
och skola i siffror att ca 91 % av eleverna våren
1998 uppnådde behörighet till nationella pro-
gram, vilket visar på ett gott resultat för den
svenska grundskolan. Enligt preliminära siffror
(Kvalitetsutvecklingen i svensk barnomsorg och
skola 1999, rapport från Skolverket) var andelen
något lägre år 1999, nämligen 90,2 %. Betygen är
oförändrade, möjligen något sämre än år 1998. I
svenska har 4 %, i engelska 6 %, i matematik 7 %
och i svenska som andraspråk ca 23 % av de be-
tygsatta inte nått målen. Elever med utländsk
bakgrund är överrepresenterade bland elever som
inte nått målen. Även om det är för tidigt att av-
göra om förändringarna visar på en trend eller en
tillfällig variation finner regeringen detta oroan-
de. Skolverket har på regeringens uppdrag under
år 1998 genomfört granskningar av kvaliteten i
skolan med avseende på bl.a. undervisningen för
elever i behov av särskilt stöd. Granskningen vi-
sar att området nästan alltid är prioriterat i
kommunernas skolplaner och i skolornas verk-
samhet. Även i budgetskrivningarna prioriterar
de flesta kommunerna elever i behov av särskilt
stöd. Granskningen visar också att stödundervis-
ningen behöver en bättre pedagogisk ledning
samt att uppföljningen och utvärderingen behö-
ver förbättras. Detsamma gäller för kvaliteten på
åtgärdsprogrammen.

Lärartätheten i grundskolan har minskat un-
der 1990-talet. På grund av minskade resurser
har kommunerna försökt hålla tillbaka kostna-
derna för undervisningen, särskilt inom mo-
dersmålsundervisning, svenska som andraspråk
och specialundervisning. År 1991 uppgick lärar-
tätheten till 9,1 lärare per 100 elever vilket kan
jämföras med 7,6 lärare per 100 elever år 1998,
vilket bl.a. medfört en utveckling mot större
grupper och klasser.

I syfte att kartlägga om kommunerna fattat
särskilda beslut med anledning av de höjda gene-
rella statsbidragen år 1997 inom skolans verk-
samhet gjorde Skolverket en undersökning i
början av år 1998. Undersökningen visar att av
de 190 kommuner av totalt 280 svarande som
fattat särskilda beslut i fullmäktige och/eller på
nämndnivå, hade ca 57 % fattat beslut om en el-
ler flera åtgärder som kan härledas till intentio-
nerna i 1998 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1997/98:150) inom skolverksamheten.
Den övervägande delen satsningar är inriktade på
elever i behov av särskilt stöd och personalför-

stärkningar. I början av år 1999 genomförde Fi-
nansdepartementet en fördjupad analys av kom-
munernas och landstingens ekonomiska
utveckling. Totalt svarade 227 kommuner. Nio
av tio kommuner uppgav bl.a. att grundskolans
kostnadsvolym kommer att öka eller vara oför-
ändrad under 1999 jämfört med 1998. Grund-
skolan är den verksamhet som enligt enkätsvaren
i störst utsträckning får utökade resurser. Den
huvudsakliga orsaken till volymförändringarna
anges vara den demografiska förändringen.

Skolverket har nyligen presenterat den första
stora svenska undersökningen om sambandet
mellan resurser och resultat på skolnivå - en stu-
die av landets grundskolor med elever i år 9
(Skolverkets rapport nr 170). Syftet med studien
är att kartlägga yttre resursmässiga förutsättning-
ar som har betydelse för skolornas resultat.
Centrala frågeställningar har varit om den svens-
ka skolan har en kompensatorisk resursfördel-
ning och om resursfördelningen i så fall har be-
tydelse för resultatet på skolnivå. Studien
omfattar 900 kommunala grundskolor och drygt
92 000 elever som avslutat år 9 i dessa skolor läs-
året 1994/95.

Skolverket konstaterar att resurser betyder
olika mycket för skolor med olika förutsättning-
ar. Enligt undersökningen finns det en positiv
renodlad effekt av lärarresurserna på resultatet.
Den renodlade effekten är av större betydelse för
skolor med sämre förutsättningar. Det konstate-
ras också att resursernas storlek kan förbättra
elevernas förutsättningar i skolan men inte fullt
ut kompensera dem. Undersökningen finner att
oavsett kön och föräldrarnas utbildningsnivå är
det negativt för en elevs betygsutfall att vara
första generationens invandrare jämfört med att
inte ha utländsk bakgrund. När det gäller andra
generationens invandrare föreligger det egentli-
gen inte någon skillnad i medelbetyg mellan des-
sa och de elever som inte har någon utländsk
bakgrund om samtidigt hänsyn tas till elevens
kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ef-
tersom medelbetyget inte tar hänsyn till eventu-
ellt saknade betyg kan skillnaderna i praktiken
vara större än vad analysen visar.

Ämnesproven i svenska, matematik och eng-
elska för år 9, som är obligatoriska och ingår i det
nationella provsystemet genomfördes första
gången vårterminen 1998. Syftet med proven är
att de skall konkretisera kursplanens mål och
samtidigt stödja en likvärdig betygssättning.

Enligt provresultaten uppnådde 94 % av ele-
verna målen i svenska, dvs. motsvarande betyget

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

godkänd eller mer. I matematik uppnådde 90 %
målen och i engelska 97 %. Preliminära siffror
från Skolverket för 1999 visar att 96 % av elever-
na nått målen i ämnesproven i svenska och eng-
elska. Samtidigt fick ungefär hälften av eleverna
något av betygen Väl godkänd eller Mycket väl
godkänd. I ämnesproven i matematik uppnådde
endast 86 % målen. Detta är ett något sämre re-
sultat än 1998, vilket även gäller engelska. Flick-
orna hade ett något högre provbetyg i svenska
och engelska än pojkarna. I matematik var be-
tygsfördelningen i provresultaten relativt likartad
mellan könen. Elever födda i Sverige vars föräld-
rar är födda utomlands klarade sig bättre än ele-
ver födda utomlands, men sämre än elever med
svensk bakgrund. Det är stora skillnader i graden
av måluppfyllelse mellan skolorna. Elever i fristå-
ende skolor har högre provbetyg än elever i
kommunala skolor. Ju högre utbildning elever-
nas föräldrar har desto högre provbetyg presterar
eleverna.

Specialskolan

Andelen elever i behov av särskilt stöd i special-
skolan är stort och av flera av skolornas årsredo-
visningar framgår att uppemot 20-30 % av ele-
verna har omfattande svårigheter att uppnå
målen för utbildningen. Statens institut för han-
dikappfrågor i skolan (SIH) bedömer de av sko-
lorna lämnade uppgifterna som allvarliga, vilket
är en bedömning som regeringen delar. I propo-
sitionen Elever med funktionshinder - ansvar för
utbildning och stöd (prop. 1998/99:105), som
regeringen nyligen överlämnat till riksdagen, re-
dovisas regeringens bedömning av vilka insatser
som behöver göras för att öka måluppfyllelsen i
specialskolan för döva och hörselskadade.

Särskolan

Antalet elever i särskolan har ökat successivt un-
der de senaste åren. Ökningen bedöms ha flera
orsaker. Målen i läroplanen har tydliggjorts sam-
tidigt som skolformen blivit mer tillgänglig se-
dan kommunerna övertog huvudmannaskapet.
Förändringar av antalet elever bör noga följas
och utvärderas.

Skolverket har i augusti 1999 redovisat sina
prioriteringar och planerade insatser i syfte att
öka tillsyn, uppföljning och utvärdering av
särskolan. I rapporten diskuteras olika faktorer

som påverkar kvaliteten i särskolan och de insat-
ser som verket ämnar att göra. Samtidigt redovi-
sade verket en uppföljning och utvärdering av
försöksverksamheten med ökat föräldrainflytan-
de över val av skolform för utvecklingsstörda
barn. Regeringen avser att ta initiativ med anled-
ning av dessa redovisningar.

Gymnasieskolan

Det är en större andel av en årskull som i dag
slutför gymnasieskolan än som över huvud taget
togs in i gymnasieskolan på 1970-talet. Därtill
har alla gymnasieutbildningar, inklusive yrkesut-
bildningarna, blivit treåriga. Gymnasieskolan har
genomgått en kvalitetshöjning på så sätt att alla
elever, främst elever på yrkesutbildningarna, nu
får en bredare utbildning som bl.a. inkluderar en
gemensam kärna av kurser i allmänna ämnen.
Därigenom ger den svenska gymnasieskolan en
utbildning som både skall ge djup och bredd.

Av de elever på nationellt program som börja-
de gymnasieskolan hösten 1995 erhöll 75 % slut-
betyg inom tre år. Av de elever som började året
innan erhöll 77 % slutbetyg inom tre år. Inom
fyra år hade denna siffra stigit till 83 %. Sprid-
ningen är stor mellan olika program. Högst andel
slutbetyg hade elever från naturvetenskapspro-
grammet, för dem som började 1995 var det
83 %, året innan 84 % och inom fyra år 92 %.
Lägst andel av de som började 1995, ca 60 %, ha-
de elever på yrkestekniska program. Spridningen
är även beroende av om eleverna kommer direkt
från grundskolan eller ej, om eleverna är födda i
Sverige eller utomlands samt vilken utbildnings-
bakgrund föräldrarna har. I gruppen elever födda
i utlandet är det en låg andel som fullföljt gymna-
sieskolan inom tre eller fyra år.

Av de elever som fick slutbetyg våren 1998
uppfyllde 83 % kraven på grundläggande behö-
righet för högskolestudier. Övergången från
gymnasieskolan till högskolan inom tre år har
ökat påtagligt under 1990-talet. Variationen i
övergångsfrekvens är stor mellan enskilda kom-
muner.

En andra utvärdering av gymnasieprogram-
men har genomförts av Skolverket. Studien byg-
ger på uppgifter från 41 skolor fördelade över
fem gymnasieprogram: estetiska programmet,
handels- och administrationsprogrammet, hotell-
och restaurangprogrammet, livsmedelspro-
grammet samt samhällsvetenskapsprogrammet.
Utvärderingen bekräftar att programmen med

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

yrkesämnen har svårigheter att förnya sitt inne-
håll i takt med de förändringar som sker på ar-
betsmarknaden och i omvärlden i övrigt. I natur-
vetenskapsprogrammet och samhällsveten-
skapsprogrammet finns svårigheter att sätta in
programmens olika ämnen och kurser i ett för
eleverna meningsfullt sammanhang.

4.3.3 Vuxenutbildningen

Den vuxenutbildning som bedrivs inom utgifts-
området omfattar den kommunala vuxenutbild-
ningen inklusive kunskapslyftet, vuxenutbild-
ning för utvecklingsstörda, svenskundervisning
för invandrare, statens skolor för vuxna samt ef-
tergymnasial yrkesutbildning.

Den kommunala vuxenutbildningen och
kunskapslyftet

Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattar dels
den kommunalt finansierade vuxenutbildningen,
dels den statliga satsningen kunskapslyftet. Må-
len för vuxenutbildningen är att ge vuxna tillfälle
att utifrån individuella önskemål komplettera sin
utbildning för att stärka individen för arbetslivet
och i det kulturella och politiska livet. Målen för
kunskapslyftet är att höja utbildningsnivån och
därigenom bidra till ökad sysselsättning, tillväxt
och minskad arbetslöshet. Målgruppen för kun-
skapslyftet är i första hand arbetslösa som helt
eller delvis saknar treårig gymnasieutbildning.
Målgruppen för den kommunalt finansierade
vuxenutbildningen är i första hand de som har
störst behov av utbildning.

Enligt Skolverkets uppföljningar var det totala
antalet studerande inom kommunal vuxenut-
bildning 316 698 under läsåret 1997/98.

Den gymnasiala vuxenutbildningen har ökat
kraftigt under de senaste åren som en följd av
kunskapslyftet.

Antalet utbildningsanordnare har ökat. Hös-
ten 1997 anordnades 14 % av det totala utbild-
ningsutbudet inom kommunal vuxenutbildning
av andra utbildningsanordnare än kommun och
landsting och våren 1998 var andelen 19 %.

Verksamheten fördelas på kurser i allmänna
ämnen - 53 %, kurser i yrkesämnen - 43 % och
orienteringskurser - 4 %. Andelen yrkesutbild-
ning har ökat kraftigt sedan kunskapslyftet star-
tade och har fortsatt att öka. Det är främst inom
områdena data och omvårdnad som de yrkesin-

riktade kurserna återfinns. Ämnesgruppen övriga
kurser, som framför allt innehåller yrkesinriktade
ämnen ökade från 14% hösten 1997 till 19%
hösten 1998. Datakunskap, matematik och
svenska/svenska som andraspråk var i likhet med
hösten 1997 de tre enskilt största ämnena i gym-
nasial vuxenutbildning, inklusive kunskapslyftet,
under år 1998.

Andelen lokala kurser har fortsatt att öka in-
om den gymnasiala vuxenutbildningen. Hösten
1997 var andelen 6 % och hösten 1998 hade den
ökat till 11 %, vilket kan tyda på att vuxenut-
bildningen i högre grad har anpassat sig till regi-
onala och lokala behov.

En sammanställning av svaren på en enkät från
Skolverket till kommunerna visar att kommu-
nerna har genomfört verksamhet motsvarande
147 000 heltidsplatser under det första halvåret
1999 inom kommunal vuxenutbildning inklusive
kunskapslyftet.

De studerandes utbildningsbakgrund varierar.
Under kunskapslyftsperioden har andelen med
högst tvåårig gymnasieutbildning successivt
ökat. Hösten 1998 var andelen 70 % jämfört med
63 % hösten 1997. Detta tyder på att de priorite-
rade målgrupperna nås i högre utsträckning ju
längre tid kunskapslyftet pågått.

Av deltagarna hösten 1998 var i genomsnitt
33 % män. Största andelen män finns i storstä-
derna, 39 %. I glesbygdskommuner var andelen
28 %. Under våren 1998 var 55 % av kursdelta-
garna över 30 år, en ökning med 6 % jämfört
med hösten 1997. I genomsnitt var 18 % av
kursdeltagarna utlandsfödda.

Den grundläggande vuxenutbildningens andel
av den totala kommunala vuxenutbildningen har
minskat de senaste åren men det finns stora vari-
ationer mellan kommunerna. Hösten 1997 del-
tog 13 % av det totala antalet studerande i kom-
munal vuxenutbildning i grundläggande vuxen-
utbildning. Hösten 1998 hade andelen studeran-
de på grundläggande nivå sjunkit till 9 %, vilket
tyder på att ökningen av vuxenutbildningen
praktiskt taget uteslutande skett på gymnasial
nivå.

Utvecklingen inom kunskapslyftet
Kunskapslyftet har mötts av ett mycket stort in-
tresse både hos målgrupperna för satsningen -
dvs. i första hand arbetslösa vuxna som helt eller
delvis saknar treårig gymnasieutbildning - och i
kommunerna. Tillströmningen av sökande har
varit mycket stor, vilket både rapporter från

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kommunerna och ansökningarna om studiestöd
visat.

Den 1 juli 1998 övertog Skolverket ansvaret
för att leda och följa arbetet med kunskapslyftet.
I uppdraget ingår bl.a. att följa och halvårsvis
rapportera om kunskapslyftet.

Skolverkets delrapport nr 4, som bygger på
preliminära uppgifter, visar också att det under
hösten 1998 var en fortsatt ökning av antalet
studerande. Verksamheten hösten 1998 motsva-
rade 144 630 heltidsplatser i den gymnasiala vux-
enutbildningen, varav 107 630 inom ramen för
det statliga stödet till kunskapslyftet.

Skolverkets rapport visar att de flesta kom-
muner har ökat sin verksamhet under hösten
1998 medan några har minskat järmfört med vå-
ren 1998. Den största ökningen har skett i stor-
städer, 9 %, samtidigt som landsbygdskommu-
ner minskat mest.

Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbild-
ning har under lång tid varit dubbelt så stor som
andelen män, men minskade något mellan våren
1998 och hösten 1998.

Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67,
1996:71, 1997:104) lämnade ett delbetänkande,
Vuxenutbildning för alla? Andra året med Kun-
skapslyftet (SOU 1999:39), till regeringen i april
1999. Av betänkandet framgår att utvärderingar-
na hittills visar att deltagare i kunskapslyftet och
särskilt personer som studerar med det särskilda
studiestödet UBS väl svarar mot de åsyftade
målgrupperna. Det gäller både ålder och utbild-
ningsbakgrund liksom andelen invandrare och
människor med funktionshinder.

En utvärdering som utförts på uppdrag av
Kunskapslyftskommittén visar att av de grupper
som började studera i kunskapslyftet hösten
1997 hade nästan hälften fått arbete i februari
1999. En dryg tredjedel hade fortsatt att studera,
varav knappt hälften på högskolenivå. En knapp
femtedel var arbetslösa.

Kommittén bedömer att kommunerna bör
satsa på regionala kontakter och att de regionala
tillväxtavtalen och kompetensråden bör utgöra
en plattform för en mer heltäckande utbild-
ningsplanering.

Ett eftersatt område som kommittén pekar på
är forskning samt spridning av forskningsresultat
avseende vuxenutbildning och livslångt lärande.
För att få ett bredare och internationellt per-
spektiv på de svenska reformerna avseende vux-
enutbildning har Kunskapslyftskommittén in-
bjudit ett forskarlag av internationella experter
att studera utvecklingen i Sverige och komma

med synpunkter på strategival för framtidens
vuxenutbildningsutbildningspolitik. Hösten
1999 kommer experterna att lägga fram en rap-
port.

I en särskild del av betänkandet redovisas de
rättigheter studerande med funktionshinder i
vuxenutbildningen har samt vilket ansvar kom-
muner och myndigheter har för att vuxenutbild-
ningen görs tillgänglig för människor med funk-
tionshinder.

För att bredda diskussionen om vuxenutbild-
ningens framtid har Utbildningsdepartementet,
Skolverket och Kunskapslyftskommittén ge-
mensamt inbjudit kommunalpolitiker och per-
soner som arbetar med vuxenutbildning till fyra
rikstäckande konferenser under augusti och
september 1999.

Regeringen fördelade medel för uppsökande
verksamhet m.m. för år 1998 till LO, TCO,
SACO, LRF, SFR samt LEDARNA. Riksdagen
begärde i samband med behandlingen av budget-
propositionen för år 1999 att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med en mer utförlig
rapport om hur medlen har använts. Regeringen
har mot bakgrund av detta gett en särskild utre-
dare i uppdrag att granska och värdera genomfö-
randet och effekten av det statliga stödet under
år 1997 och år 1998. Utredarens slutsatser kom-
menteras under anslaget Al5 Särskilda utbild-
ningsinsatser för vuxna. Regeringens bedömning
är att de fackliga organisationerna medverkar till
att motivera och rekrytera kortutbildade bl.a.
som ett resultat av de särskilda medlen för upp-
sökande verksamhet.

I samband med 1999 års ekonomiska vår
proposition (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256) beslutade
riksdagen om vissa förändringar av den tidigare
planerade utbyggnaden av kunskapslyftet. Be-
slutet innebär att volymen i kunskapslyftet har
reducerats något men att den i stort sett skall lig-
ga kvar på samma nivå som år 1999 under hela
satsningen fram till och med första halvåret 2002.
Regeringen avser att under år 2000 återkomma
till riksdagen efter det att underlag lämnats av
den parlamentariska Kunskapslyftskommittén
om perioden efter år 2002.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

Sedan särvux läsåret 1992/93 övergick till kom-
munalt huvudmannaskap har antalet studerande
ökat stadigt. Under 1998 deltog totalt 4 137 ele-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ver. De allra flesta, dvs. 48 %, studerade på
grundsärskolenivå, 36 % studerade på tränings-
skolenivå och 16% på gymnasiesärskolenivå.
Majoriteten av eleverna återfinns i åldersspannet
30-44 år oavsett vilken av de tre nivåerna de stu-
derar på. Skolverket har på uppdrag av regering-
en gjort en utvärdering av särvux. Av rapporten
En utvärdering av särvux (Dnr 96:565) framgår
att det föreligger ett behov av översyn av särvux
främst vad gäller antalet platser, gruppstorlek och
den tid som de studerande befinner sig i utbild-
ning-

Svenska för invandrare

Antalet elever i svenskundervisning för invandra-
re (sfi) kulminerade under läsåret 1994/95, då
bl.a. ett stort antal flyktingar från det forna Jugo-
slavien blivit kommunplacerade. Från detta läsår
till läsåret 1997/98 har elevantalet minskat med
drygt 40 % och uppgick för läsåret 1997/98 till
35 746.

Av de deltagare som påbörjade sfi-studierna
läsåret 1997/98 hade 16% uppnått sfi-nivån re-
dan under samma läsår och 60 % fortsatte sina
sfi-studier. Kommunernas totala kostnader för
sfi var år 1997 610 miljoner kronor, vilket var
14 % lägre än år 1996 i löpande priser.

Kompletterande skolor

Fristående skolor på gymnasial eller eftergymna-
sial nivå kan ställas under statlig tillsyn som
kompletterande skolor. Våren 1999 hade 125
skolor ställts under statlig tillsyn. Av dessa er-
höll 42 skolor statsbidrag och berättigade till
studiestöd för eleverna medan ytterligare 22
skolor enbart berättigade till studiestöd.

Regeringen har i propositionen Vissa skolfrå-
gor m.m. (prop. 1998/99:110) föreslagit att be-
slutanderätten skall föras över till Skolverket be-
träffande statlig tillsyn och statsbidrag för
kompletterande utbildningar samt att förslaget
skall träda i kraft från den 1 mars 2000.

Påbyggnadsutbildningar

Påbyggnadsutbildningarna syftar enligt skollagen
till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till
en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke.
Läsåret 1997/98 deltog 8 381 studerande i på-

byggnadsutbildningar. 1998 hade Skolverket 537
registrerade påbyggnadsutbildningar.

Behovet av översyn av påbyggnadsutbildning-
arna har ökat i takt med arbetslivets föränd-
ringar. Regeringen beslutade i januari 1999 om
nya regler för fördelning av riksrekryterande
platser som kan ge rätt till interkommunal er-
sättning. Detta innebär att Skolverket beslutar
fr.o.m. hösten 1999 om tilldelning av platser ef-
ter ansökan från kommunerna.

I samband med att regeringen utarbetar ett
förslag till dimensionering och organisation av de
eftergymnasiala yrkesutbildningarna är det na-
turligt att påbyggnadsutbildningarna också be-
handlas.

Regeringen föreslår en ändring av skollagen
vad gäller reglerna för interkommunal ersättning
för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Se
övriga frågor punkt 4.5.1.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

Försöksverksamheten med kvalificerad efter-
gymnasial yrkesutbildning (KY) leds av kom-
mittén för kvalificerad yrkesutbildning. Kom-
mittén ansvarar för tillsyn och uppföljning av
verksamheten samt för att en fristående utvärde-
ring av verksamheten kommer till stånd. Kom-
mittén har träffat avtal om utvärdering av verk-
samheten och en rapport från denna skall lämnas
under hösten 1999. Kommittén skall lämna sitt
slutbetänkande senast i december år 1999.

Målet med verksamheten är att pröva nya ef-
tergymnasiala utbildningar, nya pedagogiska
former och nya anordnare. Utbildningen skall
förena praktisk inriktning med fördjupade teo-
retiska kunskaper. Företrädare från arbetslivet
utgör en majoritet i ledningsgruppen för varje
utbildning för att säkerställa att utbildningarna är
anpassade till arbetsmarknadens behov på såväl
kortare som längre sikt.

Under 1996 och 1997 påbörjade totalt om-
kring 4 500 personer en utbildning inom KY och
i dagsläget finns drygt 200 olika KY-utbildningar
fördelade på 14 branschområden. Antalet anord-
nare av kvalificerad yrkesutbildning har tre-
dubblats sedan starten för att år 1998 uppgå till
närmare 140. Intresset från såväl arbetslivet som
de sökande är mycket stort. Till de ansöknings-
tillfällen som hittills genomförts har långt fler
ansökningar inkommit än vad kommittén har
haft resurser att fördela.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under 1998 antogs drygt 5 200 nya elever,
varav ungefär hälften utgjordes av kvinnliga stu-
derande. Av de 1 200 studerande som t.o.m. 31
december 1998 avslutat sin utbildning hade ca
70 % löfte om anställning inom tre månader,
närmare hälften har fått arbete på ett företag som
medverkat i lärande i arbete. I samband med till-
syn och uppföljning görs bl.a. skriftliga stude-
randeenkäter. Sammanställningar av studeran-
deenkäterna, drygt 1 200, visar att de studerande
överlag är nöjda med utbildningarna.

I enlighet med vad som angavs i 1998 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) har
försöksverksamheten utökats till att omfatta
12 000 platser fr.o.m. år 1999 samtidigt som för-
söksverksamheten förlängts t.o.m. år 2001. Re-
geringens utgångspunkt är att försöksverksam-
heten efter år 2001 skall övergå i reguljär
verksamhet och återkommer till riksdagen i frå-
gan under senare delen av år 2000.

Statens skolor för vuxna

Målet för Statens skolor för vuxna i Norrköping
(SSVN) och Härnösand (SSVH) är att öka till-
gängligheten av vuxenutbildning genom att er-
bjuda och utveckla motsvarande kommunal vux-
enutbildning i form av distansutbildning.

Antalet kursdeltagare var under år 1998 när-
mare 30 000, vilket är en ökning med ca 50 %.
Ökningen kan huvudsakligen förklaras med den
stora tillströmningen till kunskapslyftet.

Skolorna har under året arbetat med olika
projekt för att stimulera kommunerna att ut-
veckla metoder och funktioner för distansut-
bildning. SSV-skoloma spelar en allt större roll i
kommunernas strävan efter att öka tillgänglig-
heten av vuxenutbildning.

4.3.4 Internationalisering i förskolan,
skolan och vuxenutbildningen

Regeringen har i utvecklingsplanen (skr.
1998/99:121) redovisat sin syn på internationali-
seringen i förskolan, skolan och vuxenutbild-
ningen. Av utvecklingsplanen framgår att det
internationella perspektivet finns uttryckt i läro-
planerna för alla skolformer liksom i läroplanen
för förskolan.

EU-samarbetet

EU:s utbildningsprogram som beskrivits i inled-
ningen ger elever, lärare och skolor stora möjlig-
heter att på olika sätt arbeta med internationali-
sering, särskilt inom ramen för skolprogrammet
Comenius och språkprogrammet Lingua. Svens-
ka EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling ansvarar för genomföran-
det av programmen i Sverige.

Utbildningsområdet har haft en viktig roll
också i det europeiska arbetet med en gemensam
sysselsättningspolitik. Bland annat på svenskt
initiativ har det livslånga lärandet lyfts fram som
ett viktigt instrument för ökad sysselsättning och
tillväxt. I den svenska nationella handlingsplanen
för sysselsättning spelar regeringens insatser för
att förstärka kvaliteten i grundskolan och insat-
serna för att förnya gymnasieskolan en viktig roll
tillsammans med satsningen på kunskapslyftet
och försöksverksamheten med kvalificerad efter-
gymnasial yrkesutbildning (KY).

Sverige lade år 1996 fram ett förslag om att in-
rätta ett europeiskt skoldatanätverk i samarbete
med Europeiska kommissionen. Syftet är att öka
nyttan i de nationella nätverken samt att höja
kvaliteten och dela kostnaderna för tjänster som
alla kan dra nytta av.

EU-länderna, Norge och Island samarbetar
inom det specialpedagogiska området i European
Agency for Development in Special Needs
Education. Syftet är att uppmuntra och främja
forskning och utvecklingsarbete samt samla in
och distribuera ny information och forskningsre-
sultat.

Nordiskt skolsamarbete

Utbildningssamarbetet inom Norden, som
främst bedrivs inom ramen för Nordiska Minis-
terrådet, syftar till att stärka den nordiska dimen-
sionen i utbildningen samt främja utbyten mellan
länderna för att öka kunskaperna om nordisk
kultur och nordiska språk. Ett påtagligt resultat
av det nordiska samarbetet är avtalet på gymna-
sieområdet. Detta avtal innebär att elever i Nor-
den har rätt att gå en gymnasieutbildning i ett
annat nordiskt land. Nästan 200 svenska elever
har gått i ett annat nordiskt lands gymnasie-
skola. I svenska gymnasieskolor finns elever från
varje nordiskt land, de flesta från Finland och
Norge.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Gymnasieelever kan delta i utbytesprogram
som syftar till att utveckla kunskaperna i skolan
om nordisk kultur och stärka färdigheterna i de
nordiska språken. Nordiskt samarbete pågår
även när det gäller informationstekniken i ut-
bildning och forskning. Ett nordiskt skoldatanät,
ODIN, drivs dessutom sedan några år tillbaka i
syfte bl.a. att kunna sprida information om olika
projekt.

I den nordiska skolsamverkan har länderna
bl.a. arbetat med nätverksprojekt för undervis-
ningen av elever med små och sällan förekom-
mande handikapp. Sverige har genom SIH ansva-
rat för IT och specialundervisning. Projektet har
byggt upp ett virtuellt kunskapscentrum,
NordSpes, som skall ses som en del i det nordis-
ka skoldatanätet.

På vuxenutbildnings- och folkbildningsområ-
det bedrivs det nordiska samarbetet främst ge-
nom utvecklingsprojekt och kompetensutveck-
ling för personal inom området.

Övrigt internationellt samarbete

För att stimulera språkundervisning har Euro-
parådet under många år bedrivit olika språkpro-
jekt som handlar om metoder och undervisning i
främmande språk, bl.a. utveckling av läroplaner
och kursplaner. För Sveriges del har detta bl.a.
påverkat utformningen av kursplanerna i moder-
na språk. Sverige har fr.o.m. den 1 januari 1999
anslutit sig till det centrum för spridning av Eu-
roparådets arbete på språkområdet som upprät-
tats i Graz i Österrike. Inom Europarådet kom-
mer på förslag av språkprojekten år 2001 att bli
Språkens år vilket betyder att moderna språk
kommer att uppmärksammas.

Europarådet har också engagerat sig i frågor
om utbildning för demokratiskt medborgarskap
och projekt som stärker den europeiska dimen-
sionen. Ett tusental lärare och lärarutbildare i
medlemsländerna får årligen möjlighet att med
hjälp av stipendier fortbilda sig utomlands.

UNESCO är FN:s organisation för utbild-
ning, vetenskap, kultur och medier. Sverige del-
tar på ministernivå i UNESCOis arbete med att
främja vuxnas möjligheter till lärande.

För att på skolnivå stödja utbildning för inter-
nationell förståelse och fredligt samarbete finns
Associated Schools Project (ASP). Projektets två
syften är att pröva nya former för att utveckla
undervisning i internationell förståelse och att
underlätta utbyte av information och kontakter

mellan lärare och elever i olika länder. I Sverige
finns för närvarande ca 10 ASP-skolor. Inom
ramen för ASP har ett nätverk bildats mellan
skolor i länderna runt Östersjön - The Baltic Sea
Project. Syftet är att öka elevernas medvetande
om miljöproblem i Östersjöområdet. Ca 70
svenska skolor deltar i nätverket.

Utbildningssamarbetet i OECD främjar ett
vidgat internationellt perspektiv på svensk för-
skola och skola. Organisationen publicerar i nära
samarbete med medlemsländerna ett relativt
stort antal rapporter som berör viktiga aspekter
av den nationella skolutvecklingen. En central
del av OECD:s arbete på utbildningsområdet
gäller utvecklingen av för samtliga medlemslän-
der gemensamma indikatorer. Sverige har under
1990-talet deltagit i en rad olika projekt som
syftar till att stödja kvalitetsutvecklingen i de na-
tionella skolsystemen.

OECD startade våren 1998 projektet Early
Childhood Education and Care Policy (ECEC).
Förutom de nordiska länderna deltar sju europe-
iska länder samt USA. Syftet med projektet är att
förse medlemsländerna inom OECD med in-
formation, baserad på olika länders policy och
erfarenheter inom barnomsorgsområdet som
underlag för planering och utveckling. I en sam-
manfattande slutrapport, som utarbetas inom
OECD, skall en jämförande värderande analys
göras av de tolv ländernas barnomsorg.

Sverige har också deltagit i projektet Transi-
tion from Initial Education to Working Life,
som har undersökt övergången mellan utbild-
ning och arbetsliv i ett antal OECD-länder.
OECD har granskat och analyserat ett antal län-
der i detta avseende. Projektet avslutas med en
konferens i juni 2000.

Sverige har vidare deltagit i ett OECD-projekt
som syftar till att belysa olika nationella system
för att främja livslångt lärande för alla. I OECD:s
syntesrapport framhålls Sverige tillsammans med
Finland, Japan och Nederländerna som ett av de
mest utvecklade länderna när det gäller det livs-
långa lärandet. Projektet avslutas med en konfe-
rens i början av år 2000.

OECD gör olika kunskapsmätningar, bl.a.
undersöks läskunnigheten hos den vuxna be-
folkningen i ett antal länder. Sverige låg i topp i
alla färdighetsskalorna i undersökningens första
omgång. En uppföljning kommer att göras och
analysen skall utvidgas till 25 länder från år 2000.

En ny utvidgad studie av vuxnas kompetenser
och färdigheter utifrån de nya krav som ställs i
arbetslivet har påbörjats inom OECD där Sveri-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ge beslutat att delta. Den svenska studien kom-
mer att genomföras i samarbete mellan Utbild-
nings- och Näringsdepartementen.

4.3.5 Jämställdhet

Förskolan, förskoleklassen, det obligatoriska
skolväsendet och gymnasieskolan

Jämställdhet betonas i samtliga läroplaner. I för-
skolans läroplan (Lpfö 98) framhålls t.ex. att för-
skolan skall motverka traditionella könsmönster
och könsroller. I läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
(Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna
(Lpf 94) framhålls under avsnittet Skolans vär-
degrund och uppdrag bl.a. att skolan aktivt och
medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt
och möjligheter.

Flickors och pojkars villkor i skolan är inte li-
ka. I olika studier framhålls att det finns skillna-
der mellan flickor och pojkar i fråga om studiere-
sultat, inflytande, tid och uppmärksamhet från
lärare, val av gymnasieprogram etc. Därför är det
viktigt att vara uppmärksam på och arbeta med
hur skolan bemöter flickor och pojkar. Skolan
måste anpassa undervisningen så att den tillgo-
doser både flickors och pojkars intressen och so-
cialisation.

I grundskolan har flickorna betydligt bättre
betyg än pojkar. Detta gällde i det tidigare be-
tygssystemet likaväl som i det nya. Pojkarna hade
våren 1998 i större utsträckning betyget God-
känd i alla ämnen utom i idrott och hälsa medan
flickorna i större utsträckning hade betygen Väl
godkänd eller Mycket väl godkänd.

Även resultaten på de nationella proven i år 9
utfaller till flickornas fördel. Detta gäller särskilt
i ämnet svenska där 61 % av flickorna fick något
av betygen Väl godkänd eller Mycket väl god-
känd våren 1999. Motsvarande siffra för pojkarna
var 33 %. Tidigare nationella prov och standard-
prov liksom internationella undersökningar visar
på samma mönster, dvs. att flickorna lyckas för-
hållandevis bättre.

Skolverket har i regleringsbrevet för år 1999
fått i uppdrag att redovisa sina erfarenheter av
hur det övergripande kunskapsområdet jäm-
ställdhet implementeras i undervisningen samt
vilka åtgärder som vidtas för att undervisningen
skall tillgodose både flickors/kvinnors och poj-
kars/mäns likvärdiga möjligheter till utveckling
och lärande. I Skolverkets utvärdering Skolan

och värdegrunden och det s.k. JÄMSAM-
projektet framgår att många lärare inte uppfattar
jämställdhet som angeläget att arbeta med på nå-
got särskilt sätt. Många tycker att skolan redan är
jämställd eller att det allmänna arbetet med vär-
defrågor automatiskt inbegriper jämställdhet och
att man därför inte behöver lägga ned extra re-
surser på det. Man saknar därför konkreta meto-
der att arbeta med jämställdhet. Enligt Skolver-
kets redovisning synes arbetet med jämställdhet
ha kommit i skymundan de senaste åren. Det är
därför viktigt att kommunerna uppmärksammar
jämställdhetsarbetet i sin uppföljning och utvär-
dering i samband med annat värdegrundsarbete.

Jämställdhet är en viktig värdegrundsfråga
som handlar om förhållningssätt. För att stödja
och stimulera det lokala arbetet med värdegrun-
den i förskola, skola och vuxenutbildning har ett
Värdegrundsprojekt inom Utbildningsdeparte-
mentet startats.

Skolverket har fått i uppdrag att utarbeta ett
referensmaterial om hur man lokalt, i kommuner
och skolor, kan arbeta med värdegrundsfrågor,
t.ex. mobbning och trakasserier på grund av kön.
Materialet kommer att presenteras i slutet av no-
vember 1999.

I detta sammanhang bör nämnas det nya tek-
nikprogram som införs i gymnasieskolan från år
2000 och där kursinnehållet utformats i syfte att i
större utsträckning attrahera både flickor och
pojkar. Sverige behöver fler personer med tek-
nisk kompetens på olika nivåer. Eftersom det
fortfarande är få flickor som läser tekniska äm-
nen är en av regeringens utgångspunkter för ut-
formningen av det nya teknikprogrammet att det
skall skapas ett ökat intresse för teknik och tek-
nisk utbildning hos både flickor och pojkar.

Av antalet elever från grundskolan går 22 % av
en årskull nu till det naturvetenskapliga pro-
grammet i gymnasieskolan. 1993 var det drygt
18 % Andelen flickor på naturvetenskapspro-
grammet är nu 40 %, medan andelen var 34 % år
1993.

Fördelningen av flickor och pojkar på de na-
tionella, specialutformade och individuella pro-
grammen i gymnasieskolan är praktiskt taget
oförändrad mellan åren 1997 och 1998 med ett
par undantag.

Regeringen vidtar olika åtgärder inom lärarut-
bildningen för att få fler manliga lärare i skolan.
Sålunda pågår en försöksverksamhet med utbild-
ning av arbetslösa män till lärare vid Lärarhög-
skolan i Stockholm. Erfarenheterna av denna
försöksverksamhet är hittills goda och verksam-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

heten planeras att utökas. Riktade insatser mot
officerare och andra grupper med eftergymnasial
utbildning eller högskoleutbildning som görs,
kan också medföra att flera män rekryteras till
lärarutbildningen. Skolverket stöder också pro-
jekt i syfte att få fler äldre män i skolor som re-
surspersoner.

Vuxenutbildningen

Ett viktigt mål inom vuxenutbildningen är att
bryta den könssegregerade arbetsmarknaden,
vilket innebär att utbildningsvalen kan bli mind-
re könsbundna.

Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbild-
ning har under lång tid varit dubbelt så stor som
andelen män. Trots att många kommuner ge-
nomför riktade insatser för att nå fler män,
minskade andelen män mellan våren 1998 och
hösten 1998 med 1,5% till 32%. Störst är
minskningen i glesbygdskommuner, där andelen
män minskade med nära 4 %.

Män och kvinnor söker sig till olika ämnen.
Jämfört med tidigare år har inte några större för-
ändringar inträffat, men trenden är dock att de
könsbundna valen minskar något för både män
och kvinnor.

Vad gäller den kvalificerade yrkesutbildningen
(KY) var av dem som började studera år 1998
andelen män 51 % och kvinnor 49 %, vilket är en
ökning av andelen kvinnor med 3 % jämfört med
föregående år. Könsfördelningen mellan olika
utbildningsområden följer dock även för KY-
utbildningen de traditionella könsmönstren.
Trenden under treårsperioden 1996-1998 är
dock att utbildningsvalen blir allt mindre köns-
bundna.

Inom särvux var läsåret 1997/98 andelen kvin-
nor 48 %. Andelen kvinnor i svenskundervisning
för invandrare (sfi) har varit relativt oförändrad
under den senaste treårsperioden. Hösten 1998
var 39 % av de studerande män. Inom distansut-
bildning som anordnas av Statens skolor för
vuxna var andelen män 44 % under år 1998.

Inom den särskilda satsningen på utvecklings-
projekt för vuxenlärare, den s. k. vuxenlärarsats-
ningen, var insatser för att nå lågutbildade män
ett av de prioriterade områdena.

Regeringen finner det bekymmersamt att an-
delen män inom kommunal vuxenutbildning är
fortsatt låg och att den minskade under år 1998,
trots satsningar från kommunerna för att öka
männens deltagande. Regeringen anser det an-

geläget att Skolverket i det fortsatta utvecklings-
arbetet inom kunskapslyftet och i kontakterna
med kommunerna även i fortsättningen priorite-
rar insatser som kan bidra till att bryta de köns-
bundna utbildningsvalen i vuxenutbildningen
och insatser för att öka rekryteringen av lågut-
bildade män. Det är dock glädjande att andelen
kvinnor ökat inom KY-utbildningama och att
könsfördelningen där nu är jämn.

4.4 Prioriteringar

4.4.1 Ökad måluppfyllelse i
förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg

Allmän förskola och maxtaxa i
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition (prop. 1998/99:100) avsatt ett utrymme
för att fr.o.m. år 2001 stegvis införa en allmän
förskola och en maxtaxa inom förskoleverksam-
heten och skolbarnsomsorgen.

Storstadsdelegationen inom Regeringskansliet
har till uppgift att förbereda utvecklingsavtal
mellan staten och sju storstadskommuner om
åtgärder i socialt utsatta bostadsområden. I avta-
len, som avses börja löpa hösten 1999, kommer
medel att fördelas bl.a. till en utbyggd förskole-
verksamhet. 150 miljoner kronor om året har av-
satts under en treårsperiod (1 juli 1999 - 1 juli
2002). Regeringen beräknar nu ytterligare 75
miljoner kronor för verksamheten hösten 2002.
För att kommunerna skall få del av dessa medel
bör ambitionen vara att 3-5-åringarna i de berör-
da bostadsområdena erbjuds avgiftsfri förskola
under minst tre timmar om dagen med en sär-
skild inriktning på barns språkutveckling. Vid
behov kan särskilda övergångsbestämmelser till-
lämpas i avtalen mellan kommunerna och staten.

4.4.2 Ökad måluppfyllelse i skolan

Insatser för kvalitet och likvärdighet

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150) presenterade regeringen ett pro-
gram med tio punkter i syfte att stärka skolans
kvalitet och trygga en nationellt likvärdig skola.
Regeringen föreslog att 110 miljoner kronor

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skulle avsättas årligen under perioden 1999-2001
för att genomföra programmet.

Kommunerna skall årligen genomföra kvali-
tetsredovisningar på kommun- och skolnivå en-
ligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredo-
visning inom skolväsendet. Aven fristående
skolor och riksintematskolor omfattas av skyl-
digheten att årligen upprätta kvalitetsredovis-
ningar. Regeringen har understrukit vikten av
det lokala kvalitetsarbetet i flera sammanhang,
bl.a. i förslaget till försöksverksamhet med av-
skaffad timplan i propositionen Vissa skolfrågor
m.m. (prop. 1998/99:110) och i sin utvecklings-
plan Samverkan, ansvar och utveckling (skr.
1998/99:121).

Samordning av lagstiftningen, införandet av
förskoleklassen som egen skolform, införandet
av förskolans läroplan samt anpassningen av lä-
roplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) till verksamheterna i förskoleklass och fri-
tidshem bidrar till att stärka förutsättningarna
för en fördjupad integrering mellan förskolans,
skolans och fritidshemmets pedagogik. I kom-
munerna har de lokalmässiga och organisatoriska
förutsättningarna för en verksamhetsmässig in-
tegrering ökat dramatiskt under 1990-talet.

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd, som
inrättades den 1 juli 1999, kommer att vara ett
viktigt instrument för regeringens bedömning av
kvaliteten i förskola, skola och vuxenutbildning.
Beslut om förändrad instruktion för Skolverket
samt nya uppdrag avseende nationella kvalitets-
granskningar har fattats under våren 1999. De
nya uppdragen för 1999/2000 innefattar en
granskning av likvärdigheten i betygssättningen,
kommunernas ansvar för helheten i utbildningen
med betoning på övergångar och skolbyten samt
den utbildning i gymnasieskolan och vuxenut-
bildningen, som utförs på entreprenad.

För att stödja lärarnas bedömning och betygs-
sättning och ge möjlighet till en uppföljning av
betygssättningen kommer Skolverket inom kort
att få i uppdrag att bygga upp en nationell prov-
bank.

Kvalitet innebär bl.a. att skolan öppnar sig
mot samhället. För att stärka kontakterna mellan
skolan och arbetslivet har regeringen tillsatt en
arbetsgrupp med uppdrag att diskutera gemen-
samma frågor och föreslå åtgärder inom områ-
dena kvalitetsutveckling av yrkesutbildning och
APU, samverkansformer mellan skola och ar-
betsliv, lärlingsutbildning m.m.

Kulturen har en viktig roll i skolan. Regering-
en har tillsatt en arbetsgrupp under ledning av

Utbildningsdepartementet för beredning av po-
licyfrågor rörande kultur i skolan. Arbetsgrup-
pen skall stärka och vidareutveckla det strategis-
ka arbetet med kultur i skolan på nationell nivå.

I det nationella programmet för IT i skolan,
som bl.a. skall utveckla IT som ett pedagogiskt
verktyg i skolan, finns en särskild delegation för
IT i skolan, ITiS. Delegationen har i uppdrag att
fördela de medel till kompetensutveckling för
lärare, stöd till kommunernas tillgång till Inter-
net etc. som ingår i satsningen.

Nya initiativ för förbättrad måluppfyllelse

Lärarutbildning och lärarförsörjning

För att skapa en lärarutbildning som bättre svarar
mot dagens och framtidens krav på läraryrket har
en parlamentarisk kommitté haft i uppdrag att
bl.a. se över lärarutbildningens innehåll, dimen-
sionering och utformning. Lärarutbildnings-
kommittén överlämnade den 15 juni 1999 sina
förslag till en reformering av lärarutbildningen i
betänkandet Att lära och leda - En lärarutbild-
ning för samverkan och utveckling (SOU
1999:63). Kommittén har också föreslagit en ny
skolledarutbildning. Kommitténs betänkande är
nu föremål för remissbehandling. Regeringen av-
ser att senare återkomma till riksdagen med an-
ledning av lämnade förslag.

En av de viktigaste förutsättningarna för sko-
lans kvalitet är god tillgång till kompetenta lära-
re. Regeringen har kraftfullt ökat examensmålen
för lärarutbildningarna under de senaste åren.
Trots det föreligger svårigheter att rekrytera lära-
re i vissa ämnen, främst matematik, naturveten-
skap och teknik. Stora pensionsavgångar är att
vänta under de närmaste åren. Regeringen kom-
mer att vidta ett antal särskilda åtgärder utöver
redan beslutad utbyggnad av lärarutbildningen
för att minska risken för lärarbrist.

Med anledning av den s.k. avsiktsförklaringen
för läraryrkets utveckling och rekrytering har ett
gemensamt arbete i en arbetsgrupp mellan Ut-
bildningsdepartementet, Svenska Kommunför-
bundet samt lärarnas och skolledarnas organisa-
tioner avsatt en rad förslag till åtgärder.
Åtgärderna, bl.a. i form av en försöksverksamhet
med lärarutbildning i kombination med anställ-
ning samt möjligheter för lärare att kombinera
tjänstgöring och forskning finns redovisade i
rapporten från arbetsgruppen i mars 1999
(SLUR). I rapporten föreslås en försöksverk-
samhet för rekrytering till läraryrket som prövar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

en utvecklad samverkan mellan kommunala ar-
betsgivare och högskolans lärarutbildning med
resurser för 100 helårsplatser, dvs. 200 platser på
halvtid. Regeringen genomför därutöver en sär-
skild satsning på forskningsutbildning och fors-
karförberedande utbildning för lärare som är
verksamma i skolväsendet.

För att främja läraryrkets utveckling och re-
krytering krävs en kombination av åtgärder såväl
på lokal som central nivå. En annan åtgärd är ett
större utvecklingsprojekt med fokus på skolan
som en modern och stimulerande arbetsplats, där
olika utvecklingsvägar och karriärmöjligheter
skall prövas i praktiken. Lärare med forskarut-
bildning och forskarbakgrund skall särskilt sti-
muleras att finna nya vägar att utveckla skolan
och höja kvaliteten i verksamheten. Härigenom
kan de traditionella lektoraten ges ett nytt inne-
håll som starkare än tidigare betonar skolans be-
hov av närhet till forskning och bidra till sprid-
ning av dess resultat.

Forskning

Utbildningsforskningens frågeställningar är i dag
fler och större och kan inte enbart identifieras
som skolans problem. Det innebär att kunskap
och forskning behöver byggas upp systematiskt
inom många områden. Skolverket har i dag ett
ansvar för att identifiera områden där behovet av
forskning finns och där det är brist på forskning.

Regeringen anser att det finns flera skäl till att
forskningsinsatserna på utbildningsområdet
måste intensifieras. Den ökade bredden och vari-
ationen inom utbildningsväsendet och de för-
ändrade principerna för styrning och utveckling
av skolan har skapat behov av ny forskning. Strä-
van efter likvärdighet i utbildningssystemet, in-
ternationaliseringen och behov av jämförelser av
utbildningssystem och resultat är andra faktorer,
liksom utvecklingen av informationstekniken.

Förskoleverksamhetens utveckling och däri-
genom barns utveckling och lärande bör följas
systematiskt. Kunskapslyftet inom vuxenutbild-
ningen och en ökad betoning av ett livslångt lä-
rande har vidgat ansvarsområdet. Behovet av
forskning och utveckling är stort även när det
gäller undervisningen av elever i behov av särskilt
stöd. Försöksverksamheten med en grundskola
utan nationell timplan kommer också att kräva
insatser.

Regeringen avser att återkomma till frågan om
forskning inom utbildningsområdet i samband
med den forskningspolitiska propositionen år
2000. Även i samband med behandlingen av Lä-

rarutbildningskommitténs förslag kommer frå-
gan att aktualiseras.

Värdegrundsprojektet

Kvaliteten i förskola, skola och vuxenutbildning
är beroende av hur de värderingar, som är
grundläggande i samhället och i skolan tillämpas i
praktiken. Att förmedla och förankra samhällets
värdegrund är en pedagogisk fråga som kräver
kunskap och kompetens. Utvärderingar visar att
skolornas arbete med t.ex. demokrati, jämställd-
het och mångkulturalitet skiljer sig mycket åt.

För att stödja och stimulera det lokala arbetet
med att omsätta värdegrunden i förskola, skola
och vuxenutbildning i praktisk handling, har ett
projekt inom Utbildningsdepartementet, värde-
grundsprojektet, startats i februari 1999. Projek-
tet omfattar förskolan och alla skolformer och
arbetar under ett års tid fram till den 31 mars år
2000. Projektgruppen sprider kunskaper och er-
farenheter om det värdegrundsarbete som pågår
runt om i landet. Barn och unga är i fokus som
projektets viktigaste målgrupp. För att bidra till
att ge värdegrunden ett elevperspektiv har ett
ungdomsråd bestående av tio ungdomar från
gymnasieskolor runt om i landet knutits till pro-
jektet

Projektet anordnar bl.a. ett antal konferenser,
ger stöd åt olika elevorganisationer i syfte att
stärka demokrati och elevinflytande, samt spri-
der pedagogiska diskussionmaterial till barn och
unga. För att skapa diskussion och reflektion
kring viktiga etiska frågor och sprida och värdera
lärande exempel på skolor och kommuner som
arbetar långsiktigt utifrån en helhetssyn på vär-
degrunden kommer en slutbok att presenteras i
februari år 2000. Kunskapen om hur arbetet med
värdegrunden ser ut i vuxenutbildningen och
högre utbildning skall öka genom kartläggning
och utvärdering. I mars år 2000 kommer dess-
utom en åtgärdsrapport att presenteras.

Insatser för att förbättra förutsättningar och resultat
för elever med utländsk bakgrund

Förskolan och skolan är mötesplatser för många
olika kulturer, vilket innebär ett stort ansvar men
också möjligheter att arbeta med denna mångfald
och ett internationellt perspektiv. Även om varje
barn alltid kommer till skolan med sin egen his-
toria med unika kunskaper och erfarenheter, har
detta blivit tydligare i dag, när en femtedel av
eleverna har minst en förälder med utländsk
bakgrund. En diskussion kring pedagogiken i
skolor, där eleverna har sina rötter i många olika

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

länder och kulturer, behöver därför stimuleras.
Skolverket kommer under året att få i uppdrag
att kartlägga och granska hur olika pedagogiska
tillvägagångssätt används i undervisningen i dessa
skolor.

I områden, där en stor del av befolkningen har
utländsk bakgrund, kan skolorna behöva stimu-
lans för att hitta nya vägar för att bidra till ele-
vernas språkutveckling. Regeringen har därför
inom ramen för den s.k. storstadssatsningen av-
satt 50 miljoner per år under en treårsperiod med
början den 1 juli 1999 för särskilda insatser för
språkutveckling i skolan. För år 2000 föreslås
ytterligare 45 miljoner kronor. Storstadsdelega-
tionen, som tillsattes i januari 1999, har under
våren förberett och inlett diskussioner om lokala
utvecklingsavtal med sju kommuner, som enligt
riksdagens beslut med anledning av propositio-
nen Utveckling och rättvisa - en politik för stor-
staden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) skall
erbjudas att teckna sådana avtal. I samtliga sju
kommuner pågår ett omfattande arbete med att
utforma förslag till innehåll i avtalen. Detta ar-
bete pågår under kontinuerlig kontakt med Stor-
stadsdelegationen. Kontakterna ger vid handen
att kommunerna överlag ger hög prioritet åt ut-
vecklingsinsatser inom förskola, skola och vux-
enutbildning. Avtal mellan staten och samtliga
sju kommuner beräknas föreligga under hösten
1999.

Lärarna behöver stöd för att öka sin kunskap
och kompetens att arbeta i mångkulturella sko-
lor. Förutom de insatser som kommunerna gör
avser också regeringen att avsätta medel för
kompetensutveckling för lärare i skolor med ele-
ver med många olika nationaliteter och språk.

Även lärare i svenska för invandrare (sfi) kan
behöva delta i denna typ av kompetensutveck-
ling. För dessa kan det handla om att få ökade
möjligheter till kontakter med arbetslivet, men
även att utveckla projekt som stöd för hela fa-
miljers språkutveckling och integrering i det
svenska samhället.

Utbildningsdepartementets värdegrundspro-
jekt bedriver ett arbete som berör samhällets
mångfald. Därutöver har ett flertal utredningar
och kartläggningar under de senaste åren be-
handlat situationen för barn och ungdomar med
utländsk bakgrund.

Stöd i specialpedagogiska frågor

I propositionen Elever med funktionshinder -
ansvar för utbildning och stöd (prop.
1998/99:105) har regeringen utvecklat sin syn på

specialpedagogiska frågor. Det är kommunernas
ansvar att alla elever skall erbjudas en skolsitua-
tion som är anpassad till deras förutsättningar.
Samtidigt finns behov av spetskompetens i spe-
cialpedagogiska frågor som inte varje kommun
kan bygga upp och hålla aktuell på egen hand.
Kommunernas förutsättningar att själva svara för
denna typ av spetskompetens skiljer sig åt, bl.a.
beroende på storlek. De samlade resurser som
finns inom myndigheter, kommuner och lands-
ting är omfattande och innefattar en bred och
specialiserad kompetens. För att bättre nyttja
denna samlade resurs bör statens insatser för
stöd till skolhuvudmännen i specialpedagogiska
frågor för elever med funktionshinder samord-
nas i en myndighet, där kommunerna bör göras
mer delaktiga. Regeringen anser även att de stat-
liga resurscenterverksamhetema vid Ekeskolan,
Hällsboskolan samt Åsbackaskolan bör utökas
för att förstärka stödet i form av spetskompetens
till kommunerna. Regeringen bedömer att en or-
ganisationskommitté bör ges i uppdrag att
skyndsamt utveckla och lägga förslag om en
konkret utformning av en förändrad stödorgani-
sation.

Kompetensutveckling av lärare och stöd till ut-
vecklingsprojekt

Målstyrningen bygger på att det finns kompe-
tenta lärare, som får förutsättningar att ta ett
stort eget ansvar. Skolan och vuxenutbildningen
behöver lärare som vill utveckla verksamheten
och sin egen kompetens. Lärarna förväntas ta an-
svar för sin egen kompetensutveckling samtidigt
som arbetsgivaren har ansvar för att inventera
och följa upp behovet.

Det framgår av skollagen (1985:1100) att
kommunerna har ansvar för att kompe-
tensutveckling för lärare kommer till stånd och
att personal i skolan får del av den. Staten har ett
ansvar för att det finns tillgång till kompe-
tensutveckling och vidareutbildning av god kva-
litet i hela landet. Staten har också ett särskilt an-
svar för att det finns tillgång till sådana insatser,
som är betingade av centralt beslutade skolre-
former, t.ex. införandet av nya läroplaner.

Regeringen bedömer att behovet av kompe-
tensutveckling för lärare är stort. Utvärderingar
som Skolverket låtit göra visar att kommunerna
inte alltid lever upp till sin skyldighet enligt
skollagen att ge sin personal de nödvändiga för-
utsättningarna.

Regeringen anser att det behöver tas ett samlat
initiativ kring kompetensutveckling av lärare i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

alla skolformer. Regeringen ämnar därför inbju-
da företrädare för Svenska Kommunförbundet
och lärarnas och skolledarnas fackliga organisa-
tioner till gemensamma diskussioner, bl.a. om
ansvarsfördelning, resurser, uppföljning och ut-
värdering av kompetensutveckling.

De regionala pedagogiska utvecklingscentrum
som byggs upp i anslutning till vissa universitet
och högskolor med lärarutbildning runt om i
landet har på vissa håll redan fått en central roll
för kompetensutveckling och forskning. Rege-
ringen anser att det är mycket viktigt att verk-
samheten vid de regionala pedagogiska utveck-
lingscentrum, som nu växer fram, bedrivs i nära
samarbete mellan intressenterna. Utvecklingen
vid centrumen skall också ingå i diskussionen
mellan staten och företrädarna för kommuner,
lärare och skolledare.

Skolan och vuxenutbildningen behöver fler lä-
rare med forskarutbildning. Forskarutbildade lä-
rare kan genom sina djupa kunskaper få ett sär-
skilt ansvar för utveckling av undervisningen. De
kan också genom sin vetenskapliga bakgrund och
erfarenhet vara ett särskilt stöd i att utveckla
metoder för dokumentation, uppföljning och ut-
värdering av skolverksamheten. Regeringen avser
att inom ramen för den s.k. avsiktsförklaringen
på olika sätt göra insatser som ger lärare ökade
möjligheter att delta i forskningsprojekt.

Särskilda insatser

Regeringen prioriterar insatser som sätts in tidigt
i utbildningssystemet. Erfarenheten visar att ef-
fekterna blir större ju tidigare insatser görs. För
att ge kommunerna bättre förutsättningar att
uppfylla målen beräknar regeringen att samman-
lagt 500 miljoner kronor bör avsättas för utveck-
lingsinsatser inom skolväsendet under en treårs-
period. Bl.a. kommer en omfattande satsning att
göras på kompetensutveckling av lärare inom en
rad strategiska områden. Regeringen återkom-
mer med förslag till ytterligare insatser för lärare,
skolledare och annan pedagogisk personal i skol-
väsendet. Arbetet med att stärka skolledarrollen
och insatser för elever i behov av särskilt stöd
kommer särskilt att uppmärksammas.

Undervisning av elever i behov av särskilt stöd
Ett av de angivna ändamålen för denna satsning
är att stärka förutsättningarna för elever i behov
av särskilt stöd att nå målen i ungdomsskolan.
Lärares kompetensutveckling uppmärksammas
härvid särskilt. Satsningen bör inriktas på att öka
kompetensen i arbetslagen, i gymnasieskolan
också hos vissa nyckelpersoner, för att kunna
möta behoven hos elever med varierande förut-
sättningar och behov. Det kan t.ex. handla om
att skapa en generell förståelse för vad ett funk-
tionshinder kan innebära, eller om att öka kun-
skaperna om mer vanligt förekommande pro-
blem som läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller
koncentrationssvårigheter. Det handlar således
om att ge förskollärare och lärare viss specialpe-
dagogisk baskompetens, i syfte att öka förutsätt-
ningarna för att elever i behov av särskilt stöd
skall få detta inom ramen för den ordinarie skol-
organisationen.

Språkutveckling

Samhället ställer höga krav på förmåga att kunna
hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. I de
flesta arbeten ingår moment av att själv kunna
producera texter. När kraven på läs- och skriv-
förmåga ökar blir skolans roll allt viktigare. Ele-
vernas språkutveckling är ett av skolans absolut
viktigaste uppdrag. Elever som får svårigheter i
läs- och skrivprocessen måste få speciell upp-
märksamhet och en individuell studieplanering.

Många barn med utländsk bakgrund lever i
miljöer där få människor har svenska som mo-
dersmål. Det är i förskolan och i skolan som des-
sa barns möjligheter att lära sig god svenska
måste tillvaratas.

Skolverkets inspektörer har genomfört en
kvalitetsgranskning av läs- och skrivprocessen
som ett led i undervisningen i skolorna. Gransk-
ningen visade att miljöerna för läs- och skrivpro-
cessen varierar i skolorna. Vissa av de skolor som
granskades visade sig ha en god läs- och skriv-
miljö för eleverna. Alla lärare tar ansvar för
språkutvecklingen i alla ämnen och det före-
kommer få inslag av isolerad färdighetsträning.

Alla skolor erbjuder inte en sådan positiv
språkmiljö. Regeringen anser därför att medel
bör avsättas i tre år för att stödja och stimulera
arbetet med att förbättra läs- och skrivmiljöerna i
skolorna. Förskollärare och lärare skall kunna få
möjlighet att delta i kompetensutveckling där ar-
betslag med olika lärarkategorier prioriteras.
Medlen skall fördelas av Skolverket.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Skolbiblioteket

Dagens styrsystem för skolan innebär ett lokalt
ansvar, men också stort utrymme för lokalt ny-
tänkande. I detta ansvar ingår också att utveckla
skolbiblioteken. Skolbiblioteken kan dels sägas
ha en informationsuppgift, dels en kulturuppgift.
Den kunskapssyn, som finns i läroplanerna, där
elevernas undersökande arbete, nyfikenhet och
lust att lära sätts i centrum, kan konkretiseras i
arbetet med skolbiblioteken. Skolbiblioteken
kan således spela en viktig roll i skolutvecklingen
och ett välutrustat skolbibliotek kan bidra till att
den öppna skolan förverkligas. Regeringen avser
därför att särskilt uppmärksamma utvecklingen
av skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan.

Arbetslag och samarbete i gymnasieskolan

I gymnasieskolan börjar arbetslaget bli allt vanli-
gare. Lärarna ser varandra som resurser, som be-
rikar och breddar basen i det pedagogiska arbe-
tet. Samarbete och samplanering mellan t.ex.
lärare i yrkesämnen och kärnämnen i gymnasie-
skolan behövs för att skapa en bättre inlärnings-
situation för eleverna. En stimulans av denna ut-
veckling är nödvändig, bl.a. genom kompetens-
utveckling.

Yrke slär are i gymnasieskolan

Utvecklingen inom arbetslivet blir allt snabbare,
särskilt med avseende på teknikutveckling och
internationell konkurrens. Inom gymnasiesko-
lans yrkesutbildningar är det därför viktigt att
undervisningen är aktuell och har hög kvalitet.
Yrkeslärarnas kompetens är därvid av strategisk
karaktär. Regeringen har beräknat särskilda me-
del för kompetensutveckling av lärare i yrkesäm-
nen och ser en fortsättning av dessa insatser som
nödvändig.

Matematik

Matematiken kan beskrivas som en form av
språk, ett sätt att kommunicera. Matematiken
ger bl.a. möjligheter att beskriva och informera
om idéer på ett precist och kortfattat sätt. Mate-
matikinläming är som mest framgångsrik när
man får tillfälle att kommunicera och utöva ma-
tematik i meningsfulla och relevanta situationer.
Eleverna behöver få möjligheter att söka efter
förståelse och lösningar på problem. I förskolan
behöver barnen få stöd i att upptäcka och använ-
da matematik i meningsfulla sammanhang och
utveckla förståelse för grundläggande matema-
tiska begrepp.

Bristande förkunskaper i matematik är ett
problem inte bara vid övergången från skolan till
utbildningar inom den naturvetenskapliga sek-
torn inom högskolan utan också för många stu-
derande inom exempelvis den samhällsveten-
skapliga sektorn.

För att utveckla undervisningen i matematik
och åstadkomma ett mer kreativt förhållningssätt
behöver kompetensen hos lärarna uppmärk-
sammas. Olika forskningsinsatser och studier
kring matematikämnet och matematikundervis-
ningen behöver initieras. Regeringen avser ta
initiativ till sådana insatser inom ramen för ett
särskilt matematikprojekt för att få underlag för
framtida utvecklingsinsatser. Vissa insatser ge-
nom kompetensutveckling av lärare, baserade på
dagens kunskaper om matematikundervisning-
ens förutsättningar, bör kunna göras tidigare,
t.ex. för lärare i gymnasieskolans program med
yrkesämnen.

Naturvetenskap, teknik och miljö

Skolverket och Högskoleverket har fått rege-
ringens uppdrag att bedriva ett nytt femårigt
NOT-projekt i syfte att stimulera intresset för
området. Projektet har två inriktningar: dels att
bidra till att utveckla metoder för undervisning,
dels fortsatt arbete med attitydpåverkan för att
öka intresset hos eleverna.

Under perioden 1999-2001 kommer enligt
vad som redovisades i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 16) ett särskilt
stöd med sammanlagt 75 miljoner att utgå till
kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap,
teknik och miljö. Regeringen har för år 1999
uppdragit åt Skolverket att fördela 20 miljoner
kronor till kommunerna för grundläggande äm-
nesmässig kompetensutveckling och utveckling
av den didaktiska kompetensen. Regeringen an-
ser att de bästa effekterna uppnås om lärare, som
undervisar de yngsta barnen, prioriteras.

Utvecklingsprojekt

Förutom de olika utvecklingsprojekt som drivs
på eget initiativ och med egna resurser i kommu-
ner, förskolor, skolor och vuxenutbildning har
centrala organisationer och myndigheter också
gjort insatser under de senaste åren, t.ex. de pro-
jekt som bedrivs av parterna inom ramen för
skolutvecklingsavtalet. Genom de medel som re-
geringen anslagit för utveckling av skolväsendet,
de s.k. Ylva-pengarna, har 168 skolor fått ett stöd
på sammanlagt 75 miljoner kronor för att ut-
veckla lärarrollen i samarbete med högskolan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Antalet ansökningar var ca 1 200. Den s.k. vux-
enlärarsatsningen är ett initiativ inom vuxenut-
bildningen, där regeringen från anslaget till viss
verksamhet inom vuxenutbildning avsatt 30
miljoner kronor för utvecklingsprojekt. Det sto-
ra intresset för dessa utvecklingsprojekt och den
utveckling som pågår lokalt visar på de stora
möjligheter som finns att arbeta med förnyelse
och försöksverksamhet. Regeringen ämnar på
olika sätt fortsätta att stimulera denna ut-
veckling.

Vägledning i skola och vuxenutbildning

Betydelsen av studie- och yrkesvägledning i såväl
grund- och gymnasieskolan som i vuxenutbild-
ningen ökar med anledning av arbetslivets
komplexitet och snabba förändringstakt. Beho-
vet av utökade möjligheter till återkommande
utbildning i varierande former och till övergång
mellan olika utbildningsvägar ökar. Det finns
också behov av att stärka ungas etablering på ar-
betsmarknaden, dvs. att skapa fungerande över-
gångar från skola till arbetsliv. Möjligheterna till
studier utomlands har ökat. Samtidigt kommer
många människor till Sverige med varierande ut-
bildningar bakom sig. Som en följd därav föränd-
ras även utbildningssystemen och behovet av
studie- och yrkesvägledning ökar. Syftet och in-
riktningen i vägledningsinsatserna skiftar bero-
ende på elevernas ålder och skolform.

I grundskolan syftar vägledningen bl.a. till att
förbereda eleverna för deras val av program i
gymnasieskolan. Genom samtal med studieväg-
ledarna kan eleverna bli mer medvetna om sina
intressen, om de olika alternativ som finns och se
sig själva i förhållande till omvärldens krav. Ele-
ven kan på så sätt börja utveckla en handlings-
strategi inför framtiden.

Syftet med vägledningen i gymnasieskolan är
att stödja elevens förmåga att planera sin framtid.
För att en elev skall kunna fatta beslut om val in-
om gymnasieskolan och om fortsatt lärande i ar-
bete och studier krävs att eleven har en god bild
av de möjligheter som finns på arbetsmarknaden
och dess krav på utbildning. Sådana beslut fattas
inte vid ett tillfälle utan är resultat av en lång och
sammansatt process.

Vägledningen i gymnasieskolan och i vux-
enutbildningen är också viktig för att fånga upp
utbildningsbehov och för att stödja otraditionella
och icke könsbundna utbildningsval och för att
motverka social snedrekrytering. Inom vuxenut-
bildningen är det även väsentligt att motivera
människor till utbildning och att bidra till lång-

siktiga lösningar för individen. Det innebär att
det måste finnas många sätt att bedriva vägled-
ning (se även rubrik 4.4.3 Vuxenutbildningen,
avsnitt Vägledning).

Förutsättningarna för studievägledningsfunk-
tionen har förändrats genom de snabba föränd-
ringarna i utbildningväsendet och på arbets-
marknaden. Samtidigt har informationstekniken
erbjudit nya hjälpmedel i vägledningsarbetet.
Även organisationsformerna utvecklas. I flera
kommuner har t.ex. särskilda vägledningscent-
rum öppnats.

Regeringen anser att det finns skäl att utreda
frågor som rör vägledningens funktion och kva-
litet med utgångspunkt i såväl individers som
samhällets förändrade krav. Behovet av utbild-
ning och kompetensutveckling för vägledare bör
också utredas mot bakgrund av Lärarutbild-
ningskommitténs förslag. Regeringen avser att
under hösten 1999 tillsätta en utredning rörande
frågor om vägledning i alla skolformer.

Vissa skolformsvisa insatser

Grundskolan

Försöksverksamhet utan timplan i grundskolan
För att klara sitt uppdrag att ge varje elev förut-
sättningar att nå så långt som möjligt i sin ut-
veckling behöver skolan planera och utnyttja sina
resurser på ett flexibelt och målinriktat sätt.
Timplanens roll har varit att på nationell nivå ut-
trycka vilken ambitionsnivå som är möjlig att ha
inom kursplanens ram. Målen måste dock bli de
viktigaste styrinstrumenten, inte den tid som an-
vänds för att nå dit. Även förskoleklassens 525
timmar är en del av skolan och det första steget i
att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Fri-
tidshemmet kan också bidra till måluppfyllelsen.

I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.
1998/99:110) har regeringen aviserat en försöks-
verksamhet, där ett antal kommuner bör få orga-
nisera sin grundskoleverksamhet utan en centralt
fastställd timplan. Försöksverksamheten kom-
mer att följas upp och utvärderas. Ramen för un-
dervisningstiden totalt i grundskolan bör vara
densamma i alla skolor, även om användningen
av tid för olika ämnen och moment blir en fråga
för den enskilda skolan. En avdramatisering av
timplanen skulle, enligt regeringens uppfattning,
på sikt stärka och renodla målstyrningen och på
så sätt bidra till att ge eleverna ökade möjligheter
att nå skolans mål. Kommunerna och skolorna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

måste dock fortsätta att utveckla sina system för
mål- och utvärderingsarbete för att kvalitet och
likvärdighet skall garanteras. Bättre instrument
för kvalitetsutveckling, kvalitetssäkring och lik-
värdighet än timplanen behöver skapas.

Under förutsättning att riksdagens delar rege-
ringens bedömning kommer ett åttiotal kom-
muner att få tillfälle att delta i försöksverksam-
heten. En delegation med representanter för
intressenterna bör styra och utvärdera försöket.

Lokala styrelser med föräldramajoritet

En försöksverksamhet med lokala styrelser med
föräldramajoritet inleddes 1996 och skall avslutas
år 2001. Cirka 170 grund- och särskolor deltar på
eget initiativ i försöksverksamheten. De utvärde-
ringar som hittills gjorts visar på en positiv in-
ställning både hos föräldrar, skolpersonal och
kommuner. Försöket skall nu utvärderas, innan
regeringen överväger att permanenta möjligheten
att inrätta lokala styrelser.

Specialskolan

Regeringen har i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105) föreslagit att myndigheterna
för de nuvarande regionala specialskolorna samt
Åsbackaskolan avvecklas och i stället samordnas
i en myndighet. Den främsta utgångspunkten för
detta är att stärka utvecklingen av skolornas inre
arbete och därmed uppnå en ökad måluppfyllel-
se. Den nya myndigheten, som föreslås ledas av
en styrelse, bör svara för samordning av resurser,
planering och uppföljning samt stödja kvalitets-
utvecklingen i skolorna. Generell pedagogisk
kompetens, dokumentation och utvärdering och
ökad kunskap om hur döva barn lär sig svenska
är några av de utvecklingsområden som lyfts
fram i propositionen. Även den teckenspråkiga
miljön behöver stärkas. Den föreslagna styrelsen
bör disponera särskilda medel för åtgärderna.

Särskolan

Skolverkets uppföljning och utvärdering kom-
mer att fokuseras på det inre arbetet i särskolan.
Förändringar av andelen elever i särskolan i för-
hållande till grundskolan bör följas och utvärde-
ras.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolans uppdrag är att ge alla elever de
grundläggande kunskaper, som behövs för att
kvalificera dem för ett aktivt deltagande i ett de-
mokratiskt samhällsliv, för medverkan i ett ut-
vecklande arbetsliv och för vidare studier. Den
gemensamma grund i gymnasieskolans utbild-
ningar, som bl.a. kärnämnena avser att ge, är
därför en nödvändighet för ett framtida vuxenliv.

Regeringen prioriterar arbete för att resultaten
i gymnasieskolan ytterligare förbättras och att
andelen elever med slutbetyg ökar. Fortsatta åt-
gärder för att stimulera kvaliteten och likvärdig-
heten i gymnasieskolan är nödvändiga för att
Sverige skall kunna fortsätta att mäta sig med de
främsta kunskapsnationerna. De ökade anslagen
till kommunsektorn ger enligt regeringens be-
dömning bättre förutsättningar för kommunerna
att utveckla gymnasieskolans kvalitet.

Ett utvecklat samarbete med arbetslivet är en
viktig och nödvändig förutsättning för att för-
bättra gymnasieskolans kvalitet. Detta gäller sär-
skilt gymnasieskolans yrkesutbildningar t.ex. vad
gäller samarbete i programråd, utvecklingen av
APU och i pågående försöksverksamhet med
lärlingsutbildning. U tbildningsdepartementet
har därför tillsatt en särskild arbetsgrupp med
arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen kom-
mer bl.a. att följa försöksverksamheten och ana-
lysera erfarenheterna med den nya lärlingsut-
bildningen innan dess innehåll och struktur
slutligen fastställs.

Aktuella åtgärder

Gymnasieskolan är i dag i realiteten en obligato-
risk skola. Alla elever behöver den kompetens
som gymnasieskolan skall ge. Många elever har
dock svårigheter att nå gymnasieskolans mål.
Regeringen bedömer att det finns starka skäl att
ge gymnasieskolan utökade möjligheter att nå
utbildningsmålen. En ökad total undervisnings-
tid i gymnasieskolan ger bättre förutsättningar
för eleverna att nå målen.

Det är framför allt på program med yrkesäm-
nen som måluppfyllelsen räknat i andel slutbetyg
efter tre år i gymnasieskolan är lägst. Regeringen
avser senast i den ekonomiska vårpropositionen
att komma med förslag om att öka det garante-
rade antalet undervisningstimmar för elever på
gymnasieskolans program med yrkesämnen. In-
om en ökad timram kan gymnasieskolorna för-
dela undervisningstiden på det sätt som de lokala
förutsättningarna kräver.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens proposition Gymnasieskola i ut-
veckling - kvalitet och likvärdighet (prop.
1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr.
1998/99:160) innehöll flera förslag som syftar till
att öka och säkerställa kvaliteten i gymnasie-
skolans utbildningar. Efter riksdagens behand-
ling av propositionen har regeringen uppdragit åt
Skolverket att, i samband med en översyn av de
nuvarande kursplanerna i kärnämnena, pröva och
ta fram alternativ till en uppdelning av kurserna i
kärnämnena svenska, svenska som andraspråk,
engelska och matematik. Denna prövning skall
redovisas senast den 15 oktober 1999.

Riksdagen har ställt sig bakom principerna för
en gymnasieexamen, men frågan hur en examen
på gymnasial nivå skall utformas skall ytterligare
utredas av regeringen. Regeringen avser att åter-
komma till riksdagen med förslag i frågan under
februari år 2000.

Utbildningsutskottet (bet. 1998/99:UbU3)
har uttalat att alla elever bör ges möjlighet att bli
minst godkända i de kurser som ingår i pro-
grammet. Regeringen avser att i gymnasieför-
ordningen (1992:394) förtydliga gymnasieelevers
rätt till stöd. Regeringen kommer även att för-
tydliga bestämmelserna om elevers rätt till un-
dervisning i gymnasieskolan.

I propositionen Vissa skolfrågor m.m.
(1998/99:110) har regeringen föreslagit att det
individuella programmets huvudsyfte skall för-
tydligas, nämligen att förbereda eleverna för att
övergå till ett nationellt eller specialutformat
program. Medel kommer i enlighet med ovan
nämnda proposition att avsättas för projekt som
skall syfta till att stödja och stimulera utveckling-
en av det individuella programmet.

Åtgärder på längre sikt

I sin skrivelse Samverkan, ansvar och utveckling
- Utvecklingsplan för förskola, skola och vux-
enutbildning (skr. 1998/99:121) bedömer rege-
ringen, bl.a. mot bakgrund av Skolverkets förslag
till inriktningar och verkets pågående utvärde-
ring av de nationella programmen, att det behövs
en översyn av gymnasieskolans programutbud.
Ett framtida programutbud bör omfatta färre
program än i dag. Översynen skall ta sin ut-
gångspunkt i de omstruktureringar av morgon-
dagens arbetsmarknad som forskning och bran-
scher pekat på. Det är viktigt att
gymnasieskolans utbud utformas utifrån ung-
domars intresseområden, vilket också kan bidra
till att öka rekryteringen, minska den sociala
snedrekryteringen och skapa förutsättningar för

ett friare utbildnings- och yrkesval för flickor
och pojkar. Framtidens gymnasiala utbildningar
måste konstrueras så att alla elever - oavsett val
av program - får uppleva att studierna är me-
ningsfulla och utvecklande inom de egna intres-
seområdena.

Regeringen avser därför att tillsätta en utred-
ning med uppdrag att utreda och bereda ett för-
slag till revidering av det nationella programut-
budet. Utredningen kommer även att få i
uppdrag att utvärdera effekterna dels av gymna-
sieskolor i mindre kommuner, t.ex. vad gäller
elevernas val och utbildningens kvalitet, dels av
det ökade utbudet av lokala utbildningsinrikt-
ningar.

De nya tillträdesreglerna till högskolan påver-
kar gymnasieskolans organisation, t.ex. beträf-
fande elevernas val av program och kurser. Likaså
har möjligheterna att pröva betyg bl.a. medfört
en ökad övergång till kommunal vuxenutbild-
ning och därmed i princip en förlängning av
gymnasietiden. Inom Regeringskansliet pågår för
närvarande en analys av nuvarande regelsystem
och effekterna bl.a. när det gäller antalet elever
som går direkt till högskolan.

4.4.3 Vuxenutbildningen

Regeringens prioriteringar inom vuxenutbild-
ningsområdet har presenterats i Samverkan, an-
svar och utveckling - Utvecklingsplan för för-
skola, skola och vuxenutbildning (rskr.
1998/99:121).

Regeringen avser att under år 2000, efter det
att den parlamentariska Kunskapslyftskommit-
tén lämnat sitt slutbetänkande, återkomma till
riksdagen med riktlinjer för den framtida kom-
munala vuxenutbildningen. Regeringen avser
också att under senare delen av år 2000 till riks-
dagen återkomma med ett samlat förslag om den
eftergymnasiala yrkesutbildningens organisation
och dimensionering, grundat på den försöks-
verksamhet med kvalificerad yrkesutbildning
som pågått sedan år 1996.

Kunskapslyftet - rekrytering och kvalitetssäkring.

Arbetet med att förverkliga intentionerna med
kunskapslyftet fortsätter. Syftet är dels att ge fler
vuxna möjlighet att höja kunskap och kompetens
för vidare studier eller arbete, dels att medverka
till en reformering av svensk vuxenutbildning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kunskapslyftet vänder sig särskilt till lågutbilda-
de arbetslösa.

Regeringen anser det särskilt angeläget att un-
der år 2000 intensifiera arbetet med att nå de pri-
oriterade målgrupperna samt att säkerställa kva-
liteten i utbildningarna bl.a. mot bakgrund av det
stora antalet lokala kurser som skapats och de
externa utbildningsanordnare som tillkommit.

Trots det stora intresset för kunskapslyftet
återstår mycket arbete med att rekrytera de sär-
skilt prioriterade målgrupperna, dvs. de som har
kort utbildning - särskilt män, som visar en stör-
re tveksamhet för studier än kvinnor. En annan
viktig målgrupp är invandrare. Ytterligare insat-
ser krävs för att lyckas med rekryteringen av des-
sa grupper.

Av dessa skäl bör Skolverket i kontakterna
med kommunerna ytterligare stimulera insatser
som medverkar till att de särskilt prioriterade
grupperna nås av utbildning och arbetslivets ef-
terfrågan.

Det särskilda stöd som fördelats till de fackliga
organisationerna med flera för bl.a. rekrytering
och uppsökande verksamhet till kunskapslyftet
har visat sig ha positiva effekter. De insatser som
de fackliga organisationerna gjort har nått ut till
målgruppen för kunskapslyftet och intresset för
studier har breddats. Organisationerna har även
utvecklat arbetsformer som innebär att de har
goda möjligheter att nå även de mest svårmotive-
rade grupperna. För att denna positiva utveckling
skall kunna fortgå krävs att organisationerna ges
möjlighet till långsiktig planering. Regeringen
bedömer därför att stödet bör finnas kvar under
hela kunskapslyftsperioden. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen om hur dessa medel
skall fördelas efter kunskapslyftsperioden i sam-
band med behandlingen av Kunskapslyftskom-
mitténs slutbetänkande.

Antalet lokala kurser och externa utbildnings-
anordnare har stadigt ökat, varför regeringen an-
ser det särskilt angeläget att kvaliteten i utbild-
ningarna granskas och säkerställs. Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd har bl.a. mot bak-
grund av detta fått i uppdrag att granska hur la-
gen om entreprenad i skola och vuxenutbildning
fungerar. I uppdraget ingår också att analysera
vilka konsekvenser det får för de studerande att
många olika utbildningsanordnare har engage-
rats.

Vuxenutbildningens förnyelse

Kunskapslyftet skall bidra till att utveckla och
förnya vuxenutbildningen både till innehåll och
arbetsformer. Arbetet följs och utvärderas av
Kunskapslyftskommittén.

Som ett led i den successiva reformeringen har
regeringen avsatt särskilda medel för att stärka
den vuxenpedagogiska utvecklingen genom rik-
tade insatser till vuxenlärare. Syftet är dels att
stärka lärarna i sin yrkesroll, dels att medverka
till att lärarna utvecklar nya arbetssätt och ar-
betsformer som tillgodoser de speciella behov
och krav som vuxna studerande har. De utveck-
lingsprojekt som initierats av lärare inom vux-
enutbildningen fortsätter under år 2000 och erfa-
renheterna och resultaten av projekten utgör
ännu ett led i förnyelsen av vuxenutbildningen.
Regeringen avser att på liknande sätt stödja ut-
vecklingen inom grundläggande vuxenutbildning
och särvux med särskilt riktade kompetensut-
vecklingsinsatser till lärare. Regeringen har för
avsikt att under år 2000 komma med förslag till
riksdagen för utvecklingen av särvux mot bak-
grund av den utvärdering av särvux som Skolver-
ket presenterat.

För att ytterligare stärka utvecklingen och
kompetensen i utbildning för vuxna avser rege-
ringen att ge ett regionalt pedagogiskt centrum i
uppdrag att initiera och stimulera samverkan och
kompetensutveckling vad gäller vuxnas lärande.
Centrumet skall medverka till att resultat av
forskning om vuxenlärandets villkor och behov
kommer till praktisk användning.

Vägledning

En viktig del i vuxenutbildningen är att under-
lätta steget in till utbildning för vuxna bl.a. ge-
nom förbättrad vägledning. För att nå svårre-
kryterade målgrupper krävs insatser med
uppsökande verksamhet samt tydlig och till-
gänglig information och vägledning. Vägledning-
en är också viktig för att fånga upp utbildnings-
behov, för att stödja otraditionella och icke
könsbundna utbildningsval samt för att motver-
ka social snedrekrytering. Erfarenheter har visat
att samverkan mellan utbildningsanordnare och
fackliga organisationer bidrar till att stimulera
och motivera dessa grupper. Denna samverkan
mellan kommuner och fackliga organisationer
bör utvecklas och även omfatta de lokala arbets-
förmedlingarna. Regeringen avser som tidigare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beskrivits att tillsätta en utredning rörande väg-
ledning i alla skolformer (se även rubrik 4.4.2
Okad måluppfyllelse i skolan, avsnitt Vägledning
i skolan och vuxenutbildning).

Validering

Att tillvarata och värdera de kunskaper som
människor skaffat sig i arbets-, samhälls- och fa-
miljeliv är ett viktigt utvecklingsområde inom
vuxenutbildningen och en försöksverksamhet
med former för validering utgör ett led i refor-
meringsarbetet. Former för värdering av yrkes-
kompetens och yrkesutbildningar från andra
länder har presenterats i utredningen om Valide-
ring av utländsk yrkeskompetens (SOU
1998:165). Syftet med värderings- och valide-
ringsarbetet är, enligt utredningen, att den en-
skildes kunskaper och kompetenser skall kunna
omsättas i nationella dokument som betyg eller
yrkesbevis av olika slag.

Regeringen anser att det är av stor vikt att ta
vara på den vuxnes icke formella kompetens och
att en analys av den enskildes kunskaper, förut-
sättningar och utbildningsbehov skall ligga till
grund för såväl validering som utbildningens
utformning. Regeringen avser därför att initiera
pilotprojekt med validering av invandrares yr-
keskunskaper i ett antal län samt att under år
2000 utvidga verksamheten till en bredare för-
söksverksamhet som skall omfatta alla vuxnas
yrkeserfarenheter och kunskaper.

Svenska för invandrare (sfi)

Utvecklingen av undervisningen i svenska för
invandrare är ett område som regeringen avser
att prioritera.

Regeringen har för avsikt att låta utreda frågan
om sfi organisatoriskt bör föras in i kommunal
vuxenutbildning samt analysera konsekvenserna
av detta och hur samarbetet med aktörer utanför
det kommunala utbildningssystemet samtidigt
kan stärkas.

Eftergymnasial yrkesutbildning

Den eftergymnasiala yrkesutbildningen är en
växande och utifrån arbetslivets utgångspunkt
alltmer betydelsefull del av utbildningssystemet.
Dessa utbildningar uppvisar emellertid en myck-

et splittrad bild med många olika utbildningar
som byggts upp med olika regelverk och styr-
ning. För att få en bättre anpassning av utbild-
ningsutbudet och behovet av kompetens behövs
en gemensam plattform för utbildningsanordna-
re och arbetslivet.

Inom regeringskansliet har en projektrgrupp
tillsatts med uppgift att visa på olika alternativ
avseende organisation och dimensionering av ett
framtida eftergymnasialt yrkesutbildningssystem
som beskrivits i Utvecklingsplan för förskola,
skola och vuxenutbildning - Samverkan, ansvar
och utveckling (skr. 1998/99:121). Projektgrup-
pen avser avrapportera under våren år 2000. Ut-
gångspunkten för den framtida eftergymnasiala
yrkesutbildningen bör vara den starka arbets-
livsanknytning och flexibilitet som kännetecknar
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesut-
bildning. Regeringen avser, att utifrån det arbete
som genomförs i projektgruppen och det slut-
betänkande som lämnas av KY-kommittén, åter-
komma i frågan till riksdagen under senare delen
av år 2000, med ett samlat förslag om hur den
eftergymnasiala yrkesutbildningen skall dimen-
sioneras och organiseras från och med år 2002.
Regeringens utgångspunkt är att försöksverk-
samheten med kvalificerad yrkesutbildning skall
övergå i reguljär verksamhet efter år 2001.

Grundläggande vuxenutbildning

Som en följd av kunskapslyftets satsning på
kortutbildade har i vissa kommuner andelen stu-
derande på grundläggande nivå ökat kraftigt. Re-
geringen har tilldelat kommuner där ökningen
överstigit 10% särskilda medel även för grund-
läggande vuxenutbildning. I riket som helhet har
andelen studerande på grundläggande vuxenut-
bildning trots detta inte ökat. Regeringen anser,
att det finns skäl att även under den resterande
kunskapslyftsperioden fördela 5 000 platser till
kommuner, där ökningen inom grundläggande
vuxenutbildning är mycket stor på grund av att
en stor andel saknar utbildning motsvarande
grundskola. Kommunerna har skyldighet att ak-
tivt verka för att nå dem som har rätt till grund-
läggande vuxenutbildning och för att motivera
dem att delta i utbildning. Regeringen ser det
som angeläget att kommunerna prioriterar vuxna
som saknar den grundläggande kompetensen in-
om ramen för det generella statsbidraget till
kommunerna. Ett viktigt led i kunskapslyftssats-
ningen är att tillgodose de studerande utifrån in-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

dividuella behov. För många vuxna kan det inne-
bära att börja på grundläggande nivå eller att för-
ena studier på grundläggande och gymnasial nivå.
Regeringen ser det som angeläget att Skolverket i
kontakterna med kommunerna tydliggör det an-
svaret.

Deltagare i behov av särskilt stöd

Människor med funktionshinder är till större del
arbetslösa och andelen med låg utbildning är
högre jämfört med den övriga befolkningen. Om
hinder för deras utbildning kan överbryggas kan
det medföra ökade möjligheter för dem att
komma ut på arbetsmarknaden. Vuxenutbild-
ning kan också vara en del av en rehabilitering
och en väg ut ur isolering och förtidspensione-
ring. Regeringen har mot denna bakgrund gett
Kunskapslyftskommittén i uppdrag att utreda
situationen för studerande med funktionshinder
inom alla former av vuxenutbildning. Ansvars-
fördelningen mellan stat, kommun, landsting
och den enskilde skall också kartläggas och ana-
lyseras. Uppdraget skall redovisas slutligt i mars
år 2000. Kommittén har i sitt delbetänkande
Vuxenutbildning för alla? Andra året med Kun-
skapslyftet (SOU 1999:39) bl.a. visat på behoven
av läromedel och specialpedagogiskt stöd. Sta-
tens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)
har analyserat behovet av utbildning och kom-
petens för teckenspråkslärare samt behoven av
tolkar inom teckenspråksområdet.

Regeringen anser att förutsättningarna för
studerande med funktionshinder och deltagare
med behov av särskilt stöd måste stärkas och av-
ser att återkomma med förslag på åtgärder efter
det att Kunskapslyftskommittén lämnat sitt slut-
betänkande våren år 2000.

Distansutbildning

Distansutbildning är ett viktigt led i förnyelsen
av utbildningssystemen, inte minst inom vux-
enutbildningen. Förutsättningarna att nå nya
grupper ökar med hjälp av distansutbildning. Di-
stansutbildning ökar också förutsättningarna för
ett flexibelt lärande.

Regeringen anser det viktigt att SSV-skolorna,
med den erfarenhet de har av distansutbildning
fortsätter det utvecklingsarbete, som nu påbör-
jats i syfte att stimulera kommunerna, folkbild-
ningen och andra utbildningsanordnare att an-

vända distansutbildning bl.a. för att uppnå större
flexibilitet vad gäller tid och rum.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts med upp-
gift att leda projektverksamhet under åren 1999
och 2000. Målsättningen är förutom att utveckla
distansmetoder inom gymnasial vuxenutbild-
ning, även att utveckla funktioner vid SSV-
skolorna till stöd för flexibel utbildning genom-
förd av kommunala vuxenutbildningsanordnare.
Arbetsgruppen skall föreslå projekt för vilka re-
geringen beslutar om tilldelning av medel.

Regeringen anser att ett samarbete mellan de
båda SSV-skolorna är viktigt för att öka samut-
nyttjandet i verksamheten.

4.5 Övriga frågor

4.5.1 Interkommunal ersättning för
riksrekryterande
påbyggnadsutbildningar

Sammanfattning

I syfte att ändra reglerna om interkommunal er-
sättning för riksrekryterande påbyggnads-
utbildningar inom kommunal vuxenutbildning
(komvux) föreslår regeringen en ändring i skol-
lagens bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att med-
dela föreskrifter på området.

Ärendet och dess beredning

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet
har under våren 1999 utarbetat en promemoria
om interkommunal ersättning för riksrekryte-
rande påbyggnadsutbildningar inom komvux
(pm 1999-05-12, dnr U1999/1925/V).

I promemorian föreslås att skyldigheten att
betala interkommunal ersättning enligt
2 kap. 17 § förordningen (1992:403) om kom-
munal vuxenutbildning skall ändras så att en
kommun eller ett landsting som har tagit in en
elev som är hemmahörande i en annan kommun
till en påbyggnadsutbildning skall ha rätt till er-
sättning för sina kostnader för elevens utbildning
från den kommun som var elevens hemkommun
vid tidpunkten för beslutet om intagningen till
utbildningen. För att förslaget skall kunna ge-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nomföras krävs det enligt promemorian att be-
myndigandet i 11 kap. 24 § skollagen

(1985:1100) skall ändras så att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för - inte ba-
ra hemkommuner - utan också andra kommuner
att betala ersättning för påbyggnadsutbildning
till den kommun eller det landsting som anord-
nar utbildningen.

Promemorian har remissbehandlats.

Gällande bestämmelser

Bemyndigande

Enligt 11 kap. 24 § skollagen får regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer med-
dela föreskrifter om skyldighet för hemkommu-
nen att betala ersättning för gymnasial vuxen-
utbildning till den kommun eller det landsting
som anordnar utbildningen. Av 11 kap. 2 § tredje
stycket följer att bestämmelsen gäller också på-
byggnadsutbildning.

Skyldigheten för hemkommuner att betala
interkommunal ersättning motsvaras av en skyl-
dighet att ta emot behöriga sökande från andra
kommuner. Skyldigheten att ta emot behöriga
sökande gäller enligt 11 kap. 20 § skollagen om
hemkommunen har åtagit sig att svara för kost-
naderna för elevens utbildning eller om det är
fråga om en sådan utbildning eller utbildnings-
plats för vilken en kommun eller ett landsting
har rätt till ersättning enligt föreskrifter som ut-
färdats med stöd av 11 kap. 24 §.

Hemkommun

För den som är bosatt i landet avses i skollagen
med hemkommun den kommun i vilken perso-
nen är folkbokförd. Ar personen inte folkbok-
förd i landet eller är kvarskriven i en kommun
enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) avses
med hemkommun den kommun i vilken perso-
nen vistas stadigvarande eller, om personen sak-
nar stadigvarande vistelseort, den kommun i vil-
ken personen för tillfället uppehåller sig
(1 kap. 15 § första stycket skollagen).

Enligt folkbokföringslagen skall en person va-
ra folkbokförd där han eller hon anses vara bo-
satt, och bosatt anses en person som huvudregel
vara där han eller hon tillbringar sin s.k. dygns-
vila eller kan antas komma att regelmässigt till-
bringa sin dygnsvila (6 och 7 §§).

För elever under 18 år finns det vissa särskilda
regler i folkbokföringslagen om var de skall anses

vara bosatta. Normalt har emellertid de elever
som genomgår en påbyggnadsutbildning fyllt
18 år.

Tvingande regler om interkommunal ersättning
Regeringen har meddelat föreskrifter om inter-
kommunal ersättning för påbyggnadsutbildning i
förordningen (1992:403) om kommunal vuxen-
utbildning. I 2 kap. 17 § föreskrivs att en kom-
mun som har tagit in en elev som är hemma-
hörande i en annan kommun till en påbyggnads-
utbildning har rätt till ersättning för sina kostna-
der för elevens utbildning från elevens hem-
kommun enligt bestämmelserna i 18 och 19 §§.
Detsamma gäller för ett landsting som har tagit
in en elev till en sådan utbildning. Det är med
andra ord i regel den kommun där eleven är
folkbokförd som är ersättningsskyldig för ele-
vens utbildning.

Rätt till interkommunal ersättning föreligger
enligt 2 kap. 18 § om eleven har tagits in på en
teknikerutbildning som anordnas enligt Statens
skolverks föreskrifter om Teknikerutbildning
inom kommunal vuxenutbildning (SKOLFS
1996:6).

Rätt till ersättning föreligger också enligt
2 kap. 19 § för de utbildningar och det antal års-
studieplatser som Statens skolverk efter ansökan
beslutar om. Regeringen beslutar särskilt om det
sammanlagda antalet årsstudieplatser.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag: Bemyndigandet i 11 kap. 24 §
skollagen skall ändras så att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om skyldighet för en kommun
att betala ersättning för gymnasial vuxenutbild-
ning till den kommun eller det landsting som
anordnar utbildningen.

Ändringen skall träda i kraft den 1 januari
2000.

Arbetsgruppens förslag överensstämmer med
regeringens.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser
som yttrat sig har samtliga, utom en, tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran. Ingen av
remissinstanserna har framfört några synpunkter
på utformningen av förslaget till ändring av be-
myndigandet i skollagen. Enligt Svenska Kom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

munförbundet bör emellertid bemyndigandet
inte användas i andra sammanhang än nu aktuel-
la.

Många av remissinstanserna välkomnar för-
slaget och menar att interkommunala intäkter är
en förutsättning för anordnande av påbygg-
nadsutbildningar. En av remissinstanserna, Riks-
förbundet för kommunal och statlig vuxen-
utbildning, Rvux, menar dock att förslaget bara
innebär en viss förbättring av nuvarande system
och att förslaget endast har en marginell effekt på
grund av bl.a. att det nuvarande antalet riks-
rekryterande platser, 8 519, är otillräckligt.
Nacka kommun anser att de nya reglerna bör
omfatta även icke riksrekryterande påyggnads-
utbildningar och övrig utbildning inom komvux.
Stockholms stad instämmer inte i förslaget och
föreslår att översynen och ändringen av ersätt-
ningsreglerna skjuts upp till år 2002, då kvalifice-
rad yrkesutbildning föreslås övergå i reguljär
verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: En kommun
eller ett landsting har inte någon generell skyl-
dighet att ta emot en behörig sökande från en
annan kommun till en påbyggnadsutbildning. I
det följande avses med kommun som anordnar
påbyggnadsutbildning även landsting som an-
ordnar sådan utbildning. En skyldighet att ta
emot behöriga sökanden föreligger dock enligt
vad som tidigare har anförts om hemkommunen
har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens
utbildning eller om det är fråga om en sådan ut-
bildning för vilken en kommun har rätt till inter-
kommunal ersättning enligt föreskrifter som har
utfärdats med stöd av 11 kap. 24 § skollagen.

Ett flertal kommuner är emellertid i dag inte
villiga att åta sig att betala kostnaderna för att en
elev skall få gå i en annan kommuns påbyggnads-
utbildning, och den anordnande kommunen är
normalt inte beredd att ta på sig en sådan kost-
nad. En skyldighet att åta sig att svara för en
elevs utbildning föreligger endast, om en sökan-
de med hänsyn till sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns
påbyggnadsutbildning (11 kap. 21 § andra
stycket skollagen). Detta medför att vuxna
många gånger inte har tillgång till annan utbild-
ning än den som anordnas i hemkommunen.

Elevunderlaget för många påbyggnadsutbild-
ningar är för litet för att de skall kunna anordnas
i varje kommun. Många angelägna men ”smala”
utbildningar kan därmed inte komma till stånd
eller endast anordnas på ett fåtal orter. Utbild-
ningsanordnaren kan sällan få tillräckligt stora

grupper och därmed en rimlig kostnad per kurs-
plats med deltagare huvudsakligen från den egna
kommunen. Det krävs i stället en regional eller
nationell rekrytering. Om detta inte fungerar,
innebär det att utbudet av påbyggnadsutbild-
ningar utarmas.

Regelsystemet för de riksrekryterande på-
byggnadsutbildningama innebär, som framgått
ovan, att ersättningsskyldigheten åvilar elevens
hemkommun. En stor del av eleverna är vid tid-
punkten för beslut om intagning bosatta i en an-
nan kommun än den kommun som anordnar ut-
bildningen. Om en sådan elev därefter flyttar och
bosätter sig i anordnarkommunen upphör i regel
den ursprungliga hemkommunens ersätt-
ningsskyldighet, eftersom denna kommun inte
längre är att betrakta som hemkommun. Givetvis
får en sådan ordning betydelse för kommuners
benägenhet att anordna påbyggnadsutbildning.
Det är inte realistiskt att tro att de kommuner
som anordnar påbyggnadsutbildning är beredda
att ta på sig kostnaderna för elever från andra
kommuner (jfr prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 35 och
prop. 1995/96:145 s. 18). Syftet med införandet
av tvingande regler om interkommunal ersätt-
ning var ju just att främja anordnandet av utbild-
ningar av riksintresse.

Mot den nu angivna bakgrunden bör regel-
systemet ändras på ett sätt som innebär att en
kommun som har tagit in en sökande från en an-
nan kommun som elev på en påbyggnadsutbild-
ning har rätt till ersättning för sina kostnader för
elevens utbildning från den kommun som var
elevens hemkommun vid tidpunkten för beslutet
om intagningen till utbildningen.

Eftersom bemyndigandet i 11 kap. 24 § skol-
lagen inte medger att någon annan kommun än
hemkommunen - dvs. i regel den kommun där
eleven är folkbokförd - åläggs ersättnings-
skyldighet, bör bestämmelsen ändras.

Regeringen föreslår att bemyndigandet utfor-
mas så att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om skyldighet för - inte bara hemkommuner -
utan även andra kommuner att betala ersättning
för gymnasial vuxenutbildning till den kommun
som anordnar utbildningen. Av 11 kap. 2 § tredje
stycket följer att bestämmelsen gäller också på-
byggnadsutbildning.

De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari
2000. De äldre bestämmelserna om ersättnings-
skyldighet bör dock gälla för utbildningar som
har påbörjats före ikraftträdandet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.5.2 Svenska Statens Språkresor AB

Efter förslag i propositionen Vissa skolfrågor
m.m. (prop.l995/96:206) har riksdagen anvisat
18 miljoner kronor på tilläggsbudget för avveck-
ling av Svenska Statens Språkresor AB (bet.
1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15). Avvecklingen
av språkreseverksamheten är nu i det närmaste
genomförd och beräknas slutföras under hösten.
I maj 1999 beslöt styrelsen att likvidera företaget.
Av anvisade 18 miljoner kronor har 9,9 miljoner
förbrukats. Återstående medel kommer inte att
tas i anspråk.

4.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år
myndigheternas årsredovisningar och delårsrap-
porter. Inom verksamhetsområdet har ingen
myndighet erhållit invändning i revisionsberät-
telsen avseende årsredovisningen för räkenskaps-
året 1998. Dock har RRV lämnat revisionsrap-
port beträffande några myndigheter.

Regeringens bedömning avseende Sameskol-
styrelsen och Svenska EU-Programkontoret för
utbildning och kompetensutveckling framgår
under respektive anslag.

4.7 Anslag

Al Statens skolverk

1 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor		275 004	Anslags- sparande	25182
1998	Utfall	275 004	Anslags- sparande	25182
1999	Anslag	270 481	Utgifts- prognos	285 000
2000	Förslag	301 568
2001	Beräknat	306 517 1
2002	Beräknat	311 750 1
1 Motsvarar 301 568 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare för
det offentliga skolväsendet och för den av det
allmänna anordnade förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen (barnomsorgen). Målet för
Skolverket är att genom uppföljning, utvärde-
ring, kvalitetssäkringsarbete, särskilda utveck-
lingsinsatser, tillsyn samt nyttjande av forsk-

ningsresultat aktivt verka för att de mål och
riktlinjer förverkligas för förskola, skola och
vuxenutbildning, som riksdagen och regeringen
har fastställt.

Skolverket har fått kraftigt vidgat ansvarsom-
råde genom att förskoleverksamhet och skol-
barnsomsorg tillförts verket samt genom ansva-
ret för kunskapslyftet. Dessa verksamheters
andel av Skolverkets totala kostnader, räknat på
alla programmen, har ökat från 2 % 1997 till 7 %
under 1998. Skolverket har vidare fått ett ökat
ansvar att säkra kvalitet och likvärdighet i under-
visningen genom särskilda uppdrag från rege-
ringen att genomföra kvalitetsgranskningar inom
specifika områden. En särskild kvalitetsgransk-
ningsnämnd har inrättats vid Skolverket fr.o.m.
den 1 juli 1999.

Med anledning av ökade åtaganden har Skol-
verket under budgetåret 1998 använt drygt 38
miljoner kronor mer än som tilldelats för nämn-
da budgetår. Dessa medel har tagits från det an-
slagssparande som Skolverket disponerat från ti-
digare budgetår. En större del av kvarvarande
anslagssparande, som fanns vid utgången av
1998, beräknar Skolverket använda under 1999
för de ökade åtaganden och de uppdrag regering-
en redovisar i regleringsbrevet för 1999. Reste-
rande överskott vid utgången av 1999 beräknas
att användas och vara förbrukat vid utgången av
år 2000.

Skolverket anför att detta anslag behöver till-
föras 5 miljoner kronor som en engångsanvis-
ning för år 2000 för intensifierat utvecklingsar-
bete avseende produktion och distribution av
prov. Skolverket bedömer också att verket behö-
ver tillföras ytterligare resurser för införande av
projektarbete i gymnasieskolan, arbetsuppgifter
rörande kompletterande fristående skolor samt
deltagande i större internationella undersökning-
ar.

Riksdagens revisorer har på eget initiativ
granskat Skolverket och skolans utveckling, vil-
ket redovisas i rapporten Skolverket och skolans
utveckling (Förslag till riksdagen 1998/99:RR8).

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Skolverkets organisation består av en central del i
Stockholm och en regional del, fältorganisatio-
nen (avdelningen för analys och stöd till kom-
muner och skolor). Skolverket hade 265 fast an-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ställda den 31 december 1998, varav 105 arbetar
inom fältorganisationen. På grund av den ökande
mängd uppgifter som verket fått, har antalet fast
anställda ökat från tidigare års 236 fast anställda.
Under året har ett stort antal experter anlitats
under kortare eller längre perioder på projektba-
sis. Ca 30 utbildningsinspektörer har arbetat med
de särskilda kvalitetsgranskningarna.

Skolverket har under 1998 prioriterat arbetet
för att skolorna skall nå måluppfyllelse genom

- kunskapsuppbyggnad om styrsystemet och
om måluppfyllelse och kvalitet i verksamhe-
terna

- att likvärdigheten skall diskuteras på alla nivå-
er

- att driva på utvecklingen av kommunernas
styrning och egenkontroll och kommunernas
arbete med uppföljning och utvärdering

- att befästa reformgenomförandet.

Arbetet inom Skolverket har bedrivits med
målsättningen att utveckla användbara kvali-
tetsindikatorer och att stödja kommuner och
skolor i den lokala uppföljningen och utvärde-
ringen av skolan.

Skolverket redovisar sin verksamhet 1998 un-
der olika verksamhetsprogram.

Uppföljningsprogrammet kännetecknas av
långsiktighet och av förvaltning och vidareut-
veckling av stora grundläggande informations-
system, som skall ge faktaunderlag för diskus-
sionen inom ansvarsområdet. Skolverket
utvecklar sina uppföljningssystem kontinuerligt.
Särskilt angeläget har det varit att införliva de nya
verksamheterna förskoleverksamhet, försko-
leklass, skolbarnsomsorg och kunskapslyftet i
den nationella uppföljningen.

Målet för utvärderingsprogrammet är att
främja barnomsorgens, skolans och vuxenutbild-
ningens utveckling mot de nationella målen ge-
nom att förse staten och huvudmännen med
kunskap om verksamheternas kvalitet och ut-
veckling. Särskild uppmärksamhet har under
1998 ägnats åt variationer och olikheter i utbild-
ningsresultat, skolans styrning, den pågående
reformeringen av grundskolan, integration av
skola och barnomsorg samt kunskapslyftet. In-
satserna har under 1998 prioriterats mot grund-
skolan.

Målet för Skolverkets tillsyn är att främja ut-
vecklingen av barnsomsorgen och skolväsendet
mot de nationella målen genom en kontroll av att
statliga bestämmelser efterlevs. Tillsynen har sär-
skilt fokuserat kommunernas styrning och egen-
kontroll, elever i behov av särskilt stöd samt

kränkande behandling. Andelen av Skolverkets
totala resurser som har använts för tillsyn är ca
8 %. Skolverket har strävat efter att öka sin egen-
initierade tillsyn över det offentliga skolväsendet
för att kunna fullgöra uppdraget att granska alla
kommuner inom en sjuårsperiod räknat fr.o.m.
år 1997.

Skolverket har under året genomfört natio-
nella kvalitetsgranskningar enligt särskilt upp-
drag från regeringen. Resultatet av kvalitets-
granskningarna har redovisats i en rapport till
regeringen i januari 1999. Skolverket redovisar
positiva erfarenheter av det första årets arbete
med nationella kvalitetsgranskningar. Kommu-
nerna har påbörjat arbetet med kvalitetsredovis-
ningar (SFS 1997:702) men kommit olika långt.

Utvecklingsprogrammet är det program som
ökat mest under året i kostnader räknat. Utveck-
ling av skolans mål- och styrdokument samt stöd
till skolutveckling står för den största ökningen
inom programmet. Resursåtgången har ökat
framför allt för barnomsorgen. Skolverket redo-
visar sitt arbete med att se över samtliga natio-
nellt fastställda kursplaner. Det omfattande för-
ändringsskede som barnomsorg och skolväsende
befinner sig i återspeglas i ett stort antal ansök-
ningar från nämnda verksamheter om stöd till
kompetensutveckling och andra särskilda skolut-
vecklingsprojekt. En tydlig koppling mellan
kompetensutveckling och mer långsiktig skolut-
veckling noteras.

Målet för forskningsprogrammet har under
året varit att fördela medel till forskning inom
skol- och utbildningsområdet, stödja etablering
av nätverk av forskare samt stödja publicering
och främja utnyttjande av forskningsresultat.
Skolverket har under året reviderat sitt forsk-
ningsprogram och i en särskild forskningsplan
redovisat sin planerade framtida forskningsverk-
samhet. Verket kommer i fortsättningen att lägga
större vikt vid forskningsstrategiska områden,
där forskning saknas eller är ringa, samt vid
forskningsanvändning och spridning av forsk-
ning-

Skolverket har också under år 1998 genomfört
en större omorganisation för att bättre svara mot
de krav som nya uppdrag och det vidgade an-
svarsområdet ställer.

Resultatbedömning

Skolverket ger i årsredovisningen en utförlig re-
dovisning av sitt arbete under de olika program-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

men. Skolverket har i allt väsentligt redovisat
uppdrag och återrapporteringar enligt regle-
ringsbrevet. Skolverket redovisar mer resultat-
information och behov av åtgärder än tidigare,
vilket regeringen efterfrågat och bedömer posi-
tivt. Regeringen har under ett antal år begärt ök-
ning av tillsynen, vilket däremot inte infriats.

Enligt regleringsbrevet har Skolverket i upp-
drag att utveckla indikatorer som belyser kvali-
tetsutvecklingen inom såväl barnomsorg som det
obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skol-
formerna. Verket skulle i årsredovisningen redo-
visa vilka indikatorer som utvecklats. Skolverket
hann inte färdigställa detta arbete. Redovisning-
en har i stället skett i augusti 1999.

Slutsatser

Skolverket har genom regeringens skrivelse Ut-
vecklingsplan för förskola, skola och vuxenut-
bildning - kvalitet och likvärdighet (skr.
1996/97:112) fått en förändrad och tyngre roll
som sektorsföreträdare för skolområdet. Förslag
och målsättningar som presenterades i utveck-
lingsplanen har förts vidare genom bl.a. de första
genomförda nationella kvalitetsgranskningarna
samt i de propositioner som därefter presenterats
såsom propositionen om Läroplan för förskola
(prop. 1997/98:93), propositionen Gymnasie-
skola i utveckling - kvalitet och likvärdighet
(prop. 1997/98:169), propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105), och propositionen Vissa
skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110). Arbetet att
utvärdera och säkra utbildningens kvalitet och
likvärdighet är en nyckelfråga och kommer att
stärkas ytterligare genom Skolverkets kvalitets-
granskningsnämnd. Regeringen har i utveck-
lingsplanen Samverkan, ansvar och utveckling -
Utvecklingsplan för förskola, skola och vux-
enutbildning (skr. 1998/99:121) utvecklat sin syn
på prioriterade områden under de kommande
åren.

De mål som fastlagts för Skolverket bör gälla
även under år 2000. Skolverket skall inom sitt
ansvarsområde aktivt främja och säkra uppfyllel-
sen av de nationella målen. Därvid skall särskilt
verksamhetens kvalitet och likvärdighet hävdas.

Utvecklingen av uppföljningsbara kvalitetsindi-
katorer är här central. Skolverket bör fortsatt
intensifiera sitt arbete att stödja kommunerna i
reformarbetet och stärka kommunernas förmåga
att genom egen uppföljning, utvärdering och till-
syn utveckla barnomsorgen och sitt skolväsende.
Skolverkets arbete skall ske med den inriktning
som presenterats i båda de ovan nämnda utveck-
lingsplanerna. Regeringen utgår också från att
Skolverket ökar den egeninitierade tillsynen i
enlighet med begäran i regleringsbrevet.

Regeringen anser att Skolverket bör få använ-
da sitt anslagssparande för de utvidgade verk-
samhetsområden verket fått avseende barnom-
sorg och vuxenutbildning samt ökat antal
uppdrag avseende skolväsendet i övrigt. För kva-
litetsgranskningsnämndens verksamhet tillförs
Skolverket 25 miljoner kronor på helårsbasis.
Detta innebär att anslaget för år 2000 tillförts 12
miljoner kronor, eftersom anslaget för år 1999
tillfördes 13 miljoner kronor. Regeringen bedö-
mer att övriga kostnader som Skolverket tar upp
i sitt budgetunderlag kan rymmas inom tilldelade
medel.

Skolverket bör även för budgetåret 2000 få
rätten att disponera högst 8 miljoner kronor un-
der sitt ramanslag för att stödja forskning.

1 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	270 481
Pris- och löneomräkning	6 395
Justering av premier	12 692
Överföring från anslaget A2	12 000
Förslag 2000	301 508

För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget
uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år
2000. Detta innebär att anvisade medel för kva-
litetsgranskningsnämnden och nationella prov
som anvisats inom ramen för tiopunktspro-
grammet föreslås utgå även fortsättningsvis.

3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

A2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	333 984 1	Anslags- sparande	90 504 1
1999	Anslag	297 736 1	Utgifts- prognos	331 154 1
2000	Förslag	313 799
2001	Beräknat	371 118
2002	Beräknat	622 899

‘Avser ramanslagen A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, äldreanslagen A4
Stöd för utveckling av skolväsendet, A6 Fortbildning m.m. och A7 Genomförande av
skolreformer samt för år 1998 anslaget A4 Genomförande av skolr eformer.

Det övergripande syftet med verksamheterna
under anslaget är att utveckla de nationella mål-
och styrdokumenten och att ge stöd och stimu-
lans till barnomsorgens och skolväsendets ut-
veckling mot de nationella målen.

Från anslaget bekostas rektorsutbildning och
kompetensutveckling för barnomsorgens, sko-
lans och vuxenutbildningens personal, utveck-
lingsarbete (kursplaner, betygskriterier), visst
produktionsstöd till läromedel och bidrag till vis-
sa organisationer. Medel fördelas som stöd för
att främja internationella kontakter, t.ex. Sveriges
anslutning till det europeiska centrumet för mo-
derna språk i Graz, för CEDEFOPts verksamhet
och för administration av utbytesprogrammet
Education Européenne. Medlen används också
till övergripande projekt inom områden såsom
IT, jämställdhet och miljö. Vidare utbetalas me-
del till Sveriges musik- och kulturskoleråd, till
Teknikcentrum i Linköping och till Sveriges
deltagande i OECD-projektet Decentralised
Programme on Educational Building samt till
OECD-projektet International Life Skills Survey
(ILSS).

På anslaget har under ett par år funnits ett
stort anslagssparande beroende på i huvudsak att
olika skolutvecklingsprojekt kommit igång sena-
re än planerat. Utvecklingen på anslaget under
1998 och utfallet vid budgetårets utgång visar att
tilldelade medel samt anslagssparande tagits i an-
språk för de ändamål som de är avsedda för. Det
anslagssparande som fanns kvar vid utgången av
december 1998 under anslagen A2 Utveckling av
skolväsende och barnomsorg (30 613 000 kro-
nor) och A4 Genomförande av skolreformer
(38 73 7 000 kronor) är intecknade för projekt-
stöd som kommer att betalas under 1999. Kvar-
varande medel under de från budgetåret 1995/96
uppförda reservationsanslagen A4 Stöd för ut-

veckling av skolväsendet (6 508 000 kronor), A6
Fortbildning m.m. (7 942 000 kronor) och A7
Genomförande av skolreformer (6 704 000 kro-
nor) är också intecknade och kommer att för-
brukas i sin helhet under 1999.

Skolverket utgår i sina bedömningar och be-
räkningar av medelsbehovet under anslaget från
en oförändrad ambitionsnivå vad gäller verksam-
hetsövergripande mål för barnomsorg och skola,
och att den statliga ambitionen att stödja skolans
utveckling och att säkra uppfyllelsen av de natio-
nella målen ligger fast. Skolverket beräknar be-
hovet för utvecklingsarbete till sammanlagt 60,6
miljoner kronor, vilket är en ökning med 13
miljoner kronor för utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden

Resultatinformation/resultatbedömning

De statliga insatserna för att stödja utveckling
inom barnomsorg och skolväsende inriktas mot
att

- utveckla de nationella mål- och styrdoku-
menten så att de fortlöpande svarar mot krav
på aktualitet och funktionalitet samt lämna
förslag om förändringar i mål eller regelsys-
tem där så bedöms nödvändigt

- stödja reformering av barnomsorg och skol-
väsende med särskild tonvikt på områden
som bedöms som kritiska i reformeringen el-
ler där svårigheter uppstått

- främja barnomsorgens, skolans och vuxenut-
bildningens utveckling mot de nationella må-
len inom områden som antingen utifrån ana-
lys av undersökningsresultat är eller kan bli
problemområden, eller som bör samordnas
nationellt eller som särskilt lyfts fram i läro-
planerna.

Skolverket redovisar ett omfattande arbete
under detta anslag. Kursplaner, nationella mål-
och styrdokument revideras och arbete pågår
med en total översyn av mål- och styrdokumen-
ten. Skolverket ger stöd till genomförande av
skolreformer, bl.a. genom seminarier från Skol-
verket centralt och från fältorganisationen och
genom skriftigt material. Ett omfattande refe-
rens- och kommentarmaterial och kun-
skapsöversikter utarbetas. En stor del av anslaget
omfattar stöd till kompetensutveckling av perso-
nal inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning
samt stöd till skolutveckling. Skolverket bidrar
till utvecklingen av IT-användningen genom

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kunskapsproduktion och erfarenhetsspridning.
Främst genom Skoldatanätet bidrar Skolverket
till att ge skolorna goda förutsättningar i deras
arbete att implementera IT i undervisningen.

Skolverket bedriver ett nödvändigt och viktigt
arbete med medel från detta anslag. Det är önsk-
värt att Skolverket i större utsträckning försöker
redovisa effekter av verkets insatser. Skolverket
redovisar effekter av sina reformstödjande skrif-
ter, fältenheternas seminarier, den statliga rek-
torsutbildningen och stöd till IT-utvecklingen.
Effekterna av Skolverkets stöd till kompetensut-
veckling och skolutvecklingsprojekt i övrigt bör
uppmärksammas mer av verket. Skolverket aktu-
aliserar behovet av en diskussion om hur de stat-
liga medlen skall hanteras med tanke på den mer
långsiktiga inriktning som kommuners, försko-
lors och skolors ansökningar om medel för ut-
vecklingsarbete och kompetensutveckling visar.

Slutsatser

Ett omfattande reformarbete pågår inom skol-
området. Reformarbetet omfattar främst integ-
rationen skola - förskola samt utvecklingen in-
om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. En
utveckling pågår också att öka samarbetet mellan
barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen i
kommunerna med högskolan inom ramen för
regionala pedagogiska utvecklingscentra. Inom
ramen för tilldelade medel bör Skolverket på oli-
ka sätt stödja detta förändringsarbete samt redo-
visa resultat av sina insatser.

Som ett led i arbetet med måluppfyllelse i
verksamheterna gör regeringen för närvarande
omfattande insatser rörande kompetensutveck-
ling och stöd till skolutvecklingsprojekt. Som en
följd av den ekonomiska vårpropositionen 1999
(prop. 1998/99:100) avsätter regeringen 500
miljoner kronor under en treårsperiod för ut-
vecklingsinsatser inom skolväsendet, varav en del
avser kompetensutveckling. Medlen fördelar sig
med 30 miljoner kronor år 2000, 80 miljoner
kronor år 2001 och 390 miljoner kronor år 2002.
Därtill kommer medel som tidigare erhållits i det
s.k. tiopunktsprogrammet.

Genom tiopunktsprogrammet från 1998 ge-
nomförs under 1999 kompetensutvecklingsinsat-
ser för lärare i naturvetenskap, teknik och miljö
samt för lärare i yrkesämnen. Dessa satsningar
beräknas fortsätta under år 2000 med samman-
lagt ca 50 miljoner kronor.

Av medlen från anslaget avses under år 2000
omfattande kompetensutveckling inom det spe-
cialpedagogiska området riktas mot lärare inom
förskoleklassen och det obligatoriska skolväsen-
det. Vidare avses resurser avsättas för kompe-
tensutveckling inom det metodologiska området
för lärare i skolor med elever med många olika
nationaliteter och språk, språkutveckling (läs-
och skrivprocessen), samt för utveckling av ar-
betssätt och arbetsorganisation avseende lärare i
kärnämnen och karaktärsämnen i gymnasiesko-
lan. En del av utvecklingsinsatserna kommer att
avse skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan.
Skolverket bör få i uppdrag att fördela medlen
efter ansökan av kommun eller skola. Behoven
av kompetensutveckling redovisas i avsnitt 4.4.2
under rubriken Nya initiativ för förbättrad må-
luppfyllelse.

Inom ramen för arbetet med den s.k. avsikts-
förklaringen avser regeringen att stödja lärares
möjlighet att delta i forskningsprojekt och andra
utvecklingsprojekt med medel under detta an-
slag. För insatserna redogörs i avsnitt 4.4.2 under
rubriken Nya initiativ för förbättrad måluppfyl-
lelse.

Skolverket har den 1 mars 1999 redovisat ett
uppdrag angående romska elevers skolsituation.
Skolverket föreslår att särskilda utvecklingsme-
del avsätts. Enligt regeringen bör medel från
detta anslag också användas för att stödja lokalt
utvecklingsarbete.

Lärarhögskolan i Stockholm disponerar från
detta anslag särskilda medel för uppgifter röran-
de svenska som andraspråk och svenskundervis-
ning för invandrare. Regeringen föreslår att
3 092 000 kronor förs över till anslaget A14 Bi-
drag till viss verksamhet inom vuxenutbildning.

Regeringen föreslår vidare att 1,2 miljoner
kronor förs över från detta anslag till anslaget B2
Uppsala universitet: Forskning och forskarut-
bildning för särskilda insatser inom området
samt 200 000 kronor till utgiftsområde 17 ansla-
get L1 Bidrag till folkbildningen för fortsatt stöd
till Sveriges folkhögskoleelevers förbund
(SFEF).

Regeringen bedömer att övriga kostnader som
Skolverket tar upp i sitt budgetunderlag kan
rymmas inom tilldelade medel.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

iBeräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor ^nsla^99^	297 736
Pris- och löneomräkning	2 555
Ökat resursbehov	30 000
Överföring till anslaget Al	-12 000
Överföring till anslaget A14	-3 092
Överföring till anslaget B2	-1 200
Överföring till U017, anslaget L1	-200
Förslag 2000	313 799

För år 2001 beräknas anslaget uppgå till

371 118 000 kronor och för år 2002 till
622 899 000 kronor.

A3 Forskning inom skolväsendet

lAnslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		14 581 1	Anslags- sparande	177
1998	Utfall	14 581 1	Anslags- sparande	177
1999	Anslag	8 040	Utgifts- prognos	8 200
2000	Förslag	8 115
2001	Beräknat	8 269
2002	Beräknat	8 435

'inklusive äldreanslag.

Skolverkets forskningsprogram skall på veten-
skaplig grund öka kunskapen om det svenska
skolväsendets förutsättningar och resultat samt
nyttiggörandet av denna kunskap. Skolverkets
stöd till forskning skall inriktas mot områden av
särskild betydelse för skolväsendet och förskole-
området. När det gäller stöd till forskning be-
träffande skolsituationen för elever med funk-
tionshinder skall det ges i samråd med Statens
institut för handikappfrågor i skolan.

Målet för forskningsprogrammets verksamhet
under 1998 har varit att

- fördela medel till forskning inom skol- och
utbildningsområdet

- stödja etablering av nätverk av forskare

- stödja publicering och främjande av forsk-
ningsresultat.

Under 1998 har Skolverket finansierat forsk-
ningsprojekt inom samtliga områden av pro-
grammet. Den mest omfattande delen är de fem
basområdena som innebär forskning om skolans
verksamhet - utbildningens innehåll, utformning

och resultat (I), skolan som kultur- och arbets-
miljö (II), styrning och ledning av utbildning -
central, regional och lokal utbildningsplanering
(III), utbildningens effekter och effektivitet (IV)
samt utbildning och utbildningspolitik i samhäl-
let (V).

Skolverket har redovisat en plan för inrikt-
ningen av sin framtida forskningsverksamhet en-
ligt det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för
budgetåret 1998. Planen tar sin utgångspunkt i
de erfarenheter som gjorts under 1990-talet och i
de krav som uttryckts av regering och riksdag i
senaste års forsknings- och budgetpropositioner
liksom i regleringsbrev. Planen har två huvudde-
lar, som dels gäller strategier för att föra kun-
skapsbildningen vidare, dels metoder för ett bätt-
re kunskapsutnyttjande. Inom de två delarna har
Skolverket formulerat ett antal huvudinriktning-
ar för verksamheten och inom dessa aktiviteter
av olika slag. Skolverket anför att det är svårt att
driva systematisk och långsiktig kunskapsbild-
ning inom ett så stort område som barnomsorg,
skola och vuxenutbildning med alltför begränsa-
de medel.

Skolverket hemställer att 25 miljoner kronor
anvisas för forskningsverksamhet för år 2000.
Detta innebär en ökning av anslaget med 17
miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation och slutsatser

Skolverkets anslag för forskning blev av statsfi-
nansiella skäl föremål för en kraftig besparing i
1997 års budget. Behovet av skolforskning och
skolans forskningsanknytning har ökat mot bak-
grund av genomgripande förändringar inom
skolområdet. Regeringen ser det som prioriterat
att öka Skolverkets forskningsanslag.

Skolverket har efter regeringens medgivande
bedrivit fortsatt forskningsverksamhet med ut-
nyttjande av andra tillgängliga medel inom Skol-
verket. Möjligheterna att utnyttja reserverade
medel på samma sätt som under 1999, då Skol-
verket får disponera högst 8 miljoner kronor av
tillgängliga medel under ramanslaget Al Statens
skolverk för att stödja forskning, bedöms som
alltmer begränsade.

Skolverkets uppdrag har vidgats till att om-
fatta även barnomsorgen. Likaså har vuxenut-
bildningen genom bl.a. kunskapslyftet och beto-
ningen av ett livslångt lärande vidgat

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ansvarsområdet, inte minst när det gäller den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det lokala
pedagogiska utvecklingsarbetet i skolan, behovet
av forskarutbildade lärare i skolan samt den för-
ändrade lärarrollen har accentuerat behovet av
kontakter och samarbete mellan skola och forsk-
ning. Forskarutbildade lärare kan bidra till att
stärka ett kvalificerat utvecklingsarbete med
forskare och lärare/praktiker i samverkan (FoU-
arbete). Forskningsanknytningen har betydelse
för skolans och vuxenutbildningens utveckling
och kvalitet. Forskningen har även stor betydelse
för lärarutbildningen och som en del i utveck-
lingen av regionala pedagogiska utvecklingscent-
ra. Behovet av forskningsinsatser på skolområdet
kommer att övervägas i samband med den forsk-
ningspolitiska propositionen.

Regeringen stöder inriktningen av Skolverkets
forskningsverksamhet i enlighet med vad verket
redovisat i sin forskningsplan. Forskning är en
verksamhet som ofta förutsätter långsiktig plane-
ring och genomförande, vars resultat endast kan
bedömas på lång sikt.

Regeringen delar Skolverkets bedömning om
värdet av den långsiktiga kunskapsuppbyggna-
den och det ökade behovet av att dels vidga dis-
ciplinbasen och det tvärvetenskapliga samarbetet
i forskningen, dels öka samarbetet med skolan
och lärarna som nyttjare av skol- och utbild-
ningsforskning. Skolverket framhåller behovet av
att bygga upp ett virtuellt forskningsbibliotek för
spridning och ömsesidig kommunikation om
forskningen. Regeringen ser positivt på detta.

Regeringen har för avsikt att låta Skolverket
under en treårsperiod disponera sammanlagt 6
miljoner kronor av det anslagssparande som står
till regeringens förfogande under anslaget A8
Specialskolor och resurscenter, för att stödja och
stimulera pedagogisk forskning inom området
elever med funktionshinder.

För år 2000 beräknar regeringen anslaget till
Skolverkets forskningsverksamhet till 8 115 000
kronor. Därutöver bör Skolverket få använda
maximalt 8 miljoner kronor från ramanslaget Al
Statens skolverk för att fortsätta påbörjad forsk-
ningsverksamhet för år 2000 om verket så be-
dömer erforderligt. Tills vidare beräknar rege-
ringen anslaget till oförändrad nivå för åren 2001
och 2002.

A4 Program för IT i skolan

lAnslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1999	Anslag	340 000	Utgifts- prognos	340 000
2000	Förslag	501 254
2001	Beräknat	651 147
2002	Beräknat	0

Från och med budgetåret 1999 har under ett nytt
ramanslag medel anvisats för IT i skolan. Under
anslaget beräknas medel för

- delegationens kansli

- kompetensutveckling av lärare

- inköp av datorer

- stöd till infrastruktursatsningar

- övriga utgifter.

Regeringens överväganden

Satsningen på IT i skolan omfattar medel om
totalt 1 490 miljoner kronor under tre år. 340
miljoner kronor har anvisats för år 1999. För år

2000 beräknas 500 miljoner kronor och för år

2001 beräknas 650 miljoner kronor i 1999 års
prisnivå.

Delegationen för IT i Skolan (ITiS), som till-
kallades i maj 1998, har förberett genomförandet
av satsningen på IT i skolan. Samtliga kommuner
har anmält intresse att delta i kompetensutveck-
lingen av lärare och ansökt om statsbidrag för
infrastrukturinvesteringar. Kompetensutveck-
lingen av lärare inleddes med en pilotomgång i
mars 1999 och inleds i full skala med ca 10 000
deltagare under hösten 1999. Kompetensutveck-
lingen har utformats som ett processinriktat lä-
rande i arbetet. Ca 20 % av statsbidragen till
kommunerna kommer att utbetalas under fjärde
kvartalet 1999. Den andel av statsbidraget för
infrastrukturinvesteringar som utbetalas under
budgetåret anpassas till medelsbehovet för kom-
petensutvecklingen och övriga utgifter så att an-
slagsbelastningen så långt möjligt överensstäm-
mer med tilldelade medel.

IT och skolbibliotek kan ses som två delar av
samma informationsstrategi, där båda verktygen
kan användas för att skolan skall nå de pedago-
giska målen. Regeringen anser därför att även
skolbibliotekarier och annan personal som har
pedagogiska uppgifter i arbetslag bör kunna ingå
i kompetensutvecklingen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

A5 Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna

\|Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
1999	Anslag	110 000	Utgifts- prognos	110 000
2000	Förslag	265 000
2001	Beräknat	1 920 000 1
2002	Beräknat	3 585 000 1

1 Inklusive ett stegvis genomförande av en allmän förskola och en max-
taxa i barnomsorgen.

Från och med budgetåret 1999 har medel anvi-
sats under ett nytt ramanslag för särskilda ut-
bildningsinsatser i storstadsregionerna. Medlen
får disponeras med början den ljuli 1999.
Under anslaget beräknas medel för

- förskola i socialt utsatta bostadsområden

- språkutveckling i skolan

- praktikanskaffning för vuxna invandrare.

Medlen disponeras efter förslag av Storstads-
delegationen i de lokala utvecklingsavtal som
skall tecknas med storstadskommunerna.

Regeringens överväganden

Riksdagens beslut i anledning av propositionen
Utveckling och rättvisa - en politik för storsta-
den på 2000-talet (prop. 1997/98:165) har lagt
grunden för en nationell politik för storstadsre-
gionerna. Syftet är dels att storstadsregionerna
skall få goda förutsättningar för en långsiktigt
hållbar utveckling, dels bryta den sociala och et-
niska segregationen i storstadsregionerna, dels
åstadkomma mera jämlika levnadsvillkor för
storstädernas alla invånare oavsett ursprung och
kön.

Storstadsdelegationen har under våren förbe-
rett och inlett diskussioner om lokala utveck-
lingsavtal med de sju kommuner som enligt pro-
positionen skall erbjudas att teckna sådana avtal.
I samtliga sju kommuner pågår ett omfattande
arbete med att utforma förslag till innehåll i re-
spektive avtal.

I avtalen kommer medel att fördelas till en ut-
byggd förskoleverksamhet. 150 miljoner kronor
om året har avsatts under tre år (1 juli 1999 - 1
juli 2002). Ytterligare 75 miljoner kronor föreslås
för andra halvåret år 2002. För att kommunerna
skall få del av dessa medel skall 3-5-åringar i de
berörda bostadsområdena erbjudas förskola un-

der minst tre timmar om dagen med en särskild
inriktning på barns språkutveckling.

Vidare kommer i avtalen medel att fördelas för
språkutveckling i skolan. 50 miljoner kronor per
helår har avsatts för perioden 1999-2002. Medlen
skall användas för åtgärder som syftar till att
främja språkutvecklingen i svenska hos elever
med utländsk bakgrund.

Dessutom skall i avtalen medel fördelas för att
underlätta värvning mellan praktik och studier
för arbetslösa invandrare och sfi-studerande. 20
miljoner kronor per helår under en treårsperiod
har avsatts för ändamålet. Medlen skall främst
användas för extra personalresurser i kommu-
nerna i samband med anskaffning av praktikplat-
ser. Även andra kommuner än de sju utpekade i
propositionen kan komma i fråga för dessa me-
del.

Regeringen förstärker nu utbildningssatsning-
en i storstadsregionerna inom ramen för de lo-
kala utvecklingsavtalen med ytterligare 45 miljo-
ner kronor år 2000. Medlen skall användas till
insatser där vuxna stödjer skolelever t.ex. med
läxläsning. Sådana satsningar har tidigare fram-
gångsrikt bedrivits av ideella organisationer.
Medlen skall även användas för att bryta segre-
gationen mellan infödda svenska barn och ung-
domar och sådana med utländsk bakgrund, t.e.x.
till kommuner för utbytesprojekt inom förskola
och skola med detta syfte. Medlen fördelas med
ca hälften för vardera ändamålet.

Under anslaget har för åren 2001 och 2002
som en budgetteknisk åtgärd medel beräknats
för ett stegvis genomförande av en allmän för-
skola och en maxtaxa i barnomsorgen. För än-
damålet har 1,7 miljarder kronor beräknats för år
2001 och 3,4 miljarder kronor för år 2002.

Anslaget har inte pris- och löneomräknats.

A6 Statens institut för
handikappfrågor i skolan

lAnslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		114 158	Anslags- sparande	8 244
1998	Utfall	114 158	Anslags- sparande	8 244
1999	Anslag	119 351	Utgifts- prognos	122 000
2000	Förslag	123 098
2001	Beräknat	125 002 1
2002	Beräknat	127 003 1

1 Motsvarar 123 098 tkr i 2000 års prisnivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) skall ge specialpedagogisk rådgivning och
stöd till kommunerna och sådana fristående
skolor som står under statlig tillsyn. SIH skall
också utveckla, framställa och distribuera läro-
medel för synskadade, rörelsehindrade, hörsel-
skadade/döva och utvecklingsstörda elever. SIH
skall genom sina insatser verka för att minimera
de svårigheter som kan uppstå för elever med
funktionshinder.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar ett överskott på 8 244 000 kro-
nor. Anslagssparandet, som dels beror på att vis-
sa satsningar vilat i avvaktan på propositionen
Elever med funktionshinder - ansvar för utbild-
ning och stöd (prop. 1998/99:105), dels på att
satsningar av andra skäl blivit försenade, kommer
delvis att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Resultati nformation/resultatbedömning

Av SIH:s årsredovisning framgår att myndighe-
ten har en ny organisation för den specialpeda-
gogiska stödorganisationen som innebär att ut-
bildningsråden, från att tidigare ha varit
sektorsansvarig chef för en nationell konsulent-
grupp med inriktning på en viss funktionsned-
sättning, fått en ny roll med chefsansvar för ett
antal konsulentkontor. Den nya organisationen
har enligt myndigheten gynnat samverkan mel-
lan de olika konsulentgrupperna och bidrar till
utvecklingen av en mer flexibel konsulentroll. I
denna del kan således konstateras att myndighe-
ten följt regeringens prioriteringar för den speci-
alpedagogiska stödorganisationen och att effek-
terna av den nya organisationen synes positiv.
Den procentuella andelen av konsulenternas tid
som ägnas åt specialpedagogisk rådgivning och
stöd ligger också på en fortsatt hög nivå, 71 %.
Av redovisningen framgår dock inte i vilken ut-
sträckning myndigheten prioriterat stöd och
rådgivning till kommunerna.

Jämfört med föregående år har, enligt myn-
digheten, allt fler skolor upptäckt värdet med åt-
gärdsprogram som blivit ett bra redskap för att
elev och förälder skall kunna vara delaktiga i
skolarbetet. Efterfrågan har varit stor på det ma-
terial som SIH tagit fram och som kan användas
som tankestruktur vid upprättandet av åt-
gärdsprogram i förskolan respektive skolan. Till-

sammans har häftena sålts i mer än 6 000 ex-
emplar.

Vad gäller utveckling och produktion av läro-
medel för elever med handikapp redovisar myn-
digheten att det utbud som finns på marknaden
är klart otillräckligt för SIH:s målgrupper. Myn-
digheten framhåller att bristerna är särskilt stora
när det gäller läromedel på teckenspråk. Såvitt
gäller läromedelssidan för de gravt synskadade
elevema bedömer myndigheten att de i allt vä-
sentligt får de läromedel de behöver inom den tid
som krävs för att de skall kunna följa undervis-
ningen på lika villkor som övriga elever. Det är
värt att notera att framställningen av punkt-
skriftsböcker tidigare varit mest omfattande men
att framställningen av digitala e-textböcker ökat
kraftigt och under år 1998 för första gången varit
större i antal än punktskriftsproduktionen.

SIH har under året fortsatt det arbete som
syftar till att förbättra specialskolornas respektive
Tomtebodaskolans resurscenters årsredovisning-
ar. Regeringen noterar att specialskolornas årsre-
dovisningar uppvisar en högre kvalitet och bättre
jämförbarhet än tidigare och att SIH:s arbete på
så sätt haft positiv effekt i detta hänseende.

När det gäller SIH:s verksamhet i stort har re-
geringen tidigare efterfrågat en utveckling re-
spektive redovisning av resultatindikatorer som
mäter måluppfyllelse. Regeringen bedömer det
som angeläget att myndigheten redovisar sådana
mått vilka sannolikt kommer att underlätta be-
dömningen av myndighetens utveckling och re-
sultat.

Slutsatser

I propositionen om Elever med funktionshinder
- ansvar för utbildning och stöd (prop.
1998/99:105) har regeringen redovisat sina prin-
cipiella utgångspunkter för den statliga stödor-
ganisationen i specialpedagogiska frågor. Rege-
ringen anser att den framtida stödorganisationen
bl.a. bör omfatta resurserna för SIH:s konsu-
lentorganisation. Den konkreta utformningen av
den framtida stödorganisationen kommer fram-
över att bli en uppgift för en i propositionen avi-
serad organisationskommitté. I kommitténs
uppdrag kommer bl.a. att ingå att pröva möjlig-
heterna att samordna och koppla den specialpe-
dagogiska stödorganisationen till skolutveckling.
Regeringens avsikt är att organisationskommit-
téns arbete skall bedrivas skyndsamt men gör
samtidigt bedömningen att den förändrade orga-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nisationen tidigast kan starta sin verksamhet un-
der budgetåret 2001. Statens engagemang för
produktion av läromedel för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder avses utredas i sär-
skild ordning, vilket också aviseras i propositio-
nen.

I avvaktan på detta bör SIH ge fortsatt priori-
tet åt den pågående samordningen av konsulent-
verksamheten samt eftersträva att en ökad andel
av det specialpedagogiska stödet ges på en över-
gripande nivå. SIH bör vidare prioritera arbetet
med att utveckla resultatindikatorer som mäter
måluppfyllelse och som kan användas vid be-
dömningen av myndighetens utveckling och re-
sultat.

Anslaget beräknas i övrigt, med förbehåll för
resultatet av organisationskommitténs arbete, för
åren 2000-2002 till oförändrad nivå i förhållande
till år 1999.

A7 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med
handikapp

Anslagsutvecklingen
Tusental kronor		18 687 1	Anslags- sparande	5 300
1998	Utfall	18 687 1	Anslags- sparande	5 300
1999	Anslag	21 361	Utgifts- prognos	23 000
2000	Förslag	21 470
2001	Beräknat	21 814
2002	Beräknat	22 179
‘Inklusive äldreanslag.

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förord-
ningen (1991:978) om statsbidrag till produktion
av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling
och produktion av, samt information om läro-
medel för elever med funktionshinder. Från an-
slaget finansieras även kostnader för arvoden till
externa läromedelsproducenter och annan ex-
pertis samt köpta tjänster för denna verksamhet.
Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsin-
satser enligt bedömning av Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH). Målet är att
framställa läromedel och hjälpmedel i nödvändigt
antal och av god kvalitet för att tillgodose mål-
gruppens behov.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande på
5 300 000 kronor. Anslagssparandet beror dels på
ökade inkomster jämfört med föregående år, dels
på förseningar av vissa projekt samt det faktum
att efterfrågan på punktskriftsmaterial sjunkit
markant under 1998. Prognosen för innevarande
budgetår visar att anslagssparandet delvis kom-
mer att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Resultatinformation/resultatbedömning

Intäkterna från försäljning av läromedel uppgick
under budgetåret till 13 067 000 kronor och har
därmed ökat jämfört med föregående budgetår
då intäkterna uppgick till 11 212 000 kronor.
Samtliga enheter har ökat sin försäljning men
procentuellt sett är det försäljningen av special-
pedagogiska datorprogram och därtill hörande
komponenter som ökat mest. SIH menar att re-
sultatet kan ses som en del i skolornas ökade
satsningar på den nya tekniken och då särskilt för
elever i behov av särskilt stöd. Antalet utvecklade
läromedel varierar över åren och har under år
1998 gått ned med drygt 20 % jämfört med tidi-
gare år. Minskningen beror, enligt SIH, helt på
det minskade antalet beställningar av nya titlar
till gravt synskadade elever. Samtidigt har fram-
ställningen av digitala e-textböcker ökat kraftigt
och har under 1998 för första gången varit större
i antal än punktskriftsproduktionen. En samlad
bedömning av läromedelssituationen för de gravt
synskadade eleverna är att de i allt väsentligt får
de läromedel de behöver inom den tid som krävs
för att de skall kunna följa undervisningen på lika
villkor som övriga elever. Som nämnts under fö-
regående anslag framhåller SIH dock att det ut-
bud av läromedel som finns på marknaden är
otillräckligt för SIH:s målgrupper. För döva ele-
ver anges bristerna som särskilt stora. SIH fram-
håller än en gång det angelägna i att frågan om
läromedelsförsörjningen till synskadade vuxen-
studerande kommer till en snar lösning och hop-
pas att Kunskapslyftskommittén kommer att
kunna redovisa förslag som kan leda fram till
större jämlikhet mellan olika studieformer. Det
höga priset på nämnda läromedel är, enligt SIH,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

en trolig orsak till att inga nya boktitlar beställts
och tagits fram för vuxenstuderande.

Slutsatser

I propositionen Elever med funktionshinder -
ansvar för utbildning och stöd (prop.
1998/99:105) som överlämnades till riksdagen i
maj 1999 har regeringen aviserat en särskild ut-
redning vad gäller statens engagemang för pro-
duktion av läromedel för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder. Regeringen menar
med stöd av såväl Funkiskommittén som Kun-
skapslyftskommittén (SOU 1999:39) att det
finns behov av en bredare översyn inom det ak-
tuella området och att de förslag som Funkis-
kommittén redovisat i betänkandet FUNKIS -
funktionshindrade elever i skolan (SOU
1998:66) vad gäller läromedelsutveckling och
produktion bör överlämnas till den aviserade ut-
redningen för bedömning.

I avvaktan på nämnda utredning beräknas ni-
vån på anslaget för åren 2000-2002 vara oföränd-
rad i förhållande till år 1999.

A8 Specialskolor och resurscenter

lAnslagsutvecklingen ________________1
Tusental kronor		420 217	Anslags- sparande	55 618
1998	Utfall	420 217	Anslags- sparande	55 618
1999	Anslag	432 580	Utgifts- prognos	440 000
2000	Förslag	453 129
2001	Beräknat	460 184 1
2002	Beräknat	467 608 1
1 Motsvarar 453 129 tkr i 2000 års prisnivå.

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge
barn och ungdomar med synskada, dövhet, hör-
sel- eller talskada en till varje elevs förutsättning-
ar anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Resurscentren skall genom utredning och trä-
ning främja den allsidiga utvecklingen hos elever
i det offentliga skolväsendet för barn och ung-
dom samt informera och kompetensutveckla
föräldrar, lärare och övrig personal.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande på
55 618 000 kronor. Anslagssparandet varierar lik-

som föregående år kraftigt mellan skolorna och
beror delvis på långsiktiga kompetensutveck-
lingsstrategier för lärare vid skolorna. En viss del
av beloppet utgör medel som står till regeringens
disposition. Även för innevarande år beräknas ett
anslagssparande. Regeringen räknar med att ut-
nyttja en del av anslagssparandet i samband med
genomförande av förslag i propositionen Elever
med funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd (prop. 1998/99:105).

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Kvaliteten och jämförbarheten i specialskolornas
respektive Tomtebodaskolans resurscenters års-
redovisningar har förbättrats. I viss mån förelig-
ger alltjämt skiftande utformning i myndigheter-
nas sätt att redovisa. Det samarbete som
etablerats mellan skolorna och Statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH) vad gäller ar-
betet med årsredovisningarna ger dock förut-
sättningar för en god utveckling i detta avseende.
För att göra en rättvisande bedömning av myn-
digheternas resultat fordras en vidareutveckling
av resultatens koppling till uppföljningsbara mål
för verksamheten.

Några av specialskolorna för döva och hörsel-
skadade framhåller i årsredovisningarna den höga
andelen elever i behov av särskilt stöd. Den
grupp elever som bedöms ha omfattande svårig-
heter att uppnå betyget Godkänd uppskattas till
mellan 20-30 % på dessa skolor. Regeringen be-
dömer de av skolorna lämnade uppgifterna som
allvarliga.

Det totala antalet elever uppgick under läsåret
1998/99 till 809, vilket är en ökning med 17 ele-
ver jämfört med föregående år. Det är främst
några av regionskolorna som står för det ökade
antalet elever. Skolorna framhåller i årsredovis-
ningarna ånyo den allt större bristen på utbildade
specialpedagoger. Denna brist leder i sin tur till
att skolorna är tvungna att anställa lärare utan
specialpedagogisk kompetens eller kompetens i
teckenspråk och själva svara för utbildningen
bl.a. genom att köpa uppdragsutbildning från
olika högskolor. Åsbackaskolan framhåller i sin
årsredovisning att kostnaderna för detta egentli-
gen borde ligga på annan myndighet än special-
skolan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Slutsatser

Regeringen har i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105) bl.a. föreslagit att nuvarande
styrelser för de sex specialskolor som tar emot
döva och hörselskadade elever avvecklas och att
skolorna framöver organiseras i en ny och ge-
mensam myndighet. Det främsta motivet till för-
slaget är, enligt regeringens mening, att förstärka
den kvalitativa utvecklingen av verksamheten
genom bl.a. samordnade utvecklingsinsatser och
för skolorna gemensamma satsningar för att för-
bättra den teckenspråkiga miljön. De problem
med bristande måluppfyllelse som såväl skolorna
som Skolverkets tillsynsrapporter indikerar bör
nu mötas genom förstärkta insatser. I proposi-
tionen föreslås vidare en avveckling genom in-
tagningsstopp av de fasta skoldelarna vid
Ekeskolan respektive Hällsboskolan. Intagnings-
stoppet vid Hällsboskolan fr.o.m. den 1 juli 2002
bör enligt regeringens mening föregås av bl.a. en
satsning på kompetensutveckling av lärare i den
kommunala skolan som arbetar med elever med
grav språkstörning. Regeringen avser att ge sko-
lans resurscenter i uppdrag att skyndsamt börja
lägga upp sådan kompetensutveckling. För detta
ändamål beräknas Hällsboskolan, under en tre-
årsperiod med början år 2000, få disponera sam-
manlagt 6 miljoner kronor av det anslagssparan-
de som står till regeringens förfogande.

Mot bakgrund av det stora behovet av forsk-
ning och utveckling när det gäller elever med
funktionshinder föreslås Skolverket få disponera
sammanlagt 6 miljoner kronor under tre år för
att stödja och stimulera pedagogisk forskning
inom detta område. På samma sätt som ovan
nämnda satsning på komptetensutveckling gäl-
lande elever med språkstörning, föreslås sats-
ningen finansieras genom en del av det anslags-
sparande som står till regeringens förfogande.

Såvitt gäller bristen på lärare med specialpeda-
gogisk- respektive teckenspråkskompetens avser
regeringen att återkomma i frågan när bered-
ningen av Lärarutbildningskommitténs betän-
kande Att lära och leda (SOU 1999:63) avslutats.

Under förutsättning av riksdagens godkän-
nande av regeringens förslag om specialskolan, i

ovan nämnda proposition, avser regeringen att
tillsätta en organisationskommitté.

I avvaktan på kommitténs arbete beräknas an-
slaget i övrigt för åren 2000—2002 till oförändrad
nivå i förhållande till år 1999.

A 9 Särskilda insatser på skolområdet

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		255 544	Anslags- sparande	5 218
1998	Utfall	255 544	Anslags- sparande	5 218
1999	Anslag	271 351	Utgifts- prognos	270 000
2000	Förslag	276 353
2001	Beräknat	283 574
2002	Beräknat	291 014

Under detta anslag beräknar regeringen medel
för

- bidrag enligt förordningen (1991:931) om
statsbidrag till särskilda insatser på skolområ-
det till kommuner för samordnade utbild-
ningsinsatser avseende särskild undervisning
på sjukhus m.m. och samordnade regionala
utbildningsinsatser för elever med funktions-
hinder

- ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs,
Kristianstads, Stockholms och Umeå kom-
muner för speciellt anpassad gymnasieutbild-
ning för svårt rörelsehindrade elever (Rh)
från hela landet

- bidrag till Örebro kommun enligt avtal mel-
lan staten och kommunen om viss statlig er-
sättning avseende gymnasial utbildning i
Örebro för döva och hörselskadade elever

- särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten
och Sörmlands respektive Västmanlands
landsting samt Örebro kommun om bidrag
till kostnader för viss riksrekryterande ut-
bildning för elever med utvecklingsstörning.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna
på området är antalet elever.

Regeringen räknar med ett visst anslagsspa-
rande år 1999 beroende på ett något lägre elev-
antal än det beräknade i budgetunderlaget.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation/resultatbedömning

Inom Utbildningsdepartementet har en studie
genomförts av sjukhusundervisningen. Resulta-
tet av studien visar behov på en fördjupad utred-
ning, bl.a. avseende huvudmannaskapet. Rege-
ringen avser att ta initiativ till en sådan
utredning. Regeringens förslag i propositionen
Elever med funktionshinder — ansvar för utbild-
ning och stöd (prop. 1998/99:105) berör bl.a.
riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa
elever med funktionshinder. Förslagen innebär
dock i princip oförändrad ansvarsfördelning
mellan hemkommunen och staten när det gäller
kostnader för utbildning. Det medför att me-
delsberäkningen under detta anslag blir oföränd-
rad.

Elevantalet vid riksgymnasierna beräknas i
stort sett till oförändrad nivå. En viss ökning av
svårt rörelsehindrade elever beräknas läsåret
2000/01.

Slutsatser

Mot bakgrund av vad som anförts om ökat elev-
antal beräknar regeringen medelsbehovet för år
2000 öka med 2 185 000 kronor och för åren
2001—2002 till oförändrad nivå i förhållande till
år 2000.

A10 Sameskolstyrelsen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	33 729	Anslags- sparande	1 306
1999	Anslag	34 408	Utgifts- prognos	35 700
2000	Förslag	34 990
2001	Beräknat	35 575 1
2002	Beräknat	36 195 1
1 Motsvarar 34 990 tkr i 2000 års prisnivå.

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna
och integrerad samisk undervisning i den kom-
munala grundskolan. Utbildningen vid sa-
meskolorna och den integrerade samiska under-
visningen har som mål att bevara och utveckla
det samiska språket och den samiska kulturen

genom att ge samiska barn en utbildning med
samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för
sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs
6 i grundskolan och för den integrerade samiska
undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.
Sameskolstyrelsen skall som särskild uppgift ut-
veckla, framställa och distribuera läromedel för
samisk undervisning.

Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en
kommun fullgöra kommunens uppgifter inom
förskoleklassen och förskole- och fritids-
hemsverksamheten för samiska barn.

Från detta anslag utbetalas även bidrag till Sa-
miskt Utbildningscentrum i Jokkmokk (tidigare
Samernas folkhögskola).

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om
1 306 000 kronor. Sameskolstyrelsen beräknar
att disponera anslagssparandet från föregående
budgetår under år 1999. Av årsredovisningen
framgår att Sameskolstyrelsen utöver ramansla-
get haft inkomster om 2 662 000 kronor, vilket
bl.a. avser avgifter från kommuner. För budget-
året 1999 beräknas dessa inkomster till 3 500 000
kronor.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Det finns sex sameskolor och den integrerade
samiska undervisningen bedrivs inom kommunal
grundskola i nio kommuner. Läsåret 1998/99
gick 189 elever i sameskolan, jämfört med 161
elever läsåret 1997/98. Den integrerade verksam-
heten omfattade 150 elever, jämfört med 134 ele-
ver läsåret dessförinnan.

I Sameskolstyrelsens resultatredovisning pre-
senteras arbetet med att utveckla kvalitetsmått
och metoder för jämförelse mellan sameskolan
och den integrerade undervisningen i den kom-
munala skolan. Detta arbete för kvalitetssäkring
av verksamheten har utarbetats i samråd med
Skolverket. Utvärdering och dokumentation av
sameskolornas verksamhet har påbörjats som vi-
sar att sameskolorna till stora delar har nått upp
till de av regeringen fastställda målen för verk-
samheten men kvalitetssäkringen skall förbättras
under 1999. Sameskolstyrelsen har redovisat de
uppdrag och återrapporteringskrav som gavs i
regleringsbrev men det saknas i hög grad analy-
ser och kommentarer till den information som
presenteras. Sameskolstyrelsen redovisar inte

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förskoleklassens verksamhet utförligt utan hän-
visar till att under 1999 skall enhetliga kvalitets-
redovisningsmodeller utarbetas. Sameskolstyrel-
sen konstaterar att rektorernas administrativa
ledning har fungerat men att den pedagogiska
ledningsfunktionen kan utvecklas.

kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 435 000 kronor.

Regeringen beräknar anslaget i övrigt för åren
2000-2002 till oförändrad nivå i förhållande till
år 1999.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har enligt uppdrag
från regeringen analyserat Sameskolstyrelsens
måluppfyllelse samt faktorer som försvårar ett
effektivt resursutnyttjande i förhållande till upp-
ställda mål. Vidare har Sameskolstyrelsens led-
ning, styrning och uppföljning av verksamheten
granskats inklusive frågor om ansvars- och befo-
genhetsfördelning. RRV konstaterade i sin
granskning bl.a. brister i återrapporteringen till
regeringen. Sameskolstyrelsen har som ett led till
den kritik RRV gav förbättrat sin rapportering.
RRV gjorde inga invändningar i sin revisionsrap-
port men påpekade att Sameskolstyrelsen i högre
grad bör analysera och kommentera de resultat
som presenteras för att höja informationsvärdet.
Detta gäller framför allt om avvikelser finns mot
uppsatta mål. Regeringen instämmer i RRV:s be-
dömning.

Slutsatser

Regeringen anser att Sameskolstyrelsen det när-
maste budgetåret måste fortsätta sitt kvalitets-
säkringarbete genom att implementera de kvali-
tetsmått som utarbetats. För att öka värdet av
informationen i rapporteringen till regeringen
bör de resultat som anges i högre grad analyseras
och kommenteras. Sameskolstyrelsen har varit
utan ordinarie skolchef under tiden maj 1998 till
maj 1999. Detta har varit ett problem för de en-
skilda sameskolorna som saknat en samordnande
pedagogisk ledning på myndighetsnivå och som
stöd vid arbete med utvärdering på skolnivå.
Med de nu framtagna kvalitetsmåtten och tjäns-
ten som skolchef tillsatt anser regeringen att för-
utsättningar nu finns för ett långsiktigt arbete
där Sameskolstyrelsen kan utveckla sitt arbete i
enlighet med den av regeringen fastställda mål-
och resultatstyrningen.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd

Al 1 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och
gymnasieskola

lAnslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		102 565	Anslags- sparande	24 340
1998	Utfall	102 565	Anslags- sparande	24 340
1999	Anslag	122 531	Utgifts- prognos	110 000
2000	Förslag	123 793
2001	Beräknat	127 036
2002	Beräknat	130 377

Under detta anslag beräknar regeringen medel
för

- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks-
rekryterande gymnasiala utbildningar och
förberedande dansutbildningar i Stockholm,
Göteborg och Malmö

- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning
till examensorganisationen International Bac-
calaureate Organisation (IBO) i Genéve, sär-
skilt statsbidrag till Göteborgs och Stock-
holms kommuner för IB-utbildning samt för
IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistis-
ka Läroverket

- ersättning till kommun och landsting för
kostnader för nordiska elever på gymnasial
nivå

- ersättning för personskada till elev i viss
gymnasieutbildning

- bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mel-
lan staten och respektive riksinternatskola
samt statsbidrag till internationella grund-
och gymnasieskolor

- statsbidrag enligt förordningen (1996:565)
om statsbidrag till kostnader för utlands-
svenska elevers skolgång i Sverige.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna
på området är antalet elever. Ett visst anslagsspa-
rande beräknas till följd av elevutvecklingen.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med
18 629 000 kronor. Regeringen avser att kom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

pensera neddragningen genom att myndigheten
får disponera anslagssparande med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under innevarande budgetår lämnas statsbidrag
till de tre riksinternatskoloma (Grännaskolan,
Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanis-
tiska Läroverket), sju internationella grundsko-
lor, vilket är en ökning med en skola från föregå-
ende år (i Göteborg: internationella skolan i
Göteborgsregionen, i Malmö: Bladins skola, i
Stockholm: Tyska skolan, Lycée Frangais Saint
Louis, British Primary School, The Tanto School
samt International School of Stockholm), två
internationella gymnasieskolor båda i Stockholm
(Tyska skolan och Lycée Frangais Saint Louis)
samt till IB-utbildning i Göteborg, Sigtuna och
Stockholm. Intresset för utlandssvenska elever
för studier vid någon av riksinternatskoloma
håller sig på en oförändrad jämn nivå medan in-
tresset hittills varit litet för den nyligen införda
möjligheten för utlandssvenska elever till skol-
gång i Sverige vid andra skolor än riksinternat-
skolor. Skolverket har i uppdrag att följa utveck-
lingen och utvärdera systemet för slutrapport
den 30 april 2001. Rapport beträffande elevut-
vecklingen lämnas årligen den 15 oktober.

Från anslaget utbetalas också bidrag till kom-
muner för elever från annat nordiskt land enligt
överenskommelsen om nordisk utbildningsge-
menskap på gymnasial nivå. Bidraget har för
budgetåret 1998 omfattat 337 elever, fördelat
med ett större antal på höstterminen 1998.

Överenskommelsen träffades utifrån den
struktur för utbildning som då gällde. En rad
förändringar har skett sedan dess på utbildnings-
området i respektive land. Ledningsgruppen för
nordiskt skolsamarbete (NSS) inom Nordiska
Ministerrådet har, mot bakgrund av den snabba
utvecklingen och förändringarna i dagens sam-
hälle, funnit att överenskommelsen i sina grund-
principer fortfarande är aktuell, men behöver
kompletteras med nationell och aktuell informa-
tion för att underlätta för nordiska elever att sö-
ka till annat lands gymnasieutbildning.

Mot bakgrund av de förändringar i gymnasie-
skolans programstruktur som kommer att ske
fr.o.m. läsåret 2000/01 anser regeringen att sys-
temet med riksrekrytering bör ses över. Vidare

bör den nya strukturens betydelse för de utbild-
ningar som har rätt att anordnas med riksrekry-
tering övervägas. Dagens system med särskilt
verksamhetsstöd till vissa utbildningar som ock-
så har riksintag infördes fr.o.m. 1991 då det tidi-
gare särskilda statsbidraget till lärarlöner vid
grundskola, gymnasieskola respektive komvux
ersattes av ett gemensamt sektorsbidrag. En be-
dömning behöver göras om systemet med sär-
skilt verksamhetsstöd behövs fortsättningsvis.
Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att gö-
ra sådan översyn.

Slutsats

I avvaktan på resultatet av nämnda översyn be-
räknar regeringen medelsbehovet för åren 2000-
2002 till oförändrad nivå i förhållande till år
1999.

A12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		73 046	Anslags- sparande	5 848
1998	Utfall	73 046	Anslags- sparande	5 848
1999	Anslag	72 346	Utgifts- prognos	75 000
2000	Förslag	73 091
2001	Beräknat	74 473
2002	Beräknat	75 954

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av ut-
landssvenska barn och ungdomar. Bestämmel-
serna innebär i korthet att statsbidrag lämnas till
huvudmannen för en svensk utlandsskola, di-
stansundervisning, kompletterande svensk un-
dervisning och undervisning vid utländsk skola
(internationell skola).

Från anslaget bekostas även löneförmåner
m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare
m.fl. vid Europaskolorna.

Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sveri-
gekontakt.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar ett överskott på 5 848 000 kro-
nor. Detta hänför sig till beräknade medel för er-
sättning till distansinstitut och för
Europaskolorna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Riksdagen beslöt att anslaget skulle minskas
med 20 miljoner kronor år 1998 (prop.
1997/98:1 utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU:l,
rskr. 1997/98:108). Ändringar i statsbidragssys-
temet infördes successivt från den 1 juli 1998.
Riksdagen medgav att om kostnaderna inte rym-
des inom anslaget fick vissa medel användas från
äldreanslaget A6 Fortbildning m.m. för att täcka
utgifterna. Dessa medel har inte behövt utnytt-
jas, utan kostnaderna för verksamheten har
rymts inom detta anslag. Prognosen för inneva-
rande budgetår visar att medlen för svensk ut-
landsundervisning i stort sett kommer att för-
brukas, men att ett visst anslagssparande uppstår
av tilldelade medel för Europaskolorna.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Läs-
året 1998/99 fanns det 32 svenska utlandsskolor.
Antalet elever i reguljär utbildning uppgick
samma läsår till totalt 1 211. Antalet elever som
deltog i distansundervisning med handledning
var 99 och i kompletterande svensk undervisning
3 738. Antalet elever i svenska sektioner vid in-
ternationella skolor utgjorde 226.

Det totala antalet svenska elever vid Euro-
paskolorna var 322 (inklusive förskolan) läsåret
1998/99, varav vid den svenska sektionen i Brys-
sel 142 elever och i Luxemburg 96 elever. Antalet
nationellt anställda lärare utgjorde 19 samt två
biträdande rektorer.

Slutsatser

De svenska sektionerna vid Europaskolorna
byggs ut successivt. Regeringen bedömer att an-
talet elever kommer att öka även nästa år. Rege-
ringen bedömer dock att genom att utnyttja be-
fintligt anslagssparande ryms kostnaderna inom
anslaget.

Riksdagen har beslutat att statsbidrag får läm-
nas för utbildning som motsvarar förskoleklas-
sen vid en svensk utlandsskola fr.o.m. läsåret
2000/01 efter prövning av Skolverket (prop.
1998/99:45, bet. 1998/99:UbU9, rskr.
1998/99:203). Enligt vad som redovisats i propo-
sitionen bedömer regeringen att kostnaderna
härför ryms inom ramen för anslaget.

Mot bakgrund av vad som anförts beräknar
regeringen medelsbehovet för åren 2000-2002
till oförändrad nivå i förhållande till år 1999.

A13 Statens skolor för vuxna

Anslagsutveckling

Tusental kronor		38 678	Anslags- sparande	1 882 1
1998	Utfall	38 678	Anslags- sparande	1 882 1
1999	Anslag	39 343	Utgifts- prognos	41 227
2000	Förslag	41 834
2001	Beräknat	42 503 2
2002	Beräknat	43 208 2

'inklusive äldreanslag.

2 Motsvarar 41 834 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping
(SSVN) och Härnösand (SSVH) skall

- öka tillgängligheten av vuxenutbildning ge-
nom att erbjuda och utveckla motsvarande
kommunal vuxenutbildning i form av di-
stansutbildning

- stimulera kommunernas användning av di-
stansutbildning

- utveckla läromedel, pedagogik och metoder
för distansutbildning

- sträva efter att minimera antalet studieav-
brott samt

- främja för män och kvinnor otraditionella
studieval.

Under budgetåret 1998 redovisade SSVN en
omsättning på 42,2 miljoner kronor, vilket är en
ökning jämfört med år 1997, då omsättningen
var 38,6 miljoner kronor.

SSVH redovisade under budgetåret 1998 en
omsättning på 42,8 miljoner kronor, vilket är en
ökning jämfört med föregående år, då omsätt-
ningen var 36,7 miljoner kronor.

Uppdragsutbildningen har ökat jämfört med
tidigare år. Förklaringen till ökningen av antalet
studerande vid de båda skolorna hör samman
med kunskapslyftet.

Anslagssparandet för SSVH uppgick totalt
under år 1998 till 1 855 000 kronor motsvarande

9,3 %. Regeringen har beslutat att anslagssparan-
det får disponeras av myndigheten för tekniskt
och metodiskt/pedagogiskt utvecklingsarbete.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Skolorna har under året arbetat med olika pro-
jekt i samarbete med kommunerna för att ut-
veckla metoder och funktioner för distansut-
bildning. Detta har resulterat bl.a. i en handbok
för distansutbildare och läromedel avsedda för
distansutbildning för att underlätta för lärare ute
i landet att även använda sig av denna form av
undervisning.

Antalet kursdeltagare vid de båda skolorna var
under år 1998 närmare 30 000. Antalet kursdel-
tagare vid SSVN var 16 021, vilket är en viss
minskning jämfört med år 1997. Andelen kvinn-
liga kursdeltagare var 61 % för den anslagsfinan-
sierade verksamheten och 66 % för den upp-
dragsfinansierade.

Budget för uppdragsverksamheten i Norrköping

Upprdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat Intäkter/kostnader	Kostnadstäckning %	Uppdragsgivare staten %	Uppdrgsgivare övriga %
Utfall 1998	20 493	19 554	939	105	27	73
Budget 1999	17 900	17 800	100	101	33	67
Beräknat 2000	18 000	17 850	150	101	28	72
Beräknat 2001	19 200	19 000	200	101	27	73
Beräknat 2002	14 500	14 300	200	101	31	69

Budget för uppdragsverksamhet i Härnösand

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat Intäkter/kostnader	Kostnadstäck- ning %	Uppdragsgivare staten %	Uppdragsgivare övriga %
Utfall 1998	19 737	20 810	-1073	95 ‘	50	50
Budget 1999	21 600	21 500	100	100	51	49
Beräknat 2000	22 100	21 900	200	101	51	49
Beräknat 2001	22 600	22 200	400	102	51	49
Beräknat 2002	22 600	22 200	400	102	30	70

De som avses under rubriken uppdragsgivare staten är: Kommunala samarbetsprojekt, Kunskapslyft/Utbildningsdepartementet, Samarbete SSV-skolorna.
* Utvecklingsarbete finansierat dels av ”årets vinst” ner till 0 och dels av ”gammal vinst”, därav kostnadstäckning 95 %.

Exkl. kommmunala samarbetsprojekt blir andelen 37 %.

* Exkl. eventuellt upphörande av kunskapslyftet denl juli 2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Antalet kursdeltagare under år 1998 var vid
SSVH 13 643, vilket är en ökning med 10%
jämfört med år 1997. Andelen kvinnliga kurs-
deltagare var 58 % för den anslagsfinansierade
verksamheten och 42 % för den uppdragsfinan-
sierade.

Den anslagsfinansierade verksamheten upp-
gick till sammanlagt 39 miljoner kronor vid de
båda skolorna. Den anslagsfinansierade verk-
samhetens andel av den totala verksamheten har
minskat kraftigt för de båda skolorna jämfört
med år 1997 (med 18 % för SSVH och 30 % för
SSVN).

Den uppdragsfinansierade verksamhetens an-
del har i motsvarande grad ökat kraftigt (med
44 % för SSVH och 47 % för SSVN) och hade år
1998 en omslutning av 40 miljoner kronor. Ök-
ningen beror främst på kunskapslyftet.

komvux, även att utveckla funktioner vid SSV-
skolorna, till stöd för flexibel utbildning ge-
nomförd av kommunala vuxenutbildningsan-
ordnare. Arbetsgruppen skall föreslå projekt för
vilka regeringen beslutar om tilldelning av medel.

Regeringen beräknar anslaget i övrigt till de
båda SSV-skolorna för åren 2000-2002 till oför-
ändrad nivå i förhållande till år 1999.

A14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning

Slutsatser

Distansutbildning är ett viktigt led i den förnyel-
se av vuxenutbildningen som nu pågår till följd
av kunskapslyftet. Förutsättningen att nå nya
grupper ökar med hjälp av distansutbildning.
SSV-skolorna har en central roll vad gäller di-
stansutbildning och har en viktig uppgift att
stödja kommunerna i deras utvecklingsarbete.

SSV-skolorna bör, med den erfarenhet de har
av distansutbildning, fortsätta det påbörjade ut-
vecklingsarbetet och verka för fortsatt interakti-
vitet med kommunerna, folkbildningen och and-
ra utbildningsanordnare i syfte att stimulera an-
vändningen av distansutbildning och därigenom
ge fler studerande tillgång till utbildning i former
som passar dem. SSV-skolorna bör ha ett nära
samarbete, bl.a. vad gäller att fullfölja det påbör-
jade arbetet med en gemensam redovisnings-
struktur.

Regeringen beslutade i december 1998 att in-
om ramen för kunskapslyftssatsningen från an-
slaget Al 5 Särskilda utbildningsinsatser för vux-
na avsätta 8 miljoner kronor för fortsatt projekt-
verksamhet för utveckling av distansmetoder in-
om gymnasial vuxenutbildning. Ytterligare 2
miljoner kronor får användas av resterande me-
del från 1998 års anslag.

Utbildningsdepartementet har tillsatt en sär-
skild arbetsgrupp med uppgift att leda projekt-
verksamhet under åren 1999 och 2000. Målsätt-
ningen är förutom att utveckla distansmetoder
inom gymnasial vuxenutbildning, främst vid

Anslagsutveckling

Tusental kronor		114 948	Anslags- sparande	46 416
1998	Utfall	114 948	Anslags- sparande	46 416
1999	Anslag	142 483	Utgifts- prognos	180 223
2000	Förslag	140 701
2001	Beräknat	143 374
2002	Beräknat	146 242

Från anslaget bekostas statsbidrag till

- kompletterande skolor enligt förordningen
(1996:1206) om fristående skolor

- Katrineholms Tekniska skola enligt för-
ordningen (SKOLFS 1991:52) om stats-
bidrag för riksrekryterande teknisk vux-
enutbildning vid Katrineholms Tekniska
skola

- Nordiska scenografiskolan i Skellefteå

- Konstskolan Linnea

- Svenska hemslöjdsföreningarnas riksom-
fattande kursverksamhet anordnad länsvis i
samverkan med de regionala hem-
slöjdsföreningarna

- försöksverksamhet och utvecklingsarbete in-
om vuxenutbildningsområdet enligt särskilda
regeringsbeslut.

Anslagssparandet på 46 miljoner kronor hän-
förs främst till att bidraget för kompletterande
skolor inte fördelades i sin helhet under budget-
året 1997. Flera av de kompletterande skolorna
har inte utnyttjat hela sin ram av årselevplatser
alla år. Några utbildningar genomförs inte heller
varje år, vilket inneburit att budgeterade medel

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inte förbrukats fullt ut. Katrineholms Tekniska
skola får statsbidrag för riksrekryterande teknisk
vuxenutbildning. De senaste åren har elevantalet
understigit det beräknade, varför avsatta medel
inte förbrukats.

Av anslaget beräknas ca 1 miljon kronor för
extra statsbidrag till kompletterande skolor en-
ligt beslut av regeringen i varje enskilt fall. Dessa
medel används för oförutsedda stora utgifter vid
skolorna och har därför fördelats med stor ore-
gelbundenhet under de senaste budgetåren. Un-
der år 1999 har hittills en ansökan inkommit.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Enligt 4 kap. förordningen (1996:1206) om fri-
stående skolor kan skolor, vars utbildningar an-
ses särskilt värdefulla från nationell synpunkt
(kompletterande skolor), av regeringen ställas
under statlig tillsyn och i vissa fall tilldelas stats-
bidrag. Under budgetåret 1999 lämnas bidrag till
39 kompletterande skolor. Skolornas verksamhet
omfattar i huvudsak allmänna påbyggnadsutbild-
ningar, hantverk, konst, dans, teater, musik, re-
klam, marknad-kommunikation och mode.

Under anslaget A2 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg har under budgetåret 1999 me-
del beräknats för Nationellt centrum för sfi och
svenska som andraspråk enligt förordningen
(1997:381) om vissa särskilda uppgifter för Lä-
rarhögskolan i Stockholm rörande svenska som
andraspråk och sfi. Skolverket har i en del-
rapport lämnat en utvärdering av det nationella
centrumets verksamhet. Skolverket har konstate-
rat att planeringstiden för centrumet blivit korta-
re än planerat och att verksamheten ännu inte är
självfinansierad. Skolverket förordar att medel
ställs till lärarhögskolans förfogande även för
åren 2000 och 2001.

För år 1999 avsattes 5 miljoner kronor för ut-
vecklingsinsatser i syfte att stimulera rekryte-
ringen av lågutbildade vuxna invandrare i stor-
städerna till kunskapslyftet. Medlen disponeras
av Storstadsdelegationen som avser att under
hösten 1999 diskutera denna satsning med be-
rörda kommuner.

Från anslaget har till försöks- och utvecklings-
arbete inom vuxenutbildningsområdet avsatts 30
miljoner kronor för det s.k. Vuxenlärarinitiativet,
utvecklingsprojekt för vuxenlärare i syfte att ut-
veckla arbetssätt och arbetsformer inom vuxen-

undervisningen. Vuxenlärarsatsningen har mötts
av ett stort intresse från hela landet. Över 600
projektansökningar inkom av vilka 126 projekt
beviljades medel. I ett första skede fördelades 22
miljoner kronor.

Från anslaget har 1 miljon kronor avsatts för
utveckling och planering av en studie av vuxnas
kunskap och kompetens inom OECD, ILSS -
International Life Skills Survey.

Slutsatser

Regeringen tillkallade i mars 1997 en särskild ut-
redare med uppdrag att se över det statliga stödet
till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Utre-
daren överlämnade den 2 februari 1998 sitt be-
tänkande Fristående skolor med statlig tillsyn
inom olika områden (SOU 1998:11).

Regeringen har, med anledning av betänkan-
det, i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.
1998/99:110) föreslagit att Skolverket skall be-
sluta om statlig tillsyn och statsbidrag för
kompletterande utbildningar från den 1 mars
2000.

Medel till Carl Malmstens skola och delar av
Stenebyskolan - två kompletterande skolor som
fått bidrag under detta anslag - föreslås i avsnitt

5.3.6 Konstnärliga utbildningar fr.o.m andra ka-
lenderhalvåret år 2000 föras över till Linköpings
respektive Göteborgs universitet.

Regeringen beräknar för budgetåret 2000 sär-
skilda medel liksom för innevarande budgetår,
för försöksverksamhet och utvecklingsarbete in-
om vuxenutbildningsområdet. Resurserna skall
främst användas för att medverka till den refor-
mering och den pedagogiska utveckling som på-
går inom vuxenutbildningen. I syfte att utveckla
och stödja vuxenpedagogisk utbildning och
forskning avser regeringen att uppdra åt ett regi-
onalt pedagogiskt centrum att initiera och sti-
mulera samverkan och kompetensutveckling vad
gäller vuxnas lärande. Medel för detta avsätts un-
der anslaget.

Regeringen anser att det är av stor vikt att ta
tillvara den yrkeskunskap och de kompetenser
som vuxna fått genom arbets- och samhällsliv
och avser att initiera försöksverksamhet för att
utveckla former för validering av vuxnas faktiska
icke formella kunskaper.

Regeringen föreslår att 3 092 000 kronor förs
över från anslaget A2 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg till detta anslag. Av dessa medel
bör 2,5 miljoner kronor beräknas för fortsatt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

verksamhet vid Nationellt centrum för sfi och
svenska som andraspråk.

Det är regeringens avsikt att avsätta riktade
medel för kompetensutvecklingsinsatser i främst
grundläggande vuxenutbildning genom att stödja
utvecklingen av undervisning för vuxna stude-
rande som av olika skäl känner sig tveksamma
och osäkra inför studier. Dessa studerande behö-
ver mötas utifrån sina förutsättningar med speci-
ell metodik och pedagogik.

År 2001 beräknas anslaget minskas med ca 3
miljoner kronor genom en överföring av reste-
rande anslag för Stenebyskolan och Carl
Malmstens skola till respektive universitet. År
2002 beräknas anslaget till oförändrad nivå i för-
hållande till år 2001.

Regeringen avser att göra en riktad satsning
för att utveckla och stärka kvaliteten inom särvux
mot bakgrund av de brister som påvisats i Skol-
verkets rapport En utvärdering av särvux
(96:565) som överlämnades till regeringen i juli
1999.

1 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor a2nsla^999	142 483
Avräkning av tillfällig förstärkning	-3 200
Pris- och löneomräkning	1 435
Överföring från anslaget A2	3 092
Överföring till anslagen B5 och Bli	-3 109
Förslag 2000	140 701

A15 Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		3 738 557	Anslags- sparande	-166 276
1998	Utfall	3 738 557	Anslags- sparande	-166 276
1999	Anslag	4 608 566 1	Utgifts- prognos	4 445 524
2000	Förslag	4 307 844
2001	Beräknat	4 520 385
2002	Beräknat	4 120 268

1 Varav 100 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

Från anslaget bekostas statsbidrag enligt för-
ordningen (1998:276) om statligt stöd till sär-
skilda satsningar på utbildning av vuxna. Un-
der anslaget beräknas också bidrag till

försöksverksamheten med kvalificerad yrkes-
utbildning (KY).

Under anslaget redovisas också medel för ad-
ministration, information och utvärdering av för-
söksverksamheten med kvalificerad yrkesutbild-
ning.^

Målet för den särskilda vuxenutbildningssats-
ningen är att genom utökad gymnasial vuxenut-
bildning som anordnas utöver den som anordnas
med kommunala medel åstadkomma ett kraftigt
kunskapslyft för i första hand arbetslösa vuxna
som saknar treårig gymnasiekompetens (prop.
1995/96:222) och därigenom öka deras förut-
sättningar att få arbete och fast förankring på ar-
betsmarknaden. Satsningen skall bidra till att
reformera vuxenutbildningen så att den anpassas
till de krav som individen, arbetslivet och sam-
hället ställer.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett underskott på
166 276 000 kronor, som uppstått av budgettek-
niska skäl och som kompenserats av en motsva-
rande tillfällig höjning av anslagskrediten

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kunskapslyftet

Den femåriga satsningen på vuxenutbildning-
en, kunskapslyftet, som i första hand vänder
sig till arbetslösa som saknar treårig gymn-
sieutbildning, har mötts av ett mycket stort
intresse och engagemang.

Den 1 juli 1998 övertog Skolverket ansvaret
för att leda och följa arbetet med kunskapslyftet.
I uppdraget ingår att fördela statsbidrag till
samtliga kommuner och att efter budgetårets slut
göra en slutavräkning av den verksamhet som
genomförts inom ramen för kunskapslyftet.
Skolverket har dessutom i uppdrag att följa och
halvårsvis rapportera om kunskapslyftet.

Slutavräkningen för den första 18-
månadersperioden, den 1 juli 1997 - den 31 de-
cember 1998, visar att flertalet kommuner mer
än väl uppnått de volymmål som satts upp i för-
hållande till riksdagens beslut. Antalet årsstudie-
platser under 18-månadersperioden uppgick till
149 146, vilket på årsbasis motsvarar 99 431 hel-
tidsplatser, vad avser bidrag till kommunerna.
Under budgetåret 1998 genomförde kommu-
nerna verksamhet motsvarande 106 500 heltids-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

platser. Enligt Skolverkets bedömning kommer
resurser motsvarande 101 550 heltidsplatser, som
beräknats för kunskapslyftet under år 1999, att
utnyttjas. Till detta kommer 5 000 platser till
kommunerna för grundläggande vuxenutbild-
ning. Stöd till grundläggande vuxenutbildning
utbetalades till 125 kommuner under åren 1997
och 1998. Dessa kommuner har ökat den grund-
läggande vuxenutbildningen med mer än 10 %.

Resultatet för de grupper som började studera
inom ramen för kunskapslyftet hösten 1997 visar
att i februari 1999 hade 23 % fortsatt att studera
på denna nivå, 15 % hade gått vidare till högsko-
leutbildning, 39% arbetade och 18% var utan
arbete. Detta kan jämföras med att före studier-
nas början var 55 % arbetslösa, 21 % hade arbete
och 9 % deltog i andra studier. För dem som
studerade vid folkhögskola är utfallet i stort sett
likartat. Detta innebär att kunskapslyftet bidragit
till att öka sysselsättningen och höja intresset för
studier, vilket är viktiga mål för satsningen.

Tendensen är också att ju längre kunskapslyf-
tet med aktiv rekrytering pågått, desto fler delta-
gare med kortare utbildning har påbörjat vux-
enutbildning.

Av Statskontorets utvärdering, som utförs på
uppdrag av Kunskapslyftskommittén, framgår
att statsbidraget till kommunerna för kunskaps-
lyftets första 18 månader i genomsnitt väl täcker
kommunernas kostnader. Institutet för regional
analys, Inregia AB, har på uppdrag av Kun-
skapslyftskommittén utvärderat kunskapslyftet.
En första rapport lämnades i juli 1999. Resultatet
visar bl.a. att andelen av invånarna som deltar i
kunskapslyftet varierar kraftigt mellan kommu-
nerna. Ett genomgående drag är dock att ju stör-
re andel kortutbildade det finns i en kommun,
desto större är andelen studerande i kunskaps-
lyftet.

Folkbildningen har utöver den upphandlade
utbildningen som sker via kommunerna tilldelats
10 000 platser till folkhögskolorna inom kun-
skapslyftet, vilka fördelas av Folkbildningsrådet.
Dessa medel redovisas under utgiftsområde 17
anslaget L1 Bidrag till folkbildningen.

Uppsökande verksamhet och utbildning i sam-
hällsfrågor

Riksdagen har under folkbildningsanslaget för
budgetåren 1997, 1998 och 1999 anvisat 40 mil-
joner kronor per år för uppsökande verksamhet
och utbildning i samhällsfrågor.

Eftersom bidraget i första hand avser att un-
derlätta rekryteringen till vuxenutbildningen har
dessa medel fr.o.m. år 2000 förts över från ut-
giftsområde 17 anslaget L1 Bidrag till folkbild-
ningen till detta anslag.

Regeringen fördelade för år 1998 medel till
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänste-
männens Centralorganisation (TCO), Sveriges
Akademikers Centralorganisation (SACO),
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR) samt LEDARNA.

Regeringen har föreskrivit att medlen avser
utbildnings- och fortbildningsinsatser i organi-
sationerna för att stimulera och utveckla uppsö-
kande verksamhet så att intresset för studier och
utbildning breddas. Det är därvid angeläget att
utveckla formerna för denna uppsökande verk-
samhet så att det blir möjligt att nå de i den sär-
skilda vuxenutbildningssatsningen prioriterade
grupperna, bl.a. kortutbildade män.

Regeringens avsikt är vidare att bidraget skall
användas till utbildning i samhällsfrågor för de
förtroendevalda inom organisationerna så att de
på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom
samhällsutvecklingens centrala områden. Det är
av särskild vikt att belysa och bredda kunskapen
om de samhällsekonomiska sammanhangen.

Samtliga berörda organisationer har redovisat
en utbildningsplan för verksamheten år 1998 och
genomfört verksamhet under året.

Av de 40 miljoner kronorna har regeringen
inför budgetåret 1999 fördelat 35 miljoner kro-
nor mellan LO, TCO, SACO, LRF, SFR samt
LEDARNA. Regeringen avser att under hösten
1999 i särskild ordning fördela resterande medel.

Riksdagen begärde i samband med behand-
lingen av budgetpropositionen för år 1999 (prop.
1998/99:1, bet. 1998/99:KrUl) att regeringen
skulle återkomma till riksdagen med en mer ut-
förlig rapport om hur medlen hade använts.

Regeringen har mot bakgrund av detta givit en
särskild utredare i uppdrag att granska och värde-
ra genomförandet och effekten av det statliga
stödet under år 1997 och år 1998. En rapport
(dnr U1999/1981/V) över det utförda uppdraget
lämnades till regeringen under våren 1999.

Rapporten har sänts till organisationerna som
kommit in med vissa kompletterande uppgifter.

Resultat av utvärderingen

Utvärderingen utgick dels från de mål och syften
som regeringen angett för stödet, dels organisa-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tionernas planerade och genomförda verksam-
het.

I rapporten anförs bl.a. följande; samtliga or-
ganisationer har helt eller delvis genomfört pla-
nerad verksamhet. Organisationernas verksam-
het ligger i linje med de utbildningsplaner som
presenterats.

Den uppsökande verksamhet som bedrivits
bedöms vara av den karaktären att den når ut till
kunskapslyftets målgrupp och organisationerna
har utvecklat arbetsformer som innebär att de
har goda möjligheter att nå även de mest svår-
motiverade grupperna. Som ett resultat av orga-
nisationernas insatser finns omkring 2 500 fack-
liga uppsökare tillgängliga.

Under förutsättning att alla inblandade aktö-
rer samarbetar bedöms den verksamhet organi-
sationerna utvecklat vara ett sätt att nå dem som
är svårast att motivera till studier.

Enligt organisationerna är det dock inte enbart
deras egna insatser som är avgörande när en be-
dömning av verksamhetens resultat ska göras.
Flera faktorer har enligt organisationerna påver-
kat den uppsökande verksamheten, bl.a. att be-
skedet om stödet har kommit sent på året och att
det därför varit svårt att planera någon verksam-
het. En ökad kontinuitet anser flertalet organisa-
tioner skulle leda till bättre uppsökande verk-
samhet på sikt. Ett annat problem är
studiefinansieringen för de presumtiva deltagar-
na. Regelverket för olika studiestöd är komplice-
rat, vilket har medfört att det varit svårt för upp-
sökarna att ge besked om hur det fungerar. Detta
visar på vikten av ett samarbete mellan de olika
aktörer som arbetar med kunskapslyftet.

Samtliga organisationer har genomfört utbild-
ning i samhällsfrågor för ett stort antal förtroen-
devalda inom respektive organisation. De utbild-
ningsinsatser som redovisats handlar om allt från
endagsseminarier till längre kurser.

Utbildningarna har berört olika samhällsfrå-
gor och flertalet insatser har även belyst sam-
hällsekonomiska sammanhang.

Sammantaget anser utvärderaren att de organi-
sationer som arbetat aktivt med uppsökande
verksamhet kan anses ha nått ut till målgruppen
med information och att intresset för studier har
breddats bland medlemmarna.

Utvärderingen visar också att den uppsökande
verksamheten fyller en social funktion. Att upp-
sökaren tar personlig kontakt - att någon bryr sig
om deras situation och tar sig tid att lyssna - har
ett värde i sig, vilket följande citat av en uppsöka-
re visar:

- Man är ju uppsökare även utanför arbetstid,
man träffar ju folk när man är pä posten, i
affärer, ute pä dans osv. Det gäller att ta sig
tid, dä får man mer förtroende.

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesut-
bildning

Försöksverksamheten leds av kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning. Kommittén ansva-
rar för tillsyn och uppföljning av verksamheten
samt att en fristående utvärdering av verksam-
heten kommer till stånd.

Målet med verksamheten är att pröva nya ef-
tergymnasiala utbildningar, nya pedagogiska
former och nya anordnare.

Till de ansökningstillfällen som hittills ge-
nomförts har långt fler ansökningar inkommit än
vad kommittén har haft resurser att fördela.

I dagsläget finns det drygt 200 olika utbild-
ningar inom 14 branschområden. Tillverkning
och informationsteknik är de två dominerande
sektorerna där drygt hälften av utbildningarna
återfinns. Ekonomi och ledning är den tredje
största sektorn som står för 12 % av utbildning-
arna.

Antalet anordnare av kvalificerad yrkesutbild-
ning har tredubblats sedan starten 1996 till att i
dag omfatta närmare 140 olika anordnare. Under
1998 har 63 nya utbildningar beviljats med sam-
manlagt 5 200 studerande. Knappt hälften av de
platser som beviljades 1998 har liksom tidigare år
en kommun som ansvarig utbildningsanordnare.
Av de nya platserna har 37 % ett företag som an-
ordnare. Bland företagen återfinns också t.ex.
studieförbund och AMU-gruppen. Högskolan
svarar för 11 % av de nya platserna.

Under 1998 var det flest sökande till platserna
inom IT, vård och turism. Av de utbildningar
som beviljats 1999 utgörs 36 % av IT-, 25 % till-
verknings- och 12 % av vårdutbildningar. Av de
studerande som startade var 49 % kvinnor och
drygt 10% av de studerande var födda utom-
lands.

Kommitténs uppföljning av verksamheten vi-
sar att de studerande överlag är nöjda med ut-
bildningarna.

Resultaten är stabila och varierar inte på grund
av kön, arbetslöshet eller om man tidigare gått på
högskolan eller inte.

I enlighet med vad som angavs i 1998 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) har
försöksverksamheten utökats till att omfatta

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

12 000 platser fr.o.m. år 1999 samtidigt som den
förlängdes t.o.m. år 2001.

Slutsatser

Kunskapslyftet

Redovisningen av genomförda utbildningar
inom ramen för kunskapslyftet visar att kom-
munerna mer än väl genomfört sitt åtagande
under år 1998 i förhållande till riksdagens mål.
Tillströmningen av sökande har varit god och
ökade under året.

Målet är att i stort sett upprätthålla samma
volym i kunskapslyftet som år 1999 under hela
kunskapslyftsperioden fram till och med våren år
2002, vilket innebär att den tidigare planerade
utbyggnaden inte kommer till stånd.

För år 2000 beräknar regeringen medel mot-
svarande 101 913 årsstudieplatser till kommu-
nerna för kunskapslyftet, varav 5 000 avser
grundläggande vuxenutbildning. Därtill kommer
10 000 platser till folkhögskolan som fördelas via
folkbildningsrådet.

Inom ramen för sitt uppdrag att ansvara för
dialogen med kommunerna om kunskapslyfts-
satsningen bör Skolverket ytterligare uppmärk-
samma insatser som kan stimulera och motivera
fler män med kort utbildning att börja studera.
Erfarenheter visar att ett effektivt sätt att få fler
lågutbildade män att ta steget till studier är att
kombinera yrkesämnen och kärnämnen.

Skolverket bör dessutom särskilt uppmärk-
samma invandrares deltagande i vuxenstudier.

Regeringen instämmer med Kunskapslyfts-
kommittén om att kommunerna skulle ha fördel
av att utveckla regionala kontakter och att de re-
gionala tillväxtavtalen och de regionala kompe-
tensråden bör utgöra en plattform för en mer
heltäckande utbildningsplanering.

Det är av stor vikt att uppmärksamma kvalitet
och likvärdighet i utbildningen. Genom uppdrag
till kvalitetsgranskningsnämnden kommer insat-
ser att vidtas för att granska såväl det kommunala
ansvaret som utbildning på entreprenad.

Regeringen avser att återkomma med förslag
avseende funktionshindrades möjligheter att
delta i vuxenutbildning i den proposition om
vuxenutbildning som regeringen skall presentera
för riksdagen efter att Kunskapslyftskommittén
lämnat sitt slutbetänkande våren år 2000.

Stöd till uppsökande verksamhet och utbildning
i samhällsfrågor

Det särskilda stöd om 40 miljoner kronor,
som under åren 1997, 1998 och 1999 fördelats
till de fackliga organisationerna med flera för
bl.a. rekrytering och uppsökande verksamhet
till kunskapslyftet har visat sig ha positiva ef-
fekter.

Regeringen bedömer att de insatser som vid-
tagits av de fackliga organisationerna har nått ut
till målgruppen för kunskapslyftet och intresset
för studier har breddats. Organisationerna har
även utvecklat arbetsformer som innebär att de
har goda möjligheter att nå även de mest svår-
motiverade grupperna. För att denna positiva ut-
veckling skall kunna fortgå krävs att organisatio-
nerna ges möjlighet till en långsiktig planering.

Regeringen bedömer vidare att organisatio-
nerna har använt medlen i enlighet med dess
syfte vad gäller utbildning i samhällsfrågor och
att förtroendevalda inom de olika organisatio-
nerna har fått möjlighet att fördjupa sina kun-
skaper inom för samhällsutvecklingen centrala
och betydelsefulla områden.

För att motverka den ryckighet som organisa-
tionerna upplevt på grund av att beslutet om till-
delade medel kommer relativt sent och enbart
har gällt för ett år bedömer regeringen det som
angeläget att stödet skall finnas kvar under hela
kunskapslyftsperioden t.o.m. år 2002.

Hur dessa medel skall fördelas efter kun-
skapslyftsperioden avser regeringen att åter-
komma till riksdagen med i samband med be-
handlingen av Kunskapslyftskommitténs slut-
betänkande.

I likhet med innevarande år beräknar rege-
ringen 40 miljoner kronor för uppsökande verk-
samhet och utbildning i samhällsfrågor. Rege-
ringen överväger att vid framtida fördelning av
medlen, vid sidan av medlemsantal och utbild-
ningsbakgrund, ta ökad hänsyn till kvalitet och
måluppfyllelse.

Kvalificerad yrkesutbildning
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkes-
utbildning har hittills visat sig slå väl ut. Ut-
bildningsformen är eftertraktad såväl hos ar-
betslivet som hos de studerande.

Det stora antalet ansökningar visar på en stor
efterfrågan av denna typ av utbildning samtidigt
som de studerande i enkätuppföljning visar att
man är nöjd med utbildningen. En första upp-
följning av utfallet av utbildningen pekar också

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

på en god anställbarhet efter genomgången ut-
bildning. Samtidigt är den redovisade andelen
som slutfört utbildningen fortfarande relativt låg
och effekterna av försöksverksamheten kan
därför inte bedömas till fullo.

Regeringens utgångspunkt är att försöksverk-
samheten efter år 2001 skall övergå i reguljär
verksamhet och återkommer till riksdagen i frå-
gan under senare delen av år 2000.

Medel för åren 2000 - 2002

Medel under detta anslag beräknas för år 2000
till 4 307 844 000 kronor, 4 520 385 000 kro-
nor år 2001 och 4 120 268 000 kronor år 2002.

A16 Svenska EU-programkontoret för
utbildning och
kompetensutveckling

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		9 676	Anslags- sparande	- 138
1998	Utfall	9 676	Anslags- sparande	- 138
1999	Anslag	11 915	Utgifts- prognos	11 777
2000	Förslag	17 163
2001	Beräknat	15 438 1
2002	Beräknat	15 733 1

1 Motsvarar 15 163 tkr i 2000 års prisnivå.

Svenska EU-programkontoret för utbildning
och kompetensutveckling svarar för genomfö-
randet av EU:s utbildningsprogram i Sverige, vis-
sa program inom Europeiska socialfonden och
andra internationella program i Sverige. Effekt-
målen för EU-programkontoret är att

- aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser
och mobilitet inom utbildning och kompe-
tensutveckling inom ramen för Europasamar-
betet

- aktivt medverka till att svenska skolor, före-
tag och organisationer ges bästa möjliga för-
utsättningar för att tillvarata de olika möjlig-
heter som Europasamarbetet inom utbildning
och kompetensutveckling erbjuder

- verka som sambandsorganisation mellan Sve-
rige och EU inom områdena utbildning och
kompetensutveckling.

EU-programkontorets verksamhet spänner
över flera politikområden. Inom Utbildningsde-
partementets område handhar EU-
programkontoret Leonardo da Vinci, delar av

Sokrates samt Cedefop. De delar av Sokrates-
programmet som berör högskolesektorn svarar
Högskoleverket för. Inom Näringsdepartemen-
tets område har EU-programkontoret ansvar
bl.a. för Europeiska socialfondens Växtkraft mål
4, gemenskapsinitiativen Adapt och Employ-
ment samt Interpraktik och IAESTE.

Regeringen gav i februari 1998 Statskontoret i
uppdrag att genomföra en utvärdering av EU-
programkontorets verksamhet. Statskontoret
presenterade sin rapport den 20 november 1998.
I rapporten framhöll Statskontoret att organisa-
tionslösningen med att samla flera EU-program
till EU-programkontoret har varit fördelaktig
trots att samverkan mellan utbildnings- och ar-
betsmarknadsprogram inte hade gett några tydli-
ga effekter.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare
med uppdrag bl.a. att senast den 10 september
1999 ta fram förslag till ett samlat programdo-
kument för Europeiska socialfondens nya mål 3
som omfattar perioden 2000-2006. För genom-
förandet av detta program och det nya gemen-
skapsinitiativet Equal inrättas ett separat sekreta-
riat inom Arbetsmarknadsverket. Sekretariatet
skall även svara för avslutningen av bl.a. nuva-
rande Växtkraft mål 4, Adapt och Employment
fr.o.m. den 1 januari 2000. Konsekvenserna av
utredningsdirektiven blir att EU-program-
kontoret mister en stor del av sin verksamhet
och personal.

En av regeringen tillsatt kommitté har under
sommaren 1999 utrett det framtida ansvarsom-
rådet för EU-programkontoret. Kommittén har
den 3 september 1999 överlämnat betänkandet
Ansvarsfördelning för internationella program
på utbildnings- och ungdomsområdet (SOU
1999:102). Kommitténs förslag är under bered-
ning och regeringen avser att under hösten 1999
fatta beslut i frågan.

EU-programkontoret har fortsatt i uppdrag
att i Sverige ansvara för genomförandet av Leo-
nardo da Vinci, delar av Sokrates, Cedefop och
att förmedla Interpraktikstipendier för praktik i
utlandet för arbetslösa ungdomar och att ansvara
för IAESTE, en internationell praktikplatsför-
medling för blivande civilingenjörer och natur-
vetare. EU-programkontoret samverkar med
Högskoleverket i informationen om samarbets-
programmen EG-USA och EG-Kanada inom
högre utbildning och yrkesutbildning. Även
programmen "Ett år i Frankrike" och Nordiska
ministerrådets utbytesprogram Nordplus-Junior

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tillhör EU-programkontorets verksamhetsom-
råde.

Sedan år 1997 har EU-programkontoret även
regeringens uppdrag att bistå kandidatländerna i
deras förberedelser för deltagande i EU-
samarbetet på utbildningsområdet. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt länderna kring
Östersjön, i synnerhet Lettland. Uppdraget upp-
hör den 31 december 1999.

Utöver anslaget från Utbildningsdeparte-
mentet har EU-programkontoret för budgetåret

1998 fått sammanlagt 13,7 miljoner kronor för
administration från anslag under utgiftsområde
14, varav 10 miljoner kronor är hänförliga till ar-
betet med Europeiska socialfonden och 3 miljo-
ner kronor till Interpraktik samt 700 000 kronor
till IASTE.

För Frankrikeåret och Nordplus-Junior har 9
miljoner erhållits i programmedel för stipendier
och administration. Inom arbetet med Adapt,
Employment och Växtkraft mål 4 har EU-
programkontoret mottagit 50,8 miljoner kronor,
utöver anslaget från Näringsdepartementet, för
s.k. tekniskt stöd. Drygt halva beloppet har fi-
nansierats av EU och resterande del utgörs av
statlig medfinansiering från ett anslag som dis-
poneras av AMS. Dessutom har EU-
programkontoret mottagit tekniskt stöd från
EU för vissa av utbildningsprogrammen.

Uppdraget att bistå kandidatländerna har fi-
nansierats med anslag från Utbildningsdeparte-
mentet och Utrikesdepartementet samt med
hjälp av externa bidrag från Europeiska kommis-
sionen, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen
samt PHARE.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

1999 är sista året för EU:s utbildningsprogram
Sokrates och Leonardo da Vinci som den 1 janu-
ari 2000 får en fortsättning i de nya programmen
Sokrates II och Leonardo da Vinci II. Förbere-
delserna inför denna övergång har ökat arbets-
belastningen för EU-programkontoret. Vidare
har antalet ansökningar inom flertalet av de pro-
gram som EU-programkontoret handhar ökat
markant.

Antalet ansökningar inom de olika delarna av
Sokrates har ökat betydligt och skolprogrammet
Comenius har vuxit till full omfattning under
1998. Inom språkprogrammet Lingua deltog

över 740 lärare och elever. De vanligaste resmå-
len var Frankrike, Italien och Storbritannien.
Studiebesöksprogrammet Arion ger beslutsfatta-
re och experter inom skolområdet möjlighet att
mötas i mindre grupper över gränserna. Under
1998 fick 45 svenska skoladministratörer och lä-
rare stipendier för sådana studiebesök.

Inom yrkesutbildningsprogrammet Leonardo
da Vinci uppstod stora problem på central euro-
peisk nivå under år 1998 vilket ledde till att det
tekniska kontoret i Bryssel gick i konkurs och
fick stänga på grund av brister i den ekonomi-
administrativa förvaltningen. Trots detta har Le-
onardo da Vinci programmet i Sverige fungerat
bra under 1998 och antalet inkomna och bevilja-
de ansökningar ökade.

Inom Nordplus-Junior har EU-program-
kontoret sett en markant ökning av antalet an-
sökningar och under 1998 ansökte EU-
programkontoret om att även få administrera
Nordplus-programmet men Nordiska minister-
rådet valde att placera administrationen i Norge.
En minskning av ansökningar har skett inom
"Ett år i Frankrike".

EU-programkontoret ansvarar vidare för Re-
gionalt resurscentrum för vägledning i Söder-
hamn som informerar studie- och yrkesvägledare
om möjligheter att studera och arbeta i ett annat
EU-land.

Inom ramen för uppdraget att bistå kandidat-
länderna i deras förberedelser för deltagande i
EU:s utbildningsprogram har EU-
programkontoret under år 1998 genomfört stu-
diebesök till och från kandidatländerna, infor-
mations- och kontaktseminarier samt projekt
och konsultinsatser i form av organisationsöver-
syn inför de nya programetapperna.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket konstaterar i sin revisions-
rapport av EU-programkontorets verksamhet år
1998 att det fortfarande föreligger icke oväsentli-
ga brister i den interna styrningen och kontrollen
trots de åtgärder som EU-programkontoret
vidtagit. Regeringen uppmärksammar den upp-
repade kritiken från Riksrevisionsverket och för-
utsätter att EU-programkontoret särskilt priori-
terar utveckling och förbättring av de
ekonomiadministrativa rutinerna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Slutsatser

Regeringens bedömning är att behovet av en in-
tegrerad programadministration med inriktning
mot transnationellt samarbete inom utbildnings-
området framstår allt tydligare. Utredningen av
EU-programkontorets framtida ansvarsområde
är för närvarande under beredning.

I avvaktan på resultatet av beredningen förs
anslaget upp till 17 163 000 kronor. Vid anslags-
beräkningen har en teknisk justering gjorts av
anslaget. Justeringen har genomförts för att kor-
rigera tidigare i anslaget inlagd kompensation för
premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har
tillförts 6 385 000 kronor. Engångsvis förstärk-
ning på 2 miljoner kronor överförs från anslaget
Dl6 Särskilda resurser för forskningsändamål.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen
vad gäller EU-programkontoret och återkommer
vid behov i tilläggsbudget i den ekonomiska vår-
propositionen år 2000.

iBeräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	11 915
Avräkning av tillfällig förstärk- ning	-3 145
Pris- och löneomräkning	8
Ökat resursbehov	2 000
Justering av premier	6 385
Förslag 2000	17 163

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Universitet och högskolor

5.1 Universiteten och högskolorna
centrala i ett lärande samhälle

Högre utbildning och forskning spelar en
central roll i ett lärande samhälle genom att utgö-
ra själva grunden för att ta fram, sprida och för-
djupa kunskaper. Högre utbildning och forsk-
ning är därför prioriterade områden.

Svensk utbildning och forskning håller en
mycket hög kvalitet, men måste hela tiden vida-
reutvecklas för att Sverige skall hålla jämna steg
med sina konkurrentländer. Enligt OECD:s stu-
dier har Sverige en stor andel högskoleutbildade
inom offentlig sektor och inom privat tjänste-
sektor, men en för liten andel inom övriga nä-
ringsgrenar. För att öka Sveriges tillväxt är det
nödvändigt att andelen högskoleutbildade inom
industrin ökar.

Högskolan skall bidra till det livslånga läran-
det och ge goda kunskaper och färdigheter för
ett föränderligt arbetsliv. De pågående struktur-
förändringarna i samhället ställer krav på nya
former och kombinationer av kompetens och
leder till ökade krav på högre utbildning. Hög-
skolan måste kunna erbjuda såväl utbildning för
olika yrkesområden som utbildning vilken inte
styrs av specifika yrkeskrav. Högskolans kvalitet,
effektivitet och kapacitet är avgörande för möj-

ligheterna att minska arbetslösheten, öka syssel-
sättningen och förhindra social utslagning.

Utbyggnaden av högskolan fortsätter

Riksdagen har under de senaste tio åren fattat
flera beslut om att bygga ut den grundläggande
högskoleutbildningen. För åren 1997-2000 har
den grundläggande högskoleutbildningen till-
förts resurser för 68 000 nya permanenta platser.
I budgetpropositionen för 1999 har regeringen
lämnat förslag om den närmare fördelningen av
platserna för år 2000.

Efterfrågan på högskoleutbildning kommer
att vara fortsatt hög. Detta beror bl.a. på att det
finns många unga med högskolebehörighet, att
Kunskapslyftet medför att fler vuxna söker till
högskolan och att behovet av kompletterande
utbildning senare under yrkeslivet ökar. Trots
utbyggnaden av den högre utbildningen under
1990-talet finns det inte platser till alla som vill
studera. Andelen ungdomar som går vidare till
högre studier bör dessutom öka. Målsättningen
är att hälften av en årskull skall ha börjat läsa vid
högskolan vid 25 års ålder. Det är ett viktigt skäl
till att utbyggnaden av högskolan fortsätter. Un-
der perioden 1997-2002 inrättas ca 89 000 nya
högskoleplatser i hela landet.

Utbyggnaden har de senaste åren koncentre-
rats till högskolorna, med tyngdpunkt på de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Med anledning av 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) har riksdagen
beslutat att den grundläggande högskoleutbild-
ningen skall byggas ut med drygt 10 000 nya

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

permanenta platser för år 2001 och lika många
för år 2002. Förslag till fördelning av dessa plat-
ser redovisas i avsnitt 5.3.2.

De senaste årens utbyggnad av högskolan har
lett till att antalet högskolestuderande i grundut-
bildning har ökat med närmare 60 procent sedan
1990 och i dag omfattar mer än 300 000 studen-
ter.

Grundutbildningen skall förnyas

Samtidigt som högskolan byggs ut, måste förny-
elsearbetet med såväl innehåll som undervis-
ningsformer intensifieras. Det är angeläget att
högskolans utbildningar till innehåll och inrikt-
ning utvecklas med god kännedom om de krav,
önskemål och kunskaper som finns i arbetslivet
och andra delar av samhället. Behovet är t.ex.
stort av personer med naturvetenskaplig och
teknisk kompetens, inte minst inom det infor-
mationsteknologiska området.

Särskilt viktigt är det att få till stånd ett gräns-
överskridande mellan naturvetenskap, teknik,
humaniora, samhällsvetenskap och konstnärliga
utbildningar. Det blir allt viktigare att flerdiscip-
linär kompetens utvecklas, exempelvis med
kombinationer av teknik, språk, ekonomi, kultur
m.m. Det är därför angeläget med en fortsatt ut-
veckling av forskning och utbildning som kom-
binerar teknik med andra områden, så som redan
görs vid många lärosäten.

Vid lärosätena pågår också ett förnyelsearbete
vad gäller undervisningsformer. Det är viktigt att
studentens lärande sätts i fokus för förnyelsear-
betet och att detta arbete intensifieras för att
möta kraven från de personer som satsar tid och
resurser på sin utbildning.

Informationstekniken lägger grunden för nya
pedagogiska arbetsformer. Den möjliggör nya
former av samarbete mellan universitet och hög-
skolor i olika länder. Det är också viktigt att ta
tillvara de möjligheter som modem teknik ger att
utveckla och utvidga distansutbildningen inom
Sverige.

Kvaliteten skall stärkas

Annu större fokus måste läggas på kvaliteten in-
om den högre utbildningen. Statlig kvalitets-
granskning i Högskoleverkets regi är ett viktigt
verktyg för att upprätthålla god kvalitet. Ett an-
nat sätt att utveckla kvaliteten i högskolan är att

stärka både studentorganisationernas och de en-
skilda studenternas möjligheter till inflytande.
Regeringen avser att återkomma till dessa frågor
i en proposition under hösten.

Jämställdhet mellan kvinnor och män inom
högre utbildning och forskning är ännu inte
uppnådd. Regeringen fortsätter därför att stödja
universitet och högskolor i arbetet med att
främja jämställdheten. Kvinnors underrepresen-
tation inom vissa områden gör att viktiga per-
spektiv i undervisning och forskning går förlora-
de. Andelen kvinnor som innehar höga
akademiska befattningar har ökat något, men är
fortfarande alltför låg. Obalansen mellan könen
resulterar inte bara i en traditionell hierarki, utan
även i en uppdelning i kvinno-
respektive mansdominerade ämnesområden.
Genusperspektiv i undervisning och forskning
kan bidra till att bryta detta mönster och till att
göra utbildningar attraktiva för båda könen.

Mångfalden skall öka

Den ojämlika rekryteringen till utbildning på alla
nivåer måste minska. Universiteten och hög-
skolorna måste arbeta mer medvetet med att
bredda rekryteringen till högre utbildning och
att bryta de könsbundna studievalen.

Det är regeringens övertygelse att en jämlik
högskola med social och etnisk mångfald är en
förutsättning för en positiv samhällsutveckling i
stort och för att uppnå god kvalitet i utbildning
och forskning.

Sverige är ett mångkulturellt land med en
mångfald av etniska grupper. Denna mångfald är
dock i alltför liten utsträckning representerad in-
om högskolan vad gäller såväl lärare och forskare
som studenter. Det är därför angeläget att den
etniska snedrekryteringen minskar.

Fortfarande är det förhållandevis få ungdomar
från studieovana miljöer som söker sig till hög-
skolan. För att öka den andel av befolkningen
som har högskoleutbildning måste ytterligare an-
strängningar göras för att bredda rekryteringen
och stimulera nya grupper att skaffa sig en högre
utbildning. En viktig del i denna politik är ut-
byggnaden av högskolan som ger fler möjlighet
till högre utbildning. Fler människor kan också
söka sig till högskolan om utbildningarna inte är
knutna till rum och tid i traditionell bemärkelse.
En variation vad gäller pedagogiska arbetsformer
och examinationsformer är andra medel att an-
vända för att dels väcka intresset för högsko-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lestudier hos nya grupper i samhället, dels öka
möjligheterna att fler fullföljer sina studier.

Universiteten och högskolorna, ytterst styrel-
sen och rektor, spelar en central roll i arbetet
med att bredda rekryteringen till högre utbild-
ning. Utbildningsdepartementet avser att tillsätta
en utredning som skall inventera vilka åtgärder
som vidtas vid lärosätena samt lämna konkreta
förslag till åtgärder för att bredda rekryteringen
till högskolan och därmed öka den sociala och
etniska mångfalden.

Studiestödet reformeras

En bred rekrytering till högre utbildning förut-
sätter ett bra studiestöd. Regeringen lägger under
hösten 1999 en proposition om ett reformerat
och sammanhållet studiestöd för införande un-
der år 2001. Studiestödsfrågor behandlas i Ut-
giftsområde 15.

Grundforskningen och forskarutbildningen stärks

Staten har ett särskilt ansvar för grundforskning-
en och forskarutbildningen. Behovet av forskar-
utbildade ökar både inom högskolan och i sam-
hället i övrigt. Kraftfulla insatser inom
grundforskning och forskarutbildning är ett vä-
sentligt stöd till näringslivet och samhället i öv-
rigt. Forskning är en viktig tillväxtfaktor, men
bidrar också till social och kulturell utveckling
och internationell förståelse. Därför höjs ansla-
gen till grundforskning och forskarutbildningen,
framför allt inom områdena naturvetenskap och
teknik, med sammanlagt 779 miljoner kronor
fram till och med år 2002.

Utgångspunkten för forskningspolitiken är att
Sverige skall befästa sin ställning som framståen-
de forskningsnation. Sverige är det land inom
OECD som avsätter störst andel av bruttonatio-
nalprodukten till forskning och utvecklingsar-
bete. Utredningen Forskning 2000 uppskattade
de samlade FoU-resurserna i Sverige, inklusive
näringslivets resurser, till 58 miljarder kronor
1998.

Svensk forskning skall hålla en hög kvalitet
och forskningsinsatserna skall rymma både
bredd och koncentration inom strategiskt viktiga
områden. Detta kräver fortsatt stora insatser av
både staten och näringslivet.

För att stimulera den ekonomiska tillväxten
bör Sverige, i likhet med den starka internatio-

nella trenden, satsa på grundforskning. Den fritt
sökande nyfikenhetsforskningen är, liksom fors-
karutbildningen, basen för den tillämpade forsk-
ningen. En vital grundforskning är en förutsätt-
ning för att det skall uppstå nya kunskaper att
vidareutveckla och tillämpa inom olika samhälls-
områden.

Staten har också ansvaret för att behovet av
forskarutbildade tillgodoses. Ambitionen är att
öka antalet disputerade forskare i Sverige. Exa-
minations målet för perioden 1997-1999 är drygt
5 900 personer. Den stora satsningen på
grundutbildning som redan har inletts skapar i
sig ett behov av fler forskarutbildade lärare.
Samtidigt ökar behovet av forskarutbildade inom
framför allt näringslivet.

De etablerade universiteten spelar, genom sin
samlade forskningskapacitet och mångfald, en
nyckelroll för att vidmakthålla Sveriges position
som framstående forskningsnation. Under den
förra mandatperioden har resurserna till forsk-
ning byggts ut främst vid högskolorna. Detta har
varit en viktig del i en politik för att skapa förut-
sättningar för ett utvecklat samarbete mellan
högskolorna och företag, offentlig förvaltning
och det övriga samhället.

Den 1 januari 1999 inrättades tre nya univer-
sitet, universiteten i Karlstad, i Växjö och i Öre-
bro. Beslutet innebär ett åtagande att förse dessa
nya universitet med tillräckliga resurser så att de
kan bedriva forskning och forskarutbildning av
hög kvalitet. Regeringen har vidare förutskickat
att, Mitthögskolan skall ges förutsättningar att
kunna utvecklas till universitet under mandatpe-
rioden. I denna proposition lämnar regeringen
förslag till förstärkning av dessa lärosätens
forskningsresurser för de kommande åren. Det
är viktigt att kvalitetsutvecklingen vid de nya
universiteten även i fortsättningen uppmärk-
sammas.

Regeringen ser det som angeläget att även
högskolorna ges möjligheter att självständigt be-
driva forskning och forskarutbildning inom av-
gränsade områden. Resurser måste dock tillföras
dessa lärosäten i en takt som överensstämmer
med vad som är möjliga åtaganden från stats-
makternas sida. I denna proposition lämnar rege-
ringen förslag om utökade resurser till högsko-
lorna i Karlskrona/Ronneby och Kalmar.

Regeringen avser att år 2000 överlämna en
forskningspolitisk proposition om övergripande
principer och prioriteringar inom forskningen. I
samband med den forskningspolitiska proposi-
tionen återkommer regeringen till examensmå-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lens volym samt fördelningen av de nya resur-
serna till grundforskning och forskarutbildning
för åren 2001 och 2002.

Samverkan med det omgivande samhället
utvecklas

Samtidigt som universiteten och högskolorna
skall värna om det fria kunskapssökandet, har de
också en viktig uppgift att samverka med det
omgivande samhället och informera om sin verk-
samhet. Samverkan är viktig och möjliggör ett
bättre kunskaps- och idéutbyte mellan högskolan
och dess omvärld.

Den ökade andelen extern finansiering av
forskning vid universitet och högskolor innebär
givetvis en kraftig förstärkning av forskningen
vid lärosätena. För att den omfattande externa
finansieringen av forskning och forskarutbild-
ning inte skall binda upp de statliga anslag som är
avsedda för fri forskning och i princip endast
skall styras av respektive lärosätes självständiga
prioriteringar, är det dock nödvändigt att utom-
stående finansiärer ger universiteten och hög-
skolorna full kostnadstäckning.

Universitetens och högskolornas samverkan
med det omgivande samhället måste även om-
fatta grundutbildningen. Samverkan skall dels
utveckla formen för grundutbildningen så att
studenternas kontakter med det omgivande
samhället ökar, dels bidra till att innehållet i ut-
bildningen svarar mot de kunskaper och kom-
petenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Internationellt samarbete skall uppmuntras

Den ökade globaliseringen är en positiv drivkraft
som har stor betydelse för utbildningen och
forskningen på alla nivåer. Allt fler högskolestu-
denter åker utomlands för att studera eller göra
praktik och många utländska ungdomar söker sig
också till Sverige. Det är en utveckling som bör
uppmuntras. Kontakterna med omvärlden, vilka
i högre grad bör omfatta även lärarna, ger nya
idéer och kunskaper och ökar förståelsen för
främmande länder och kulturer. Den moderna
informationstekniken öppnar dessutom helt nya
möjligheter till globalt utbildnings- och forsk-
ningssamarbete.

I en alltmer gränslös värld är det nödvändigt
med ökade språkfärdigheter och kunskaper om
andra länder. Det underlättar rörligheten på ar-

betsmarknaden och ökar den internationella för-
ståelsen. I och med att arbetsmarknaden blir
alltmer gemensam och den internationella rör-
ligheten också ökar bland studenterna, blir det
allt viktigare att utbildningsbevisen är jämförbara
och examina gångbara i andra länder. Det blir
också viktigare att den svenska utbildningen är
internationellt konkurrenskraftig.

Student-, lärar- och forskarutbytet sker i dag
huvudsakligen med länder i Europa och Nord-
amerika. Till detta bidrar bl.a. EU:s omfattande
utbildningsprogram. För att stimulera student-
och lärarutbyte även med länder utanför Europa
och Nordamerika, kommer regeringen inom
kort att fatta beslut om ett särskilt utbytespro-
gram, Linnaeus, som omfattar utbyte med Afri-
ka, Asien, Latinamerika och Stilla-havsområdet.

Regeringen avser också att tillsätta en särskild
utredning för att utröna förutsättningarna att
öka andelen internationella studenter i Sverige
samt för att överväga om avgifter bör tas ut för
studenter från länder utanför EES-området.

5.2 Omfattning och
resultatbedömning

Grundfakta

År 1999 bedrivs högre utbildning och forskning
vid 13 universitet och 23 högskolor för vilka
staten är huvudman. Dessa lyder under Utbild-
ningsdepartementet med ett undantag, Sveriges
lantbruksuniversitet som tillhör Jordbruksde-
partementets verksamhetsområde. I budgetpro-
positionen för år 1997 redovisade regeringen oli-
ka kriterier för att ett lärosäte skall kunna
benämnas universitet. Härvid fördes Karolinska
institutet och Kungl. Tekniska högskolan till
gruppen universitet liksom Högskolan i Luleå,
som i samband härmed tilldelades namnet Luleå
tekniska universitet. I ordningen av anslagen
kommer universiteten först och av tradition i
kronologisk ordning. Senast tillkomna är Karl-
stads universitet, Växjö universitet och Örebro
universitet som har varit universitet sedan den 1
januari 1999.

När begreppet universitet används är det den-
na grupp av lärosäten som avses. I begreppet
högskolor(na) i pluralis ingår inte universiteten.
När begreppet högskolan används i bestämd form
utan att syfta på en enskild högskola, fungerar
det som ett samlingsbegrepp för den verksamhet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som regleras i högskolelag och högskoleförord-
ning och innefattar alltså verksamheten vid uni-
versiteten.

I ordningen av anslagen följer därefter hög-
skolor med egna anslag för forskning eller för
forskning och forskarutbildning. Dessa är Mitt-
högskolan med eget forskningsanslag samt Hög-
skolan i Karlskrona/Ronneby, Malmö högskola
och Högskolan i Kalmar som har egna anslag för
forskning och forskarutbildning. Övriga statliga
högskolor anges i bokstavsordning och inklude-
rar de sju konstnärliga högskolorna i Stockholm
samt Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i
Stockholm.

Dessutom finns det tre landstingskommunala
vårdhögskolor. Utbildningen vid övriga vård-
högskolor har genom avtal inordnats vid statliga
universitet eller högskolor. Landstingen finansie-
rar huvuddelen av alla vårdutbildningar.

Vidare finns det enskilda utbildningsanordna-
re, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Stiftel-
sen Högskolan i Jönköping samt Handelshög-
skolan i Stockholm. Ytterligare tio enskilda
utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda
olika examina på grundutbildningsnivå bl.a. för
teologi- och vårdutbildningar.

I tabell 5.1 Fakta om högskolan 1996-1998
redovisas några grunddata om högskole-
utbildningens omfattning. Den satsning på nya
platser som inleddes 1997 och som ännu fortgår
har givit utslag det första året medan ökningen är
marginell mellan budgetåren 1997 och 1998. I
stället har det antal platser som ligger över det
s.k. takbeloppet för ersättning i grundutbild-
ningen minskat. Minskningen av överproduktio-
nen är i enlighet med regeringens intentioner.
Om takbeloppet överskrids så att lärosätena tar
in fler studenter än vad som berättigar till ersätt-
ning kan kvaliteten i utbildningen påverkas ne-
gativt.

Den ändrade fördelningen av antalet helårs-
studenter mellan grupperna ”högskolor” och
”vårdhögskolor” i tabell 5.1 beror framför allt på
den ännu pågående inordningen av utbildningen
vid landstingskommunala högskolor i statliga

universitet och högskolor. Genom att andelen
kvinnor är hög inom vårdutbildningarna har
detta också inneburit en ökning av andelen kvin-
nor vid de statliga universiteten och högskolorna.
Andelen kvinnor är lägre på högre nivåer, såväl i
utbildningen som i tjänstehierarkin. Ett viktigt
steg för att öka jämställdheten i den högre ut-
bildningen är att öka andelen kvinnor i forskar-
utbildningen. Mellan läsåren 1996/97 och
1997/98 ökade inte andelen kvinnor bland de ny-
antagna till forskarutbildningen. Däremot ökade
denna andel från 40 till 44 procent mellan läsåren
1995/96 och 1996/97. Ser man utvecklingen i ett
längre perspektiv är ökningen markant. Andelen
kvinnor bland de nyantagna till forskarutbild-
ningen var 22 procent läsåret 1975/76 och 31
procent läsåret 1985/86.

Antalet avlagda examina i grundutbildningen
har minskat. Denna minskning hänger samman
med förlängningar av utbildningar och samman-
slagningar av tidigare påbyggnadsutbildningar
och grundutbildningar. Antalet grundexamina
om minst 120 poäng har däremot ökat kraftigt
under senare år. Sedan läsåret 1992/93 har antalet
fördubblats och utgjorde 1997/98 ungefär 90
procent av samtliga examina.

Inom forskarutbildningen ökar antalet ny-
börjare, antalet aktiva studenter och antalet exa-
mina. Totalt har ökningstakten av antalet nyan-
tagna till forskarutbildningen avtagit.
Variationen är stor mellan olika fakulteter. För
de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna var ökningen av de nyantagna 4 re-
spektive 9 procent mellan läsåren 1996/97 och
1997/98 medan antalet nyantagna vid de huma-
nistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
minskade kraftigt - med 20 respektive 14 pro-
cent. I Högskoleverkets årsrapport, Universitet
och högskolor i Sverige 1998, görs också en
jämförelse mellan budgetåren 1997 och 1998.
Mellan dessa år minskade de nyantagna med 7
procent och inom de humanistiska fakulteterna
påbörjade 47 procent färre doktorander forskar-
utbildning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 5.1 Fakta om högskolan 1996-1998

	1996	FÖR- ÄND- RING	1997	FÖR- ÄND- RING	1998	ANDEL KVINNOR 1996	ANDEL KVINNOR 1997	ANDEL KVINNOR 1998
Antal helårsstudenter totalt (exkl. uppdragsutbildning)	234 600	+4%	244 200	+0,5%	245 500	55%	56%	56%
• universitet (inkl. Sveriges lantbruksuniversitet)	140 900	+3%	145 100	±0%	145 300	52%	53%	55%
• högskolor	63 700	+7 %	67 900	+ 13%	76 700	57%	57 %	59%
• vårdhögskolor1	15 300	+4%	15 900	-51 %	7 800	88%	88%	88%
• konstnärliga högskolor	1 700	+6%	1 800	±0%	1 800	59%	60%	60%
• enskilda högskolor2	13 000	+4%	13 500	+2%	13 800	34%	35%	37 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning	285 800*	+5%	301 100*	+1,5%	305 600*	57 %	58%	58%
Antal högskolenybörjare	66 300*	■1 %	65 800*	-2 %	64 500*	56%	57%	57%
Antal examina i grundutbildningen	32 200*	+9%	35 200*	-2 %	34 600*	58%	60%	60%
• magisterexamina	2 800	+43%	4 000*	+22%	4 900*	53 %	54%	55 %
• kandidatexamina	6 000	+7%	6 400*	+8%	6 900*	54%	56%	57%
Antal nyantagna till forskarutbildning	3 300*	+7%	3 500*	+4%	3 700'	40%	44 %	44%
Antal aktiva studerande i forskarutbildning 3	16 600	+6%	17 700	+5 %	18 500	39%	41 %	42 %
Antal doktorsexamina	1 600*	+8%	1 700*	+9 %	1 900*	32%	33%	32%
Antal licentiatexamina	820*	+3%	840*	+ 1 %	850*	30%	33%	32%

Källa: Högskoleverkets årsrapport 1998 och NU-databas samt SCB. Avrundade värden.

* Uppgifter under 1996,1997 och 1998 som markerats med * avser läsåren 1995/96,1996/97 respektive 1997/98.

1 Inklusive enskilda vårdhögskolor

2 Här ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Hö gskolan i Jönköping

3 Avser höstterminerna. Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitet sgrad om minst 10 %.

Anslagsutveckling

Anslagsutvecklingen inom verksamhetsområdet
universitet och högskolor framgår av tabell 5.2.

iTabell 5.2 Anslagsutveckling 1
Miljoner kronor tit	ANSLAG 1 LÖPANDE PRISER
1997 Anslag	18 289
1998 Anslag	19 199
1999 Anslag	19 500 1
2000 Förslag	22 712
2001 Beräknat	24 657 2
2002 Beräknat	26 045 3

1 Av beräkningstekniska skäl redovisas under verksamhetsområdet en besparing som avser
hela U016 och uppgår till 550 miljoner kronor.

2 Motsvarar 24 244 miljoner kronor i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 25 163 miljoner kronor i 2000 års prisnivå.

Den totala kostnaden för högre utbildning och
forskning vid universitet och högskolor uppgick
budgetåret 1998 till 31,9 miljarder kronor. Detta
innebär en ökning med 5 procent i förhållande
till budgetåret 1997 och med 10 procent i för-
hållande till budgetåret 1996. Högskoleanslagens
del av finansieringen var 62 procent budgetåret
1998, vilket är en minskning med en procenten-

het i förhållande till budgetåret 1997. Vid sidan
av högskoleanslagen bidrog landstingen med

1,2 miljarder kronor för vårdutbildning budget-
året 1998. Övriga bidrag uppgick till
7,5 miljarder kronor. Bland dessa övriga bidrags-
givare ingår bl.a. forskningsstiftelserna. Avgifter
och andra ersättningar har ökat kraftigt mellan
budgetåren 1997 och 1998, från 2,6 miljarder till

3,4 miljarder kronor.

Högskoleanslagens andel av finansieringen är
olika för olika grupper av lärosäten. För univer-
siteten utgjorde denna andel 62 procent budget-
året 1998, för högskolorna (exklusive de konst-
närliga) 74 procent och för de konstnärliga
högskolorna 89 procent. För högskolorna inne-
bär detta en oförändrad andel i förhållande till
budgetåret 1997, medan högskoleanslagens andel
för universitetens del minskat med ett par pro-
centenheter.

Ser man till de totala kostnaderna för högsko-
lan kan en viss förskjutning noteras mellan olika
grupper av lärosäten. Universiteten har minskat
sin andel med en procentenhet från 75 procent år
1996 till 74 procent år 1998. Högskolorna har
ökat sin andel från 14 till 17 procent och vård-
högskolorna minskat sin andel från 4 till 2 pro-
cent under denna period. Huvudförklaringen till

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

denna förskjutning är inordnandet av de lands-
tingskommunala vårdutbildningarna i den statli-
ga högskolan men också den statliga satsningen
på forskning och utbildning vid högskolorna.

I Tabell 5.3 Totala kostnader för högskolan 1
Miljoner kronor GRUPP AV HÖGSKOLOR	1996	1997	1998
Universitet (inkl. Sveriges lant- bruksuniversitet)	21 700	22 500	23 500
Högskolor (inkl, konstnärliga)	4 000	4 500	5 400
Enskilda utbildningsanordnare (inkl. Chalmers tekniska hög- skola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Handelshögskolan i Stockholm)	2 100	2 300	2 400
Vårdhögskolor	1 100	1 100	600
Totalt	29 000	30 400	31 900

Källa: Högskoleverkets årsrapporter 1996,1997 och 1998. Avrundade värden.

Grundläggande högskoleutbildning

Intresset för högre utbildning är fortsatt stort,
vilket visar sig såväl i många sökanden som i ar-
betsmarknadens stora efterfrågan på högskoleut-
bildade. Detta utgör bakgrunden till statsmak-
ternas satsning på ökad dimensionering av
utbildningen. För perioden 1997-2000 har beslut
fattats som innebär en ökning med 68 000 plat-
ser. Enligt 1999 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99: FiU27, rskr.
1998/99:249) byggs högskolan ut med ytterligare
10 000 platser vart och ett av åren 2001 och 2002.
Förslag till fördelning av dessa platser lämnas i
denna budgetproposition (avsnitt 5.3.2).

Antalet sökande till högskolan hösten 1998
var 288 000. Av dessa hade 119 000 inte tidigare
varit registrerade i högskolan. Som jämförelse
kan nämnas att antalet nybörjare i högskolan läs-
året 1997/98 var 64 500. Antalet sökande har
minskat med 3 procent i förhållande till hösten
1997 för sökande som inte tidigare varit registre-
rade i högskolan. I förhållande till antalet nybör-
jare är sökandetrycket dock fortsatt mycket
högt. En jämförelse av övergångsfrekvenserna till
högskolan inom tre år efter avslutad gymna-
sieutbildning visar på en ökning från 20 procent
läsåretl985/86 till 37 procent läsåret 1993/94.
Detta är en positiv utveckling. Åldersfördelning-
en bland nybörjarna har förändrats under senare
år. Andelen unga nybörjare minskar. Gruppen
under 22 år nådde en topp läsåret 1992/93 med 54
procent av högskolenybörjarna och har sedan

minskat till 48 procent läsåret 1997/98. Även
gruppen nybörjare som är äldre än 34 år har
minskat sin andel under denna period. Ökningen
ligger framför allt i gruppen mellan 25 och 34 år.
En beskrivning av tillströmningen till högre ut-
bildning finns i inledningsavsnittet (avsnitt 3.1).

Enligt regeringens bedömning bör andelen
ungdomar som går vidare till högre studier öka.
Målsättningen är att hälften av en ungdomskull
skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.
Den beslutade utbyggnaden av högskolan är
därför angelägen.

I regleringsbreven avseende anslag till statliga
universitet och högskolor (utom de konstnärli-
ga) specificeras utbildningsuppdraget genom mål
för antalet helårsstudenter totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. För Chalmers tekniska högskola AB och
för Stiftelsen Högskolan i Jönköping har målen
angivits i avtalen mellan staten och utbildnings-
anordnaren. Totalt var målet för budgetåret 1998
205 200 helårsstudenter. Utfallet blev 213 157
helårsstudenter vilket innebär att resultatet över-
stiger målet med 4 procent. Relativt många, eller
12 av 29 lärosäten som givits mål, har inte upp-
nått dessa. Detta är en klar försämring i förhål-
lande till budgetåret 1997. Summan av målen för
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena budgetåret 1998 är 61 260 helårsstu-
denter. Utfallet var 62 562 helårsstudenter, dvs.
ett par procent högre än målet. 11 av 27 lärosäten
för vilka mål satts för dessa utbildningar har inte
uppnått dem. Också här är det en klar försäm-
ring i förhållande till budgetåret 1997. Prognosen
för utfallet för perioden 1997-1999 grundar sig
på utfallet de båda första åren samt lärosätenas
prognoser för år 1999 som lämnas i delårsrap-
porterna för första halvåret 1999. Enligt progno-
sen för denna period kommer antalet helårsstu-
denter totalt att ligga 6 procent över uppdraget
och för naturvetenskaplig och teknisk utbildning
2 procent över uppdraget.

Regeringens syfte med att i utbildningsupp-
draget ange ett minsta antal helårsstudenter inom
de tekniska och naturvetenskapliga utbildnings-
områdena har varit att öka dessa utbildningars
omfattning inom grundutbildningen. Mot den
bakgrunden är det positivt att antalet högsko-
lenybörjare med denna inriktning har ökat för att
läsåret 1997/98 uppgå till en tredjedel av hög-
skolenybörjarna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 5.4 Antal helårsstudenter per lärosäte enligt uppdrag samt högskolornas prognos för åren 1997-1999

UNIVERSITET/HÖGSKOLA EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING	ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT				VARAV NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
UNIVERSITET/HÖGSKOLA EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING	UPPDRAG 1997-99	PROGNOS 1997-99	UPPDRAG 1998	UTFALL 1998	UPPDRAG 1997-99	PROGNOS 1997-99	UPPDRAG 1998	UTFALL 1998
Uppsala universitet	49 565	53 774	16 600	17 947	14 055	14 494	4 710	4 839
Lunds universitet	72 210	75 645	24 050	25 436	19 045	20 066	6 350	6 647
Göteborgs universitet	57 730	64 368	19 050	21 437	10 405	10 833	3 490	3 757
Stockholms universitet	57 530	60 019	19 150	20 004	8 775	8 647	2 940	2 840
Umeå universitet	41 505	42 788	14 100	13 984	11 130	11 294	3 710	3 774
Linköpings universitet	36 360	39 370	12 350	13 201	17 895	18 716	5 960	6 312
Karolinska institutet	7 970	8 991	2 610	2 991	-	(609)	-	(230)
Kungl. Tekniska högskolan	29 715	30 240	10 100	9 889	-	(28 576)	-	(9 330)
Luleå tekniska universitet	19 215	19 947	6 600	6 562	9 970	10 115*	3 330	3 285
Karlstads universitet	18 670	19 782	6 250	6 410	5 490	5 187	1 800	1 707
Växjö universitet	16 390	17 508	5 530	5 847	4 020	3 769	1 310	1 285
Örebro universitet	18 365	18 477	6 230	5 999	3 370	4 139	1 060	1 345
Mitthögskolan	23 460	24 803	7 730	8 114	8 325	8 932	2 700	2 979
Högskolan i Karlskrona/ Ronneby	6 220	6 671	2 150	2 180	3 545	3 873	1 150	1 263
Malmö högskola	10 100	9 866	3 300	3 087	2 590	3 108*	635	864
Högskolan i Kalmar	11 085	11 390	3 770	3 685	5 350	5 256	1 750	1 716
Danshögskolan	-	(338)	-	(110)	-	-	-	-
Dramatiska institutet	-	(417)	-	(135)	-	-	-	-
Högskolan i Borås	8 100	8 927	2 940	2 867	3 315	3 419	1 100	1 053
Högskolan Dalarna	10 690	10 908	3 650	3 393	4 900	4 612	1 610	1 509
Högskolan på Gotland	2 370	2 691	700	858	980	978	290	313
Högskolan i Gävle	10 115	10 979	3 360	3 552	4 680	4 253	1 540	1 359
Högskolan i Halmstad	8 135	9 461	2 900	3 143	3 070	3 039	1 020	1 019
Högskolan Kristianstad	9 195	9 392	3 260	3 029	2 465	2 437*	790	808
Högskolan i Skövde	6 565	7 109	2 380	2 348	3 555	3 792	1 190	1294
Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla	5 865	6 627	1 830	2 216	2 275	2 199	720	736
Idrottshögskolan i Stockholm	-	(1 113)	-	(375)	-	-	-	-
Konstfack	-	(1 772)	-	(604)	-	-	-	-
Kungl. Konsthögskolan	-	(638)	-	(216)	-	-	-	-
Kungi. Musikhögskolan i Stockholm	-	(1 737)	-	(563)	-	-	-	-
Lärarhögskolan i Stockholm	15 120	17 147	5 020	5 633	2 840	2 718	940	885
Mälardalens högskola	15 340	16 292	5 420	5 478	7 830	7 712	2 650	2 610
Operahögskolan i Stockholm	-	(114)	-	(39)	-	-	-	-
Södertörns högskola	9015	8 913	3 090	2 951	1 170	1 433	400	438
Teaterhögskolan i Stockholm	-	(207)	-	(68)	-	-	-	-
Chalmers tekniska högskola AB	21 960	21 524	7 380	7 072	-	(20 779)	7 050	6 821
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	10 895	11 559	3 700	3 844	3 090	3 156	1 065	1 104
Övriga enskilda utbildningsanordnare	-	-	-	(2 308)	-	-	-	-
Vårdhögskolor	-		-	(7 840)
Summa, högskolor med uppdrag	609 455	645 168	205 200	213 157	164 135	168 177	61 260	62 562

Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar. Prognosen för treårsperioden är en summa av utfallet för 1997 och 1998 samt prognos för 1999 enligt
delårsrapporterna. * markerar att prognosen för år 1999 även omfattar platser inom vårdområdet.

Anm.: Antalet helårsstudenter som redovisas gentemot uppdraget är inte högskolornas totala antal helårsstudenter. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser
anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. För att få jämförbarhet har endast utfall och prognos som svarar mot
ett av regeringen givet uppdrag tagits med i summeringen. Uppgifter som inte summerats har satts inom p arentes.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har i budgetpropositionerna för åren
1997 och 1998 angivit mål för antalet examina
inom vissa utbildningar avseende treårsperioder-
na 1997-1999 och 2000-2002 samt som plane-
ringsförutsättning för perioden 2003-2005. Des-
sa finns angivna under berörda lärosätens anslag i
avsnitt 5.7. När det gäller särskilda budgetfrågor
m.m. avser regeringen att återkomma med för-
slag till förändringar angående periodiseringen
och eventuella justeringar då utfallet av hela tre-
årsperioden 1997-1999 är känt. Med stöd av nu-
varande resultat är en rimlig prognos att målet
för perioden 1997-1999 kommer att klaras för
antalet magisterexamina och civilingenjörsexa-
mina. För apotekarexamen och gymnasielärarex-
amen är utfallet efter två av tre år något under 50
procent. Resultatet för grundskollärarexamen,
årskurserna 4-9, är ännu sämre. Målen för dessa
examina kommer sannolikt inte att nås. Ett all-
varligt problem är det låga antalet sökande till lä-
rarutbildningar med matematisk-naturveten-
skaplig inriktning - framför allt till grundskollä-
rarutbildning för årskurserna 4-9. De dåliga sö-
kandesiffrorna inför hösten 1999 föranledde Ut-
bildningsdepartementet att sammankalla
representanter för samtliga universitet och hög-
skolor med lärarutbildning till en gemensam dis-
kussion om vilka åtgärder som är möjliga att
vidta för att snabbt förbättra situationen. Ett av
diskussionsämnena var möjligheten att intressera
personer som sökt till lärarutbildning inom and-
ra områden än naturvetenskap och teknik men
inte blivit antagna, att i stället välja lärarutbild-
ning med naturvetenskaplig-teknisk inriktning -
eventuellt med en behörighetskompletterande
utbildning.

Regeringen ser allvarligt på den bristande mål-
uppfyllelsen. Regeringen avser därför att noga
följa utvecklingen av lärosätenas fortsatta åtgär-
der i syfte att nå en högre måluppfyllelse. I av-
snitt 5.3.5 ges exempel på åtgärder som redan
vidtagits i detta syfte.

Forskarutbildning och forskning

För treårsperioden 1997-1999 har regeringen
fastställt målet 5 658 examina i forskarutbild-
ningen (exklusive examina vid Sveriges lant-
bruksuniversitet). En rimlig prognos är att målet
kommer att nås. I tabell 5.6 redovisas målen per
vetenskapsområde, i tabell 5.7 redovisas målen
per lärosäte med forskarutbildning. Licentiatex-
amen har räknats som halv forskarexamen lik-
som doktorsexamen som har föregåtts av en li-
centiatexamen. Måluppfyllelsen varierar mellan
vetenskapsområdena och det är osäkert om må-
len kommer att nås för de naturvetenskapliga
och tekniska vetenskapsområdena. Måluppfyllel-
sen varierar också mellan olika lärosäten. Den är
lägre framför allt vid de lärosäten som har en
teknisk profil inom forskarutbildningen. Det är
oroande att måluppfyllelsen är lägre inom de
naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsom-
rådena, där den grundläggande utbildningen
byggs ut och därmed behöver fler lärare. Rege-
ringens satsning på ytterligare resurser för
grundforskning och forskarutbildning bör på
lång sikt kunna förbättra situationen. De sats-
ningar som bl.a. Stiftelsen för strategisk forsk-
ning och Stiftelsen för kunskaps- och kompe-
tensutveckling (KK-stiftelsen) gör, torde på kort
sikt leda till en förbättring.

För år 2000 gäller de preliminära mål som fast-
ställts för perioden 2000-2002.


EXAMEN	UTFALL 1994/95- 1996/97	MÅL 1997-1999	UTFALL 1997	UTFALL 1998	UTFALL 1997- 1998 i % av målet	MÅL 2000-2002
Magisterexamen	8 317	14 155	4 434	4 837	65%	17 920
	(8 629)		(4 668)	(5 094)	(69 %)
Apotekarexamen	191	280	52	83	48%	350
Civilingenjörsexamen	9 729	10 700	3 381	3 426	64%	11 670
Grundskollärarexamen 4-9	2 780	4 440	969	993	44 %	6 240
Gymnasielärarexamen	2 858	3 720	902	1 002	51 %	4 485

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid enskilda högskolor samt lärosäten för vilka mål för antalet magi s-
terexamina inte satts upp.

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 5.6 Mål avseende antal examina i forskarutbildning-
en inom respektive vetenskapsområde

VETENSKAPS- OMRÅDE	UTFALL 1994/95 -96/97	MÅL FÖR 1997- 99	UTFALL 1997	UTFALL 1998	UTFALL 1997- 1998 1 % AV MÅLET
Human- istisk- samhälls- veten- skapligt	1 120	1 154	420	493	79%
Medicinskt	1655	1 692	590	559	68%
Naturveten- skapligt	1 013	1 172	353	388	63 %
Tekniskt	1 350	1 640	503	511	62%
Summa	5 138	5 658	1 866	1 951	68 %

Källa för utfall: SCB samt Högskoleverkets NU-databas. Examensmål finns också för Sveriges
lantbruksuniversitet.

Personal

Högskolans personal har ökat från 44 700
årsverken budgetåret 1997 till 46 700 budgetåret
1998, dvs. med 4 procent. Andelen disputerade
lärare ligger totalt för hela högskolan oförändrat
kvar på 53 procent av antalet lärare (exklusive
tim- och gästlärare). Denna andel har ökat på
högskolorna och minskat på universiteten. An-
talet disputerade lärare ökade med en procent vid
universiteten och med 25 procent vid högsko-
lorna. Totalt sett var andelen kvinnliga lärare 34
procent, något högre för högskolorna och något
lägre för universiteten. Andelen kvinnor av dis-
puterade lärare har ökat från 22 till 23 procent.

Tabell 5.7 Mål avseende antal examina i forskarutbildning-
en vid respektive lärosäte

UNIVERSITET	MÅL FÖR 1997- 1999	UTFALL 1997	UTFALL 1998	UTFALL 1997-1998 1 % AV MÅLET
Uppsala	924	274,0	291,5	61 %
Lund	1 016	360,5	377,5	73%
Göteborg	673	247,5	252,5	74%
Stockholm	556	178,0	224,5	72%
Umeå	349	108,5	112,5	63 %
Linköping	401	114,5	132,0	62 %
Karolinska insti- tutet	595	233,5	211,0	75%
Kungl. Tekniska högskolan	578	173,0	181,5	61 %
Luleä tekniska	144	39,0	46,0	59%
universitet		2,0*	6,5*
Chalmers teknis- ka högskola AB	418	135,5	114,5	60%
Stiftelsen Hög- skolan i Jönkö- ping	4	-	1	-
Summa	5 658	1 866	1 951	68%
Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas. Examensmål finns också för Sveriges lantbruksu-

niversitet.

* Avser filosofisk fakultet för vilken inga mål uppställts.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Tabell 5.8 Antal årsverken vid universitet och högskolor år 1998 I
Jämförelsetalen inom parentes avser budgetåret 1997.		/ gruppen vårdhögskolor inräknas såväl de landstingskommunala som de enskilda.
GRUPP AV HÖGSKOLOR	ANTAL ÅRSVERKEN TOTALT	HÄRAV LÄRARE	ANDEL DISPUTERADE LÄRARE	ANDEL KVINNLIGA LÄRARE	ANDEL KVINNOR AV DISPUTERADE LÄRARE
Universitet (inkl.	35 000	11 450	63%	32%	23%
SLU)	(33 200)	(10 600)	(67 %)	(28 %)	(21 %)
Högskolor	7 350	3 850	30%	37 %	25%
	(6 150)	(3 350)	(28 %)	(36 %)	(25 %)
Enskilda utbild-	3 050	950	67 %	18%	12%
ningsanordnare	(2 950)	(900)	(67 %)	(16 %)	(10 %)
Konstnärliga hög-	550	300	2%	37%	76%
skolor	(500)	(300)	(5%)	(37 %)	(46%)
Vårdhögskolor	750	550	16%	80%	66%
	(1 900)	(1 450)	(14 %)	(84 %)	(72 %)
Summa 1998	46 700	17 100	53%	34%	23%
(1997)	(44 700)	(16 600)	(53 %)	(34 %)	(22%)

Källa: Högskoleverkets årsrapporter för berörda år. Avrundade värden. Andelen disputerande lärare är beräknad utifrån antalet lärare (årsverken) exklusive tim- och gästl ärare.

Diagram 5.1 visar utvecklingen av andelen
kvinnliga professorer, lektorer, forskarassistenter
och adjunkter under en tioårsperiod. Andelen
kvinnliga professorer har under denna period
ökat från knappt 6 procent till 11 procent och
antalet forskarassistenter från 23 till 37 procent.
Framför allt uppgifterna för lektorer och ad-
junkter har påverkats av att statistik från vård-
högskolorna under senare delen av 90-talet suc-
cessivt förts in i personalstatistiken.

5.3 Grundläggande

högskoleutbildning

5.3.1 Utbyggnad av den högre
utbildningen år 2000

Diagram 5.1 Antal kvinnor inom vissa lärarbefattningar

60% r—

Professor

Forskarassistent

--Lektor

'Adjunkt

Källa: SCB

Regeringens förslag: Den högre utbildningen
skall byggas ut med 20 000 platser från hösten
2000 med den fördelning på lärosäten som fram-
går av tabellerna 5.9 och 5.11.

Regeringens bedömning: Regeringens förslag
till fördelning och kriterierna för denna har pre-
senterats i budgetpropositionen för 1999. Härvid
framhölls näringslivets behov av välutbildade in-
om naturvetenskap och teknik, betydelsen för
den regionala tillväxten och för storstadsutveck-
lingen samt studenternas efterfrågan på utbild-
ning vid olika högskolor. I förslaget ingick 1 825
platser för senare fördelning, varav 1 500 platser
avseende distansutbildning och decentraliserad
utbildning. Förslag till fördelning av dessa platser
lämnas i detta avsnitt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:
I budgetpropositionen 1999 lämnade regeringen
förslag till en fortsättning av utbyggnaden av den
högre utbildningen som inleddes år 1997. För-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

slaget innebar att den högre utbildningen byggs
ut med ytterligare 20 000 permanenta platser från
hösten 2000. Fördelningen av platserna på läro-
sätena som presenterades i föregående års bud-
getproposition redovisas i tabell 5.11.

I propositionen Regional tillväxt - för arbete
och välfärd (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204) föreslog rege-
ringen att den decentraliserade utbildningen och
distansutbildningen skall byggas ut med minst
1 500 platser senast år 2000, i första hand till stö-
dområde 1. I regeringens förslag till utbyggnad
av den högre utbildningen i budgetpropositionen
1999 ingår dessa platser men är där inte fördelade
på lärosäten.

Regeringen har genom beslut den 1 juli 1999
på grundval av ansökningar från universitet och
högskolor fördelat 600 av de 1 500 platserna för
decentraliserad utbildning och distansutbildning.
Utbildningarna och utbildningsorterna specifice-
rades i beslutet. Platsernas fördelning på lärosä-
ten framgår av tabell 5.9 och medelsfördelningen
anges under respektive anslag. Av resterande
platser föreslår regeringen att resurser motsva-
rande 700 platser fördelas till den nyinrättade Di-
stansutbildningsmyndigheten samt att resurser
motsvarande 200 platser senare fördelas till uni-
versitet och högskolor. Regeringen ser det som
angeläget att en väsentlig del av dessa resurser
används i syfte att kunna möta inte tidigare för-
utsedda utbildningsbehov, t.ex. med anledning
av omstruktureringar i försvaret eller andra stör-
re förändringar på arbetsmarknaden.

regeringen förslag till fördelning av nya platser
för år 2000. Av de föreslagna 20 000 platserna
kvarstod 325 platser för senare fördelning. Rege-
ringen föreslår att 157 av dessa platser fördelas
till enskilda utbildningsanordnare avseende ut-
bildning i teologi, vård/social omsorg, mänskliga
rättigheter, kyrkomusik samt designutbildning
vid Göteborgs universitet. Se anslag B52 Enskil-
da och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Resterande 168 platser avser regeringen att för-
dela i särskild ordning. Vårdkommissionens för-
slag om en utökning av det statliga bidraget avse-
ende vårdutbildningar kommer då att beaktas.

5.3.2 Nya platser i högskolan åren 2001
och 2002

Tabell 5.9 Fördelning av 1 825 platser från hösten år 2000

MYNDIGHET ANTAL PLATSER

Distansutbildning och decentraliserad
utbildning
Distansutbildningsmyndigheten 1	700
Luleå tekniska universitet	270
Mitthögskolan	120
Umeå universitet	210
För senare fördelning	200
övrig utbildning
Göteborgs universitet	10
Enskilda utbildningsanordnare	147
För senare fördelning	168
Summa	1 825

Regeringens förslag: Inom ramen för de medel
som beräknats för den av riksdagen beslutade
utbyggnaden med 10 000 platser vart och ett av
åren 2001 och 2002 byggs den grundläggande
högskoleutbildningen ut med ett större antal
platser och en spridning på utbildningsområden
med olika ersättningsbelopp.

Regeringens bedömning: Utbyggnaden av den
grundläggande högskoleutbildningen bör huvud-
sakligen ske inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena, men även avse
medicinsk utbildning, vårdutbildning, humanis-
tisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt
konstnärlig utbildning. Särskilt bör behovet av
utbildning inom IT-området och gränsöverskri-
dande utbildningar i anslutning till de nämnda
områdena uppmärksammas. Med den av rege-
ringen planerade fördelningen av platser på olika
utbildningsområden ryms ett större antal platser
inom ramen för tidigare beräknade medel för ut-
byggnaden.

1) Regeringens disp.

I budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1
bet. 1998/99:UbUl, rskr. 1998/99:89) lämnade

Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Med anledning av 1999 års ekonomiska vårpro-
position (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:
FiU27, rskr. 1998/99:249) har riksdagen beslutat
att utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-
versitet och högskolor skall fortsätta. Medel har
beräknats för 10 000 nya högskoleplatser fr.o.m.
den 1 juli 2001 och ytterligare 10 000 platser
fr.o.m. den 1 juli 2002.

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den fortsatta utbyggnaden av högskoleut-
bildningen möjliggör satsningar på nya komb-
inationer av utbildningar. Regeringen vill särskilt
framhålla behovet av gränsöverskridande utbild-
ningar. Ett exempel är informationsteknologin i
kombination med andra områden, så som in-
dustriproduktion, pedagogik, konst och vård.

Höga krav och stora förväntningar riktas på
utbildningssystemet. De många olika krav från
arbetsmarknaden om behov av högskoleutbilda-
de med viss inriktning har föranlett regeringen
att uppdra åt Högskoleverket att sammanfatta
och analysera tillgängliga underlag vad avser till-
gång och efterfrågan på högskoleutbildade. En
sådan rapport bör kunna tjäna som ett underlag
bland andra, för såväl regeringens planering som
för lärosätena då de tar ställning till dimensione-
ring och inriktning av utbildningen. Regeringen
förutsätter att Högskoleverket inom ramen för
uppdraget beaktar behovet av utbildning inom
smala områden, t.ex. psykoterapi.

Tyngdpunkten i utbyggnaden skall enligt re-
geringens bedömning ligga inom de naturveten-
skapliga och tekniska områdena. Knappt 70 pro-
cent av platserna föreslås därför fördelas till dessa
områden. De medel som beräknats för utbygg-
naden har grundats på det ersättningsbelopp per
student (helårsstudent och helårsprestation) som
gäller för bl.a. dessa utbildningsområden. Enligt
regeringens bedömning finns det dock skäl för
att inte hela utbyggnaden skall ligga inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena. Viss
del av utbyggnaden bör avse medicinsk utbild-
ning och vårdutbildning, humanistisk och sam-
hällsvetenskaplig utbildning samt konstnärlig ut-
bildning. För dessa utbildningsområden
tillämpas olika ersättningsbelopp per student -
såväl högre som lägre än för naturvetenskap och
teknik. Regeringens förslag till utbyggnad om-
fattar därför fler platser än vad som angavs i vår-
propositionen. Förslaget, inklusive studiemedel-
skostnader för de ytterligare platserna, ryms
inom ramen för de i vårpropositionen beräknade
resurserna.

Vid fördelningen av platser på utbildningsom-
råden och högskolor har följande kriterier till-
lämpats:

- tyngdpunkten i utbyggnaden sker inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena

- behovet av IT-utbildningar och gränsöver-
skridande utbildningar beaktas

- hänsyn tas till behov av platser för upp-
byggnad av de nya högskolorna Malmö
högskola, Södertörns högskola och Hög-
skolan på Gotland samt Linköpings univer-
sitet vad avser utbyggnaden i Norrköping

- visst utrymme används för nya platser inom
humaniora och samhällsvetenskap på hög-
skolor där en satsning på enbart naturveten-
skap och teknik är svår att genomföra
(avser Lärarhögskolan i Stockholm samt
uppbyggnaden av de nya högskolorna enligt
föregående punkt)

- för att förhindra en stor minskning av an-
talet nybörjare inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdena
har platser fördelats till Uppsala, Lunds,
Göteborgs, Stockholms, Umeå och Linkö-
pings universitet enligt vad som anges i ta-
bell 5.11

- läkarutbildningen byggs ut enligt förslag av
Vårdkommissionen

- 30 platser per år avsätts för de konstnärliga
högskolorna i Stockholm. Härav avser 20
platser (motsvarande 4 miljoner kronor) en
satsning på nya samverkansutbildningar för
en ny Konsternas högskola i Stockholm och
10 platser musikutbildning vid Kungl. Mu-
sikhögskolan i Stockholm

- 1 010 platser för vardera året reserveras för
senare fördelning.

I avsnitt 5.3.4 lämnas motiveringar för förslaget
till utbyggnaden av läkarutbildningen.

Totalt innebär regeringens förslag en ytterliga-
re utbyggnad med ca 10 550 platser enligt den
fördelning på lärosäten och utbildningsområden
som framgår av tabell 5.11.

Resurser för den föreslagna utbyggnaden av
utbildningen har beräknats under respektive an-
slag för grundläggande högskoleutbildning. Me-
del för studiestödskostnader för ca 10 550 platser
fr.o.m. den 1 juli 2001 och ytterligare ca 10 550
platser fr.o.m. den 1 juli 2002 har beräknats. På
grund av att utbyggnaden sker under hösten åren
2001 och 2002 kommer medelstilldelningen för
första året endast att avse ett halvt år, och en
halvårseffekt av utbyggnaden hösten 2002 in-
träffar under år 2003. Fördelningen av medel på
olika budgetår framgår av tabell 5.10.

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Tabell 5.10 Fördelning av medel för utbyggnaden åren 1 12001 - 2003 1
Tusental kronor ändamål	2001	2002	2003
Utbildning	344 450	1 033 350	1 377 800
Studiemedel för tidigare beslutad utbyggnad	100 000	300 000	400 000
Studiemedel för ytterligare 555 platser per år	5 550	16 650	22 200
Summa	450 000	1 350 000	1 800 000
- förändring		+900 000	+450 000

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

iTabell 5.11 Beräknad fördelning av nya permanenta platser åren 2000, 2001 och 2002 1
	FÖRSLAG ÄR 2000	FÖRSLAG VART OCH EU AV ÄREN 2001 OCH 2002	VARAV NATURVETEN- SKAP, TEKNIK	MEDICIN	HUMANIORA, SAMHÄLLS- VETENSKAP	ÖVRIGT
Uppsala universitet	800	503	230	88	185
Lunds universitet	900	553	280	88	185
Göteborgs universitet	1 200+10	505	210	110	185
Stockholms universitet	600	365	180		185
Umeä universitet	700+210	380	180	60	140
Linköpings universitet	700	780	420	110	250
Karolinska institutet	50	94		94
Kungl. Tekniska högskolan	800	750	750
Luleä tekniska universitet	500+270	285	275			104
Karlstads universitet	500	200	200
Växjö universitet	500	200	200
Örebro universitet	500	200	200
Mitthögskolan	500+120	200	200
Högskolan i Karlskrona/Ronneby	500	300	300
Malmö högskola	900	700	425		275
Högskolan i Kalmar	500	200	200
Högskolan i Borås	700	200	200
Högskolan Dalarna	500	200	200
Högskolan på Gotland	300	200	125		75
Högskolan i Gävle	500	200	200
Högskolan i Halmstad	500	200	200
Högskolan Kristianstad	600	200	200
Högskolan i Skövde	500	200	200
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	500	200	200
Lärarhögskolan i Stockholm	800	200	100		100
Mälardalens högskola	700	350	350
Södertörns högskola	900	450	250		200
Chalmers tekniska högskola AB	600	450	450
Stiftelsen högskolan i Jönköping	500	250	250
Konstnärliga högskolor i Stockholm 1	5S	30				30
Distansutbildningsmyndigheten	700
Enskilda utbildningsanordnare m.m. enligt fördelning i tabell 5.9	315
För senare fördelning 2	200	1 010				1 010
Totalt3	19 580	10 555	7175	550	1 780	1 050

1) Av de 30 platserna för konstnärlig utbildning i Stockholm avser 20 platser ett tillskott av platser motsvarande 4 miljoner kronor om dessa högskolor samlas i en gemensam Konsternas högskola;
10 platser avser förstärkning av musikutbildningen vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

2) Av platserna under Övrigt avser 5 platser media och 5 platser design.

3) För år 2000 tillkommer 420 platser avseende Sveriges lantbruksuniversitet.

4) Avser gränsöverskridande utbildning med musik och andra ämnen.

5) Avser mediautbildning vid Dramatiska institutet

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5.3.3 Matematik, naturvetenskap och
teknik

Dimensionering

I högskolan examinerades läsåret 1997/98 knappt
3 400 civilingenjörer, vilket är en ökning med 2
procent jämfört med läsåret 1996/97. Motsva-
rande jämförelse för hög-skoleingenjörsexamen
visar att läsåret 1997/98 examinerades 1 428 hög-
skoleingenjörer, vilket är en ökning med 5,5 pro-
cent jämfört med läsåret 1996/97. För treårsperi-
oden 2003-2005 räknar regeringen med att
antalet examen i civilingenjörsutbildningar bör
kunna uppgå till ca 4 300 per år.

Intresset för utbildningar i naturvetenskap och
teknik

Regeringen har under lång tid poängterat bety-
delsen av naturvetenskap och teknik för samhäl-
let och gjort stora satsningar för att stimulera
intresset för studier inom dessa områden i både
ungdomsskolan och högskolan. Regeringen har
bl.a. satsat på tekniskt/natur-vetenskapligt basår,
resurscentra i kemi, fysik, teknik och matematik,
verksamhetsstöd till teknik- och naturvetenskap-
scentra och förmånlig studiefinansiering för per-
soner i åldern 28 till 48 år att läsa teknisk eller
naturvetenskaplig högskoleutbildning.

På regeringens uppdrag bedrev Statens skol-
verk och Högskoleverket ett projekt för att sti-
mulera intresset för naturvetenskap och teknik
mellan åren 1993 och 1998, det s.k. NOT-
projektet. Projektet har varit framgångsrikt och i
december 1998 beslutade regeringen om ett nytt
NOT-projekt. I det nya projektet, som också är
femårigt och syftar till att öka intresset för na-
turvetenskap och teknik, kommer ökad upp-
märksamhet att ägnas didaktik- och metodfrågor
i undervisningen, liksom frågor om kunskap-
sområdenas särart samt integration. Ett långsik-
tigt arbete med attitydpåverkan ingår i uppdra-
get.

Förnyelse av ingenjörsutbildningar

Regeringen gav våren 1996 Linköpings universi-
tet i uppdrag att i samverkan med andra univer-

sitet och högskolor genomföra ett utvecklings-
projekt med syfte att förnya högskoleingenjörs-
och civilingenjörsutbildningarna. Genom att för-
ändra innehåll samt undervisnings- och arbets-
former kan utbildningarna bli mer attraktiva för
de grupper som traditionellt sett inte söker sig
till dessa. Förnyelsen syftar till att stimulera re-
kryteringen, framför allt bland kvinnor, och till
att höja kvaliteten på utbildningarna. Projektet,
som antog namnet Nylng, slutredovisades till
regeringen i mars 1999. Projektet har resulterat i
analyser och förslag till förnyelse under ett antal
områden, så som flexibel ingenjörsutbildning,
samverkan med näringslivet, människa-teknik-
samhälle, ingenjörsutbildningen och genus, lä-
randet i centrum, den sinnliga förståelsen, exa-
mination och utvärdering samt rekrytering. För-
slagen pekar bl.a. på möjligheten att samordna
inledande delar av civilingenjörsutbildning och
högskoleingenjörsutbildning, att öka inslaget av
problembaserat lärande och kreativa moment, att
utveckla och fördjupa inslaget av humanistiska
och samhällsvetenskapliga kunskaper samt att
utveckla examinationen till att vara en del av lä-
randeprocessen och inte enbart utgöra en kun-
skaps-kontroll.

Med anledning av att utbildningar i naturve-
tenskap och teknik är prioriterade i den utbygg-
nad som genomförs under perioden 1997-2000
och i ännu högre grad i den fortsatta utbyggnad
som föreslås i denna proposition, anser regering-
en att det är en mycket viktig uppgift för hög-
skolorna att öka ansträngningarna med den pe-
dagogiska utvecklingen av ingenjörsutbild-
ningarna. Det arbete som utförts av Linköpings
universitet är ett värdefullt bidrag till detta arbe-
te. Linköpings universitet kommer att ha en sär-
skild uppföljningskonferens i syfte att sprida
kunskap om de erfarenheter som har gjorts.

Studenternas förkunskaper i matematik

Regeringen gav i mars 1998 Högskoleverket i
uppdrag att, efter samråd med Statens skolverk,
utreda och analysera om förkunskaperna i mate-
matik förändrats hos studenterna vid högskolans
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar,
om högskolan förändrat sina krav på studenter-
nas förkunskaper och om de krav som högskolan
har på studenterna är ändamålsenliga i förhållan-
de till den utbildning som ges vid högskolan.
Högskoleverket tillsatte en bedömningsgrupp
med anledning av uppdraget. Bedömningsgrup-

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

pens slutsatser är bl.a. att teknologemas förkun-
skaper i matematik har försämrats inom vissa
områden jämfört med för tio år sedan. Vidare
konstateras att det finns stora variationer i för-
kunskaperna hos dem som börjar högskolestudi-
er i naturvetenskap och teknik. Åtskilliga stu-
denter har så svaga förkunskaper att det blir svårt
för dem att tillgodogöra sig undervisningen i
matematik så som den ser ut i dag. Gruppen
konstaterar även att huvuddelen av matema-
tikundervisningen inom universitet och hög-
skolor fortfarande bedrivs på ett traditionellt
sätt. Slutligen konstaterar bedömnings gruppen
att problemen torde vara liknande i jämförbara
länder.

Bedömningsgruppen lämnar en rad förslag
som rör undervisningens anpassning till studen-
ternas förkunskaper och förmåga, lärarna och lä-
rarrollen, samverkan mellan gymnasieskola och
högskola, matematikens roll i gymnasieskolan
och högskolan samt de gällande urvalsreglerna
för tillträde till högskoleutbildning.

Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder
vidtas för att komma till rätta med de problem
som utredningen visar på. Inte minst mot bak-
grund av den fortsatta utbyggnaden av de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningarna är det
viktigt att matematikundervisningen fungerar väl
på alla nivåer så att den dels ger studenterna de
kunskaper de behöver för att kunna fullfölja na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningar, dels
förmår attrahera nya grupper av studerande till
dessa utbildningar. Regeringen avser att under
året återkomma med förslag på en särskild sats-
ning inom matematikområdet.

Kvinnor och män

Andelen kvinnor inom de tekniska utbildningar-
na har ökat markant under senare år, särskilt in-
om civilingenjörsutbildningarna där 28 procent
av de studerande läsåret 1997/98 var kvinnor.
Även andelen kvinnor inom högskoleingen-
jörsutbildningarna har ökat och uppgår nu till 26
procent. Andelen kvinnor varierar dock mellan
olika utbildningar.

5.3.4 Vårdutbildningar

Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg

I juni 1998 beslutade regeringen att inrätta en
kommission, den s.k. Vårdkommissonen, med
uppgift att föreslå åtgärder för att underlätta re-
kryteringen av personal till vård- och omsorgs-
sektorn samt närmare kartlägga framtida utbild-
ningsbehov inom denna sektor. Kommissionen
presenterade i juli 1999 sitt arbete i rapporten
Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44).

Vårdkommissionen föreslår att staten skall
inleda diskussioner med landstingen i syfte att
huvudmannaskapet för samtliga s.k. landstings-
kommunala utbildningar helt överförs till staten
senast år 2001. Som skäl för detta anger kommis-
sionen bl.a. att det samlade statliga huvudmanna-
skapet utgör en viktig princip för att staten skall
kunna göra en helhetsbedömning och ta sitt an-
svar för den högre utbildningens inriktning och
dimensionering i ett nationellt perspektiv, i rela-
tion till landets, arbetsmarknadens och de en-
skilda studenternas behov. Vårdkommissionen
anser även att ett samlat huvudmannaskap för
utbildningen skulle underlätta möjligheten att
tillgodose kommuners och övriga vårdgivares
behov av personal. Vidare anser kommissionen
att den avtalskonstruktion som i dag används,
där landstingen överlåter åt högskolan att bedriva
utbildningen, innebär en oklar ansvarsfördelning
mellan stat, landsting och högskola.

Kommissionen föreslår även att antalet ny-
börjarplatser på sjuksköterskeutbildning skall
utökas med 1 000 senast höstterminen år 2002.
Vad gäller utökning av sjuksköterskeutbildning
med nuvarande huvudmannaskap gäller dagens
finansieringsprincip, där landstingen finansierar
de utökade kostnader som inte täcks av det rik-
tade statsbidraget till landstingen från Utgifts-
område 16 Utbildning och universitetsforskning.

Vårdkommissionen föreslår vidare att läkarut-
bildningen skall utökas med 200 nybörjarplatser
senast höstterminen år 2002. En förutsättning
för detta är dock, enligt kommissionen, att staten
och de enskilda landstingen kommer överens om
statens ersättning för praktik och forskning.

Denna ersättning regleras för närvarande ge-
nom två separata avtal. Det ena avtalet, som avser
läkarutbildningen och den medicinska forsk-
ningen m.m., slöts år 1989 och godkändes av
riksdagen i samband med behandlingen av pro-
positionen Om forskning (prop. 1989/90:90,
bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328). Det

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andra avtalet, som avser tandläkarutbildningen
och den odontologiska forskningen, slöts år 1992
och godkändes av regeringen år 1993.

Sedan avtalen ingicks har mål- och resultat-
styrning samt ett nytt resurstilldelningssystem
införts för den grundläggande högskoleutbild-
ningen inom den statliga högskolan. Detta har
fått till följd att väsentliga delar av avtalen inte
går att tillämpa. Regeringen tillkallade i juni 1997
en utredare med uppdrag att biträda Utbild-
ningsdepartementet med att genomföra en över-
syn och omförhandling av ovan nämnda avtal.
Vid diskussioner med en förhandlingsdelegation
utsedd av berörda landsting framkom att lands-
tingen inte var beredda att sluta nya avtal med
ovan nämnda ändringar. Regeringen beslutade i
december 1998 att säga upp avtalen. Avtalen har
en uppsägningstid om fem år.

ner. Den regionala fördelningen av den grund-
läggande utbildningen är därför ett viktigt in-
strument för att underlätta för landstingen att
rekrytera läkare till specialistutbildningstjänster
över hela landet. Det har också visat sig att ett
ökat samarbete mellan universiteten och sjukhu-
sen utanför universitetsorterna underlättar för
landstingen att i framtiden rekrytera läkare till
orter utanför universitetsorterna.

År 1997/98 var antalet nybörjare på läkarut-
bildningen 850 och antalet examinerade de se-
naste fem åren ligger på i genomsnitt 750.1 rege-
ringens förslag till utbyggnad har 550 platser
vardera året reserverats för utbyggnaden av lä-
karlinjen, vilket innebär att antalet examinerade
per år bör kunna öka med 200.

Fördelningen av platser för utbildning av läka-
re framgår av tabell 5.12 (se även tabell 5.11).

Regeringens bedömning: Regeringen delar
Vårdkommissionens bedömning av behovet av
en utökning av dimensioneringen av utbildning
för sjuksköterskor och läkare. Regeringen avser
att under hösten inleda diskussioner med lands-
tingen i syfte att klargöra under vilka förutsätt-
ningar det samlade huvudmannaskapet för de
nuvarande landstingskommunala vårdutbild-
ningarna kan överföras till staten.

Skälen för regeringens bedömning: I tabell 5.12
lämnar regeringen ett förslag till fördelning av de
platser på läkarutbildningen som föreslås av
Vårdkommissionen. I enlighet med nu gällande
avtal om ersättning för klinisk utbildning och
forskning mellan staten och enskilda landsting
har landstingen rätt att först fr.o.m. läkarutbild-
ningens sjätte termin kräva viss ersättning från
staten.

När det gäller det ökade behovet av läkare
grundar sig Vårdkommissionens bedömning på
prognoser från främst Landstingsförbundet och
Sveriges Läkarförbund. Landstingsförbundet be-
dömer att rekryteringsbehovet av läkare år 2015
kommer att kraftigt överstiga tillgången på spe-
cialistutbildade läkare. Detta beror främst på ål-
derstrukturen hos läkarkåren som innebär att
antalet pensionsavgångar kommer att öka. Ett
annat problem är den regionala fördelningen av
läkarna. Många läkare väljer att stanna kvar på
universitetsorten eller i dess närhet. Redan nu
rapporteras betydande vakanser från främst
landstingen i Norrland och andra inlandsregio-

iTabell 5.12 Fördelning av platser för läkarutbildning 1
LÄROSÄTEN	EXAMINERADE 1998*	NYBÖRJARE 1998'	BERÄKNAD ÖKNING AV EXAMINERADE EFTER EXPANSION 2001 OCH 2002
Uppsala universitet	130	123	32
Lunds universitet	174	151	32
Göteborgs universitet	93	123	40
Umeå universitet	103	143	22
Linköpings universitet	71	88	40
Karolinska institutet	216	224	34
Summa	787	852	200

') Källa: Högskoleverkets NU-databas

Vid fördelningen har hänsyn tagits till att Umeå
universitet fick en förstärkning med ytterligare
10 platser år 1998 samt till att Linköpings univer-
sitet kan utnyttja Örebro läns landsting och Jön-
köpings läns landstings sjukvårdsorganisation för
undervisning och forskning.

När det gäller det ökade behovet av sjukskö-
terskor grundar sig Vårdkommissionens bedöm-
ning på prognoser från främst Landstingsför-
bundet och Vårdförbundet. Beträffande
finansieringen av utökad sjuksköterskeutbild-
ning gäller, vid nuvarande huvud-mannaskap, rå-
dande finansieringsmodell enligt vilken lands-
tingen bekostar 80 procent av en utökning och

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

staten resterande 20 procent. Se även avsnitt
5.3.1.

Vissa examensfrågor inom vård och omsorg

Reglering av specialistutbildning för
sjuksköterskor

Regeringen tillsatte år 1994 en parlamentarisk
kommitté (Behörighetskommittén, dir. 1994:2)
med uppgift att göra en samlad översyn av prin-
ciperna för legitimation och behörighet inom
hälso- och sjukvården samt närliggande områ-
den. Regeringen föreslog i enlighet med kom-
mitténs förslag i propositionen Yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område (prop.
1997/98:109) att endast de sjuksköterskor som
genomgått en reglerad vidareutbildning för sjuk-
sköterskor får rätt att i verksamhet inom hälso-
och sjukvården använda den titel som motsvaras
av specialistsjuksköterskeexamen. Riksdagen till-
styrkte förslaget (bet. 1997/98:SoU22, rskr.
1997/98:53). Regeringen avser att under hösten
införa ett antal specialistsjuksköterskeexamina i
examensordningen, bilaga 2 till högskoleförord-
ningen (1993:100).

Antalet reglerade specialistbeteckningar måste
vägas mot nödvändigheten av en flexibel sjuk-
vårdsorganisation. Tillgång till vidareutbildning
för sjuksköterskor som inte leder till en specia-
listsjuksköterskeexamen som regleras i examen-
sordningen är naturligtvis fortfarande nödvän-
digt och avgörande för en framtida god kvalitet
inom hälso- och sjukvården liksom omsorgen.

Personer som har äldre sjuksköterskeutbild-
ning uppfyller i vissa fall inte de behörighetskrav
som lärosätena ställer för tillträde till specia-
listutbildningar för sjuksköterskor. Regeringen
har erfarit att lärosätena har intagit en mer re-
striktiv hållning vad gäller att bevilja undantag
från vissa behörighetskrav för dessa grupper. Av
regeringens proposition Tillträde till högre ut-
bildning m.m. (prop. 1995/96:184) framgår att
behörighetskraven skall ange vilka förkunskaper
som är nödvändiga för att följa aktuell utbild-
ning. Det skall vara möjligt för personer med
olika bakgrund att konkurrera på lika villkor om
dessa platser. Behörighetskraven bör vara så ut-
formade att de inte i realiteten utgör ett hinder
för vissa grupper av sökande.

Kvinnor och män

Berörda universitet och högskolor har sedan år
1997 i uppdrag att vidta åtgärder för att öka an-
delen män inom de vård- och farmaciutbildning-
ar där män är underrepresenterade. Återrappor-
teringen i högskolornas årsredovisningar visar på
en ojämn nivå vad gäller vidtagna åtgärder. Sär-
skilt när det gäller åtgärder som syftar till att öka
rekryteringen av män till utbildningar inom vård
och omsorg där dessa är underrepresenterade är
såväl antalet åtgärder som uppnådda resultat inte
tillfredsställande. Från och med år 2000 kommer
flertalet högskolor att bedriva vårdutbildning.
Detta problem bör därför särskilt uppmärksam-
mas av berörda högskolor.

5.3.5 Lärarutbildningar

Lärarutbildningskommitténs betänkande och
proposition om den framtida lärarutbildningen

Lärarutbildningskommittén (U 1997:07, Dir.
1997:54) lämnade den 15 juni 1999 sitt förslag till
förändringar av lärarutbildningen. Betänkandet
Att lära och leda (SOU 1999:69) är fram till den
1 november 1999 föremål för en bred remissbe-
handling. En proposition avseende den framtida
lärarutbildningen kommer att läggas fram under
år 2000.

Forskningsanknytning och kompetensutveckling

Högskoleverket har under tre år haft särskilda
medel att fördela för forskningsanknytning av
lärarutbildningen och kompetensutveckling av
lärarutbildare. Medel har hittills fördelats till 16
av landets lärosäten. Högskoleverket skall senast
den 30 juni 2000 till Utbildningsdepartementet
beskriva de projekt som verket har beviljat medel
för samt redovisa effekterna av den kompe-
tensutveckling som då skall ha genomförts. Me-
del för utveckling av lärarutbildningen kommer
för år 2000 att anvisas under anslaget B53 Sär-
skilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.

Utbildning av Waldorflärare

Högskoleverket lämnade i oktober 1998 på rege-
ringens uppdrag ett förslag av ramkaraktär till en

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningsplan för alla lärarkategorier inom
Waldorfskolan. Förslaget överlämnades till Lä-
rarutbildningskommittén (U 1997:07), som har
behandlat förslaget (se ovan). På regeringens
uppdrag har Lärarhögskolan i Stockholm till-
sammans med Stiftelsen Rudolf Steinerhögsko-
lan utarbetat en kursplan för en grundskollärar-
utbildning med Waldorfinriktning.

För budgetåret 2000 anvisas Stiftelsen Rudolf
Steinerhögskolan 2,7 miljoner kronor för att
kunna genomföra en påbyggnadsutbildning i
Waldorfpedagogik. (Se avsnitt B52 Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m., anslags-
posten 10).

Regionala utvecklingscentrum för lärarutbildning

Flertalet högskolor med lärarutbildning har
etablerat regionala utvecklingscentrum. Av läro-
sätenas årsrapporter framgår att verksamhet och
struktur varierar vid dessa centra. Detta är rim-
ligt mot bakgrund av varje lärosätes allmänna
uppgift att samverka med det omgivande sam-
hället och lärarutbildningens uppdrag att regio-
nalt och lokalt möta skolans och lärarfortbild-
ningens behov. Detta kan ske bl.a. genom
kompetensutveckling för lärare och de lärare i
högskolan som medverkar i lärarutbildningen.

Särskilda insatser för att främja läraryrkets
utveckling och rekrytering

Den 31 augusti 1998 undertecknade skolminis-
tern, Svenska Kommunförbundet, Lärarförbun-
det, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna en
"Avsiktsförklaring om åtgärder för att främja lä-
raryrkets utveckling och rekrytering".

En arbetsgrupp avlämnade den 9 mars 1999 en
rapport med en handlingsplan. I handlingsplanen
ingår bl.a. ett skolutvecklingsprojekt och ett an-
tal åtgärder för att öka rekryteringen till lärarut-
bildningen, i synnerhet med inriktning mot ma-
tematik och naturvetenskap.

Enligt handlingsplanen genomförs under två
år en försöksverksamhet för utveckling av sam-
arbetet mellan kommunala arbetsgivare och hög-
skolans lärarutbildning. I denna ingår en särskild
rekrytering och utbildning av lärare för under-
visning i matematik, naturvetenskap och teknik.
Utbildningen, som regleras av en särskild för-
ordning (1999:234) om särskilda lärarutbildning-

ar har som en förutsättning att den som utbildas
skall vara anställd av en kommun.

Vidare har särskilda medel avsatts till tre uni-
versitet för att fullgöra ett regeringsuppdrag som
avser utveckling av forskning och forsknings-
möjligheter för lärare.

I handlingsplanen ingår vidare att rekrytera
officerare i samarbete med Försvarsmakten, per-
soner med utländsk bakgrund samt män till lä-
rarutbildningen.

Högskoleverket har fått i uppdrag att utveckla
sitt internetbuma studieinformationssystem så
att det utbud av högskolekurser som kan vara av
intresse för skolans lärare i vidareutbildnings-
syfte presenteras på ett lättillgängligt sätt.

Andra insatser i lärarutbildningen

Kulturinslag i lärarutbildningarna

Lärarhögskolan i Stockholm bedriver ett projekt
för pedagogisk förnyelse med utgångspunkt i
Shakespeares dramer. Lärarhögskolan kommer
att utvidga sitt projekt till att omfatta även andra
universitet och högskolor med lärarutbildning.
Regeringen har anvisat särskilda medel för pro-
jektet.

Mänskliga rättigheter

Unesco kommer under år 2000 att uppmärk-
samma de mänskliga rättigheterna inom olika
samhällssektorer. Svenska unescorådet kommer
då bl. a. att vända sig till landets universitet och
högskolor för en diskussion om hur området
mänskliga rättigheter kan bearbetas och konkre-
tiseras i lärarutbildningen.

Inom det av regeringen initierade informa-
tionsprojektet Levande Historia pågår ett flertal
aktiviteter i samarbete med landets lärarutbild-
ningar.

IT-kunskaper bland de nyexaminerade lärarna
Från och med den 1 januari 1998 skall alla nyex-
aminerade lärare ha kunskap om datorer och
andra informationstekniska hjälpmedel och deras
användning i undervisningen. För att nå detta
kunskapsmål har särskilda medel via Högskole-
verket ställts till förfogande för högskolor med
lärarutbildning. Verket redovisade huvuddelen av
sitt uppdrag i mars 1999 (se avsnitt 5.5.5).

Jämställdhet

Lärarhögskolan i Stockholm har tillsammans
med Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsar-

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

betsnämnden i Stockholms län utvecklat idéer
om hur rekryteringen av män till lärarutbildning-
en skulle kunna öka. En försöksverksamhet med
rekrytering av arbetslösa män till en förberedan-
de utbildning har genomförts under läsåret
1998/99. En utvidgning av försöket sker läsåret
1999/2000. Rekrytering av officerare som önskar
byta yrke är ytterligare en väg som några hög-
skolor arbetar med för att få fler män till lärarut-
bildningarna.

Skolans behov av lärare och högskolans
examensmål för lärarutbildningarna

Regeringen ser med oro på rapporter om bris-
tande tillgång på lärare i vissa ämnen och i vissa
regioner. För att förhindra befarad brist på lärare
inom ämnena matematik, naturvetenskap och
teknik samt för att vinna erfarenheter av att re-
krytera personer med andra yrkeserfarenheter till
lärarutbildningarna har åtgärder med särskilda
lärarutbildningsinsatser enligt förordningen
(1999:234) om särskilda lärarutbildningar vidta-
gits.

Regeringen ser också mycket allvarligt på att
vissa lärosäten inte förväntas nå examensmålen
för grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4—9 och gymnasielä-
rarexamen under innevarande planeringsperiod,
dvs. 1997-1999. Den genomsnittligt uppnådda
examinationen av grundskollärare 4-9 uppgår till
endast 44 procent mot förväntade 66 procent.
Motsvarande andel för gymnasielärarexamen är
51 procent.

Med anledning av det låga antalet sökande till
lärarutbildningar med inriktning mot matematik,
naturvetenskap och teknik kallade Utbildnings-
departementet de lärarutbildningsansvariga vid
landets universitet och högskolor till en genom-
gång av läget inför högskolornas lokala antagning
inför hösten 1999.

Härvid betonades vikten av ytterligare an-
strängningar att nå examensmålen. Vidare fram-
hölls betydelsen av att högskolorna vid antag-
ningen till lärarutbildningar med inriktning mot
matematik, naturvetenskap och teknik tillämpar
ett generöst tillgodoräknade. Vad gäller de stu-
denter som söker till lärarutbildning men saknar
behörighet för matematik-, naturvetenskap eller
teknikinriktning överväger regeringen åtgärder
för att högskolorna skall kunna erbjuda behörig-
hetsgivande utbildning under pågående grundut-
bildning.

Vidare diskuterades hur universitet och hög-
skolor skall kunna intensifiera sin rekrytering till
lärarutbildningar med inriktning mot matematik,
naturvetenskap och teknik. Flera universitet och
högskolor redovisade intressanta metoder för att
åstadkomma en förbättring. En redovisning av
vidtagna åtgärder och uppnådda resultat i sam-
band med höstens antagning kommer att lämnas
av lärosätena till Utbildningsdepartementet un-
der oktober månad.

Med kommande proposition om förändringar
av lärarutbildningen kan också komma att följa
ändringar i dimensioneringen av lärarutbildning-
en.

De examensmål och den planeringsinriktning
som angavs i budgetpropositionen för 1999 visar
på en god överensstämmelse med SCB:s progno-
ser över lärarbehovet fram till år 2005. Utgångs-
punkter för SCB:s prognoser är bl. a. barnkullar-
nas storlek, kommande pensionsavgångar,
utbildningarnas nuvarande dimensionering, lä-
rarstudenternas genomströmning och lärarnas
kvarvaro i yrket.

Avgörande för prognosens tillförlitlighet för
kommande perioder är dock i vilken grad läro-
sätena uppfyller examensmålen för innevarande
period.

Lärarexamina med praktisk-estetisk inrikt-
ning ligger utanför de angivna examensmålen för
grundskollärare och gymnasielärare. Både inom
grundskolan och gymnasieskolan förväntas be-
hovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen bli
betydligt större än antalet examine-ade under fle-
ra år framöver. Vidare är behovet av lärare med
specialpedagogisk kompetens mycket stort.
Härvid skall uppmärksammas behovet av speci-
alpedagogisk utbildning för att undervisa elever
med dyslexi.

Tabell 5.13 Examensmål och planeringsinriktning för lärar-
utbildningarna

	GYMNASIE- LÄRARE	GRUNDSKOL- LÄRARE FÖR ÄK 4-9	GRUNDSKOL- LÄRARE FÖR ÄK 1-7
Mäl för 1997-1999	3 720	4 440
Utfall 1997	902	969	2 188
Utfall 1998	1 002	993	2 062
Mäl för 2000-2002	4 485	6 240	5 600*
Planeringsinriktning	4 830*	4 200*	3 000*
för 2003-2005

* Avser planeringsinriktning

Regeringen bedömer att de tidigare beslutade ex-
amensmålen för grundskollärare med inriktning

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

mot undervisning i årskurserna 4—9 skall ligga
fast liksom examensmålen för gymnasielärare.

För att tillgodose skolans långsiktiga behov av
lärare i matematik, naturvetenskap och teknik
måste minst hälften av det totala antalet exami-
nerade grundskol- och gymnasielärare återfinnas
inom dessa områden.

En fortsatt minskning av antalet examinerade
grundskollärare med inriktning mot undervis-
ning i årskurserna 1-7 bör ske under de båda
kommande perioderna. Minskningen skall
främst ske vad gäller inriktning mot svenska-
samhällsorientering.

Behovet av antalet examinerade från det barn-
och ungdomspedagogiska programmet är fortfa-
rande svårt att bedöma. Högskolorna bör därför
inte genomföra några större förändringar i di-
mensioneringen av dessa.

5.3.6 Konstnärliga utbildningar

Regeringens förslag: Linköpings universitet och
Göteborgs universitet skall fr.o.m. andra kalen-
derhalvåret 2000 erhålla resurser för anordnande
av de utbildningar som finns vid Carl Malmstens
Skola respektive vissa utbildningar som finns vid
Stenebyskolan.

Skälen för regeringens förslag:

Carl Malmstens Skola

Carl Malmstens Skola är en s.k. kompletterande
skola som regleras enligt förordningen
(1996:1206) om fristående skolor. Linköpings
universitet och Stiftelsen Carl Malmstens Skola
har gemensamt tagit initiativ till ett samarbete
som innebär att Linköpings universitet tar över
de utbildningar som i dag finns vid Carl Malms-
tens Skola. Universitetet tilldelas fr.o.m. andra
kalenderhalvåret 2000 medel motsvarande totalt
700 helårsstudenter och helårsprestationer (se
tabell 5.11 avsnitt 5.3.2), varav 40 inom utbild-
ningsområdet design, för detta ändamål. (Se även
anslag A14. Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning).

Stenebyskolan

Stiftelsen Stenebyskolan har uttryckt önskemål
om att vissa utbildningar vid Stenebyskolan, som
är en s.k. kompletterande skola som regleras en-

ligt förordningen (1996:1206) om fristående
skolor, skall överföras till Göteborgs universitet
som har förklarat sig villigt att ta över dessa.
Universitetet tilldelas fr.o.m. andra kalenderhalv-
året 2000 medel motsvarande totalt 1 210 helårs-
studenter och helårsprestationer (se tabell 5.11
avsnitt 5.3.2), varav 70 inom utbildningsområdet
design, avsedda för detta ändamål. Satsningen
kommer att innebära en stor utökning av utbild-
ning inom design och hantverk förlagd till Dals
Lång-Ed i Bengtsfors kommun. Förutom de 70
utbildningsplatserna inom ramen för Göteborgs
universitet föreslås statsbidrag till Stenebyskolan
som kompletterande skola. (Se även anslag A14.
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbild-
ning).

Arkitektutbildningen

Regeringen gav i november 1997 Högskolever-
ket i uppdrag att se över arkitektutbildningarna.
Översynen av arkitektutbildningarna slutfördes
den 31 mars 1999. Högskoleverket lämnar två
förslag i frågor som det ankommer på regeringen
att fatta beslut om. Dels föreslås att arkitektut-
bildningen skall förlängas från 4,5 år till 5 år, dels
föreslås en ändring i målformuleringen för arki-
tektutbildning i examensordningen

(högskoleförordningens [1993:100] bilaga 2).
Regeringen anser att en förlängning inte är den
väg som bör väljas. När nya kunskapsområden
behövs med hänsyn till förändrade kompetens-
krav, är det i första hand högskolornas eget an-
svar att fortlöpande ompröva och anpassa ut-
bildningens uppläggning och innehåll inom de
ramar som anges i examensordningen, samt prio-
ritera inom respektive högskolas hela verksam-
hetsområde. Frågorna bereds för närvarande i
Regeringskansliet och Högskoleverkets rapport
kommer att remitteras.

Konsternas högskola i Stockholm

För att komplettera betänkandet Campus för
konst (SOU 1998:10) tillsatte regeringen under
år 1998 en arbetsgrupp med uppdrag att ytterli-
gare analysera kostnader för ett konstnärligt
campus förlagt till Konstfackområdet och en sär-
skild utredare som skulle analysera förutsätt-
ningar för verksamhetsmässig integrering mellan
de konstnärliga högskolorna i Stockholm. I de-
cember 1998 redovisades dessa uppdrag dels i
rapporten Kostnader för lokalisering av Campus
för konst på Konstfackområdet (dnr.
U98/4627/UH), dels i betänkandet Konst utan
gränser (Ds 1998:67).

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I betänkandet Konst utan gränser föreslår ut-
redaren bl.a. höjda ersättningsbelopp för de
konstnärliga grundutbildningarna, konstnärligt
utvecklingsarbete och samarbetsprojekt, att me-
del tillskjuts i ett särskilt anslag motsvarande ett
vetenskapsområde och att det uppförs en gemen-
sam byggnad för tvärkonstnärligt samarbete. Vi-
dare föreslår utredaren att de konstnärliga hög-
skolorna i Stockholm organiseras som en
sammanhållen självständig enhet med uppgift att
utveckla ett vetenskapsområde för konst där de
nuvarande högskolorna ingår som institutioner
med eget ansvar för grundutbildningen, att cam-
pus byggs ut stegvis och att byggnader för ge-
mensamma funktioner prioriteras redan i en
första etapp. Slutligen föreslår utredaren, liksom
tidigare utredare i betänkandet Campus för
konst, att en organisationskommitté får till upp-
gift att föra arbetet vidare.

Betänkandet och rapporten har remissbe-
handlats. Remissvaren ger en splittrad bild av in-
ställningen till de förslag som lämnas. De berör-
da högskolorna, även Kungl. Konsthögskolan
som tidigare har undantagits i utredningsarbetet,
är alla intresserade av någon form av samverkan
men uppfattningen om former, inriktning och
omfattning varierar kraftigt. Under det långa ut-
redningsarbetet - drygt 20 år av diskussioner och
utredningar om hur den konstnärliga högskole-
utbildningen i Stockholm skall organiseras och
lokaliseras - har fokus kommit att flyttas från lo-
kalfrågan till verksamheten. I och med denna ut-
redning har andra frågor än tidigare lyfts fram,
bl.a. vilken roll de konstnärliga högskoleutbild-
ningarna har i samhället, hur de genom samver-
kan kan utveckla det som i dag definieras som
konstnärligt utvecklingsarbete och om vilka krav
den framtida yrkesrollen som konstnärlig utöva-
re kommer att ställa på utbildningen inom det
konstnärliga området.

Regeringen avser att under hösten 1999 till-
sätta en särskild utredare med uppgift att i nära
samråd med de berörda högskolorna förbereda
organiserandet av en ny högskola, Konsternas
högskola i Stockholm, där de nuvarande hög-
skolorna inom en gemensam organisation ingår
som institutioner med ansvar för respektive
grundutbildning och gemensamt ansvar för
konstnärligt utvecklingsarbete. Det kommer inte
att ingå i utredarens uppdrag att förbereda en lo-
kalmässig samordning. Däremot skall högsko-
lorna hålla utredaren informerad om de företar
förändringar när det gäller lokalförsörjningen,
särskilt om det tas initiativ till någon form av lo-

kalmässig samordning. Verksamheten vid den
nya Konsternas högskola i Stockholm skall pla-
neras så att den finansieras inom befintliga ramar
och med beaktande av de planeringsförutsätt-
ningar som anges i avsnitt 5.3.2 i denna proposi-
tion. Utredaren skall lämna en delrapport till re-
geringen senast den 30 juni 2000. Ett slutligt
förslag skall lämnas till regeringen senast den 30
juni 2001. Målsättningen är att ett eventuellt
samgående mellan de konstnärliga högskolorna i
Stockholm är fullbordat den 1 januari 2002.

5.4 Grundforskning och
forskarutbildning

Nya universitet och högskolor med
vetenskapsområde

Den 1 januari 1999 inrättades tre nya universitet,
Karlstads universitet, Växjö universitet och Öre-
bro universitet. Beslutet innebär ett åtagande att
förse dessa nya universitet med tillräckliga
forskningsresurser så att de självständigt kan be-
driva forskning och forskarutbildning. I denna
proposition lämnar regeringen förslag om för-
stärkning av dessa lärosätens forskningsresurser.
Regeringen vill betona vikten av att de nya uni-
versiteten utvecklar sin forskning och forskarut-
bildning inom ett antal profilområden, som läro-
sätena själva bedömer som strategiska. Denna
bedömning bör ske med utgångspunkt både i
den kompetens som finns och som successivt
byggs upp, liksom utifrån de kvalitativa gransk-
ningar som lärosätet initierar. Regeringen har
erfarit att Högskoleverket avser att börja med de
nya universiteten i den andra omgången av sin
kvalitetsgranskning av universitet och högskolor.

Regeringen har vidare förutskickat att Mitt-
högskolan skall ges förutsättningar att kunna ut-
vecklas till universitet. I denna proposition anvi-
sar regeringen de förutsättningar som gäller för
de närmaste tre åren. Regeringen gör bedöm-
ningen att det inom de närmaste åren inte kom-
mer att finnas ekonomiskt utrymme för att in-
rätta fler nya universitet.

Högskoleverket har tidigare tilldelat Högsko-
lan i Karlskrona/Ronneby vetenskapsområdet
teknik och Högskolan i Kalmar har fått veten-
skapsområdet naturvetenskap. Malmö högskola
har fått vetenskapsområdet medicin genom
övertagandet av odontologiska fakulteten vid
Lunds universitet. Regeringen ser det som ange-

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

läget att dessa högskolor utvecklar forskning och
forskarutbildning i discipliner inom dessa veten-
skapsområden som en markerad profilering. Det
är nödvändigt att förstärka dessa högskolor med
forskningsresurser. Utbyggnaden måste dock
ske utifrån vad som är möjliga åtaganden från
statsmakternas sida. I denna proposition lämnar
regeringen förslag om utökade resurser till hög-
skolorna i Karlskrona/Ronneby och Kalmar.

Mälardalens högskola har ansökt om att få
tekniskt respektive humanistisk-samhälls-
vetenskapligt vetenskapsområde. Högskolever-
ket har behandlat ansökan och tillstyrker att
högskolan erhåller tekniskt vetenskapsområde.
Regeringen avser att närmare pröva ansökan och
att återkomma i frågan i nästa forskningspolitis-
ka proposition.

Vetenskapsområde

Uppdelningen i vetenskapsområden är huvud-
sakligen ett sätt för statsmakterna att fördela re-
surser till forskning och forskarutbildning. Det
finns fyra vetenskapsområden: humanistisk-
samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturveten-
skapligt och tekniskt. Regeringen föreslår riks-
dagen hur ett lärosätes resurser skall fördelas
mellan vetenskapsområdena. Riksdag och rege-
ring kan därmed styra forskning och forskarut-
bildning till vissa områden. Regeringen har också
möjlighet att i regleringsbrev föreskriva att
forskning och forskarutbildning med viss inrikt-
ning särskilt skall bedrivas vid ett lärosäte.

Också rätten att anordna forskarutbildning
och utfärda examen inom denna är knuten till
vetenskapsområden. Universiteten har en gene-
rell rätt att examinera inom forskarutbildning.
För högskolor som inte är universitet gäller att
forskarutbildning och rätt att utfärda examen in-
om sådan utbildning är begränsad till vetenskap-
sområde som finns vid högskolan genom beslut
enligt 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434). Ett
beslut om att inrätta ett vetenskapsområde får
meddelas, om grundutbildning och forskning vid
högskolan har en sådan kvalitet och omfattning
inom området att forskarutbildning kan bedrivas
på en hög vetenskaplig nivå.

Beslut om vetenskapsområden fattades ur-
sprungligen av Högskoleverket men genom en
ändring av högskolelagen som trädde i kraft den
1 april 1999 är det regeringen som beslutar om
det skall finnas vetenskapsområde vid en hög-
skola som inte är universitet (prop. 1998/99:1,

utg. omr. 16, bet. 1998/99:UbUl, rskr.
1998/99:98). Genom den nya ordningen uppnås
ett tydligare samband mellan beslutet om veten-
skapsområde och tilldelningen av resurser för
forskarutbildning inom området. Beslut om re-
surstilldelningen fattas av riksdagen efter förslag
av regeringen. Det ansågs rimligt att regeringen,
som skall göra en samlad bedömning av behovet
av forskning och forskarutbildning, gavs rätten
att besluta om vetenskapsområden och föreslå
riksdagen vilka resurser som skall anvisas det
området. Häri ligger också att vetenskapsområ-
den kan inrättas vid en högskola bara om det
finns statsfinansiella förutsättningar för detta och
om det ligger i linje med regeringens forsknings-
politiska bedömning.

Det nya Karlstads universitet har anslag för
två vetenskapsområden, nämligen det tekniska
och det humanistisk-samhällsvetenskapliga. De
två nya universiteten i Växjö och Örebro har an-
slag för det humanistisk-samhällsveten-skapliga
området. I denna proposition lämnar regeringen
förslag om utökade medel till dessa universitet.
Inom ramen för anslagsposten Övriga forsk-
ningsresurser ges dessa universitet möjlighet att
utveckla forskning och forskarutbildning inom
profilområden som de bedömer vara av strate-
gisk betydelse, men som inte ryms inom deras
respektive vetenskapsområden.

Resurser för grundforskning och forskarutbildning

Riksdagen har med anledning av de förslag som
regeringen lade fram i 1999 års ekonomiska vår-
proposition (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) beslutat att
anslagen för grundforskning och forskarutbild-
ning skall höjas med totalt 779 miljoner kronor
för perioden 2000-2002. För år 2000 har 70 mil-
joner kronor beräknats och dessa är främst av-
sedda att tilldelas de nya universiteten i Karlstad,
Växjö och Örebro. För den totala förstärkningen
av grundforskning och forskarutbildning har 400
miljoner kronor beräknats för år 2001 och ytter-
ligare 309 miljoner kronor för år 2002.

I denna proposition lägger regeringen endast
fram förslag om utökade resurser till de nya uni-
versiteten, Mitthögskolan samt Högskolan i
Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar.
Förslag till fördelning av övriga medel lämnas i
nästa forskningspolitiska proposition och i bud-
getpropositionen för år 2001. Beredning av för-
slag till fördelning av dessa medel kommer att

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ske mot bakgrund av de forskningsstrategier
som bl.a. universitet och högskolor skall lämna
till regeringen i december 1999.

Stiftelsesatsningar för högskolan

Utöver de statliga forskningsresurser som ställs
till förfogande till universitet och högskolor till-
kommer medel från forskningsstiftelserna. Deras
insatser är av stor vikt för den forskning och
forskarutbildning som bedrivs vid universitet
och högskolor, vilket framgår under avsnitt 7
Nationella och internationella forskningsresur-
ser.

KK-stiftelsen är den enda av stiftelserna som
bildats av medel med ursprung i löntagarfonder-
na som har ett särskilt ansvar för uppbyggnad av
forskningsverksamhet vid högskolor och nya
universitet. Stiftelsen har en viktig roll när det
gäller att skapa nya former för samarbete mellan
högskolan och näringslivet. Dess insatser komp-
letterar på ett betydelsefullt sätt de statliga sats-
ningarna inom dessa områden.

KK-stiftelsen arbetar målmedvetet för att
bygga upp och skapa förutsättningar för goda
forskningsmiljöer vid högskolorna. Stiftelsen har
t.o.m. år 1999 fördelat drygt 380 miljoner kronor
för uppbyggnad av forskningsverksamhet vid
högskolor och nya universitet. Därutöver till-
kommer näringslivsfinansiering med 200 miljo-
ner kronor.

Relativt få högskolor och nya universitet har i
dag tillräckliga grundförutsättningar för att byg-
ga en profilerad forskning och att inledningsvis
attrahera finansiering från näringslivet. Av de
fördelade medlen för perioden har en särskild
s.k. plattformssatsning om 195 miljoner kronor
därför gjorts för att öka möjligheterna för upp-
byggnad av en kvalificerad forskningsmiljö och
skapa förutsättningar för att på sikt få finansie-
ring även från näringslivet.

Regeringen har erfarit att KK-stiftelsen nyli-
gen beslutat att avsätta en ekonomisk ram för
nya beslut om totalt ytterligare 510 miljoner
kronor till högskolor och nya universitet för åren
2000-2001. Härav utgör 212 miljoner kronor
ramen för en ny tvåårig plattformssatsning och
270 miljoner kronor för nya fleråriga profilsats-
ningar. Satsningarna kommer att stärka forsk-
ningsverksamheten vid dessa högskolor och uni-
versitet. Plattformssatsningen för åren 2000 och
2001 framgår av tabell 5.14.

KK-stiftelsen finansierar i dag ca 150 dokto-
randtjänster inom ramen för 12 olika företags-
forskarskolor. KK-stiftelsen respektive näringsli-
vet finansierar verksamheten med ca
350 miljoner kronor vardera. För att förbättra
tillgången på kvalificerade forskarutbildade lärare
inom IT, särskilt inom informatik och dataveten-
skap, vid högskolor och nya universitet satsar
stiftelsen 196 miljoner kronor under perioden
1999-2003.

Stiftelsen delfinansierar även omstrukturering
och långsiktig kompetensuppbyggnad av indust-
riforskningsinstituten. Av de medel som stiftel-
serna avsatt för denna verksamhet har
50 miljoner kronor avsatts för att särskilt stödja
uppbyggnad av ett nära samarbete mellan forsk-
ningsinstitut samt högskolor och nya universitet.

Stiftelsen tillfördes ca 3,5 miljarder kronor i
stiftelsekapital vid bildandet år 1994. Stiftelsens
tillgångar per 1 juli 1992 - efter det att ca 2 mil-
jarder kronor har utbetalats - uppgår till ca 6,2
miljarder kronor där en stor del är bundet i
framtida åtaganden. Stiftelsens möjligheter att i
dialog med Utbildningsdepartementet även lång-
siktigt kunna göra stora insatser för att finansiera
uppbyggnaden av forskning vid och utveckling
av högskolorna och de nya universiteten synes
därför goda. Regeringen ser med tillfredsställelse
på KK-stiftelsens insatser för att bidra till att
bygga upp forskningen vid högskolorna och de
nya universiteten.

113

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Tabell 5.14 KK-stiftelsens plattformssatsning åren 2000- 1 12001 1
Universitet/högskola	år 2000	år 2001
Karlstad	10	10
Örebro	10	10
Växjö	10	10
Mitthögskolan	10	10
Kalmar	10	5
Karlskrona/Ronneby	10	5
Mälardalen	5	5
Malmö	5	5
Borås	5	5
Dalarna	5	5
Gävle	5	5
Kristianstad	5	5
Skövde	5	5
Halmstad	5	5
Trollhättan/Uddevalla	5	5
Södertörn	3	3
Gotland	3	3
Summa	111	101

Forskningsanknytning av vård- och
omsorgsutbildningar

I samband med 1977 års högskolereform gavs
förutsättningar för att knyta forskning och fors-
karutbildning till de landstingskommunala vård-
och omsorgsutbildningama. Särskilda medel har
under flera år avsatts för detta ändamål. Univer-
siteten har haft i uppdrag att särskilt redovisa vis-
sa av dessa medel. Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU
2000) konstaterar i sitt slutbetänkande God vård
på lika villkor (SOU 1999:66) att stora föränd-
ringar har skett och fortfarande pågår inom både
grundutbildning och forskarutbildning inom de
s.k. "nya" vårdforskningsämnena, som har sin
grund i huvudämnena för vård- och omsorgs-
utbildningar. Denna även internationellt sett
snabba positiva utveckling illustreras av att anta-
let disputerade inom dessa områden har ökat
kraftigt. Som bidragande orsaker till denna ut-
veckling anger HSU 2000 dels överflyttningen av
vårdhögskolorna till den statliga högskolan, dels
tillgången till Vårdalsstiftelsen som finansiär.
Detta har också möjliggjort ett intensivt kvali-
tetsutvecklingsarbete.

Mot bakgrund av de positiva resultat inom
vårdforskningsområdet som redovisas av HSU

2000 bedömer regeringen att en särskild redovis-
ning av medlen för vårdforskning inte längre är
nödvändig. Regeringen förutsätter dock att den
positiva utvecklingen inom detta område fort-
sätter.

Forskningsanknytning av lärarutbildningen

Riksdagen har med anledning av regeringens för-
slag i budgetpropositionen för år 1999 (prop.
1998/99:1, utg.omr. 16, bet. 1998/99:UbUl,
rskr. 1998/99:98) beslutat att försöksverksam-
heten med forskningsanknytning av lärarutbild-
ningen skall fortsätta. I avvaktan på eventuella
senare förslag föreslår regeringen i avsnitt 5.3.5
att denna försöksverksamhet fortsätter år 2000.
Regeringen förutsätter dock att behoven av att
stärka forskningsanknytningen för lärarutbild-
ningen beaktas av de nya universiteten och av
Mitthögskolan i samband med förstärkningen av
deras forskningsmedel.

5.4.1 Fortsatt utbyggnad av
grundforskning och
forskarutbildning

Regeringens förslag:

- Stockholms universitet skall erhålla re-
surser för inordnandet av Statens psy-
kologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) i
Stockholms universitetsbibliotek.

- Linköpings universitet skall erhålla resur-
ser för utbyggnad av forskning och fors-
karutbildning inom det tekniska veten-
skapsområdet vid Campus Norrköping.

- Karolinska institutet skall erhålla resurser
för övertagandet av Hälso- och sjukvår-
dens utvecklingsinstituts (Spri) bibliotek.

- Karlstads universitet, Växjö universitet
och Örebro universitet skall erhålla re-
surser för forskning och forskarutbild-
ning.

- Mitthögskolan skall erhålla resurser för
forskning.

- Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall
erhålla resurser för forskning och fors-
karutbildning inom det tekniska veten-
skapsområdet.

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

- Högskolan i Kalmar skall erhålla resurser
för forskning och forskarutbildning in-
om det naturvetenskapliga vetenskap-
sområdet.

- Högskolan i Gävle skall erhålla resurser
för byggforskning.

Regeringens bedömning: Som planeringsförut-
sättning för åren 2001 och 2002 bör gälla att

- Karlstads universitet, Växjö universitet
och Örebro universitet skall erhålla yt-
terligare resurser för forskning och fors-
karutbildning,

- Mitthögskolan skall erhålla ytterligare re-
surser för forskning,

- Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall
erhålla ytterligare resurser för forskning
och forskarutbildning inom det tekniska
vetenskapsområdet,

- Högskolan i Kalmar skall erhålla ytterli-
gare resurser för forskning och forskar-
utbildning inom det naturvetenskapliga
vetenskapsområdet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:

Stockholms universitet, Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek (SPPB)

Regeringen föreslår att anslaget till Stockholms
universitet permanent ökas med 6 891 000 kro-
nor för inordnandet av SPPB i Stockholms uni-
versitetsbibliotek. Medel för ändamålet har be-
räknats under anslaget B8 Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning.
För år 2000 föreslås dessutom att universitetet
tillförs ytterligare 1 500 000 kronor för ändamå-
let från anslagssparande. Skälen för regeringens
förslag finns redovisade under avsnitt 7 Natio-
nella och internationella forskningsresurser.

Linköpings universitet, teknisk forskning
Linköpings universitet har etablerat en omfat-
tande grundutbildning vid Campus Norrköping.
Riksdagen har tidigare beslutat om medel för
forskning inom Tema Etnicitet och vissa övriga
resurser för forskning och forskarutbildning vid
Campus Norrköping. Det är angeläget att
framför allt teknisk forskning byggs upp i Cam-
pus Norrköping. Regeringen föreslår därför att
Linköpings universitet erhåller 8 miljoner kronor
för sådan forskning och forskarutbildning vid

Campus Norrköping. Medel för ändamålet har
beräknats under anslaget B12 Linköpings univer-
sitet: Forskning och forskarutbildning.

Karolinska institutet, Hälso- och sjukvårdens ut-
vecklingsinstituts (Spri) bibliotek

Regeringen föreslår att Karolinska institutet skall
erhålla 7 miljoner kronor för övertagandet av
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstituts
(Spri) bibliotek. Biblioteket har tidigare finansie-
rats över utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg. Medel för ändamålet har be-
räknats under anslaget B14 Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning.

Resurser till Karlstads universitet, Växjö universitet
och Örebro universitet för forskning och forskarut-
bildning

Regeringen beslutade i juli 1998 att ge högsko-
lorna i Karlstad, Växjö och Örebro rätt att be-
nämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 1999.
Regeringen har vidare i regeringsförklaringen
betonat vikten av att dessa lärosäten tilldelas re-
surser. De nya universiteten bör utveckla forsk-
ning och forskarutbildning inom de profilområ-
den som respektive lärosäte bedömer vara av
strategisk betydelse. Regeringen föreslår därför
att 22 miljoner kronor anslås till respektive uni-
versitet. Medel för ändamålet har beräknats un-
der anslagen B20 Karlstads universitet: Forsk-
ning och forskarutbildning, B22 Växjö
universitet: Forskning och forskarutbildning
samt B24 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning.

Resurser till Mitthögskolan för forskning
Regeringen föreslår att 22 miljoner kronor anslås
till forskning vid Mitthögskolan. Medel för än-
damålet har beräknats under anslaget B26 Mitt-
högskolan: Forskning.

Resurser till Högskolan i Karlskrona/Ronneby och
Högskolan i Kalmar for forskning och forskarut-
bildning

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har av Hög-
skoleverket tilldelats vetenskapsområdet teknik
och Högskolan i Kalmar har tilldelats vetenskap-
sområdet naturvetenskap. Det är angeläget att
dessa högskolor ges möjlighet att utveckla fors-
karutbildning inom dessa områden. Regeringen
föreslår därför att 2 miljoner kronor anslås till
respektive högskola för att utveckla forskarut-
bildning inom de vetenskapsområden som de har
tilldelats. Regeringen förutsätter att högskolorna

115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvecklar kvalitativt högstående profilområden
inom respektive vetenskapsområde. Medel för
ändamålet har beräknats under anslagen B28
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning
och forskarutbildning och B32 Högskolan i
Kalmar: Forskning och forskarutbildning.

Högskolan i Gävle, byggforskning

Vid Kungl. Tekniska högskolan finns Institutio-
nen för byggd miljö som är lokaliserad till Gävle.
Institutionen har hittills finansierats genom ett
årligt bidrag från Byggforskningsrådet
(Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads-
försörjning och byggande). Regeringen föreslår
att Högskolan i Gävle erhåller 13 miljoner kro-
nor för övertagandet av Institutionen för byggd
miljö. Medel för ändamålet har beräknats under
anslaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete, anslagspost 6 Högskolan i Gävle.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Karlstads universitet, Växjö univer-
sitet och Örebro universitet skall erhålla ytterli-
gare 20 miljoner kronor vardera per år för forsk-
ning och forskarutbildning och att
Mitthögskolan skall erhålla ytterligare 10 miljo-
ner kronor per år för forskning. Vidare bör gälla
att Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Hög-
skolan i Kalmar skall erhålla ytterligare
10 miljoner kronor vardera per år för att utveckla
forskning och forskarutbildning inom sina re-
spektive vetenskapsområden.

Examensmål

Ett lärosäte som har tilldelats ett eller flera veten-
skapsområden har rätt att anordna forskarut-
bildning och utfärda licentiat- och doktorsexa-
men inom området. Universiteten samt
Chalmers tekniska högskola och Handelshög-
skolan i Stockholm har generell rätt att anordna
forskarutbildning och utfärda licentiat- och
doktorsexamen. Högskolan i Jönköping har rätt
att utfärda licentiat- och doktorsexamen i fyra
ämnen.

Med vissa undantag ges varje lärosäte med rätt
att utfärda licentiat- och doktorsexamen ett sär-
skilt uppdrag som innehåller kvantitativa mål för
examinationen inom forskarutbildningen. Målen
avser minsta antal examina inom de fyra veten-
skapsområdena (humanistisk-

samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturveten-
skapligt och tekniskt). Den första perioden avser
åren 1997-1999. Utfallet för år 1998 redovisas i
tabellerna 5.6 och 5.7 i samband med resultatbe-
dömningen i avsnitt 5.2.

Som framgår i avsnitten 5.2 och 5.6 kommer
regeringen att avvakta utfallet för den första tre-
årsperioden innan mål fastställs för nästa period.
Som examensmål för år 2000 kommer därför de
preliminära mål som fastställts för perioden
2000-2002 att gälla. Examensmål för de nya uni-
versiteten (Karlstads universitet, Växjö universi-
tet och Örebro universitet) och för högskolorna
med vetenskapsområde (Högskolan i Karlskro-
na/Ronneby, Högskolan i Kalmar och Malmö
högskola) bör tidigast fastställas i nästa forsk-
ningspolitiska proposition.

5.4.2 Forskarutbildning

Vid behandlingen av budgetpropositionen för år
1998 godkände riksdagen regeringens förslag om
en reformering av forskarutbildningen (prop.
1997/98:1, utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU7,
rskr. 1997/98:109). Med anledning därav beslu-
tade regeringen om ändringar i högskoleförord-
ningen (1993:100), vilka trädde i kraft den 1 april
1998. Reformen innebär i huvudsak att stats-
makterna anger kvantitativa mål för examinatio-
nen inom forskarutbildningen och att reglerna
för antagning till forskarutbildning vad avser
studiefinansieringen har skärpts. Dessa åtgärder
är ägnade att öka antalet examinerade i forskar-
utbildningen och att förbättra studievillkoren för
doktoranderna.

Antagning och studiefinansiering

Regeringens bedömning: Det bör införas en be-
stämmelse i högskoleförordningen som innebär
att varje universitet och varje högskola som an-
ordnar forskarutbildning skall fastställa en sär-
skild antagningsordning för den utbildningen.
Antagningsordningen skall omfatta de regler
som tillämpas lokalt och fastställas av styrelsen
för högskolan.

Under utgiftsområde 15 Studiestöd finns följan-
de förslag avseende forskarutbildningen.

Till den som påbörjat forskarutbildning före
den 1 april 1998 skall studiemedel få lämnas för

116

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskarutbildning enligt de föreskrifter i studi-
estödslagen (1973:349) som gällde före den 1 ja-
nuari 1998. Detta skall dock endast gälla forskar-
utbildning som bedrivs under åren 2000 och
2001. Skälen för förslaget lämnas i detta avsnitt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att
den sökande är behörig och bedöms ha sådan
förmåga i övrigt som behövs för att klara utbild-
ningen. För behöriga sökande skall fakultets-
nämnden enligt högskoleförordningen bedöma
möjligheterna till studiefinansiering. Om den
sökande inte kan anställas som doktorand eller
beviljas utbildningsbidrag är det fakultetsnämn-
dens uppgift att göra en noggrann bedömning av
den sökandes finansieringssituation så långt den
låter sig överblickas vid antagningstillfället.

Av de behöriga sökande som har studiefinan-
siering får fakultetsnämnden endast anta så
många doktorander som kan erbjudas handled-
ning och godtagbara studievillkor i övrigt. Om
inte samtliga behöriga sökande med studiefinan-
siering kan antas skall fakultetsnämnden göra ett
urval bland de sökande. Bestämmelsen i hög-
skoleförordningen om urval bland sökande in-
nebär att behöriga sökande som är lämpade för
forskarutbildning och har studiefinansiering skall
rangordnas med hänsyn till deras förmåga att
tillgodogöra sig forskarutbildningen. Rangord-
ningen skall göras oberoende av studiefinansie-
ringsform.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag
granskat de lokala bestämmelser som antagits av
universitet och högskolor med anledning av de
sedan den 1 april 1998 gällande bestämmelserna
om tillträde till forskarutbildningen. Uppdraget
redovisades den 1 juni 1999. I syfte att förbättra
informationen om vilka regler som gäller och för
att öka rättssäkerheten för studenterna anser re-
geringen, i likhet med Högskoleverket, att mot-
svarande bestämmelser som finns i högskoleför-
ordningen om antagningsordning för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning bör införas
beträffande tillträde till forskarutbildning. Styrel-
sen för en högskola bör därför besluta om en sär-
skild antagningsordning för forskarutbildningen.
Med sådan antagningsordning skall avses de reg-
ler för forskarutbildning som högskolan tilläm-
par. Regeringen avser att göra detta tillägg i hög-
skoleförordningen.

Skälen för reformen av forskarutbildningen
har beskrivits i budgetpropositionen för år 1998.
Dessa principer ligger fast. Det förutsågs att de

förändrade bestämmelserna om studiefinansie-
ring kunde medföra vissa omställningsproblem
för fakulteter och institutioner som tidigare an-
tagit ett stort antal doktorander utan godtagbar
studiefinansiering. En stor del av förstärkningen
av studiefinansieringen i budgetpropositionen
för år 1998 användes därför till att finansiera des-
sa doktorander under en övergångsperiod (åren
1998 och 1999). Detta gjorde det möjligt för
dem att vid en koncentrerad tvåårig insats avläg-
ga examen. Därutöver anslog Riksbankens jubi-
leumsfond år 1997 under en tvåårsperiod 60
miljoner kronor till doktorander utan finansie-
ring inom humaniora och samhällsvetenskap.

Omställningsproblemen för vissa fakulteter
och institutioner har emellertid visat sig vara nå-
got större och något mer långvariga än vad som
förutsågs. Regeringen ser därför med tillfreds-
ställelse att ett antal lärosäten under år 1999 har
anvisat särskilda medel till tidigare antagna, oför-
sörjda doktorander. I syfte att underlätta ytterli-
gare för doktorander som påbörjat sin forskarut-
bildning före den 1 april 1998 bör ett tillägg
göras i övergångsbestämmelserna till studi-
estödslagen. Enligt nuvarande övergångsbe-
stämmelser kan endast den som fått studiemedel
för forskarutbildning före den 1 januari 1998 få
studiemedel för fortsatt sådan utbildning enligt
de bestämmelser i lagen som gällde före nämnda
tidpunkt, dock längst t.o.m. den 31 december
2001. Som en tillfällig insats bör samtliga dokto-
rander som påbörjat forskarutbildning före re-
formens ikraftträdande omfattas av tidigare gäl-
lande bestämmelser vad gäller rätten att uppbära
studiemedel. Regeringen föreslår därför att en
övergångsbestämmelse införs i studiestödslagen
som innebär att alla som påbörjat forskarutbild-
ning före den 1 april 1998 skall kunna få studie-
medel enligt de föreskrifter i studiestödslagen
som gällde före den 1 januari 1998. Det skall
dock endast gälla forskarutbildning som bedrivs
under åren 2000 och 2001. Detta gör det möjligt
för den som nu befinner sig i slutskedet av sin
utbildning att kunna slutföra sina studier inom
de närmaste två åren.

Utbildningsbidrag för doktorander utgår se-
dan den 1 april 1998 med 12 500 kronor i måna-
den vid heltidsstudier. Med hänsyn till den all-
männa löneutveckling som har skett sedan dess
bör bidraget höjas. Regeringen avser att reglera
detta genom en ändring i förordningen
(1995:938) om utbildningsbidrag för doktoran-
der.

117

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppföljning av 1998 års reform

Av Högskoleverkets redovisning av uppdraget
att granska lärosätenas lokala bestämmelser om
antagning till forskarutbildning och av de dialo-
ger som Utbildningsdepartementet förde med
samtliga universitet och högskolor våren 1999
framgår att lärosätena har vidtagit åtgärder för att
effektivisera forskarutbildningen. En samlad ut-
värdering av 1998 års reform kan emellertid gö-
ras tidigast efter fyra år. Några generella slutsat-
ser när det gäller reformens konsekvenser för
t.ex. antagning och val av avhandlingsämne är
således inte möjligt att dra under rådande över-
gångsperiod. En väntad, tillfällig effekt av refor-
men är t.ex. att antalet antagna inledningsvis
sjunker inom de ämnen där det finns ett stort
antal doktorander utan studiefinansiering. Hög-
skoleverket följer upp vissa konsekvenser av re-
formen redan nu. Hösten 1999 avser verket t.ex.
att på eget initiativ presentera en särskild analys
av antagningsstatistiken till forskarutbildningen.
Vidare granskar verket inom ramen för sin till-
synsverksamhet hur lärosätena tillämpar de nya
bestämmelserna. Regeringen har erfarit att ver-
ket har ett särskilt program för utvärdering av
forskarutbildningen och välkomnar att arbetet
med denna fråga ges hög prioritet.

Forskarutbildningens organisation och kvalitet

Regeringen anser att lärosätena bör ägna fors-
karutbildningens uppläggning och genomföran-
de ökad uppmärksamhet. När riksdagen år 1969
beslutade om en ny forskarutbildning avsågs en
genomtänkt, systematiskt planerad utbildnings-
gång. Avsikten var att åstadkomma en mer än-
damålsenlig organisation och inriktning av ut-
bildningen efter grundexamen. 1998 års reform
av forskarutbildningen understryker ytterligare
denna intention. Detta innebär bl.a. att ökade
krav ställs på handledarna. Handledningsinsatsen
är av stor vikt för att en forskarutbildning skall
kunna genomföras på avsedd tid. Under år 1998
framkom det i två olika rapporter, en från Sveri-
ges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
och en från Sveriges universitetslärarförbund
(SULF), att mer än en tredjedel av doktorander-
na uppger att brister i handledningen gör att de
inte kan avsluta sin utbildning i tid.

Reformen har också medfört att kraven på ut-
vecklingsarbete har ökat inom forskarutbild-
ningen. Lärosätena bör kunna samverka för att

åstadkomma goda miljöer för forskarutbildning,
t.ex. genom att ge gemensamma kurser, antingen
på ett lärosäte eller på distans. Vidare kan fors-
karutbildningens organisation i form av särskilda
forskarskolor ha positiva effekter på utveckling-
en av utbildningen. Regeringen har därför givit
Högskoleverket i uppdrag att utveckla kunska-
pen om forskarskolornas inverkan och möjlig-
heter i förhållande till forskarutbildningen. Upp-
draget skall redovisas senast den 1 december
1999.

Det är angeläget att högskolornas kvalitets-
arbete även omfattar forskarutbildningen. Uni-
versiteten och högskolorna har i maj 1999 in-
kommit med sina kvalitetsutvecklings-program
till regeringen. Regeringen välkomnar den typ av
program för forskarutbildningen som exempelvis
Lunds universitet har fastställt. En viktig kvali-
tetsfråga är god forskningssed. Handledarna har
en viktig uppgift när det gäller att förmedla
forskningsetiska normer till de forskarstuderan-
de, vilket också påpekas i betänkandet God sed i
forskningen (SOU 1999:4).

Kvinnor och män i forskarutbildningen

Andelen kvinnor i forskarutbildningen redovisas
i tabell 5.1 i samband med resultatbedömningen i
avsnitt 5.2. I syfte att öka antalet doktorand-
tjänster som innehas av kvinnor har 30 miljoner
kronor avsatts årligen under perioden 1995/96—
1999 till doktorandtjänster för kvinnor (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr.
1994/95:405). Beloppet motsvarar 120 dokto-
randtjänster. Medel avseende det sista året för
denna satsning kommer att fördelas år 2000.
Först därefter kan en samlad utvärdering av åt-
gärden göras.

Doktorander från länder utanför Norden och EU

Högskoleverket har på regeringens uppdrag
gjort en sammanställning av uppgifter om dokto-
rander från länder utanför Norden och EU
(nedan utländska doktorander) som studerat i
Sverige under perioden 1990/91-1996/97. Upp-
draget redovisades den 6 november 1998. Av
rapporten framgår bl.a. att andelen utländska
doktorander har varit i det närmaste konstant
under 1990-talet (ca 7 procent). Vidare framgår
att 38 procent av de utländska doktoranderna
studerade naturvetenskapliga och tekniska äm-

118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nen läsåret 1996/97. Rapporten visar att andelen
utländska doktorander som finansieras från sina
hemländer har minskat från 33 procent läsåret
1990/91 till 13 procent läsåret 1996/97. Efter att
ha avlagt doktorsexamen är ca 70 procent av de
utländska doktoranderna kvar i Sverige. Resul-
taten av undersökningen föranleder inte några
särskilda åtgärder, utan i likhet med Högskole-
verket ser regeringen dem som ett uttryck för
internationaliseringens positiva effekter.

5.5 Särskilda frågor

5.5.1 Kvalitet

Inledning

Högre utbildning och forskning har betydelse
för ekonomisk, social och kulturell utveckling.
Verksamheten medför höga utgifter för staten.
Studenterna investerar tid och pengar på hög-
skoleutbildning. Därför är diskussionen om den
högre utbildningens och forskningens kvalitet
viktig. Högskolans verksamhet bör granskas och
utvärderas ur olika aspekter och av olika aktörer.

Den förda debatten kring den högre utbild-
ningens och forskningens kvalitet visar att kva-
litet är ett mångdimensionellt begrepp som en-
dast blir meningsfullt när det relateras till
företeelser såsom t.ex. undervisning, examina-
tion, programuppbyggnad, ledningsstrukturer
och beslutsfattande.

Varje högskola och dess ledning har ytterst
ansvaret att säkra och utveckla kvaliteten i sina
utbildningar. Studenterna måste dock delta i
denna verksamhet i större utsträckning än vad
som sker i dag. Studenternas inflytande över
högskolans verksamhet är en nödvändig del i den
högre utbildningens kvalitetsutveckling och för-
nyelsearbete.

Statsmakternas uppgift är att understödja och
kontrollera att kvaliteten inom olika områden av
utbildning och forskning upprätthålls. Högsko-
leverkets utvärderingar och tillsynsansvar är ett
led häri. En viktig uppgift för Högskoleverket är
att granska och bedöma kvaliteten vid lärosätena.
Detta sker genom olika typer av nationella ut-
värderingar, prövning av förutsättningar att ut-
färda examina i grundutbildningen och forskar-
utbildningen samt granskning av lärosätenas

kvalitetsarbete. Verkets kvalitetsbedömningar
avser såväl grundutbildning som forskning och
forskarutbildning samt även högskolans samver-
kan med det omgivande samhället.

Utvärdering av kvalitetsarbete

Högskoleverket har avslutat en första bedöm-
ningsomgång av kvalitetsarbetet vid samtliga lä-
rosäten. Ett övergripande omdöme efter denna
omgång var att kvalitetsarbetet vid tidpunkten
för bedömningen befann sig i ett förberedande
eller inledande skede vid flertalet lärosäten. Ver-
kets olika bedömningar har emellertid bidragit
till ett intensifierat utvecklings- och förbättrings-
arbete vid högskolorna. Lärosätena har t.ex. for-
mulerat mål för sitt kvalitetsarbete och tagit fram
kvalitetsutvecklingsprogram. Hittills har gransk-
ningarna till största delen varit inriktade på pro-
cesser och formerna för hur verksamheten be-
drivs. En andra omgång av granskning och
bedömning av kvalitetsarbetet vid universitet och
högskolor har påbörjats under våren 1999.

Högskoleverket har låtit göra en extern utvär-
dering av de bedömningar som verket gör av
universitetens och högskolornas kvalitetsarbete.
Enligt utvärderingen har bedömargrupperna
gjort ett bra arbete som har lett till många för-
ändringar på högskolorna. Det framgår vidare att
olika typer av lärosäten har olika utvecklingsbe-
hov. Kompetensutveckling och rekrytering är
t.ex. viktigare för specialhögskolorna och de
konstnärliga högskolorna än för universiteten.
Sammanfattningsvis konstateras att granskning-
en kan beskrivas som en dialog mellan bedömar-
gruppen och lärosätet.

Nationella utvärderingar

Högskoleverket slutförde under 1998 bl.a. de
nationella utvärderingarna Sjöbefälsutbildning
(Högskoleverket 1998:18 R) och Magisterexa-
men Del II (Högskoleverket 1999:3 R). I rap-
porten om magisterexamen påvisas magisterex-
amens oklara relation till forskarutbildning och
arbetsliv. Behovet av eventuella nya examina ut-
reds av verket. Av rapporten om sjöbefälsutbild-
ning framgår att utbildningarna förmedlar ett yr-
keskunnande av hög internationell standard.
Enligt verket bör utbildning av handledare för
den fartygsförlagda utbildningen, planering av
utbildning av sjöbefälslärare till högskolorna och

119

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fortbildning av högskolornas nuvarande sjöbe-
fälslärare genomföras.

styrkas. Det är också viktigt att olika bedöm-
ningar och värderingar följs upp av de ansvariga.

Examensrätt - tillstånd att utfärda examina

Arbetsgruppen för studentinflytande i högskolan

En form av bedömning av kvaliteten i högskolan
rör förutsättningarna för högskolor att utfärda
examina inom grundutbildningen. Examensrätt -
tillstånd att utfärda examina - fungerar som en
pådrivande kraft i kvalitetsutvecklingen. Pröv-
ningarna under år 1998 har gällt magisterexa-
mensrätt inom humaniora, samhällsvetenskap,
vård och teknik. Inom vårdområdet har dess-
utom ett antal prövningar av kandidat- och yr-
kesexamina genomförts. Verket har också prövat
lärar- och apotekarexamina. Prövningarna av en-
skilda ut-bildningsanordnare har till största delen
gällt psykoterapeutexamen.

Antalet genomförda prövningar har mer än
fördubblats under perioden 1996-1998. Under år
1998 har Högskoleverket prövat 100 ärenden om
examensrätt.

Högskoleverket omprövar beviljade examens-
rätter när verket finner det lämpligt. Ompröv-
ningen genomförs i stort sett som en förnyad
prövning där även utbildningsresultaten bedöms.
Antalet omprövningar som påbörjades under år

1998 och som kommer att slutföras under år

1999 är mycket hög. Anledningen är att 98 yr-
kesexamina inom vård och omsorg omprövas
enligt tidigare beslut. Dessutom omprövas fyra
lärarexamina och 11 magisterexamina.

Kvalitetsutveckling

För att öka erfarenhetsutbytet mellan universitet
och högskolor har Högskoleverket arrangerat
seminarier och genomfört analyser samt studie-
resor.

De kvalitetskonferenser som ägde rum åren
1997 och 1998 samlade vardera 500 forskare, lä-
rare, studenter och annan personal vid lärosätena.
Verksamheten har också varit ett sätt för verket
att utveckla metoder för kvalitetsbedömningar.

Regeringen anser att det är väsentligt att läro-
sätena fortsättningsvis har ökad uppmärksamhet
på arbetet med att utveckla processer för ökad
kvalitet i verksamheten. Fler initiativ och mer an-
svar måste komma från lärosätena. Det är också
viktigt att instrument utvecklas för att lärosätena
skall kunna visa hur resurserna används på bästa
sätt. Bedömningen av kvaliteten måste kunna

Utbildningsministern tillsatte i december 1997
en arbetsgrupp för att se över studenternas in-
flytande i högskolan (U1997:K). Arbetsgrup-
pens uppdrag omfattade en översyn av den nuva-
rande situationen vad gäller såväl studenternas
formella inflytande i beslutande och beredande
organ som de enskilda studenternas inflytande på
undervisningens uppläggning och genomföran-
de. Arbetsgruppens rapport Studentinflytande
inom högskolan

(Ds 1998:51) överlämnades i augusti 1998.

Rapporten har skickats ut på remiss till samtli-
ga universitet och högskolor. Vidare har samtliga
studentkårer och andra studentföreningar givits
tillfälle att yttra sig över rapporten.

Regeringen avser att under hösten 1999 åter-
komma med förslag om att stärka student-infly-
tandet.

Studenters personskadeskydd

Under en stor del av utbildningstiden är mer-
parten av högskolestudenterna oförsäkrade mot
personskador som kan inträffa under utbild-
ningstiden. Inom Utbildningsdepartementet har
en promemoria (Dnr U1999/2090/ST) tagits
fram med förslag på hur personskadeskyddet för
studenter skall kunna ordnas på ett tillfredsstäl-
lande sätt. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen avser att återkomma till per-
sonskadefrågoma i en proposition under hösten
1999.

5.5.2 Jämställdhet och genusperspektiv

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig
och angelägen fråga för högskolan. Regeringens
arbete med att främja detta har inriktats på att
verka för en jämnare könsfördelning inom lärar-
kåren, att försöka bryta de könsbundna studie-
valen, att integrera genusperspektiv i undervis-
ningen samt att öka resurserna till
genusforskning. Universitet och högskolor har
givits mål och särskilda uppdrag inom dessa om-
råden och särskilda medel har anvisats till bl.a.

120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vissa anställningar som inrättas i jämställdhets-
syfte.

Könsfördelning inom lärarkåren

För att uppnå en jämn könsfördelning på alla ni-
våer inom lärarkåren krävs ett långsiktigt och
systematiskt arbete (se diagram 5.1 i avsnitt 5.2).
Riksdagen har tidigare beslutat om principer för
s.k. rekryteringsmål för lärosätena i syfte att öka
andelen kvinnor bland nyanställda professorer.
För att uppnå målen måste lärosätena öka re-
kryteringsunderlaget och vidta åtgärder inom så-
väl grundutbildning som forskarutbildning. Uni-
versitet och högskolor har också fått i uppdrag
att sätta upp egna mål avseende könsfördelning-
en bland nyrekryterade lärare inom övriga an-
ställningskategorier. Regeringen har tidigare be-
dömt att andelen kvinnor i Sveriges
professorskår kan tredubblas under en tioårspe-
riod, vilket innebär att den bör kunna uppgå till
ca 25 procent år 2008.

Mål avseende andelen kvinnor bland nyre-
kryterade professorer har satts för samtliga uni-
versitet, för dåvarande högskolorna i Karlstad,
Växjö och Örebro (numera universitet) samt för
Mitthögskolan för perioden 1997-1999. Må-
luppfyllelsen kommenteras under respektive an-
slag. Regeringen kommer att noga följa upp läro-
sätenas redovisningar efter periodens slut och
analysera måluppfyllelsen. Som en följd av de
förändrade reglerna för anställning av professo-
rer är det rimligt att fler lärosäten omfattas av re-
kryteringsmålen. I regleringsbrevet för år 2000
skall mål avseende år 2000 anges. Framtida mål
skall anges i budgetpropositionen för år 2001.
Processen skall upprepas till dess båda könens
andel av professorerna uppgår till minst 40 pro-
cent (prop. 1994/95:164).

Riksdagen har beslutat om ändring av hög-
skolelagens (1992:1434) bestämmelser om an-
ställning och befordran av lärarna inom högsko-
lan (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,
rskr. 1997/98:12). Med anledning därav besluta-
de regeringen om ändringar i högskoleförord-
ningen (1993:100). De nya reglerna trädde i kraft
den 1 januari 1999. Högskoleverket har inlett ett
flerårigt arbete med att följa upp och utvärdera
reformens effekter. Enligt regeringens mening
bör de nya bestämmelserna om befordran av
lektor till professor öka lärosätenas möjligheter
att aktivt arbeta för att uppnå rekryteringsmålen

då dessa mål är beräknade utifrån andelen kvin-
nor i rekryteringsunderlaget.

Universitet och högskolor har det yttersta an-
svaret för att uppnå en jämn könsfördelning in-
om lärarkåren. Under senare år har regeringen
emellertid avsatt avsevärda resurser för att stödja
en sådan utveckling. Resurser har anvisats för 32
professurer för underrepresenterat kön och 10
gästprofessurer för kvinnor. Av de 32 professu-
rerna har hittills 27 tillsatts, samtliga med kvin-
nor. Regeringen har erfarit att Nationella sekre-
tariatet för genusforskning vid Göteborgs
universitet avser att presentera en utvärdering av
denna satsning hösten 1999. För att ge ökade
möjligheter för kvinnliga forskare att få anställ-
ning som forskarassistent har resurser motsva-
rande 73 forskarassistenttjänster för underrepre-
senterat kön anvisats under en sjuårsperiod (åren
1995/96-2002). I syfte att ge bättre finansiella
möjligheter för de kvinnliga doktorer som öns-
kar en internationell meritering, har resurser
motsvarande 40 postdoktorala stipendier anvisats
under perioden 1995/96-1999.

Könsbundna studieval

För att motverka könssegregeringen på arbets-
marknaden införde regeringen år 1997 ett tillägg
till högskolornas utbildningsuppdrag för treårs-
perioden 1997-1999. Berörda universitet och
högskolor har i uppdrag att vidta åtgärder för att
öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar där kvinnor är under-
representerade och andelen män inom de lärar-,
vård- och farmaciutbildningar där män är under-
representerade. Återrapporteringen i högskolor-
nas årsredovisningar visar på en ojämn nivå vad
gäller vidtagna åtgärder.

Regeringen avser att följa upp vilka åtgärder
som har vidtagits samt effekterna av dessa. Ett
första intryck är att åtgärderna för att öka ande-
len kvinnor till utbildningar där de är underre-
presenterade har varit fler och mer framgångsrika
än vad som varit fallet när det gäller åtgärder som
rör utbildningar där män är underrepresenterade.
Samtidigt verkar det som att ökningen av ande-
len kvinnor avstannar efter att ha nått en viss ni-
vå (ca 30 procent). Regeringen avser att analysera
denna utveckling. Det är naturligtvis grundläg-
gande att högskolorna själva vidtar åtgärder för
att göra samtliga utbildningar attraktiva för båda
könen.

121

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Genusperspektiv

Högskoleverket har fått i uppdrag att utveckla
undervisningen om genus och jämställdhet i ju-
rist- och ekonomutbildningama. Satsningen, i
form av projektverksamhet, är delvis genomförd
och resultaten finns tillgängliga via Högskole-
verkets hemsida. Det är viktigt att denna utveck-
ling av undervisningen till form och innehåll vid-
gas till andra utbildningar. De flesta
ämnesområden bör på sikt innehålla genuspers-
pektiv på grundutbildningsnivån. Detta är inte
minst viktigt när det gäller att få till stånd en
jämnare rekrytering av kvinnor och män till
samtliga utbildningar. Regeringen avser därför
att ge Högskoleverket i uppdrag att efter samråd
med Nationella sekretariatet för genusforskning
utveckla genusperspektiv i undervisningen inom
ytterligare utbildningar.

Nära kopplad till jämställdheten inom såväl
högskolan som samhället i stort är genusforsk-
ningen. Universitet och högskolor har en viktig
roll när det gäller att öka kunskapen kring dessa
frågor. Den kunskap som finns bör tas till vara
bättre i högskolans eget jämställdhetsarbete.

Centra/fora för kvinnliga forskare och kvin-
noforskning finns vid nio olika lärosäten. Dessa
centra/fora är viktiga för utvecklingen av genus-
och kvinnoforskning. Det är även viktigt att så-
dan forskning får möjlighet att förgrena sig i oli-
ka riktningar. Verksamheten vid dessa cent-
ra/fora har även bidragit till att rekrytera
kvinnliga forskare och forskarstuderande och att
förbättra villkoren för dessa.

Nationella sekretariatet för genusforskning
som invigdes år 1998 har på kort tid fått stort
genomslag, inte bara hos genusforskare utan
också hos allmänheten via massmedia. Vidare har
Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs
universitet sedan år 1997 i uppdrag att vara ett
nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans-
och genusforskning.

Linköpings universitet har inrättat ett nytt
tvärvetenskapligt forskningstema med inriktning
mot genusforskning. Tema Genus har antagit sex
doktorander inför starten hösten 1999.

Sammanlagt 18 tjänster med inrikting mot ge-
nusforskning är för närvarande under tillsätt-
ning, dvs. en professur, en forskarassistenttjänst
och en doktorand inom sex olika ämnesområ-
den. Regeringen kommer att fortlöpande följa
tillsättningsprocessen samt hur medlen används
för att uppnå målsättningen med tjänsterna.

Fortsatt arbete

Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet in-
om högskolan åvilar lärosätena.

Den i många fall bristfälliga återrapportering-
en i lärosätenas årsredovisningar för år 1998 och
de dialoger som Utbildningsdepartementet förde
med samtliga universitet och högskolor våren
1999 visar emellertid att arbetet för en jämställd
högskola även fortsättningsvis behöver stödjas på
nationell nivå.

Vid dialogerna med lärosätena efterfrågade fle-
ra en bank med exempel på framgångsrika jäm-
ställdhetsåtgärder vid andra universitet och hög-
skolor som kan fungera som inspirationskälla.
Högskoleverket genomför en utvärdering av
jämställdhetsprojekt som regeringen tidigare har
anvisat medel för. Erfarenheter och resultat från
dessa projekt har samlats in och kommer att an-
vändas för att sprida idéer och goda exempel.
Högskoleverket avser också att anordna en
konferens för att sprida de erfarenheter som
gjorts.

Ett strategiskt viktigt dokument för högsko-
lornas jämställdhetsarbete är den jämställdhets-
plan som en arbetsplats med fler än tio anställda
är skyldig att ha enligt jämställdhetslagen. Denna
skall även innehålla en åtgärdsplan mot sexuella
trakasserier. Högskoleverket har under år 1999
gjort en genomgång av lärosätenas jämställdhets-
planer i syfte att ta fram och sprida goda exem-
pel.

Regeringen förutsätter att Högskoleverket in-
om ramen för sin verksamhet också på olika sätt
arbetar för att främja ett breddat rekryteringsun-
derlag för innehavare av ledningsuppdrag inom
högskolan (t.ex. rektorer och dekaner).

5.5.3 Internationellt samarbete

Samarbetet inom EU

EU-samarbetet när det gäller högre utbildning
sker huvudsakligen inom EU:s utbildnings-
program Sokrates och Leonardo da Vinci, som
beskrivs närmare i avsnitt 3 Inledningen.

Ansvaret för genomförandet av utbildnings-
programmet Sokrates i Sverige är för närvarande
delat mellan Högskoleverket och Svenska EU-
programkontoret för utbildning och kompe-
tensutveckling. Regeringen har emellertid till-
kallat en kommitté med uppgift att utreda det
framtida ansvarsområdet för EU-

122

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

programkontoret. Uppdraget redovisades den 31
augusti 1999. Kommitténs förslag är under be-
redning och regeringen avser att under hösten
1999 fatta beslut i frågan.

Inom delprogrammet Erasmus i Sokrates fi-
nansieras framför allt studentutbyte. Antalet
svenska studenter som med hjälp av Erasmussti-
pendier studerar vid universitet och högskolor i
andra EU-länder har ökat kontinuerligt och
uppgick läsåret 1997/98 till 3 264. Detta var en
liten ökning jämfört med år 1997. Preliminära
siffror för höstterminen 1998 pekar emellertid på
en viss stagnation. Antalet utländska Erasmussti-
pendiater vid svenska lärosäten har ökat markant
och var samma läsår 2 934. Under slutet av år
1998 uppnås för första gången troligen i det
närmaste balans mellan antalet utresande och in-
resande utbytesstudenter. Läsåret 1997/98 rap-
porteras lärarutbyte inom Erasmusprogrammet
för första gången. Antalet svenska lärare som
deltog i undervisning vid universitet och hög-
skolor i andra EU-länder uppgick under läsåret
till 289. Under samma tid deltog 181 utländska
lärare i undervisning vid svenska lärosäten.

Leonardo da Vinci vänder sig till alla berörda
på yrkesutbildningsområdet, bl.a. universitet och
högskolor. Programmet syftar till att främja
livslångt lärande. Det skall stödja och komplette-
ra de åtgärder som medlemsländerna vidtar inom
yrkesutbildningsområdet. Regeringens bedöm-
ning är att högskolan bör kunna deltaga i pro-
grammet i större utsträckning än vad som är fal-
let i dag.

Linnaeus

Regeringen gav hösten 1997 i uppdrag åt Hög-
skoleverket att i samarbete med Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) in-
ventera den svenska högskolans undervisning
och forskning om länder utanför Europa och
Nordamerika samt samarbete med högskolor i
dessa länder.

I sin redovisning av uppdraget
(Högskoleverket 1998:1R) föreslår Högskole-
verket att det inrättas ett program för student-
och lärarutbyte som skall kallas Linnaeus. Sti-
pendieprogrammet syftar till att möjliggöra ett
utbyte av lärare och studenter mellan Sverige och
länder utanför Europa och Nordamerika. Pro-
grammet föreslås genomföras av Högskoleverket
och Sida gemensamt.

Regeringen avser att inom kort ge Högskole-
verket i uppdrag att tillsammans med Sida och
efter samråd med universitet och högskolor fast-
ställa ett detaljerat program för Linnaeus. Arbe-
tet skall bedrivas så att utbytesverksamheten kan
starta under andra hälften av år 2000.

Lissabonkonventionen

Sverige har undertecknat den konvention om er-
kännande av bevis avseende högre utbildning i
Europaregionen som går under namnet Lissa-
bonkonventionen. Unesco och Europarådet har
gemensamt antagit denna konvention som för-
binder de avtalsslutande länderna att erkänna
varandras gymnasieutbildningar för tillträde till
universitet och högskolor samt studieperioder
och examina från högre utbildning för vidare
studier eller arbete. 31 av Europarådets med-
lemsländer har undertecknat konventionen och
nio har ratificerat den. Regeringen avser att rati-
ficera Lissabonkonventionen under hösten 1999.

Multilaterala överläggningar om högre utbildning i
Europa

Vid en konferens i Bologna i juni 1999 under-
tecknade 29 länder (bl.a. samtliga EU:s med-
lemsländer, EFTA-ländema samt flertalet län-
der i Ost- och Centraleuropa) en gemensam de-
klaration till stöd för fortsatt utveckling av det
europeiska samarbetet inom högre utbildning för
att bl.a. främja studenternas möjligheter att stu-
dera i Europa. I deklarationen enas länderna om
vissa ramar och riktlinjer för fortsatt samarbete,
samtidigt som mångfalden inom högre utbild-
ning i Europa värnas. Deklarationen är en poli-
tisk viljeförklaring som inte utgör ett rättsligt
bindande dokument. Konferensen i Bologna,
som var en uppföljning av ett möte i maj 1998 i
Paris, då utbildningsministrarna i Frankrike, Ita-
lien, Storbritannien och Tyskland antog en ge-
mensam deklaration i samband med Sorbonne-
universitetets 800-års jubileum, kommer i sin tur
att följas upp av ett möte i Prag våren 2001.

123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5.5.4 Samverkan med det omgivande
samhället

Universiteten och högskolorna har haft i upp-
drag att inkomma till Utbildningsdepartementet
med handlingsprogram för sin samverkan med
det omgivande samhället, den s.k. tredje uppgif-
ten, samt en redovisning av vilka åtgärder man
vidtagit under år 1998 med anledning av detta.
Syftet med handlingsprogrammet är dels att ge
regeringen en samlad bild av hur den tredje upp-
giften utvecklas och bedrivs i praktiken, dels att
driva på utvecklingen av den tredje uppgiften. I
den mån lärosätena inte redan har gjort strategis-
ka överväganden avseende den tredje uppgiften
bör arbetet med ett handlingsprogram initiera en
strategisk diskussion om denna. Handlingspro-
grammet bör ta sin utgångspunkt i lärosätets
strategi för tredje uppgiften och utgöra en kon-
kretisering av denna.

Det är första gången som högskolorna har
haft i uppgift att avrapportera den tredje uppgif-
ten i form av särskilt handlingsprogram och
sammanställning av åtgärder. Några få lärosäten
har ej inkommit med någon avrapportering.
Andra har inkommit med mycket knapphändiga
eller ofullständiga rapporter. Dessa myndigheter
kommer att kontaktas av Utbildningsdeparte-
mentet för att klara ut hur de på bästa sätt skall
fullgöra sin rapportering av handlingsprogram
och åtgärder. Av de rapporter som inkommit till
Utbildningsdepartementet har flertalet lagt
tyngdpunkten på redovisning av planerade och
vidtagna aktiviteter och åtgärder. Många av
handlingsprogrammen är relativt outvecklade
och behöver vidareutvecklas. Sådant arbete pågår
också vid flera lärosäten.

Under respektive myndighetsanslag finns en
kortfattad bedömning av handlingsprogrammet
utifrån möjligheten att följa upp gjorda, pågåen-
de och planerade åtgärder och aktiviteter. Rege-
ringen är väl medveten om att handlingspro-
grammen av naturliga skäl skiljer sig åt mellan
olika lärosäten. Förutsättningarna för samverkan
varierar exempelvis mellan ett stort universitet
och en liten konstnärlig högskola, vilket i sin tur
påverkar hur ett handlingsprogram med åtföljan-
de aktiviteter kan utformas. Hänsyn har också
tagits till detta i bedömningen av respektive
myndighet.

Några generella synpunkter på de handlings-
program som inkommit är att få säger något om
hur väl förankrat dokumentet är i organisationen
och om styrelsen står bakom programmet.

Många har skrivit om samverkansbegreppet men
få problematiserar det. Ett antal lärosäten beto-
nar ömsesidigheten i relationerna och utbytet
med externa aktörer, vilket är en viktig utgångs-
punkt för tredje uppgiften. Flera av universiteten
visar på mer övergripande strategier och kon-
kreta exempel i samverkan med offentliga myn-
digheter än med näringslivet där skrivningarna
innehåller mer av intentioner. De tekniska uni-
versiteten uppvisar dock i hög grad konkreta
samarbeten med näringslivet. Högskolorna har i
många fall redovisat samarbete i konkret form
med såväl den offentliga sektorn som näringsli-
vet. Det är också värt att notera att de flesta har
en egen plan för det IT-baserade forskningsin-
formationssystemet Safari och att man också på
relativt bred front arbetar med egen IT-baserad
spridning av information (se avsnitt 5.5.5).

Regeringen anser det viktigt att lärosätena
fortsätter att utveckla handlingsprogrammen till
strategiska dokument.

Högskolan och regionala tillväxtavtal

Utbildning och forskning vid universitet och
högskolor lyfts genomgående fram i de regionala
tillväxtavtalen som viktiga faktorer för tillväxt
och utveckling. En majoritet av lärosätena har
också varit engagerade i arbetet med tillväxtavta-
len. Regeringen anser det angeläget att lärosäten
som en del i den tredje uppgiften medverkar i det
fortsatta arbetet med tillväxtavtalen, dock med
beaktande av vad som sägs i avsnitt 5.2.

Högskolans roll i kompetensutveckling

Regeringen pekade i fjolårets budgetproposition
på svårigheterna med att följa upp omfattningen
av fortbildning och vidareutbildning inom hög-
skolan och därmed också dess bidrag till kom-
petensutveckling i arbetslivet och livslångt läran-
de. Högskoleverket har inom ramen för
projektet ”Studenterna i Sverige” gjort en kart-
läggning av 1990-talets studenter, deras bak-
grund och studiemönster. De använder sig av
begreppen traditionella och icke-traditionella
studenter, där det senare innebär uppfyllande av
minst ett av följande kriterier: har gjort minst ett
långt uppehåll i studierna, började studierna vid
25 års ålder eller senare, läser på deltid. Utifrån
denna definition konstaterar verket att nära
hälften av alla studenter, 47 procent, är icke-

124

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

traditionella och bland dessa utgör kvinnorna 60
procent. Icke-traditionella studenter återfinns i
huvudsak i äldre åldersgrupper. Av de studenter
som är över 30 år tillhör nästan samtliga denna
grupp.

Högskolan har länge haft en viktig roll i en
politik som syftar till livslångt lärande och som
skall ge yrkesverksamma möjlighet till fortbild-
ning och vidareutbildning. Uppdragsutbildning,
fristående kurser, distansutbildningar, speciella
fortbildningskurser, kurser på halv- och kvarts-
fart är exempel på olika utbildningsformer som,
ofta kombinerade med varandra, har erbjudits
för att öka tillgängligheten för de människor som
inte är att betrakta som "traditionella studenter"
och då särskilt de yrkesverksamma. Omvand-
lingen av arbetslivet mot alltmer kunskapsinten-
siv produktion ställer ökade krav på utbildnings-
systemet. Högskolorna bör intensifiera arbetet
med att göra sin utbildning tillgänglig för alla
människor, inte minst de yrkesverksamma. Ny
statistik från SCB, baserad på data från andra
halvåret 1998, bekräftar tidigare utredningar som
visar att de yrkesverksamma som deltar mest i
olika former av personalutbildning är de som re-
dan har en relativt hög grundutbildning. Perso-
ner med lång yrkeserfarenhet som vill genomgå
fortbildning vid högskolan för att stärka sin yr-
keskompetens uppfyller ofta inte de krav på sär-
skild behörighet som högskolorna själva fast-
ställt. Regeringen vill mot denna bakgrund erinra
om de utgångspunkter som lades fast i proposi-
tionen 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning
m.m. att de särskilda behörighetskraven bör till-
lämpas restriktivt. Det är den enskilda individen
som har ansvaret för sina studier och den uppgift
man går in i när man påbörjar en utbildning vid
ett universitet eller en högskola.

Regeringen anser det angeläget att universitet
och högskolor fortsätter utveckla utbildningar på
olika nivåer som i övrigt till innehåll och form
ökar möjligheterna för yrkesverksamma att delta
som ett led i deras kompetensutveckling. Ut-
vecklingen bör ske i nära samverkan med företag,
kommuner och myndigheter för att ge god kän-
nedom om de behov som finns i det omgivande
samhället. Detta är också syftet med EU:s ut-
bildningsprogram Leonado da Vinci, i vilket
högskolorna bör engagera sig ytterligare.

En global utbildningsmarknad

Det finns ett växande behov av högre utbildning
i världen, bl.a. på grund av att många länder i till-
växt inte bygger ut sina egna system för utbild-
ning och forskning i tillräcklig omfattning. Allt
fler länder konkurrerar därför om att få studen-
ter från dessa länder till sig. Regeringen anser att
det är önskvärt att öka andelen internationella
studenter i Sverige från olika delar av världen.
Detta gynnar förståelsen för andra kulturer och
möjliggör långsiktiga kontakter och samarbeten.
Utbildningen vid svenska universitet och hög-
skolor är avgiftsfri, liksom i de flesta länder i Eu-
ropa. I andra delar av världen, bl.a. USA och flera
länder i Asien, är däremot utbildningarna till stor
del avgiftsbelagda. Det kan därför finnas anled-
ning att överväga om avgifter bör tas ut även i
Sverige av studenter från länder utanför EES-
området. Mot denna bakgrund avser regeringen
att tillsätta en utredning under hösten 1999 med
uppgift att analysera frågan.

Uppdragsutbildning

Högskoleverket fick den 20 augusti 1998 rege-
ringens uppdrag (U1998/2767/UH) att utreda
och analysera konsekvenserna och tillämpningen
av förordningen om uppdragsutbildning
(1997:845) vid universitet och högskolor. Hög-
skoleverket skulle kartlägga eventuella föränd-
ringar i omfattning och inriktning på uppdrags-
utbildningen vid högskolorna med anledning av
förordningens införande. Särskild uppmärksam-
het skulle ägnas eventuella negativa konsekven-
ser av uppdragsutbildningen för den ordinarie
undervisningen vad t.ex. avser tillgången till kva-
lificerade lärare och till lokaler. Även uppdrags-
utbildningens roll i högskolornas samverkan
med det omgivande samhället skulle särskilt be-
lysas.

Högskoleverket har i utredningen funnit att
högskolorna gör olika bedömningar av vilka de-
lar av verksamheten som skall betraktas som
uppdragsutbildning. Det har därmed varit för-
enat med betydande osäkerhet att jämföra hög-
skolornas uppgifter om uppdragsutbildning. Inte
heller har det varit möjligt att entydigt beskriva
och visa på omfattningen av uppdragsutbildning-
en. Högskoleverket konstaterar dock, på det un-
derlag som tagits fram, att några dramatiska för-
ändringar inte har ägt rum vare sig i

125

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppdragsutbildningens omfattning eller inrikt-
ning efter förordningens införande.

Det framkommer klart att högskolorna i
första hand koncentrerar sig på den reguljära ut-
bildningen och att de anser att lärarresurserna i
många fall inte räcker till även för uppdragsut-
bildning. Även frågan om högskolornas plane-
ring och organisation av uppdragsutbildningen
har betydelse i sammanhanget. För de högskolor
som redovisar en ökning av uppdragsutbildning-
en synes en tydlig organisation för uppdragsut-
bildningen ha stor betydelse. Flera högskolor
framhåller att de har som mål att öka sin upp-
dragsutbildning. De flesta högskolor ligger dock
på ungefär samma nivå som närmast tidigare år.
Den offentliga sektorn är den största uppdrags-
givaren och det är mest inom vård- och läraryr-
kena som uppdragsutbildning bedrivs. Okad ef-
terfrågan från näringslivet märks dock i vissa fall,
särskilt där högskolan aktivt, genom bl.a. cent-
rumbildningar och liknande, samverkar med det
omgivande samhället.

Högskoleverket har i enstaka fall kunnat kon-
statera att uppdragsutbildningen har fått negativa
konsekvenser för den reguljära utbildningen.
Även vissa brister i högskolornas planering av
uppdragsutbildningen har framkommit. Det
samlade intrycket är dock att högskolorna anser
det som självklart att den reguljära utbildningen
skall komma i första hand och att den också gör
det. Studenternas oro har enligt verket sin
främsta orsak i deras bristande möjligheter till
insyn i och information om högskolornas upp-
dragsutbildningar. Studenternas avsaknad av in-
syn och information hänger i sin tur ihop med
att högskolorna själva oftast inte har någon över-
blick och enhetlig hantering av sin uppdragsut-
bildning och alltså har svårt att ge studenterna
den information som de vill ha.

Regeringen anser att verkets rapport visat att
uppdragsutbildningen har en stor betydelse för
kompetensutvecklingen inom såväl näringslivet
som den offentliga verksamheten. Vidare anser
regeringen att den oro som funnits bland stu-
denterna att uppdragsutbildningen skulle ta re-
surser från grundutbildningen och därigenom
försämra dess kvalitet visat sig obefogad. Upp-
dragsutbildning är en viktig del av högskolans
samarbete med det omgivande samhället. Mot
bakgrund av det ökade behov av kompetensut-
veckling som finns i arbetslivet bör uppdragsut-
bildningen öka i omfattning. Som framkommit
av rapporten sker den mesta uppdragsutbild-
ningen på uppdrag av offentliga arbetsgivare in-

om skola, vård och omsorg. Särskild uppmärk-
samhet bör därför ägnas åt de små och
medelstora företagens utbildningsbehov.

Lärosätena bör också uppmärksamma den
ökade marknad för uppdragsutbildning som
uppstår i och med att det nya programmet Mål 3
i Europeiska socialfonden startar. Det riktar sig
bl.a. till företag som vill satsa på kompetensut-
veckling av sin personal. Högskolekurser bör
finnas med som intressanta alternativ till andra
utbildningsanordnares utbud.

5.5.5 IT i högskolan

Förmågan att hantera och utnyttja informa-
tionsteknikens olika verktyg blir en allt viktigare
kunskap. Det kan gälla administrativa system,
informationsförsörjning undervisning, inlärning
och annan kommunikation. Den tekniska ut-
vecklingen går mycket fort och det kan därför
vara svårt för den enskilde studenten, läraren el-
ler forskaren att hinna med att förvärva denna
typ av kunskap. Samtidigt påverkar ny teknik
sätten att arbeta, organisera och kommunicera.
Det är därför sannolikt att vi alltjämt bara har
sett början till många av de förändringar som
kommer att ske inom universitet och högskolor
de kommande åren. Frågor som behöver utredas
är bl.a. på vilket sätt IT-baserad undervisning
förändrar undervisnings- och inlärningsproces-
serna och vilka nya krav detta ställer, hur stu-
denters och forskares informationsförsörjning
bäst tillgodoses, hur elektronisk publicering på-
verkar forskningsprocessen, hur studenters och
forskares situation förändras när de får tillgång
till allt mer komplexa sökverktyg som söker i allt
fler fulltextdatabaser. Regeringen ser det som
angeläget att på nationell nivå stimulera till en
utveckling som stärker den svenska högskolan i
den internationella konkurrensen. Utbildnings-
departementet kommer under hösten 1999 att
tillsätta en utredning som har till uppgift att
närmare granska hur det förhåller sig med an-
vändningen av IT i högskolan inom en rad om-
råden. Regeringen avser att återkomma med för-
slag till åtgärder under år 2000.

Pedagogisk användning av IT

I december 1996 gav regeringen Högskoleverket
i uppdrag att fördela vissa medel till universitet
och högskolor för utveckling av IT-

126

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

användningen. Uppdraget avsåg att stödja ut-
vecklingen av goda exempel och modeller för att
bibringa lärarstudenter nödvändiga färdigheter i,
och ett kritiskt förhållningssätt till, den nya tek-
niken. Vidare fick Högskoleverket i uppdrag att
stödja den pedagogiska användningen av IT in-
om den högre utbildningen. Av Högskoleverkets
redovisning framgår att resultaten vad gäller IT-
användningen i lärarutbildningarna är svårtolkad,
bl.a. därför att många av projekten fortfarande
pågår. Ett framträdande problem tycks vara
bristande kunskaper och teknisk support. Vad
gäller den pedagogiska användningen av IT har
särskilt stort intresse visats av enskilda lärare in-
om medicinsk/odontologisk fakultet och inom
moderna språk. En extern utvärdering av språk-
projekten visar att Högskoleverkets satsning har
givit goda resultat.

Distansutbildningsmyndigheten

Den 1 juli 1999 startade Distansutbildningsmyn-
digheten i Härnösand sin verksamhet. Myndig-
heten skall främja utveckling och användning av
utbildning på distans inom högskolan och folk-
bildningen grundad på informations- och kom-
munikationsteknik. Vidare skall den följa di-
stansutbildningens utveckling och medieteknik
både i Sverige och utomlands.

Svensk forskning på Internet (Safari)

Regeringen gav i november 1996 Högskolever-
ket i uppdrag att samordna ett system för forsk-
ningsinformation på Internet som skulle vara i
drift i slutet av år 1998. Samtidigt har universitet
och högskolor haft i uppdrag att utveckla system
för forskningsinformation på Internet anpassat
till Högskoleverkets uppdrag. Syftet med syste-
met är att det skall vara lätt för olika målgrupper,
t.ex. skola, företag, myndigheter, studenter och
forskarsamhälle, att snabbt hitta information om
den forskning som bedrivs vid universitet och
högskolor. Högskoleverket redovisade sitt ur-
sprungliga uppdrag i december 1998
(Högskoleverket 1998:35R) och de flesta univer-
sitet och högskolor redovisade sina respektive
arbeten till regeringen den 10 maj 1999.

För att ge projektet möjligheter till en fortsatt
stark utveckling under 1999 beslutade regeringen
hösten 1998 att tillföra Högskoleverket ytterliga-

re 2 000 000 kronor för utvecklingsarbete under
år 1999.

Sedan oktober 1998 driver Högskoleverket på
Internet söktjänsten Safari (spridning av forsk-
ningsinformation till allmänheten över Internet)
som finns på http://safari.hsv.se. Därtill har 34
organisationer gjort över 6 000 sidor med infor-
mation om aktuell forskning tillgängliga, varav
en tredjedel på svenska. Sammanlagt finns över
1 500 sidor inom alla ämnesområden som vänder
sig till allmänhet och skola, vilket gör Sverige
unikt i sättet att försöka nå ut med forskning till
allmänheten via Internet. Det nationella systemet
för forskningsinformation har dagligen över 200
besök och har väckt positiv uppmärksamhet i
bl.a. Norden, EU och USA.

Alla berörda myndigheter har dock inte ge-
nomfört regeringsuppdraget på ett tillfredsstäl-
lande sätt, vilket framgår av såväl myndigheter-
nas egen rapportering som av Högskoleverkets
statistik. Detta kommenteras under respektive
lärosätes anslag.

Projektets försöksperiod visar tydligt att det
är fullt möjligt att med hjälp av Safari bygga upp
ett komplett system för information om svensk
forskning på Internet. Alla forskande myndig-
heter måste därför ta sitt ansvar att bidra med
information som berör deras verksamhet. Det
skall i Safari finnas information om i stort sett all
svensk offentlig forskning på svenska till allmän-
heten och på svenska eller annat språk till övriga
målgrupper.

Regeringen avser mot denna bakgrund att ge
Högskoleverket i permanent uppdrag att sköta
de nationella uppgifterna beträffande det inter-
netbaserade systemet för forskningsinformation.

5.5.6 Studenter med funktionshinder i
högskolan

Antalet studenter med funktionshinder har ökat
vid universitet och högskolor för femte året i rad
från närmare 500 studerande läsåret 1993/94 till
drygt 1 300 studerande år 1998. Trots detta är
gruppen med funktionshinder fortfarande un-
derrepresenterad inom högskolan. Ungefär två
tredjedelar av studenterna med funktionshinder
erhöll medel för särskilda stödåtgärder såsom as-
sistent, lektör, teckenspråkstolk, antecknings-
hjälp eller extra undervisning medan en tredjedel
av dem inte behövt sådant stöd. I första hand
täcks kostnaderna genom att universitet och

127

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskolor enligt bestämmelser i regleringsbrevet
avsätter 0,15 procent av anslagen för grundläg-
gande högskoleutbildning samt av ersättning
från landsting för vårdutbildning för stöd till
studenter med funktionshinder. Kostnader som
överstiger detta belopp kan efter ansökan delvis
täckas av de medel som disponeras av Stock-
holms universitet som särskilt åtagande. Medlen
kan även användas för stöd till forskarstuderan-
de.

Antalet studenter med funktionshinder kan
förväntas att öka i samband med den kraftiga ut-
byggnaden av högskolan. Med anledning härav
har regeringen givit Högskoleverket ett uppdrag
att bl.a. se över systemet med stöd till studenter
med funktionshinder samt att lägga förslag till
hur hinder som finns för studenter med funk-
tionshinder kan undanröjas eller minimeras.
Uppdraget innefattar även en inventering av uni-
versitetens och högskolornas möjligheter och
kompetens att ge högskoleutbildning i tecken-
språk.

Högskoleverket har vidare haft i uppdrag att
genomföra en treårig försöksverksamhet med
anpassning av högskoleprovet för dyslektiker
och synskadade i syfte att göra det möjligt för
dessa att genomföra högskoleprovet på ett rättvi-
sande sätt. Verket har nu gjort en utvärdering av
försöksverksamheten och redovisat resultaten av
utvärderingen.

Högskoleverket gjorde bedömningen att
multimediatekniken hade förutsättningar att
kunna fungera som ett verksamt stöd vid ge-
nomförandet av högskoleprovet för dyslektiker
och att detta borde testas under försöksverk-
samheten. Multimediatekniken har emellertid
inte givit de fördelar för dyslektiker som man
hoppats. Mot denna bakgrund avser Högskole-
verket att fortsättningsvis inte använda multime-
diatekniken som hjälpmedel vid högskoleprovet.
I stället avser verket att försöksvis tillämpa bl.a.
längre provtid för denna grupp.

Erfarenheterna under försöksverksamheten
har visat att det är möjligt att genomföra hög-
skoleprovet för synskadade med hjälp av punkt-
skrift och talkassetter. Högskoleverket avser mot
denna bakgrund att fortsättningsvis överföra
högskoleprovet till punktskrift och talkassetter.

5.5.7 Utbildning i mänskliga rättigheter

Regeringen gav år 1997 en särskild utredare i
uppdrag att se över högskolans utbildningsutbud

i mänskliga rättigheter och demokrati. Rappor-
ten Mänskliga rättigheter - mångas skyldigheter
(Ds 1998:46) redovsades i juni 1998 och har re-
missbehandlats. En sammanställning av remiss-
svaren finns tillgänglig på Utbildningsdeparte-
mentet. Remissinstanserna är i grunden positiva
till utredningens förslag. Vissa instanser ställer
sig tveksamma till de förordningsändringar som
utredaren föreslår. Dock är de flesta instanser
(framför allt högskolor) positiva till att skapa
forskningsprogram inom mänskliga rättigheter
liksom tanken på nätverkssekretariat och doku-
mentationscentrum.

Utredaren föreslår en rad insatser utifrån de
inventeringar och analyser utredaren har gjort.
Regeringen har utifrån rapporten och dess för-
slag bl.a. beslutat tilldela Teologiska Högskolan i
Stockholm statsbidrag om sammanlagt 800 000
kronor. Bidraget gäller 50 platser
(helårsstudenter) för kurser i mänskliga rättig-
heter under perioden den 31 januari 1999 och 31
december 1999 samt för fortsatt utbyggnad och
planering av kurser. Utbildningen sker i form av
ett antal fristående kurser om sammanlagt 20 po-
äng.

Regeringen anser att det är viktigt med ut-
bildning i mänskliga rättigheter och att detta
normalt bör ingå i utbildningsutbudet. Ett semi-
narium om mänskliga rättigheter och utbildning
kommer sannolikt att arrangeras av Teologiska
högskolan.

År 2000 har av FN proklamerats som Inter-
nationellt år för fredskultur och Svenska
unescorådet kommer att till år 2000 utarbeta en
skrift vilken skall ge en konkret tolkning av be-
greppet där utbildning i mänskliga rättigheter
kommer att ingå.

Se vidare under kapitlet om lärarutbildning
(Unesco och Levande historia).

5.6 Särskilda budgetfrågor m.m.

5.6.1 Mål för verksamheten och perioder

I budgetpropositionen för år 1997 angav rege-
ringen utbildningsuppdrag i form av examensmål
m.m. avseende dels grundutbildning, dels forsk-
ning och forskarutbildning för samtliga univer-
sitet och högskolor för treårsperioden 1997-
1999 samt i vissa fall för treårsperioden 2000-

128

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2002. Vidare angavs vissa generella utbildnings-
uppdrag t.ex. vad gäller distansutbildning, fort-
bildning, vidareutbildning och studenter med in-
vandrarbakgrund. Riksdagen beslutade i enlighet
med regeringens förslag vad gäller såväl omfatt-
ning som inriktning av utbildningsuppdragen
samt perioderna.

En gång under varje mandatperiod avser rege-
ringen att presentera en forskningspolitisk pro-
position. Nästa proposition kommer att läggas
under år 2000. Inför denna proposition har uni-
versitet, högskolor, forskningsråd, myndigheter
och organisationer fått i uppdrag att ta fram kun-
skaps- och forskningsstrategier om den veten-
skapliga utvecklingen och behov inför framtiden.
Perioderna med målangivelser för både grundut-
bildning och forskning/forskarutbildning bör
vara desamma och i fas med de forskningspoli-
tiska propositionerna. Nya mål bör därför anges i
kommande års budgetproposition eller forsk-
ningspolitiska proposition med beaktande av de
forskningspolitiska propositionernas tidsramar.
De mål eller planeringsförutsättningar som angi-
vits för perioden 2000-2002 kommer dock gälla
under år 2000 i avvaktan på att nya mål och pla-
neringsperioder kommer att föreslås nästa år.
För de fall det inte finns mål eller planeringsför-
utsättningar angivna för kommande treårsperiod
avser regeringen att sätta mål för år 2000 och gö-
ra nya beräkningar för den därefter kommande
perioden.

5.6.2 Avräkning av anslag och
anslagsberäkningar

Regeringens förslag: Avräkning av särskilda
åtaganden under grundutbildningsanslagen får
göras i samband med att medlen tillförs resp, lä-
rosätes räntekonto.

Skälen för regeringens förslag: Anslagen för
grundutbildning till respektive universitet och
högskola består av takbelopp, dvs. högsta möjliga
ersättning för helårsstudenter och helårspresta-
tioner som kan erhållas och i vissa fall dessutom
ersättning för särskilda åtaganden. Medel för s.k.
NT-utbildning har beräknats inom ersättningen
för särskilda åtaganden för berörda högskolor.

I 1998 års ekonomiska vårproposition
(prop.l996/97:150 sid 34 och 126) begärde rege-
ringen riksdagens godkännande för hur anslag

och inkomsttitlar skall avräknas. Beträffande
universitet och högskolor framfördes att
grundutbildningsanslagen måste avräknas preli-
minärt varje månad i samband med att medel ut-
betalas till universitetens och högskolornas rän-
tekonto i Riksgäldskontoret. Slutlig avräkning,
mot utförda prestationer, görs vid budgetårets
slut. De särskilda åtagandena skall, med undantag
för medel för s.k. NT-utbildning, inte avräknas
mot prestationer. Medel för särskilda åtaganden
skall i stället avräknas på samma sätt som forsk-
ningsanslagen, dvs. i samband med att medel
tillförs universitetens och högskolornas ränte-
konto. Avräkning är varken kassa- eller utgifts-
mässig och grundas på statsmakternas beslut
(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:338).

Anslagsberäkningar

Anslagen till universitet och högskolor redovisas
per lärosäte i det följande.

Resurser för de nya platserna från hösten 2000
samt "halvårseffekten" våren 2000 av de 15 000
nya platserna från hösten 1999 har beräknats un-
der respektive universitets och högskolas anslag
och ingår i takbeloppen år 2000. Motsvarande
halvårseffekter och förskjutningar i resurstilldel-
ningen mellan budgetåren gäller för de platser
som tillkommer höstarna 2001 och 2002.

Anslagen till forskning och forskarutbildning
beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 utifrån de ve-
tenskapsområden som riksdagen har beslutat
om. Högskolor som erhållit vetenskapsområden
får egna anslag för forskning och forskarutbild-
ning. För budgetåret 2000 föreslås därför ett nytt
anslag, nämligen B32 Högskolan i Kalmar:
Forskning och forskarutbildning. Med anledning
av tillkomsten av det nya forskningsanslaget har
numreringen ändrats på samtliga anslag som
kommer efter Kalmars forskningsanslag.

De nya universiteten får medel för forskning
och forskarutbildning uppdelat i dels en anslags-
post per vetenskapsområde, dels en anslagspost
benämnd Övriga forskningsmedel. Medel för lo-
kaler är inkluderade i dessa anslagsposter. För de
nya universiteten i Växjö och Örebro har forsk-
ningsanslaget utformats på detta sätt för att ska-
pa förutsättningar för att utveckla forskning och
forskarutbildnings förutom inom de vetenskap-
sområden de tilldelats resurser, även inom andra
områden som lärosätet bedömer som väsentliga
eller inom ämnen som spänner över flera veten-

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skapsområden. Högskolor med vetenskapsom-
råden erhåller huvudsakligen medel via sitt ve-
tenskapsområde. Dessa lärosäten skall prioritera
sin forskning och forskarutbildning inom re-
spektive vetenskapsområde.

Resurser för forskning vid högskolor som inte
har vetenskapsområden, samt för konstnärligt
utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolor-
na i Stockholm beräknas som tidigare under ett
gemensamt anslag B54 Forskning och konstnär-
ligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, där re-
spektive högskola disponerar en egen anslags-
post.

Grundutbildnings- och forskningsanslagen
har pris- och löneomräknats med 0,93 procent.
Anslagsförändringar utöver pris- och löneom-
räkningen framgår under respektive anslag.

Med anledning av en förändring för de statliga
avtalsförsäkringarna föreslås ett nytt anslag un-
der verksamhetsområdet - B57 Universitets och
högskolors premier för de statliga ålders- pen-
sionsavgifterna. Anslaget avser beräknade premi-
er för statlig ålderspension.

I enlighet med lag (1998:676) om statlig ålder-
spensionsavgift beräknades för år 1999 statlig ål-
derspensionsavgift för utbildningsbidrag för
doktorander motsvarande 6,27 procent av av-
giftsunderlaget. Medel som motsvarar dessa stat-
liga ålderspensionsavgifter tillfördes år 1999 re-
spektive forskningsanslags vetenskapsområde.
Motsvarande belopp har för år 2000 dragits bort
från forskningsanslagen och i stället tillförts en
anslagspost under anslaget B53 Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m. Posten dis-
poneras av Uppsala universitet, som även ombe-
sörjer inbetalningen till Riksförsäkringsverket.

Riksdagen har, i enlighet med regeringens för-
slag, tidigare beslutat om s.k. nedjustering av er-
sättningen för lokalhyror. Merparten av denna
justering har redan genomförts och tagits ut som
en generell besparing på samtliga högskoleanslag.
Det kvarstår endast att genomföra en besparing
på lokalerna för år 2000 som uppgår till 105 mil-
joner kronor i 2000 års prisläge. Regeringen före-
slår nu att drygt 60 miljoner kronor av denna be-
sparing tas från anslaget B53 Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m. där merpar-
ten avser anslagsposten För regeringens fördel-
ning. Under denna anslagspost har avsatts medel
för ökade lokalkostnader när vissa bestämda lo-
kaler är färdigställda. Det har tidigare angivits
som en planeringsförutsättning att Chalmers
tekniska högskola AB skall erhålla sådana medel
vad avser Mikroelektroniskt centrum. Regering-

en föreslår att denna planeringsförutsättning för
Chalmers tekniska högskola AB inte längre skall
gälla och att ersättning för ökade hyreskostnader
inte skall utgå.

Resterande del av besparingen, drygt 44 mil-
joner kronor, tas ut genom en sänkning av tak-
beloppet för grundutbildningen för Lunds uni-
versitet och Karolinska institutet. Beloppet
motsvarar berörda landstings ersättning till dessa
universitet vad avser sjukgymnastutbildningen
och påverkar inte utbildningens omfattning eller
struktur. Medlen har tidigare ej kunnat utnyttjas.

För samtliga universitet och högskolor anges
under respektive anslag ett beräknat anslagsbe-
lopp i löpande priser (i not även angivet i fasta
priser) för åren 2001 och 2002. Dessa anslagsbe-
lopp är beräknade exklusive de beslutade, men
ännu ej fördelade, förstärkningarna vad avser
forskning/forskarutbildning för åren 2001 och
2002. Dessa förstärkningar har beräknats under
anslaget B53 Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. och fördelas senare.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år
myndigheternas årsredovisningar och delårsrap-
porter. RRV:s synpunkter framgår under re-
spektive anslag. Inom verksamhetsområdet har
inga invändningar lämnats.

System för styrning och resurstilldelning

Som ett led i planeringen och uppföljningen av
universitet och högskolors verksamhet genom-
fördes under våren 1999 en omfattande dialog
mellan Utbildningsdepartementet och ledningen
för respektive lärosäte. Syftet var att ge underlag
för bedömning av hur högskolorna larar de mål
som regeringen har satt upp samt att inleda en
diskussion om högskolornas framtida profile-
ring. Metoden för dialogen kommer att utvecklas
för att stärka återkopplingen till respektive läro-
säte. De kommande forskningsstrategierna bör
också kunna tjäna som ett viktigt komplement
till den fortsatta profileringsdiskussionen.

Regeringen avser att tillkalla en särskild utre-
dare för att utreda vissa frågor om högskolans
styrning. Utgångspunkten för uppdraget är att
nuvarande mål- och resultatstyrning för
grundutbildningen i sina grunddrag skall ligga
fast. Utredaren bör utreda hur systemet kan vi-

130

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

dareutvecklas och göra en genomgång av erfa-
renheterna av hur målstyrningen inom grundut-
bildningen har fungerat sett från såväl statsmak-
ternas som lärosätenas perspektiv. Vidare skall
övervägas om någon form av mål- och resultat-
styrd resursfördelning kan införas för forskning
och forskarutbildning. Utredningen skall vara
slutförd 31 maj 2000.

I avvaktan på resultatet från utredningen vill
regeringen dock ånyo påpeka att vid uppbyggna-
den av nya enheter uppstår svårigheter att finan-
siera planerings- och utbildningskostnader samt
lånekostnader inom de ordinarie ersättningsbe-
loppen för olika utbildningsområden. Dessa hög-
skolors situation kommer därför att under en
fortsatt period att noggrant följas.

5.6.3 Ersättningsbelopp

Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer skall för
budgetåret 2000 vara:

131

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 5.15 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och hel årsprestationer
Kronor UTBILDNINGSOMRÅDE	ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRS- STUDENT	ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRS- PRESTATION
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsveten- skapligt	13 544	14 179
Naturvetenskapligt, tek- niskt, farmaceutiskt, vård	36 580	33 450
Odontologiskt	33 217	41 538
Medicinskt	44 689	58 611
Undervisning 1	26 170	33 150
övrigt2	30 730	26 460
Design	108 973	70 029
Konst	155 396	70 051
Musik	93 836	62 694
Opera	224 017	141 348
Teater	217 107	113 806
Media	219 586	186 796
Dans	152 274	88 789
Idrott	79 748	38 754

1) Avser den praktisk pedagogiska delen av lärarutbildningen

2) Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a.
barn- och undomspedagogisk utbildning samt grundskollärarutbildning med inriktning mot
undervisning i prskurserna 1-7. Grafiska institutet/lnstitutet för högre reklamutbildning vid
Stockholms universitet skall redovisas mot övrigt.

Skälen för regeringens förslag: De ovan redovi-
sade förändringarna avseende grundutbildnings-
anslagen innebär att ersättningsbeloppen för hel-
årsstudenter och helårs-prestationer har räknats
upp med 0,93 procent avseende pris- och löne-
omräkning.

5.7 Anslag

Bl Uppsala universitet:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	766 767
1999	Anslag	767 778
2000	Förslag	802 766
2001	Beräknat	855 5991
2002	Beräknat	900 4812

1 Motsvarar 842 768 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 873 094 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för universitetets fortsatta plane-
ring redovisas i det följande antalet avlagda exa-
mina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och
tvåårsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställ-
da examensmål för treårsperioderna 1997-1999
och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens be-
räkningar av examensmål för treårsperioden
2003-2005.

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	mAl
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	1 001	1 472	1 900	2 200	2 200
examen
Civilingen- jörsexamen	319	306	550	550	700
Grundskol- lärare 4-9	343	187	530	560	380
Gymnasie- lärare	364	227	470	540	580
Apotekare	226	135	280	350	370

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Uppsala universitet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 300.

132

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom framför allt
de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Förslag till fördelning av nya platser på universi-
tet och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

Resultati nformation

Uppsala universitet har under budgetåret 1998
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande drygt 41 miljoner kronor över tak-
beloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Uppsala universitet
enligt tabellen ovan. För magisterexamen be-
döms att examensmålet kommer att uppfyllas.
När det gäller civilingenjörsexamen måste enligt
regeringens bedömning en kraftig ökning av exa-
minationen ske för att målen skall kunna uppnås.
Regeringen bedömer att målen för lärarexamina
och apotekarexamen inte kommer att uppnås.

Uppsala universitet har i regleringsbrev erhål-
lit utbildningsuppdrag avseende minsta antal hel-
årsstudenter för år 1998 totalt och för de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena som inom biomedicinsk utbild-
ning, det farmaceutiska utbildningsområdet och
gymnasielärarutbildningen. För att detta mål
skall nås inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4—9
krävs en ökning av dimensioneringen.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de tekniska och naturveten-
skapliga utbildningarna totalt sett ökat under
åren 1997 och 1998. Variationen är emellertid
stor mellan olika utbildningar. Andelen män in-
om lärarutbildningar (utom gymnasielärarut-
bildningen) och vård- och farmaciutbildningar

har inte ökat i enlighet med av regeringen givna
mål, utan har fortsatt att minska.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl den barn- och ungdomspedagogiska ut-
bildningen som läkarutbildningen och grund-
skollärarutbildningen med inriktning mot under-
visning i årskurserna 1-7.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 47 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 464 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 67 procent. 30
procent av lärarna och 22 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
293 år 1998 (årsverken).

Uppsala universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram och redogjort för det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Uppsala universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program för samverkan med det omgivande
samhället samt vilka åtgärder som vidtagits under
år 1998 med utgångspunkt i handlingsprogram-
met. Handlingsprogrammet torde ge goda möj-
ligheter till uppföljning av gjorda, pågående och
planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning Bl Uppsala universitet 1
Tusental kronor
Takbelopp	785 232
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	11 052
- internationell lärarfortbildning, språk- assistentverksamhet, fortbildning för vissa modersmålslärare	6 482
Summa	802 766

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (tak-
beloppet) har beräknats med hänsyn till dimen-
sioneringsökningen år 2000 i enlighet med vad
som har redovisats under avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

133

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B2 Uppsala universitet: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	952 889
1999	Anslag	971 152
2000	Förslag	976 369
2001	Beräknat	991 U41
2002	Beräknat	1 006 6811

1 Motsvarar 976 369 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

De mål och riktlinjer för verksamheten och re-
surserna som riksdagen beslöt om med anled-
ning av den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3,
rskr. 1996/97:99) och budgetpropositionen
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:UbUl, rskr.
1997/98:108) för treårsperioden 1997-1999 skall
ligga fast. Se vidare avsnitt 5.6.

För treårsperioderna 1997-1999, 2000-2002
respektive 2003-2005 gäller följande (lägsta antal
avlagda examina) som examensmål för forskar-
utbildningen vid universitetet. (Se vidare under
avsnitt 5.2.)

1 Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapl igt	274	190	329	335
Medicinskt	283	165	304	314
Naturvetenskapligt1	367	211	447	456
Tekniskt1

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

1 Examensmålet för Naturvetenskapligt vetenskapsområde inkluderar även målen för Tekniskt
vetenskapsområde.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmålet
för perioden 1997-1999 för det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet kunna
uppnås. Regeringen bedömer det som osäkert
huruvida universitetet kommer att uppfylla exa-
mensmålen för det medicinska och det naturve-
tenskapliga vetenskapsområdet.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Uppsala universitet redovisas i
nedanstående tabell.

\| Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	503	426	47%	44%
Aktiva (ht)1	2 467	2 552	43%	44%
Doktorsexamina	263	278	35%	36%
Licentiatexamina	78	72	42%	31%
Professorer2	286	293	8%	9%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som haren aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Under året har universitetet fått i uppdrag av re-
geringen att starta ett program för utbildning
och forskning kring förintelsen och folkmord.

Vidare har Geocentrum och Språkvetenskap-
ligt centrum invigts. Evolutionsbiologiskt cent-
rum och Rudbeckslaboratoriet är under färdig-
ställande. Tillbyggnaderna av Ångström-
laboratoriet respektive Biomedicinskt centrum
har påbörjats.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 22 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
29 procent respektive 15 procent. Regeringens
bedömning är att målet kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 1 930 miljoner kronor år
1997 till 2 043 miljoner kronor år 1998, varav
54,9 procent avser anslag.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefi-
nansiering inom forskarutbildningen.

134

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	282 357	76 276
Medicinskt	175 517	32 844
Naturvetenskapligt1	296 461	85 319
Tekniskt1
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)	9 738
Ersättning för lokalhyror m.m.	212 296
Summa	976 369	194439

11 anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och
forskarutbildning.

I anslagsposten Humanistisk-samhällsveten-
skapligt vetenskapsområde ingår 1 900 000 kro-
nor för en allmän förstärkning av forskning och
forskarutbildning.

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbi-
drag för forskarstuderande med anledning av ål-
derspensionsreformen har överförts till anslaget
B53 Särskilda utgifter inom universitet och hög-
skolor m.m., anslagsposten 11 Statlig ålderspen-
sionsavgift för utbildningsbidrag.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	919	1 451	1 800	2 100	2 100
examen
Civilingen- jörsexamen	1 501	1 073	1 700	1 940	2 140

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

B3 Lunds universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	1 165 260
1999	Anslag	1 021 779
2900	Förslag	1 029 776
2001	Beräknat	1 079 9441
2002	Beräknat	1 132 0312

1 Motsvarar 1 063 685 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 097 513 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Lunds universitet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 2 500 för-
delade på de tre åren.

5.3.2.

Resultatinformation

Lunds universitet har under budgetåret 1998 re-
dovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 51,5 miljoner kronor över takbe-
loppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Lunds universitet
enligt tabellen ovan. För magisterexamen be-
döms att examensmålet kommer att uppfyllas.
När det gäller civilingenjörsexamen måste enligt
regeringens bedömning en kraftig ökning av exa-
minationen ske för att målet skall uppnås.

135

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Lunds universitet har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl de naturvetenskapliga som tekniska
utbildningsområdena samt inom biomedicinska
utbildningar och vissa vårdutbildningar.

Målet att inom läkarutbildningen minska an-
talet helårsstudenter under åren 1997-1999 i för-
hållande till perioden 1993/94-1995/96 kommer
att uppnås.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de tekniska och naturveten-
skapliga utbildningarna ökat under åren 1997 och
1998.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 50 procent.

Lärarhögskolan samt ingenjörsutbildningarna

1 Malmö överfördes till Malmö högskola den 1
juli 1998. Vårdhögskolan integrerades med uni-
versitetet den 1 april 1998.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var

2 228 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 71 procent. 29
procent av lärarna och 22 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
344 år 1998 (årsverken).

Lunds universitet har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitetsarbete
samt lämnat ett detaljerat kvalitetsutvecklings-
program och redogjort utförligt för det kvalitets-
arbete som har genomförts under år 1998.

Lunds universitet har enligt regeringens upp-
drag särskilt redovisat sin samverkan med det
omgivande samhället för år 1998 samt vilka åt-
gärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet ger små möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Revisionens iakttagelser

Lunds universitet fick revisionsberättelse utan
invändning, men erhöll revisionsrapport på
grund av en omfördelning av anslagsmedel från
anslaget för grundutbildning till anslaget för
forskning och forskarutbildning. Regeringen
förutsätter att redovisningen i framtiden följer
gällande regler och förordningar.

Resurser för 2000

iResursfördelning B3 Lunds universitet 1
Tusental kronor
Takbelopp	994 029
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	12 352
- nationellt resurscentrum i fysik	995
- trafikflygarutbildning	22 400
Summa	1 029 776

5.3.2.

B4 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	977 689
1999	Anslag	977 719
2006	Förslag	983 709
2001	Beräknat	1 001 7731
2002	Beräknat	1 017 5491

1 Motsvarar 986 809 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

De mål och riktlinjer för verksamheten och re-
surserna som riksdagen beslöt om med anled-
ning av den forskningspolitiska propositionen

136

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

(prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3,
rskr. 1996/97:99) och budgetpropositionen
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:UbUl, rskr.
1997/98:108) för treårsperioden 1997-1999 skall
ligga fast. Se vidare avsnitt 5.6.

1 Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997-	2000-	2003
	-1999	1998	2002	-2005
Humanistisk- sa mhällsvetenskapligt	247	189	294	312
Medicinskt	278	208	313	323
Naturvetenskapligt	209	144	269	285
Tekniskt	282	197	330	346

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen
där licentiatexamen tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmå-
len för perioden 1997-1999 kunna uppnås.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Lunds universitet redovisas i ned-
anstående tabell.

1 Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	588	472	41%	40%
Aktiva (ht)1	3 201	3133	41%	41%
Doktorsexamina	332	355	33%	32%
Licentiatexamina	123	116	29%	30%
Professorer2	336	344	10%	10%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 19 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel 8
procent. Regeringens bedömning är att målet
inte kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 2 325 miljoner kronor år
1997 till 2 454 miljoner kronor år 1998, varav

50,5 procent avser anslag.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	234 846	68 561
Medicinskt	155 993	22 450
Naturvetenskapligt	195 288	58 852
Tekniskt	174 687	53 586
Konstnärligt utvecklingsarbete	4 307
Ersättning för lokalhyror m.m.	218 588
Summa	983 709	203 449

I anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. in-
går 3 000 000 kronor för ökade hyreskostnader
för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt
centrum.

B5 Göteborgs universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	926 126
1999	Anslag	934 914
2000	Förslag	984 972
2001	Beräknat	1 051 289*
2002	Beräknat	1 100 6322

1 Motsvarar 1 035 330 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 066 528 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

137

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Till anslaget har tillförts medel för de utbild-
ningar vid Stenebyskolan som övergår till Göte-
borgs universitet.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	953	1 292	2 000	2 400	2 400
examen
Grundskol-	433	408	840	500	330
lärare 4-9
Gymnasie-	680	336	670	720	770

lärare____________________________

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning finns det ett be-
hov av ökad dimensionering inom framför allt de
naturvetenskapliga och tekniska områdena. För-
slag till fördelning av nya platser på universitet
och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

Resultatinformation

Göteborgs universitet har under budgetåret 1998
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 59 miljoner kronor över takbelop-
pet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Göteborgs univer-
sitet enligt tabellen ovan. När det gäller grund-
skollärarexamen med inriktning mot under-

visning i årskurserna 4—9 och gymnasielärarexa-
men är regeringens bedömning att målen inte
kommer att uppnås. För magisterexamen be-
döms att examensmålet kommer att uppnås.

Göteborgs universitet har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena, biomedicinsk utbildning och gymna-
sielärarutbildningen.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna ökat under åren 1997
och 1998. Däremot minskar andelen män inom
lärarutbildningarna och inom vårdutbildningen.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl tandläkarutbildningen som den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen. Universite-
tet har inte minskat antalet nyantagna till läkar-
utbildningen i förhållande till föregående period.
En mindre ökning kan noteras vilket leder till att
målet att minska antalet helårsstudenter jämfört
med föregående period troligen inte kommer att
uppfyllas.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 77 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 586 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 57 procent. 37
procent av lärarna och 24 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
256 år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har under år 1998 granskat
och gjort en bedömning av kvalitetsarbetet vid
Göteborgs universitet (Högskoleverkets rap-
portserie 1998:36R). Verket bedömer att kvali-
tetsprogrammet är väl utvecklat, professionellt
skapat och professionellt genomfört samt att det
utgör ett av de mest omfattande i Sverige. Ett av

138

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

de områden som bedömargruppen pekar ut att
vara i behov av förbättring är den centrala admi-
nistrationen. Då universitetet är kraftigt decent-
raliserat till sin uppbyggnad förutsätter det att
centrala rutiner fungerar väl.

Göteborgs universitet har i enlighet med re-
geringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitet-
sarbete som genomförts under år 1998. Univer-
sitetet har däremot inte redovisat något
övergripande kvalitetsutvecklingsprogram.

Göteborgs universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sin samverkan
med det omgivande samhället för år 1998 samt
vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet ger små möjligheter till uppföljning
av gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B5 Göteborgs universitet 1
Tusental kronor
Takbelopp	956 153
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	27 305
- nationellt resurscentrum i matematik	1 514
Summa	984 972

5.3.2.

B6 Göteborgs universitet: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	784 320
1999	Anslag	795 590
2000	Förslag	799 136
2001	Beräknat	811 4051
2002	Beräknat	824 581"

1 Motsvarar 799 136 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För treårsperioderna 1997-1999, 2000—2002
respektive 2003-2005 gäller följande (lägsta antal
avlagda examina) som examensmål för forskar-
utbildningen vid universitetet. (Se vidare under
avsnitt 5.2.)

1 Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	207	207	262	276
Medicinskt	282	171	334	350
Naturvetenskapligt	184	122	219	234

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmå-
len för perioden 1997-1999 kunna uppnås.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Göteborgs universitet redovisas i
nedanstående tabell.

1 Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	365	382	54%	52%
Aktiva (ht)1	1903	2 308	47%	49%
Doktorsexamina	232	247	39%	33%
Licentiatexamina	69	68	45%	43%
Professorer2	250	256	13%	14%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

139

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vid Göteborgs universitet har man gjort en ny
satsning på tvärvetenskaplig utbildning, forsk-
ning och utåtriktad verksamhet inom ramen för
Museion. Dess verksamhet är relaterad till det
nya Världskulturmuseet i Göteborg. Två av fyra
planerade forskningsprogram har startat under
året.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 22 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
38 procent respektive 10 procent. Regeringens
bedömning är att målet inte kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 1 786 miljoner kronor år
1997 till 1 819 miljoner kronor år 1998, varav

58,5 procent avser anslag.

B7 Stockholms universitet:
Grundutbildning

Anslagsutveckling
Tusental kronor
1998	Anslag	647173
1999	Anslag	664 487
2000	Förslag	685 183
2001	Beräknat	7198611
2002	Beräknat	749 9272
1 Motsvarar 708 713 tkr i	i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 726 447 tkr i	i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Resurser för 2000

Regeringens överväganden

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	238 760	65 510
Medicinskt	176 781	25 891
Naturvetenskapligt	131 828	39 638
Sekretariatet för genusforsk- ning	5 407
Konstnärligt utvecklingsarbete	7 008
Botaniska trädgården	4 927
Ersättning för lokalhyror m.m.	234 424
Summa	799 135	131 039

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag
för forskarstuderande med anledning av ålders-
pensionsreformen har överförts till B53 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.,
anslagsposten 11 Statlig ålderspensionsavgift för
utbildningsbidrag.

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅl	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	787	1 358	2 200	2 600	2 600

examen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

5.3.2.

Resultatinformation

Stockholms universitet har under budgetåret
1998 redovisat färre helårsprestationer än vad

140

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1998 redovisades helårs-
prestationer motsvarande 4,9 miljoner kronor
under takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet magisterexamina vid Stock-
holms universitet enligt tabellen ovan. Regering-
en bedömer att målet inte kommer att kunna
uppnås.

Stockholms universitet har i regleringsbrev
erhållit utbildningsuppdrag avseende minsta an-
tal helårsstudenter för år 1998 totalt och för de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena. Uppdraget och utfallet per lärosäte fram-
går av tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbild-
ningsuppdrag för år 1998 avseende helårsstuden-
ter har fullgjorts vad avser det totala målet. Upp-
draget avseende antalet helårsstudenter inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena har fullgjorts till 97 procent.

I enlighet med regeringens mål har åtgärder
vidtagits för att öka andelen kvinnor inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna.
Denna andel ligger nära 50 procent såväl under år
1997 som år 1998.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 89 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 174 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 62 procent. 33
procent av lärarna och 30 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
208 år 1998 (årsverken).

Stockholms universitet har i enlighet med re-
geringens uppdrag redovisat sitt kvalitetsutveck-
lingsprogram och redogjort detaljerat för det
kvalitetsarbete som har genomförts under år
1998.

Stockholms universitet har enligt regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
för år 1998 avseende samverkan med det omgi-
vande samhället. Handlingsprogrammet torde ge
goda möjligheter till uppföljning av gjorda, pågå-
ende och planerade aktiviteter. Vilka åtgärder
som vidtagits för att utveckla forskningsinfor-
mation via Internet redovisas inte.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B7 Stockholms universitet 1
Tusental kronor
Takbelopp	646 798
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	11 052
- Tolk- och översättarinstitutet	9 372
- teckentolkning	2 294
- nationellt resurscentrum för kemi	998
- stöd till studenter med funktionshinder	14 669
Summa	685 183

5.3.2.

B8 Stockholms universitet:

Forskning och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	776 182
1999	Anslag	787 066
2000	Förslag	798 090
2001	Beräknat	810 5951
2002	Beräknat	823 7921

1 Motsvarar 798 090 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

141

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Examensmål

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÄL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	267	204	331	340
Naturvetenskapligt	289	199	374	383

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmå-
len för perioden 1997-1999 kunna uppnås.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Stockholms universitet redovisas i
nedanstående tabell.

iResultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	362	337	48%	52%
Aktiva (ht)1	1 962	1985	47%	49%
Doktorsexamina	143	196	38%	36%

Licentiatexamina___________86_______107______48%______43%

Professorer2_______________194 208 15% 18%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
' Heltidsekvivalenter

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
universitetet från 1 206 miljoner kronor år 1997
till 1 302 miljoner kronor år 1998, varav båda
åren 59,7 procent avser anslag.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 21 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
20 respektive 56 procent och i genomsnitt för de
båda åren 39 procent. Regeringens bedömning är
att målet kommer att uppnås.

Resurser för 2000

Resursfördelning

Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	291 669	75 062
Naturvetenskapligt	301 272	67 573
Internationella meteorologiska institutet	1 693
Ersättning för lokalhyror m.m.	203 456
Summa	798 090	142 635

I anslagsposten Humanistisk-samhällsveten-
skapligt vetenskapsområde ingår 1 000 000 kro-
nor till arbetarrörelsens arkiv samt 6 891 000
kronor för inordnandet av Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek (SPPB) i Stockholms uni-
versitetsbibliotek. För år 2000 tillförs dessutom
för ändamålet ytterligare 1 500 000 kronor från
anslagssparande på anslaget D16 Särskilda utgif-
ter för forskningsändamål, anslagsposten 9 Till
regeringens förfogande.

B9	Umeå universitet: Grundutbildning
Anslagsutveckling
Tusental kronor
1998		Anslag	677 386
1999		Anslag	696 244
2000		Förslag	742 064
2001		Beräknat	789 2281
2002		Beräknat	825 3322

1 Motsvarar 777 231 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 799 915 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

142

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	571	980	2 000	2 300	2 300

examen

Civilingen- jörsexamen	45	112	150	180	370
Grundskol-	302	354	500	630	420
lärare 4-9
Gymnasie-	322	177	350	400	430
lärare

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Umeå universitet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen.

5.3.2.

Resultatinformation

Umeå universitet har under budgetåret 1998 re-
dovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1998 redovisade universitetet hel-
årsprestationer motsvarande 8,3 miljoner kronor
över takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Umeå universitet
enligt tabellen ovan. Regeringen bedömer att
målen för magisterexamen och gymnasielärarex-
amen inte kommer att kunna uppnås. Övriga
fastställda examensmål bedöms kunna uppfyllas.

Umeå universitet har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-

uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 99 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts.

I enlighet med regeringens mål har andelen
kvinnor inom de naturvetenskapliga och teknis-
ka utbildningarna ökat under åren 1997 och
1998. Däremot minskar andelen män inom lärar-
utbildningarna och inom vårdutbildningarna.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl tandläkarutbildningen som barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen och grund-
skollärarutbildningen med inriktning mot un-
dervisning i årskurserna 1-7.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 73 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1316 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 60 procent.
36 procent av lärarna och 28 procent av de dis-
puterade lärarna var kvinnor. Antalet professorer
var 170 år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har under år 1998 granskat
och bedömt kvalitetsarbetet vid universitetet
(Högskoleverkets rapportserie 1998:3 8R). Be-
dömningen är positiv men visar även på områden
som behöver förstärkas, såsom tydligare stu-
dentmedverkan och en utveckling av kursvärde-
ringarna.

Umeå universitet har i enlighet med regering-
ens uppdrag på ett överskådligt sätt redovisat bå-
de sitt kvalitetsutvecklingsprogram och det kva-
litetsarbete som har genomförts under år 1998.

Umeå universitet har enligt regeringens upp-
drag särskilt redovisat sin samverkan med det
omgivande samhället för år 1998 samt vilka åt-
gärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet ger små möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

143

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resurser för 2000

Resursfördelninj

Tusental kronor

Takbelopp	720 325
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	13 205
- bildmuseet samt lektorat i samiska	1 815
- decentraliserad utbildning	6 719
Summa	742 064

5.3.2.

1 Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÄL	MÄL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	84	62	116	127
Medicinskt	142	92	164	171
Naturvetenskapligt	123	67	168	172

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmå-
len för perioden 1997-1999 för det humanistisk-
samhällsvetenskapliga och det medicinska veten-
skapsområdet kunna uppnås. Regeringen bedö-
mer det som osäkert huruvida universitetet
kommer att uppfylla examensmålet för det na-
turvetenskapliga vetenskapsområdet.

Resultatinformation

B10 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	522 150
1999	Anslag	551 157
2000	Förslag	553 759
2001	Beräknat	562 301'
2002	Beräknat	571 3421

1 Motsvarar 553 759 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Umeå universitet redovisas i ned-
anstående tabell.

\| Resultat, forskning och forskarutbildning \|
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	194	165	44%	47%
Aktiva (ht)1	1227	1 123	42%	43%
Doktorsexamina	96	104	34%	34%
Licentiatexamina	27	31	37%	68%
Professorer2	175	170	12%	11%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
universitetet från 1 021 miljoner kronor år 1997
till 1 071 miljoner kronor år 1998, varav 60,5
procent avser anslag.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 22 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
15 respektive 38 procent. Regeringens bedöm-
ning är att målet kommer att uppnås.

Resurser för 2000

144

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VEIENSKAPSOMRÄDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	150 268	36 331
Medicinskt	159 136	17 940
Naturvetenskapligt	148 659	31 273
Konstnärligt utvecklingsarbete	833
Ersättning för lokalhyror m.m.	94 863
Summa	553 759	85 544

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag
för forskarstuderande med anledning av ålder-
spensionsreformen har överförts till anslaget B53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m., anslagsposten 11 Statlig ålderspensionsav-
gift för utbildningsbidrag.

Bli Linköpings universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	638 344
1999	Anslag	673 278
2000	Förslag	729 320
2001	Beräknat	785 6431
2002	Beräknat	848 2852

1 Motsvarar 773 306 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 821 012 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Till anslaget har tillförts medel för Carl
Malmstens Skola som övergår till Linköpings
universitet.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för universitetets fortsatta plane-
ring redovisas i det följande antalet avlagda exa-
mina under treårsperioden 1993/94-1995/96 och

tvåårsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställ-
da examensmål för treårsperioderna 1997-1999
och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens be-
räkningar av examensmål för treårsperioden
2003-2005.

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	586	737	900	1 100	1 100
examen
Civilingen- jörsexamen	1 414	949	1 500	1 700	1 900
Grundskol- lärare 4-9	197	180	315	440	290
Gymnasie- lärare	139	133	250	270	290

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Linköpings universitet har i budgetunderlaget
för perioden 2000-2002 bl.a. framhållit behovet
av att öka antalet helårsstudenter inom grundut-
bildningen med 1 200.

5.3.2.

Resultatinformation

Linköpings universitet har under budgetåret
1998 redovisat fler helårsprestationer än vad som
kan ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 28 miljoner kronor över takbelop-
pet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Linköpings univer-
sitet enligt tabellen ovan. För civilingenjörsexa-
men och magisterexamen bedöms att
examensmålen kommer att uppfyllas. Regering-
en bedömer att målen för lärarexamina inte
kommer att uppnås.

Linköpings universitet har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som

145

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena, grundskollärarutbildningen med in-
riktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och
gymnasielärarutbildningen.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor i utbildningar inom de naturveten-
skapliga och tekniska utbildningsområdena ökat
under åren 1997 och 1998.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
den barn- och ungdomspedagogiska utbildning-
en, läkarutbildningen och grundskollärarutbild-
ningen med inriktning mot undervisning i års-
kurserna 1-7.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 66 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 248 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 53 procent. 33
procent av lärarna och 23 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
157 år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har nyligen granskat och
gjort en bedömning av kvalitetsarbetet vid uni-
versitetet (Högskoleverkets rapportserie
1999:2R). Verket bedömer bl.a. att det saknas en
strategisk plan för universitetet som ett kvali-
tetsutvecklingsprogram kan anknyta till samt att
en tydligare ledningsstruktur behöver skapas.
Universitetet rekommenderas även att involvera
flera i kvalitetsutvecklingsarbetet. Samtidigt kon-
stateras Linköpings universitets framskjutna po-
sition i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Linköpings universitet har i enlighet med re-
geringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvali-
tetsarbete samt lämnat en sammanfattning av sitt
kvalitetsutvecklingsprogram. Kvalitetsarbetet
under år 1998 har koncentrerats på universitetets
självvärdering inför Högskoleverkets granskning
och bedömning.

Linköpings universitet har enligt regeringens
uppdrag särskilt redovisat sin samverkan med det
omgivande samhället för år 1998 samt vilka åt-
gärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till

uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Resurser för 2000

\|Resursfördelning Bli Linköpings universitet I
Tusental kronor
Takbelopp	712 417
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	16 903
Summa	729 320

5.3.2.

B12 Linköpings universitet: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	343 420
1999	Anslag	359 011
2000	Förslag	360 441
2001	Beräknat	374 3141
2002	Beräknat	380 6691

1 Motsvarar 368 441 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

146

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÄL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	71	50	93	102
Medicinskt	112	69	126	130
Tekniskt	218	128	267	284

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Resu Itati nf ormation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Linköpings universitet redovi-
sas i nedanstående tabell.

1 Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	207	260	35%	39%
Aktiva (ht)1	1101	1191	35%	37%
Doktorsexamina	92	104	33%	32%
Licentiatexamina	80	95	23%	19%
Professorer2	154	157	9%	11%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	70 874	19 735
Medicinskt	76 540	7 631
Tekniskt	118 748	37 464
Ersättning för lokalhyror m.m.	94 279
Summa	360 441	64 830

Resurser motsvarande 8 000 000 kronor till-
förs universitetet år 2000 från anslagssparande
under anslaget B53 Särskilda utgifter inom uni-
versitet och högskolor m.m. för att förstärka
framför allt den tekniska forskningen vid
Campus Norrköping.

Planeringsförutsättning för år 2001

Som planeringsförutsättning bör gälla att univer-
sitetet fr.o.m. år 2001 även fortsättningsvis er-
håller 8 miljoner kronor för den förstärkning
som planerats i Norrköping med inriktning mot
teknik.

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 17 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
39 procent. Regeringens bedömning är att målet
kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 936 miljoner kronor år
1997 till 946 miljoner kronor år 1998, varav 46
procent avser anslag.

147

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B13 Karolinska institutet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	295 824
1999	Anslag	284 051
2000	Förslag	259 942
2001	Beräknat	270 5761
2002	Beräknat	284 8202

1 Motsvarar 266 549 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 276 259 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för Karolinska
institutet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Karolinska institutet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 500 förde-
lat med 100 för år 2000 och 200 för vart och ett
av åren 2001 och 2002.

Förslag till fördelning av nya platser på univer-
sitet och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1
och 5.3.2.

Resultatinformation

Karolinska institutet har under budgetåret 1998
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisades helårsprestationer motsvarande
drygt 14 miljoner kronor över takbeloppet.

Karolinska institutet har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt. Uppdraget och
utfallet per lärosäte framgår av tabell i avsnitt 5.2.
Karolinska institutets utbildningsuppdrag avse-
ende helårsstudenter har fullgjorts.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas

inom såväl den biomedicinska utbildningen som
logopedutbildningen. Andelen män inom de
vårdutbildningar där män är underrepresenterade
har inte ökat i enlighet med av regeringen givna
mål. På både läkar- och tandläkarutbildningen
var andelen kvinnor 55 procent.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl läkar- som tandläkarutbildningen.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Antalet lärarårsverken vid Karolinska institutet
var- 757 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 71 procent. 45
procent av lärarna och 30 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
166 år 1998 (årsverken).

Karolinska institutet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
arbete samt lämnat en sammanfattning av sitt
kvalitetsutvecklingsprogram och redogjort för
det kvalitetsarbete som har genomförts under år
1998.

Karolinska institutet har enligt regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
och åtgärder för år 1998 avseende samverkan
med det omgivande samhället samt vilka åtgärder
som vidtagits för att utveckla forskningsinfor-
mation via Internet. Handlingsprogrammet tor-
de ge relativt goda möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

\| Resursfördelning 1
Tusental kronor
Takbelopp	206 169
Särskilda åtaganden
- tandvårdscentral	52 016
- prov efter läkares allmäntjänstgöring	1757
Summa	259 942

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (tak-
beloppet) har beräknats med hänsyn till dimen-

148

sioneringsökningen år 2000 i enlighet med vad
som har redovisats under avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

B14 Karolinska institutet: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling ]
Tusental kronor 1998	Anslag	603 168
1999	Anslag	612 081
2000	Förslag	624 371
2001	Beräknat	634 0301
2002	Beräknat	644 2001

1 Motsvarar 624 371 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För treårsperioderna 1997-1999, 2000-2002
respektive 2003-2005 gäller följande (lägsta antal
avlagda examina) som examensmål för forskar-
utbildningen vid Karolinska institutet. (Se vidare
under avsnitt 5.2.)

\| Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Medicinskt	595	445	739	787

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmålet
för perioden 1997-1999 kunna uppnås.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Karolinska institutet redovisas i
nedanstående tabell.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	560	605	59%	57%
Aktiva (ht)1	1640	2167	54%	56%
Doktorsexamina	218	206	44%	41%
Licentiatexamina	44	36	73%	56%
Professorer2	164	166	8%	10%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Av de professorer som anställs under treårs-
perioden 1997-1999 skall minst 23 procent vara
kvinnor. För de två första åren var denna andel
33 procent. Regeringens bedömning är att målet
kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Karolinska institutet från 1 722 miljoner
kronor år 1997 till 1 892 miljoner kronor år 1998,
varav 49,8 procent avser anslag.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Medicinskt	385 371	48 800
Ersättning för lokalhyror m.m.	239 000
Summa	624 371	48 800

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde
ingår medel för studiefinansiering i forskarut-
bildningen för doktorander som undervisar och
handleder vid Södertörns högskola med
9 135 000 kronor, medel till Centrum för
idrottsforskning med 5 508 000 kronor, resurser
för professur för underrepresenterat kön med
1 031 000 kronor samt resurser för övertagandet
av Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstituts
(Spri) bibliotek med 4 700 000 kronor.

I anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m.
ingår 2 300 000 kronor för övertagandet av Spri:s
bibliotek.

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbi-
drag för forskarstuderande med anledning av ål-
derspensionsreformen har överförts till anslaget

149

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B53 Särskilda utgifter inom universitet och hög-
skolor m.m., anslagsposten 11 Statlig ålderspen-
sionsavgift för utbildningsbidrag.

ökad dimensionering inom framför allt de natur-
vetenskapliga och tekniska områdena. Förslag till
fördelning av nya platser på universitet och hög-
skolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.

B15 Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	676 183
1999	Anslag	692 578
2000	Förslag	735 243
2001	Beräknat	802 3221
2002	Beräknat	870 2242

1 Motsvarar 789 516 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 842 038 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för Kungl. Tek-
niska högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för den fortsatta planeringen re-
dovisas i det följande antalet avlagda examina
under treårsperioden 1993/94-1995/96 och två-
årsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställda
examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och
2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräk-
ningar av examensmål för treårsperioden 2003-
2005.

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Civilingen-	2 789	2 043	3 300	3 600	3 750

jörsexamen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Kungl. Tekniska högskolan har i budgetunderla-
get bl.a. framhållit behovet att öka antalet helårs-
studenter inom grundutbildningen med 1 275
för åren 2000-2002 för satsningen i Kista. Enligt
regeringens bedömning finns det ett behov av

Resultatinformation

Kungl. Tekniska högskolan har under budgetåret
1998 redovisat färre helårsprestationer än vad
som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1998 redovisades helårs-
prestationer motsvarande 7,7 miljoner kronor
under takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet civilingenjörsexamina vid
Kungl. Tekniska högskolan enligt tabellen ovan.
Regeringen bedömer det sannolikt att Kungl.
Tekniska högskolan kommer att uppfylla målet.

Kungl. Tekniska högskolan har i reglerings-
brev erhållit utbildningsuppdrag avseende minsta
antal helårsstudenter för år 1998 totalt. Uppdra-
get och utfallet per lärosäte framgår av tabell i av-
snitt 5.2. Kungl. Tekniska högskolans utbild-
ningsuppdrag avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 98 procent.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom civilingenjörsutbildningen
ökat mellan åren 1997 och 1998.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 86 procent.

Antalet lärarårsverken vid Kungl. Tekniska
högskolan var 749 år 1998. Andelen disputerade
lärare (exklusive gäst- och timlärare) var 66 pro-
cent. 12 procent av lärarna och 9 procent av de
disputerade lärarna var kvinnor. Antalet profes-
sorer var 168 år 1998 (årsverken).

Kungl. Tekniska högskolan har i enlighet med
regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvali-
tetsutvecklingsprogram och exemplifierat det
kvalitetsarbete som har genomförts under år
1998.

Kungl. Tekniska högskolan har i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt
handlingsprogram och åtgärder för år 1998 av-
seende samverkan med det omgivande sam-
hället samt vilka åtgärder som vidtagits för att
utveckla forskningsinformation via Internet.
Handlingsprogrammet torde ge goda möjlig-

150

heter till uppföljning av gjorda, pågående och
planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B15 Kungl. Tekniska högskolan j
Tusental kronor
Takbelopp	695 585
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	39 658
Summa	735 243

5.3.2.

B16 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	506 043
1999	Anslag	524 621
2000	Förslag	527 383
2001	Beräknat	5362091
2002	Beräknat	545 6251

1 Motsvarar 527 383 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För treårsperioderna 1997-1999, 2000-2002
respektive 2003-2005 gäller följande (lägsta antal
avlagda examina) som examensmål för forskar-
utbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan. (Se
vidare under avsnitt 5.2.)

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I Examensmål 1
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÄL	MÄL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Tekniskt	578	355	731	761

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt regeringens bedömning bör examensmålet
för perioden 1997-1999 för det tekniska veten-
skapsområdet kunna uppnås.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redo-
visas i nedanstående tabell.

\|Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	414	336	26%	25%
Aktiva (ht)1	1620	1667	23%	24%
Doktorsexamina	131	139	17%	18%
Licentiatexamina	140	145	25%	23%
Professorer2	154	168	3%	4%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Kungl. Tekniska högskolan har genom omprio-
riteringar satsat på att bygga upp ett campus i
Kista med IT-profil. Utbildningen fokuseras
mot området data- och telekommunikation. Viss
forskningsverksamhet förutsätts flytta till Kista.
Nya professurer inom området kommer även att
inrättas.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 6 procent vara
kvinnor. Under 1997 var denna andel 17 procent,
motsvarande siffra för 1998 var 7 procent. Rege-
ringens bedömning är att målet kommer att
uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Kungl. Tekniska högskolan från 1 303 miljo-
ner kronor år 1997 till 1 433 miljoner kronor år
1998, varav 35,6 procent avser anslag.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp. Inom posterna för de

151

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefi-
nansiering inom forskarutbildningen.

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Tekniskt	335 172	71 979
Ersättning för lokalhyror m.m.	192 211
Summa	527 383	71 979

B17 Luleå tekniska universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	351 662
1999	Anslag	365 143
2000	Förslag	398 973
2001	Beräknat	435 229*
2002	Beräknat	464 O122

' Motsvarar 428 389 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 449 213 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

räkningar av examensmål för treårsperioden
2003-2005.

\| Examensmål I
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÄL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	50	98	325	335	335
examen
Civilingen- jörsexamen	789	723	1 100	1 100	1 250
Grundskol- lärare 4-9	9	12	40	190	120

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Luleå tekniska universitet har i budgetunderlaget
bl.a. framhållit behovet av att öka antalet helårs-
studenter inom grundutbildningen med 700 till
år 2007.

5.3.2.

Resultatinformation

Luleå tekniska universitet har under budgetåret
1998 redovisat fler helårsprestationer än vad som
kan ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 2,4 miljoner kronor över takbelop-
pet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Luleå tekniska uni-
versitet enligt tabellen ovan. Universitetet kom-
mer inte att uppnå målet för magisterexamen.
För att nå målet skulle mer än en fördubbling av
antalet examina behövas. Regeringen bedömer
att inte heller målet för examina inom grund-
skollärarutbildningen med inriktning mot un-
dervisning i årskurserna 4-9 kommer att uppnås.
För civilingenjörsexamen bedöms att examens-
målet kommer att uppfyllas.

Luleå tekniska universitet har i regleringsbrev
erhållit utbildningsuppdrag avseende minsta an-
tal helårsstudenter för år 1998 totalt och för de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena. Uppdraget och utfallet per lärosäte fram-
går av tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbild-

152

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningsuppdrag för år 1998 avseende helårsstuden-
ter har fullgjorts till 99 procent, såväl vad avser
det totala målet som vad avser målet för antalet
helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna ökat under åren 1997
och 1998.

Samtliga särskilda åtaganden inklusive den s.k.
NT-utbildningen har fullgjorts.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
432 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 49 procent. 23
procent av lärarna och 14 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
51 år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har under år 1998 granskat
och gjort en bedömning av kvalitetsarbetet vid
Luleå tekniska universitet (Högskoleverkets
rapportserie 1998:34R). Verket bedömer att uni-
versitetet inte har ett systematiskt och långsiktigt
kvalitetsarbete som omfattas av hela universite-
tet. I bedömningsrapporten exemplifieras ett
flertal viktiga åtgärder och områden som univer-
sitetet bör inkludera i skapandet och genomfö-
randet av detta arbete. Bl.a. nämns klargörandet
av ansvarsfördelningen i organisationen och att
kvalitetsarbetet måste utökas att omfatta samtli-
ga nivåer och individer på universitetet.

Luleå tekniska universitet har i enlighet med
regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvali-
tetsarbete samt lämnat en summarisk samman-
fattning av sitt kvalitetsutvecklingsprogram och
exemplifierat kortfattat det kvalitetsarbete som
har genomförts under år 1998.

Luleå tekniska universitet har i enlighet med
regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt hand-
lingsprogram och åtgärder för år 1998 avseende
samverkan med det omgivande samhället. Hand-
lingsprogrammet torde ge relativt goda möjlig-
heter till uppföljning av gjorda, pågående och
planerade aktiviteter. Vilka åtgärder som har
vidtagits för att utveckla forskningsinformation
via Internet framgår inte.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor
Takbelopp	375 671
Särskilda åtaganden
- s.k, NT-utbildning	13 204
- uppbyggnadsbidrag för Medicinsk teknik	2 019
- decentraliserad utbildning	8 079
Summa	398 973

5.3.2.

B18 Luleå tekniska universitet:

Forskning och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	178 285
1999	Anslag	182 953
2000	Förslag	184 019
2001	Beräknat	186 9391
2002	Beräknat	190 0621

1 Motsvarar 184 019 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

153

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Examensmål \|
VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	MÅL	MÅL
	1997	1997	2000	2003
	-1999	-1998	-2002	-2005
Humanistisk- samhällsvetenskapligt		9	2	2
Tekniskt	144	85	185	190

Anm. Licentiatexamen räknas som halv doktorsexamen. Doktorsexamen där licentiatexamen
tidigare tagits ut räknas som en halv examen.

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

Regeringen bedömer det som osäkert huruvida
universitetet kommer att uppfylla examensmålet
för det tekniska vetenskapsområdet.

Resultatinformation

Några resultat om forskningen och forskarut-
bildningen vid Luleå tekniska universitet redovi-
sas i nedanstående tabell.

1 Resultat, forskning och forskarutbildning 1
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	ANDEL KVINNOR
	ANTAL 1997	ANTAL 1998	1997	1998
Nyantagna forskar- studerande	149	107	34%	32%
Aktiva (ht)1	399	390	26%	30%
Doktorsexamina	31	50	23%	20%
Licentiatexamina	46	45	28%	16%
Professorer2	55	51	2%	3%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

2 Heltidsekvivalenter

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 8 procent vara kvin-
nor. Universitetet har för närvarande en kvinnlig
professor anställd. Regeringens bedömning är att
målet inte kommer att uppnås.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 356 miljoner kronor år
1997 till 411 miljoner kronor år 1998, varav 44,3
procent avser anslag.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000	STUDIEFINANSIERING 2000
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	11 672	2 428
Tekniskt	128 624	19 061
Konstnärligt utvecklingsarbete	857
Ersättning för lokalhyror m.m.	42 866
Summa	184 019	21 489

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag
för forskarstuderande med anledning av ålders-
pensionsreformen har överförts till anslaget B53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m., anslagsposten 11 Statlig ålderspensionsav-
gift för utbildningsbidrag.

B19 Karlstads universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	274 584
1999	Anslag	287 585
2000	Förslag	314 527
2001	Beräknat	338 8151
2002	Beräknat	358 594z

1 Motsvarar 333 749 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 347 755 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för universitetets fortsatta plane-
ring redovisas i det följande antalet avlagda exa-
mina under treårsperioden 1993/94—1995/96 och
tvåårsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställ-
da examensmål för treårsperioderna 1997-1999
och 2000-2002. Vidare redovisas regeringens be-

154

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

räkningar av examensmål för treårsperioden
2003-2005.

1 Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	111	281	200	260	260
examen
Grundskol- lärare 4-9	211	129	370	500	330
Gymnasie- lärare	77	98	250	310	340

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Karlstads universitet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med totalt 1 000
platser under åren 2001 och 2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Karlstads universitet har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 9,8 miljoner kronor under takbe-
loppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Karlstads univer-
sitet enligt tabellen ovan. Universitetet har redan
uppnått målet för magisterexamen. För grund-
skollärarexamen med inriktning mot undervis-
ning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen
bedömer regeringen att examensmålen inte
kommer att uppfyllas.

Karlstads universitet har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts vad avser det totala målet. Uppdraget
avseende antalet helårsstudenter inom de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningsområdena
har fullgjorts till 95 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena, grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9
samt gymnasielärarutbildningen.

I enlighet med regeringens mål har andelen
kvinnor inom de naturvetenskapliga och teknis-
ka utbildningarna ökat under åren 1997 och 1998
från 33 procent till 35 procent. Inom de barn-
och ungdomspedagogiska utbildningarna samt
gymnasielärarprogrammet har andelen manliga
studenter minskat.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl barn- och ungdomspedagogiska utbildning-
en som grundskollärarutbildningen med inrikt-
ning mot undervisning i årskurserna 1-7.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 77 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
450 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 35 procent. 37
procent av lärarna och 22 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
8 år 1998 (årsverken).

Karlstads universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram för år 1999 och kortfattat
redogjort för arbetet med detta.

Karlstads universitet har enligt regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
och åtgärder för år 1998 avseende samverkan
med det omgivande samhället. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till
uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter. Vilka åtgärder som har vidtagits för
att utveckla forskningsinformation via Internet
framgår inte.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B19 Karlstads universitet 1
Tusental kronor
Takbelopp	299 574
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	14 953
Summa	314 527

155

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5.3.2.

B20 Karlstads universitet: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	42 612
1999	Anslag	52 913
2000	Förslag	75 405
2001	Beräknat	96 8531
2002	Beräknat	119 0022

1 Motsvarar 95 405 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 115 405 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För Karlstads universitet är det viktigt att
fortsätta utvecklingen inom de vetenskapsområ-
den där resurser tilldelats. Inom ramen för
forskningsanslaget är anslagsposten Övriga
forskningsmedel strategiskt betydelsefull för
universitetets utveckling och profilering av ny
forskning.

ningsproblem med förankring i natur, kultur,
teknik och samhälle. Högskolestyrelsen har be-
slutat att följande flervetenskapliga områden
skall prioriteras: Skola och barn, Skogsindustri,
Tjänster, Turism och arbetsliv, Miljö, Kommu-
nikation, Kulturvetenskap, Genusvetenskap samt
Hälsa och välfärd.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 75,3 miljoner kronor år
1997 till 95,8 miljoner kronor år 1998, varav 44,5
procent avser anslag.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen gått från följande belopp.	av anslaget ut-
Resursfördelning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M,	ANSLAG 2000
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	36 405
Tekniskt	29 000
Övriga forskningsmedel	10 000
Summa	75 405

Karlstads universitet har en omfattande lärarut-
bildning. Regeringen förutsätter att Karlstads
universitet, inom ramen för sina nya resurser, av-
sätter utrymme för forskning och forskarutbild-
ning inom lärarutbildningens område.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Karlstads universitet skall erhålla
ytterligare 20 miljoner kronor per år för forsk-
ning och forskarutbildning.

Resultatinformation

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 18 procent vara
kvinnor. Universitetet har inte återrapporterat
måluppfyllelsen i sin årsredovisning.

Sedan mitten av 1980-talet har flervetenskaplig
forskning byggts upp vid universitetet. Forskare
med olika ämnesbakgrund och perspektiv möts i
gemensamma projekt utan strikta organisatoris-
ka gränser i vilka de gemensamt breddar forsk-

156

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B21 Växjö universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	225 300
1999	Anslag	239 841
2000	Förslag	270 279
2001	Beräknat	294 012*
2002	Beräknat	3132422

1 Motsvarar 289 501 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 303 507 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	135	244	300	450	450
examen
Grundskol-	50	80	290	310	210
lärare 4-9
Gymnasie-	68	54	120	195	190

lärare

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Växjö universitet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 500 år 2001
och ytterligare 500 år 2002.

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom framför allt
de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Förslag till fördelning av nya platser på universi-

tet och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

Resultatinformation

Växjö universitet har under budgetåret 1998 re-
dovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 4,9 miljoner kronor över takbelop-
pet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Växjö universitet
enligt tabellen ovan. För magisterexamen be-
döms att examensmålet kommer att uppfyllas.
När det gäller examina inom grundskollärarut-
bildningen med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildningen
bedömer regeringen att universitetet inte kom-
mer att uppfylla målen.

Växjö universitet har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts vad avser det totala målet. Uppdraget
avseende antalet helårsstudenter inom de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningsområdena
har fullgjorts till 98 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena, grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9
och gymnasielärarutbildningen.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar där kvinnor varit underre-
presenterade, liksom andelen män inom lärarut-
bildningar där män varit underrepresenterade
ökat under åren 1997 och 1998.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl den barn- och ungdomspedagogiska ut-
bildningen som grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.

157

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 71 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
254 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 30 procent. 34
procent av lärarna och 31 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
10år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har under år 1998 granskat
och gjort en bedömning av kvalitetsarbetet vid
Växjö universitet (Högskoleverkets rapportserie
1998:36R). Verket bedömer att universitetet inte
utvecklat ett särskilt kvalitetsutvecklingsprogram
som avser hela verksamheten och som systema-
tiskt för kvalitetsmål nedåt i verksamheten samt
återför enheternas resultat av kvalitetsarbetet till
högskoleledningen. Verket menar också att uni-
versitetet i högre grad bör skapa en framtida vi-
sion av lärosätet samt utnyttja kvalitetsarbetet till
att närma sig visionen.

Växjö universitet har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt lämnat en redovisning för
kvalitetsarbetet. Universitetet har däremot inte
redovisat något kvalitetsutvecklingsprogram eller
åtgärder med anledning av ett sådant program.

Växjö universitet har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt redovisat sitt handlingspro-
gram och åtgärder för år 1998 avseende samver-
kan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till
uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Resurser för 2000

Resursfördelning B21 Växjö universitet

Tusental kronor

Takbelopp	257 276
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	13 003
Summa	270 279

5.3.2.

B22 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	52 723
1999	Anslag	53 025
2000	Förslag	75 518
2001	Beräknat	97 0061
2002	Beräknat	1192232

1 Motsvarar 95 518 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 115 518 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För Växjö universitet är det viktigt att fort-
sätta utvecklingen inom det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Det är
också viktigt att universitetet ges möjlighet att
utvecklas inom ytterligare områden. Inom ramen
för detta anslag är anslagsposten Övriga forsk-
ningsmedel strategiskt betydelsefull för univer-
sitetets utveckling och profilering av ny forsk-
ning. Regeringen fördelar de nya resurserna
utifrån denna utgångspunkt och avsätter därför
en förhållandevis stor andel till posten Övriga
forskningsmedel.

Resultatinformation

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 21 procent vara
kvinnor. Universitetet har inte återrapporterat
måluppfyllelsen i sin årsredovisning.

Universitetet har flera sammanhållna forsk-
ningsområden företrädesvis inom humaniora-
samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap.
Flera av dessa är flervetenskapliga och har under
lång tid utgjort basen i såväl grundutbildning
som forskning.

158

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 36,1 miljoner kronor år
1997 till 65,2 miljoner kronor år 1998, varav 80,1
procent avser anslag.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

Resursfördelnin

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	44 111
Övriga forskningsmedel	31 407
Summa	75 518

Växjö universitet har en omfattande lärarutbild-
ning. Regeringen förutsätter att Växjö universi-
tet, inom ramen för sina nya resurser, avsätter
utrymme för forskning och forskarutbildning
inom lärarutbildningens område.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Växjö universitet skall erhålla ytter-
ligare 20 miljoner kronor per år för forskning
och forskarutbildning.

B23 Örebro universitet:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	273 355
1999	Anslag	292 056
2000	Förslag	323 509
2001	Beräknat	348 2551
2002	Beräknat	368 5862

1 Motsvarar 342 731 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 356 737 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	97	113	300	540	540
examen
Grundskol-	37	43	130	190	130
lärare 4-9
Gymnasie-	58	71	50	85	100

lärare

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Universitetet har i budgetunderlaget bl.a. fram-
hållit behovet av att öka antalet helårsstudenter
inom grundutbildningen med 756 t.o.m. år 2000.

5.3.2.

Resultatinformation

Örebro universitet har under budgetåret 1998
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1998 redovisade universitetet hel-
årsprestationer motsvarande 8,3 miljoner kronor
över takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Örebro universitet
enligt tabellen ovan. För gymnasielärarexamen
har examensmålet redan uppfyllts. När det gäller
magisterexamen måste enligt regeringens be-
dömning en kraftig ökning av examinationen ske
för att målet skall kunna uppnås. Regeringen be-
dömer att universitetet inte kommer att uppfylla

159

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

målet för grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9.

Örebro universitet har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt samt för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Universitetets utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 96 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom gymnasielärarutbildningen. För att detta
mål skall nås inom grundskollärarutbildningen
med inriktning mot undervisning i årskurserna
4-9 och magisterutbildningen krävs en kraftig
ökning av dimensioneringen.

I enlighet med regeringens mål har andelen
kvinnor inom de naturvetenskapliga och teknis-
ka utbildningarna ökat under åren 1997 och 1998
medan andelen män i lärarutbildningen ökade
under 1997 men inte under år 1998.

Målet att inom såväl den barn- och ung-
domspedagogiska utbildningen som grundskol-
lärarutbildningen med inriktning mot undervis-
ning i årskurserna 1-7 minska antalet helårsstu-
denter under åren 1997-1999 i förhållande till
perioden 1993/94-1995/96 kommer att kunna
förverkligas.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen, vil-
ken har fullgjorts till 71 procent.

Antalet lärarårsverken vid universitetet var
336 år 1998. Andelen disputerade lärare
(exklusive gäst- och timlärare) var 25 procent. 42
procent av lärarna och 25 procent av de dispute-
rade lärarna var kvinnor. Antalet professorer var
11 år 1998 (årsverken).

Örebro universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram och exemplifierat det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Örebro universitet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till

uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Under år 1999 har en särskild kommitté till-
satts för att följa och stödja universitetets arbete
med att förbättra ledningen och kontrollen av
verksamheten samt att utveckla de ekonomiad-
ministrativa funktionerna.

Revisionens iakttagelser

Örebro universitet fick revisionsberättelse utan
invändning, men erhöll revisionsrapport på
grund av ofullständig resultatredovisning, avsak-
nad av uppgift om avlämnad reservation mot års-
redovisning samt brister i den interna kontrollen.
Regeringen förutsätter att Örebro universitet på
samtliga punkter vidtar lämpliga åtgärder i enlig-
het med gällande regler och förordningar.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B23 Örebro universitet \|
Tusental kronor
Takbelopp	309 599
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	10 727
- ersättning för lokalisering av verksamhet till Grythyttan	2 927
- nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning	256
Summa	323 509

5.3.2.

160

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B24 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning

Anslagsutveckling __1
Tusental kronor 1998	Anslag	52 833
1999	Anslag	53 136
2000	Förslag	75 630
2001	Beräknat	97 1711
2002	Beräknat	U9 4712

' Motsvarar 95 630 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 115 630 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För Örebro universitet är det viktigt att fort-
sätta utvecklingen inom det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Det är
också viktigt att universitetet ges möjlighet att
utvecklas inom ytterligare områden. Inom ramen
för detta anslag är anslagsposten Övriga forsk-
ningsmedel strategiskt betydelsefull för univer-
sitetets utveckling och profilering av ny forsk-
ning. Regeringen fördelar de nya resurserna
utifrån denna utgångspunkt och avsätter därför
en förhållandevis stor andel till posten Övriga
forskningsmedel.

Resultatinformation

Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
universitetet från 69,4 miljoner kronor år 1997
till 91,6 miljoner kronor år 1998, varav 57,7 pro-
cent avser anslag. De ökade resurserna har möj-
liggjort en satsning på naturvetenskaplig och
teknisk forskning.

Av de professorer som anställs under treårspe-
rioden 1997-1999 skall minst 21 procent vara
kvinnor. Under de två första åren har ingen
kvinnlig professor anställts. Regeringens be-
dömning är att målet inte kommer att uppnås.

Under året har Örebro universitet fortsatt sitt
deltagande i regionala utvecklingsprojekt i Berg-

slagen. Vidare har Regionalt utvecklingscentrum
bedrivit arbete inom 4 olika skolutvecklingspro-
gram. Offentliga föreläsningar har arrangerats av
universitetet.

Redan 1997 inrättades en provisorisk fakul-
tetsnämnd vid universitetet och 1998 delades
denna i en nämnd för humaniora och samhälls-
vetenskap samt en för teknik och naturveten-
skap. En forskningsberedning gemensam för
universitetet och Örebro läns landsting finns se-
dan 1998. Örebro universitet satsar nu på att
bredda den befintliga samhällsvetenskapliga
forskningen med forskning inom områdena
naturvetenskap och teknik. Det vid universitetet
etablerade forskningscentrumet Människa-
teknik-miljö (MTM) är en länk för samarbete
mellan de båda områdena.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	42 178
Övriga forskningsmedel	33 452
Summa	75 630

Örebro universitet har en omfattande lärarut-
bildning. Regeringen förutsätter att Örebro uni-
versitet, inom ramen för sina nya resurser, av-
sätter utrymme för forskning och
forskarutbildning på lärarutbildningens område.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Örebro universitet skall erhålla yt-
terligare 20 miljoner kronor per år för forskning
och forskarutbildning.

161

6 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B25 Mitthögskolan: Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	351 669
1999	Anslag	408 299
2000	Förslag	453 409
2001	Beräknat	482 8761
2002	Beräknat	505 4272

' Motsvarar 475 247 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 489 253 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i det följande antalet avlagda examina
under treårsperioden 1993/94—1995/96 och två-
årsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställda
examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och
2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräk-
ningar av examensmål för treårsperioden 2003-
2005.

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	141	249	600	1 100	1 100
examen
Grundskol- lärare 4-9	-	-	10	120	80

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Mitthögskolan har i budgetunderlaget bl.a. fram-
hållit behovet av att öka antalet helårsstudenter
inom grundutbildningen med 2 000 platser.

5.3.2.

Resultatinformation

Mitthögskolan har under budgetåret 1998 redo-
visat fler helårsprestationer än vad som kan er-
sättas inom beslutat takbelopp. Vid utgången av
budgetåret 1998 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 10 miljoner kronor
över takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Mitthögskolan en-
ligt tabellen ovan. Mitthögskolan kommer inte
att uppfylla målen för magisterexamen och
grundskollärarexamen med inriktning mot un-
dervisning i årskurserna 4-9.

Mitthögskolan har i regleringsbrev erhållit ut-
bildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-
drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena som grundskollärarutbild-
ningen med inriktning mot undervisning i års-
kurserna 4—9.

I enlighet med regeringens mål har andelen
kvinnor inom de naturvetenskapliga och teknis-
ka utbildningarna ökat under åren 1997 och
1998.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen som grundskollärarutbildningen
med inriktning mot undervisning i årskurserna
1-7.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 433
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 21 procent. 35 procent av
lärarna och 19 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 5 år 1998
(årsverken).

Mitthögskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitetsarbete och
lämnat en sammanfattning av sitt kvalitetsut-

162

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vecklingsprogram samt redogjort för det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Mitthögskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
och åtgärder för år 1998 avseende samverkan
med det omgivande samhället samt vilka åtgärder
som vidtagits för att utveckla forskningsinfor-
mation via Internet. Handlingsprogrammet tor-
de ge relativt goda möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B25 Mitthögskolan 1
Tusental kronor
Takbelopp	427 389
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	23 405
- decentraliserad utbildning	2 615
Summa	453 409

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer

(takbeloppet) har beräknats med hänsyn till di-
mensioneringsökningen år 2000 i enlighet med
vad som har redovisats under avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

B26 Mitthögskolan: Forskning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	52 329
1999	Anslag	52 628
2000	Förslag	75 118
2001	Beräknat	86 484'
2002	Beräknat	98 2622

1 Motsvarar 85 118 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 95 118 tkr i 2000 års prisnivå.

1997/98:108) för treårsperioden 1997-1999 skall
ligga fast. Se vidare avsnitt 5.6.

Resultatinformation

Av de professorer som anställs under treårsperi-
oden 1997-1999 skall minst 18 procent vara
kvinnor. Högskolan har inte återrapporterat
måluppfyllelsen i sin årsredovisning.

Omfattningen av forskningsmedel har mins-
kat vid högskolan från 111,4 miljoner kronor år
1997 till 110,2 miljoner kronor år 1998, varav 51
procent avser anslag.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

1 Resursfördelning 1
Tusentals kronor VETENSKAPSOMRÅDE m.m.	ANSLAG 2000
Forskning	75 118
Summa	75 118

Mitthögskolan har en omfattande lärarutbild-
ning. Regeringen förutsätter att Mitthögsko-
lan, inom ramen för sina nya forskningsmedel,
avsätter utrymme för forskning inom lärarut-
bildningens område.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Mitthögskolan skall erhålla ytterliga-
re 10 miljoner kronor per år för forskning.

Regeringens överväganden

163

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	127 406
1999	Anslag	136 079
2000	Förslag	161 113
2001	Beräknat	186 7861
2002	Beräknat	211 6332

1 Motsvarar 183 838 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 204 848 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i det följande antalet avlagda examina
under treårsperioden 1993/94-1995/96 och två-
årsperioden 1997-1998 samt tidigare fastställda
examensmål för treårsperioderna 1997-1999 och
2000-2002. Vidare redovisas regeringens beräk-
ningar av examensmål för treårsperioden 2003-
2005.

1 Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	9	108	100	150	150
examen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har i budge-
tunderlaget bl.a. framhållit behovet av att öka
antalet helårsstudenter inom grundutbildningen
med 500 under åren 2000-2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har under
budgetåret 1998 redovisat färre helårsprestatio-
ner än vad som kan ersättas inom beslutat tak-
belopp. Budgetåret 1998 redovisade högskolan
helårsprestationer motsvarande 1,2 miljoner
kronor under takbeloppet. Antalet sparade hel-
årsprestationer vid utgången av år 1998 motsva-
rar 6,4 miljoner kronor.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan i Karls-
krona/Ronneby enligt tabellen ovan. För magis-
terexamen har examensmålet redan uppfyllts.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har i regle-
ringsbrev erhållit utbildningsuppdrag avseende
minsta antal helårsstudenter för år 1998 totalt
och för de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningsområdena. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnitt 5.2. Högsko-
lans utbildningsuppdrag för år 1998 avseende
helårsstudenter har fullgjorts, såväl vad avser det
totala målet som vad avser målet för antalet hel-
årsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 har förverkligats inom de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena redan under det andra året i treårsperioden.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna där kvinnor är underre-
presenterade ökat under åren 1997 och 1998.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 72 procent.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 118
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 44 procent. 23 procent av
lärarna och 18 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 6 år 1998
(årsverken).

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har i enlig-
het med regeringens uppdrag redovisat ett detal-
jerat kvalitetsutvecklingsprogram men har inte
lämnat en särskild redovisning över vad som har
genomförts under år 1998.

Högskolan har enligt regeringens uppdrag sär-
skilt redovisat sitt handlingsprogram och åtgär-
der för år 1998 avseende samverkan med det
omgivande samhället samt vilka åtgärder som
vidtagits för att utveckla forskningsinformation
via Internet. Handlingsprogrammet torde ge go-

164

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

da möjligheter till uppföljning av gjorda, pågåen-
de och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 1
Tusental kronor
Takbelopp	146 485
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	14 628
Summa	161 113

5.3.2.

B28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Forskning och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	21 259
1999	Anslag	21 381
2000	Förslag	23 580
2001	Beräknat	34 1191
2002	Beräknat	45 0242

1 Motsvarar 33 580 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 43 580 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

För Högskolan i Karlskrona/Ronneby är det
viktigt att fortsätta utvecklingen inom det tek-
niska vetenskapsområdet.

Resultatinformation

Högskolan har beslutat att bedriva forskning och
forskarutbildning inom ämnena Tillämpad sig-
nalbehandling, Telekommunikationsteori, Pro-
gramvaruteknik och Datavetenskap.

Omfattningen av forskningsmedel har mins-
kat vid högskolan från 56 miljoner kronor år
1997 till 54 miljoner kronor år 1998, varav 51,9
procent avser anslag.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000
Tekniskt	16 027
Övriga forskningsmedel	7 553
Summa	23 580

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Högskolan i Karlskrona/Ronneby
skall erhålla ytterligare 10 miljoner kronor per år
för forskning och forskarutbildning inom det
tekniska vetenskapsområdet.

B29 Malmö högskola:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1999	Anslag	374 126
2000	Förslag	429 665
2001	Beräknat	477 7811
2002	Beräknat	524 2032

' Motsvarar 470 352 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 507 738 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

165

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Malmö högskola har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med ytterligare
2 248 till och med år 2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Den 1 juli 1998 inrättades Malmö högskola. Or-
ganisationskommittén för Malmö högskola har
drivit verksamheten och fungerat som uppdrags-
givare fram till den 30 juni 1998. Vid inrättandet
av den självständiga högskolan övertogs lärarut-
bildningen och den tekniska utbildningen samt
övrig verksamhet som Lunds universitet bedrivit
vid enheterna Lärarhögskolan i Malmö samt vid
Lunds Tekniska Högskola i Malmö. Den odon-
tologiska fakulteten vid Lunds universitet (den
s.k. Tandvårdshögskolan) överfördes den 1 janu-
ari 1999 till Malmö högskola.

Malmö högskola har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsstudenter än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan ett anslagssparande
uppgående till 4,7 miljoner kronor.

Malmö högskola har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-
drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 94 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 136
år 1998 (andra halvåret). Andelen disputerade
lärare (exklusive gäst- och timlärare) var 29 pro-
cent. 56 procent av lärarna och 43 procent av de

disputerade lärarna var kvinnor. Antalet profes-
sorer var 2,5 år 1998 (årsverken).

Malmö högskola har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt redogjort för kvalitetsarbe-
tet under andra halvåret 1998 och redovisat att
ett kvalitetsutvecklingsprogram är under utar-
betande. Detta kommer att fastställas under
hösten 1999.

Malmö högskola har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt redovisat sitt handlingspro-
gram och åtgärder för år 1998 avseende samver-
kan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till
uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Resurser för 2000

\| Resursfördelning B29 Malmö högskola 1
Tusental kronor
Takbelopp	385 965
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	6 501
- tandvårdscentral	37199
Summa	429 665

5.3.2.

B30 Malmö högskola: Forskning och
forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1999	Anslag	50 915
2000	Förslag	51 388
2001	Beräknat	52 2131
2002	Beräknat	53 0871

1 Motsvarar 51 388 tkr i 2000 års prisnivå.

166

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

1 Resursfördelning B30 Malmö högskola 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000
Medicinskt	29 805
övriga forskningsmedel	21 583 \|
Summa	51 388

B31 Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	201 819
1999	Anslag	218 695
2000	Förslag	246 915
2001	Beräknat	270 3861
2002	Beräknat	289 3722

1 Motsvarar 266 137 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 280 143 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	9	72	100	150	150
examen
Grundskol- lärare 4-9	1	0	30	190	120
Gymnasie- lärare	0	0	10	80	100

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan i Kalmar har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 100 per år.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsstudenter och helårspresta-
tioner än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp. Budgetåret 1998 avräknar högskolan
2,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårs-
prestationer för att komma upp till det av rege-
ringen för högskolan fastställda takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan i Kal-
mar enligt tabellen ovan. För magisterexamen
bedöms att examensmålet kommer att uppfyllas.
Målen för de båda lärarutbildningarna kommer
sannolikt inte att nås.

Högskolan i Kalmar har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildnings-

167

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 98 procent, såväl vad avser det totala
målet som vad avser målet för antalet helårsstu-
denter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena som inom grundskollärar-
utbildningen med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildningen.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de tekniska och naturveten-
skapliga utbildningarna totalt sett ökat något un-
der åren 1997 och 1998. Inom den natur-
vetenskapliga utbildningen dominerar kvinnorna
stort med 70 procent. Andelen kvinnor inom
sjöbefälsutbildningen är av hävd låg och svår att
förändra på kort sikt. Andelen män i lärarutbild-
ningen har ökat något för varje år på den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen medan
den har minskat på grundskollärarutbildningar-
na.

De särskilda åtagandena har i stort fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 72 procent.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 222
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 29 procent. 34 procent av
lärarna och 33 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 5 år 1998
(årsverken).

Högskolan i Kalmar har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitet-
sarbete och lämnat en sammanfattning av sitt
kvalitetsutvecklingsprogram samt redogjort för
det kvalitetsarbete som har genomförts under år
1998.

da möjligheter till uppföljning av gjorda, pågåen- de och planerade aktiviteter. Resurser för 2000
\| Resursfördelning B31 Högskolan i Kalmar 1
Tusental kronor
Takbelopp		232 566
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning		7 151
- fortbildning av journalister		7 198
Summa		246 915

B32 Högskolan i Kalmar: Forskning
och forskarutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	21 189
1999	Anslag	21 311
2000	Färslag, nytt1	23 509
2001	Beräknat	34 0462
2002	Beräknat	44 9503

1 Medel för forskning vid Högskolan i Kalmar beräknades budgetåret 1999 under anslaget B53
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

2 Motsvarar 33 509 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 43 509 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

168

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resultatinformation

Regeringens överväganden

Högskoleverket beslutade den 15 december 1998
att tilldela Högskolan i Kalmar vetenskapsområ-
det naturvetenskap fr.o.m. den 1 januari 1999.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Högskolan i Kalmar från 23,7 miljoner kro-
nor år 1997 till 41 miljoner kronor år 1998, varav

51,6 procent avser anslag. Ökningen har möjlig-
gjort en satsning inom det naturvetenskapliga
fältet, framför allt inom områdena akvatisk eko-
logi, biokemi och biomedicin samt miljöveten-
skap.

Resurser för 2000

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

1 Resursfördelning B32 Högskolan i Kalmar 1
Tusental kronor VETENSKAPSOMRÅDE M.M.	ANSLAG 2000
Naturvetenskapligt	17 056
Övriga forskningsmedel	6 453
Summa	23 509

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Som planeringsförutsättning för 2001 och 2002
bör gälla att Högskolan i Kalmar skall erhålla
ytterligare 10 miljoner kronor per år för forsk-
ning och forskarutbildning inom det naturveten-
skapliga vetenskapsområdet.

B33 Danshögskolan: Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	22 248
1999	Anslag	22 730
2000	Förslag	22 942
2001	Beräknat	23 3131
2002	Beräknat	23 7051

1 Motsvarar 22 942 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.

Danshögskolan har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 30.

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom vissa ut-
bildningsområden. Förslag till fördelning av nya
platser på universitet och högskolor redovisas i
avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Danshögskolan hel-
årsprestationer motsvarande 2,9 miljoner kronor
över det av regeringen fastställda takbeloppet.
Det totala antalet helårsstudenter vid Danshög-
skolan var 110.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut-
vecklingsarbete till Danshögskolan har varit
tämligen konstant på 2,6 miljoner kronor för
åren 1997 och 1998. Under år 1998 har merpar-
ten av dessa medel använts till att bekosta profes-
surer i koreografi samt danspedagogik. Medel
har även fördelats till olika projekt i syfte att
stärka dansens ställning som konstart i samhället.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 24 år
1998. Av dessa utfördes 15 av kvinnor. Antalet
professorer var 2 år 1998 (årsverken).

Danshögskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitetsutveck-
lingsprogram och redogjort för det kvalitetsar-
bete som har genomförts under år 1998.

Danshögskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
och åtgärder för år 1998 avseende samverkan
med det omgivande samhället. Handlingspro-
grammet torde ge relativt goda möjligheter till
uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Revisionens iakttagelser

Danshögskolan fick revisionsberättelse utan nå-
gon invändning, men erhöll en revisionsrapport
på grund av att årsredovisningen inte underteck-
nats av samtliga styrelseledamöter vid Danshög-
skolan. Regeringen förutsätter att årsredovis-
ningen i framtiden upprättas i enlighet med
gällande regler och förordningar.

169

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 22 816 000 kronor. Resurser för
konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats un-
der anslaget B54 Forskning och konstnärligt ut-
vecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 2 671 000 kronor.

B34 Dramatiska institutet:
Grundutbildning

Anslagsutveckling
Tusental kronor 1998	Anslag	53 284
1999	Anslag	54 675
2000	Förslag	56 200
2001	Beräknat	58 141*
2002	Beräknat	59 1241

1 Motsvarar 57 216 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Dramatiska institutet har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 12.

närligt utvecklingsarbete bl.a. omfattat konstnär-
liga och pedagogiska utvecklingsprojekt och se-
minarier.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 20 år
1998. Av dessa utfördes 9 av kvinnor. Antalet
professorer var 2 år 1998 (årsverken).

Högskoleverket har nyligen granskat och be-
dömt kvalitetsarbetet vid högskolan
(Högskoleverkets rapportserie 1998:29R). Hög-
skoleverket har i sin bedömning av kvalitetsar-
betet givit utbildningsverksamheten gott betyg
men riktar kritik mot att organisation och policy
inte tillräckligt dokumenterats eller uttryckts i
skriftlig form.

Dramatiska institutet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram och redogjort för det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Dramatiska institutet har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet ger små möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 56 074 000 kronor och har be-
räknats med hänsyn till den totala dimensione-
ringen år 2000 i enlighet med vad som har redo-
visats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2. Resurser
för forskning har beräknats under anslaget B54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor och uppgår till 2 262 000 kronor.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Dramatiska institu-
tet helårsprestationer motsvarande 1,5 miljoner
kronor över det av regeringen fastställda takbe-
loppet. Det totala antalet helårsstudenter vid
Dramatiska institutet var 135.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Omfattningen av medel för konstnärligt utveck-
lingsarbete till Dramatiska institutet har varit
tämligen konstant på 2,2 miljoner kronor för
åren 1997 och 1998. Under år 1998 har konst-

170

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B35 Högskolan i Borås:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	177 718
1999	Anslag	167 702
2000	Förslag	192 351
2001	Beräknat	2199151
2002	Beräknat	238 0432

1 Motsvarar 216 461 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 230 467 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Examensmål

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	58	347	200	275	275

examen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Enligt budgetunderlaget har Högskolan i Borås
kapacitet och beredskap att fortsätta utbyggna-
den i minst samma takt som gällt för den föregå-
ende femårsperioden.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Borås har under budgetåret 1998
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 4 miljoner kronor över takbelop-
pet. Högskolan har fler helårsstudenter inom ut-
bildningsområdet design än vad regeringen av-
sett att högskolan maximalt skall ersättas för.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan i Borås
enligt tabellen ovan. För magisterexamen har
examensmålet redan uppfyllts.

Högskolan i Borås har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-
drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 98 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts till 96 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
den barn- och ungdomspedagogiska utbildning-
en.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 79 procent.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Högskolan i Borås från 7,6 miljoner kronor
år 1997 till 14,8 miljoner kronor år 1998, varav 62
procent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 155
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 26 procent. 36 procent av
lärarna och 26 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 3 år 1998
(årsverken).

Högskolan i Borås har i enlighet med rege-
ringens uppdrag redovisat sitt kvalitetsutveck-
lingsprogram och redogjort för det kvalitetsar-
bete som har genomförts under år 1998.

Högskolan i Borås har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-

171

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

verkan med det omgivande samhället men inte
vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet ger små möjligheter till uppföljning
av gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B35 Högskolan i Borås \|
Tusental kronor
Takbelopp	172 847
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	19 504
Summa	192 351

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
9 350 000 kronor.

B36 Högskolan Dalarna:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	186 586
1999	Anslag	201 985
2000	Förslag	229 635
2001	Beräknat	252 8181
2002	Beräknat	271 4882

1 Motsvarar 248 858 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 262 864 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	0	5	60	150	150
examen
Grundskol- lärare 4-9	0	5	90	440	290

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan Dalarna har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 600.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan Dalarna har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsstudenter och helårspresta-
tioner än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp. Budgetåret 1998 redovisar högskolan
ett anslagssparande uppgående till ca 2,4 miljoner
kronor efter att ha avräknat sparade helårspres-
tationer från budgetåret 1997.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan Dalar-
na enligt tabellen ovan. Antalet avlagda magister-
examina skall uppgå till minst 60. Målet bedöms
kunna uppnås med hälften. När det gäller grund-
skollärarexamen med inriktning mot undervis-
ning i årskurserna 4-9 bedömer regeringen att
målet inte kommer att uppnås.

Högskolan Dalarna har i regleringsbrev erhål-
lit utbildningsuppdrag avseende minsta antal hel-
årsstudenter för år 1998 totalt och för de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-

172

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 93 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts till 94 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom grundskollärarutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4—9.

Högskolans särskilda åtagande att erbjuda s.k.
NT-utbildning har fullgjorts.

Omfattningen av forskningsmedel vid Hög-
skolan Dalarna har varit oförändrat, ca 60 miljo-
ner kronor, mellan år 1997 och år 1998, varav 42
procent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 199
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 22 procent. 31 procent av
lärarna och 13 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 8 år 1998
(årsverken).

Högskolan Dalarna har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitet-
sarbete samt lämnat en sammanfattning av sitt
kvalitetsutvecklingsprogram och redogjort för
det kvalitetsarbete som har genomförts under år

1998.

Högskolan Dalarna har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet torde ge goda möjligheter till uppfölj-
ning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor
Takbelopp	215 142
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	14 493
Summa	229 635

Resurser för forskning har beräknats under
anslaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
25 548 000 kronor.

B37 Högskolan på Gotland:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	40 725
1999	Anslag	57 697
2000	Förslag	69 957
2001	Beräknat	84 182'
2002	Beräknat	96 9982

1 Motsvarar 82 705 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 93 537 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Högskolan på Gotland har i budgetunderlaget
bl.a. framhållit behovet av att öka antalet helårs-
studenter inom grundutbildningen till totalt
2 700 i slutet av budgetperioden.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan på Gotland inrättades den 1 juli 1998.
Under första halvåret bedrevs utbildningen av
Organisationskommittén för en ny högskola på
Gotland.

173

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolan på Gotland har under budgetåret
1998 redovisat fler helårsprestationer än vad som
kan ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 3,4 miljoner kronor över takbelop-
pet.

Högskolan har i regleringsbrev erhållit utbild-
ningsuppdrag avseende minsta antal helårsstu-
denter för år 1998 totalt och för de naturveten-
skapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-
drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena. Andelen kvinnor inom de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena har ökat under åren 1997 och 1998.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts
med undantag av den s.k. NT-utbildningen. Åta-
gandet att anordna sådan utbildning har full-
gjorts till 70 procent.

Omfattningen av forskningsmedel var 6,4
miljoner kronor år 1998, varav 31 procent avser
anslag. De medel som anvisats för forskning år
1998 kommer till stor del att utnyttjas under år
1999.

Vid utgången av år 1998 hade högskolan 10 lä-
rare varav 9 var disputerade. En av de disputerade
lärarna var kvinna.

Högskolan på Gotland har redovisat att ett
kvalitetsutvecklingsprogram är under utarbetan-
de. Det kommer att fastställas under hösten

1999. Högskolan har inte redovisat några ge-
nomförda kvalitetsåtgärder under år 1998.

Högskolan på Gotland har i enlighet med re-
geringens uppdrag särskilt redovisat handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället men inte
vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet torde ge relativt goda möjligheter
till uppföljning av gjorda, pågående och planera-
de aktiviteter.

Revisionens iakttagelser

Högskolan på Gotland fick revisionsberättelse
utan invändning, men erhöll revisionsrapport på
grund av två olika versioner av årsredovisningen.
Riksrevisionsverket betonar vidare vikten av en
löpande ekonomisk uppföljning mot bakgrund
av att högskolan budgeterat ett underskott. Re-
geringen förutsätter dels att årsredovisningen
upprättas i enlighet med gällande regler och för-
ordningar, dels att högskolan har en löpande
ekonomisk uppföljning.

Resurser för 2000

Resursfördelning B37 Högskolan på Gotland

Tusental kronor
Takbelopp	51728
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	4 551
- beställarorganisation	4 678
- uppbyggnadskostnader	9 000
Summa	69 957

För år 2000 beräknas högskolan inte prestera
av regeringen planerat antal helårsstudenter och
helårsprestationer samtidigt som högskolan till
följd av uppbyggnaden har en svår ekonomisk
situation. För att klara ekonomin år 2000 ges
högskolan möjlighet att avräkna del av anslaget
som ett särskilt åtagande utan krav på motpres-
tation. Se vidare avsnitt 5.6. Resurser för forsk-
ning har beräknats under anslaget B54 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa hög-
skolor och uppgår till 2 022 000 kronor.

174

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B38 Högskolan i Gävle:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	186 991
1999	Anslag	197 973
2000	Förslag	220 567
2001	Beräknat	243 380*
2002	Beräknat	261 8982

1 Motsvarar 239 578 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 253 584 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

1 Examensmål \|
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	18	26	120	180	180
examen
Grundskol- lärare 4-9	0	0	15	120	80

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan i Gävle har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med 300 år 2001
och ytterligare 200 år 2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Gävle har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan ett anslagssparande
på 8 miljoner kronor som inte avräknats på
grund av otillräckligt antal helårsprestationer.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan i Gävle
enligt tabellen ovan. För magisterexamen har
högskolan fått examensrätt i flera nya ämnen.
Det kommer enligt regeringens bedömning att
vara svårt att nå målet. För grundskollärarexa-
men med inriktning mot undervisning i årskur-
serna 4-9 bedöms att målet inte kommer att
uppfyllas.

Högskolan i Gävle har i regleringsbrev erhållit
utbildningsuppdrag avseende minsta antal helårs-
studenter för år 1998 totalt och för de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildningsupp-
drag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts vad avser det totala målet. Uppdraget
avseende antalet helårsstudenter inom de natur-
vetenskapliga och tekniska utbildningsområdena
har uppnåtts till 88 procent.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl den barn- och ungdomspedagogiska
utbildningen som grundskollärarutbildningen
med inriktning mot undervisning i årskurserna
1-7.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 86 procent.

Från och med den 1 januari 1999 bedriver
Högskolan i Gävle vårdhögskoleutbildning på
uppdrag av Gävleborgs läns landsting.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Högskolan i Gävle från 14,5 miljoner kronor
år 1997 till 24,8 miljoner kronor år 1998, varav 60
procent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 167
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 29 procent. 39 procent av

175

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärarna och 24 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor.

Högskolan i Gävle har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram och redogjort för det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Högskolan i Gävle har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet ger små möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning I
Tusental kronor
Takbelopp	197 700
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	22 867
Summa	220 567

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
28 102 000 kronor.

Resurser för övertagandet av ansvaret för
verksamheten vid Byggd miljö i Gävle (BMG),
en institution vid Kungl. Tekniska högskolan,
har tillförts högskolan från utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-
gande, anslaget A6 Byggforskning och beräknas
under anslaget B54 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor. De över-
förda medlen uppgår till 13 000 000 kronor.

B39 Högskolan i Halmstad:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	127 659
1999	Anslag	137 379
2000	Förslag	156 075
2001	Beräknat	178 066*
2002	Beräknat	195 4422

1 Motsvarar 175 297 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 189 303 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål \|
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÅL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	73	105	200	300	300
examen
Grundskol lärare 4-9	-	-	-	60	40
Gymnasie- lärare	-	-	-	50	50

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan har i budgetunderlaget bl.a. framhål-
lit behovet av att öka antalet helårsstudenter in-
om grundutbildningen med 1 935 för perioden
2000-2002.

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom framför allt
de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Förslag till fördelning av nya platser på universi-

176

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tet och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Halmstad har under budgetåret
1998 redovisat fler helårsprestationer än vad som
kan ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 1,6 miljoner kronor över takbelop-
pet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid högskolan enligt
tabell ovan. För magisterexamen bedöms att ex-
amensmålet kommer att uppfyllas.

Högskolan i Halmstad har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts, såväl vad avser det totala målet som
vad avser målet för antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningarna. Regeringens mål att öka andelen kvin-
nor i dessa utbildningar under åren 1997 och
1998 har uppnåtts. Under år 1998 har ett tvåårigt
projekt med jämställdhetsaspekter för utbild-
ningen Datorsystemteknik avslutats. Huvudsyf-
tet med projektet var att reformera utbildningen
så att den blev mer attraktiv för kvinnliga stu-
denter. Målet att öka andelen män inom de lärar-
och vårdutbildningar där män är underrepresen-
terade har däremot hittills inte uppfyllts.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 95 procent.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid högskolan från 38 miljoner kronor år 1997
till 44,6 miljoner kronor år 1998, varav 48 pro-
cent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 179
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 36 procent. 34 procent av
lärarna och 30 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 2 år 1998
(årsverken).

Högskolan i Halmstad har redovisat att hög-
skolan inte hade ett övergripande kvalitetsut-
vecklingsprogram år 1998. Högskolan har inte
lämnat särskild redovisning för de kvalitetsåtgär-
der som har genomförts under år 1998. Hög-
skolan anger som skäl att den genomgår en ge-
nomgripande organisationsöversyn. Kvalitetsut-
vecklingsprogram är under utarbetande.

Högskolan i Halmstad har inte i enlighet med
regeringens uppdrag särskilt redovisat hand-
lingsplan och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället eller vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
gram är under utveckling.

Resurser för 2000

\| Resursfördelning B39 Högskolan i Halmstad \|
Tusental kronor
Takbelopp	146 323
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	9 752
Summa	156 075

Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
21 510 000 kronor.

B40 Högskolan Kristianstad:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling I
Tusental kronor 1998	Anslag	150 031
1999	Anslag	155 421
2000	Förslag	171 620
2001	Beräknat	195 9371
2002	Beräknat	213 6952

1 Motsvarar 192 863 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 206 869 tkr i 2000 års prisnivå.

177

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

1 Examensmål \|
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	MÅL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	-	8	50	100	100
examen
Grundskol- lärare 4-9	-	-	-	380	250

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan har i budgetunderlaget bl.a. framhål-
lit behovet av att öka antalet helårsstudenter in-
om grundutbildningen med 1 150.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan Kristianstad har under budgetåret
1998 redovisat färre helårsstudenter och helårs-
prestationer än vad som kan ersättas inom be-
slutat takbelopp. Budgetåret 1998 redovisar hög-
skolan ett anslagssparande uppgående till ca 9,6
miljoner kronor efter att ha tillgodogjort sig tidi-
gare sparade helårsprestationer från budgetåret

1997.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid högskolan enligt

tabell ovan. För magisterexamen finns en osä-
kerhet om examensmålet kommer att uppfyllas.

Högskolan Kristianstad har i regleringsbrev
erhållit utbildningsuppdrag avseende minsta an-
tal helårsstudenter för år 1998 totalt och för de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena. Uppdraget och utfallet per lärosäte fram-
går av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbild-
ningsuppdrag för år 1998 avseende helårsstu-
denter har fullgjorts till 93 procent vad avser det
totala målet. Uppdraget avseende antalet helårs-
studenter inom de naturvetenskapliga och tek-
niska utbildningsområdena har fullgjorts.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningarna. Regeringens mål att öka andelen kvin-
nor i dessa utbildningar under åren 1997 och
1998 har uppnåtts. Högskolan har, för att öka
antalet kvinnor, bjudit in kvinnliga gymnasieele-
ver för att under ett intemat få möta högskolans
utbildningsmiljö och sociala liv. Målet att öka
andelen män inom de lärar- och vårdutbildningar
där män är underrepresenterade har däremot
hittills inte uppfyllts.

Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 kommer att kunna förverkligas
inom såväl barn- och ungdomspedagogisk ut-
bildning som grundskollärarutbildning med in-
riktning mot undervisning i årskurserna 1-7.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till ca 66 procent.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid högskolan från 5,6 miljoner kronor 1997 till

18,6 miljoner kronor år 1998, varav 73,6 procent
avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 224
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 28 procent. 50 procent av
lärarna och 30 procent av de disputerade lärama
var kvinnor.

Högskolan Kristianstad har redovisat att hög-
skolan inte hade ett övergripande kvalitetsut-
vecklingsprogram år 1998. Högskolan har inte
lämnat särskild redovisning för de kvalitetsåtgär-
der som har genomförts under år 1998. Kvali-
tetsutvecklingsprogrammet är under utarbetan-
de.

Högskolan Kristianstad har inte i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redovisat
handlingsplan och åtgärder för år 1998 avseende
samverkan med det omgivande samhället eller

178

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet är under utveckling.

Resurser för 2000

Resursfördelning B40 Högskolan Kristianstad

Tusental kronor
Takbelopp	163 493
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	8127
Summa	171 620

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
13 895 000 kronor.

B41 Högskolan i Skövde:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	126 990
1999	Anslag	138 131
2000	Förslag	158 076
2001	Beräknat	180 0631
2002	Beräknat	197 4452
1 Motsvarar 177 299 tkr i	i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 191 305 tkr i	i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	19	29	50	80	80
examen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Högskolan i Skövde har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med ytterligare
1 200 platser huvudsakligen inom teknisk-
naturvetenskaplig utbildning.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Skövde har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsstudenter och helårspresta-
tioner än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1998 av-
räknar högskolan 2,8 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer för att komma upp till
det av regeringen för högskolan fastställda tak-
beloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Högskolan i Sköv-
de enligt tabellen ovan. För magisterexamen be-
döms att det kan bli svårt att uppnå målet.

Högskolan i Skövde har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 99 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter

179

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts.

Högskolan har uppnått målet att inom de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningarna öka
andelen kvinnor, så att underrepresenterat kön
utgör mer än 40 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 har redan under år 1998 kun-
nat förverkligas inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena där antalet helårs-
studenter dubblerats i förhållande till budgetåret
1993/94.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 85 procent.

Från och med den 1 januari 1999 bedriver
Högskolan i Skövde vårdhögskoleutbildning på
uppdrag av Västra Götalands läns landsting.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Högskolan i Skövde från 15,2 miljoner kro-
nor år 1997 till 22,8 miljoner kronor år 1998, var-
av 57 procent avser anslag. Ökningen har möjlig-
gjort en satsning för att skapa bättre
förutsättningar för verksamhetens utveckling.
Till detta hör bl.a. tillskapandet av en forsk-
ningsnämnd och dess arbete med att förbereda
en ansökan om tekniskt vetenskapsområde. Vi-
dare har under år 1998 två nya forskningsområ-
den byggts ut, nämligen bioinformatik samt
språk- och talteknologi.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 125
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 55 procent. 26 procent av
lärarna och 14 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 5 år 1998
(årsverken).

Högskolan i Skövde har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
arbete samt lämnat en sammanfattning av sitt
kvalitetsutvecklingsprogram och redogjort för
det kvalitetsarbete som har genomförts under år

1998.

Högskolan i Skövde har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat handlingspro-
gram och åtgärder för år 1998 avseende samver-
kan med det omgivande samhället samt vilka
åtgärder som vidtagits för att utveckla forsk-
ningsinformation via Internet. Handlingspro-
grammet ger små möjligheter till uppföljning av
gjorda, pågående och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

1Resursfördelning B41 Högskolan i Skövde 1
Tusental kronor
Takbelopp	144 423
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	13 653
Summa	158 076

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
13 193 000 kronor.

B42 Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	94 030
1999	Anslag	115 526
2000	Förslag	139 532
2001	Beräknat	161 031'
2002	Beräknat	178 122!

1 Motsvarar 158 543 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 172 549 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i budge-
tunderlaget bl.a. framhållit behovet av att öka
antalet helårsstudenter till år 2002 med 500 varav
150 inom naturvetenskap och teknik. Högskolan

180

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

föreslår också en utbyggnad av distansutbild-
ningen med 25 helårsstudenter per år under pe-
rioden 2000-2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har under
budgetåret 1998 redovisat fler helårsprestationer
än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1998 redovisade
högskolan helårsprestationer motsvarande 6,3
miljoner kronor över takbeloppet.

Högskolan har i regleringsbrev erhållit utbild-
ningsuppdrag avseende minsta antal helårsstu-
denter för år 1998 totalt och för de naturveten-
skapliga och tekniska utbildningsområdena.
Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår av
tabell i avsnitt 5.2. Högskolans i Trollhät-
tan/Uddevalla utbildningsuppdrag för år 1998
avseende helårsstudenter har fullgjorts, såväl vad
avser det totala målet som vad avser målet för
antalet helårsstudenter inom de naturvetenskap-
liga och tekniska utbildningsområdena.

Målet att öka antalet helårsstudenter under
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94-1995/96 torde kunna förverkligas inom
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådet.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom högskoleingenjörs- och tek-
nikprogrammen ökat mellan åren 1997 och 1998
från 22 procent till 24 procent. Inom det barn-
och ungdomspedagogiska programmet fortsatte
män att vara kraftigt underrepresenterade. An-
delen män är 8 procent för år 1998, vilket är
oförändrat i förhållande till år 1997.

Det särskilda åtagandet rörande den s.k. NT-
utbildningen har fullgjorts till 80 procent.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla från 9
miljoner kronor år 1997 till 21 miljoner kronor
år 1998, varav 39,7 procent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 104
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 20 procent. 31 procent av
lärarna och 34 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i en-
lighet med regeringens uppdrag särskilt redovisat
sitt kvalitetsarbete samt lämnat en sammanfatt-
ning av sitt kvalitetsutvecklingsprogram och re-
dogjort för det kvalitetsarbete som har genom-
förts under år 1998.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i en-
lighet med regeringens uppdrag särskilt redovisat
sitt handlingsprogram och åtgärder för år 1998
avseende samverkan med det omgivande sam-
hället samt vilka åtgärder som vidtagits för att
utveckla forskningsinformation via Internet.
Handlingsprogrammet ger små möjligheter till
uppföljning av gjorda, pågående och planerade
aktiviteter.

Resurser för 2000

\|Resursfördelning B42 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla \|
Tusental kronor
Takbelopp	130 755
Särskilt åtagande
- s.k. NT-utbildning	8 777
Summa	139 532

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
8 594 000 kronor.

B43 Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor 1998	Anslag	33 997
1999	Anslag	34 884
2000	Förslag	35 208
2001	Beräknat	35 7791
2002	Beräknat	36 382'

1 Motsvarar 35 208 tkr i 2000 års prisnivå.

181

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för Idrottshögskolan i Stockholm.

Regeringens överväganden

Idrottshögskolan i Stockholm har i budgetun-
derlaget bl.a. framhållit behovet av att successivt
öka antalet helårsstudenter inom grundutbild-
ningen med 105 under perioden 2000 - 2002.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Idrottshögskolan i
Stockholm helårsprestationer motsvarande 5
miljoner kronor över det av regeringen fastställ-
da takbeloppet. Det totala antalet helårsstudenter
vid Idrottshögskolan i Stockholm var 375.

Omfattningen av forskningsmedel vid
Idrottshögskolan har ökat från 3,9 miljoner kro-
nor år 1997 till 4,9 miljoner kronor år 1998 varav
90 procent avser anslag.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 40 år
1998. Andelen disputerade lärare (exklusive gäst-
och timlärare) var 36 procent. 32 procent av lä-
rarna och 22 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. En professor anställdes under år
1998.

Högskoleverket har nyligen granskat och be-
dömt kvalitetsarbetet vid Idrottshögskolan
(Högskoleverkets rapportserie 1998:33R). Hög-
skoleverket har i sin bedömning bl.a. framhållit
att det i många avseenden pågår ett engagerat
kvalitetsarbete vid Idrottshögskolan men att det
saknas en systematiskt och långsiktig strategi för
genomförandet av detta. Högskoleverket noterar
dock att Idrottshögskolan arbetar för ett nytt
måldokument.

Högskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat en sammanfattning av
sitt kvalitetsutvecklingsprogram och redogjort
för det kvalitetsarbete som har genomförts under
år 1998.

Idrottshögskolan har i enlighet med regering-
ens uppdrag särskilt redovisat sitt handlingspro-
gram och åtgärder för år 1998 avseende samver-

kan med det omgivande samhället. Handlings-
programmet är under utveckling.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 35 083 000 kronor. Resurser för
forskning har beräknats under anslaget B54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor och uppgår till 5 444 000 kronor.

B44 Konstfack: Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	96 727
1999	Anslag	98 599
2000	Förslag	99 516
2001	Beräknat	101 0991
2002	Beräknat	102 786‘

1 Motsvarar 99 516 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Konstfack har i budgetunderlaget bl.a. framhållit
behovet av att öka antalet helårsstudenter inom
grundutbildningen med 56.

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom vissa ut-
bildningsområden. Fördelning av nya platser på
universitet och högskolor redovisas i avsnitten

5.3.1 och 5.3.2.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Konstfack helårs-
prestationer motsvarande 4,9 miljoner kronor
över det av regeringen fastställda takbeloppet.
Det totala antalet helårsstudenter vid Konstfack
var 604.

Konstfack hade under år 1998 ett särskilt åta-
gande för en fortsatt satsning, från 1997, på pro-
jekten Stadens ljus och Katarina Bangata.

182

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Omfattningen av medel för konstnärligt ut-
vecklingsarbete till Konstfack har varit tämligen
konstant på 2,6 miljoner kronor för åren 1997
och 1998. Under år 1998 har det konstnärliga ut-
vecklingsarbetet vid Konstfack bl.a. omfattat en
undersökning av beröringspunkter mellan arki-
tektur och filosofi kallad Filosofernas hus och ett
projekt omkring temat Att arbeta estetiskt.

Antalet lärarårsverken vid Konstfack var 83 år
1998. Andelen kvinnor bland lärarna var 31 pro-
cent. Antalet professorer var 10 år 1998
(årsverken).

Konstfack har i enlighet med regeringens
uppdrag kortfattat redogjort för sitt kvalitetsar-
bete under år 1998, men inte redovisat något
kvalitetsutvecklingsprogram.

Konstfack har inte i enlighet med regeringens
uppdrag särskilt redovisat sitt handlingsprogram
och åtgärder för år 1998 avseende samverkan
med det omgivande samhället.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 99 390 000 kronor. Resurser för
konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats un-
der anslaget B54 Forskning och konstnärligt ut-
vecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 2 280 000 kronor.

B45 Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning

Anslagsutveckling

Tusental kronor		45 749
1998	Anslag	45 749
1999	Anslag	46 461
2000	Förslag	46 893
2001	Beräknat	47 705*
2002	Beräknat	48 572'

1 Motsvarar 46 893 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det sär-
skilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning finns det ett be-
hov av ökad dimensionering inom vissa utbild-
ningsområden. Förslag till fördelning av nya
platser på universitet och högskolor redovisas i
avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Kungl. Konsthög-
skolan helårsprestationer motsvarande 2,1 miljo-
ner kronor över det av regeringen fastställda tak-
beloppet. Det totala antalet helårsstudenter vid
Kungl. Konsthögskolan var 216.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Omfattningen av medel till konstnärligt utveck-
lingsarbete till Kungl. Konsthögskolan har varit
tämligen konstant på drygt 1,2 miljoner kronor
för åren 1997 och 1998. Under år 1998 har medel
fördelats till större projekt.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 30 år
1998. Av dessa utfördes 47 procent av kvinnor.
Antalet professorer var 9 år 1998 (årsverken).

Kungl. Konsthögskolan har i enlighet med re-
geringens uppdrag särskilt redogjort för sitt kva-
litetsarbete under år 1998, men inte redovisat nå-
got kvalitetsutvecklingsprogram. Kvalitetsarbetet
har fokuserats på de rekommendationer som
framkom 1997 i Högskoleverkets granskning
och bedömning.

Kungl. Konsthögskolan har i enlighet med re-
geringens uppdrag särskilt redovisat sitt hand-
lingsprogram och åtgärder för år 1998 avseende
samverkan med det omgivande samhället.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 46 733 000 kronor. Därutöver
utgår ersättning motsvarande 34 000 kronor för
det särskilda åtagandet avseende utdelning av tre
stipendier. Resurser för forskning har beräknats
under anslaget B54 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 1 272 000 kronor.

183

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B46 Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	81 574
1999	Anslag	87 506
2000	Förslag	88 319
2001	Beräknat	90 4311
2002	Beräknat	93 4522

' Motsvarar 89 102 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 90 668 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har i bud-
getunderlaget framhållit behovet av att öka anta-
let helårsstudenter inom grundutbildningen med
20 under treårsperioden.

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Kungl. Musikhög-
skolan i Stockholm helårsprestationer motsva-
rande 0,7 miljoner kronor över det av regeringen
fastställda takbeloppet. Det totala antalet helårs-
studenter vid högskolan var 563.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut-
vecklingsarbete till Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm har varit tämligen konstant på 2,7
miljoner kronor för åren 1997 och 1998. Det
konstnärliga utvecklingsarbetet inkluderar bl.a.
Centrum för musikpedagogisk forskning som
bedriver forskning och utvecklingsarbete kring
relationen musik och lärande.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 118
år 1998. Av dessa utfördes 28 procent av kvin-
nor. Antalet professorer var 15 år 1998
(årsverken).

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Högskolan har i enlighet med regeringens upp-
drag särskilt redogjort för sitt kvalitetsarbete un-

der år 1998, men inte redovisat något egentligt
kvalitetsutvecklingsprogram. Kvalitetsarbetet har
fokuserats på de rekommendationer som fram-
kom i Högskoleverkets granskning och bedöm-
ning.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har inte i
enlighet med regeringens uppdrag särskilt redo-
visat sitt handlingsprogram för år 1998 avseende
samverkan med det omgivande samhället. Hand-
lingsprogrammet är under utveckling.

Revisionens iakttagelser

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm fick revi-
sionsberättelse utan invändning, men erhöll revi-
sionsrapport på grund av att högskolan redovisat
en negativ kapitalutveckling samt att kostnader
och intäkter inte fördelats på verksamhetsgrenar.
Regeringen förutsätter att högskolan vidtar åt-
gärder för att vända den negativa kapitalutveck-
lingen samt att årsredovisningen i framtiden
upprättas i enlighet med gällande regler och för-
ordningar.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 85 265 000 kronor. Därutöver
utgår ersättning motsvarande 2 929 000 kronor
för särskilda åtaganden avseende dirigentutbild-
ning och elektronmusikdirigentutbildning samt
medel för utbetalning av bidrag till Svenska Ar-
tisters och Musikers Intresseorganisation
(SAMI). Resurser för forskning har beräknats
under anslaget B54 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 2 738 000 kronor.

184

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

B47 Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	280 765
1999	Anslag	284 727
2000	Förslag	305 055
2001	Beräknat	334 855*
2002	Beräknat	350 6102

1 Motsvarar 329 493 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 339 269 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål I
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÄL	MÄL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-	10	89	200	300	300
examen
Grundskol- lärare 4-9	488	361	810	1 000	710
Gymnasie- lärare	720	380	780	940	1 010

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Lärarhögskolan i Stockholm har i budgetunder-
laget bl.a. framhållit behovet av att öka antalet
helårsstudenter inom grundutbildningen med
minst 400.

Enligt regeringens bedömning finns det ett
behov av ökad dimensionering inom framför allt
de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Förslag till fördelning av nya platser på universi-

tet och högskolor redovisas i avsnitten 5.3.1 och

5.3.2.

Resultatinformation

Lärarhögskolan i Stockholm har under budget-
året 1998 redovisat fler helårsprestationer än vad
som kan ersättas inom det beslutat takbeloppet.
Budgetåret 1998 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 17 miljoner kronor
över takbeloppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Lärarhögskolan i
Stockholm enligt tabellen ovan. För magisterexa-
men bedöms att examensmålet kommer att
uppfyllas. När det gäller grundskollärarexamen
med inriktning mot undervisning i årskurserna
4-9 samt gymnasielärarexamen bedömer rege-
ringen att målen inte kommer att kunna uppnås.

Lärarhögskolan i Stockholm har i reglerings-
brev erhållit utbildningsuppdrag avseende minsta
antal helårsstudenter för år 1998 totalt och för de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena. Uppdraget och utfallet per lärosäte fram-
går av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbild-
ningsuppdrag för år 1998 avseende helårsstuden-
ter har fullgjorts vad avser det totala målet. Upp-
draget avseende antalet helårsstudenter inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena har fullgjorts till 94 procent.

Målet att öka antalet helårsstudenter utlder
åren 1997-1999 i förhållande till perioden
1993/94—1995/96 torde kunna förverkligas inom
såväl grundskollärarutbildningen med inriktning
mot årskurserna 4-9 som gymnasielärarutbild-
ningen. Det av regeringen givna målet att öka
andelen män i lärarutbildningarna har inte upp-
nåtts under åren 1997 och 1998.

Målet att minska antalet helårsstudenter inom
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7 under åren 1997—
1999 i förhållande till perioden 1993/94—1995/96
torde kunna förverkligas.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
Lärarhögskolan i Stockholm från 39 miljoner
kronor år 1997 till 45,9 miljoner kronor år 1998,
varav 29 procent avser anslag. Ökningen har inte
givit utrymme för någon större förändring av
forskningsinriktningen.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 249
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 21 procent. 65 procent av

185

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärarna och 50 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. Antalet professorer var 6 år 1998
(årsverken).

Lärarhögskolan i Stockholm har i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt
kvalitetsarbete samt lämnat en sammanfattning
av sitt kvalitetsutvecklingsprogram och redogjort
för det kvalitetsarbete som har genomförts under
år 1998.

Lärarhögskolan i Stockholm har i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redovisat sitt
handlingsprogram och åtgärder för år 1998 avse-
ende samverkan med det omgivande samhället
samt vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet torde ge goda möjligheter till upp-
följning av gjorda, pågående och planerade akti-
viteter.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B47 Lärarhögskolan i Stockholm 1
Tusental kronor
Takbelopp	283 381
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	6 826
- utveckling av lärarutbildning för döva och hörselskadade	1 766
- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska	606
- medel inför en samlad lokalisering	12 476
Summa	305 055

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
14 606 000 kronor.

B48 Mälardalens högskola:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	267 925
1999	Anslag	295865
2000	Förslag	314 951
2001	Beräknat	346 5031
2002	Beräknat	377 541’

1 Motsvarar 341111 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 365 621 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

\| Examensmål 1
EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	MÄL	MÄL
	1993/94	1997	1997	2000	2003
	-1995/96	-1998	-1999	-2002	-2005
Magister-		65	150	150	300
examen

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Mälardalens högskola har i budgetunderlaget
bl.a. framhållit behovet av att öka antalet helårs-
studenter inom grundutbildningen med 2 570.

5.3.2.

186

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resultati nformation

Mälardalens högskola har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp. Budgetåret
1998 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 8,5 miljoner kronor under takbe-
loppet.

För treårsperioden 1997-1999 har mål fast-
ställts för antalet examina vid Mälardalens hög-
skola enligt tabellen ovan.

Mälardalens högskola har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts. Uppdraget avseende antalet helårsstu-
denter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har fullgjorts till 98 pro-
cent.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna där kvinnor är underre-
presenterade ökat under åren 1997 och 1998.
Andelen män inom de vårdutbildningar där män
är underrepresenterade är dock i stort konstant.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Högskolan är sedan april 1999 miljöcertifierad
och uppfyller därmed miljöstandard ISO 14001.

Omfattningen av forskningsmedlen har ökat
vid Mälardalens högskola från 32 miljoner kro-
nor år 1997 till 42 miljoner kronor 1998, varav 57
procent var anslagsfinansierat.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 348
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 30 procent. 40 procent av
lärarna och 30 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor. En professor var anställd vid hög-
skolan.

Mälardalens högskola har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt kvalitets-
utvecklingsprogram och redogjort för det kvali-
tetsarbete som har genomförts under år 1998.

Mälardalens högskola har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sin samverkan
med det omgivande samhället under år 1998
samt vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla
forskningsinformation via Internet. Handlings-
programmet är under utveckling.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning B48 Mälardalens högskola 1
Tusental kronor
Takbelopp	290 794
Särskilda åtaganden
- s.k. NT-utbildning	21 129
- verksamhet vid Idélab	3 028
Summa	314 951

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för forskning har beräknats under an-
slaget B54 Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
21 531 000 kronor.

B49 Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	13 352
1999	Anslag	13 728
2000	Förslag	13 856
2001	Beräknat	14 069*
2002	Beräknat	14 2931

' Motsvarar 13 856 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Operahögskolan föreslår ingen förändring av
antalet helårsstudenter.

187

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Operahögskolan i
Stockholm helårsprestationer motsvarande
85 000 kronor över det av regeringen fastställda
takbeloppet. Det totala antalet helårsstudenter
vid högskolan var 39.

Under år 1998 har konstnärligt utvecklingsar-
bete bl.a. omfattat en uppsättning av den ny-
skrivna operan Lysistrate. Av medlen för konst-
närligt utvecklingsarbete under år 1998 har 59
procent använts för att täcka professorernas lö-
ner.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 17 år

1998. Av dessa utfördes 7 av kvinnor. Antalet
professorer var 2 år 1998 (årsverken).

Operahögskolan i Stockholm har kortfattat
redogjort för vad högskolan anser vara sitt kva-
litetsarbete, men inte redovisat något kvalitetsut-
vecklingsprogram.

Operahögskolan i Stockholm har i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redovisat
handlingsprogram och åtgärder för år 1998 avse-
ende samverkan med det omgivande samhället.
Handlingsprogrammet torde ge relativt goda
möjligheter till uppföljning av gjorda, pågående
och planerade aktiviteter.

Resurser för 2000

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 13 730 000 kronor. Resurser för
forskning har beräknats under anslaget B54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor och uppgår till 2 158 000 kronor.

B50 Södertörns högskola:
Grundutbildning

Anslagsutveckling
Tusental kronor 1998	Anslag	99 006
1999	Anslag	148 737
2000	Förslag	172 114
2001	Beräknat	208 8861
2002	Beräknat	236 1422

1 Motsvarar 205 635 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 228 687 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de sär-
skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

För utbildningsuppdraget för treårsperioden
2000-2002 se vidare avsnitt 5.6.

Planeringsförutsättning för 2001 och 2002

Södertörns högskola har i budgetunderlaget bl.a.
framhållit behovet av att öka antalet helårsstu-
denter inom grundutbildningen med ytterligare
1 900 fördelat med 900 år 2000 och 500 för vart
och ett av åren 2001 och 2002.

5.3.2.

Resultatinformation

Södertörns högskola har under budgetåret 1998
redovisat färre helårsstudenter och helårspresta-
tioner än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1998 re-
dovisade högskolan ett anslagssparande motsva-
rande 7,2 miljoner kronor.

Södertörns högskola har i regleringsbrev er-
hållit utbildningsuppdrag avseende minsta antal
helårsstudenter för år 1998 totalt och för de na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningsområ-
dena. Uppdraget och utfallet per lärosäte framgår
av tabell i avsnitt 5.2. Högskolans utbildnings-
uppdrag för år 1998 avseende helårsstudenter har
fullgjorts till 96 procent vad avser det totala må-
let. Uppdraget avseende antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningsområdena har fullgjorts.

I enlighet med av regeringen givna mål har an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena ökat under åren
1997 och 1998.

Högskolan redovisar ett underskott för bud-
getåret 1998 motsvarande 23,5 miljoner kronor.
Uppbyggnaden av en ny högskola innebär att
högskolan har stora svårigheter att finansiera sina
utbildnings- och investeringskostnader inom de

188

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ordinarie ersättningsbeloppen för olika utbild-
ningsområden. Vidare måste lärare anställas och
lokaler finnas innan studenterna har påbörjat sina
studier och genererat ersättning för genomförd
prestation. Regeringen har mot bakgrund av vad
som ovan beskrivits givit Södertörns högskola
rätt att utnyttja det uppkomna anslagssparandet
från år 1998 på totalt 11 miljoner kronor utan att
sparande behöver avräknas med genomförda
prestationer. Dessutom gavs högskolan ytterliga-
re medel för uppbyggnaden under budgetåret
1999 motsvarande 26,5 miljoner kronor.

Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid högskolan från 35,8 miljoner kronor år 1997
till 117,8 miljoner kronor år 1998, varav 27 pro-
cent avser anslag. En stor del av forskningen fi-
nansieras med medel från Ostersjöstiftelsen.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 104
år 1998. Andelen disputerade lärare (exklusive
gäst- och timlärare) var 78 procent. 38 procent av
lärarna och 37 procent av de disputerade lärarna
var kvinnor.

Södertörns högskola har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redogjort för sitt kvali-
tetsarbete under år 1998 och redovisat att ett
kvalitetsutvecklingsprogram är under utarbetan-
de. Det kommer att fastställas under hösten

1999.

Södertörns högskola har i enlighet med rege-
ringens uppdrag särskilt redovisat sitt handlings-
program och åtgärder för år 1998 avseende sam-
verkan med det omgivande samhället. Hand-
lingsprogrammet ger små möjligheter till upp-
följning av gjorda, pågående och planerade akti-
viteter.

Under år 1999 har en särskild kommitté till-
satts för att följa och stödja högskolans arbete
med att förbättra ledningen och kontrollen av
verksamheten samt att utveckla de ekonomiad-
ministrativa funktionerna.

Revisionens iakttagelser

Södertörns högskola fick revisionsberättelse utan
invändning, men erhöll revisionsrapport på
grund av bristande återrapportering i resultatre-
dovisningen och bristande rutiner vad avser eko-
nomisk uppföljning.

Högskolan redovisar ett stort underskott och
räntekontokrediten har överskridits vid ett flertal
tillfällen under budgetåret. Riksrevisionsverket
betonar vikten av en löpande ekonomisk upp-
följning mot bakgrund av att högskolan budgete-

rat ett underskott. Regeringen förutsätter dels att
årsredovisningen upprättas i enlighet med gäl-
lande regler och förordningar, dels att högskolan
har en löpande ekonomisk uppföljning.

Resurser för 2000

1 Resursfördelning 1
Tusental kronor
Takbelopp	169 086
Särskilt åtagande
- uppbyggnadskostnader	3 028
Summa	172114

Den högsta sammanlagda ersättningen för hel-
årsstudenter och helårsprestationer (takbelop-
pet) har beräknats med hänsyn till dimensione-
ringsökningen år 2000 i enlighet med vad som
har redovisats under avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.
Resurser för doktorander som skall handleda och
undervisa vid Södertörns högskola har beräknats
under anslaget B14 Karolinska institutet: Forsk-
ning och forskarutbildning. Resurser för forsk-
ning har beräknats under anslaget B54 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa hög-
skolor och uppgår till 12 321 000 kronor.

B51 Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor 1998	Anslag	21 924
1999	Anslag	22 332
2000	Förslag	22 540
2001	Beräknat	22 9011
2002	Beräknat	23 2811

' Motsvarar 22 540 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning finns det ett be-
hov av ökad dimensionering inom vissa utbild-
ningsområden. Förslag till fördelning av nya

189

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

platser på universitet och högskolor redovisas i
avsnitten 5.3.1 och 5.3.2.

Resurser för 2000

Resultatinformation

Budgetåret 1998 redovisade Teaterhögskolan
helårsprestationer motsvarande 0,4 miljoner
kronor över det av regeringen fastställda takbe-
loppet. Det totala antalet helårsstudenter vid
högskolan var 68.

Omfattningen av medel för konstnärligt ut-
vecklingsarbete till Teaterhögskolan har varit
tämligen konstant på 2 miljoner kronor för åren
1997 och 1998.

Under år 1998 har det konstnärliga utveck-
lingsarbetet bl.a. omfattat ett treårigt projekt,
”Skådespelarens vägar”. Nästan hälften av resur-
serna för konstnärligt utvecklingsarbete har lik-
som tidigare år använts för att finansiera en pro-
fessur i konstnärlig gestaltning.

Antalet lärarårsverken vid högskolan var 28 år
1998. Av dessa utfördes 13 av kvinnor. En pro-
fessor var anställd år 1998 (årsverken).

Teaterhögskolan i Stockholm har i enlighet
med regeringens uppdrag särskilt redogjort för
sitt kvalitetsarbete under år 1998, men inte redo-
visat något kvalitetsutvecklingsprogram. Kvali-
tetsarbetet har fokuserats på de rekommendatio-
ner som framkom i Högskoleverkets granskning
och bedömning.

Teaterhögskolan i Stockholm har inte i enlig-
het med regeringens uppdrag särskilt redovisat
sitt handlingsprogram och åtgärder för år 1998
avseende samverkan med det omgivande sam-
hället. Högskolan har dock gjort en redovisning
av vidtagna åtgärder och pågående verksamhet.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstu-
denter och helårsprestationer (takbeloppet) kan
uppgå till högst 22 414 000 kronor. Resurser för
forskning har beräknats under anslaget B54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor och uppgår till 2 279 000 kronor.

B52 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		1 461190	Anslags- sparande	15 690
1998	Utfall	1 461190	Anslags- sparande	15 690
1999	Anslag	1 488 850	Utgifts- prognos	1 483 866
2000	Förslag	1 543 659
2001	Beräknat	1 841 8251
2002	Beräknat	1 932 8222
1 Motsvarar 1 804 168 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 853 190 tkr i 2000 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas medel bl.a. med an-
ledning av avtal som staten ingått med enskilda
utbildningsanordnare samt statsbidrag till kom-
muner och landsting.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.

Revisionens iakttagelser

Teaterhögskolan har fått revisionsberättelse utan
invändning, men har erhållit revisionsrapport
bl.a. på grund av att budgetunderlag felaktigt har
bifogats årsredovisningen, resultat per verksam-
hetsgren inte framgår och information om för-
ändrade redovisningsprinciper saknas. Regering-
en förutsätter att årsredovisningen i framtiden
upprättas i enlighet med gällande regler och för-
ordningar.

190

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Fördelning pä anslagsposter 1
Tusental kronor
ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Chalmers tekniska högskola AB
	- Grundutbildning	529 379
	- Forskning och forskarutbildning	350 074
2.	Handelshögskolan i Stockholm	51 021
3.	Stiftelsen Högskolan i Jönköping
	- Grundutbildning	209 488
	- Forskning och forskarutbildning	23 068
4.	Teologiska Högskolan, Stockholm	2 515
5.	Nybygget - kristen samverkan för Örebro Missionsskola	1 140
6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola	912
7.	Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut	7 531
8.	Ericastiftelsen	5 348
9.	Stiftelsen Stora Sköndal	6 134
10.	Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan	2 742
11.	Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping	78 687
12.	Kommunala högskoleutbildningar
	- Utbildning för vårdyrken	246 001
	- Ingesunds Musikhögskola	21 661
13.	För regeringens fördelning	7 957
Summa		1 543 659

Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det
högsta belopp som kan betalas ut motsvarande
takbeloppet för statliga universitet och högsko-
lor. Ersättning utgår för helårsstudenter och hel-
årsprestationer samt i vissa fall för forskning och
forskarutbildning.

Enskilda utbildningsanordnare

1. Chalmers tekniska högskola AB

Ersättningen till Chalmers tekniska högskola
AB, regleras i ett särskilt ramavtal, som bolaget
och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har
träffat med staten den 1 juli 1994. Närmare
uppgifter om ersättning regleras för ett eller fle-
ra år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget
om utbildnings- och forskningsuppdrag.

De examina som Stiftelsen Chalmers tekniska
högskola har fått tillstånd att utfärda för bolaget
anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att
utfärda vissa examina.

Högskolans utbildningsuppdrag för år 1998
har fullgjorts till 96 procent vad avser det totala

målet. Uppdraget avseende antalet helårsstu-
denter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har fullgjorts till 97 pro-
cent.

Högskolans särskilda åtagande att erbjuda s.k.
NT-utbildning har fullgjorts till 70 procent. En-
ligt regeringens bedömning är det osäkert huru-
vida examensmålen för forskarutbildningen för
treårsperioden 1997-1999 kommer att kunna
uppnås.

Det högsta belopp som bör kunna utgå för
budgetåret 2000 beräknas för

- grundutbildning till 529 379 000 kronor,

— forskning och forskarutbildning till
350 074 000 kronor.

2. Handelshögskolan i Stockholm

De examina som Handelshögskolan i Stockholm
har rätt att utfärda regleras i förordningen
(1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Avtalet mellan staten och Handelshögskolan i
Stockholm, som godkändes av regeringen i juni
1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m.
den 30 juni 2009, innebär att det högsta belopp
som kan utgå är 50 000 000 kronor per år (inkl,
bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen och
ersättning per avlagd doktorsexamen).

Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidra-
get ske med hänsyn till förändringar i basbelop-
pet sedan föregående år.

Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet
beräknar regeringen det maximala bidrag som
kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm
budgetåret 2000 till 51 021 000 kronor.

Högskoleverket har granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets
rapportserie 1999:1R). Vid Handelshögskolan är
självreglering och lärande av den akademiska
verksamheten väl utvecklad men uppföljning av
resultat som grund för utveckling av verksam-
heten kan utvecklas ytterligare.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Statsbidraget till Stiftelsen Högskolan i Jönkö-
ping regleras i ett särskilt ramavtal med staten
den 1 juli 1994. Närmare uppgifter om ersätt-
ning regleras för ett eller flera år i ett särskilt
avtal mellan staten och stiftelsen om utbild-
nings- och forskningsuppdrag.

De examina som Stiftelsen Högskolan i Jön-
köping har fått tillstånd att utfärda för Interna-
tionella Handelshögskolan i Jönköping AB,
Högskolan för lärarutbildning och kommunika-

191

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tion i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i
Jönköping AB anges i förordningen (1993:956)
om tillstånd att utfärda vissa examina.

Högskolans utbildningsuppdrag för år 1998
avseende helårsstudenter har fullgjorts, för såväl
det totala målet som vad avser målet för antalet
helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena. Enligt högsko-
lans prognos kommer det utbildningsuppdrag
som fastställts för Stiftelsen Högskolan i Jönkö-
ping för treårsperioden 1997-1999 att fullgöras.

Högskolans särskilda åtagande att erbjuda s.k.
NT-utbildning har fullgjorts.

Enligt regeringens bedömning kommer hög-
skolan att uppnå examensmålen för forskarut-
bildningen för treårsperioden 1997-1999.

Det högsta belopp som bör kunna utgå för
budgetåret 2000 beräknas för

- grundutbildning till 209 488 000 kronor,

- forskning och forskarutbildning till
23 068 000 kronor.

4. Teologiska Högskolan, Stockholm

Teologiska Högskolan, Stockholm har enligt
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina fått tillstånd att utfärda högskole-
examen med inriktning på teologisk utbildning
och teologie kandidatexamen, 140 poäng.

Det avtal mellan staten och Teologiska Hög-
skolan, Stockholm, som godkändes av regering-
en i oktober 1993 och som började att gälla den 1
juli 1993, innebär att det högsta belopp som kan
utgå per år till Teologiska Högskolan, Stock-
holm, är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske
enligt samma principer som gäller för statliga lä-
rosäten.

Regeringen föreslår utöver detta att Teologis-
ka Högskolan, Stockholm, fr.o.m. den 1 juli 2000
skall tilldelas medel för utbildning i mänskliga
rättigheter och demokratifrågor motsvarande 50
helårsstudenter och helårsprestationer och mot-
svarande 10 helårsstudenter och helårsprestatio-
ner för utbildning i teologi. Se vidare avsnitt 5.3.1
samt avsnitt 5.5.7.

Det högsta belopp som kan utgå till Teologis-
ka Högskolan, Stockholm, budgetåret 2000 be-
räknas till 2 515 000 kronor.

5. Nybygget - kristen samverkan för Örebro Mis-
sionsskola

Nybygget - kristen samverkan har för Örebro
Missionsskola enligt förordningen (1993:956)

om tillstånd att utfärda vissa examina fått till-
stånd att utfärda högskoleexamen, teologisk ut-
bildning.

Det avtal mellan staten och Örebromissionen,
som godkändes av regeringen i oktober 1993 och
som började att gälla den 1 juli 1993 innebär att
det högsta belopp som kan utgå till skolan är
1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå. Enligt
avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt
samma principer som gäller för statliga lärosäten.

Regeringen föreslår utöver detta att Nybygget

- kristen samverkan för Örebro Missionsskola
fr.o.m. den 1 juli 2000 skall tilldelas medel för
utbildning i teologi motsvarande 8 helårsstu-
denter och helårsprestationer. Se vidare avsnitt

5.3.1.

Det högsta belopp som kan utgå till Nybygget

- kristen samverkan för Örebro Missionsskola
budgetåret 2000 beräknas till 1 140 000 kronor.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johan-
nelunds teologiska högskola

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för Jo-
hannelunds teologiska högskola enligt förord-
ningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa
examina fått tillstånd att utfärda högskoleexa-
men, teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Evangeliska Fos-
terlands-Stiftelsen, som godkändes av regeringen
i oktober 1993 och som började att gälla den 1
juli 1993, innebär att det högsta belopp som kan
utgå per år till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
för Johannelunds teologiska högskola är 860 000
kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall
omräkning av bidraget ske enligt samma princip-
er som gäller för statliga lärosäten.

Regeringen föreslår utöver detta att Evange-
liska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds te-
ologiska högskola fr.o.m. den 1 juli 2000 skall
tilldelas medel för utbildning i teologi motsva-
rande 7 helårsstudenter och helårsprestationer.
Se vidare avsnitt 5.3.1.

Det högsta belopp som kan utgå till Evange-
liska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds te-
ologiska högskola beräknas budgetåret 2000 till
912 000 kronor.

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut
har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd
att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda
högskoleexamen, musikpedagogisk utbildning
80 och 120 poäng.

192

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen
Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas
budgetåret 2000 till 7 531 000 kronor.

8. Ericastiftelsen

Ericastiftelsen har enligt förordningen
(1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina
fått tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Det högsta belopp som kan utgå till Ericastif-
telsen beräknas budgetåret 2000 till 5 348 000
kronor.

9. Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisäll-
skap sammanförde den 1 januari 1998 sina ut-
bildningsanstalter Sköndalsinstitutet och Ersta
högskola till en läroanstalt benämnd Ersta Skön-
dal högskola och samarbetar i en gemensam or-
ganisation. Huvudmannaskapet är emellertid
oförändrat. Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta
Diakonisällskap är sålunda fortfarande huvud-
män för sina respektive utbildningar.

Stiftelsen Stora Sköndal har för Ersta Sköndal
högskola fått tillstånd att utfärda socionomexa-
men och högskoleexamen, kyrkomusikalisk ut-
bildning enligt förordningen (1993:956) om till-
stånd att utfärda vissa examina.

Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal
högskola enligt samma förordning fått tillstånd
att utfärda sjuksköterskeexamen, kandidatexa-
men i omvårdnadsvetenskap och högskoleexa-
men, teologisk utbildning 80 poäng.

Ersta Diakonisällskap erhåller för Ersta Skön-
dal högskola statsbidrag för utbildning till sjuk-
sköterskeexamen via statsbidrag till Stockholms
läns landsting under anslagsposten 12. Kommu-
nala högskoleutbildningar, se nedan.

I anslaget beräknas medel för 22 kyrkomusi-
ker. Dessa medel står till Stiftelsen Stora Skön-
dals förfogande förutsatt att utbildningen på-
börjas och att övriga finansiärer bidrar med sina
delar av utbildningens finansiering.

Vidare beräknas medel för samordnad sjuk-
sköterske- och socionomutbildning på äldreom-
rådet motsvarande 50 helårsstudenter och hel-
årsprestationer. Se vidare avsnitt 5.3.1.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen
Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola beräk-
nas budgetåret 2000 till 6 134 000 kronor.

10. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan

Regeringen har genom ett särskilt beslut i april
1996 tilldelat Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan
statsbidrag för en påbyggnadsutbildning om 40
poäng i waldorfpedagogik för maximalt 100 hel-
årsstudenter. Påbyggnadsutbildningen startade
hösten 1996.

I avvaktan på kommande proposition rörande
lärarutbildningen har anslagsposten beräknats till
2 742 000 kronor.

11. Mervärdesskattekostnader för Chalmers teknis-
ka högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönkö-
ping

Under anslaget har beräknats mervärdesskatte-
kostnader för Chalmers tekniska högskola AB
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet
med de ramavtal som ingåtts mellan staten och
respektive högskola.

Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna
för de mervärdesskattekostnader, som uppkom-
mer i den grundläggande högskoleutbildningen
och forskningen vid Chalmers tekniska högskola
AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet
är att garantera konkurrensneutralitet gentemot
statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 1998 anvisade staten 76,3 miljoner
kronor avseende ersättning för mervärdesskatte-
kostnader. Det sammanlagda belopp som skall
utbetalas för budgetåret 1998 uppgår till ca 197
miljoner kronor. Budgetåret 1999 anvisades 78
miljoner kronor. Enligt prognoser kommer de
samlade utgifterna för mervärdesskattekostnader
för år 1999 att uppgå till ca 233 miljoner kronor.
För att finansiera kostnaderna avseende budget-
året 1999 kommer regeringen att lägga fram för-
slag i en tilläggsbudget om finansiering av mer-
värdesskattekostnaderna för budgetåret 1999.

Anledningen till att utfallet blir så mycket
större än de anvisade beloppen är dels att verk-
samhetens omfattning har ökat vid både Chal-
mers tekniska högskola AB och Stiftelsen Hög-
skolan i Jönköping, dels att fastighetsbeståndet
vid respektive högskola ägs av särskilda bolag.
Akademiska Hus AB övertog ägandet av vissa
fastigheter för Chalmers tekniska högskola AB
med anledning av regeringens proposition För-
säljning av vissa högskolefastigheter vid Chal-
mers tekniska högskola i Göteborg m.m. (prop.
1995/96:66, bet. 1995/96:FiU03, rskr.
1995/96:52). Sedermera har hyrorna blivit
momsbelagda. Detta har inneburit ökade mer-
värdesskattekostnader för Chalmers tekniska
högskola AB.

193

7 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För budgetåret 2000 prognostiseras samman-
lagt minst 265 miljoner kronor som ersättning
för mervärdesskattekostnader för Chalmers tek-
niska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping. Med anledning av utvecklingen av
mervärdesskattekostnaderna kommer regeringen
att återkomma med förslag på finansiering av
kostnaderna avseende budgetåret 2000 i en
tilläggsbudget. I den ekonomiska vårpropositio-
nen (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,
rskr. 1998/99:249) aviserades att utgiftsområde
16 tillförs ytterligare 200 miljoner kronor fr.o.m.
budgetåret 2001 för att finansiera mervärdes-
skattekostnaderna.

12. Kommunala högskoleutbildningar

12.1. Utbildning för vårdyrken

Anslagsposten avser statsbidrag för grundläg-
gande vårdhögskoleutbildning för vilka landsting
eller kommuner är huvudmän. Vilka examina
som får utfärdas framgår av högskoleförordning-
ens (1993:100) bilaga 2.

I juni 1998 beslutade regeringen att inrätta en
kommission med uppgift att föreslå åtgärder för
att underlätta rekryteringen av personal till vård-
och omsorgssektorn samt närmare kartlägga
framtida utbildningsbehov inom denna sektor.
Kommissionen presenterade den 31 juli 1999 sitt
arbete i rapporten Den ljusnande framtid är vård
(Ds 1999:44). Enligt kommissionen bör huvud-
mannaskapet för samtliga s.k. landstingskom-
munala utbildningar föras över till staten senast
år 2001. Kommissionen föreslog även att antalet
nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildning
skulle utökas med 1 000 senast höstterminen år
2002. Regeringen delar denna bedömning. Vad
gäller utökning av sjuksköterskeutbildning med
nuvarande huvudmannaskap gäller dagens finan-
sieringsprincip, där landstingen finansierar de
utökade kostnader som inte täcks av det riktade
statsbidraget till landstingen.

I budgetpropositionen för 1999 (prop.
1998/99:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.1, bet.
1998/99:UbUl, rskr. 1998/99:98) lämnade rege-
ringen förslag till fördelning av nya platser för år
2000. Av de föreslagna 20 000 platserna kvarstod
ett antal platser för senare fördelning. Regering-
en avser att fördela dessa i särskild ordning.
Vårdkommissionens förslag om en utökning av
sjuksköterskeutbildning kommer då att beaktas.
Se vidare avsnitt 5.3.1.

För denna utbildning fastställdes tidigare inte
ett takbelopp per kommun eller landsting. I stäl-

let fastställdes ett maximalt antal statsbidragsbe-
rättigade årsstudieplatser för varje kommun eller
landsting. Respektive landstings bidrag fastställ-
des därefter på antalet årsstudieplatser. Årsstudi-
eplatser överensstämmer med det begrepp som
för de statliga högskolorna kallas helårsstudenter.

Då alla landsting, förutom Jönköpings läns
landsting, från och med den 1 januari år 2000 ge-
nom avtal uppdragit åt statlig högskola att bedri-
va utbildningen föreslår regeringen att beräk-
ningen av respektive landstings bidrag baseras på
helårsstudenter, dvs. det begrepp som används
för den statliga högskolan och på vilket gällande
avtal om vårdhögskoleutbildning baseras. Där-
med underlättas redovisningen, samtidigt som
tillförlitligheten i återrapporteringen förbättras.
Beräkningen kan då göras på tidigare års upp-
nådda prestation. Bidrag per landsting/kommun
kan därmed presenteras i budgetpropositionen.
Högskoleverket gör på regeringens uppdrag en
årlig sammanställning av antalet helårsstudenter
inom vårdområdet, på vilken nedanstående be-
lopp är beräknat. För beräkning av kommande
års bidrag, föreslår regeringen såväl bidrag per
landsting som högsta antal bidragsberättigade
helårsstudenter.

För budgetåret 2000 bör fastställas följande
bidrag per landsting/kommun, samt följande
högsta antal bidragsberättigade helårsstudenter:

194

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bidrag per landsting/kommun samt bidragsberättigade hel-
årsstudenter budgetåret 2000

LANDSTING/KOMMUN KRONOR HELÅRS-

STUDENTER

Stockholms läns landsting	38 528 000	3 123
Uppsala läns landsting	13 220 000	1 011
Sörmlands läns landsting	5 465 000	401
Östergötlands läns landsting	13 165 000	966
Jönköpings läns landsting	14 092 000	1 034
Kronobergs läns landsting	6 174 000	453
Kalmar läns landsting	4 089 000	348
Blekinge läns landsting	4 552 000	334
Skåne läns landsting	28 362 000
- varav tidigare Kristianstads läns		509
landsting
- varav tidigare Malmöhus läns lands-		1 148
ting
- varav tidigare Malmö kommun		800
Hallands läns landsting	4 157 000	305
Västra Götalands läns landsting	40 968 000
- varav tidigare Bohus läns landsting		226
- varav tidigare Älvsborgs läns landsting		698
- varav tidigare Skaraborgs läns lands-		494
ting
- varav tidigare Göteborgs kommun		1 588
Värmlands läns landsting	5 888 000	432
Örebro läns landsting	12 743 000	935
Västmanlands läns landsting	4 566 000	335
Dalarnas läns landsting	6 201 000	455
Gävleborgs läns landsting	6 760 000	496
Västernorrlands läns landsting	7 523 000	591
Jämtlands läns landsting	3 871 000	284
Västerbottens läns landsting	16 341 000	1 256
Norrbottens läns landsting	8 804 000	665
Gotlands kommun	532 000	54

12.2. Ingesunds Musikhögskola

Enligt Högskoleverkets författningssamling,
HSVFS 1997:2, har Värmlands läns landsting för
Ingesunds Musikhögskola rätt att utfärda mu-
siklärarexamen.

Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds
Musikhögskola beräknas budgetåret 2000 till
21 661 000 kronor.

B53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		448 890	Anslags- sparande	585 180
1998	Utfall	448 890	Anslags- sparande	585 180
1999	Anslag	336 612	Utgifts- prognos	421 000
2000	Förslag	451 203
2001	Beräknat	867 2991
2002	Beräknat	1 201 9792
1 Motsvarar 852 535 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 160 338 tkr i 2000 års prisnivå.

Detta anslag avser verksamhet inom högskole-
området för vilken medel inte har ställts till för-
fogande under annat anslag. Anslaget avser även
bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt
bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått
från följande belopp.

1 Fördelning pa anslagsposter 1
Tusental kronor ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Svenska studenthemmet i Paris	1 271
2.	Finansiering av lånekostnader m.m.1
3.	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	191
4.	Distansutbildning	7 760
5.	Utveckling av lärarutbildning	31 583
6.	Insatser inom naturvetenskap och teknik m.m.	190 484
7.	Jämställdhet	57 712
8.	Svenskundervisning i utlandet m.m.	6 843
9.	Konstnärligt utvecklingsarbete	4 000
10.	Övrig forskning	3 000
11.	Statlig ålderspensionsavgift för utbild- ningsbidrag	48 328
12.	För regeringens fördelning	100 123
Summa		451 293

1 Anslagssparande 122 414 tkr från 1998.

195

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Svenska studenthemmet i Paris

Bidraget har pris- och löneomräknats.

Finansiering av lånekostnader m.m.

Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar
i inredning och utrustning för universitet och
högskolor enligt regeringens förslag i proposi-
tionerna Högre utbildning för ökad kompetens
(prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) och Forskning för kunskap och
framsteg (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390) samt i vissa
fall enligt förslag i äldre propositioner vilka riks-
dagen beslutat om. Fr.o.m. budgetåret 1994/95
finansieras sådana investeringar genom att uni-
versitet och högskolor tar upp lån i Riksgälds-
kontoret. De tidigare avsatta medlen för investe-
ringar finansierar i stället lånekostnaderna.
Under denna anslagspost har beräknats medel
för sådana tidigare beslutade ändamål som kom-
mer att realiseras under kommande budgetår.
Anslagsposten innehåller endast anslagssparande
från föregående år. Medlen kommer att fördelas
till universitet och högskolor genom särskilda
regeringsbeslut.

Utveckling av lärarutbildning

Regeringen återkommer beträffande medlens
användning i samband med propositionen om
den framtida lärarutbildningen. Se vidare avsnitt
5.3.5.

Jämställdhet

För insatser som följer av propositionen Jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män inom utbild-
ningsområdet (prop. 1995/96:164, bet.
1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405) ingår medel
i anslagsposten 7 för postdoktorala stipendier,
för gästprofessurer, för nya professurer och för
doktorandtjänster. Se vidare avsnitt 5.5.2.

Svenskundervisning i utlandet m.m.

Medel under anslagsposten beräknas finansiera
åtgärder som främjar undervisning i svenska och
om svenska förhållanden liksom information om

svensk utbildning och forskning i utlandet.
Medlen disponeras av Svenska institutet.

Övrig forskning

Medel för forskning inom IT-området m.m. har
förts till denna anslagspost (prop. 1997/98:1 utg.
omr. 16 avsnitt 5.2.7).

Statliga ålderspensionsavgifter för
utbildningsbidrag

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag
för forskarstuderande med anledning av ålder-
spensionsreformen finns beräknade under an-
slagposten.

För regeringens fördelning

Under anslagsposten finns bl.a. medel för de-
centraliserade platser. Dessutom avser 14,1 mil-
joner kronor Distansutbildningsmyndigheten att
användas till distansutbildning inom högskolan.

B54 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa
högskolor

lAnslagsutveckling I
Tusental kronor		438 686	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	438 686	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	198 838	Utgifts- prognos	198 838
2000	Förslag	192 178
2001	Beräknat	195 312*
2002	Beräknat	198 6361

1 Motsvarar 192 178 tkr i 2000 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas all ersättning - in-
klusive ersättning för lokalhyror och kostnader
för inredning och utrustning - som är förenad
med forskning vid högskolor som inte har veten-
skapsområden samt konstnärligt utvecklingsar-
bete vid de konstnärliga högskolorna i Stock-
holm.

196

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

De mål och riktlinjer för verksamheten och re-
surserna som riksdagen beslöt om med anled-
ning av den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5 s. 34-35, bet. 1996/97:UbU3,
rskr. 1996/97:99) samt budgetpropositionen
(prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:UbUl, rskr.
1997/98:108) för treårsperioden 1997-1999 skall
fortsatt gälla.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.

1 Fördelning på anslagsposter I
Tusental kronor ANSLAGSPOST	BELOPP
1. Danshögskolan	2 671
2. Dramatiska institutet	2 262
3. Högskolan i Borås	9 350
4. Högskolan Dalarna	25 548
5. Högskolan på Gotland	2 022
6. Högskolan i Gävle	28 102
7. Högskolan i Halmstad	21 510
8. Högskolan Kristianstad	13 895
9. Högskolan i Skövde	13 193
10. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	8 594
11. Idrottshögskolan i Stockholm	5 444
12. Konstfack	2 680
13. Kungl. Konsthögskolan	1 272
14. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	2 738
15. Lärarhögskolan i Stockholm	14 606
16. Mälardalens högskola	21 531
17. Operahögskolan i Stockholm	2 158
18. Södertörns högskola	12 321
19. Teaterhögskolan i Stockholm	2 279
Summa	192 178

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräk-
nas även under anslagen till Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Umeå universitet och
Luleå tekniska universitet.

Anslagsposten 6. Högskolan i Gävle har till-
förts 13 miljoner kronor från utgiftsområde 18
anslaget A6 Byggforskning.

Resultatbedömning

Högskolorna har för budgetåret 1998 anvisats
permanenta forskningsresurser. Utöver dessa har
högskolorna erhållit betydande externa forsk-

ningsresurser. Detta vittnar om en hög kvalitet i
forskningen, som är i ett skede av stark utveck-
ling. Högskolorna har betydelse för utvecklingen
av det regionala näringslivet och offentlig verk-
samhet, för tekniköverföring och forskningsin-
formation, men också för den regionala rekryte-
ringen till högre utbildning.

Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en vä-
sentlig del av de konstnärliga högskolornas verk-
samhet och höjer grundutbildningens kvalitet.

Resurser för 2000

Resurserna för forskning vid högskolorna upp-
går budgetåret 2000 till 192,2 miljoner kronor.

B55 Sunet

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		64 310	Anslags- sparande	75 618
1998	Utfall	64 310	Anslags- sparande	75 618
1999	Anslag	34 995	Utgifts- prognos	59 922
2000	Förslag	75 692
2001	Beräknat	128 5541
2002	Beräknat	37 5812

1 Motsvarar 126 157 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 36 157 tkr i 2000 års prisnivå.

Under år 1998 har Sunet fullgjort nästan alla de
uppgifter som anges i regeringsbeslutet den 21
november 1996 och i budgetpropositionen för
1997. I dag har samtliga universitet och högsko-
lor förbindelser med kapaciteten 155 Mbit/s.
Kungl. biblioteket och de statliga centrala muse-
erna har anslutits med förbindelser på 10 Mbit/s.
Vad däremot gäller att erbjuda huvudbibliotek,
länsbibliotek och länsmuseer Intemetanslutning
har måluppfylleslen inte varit tillfredsställande.
Sammanlagt har nu ett 70-tal bibliotek och mu-
seer anslutits.

Förbindelsen till USA är central för de nor-
diska länderna och i januari 1999 uppgraderades
NORDUnets US A-förbindelse till 310 Mbit/s.
Tack vare de nordiska ländernas framstående po-
sition som IT-användare har också NORDUnet
som första icke-amerikanska nät tecknat ett avtal
med det amerikanska konsortiet Internet 2.
Nordiska universitet kommer därigenom att
kunna samarbeta med amerikanska universitet
kring utvecklingen av applikationer för Internet.

197

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet

Tusental kronor		KOSTNADER	RESULTAT
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
Utfall 1998	3 146	77 113	-73 967
Prognos 1999	80 200	140 622	-60 422
Budget 2000	80 200	174 359	-94 159

Regeringens överväganden

Sunet redovisar ett anslagsbehov om 159 miljo-
ner kronor för 2000, 211 miljoner kronor för
2001 och 260 miljoner kronor för 2002. Rege-
ringen gav 1998 Sunet tillstånd att ta ut en avgift
för att finansiera verksamheten. För 1999 uppgår
den till ca 80 miljoner kronor. Regeringen anser
att den planerade utveckling som Högskolever-
ket har redovisat för Sunet bör äga rum under
förutsättning att antagandet att trafikvolymen
fördubblas varje år stämmer. Anslaget förstärks
därför med 40 miljoner kronor för budgetåret
2000 och med ytterligare 50 miljoner kronor för
budgetåret 2001. En fortsatt årlig avgiftsfinansie-
ring på ca 80 miljoner kronor för perioden be-
döms därför som rimlig.

att landstingen inte var beredda att sluta nya av-
tal. Regeringen beslutade i december 1998 att sä-
ga upp avtalen. Avtalen har en uppsägningstid
om fem år. Se vidare avsnitt 5.3.4.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått
från följande belopp.

Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

Uppsala universitet	188 597
Lunds universitet	303 353
Göteborgs universitet	314 141
Umeå universitet	153 540
Linköpings universitet	118 485
Karolinska institutet	437 791

Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor
Göteborgs universitet	48 315
Umeä universitet	36 691

B56 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning

Anslagsutveckling

Tusental kronor
1998	Utfall	1 568 170	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	1 056 161	Utgifts- prognos	1 056 161
2000	Förslag	1 600 913
2001	Beräknat	1 642 857'
2002	Beräknat	1 686 064'
1 Motsvarar 1 600 913 tkr i		2000 års prisnivå.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting
enligt avtal om samarbete om läkarutbildning
och forskning m.m. samt om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning m.m.

Sedan avtalen ingicks har mål- och resultat-
styrning samt ett nytt resurstilldelningssystem
införts för den statliga högskolan vilket gör vä-
sentliga delar av avtalen obsoleta. Regeringen
tillkallade i juni 1997 en utredare med uppdrag
att biträda Utbildningsdepartementet med att
genomföra en översyn och omförhandling av
avtalen. Vid diskussioner med en förhandlings-
delegation utsedd av berörda landsting framkom

B57 Universitets och högskolors
premier för de statliga
avtalsförsäkringarna

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Förslag	1 557 530 Nytt anslag
2001	Beräknat	1 587 123*
2002	Beräknat	1 618 866*
1 Motsvarar 1 557 530 tkr i 2000 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas ersättning premier
för statliga avtalsförsäkringar.

Regeringens överväganden

Regeringen har beräknat ramanslaget till
1 577 530 000 kronor. I budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1) aviserade regeringen att
justeringar skulle göras av anslagen för förvalt-
ningsändamål för år 2000 som en följd av ändra-
de finansieringsprinciper för avtalsförsäkringarna

198

på det statliga området. Berörda myndigheter
kommer att till sina respektive ramanslag tillföras
medel som motsvarar myndighetens ökade kost-
nader för de statliga ålderspensionsavgifterna.
Universitet och högskolor har mer än ett anslag
för sin verksamhet vilket, tillsamman med re-
surs-tilldelningssystemet för grundutbildningen,
gör det olämpligt att justera respektive anslag.
För ändamålet har i stället anslaget B57 Univer-
sitets och högskolors premier för de statliga av-
talsförsäkringarna tillskapats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

199

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Högskolemyndigheterm.fl.

Cl Högskoleverket

Anslagsutveckling

Tusental kronor		124 610	Anslags- sparande	41 970
1998	Utfall	124 610	Anslags- sparande	41 970
1999	Anslag	129 405	Utgifts- prognos	155 730
2000	Förslag	131 775
2001	Beräknat	134 OU1
2002	Beräknat	136 3971

1 Motsvarar 131 775 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 2 370 000 kronor.

Resultatinformation

Målet för Högskoleverkets verksamhet är att ge-
nom uppföljning, utvärdering och tillsyn bidra
till att förbättra och förnya den högre utbild-
ningen och forskningen vid universitet och hög-
skolor.

Extern utvärdering

Högskoleverket tillkallade hösten 1997 en extern
grupp som fick i uppgift att utvärdera Högskole-
verket. Utvärderingen omfattade verksamhetens
resultat, verkets ambitionsnivå samt om verk-
samheten motsvarar statsmakternas intentioner
och förväntningar. Resultatet av utvärderingen
visar att Högskoleverket väl har fullgjort och

fullgör sin uppgift som nationell högskolemyn-
dighet. Utvärderingen publicerades i rapporten
Framgång måste ständigt vinnas på nytt
(Högskoleverket 1998:1 IS).

Kvalitetsbedömningar av högre utbildning och
forskning

En första omgång bedömningar av kvalitetsar-
betet vid samtliga universitet och högskolor av-
slutades under 1998. Ett av de viktigaste resulta-
ten är att synen på kvalitetsarbete har förändrats
och att medvetenheten om dess betydelse har
ökat. Utifrån erfarenheterna av den första be-
dömningsomgången redogör verket i rapporten
Fortsatt granskning och bedömning av kvalitet-
sarbetet vid universitet och högskolor
(Högskoleverket 1998:21R) för vad som skall
bedömas och hur bedömningen skall genomföras
under perioden 1998-2002.

Under år 1998 avslutades flera nationella ut-
värderingar, bl.a. av arkitektutbildningen och
magisterexamen. I utvärderingen av magisterexa-
men ingick fem ämnen vid tjugo institutioner vid
ett tiotal högskolor och universitet. Utvärdering-
en ligger till grund för ett pågående projekt om
breddad magisterexamen som syftar till att stu-
dera behovet av och förutsättningar för att införa
en ny typ av magisterexamen i Sverige.

Antalet genomförda examensrättsprövningar
uppgick under år 1998 till 100. Prövningarna har
till största delen gällt magisterexamensrätt inom-
humaniora, samhällsvetenskap, vård och teknik.

Måluppfyllelsen har varit god beträffande
pröv-ningar av examensrätter, professurer, uni-
versitet och vetenskapsområden, (se vidare av-
snitt 5.5.1).

201

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Beskrivning och analys av högskolan och dess om-
värld

Högskoleverket ansvarar för statistik om verk-
samheten för universitet och högskolor. Statisti-
ken sammanställs varje år i Årsrapport för uni-
versitet och högskolor. Statistiken görs även till-
gänglig i verkets, på Internet tillgängliga, data-
bas för nationell uppföljning (NU-databasen).
Antalet besök i databasen uppgick år 1998 till
54 000.

Rättssäkerhet inom högskolan

En betydande del av verkets tillsynsärenden har
initierats efter anmälningar från enskilda. Målet
är att se till att lagar och förordningar inom hög-
skoleområdet följs och att allmänhetens och en-
skilda individers - främst studenters - behov och
intressen tillgodoses. I tillsynsrapporten Rättssä-
ker examination (Högskoleverket 1998:39R) ut-
reds syftet med hur examinationsfrågor skall el-
ler bör hanteras inom den grundläggande hög-
skoleutbildningen.

Stöd- och utvecklingsinsatser för universitet och
högskolor

Rådet för grundläggande högskoleutbildning har
till uppgift att främja utvecklingsinsatser som
syftar till pedagogisk förnyelse och utveckling av
utbildningens kvalitet, bl.a. genom att fördela
medel till projekt, (se avsnitt 5.5.5)

Rekrytering till högre utbildning

Högskoleverket ansvarar för att öka kunskaper-
na om och intresset för högre utbildning. Data-
basen ASKen (Automatisk studiekatalog), som
innehåller information om utbildningar vid
samtliga universitet och högskolor, hade under
1998 nära 3 miljoner förfrågningar.

Genom NOT-projektet, som bedrivs i samar-
bete med Statens skolverk, arbetar verket för att
stimulera intresset för teknisk och naturveten-
skaplig utbildning, (se avsnitt 5.3.3)

Vidare ansvarar verket för Högskoleprovet
som är ett viktigt instrument vid antagning till
högre utbildning. Under år 1998 anmälde sig
drygt 141 000 personer.

Högskoleverket ansvarar även för det natio-
nella systemet för forskningsinformation på In-
ternet, Safari, (se avsnitt 5.5.5)

Internationell rörlighet för studenter och akade-
miskt utbildade

Högskoleverket stöder högskolornas internatio-
nella kontakter och främjar rörligheten för stu-

denter, lärare och forskare. Verket är nationellt
kontor för EU:s studentutbytesprogram
Erasmus och för Tempus, EU:s särskilda stöd-
program för Ost- och Centraleuropa.

Vidare ansvarar verket för bedömningar av ut-
ländska högskoleutbildningar och jämför dessa
med motsvarande svenska, till stöd för framför
allt invandrares inträde på arbetsmarknaden.

Det svenska universitetsdatomätet - S UN ET.
Högskoleverket är ansvarigt för universitetsda-
tomätet Sunet (se anslaget B 55) .

Övriga uppgifter

Verket svarar för kansliuppgifter till Overkla-
gandenämnden för högskolan samt Högskolans
avskiljandenämnd.

Vidare genomförde verket 6 regeringsuppdrag
samt påbörjade ytterligare 5 under 1998.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag
analyserat risker i samband med 2000-årsskiftet
och gett stöd åt universitet och högskolor vid
planering, prioritering och genomförande av an-
passningsåtgärder. Verkets slutsatser är att hög-
skolornas beredskap generellt sett är god och att
eventuella störningar i samband med millennie-

skiftet sannolikt endast mindre omfattning.		kommer att	vara av
I Budget för avgiftsbelagd verksamhet 1
Tusental kronor
UPPDRAGS-	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
VERKSAMHET
Utfall 1998	17 853	16 531	-1 450
Prognos 1999	16 250	17 700	-1 450
Budget 2000	16 250	17 700	-1 450

C2 Verket för högskoleservice

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor
1998	Utfall	9 892	Anslags- sparande	2 584
1999	Anslag	10 177	Utgifts- prognos	12 761
2000	Förslag	12 171
2001	Beräknat	12 371*
2002	Beräknat	12 5862

1 Motsvarar 12 171 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 12 171 tkr i 2000 års prisnivå.

202

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för
den samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet, högskolor och andra myndigheter
vid upphandling.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet sökande under år 1998 var drygt 172 000
personer, vilket är jämförbart med föregående år
då knappt 174 000 personer sökte. Antalet an-
tagna har däremot ökat med knappt 4 000 från år

1997 till totalt 58 000 år 1998.

Tyngdpunkten i VHS arbete ligger i antag-
ningen till höstterminen. Inför höstterminen

1998 antog VHS studenter till 1 408 utbildnings-
program som kan jämföras med antagningen till
vårterminen 1999, som omfattade 174 program.

Upphandlingsverksamheten har under året
minskat något i omfattning p.g.a. personalav-
gångar. Under år 1998 genomfördes 49 stycken
upphandlingar över EU:s tröskelvärde, med en
total omsättning på 238 miljoner kronor. I för-
hållande till föregående år är detta en minskning
med 21 upphandlingar.

1 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 1
Tusental kronor UPPDRAGS- VERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
Utfall 1998	54 053	51 330	2 907
Prognos 1999	51 330	51330	0
Budget 2000	52 450	52 450	0

Regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna
proposition att förvaltningsanslaget till Centrala
studiestödsnämnden (CSN) höjs engångsvis för
budgetåret 1999 med 61 miljoner kronor med
anledning av kostnadsökningar avseende data-
drift och utveckling samt ökade ärendevolymer.
Volymökningen har uppkommit till följd av re-
geringens fortsatta satsning på vuxen- och hög-
skoleutbildning. Anslagsmedlen för budgetåret
1999 kommer sammantaget att uppgå till
375 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

CSN:s årsredovisning för år 1998 visar att myn-
digheten har lyckats uppfylla de för myndigheten
fastställda målen bättre än under år 1997. Genom
regeringens satsning på nya platser inom hög-
skolan och vuxenutbildningen ökade pressen
kraftigt på CSN under hösten 1997. Pressen
fortsatte att stiga under föregående år och för-
väntas även att stiga innevarande år. Det stora
antalet studerande som ansöker om det särskilda
utbildningsbidraget kräver betydande arbetsin-
satser. Det totala antalet ansökningar om studi-
estöd har ökat med 6,7 % under föregående år
samtidigt som också antalet återbetalningsskyl-
diga låntagare ökade.

Servicenivån under 1998 har varit enligt följande
nyckeltal:

C3 Centrala studiestödsnämnden

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor
1998	Utfall	339 099	Anslags- sparande	-1 575
1999	Anslag	313 566	Utgifts- prognos	373 566
2000	Förslag	343 250
2001	Beräknat	332 6731
2002	Beräknat	338 4192

1 Motsvarar 327 250 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 327 250 tkr i 2000 års prisnivå.

1 Nyckeltal för CSN:s verksamhet 1
Verksamhet	1996	1997	1998
Arendeutveckling	974 962	1 147 014	1 186 454
Behandlingstid högst3 veckor - studiemedel	82,7%	66,0%	70,8%
Behandlingstid 3 veckor - utlandsstudier	44,3%	42,2%	50,5%
Behandlingstid 3 veckor - särskilt utbildningsbidrag		44,3%	47%
Behandlingstid 3 veckor - SVUX	98,7%	95,6%	96,1%
Behandlingstid 3 veckor - SVUXA	54,4%	43,5%	45,0%
Antal besvarade telefon- samtal	87,5%	68,8%	85,9%

Som redan nämnts har CSN för år 1998 med
hjälp av ökade resurser kunnat förbättra sin ser-
vice till de studerande och låntagarna. Trots detta

203

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har man fortfarande inte nått 1996 års service-
nivå.

Antalet personer som får studiestöd under år
1999 beräknas uppgå till nästan en miljon och
antalet låntagare till drygt 1,3 miljoner personer.
Under hela femårsperioden som kunskapslyftet
pågår bedöms efterfrågan på vuxenstudiestöd
vara hög.

Regeringen tillkallade i december 1997 en sär-
skild utredare som fick uppdraget att göra en
översyn av CSN:s nuvarande organisation och
resursbehov för administrationen av myndighe-
tens samtliga verksamheter (Dir. 1997:143).
Uppdraget slutredovisades i november 1998 ge-
nom betänkandet CSN - en myndighet i ständig
förändring (SOU 1998:131). Betänkandet har
remissbehandlats. Förslagen i betänkandet ingår i
underlaget för det översynsarbete beträffande
myndighetens organisation och arbete som
CSN:s ledning bedriver. Vidare skall utred-
ningsmaterialet användas i den arbetsgrupp som
Utbildningsdepartementet avser att tillsätta i
syfte att se över och lämna förslag till principer
för resurstilldelning till CSN.

av återbetalningsverksamheten och en minskning
av främst datakostnader fr o.m. år 2002.

Inkomster till CSN avseende uppläggningsav-
gifter, som redovisas på statsbudgetens inkomst-
sida under inkomsttitel 2552 Övriga offent-
ligrättsliga avgifter, beräknas till 91 miljoner
kronor år 2000.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Offentlig- rättslig verk- samhet	Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras)	Intäkter som får dispone- ras	Kostnader	Resultat
Utfall 1998	79 762	181 900	206 000	-24 1001
Prognos	83 000	202 000	232 000	-30 000
1999
Budget	91 000	203 000	232 000	-29 000
2000

Slutsatser

Regeringens satsning på utbildning har ökat ar-
betsbelastningen avsevärt för CSN. Under åren
1998 och 1999 har handläggningssituationen
trots detta varit relativt god. Verksamheten un-
der innevarande år beräknas uppvisa ett under-
skott på ca 61 miljoner kronor i relation till bud-
geterade medel. Regeringen föreslår på
tilläggsbudget i denna proposition en engångsvis
förstärkning av anslaget för innevarande budget-
år. CSN har beräknat kostnaden för år 2000 till
600 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kro-
nor mera än tidigare beräknat. Regeringen anser
att beräkningen är osäker. Anslaget för år 2000
har dock förstärkts engångsvis med 16 miljoner
kronor. Höjningen har finansierats inom utgifts-
områdets ram. Regeringen avser att noga följa
den fortsatta utvecklingen och vid behov åter-
komma med förslag om ytterligare förstärkning i
tilläggsbudget.

Distansutbildningsmyndigheten

En ny myndighet har inrättats fr.o.m. den 1 juli

1999.

'Anslagsmedel har tillförts för år 1998.

Avsikten är att återbetalningsverksamhetens
administrationskostnader skall täckas av intäkter
från avgifter. För att uppnå de ekonomiska må-
len för verksamheten höjdes expeditionsavgiften
inom återbetalningsverksamheten från den
1 januari 1999 vilket ger en resursförstärkning på
ca 20 miljoner kronor. Kostnaderna för budget-
året 2000 beräknas till 232 miljoner kronor men
intäkterna till endast 202 miljoner kronor. Av
dessa förväntas ca 184 miljoner kronor att inflyta
kassamässigt. Detta beror på att en del låntagare
inte erlägger sina avgifter. Dessa avgifter ligger
som en utestående fordran.

Kostnadsökningen beror i huvudsak på att
kostnader för datadrift och utveckling har ökat
mer än beräknat och att de flesta kostnaderna är
svårrörliga på kort sikt. Regeringen planerar att
skapa en mer långsiktig lösning av finansieringen

Bakgrund

Med anledning av regeringens förslag i proposi-
tionen Regional tillväxt - för arbete och välfärd
har riksdagen godkänt att en ny myndighet in-
rättas för att stödja utveckling av distansutbild-
ning baserad på modern informationsteknik in-
om högskolan och folkbildningen. Myndig-
hetens resurser och kompetens kan även vara ett
stöd för gymnasiestudier m.m. på distans inom
vuxenutbildningen.

I propositionen förklarade regeringen att den
avsåg att avsätta 50 miljoner kronor från anslag
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling för myndighetens inledande verk-
samhetsperiod. Dessa medel skulle främst finan-

204

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

siera verksamhet med inriktning mot högskolans
behov. Vidare skulle myndigheten erhålla 50
miljoner kronor från Stiftelsen för kunskaps-
och kompetensutveckling för att stödja di-
stansutbildning för i första hand folkbildningens
behov (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11,
rskr. 1997/98:204).

Regeringen beslutade den 20 maj 1998 om di-
rektiv (dir. 1998:44) till en organisationskom-
mitté (U98:03) för en distansutbildningsmyn-
dighet i Härnösand. Regeringen beslutade den 11
mars 1999 att denna kommitté fick fatta beslut
om planering och förberedelse av verksamheten
för myndigheten. Planeringsbemyndigandet
omfattade även fördelning av resurser motsva-
rande 500 högskoleplatser för IT-baserad di-
stansutbildning som anordnas fr.o.m. andra halv-
året år 2000. För platserna fick högst 20 miljoner
kronor fördelas för kostnader under ett år, varav
högst 10 miljoner kronor för andra halvåret år

2000. Regeringen beslutade vidare att kommittén
fick fatta beslut om utvecklingsprojekt med IT-
buren distansutbildning inom högskolan inom
en ram av 15 miljoner kronor och inom folkbild-
ningen inom en ram av 25 miljoner kronor. Ut-
vecklingsprojekt inom folkbildningen fick be-
slutas på villkor som kommittén kan komma
överens om med Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling. Kommittén presenterade
en slutrapport den 30 juni 1999.

Regeringen fattade den 15 april 1999 beslut
om Förordning (1999:249) med instruktion för
Distansutbildningsmyndigheten. Myndigheten
påbörjade sin verksamhet den 1 juli 1999.

Genom beslut den 20 maj 1999 avsatte rege-
ringen 50 miljoner kronor till Distansutbild-
ningsmyndigheten i första hand med syfte att
uveckla distansutbildning inom högskolan åren
1999 och 2000. 15 miljoner kronor får användas
för år 1999 och 35 miljoner kronor får användas
för år 2000.

Regeringen har vidare utfärdat regleringsbrev
för myndigheten den 23 juni 1999 för budgetåret
1999. I regleringsbrevet framgår myndighetens
effekt- och verksamhetsmål.

Eftersom Distansutbildningsmyndigheten är
en ny myndighet återges nedan målen i sin hel-
het.

Mål

Distansutbildningsmyndighetens del av de
effektmål som rör högskolorna, folkbildningen

och regionalpolitiken är att främja utvecklingen
och användningen av en distansutbildning som
grundas på informations- och kommunikations-
teknik (IT-stödd distansutbildning). Myndig-
hetens verksamhet skall avse högskolan och
folkbildningen i hela landet. Även utbildnings
väsendet i övrigt skall kunna dra nytta av verk-
samheten.

Målen är att

- genom stöd till utveckling av IT-stödd
distansutbildning underlätta för folkbild-
ningen att erbjuda verksamhet av hög kva-
litet i alla delar av landet,

- genom stöd till utveckling av IT-stödd
distansutbildning underlätta för universitet
och högskolor att erbjuda utbildning av hög
och likvärdig kvalitet i alla delar av landet,

- genom att verka för att IT-stödd distansut-
bildning kommer till stånd inom områden
som är särskilt angelägna ur regionalpolitisk
synvinkel och som inte kan väntas komma
till stånd på annat sätt kunna bidra till en
regionalt balanserad utveckling.

Distansutbildningsmyndighetens verksamhets-
mål skall inom sitt ansvarsområde aktivt främja
och säkra uppfyllelsen av målen.

Distansutbildningsmyndigheten skall

- genomföra utvärderingar och bedömningar
som underlag för statsmakternas respektive
universitetens, högskolornas och folkbild-
ningens åtgärder för att förbättra kvaliteten
inom IT-stödd distansutbildning,

- belysa och presentera den IT-stödda
distansutbildningens betydelse för sam-
hällsutvecklingen i ett nationellt perspektiv
och för olika regioner i landet, samt

- stödja den fortsatta utvecklingen av den IT-
stödda distansutbildningen inom högskole-
och folkbildningsområdena.

Prioriteringar

Under år 2000 får myndigheten efter rekvisition
använda 35 miljoner kronor enligt regeringsbe-
slut den 20 maj 1999 för utvecklingsarbete inom
högskolan.

205

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För år 2000 föreslås myndigheten vidare dis-
ponera 14,1 miljoner kronor motsvarande sam-
manlagt 700 högskoleplatser fr.o.m. hösttermi-
nen. Medlen har beräknats under anslaget B53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. Det är angeläget att en viss beredskap finns
så att resurserna kan användas i syfte att möta ej
tidigare förutsedda utbildningsbehov, t.ex. med
anledning av större förändringar på arbetsmark-
naden.

Regeringen avser att återkomma till frågan om
myndighetens resurser i budgetarbetet för år

2001.

I detta sammanhang kan nämnas att en arbets-
grupp har tillsatts med uppgift att leda projekt-
verksamhet med målsättningen att utveckla
distansmetoder inom gymnasial vuxenutbild-
ning. Gruppens uppgift är även att utveckla
funktioner vid Statens skolor för vuxna i Härnö-
sand och Norrköping (SSV-skolorna) till stöd
för flexibel undervisning genomförd av kommu-
nala vuxen-utbildningsanordnare.

Vid genomförande av uppdraget skall arbets-
gruppen samverka med Distansutbildningsmyn-
digheten samt lokala komvuxenheter.

206

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Nationella och internationella
forskningsresurser

7.1 Forskningspolitiska
utgångspunkter

Högre utbildning och forskning spelar en central
roll i ett lärande samhälle genom att utgöra själva
grunden för att ta fram, sprida och fördjupa kun-
skaper. Högre utbildning och forskning är därför
prioriterade områden.

Sverige är det land inom OECD som avsätter
störst andel av bruttonationalprodukten, nästan
4 %, till forskning och utveckling. De samlade
FoU-resurserna i Sverige var enligt forsknings-
politiska utredningen (SOU 1998:128) upp-
skattningsvis 58 miljarder kronor år 1998.

Utgångspunkten för forskningspolitiken är att
Sverige ska befästa sin ställning som framstående
forskningsnation. Svensk forskning skall hålla en
hög kvalitet och forskningsinsatserna skall rym-
ma både bredd och koncentration inom strate-
giskt viktiga områden. Detta kräver fortsatt stora
insatser av både staten och näringslivet. Staten
har ett särskilt ansvar för den grundforskning
och forskarutbildning vid universitet och hög-
skolor som beskrivs närmare inom verksamhets-
området Universitet och högskolor. Dessa verk-
samheter finansieras huvudsakligen via anslag till
forskning och forskarutbildning och medel till
grundforskning från forskningsråden. De statliga
anslagen till grundforskning och forskarutbild-
ning inom framför allt naturvetenskap och tek-
nik höjs nu med sammanlagt 779 miljoner kro-
nor fram till och med år 2002.

Det är angeläget att Sverige i likhet med flera
av världens viktigaste forskningsnationer satsar
ökade resurser på grundforskning. En fri, ny-

fikenhetsstyrd grundforskning, som kan utgöra
en bas för och växelspela med mer tillämpad
forskning, är en förutsättning för att uppnå nya
och ibland oanade kunskaper som kan leda till
nya tillämpningar.

Den stora satsning på grundläggande hög-
skoleutbildning som redan har inletts skapar i sig
ett behov av fler forskarutbildade lärare. Sam-
tidigt ökar behovet av forskarutbildade inom
framför allt näringslivet. Ambitionen är därför
att öka antalet forskarutbildade i Sverige.

Svensk forskning håller en mycket hög kvali-
tet, men måste hela tiden vidareutvecklas för att
Sverige skall hålla jämna steg med sina konkur-
rentländer. Tvärvetenskap behöver främjas och
gränserna mellan grundforskning och tillämpad
forskning överbryggas. Flerdisciplinär kompe-
tens i form av exempelvis kombinationer av tek-
nik, språk, ekonomi, kultur m.m. blir allt vikti-
gare. Särskilt viktigt är det att i utbildning och
forskning överskrida gränserna mellan tek-
nik/naturvetenskap och humaniora, samhälls-
vetenskap samt konstnärliga ämnen.

Den ökade globaliseringen är en positiv driv-
kraft som har stor betydelse för forskningen.
Kontakterna med omvärlden ger nya idéer och
kunskaper. Till detta bidrar forskningssamar-
betet inom EU, men även forskningsråden har
en viktig funktion att fylla. Den moderna in-
formationsteknologin öppnar dessutom helt nya
möjligheter till globalt forskningssamarbete.

För att attrahera utländska forskare och före-
tag måste Sverige utveckla spetskompetens inom
ett antal vetenskapliga områden. Samtidigt måste
informationen till utlandet om svensk forskning

207

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förbättras. Kännedomen måste öka i omvärlden
om den framstående forskning som bedrivs i
Sverige.

Inom svensk forskning råder i dag stor plura-
lism på finansieringssidan. Vid sidan om univer-
siteten, högskolorna och forskningsråden finns
även flera andra myndigheter och stiftelser som
stöder forskning och utvecklingsarbete. Forsk-
ningsråden, i vilka forskarna är i majoritet, spelar
en stor roll vad gäller att värna den vetenskapliga
kvaliteten och öka förnyelsen inom svensk
forskning. Det är även viktigt att råden stöder
forskning som är av strategisk betydelse för Sve-
rige och bidrar till samhällsutvecklingen. Av det
skälet är det angeläget att forskningsråden har ett
väl utvecklat samarbete med andra myndigheter
inom forskningsområdet. En arbetsgrupp har i
uppdrag att lämna förslag till myndighetsorgani-
sation för forskningsfinansieringen.

Regeringen avser att under år 2000 överlämna
en forskningspolitisk proposition till riksdagen.

7.3 Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

2 330

2 218

2 506

2310

2 325

2 365

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Verksamheten utvecklas enligt de målsättningar
och riktlinjer som angavs i den senaste forsk-
ningspropositionen (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99). Besparingarna
på forskningsrådens anslag har under budgetåren
1998 och 1999 kompenserats genom utnyttjande
av anslagssparande.

7.2 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar anslag till natio-
nell och internationell forskning, till nationella
forskningsbibliotek och till nationell kontakt-
verksamhet i förhållande till EU:s forsknings-
samarbete. Myndigheterna inom verksamhets-
området kan med hänsyn till sina mål och upp-
gifter delas in i tre olika grupper. En grupp består
av stora forskningsfinansierande myndigheter:
forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och
Rymdstyrelsen. En annan grupp består av natio-
nella forskningsbibliotek: Kungl. biblioteket och
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. Den
tredje gruppen består av övriga myndigheter: In-
stitutet för rymdfysik, Polarforskningssekretari-
atet och Rådet för forsknings- och utvecklings-
samarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-
rådet).

Förändringar

I avvaktan på den forskningspolitiska proposi-
tion som regeringen avser att lägga fram under år
2000, har inga större förändringar genomförts
som rör den nationella forskningsverksamheten
inom verksamhetsområdet. Inom det europeiska
forskningssamarbetet har det femte rampro-
grammet för forskning och utveckling inletts.

Prioriteringar

Arbetet för att förbättra myndigheternas resultat
vad gäller tvärvetenskap, jämställdhet, samhälls-
relevans och förnyelse inom forskningen samt
forskningsinformation skall fullföljas. Myndig-
heternas kompetens skall utnyttjas fullt ut för att
ta fram ett allsidigt och kvalitativt underlag för
forskningspropositionen år 2000.

7.4 Resultatbedömning

Resultatbedömningen är anpassad till verksam-
hetsområdets heterogena karaktär. En gemensam
resultatbedömning görs för de myndigheter som
har likartade mål och uppgifter. Detta gäller de
större forskningsfinansierande myndigheterna
inom verksamhetsområdet. Därefter följer i se-

208

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

parata avsnitt resultatbedömningar för övriga
myndigheter.

Nedan följer en kortfattad resultatbedömning
för verksamhetsområdet som helhet.

Regeringens övergripande bedömning är att
verksamheten inom området bedrivs enligt de
övergripande forskningspolitiska mål och rikt-
linjer som beslutats av riksdagen (prop.
1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr.
1996/97:99) och enligt de mål som formulerats i
regleringsbrev för myndigheterna.

Den grundläggande uppgiften för forsknings-
råden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrel-
sen är att fördela medel till forskning som är av
högsta vetenskapliga kvalitet. Regeringen bedö-
mer att myndigheternas system för bedömning
och prioritering av ansökningar väl fyller sin
funktion som kvalitetssäkring. Särskilt positivt är
att myndigheterna arbetar aktivt med att fortlö-
pande anpassa sina beredningsorganisationer till
utvecklingen inom forskningen. Internationella
jämförelser och utvärderingar indikerar att den
svenska forskningen håller hög internationell
standard. Myndigheterna har särskilda uppgifter
som rör forskningens förnyelse och samhällsre-
levans, tvärvetenskap och jämställdhet. Rege-
ringen bedömer att arbetet med dessa frågor ut-
vecklats positivt, men vill samtidigt understryka
att arbetet i flera avseenden bör kunna konkreti-
seras och påskyndas under kommande verksam-
hetsår. Verksamheten vad gäller forskningsin-
formation har utvecklats väl, men en bättre
samordning med det nationella systemet för
forskningsinformation på Internet (SAFARI) är
önskvärd.

Verksamheten vid Kungl. biblioteket har ut-
vecklats positivt efter den långa ombyggnadspe-
riod som nyligen avslutats. Besöks- och lånefre-
kvensen har ökat. Biblioteket har också utvecklat
och använt ny teknik för bevarande av insamlat
material. Det nationella biblioteksdatabassyste-
met LIBRIS har utvidgats ytterligare och syste-
met med ansvarsbibliotek är nu fullt utbyggt.

Verksamheten vid Institutet för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-rådet
ligger väl i linje med angivna mål. Bland de vikti-
gare resultaten kan följande nämnas. Institutet
för rymdfysik har uppnått en internationellt
framskjuten roll vad gäller miniatyrisering av
sönder för rymdforskning och har påbörjat en
expansion av sin utbildningsverksamhet. Polar-
forskningssekretariatet har planerat och under
sommaren 1999 genomfört expeditionen Tundra
Northwest. EU/FoU-rådet har av regeringen ut-

setts till s.k. National Contact Point för det
femte ramprogrammet för forskning och har
analyserat det svenska deltagandet i EU:s fjärde
ramprogram.

7.4.1 Forskningsråden,
Forskningsrådsnämnden och
Rymdstyrelsen

Nedan följer resultatredovisning och resultatbe-
dömning avseende verksamheten vid de forsk-
ningsråd som verkar inom verksamhetsområdet
- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet
(MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) och Forskningsrådsnämnden (FRN) -
samt den del av verksamheten vid Rymdstyrelsen
som finansieras av anslag inom verksamhetsom-
rådet.

De effektmål som angivits för myndigheterna
innebär att forskningen skall vara av högsta ve-
tenskapliga kvalitet. Forskningen skall också ut-
göra en bas för kompetensuppbyggnad, kun-
skapsöverföring och tillämpningar i samhället
och därigenom främja kulturell, social och eko-
nomisk utveckling. Därutöver skall forskningen
bidra till samhällets omställning mot en hållbar
utveckling samt bidra till en hög utbildningsnivå
och kritiskt tänkande. Slutligen skall forskningen
stödja det internationella samarbetet och bidra
till lösningar av globala problem.

Myndigheterna skall främja jämställdhet mel-
lan kvinnor och män samt verka för att informa-
tion om forskning och forskningsresultat sprids.
Myndigheterna skall utvärdera den forskning till
vilken de har fördelat medel och därvid särskilt
bedöma forskningens kvalitet och dess relevans
för samhället och forskningens utveckling. Myn-
digheterna skall också undersöka vilka forsk-
ningsbehov som är angelägna inom olika sam-
hällsområden, redovisa resultaten av dessa
undersökningar samt ta initiativ till och främja
forskning som behövs för att tillgodose sådana
behov.

FRN skall ta initiativ till och stödja forskning
främst inom områden som är angelägna från en
vidare samhällssynpunkt, vilket ofta innebär ett
tvärvetenskapligt angreppssätt, samt främja in-
formation om forskning och forskningens roll i
samhället. FRN skall även främja jämställdhets-,
kvinno- och genusforskning.

209

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för frågor som gäller den svenska rymd- och fjär-
ranalysverksamheten, särskilt för forskning och
utveckling. Rymdstyrelsens övergripande mål är
att bidra till utvecklingen av svensk rymdforsk-
ning och näringsverksamhet till högsta interna-
tionella nivå.

Fr.o.m. budgetåret 1997 infördes vissa nya
verksamhetsmål. Myndigheterna skall ägna ökad
uppmärksamhet åt forskningens samhällsrele-
vans samt stödja forskning som är strategisk för
såväl forskningens utveckling som samhällets
behov. Myndigheterna skall även stödja tvärve-
tenskaplig forskning, både över ämnes- och
sektorsgränser. Myndigheterna skall sedan tidi-
gare prioritera förnyelsen inom forskningen,
rikta särskild uppmärksamhet mot den interna-
tionella anknytningen, öka antalet internationella
utvärderingar av svensk forskning, förstärka in-
formationen om forskning och forskningsresul-
tat samt verka för jämställdhet vid granskning av
ansökningar om och fördelning av forsknings-
medel.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för
år 1998 bedömningen att myndigheternas resul-
tatredovisningar kan vidareutvecklas. I regle-
ringsbrevet för samma år uppdrog regeringen åt
myndigheterna att eftersträva att de kvantitativa
delarna av resultatredovisningen utformas utifrån
en, mellan myndigheterna överenskommen, en-
hetlig redovisningsmodell. Resultatet av arbetet
har tillämpats i myndigheternas årsredovisningar
för år 1998. Med den modell för resultatredovis-
ning som gemensamt utarbetats ökar förutsätt-
ningarna för överblick och jämförelser mellan
myndigheterna. Regeringen kommer i dialog
med myndigheterna att fortsätta arbetet med att
utveckla resultatredovisningarna.

Vetenskaplig kvalitet och utvärdering av forskning

Konkurrensen om myndigheternas forsknings-
medel är stor. En stor del av verksamheten består
av att granska och prioritera forskningsansök-
ningar. Granskningen sker i prioriteringskom-
mittéer sammansatta av väl meriterade forskare.
Organisation och procedurer för bedömning av
forskningsansökningar utvärderas regelbundet
och anpassas till utvecklingen inom forskningen.

FRN har gjort en översyn av kommittéstruk-
turen och av sekretariatets organisation. MFR
har omstrukturerat sina prioriteringskommittéer
för att skapa en organisation som bättre överens-

stämmer med den medicinska forskningens ut-
veckling. Organisation och arbetsformer vid
NFR har utvärderats med särskild uppmärksam-
het på formerna för bedömning av forskningsan-
sökningar.

Ett viktigt led i arbetet med kvalitetssäkring är
de internationella utvärderingar av olika delar av
svensk forskning som regelbundet genomförs.
Utvärderingarna är ett viktigt hjälpmedel både
för forskare inom det område som utvärderats
och för myndigheterna i deras arbete med att
prioritera framtida forskningsinsatser. Genom
att utvärderingarna i regel utförs av utländska
forskare kan de användas för att jämföra den
svenska forskningens inriktning och kvalitet med
den främsta internationella forskningen.

FRN har utvärderat temaområdet genus-
forskning. MFR har avslutat en utvärdering av
svensk hjärt/kärlforskning. NFR genomförde
under år 1998 en utvärdering av forskningen in-
om ämnesområdet exogen kemi. HSFR anlitar
regelbundet utländska experter för att göra dis-
ciplinutvärderingar inom områden som rådet
stödjer. Under budgetåren 1997-1999 slutförs
utvärderingar rörande pedagogik, litteraturveten-
skap, kulturgeografi och nordiska språk.

Databasen National Science Indicators (NSI)
används av MFR och NFR för att göra interna-
tionella jämförelser av statistik som rör publice-
ring och citering av vetenskapliga artiklar. Sta-
tistiken visar att Sverige i förhållande till
folkmängden ligger väl framme inom medicin,
biologi, kemi och fysik.

Regeringen gör bedömningen att den forsk-
ning som finansieras av myndigheterna generellt
sett har en hög kvalitet och inom flera områden
ligger i den internationella forskningsfronten. Av
särskild vikt i det fortsatta kvalitetsarbetet är åt-
gärder som ytterligare förbättrar den svenska
forskningens internationella anknytning. Myn-
digheterna bör t.ex. öka användningen av utländ-
ska forskare i prioriteringsarbetet. Regeringen
vill också understryka att insatser för att främja
förnyelse inom forskningen, tvärvetenskap och
jämställdhet är angelägna delar av kvalitetsarbe-
tet.

Förnyelse inom forskningen

Förnyelse av forskningen stimuleras på flera sätt.
Internationell rörlighet för forskare främjas ge-
nom utbytesavtal med andra länder, bidrag för
forskning i utlandet, resebidrag, postdoktorsti-

210

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

pendier och bidrag till metodikstudier för dokto-
rander. Myndigheternas insatser för förnyelse av
forskningen sker även genom stöd till forskarre-
kryteringen. Många doktorander är verksamma
inom de forskningsprojekt som myndigheterna
finansierar och råden stödjer direkt yngre forska-
re genom bl.a. särskilda forskarassistenttjänster.
Förnyelse av forskningen sker dessutom genom
att en del av rådens bidrag vid varje ansöknings-
omgång alltid går till nya forskningspro-
jekt/inriktningar och till forskare som inte tidi-
gare fått finansiering.

Det kan noteras att drygt en fjärdedel av pro-
jektanslagen från NFR och TFR under år 1998
tillföll forskare under 40 år. MFR redovisar att
både antalet nya forskningsprojekt som beviljats
bidrag och andelen yngre forskare (<40 år) med
eget projektstöd från rådet ökat kraftigt. Även
HSFR redovisar att andelen yngre forskare stigit.

Myndigheterna har nu under två år, 1997 och
1998, haft som verksamhetsmål att prioritera
förnyelse av forskningen. På grund av att den
forskningsfinansierande verksamheten bedrivs
med stor långsiktighet kan resultaten av detta ar-
bete ännu inte bedömas fullt ut. Regeringen för-
väntar sig tydligare resultat under verksamhets-
åren 1999 och 2000.

Regeringen vill också understryka att arbetet
för förnyelse är angeläget. Tendensen att etable-
rade forskningsinriktningar dominerar forsk-
ningsfinansieringen kan tillsammans med den
relativt låga geografiska rörligheten hos de aka-
demiska forskarna på sikt urholka den svenska
forskningens generellt sett goda kvalitet. Ett av
de viktigaste argumenten för att fördela forsk-
ningsmedel via forskningsråd är dessutom att rå-
den skall bidra till att stärka den nyskapande
forskningen och underlätta etablering av nya
forskningsinriktningar. Förnyelsearbetet berör
många faktorer vid sidan av situationen för yngre
forskare och forskarrörlighet, som t.ex. tvär-
vetenskapens villkor och de värderingar som styr
rådens prioriteringar vid fördelning av forsk-
ningsstöd. Forskningsråden måste därför ha ge-
nomarbetade strategier för förnyelse som integ-
rerar olika typer av insatser.

Tvärvetenskaplig forskning

Forskning som överskrider traditionella gränser
mellan olika ämnen blir allt viktigare. Tvärveten-
skaplig forskning behövs inte enbart på grund av
att många angelägna samhälls- och forsknings-

frågor måste bearbetas i samverkan mellan fors-
kare från olika vetenskapliga discipliner, utan
också för att utveckla och förnya forskningen i
sig.

Myndigheterna gör gemensamma insatser för
att främja tvärvetenskaplig forskning genom den
samverkansgrupp som FRN och forskningsrå-
den under Utbildningsdepartementet har till-
sammans med Rymdstyrelsen, Skogs- och jord-
brukets forskningsråd (SJFR) samt
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Un-
der år 1998 har samverkansgruppen låtit en sär-
skild expertgrupp analysera bl.a. olika tvärveten-
skapliga arbetsriktningar, hur tvärvetenskap
meritvärderas samt hinder och incitament för
tvärvetenskap. Gruppen har också gjort en ge-
nomgång av rådens praxis när det gäller hante-
ring av tvärvetenskapliga ansökningar. Vidare
förs en diskussion inom samverkansgruppen
kring möjliga gemensamma tvärvetenskapliga
forskningsområden.

FRN:s forskningsfinansiering är koncentrerad
till ett antal temaområden som bedöms ha hög
samhällsrelevans men ofta inte hunnit konsolide-
ra sig organisatoriskt och vetenskapligt. Syftet är
att bygga upp vetenskaplig kompetens inom nya
områden. Områdenas karaktär gör att forskning-
en ofta är tvär- eller mångdisciplinär. De största
temaområdena under år 1998 var humanis-
tisk/samhällsvetenskaplig forskning om naturre-
surser, miljöforskning och genusforskning. Inom
varje temaområde har olika programområden ut-
arbetats, vilka i sin tur bildar ramarna för de
konkreta forskningsprojekten.

HSFR finansierade även under år 1998 de sto-
ra ämnesövergripande forskningsprogrammen
Forskning om Europa samt Kultur och samhälle
i Väst- och Centralasien. Rådet har också utar-
betat bättre former för att inom sin berednings-
organisation hantera projektansökningar som
omfattar flera discipliner inom rådets ansvarsom-
råde.

MFR har tillsammans med andra forsknings-
finansiärer utarbetat särskilda forskningsprogram
av tvärvetenskaplig karaktär inom områden som
epidemiologi och anorexi. Inom medicinsk tek-
nik sker samverkan med TFR och bedömningen
sker i en gemensam prioriteringsgrupp mellan de
två råden. Inom MFR:s ansvarsområde har den
interdisciplinära forskning som uppstår i mötet
mellan grundläggande och klinikanknuten medi-
cinsk forskning vuxit i betydelse. Den medicins-
ka forskningen har också kopplingar till andra

211

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vetenskapsområden inom t.ex. socialmedicin,
medicinsk teknik och miljömedicin.

NFR har inrättat fyra särskilda insatsområden
som är avsedda att stimulera forskare till ökat
samarbete i gränslandet mellan olika naturveten-
skapliga ämnen. Avsikten är att insatsområdena
skall löpa under ett antal år och sedan integreras
inom olika ämnesområden. NFR har också i
samarbete med TFR samt Knut och Alice Wal-
lenbergs stiftelse ett program där matematik,
naturvetenskap och teknik skall samspela.

TFR har en särskild beredningsgrupp för
forskning som går över ämnesgränserna. För att
stimulera gränsöverskridande forskning ger TFR
även större, långsiktiga forskningsanslag till
forskarmiljöer som arbetar inom mycket breda
strategiska områden.

Regeringens bedömning är att de åtgärder
myndigheterna har vidtagit främjar den tvärve-
tenskapliga forskningen. Inte minst viktigt är att
råden har utarbetat former för att hantera tvär-
vetenskapliga projekt. Det är dock angeläget att
rådens samverkan kring tvärvetenskap utvecklas
och fördjupas i form av konkreta tvärvetenskap-
liga projekt som överskrider såväl gränser mellan
discipliner som sektors- och rådsgränser. Detta
arbete bör ges hög prioritet.

Jämställdhet och genusforskning

Den samverkansgrupp mellan ett antal forsk-
ningsfinansiärer som nämndes under avsnittet
Tvärvetenskaplig forskning, skall också användas
för att öka medvetandet om genusperspektiv i
forskningen och öka insatserna för jämställdhet.
Under år 1998 har samverkansgruppen tillsatt en
expertgrupp för genusforskningens integration i
andra forskningsområden. På förslag av expert-
gruppen kommer bl.a. rådens ansökningshand-
lingar att gås igenom i syfte att identifiera rele-
vanta genusforskningsaspekter som hittills inte
uppmärksammats.

FRN fick år 1990 i uppdrag av regeringen att
stödja kvinno- och jämställdhetsforskning. FRN
har sedan dess byggt upp ett väl utvecklat ge-
nusforskningsprogram, vars omfattning har vuxit
från 3 miljoner kronor budgetåret 1991/92 till 10
miljoner kronor år 1998. Från och med budget-
året 1998 har programmet koncentrerats till ett
mindre antal forskningsområden och FRN strä-
var efter att särskilt stödja unga forskare. FRN
verkar också för att ge genusperspektivet en
starkare ställning inom nämndens övriga te-

maområden för forskning. I de vetenskapliga
kommittéer som bedömer forskningsansökning-
ar hos FRN är andelen kvinnor ca 40 %. År 1998
var andelen kvinnliga bidragsmottagare 41 %,
vilket var något högre än föregående år. Andelen
beviljade ansökningar är i stort sett densamma
för män och kvinnor.

Inom HSFR har andelen kvinnor i bered-
ningsorganisationen ökat kontinuerligt under de
senaste åren och uppgick till 39 % under år 1998.
Den andel av forskningsstödet som gick till
kvinnliga forskare steg också från 29 % till 34 %
under det senaste verksamhetsåret. Genuspers-
pektivet har stor relevans inom många av
HSFR:s discipliner. I rådets direktiv till bered-
ningsgrupperna ingår att genusperspektivet alltid
skall beaktas vid bedömning av ansökningar.
HSFR finansierar dessutom sedan flera år sär-
skilda tjänster i jämställdhetsforskning.

Även MFR:s jämställdhetsarbete har gett re-
sultat i form av ett kraftigt ökat antal kvinnor i
rådets prioriteringskommittéer. Andelen kvin-
nor har under de fyra senaste åren ökat från 11 %
till 35 %. Rådet redovisar också statistik som vi-
sar att de kvinnor som söker projektstöd och
tjänster generellt sett har lika stor chans till
framgång som manliga sökande. Fortfarande är
dock bara 20 % av de forskare som söker bidrag
från MFR kvinnor.

NFR arbetar sedan år 1995 enligt ett åt-
gärdsprogram för ökad jämställdhet. Andelen
beviljade projektbidrag har ökat något, från
knappt 12 % år 1997 till nästan 15 % år 1998.
Beviljandegraden är lika hög för kvinnor som för
män. Drygt en fjärdedel av rådets forskartjänster
innehas av kvinnor.

Även TFR arbetar enligt en fastställd hand-
lingsplan som syftar till att öka stödet till kvin-
nor inom rådets ansvarsområde. Andelen kvin-
nor som sökt projektbidrag hos TFR har för-
dubblats sedan år 1993, men kvinnor svarade
trots detta endast för 8 % av ansökningarna vid
den senaste ansökningsomgången. Det finns inga
skillnader i beviljandegrad mellan manliga och
kvinnliga sökande. På sikt finns möjligheter till
ökad jämställdhet, eftersom nästan en fjärdedel
av doktoranderna inom den av TFR finansierade
forskningen är kvinnor.

Det kvinnliga deltagandet i Rymdstyrelsens
verksamhet är mycket lågt. Ca 10 % av de tjäns-
ter som helt eller delvis finansieras av Rymdsty-
relsen innehas av kvinnor. Bara en obetydlig an-
del av dem som söker forskningsbidrag är
kvinnor. Den mycket skeva könsfördelningen

212

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beror framför allt på att mycket få kvinnliga
forskare verkar inom de forskningsområden som
omfattas av Rymdstyrelsens verksamhet.

Regeringen gör bedömningen att myndighe-
terna arbetat medvetet och långsiktigt med jäm-
ställdhets- och genusfrågor. Frågorna har disku-
terats kontinuerligt och nya former för
forskningsstöd har prövats. Andelen ansökning-
ar från kvinnliga forskare har också ökat succes-
sivt inom alla rådens ansvarsområden och bevil-
jandegraden följer i de flesta fall denna trend. I
regel ges underrepresenterat kön företräde i de
fall ansökningarna är av likvärdig kvalitet. Trots
detta råder ännu en mycket skev könsfördelning
inom många forskningsområden. I dessa fall är
det särskilt viktigt att myndigheternas verksam-
het bidrar till att det tillkommer fler kvinnliga
forskare som kan vara goda förebilder för kvinn-
liga forskarstuderande och även locka fler kvin-
nor till grundutbildningarna.

Forskningens samhällsrelevans och nyttiggörande

Resultaten av forskningen, oavsett dess ur-
sprungliga syfte, bör i större utsträckning kunna
nyttiggöras i samhället. I forskningspropositio-
nen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5),
redovisade regeringen de allmänna riktlinjer som
skall gälla för bl.a. forskningens samhällsrelevans
och nytta. I regleringsbrevet för år 1998 gavs
myndigheterna i uppdrag att ägna hög uppmärk-
samhet åt forskningens samhällsrelevans och att
prioritera stöd till forskning som är strategisk för
både forskningens utveckling och samhällets be-
hov. Myndigheterna skulle också redovisa hur
kriterier för samhällsrelevans beaktas och vilka
åtgärder som vidtagits för att uppmärksamma
forskningens relevans och nytta. Senare fick ock-
så myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka
kriterier för samhällsrelevans som tillämpas, hur
dessa beaktas samt vilka åtgärder som vidtagits
med anledning av riktlinjerna i forsknings-
propositionen. Uppdraget redovisades i april
1998.

De forskningsfinansierande myndigheterna
inom verksamhetsområdet finansierar huvud-
sakligen grundforskning. Grundforskningen är i
mer allmän bemärkelse nyttig bara genom att bi-
dra med nya kunskaper om företeelser i vår om-
värld. Grundforskningen utgör också en nöd-
vändig kunskapsbas för mer tillämpningsnära
forskning och utvecklingsarbete. Nya — och
ofta oanade — tekniker och metoder har många

gånger sitt ursprung i genombrott som gjorts in-
om den grundläggande forskningen.

Myndigheterna har på olika sätt försökt att
integrera ett relevans- och nyttoperspektiv i sitt
arbete med att bedöma och prioritera forsk-
ningsansökningar. FRN skall enligt sina instruk-
tion främst stödja forskning som är angelägen
från samhällets synpunkt och ny forskning till-
kommer ofta i samspel med samhällsrepre-
sentanter. Samhällsrelevans finns med som en
viktig aspekt i alla FRN:s bedömningar av forsk-
ningsansökningar. HSFR tillämpar de riktlinjer
för relevansbedömning som rådet tidigare redo-
visat för regeringen. För de experter som grans-
kar TFR:s ansökningar gäller sedan år 1997 en ny
instruktion som också omfattar kriterier för
samhällsrelevans.

MFR ställer krav på att forskningsansökningar
på ett tydligt sätt skall innehålla beskrivningar
och motiveringar av forskningens nytta. Rådet
avser att använda detta material vid utvärderingar
och beslut om initiativ till ny forskning. För att
kunna följa utvecklingen över tid kommer MFR
också att årligen sammanställa en rapport grun-
dad på prioriteringskommittéernas sammanställ-
ningar av samhällsrelevansen i forskningsansök-
ningarna.

NFR driver tillsammans med Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse och Technotransfer AB ett
teknikerprogram som möjliggör för svenska tek-
niker och ingenjörer att arbeta inom tekniskt
avancerade projekt vid internationella forsk-
ningsorganisationer. På så sätt kan ny teknik
återföras till Sverige.

Rymdforskningens högteknologiska karaktär
och Rymdstyrelsens breda ansvar för både
grundforskning och utvecklingsarbete inom
rymdindustrin gör att resultat inom den grund-
läggande forskningen relativt snabbt kan nyttig-
göras.

Regeringen bedömer att myndigheterna har
ägnat hög uppmärksamhet åt forskningens sam-
hällsrelevans under verksamhetsåret 1998. De
åtgärder som vidtagits bör ge resultat på såväl
kort som lång sikt. Samtidigt bör framhållas att
det finns stora variationer mellan olika forsk-
ningsområden vad gäller vilka tidsperspektiv som
är rimliga att använda vid en bedömning av sam-
hällsrelevansen. Oftast måste dock grundforsk-
ningens samhällsrelevans och nytta ses i ett läng-
re tidsperspektiv, även om t.ex. den kliniska
delen av medicinsk forskning ligger mycket nära
ett direkt nyttiggörande av forskningsresultat.
Det är också viktigt att understryka att forsk-

213

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningens relevans och nytta slutligen beror på hur
väl forskare, högskolor och forskningsfinansiärer
förmår att sprida forskningsresultat till det om-
givande samhället. Samhällsrelevant forskning av
hög kvalitet måste kombineras med en god för-
måga att informera om forskning.

Forskningsinformation

Regeringen har i olika sammanhang betonat
vikten av att forskningsinformationen förbättras.
Myndigheterna hade därför även under budget-
året 1998 i uppdrag att förstärka informationen
om forskning och forskningsresultat. En ut-
gångspunkt för arbetet med forskningsinforma-
tion är den gemensamma strategi för populärve-
tenskaplig information som utarbetats på
uppdrag av regeringen och som redovisades i
mars 1998.

FRN har som en särskild uppgift att på natio-
nell nivå främja kontakter mellan forskare och
allmänheten, bl.a. genom att stimulera forskares
medverkan i samhällsdebatten. Nämndens in-
formationsverksamhet har en stor bredd vad
gäller målgrupper och nämnden strävar efter att
finna nya former för informationsöverföring.
Nya initiativ för att utveckla infor-
mationsverksamheten främjas genom ett särskilt
projektstöd. Under år 1998 har FRN bl.a. utlyst
medel till universitet och högskolor för att in-
rätta s.k. forskningsfrågelådor på Internet. Upp-
byggnaden av nyhetsbrevet Nya Vetskap med
kringtjänster i elektronisk form avslutades under
år 1998.

HSFR har under några år successivt utvidgat
informationsverksamheten. År 1996 inrättades
ett särskilt utskott för att planera den löpande in-
formationsverksamheten och år 1997 fastställdes
en övergripande informationsstrategi. Från hös-
ten 1998 finns även en projektanställd informa-
tör. Informationsaktivitetema under år 1998 har
riktat sig både till vetenskapssamhället och till en
bredare allmänhet. HSFR:s webbplats har i ge-
nomsnitt 1400 besökare per månad.

MFR har en särskild rådgivande kommitté för
informationsfrågor som består av såväl forskare
och aktiva inom sjukvården som mediarepre-
sentanter. Under år 1998 har MFR arbetat med
att utveckla en webbtjänst som skall sprida forsk-
ningsinformation till elever och lärare på hög-
stadiet och gymnasiet. MFR har också genom en
brevenkät undersökt hur olika målgrupper tar
emot och använder informationen från rådet.

Som en konsekvens av enkäten har ett arbete för
att stärka marknadsföringen av rådets informa-
tion påbörjats.

NFR har bildat en enhet med ansvar för
forskningsinformation. En tidskrift om natur-
vetenskaplig forskning, Carpe Scientiam, och ett
informationsblad tillkom som nya infor-
mationskanaler under år 1998. Det samarbete
med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensut-
veckling, som innebär att fem forskningsatta-
chéer på sikt skall arbeta med att skapa varaktiga
kontakter mellan forskare och avnämare, har in-
letts under år 1998.

TFR har anställt en informationssekreterare
som skall förbättra rådets informationsinsatser.
TFR medverkar också i ERGO, en organisation
som syftar till att ta fram en databas över alla
forskningsprojekt som finansieras inom EU:s
medlemsländer. Slutligen har TFR för första
gången krävt en populärvetenskaplig samman-
fattning i samband med ansökningar om forsk-
ningsstöd.

Rymdstyrelsen har tillsammans med FRN och
Rymdbolaget givit ut en populärvetenskaplig
skrift för elever på mellanstadiet. Skriften fick
stort genomslag i media. Rymdstyrelsen har ock-
så utvecklat sin information via Internet genom
att ansluta sig till SAFARI samt genom att för-
nya webbsidorna och förse dem med länkar till
hemsidor hos forskare som finansieras av myn-
digheten och olika rymdorganisationer.

Regeringen bedömer att informationsverk-
samheten vid myndigheterna har utvecklats
mycket positivt. Medvetenheten om informa-
tionsinsatsernas betydelse har ökat och råden har
utvecklat organisatoriska former för att hantera
informationsverksamheten. Det är dock angelä-
get att myndigheterna under kommande budget-
år i högre utsträckning utnyttjar möjligheterna
att dels lära av varandra, dels samordna sina in-
formationsinsatser. Befintliga kanaler för forsk-
ningsinformation, t.ex. SAFARI, bör utnyttjas
effektivare. Det är vidare angeläget att myndig-
heterna följer upp och utvärderar hur informa-
tionen fungerar i förhållande till olika målgrup-
per.

7.4.2 Nationella forskningsbibliotek

Utbildningsdepartementet ansvarar för Kungl.
biblioteket (KB). Departementet ansvarar även
för Arkivet för ljud och bild (ALB), som åter-
rapporteras inom utgiftsområde 17. Dessa myn-

214

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

digheter ombesörjer tillvaratagandet av de plikt-
exemplar som, enligt lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument, måste lämnas för
bevarande. Materialet skall sedan kunna tillhan-
dahållas för forskning och studier.

I bibliotekslagen (1996:1596) anges mål för
biblioteksverksamheten. Lagen syftar främst till
att garantera avgiftsfria boklån och ett väl funge-
rande nationellt nätverk som binder ihop hög-
skolebibliotek, forskningsbibliotek, länsbiblio-
tek, lånecentraler samt folk- och skolbibliotek.

KB fyller en viktig roll i svenskt biblioteksvä-
sende och i den nationella bibliotekspolitiken.
KB är dessutom ett humanistiskt forskningsbib-
liotek.

Under år 1998 har flera av KB:s uppgifter,
som under den långa ombyggnadsperioden varit
eftersatta, arbetats ifatt. Samtidigt har besöks-
och lånefrekvensen stadigt ökat. KB:s roll som
kulturarvsinstitution har också hittat sina for-
mer.

Den svenska produktionen av olika media har
ökat. Trots att KB har effektiviserat handlägg-
ningen av tryckleveranser har mängden icke om-
händertaget material ökat. Det inkomna okatalo-
giserade svenska trycket har dock minskat under
året.

KB har under år 1998 ägnat bevarandefrågor
särskilt stort intresse. I samarbete med Statens
kulturråd har ett arbete med en nationell beva-
randeplan pågått. På ett framåtsyftande sätt har
KB också utvecklat och använt ny teknik för att
genomföra olika bevarandeprojekt som på bästa
sätt säkrar originalutformning och informa-
tionsinnehåll i bevarade dokument. Under ett
par år har projektet Kulturarw3 bedrivits med
målet att utarbeta och pröva nya metoder att
samla, bevara och tillhandahålla svenska elektro-
niska dokument.

Frågor som rör insamlande och bevarande av
elektronisk online-information har utretts av den
s.k. E-pliktutredningen (SOU 1998:111). Rege-
ringen avser att återkomma med förslag angåen-
de villkoren för att säkra ett tillräckligt bevarande
av elektronisk information.

Det nationella biblioteksdatabassystemet
LIBRIS har utvecklats för att främja forskning,
utbildning och kultur genom att avgiftsfritt till-
handahålla en nationell katalog för universitet,
högskolor, offentlig förvaltning, näringsliv samt
för allmänheten genom folkbiblioteken. Genom
LIBRIS effektiviseras arbetet med förvärv, kata-
logisering och framförallt lokalisering och för-
medling av litteratur. Antalet bibliotek som del-

tar i LIBRIS har ökat med 28 och 190
forsknings- och folkbibliotek deltar totalt. De
flesta folkbibliotek är dock anslutna till BURK
som är Bibliotekstjänst AB:s databas. KB arbetar
nu för att skapa ett nationellt virtuellt biblioteks-
databassystem genom att möjliggöra gemen-
samma och samtidiga sökningar i LIBRIS och
BURK.

KB har nyligen utsett ett ansvarsbibliotek in-
om det sista återstående ämnesområdet, näm-
ligen geovetenskap. Regeringen ser med tillfreds-
ställelse att systemet med ansvarsbibliotek nu är
heltäckande.

Under år 1998 fortsatte KB att ansvara för
central upphandling av referens- och fulltext-
databaser till högskolorna. Avtalen innebär att
högskolorna får tillgång till digitaliserad i stället
för pappersbaserad information, vilket ger för-
delar i form av förbättrad tillgång till olika veten-
skapliga publikationer samt minskade förvärvs-
och hanteringskostnader.

7.4.3 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) skall bedriva
grundforskning och forskarutbildning i rymdfy-
sik, atmosfärfysik och rymdteknik samt stödja
exploatering av tillämpningsmöjligheter. IRF
skall också bedriva observatorieverksamhet i
rymdfysik och atmosfärfysik.

Måluppfyllelsen har varit god inom IRF:s
verksamhetsgrenar. Inom forsknings-
verksamheten har IRF medverkat i uppsänd-
ningar av flera rymdsonder, vilket har utmynnat i
en ökning av antalet publikationer. Andelen ex-
pertgranskade publikationer har emellertid sjun-
kit.

Rymd- och atmosfärfysik bedrivs med fördel i
norra Skandinavien, vilket har bidragit till att
IRF:s forskare har ett väl utvecklat internatio-
nellt samarbete. IRF har vid ett flertal tillfällen
under senare år i internationell konkurrens ut-
setts till huvudexperimentator i program hos Eu-
ropeiska Rymdorganisationen (ESA). IRF har
också fått en internationellt framträdande roll
vad gäller miniatyrisering av sönder för
rymdforskning. Atmosfärforskningsprogrammet
har med stöd av Miljö- och rymdforskningsin-
stitutet (MRI) vuxit ytterligare och bidrar till
IRF:s forskning och den långsiktiga observato-
rieverksamheten.

Bland IRF:s personal sker en kontinuerlig
förnyelse bland annat genom ett stort inslag av

215

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utländska forskare. IRF arbetar långsiktigt med
att ändra könsfördelningen bland personalen en-
ligt en fastställd jämställdhetsplan. I dag är en
tredjedel av forskarna kvinnor.

IRF har medverkat i grundutbildningarna in-
om rymdteknik och fysik vid Umeå, Luleå, Lund
och Uppsala universitet. En expansion av utbild-
ningsverksamheten och en utbyggnad av utbild-
ningslokalerna har påbörjats.

7.4.4 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatets främsta uppgift är
att främja och samordna svensk polarforskning
på hög internationell nivå. Polarforskningssek-
retariatet planerar och genomför expeditioner till
polarområdena och bevakar den internationella
utvecklingen inom området. Polarforskningssek-
retariatet är även tillståndsmyndighet för sven-
skars vistelse och verksamhet i Antarktis.

Expeditioner till polartrakterna medför bety-
dande logistiska problem och kräver flera års
planering. Polarforskningssekretariatets verk-
samhet ger svenska forskare en möjlighet att på
ett kostnadseffektivt sätt bedriva forskning i po-
lartrakterna.

Sekretariatet har under det gångna året ge-
nomfört expeditioner till Sibirien, Svalbard och
Antarktis. I samtliga fall har expeditionerna varit
internationella men under svensk ledning. Sek-
retariatet har regelbundet inbjudit konstnärer att
delta i de större expeditionerna. Expeditionerna
har givits stor uppmärksamhet i massmedia. Un-
der sommaren 1999 genomfördes en stor far-
tygsbaserad expedition, Tundra Northwest, till
den kanadensiska arktiska övärlden och Alaska.

Sekretariatet deltar också aktivt i flera orga-
nisationer och nätverk som rör Arktis och An-
tarktis och följer därmed den internationella ut-
vecklingen avseende polarområdena.

Under året har Polarforskningssekretariatet
fastställt en plan för expeditionsverksamheten de
kommande 3-5 åren, med bl.a. oceanografiska,
meteorologiska och maringeologiska insatser i
Arktis. En satsning på biokemiska kretslopp
kommer att ge förnyelse till den svenska marina
arktisforskningen.

forskning och teknisk utveckling. Rådets huvud-
sakliga uppgifter är rådgivning, nät-
verksbyggande och informationsspridning om
samarbetet samt kartläggning och analys av det
svenska deltagandet. Måluppfyllelsen har varit
god inom samtliga verksamhetsgrenar.

Forskningsmyndigheternas gemensamma
kontor i Bryssel har underställts EU/FoU-rådets
styrelse. Regeringen har även utsett rådet till s.k.
National Contact Point för samtliga program in-
om det femte ramprogrammet (vad gäller ett av
programmen tillsammans med NUTEK). Dessa
nya uppgifter kommer att ge rådet ett större an-
svar för informations- och rådgivnings-
verksamhet men även utökade möjligheter till ett
effektivt nätverksbyggande.

Ett omfattande kartläggnings- och analysar-
bete rörande det svenska deltagandet i EU:s fjär-
de ramprogram har utförts under året. Totalt
deltog Sverige i ca 30 % av alla projekt i det fjär-
de ramprogrammet. Det svenska deltagandet är
övervägande företagsinriktat inom IT-området,
medan universitetsforskningen är störst inom
biovetenskaperna och miljöområdet.

Efterfrågan på kvalificerad rådgivning har
ökat, särskilt den juridiska rådgivningen kring
avtal och kontrakt.

Spridningen av rådets informationsmaterial
har ökat. Nyhetstidningen EU/FoU-Inside har
kompletterats med ett elektroniskt nyhetsbrev.
Rådets hemsida är välbesökt med ca 80 läsare per
dag. Informationsbehovet inför det femte ram-
programmet har varit stort. Rådet har mött ef-
terfrågan med en serie guider om det femte ram-
programmet. Rådet har även genomfört fem s.k.
Kick Off-konferenser för det femte rampro-
grammet.

Rådet har gjort en fokuserad insats mot små
och medelstora företag genom en studie som
kartlägger dessa företags deltagande. Ett s.k. öp-
pet hus som arrangerades inför den sista utlys-
ningen i det program som vänder sig direkt till
de små och medelstora företagen ledde till att det
svenska deltagandet i detta program ökade.

Rådet har under året på olika sätt arbetat ak-
tivt med sin systerorganisation i Estland, FE-
MIRC, bl.a. med rådgivning och informa-
tionsverksamhet.

7.4.5 EU/FoU-rådet

EU/FoU-rådet är nationellt kontaktorgan för
det samarbete mellan Sverige och EU som avser

7.4.6 Forskningsstiftelserna

De samlade resurserna för forskning och utveck-
ling har ökat sedan forskningsstiftelsernas till-

216

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

komst åren 1993-94. Utöver de 15 miljarder
kronor som staten satsar på forskning varje år,
tillför forskningsstiftelserna ca 2 miljarder kro-
nor årligen. De prioriteringar som görs och de
beslut som forskningstiftelsema fattar har stor
betydelse för svensk forskning.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) stöd-
jer forskning och forskarutbildning inom natur-
vetenskap, teknik och medicin. Stiftelsen skall
stödja forskning och forskningsmiljöer av högsta
internationella klass, stödja etableringen av nya
forskningsområden samt på olika sätt bidra till
kompetensutbyte mellan högskola och närings-
liv/samhälle.

Stiftelsen är i dag en av de största externa fi-
nansiärerna av svensk forskning och forskarut-
bildning inom sitt verksamhetsområde och har
därmed stor betydelse för utvecklingen av svensk
forskning.

Stiftelsens finansiella åtaganden för perioden
2000 - 2002 uppgår till ca en miljard kronor per
år. Stiftelsen har beslutat att den årliga bud-
getvolymen skall minskas till 650 miljoner kro-
nor per år fr.o.m. år 2005. Därmed kan stiftelsens
medel förväntas räcka in på 2020-talet.

Stiftelsen har prioriterat stora, i regel femåriga,
program som ofta är tvärvetenskapligt inriktade.
Större delen av programmen är organiserade som
nationella nätverk med ett antal samverkande
universitet och högskolor eller som lokala s.k.
Centers of Excellence. En stor del av verksam-
heten är också uppbyggd kring forskarskolor.
Tyngdpunkten ligger inom biovetenskap, infor-
mationsteknik, process- och produktionsindust-
riforskning, materialforskning samt mikroelek-
tronik.

SSF har under åren 1998 och 1999 låtit Kungl.
Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsve-
tenskapsakademien genomföra utvärderingar av
pågående program. Utvärderingen visar att stif-
telsen i allt väsentligt fullgjort sin uppgift med
stor omsorg och kompetens.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
(MISTRA) skall stödja miljöforskning med ett
långsiktigt perspektiv som är inriktat på att lösa
viktiga miljöproblem. MISTRArs finansiella åta-
ganden under åren 1998-2000 ligger mellan 280
och 300 miljoner kronor per år. Fr.o.m. år 2001
beräknar stiftelsen att den årliga budgeten kom-
mer att uppgå till ca 250 miljoner kronor.

Stiftelsens forskning är till stor del organiserad
i breda tvär- och mångvetenskapliga program
som skall stimulera nätverksbyggande och kon-
takt mellan näringsliv och universitet. MISTRA

stödjer även enskilda projekt som främjar yngre
forskares arbete samt främjar nya idéer och äm-
nesområden.

MISTRA har regelbundet låtit Kungliga Ve-
tenskapsakademien och Skogs- och lantbruks-
akademien genomföra utvärderingar av stiftel-
sens verksamhet. Utvärderingen för år 1998 be-
tonar vikten av att MISTRA värnar om sitt stad-
gebundna ansvar att inom miljöforskningen bl.a.
främja tvärvetenskap, nationellt och internatio-
nellt nätverksbyggande och forskarrörlighet.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensut-
veckling (KK-stiftelsen) har en viktig roll för att
skapa nya former för samarbete mellan högsko-
lor och näringsliv och finansierar också forsk-
ning vid mindre och medelstora högskolor. Någ-
ra av stiftelsens insatser beskrivs i avsnitt 5.4
inom verksamhetsområdet Universitet och hög-
skolor.

Stiftelsen för internationalisering av högre ut-
bildning och forskning (STINT) har till uppgift
att främja internationalisering för att stärka kva-
litet och kompetens i svensk högre utbildning
och forskning samt förstärka befintliga och ta
nya kontakter med länder som Sverige vill ut-
veckla särskilda ekonomiska och kulturella rela-
tioner med. Stiftelsens verksamhet omfattar
samtliga vetenskapsområden och är främst upp-
byggd kring stipendier och bidrag för bilaterala
forskningsprojekt samt stadgebunden medfinan-
siering av EU:s fjärde ramprogram.

Stiftelsens finansiella åtaganden kommer att
öka något under perioden 1999 - 2000. Fr.o.m. år
2001 beräknar stiftelsen att den årliga budgeten
kommer att uppgå till ca 170 miljoner kronor

Stiftelsen för vård- och allergiforskning
(Vårdal) skall främja forskning och forskarut-
bildning inom vårdområdet samt forskning och
forskarutbildning med inriktning på allergier och
annan överkänslighet. Stiftelsens årliga budget
uppgår till ca 80 miljoner kronor.

Vårdal organiserar sin verksamhet i tvärveten-
skapliga program för att stimulera och stärka de
nya forskningsområdena vård- och allergiforsk-
ning. Stiftelsen har tillsatt tre arbetsgrupper som
skall identifiera viktiga forskningsområden.

I samband med att de övriga stiftelserna bilda-
des tillfördes Riksbankens Jubileumsfond (RJ)
en donation för kulturvetenskaplig forskning.
Från donationen ges stöd till humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning, framförallt till
forskningsprojekt och program som främjar
gränsöverskridanden mellan discipliner, nät-
verksbyggande, forskarutbildning och forskarre-

217

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

krytering samt ökad forskarrörlighet. Budgeten
för år 1999 är drygt 200 miljoner kronor.

Regeringen ser positivt på de insatser som
stiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond gör
för svensk forskning. I flera avseenden innebär
deras verksamhet värdefulla förstärkningar och
kompletteringar av andra forskningsfinansiärers
insatser. Stiftelserna och andra forskningsfinan-
siärer har också nått långt i sin gemensamma
strävan att finna konstruktiva former för samar-
bete. I det följande redovisas några konkreta ex-
empel på samverkan mellan olika forskningsfi-
nansiärer.

7.4.7 Nationell samverkan i
forskningsfrågor

Organisationen för finansiering av forskning i
Sverige består av många olika forskningsråd,
andra myndigheter och forskningsstiftelser.
Detta ställer höga krav på samverkan så att de
nationella forskningsresurserna utnyttjas opti-
malt och överlappningar eller luckor i forsk-
ningsfinansieringen undviks. Den växande bety-
delsen av tvär- och mångvetenskapliga ansatser,
samt behovet av en god koppling mellan mer
grundläggande och mer tillämpningsnära kun-
skapssökande, är andra faktorer som nödvändig-
gör en god samverkan. Behovet av samverkan
mellan olika forskningsfinansiärer har också ac-
centuerats under 1990-talet som en följd av in-
rättandet av forskningsstiftelserna och den väx-
ande EU-forskningen.

Samverkan sker bl.a. genom att en särskild
samarbetsnämnd med representanter för FRN
och forskningsråden inom Utbildningsdeparte-
mentets verksamhetsområde, Skogs- och jord-
brukets forskningsråd (SJFR), Socialvetenskapli-
ga forskningsrådet (SFR), Rådet för
arbetslivsforskning (RALF), SIDA, Cancerfon-
den och Riksbankens Jubileumsfond prövar
eventuella överlappningar vad gäller ansökningar
av forskningsmedel.

Ett viktigt exempel på samverkan är det ovan
beskrivna arbetet inom den samverkansgrupp
som FRN och forskningsråden under Utbild-
ningsde-partementet har tillsammans med
Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forsk-
ningsråd samt Socialvetenskapliga forskningsrå-
det. Myndigheterna skall genom denna samver-
kansgrupp främja och samordna sin
forskningsstödjande verksamhet vad gäller tvär-
vetenskaplig forskning samt verka för ett ökat

medvetande om genusperspektiv i forskningen
och öka insatserna för jämställdhet.

En utvärdering av samverkansgruppens arbete
har inletts inom Utbildningsdepartementet.

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar
sedan år 1998 forskningsinsatser inom sex olika
delområden som ligger inom ansvarsområdet för
MFR, NFR, TFR och Rymdstyrelsen. Pro-
grammet har nyligen förlängts t.o.m. år 2000.
Bedömning och prioritering av forskningsan-
sökningar till detta forskningsprogram görs av
råden och Rymdstyrelsen. SSF har under år 1998
också finansierat stora driftbidrag till ett antal
yngre forskare som valts ut av MFR, NFR och
TFR. Under år 2000 kommer dessutom SSF att
bidra med ytterligare medel för strategisk forsk-
ning inom NFR:s ansvarsområde. Slutligen har
nämnda stiftelse tillsammans med MFR, Can-
cerfonden samt Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse under våren 1999 utlyst medel för ett
gemensamt finansierat forskningsprogram om
genterapi.

Forskningsråden granskar ansökningar om
STINT:s postdoktorala stipendier. Forsknings-
råden föreslår även sakkunniga granskare till
STINT:s program för gästforskare och bilaterala
forskningsprojekt. Ansökningarna för medfinan-
siering av forskningsprojekt inom EU:s fjärde
ramprogram bedömdes under år 1998 av pro-
gramansvariga myndigheter. Stiftelsen samarbe-
tar även med HSFR och Riksbankens Jubile-
umsfond i en satsning på kulturvetenskapernas
internationalisering. HSFR har sedan länge lö-
pande samråd med Riksbankens Jubileumsfond.

Vårdalsstiftelsen och MFR samverkar inom
områdena anorexi, reumatologi och etik i vården
och gemensamma forskningsprogram förbereds.

FRN har under år 1998 fortsatt sitt samarbete
med MISTRA och sju statliga forskningsfinansi-
ärer inom programmet Vägar till uthållig utveck-
ling. Programmet har genomgått en internatio-
nell utvärdering som utmynnade i
rekommendationen att programmet bör fullföl-
jas med en andra etapp åren 1999-2001.

7.4.8 Internationellt forskningssamarbete

Sverige avsätter i ett internationellt perspektiv en
mycket hög andel av BNP för forskning och ut-
veckling. De svenska resurserna för FoU mot-
svarar ändå bara ca 1 % av världens totala FoU-
resurser. En fortsatt hög kvalitet hos svensk
forskning förutsätter därmed en ständig kontakt

218

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

med den internationella utvecklingen och en god
förmåga att anamma och vidareutveckla framsteg
inom forskningen som gjorts i andra länder.

Den svenska forskningens anknytning till ut-
vecklingen internationellt sker huvudsakligen
genom att forskare deltar i projekt med forskare
från andra länder, tar del av och själva blir publi-
cerade i tidskrifter och publikationer med inter-
nationell spridning, besöker konferenser eller
kommunicerar direkt med utländska kollegor.

De forskningsfinansierande myndigheterna
skall ägna stor uppmärksamhet åt det internatio-
nella samarbetet och alla stödjer också på olika
sätt internationellt samarbete. De vanligaste
stödformerna är bidrag till anordnande av inter-
nationella konferenser och seminarier, bidrag till
resor och fördyrade levnadsomkostnader samt
stipendier för doktorandstudier utomlands.
Forskningsråden fördelar också på regeringens
uppdrag särskilda medel till gästprofessurer för
kvinnor och postdoktorstipendier för kvinnliga
forskare. För gästprofessurer och postdoktorsti-
pendier inom rådens ansvarsområden gäller att
Stiftelsen för internationalisering av högre ut-
bildning och forskning (STINT) svarar för fi-
nansieringen, medan råden svarar för veten-
skaplig bedömning och prioriteringar.

Huvuddelen av myndigheternas resurser för
internationellt forskningssamarbete utnyttjas för
att finansiera Sveriges medverkan i formaliserat
samarbete inom internationella forskningsorga-
nisationer. Dessa organisationers verksamhet av-
ser till största delen naturvetenskap och teknik
och motiveras av forskningens komplexitet och
av behovet av mycket dyrbar vetenskaplig ut-
rustning. Genom deltagandet i dessa organisa-
tioner får svenska forskare möjlighet att delta i
avancerad forskning inom främst fysik och ast-
ronomi, men även inom biologi, kemi och tek-
nik. Sverige är för närvarande medlem i bl.a. föl-
jande organisationer:

- Europeiska kärnforskningsorganisationen
(CERN) som bedriver grundforskning inom
högenergifysik.

- Europeiska sydobservatoriet (ESO) som dri-
ver astronomiska observatorier i Chile.

- Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) som
ger fysiker, kemister och biologer möjlighet
till grundläggande materialforskning.

- Europeiska molekylärbiologiska forsknings-
laboratoriet (EMBL) som ger möjlighet till

deltagande i främst molekylärbiologisk
forskning.

- Det europeiska rymdorganet (ESA) som bl.a.
driver vetenskapliga program inom rym-
dområdet.

- Internationella institutet för tillämpad syste-
manalys (HASA), där FRN är svensk med-
lemsorganisation.

Medlemskapen i ovanstående och andra inter-
nationella forskningsorganisationer tar i anspråk
betydande delar av framförallt anslagen till Na-
turvetenskapliga forskningsrådet och Rymdsty-
relsen. Fr.o.m. år 1998 har dessa och övriga råd
själva ansvaret för att väga det vetenskapliga vär-
det av medlemskapet i internationella organisa-
tioner mot alternativet att satsa mer resurser på
nationellt forskningsstöd. Myndigheterna lämnar
förslag till regeringen beträffande medlemsska-
pen och mot bakgrund av bl.a. dessa bedömning-
ar har regeringen beslutat att Sverige tills vidare
fortsätter sitt medlemsskap i samtliga internatio-
nella forskningsorganisationer som landet var
medlem i år 1998.

Forskningssamarbete inom EU

Parlamentet och ministerrådet fattade under år
1998 beslut om att inleda det femte rampro-
grammet för forskning och utveckling. Pro-
grammet trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 och
löper till och med år 2002. Budgeten för rampro-
grammet är närmare 15 miljarder euro, ca 130
miljarder svenska kronor.

Det femte ramprogrammet är mer problem-
orienterat än tidigare ramprogram där forsk-
ningen utfördes inom respektive disciplin- eller
sektorsområde. Det nya ramprogrammet skall
bidra med lösningar på olika problem som unio-
nen möter i sina integrationssträvanden. Pro-
grammet är därför uppbyggt kring olika teman
som tillsammans belyser olika tekniska, ekono-
miska, industriella, socioekonomiska och kultu-
rella frågeställningar. Regeringen gör bedöm-
ningen att Sverige i förhandlingarna om
ramprogrammet lyckades väl med att stödja eller
driva igenom för Sverige viktiga sakområden
som forskning kring globala förändringar, kli-
mat, hållbar utveckling och biologisk mångfald,
skogsfrågor samt socioekonomisk forskning.

På grund av det femte ramprogrammets nya
uppbyggnad kommer programkommittéerna att
hantera mer övergripande strategiska frågor än

219

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under det fjärde ramprogrammet. Detta gör det
viktigt att Regeringskansliet mera direkt involve-
ras i programkommittéernas arbete. Sverige re-
presenteras i varje programkommitté av två per-
soner, vilka i de flesta fall kommer från det
huvudansvariga departementet och från någon av
de berörda myndigheterna. Det finns även en
svensk beredningsgrupp för varje delprogram. I
dessa grupper ingår företrädare för andra berörda
departement och myndigheter.

Kommissionen har tillsatt s.k. External Advi-
sory Groups som skall ge strategiska råd om
ramprogrammets innehåll och framtida inrikt-
ning. Varje grupp består av forskare, industrifö-
reträdare, tjänstemän m.fl. som fungerar som
oberoende experter. Sverige är representerat i
praktiskt taget samtliga grupper.

Stiftelsen för internationalisering av högre ut-
bildning och forskning (STINT) fördelade re-
surser för medfinansiering av svenskt deltagande
i det fjärde ramprogrammet. Stiftelsen har även
avsatt medel för viss kompletteringsfinansiering
inom det femte ramprogrammet. Totalt har 74
miljoner kronor avsatts för en period om två år,
varav 50 miljoner kronor för svenska högskolors
deltagande och 24 miljoner kronor för forsk-
ningsinstituten. Regeringen avser att i nästa
forskningspolitiska proposition återkomma i frå-
gan om den framtida nationella medfinansiering-
en.

Nordiskt forskningssamarbete

Nordiska ministerrådet fastställde i december
1998 en nordisk forskningspolitisk strategi. Med
strategin införs en samlad process för att initiera,
prioritera och besluta om nya tidsbegränsade
forskningsprogram. Strategin innefattar också
former för kvalitetssäkring och utvärdering av
forskningsprogrammen.

Under år 2000 startar två nya forskningspro-
gram, språkteknologi samt sexualiserat våld, som
är framtagna enligt den nya strategin. Samtidigt
fortsätter fyra andra forskningsprogram som ti-
digare inletts. Totalt kommer under år 2000 sex
forskningsprogram att löpa parallellt.

OECD

I juni 1999 hölls ett ministermöte inom OECD:s
kommitté för forsknings- och teknikpolitik
(CSTP). Mötet behandlade tre teman, nämligen
innovationssystemets betydelse för en hållbar
utveckling och sysselsättning, internationellt
forskningssamarbete samt utveckling av regel-
verk som underlättar utnyttjande av forsknings-
resultat. Vid mötet konstaterades att särskild
uppmärksamhet bör ägnas kunskapsförsörjning
som bidrar till en hållbar utveckling och till att
hantera storskaliga (globala) frågor som miljö,
hälsa, livsmedelsproduktion och energiförsörj-
ning. Nationella regelverk måste också följas upp
och utvecklas så att utnyttjandet av forskningsre-
sultat underlättas. OECD uppmanades att fort-
sätta sitt goda arbete med jämförande statistik
och att ta fram nya statistiska indikatorer som
bättre belyser utvecklingen i det moderna kun-
skapssamhället.

7.5 Förändringar

7.5.1 Det forskningspolitiska

reformarbetet

Med anledning av den forskningspolitiska kom-
mitténs betänkande Forskningspolitik (SOU
1998:128) överlämnade regeringen den 15 april
1999 propositionen Vissa forskningsfrågor
1998/99:94 till riksdagen. I enlighet med vad som
angavs i propositionen har regeringen genomfört
följande:

- En arbetsgrupp med uppgift att föreslå myn-
dighetsorganisation för forskningsfinansie-
ringen har tillsatts. Arbetsgruppen skall redo-
visa sina förslag senast den 1 november 1999.

- Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag
att efter samråd med Högskoleverket ut-
veckla en modell för beräkning av full kost-
nadstäckning av forskningsverksamhet vid
universitet och högskolor. Uppdraget skall
redovisas senast den 15 december 1999.

- Högskoleverket har fått i uppdrag att ut-
veckla kunskapen om forskarskolornas inver-
kan och möjligheter i förhållande till forskar-
utbildningen. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 december 1999.

- Universitet, högskolor, forskningsråd och
andra berörda myndigheter har fått i uppdrag
att utarbeta kunskapsstrategier och forsk-
ningsstrategier. Dessa skall redovisas senast
den 15 december 1999.

Som ett ytterligare led i arbetet med att ta fram
underlag till den forskningspolitiska propo-
sitionen förbereder Högskoleverket och forsk-
ningsråden gemensamt en forskningskonferens

220

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som är avsedd att genomföras under hösten

1999.

7.5.2 Forskningsetik

Den kommitté om forskningsetik (U 1997:11,
dir. 1997:68) som regeringen tillsatte våren 1997,
överlämnade den 1 februari 1999 sitt betänkande
God sed i forskningen (SOU 1999:4). Kommit-
tén har analyserat vilka etiska frågor som uppstår
i forskningsprocessen, granskat utbildningen i
forskningsetik och övervägt särskilda åtgärder
för att öka medvetenheten om etiska frågor i
forskningen. Betänkandet har remissbehandlats
och kommitténs förslag bereds för närvarande
inför den forskningspolitiska proposition som
regeringen avser att presentera för riksdagen un-
der år 2000.

7.5.3 Bioteknik

Den parlamentariska kommitté som skall lämna
förslag till en övergripande svensk politik för till-
lämpningen av den moderna biotekniken
(U 1998:01, dir. 1997:120) har lämnat ett delbe-
tänkande om Gentekniknämnden. Enligt kom-
mittén bör Gentekniknämndens roll och arbets-
uppgifter tills vidare vara oförändrade.
Kommittén föreslår heller inga förändringar vad
gäller Gentekniknämndens sammansättning.
Kommittén arbetar nu vidare med att bl.a. stude-
ra bioteknikens möjligheter och risker och med
att bedöma Sveriges möjligheter till industriell
utveckling inom området. Uppdraget skall slut-
redovisas till regeringen senast den 1 juni år

2000.

7.5.4 Forskning för en hållbar utveckling

Forskningsrådsnämnden (FRN) fick våren 1997
i uppdrag att utveckla det svenska programmet
för forskning till stöd för en hållbar utveckling.
FRN avrapporterade uppdraget i november
1998. Rapporten remissbehandlas för närvarande
inför den kommande forskningspropositionen.

7.5.5 Anslagsfrågor

Riksdagen beslutade, efter förslag från regering-
en i budgetpropositionen för år 1998, om bespa-

ringar på 150 miljoner kronor inom verksam-
hetsområdet. Beslutet innebar främst att resur-
serna för deltagande i internationella forsk-
ningsorganisationer minskade med 77 miljoner
kronor och de sammanförda anslagen för dyrbar
vetenskaplig utrustning och högpresterande da-
tasystem med 68 miljoner kronor i förhållande
till budgetåret 1997. En stor del av besparingarna
motsvarades dock av kostnadsminskningar. Bl.a.
gjorde en omläggning av finansieringssystemet
för dyrbar vetenskaplig utrustning att det årliga
resursbehovet temporärt minskade med 43 mil-
joner kronor.

Besparingar som inte motsvarades av förvän-
tade kostnadsminskningar lades ut på framförallt
NFR:s forskningsanslag och Rymdstyrelsens an-
slag för rymdforskning. Under budgetåren 1998
och 1999 har dock myndigheterna kompenserats
för denna besparing genom dispositionsrätt till
delar av det anslagssparande på anslagsposten 9
under anslaget Särskilda utgifter för forsknings-
ändamål som står till regeringens förfogande.

Regeringen gör nu liksom tidigare bedöm-
ningen att kostnaderna för Sveriges medverkan i
internationella forskningsorganisationer bör
minska. Varje forskningsråd måste också inom
ramen för sina anslag avväga hur resurserna skall
fördelas mellan nationellt forskningsstöd och
internationellt samarbete. Den nuvarande an-
slagssituationen för NFR och Rymdstyrelsen ger
dock alltför stor osäkerhet om Sveriges förmåga
att finansiera framtida medverkan i den euro-
peiska kärnforskningsorganisationen CERN och
i det europeiska rymdsamarbetet inom ESA. Re-
geringen föreslår därför att anslagen till Natur-
vetenskapliga forskningsrådet och Rymdstyrel-
sen fr.o.m. budgetåret 2000 vardera ökas med ca
19 miljoner kronor. Regeringen bedömer att
detta ger myndigheterna möjlighet att inom ra-
men för de egna anslagen finansiera det interna-
tionella samarbetet. Den kompensation som
myndigheterna tidigare erhållit från anslagsspa-
rande på anslaget Särskilda utgifter för forsk-
ningsändamål bör upphöra.

För att finansiera ökningen av anslagen till
NFR och Rymdstyrelsen om totalt 38 miljoner
kronor, föreslår regeringen följande förändringar
av anslagen inom verksamhetsområdet.

Det årliga bidraget på 25 miljoner kronor till
Svenska institutet för internationella forskarsti-
pendier m.m. föreslås upphöra. Dessa stipendier
inrättades i mitten av 1980-talet för att främja
forskningssamarbete mellan främst Sverige och
EU-ländema. Därefter har dock tillgången till

221

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

stipendier från andra källor ökat genom den sti-
pendieverksamhet som ingår i EU:s femte ram-
program för forskning och de stipendieprogram
som finansieras av Stiftelsen för internationalise-
ring av högre utbildning och forskning (STINT).
STINT har t.ex. nyligen inlett ett stipendiepro-
gram som i likhet med Svenska institutets pro-
gram särskilt riktar sig till doktorander inom
humaniora och samhällsvetenskap. Regeringen
har också erfarit att STINT inom kort kommer
att diskutera behovet av stipendier hos framför-
allt de grupper av svenska forskarstuderande som
tidigare utnyttjat Svenska institutets stipendier.
Regeringen avser att tillse att Svenska institutet
under år 2000 disponerar tillräckliga resurser för
att uppfylla de bindande åtaganden om stipendier
som redan ingåtts för detta år. De insatser för att
stärka det svenska språkets ställning och för att
informera om svensk utbildning och forskning
som tidigare finansierats inom ramen för det nu
berörda bidraget, kommer i fortsättningen att
finansieras via anslaget B53 inom verksamhets-
området Universitet och högskolor.

Regeringen föreslår också att FRN:s anslag
för forskning och forskningsinformation mins-
kas med 10 miljoner kronor. Merparten av an-
slagsminskningen förklaras av att de 8 miljoner
kronor som t.o.m. år 1999 tillförts anslaget för
att finansiera Sveriges årliga bidrag till finansie-
ringen av Miljö och rymdforskningsinstitutet i
Kiruna (MRI) upphör enligt avtal. Resterande
besparing motiveras främst av att forskningsrå-
den, och Högskoleverket genom det s.k. SAFA-
Rl-projektet, förstärkt sin forskningsinforma-
tion. FRN bör också se över sina temaområden
för forskning, med sikte på att minska eller av-
veckla stödet till forskningsområden som inte
längre befinner sig i en initieringsfas och därför
kan söka stöd från andra finansiärer.

Som en del av omfördelningen inom verk-
samhetsområdet föreslår regeringen vidare att
bidraget till Institutet för Framtidsstudier mins-
kas med 1,5 miljoner kronor. Institutet har inte
berörts av tidigare besparingar inom verksam-
hetsområdet. För att underlätta anpassningen till
en lägre anslagsnivå, avser regeringen att under
budgetåret 2000 kompensera institutet för be-
sparingen via det anslagssparande på anslagspos-
ten 9 under anslaget Särskilda utgifter för forsk-
ningsändamål som står till regeringens
förfogande.

Slutligen föreslår regeringen att verksamheten
vid Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
(SPPB) skall inordnas i Stockholms universitets-

bibliotek. Med hänsyn till de samordningsvinster
som kan förväntas genom den nya organisa-
tionen minskas det anslag som förs över till
Stockholms universitet med 1,5 miljoner kronor.

Med början år 2001 upphör stegvis den tem-
porära kostnadsminskning på anslaget för dyrbar
vetenskaplig utrustning som är en följd av den
omläggning av finansieringssystemet som gjor-
des fr.o.m. budgetåret 1998. Nya resurser behö-
ver tillföras anslaget för att bibehålla en oföränd-
rad nivå på stödet till dyrbar vetenskaplig
utrustning. Regeringen avser att utnyttja delar av
den förstärkning av anslagen för forskning och
forskarutbildning som riksdagen beslutade om i
samband med 1999 års vårproposition för att fi-
nansiera återföringar till anslaget.

7.5.6 Ny organisation för verksamheten
vid Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek

Regeringen föreslår i avsnitt 5.4.1 inom verk-
samhetsområdet Universitet och högskolor att
Stockholms universitet skall erhålla resurser för
att överta verksamheten vid Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek (SPPB) och inordna denna
i Stockholms universitetsbibliotek.

SPPB är ett specialbibliotek inom ämnesom-
rådena psykologi, pedagogik och folkbildnings-
forskning och är nationellt ansvarsbibliotek för
dessa ämnesområden.

Kungliga biblioteket (KB) har på regeringens
uppdrag utrett konsekvenserna av en samman-
slagning av SPPB och Stockholms uni-
versitetsbibliotek. KB:s slutsats är att det är fullt
möjligt både att behålla SPPB som en egen myn-
dighet och att inordna verksamheten i Stock-
holms universitetsbibliotek som ett filialbiblio-
tek. KB bedömer dock att det krävs särskilda
insatser för att utveckla samarbetet mellan SPPB,
Stockholms universitetsbibliotek och berörda
institutioner vid universitet om SPPB skall förbli
en egen myndighet. I båda alternativen förutsät-
ter KB att funktionen som ansvarsbibliotek skall
ligga kvar på myndigheten respektive filialbibli-
oteket.

KB:s rapport har remitterats till ett tjugotal
remissinstanser, varav flera lärosäten samt myn-
digheter som Statens Skolverk, Högskoleverket
och Folkbildningsrådet. Av de remissinstanser
som har synpunkter på organisationsfrågan är de
som anser att SPPB bör förbli en egen myn-
dighet ungefär lika många som de som föredrar

222

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att SPPB inordnas i Stockholms universitetsbib-
liotek. En sammanställning av remissvaren finns
tillgänglig på Utbildningsdepartementet.

Regeringens bedömning är att verksamheten
vid SPPB skall inordnas i Stockholms universi-
tetsbibliotek. Ett inordnande av SPPB:s verk-
samhet i Stockholms universitetsbibliotek ger
bättre förutsättningar att vidga samarbetet med
universitetsbiblioteket och med de närliggande
institutionerna för pedagogik och psykologi. Ett
ökat samarbete behövs för att förbättra den lo-
kala servicen samt för att undvika dubbelarbete
och överlappningar vid inköp av litteratur. Det
går inte heller att bortse från de betydande admi-
nistrativa samordningsvinster som beräknas följa
av den nya organisationen. Dessa kan uppskattas
till ca 1,5 miljoner kronor per år.

En viktig fråga i sammanhanget är om funk-
tionen som nationellt ansvarsbibliotek är bero-
ende av om SPPB är en egen myndighet. Som
flera av remissinstanserna understrukit är SPPB
ett väl fungerande ansvarsbibliotek med bety-
dande specialistkunskaper som spelar en viktig
roll för den nationella informationsförsörjningen
inom berörda ämnesområden. Särskilt universi-
teten har framhållit vikten av att biblioteket även
i framtiden kan fungera väl som ansvarsbibliotek
med specialistkompetens.

Regeringen kan konstatera att SPPB i dag är
det enda ansvarsbibliotek som är en egen myn-
dighet. Inom andra ämnesområden utförs denna
funktion av ett universitets- eller högskolebib-
liotek. Ett inordnande av verksamheten vid
SPPB i Stockholms universitetsbibliotek skulle
därmed ansluta till vad som gäller för ansvarsbib-
liotek inom andra ämnen. Detta system har ock-
så utvärderats med gott resultat. KB har i sin
rapport inte lyft fram några faktorer som skulle
kunna hindra att funktionen som nationellt an-
svarsbibliotek för psykologi, pedagogik och
folklivsforskning kan utföras väl inom ramen för
Stockholms universitetsbibliotek.

KB har föreslagit att det förutvarande SPPB
vid ett inordnande i Stockholms universitetsbib-
liotek skulle få en ställning som filialbibliotek
med egen filialchef. Verksamheten föreslås fort-
sätta i nuvarande lokaler för att behålla närheten
till institutionerna för pedagogik och psykologi.

Regeringen vill särskilt understryka betydel-
sen av att den nya organisationen för det psyko-
logisk-pedagogisk biblioteket utformas på ett
sätt som ger det väl fungerande biblioteket goda
förutsättningar att fortsätta utvecklas i rollen
som lokal och nationell resurs för informations-

försörjningen inom sina ämnesområden. Rege-
ringen delar utredarens principiella syn att den
organisatoriska lösning som väljs måste förena
förbättrade möjligheter till lokal samverkan och
administrativ samordning med en relativt själv-
ständig ställning för biblioteket. Det bör dock
överlämnas till Stockholms universitet att avgöra
de närmare formerna för den nya organisationen.

Regeringen bedömer att inordnandet av
SPPB:s verksamhet i Stockholms universitets-
bibliotek i allt väsentligt kan genomföras till den
1 januari 2000. Stockholms universitet kommer
av regeringen att ges i uppdrag att ansvara för
eventuella awecklingsuppgifter efter SPPB:s
upphörande.

Som en följd av den nya organisationen skall
det årliga anslag som tillfaller SPPB föras över till
Stockholms universitet. Det anslag som överförs
till Stockholms universitet skall dock inte mot-
svara hela det nuvarande anslaget för SPPB, ef-
tersom den nya organisationen ger administrati-
va samordningsvinster. Regeringens förslag i
avsnitt 5.4.1 inom verksamhetsområdet Univer-
sitet och högskolor innebär därför att anslaget
till Stockholms universitet permanent ökas med
ca 6,9 miljoner kronor och att 1,5 miljoner kro-
nor dras in som en besparing. För år 2000 före-
slås dock att Stockholms universitet engångsvis
tillförs ytterligare 1,5 miljoner kronor från det
anslagssparande på anslagsposten 9 under ansla-
get D16 Särskilda utgifter för forskningsändamål
som står till regeringens förfogande. Dessa me-
del är avsedda att täcka kostnaderna för verk-
samheten innan samordningsvinsterna nått full
effekt.

7.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

7.7 Bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser

Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden
bör även i fortsättningen ges möjlighet att åtaga
sig mer långsiktigt projektstöd. Regeringen före-
slår därför att riksdagen skall bemyndiga rege-
ringen att under år 2000 fatta beslut om stöd till

223

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskning som finansieras under verksamhets-
området Nationella och internationella forsk-
ningsresurser som innebär åtaganden enligt föl-
jande tabell.

224

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7,2 B emyndiganden

Tusental kronor

1998
utfall

1999

prognos

2000
beräknat

2001

beräknat

2002 -
beräknat

D1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
Utestående förpliktelser vid årets början	51 246	55 000	65 654
Nya förpliktelser	55 000	70 000	69 000
Infriade förpliktelser*	51 246	59 346	55 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	55 000	65 654	79 654
Erhål I en/f ö reslage n bemynd iganderam	165 000	165 000	80 000
D3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrädet: Forskning
Utestående förpliktelser vid årets början	290 768	224 471	228 960
Nya förpliktelser	91 274	117 284	119 630
Infriade förpliktelser*	157 571	112 795	115 051
Utestående förpliktelser vid årets slut	224 471	228 960	233 539
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam	381 000	381 000	245 000

D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning

Utestående förpliktelser vid årets början	299 741	402 177	487 674
Nya förpliktelser	292 889	281 966	290 000
Infriade förpliktelser*	190 453	196 469	276 377
Utestående förpliktelser vid årets slut	402 177	487 674	501 297
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	614 000	614 000	502 000
D7 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning
Utestående förpliktelser vid årets början	444 602	470 540	750 000
Nya förpliktelser	343 468	602 532	550 000
Infriade förpliktelser*	317 530	323 072	520 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	470 540	750 000	780 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	1 313 000	1 313 000	780 000
D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning
Utestående förpliktelser vid årets början	177 455	139 673	262 820
Nya förpliktelser	94 101	220 164	165 727
Infriade förpliktelser*	131 883	97 017	162 530
Utestående förpliktelser vid årets slut	139 673	262 820	266 017
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	440 000	440 000	280 000
017 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
Utestående förpliktelser vid årets början	173 900	108 900	122 400
Nya förpliktelser	60	103 500	103 500
Infriade förpliktelser*	65 000	90 000	72 500
Utestående förpliktelser vid årets slut	108 900	122 400	153 400
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam	162 000	162 000	162 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

225

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.8 Anslag

Dl Forskningsrådsnämnden:

Forskning och
forskningsinformation

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		90 125	Anslags- sparande	10 071
1998	Utfall	90 125	Anslags- sparande	10 071
1999	Anslag	90 585	Utgifts- prognos	88 452
2000	Förslag	81 353
2001	Beräknat	82 680 1
2002	Beräknat	84 087 2

1 Motsvarar 81 353 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 81 353 tkr i 2000 års prisnivå.

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall ta initiativ
till och stödja vetenskapligt betydelsefull forsk-
ning främst inom områden som är angelägna ur
samhällets synpunkt. Nämnden skall härvid be-
akta behovet av tvär- och mångvetenskaplig
forskning. FRN skall främja jämställdhet mellan
kvinnor och män, verka för att information om
forskning sprids samt samverka med andra myn-
digheter och organ inom forskningens område.
FRN fördelar också särskilda medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Sedan år 1996 har FRN också ansvar för Mil-
jö- och rymdforskningsinstitutet (MRI) i Kiru-
na. MRI finansieras dels av EU:s strukturfonder
för mål 6-området, dels av nationella medel från
bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Utbild-
ningsdepartementet, Miljödepartementet och Ki-
runa kommun. MRJ:s verksamhet omfattar kli-
matforskning, atmosfärforskning, samhällsgeo-
grafisk miljöforskning och ett miljödatacentrum.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande om 10
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbe-
lastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 12 miljoner kronor. An-
slagssparandet består i huvudsak av intecknade
medel för forskningsprojekt som är beslutade
men ännu ej utbetalda. Detta är en konsekvens
av att forskningsprojekt är långsiktiga och
sträcker sig över flera budgetår.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med
960 000 kronor. Regeringen avser att kompense-
ra neddragningen genom att myndigheten får
disponera anslagssparande med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag till anslag för budgetåret
2000 innebär att anslaget Dl minskas med
10 miljoner kronor. Skälen för detta har beskri-
vits ovan.

FRN har under år 1998 slutfört sitt regerings-
uppdrag kring forskning om amalgam och oral
galvanism m.m. Uppdraget genomfördes i sam-
arbete med MFR och rapporterades till regering-
en i mars 1998. FRN har också i uppdrag att ut-
arbeta ett samordnat program för
konsumentforskning. Tre kunskapssamman-
ställningar kring barn i konsumtionssamhället,
produktsäkerhet och livsmedelsforskning är nu
tryckta eller under tryckning. Vidare har FRN på
regeringens uppdrag startat ett forskningspro-
gram kring landsbygdens utveckling. Program-
met har utarbetats tillsammans med Skogs- och
jordbrukets forskningsråd, Glesbygdsverket och
Institutet för regional forskning. FRN och andra
forskningsfinansiärer har till programmet beviljat
totalt 9 miljoner kronor för åren 1998 och 1999.

Verksamheten vid MRI i Kiruna är nu etable-
rad och institutets prestationer ligger generellt
sett över eller inom ramarna för vad som avtalats.
Antalet vetenskapliga publiceringar är emellertid
något lägre än förväntat inom vissa projekt.
Detta beror på att flera projekt startade senare än
beräknat och att publicering av vetenskapliga ar-
tiklar tar relativt lång tid. Under åren 1999 och
2000 förväntas en ökning av antalet publicering-
ar. Institutet har intensifierat sitt arbete med att
finna former för att utveckla verksamheten i Ki-
runa när MRI:s första avtalsperiod avslutas efter
år 2000.

D2 Forskningsrådsnämnden:
Förvaltning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		19 636	Anslags- sparande	2 885
1998	Utfall	19 636	Anslags- sparande	2 885
1999	Anslag	22 200	Utgifts- prognos	24 000
2000	Förslag	25 008
2001	Beräknat	25 424 1
2002	Beräknat	25 864 2

1 Motsvarar 25 008 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 25 008 tkr i 2000 års prisnivå.

226

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om
2,9 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbe-
lastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 1,1 miljoner kronor. An-
slagssparandet kommer främst att utnyttjas för
att täcka hyresökningar som är en följd av att hy-
resavtalet har omförhandlats.

Regeringens överväganden

D3 Humanistisk-
samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning

Anslagsutveckling

Tusental kronor		215 910	Anslags- sparande	55 942
1998	Utfall	215 910	Anslags- sparande	55 942
1999	Anslag	206 546	Utgifts- prognos	249 937
2000	Förslag	208 467
2001	Beräknat	211 866 1
2002	Beräknat	215 472 2

1 Motsvarar 208 467 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 208 467 tkr i 2000 års prisnivå.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet (HSFR) skall främja och stödja vetenskap-
ligt betydelsefull forskning, främja jämställdhet
mellan kvinnor och män, verka för att informa-
tion om forskning sprids samt samverka med
andra myndigheter och organ inom forskningens
område.

HSFR är svensk huvudman för samverkan
med Europeiska universitetsinstitutet i Florens
(European University Institute, EUI). Institu-
tets verksamhet omfattar forskning och forskar-
utbildning inom humaniora, rättsvetenskap och
vissa samhällsvetenskaper. Rådet fördelar stipen-
dier till svenska studerande som genomför hela
eller delar av sin forskarutbildning vid EUI.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande om 56
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-

ningen under innevarande budgetår visar ett an-
slagssparande om 12,5 miljoner kronor. Anslags-
sparandet består i huvudsak av intecknade medel
för forskningsprojekt som är beslutade men än-
nu ej utbetalda. Detta är en konsekvens av att
forskningsprojekt är långsiktiga och sträcker sig
över flera budgetår.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med 9
miljoner kronor. Regeringen avser att kompen-
sera neddragningen genom att myndigheten får
disponera anslagssparande med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området. Särskilt kan framhållas att rådet ge-
nomfört utvärderingar av ämnena kulturgeografi
och litteraturvetenskap, att rådet finansierar sär-
skilda tjänster i jämställdhetsforskning samt att
informationsinsatserna förstärkts genom att en
informatör anställts.

Rådet driver på regeringens uppdrag särskilda
forskningsprogram kring arbetsmarknadsforsk-
ning, byggforskning, forskning om offentlig
sektor, kriminalvetenskaplig forskning, forsk-
ning kring militär underrättelse- och säkerhets-
tjänst samt ungdomsforskning. Flera av dessa
program utvärderas under år 1999. Utvärdering-
arna kommer att utgöra ett underlag till den
forskningspolitiska propositionen.

HSFR fick för ett par år sedan regeringens
uppdrag att stimulera och stödja forskning om
kooperation. Uppdraget vidgades år 1998 till att
även gälla folkrörelseforskning. Rådet har under
år 1998 bl.a. anordnat ett seminarium kring ko-
operation med forskare från samtliga universitet.
Våren 1999 genomfördes ett symposium för att
stimulera projekt inom ett antal utvalda teman.

Regeringen tillkännagav i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition (prop. 1998/99:100) sin avsikt
att inom ramen för utgiftsområdet avsätta
3 miljoner kronor till Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet för att fi-
nansiera forskning om kommunismen, särskilt
med inriktning mot kommunistiska regimers
brott mot mänskliga rättigheter. Under budget-
året 2000 kommer dessa medel att tillföras
HSFR från det anslagssparande som står till re-
geringens förfogande på anslaget D16 Särskilda
utgifter för forskningsändamål, anslagsposten 9.

227

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Forskningsinsatsen har tidigare varit föremål för
överläggningar mellan partiledarna.

D5 Medicinska forskningsrådet:
Forskning

D4 Humanistisk-samhällsveten-
skapliga forskningsrådet:
Förvaltning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor		10 621	Anslags- sparande	1 924
1998	Utfall	10 621	Anslags- sparande	1 924
1999	Anslag	10 777	Utgifts- prognos	12 600
2000	Förslag	14 655
2001	Beräknat	14 883 1
2002	Beräknat	15 123 2

1 Motsvarar 14 655 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 14 655 tkr i 2000 års prisnivå.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		334 374	Anslags- sparande	32 175
1998	Utfall	334 374	Anslags- sparande	32 175
1999	Anslag	336 658	Utgifts- prognos	362 114
2000	Förslag	339 342
2001	Beräknat	344 875 1
2002	Beräknat	350 745 2

1 Motsvarar 339 342 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 339 342 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om 1,9
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar ett an-
slagssparande om 100 000 kronor. Anslagsspa-
randet kommer främst att utnyttjas för att täcka
hyresökningar som är en följd av att hyresavtalet
har omförhandlats.

Regeringens överväganden

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premiema för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 3 817 000 kronor.

Medicinska forskningsrådet (MFR) skall främja
och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning,
främja jämställdhet mellan kvinnor och män,
verka för att information om forskning sprids
samt samverka med andra myndigheter och or-
gan inom forskningens område.

MFR fördelar resurser för medicinsk forsk-
ning, inklusive de farmaceutiska, odontologiska
och veterinärmedicinska områdena. De tre
största målområdena är i tur och ordning nerv-
systemet och dess sjukdomar, mikrobiologi och
infektionssjukdomar samt hjärtat, kärlsystemet
och dess sjukdomar.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande om 32
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbe-
lastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 6,7 miljoner kronor. An-
slagssparandet består i huvudsak av intecknade
medel för forskningsprojekt som är beslutade
men ännu ej utbetalda. Detta är en konsekvens
av att forskningsprojekt är långsiktiga och
sträcker sig över flera budgetår.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området. Särskilt kan framhållas att rådet ge-
nomfört en utvärdering av svensk
hjärt/kärlforskning, att antalet bidrag till yngre
forskare ökat med 20 % och att rådets priorite-
ringskommittéer omstrukturerats för att under-
lätta bedömningen av nya interdisciplinära
forskningsområden.

MFR har också, enligt uppdrag i reglerings-
brevet, i årsredovisningen för år 1998 redovisat
sitt stöd till forskning om reumatiska sjukdomar.
MFR har sedan slutet av 1970-talet arbetat med

228

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppbyggnaden av reumatologisk forskning.
Forskningsområdet är i dag väletablerat på alla
universitetssjukhus och håller hög internationell
standard. MFR har särskilt uppmärksammat
forskningen om reumatiska sjukdomar i sin po-
pulärvetenskapliga verksamhet.

D7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning

D6 Medicinska forskningsrådet:
Förvaltning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		749 031	Anslags- sparande	44 574
1998	Utfall	749 031	Anslags- sparande	44 574
1999	Anslag	722 029	Utgifts- prognos	741 800
2000	Förslag	747 544
2001	Beräknat	759 733 1
2002	Beräknat	772 663 2

1 Motsvarar 747 544 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 747 544 tkr i 2000 års prisnivå.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		9 924	Anslags- sparande	3 708
1998	Utfall	9 924	Anslags- sparande	3 708
1999	Anslag	10 336	Utgifts- prognos	11 651
2000	Förslag	11 822
2001	Beräknat	12 010 1
2002	Beräknat	12 208 2

1 Motsvarar 11 822 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 822 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om 3,7
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar ett an-
slagssparande om 2,4 miljoner kronor. Anslags-
sparandet kommer främst att utnyttjas för att
täcka hyresökningar som är en följd av att hy-
resavtalet har omförhandlats.

Regeringens överväganden

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) skall
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull
forskning, främja jämställdhet mellan kvinnor
och män, verka för att information om forskning
sprids samt samverka med andra myndigheter
och organ inom forskningens område.

NFR fördelar medel till forskning inom om-
rådena biologi, fysik, geovetenskaper, kemi och
matematik. Rådet ansvarar också för driftanslag
till vissa nationella forskningsanläggningar inom
det naturvetenskapliga området samt finansierar
statens bidrag till forskningsreaktorerna i
Studsvik.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 45 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar ett anslagssparande om 25
miljoner kronor. Anslagssparandet består i hu-
vudsak av intecknade medel för forsknings-
projekt som är beslutade men ännu ej utbetalda.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området. Särskilt kan framhållas att rådet låtit ut-
värdera sina egna arbetsformer, att två nya råds-
professurer inrättats i biogeosfärsdynamik re-
spektive teoretisk magnetism och att rådet aktivt
arbetat för att förbättra forskningsinforma-
tionen.

Regeringens budgetförslag innebär som tidi-
gare beskrivits att anslaget D7 ökas med 19 mil-
joner kronor för att göra det möjligt för NFR att
inom ramen för det egna anslaget hantera kost-
naderna för internationellt forskningssamarbete.
Den sammantagna effekten av det höjda anslaget
och den borttagna kompensationen via anslags-
sparande innebär dock att NFR även i fortsätt-

229

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningen noggrant bör pröva avvägningen mellan
internationellt forskningssamarbete och stöd till
nationell forskning.

D9 Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning

D8 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor		18 577	Anslags- sparande	1 021
1998	Utfall	18 577	Anslags- sparande	1 021
1999	Anslag	20 656	Utgifts- prognos	21 300
2000	Förslag	21 891
2001	Beräknat	22 231 1
2002	Beräknat	22 587 2

1 Motsvarar 21 891 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 21 891 tkr i 2000 års prisnivå.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		239 440	Anslags- sparande	32 650
1998	Utfall	239 440	Anslags- sparande	32 650
1999	Anslag	241 402	Utgifts- prognos	257 773
2000	Förslag	243 647
2001	Beräknat	247 620 1
2002	Beräknat	251 834 2

1 Motsvarar 243 647 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 243 647 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om 1 mil-
jon kronor. Prognosen för anslagsbelastningen
under innevarande budgetår visar ett anslagsspa-
rande om 400 000 kronor. Anslagssparandet
kommer främst att utnyttjas för att täcka hy-
resökningar som är en följd av att hyresavtalet
har omförhandlats.

Regeringens överväganden

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR)
skall främja och stödja vetenskapligt betydelse-
full forskning, främja jämställdhet mellan kvin-
nor och män, verka för att information om
forskning sprids samt samverka med andra myn-
digheter och organ inom forskningens område.

TFR fördelar medel till forskning inom sex
teknikområden: kemiteknik, bioteknik, infor-
mationsteknik, teknisk fysik/teknisk material-
vetenskap, teknisk mekanik och tvärvetenskap
samt medicinsk teknik och instrumentut-
veckling.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 33 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar ett anslagssparande om 16
miljoner kronor. Anslagssparandet består i hu-
vudsak av intecknade medel för forskningspro-
jekt som är beslutade men ännu ej utbetalda.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med 5
miljoner kronor. Regeringen avser att kompen-
sera neddragningen genom att myndigheten får
disponera anslagssparande med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området. Särskilt kan framhållas att rådet gör en
årlig verksamhetsuppföljning via enkät till for-
skargrupperna, att en särskild stödform, raman-
slag, utnyttjas för strategiskt stöd till starka for-
skargrupper och att en informationssekreterare
anställts under år 1998.

230

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

D10 Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning

1 Anslagsförteckning 1
Tusental kronor		5 433	Anslags- sparande	11 502
1998	Utfall	5 433	Anslags- sparande	11 502
1999	Anslag	8 415	Utgifts- prognos	11 150
2000	Förslag	8 784
2001	Beräknat	8 921 1
2002	Beräknat	9 065 2

1 Motsvarar 8 784 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 784 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande om 11,5
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar ett an-
slagssparande om 8,8 miljoner kronor. Anslags-
sparandet kommer främst att utnyttjas för att
täcka hyresökningar som är en följd av att hy-
resavtalet har omförhandlats.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med
3 505 000 kronor. Regeringen avser att kompen-
sera neddragningen genom att myndigheten får
disponera anslagssparande med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för frågor som gäller den svenska rymd- och
fjärrranalysverksamheten, särskilt för forskning
och utveckling. Rymdstyrelsens övergripande
mål är att bidra till utvecklingen av svensk
rymdforskning och näringsverksamhet till hög-
sta internationella nivå. Från anslaget betalas
kostnader för grundforskning inom Rymdstyrel-
sens verksamhetsområde. Huvuddelen av ansla-
get används för internationell rymdforskning in-
om European Space Agency, ESA.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 7 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under inne-
varande budgetår visar inget anslagssparande.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området.

Regeringens budgetförslag innebär som tidi-
gare beskrivits att anslaget Dll ökas med 19
miljoner kronor för att göra det möjligt för
Rymdstyrelsen att inom ramen för det egna an-
slaget hantera kostnaderna för internationellt
forskningssamarbete. Den sammantagna effek-
ten av det höjda anslaget och den borttagna
kompensationen via anslagssparande innebär
dock att Rymdstyrelsen även i fortsättningen
noggrannt bör pröva avvägningen mellan inter-
nationellt forskningssamarbete och stöd till na-
tionell forskning.

D12 Kungl. biblioteket

Dll Rymdforskning

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		112 130	Anslags- sparande	7 000
1998	Utfall	112 130	Anslags- sparande	7 000
1999	Anslag	121 446	Utgifts- prognos	128 446
2000	Förslag	142 075
2001	Beräknat	144 392 1
2002	Beräknat	146 849 2

1 Motsvarar 142 075 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 142 075 tkr i 2000 års prisnivå.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		227 274	Anslags- sparande	27 604
1998	Utfall	227 274	Anslags- sparande	27 604
1999	Anslag	196 145	Utgifts- prognos	223 549
2000	Förslag	200 811
2001	Beräknat	204 117 1
2002	Beräknat	207 614 2

1 Motsvarar 200 811 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 200 811 tkr i 2000 års prisnivå.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbib-
liotek. KB skall främja svensk informationsför-
sörjning genom att samla, bevara och tillhanda-
hålla det svenska trycket och förvärva utländsk

231

PROP, 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

litteratur, framställa nationalbibliografiska pro-
dukter samt stödja svenskt biblioteksväsende
med centrala insatser. Inom KB:s område finns
Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 28 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen för inne-
varande budgetår visar ett anslagssparande om
200 000 kronor.

KB har under år 1998 använt det från tidigare
år uppkomna anslagssparandet till åtgärder för
att främja nationell bibliotekspolitik. Som exem-
pel kan nämnas ett projekt av särskilt kulturhis-
toriskt värde som rör en nationell bevarandeplan
för svenska biblioteks äldre samlingar på papper.
Digitalisering av särskilt ömtåligt material och
insamlande och lagring av elektroniska doku-
ment har varit andra viktiga projekt.

Regeringens överväganden

KB har från sitt anslagssparande finansierat
projektet Kulturarw3, vars mål är att utarbeta och
pröva nya metoder att samla, bevara och tillhan-
dahålla svenska elektroniska dokument. Anslags-
sparandet har också utnyttjats för att subventio-
nerna kostnaderna för de licensavtal avseende
referens- och fulltextdatabaser till högskolorna
som KB upphandlat centralt.

KB har fr.o.m. år 2000 inte tillräckliga resurser
för ovanstående verksamheter. Regeringen be-
dömer att båda verksamheterna är angelägna och
avser att som ett engångsbelopp tillföra KB
17 miljoner kronor att utnyttjas för dels projek-
tet Kulturarw3, dels fortsatt subventionering av
licensavtal och kostnader förbundna med denna
verksamhet. Medlen tas från det anslagssparande
på anslagsposten 9 under anslaget D16 Särskilda
utgifter för forskningsändamål som står till rege-
ringens förfogande.

Regeringen avser också att låta utreda frågor
som rör förutsättningar, uppbyggnad och finan-
siering av ett eventuellt svenskt s.k. elektroniskt
forskningsbibliotek.

Ett av biblioteken inom ansvarsbibliotekssys-
temet, biblioteket för kvinno-, mans- och ge-
nusforskning vid Göteborgs universitetsbiblio-
tek, har fr.o.m. budgetåret 1997 tillförts

500 000 kronor per år från KB:s anslag för upp-
byggnad av sin ansvarsbiblioteksfunktion. Rege-
ringen anser att medel av denna storlek bör till-
delas även budgetåret 2000.

D13 Institutet för rymdfysik

Amslagsutveckling

Tusental kronor		37 941	Anslags- sparande	8 270
1998	Utfall	37 941	Anslags- sparande	8 270
1999	Anslag	38 056	Utgifts- prognos	41 276
2000	Förslag	41 145
2001	Beräknat	41 788 1
2002	Beräknat	42 463 2

1 Motsvarar 41 145 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar41145 tkr i 2000 års prisnivå.

Institutet för rymdfysik (IRF) har i uppgift att
bedriva och främja forskning, utbildning, ut-
vecklingsarbete samt mät- och registreringsverk-
samhet främst inom området rymdfysik. Vidare
skall IRF inom sitt verksamhetsområde medver-
ka vid forskarutbildning som anordnas vid bl.a.
universiteten i Uppsala och Umeå. IRF är även
värd för ett av de fyra forskningsprogram inom
Miljö- och rymdforskningsinstitutet (MRI), som
delvis finansieras från EU:s strukturfonder.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 8,3 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar ett anslagssparande om 5
miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området.

232

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

D14 Polarforskningssekretariatet

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		16 246	Anslags- sparande	19 415
1998	Utfall	16 246	Anslags- sparande	19 415
1999	Anslag	22 670	Utgifts- prognos	39 530
2000	Förslag	22 836
2001	Beräknat	23 242 1
2002	Beräknat	23 676 2

1 Motsvarar 22 836 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 22 836 tkr i 2000 års prisnivå.

Dl5 Rådet för forsknings och
utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU

lAnslagsutveckling \|
Tusental kronor		10 989	Anslags- sparande	1 812
1998	Utfall	10 989	Anslags- sparande	1 812
1999	Anslag	11 556	Utgifts- prognos	12 888
2000	Förslag	11 994
2001	Beräknat	12 190 1
2002	Beräknat	12 396 2

1 Motsvarar 11 994 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 994 tkr i 2000 års prisnivå.

Polarforskningssekretariatets uppgift är att
främja och samordna svensk polarforskning på
hög internationell nivå. Sekretariatet planerar och
genomför expeditioner till polarområdena. Po-
larforskningssekretariatet är även tillståndsmyn-
dighet för svenskars vistelse och verksamhet i
Antarktis.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande om 19
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbe-
lastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 2,5 miljoner kronor. Verk-
samheten präglas av en mycket ojämn kostnads-
fördelning över tiden till följd av stor belastning
vid genomförande av expeditioner.

Rådets övergripande mål är att svara för samord-
ning inom landet av det samarbete mellan Sveri-
ge och EU som avser forskning och teknisk ut-
veckling. Rådet skall vara ett nationellt kon-
taktorgan för samarbetet.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar ett anslagssparande om 1,8
miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar ett an-
slagssparande om 500 000 kronor. Anslagsspa-
randet kommer främst att utnyttjas för att täcka
hyresökningar som är en följd av att hyresavtalet
har omförhandlats.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning av verksamhetens re-
sultat framgår av inledningen till verksamhets-
området.

233

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Dl6 Särskilda utgifter för

forskningsändamål

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		155 287	Anslags- sparande	166 368
1998	Utfall	155 287	Anslags- sparande	166 368
1999	Anslag	86 516	Utgifts- prognos	180 491
2000	Förslag	123 904
2001	Beräknat	81 693 1
2002	Beräknat	67 740 2

1 Motsvarar 80 183 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 65 183 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet
och vissa särskilda utgifter för forskningsända-
mål. Anslaget avser att finansiera följande verk-
samheter:

1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien

2. Bidrag till Svenska institutet i Rom

3. Bidrag till Svenska institutet i Aten

4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i
Istanbul

5. Bidrag till Nämnden för svensk-
amerikanskt forskarutbyte, Fulbrightkom-
missionen

6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier

7. Bidrag till IMEGO AB

8. Bidrag till EISCAT

9. Till regeringens förfogande

Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att
främja vetenskaperna, företrädesvis i matematik
och naturvetenskap.

Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul
är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga in-
stitutioner med forskning och undervisning som
huvuduppgifter. De skall främja svensk forsk-
ning, främst inom de klassiska vetenskaperna,
men också inom andra vetenskapsområden.

Fulbrightkommissionen etablerades år 1952.
Dess verksamhet innebär huvudsakligen utdel-
ning av stipendier.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse
med uppgift att bedriva framtidsstudier, långsik-
tig analys och därmed sammanhängande verk-
samhet.

IMEGO AB är ett helägt statligt aktiebolag
som inrymmer verksamheten vid ett tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg med inriktning
mot mikroelektronikbaserade system.

European Incoherent Scatter Facility
(EISCAT) är ett stort radarsystem som utnyttjas
för bl.a. jonosfärstudier. Huvudkontoret ligger i
Kiruna och Sverige finansierar utgifter för tull
och mervärdesskatt på varor och tjänster för
verksamheten.

Anslagsposten 9 avser bl.a. utgifter för särskil-
da undersökningar och insatser inom FoU-
området samt vissa utgifter för europeisk forsk-
ningssamverkan. Posten avser även vissa extra-
ordinära utgifter för verksamhet inom forsk-
ningsområdet. Under anslagsposten beräknas vi-
dare medel för tjänster för forskning med ett ge-
nusperspektiv. När tjänsterna är tillsatta kommer
medlen att ställas till berörda högskolors dispo-
sition.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 166 miljoner kro-
nor. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar ett anslagssparande
om 72 miljoner kronor. Anslagssparandet avses i
huvudsak användas för att finansiera åtaganden i
samband med bidragen till internationella forsk-
ningsorganisationer samt vissa insatser inom
FoU-området. Under budgetåret 2000 kommer
3 miljoner kronor av anslagssparandet att tillfö-
ras HSFR för att finansiera den forskning om
kommunismen, särskilt med inriktning mot
kommunistiska regimers brott mot mänskliga
rättigheter, som regeringen tillkännagav i 1999
års ekonomiska vårproposition.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag till omfördelningar innebär
att anslaget D16 minskas med 27 miljoner kro-
nor som en följd av att bidraget till Svenska In-
stitutet upphör och bidraget till Institutet för
Framtidsstudier minskar. För budgetåret 1999
föranledde prognoserna för utgiftsutvecklingen
mot anslaget en tillfällig minskning av anslaget.
Under budgetåret 2000 återförs 62 miljoner kro-
nor till anslaget, varav 40 miljoner är en varaktig
återföring till anslaget och 22 miljoner kronor är
ett engångsbelopp.

Det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg,
IMEGO AB, bildades av staten år 1998 och to-
talt 100 miljoner kronor avsattes därvid för in-
vesteringar och vissa initiala driftkostnader
(prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet.
1997/98:UbU17, rskr. 1997/98:271). Regeringen

234

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beräknar nu ett driftbidrag för IMEGO AB om
15 miljoner kronor för år 2000. Inför budgetåret
2001 avser regeringen att närmare utvärdera
verksamhetens utveckling och fortsatta resurs-
behov.

Regeringen planerar att fördela anslaget enligt
följande:

Tusental kronor

1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien	30 468
2. Bidrag till Svenska institutet i Rom	7 884
3. Bidrag till Svenska institutet i Aten	2 654
4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul	1 869
5. Bidrag till Nämnden för svenskamerikanskt forskarutbyte, Fulbrightkommissionen	2 751
6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier	10 875
7. IMEGO AB	15 000
8. EISCAT	1 470
9. Till regeringens förfogande	50 933

D17 Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning

Bidrag till finansiering av dyrbar vetenskaplig ut-
rustning fördelas av Forskningsrådsnämnden
(FRN).

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 38 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar ett anslagssparande om 12
miljoner kronor. Anslagssparandet är en följd av
förskjutningar i investeringsverksamheten i sam-
band med omläggningen av finansie-
ringssystemet.

Regeringens överväganden

Fr.o.m. budgetåret 1998 ger FRN inte bidrag till
själva investeringskostnaden för beviljad utrust-
ning. I stället betalar FRN räntor och amorte-
ringar på de lån som mottagande universitet och
högskolor tar i Riksgäldskontoret för att finansi-
era utrustningen.

Inför beslut om fördelning av bidrag samråder
FRN med forskningsråd, fonder och stiftelser
som t.ex. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
och berörda lärosäten. Huvuddelen av ansök-
ningar och beviljade bidrag avser utrustning och
anläggningar för teknisk och naturvetenskaplig
forskning.

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	62 368	Anslags- sparande	38 383
1999	Anslag	64 130	Utgifts- prognos	90 000
2000	Förslag	64 726
2001	Beräknat	87 468 1
2002	Beräknat	104 461 1

1 Motsvarar 86 065 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 101 065 tkr i 2000 års prisnivå.

235

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Gemensamma ändamål

8.1 Omfattning

Under verksamhetsområdet finns två anslag till
gemensamma ändamål för utbildning och forsk-
ning. Det är medel för dels Sveriges medlemskap
i Unesco, dels utvecklingsarbete m.m. inom Ut-
bildningsdepartementets område.

ner ledda av ministrar eller statssekreterare från
mer än 135 länder deltog och nästan 40 olika se-
minarier anordnades. Konferensen antog en
handlingsplan som utgör grund för Unescos vi-
dare arbete.

8.4 Anslag

8.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Tusental kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

42 722

56 121

79 000

60 434

60 5922

54 7813

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Motsvarar 59 434 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 52 634 tkr i 2000 års prisnivå.

8.3 Resultatbedömning

Svenska Unescorådet har under budgetåret 1998
tillsammans med andra organisationer och myn-
digheter arbetat med en rad projekt i linje med
Unescos program och informerat om Unescos
verksamhet.

Medlen under anslaget Utvecklingsarbete in-
om Utbildningsdepartementets område m.m.
har under budgetåret 1998 i första hand använts
till att under våren 1998 anordna Unescos kul-
turpolitiska konferens, The Power of Culture, i
Stockholm. Svenska Unescorådet ansvarade för
planering och genomförande av konferensen vil-
ken samlade mer än 2 000 deltagare. Delegatio-

El Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m.

lAnslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		36 365	Anslags- sparande	6 197
1998	Utfall	36 365	Anslags- sparande	6 197
1999	Anslag	37162	Utgifts- prognos	40 000
2000	Förslag	37 629
2001	Beräknat	38 373 '
2002	Beräknat	39 185 '

' Motsvarar 37 629 tkr i 2000 års prisnivå.

Den stora delen av anslaget avser medlemsavgif-
ten till Unesco. En mindre del avser medlemsav-
gifter till konventionen om världens natur- och
kulturarv och det internationella centret för kon-
servering i Rom (ICCROM). Avgiften till
Unesco som utgör mer än 90% av anslaget beta-
las, dels i franska franc, dels i dollar. Det innebär
att anslaget påverkas av valutaförändringar. För-
utom avgifterna till Unesco och konventionerna
ingår även medel för kostnader för Svenska
Unescorådet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande om 6,2 miljoner kronor,
vilket uppstod p.g.a. nedsättning av avgiften till
Unesco i enlighet med Unescos plan för att

237

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

främja tidig inbetalning av årsavgiften. I tilläggs-
budget för hösten 1997 fördes ett belopp om 10
miljoner kronor på anslaget för att disponeras av
Svenska Unescorådet för genomförande av
Unescos kulturkonferens i Stockholm våren
1998. Huvuddelen av dessa medel har använts
under 1998 till kulturkonferensen och det åter-
stående beloppet har finansierat den kommitté
som förberett Sveriges deltagande i Unescos ve-
tenskapskonferens i Budapest sommaren 1999.
Kommittén genomför även flera mindre semina-
rier, möten och konferenser under 1999.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med 3,3
miljoner kronor. Regeringen avser att kompen-
sera neddragningen genom att myndigheten får
disponera anslagssparandet med motsvarande
belopp.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen bedömer att medlen använts på ett
effektivt sätt och i enlighet med Svenska
Unescorådets uppgifter.

Slutsatser

För budgetåret 2000 beräknas anslaget till
37 629 000 kronor. Ökningen av anslaget är re-
laterad till prisutvecklingen. Årsavgiften till
Unesco för år 1999 fastställdes vid Unescos ge-
neralkonferens hösten 1997. Årsavgiften för år
2000 och 2001 beslutas vid generalkonferensen
hösten 1999. För år 2002 beslutas årsavgiften
först vid generalkonferensen år 2001.

E2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets
område m.m.

lAnslagsutveckling 1
Tusental kronor		6 357	Anslags- sparande	31 909
1998	Utfall	6 357	Anslags- sparande	31 909
1999	Anslag	18 959 1	Utgifts- prognos	39 000
2000	Förslag	22 805
2001	Beräknat	22 219 2
2002	Beräknat	15 596 3

1 Anslaget minskades med 1 miljoner kronor i tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 21 805 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 15 005 tkr i 2000 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget avser utveck-
lingen av system som skall leda till effektivise-
ringar och kostnadsminskningar i myndigheter-
nas verksamhet eller av system som ger ökad
tillgång till information nationellt och interna-
tionellt samt viss övergripande statistik. Anslaget
kan även tas i anspråk för vissa andra myndig-
hetsövergripande verksamheter av tillfällig art. I
nu gällande ansvarsfördelning för officiell statis-
tik inom Utbildningsdepartementets område fi-
nansieras den officiella skolstatistiken via anslag
till Skolverket och högskolestatistiken via anslag
till Högskoleverket. Den statistik som gäller ut-
bildningsväsendet som helhet finansieras via an-
slag till Statistiska Centralbyrån (SCB). Från
detta anslag finansieras särskilda översiktspubli-
kationer och gemensam utbildningsstatistik samt
annan internationell jämförande statistik. Fr o m
1998 delfinansieras SCB:s verksamhet med lång-
siktiga prognoser och analyser vad gäller utbild-
ning och arbetsmarknad från detta anslag. Statis-
tiska Centralbyrån gör under år 1999 en
undersökning av invandrares utbildning, vilken
finansieras från detta anslag. Under 1999 har an-
slaget minskats med 1 miljoner kronor för delfi-
nansiering av SCB:s arbete med uppbyggnad av
ett yrkesregister (prop. 1998/99:100, FiU
1998/99:27, rskr 19898/99:249).

Vidare finns under anslaget särskilda medel
avsatta för barnomsorgsundersökningar.

En jämförelse mellan budget och utfall år
1998 visar ett anslagssparande om 31,9 miljoner
kronor. Prognosen för anslagsbelastningen inne-
varande budgetår har beräknats till 39 miljoner
kronor vilket innebär ett utgånde anslagssparan-
de om 11,9 miljoner kronor vid årets slut. Hu-
vuddelen av anslaget är anvisat till verksamheter

238

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av tillfällig art eller projekt och där behoven
uppstår löpande under året. Det innebär att an-
slagsbelastningen varierar kraftigt från ett bud-
getår till ett annat.

På tilläggsbudget i denna proposition föreslås
att anslaget för budgetåret 1999 minskas med

12,8 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Medlen under anslaget har under budgetåret
1998 samt början av år 1999 använts till olika
projekt av myndighetsövergripande art inom ut-
bildningsområdet samt utveckling av informa-
tionssystem. Från anslaget finansieras viss statis-
tik vid Statistiska Centralbyrån. Det gäller vissa
statistiska översiktspublikationer. År 1998 ut-
kom Utbildningsstatistisk årsbok som kommer
vart tredje år. Tabellbilagan kommer att komma
ut varje år, dvs även under 1999. Fickskolan
kommer vartannat år på svenska (1998) och vart-
annat år på engelska (1999). Dessutom utkom-
mer den med större intervall på tyska och frans-
ka. Med början 1998 delfinansieras SCBs
verksamhet med långsiktiga analyser och pro-
gnoser från detta anslag, vars regleringsbrev styr
verksamheten. I januari 1999 utkom Trender och
prognoser 1998. Inom prognosinstitutet pågår en
intensiv analysverksamhet som nu också be-
handlar utvecklingen på litet kortare sikt. För
1998 anvisades medel från detta anslag för an-
passning av svensk utbildningsnomenklatur till
ISCED (International standard classification of
education, UNESCO har svarat för arbetet).
Arbetet beräknas vara slutfört inom kort.

Under innevarande budgetåret har ytterligare
medel avsatts till det IT-baserade forskningsin-
formationssystemet Safari som Högskoleverket
ansvarar för. Vidare har medel anvisats till Sta-
tens skolverk för en undersökning om förskole-
verksamhet och barnomsorg. Under innevarande
budgetår avses medel fördelas till ett projekt som
gäller det nordiska universitetsdatanät. Vidare
kommer 10 miljoner kronor att avsättas för vida-
reutveckling av antagningssystemet som Verket
för högskoleservice ansvarar för.

För 1999 minskades detta anslag med 1 miljo-
ner kronor för delfinansiering av SCB:s arbete
med uppbyggnad av ett yrkesregister.

Slutsatser

För år 2000 föreslås att anslaget minskas med
ytterligare 1 miljoner kronor för uppbyggnad
och drift av yrkesregistret (jfr UO 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning, anslag A6). För
år 2000 har medel beräknats bl.a. för en över-
siktspublikation för vuxenutbildning och för in-
rättande av ett individregister för folkhögskolans
längre kurser. Vidare ingår medel för statistik-
uppgifter inom bamomsorgsområdet. Under
kommande budgetår planeras ytterligare sats-
ningar på ett projekt som gäller det nordiska uni-
versitetsdatanätet.

239

Kultur, medier,
trossamfund och
fritid

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statsbudget för 2000

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................11

2 Lagförslag..............................................................................................................15

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift...............15

3 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............................................................17

3.1 Omfattning............................................................................................17

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................17

3.3 Resultatbedömning...............................................................................20

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................20

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom utgiftsområdet........................23

3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................28

3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................30

3.4 Prioriteringar.........................................................................................31

3.5 Regional fördelning av statens stöd till kultur....................................33

3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................34

3.7 Skatteawikelser.....................................................................................35

4 Allmän kulturverksamhet....................................................................................37

4.1 Omfattning............................................................................................37

4.2 Resultatbedömning...............................................................................37

4.3 Kulturnät Sverige...................................................................................40

4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................41

4.5 Bedömning av personalkonsekvenser..................................................41

4.6 Anslag.....................................................................................................41

Al Statens kulturråd.........................................................................41

A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete..............................43

A3 Nationella uppdrag.....................................................................45

A4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel..................................................................46

5 Teater, dans och musik.........................................................................................49

5.1 Omfattning............................................................................................49

5.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................49

5.3 Resultatbedömning...............................................................................50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................54

5.5 Anslag....................................................................................................54

Bl Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten,

Dansens Hus och Svenska rikskonserter..................................54

B2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner......................58

B3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål....................60

6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter...........................................................63

6.1 Omfattning...........................................................................................63

6.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................63

6.3 Resultatbedömning...............................................................................64

6.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................66

6.5 Anslag....................................................................................................67

Cl Bidrag till regional biblioteksverksamhet.................................67

C2 Litteraturstöd..............................................................................68

C3 Stöd till kulturtidskrifter............................................................69

C4 Stöd till bokhandeln...................................................................70

C5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket.......................................70

C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur...............................................................................72

C7 Bidrag till Svenska språknämden och Sverigefinska

språknämnden.............................................................................73

7 Bild och form samt konsthantverk.....................................................................75

7.1 Omfattning...........................................................................................75

7.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................75

7.3 Resultatbedömning...............................................................................76

7.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................79

7.5 Anslag....................................................................................................79

Dl Statens konstråd.........................................................................79

D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön...............80

D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor..................................................82

D4 Främjande av hemslöjden...........................................................83

D5 Bidrag till bild- och formområdet.............................................84

8 Ersättningar och bidrag till konstnärer...............................................................87

8.1 Omfattning...........................................................................................87

8.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................87

8.3 Resultatbedömning...............................................................................88

8.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................90

8.5 Anslag....................................................................................................90

El Konstnärsnämnden.....................................................................90

E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer.....................................93

9 Arkiv.....................................................................................................................97

9.1 Omfattning...........................................................................................97

9.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................97

9.3 Resultatbedömning...............................................................................98

9.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................99

9.5 Anslag....................................................................................................99

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

F1 Riksarkivet och landsarkiven.....................................................99

F2 Bidrag till regional arkivverksamhet........................................101

F3 Språk- och folkminnesinstitutet..............................................102

F4 Svenskt biografiskt lexikon......................................................103

F5 Arkivet för ljud och bild...........................................................104

10 Kulturmiljö..........................................................................................................107

10.1 Omfattning..........................................................................................107

10.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................107

10.3 Resultatbedömning.............................................................................108

10.4 Revisionens iakttagelser......................................................................111

10.5 Anslag...................................................................................................111

G1 Riksantikvarieämbetet..............................................................111

G2 Bidrag till kulturmiljövård........................................................113

11 Museer och utställningar....................................................................................117

11.1 Omfattning..........................................................................................117

11.2 U tgiftsutvecklingen............................................................................117

11.3 Resultatbedömning.............................................................................118

11.4 Revisionens iakttagelser......................................................................120

11.5 Anslag...................................................................................................120

Hl och H2 Centrala museer...........................................................120

Hl Centrala museer: Myndigheter................................................120

H2 Centrala museer: Stiftelser.......................................................120

H3 Bidrag till regionala museer......................................................126

H4 Bidrag till vissa museer.............................................................127

H5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler..........................................129

H6 Riksutställningar.......................................................................130

H7 Statliga utställningsgarantier

och inköp av kulturföremål......................................................131

12 Film och medier..................................................................................................133

12.1 Omfattning..........................................................................................133

12.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................133

12.3 Resultatbedömning.............................................................................134

12.4 Revisionens iakttagelser......................................................................137

12.5 Anslag...................................................................................................137

11 Filmstöd.....................................................................................137

12 Statens biografbyrå...................................................................139

13 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige

och Finland................................................................................140

14 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete...................141

13 Forskning............................................................................................................149

13.1 Omfattning..........................................................................................149

13.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................149

13.3 Resultatbedömning.............................................................................149

13.4 Anslag...................................................................................................150

J1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.... 150

J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen.........152

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Trossamfund.......................................................................................................153

14.1 Omfattning.........................................................................................153

14.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................153

14.3 Resultatbedömning.............................................................................153

14.4 Revisionens iakttagelser.....................................................................154

14.5 Anslag..................................................................................................154

Kl Stöd till trossamfund................................................................154

15 Folkbildning.......................................................................................................157

15.1 Omfattning.........................................................................................157

15.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................157

15.3 Resultatbedömning.............................................................................157

15.4 Prioriteringar.......................................................................................159

15.5 Anslag..................................................................................................161

L1 Bidrag till folkbildningen.........................................................161

L2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen...........................................................................163

L3 Bidrag till kontakttolkutbildning............................................164

16 Ungdomsfrågor..................................................................................................165

16.1 Omfattning.........................................................................................165

16.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................165

16.3 Resultatbedömning.............................................................................166

16.4 Bedömning av personalkonsekvenser................................................167

16.5 Anslag..................................................................................................168

Ml Ungdomsstyrelsen....................................................................168

M2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m........................................................169

17 Folkrörelse- och idrottsfrågor...........................................................................171

17.1 Omfattning.........................................................................................171

17.2 Utgiftsutvecklingen............................................................................171

17.3 Resultatbedömning.............................................................................172

17.4 Anslag..................................................................................................173

NI Stöd till idrotten.......................................................................173

N2 Lotteriinspektionen..................................................................174

N3 Bidrag till allmänna samlingslokaler........................................176

N4 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet................................................................................177

N5 Stöd till friluftsorganisationer.................................................178

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................12

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................17

3.2 Skatteawikelser.........................................................................................................35

3.3 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................35

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................37

4.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................41

4.3 Ärendehantering.......................................................................................................42

4.4 Statliga utställningsgarantier....................................................................................42

4.5 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................43

4.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................43

4.7 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................45

4.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................45

4.9 Anslagsutvecklingen.................................................................................................46

4.10 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................47

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................49

5.2 Antal föreställningar.................................................................................................51

5.3 Antal besök i 1000-tal...............................................................................................51

5.4 Antal föreställningar.................................................................................................51

5.5 Antal besök................................................................................................................51

5.6 Antal konserter och besök, regionala orkesterinstitutioner..................................52

5.7 Antal konserter och besök, länsmusiken................................................................52

5.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................54

5.9 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................57

5.10 Anslagets fördelning...............................................................................................58

5.11 Anslagsutvecklingen...............................................................................................58

5.12 Anslagets fördelning år 1999..................................................................................58

5.13 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................60

5.14 Anslagsutvecklingen...............................................................................................60

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................63

6.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................67

6.3 Anslagets fördelning.................................................................................................67

6.4 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................67

6.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................68

6.6 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................69

6.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................69

6.8 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................69

6.9 Anslagsutvecklingen.................................................................................................70

6.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................70

6.11 Bemyndiganden.......................................................................................................72

6.12 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................72

6.13 Anslagsutvecklingen...............................................................................................72

6.14 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................73

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.15 Anslagsutvecklingen...............................................................................................73

6.16 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 74

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................75

7.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................79

7.3 Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter.......................................................79

7.4 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................ 80

7.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................80

7.6 Prestationer...............................................................................................................81

7.7 Bemyndigande..........................................................................................................81

7.8 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................ 82

7.9 Anslagsutvecklingen.................................................................................................82

7.10 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 83

7.11 Anslagsutvecklingen...............................................................................................83

7.12 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 84

7.13 Anslagsutvecklingen...............................................................................................84

7.14 Fördelning av bidrag till bild- och formområdet.................................................84

7.15 Utställningsersättningen........................................................................................85

7.16 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 85

8.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................87

8.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................90

8.3 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................ 93

8.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................93

8.5 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................ 95

9.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................97

9.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................99

9.3 Redovisning av vissa mätbara prestationer...........................................................100

9.4 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid Riksarkivet

och landsarkiven.................................................................................................100

9.5 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 101

9.6 Anslagsutvecklingen...............................................................................................101

9.7 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 102

9.8 Anslagsutvecklingen...............................................................................................102

9.9 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 103

9.10 Anslagsutvecklingen.............................................................................................103

9.11 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 104

9.12 Anslagsutvecklingen.............................................................................................104

9.13 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 105

10.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................107

10.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................111

10.3 Entrébelagda besök vid RAA:s fastigheter.........................................................112

10.4 Arkeologisk uppdragsverksamhet - antal timmar..............................................112

10.5 Uppdragsverksamhet...........................................................................................112

10.6 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 113

10.7 Anslagsutvecklingen.............................................................................................113

10.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................114

10.9 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 115

11.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................117

11.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................120

11.3 Anslagsutvecklingen.............................................................................................120

11.4 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1998 till

de centrala museerna..........................................................................................121

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.5 Sammanställning över lokalkostnaderna år 1998 för

institutionerna under anslagen Hl och H2......................................................121

11.6 Sammanställning över medelsfördelningen till de

centrala museerna: Myndigheter.......................................................................122

11.7 Sammanställning över medelsfördelningen till de

centrala museerna: Stiftelser..............................................................................122

11.8 Antal besökare vid de centrala museerna 1996-1998..........................................123

11.9 Budget för avgiftsbelagd verksamhet..................................................................125

11.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet................................................................125

11.11 Beräkning av anslaget Hl Centrala museer: Myndigheter för år 2000...........126

11.12 Beräkning av anslaget H2 Centrala museer: Stiftelser för år 2000..................126

11.13 Anslagsutvecklingen...........................................................................................126

11.14 Beräkning av anslaget för år 2000......................................................................127

11.15 Anslagsutvecklingen...........................................................................................127

11.16 Sammanställning över medelstilldelningen.......................................................128

11.17 Beräkning av anslaget för år 2000......................................................................128

11.18 Anslagsutvecklingen...........................................................................................129

11.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.................................................129

11.20 Anslagsutvecklingen...........................................................................................130

11.21 Beräkning av anslaget för år 2000......................................................................131

11.22 Anslagsutvecklingen...........................................................................................131

12.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................133

12.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................137

12.3 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................139

12.4 Anslagsutvecklingen.............................................................................................139

12.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet..................................................................140

12.6 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................140

12.7 Anslagsutvecklingen.............................................................................................140

12.8 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................141

12.9 Anslagsutvecklingen.............................................................................................141

12.11 Ordinarie medelstilldelning...............................................................................143

12.12 Särskilda medel....................................................................................................143

13.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................149

13.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................150

13.3 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................151

13.4 Anslagsutveckling.................................................................................................152

13.5 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................152

14.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................153

14.2 Anslagsutveckling.................................................................................................154

14.3 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................156

15.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................157

15.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................161

15.3 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................163

15.4 Anslagsutvecklingen.............................................................................................163

15.5 Anslagsutvecklingen.............................................................................................164

16.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................165

16.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................168

16.4 Anslagsutvecklingen.............................................................................................169

17.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................171

17.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................173

17.3 Beräkning av anslag för år 2000...........................................................................174

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.4 Anslagsutvecklingen.............................................................................................174

17.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet..................................................................175

17.6 Investeringsplan....................................................................................................175

17.7 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 176

17.8 Anslagsutvecklingen.............................................................................................176

17.9 Anslagsutvecklingen.............................................................................................177

17.10 Anslagsutvecklingen...........................................................................................178

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring

1 lagen (1989:41) omTV-avgift,

2. bemyndigar regeringen att under år 2000 i
fråga om ramanslaget C5 Talboks- och
punktsknftsbiblioteket beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmate-
rial som inkl, tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor under år
2001 (avsnitt 6 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter),

3. bemyndigar regeringen att under år 2000 i
fråga om ramanslaget D2 Konstnärlig ge-
staltning av den gemensamma miljön, be-
ställa konstverk som inkl, tidigare åtagan-
den medför utgifter på högst 15 000 000
kronor efter år 2000 (avsnitt 7 Bild och
form samt konsthantverk),

4. bemyndigar regeringen att under år 2000 i
fråga om ramanslaget G2 Bidrag till kultur-
miljövård, besluta om bidrag som inkl, tidi-
gare åtaganden medför utgifter på högst
50 000 000 kronor efter år 2000, dock längst
t.o.m. år 2003 (avsnitt 10 Kulturmiljövård),

5. bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget H5 Stöd till icke-statliga kul-
turlokaler, besluta om bidrag som inkl, tidi-
gare åtaganden medför utgifter på högst

2 000 000 kronor efter år 2000, dock längst
t.o.m. år 2003 (avsnitt 11 Museer och ut-
ställningar),

6. godkänner regeringens förslag till medels-
beräkning för år 2000 för den avgiftsfinan-
sierade verksamhet som bedrivs av Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB (inkl.
Radio Sweden) och Sveriges Utbildnings-
radio AB (avsnitt 12 Film och medier),

7. godkänner regeringens förslag till medels-
tilldelning för år 2000 från rundradiokontot
till statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för Radio och TV
(avsnitt 12 Film och medier),

8. godkänner regeringens förslag att Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sve-
riges Utbildningsradio AB sammanlagt till-
delas 100 000 000 kronor ur rundradio-
kontot för år 2000 för satsning på förnyelse
(avsnitt 12 Film och medier),

9. godkänner regeringens förslag att Sveriges
Television AB skall tilldelas särskilda medel
på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot
för år 2000 för särskilt kvalificerad pro-
gramproduktion (avsnitt 12 Film och me-
dier),

10. godkänner regeringens förslag om särskild
medelstilldelning till Sveriges Radio AB för
att värna mångfald och kvalitet i program-
utbudet för åren 2000 och 2001 samt att
Sveriges Radio AB för år 2000 för detta
ändamål skall tilldelas särskilda medel på
10 000 000 kronor ur rundradiokontot
(avsnitt 12 Film och medier),

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11. godkänner regeringens förslag att finansie-
ringen av Dövas TV fr.o.m. år 2000 skall
ske via TV-avgiften genom medelstilldel-
ning från rundradiokontot samt att SVT för
år 2000 tilldelas 17 615 000 kronor från
rundradiokontot för programverksamhe-
ten för döva,

12. godkänner att regeringen på AB Svenska
Spels bolagsstämma år 2000 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000
kronor,

13. för år 2000 anvisar anslagen under utgifts-
område 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid anslagen enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
Al	Statens kulturråd	ramanslag	35 510
A2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	ramanslag	116 196
A3	Nationella uppdrag	ramanslag	7 000
A4	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel	obetecknat anslag	141 056
Bl	Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter	obetecknat anslag	764 055
B2	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner	obetecknat anslag	537 250
B3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	ramanslag	115 240
Cl	Bidrag till regional biblioteksverksamhet	obetecknat anslag	36 140
C2	Litteraturstöd	ramanslag	89 917
C3	Stöd till kulturtidskrifter	ramanslag	20 650
C4	Stöd till bokhandel	ramanslag	9 801
C5	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	ramanslag	59 690
C6	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	obetecknat anslag	13 517
C7	Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden	obetecknat anslag	4 393
Dl	Statens konstråd	ramanslag	5 484
D2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	ramanslag	40 438
D3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	ramanslag	1488
D4	Främjande av hemslöjden	ramanslag	17 462
D5	Bidrag till bild- och formområdet	ramanslag	27 805
El	Konstnärsnämnden	ramanslag	10 036
E2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	ramanslag	252 184
Fl	Riksarkivet och landsarkiven	ramanslag	246 431
F2	Bidrag till regional arkivverksamhet	obetecknat anslag	4 633
F3	Språk- och folkminnesinstitutet	ramanslag	26 153
F4	Svenskt biografiskt lexikon	ramanslag	3 815
F5	Arkivet för ljud och bild	ramanslag	27 732
G1	Riksantikvarieämbetet	ramanslag	166 817
G2	Bidrag till kulturmiljövård	ramanslag	249 618
Hl	Centrala museer: Myndigheter	ramanslag	641 692
H2	Centrala museer: Stiftelser	obetecknat anslag	173 999
H3	Bidrag till regionala museer	obetecknat anslag	103 416
H4	Bidrag till vissa museer	obetecknat anslag	40 689
H5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	ramanslag	10 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

H6	Riksutställningar	ramanslag	37 733
H7	Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål	ramanslag	80
11	Filmstöd	ramanslag	205 161
12	Statens biografbyrå	ramanslag	8 214
13	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	obetecknat anslag	24 932
14	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete	ramanslag	821
J1	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	ramanslag	35 549
J2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	obetecknat anslag	1 264
Kl	Stöd till trossamfund	ramanslag	53 250
L1	Bidrag till folkbildningen	obetecknat anslag	2 489 073
L2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	obetecknat anslag	72 377
L3	Bidrag till kontakttolkutbildning	obetecknat anslag	9 106
Ml	Ungdomsstyrelsen	ramanslag	15 599
M2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.	ramanslag	94 889
NI	Stöd till idrotten	ramanslag	462 240
N2	Lotteriinspektionen	ramanslag	28 459
N3	Bidrag till allmänna samlingslokaler	ramanslag	15 000
N4	Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet	obetecknat anslag	3 432
N5	Stöd till friluftsorganisationer	obetecknat anslag	13 000
Summa			7 570 486

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§‘

TV-avgiften är 1 608 kronor för TV-avgiften är 1 644 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 402 kronor. om 411 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast
sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Senaste lydelse 1998:1711.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och
fritid består av följande verksamhetsområden:
Allmän kulturverksamhet, Teater, dans och mu-
sik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter,
Bild och form samt konsthantverk, Ersättningar
och bidrag till konstnärer, Arkiv, Kulturmiljö,
Museer och utställningar, Film och medier,
Forskning, Trossamfund, Folkbildning, Ung-
domsfrågor samt Folkrörelse- och idrottsfrågor.
De myndigheter som ingår i utgiftsområdet
redovisas under resp, verksamhetsområde.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

7 339

7 453

7 576

7 570

7 672

7 858

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårprop ositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Inriktningen på den långsiktiga kulturpolitiken
har lagts fast genom 1996 års kulturpolitiska be-
slut. Utifrån detta beslut har en rad konkreta åt-
gärder vidtagits. Det statliga litteraturstödet har
fördubblats. 60 miljoner kronor har satsats på
stöd till folkbiblioteken för inköp av barn- och
ungdomslitteratur, distribution av kvalitetslitte-
ratur till folkbibliotek och vissa bokhandlar samt
stöd till läsfrämjande verksamhet och mark-
nadsföring av kulturtidskrifter. Sedan år 1997 har

Sverige en bibliotekslag som hävdar varje med-
borgares rätt till ett bibliotek. Kraftfulla insatser
har gjorts för att förbättra konstnärernas villkor
genom förstärkta ersättningar för utfört konst-
närligt arbete och genom stimulans av konst-
närernas arbetsmarknad. Stödet omfattar nysats-
ningar på 69 miljoner kronor samt den nyinförda
kassettersättningen, vilken beräknas ge upp-
hovsmännen ca 50 miljoner kronor per år.

Under år 1998 har bokutlåning och bokför-
säljning ökat. Orostecken finns vad gäller ned-
läggningar av biblioteksfilialer.

Konstnärernas möjligheter att basera sin för-
sörjning på eget konstnärligt arbete har förbätt-
rats något under senare år.

Nya lokaler för statliga museer har öppnats -
Moderna museet och Arkitekturmuseet i Stock-
holm. Statens museer för världskultur har börjat
arbeta och projektering pågår för att bygga ett
nytt museum i Göteborg. De statliga utställ-
ningsgarantierna liksom utställningsersättningen
har utvidgats, vilket medverkar till att sprida bl.a.
samtidskonsten i hela landet. Under år 1998 av-
slutades det s.k. Sesam-projektet för långsiktigt
bevarande av och ökad tillgänglighet till kultur-
arvet.

Fria teater-, dans- och musikgrupper har fått
sitt anslag höjt med 15 miljoner kronor. Två nya
regionala dansscener har etablerats. Norrlands
Musik- och Dansteater (NMD) har införlivats i
det regionala stödet. Särskilda insatser för tea-
terinstitutioner görs med drygt 31 miljoner kro-
nor. Arrangörsstödet på musikområdet har i det
närmaste fördubblats till ca 20 miljoner kronor.

Det handlingsprogram för arkitektur, form-
givning och design som antogs av riksdagen i maj
1998 har förankrats i många skilda verksamheter.

9 Riksdagen 1999/2000. / samt. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ett nytt filmavtal har förhandlats fram mellan
staten, Sveriges Television AB, TV4 AB (publ)
samt branschens organisationer. Avtalet, som av-
ses träda i kraft vid årsskiftet år 2000, innebär ett
ökat stöd med drygt 100 miljoner kronor per år
till svensk film.

Kulturvärden uppmärksammas i ökad omfatt-
ning som en resurs i samhället. Nya övergripande
mål för arbetet för kulturmiljön har föreslagits i
propositionen Kulturarv - kulturmiljöer och
kulturföremål (prop. 1998/99:114). Vidare har
betydelsen av industrisamhällets kulturarv lyfts
fram och ca 24 miljoner kronor har avsatts för
detta ändamål under tre år.

Under året har folkhögskolans långa och korta
kurser haft ca 100 000 deltagare. Under samma
period deltog över 2,8 miljoner deltagare i stu-
diecirkelverksamheten. Studieförbundens kul-
turprogram hade under perioden över 16 miljo-
ner deltagare.

Våren 1999 avlämnades propositionen På
ungdomars villkor — Ungdomspolitik för demo-
krati, rättvisa och framtidstro (prop.
1998/99:115) där regeringen redogjorde för ung-
domspolitikens inriktning. Ett antal insatser har
påbörjats och genomförs för närvarande. Det är
för tidigt att avläsa resultaten av pågående insat-
ser.

Den parlamentariskt sammansatta kommittén
om stöd till idrotten har lämnat sitt betänkande i
juni 1998. Utredningen har redovisat förslag till
nya och tydligare mål för statens stöd till idrot-
ten. Regeringen har under våren 1999 lämnat
propositionen En idrottspolitik för 2000-talet
(prop. 1998/99:107) till riksdagen.

Folkrörelsepolitiken är nu föremål för ett
omfattande utvecklings- och utredningsarbete i
syfte att ge folkrörelsearbetet förbättrade villkor
för en vitalisering av de ideella insatserna och
vidareutveckling av demokratin. För detta ända-
mål har regeringen bl.a. tillsatt en arbetsgrupp
om den sociala ekonomin och dess utveckling.

Förändringar

I april 1999 enades staten, filmbranschen, Sve-
riges Television AB och TV 4 AB (publ) om ett
nytt filmavtal, som träder i kraft den 1 januari
2000 och skall gälla t.o.m. den 31 december 2004.
Avtalet innebär ett ökat stöd till svensk film med
drygt 100 miljoner kronor. Konstnärsnämndens
stöd till produktion av kortfilm förstärktes år

1999. Det sammanlagda statliga stödet till svensk

film blir fr.o.m. den 1 januari 2000 drygt 205
miljoner kronor.

Satsningen på litteraturen och läsandet har
fortsatt. Från och med år 1999 genomförs om-
fattande reformer inom området, bl.a. ett nytt
distributionsstöd för utgivningsstödd litteratur,
ett särskilt stöd för läsfrämjande insatser samt ett
utvidgat stöd till bokhandeln. Från och med år
1997 har insatserna inom området ökat med 60
miljoner kronor.

Sedan år 1997 har regeringen verkat för att
förbättra konstnärernas villkor. Från och med år
1999 har ytterligare ett antal reformer kunnat
genomföras, bl.a. ett nytt stöd för beställning av
nyskriven svensk dramatik, fonogramersättning
och ett nytt stöd till vissa utställare av bild- och
formkonst. Flera försöksverksamheter inom om-
rådet har påbörjats, bl.a. en tredje anställnings-
form inom teatern. Satsningen innebär en för-
stärkning av stödet för konstnärlig verksamhet
med 69 miljoner kronor. Riksdagen har även
fattat beslut om införandet av s.k. kassettersätt-
ning. Sammantaget kommer kassettersättningen
på sikt att ge ca 50 miljoner kronor per år till
upphovsmännen.

Den 1 januari 1999 inrättades Statens museer
för världskultur som en ny myndighet. Det ny-
byggda Moderna museet invigdes under år 1998
och den 1 juli 1999 inrättades museet som egen
myndighet. Samtidigt bytte Statens konstmuseer
namn till Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde. Svenskt visarkiv fördes den 1
juli 1999 över organisatoriskt från Språk- och
folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar.

Det nya Arkitekturmuseet invigdes år 1998.
Det arkitekturpolitiska arbetet har fortsatt i en-
lighet med det handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design som riksdagen antog i
maj 1998. Plan- och bygglagen, väglagen och
lagen om byggande av järnväg har ändrats den 1
januari 1999 och bl.a. har grundläggande krav på
estetisk hänsyn förts in. De statliga verk och
myndigheter som har att verka förebildligt på
arkitektur- och form området har våren 1999 av-
rapporterat en rad åtgärder till regeringen. Arki-
tekturmuseet har tilldelats särskilda medel under
åren 1999-2001 för att genomföra ett Arkitek-
turår 2001. Föreningen Svensk Form innehar
under perioden 1999-2001 ett nationellt uppdrag
på formgivningsområdet. Regeringen tillsatte i
februari 1999 en utredning med uppdrag att
klarlägga det statliga åtagandet på formgivnings-
och designområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

En del av anslaget till länsmusiken har omför-
delats till andra delar av det regionala kulturlivet,
bl.a. har stödet till musiklivets arrangörsorgani-
sationer i det närmaste fördubblats. Operan i
Stockholm har fått möjlighet att etablera en
sidoscen på Vasateatern och Dramaten har en
motsvarande satsning vid det s.k. Elverket. En
ombyggnad av Dramatens lilla scen har inletts.
De fria teater-, dans- och musikgrupperna har
fått ett utökat stöd för bl.a. turnéverksamhet.
Under år 1998 och första hälften av år 1999 har
regeringen fördelat drygt 28 miljoner kronor av
en total medelsram på 31,4 miljoner kronor för
tillfälligt stöd till kulturinstitutioner som befin-
ner sig i ett förändringsskede eller i en akut kris-
situation.

Public service-företagen tilldelas fr.o.m. år

1999 särskilda medel för satsning på förnyelse
och introduktion av ny teknik med 245 miljoner
kronor för åren 1999-2001. Likaså tilldelas Sve-
riges Television fr.o.m. den 1 juh 1998 ett årligt
stöd på 75 miljoner kronor för särskilt kvalifice-
rad programproduktion i syfte att höja SVT:s
ambitionsnivå. Detta innebär en ökad satsning
under återstående tillståndsperiod med totalt
507,5 miljoner kronor. Sveriges Radio föreslås
tilldelas särskilda medel på 10 miljoner kronor år

2000 och 5 miljoner kronor år 2001 för att stärka
mångfald och kvalitet i programutbudet.

Den 1 juli 1998 ändrades vissa bestämmelser i
radio- och TV-lagen angående närradio.

Anslaget Stöd till idrotten har minskat med 21
miljoner kronor i två etapper under åren 1998
och 1999.1 gengäld har bidraget från AB Svenska
Spel ökat med 5 miljoner kronor under år 1998.
Under år 1998 har vidare ett överskott för första
gången genererats från det värdeautomatspel
som AB Svenska Spel har koncession på att be-
driva. Medlen skall fördelas till lokal barn- och
ungdomsverksamhet. Av uppkommet överskott
under år 1999 har 50 miljoner kronor tillförts
idrottsrörelsen samt drygt 9 miljoner kronor
tillförts barn- och ungdomsorganisationerna att
fördelas genom Ungdomsstyrelsen.

Anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler
har minskat med 25 miljoner kronor under år
1999. Förutom anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler har regeringen beräknat medel
till samlingslokalorganisationema ur anslaget M2
Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet. Dessa medel avser liksom inne-
varande år specifika insatser rörande ungdomars
tillgång till och användande av samlingslokaler.

Mål2

Riksdagen har beslutat om målen för en nationell
kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129). Målen skall
vara att

- värna yttrandefriheten och skapa reella för-
utsättningar för alla att använda den,

- verka för att alla får möjlighet till delaktig-
het i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande,

- främja kulturell mångfald, konstnärlig för-
nyelse och kvalitet och därigenom mot-
verka kommersialismens negativa verk-
ningar,

- ge kulturen förutsättningar att vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i
samhället,

- bevara och bruka kulturarvet,

- främja bildningssträvanden samt

- främja internationellt kulturutbyte och
möten mellan olika kulturer inom landet.

Regeringen har i prop. 1998/99:107 slagit fast att
den nationella idrottspolitiken bör bygga på
följande tre grundstenar:

- En tydlig strävan att i samhällsplanering, i
skolans arbete och i andra sammanhang
uppmuntra och ge möjligheter till barns,
ungdomars och vuxnas motion och idrott i
syfte att främja en god folkhälsa.

2 Riksdagen har vidare beslutat om följande mål rörande verksamheter
inom utgiftsområde 17:

mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet.
1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), vilka har införts i 3 § arkivlagen
(1990:782),

- mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop.
1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225),

- mål för kulturmiljövården (prop. 1987/88:104, bet. 1987/88:KrU21, rskr.
1987/88:390) samt

- syftet med statens bidragsgivning till folkbildningen (prop. 1997/98:115,
bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Regeringen har föreslagit riksdagen nya övergripande mål för arbetet för
kulturmiljön (prop. 1998/99:114) samt nytt syfte med statsbidraget till
idrottsrörelsen (prop. 1998/99:107). Regeringen har vidare föreslagit
riksdagen att Ungdomsstyrelsen skall verka för att målen för den
nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det skall vara regeringens uppgift
att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet
(prop 1998/99:115).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

- Ett aktivt stöd till en fri och självständig
idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang
och som bedriver en bred verksamhet, som
värnar om god etik, som ger lika förutsätt-
ningar för flickor och pojkar, kvinnor och
män, som arbetar aktivt för integration
samt värnar om demokratisk fostran.

- En medvetenhet om att elitidrotten också
till viss del består av kommersiell under-
hållning som har ett värde genom att den
ger många människor förströelse och glädje,
men som bör bedrivas utan offentliga sub-
ventioner.

Regeringen har i prop. 1998/99:115 lagt fram
förslag till riksdagen om mål för en nationell
ungdomspolitik:

- Ungdomar skall ha goda förutsättningar för
att leva ett självständigt liv.

- Ungdomar skall ha reella möjligheter till
inflytande och delaktighet.

- Ungdomars engagemang, skapande för-
måga och kritiska tänkande skall tas till vara
som en resurs.

bildningen tillförs 10 miljoner kronor för år

2000.

Mål och inriktning för en nationell ungdoms-
politik har lagts fram. Ungdomspolitiken bedrivs
sektorsövergripande. Fokus riktas på demokrati,
rättvisa och framtidstro. Riktlinjer för en natio-
nell idrottspolitik har lagts fram. Idrottspolitiken
bygger på tre grundstenar: Folkhälsa, folkrörelse
och underhållning. Regeringen har tillsatt en sär-
skild nationalkommitté med uppdrag att
förbereda och genomföra den sjunde europeiska
konferensen om social ekonomi, vilken skall
förläggas till Sverige år 2001.

Dessa prioriteringar utvecklas vidare i avsnitt
3.4.

Prioriteringar

Inriktningen i 1996 års kulturpolitiska beslut
fullföljs. Detta innebär att statens insatser för
litteraturen och läsandet stärks och svenska språ-
kets ställning lyfts fram samt att konstnärernas
villkor förbättras. En omfattande satsning görs
på filmen. Värdefull svensk filmproduktion upp-
rätthålls och utvecklas och en bred spridning och
visning av svensk film främjas. Satsningen på att
stärka public service och upprätthålla mångfalden
inom svensk press fortsätter. Insatser görs för att
värna den institutionella infrastrukturen. En tre-
årig satsning på förvärv av samtida konst
genomförs. Kulturarvets demokratiska funktio-
ner lyfts fram och en satsning genomförs för
industrisamhällets kulturarv. Arbetet inom arki-
tektur, formgivning och design prioriteras och
Arkitekturåret 2001 förbereds. Den europeiska
Bomässan BoOl i Malmö kommer att fokuseras
på ekologi och arkitektoniska kvaliteter. Kul-
turens betydelse för regional och lokal utveck-
ling betonas.

Folkbildningen har en viktig roll för att stärka
demokratin, bredda kulturintresset och utjämna
utbildningsklyftor. Regeringen föreslår att folk-

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Litteraturen och läsandet

Folkbibliotek finns i samtliga kommuner. De ut-
gör en stor andel av kommunens kulturbudget
och är den mest besökta kulturinstitutionen.
Omkring 65 % av befolkningen besöker årligen
något bibliotek. Antal besök vid landets biblio-
tek fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter antalet
biblioteksfilialer att minska, särskilt i de större
städerna. Bibliotekens totala mediebestånd och
utlåning har ökat jämfört med år 1997. Det är
audiovisuella medier (AV-medier) och barnlitte-
ratur som står för ökningen.

Vad gäller bokmarknaden uppvisar tillgänglig
branschstatistik en försäljningsökning med ca
9 % i förhållande till år 1997. Utgivningen av nya
titlar och nya upplagor ökade markant under år
1998. Exporten av svenska böcker till andra län-
der i form av översättningar är betydande. För-
ändringarna vad gäller bokhandelsbeståndet har
varit mycket små under år 1998.1 211 av landets
288 kommuner har invånarna tillgång till bok-
handel inom kommungränsen. Strukturen inom
bokbranschen uppvisar en fortsatt koncentra-
tion.

Antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka.
Utvecklingen inom talboks- och punktskrifts-
områdena följer samma utveckling som tidigare
år med fler låntagare och ökad produktion till
lägre kostnader.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Konstnärernas villkor

Konstnärernas möjligheter att försörja sig på
eget konstnärligt arbete har förbättrats under
senare år. Arbetsmarknaden för vissa konstnärs-
grupper är dock fortfarande kärv jämfört med
andra yrkesgrupper. Konstnärernas inkomster av
konstnärligt arbete är generellt sett låga. I
genomsnitt kommer endast en femtedel av deras
inkomster från det konstnärliga arbetet. Genom
ett intensivare kulturutbyte över nations-
gränserna har den internationella arbetsmark-
naden öppnats för konstnärer verksamma i Sve-
rige. Svenska konstnärer har skördat stora
framgångar internationellt inom flera konstom-
råden.

Arkitektur, formgivning och design

Arbetet inom arkitektur, formgivning och design
anknyter till många skilda samhällssektorer.
Genom regeringens handlingsprogram finns en
god bas för den utveckling som påbörjats inom
området. Många myndigheter, kommuner, orga-
nisationer och institutioner är engagerade i
arbetet. Kvalitetsprogram för arkitektur, form-
givning och design har upprättats av olika
institutioner. Arkitekturmuseets besökssiffror
ökade markant under år 1998 då museet flyttade
in i nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm.
Svensk formgivning och design väcker en starkt
ökad uppmärksamhet, inte minst från inter-
nationellt håll, vilket ger sektorn förbättrade
möjligheter. Inom arbetet med de regionala till-
växtavtalen är formgivnings- och designområdet
ett fält där flera regioner bedömer utvecklings-
möjligheterna som goda.

Bild och form

Den framgångsrika perioden för den samtida
bild- och formkonsten fortsätter. Utbyte och
samverkan i Norden och Östersjöregionen har
stärkts. Kulturåret 1998 har erbjudit bild- och
formkonsten en särskilt framskjuten position i
kulturutbudet. I februari 1998 invigdes den nya
byggnaden för Moderna museet, som under sitt
första verksamhetsår hade mer än 560 000 besö-
kare. Samtidigt som andrahandsförsäljningen av
konst på auktioner ligger på en hög nivå finns
även indikationer på att marknaden för första-
handsköp på gallerier visar en svag återhämtning.
Trots låg byggaktivitet ökar intresset påtagligt
från bostadsföretag, kommuner och andra att
samarbeta med Statens konstråd vid beställning
av konstverk inom icke-statliga miljöer.

Teater, dans och musik

Nationalscenerna samt de lokala och regionala
teater-, dans- och musikinstitutionerna utgör
stommen i nätverket av konstnärligt produ-
cerande institutioner. Staten har genom särskilda
engångsinsatser medverkat till att ett antal teatrar
med ekonomiska problem kunnat fortsätta sin
verksamhet. Vid många institutioner har ett
långsiktigt förändringsarbete inletts. Det finns
alltjämt få dansinstitutioner, men en positiv ut-
veckling av dansen i regionerna har inletts.

De fria teatergrupperna står för ungefär hälf-
ten av landets totala produktion för barn- och
ungdomsteater och för en stor del av turnéföre-
ställningarna. Kommunernas efterfrågan på de
fria gruppernas utbud fortsätter dock att minska.

Intresset för folkmusik fortsätter att växa.
Totalt sett har dock många musikgrupper svårt
att finna speltillfällen. Turnéarrangemang är den
vanligaste utbudsformen på musikområdet.
Detta innebär att statens satsning på ett kraftigt
förstärkt arrangörsled har stor betydelse.

Kulturarvet

Det allmänna intresset och engagemanget för
kulturarvet är fortsatt stort. Inom kulturarvsom-
rådet finns ett stort antal institutioner, i första
hand museer och arkiv, över hela landet. Regio-
nala museer finns i varje län. Antalet besökare på
de centrala museerna ökade under år 1998. Som
en följd av bristande ekonomiska resurser har
många museer tvingats minska sin insamlings-
verksamhet. Digitaliseringen av samlingarna
inom kulturarvsinstitutionerna har fortsatt.
Arkivinstitutionernas arbete påverkas fortsatt i
hög grad av den ökade mängden information i
samhället samt av informationsteknikens ut-
veckling.

Kulturmiljön påverkas ständigt av föränd-
ringar i omvärlden. Sammantaget har en förbätt-
ring skett av förutsättningarna för att kulturvär-
dena i miljön skall bevaras. Kulturmiljövärden
uppmärksammas och beaktas numera i högre
grad än tidigare i bl.a. samhällsplanering, byg-
gande och skogsbruk. Den avflyttning och ned-
läggning av jordbruk som sker i framför allt
skogslänen är dock ett hot mot kulturvärdena i
odlingslandskapet.

Medier

Den svenska mediemarknaden har genomgått
stora och genomgripande förändringar under
1990-talet. Avregleringen av etermedierna och
den tekniska utvecklingen har förändrat förut-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sättningarna på marknaden. TV, radio och mor-
gontidningar är de medier som har störst räck-
vidd. Andelen TV-tittare har ökat successivt,
medan radiolyssnandet inte har ökat de senaste
åren.

Den totala medieanvändningen har under
samma period varit relativt konstant, även om
användningen av Internet i hemmen har ökat
kraftigt. En genomsnittlig dag tittar 86 % av be-
folkningen (9-79 år) på TV, lyssnar 80 % på
radio och läser 75 % en morgontidning. Andelen
som läst eller tittat i en morgontidning har ökat
något mellan åren 1997 och 1998.

Utbudet av våldsskildringar i svensk TV ökar
inte totalt sett. Däremot är skillnaden stor
mellan kommersiella och icke kommersiella
kanaler. I SVT1 och SVT2 uppmäts den lägsta
andelen våldsskildringar jämfört med andra
studerade kanaler.

Film

Tillväxten inom den audiovisuella sektorn är
snabb och en kvalitativ filmproduktion är vital
för utvecklingen av annan multimediaproduk-
tion. I Sverige som i de flesta andra länder är
filmproduktionen beroende av statligt stöd.
Tjugo svenska långfilmer har haft premiär under
året.

Antalet biobesök ökade mellan åren 1997 och
1998 med 4 % till 15,8 miljoner. Det genom-
snittliga biljettpriset ökade med 7 % till 66,38
kronor.

Trossamfund

Arbetet med stat-kyrkareformen genomförs en-
ligt planerna. Reformen, som träder i kraft den 1
januari 2000, innebär att den relation mellan sta-
ten och Svenska kyrkan som etablerades under
Gustav Vasa i grunden förändras.

Antalet personer som betjänas av de trossam-
fund som erhåller statsbidrag har under år 1998
minskat något till 870 783 betjänade. Inga för-
ändringar har skett vad gäller vilka trossamfund
som får beviljas statsbidrag.

Folkbildning

Folkbildningen tillhandahåller en verksamhet
som syftar till att utveckla och stärka demokra-
tin, bredda kulturintresset i samhället samt höja
utbildningsnivån och motverka kunskapsklyftor.
Utvecklingen har under de senaste åren varit
positiv. Under 1990-talet har antalet folkhög-
skolor ökat från 128 till 146. Antalet deltagare på
de allmänna behörighetsgivande kurserna har

minskat något under perioden medan antalet
deltagare på de särskilda kurserna har ökat i mot-
svarande omfattning.

Antalet arrangemangstyper (studiecirklar,
kulturprogram och övrig folkbildningsverksam-
het) inom studieförbunden har under samma
period ökat från 476 600 år 1990/91 till 558 000
år 1998, en ökning med drygt 17 %. Antalet
deltagare ökade under samma period med 40 %.

Ungdomsfrågor

Av Sveriges befolkning är knappt en tredjedel
under 25 år. Närmare 1,1 miljoner är ungdomar i
åldrarna 15-24 år. Dessa ungdomar är en socialt,
etniskt och kulturellt heterogen grupp, med sins-
emellan olika förutsättningar och villkor. För de
allra flesta ungdomar är Sverige ett bra land att
leva i. De har en bättre hälsa och en högre ut-
bildningsnivå än tidigare generationer. En majo-
ritet av landets unga mellan 16 och 29 år har en
orubbat optimistisk framtidstro. Ett avsevärt
problem är att en grupp på 10-15 % av landets
unga är missnöjda med sin situation och ser
pessimistiskt på sin framtid. Många undersök-
ningar visar att ungdomar vill påverka, bestämma
och ta ansvar i olika sammanhang och ges möj-
lighet till inflytande och delaktighet i samhället.
Fyra femtedelar av alla ungdomar i åldern 13-25
år tillhör en eller flera föreningar eller organisa-
tioner. Dagens ungdomar söker dock nya, flexi-
bla och mer öppna organisationsformer än tidi-
gare.

Folkrörelse- och idrottsfrågor

Ett aktivt föreningsliv har stor betydelse för att
stärka medborgarnas engagemang samt infly-
tande och delaktighet. Folkrörelserna spelar en
väsentlig roll i uppbyggnaden av den demokra-
tiska samhällsstrukturen. Idrottsrörelsen och
friluftsorganisationerna är med sina breda enga-
gemang och ideella ledarkrafter en stor tillgång
för vårt samhälle.

En stor andel av landets invånare engagerar sig
i folkrörelse- och föreningsaktiviteter. Man be-
räknar att nio av tio vuxna svenskar är medlem-
mar i föreningar eller kooperativ och tre av tio
har förtroendeuppdrag. Antalet ideella före-
ningar uppskattas till det största någonsin, ca
150 000 stycken. Samtidigt kan konstateras att
engagemanget sedan ett antal år ändrat karaktär,
nya typer av organisationer och sammanslut-
ningar engagerar alltfler.

Under år 1998 genomfördes inom ramen för
Demokratiutredningen (SOU 1999:84) en kart-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

läggning av det frivilliga arbetets omfattning.
Kartläggningen visade att 52 % av befolkningen
arbetar ideellt i olika ideella organisationer samt
att de gjorde det i genomsnitt 12 timmar per
månad. År 1992 var motsvarande andel av be-
folkningen 48 %.

I 1998 års budgetproposition (prop.
1997/98:1) poängterar regeringen folkrörelsernas
och den ideella sektorns avsevärda betydelse
genom det engagemang som en stor del av
befolkningen lägger ner i föreningslivet.

Det arbete som sker inom den ideella sektorn
har inte bara betydelse för de medborgare som
engagerar sig i verksamheten utan det kan också
utgöra ett komplement till den offentliga sektorn
genom att bidra med sina specifika kvaliteter.
Många folkrörelser gör redan i dag värdefulla in-
satser i nära samarbete med exempelvis vården,
skolan och omsorgen.

Den demografiska strukturen i Sverige i kom-
bination med bl.a. en ökad medellivslängd kom-
mer att kraftigt påverka befolkningsstrukturen i
början av nästa sekel. Andelen gamla, inte minst
de mycket gamla, liksom andelen tonåringar
kommer då att ligga på höga nivåer.

Samtidigt kommer den andel av den totala
befolkningen som är yrkesverksam att vara rela-
tivt liten. Intresset för olika typer av förenings-
drivna och kooperativa verksamheter kommer då
sannolikt att öka på en rad olika områden. I detta
sammanhang utgör den stora gruppen nyblivna
pensionärer, som ofta har stort intresse av att
engagera sig i olika frivilliga verksamheter, en
stark resurs.

Under år 1997 tillsatte regeringen en arbets-
grupp om den sociala ekonomin och dess ut-
veckling. I direktiven för denna arbetsgrupp
poängteras att den sociala ekonomin spelar en
stor roll i många sammanhang och i olika sam-
hällen, t.ex. för boende i glesbygden. Avgörande
för den ideella sektorns utveckling är dels männi-
skors egna idéer och engagemang, dels betingel-
ser i form av t.ex. lagar och ekonomiska villkor.

Nära hälften av landets knappt sju miljoner
invånare mellan sju och sjuttio år är med i en
idrottsförening. Av dessa är drygt två miljoner
aktiva utövare varav ca 45 % är kvinnor. Ännu
kraftigare dominerar idrotten bland ungdomen. I
åldrarna sju till femton år är drygt två av tre
pojkar och varannan flicka med i en
idrottsförening. Dessutom idrottar ungefär var
tionde ungdom i dessa åldrar utanför den
organiserade idrotten.

Den svenska idrottsmodellen bygger i stor ut-
sträckning på de ideella ledarnas engagemang.
Ungefär 600 000 personer beräknas ha ett eller
flera ledaruppdrag inom den svenska idrotts-
rörelsen varav ca 35 % är kvinnor. De verkar i
styrelser på olika nivåer, som tränare, ung-
domsledare, funktionärer, lagledare m.m. Det
stora flertalet ledare utför sin ledargärning helt
utan ersättning.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom utgiftsområdet

Litteraturen och läsandet

En reell yttrandefrihet kräver att var och en till
fullo behärskar ett språk, har förvärvat kunskaper
och har tillgång till relevant information. Inom
litteraturen och läsandet består statens insatser av
olika bidrag till folkbiblioteken, förlag, tid-
skrifter och bokhandeln. Från och med år 1997
har insatserna inom området ökat med 60
miljoner kronor. År 1997 infördes ett stöd på 25
miljoner kronor till folkbiblioteken för inköp av
litteratur till barn och unga. För att bli stöd-
berättigade får det kommunala bokanslaget till
biblioteken inte sänkas. Barn och ungdomar får
genom stödet tillgång till ytterligare 160 000 nya
böcker varje år.

År 1999 infördes bl.a. ett nytt distributions-
stöd till bibliotek och bokhandel samt ett per-
manent stöd till läsfrämjande åtgärder för barn
och unga. Distributionsstödet innebär att landets
bibliotek samt vissa bokhandlar förses med 700-
750 titlar av kvalitetslitteratur varje år, motsva-
rande ca 270 000 volymer per år.

Staten gör särskilda insatser för att litteraturen
och tidskrifterna skall vara tillgängliga för män-
niskor med olika typer av läshandikapp.

Svenska språknämnden har utarbetat ett
handlingsprogram för att främja det svenska
språket.

Från den 1 januari 1997 har vi en bibliotekslag
som stadfäster tillgången till bibliotek som en
medborgerlig rättighet.

Konstnärernas villkor

Kulturell mångfald och en fri debatt är en förut-
sättning för både en levande demokrati och ett
rikt kulturliv. Bästa möjliga förutsättningar för
det konstnärliga arbetet skall skapas och den
konstnärliga friheten skall garanteras.

Det konstnärspolitiska området var under år
1997 föremål för ett omfattande utrednings-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arbete, vilket resulterade i en proposition med en
mängd förslag med syftet att skapa sådana villkor
för de professionella konstnärerna att de kan
basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete. Ett stort antal reformer har
kunnat genomföras med början år 1999. Utgifts-
området har tillförts 69 miljoner kronor.

Bland insatserna, som genomförts fr.o.m. år
1997, kan nämnas regeringens satsning på det
internationella utbytet inom bild- och form-
området, återinförandet av den s.k. individuella
visningsersättningen, nära nog en fördubbling av
antalet långtidsstipendier och en kraftfull för-
stärkning av stödet till tonområdet.

Från och med år 1999 har flera försöksverk-
samheter kunnat påbörjas, dels försök med en
tredje anställningsform inom teatern, dels försök
med arbetsförmedling vid centrumbildningarna.
Därtill har regeringen fastställt avgränsnings-
kriterier för vilka som skall ha möjlighet att få del
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inrikt-
ning mot den konstnärliga arbetsmarknaden.
Vidare har s.k. fonogramersättning införts samt
ett nytt stöd för beställning av nyskriven svensk
dramatik. Därtill har ersättning till upphovsmän
vid försäljning av tomma kassetter, s.k. kassett-
ersättning, införts genom riksdagens beslut hös-
ten 1998. Detta innebär att en del av priset på
oinspelade kassetter, tomma CD:s o.dyl. går till
dem som skapat, framfört och producerat musik,
film samt radio- och TV-program. Kassettersätt-
ningen beräknas ge upphovsmännen ca 50 miljo-
ner kronor per år.

Arkitektur, formgivning och design

Riksdagen har fastställt nationella mål för verk-
samheterna inom arkitektur, formgivning och
design. Genom de lagändringar som trädde i
kraft den 1 januari 1999 har frågor kring arki-
tektonisk kvalitet fått genomslag i flera lagar med
betydelse för den fysiska miljöns utveckling.
Regeringen tillsatte i februari 1999 en utredning
för att precisera statens ansvar för formgivnings-
och designområdet. Ett delbetänkande kommer
att lämnas i november 1999 och ett slutbe-
tänkande i mars 2000.

De fastighetsförvaltande myndigheterna har
enligt särskilda regeringsuppdrag redovisat egna
kvalitetsprogram för arkitektur, formgivning och
design. Även Svenska institutet och Statens
konstråd har redovisat uppdrag inom detta om-
råde. Statens fastighetsverk har ett särskilt upp-
drag att verka för ökat erfarenhetsutbyte mellan
myndigheterna och verket kommer bl.a. att ut-

arbeta en skrift till råd och vägledning inom
arkitekturområdet. Arkitekturmuseet har till
uppgift att vara drivande i det arkitekturpolitiska
arbete. Arkitekturmuseet har påbörjat arbetet
med att genomföra ett Arkitekturår 2001. För
detta har museet tilldelats särskilda medel under
åren 1999-2001.

Bild och form

Att sprida samtidskonsten i hela landet och att
skapa möjligheter för konstnärerna att möta en
ny publik är ett viktigt arbete som lyftes fram i
1996 års kulturproposition. Då fick Konstrådet
ett vidgat uppdrag att förvärva konst, inte bara
för statliga miljöer utan också genom samverkan
och bidrag till förvärv av konst för andra gemen-
samma miljöer som bostadsområden, skolor och
tätortsområden i utveckling. Ett nytt Moderna
museet har invigts och blivit egen myndighet. En
utställningsersättning infördes år 1997 i syfte att
förbättra konstnärernas intäkter i samband med
utställningar. Sedan år 1997 har Malmö konsthall
ett nationellt uppdrag för samtidskonsten och
från år 1999 har Föreningen Svensk form ett
motsvarande uppdrag inom formgivningsområ-
det. Röhsska museet har sedan år 1997 ett nät-
verksansvar för konsthantverk, formgivning och
design. Ett nytt verksamhetsstöd har införts på 5
miljoner kronor att fördela till vissa utställare
inom bild- och formområdet.

Teater, dans och musik

Under år 1998 och första hälften av år 1999 har
regeringen fördelat drygt 28 miljoner kronor i
tillfälligt stöd till framför allt teaterinstitutioner
som befinner sig i ett förändringsskede eller i en
akut krissituation.

Bidragen till fria teater-, dans- och musik-
grupper har sedan år 1997 förstärkts med 15
miljoner kronor. Sedan år 1997 har två regionala
dansscener inrättats; NorrDans i Härnösand och
Skånes Dansteater i Malmö. Sedan år 1997 har
också Norrlands Musik- och Dansteater stöd för
att utveckla och sprida musik- och dansteatern i
de norra delarna av landet. I samband med om-
fördelningen av medel till länsmusiken år 1998
gjordes särskilda satsningar på Musica Vitae i
Växjö, Svenska Kammarorkestern i Örebro,
Gotlandsmusiken, Musik i Dalarna och Norr-
bottens Kammarorkester. Musiklivets arrangörs-
organisationer har fått det statliga stödet för-
stärkt med 9,6 miljoner kronor, en i det närmaste
fördubblad insats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ett 25-tal tjänster som länskonstnärer har in-
rättats, flera inom dansområdet. En treårig kam-
panj för att öka dansintresset i hela landet har
inletts. Vidare har Sametinget fått utökade medel
för bidrag till inrättande av en samisk teater.

Kulturarvet

Moderna museet invigde sina nya lokaler under
år 1998, vilket bl.a. innebar en av Europas största
offentligt finansierade satsningar på samtids-
konstområdet på mycket lång tid. Den 1 juli
1999 blev Moderna museet egen myndighet. Den
1 januari 1999 inrättades vidare Statens museer
för världskultur som en ny myndighet.

Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner
kronor för sysselsättningsinsatser på kulturom-
rådet i det s.k. Sesam-projektet. Syftet var att
skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt
bevarande av kulturarvet och att öka tillgänglig-
heten till samlingarna. Projektet avslutades under
år 1998. Arkivinstitutioner har under år 1998
bedrivit olika projekt för att förbättra tillgänglig-
heten till arkivmaterialet, bl.a. genom digitalise-
ring.

Under åren 1999-2001 genomförs en bred
satsning på industrisamhällets kulturarv, med
sammanlagt ca 24 miljoner kronor under tre år.
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna i
Stockholms, Västra Götalands och Skåne län
genomför under åren 1999-2001 en särskild
satsning på storstädernas kulturmiljöer med
sammanlagt 24 miljoner kronor på tre år. I pro-
positionen Kulturarv - kulturmiljöer och kul-
turföremål (prop. 1998/99:114) föreslås bl.a. nya
övergripande mål för arbetet för kulturmiljön
och ett särskilt skydd för ortnamn.

En treårig satsning, Kulturarvs-IT, genomförs
för att bereda arbete för personer med arbets-
handikapp och öka tillgängligheten till kultur-
arvet (utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade).

Medier

Satsningen på public service fortsätter. Utöver
den årliga medelstilldelningen på totalt ca 5,1
miljarder kronor ur rundradiokontot kommer
enligt regeringens förslag 507,5 miljoner kronor
att satsas på särskilt kvalificerad programpro-
duktion och på ny teknik under åren 1998-2001.

Under våren 1999 har tre utredningar lämnat
förslag till regeringen om förändringar inom
medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till
att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra-
tion inom massmedierna, att reformera den

kommersiella lokalradion samt att kartlägga
behovet av att samordna lagstiftningen inom bl.a.
radio, television och televerksamhet.

I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för
digitala sändningar i marknätet. Regeringen har
den 23 juni 1999 beslutat att sändningsutrymme
för digitala TV-sändningar som motsvarar ytter-
ligare en frekvenskanal får upplåtas i de områden
som omfattas av den första uppbyggnadsetappen.
Fördelningen av sändningstillstånd sker i slutet
av år 1999.

Under åren 1997 och 1998 fördelades ett till-
fälligt presstöd.

Film

Stödet till svensk filmproduktion har under år
1998 varit föremål för utredning. I april 1999
enades staten, filmbranschen, Sveriges Television
AB och TV4 AB (publ) om ett nytt filmavtal,
vilket innebär en kraftigt utökad satsning på
svensk film. Produktionsstöden till svensk film
föreslås förstärkas och en satsning föreslås göras
på lanseringsstöd, stöd till distribution av paral-
lellkopior samt stimulansbidrag till biografägare
för visning av svensk film. Avtalet omfattar vi-
dare ett ökat stöd till visningsorganisationer och
regional verksamhet samt medel för internatio-
nell lansering av svensk film, stöd till textning på
svenska av film och video och till syntolkning,
liksom medel för bevarande och tillgänglig-
görande av det svenska filmarvet.

Trossamfund

Arbetet med stat-kyrkareformen har nu gått in i
sin slutfas. På grundval av riksdagens princip-
beslut år 1995 (prop. 1995/96:80, bet.
1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) har regeringen
beslutat följande fyra propositioner: Staten och
trossamfunden - grundlagsfrågor (prop.
1997/98:49), Staten och trossamfunden - be-
stämmelser om Svenska kyrkan och andra tros-
samfund (prop. 1997/98:116), Staten och tros-
samfunden - begravningsverksamheten, kultur-
minnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.
(prop. 1998/99:38) samt Staten och trossamfun-
den - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.
(prop. 1998/99:124). Riksdagen har den 4 juni
1998 (bet. 1997/98:KU20, rskr,1997/98:284) och
slutligt den 18 november 1998 (bet.
1998/99:KU5, rskr. 1998/99:3) beslutat i de frå-
gor som behandlas i de två första propositio-
nerna. Den 21 april 1999 (bet. 1998/99:KU18,
rskr. 1998/99:176) beslutade riksdagen i de frå-
gor som behandlas i den tredje propositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Den fjärde propositionen avser riksdagen be-
handla under hösten 1999 så att de föreslagna
ändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2000.

Beträffande statens och Svenska kyrkans
gemensamma program för ökad sysselsättning
har verksamheten fortsatt enligt uppgjord plan.
Av Kyrkofondens styrelses uppföljning av pro-
grammet för år 1998 framgår bl.a. att 467 olika
projekt beviljats bidrag med drygt 128 miljoner
kronor och att den beräknade totalkostnaden för
projekten uppgår till 604 miljoner kronor. Vad
gäller målet att skapa minst 4 000 nya arbetstill-
fällen (motsvarande 16 000 sysselsättningsmåna-
der) anför Kyrkofondens styrelse att detta mål
förefaller att kunna uppfyllas. Enbart de projekt
som beviljats bidrag under år 1998 beräknas
kunna skapa 7 307 sysselsättningsmånader. Ut-
fallet av programmet under det gångna året mot-
svarar enligt Kyrkofondens styrelse väl ställda
förväntningar.

Folkbildning

Folkhögskolorna har tilldelats 10 000 årsstudie-
platser inom ramen för regeringens utbildnings-
satsning av vuxna, kunskapslyftet. Utöver dessa
platser har kommuner och landsting upphandlat
ytterligare ca 6 000 platser av studieförbund och
folkhögskolor, inom ramen för den kommunala
vuxenutbildningen.

Folkbildningen har stora möjligheter att bidra
till en höjd utbildningsnivå i samhället och mot-
verka kunskapsklyftor inom området. Rege-
ringen har därför givit folkbildningen, tillsam-
mans med högskolan, ett ansvar att vara delaktig
i den Distansutbildningsmyndighet som rege-
ringen har bildat i Härnösand. Distansutbildning
inom folkbildningen har här genom Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling tilldelats ett
utvecklingsutrymme av 50 miljoner kronor som
skall användas till verksamhet som syftar till att
utveckla och bredda IT-användningen i folkbild-
ningen.

Inför kommande behandling av EMU-frågan
ser regeringen det som viktigt att både skapa ett
intresse och att sprida en saklig information i
frågan. Folkbildningen har givits ett särskilt
ansvar för detta. Under året har folkhögskolor,
studieförbund och andra liknande sammanslut-
ningar erhållit 20 miljoner kronor för detta än-
damål.

Inför det förestående millennieskiftet har
regeringen tillsatt en kommitté i syfte att stimu-
lera till en brett förankrad framtidsdiskussion
med tonvikt på frågor om demokrati, fördelning,

människors lika värde samt miljö i det framtida
samhället. Folkbildningen har fått ta del av de
medel som kommittén har i uppdrag att fördela
till insatser i syfte att stimulera en sådan debatt
inför det förestående millennieskiftet.

Ungdomsfrågor

Ungdomsstyrelsen stödjer utvecklingsarbete i
kommuner och ungdomsorganisationer samt
fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Bidraget till ungdomsorganisationerna uppgår
sammanlagt till drygt 96 miljoner kronor och
syftar bl.a. till att främja barns och ungdomars
demokratiska fostran. Ungdomsstyrelsens stöd
till föreningsutveckling har gjort att helt nya
föreningsbildningar har skapats för att kanalisera
ungdomars engagemang samtidigt som många
traditionella organisationer försöker utveckla och
förnya sina strukturer och arbetsformer. Myn-
digheten bedriver också internationell verksam-
het genom bl.a. europeiskt ungdomsutbyte.

Folkrörelsefrågor

Tillgången till lokaler är av mycket stor betydelse
för bl.a. ungdomars möjlighet till fritids- och
kulturaktiviteter. I enlighet med detta har en
översyn av föreningslivets tillgång till lokaler av
olika slag för ungdomsverksamhet i hela landet
initierats. Folkrörelsernas villkor och utveck-
lingen uppmärksammas alltmer och ägnas om-
fattande utvecklings- och utredningsarbete. Ett
exempel är den arbetsgrupp om den sociala eko-
nomin och dess utveckling, som regeringen till-
satte år 1997. Ett annat är den sjunde europeiska
konferensen om social ekonomi, som kommer
att arrangeras i Sverige under den svenska ord-
förandeskapsperioden i EU våren 2001.

Idrottsverksamhet

Det statliga bidraget till idrottsrörelsen syftar
bl.a. till att främja barn- och ungdomsidrott.
Under år 1998 utgick lokalt aktivitetsstöd till
föreningar baserat på cirka sju miljoner samman-
komster. Vidare erhöll 67 specialidrottsförbund
bidrag för sin verksamhet.

Kulturåret 1998

Kulturåret 1998 har genomförts, bl.a. genom
fördelning av medel till Stockholm - Europas
Kulturhuvudstad 1998 AB samt bidrag till ett
stort antal Kultur i hela landet-projekt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kultur och utveckling

Kultur främjar mänsklig växt och skaparförmåga,
den kan bidra till en samhällsutveckling där
öppenhet, jämlikhet och humanism sätts främst.
Därutöver kan kultursatsningar vara en viktig
faktor för regional utveckling.

På regional nivå genomförs eller planeras bl.a.
insatser inom kulturturism och byggnadsvård. I
de förslag till regionala tillväxtavtal som lämnats
till regeringen har kulturens roll för utveckling
uppmärksammats. Under utgiftsområde 19,
Regional utjämning och utveckling, har rege-
ringen beslutat att använda 30 miljoner kronor
för projekt som stärker kulturell utveckling och
infrastruktur, främst i de regionalpolitiska stöd-
områdena. Kultur som utvecklingsfaktor beaktas
även vid utformningen av utvecklingsplan för
mål 1-regioner inom EU:s strukturfondspro-
gram.

Det är angeläget att de möjligheter till regional
utveckling som satsningar på kulturområdet kan
ge tas tillvara i tillväxtavtalen.

Samhällets kulturella mångfald

Frågor om att motverka rasism och främlings-
fientlighet har fått fortsatt stor uppmärksamhet
inom utgiftsområdet. Olika åtgärder har
genomförts. En organisationskommitté för ett
Forum för Levande Historia, dvs. ett
kunskapscentrum med utgångspunkt i Förintel-
sen, tillsätts under hösten 1999. Vidare fortsätter
försöksverksamheten Forum för världskultur
med syftet att öka den konstnärliga och kul-
turella mångfalden i Sverige. Den 1 januari 1999
inrättades Statens museer för världskultur som
en ny myndighet.

Internationellt utbyte

Olika former av utbyte, utlandsturnéer, kultur-
festivaler, utställningar samt svenskt deltagande i
internationella konferenser och symposier fort-
sätter att utvecklas. Samarbetet inom EU och
andra mellanstatliga organ bidrar till att främja
kontakter mellan länderna i Europa. Kontakter
med Baltikum och Ryssland har utvecklats inom
både EU och det nordiska samarbetet.

Projektet Partnerskap för kultur inleddes år
1997 på initiativ av Utrikesdepartementet och
Kulturdepartementet i samarbete med Svenska
institutet. Det är ett långsiktigt projekt för dialog
och erfarenhetsutbyte om kulturens och kultur-
politikens möjligheter att främja yttrandefrihet
och mångfald, demokrati och gemensam säker-
het. Under år 1998 genomfördes symposier,

kulturhändelser och utbyten. Våren 1998
genomfördes vidare Unesco-konferensen om
kultur för utveckling.

Kultur- och ungdomssamarbetet i Norden har
en omslutning på ca 150 miljoner svenska kro-
nor. Under år 1998 hade Sverige ordförandeska-
pet i det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet
inom östersjöområdet har utvecklats bl.a. med
finansiering av den s.k. Ostersjömiljarden. Inom
ramen för Ostersjömiljard 1 har Sverige finansie-
rat omfattande och framgångsrika program för
upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyg-
gelse. Förutom att bevara kulturhistoriska värden
har målen bl.a. varit att bygga strukturer för kun-
skapsutbyte, att främja jämställdhetsarbete samt
att skapa förutsättningar för turism, kulturut-
byte, handel och regional utveckling och tillväxt.
De svenska satsningarna på kulturarvet genom
bl.a. stöd till olika historiska byggnader har varit
framgångsrika.

EU ger olika former av bidrag till den verk-
samhet som ingår i utgiftsområdet. Under år
1998 tilldelades svenska projekt eller projekt med
svenskt deltagande 15,7 miljoner kronor ur kul-
turarvsprogrammet Raphael, 5,4 miljoner kronor
ur kulturprogrammet Kalejdoskop, 2,1 miljoner
kronor ur litteraturprogrammet Ariane, 7,3 mil-
joner kronor ur MEDIAII-programmet, 4,8
miljoner kronor ur ungdomsprogrammet Ung-
dom för Europa och 1,9 miljoner kronor ur pro-
grammet Europeisk volontärtjänst för ungdo-
mar. EU:s ministerråd uppnådde gemensam
ståndpunkt om kulturramprogrammet och om
ungdomsprogrammet den 28 juni 1999. Mot
bakgrund av att rådet och parlamentet har olika
syn i fråga om främst budgeten för de två pro-
grammen förväntas en förlikningsprocess med
Europaparlamentet starta i november 1999.

EU:s bidrag genom strukturfonderna till
svenska projekt med kulturanknytning under
perioden den 1 november 1997 till den 31 okto-
ber 1998 uppskattas till ca 296 miljoner kronor.
För perioden den 1 januari 1995 till den 31 okto-
ber 1998 har därmed totalt 699 miljoner kronor
fördelats ur strukturfonderna till svenska projekt
med kulturanknytning.

Storstadsfrågor

Riksdagen beslutade under år 1998 om mål och
inriktning för den nationella storstadspolitiken
(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.
1998/99:34). Målen för det nya politikområdet är
dels att ge storstadsregionerna goda förutsätt-
ningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas så-
väl inom storstadsregionerna som i övriga delar
av landet, dels att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande segregationen och därmed verka
för jämlika och jämställda levnadsvillkor för stor-
städernas invånare.

Under våren 1999 tillsattes en storstadsdele-
gation för att utveckla och samordna den natio-
nella storstadspolitiken. Inledningsvis inriktas
delegationens arbete på att kunna sluta lokala ut-
vecklingsavtal med sju kommuner. Av det
resurstillskott som tillförs utgiftsområde 8 an-
slaget B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregio-
nerna fr.o.m. år 2000 skall 10 miljoner kronor
användas till barns och ungdomars idrotts- och
fritidsverksamhet samt 10 miljoner kronor till
kulturverksamhet under vart och ett av åren
2000-2002.

Jämställdhet

En viktig aspekt på statens insatser inom utgifts-
området är jämställdheten. Kvinnor och män
skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl-
digheter inom alla väsentliga områden i livet.
Regeringen har som krav på flera av sina myn-
digheter att om möjligt redovisa fördelning
utifrån ett könsperspektiv.

Inom kulturarvsområdet är frågan om vilka
gruppers kulturarv som bevaras och förmedlas av
väsentlig betydelse. Det är av stor vikt att arbetet
med kulturarvet kopplas till en analys där bl.a.
könsperspektivet lyfts fram. Regeringen har ålagt
de centrala museiinstitutionerna att komma in
med en särskild redovisning av hur kvinnopers-
pektivet behandlas på museerna. I syfte att stärka
flickors möjligheter till delaktighet inom främst
förenings- och fritidsverksamhet sker ett aktivt
utvecklingsarbete genom Ungdomsstyrelsens
försorg. Arbetet riktas främst mot kommuner
och ungdomsorganisationer. Situationen för
flickor med utländsk bakgrund uppmärksammas
särskilt.

Andelen kvinnor i styrelserna för special-
idrottsförbunden och distriktsförbunden ökar
och uppgår år 1998 till 27 resp. 43 %. Idrottens
egen målsättning att inget kön ska vara repre-
senterat med mindre än 40 % i rådgivande och
beslutande organ på alla nivåer har således ännu
inte uppnåtts.

Regeringen arbetar med jämställdhetsaspekten
vad gäller tillsättning av styrelseordförande och
styrelseledamöter samt rekrytering och lönesätt-
ning av myndighetschefer. Vad gäller könsför-
delningen i de centrala statliga lekmannastyrel-

serna inom Kulturdepartementets område är
50 % av de ordinarie ledamöterna (inkl, ordfö-
rande) kvinnor. Vad gäller ordförande är 41 %
kvinnor. Av Kulturdepartementets 26 myndig-
hetschefer är nio kvinnor. Av de fem chefer som
har anställts under år 1998 och hittills under år
1999 är två kvinnor och tre män.

Under förra mandatperioden utnämnde rege-
ringen Sveriges två första kvinnliga biskopar. Vi-
dare har regeringen bl.a. förtydligat kravet för att
få bli domprost eller kyrkoherde i Svenska kyr-
kan. Den sökande måste vara beredd att fullt ut
tjänstgöra tillsammans med andra präster oavsett
kön i gudstjänsterna.

3.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Effekterna av de statliga insatserna redovisas i
förhållande till de mål som finns för utgiftsom-
rådet.

Yttrandefrihet

Genom att slå vakt om public service-verksam-
heten garanterar staten en oberoende radio och
TV som producerar och sänder program av hög
kvalitet till hela Sveriges befolkning. Satsningen
på public service innebär att public service-före-
tagen ges möjligheter att uppfylla sitt uppdrag att
förse hela befolkningen med ett brett utbud som
kännetecknas av mångfald och kvalitet. Press-
stödet har stor betydelse för att bevara mång-
falden inom dagspressen. Statens insatser för att
möjliggöra sändningar av digital marksänd TV
har bl.a. betydelse för tillgången till ett varierat
radio- och TV-utbud över landet.

De statliga insatserna på filmområdet är vik-
tiga för att upprätthålla en bred produktion av
svensk film samt mångfald, spridning och vis-
ning av film i hela landet. I Sverige, liksom i alla
länder i Europa, är filmproduktionen beroende
av offentligt stöd. Förhandsstöd spelar en central
roll för finansieringen av svenska filmprojekt.

De statliga insatserna på litteraturområdet är
av avgörande betydelse för att stimulera en bred
utgivning av kvalitetslitteratur och att öka till-
gången till och intresset för litteratur i hela
landet. Det statliga utgivningsstödet bidrar enligt
regeringens bedömning till att en bredd i bokut-
givningen kan upprätthållas. Ekonomiskt stöd
gör att förlagen vågar ge ut kvalitetslitteratur
även om den inte kan förväntas bli kommersiellt
framgångsrik. Bidragen till bokinköp till folk-
och skolbibliotek har bidragit till att flertalet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kommuner har startat ett läsfrämjande arbete i
många skolor och förskolor samt intensifierat
samarbetet med folkbiblioteken. Bidraget inne-
bär att barn och ungdomar årligen får tillgång till
ca 160 000 nya böcker i sina bibliotek. Positiva
effekter med ökad utlåning och ökat mediebe-
stånd kan redan märkas. De utökade insatserna
med ett statligt distributionstöd fr.o.m. år 1999
innebär att mellan 700 och 750 utgivningsstödda
boktitlar årligen ytterligare kommer att förstärka
tillgången till ett varierat litteraturutbud på lan-
dets alla folkbibliotek.

Den konstnärliga friheten garanteras genom
en kulturpolitik som stödjer utan att styra det
konstnärliga innehållet. Därvid spelar de statliga
ersättningarna och bidragen en betydelsefull roll.
Statens insatser, med inriktning på att skapa för-
utsättningar för konstnärer att leva av ersättning
för utfört konstnärligt arbete, är avgörande i
detta hänseende.

Statens insatser leder till att arkivverksam-
heten hos myndigheter m.fl. bedrivs effektivt. En
väl fungerande arkivvård hos myndigheterna är
en förutsättning för att offentlighetsprincipen
skall fungera. Inriktningen mot en större öppen-
het märks i arkivmyndigheternas arbete genom
att tillgängligheten till arkiven har förbättrats.

En utvärdering av Kulturnät Sverige visar att
kulturnätet ökar tillgängligheten till kulturlivet
via Internet.

Delaktighet och bildning

De befintliga statliga stödformerna på teater-,
dans- och musikområdet har i samverkan med
insatser på regional och kommunal nivå, en avgö-
rande betydelse för möjligheterna att erbjuda alla
medborgare ett kvalitetsutbud av scenkonst och
musik. De särskilda åtgärder som staten under
åren 1998 och 1999 vidtagit har medverkat till att
upprätthålla verksamheten vid ett antal krisdrab-
bade teatrar.

Statens insatser inom utgiftsområdet bidrar till
att ge människor med olika typer av läshandi-
kapp möjlighet att följa med i nyhetsbevak-
ningen, ta del av kvalitetslitteratur, studera på
högskola m.m.

Satsningen på regionala resurscentrum för film
och video har inneburit ett större regionalt enga-
gemang för filmen.

Genom den statliga bidragsgivningen får ut-
ställningsverksamheten ett viktigt stöd. Betydel-
sen för det internationella utbytet och den
konstnärliga utvecklingen är stort. Statens insat-
ser har medfört att tillgängligheten till aktuell

konst har ökat på många orter och i många mil-
jöer över hela landet.

Inom museiområdet har tillgängligheten till
samlingarna ökat och deras status förbättrats.
Museernas fortlöpande utställningsarbete, pro-
gramverksamhet och pedagogiska insatser har
bidragit till att öka allmänhetens kulturhistoriska
kunskaper och intresse för kulturarvet. Vand-
ringsutställningar och möjligheter till utställ-
ningsgarantier har bidragit till god spridning i
landet. Andra insatser är exempelvis Kulturhu-
sens dag, Svenskt kulturarv och Svenska folkets
k-märkning. En utvärdering av Sesam-projektets
effekter har nyligen inlämnats till Kulturde-
partementet. Regeringen avser att i särskild ord-
ning avrapportera resultat och slutsatser av
Sesam-projektet till riksdagen.

Mångfald och internationellt kulturutbyte

För att påvisa kulturens mångfald och styrka
samt skapa bestående kulturyttringar som berör
hela befolkningen anvisades under åren 1997 och
1998 medel för Kulturår 1998. Statens kulturråd
har i uppdrag att utvärdera hela Kulturåret 1998.
De nationella uppdragen bidrar till att uppfylla
flera av de nationella målen, bl.a. mångfaldsmålet.
Utvärderingar visar att de nationella uppdragen
har lyft fram verksamheter på ett positivt sätt.

De statliga konstnärsbidragen har stor bety-
delse för de professionella konstnärernas möjlig-
heter till fritt skapande. De ger under kortare
och längre perioder frilansande konstnärer den
ekonomiska trygghet som är en förutsättning för
konstnärligt skapande och utvecklingsarbete.
Insatserna inom konstnärsområdet bidrar även
till att skapa förutsättningar för ett aktivt kultur-
liv. Regeringens satsning på det internationella
utbytet inom konstnärsområdet har givit tydliga
resultat. Allt fler svenska konstnärer har givits
möjlighet att möta en internationell publik.

Vikten av ett statligt filmstöd framkommer
bl.a. i Filmutredningen. Exempelvis har ansökan
om förhandsstöd lämnats av 95 av de samman-
lagt 109 svenska filmer som producerades under
perioden 1993-1997. Konstnärsnämndens stöd
till produktion av kortfilm är också av mycket
stor betydelse för en genre med svagt stöd på
marknaden.

Försöksverksamheten Forum för världskultur
lyfter fram olika kulturers roll i den kulturella
gemenskapen.

Antalet personer som betjänas av de trossam-
fund som erhåller statsbidrag har under den
senaste tioårsperioden ökat med knappt 9 %.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Enligt bidragsmottagarnas uppfattning har stats-
bidraget medverkat till den gynnsamma utveck-
lingen, i synnerhet för de samfund som till stor
del består av och betjänar personer med utländsk
bakgrund.

Kulturarv

Genom det statliga stödet till museisektorn har
fler människor fått tillgång till kulturarvet. Barn
och unga har fått möjlighet att ta del av den kun-
skap och de upplevelser som museerna kan för-
medla. För att få kunskap om museernas peda-
gogiska verksamhet för barn och unga har
Statens kulturråd genomfört en enkätundersök-
ning till landets museer. Denna visar på en om-
fattande skolverksamhet och riktade program-
insatser hos de centrala och regionala museerna.
Samlingarnas tillgänglighet har förbättrats tack
vare Sesam-projektet och det fortsatta digitalise-
ringsarbetet.

Myndigheternas tvärsektoriella arbete har
medfört att förståelsen för kulturvärdena har
ökat och konsekvenserna för kulturmiljön upp-
märksammas och beaktas i högre grad än tidigare
inom olika politik- och samhällsområden. Kul-
turmiljöaspekter har fått allt större betydelse i
bl.a. samhällsplaneringen. Allmänhetens intresse
och engagemang för kulturarvsfrågor är fortsatt
stort.

Kulturarvet och kulturmiljön har i allt större
utsträckning kommit att uppmärksammas i det
internationella samarbetet som en utgångspunkt
för dialog och samarbete.

Inom filmområdet har en viktig del av det
filmkulturella arvet räddats, bl.a. genom restaure-
ringar av färgfilmer. Vid utgången av år 1998
hade 16 filmer färdigställts med hjälp av en-
gångsvisa medel åren 1996-1998.

Folkbildning

Såväl folkhögskolan som studieförbund uppvisar
goda resultat av sina insatser inom ramen för
kunskapslyftet.

Folkbildningsrådets fördelning av statsbidra-
get och den statistik som rådet redovisar visar att
syftena med statsbidraget är väl uppfyllda.
Genom att bygga undervisningen på att delta-
garna själva utformar undervisningen tillsam-
mans med kursledaren skapas tid för samtal och
diskussion, vilket är en av grundstenarna i en
aktiv demokrati.

Genom statens bidrag till folkbildningen
kanaliseras ett stort bidrag till studieförbundens
och folkhögskolornas kulturverksamhet. Detta

har resulterat i en livaktig kulturverksamhet i de
250 kommuner som saknar statsunderstödda
kulturinstitutioner. I dessa kommuner är folk-
bildningen, tillsammans med föreningslivet, de
viktigaste arrangörerna av kulturverksamhet.

De s.k. orienteringskurserna inom studieför-
bunden har varit ett värdefullt inslag för många
av de studerande inom kunskapslyftet. Folkhög-
skolans pedagogik har även visat sig betydelsefull
för dem som har läst inom ramen för kunskaps-
lyftet. Kunskapslyftskommitténs utvärderingar
har visat att folkhögskolan har en låg av-
brottsprocent, jämfört med många andra utbild-
ningsanordnare.

Bidragen till ungdoms- och idrottsverksamheten
Statens bidrag till idrottsrörelsen och ung-
domsorganisationerna ger förutsättningar för
ungdom att utveckla sina intressen i samverkan
med andra. Ungdomar i Sverige är i hög grad
engagerade i föreningslivet. Hälften av ungdo-
marna har medlemsskap i någon idrottsorganisa-
tion. Ytterligare 15 % är med i någon ideell
organisation eller ungdomsorganisation. Svenska
ungdomars aktiva engagemang i föreningslivet
stimulerar ungdomars demokratiska skolning
och samhällsengagemang. Därtill har idrottsrö-
relsen jämte friluftsorganisationerna stor bety-
delse för människors välbefinnande och trivsel
och främjar en positiv utveckling av folkhälsan.

3.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen har bedömt resultatet inom utgifts-
området i förhållande till målen för den natio-
nella kulturpolitiken samt målen för folkbild-
nings-, ungdoms- och idrottsfrågorna.
Resultatbedömningen har gjorts utifrån inkomna
årsredovisningar från myndigheter och institu-
tioner samt olika rapporter och statistik.

Måluppfyllelsen är enligt regeringens sam-
manfattande bedömning god. Regeringens
resultatbedömning vidareutvecklas i inledning-
arna till de olika verksamhetsområdena. Vidare
lämnas kompletterande resultatinformation
under de olika anslagen som underlag för rege-
ringens slutsatser.

Utifrån denna resultatbedömning avser rege-
ringen att fullfölja inriktningen på den fastlagda
politiken. I följande avsnitt utvecklar regeringen
vilka prioriteringar som görs inför år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.4 Prioriteringar

Riksdagens kulturpolitiska beslut år 1996 inne-
bär bl.a. att litteraturen och läsandet skall stärkas
och att det svenska språket skall lyftas fram.
Insatser som främjar litteraturen och läsandet
prioriteras sålunda även under kommande år. En
bred utgivning och tillgängliggörande av kvali-
tetslitteratur skall främjas. Utökade insatser
genomförs fr.o.m. år 2000 för att stärka natio-
nella minoriteters språk och kultur i enligt med
regeringens förslag i prop. 1998/99:143 Natio-
nella minoriteter i Sverige.

Vidare skall konstnärernas villkor ytterligare
förbättras. Åtgärder vidtas fr.o.m. år 1999 i form
av försöksverksamhet för att bryta den struk-
turella obalans som råder på den konstnärliga
arbetsmarknaden. Försök görs bl.a. med nya an-
ställningsformer på teaterområdet och särskilda
förmedlingsinsatser. Under året skall de påbör-
jade försöksverksamheterna inom området följas
upp och utvärderas.

Filmen har en central roll i en framtidsinriktad
kulturpolitik. Värdefull svensk filmproduktion
skall upprätthållas och utvecklas och en bred
spridning och visning av svensk film skall främ-
jas. Filmen är en demokratisk konstart genom
sin lättillgänglighet för en stor publik. Skapandet
av svensk film har stor betydelse för den natio-
nella identiteten och självförståelsen och för att
ge inte minst unga människor bilder av samtiden
som de kan identifiera sig med. Satsningen på
filmen syftar till att öka antalet biobesök och att
utveckla biografen som kulturell mötesplats.
Flera parter i avtalet ökar sina direkta bidrag. De
sammanlagda intäkterna till avtalet kan beräknas
till 385 miljoner kronor under år 2000, vilket är
en ökning med drygt 100 miljoner kronor jäm-
fört med innevarande år. Staten skall - under
förutsättning att riksdagen fattar erforderliga
beslut - lämna ett bidrag till Filminstitutet på

200,5 miljoner kronor. Det innebär i så fall en
ökning av det statliga stödet med 67,6 miljoner
kronor.

En stor del av medlen inom utgiftsområde 17
går till kulturinstitutioner som är viktiga för den
konstnärliga utvecklingen och för att göra kul-
turen tillgänglig. Trots starka ambitioner att an-
passa sig till de ekonomiska ramarna med bibe-
hållen kvalitet i verksamheten har kultur-
verksamheter en begränsad rationaliserings-
potential. Mot denna bakgrund har regeringen
funnit det nödvändigt att genomföra insatser för
att värna om den institutionella infrastrukturen.

Arkitekturåret 2001 genomförs på regeringens
initiativ och är ett viktigt led i förankringen av
regeringens handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design. Arkitekturmuseet är
ansvarigt för denna kampanj. Arkitekturåret
kommer att samla en stor mångfald av verksam-
heter inom offentliga förvaltningar, organisatio-
ner och näringslivet. Samverkan med formgiv-
nings- och designområdet kommer att bli en
självklar del av denna breda och utåtriktade
manifestation. Utredningen om statens ansvar
för formgivnings- och designområdet kommer i
november 1999 att presentera sina förslag till sär-
skilda satsningar i samband med Arkitekturåret
2001. Den europeiska bomässan BoOl Framtids-
staden genomförs i Malmö år 2001. BoOl kom-
mer att fokusera på framtidsstadens arkitektur
och de ekologiskt hållbara lösningarna. Rege-
ringen föreslår därför inom utgiftsområde 18 att
ett särskilt stöd på 250 miljoner kronor utgår till
BoOl. Medlen skall främja arkitektoniska kvali-
teter och ekologiskt hållbara lösningar vid upp-
förande av permanent bebyggelse och in-
frastruktur inom BoOl-området i Malmö. Vidare
föreslås inom utgiftsområde 18 att 20 miljoner
kronor används för bl.a. utställningar inom
BoOl.

Kulturpolitiken skall skapa förutsättningar för
att bevara och bruka kulturarvet. Dagens Sverige
har i hög grad formats av industrialismens fram-
växt under de senaste seklerna. Just nu genomför
regeringen en treårig satsning för att lyfta fram
industrisamhällets kulturarv. Satsningen leds av
en delegation som påbörjat sitt arbete under år
1999. Sammanlagt avser regeringen avsätta ca 24
miljoner kronor för detta ändamål.

I 1996 års kulturproposition lyfts bl.a. arbetet
med kulturarvets demokratiska funktioner fram
som ett prioriterat område. De centrala kultur-
arvsinstitutionerna har fått i uppdrag att redovisa
och analysera hur könsperspektivet behandlas på
institutionerna. Vidare pågår arbetet med att för-
verkliga ett Forum för Levande Historia som tar
sin utgångspunkt i Förintelsen. En organisa-
tionskommitté med uppdrag att föreslå verk-
samhetsinnehåll, lokalisering m.m. tillsätts under
hösten 1999.

Arkiven är nödvändiga som källor för vårt
kollektiva minne och allmänhetens tillgång till
offentligt arkivmaterial är en förutsättning för ett
öppet, demokratiskt samhälle. I ett samhälle som
präglas av stora förändringar, bl.a. som en följd
av globaliseringen och den allt snabbare tekniska
utvecklingen har museerna en viktig roll att

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

spela, som förmedlare av kulturarvet och inte
minst av den kulturella mångfald som känne-
tecknar dagens Sverige. Genom de föreslagna
målen i propositionen Kulturarv - kulturmiljörer
och kulturföremål (prop. 1998/99:114) förtydli-
gas vikten av att olika sektorer i samhället sam-
verkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvalt-
ning och utveckling av kultur- och naturmiljön.
Vidare framhålls bl.a. kulturarvets betydelse för
den demokratiska utvecklingen samt vikten av
samarbete över nationsgränserna.

Kulturens betydelse som utvecklings- och sys-
selsättningsfaktor lyfts fram av regeringen, bl.a.
genom satsningen på Kulturarvs-IT (utg.omr.
14). De regionala tillväxtavtalen och arbetet med
EG:s strukturfonder visar på sambandet mellan
kultur och utveckling.

Åtgärder vidtas för att slå vakt om mångfalden
inom dagspressen, stödja public service samt för
att modernisera och effektivisera TV- och radio-
distribution. Satsningen på radio och TV i all-
mänhetens tjänst fortsätter och utvidgas något
genom att SR föreslås få särskilda medel på 10
miljoner kronor för år 2000 och 5 miljoner kro-
nor för år 2001 för att stärka mångfald och kva-
litet i programutbudet. Arbetet med att introdu-
cera marksänd digital-TV fortsätter. En
parlamentarisk kommitté har i uppdrag att följa
och utvärdera marksänd digital-TV under den
första etappen.

Arbetet med ändring av relationerna mellan
staten och Svenska kyrkan i enlighet med riksda-
gens principbeslut år 1995 drivs vidare. Under år
1999 görs de sista förberedelserna genom beslut
av regering och riksdag. År 2002 blir det första
året då den kyrkoantikvariska ersättningen skall
betalas ut. Ersättningen uppgår det året till 50
miljoner kronor.

Folkbildningen spelar en viktig roll för att
förverkliga kulturpolitiken. Genom dess lokala
och sociala förankring är folkbildningen
betydelsefull för att bredda kulturintresset i
Sverige. Folkbildningens roll i kunskapslyftet är
viktig. Det har visat sig att folkbildningen har
kunnat nå människor som annars inte skulle ta
del av utbildning. Regeringen föreslår mot
bakgrund av detta att folkbildningen tillförs 10
miljoner kronor för år 2000.

Regeringen riktar för ungdomspolitiken fokus på
demokrati, rättvisa och framtidstro. Ungdomars
demokratiska engagemang bör på olika sätt
uppmuntras. I dag saknas i alltför stor utsträck-
ning unga representanter i en rad olika offentliga
organ. Vidare lyfts integrationsfrågor fram, lik-
som den s.k. tonårsboomen, som kommer att
ställa stora krav på samhället för att möta behov
och krav. En ungdomsdelegation har tillsatts för
att vara ett rådgivande organ till regeringen.
Regionala konferenser tillsammans med Kom-
munförbundet kommer att genomföras med
samtliga kommuner under år 2000. Ytterligare
insatser och åtgärder där regeringen bedömer att
behov av omedelbara insatser finns föreslås i den
ungdomspolitiska propositionen.

Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse. Med
sin demokratiska uppbyggnad, sitt breda enga-
gemang och sina ideella ledarkrafter är den en
mycket stor tillgång för vårt samhälle. I proposi-
tionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop.
1998/99:107) betonas idrottsrörelsens självstän-
diga ställning. Det är viktigt att jämställdhets-
och jämlikhetssträvanden genomsyrar all idrotts-
verksamhet. Idrottsrörelsen har unika möjlighe-
ter att nå ut till människor med annan etnisk
bakgrund och kan därigenom tjäna som platt-
form och mötesplats för människor med olika
bakgrund. Vidare görs förstärkta insatser mot
dopning inom idrotten och för idrottsforskning,
särskilda insatser för att främja integration och
jämställdhet på fritiden samt idrottsrörelsens sär-
skilda insatser för ungdomar i åldern 21 till 25 år.

Friluftsorganisationerna bedriver en verksam-
het som erbjuder människor i alla åldrar upp-
levelser i naturen och därigenom goda möjlighe-
ter att utveckla ett livslångt intresse för hälsa och
friluftsliv. Andra organisationer bedriver en
verksamhet som främjar folkhälsan, förebygger
olyckor och möjliggör för utsatta grupper av
människor att få del av motion och naturupp-
levelser.

Våren 2001 skall i Sverige hållas den sjunde
europeiska konferensen om social ekonomi,
under Sveriges ordförandeskapsperiod i EU.
Regeringen har tillsatt en nationalkommitté för
förberedelser för och genomförande av denna
konferens.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5 Regional fördelning av statens
stöd till kultur

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att
kartlägga och analysera det regionala utfallet av
myndighetens egna verksamhet samt att sam-
manställa och analysera motsvarande redovis-
ningar från vissa andra myndigheter och institu-
tioner inom Kulturdepartementets ansvars-
område. Utfallet för år 1998 har redovisats till
regeringen (dnr Kul999/2101/Sam). Liksom
tidigare år betonar Kulturrådet svårigheten att
analysera det regionala utfallet av verksamheten,
vilket gör att det är svårt att ge en övergripande
bild av den regionala fördelningen i landet. Kul-
turutskottet utgår i bet. 1998/99:KrUl från att
regeringen återkommer i budgetpropositionen
för år 2000 med de förslag till åtgärder som
resultaten av kartläggningen och analysen kan
föranleda. Mot bakgrund av de konstaterade svå-
righeterna återstår dock ytterligare utvecklings-
arbete vad gäller den regionala analysen innan
särskilda förslag till åtgärder kan lämnas. Ett
fortlöpande arbete bedrivs dock med sikte på
bättre regional spridning. En rad förslag och för-
ändringar med denna inriktning har också före-
slagits och beslutats av riksdagen.

Statens insatser inom kulturområdet har både
en nationell och en regional inriktning. Målet är
bl.a. att verka för att alla får möjlighet till del-
aktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser.
Det finns nationella verksamheter där publiken
och användarna, oavsett hemort, har samma till-
gång till kulturutbudet, men där regionen där
verksamheten är lokaliserad kan ha vissa fördelar,
t.ex. i fråga om sysselsättningstillfällen. Exempel
på sådana insatser är stöd till litteraturutgivning.
Vidare finns nationella verksamheter där publi-
ken och användarna på den aktuella orten har
bättre tillgång till kulturutbudet än man har i
landet i övrigt, t.ex. de centrala museerna och
nationalscenerna. Flertalet av de nationella
institutionerna är belägna i Stockholm. Det finns
vidare regionala och lokala uppgifter och verk-
samheter som kulturpolitiskt huvudsakligen är
motiverade för kulturlivet i en region eller cen-
trala insatser som till stor del förbrukas regionalt
och lokalt inom en kulturinstitution, kommun
eller annan organisation, t.ex. bidrag till regionala
kulturinstitutioner samt verksamheten vid
Riksutställningar, Rikskonserter och Rikstea-
tern. Slutligen finns internationell verksamhet,
t.ex. bidrag för gästspel utomlands eller andra

projekt i syfte att främja det internationella kul-
turutbytet.

Sammanlagt uppgick det bidrag som Statens
kulturråd betalade ut under år 1998 till närmare
1,2 miljarder kronor. År 1998 var 78 % av bidra-
gen från Kulturrådet regionalt fördelningsbara.
Räknat i absoluta tal fördelades de största regio-
nala bidragsbeloppen från Kulturrådet liksom
tidigare år till mottagare i Västra Götalands län
(ca 198,3 mkr), följt av Skåne län (ca 132,4 mkr),
Stockholms län (ca 108,7 mkr exkl. bidrag till
Kulturhuvudstad 1998 AB) och Västerbottens
län (ca 55,8 mkr). Under året har 73,8 miljoner
kronor utbetalats av Kulturrådet som bidrag till
Kulturhuvudstad 1998 AB. Kulturrådet har valt
att hänföra detta bidrag till nationella bidrag.

Omräknat till kronor per invånare erhöll
mottagare i Gotlands län liksom tidigare år det
största bidraget från Kulturrådet (ca 297 kronor
per invånare). Därefter följde Västerbottens län
(ca 216 kronor per invånare), Kronobergs län (ca
146 kronor per invånare), Jämtlands län (ca 140
kronor per invånare) och Västernorrlands län (ca
135 kronor per invånare).

Bidragen från Kulturrådet till verksamhet
inom området museer och utställningar visar en
förhållandevis jämn fördelning per län uttryckt i
kronor per invånare, med undantag av ett par län
som visar på stora avvikelser. Flertalet län fick
statliga bidrag i intervallet 10-20 kronor per in-
vånare, medan Gotlands och Jämtlands län fick
ca 43 kronor per invånare. Bidragen till både bib-
lioteks- och musikverksamhet visar att gles-
bygdslänen erhåller de relativt sett största bidra-
gen räknat i kronor per invånare. Bidragen till
teater- och dansverksamhet uppvisar större skill-
nader mellan länen än övriga konstområden.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har analyserat
de under år 1998 av RAA och länsstyrelserna ut-
betalade medlen från RAÄ:s olika anslag på ca
225 miljoner kronor. Räknat i absoluta tal har
Stockholms län och Västra Götalands län erhållit
de största beloppen (ca 43 mkr resp, ca 25 mkr).
Därefter följer Uppsala, Gotlands och Hallands
län. Siffrorna för Uppsala och Hallands län är
höga på grund av särskilda projekt som RAÄ har
drivit. Beloppen per invånare placerar Gotlands
län i en särställning (ca 240 kronor per invånare)
Detta beror på dels att länet får ett särskilt bidrag
för vård av kyrkor, dels att det i länet finns ett
anmärkningsvärt stort antal medeltida byggna-
der.

År 1998 nådde Riksutställningar 24 % av lan-
dets kommuner (1997: 41 %) med 29 turnerande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utställningar (1997: 34 utställningar). Antalet
bokningar (23 st) och visningsdagar (626 st) var
flest för Stockholms län. Riksutställningar drev
under år 1998 ett flertal projekt i samband och
samverkan med Kulturhuvudstadsåret 1998, t.ex.
utställningen Spåra staden. Härav följer att anta-
let bokade utställningar och visningsdagar vad
avser Stockholms län är ovanligt högt. Svenska
rikskonserter redovisar att 45 % av statsbidraget
gick till regional verksamhet (1997: 56 %). Flest
antal konserter hölls i Stockholms län (170 st).
En anledning till detta var Rikskonserters med-
verkan i ett stort antal specialarrangemang inom
ramen för Kulturhuvudstadsåret 1998. Även
Riksteatern redovisar ett mycket stort antal före-
ställningar i Stockholms län (593 st inkl. Södra
teatern), vilket kan jämföras med antalet före-
ställningar i bl.a. Norrbottens län (191) och
Västra Götalands län (178 st). Mot bakgrund av
bl.a. dessa uppgifter bör det ingå i utvärderingen
av Kulturhuvudstadsåret att närmare titta på den
koncentrationstendens de indikerar. Kulturde-
partementets särskilda satsning på Kultur i hela
landet bör vägas in i ett sådant sammanhang.

Nationalscenerna har i sina regionala analyser
bl.a. redovisat antal föreställningar utanför
Stockholm län. Ca 6,4 % av Dramatens (1997:

4,3 %) och 4,6 % av Operans föreställningar
(1997: ca 2,4%) ägde rum utanför Stockholms
län. Dessa föreställningar motsvarade 7,0 % resp.

2,9 % av nationalscenernas totala publik under år
1998 (1997: 1,7% resp. 1,1%). Ca 17% av
besökarna vid Operans Stockholmsföreställ-
ningar kommer från andra delar av Sverige än
Stockholm. För Dramaten saknas motsvarande
uppgifter.

De centrala museernas regionala analyser in-
nehåller olika mått vad gäller den regionala för-
delningen. Vad gäller besökarnas hemvist har ett
flertal museer lämnat uppgifter. Publik i hela
landet nås även genom vandringsutställningar,
utlåning till regionala museer och genom att
samlingar läggs ut på Internet.

Svenska Filminstitutet redovisar flera mått på
den regionala spridningen av institutets insatser.
År 1998 fördelades 9 miljoner kronor till 12
regionala resurscentrum representerande 17 län
(1997: 4,5 mkr till nio regionala resurscentrum).
Vidare fördelades bl.a. drygt 3 miljoner kronor
till 90 biografer i 19 län för teknisk upprustning
(1997: 2,5 mkr till 56 biografer).

Konstnärsnämnden redovisar fördelningen av
bidrag och stipendier till i Sverige bosatta perso-
ner (totalt ca 86,5 miljoner kronor). Cirka 60 %

av medlen gick till mottagare i Stockholms län
där de flesta konstnärliga yrkesutövarna finns.
Vad gäller Statens konstråd var ca 40 % av sum-
man av antalet avslutade projekt (totalt 54 pro-
jekt) och antalet avslutade konstansökningar
(totalt 57 ansökningar) knutna till Stockholms
län.

Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI)
redovisar det länsvisa utfallet av bokhandelsstö-
det år 1998 (totalt ca 7,4 mkr). Kalmar var det
län som fick störst andel av stödet.

3.6 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Målen för utgiftsområdet uppnås inte enbart
genom insatser inom utgiftsområde 17. Verk-
samheten inom utgiftsområdet är i grunden tvär-
sektoriell, vilket innebär att en rad olika statliga
insatser inom andra utgiftsområden bidrar till att
uppnå målen. Som exempel kan nämnas att både
arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser
har stor betydelse för kulturen, liksom t.ex. in-
satser inom utbildningsområdet. Insatserna inom
ramen för t.ex. miljö-, jordbruks- och trafikpoli-
tiken har stor betydelse för kulturmiljön. Upp-
hovsrätten är en förutsättning för litterärt och
konstnärligt skapande. I arbetet med arkitektur,
formgivning och design deltar åtta departement
och många utgiftsområden berörs. Insatser för
det internationella kulturutbytet sker även inom
andra utgiftsområden. Insatser som påverkar
villkoren för ungdomar återfinns även i stor ut-
sträckning inom andra utgiftsområden, framför
allt inom utbildnings- och arbetsmarknadsom-
rådet. Verksamhet inom folkrörelserna och före-
ningslivet får stöd även från andra statliga ut-
giftsområden, som t.ex. social verksamhet samt
närings- och arbetsmarknadsområdet.

Av avgörande betydelse för måluppfyllelsen
inom utgiftsområdet är även de insatser som görs
av kommuner och landsting samt i ökande om-
fattning från AB Svenska Spel. Även de medel
som utgår från EU via strukturfonderna till
verksamheter i landet har betydelse för utgifts-
området.

Presstödet, stödet till radio- och kassettid-
ningar samt de statliga myndigheterna inom
press-, radio- och TV-området redovisas under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.7 Skatteavvikelser

Det finns ett antal olika särregler i skattelagstift-
ningen, s.k. skatteavvikelser, som berör verk-
samheter inom utgiftsområde 17. Som exempel
kan nämnas att mervärdesskatt inte utgår på TV-
avgifter, lotterier eller idrottsevenemang som an-
ordnas av en allmännyttig ideell förening, stat
eller kommun. Entréavgiftsbelagda kultureve-
nemang och biografföreställningar var tidigare
befriade från mervärdesskatt, men från och med
den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med en
skattesats på 6 %. Inom utgiftsområdet finns
förutom de i tabellen nedan redovisade avvikel-
serna ett antal skatteavvikelser som inte kan
kvantifieras, bl.a. underskott i litterär m.m. verk-
samhet och undantag från mervärdesskatt på
periodiska medlemsblad. Regeringen har i bilaga
4 till 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100) redovisat skatteawikelserna inom
varje utgiftsområde.

Tabell 3.2 Skatteavvikelser

Miljarder kronor netto

Namn på skatteavvikelsen	1999	2000
Kyrkor	0,09	0,09
Utländska artister	0,05	0,05
Bidrag från Sveriges författarfond	0,00	0,00
TV-avgifter	1,48	1,53
Lotterier	3,47	3,59
Idrottsevenemang	0,05	0,05
Skidliftar	0,07	0,08
Biografföreställningar	0,21	0,22
Konserter, teatrar m.m.	0,14	0,14
Kommersiell idrott	0,25	0,25
Upphovsrätter	0,01	0,01
Ideella föreningar	0,05	0,05

Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999'	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Allmän kulturverksamhet	312	300	312	300	303	308
Teater, dans och musik	1 430	1 398	1 402	1 417	1 447	1479
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter	199	227	236	234	239	244
Bild och form samt konsthantverk	79	86	97	93	94	96
Ersättningar och bidrag till konstnärer	252	262	264	262	260	265
Arkiv	298	292	295	309	317	323
Kulturmiljö	393	441	486	416	416	418
Museer och utställningar	974	966	986	1 008	1028	1 053
Film och medier	181	194	195	239	240	240
Forskning	42	37	39	37	37	38
Trossamfund	56	55	55	53	54	105
Folkbildning	2 491	2 579	2 579	2 571	2 609	2 662
Ungdomsfrågor	108	109	113	110	110	111
Folkrörelse- och idrottsfrågor	524	507	518	522	518	518
Totaltför utgiftsområde 17	7 339	7 453	7 576	7 570	7 672	7 858

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Allmän kulturverksamhet

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar myndigheten
Statens kulturråd samt bidrag till allmänkul-
turella ändamål, utvecklingsverksamhet och in-
ternationellt kulturutbyte. Dessutom ingår verk-
samhetsbidrag till olika institutioner och
organisationer, bidrag till samisk kultur, bidrag
till kulturinstitutioner eller verksamheter som får
särskilda nationella uppdrag samt medel till för-
söksverksamhet med ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel.

iTabell 4.1 Utgiftsutvecklingen 1
Miljoner kronor (löpande priser)			Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999
311,6	299.9	312,3	299,8	303,2	308,2

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

En betydande kulturverksamhet har kunnat ge-
nomföras med utvecklings- och projektbidrag
från Statens kulturråd.

Regionala och lokala kulturinstitutioner med
särskilda problem har erhållit tillfälligt utökade
bidrag.

Kulturåret 1998 har genomförts med ett om-
fattande antal både nationella och lokala projekt.

Försöksverksamhet med ändrad regional för-
delning av kulturpolitiska medel har inletts i
Skåne, Kalmar och Gotlands län.

Förändringar

Utvecklingsmedel har anvisats för att främja
dans i hela landet.

Stödet till internationellt kulturutbyte samt till
centrumbildningarna har ökats.

För att främja ungdomars eget skapande har
utvecklingsmedel anvisats.

Ett särskilt stöd har inrättats för att främja
funktionshindrades deltagande i kulturlivet.

Medel har anvisats för bidrag till inrättandet av
en samisk teater.

Ett nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag har
inrättats inom området formgivning och design.

Prioriteringar

Statens kulturråd anvisas medel för driften av
Kulturnät Sverige.

Medel anvisas för genomförandet av den
dansk-svenska kulturbiennalen Kulturbro 2000.

Medel anvisas till försök med länsteaterverk-
samhet i Jämtland och till utveckling av Öster-
sjöns tonsättarcentrum på Gotland.

4.2 Resultatbedömning

Insatser inom detta verksamhetsområde påverkar
även utvecklingen och arbetsvillkoren inom de
olika konstarterna. Dessa bedömningar redovisas
under verksamhetsområdena Teater, dans och
musik, Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter,
Bild och form samt konsthantverk samt Ersätt-
ningar och bidrag till konstnärer. Utöver detta

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bidrar även insatser under verksamhetsområdet
Folkbildning till en bred och livaktig kulturverk-
samhet i hela landet.

Tillståndet och utvecklingen inom området

En ökad internationalisering har blivit märkbar
inom de flesta konstområden. Samtidigt har en
ökad kulturaktivitet på det lokala planet kunnat
konstateras. Bland annat används kulturen allt
oftare för att stärka den lokala identiteten. En
annan faktor som starkt påverkar situationen är
kulturens roll i det regionala utvecklingsarbetet.
Ett exempel på detta är arbetet med de s.k. re-
gionala tillväxtavtalen som regeringen initierade i
samband med propositionen (prop. 1997/98:62)
Regional tillväxt - för arbete och välfärd. Under
senare år har en allt större insikt om kulturens
betydelse för en positiv regional och lokal ut-
veckling växt fram. Därmed har insatser inom
kulturområdet fått ökad betydelse i det regionala
utvecklingsarbetet.

Gotland intar en särställning när det gäller
kultursamarbetet i Östersjöregionen. Östersjöns
författar- och översättarcentrum i Visby upptogs
år 1996 officiellt under UNESCO:s beskydd och
ingår även i det internationella nätverket av
europeiska översättarcentrum. I Visby finns även
Östersjöns internationella tonsättarcentrum,
som är under uppbyggnad.

Elektronisk publicering, via Internet eller
multimedieprodukter, öppnar nya möjligheter
för kulturlivet att sprida information och kun-
skap samt skapa plattformar för kulturupplevel-
ser. Kulturinstitutioner och fria kulturutövare
kan genom att utnyttja modern informations-
teknik öka tillgängligheten till kulturlivet och nå
ut till nya målgrupper.

Under det gångna året har Stockholm varit
europeisk kulturhuvudstad och Kulturåret 1998
har genomförts i större delen av landet.

Möjligheten för personer med funktionshin-
der att ta del av kulturutbudet har på många om-
råden förbättrats avsevärt. Den tekniska utveck-
lingen inom medieområdet har exempelvis
inneburit att utbudet ökat och kvaliteten höjts.
Kulturdeltagandet är dock fortfarande lägre
bland funktionshindrade än bland befolkningen i
övrigt. Viktiga delar av kulturlivet bedrivs i in-
stitutionella former. Kulturinstitutionernas in-
satser för att tillgängliggöra sin verksamhet för
funktionshindrade varierar och fortfarande har

flertalet funktionshindrade inte möjlighet att ta
del av kulturutbudet vid många institutioner.

Barns och ungdomars möjligheter att ta del av
kultur är främst ett kommunalt ansvar. Under
1990-talet har emellertid besparingar inom den
kommunala sektorn inneburit att kultur-, skol-
och fritidsverksamhet fått vidkännas ekonomiska
neddragningar. De sociala, ekonomiska och
kulturella skillnaderna som har ökat i samhället i
stort, tenderar också att förstärkas mellan barn
och ungdomar från olika miljöer.

Sveriges befolkning har i dag en mångskiftan-
de kulturell bakgrund. Det finns en strävan hos
kulturlivets institutioner och organisationer att
återspegla detta förhållande i sin verksamhet. Allt
fler medborgare kommer också i kontakt med
kulturyttringar från helt andra delar av världen.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

För att påvisa kulturens mångfald och styrka
samt skapa bestående kulturyttringar som berör
hela befolkningen anvisades under åren 1997 och
1998 statliga medel dels för att manifestera
Stockholm som Europas kulturhuvudstad 1998,
dels för att under ledning av Kulturdepartemen-
tets arbetsgrupp Kultur i hela landet (Ku
1996:A) stimulera aktiviteter runt om i Sverige
under året.

Statens kulturråd har under året fortsatt det
kulturfrämjande utvecklingsarbetet med inrikt-
ning på barn och ungdomar bl.a. med projektet
Ungdomens kulturmönstring. Rådet har fokuse-
rat på olika verksamheter för att utveckla sam-
verkan mellan den professionella kulturen och
barn- och ungdomskulturen, utveckla och stödja
kulturinstitutionernas verksamhet för barn och
ungdomar, stärka svaga eller eftersatta områden
inom barn- och ungdomskulturen, stödja barns
och ungdomars eget skapande samt utveckla
samverkan mellan myndigheter inom barn- och
ungdomskulturområdet. Kulturrådet har dess-
utom fått i uppdrag att tillsammans med Skol-
verket på nationell nivå samordna arbetet med
att vidareutveckla kultur i skolan.

Fler tjänster som länskonstnärer har inrättats,
främst inom områdena dans och bild. Idag finns
det ett 25-tal länskonstnärer. En treårig kampanj
för att öka dansintresset i hela landet har inletts.

Statens kulturråd har påbörjat ett arbete för att
förverkliga delar av det handlingsprogram för att
främja funktionshindrades tillgång till kultur

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

som presenterades i rapporten Funktionshindra-
des tillgång till kultur (Statens kulturråd 1998:3)
och som överlämnades till regeringen i mars
1998. Ett särskilt stöd har inrättats för detta
ändamål år 1999.

Sametinget har fått utökade medel till samisk
kultur för bidrag till inrättandet av en samisk
teater.

En försöksverksamhet, benämnd Forum för
världskultur, med syfte att lyfta fram andra län-
ders kultur i det svenska kulturlivet startade år
1998 enligt avtal mellan staten, Stockholms stad
och Stockholms läns landsting. Verksamheten
skall pågå till och med år 2000. En delrapport
skall lämnas den 1 mars 2000 och en slutrapport
över försöksverksamheten skall lämnas senast
den 31 december 2000.

För perioden 1997-1999 har regeringen givit
nationella uppdrag till Backateatern i Göteborg,
Film i Väst i Trollhättan, Kulturskolan Rosteriet
i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö
Konsthall och Arbetets museum i Norrköping.
Från och med år 1999 har ytterligare ett natio-
nellt uppdrag inrättats inom området formgiv-
ning och design. För perioden 1999-2001 har
regeringen givit detta uppdrag till Föreningen
Svensk Form.

Försöksverksamhet med ändrad regional för-
delning av kulturpolitiska medel inleddes den 1
juli 1998. En parlamentariskt tillsatt kommitté
(In 1997:08) har att utvärdera hela försöksverk-
samheten enligt lagen (1996:1414) om försöks-
verksamhet med ändrad regional ansvarsfördel-
ning. Kommittén skall överlämna sitt slutbe-
tänkande till regeringen senast den 1 oktober
2000.

Effekter av de statliga insatserna

I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpo-
litik gjorde regeringen bedömningen att Statens
kulturråds bidragsgivning har haft stor betydelse
för kulturlivets utveckling, framför allt för verk-
samheter på regional och lokal nivå och inom
organisationslivet. Denna bedömning står fast.
Viktiga kulturprojekt har genomförts med hjälp
av statliga bidrag och betydelsefull kulturverk-
samhet utanför kulturinstitutionerna har kunnat
fortleva i betydande utsträckning. Även de stat-
liga insatserna för att främja samisk kultur samt
för att stärka det internationella kulturutbytet
har haft positiv effekt på utvecklingen.

Det är för tidigt att fullt ut bedöma effekterna av
satsningen på Kulturåret 1998. Arbetsgruppen
Kultur i hela landet har redovisat sina erfarenhe-
ter i rapporten Alltid kulturår som presenterades
i maj 1999. Arbetsgruppen konstaterar att rege-
ringens initiativ att inte bara stödja
kulturhuvudstaden Stockholm utan också kultur
i hela landet har resulterat i att kulturår genom-
förts i så gott som varje ort i landet. Arrange-
mangen har enligt arbetsgruppen inte överallt
varit så omfattande, men viljan till medverkan
och engagemang har varit imponerande. Rege-
ringens bedömning är att satsningen till stor del
bidragit till att uppfylla målen om delaktighet i
kulturlivet och till kulturupplevelser samt att
främja kulturell mångfald.

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att
utvärdera Kulturåret 1998. Utvärderingen kom-
mer att avrapporteras i flera etapper för att en
analys skall kunna göras av både de omedelbara
och de långsiktiga effekterna. Den första del-
rapporten som inkom i juni 1999, innehåller i
huvudsak en beskrivning av arbetsprocessen,
redovisning av tillgängligt material samt en pre-
sentation av den utvärderingsmodell som ligger
till grund för utvärderingsarbetet. Uppdraget
skall slutrapporteras till regeringen i maj 2000.
Ytterligare en rapport, om de långsiktiga effek-
terna av Kulturåret, skall lämnas senast den 31
januari 2002. Kulturrådet har även haft rege-
ringens uppdrag att med utgångspunkt från ut-
värderingen utarbeta förslag till hur en fortsätt-
ning av Kulturåret kan utformas. Kulturrådets
bedömning är dock att utvärderingen hittills inte
utgör tillräckligt underlag för ett förslag om fort-
sättning.

Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet
har på regeringens uppdrag utvärderat de två
första åren som de nationella uppdragen funnits.
Kulturrådets bedömning är att uppdragen i
samtliga fall givit innehavarna viktig uppmärk-
samhet som lyft fram verksamheterna på ett
positivt sätt. Inom tre av de fem uppdrag som
Kulturrådet utvärderat har innehavarna uppfyllt
sina mål fullt ut medan de två övriga på grund av
generella ekonomiska problem har haft vissa
svårigheter med att leva upp till uppsatta mål.
Filminstitutets bedömning är att innehavaren av
filmuppdraget förvaltat sitt uppdrag på ett
mycket bra sätt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens slutsatser

Regeringens bedömning är att bidragsgivningen
och organisationsstödet samt de nationella upp-
dragen har haft en positiv inverkan på utveck-
lingen och bidrar till att uppfylla flertalet av
målen för en nationell kulturpolitik. Insatta
resurser inom området har använts på ett ända-
målsenligt sätt.

Vissa förstärkta insatser bör göras inom om-
rådet. För att utveckla Östersjöns tonsättarcen-
trum på Gotland föreslås medel tillföras områ-
det. För genomförandet av den dansk-svenska
kulturbiennalen Kulturbro 2000 föreslås att me-
del anvisas. En förstärkning föreslås till försök
med länsteaterverksamhet i Jämtland samt till
ombyggnad av Dramatens lilla scen.

ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (Ds
1999:20). Promemorian har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Kulturde-
partementet (dnr Ku 1999/1442/Me).

Regeringens bedömning: Statens kulturråd bör
fr.o.m. den 1 januari år 2000 överta driften av
Kulturnät Sverige. Staten bör finansiera Kultur-
nät Sveriges basverksamhet, dvs. den fortsatta
driften, underhållet, utvecklingen och mark-
nadsföringen av webbplatsen.

4.3 Kulturnät Sverige

Ärendet och dess beredning

I januari 1997 presenterade Kulturnät Sverige -
IT-utredningen sitt slutbetänkande IT i kultu-
rens tjänst (SOU1997:14). Här föreslogs att en
gemensam ingångssida till svenska kultur-
webbplatser på Internet, ett Kulturnät Sverige,
skulle byggas upp. I enlighet med utredarens för-
slag beslutade regeringen i mars 1997 att ge
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i uppdrag
att i projektform bygga upp och inledningsvis
administrera Kulturnät Sverige. Verksamheten
bedrivs enligt de direktiv som lämnas av en sär-
skild styrgrupp som utses av chefen för Kultur-
departementet. Stiftelsen för Kunskaps- och
kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens
kultur och Riksbankens Jubileumsfond har ge-
mensamt finansierat verksamheten under upp-
byggnadsåren 1997-1999.

På uppdrag av styrgruppen har fullskaleför-
söket inom IVA utvärderats under år 1998. Ut-
värderingens syfte var att ligga till grund för
överväganden om en eventuell permanent orga-
nisation med statligt stöd fr.o.m. år 2000. Utvär-
deringsrapporten (dnr KU98/930/Me) visar att
Kulturnät Sverige fyller en samhällsnytta och bör
finansieras med statliga medel.

Ett förslag om verksamhetens framtida inrikt-
ning och organisation har presenterats i de-
partementspromemorian Kulturnät Sverige - för

Promemorians förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Remissopinionen är positiv
till promemorians förslag att fullskaleförsöket
med Kulturnät Sverige får en permanent fort-
sättning. En majoritet av remissinstanserna till-
styrker eller har inget att erinra mot att Kultur-
nät Sverige blir ett statligt åtagande och att
Statens kulturråd får ansvar för den fortsatta
driften. Vissa instanser anser att den förslagna
basverksamheten är otillräcklig och borde
kompletteras med kunskapsspridning om IT-an-
vändning till kulturlivet.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige är
en IT-nation där Internets betydelse som kom-
munikations- och informationsmedium snabbt
ökar i betydelse. En gemensam ingångssida till
svenska kulturresurser på Internet utgör en vik-
tig bas för kulturinstitutionernas och de fria
kulturutövarnas ansträngningar att nå ut med sin
samlade kunskap och information.

Utvärderarnas sammanfattande bedömning är
att Kulturnät Sverige har haft en framgångsrik
start och kommit mycket långt under sina första
tolv månader. I utvärderingsrapporten konstate-
ras att ett nationellt kulturnätverk på Internet
utgör en viktig komponent i Sveriges digitala in-
frastruktur, att Kulturnät Sverige är en samhälls-
tjänst som bör stå till medborgarnas förfogande
utan kostnad och att verksamheten bör finansie-
ras med statliga medel.

Regeringen bedömer, med stöd av utvärde-
ringen, att verksamheten inom IVA har visat att
ett nationellt kulturnätverk är en samhällsnyttig-
het som motiverar ett statligt åtagande.

Syftet med Kulturnät Sverige skall vara att öka
tillgängligheten till och intresset för svensk kul-
tur. Webbplatsen skall fungera som en gemen-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sam ingångssida som samlar och strukturerar det
svenska kulturutbudet på Internet för att under-
lätta för den enskilde att hitta det han eller hon
söker. Andra viktiga utgångspunkter skall vara
att arbetet bedrivs utifrån en vid definition av
kulturbegreppet, att kulturnätet står öppet för
såväl kulturinstitutioner som fria kulturutövare
och att medverkan i kulturnätet är kostnadsfri.
Målgruppen för Kulturnät Sverige skall primärt
vara den svenska allmänheten.

Regeringen anser att ett nationellt intemetba-
serat kulturnätverk utgör ett viktigt instrument i
arbetet för att uppnå de kulturpolitiska målen,
vilket också betonas i utvärderingsrapporten.
Genom utnyttjandet av ny informationsteknik
kan kulturen göras tillgänglig oberoende av av-
stånd i tid och rum. Kulturnät Sverige kan verka
för alla människors möjlighet och lust att vara en
del av kulturlivet, att uppleva kultur och ägna sig
åt eget skapande och bidra till att bryta ned de
hinder som gör att många fortfarande står främ-
mande för kulturlivet. Barn och ungdomar skall
ägnas särskild uppmärksamhet. Hög användbar-
het för personer med funktionshinder skall efter-
strävas.

Promemorians förslag att Kulturnät Sverige
permanentas inom Statens kulturråd får ett
starkt stöd av remissinstanserna. Regeringen be-
dömer att verksamheten överensstämmer med
Kulturrådets uppdrag. Detta inrymmer dels ett
sektorsövergripande samordningsansvar för de
statliga åtgärderna på kulturområdet, dels att
samla och sprida information om kulturell verk-
samhet samt åtgärder och initiativ på området.

Ett av Kulturrådets verksamhetsmål är dess-
utom att ha överblick och sprida information om
kulturlivets IT-användning. Mot denna bak-
grund bedömer regeringen att myndigheten re-
dan har det uppdrag som vissa remissinstanser
uttrycker att kulturnätsredaktionen borde ges,
utöver basverksamheten med webbplatsen. Ge-
nom förstärkning med en kulturnätsredaktion
bör Kulturrådets förutsättningar att förverkliga
målet förbättras. Samtidigt tillförs kulturnäts-
redaktionen värdefull information om utveck-
lingen inom kulturområdet genom placeringen
inom Kulturrådet.

Den redaktion som inrättas inom Statens
kulturråd bör ha ansvar för drift, utveckling och
marknadsföring av Kulturnät Sveriges webbplats.
Därmed tryggas Kulturnät Sveriges basverksam-
het. För att möjliggöra nyskapande utvecklings-
arbete, utöver vad de anslagna redaktionella
medlen skapar utrymme för, behöver nya part-

nerskap, samarbetsformer och finansieringslös-
ningar prövas. Ett särskilt ansvar för sådana ini-
tiativ bör vila på Statens kulturråd.

Inom Kulturrådet bör en referensgrupp till-
sättas som bistår kulturnätsredaktionen med
förslag och synpunkter på verksamhetens inrikt-
ning. Referensgruppens sammansättning bör
säkerställa en bred sakkunskap inom kultur- och
IT-området.

4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

4.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Införlivandet av Kulturnät Sverige inom Statens
kulturråds ansvarsområde innebär att Kulturrå-
dets personalstyrka utökas med tre anställda per-
soner.

4.6 Anslag

Al Statens kulturråd

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		28 499	Anslags- kredit	-133
1998	Utfall	28 499	Anslags- kredit	-133
1999	Anslag	31 351	Utgifts- prognos	31 218
2000	Förslag	35 510
2001	Beräknat	36 059 1
2002	Beräknat	36 636 !

1 Motsvarar 35 510 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 35 510 tkr i 2000 års prisnivå..

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyn-
dighet inom kulturområdet. Rådet skall följa ut-
vecklingen och ge ett samlat underlag för den
statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen
med genomförandet av denna. I den uppgiften
ligger en skyldighet att verka för samordning och
effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturom-
rådet. Kulturrådet handlägger ärenden som rör
teater, dans, musik, konst, museer, utställningar,
litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folk-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rörelser i den mån sådana ärenden inte ankom-
mer på någon annan myndighet. Statens kultur-
råd är vidare kontaktkontor för EU:s kultur-
program Kalejdoskop och litteraturprogrammet
Ariane.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick
under år 1998 till 1 065 000 kronor.

För Statens kulturråd gäller förordningen
(1988:676) med instruktion för Statens kultur-
råd.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kulturrådets bidragsfördelning och övrig verk-
samhet omslöt drygt 1,2 miljarder kronor år
1998. Tyngdpunkten ligger, i likhet med tidigare
år, inom teater-, dans- och musikområdet, vilket
omfattar 60 % av totalbeloppet.

\| Tabell 4.3 Ärendehantering 1
Antal ärenden	1995/96 (18 män)	1997	1998
Teater, dans musik	2 584	1 748	2 297
Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter	3 447	2 715	2 521
Konst, museer, ut- ställningar	691	584	939
Konstområdesöver- gripande och övrigt	1 143	375	304
Framtidens kultur	1 604	1 058	705
TOTALT	9 469	6 480	6 766

Kulturrådet har mött regeringens besparingskrav
på statlig konsumtion huvudsakligen genom att
minska delar av verksamheten och reducera de
rörliga kostnaderna. Uppgiften att fördela bidrag
har prioriterats före analys-, utvärderings- och
utvecklingsarbete.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd övertog den 1 juni 1998 hante-
ringen av de statliga utställningsgarantierna. Se
avsnitt 11 Museer och utställningar, anslaget H7
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål. Kulturrådet har utvärderat hur
handläggningen av systemet har fungerat. Utvär-
deringen visar att intäkterna täcker kostnaderna
för hanteringen av statliga utställningsgarantier.
Från och med år 2000 finansieras verksamheten
genom avgifter. Eventuellt överskott skall vid
utgången av året redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under rubriken 2511 Expeditions- och
ansökningsavgifter.

[Tabell 4.4 Statliga utställningsgarantier 1
	Intäkter	Kostnader	Resultat
Utfall 1998 1	337 000	316 000	+ 21 000
Prognos 1999	945 000	750 000	+ 195 000
Budget 2000	1 000 000	750 000	+ 250 000

'Fr.o.m. den 1 juni 1998

Trots att jämförelser med det 18 månader långa
budgetåret 1995/96 är svåra att göra kan det kon-
stateras att antalet ärenden successivt har ökat
något under treårsperioden. Av Kulturrådets to-
tala ärendehantering har under treårsperioden
andelen förslag till beslut av Stiftelsen framtidens
kultur minskat från drygt 16 % budgetåren
1995/96 och år 1997 till ca 10 % år 1998.

I de arbets-, referens- och beredningsgrupper
som kompletterar Kulturrådets styrelse för kva-
litetsbedömningar vid bidragsfördelningen, in-
gick vid 1998 års utgång 114 ämnessakkunniga
personer i totalt 19 grupper. Vid utgången av år
1997 var antalet ämnessakkunniga personer 104 i
totalt 17 grupper och för budgetåret 1995/96 var
motsvarande antal 95 i totalt 15 grupper.

Slutsatser

Någon förändring av inriktningen av verksam-
heten vid Statens kulturråd är inte aktuell. I
enlighet med den bedömning som regeringen
redovisat under inledningen till verksamhetsom-
rådet tillförs Kulturrådet uppgiften att ansvara
för driften av Kulturnät Sverige. Med anledning
av detta föreslår regeringen att anslaget förstärks
med 2,5 miljoner kronor. Förslaget finansieras
genom omprioriteringar inom kulturområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ijabell 4.5 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	31 351
Pris- och löneomräkning	+ 174
Engångsanvisning upphör	-750
Utökade uppgifter	+ 2 500
Justering av premier	+2 235
Förslag 2000	35 510

A2 Bidrag till allmän kulturverk-
samhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete

iTabell 4.6 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		123 533	Anslags- sparande	11 637
1998	Utfall	123 533	Anslags- sparande	11 637
1999	Anslag	122 895	Utgifts- prognos	133 000
2000	Förslag	116 196
2001	Beräknat	117 136
2002	Beräknat	119 533

Under detta anslag beräknas medel till en rad
skilda ändamål på kulturområdet. Inom anslaget
beräknas bl.a. medel till Statens kulturråds dispo-
sition för tillfälliga insatser av utvecklingskarak-
tär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt
angelägna. Vidare beräknas inom anslaget bidrag
till centrala amatörorganisationer, centrumbild-
ningar, lokalhållande organisationer för kultur-
verksamhet, organisationer med mångkulturell
inriktning samt bidrag till internationellt kultur-
utbyte och samarbete.

Inom anslaget beräknas också medel för kul-
turinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbild-
ningsförbund rn.fl. för kultur- och föreläsnings-
verksamhet, bidrag till länskonstnärer, bidrag till
samisk kultur samt bidrag till Svenska institutet.
Svenska statens bidrag till svenskhemmet Vok-
senåsen i Norge och Hanaholmens Kulturcen-
trum för Sverige och Finland finns uppförda un-
der anslaget, liksom medel för försöksverk-
samheten Forum för världskultur.

För bidragsgivningen gäller förordningen
(1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål,
förordningen (1991:975) om statsbidrag till
föreläsningsföreningar m.m., förordningen
(1996:1598) om statsbidrag till regional kultur-
verksamhet och sametingslagen (1992:1433).

Anslagssparandet beror på dels senarelagda kost-
nader och försening av projektstarten för Forum
för världskultur, dels beslutade men ej utbetalda
bidrag.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Inledning

Ändamålen för detta anslag omfattar de flesta av
kulturpolitikens områden. Statens kulturråd har i
sin årsredovisning analyserat resultaten av den
bidragsgivning som rådet svarar för. Utöver det
har regeringen tagit del av årsredovisningar och
anslagsframställningar från enskilda organisatio-
ner och institutioner.

Länskonstnärema

Bidrag till verksamhet med länskonstnärer läm-
nades för år 1998 till 19 bidragsmottagare, varav
nio inom området dans, åtta inom området bild-
konst och vardera en inom områdena litteratur
och samisk musik. För år 1999 har bidrag läm-
nats till 24 länskonstnärer i 19 regioner samt i
Sameland. Av bidragen avser tolv området dans,
nio området bildkonst och vardera en områdena
litteratur, teater och samisk musik. Stödet, som
omfattar bidrag till totalt 27 länskonstnärer, be-
räknas vara fullt utbyggt år 2000.

Samisk kultur

Sametinget har vid fördelningen av bidraget till
samisk kultur prioriterat samisk forskning och
högre utbildning. Sammantaget har statens bi-
drag till samisk kultur under år 1998 fördelats
enligt följande. Omkring 35 % ges till organisa-
tioner och tidningen Samefolket, 19 % till same-
slöjd, 14% till olika typer av projekt, 14% till
samisk teaterverksamhet, 12 % till forskning och
utbildning samt 5 % till biblioteksverksamheten.
Fördelningen mellan de olika områdena är i stort
oförändrad i jämförelse med år 1997.

Svenska institutet

Utomnordiska förlag har möjlighet att hos
Svenska institutet söka stöd för översättning av
svensk skönlitteratur. Antalet ansökningar var
under år 1998 totalt 121, varav 70 beviljades. Ut-
givning av modern litteratur har prioriterats, men
även stöd till klassiker har givits till språkområ-
den där den svenska litteraturen är svagt repre-
senterad. De flesta ansökningarna gällde över-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sättning av prosa, elva avsåg dramatik, tio poesi
och fyra barn- och ungdomsböcker. Institutet
har även medverkat vid litterära evenemang
utomlands, såsom litteraturfestivaler och boklan-
sering, i avsikt att stärka den svenska litteratu-
rens närvaro och de utländska förlagens
möjligheter att lansera svenska böcker.

Institutet har vidare givit ett omfattande stöd
till kultur- och erfarenhetsutbyte i syfte att
främja kontakterna mellan svenska kulturarbe-
tare och deras kollegor i andra länder.

Åtgärder för kulturinstitutioner

Regeringen har under år 1998 fördelat 21 miljo-
ner kronor i extra bidrag till kulturinstitutioner
med särskilda behov. Bidrag har lämnats till
Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater,
Malmö Symfoniorkester, Göteborgs Stadsteater,
Folkteatern i Göteborg, Folkoperan i Stock-
holm, Internationella Vadstena-akademien,
Folkteatern i Gävle, Marionetteatern i Stock-
holm, Länsteatern på Gotland samt Drottning-
holmsteatern och Ulriksdals slottsteater. Bidra-
gen har främst syftat till att upprätthålla den
konstnärliga verksamheten i ett ekonomiskt
krisläge eller ge planeringsutrymme för framtida
förändringar.

Inkomna redovisningar visar att bidragen i
några fall medverkat till att förhindra konkurs, i
andra fall till att upprätthålla en repertoarplan
som annars skulle ha blivit starkt beskuren.

Under första halvåret 1999 har bidrag på
sammanlagt 7,3 miljoner kronor lämnats till
Operan, Dramaten och Drottningholmsteatem.

Svenskhemmet Voksenåsen

Svenskhemmet Voksenåsen har till syfte att
främja svensk-norsk förståelse genom att ta emot
svenska och norska besökare, anordna konferen-
ser och bedriva kulturell programverksamhet.
Voksenåsen drivs som ett av svenska staten hel-
ägt norskt aktiebolag. För år 1999 får bolaget
drygt 8 miljoner kronor i bidrag från detta an-
slag, varav 5,5 miljoner kronor avser lokalhyra till
Statens fastighetsverk. För år 1998 redovisar bo-
laget en vinst på 576 000 norska kronor, vilket
ungefär motsvarar 1997 års resultat. Av årsredo-
visningen framgår vidare att antalet gästdygn
uppgick till 18 762, jämfört med 16 563 gästdygn
år 1997. Programverksamheten har under år
1998 varit mer omfattande än tidigare år.

Forum för världskultur

I enlighet med riksdagens beslut (prop.
1997/98:1 utg. omr. 17 s. 24-26, bet.
1997/98:KrUl, rskr. 1997/98:97) beslutade rege-
ringen i februari 1998 om direktiv för en kom-
mitté (dir. 1998:14) med uppgift att under åren
1998 och 1999 bedriva en samordnande och ini-
tiativtagande försöksverksamhet, med syfte att
bereda plats för andra länders kulturyttringar
inom det svenska kulturlivet. Verksamheten be-
drivs under namnet Forum för världskultur (Ku
1998:01). Regeringen har träffat avtal med
Stockholms läns landsting och Stockholms stad
om organisation och finansiering av försöksverk-
samheten. Enligt avtalet bidrar landstinget med 1
miljon kronor och staden med 2 miljoner kronor
under vart och ett av åren 1998 och 1999. Statliga
medel för verksamheten har för vart och ett av
nämnda år anvisats med 1,5 miljoner kronor från
detta anslag och med 2 miljoner kronor från ut-
giftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget
B3 Integrationsåtgärder. Av skilda skäl har
kommitténs arbete blivit starkt fördröjt och nå-
gon programverksamhet har inte ägt rum under
år 1998. Parterna har därför enats om att förlänga
uppdraget till utgången av år 2000 inom ramen
för de ekonomiska åtaganden som gjorts för åren
1998 och 1999.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen och
medelsförbrukningen under anslaget skett i en-
lighet med fastställd inriktning. Det bör an-
komma på regeringen att i regleringsbrev fördela
medlen mellan de olika ändamålen. Regeringen
vill redovisa följande förändringar.

För att utveckla Östersjöns tonsättarcentrum
på Gotland föreslår regeringen att anslaget för-
stärks med 350 000 kronor.

För bidrag till försök med länsteaterverksam-
het i Jämtland har 1,5 miljoner kronor beräknats
under anslaget och med anledning av Lilla sce-
nens ombyggnad bör Dramaten engångsvis för
år 2000 tilldelas 4,9 miljoner kronor. Se avsnitt 5
Teater, dans och musik.

För genomförandet av Kulturbro 2000, en
dansk-svensk kulturbiennal för bildkonst, de-
sign, teater, dans och musik föreslår regeringen
att 2,5 miljoner kronor beräknas under detta an-
slag.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslagen finansieras genom omprioriteringar
både inom anslaget och inom övriga kulturom-
rådet.

1 Tabel 1 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000 I
Tusental kronor Anslag 1999	122 895
Pris- och löneomräkning	+ 90 1
Engångsanvisning upphör	- 7 400
Omprioritering inom kulturom- rådet	- 8 639
Reformer	+ 9 250
Förslag 2000	116196

'Avser Voksenåsens lokalkostnader.

A3 Nationella uppdrag

1 Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1998	Utfall	6 000	Anslags- sparande
1999	Anslag	7 000	Utgifts- prognos	7 000
2000	Förslag	7 000
2001	Beräknat	7 000
2002	Beräknat	7 000

Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän-
sade nationella uppdrag inom områdena barn-
och ungdomsteater, regional filmverksamhet,
ungdomskultur, musik, samtidskonst, musei-
verksamhet samt formgivning och design. Under
treårsperioden 1997-1999 är Backateatern i
Göteborg, Film i Väst i Trollhättan, Kultursko-
lan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik Festival,
Malmö Konsthall och Arbetets museum i Norr-
köping innehavare av nationella uppdrag inom de
sex först nämnda områdena. Under perioden
1999-2001 är Föreningen Svensk Form inneha-
vare av det nationella uppdraget inom området
formgivning och design.

Regeringens överväganden

Statens kulturråd har, som redovisats under in-
ledningen till verksamhetsområdet, på regering-
ens uppdrag utvärderat hur de nationella uppdra-
gen inom områdena barn- och ungdomsteater,
ungdomskultur, musik, samtidskonst samt
museiverksamhet har genomförts under perio-
den 1997-1998, samt föreslagit nya mottagare av
uppdragen för perioden 2000-2002. Svenska

Filminstitutet har på samma sätt utvärderat det
nationella uppdraget inom området regional
filmverksamhet samt föreslagit ny mottagare
inför nästa treårsperiod.

Kulturrådets och Filminstitutets förslag har
remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga
i Kulturdepartementet (dnr Kul999/1259,
1187/Ko).

För perioden 2000-2002 har regeringen för
avsikt att utse följande mottagare av nationella
uppdrag.

Inom området barn- och ungdomsteater avser
regeringen att ge det nationella uppdraget till
Gottsunda Teater i Uppsala. Gottsunda Teater är
en ideell förening och en professionell barn- och
ungdomsteaterensemble som verkar i uppsala-
förorten Gottsunda. Teatergruppen vill skapa en
förortsteater med konstnärlig och social inrikt-
ning och vänder sig i första hand till barn och
ungdomar. Teatern producerar professionella
barn- och ungdomsteaterföreställningar och er-
bjuder dessutom möjligheter till eget skapande,
både för barn och för ungdomar, i en öppen
amatörteaterverksamhet. Teatern har på kort tid
skapat sig en både konstnärlig och social platt-
form i Gottsunda och har goda förutsättningar
att förvalta ett nationellt uppdrag inom området.

Inom området regional filmverksamhet avser
regeringen att ge det nationella uppdraget till
Filmpool Nord. Filmpool Nord har som huvud-
syfte att medverka till ökad film- och TV-pro-
duktion i Norrbotten, samt verka för distribu-
tion och marknadsföring av film och TV,
regionalt, nationellt och internationellt. Filmpool
Nord täcker en stor del av Sverige med sin verk-
samhet och man har en omfattande visnings- och
produktionsverksamhet. Filmpool Nord har ett
utvecklat samarbete med Kulturskolan Rosteriet
i Luleå som innehar det nuvarande nationella
uppdraget inom området ungdomskultur. Upp-
draget till Filmpool Nord kommer att innebära
en uppmaning till fortsatt samarbete inom detta
område.

Inom området ungdomskultur avser rege-
ringen att ge Cirkus Cirkör det nationella upp-
draget. Cirkus Cirkör är en ung verksamhet som
har vuxit mycket snabbt. Verksamheten, som be-
står av flera olika delar, utgår från nycirkustradi-
tionen. Förutom de professionella föreställning-
arna som har en stor publik, arbetar Cirkus
Cirkör pedagogiskt i form av kurser för barn och
ungdomar. Deras arbete vilar på ett starkt enga-
gemang tillsammans med en stor professiona-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lism. Cirkus Cirkör bedriver en omfattande
verksamhet runt hela landet.

Det nationella uppdraget inom området musik
avser regeringen att ge till Sveriges Musik- och
Kulturskoleråd (SMOK). SMOK har till uppgift
att främja en god utveckling av de kommunala
musik- och kulturskolornas verksamhet och är
pådrivande när det gäller att utveckla nya former
av samverkan med såväl den obligatoriska skolan
som det allmänna kulturlivet. I regeringens fort-
satta arbete med att stärka kulturens ställning i
skolan kan SMOK spela en viktig roll som idé-
bank och kontaktförmedlare. SMOK är också en
naturlig samarbetspartner till Rikskonserter och
länsmusiken i deras kommande satsningar på
kultur i skolan.

Inom området samtidskonst avser regeringen
att ge det nationella uppdraget till BildMuseet i
Umeå. BildMuseet lyder under Umeå universitet
och har därmed nära koppling till institutionerna
för konstvetenskap och museologi, liksom till
Konsthögskolan, Designhögskolan och bild-
lärarutbildningen. Med den styrka och kvalitet
som redan finns i museet och med den förstärk-
ning det innebär att inneha ett nationellt uppdrag
har BildMuseet goda förutsättningar att utveck-
las till ett centrum för samtidskonst i norra Sve-
rige. I uppdraget ligger också att BildMuseet
skall samverka med andra institutioner i landet
för att förbättra möjligheterna för svensk och
internationell samtidskonst att visas utanför lan-
dets tre storstadsområden, liksom för svensk
konst att visas utomlands.

Det nationella uppdraget inom området
museiverksamhet avser regeringen att ge till
Kalmar läns museum. Museet har sedan mitten
av 1980-talet etablerat en särskild form av regio-
nal barn- och ungdomsverksamhet. Utgångs-
punkten har varit den lokala historien med fynd,
lämningar, människor och händelser och ett vik-
tigt inslag har varit den praktiska upplevelsen.
Målgruppen har varit elever på alla nivåer: för-
skola, grundskola och gymnasium. Museets
pedagoger har samlat värdefulla erfarenheter som
kan föras vidare till andra museer inom ramen
för ett nationellt uppdrag.

Som framgår av redovisningen är fem av de
sex uppdragen helt eller delvis inriktade mot
barn och ungdomar.

Regeringen föreslår att 7 miljoner kronor an-
visas för nationella uppdrag år 2000.

A4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kultur-
politiska medel

Tabell 4.9 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	68 713
1999	Anslag	138 626 1	Utgifts- prognos	138 626
2000	Förslag	141 056
2001	Beräknat	142 991
2002	Beräknat	144 994

1 Anslagsnivån justerad enligt riksdagens bemyndigande med anledning av beslut om att
andelen riktade, tidsbegränsade insatser skall uppgå till 2 % (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55).

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet
med ändrad regional ansvarsfördelning genom-
förs under tiden den 1 juli 1997-31 december
2002 en försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne
län. I försökslänen har regionala självstyrelseor-
gan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd
övertagit befogenheten att besluta om fördel-
ningen av statsbidrag till regional kulturverk-
samhet. Under anslaget beräknas medel för
denna försöksverksamhet.

För verksamheten gäller förordningen
(1998:305) om försöksverksamhet med ändrad
fördelning av statsbidrag till regional kulturverk-
samhet.

Regeringens överväganden

Försöksverksamheten med ändrad regional an-
svarsfördelning på kulturpolitikens område in-
leddes den 1 juli 1998. Regeringen har den 29
maj 1997 utfärdat direktiv (dir. 1997:80) för en
parlamentarisk kommitté (In 1997:08) med upp-
drag att följa upp och utvärdera hela försöksverk-
samheten samt utforma vissa förslag om den
framtida regionala organisationen. Kommittén
skall redovisa sina överväganden och förslag se-
nast den 1 oktober 2000.

För att möjliggöra utvecklingsinsatser för
länsmusiken i Kalmar, Gotlands och Skåne län
har 616 000 kronor överförts till anslaget B2 Bi-
drag till regional musikverksamhet samt regio-
nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
tioner. Se även avsnitt 5 Teater, dans och musik.

Som en följd av att bidragsmedel avseende
Ostgötabaletten frigjorts för omprioritering till
andra dansinstitutioner, däribland Skånes
Dansteater, beräknas en ökning av anslaget till

Skåne län med 1,5 miljoner kronor genom
överföring från anslaget B2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala tea-
ter-, dans- och musikinstitutioner.

1 Tabel 1 4.10 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	138 626
Pris- och löneomräkning	+ 1 546
Överföring till anslaget B2	-616
Överföring frän anslaget B2	+ 1 500
Förslag 2000	141 056

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Teater, dans och musik

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till
Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter, länsmusiken, regio-
nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
tioner, fria teater-, dans- och musikgrupper, ar-
rangerande musikföreningar, Drottningholms
slottsteater, Ulriksdals slottsteater

(Confidencen), Marionetteatern, Internationella
Vadstena-akademien och Musikaliska akade-
mien, produktion och distribution av fonogram,
notutgivning och information om svensk musik
samt till den teaterfrämjande verksamheten Skå-
debanan.

Vissa utvecklingsinsatser m.m. avseende tea-
ter, dans och musik redovisas under avsnitt 4.

5.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 429,9

1 398.0

1401,5

1 416,5

1446,7

1 478,9

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Teaterns föreställnings- och besökstal har totalt
sett ökat under år 1998. Det framgår dock inte

om publikökningen också innebär att institutio-
nerna har nått nya publikgrupper.

Särskilda centrala insatser har gjorts för att
sprida intresset för dans.

Tillfälliga stödinsatser har gjorts för ett antal
krisdrabbade teatrar. Många institutioner har in-
lett ett långsiktigt förändringsarbete.

De fria teater-, dans- och musikgrupperna har
alltjämt svårt att nå ut med sina turnéproduktio-
ner.

Förändringar

Verksamhetsområdet har fått en kraftig för-
stärkning som ett led i en samlad satsning för att
förbättra konstnärernas villkor.

Operan har fått möjlighet att etablera en sido-
scen på Vasateatern i Stockholm.

En ombyggnad av Dramatens lilla scen in-
leddes våren 1999.

Prioriteringar

Operans ekonomi konsolideras genom ett höjt
statsbidrag.

Särskilda insatser görs för Dramaten med an-
ledning av lilla scenens ombyggnad.

Rikskonserter ges möjlighet att öka insatserna
för folkmusiken.

Försök inleds med en länsteater i Jämtland.

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Institutionerna

Nationalscenerna samt de lokala och regionala
teater-, dans- och musikinstitutionerna utgör
stommen i det nätverk av konstnärligt produce-
rande institutioner, utan vilka det inte skulle gå
att förverkliga de kulturpolitiska målen i vårt
geografiskt vidsträckta och ojämnt befolkade
land. Riksteatern, Rikskonserter och Dansens
Hus kompletterar institutionerna såväl konst-
närligt som genom samordnande och initiativta-
gande insatser.

Staten har genom särskilda engångsinsatser
under åren 1998 och 1999 medverkat till att ett
antal teatrar med ekonomiska problem kunnat
fortsätta sin verksamhet. Vid många institutioner
har ett förändringsarbete inletts för att långsik-
tigt förbättra ekonomin. Nya organisatoriska
lösningar prövas och alternativa finansierings-
former undersöks. Hos institutionerna finns ge-
nomgående en stark ambition att försöka finna
ekonomiskt hållbara arbetsformer utan att göra
avkall på verksamhetens kvalitet och integritet.

Långsiktighet i verksamheten och den konti-
nuitet i den konstnärliga utvecklingen som en
fast ensemble borgar för är de främsta känne-
tecknen för en institution. Samtidigt finns ett
behov av rörlighet i arbetsformerna, både för den
konstnärliga förnyelsens skull och för att möta
omvärldsförändringar av olika slag. Möjligheten
att erbjuda vissa konstnärliga personalkategorier
kontrakt på 2-5 år, som parterna på arbets-
marknaden har enats om, är ett led i en sådan
strävan. Det är dock angeläget att ha god balans
mellan olika anställningsformer. På de flesta håll
finns också en stark medvetenhet om betydelsen
av en stabil och långsiktig verksamhet och om
faran av att i alltför hög grad övergå till ett pro-
jektinriktat arbetssätt.

Dansen har alltjämt en svag institutionell för-
ankring i den meningen att det finns få rena
dansinstitutioner. En positiv utveckling av dan-
sen i regionerna har dock inletts bland annat
genom att ett antal regionala danskonsulenter
har fått statligt stöd. Det finns också ett ökat in-
tresse från länsteatrarnas sida att arbeta med mu-
sik och dans.

De fria grupperna

De fria teater-, dans- och musikgrupperna har
varierande verksamhetsformer. Vissa teater- och

dansgrupper är institutionsliknande med fast
scen och kontinuerlig verksamhet, medan andra
arbetar mer projektinriktat.

De fria teatergrupperna står för ungefär hälf-
ten av landets totala produktion av barn- och
ungdomsteater och för en stor del av turnéföre-
ställningarna. Kommunernas efterfrågan på
gruppernas utbud fortsätter att minska.

Dansgruppernas publikunderlag ökar åter
efter en nedgång i mitten av 1990-talet, men
fortfarande når relativt få föreställningar utanför
storstadsregionerna.

Många musikgrupper har svårt att finna spel-
tillfällen och få sammanhängande turnéer ute i
landet. Detta gäller inte minst jazzgrupper och
ensembler inom den nutida konstmusiken. In-
tresset för folkmusik fortsätter att växa och flera
nyskapande folkmusikgrupper har etablerats.

Arrangörsledet

Sverige har en ojämnt fördelad befolknings-
struktur och stora avstånd mellan tätorterna i
vissa delar av landet. Möjligheten att gå på teater
och konserter, oavsett bostadsort, förutsätter en
bred turnéverksamhet som i sin tur är beroende
av att det finns kunniga och engagerade arrangö-
rer på de orter som tar emot turnéerna. Turnéar-
rangemang utgör nästan 50 % av det totala stats-
understödda teater- och dansutbudet. På musik-
området är motsvarande andel ännu högre.
Arrangörsledet har alltså en strategisk betydelse
när det gäller att sprida tillgången till teater, dans
och musik. Arrangören har även en nyckelroll
när det gäller att nå kontakt med publikgrupper
som sällan nås av eller söker sig till kultur.

På teater- och dansområdet är det oftast den
lokala teaterföreningen som anordnar föreställ-
ningar på mindre orter. Skolor och förskolor är
en vanlig förmedlare av barn- och ungdomstea-
ter. Det pågående förnyelsearbetet inom teater-
föreningarna inriktas bl.a. på att höja kvalitets-
medvetandet och på att pröva nya former av
arrangörsskap. Mycket tyder på att det också
finns ett behov att öka skolornas kvalitetsmed-
vetande i fråga om barn- och ungdomsteater. De
teater- och danskonsulenter som verkar på läns-
nivå med kommunalt och statligt stöd har en
viktig uppgift när det gäller att öka den kommu-
nala beställarkompetensen.

På musikområdet är arrangörsledet mer gen-
reinriktat. De s.k. arrangerande musikförening-
arna, dvs. kammarmusikföreningar, jazzklubbar,
folkmusik- och rockföreningar samt vissa or-
kesterföreningar, svarar för en stor del av de

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

offentliga konserterna i såväl större städer som
på mindre orter. Deras verksamhet bygger i hög
grad på ideella insatser. Aven länsmusiken har en
viktig musikförmedlande roll, liksom trossam-
funden och folkbildningsorganisationerna.
Svenska kyrkans samverkan med det profana
musiklivet kan komma att få delvis andra förut-
sättningar i och med de förändrade relationerna
mellan kyrka och stat. Behovet av ett förstärkt
och kulturpolitiskt mer strategiskt inriktat pub-
likarbete är stort också inom musikens arran-
görsled. Det är ett av motiven för de senaste
årens kraftiga ökning av det statliga stödet till
arrangörsföreningarna.

Föreställnings- och publikutveckling budgetåren
1995/96 - 1998

Källa: Statens kulturråd.

Teater och dans

Tabell 5.2 Antal föreställningar

	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Operan	342	337	341
Dramaten	1 120	1 070	1 226
Riksteatern	1 338	1 714	2 047
Läns-och
stadsteatrar	9 617	9 130	10 600
Fria grupper	7 467	8 177	7 823
Övriga med
statsbidrag	214	287	236
Summa	20 098	20 715	22 273

Tabell 5.3 Antal besök i 1000-tal

	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Operan	184	203	212
Dramaten	244	289	316
Riksteatern	222	259	425
Läns-och
stadsteatrar	1 781	1 728	1 754
Fria grupper	687	776	789
Övriga med
statsbidrag	33	30	25
Summa	3 151	3 285	3 521

Riksteaterns föreställningar och publik visar en
markant uppgång. En stor del av Riksteaterns
föreställningar under 1998 spelades i Stock-
holmsregionen. Även Operan och Dramaten re-
dovisar ett ökat antal föreställningar och besök
för år 1998. Ökningarna får delvis ses som en
följd av särskilda arrangemang under Kultur-
huvudstadsåret.

Sett över en längre period har mängden före-
ställningar ökat mer än publiktalen. Detta bör
delvis ses mot bakgrund av att många teatrar
numerär satsar på en varierad produktionsprofil
med fler föreställningar i mindre format.

Kulturrådets särskilda barnteaterstatistik visar
att det genomsnittliga antalet föreställningar per
barn alltjämt ligger på en lägre nivå än under
första hälften av 1990-talet. De fria teater-
gruppernas barnföreställningar visar en fortsatt
minskning.

Dans

Tabell 5.4 Antal föreställningar

	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Institutioner	369	364	556
Fria grupper	470	544	609
Summa	839	908	1 165

Tabell 5.5 Antal besök

	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Institutioner	181 700	203 000	259 875
Fria grupper	57 300	61 900	80 441
Summa	239 000	264 900	340 316

Institutionerna är Operabaletten, Göteborgs-
Operans balett, Cullbergbaletten, Skånes
Dansteater, NorrDans (fr.o.m. 1997) och Öst-
götabaletten (t.o.m. 1996). Av de 25 fria dans-
grupper som ingår i statistiken för år 1998 är 18
verksamma i Stockholm och sex i Göteborg.

Det totala antalet dansföreställningar liksom
det totala antalet besökare vid sådana föreställ-
ningar har ökat de senaste åren. Någon fullstän-
dig turnéstatistik finns inte tillgänglig, men allt
tyder på att det fortfarande är förhållandevis få
föreställningar som når utanför storstadsregio-
nerna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Musik

Tabell 5.6 Antal konserter och besök, regionala orkester-
institutioner

År	Antal besök	Antal konserter
1995/96 (12 mån)	627 000	799
1997	695 000	933
1998	720 000	1 166

År 1995/96 hade 11 orkestrar ställning som
statsunderstödda regionala orkesterinstitutioner.
År 1997 tillkom Göteborgsmusiken och år 1998
Musica Vitae i Växjö och Norrbottens Kammar-
orkester.

1 Tabell 5.7 Antal konserter och besök, länsmusiken I
År	Antal besök	Antal konserter
1995/96 (12 mån)	1 478 700	14 845
1997	1 538 000	15 192
1998	1 586 300	14 535

Det hundratal /rw musikgrupper som fått statligt
verksamhetsbidrag för år 1998 höll totalt 2 435
konserter under det året. Antalet varierar dock
mycket mellan grupperna. Ca 67 % av konsert-
erna genomfördes utanför hemorten. Den höga
andelen är delvis en följd av att statsbidraget för-
utsätter turnéverksamhet.

För de arrangerande musikföreningarna saknas
konsert- och besöksstatistik.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Som ett led i den samlade satsning för att för-
bättra konstnärernas villkor som riksdagen be-
slutade om våren 1998 (prop. 1997/98:87, bet.
1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) görs från
och med år 1999 en omfattande förstärkning av
området teater-, dans- och musik. Rikskonserter
och de regionala teater- och musikinstitutionema
tillförs ytterligare medel för kompositionsbe-
ställningar och annan samverkan med tonsättare.
Fria teater-, dans- och musikgrupper får kraftigt
ökade bidrag för att underlätta turnerande och
konstnärlig utveckling. Stödet till utgivning och
spridning av kvalitetsfonogram samt till infor-
mation om ny svensk musik förstärks. Samman-
taget har verksamhetsområdet Teater, dans och
musik tillförts drygt 17 miljoner kronor. Härut-
över görs ökade insatser för teater, dans och mu-

sik inom verksamhetsområdena Allmän kultur-
verksamhet och Ersättningar och bidrag till
konstnärer till ett samlat belopp av ca 13 miljo-
ner kronor. Vidare har medel avsatts inom ut-
giftsområde 14 för arbetsförmedlande insatser
vid centrumbildningarna och för att möjliggöra
försök med en s.k. tredje anställningsform inom
teaterområdet.

Som framgår av redovisningen under avsnitt 4
har regeringen under år 1998 och första hälften
av år 1999 fördelat sammanlagt drygt 28 miljoner
kronor i tillfälligt stöd till kulturinstitutioner
som befinner sig i ett förändringsskede eller i en
akut krissituation. Medlen har huvudsakligen
fördelats till teaterinstitutioner. Inom denna ram
har Dramaten tilldelats 2,4 miljoner kronor som
kompensation för ett beräknat inkomstbortfall
under år 1999 i samband med ombyggnad av lilla
scenen.

Genom medelstillskott på sammanlagt 3,5
miljoner kronor för åren 1998 och 1999 har
Operan fått möjlighet att etablera en sidoscen på
Vasateatern i Stockholm.

I samband med anslagsjusteringen avseende
länsmusiken år 1998 gjordes särskilda nivåhöjan-
de insatser för ett antal länsmusikorganisationer
med fast orkester eller annan specialinriktad
verksamhet. Sålunda har kammarensemblen
Musica Vitae i Växjö och Norrbottens Kammar-
orkester fått ställning som regional orkester-
institution. Ett förstärkt stöd har lämnats till
Svenska Kammarorkestern i Örebro, Gotlands-
musiken, Musik i Dalarna samt Norrlands Musik
och Dansteater.

För åren 1998 och 1999 har 2 % av verksam-
hetsbidraget till lokala och regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner, exklusive länsmu-
siken, avsatts till riktade insatser under högst tre
år i syfte att nå en bredare publik samt pröva nya
samverkansformer med kulturlivets övriga delar
och andra samhällssektorer. Under år 1998 har
11 projekt på musikområdet och 34 projekt på
teater- och dansområdet fått stöd. Härigenom
har särskilda insatser kunnat göras för exempel-
vis NorrDans och Skånes Dansteater samt för ett
västsvenskt teater- och danscentrum för barn
och ungdomar.

Musiklivets arrangörsorganisationer har under
åren 1998 och 1999 fått det statliga stödet för-
stärkt med sammanlagt 9,6 miljoner kronor. Det
totala stödet till dessa organisationer uppgår
därmed till drygt 20 miljoner kronor, vilket är en
i det närmaste fördubblad insats. Inom denna
medelsram lämnas från och med år 1999 stöd till

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Eric Sahlström-institutet i Tobo, Uppland, för
utveckling av ett folkmusikcentrum.

Effekter av de statliga insatserna

Regeringen anser att de befintliga statliga stöd-
formerna är nödvändiga verktyg för att förverk-
liga de nationella kulturpolitiska målen inom
verksamhetsområdet. De statliga stöden samver-
kar med insatser på regional och kommunal nivå.
Även internationella erfarenheter pekar på att det
inte är möjligt att vidmakthålla en god institutio-
nell infrastruktur och erbjuda alla medborgare ett
kvalitetsutbud av teater, dans och musik utan ett
omfattande offentligt stöd.

Okade besökstal tyder på att producenter och
arrangörer har blivit effektivare i sitt utåtriktade
arbete. Enligt tillgängliga redovisningar har de
flesta teater- och musikinstitutioner ökat ambi-
tionerna när det gäller att nå nya publikgrupper
och spela utanför hemorten. Särskilt påtaglig är
den starka satsning som på många håll görs för
att nå barn och ungdomar. Samverkan över sek-
torsgränser blir allt vanligare. Ett flertal institu-
tioner och fria grupper inriktar sig också på att
lyfta fram konstnärliga uttryck från andra kultu-
rer än den traditionellt västerländska. För att åt-
gärderna skall få varaktig och synlig effekt, till
exempel genom ändrade kulturvanor hos efter-
satta grupper, måste det utåtriktade arbetet fort-
sätta och intensifieras. Regeringen avser att ägna
ökad uppmärksamhet åt dessa frågor.

Genom en tillfällig kompletterande bidrags-
givning under åren 1998 och 1999 har staten
medverkat till att ett antal krisdrabbade teatrar
har kunnat upprätthålla sin verksamhet. För att
nya krissituationer inte skall uppkomma måste
dock ett långsiktigt förändringsarbete ske inom
institutionerna. Ett sådant har också inletts på
många håll. Det är i första hand huvudmännen
som har ansvaret för att det skapas konstnärligt
och ekonomiskt hållbara lösningar på institutio-
nernas problem. Staten har under lång tid med-
verkat till uppbyggnaden av det nu befintliga
nätet av regionala och lokala teater- och orkes-
terinstitutioner och lämnar i dag ett betydande
årligt stöd till deras verksamhet. Det är ingen re-
alistisk bedömning att staten, med bibehållet
fullt ansvar för nationalscenerna och övriga
riksinstitutioner, skulle ha möjlighet att överta
en del av de regionala huvudmännens ansvar för
det pågående förändringsarbetet. Däremot kan
det vara rimligt att staten, när det finns skäl för

det, fortsätter att göra vissa insatser i län med
svag försörjning av institutionsbaserad teater,
dans och musik.

Statens kulturråd har analyserat utfallet av de
tidsbegränsade, riktade insatserna för regionala
kulturinstitutioner. Regeringen bedömer att av-
sättningen på 2 % av verksamhetsbidraget till
riktat stöd har medverkat till att institutionerna
har ökat sin ambitioner när det gäller förnyelse
och tillgänglighet.

Flera av de statliga stöden har till syfte att
säkra ett brett kvalitetsutbud av teater, dans och
musik på mindre orter. En grundförutsättning
för att de statliga insatserna skall få effekt är
dock att de följs upp med regionala och kommu-
nala åtgärder. De fria teatergruppernas fortsatta
svårigheter att få avsättning för sina barn- och
ungdomsproduktioner ger en antydan om att
statens stöd till grupperna måste kombineras
med utvecklingsinsatser inom det lokala bestäl-
larledet. Även det förstärkta stödet till musikens
arrangörsföreningar får avsedd verkan bara om
det samverkar med lokala satsningar.

Statens insatser på teater-, dans- och musik-
området har direkt betydelse för de yrkesverk-
samma scen- och tonkonstnärernas tillgång till
arbete. Effekten i dessa hänseenden av de senaste
tidens satsningar, inbegripet försöksverksamhe-
ten med den s.k. tredje anställningsformen och
nya former av förmedlingsverksamhet, kan ännu
inte överblickas. Även här handlar det om sam-
verkan mellan olika slags insatser.

Regeringens slutsatser

Den huvudsakliga inriktningen på statens insat-
ser bör alltjämt vara den som riksdagen angav i
sitt ställningstagande till 1996 års kulturpolitiska
proposition. Detta innebär att hög prioritet även
i fortsättningen ges för åtgärder i syfte att öka
tillgängligheten till teater, dans och musik, geo-
grafiskt och socialt, samtidigt som förutsätt-
ningar ges för fortsatt hög kvalitet i det konst-
närliga utövandet.

Staten har under lång tid medverkat till upp-
byggnaden av ett regionalt nät av institutions-
teatrar. Det är därför rimligt att staten stödjer
tillkomsten av teaterinstitutioner i län som ännu
saknar en sådan. Under en treårsperiod bör från
och med nästa år stöd lämnas till försök med att
bygga upp en länsteater i Jämtland. Stödet be-
räknas under Allmän kulturverksamhet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ansvaret för hållbara förändringar inom in-
stitutionerna vilar på huvudmännen. Som ensam
ägare har staten ett särskilt ansvar för att natio-
nalscenernas förändringsarbete kan genomföras
på rimliga villkor. Regeringen föreslår att Ope-
rans årliga anslag förstärks med 5,9 miljoner
kronor som ett led i bolagets pågående konsoli-
deringsarbete. För Dramaten är lilla scenens om-
byggnad en angelägen åtgärd för att säkra fram-
tida intäkter. En engångsanvisning på 4,9
miljoner kronor bör ställas till regeringens dispo-
sition för bidrag till extraordinära kostnader i
samband med ombyggnaden. Medlen beräknas
under Allmän kulturverksamhet.

I enlighet med riktlinjerna i den kulturpoli-
tiska propositionen bör prioritet ges åt insatser
för svagt företrädda musikgenrer. Regeringen
föreslår att Rikskonserter ges möjlighet till
ökade insatser för folkmusiken.

De riktade utvecklingsinsatserna för regionala
institutioner bör fortsätta. Stödet bör dock få en
ny teknisk utformning.

5.4 Revisionens iakttagelser

Revisionen har inte haft några invändningar i re-
visionsberättelserna för år 1998 avseende bolag
och organisationer inom verksamhetsområdet.

5.5 Anslag

Bl Bidrag till Riksteatern, Operan,

Dramaten, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter

Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	727 076
1999	Anslag	750 501	Utgifts- prognos	750 501
2000	Förslag	764 055
2001	Beräknat	778 975 1
2002	Beräknat	795 172 2
1 Motsvarar 764 055 tkr i		2000 års prisnivå.
2Motsvarar 764 055 tkr i		2000 års prisnivå.

Riksteatern

Svenska riksteatern är en folkrörelseorganisation,
med lokala och regionala arrangörsföreningar

samt en central enhet med producerande, för-
medlande och främjande uppgifter. Riksteaterns
centrala verksamhet har lokaler i Hallunda, Bot-
kyrka. År 1998 fick Riksteatern 218 833 000
kronor i statsbidrag. Utöver bidraget hade Riks-
teatern intäkter på 51 miljoner kronor. Hyres-
kostnaderna uppgick till 23 647 000 kronor. Re-
sultatet för år 1998 är ett underskott på drygt 9
miljoner kronor, vilket balanserats mot en pro-
duktionsreserv vid utgången av år 1997 på 22,9
miljoner kronor. För år 1999 uppgår statsbidra-
get till 222 985 000 kronor.

Operan

Operan är Sveriges nationalscen för opera och
balett. Verksamheten bedrivs i form av ett av
staten helägt aktiebolag. Sedan år 1998 dispone-
rar Operan Vasateatern som andra scen. År 1998
fick Operan 277 877 000 kronor i statsbidrag,
inbegripet en engångsanvisning på 2 miljoner
kronor för anskaffning av inventarier m.m. till
Vasateatern. Operans övriga intäkter uppgick till
ca 77,5 miljoner kronor. Hyreskostnaderna upp-
gick till 49 641 000 kronor. 1998 års resultat efter
bokslutsdispositioner är ett underskott på 12,3
miljoner kronor, vilket reducerar det egna kapi-
talet till 3,2 miljoner kronor. För år 1999 uppgår
statsbidraget till 282 705 000 kronor.

Dramaten

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater.
Verksamheten bedrivs i form av ett av staten
helägt aktiebolag. Dramaten spelar, förutom på
stora scenen, på fyra andra scener i Dramaten-
huset och sedan år 1997 även i den f.d. industri-
lokalen Elverket. År 1998 fick Dramaten
161 779 000 kronor i statsbidrag, sedan 1 193 000
kronor avräknats för årsränta på det lån i Riks-
gäldskontoret på 25 miljoner kronor, som rege-
ringen har övertagit från Dramaten (prop.
1997/98:1 volym 1, bet. 1997/98:FiUl 1, rskr.
1997/98:45). Dramatens övriga intäkter uppgick
till 66,2 miljoner kronor. Hyreskostnaderna
uppgick till 29 550 000 kronor. 1998 års resultat
efter finansiella dispositioner är ett överskott på

3,9 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår
därmed till drygt 7 miljoner kronor. För år 1999
uppgår statsbidraget till 159 700 000 kronor efter
avräkning med 6 419 000 kronor för ränta och
amortering på det av staten övertagna lånet.
Härutöver har Dramaten tilldelats ett engångs-
bidrag på 2,4 miljoner kronor som kompensation
för uteblivna biljettintäkter på grund av att lilla

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

scenen hålls stängd för ombyggnad under en del
av spelåret 1999.

Dansens Hus

Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de teatrar
som har större fasta dansensembler. Stiftelsen
har till ändamål att utveckla dansen i Sverige,
främst genom att ta emot gästspel av svenska och
internationella dansensembler. Verksamheten
samfinansieras av staten och Stockholms stad
enligt en år 1993 träffad överenskommelse. Dan-
sens Hus disponerar kontorslokaler och två sce-
ner i Folkets Hus i Stockholm. År 1998 fick
Dansens Hus 14 905 000 kronor i statsbidrag
och 4 680 000 kronor i bidrag från Stockholms
stad. Stiftelsens övriga intäkter uppgick till ca 9,5
miljoner kronor. Hyreskostnaderna uppgick till
7 851 000 kronor. Resultatet för år 1998 är ett
underskott på drygt 1,7 miljoner kronor efter
bokslutsdispositioner. Sedan förlusten balanse-
rats återstår ca 3,3 miljoner kronor i disponibla
reserver. För år 1999 är statsbidraget 15 432 000
kronor och bidraget från Stockholm stad
4 763 000 kronor.

Svenska rikskonserter

Svenska rikskonserter är en av staten bildad stif-
telse med uppgift att främja utvecklingen av mu-
siklivet i hela landet genom kompletterande mu-
sikproduktion, service till musiklivet och
presentation av svensk musik i utlandet. Riks-
konserter fick år 1998 ett statsbidrag på
54 489 000 kronor. De övriga intäkterna uppgick
till 41,4 miljoner kronor. Hyreskostnaderna
uppgick till 9 165 000 kronor. Resultatet för år
1998 är ett underskott på ca 1,9 miljoner kronor.
Sedan underskottet balanserats återstår ett eget
kapital på ca 0,7 miljoner kronor. För år 1999
uppgår statsbidraget till 58 260 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Resultatinformationen grundar sig på institutio-
nernas årsredovisningar och budgetunderlag
samt på olika särredovisningar från Statens kul-
turråd.

Riksteatern

Under år 1998 har Riksteaterns totala föreställ-
nings- och publiktal ökat avsevärt. Den totala
publiksiffran var över 400 000, vilket är en ök-

ning med 140 000 (56%) jämfört med år 1997.
Andelen samarbeten med andra producenter har
också ökat påtagligt. Av 1998 års vuxenproduk-
tioner av talteater genomfördes 13 i egen regi
och 20 i samarbete med andra producenter.

Som framgår av den regionala analys som Sta-
tens kulturråd har gjort på regeringens uppdrag
har Riksteatern, liksom Riksutställningar och
Rikskonserter, under Kulturhuvudstadsåret 1998
haft ett ovanligt stort antal arrangemang i Stock-
holmsområdet.

Insatserna för arrangörsutveckling och publik-
arbete fortsätter att utvecklas. Genom nya och
brett upplagda marknadsföringsåtgärder, till
exempel förmånskortet ScenPass Sverige, räknar
Riksteatern med att intressera nya målgrupper
för teater.

Det treåriga dansfrämjande samarbetet med
Statens kulturråd och Dansens Hus innebär
bland annat att Rikteatern från och med år 1999
årligen turnerar med två dansproduktioner ut-
över den egna Cullbergbaletten. Under år 1998
har Riksteatern varit medarrangör för en natio-
nell dansbiennal.

Riksteatern har regeringens uppdrag att in-
rikta Södra teaterns verksamhet på scenkonst
från hela världen och på samarbete med kom-
mittén Forum för världskultur. Under år 1998
har Södra teaterns ledningsfunktion förändrats
och viss programverksamhet har startat med den
nya inriktningen. Lokaler har upplåtits åt Forum
för världskultur i Södra teatern.

Operan

Delvis till följd av särskilda satsningar under
Kulturhuvudstadsåret hade Operan fler produk-
tioner på repertoaren och gav fler föreställningar
och konserter under år 1998 än under de närmast
föregående åren. På Drottningholmsteatern gav
Operan sju föreställningar, vilket motsvarar un-
gefär 1997 års insats.

Den genomsnittliga beläggningen på stora
scenen var 84 % för opera och 87 % för balett,
vilket är en normal beläggningsnivå för Operan.
Operan redovisar ett ökat besökstal, vilket dock
skall ställas mot den större mängden evenemang
inom och utanför operahuset under år 1998.

Operan har under en lång följd av år haft en
underbalanserad ekonomi. En genomgripande
omstrukturering av verksamheten genomfördes
mellan budgetåren 1992/93 och 1997, då perso-
nalen minskades med närmare 100 årsverken
samtidigt som vissa kostnadskrävande upprust-
ningar sköts på framtiden. Trots dessa åtgärder

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har det inte varit möjligt att bedriva verksamhe-
ten utan att ta den egna kapitalreserven i anspråk,
vilket inneburit att densamma drastiskt minskat.

Samtidigt har förvärvet av Vasateatern innebu-
rit nya möjligheter till en långsiktigt positiv ut-
veckling. Där ges bland annat praktiska förut-
sättningar för ett fortsatt och fördjupat
samarbete med Operahögskolan och för bam-
och turnéproduktioner i mindre format. Vasa-
teaterns användning blir delvis beroende av hur
Operans totala resurser disponeras och hur övri-
ga delar av verksamheten utvecklas.

Operan och Stiftelsen Drottningholms tea-
termuseum har på regeringens uppdrag redovisat
en gemensam plan för föreställningsverksamhe-
ten vid Drottningholmsteatern under perioden
2000-2002. Enligt planen bör tre produktioner
kunna genomföras årligen, förutsatt att statens
bidrag till respektive institution motsvarar minst
1999 års nivå samt att nuvarande sponsorsinsats
bibehålls. Av de tre produktionerna svarar Ope-
ran för en med 7-9 föreställningar och stiftelsen
för två med sammanlagt 16-20 föreställningar.

Dramaten

Dramaten gav år 1998 betydligt fler föreställ-
ningar än under de två närmast föregånde åren,
främst på grund av en stor mängd mottagna gäst-
spel inom ramen för Kulturhuvudstadsåret men
också genom ett ökat eget turnerande i Sverige.
Antalet produktioner på repertoaren, inklusive
nyproduktioner, var ungefär lika högt som under
år 1997, då Dramatens repertoar breddades mar-
kant.

Den genomsnittliga beläggningen på Drama-
tens scener var oförändrat 86 %. Dramaten re-
dovisar en betydande publikökning, men liksom
hos Operan skall den ses i ljuset av det ökade
antalet föreställningar.

I maj 1999 stängdes Dramatens lilla scen för
en omfattande renovering. Lilla scenen beräknas
kunna återinvigas i oktober 2000.

Dramaten redovisar ett gott ekonomiskt re-
sultat för år 1998. Planeringen för år 1999 och de
närmaste tre åren därefter utgår från att åter-
betalningen av det lån som staten har övertagit
årligen skall regleras med Dramaten.

Dansens Hus

Ett samarbetsavtal med Stockholm Europas
Kulturhuvudstad 98 AB har möjliggjort hel-
årsverksamhet på stora scenen med ett stort antal
specialsatsningar under år 1998. En rad interna-
tionella gästspel har genomförts, vilket medfört

en markant ökning av publiktillströmningen.
Även de regionala svenska gästspelen var betyd-
ligt fler än under år 1997.

Samarbetet fortsätter med Statens kulturråd
och Riksteatern kring främjandeprogrammet
Dans i hela landet. Verksamhet med service och
uppdragsförmedling till koreografer och dansare
(Dans Produktion Service) har även under år
1998 bedrivits med stöd från Statens kulturråd
och arbetsmarknadsmedel. Under år 1998 har
nio koreografer fått del av denna service.

Dansens Hus planerar för fortsatt helårsverk-
samhet på såväl stora scenen som på sidoscenen
Blå Lådan.

Rikskonserter

Genom förvärvet av Nybrokajen 11 i Stockholm
har Rikskonserter fått bättre praktiska förutsätt-
ningar att fylla sin samordnande och stödjande
roll i musiklivet. De nya lokalerna, inklusive en
konsertscen, har underlättat kontakter med nya
målgrupper och möjliggjort en mer koncentrerad
insats för musiklivets intresseorganisationer.

Samarbetet med länsmusiken och lokala mu-
sikarrangörer har fått en fast form på kammar-
musikens område. Repertoarplanering sker i tre
regioner, för vilka ett årligt produktionsutbud tas
fram i samråd mellan parterna. Inom andra gen-
rer, t.ex. folkmusiken, fortsätter arbetet med att
finna landstäckande samarbetsformer. Statens
kulturråd, som har i uppdrag att löpande följa
länsmusikens samarbete med Rikskonserter,
konstaterar att samarbetet utvecklas positivt.
Endast en tredjedel av Rikskonserters kon-
sertutbud förmedlas via länsmusiken, men även
beträffande de konserter som Rikskonserter säl-
jer direkt till lokala arrangörer sker i många fall
ett planeringssamråd med länsmusiken.

Kulturhuvudstadsåret 1998 har för Rikskon-
serters del inneburit medverkan i ett stort antal
externfinansierade evenemang i Stockholmsom-
rådet.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragen har använts i
enlighet med de mål som har angivits för verk-
samheten inom respektive institution. Någon
förändring av målen eller av bidragsgivningens
allmänna inriktning är inte aktuell. Regeringen
föreslår dock vissa förstärkta bidragsnivåer.
Dessa finansieras genom omprioriteringar inom
kulturområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Riksteatern

Bidraget till Riksteatern pris- och löneomräknas
med 3 064 000 kronor.

Operan

Operans ekonomiska resultat för år 1998 under-
stryker vikten av att ett konsolideringsarbete in-
leds omgående. Regeringen har under år 1999
tilldelat Operan ett extra bidrag på 3,9 miljoner
kronor från den under anslaget A2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter-
nationellt kulturutbyte och samarbete uppförda
särskilda medelsramen till åtgärder för kultur-
institutioner. Regeringen förutsätter att Operan
härutöver vidtar egna åtgärder för att undvika att
verksamheten går med underskott år 1999. Från
och med år 2000 bör tillskottet för år 1999 på 3,9
miljoner kronor permanentas genom en motsva-
rande nivåhöjning under detta anslag. Vidare be-
räknar regeringen en ytterhgare nivåförstärkning
på 2 miljoner kronor bland annat för att möjlig-
göra en högre årlig avsättning till upprust-
ningsåtgärder.

Pris- och löneomräkningen på Operans anslag
beräknas till 3 880 000 kronor. Regeringen förut-
sätter att Operan genomför uppsättningar på
Drottningholmsteatern med det antal föreställ-
ningar som angivits i uppgörelsen mellan de båda
teatrarna.

Dramaten

Dramatens lilla scen hålls stängd under perioden
maj 1999-oktober 2000 för en genomgripande
ombyggnad. Regeringen har hittills beviljat
Dramaten 2,4 miljoner kronor som kompensa-
tion för uteblivna biljettintäkter m.m. under år
1999 från den särskilda medelsramen till åtgärder
för kulturinstitutioner under anslaget A2 Bidrag
till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete. För
inkomstbortfallet under år 2000 bör Dramaten
engångsvis tilldelas ytterligare medel. Regeringen
förslår att en medelsram på 4,9 miljoner kronor
ställs till regeringens disposition för ändamålet
under anslaget A2. Dramaten har även behov av
investeringsmedel för lilla scenens inredning och
utrustning. Regeringen överväger att för detta
ändamål anvisa ett särskilt belopp från 1999 års
medelsram till åtgärder för kulturinstitutioner.

Pris- och löneomräkningen på Dramatens årliga
bidrag beräknas till 2 290 000 kronor. Amor-
tering på det av staten övertagna lånet i Riks-
gäldskontoret kommer att avräknas i reglerings-
brevet.

Dansens Hus

Vad gäller Dansens Hus visar erfarenheterna från
Kulturåret 1998 att kontinuitet i gästspelsverk-
samheten har stor betydelse för att fånga och be-
hålla en ny publik för den moderna dansen. Re-
geringen förordar därför att bidraget till Dansens
Hus ökas med 2 220 000 kronor för att möjlig-
göra fortsatt helårsverksamhet. Satsningen finan-
sieras inom ramen för anslagets pris- och löne-
omräkning.

Rikskonserter

Riksdagen har vid upprepade tillfällen under se-
nare år betonat vikten av ökade insatser för
folkmusiken mot bakgrund av, bland annat, dess
förmåga att synliggöra det svenska kulturarvet
och samtidigt knyta an till andra länders kul-
turtraditioner. De nya lokalerna ger Rikskon-
serter förutsättningar att bredda insatserna för
folkmusiken dels genom att erbjuda en centralt
placerad arena för sceniska framträdanden, dels
genom att utveckla nya former av samverkan
med olika regionala folkmusikcentrum, exem-
pelvis Folkmusikens Hus i Rättvik. Regeringen
beräknar ett med 400 000 kronor förstärkt bi-
drag till Rikskonserter för ökade insatser för
folkmusiken. Pris- och löneomräkningen på
Rikskonserters anslag beräknas till 800 000 kro-
nor.

Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	750 501
Pris- och löneomräkning	+ 12 254
Reformer:
Operan	+ 5 900
Rikskonserter	+ 400
Omprioriteringar1	-5 000
Förslag 2 000	764 055

1 Avser anslagsfinansierad amortering i januari 1999 av det från Dramaten övertagna
lånet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslagets fördelning mellan institutionerna
framgår av följande tabell.

Tabell 5.10 Anslagets fördelnin;

Tusental kronor

	Anslag 1999	Beräknat 2000
Riksteatern	222 985	226 049
Operan	282 705	292 485
Dramaten	164 700 1	167 538 2
Till regeringskansli- ets disposition	6 419 3	871 '
Dansens Hus	15 432	17 652
Rikskonserter	58 260	59 460
Summa	750 501	764 055
‘Före avräkning av 5 mkr för amortering i december 1999 på statens från Dramaten

övertagna lån

2Före avräkning av 5 mkr för amortering i december 2000 på statens från Dramaten
övertagna lån

3Avser årsränta och amortering i januari 1999 på statens från Dramaten övertagna lån

4Avser årsränta för år 2000 på statens från Dramaten övertagna lån

B2 Bidrag till regional musikverk-
samhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och musik-
institutioner

iTabell 5.11 Anslagsutvecklingen I
Tusental kronor		604 512
1998	Utfall	604 512
1999	Anslag	532 223 1	Utgifts- prognos	532 223
2000	Förslag	537 250
2001	Beräknat	550 316
2002	Beräknat	563 910

1 Anslagsnivån justerad enligt riksdagens bemyndigande med anledning av beslut om
att andelen riktade tidsbegränsade insatser skall uppgå till 2% (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:KrtJl, rskr. 1998/99.55)

Under anslaget anvisas medel till länsmusikverk-
samhet samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner.

För bidragsgivningen gäller förordningen
(1996:1598) om statsbidrag till regional kultur-
verksamhet. Bidrag för länsmusikverksamhet
lämnas till 19 landsting. Vidare lämnas bidrag till
31 teater- och dansinstitutioner samt 14 orkes-
terinstitutioner. Bidrag lämnas i form av stöden-
heter. En stödenhet är 100 000 kronor.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala
kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt
(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrUl, rskr.
1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas
till riktade, tidsbegränsade insatser. För åren

1997-1999 har avsättning gjorts med 2% av bi-
dragen till regionala och lokala teater-, dans- och
orkesterinstitutioner.

Med anledning av pågående försöksverksam-
het med regional fördelning av kulturpolitiska
medel beräknas fr.o.m. den 1 juli 1998 under
detta anslag endast medel för riktade insatser till
institutioner i Skåne, Kalmar och Gotlands län.
Övriga medel som berör dessa län beräknas un-
der anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska medel.

1 Tabell 5.12 Anslagets fördelning år 1999 1
Tusental kronor
Länsmusikverksamhet	175 800
Särskilda insatser för länsmusiken	3 700
Orkesterinstitutioner	69 965
Teater- och dansinstitutioner	280 758
Samarbete med tonsättare	2 000
Summa	532 223

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Resultatinformationen grundar sig på uppgifter i
årsredovisningen och olika särredovisningar från
Statens kulturråd.

Länsmusiken

Statens kulturråd har redovisat en första analys
av hur det förändrade statsbidraget till länsmusi-
ken har påverkat verksamheten. I några fall har
huvudmännen ökat sin ekonomiska insats, men
nya organisatoriska lösningar prövas också på
flera håll. Kulturrådet konstaterar att skillna-
derna mellan länsmusikorganisationernas sätt att
fylla sin uppgift ökar. På vissa håll prioriteras fast
orkesterverksamhet. På andra håll orienterar man
sig mot musikteaterverksamhet i samarbete med
teaterinstitutioner. Andra åter lägger vikt vid
barn- och ungdomsverksamhet och frilanspro-
duktioner. Kulturrådet noterar att de regionala
huvudmännens nysatsningar i få fall har gällt
länsmusikens främjande och samordnande upp-
gifter.

Orkesterinstitutioner samt teater- och dansinstitu-
tioner

Statens kulturråd genomför för närvarande en
successiv översyn av de statligt understödda tea-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ter-, dans- och musikinstitutionerna. En första
rapport, avseende musikteaterverksamhet, har
avgivits. I denna analyseras bl.a. de sju regionala
musikteaterverksamheter som får stöd från detta
anslag. Generellt visar genomgången att musik-
teater är en kostnadskrävande konstform som
ställer stora krav på organisation och ledning.
Kulturrådet finner inte behov för en fortsatt ut-
byggnad av musikteaterverksamheten med nya
institutioner. Däremot betonas vikten av nya
samverkansformer för att nå publik inom större
geografiska områden. Under år 1999 fortsätter
översynen med en genomgång av stadsteatrar
och teatrar med regionala uppdrag samt orkes-
terinstitutioner.

Jämtlands och Södermanlands län saknar
fortfarande en fast regional teaterinstitution. I
båda länen byggs nu sådana upp i något annor-
lunda former än de traditionella länsteatrarna.

Sedan dansverksamheten vid Östergötlands
länsteater lagts ner från och med år 1997 finns tre
fasta regionala dansensembler, nämligen Göte-
borgsöperans balett, Skånes Dansteater och
NorrDans.

Riktade, tidsbegränsade insatser

För år 1998 avsattes sammanlagt 86 stödenheter
till riktade insatser, varav 18 till orkesterinstitu-
tioner och 68 till teater- och dansinstitutioner.
Statens kulturråd har inom denna ram beviljat
stöd till 11 projekt vid orkesterinstitutioner samt
34 projekt vid teater- och dansinstitutioner.

Vid behandlingen av budgetpropositionen för
år 1999 anförde riksdagen att konsekvenserna av
det år 1997 införda systemet med en procentuell
avsättning av medel för riktade tidsbegränsade
insatser borde belysas av regeringen. Hittills
gjorda erfarenheter av det riktade stödet på 2 %
av det årliga anslaget borde analyseras, liksom
följderna av en avsättning på 4 respektive 6 %.
Vidare borde en utvärdering göras av i vad mån
institutionernas ordinarie verksamhet påverkats
genom medelsavsättningen och om målen för de
riktade insatserna uppnåtts (bet. 1998/99:KrUl).

I en analys över det riktade stödet, baserad på
en enkät till de berörda institutionerna, har Sta-
tens kulturråd gjort följande sammanfattande
bedömning. Många institutioner har haft svårt
att se de riktade insatserna som ett incitament till
en långsiktig nyorientering av den ordinarie
verksamheten, utan har snarare upplevt dem som
en sätt att ersätta den målinriktade verksamhets-
planeringen med kortsiktig projektstyrning.
Samtidigt har bidragen på många håll möjliggjort

viktiga satsningar av utvecklingskaraktär, som
annars inte hade kommit till stånd. Genom-
gången ger en rad exempel på den möjlighet som
särskilda utvecklingsmedel kan utgöra i ett för-
ändringsarbete. Riktade insatser bör enligt Kul-
turrådet kunna göras även i fortsättningen, men i
form av ett särskilt utvecklingsbidrag utan be-
räkningsmässig koppling till det årliga
verksamhetsbidraget.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen skett i
enlighet med de mål och riktlinjer som har angi-
vits för denna. Så länge Statens kulturråds syste-
matiska genomgång av teater,- dans- och mu-
sikinstitutionerna pågår vill regeringen inte ta
initiativ till några genomgripande förändringar av
bidragsgivningen under detta anslag.

Mot bakgrund av Kulturrådets analys av de
riktade tidsbegränsade insatserna finner dock re-
geringen skäl till en, huvudsakligen anslagstek-
nisk, omläggning av medelsanvisningen för så-
dana insatser från och med nästa år.
Omläggningen innebär att särskilda anslagspos-
ter inrättas för utvecklingsbidrag till teater- och
dansinstitutioner samt musikinstitutioner, inklu-
sive länsmusiken. För år 2000 bör respektive an-
slagspost tillföras belopp motsvarande 1999 års
avsättning till riktade insatser. I fortsättningen
bör det, i likhet med vad Kulturrådet har föresla-
git, inte finnas någon beloppsmässig koppling
mellan de ordinarie verksamhetsbidragen och ut-
vecklingsbidragen. De senare får i stället be-
handlas som ett eget ändamål i den årliga bud-
getprövningen.

Enligt den överenskommelse om länsmusiken
som träffats mellan staten och Landstingsför-
bundet år 1997 skall de riktade insatserna om-
fatta länsmusiken från och med år 2000. Under
år 1999 har regeringen engångsvis fördelat 3,7
miljoner kronor till utvecklingsinsatser inom
länsmusiken. Detta belopp bör i fortsättningen
ingå i anslagsposten för utvecklingsbidrag till
musikinstitutioner. För att möjliggöra utveck-
linginsatser för länsmusiken i Kalmar, Gotlands
och Skåne län bör anslagsposten vidare tillföras
616 000 kronor från anslaget A4 Försöksverk-
samhet med ändrad regional fördelning av kul-
turpolitiska medel.

Ostgötabaletten lades ner år 1996. I avvaktan
på försök att åter etablera en fast dansinstitution
för Östergötlands och eventuellt också angrän-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sande län har de frigjorda bidragsmedlen på 4,6
miljoner kronor per år under åren 1997-1999
tillfälligt omfördelats till NorrDans, Göte-
borgsOperan och Skånes Dansteater (för år 1999
till Region Skåne). Regeringen har nu erfarit att
det för närvarande inte finns förutsättningar för
att inrätta en ny dansensemble för Östergötland,
vilket innebär att det nämnda beloppet kan an-
vändas för att mer varaktigt förstärka bidragsgiv-
ningen till övriga regionala dansinstitutioner. För
att ge beslutsfattarna i Region Skåne möjlighet
till fortsatta insatser för Skånes Dansteater
förordar regeringen att 1,5 miljoner kronor av
beloppet överförs till anslaget A4.

Under anslaget A2 Bidrag till allmän kultur-
verksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete har 1,5 miljoner
kronor beräknats för bidrag till försök med
länsteaterverksamhet i Jämtland. Avsikten är att
under en prövotid av tre år ge verksamheten
möjlighet att utveckla en sådan stadga och lång-
siktighet att det kan bli aktuellt att införliva den i
det permanenta stödsystemet för regionala kul-
turinstitutioner. I inledningen till verksamhets-
området har regeringen redovisat sin syn på in-
stitutionsbegreppet.

Regeringen har i propositionen Nationella
minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) gjort
bedömningen att de nationella minoriteterna sär-
skilt bör beaktas vid fördelningen av stöd enligt
bland annat förordningen om statsbidrag till re-
gional kulturverksamhet. Det ankommer på re-
geringen att utforma närmare föreskrifter om
detta.

1 Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	532 223
Pris- och löneomräkning	+ 5 968
Överföring från anslaget A4	+ 616
Överföring till anslaget A4	-1500
Omprioritering	-57
Förslag 2000	537 250

B3 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål

iTabell 5.14 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		96 878	Anslags- sparande	7 783
1998	Utfall	96 878	Anslags- sparande	7 783
1999	Anslag	115 240	Utgifts- prognos	116 023
2000	Förslag	115 240
2001	Beräknat	117 430
2002	Beräknat	119 778

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till
fria teater-, dans- och musikgrupper samt arran-
gerande musikföreningar, stöd till utgivning och
distribution av fonogram, bidrag till vissa mindre
teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom
Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater
(Confidencen), Internationella Vadstena-aka-
demien och Marionetteatern, bidrag till Musika-
liska akademien samt till skådebaneverksamhet.
Från anslaget lämnas även särskilda bidrag till
Musikaliska akademien och Svenska tonsättares
internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Mu-
sik för notutgivning, information m.m.

För bidragsgivningen gäller förordningen
(1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria
grupper, förordningen (1982:505) om statsbi-
drag för framställning och utgivning av fono-
gram samt förordningen (1984:326) om statsbi-
drag till kulturella ändamål.

Anslagssparandet avser av Statens kulturråd
beslutade men inte utbetalade bidrag till bland
annat fonogramutgivning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Resultatinformationen grundar sig på uppgifter i
årsredovisningen och olika särredovisningar från
Statens kulturråd. Härutöver har regeringen tagit
del av årsredovisningar och anslagsframställ-
ningar från vissa institutioner och organisationer.

Bidragen till fria teater-, dans- och musik-
grupper har sedan år 1997 förstärkts etappvis
med sammanlagt 15 miljoner kronor, varav 10
miljoner kronor från och med år 1999. Efter
denna ökning uppgår stödet till totalt drygt 63
miljoner kronor. Av Statens kulturråds årsredo-
visning framgår att antalet ansökningar från de

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

fria grupperna har varit i stort sett konstant,
möjligen med en tendens till svag ökning, sett
över den senaste treårsperioden. De allra flesta
ansökningarna kommer från grupper med hem-
vist i de tre storstadsregionerna. Den övervä-
gande delen av bidragen går också till dessa regi-
oner. För att stödet skall komma det övriga
landet till del i form av ett större utbud har insat-
serna för att stimulera turnéverksamhet ökat.
Detta har skett dels i form av ökade verksam-
hetsbidrag, dels i form av bidrag för turnépro-
jekt. På dansens område görs dessutom särskilda
utvecklingsinsatser av främjandekaraktär.

Stödet till arrangerande musikföreningar har
för åren 1998 och 1999 ökat med 3,8 miljoner
kronor respektive 5,8 miljoner kronor. Sam-
manlagt uppgår stödet för närvarande till drygt
20 miljoner kronor. Det förstärkta stödet har
möjliggjort ökade insatser inom samtliga genre-
områden. Folkmusiken har fått en förhållandevis
stor ökning och antalet folkmusikföreningar
med bidrag fördubblades år 1998. Flera av dessa
föreningar har en mångkulturell inriktning. Vid
bidragsfördelningen har särskild uppmärksamhet
ägnats utvecklingsarbete kring nya arrangörs-
idéer. Inom ramen för det förstärkta arrangörs-
stödet har Eric Sahlström-institutet i Tobo,
Uppland, för år 1999 tilldelats ett bidrag på 1,5
miljoner för utveckling av verksamheten till ett
folkmusikcentrum. Härutöver har Eric Sahl-
ström-institutet engångsvis beviljats 500 000
kronor från regeringens dispositionsmedel under
anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete. Som villkor för fortsatt statligt stöd
gäller att institutet finner kompletterande bi-
dragskällor för verksamheten.

Stödet till utgivning och spridning av fono-
gram samt information om svensk musik uppgår
till sammanlagt 13,2 miljoner kronor. Kultur-
rådet noterar att antalet ansökningar om fono-
gramstöd har minskat totalt sett under senare år,
samtidigt som en ökande andel av ansökningarna
kommer från producenter av musik från invand-
rarnas ursprungsländer. Dessa producenter sak-
nar i många fall en fast distributör. Mot bak-
grund av den snabba förändringen av
fonogrammarknadens struktur och distribu-
tionsvägar kommer Kulturrådet att se över fono-
gramstödets tillämpning.

Stöd till mindre teaterinstitutioner av natio-
nellt intresse har för år 1999 utgått med sam-
manlagt ca 10,3 miljoner kronor, varav ca 6,6
miljoner kronor tillfallit Drottningholms

Slottsteater. Regeringen har därutöver tilldelat
Drottningholms Slottsteater ett särskilt bidrag på
1 miljon kronor för föreställningsverksamheten
under sommaren 1999. Medlen har anvisats från
den särskilda medelsramen för stöd till kultur-
institutioner under anslaget A2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internatio-
nellt kulturutbyte och samarbete.

Som anmälts under anslaget Bl Bidrag till
Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter har Drottningholms
Slottsteater och Operan redovisat en gemensam
plan för föreställningsverksamheten på Drott-
ningholmsteatern under treårsperioden 2000-
2002.

Till verksamheten vid Riksskådebanan och de
regionala skådebanorna har under 1999 lämnats
ett sammanlagt stöd på ca 4,3 miljoner kronor.
Musikaliska akademien har tilldelats ca 3,5 mil-
joner kronor för sin löpande verksamhet.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen under
detta anslag har fyllt sina syften och föreslår
därför inga förändringar. Regeringen vill dock
delge riksdagen följande synpunkter.

Ett viktigt syfte med statens stöd till fria tea-
ter-, dans- och musikgrupper är att stimulera till
turnéverksamhet. Statens kulturråd har fått i
uppdrag att årligen avrapportera omfattningen av
gruppernas turnerande. Det kan bli aktuellt med
en fördjupad utvärdering av turnéverksamheten
när det finns statistik över en längre tidsperiod. I
ett sådant sammanhang kan det även vara intres-
sant att få belyst hur andra kulturpolitiska stöd-
former påverkar de turnerande gruppernas ar-
betsvillkor och vilken betydelse man bör tillmäta
insatser på regional och kommunal nivå. Rege-
ringen utgår från att Kulturrådet vid bidragsför-
delningen ägnar särskild uppmärksamhet åt
grupper som huvudsakligen bedriver turnéverk-
samhet.

Orionteatern i Stockholm får sedan lång tid
tillbaka ett årligt verksamhetsstöd från bidraget
till fria teater-, dans- och musikgrupper. För år
1999 uppgick stödet till 3 miljoner kronor. Ett
lika stort stöd lämnas av Stockholms stad. Verk-
samheten vid Orionteatern bedrivs emellertid
numera huvudsakligen i andra former än de som
vanligen kännetecknar en fri grupp. Regeringen
avser därför att i regleringsbrevet för år 2000 om-
föra 3 miljoner kronor, avseende Orionteatern,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

från bidraget till fria teater-, dans- och
musikgrupper till medelsramen för stöd till vissa
mindre teaterinstitutioner.

För att ge Drottningholms Slottsteater möj-
lighet att, i enlighet med överenskommelsen med
Operan, planera för två egna produktioner
sommaren 2000 avser regeringen att tilldela
Drottningholms Slottsteater ytterligare ett en-
gångsbidrag på 1 miljon kronor av de för år 1999
tillgängliga dispositionsmedlen för åtgärder för
kulturinstitutioner under anslaget A2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter-
nationellt kulturutbyte och samarbete. Rege-

ringen förutsätter att Operans ordinarie reperto-
arplan kommer att inbegripa minst en årlig
nyproduktion av opera eller balett på Drottning-
holms Slottsteater under de närmaste tre åren.
Därmed skapas det komplement till Drottning-
holmsteaterns egna produktioner som krävs för
att ett rimligt antal föreställningar per säsong
skall kunna uppnås.

Anslaget beräknas till oförändrat 115 240 000
kronor. Det är regeringens uppgift att fördela
anslagsramen i regleringsbrevet, med beaktande
av vad riksdagen kan komma att uttala angående
de olika ändamålen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

6.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar bidrag till den re-
gionala biblioteksverksamheten, litteraturstöd,
kulturtidskriftsstöd, stöd till bokhandeln, myn-
digheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB), bidrag till Stiftelsen för lättläst ny-
hetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen)
samt bidrag till Svenska språknämnden och Sve-
rigefinska språknämnden. En väl fungerande
biblioteksverksamhet och läsfrämjande aktivite-
ter, stimulansbidrag till förlag och bokhandel
skapar efterfrågan på litteratur. Statens insatser
på området påverkar därför i hög grad också
författarnas villkor.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

199,2

227,4

236,1

234,1

238,8

243,8

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utlåning, antal nya böcker och besök ökade på
folkbiblioteken under år 1998. Stöd till inköp av
litteratur till folk- och skolbibliotek har fördelats

till 258 kommuner. Skolbiblioteken har fått
drygt hälften av bidragen.

Bokförlagen ökade sin försäljning under år
1998 och bokutgivningen var omfattande.

Utlåningen av talböcker fortsätter att öka
samtidigt som kostnaderna för utlåningen fort-
sätter att minska.

Utgivningen av lättlästa böcker (LL-böcker)
sker i ökad omfattning och antalet läsombud har
under året blivit fler.

Förändringar

Våren 1998 tog riksdagen ställning till proposi-
tionen Litteraturen och läsandet (prop.
1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr.
1997/98:240), vilket innebär att omfattande re-
former genomförs fr.o.m. år 1999. Dessa innebär
bl.a. ett nytt distributionsstöd till utgivnings-
stödd litteratur, ett särskild stöd för läsfrämjande
insatser samt ett utvidgat stöd till bokhandeln.

Prioriteringar

Statens insatser på området för att främja litte-
ratur och läsning har fortsatt hög prioritet.

Utökade insatser görs på verksamhetsområdet
fr.o.m. år 2000 för att stärka nationella minori-
teters språk och kultur i enlighet med regering-
ens bedömning i prop. 1998/99:143 Nationella
minoriteter i Sverige.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

I det följande ges en redovisning på grundval av
förutom årsredovisningar även Statistiska Cen-
tralbyråns (SCB) statistik, Nordicom-Sveriges
Mediebarometer och Svenska Förläggareföre-
ningens branschstatistik för år 1998. Förläg-
gareföreningens statistik, som omfattar 82 med-
lemsförlags utgivning och försäljning, är inte
heltäckande men kan ge en uppfattning om för-
hållandena på bokmarknaden.

Bibliotek

Folkbibliotek finns i landets alla 289 kommuner.
Anslagen till folkbibliotek utgör 40 % av kom-
munernas kulturbudget och folkbiblioteken är
den mest besökta kulturinstitutionen. Kommu-
nernas driftkostnader för folkbiblioteken upp-
gick under år 1998 till knappt 3 miljarder kronor,
vilket motsvarar 327 kronor per invånare och en
ökning i löpande priser med ca 1 % jämfört med
år 1997.

Omkring 65 % av befolkningen besöker årli-
gen något bibliotek. Antalet besök vid landets
bibliotek fortsätter att öka och sammanfaller
med att allt fler studerar i vuxen ålder. För folk-
bibliotekens personal har denna utveckling inne-
burit ökade krav på kvalificerad service. Bibliote-
kens något förändrade roll återspeglas i
folkbibliotekens utlåning av facklitteratur som
under 1990-talet hunnit ifatt utlåningen av skön-
litteratur medan barnboksutlånen bibehållit en
central ställning. Även om bibliotekslånen i stor
och ökande utsträckning sker för arbete och stu-
dier så dominerar boklånen för fritidsändamål.
De stora IT-investeringar som gjorts på folkbib-
lioteken har medfört utökade möjligheter för
kommuninnevånarna att söka information via
datorer men har också medfört att efterfrågan på
böcker och artiklar i traditionell form ökat. Ett
sextiotal folkbibliotek har hittills anslutit sig till
det akademiska nätverket SUNET.

Enligt SCB:s preliminära statistik fanns under
år 1998, utöver kommunernas huvudbibliotek,
1 136 filialer och 102 bokbussar. Det innebär att
antalet biblioteksfilialer fortsätter att minska.
Utvecklingen med nedläggningar av bibliotek är
särskilt påtaglig i större städer, där flera bostads-
områden utanför stadskärnorna förlorat sin bib-
lioteksservice. Därutöver kan märkas att folk-

bibliotek integreras med skolbibliotek i ökad
omfattning. Sammantaget kan denna utveckling
ha försämrat tillgången till folkbibliotek för vissa
medborgare.

Samtidigt uppvisar statistiken en mycket po-
sitiv bild av utvecklingen vid folkbiblioteken som
helhet. De köpte in fler nya böcker år 1998 än de
gjorde år 1997 och andelen barnboksinköp har
ökat från 31 % till 33 %. Den positiva utlånings-
trenden fortsätter och det är framför allt utlå-
ningen av AV-medier och barnlitteratur som
ökat. Utvecklingen skall också ses mot bakgrund
av att kommunerna sedan år 1997 kan ansöka om
statligt stöd för litteraturinköp till folk- och
skolbibliotek. Villkoren för att få ta del av stat-
liga medel är att lässtimulerande verksamhet sker
och att kommunen inte sänker sina bokanslag.
Flertalet kommuner har utnyttjat dessa möjlig-
heter.

Bokmarknaden

Svenska Förläggareföreningens branschstatistik
visar att medlemsförlagens försäljning ökade
med 100 miljoner kronor i förhållande till år
1997, vilket innebär att förlagens försäljning ökat
med 9 %. Det är framför allt försäljningen till va-
ruhus och bokhandel som ökat, med 39 % till va-
ruhus och 12 % till bokhandeln. Försäljningsök-
ningen kan främst härledas till fackböcker, både
för året nya titlar och s.k. backlist (tidigare ut-
givna) samt till skönlitterära backlist. Medlems-
förlagens totala utgivning av nya titlar och nya
upplagor ökade också markant under år 1998.
Förläggareföreningen uppger att ökningen upp-
går till 178 titlar.

Exporten av svenska böcker till andra länder i
form av översättningar är betydande och särskilt
gäller det barnbokslitteraturen. Genom stöd
inom EU (Ariane), Svenska Institutets översätt-
ningsstöd och det nordiska stödet som förvaltas
av Nordbok stimuleras översättningar av svensk
litteratur till andra språk.

Under år 1998 har mycket små förändringar
inträffat vad gäller bokhandelsbeståndet, och i
211 av landets 289 kommuner har invånarna till-
gång till bokhandel inom kommungränsen. Av
400 bokhandlare är cirka hälften koncentrerade
till storstadskommunerna. Uppskattningsvis
finns mer än 5 000 försäljningsställen av böcker i
Sverige inkl, varuhus, kiosker, livsmedelsbutiker,
stormarknader m.m. Bokhandeln är den klart
viktigaste försäljningskanalen och svarar för cirka
två tredjedelar av detaljhandelsmarknaden för
böcker. Försäljningen av böcker på internet ökar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och uppskattas till ca 3 % av den totala bokkon-
sumtionen, varav största delen är undervisnings-
litteratur. För den traditionella bokhandeln har
nätbokhandeln inneburit en hårdare priskonkur-
rens.

Strukturen inom bokbranschen uppvisar en
fortsatt koncentration. Uppskattningsvis finns
oförändrat mellan 200 till 250 professionella
bokförlag med regelbunden utgivning. Bland
dessa finns sju större koncerner varav tre har,
med hänsyn till omsättningen, en dominerande
ställning på den svenska bokmarknaden. Inom
bokhandeln är det cirka hälften av bokhandlarna
som ingår i någon form av kedjebildning.

Antalet tryckta tidskrifter fortsätter att öka.
Tidskriftsverkstäderna har en betydande roll när
det gäller utvecklingen av elektroniska tidskrif-
ter.

Litteratur för läshandikappade
Verksamhetsområdet inrymmer även tillhanda-
hållandet av kvalitetslitteratur m.m. riktad till
personer med olika typer av läshandikapp och
lässvårigheter bl.a. genom produktion och inköp
samt försäljning och utlåning av tal- och punkt-
skriftsböcker, lättläst litteratur, tidskrifter, stu-
dentlitteratur m.m.

Utvecklingen inom talboks- och punkt-
skriftsområdena följer samma utveckling som
tidigare år med flera låntagare och ökad produk-
tion till lägre kostnader. Talboks- och punkt-
skriftsbibliotekets (TPB) arbete med en ny digi-
tal talboksstandard fortsätter. TPB har en
ledande funktion inom ett internationellt kon-
sortium. Överföringen till digitalt medium har
dock försenats då man strävar efter att finna en
internationell standard inom området. När det
gäller lättlästa böcker och LL-stiftelsens övriga
verksamhetsgrenar kan nämnas den snabba ut-
vecklingen av läsombudsverksamheten. Intresset
för lättläst litteratur ökar stadigt.

Språkvård

Behovet av språklig rådgivning och textgransk-
ning är fortsatt stora. Det gäller framför allt råd-
givningen till översättare och tolkar inom EU:s
institutioner. Därtill kommer arbetet med att be-
vaka vad som sker med språket i IT-samhället
och den ökande globaliseringen.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Riksdagen beslutade under våren 1998 om utvid-
gade statliga insatser för litteraturen och läsandet
(prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr.
1997/98:240). Reformer på 30 miljoner kronor
infördes fr.o.m. den 1 januari 1999.

De viktigaste reformerna är dels ett nytt dis-
tributionsstöd till bibliotek och bokhandel och
dels ett permanent stöd till läsfrämjande åtgärder
för barn och unga. Distributionsstödet innebär
att varje bok som får utgivningsstöd, sammanlagt
mellan 700 till 750 titlar per år, också distribueras
till landets samtliga 289 kommunbibliotek och
till maximalt 100 bokhandlar. Tillsammans med
inköpsstödet till biblioteken (främst barn- och
ungdomslitteratur) från år 1997 har staten påtag-
lig ökat tillgången till litteratur.

Statens insatser på området är främst olika bi-
drag till folkbibliotek, förlag, tidskrifter och
bokhandel. Insatser för att göra litteraturen och
tidskrifterna tillgängliga för människor med
olika typer av läshandikapp består huvudsakligen
av produktion och förvärv av litteratur m.m.
Därtill kommer de betydande forskningsinsatser
som bl.a. syftar till att driva på den tekniska ut-
vecklingen. Därvid har ansvarig myndighet, TPB,
aktivt deltagit i det internationella samarbetet,
främst inom ramen för det s.k. DAISY-konsor-
tiet.

Statens kulturråd har under året genomfört en
kartläggning av folkbibliotekens uppsökande
verksamhet och publicerat en rapport om skol-
bibliotekens roll och funktion.

Svenska språknämnden har på uppdrag av re-
geringen utarbetat ett handlingsprogram för att
främja det svenska språket med mål för svensk
språkvård samt förslag till framtida strategier och
konkreta åtgärder för bevarandet av ett nationellt
språk. Nämnden överlämnade sin rapport till re-
geringen i mars 1998.

Effekter av de statliga insatserna

Regeringens bedömning är att de statliga insat-
serna på litteraturområdet har en avgörande be-
tydelse för att stimulera en bred utgivning av
kvalitetslitteratur, öka tillgången till och intresset
för litteratur i hela landet - och därmed även
främja svenska språket.

Bokutgivningen i Sverige ligger på en hög nivå
internationellt sett. Med tanke på det begränsade

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

svenska språkområdet finns det en betydande
bredd och mångfald i utbudet. Några mycket
stora förlag dominerar utgivningen, men små
och medelstora förlag står för en betydande del
av kvalitetsutgivningen. Utgivningsstödet bidrar
till att en mångfald av förlag och att en bredd i
utgivningen kan upprätthållas. Ekonomiskt stöd
gör att förlagen vågar ge ut kulturellt värdefull
litteratur även om den inte kan förväntas bli
kommersiellt framgångsrik.

Folkbiblioteken har en central betydelse för
tillgång till litteratur och information. De sedan
år 1997 införda bidragen till bokinköp till folk-
och skolbibliotek har bidragit till att barn och
ungdomar fått tillgång till ca 160 000 nya böcker
varje år och att flertalet av landets kommuner har
startat ett läsfrämjande arbete i sina skolor och
förskolor. Positiva effekter med ökad utlåning
och ökat mediebestånd, särskilt för barnlitteratu-
ren, kan redan märkas i statistiska rapporter. De
utökade statliga insatserna fr.o.m. år 1999 med
bl.a. det nya distributionsstödet, innebär att
mellan 700 och 750 utgivningsstödda boktitlar
årligen kommer att ytterligare förstärka till-
gången till ett varierat litteraturutbud på folkbib-
lioteken.

En god låneservice kan upprätthållas vid de
lokala biblioteken tack vare länsbiblioteken, lå-
necentralerna och depåbiblioteket. De statliga
bidragen har också inneburit viss utvecklings-
verksamhet som annars inte kommer till stånd.
En särskild anpassning och utveckling av medier
för funktionshindrades behov är nödvändig för
att öka tillgängligheten.

Bestämmelser om det allmänna biblioteksvä-
sendet regleras i bibliotekslagen (1996:1596). La-
gen som hävdar varje medborgares rätt till folk-
bibliotek har nu varit i kraft i snart tre år. Som
tidigare redovisats sker fortfarande neddrag-
ningar och nedläggningar av biblioteksverksam-
heten även om utlåning, besök och inköp ökar
igen på grund av bl.a. de utökade statliga insat-
serna. Utvecklingen med nedläggningar av filial-
bibliotek medför att många människor förlorar
närheten till folkbiblioteket, särskilt barn, äldre,
folk på små orter, men framför allt de som bor i
de större städernas miljonprogramområden. Ut-
vecklingen är därför i denna del oroande.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens för-
slag till bibliotekslag ansåg kulturutskottet att en
viss översyn av lagen borde göras (bet.
1996/97:KrUl). Under år 1998 har även ett antal
förslag om förändringar av lagen inkommit till
regeringen, bl.a. från DIK-förbundet och Sveri-

ges Allmänna Biblioteksförening. Förslagen be-
reds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att statens nuvarande insat-
ser på området bidrar till att uppfylla målen för
en nationell kulturpolitik. De är av stor betydelse
för att upprätthålla bredd och kvalitet i littera-
turutgivningen, öka tillgänglighet och främja läs-
ning. Statens insatser fr.o.m. år 1997 har börjat
ge effekt. Dessa förstärkts nu ytterligare genom
det nya distributionsstödet till folkbibliotek och
bokhandel. Hög prioritet kommer även i fort-
sättningen att ges åtgärder i syfte att främja litte-
ratur, språk och läsning.

De nuvarande statliga insatserna som görs för
främjandet av läshandikappades möjligheter att
ta del av litteratur m.m. bedömer regeringen är
av största betydelse. Utan dessa insatser skulle en
bred och kvalitativt hög utgivning av talböcker,
punktskriftsböcker, LL-litteratur m.m. saknas
och Sverige skulle inte, vilket är fallet i dag, stå
främst inom den tekniska utvecklingen inom
området.

En utveckling med minskande antal filialbib-
liotek inger dock oro. I det fortsatta arbetet med
att göra en översyn av bibliotekslagen bör därför
en djupare analys av bibliotekssituationen göras
där även beredning av inkomna förslag på för-
ändringar kan ingå.

Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden har stor betydelse för att en aktiv
språkvård bedrivs. Det är därför högst motiverat
att staten årligen lämnar verksamhetsbidrag som
möjliggör att nämndernas viktiga verksamhet
fortsatt kan bedrivas. Bidraget till Sverigefinska
språknämnden fr.o.m. år 1999 bör förstärkas. I
syfte att stärka det svenska språket bedömer re-
geringen det angeläget att fortsätta arbetet med
att bereda olika förslag till åtgärder som Svenska
språknämnden år 1998 i förslaget till handlings-
program behandlat.

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisonsverket eller andra revisorer har inte
haft några invändningar i revisionsberättelser för
år 1998 avseende myndigheterna och institutio-
nerna inom verksamhetsområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.5 Anslag

Cl Bidrag till regional

biblioteksverksamhet

iTabell 6.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		36 872
1998	Utfall	36 872
1999	Anslag	35 740	Utgifts- prognos	35 740
2000	Förslag	36 140
2001	Beräknat	37 087
2002	Beräknat	38 062

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas
enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag
till folkbibliotek och förordningen (1996:1598)
om statsbidrag till regional kulturverksamhet.
Från anslaget utgår dessutom statsbidrag till tre
allmänna lånecentraler, en invandrarlånecentral
samt ett depåbibliotek. Medel under detta anslag
fördelas av Statens kulturråd.

Syftet med bidraget är i första hand att bibe-
hålla fjärrlånefunktionen och att stödja utveck-
lingsverksamhet.

Bibliotekslagen (1996:1596, omtryck
1998:1249) innehåller bestämmelser om det all-
männa biblioteksväsendet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Tabell 6.3 Anslagets fördelnin

1997 1998

Verksamhetsbidrag	23 800	23 000
Utvecklingsbidrag	2 600	2 700
Lånecentraler och
depåbibliotek	11 082	11 172
Totalt	37 482	36 872

Under året har 257 stödenheter om vardera
100 000 kronor fördelats till länsbiblioteken,
varav 27 utgick som utvecklingsbidrag (riktade
tidsbegränsade insatser). Kalmar, Gotlands, och
Skåne län fick under år 1998 50 % av sina verk-

samhetsbidrag från detta anslag. Från och med
den 1 juli 1998 ingår dessa län i försöksverksam-
het med ändrad regional fördelning av kulturpo-
litiska medel och bidraget utgår från anslaget A4
Försöksverksamhet med ändrad regional fördel-
ning av kulturpolitiska medel.

Länsbiblioteken, lånecentraler och depåbib-
liotek svarar för 88 % av folkbibliotekens fjärr-
lån. Fjärrlånen från länsbibliotek och lånecentra-
ler minskade i förhållande till föregående år med

6,5 %. En förklaring till minskningen kan vara
att bibliotekens tillgång till datoriserade katalo-
ger gör det möjligt att låna direkt från det bib-
liotek där litteraturen finns utan att gå via läns-
biblioteken.

De tidsbegränsade utvecklingsbidragen utgick
till 14 länsbibliotek och två lånecentraler. Av
sammanlagt 20 bidrag utgick sex till utveckling
av informationsteknik vilket är betydligt färre än
under 1997. Under år 1998 var i stället behovet
större av kompetensutveckling, såsom exempel-
vis fortbildning av barnbibliotekarier och kon-
sulentutbildning. Genom utvecklingsbidragen
har länsbiblioteken haft möjlighet att tillgodose
många behov av kompetensutveckling som re-
former på litteraturområdet gett upphov till.

Bidrag till biblioteksprojekt och övriga arran-
gemang inom litteraturområdet har även utgått
från anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverk-
samhet, utveckling samt internationellt kulturut-
byte och samarbete (se avsnitt 4.6) med sam-
manlagt 3,5 miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen bedömer att det statliga stödet an-
vänds på ett effektivt sätt och ger tillfredsställan-
de resultat. Statens insatser bidrar till en väl fun-
gerande biblioteksverksamhet och är betydelse-
fulla för folkbibliotekens utveckling. Inrikt-
ningen på statens bidrag till folkbibliotek bör
därför vara oförändrad år 2000.

Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	35 740
Pris- och löneomräkning	+ 400
Förslag 2000	36140

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

C2	Litteraturstöd
1 Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	61 446	Anslags- sparande	6 297
1999	Anslag	89 167	Utgifts- prognos	89 464
2000	Förslag	89 917
2001	Beräknat	91 695
2002	Beräknat	93 636

Under anslaget anvisas medel för stöd till utgiv-
ning av litteratur enligt förordningen
(1998:1469) om statligt litteraturstöd. Frågor om
utgivningsstöd prövas av Statens kulturråd. Inom
ramen för utgivningsstödet utgår även medel för
utgivning av klassisk litteratur för skolans behov,
utgivning av August Strindbergs samlade verk,
samt stöd till Svenska Vitterhetssamfundet,
Samfundet De Nio och författarverkstäder. Vi-
dare utgår från anslaget stöd för inköp av litte-
ratur till folk- och skolbibliotek enligt förord-
ningen (1996:1608) om statsbidrag till
folkbibliotek, stöd till En bok för alla AB för ut-
givning och spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget,
samt stöd till Expertkommittén för översättning
av finsk facklitteratur till svenska.

Från och med år 1999 utgår även stöd till läs-
främjande insatser enligt förordningen
(1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande in-
satser, utgivning av en barnbokskatalog och
marknadsföring av utgivningsstödd litteratur.
Förordningen om statligt litteraturstöd omfattar
fr.o.m. år 1999 distributionsstöd till folkbibliotek
och bokhandel.

Anslagssparandet på 6 297 000 kronor hänför
sig till att det för vissa stödordningar inom ut-
givningsstödet lämnas förhandsbesked om stöd
men att utbetalning av bidrag sker först efter ut-
givning. Förlagen har mellan ett och två år på sig
att fullfölja utgivningen. Bestämmelserna för an-
slaget medför således att ett visst anslagssparande
uppkommer varje år. Utgiftsprognosen för år
1999 visar på ett utgående anslagssparande på
6 miljoner kronor, dvs. ca 6 % av anslaget.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Under år 1998 utgick utgivningsstöd med sam-
manlagt 24,6 miljoner kronor till 745 titlar.
Dessa fördelades på 192 förlag, varav 6 förlag er-
höll stöd med mer än 1 miljon kronor, 45 förlag
fick mer än 100 000 kronor och övriga 141 förlag
fick mindre belopp. Antalet ansökningar om
utgivningsstöd har ökat med 55 titlar i förhållan-
de till år 1997. Ökningen ligger framför allt inom
kategorin facklitteratur. Andel bifall i förhållande
till ansökningar har därför sjunkit från 48 %
1997 till 46 % år 1998. Av det totala utgivnings-
stödet utgår 30 % av medlen till ny svensk skön-
litteratur och 16% till barn- och ungdomslitte-
ratur.

Under år 1998 var det 258 kommuner, av 265
sökande, som hade uppfyllt villkoren för att få
del av statsbidraget för inköp av litteratur till
folk- och skolbibliotek. Kommunernas invånar-
antal och andelen barn har påverkat bidragsbe-
loppen. Kommuner med färre än 15 000 invånare
fick 50 000 kr, Stockholm fick 1,2 miljoner kro-
nor och övriga kommuner fick bidrag däremellan
av varierande storlek. Av Kulturrådets utvärde-
ring avseende 1997 års bidrag framgår att 55 %
av bidragssumman gått till skolbiblioteken, 35 %
till folkbiblioteken och 10 % till barnomsorg och
barnhälsovård. Andelen skönlitteratur för barn
och ungdom utgjorde 75 %.

En bok för allas verksamhet med att bygga
upp arbetsplatsbibliotek har under år 1998 fort-
satt. Vid årsskiftet 1998/99 fanns 425 fackliga ar-
betsplatsbibliotek varav 10 bibliotek tillkommit
under år 1998. Förlaget uppger vidare att bok-
ombuden och återförsäljande folkbibliotek har
ökat i antal.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen under
anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning
och fått avsedda effekter.

Det avtal mellan regeringen och En bok för
alla AB som reglerar verksamheten, kommer att
omförhandlas under hösten 1999 då avtalsperio-
den löper ut den 31 december 1999.

Mot bakgrund av regeringens bedömning i
prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sve-
rige bör det statliga litteraturstödet förstärkas så
att de nationella minoriteterna i ökad omfattning

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kan beaktas vid fördelning av utgivningsstödet.
Det ankommer på regeringen att utforma när-
mare föreskrifter. Reformen finansieras genom
en överföring från utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar.

1 Tabel 1 6.6 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	89 167
Reform	+ 750
Förslag 2000	89 917

C3 Stöd till kulturtidskrifter

Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	19 864	Anslags- sparande	533
1999	Anslag	20 400	Utgifts- prognos	20 433
2000	Förslag	20 650
2001	Beräknat	21 044
2002	Beräknat	21 469

Anslaget disponeras för produktionsstöd och ut-
vecklingsstöd enligt förordningen (1993:567)
om statligt stöd till kulturtidskrifter. Från och
med år 1999 utgår dessutom särskilt prenumera-
tionsstöd till biblioteken; de kan utan kostnad
förvärva fem kulturtidskrifter. Frågor om stöd
prövas av Statens kulturråd i enlighet med
nämnda förordning och förordningen
(1988:676) med instruktion för Statens kultur-
råd. Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter
är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i
tidskriftsutbudet. Samtidigt skall Statens kultur-
råd genom utvecklingsinsatser minska enskilda
tidskrifters behov av produktionsstöd.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Antalet tidskrifter som ansökte om stöd år 1998
var 286, vilket är 14 färre än året innan. Av dessa
beviljades 137 bidrag med belopp på mellan

887 000 kronor och 3 000 kronor. Verksamhets-
bidrag har vidare utgått till Tidskriftsverkstä-
derna Stockholm, Skåne, Väst, Luleå och Norr-
telje med sammanlagt 1 850 000 kronor.
Verkstädernas verksamhet har breddats till nya
IT-områden och goda kunskaper har förvärvats
om de möjligheter digitala tekniker ger i form av
samverkan med bild- och musikområdena. An-
talet elektroniska tidskrifter ökar.

Den årliga kulturtidskriftskatalogen har lagts
ut på Internet och förnyas kontinuerligt av Tid-
skriftsverkstaden i Stockholm. Katalogen kom-
mer under år 1999 att utvecklas och tidskrifts-
presentationerna göras fylligare. Vidare har
Kulturrådet under år 1998 inlett en kampanj,
som avser att öka folkbibliotekens utnyttjande av
tidskrifter i anslutning till att samtliga folkbib-
liotek fr.o.m. år 1999 erbjuds att med statlig sub-
vention förvärva fem kulturtidskrifter, som inte
redan finns i biblioteket. Utformningen av det
nya stödet till kassettversion av kulturtidskrifter
har gjorts och bidragsgivningen kommer igång
under hösten 1999.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragen har använts i
enlighet med de riktlinjer som angivits och att
det statliga stödet till kulturtidskrifter har gett
önskvärda effekter.

Mot bakgrund av regeringens bedömning i
prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sve-
rige bör det statliga kulturtidskriftsstödet för-
stärkas så att de nationella minoriteterna i ökad
omfattning kan beaktas vid fördelningen av stö-
det. Det ankommer på regeringen att utformna
närmare föreskrifter. Reformen finansieras ge-
nom en överföring från utgiftsområde 8 Invand-
rare och flyktingar.

1 Tabell 6.8 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	20 400
Reform	+ 250
Förslag 2000	20 650

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

C4 Stöd till bokhandeln

[Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		3 428	Anslags- sparande	4 528
1998	Utfall	3 428	Anslags- sparande	4 528
1999	Anslag	9 801	Utgifts- prognos	11 829
2000	Förslag	9 801
2001	Beräknat	9 995
2002	Beräknat	10 207

Under anslaget anvisas medel för kreditstöd,
sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt kata-
logdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om
statligt stöd till bokhandeln. Syftet med statens
stöd till bokhandeln är att behålla och om möj-
ligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och
öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bok-
handeln.

Bidraget fördelas av Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut AB (BFI). Från bidraget utgår även
administrationsbidrag till BFI för den statliga
stödverksamheten.

Anslagssparandet på 4 528 000 kronor har sin
grund dels i beviljade men ännu ej utbetalade lån,
dels i att investeringstakten i bokhandeln för-
dröjts. Vidare är bestämmelserna för anslaget så-
dana att visst anslagssparande uppkommer varje
år. Utgiftsprognosen för år 1999 visar på ett ut-
gående anslagssparande på 2,5 miljoner kronor,
dvs. 25 % av anslaget.

Under det för budgetåret 1995/96 uppförda
anslaget Cl9 Stöd till bokhandeln finns en reser-
vation på 1 658 000 kronor. Ändamålet för detta
äldreanslag är, liksom skälet till den ingående re-
servationen, detsamma som för anslaget C4 Stöd
till bokhandeln. Reservationen beräknas bli för-
brukad under år 1999. Den totala utgiftsprogno-
sen för dessa anslag blir därmed 13 487 000 kro-
nor.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Enligt BFI:s redovisning har efterfrågan på det
statliga kreditstödet fortsatt att öka. Under år
1998 har nio kreditstöd beviljats, varav två i sam-
band med överlåtelse, ett i samband med byte av
affärslokal, fem till renovering av eller ny inred-
ning i samband med utvidgning av befintlig bu-
tikslokal och ett till antikvariat. Från BFI:s egen

utlåningsverksamhet beviljades ett lån. Beviljade
krediter under året uppgick totalt till 2 950 000
kronor. Under året beviljades 97 bokhandlar
sortimentsstöd med mellan 21 000 och 52 500
kronor till en sammanlagd kostnad på 3 580 500
kronor. Från katalogdatorstödet beviljades 56
bokhandlar driftsstöd och 12 av dessa både drift-
stöd och investeringsstöd med sammanlagt
873 000 kronor. Bokhandelsstödets geografiska
fördelning sträcker sig över samtliga län.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen under
anslaget skett i enlighet med fastställd inriktning
och att bidragen medfört en positiv utveckling av
bokhandeln. I samverkan med sortimentsstödet
har katalogdatorstödet varit viktigt för att på
mindre orter garantera tillgängligheten av hela
det till buds stående sortimentet av böcker. Den
förstärkning av bokhandelsstödet som skett
fr.o.m. år 1999 har stor betydelse för om den
mindre bokhandeln fortsatt skall ha möjligheter
att upprätthålla sortiments- och servicenivå. En
modernisering och effektivisering av verksam-
heten genom ett utvecklat IT-stöd är nödvändig
för att bokhandeln skall kunna hävda sig i en
alltmer krävande och konkurrensutsatt omvärld.

Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvi-
sas för stöd till bokhandeln år 2000.

C5 Talboks- och punktskrifts-
biblioteket

iTabell 6.10 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		55 988	Anslags- sparande	15 482
1998	Utfall	55 988	Anslags- sparande	15 482
1999	Anslag	54 873	Utgifts- prognos	58 754
2000	Förslag	59 690
2001	Beräknat	60 711 1
2002	Beräknat	61 797 2

1 Motsvarar 59 690 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 59 690 tkr i 2000 års prisnivå.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är
en statlig myndighet som i samverkan med andra
bibliotek skall förse synskadade samt personer
med andra läs- och skrivsvårigheter med littera-
tur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna
ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt-
skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

främst kommunbibliotek. Biblioteket har vidare
en central utskrivningstjänst för dövblinda och
synskadade punktskriftsläsare samt svarar för
framställning av studielitteratur för högskolestu-
derande med synskador eller andra läs- och
skrivsvårigheter. Medlen anvisas under utgifts-
område 15 anslaget A5 Bidrag till vissa studie-
sociala ändamål. Till biblioteket är knuten en
punktskriftsnämnd som skall främja och ut-
veckla punktskriften för synskadade.

För TPB gäller förordningen (1988:341) med
instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblio-
teket samt förordningen (1985:391) om Tal-
boks- och punktskriftsbibliotekets punktskrifts-
nämnd.

Myndighetens intäkter uppgick under år 1998
till sammanlagt 77 830 000 kronor, varav
76 841 000 kronor utgörs av anslag under ut-
giftsområdena 15 och 17 och 989 000 kronor ut-
görs av avgifter, andra ersättningar och bidrag.

Anslagssparandet är ett resultat av att TPB
kraftigt rationaliserat sin verksamhet. Genom
bl.a. anpassning till den nya tekniken har antalet
anställda kunnat minskas. Prognosen för år 1999
visar på ett sammanlagt anslagssparande på
11 601 000 kronor, dvs. ca 19 % av anslaget. An-
slagssparandet skall användas för delfinansiering
av övergången till ett nytt digitalt talboksme-
dium.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet registrerade bibliotek och enskilda lånta-
gare av talböcker fortsätter att öka till 4 163 lån-
tagare år 1998, även om ökningen har mattats
något jämfört med perioden 1995/96-1997
(3 385 resp. 4 073 låntagare). Utlåningen ökar
samtidigt som kostnaderna för utlåningen fort-
sätter att minska.

Under året har talboksförvärven uppgått till

23,5 % av den årliga bokutgivningen i Sverige

vilket är en måttlig minskning jämfört med år
1997 (24 %).

Antalet låntagare av punktskriftsböcker har i
likhet med talboksverksamheten ökat, från 568
år 1997 till 605 år 1998 liksom antalet utlånade
volymer, från 19 963 volymer år 1997 och 21 106
volymer år 1998. Kostnaderna för utlåningen har
minskat. När det gäller produktionen av punkt-
skriftsböcker arbetar man med ny teknik i syfte
att kunna ge ut fler taktila barnböcker. Ett inter-
nationellt samarbete har lett till ökad kvalitet,
men man ligger dock fortfarande i pionjärfasen.
Sedan 1992 har 14 taktila illustrerade barnböcker
producerats i landet. Under år 1998 producerade
TPB tre nya titlar.

TPB har under året haft en ledande roll i det
internationella samarbetet kring utvecklingen av
ett nytt digitalt talboksmedium. Arbetet sker
inom ramen för det s.k. DAISY-konsortiet.
Överföringen av talböcker till det nya mediet har
fördröjts något då man strävar efter att uppnå en
internationell standard inom området. Under
året har TPB införskaffat 100 exemplar av den
första digitala talboksspelaren Plextalk. Spelarna
skall kunna lånas ut till bibliotek och högskole-
studerande. Under året har 69 digitala talboks-
titlar producerats. Av dessa var 33 titlar avsedda
för högskolestuderande och 36 till biblioteksser-
vice.

TPB arbetar också med att utveckla multime-
dier för synsvaga barn. En CD-rombok har givits
ut.

Vidare bedriver TPB ett antal andra utveck-
lingsprojekt, t.ex. e-textböcker och internet-
katalog.

Beställningsbemyndigande

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial
som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 4 miljoner kronor under år 2001.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 6.11 Bemyndiganden

Tusental kronor

	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	2 731	3 069	3 000
Nya förpliktelser	27 000	27 000	30 000
Infriade förpliktelser*	26 662	27 069	29 000	4 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	3 069	3 000	4 000
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam	11 000	3 000	4 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Regeringen bedömer att TPB på ett effektivt sätt
arbetar för att tillgodose synskadades och andra
läshandikappades behov av litteratur.

Tabell 6.12 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	54 873
Pris- och löneomräkning	+ 1 257
Återföring av tillfällig bespa- ring	+ 3 000
Justering av premier	+ 560
Förslag 2000	59 690

C6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur

Tabell 6.13 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	13 056
1999	Anslag	13 305	Utgifts- prognos	13 305
2000	Förslag	13 517
2001	Beräknat	13 774 1
2002	Beräknat	14 049 1

1 Motsvarar 13 517 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 13 517 tkr i 2000 års prisnivå.

Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst ny-
hetsinformation och litteratur (Centrum för
lättläst - LL-stiftelsen) som fastställdes av rege-
ringen den 22 maj 1988, har stiftelsen till ända-

mål att äga och ge ut en nyhetstidning för ut-
vecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker
(LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan
vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas
mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet
avser perioden den 1 januari 1997 t.o.m. den 31
december 1999.

Verksamheten är inriktad på utgivning av ny-
hetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker.
Verksamheten sprids i hög utsträckning genom
läsombud som ingår i marknadsfunktionen och
som stiftelsen håller samman med en central re-
surs.

De sammanlagda försäljningsintäkterna upp-
gick till ca 10 miljoner kronor år 1998. Av en
total omslutning på ca 23 miljoner kronor inne-
bär det en självförsörjningsgrad på omkring
43 %.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nyhetstidningen utkom med 52 nummer under
år 1998 vilket är en ökning med ett nummer i
jämförelse med föregående år. Fem temabilagor
gavs också ut under året. 8 SIDORS nyhetstid-
ning på Internet har givits ut kontinuerligt för
andra året och aktualiseras varje vardag i veckan.
Under december månad år 1998 besöktes den
elektroniska tidningen av 6 000 personer. En sär-
skild form av läsaranpassning är bilagan Flera si-
dor, som vänder sig direkt till utvecklingsstörda
personer. Bilagan ges ut med tio nummer per år.
Flera Sidor görs i nära kontakt med utvecklings-
störda läsare och utvärderas kontinuerligt.

Den genomsnittliga upplagan av tidningen
8 SIDOR har ökat från ca 4 000 år 1988 till ca
11 200 år 1998. Som mest var upplagan under år
1998 13 000 exemplar. 8 SIDOR läses av flera

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

olika grupper. Ungdomsskolorna svarar för den
största andelen, ca 47 %. Gruppboende och dag-
center för utvecklingsstörda personer utgör
tillsammans 28 %. De privata abonnemangen ut-
gör ca 10 %. LL-stiftelsen bedömer att tidningen
läses av ca 100 000 personer varje vecka.

Under år 1998 gav stiftelsen ut totalt 34 lätt-
lästa böcker vilket är en ökning med fyra titlar
jämfört med föregående år. Därav var 22 titlar
skönlitteratur och 12 titlar facklitteratur. Fem
titlar var nya upplagor av slutsålda böcker. Ge-
nomsnittsupplagan har legat på knappt 2 000 ex-
emplar. Genomsnittspriset för en LL-bok utgi-
ven under år 1998 var ca 167 kronor. LL-förlaget
har även givit ut två CD-romprodukter i samar-
bete med andra institutioner.

Antalet läsombud fortsätter att öka kraftigt,
från 1 275 läsombud år 1997 till 1 800 ombud år
1998. Under året har flera initiativ tagits regio-
nalt både till start av ombudsprojekt och till del-
finansiering av regionala verksamheter. Man har
även gjort vissa utbildningsinsatser för ombud.

Förutom marknadsföringen av 8 SIDOR, LL-
böcker och andra produkter har flera mindre
kampanjer genomförts syftande till att arbeta in
varumärket. Det har bl.a. handlat om TV-inslag
(Anslagstavlan). Stiftelsen har också medverkat
vid 25 mässor, konferenser och liknande arran-
gemang. Syftet har varit att sprida kunskap om
verksamheten samtidigt som man pekar på be-
hovet av lättlästa alternativ.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidraget till LL-stiftel-
sen har använts i enlighet med det övergripande
målet för LL-stiftelsen. Det föreligger inget be-
hov av förändringar vad avser verksamhetsin-
riktningen. Det avtal mellan regeringen och LL-
stiftelsen som reglerar verksamheten kommer att
omförhandlas under hösten 1999 då avtalsperio-
den löper ut den 31 december 1999.

\|Tabell 6.14 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	13 305
Pris- och löneomräkning	+ 212
Förslag 2000	13517

C7 Bidrag till Svenska språknämden
och Sverigefinska språknämnden

Tabell 6.15 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	3 501
1999	Anslag	4 070	Utgifts- prognos	4 070
2000	Förslag	4 393
2001	Beräknat	4 480 1
2002	Beräknat	4 575 2

'Motsvarar 4 393 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 4 393 tkr i 2000 års prisnivå

Under anslaget anvisas medel för bidrag till
Svenska språknämndens och Sverigefinska
språknämndens verksamheter. Ca 40 % av
Svenska språknämndens verksamhet bekostas av
anslag från olika fonder m.m.

Sverigefinska språknämnden har även bidrag
från finska staten.

Syftet med statens bidrag till Svenska
språknämnden är att nämnden skall följa utveck-
lingen av det svenska språket i tal och skrift och
med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till
språkanvändarna i syfte att främja gott språk-
bruk. Det är också angeläget att den nordiska
språkgemenskapen stärks. Sverigefinska språk-
nämnden skall vårda och utveckla finska språket i
Sverige.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Svenska språknämnden har under år 1998 besva-
rat ca 13 000 språkfrågor från statliga myndig-
heter och verk, kommuner m.fl. och enskilda
personer. Flera av dessa frågor har föranlett
längre utredningar. Under året har arbetet med
boken över konstruktioner och fraser i svenska
språket fortsatt enligt planerna. Ett förberedande
arbete med en ordbok över nya ord i språket har
kommit i gång liksom en ny utgåva av skrivregler
som kommer att ligga till grund för den plane-
rade elektroniska versionen.

Tidskriften Språkvård har utkommit med fyra
nummer. Antalet prenumeranter var under slutet
av år 1998 6 500 vilket är en ökning med 300
prenumeranter jämfört med tidigare år.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sekretariatet har vidare under året hållit föredrag
och kurser, medverkat vid konferenser och gjort
insatser för språkvården i radio- och TV-
program. Svenska språknämnden redovisade
också i mars 1998 regeringens uppdrag att utar-
beta förslag till handlingsprogram för att främja
svenska språket.

Sverigefinska språknämnden har under året
besvarat drygt 1 900 språkfrågor. Språknämn-
dens tidskrift Kieliviesti har planenligt utkommit
med 4 nummer under året med en upplaga på
1 000 exemplar. Nämnden har under år 1998
medverkat i ett antal språkvårdskurser, språk-
program i radio och i den svergefinska pressde-
batten samt anordnat språkvårdsseminarier för
olika yrkesgrupper.

Slutsatser

Nämndernas språkforskning och rådgivning är
av största vikt. Det statliga stödet möjliggör en
aktiv språkvård.

Regeringen bedömer att anslaget till Sverige-
finska språknämnden bör förstärkas så att
nämnden får möjlighet att utveckla verksamhe-
ten. Reformen finansieras genom ompriorite-
ringar inom kulturområdet.

\|Tabell 6.16 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	4 070
Reform	+ 300
Pris- och löneomräkning	+ 23
Förslag 2000	4 393

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Bild och form samt konsthantverk

7.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar myndigheten
Statens konstråd och insatser för konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare
ingår statens stöd till konstbildningsrörelsen och
annan konstfrämjande verksamhet, Akademien
för de fria konsterna samt myndigheten Nämn-
den för hemslöjdsfrågor och främjande av hem-
slöjden.

Även inom andra verksamhetsområden läm-
nar staten stöd till bild, form och konsthantverk.
Under verksamhetsområdet Allmän kulturverk-
samhet redovisas vissa statliga bidrag till bild-
och formområdet. Under verksamhetsområdet
Museer och utställningar redovisas utställnings-
verksamhet som bedrivs med statligt stöd. Un-
der verksamhetsområdet Ersättningar och bidrag
till konstnärer redovisas Konstnärsnämndens
verksamhet, som har stor betydelse för den
konstnärliga utvecklingen och det internationella
utbytet inom området.

7.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

79.4

86,2

96,6

92,7

94,3

95,9

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Hos Statens konstråd ökar antalet nyanmälda
konstprojekt och konstansökningar, i synnerhet
konstprojekt inom det icke-statliga området.
Ökningen av antalet avslutade projekt är mer
måttlig samtidigt som antalet avslutade konstan-
sökningar minskar. Den bristande kopplingen
mellan in- och utflöde i verksamheten hör hu-
vudsakligen samman med projektens genomfö-
randetid, i genomsnitt kring 2-3 år från utred-
ningsarbete till det att färdiga konstverk finns på
plats. Ett anslagssparande har uppkommit på an-
slaget D2 Konstnärlig gestaltning av den gemen-
samma miljön, vilket hör samman med det för-
dröjda utfallet i Konstrådets vidgade uppdrag
och med förskjutningar i Boverkets utbetal-
ningar.

Förändringar

Statens konstråd har år 1998 för första året redo-
visat sitt särskilda uppdrag inom ramen för rege-
ringens handlingsprogram inom arkitektur,
formgivning och design. Utställningsersätt-
ningen har från år 1998 i en försöksverksamhet
även fördelats till tio konstnärsdrivna gallerier i
landet. Under år 1999 har det nya bidraget till
vissa utställare inom bild- och formområdet för-
delats.

Prioriteringar

Inriktningen på regeringens politik inom verk-
samhetsområdet är att göra den samtida bild-
och formkonsten tillgänglig för så många som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

möjligt, oavsett var man bor i landet, samtidigt
som förutsättningar ges för hög kvalitet i det
konstnärliga arbetet. Det är också viktigt att
konsten når nya grupper i samhället.

Ett flertal förändringar kommer att vidtas un-
der år 2000 inom ramen för de verksamheter
som Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst-
närsnämnden, Riksutställningar och Moderna
museet bedriver i syfte att förbättra möjligheter-
na att möta samtida bild- och formkonst oavsett
var man bor i landet.

7.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

I den rapport kallad Samtidskonst i hela landet
som Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst-
närsnämnden, Riksutställningar och Statens
konstmuseer med Moderna museet överlämnade
till regeringen i mars år 1999 görs en mer över-
gripande beskrivning av läget inom bild och
formområdet. Det konstateras bl.a. att en statligt
stödd infrastruktur motsvarande den som finns
för t.ex. teater- och musikområdena inte har
upprättats samt att visningen av samtidskonst på
hög konstnärlig nivå i påfallande liten utsträck-
ning sker på länsmuseerna. Denna brist kompen-
seras dock på vissa håll av verksamheten hos
kommunala konsthallar, konstnärsägda gallerier
eller genom andra mer tillfälliga initiativ som
drivs med ideella förtecken och en begränsad
ekonomi. Mot denna bakgrund finner man att
spridningen i landet av samtidskonst på en hög
konstnärlig nivå ändå är överraskande god.

Den positiva utvecklingen för framför allt den
unga bild- och formkonsten fortsätter. Utbyte
och samverkan mellan de nordiska länderna har
stärkts, liksom med länderna runt Östersjön.
Svenska bildkonstnärer har inbjudits till ett fler-
tal biennaler under förra året. Intresset för
svensk design i utlandet har också ökat. Vid
möbelmässan i Milano fick svensk inredning
massmediai framgång och svensk eller skandina-
visk design visades på centrala museer i St
Petersburg, Amsterdam, Köln och i Miinchen.

Kulturhuvudstadsåret 1998 erbjöd bild- och
formkonsten en särskilt framskjuten position
med ett flertal uppmärksammade utställningar. I
februari invigdes den nya byggnaden för Moder-

na museet, som under sitt första verksamhetsår
hade mer än 500 000 besökare och fick stor
uppmärksamhet i medier. Den mest omtalade
och besökta formutställningen under Kulturhu-
vudstadsåret var Trädgården och Konsthantver-
ket på Rosendals Trädgård med cirka 250 000
besökare under fem månader. Också för slöjden
innebar Kulturhuvudstadsåret en kraftsamling,
genom den stora utställningssatsningen Slöjden
är här! Slöjden är härlig! I Stockholmsområdet
innebar Kulturhuvudstadsåret ett kraftigt, men
tillfälligt, stöd för flera nyetablerade institutioner
inom bild- och formområdet. Under inne-
varande år har vissa av dessa institutioner signale-
rat om ekonomiska problem.

Kultur som regional utvecklingfaktor har fått
ett allt större genomslag och detta synsätt ger nu
förutsättningar för ett ökat regionalt stöd även
till bild- och formkonsten. Flera regioner har i
sina förslag till regionala tillväxtavtal fört fram
förslag på sådana satsningar. Som exempel kan
nämnas projekt som Östersjöns konstcentrum i
Visby, Museum Vandalorum i Värnamo och en
bred satsning på design i Kalmar län. Några län,
t.ex. Dalarna och Jämtland, lyfter i sina förslag
till tillväxtavtal fram slöjdens och hantverkets
betydelse som en regional utvecklingsfaktor.

En stor del av samtidskonstens offentlighet är
kopplad till utställningar på gallerier. Dessa drivs
huvudsakligen på kommersiell grund, men ger
inte bara konstnärerna utställnings- och in-
komstmöjligheter, utan erbjuder också allmän-
heten fritt tillträde till de utställningar som
arrangeras. Svenska Galleriförbundet, som
samlar 56 av landets främsta gallerier, anger i en
egen statistik att de drygt 500 utställningar som
arrangerats av medlemmarna under år 1998 har
haft sammanlagt 370 000 besökare. I dag när
andrahandsförsäljningen av konst på auktioner
når nya rekordnivåer finns även tecken som ty-
der på att marknaden för förstahandsköp på
gallerier visar en svag återhämtning sedan den
stora nedgången vid 1980-talets slut. Vissa galle-
rier har utvecklat internationella kontaktnät och
medverkar med svenska konstnärer vid interna-
tionella mässor.

I ett långsiktigt perspektiv visar besöksstati-
stiken, som den redovisas i Statens kulturråds
Kulturbarometer, en tydligt positiv trend på om-
rådet. År 1995 hade cirka 40 % av befolkningen,
eller drygt 3 miljoner personer, besökt någon
konstutställning eller konstmuseum, en siffra
som är i nivå med antalet besök på statligt stödda
teater-, opera och dansföreställningar. Senare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

statistik av detta slag finns dock inte att tillgå. De
offentliga utställningarna på konstmuseer och
konsthallar besöks i högre grad av den storstads-
boende befolkningen jämfört med dem som bor
i övriga landet. Förhållandet utjämnas dock av
den kontakt med konsten som möjliggörs ge-
nom den omfattande utställningsverksamheten
inom de konstfrämjande organisationerna på ar-
betsplatser och i föreningslivet över hela landet.

Det fortsatt låga nybyggandet av framför allt
bostäder har återverkningar på konstnärers möj-
ligheter till uppdrag för den offentliga miljön,
liksom därmed även på allmänhetens möjligheter
att möta de nya konstuttrycken i dessa miljöer.
Trots den låga byggaktiviteten har intresset från
bostadsföretag, kommuner och andra att samar-
beta med Statens konstråd med beställning av
fasta konstverk inom de icke-statliga miljöerna
samtidigt ökat påtagligt.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Staten har antagit ett flertal roller inom området
och genomför bl.a. följande insatser. Statens
konstråd är landets största beställare av konst.
Med det vidgade uppdrag som Konstrådet har
från år 1997 har rådet i uppdrag att, förutom att
förvärva konst för statens miljöer, även söka
samverkan och lämna bidrag till förvärv av konst
för andra gemensamma miljöer. Staten stöder ut-
ställningslivet genom Moderna museets verk-
samhet, genom Riksutställningars verksamhet,
genom verksamhetsstöd till institutioner som
Rooseum, Millesgården och Thielska galleriet,
förutom till konstfrämjande och landsomfattan-
de organisationer som Sveriges Konstföreningars
Riksförbund och Folkrörelsernas Konstfrämjan-
de. De två senare organisationerna, Konsthant-
verkscentrum och ett tiotal konstnärsdrivna gal-
lerier har därtill möjlighet att fördela en statligt
finansierad utställningsersättning, i syfte att
bredda de konstnärliga uttrycksformerna i verk-
samheten, förbättra konstnärernas intäkter i
samband med utställningen samt att vinna nya
publikgrupper. Staten lämnar också bidrag till ett
antal mindre främjandeorganisationer inom bild-
och formområdet, i syfte att ge ökade möjlighe-
ter att se bild- och formkonst i hela landet, nå ny
publik, utveckla metoder, samverkansformer och
erfarenhetsutbyte samt att främja konstnärernas
villkor. Sedan 1997 har Malmö konsthall ett na-
tionellt uppdrag inom samtidskonsten och

Röhsska museet ett nätverksansvar inom
formområdet. Sedan år 1999 har Föreningen
Svensk Form ett nationellt uppdrag inom form-
givning och design. Den konstnärliga utveck-
lingen inom området får ett betydelsefullt stöd
genom Konstnärsnämndens bidragsgivning.

Under år 1999 har det nya verksamhetsstödet
till vissa utställare fördelats med större belopp till
Färgfabriken i Liljeholmen, Form/Design Cen-
ter i Malmö, Wanås utställningar utanför
Kristianstad, Enkehuset i Stockholm och Grafi-
kens Hus i Mariefred. Ytterligare åtta institutio-
ner från olika orter har fått bidrag med mindre
belopp.

Tradition och förnyelse inom slöjden har stått
i fokus för ett arbete som fortsätter på regional
nivå. Slöjdens ställning och möjligheter i ett re-
gionalt utvecklings- och näringsperspektiv, bl.a.
frågor som rör slöjdarnas möjligheter att få av-
sättning för sina produkter genom marknads-
föring och distribution, är en viktig framtidsfråga
för hemslöjdsrörelsen.

Samtidskonsten i hela landet

I mars 1998 gav regeringen Statens kulturråd,
Statens konstråd, Konstnärsnämnden, Riksut-
ställningar och Statens konstmuseer i uppdrag
att, inom ramen för befintliga resurser, överväga
former för en ökad samverkan i syfte att för-
bättra möjligheterna för en publik i hela landet
att möta samtida bildkonst, formgivning och
konsthantverk av god kvalitet. I uppdraget, som
redovisades i mars i år, låg också att studera vilka
roller verksamheter med andra huvudmän kan ha
för att främja möjligheterna att möta samtids-
konst i hela landet.

I rapporten Samtidskonsten i hela landet kon-
stateras att för utvecklingen av den konst som
står i frontlinjen är storstadsmiljöerna viktiga
med sin koncentration av utövare, kritiker och
publik. Vidare anförs att en strategi för spridning
av samtidskonst, som kan tillföra publiken
utanför storstäderna något nytt, måste ha sin ut-
gångspunkt i starka centrala institutioner. En
prioriterad uppgift är att långsiktigt bygga upp
kompetensen på mottagarsidan. I rapporten avi-
serar myndigheterna ett antal samverkansprojekt
med syfte att förbättra möjligheterna att möta
samtidskonsten utanför storstadsområdena.

Statens kulturråd genomför en särskild utred-
ning av länsmuseernas verksamhet bl.a. inom den
samtida bild- och formkonsten, för att identifiera
underförsörjda regioner. Vidare kommer Kultur-
rådet att årligen framöver ansvara för en syste-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

matisk sammanställning av verksamheter i landet
med inriktning på samtidskonsten. Kulturrådet
kommer också att initiera en diskussion med be-
rörda parter om en utveckling av utbildningen av
konstpedagoger.

Riksutställningar planerar att, i samverkan
med Statens konstråd, göra utställningar med
anknytning till större satsningar som gjorts av
Konstrådet under senare år. Vidare kommer
Riksutställningar att söka samverkan med t.ex.
Svensk Form, Nationalmuseum och Röhsska
museet för att göra utställningar av formkonst.

Bildkonstnärsfonden avser att i samverkan
med konstnärliga högskolor, konstmuseer och
konsthallar presentera projekt som genomförs av
utländska konstnärer som arbetar i IASPIS atel-
jéer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Moderna museet föreslår att den nya utställ-
ningsformen Moderna Museet Projekt som be-
drivs i lokaler utanför den nya byggnaden skall
kunna visas även på andra orter i landet, bl.a. i
samverkan med Riksutställningar.

Nationalmuseums konsthantverksavdelning
kommer under en ombyggnadsperiod i museet
att anordna vandringsutställningar i samverkan
med Svensk Form, Röhsska museet och ta ini-
tiativ till seminarier och konferenser riktade till
länsmuseer och kommunala museer för att sti-
mulera deras intresse för formgivning och
konsthantverk.

Effekter av de statliga insatserna

Statens konstråds verksamhet har ökat tillgäng-
ligheten till aktuell samtidskonst på många orter
och i många miljöer över hela landet. Genom
Konstrådets inköp får konstnärer över hela lan-
det ökade försörjningsmöjligheter. Inköpen har
också stor ekonomisk betydelse för gallerier och
andra inköpsställen som är öppna för allmänhe-
ten. Kravet att sprida uppdragen stöder konst-
närlig mångfald och leder till inkomster för
många konstnärer, inte bara till de mest etablera-
de. Konstrådets verksamhet är den mest omfat-
tande i landet och har betydelse som referens på
nationell nivå för konstnärer och andra beställare
av offentlig konst.

Genom den statliga bidragsgivningen får ut-
ställningslivet i landet ett viktigt stöd. Statliga
projektbidrag och resestipendier har haft stor
betydelse för det internationella utbytet och den
konstnärliga utvecklingen.

Det stöd till konstinköp som Statens kulturråd
fördelar till folkparker, folkets hus, bygdegårdar
och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler
berör många, förutom miljontals besökare i lan-
dets omkring 2 400 föreningshus och folkparker,
även de många yrkesverksamma konstnärer som
inbjuds att delta i inköpsutställningarna.

Utställningsersättningen har fördelats till ett
stort antal konstnärer och har inneburit för-
bättrade möjligheter att ställa ut även mer etable-
rade konstnärer på mindre orter i landet.

Det statliga stödet till bild- och formorganisa-
tioner har bidragit till att stärka de mottagande
organisationernas arbete med utställningsverk-
samhet och kunskapsspridning samt stärkt de
yrkesutövande konstnärerna och formgivarna i
deras publikarbete.

Det statliga stödet till slöjden har bidragit till
en bred och aktiv verksamhet med god geogra-
fisk spridning, bl.a. spelar det riksomfattande
nätverket av länshemslöjdskonsulenter och riks-
konsulenten för barn och ungdom en viktig roll
när det gäller att öka barns och ungdomars in-
tresse för och utövande av olika slöjdtekniker.

Regeringens slutsatser

Sammantaget har statens insatser på området
haft stor betydelse för utvecklingen inom verk-
samhetsområdet. Målet att göra den samtida
bild- och formkonsten tillgänglig för så många
som möjligt, oavsett var de bor i landet, samti-
digt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det
konstnärliga arbetet har uppnåtts till stor del.
Sammantaget bör de åtgärder som redovisas i
rapporten Samtidskonsten i hela landet avsevärt
förbättra möjligheterna framöver för en publik i
hela landet att möta samtida bildkonst, formgiv-
ning och konsthantverk. Regeringen följer ut-
vecklingen av detta arbete.

Spridningen av kvalificerad samtidskonst
utanför storstadsmiljöerna är dock fortfarande
en prioriterad uppgift, liksom den konstfrämjan-
de uppgiften att göra inbrytningar i nya publik-
grupper. Regeringen bereder för närvarande frå-
gan om att upprätta ett nätverk mellan
utställande institutioner i landet som verkar
inom området för samtida bildkonst. Syftet är att
skapa en gemensam plattform för erfarenhetsut-
byte om t.ex. samproduktion av utställningar,
utbildning, säkerhet, marknadsföring, utveckling
av hanterings- och konservatorskompetens m.m.
för de aktuella institutionerna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Statens stöd till slöjden har enligt regeringens
bedömning stor betydelse för bevarandet och ut-
vecklingen av slöjdtraditionen. Slöjden är en vik-
tig del av vårt kulturarv, men också en del av
dagens form- och konsthantverksutveckling. I
egenskap av kultur- och näringsverksamhet är
den även en resurs som regional utvecklingsfak-
tor. Den utredning som pågår om statens ansvar
för form och design kan komma att påverka även
slöjdområdet.

7.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheter inom verksamhetsområdet.

7.5 Anslag

Dl Statens konstråd

Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	4 622	Anslags- kredit	-87
1999	Anslag	5 122	Utgifts- prognos	5 035
2000	Förslag	5 484
2001	Beräknat	5 571 1
2002	Beräknat	5 662 2

1 Motsvarar 5 484 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 5 484 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens konstråd har till uppgift att verka för att
konsten blir ett naturligt och framträdande inslag
i samhällsmiljön genom att Konstrådet förvärvar
god samtidskonst till statens byggnader och
andra lokaler för statlig verksamhet, medverkar
till att konst tillförs även andra gemensamma
miljöer än sådana som brukas av staten och spri-
der kunskap om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.

För Statens konstråd gäller förordningen
(1996:1597) med instruktion för Statens
konstråd. Myndighetens avgiftsintäkter uppgick
år 1998 till 1 952 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstrådets verksamhet fördelar sig på tre verk-
samhetsgrenar. I sin årsredovisning presenterar
Konstrådet verksamhetsgrenarnas kostnader
utan att specificera finansieringskälla. Båda de
anslag som myndigheten disponerar bidrar till
finansieringen av kostnaderna. För arbetet med
Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt
(Projekt) har kostnaderna uppgått till 29,2 mil-
joner kronor, eller en ökning med drygt 8 miljo-
ner kronor jämfört med förra året. För Förvärv
av konst till myndigheter i redan befintliga loka-
ler (Konstansökningar) har kostnaderna under år
1998 uppgått till 6,5 miljoner kronor, en ökning
med 2 miljoner, samt för Informations- och ut-
vecklingsverksamhet till knappt 2 miljoner kro-
nor, vilket var en ökning med 700 000 kronor.
Totalt har verksamhetens kostnader ökat med
drygt 12 miljoner kronor jämfört med förra året.
Den anställda personalen på rådets kansli upp-
gick år 1998 till motsvarande 7,1 årsarbetskrafter,
en neddragning med 3 årsarbetskrafter jämfört
med år 1997. Under samma period ökade pro-
jektledarinsatserna med knappt 3 årsarbetskraf-
ter, från 6,5 till 9,3 årsarbetskrafter. Lokalkost-
naderna uppgick år 1998 till 1,2 miljoner kronor.

Tabell 7.3 Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter

Tusental kronor	95/96 (12 män)	1997	1998
Kostnader
1. Projekt	15 596	20 808	29 152
2. Konstansökningar	4 367	4 584	6 552
3. Information	1 514	1 227	1 951
Indirekta kostnader
(verksamhetsgren 1-3)	5 057	4 611	5 854
Summa	26 534	31 230	43 509
Intäkter
Anslag	24 340	26 541	41 557
Avgifter och ersättningar	2 194	4 689	1 952
Summa	26 534	31 230	43 509

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

Det är regeringens uppfattning att den redovi-
sade verksamheten sammantaget har motsvarat
de mål som har satts upp för Statens konstråd.
En mer detaljerad bedömning av Konstrådets
verksamhet görs under anslaget D2 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön.

Vid beräkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 336 000 kronor.

1 Tabell 7.4 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	5 122
Pris- och löneomräkning	+26
Justering au premier	+336
Förslag 2000	5 484

D2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön

Tabell 7.5 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		37 366	Anslags- sparande	15 786
1998	Utfall	37 366	Anslags- sparande	15 786
1999	Anslag	35 438	Utgifts- prognos	45 274
2000	Förslag	40 438
2001	Beräknat	41 191
2002	Beräknat	41 988

Från anslaget bekostas dels konstförvärv bes-
lutade av Statens konstråd, dels, under en
övergångsperiod, bidrag enligt förordningen
(1987:316) om bidrag till konstnärlig ut-
smyckning av bostadsområden. Under anslaget
beräknas även medel för bidrag till folkparkerna
och vissa samlingslokalhållande organisationer
för konstinköp.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisade regeringen
att utgiftsbegränsande åtgärder vidtagits för år
1999. Av detta skäl har 3 miljoner kronor dragits
in på den del under anslaget som disponeras av
Boverket, varav 1,1 miljoner kronor från
anslagssparandet.

Anslagssparandet år 1998 är en följd dels av att
större delen av det ekonomiska utfallet från på-

började projekt inom ramen för Konstrådets
vidgade uppdrag i stigande grad beräknats
komma först under åren 1998 och 1999, dels av
att Boverkets utbetalningar av redan beslutade
bidrag senarelagts. Prognosen för år 1999 visar
på ett anslagssparande på 2,9 miljoner kronor,
dvs. ca 8 % av anslaget, vilket i sin helhet kan
hänföras till Boverkets beslutade men ej utbeta-
lade bidrag.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstrådet har formulerat riktlinjer för samver-
kan inom det vidgade uppdraget. Enligt dessa
prioriterar Konstrådet projekt som initieras med
engagemang och vilja att göra egna insatser, som
bygger på brukarintresse, som syftar till konst-
närlig kvalitet och där Konstrådet kan komma in
tidigt i processen och som ger utrymme för ex-
periment och utveckling. Vidare har projekt
prioriterats där platsen är central och offent-
ligheten stor, t.ex. torg- och gaturum, som leder
till uppdrag med vidgade konstnärsroller, med
inriktning på trafikmiljöer eller annan infra-
struktur där omsorger i form av konstnärlig
gestaltning behövs, som ger möjlighet till med-
verkan i upprustning av t.ex. skolgårdar och
sjukhusområden. Projekt som ger möjlighet till
kompetenta konstpedagogiska insatser, där det
finns intresse för samverkan med yrkesgrupper
som arkitekter och landskapsarkitekter, som
bidrar till god geografisk spridning inom verk-
samheten och som kan tjäna som modell och
inspiration för andra har också prioriterats.

Liksom under år 1997 har ett stort antal nya
projekt anmälts till Konstrådet under förra året
och i ökande grad från det icke-statliga området.
Antalet avslutade projekt, fasta konstverk och
utplacerade löskonstverk har ökat jämfört med
förra året. Den nedåtgående trend som kunde
konstateras under förra året för förvärv av konst
till ny- och ombyggnadsprojekt har därmed bru-
tits och vänt uppåt under år 1998. Väntetiden för
en ny konstansökan har sjunkit, endast 6 ansök-
ningar har väntat längre än målets ett år. Antalet
avslutade ansökningar och placerade verk har
sjunkit något, samtidigt som antalet nya ansök-
ningar ökar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.6 Prestationer \|
Verksamhet	95/96 (12 mån)	1997	1998
1. Projekt
Avslutade projekt	52	43	55
Antal placerade fasta konstverk	26	28	30
Nyanmälda projekt	45	119	120
varav statliga resp, (icke-stat-
liga) projekt	45 (0)	41 (78)	38 (82)
2. Konstansökningar
Avslutade konstansökningar	181	107	99
Nyanmälda konstansökningar	128	83	119
3. Information, utveckling
Skrifter	5	5	10
Utställningar	i.u	i.u	9
Seminarier	3	3	9
Utvecklingsprojekt	0	0	3

För de 3,9 miljoner kronor som Statens kultur-
råd fördelar till folkparker, folkets hus, bygde-
gårdar och nykterhetsorganisationernas sam-

lingslokaler för inköp av konst har
organisationerna förvärvat 412 verk under 1998
för utplacering i olika samlingslokaler över hela
landet. Förvärven görs varje år vid ett femtontal
särskilda inköpsutställningar - kallade Konst åt
alla - som arrangeras i ett samarbete mellan Fol-
kets Hus Riksorganisation, Bygdegårdarnas
Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar.
Vissa av de inköpta verken ingår sedan i vand-
ringsutställningar en tid innan de når sin slutgil-
tiga placering. Av de 412 verken är 7 verk
beställda av Folkparkerna för att ingå i parkernas
yttre miljö.

Beställningsbemyndigande

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att göra beställningar av konstverk
som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 15 miljoner kronor efter år 2000.

iTabell 7.7 Bemyndigande 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utgående förpliktelser vid årets början	6 386	7 248	9 000
Nya förpliktelser	14 348	15 752	23 000
Infriade förpliktelser	13 486	14 000	17 000	12 000	3 000
Utstående förpliktelser vid årets slut	7 248	9 000	15 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	15 000	15 000	15 000

11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

D3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Den uppåtgående trenden i förvärvsverksamhe-
ten pekar på att Konstrådet har funnit väl funge-
rande former för arbetet med det vidgade upp-
draget. Trots att Konstrådet mycket sällan
fungerar som en ren bidragsgivare, utan i allmän-
het går in i projekten som samarbetspartner, har
intresset för samverkan från det icke-statliga om-
rådet varit stort. Konstansökningarna har tidi-
gare varit belastade med alltför långa väntetider
för de sökande myndigheterna, men väntetiden
har nu sjunkit till en nivå nära målet. Samtidigt
måste Konstrådet kommande år upprätta en ba-
lans mellan antalet avslutade ansökningar och
antalet nyanmälda för att undvika att väntetiden
börjar öka på nytt. Slutligen finns positiva tecken
även inom informations- och utvecklings-
verksamheten.

Regeringen gör bedömningen att den redovi-
sade verksamheten sammantaget har motsvarat
de mål som har satts upp för Konstrådet. En suc-
cessiv infasning av det vidgade uppdraget har
inneburit ett anslagssparande t.o.m. år 1999. För
att minska sparandet har regeringen tidigare
fattat beslut om en tillfällig sänkning av anslags-
nivån med 7 mkr under år 1999. Från år 2000 bör
infasningen vara genomförd och utfallet på
igångsatta projekt komma fullt ut.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisades att utgifts-
området under åren 2000 och 2001 minskar med
20 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig 2
miljoner kronor till detta anslag. Anslaget mins-
kas således med detta belopp.

1 Tabell 7.8 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	35 438
Återställande av tillfällig ned- dragning	+7 000
Utgiftsbegränsande åtgärder	-2 000
Förslag 2000	40 438

iTabell 7.9 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1 064	Anslags- sparande	403
1998	Utfall	1 064	Anslags- sparande	403
1999	Anslag	1 078	Utgifts- prognos	1 481
2000	Förslag	1 488
2001	Beräknat	1 512 1
2002	Beräknat	1 537 2

1 Motsvarar 1 488 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 488 tkr i 2000 års prisnivå.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt för-
ordningen med instruktion för Nämnden för
hemslöjdsfrågor (1988:315) ta initiativ till, pla-
nera, samordna och göra insatser för att främja
hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte
ankommer på annan statlig myndighet. Nämn-
den skall inom sitt verksamhetsområde fördela
statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Nämnden står som samordnare för hem-
slöjdskonsulentverksamheten och har bemyndi-
gande att pröva frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna.

Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt-
ning och personaladministration.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar att Nämnden för hem-
slöjdsfrågor hade ett anslagssparande på 403 000
kronor. Prognosen för år 1999 visar på att spa-
randet kommer att vara förbrukat vid 1999 års
slut. Nämnden för hemslöjdsfrågors avgiftsin-
täkter uppgick år 1998 till 16 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året
fortsatt arbetet med tre projekt, nämligen Hem-
slöjdens arkivprojekt, Hemslöjdens roll i ett
tvärvetenskapligt perspektiv och Projekt
Dräktcentrum. Hemslöjdens arkivprojekt, som
bedrivits med Sesam-medel, har pågått under tre
år och avslutades vid årsskiftet. Då hade alla 25
länshemslöjdsföreningarna, två riksföreningar
och åtta lokalföreningar fått delar av sina sam-
lingar registrerade i den gemensamma databasen.
För att arbetet ska kunna fortsätta nu när Sesam-
projektet avslutats, har 16 län fått databasprog-

rammet installerat. Barn- och ungdomsverk-
samhet har prioriterats i de flesta länen under
året. I 13 län drevs större barn- och ungdoms-
projekt. I den löpande verksamheten ingick akti-
viteter som ull- och täljarskola, skollovsslöjd,
fortbildning av lärare och slöjdläger. Utställning-
en Slöjden är här! Slöjden är härlig! som visades
på Liljevalchs konsthall sommaren 1998 har
inspirerat slöjdverksamheten i hela landet, bl.a.
har det resulterat i ett tjugotal utställningar på
regional nivå. Flera länsöverskridande projekt,
där man arbetar inom specifika teknik- eller
materialområden, pågår. Under år 1998 har
nämnden lagt stor vikt vid analys och utvärde-
ring av delar av verksamheten genom att ta fram
rapporter inom olika områden.

Slutsatser

Regeringen bedömer att Nämnden för hem-
slöjdsfrågor stödjer och initierar en verksamhet
som i enlighet med det övergripande målet för
myndigheten ökar intresset för, kunskapen om
och utövandet av hemslöjd i hela landet. Verk-
samhetsinriktningen bör ligga fast.

Som en följd av minskade ekonomiska resur-
ser består den fasta personalen på nämndens
kansli numera endast av en kanslichef och en
assistent, vilket gör att myndigheten har svårt att
leva upp till de krav som ställs på verksamheten.
Regeringen bedömer att för att den nuvarande
ambitionsnivån skall kunna upprätthållas bör
anslaget ökas med 400 000 kronor. Enligt rege-
ringens bedömning bör ökningen även kunna
förbättra nämndens möjligheter att ha en mer
aktiv roll när det gäller form- och designfrågor.

iTabell 7.10 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	1 078
Pris- och löneomräkning	+ 10
Reformmedel	+ 400
Förslag 2000	1 488

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

D4	Främjande av hemslöjden
Tabell 7.11 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	16 795	Anslags- sparande	217
1999	Anslag	17 269	Utgifts- prognos	17 486
2000	Förslag	17 462
2001	Beräknat	17 794
2002	Beräknat	18150

Anslaget disponeras av Nämnden för hem-
slöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskonsulen-
ternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsförening-
arnas Riksförbund och projekt inom hem-
slöjdsområdet.

Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod
under budgetåret 1998 av två hemslöjdskonsu-
lenter i varje län, med undantag för Skåne län
som hade fyra och Västra Götalands län som
hade sex länshemslöjdskonsulenter. Antalet
rikskonsulenter var fem, en rikskonsulent i hem-
slöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent
och tre sameslöjdskonsulenter.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
är en ideell förening som har till uppgift att
främja den svenska hemslöjden och dess utveck-
ling samt fungera som centralt organ för landets
hemslöjdsföreningar.

Under anslaget anvisas medel för bidrag till
projekt inom hemslöjdsområdet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Resultatet av verksamheten redovisas under
anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Slutsatser

Enligt regeringens bedömning har medlen an-
vänts på ett effektivt sätt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ITabell 7.12 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	17 269
Pris- och löneomräkning	+ 193
Förslag 2000	17 462

D5 Bidrag till bild- och formområdet

ITabell 7.13 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		14 741	Anslags- sparande
1998	Utfall	14 741	Anslags- sparande
1999	Anslag	27 296	Utgifts- prognos	27 296
2000	Förslag	27 805
2001	Beräknat	28 188
2002	Beräknat	28 584

Under anslaget anvisas medel för bidrag till or-
ganisationer m.m. på bild- och formområdet.
Under anslaget anvisas också medel till Akade-
mien för de fria konsterna. Akademien skall bl.a.
främja utvecklingen inom bild- och byggnads-
konsten samt bevaka och informera om viktigare
frågor inom området.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Statens kulturråd har under år 1998 lämnat verk-
samhetsbidrag till Sveriges konstföreningars
riksförbund (SKR), Folkrörelsernas Konstfräm-
jande (FKf), Föreningen Svensk Form, före-
ningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällska-
pet, Svenskt barnbildsarkiv och Stiftelsen
Gerlesborgsskolan. Bidrag har också lämnats till
Galleri Index och till 18 konsthantverkskoope-
rativ.

Vid bidragsfördelningen har Kulturrådet lagt
särskild vikt vid verksamheter som främjar
konstnärernas villkor och möten med publiken.
Vidare prioriteras verksamheter som når olika

publikkategorier och ger ökade möjligheter att se
bild- och formkonst över hela landet liksom
verksamheter som utvecklar olika metoder och
samverkansformer eller innebär erfarenhetsut-
byte nationellt och internationellt.

ITabell 7.14 Fördelning av bidrag till bild- och formområdet 1
Tusental kronor	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Verksamhetsbidrag	6 685	9 208 1	9 208
Utställningsersättning	2 000	5 433	5 433
Andra bidrag	376	100	100
Summa	9 061	14 741	14 741

1 Fr.o.m. år 1997 ingår bidrag till Akademien för de fria konsterna i detta anslag.

Det statliga bidraget till utställningsersättning,
som under år 1998 har fördelats av Sveriges
konstföreningars Riksförbund, Folkrörelsernas
Konstfrämjande och Konsthantverkscentrum,
har förbättrat möjligheterna att ställa ut mer
etablerade konstnärer även i landets mindre
orter. Antalet utställningar som på detta sätt
medfört ersättning till den utställande konstnä-
ren har ökat fram till år 1998, då antalet minskar
med cirka en tredjedel. Minskningen beror på
flera förhållanden som förändrats under år 1998.
Ersättningen blev detta år momsbelagd samtidigt
som ersättningsnivån höjdes från 3 000 till 4 000
kronor för separatutställningar och möjlighet
gavs att betala utställningsersättning till konstnä-
rer även vid samlingsutställningar, med ersätt-
ningsnivåer på 6 000 till 8 000 kronor beroende
på antalet deltagare. Slutligen beror minskningen
även på ett periodiseringsproblem med utbetal-
ningar inom SKR under åren 1996-97, vilket
gjorde att antalet blev högre under år 1997. De
former som gällt för utställningsersättningen har
gradvis kunnat förändras av Kulturrådet i samråd
med företrädare för berörda organisationer. För
att klarlägga om det finns ytterligare behov att
utveckla dessa former och för att få en samlad
bild av vad bidraget har haft för effekter är bidra-
get nu föremål för en översyn från Kulturrådets
sida.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ITabell 7.15 Utställningsersättningen 1
Tusental kronor	1996	1997			1998
Utställare	Antal utställningar	Utbetald ersättning	Antal utställningar	Utbetald ersättning	Antal utställningar1	Utbetald ersättning
SKR	445	1 500	1 266	3 325	598	3 097
FKf	109	500	106	1 378	212	1 302
Konsthantverkskooperativ	-	-	-	620	119	620
Konstnärsdrivna gallerier	-	-			61	414
Summa	554	2 000	1 461	5 323	990	5 433

Slutsatser

Det statliga stödet till organisationer inom bild-
och formområdet har haft stor betydelse för att
uppfylla målet att söka en ny publik och att göra
det möjligt att möta den samtida bild- och form-
konsten oavsett var man bor i landet samt för att
stödja den konstnärliga kvaliteten. Stödet har
medfört att organisationerna har fått stärkta re-
surser att främja konst- och formintresset genom
olika former av konstbildning, programverksam-
het, information om konstnärerna, marknadsfö-
ring m.m. Bidragen under detta anslag har en
geografiskt balanserande roll. En stor del av det
konstfrämjande arbetet i organisationer som Sve-
riges konstföreningars Riksförbund och Folk-
rörelsernas Konstfrämjande äger rum på arbets-
platser och på orter utanför landets
storstadsområden.

Regeringen angav i kulturpropositionen (prop.
1996/97:3) att de resurser som staten ställer till
de konstbildande organisationernas förfogande
bör medverka till att de nya konstnärliga ut-
trycken sprids till nya platser, men också till att
konsten introduceras för nya grupper. För att
klargöra i vilken grad dessa mål har uppnåtts och
om utställningersättningen även för övrigt har en
helt ändamålsenlig utformning är det, enligt
regeringens uppfattning, välkommet med den
översyn som nu görs av Kulturrådet, så att fram-
tida förändringar kan baseras på en mer samlad
bild av hur bidraget har fungerat.

ITabell 7.16 Beräkning av anslaget för år 2000 I
Tusental kronor Anslag 1999	27 296
Pris- och löneomräkning	+509
Förslag 2000	27 805

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Ersättningar och bidrag till konstnärer

8.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Konstnärs-
nämndens fördelning av ersättningar och bidrag
till konstnärer inom bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstområdena samt fördelning av ersätt-
ningar och bidrag till ordområdet som beslutas
av styrelsen för Sveriges författarfond. Härut-
över ingår även upphovsrättsorganisationens
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) verk-
samhet vad avser fördelning av individuell vis-
ningsersättning.

8.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

252,5

262,1

264,4

262,2

259,5

264,6

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Antalet ansökningar om ersättningar och bidrag
inom verksamhetsområdet har legat tämligen
konstant i jämförelse med föregående år. Det
kan dock skilja sig något mellan olika konstnärs-
kategorier till följd av förändrade ansöknings-
perioder, nya bidragsformer m.m. Antalet för-
delade bidrag och stipendier har minskat något i
jämförelse med föregående år. Arbetsstipendie-
rna, som utgör kärnan av bidragsgivningen inom
verksamhetsområdet, har minskat i antal. I stället
har de genomsnittliga bidragsbeloppen ökat.

Förändringar

Att förbättra de yrkesverksamma konstnärernas
ekonomiska villkor är av stor betydelse för att
det kulturpolitiska målet om kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet skall kunna
uppfyllas. Mot denna bakgrund har regeringen
sedan år 1997 målmedvetet satsat på att förstärka
området. Från och med år 1997 tillfördes verk-
samhetsområdet 21 miljoner kronor vilket bland
annat gav möjlighet till fler stipendier och bidrag,
närmare en fördubbling av antalet långtidssti-
pendier, återinförandet av den individuella vis-
ningsersättningen samt starten av ett internatio-
nellt ateljéprogram benämnt IASPIS
(International Artists’ Studio Program in Swe-
den).

Våren 1998 tog riksdagen ställning till propo-
sitionen (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13,
rskr. 1997/98:303) om konstnärernas villkor. 69
miljoner kronor tillfördes utgiftsområdet fr.o.m.
år 1999 varav omkring 12,5 miljoner kronor för-
delades inom verksamhetsområdet. Därmed
kunde en mängd för konstnärerna betydelsefulla
reformer genomföras. Det handlar bl.a. om ett
nytt stöd för beställning av nyskriven svensk
dramatik syftande till att ge i första hand teatrar
möjlighet att beställa nyskriven dramatik av hög
kvalitet samt ersättning till upphovsmän och ut-
övande konstnärer för folk- och skolbibliotekens
utlåning av musikaliska verk på fonogram
(fonogramersättning). Därutöver har befintliga
ersättningar och bidrag kunnat förstärkas avse-
värt. Vidare har flera försöksverksamheter inom
området syftande till att stimulera konstnärernas
arbetsmarknad påbörjats under året.

Riksdagen fattade även hösten 1998 beslut
(prop. 1997/98:156, bet. 1998/97:LU3, rskr.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1998/99:22) om införandet av den s.k. kassetter-
sättningen vilket innebär att en del av priset på
oinspelade video- och ljudkassetter, tomma CD-
skivor o.dyl. går till dem som skapat, framfört
och producerat musik, film samt radio- och TV-
program.

Prioriteringar

Den inriktning av verksamheten som regeringen
redogjorde för i propositionen om kulturpolitik
(prop. 1996/97:3) och propositionen om konst-
närernas villkor (prop. 1997/98:87) ligger fast.
Statens åtgärder skall inriktas på att skapa sådana
villkor för de professionella konstnärerna att de
kan basera sin försörjning på ersättning för ut-
fört konstnärligt arbete. Det handlar om att sti-
mulera konstnärernas arbetsmarknad så att en
ökad efterfrågan uppstår, men också att genom
en koncentration av insatserna inom ramen för
verksamhetsområdet verka för att ge professio-
nella konstnärer möjlighet att ägna sig åt konst-
närligt utvecklingsarbete och förnyelse. Under
året skall de sedan den 1 januari 1999 påbörjade
försöksverksamheterna inom området följas upp
och utvärderas.

8.3 Resultatbedömning

Utgångspunkten för regeringens politik inom
det konstnärspolitiska området är det kulturpo-
litiska målet om kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet. I propositionen om kul-
turpolitik betonade regeringen vikten av fritt
skapande och självständiga konstnärer samt be-
tydelsen av mötet mellan konstverk och publik.
Samtidigt kunde konstateras att mötet mellan
konstverk och publik sällan är ett möte som kan
inordnas under marknadens lagar om tillgång
och efterfrågan. Regeringen har mot denna bak-
grund under senare år bedrivit en målmedveten
konstnärspolitik syftande till att skapa sådana
villkor för de professionella konstnärerna att de
kan basera sin försörjning på ersättning för ut-
fört konstnärligt arbete.

Tillståndet och utvecklingen inom området

Tillståndet och utvecklingen inom området över-
ensstämmer till stora delar med regeringens be-
dömning som lämnades i budgetpropositionen
för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17 avsnitt
8.3). Konstnärernas arbetsmarknad är fort-
farande kärvare än för andra yrkesgrupper. Vad
gäller arbetsmarknadsmedlen har regeringen
fattat beslut om tydliga avgränsningskriterier för
vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder med riktning mot den konstnär-
liga arbetsmarknaden. Utfallet av denna åtgärd
redovisas först i början av år 2000.

Konstnärsstödsutredningens (SOU 1997:184)
redovisning av konstnärernas ekonomiska situa-
tion gäller fortfarande. Detta bekräftas av en un-
dersökning av bild- och formkonstnärernas eko-
nomiska och sociala situation som genomförts av
Konstnärernas Riksorganisation (KRO) i samar-
bete med Konstnärsnämnden. Generellt sett är
konstnärernas inkomster av konstnärligt arbete
låga. I genomsnitt kommer endast en femtedel av
deras inkomster från det konstnärliga arbetet. De
sammanlagda bruttoinkomsterna är också låga,
ca 80 % av genomsnittet för befolkningen totalt
sett. Kvinnornas inkomster är i genomsnitt 85 %
av männens. För hela befolkningen är motsva-
rande andel 73 %. De åtgärder som vidtagits ge-
nom förslag i propositionen om konstnärernas
villkor i syfte att öka konstnärernas arbetsmöj-
ligheter och därmed även inkomster kommer att
utvärderas under våren 2000.

Det internationella utbytet har stor betydelse
för konstnärerna då det ger möjlighet till stimu-
lans och utveckling i deras skapande. Genom ett
intensivare internationellt kulturutbyte öppnas
också den internationella arbetsmarknaden för
konstnärer verksamma i Sverige. Svenska konst-
närer har redan skördat stora framgångar inter-
nationellt inom flera konstområden.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Verksamhetsområdet var under år 1997 föremål
för ett omfattande utredningsarbete vilket re-
sulterade i propositionen om konstnärernas vill-
kor med en mängd förslag syftande till att skapa
sådana villkor för de professionella konstnärerna
att de kan basera sin försörjning på ersättning för
utfört konstnärligt arbete. Propositionen be-
handlades av riksdagen under våren 1998 (prop.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr.
1997/98:303). Därvid tillfördes utgiftsområdet
69 miljoner kronor fr.o.m. år 1999 varav om-
kring 12,5 miljoner kronor fördelades inom
verksamhetsområdet. Denna förstärkning före-
gicks av reformer på 21 miljoner kronor fr.o.m.
år 1997 efter förslag i propositionen om kultur-
politik (prop. 1996/97:3).

Vidtagna åtgärder har i huvudsak inriktats på
att höja ersättningen för utfört konstnärligt ar-
bete och på att stimulera konstnärernas arbets-
marknad så att en ökad efterfrågan uppstår.
Bland de viktigaste insatserna är regeringens
satsning på det internationella utbytet inom bild-
och formområdet genom inrättandet av den till
Konstnärsnämnden knutna internationella atel-
jéverksamheten benämnd IASPIS (International
Artists’ Studio Program in Sweden), återin-
förandet av den s.k. individuella visningsersätt-
ningen, nästan en fördubbling av antalet lång-
tidsstipendier och en kraftfull förstärkning av
stödet till tonområdet.

Från och med år 1999 har de selektiva stöden
förstärkts ytterligare. Därtill har flera viktiga re-
former kunnat genomföras. Det handlar bl.a. om
införandet av ett s.k. dramatikerstöd. Stödet för-
delas efter gemensam ansökan av dramatikern
och den som vill uppföra dramatikerns verk. Vi-
dare handlar det om införandet av s.k. fono-
gramersättning, dvs. ersättning till upphovsmän
och utövande konstnärer för folk- och skolbib-
liotekens utlåning av musikaliska verk på fono-
gram. Under senare år har också bibliotekser-
sättningen höjts. Dessutom genomfördes en
betydande förstärkning av Konstnärsnämndens
stöd till produktion av kortfilm.

I överensstämmelse med regeringens konst-
närspolitiska ambitioner har flera reformer ge-
nomförts inom andra verksamhetsområden med
det gemensamma syftet att öka konstnärers möj-
ligheter att nå ut till sin publik och därmed öka
deras försörjningsmöjligheter. Det rör sig om ett
nytt stöd till vissa utställare av bild- och form-
konst, förstärkning av bidraget till fria teater-
och dansgrupper, stöd till fonogramutgivning,
satsningar på kollektivverkstäderna m.m.

Två försöksverksamheter inom området har
kunnat påbörjas fr.o.m. år 1999, dels försök med
en tredje anställningsform inom teatern, dels för-
sök med arbetsförmedling vid centrumbildning-
arna. Därtill har regeringen fastställt avgräns-
ningskriterier för vilka som skall ha möjlighet att
få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med
inriktning mot den konstnärliga arbetsmarkna-

den. Avsikten är att insatserna skall koncentreras
till konstnärer medan andra arbetssökande betjä-
nas av den del av arbetsmarknadspolitiken som
har en bredare inriktning. Försöken kommer att
utvärderas under våren 2000.

Riksdagen fattade även hösten 1998 beslut
(prop. 1997/98:156, bet. 1998/97:LU3, rskr.
1998/99:22) om införandet av den s.k. kassetter-
sättningen, vilket innebär att en del av priset på
oinspelade video- och ljudkassetter, tomma CD-
skivor o.dyl. går till dem som skapat, framfört
och producerat musik, film samt radio- och TV-
program.

Effekter av de statliga insatserna

Den statliga bidragsgivningen ger yrkesverk-
samma konstnärer den ekonomiska grundtrygg-
het som är en förutsättning för konstnärligt ska-
pande och utvecklingsarbete, vilket i sin tur
bidrar till uppfyllandet av det nationella kultur-
politiska målet om mångfald, konstnärlig förny-
else och kvalitet. Insatserna bidrar även till att
skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som
ger arbete och försörjning åt konstnärer och rika
kulturupplevelser för medborgarna. Under se-
nare år har de statliga ersättningarna ökat ytterli-
gare i betydelse då konstnärers inkomstmöjlig-
heter vid sidan av de konstnärliga minskat till
följd av den konjunkturnedgång som präglat
stora delar av 1990-talet. Den konjunkturupp-
gång som nu syns, med minskad arbetslöshet
som följd, har ännu inte givit påtagliga resultat
vad avser vissa konstnärsgruppers försörjnings-
möjligheter.

Under senare år har bidragsgivningen till pro-
jekt prioriterats. Genomförda analyser visar på
att statens bidrag utgör en väsentlig del av de to-
tala kostnaderna i projekten vilket tyder på att
många projekt inte skulle kunnat genomföras
utan statligt stöd. Projektbidragen genererar
också i regel ytterligare arbetstillfällen. En sam-
manställning av rapporter som våren 1998 ingavs
till Konstnärsnämnden av bild- och formkonst-
närer som erhållit tvååriga arbetsstipendier visar
bl.a. på att 90 % anser att de som en följd av sti-
pendiet har bättre möjlighet att försörja sig på
sitt konstnärliga arbete under de närmaste åren.
När det gäller stipendier fördelade till andra
konstnärsgrupper tyder utvärderingar på lik-
nande resultat. Därtill ger den statliga bidrags-
givningen konstnärer möjlighet att förbereda och
delta i andra betydelsefulla sammanhang såsom

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utställningar. Erhållandet av stipendier tilldrar sig
också uppmärksamhet vilket kan leda till nya
uppdrag och inkomstmöjligheter.

Regeringens målmedvetna satsning på det in-
ternationella utbytet inom ramen för IASPIS har
under året givit ett tydligt resultat. Allt fler
svenska bild- och formkonstnärer har under året
givits möjlighet att möta en internationell publik,
allt som oftast med nya utställningsmöjligheter
som en direkt följd av IASPIS-stödet.

De reformer och förstärkningar som genom-
förts inom området under senare år har som
nämnts i huvudsak inriktats på att höja ersätt-
ningen för utfört konstnärligt arbete och att sti-
mulera konstnärernas arbetsmarknad så att en
ökad efterfrågan uppstår. De fr.o.m. år 1997 ge-
nomförda reformerna har haft denna effekt. Som
exempel kan nämnas den individuella visningser-
sättningen som år 1998 kom ca 2 000 bild- och
formkonstnärer till del. Resultatet av satsningar
som genomförts fr.o.m. år 1999 har ännu ej ut-
värderats men torde i likhet med 1997 års refor-
mer på ett avgörande sätt bidra till höjda ersätt-
ningar, ökad efterfrågan och därmed även ökade
inkomstmöjligheter.

Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att ersättningar och stöd till
konstnärer i många fall har haft avgörande bety-
delse för deras möjligheter att leva på sitt konst-
närliga arbete.

De insatser som i dag görs är dock inte till-
räckliga. Konstnärernas villkor påverkas av insat-
ser inom andra verksamhetsområden. Det är mot
denna bakgrund som flertalet satsningar som
föreslogs i propositionen om konstnärernas vill-
kor våren 1998 berörde andra områden, framför
allt teater-, dans- och musikområdet.

Konstnärerna påverkas också av beslut som
fattas inom andra utgiftsområden. Pensionsre-
formen som genomfördes under föregående år
fick konsekvenser som förefaller mindre lämp-
liga för konstnärer inom bl.a. dans- och mu-
sikområdena på grund av dessa yrkens speciella
karaktär. Mot denna bakgrund bildades hösten
1998 en informell arbetsgrupp inom Regerings-
kansliet med företrädare för Kulturdepartemen-
tet, Justitiedepartementet och Socialdeparte-
mentet samt för berörda konstnärsorganisationer
med uppgift att finna lösningar på de problem
som uppstått. Det är således angeläget att regel-
verken på alla politikområden anpassas så att

rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella för-
hållanden.

8.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

8.5 Anslag

El Konstnärsnämnden

Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	9 335	Anslags- sparande	255
1999	Anslag	9 788	Utgifts- prognos	10 059
2000	Förslag	10 036
2001	Beräknat	10 194 1
2002	Beräknat	10 360 2

1 Motsvarar 10 036 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 10 036 tkr i 2000 års prisnivå.

Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta
om statliga ersättningar och bidrag till bild-,
form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden
skall vidare hålla sig underrättad om konstnärer-
nas ekonomiska och sociala förhållanden. Till-
sammans med styrelsen för Sveriges författar-
fond skall nämnden avge förslag till innehavare
av inkomstgarantier. Syftet med verksamheten är
att genom fördelning av ersättningar och bidrag
verka för att förbättra konstnärernas villkor.

Konstnärsnämnden har även att fördela stöd
till produktion av kortfilm under anslaget II
Filmstöd. Bidraget kan ges företrädesvis an-
tingen som startbidrag till unga filmare för film-
och videoexperiment i mindre skala eller i form
av bidrag till icke kommersiell, konstnärligt syf-
tande film.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick år
1998 till 326 000 kronor.

För Konstnärsnämnden gäller förordningen
(1997:1153) med instruktion för Konstnärs-
nämnden och för Sveriges författarfond förord-
ningen (1962:652) om Sveriges författarfond.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstnärsnämndens verksamhet kan delas in i
två grenar. Den ena är fördelning av statliga er-
sättningar och bidrag, den andra att bevaka
konstnärernas ekonomiska och sociala situation.

Resultatinformation om fördelning av ersätt-
ningar och bidrag redovisas under anslaget E2
Ersättningar och bidrag till konstnärer.

När det gäller den andra verksamhetsgrenen
har Konstnärsnämnden under senare år genom-
fört undersökningar fokuserade på avgränsade
förhållanden och/eller konstnärsgrupper. Under
år 1998 har en studie av vissa konsthan tverkar-
kategoriers villkor genomförts. Studien har i
första hand inriktats på dem som arbetar med
glas, keramik och metall. Syftet har varit att få
underlag för en bedömning av hur väl Konst-
närsnämndens bidragsgivning är anpassad till
konsthantverkarnas behov.

Konstnärsnämnden har under året deltagit i
finansieringen och utformandet av en av Konst-
närernas Riksorganisation (KRO) initierad enkät
riktad till KRO:s medlemmar rörande medlem-
marnas ekonomiska och sociala situation. Un-
dersökningen bekräftar vad som redovisats i be-
tänkandet (SOU 1997:184) Generella
konstnärsstöd att konstnärer generellt har
mycket låga inkomster av det konstnärliga arbe-
tet.

Under året har nämnden också påbörjat en
närmare kartläggning av de kvinnliga konstnä-
rernas situation. Resultatet redovisas till rege-
ringen under år 1999.

För att regeringen skall kunna dra relevanta
slutsatser vad avser bidragsgivningens effekter på
konstnärernas villkor utgör Konstnärsnämndens
undersökningar och utvärderingar ett viktigt in-
strument. Nämnden har mot denna bakgrund
under senare år kontinuerligt utvecklat hante-
ringen av bidragsansökningar. Under år 1998 har
nämndens registerdata överförts till ett nytt
ADB-system som nu ger möjlighet att avläsa
tendenser i ansökningar vad gäller exempelvis de
sökandes och bidragsmottagarnas ekonomiska
förhållanden. I syfte att integrera nämndens två
verksamhetsgrenar har nämnden under året ut-
vecklat ansökningsblanketterna. De sökande kan
nu lämna information om inkomstförhållanden
och verksamhetsformer. Med hjälp av dessa upp-
gifter, tillsammans med uppgifter om kön, ålder
och bostadsort, kommer nämnden att kunna

systematiskt följa upp förändringar i ekonomiska
villkor för olika konstnärsgrupper. Eftersom en
så stor del av konstnärskåren regelbundet vänder
sig till Konstnärsnämnden kommer underlaget
på sikt att kunna ge en bild av villkoren för de
yrkesverksamma konstnärerna.

För år 1997 anvisades Konstnärsnämnden
ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla en
fungerande internationell ateljéverksamhet.
Verksamheten, som benämns I ASPIS
(International Artists’ Studio Program in Swe-
den) har fr.o.m. år 1999 tillförts ytterligare
250 000 kronor. Regeringen kan konstatera att
den målmedvetna satsningen på den internatio-
nella verksamheten har givit mycket goda resul-
tat. IASPIS har på kort tid etablerat sig som ett
viktigt kraftcentrum i det svenska konstlivet.
Lokalerna i Konstakademien i Stockholm funge-
rar i dag som en självklar mötesplats för konstnä-
rer, kritiker, curatorer och den konstintresserade
allmänheten. Dagens stora internationella in-
tresse för svensk konst som kan ses i såväl
Europa som i USA är delvis ett resultat av de
kontakter som IASPIS fått till stånd. Ateljé-
programmet har genererat en mängd utställ-
ningar, seminarier och besök av utländska ut-
ställningsarrangörer och kritiker.

I syfte att lösa boendefrågan för gästande
konstnärer m.fl. hyr nämnden en fastighet i
Stockholm. Verksamheten har dock ännu inte
kunnat utvecklas fullt ut. Under år 1999 beräk-
nas verksamheten vara i full gång.

Slutsatser

Det är regeringens bedömning att Konstnärs-
nämnden genom sin verksamhet främjar konst-
närers möjligheter att ägna sig åt konstnärligt ar-
bete samt bidrar till ökade kunskaper om
konstnärernas förhållanden.

Riksdagen har hemställt om att regeringen ser
över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt
skall kunna vidgas beträffande ledamöter i
Konstnärsnämndens styrelse och styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond (bet. 1998/99:KrU9,
rskr. 1998/99:189).

Den redogörelse regeringen lämnade i prop.
1994/95:100 bil. 12 om förändringar av Konst-
närsnämndens inre organisation i syfte att
minska detaljstyrningen av nämndens arbete och
överlåta till nämnden att ordna sin inre organisa-
tion föranledde en reaktion från riksdagens sida.
Riksdagen framförde som sin uppfattning

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

(bet. 1994/95:KrU21, rskr. 1994/95:285) att det
fanns anledning för regeringen att se över
reglerna för förordnande av ledamöterna i
Konstnärsnämndens styrelse och att återkomma
till riksdagen i frågan. I propositionen (prop.
1996/97:3) om kulturpolitik gjorde regeringen
bedömningen att fem av styrelsens elva
ledamöter bör utses efter förslag av Konstnärliga
och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd
(KLYS) och att, vad gäller styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond, vissa bildkonstnärsorganisa-
tioner bör få förslagsrätt beträffande sju av
fondens tretton ledamöter. Utskottet delade
regeringens bedömning (bet. 1996/97:KrUl,
rskr. 1996/97:129). De nya reglerna trädde i kraft
den 1 januari 1998 genom förordningen
(1997:1153) med instruktion för Konstnärs-
nämnden.

Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situa-
tion som råder även för många av våra främsta
konstnärer och den betydelse Konstnärsnämn-
dens bidragsgivning har för konstnärernas möj-
ligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt
arbete under ekonomiskt tryggade perioder är
det enligt regeringens mening av största bety-
delse att nämnda styrelser har såväl kompetens
som integritet att fatta beslut med inriktning på
högsta möjliga kvalitet. Vid förordnandet av
ledamöter bör därför särskild vikt läggas vid att
ledamöterna har mycket god kännedom om den
aktuella utvecklingen inom sina resp, konstom-
råden, såväl den nationella som den internatio-
nella, en mycket god kännedom om nu verk-
samma konstnärer samt har en stor personlig
integritet. Det bör därtill vara meriterande med
ett eget konstnärligt utövande på professionell
nivå.

Det huvudsakliga syftet med förslagsrätten är
att representativa organisationer inom konst-
närsområdet på detta sätt skall bistå regeringen i
arbetet med att finna lämpliga styrelseledamöter.
Det är regeringens uppfattning att de i förord-
ningen med instruktion för Konstnärsnämnden
angivna organisationerna besitter den önskade
kännedomen om vilka personer, både inom och
utom resp, organisation, som uppfyller ovan-
nämnda kriterier, samtidigt som dessa organisa-
tioner uppfattas som representativa av en majo-
ritet av de konstnärliga utövarna. Utöver denna
formella anmodan ser regeringen inte något hin-
der för andra organisationer att lämna förslag på
ledamöter, vilket också har skett vid tidigare till-
fällen.

Regeringen har med anledning av riksdagens
hemställan sett över frågan om en utvidgning av
förslagsrätten och noga övervägt behovet av för-
ändringar i syfte att öka den samlade kompeten-
sen hos de ledamöter som föreslås och förordnas.
Skälet till att utvidga förslagsrätten är närmast att
regeringen därmed skulle få förslag på kandidater
från förslagställare med stor kompetens och
överblick och som annars inte uppmärksammas
vid tillsättningen av uppdrag.

När det gäller Konstnärsnämndens styrelse
utses fem av ledamöterna efter förslag från
KLYS. Skälet till att denna organisation har valts
är att KLYS företräder flertalet etablerade och
representativa organisationer inom samtliga
konstnärsområden och därmed tillsammans cirka
30 000 konstnärer. Regeringen bedömer med ut-
gångspunkt i detta att en utvidgning knappast
skulle bidra till att öka kompetensen hos de
nominerade utan endast leda till ökad admi-
nistration.

När det gäller en utvidgning av den formalise-
rade förslagsrätten för Bildkonstnärsfondens sty-
relse framgår av vad som anförts ovan att det är
regeringens uppfattning att de nu angivna orga-
nisationerna har en sådan legitimitet att det
motiverar att dessa särskilt anmodas att lämna
förslag. Detta skall dock inte utesluta möjlighe-
ten för andra organisationer att lämna förslag,
vilka regeringen också utfäster sig att beakta. Det
är svårt, enligt regeringens mening, att se hur en
sådan öppen ordning skulle kunna vara till men
för regeringens möjligheter att finna de bästa
möjliga kandidaterna till ledamotskap i styrelsen
för Bildkonstnärsfonden.

Mot bakgrund av detta är det regeringens
uppfattning att de bakomliggande ambitionerna
vid införandet av den formaliserade förslags-
rätten på ett tillfredsställande sätt tillgodoses
med rådande ordning. Regeringen vill under-
stryka, i likhet med utskottets utlåtande (bet.
1997/98:KrU13), att regeringen även i fortsätt-
ningen anser sig ha frihet att avgöra vem som är
mest lämpad för ett ledamotsuppdrag, obundet
av vederbörandes organisationstillhörighet.
Riksdagens hemställan föranleder därför ingen
ändring av nuvarande ordning.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 177 000 kro-
nor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ITabell 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	9 788
Pris- och löneomräkning	+ 71
Justering av premier	+ 177
Förslag 2000	10 036

E2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer

\|Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		243 153	Anslags- sparande	12 352
1998	Utfall	243 153	Anslags- sparande	12 352
1999	Anslag	252 350	Utgifts- prognos	254 300
2000	Förslag	252 184
2001	Beräknat	249 308
2002	Beräknat	254 264

Under anslaget anvisas medel för ersättning åt
bild- och formkonstnärer för att deras verk i
offentliga institutioners ägo visas för allmänhe-
ten eller används på annat allmännyttigt sätt
(visningsersättning). Anvisade medel fördelas
efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonst-
närsfond. Verksamheten regleras i förordningen
(1997:1153) med instruktion för Konstnärs-
nämnden samt i förordningen (1982:600) om
Sveriges bildkonstnärsfond.

Från anslaget lämnas även den individuella
visningsersättningen. Ersättningen fördelas indi-
viduellt mellan konstnärer i enlighet med krite-
rier vilka fastställts av upphovsrättsorganisatio-
nen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).
Fördelningen av den s.k. IV-ersättningen regle-
ras i förordningen (1996:1605) om individuell
visningsersättning.

Vidare lämnas bidrag enligt förordningen
(1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen
har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro-
jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte
och långtidsstipendier. För år 1999 utgår 102
långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges för-
fattarfond fördelar bidragen till författare, över-
sättare, kulturjournalister och dramatiker och
Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga
konstnärer.

Inkomstgarantier fördelas enligt förordningen
(1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer
till konstnärer som står för konstnärlig verksam-

het av hög kvalitet och betydelse för svenskt
kulturliv. Beslut om innehavare fattas av rege-
ringen efter gemensamt förslag av Konstnärs-
nämnden och Sveriges författarfond eller efter
yttrande av dessa organ. Regeringen har fastställt
antalet inkomstgarantier till 157.

Bestämmelserna om biblioteksersättning finns
i förordningen (1962:652) om Sveriges för-
fattarfond. Mellan regeringen och de upphovs-
mannaorganisationer som berörs av bibliotekser-
sättningen ingicks den 12 september 1985 en
överenskommelse om förhandlingar angående
det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för
varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i ori-
ginal. Enligt överenskommelsen har regeringen
att som ett led i beredningen av sitt förslag till
statsbudgeten förhandla med organisationerna
om storleken på nämnda grundbelopp. När avtal
träffats skall regeringen lägga fram förslag till
riksdagen om anslagsberäkningen på grundval av
det avtalade grundbeloppet.

Styrelsen för Sveriges författarfond har till
uppgift att besluta om ersättning till författare
m.fl. för utlåningen av deras verk genom biblio-
tek. Vidare har styrelsen att besluta om statliga
bidrag till författare, översättare, kulturjourna-
lister och dramatiker samt tillsammans med
Konstnärsnämnden avge förslag till innehavare
av inkomstgaranti för konstnärer. Författarfon-
den har även att fr.o.m. år 1999 lämna stöd till
nyskriven svensk dramatik i enlighet med för-
ordningen (1998:1369) om statsbidrag för be-
ställning av nyskriven svensk dramatik.

Konstnärsnämnden har årligen ett anslagsspa-
rande motsvarande ca 15 % av de medel som
nämnden disponerar under anslaget. Flera av
nämndens bidragstyper måste rekvireras av
mottagaren innan de betalas ut. I vissa fall kan
därför lång tid förflyta mellan beslut och utbe-
talning. Anslaget bedöms dock till sin helhet vara
intecknat vid årets slut.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet ansökningar till olika ersättningar och
bidrag inom området har varit tämligen konstant
under år 1998 i jämförelse med föregående år.

Antalet fördelade projektbidrag har ökat un-
der året i jämförelse med år 1997 från 61 till 81
stycken. Detta har möjliggjorts genom att det

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

genomsnittliga bidragsbeloppet minskat från
142 800 kronor till 128 100 kronor.

Antalet fördelade arbetsstipendier har minskat
från 795 stycken år 1997 till 658 beviljade stipen-
dier år 1998. Detta överensstämmer med rege-
ringens önskemål om en ökad koncentration av
insatserna. Stipendiebeloppen har därmed kun-
nat ökas från i genomsnitt 67 400 kronor per sti-
pendie år 1997 till 73 600 kronor per stipendie år

1998.

Konstnärsnämnden har även utvecklat andra
bidragsformer. Bidrag kan utgå till samarbets-
projekt mellan tonsättare/kompositörer och
musiker. Syftet är att stimulera tillkomsten av
nya verk i samarbete mellan upphovsmän och
utövare. År 1997 beviljades fem projekt bidrag
om sammanlagt 775 000 kronor. År 1998 tillde-
lades sju projekt bidrag om totalt 1 057 000 kro-
nor.

Under år 1998 har Konstnärsnämnden även
fördelat s.k. assistentstipendier. Bidragsformen
riktar sig i första hand till dem som nyligen av-
slutat sin utbildning vid en konstnärlig högskola
eller kan anses ha kunskaper på motsvarande
nivå. Stipendiet skall ge unga konstnärer möjlig-
het att under tio månader arbeta tillsammans
med en äldre kollega. Stipendierna utgick till fem
unga konstnärer med 75 000 kronor per stipen-
die.

Den individuella visningsersättningen fördela-
des av BUS för första gången år 1997. Antalet
ansökande har ökat till knappt 3 000 år 1998
(2 728 personer år 1997). Av dem erhöll 1 995
personer ersättning, varav 632 konstnärer (504 år
1997) erhöll mellan 1 000 och 2 000 kronor me-
dan 54 konstnärer (58 år 1997) erhöll mellan
19 000 och 20 000 kronor. Av de sökande var
53 % kvinnor medan fler män (51 %) erhöll er-
sättning. Förklaringen ligger i att systemet gyn-
nar konstnärer med lång yrkesverksamhet. Jäm-
fört med år 1997 har andelen kvinnor ökat. Vid
en översyn av köns- och åldersfördelningen fin-
ner man att kvinnorna dominerar i åldersgrup-
perna födda på 1940-talet och framåt vilket tyder
på att den manliga dominansen inom området
snart kommer att brytas.

Regeringen har den 25 juni 1998 godkänt en
överenskommelse med Sveriges Författarför-
bund m.fl. om biblioteksersättningen för år 2000.
Enligt denna skall grundbeloppet för hemlån av
originalverk vara 104 öre vilket är en höjning
med tre öre jämfört med nivån för år 1999. Me-
delsberäkningen för år 2000 utgår från den se-
naste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken,

vilket är statistiken för år 1997. Den totala kost-
naden för biblioteksersättningen år 2000 uppgår
till 112 235 000 kronor, vilket är en kostnadsök-
ning med 6 058 000 kronor i jämförelse med
föregående år. Orsaken är dels ett ökat biblio-
teksutnyttjande, dels höjt grundbelopp.

Under år 1998 fördelade styrelsen för Sveriges
författarfond 35 % av tillgängliga medel i form
av individuella, statistiskt beräknade ersättningar,
s.k. författarpenningar och översättarpenningar.
För år 1998 erhöll 4 925 upphovsmän ersättning
jämfört med 4 654 föregående år. Av dessa erhöll
3 281 personer enbart författarpenning, 743 en-
bart översättarpenning och 901 personer sam-
ordnad författar- och översättarpenning. Vilka
som är ersättningsberättigade år 1998 grundar sig
på statistiken för utlåningsåret 1997.

Resterande del kallas fondens fria del och kan
betraktas som en solidaritetsfond. Den fria delen
används till pensioner, stipendier och andra bi-
drag till enskilda upphovsmän samt till bidrag till
upphovsmannaorganisationer. Under år 1998 ut-
gick sammanlagt 778 stipendier (garanterade
författarpenningar, stipendier och bidrag) vilket
är en minskning jämfört med föregående år
(807 st). År 1998 fördelades sammanlagt 152
pensioner (153 år 1997).

Fonden har även att fördela stipendier och bi-
drag till dramatiker m.fl. Under år 1998 fördela-
des sammanlagt 54 stipendier och bidrag. Under
år 1997 fördelades 61 stipendier och bidrag till
dessa grupper.

Slutsatser

De ändamål som bekostas inom detta anslag gri-
per över samtliga konstnärsgrenar. Utan nämnda
ersättnings- och bidragsformer skulle en bety-
dande del av de yrkesverksamma konstnärerna
inte i samma utsträckning kunna ägna sig åt
konstnärligt skapande av hög kvalitet och åt
konstnärligt utvecklingsarbete. Därmed bidrar
bidragsgivningen till att uppfylla de konstnärs-
politiska målen.

En sammanställning av rapporter som våren
1998 ingavs till Konstnärsnämnden av de bild-
och formkonstnärer som erhållit tvååriga arbets-
stipendier året dessförinnan visar bl.a. på föl-
jande:

- 58 % av stipendiaterna anger att deras övri-

ga inkomster av konstnärlig verksamhet
ökat som en följd av stipendiet,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

- 90 % anser att de som en följd av stipendiet
har bättre möjlighet att försörja sig på sitt
konstnärliga arbete under de närmast föl-
jande åren,

- 86 % anser att stipendiet haft stor eller av-
görande betydelse för deras konstnärliga
utveckling och

- 99 % anser att deras konstnärliga intentio-
ner för stipendieperioden förverkligats bra
eller mycket bra.

Sedan början av 1980-talet utgår ersättning till
rättighetshavare på musikområdet för verkningar
av privatkopiering av fonogram. Ersättningen
infördes som en temporär lösning i avvaktan på
en eventuell upphovsrättslig ersättning på områ-
det. Mot bakgrund av att regeringen överläm-
nade en proposition (prop. 1997/98:156) med
förslag om införande av s.k. kassettersättning
fann regeringen att det förelåg förutsättningar
för en minskning av bidraget för ersättning till
rättighetshavare på musikområdet fr.o.m. år

1999. I enlighet med förslag i budgetpropositio-
nen för år 1999 minskades således anslaget. Från
och med den 1 januari 1999 finns regler om s.k.
kassettersättning i lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konstnärliga verk varför
regeringen nu finner skäl att dra in anslaget i dess
helhet. Medlen, 1 820 000 kronor, har använts
för omprioriteringar inom kulturområdet.

I enlighet med förslag i propositionen Konst-
närernas villkor samt i budgetpropositionen för
år 1999 tillfördes utgiftsområdet medel för ge-
nomförande av vissa reformer kopplade till för-
söksverksamheterna med en tredje anställnings-

form inom teatern, försök med arbetsförmedling
vid centrumbildningarna samt försök med tydli-
gare kriterier avseende vilka som skall ha rätt till
arbetsmarknadspolitisk åtgärd med riktning mot
kulturarbetsmarknaden. Syftet med reformerna
är bl.a. att stimulera konstnärernas arbetsmark-
nad. Då försöksverksamheterna bedrivs under en
period av ett och ett halvt år med början den 1
januari 1999 är anslagsnivån år 2000 7,5 miljoner
kronor lägre i jämförelse med anslagsnivån år
1999. Regeringen kommer att ta ställning till för-
söksverksamheterna utifrån den utvärdering som
kommer att företas gemensamt av Arbetsmark-
nadsstyrelsen, Statens kulturråd, Konstnärs-
nämnden och berörda konstnärsorganisationer.
Regeringen avser återkomma i frågan våren 2000.

Av anslaget år 2000 avser 3 076 000 kronor
den statliga ålderspensionsavgiften. Den beräk-
nade minskningen av anslaget år 2001 föranleds
av att den tillfälliga ökningen med anledning av
försöksverksamheterna faller bort.

Tabell 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	252 350
Ålderspensionsavgiften	+3 076
Ökad biblioteksersättning	+ 6 058
Indragning av anslaget Ersätt- ning till rättighetshavare på musikområdet	- 1 820
Minskning kopplad till försöks- verksamheterna	- 7 500
Omprioritering	+ 20
Förslag 2000	252 184

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Arkiv

9.1 Omfattning

9.2 Utgiftsutvecklingen

Till verksamhetsområdet Arkiv hör anslagen
Riksarkivet och landsarkiven, Bidrag till regional
arkivverksamhet, Arkivet för ljud och bild,
Språk- och folkminnesinstitutet samt Svenskt
biografiskt lexikon.

Riksarkivet är den centrala statliga myndig-
heten inom arkivområdet med huvuduppgift att
främja en god arkivhantering och att bevara,
vårda, tillhandahålla samt tillgängliggöra arkiv-
material. Genom framför allt Riksarkivets regio-
nala organisation med en uppdelning på sju
landsarkiv, med placering i Uppsala, Vadstena,
Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Öster-
sund, har arkivsektorn en god spridning i landet.
SVAR (Svensk arkivinformation) och
ARKION, fristående enheter inom Riksarkivets
organisation, finns på flera orter i landet. Stads-
arkivet i Stockholm har funktion som landsarkiv
för myndigheter i Stockholms län och samma
funktion har Värmlandsarkiv i Karlstad för
Värmlandsregionen. Språk- och folkminnes-
institutet finns på fyra orter i Sverige: Göteborg,
Lund, Umeå och Uppsala. Arkivet för ljud och
bild har 30 fjärrlåneställen utanför Stockholm,
vid vissa bibliotek m.m. Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv ger bidrag till folkrörelsearkiv,
företagsarkiv och andra enskilda arkivinstitutio-
ner eller föreningar med anknytning till arkiv-
verksamhet.

Inom det statliga arkivområdet är ca 750 per-
soner anställda, varav ca 200 med lönebidrag.
Därutöver har under år 1998 ca 450 personer
anvisats inom ramen för ordinarie arbetsmark-
nadsstöd, t.ex. beredskapsarbete, ALU, OTA
och API.

Tabell 9.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

297,8

292,0

295,2

308,8

317,1

322,5

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utökad filmning och registrering av arkivmate-
rial leder till att olika användargrupper får lättare
att ta del av materialet. Flera produkter har lagts
ut på nätet som hemsidor vilket medför större
möjligheter att nå nya användarkategorier och att
materialet kan tillhandahållas även på andra
ställen än hos arkivinstitutionerna. Vidare har
kapaciteten i arkivverkets forskarsalar utökats de
senaste åren. Tillgängligheten till arkiven har
ökat under året även genom andra åtgärder, bl.a.
genom arbetet med referensdatabaser. Vidare har
samarbetet med andra myndigheter och institu-
tioner inom kulturarvssektorn intensifierats i
syfte att utveckla arkivväsendet och stärka arki-
vens samhällsbetydelse. Bland annat har ett
utökat samarbete med bibliotek och museer
medfört att nya användare kunnat nås.

Hanteringen av den alltjämt ökande informa-
tionsmassan, nya medier, hur materialet skall
gallras, förändringar i förvaltningsstrukturen
m.m. är frågeställningar som arkivmyndigheterna
i allt högre grad har att arbeta med. Utvecklingen
inom digitalisering och informationsteknik ger
goda förutsättningar för bättre tillgänglighet och
ökade möjligheter att nå fler och nya användare.
Arkiven har genomfört riktade programinsatser

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för att nå fler och nya användare av arkiven. Bl.a.
har utökad digitalisering och registrering av
arkivmaterial medfört att olika användargrupper
lättare kan ta del av materialet.

Förändringar

Den 1 juli 1999 fördes Svenskt visarkiv över från
Språk- och folkminnesinstitutet till Statens
musiksamlingar.

Prioriteringar

Arkivinstitutionernas arbete för att öka tillgäng-
ligheten till arkivbestånden skall fortsätta liksom
arbetet med att utveckla den statliga arkivverk-
samheten för hantering av digitalt material.
Industrisamhällets kulturarv skall ges hög prio-
ritet i arkivinstitutionernas verksamhet. Arbetet
för att öka medvetenheten om kulturarvets bety-
delse för en demokratisk samhällsutveckling
skall fortsätta att bedrivas liksom arbetet för att
motverka främlingsfientlighet och rasism.
Arkivmyndigheternas arbete för att motta kyrk-
liga arkiv skall bedrivas i enlighet med vad som
anges i propositionen Staten och trossamfunden
- begravningsverksamheten, kulturminnena, per-
sonalen, avgiftsbetalningen m.m. (1998/99:38).

9.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Arkivinstitutionernas arbete påverkas i hög grad
av ökningen av information i samhället, den has-
tiga informationstekniska utvecklingen, och
frågor som hör samman med hur arkivmaterialet
skall bevaras, vårdas, gallras och kunna göras till-
gängligt i framtiden. Utvecklingen inom infor-
mationstekniken förändrar villkoren för ska-
pande, förmedling och bevarande av
information, vilket möjliggör strukturomvand-
lingar i samhället, där fasta organisationer bryts
upp. Detta har såväl positiva som negativa kon-
sekvenser för arkivinstitutionerna.

Vidare har demokratifrågorna kommit att få
ökad betydelse, särskilt internationellt, där det
bl.a. inom EU pågår en utveckling mot en allt

större öppenhet. Internationaliseringen under
1990-talet har inneburit att Sverige i stor
utsträckning har anpassat sig till internationella
regler och normer, främst EG-direktiv. Detta
påverkar på ett markant sätt arkivinstitutionernas
verksamhet och möjligheterna att bevara och
tillhandahålla vårt kulturarv.

Planerade och genomförda regionala projekt
inom arkivområdet visar att arkiven liksom
kulturarvsområdet i övrigt utgör en viktig
potential för regional utveckling och sysselsätt-
ning, bl.a. genom att de skapar arbetstillfällen
och bidrar till att stärka den regionala identite-
ten.

Det internationella arbetet utövas i huvudsak
inom ramen för verksamheten inom Internatio-
nal Council on Archives, det inomeuropeiska
arbetet sker främst med arkivanknutna frågor
inom EU och Europarådet. Riksarkivet har lagt
ned stort arbete på att utveckla samarbete mellan
arkiv, museer och bibliotek inom DG XIII.
Vidare är det nordiska samarbetet aktivt liksom
Östersjösamarbetet, främst med baltstaterna och
Polen.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Arkivinstitutionerna har under året bedrivit olika
projekt för att förbättra tillgängligheten till
arkivmaterialet, bl.a. genom fortsatt arbete med
att utveckla digitala söksystem, genom fortlö-
pande förteckningsarbeten samt genom ett stort
antal projekt som rör digitalisering av olika
register.

Insatser har gjorts för att fördjupa samarbetet
och förbättra samordningen mellan statlig och
kommunal arkivhantering.

Effekterna av de statliga insatserna

Statens insatser leder till att arkivverksamheten
hos myndigheter m.fl. bedrivs effektivt, att kost-
naderna hålls nere och att forskare och allmänhet
har förtroende för och tillgång till arkiven.

Arkivinstitutionernas arbete bidrar i väsentlig
utsträckning till förbättrad arkivvård vid myn-
digheterna. Detta leder bl.a. till att kvaliteten på
förteckningar och register höjs, att bestånden
blir mer lättillgängliga samtidigt som arkivmyn-
digheternas arbete underlättas. En fungerande
arkivvård hos myndigheterna är vidare en förut-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sättning för att offentlighetsprincipen skall fun-
gera.

En tydlig inriktning mot en bredare allmänhet
märks i arkivmyndigheternas arbete genom att
tillgängligheten har förbättrats och kapaciteten i
arkivverkets forskarsalar har utökats de senaste
åren. Till ökad tillgänglighet bidrar även att
informationen kan tillhandahållas på andra
ställen än i arkivinstitutionerna, t.ex. via Internet
och andra nätverk.

Regeringens slutsatser

Målen för den statliga arkivverksamheten finns
angivna i arkivlagen (1990:782) och kan
sammanfattas så att myndigheternas arkiv skall
hanteras så att de tillgodoser rätten att ta del av
allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipning och förvaltning samt forskningens
behov.

Verksamheten inom arkivområdet har bidragit
till att uppfylla flera av målen för den nationella
kulturpolitiken, bl.a. vad gäller kulturarvets beva-
rande, tillgängligheten och yttrandefriheten.

I ett alltmer informationsintensivt samhälle
ställs arkiven inför nya utmaningar och de kan
aktivt bidra till att utveckla och fördjupa demo-
kratin.

Myndigheterna har på ett effektivt sätt använt
sina resurser och i allt väsentligt uppfyllt de för
verksamheten uppsatta målen.

Kulturutskottet anför i betänkande
1998/99:KrU4 att det är motiverat att formerna
för och omfattningen av en utredning av den
statliga arkivverksamheten övervägs. Utskottet
förutsätter att regeringen i beredningsarbetet
inför budgetpropositionen för år 2000 gör en
bedömning av Riksdagens revisorers förslag i
frågan och av regeringens tre nyligen avslutade
utredningsuppdrag och att regeringen för Riks-
dagen redovisar sin syn på en kommande, mera
omfattande utvärdering och utredning. Utskot-
tet konstaterar att arkivlagen varit i kraft i över
sju år och att någon mera omfattande och obero-
ende utvärdering av arkivverksamheten inte har
gjorts under denna tid. Mot denna bakgrund
arbetar Regeringskansliet med att ta fram direk-
tiv till en utredning av det statliga arkivväsendet.

9.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende myndigheterna inom verksamhetsom-
rådet.

RRV har i en särskild rapport till Språk- och
folkminnesinstitutet gjort vissa påpekanden.
Rapporten kommenteras under anslaget F3
Språk- och folkminnesinstitutet.

9.5 Anslag

Fl Riksarkivet och landsarkiven

Tabell 9.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	238 878	Anslags- sparande	8 459
1999	Anslag	232 440	Utgifts- prognos	235 218
2000	Förslag	246 431
2001	Beräknat	253 792 1
2002	Beräknat	258 140 2

1 Motsvarar 249 681 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 249 681 tkr i 2000 års prisnivå.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkiv-
myndigheter med särskilt ansvar för den statliga
arkivverksamheten och för arkivvården i landet
som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivför-
ordningen (1991:446) och förordningen
(1995:679) med instruktion för Riksarkivet och
landsarkiven. Myndigheternas avgiftsinkomster
uppgick under år 1998 till 32 278 000 kronor.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar att Riksarkivet och
landsarkiven hade ett anslagssparande på knappt

8,5 miljoner kronor, vilket framför allt är ett
resultat av träffade hyresavtal om lokaler för
arkivförvaring som inneburit minskade hyres-
kostnader. Stora omflyttningar av arkivmaterial
till nya lokaler liksom andra stora kostnader har
dock medfört att anslagssparandet sjunkit
kraftigt de senaste åren. Enligt Riksarkivets pro-
gnos för innevarande budgetår kommer anslags-
sparandet att vara 6 miljoner kronor vid 1999 års
slut, dvs. drygt 2 % av anslaget.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Den fortsatta utvecklingen inom digitalisering
och informationsteknik ger goda förutsättningar
för bättre tillgänglighet och ökade möjligheter
att nå fler och nya användare och det är angeläget
att Riksarkivet fortsatt ger hög prioritet åt dessa
frågor. Utvecklingen inom informationstekniken
förändrar villkoren för skapande, förmedling och
bevarande av information, vilket bl.a. möjliggör
strukturomvandlingar i samhället, där fasta orga-
nisationsstrukturer bryts upp.

Genom mikrofilmning av stora bestånd kan
materialet tillhandahållas utan risk för förslitning
och utökad filmning och registrering av arkiv-
materialet leder till att olika användargrupper får
lättare att ta del av det. Riksarkivet arbetar kon-
tinuerligt med att utveckla digitala söksystem,
dvs. med att förbättra den framtida tillgången till
uppgifter om arkivbestånden. Tillgängligheten
till arkiven har ökat under året även genom andra
åtgärder, bl.a. genom arbetet med referensdata-
baser. De myndigheter som inspekterats av Riks-
arkivet bedömer generellt att detta i hög grad
bidrar till en förbättrad arkivvård hos dem.
Enkätundersökningar ger vid handen att de
myndigheterna till övervägande del uppfattar
Riksarkivets tillsynsverksamhet som positiv.

Riksarkivet har intensifierat arbetet med att nå
större enhetlighet mellan statlig och kommunal
arkivhantering och ett fördjupat samarbete har
också påbörjats, bl.a. inom en rad olika organ,
t.ex. Toppledarforum och Programrådet.

Riksarkivet har mött regeringens besparings-
krav på statlig konsumtion i huvudsak genom att
inte återbesätta vakanta tjänster. Av Riksarkivets
redovisning avseende det regionala utfallet av
verksamheten framgår att Riksarkivet genom sin
landsarkivorganisation och SVAR har en god
spridning i landet.

Riksarkivet har av regeringen getts ett upp-
drag att utreda förutsättningarna för att förbättra
nuvarande system med överenskommelser och
överföring av resurser mellan Riksarkivet och
arkivlevererande myndigheter i samband med att
arkivhandlingar överlämnas. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 oktober 1999.

\|Tabell 9.3 Redovisning av vissa mätbara prestationer \|
Verksamhet	1995/96	1997	1998
Antal leveranser	1 249	1 226	1 187
- varav hyllmeter papper	17 115	20 914	15 586
Antal färdigställda arkiv	621	688	827
- varav hyllmeter papper	5 152	10 397	6 520
Forskarbesök	103 899	98 571	103 298
Framtagna volymer	210 501	158 769	171 797
Sålda mikrokort	128 329	255 993	200 299
Mikrokort tillgängliga för forskning	1 575 000	2 987 000	3 591 000

Antalet forskarbesök ligger på i stort sett samma
nivå som de senaste åren liksom antalet fram-
tagna volymer och färdigställda arkiv. Okade
leveranser och leveranser av aktuellt material har
gjort att tillhandahållandet ändrat karaktär, bl.a.
genom tidskrävande sekretessprövningar och nya
grupper av användare, t.ex. åklagare, poliser och
journalister.

Tabell 9.4 Redovisning av arkivbeståndens omfattning vid
Riksarkivet och landsarkiven

Beståndens totala storlek	1995/96	1997		1998
Papper, hyllmeter	407 570	427 800	443	381
- varav enskilt	61 440	62 750	65	127
Militärt tryck	2 767	2 777	2	795
Kartor och ritningar, enhet	992 000	1 002 750	1 038	573
Mikrofilm, antal rullar	28 200	29 570	32	621

Svensk arkivinformation (SVAR)

SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet
som på moderna medier skall bevara, bearbeta
och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig
mycket tydligt till allmänheten, i första hand
släktforskarna. SVARis verksamhet, vilken
främst är förlagd till Västernorrlands län, bygger
till stor del på arbetsmarknadsprojekt. Vid de
olika arbetsplatserna sysselsätts drygt 100 perso-
ner, av vilka ungefär hälften är anställda med
lönebidrag. Knappt 60 personer har därtill varit
anvisade med arbetsmarknadsstöd, t.ex. ALU,
OTA och API. SVAR prognostiserar en relativt
kraftig minskning av bidragsdelen för åren 1999
och 2000. Även inkomsterna från uthyrning av
mikrokort förväntas minska.

100

ARKION

ARK.ION är en i huvudsak avgiftsfinansierad
verksamhet med syfte att med hjälp av moderna
medier öka tillgängligheten till och bruket av
arkiven. ARKION arbetar bl.a. med att regist-
rera arkivhandlingar på digitala media och att
utveckla system för informationsspridning samt
med utbildning och att sprida kunskap. Detta
förenas med att skapa arbetstillfällen, främst i
glesbygdsområden.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några
invändningar i revisionsberättelserna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ITabell 9.5 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	232 440
Pris- och löneomräkning	+ 3 792
Överföring från arkivlevererande myndigheter	+ 1 083
Överföring från utgiftsområde 3	+ 1 081
Reformmedel	+ 400
Äterläggning av tillfällig minskning	+ 1 000
Justering av premier	+ 9 085
Tillfällig minskning	- 2 450
Förslag 2000	246 431

För år 2001 beräknas en ökning av anslaget med
800 000 kronor för förstärkning av bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv. Vidare beräknas anslaget
öka med 2 450 000 kronor, motsvarande den
tillfälliga minskningen år 2000.

Slutsatser

Riksarkivet och landsarkivens verksamhet hante-
rar enligt regeringens bedömning myndigheter-
nas arkiv så att de tillgodoser rätten att ta del av
allmänna handlingar, behovet av information
samt forskningens behov. Inriktningen för
myndigheten bör ligga fast.

För leveranser av arkiv tillförs anslaget
1 083 000 kronor från berörda myndigheter. För
mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingar
sker en överföring på 1 081 000 kronor från
utgiftsområde 3.

För utökade uppgifter i samband med motta-
gandet och förvarandet av kyrkoarkiven föreslås
en ökning av anslaget med 400 000 kronor.

Finansiering sker genom omprioriteringar
inom utgiftsområdet.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 9 085 000
kronor.

Som redovisats under avsnitt Arkiv bereder
Regeringskansliet frågan om en utredning av det
statliga arkivväsendet.

F2 Bidrag till regional
arkivverksamhet

Tabell 9.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor
1998	Utfall	2 320
1999	Anslag	2 982	Utgifts- prognos	2 982
2000	Förslag	4 633
2001	Beräknat	4 697
2002	Beräknat	4 762

Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas
enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag
till regional kulturverksamhet. Medel under detta
anslag fördelas av Riksarkivet.

Bidrag lämnas till följande 20 regionala arkiv-
institutioner, vilka före budgetåret 1998 erhöll
s.k. föreståndarbidrag från Riksarkivet. Bohus-
läns föreningsarkiv, Dalarnas folkrörelsearkiv,
Folkrörelsearkiv för Uppsala län, Folkrörelse-
arkivet i Blekinge, Folkrörelsearkivet i Väster-
botten, Folkrörelsernas arkiv i Västernorrland,

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Folkrörel-
sernas arkiv för Gävleborgs län, Folkrörelsernas
arkiv i Norrbotten, Föreningsarkivet i Jämtlands
län, Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Före-
ningsarkiven i Stockholms län, Föreningsarkivet
i Sörmlands län, Jönköpings läns folkrörelse-
arkiv, Kronobergsarkivet, Skaraborgs läns folk-
rörelsearkiv, Skånes arkivförbund, Västmanlands
läns arkivförening, Älvsborgs läns föreningsarkiv
och Östergötlands läns föreningsarkiv.

Syftet med bidraget är att främja regional
arkivverksamhet, att få ett nät av väl fungerande
regionala arkivinstitutioner i landet och att bättre
integrera folkrörelsearkiven i den regionala
kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De regionala arkiven förvaltar betydande arkiv-
bestånd och samlingar med stort kulturhistoriskt
värde. Från att ha inriktat sig på att bevara de
traditionella folkrörelsernas historia har många
folkrörelsearkiv utvidgat verksamheten till att
omfatta enskilda arkiv i vidare bemärkelse. Sam-
lingarna innehåller också personarkiv, t.ex. dag-
böcker och brevsamlingar, gårdsarkiv och före-
tagsarkiv. Flera arkiv bedriver en omfattande
dokumentationsverksamhet som tillför samling-
arna nytt källmaterial. Folkrörelsearkiven arbetar
på uppdrag av ett rikt föreningsliv och en ideell
sektor och de är en resurs för såväl offentlig som
privat sektor. Arkiven efterfrågas bl.a. av veten-
skaplig forskning, släkt- och hembygdsforsk-
ning, skola och övrigt kulturliv.

Slutsatser

De regionala arkiven fyller en viktig funktion
och de har en viktig kulturpolitisk uppgift, inte
minst avseende den släkt- och hembygdsforsk-
ning som vuxit till en bred folkrörelse. De regio-
nala arkiven förvaltar betydande bestånd och de
är en självklar resurs för såväl offentlig som
privat sektor.

I enlighet med regeringens förslag i budget-
propositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1
utg.omr. 17 avsnitt 9.5) föreslås en ökning med

1,6 miljoner kronor för folkrörelsearkiven.
Bidraget till folkrörelsearkiven ökar därmed med
sammanlagt 2,2 miljoner kronor under åren 1999

och 2000. Finansieringen har skett genom om-
prioriteringar inom utgiftsområdet.

ITabell 9.7 Beräkning av anslaget för är 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	2 982
Pris- och löneomräkning	+ 51
Reformmedel	+ 1 600
Förslag 2000	4 633

F3 Språk- och folkminnesinstitutet

Tabell 9.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		27 088	Anslags- kredit	-677
1998	Utfall	27 088	Anslags- kredit	-677
1999	Anslag	26 146 1	Utgifts- prognos	25 469
2000	Förslag	26 153
2001	Beräknat	26 564 1
2002	Beräknat	26 997 3

‘Varav en minskning med 2 200 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

2Motsvarar 26 153 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 26 153 tkr i 2000 års prisnivå.

Myndigheten har enligt förordningen (1993:654)
med instruktion för Språk- och folkminnes-
institutet till uppgift att samla in, bevara, veten-
skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter,
folkminnen, folkmusik, ortnamn och person-
namn. Vidare skall institutet avge yttranden i
ärenden om fastställande av ortnamn och
granska förslag till namn på allmänna kartor samt
yttra sig i fråga om personnamn. Språk- och
folkminnesinstitutet (SOFI) har en verksamhet
med stor geografisk spridning. Ledning, kansli
och avdelningar finns lokaliserade i Uppsala.
Arkiv finns i Lund, Göteborg och Umeå.

SOFI:s avgiftsintäkter uppgick år 1998 till
601 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under sommaren och hösten 1998 flyttade
SOFI in i ny- och ombyggda lokaler i Arkivcent-
rum i Uppsala. Här finns bl.a. en reception för
myndigheten, ett samlat bibliotek samt ett nytt
arkivrum. Myndigheten har fortsatt att prioritera

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bl.a. digitalisering av samlingarna i syfte att öka
tillgängligheten. Inriktningen på en ökad nutids-
anknytning av det insamlade materialet har fort-
satt att prioriteras. Av spontant inkommet mate-
rial har ca 80 % nutidsanknytning. SOFI har på
olika sätt arbetat med att digitalisera sina sam-
lingar inom respektive verksamhetsområde.

Regeringen uppdrog i regleringsbreven för
åren 1997 och 1998 SOFI att presentera en
handlingsplan för ökad samverkan med t.ex
universitet och högskola för att utveckla pro-
gram och strategier för forskning och informa-
tionspridning baserad på IT. I februari 1999
inkom SOFI med en sådan handlingsplan, vilken
baserades på en undersökning av de förvänt-
ningar olika intressenter har på samverkan och
digital tillgång till myndighetens material. Hand-
lingsplanen innebär att SOFI fortsätter samverka
med Linköpings universitet, att man utvecklar
och anpassar sin hemsida till användarnas
önskemål samt att man genom ett samverkans-
projekt med olika forskningsinstitutioner ökar
tillgängligheten till samlingarna och bygger upp
forskningsdatabaser.

I enlighet med riksdagens beslut överfördes
Svenskt visarkiv organisatoriskt till Statens
musiksamlingar den 1 juli 1999.

förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 1 766 000 kronor.

Tabell 9.9 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	28 346
Pris- och löneomräkning	+ 541
Överföring av Svenskt visarkiv till
Statens musiksamlingar	- 4 500
Justering av premier	+ 1 766
Förslag 2000	26153

F4 Svenskt biografiskt lexikon

Tabell 9.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor
1998	Utfall	3 637	Anslags- sparande	4
1999	Anslag	3 497	Utgifts- prognos	3 619
2000	Förslag	3 815
2001	Beräknat	3 876 1
2002	Beräknat	3 941 2
1 Motsvarar 3 815 tkr i 2000 års prisnivå. 2 Motsvarar 3 815 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport på-
pekat att SOFI bör arbeta ytterligare med att
utveckla resultatredovisningen. Dessutom upp-
manar RRV SOFI:s styrelse att, på grund av
myndighetens svåra ekonomiska läge, löpande
under året följa upp budgeten och eventuellt
vidta åtgärder så att de ekonomiska ramarna inte
överskrids. Myndigheten har lämnat en redogö-
relse för vidtagna och planerade åtgärder med
anledning av RRV:s rapport. Regeringen bedö-
mer att dessa åtgärder är tillräckliga.

Slutsatser

Språk- och folkminnesinstitutet har genom
insamling, digitalisering och förmedling av
arkivmaterial samt forskning inom sitt verksam-
hetsområde bidragit till att bevara vårt kulturarv.
Myndighetens inriktning bör ligga fast.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-

Myndigheten har enligt förordningen (1988:630)
med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon
till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av
verket Svenskt biografiskt lexikon.

Svenskt biografiskt lexikons avgiftsintäkter
uppgick år 1998 till 191 000 kronor vilket är en
minskning med 482 000 kronor jämfört med år
1997. Detta beror på att försäljningen av CD-
romskivan har minskat under år 1998 i jämfö-
relse med föregående år då många av 1997 års
köpare utnyttjade introduktionserbjudandet
vilket bl.a. innebär att de erhåller den uppdate-
rade versionen utan kostnad.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Myndigheten Svenskt biografiskt lexikons mål är
att genomföra utgivningen av publikationen
Svenskt biografiskt lexikon. Lexikonet utgör ett
betydande hjälpmedel för bl.a. forskarsamhället
och det är ett viktigt bidrag till det ständigt pågå-
ende vetenskapliga kunskapsuppbyggandet.

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ytterligare en stor användarkategori är de intres-
serade person- och släktforskarna i allmänhet.
Med gällande vetenskaplig kvalitet skall minst ett
band ges ut vartannat år, dvs. 2,5 häften per år.
Under budgetåret 1998 gavs ett band ut. Utgiv-
ningen av lexikonet är försenad sedan några år
tillbaka. Förseningarna beror bl.a. på att person-
artiklarna blivit fler än beräknat. Enligt regering-
ens bedömning är eftersläpningarna inte sådana
att de bör påverka slutmålet att lexikonet skall
vara färdigt år 2015.

Tillgängligheten till lexikonet har under året
ökat genom att delar av materialet givits ut på
CD-romskiva. CD-romproduktionen har gett
lexikonet en väsentligt större spridning än antalet
sålda exemplar genom att universitet, högskolor
och större bibliotek lagt ut den på interna nät-
verk.

Slutsatser

Svenskt biografiskt lexikons verksamhet har på
ett effektivt sätt fortsatt att genomföra utgiv-
ningen av publikationen Svenskt biografiskt
lexikon. Myndighetens inriktning bör ligga fast.

\|Tabell 9.11 Beräkning av anslaget för är 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	3 497
Pris- och löneomräkning	+ 52
Justering av premier	+ 266
Förslag 2000	3815

F5 Arkivet för ljud och bild

ITabell 9.12 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		25 853	Anslags- sparande	1 632
1998	Utfall	25 853	Anslags- sparande	1 632
1999	Anslag	26 933	Utgifts- prognos	27 893
2000	Förslag	27 732
2001	Beräknat	28 184 1
2002	Beräknat	28 662 2

1 Motsvarar 27 732 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 27 732 tkr i 2000 års prisnivå.

Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra
forskning i svensk kultur och samhälle genom att
samla in, bevara och tillhandahålla den del av
mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form
av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myn-
dighetens verksamhet vilar på lagen (1993:1392)
om pliktexemplar av dokument.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande på ca 1,6 miljoner
kronor. Huvuddelen av anslagssparandet avses
förbrukas under år 1999 på utveckling av
automatiserade arkivrutiner samt kompetens-
utveckling inför vidgad IT-användning.

Regeringens överväganden

ALB har från Sveriges Radio och Sveriges Tele-
vision samlat in allt det utbud som faller under
lagen om pliktexemplar av dokument. Vad gäller
framför allt film och fonogram är insamlandet en
mer tidskrävande process och ca 20 % av utbudet
för år 1998 kunde inte samlas in under budget-
året. Det totala antalet registrerade objekt mins-
kade något under år 1998 jämfört med verksam-
hetsåret 1997.

ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
normalt endast tillgängliga för forskningsända-
mål. Merparten av användarna är studerande vid
universitet och högskolor. För forskare utanför
Stockholmsområdet finns avtal om lån av studie-
kopior som omfattar ett trettiotal bibliotek.
Antalet besökare vid ALB fortsatte att öka under
år 1998 medan däremot antalet utlånade studie-
kopior minskade. Vissa databaser med förteck-
ning över ALB:s material finns sedan år 1997
sökbara på Internet.

ALB har under år 1998 anlitat en internatio-
nell expert som utvärderat myndighetens hante-
ring av det insamlade materialet. Utvärderingen
ger en positiv bild av verksamheten och av per-
sonalens kompetens. Enligt utvärderingen har
ALB också tagit till vara möjligheter till kost-
nadsbesparingar.

Regeringen kan instämma i utvärderingens
resultat. ALB:s katalogisering av utbudet från
andra producenter än den statliga radion och
televisionen kan dock förbättras, vilket är av stor
betydelse för att underlätta användningen av det
insamlade materialet. Myndigheten arbetar med
denna fråga under år 1999 och arbetet bör prio-
riteras även under följande budgetår.

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ALB:s verksamhet påverkas fr.o.m. budgetåret
1999 av att regeringen gett elva TV-bolag rätt att
starta digitala sändningar. Dessa sändningar faller
under lagen om pliktexemplar av dokument och
materialet skall därför levereras till ALB. Myn-
digheten har i sitt budgetunderlag för åren 2000-
2002 uppskattat de årliga kostnaderna för tio nya
digitala kanaler till tre miljoner kronor. Rege-
ringen gör bedömningen att ALB inte kan klara
dessa kostnader inom ramen för det nuvarande
anslaget. Hittills har dock inte alla kanaler ut-
nyttjat sina tillstånd att starta digitala sändningar
och ALB:s verksamhet påverkas ännu i liten ut-
sträckning. Regeringen föreslår därför ingen för-
ändring av anslaget. Delar av det anslagssparande
som står till regeringens förfogande på anslags-
posten 9 under anslaget D16 Särskilda utgifter
för forskningsändamål, under utgiftsområde 16,
har avsatts för att vid behov kunna täcka de
kostnadsökningar som uppstår om de digitala
sändningarna ökar i omfattning under kom-
mande budgetår.

ALB:s framtida verksamhet berörs i hög grad av
den ökade användningen av elektronisk in-
formation. Frågor som rör insamlande och beva-
rande av elektronisk online-information har ut-
retts av den s.k. E-pliktutredningen och
utredningens betänkande (SOU 1998:111) har
remissbehandlats. Regeringen avser att åter-
komma med förslag angående villkoren för att
säkra ett tillräckligt bevarande av elektronisk in-
formation.

ITabell 9.13 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	26 933
Pris- och löneomräkning	+492
Justering av premier	+307
Förslag 2000	27 732

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Kulturmiljö

10.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar anslagen Riks-
antikvarieämbetet, Bidrag till kulturmiljövård
samt Avgiftsfinansierad verksamhet: Riksantik-
varieämbetets uppdragsverksamhet. I verksam-
hetsområdet ingår också viss arkiv- och biblio-
teksverksamhet.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central för-
valtningsmyndighet för kulturmiljön. Länsstyrel-
serna och de regionala museerna utgör tillsam-
mans kulturmiljösektoms regionala organisation.
Länsstyrelserna ansvarar för kulturmiljöns myn-
dighetsarbete och de regionala museerna har ett
självständigt ansvar för kunskapsuppbyggnaden,
dvs. för att bygga upp kunskap om miljöns kul-
turvärden i länet. När det gäller vård samt infor-
mation och publikverksamhet har länsstyrelserna
ett övergripande ansvar för att insatser kommer
till stånd, medan det ankommer på de regionala
museerna att upprätthålla kompetens och att
utföra en betydande del av de konkreta uppgif-
terna. På den lokala nivån verkar kommunerna
inom kulturmiljöns ansvarsområde.

För sina insatser i det statliga kulturmiljö-
arbetet får de regionala museerna bidrag genom
statsbidraget till regionala museer (se avsnitt H3
Bidrag till regionala museer).

År 1998 utfördes ca 750 årsverken inom den
statliga kulturmiljösektorn. Av dessa utfördes ca
125 vid länsstyrelserna, vilket är en ökning i för-
hållande till år 1997 (ca 110). Vid de regionala
museer som fick statsbidrag var antalet årsverken
i princip oförändrat jämfört med föregående år.
Vid 18 av museerna uppgick andelen anställda
med lönebidrag till mellan 30 och 50 %.

10.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 10.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

392,9

441,3

486,3

416,4

416,2

417,7

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Kulturvärden uppmärksammas i ökad omfatt-
ning som en resurs i samhället. Konsekvenser för
kulturvärdena uppmärksammas och beaktas i
högre grad än tidigare inom olika politik- och
samhällsområden. Kulturarvets betydelse som
resurs för regional utveckling uppmärksammas
också i ökad omfattning (se avsnitt 3). Det all-
männa intresset för kulturarvet är fortsatt stort.

Förändringar

Stödet för uppgifter inom kulturmiljöarbetet till
de regionala museerna i Skåne, Kalmar och Got-
lands län fördelas fr.o.m. den 1 juli 1998 av RAÄ
(se avsnitt H3 Bidrag till regionala museer).

Prioriteringar

Insatser för att öka intresset för samt tillgänglig-
heten och hänsynstagandet till kulturmiljön skall
ha fortsatt hög prioritet. Det är angeläget att
arbetet med att utveckla det tvärsektoriella an-
svaret för kulturmiljön fortsätter. Detsamma
gäller arbetet bland olika aktörer för att i god tid

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kunna identifiera och möta hot mot kultur-
miljön.

Kulturmiljöorganisationernas arbete med att
öka medvetenheten om kulturarvets betydelse
för en demokratisk samhällsutveckling skall
drivas vidare. Frågor som rör främlingsfientlig-
het och rasism skall beaktas.

Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling
prioriteras även i fortsättningen. En viktig del är
härvid arbetet med att utveckla och förtydliga de
miljökvalitetsmål för en samlad miljösyn som
anges i propositionen Svenska miljömål - miljö-
politik för ett hållbart Sverige (1997/98:145).
Särskild vikt bör ges andra samhällssektorers
bidrag till utvecklingen av en god kulturmiljö.
Arbetet med att utveckla former för och
genomföra en ändamålsenlig kulturmiljööver-
vakning skall fortsätta.

Sektorn skall arbeta aktivt för att ta till vara de
möjligheter att skydda och vårda kulturmiljön
som miljöbalken innebär. Detta gäller bl.a. arbe-
tet med kulturreservat.

Försöksverksamheten med Kulturarvs-IT
skall fullföljas i enlighet med vad som framgår i
prop. 1998/99:1 utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade.

Arbetet med att genomföra satsningen på
industrisamhällets kulturarv skall fortsätta. Det-
samma gäller det arbete som RAÄ och länssty-
relserna i Stockholms, Västra Götalands och
Skåne län har påbörjat med anledning av sats-
ningen för att uppmärksamma och säkerställa
storstädernas kulturmiljövärden, särskilt efter-
krigstidens bebyggelse (prop. 1997/98:165).

Arbetet med att tydliggöra och utveckla
kulturarvets betydelse som resurs för regional
utveckling skall prioriteras.

Relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan ändras den 1 januari 2000. Arbetet med
att bredda och utveckla samverkan mellan de
antikvariska myndigheterna och Svenska kyrkan
skall fortsätta.

Arkitekturåret 2001 aviserades i prop.
1997/98:165 och genomförs som ett led i förank-
ringen av regeringens handlingsprogram för
arkitektur, formgivning och design (prop.
1997/98:117). Riksantikvarieämbetet och läns-
styrelserna har viktiga roller under arkitektur-
året, som skall förberedas under år 2000.

Det internationella arbetet som bedrivs inom
ramen för bl.a. EU och Östersjösamarbetet skall
ges fortsatt hög prioritet.

10.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Sammantaget har förutsättningarna för att
kulturvärdena i miljön skall bevaras förbättrats.
De investeringar som görs i vägar, järnvägar och
andra anläggningar innebär visserligen ofta stora
påfrestningar på kulturvärdena. Emellertid upp-
märksammas och beaktas kulturmiljöaspekter
numera i högre grad än tidigare vid infrastruk-
turplanering liksom vid byggande och samhälls-
planering i övrigt. Detta gäller även inom skogs-
bruket, där skogens kulturvärden många gånger
hotas eller förstörs vid avverkningar och markbe-
redningar. När det gäller kulturlandskapet har
brukarnas kunskap och medvetenhet om kultur-
värdena ökat, bl.a. till följd av de informations-
och utbildningsinsatser som genomförts av
kulturmiljöorganisationerna. Vidare har de stöd-
former som finns inom EU gett goda resultat för
kulturlandskapet. Ett av hoten mot kultur-
värdena i odlingslandskapet är dock den avflytt-
ning och nedläggning av jordbruk som sker i
framför allt skogslänen.

Kulturarvets betydelse som resurs för regional
utveckling blir alltmer uppmärksammat (se
avsnitt 3). Inom EU:s strukturfondsprogram
uppmärksammas kulturen och kulturarvet som
en faktor som kan bidra till utveckling i eftersatta
områden. Sammanställningar visar att omkring
300 miljoner kronor av EU-medel avsattes
mellan den 1 november 1997 och 31 oktober
1998 för åtgärder och verksamhet med anknyt-
ning till kulturen och kulturarvet. Den nationella
medfinansieringen har för samma period beräk-
nats till omkring 430 miljoner kronor.

Verksamheten hos myndigheterna inom
kulturmiljöområdet präglas i fortsatt hög grad av
samverkan och samarbete med andra myndig-
heter, kommuner, organisationer och andra
aktörer inom vitt skilda samhällsområden. Det
rör sig om såväl samråd i enskilda frågor och
projekt, som fortlöpande kontakter i frågor av
övergripande karaktär. De regionala museerna
spelar en viktig roll i kulturmiljöarbetet i regio-
nerna.

Det allmänna intresset och engagemanget för
kulturarvet och kulturmiljön är fortsatt stort.
Det bedrivs ett aktivt arbete för att bygga upp
och öka tillgängligheten till kunskap om kultur-
arvet och kulturmiljön. Arbetet genomförs
många gånger i samarbete med andra myndig-

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

heter, universitet och högskolor samt olika orga-
nisationer.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Regeringen beslutade i maj 1999 propositionen
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål
(prop. 1998/99:114). I propositionen föreslås
bl.a. nya övergripande mål för arbetet för kul-
turmiljön. De föreslagna målen är: Ett försvarat
och bevarat kulturarv. Ett hållbart samhälle med
goda och stimulerande miljöer och med kultur-
miljöarbetet som en drivande kraft i omställ-
ningen. Allas förståelse, delaktighet och an-
svarstagande för den egna kulturmiljön.
Nationell och internationell solidaritet och
respekt inför olika gruppers kulturarv.

Genom de mål som föreslås förtydligas bl.a.
vikten av att olika sektorer i samhället samverkar
till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och
utveckling av kultur- och naturmiljön. Kultur-
arvets betydelse för den demokratiska utveck-
lingen liksom vikten av samarbete över nations-
gränserna framhålls. I propositionen föreslås
även bl.a. att det införs ett särskilt skydd för ort-
namn, som innebär att god ortnamnssed skall
iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. I
propositionen anförs vidare att det bör tillkallas
en särskild utredare för att bl.a. utreda och lämna
förslag om ett förbättrat skydd för kulturhisto-
riskt värdefull bebyggelse och om möjligheten
att låta byggnadsminnesförklaringar omfatta
även lösöre.

Under åren 1999-2001 genomför regeringen
en bred satsning på industrisamhällets kulturarv.
En särskild delegation (Ku 1999:06) har till-
kallats med uppgift att i samverkan med berörda
myndigheter och institutioner inom kulturarvs-
området svara för den närmare utformningen
och genomförandet av satsningen (dir. 1999:60).
Särskilda medel, sammanlagt ca 24,5 miljoner
kronor, anslås för ändamålet. Ett flertal myndig-
heter och institutioner inom kulturarvsområdet
deltar i arbetet med att uppmärksamma, ta till
vara och sprida kunskap om industrisamhällets
kulturarv.

RAÄ och länsstyrelserna i Stockholms, Västra
Götalands och Skåne län genomför under perio-
den 1999-2001 en satsning på storstädernas
kulturmiljöer. Särskilda medel, sammanlagt 24
miljoner kronor, anslås för ändamålet.

En treårig satsning, Kulturarvs-IT, genomförs
för att bereda arbete till personer med arbets-
handikapp och öka tillgängligheten till kultur-
arvet (se prop. 1998/99:1 utg.omr. 14 avsnitt A3
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade).

RAÄ meddelade under år 1998 verkställig-
hetsföreskrifter och allmänna råd för tillämpning
av bestämmelserna om arkeologiska utredning-
ar/undersökningar samt genomförde i anslutning
till detta utbildnings-, informations- och
rådgivningsinsatser riktade mot länsstyrelserna.
På länsstyrelserna pågår arbete för att utveckla
uppdragsarkeologins berednings- och besluts-
former.

Det internationella arbetet bedrivs inom bl.a.
EU, Unesco, Europarådet, Östersjösamarbetet
och det nordiska samarbetet. Arbetet syftar bl.a.
till att uppmärksamma kulturarvets betydelse för
en demokratisk samhällsutveckling. Östersjö-
samarbetet är särskilt prioriterat. Ett program-
kontor för EU:s kulturarvsprogram Raphael har
inrättats vid RAÄ.

Ett omfattande arbete bedrivs för att lyfta
fram kulturarvet som en resurs för regional ut-
veckling. Bland annat görs insatser inom kultur-
turism. Vidare genomförs projekt som gäller
exempelvis byggnadsvård. Arbetet bedrivs
många gånger i samarbete med arbetsmarknads-
myndigheter, kommuner, regionala museer och
olika organisationer. I de regionala tillväxtavtalen
lyfts kulturen och kulturarvets betydelse för
regional utveckling fram som en viktig del.

Effekterna av de statliga insatserna

RAÄ:s och länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete
har medfört att förståelsen för kulturvärdena har
ökat och att kulturmiljön i högre grad än tidigare
uppmärksammas och beaktas inom olika politik-
och samhällsområden, exempelvis när det gäller
miljö, jordbruk, trafik, turism och sysselsättning.
Kulturmiljöaspekter har fått allt större betydelse
i samhällsplaneringen.

Arbetet med utvecklingsfrågor får effekter för
den regionala tillväxten och bidrar till att stärka
det lokala engagemanget. Detta gäller exempelvis
insatser inom kulturturismen, där olika regio-
ners/orters särskilda prägel och identitet lyfts
fram och utvecklas.

Sektorns arbete bidrar till att öka allmänhetens
intresse och engagemang för kulturarvet och
kulturmiljön. Detta kommer till uttryck i bl.a.
stor efterfrågan på det material som produceras

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och ett ökat antal besökare vid RAÄ:s besöks-
mål. Det finns också ett stort intresse för de
projekt som genomförs av kulturmiljösektorns
myndigheter och museer och som många gånger
drivs i samarbete med bl.a. olika organisationer.
Detta gäller exempelvis Kulturhusens dag,
Arkeologidagen, Svenskt kulturarv, Svenska
folkets k-märkning, Stadens kulturarv 1998 och
Tidernas kyrka. Vidare finns det en fortsatt stor
efterfrågan på råd i byggnadsvårdsfrågor samt
ekonomiskt stöd i samband med vård och
underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyg-
gelse. Kulturmiljöorganisationerna bidrar genom
sitt arbete till ökad möjlighet för allmänheten att
få del av information i frågor som rör kulturarvet
och kulturmiljön, bl.a. genom hemsidor, publi-
kationer och annat material.

De verkställighetsföreskrifter och allmänna
råd på arkeologiområdet som RAÄ meddelat
under år 1998 innebär att det nu finns tydligare
regelverk och riktlinjer på området. Förutsätt-
ningarna för stabila och funktionella berednings-
och beslutsformer har därmed ökat.

Kulturarvet och kulturmiljön har i allt större
utsträckning kommit att uppmärksammas i det
internationella arbetet som en utgångspunkt för
dialog, samarbete samt ömsesidig respekt och
förståelse mellan människor. Även inom bi-
ståndsarbetet har kulturarvet kommit att upp-
märksammas som en utgångspunkt och viktig
faktor för en demokratisk och hållbar utveckling.

Länsstyrelserna

Under budgetåret 1998 har länsstyrelserna bl.a.
prioriterat arbetet med byggnadsvård och forn-
minnen. Liksom tidigare år har ärenden om
byggnadsminnen, med några få undantag, getts
låg prioritet.

En viktig uppgift för länsstyrelserna är att
integrerera kulturmiljöintressen vid utform-
ningen av den fysiska miljön, exempelvis vid
infrastrukturplanering och ny- och ombygg-
nader. Som ett led i detta arbete bedrivs ett
omfattande tvärsektoriellt arbete. Detta innebär
samverkan med bl.a. andra myndigheter, kom-
muner och olika organisationer. När det gäller
arbetet inom den egna myndigheten har kultur-
miljön allt tydligare kommit att integreras i
länsstyrelsernas samlade arbete. Detta är tydligt
exempelvis när det gäller frågor som rör odlings-
landskapet/jordbruk.

I arbetet med frågor som rör regional utveckling
och sysselsättning görs insatser inom bl.a.
kulturturismen. Flera länsstyrelser gör härvid
omfattande insatser för att lyfta fram och ut-
veckla den egna regionens särskilda prägel och
identitet. Förutom effekter för den regionala till-
växten, är detta arbete av betydelse för att stärka
det lokala engagemanget. Insatserna på detta
område genomförs många gånger i samverkan
med andra myndigheter, kommuner samt lokala
institutioner och organisationer. Detsamma
gäller de särskilda arbetsmarknads- och bygg-
nads vårdsprojekt som genomförs i flera län.

Länsstyrelserna har svarat för den regionala
administrationen av kulturmiljöstödet inom
ramen för jordbrukets miljöprogram. Flera läns-
styrelser har genomfört informations- och
utbildningsinsatser i frågor som rör odlings-
landskapets kulturvärden och har därvid bidragit
till fördjupade kunskaper om bl.a. odlings-
landskapets historiska innehåll.

När det gäller uppdragsarkeologin har flera
länsstyrelsen hunnit långt i arbetet med förbätt-
rade berednings- och beslutsformer samt för-
bättrad uppföljning av verksamheten.

Samarbetet med de regionala museerna har
fortsatt att utvecklas i riktning mot ökad samsyn
i frågor som rör kulturmiljöarbetet i regionen.
Vidare förefaller samarbetet med museerna ha
ökat i omfattning jämfört med tidigare år. Situa-
tionen i de olika länen skiljer sig dock åt och det
finns behov av ett fortsatt aktivt arbete för att
ytterligare bredda och utveckla samverkan.

Flera länsstyrelser pekar på behovet av för-
djupade och förbättrade kunskapsunderlag/
planeringsunderlag inom kulturmiljöområdet.

Regeringens slutsatser

De övergripande målen för den statliga kultur-
miljöorganisationen var under budgetåret 1998
att bevara och förmedla kulturarvet, stärka den
lokala kulturella identiteten, syfta till kontinuitet
i utvecklingen av den yttre miljön, möta hoten
mot kulturmiljön samt bidra till att öka medve-
tenheten om estetiska värden och historiska
sammanhang.

Regeringen bedömer att verksamheten inom
området har gett goda resultat och att resurserna
har använts på ett ändamålsenligt sätt. Myndig-
heterna inom kulturmiljöområdet har i fortsatt
hög utsträckning bedrivit ett strategiskt tvär-
sektoriellt arbete och har därigenom bidragit till

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att utveckla och bevara kulturvärden genom att
konsekvenser för kulturmiljön uppmärksammas
och beaktas i större omfattning än tidigare.
Kulturmiljöaspekter har fått en allt starkare ställ-
ning. Kulturvärden uppmärksammas i ökad om-
fattning som en resurs i samhället. Det allmänna
intresset och engagemanget för kulturarvet och
kulturmiljön är fortfarande stort. Enligt rege-
ringens bedömning bör inriktningen på verk-
samheten behållas.

10.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 för
RAÄ.

ningar och svara för konservering samt vård av
kulturminnen och kulturföremål. Dessutom
skall RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning
och utveckling inom områdena kulturmiljö,
arkeologi, medeltidens konsthistoria och numis-
matik.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick
under år 1998 till drygt 209 miljoner kronor,
varav ca 179 miljoner kronor avser intäkter för
arkeologisk uppdragsverksamhet. RAA har
beräknat avgiftsintäkterna till ca 148 miljoner
kronor för år 1999. Förutom intäkter för arkeo-
logisk uppdragsverksamhet rör det sig framför
allt om entré- och försäljningsintäkter samt
intäkter av konserveringsverksamhet.

Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt
anslagssparande på 2 miljoner kronor, dvs. ca

1,3 % av anslaget.

10.5 Anslag

G1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 10.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor			Anslags- sparande	3 452
1998	Utfall	145 973	Anslags- sparande	3 452
1999	Anslag	150 141	Utgifts- prognos	151 593
2000	Förslag	166 817
2001	Beräknat	169 400 1
2002	Beräknat	172 122 2
‘Motsvarar 166 817 tkr i		2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 166 817 tkr i 2000 års prisnivå.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvalt-
ningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och
kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171)
med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall
RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen
och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid
samhällsplanering och byggande samt verka för
att hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s
uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet
med att bygga upp kunskapen om och bedriva
informations- och rådgivningsverksamhet om
kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål.
RAÄ skall också medverka i det internationella
arbetet med kulturmiljön, kulturminnen och
kulturföremål samt följa det regionala kultur-
miljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de
regionala museerna i frågor som rör detta. Andra
uppgifter är att utföra arkeologiska undersök-

Regeringens överväganden

Resultatinformation

RAÄ har fortsatt att aktivt bedriva ett tvärsekto-
riellt arbete som innebär samverkan och sam-
arbete med myndigheter, institutioner och andra
aktörer inom olika politik- och samhällsområ-
den. Detta arbete bidrar till att konsekvenser för
kulturmiljön uppmärksammas och beaktas i
högre grad än tidigare, exempelvis när det gäller
miljö, jordbruk, trafik, turism och sysselsättning.
RAÄ har i huvudsak kunnat möta de krav som
detta innebär. Det tvärsektoriella ansvaret för
miljöns kulturvärden utvecklas fortlöpande.

RAÄ bedriver ett stort antal forsknings-,
utvecklings-, registeruppbyggnads- och invente-
ringsprojekt för att bygga upp kunskap i frågor
som rör kulturarvet och kulturmiljön. Projekten
genomförs i stor utsträckning i samverkan med -
och finansieras även delvis av - andra myndig-
heter, de regionala museerna samt universitet och
högskolor. Systemfasutvecklingen för bebyggel-
seprojektet som har pågått sedan år 1995 har nu
avslutats och projektet har övergått till basverk-
samhet (bebyggelseregistret). Arbetet med att
utveckla den IT-baserade tillgängligheten till
fornminnesregistret har dock inte kommit vidare
i önskvärd takt. RAÄ har emellertid under år
1998 startat ett särskilt projekt, Fornminnes-
information, inom vilket detta arbete drivs
vidare.

I fråga om vård av det materiella kulturarvet
har riktlinjer för god byggnadsvård samman-

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ställts och presenterats under år 1998. RAÄ har
vidare genomfört informations- och rådgiv-
ningsinsatser riktade mot myndigheter, institu-
tioner och enskilda. Kvalificerade vårdinsatser
har genomförts, inriktade på att även utveckla
kunskap på området. Enligt RAÄ ökar efter-
frågan på rådgivning och informationsskrifter
och tillströmningen till kurser och seminarier är
god.

RAÄ har beviljats medel ur den s.k. Krets-
loppsmiljarden för att i samarbete med ett antal
län sprida kunskap om byggnadsvård och tradi-
tionellt byggande. Arbetet inom ramen för det
s.k. Projekt Österled har fortsatt. Projektet, som
finansieras med 35 miljoner kronor ur den s.k.
Ostersjömiljarden, avser renovering av kultur-
byggnader i Estland. Syftet är att skapa syssel-
sättning och kunskap om restaureringsmetoder,
traditionella material och hantverk.

RAÄ bedriver en mångskiftande och omfat-
tande verksamhet för att sprida information om
och öka intresset för kulturarvet och kultur-
miljön. Som exempel kan nämnas olika tidskrif-
ter och publikationer, hemsidor, olika projekt
som exempelvis Svenskt kulturarv, Svenska
folkets k-märkning, Kulturhusens dag, Arkeo-
logidagen, Stadens kulturarv 1998 och Tidernas
kyrka. Verksamheten har bidragit till att möjlig-
heterna att ta del av information har ökat.

Det allmänna intresset och engagemanget för
kulturarvet är fortsatt stort. Detta framgår av
bl.a. ett ökat antal besökare vid RAÄ:s besöks-
mål, en stor efterfrågan på det material som pro-
duceras, liksom på den information som finns
hos Vitterhetsakademins bibliotek och Antikva-
risk-topografiska arkivet samt det stora intresset
för de projekt som genomförs.

De senaste årens omställningsarbete inom
RAÄ är nu i princip slutfört. Under senare delen
av år 1998 har arbetet kunna inriktas på upp-
följning och utveckling av den nya organisatio-
nen. Detta arbete, i vilket personalen medverkar,
har fortsatt under innevarande år.

ITabell 10.3 Entrébelagda besök vid RAÄ:s fastigheter 1
	1995/96 (12 mån)	1997	1998
Birka	58 000	93 000	76 000
Glimmingehus	75 000	69 000	76 000
Eketorp	74 000	66 000	65 000
övriga	74 000	53 000	129 000
Totalt	281 000	281 000	346 000

112

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom
RAÄ innefattar undersökningar och utredningar
som föranleds av lagen (1988:950) om kultur-
minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel-
ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot
avgift.

Den 1 januari 1998 trädde en ny organisation
för verksamheten i kraft. Inriktningen av organi-
sationsförändringen har framför allt syftat till att
ge verksamheten en stabil organisationsstorlek,
med hänsyn till variationer i uppdragsvolym.

Under år 1998 ökade uppdragsvolymen i för-
hållande till tidigare år. Antalet fältarbetstimmar
uppgick år 1997 till ca 118 400 och år 1998 till
193 620. Intäkterna var under år 1998 ca 179
miljoner kronor, vilket är en ökning med 40
miljoner kronor jämfört med föregående år.
Enligt prognos kommer dock intäkterna att
minska år 1999.

Tabell 10.4 Arkeologisk uppdragsverksamhet - antal
timmar

	1996	1997	1998
Fältarbete	86 609	118 429	193 620
Manusarbete	159 807	114 985	94 861
Totalt	246 416	233 414	288 481

Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	179 571	159 106	20 465
Prognos 1999	117 000	121 000	-4 000
Budget 2000	120 000	120 000	0

Slutsatser

RAÄ svarar för en omfattande verksamhet som
har gett goda resultat i förhållande till uppställda
mål. Verksamheten svarar mot kravet på en
effektiv användning av insatta resurser. Enligt
regeringens bedömning bör därför anslagets
huvudinriktning bibehållas.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med
300 000 kronor årligen under åren 2000-2002 för
ökade kostnader i samband med genomförandet
av satsningen på Kulturarvs-IT.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

År 1999 påfördes anslaget engångsvis 2,7 mil-
joner kronor. Anslaget skall därför minskas med
detta belopp.

ITabell 10.6 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	150 141
Pris- och löneomräkning	+ 759
Minskning av engångsanvisning 1999	- 2 700
Kulturarvs-IT	+ 300
Justering av premier	+ 18317
Förslag 2000	166 817

G2 Bidrag till kulturmiljövård

ITabell 10.7 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		196 928	Anslags- sparande	99 397
1998	Utfall	196 928	Anslags- sparande	99 397
1999	Anslag	241 118	Utgifts- prognos	284 751
2000	Förslag	249 618
2001	Beräknat	246 817
2002	Beräknat	245 561

Bidrag lämnas enligt förordningen (1993:379)
om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestäm-
melsema innebär i korthet att bidrag lämnas för
byggnadsvård samt forn- och landskapsvård.
Medel får även utgå bl.a. för vissa arkeologiska
undersökningskostnader samt till vård och
underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Medel får
även användas när det finns särskilda skäl för att
täcka kostnader för att ta till vara fornfynd.
Vidare lämnas också bidrag till ombyggnad,
renovering och underhåll av kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse. Frågor om bidrag
prövas av Riksantikvarieämbetet (RAA) eller,
efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100 avsnitt 4.3) redovisade regeringen
att utgiftsbegränsande åtgärder vidtagits för år
1999. Av detta skäl har anslaget minskats med 12
miljoner kronor.

Anslagssparandet på 99,4 miljoner kronor beror
på att beslut som fattats under ett år många
gånger faller ut för betalning först under ett
senare år. Det rör sig alltså om medel som är
intecknade för kommande utbetalningar som
respektive myndighet bundit sig vid genom
beslut. Prognosen för år 1999 visar på ett
sammanlagt sparande på ca 55,8 miljoner kronor,
dvs. ca 23 % av anslaget.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Fördelningen av bidrag sker på nationell nivå av
RAÄ och på regional nivå av resp, länsstyrelse.
Vid fördelningen av bidrag till byggnadsvård
utgår länsstyrelserna från de kulturhistoriska
värdena och behoven. De har också möjlighet att
väga in sysselsättnings-, utbildningsmässiga och
regionalekonomiska motiv samt betydelsen för
kulturliv och besöksnäring. Kulturmiljöområdets
bidragsgivning har inneburit att andra parter ofta
bidrar med ekonomiska medel såsom arbets-
marknadsmedel, regionalekonomiska medel,
EU-medel samt medel från andra centrala
myndigheter, kommuner, markägare m.fl. Även
vid fördelningen av bidrag till fornvård- och
kulturlandskapsvård har objekt av betydelse för
turism och rörligt friluftsliv särskilt beaktats.

Vissa uppgifter om den regionala fördelningen
av bidrag lämnas i inledningen till utgiftsområ-
det.

Av de medel som beslutades av länsstyrelserna
under år 1998 avsåg 78 % byggnadsvård, 10 %
fornminnesvård, 7 % kulturlandskapsvård och
5 % arkeologisk undersökning vid bostadsbyg-
gande. Fördelningen mellan dessa huvudändamål
ligger på i stort sett samma nivå som föregående
år. Av beslutade belopp för bebyggelse år 1998
avsåg ca 51 % tätort och ca 49 % landsbygd. Den
skyddade bebyggelsen har även under år 1998
varit prioriterad. Omkring 63 % av bidragsmed-
len för byggnadsvård gick till objekt som har
någon form av formellt skydd eller där fråga om
byggnadsminnesförklaring är väckt.

Under år 1998 inleddes en särskild satsning på
bevarande av fäbodkulturen och det samiska
kulturarvet.

113

12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget G2 Bidrag till kulturmiljövård, inom en
ram av högst 50 miljoner kronor, besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter efter år 2000, dock längst t.o.m. år 2003.

\|Tabell 10.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser \|
Miljoner kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktelser vid ärets början	59,4	109,4	95,8
Nya förpliktelser	246,9	271,2	262,1
Infriade förpliktelser*	196,9	284,8	286,9	40,0	10,0
Utestående förpliktelser vid årets slut	109,4'	95,82	71,03
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	10,0	40,0	50,0

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

1 Varav anslagssparande 99,4 mkr

2 Varav anslagssparande 55,8 mkr

3 Varav anslagssparande 21,0 mkr

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

Verksamheten har gett goda resultat och resur-
serna har använts på ett ändamålsenligt sätt. En
samlad bedömning talar för att anslagets huvud-
inriktning bör behållas.

I budgetpropositionen för år 1999 (prop.
1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 10.4) minskades
anslaget tillfälligt med 10 miljoner kronor. An-
slaget ökar nu med nämnda belopp. I 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100
utg.omr. 17 avsnitt 7.4) redovisades att utgifts-
området under åren 2000 och 2001 minskar med
20 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig 10
miljoner kronor till detta anslag. Anslaget
minskas således med nämnda belopp. För att i
viss mån kompensera anslaget föreslås en tillfällig
ökning med 2,4 miljoner kronor. Ökningen
möjliggörs genom omprioriteringar inom ut-
giftsområdet.

Av anslaget bör liksom för innevarande år 8
miljoner kronor anvisas för arbetet med storstä-
dernas kulturmiljöer i enlighet med propositio-
nen Utveckling och rättvisa - en politik för stor-
staden på 2000-talet (1997/98:165).

Regeringen har beräknat att sammanlagt ca 24,5
miljoner kronor under åren 1999-2001 för
regeringens treåriga satsning på industrisam-
hällets kulturarv anvisas under anslaget. För år
2000 föreslås att 12,2 miljoner kronor anvisas för
ändamålet. Anslaget ökar därvid med 6,1 miljo-
ner kronor.

Tabell 10.9 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	241 118
Äterläggning av besparing	+ 10 000
Industrisamhällets kulturarv	+ 6 100
Besparing	- 10 000
Tillfällig kompensation för besparing	+ 2 400
Förslag 2000	249 618

För år 2001 beräknas en ökning av anslaget med
1 miljon kronor. Samma år minskas anslaget med
ca 6,2 miljoner kronor avseende industrisam-
hällets kulturarv. År 2002 minskas anslaget med
6,1 miljoner kronor avseende industrisamhällets
kulturarv.

115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Museer och utställningar

11.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar anslagen Centrala
museer: Myndigheter, Centrala museer: Stiftel-
ser, Bidrag till regionala museer, Bidrag till vissa
museer, Stöd till icke-statliga kulturlokaler,
Riksutställningar samt Statliga utställningsga-
rantier och inköp av vissa kulturföremål. I verk-
samhetsområdet ingår också viss arkiv- och
biblioteksverksamhet knuten till institutionerna,
samt frågor som rör arkitektur, formgivning och
design. Formgivning och design behandlas även
inom verksamhetsområdena D Bild och form
samt konsthantverk och A Allmän kulturverk-
samhet.

Inom det statliga museiområdet (exkl. H4
Bidrag till vissa museer) är ca 2 500 personer
anställda, varav ca 650 med lönebidrag.

11.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 11.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

973,9

966,1

985,6

1007,6

1028,0

1052,7

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Inom verksamhetsområdet har insatserna genom
Sesam-projektet skapat bättre förutsättningar för
ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och ökat
tillgängligheten till samlingarna. Det samman-
lagda antalet besökare ökade under år 1998 jäm-

fört med tidigare år. Myndigheterna har under år
1998 varit undantagna besparingen på offentlig
konsumtion. Under budgetåret 1999, har en
besparing på sammanlagt drygt 15,7 miljoner
kronor gjorts inom verksamhetsgrenen på ansla-
gen Hl Centrala museer: Myndigheter, H2
Centrala museer: Stiftelser och H4 Bidrag till
vissa museer.

Förändringar

Den 1 januari 1999 inrättades den nya myndig-
heten Statens museer för världskultur.

Moderna museet skildes den 1 juli 1999 från
Statens konstmuseer och inrättades som egen
myndighet. I samband med detta bytte myndig-
heten Statens konstmuseer namn till National-
museum med Prins Eugens Waldemarsudde.

Svenskt visarkiv fördes den 1 juli 1999 över
organisatoriskt från Språk- och folkminnesin-
stitutet till Statens musiksamlingar.

Från och med år 1999 har ett nytt statligt stöd
under anslaget D5 Bidrag till bild- och formom-
rådet införts som verksamhetsbidrag till vissa
utställare inom den samtida bild- och form-
konsten.

Prioriteringar

Arbetet med samlingarnas långsiktiga bevarande,
att öka tillgängligheten till samlingarna och att nå
nya grupper av besökare är fortsatt prioriterade
områden. Museernas arbete för att motverka
främlingsfientlighet och rasism skall fortsätta.
Vidare är det angeläget att det utvecklingsarbete
som startade genom regeringsuppdraget om

117

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kulturarvets demokratiska funktioner drivs
vidare.

Ett Forum för Levande Historia, med Förin-
telsen som utgångspunkt planeras. I 1999 års
ekonomiska vårproposition angav regeringen att
arbetet med att förverkliga ett museum och kun-
skapscentrum om Förintelsen och dess följder
skall prioriteras i regeringens fortsatta arbete.
Kulturdepartementet kommer under hösten år
1999 att tillsätta en kommitté med uppgift att ta
fram förslag om hur ett sådant forum skall vara
utformat. Kommittén beräknas kunna presentera
en första redovisning av sitt arbete i samband
med den internationella konferensen om Förin-
telsen som äger rum den 26-28 januari 2000. Ut-
redningen skall även se över hur den verksamhet
som i dag bedrivs inom ramen för Levande histo-
ria skall föras vidare.

Satsningar på samtida konst är ett prioriterat
område för regeringen. I Sverige finns i dag ett
flertal framgångsrika och nyskapande yngre
konstnärer som uppmärksammas nationellt och
internationellt och som bidrar till en vitalisering
och utveckling av svenskt konstliv. Att staten
stödjer en mångfacetterad och nyskapande ut-
ställningsverksamhet är en förutsättning för att
denna positiva utveckling skall kunna fortsätta.
Moderna museet är det centrala museet inom
området med ett särskilt ansvar bl.a. för att i
samverkan med andra konstinstitutioner inom
landet främja det regionala konstlivets utveck-
ling. Regeringen föreslår därför att medel anvisas
Moderna museet för att myndigheten skall
kunna förbättra samlingarna av samtida konst
och utveckla sin roll som ledande institution
inom samtidskonsten.

Den treåriga satsningen på Kulturarvs-IT
(utg.omr. 14 avsnitt A3 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade) skall fullföljas.

Regeringen tillkallade under våren 1998 en
särskild utredare med uppdrag att analysera för-
utsättningarna för att bevara resp, göra s.k. icke-
fiktiva filmer tillgängliga i framtiden, samt för att
etablera en filmvårdscentral i Grängesberg (dir.
1998:42). Utredaren har lämnat betänkandet
Bevara Dokumentärfilmens Kulturarv (SOU
1999:41). Betänkandet remissbehandlas för när-
varande och regeringen avser att återkomma med
förslag i budgetpropositionen för år 2001.

Arkitektur, formgivning och design är etable-
rat som ett nytt politikområde (se även avsnitt

3). Museerna har en viktig roll i arbetet med att
sprida kunskap om och driva den offentliga
debatten om detta område.

11.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Museisektorn omfattar ett stort antal olika
institutioner med varierande verksamhet och
huvudmannaskap. I museistatistiken för år 1998
redovisas uppgifter för totalt 240 museer och
konsthallar, varav 55 har statlig huvudman, 99
har ett landsting och/eller en kommun som
huvudman och övriga drivs av ideella föreningar
eller andra huvudmän. Statsbidrag beviljas till 27
regionala museer.

Museerna har under år 1998 arbetat med att
vårda och dokumentera samlingarna och ägnat
särskild uppmärksamhet åt digitaliseringen. I
detta arbete har Sesam-satsningen varit ett viktigt
hjälpmedel. Andelen föremål i de centrala muse-
ernas samlingar som dokumenterats digitalt och
därigenom gjorts mer tillgängliga har ökat.
Musei- och utställningsverksamheten har en god
spridning runt om i hela landet mycket tack vare
vandringsutställningar och de statliga utställ-
nings garantierna.

De senaste årens positiva besöksutveckling har
fortsatt. De centrala museerna hade under år
1998 sammanlagt ca 5,3 miljoner besökare, vilket
är en ökning med nästan 500 000 personer jäm-
fört med föregående år.

Museernas internationella samarbete har
utmynnat i ett flertal projekt. Särskild vikt har
lagts på samverkan med andra Östersjöländer.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Museerna och Riksutställningar har fortsatt att
prioritera satsningar på grupper som är under-
representerade bland museibesökarna, något som
bl.a. lett till att ett flertal samarbetsprojekt med
invandrarföreningar igångsatts. Barn och ung-
domar är en grupp som ägnats särskild uppmärk-
samhet.

118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ett flertal viktiga organisationsförändringar har
genomförts i enlighet med tidigare fattade beslut.
Myndigheten Statens museer för världskultur
inrättades den 1 januari 1999. Inom myndigheten
ryms de tre Stockholmsmuseerna Medel-
havsmuseet, Östasiatiska museet och Folkens
museum - etnografiska samt Etnografiska
museet i Göteborg. År 2003 kommer enligt
planerna den nya museibyggnaden att invigas i
Göteborg.

Svenskt visarkiv har den 1 juli 1999 förts över
från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens
musiksamlingar. Därmed har Statens musiksam-
lingar stärkt sin roll som central myndighet på
musikens område. Dessutom har möjligheter till
samordningsvinster och en ökad tillgänglighet
och service till allmänheten skapats.

Den 1 juli 1999 avskildes också Moderna
museet från Statens konstmuseer och bildade en
egen myndighet. Detta innebär att den moderna
konstens roll och utvecklingsmöjligheter stärks
genom att Moderna museet får ett eget tydligt
myndighetsansvar med egen styrelse och budget.

Det återstår fortfarande mycket att göra när
det gäller museernas arbete med att lyfta fram
kvinnornas roll i historien och i kulturlivet.
Därför har regeringen ålagt de centrala musei-
institutionerna att komma in med en särskild
redovisning av hur kvinnofrågor behandlas på
museerna. Uppdraget skall redovisas senast den 1
mars 2000.

För att utveckla regeringens handlingspro-
gram för arkitektur, formgivning och design
(prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr.
1997/98:225) har regeringen tillsatt en särskild
utredare med uppgift att klarlägga det statliga
åtagandet på formgivnings- och designområdet
(dir. 1999:9). Här ingår bl.a. frågan om musei-
och utställningsverksamhet på området. Utreda-
rens arbete skall vara avslutat och redovisat i sin
helhet till regeringen senast den 1 mars 2000.
Vidare har Regeringskansliets arbetsgrupp för
arkitektur, formgivning och design fått förlängd
tid till år 2002.

Att verka för ett mer tolerant samhälle och
motverka främlingsfientlighet och rasism är en
viktig fråga för regeringen. Museerna har här en
betydande roll att spela. Arbetet med att upp-
märksamma kulturarvets demokratiska funktio-
ner har fortsatt.

De riktade bidragen till de regionala museerna
användes bland annat till insatser med anknyt-
ning till industrisamhällets kulturarv.

Sesam-projektet

Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor
för sysselsättningsinsatser på kulturområdet,
under åren 1995/96 t.o.m. år 1998, i det s.k.
Sesam-projektet (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet.
1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Syftet med
projektet var att skapa bättre förutsättningar för
ett långsiktigt bevarande av kulturarvet och att
öka tillgängligheten till samlingarna, bl.a. genom
digitalisering. Sesam-projektet avslutades under
år 1998, men fortfarande kvarstår omfattande
behov vad avser vård, digitalisering och förbätt-
rad tillgänglighet. Statskontoret har haft rege-
ringens uppdrag att utvärdera projektet. I upp-
draget har ingått att beakta effekterna av
projektet såväl från sysselsättningssynpunkt som
i fråga om samlingarnas långsiktiga bevarande
och tillgängliggörande. Uppdraget har genom-
förts mot bakgrund av de inkomna Sesam-
rapporterna, årsredovisningar, planerna för sam-
lingarnas långsiktiga bevarande och den enkät till
de bidragsmottagande institutionerna som
Statskontoret tagit fram. Statskontoret redovi-
sade sin rapport till regeringen den 15 augusti i
år. Utvärderingen pekar på att väsentliga syssel-
sättningseffekter uppnåtts för de prioriterade
målgrupperna, att en förbättring av vårdstatus
för föremål/dokument i berörda samlingar/arkiv
skett och att projektet i stor omfattning bidragit
till ökad tillgänglighet. Regeringen avser att åter-
komma till riksdagen under hösten med en sär-
skild skrivelse om Sesam-projektet, baserad på
ovannämnda utvärdering och annan tillgänglig
resultatinformation.

Effekterna av de statliga insatserna

Genom det statliga stödet till museisektorn har
fler människor kunnat få tillgång till den del av
kulturarvet som museerna har ansvar för att för-
medla och bevara. Många arrangemang har
ordnats i samband och samverkan med Kultur-
huvudstadsåret 1998. Bidraget till icke-statliga
kulturlokaler har stimulerat angelägna byggpro-
jekt i olika delar av landet och byggnaderna har
gestaltats med en särskild omsorg. Riksutställ-
ningars verksamhet och de utvidgade möjlighe-
terna till statliga utställningsgarantier har gynnat
olika regioner runt om i Sverige. Tack vare vand-
ringsutställningar av hög kvalitet och möjlighe-
ten för utställningsarrangörer att få utställnings-
garantier har musei- och utställningsverksam-

119

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

heten haft en god spridning runt om i landet.
Statsbidraget till de regionala museerna är bl.a ett
stöd i arbetet med att förmedla kunskaper om
regionens kulturarv och konstutveckling.

Barn och unga har fått möjlighet att ta del av
den kunskap och de upplevelser som museerna
kan förmedla genom att samtliga centrala museer
genomfört särskild skolverksamhet och riktade
programinsatser. Museernas redovisningar visar
att antalet skolbesök fortsätter att öka.

Museernas arbete med att lyfta fram kultur-
arvets demokratiska funktioner har fortsatt. Den
redovisning som regeringen fått visar att institu-
tionernas arbete med dessa frågor varierar stort i
både omfång och inriktning. Genom samarbete
med institutioner i och utanför Sverige samt
föreningar och andra intressenter har museerna
bidragit till att främja internationellt kulturut-
byte och möten mellan olika kulturer inom
landet.

Det arkitekturpolitiska området har fått en
märkbart ökad uppmärksamhet, bl.a. i media,
och genom Arkitekturmuseets nya verksamhet
finns nu ett självskrivet centrum för dessa frågor.
Arkitekturmuseet fick i mars 1999 utmärkelsen
årets museum.

Regeringens slutsatser

Målet för museerna var under budgetåret 1998
att bevara vårt kulturarv. Museerna skall tillsam-
mans utveckla och förmedla kunskap om kultur-
arvet och härigenom ge perspektiv på sam-
hällsutvecklingen. Den verksamhet museerna
och institutionerna bedriver bedöms ha gett ett
gott resultat i förhållande till de mål som har
satts för verksamheten. Bevarande- och tillgäng-
lighetsaspekterna på kulturarvet har uppmärk-
sammats och viktiga insatser har gjorts inom
detta område. De resurser som tilldelats området
har använts på ett ändamålsenligt sätt. Rege-
ringen bedömer därför att inriktningen på verk-
samheten bör behållas.

Museernas ekonomiska situation är på många
håll ansträngd. Det är viktigt att den ekonomiska
situationen analyseras djupare och att möjlighe-
terna till samverkan inom sektorn, bl.a. i syfte att
effektivisera resursanvändningen, övervägs.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för år
2001 lämna en redogörelse för det pågående
arbetet med en översyn av strukturen inom
museiområdet.

Inom området museiverksamhet avser rege-
ringen att ge ett nationellt uppdrag till Kalmar
läns museum. Uppdraget gäller barn- och ung-
domsverksamhet (se anslaget A3 Nationella
uppdrag).

11.4 Revisionens iakttagelser

Folkens museum - etnografiska har fått invänd-
ning i revisionsberättelsen för år 1998.

Riksrevisionsverket har i särskilda revisions-
rapporter till Statens konstmuseer, Naturhisto-
riska riksmuseet och Arkitekturmuseet gjort
vissa påpekanden. Revisionsberättelsen och
rapporterna kommenteras under anslaget Hl
Centrala museer: Myndigheter.

11.5 Anslag

Hl och H2 Centrala museer

Hl Centrala museer: Myndigheter

ITabell 11.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		574 107	Anslags- sparande	49 537
1998	Utfall	574 107	Anslags- sparande	49 537
1999	Anslag	603 287 1	Utgifts- prognos	615 841
2000	Förslag	641 692
2001	Beräknat	654 358 2
2002	Beräknat	670 801 3

‘Varav 2 200 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi onen
1999.

2Motsvarar 643 865 tkr i 2000 års prisnivå.

3Motsvarar 648 965 tkr i 2000 års prisnivå.

H2 Centrala museer: Stiftelser

ITabell 11.3 Anslagsutvecklingen I
Tusental kronor		173 050
1998	Utfall	173 050
1999	Anslag	172 897	Utgifts- prognos	172 897
2000	Förslag	173 999
2001	Beräknat	177 305 1
2002	Beräknat	180 851 2

1 Motsvarar 173 999 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 173 999 tkr i 2000 års prisnivå.

120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 11.4 Sammanställning över avgiftsinkomsterna år 1998 till de centrala museerna
Tusental kronor Statens historiska museer	13 728
Statens konstmuseer	84 312
Naturhistoriska riksmuseet	15 2521
Folkens museum - etnografiska	3 034
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	13 220
Statens sjöhistoriska museer	9 0732
Arkitekturmuseet	7 867
Statens musiksamlingar	2 168
Statens försvarshistoriska museer	5 516
Nordiska museet	29 495
Skansen	59 751
Tekniska museet	5 806
Summa	249 222

1 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 11.9

2 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 11.10

De centrala museernas verksamhet redovisas
samlat under denna rubrik. Medlen beräknas
under två anslag, Centrala museer: Myndigheter
och Centrala museer: Stiftelser. Följande centrala
museer är myndigheter: Statens historiska
museer, Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet,
Statens museer för världskultur, Livrustkamma-
ren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,
Statens sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet,
Statens musiksamlingar, Statens försvarshisto-
riska museer samt Moderna museet. De specifika
uppgifterna framgår av instruktionen för varje
myndighet. För stiftelserna Nordiska museet,
Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som
har fastställts av regeringen den 7 juni 1990, den
24 juni 1993 resp, den 30 mars 1995. Statens
historiska museum, Nationalmuseum, Natur-
historiska riksmuseet, Statens museer för
världskultur, Moderna museet samt Nordiska
museet har vart och ett inom sina verksamhets-
områden uppgiften att vara ansvarsmuseum.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar att de centrala museerna
vid utgången av året hade ett samlat anslagsspa-
rande på nästan 50 miljoner kronor. En stor del
av denna summa hänför sig till att vissa museer
vid utgången av 1998 inte betalt hyra för detta år

på grund av hyresförhandlingar som inte avslu-
tats. Sparandet för Statens försvarshistoriska
museer kommer att förbrukas i snabb takt i och
med att Armémuseum öppnar på nytt i maj
2000. Statens museer för världskultur kommer
att bygga upp ett visst anslagssparande fram tills
dess att den nya museibyggnaden invigs år 2003.
Prognosen för år 1999 visar på ett sammanlagt
sparande på anslaget Hl på 37 miljoner kronor,
dvs. ca 6 % av anslaget.

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten
vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas
särskilt, uppgick de centrala museimyndigheter-
nas avgiftsintäkter år 1998 till 154,2 miljoner
kronor. Detta är en ökning jämfört med år 1997.
Ökningen hänför sig huvudsakligen till att
Arkitekturmuseet och Moderna museet, som
endast hade begränsat öppethållande under 1997,
i början av 1998 öppnade nya lokaler som lockat
stor publik. Nya Marinmuseum i Karlskrona
hade endast öppet under andra halvåret 1997 och
bl.a. därför har intäkterna för Statens sjöhisto-
riska museer ökat under 1998.

Lokalkostnader för myndigheter och stiftelser
under år 1998 framgår av följande tabell.

ITabell 11.5 Sammanställning över lokalkostnaderna år 1 11998 för institutionerna under anslagen Hl och H2 1
Tusental kronor Statens historiska museer	29 682
Statens konstmuseer	75 149
Naturhistoriska riksmuseet	61 823
Folkens museum - etnografiska	9 229
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	13 780
Statens sjöhistoriska museer	52 746
Arkitekturmuseet	11709
Statens musiksamlingar	9 451
Statens försvarshistoriska museer	19 772
Nordiska museet	27 963
Tekniska museet	26 694
Summa	337 998

Jämförelser mellan myndigheter/institutioner är
svåra att göra på grund av olika definitioner av
begreppet lokalkostnad.

121

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 11.6 Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna: Myndigheter
Tusental kronor	1999	Regeringens beräkning 2000
Statens historiska museer	62 595	63 010
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde	136 3481	61 775
Naturhistoriska riksmuseet	110 706	114 536
Statens museer för världskultur	83 204	87 814
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	27 983	29 490
Statens sjöhistoriska museer	77 812	84 023
Arkitekturmuseet	26 607	27 563
Statens musiksamlingar	31 7282	35 679
Statens försvarshistoriska museer	46 204	51 584
Moderna museet3	-	86 218
Summa	603 287	641 6924

1 Beloppet avser Statens konstmuseer, dvs. även anslaget till Moderna museet.

2 Inkl, beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

3 Ny myndighet fr.o.m. 1999-07-01

1 Inkl, justering av premien för avtalsförsäkringar

ITabell 11.7 Sammanställning över medelsfördelningen till 1 Ide centrala museerna: Stiftelser 1
Tusental kronor	1999	Regeringens beräkning 2000
Nordiska museet	86 738	87 291
Skansen	47 661	47 965
Tekniska museet	38 498	38 743
Summa	172 897	173 999

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sammantaget redovisar de centrala museerna
betydligt högre publiksiffror år 1998 än tidigare
år. Besöken på resp, museums hemsida har också
de ökat kraftigt. Moderna museet och Arkitek-
turmuseet, som år 1998 invigde verksamheten i
nybyggda lokaler, har haft rekordhöga besöks-
siffror. Vasamuseet och Marinmuseum, som
ingår i Statens sjöhistoriska museer, redovisar en
betydande ökning av besökssiffrorna. I Nordiska
museets regi öppnade under året Sveriges Lant-
bruksmuseum på Julita. Nordiska museet har,
bl.a. tack vare en mycket välbesökt utställning
om Karin och Carl Larsson, fått fler besökare
under 1998. Även Skansens besökssiffror har
ökat, delvis på grund av att den nya björnanlägg-

ningen invigdes under 1998. Den fortsatta sats-
ningen på att locka barn och ungdomar till
museerna har bl.a. lett till fler specialvisningar för
skolor jämfört med föregående år. Liksom tidi-
gare år är en majoritet av besökarna vid de cent-
rala museerna kvinnor.

1998 var kulturens år i hela landet samtidigt
som Stockholm var Europas kulturhuvudstad.
De centrala museerna har, till Statens kulturråd,
lämnat redovisningar för hur detta har påverkat
verksamheten vid resp, institution. Projekt som
skett i samarbete med Stockholm — Europas
kulturhuvudstad 1998 AB har särredovisats.
Statens kulturråd kommer i maj 2000 att lämna
en samlad utvärdering av Kulturåret 1998 till
regeringen.

Museisamlingarnas tillgänglighet har förbätt-
rats tack vare Sesam-projektet och det fortsatta
digitaliseringsarbetet. Museernas arbete med att
förbättra magasinen pågår, men fortfarande åter-
står mycket att göra på området. Okad samver-
kan på för museerna viktiga områden som
insamling, vård, förebyggande konservering,
magasinering och IT, skulle enligt regeringens
bedömning kunna ha stor betydelse när det
gäller att föra sektorns gemensamma utveck-
lingsfrågor framåt.

Museerna har under året deltagit i ett flertal
olika internationella projekt tillsammans med
svenska och utländska institutioner. Livrust-
kammaren och Nationalmuseum genomförde
under hösten och vintern 1998/99 utställningar
om Karl XII och Peter den store resp. Gustav III
och Katarina den stora i samarbete med Statliga
Eremitaget i S:t Petersburg. Utställningarna
visades under våren 1999 i S:t Petersburg. Sjö-
historiska museet genomförde tillsammans med
Riksutställningar under sommaren 1999 vand-
ringsutställningen Människor och båtar i
Norden. Utställningen skildrar de nordiska
kustbornas Ev och deras farkoster och turnerade
ombord på ett lastfartyg till 17 hamnar i 7 länder.
Moderna museet har representerat Sverige i två
internationella konstbiennaler. Arkitekturmuseet
genomförde hösten 1998, i samverkan med Riks-
arkivet och och flera ryska arkiv och museer, en
utställning om S:t Petersburg och Stockholm.
Museet har under år 1998 även deltagit i produk-
tionen av den hittills största svenska arkitektur-
utställningen utomlands tillsammans med Tyska
arkitekturmuseet i Frankfurt.

Den forskningsverksamhet som bedrivs vid
museerna har bl.a. resulterat i ett antal forsk-
ningsarbeten i form av resonerande kataloger

122

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och avhandlingar. Museipersonal har genomfört
gästföreläsningar och seminarier inom skilda
ämnesområden vid universitet och högskolor.
Bland de centrala museerna har Naturhistoriska
riksmuseet en särställning genom sin omfattande
grundforskning och tillämpade forskning inom
ämnena zoologi, botanik, paleontologi och
geologi.

Tabell 11.8 Antal besökare vid de centrala museerna
1996-1998 __

	1996	1997	1998
Statens
historiska museer	154 000	193 000	150 000
Statens konstmuseer	575 000	653 000	1 015 000

Naturhistoriska

riksmuseet	811 000	844 000	820 000
Folkens museum -
etnografiska	44 000	70 000	69 000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	229 000	209 000	204 000
Statens sjöhistoriska museer	900 000	884 000	1 055 000
Arkitekturmuseet	15 000	15 000	160 000
Statems musiksam- lingar (Musikmuseet)	36 000	32 000	38 000
Statens försvars- historiska museer	85 000	215 000	47 000
Stiftelsen Nordiska museet	148 000	232 000	254 000
Stiftelsen Skansen	1 340 000	1 319 000	1 371 000
Stiftelsen Tekniska museet	187 000	189 000	157 000
Summa	4 575 000	4 855 000	5 340 000

Statens historiska museer

Medelhavsmuseet skildes den 1 januari 1999 från
Statens historiska museer och ingår nu den nya
myndigheten Statens museer för världskultur.
Som en följd av detta överfördes medel från
Statens historiska museers anslag till den nya
myndigheten Statens museer för världskultur i
statsbudgeten för 1999. Statens museer för
världskultur fick emellertid inte full kompensa-
tion för Medelhavsmuseets kostnader och en
justering mellan anslagsposterna på totalt 1,1
miljoner kronor genomförs därför fr.o.m. år
2000. Anslaget minskas därutöver med 1 miljon
kronor som tillfälligt anvisades för år 1999.

Nationalmuseum med Prins Eugens
Waldemarsudde och Moderna museet

Östasiatiska museet skildes den 1 januari 1999
från Statens konstmuseer och ingår nu den nya
myndigheten Statens museer för världskultur.
Som en följd av detta överfördes medel från
Statens konstmuseers anslag till den nya
myndigheten Statens museer för världskultur i
statsbudgeten för 1999. Statens museer för
världskultur fick emellertid inte full kompensa-
tion för Östasiatiska museets kostnader och en
justering mellan anslagsposterna på totalt 1,2
miljoner kronor genomförs därför fr.o.m. år
2000.1 samband med att Moderna museet den 1
juli 1999 skildes från Statens konstmuseer och
bildade en egen myndighet bytte Statens konst-
museer namn och heter nu Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde.

Statens sjöhistoriska museer

Marinmuseum i Karlskrona invigde sina nya
lokaler sommaren 1997 och fördes den 1 juli
samma år organisatoriskt från Statens försvars-
historiska museer och ingår nu tillsammans med
Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Statens
sjöhistoriska museer (SSHM). Regeringen gav
den 29 oktober 1998 SSHM i uppdrag att analy-
sera frågor som rör en lokalisering av myndig-
hetens ledning till Karlskrona. Särskild vikt
skulle läggas vid organisationsfrågor, ekono-
miska konsekvenser av lokaliseringen samt
personalfrågor. Resultatet av analysen redovisa-
des i en promemoria som lämnades till
regeringen den 1 april 1999 och som sedan har
remissbehandlats (Kul999/1224/Ka). Uppdraget
föranleddes av att riksdagen den 19 mars 1998
beslutat att ge regeringen tillkänna att myndig-
hetens ledning bör lokaliseras till Karlskrona
(bet. 1997/98:KrU7, rskr. 1997/98:163).

Av promemorian framgår bl.a. att Sjöhisto-
riska museet och Vasamuseet svarar för ca 80 %
av de sammanlagda kostnaderna och en lika stor
del av personalstyrkan. De merkostnader som
SSHM beräknat i samband med en flyttning till
Karlskrona fördelas dels på utgifter av engångs-
karaktär, dels utgifter som förorsakas av höjda
driftskostnader.

De flesta remissinstanserna ställer sig negativa
till en flyttning av myndighetsledningen. Riks-
revisionsverket menar att en flyttning varken är
organisatoriskt, ekonomiskt eller personalmäs-

123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sigt motiverad. Statskontoret och Ekonomistyr-
ningsverket gör likartade bedömningar med hän-
visning till kostnads- och rationaliserings-
aspekter. Även Stockholms kommun, Läns-
styrelsen i Stockholms län samt TCO/Stats-
tjänstemannaförbundet är negativa till att flytta
myndighetsledningen. Positiva är däremot Karls-
krona kommun, Länsstyrelsen i Blekinge län
samt Statens kulturråd.

Vasamuseet är näst efter Skansen, Sveriges
mest besökta museum. År 1998 hade Vasamuseet
ca 849 000 besökare, Sjöhistoriska museet ca
79 000 besökare och Marinmuseum ca 127 000.
Under högsäsong är totalt ca 244 personer
anställda i SSHMis museiverksamhet, 41 perso-
ner i Karlskrona och 203 i Stockholm.

Riksdagen har vid flera tillfällen uttryckt att
det är viktigt att öka den geografiska spridningen
av museala ansvarsfunktioner och regeringen
avser att fortsatt uppmärksamma möjligheter till
decentralisering. Regeringen finner dock att en
omlokalisering i detta fall skulle få en mycket
begränsad betydelse ur både kulturpolitisk och
regionalpolitisk synvinkel eftersom den endast
berör några få ledningsfunktioner och inte
rymmer något nytt uppdrag eller förändrad verk-
samhet. De eventuella positiva effekterna av en
organisationsförändring uppväger enligt rege-
ringens bedömning inte de totalt sett negativa
konsekvenserna för myndighetens verksamhet
såväl ekonomiskt som organisatoriskt. Enligt
den uppskattning som görs i promemorian
skulle, utöver överintendenten, det nuvarande
myndighetskansliet, motsvarande ca 8 heltids-
tjänster behöva föras över till Karlskrona. Det
skulle dock i sin tur kräva 3 nya tjänster i
Stockholm och ytterligare en i Karlskrona. I
Karlskrona kommuns yttrande över promemo-
rian räknar man för övrigt inte med att flytt-
ningen skulle behöva omfatta mer än ca 4—5
tjänster.

En samlad bedömning av det senaste utred-
ningsarbetet är att förutsättningarna för en loka-
lisering av SSHM:s ledning till Karlskrona för-
ändrats sedan tiden för riksdagens tillkänna-
givande. Främst gäller detta det ekonomiska
läget vid museet och myndigheten som helhet.

Den ekonomiska situationen gör att satsningar
bör koncentreras till att upprätthålla en hög
kvalitet på verksamheten vad avser utställningar
och vård av samlingar.

Regeringen anser mot denna bakgrund att en
förändring inte bör genomföras. Däremot är det
angeläget att Marinmuseum i Karlskrona ges
ökade ekonomiska resurser. Marinmuseum
bedriver en framgångsrik verksamhet som lockat
många nya besökare och museet har gjort viktiga
insatser för att lyfta fram och bevara vårt marina
kulturarv. Dock saknas resurser för att bl.a.
färdigställa basutställningarna. Därför föreslås att
anslaget till Statens sjöhistoriska museer för detta
ändamål förstärks med 2 miljoner kronor för år
2000. Från och med år 2001 föreslås en nivåhöj-
ning av anslaget med 1 miljon kronor.

Finansiering sker genom omprioriteringar
inom utgiftsområdet.

Moderna museet

Svensk samtidskonst har de senaste åren haft en
mycket intressant utveckling som också rönt
stort internationellt intresse. Samtidigt saknar
det statliga centrala museet på området, Moderna
museet, medel för att i tillräcklig omfattning ha
möjlighet att förvärva verk av nu verksamma
konstnärer. För att museet skall kunna behålla
och vidareutveckla sin position som ledande
institution inom samtidskonsten föreslår rege-
ringen att Moderna museets anslag under åren
2000-2002 förstärks med sammanlagt 11,5
miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor år
2000, 3,2 miljoner kronor år 2001 och 4,3 miljo-
ner kronor år 2002. Medlen är avsedda att
användas för inköp av samtida konst.

För att ge Moderna museet möjlighet att upp-
rätthålla och förbättra allmänhetens tillgång till
samlingarna och säkerställa en hög nivå på arbe-
tet med bevarande och kunskapsuppbyggnad bör
Moderna museets anslag höjas med ytterligare

3,5 miljoner kronor fr.o.m. år 2000.

Finansiering sker genom omprioriteringar
inom utgiftsområdet.

124

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 11.9 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt -kost- nad)
Utfall 1998	31 504	29 254	2 250
Prognos 1999	28 620	27 050	1 570
Budget 2000	27 900	27 900'	0

11 summan ingår inte hyreskostnaderna för Cosmonova. För närvarande utreds möjlig -
heten att successivt öka Cosmonovas avgiftsintäkter för att på sikt uppnå full
kostnadstäckning.

Vasamuseet

Tabell 11.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	40 729	40 729	0
Prognos 1999	43 200	43 680	-480
Budget 2000	40 800	40 800	0

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Folkens museum - etnografiska har för verk-
samhetsåret 1998 fått en revisionsberättelse med
invändning på grund av att man har överskridit
anslagskrediten med 209 000 kronor. Vidare
konstateras brister i den interna kontrollen, som
sammantaget blir så stora att ledningen i sin för-
valtning inte i tillräckligt hög grad efterlevt
bestämmelserna i verksförordningen. Museet
upphörde den 1 januari 1999 som egen myndig-
het och ingår nu i Statens museer för världs-
kultur. Regeringen förutsätter att Riksrevisions-
verkets påpekanden och rekommendationer
kommer att beaktas i Statens museer för
världskulturs arbete med administrativa rutiner
inom den nya myndigheten.

I revisionsrapporter har Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet och Arkitektur-
museet fått påpekanden bl.a. om att vissa admi-
nistrativa rutiner och verksamhetsplanering bör
förbättras och utvecklas vid resp, myndighet.
Museerna har i särskilda skrivelser redogjort för
vilka åtgärder man vidtagit och planerar att vid-
taga med anledning av RRV:s rapporter. Rege-
ringen bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga.

Slutsatser

Enligt regeringens samlade bedömning har de
centrala museerna i allt väsentligt på ett effektivt
sätt arbetat för att bevara vårt kulturarv, utveck-
lat och förmedlat kunskap om och upplevelser av
kulturarvet och härigenom gett perspektiv på
samhällsutvecklingen.

Utöver tidigare nämnda förändringar har
regeringen funnit det möjligt att till följd av det
höga anslagssparandet engångsvis minska Natur-
historiska riksmuseets anslag med 4 miljoner
kronor under budgetåret 2000. Nivån på anslaget
återställs budgetåret 2001. Kompensation för
nivåneddragningen år 2000 kommer att ges
genom en engångsanvisning budgetåret 2002.

Anslaget till Statens försvarshistoriska museer
höjs med 3,5 miljoner kronor i och med att juste-
ring sker för den tillfälliga nivåneddragningen år
1999.

Statens musiksamlingar får en nivåhöjning
med 4,5 miljoner kronor jämfört med föregåen-
de budgetår till följd av överföringen av Svenskt
visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet.

De förändringar av anslaget som görs sker
genom omprioriteringar dels inom anslaget, dels
inom utgiftsområdet.

125

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nedan sammanfattas redovisade förändringar för
år 2000.

ITabell 11.11 Beräkning av anslaget Hl Centrala museer: 1 \| Myndigheter för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	601 087
Pris- och löneomräkning	+ 361
Statens historiska museer	- 1 000
Moderna museet	+ 3 500
Inköp av samtida konst	+ 4 000
Överföring av Svenskt visarkiv till Statens musiksamlingar	+ 4 500
Statens försvarshistoriska museer återlägg av tillfällig besparing	+ 3 500
Statens sjöhistoriska museer, engångsanvisning	+ 2 000
Naturhistoriska riksmuseet, tillfällig minskning	- 4 000
Justering av premier	+ 27 744
Förslag 2000	641 692

År 2001 beräknas anslaget öka med 4 miljoner
kronor på grund av att den tillfälliga neddrag-
ningen av anslaget till Naturhistoriska riksmu-
seet återläggs. År 2002 beräknas anslaget till-
fälligt ökas med 4 miljoner kronor då kom-
pensation ges till Naturhistoriska riksmuseet för
denna neddragning. Vidare justeras anslagen till
Moderna museet och Statens sjöhistoriska
museer såsom beskrivits under respektive rubrik.

Tabell 11.12 Beräkning av anslaget H2 Centrala museer:
Stiftelser för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	172 897
Pris- och löneomräkning	+ 1 102
Förslag 2000	173 999

H3 Bidrag till regionala museer

ITabell 11.13 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		104 483
1998	Utfall	104 483
1999	Anslag	102 271	Utgifts- prognos	102 271
2000	Förslag	103 416
2001	Beräknat	106 125
2002	Beräknat	108 917

Bidrag till regionala museer lämnas enligt för-
ordningen (1996:1598) om statsbidrag till regio-
nal kulturverksamhet (bidragsförordningen).
Bidraget syftar till att stödja museerna i deras
uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kun-
skaper om regionens kulturarv, dess konstut-
veckling samt om samhället och miljön i övrigt.
Statsbidraget skall ge museerna möjlighet att ta
ansvar för sin del av det regionala kulturmiljö-
arbetet. För närvarande är 27 museer berättigade
till statsbidrag. Bidrag fördelas, utom när det
gäller kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Got-
lands län, av Statens kulturråd efter samråd med
Riksantikvarieämbetet. Bidrag för kulturmiljö-
vård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas
av Riksantikvarieämbetet efter samråd med
Statens kulturråd och de regionala självstyrelse-
organen.

Från och med den 1 juli 1998 har försöksverk-
samhet inletts med regional fördelning av
kulturpolitiska medel i Kalmar, Skåne och Got-
lands län. Medel för ändamålet beräknas under
anslaget A4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska medel.

Under anslaget Bidrag till regionala museer
anvisas även medel för kostnader för löne-
bidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Enligt sammanställningar för år 1998 från
Statens kulturråd var antalet besökare vid de
regionala museerna totalt ca 2,8 miljoner, vilket
är en ökning med drygt 246 000 personer jäm-
fört med år 1997. Museernas sammanlagda
intäkter för år 1998 ökade i förhållande till före-
gående år. Statsbidraget utgör i allmänhet 8-24 %
av museernas totala driftsbidrag. Antalet årsver-
ken vid museerna var i princip oförändrat jäm-
fört med föregående år. Vid 18 av museerna upp-
gick andelen anställda med lönebidrag till mellan
30 och 50 %.

De regionala museerna bedriver en omfattan-
de publik verksamhet, framför allt genom ut-
ställningar, programverksamhet och publikatio-
ner, och bidrar därigenom till att sprida kunskap

126

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

om bl.a. regionens kulturarv. För att nå publik-
grupper i hela regionen förlägger många museer
delar av sin verksamhet till platser utanför
museilokalerna. Särskilda museipedagogiska pro-
gram genomförs för barn och ungdom, huvud-
sakligen i anslutning till skolundervisningen.
Cirka 10 % av besökarna är från skolor och för-
skolor. På flera regionala museer drivs en ut-
vecklingsverksamhet för att med hjälp av infor-
mationsteknik ytterligare öka tillgängligheten till
museernas samlingar.

De regionala museernas kunskap och kompe-
tens är viktig för myndigheter och kommuner,
bl.a. i samband med infrastrukturplanering och
samhällsplanering i övrigt. Vidare har museerna
en viktig roll när det gäller stöd och rådgivning i
samband med vård och underhåll av kulturhisto-
riskt värdefull bebyggelse. Flertalet museer har
en väsentligt ökad efterfrågan på museets kom-
petens när det gäller byggnadsvårdsrådgivning.

De regionala museerna deltar i regeringens
särskilda treåriga satsning, Kulturarvs-IT, som
påbörjades under innevarande år. Denna satsning
syftar till att bereda arbetshandikappade anställ-
ning och öka tillgängligheten till kulturarvet (jfr
prop. 1998/99:1 utg.omr. 14, anslaget A3 Sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade).

Under år 1998 användes 2 % av bidraget till de
regionala museerna för riktade tidsbegränsade
insatser. Av de 20 bidragsansökningar som be-
viljades under året avsåg 15 länsmuseernas och
Stiftelsen Nordiska museets gemensamma
millennieskiftesprojekt Framtidstro. Detta pro-
jekt, som genomförs i bred samverkan med
institutioner och organisationer på lokal och
regional nivå, syftar till att öka förståelsen för
framtidens begränsningar och möjligheter samt
att inspirera till debatt och positiv utveckling.
Övriga beviljade ansökningar avsåg projekt
rörande granskning av samlingarna, ökad till-
gänglighet för funktionshindrade och industri-
samhällets kulturarv.

En av Statens kulturråd utförd analys av det
riktade stödet har redovisats under anslaget B2
Bidrag till regional musikverksamhet samt regio-
nala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
tioner.

Viss resultatinformation avseende de regionala
museerna lämnas även under avsnitt 10 Kultur-
miljö.

Slutsatser

Mot bakgrund av tillgänglig information drar
regeringen slutsatsen att verksamheten har gett
goda resultat. De regionala museerna bidrar
genom sin verksamhet till att bygga upp och
förmedla kunskap bl.a. om regionens kulturarv
och kulturvärden, dess konstutveckling och om
aktuella samhällsfrågor i historisk belysning.

Beträffande de riktade bidragen bör samma
omläggning ske av medelsanvisningen som för-
ordats vad gäller teater-, dans- och musikinstitu-
tioner. För år 2000 skall de riktade bidragen för
de regionala museernas del i första hand gälla in-
satser med anknytning till industrisamhällets
kulturarv. Sådana insatser skall genomföras med
beaktande av vad regeringen anfört angående
kulturarvets demokratiska funktioner (prop.
1996/97:3).

Tabell 11.14 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	102 271
Pris- och löneomräkning	+ 1 145
Förslag 2000	103 416

H4 Bidrag till vissa museer

Tabell 11.15 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	39 504
1999	Anslag	41 298 1	Utgifts- prognos	41 298
2000	Förslag	40 689
2001	Beräknat	41521 2
2002	Beräknat	42 404 3

1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi onen
1999.

2 Motsvarar 40 689 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 40 689 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett
antal museer och andra institutioner, de flesta
med viss formell anknytning till staten. Rege-
ringen har fastställt stadgar för stiftelserna
Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottning-
holms teatermuseum, Carl och Olga Milles
Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet
och Föremålsvård i Kiruna. Flera av de stiftelser
som staten fastställer stadgar för har bildats av
andra än staten. Av de övriga står stiftelserna

127

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Arbetets museum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har
bildats av organisationer och andra	intressenter.
jTabell 11.16 Sammanställning över medelstilldelningen \|
Tusental kronor	Regeringens beräkning 2000
Arbetets museum	11 114
Dansmuseet	7 962
Drottningholms teatermuseum	5 441
Millesgården	1 793
Thielska galleriet	2 404
Föremålsvård i Kiruna	6 913
Röhsska museet	1012
Rooseum	2 050
Strindbergsmuseet	537
Judiska museet	508
Bildmuseet	750
Zornsamlingarna	205
Summa	40 689

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Genom Sesam-projektet har samlingarnas status
generellt förbättrats under år 1998.

Arbetets museum har genom sitt fortsatta
arbete med det nationella uppdraget, vilket redo-
gjordes för i 1997 års budgetproposition (prop.
1996/97:1 utg.omr. 17, avsnitt 4), förstärkt den
industrihistoriska verksamheten runt om i
landet. Det sedan tidigare inledda arbetet med att
etablera en samverkan med arbetslivsmuseerna,
främst avseende industrisamhällets historia, har
bl.a. resulterat i att ett nätverk för arbetslivs-
museerna - ArbetSam - bildats. Arbetets
museum intar en aktiv roll i flera nätverk rörande
den industrihistoriska verksamheten i landet,
dels genom det nationella uppdraget men även
inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Museet samarbetar med en stor mängd olika in-
stitutioner, föreningar m.m. och kan därigenom
vara aktivt i samhällsdebatten.

Dansmuseet har haft stängt under flera
månader i slutet av år 1998 i syfte att förbereda
den nu genomförda flytten till nya lokaler i
Stockholm.

Millesgården har haft en särskild satsning på
barnverksamhet, där inbjudan till att besöka
museet gått ut till samtliga lågstadieskolor i
Stockholmsområdet och hela året har varit full-
tecknat. Under året har museet påbörjat arbetet
med uppförandet av en ny utställningshall, vilken
beräknas stå färdig under hösten 1999. Milles-
gården beviljades 2 miljoner kronor i tilläggs-
budgeten i 1999 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1998/99:199 avsnitt 5.4.13) för detta
ändamål.

Föremålsvård i Kiruna har fortsatt sitt utveck-
lingsarbete för att förbättra arbetsmetoderna,
vilket haft god effekt. Detta visas främst av att
fler föremål vårdats på kortare tid och att snitt-
kostnaden för vårdat föremål har minskat ytter-
ligare. Under första halvåret 1999 har Föremåls-
vård i Kiruna inlett arbetet med Kulturarvs-IT
(se utg. omr. 14).

Röhsska museet har redovisat hur arbetet som
nätverksansvarig för konsthantverk och form-
givning bedrivits.

Slutsatser

Mot bakgrund av tillgänglig information drar
regeringen slutsatsen att verksamheten har gett
goda resultat.

För ökade kostnader i samband med Kultur-
arvs-IT föreslås att Föremålsvård i Kiruna tillförs
700 000 kronor, varav 200 000 kronor som en-
gångssatsningar under vardera åren 2000-2002.

Med anledning av den nationellt angelägna
verksamhet som bedrivs vid Strindbergsmuseet
föreslås en ökning av bidraget med 100 000
kronor.

Finansiering av de föreslagna satsningarna har
skett genom omprioritering inom kulturområ-
det.

\|Tabell 11.17 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	39 298
Pris- och löneomräkning	+ 591
Föremålsvård i Kiruna	+ 700
Strindbergsmuseet	+ 100
Förslag 2000	40 689

128

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

H5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler

ITabell 11.18 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		16 245	Anslags- sparande	4 181
1998	Utfall	16 245	Anslags- sparande	4 181
1999	Anslag	10 000	Utgifts- prognos	14 181
2000	Förslag	10 000
2001	Beräknat	10 204
2002	Beräknat	10 421

Bidraget används enligt förordningen (1990:573)
om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Det
innebär att stöd kan ges i form av bidrag till ny-
eller ombyggnad av musei-, teater- och konsert-
lokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag
kan också ges till standardhöjande reparationer
och handikappanpassning av sådana lokaler.
Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlings-
lokalsdelegation efter samråd med Statens kul-
turråd. Beslut om bidrag fattas innan aktuella
byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när
arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Resultatredovisningen visar att under budgetåret
1998 inkom ansökningar om stöd för ca 65
kulturlokalsprojekt avseende sammanlagt 190
miljoner kronor. Detta pekar på den stora efter-
frågan och behov av denna typ av stöd som före-
ligger. Boverkets samlingslokalsdelegation fatta-
de beslut om fördelning av 6 981 000 kronor,
vilket innebar att hela bidragsramen utnyttjades.
Fyra ansökningar beviljades stöd; ett läns-
museum, ett konstmuseum, en konsthall och en
folkparksteater. Enligt Boverkets bedömning har
byggprojekten ofta utformats med särskild om-
sorg om gestaltningen.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att i fråga om ramanslaget Stöd till
icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag
som, inkl, tidigare åtaganden, medför utgifter på
högst 2 miljoner kronor efter år 2000, dock
längst t.o.m. år 2003.

ITabell 11.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Miljoner kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002- beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	15,4	6,2	2,0
Nya förpliktelser	7,0	10,0	10,0
Infriade förpliktelser*	16,2	14,2	10,0	1,0	1,0
Utestående förpliktelser vid årets slut	6,2‘	2,0	2,0
Erhål le n/f öreslagen bemynd iganderam	2.0	2,0	2,0

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

1 Varav anslagssparande 4,2 mkr

129

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning är resultatet av
verksamheten tillfredsställande och stödet till
icke-statliga kulturlokaler ger i allt väsentligt
önskade resultat. Regeringen föreslår att anslaget
för år 2000 anvisas 10 miljoner kronor.

H6 Riksutställningar

ITabell 11.20 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		31868	Anslags- sparande	1 598
1998	Utfall	31868	Anslags- sparande	1 598
1999	Anslag	36 316	Utgifts- prognos	37 264
2000	Förslag	37 733
2001	Beräknat	38 450 1
2002	Beräknat	39 219 1

1 Motsvarar 37 733 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 37 733 tkr i 2000 års prisnivå.

Riksutställningar har enligt förordning
(1997:1170) med instruktion för Riksutställ-
ningar till uppgift att främja utställnings- och
konstbildningsverksamheten genom att för-
medla och anordna utställningar, biträda med
rådgivning och annan service samt i övrigt
utveckla och förnya utställningen som medium
för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall fylla en viktig funktion
som en levande kulturinstitution i samarbete och
i samråd med statliga och kommunala myndig-
heter, andra kulturarvs- och kulturinstitutioner,
organisationer och enskilda som är verksamma i
samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick
under år 1998 till 8 839 000 kronor.

Anslagssparandet har uppkommit genom att
myndigheten under året fått stora externa intäk-
ter genom olika arrangemang i samband med
Kulturhuvudstadsåret. Prognosen för år 1999
visar på ett sammanlagt anslagssparande på
650 000 kronor, dvs. ca 1,8 % av anslaget. Myn-
digheten räknar med att förbruka sparandet
under nästa budgetår.

Resultatinformation

Riksutställningar har fortsatt satsningen på barn
och unga och på den samtida konsten. Av totalt
29 utställningar under år 1998 har 12 haft barn
och unga som målgrupp och 12 varit konstut-
ställningar med inriktning mot samtidskonst,
vilket innebär att andelen utställningar med dessa
inriktningar ökat jämfört med föregående år.
Antalet utställningar i turné har dock varit något
färre än år 1997 och även antalet besökta
kommuner. Riksutställningar kommer i sin
planering att av utställningarnas storlek och
innehåll att ånyå erbjuda utställningar av varierad
storlek, som kan öka efterfrågan från beställare
med mindre lokaler, bibliotek, skolor etc.
Riksutställningars samarbete med SJ, Utställ-
ningståget, har fortsatt. Med start den 3 oktober
1998 har utställningen Spåra staden turnerat runt
i landet. Övriga stora utställningsprojekt har
varit Avatar och Makten över mitt Ev. Under
sommaren 1999 har Riksutställningar i samarbete
med Sjöhistoriska museet genomfört vandrings-
utställningen Människor och båtar i Norden. Av
de utställningar som turnerade under år 1998 var
29 producerade i samarbete med andra.

Myndighetens roll som kunskapsförmedlare
har stärkts genom inrättandet av Expoteket som
egen avdelning fr.o.m. den 1 januari 1999.
Riksutställningar har gjort stora satsningar på att
förbättra sin hemsida, som nu fungerar som en
viktig informationskälla för verksamma inom ut-
ställningsområdet.

Riksutställningar har av regeringen utsetts till
att vara en av miljöledningsmyndigheterna, med
uppgift att vara föregångare inom statlig förvalt-
ning vad avser införandet av miljölednings-
system. Detta arbete har inletts under år 1998
och ses av myndigheten som en fortsättning på
det ambitiösa miljöarbete som sedan länge bedri-
vits vid myndigheten.

Slutsatser

Riksutställningar har genom att producera och
förmedla vandringsutställningar av hög kvalitet
och genom sin rådgivning och service till övriga
utställare uppfyllt de mål som satts för verksam-
heten. Riksutställningars verksamhet ger önska-
de resultat och inriktningen bör därför behållas.

130

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100 utg.omr. 17 avsnitt 7.4) redovisades
att utgiftsområdet under åren 2000 och 2001
minskar med 20 miljoner kronor. Av beloppet
hänför sig 500 000 kronor till detta anslag. På
grund av den regional- och kulturpolitiskt bety-
delsefulla verksamhet som Riksutställningar
bedriver har dock regeringen funnit det angelä-
get att nivån på anslaget upprätthålls. Därför
kompenseras Riksutställningar för neddragning-
en. Finansiering sker genom omprioriteringar
inom utgiftsområdet.

Tabell 11.21 Beräkning a« anslaget för är 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	36 316
Pris- och löneomräkning	+ 95
Besparing	-500
Kompensation för besparing	+ 500
Justering av premier	+ 1 322
Förslag 2000	37 733

H7 Statliga utställningsgarantier och
inköp av kulturföremål

ITabell 11.22 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1998	Utfall	79	Anslags- sparande	1
1999	Anslag	80	Utgifts- prognos	80
2000	Förslag	80
2001	Beräknat	82
2002	Beräknat	83

Anslaget får användas för inköp av kulturföremål
som har sådant konstnärligt, historiskt eller
vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att
de införlivas med offentliga samlingar.

Systemet med statliga utställningsgarantier har
funnits sedan år 1974. Enligt förordningen
(1998:200) om statliga utställningsgarantier, som
trädde i kraft den 1 juni 1998, kan den som
anordnar en tillfällig utställning som skall visas i
Sverige under vissa förutsättningar få en statlig
utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också
lämnas för svenska kulturmanifestationer utom-
lands.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget utnyttjades under år 1998 för ett bidrag
på 79 000 kronor till Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska museet för
inköp av ett fickur som tillhört Karl XII.

Möjligheten för utställningsarrangörer att få
utställningsgarantier innebär att förutsättningar
skapas för att musei- och utställningsverksam-
heten får en god spridning och når publik runt
om i landet.

I samband med att förordningen om statliga
utställningsgarantier trädde i kraft övertogs
hanteringen av systemet av Statens kulturråd.
Kulturrådet har utvärderat hur handläggningen
av utställningsgarantier har fungerat. Utvärde-
ringen visar bl.a. att intäkterna täcker kostnader-
na för hanteringen av utställningsgarantier. Från
och med år 2000 finansieras verksamheten
genom avgifter (se Al Statens kulturråd).

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidraget används på ett
tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår att
anslaget för år 2000 anvisas 80 000 kronor.

131

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Film och medier

12.1 Omfattning

I verksamhetsområdet ingår statens stöd på
filmområdet: stöd till filmproduktion, till film-
kulturell verksamhet och till Konstnärsnämn-
dens filmstöd. Verksamhetsområdet omfattar
vidare bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av TV-program för döva, statens in-
satser för TV-utbyte med Finland samt verk-
samheten vid Statens biografbyrå. Området
omfattar också radio och TV i allmänhetens
tjänst (public service). Övriga verksamheter
inom medieområdet redovisas under utgiftsom-
råde 1.

12.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 12.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

180,7

193,7

194,6

239,1

239,8

240,5

Förändringar

Staten, filmbranschen, Sveriges Television AB
och TV4 AB (publ) har enats om ett nytt
filmavtal, 2000 års filmavtal, som skall gälla
fr.o.m. den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 decem-
ber 2004. Avtalet redovisas i propositionen Ny
svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131).

Konstnärsnämndens stöd till produktion av
kortfilm förstärktes år 1999.

Prioriteringar

Det nya filmavtalet innebär en rad förändringar
och kraftiga förstärkningar av nuvarande stöd till
produktion och visning av svensk film.

Satsningen på radio och TV i allmänhetens
tjänst fortsätter. Regeringen föreslår att Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR)
och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) även för
år 2000 tilldelas särskilda medel på sammanlagt
100 miljoner kronor för förnyelse. SVT föreslås
dessutom för år 2000 få 75 miljoner kronor för
särskilt kvalificerad programproduktion. Rege-
ringen föreslår också att SR för år 2000 tilldelas
särskilda medel på 10 miljoner kronor för att
stärka mångfald och kvalitet i programutbudet.

För att hela befolkningen skall ha tillgång till
TV kommer marknätet att vara avgörande under
överskådlig tid. Digitala TV-sändningar i mark-
nätet har inletts och ytterligare sändnings-
tillstånd kommer att fördelas i slutet av år 1999.

Verksamheten vid Dövas TV förs över till
public service-sektorn. Finansiering av produk-
tion av teckenspråksprogram för döva föreslås i
fortsättningen ske genom medelstilldelning från
rundradiokontot.

De statliga insatserna för dagspressen måste
förstärkas. I syfte att värna den publicistiska
mångfalden höjs driftsstödet från år 2000. För att
långsiktigt värna presstödssystemet och att
presstöd skall ges till tidningar med störst behov
ändras gränsen för hushållstäckning för medel-
och högfrekventa tidningar från 40 % till 30 %.
För lågfrekventa tidningar införs en mjukare
upplagetröskel i syfte att underlätta den fortsatta
utgivningen (se utgiftsområde 1).

Under våren 1999 har tre utredningar lämnat
förslag till regeringen om förändringar inom

133

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till
att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra-
tion inom massmedierna, att reformera lokal-
radion samt att kartlägga behovet av att sam-
ordna lagstiftningen inom bl.a. radio, television
och televerksamhet (se utgiftsområde 1).

12.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Mediemarknad

Den svenska mediemarknaden har genomgått
stora och genomgripande förändringar under
1990-talet. Avregleringen av etermedierna och
den tekniska utvecklingen har förändrat förut-
sättningarna på marknaden och skapat utrymme
för nya aktörer. Internet har kommit att utveck-
las till ett informations- och kommunikations-
system av väsentlig betydelse.

Medieanvändning

Enligt Mediebarometern 1998 (Nordicom) har
medieanvändningen under 1990-talet varit rela-
tivt konstant3. Vissa tendenser till förändringar
kan dock påvisas, bland annat en kraftig ökning
av användningen av Internet i hemmet. Under en
genomsnittlig dag år 1998 använde 8 % av
befolkningen Internet i hemmet, jämfört med
2 % år 1997.

Den totala medieanvändningen är nästan sex
timmar per person under en genomsnittlig dag.
Radio och TV dominerar tidsmässigt. Drygt två
timmar om dagen ägnas åt radiolyssnande och en
och en halv timme åt TV-tittande.

TV, radio och morgontidningar är de medier
som har störst räckvidd. En genomsnittlig dag
tittar 86 % av befolkningen på TV, lyssnar 80 %
på radio och läser 75 % en morgontidning. An-
delen TV-tittare har ökat successivt sedan början
av 1990-talet. Radiolyssnandet uppvisade en
uppgång i mitten på 1990-talet men har inte ökat
de senaste åren. Andelen som läst eller tittat i en
morgontidning en genomsnittlig dag har ökat
från 72 % år 1997 till 75 % år 1998.

Medieanvändningen skiljer sig åt mellan olika
åldersgrupper. Andelen TV-tittare är störst i
åldersgrupperna 9-14 och 65-79 år. Andelen
radiolyssnare är störst i åldrarna 25-64 år. Läs-
ning av morgontidningar är vanligast i ålders-
gruppen 65-79 år.

Den bruttotid som ägnas åt medier är relativt
likartad för kvinnor och män och användningen
av olika medier skiljer sig inte i någon större ut-
sträckning mellan könen.

TV-utbudet

Granskningsnämnden för radio och TV har pub-
licerat en rapport om det svenska TV-utbudet.
Bland annat redovisas resultat av en studie av sju
TV-kanaler som riktar sig till hela landet (SVT1,
SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6 och Z-TV). Stu-
dien visar att utbudet i SVT i sin helhet karaktäri-
seras av mycket stor mångfald i fråga om inne-
håll. TV4 profilerar sig som en kanal med ett
utbud som ligger mycker nära den genom-
snittliga svenska TV-kanalen. Utbudet i TV3,
Kanal 5 och TV6 präglas av underhållning och
förströelse.

Film

Under år 1998 uppgick antalet biobesök till 15,8
miljoner, vilket är en ökning med 4 % jämfört
med år 1997. Antalet besök per år och invånare
var 1,79 i genomsnitt. Ungdomar mellan 15 och
24 år går oftare på bio än andra. Under en
genomsnittlig dag går 2 % av denna grupp på
bio, jämfört med 1 % av den totala befolkningen.
Bland vuxna är studenter, högre tjänstemän och
akademiker de flitigaste biobesökarna.

Det genomsnittliga biljettpriset ökade med
7 % till 66,38 kronor. Under året har 20 svenska
långfilmer haft premiär, varav 7 med utländska
samproducenter. De svenska filmernas andel av
biljettintäkterna var 14,7%, vilket är en minsk-
ning jämfört med föregående års andel som var
17,8%.

Våld i medier

Globaliseringen och den snabba teknikutveck-
lingen ändrar förutsättningarna för att på ett
effektivt sätt skydda barn och unga från skadligt
innehåll i medierna. EU:s ministerråd antog år
1998

3 Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år.

134

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en rekommendation som syftar till att genom
självreglering stärka skyddet för minderåriga och
den mänskliga värdigheten inom såväl nya elek-
troniska medier som traditionella audiovisuella
medier. Rådet mot skadliga våldsskildringar
(Våldsskildringsrådet) ansvarar för rekommen-
dationens genomförande i Sverige, vilket framför
allt består i att etablera en dialog och ett infor-
mationsutbyte med företrädare för branscherna.
Under det gångna året har bland annat den
svenska TV- och datorspelsbranschen tagit ini-
tiativ till självreglering i form av åldersmärkning
och information till föräldrar. EU:s ministerråd
har även antagit en handlingsplan för att främja
en säker användning av Internet, bl.a. genom
stöd till utveckling av filtreringsverktyg.

Utbudet av våldsskildringar i svensk TV ökar
inte totalt sett enligt en rapport publicerad av
Våldsskildringsrådet i februari 1999. Andelen
våldsskildringar av den totala sändningstiden i de
sex studerade kanalerna var exakt densamma år
1997 som år 1995, nämligen 7%. Däremot har
de kanaler som redan år 1995 uppvisade en låg
andel våld ytterligare minskat sitt våldsutbud.
Detta gäller Sveriges Televisions kanaler. De ka-
naler som år 1995 uppvisade större andel våld har
ytterligare ökat sitt våldsutbud. Minst andel våld
uppvisar SVT2 med 1 % av kanalens totala sänd-
ningstid. Störst andel uppvisar TV1000 vars
totala sändningstid till 14,1 % utgörs av vålds-
skildringar. Studien omfattar även SVT1, TV3,
TV4 och Kanal 5.

De viktigaste statliga insatserna på området

Ny svensk filmpolitik

2000 års filmavtal mellan staten, filmbranschen
och TV-företagen innebär en kraftig förstärk-
ning av produktionsstöden till svensk film, lik-
som en kraftfull satsning på lanseringsstöd, stöd
till distribution av parallellkopior och stimulans-
bidrag till biografägare för visning av svensk film.
Vidare omfattar avtalet ett ökat stöd till vis-
ningsorganisationer och regional verksamhet
samt medel för internationell lansering av svensk
film, stöd till textning på svenska av film och
video och till syntolkning, liksom medel för be-
varande och tillgängliggörande av det svenska
filmarvet. Flera parter i avtalet ökar sina direkta
bidrag. De sammanlagda intäkterna till avtalet
kan beräknas till 385 miljoner kronor under år
2000, vilket är en ökning med drygt 100 miljoner
kronor jämfört med innevarande år. Staten skall

- under förutsättning att riksdagen fattar erfor-
derliga beslut - lämna ett årligt bidrag till Film-
institutet på 200,5 miljoner kronor. Det innebär
en ökning av bidraget med 67,6 miljoner kronor i
jämförelse med år 1999, varav 5 miljoner kronor
utgörs av de medel som regeringen disponerat
för färgfilmsrestaurering i Ingmar Bergmans
namn.

Det nya filmavtalet redovisas i propositionen
Ny svensk filmpolitik (prop. 1998/99:131) som
överlämnades till riksdagen i juni 1999.

Satsningen på public service fortsätter

I riksdagens beslut om budgetpropositionen för
år 1999 (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17 avsnitt
12.6,1998/99:KrU 1, rskr. 1998/99:55) ingick att
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio skall tilldelas särskilda medel ur
rundradiokontot om 245 miljoner kronor för
åren 1999-2001 för förnyelse i samband med ny
teknik. Medel har fördelats med 100 miljoner
kronor för år 1999. Ytterligare 100 miljoner
kronor skall fördelas för år 2000 och 45 miljoner
kronor år 2001. SVT föreslås dessutom få 75
miljoner kronor även för år 2000 för särskilt
kvalificerad programproduktion. Regeringen
föreslår också att SR för år 2000 tilldelas sär-
skilda medel på 10 miljoner kronor för att stärka
mångfald och kvalitet i programutbudet.

Dövas TV finansieras via rundradiokontot

Under hösten 1998 och vintern 1999 har en ut-
värdering av verksamheten vid Dövas TV
genomförts inom Kulturdepartementet. En
promemoria med förslag om ändrad finansiering
och vissa bedömningar angående ny organisa-
tionsform för Dövas TV remitterades under
maj-juni 1999. Sveriges Television AB och
Sveriges Dövas Riksförbund har den 8 sep-
tember 1999 inkommit till regeringen med en
principöverenskommelse om överföring av verk-
samheten till Sveriges Television. Regeringen
föreslår att finansiering av produktion av tecken-
språksprogram för döva år 2000-2001 skall ske
genom medelstilldelning från rundradiokontot.

Digitala TV-sändningar i marknätet

I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för
digitala TV-sändningar i marknätet. Regeringen
ändrade sändningstillstånden i december 1998 då
ytterligare ett sändarnät blev tillgängligt. För
närvarande har 11 företag tillstånd att sända i de
tre sändarnät som är tillgängliga för digital mark-
sänd TV.

135

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen har den 23 juni 1999 beslutat att
sändningsutrymme för digitala TV-sändningar
som motsvarar ytterligare en frekvenskanal får
upplåtas i de områden som omfattas av den
första uppbyggnadsetappen. Fördelningen av
sändningstillstånden sker i slutet av år 1999.

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk
kommitté (dir. 1997:137) med uppdrag att följa
och utvärdera de markbundna digitala TV-sänd-
ningarna under den första etappen. Kommittén
har också till uppgift att medverka vid urvalet av
de programföretag som ges tillstånd genom att
yttra sig över ansökningarna till Radio- och TV-
verket.

Effekter av de statliga insatserna

Filmutredningen har på regeringens uppdrag
redovisat analyser och förslag baserade på
erfarenheter från nuvarande filmpolitiska stöd i
betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU
1998:142). En erfarenhet är att svensk film-
produktion är beroende av offentligt stöd. Det är
en situation som Sverige delar med alla länder i
Europa. En annan erfarenhet är att förhandsstöd
till långfilm, barn- och ungdomsfilm samt kort-
och dokumentärfilm spelar en central roll för
finansieringen av svenska filmprojekt. Exempel-
vis har ansökan om förhandsstöd lämnats för 95
av de sammanlagt 109 svenska långfilmer som
producerades under perioden 1993-1997. Stöd
beviljades till 90 filmer.

Satsningen på regionala resurscentrum för film
och video har inneburit ett större regionalt enga-
gemang för filmen som konstart och som till-
växtnäring. Verksamheten präglas av arbete med
filmfrämjande åtgärder, regionala visningskedjor,
marknadsföring, filmevenemang m.m. som till-
sammans bidrar till distribution och visning av
svensk film. Aven produktionen av kortfilm har
ökat kraftigt.

I och med utgången av år 1998 avslutades det
restaureringsprojekt för svensk färgfilm som
Svenska Filminstitutet med hjälp av engångs-
medel inledde år 1996. Vid denna tidpunkt hade
16 filmer färdigställts, vilket innebär att målet för
det särskilda projektet uppnåtts. Flera av film-
erna har även visats för publik. Med hjälp av de
ytterligare medel som i Ingmar Bergmans namn
tilldelats för färgfilmsrestaurering fr.o.m. år
1999, kommer arbetet att fortgå med den stora
mängd filmer som återstår att restaurera (se även
prop. 1998/99:1 utg.omr. 17).

Konstnärsnämndens stöd till produktion av
kortfilm är av mycket stor betydelse för de
svenska kortfilmarna och särskilt för unga,
oetablerade filmare. Dessa har svårigheter att
finna finansiering på annat håll och bidraget ger
dem möjligheter till förarbeten i form av manus
eller "piloter" som sedan presenteras för presum-
tiva producenter. Kortfilmsproduktion är
mycket kostnadskrävande och nämndens bidrag
är oftast en nödvändig del av den totala finansie-
ringen. Bidragsgivningen är särskilt viktig då det
i övrigt saknas organ som ger bidrag till experi-
mentell film utan att det samtidigt förutsätts att
försöken resulterar i en visningsfärdig produkt.

Satsningen på public service-radio och public
service-TV innebär att företagen ges möjligheter
att, även i en tid av omställning, uppfylla sitt
uppdrag att förse hela befolkningen med ett brett
utbud som kännetecknas av mångfald och kvali-
tet. En annan effekt av satsningarna är att pro-
gramföretagen får möjlighet att kunna bereda
fler arbetstillfällen för utomstående i program-
verksamheten.

Statens insatser för att möjliggöra sändningar
av digital marksänd TV har bl.a. betydelse för
tillgången till ett varierat radio- och TV-utbud
över landet, samt på sikt för ett mer effektivt ut-
nyttjande av frekvensutrymmet.

De åldersgränser som Statens biografbyrå
sätter efterlevs väl vid filmvisningarna. Gransk-
ningen får även effekter för videohandeln efter-
som en stor och växande andel av de filmer som
hyrs ut och säljs har granskats av Biografbyrån
och försetts med åldersgränser. Biografbyråns
tillsynsorganisation med regionala kontrollörer
bedöms ha en återhållande effekt på förekomsten
av olaga våldsskildring på videomarknaden.
Genom Biografbyråns yttranden effektiviseras
Justitiekanslerns hantering av åtalsärenden som
rör olaga våldsskildring.

Regeringens slutsatser

Målen för statens insatser inom verksamhetsom-
rådet är att stödja mångfald och reella yttrande-
möjligheter, garantera massmediernas obero-
ende, säkerställa tillgänglighet till massmedierna,
motverka skadliga inslag i massmedierna samt att
främja nyskapande och tillgång till ett varierat
utbud.

I propositionen Ny svensk filmpolitik (prop.
1998/99:131) gör regeringen bedömningen att de
samlade insatserna för filmen bör förstärkas och

136

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att huvuduppgiften bör vara att främja produk-
tion och distribution av svensk kvalitetsfilm.
Inriktningen på de framtida insatserna bör i
huvudsak ansluta till den grundläggande inrikt-
ning som angavs i propositionen Kulturpolitik
(prop. 1996/97:3). Därtill bör det vara vara en
viktig uppgift för en ny filmpolitik att förbättra
kvinnliga filmskapares villkor. Filmutredningens
analyser och förslag, byggda på erfarenheter från
gällande filmpolitiska stöd, visar att det krävs så-
väl förändringar av nuvarande filmpolitiska
stödformer som en kraftig förstärkning av de
ekonomiska medel som ställs till förfogande för
att inriktningen på filmpolitiken skall kunna för-
verkligas. I propositionen gör regeringen be-
dömningen att 2000 års filmavtal innebär att in-
riktningen på filmpolitiken har större
förutsättningar att förverkligas.

Statens insatser på verksamhetsområdet i
övrigt främjar i hög grad produktion, distribu-
tion och ett varierat utbud av TV-program i
Sverige samt värnar mångfalden på den svenska
mediemarknaden. Insatserna bidrar även till att
förekomsten av skadliga våldsskildringar begrän-
sas.

Satsningar på public service-radion och public
service-televisionen är viktiga för att radio- och
TV-verksamhet i allmänhetens tjänst även i fort-
sättningen skall ha en central roll bland svenska
medier. Public service-företagen bör även i fort-
sättningen ges goda möjligheter att befinna sig
långt framme när det gäller utveckling av nya
programformer och användning av ny teknik.

Genom att Dövas TV förs över till public
service-sektorn kan huvudmannaskap och finan-
siering ges former som långsiktigt tryggar verk-
samheten. Förutsättningarna för produktion av
TV-program för döva och hörselskadade kan
därmed förbättras genom samordning av Dövas
TV:s och SVT:s produktion. Finansiering av
produktion av teckenspråksprogram för döva för
åren 2000-2001 föreslås ske genom medelstill-
delning från rundradiokontot.

I det föregående har redogjorts för satsningar
på filmområdet. Resultatet inom verksamhets-
området i övrigt bedöms som tillfredsställande
och inriktningen kommer i huvudsak att ligga
fast för år 2000.

12.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-
vändningar i revisionsberättelserna.

12.5 Anslag

11 Filmstöd

Tabell 12.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		129 530	Anslags- sparande	861
1998	Utfall	129 530	Anslags- sparande	861
1999	Anslag	142 403	Utgifts- prognos	142 800
2000	Förslag	205 161
2001	Beräknat	205 161
2002	Beräknat	205 161

Under anslaget anvisas medel för statens stöd till
svensk filmproduktion m.m., till filmkulturell
verksamhet, till regionala resurscentrum för film
och video samt för Konstnärsnämndens film-
stöd.

Stödet till svensk filmproduktion finansieras
t.o.m. innevarande år genom 1993 års finansie-
ringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet.
Det femåriga avtalet mellan staten, organisa-
tioner inom film- och videobranschen samt
Sveriges Television AB och TV4 AB (publ)
trädde i kraft den 1 januari 1993.

I december 1997 sades filmavtalet upp av
videobranschen. Övriga parter träffade i februari
1998 en överenskommelse om förlängning av
avtalet i första hand t.o.m. den 31 december
1999. Avtalet genererade 215 miljoner kronor
under år 1998, varav ca 177 miljoner kronor ut-
gick som stöd till svensk filmproduktion. Under
år 1999 beräknas avtalets intäkter minska med
drygt 30 miljoner kronor på grund av att video-
branschen inte längre bidrar med medel.

Filminstitutet är även kontaktkontor för EU:s
audiovisuella stödprogram MEDIA II.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I propositionen Ny svensk filmpolitik (prop.
1998/99:131) redovisar regeringen de viktigaste
resultaten av det filmstöd som fördelats inom

137

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ramen för 1993 års finansieringsavtal och de
överväganden som ligger bakom 2000 års
filmavtal. Propositionen kommer att behandlas
av riksdagen under hösten 1999.

När det gäller Sveriges deltagande i inter-
nationellt samarbete på filmområdet har Film-
institutet fortsatt sitt arbete med bl.a. EU:s stöd-
program MEDIA II och Europarådets produk-
tionsfond Eurimages. En viktig del av arbetet
gäller spridning av information om de olika
stöden till de berörda inom filmbranschen och
att ge råd i ansökningsförfarandet. Antalet
svenska ansökningar inom MEDIA II fortsätter
att öka, men det faktiska utfallet minskade under
året. Erfarenheterna visar dock att stöden utgör
ett värdefullt tillskott till filmbranschen och att
MEDIA II skapar viktiga informella och for-
mella nätverk.

Inom ramen för den filmkulturella delen av
Filminstitutets verksamhet har institutet fördelat
stöd för spridning och visning av värdefull film i
hela landet, bl.a. till visningsorganisationer och
filmfestivaler. Flertalet av dessa stöd gäller insat-
ser på det regionala planet för utveckling inom
filmområdet och till lokal filmkulturell verksam-
het för barn och ungdom. En viktig del av Film-
institutets verksamhet är att stimulera en fortsatt
uppbyggnad av regionala resurscentrum för film
och video. Under år 1998 har tolv regionala re-
surscentrum fått del av stödet. Totalt fördelades
9 miljoner kronor, vilket genererade en regional
motprestation på 14,7 miljoner kronor. För
innevarande år får sexton resurscentrum del av
stödet, som uppgår till 13,5 miljoner kronor.
Skolbio har under läsåret 1997/98 bedrivits i 154
av landets kommuner, varav 64 kommuner nu-
mera bedriver verksamheten utan stöd från
Filminstitutet. Filminstitutet fördelar även stöd
för breddning av filmrepertoaren på små och
medelstora orter. Under år 1998 fördelades
255 000 kronor till 85 biografer i 16 län.

Filminstitutets filmarkiv ökade år 1998 med
868 titlar och sammanlagt finns nu drygt 18 000
lång- och kortfilmer arkiverade. Filmerna måste
förvaras i kylkasematter som håller en viss tem-
peratur och luftfuktighet för att inte förstöras.
Kasematterna fylldes under året och arkivet
byggs under år 1999 ut med hjälp av de medel
som anvisades för ändamålet i budgetpropo-
sitionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr.
17, bet. 1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55).

I och med utgången av år 1998 avslutades det
restaureringsprojekt för svensk färgfilm som
Filminstitutet med hjälp av engångsvisa medel

inledde år 1996. Under denna period har 16
filmer färdigställts, vilket innebär att målet för
det särskilda projektet uppnåtts. Flera av filmer-
na har även visats för publik. Med hjälp av de
ytterligare medel som i Ingmar Bergmans namn
tilldelats för färgfilmsrestaurering fr.o.m. år 1999
kommer arbetet att fortgå med den stora mängd
filmer som återstår att restaurera. Omkopie-
ringen av den brandfarliga nitratfilmen från peri-
oden 1897-1953 fortsätter. Tre långfilmer har
kopierats under året och ytterligare ett antal
filmer har återfunnits och överförts till säker-
hetsfilm. Ett stort antal kortfilmer återstår dock
att kopiera.

Filminstitutet arbetar också för att sprida
svensk film och svensk filmkultur i olika delar av
världen. Under året har svensk film visats på 180
platser runt om i världen vid festivaler och andra
evenemang. Särskilt framgångsrika är de svenska
kort- och dokumentärfilmerna.

Konstnärsnämndens bidrag till projekt inom
filmområdet har kommit att få allt större bety-
delse för filmarna. Antalet ansökningar har ökat
kraftigt under senare år, från 131 på årsbasis
budgetåret 1995/96 till 239 ansökningar år 1998.
Antalet beviljade ansökningar ökade från 19
stycken år 1997 till 34 stycken år 1998. Detta har
möjliggjorts genom att de genomsnittliga
bidragsbeloppen minskat. Kvinnornas andel av
antalet bidrag har legat konstant på omkring
40 % vilket svarar mot deras andel av ansök-
ningarna.

2000 års filmavtal

I april 1999 enades staten, organisationer inom
filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4
AB (publ) om ett nytt filmavtal, 2000 års
filmavtal, som träder i kraft den 1 januari 2000
och skall gälla t.o.m. den 31 december 2004.
Regeringen har den 10 juni 1999 överlämnat
propositionen Ny svensk filmpolitik (prop.
1998/99:131) till riksdagen.

I propositionen gör regeringen bedömningen
att de samlade insatserna för filmen bör förstär-
kas. Huvuduppgiften bör vara att främja pro-
duktion och distribution av svensk kvalitetsfilm.
Inriktningen på de framtida insatserna för filmen
bör vara att upprätthålla och utveckla värdefull
svensk filmproduktion i samverkan med berörda
branscher, att säkerställa tillgången till ett brett
utbud av värdefull film i olika visningsformer i
hela landet, att upprätthålla och utveckla bio-

138

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

grafens roll som kulturell mötesplats i hela landet
och medverka till att biopubliken långsiktigt
ökar, att ge fler, främst barn och ungdomar,
möjlighet till eget skapande med film och andra
medier för rörliga bilder, att regionalt och lokalt
stärka filmens roll i kulturlivet, särskilt med
tanke på barn och ungdom, att förbättra kvinn-
liga filmskapares villkor, att bevara filmer och
material av film- och kulturhistoriskt intresse
och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för
forskning och allmänhet samt att upprätthålla
och utveckla det internationella utbytet och sam-
arbetet på filmområdet.

Slutsatser

Regeringen redovisar i propositionen om ny
svensk filmpolitik sina slutsatser angående film-
politiken. För att inriktningen på filmpolitiken
skall kunna förverkligas krävs såväl förändringar
av nuvarande stödformer som en kraftig för-
stärkning av stödet. I propositionen föreslår
regeringen därför att stöd till filmkulturell verk-
samhet och stöd till regionala resurscentrum för
film och video skall regleras i 2000 års filmavtal.

För år 2000 beräknar regeringen en ökning av
filmstödet med 67,6 miljoner kronor i jämförelse
med år 1999, varav 5 miljoner kronor utgörs av
de medel som regeringen har disponerat under
innevarande år för restaurering av svensk färg-
film i Ingmar Bergmans namn. Regeringen före-
slår att 205,2 miljoner kronor anvisas anslaget för
filmstöd för år 2000, varav 200,5 miljoner kronor
avser medel inom ramen för 2000 års filmavtal.

Förslagen finansieras genom omprioriteringar
inom utgiftsområdet.

Av anslaget år 2000 avser 158 000 kronor den
statliga ålderspensionsavgiften.

Tabell 12.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999 142 403

Reformer + 62 600

Ålderspensionsavgiften +158

Förslag 2000 205 161

12 Statens biografbyrå

Tabell 12.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		7 612	Anslags- sparande	931
1998	Utfall	7 612	Anslags- sparande	931
1999	Anslag	7 390	Utgifts- prognos	8 100
2000	Förslag	8214
2001	Beräknat	8 344 1
2002	Beräknat	8 481 2

1 Motsvarar 8 214 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 214 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens biografbyrå förhandsgranskar på begäran
filmer och videogram som skall visas offentligt.
Biografbyrån fastställer åldersgränser och kan
besluta om klipp och visningsförbud. På begäran
förhandsgranskas även filmer och videogram för
enskilt bruk. Biografbyrån utövar tillsyn över
videogrammarknaden och skall yttra sig till
Justitiekanslern (JK) innan allmänt åtal väcks för
brottet olaga våldsskildring.

Anslagssparandet beror i huvudsak på mins-
kade hyreskostnader. År 1999 minskades Bio-
grafbyråns anslag tillfälligt med 450 000 kronor
på grund av detta sparande. Den del av anslags-
sparandet som motsvarar den tillfälliga minsk-
ningen av anslaget kommer därför att användas
till myndighetens förvaltningskostnader under år
1999. Resterande sparade medel skall under åren
1999 och 2000 bland annat användas till värdska-
pet för en internationell konferens för film-
granskare, investering i ett nytt ekonomisystem
samt en fortsatt satsning på utåtriktad informa-
tion.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har Biografbyrån fattat beslut i
totalt 713 granskningsärenden. Av dessa var 410
långfilmer, vilket avser biograffilmer och video-
filmer som är 60 minuter eller längre. Det totala
antalet granskade långfilmer är i princip oföränd-
rat från tidigare år. Av de granskade långfilmerna

139

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

var 185 biograffilmer och 225 videofilmer, vilket
innebär en större andel videofilmer än tidigare år.
De granskade videofilmerna var med något
undantag avsedda för uthyrning eller försäljning
och omfattas inte av den obligatoriska förhands-
granskningen. Närmare 90 % av de granskade
videofilmerna var pornografiska.

Flertalet filmer åläggs någon form av restrik-
tion, i allmänhet en åldersgräns. Endast 6 % av
de granskade långfilmerna fick visas för all
publik, det vill säga även för de minsta barnen
utan vuxensällskap. Klippingripanden gjordes
under året i tolv videogram, samtliga pornogra-
fiska med våldsinslag. Inga klipp gjordes i bio-
graffilmer. Ingen film, vare sig biograffilm eller
videofilm, förbjöds.

Biografbyrån har under år 1998 yttrat sig till
JK om drygt 1 100 videogram som, med ett
undantag, ingick i samma ärende.

Under slutet av år 1998 och början av år 1999
har biografbyrån genomfört betydande sats-
ningar för att göra sitt material elektroniskt till-

gängligt, bl.a. genom webbplats.		uppbyggnaden	av en
ITabell 12.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 1
Tusental kronor
Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till in- komsttitel (Som inte får disponeras)	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	8 775	6 893	1 882
Prognos 1999	7 100	7 100	0
Budget 2000	7 100	7 100	0

För granskning av filmer och videogram tar Bio-
grafbyrån ut avgifter som skall motsvara kostna-
den för granskningsverksamheten. Intäkterna
redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
rubrik 2522 Avgifter för granskning av filmer
och videogram. Biografbyrån får inte disponera
intäkterna. Under år 1998 var intäkterna från
granskningen 8 519 000 kronor, medan kostna-
den var 6 739 000 kronor. Granskningsavgiftema
sänktes den 1 januari 1999 för att bättre motsvara
kostnaderna. Enligt Biografbyråns prognos be-
räknas granskningsintäktema till 7 miljoner kro-
nor under åren 1999 och 2000.

Biografbyrån tar också ut en avgift för yttran-
den i åtalsärenden. Denna avgift fastställs av
myndigheten och uppgick under året till 525
kronor per videogram. Intäkterna av yttranden i
åtalsärenden var under året 256 000 kronor.
Kostnaden har under samma tid uppgått till
154 000 kronor. Vissa intäkter av det stora åtals-

ärendet byrån yttrade sig över under år 1998
återfinns i 1997 års bokföring, eftersom
handläggningen inleddes under detta år. Även
Biografbyråns avgifter för yttranden i åtalsären-
den redovisas under inkomsttitel 2522 Avgifter
för granskning av filmer och videogram. Byråns
prognos visar att intäkterna från dessa ärenden
kommer att uppgå till 100 000 kronor per år
under åren 1999 och 2000.

Slutsatser

Enligt regeringens bedömning har Statens bio-
grafbyrå på ett effektivt sätt utfört sina uppgifter.

Regeringen föreslår att anslagsnivån från år
1998 återställs med 450 000 kronor efter den
tillfälliga minskningen under år 1999.

ITabell 12.6 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	7 390
Pris- och löneomräkning	+ 40
Justering av premier	+ 334
Återställande av nivå	+ 450
Förslag 2000	8 214

13 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland

ITabell 12.7 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		25 347
1998	Utfall	25 347
1999	Anslag	25 533	Utgifts- prognos	25 401
2000	Förslag	24 932
2001	Beräknat	25 426
2002	Beräknat	25 965

Under anslaget anvisas medel för de kostnader
Teracom AB har för rundradiosändningar i Stor-
stockholmsområdet av finländska TV-program,
de kostnader Sveriges Television AB har för till-
handahållande och överföring av en svensk pro-

140

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gramkanal till Finland, de kostnader Telia Info-
Media TeleVision AB har för tillhandahållande
av den finländska programkanalen till kabelnät
på ett antal orter i Sverige samt Sverigefinska
Riksförbundets kostnader i samband med ut-
sändning av den finländska programkanalen i
Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig
på överenskommelser mellan riksförbundet och
förhandlingsorganisationen Copyswede som
företräder vissa rättighetshavarorganisationer.

Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs
enligt en princip om ömsesidighet. Finland an-
svarar för kostnaderna för utsändningen av en
svensk programkanal i Finland och för överför-
ingen av en finsk programkanal till Sverige. På
motsvarande sätt ansvarar Sverige för kostna-
derna för utsändningen av en finsk programkanal
i Sverige och för överföringen av en svensk pro-
gramkanal till Finland.

Finlands-TV har under år 1998 distribuerats
till 26 orter i Sverige enligt avtal mellan Kultur-
departementet och Telia InfoMedia TeleVision
AB. Dessa orter har en potential av drygt en
miljon hushåll vilket motsvarar över 2,5 miljoner
möjliga tittare. Motsvarande kanal, SVT
EUROPA, sänder i södra Finland och har där en
potential av drygt 700 000 hushåll, eller omkring

1,7 miljoner möjliga tittare.

Utsändningen av finländska TV-program i
Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen
(1996:844). Regeringen har den 22 december
1998 meddelat Sverigefinska Riksförbundet till-
stånd att bedriva sådana sändningar under år
1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Verksamheten med vidaresändning av en finsk
programkanal i Sverige har genomförts på ett
tillfredsställande sätt under år 1998. Telia Info-
Media TeleVision AB redovisar i sitt budget-
underlag ett lägre medelsbehov för år 2000 be-
roende på billigare teknik och effektivare distri-
bution.

Slutsatser

Regeringen bedömer att systemet med rund-
radiosändningar av den finländska program-
kanalen över Storstockholmsområdet och till-

handahållande av programkanalen för kabel-
distribution på ett antal orter i Sverige bör
bibehållas tills vidare. De medel som frigörs
genom minskat resursbehov föreslås användas
för omprioriteringar inom kulturområdet.

Tabell 12.8 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	25 533
Pris- och löneomräkning	-151
Minskat resursbehov	-450
Förslag 2000	24 932

14 Bidrag till dokumentation om
den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt
mediesamarbete

Tabell 12.9 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		666	Anslags- sparande	785
1998	Utfall	666	Anslags- sparande	785
1999	Anslag	821	Utgifts- prognos	742
2000	Förslag	821
2001	Beräknat	837
2002	Beräknat	853

Under anslaget redovisas medel för svensk med-
verkan i Audiovisuella Eureka och Europeiska
Audiovisuella Observatoriet. Avgiften år 1998
till Audiovisuella Eureka och Observatoriet upp-
går till sammanlagt 666 000 kronor.

Audiovisuella Eureka arbetar för närvarande
med ett mandat på fyra år. En oberoende utvär-
dering av verksamheten har genomförts under
hösten 1998 och vintern 1999 med sikte på ställ-
ningstagande till den fortsatta verksamheten
under hösten 1999.

Anslagssparandet beror dels på underutnytt-
jande av anslaget, dels på en osäkerhet om storle-
ken på den svenska medlemsavgiften till de två
organisationerna. På tilläggsbudget i denna pro-
position föreslås att anslaget minskas med
785 000 kronor för förstärkning av presstödet
inom utgiftsområde 1. Anslagssparandet kom-
mer, som en följd härav, att användas för
kostnader under anslaget.

141

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Audiovisuella Eurekas insatser under år 1998 har
fortsatt koncentrerats till att stödja och initiera
projekt inom områdena utbildning, utveckling
och distribution av europeisk film, TV och video.
Syftet med verksamheten är att stärka den euro-
peiska audiovisuella industrins konkurrenskraft
och underlätta samarbete mellan EU-länder och
de deltagande länder som inte är medlemmar i
EU.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett
forsknings- och statistikinstitut som samlar in
och distribuerar information om den europeiska
film-, TV-, och videoindustrin. Observatoriet
driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att
skapa jämförbar europeisk statistik på det audio-
visuella området. Under år 1998 har arbetet kon-
centrerats på observatoriets informationsservice,
rådgivning och utgivning av publikationerna
IRIS och Statistical Yearbook.

Slutsatser

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 an-
visas 821 000 kronor.

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Inledning

År 1998 var det andra året av den nuvarande till-
ståndsperioden (1997-2001) för radio- och TV-
företagen i allmänhetens tjänst (public service) -
Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio
AB (SR) (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Ut-
bildningsradio AB (UR). Enligt riksdagens be-
slut den 11 juni 1996 om riktlinjer för en radio
och TV i allmänhetens tjänst skall public service-
företagen, inkl, dotterbolag, under tillståndsperi-
oden finansieras i huvudsak med TV-avgifter
som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens
resultatkonto (rundradiokontot) (prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr.
1995/96:297). Även Granskningsnämnden för
radio och TV skall delvis finansieras med TV-
avgiftsmedel. Riksdagsbeslutet innebär vidare att
medelstilldelningen till public service-företagen,
liksom tidigare, skall värdesäkras enligt ett sär-

skilt kompensationsindex som fastställs av rege-
ringen.

De tre programföretagen har i mars 1999 läm-
nat redovisningar av hur public service-upp-
draget uppfyllts. Redovisningarna gäller verk-
samhetsåret 1998 och utgår från tillståndsvillkor,
anslagsvillkor och i förekommande fall före-
tagens egna måldokument. Företagen arbetar
också på olika sätt med att sprida dessa redovis-
ningar, bl.a. genom att de finns tillgängliga på
företagens hemsidor på Internet. Syftet med
redovisningarna är bl.a. att ge staten underlag
inför kommande tillståndsperioder, skärpa före-
tagens fokus på hur uppdraget uppfyllts samt att
ge allmänheten information om hur TV-avgifts-
medlen används och på så sätt stimulera till
offentlig debatt.

Granskningsnämnden för radio och TV har i
uppdrag att göra en bedömning av om företagens
redovisningar ger staten och allmänheten till-
räckligt underlag. Nämnden har i sitt beslut den
9 juni 1999 funnit att 1998 års rapporter från SR,
SVT och UR allmänt sett är väl genomförda och
att de väsentligen tillgodoser de syften som an-
givits av regering och riksdag. Nämnden pekar
dock på vissa punkter där den anser att det finns
behov av förtydliganden och kompletteringar i
kommande rapporter från företagen. Nämnden
konstaterar att programföretagen i flera fall gjort
förändringar i syfte att ytterligare höja informa-
tionsvärdet i rapporterna. Företagen har dess-
utom följt vissa av de rekommendationer om åt-
gärder som nämnden pekade på vid
bedömningen av 1997 års rapporter.

Satsningen på radio och TV i allmänhetens
tjänst har fortsatt under år 1998. Den innebär att
SVT, SR och UR har fått del av det särskilda
medelstillskott under perioden 1998-2001 som
riksdagen fattat beslut om (prop. 1998/99:1,
utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrUl, rskr.
1998/99:55). För år 1998 har 100 miljoner
kronor fördelats mellan SVT, SR och UR. Dess-
utom har SVT fått 75 miljoner kronor för sär-
skilt kvalificerad programproduktion.

SVT har av tilldelade medel för digitala sänd-
ningar åren 1997 och 1998 (123,2 miljoner
kronor) förbrukat 40 miljoner kronor vid 1998
års utgång. SVT bedömer att resterande medel,
tillsammans med de av regeringen utfästa medlen
för åren 1999-2001, kommer att ha finansierat
digital distribution och nya programverksam-
heter t.o.m. utgången av år 2001. SVT har under
år 1999 startat nationella digitala sändningar i
marknätet av SVT1, SVT2, SVT24 samt regionalt

142

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

i fem områden, som når ca 50 % av befolk-
ningen.

SR har vid utgången av år 1998 förbrukat 15
miljoner kronor av hittills tilldelade medel för
digitala sändningar på totalt 69,5 miljoner
kronor. SR har träffat ett avtal med Teracom om
kostnaderna för utbyggnad av sändarnätet och
digitala sändningar under åren 1999-2001. SR
räknar med en kostnad på ca 50 miljoner kronor
per år för den digitala verksamheten. SR begär
ett särskilt kvalitetstillskott på 40 miljoner
kronor per år fr.o.m. år 2000.

SR redovisar att det nationella digitala nätet
vid halvårsskiftet 1999 täcker 85 % av publiken
och det regionala nätet 35 %. SR sänder för när-
varande det analoga riksutbudet även digitalt vad
avser Pl, P3 och P4-riks samt P4 lokalt över de
områden där SR har sändningstillstånd. Dess-
utom sänds den finska kanalen P7 och en del
unika försökssändningar, t.ex. en 24-timmars
seriös musikkanal i Stockholm och Malmö samt
olika försök med bild- och texttjänster.

UR:s sändningstillstånd har genom regerings-
beslut den 17 december 1998 förlängts att gälla
t.o.m. utgången av år 2001. UR utgår i budget-
underlaget från att företaget kommer att få del av
de särskilda medel som regeringen utfäst sig för
under åren 2000 och 2001 och att dessa medel
fördelas till programföretagen enligt gällande
fördelningsnyckel.

Medelsberäkning för år 2000

Tabell 12.11 Ordinarie medelstilldelning

Miljoner kronor i 1997 års prisläge enligt kompensationsindex

Sveriges Television	3 087,6	60,57%
Sveriges Radio	1 767,3	34,67%
Sveriges Utbildningsradio	242,7	4,76%
Totalt	5 097,6	100%
Radio Sweden	38,8

Tabell 12.12 Särskilda medel

Miljoner kronor i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex

Sveriges Television	60,57
Sveriges Radio	34,67
Sveriges Utbildningsradio	4,76
Totalt	100
Sveriges Television (programproduktion)	75
Sveriges Radio (mångfald och kvalitet)	10

Regeringens förslag om medelsanvisning till
SVT, SR, UR och Radio Sweden tar sin utgångs-
punkt i de riktlinjer som beslutades av riksdagen
i juni 1996 i samband med behandlingen av pro-
positionen En radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001 (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU 12, rskr. 1995/96:297).

För år 1999 tilldelades de tre public service-
företagen totalt 5 097,6 miljoner kronor (i 1997
års prisläge enligt kompensationsindex). Det
senast kända kompensationsindex gäller
fortfarande år 1997 varför medelstilldelningen
även för år 2000 skall ske i 1997 års prisläge.
Regeringen föreslår därför en total medelstill-
delning för år 2000 på 5 097,6 miljoner kronor (i
1997 års prisläge enligt kompensationsindex).

Fördelningsnyckeln mellan SVT, SR och UR
ändrades senast genom riksdagens beslut om
medelstilldelning för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten för år 1997. Den
bör behållas oförändrad även år 2000. Program-
företagen bör även i fortsättningen i samförstånd
kunna justera fördelningen om bolagen exem-
pelvis kommer överens om att omfördela ansva-
ret för vissa gemensamma funktioner.

Regeringen föreslår därför att de samlade
medlen för år 2000 fördelas med 3 087,6 miljoner
kronor (60,57 %) till SVT, 1 767,3 miljoner
kronor (34,67 %) till SR och 242,7 miljoner kro-
nor (4,76 %) till UR. I enlighet med riksdagens
beslut om riktlinjer för public service-verksam-
heten skall även Radio Swedens medelstilldel-
ning räknas upp med kompensationsindex. För
år 1999 tilldelades Radio Sweden 38,8 miljoner
kronor (i 1997 års prisläge). Regeringen föreslår
att Radio Sweden även för år 2000 tilldelas 38,8
miljoner kronor (i 1997 års prisläge).

Granskningsnämnden för radio och TV skall
enligt riksdagens beslut om riktlinjer för public
service-verksamheten, liksom tidigare, delvis
finansieras över statsbudgeten och delvis med

143

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

medel från rundradiokontot som anvisas till
statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag
om medelstilldelning till Granskningsnämnden
lämnas under utgiftsområde 1, anslag E5.
Nämndens totala anslag för år 2000 föreslås
uppgå till 7 421 000 kronor. Regeringen föreslår
att 5 046 000 kronor skall anvisas från rund-
radiokontot till statsbudgetens inkomstsida.

Särskilda medel för förnyelse

I budgetpropositionen för år 1999 föreslog rege-
ringen att public service-företagen skulle tilldelas
särskilda medel för satsning på förnyelse. Medlen
avsåg såväl satsningar på ny distributionsteknik
som möjligheter att vidareutveckla program-
former och starta nya programkanaler. Riks-
dagen fattade den 9 december 1998 beslut med
anledning av regeringens förslag (prop.
1998/99:1 utg.omr. 17 avsnitt 12.6, bet.
1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55). Beslutet inne-
bär att public service-företagen skall tilldelas sär-
skilda medel på 245 miljoner kronor (i 1998 års
prisläge enligt kompensationsindex) för åren
1999-2001. Medlen skall fördelas med 100 mil-
joner kronor år 1999, 100 miljoner kronor år
2000 och 45 miljoner kronor år 2001.

Regeringen anförde i budgetpropositionen för
år 1999 som skäl för satsningen både att public
service-företagen har en viktig roll vid introduk-
tionen av ny teknik på radio- och TV-området
och att det är viktigt att den goda kvalitet som
präglar public service-radion och public service-
televisionen kan vidmakthållas. Denna bedöm-
ning gäller fortfarande. Public service-företagen
befinner sig mitt i en process av omställning. Ett
omfattande teknikskifte sammanfaller i tiden
med en alltmer tilltagande konkurrens. Denna
situation innebär påfrestningar för företagens
verksamhet. Övergången till ny teknik för såväl
produktion som distribution av radio och TV
medför under en övergångsperiod ökade kostna-
der för public service-företagen. Den digitala
tekniken medför att en effektivisering i företagen
blir möjlig. En del av dessa kostnadsökningar
kan därför inrymmas inom ramen för företagens
ordinarie medelstilldelning. Därutöver behövs
även för år 2000 ett medelstillskott för bl.a.
sändningar med digital teknik, men också för att
programföretagen skall ha goda förutsättningar
att utveckla programutbudet och skapa nya pro-
gramformer samt göra detta utbud tillgängligt
för hela den svenska publiken.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
särskild medelstilldelning för förnyelse till SVT,

SR och UR utgår med 100 miljoner kronor även
för år 2000. Medlen skall fördelas med 60,57 %
till SVT, 34,67 % till SR och 4,76 % till UR. De
särskilda medel som regeringen föreslår skall
göras tillgängliga skall särredovisas i företagens
redovisning till regeringen om medelsanvänd-
ningen.

Särskilda medel för kvalificerad produktion av
TV-program

Riksdagen fattade den 9 juni 1998 beslut om
tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998
(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr.
1997/98:317). I beslutet ingår att SVT fr.o.m.
den 1 juli 1998 skall få ett nytt årligt stöd ur
rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998
års prisläge enligt kompensationsindex) för sär-
skilt kvalificerad programproduktion av typen
dokumentärer, dramatik och program för barn
och ungdom. I budgetpropositionen för år 1999
gjorde regeringen vissa kompletteringar angå-
ende medlens användning (prop. 1998/99:1
utg.omr. 17 avsnitt 12.6, bet. 1998/99:KrUl,
rskr. 1998/99:55). Regeringen föreslår mot
denna bakgrund att medelstilldelningen till SVT
även för år 2000 ökas med 75 miljoner kronor (i
1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för
särskilt kvalificerad programproduktion.

Syftet med satsningen är att SVT:s ambitions-
nivå för produktion av kvalitetsprogram skall
höjas. Regeringen utgår därför från att SVT inte
avser att minska de ordinarie resurserna för
kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att
medelsförstärkningen innebär att SVT kan höja
ambitionsnivån då det gäller produktionen av
kvalitetsprogram (se även 1997/98:KrU5y).

De medel som regeringen föreslår skall göras
tillgängliga skall särredovisas i SVT:s årliga redo-
visning till regeringen om medelsanvändningen.

Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet
i Sveriges Radios programutbud

Sveriges Radio är i dag i stort sett ensamt i den
svenska radiobranschen när det gäller att produ-
cera och sända ett omfattande utbud både av
musik och andra typer av program som känne-
tecknas av mångfald, bredd, djup och kvalitet.
Konkurrensen från de kommersiella kanalernas
utbud utgörs till mycket stor del av populär-
musik. Sveriges Radios utbud är tillgängligt för i
stort sett hela den svenska befolkningen, dels
genom rikskanalerna, men också genom ett väl
utbyggt nät av 26 lokala stationer runt om i

144

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

landet. Cirka två tredjedelar av det totala radio-
lyssnandet avser Sveriges Radios program.

Regering och riksdag har klart markerat att
förhållanden i olika delar av landet skall bevakas
och speglas i public service-företagens program-
utbud. Detta gäller särskilt programföretagens
nyhetsförmedling och samhällsbevakning, men
även granskning och spegling av kulturlivet och
övriga skeenden skall omfatta hela landet och
vara angeläget för hela befolkningen. Sveriges
Radios decentraliserade organisation utgör en
förutsättning för detta.

Den del i public service-uppdraget som avser
mångfald i verksamheten kan också översättas i
ett krav på att det skall finnas många produk-
tionskällor och medverkan från även andra än
företagets egna anställda. I Sveriges Radios upp-
drag ingår att öka utomståendes medverkan i
programverksamheten under tillståndsperioden
jämfört med år 1996. Syftet med kravet är att öka
mångfalden i programutbudet och att bereda
arbetstillfällen för bl.a. externa producenter, fri-
lansjournalister och kulturarbetare.

Sveriges Radio har i sin public service-redo-
visning för år 1998 och sitt budgetunderlag för år
2000 redovisat problem med att under till-
ståndsperioden klara av att öka utomståendes
medverkan i programverksamheten utan att
detta får negativa effekter på andra prioriterade
programområden som exempelvis nyheter, aktu-
alitets- och samhällsprogram och möjligheten att
hålla en fullgod bemanning i den regionala orga-
nisationen.

Enligt regeringens mening är det önskvärt att
undvika en motsättning mellan att kunna behålla
en decentraliserad organisation och andra
aspekter på mångfald. Det bör heller inte finnas
en motsättning mellan hög kvalitet i det totala
programutbudet och möjligheten att moder-
nisera och effektivisera verksamheten genom att
delta i ett teknikskifte från gammal till ny pro-
duktionsteknik.

Regeringen föreslår därför att Sveriges Radio
AB tilldelas ett medelstillskott ur rundradio-
kontot på 15 miljoner kronor (i 1998 års pris-
läge) fördelat med 10 miljoner kronor år 2000
och 5 miljoner kronor år 2001 för att värna
mångfalden och kvaliteten i programutbudet. De
särskilda medlen skall i hög grad användas till att
skapa ytterligare förutsättningar för ökad med-
verkan av utomstående i programverksamheten.

De särskilda medel som regeringen föreslår
skall göras tillgängliga skall särredovisas i

Sveriges Radios redovisning till regeringen om
medelsanvändningen.

Programverksamhet för döva

Dövas TV är en sektion inom Sveriges Dövas
Riksförbund (SDR). Dövas TV producerar TV-
program på teckenspråk för och med döva inom
områdena nyheter, information och kultur.
Verksamheten finansieras nästan uteslutande
med statliga medel. Programmen sänds i SVT:s
kanaler och sändningsverksamheten regleras i
avtal mellan Dövas TV och SVT. I budgetpropo-
sitionen för budgetåret 1994/95 aviserade rege-
ringen att verksamheten skulle utvärderas efter
fem år, dvs. under år 1999 (prop. 1993/94:100
bil. 12, bet. 1993/94:KrU28, rskr. 1993/94:286).

En utvärdering har genomförts inom Kultur-
departementet under hösten 1998 och vintern
1999. Departementet har under utvärderingen
haft kontakt med SDR, Dövas TV, SVT m.fl. En
departementspromemoria med förslag om
ändrad finansiering och vissa bedömningar
angående ny organisationsform för Dövas TV
har remissbehandlats under våren 1999. Remiss-
instansernas synpunkter finns tillgängliga på
departementet (Kul998/2261/Me).

Regeringens förslag: Finansieringen av Dövas TV
fr.o.m. år 2000 skall ske via TV-avgiften genom
medelstilldelning från rundradiokontot. Pro-
gramverksamheten för döva inom Sveriges Tele-
vision AB för år 2000 tilldelas 17 615 000 kronor.

Promemorians förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser
stöder förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Verksam-
heten inom Dövas TV har utvecklats från att
främst avse intern information inom SDR
(produktion av videogram) till att gälla program-
produktion för sändning i public service-
televisionen till en allmän publik av såväl döva
som hörande. Programproduktionen vid Dövas
TV och sändningarna av dessa program i SVT:s
kanaler innebär att en betydande del av SVT:s
uppdrag att sända program för döva fullgörs av
en organisation utanför företaget och med en
finansiering vid sidan av den som i övrigt gäller.
Med hänsyn till att sändningarna fungerar väl

145

13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och fyller ett stort behov för döva bör huvud-
mannaskap och finansiering nu ges former som
långsiktigt tryggar verksamheten.

Ett viktigt skäl för en förändring är att Dövas
TV som producent av program som sänds av
SVT inte bör ha en intresseorganisation som
huvudman. De syften som bär upp verksamheten
inom SDR behöver inte alltid vara förenliga med
de syften som gäller för public service-
televisionen. Vidare bör verksamheten vara själv-
ständig i förhållande till staten. Regeringen anser
att verksamheten vid Dövas TV är av sådant slag
att den bör bedrivas inom ramen för TV-
verksamheten i allmänhetens tjänst.

I departementspromemorian uttalas att för-
ändringen inte syftar till att minska det sam-
manlagda utbudet av sändningar på teckenspråk
eller sänka ambitionsnivån för dessa sändningars
kvalitet samt att eventuella samordningsvinster i
huvudsak bör användas för att stärka program-
utbudet på teckenspråk. Som utgångspunkter för
överföringen av Dövas TV från SDR till SVT an-
ges i promemorian bl.a. att den kompetens som
finns vid Dövas TV bör utvecklas och bevaras,
att den produktionsresurs som Dövas TV utgör i
huvudsak skall utnyttjas i minst samma omfatt-
ning som under de senaste åren, att de tillgångar
som Dövas TV för närvarande förfogar över skall
föras över utan kostnad för SVT och att produk-
tionsanläggningarna i Leksand används i minst
samma utsträckning som för närvarande också i
den fortsatta verksamheten.

Den finansiering med statsmedel som för när-
varande gäller för Dövas TV genom bidraget till
SDR föreslås i promemorian ersättas med samma
typ av finansiering som tillämpas för produktion
och sändning av radio och TV i allmänhetens
tjänst, dvs. via rundradiokontot. Samtliga remiss-
instanser stöder förslaget att verksamheten vid
Dövas TV förs över till public service-sfären och
att finansieringen därmed bör ske på samma sätt
som för public service-företagen.

Den 8 september 1999 träffade SVT och SDR
en principöverenskommelse om att huvudman-
naskapet för verksamheten vid Dövas TV skall
föras över från SDR till SVT. Av överenskom-
melsen framgår vidare att SVT har förklarat sig
berett att inom företaget organisera program-
verksamhet för den döva publiken och att därvid
arbeta med utgångspunkt i de allmänna mål för
verksamheten som redovisas i departements-
promemorian och att parterna är överens om att
de tillgångar som Dövas TV förfogar över skall
föras över till SVT utan kostnad.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
finansieringen av Dövas TV skall ske via TV-
avgiften genom medelstilldelning från rund-
radiokontot. Statsbidraget till SDR för Dövas
TV upphör därmed. De frigjorda medlen på
statsbudgeten föreslås användas för ompriorite-
ringar inom kulturområdet.

För år 1999 tilldelades Sveriges Dövas Riks-
förbund ett anslag om 17 518 000 kronor för
produktion av videogram på teckenspråk. Rege-
ringen föreslår att SVT för år 2000 tilldelas
17 615 000 kronor (i 2000 års prisläge enligt
kompensationsindex) från rundradiokontot för
programverksamheten för döva.

TV-avgiften och rundradiokontot

Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 36

kronor till 1 644 kronor per helår fr.o.m. den 1
januari 2000.

Skälen för regeringens förslag: En avgörande
faktor för rundradiokontots resultat är utveck-
lingen av det särskilda kompensationsindexet för
public service-företagen. Intäkterna på kontot
påverkas bl.a. av utvecklingen av antalet TV-
avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften.
Det är nödvändigt att rundradiokontots resultat
upprätthålls positivt för att medelstilldelningen
till public service-företagen skall säkras på lång
sikt.

Antalet registrerade TV-avgifter hos Radio-
tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 1998 till
i genomsnitt 3 348 000 stycken. Betalningseffek-
tiviteten definierad som det totala antalet inbetal-
ningar i förhållande till fakturerade TV-avgifter
ligger på 97,5 %. Rundradiorörelsens resultat för
år 1998 uppgår till 178 miljoner kronor, vilket är
en förbättring med 225 miljoner kronor jämfört
med år 1997. Det ackumulerade resultatet på
rundradiokontot uppgick vid utgången av år
1998 till 390 miljoner kronor.

Vid beräkningarna har regeringen utgått från
att kompensationsindex under år 1999 inte
kommer att öka med mer än 2,5 % och att
antalet avgiftsbetalare blir oförändrat drygt 3,3
miljoner. Teracom AB skall i enlighet med 1992
års riksdagsbeslut årligen tillföra rundradio-
kontot 213,6 miljoner kronor (i 1992 års pris-
läge) t.o.m. mars månad år 2000 som ersättning

146

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för utrustning som bolaget erhöll vid sitt bild-
ande. Vid denna tidpunkt faller en viktig intäkt
bort från rundradiokontot, vilket har tagits med i
beräkningarna för de kvarvarande åren av
gällande tillståndsperiod.

För närvarande är TV-avgiften 1 608 kronor
per år eller 402 kronor per tremånadersperiod.
SVT har föreslagit en höjning av TV-avgiften
med 48 kronor för år 2000. Regeringen föreslår
att TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 644
kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2000.
Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter
en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den

föreslagna höjningen är av sådant slag att rege-
ringen inte ansett det nödvändigt att, utöver
kontakter med SVT, inhämta ytterligare upp-
lysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan änd-
ring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lag-
förslaget berör i och för sig ett sådant ämne som
avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen.
Eftersom det endast är fråga om en ändring av
beloppets storlek anser regeringen att lagänd-
ringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets
yttrande behöver inhämtas.

147

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Forskning

13.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till
forskning inom kulturområdet. Medlen beräknas
under två anslag: Forsknings- och utvecklingsin-
satser inom kulturområdet samt Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen.

Bidraget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) har under året resul-
terat i två delrapporter som utgörs dels av en
problemanalys, innefattande preliminära förslag
samt dels av fördjupningsstudier och komplette-
ringar, innefattande bl.a. särskilda utredningar
och inventeringar. Nordicom-Sverige har under
år 1998 presenterat den årliga räckviddsunder-
sökningen, Mediebarometern.

13.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 13.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

41,9

37,1

38,7

36,8

37,5

38,2

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

De utgifter som belastar anslagen är medel för
dels verksamhetsforskning och utvecklingsarbete
inom kultursektorn och dels forskning och
dokumentation om medieutvecklingen. Medlen
inom verksamhetsområdet används för projekt
inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas
(Statens historiska museum, Statens konstmu-
seer, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer
för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet),
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk-
och folkminnesinstitutets ansvarsområden.
Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna
för grundforskning vid Naturhistoriska riks-
museet. Medel används även för att utarbeta
mediestatistik m.m. vid den svenska avdelningen
av Nordiska dokumentationscentralen för mass-
kommunikationsforskning (Nordicom).

13.3 Resultatbedömning

De myndigheter som får bidrag för forsknings-
och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har
under år 1998 behållit och vidareutvecklat kvali-
teten på forskningen. Gränsdragningen mellan
vad som är insamlings-, dokumentations-, utred-
nings-, och publiceringsverksamhet har blivit
bättre under året. Myndigheterna har även fort-
satt att öka forskningsinformationen till både
verksamma inom kultur- och utbildningssekto-
rerna och till allmänheten. Flera av myndighe-
terna har ett etablerat nationellt och internatio-
nellt samarbete med universitet, högskolor och
andra myndigheter. I enlighet med regeringens
uppdrag har myndigheterna under året vidtagit
åtgärder för att öka jämställdheten inom forsk-
nings- och utvecklingsprojekt.

Statens kulturråd har under året i huvudsak
använt forskningsmedlen till bidrag till forsk-
ningsprojekt och konferenser samt till att samla
och sprida information om pågående forskning.
Kulturrådets fördelning av medel grundar sig på
förslag från ansvarsmuseernas forskningsnämnd.
Utgångspunkten för 1998 års projekt var insam-

149

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

landet och samlingarna där bl.a. frågeställningar
som behandlar vilka gruppers kulturarv som be-
varas och hur detta lyfts fram i utställningar och
programverksamhet betonats.

Gränsdragningen mellan forskningsverksam-
het och annan verksamhet har förtydligats hos
myndigheterna. Ett flertal myndigheter har vid-
tagit åtgärder för att öka jämställdheten inom
myndigheternas arbete med forskning och
utveckling. Det nationella och internationella
forskningssamarbetet har fortsatt och myndig-
heternas forskningsresultat har på olika sätt
kommit allmänheten till godo.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

I propositionen Vissa forskningsfrågor (prop.
1998/99:94) har framhållits att forskning och
utvecklingsarbete är viktiga faktorer i strävanden
för att främja kvalitén i den offentliga verksam-
heten. Det är viktigt att berörda myndigheter tar
initiativ till och stödjer relevant forskning. I
nämnda proposition har också behovet av kun-
skapsstrategier och forskningsstrategier upp-
märksammats. Kunskapsstrategier bör enligt
propositionen bl.a. innehålla bedömningar av
omfattningen och inriktningen av den forskning
som pågår eller initieras.

Regeringen avser att lämna uppdrag till
Statens kulturråd och ansvarsmuseerna, Riks-
arkivet, Riksantikvarieämbetet och Språk- och
folkminnesinstitutet att utarbeta kunskaps-
och/eller forskningsstrategier. Redovisningen
kommer att utgöra ett av underlagen för rege-
ringens forskningspolitiska proposition år 2000.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet har i uppdrag av regeringen att i sam-
verkan med berörda myndigheter och institutio-
ner utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad
och utveckling av sektorsforskningen inom
kulturområdet. Uppdraget skall slutredovisas
den 1 mars år 2000.

Regeringens slutsatser

Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i
propositionen om forskning och samhälle (prop.
1996/97:5, bet. 1996/97:UbU03, rskr.
1996/97:99). Där redogjorde regeringen för

inriktningen på de framtida insatserna inom
forskningsområdet.

Förhållandena inom verksamhetsområdet har
inte förändrats väsentligt. Regeringen bedömer
att anslagen är värdefulla för kunskapen kring
och utvecklingen av kultur- och medieområdets
verksamhet. I avvaktan på Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådets slutredovis-
ning den 1 mars 2000 av uppdraget att utreda och
föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling
av sektorsforskningen inom kulturområdet
ligger den inriktning som fastslogs i propositio-
nen om forskning och samhälle fast.

13.4 Anslag

J1 Forsknings-och utvecklings-
insatser inom kulturområdet

Tabell 13.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		40 646	Anslags- sparande	2 254
1998	Utfall	40 646	Anslags- sparande	2 254
1999	Anslag	35 871	Utgifts- prognos	37 441
2000	Förslag	35 549
2001	Beräknat	36 206
2002	Beräknat	36 855

Under anslaget anvisas medel för verksamhets-
forskning och utvecklingsarbete inom kultur-
sektorn. Medlen utnyttjas för projekt inom
Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens
kulturråd fördelar medel till Statens historiska
museum, Nationalmuseum, Moderna museet,
Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för
världskultur och Stiftelsen Nordiska museet)
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk-
och folkminnesinstitutets ansvarsområden.
Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna
för grundforskning vid Naturhistoriska riks-
museet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande på 2 254 000 kronor.
Delar av beloppet är intecknat och avser beslu-
tade men ej utbetalade bidrag till fleråriga pro-
jekt. En annan anledning till anslagssparandet är
att tyngdpunkten i vissa projekt ligger i projek-
tets slutfas.

150

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kulturrådets forskningsinsatser sker i överens-
stämmelse med rådets forskningsprogram för
åren 1997-1999 där bl.a. samhällets etniska och
kulturella mångfald och kultur som resurs i
samhällsutvecklingen uppmärksammas. Av de
projekt som avslutats under året kan nämnas en
undersökning om barns och ungdomars kultur-
och fritidsvanor samt ett projekt om kultur-
sponsring. Kulturrådet har tillsammans med
Centrum för Kulturpolitisk forskning vid Hög-
skolan i Borås arbetat för att samla och sprida
information om pågående forskning i Sverige
och utomlands. Kulturrådet medverkar i flera
internationella samarbetsprojekt med kultur-
politisk inriktning.

Ansvarsmuseernas forskning inriktas i huvud-
sak på museernas uppgifter att vårda samling-
arna, göra dem tillgängliga för forskning, utföra
dokumentationsarbete samt bedriva utåtriktad
verksamhet. Under året har utgångspunkten för
forskningsinsatserna bl.a. varit frågeställningar
kring insamling och vilka gruppers kulturarv som
bevaras och lyfts fram.

Riksarkivets forskning bedrivs huvudsakligen
inom områdena interna kunskapsuppbyggnads-
projekt, samarbetsprojekt kring kunskapsupp-
byggnad, forskning med arkivmaterial som bas
samt samarbete med folkrörelsearkiv. Flera av
projekten syftar till IT-anpassning, t.ex. upp-
byggnad av ett nationellt datorbaserat söksystem
till arkiven. Invandrarnas kulturarv uppmärk-
sammas i ett särskilt projekt. Riksarkivet har
under året haft ett omfattande internationellt
samarbete bl.a. när det gäller standardisering-
system, elektroniska arkivhandlingar och till-
gänglighet till allmänna handlingar.

Riksantikvarieämbetets forskningsverksamhet
inriktas på kulturlandskapets innehåll och för-
ändringar och antikvarisk-teknisk forskning och
utveckling. Ett stort antal forsknings- och
utvecklingsprojekt ryms i verksamheten, bl.a.
utbildning och forskning rörande det industri-
historiska kulturarvet samt hällristnings- och
byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet har även
under år 1998 finansierat sex tjänster vid univer-
sitetens arkeologiska institutioner i syfte att
utveckla uppdragsarkeologin samt en adjungerad

professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.
Flera forskningsprojekt, bl.a. bebyggelseprojek-
tet, har avslutats under året. Ett särskilt råd för
kulturmiljövårdens sektorsforskning har inrät-
tats.

Naturhistoriska riksmuseet bedriver en om-
fattande forskningsverksamhet som är inriktad
på att utveckla och långsiktigt bygga upp kun-
skaper inom zoologi, botanik, paleontologi och
geologi. Verksamhetens volym och höga kvalitet
kan avläsas i ett stort antal föreläsningar och
undervisningstimmar, publicerat vetenskapligt
material samt omfattande forskningskontakter,
inte minst internationellt.

Språk- och folkminnesinstitutets forskning
har under året huvudsakligen inriktats på flera
delprojekt tillsammans med Linköpings univer-
sitet, bl. a. Bjärka-Säbyproj ektet vars syfte varit
att utreda uppbyggnad av databaser för land-
skapsrelaterad kulturhistorisk information. Pro-
jektet har avrapporterats till regeringen under
våren. SOFI har dessutom drivit projekt om
ortnamnsdata och släktnamn.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet (HSFR) har hittills redovisat tre del-
rapporter i projektet att utreda och föreslå åtgär-
der för uppbyggnad och utveckling av sektors-
forskningen inom kulturområdet. Delrapport 1,
Kartläggning och probleminventering avgavs i
maj 1998, delrapport 2, Problemanalys och preli-
minära förslag avgavs i januari 1999 och del-
rapport 3, Fördjupningsstudier och komplet-
teringar i maj 1999. Slutrapporten ska lämnas
senast den 1 mars 2000.

Slutsatser

Mot bakgrund av tillgänglig information drar
regeringen slutsatsen att det forsknings- och
utvecklingsarbete som bedrivits har en stor bety-
delse för området. Anslaget minskas med
650 0000 kronor fr.o.m. år 2000 till följd av att
engångsanvisningen för budgetåret 1999 upphör.

ITabell 13.3 Beräkning av anslaget för ar 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	35 871
Pris- löneomräkning	+ 328
Engångsanvisning upphör	-650
Förslag 2000	35 549

151

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

J2 Forskning och dokumentation
om medieutvecklingen

ITabell 13.4 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		1 234
1998	Utfall	1 234
1999	Anslag	1 252	Utgifts- prognos	1252
2000	Förslag	1 264
2001	Beräknat	1 289
2002	Beräknat	1 316

Under anslaget redovisas medel för stöd till
Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göteborgs
universitet för information om forskningsresul-
tat och utarbetande av mediestatistik m.m.

medieägandet i Sverige samt uppbyggnad av en
ny databas över utländska företag. Under år 1999
har de första rapporterna baserade på dessa
uppgifter publicerats.

Under år 1999 har arbetet fortsatt med den
årliga räckviddsundersökningen Mediebarome-
tern, som syftar till att belysa tendenser och för-
ändringar i människors utnyttjande av medier. I
april 1999 presenterades Mediebarometern för år
1998. Nordicom-Sverige har knutit till sig ett
vetenskapligt råd för att säkerställa kvalitet och
oberoende i arbetet.

Nordicom kan notera ett stort intresse för
utgivna publikationer och får dessutom ett stort
antal frågor från såväl forskare och studenter
som journalister och medieföretag.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nordicom har under år 1998 fortsatt sitt arbete
med att utarbeta mediestatistik och att sprida
information och kunskap om medier och kom-
munikation utifrån den forskning som bedrivs på
området. Från och med år 1998 svarar Nordicom
dessutom för grundläggande dokumentation av
ägarförhållanden i svenska massmedier. Under år
1998 har arbetet främst rört uppdatering och
utveckling av en databas med uppgifter om

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten vid
Nordicom utgör en viktig resurs för samman-
ställning och spridning av lättillgänglig informa-
tion om forskning om medier och kommunika-
tion.

ITabell 13.5 Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor Anslag 1999	1 252
Pris- och löneomräkning	+ 12
Förslag 2000	1 264

152

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Trossamfund

14.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar statsbidrag till
andra trossamfund än Svenska kyrkan. Huvud-
delen av stödet fördelas av Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund (SST), en
nämndmyndighet vars ledamöter utses bland de
samfund som får del av det statliga stödet. Vidare
ges efter särskilda beslut av regeringen bidrag till
de nordiska lutherska församlingarna i Sverige,
ekumenisk verksamhet, ledning och samordning
av kyrklig beredskap samt till restaurering av de
medeltida domkyrkorna.

14.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 14.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002’

55,7

54,7

53,3

54,3

105,3

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Anslaget omfattar fr.o.m. år 2002 även kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan
med 50 mkr i enlighet med förslag i propositionen Staten och trossamfunden -
begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop.
1998/99:38, bet.l998/99:KU18, rskr. 1998/99:176).

per betjänad legat kvar på i stort sett oförändrad
nivå, cirka 61 kronor per betjänad, trots att den
del av anslaget som fördelas av SST minskat
något jämfört med år 1997.

Förändringar

Regeringen har den 12 maj 1999 lagt fram förslag
om det framtida stödet till trossamfunden (prop.
1998/99:124, Staten och trossamfunden - stöd,
medverkan inom totalförsvaret, m.m.). Förslaget
innebär bl.a. att det i lag fastställs mål för stödet
och kriterier för de samfund som skall kunna få
del av det. Vidare föreslås att om ett trossamfund
får statligt stöd i form av avgiftshjälp skall detta
beaktas vid fördelning av statsbidrag till
samfundet.

Prioriteringar

I propositionen om det framtida stödet till tros-
samfunden m.m. gör regeringen bedömningen
att huvuddelen av statsbidragen till trossamfun-
den bör fördelas i form av organisationsbidrag.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

I motsats till tidigare år har det antal personer
som betjänas av de samfund som erhåller
statsbidrag genom SST inte ökat under år 1998
utan i stället minskat något till 870 783 betjänade.
Det har medfört att det genomsnittliga bidraget

14.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Verksamheten inom området har i allt väsentligt
fortgått oförändrad under år 1998. Det har inte
skett några förändringar i fråga om vilka tros-
samfund som får beviljas statsbidrag.

153

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Genom lagen (1998:1593) om trossamfund, som
träder i kraft den 1 januari 2000, öppnas
möjligheter för trossamfunden att verka i en ny
juridisk form, registrerat trossamfund. Registre-
rade trossamfund kommer enligt lagen att kunna
beviljas hjälp med uppbörd av avgifter. Flera
trossamfund har anmält att de överväger att
ansöka om att få del av sådan avgiftshjälp. Som
tidigare nämnts föreslår regeringen i propositio-
nen om det framtida stödet till trossamfunden
m.m. att kostnaden för avgiftshjälp skall beaktas
när statsbidrag fördelas till ett samfund.

Ett antal trossamfund som för närvarande inte
är bidragsberättigade har anmält intresse av få bli
berättigade till statsbidrag från anslaget. Flera
kyrkor har begärt att få bli medlemmar av de
ortodoxa och österländska kyrkornas sam-
verkansorgan inom SST.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Det direkta statliga stödet till trossamfund
uppgick till 55,7 miljoner kronor för år 1998. Av
detta belopp fördelade SST 52,8 miljoner kronor
och regeringen 2,9 miljoner kronor. Större delen
av de medel som fördelas av SST utgörs av
organisationsbidrag. SST har vidare i enlighet
med regleringsbrevet fördelat 1,5 miljoner
kronor av stödet i form av utbildningsbidrag och

2,5 miljoner kronor i form av lokalbidrag.

Enligt lagen om trossamfund skall ett
registrerat trossamfund kunna beviljas statlig
avgiftshjälp. Regeringen bedömer att detta stöd
kan komma att bli av stor betydelse för ett antal
trossamfund.

Effekter av de statliga insatserna

Det antal personer som betjänas av de samfund
som erhåller statsbidrag har under den senaste
tioårsperioden ökat från 799 378 personer till
870 783 personer. Enligt bidragsmottagarnas
uppfattning har statsbidraget medverkat till en
gynnsam utvecklingen av såväl stabiliteten inom
samfunden som antalet betjänade och lokaler för
verksamheten. Detta gäller i synnerhet för de
samfund som i huvudsak består av och betjänar
till riket invandrade trosbekännare. Av remiss-
svaren till departementspromemorian Statens

stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan
(Ds 1999:12) framgår även att nuvarande stats-
bidragssystem med en stor andel organisa-
tionsbidrag är väl förankrat och har starkt stöd av
trossamfunden.

Regeringens slutsatser

När det statliga stödet till trossamfunden
infördes år 1971 angav kulturutskottet att det
övergripande syftet med stödet borde vara att
öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga
församlingar att hålla lokaler samt erbjuda
religiös service i form av gudstjänst, själavård och
liknande (bet. 1971:KrU15). Regeringen har i
propositionen om det framtida stödet till
trossamfunden m.m. föreslagit att målet för
stödet i framtiden skall vara att bidra till att skapa
förutsättningar för trossamfunden att bedriva en
aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet
i form av gudstjänst, själavård, undervisning och
omsorg.

Regeringen bedömer att statsbidraget
uppfyller de mål som angetts för det.

14.4 Revisionens iakttagelser

SST är undantagen från revision av Riksrevi-
sionsverket. SST:s revisorer har inte haft några
anmärkningar beträffande årsredovisningen,
räkenskaperna eller förvaltningen.

14.5 Anslag

Kl Stöd till trossamfund

Tabell 14.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		55 700	Anslags- sparande	2
1998	Utfall	55 700	Anslags- sparande	2
1999	Anslag	54 700 1	Utgifts- prognos	54 700
2000	Förslag	53 250
2001	Beräknat	54 262 2
2002	Beräknat	55 347 3

‘Varav en minskning med 1 000 tkr på tilläggsbudget i samband med 1999 års
ekonomiska vårproposition.

2 Motsvarar 53 250 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 53 250 tkr i 2000 års prisnivå.

154

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

För bidragsgivningen gäller för närvarande
förordningen (1989:271) om statsbidrag till
andra trossamfund än Svenska kyrkan. Rege-
ringen har i propositionen (prop. 1998/99:124)
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan
inom totalförsvaret m.m., lagt fram förslag till en
lag om stöd till trossamfund. Lagen föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget för stöd till trossamfund var under år
1998 1,6 miljoner kronor lägre än tidigare år.
Minskningen av anslaget fördelades med 600 000
kronor på den del av anslaget som disponeras av
SST och med 1 miljon kronor på den del av
anslaget som fördelas genom särskilda beslut av
regeringen.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-
samfund (SST) har redovisat bidragsgivningen
under år 1998 till de trossamfund som får beviljas
bidrag. Av redovisningen framgår att inga stora
förändringar skett vad gäller fördelningen av
medel på olika typer av bidrag.

Vad gäller verksamhetsbidraget kan
konstateras att antalet församlingar som beviljats
bidrag har minskat med 121 under
treårsperioden 1996-1998. Minskningen hänför
sig i huvudsak till de äldre svenska
frikyrkosamfunden och synes ha samband dels
med sammanslagningar av församlingar inom
denna grupp, dels med ändrade principer inom
trossamfunden för fördelning av bidrag mellan
församlingarna inom samfunden.

En beräkning har gjorts av SST där det
verksamhetsbidrag som ett samfund och dess
församlingar erhåller satts i relation till antalet
personer som samfundet betjänar. Det
framräknade bidraget per betjänad varierar
mellan 41 kronor per betjänad till 254 kronor per
betjänad. Den stora skillnaden mellan samfunden
torde kunna förklaras av gällande bidragsregler
med fasta grundbidrag.

SST har även gjort ett försök att beräkna hur
stor andel av ett samfunds totala ekonomi som
de beviljade bidragen utgör. Det har varit förenat
med stora svårigheter att göra beräkningarna

beroende på stora skillnader mellan samfunden
vad gäller organisatorisk struktur och den
ekonomiska redovisningen inom samfunden.
Beräkningarna indikerar att trossamfund som
huvudsakligen betjänar till riket invandrade
trosbekännare är mera bidragsberoende och i
regel har sämre förutsättningar att själva
finansiera sin ekonomi än de i landet redan
etablerade trossamfunden.

Slutsatser

Regeringen bedömer att bidragsgivningen har
skett i enlighet med de riktlinjer som lagts fast
för verksamheten.

De ändrade relationerna mellan staten och
Svenska kyrkan påverkar behovet av medel under
anslaget. För vissa av de verksamheter som
beviljats bidrag ur de anslagsmedel som stått till
regeringens disposition - 2,9 miljoner kronor
under år 1999 - bör det statliga stödet bortfalla
eller finansieras på annat sätt. Sålunda bör bidrag
till ekumenisk verksamhet efter relations-
ändringen betraktas som en angelägenhet för
Svenska kyrkan att ansvara för. Svenska kyrkan
kommer vidare enligt riksdagsbeslut att fr.o.m år
2002 erhålla viss ersättning från staten för vård
och underhåll av kyrkliga kulturminnen
(prop,1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr.
1998/99:176). Dessa medel skall användas även
för underhåll av medeltida domkyrkor. Nämnda
förhållanden möjliggör en minskning av resurs-
tilldelningen på anslaget med 1,7 miljoner
kronor.

Regeringen gör i propositionen (1998/99:124)
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan
inom totalförsvaret m.m., bedömningen att
ansvaret för ledning och samordning av
trossamfundens medverkan inom totalförsvaret
bör flyttas från Svenska kyrkans centralstyrelse
till Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). De
medel som regeringen beviljat centralstyrelsen
för detta arbete, 700 000 kronor, bör därför
överföras till ÖCB:s förvaltningsanslag.

Som en följd av ändringar i begravningslagen
(1990:1144) har Kammarkollegiet fått till uppgift
att fastställa begravningsavgift för dem som inte
tillhör Svenska kyrkan. För detta arbete bör
50 000 kronor överföras från anslaget för stöd till
trossamfund till Kammarkollegiets ramanslag.

155

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

\|Tabell 14.3 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	55 700
Överföring till uo 6	-700
Överföring till uo 2	-50
Minskat resursbehov	-1 700
Förslag 2000	53 250

156

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Folkbildning

15.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet folkbildning ges bi-
drag till Folkbildningsrådet att fördela på studie-
förbund och folkhögskolor. Inom verksamhets-
området ges vidare bidrag till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd för att möjliggöra för
elever med funktionshinder att studera vid folk-
högskolor, bidrag till Tolk- och översättarinstit-
utet vid Stockholms universitet för tecken-
språksutbildning, teckenspråkstolksutbildning
och teckenspråkslärarutbildning vid folkhög-
skolor samt bidrag för kontakttolkutbildning vid
folkhögskolor och studieförbund. Bidrag utgår
även till Nordiska folkhögskolan i Geneve.

15.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 15.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

2 490,7

2 579,2

2 570,6'

2 609,3

2 661,6

‘För uppsökande verksamhet har 40 miljoner kronor överförts till Utgiftsområde 16,
Anslaget A15

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Folkbildningen har ett stort antal deltagare. Un-
der år 1998 deltog över 2,8 miljoner deltagare i
studiecirkelverksamhet. Under samma tid stude-
rade drygt 100 000 i folkhögskolan, varav ca
30 000 studerade i de långa kurserna. Studieför-
bund och folkhögskolor når i dag stora samhälls-
grupper. Folkbildningen har under hela kun-
skapslyftsperioden erhållit medel för motsvar-

ande 10 000 årsstudieplatser inom folkhögsko-
lan.

Folkbildningsrådet har för budgetåret 1998
totalt fördelat 2 377 700 tkr, varav 1 142 260 tkr
till studieförbund, 1 210 340 tkr till folkhögsko-
lor (inkl. 375 852 tkr inom ramen för den sär-
skilda utbildningsinsatsen) och 15 100 tkr till
Folkbildningsrådets administration, information
och FoU-verksamhet. Utöver detta har Folk-
bildningsrådet fördelat 10 000 tkr för försöks-
och utvecklingsverksamhet.

15.3 Resultatbedömning

Statens syften med bidragsgivningen till folk-
bildningen fastställdes i och med riksdagens be-
slut med anledning av folkbildningspropositio-
nen (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17,
rskr. 1997/98:258). Statens stöd till folkbild-
ningen syftar till att främja en verksamhet som
gör det möjligt för kvinnor och män att påverka
sin livssituation genom att de själva engagerar sig
i samhällsutvecklingen. Genom att kvinnor och
män är delaktiga i samhällsutvecklingen möjlig-
görs en utveckling och förstärkning av demo-
kratin. Stödet till folkbildningen har även till
syfte att bredda kulturintresset i samhället bl.a.
genom att öka delaktigheten i kulturlivet och
främja kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamheter som syftar till att utjämna ut-
bildningsklyftor genom att höja utbildningsnivån
i samhället skall prioriteras liksom verksamhet
som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och
kulturellt missgynnade personer. Personer med
utländsk bakgrund, deltagare med funktionshin-

157

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

der och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrup-
per för statens stöd.

Studieförbunden

Av Folkbildningsrådets årsredovisning framgår
att rådet har fördelat ca 1,1 miljard kronor till
studieförbunden, vilket motsvarar 48 % av det
totala anslaget.

Antalet studietimmar inom studieförbundens
cirkelverksamhet uppgick under budgetåret 1998
till ca 12,5 miljoner, vilket innebär en ökning
med ca 150 000 timmar jämfört med föregående
år. Andelen män utgjorde 43 %, vilket innebar en
ökning med en procent jämfört med föregående
år. Andelen invandrare och funktionshindrade
som deltog i studiecirklar som tillkom till följd
av särskilda riktade insatser utgjorde 9 procent
vardera av det totala antalet deltagare. Jämfört
med föregående år har verksamheten för invand-
rare ökat med en procentandel medan verksam-
heten för handikappade ligger kvar på en oför-
ändrad nivå.

Studierna inom området estetiska ämnen ut-
gjorde 49 % av verksamheten och studier i om-
rådet samhällsvetenskap och information utgjor-
de 19 % av verksamheten. Området beteende-
vetenskap och humaniora samt språkområdet
utgjorde vardera 8 % av verksamheten. Mate-
matikområdet stod för 6 % av den totala verk-
samheten. De övriga ämnenas andel motsvarade
11 % av verksamheten. Jämfört med föregående
budgetår är förändringarna mellan ämnesområ-
dena förhållandevis små.

Antalet genomförda kulturprogram fortsatte
att öka under budgetåret 1998. Under året har
antalet kulturprogram ökat med 13 %. Sedan
budgetåret 1994/95 har antalet genomförda
kulturprogram ökat med över 30 %.

Folkhögskolorna

Av Folkbildningsrådets redovisning framgår att
folkhögskolorna erhållit ca 800 miljoner kronor,
vilket motsvarar ca 35 % av det totala anslaget.
Folkbildningsrådet har, på eget initiativ, avsatt
drygt 10 % av anslaget som förstärkningsbidrag
för särskilt kostnadskrävande insatser för delta-
gare med funktionshinder och språkliga handi-
kapp. Vad gäller folkhögskolans fördelning mel-
lan långa och korta kurser har verksamheten haft
ungefär samma omfattning som föregående
verksamhetsår. Mätt i deltagarveckor svarade de
långa kurserna för ca 90 % och de korta kurserna
för drygt 10 % av verksamheten. Jämfört med

föregående år har de korta kurserna minskat nå-
got i omfattning.

De allmänna behörighetsgivande kurserna
(1-3 år långa) svarade för 57 % av verksamheten
och de yrkesinriktade (i regel 1-2 år långa) för
9 %. De estetiska kurserna svarade för 13 %, öv-
riga kurser för 11 %. Jämfört med föregående år
har de allmänna kurserna minskat något medan
övriga kurstyper har ökat i motsvarande omfatt-
ning.

Andelen män utgjorde 36 % på de långa kur-
serna och 43 % på de korta kurserna. Andelen
personer med utländsk bakgrund utgjorde på de
långa kurserna 12 %. Jämfört med föregående år
minskade andelen män med 1 % medan andelen
invandrare ökade med 1 %.

Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa
Folkbildningsrådet har under budgetåret 1998
disponerat drygt 370 miljoner kronor att fördelas
på folkhögskolor för 10 000 årsstudieplatser
inom ramen för kunskapslyftet, vilket motsvarar
16 % av det totala anslaget. Av dessa medel har
rådet avsatt drygt 38 000 tkr att användas för för-
stärkningsbidrag till särskilt kostnadskrävande
insatser för deltagare med funktionshinder och
språkliga handikapp. Av rådets årsredovisning
framgår att medel inom ramen för kunskaps-
lyftet har resulterat i ca 9 100 deltagare på vår-
terminen och ca 10 100 deltagare på hösttermi-
nen fördelade på sammanlagt drygt 600 kurser
per termin. Sammanlagt genomfördes under året
ca 328 000 deltagarveckor, vilket är en ökning
med 3 % jämfört med föregående år. Kunskaps-
lyftskommitténs utvärderingar har visat att folk-
högskolan har en låg avbrottsprocent, jämfört
med många andra utbildningsanordnare.

Andelen kvinnor utgjorde 65 % och andelen
invandrare 21 %, vilket är en ökning med en res-
pektive två procentandelar jämfört med föregå-
ende budgetår. Andelen deltagare med funk-
tionshinder var 11 % samt andelen med språkliga
handikapp 20 %. Över 85 % av deltagarna stude-
rade på allmänna kompetenshöjande utbild-
ningar på grundskole- och gymnasienivå med
tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakun-
skap. Resterande studerade på mer ämnesprofili-
erade kurser. Över 80 % av deltagarna hade ut-
bildning motsvarande högst tvåårig gymnasie-
skola. Ca 60 % av deltagarna var mellan 25-45 år.

Folkbildningsrådets preliminära rapport för
folkhögskolornas kunskapslyftsplatser våren
1999 tyder på en ökning vad gäller antalet kurser,
deltagare, deltagare med funktionshinder och

158

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

språkliga handikapp jämfört med våren 1998.
Antalet deltagare mellan 30-60 år har ökat med
fem procentandelar jämfört med våren 1998. När
det gäller deltagarnas utbildningsbakgrund redo-
visas endast marginella förändringar jämfört med
föregående år.

Folkhögskolorna har, utöver det särskilda
statsbidraget, fått i uppdrag av kommunerna att
inom ramen för de medel kommunerna dispone-
rar för kunskapslyftet, anordna utbildning för
ytterligare ca 2 200 deltagare under år 1998, en-
ligt redovisning från SCB. Även studieförbunden
har, enligt Folkbildningsrådets redovisning, fått i
uppdrag att inom ramen för de medel som
kommunerna disponerar för kunskapslyftet att
anordna kurser motsvarande 3 700 årsstudieplat-
ser. Enligt Kunskapslyftskommittén är de s.k.
orienteringskurserna inom studieförbunden ett
värdefullt inslag för många av de studerande
inom kunskapslyftet.

I likhet med Folkbildningsrådet bedömer re-
geringen att den verksamhet studieförbund och
folkhögskolor genomfört inom ramen för sär-
skilda utbildningsinsatser för arbetslösa, har till
såväl målgrupp som omfattning och innehåll väl
uppfyllt syftena för det särskilda anslaget.

Försöksverksamhet inom folkbildningen

Under anslaget har för budgetåret 1999 anvisats
tio miljoner kronor för försöksverksamhet inom
folkhögskolor och studieförbund. Medlen har
fördelats av Folkbildningsrådet. Medlen har an-
vänts till försöks- och utvecklingsverksamhet
med nya verksamhetsformer inom studieför-
bund och vid folkhögskolor. Medlen har även
använts för utvärdering och spridning av
erfarenheter från försöks- och utvecklings-
verksamheten mellan folkbildningens organ-
isationer.

Under året har samtliga elva studieförbund
tagit del av medlen. Studieförbunden har planerat
att genomföra försöks- och utvecklingsverk-
samhet inom flera områden. Förbunden avser
bl.a. att genomföra demokrati- och storstads-
projekt. Även IT-projekt hör till de verk-
samheter som har erhållit medel.

Folkhögskolorna har på liknande vis sökt me-
del. Av ca 160 ansökningar beviljades 21 folk-
högskolor medel för liknande projekt.

Folkbildningen har, utöver dessa projekt, be-
viljats medel inom ramen för regeringens sats-
ning på vuxenlärarna, det s.k. vuxenlärarinitiati-
vet, som syftar till att utveckla och stimulera
vuxenlärarrollen. Vid fördelningen av medel har

projekt prioriterats som syftar till att utveckla
pedagogiken för att nå och motivera svårrekryte-
rade grupper till kunskapslyftet.

Uppsökande verksamhet och utbildning i sam-
hällsfrågor

Eftersom bidraget till uppsökande verksamhet i
första hand avser att underlätta rekryteringen till
vuxenutbildningen har dessa medel flyttats till
anslaget för kunskapslyftet under Utgiftsområde
16, anslaget A15. Det innebär att användningen
av medlen redovisas under det anslaget.

15.4 Prioriteringar

Kunskapslyftet

Folkbildningen har en viktig roll i kunskapslyf-
tet. Det har visat sig att folkbildningen har kun-
nat nå människor som annars inte skulle ta del av
utbildning. Det har visat sig att de s.k.
orienteringskurserna inom studieförbunden har
varit ett värdefullt inslag för många av de
studerande inom kunskapslyftet. Folkhög-
skolans pedagogik har även visat sig betydelsefull
för dem som har läst inom ramen för
kunskapslyftet. Enligt den hittillsvarande
uppföljningen av kunskapslyftet (SOU 1999:39)
har folkhögskolan tillsammans med vissa
utbildningsanordnare inom den kommunala den
högsta genomströmningen av studeranden.

Folkbildningens kultur- och demokratiuppgift

Folkbildningen bör spela en viktig roll för att
förverkliga kulturpolitiken. Genom dess lokala
och sociala förankring är folkbildningen betydel-
sefull för att bredda kulturintresset i Sverige.

Folkbildningens roll är också i dag en fråga
om att försvara, vitalisera och utveckla
demokratin. Det finns en risk för bristande
folklig förankring när avstånd mellan väljare och
valda ökar. Många kan känna en vanmakt inför
en samhällsutveckling man tror sig inte kunna
påverka. Regeringen ser folkbildningens demo-
kratiuppgift som mycket viktig.

Försöksverksamhet

Folkbildningen har, liksom andra utbildnings-
former, ett behov av ständig förnyelse. Rege-
ringen och riksdag har därför, i samband med
folkbildningspropositionen, avsatt 10 miljoner
kronor att användas för försöks- och utveck-
lingsverksamhet inom folkbildningen. Regering-

159

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en ser det som viktigt att folkbildningen även i
fortsättningen erhåller särskilda medel för detta
ändamål.

Funktionshindrade

Regeringen har i tilläggsdirektiv till Kunskaps-
lyftskommittén (dir. 1997:104) gett kommittén i
uppdrag att utreda situationen för studerande
med funktionshinder inom alla former av vuxen-
utbildning. Bl.a. skall de hinder som föreligger
kartläggas och analyseras. Kommittén skall ana-
lysera vilka åtgärder som kan ge funktionshind-
rade möjlighet att studera på villkor som är lik-
värdiga med övriga vuxenstuderandes. Ansvars-
fördelningen mellan stat, kommun, landsting
och den enskilde skall också kartläggas och
analyseras. Uppdraget har delredovisats i kom-
mitténs delbetänkande Vuxenutbildning för alla?
Andra året med Kunskapslyftet (SOU 1999:39).
Uppdraget skall slutligen redovisas i kommitténs
slutbetänkande våren 2000.

Riksdagen har beslutat att ge regeringen till-
känna att en samlad översyn bör göras av utbild-
ningar för vuxna inom teckenspråksområdet
(bet. 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Rege-
ringen uppdrog den 4 september 1997 åt Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH) att i
samråd med Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TOI) göra en analys av
vilken kompetens lärare behöver inom olika
teckenspråksutbildningar för barn och vuxna. I
uppdraget ingick även att kartlägga dels behovet
av utbildning i teckenspråk för andra personal-
kategorier än lärare, dels behovet av tolkar för
döva, dövblinda och vuxendöva. Uppdraget re-
dovisades den 13 mars 1998. Ärendet bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.

Distansutbildning

I dag efterfrågas en alltmer flexibel utbildning,
dvs. en utbildning som kan genomföras när som
helst och som är anpassad efter individen. Di-
stansutbildning är en av de former som kan mot-
svara individens behov. Folkbildningen har stora
möjligheter att bidra till en höjd utbildningsnivå i
samhället och motverka kunskapsklyftor inom
området. Regeringen har därför givit folkbild-
ningen, tillsammans med högskolan, ett ansvar
att vara delaktig i den Distansutbildningsmyn-
dighet som inrättats i Härnösand. Distansutbild-
ning inom folkbildningen har genom Stiftelsen
för kunskaps- och kompetensutveckling tillde-
lats ett utvecklingsutrymme om 50 miljoner kro-
nor som skall användas till verksamhet som syf-

tar till att utveckla och bredda IT-användningen i
folkbildningen.

Information kring den Europeiska Monetära
Unionen

Inför kommande behandling av EMU-frågan ser
regeringen det som viktigt att både skapa ett in-
tresse för och att sprida en saklig information i
frågan. Folkbildningen har givits ett särskilt an-
svar för detta. Under året har folkhögskolor,
studieförbund och andra liknande sammanslut-
ningar erhållit 20 miljoner kronor för detta än-
damål.

Millennieskiftet

Inför det förestående millennieskiftet har rege-
ringen tillsatt en kommitté i syfte att stimulera
till en brett förankrad framtidsdiskussion med
tonvikt på frågor om demokrati, fördelning,
människors lika värde samt miljö i det framtida
samhället. Folkbildningen har fått ta del av de
medel som kommittén har i uppdrag att fördela
till insatser som syftar till att stimulera en sådan
debatt inför det förestående millennieskiftet.

Nationella minoriteter i Sverige

(prop 1998/99:143)

I samband med regeringens minoritetsbefolk-
ningsproposition (prop. 1998/99:143) har folk-
bildningens betydelse för de nationella minori-
teterna uppmärksammats. I propositionen
poängterar regeringen att reglerna för statens
stöd till folkbildningen redan i dag möjliggör
studier för dessa grupper. Regeringen vill ändå
poängtera vikten av att dessa grupper uppmärk-
sammas av folkbildningen. Folkbildningsrådet
bör därför redovisa vilket kursutbud som finns
inom folkbildningen för de nationella minori-
teterna. Folkbildningsrådet bör i sina utvärde-
ringar beakta behovet av att kartlägga i vilken ut-
sträckning dessa grupper deltar i folkbildnings-
verksamheten samt vilka ytterligare insatser som
folkbildningen anser kan behövas för att bredda
dessa gruppers deltagande i folkbildningen.

Tio miljoner kronor till folkbildningen
Regeringen föreslog i vårpropositionen 1998 att
folkbildningen skulle tillföras ett permanent
resurstillskott om 40 miljoner kronor för att
förstärka studieförbundens och folkhög-
skolornas möjligheter att möta framtidens behov
av kunskaper, social kompetens och förmåga att
fungera i och bidra till ett demokratiskt samhälle.
Riksdagen beslöt emellertid att fördela 10 av de

160

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

40 miljoner kronorna till stöd för allmänna
lokaler. Riksdagen uttalade dock att folk-
bildningen så snart det var möjligt skulle återfå
dessa 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår
mot bakgrund av detta att anslaget tillförs 10
miljoner kronor för år 2000.

15.5 Anslag

L1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 15.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor
1998	Utfall	2 418 014
1999	Anslag	2 498 405	Utgifts- prognos	2 498 405
2000	Förslag	2 489 073 1
2001	Beräknat	2 526 175 2
2002	Beräknat	2 576 699 2

‘För uppsökande verksamhet har 40 miljoner kronor överförts till Utgiftsområde 16,
Anslaget Al5

2Motsvarar 2 489 073 tkr i 2000 års prisnivå

Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet som
ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. En-
ligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till
folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet stats-
bidrag till folkhögskolor och studieförbund.
Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall till-
delas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel
till dem.

Studieförbunden har erhållit 48 % av anslaget,
folkhögskolorna har erhållit 51 % (inkl, de 16 %
som regeringen har avsatt för kunskapslyftet).
Resterande medel har använts för Folkbildnings-
rådets administration, information och FoU-
verksamhet.

Staten anger endast syftena med statsbidrags-
givningen till folkbildningen. Detta fria och fri-
villiga förhållningssätt till staten grundlädes i och
med folkbildningspropositionen våren 1991 och
slogs fast i samband med riksdagens behandling
av den folkbildningsproposition regeringen pre-
senterade våren 1998 (prop. 1997/98:115, bet.
1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Från anslaget har även bidrag utbetalats till fö-
reningen Nordisk Folkhögskola i Geneve samt
stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor. Från budgetåret 2000 fördelas
stödet till uppsökande verksamhet och utbild-
ning i samhällsfrågor från Utgiftsområde 16,
anslaget A15.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Folkbildningsrådet har under verksamhetsåret
1998 fördelat de ca 2,4 miljarder kronor som
stod till deras förfogande enligt följande.

För studieförbundens verksamhet har Folk-
bildningsrådet avsatt 1 142 260 tkr. Under bud-
getåret redovisade studieförbunden ca 12,5 mil-
joner studietimmar i studiecirkelverksamheten
vilket innebar en ökning jämfört med föregående
år. Merparten av deltagarna i studieförbunden är
fortfarande kvinnor men andelen män har ökat
något. Invandrare och funktionshindrade är två
viktiga målgrupper vid fördelningen av
statsbidraget, under året har andelen invandrare
ökat något medan verksamheten för funk-
tionshindrade ligger på en oförändrad nivå jäm-
fört med föregående år.

Studieförbunden genomför varje år ett stort
antal kulturprogram. Under året fortsatte dessa
program att öka i omfattning, sedan budgetåret
1994/95 har programmen ökat med över 30 %.

Av rådets redovisning framgår att folkhög-
skolorna erhållit 834 488 tkr av statsbidraget.
Vad gäller folkhögskolans långa och korta kurser
har verksamheten haft ungefär samma omfatt-
ning som föregående verksamhetsår.

Även inom folkhögskolorna är kvinnorna i
majoritet bland deltagarna och jämfört med fö-
regående år ökade andelen kvinnor något.

Invandrarnas andel på de långa kurserna ut-
gjorde 12 %. Jämfört med föregående år ökade
andelen invandrare med en procent.

En utförligare redovisning av verksamheten
återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm-
ning, avsnitten Studieförbunden och Folkhög-
skolorna.

Särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa
Folkbildningsrådet har, inom ramen för kun-
skapslyftet, under budgetåret 1998 disponerat
375 852 tkr att fördela på folkhögskolor för
10 000 årsstudieplatser.

Av rådets redovisning framgår att detta har re-
sulterat i genomsnitt 9 600 deltagare för vårter-
minen och höstterminen fördelat på drygt 600
kurser. Antalet deltagarveckor ökade något
jämfört med föregående år.

Kvinnorna befinner sig alltjämt i majoritet
bland deltagarna och under året ökade andelen
kvinnor något. Både invandrare, deltagare med
funktionshinder och deltagare med språkliga

161

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

handikapp utgör viktiga målgrupper för statens
bidrag till kunskapslyftet. Drygt en femtedel av
deltagarna var invandrare, andelen deltagare med
språkliga handikapp var lika stor medan deltagare
med funktionshinder utgjorde drygt en tiondel
av deltagarna.

Över fyra femtedelar av deltagarna studerade
på allmänna kompetenshöjande utbildningar på
grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt
på basämnen, språk samt datakunskap. Reste-
rande studerade på mer ämnesprofilerade kurser.

Majoriteten av deltagarna hade en utbildning
som motsvarade högst tvåårigt gymnasieutbild-
ning. Personer mellan 25 och 45 år dominerade
bland deltagarna.

Folkhögskolorna och studieförbunden har
dessutom fått i uppdrag av kommunerna att
inom ramen för de medel kommunerna dispone-
rar för kunskapslyftet, anordna utbildning för
ytterligare deltagare. Enligt redovisning från
SCB var antalet deltagare ca 6 000.

En utförligare redovisning av verksamheten
återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm-
ning, avsnittet Särskilda utbildningsinsatser för
arbetslösa.

Försöksverksamhet inom folkbildningen

Under anslaget har för budgetåret 1999 anvisats
tio miljoner kronor för försöks- och utveck-
lingsverksamhet inom folkhögskolor och studie-
förbund att fördelas av Folkbildningsrådet. Syf-
tet är att stimulera till förnyelsearbetet inom
folkbildningen. Under året har samtliga studie-
förbund tagit del av medlen. För folkhögskolans
del innebar det att ett tjugotal folkhögskolor be-
viljades medel.

Utöver dessa beviljade projekt har folkbild-
ningen beviljats medel inom ramen för regering-
ens satsning på vuxenlärarna, det s.k. vuxenlärar-
initiativet, som går ut på att utveckla och
stimulera vuxenlärarrollen inför de speciella krav
som ställs på vuxenpedagogen.

En utförligare redovisning av verksamheten
återfinns under rubriken 15.3 Resultatbedöm-
ning, avsnittet Försöksverksamhet inom
folkbildningen.

Stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor

Eftersom bidraget i första hand avser stöd till
uppsökande verksamhet för att underlätta re-
kryteringen till vuxenutbildningen, har 40 miljo-
ner kronor överförts till Utgiftsområde 16, an-
slaget A15. '

Slutsatser

Enligt regeringens mening har folkhögskolorna
och studieförbunden bedrivit en verksamhet som
väl uppfyller de syften som uppställts för statsbi-
drag till folkbildningen för budgetåret 1998.
Motsvarande gäller för de särskilda resurser som
anvisats till folkbildningen inom ramen för den
särskilda utbildningssatsningen, kunskapslyftet.

Folkbildningsrådet har föreslagit att anslaget,
utöver pris- och löneomräkning, tillförs 200
miljoner kronor per år åren 2000-2002. Utöver
detta har Folkbildningsrådet föreslagit att studi-
eförbunden skall ingå i den särskilda utbild-
ningsinsatsen, kunskapslyftet, genom att tillföra
anslaget ytterligare 100 miljoner kronor år 2000,
100 miljoner kronor år 2001 samt 200 miljoner
kronor år 2002. Regeringen bedömer det inte
möjligt att göra så omfattande omprioriteringar
som krävs för att tillmötesgå de kraftiga
resurstillskott som Folkbildningsrådet föreslår.

I samband med budgetpropositionen 1999
föreslog regeringen att folkbildningen skulle
erhålla ett permanent resurstillskott om 40
miljoner kronor. Riksdagen beslöt emellertid
att fördela 10 av de 40 miljoner kronorna till
stöd för allmänna lokaler. Riksdagen bedömde
dock att folkbildningen så snart det var möj-
ligt skulle återfå dessa 10 miljoner kronor.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
anslaget tillförs 10 miljoner kronor för år
2000.

Folkbildningsrådet har föreslagit att de 10
miljoner kronor som regering och riksdagen av-
satte för försöks- och utvecklingsverksamhet i
samband med folkbildningspropositionen våren
1998 skall ingå i det samlade anslaget för folk-
bildningen. Regeringen ser det som viktigt att
folkbildningen även i fortsättningen bedriver en
försöks- och utvecklingsverksamhet men anser
att det är för tidigt att dra några slutsatser hur
medlen för verksamheten har använts och vill
därför avvakta ytterligare erfarenheter innan
detta anslag integreras i det samlade folkbild-
ningsanslaget.

Folkbildningsrådet har även föreslagit att de
medel som finns avsatta inom ramen för kun-
skapslyftet för folkhögskolornas del skall ingå i
det samlade anslaget för folkbildningen fr.o.m. år
2002. Regeringen avser att återkomma till riks-
dagen om dessa medel i samband med behand-
lingen av Kunskapslyftskommitténs slutbetän-
kande våren 2000.

162

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att anslaget till folk-
bildningen tillförs 10 000 000 kronor för år 2000.

För de 10 000 folkhögskoleplatsema som är
en del av kunskapslyftet beräknar regeringen en
oförändrad kostnadsnivå utöver pris- och löne-
omräkning.

Till försöks- och utvecklingsverksamhet inom
folkhögskolor och studieförbund beräknar rege-
ringen en kostnad på 10 000 000 kronor.

Till föreningen Nordisk Folkhögskola i Ge-
neve föreslås medel motsvarande föregående års
tilldelning.

Folkbildningsrådet bör få ansvar att fördela
medel till Sveriges Folkhögskolestuderandes
Förbund för att stimulera studerandeinflytandet
och det demokratiska arbetet i folkhögskolorna.
För detta ändamål tilldelas Folkbildningsrådet
200 000 kronor. Medlen finansieras genom en
överföring från utgiftsområde 16 anslaget A2.

Anslaget för år 2000 beräknas till
2 489 073 000 kronor. För åren 2001 och 2002
beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i
förhållande till år 2000.

ITabell 15.3 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	2 498 405
Pris- och löneomräkning	+ 20 468
Medelsförstärkning för år 2000	+ 10 000
Överfört från U016, A2	+ 200
Överfört till U016, A15	- 40 000
Förslag 2000	2 489 073

L2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen

Tabell 15.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998 Utfall 64 332

1999	Anslag	71 791	Utgifts- prognos	71 7910
2000	Förslag	72 377
2001	Beräknat	73 841
2002	Beräknat	75 397

Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens in-
stitut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) för vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen. De
övergripande målen för Sisus verksamhet är att

förbättra förutsättningarna för utbildning och
studier för i första hand unga och vuxna personer
med funktionshinder samt att administrera och
utveckla olika stöd som behövs i och omkring
studiesituationen.

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid
Stockholms universitet ansvarar för fördelningen
av statsbidrag till folkhögskoleförlagd tecken-
språksutbildning, tolkutbildning för döva, döv-
blinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarut-
bildning. Dessa utbildningar skall planeras i
samverkan med berörda handikapporganisatio-
ner.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)
Sisus uppskattar att 10 520 personer med funk-
tionshinder har deltagit i kurser som beviljats
tilläggsbidrag under budgetåret 1998. Deltagar-
veckorna vid dessa kurser utgjorde 11 % av det
totala antalet deltagarveckor vid folkhögsko-
lorna. 23 % av ansökningarna rör gruppen syn-
skadade, 19 % rörelsehindrade, 10 % döva, 9 %
medicinska funktionshinder och 9 % psykiska
funktionshinder. Övriga grupper ligger under
5%.

De medel som Sisus anvisades för detta än-
damål för budgetåret 1998 täckte, enligt Sisus, ca
hälften av det totala ansökningsbelopp som ef-
terfrågas av folkhögskolorna.

Av TÖI:s årsredovisning framgår att insat-
serna till folkhögskolornas verksamhet har för-
stärkts under år 1998. Det totala antalet deltagare
i olika utbildningar har ökat. Trots detta har 5,9
miljoner kronor av anslaget inte kunnat förbru-
kas av TÖI på grund av att det till tolkutbild-
ningarna är brist på sökande som har tillräckliga
kunskaper i teckenspråk. Det råder även brist på
lärare inom dessa utbildningar.

Slutsatser

I avvaktan på resultatet av de utredningar som
nämnts i inledningen till detta verksamhetsom-
råde beräknas anslaget för nästa budgetår till
oförändrad nivå förutom pris- och löneomräk-
ning. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget
uppgå till oförändrad nivå i förhållande till år
2000.

163

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

L3 Bidrag till kontakttolkutbildning

\|Tabell 15.5 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		8 328
1998	Utfall	8 328
1999	Anslag	9 032	Utgifts- prognos	9 032
2000	Förslag	9 106
2001	Beräknat	9 279
2002	Beräknat	9 465

Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som
utbetalar medlen till studieförbund och folkhög-
skolor enligt särskilt beslut av Tolk- och över-
sättarinstitutet vid Stockholms universitet
(TOI). TOI fördelar statsbidrag för kontakt-
tolkutbildning till folkhögskolor och studieför-
bund enligt förordningen (1991:976) om stats-
bidrag till kontakttolkutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kontakttolkutbildning har under budgetåret
1998 anordnats av tio folkhögskolor och samtliga
studieförbund, vilket är något färre än under
budgetåret 1997. Antalet kurser har varit 85 på
folkhögskolor och 93 på studieförbund. Utbild-
ningarna har under budgetåret 1998 samlat
2 705 deltagare, varav 1 658 på folkhögskolor.
Antalet kurser har minskat vid folkhögskolorna
men ökat markant vid studieförbunden. Utbild-
ning sker inom ämnesområdena social- och för-
säkringstolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmark-
nadstolkning, vardagsjuridik och rättstolkning.

Slutsatser

Regeringen beräknar, med hänsyn till att det nu
inte finns ekonomiska förutsättningar att utöka
anslaget, oförändrad nivå på anslaget för år 2000,
förutom pris- och löneomräkning. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad
nivå i förhållande till år 2000.

164

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Ungdomsfrågor

16.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Ungdomsstyrel-
sen och bidrag till ungdomsorganisationerna.
Ungdomsstyrelsens huvuduppgifter är att sam-
ordna ungdomspolitiken samt att handlägga
frågor om stöd till ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer.

allmänna samlingslokaler för informationsin-
satser och utredningsarbete som avser ungdo-
mars nyttjande av samlingslokaler för olika verk-
samheter.

Under år 1998 har ett överskott för första
gången genererats från det värdeautomatspel
som AB Svenska Spel bedriver. Ungdomsstyrel-
sen har därav under år 1999 fått 9,3 miljoner
kronor att fördela till barn- och ungdomsorga-
nisationernas lokala verksamheter.

16.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 16.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall Anslag Utgifts-

1998 1999 prognos

1999

Förslag	Beräknat	Beräknat
anslag	anslag	anslag
2000	2001	2002

108,2 108,8 112,8 110,5 110,3 110,6

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Ungdomsstyrelsen har aktivt arbetat med
sektorsövergripande frågor. Samarbetet med
andra myndigheter och med kommunerna har
lett till olika insatser som återfinns inom andra
utgiftsområden. Ungdomsstyrelsen fördelar
också det statliga bidraget till ungdomsorganisa-
tionerna. Detta består av grundbidrag samt sär-
skilt bidrag. Utgifterna för grundbidraget kom-
mer enligt prognosen för år 1999 att ligga på
ungefär samma nivå som tidigare år medan ut-
gifterna för det särskilda bidraget är lägre än tidi-
gare år. Det särskilda bidraget har under 1999
minskat i omfattning beroende på att 4 miljoner
kronor av dessa medel anvisats för bidrag till

Förändringar

Under våren 1999 avlämnade regeringen propo-
sitionen På ungdomars villkor (prop.
1998/99:115) i vilken nya mål för den nationella
ungdomspolitiken föreslås ersätta tidigare an-
tagna riktlinjer. Enligt de nya mål som föreslås
skall ungdomar ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv samt ha verkliga möjligheter
till inflytande och delaktighet. Dessutom skall
ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande tas till vara som en resurs.

Sedan den 23 juli 1998 har Ungdomsstyrelsen
fungerat som nationellt kontor för det nyinrät-
tade EU-programmet Europeisk volontärtjänst
för ungdomar.

Prioriteringar

Ungdomspolitiken i framtiden kommer i hög
grad att präglas av förslagen i propositionen På
ungdomars villkor (prop. 1998/99:115). Ung-
domsstyrelsen föreslås i propositionen få en
aktiv roll i uppfyllandet av målen för den natio-
nella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall

165

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

också fungera som en kunskapsbank i ung-
domsfrågor gentemot andra myndigheter,
kommuner, föreningsliv, ungdomsarbetare och
enskilda.

Vidare anges att Ungdomsstyrelsen bör få i
uppdrag att i samverkan med berörda myndig-
heter och i samråd med Svenska Kommunför-
bundet utveckla en metod för att identifiera,
presentera och sprida goda exempel.

Ungdomsstyrelsen har aktivt arbetat med
sektorsövergripande frågor. Samarbetet med
andra myndigheter och kommunerna har lett till
olika insatser som återfinns inom andra utgifts-
områden.

Ungdomsstyrelsen fördelar också det statliga bi-
draget till ungdomsorganisationerna. Detta be-
står av grundbidrag samt särskilt bidrag.

16.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Ungdomsgenerationen kan beskrivas som en
mångfaldsgeneration. Aldrig tidigare har upp-
växten av en hel generation präglats av en så
omfattande etnisk och kulturell mångfald som i
dag. Ungdomsgenerationen av i dag har därtill
goda förutsättningar till internationella kontak-
ter och erfarenheter. Bland ungdomar finns dock
fortfarande uppenbara skillnader mellan flickors
och pojkars möjligheter, vilket inte minst gäller
ungdomar med utländsk bakgrund.

Ungdomsarbetslösheten har under 1990-talet
legat på en hög nivå, vilket satt spår i stora delar
av ungdomsgenerationen. En liten grupp ung-
domar är sedan mycket lång tid arbetslösa. Slut-
ligen finns i dagens ungdomsgeneration tecken
på ökade skillnader mellan ungdomar med olika
social bakgrund.

Ofta beskrivs ungdomsgenerationen som att
den omfattas av en växande känsla av maktlöshet.
Samtidigt visar många undersökningar att ung-
domar vill vara med och påverka, bestämma och
ta ansvar. Ett problem är att ungdomar ofta
upplever att de inte släpps in där makten finns.

Början av 2000-talet kommer att präglas av en
kraftig ökning av antalet tonåringar. De nya krav
som därmed ställs på kommunerna innebär såväl
möjligheter som problem. En större andel av

resurserna för fritid och kultur bör därför riktas
mot verksamheter som engagerar ungdomar.

Medlemsantalet i barn- och ungdomsorgani-
sationer har varit konstant under de senaste åren
och antalet medlemmar uppgår till ca 600 000. I
åldersgruppen 7 till 15 år dominerar flickorna
medan pojkarna dominerar de högre ålders-
grupperna. Fyra femtedelar av alla ungdomar
mellan 13 och 25 år tillhör en eller flera före-
ningar eller organisationer.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Våren 1997 överlämnade den ungdomspolitiska
kommittén delbetänkandet Unga och arbete
(SOU 1997:40) och slutbetänkandet Politik för
unga (SOU 1997:71). I propositionen På ung-
domars villkor (prop. 1998/99:115), som över-
lämnades till riksdagen i maj 1999, föreslås nya
mål för den nationella ungdomspolitiken som
skall ersätta tidigare riktlinjer.

I propositionen föreslås att Ungdomsstyrelsen
bör ansvara för årlig och samlad uppföljning
samt analys av ungdomspolitiken utifrån de mål
och delmål som riksdag och regering beslutar.
Detta bör ske i nära samarbete med berörda
myndigheter samt med kommunerna. Myndig-
hetens uppföljning av ungdomspolitiken på lokal
nivå bör liksom tidigare ha som utgångspunkt att
såväl följa upp som att stödja utvecklingen av den
kommunala ungdomspolitiken. Ungdomsstyrel-
sen bör i fortsättningen åläggas att vart fjärde år
till regeringen redovisa en fördjupad analys av
hur ungdomspolitiken utvecklas. Denna analys
skall ligga till grund för regeringens redovisning
till riksdagen.

I propositionen redovisas också ett antal åt-
gärder som genomförs eller kommer att
genomföras med syftet att leda till demokrati,
rättvisa och framtidstro. Regeringen ger också
sin syn på hur den kommunala ungdomspoliti-
ken bör utvecklas. Slutligen redovisas i proposi-
tionen en svensk strategi för ungdomsfrågor i
EU samt regeringens syn på ungdomar som en
resurs i det internationella arbetet.

Stödet till ungdomsorganisationerna ges i
form av grundbidrag och särskilt bidrag i enlig-
het med vad som föreskrivs i förordningen
(1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisa-
tioner. Under år 1998 fördelades också bidrag till
de politiska ungdomsförbunden för valinforma-
tion.

166

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ungdomsstyrelsen överlämnade den 31 mars
1999 rapporten Förslag till förändrade bidrags-
regler (Kul999/1239/IFU) till regeringen. För-
slaget har varit föremål för remissbehandling och
bereds vidare inom Regeringskansliet.

Av AB Svenska Spels överskott från värde-
automatspel har Ungdomsstyrelsen under år
1999 fått 9,3 miljoner kronor att fördela till barn-
och ungdomsorganisationernas lokala verksam-
heter. Regeringen kommer under hösten 1999
att besluta om närmare riktlinjer för stödets för-
delning.

Ungdomsstyrelsen har vidare arbetat med att
stärka ungdomars inflytande på lokal nivå genom
att uppmuntra olika former av lokala inflytande-
organ för ungdomar, vanligen s.k. lokala ung-
domsråd.

Utvecklingsarbete pågår i syfte att stärka
flickors villkor i samhället och att uppmuntra
föreningslivet att medverka till möten mellan
ungdomar med olika kulturell och etnisk bak-
grund samt samordna insatser för utsatta ung-
domar i ett antal kommuner eller kommundelar.

Under år 1998 har Sverige varit ordförande i
Nordiska Ministerrådet och därmed också för
det nordiska ungdomspolitiska samarbetet.
Fokus har riktats främst mot ungdomars möjlig-
heter till inflytande samt insatser för att stärka
ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

Sverige har under juni 1998 anordnat en ung-
domsministerkonferens för Östersjöområdet
med syfte att diskutera och utveckla gemen-
samma riktlinjer och aktiviteter för det framtida
Östersjösamarbetet inom ungdomsområdet.

Ungdomsstyrelsens samarbete med andra
myndigheter och med kommunerna har även lett
fram till en rad insatser som återfinns inom andra
utgiftsområden, framför allt inom IT och
arbetsmarknadsområdet.

Effekterna av de statliga insatserna

Ungdomsstyrelsens stöd till föreningsutveckling
har underlättat bildandet av nya föreningsbild-
ningar för att kanalisera ungdomars engagemang
samtidigt som många traditionella organisationer
försöker utveckla och förnya sina strukturer och
arbetsformer.

Antalet kommuner som har någon form av
lokalt inflytandeorgan för ungdomar, har under
1998 ökat till 102 stycken. Detta kan jämföras
med de 84 lokala ungdomsråd och andra former
av lokala ungdomsforum som framkom i en
kartläggning år 1997.

Regeringens slutsatser

Det är alltjämt angeläget att stödja barn- och
ungdomsorganisationernas reguljära verksamhet.
De insatser som görs för att uppmuntra förny-
else och utveckling bör fortsätta, varvid villkoren
för flickor och ungdomar med annan etnisk och
kulturell bakgrund bör ges särskild uppmärk-
samhet. Arbetet med att uppmuntra olika lokala
lösningar för att stärka ungdomars inflytande
bör prioriteras.

Den nya målstruktur som föreslås för ung-
domspolitiken kommer att tydliggöra och för-
stärka Ungdomsstyrelsens koordinerande roll
inom ungdomspolitiken.

Under kommande år kommer barn- och ung-
domsorganisationerna att tillföras betydande
belopp genom en del av det överskott som gene-
reras från det värdeautomatspel som AB Svenska
Spel har koncession på att bedriva. Av över-
skottet bör uppskattningsvis 50 miljoner kronor
årligen tillfalla barn- och ungdomsorganisatio-
nernas lokala verksamheter.

16.4 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen
behöver förstärka sin organisation inom såväl ut-
rednings- som uppföljningsverksamheten för att
kunna svara mot förslagen i propositionen avse-
ende uppföljning och utvärdering av den natio-
nella ungdomspolitiken. Myndigheten behöver
under de närmaste åren tillföras resurser för vissa
tjänster samt viss extern konsulthjälp.

167

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.5 Anslag

Ml Ungdomsstyrelsen

ITabell 16.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor			Anslags- sparande	1 458
1998	Utfall	10 526	Anslags- sparande	1 458
1999	Anslag	12 367	Utgifts- prognos	13 825
2000	Förslag	15 599
2001	Beräknat	16 864 1
2002	Beräknat	18 177 2

1 Motsvarar 16 599 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 17 599 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att Ungdomsstyrelsen hade ett
anslagssparande på 1 458 000 kronor. Anslags-
sparandet kommer att förbrukas under år 1999.

Ungdomsstyrelsen hade under 1998 avgiftsin-
komster som uppgick till 1 569 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet har varit att främja goda uppväxtvill-
kor för ungdomar samt verka för att unga män-
niskor görs delaktiga i samhällsutvecklingen.
Ungdomsstyrelsen har samlat ungdomsstatistik
och gjort den lättillgänglig. Ungdomsstyrelsen
har vidare vidtagit åtgärder för att stimulera och
stödja forskning om ungdomars villkor och lev-
nadsförhållanden, t.ex. genom att anordna
forskningsseminarier. Under året har Ung-
domsstyrelsen ytterligare stärkt sina internatio-
nella kontakter inom ungdomsforskningens om-
råde, såväl genom aktivt deltagande i
internationella forskningsprojekt, deltagande i
nordiska och europeiska konferenser som genom
studiebesök.

Myndigheten har fördelat det statliga bidraget
till 64 ungdomsorganisationer.

Under år 1998 har webbdomänen Slussen,
som är en samhällsguide för ungdomar, uppdate-
rats. Regeringen tilldelade i maj 1998 Ungdoms-
styrelsen medel för att genomföra en webbplats
på Internet som skulle inrymma dels samhälls-
information för ungdomar och dels information
om ungdomar till ungdomsarbetare, media och

allmänhet. Vid första projektårets slut finns
Ungdomskanalen i provversion.

Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för två
EU-program; Ungdom för Europa och Europe-
isk volontärtjänst för ungdomar. Ungdom för
Europa är ett program som främst ger stöd till
kortare utbyten, 1-3 veckor för grupper av ung-
domar, t.ex. föreningar. Under år 1998 har totalt
2 890 ungdomar varav cirka hälften från Sverige,
fått stöd för deltagande inom programmet. Vad
avser Europeisk volontärtjänst för ungdomar så
har den försöksverksamhet som inrättades över-
gått i en permanent verksamhet med start den 1
juli 1998. Under perioden den 1 juni 1998 31
maj 1999 har 75 ungdomar från Sverige deltagit i
verksamheten. Samtidigt har 75 utländska ung-
domar deltagit i mottagande projekt i Sverige.
Efterfrågan på information vad avser internatio-
nellt ungdomsutbyte har under året ökat mar-
kant.

Ungdomsstyrelsen har under året publicerat
ett antal studier. I värderingsstudien Ny tid-Nya
tankar ger ungdomar sin syn på livet, samhället
och framtiden. I Svensk ungdomspolitik kart-
läggs ungdomspolitikens utveckling, ungdomars
levnadsvillkor samt särskilda åtgärder eller insat-
ser riktade till ungdomar. Rapporten utgör ett
underlag inför en internationell bedömning av
svensk ungdomspolitik inom ramen för Euro-
parådets samarbete på ungdomsområdet under
hösten 1999. I studien Vid sidan av identifieras
vilka grupper av ungdomar som mött försörj-
ningsproblem under 1990-talets första hälft. I
rapporten Fritid i skilda världar behandlas ung-
domars fritids- och kulturvanor.

Slutsatser

Regeringen anser att Ungdomsstyrelsens arbete
med att samordna och utveckla insatser på ung-
domsområdet har utvecklats positivt. Regeringen
avser, efter riksdagens behandling av den ung-
domspolitiska propositionen (prop.

1998/99:115), att utforma nya mål för Ung-
domsstyrelsens verksamhet vilket främst kom-
mer att innebära en utveckling av myndighetens
nationella insatser. På det internationella områ-
det har Ungdomsstyrelsens insatser fungerat
mycket bra.

I enlighet med vad som redovisats i proposi-
tionen På ungdomars villkor (1998/99:115) avser
regeringen att ge Ungdomsstyrelsen en viktig
roll för uppföljning och analys av ungdomspoli-

168

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tiken. I förhållande till Ungdomsstyrelsens nuva-
rande uppgifter kommer detta att innebära en
ambitionshöjning, bl.a. när det gäller samarbetet
med andra myndigheter samt uppgiften att
stödja och följa upp kommunernas insatser inom
ungdomsområdet. Regeringen bedömer att detta
kommer att medföra ökade kostnader för myn-
digheten. Utrymme för detta bör skapas genom
en omfördelning mellan anslagen inom verksam-
hetsområdet. Mot denna bakgrund föreslås att
anslaget ökar med 1,5 miljoner kronor år 2000
och 1 miljon kronor vardera åren 2001 och 2002.
Anslaget M2 Bidrag till nationell och interna-
tionell ungdomsverksamhet m.m. föreslås
minska med motsvarande belopp.

Tabell 16.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	12 367
Pris-och löneomräkning	+ 806
Justering av premier	+ 926
Ökade verksamhetsmedel	+ 1500
Förslag 2000	15 599

M2 Bidrag till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet m.m.

Tabell 16.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		96 301	Anslags- sparande	3 240
1998	Utfall	96 301	Anslags- sparande	3 240
1999	Anslag	96 389	Utgifts- prognos	99 011
2000	Förslag	94 889
2001	Beräknat	93 389
2002	Beräknat	92 389

Anslaget disponeras för statsbidrag till ung-
domsorganisationer enligt förordningen
(1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisa-
tioner samt för stöd till nationell och internatio-
nell ungdomsverksamhet.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar ett anslagssparande på
3 240 000 kronor, dvs. 3,4 % av anslaget Anslags-

sparandet beror i huvudsak på en tidsförskjut-
ning mellan beslut och utbetalning av bidrag.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Statsbidraget består av ett grundbidrag och ett
särskilt bidrag. Grundbidrag fördelas efter ansö-
kan till rikstäckande ungdomsorganisationer för
reguljär verksamhet. De organisationer som har
rätt att uppbära bidrag måste dels uppfylla vissa
formella krav, dels bedriva en verksamhet i en-
lighet med vissa övergripande mål såsom att
främja barns och ungdomars demokratiska fost-
ran. Under år 1998 har 64 organisationer erhållit
grundbidrag vilka omfattar 597 562 medlemmar
mellan 7 och 25 år. Motsvarande antal för år 1997
var 597 025 och för budgetåret 1995/96 595 517
medlemmar. Antalet ansökningar som inte be-
höver kompletteras före beslut har ökat, vilket
kan hänföras till den aktiva handläggningen där
tät kontakt sker mellan sökande och handläggare
på myndigheten. Det statliga stödet utgör en
viktig del av ungdomspolitiken då det är ett kon-
kret sätt att stödja ungdomars eget engagemang.

Det särskilda bidraget används främst till att
stödja förnyelse och utveckling inom förenings-
livet men kan även användas för andra ändamål.
Särskilt bidrag kan bl.a. ges till organisationer
som uppfyller målen för bidragen och som be-
döms vara lämpliga att ges reguljärt stöd men
som på grund av sin organisatoriska karaktär inte
kan få grundbidrag. Under år 1998 erhöll 25
ungdomsorganisationer särskilt bidrag för regul-
järt stöd jämfört med 32 året före. Under år 1998
fattades 67 beslut om särskilt bidrag till organi-
sationer. Summan beviljade medel uppgick till
cirka 15,5 miljoner kronor jämfört med 20,5
miljoner kronor för år 1997 då antalet beslut om
särskilt bidrag uppgick till 90.

En utvärdering av det målrelaterade bidrags-
systemet från år 1997 visade att vissa formella
regler i bidragssystemet riskerade att hämma
föreningslivets utveckling. Ungdomsstyrelsen
fick därför i uppdrag att göra en översyn av det
formella regelsystemet och särskilt därvid beakta
konflikten mellan mål och regler i enlighet med
särskilda riktlinjer. Av riktlinjerna framgick bl.a.
att Ungdomsstyrelsen skulle överväga nya för-
delningskriterier för bidrag. Översynen redovi-
sades till regeringen den 31 mars 1999. Rappor-
ten Förslag till förändrade bidragsregler

169

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

(Kul999/1239/IFU) har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vidare utgår medel ur anslaget för att dela ut
utmärkelser inom ungdomsområdet. Ungdoms-
styrelsen utsåg Skellefteå till Årets ungdoms-
kommun år 1998. De kommuner som hittills har
fått utmärkelsen - Gällivare (1996) och Jönkö-
ping (1997) - utgör bra exempel på kommuner
som utvecklat en aktiv och samlad ungdoms-
politik. Gemensamt för dessa är att de på olika
sätt har låtit ungdomar vara delaktiga i att utar-
beta lokala ungdomspolitiska handlingsprogram
som präglas av en helhetssyn på ungdomars
situation. Därutöver innefattar anslaget också
bl.a. stöd för nationell och internationell verk-
samhet till Landsrådet för Sveriges ungdoms-
organisationer (LSU). Antalet medlemsorga-
nisationer inom LSU uppgår i dag till 67 samt 27
organisationer som är observatörer. Regeringen
har i regleringsbrevet för år 1999 aviserat en ut-
värdering av dessa medels effekter.

Slutsatser

Regeringen vill understryka betydelsen av att
ungdomsorganisationerna drivs av ungdomarna
själva. I detta sammanhang vill regeringen också
betona vikten av att föreningarna blir en naturlig
mötesplats för ungdomar med olika etnisk och
kulturell bakgrund.

Regeringen bedömer att bidragsgivningen till
ungdomsorganisationerna har skett i enlighet
med fastställd inriktning och att bidragen har
medfört en positiv utveckling av ungdomsverk-
samheterna.

Regeringen bedömer vidare att de medel som
avsätts för utvecklingsinsatser gentemot kom-
munerna, främst för utmärkelsen Årets ung-
domskommun samt för insatser som har flickor i
fokus, har haft mycket stor betydelse. Dessa
insatser har i hög grad bidragit till att allt fler
kommuner engagerat sig i att utveckla en samlad
kommunal ungdomspolitik.

Liksom för budgetåret 1999 har inom anslaget
beräknats 4 miljoner kronor för bidrag till sam-
lingslokalorganisationerna för informationsin-
satser och utredningsarbete som avser ungdo-
mars nyttjande av samlingslokaler för olika
verksamheter.

Slutligen har vissa medel inom anslaget beräk-
nats för nationell medfinansiering av det kom-
mande EU-programmet Ungdom, vilket under
år 2000 är avsett att ersätta de nuvarande pro-
grammen Ungdom för Europa samt Europeisk
Volontärtjänst.

ITabell 16.5 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	96 389
Omfördelning	-1500
Förslag 2000	94 889

170

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17 Folkrörelse-och idrottsfrågor

17.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar stöd till idrotten,
Lotteriinspektionen, allmänna samlingslokaler,
bidrag till friluftsorganisationerna samt till kvin-
noorganisationerna.

17.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 17.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall Anslag Utgifts-

1998 1999 prognos

1999

Förslag	Beräknat	Beräknat
anslag	anslag	anslag
2000	2001	2002

524,5 506,7 517,7 522,1 517,6 518,0

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Under år 1998 har ett överskott för första
gången genererats från det värdeautomatspel
som bedrivs av AB Svenska Spel.

Förändringar

Regeringen har i propositionen En idrottspolitik
för 2000-talet (prop. 1998/99:107) föreslagit att
statens stöd till friluftsliv och främjandeorga-
nisationer inte längre bör ingå som en del av an-
slaget Stöd till idrotten utan utgöra ett eget an-
slag riktat direkt till friluftsorganisationerna.

Inom verksamhetsområdet ryms fr.o.m. år
2000 ett anslag för stöd till kvinnoorganisatio-
nerna, vilket tidigare har ingått i utgiftsområde
14.

Inom anslaget Stöd till idrotten beräknas vissa
medel för den sjunde europeiska konferensen
om social ekonomi.

Prioriteringar

De resurser som samhället ställer till förfogande
för idrottsrörelsens verksamhet bör användas för
att nå ut och aktivera människor som vill delta i
organiserad idrottsverksamhet eller väljer att
motionera för eget välbefinnande. Barns och
ungdomars intresse för idrott och motion bör
stimuleras och de bör ges möjligheter att utöva
inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande.
Likaså gäller detta äldre människor och personer
med funktionshinder. Flickor och pojkar, kvin-
nor och män med olika social bakgrund bör vi-
dare ges lika förutsättningar att efter eget intresse
delta i idrottsverksamhet. Integration och god
etik bör vara ledstjärnor för stödets användning.
Vidare bör statsbidraget leda till att stärka och
utveckla demokratin inom föreningslivet.

Idrottsrörelsen liksom övrigt föreningsliv bör
själv lägga fast målen för sin verksamhet. Staten
skall endast ange de syften som staten har med
sin bidragsgivning. Utvärdering av idrottsstödets
långsiktiga effekter bör göras utifrån tre övergri-
pande välfärdsperspektiv nämligen dels att stö-
dets ändamål är att uppnå en god folkhälsa, dels
att många medborgare i dag har en annan kul-
turell och etnisk bakgrund än den traditionellt
svenska, dels jämställdhet mellan män och kvin-
nor. Regeringen har i propositionen En idrotts-
politik för 2000-talet föreslagit att statsbidraget
skall stödja verksamhet som bidrar till att ut-
veckla barns och ungdomars intresse och
benägenhet för motion och idrott samt deras

171

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

möjligheter att utöva inflytande över och ta an-
svar för sitt idrottande. Vidare skall det göras
möjligt för alla människor att utöva idrott och
motion och kvinnor och män ges lika förutsätt-
ningar att delta i idrottsverksamhet. Verksam-
heterna skall främja integration och god etik
samt bidra till att väcka ett livslångt intresse för
motion.

Stödet till såväl frilufts- som kvinnoorganisa-
tionerna är för närvarande föremål för utredning
och regeringen kommer under år 2000 att före-
lägga riksdagen förslag i dessa frågor.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har haft i
uppdrag att kartlägga villkoren för den sociala
ekonomin samt belysa dess betydelse i samhället.
En nationalkommitté har inrättats för att
förbereda och under våren 2001 i Sverige
genomföra den sjunde europeiska konferensen
om social ekonomi.

17.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

En stor andel av befolkningen är engagerad i
föreningslivet. Det totala antalet medlemskap
uppgår till ca 20 miljoner.

Föreningslivets relationer till samhället i övrigt
är i dag under förändring. Inflytandet från före-
tag och näringsliv tycks öka i betydelse vilket
leder till att många föreningar ändrar sitt bete-
ende och andra föreningstyper kommer till.
Många etablerade organisationer upplever ökade
svårigheter att rekrytera nya medlemmar och att
tillsätta förtroendeposter.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Utmärkande för statens roll gentemot före-
ningslivet är att staten inte skall styra och reglera
utan stödja, uppmuntra och skapa förutsätt-
ningar.

Effekterna av de statliga insatserna

Folkrörelserna har spelat en väsentlig roll i
uppbyggnaden av den demokratiska samhälls-
strukturen. I sammanlagt ca 150 000 föreningar
samlas dagligen 100 000-tals människor i gemen-
sam verksamhet. Enbart inom idrottsrörelsen
genomfördes under 1998 nära sju miljoner lokala
aktiviteter för barn och ungdomar i åldern 7-25
år.

I övergången till ett alltmer informations-
intensivt samhälle ställs föreningarna inför nya
utmaningar och kan aktivt bidra till att utveckla
och fördjupa demokratin.

Regeringens slutsatser

Föreningslivet är, med sitt breda engagemang
och ideella ledarkrafter, en stor tillgång för vårt
samhälle. Idrotten intar en särställning genom
sin folkliga förankring och stora bredd. Rege-
ringen fäster stor vikt vid att en aktiv diskussion
om etik och demokratins tillämpning pågår inom
idrotten. Idrottsrörelsen kan mer än någon
annan skapa tillfällen till motionsaktiviteter för
människor i olika åldrar och samhällsgrupper.
Idrottsrörelsen har därigenom en viktig roll i
folkhälsoarbetet när det gäller att förbättra med-
borgarnas hälsotillstånd samt motverka oöns-
kade beteenden som t.ex. drogmissbruk. Rege-
ringen anser vidare att idrotten på ett aktivt sätt
bidrar till att motverka våld och rasism.

Enligt regeringens uppfattning fyller stödet till
allmänna samlingslokaler flera viktiga funktioner
i samhället. Stödet underlättar för medborgarna
att utöva sitt samhällsengagemang. På motsva-
rande sätt bidrar stödet till kvinnoorganisatio-
nerna och friluftsorganisationerna till att främja
människors delaktighet i samhället.

172

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17.4 Anslag

NI	Stöd till idrotten
Tabell 17.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	483 543	Anslags- sparande	388
1999	Anslag	470 240	Utgifts- prognos	470 240
2000	Förslag	462 240
2001	Beräknat	457 240
2002	Beräknat	457 240

Ett övergripande mål för anslaget Stöd till idrot-
ten är att stödja och utveckla den nationellt
organiserade idrottsverksamheten i Sverige. För
anslagets användning gäller i huvudsak de av
1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organi-
sationsstöd till idrotten (prop. 1970:79, bet.
1970:SU122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100
bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254).
Riksdagen beräknas senare i år ta ställning till de
förslag om anslagets användning som regeringen
presenterat i propositionen En idrottspolitik för
2000-talet (prop. 1998/99:107).

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar att viss del av anslagssparandet
har förbrukats men att 388 000 kronor återstår.
Medlen beräknas förbrukas under innevarande
budgetår.

Under år 1998 har ett överskott för första
gången genererats från det värdeautomatspel
som AB Svenska Spel har koncession på att be-
driva. Av uppkommet överskott har 50 miljoner
kronor tillförts idrottsrörelsen under år 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I sin årsredovisning för år 1998 redovisar Riks-
idrottsförbundet (RF) att lokalt aktivitetsstöd
har utgått till nära sju miljoner sammankomster
för barn och ungdomar mellan sju och tjugofem
år. I åldrarna sju till femton år är drygt två av tre
pojkar och varannan flicka med i en idrottsföre-
ning. Dessutom idrottar ungefär var tionde ung-
dom i dessa åldrar utanför den organiserade
idrotten.

Under läsåret 1997/98 genomfördes en om-
fattande utvärdering av verksamheten vid riks-
idrottsgymnasierna. Utvärderingen utgjorde

underlag för framtida dimensionering av verk-
samheten under perioden 1999-2002.

Starta Vågen, idrottens etiksatsning i samar-
bete mellan RF och Svensk Idrotts Studie- och
Utbildningsorganisation (SISU) fortsatte under
år 1998. Satsningen syftar till att få igång lokala
aktiviteter kring idrottens etik- och moralfrågor.
Under år 1998 har 1 300 föreningsträffar skett
med 23 000 deltagare, 220 regionala träffar med
6 500 deltagare och ett 70-tal konferenser och
temadagar med totalt cirka 16 000 deltagare.

RF:s projekt Supporterkultur, som verkar för
att förhindra våld vid stora idrottsevenemang
och att skapa en bra supporterkultur, har fortsatt
sitt arbete under år 1998. Verksamheten syftar
även till att samordna olika idrottsorganisatio-
ners och samhällsorgans insatser liksom att ut-
bilda publikvärdar.

Slutsatser

Enligt regeringens mening bidrar idrotten till
välfärden genom motionsverksamhet av varie-
rande slag för människor i alla åldrar. Under
senare år har framför allt äldre människors behov
av motion uppmärksammats. Idrotten spelar en
viktig roll i många barns och ungdomars upp-
växt. De attityder och värderingar som förmedlas
genom idrotten präglar i stor utsträckning barns
och ungdomars personliga utveckling. Det lokala
aktivitetsstödet är av stor betydelse för barn- och
ungdomsverksamheten i de lokala idrottsföre-
ningarna. Regeringen anser därför att de medel
som tillförs idrotten från AB Svenska Spels
värdeautomatspel bör användas som en förstärk-
ning av idrottens lokala barn- och ungdomsverk-
samhet.

Mot bakgrund av de ökade medel som tillförs
idrotten från AB Svenska Spel bedömer rege-
ringen att det inom ramen för anslaget Stöd till
idrotten kan skapas utrymme för en årlig reser-
vation för svensk medverkan i olympiska spel
och Paralympics. För år 2000 föreslås att för än-
damålet anvisas ett engångsbelopp på 5 miljoner
kronor. Vidare finns det behov av förstärkta in-
satser mot dopning inom idrotten och för
idrottsforskning, särskilda insatser för att främja
integration och jämställdhet på fritiden samt sär-
skilda insatser inom idrottsrörelsen för ungdo-
mar i åldern 21 till 25 år.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
att regeringen på AB Svenska Spels bolags-
stämma år 2000 verkar för att bolagsstämman

173

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bi-
drag på 60 miljoner kronor.

Idrotten spelar en viktig roll för att öka förstå-
elsen människor och grupper emellan. På så sätt
kan främlingsfientlighet och rasism motverkas.
Stora insatser görs i dag för att skapa förutsätt-
ningar för en samhällsutveckling som känne-
tecknas av ömsesidig respekt och tolerans. Inte
minst inom kultur, idrott och övriga folkrörelser
kan olika människor och kulturer mötas. Den
lokala miljön är ofta utgångspunkt för idrottens
och folkrörelsernas engagemang och detta skapar
nya mötesplatser för människor.

Regeringen vill understryka vikten av att jäm-
ställdhets- och jämlikhetssträvanden genomsyrar
all idrottsverksamhet. På motsvarande sätt skall
personer med funktionshinder ges goda möjlig-
heter att delta i all idrottsverksamhet liksom per-
soner med annan etnisk och kulturell bakgrund.
Regeringen överväger att tillsammans med
främst Svenska Kommunförbundet och Riks-
idrottsförbundet bilda ett gemensamt råd som
skall främja integration och jämställdhet på friti-
den genom att bl.a. verka för en rättvis fördel-
ning av fritidsresurser.

Regeringen har tillsatt en särskild national-
kommitté med uppgift att förbereda och
genomföra den sjunde europeiska konferensen
om social ekonomi. Idrottens stora betydelse
kommer att särskilt uppmärksammas i detta
sammanhang.

Regeringen föreslår i det följande att bidraget
till organisationer utanför Riksidrottsförbundet
på 13 miljoner kronor anvisas över ett särskilt
anslag benämnt Stöd till friluftsorganisationer.
Anslaget Stöd till idrotten minskas därför med
detta belopp.

\|Tabell 17.3 Beräkning av anslag för år 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	470 240
Engångsanvisning fär delta- gande vid olympiska spel och Paralympics	+ 5 000
Organisationer utanför Riks-
idrottsförbundet	- 13 000
Förslag 2000	462 240

För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå
till 457 240 000 kronor.

N2 Lotteriinspektionen

ITabell 17.4 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		19 571	Anslags- sparande	4 036
1998	Utfall	19 571	Anslags- sparande	4 036
1999	Anslag	21 496	Utgifts- prognos	25 000
2000	Förslag	28 459
2001	Beräknat	28 897 1
2002	Beräknat	29 358 2

1 Motsvarar 28 459tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 28 459tkr i 2000 års prisnivå.

Lotteriinspektionen är central förvaltnings-
myndighet för frågor som rör spel och lotterier
som anordnas för allmänheten. Myndigheten
disponerar ett ramanslag och levererar in av-
giftsinkomster mot inkomsttitel. Det skall råda
balans mellan intäkter och kostnader. Lotteriin-
spektionen hade vid utgången av år 1998 ett
anslagssparande på 4 miljoner kronor. Anslags-
sparandet kommer under de närmaste två åren
att tas i anspråk för utbildning och kompe-
tensutveckling av personalen, effektiviserad och
teknikanpassad kontroll av AB Svenska Spel och
AB Trav och Galopp samt kontroll och tillsyn av
vadhållning på hundkapplöpningar.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lotteriinspektionen skall kontrollera och utöva
tillsyn över spel- och lotterimarknaden i Sverige,
lämna tillstånd till vissa spelformer samt utbilda
och informera marknadens aktörer. Regeringen
skall löpande informeras om utvecklingen på
marknaden.

Lotteriinspektionens verksamhet var under år
1998 indelad i tre verksamhetsgrenar: tillstånd
och typgodkännande, tillsyn och kontroll samt
utbildning och information. Målet för verksam-
heten är att i enlighet med lotterilagen
(1994:1000) och lotteriförordningen (1994:1451)
verka för en sund och säker spel- och lotteriverk-
samhet i Sverige.

Myndigheten har under året målmedvetet ver-
kat för att effektivisera och höja kvaliteten på
kontroll och tillsyn av spelmarknadens aktörer.
Exempelvis har en djupgranskning av Bingolotto
inletts och en grundläggande säkerhetsbesiktning
av AB Svenska Spel har genomförts. Vidare har

174

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arbetet med testverksamheter av spel över Inter-
net intensifierats.

I tillsynsarbetet för att motverka illegalt spel
har Lotteriinspektionen fortsatt prioriterat
bekämpandet av spel som vänder sig till speciellt
sårbara samhällsgrupper, exempelvis ungdomar.
Denna prioritering bedömer regeringen som
riktig. För att försöka nå en sund och säker ut-
veckling av marknaden har myndigheten vidare
handlat snabbt när tveksamhet uppstått om spel-
säkerhet och agerat aktivt för att stoppa olagliga
spel.

I januari 1998 anmäldes Lotteriinspektionen
till Justitieombudsmannen för att inspektionen
inte följt förvaltningslagens bestämmelser om
kommunicering och att myndigheten underlåtit
att meddela fullföljdshänvisning vid avslagsbeslut
samt för att ha lämnat felaktiga och missledande
uppgifter. Styrelsen beslutade med anledning av
detta att vidta en rad åtgärder såsom utbildning
av personalen och organisationsförändringar för
att undvika att dessa misstag upprepades. Justi-
tieombudsmannen riktade i beslut den 30
december 1998 allvarlig kritik mot Lotteriin-
spektionen men menade att de vidtagna
åtgärderna borde vara tillfyllest.

Regeringen gör bedömningen att Lotteriin-
spektionens kontroll och tillsyn av spel- och
lotterimarknaden är effektiv och teknikanpassad
men att myndigheten bör lägga ner tillräckligt
med tid och resurser för att undvika felaktigheter
i tillståndsgivningen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 17.5 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 1
Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	23 219	600	20 172	3 647
Prognos 1999	23 000	200	24 917	283
Budget 2000	24 000	300	27 675	300

Målet är att det skall råda balans mellan intäkter
och kostnader, både på total nivå och inom varje
verksamhetsgren. Under budgetåret 1998 har
Lotteriinspektionen levererat in ca 23 miljoner
kronor till statsbudgetens inkomstsida och för-
brukat ca 20 miljoner kronor. Denna differens
förklaras av en omfattande tillståndsgivning till
varuspelsautomater.

ITabell 17.6 Investeringsplan 1
Miljoner kronor	Total kostnad	Anskaffat	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
		t.o.m. 1998	1999	2000	2001	2002
Investeringar	5,2	1,1	2,7	0,5	0,3	0,6
Summa investeringar	5,2	1,1	2,7	0,5	0,3	0,6
Finansiering - lån i RGK	5,2	1,1	2,7	0,5	0,3	0,6
Summa finansiering	5,2	1,1	2,7	0,5	0,3	0.6

175

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

I proposition 1998/99:80 Kasinospel i Sverige
m.m. gjorde regeringen bedömningen att
Lotteriinspektionen bör tillföras ökade resurser.
Vidare angavs att regeringen hade för avsikt att
återkomma till riksdagen i budgetpropositionen
för år 2000 med förslag om detta. Skälen för
regeringens bedömning var att konkurrensen på
den svenska spel- och lotterimarknaden är
mycket hård och den tekniska utvecklingen
mycket snabb vilket ställer stora krav på Lotte-
riinspektionen att löpande anpassa tillsyns- och
kontrollverksamheten. Kulturutskottet delade
regeringens generella bedömning (bet.
1998/99:KrU 11). Riksdagen har beslutat att
kasinospel av internationellt slag skall tillåtas i
Sverige. Lotteriinspektionen kommer att få ett
stort ansvar för kontroll och tillsyn över den nya
spelformen vilket kräver att myndigheten tillförs
nya resurser. Myndighetens anslag för år 2000
ökas därför med 6 miljoner kronor.

ITabell 17.7 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	21 496
Pris- och löneomräkning	+ 179
Ökat resursbehov	+ 6 000
Justering av premier	+ 784
Förslag 2000	26 459

Myndighetens anslag för år 2001 och år 2002 är
oförändrat men har uppräknats till respektive års
prisnivå.

N3 Bidrag till allmänna samlings-
lokaler

Tabell 17.8 AnslagsutveckIingen

Tusental kronor		20 485	Anslags- sparande	29 526
1998	Utfall	20 485	Anslags- sparande	29 526
1999	Anslag	15 000	Utgifts- prognos	22 500
2000	Förslag	15 000
2001	Beräknat	15 000
2002	Beräknat	15 000

Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till
allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas till
allmänna samlingslokaler för köp, ny- och om-
byggnad, standardhöjande reparationer samt för
handikappanpassning som utförs utan samband
med andra bidragsberättigade åtgärder. Bover-
kets samlingslokaldelegation fördelar de medel
som är tillgängliga.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar att anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler uppvisar ett stort anslagsspa-
rande. Detta beror till stor del på att bidragsfor-
men är så konstruerad att det kan förflyta lång
tid mellan beslut och utbetalning. Beslut om
samtliga tillgängliga medel fattas dock under år
1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Tillgängliga anslagsmedel har fördelats så att de
skall ge så stort utbyte som möjligt i form av
upprustade eller nya lokaler.

Samlingslokalstödet är väsentligt ur ett lokalt
men även regionalt utvecklingsperspektiv. Detta

176

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

såväl för den service samlingslokaler erbjuder
som regionalpolitiskt och ur sysselsättningssyn-
punkt. Under år 1998 fattades beslut om bidrag
till 71 projekt.

Boverkets redovisning visar att det förekom-
mer omfattande ungdomsaktiviteter i flertalet av
de allmänna samlingslokalerna. Folkets Hus
Riksorganisation, Folkparkerna i Sverige, Byg-
degårdarnas Riksförbund och Riksföreningen
Våra Gårdar har totalt ca 2 750 anslutna lokaler. I
ca 1 850 av dessa förekommer riktad ungdoms-
verksamhet. I lokalerna görs årligen i storleks-
ordningen fem till sex miljoner besök av ungdo-
mar i åldersgruppen 12-25 år. Besöken gäller
olika former av verksamhet fördelade på ca
200 000 verksamhetstillfällen.

System- och utvecklingsarbetet avseende ett
uppföljningssystem för stödet till allmänna sam-
lingslokaler har fullföljts. Systemet medger bl.a.
analyser av hur bidragsmedlen fördelas över lan-
det och mätning av arbetsmarknadseffekter av
det fördelade anslaget.

Av Boverkets uppföljning framgår att det i
genomsnitt skapas ca 2,7 årsarbeten av varje
satsad bidragsmiljon. Under budgetåret fördela-
des bidrag till minst ett projekt i alla län utom
Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län.

Slutsatser

Regeringens bedömning är att för att säkerställa
tillgång till bra lokaler för mötesverksamhet och
andra föreningsaktiviteter fyller bidrag till all-
männa samlingslokaler en viktig funktion. Sam-
lingslokalerna har särskilt stor betydelse då det
gäller att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för
ungdomsverksamhet.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
anvisas 15 miljoner kronor.

För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
oförändrad nivå i förhållande till år 2000.

N4 Bidrag till kvinnoorganisationer-
nas centrala verksamhet

Tabell 17.9 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	3 432
1999	Anslag	3 432	Utgifts- prognos	3 432
2000	Förslag	3 432
2001	Beräknat	3 432
2002	Beräknat	3 432

Bidraget skall användas till kostnader för kvin-
noorganisationernas centrala verksamhet samt
för förnyelse och utveckling av verksamheten.
Verksamheten regleras av förordningen
(1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisa-
tionernas centrala verksamhet.

Det övergripande målet är att genom stödet
stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att
uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Resultatinformation

Under innevarande budgetår har 15 kvinnoorga-
nisationer beviljats stöd. Av de nya organisatio-
ner som sökt stöd har en uppfyllt kraven enligt
förordningen. För att göra det möjligt för kvin-
noförbunden att arbeta i andra former och enga-
gera nya grupper av kvinnor har stödets inrikt-
ning delvis förändrats i samband med att
bidragsreglerna reviderats genom en förord-
ningsändring (1995:673) som delar upp stödet i
ett särskilt grundbidrag och ett rörligt bidrag.
Det rörliga bidraget skall ses som ett projektbi-
drag för förnyelse och utveckling av kvinnoorga-
nisationernas arbete.

177

14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Slutsatser

Regeringens överväganden

Det är av vikt att nya organisationsformer och
nyskapande verksamhet prioriteras. Bidrags-
system bör inte vara utformade så att de motver-
kar förnyelse och utveckling av de organisationer
som de riktar sig till. Den förändring av bidrags-
reglerna som gjordes år 1995 har inte visat sig
vara tillräcklig. Mot den bakgrunden har rege-
ringen tillkallat en särskild utredare (dir 1999:29)
med uppgift att se över det nuvarande statsbidra-
get till kvinnoorganisationerna. Utredaren skall
utvärdera hur det statliga stödet uppfyller de av
staten uppställda målen för och intentionerna
med bidraget, vid behov föreslå nya mål samt åt-
gärder som kan öka måluppfyllelsen och effekti-
visera stödet. Uppdraget skall redovisas senast
den 31 mars 2000.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
anvisas 3 432 000 kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå
i förhållande till år 2000.

I regeringens proposition En idrottspolitik för
2000-talet (prop. 1998/99:107) föreslår rege-
ringen att statens stöd till friluftsliv och främjan-
deorganisationer inte längre bör ingå som en del
av anslaget Stöd till idrotten utan utgöra ett eget
anslag riktat direkt till främjandeverksamheten.
Anslaget bör benämnas Stöd till friluftsorganisa-
tioner.

En översyn har inletts inom Regeringskansliet
för att lämna förslag till vilka typer av organisa-
tioner som skall erhålla statligt stöd samt hur
administrationen av bidragsfördelningen bör ske.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med förslag i dessa frågor under våren 2000 var-
vid ett nytt system kan tillämpas fr.o.m. år 2001.
Intill dess bedömer regeringen att fördelningen
av medlen för år 2000 skall ske enligt nuvarande
principer.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
anvisas 13 miljoner kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå
i förhållande till år 2000.

N5 Stöd till friluftsorganisationer

\|Tabell 17.10 Anslagsutvecklingen \|
Tusentai	' kronor
2000	Förslag	13 000
2001	Beräknat	13 000
2002	Beräknat	13 000

178

Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
och byggande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Förslag till statsbudget för 2000

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Lagförslag..............................................................................................................11

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag......11

3 Inledning...............................................................................................................13

3.1 Omfattning............................................................................................13

3.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................13

3.3 Resultatbedömning...............................................................................14

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................14

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................14

3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................15

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................15

3.5 Skatteavvikelser.....................................................................................15

3.5.1 Skatteförmåner......................................................................................16

3.5.2 Skattesanktioner....................................................................................16

3.6 Utgiftsutvecklingen..............................................................................17

4 Plan-, bygg- och bostadsväsendet........................................................................19

4.1 Omfattning............................................................................................19

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................19

4.3 Resultatbedömning...............................................................................20

4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................20

4.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................21

4.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................22

4.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................23

4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................24

4.5 Anslag.....................................................................................................25

5 Geoteknik..............................................................................................................47

5.1 Omfattning............................................................................................47

5.2 Revisionens iakttagelser........................................................................47

5.3 Anslag.....................................................................................................47

6 Länsstyrelserna m.m.............................................................................................51

6.1 Omfattning............................................................................................51

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

6.2 Utgiftsutveckling..................................................................................52

6.3 Revisionens iakttagelser.......................................................................52

6.4 Anslag....................................................................................................52

6.5 Anslag....................................................................................................58

Lantmäteriverksamhet m.m.................................................................................59

7.1 Omfattning...........................................................................................59

7.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................59

7.3 Resultatbedömning...............................................................................60

7.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................61

7.5 Anslag....................................................................................................61

8 Stöd till ekologisk omställning och utveckling..................................................65

8.1 Omfattning...........................................................................................65

8.2 Resultatbedömning...............................................................................65

8.3 Anslag....................................................................................................66

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................13

■1.

Tabell 3.2 Skatteavvikelser, netto...................................................................................16

Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................17

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen.....................................j..................................................19

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................25

Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................26

Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen......................................................................................26

Tabell 4.5 Antaganden om byggvolym..........................................................................26

antal påbörjade lägenheter1.............................................................................................26

Tabell 4.6 Beräknade utbetalningar av räntebidrag - fördelat på ändamål och
upplåtelseform......................................................................................................27

Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................28

Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen............................... 28

Tabell 4.9 Anslagsberäkning...........................................................................................29

Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen....................................................................................29

Tabell 4.11 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Äldre garantier..............30

Tabell 4.12 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Nya garantier.................31

Tabell 4.13 Anslagsberäkning.........................................................................................31

Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen....................................................................................31

Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................31

Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen....................................................................................32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................33

Tabell 4.18 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................34

Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen....................................................................................34

Tabell 4.20 Anslagsutvecklingen....................................................................................36

Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen....................................................................................36

Tabell 4.22 Anslagsutvecklingen....................................................................................37

Tabell 4 23.Totala utgifter för bostadsbidrag samt antalet hushåll med bostadsbidrag i
maj respektive år, 1990-1999...............................................................................37

Tabell 4.24 Hushåll med bostadsbidrag under maj månad, 1995-1999....................... 38

Tabell 4.25 Antal hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag samt
genomsnittlig boendekostnad, genomsnittlig utrymmesstandard och
genomsnittlig preliminär bidragsgrundande inkomst, år 1998.........................39

Tabell 4.26 Procentuell fördelning efter avstämningsresultat. Samtliga hushåll, 1997
års bostadsbidrag..................................................................................................40

Tabell 4.27 Hushåll med bostadsbidrag, som någon gång under år 1997 fått
socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller studiebidrag....................................41

Tabell 4.28 Anslagsutvecklingen....................................................................................44

Tabell 5.1 Anslagsutveckingen.......................................................................................47

Tabell 5.2 Uppdragsverksamhet.....................................................................................48

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000................................................................. 49

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................52

Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................52

Tabell 6.3 Offentligrättslig verksamhet........................................................................55

Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000................................................................. 57

Tabell 6.5 Ramanslagets fördelning på ramposter för år 2000..................................... 57

Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen......................................................................................58

Tabell 6.7 Beräkning av anslaget för år 2000................................................................. 58

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................59

Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................61

Tabell 7.3 Offentligrättlig verksamhet..........................................................................62

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Tabell 7.4 Uppdragsverksamhet.....................................................................................62

Tabell 7.5 Beräkning av anslaget år 2000.......................................................................63

Tabell 7.6 Anslagsutvecklingen......................................................................................63

Tabell 7.7 Beräkning av anslaget år 2000.......................................................................64

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................65

Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................66

Tabell 8.3 Bemyndiganden..............................................................................................68

Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen......................................................................................68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Diagramförteckning

6.1 Ramanslagets fördelning på verksamhetsgrenar 1997- 1998 (samtliga

länsstyrelser).........................................................................................................53

6.2 Länsstyrelsernas finansiering...................................................................................53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag om senare-
läggning av investeringsbidrag till bo-
stadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet (avsnitt 4.3.4)

2. dels godkänner regeringens förslag om att
bidrag avseende statligt räntestöd för repa-
ration och underhåll inte utbetalas under år
2000, dels bemyndigar regeringen att i fråga
om ramanslaget A2 Räntebidrag m.m. dis-
ponera högst 20 miljoner kronor för åter-
stående utbetalningar avseende investe-
ringsbidrag för anordnande av bostäder för
studenter m.fl. under år 2000
(anslagsavsnitt A2 Räntebidrag m.m.),

3. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1993:737) om bostadsbi-
drag (anslagsavsnitt A10 Bostadsbidrag),

4. godkänner regeringens förslag om ändrade
regler för Fonden för fukt- och mögelska-
dor, (anslagsavsnitt A8 Bidrag till Fonden
för fukt- och mögelskador),

5. godkänner regeringens förslag om ändrad
användning av delar av ramanslaget El Stöd
till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet och om ändrade regler för stats-
bidrag till lokala investeringsprogram
(anslagsavsnitt El Stöd till lokala investe-
ringsprogram för ekologisk hållbarhet),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000 i
fråga om ramanslaget A6 Byggforskning, be-
sluta om bidrag som inklusive tidigare åta-
ganden innebär utgifter på högst 162 miljo-
ner kronor under åren 2001 - 2004,

7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget El Stöd till lokala in-
vesteringsprogram för ekologisk hållbarhet,
besluta om bidrag som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
2 600 miljoner kronor under åren 2001 och
2002,

8. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering bo-
stadsförsörjning och byggande enligt följande
uppställning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

lAnslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Boverket	ramanslag	130 922
A2	Räntebidrag m.m.	ramanslag	3 742 000
A3	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader	ramanslag	13 197
A4	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet	ramanslag	1 800 000
A5	Byggforskningsrädet: Förvaltningskostnader	ramanslag	24 816
A6	Byggforskning	ramanslag	105 548
A7	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador	ramanslag	40 000
A8	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	ramanslag	7 000
A9	Bonusränta för ungdomsbosparande	ramanslag	7 500
A10	Bostadsbidrag	ramanslag	5 670 000
All	Internationellt samarbete	ramanslag	20 000
Bl	Statens geotekniska institut	ramanslag	24 078
Cl	Länsstyrelserna m.m.	ramanslag	1 798 370
C2	Regionala självstyrelseorgan	obetecknat anslag	21072
Dl	Lantmäteriverket	ramanslag	417 755
D2	Statens va-nämnd	ramanslag	6 721
El	Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet	ramanslag	1 758 000
E2	Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet	ramanslag	5 089
Summa			15 592 068

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 21, 21 a och 22 §§ lagen (1993:737) om bostads-
bidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §'

Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har upp-
kommit samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller
upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller
upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra
från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än an-
sökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en an-
sökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till försäkrings-
kassan inom en månad från den dag den sökande fick kännedom om hyres-
eller avgiftshöjningen.

Om ett bam avlider i en barnfamilj
som avses i 10—11 §§, och familjen
dessförinnan har ansökt om eller får
bostadsbidrag, får bidraget lämnas till
och med den sjätte månaden efter
dödsfallet. Bidrag får dock lämnas
längst till och med den månad då fa-
miljen flyttar från bostaden.

1 Senaste lydelse 1996:441.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

21 a §2

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande
inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som
kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har in-
komst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög
som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda
skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

Vid tillämpningen av 21 § andra
stycket skall bostadsbidraget dock be-
räknas som om barnet fortfarande lev-
de och grundas på barnets ekonomiska
förhållanden månaden före dödsfallet.

Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas
nedåt till närmast jämna hundratal kronor.

22 §’

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för sam-
ma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms
det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har be-
talats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.

Belopp under 100 kronor skall Belopp under 200 kronor skall
inte betalas ut eller betalas tillbaka. inte betalas ut eller betalas tillbaka.

På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall
avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen
eller efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande vid dödsfall som inträffar före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1996:441.

2 Senaste lydelse 1996:441.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

3 Inledning

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-
na m.m., lantmäteriverksamhet m.m. samt stöd
till ekologisk omställning och utveckling.

3.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

22 371

20 503

18 296

15 592

12 282

11 718

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna för räntebidrag har fortsatt att minska
under 1998 och minskningen beräknas fortsätta
under de närmaste åren. Utgifterna för kreditga-
rantier ökade kraftigt under 1998, men bedöms
minska betydligt under 1999.

Utgifterna för bostadsbidrag, som steg kraf-
tigt under 1990-talets första hälft, har därefter
minskat successivt. Även antalet bidragstagare
har minskat.

Förändringar

Den försöksverksamhet med ändrad regional an-
svarsfördelning som t.o.m. år 2002 bedrivs i
Kalmar, Gotlands och Skåne län utvidgades den
1 januari 1999 till att även omfatta Västra Göta-

lands län, som bildades den 1 januari 1998 genom
sammanläggning av Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län samt Skaraborgs län.

Vid länsstyrelserna inrättades den 1 januari
1999 särskilda miljöprövningsdelegationer.

Plan- och bygglagen har ändrats den 1 januari
1999 (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14,
rskr 1997/98:225) och bl.a. har grundläggande
krav på estetisk hänsyn införts i lagstiftningen.

Mål

- Att alla skall ges förutsättningar att leva i go-
da bostäder till rimliga kostnader och i en
stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt
hållbara ramar samt under jämlika och värdiga
levnadsförhållanden.

- Att en ekologisk hållbarhet skall vara grund
vid planering och byggande.

- Att genom stöd till kommunerna för investe-
ringsprogram bidra till omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle.

Jämfört med budgetpropositioinen för 1999 är
målen för utgiftsområdet delvis omformulerade,
dock utan att inriktningen därmed förändrats.

Prioriteringar

Arbetet med att stödja utvecklingen mot ekolo-
gisk hållbarhet har fortsatt hög prioritet.

Fortsatta insatser skall göras för ett miljö- och
hälsoriktigt byggande och boende.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Arbetet med olika insatser för att sänka boende-
kostnaderna och för att undanröja hindren för
ett ökat bostadsbyggande skall fortsätta.

Huvuduppgifter för Lantmäteriverket är att fort-
sätta arbetet med att säkerställa ekonomisk ba-
lans och en rationell fastighetsbildning.

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska,
framför allt på grund av lägre räntenivå. Utgif-
terna för kreditgarantier ökade kraftigt under år

1998, men bedöms minska betydligt under år

1999. Utgifterna för bostadsbidrag fortsätter att
minska.

Den fysiska planeringens betydelse för miljö-
tillståndet och omställningen till en ekologiskt
hållbar utveckling uppmärksammas i olika sam-
manhang allt mer. Arbetet med att samordna fy-
sisk planering med miljöpolitiken intensifieras
därför i syfte att förebygga miljöproblem. Även
internationellt, särskilt inom EU, har intresset
för fysisk planering och stadsutveckling ökat
påtagligt.

Okade krav på anpassning till en mer konkur-
rensutsatt situation kännetecknar byggsektorn.
Det nationella arbetet med EU-kommissionens
rapport - Competitiveness in the Construction
Industry - fortsätter i syfte att utveckla den eu-
ropeiska byggsektorn. Intresset från olika håll
för miljö- och hälsoaspekter på byggandet och
boendet är fortsatt stort.

Det statliga lantmäteriet har under år 1998
hanterat de strukturella problemen på ett till-
fredsställande sätt. Det ekonomiska resultatet är
dock fortsatt otillfredsställande för vissa verk-
samhetsdelar.

Nyproduktionen av bostäder är låg, särskilt
vad gäller hyresbostäder. Boverket har därför fått
regeringens uppdrag att analysera dels bostads-
byggnadsbehovet, dels vilka hinder som kan fin-
nas för en ökad nyproduktion. Enligt Boverkets
analys är behovet av nyproduktion av bostäder
större i tillväxtområdena de närmaste åren än vad
tidigare bedömningar visat.

Det är angeläget att även i framtiden ha ett stort
och starkt inslag av bostadsföretag som drivs
utan vinstintresse och som ges förutsättningar att
spela en central roll i bostadsförsörjningen och
att dämpa hyresutvecklingen. Regeringen har
därför tillkallat en särskild utredare med uppgift
att dels belysa hur de allmännyttiga bostadsföre-
tagen i ett längre perspektiv bör organiseras och
skötas, dels utvärdera bruksvärdessystemet. Ett
tidsbegränsat sanktionssystem har införts för att
motverka att de kommunala bostadsföretagen
säljs ut eller att pengar överförs från företagen till
annan verksamhet i kommunerna.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Statens stöd till bostadsbyggandet består av dels
räntebidrag till flerbostadshus, dels statliga kre-
ditgarantier för lån till bostadsinvesteringar.

Försöksverksamhet med ändrad regional an-
svarsfördelning pågår i Kalmar, Gotlands, Skåne
och Västra Götalands län t.o.m. år 2002.1 de fyra
försökslänen har ansvaret för den regionala ut-
vecklingen flyttats över från länsstyrelsen till di-
rekt eller indirekt valda regionala självstyrelseor-
gan.

På Gotland genomförs också ett parallellt för-
sök med en mer samlad organisation av den stat-
liga länsförvaltningen. Försöket har medfört att
länsstyrelsen stärkt sin roll som sektorsövergri-
pande förvaltningsmyndighet.

Vid samtliga länsstyrelser inrättades den 1 ja-
nuari 1999 särskilda miljöprövningsdelegationer
för prövning enligt miljöbalken av tillstånd för
miljöfarlig verksamhet.

Under våren 1999 har länsstyrelserna tillsam-
mans med Svenska Kommunförbundet, Lant-
mäteriverket, Boverket och ett stort antal kom-
muner förberett utbildningssatsningar för att
stimulera en ökad användning av geografiska
data och informationssystem (GIS). Utbild-
ningsprogrammets första etapp kommer att be-
drivas under hösten 1999 och hela programmet
kommer att slutföras under år 2001.

Regeringen har aviserat en ny organisation för
genomförande av mål 1 under den kommande
strukturfondsperioden fr.o.m. år 2000 t.o.m. år
2006. Den nya organisationen innebär att be-
slutsgrupperna avvecklas och strukturfondsdele-
gationer inrättas vid de länsstyrelser som utses
att vara förvaltningsmyndigheter. Dessa länssty-
relser blir därmed ansvariga för genomförandet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

av det nya målprogrammet och även ansvariga
för utbetalning och rekvisition av struktur-
fondsmedel.

Länsstyrelserna och, i försökslänen, självsty-
relseorganen samordnar och driver arbetet med
att ta fram regionala tillväxtavtal. Samtliga län har
lämnat utkast till tillväxtavtal till regeringen. En
redovisning av detta arbete lämnas under utgifts-
område 24 Näringsliv, avsnitt 4 Regional nä-
ringspolitik.

Inom området samhällsplanering har insatser-
na under 1998 främst inriktats på det internatio-
nella planeringssamarbetet och på uppföljning
och utveckling av planeringssystemet. Ett arbete
har påbörjats med syfte att utveckla metoder för
att bättre integrera miljöfrågor i den fysiska pla-
neringen, främst i den kommunala översiktspla-
neringen. Även ett arbete som rör hållbar stads-
utveckling har påbörjats.

Regeringen har under 1999 fördelat 1,4 mil-
jarder kronor till de lokala investeringsprog-
rammen i 47 kommuner.

3.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Det statliga stödet till bostadsbyggandet skapar
förutsättningar för förbättrade kreditvillkor för
låntagarna.

År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidra-
gen, 60 procent av antalet hushåll med hemma-
varande barn och bostadsbidrag en utrymmes-
standard som minst innebär att varje barn kan
erbjudas ett eget rum. Bidrag lämnades till
knappt 30 procent av det totala antalet hushåll
med barn i landet.

Sammanställda kunskaper och nya erfarenhe-
ter har givit en bättre beredskap och större möj-
ligheter att på ett mer samlat sätt öka insatserna
för att främja ett ekologiskt hållbart byggande.
Övergången mot funktionsreglering i Boverkets
Bygg- och konstruktionsregler har fortsatt.
Därigenom kan byggkostnader sänkas med bi-
behållen kvalitet.

Tillgången till digital landskapsinformation
har ökat, vilket har bidragit till att skapa ett bätt-
re och mer lättillgängligt beslutsunderlag för bl.a.
samhällsplaneringsändamål, räddningstjänstin-
satser, miljöövervakning, transportplanering
samt för försvarsmakten.

De investeringar som staten stöder genom
statsbidragen till lokala investeringsprogram
kommer att ge påtagliga miljöeffekter i form av
bland annat minskade utsläpp av koldioxid och

kväveoxider samt minskade utsläpp av närings-
ämnen till vattendragen och effektivare resursan-
vändning. I samband med investeringsprogram-
men beräknar kommunerna att 11 500 nya
årsarbeten skapas under åren 1998 t.o.m. 2001.

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

En särskild delegation inrättades från och med
den 1 juli 1998 för att tillfälligt hantera frågor om
stöd till kommuner med stora åtaganden inom
bostadsområdet. Delegationen finansieras inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu-
ner.

I ett pågående flerårigt program för ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem ingår bi-
drag till vissa investeringar för att minska elan-
vändningen i bostäder och vissa lokaler samt
ombyggnad och anslutning av eluppvärmda
byggnader till fjärrvärme. Stöden utbetalas från
utgiftsområde 21 Energi.

3.5 Skatteavvikelser

Samhällets stöd inom utgiftsområde 18 Sam-
hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
redovisas i huvudsak som anslag på statsbudge-
tens utgiftssida. Vid sidan av de stöd som redovi-
sas via anslag finns dock även stöd på statsbud-
getens inkomstsida i form av olika särregler i
skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar beteck-
nas som saldopåverkande skatteavvikelser. De
kan t.ex. syfta till att påverka hushållens och fö-
retagens inkomster eller priser. Skatteförmåner-
na kan vara motiverade av fördelningspolitiska
eller andra skäl. Om en sådan förmån på budge-
tens inkomstsida avvecklas leder detta till en
budgetförstärkning för den offentliga sektorn.

Skatteawikelsernas storlek har beräknats med
den s.k. utgiftsekvivalentmetoden. Metoden in-
nebär att den nettoberäknade skatteawikelsen är
lika med storleken på den skattefria transferering
som fullt ut kompenserar den skattskyldige om
skatteawikelsen tas bort.

Värdet på de aggregerade skatteawikelserna
bör tolkas med stor försiktighet. Nedan redovi-
sas de skatteawikelser som är direkt hänförbara
till utgiftsområdet. Redovisningen avser de regler
som gällde den 1 januari 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

ITabell 3.2 Skatteavvikelser, netto \|
Miljarder kronor	1999	2000
Avkastning småhus	5,84	8,25
Avkastning bostadsrätt	2,16	2,51
Reavinst pä eget hem och bo- stadsrätt	1,64	1,64
ROT-reduktioner	1.41
Försäljning av tomtmark och bygg- nader	0,07	0,07
Tidpunkt för inbetalning i bygg- nadsrörelse	0,16	0,21
Räntekostnader för bostadsrätts- föreningar	■1,48	-1,57
Fastighetsskatt pä hyreshus (bostadsdelen)	-3,59	-3,73
Fastighetsskatt på lokaler	-3,10	-3,27
Fastighetsskatt på industrienheter	-1,43	-1,44
Summa	1,68	2,67
1 Positiva värden avser skatteförmån och	negativa värden avser	skatte-

sanktion.

3.5.1 Skatteförmåner

Avkastning småhus

Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till
beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med

1,5 procent av taxeringsvärdet. Skatteawikelsen
utgörs av skillnaden mellan skatten (30 procent)
på räntan på fastighetens marknadsvärde och
fastighetsskatten.

Avkastning bostadsrätt

Bostadsrättsföreningen skall årligen ta upp en
intäkt om 3 procent av fastighetens taxeringsvär-
de. Därutöver utgår fastighetsskatt på 1,5 pro-
cent av taxeringsvärdet. Skatteawikelsen utgörs
av skillnaden mellan skatten (30 procent) på
räntan på det sammanlagda marknadsvärdet av
bostadsrätterna och den skatt som betalas.

Reavinst pä egnahem och bostadsrätt

Endast halva reavinsten som eventuellt uppstår
vid försäljning av egnahem och bostadsrätt tas
upp till beskattning i inkomstslaget eget kapital.
Resterande del av reavinsten utgör skatteawikel-
se. Reavinsten kan fr.o.m. den 8 september 1993
under vissa omständigheter också skjutas upp.
Vad avser denna möjlighet till uppskov motsva-
rar skatteawikelsen en räntefri kredit.

ROT-reduktioner

Den 15 april 1996 återinfördes möjligheten att få
skattereduktion på löneandelen av reparations-
och förbättringsåtgärder på hyreshus och egna-
hem. Till skillnad från år 1993 och år 1994 gäller
reduktionen även för bostadsrättsinnehavare.
Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha upp-
hört den 31 december 1998 men riksdagen be-
slutade att förlänga perioden t.o.m. den 31 mars
1999 samt att höja storleken på den maximala
skattereduktion som kan erhållas (prop.
1997/98:119, bet. 1997/98: BoUlO, rskr.
1997/98:306).

Försäljning av tomtmark och byggnader

Skatteawikelsen gäller försäljning av tomtmark
till icke-skattskyldiga och den obeskattade
vinstmarginalen på byggnader som byggts i egen
regi med uttagsbeskattning och som sålts vidare
till icke skattskyldig person.

Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse
Redovisningsskyldigheten inträder två månader
efter det att fastigheten har tagits i bruk. Skatte-
awikelsen avser räntan på skattekrediten.

3.5.2 Skattesanktioner

Räntekostnader för bostadsrättsföreningar

Avdragsrätten för räntor är begränsad och får ej
överstiga den intäkt på 3 procent av taxerings-
värdet som föreningen skall ta upp till beskatt-
ning.

Fastighetsskatt på hyreshus (bostadsdelen)
Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter
(bostadsdelen) är en objektskatt som enbart
träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna be-
skattas som inkomst av näringsverksamhet utgör
fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäk-
terna), till den del den inte reducerar skatten, en
skatteawikelse.

Fastighetsskatt på lokaler

Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt
som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom
intäkterna beskattas som inkomst av närings-
verksamhet, utgör fastighetsskatten (som är av-
dragsgill mot intäkterna), till den del den inte re-
ducerar skatten, en awikelse. Fastighetsskatten
på lokaler infördes år 1996 som en delfinansie-
ring av EU-avgiften.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE IS

Fastighetsskatt på industrienheter
Fastighetsskatten på industrienheter är en ob-
jektskatt som enbart träffar fastighetskapital.
Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av
näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten (som
är avdragsgill mot intäkterna), till den del den
inte reducerar skatten, en avvikelse. Fastighets-
skatten på industrienheter infördes år 1996 som
en delfinansiering av EU-avgiften.

3.6 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999 1	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Plan-, bygg- och bostadsväsendet	19 628	16 768	15 085	11 561	8 575	8 210
Geoteknik	22	23	25	24	24	25
Länsstyrelserna m.m.	1 696	1 778	1 820	1 819	1 839	1 858
Lantmäteriverksamhet m.m.	407	433	411	424	423	430
Stöd till ekologisk omställning och utveckling	617	1 500	955	1 763	1 420	1 196
Totalt för utgiftsområde 18	22 371	20 503	18 296	15 592	12 282	11 718

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen .

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

4 Plan-, bygg- och bostadsväsendet

4.1 Omfattning

Till verksamhetsområdet plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet hör utgifter för bl.a. ränte-
bidrag, statliga kreditgarantier, bostadsbidrag,
byggforskning och bidrag till fonden för fukt-
och mögelskador samt förvaltningskostnader
för myndigheterna Boverket, Statens bostads-
kreditnämnd, Byggforskningsrådet och Fon-
den för fukt- och mögelskador. Antalet an-
ställda vid myndigheterna uppgick den 31 de-
cember 1998 till totalt 264.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

19 628

16 768

15 085

11 561

8 575

8 210

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna för räntebidrag blev nästan 1 300
miljoner kronor lägre än det på statsbudgeten
anvisade beloppet år 1998 och beräknas år 1999
bli drygt 160 miljoner kronor lägre än anvisat
belopp. Avvikelsen beror främst på ett bättre
ränteläge än beräknat.

Utgifterna för garantiverksamheten vid Sta-
tens bostadskreditnämnd blev nästan 1 200 mil-
joner kronor högre än det ursprungligen anvisa-
de beloppet år 1998, men beräknas år 1999 bli ca

1 100 miljoner kronor lägre än anvisat belopp.
Utgiftsökningen för år 1998 orsakades av ett
kraftigt ökat antal skadeärenden. Att skadeutfal-
let under år 1999 bedöms bli lägre än vad som
tidigare beräknats beror främst på det förbättra-
de ränteläget.

Utgifterna för bostadsbidrag, som steg kraf-
tigt under 1990-talets första hälft, har därefter
genom riksdagens beslut om ändrade bestäm-
melser minskat successivt. Även antalet bidrags-
tagare har minskat.

Förändringar

Med anledning av regeringens förslag i proposi-
tionen Kommunala bostadsföretag (prop.
1998/99:122, bet. 1998/99:BoUll, rskr.
1998/99:251) har riksdagen beslutat att en sank-
tion skall drabba kommuner som säljer aktier el-
ler andelar i kommunala bostadsföretag så att
kommunen förlorar det bestämmande inflytan-
det i företaget. Detsamma gäller vid utdelning
från sådana bostadsföretag i de fall utdelningen
överstiger en skälig avkastning. Sanktionen -
som är tidsbegränsad och gäller under den tid
den framtida utvecklingen av de kommunala bo-
stadsföretagen utreds - innebär att det generella
statsbidraget till kommunerna reduceras på visst
sätt.

En särskild utredare har tillkallats för att ta
fram underlag för kommande beslut om allmän-
nyttiga bostadsföretag. Dessutom skall utredaren
utvärdera det s.k. bruksvärdessystemet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Prioriteringar

Fortsatta insatser skall göras inom miljö- och
hälsoriktigt byggande, boende och förvaltning
med särskild inriktning på miljöanalys och
livscykelkostnader. Häri ingår ett effektivt re-
sursutnyttjande.

Arbetet med olika insatser för att sänka bo-
endekostnaderna och för att undanröja hindren
för ett ökat bostadsbyggande skall fortsätta.

Arbetet med att främja sänkta byggkostnader
skall fortsätta. Sänkta byggkostnader bör inklu-
dera kostnader under drifts- och underhållsske-
det.

Formerna för samhällsplaneringen på olika ni-
våer skall utvecklas.

4.3 Resultatbedömning

4.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Byggande och boende

Utvecklingen i byggsektorn under 1990-talet
mot ökade krav på anpassning till en mer kon-
kurrensutsatt situation fortsätter. Under detta
decennium har ett nytt system för subventioner
till bostadsbyggandet införts, byggreglerna
funktionsanpassats, byggandets offentliga kon-
trollsystem lagts om och vissa regleringar av-
vecklats. Byggherrens ansvar har förtydligats.
Inom byggsektorn har ökad vikt lagts på miljö-
och kvalitetsfrågor. En annan viktig fråga utgör
betoning av resursanvändning och kostnader i
förvaltningsledet. Förändringarna har skett un-
der en tid med kraftigt vikande byggkonjunktur
och mycket stor arbetslöshet i branschen. Det
kan vidare konstateras att tillgängligheten och
användbarheten har blivit sämre i nyproduktio-
nen under 1990-talet. Bostäder i flerfamiljshus
byggda från mitten av 1990-talet är i ökad ut-
sträckning sämre vad avser tillgänglighet och
därmed också svårare att bebo för människor
med nedsatt rörlighet, hörsel och syn än de som
byggdes i början av decenniet eller på 1980-talet.

På många sätt är situationen i övriga EU-
länder liknande. I detta sammanhang bör nämnas
att EU-kommissionen lämnat förslag till en
handlingsplan för bättre konkurrens i byggin-

dustrin (The Competitivness of the Construc-
tion Industry). En ökad konkurrenskraft inom
byggbranschen får positiv inverkan på andra
branscher samt på sysselsättning och tillväxt.
Beträffande miljöanpassningen bedöms t.ex.
Nederländerna, Danmark och Tyskland ha
kommit längre inom vissa områden än Sverige.
Inom energiområdet visar Sverige särskilt bra re-
sultat.

Arbetet inom EU med byggproduktdirektivet
har övergått i ett mer operativt skede. Tyngd-
punkten ligger nu på att utarbeta vägledningsdo-
kument till de internationella standardiserings-
organisationerna. Framsteg har skett på
brandområdet. Arbetet med gemensamma kon-
struktionsregler har intensifierats. CE-märkta
byggprodukter har kommit ut på marknaden och
de första harmoniserade produktstandarderna är
aviserade under år 1999. Som ett led i imple-
menteringen av direktivet har Boverket givit ut
en ny kungörelse, TEK 1, där de riktlinjer för eu-
ropeiska tekniska godkännanden som för närva-
rande kan resultera i CE-märkning har förteck-
nats. Det europeiska intresset för en gemensam
lösning av frågan med deklarationer av byggpro-
dukternas miljöegenskaper är stort, eftersom oli-
ka nationella lösningar kan leda till handelshin-
der.

I bostadsbeståndet finns ca 4,2 miljoner per-
manenta bostäder. Bostadsstandarden i Sverige är
i ett internationellt perspektiv hög och jämnt
fördelad. Praktiskt taget alla bostäder har fullt
modern utrustning.

Trångboddhet i bemärkelsen att bostaden har
mer än två boende per rum, kök och ett rum
oräknade, är sällsynt. År 1993 var endast 3 pro-
cent av hushållen i hyres- och bostadsrätt trång-
bodda och trångboddheten i egnahem var nästan
obefintlig. Den genomsnittliga bostadsytan per
person var 43 m2år 1993.

Bostadsmarknadsläget varierar stort mellan
olika regioner i landet. Boverket bedömer att bo-
stadsproduktionen behöver öka de närmaste åren
i storstadsområdena och i övriga tillväxtregioner.
Resultaten från Boverkets bostadsmarknadsen-
kät 1999 visar att fler kommuner än för ett år se-
dan rapporterar bostadsbrist. I minst 30 kom-
muner råder det bostadsbrist, varav hälften ligger
i Stockholms län. Antalet lägenheter lediga för
uthyrning har minskat något i jämförelse med år
1998. Samtidigt har beståndet av lägenheter i de
kommunala bolagen minskat genom bl.a. försälj-
ningar och rivningar. Enligt SCB fanns det den 1
mars 1999 drygt 56 000 lägenheter som var lediga

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

till uthyrning i allmännyttiga och privatägda fas-
tigheter. Det motsvarar 3,7 procent av det aktu-
ella beståndet. Merparten av de lediga lägenhe-
terna finns i kommuner med mindre än 75 000
invånare.

Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de se-
naste åren. Antalet påbörjade lägenheter har en-
ligt SCB uppgått till i genomsnitt drygt 12 000
lägenheter årligen under åren 1993 - 1998.

Hushållens kostnader för boendet ökade
kraftigt i början av 1990-talet. Bostadskonsum-
tionen som andel av disponibel inkomst har ökat
och uppgick enligt nationalräkenskaperna år
1998 till i genomsnitt 30,9 procent. Motsvarande
andel år 1990 var 24,7 procent.

Boendekostnaderna var i februari 1999 för hy-
resrätt 0,3 procent högre medan kostnaderna för
egnahem var 3,8 procent lägre jämfört med ett år
tidigare. Det hittillsvarande utfallet av hyresför-
handlingarna för år 1999 tyder på i genomsnitt
oförändrade hyror. En mer långsiktig trend visar
att boendekostnaderna för perioden januari 1995
till februari 1998 har ökat med i genomsnitt 2,5
procent per år i hyresrätt, men har minskat med
3,0 procent i egnahem. Den kraftiga nedgången
av boendekostnaderna för egnahem förklaras
huvudsakligen av sänkta räntekostnader.

De totala utgifterna för bostadsbidrag har
mellan åren 1995 och 1998 minskat från 9,2 mil-
jarder kronor till 5,7 miljarder kronor, en minsk-
ning med 3,5 miljarder kronor eller 37,5 procent.
Under samma period har antalet bidragstagare
minskat med 240 000 hushåll, eller 41 procent.
Förändringarna beror främst på riksdagens be-
slut om nya bestämmelser fr.o.m. år 1996 och år
1997.

Länsstyrelsernas arbete med
bostadsadministration

Under år 1998 ökade det totala antalet bidrags-
beslut kraftigt i jämförelse med föregående år,
främst beroende på hanteringen av bidragen till
energisparande åtgärder. Däremot ökade antalet
bidragsbeslut avseende räntebidrag för om- och
tillbyggnad av bostäder endast marginellt jämfört
med föregående år. Betydande insatser har under
året gjorts för att informera om främst bidragen
till energisparande åtgärder. Regeringen bedömer
att verksamheten sköts på ett effektivt sätt i
flertalet län.

Samhällsplaneringen

Den fysiska planeringens betydelse för miljötill-
ståndet och omställningen till en ekologiskt håll-
bar utveckling ökar. En fysisk planering som
samordnas med miljöpolitiken ger möjligheter
att förebygga miljöproblem och att arbeta sek-
torsövergripande samtidigt som större hänsyn
kan tas till lokala förhållanden. Arbetet med
konsekvensanalyser och strategiska miljöbe-
dömningar får allt större genomslag i den fysiska
planeringen. Även stadsmiljö- och stadsutveck-
lingsfrågorna, inklusive trafik, externa handelse-
tableringar, trygghet, arkitektur och gestaltning,
visas från flera håll ett ökat intresse. Berörda
statliga myndigheter - främst Boverket, Bygg-
forskningsrådet och Länsstyrelserna - har ett
särskilt ansvar att stödja kommunerna och aktivt
medverka i en utveckling av samhällsplanering-
ens former och arbetssätt.

På kommunal nivå kan noteras att arbetet med
översiktsplaner nu oftare innehåller visioner och
att omvärldsperspektivet i planarbetet tycks bli
viktigare. Kommunerna arbetar också för att in-
tegrera arbetet med Agenda 21 i översiktsplane-
ringen och med att få till stånd ett mer aktivt
medborgarinflytande i översiktsplaneprocessen.

Internationellt har intresset för fysisk plane-
ring och stadsutveckling ökat påtagligt. EU spe-
lar en viktig roll i denna utveckling både genom
påverkan på nationell politik och genom aktivi-
teter direkt riktade mot städer och kommuner.
Arbetet med visioner och strategier i Östersjö-
området (VASAB 2010) har varit vägledande
som exempel på både internationellt visionsar-
bete och transnationellt planeringssamarbete.
Inom EU presenterades i maj 1999 ett förslag till
ett europeiskt planeringsperspektiv (ESDP).
ESDP:s principer omsätts redan nu i planerings-
samarbete i Östersjö- respektive Nordsjöregio-
nen inom ramen för gemenskapsinitiativet IN-
TERREG II C.

4.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Boverkets arbete med att vidareutveckla före-
skrifter och allmänna råd mot ökad funktionsan-
passning har fortsatt, bl.a. genom nya versioner
av Boverkets Byggregler, Boverkets Konstruk-
tionsregler och genom Boverkets handbok om
användning av återvunnet byggmaterial.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Boverket redovisade genom ett större antal pub-
likationer och rapporter flera regeringsuppdrag
som genomförts i samarbete med Byggforsk-
ningsrådet under samlingsnamnet Bygg för Häl-
sa och Miljö under år 1998. Redovisningen om-
fattade bl.a. sammanställning av goda exempel
och kunskapssammanställningar om miljö- och
hälsoriktigt byggande och boende. Resultaten
presenterades av verket genom en konferensserie
runt om i landet.

Med anledning av regeringens förslag i propo-
sitionen Vissa byggfrågor m.m. beslutades vissa
ändringar i byggnadslagstiftningen m.m. (prop.
1998/99:62, bet. 1998/99:BoU8, rskr.
1998/99:218). Riksdagen har bemyndigat rege-
ringen att meddela föreskrifter om skärpta sä-
kerhetskrav för det befintliga hissbeståndet.
Bakgrunden är de tio rekommendationer som
fogats som bilaga till hissdirektivet. Regeringen
har nyligen gett Boverket i uppdrag att ta fram
ytterligare underlag för att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer skall
kunna föreskriva om skärpta krav på befintliga
hissar i byggnader. Dessutom görs det tydligt att
det är möjligt att ingripa mot eftersatt underhåll
med stöd av plan- och bygglagen. Slutligen har
riksdagen beslutat att undanta samtliga en- och
tvåbostadshus från den återkommande obligato-
riska funktionskontrollen av ventilationssystem.

Länsstyrelserna fattade under år 1998 beslut
om räntebidrag för nyproduktion av knappt
12 300 lägenheter samt för ombyggnad av
knappt 17 000 lägenheter (i projekt med ett bi-
dragsunderlag på minst 50 000 kronor per lägen-
het). Dessutom beviljades investeringsbidrag för
produktion av äldrebostäder i 64 ärenden om-
fattande ca 2 000 lägenheter. Investeringsbidrag
för anordnande av bostäder för studenter m.fl.
beviljades för ca 5 700 lägenheter.

Statens bostadskreditnämnd beslutade år 1998
om nya kreditgarantier i 428 ärenden med ett ga-
ranterat belopp om 833 miljoner kronor
(hänförligt till resultatområdet Nya garantier).
Av det garanterade beloppet avsåg 57 procent
nyproduktion av bostadsrättslägenheter och 26
procent nyproduktion av hyresrätter.

Riksförsäkringsverket har i augusti år 1999 re-
dovisat effekter och resultat av 1997 års bostads-
bidragssystem. Utifrån de resultat som utvärde-
ringen visar finner verket inga starka argument
för att föreslå några större förändringar i nuva-
rande bostadsbidragssystem.

Inom området samhällsplanering har insatser-
na under året främst riktats in på det internatio-

nella planeringssamarbetet och på uppföljning
och utveckling av planeringssystemet. Ett arbete
har också påbörjats med syfte att utveckla meto-
der för att bättre integrera miljöfrågor i den fy-
siska planeringen, främst i översiktsplaneringen.
Även ett arbete om hållbar stadsutveckling har
påbörjats. Uppbyggnaden av ett digitalt plane-
ringsunderlag om hushållningen med mark och
vatten fortsätter. Länsstyrelserna har aktivt ar-
betat med att ta fram underlag för att förbättra
kunskaperna om mark- och vattenanvändningen
till grund för kommunernas översiktsplanering. I
övrigt har länsstyrelserna riktat in arbetet på frå-
gor som är särskilt angelägna inom respektive
län, t.ex. frågor om infrastrukturutbyggnad,
stormarknader och vindkraft. Boverket har ge-
nomfört betydande utbildningsinsatser i sam-
band med miljöbalkens ikraftträdande. Forsk-
ningen inom planering, byggande och
förvaltning har inriktats mot kunskaps- och
kompetensutveckling för bl.a. genomförandet av
de lokala investeringsprogrammen för ekologisk
hållbarhet.

4.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Byggreglernas utveckling mot ökad funktions-
anpassning ger bättre förutsättningar till ökad
återvinning, bättre inomhusklimat, ökad hus-
hållning med energi, ökad säkerhet samt metoder
och produkter till lägre kostnader. Reglernas
funktionsanpassning leder generellt till att bygg-
kostnader kan sänkas med oförminskad kvalitet
genom större valfrihet men även uppmuntran till
teknisk utveckling.

Sammanställda kunskaper och nya erfarenhe-
ter beträffande ett miljö- och hälsoriktigt byg-
gande och boende har givit en bättre beredskap
och större möjligheter att på ett mer samlat och
målinriktat sätt framledes öka insatserna för att
främja ett ekologiskt hållbart byggande.

Räntebidraget motsvarar en minskning av ka-
pitalkostnaderna år 1998 med ca 12 200 kronor
för en nyproducerad lägenhet på 90 m2 , vid en
räntenivå på 5,0 procent.

Statliga kreditgarantier medför både ökad kre-
dittillgänglighet och förbättrade kreditvillkor för
låntagarna. Kreditinstitutens kostnader blir lägre
då kravet på kapitaltäckning bortfaller för sådan
utlåning som sker mot säkerhet i form av statlig
kreditgaranti. Härigenom skapas förutsättningar
för lägre kapitalkostnader för kredittagaren.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidrag,
60 procent av antalet hushåll med hemmavarande
barn och bostadsbidrag en utrymmesstandard,
som minst innebär att varje barn kan erbjudas ett
eget rum. Bidrag lämnades till knappt 30 pro-
cent av det totala antalet hushåll med barn i lan-
det. För hushåll med hemmavarande barn täckte
bostadsbidraget i genomsnitt ca 35 procent av
den faktiska bostadskostnaden.

Effekterna generellt av arbetet med att ut-
veckla metoder och förmedla kunskaper i sam-
hällsplaneringen är självfallet svåra att avläsa i ett
kortsiktigt perspektiv. Arbetet med metodut-
veckling och kunskapsspridning om transporter
och infrastruktur, om hälsa och säkerhet samt
om bebyggelse- och grönstruktur bedöms öka
kvaliteten i beslutsunderlaget och därigenom
också leda till bättre beslut. Genomförandet av
utbildningsinsatser om miljöbalken och dess till-
lämpning i planeringen har underlättat arbetet i
kommunerna och på länsstyrelserna. Som ett re-
sultat av aktiv information om INTERREG II C
har ett stort antal kommuner, landsting och läns-
styrelser medverkat i samverkansprojekt där
minst tre medlemsländer deltar i syfte att pröva
nya arbetsformer i frågor av betydelse för regio-
nal utveckling.

4.3.4 Regeringens slutsatser

Utgifterna för räntebidrag fortsätter att minska
de närmaste åren om den nuvarande räntenivån
består. På längre sikt kommer utgifterna dock att
öka i takt med att nya bidragsärenden tillkom-
mer.

Förlusterna inom kreditgarantisystemet be-
döms ha kulminerat och väntas i framtiden bli
lägre än vad som tidigare beräknats under förut-
sättning att det prognosticerade ränteläget be-
står. Regeringen avser att under hösten 1999 på-
börja en utvärdering av BKN:s verksamhet, bl.a. i
syfte att belysa garantisystemets betydelse för
bostadsförsörjningen.

Prioriteringar för ett miljö- och hälsoriktigt
byggande måste innehålla såväl kort- som lång-
siktiga mål. Arbetet med ökad kretsloppsanpass-
ning av byggområdet måste inriktas mot att ska-
pa underlag för miljöbedömning och bedömning
av livscykelkostnader. Vidare måste även fort-
sättningsvis utgångspunkten vara att byggnader
och anläggningar skall fungera för sitt ändamål
dvs. avvägningar görs bl.a. mellan inomhus-, ar-
bets- och utomhusmiljö.

Grundprinciperna för det nya bostadsbidrags-
systemet är bra. De frågor som Riksförsäkrings-
verket lyfter fram i sin utvärdering av systemet
kommer regeringen dock att ytterligare analyse-
ra. Måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet är,
vad avser hushållens utrymmesstandard, i det
närmaste oförändrad jämfört med föregående år.
Systemets fördelningspolitiska profil har för-
stärkts marginellt.

Förslag till senareläggning av investeringsbidrag

Regeringens förslag: Införandet av bidrag till bo-
stadsinvesteringar som främjar ekologisk håll-
barhet senareläggs med ett år till år 2001.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
slutade på förslag i regeringens proposition
(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr.
1997/98:306) Bostadspolitik för hållbar utveck-
ling om ett investeringsbidrag för merkostnader
för investeringar som främjar ekologisk hållbar-
het vid ny- och ombyggnad av hyres- och bo-
stadsrättshus i sammanhållna bostadsområden.
Stödet skulle kunna lämnas fr.o.m. år 2000 inom
en årlig ram på 250 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att införandet av investe-
ringsbidraget senareläggs till år 2001. Detta mot
bakgrund av den föreslagna förlängningen av lo-
kala investeringsprogram för ekologisk hållbar-
het (avsnitt 8.3) och de regelförändringar som
föreslås för dessa program.

Skälig avkastning för kommunala bostadsföretag

Regeringens bedömning: Ett kommunalt bo-
stadsföretag bör under år 2000 få lämna en ut-
delning om högst 7,5 procent på det av kommu-
nen direkt tillskjutna kapitalet. Detsamma bör
gälla utdelningar och aktieägartillskott som till-
förs verksamheter inom samma koncern som
inte huvudsakligen avser förvaltning av bostads-
fastigheter.

Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen
beslutade i juni 1999 att - under den tid då den
framtida utvecklingen av de kommunala bo-
stadsföretagen utreds - införa ett nytt tidsbe-
gränsat sanktionssystem som syftar till att mot-
verka att de kommunala bostadsföretagen säljs ut
eller att pengar förs över från företagen till annan
verksamhet i kommunerna (prop. 1998/99:122,
bet. 1998/99:BoUll, rskr. 1998/99:251, SFS
1999:608). Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att om

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

en kommun använder sitt bestämmande infly-
tande i bostadsföretaget till att överföra en ut-
delning eller ett aktieägartillskott som överstiger
en skälig avkastning på det ursprungliga aktieka-
pitalet, skall en minskning av kommunens gene-
rella statsbidrag ske.

Begreppet ursprungligt aktiekapital motsvarar
vad som enligt gällande praxis och tidigare mo-
tivuttalanden angetts som direkt tillskjutet kapi-
tal. Avsikten har alltså inte varit att ändra den av-
kastningsnivå som gällt tidigare. Regeringen har
därefter i förordning (1999:610) om skälig av-
kastning vid utdelning från kommunala bo-
stadsföretag föreskrivit att skälig avkastning un-
der kalenderåret 1999 skall vara 5 procent. För
att löpande säkerställa att den tillåtna avkastning-
en ligger på en rimlig nivå avser regeringen att
varje år som sanktionslagstiftningen gäller om-
pröva vad som skall anses utgöra skälig avkast-
ning.

De tillfälliga reglerna trädde i kraft den 19 juni
1999 och tillämpas på ägarförändringar och be-
slut om frivillig likvidation till och med den 30
juni 2001 och på utdelningar och aktieägartill-
skott till och med den 30 juni 2002.

Mot bakgrund av att det från flera håll fram-
förts kritik mot gällande avkastningsnivå har det
inom Regeringskansliet gjorts en översyn av vad
som skall anses vara skälig avkastning för kom-
munala bostadsföretag när det gäller tillämp-
ningen av det tillfälliga sanktionssystemet.

översynen

Underlag om bland annat de kommunala bo-
stadsföretagens kapital har inhämtats från Sveri-
ges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Bo-
verket och länsstyrelserna. Utifrån detta material
kan man konstatera att den stora merparten av
de kommunala bostadsföretagen inte lämnar nå-
gon utdelning över huvud taget. Under perioden
1991 - 1997 har i genomsnitt 82 procent av de
kommunala bostadsföretagen inte lämnat någon
utdelning till ägaren. Inkluderas de företag som
lämnat maximalt 5 procent i utdelning i förhål-
lande till aktiekapitalet ökar andelen till 87 pro-
cent. Det kan således fastslås att de kommunala
bostadsföretagens utdelningar generellt har legat
på mycket låg nivå under 1990 - talet.

Som regeringen konstaterar i den nämnda
propositionen har det riktats kritik mot nuva-
rande relativt restriktiva ordning. Den översyn
som nu gjorts inom Regeringskansliet visar ock-
så att gällande regler i vissa fall påtagligt begrän-

sar företagens möjligheter att överföra vinstme-
del till sina ägare. Dessa fall är i och för sig inte
vanligt förekommande men regeringen anser att
det är viktigt att reglerna utformas så att ägaren
ges möjlighet att få en rimlig avkastning på sitt
tillskjutna kapital. Å andra sidan är det viktigt att
en god soliditet byggs upp i de kommunala bo-
stadsföretagen och att deras utdelningspolicy
inte förändras på ett sätt som riskerar att under-
gräva den roll som allmännyttan har att dämpa
hyresutvecklingen på marknaden. Mot bakgrund
av att den av regeringen i maj tillsatta särskilda
utredaren enligt sina direktiv skall göra en samlad
analys av de regelverk som styr verksamheten i
de kommunala bostadsföretagen och överväga
om det behövs ett nytt regelverk, anser regering-
en att det i dagsläget inte är lämpligt att göra någ-
ra genomgripande förändringar av den praxis
som hittills tillämpats (Dir. 1999:32).

Regeringen avser dock att göra en justering
som innebär att ett kommunalt bostadsföretag
under år 2000 får lämna en utdelning motsvaran-
de 7,5 procent på det av ägaren direkt tillskjutna
kapitalet, vilket i dagsläget ungefärligen motsva-
rar den femåriga statsobligationsräntan med ett
påslag på 2,5 procentenheter. Detsamma skall
gälla om kommunen organiserat sin verksamhet i
en koncern och det sker en förmögenhetsöverfö-
ring till ett annat bolag inom samma koncern
som inte huvudsakligen ägnar sig åt förvaltning
av bostäder.

4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-
vändningar i revisionsberättelserna för år 1998
avseende myndigheterna inom verksamhetsom-
rådet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

4.5 Anslag

Al Boverket

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		129 520	Anslags- sparande	8 425
1998	Utfall	129 520	Anslags- sparande	8 425
1999	Anslag	122 424	Utgifts- prognos	124 750
2000	Förslag	130 922
2001	Beräknat	133 064 1
2002	Beräknat	135 327 1

1 Motsvarar 130 922 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 130 922 tkr i 2000 års prisnivå.

Boverket är en central förvaltningsmyndighet för
frågor om byggd miljö och hushållning med
mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt,
fysisk planering, byggande och boende. Verket
svarar också för den centrala administrationen av
statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansie-
ring av bostäder.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målen för Boverkets verksamhet med samhälls-
planering och stadsutveckling var under år 1998
dels att initiera och stödja utvecklingen av effek-
tiva och ändamålsenliga besluts- och planerings-
processer enligt PBL och NRL, dels att utveckla
metoder och förmedla kunskaper om hur den
fysiska planeringen kan bidra till en ekologiskt,
ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar stads-
utveckling, en kretsloppsanpassad samhällsut-
veckling, en god hushållning med naturresurser
samt en balanserad regional utveckling. Målet in-
om byggande var att bidra till ett kostnadseffek-
tivt och kretsloppsanpassat byggande som tillgo-
doser samhällets krav på kvalitet, hälsa, god
miljö, säkerhet och tillgänglighet. Målet inom
området Boende var att främja tillgången till bo-
städer av god kvalitet till rimliga kostnader.

Insatser inom området samhällsplanering som
har haft goda effekter gäller arbetet med me-
todutveckling och kunskapsspridning om trans-
porter och infrastruktur, om hälsa och säkerhet
samt om bebyggelse- och grönstruktur.

Boverkets nya reviderade Bygg- och Kon-
struktionsregler ger bl.a. ökad funktionsanpass-
ning så att byggkostnader kan sänkas med oför-

minskad kvalitet genom större valfrihet men
även uppmuntran till teknisk utveckling. Regler-
na medger förbättringar i nyproduktionen be-
träffande möjligheterna till återvinning, gott in-
omhusklimat, ökad hushållning med energi och
ökad säkerhet.

Utifrån ett beslut vid det informella europeis-
ka bostadsministermötet år 1997 i Amsterdam
har Boverket varit arrangör för ett större euro-
peiskt expertmöte i Malmö om nationella system
för att främja ekologiskt hållbart byggande. Mö-
tet gav en möjlighet att på ett samlat sätt jämföra
länders olika system, synsätt och utgångspunkter
för ett ekologiskt hållbart byggande.

Inom verksamhetsområdet Boende kan vissa
prestationer särskilt noteras. Såväl handlägg-
ningstiderna som ärendebalansernas ålder mins-
kade under år 1998. Arendebalansen vid årets
slut hade dock ökat vilket beror på ökad ärende-
tillströmning och uppsägningar av extraanställd
personal. Av intresse är vidare att precisionen i
verkets prognoser förbättrades år 1998 i jämfö-
relse med de två föregående budgetåren.

Styckkostnaden per utbetalat bidrag har ökat.
Detta sammanhänger med att antalet ränte-
bidragsärenden enligt de äldre regelverken mins-
kar kraftigt, samtidigt som verket har betydande
fasta kostnader för de stordatorsystem i vilka
dessa bidrag administreras. Under hösten 1998
inledde verket ett projekt i syfte att minska da-
torkostnaderna. Inom ramen för detta arbete
sattes ett nytt datorsystem för bidragshantering i
produktion den 1 april 1999.

Slutsatser

Regeringen bedömer att Boverkets verksamhet
har bedrivits i enlighet med de av regeringen
fastlagda riktlinjerna och att verket har utfört de
uppdrag och bedrivit de aktiviteter som följer av
verksamhetsmålen. När det gäller verksamhetens
inriktning de närmaste åren anser regeringen att
verkets insatser inom områdena inomhusmiljö,
ekologisk hållbarhet och arkitektonisk kvalitet i
planering och byggande, tillgänglighet för äldre
och personer med funktionshinder, stadsutveck-
ling samt regional utveckling skall prioriteras.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt följan-
de:

Tabell 4.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslaget 1999	122 424
Pris- och löneomräkning	86
Justering av premier	8 412
Förslag 2000	130 922

A2 Räntebidrag m.m.

ITabell 4.4 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1998	Utfall	10 814 271	Anslags- sparande	360 000
1999	Anslag	7 537 000	Utgifts- prognos	7 376 460
2000	Förslag	3 742 000
2001	Beräknat	1 971 000
2002	Beräknat	1 651 000

De utgifter som belastar anslaget avser statliga
räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder
samt för vissa underhålls- och förbättringsåtgär-
der i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget dispo-
neras vidare för bidrag till förvaltningsförluster,
s.k. 33 §-ersättning, till kommuner.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De mest betydelsefulla faktorerna för utfallet på
anslaget är räntenivån och byggvolymen. Bygg-
volymen i sig påverkas av flera faktorer såsom
ränteläge, utvecklingen av hushållens disponibla
inkomster, arbetslöshet osv. Utgifternas utveck-
ling är således i hög grad beroende av den sam-
hällsekonomiska utvecklingen i stort.

Budgetåret 1998 blev utgifterna ca 1,3 miljar-
der kronor lägre än vad som hade anvisats på
statsbudgeten. För innevarande budgetår beräk-
nas utgifterna bli ca 160 miljoner lägre än det an-
visade beloppet. Den lägre anslagsbelastningen
beror framför allt på att räntenivån har varit lägre
än de antaganden som gjordes i budgetproposi-
tionerna för 1998 och 1999.

I budgetpropositionen för år 1998 antogs sub-
ventionsräntan i genomsnitt bli 6,5 procent un-
der år 1998. Den faktiska subventionsräntan
uppgick i genomsnitt till 5,21 procent detta år.

I budgetpropositionen för 1999 antogs den
genomsnittliga subventionsräntan bli 5,38 pro-
cent under det första halvåret och 5,48 procent
under det andra halvåret 1999. Under det första
halvåret var subventionsräntan i genomsnitt 4,36
procent.

Känslighetsanalyser visar att i nuvarande ären-
destock medför en ökning av subventionsräntan
med 0,5 procentenheter att utgifterna ökar med
ca 30 miljoner kronor på årsbasis.

Bostadsproduktionen blev totalt något lägre år
1998 än vad som beräknades i budgetpropositio-
nen för år 1999. Under år 1998 påbörjades nästan
12 000 lägenheter i nyproduktion och nästan
17 000 lägenheter i samband med ombyggnad.
Detta innebär att antalet påbörjade lägenheter i
nyproduktion blev ca 1 000 lägre än vad som be-
räknats, medan antalet påbörjade lägenheter i
samband med ombyggnad blev ca 3 000 lägre i
jämförelse med vad som antagits. Utgifterna för
räntebidrag beräknas bli ca 20 miljoner kronor
lägre per år, till följd av att bostadsproduktionen
år 1998 blev något lägre än förväntat.

Regeringens förslag för år 2000 samt de be-
räknade utgifterna för år 2001 och år 2002 base-
ras härutöver på ett antagande om att subven-
tionsräntan i genomsnitt blir 5,26 procent under
andra halvåret 1999 samt 5,25 procent under
första halvåret och 5,43 procent under det andra
halvåret år 2000. För åren 2001 och 2002 antas
subventionsräntan i genomsnitt bli 5,45 procent
respektive år. Den s.k. bopremien, som uttrycker
marknadens bedömning av risken med att place-
ra i bostadsobligationer i förhållande till att pla-
cera i statsobligationer, antas i genomsnitt vara
0,5 procent under hela perioden.

Regeringens förslag baseras vidare på en för-
väntad bostadsproduktion enligt tabell 4.5 ned-
an.

Tabell 4.5 Antaganden om byggvolym antal påbörjade lägenheter1
Är	Nybyggnad	Ombyggnad
1999	14 300	20 000
2000	16 000	22 000
2001	18 500	25 000
2002	20 200	27 500

1 När det gäller ombyggnader har endast projekt med ett bidragsunderlag på minst
50 000 kronor per lägenhet beaktats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Känslighetsanalyser visar att om antalet påbörja-
de lägenheter i nyproduktion blir 10 000 fler år
1999 respektive år 2000 än vad som antagits en-
ligt tabell 4.5, beräknas utgifterna för räntebidrag
öka med ca 30 miljoner kronor år 2000 och med
knappt 100 miljoner kronor år 2001.

Den ungefärliga fördelningen av utgifterna för
räntebidrag på upplåtelseformer framgår av tabell

4.6 nedan.

Tabell 4.6 Beräknade utbetalningar av räntebidrag - förde- lat pä ändamål och upplåtelseform
Miljarder kronor (löpande priser)			2000
Ändamål	1999		2000
Nyproduktion
	Hyresrätt	2,8	1,5
	Bostadsrätt	1.8	1,0
	Äganderätt	0,2	0,1
Summa		4,8	2,6

Ombyggnad

	Hyresrätt	1,9	0,8
	Bostadsrätt	0,5	0.3
	Äganderätt	0,04	0,0
Summa		2,5	1,1
TOTALT		7,3	3,7

Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostä-
der enligt äldre regler svarar för ca 75 procent av
utgifterna på anslaget år 1999. År 2000 beräknas
denna andel uppgå till ca 60 procent.

Av de totala utgifterna för räntebidrag avser ca
175 miljoner kronor år 1999 räntestöd vid för-
bättring av hyres- och bostadsrättshus, s.k. RBF-
stöd. Vidare beräknas ca 20 miljoner kronor per
år utbetalas för bidrag till s.k. 33 §-ersättning till
kommuner.

Räntebidrag enligt äldre system

Ärendevolymen avseende räntebidrag enligt
1992 års och äldre regler minskar nu snabbt.
Detta beror på att den garanterade räntan uppgår
till ca 7 procent för ärenden med räntebidrag
enligt 1991 års regler och äldre och till ca 5,5
procent för ärenden med räntebidrag enligt 1992
års regler, för andra upplåtelseformer än egna-
hem. För egnahem är den garanterade räntan än-
nu högre. Räntebidraget kommer därför att upp-
höra vid nästa tidpunkt för ändring av
subventionsräntan vid den prognosticerade rän-
tenivån för de närmaste åren. Av Boverkets bi-
dragsstatistik framgår att antalet ärenden med

räntebidrag enligt äldre regler år 1998 uppgick till
ca 70 000 och att de år 1999 minskar till drygt
40 000 ärenden. År 2000 och år 2001 minskar
volymen ytterligare till ca 20 000 respektive
7 000 ärenden. År 2002 återstår endast några
hundra ärenden.

Administrationen av dessa ärenden hanteras i
stordatorsystem hos Boverket och är förenad
med betydande fasta kostnader. Stordatorsyste-
men kommer därför att avvecklas när samtliga
ärenden har avslutats. De totala kostnaderna för
driften av dessa system beräknas år 2000 uppgå
till ca 10 miljoner kronor, medan Boverkets av-
giftsinkomster för den s.k. nettoaviseringsruti-
nen endast beräknas bli ca 0,3 miljoner kronor.
Nettoaviseringsrutinen innebär att Boverket en-
ligt avtal med kreditgivarna utbetalar räntebidra-
gen till kreditgivarna, som i sin tur aviserar lånta-
garna för den del av räntekostnaderna som inte
täcks av räntebidragen (dvs. nettoaviserar).
Nettoavisering var t.o.m. år 1993 ett villkor för
att räntebidrag skulle beviljas enligt 1991 års och
äldre regler, men fr.o.m. år 1994 är rätten till bi-
drag inte beroende av nettoavisering (prop.
1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr.
1993/94:115).

Mot bakgrund av ovanstående är det angeläget
att genomföra administrativa förenklingar i syfte
att minska kostnaderna för bidragsadministra-
tionen. En sådan översyn har inletts. Ett led i
detta arbete är att Boverket inte kommer att
teckna några nya avtal med kreditgivarna om
nettoaviseringar efter nu löpande avtalsperiod.
Detta innebär att nettoaviseringsrutinen avveck-
las fr.o.m. år 2000 och att räntebidragen under
återstående bidragstid således kommer att utbe-
talas direkt till låntagarna på samma sätt som
gäller för ärenden med räntebidrag enligt 1992
och 1993 års regler.

Slutsatser

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Förslag om medelsdisposition

Regeringens förslag: Bidrag avseende statligt rän-
testöd för reparation och underhåll, s.k. RBF-
stöd, utbetalas inte under år 2000.

Medel på anslaget A2 Räntebidrag m.m. får dis-
poneras år 2000 för återstående utbetalningar av-
seende investeringsbidrag för anordnande av bo-
städer för studenter m.fl. med högst 20 miljoner
kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Besparing på det statliga räntestödet för reparation
och underhåll (RBF-stöd)

Omprioriteringar inom utgiftsområde 18 måste
göras under år 2000. Regeringen aviserade därför
i 1999 års ekonomiska vårproposition att inga
utbetalningar görs under år 2000 avseende stat-
ligt räntestöd för reparation och underhåll, det
s.k. RBF-stödet. Förslaget beräknas medföra att
statens utgifter för detta stöd minskar med ca
112 miljoner kronor år 2000.

Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för
studenter m.fl. - återstående utbetalningar

Riksdagen beslutade i december 1998 att investe-
ringsbidrag för anordnande av bostäder för stu-
denter m.fl. inte skall beviljas för ansökningar
som inkommit till länsstyrelserna efter den 12
oktober 1998 (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:FiUl, rskr. 1998/99:38). Regeringen
bedömde vid tidpunkten för budgetpropositio-
nen för år 1999 att återstående utbetalningar för
beviljade bidrag skulle komma att uppgå till ca 30
miljoner kronor. Boverket bedömde dock i sin
prognos av den 27 januari 1999 att återstående
utbetalningar skulle överstiga detta belopp.
Riksdagen godkände regeringens förslag i 1999
års vårproposition, i den del som avsåg tilläggs-
budget för år 1999, att ytterligare 40 miljoner
kronor skulle tillföras anslaget (prop.
1998/99:100, utgiftsområde 18, bet. 1998/99:
FiU27, rskr. 1998/99:249).

Bidrag hade per den 31 augusti 1999 totalt be-
viljats med 138 miljoner kronor avseende en
produktion av ca 5 700 lägenheter. Av detta hade
totalt 79 miljoner kronor utbetalats. Vidare fanns
det fortfarande ansökningar hos länsstyrelserna i
vilka beslut ännu inte hade fattats. Regeringen
bedömer att återstående utbetalningar kommer
att uppgå till ca 20 miljoner kronor år 2000.

Regeringen föreslår att upp till 20 miljoner
kronor på anslaget A2 Räntebidrag m.m. får dis-

poneras för att finansiera återstående utbetal-
ningar avseende investeringsbidrag för anord-
nande av bostäder för studenter m.fl. under år
2000.

Anslaget för år 2000 har sammanfattningsvis
beräknats enligt följande (effekterna av respekti-
ve förändring är i vissa fall uppskattningar).

Tabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag är 1999	7 537 000
Räntenivån - garanterade rän- tan överstiger subventionsrän- tan	- 3 013 000
Upptrappning av garanterad ränta	- 670 000
Lägre bostadsproduktion	- 20 000
Ej utbetalning av RBF-stöd	- 112 000
Återstäende utbetalningar av- seende investeringsbidrag till studentbostäder	+ 20 000
Förslag år 2000	3 742 000

A3 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader

ITabell 4.8 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		11 856	Anslags- sparande	6 227
1998	Utfall	11 856	Anslags- sparande	6 227
1999	Anslag	12 763	Utgifts- prognos	12 500
2000	Förslag	13 197
2001	Beräknat	13416 1
2002	Beräknat	13 649 2

1 Motsvarar 13 197 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 13 197 tkr i 2000 års prisnivå

Statens bostadskreditnämnd (BKN) lämnar kre-
ditgarantier enligt förordningen (1991:1924) om
statlig kreditgaranti för bostäder. Kreditgaranti
kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591)
om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning
av ränteutgifter på lån till bostäder (s.k. omför-
delningsgaranti) samt enligt förordningen
(1998:666) om statligt stöd förvissa kommunala
åtaganden för boendet (prop. 1997/98:119, bet.
1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Den sist-
nämnda formen av kreditgaranti tillkom under
budgetåret 1998 och finansieras, inklusive admi-
nistrationskostnader, med medel från det under
utgiftsområde 25 angivna anslaget för bidrag till

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

särskilda insatser i vissa kommuner och lands-
ting.

Anslaget får användas för förvaltningskostna-
der som är hänförliga till resultatområdet Äldre
garantier.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för verksamheten är en effektivt fungeran-
de garantigivning för finansiering av bostäder.
BKN:s verksamhet under budgetåret 1998 präg-
lades av en ökad tillströmning av skadeärenden,
samtidigt som antalet inkommande garantiären-
den minskade. Under budgetåret 1998 inkom
702 skadeärenden och 431 garantiärenden, vilket
kan jämföras med 514 skadeärenden och 551 ga-
rantiärenden under budgetåret 1997. Dessutom
påbörjades handläggningen av ca 370 regressä-
renden, jämfört med ca 300 under föregående
budgetår.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft
några invändningar i revisionsberättelsen avseen-
de BKN:s årsredovisning för budgetåret 1998.

RRV har tidigare gjort bedömningen att BKN
uppfyller kriterierna för att internrevision skall
inrättas (prop. 1994/95:100, bil. 1) och har därför
föreslagit att BKN skall omfattas av bestämmel-
serna i förordningen (1995:686) om intern revi-
sion vid statliga myndigheter m.fl. Regeringen
aviserade att man kommer att ta ställning till
RRV:s förslag i denna del när resultatet av den
uppföljning och analys av garantiverksamheten
som nu genomförts föreligger. Regeringen kon-
staterar att det i ovan nämnda proposition upp-
ställs två kriterier för att en myndighet skall
omfattas av kravet på internrevision. Dels skall
myndigheten ha en omfattande intern delegering
av ansvar och befogenheter, dels skall myndig-
heten administrera stora medelsflöden. Vad gäl-
ler den interna delegeringen kan konstareras att
alla väsentliga förvaltningsbeslut i BKN hanteras
av sex handläggare och två beslutande chefer,
varför kriteriet avseende en omfattande intern
delegering inte kan anses vara uppfyllt. Rege-
ringen lämnar därför RRV:s förslag i denna sak
utan åtgärd.

Slutsatser

Regeringen bedömer att Statens bostadskredit-
nämnd har uppfyllt de verksamhetsmål som föl-
jer av regleringsbrevet när det gäller att, så långt
regelverken medger detta, minimera kostnaderna
för garantiförluster och administration. Verk-
samhetens inriktning är styrd av de författningar
som avser att tillgodose det övergripande målet
för verksamheten, nämligen en väl fungerande
och effektiv garantigivning för finansiering av
bostadsbyggande.

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt föl-
jande. Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-
nomförts för att korrigera tidigare i anslaget in-
lagd kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 254 000
kronor.

Tabell 4.9 Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 1999	12 763
Pris- och löneomräkning	180
Justering av premier	254
Förslag år 2000	13 197

A4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet

Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	2 696 535	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	3 000 000	Utgifts- prognos	1 900 000
2000	Förslag	1 800 000
2001	Beräknat	600 000
2002	Beräknat	600 000

Garantiverksamheten är indelad i tre resultatom-
råden; Äldre garantier, Nya garantier samt Kre-
ditgarantier för avlösen av kommunala borgens-
åtaganden. Med äldre garantier avses garantier
utfärdade t.o.m. 1996 samt omfördelningsgaran-
tier. Med nya garantier avses i princip garantier
utfärdade fr.o.m. 1997 som inte avser omfördel-
ning av ränteutgifter. Kreditgarantier för avlösen
av kommunala borgensåtaganden är ett nytt re-
sultatområde fr.o.m. budgetåret 1998. Anslaget

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

får användas för att täcka förluster till följd av
statliga garantier för ny- och ombyggnad av bo-
städer inom resultatområdet Äldre garantier.

Utgifterna för garantiförluster översteg under
år 1998 det i budgetpropostitionen för år 1998
anvisade beloppet på 1 500 miljoner kronor. Med
anledning av detta anvisades på tilläggsbudget för

1998 i samband med budgetpropositionen för

1999 ytterligare 1 015 miljoner kronor. För inne-
varande budgetår beräknas anvisade medel vara
tillräckliga för att täcka utgifterna.

Med anledning av att utgifterna för garanti-
förluster under år 1998 översteg det anvisade
beloppet med drygt 1 000 miljoner kronor inled-
des ett arbete med syfte att öka tillförlitligheten i
Statens bostadskreditnämnds prognoser avseen-
de utgifter för infrianden av kreditgarantier. Ar-
betet har bedrivits i samarbete mellan BKN och
Regeringskansliet. Även extern kompetens har
anlitats. Den nya prognosmodell som utarbetats
grundas på de kapitaliserade maximala betalnet-
ton som långsiktigt kan genereras inom bostads-
rättsföreningar med kreditgaranti. Den nya prog-
nosmodellen har använts till den prognos som
ligger till underlag för beräkningar av utgifter
för kreditgarantier fr.o.m. år 2000.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Garantistocken uppgick vid utgången av juni
1999 till 17 983 miljoner kr. Nytillskottet av ga-
rantier har fortsatt att minska. Garantistocken
minskar även totalt sett och uppgick vid utgång-
en av år 1998 till 20 024 miljoner kronor, varav
17 761 miljoner kronor avser Äldre garantier. De
aktualiserade skadorna inom resultatområdet
Äldre garantier under budgetåret 1998 avsåg ett
totalt garanterat belopp om 3 526 miljoner kro-
nor, vilket är en ökning med 146 procent i för-
hållande till motsvarande period år 1997. Inom
resultatområdet Nya garantier lämnades beslut
om ersättning i ett ärende med 0,3 miljoner kro-
nor. Av de aktualiserade skadeärendena inom re-
sultatområdet Äldre garantier under budgetåret
1998 står bostadsrätter för 83 procent av det ga-
ranterade beloppet, hyresrätter för 16 procent
och egnahem för 1 procent. Av de aktualiserade
skadeärendena utgjorde ackordsärenden 83 pro-
cent av det garanterade beloppet.

Underskottet i garantiverksamheten inom re-
sultatområdet Äldre garantier uppgick t.o.m.

budgetåret 1998 till 5 985 miljoner kr. För bud-
getåret 1999 beräknar BKN att underskottet
uppgår till 1 900 miljoner kr.

Inkomsterna från garantiavgifter för ny- och
ombyggnad, vilka tas ut årligen med 0,5 procent
av garanterat belopp, uppgick budgetåret 1998
till knappt 101 miljoner kr inom resultatområdet
Äldre garantier. För innevarande budgetår be-
räknas inkomsterna uppgå till ca 80 miljoner kr
inom resultatområdet.

Regeringens förslag för år 2000 samt de be-
räknade utgifterna för år 2001 och år 2002 base-
ras på de ränteantaganden som ligger till grund
för budgetpropositionen. BKN:s känslighets-
analyser visar dock att nivån på skadeutfallet i
hög grad är beroende av ränteläget.

Efter beslut av riksdagen med anledning av re-
geringens proposition Bostadspolitik för hållbar
utveckling (prop. 1997/98:119, bet.
1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) tillkom yt-
terligare ett resultatområde som närmast är att
hänföra till Äldre garantier, nämligen Kreditga-
ranti för avlösen av kommunal borgen. Infrian-
den och administration för sådana garantier fi-
nansieras emellertid med medel från anslaget för
bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting under utgiftsområde 25.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Finansieringen av resultatområdet Nya garantier
sker helt utanför statsbudgeten fr.o.m. år 1998.
Detta resultatområde finansieras genom avgifter
som skall täcka både garantiverksamheten och
förvaltningskostnaderna. I tabellerna nedan re-
dovisas budget för resultatområdena Äldre samt
Nya garantier.

Tabell 4.11 Offentligrättslig verksamhet - Resultatområde Äldre garantier
Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet i	Intäkter till inkomsttitel [Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	178	101 153	2 782 147	-2 680 994
Prognos 1999	225	80 000	1 862 000	- 1 782000
Budget 2000	0	50 000	1 850 000	1 800 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Tabell 4.12 Offentligrättslig verksamhet Nya garantier			- Resultatområde 1
Tusental kronor
Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	0	10 137	2 488	7 649
Prognos 1999	0	13 600	18 100	-4 500
Budget 2000	0	17 400	26 200	-8 800

Slutsatser

Statens utgifter för garantiförluster fortsätter att
minska under följande budgetår under förutsätt-
ning att den prognosticerade räntenivån består.

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt föl-
jande.

ITabell 4.13 Anslagsberäkning 1
Tusental kronor
Anslag 1999	3 000 000
Förbättrat ränteläge	- 1 200 000
Förslag år 2000	1 800 000

A5 Byggforskningsrådet:

Förvaltningskostnader

ITabell 4.14 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		22 591	Anslags- sparande	753
1998	Utfall	22 591	Anslags- sparande	753
1999	Anslag	23 229	Utgifts- prognos	23 550
2000	Förslag	24 816
2001	Beräknat	25 188 1
2002	Beräknat	25 577 2

1 Motsvarar 24 816 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 24 816 tkr i 2000 års prisnivå.

Byggforskningsrådet (BFR) har samordnings-
ansvaret för forskning och utveckling som rör
byggnader, anläggningar, byggd miljö, samhälls-
planering, stadsutveckling samt energi- och mil-
jöteknik för en bättre byggd miljö. BFR:s verk-
samhet inom förvaltningsanslaget A5 omfattar
planering, initiering och samordning av FoU-
insatser och experimentbyggande, handläggning
av projektansökningar, internationellt samarbete
samt informationsinsatser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har 452 ansökningar om forsk-
ningsmedel med ett sökt belopp om totalt 259,8
miljoner kronor registrerats hos BFR. Antalet
behandlade ansökningar under året uppgick till
437 stycken. Cirka 40 procent av inkomna an-
sökningar under år 1998 har beviljats till ett to-
talt belopp om 110,3 miljoner kronor. Genom
samfinansiering av FoU-projekt har branschen
bidragit med ytterligare 152 miljoner kronor.

År 1998 användes cirka 20 procent av admi-
nistrationsanslaget för internationellt samarbete.

Information om forskning och forsknings-
resultat sker genom flera kanaler såsom tidning-
en Byggforskning och tidningen Swedish Build-
ning Research, konferenser och seminarier samt
presskonferenser.

BFR har under år 1998 fortsatt sitt arbete med
att utveckla och effektivisera sin administration
Bland annat har den datorstödda projektadmi-
nistrationen förbättrats.

Slutsatser

Regeringen bedömer att BFR:s verksamhet i allt
väsentligt har bedrivits i enlighet med de av rege-
ringen fastlagda riktlinjerna och att rådet har ut-
fört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter som
följer av verksamhetsmålen.

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt föl-
jande:

ITabell 4.15 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	23 229
Pris- och löneomräkning	146
Justering av premie	1441
Förslag 2000	24 816

15 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

A6 Byggforskning

\|Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		158 587	Anslags- sparande	46 684
1998	Utfall	158 587	Anslags- sparande	46 684
1999	Anslag	64 356 1	Utgifts- prognos	88 300 1
2000	Förslag	105 548
2001	Beräknat	107 606 2
2002	Beräknat	109 827 3

1 BFR disponerar under 1999 även en anslagspost på 50 miljoner kronor under El-
anslaget. Denna post ingår inte i tabellen.

2 Motsvarar 105 548 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 105 548 tkr i 2000 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget är bidrag till
forsknings- och utvecklingsarbete som rör
byggnader, anläggningar, byggd miljö, samhälls-
planering, stadsutveckling och energi- och mil-
jöteknik för en bättre byggd miljö samt bidrag
enligt förordningen (1990:818) om bidrag för
experimentbyggande m.m. Bidragen fördelas av
Byggforskningsrådet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det stöd BFR lämnar till satsningar på forskning
och utveckling syftar till att främja den byggda
miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet.

Under år 1998 har BFR:s forskningsstödjande
verksamhet varit indelad i två huvudprogram;
Bebyggelsen och Byggnaden. BFR har fortsatt
satsningen på större samlade insatsområden.
Under 1998 startades insatsområdet IT Bygg &
Fastighet 2002. Under året har en vidareutveck-
ling skett av de insatsområden som startades un-
der åren 1996 och 1997, dvs. Staden som
livsmiljö, Den hållbara staden och Det sunda hu-
set.

BFR har under en rad år haft i uppdrag att öka
graden av samfinansiering och antalet samar-
betsavtal med byggsektorns aktörer. Det ut-
vecklade arbetet med branschens aktörer har lett
till ett ökat intresse från näringslivet. Detta har
varit positivt för beställarkompetensen, samver-
kan med högskolan samt givit positiva effekter
för införlivandet av FoU-resultaten. Andelen
samfinansiering från näringslivet är dock relativt
liten. Andra statliga forskningsfinansiärer och
myndigheter stod under år 1998 för dubbelt så
stor andel av samfinansieringen som den andel

som privata företag, privata ekonomiska före-
ningar, stiftelser, kommunala bolag och bran-
schorganisationer stod för.

Resultaten från den BFR-finansierade forskning-
en har under år 1998 bland annat resulterat i 78
doktorer och licentiater samt redovisats i cirka
500 institutionsrapporter, 281 vetenskapliga ar-
tiklar och 353 artiklar till vetenskapliga konfe-
renser.

Slutsatser

Regeringen bedömer att näringslivets andel av
samfinansierade projekt bör öka och att aktörer-
na inom plan-, bygg- och bostadssektorn i övrigt
även i fortsättningen bör ta större ansvar för sin
egen kunskapsförsörjning. Branschen bör i allt
högre grad finansiera den del av byggforskningen
som tillhör branschens intresseområde. Statens
medverkan bör i huvudsak begränsas till FoU-
insatser när det gäller frågor av särskilt samhäll-
sintresse.

BFR:s tillgängliga budget för FoU-projekt har
minskat med cirka en tredjedel sedan år 1997. En
fokusering och koncentration av verksamheten
bör därför genomföras. Forsknings- och utveck-
lingsprojekt med sådan inriktning att resultat
från projekten kan stödja regeringen i arbetet
mot en hållbar utveckling skall prioriteras.

Regeringen gör stora satsningar som syftar till
en resurseffektiv och uthållig samhällsutveckling.
Bland annat har medel avsatts till lokala investe-
ringsprogram, där kommunerna har rollen som
motor i utvecklingen. Målet med satsningarna är
att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom
en generation, det så kallade generationsmålet.

För att det högt ställda generationsmålet skall
kunna nås krävs ny kunskap. Resultat från
byggforskningen kan här komma att få en cen-
tral betydelse. En viktig uppgift för byggforsk-
ningen är alltså att ta fram ny kunskap om vägar
till det resurseffektiva och uthålliga samhället.

Forskningen kring hållbar utveckling avser till
stor del utveckling av nya, alternativa lösningar
som kan användas vid nyproduktion av byggna-
der och anläggningar. För att få ett hållbart sam-
hälle krävs dock även att de befintliga systemen
och strukturerna ställs om, eftersom byggnader
och annan infrastruktur har lång livslängd. En
prioriterad uppgift för BFR är därför att stimule-
ra forskning kring hur de befintliga byggnaderna
och bebyggelsen samt den tekniska infrastruktu-
ren kan ställas om till hållbarhet. Frågor som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

byggforskningen har att besvara är bland annat
om det är realistiskt att uppnå generationsmålet
och faktor tio, dvs. att erhålla en tiofaldig resur-
seffektivisering, i de befintliga strukturerna och i
så fall vilka konsekvenser detta skulle få.

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt föl-
jande:

Tabell 4.17 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999________________________________________________64 356

Pris- och löneomräkni ng 4 192

Omfördelning från anslaget El 50 000

Omfördelning till U016 B 54 - 13 000

Förslag 2000 105 548

Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser

Möjligheten till långsiktiga åtaganden är av stor
vikt för att forskningen skall hålla hög kvalitet
och bedrivas effektivt. Regeringen föreslår därför
att BFR får ingå avtal och fatta beslut rörande
stöd till FoU-projekt som, inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 162
mkr under åren 2001-2004.

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riks-
dagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A7 Byggforskning, besluta
om bidrag som inklusive tidigare åtaganden in-
nebär utgifter på högst 162 000 000 kronor un-
der åren 2001-2004.

Byggforskningsanslaget minskades för år 1999
med 100 miljoner kronor, men förstärktes sam-
tidigt genom en omdisponering av 50 miljoner
kronor från anslaget El. Även under år 2000
tillförs 50 miljoner kronor från anslaget El. De
omfördelade medlen skall från och med år 2000
ingå i byggforskningsanslaget A6 och användas
till satsningar på forskning och utveckling som i
likhet med byggforskningsanslaget syftar till att
främja den byggda miljöns kvalitet och långsikti-
ga hållbarhet.

BFR fick år 1993 i uppdrag av regeringen att
ingå avtal om inrättandet av en ny institution vid
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, med in-
riktning mot byggnader och fastighetsförvalt-
ning och med lokalisering i Gävle. Verksamheten
vid Institutionen för byggd miljö påbörjades den
1 juli 1993 och finansieras via ett årligt basanslag
från BFR.

För att möjliggöra ett närmare samarbete
mellan verksamheten vid Institutionen för byggd
miljö i Gävle och Högskolan i Gävle, överförs
ansvaret för verksamheten vid Institutionen för
byggd miljö till Högskolan i Gävle. BFR befrias
således från finansieringsansvaret för verksam-
heten vid Institutionen för byggd miljö. I kon-
sekvens härmed överförs 13 miljoner kronor från
anslaget A 6 Byggforskning till utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning, anslag B
54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor, anslagsposten 6 Högskolan i
Gävle.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

ITabell 4.18 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor	1998 utfall	1999*** prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat	2003 beräknat	2004 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	196 400	189 100	81 300
Nya förpliktelser**	148 500	24 000	195 700
Infriade förpliktelser-*	155 800	131 800	115 000	69 000	46 000	29 000	18 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	189 100	81 300	162 000
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam			162 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

** Inklusive förpliktelser som BFR enligt regeringsbeslut ad ministerar för Byggkostnadsdelegationens räkning.

*** BFR disponerar under 1999 en anslagspost på 50 miljoner kronor under El-anslaget. Denna post ingår i tabellen.

A7 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador

Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		28 100 1	Anslags- sparande	17 150
1998	Utfall	28 100 1	Anslags- sparande	17 150
1999	Anslag	40 000	Utgifts- prognos	40 000
2000	Förslag	46 060
2001	Beräknat	40 000
2002	Beräknat	40 000

Målet för bidragsverksamheten är att motverka
ohälsa till följd av fukt- och mögelskador i egna-
hem. Fonden för fukt- och mögelskador skall
administrera det bidrag som lämnas för att av-
hjälpa fukt- och mögelskador i egnahem och att
därigenom bidra till en god bostad för de ägare
av egnahem som annars riskerar ohälsa till följd
av fukt- och mögelskador.

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag
till kostnader för att avhjälpa fukt- och mö-
gelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av till-
gång på medel. Bidragsbestämmelserna finns i
förordningen (1993:712) om den statliga fonden
för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare
får anslaget belastas med utgifter för kansli- och
utredningskostnader.

De mest betydelsefulla faktorerna som påver-
kar utgifterna för verksamheten är, förutom an-
talet ansökningar om bidrag, förknippade med
gällande bestämmelser för beräkning av husäga-
rens självrisk. Denna påverkas av det skadade hu-
sets ålder och det låneutrymme som finns till-
gängligt i fastigheten. Husets ålder väger tungt
vid beräkningen av självrisken. Enligt gällande

bestämmelser skall beräkningen av husägarens
självrisk göras på följande sätt. Metod 1: Självris-
ken är beroende av hur stor del av reparations-
kostnaden som huset kan bära i reparerat skick.
Avgörande för beräkningen är fastighetens värde
efter reparationen och hur stora lån som belastar
fastigheten. Metod 2: Självrisken bestäms utifrån
husets ålder och motsvarar en trettiondel av re-
parationskostnaderna multiplicerat med husets
ålder. Den högsta självrisken enligt de båda me-
toderna skall väljas. Lägsta självrisk är aktuellt
basbelopp.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet ärenden har under år 1998 ökat något,
från 649 till 751. Antalet ansökningar under år
1999 beräknas inte överstiga 1 000 st. Från fon-
dens tillkomst fram till den 31 december 1998
har sammanlagt ca 10 000 ansökningar om stöd
kommit till fonden. Av dessa har ca 9 500 av-
gjorts slutligt. Ytterligare ca 130 ansökningar är
delvis avgjorda, vilket i flertalet fall innebär att
upphandling pågår. Antalet ärenden i vilka beslut
ännu inte meddelats uppgår till ca 490 st. I dessa
ärenden har tekniska undersökningar av skador-
nas art och omfattning inletts eller just genom-
förts.

Av de 9 500 ärenden som har avgjorts sedan
fondens tillkomst har ca 35 % lett till positiva be-
slut i den meningen att bidrag för reparationer
har utbetalats eller att fonden har åtagit sig att
betala ut bidrag. Det utbetalade bidragsbeloppen
har sjunkit under senare tid. I medeltal har
132 000 kronor utbetalats i bidrag i de ärenden
som bifallits sedan fondens tillkomst. För den

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

senaste tolvmånadersperioden har motsvarande
belopp minskat till 70 000 kronor.

Under år 1998 har slutliga beslut om bidrag
fattats i 243 ärenden. Antalet preliminära beslut
med innebörden att fastighetsägaren har rätt till
stöd, men där kostnaderna ännu är okända är vid
årets utgång 202 st. Under år 1998 har 291 an-
sökningar avslagits och 146 ärenden avskrivits.
Skälet till avslag är oftast att självrisken översti-
ger åtgärdskostnaden med följden att ansökan
återkallas av fastighetsägaren.

Slutsatser

Förslag till ändrade regler

Regeringens förslag: Den s.k. låneutrymmessjälv-
risken - självrisk beräknad på kostnader som
fastigheten kan bära genom ökad belåning - slo-
pas och som en följd härav ändras också den
återbetalningsregel som knyter an till marknads-
värdet. Minimisjälvrisken höjs från ett basbelopp
till 50 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En konsekvens av
nuvarande regler i förordningen (1993:712) om
den statliga fonden för fukt- och mögelskador i
småhus m.m. är att antalet ansökningar och
storleken av utbetalade bidrag inte är beroende
av det faktiska åtgärdsbehovet räknat i antalet
skadade hus, utan är en direkt följd av de regler
för självrisk som återfinns i förordningen. Pro-
blemet som beskrevs i budgetpropositionen för
innevarande år (prop. 1998/99:1, utgiftsområde
18) föranledde riksdagen att begära att regering-
en skulle överväga frågan vilka regelförändringar
som är möjliga att genomföra inom tillgängliga
ekonomiska ramar och underställa riksdagen
eventuella förslag i frågan (bet. 1998/99:BoUl,
rskr. 1998/99:59).

Fonden har på uppdrag av regeringen föresla-
git ändring av stödreglerna enligt följande. Lå-
neutrymmessjälvrisken avskaffas helt, lägsta
självrisken ändras från ett basbelopp till 50 000
kronor. Som en följd av utmönstringen av lå-
neutrymmessjälvrisken föreslås ändringar i reg-
lerna om återbetalning vid försäljning.

I huvudsak begränsas nuvarande bidragsgiv-
ning genom fonden av reglerna om ålders- och
låneutrymmessjälvrisk. Dessutom finns en mi-
nimisjälvrisk som uppgår till ett basbelopp. Själv-
risken uppgår till det högsta av de angivna själv-

riskbeloppen (5 §). Ålderssjälvrisken beräknas
enligt vad som tidigare nämnts. Fukt- och mö-
gelskador upptäcks ofta i samband med förvärvet
av småhuset som då saknar låneutrymme. I de
fall skadorna upptäcks när fastighetsägare bott en
längre tid i huset finns oftast ett låneutrymme
eftersom lånen amorterats av och fastighetens
marknadsvärde som regel ökat. Sambandet mel-
lan stort låneutrymme och god betalningsförmå-
ga har dock visat sig vara svagt och därmed en
mindre bra utgångspunkt för möjligheten att fi-
nansiera nödvändiga åtgärder. Aven Byggkvali-
tetsutredningen (SOU1977:177) har föreslagit
att låneutrymmet utmönstras som beräknings-
grund för självrisken. I sammanhanget bör också
tilläggas att det i många fall kan vara svårt för
fastighetsägaren att styrka att lånet använts till
husförbättring.

Som en följd av att låneutrymmessjälvrisken -
som baseras på fastighetens marknadsvärde -
slopas bör också motsvarande återbetalningsregel
slopas. Enligt nu gällande regler (13 §) skall bi-
dragsmottagaren om fastigheten säljs inom tre år
från bidragsbeslutet återbetala viss del av bidra-
get om överskott uppkommer. Enligt gällande
regler anses överskott ha uppkommit om försälj-
ningssumman överstiger 80 % av det i bidragsbe-
slutet angivna marknadsvärdet med ett basbe-
lopp eller om försäljningspriset överstiger vad
fastighetsägaren lagt ned för att förvärva och
förbättra fastigheten med mer än ett basbelopp.
Eftersom självrisken enligt förslaget blir oav-
hängig fastighetens marknadsvärde bör inte detta
läggas till grund för frågan om återbetalning.

Slutligen bör minimisjälvrisken höjas från ett
basbelopp till 50 000 kronor, vilket ligger väl i
linje med fondens ursprungliga syfte att främst
hjälpa de fastighetsägare som drabbas av höga
oförutsedda kostnader. Denna höjning leder för-
utom till en mindre besparing på bidragssidan till
administrativa vinster eftersom ett antal enklare
ärenden kan avskrivas på ett tidigare stadium
med bl.a. minskade konsultkostnader som följd.

Det bör ankomma på regeringen att utforma
de närmare bestämmelserna för stödet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

A8 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder

\|Tabell 4.20 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		8 696 1	Anslags- sparande	-28
1998	Utfall	8 696 1	Anslags- sparande	-28
1999	Anslag	7 000	Utgifts- prognos	7 000
2000	Förslag	7 000
2001	Beräknat	7 000
2002	Beräknat	7 000

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till
åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om
radongashalten i huset överstiger det gränsvärde
som Socialstyrelsen anger som godtagbart från
hälsosynpunkt. Bidraget beviljas av Boverket.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i
egnahem. Bidrag lämnas i mån av tillgång på me-
del.

Den mest betydelsefulla faktorn för utgifter-
nas utveckling är småhusägarnas intresse av att
genom mätning av radongashalten i sina bostäder
klarlägga radonsituationen och att vid radonfö-
rekomst över gränsvärdet ansöka om bidrag för
att vidta åtgärder.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under budgetåret 1998 beslutades om bidrag i
829 ärenden. Det genomsnittliga bidraget uppgår
till 10 726 kronor. Motsvarande uppgift för år
1998 var 805 beslutade ärenden med genom-
snittligt bidrag på 10 169 kronor. Under år 1998
utbetalades 8 696 000 kronor. Anslagskrediten
har belastats med 28 000 kronor under året.

När det totala utbetalade beloppet dras från
det totala beslutade bidraget visas vad som är in-
tecknat. Det intecknade beloppet uppgår per den
31 juli 1999 till 4 800 000 kronor. En undersök-
ning har genomförts för att utröna om alla be-
slutade bidrag faktiskt kommer att utbetalas.
Under år 1999 har 1 300 000 kronor beslutats.
Det utbetalade beloppet under år 1999 uppgår
till ca 2 900 000 kronor. För närvarande är beslut
om bidrag stoppat då det intecknade beloppet
tillsammans med utbetalningarna är större än
årets anslag.

Ramen om 7 000 000 kronor per år de komman-
de åren innebär att med ett genomsnittligt bidrag
om 10 300 kronor kan ca 675 ärenden per år ut-
betalas för åren 2000-2002.

Slutsatser

Regeringen gör bedömningen att vid oförändrat
anslag kommer nya beslut om bidrag till ra-
donåtgärder att kunna fattas under år 2000.

A9 Bonusränta för

ungdomsbosparande

\|Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		5 092
1998	Utfall	5 092
1999	Anslag	6 000	Utgifts- prognos	6 000
2000	Förslag	7 500
2001	Beräknat	8 000
2002	Beräknat	8 000

År 1988 beslutade riksdagen att ett speciellt ung-
domsbosparande skulle inrättas (prop.
1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88 FiU21, rskr.
1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdoms-
bosparande trädde i kraft i december 1988. Lagen
innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan
påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkas-
sor som kan fortgå till och med det år spararen
fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en mi-
nimiränta. När kontoinnehavaren har sparat un-
der tre år och det sparade kapitalet uppgår till
minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be-
rättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från
den tidpunkt sparandet började. Den som sparar
har rätt att låna upp till tre gånger det sparade
beloppet, dock efter sedvanlig kreditprövning.
Det finns inga krav på att sparandet skall använ-
das till att köpa bostad. Bonusräntan bekostas av
staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär
det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas
ut upphör kontots anslutning till ungdoms-
bosparandet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under de första åren efter introduktionen år
1988 växte intresset att spara i ungdomsbospa-
randet kontinuerligt. Fram till början av år 1992
ökade antalet sparare. Under år 1992 nådde
sparformen sin största omfattning med drygt
50 000 anslutna sparare. Under de följande åren
pendlade antalet sparare mellan 45 000 och
50 000. Sedan mitten av år 1996 har antalet spara-
re minskat. Vid slutet av år 1998 var sammanlagt
37 157 personer anslutna till ungdomsbosparan-
det. Det samlade sparandet uppgick vid samma
tidpunkt till 182 miljoner kronor. Ungdoms-
bosparkonton erbjuds för närvarande av tre ban-
ker och en sparkassa. Som mest har åtta banker
och sparkassor varit anslutna.

Slutsatser

Aktuella beräkningar pekar på att uttagen ur
denna sparform kommer att öka under de kom-
mande åren med allt större utbetalningar av bo-
nusränta som följd.

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på

7,5 miljoner kronor.

A10 Bostadsbidrag

ITabell 4.22 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		5 749 257	Anslags- sparande	-89 710
1998	Utfall	5 749 257	Anslags- sparande	-89 710
1999	Anslag	5 864 600	Utgifts- prognos	5 410 000
2000	Förslag	5 670 000
2001	Beräknat	5 670 000
2002	Beräknat	5 620 000

Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barn-
familjer och ungdomar mellan 18 och 29 år utan
barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i la-
gen (1993:737) om bostadsbidrag.

Målet för bostadsbidragen är att ge ekono-
miskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med
goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bidragen
utgör också en viktig del av det ekonomiska fa-
miljestödet (utgiftsområde 12). Detta stöd syftar
främst till att ge en ekonomisk trygghet för

barnfamiljer under den tid de har en stor försörj-
ningsbörda.

Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroen-
de av inkomst-, boendekostnads- och arbetslös-
hetsutvecklingen och därmed av den samhälls-
ekonomiska utvecklingen i stort.

Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna för
bostadsbidrag till knappt 5 750 miljoner kronor.
Det innebär att anslaget detta år underskreds
med ca 170 miljoner kronor eller 2,9 procent.

Administrationen av bostadsbidragen sköts av
de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäk-
ringsverket (RFV) har som central förvaltnings-
myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och ut-
värdering av bostadsbidragen. Försäkringskas-
sornas respektive RFV:s anslag tillhör utgiftsom-
råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Utgifterna för bostadsbidrag steg kraftigt under
1990-talets första hälft. Genom riksdagens beslut
om ändrat regelsystem fr.o.m. år 1996, och
framförallt fr.o.m. år 1997, har emellertid ut-
gifterna minskat successivt. Även antalet bi-
dragstagare har minskat.

Tabell 4 23.Totala utgifter för bostadsbidrag samt antalet 1 hushall med bostadsbidrag i maj respektive år, 1990-19991
Löpande priser År	Utgift (mkr/år)	Antal (1000-tal)
1990	3 142	1
1991	5 065	328
1992	5 928	360
1993	7 164	441
1994	8 669	538
1995	9 221	576
1996	8 373	471
1997	6 195	365
1998	5 749	338
1999	5 410 2	304

Källa: Boverket, RFV

1 Statistik finns ej.,2 Beräknad.

De totala utgifterna för bostadsbidrag har mellan
åren 1995 och 1998 minskat från 9 221 miljoner
kronor till 5 749 miljoner kronor i löpande pri-
ser, vilket är en minskning med 3 472 miljoner
kronor eller ca 37,5 procent. För år 1999 beräk-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

nas utgifterna till ca 5 410 miljoner kronor,
6 procent lägre jämfört med föregående år. På
sikt innebär ökad sysselsättning, minskad ar-
betslöshet och lägre räntor att utgifterna för bi-
draget ytterligare kommer att minska.

Under perioden maj 1995 till maj 1998 har
antalet bidragstagare minskat med ca 240 000
hushåll eller 41,5 procent. Minskningen har varit
störst bland hushåll med gifta eller samman-
boende föräldrar. Den gruppen har mer än halve-
rats under den aktuella perioden. Även antalet
bidragstagare bland unga hushåll utan barn har
minskat successivt. Under maj månad år 1999
lämnades bostadsbidrag till 304 400 hushåll, var-
av 255 800 barnfamiljer och 48 600 hushåll utan
barn. Det innebär att bostadsbidrag lämnades till
cirka 29 procent av det totala antalet hushåll med
barn i landet. Drygt 70 procent av bi-
dragshushållen med hemmavarande barn bestod
av ensamstående föräldrar. Av dem var ca 90 pro-
cent kvinnor, en andel som varit i det närmaste
oförändrad under senare år.

drag med i genomsnitt ca 30 procent av bostads-
kostnaden.

Effektmål

Den mest generösa av de standardnormer som
preciserats i fråga om en bostads utrymmesstan-
dard innebär att varje barn skall kunna erbjudas
ett eget rum, föräldrarna ett sovrum, kök och
vardagsrum oräknade. Det innebär att t.ex. en
familj med ett barn, enligt normen, skall bo i tre
rum och kök. I nedanstående tabell redovisas för
vissa kategorier bidragstagare antalet hushåll med
bostadsbidrag, genomsnittlig boendekostnad -
med respektive utan bostadsbidrag - samt ge-
nomsnittlig bidrags grundande inkomst. Redovis-
ningen avser 1998 års förhållanden. Av tabellen
framgår också hur stor andel av dessa hushåll
som uppfyller nämnda norm avseende utrym-
messtandard. Inom parentes anges, beträffande
utrymmesstandard, förändringen i procenten-
heter från föregående år.

Tabell 4.24 Hushåll med bostadsbidrag under maj månad,
1995-1999

Tusental

	1995	1996	1997	1998	1999
Hushåll med hem-
mavarande barn
gifta/samboende	193,3	173,9	105.5	85,5	68,5
ensamstående	191,9
- kvinnor	i	166,3	156,4	153,8	147,6
- män	i	21,6	18,4	17,1	15,6
Hushåll med enbart
umgängesrättsbarn	42,5	41,3	29,0	26,9	24,1
Hushåll utan barn
- ungdomar	90,4	67,7	56.1	54,5	48,6
- övriga	58,1	-
Totalt	576,2	470,8	365,4	337,8	304,4

Källa: RFV

1 Statistik finns ej.

En övervägande del av antalet hushåll med bo-
stadsbidrag bor numera i hyresrättslägenheter. I
maj 1998 fördelades antalet bidragstagare per
upplåtelseform enligt följande: 80 procent i hy-
resrätt, 10 procent i bostadsrätt och 10 procent i
småhus, lantbruksegendom eller annan boende-
form. För hushåll med hemmavarande barn
täckte bostadsbidraget i genomsnitt ca 35 pro-
cent av den faktiska bostadskostnaden per må-
nad, för ensamstående kvinnor var motsvarande
andel knappt 38 procent och för ensamstående
män ca 30 procent. Även till gifta eller samman-
boende med hemmavarande barn lämnades bi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Tabell 4.25 Antal hushåll med hemmavarande barn och bostadsbidrag samt genomsnittlig boendekostnad, genomsnittlig
utrymmesstandard och genomsnittlig preliminär bidragsgrundande inkomst, år 1998________________________________

Hushåll med hem- mavarande barn	Antal	Genomsnittlig boendekostnad (kr/mån)		Genomsnittlig utrymmesstandard, med bidrag (%)			Genomsnittlig preliminär in- komst (kr/år)
Hushåll med hem- mavarande barn	Antal	Utan bidrag1	Med bidrag	Under norm	Enligt norm	över norm	Genomsnittlig preliminär in- komst (kr/år)
Ensamstående	170 997	4 711	2 935	37 (+2)	50 (+/-0)	13 (-2)	125 230
- 1 barn	87 997	4 406	3 001	18 (+/-0)	64 (+1)	18 (-1)	125 185
- 2 barn	58 802	4 901	2 946	48 (+1)	41 (+/-0)	11 (-1)	130 279
-3 + barn	24 198	5 358	2 669	77 1+1)	18 (-1)	5 (+/-0)	113 121
- kvinnor	153 815	4 727	2 905	38 (+1)	50 (+/-0)	12 (-1)	122 462
- män	17 182	4 561	3 207	26 (+1)	46 (+/-0)	28 (-1)	150 009
Gifta/samboende	85 478	5114	3 556	53 (-21	35 (+/-0)	121+2)	139 619
- 1 barn	20 067	4 569	3 316	18 1+1)	61 (+1)	21(-2)	104 737
- 2 barn	30 287	5 041	3 577	50 (+3)	37 (-1)	13 (-2)	141 730
- 3 barn	35 124	5 489	3 676	77 (+5)	17 (-3)	6 (-2)	157 728

Källa: RFV

‘Före ytbegränsning.

År 1998 uppnådde, med stöd av bostadsbidrag,
knappt 60 procent av antalet hushåll med hem-
mavarande barn en utrymmesstandard som
minst innebär att varje barn kan erbjudas ett eget
rum. Andelen är i det närmaste oförändrad jäm-
fört med föregående år. Bland ensamstående
hushåll bor män fortfarande rymligare än kvin-
nor. Generellt gäller att ju fler barn som finns i
familjen, desto större andel hushåll med utrym-
messtandard under norm.

Den genomsnittliga, preliminära inkomsten
för ensamstående föräldrar ökade marginellt un-
der år 1998 till ca 125 000 kronor per år. Drygt
40 procent av kvinnorna och 23 procent av män-
nen i dessa hushåll hade en inkomst som var läg-
re än denna nivå. Knappt 8 procent av kvinnorna
och 5 procent av männen saknade bidragsgrun-
dande inkomst.

Den förändring mot lägre bidragsgrundande
inkomst som kunde konstateras under år 1997
för gifta/samboende, oavsett antalet barn i fa-
miljen, fortsätter även under år 1998. Den ge-
nomsnittliga inkomsten för dessa hushåll mins-
kade till knappt 140 000 kronor per år jämfört
med drygt 150 000 kronor per år under år 1997.

Riksförsäkringsverkets utvärdering av 1997 års
regelsystem

De viktigaste drivkrafterna bakom 1997 års sys-
tem för bostadsbidrag var dels att bryta de se-
naste årens kraftiga utgiftsökning inom området,
dels behovet av åtgärder för att öka kostnads-
kontrollen och motverka överutnyttjande.

Riksförsäkringsverket (RFV) har haft regering-
ens uppdrag att redovisa effekter och resultat av
dessa bestämmelser. Verket har redovisat upp-
draget i två delrapporter - Bostadsbidrag till
barnfamiljer och ungdomar respektive under-
hållsstöd till särlevande föräldrar (RFV anser
1997:8) och Bostadsbidrag till barnfamiljer och
ungdomar, redovisning vad avser systemets till-
lämpning (RFV anser 1998:1) - och i en slutrap-
port Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdo-
mar (RFV anser 1999:6).

RFV konstaterar att de nya bestämmelserna i
stort har infriat de uppsatta målen. Regelföränd-
ringarna har åstadkommit avsedda utgifts-
minskningar. Sedan år 1998 understiger utbetal-
ningarna anslagna medel. Påverkan av samhälls-
förhållanden såsom arbetslöshet, antal födda
barn m.m. anses inte ha haft så stor inverkan på
resultatet mellan studerade år. RFV konstaterar
också att bidragen i stort sett förblivit oföränd-
rade för dem som kan antas vara mest beroende
av inkomstförstärkningen, dvs. ensamförsörjare
med låga inkomster som bor i hyreslägenhet. Be-
sparingen i bostadsbidragen har burits framför-
allt av sammanboende föräldrar med högre eko-
nomisk bärkraft i relativt rymliga bostäder som
de äger.

Träffsäkerheten i systemet

Det slutliga resultatet av avstämningen av 1997
års bidrag visar att för drygt 54 procent av samt-
liga hushåll var skillnaden mellan preliminärt och
slutligt bidrag som högst +/- 1 000 kronor. För

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

drygt 78 procent var skillnaden som högst
+/- 3 000 kronor. Av nedanstående tabell fram-
går också att ca 45 procent av hushållen fått yt-
terligare utbetalning, medan ca 44 procent blivit
återbetalningsskyldiga. Återbetalningarna är
dock avsevärt fler i intervallen 1 000 kronor och
däröver än motsvarande utbetalningar. Att an-
delen utbetalningar under 1 000 kronor är för-
hållandevis stort förklaras av att bidraget avrun-
das nedåt.

Tabell 4.26 Procentuell fördelning efter avstämningsresul-
tat. Samtliga hushåll, 1997 års bostadsbidrag____________

Intervall (kr)	Andel (%)
Utbetalning
5 001-	2,2
3 001-5 000	2,3
1 001-3 000	8,9
100-1 000	32,5
Differens-99-+ 99	9,9
Återbetalning
100-1 000	11,8
1 001-3 000	15,1
3 001-5 000	7,6
5 001-	9,7

Ensamstående har i större utsträckning fått en
ytterligare utbetalning, medan sammanboende
oftare haft en skuld. Bland ensamföräldrar har
hälften av kvinnorna och något mindre än hälf-
ten av männen fått ett för lågt bidrag. Hushåll
utan barn visar en mer jämn fördelning mellan
könen. Andelen återbetalningsskyldiga är större
bland unga med studiemedel än utan. Fortfaran-
de är dock de som får ytterligare bidrag fler än de
som har ett återbetalningskrav.

RFV anser att träffsäkerheten i det preliminära
bidraget för år 1997 har varit god jämfört med
taxerade inkomstuppgifter och pekar på att i ett
system med preliminära bidrag, som bygger på
uppskattningar av en kommande inkomst under
ett helt år, kan total träffsäkerhet aldrig uppnås.
Av systemets utformning följer, anför verket, att
det råder en hög träffsäkerhet i det slutliga bo-
stadsbidraget, då det sker en avstämning av bi-
dragstagarens uppskattade inkomstuppgifter mot
skattemyndighetens taxerade inkomst. Möjlig-
heten att öka träffsäkerheten i det preliminära
bostadsbidraget, så att det bättre stämmer öve-
rens med det slutliga är, enligt verket, beroende
av de uppgifter som hushållen själva lämnar till

försäkringskassan vid ansökningstillfället och i
vilken utsträckning hushållen anmäler inkomst-
ändringar. RFV konstaterar att hushållen i ringa
omfattning anmält inkomstförändringar, trots
att de kände till bestämmelserna. Medan 80 pro-
cent av hushållen vid avstämningen hade en dif-
ferens mellan taxerad och beräknad inkomst på
mer än 10 000 kronor, hade endast 26 procent
anmält ändrad inkomst någon gång under året.
Cirka 90 procent av hushållen som tillfrågats
uppgav att de kände till att förändrad inkomst
skall anmälas till försäkringskassan. 70 procent
visste att denna anmälan skall göras omgående.
Aven felaktigt uppgivna kapitalinkomster utgör
en betydande förklaring till konstaterade skill-
nader mellan preliminärt och slutligt bostads-
bidrag. Cirka 35 procent av bidragshushållen ha-
de under året inkomster av kapital, men 98 pro-
cent uppgav inte någon sådan inkomst.

Det är RFV:s bedömning att träffsäkerheten
kommer att vara högre vid framtida avstäm-
ningar, när hushållen ytterligare informerats och
vant sig vid betydelsen av att anmäla inkomstför-
ändringar.

Avgift på återbetalningsbelopp

Syftet med den avgift som återbetalningsskyldiga
skall erlägga är främst att åstadkomma drivkraf-
ter för hushållen att uppge rätt inkomst under
bidragsåret. Mot bakgrund av bl.a. bristande in-
formation till bidragstagarna har riksdagen för år
1997 beslutat (bet. 1998/99:BoU9, rskr.
1998/99:186) om befrielse från sådan avgift. En-
dast åtta procent av bidragshushållen kände till
att avgiften kunde undvikas genom att för högt
erhållet bostadsbidrag betalades tillbaka före den
30 april 1998. Informationen till hushållen har
förbättrats.

RFV anser att avgiften på återbetalningsplik-
tiga bidragsbelopp bör behållas. Det främsta
skälet för detta är att bostadsbidraget annars blir
ett räntefritt lån. Dessutom riskerar träffsäker-
heten i systemet att försämras. Vad som däremot
kan övervägas, menar verket, är att avgift tas ut
först om skulden överstiger ett högre belopp än
de 1 000 kronor som gäller för närvarande.

Allmänhetens och bidragstagarnas attityder
till bostadsbidragssystemet

RFV har även kartlagt allmänhetens och bi-
dragstagarnas åsikter om de nya bostadsbidragen.
Resultaten visar att en majoritet i båda grupperna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

stödjer bostadsbidragssystemets nuvarande ut-
formning. Fyra påståenden har besvarats:

Andel positiva

Jag tycker det är rikti^t^^	Allmänhet	Bidragstagare
- att storleken på bidraget bestäms av hur mycket man tjänat under hela året,	70%	52 %
- att den inkomst man uppgett till försäkringskassan kontrolleras mot den taxerade inkomsten,	85%	82 %
- att man skall betala tillbaka hela eller delar av bidraget, om man tjänat mer än man har uppgett till försäkringskassan,	63%	51 %
- att man kan fä extra bidrag i efterskott, om man tjänat mindre än man uppgett till försäkringskas- san.	69%	77 %

Inom bidrags gruppen är stödet starkast hos dem
som fått utbetalningsbelopp och något svagare
bland dem som fått återbetalningsskuld. Särskilt
starkt är stödet för att det genomförs en in-
komstkontroll. Såväl allmänheten som bidrags-
tagarna är starkt positiva till att inkomsterna
kontrolleras, men de är inte lika intresserade av
att kontrollen leder till åtgärder. En större andel i
båda grupperna är positiv till att få mer bo-
stadsbidrag utbetalt om man tjänat mindre än
man uppgett, jämfört med den andel som är po-
sitiv till att man kan bli återbetalningsskyldig.
Mest tydligt är detta för bidragstagarna där en-
dast hälften är positiva till att betala tillbaka, me-
dan tre fjärdedelar är positiva till att få mer bo-
stadsbidrag utbetalt, om man tjänat mindre än
vad som anmälts till försäkringkassan.

Socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller
studiebidrag

Riksdagen beslutade (prop. 1998/99:77, bet.
1998/99:BoU9, rskr. 1998/99:186) våren 1999
om ändrade regler för eftergift vid återbetalning
av bostadsbidrag. Reglerna vidgar möjligheterna
något för försäkringskassorna att efterge krav på
återbetalning av bidrag för de personer som un-
der överskådlig tid inte kan komma att fullgöra
sin återbetalningsskyldighet. Utgångspunkt för
bedömningen om eftergift skall kunna beviljas,
tas bl.a. i socialbidragssystemet. I nedanstående
tabell redovisas andelen bostadsbidragshushåll,
som någon gång under år 1997 har fått socialbi-
drag eller arbetslöshetsersättning. (Grupperna är
inte ömsesidigt uteslutande.) Dessutom framgår

antalet hushåll med bostadsbidrag och studiebid-
rag samma år.

Tabell 4.27 Hushåll med bostadsbidrag, som nagon gang
under år 1997 fått socialbidrag, arbetslöshetsersättning
eller studiebidrag

Hushåll	Antal hus- håll med bostads- bidrag	Andel med social- bidrag (%)	Andel med arbetslös- hetsersätt- ning (%)	Andel med studie- bidrag (%)
Barnfamiljer	356 230	37	37	3
Ungdomar	85 975	36	19	48
utan barn
Samtliga	442 205	37	33	11

Knappt 40 procent av det totala antalet hushåll
med bostadsbidrag hade socialbidrag någon gång
under år 1997 (i genomsnitt ca sju månader).
Drygt 80 procent av dessa var familjer med barn.
I vart tredje hushåll fick någon i familjen arbets-
löshetsersättning i form av A-kassa, KAS eller
ALU. Drygt 90 procent av dessa var barn-
familjer. Knappt hälften av de ungdomar utan
barn som fick bostadsbidrag hade också studie-
bidrag. Motsvarande andel bland barnfamiljerna
var endast 3 procent.

Sammantaget anser RFV att det nya inkomst-
prövningssystemet har klara fördelar vid jäm-
förelse med tidigare bostadsbidragssystem. I det
gamla systemet ökade kostnaderna kraftigt och
möjligheterna att överutnyttja bidraget var stora.
Utifrån de resultat som utvärderingen visat fin-
ner verket inga starka argument för att föreslå
några större förändringar i nuvarande bostadsbi-
dragssystem.

Slutsatser

Grundprinciperna för det nya bostadsbidrags-
systemet är bra. RFV:s genomgång visar att det
ökade ansvarstagande för individen som rege-
ringen eftersträvade vid förändringen av tidigare
system, fått stöd och ökad tyngd. Vidare stödjer
en majoritet bland såväl allmänhet som bidrags-
tagare bostadsbidragssystemets nuvarande ut-
formning. Men det tar tid innan ett nytt system
fungerar som avsett. Det är regeringens ambition
att förändringar i trygghetssystemen tydligt skall
tillkännages och kunna förstås av dem som be-
rörs. Goda och väl genomförda informationsin-
satser har därför stort värde. Regeringen delar
RFV:s bedömning att resultaten av verkets ut-
värdering inte föranleder några större föränd-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

ringar i nuvarande bostadsbidragssystem. De
frågor som verket lyfter fram i sin slutrapport
kommer regeringen dock att ytterligare ana-
lysera. Regeringen avser att återkomma till riks-
dagen i frågan. Regeringen är medveten om att
bostadsbidragen ger upphov till stora marginal-
effekter och kommer därför att se över dessa i ett
samlat perspektiv.

Måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet har,
när det gäller hushållens utrymmesstandard, varit
i princip oförändrad under år 1998 jämfört med
föregående år. Systemets fördelningspolitiska
profil har förstärkts marginellt.

Bostadsbidragssystemet gör ingen åtskillnad
mellan kvinnor och män. De olikheter som kan
konstateras bl.a. i fråga om antal bidragstagare
och bidragsnivåer beror i första hand på att fler
ensamstående kvinnor än män har hemmavaran-
de barn och att den bidragsgrundande årsin-
komsten skiljer sig mycket mellan de båda grup-
perna.

Mot bakgrund av ovanstående, och med hän-
syn till följande förslag till regeländringar, före-
slår regeringen att 5 670 000 000 kronor anvisas
för anslaget A10 Bostadsbidrag för år 2000. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
5 670 000 000 kronor respektive 5 620 000 000
kronor.

Förslag till regeländringar

Avgift på återbetalningspliktiga bidragsbelopp

Regeringens bedömning: Avgift på för högt er-
hållet bostadsbidrag bör, fr.o.m. bidragsåret
1998, tas ut på återbetalningsbelopp överstigande
2 500 kronor.

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstäm-
mer med regeringens bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Avgift på
återbetalningspliktigt bidragsbelopp betalas en-
ligt föreskrifter som efter regeringens bemyn-
digande meddelas av RFV. Bestäms det slutliga
bostadsbidraget till ett lägre belopp än vad som
för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag
skall avgift erläggas på återbetalningsbelopp
överstigande 1 000 kronor (RFFS 1996:12). Mot
bakgrund av bristande information till bidrags-
tagarna har dock, efter riksdagens tillkänna-
givande (bet. 1998/99:BoU9, rskr. 1998/99:186),
sådan avgift slopats på återbetalningsbelopp som

hänförs till år 1997. När det gäller avgiftsuttaget
fr.o.m. bidragsåret 1998 har riksdagen anfört att
ett slutligt ställningstagande i frågan bör anstå
tills dess att RFV:s utvärdering av bostads-
bidragssystemet slutförts.

I prop. 1995/96:186 Nya regler om bostads-
bidrag angav regeringen att det i det nya in-
komstprövningssystemet bör finnas drivkrafter
som gör att bidragstagarna vid bedömningen av
sin årsinkomst inte underskattar den. Regeringen
är fortfarande av denna uppfattning. Avgift bör
därför även fortsättningsvis betalas på för högt
erhållet bostadsbidrag under året. Den bristande
information till bidragstagare som tidigare kun-
nat konstateras, och som motiverade slopad av-
gift för bidrag som hänförs till år 1997, har också
nu förbättrats, inte minst när det gäller hand-
läggning av ärenden där inkomsten kraftigt för-
ändrats. RFV:s utvärdering av bostadsbidrags-
systemet visar dock att det kan övervägas om av-
gift skall tas ut först om skulden uppgår till ett
något högre belopp (2-3 000 kronor) än vad som
gäller för närvarande. Regeringen bedömer det
som rimligt att den avgiftspliktiga gränsen vid
återbetalning bör kunna höjas med 1 500 kronor
till 2 500 kronor fr.o.m. bidragsåret 1998. Där-
vid bibehålls hushållens incitament att undvika
större återbetalningskrav, samtidigt som av-
giftsfrihet för smärre belopp innebär att vad som
kan upplevas som orimliga krav på precision
undviks. De kostnadskonsekvenser som följer av
ändringen har beräknats till 90 000 kronor per år.
Förslag till finansiering lämnas i det följande.

Bostadsbidrag efter bams dödsfall

Regeringens förslag: Om ett barn avlider i en
barnfamilj som avses i 10-11 §§ lagen (1993:737)
om bostadsbidrag, och familjen dessförinnan har
ansökt om eller uppbär bostadsbidrag, får bidrag
lämnas t.o.m. den sjätte månaden därefter, dock
längst t.o.m. den månad då familjen flyttar från
bostaden.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag gäller beslut om
preliminärt bostadsbidrag för en period om
längst tolv månader. Bidraget lämnas från och
med månaden efter den då rätten till bidrag upp-
kommit och t.o.m. den månad då rätten till bi-
drag har ändrats eller upphört. Förhållanden som
uppstår då ett barn avlider i familjen motiverar
dock undantag från denna huvudregel.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Barnfamiljer har ofta begränsade förutsättningar
att bygga upp en ekonomisk buffert för oförut-
sedda händelser. En olycka, som förändrar den
ekonomiska situationen utan förvarning, kan
därför leda till en akut ekonomisk kris. Möjlig-
heterna att snabbt anpassa hushållets utgifter till
lägre inkomster kan vara ytterst snäva.

Rätten till bostadsbidrag upphör i dag i sam-
band med ett barns dödsfall. Gällande bestäm-
melser omfattar inte någon omställningsperiod
för de efterlevande. Det är regeringens uppfatt-
ning att barnfamiljer som har ansökt om eller
som uppbär bostadsbidrag skall ges möjlighet att
övergångsvis få eller behålla sitt bidrag när ett
barn avlidit. Därigenom förbättras de ekono-
miska förutsättningarna för familjen att bo kvar i
sin bostad under en tid för att komma tillrätta
med sin situation. Bidrag bör kunna lämnas till
och med den sjätte månaden efter dödsfallet.
Flyttar familjen från bostaden dessförinnan, skall
dock rätten till sådant stöd upphöra månaden
efter den då boendet förändrades. Om barnets
föräldrar separerar inom sex månader efter
dödsfallet innebär det att endast den förälder
som bor kvar i bostaden har rätt att behålla bo-
stadsbidraget enligt nu föreslagen regel. Rege-
ringens förslag om viss omställningsperiod efter
barns dödsfall bör omfatta samtliga barnfamiljer
som ingår i personkretsen enligt 10-11 §§ lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.

Med bidrag i detta sammanhang avses såväl
den del av bostadsbidraget som beror på bo-
stadskostnadens storlek, som den särskilda del
som enbart följer av antalet barn i familjen. I
princip skiljer sig detta bidrag inte från vad som
gäller för bostadsbidrag i övrigt. Det skall dock
lämnas som ett tillfälligt stöd och i vissa avseen-
den beräknas på särskilt sätt.

Bidraget är att anse som ett preliminärt bo-
stadsbidrag och skall därmed åtföljas av avstäm-
ning mot hushållets taxerade inkomst och ett
slutligt bidragsbeslut. För att sökanden inte skall
missgynnas bör det dock beräknas utan beaktan-
de av att barnet avlidit och grundas såvitt avser
det avlidna barnet, på förhållanden månaden före
dödsfallet. Det innebär att det avlidna barnet
skall beaktas som om det fortfarande fanns i fa-
miljen vid såväl beräkning av bidragsgrundande
inkomst som bidragsgrundande bostadskostnad.
I den mån barnet haft inkomster som påverkat
bostadsbidraget, skall således dessa inkomster
beaktas även vid beräkning av bostadsbidrag un-
der denna sexmånadersperiod. Även den särskil-
da del av bostadsbidraget som lämnas oberoende

av bostadskostnadens storlek skall beräknas som
om barnet fortfarande var i livet.

Bidraget bör i övrigt följa de bestämmelser
som gäller för bostadsbidragsgivningen. Föränd-
ringar i hushållets bidragsgrundande inkomst i
övrigt, liksom förändringar av andra bidrags-
grundande förhållanden som kan hänföras till
den månad barnet avlidit och under den därefter
följande omställningsperioden, skall således på-
verka dess storlek.

De kostnadskonsekvenser som följer av för-
slaget har beräknats till 2,3 miljoner kronor per
år. Förslag till finansiering lämnas i det följande.
Frågan har beretts inom Regeringskansliet varvid
samråd har skett med Riksförsäkringsverket.
Förslaget har därvid inte mött några invänd-
ningar.

Förslaget föranleder ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag. De nya bestäm-
melserna bör träda i kraft den 1 januari 2000.

Lägsta belopp för återbetalning respektive
utbetalning av slutligt bidrag

Regeringens förslag: Bestäms det slutliga bostads-
bidraget till ett lägre eller ett högre belopp än vad
som för samma år har lämnats i preliminärt bi-
drag, skall belopp under 200 kronor inte betalas
ut eller betalas tillbaka.

Skälen för regeringens förslag: Är det slutliga
bostadsbidraget högre än vad som lämnats i pre-
liminärt bidrag för samma år, skall överskjutande
belopp betalas ut till bidragstagaren. Är det slut-
liga bostadsbidraget lägre än det preliminära bi-
draget skall bidragstagaren betala tillbaka mellan-
skillnaden, om inte eftergift beviljats. Enligt la-
gen (1993:737) om bostadsbidrag skall dock ing-
en utbetalning ske av belopp som understiger
100 kronor. Inte heller är bidragstagaren skyldig
att betala tillbaka belopp som är lägre än
100 kronor.

De förslag till ändrade bestämmelser som
lämnats i det föregående - avseende avgift på
återbetalningspliktiga bidragsbelopp och bo-
stadsbidrag efter barns dödsfall - beräknas leda
till en utgiftsökning på knappt 2,5 miljoner kro-
nor per år, vilken skall finansieras. Av denna an-
ledning föreslår regeringen att det lägsta be-
loppet för återbetalning respektive utbetalning av
slutligt bidrag höjs med 100 kronor till
200 kronor. Förslaget innebär en utgifts-
minskning motsvarande den utgiftsökning som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

nämnda förslag ger upphov till. Dessutom mins-
kas försäkringskassornas administrativa belast-
ning något. Det högre beloppet bör gälla fr.o.m.
den 1 januari 2000, dvs. från samma tidpunkt
som övriga regeländringar avses träda i kraft.
Frågan, som föranleder en ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag, har beretts i Rege-
ringskansliet och kontakter har tagits med
Riksförsäkringsverket. Förslaget har därvid inte
mött några invändningar.

All InternationelIt samarbete

Tabell 4.28 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999 Anslag 20 000 prognos 17 000

2000 Förslag 20 000

Anslaget uppfördes första gången för budgetåret
1999 för att finansiera kostnader för Sveriges
deltagande i det internationella samarbetet på
plan-, bygg- och bostadsområdet.

Regeringens överväganden

Sveriges medlemskap i EU medför deltagande i
särskilda samarbetsprojekt inom unionen. Statli-
ga medel erfordras för att finansiera detta samar-
bete liksom avseende pågående samarbete i Ös-
tersjöområdet samt FN-samarbete, t.ex. FN:s
andra världskonferens om boende och bebyggel-
se, Habitat II, m.m. Sedan något år pågår arbete
med att i Malmö arrangera en europeisk bo-
stadsmässa år 2001, som kommer att delvis
sammanfalla med det svenska ordförandeskapet i
EU.

En europeisk bostadsmässa m.m.

I budgetpropositionen (1998/99:1 utgiftsområde
18) för år 1999 redovisade regeringen för riksda-
gen det pågående arbetet med att under som-
marhalvåret 2001 anordna en europeisk bo-
stadsmässa i Malmö, benämnd BoOl
Framtidsstaden. Syftet med bostadsmässan är att
visa upp goda exempel på hur byggnader och
byggda miljöer kan anpassas till en kretsloppsan-
passad hållbar utveckling med beaktande också
av de väsentliga tekniska egenskapskraven i
byggproduktdirektivet.

Arbetet med förberedelserna för bostadsmässan
fortskrider. I första etappen av den nya stadsde-
len i Västra Hamnen i Malmö beräknas i dagslä-
get 700 lägenheter stå klara när mässan öppnas
den 11 maj 2001. Av dessa lägenheter kommer
75 att visas för allmänheten. Nämnas kan också
att ett - för bostadsmässor - unikt tillfälligt ut-
ställningsområde på 80 000 m2 kommer att ska-
pas i direkt anslutning till det nya bostadsområ-
det.

Ytterligare ett syfte med bostadsmässan är att
skapa debatt om bygg- och bostadsfrågor på eu-
ropeisk nivå under Sveriges ordförandeskap i
EU. Mässan skulle kunna betecknas som det
största publika EU-evenemanget under år 2001.
Därför engageras arkitekter, konstnärer, företag
och institutioner från hela Europa i mässan. Såväl
i den permanenta bebyggelsen som i tillfälliga ut-
ställningar. Den europeiska dimensionen marke-
ras särskilt av den s.k. europeiska byn bestående
av 20-25 småhus. Chefen för Miljödepartementet
har bjudit in 29 länder runt om i Europa att delta
i bostadsmässan genom att uppföra ett hus i den
europeiska byn. Avsikten med byn är att demon-
strera produktionsmetoder, traditioner, arkitek-
tur, material m.m. som används i de deltagande
länderna. Ett av huvudsyftena med den europe-
iska byn är att bidra till att påskynda introduk-
tionen av byggproduktdirektivet och en väl fun-
gerande inre marknad på byggområdet med lägre
bygg- och boendekostnader samt därmed skapa
fler arbetstillfällen.

I budgetpropositionen för innevarande bud-
getår angavs att staten bör ställa medel till förfo-
gande inom en ram av totalt 30 miljoner kronor
för bidrag till vissa gemensamma kostnader i
samband med mässarrangemangen t.ex. mäss-
hallar och utställningar m.m. Det statliga bidra-
get får inte tas i anspråk för att täcka kostnader
för att uppföra bostadshus samt normala investe-
ringar i infrastruktur. Vidare angavs som villkor
för ett statligt bidrag dels att mässan genomförs,
dels att näringslivet och EU vardera för samma
ändamål bidrar med minst lika stort belopp som
staten. Medlen kommer att behöva betalas ut
under en treårsperiod.

För budgetåret 1999 anvisade riksdagen totalt
20 miljoner kronor under anslaget Internatio-
nellt samarbete avseende bl.a. kostnader för den
europeiska bostadsmässan.

Regeringen vill beträffande de nämnda villko-
ren för statens bidrag till bostadsmässan för riks-
dagen anmäla följande. Vad gäller de förutsatta
bidragen från EU och näringslivet så kan för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

närvarande noteras att näringslivet uppfyller sin
del. Medel från EU däremot kommer att behöva
sökas från flera anslag och betalas ut successivt
med början under år 2000. Detta betyder att
statens bidrag kommer att börja betalas ut under
år 1999 utan att motsvarande belopp finns till-
gängligt från EU.

Utbetalningar av medel bedöms dock vara
störst under andra halvåret 2000 och i början av
år 2001.

Habitat Il-konferensen i Istanbul år 1998 och
genomförandet av Habitatagendan kommer vå-
ren 2001 att följas upp vid ett extra möte med

generalförsamlingen i FN. Detta sammanfaller
med det svenska ordförandeskapet i EU och
medför att det är Sverige som skall leda förbere-
delserna inom EU samt föra EU:s talan i gene-
ralförsamlingen.

Slutsatser

Regeringen föreslår att sammanlagt 20 miljoner
kronor anvisas för internationellt samarbete år
2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

5 Geoteknik

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Statens geotek-
niska institut (SGI). Institutet är en upp-
dragsmyndighet och har ett sektorsövergripande
ansvar för geoteknikfrågor. Detta innebär att
SGI skall upprätthålla och utveckla kunskap in-
om området samt tillhandahålla geoteknisk kun-
skap och rådgivning till statliga myndigheter
med ansvar för olika områden med koppling till
miljö, infrastruktur, fysisk planering och byg-
gande samt till övriga aktörer inom branschen.
Institutet har ett särskilt ansvar för ras- och
skredfrågor.

Verksamheten vid SGI omsatte ca 63 miljoner
kronor år 1998 och antalet anställda var 85 per-
soner.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

SGI:s verksamhet år 1998 har karaktäriserats av
att

- samhällets behov av insatser på ras och
skredområdet har varit större än planerat,

- resursförstärkningar och kompetensupp-
byggnad inom nya områden som institutet
tilldelats,

- ökad uppdragverksamhet för speciella utred-
ningar vid infrastrukturutbyggnad och inom
markmiljöområdet.

Under år 1999 kommer SGI att ta igen efter-
släpningen som uppstått inom FoU-
verksamheten, medan uppdragverksamheten
kommer att ha mindre omfattning än tidigare år.

Det ekonomiska utfallet för år 1998 visar ett
överskott på ca 500 000 kronor för uppdrags-
verksamheten.

Prioriteringar

Det är viktigt att SGI:s myndighetsroll inom ras-
och skredområdet vidmakthålls. SGI bör påbörja
det prototyparbete som institutet föreslagit om
skredriskkartor. SGI bör också sträva efter en
större internationalisering genom ökat deltagan-
de i internationella samarbetsgrupper bl.a för att
samordna regelverk i Sverige med EU samt ett
ökat deltagande i EU-forskningen.

5.2 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverkets (RRV:s) revisionsberättelse
för år 1998 innehåller inte några anmärkningar
gällande SGI.

5.3 Anslag

Bl Statens geotekniska institut

Tabell 5.1 Anslagsutveckingen

Tusental kronor

1998	Utfall	21 931	Anslags- sparande	3 046
1999	Anslag	23 012	Utgifts- prognos	25 000
2000	Förslag	24 078
2001	Beräknat	24 448 1
2002	Beräknat	24 843 1

1 Motsvarar 24 078 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 24 078 tkr i 2000 års prisnivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att anslagsförbrukningen un-
derstiger tillgängliga medel med ca 3 miljoner
kronor. Anslagssparandet förklaras med att det
under åren 1997 och 1998 inträffade flera ras och
skred som krävde omfattande insatser av SGI
som ansvarig myndighet. Detta innebar att in-
stitutet har fått omprioritera verksamhet och re-
surser omfördelades från anslagsfinansierad
verksamhet inom FoU-området som inte kunnat
fullföljas som planerat. SGI planerar att under
det kommande året ta igen den eftersläpning
som detta orsakat. SGI:s prognos för år 1999 pe-
kar på att merparten av anslagssparandet från år
1998 kommer att tas i anspråk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

SGI hade för år 1998 en omsättning på 62,9 mil-
joner kronor varav intäkter på uppdrag uppgår
till 41 miljoner kronor (65 %). Verksamhetens
totala resultat visar ett mindre överskott.

Inom myndighetsverksamheten har arbetet
under året inriktats på att biträda rädd-
ningstjänsten när ras och skred inträffat eller be-
faras samt att på olika sätt förebygga ras och
skred. Under året har ett antal mindre skred och
ras inträffat. Institutet har i uppdrag att övervaka
stabiliteten i Göta älvdalen i samråd med läns-
styrelser, kommuner och Sjöfartsverket. SGI har
medverkat i länsstyrelsernas behandling av plan-
och byggärenden, huvudsakligen i Västra Göta-
lands län.

Ärendena har också bl.a. innehållit granskning
av förstärkningsåtgärder och ny detaljplan i
Odesby, Vagnhärad.

Inom verksamhetsområdet tillämpad forsk-
ning och kunskapsuppbyggnad har bl.a. gjorts en
vetenskaplig studie av skredet i Vagnhärad för att
närmare beskriva orsakerna till skredet och pre-
sentera förslag till hur liknande händelser skall
kunna undvikas i framtiden. SGI utvecklar också
nya system för riskvärdering av stabilitet i natur-
liga jordslänter i olika geologiska miljöer.

Inom SGI:s uppdragsverksamhet har forsk-
ning och utveckling bedrivits för att med olika
metoder stabilisera mark med kalkcementpelare.
Ett annat forskningsområde är att med GIS
(geografiska informationssystem) kartera
skredriskområden. Användning av restproduk-
ter, t.ex. kolaska, träaska, slagg och återvunna

avfallsmaterial har studerats inom mark- och an-
läggningssektorn. Ett viktigt forskningsfält är att
ta fram kriterier för hur restprodukterna får an-
vändas.

Inom informationsverksamheten har SGI
förmedlat kunskap genom kurser och konferen-
ser samt metodbeskrivningar och handböcker.
Dessutom har databasen SGI-Line gjorts inter-
nationellt tillgänglig via Internet.

Rådgivning till branschen omfattar bl.a. efter-
behandling av bensinstationer, rådgivning i sam-
band med byggnation av tunnlar, vägar och
järnvägar i Oresundsregionen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor		Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998 (varav tjänsteexport)	40 988	40 501	487
Prognos 1999 (varav tjänsteexport)	36 100	39 920	-3 820
Budget 2000 (varav tjänsteexport)	41 000	41 000	0

För år 1999 pekar SGI:s prognos på ett under-
skott i uppdragsverksamheten med ca 3,8 miljo-
ner kronor med anledning av särskilda satsningar
på kvalitet och miljöledning samt administrativa
system.

Slutsatser

Måluppfyllelsen är större på uppdragsverksam-
heten än på den anslagfinansierade delen. Det be-
ror på att en omprioritering av verksamheten har
skett på grund av flera inträffade ras och skred
under åren 1997 och 1998 som krävt akuta insat-
ser och som inneburit att vissa myndighetsupp-
gifter försenats. Inför år 2000 är det viktigt att
den eftersläpning som skett under året 1998 in-
om områdena kvalitetsvärdering och riskvärde-
ring hämtas igen. SGI skall också inom ramen
för anslagsverksamheten utarbeta förslag till
skredriskkartor i samarbete med Sveriges geolo-
giska undersökningar och Lantmäteriverket och
redovisa dessa senast 30 december 2000. Den

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

plan för kompetensförsörjning som framtagits av
SGI skall fullföljas.

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999__________________________________________23 012

Pris- och löneomräkning______________________________________110

Justering av premier__________________________________________956

Förslag 2000 24 078

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

6 Länsstyrelserna m.m.

6.1 Omfattning

Verksamhetsområdet Länsstyrelserna m.m. om-
fattar anslaget Cl Länsstyrelserna m.m. och an-
slaget C2 Regionala självstyrelseorgan.

Länsstyrelsernas övergripande mål är att länen
skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella
målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas
till olika regionala förhållanden och förutsätt-
ningar.

Länsstyrelserna har en bred verksamhet som
omfattar flertalet politikområden. Verksamheten
återfinns inom nedanstående verksamhetsgrenar.

1. Regionalekonomi, näringslivsutveckling
och konkurrens (Regionalekonomi; utgifts-
område 19, Konkurrensfrämjande; utgifts-
område 24, Utbildningsfrågor; utgiftsom-
råde 16)

2. Kommunikationer (utgiftsområde 22)

3. Lantbruk (utgiftsområde 23)

4. Rennäring m.m. (utgiftsområde 23)

5. Fiske (utgiftsområde 23)

6. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmän-
na veterinära frågor (utgiftsområde 23)

7. Naturvård och miljöskydd (utgiftsområde
20)

8. Planväsende, hushållning med mark och
vatten (utgiftsområde 18)

9. Kulturmiljö (utgiftsområde 17)

10. Social omvårdnad (utgiftsområde 9)

11. Civilt försvar och räddningstjänst m.m.
(utgiftsområde 6)

12. Bostadsfinansiering (utgiftsområde 18)

13. Jämställdhet (utgiftsområde 14)

14. Allmän förvaltning (utgiftsområde 18)

Till verksamhetsgrenen Allmän förvaltning
hör ärenden som inte kan hänföras till någon an-
nan verksamhetsgren, såsom registrering av stif-
telser, lönegarantiärenden, jakt- och viltvårds-
ärenden, lotteriärenden etc.

Det pågår en försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning mellan stat och
kommun i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra
Götalands län. Försöksverksamheten som inled-
des den 1 juli 1997 i Kalmar, Gotlands och Skåne
län och den 1 januari 1999 i Västra Götalands län,
avslutas vid utgången av år 2002 (prop.
1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr.
1996/97:77). Syftet med försöksverksamheten är
att utveckla former för en fördjupad demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsarbetet.

I Kalmar län är ett regionförbund regionalt
självstyrelseorgan. På Gotland har kommunen
anförtrotts ansvaret. I Skåne och Västra Göta-
lands län är de nybildade landstingen självstyrel-
seorgan.

Försöksverksamheten innebär att det regio-
nala självstyrelseorganet i respektive län från
länsstyrelserna övertagit det regionala utveck-
lingsansvaret, ansvaret för frågor om länsplaner
för regional infrastruktur samt beslutanderätten
över användningen av regionalpolitiska och and-
ra utvecklingsmedel. I Kalmar, Gotlands och
Skåne län har självstyrelseorganen från Statens
kulturråd övertagit befogenheten att besluta om
fördelningen av vissa statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner.

I Gotlands län påbörjades den 1 januari 1998
en försöksverksamhet med vidgad samordnad
länsförvaltning. Försöket innebär att länsarbets-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE IS

nämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnats i
länsstyrelsen.

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk re-
gionkommitté, PARK, med uppgift att dels följa
upp och utvärdera försöksverksamheten, dels
utforma vissa förslag om den framtida regionala
organisationen (dir. 1997:80). Kommittén skall
redovisa sina överväganden och förslag senast
den 1 oktober 2000. I den del av uppdraget som
avser överväganden om den statliga länsförvalt-
ningens struktur och uppgifter har en delredo-
visning skett i december 1998 i ett betänkande,
Regional frihet och statligt ansvar - en principiell
diskussion (SOU 1998:166).

Regeringen konstaterar att formerna för ar-
betet med de överförda uppgifterna har utveck-
lats. Det finns dock skillnader i de olika försöks-
länen beroende på försökens karaktär och
starttid.

6.2 Utgiftsutveckling

Prioriteringar

Regeringens prioriteringar framgår av respektive
utgiftsområde.

6.3 Revisionens iakttagelser

Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Jämtlands och Västernorrlands län har av Riksre-
visionsverket, RRV, erhållit revisionsberättelse
med invändning. I RRV:s årliga rapport till rege-
ringen redovisas dessa revisionsinvändningar till-
sammans med de iakttagelser som RRV gjort in-
om verksamhetsområdet. Revisionens iakttagel-
ser och regeringens bedömning redovisas under
anslagsavsnitten 6.4 och 6.5.

6.4 Anslag

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall Anslag Utgifts-

1998 1999 prognos

1999

Förslag	Beräknat	Beräknat
anslag	anslag	anslag
2000	2001	2002

1 696 1 778 1 820 1 819 1 839 1 858

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Regeringens bedömning är att tillfredsställande
resultat inom verksamhetsområdet har uppnåtts i
förhållande till de mål som formulerats. En be-
dömning av resultatet inom de olika områdena
redovisas i budgetpropositionen under respekti-
ve utgiftsområde. En samlad bedömning vad
gäller länsstyrelserna redovisas i avsnitt 6.4.

Den parlamentariska kommittén PARK följer
och utvärderar försöksverksamheten.

Det ekonomiska utfallet redovisas under av-
snitt 6.4 och 6.5.

Förändringar

Den 1 januari 1999 utvidgades försöksverksam-
heten med ändrad regional ansvarsfördelning till
att omfatta även Västra Götalands län. Samtidigt
inrättades särskilda miljöprövningsdelegationer
vid samtliga länsstyrelser.

Cl Länsstyrelserna m.m.

ITabell 6.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1 683 692	Anslags- sparande	77 897
1998	Utfall	1 683 692	Anslags- sparande	77 897
1999	Anslag	1 757 893	Utgifts- prognos	1 800 000
2000	Förslag	1 798 370
2001	Beräknat	1 817 676 1
2002	Beräknat	1 836 979 2

1 Motsvarar 1 790 742 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 1 782 078 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I det följande redovisas länsstyrelsernas resultat
och finansiella ställning samt regeringens be-
dömning härav.

Den närmare bedömningen av länsstyrelsernas
resultat inom de olika verksamhetsgrenarna re-
dovisas i budgetpropositionen under respektive
utgiftsområde.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Diagram 6.1 Ramanslagets fördelning på verksamhetsgrenar 1997- 1998 (samtliga länsstyrelser)

10=regional ekonomi, näringslivsutveckling och konkurrens, 12=kommunikationer, 14=lantbruk, 15=rennäring m.m., 16=fiske, 17=livsmedelskontroll, djurskydd, alllmänna veterinära frågor, 18=naturvård och miljö,

19=planväsende, hushållning med mark och vatten, 20=kulturmiljö, 21=social omvårdnad, 22=civilt försvar och räddningstjänst m.m., 23=bostadsfinansiering, 30=jämställdhet, 24=allmän förvaltning

Av länsstyrelsernas totala finansiering härrör cir-
ka 70 % från anslaget Cl Länsstyrelserna m.m..
Budgetåret 1998 minskade länsstyrelserna sina
utgifter med 91 miljoner kronor på detta anslag.
Samma år översteg medelsförbrukningen de till-
delade medlen för verksamheten med 26 miljo-
ner kronor. Detta möjliggjordes genom att läns-
styrelserna kunde utnyttja ett ackumulerat
anslagssparande. Totalt hade länsstyrelserna vid
utgången av 1998 ett anslagssparande om 72
miljoner kronor, vilket motsvarar 4 % av tillde-
lade medel. Motsvarande belopp 1996 var 10 %.
Det innebär att anslagssparandet minskat med
mer än hälften på tre år. Länsstyrelsernas prog-
noser som inlämnades i augusti tyder på att det
ackumulerade anslagssparandet kommer att
minska ytterligare under 1999.

Diagram 6.2 Länsstyrelsernas finansiering

Finansiella

Intäkter från
ramanslaget
69%

Vid utgången av 1998 var drygt 4 600 personer
anställda vid länsstyrelserna, varav cirka 3 600
tillsvidareanställda. Antalet tillsvidareanställda
minskade, medan antalet visstidsanställda ökade
under året. Könsfördelningen var fortsatt relativt
jämn. Andelen anställda med eftergymnasial ut-
bildning ökade något och uppgick i slutet av
1998 till cirka 55 %. Åldersstrukturen karaktäri-
serades fortfarande av att en stor andel, cirka

25 %, var över 55 år, medan endast 11 % var un-
der 35 år. Inom vissa länsstyrelser är cirka en
tredjedel av de tillsvidareanställda 55 år eller äld-
re. Länsstyrelsernas ekonomiska situation med-
ger inte att dubbla kompetenser under en över-
gångsperiod byggs upp för att möta framtida
kompetensförluster. Försök med traineeutbild-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

ning har initierats på några håll, i vissa fall i sam-
arbete med länsarbetsnämnden.

Länsstyrelserna finansieras med såväl anslaget
18 Cl Länsstyrelserna m.m. som sakanslag och
andra medel. Prioriteringarna mellan de olika
verksamhetsgrenarna varierar mellan länsstyrel-
serna beroende på skilda förhållanden i länen.
Okade satsningar har gjorts inom verksamhets-
grenen Naturvård och miljöskydd, främst bero-
ende på förberedelserna för införandet av miljö-
balken den 1 januari 1999. Även kostnaderna för
verksamhetsgrenen Allmän förvaltning har ökat,
främst till följd av länsstyrelsernas uppgifter i
samband med riksdagsvalet. Länsstyrelsernas re-
dovisningar av användningen av de samlade
medlen visar också att satsningarna inom verk-
samhetsgrenen Lantbruk fortsätter att öka. Skä-
let till ökningen är bl.a. komplexiteten i regel-
systemet vad gäller EU:s jordbrukarstöd och
kraven på utökade kontroller. Av årsredovis-
ningarna framgår vidare att främst Civilt försvar
och räddningstjänst m.m. samt Bostadsfinansie-
ring är verksamhetsgrenar som resursmässigt har
påverkats av neddragningar till följd av bespa-
ringskrav eller minskade uppgifter. I likhet med
föregående år redovisar länsstyrelserna att bespa-
ringskraven medfört dels minskad tillsyn inom
flera verksamhetsgrenar, dels resulterat i längre
handläggningstider. För år 1999 har dock läns-
styrelserna tillförts särskilda resurser för att för-
stärka tillsynen inom verksamhetsgrenarna Na-
turvård och miljöskydd samt Social omvårdnad.

Länsstyrelserna redovisar för varje verksam-
hetsgren en bedömning av tillståndet i länet vid
början av året, prioriteringar och viktigare insat-
ser under året samt en bedömning av resultatet
av insatserna. Redovisningarna har stadigt ut-
vecklats och kedjan tillstånd-insatser-resultat kan
följas på ett alltmer tydligt sätt.

Regeringens samlade bedömning är att läns-
styrelserna i huvudsak har åstadkommit ett till-
fredsställande resultat i förhållande till de mål
som har formulerats för verksamheten, såväl ge-
nerella som för respektive verksamhetsgren. Ut-
vecklingen av det sektorsövergripande arbetet
har fortsatt, bl.a. föranlett av arbetet med till-
växtavtalen inom den regionala näringspolitiken
och IT-omställningen inför skiftet till år 2000.
Främjandet av en ekologiskt hållbar utveckling
har bl.a. skett genom framtagandet av strategier
för regional miljö, STRAM. Hälften av länssty-
relserna har infört eller håller på att införa miljö-
ledningssystem för att integrera miljöhänsyn i all
sin verksamhet och för att miljöanpassa sin upp-

handling. Vidare uppvisar länsstyrelserna i all-
mänhet ett målmedvetet arbete med att främja
ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten.
Länsstyrelserna redovisar också en rad insatser
som främjar en korrekt och enhetlig rätts-
tillämpning.

Utvecklingsfrågor

Styrningen och resultatuppföljningen inom läns-
styrelseområdet är komplex då verksamheten
omfattar många utgiftsområden. Ett fortlöpande
arbete bedrivs därför i syfte att utveckla den
samordnade styrningen och uppföljningen av
länsstyrelsernas verksamhet. Vidare ges stöd till
och genomförs utvecklingsinsatser för att främja
en effektivare verksamhet vid länsstyrelserna,
t.ex. kompetensutvecklingsinsatser. Arbetet sker
såväl löpande som i projektform och i nära sam-
verkan med länsstyrelserna och berörda depar-
tement. Som stöd för utvecklingsarbetet finns
vid Finansdepartementet ett särskilt Utveck-
lingsråd för länsstyrelsefrågor. I rådet, som leds
av statssekreteraren med ansvar för länsstyrelse-
frågor, ingår fyra landshövdingar.

En av de viktigare insatserna för att förbättra
styrning och uppföljning är det pågående projekt
som syftar till samordning av regeringens styr-
ning och uppföljning av länsstyrelserna och övri-
ga myndigheter inom respektive verksamhets-
gren. I syfte att förbättra möjligheterna till
uppföljning av länsstyrelsernas resultat har prin-
ciper för en enhetlig redovisning av verksamhet
och ekonomi tagits fram och en samverkans-
grupp för redovisningsfrågor bildats. En modell
för resultatinformation har utvecklats och fram-
tagande av nyckeltal och andra resultatindikato-
rer inom olika verksamhetsområden pågår. Vida-
re har former för och innehåll i mål- och resultat-
dialogen mellan Regeringskansliet och länsstyrel-
serna vidareutvecklats.

Regeringen uppdrog genom beslut den 25 feb-
ruari 1999 åt länsstyrelserna att i samverkan med
Svenska kommunförbundet, Lantmäteriverket,
Boverket och ett stort antal kommuner genom-
föra en utbildning i geografiska informations-
system, GIS. Utbildningen är inriktad mot om-
rådet samhällsplanering. Satsningen görs med
sikte på ett teknikskifte hos länsstyrelser och
kommuner.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 6.3 Offentligrättslig verksamhet \|
Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	149 000	124	124	0
Prognos 1999	145 000	120	120	0
Budget 2000	150 000	120	120	0

De avgiftsintäkter som redovisas mot inkomst-
titel och som länsstyrelserna inte får disponera
utgörs bl.a av ansökningsavgifter enligt avgifts-
förordningen, såsom miljöskyddsavgifter, lotte-
riavgifter, avgifter för tillsyn och registrering av
stiftelser. De avgifter som får disponeras utgörs
av avgifter för tillstånd och tillsyn av pantbanker.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Jämtlands och Västernorrlands län har av RRV
erhållit revisionsberättelse med invändning. In-
vändningarna beror på

- brister i den interna kontrollen,

- brister i underlagen för den information
som länsstyrelserna lämnar i årsredovis-
ningen,

- att årsredovisningen innehåller felaktig in-
formation eller att redovisningen strider
mot gällande redovisningsprinciper,

- att den till regeringen överlämnade årsredo-
visningen inte överensstämmer med den
version som beslutats av styrelsen.

Av länsstyrelsernas svar till regeringen med
anledning av revisionen framgår de åtgärder som
vidtagits eller planeras, för att rätta till de brister
RRV påtalat. Åtgärderna avser främst utvecklade
rutiner och förstärkt ekonomiadministrativ
kompetens. Regeringen godtar de åtgärder läns-
styrelserna redovisar och kommer att följa ut-
vecklingen.

Inom Regeringskansliet kommer det, bl.a.
mot bakgrund av revisionens iakttagelser och
synpunkter, att i det fortsatta arbetet läggas sär-
skild vikt vid kvalitetsutveckling vid länsstyrel-
serna. I samband med att vissa länsstyrelser ges
ett ökat ansvar för genomförande av EG:s

strukturfondsprogram kommer också frågan om
internrevision vid länsstyrelserna att behandlas.

RRV har vidare granskat handläggningen av
EG:s arealstöd. Granskningen visar att det finns
stora skillnader mellan länsstyrelsernas administ-
rativa effektivitet. RRV anser att åtgärder bör
vidtas för att minska dessa skillnader.

För att underlätta jämförelser av länsstyrelser-
nas handläggning har gemensamma redovis-
ningsprinciper tagits fram av en samverkans-
grupp bestående av bl.a. företrädare för Ekono-
mistyrningsverket (ESV) och länsstyrelserna.
Vidare har Statens jordbruksverk bemyndigats
att meddela föreskrifter för länsstyrelsernas
handläggning av stödärenden. Regeringen be-
dömer att skillnaderna mellan länen därmed
kommer att minska.

RRV har i den årliga rapporten (1999) före-
slagit att länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands
och Västerbottens län, får i uppdrag att utföra
inventeringar av anläggningar i fjällvärlden. RRV
har uppmärksammat att Länsstyrelsen i Norr-
bottens län bedriver ett projekt, som bl.a. syftar
till att inventera tillgångarna.

De länsstyrelser som av RRV föreslås få upp-
draget har tidigare bedrivit ett sådant invente-
ringsarbete. Anläggningarna är i allmänhet inte
redovisade som tillgångar för staten. Frågan om
hur tillgångarna skall redovisas bereds för närva-
rande inom Regeringskansliet.

Slutsatser

Till följd av sammanläggningen av länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Älvs-
borgs län till Länsstyrelsen i Västra Götalands län
beräknas anslaget minska med 10 miljoner kro-
nor i enlighet med tidigare beslut (prop.
1997/98:1, utg.omr. 18, bet. 1997/98 BoUl, rskr.
1997/98:77).

Regeringen har i den ekonomiska vårproposi-
tionen (prop. 1998/99:100 utg.omr. 18, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) presenterat
en besparing på länsstyrelseanslaget fr.o.m. år
2000. I enlighet härmed beräknas anslaget mins-
ka med 10 miljoner kronor.

För år 1999 tillfördes anslaget Cl Länsstyrel-
serna m.m. 10 miljoner kronor för förstärkt twiZ-
jötillsyn. För år 2000 beräknas ytterligare 5 mil-
joner kronor tillföras ramanslaget för samma
ändamål. Den sammanlagda förstärkningen om
15 miljoner kronor beräknas ligga fast för år
2001 respektive 2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

För år 2000 planeras en fortsättning av den ovan
beskrivna nu pågående GIS-utbildningen som
länsstyrelserna bedriver tillsammans med Lant-
mäteriverket, Boverket och ett stort antal kom-
muner. För detta ändamål beräknas 6 miljoner
kronor engångsvis för år 2000. I 1998 års eko-
nomiska vårproposition, där den treåriga utbild-
ningssatsningen presenterades, föreslog rege-
ringen att det engångsvis för år 2001 skulle
avsättas 8,5 miljoner kronor.

Den körkortslag (1998:488) som trädde i kraft
den 1 oktober 1998 medförde flera nya arbets-
uppgifter för länsstyrelserna. I budgetproposi-
tionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, bet
1998/99:BoUl, rskr. 1998/99:59) tilldelades
länsstyrelserna 9 miljoner kronor för år 1999
och 7,2 miljoner kronor beräknades fr.o.m. år
2000. För att kunna fastställa resursbehovet ef-
terföljande år har Vägverket i samråd med vissa
länsstyrelser på regeringens uppdrag utrett vilka
kostnader som författningsändringarna medfört
hos länsstyrelserna. Det totala resursbehovet för
länsstyrelserna har beräknats till 13,3 miljoner
kronor, varför länsstyrelseanslaget beräknas till-
föras ytterligare 6,1 miljoner kronor fr.o.m. år
2000.

Med anledning av att vissa andra arbetsupp-
gifter, bl.a. förlustanmälan av körkort, övergått
från länsstyrelserna till Vägverket överförs
720 000 kronor från länsstyrelseanslaget till ut-
giftsområde 22 anslaget A 2 Väghållning och
statsbidrag.

Genom riksdagens beslut om infrastrukturin-
riktning för framtida transporter (prop.
1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97:174) har länsstyrelserna, och i försöks-
länen de regionala självstyrelseorganen, fått en
utvidgad roll och ett större ansvar vad gäller läns-
planer för regional transportinfrastruktur. Rege-
ringen gav därför SIKA, Statens institut för
kommunikationsanalys, i uppdrag att utreda
omfattningen av dessa arbetsuppgifter. Resulta-
tet visar på ett utökat resursbehov. Länsstyrel-
seanslaget beräknas tillföras drygt 1,6 miljoner
kronor fr.o.m. år 2000.

Genom riksdagens beslut om staten och tros-
samfunden (prop. 1998/99:38, bet.
1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176) upphör läns-
styrelsernas administration av kyrkovalen. Till
följd härav beräknas länsstyrelseanslaget minska
med 1,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2000.

Från år 2000 föreslår regeringen att anslaget
F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet inom ut-
giftsområde 4 avvecklas. Länsstyrelserna har tidi-

gare haft möjlighet att rekvirera medel från an-
slaget för vissa ändamål. Regeringen anser därför
att medel skall tillföras länsstyrelserna. Länssty-
relseanslaget beräknas tillföras 2,3 miljoner kro-
nor fr.o.m. år 2000.

Regeringen har i propositionen om Vissa al-
koholfrågor m.m. (1998/99:134) föreslagit att de
särskilda partihandelstillstånden upphör den 1 ja-
nuari 2000. Förslaget innebär bl.a. att länsstyrel-
sens arbetsuppgifter med tillstånden upphör.
Under förutsättning att riksdagen godkänner re-
geringens proposition beräknas länsstyrelsean-
slaget minskas med 5 miljoner kronor fr.o.m. år
2000.

Pris- och löneomräkning av anslagen till myn-
digheternas förvaltningskostnader behandlas i
volym 1, avsnitt 7.1 Utgifternas fördelning på
utgiftsområden.

I likhet med tidigare år bör enligt regeringens
bedömning länsstyrelserna få disponera medel
för att täcka ökade administrativa kostnader för
arbetet med miljöprogrammet inom jordbruket.

I budgetpropositionen utgiftsområde 19 före-
slår regeringen att länsstyrelserna och de regio-
nala självstyrelseorganen, i de län där struktur-
fondsprogram genomförs, får använda anslaget
Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder för att
täcka utgifter för strukturfondsadministrationen.

Mot denna bakgrund beräknas anslaget till
1 798 370 000 kronor för år 2000.

Länsstyrelseanslaget för år 2000 har beräknats
enligt följande:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

\|Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	1 757 893
varav engångsvis för 1999:
Miljöprövningsdelegationer	7 000
GIS-utbildning	7 000
Tekniska justeringar:
Lokaljustering	-5 873
Pris- och löneomräkning	17 564
Justering av premier	51 035
Överföringar till länsstyrelseanslaget:
Förstärkt miljötillsyn	5 000
GIS-utbildning, engångsvis	6 000
Körkortslag	6100
Regional transportplanering	1 624
Div. kostnader för rättsväsendet	2 300
Överföringar från länsstyrelseanslaget:
Neddragning Länsstyrelsen i Västra Götalands län	-10 000
Besparing	-10 000
Förlustanmälan körkort	-720
Administration kyrkoval	-1 300
Partihandelstillständ	-5 000
Del av pris- och löneomräkning till 02	-202
Medel till Riksarkivet för vissa länsstyrelsers arkiv	-251
Förslag 2000	1 798 370

För riksdagens kännedom redovisas den fördel-
ning som regeringen avser att besluta, om riks-
dagen godkänner medelsberäkningen för ansla-
get Cl Länsstyrelserna m.m..

Tabell 6.5 Ramanslagets fördelning på ramposter för år
2000 _________________

Tusental kronor

jJwsstyrelst^

Stockholms län	191 844
Uppsala län	60 052
Södermanlands län	59 754
Östergötlands län	77 571
Jönköpings län	67 552
Kronobergs län	55 660
Kalmar län	58 887
Gotlands län	38 354
Blekinge län	49 752
Skåne län	171 665
Hallands län	59 514
Västra Götalands län	247 104
Värmlands län	71 074
Örebro län	65 707
Västmanlands län	61 209
Dalarnas län	73 702
Gävleborgs län	68 718
Västernorrlands län	76 955
Jämtlands län	62 088
Västerbottens län	78 291
Norrbottens län	96 252
Utvecklingsinsatser m.m.4	6 664
Summa	1 798 370

Av ramposten 22 avser 6 miljoner kronor utbildningsinsatser för läns-
styrelser och kommuner med syfte att åstadkomma en ökad användning
av GIS.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

6.5 Anslag

C2 Regionala självstyrelseorgan

Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		12 680	Anslags- sparande
1998	Utfall	12 680	Anslags- sparande
1999	Anslag	20 466	Utgifts- prognos	20 466
2000	Förslag	21 072
2001	Beräknat	21 072
2002	Beräknat	21 072

Anslaget avser medel för förvaltningskostnader
hos regionförbundet i Kalmar län, Skåne läns
landsting, Västra Götalands läns landsting samt
Gotlands kommun med anledning av den för-
söksverksamhet som regleras i lagen (1996:1414)
om försöksverksamhet med ändrad regional an-
svarsfördelning.

Regeringens överväganden

Fram till utgången av år 2002 pågår en försöks-
verksamhet med ändrad regional ansvarsfördel-
ning mellan stat och kommun i Kalmar, Got-
lands, Skåne och Västra Götalands län. Syftet är
att utveckla former för en fördjupad demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsarbetet.

I Kalmar län är ett regionförbund regionalt
självstyrelseorgan. På Gotland har kommunen
anförtrotts ansvaret. I Skåne län respektive Väst-
ra Götalands län är landstinget regionalt självsty-
relseorgan.

Försöket innebär att det regionala självstyrel-
seorganet i respektive län från länsstyrelserna
övertagit det regionala utvecklingsansvaret och
vissa andra statliga uppgifter.

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk
regionkommitté, PARK, med uppgift att dels
följa upp och utvärdera försöksverksamheten,
dels utforma vissa förslag om den framtida regi-
onala organisationen (dir. 1997:80). Kommitténs
arbete skall vara avslutat hösten 2000.

Den parlamentariska kommittén PARK pre-
senterade i december 1998 delbetänkandet

Regional frihet och statligt ansvar - en principiell
diskussion (SOU 1998:166). Betänkandet har
remissbehandlats.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

RRV föreslår i sin årliga rapport (1999) att rege
ringen tilldelar RRV befogenheter som möjlig-
gör en granskning av självstyrelseorganen. RRV
anger att verket för närvarande saknar befogen-
het att utföra granskning av de medel som be-
slutas av självstyrelseorganen.

Regeringen vill i detta sammanhang påpeka att
självstyrelseorganen i likhet med annan kommu-
nal verksamhet är föremål för en kommunal revi-
sion. Frågan om en utökning av RRV:s mandat
till en granskning som även omfattar själv-
styrelseorganen bereds i Regeringskansliet och
regeringen kommer att ta ställning till RRV:s
förslag vid ett senare tillfälle.

Slutsatser

Regeringen föreslår att medel, motsvarande
202 000 kronor för att kompensera för pris- och
löneförändringar, förs från anslaget Cl Länssty-
relserna m.m. till anslaget C2 Regionala självsty-
relseorgan.

I försökslänen har de regionala självstyrelse-
organen övertagit ansvaret för länsplaner för re-
gional transportinfrastruktur från länsstyrelserna
Resultatet av regeringens uppdrag till SIKA,
Statens institut för kommunikationsanalys, visar
på ett utökat resursbehov. Anslaget C2 Regio-
nala självstyrelseorgan beräknas tillföras 404 000
kronor fr.o.m. år 2000 för arbetet med länspla-
nerna.

Mot denna bakgrund beräknas anslaget till
21 072 000 kronor.

Anslaget till de regionala självstyrelseorganen
har för år 2000 beräknats enligt följande:

Tabell 6.7 Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	20 466
Pris- och lönekompensation	202
Regional transportplanering	404
Förslag 2000	21 072

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

7 Lantmäteriverksamhet m.m.

7.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar det statliga lant-
mäteriet och Statens va-nämnd.

Den 31 december 1998 var cirka 2 370 perso-
ner anställda inom det statliga lantmäteriet och 7
personer vid Statens va-nämnd .

Den nuvarande organisationen för det statliga
lantmäteriet inrättades den 1 januari 1996.

Lantmäteriet består av Lantmäteriverket och
länsvisa lantmäterimyndigheter. Lantmäteriver-
ket är en central förvaltningsmyndighet för
lantmäterimyndigheterna.

Verksamheten bedrivs i tre divisioner, nämli-
gen

- Fastighetsbildning

— Landskaps- och fastighetsdata

— Uppdragsverksamhet, benämnd Metria

Uppdragsverksamhet skall hållas organisato-
riskt skild från övrig verksamhet. Lantmäte-
rimyndigheten i länet får mot avgift bedriva
myndighetsservice som har ett naturligt samband
med myndighetsutövningen. Tjänsteexport inom
verksamhetsområdet bedrivs av det av staten he-
lägda bolaget Swedesurvey AB, som i stor ut-
sträckning anlitar personal från det statliga lant-
mäteriet.

7.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Tusental kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

407

433

411

424

423

430

Statens utgifter inom verksamhetsområdet avser
huvudsakligen fasta kostnader (personal och lo-
kaler) samt kostnader för utrustning.

Sammanfattande kommentarer till verk-
samhetsutfall och ekonomiskt utfall

Lantmäteriverkets verksamhet har under de se-
naste åren bl.a. kännetecknats av ett mycket då-
ligt ekonomiskt resultat. Huvudförklaringar till
detta har varit dels ett omfattande omstrukture-
ringsarbete, dels problem i samband med infö-
rande av en ny arbetsprocess med IT-stöd inom
fastighetsbildningsverksamheten. Det kan nu
konstateras att Lantmäteriverkets ekonomiska
resultat för år 1998 har förbättrats. Lantmäteri-
verket har således under år 1998 gjort framsteg i
arbetet med att säkerställa ekonomisk, verksam-
hetsmässig och organisatorisk balans i verksam-
heten.

Ekonomiska problem kvarstår dock i första
hand för den avgiftsfinansierade myndig-
hetutövande förrättningsverksamheten men även
inom den avgiftsfinansierade uppdragsverksam-
heten i Metria. Stora balanserade underskott be-
lastar dessutom dessa båda verksamheter. Myn-
digheten utnyttjar vid utgången av år 1998
anslagskrediten med 23 miljoner kronor vilket
innebär en minskning med 14 miljoner kronor
jämfört med år 1997.

Förändringar

Den nya arbetsprocessen syftande till att sam-
ordna fastighetsbildning och fastighetsregistre-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

ring har under år 1998 börjat tillämpas av alla
statliga lantmäterimyndigheter.

Prioriteringar

En fortsatt huvuduppgift för Lantmäteriverket
under år 2000 är att säkerställa ekonomisk balans
i verksamheten, dvs. även inom hela den avgifts-
finansierade verksamheten. Arbetet med att
uppnå minskade kostnader och handläggningsti-
der inom förrättningsverksamheten genom in-
troduktionen av den nya arbetsprocessen bör
drivas med fortsatt hög prioritet. Vidare skall
Lantmäteriverkets redovisningar till underlag för
regeringens ekonomiska styrning av verksamhe-
ten förbättras och förtydligas.

7.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Omstruktureringen av den statliga lantmäteri-
verksamheten har nu pågått sedan mitten av
1990-talet. En huvuduppgift för Lantmäteriver-
ket under åren 1998 och 1999 är att säkerställa
ekonomisk, verksamhetsmässig och organisato-
risk balans inom myndigheten. Under år 1998
har Lantmäteriverket gjort framsteg i detta ar-
bete. Verket har exempelvis under året uppnått
ett positivt ekonomiskt resultat inom uppdrags-
verksamheten. Därmed återstår 39 miljoner kro-
nor i gamla underskott. Utnyttjandet av anslags-
krediten har minskat med 14 miljoner kronor
under året.

De ekonomiska problemen var vid utgången
av år 1998 fortsatt stora inom den myndighets-
utövande förrättningsverksamheten. Förutsätt-
ningarna att hantera existerande problem inom
denna verksamhet har dock under år 1998 för-
bättrats genom att den nya process syftande till
att integrera fastighetsbildning och fastighetsre-
gistrering har börjat tillämpas i hela organisatio-
nen, dvs. nu är rikstäckande. Detta projekt, Ny
arbetsprocess, har dock drabbats av såväl förse-
ningar som ökade kostnader. De positiva effek-
ter, som förutsatts som ett resultat av detta ar-
bete, har ännu inte kunnat redovisas av
Lantmäteriverket.

Arbetet med att utveckla försörjningen med
landskaps- och fastighetsinformation har under
året i huvudsak fortsatt enligt fastslagna riktlin-
jer.

Effekter av de statliga insatserna

För den enskilde fastighetsägaren förstärker ett
väl fungerande system för fastighetsindelningen
äganderätten och skapar möjligheter att erhålla
krediter på rimliga villkor. För staten ger fastig-
hetssystemet bl.a. underlag för fastighetsbeskatt-
ning.

Register om fastigheter och geografiska data
är en del av samhällets grundläggande informa-
tionsinfrastruktur. Lägesfaktorn är här en av
samhällets viktigaste samordningsnycklar. Om-
rådet utgör därmed också en viktig del i samhäl-
lets IT-utveckling. Geografisk information bör
därför på ett så effektivt sätt som möjligt utnytt-
jas i samhället.

Insatserna inom informationsförsörjningsom-
rådet har skapat ett bättre och ett mera tillgäng-
ligt beslutsunderlag för bl.a. miljöövervakning,
samhällsplaneringsändamål, räddningstjänstin-
satser, och transportplanering samt för försvaret.
Till följd av att informationen tillhandahålls i di-
gital form har förutsättningar skapats för en mer
rationell ärendehantering inom olika samhälls-
sektorer. Informationen kan kombineras med
digital information från andra källor för analyser
i s.k. geografiska informationssystem (GIS).

Tillgången till inte minst digital landskapsin-
formation har ökat. Informationen används ock-
så i ökande utsträckning inom den privata sek-
torn, bl.a. inom skogsnäringen, jordbruket och
åkerinäringen.

Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att Lantmäteriverket under
år 1998 har hanterat de strukturella problemen
på ett tillfredsställande sätt. Betydande insatser
har gjorts i arbetet med att skapa ekonomisk ba-
lans i verksamheten. Detta arbete behöver dock
fortsätta med hög prioritet. De ekonomiska pro-
blemen m.m. inom förrättningsverksamheten var
vid utgången av år 1998 särskilt stora. En ny ar-
betsprocess tillämpas nu i hela landet inom verk-
samhetsområdet fastighetsbildning. Därmed har
nu förutsättningar skapats, förvisso med några
års försening, att uppnå den ökade effektivitet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE IS

och totalt sett lägre kostnader som förutsatts.
Verket hanterar även under år 1998 utvecklingen
på området landskaps- och fastighetsinformation
på ett tillfredsställande sätt. Lantmäteriverkets
redovisningar till regeringen måste emellertid
göras mer rättvisande samt kvalitetssäkras.

7.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har följande invändningar i
revisionsberättelsen avseende Lantmäteriverkets
årsredovisning för år 1998.

- Årsredovisningen ger ej rättvisande bild.

— Väsentliga poster i balansräkningen har
redovisats på bristfälligt sätt och i strid
mot gällande redovisningsprinciper.

Riksrevisionsverket har även i en särskild revi-
sionspromemoria ställd till Lantmäteriverket
framfört ett antal rekommendationer. Exempel-
vis framför verket att det är väsentligt för led-
ningens uppföljning och utvärdering av verk-
samheten att resultatredovisningen, mot bak-
grund av att dokumentationen är behäftad med
väsentliga brister, kvalitetssäkras. När det gäller
den finansiella redovisningen saknas generellt
bokslutsdokumentation av sådan beskaffenhet
att dessa kan utgöra underlag för analys och be-
dömning av resultat- och balansräkningens pos-
ter. Lantmäteriverket har vidare, i strid mot gäl-
lande regelverk och fastställda redovisnings-
principer, avfört anläggningstillgångar, dock helt
avskrivna, till ett anskaffningsvärde om ca 205
miljoner kronor från redovisningen i balansräk-
ningen.

7.5 Anslag

Dl Lantmäteriverket

Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor			Anslags- sparande	-22 430
1998	Utfall	402 164	Anslags- sparande	-22 430
1999	Anslag	427 890	Utgifts- prognos	405 000
2000	Förslag	417 755
2001	Beräknat	416 576 1
2002	Beräknat	422 697 2
1 Motsvarar 410 255 tkr i		2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 409 755 tkr i		2000 års prisnivå.

Lantmäteriverkets totala omsättning uppgick år
1998 till 1 333 miljoner kronor.

För år 1998 redovisar Lantmäteriverket en
förbrukning av anslaget med 402 miljoner kro-
nor. Detta innebär att den utnyttjade anslagskre-
diten har kunnat minskas med ca 14 miljoner
kronor till 23 miljoner kronor. En huvudförkla-
ring till den förbättrade ekonomiska situationen
är en generell kostnadsminskning i det statliga
lantmäteriets verksamhet fördelade på alla slag av
kostnader. Verksamheten belastades under år
1998 fortfarande av omställningskostnader. Des-
sa uppgick under året till 66 miljoner kronor.
Prognosen för år 1999 innebär att amorteringen
av ianspråktagen kredit kan fortsätta. Målsätt-
ningen här är att resterande anslagskredit ska
amorteras under år 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De övergripande målen för det statliga lantmäte-
riet är att verka för en ändamålsenlig fastig-
hetsindelning och en effektiv försörjning med
grundläggande landskaps- och fastighetsinfor-
mation. Landskaps- och fastighetsinformationen
skall tillhandahållas i den form, standard och
aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe-
hov.

En utvärdering av verksamheten utifrån
Lantmäteriverkets resultatredovisning för år
1998 är inte möjlig att utföra med nöjaktig sä-
kerhet, vilket är en allvarlig brist.

Inom fastighetsbildningsverksamheten har ar-
betet med att integrera fastighetsbildning och
fastighetsregistrering fortsatt under år 1998. Den
nya arbetsprocessen, nu i drift inom alla
länsmyndigheter, har bidragit till en kostnads-
minskning med 44 miljoner kronor inom denna
verksamhet. Rationaliseringseffekterna av integ-
reringsarbetet under året har således inte varit
obetydliga, men stora ekonomiska problem
kvarstår inom verksamheten. Förutsatta minsk-
ningar av kostnader och handläggningstider som
ett resultat av integreringsarbetet har ännu inte
kunnat uppnås.

Inom verksamheten med landskaps- och fas-
tighetsdata förutses en fortsatt snabb utveckling
för användningen av integrerad grafisk- och re-
gisterinformation i geografiska informations-
system (GIS). Verksamheten enligt den gällande
nioåriga produktionsplanen för landskapsinfor-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

mation bedrivs, med några få mindre undantag,
enligt denna plan. Lantmäteriverket har inte i av
regeringen beslutad utsträckning upphandlat
produktion i konkurrens. Verket utvärderar för
närvarande effekterna av konkurrensupphand-
lingen.

Lantmäteriverket har gjort framsteg i det prio-
riterade arbetet med att hantera de stora struktu-
rella och ekonomiska problem som belastat verk-
samheten under de senaste åren.
Personalminskningen har fortsatt under året.
Antalet anställda har minskat med 330 personer
till 2 3 73 anställda. Av dessa är 301 uppsagda.
Verksamheten totala kostnader har exempelvis
minskat med 12 %, dvs. med 175 miljoner kro-
nor. Av dessa utgör personalkostnader 128 mil-
joner kronor och lokalkostnader 18 miljoner
kronor.

Stora ekonomiska problem kvarstår dock in-
om den avgiftsfinansierade förrättningsverksam-
heten. Underskottet under 1998 uppgår till drygt
25 miljoner kronor, vilket innebär en förbättring
med 40 miljoner kronor jämfört med år 1997,
samt det balanserade underskottet till hela 102,5
miljoner kronor.

Av verkets delårsrapport för första halvåret
1999 framgår bl.a. att den utnyttjade anslagkre-
diten bör vara amorterad vid årets slut. Inom den
avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar för-
rättningsverksamheten ett överskott på 5 miljo-
ner kronor och uppdragsverksamheten inom
Metria ett underskott på 11 miljoner kronor.

Avgiftsbelagd verksamhet bedrivs inom om-
rådena fastighetsbildning, landskaps- och fastig-
hetsinformation samt uppdragsverksamhet
(Metria).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.3 Offentligrättlig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	233 494	586 008	585 449	559
Prognos 1999	242 000	588 000	571 000	17 000
Budget 2000	244 000	600 000	575 000	25 000

Tabell 7.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor		Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	279 642	276 590	3 052
(varav tjänsteexport)	43 770	45 102	-1 332
Prognos 1999	268 000	268 000	0
(varav tjänsteexport)	34 000	35 800	-1 800
Budget 2000	300 000	290 000	10 000
(varav tjänsteexport)	50 000	48 000	2 000

Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av den
totala budgetomslutningen beräknas för år 1999
uppgå till knappt 70 %. Överskottet i den av-
giftsbelagda verksamheten var 3,6 miljoner kro-
nor under år 1998.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Regeringen har med anledning av Riksrevi-
sionsverkets invändningar behandlat dessa i
samband med den reguljära dialogen med myn-
digheten på olika nivåer. Det kan också konstate-
ras att Lantmäteriverkets verksamhet under år
1998 har granskats på ett motsvarande sätt som
ett tjänsteproducerande aktiebolag, dvs. på ett
sätt som bättre överensstämmer med Lantmäte-
riverkets stora andel tjänsteproducerande verk-
samhet. Av Lantmäteriverkets redovisning av de
åtgärder verket vidtagit eller kommer att vidta
med anledning av Riksrevisionsverkets invänd-
ningar framgår, enligt regeringens uppfattning,
att verket vidtar åtgärder som innebär att redo-
visningen följer ekonomiadministrativa regler
och görs rättvisande samt att kommande årsre-
dovisningar kvalitetssäkras. Regeringen bedömer
därför för närvarande att Lantmäteriverket arbe-
tar konstruktivt med dessa frågor. Detta arbete
kommer att följas löpande av regeringen i nära
kontakt med Riksrevisionsverket.

Slutsatser

Mot bakgrund av tillgänglig information, trots
bristerna i verkets underlag för bedömning av
verksamheten under år 1998, drar regeringen
slutsatsen att Lantmäteriverkets verksamhet i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

huvudsak har bedrivits i riktning mot de fastlag-
da riktlinjerna.

Lantmäteriverket har under året kommit långt
i arbetet med att lösa de ekonomiska och struk-
turella problemen i verksamheten. Det är angelä-
get att effektiviseringen av fastighetsbildnings-
processen, bl.a. innebärande minskade kostnader
och handläggningstider, drivs vidare med hög
ambition. Regeringen bedömer att LMV måste
fortsätta arbetet för att nå ekonomisk balans
samt arbetet med att förbättra redovisningarna
till regeringen.

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med
uppdrag att analysera det allmännas ansvar för
spridning av basinformation från den offentliga
sektorn. Gruppens arbete syftar till att skapa be-
redningsunderlag för de frågor som fortfarande
är olösta och arbetet skall redovisas den 1 de-
cember 1999.

Verksamhetens inriktning - att bidra till en
effektiv och långsiktigt hållbar användning av
Sveriges fastigheter, mark och vatten - och om-
fattning föreslås i huvudsak oförändrad för år
2000.

I anslaget är beräknat medel för den kart-
vårdsverksamhet Lantmäteriverket bedriver i
Ånge.

Under åren 1998 till 2001 genomförs en sär-
skild satsning för att stimulera en ökad använd-
ning av geografiska data och informationssystem
(GIS) inom den offentliga sektorn. En utbild-
ningssatsning riktas till länsstyrelser och kom-
muner. Programmet omfattar i övrigt bl.a. en
satsning på standardisering och en vidareutveck-
ling av Sveriges nationalatlas så möjligheterna
med Internet tas till vara.

Verksamheten som bedrivs inom totalför-
svarsfunktionen, landskaps- och fastighetsinfor-
mation, över vilken Lantmäteriverket är funk-
tionsansvarig, syftar till att uppnå funktionsmålet
och därmed en önskvärd förmåga vid utgång av
försvarsbeslutsperioden. Under år 1998 har
Lantmäteriverket mot bakgrund av detta ge-
nomfört ett flertal insatser. I dessa ingår exem-
pelvis en regional funktionsövning i södra Sveri-
ge samt samverkan med samtliga
totalförsvarsmyndigheter inom funktionen m.fl.
insatser. Under år 1999 har verket prioriterat el-
försörjningsåtgärder. Med anledning av detta be-
dömer regeringen att funktionen förmåga vid ut-
gången av år 1998 är godtagbar.

Vid anslagsberäkningen har anslaget varaktigt
minskat med 10 miljoner kronor. Vidare har re-
geringen bedömt det skäligt att tillfälligt minska

anslaget med 15 miljoner kronor med anledning
av vissa ökade avgiftsintäkter inom verksamhe-
ten.

ITabell 7.5 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	427 890
Pris- och löneomräkning	3 113
Justering av premier	11752
Neddragning	-25 000
Förslag 2000	417 755

Det kapital som Lantmäteriverket har disponerat
för finansiering av omsättningstillgångar i den
avgiftsfinansierade verksamheten har avvecklats
under år 1999.

D2 Statens va-nämnd

ITabell 7.6 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		5 056	Anslags- sparande	496
1998	Utfall	5 056	Anslags- sparande	496
1999	Anslag	5 447	Utgifts- prognos	5 900
2000	Förslag	6 721
2001	Beräknat	6 823 1
2002	Beräknat	6 931 2

‘Motsvarar 6 721 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvarar 6 721 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen
(1970:244) om allmänna vatten- och avloppsan-
läggningar samt enligt lagen (1981:1354) om
allmänna värmesystem.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det mål som gäller för Statens va-nämnd är att
handläggningstiden under budgetåret 1998 skall

16 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

minskas så att 65 % av målen avgörs inom 10
månader och resten inom 16 månader.

Regeringen bedömer att Va-nämnden i allt vä-
sentligt uppfyllt målen för verksamheten och
även i övrigt bedrivit verksamheten på ett till-
fredsställande sätt. Verksamhetens inriktning
och omfattning föreslås oförändrad för år 2000.

Slutsatser

Från år 2000 föreslår regeringen att anslaget F7
Diverse kostnader för rättsväsendet inom ut-
giftsområde 4 avvecklas. Va-nämnden har tidiga-
re haft möjlighet att rekvirera medel från ansla-
get. Regeringen anser därför att medel skall
tillföras nämnden. Anslaget beräknas tillföras
17 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en
teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen

har genomförts för att korrigera tidigare i ansla-
get inlagd kompensation för premierna för av-
talsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
1 226 000 kronor. Mot denna bakgrund beräknar
regeringen anslaget för Statens va-nämnd till
6 721 000 kronor.

Anslaget för år 2000 har beräknats enligt föl-
jande:

Tabell 7.7 Beräkning av anslaget år 2000

Anslag 1999	5 447
Pris- och löneomräkning	31
Justering av premier	1 226
Överfört från uo 4	17
Förslag 2000	6 721

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

8 Stöd till ekologisk omställning och
utveckling

8.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar huvudsakligen
stöd till kommuner enligt förordningen
(1998:23) om statligt bidrag till lokala investe-
ringsprogram som ökar den ekologiska omställ-
ningen i samhället. Inom verksamhetsområdet
finansieras också Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet.

ITabell 8.1 Utgiftsutvecklingen 1
Miljoner kronor (löpande priser)			Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999
617	1 500	955	1 763	1 420	1 196

8.2 Resultatbedömning

Lokala investeringsprogram

Sveriges kommuner visar ett fortsatt stort intres-
se för de lokala investeringsprogrammen. Drygt
två tredjedelar av kommunerna har i juni 1999
lämnat in intresseanmälan för perioden 2000-
2002.

Regeringen har under 1999 beviljat 47 kom-
muner statsbidrag om totalt 1,4 miljarder kronor
till deras lokala investeringsprogram för perioden
1999-2001. Sammantaget under 1998 och 1999
har 81 kommuner beviljats 3,7 miljarder kronor i
statsbidrag till lokala investeringsprogram. För
bidragsgivning under åren 2000-2002 återstår nu
2,6 miljarder kronor.

Under våren 1999 har de kommuner som bevil-
jats bidrag för perioden 1998-2000 lämnat en
första verksamhetsrapport till regeringen om hur
arbetet med de lokala investeringsprogrammen
fortskrider. De vanligaste avvikelserna som rap-
porterats av kommunerna är förseningar av ge-
nomförandet av åtgärderna. Regeringen har
granskat rapporterna och tagit ställning till de
förändringar som kommunerna vill genomföra i
sina lokala investeringsprogram.

De lokala investeringsprogrammen som be-
viljats bidrag hittills omfattar en total investe-
ringsvolym på 17,7 miljarder kronor och bedöms
ge 11 500 direkta arbetstillfällen under investe-
ringsperioden 1998-2001.

De lokala investeringsprogrammen kommer
att ge märkbara effekter på miljön, om de resul-
tat uppnås som kommunerna har angivit i sina
investeringsprogram. Satsningarna på bl.a. effek-
tivare energianvändning, biogas och fjärrvärme
ger mindre koldioxidutsläpp. Olika typer av na-
turvårdande åtgärder leder till minskade utsläpp
av näringsämnen i vattendrag och till ökat skydd
för den biologiska mångfalden. De hittills bevil-
jade stöden kan enligt uppgifter från de sökande
kommunerna, beräknas medföra energieffektivi-
seringar på cirka 1,64 TWh per år och total
minskning av koldioxidutsläpp till luften på un-
gefär 1,2 miljoner ton per år.

Riksrevisionsverket har under år 1999 grans-
kat ett urval av de lokala investeringsprogram
som beviljades statsbidrag för perioden 1998—
2000. Granskningsuppdraget redovisades den
6 september 1999. Regeringens analys av rap-
porten och förslag till ändringar av regelsystemet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18

för de lokala investeringsprogrammen kommer
att föreläggas riksdagen under år 2000.

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
inrättades den 1 februari 1999. Myndigheten är
lokaliserad till Umeå och utgör en nationell sam-
lingspunkt för kunskaper, forskningsrön, idéer
och erfarenheter kring frågor om ekologisk håll-
barhet. Centrumets viktigaste uppgift är att ak-
tivt stödja kommunerna i arbetet med att ta fram
och genomföra lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet samt att sprida erfarenheter
från dessa program.

8.3 Anslag

El Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet

Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen

Tusentai 1998	' kronor		Anslags- sparande	182 867
Tusentai 1998	Utfall	617 133	Anslags- sparande	182 867
1999	Anslag	1 495 000	Utgifts- prognos	950 000
2000	Förslag	1 758 000
2001	Beräknat	1 414 500
2002	Beräknat	1 190 500

Stödet till lokala investeringsprogram beslutades
av riksdagen i enlighet med budgetpropositionen
för år 1998. Regeringen har sedan dess beslutat
om bidrag omfattande 2 320 miljoner kronor för
perioden 1998-2000 och 1 433 miljoner kronor
för perioden 1999-2001.

Under våren 1999 har regeringen beviljat
1 433 miljoner kronor i statsbidrag till 47 kom-
muners lokala investeringsprogram för perioden
1999-2001.

Enligt kommunernas lokala investeringsprog-
ram väntas de åtgärder som beviljats stöd under
år 1999 ge ca 3 500 direkta arbetstillfällen och
600 bestående arbetstillfällen.

De miljöeffekter som är att vänta av de lokala
investeringsprogrammen inbegriper bland annat
minskad energianvändning, minskade utsläpp av
koldioxid, kväve och svavel till luft samt minska-
de utsläpp av fosfor och kväve till vatten. Dess-
utom görs insatser för en ökad biologisk mång-

fald, efterbehandling av mark och vatten, samt
åtgärder för en minskad resursförbrukning.

Regeringens överväganden

Allt eftersom fler kommuner beviljas bidrag ökar
behovet och angelägenheten av att informera om
de lokala investeringsprogrammen. Nyvunna
erfarenheter och kunskaper som förmedlas till
andra aktörer ger möjlighet till spridning och in-
spiration för andra kommuners miljöarbete.
Därför utgör informationsarbetet en viktig del av
de lokala investeringsprogrammen. Länsstyrel-
serna och sektormyndigheterna har engagerats i
arbetet med de lokala investeringsprogrammen.
Länsstyrelserna har kostnader för administra-
tion, samråd och utvärdering i samband med de
lokala investeringsprogrammen. Kommunerna
har dessutom möjlighet att begära stöd från ett
antal sektormyndigheter i arbetet med de lokala
investeringsprogrammen. Under år 2000 får
högst 20 miljoner kronor av anslaget El använ-
das för administration, uppföljning, informa-
tions- och kunskapsspridande insatser enligt
ovan. Av denna summa bör 3,5 miljoner kronor
kunna avsättas som stöd för kommunernas ar-
bete att utforma sina lokala investeringsprogram.

Ändrade regler för stöd till lokala investerings-
program

Regeringen föreslår mot bakgrund av vunna erfa-
renheter och synpunkter från kommuner och
andra aktörer vissa förändringar i stödet till lo-
kala investeringsprogram. Det gäller dels smärre
ändringar av inriktningen av bidragsgivningen,
dels ändringar i ansöknings- och beslutsprocess.

Samverkan mellan de regionala tillväxtavtalen,
som är ett viktigt led i regeringens satsning på
utveckling och tillväxt, och de lokala investe-
ringsprogrammen kan förstärka båda program-
mens effekter och bör därför eftersträvas. Där-
emot bör bidrag inte ges till sådana
energiinvesteringar för vilka kommunen kan sö-
ka medel ur något av de statliga energistöden.

Merparten av de återstående 2,8 miljarder
kronor som finns avsatta till lokala investerings-
program i budgeten för år 2000 samt åren 2001
och 2002 bör fördelas ut under år 2000. En stor
del av medlen torde bindas av beslut om bidrag
till lokala investeringsprogram för perioden
2000-2002. Därefter kan det vara lämpligt att gå
över till ett system med successivt beviljande av
bidrag. En mindre del av anslaget bör också kun-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE IS

na användas för bidrag till enskilda åtgärder av
hög kvalitet med avseende på miljöeffekter och
sysselsättning.

Stöd till bomässan BoOl

Den europeiska bomässan BoOl Framtidsstaden,
som genomförs i Malmö år 2001, ger ett unikt
tillfälle att demonstrera idéer och tekniska lös-
ningar för en ekologiskt hållbar utveckling i full
skala i den permanenta bebyggelsen. Det är vik-
tigt att detta kan ske även i de fall där åtgärderna
inte är kortsiktigt företagsekonomiskt lönsamma
för de deltagande byggherrarna. Regeringen fö-
reslår att upp till 250 miljoner kronor av anslaget
till lokala investeringsprogram, får användas för
bidrag till merkostnader för ekologiskt hållbara
lösningar vid uppförande av permanent bebyg-
gelse och infrastruktur inom BoOl-området i
Malmö.

Avsikten med stödet är att bidra till t.ex. ut-
vecklingskostnader som inte kan inrymmas i ett
ordinärt byggprojekt. Bidrag ska därför kunna
utgå till merkostnad för miljöinriktade åtgärder
som ännu inte är vanligt förekommande och som
har miljöeffekter utöver de som är vanliga i
bygg- och förvaltningssektorn.

Såvitt regeringen nu kan bedöma torde dessa
bidrag kunna hanteras inom ramen för förord-
ningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala in-
vesteringsprogram som ökar den ekologiska
hållbarheten i samhället. Det kan dock inte ute-
slutas att det i något fall - för enskild åtgärd -
kan bli fråga om undantag från föreskrift i för-
ordningen. I den mån ett sådant undantag skulle
strida mot riksdagens beslut om statsbidrag för
stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (prop. 1997/98:1, utg. omr. 18 avsnitt
8, bet. 1997/98:BoUl, rskr. 1997/98:81) begärs
riksdagens medgivande att besluta sådant un-
dantag. En redovisning av eventuellt utnyttjande
av detta medgivande kommer tidigast att ske i
samband med vårpropositionen år 2000.

Regeringen har tidigare aviserat att år 2001 blir
ett Arkitekturår och den nya bebyggelsens arki-
tektoniska kvalitet kommer att bli av grundläg-
gande betydelse för BoOl. Bidrag enligt ovan kan
ges till åtgärder som främjar arkitektoniska kva-

liteter i samband med de miljöinriktade åtgär-
derna.

Den som söker bidrag måste tillämpa en hel-
hetssyn på miljöfrågorna. Bidragsmottagaren
måste kunna visa att åtgärden är motiverad ur ett
livscykelperspektiv där hänsyn tas till såväl yttre
miljö som inomhusmiljö och hälsoaspekter. Krav
kommer att ställas på uppföljning och doku-
mentation av genomförda åtgärder, så att de åt-
gärder som fått bidrag kan bidra till erfarenhets-
uppbyggnad och ge spridningseffekter.

Regeringen föreslår också att 25 miljoner kro-
nor ur anslaget år 2000 används för att delfinan-
siera investeringarna i ett planerat Science Center
i Göteborg.

Regeringens förslag:

Systemet med en årlig sista ansökningsdag för
ansökan om stöd till lokala investeringsprogram
slopas och istället prövas ansökningarna alltefter-
som de inkommer. Möjlighet ges för bidrag till
enskilda åtgärder av hög kvalitet utan krav på
fullständigt lokalt investeringsprogram. Bidrag
bör inte kunna utgå till åtgärder som omfattas av
statligt energistöd.

Delar av anslaget till stöd till lokala investe-
ringsprogram (högst 250 miljoner kronor) får
användas till ett särskilt stöd till bomässan BoOl
enligt vad som ovan angivits. Regeringen medges
möjlighet att besluta om undantag på angivet
sätt.

Det planerade Science Center beviljas
25 miljoner kronor år 2000, finansierat ur ansla-
get El.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000, i fråga om raman-
slaget El Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som in-
klusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 2 600 000 kronor under åren 2001-2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 18


Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002- beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början		1 703 000	2 276 000
Nya förpliktelser	2 320 000	1 503 000	2 600 000
Infriade förpliktelser*	-617 000	-930 000	-1 000 000	-2 144 000	-1 366 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	1 703 000	2 276 000	3 876 000
ErhåIIen/föreslagen bemynd iganderam	1 000 000	2 500 000	2 600 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

E2 Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet

ITabell 8.4 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1999	Anslag	5 000	Utgifts- prognos	5 000
2000	Förslag	5 089
2001	Beräknat	5 172 1
2002	Beräknat	5 000 1

1 Motsvarar 5 089 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 4 837 kr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
inrättades den 1 februari 1999 inom ramen för de
medel som beräknats för stöd till ekologisk om-
ställning och utveckling. Myndigheten är lokali-
serad till Umeå och utgör en nationell samlings-
punkt för kunskaper, forskningsrön, idéer och
erfarenheter kring frågor om ekologisk hållbar-
het. Centrumet skall stimulera kontakterna mel-
lan kommuner, organisationer, företag, investe-
rare, forskare, högskolor och universitet,
myndigheter och andra aktörer som söker eller
kan bidra med kunskaper och erfarenheter inom
området.

Centrumets viktigaste uppgift är att aktivt stödja
kommunerna i arbetet med att ta fram och ge-
nomföra lokala investeringsprogram för ekolo-
gisk hållbarhet samt att sprida erfarenheter från
dessa program.

Slutsatser

Ett särskilt ramanslag för centrumet för åren
1999-2001 har inrättats i 1999 års budgetpropo-
sition. Regeringen föreslår att finansieringen un-
der år 2002, uppgående till 5 miljoner kronor,
bör ske genom att anslaget El Stöd till lokala in-
vesteringsprogram för ekologisk hållbarhet
minskas med motsvarande belopp.

Regional utjämning
och utveckling

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Förslag till statsbudget för 2000

Regional utjämning och utveckling

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................9

2 Lagförslag.....................................................................................................................11

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter..........................................................................................11

3 Regional utjämning och utveckling............................................................................15

3.1 Omfattning.....................................................................................................15

3.2 Utgiftsutveckling............................................................................................15

3.3 Resultatbedömning.........................................................................................20

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området..............................................20

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom det regionalpolitiska området......21

3.3.3 Effekter av statliga insatser.........................................................................21

3.3.4 Regeringens slutsatser.................................................................................24

3.4 Resultatinformation.......................................................................................24

3.4.1 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på beslutsfattare....................26

3.4.2 Resultatinformation avseende EG:s strukturfonder perioden

1995-1999..............................................................................................31

3.4.3 Resultatinformation för år 1998 uppdelad på löpande åtgärder...............33

3.4.4 Resultatinformation för vissa tidsbegränsade övriga åtgärder under

år 1998....................................................................................................48

3.4.5 Resultatinformation för viktiga regionalpolitiska åtgärder utanför

utgiftsområdet under år 1998...............................................................49

3.4.6 Skatteavvikelser............................................................................................52

3.4.7 Revisionens iakttagelser..............................................................................52

4 Förslag till förändringar av nationella stödområden och vissa företagsstöd...........53

4.1 Nationella stödområden för företagsstöd.....................................................54

4.2 Regionalt utvecklingsbidrag...........................................................................56

4.3 Sysselsättningsbidrag......................................................................................59

4.4 Nedsättning av socialavgifter.........................................................................59

5 Anslag...........................................................................................................................63

Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder..............................................63

A2 Landsbygdslån.................................................................................67

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken.........................................................................67

A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter.................................68

A5 Transportbidrag..............................................................................69

A6 Glesbygdsverket..............................................................................69

A7 Statens institut för regionalforskning...........................................69

A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999.... 70

A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006.... 71

A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed........................................................72

All Regionalpolitiska insatser.............................................................73

A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m...................................73

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling...........................................................................................15

Tabell 3.2 Föreslagna anslagsförändringar jämfört med 1999 års ekonomiska
vårproposition.......................................................................................................16

Tabell 3.3 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 samt vissa andra
utgiftsområden under år 1998..............................................................................25

Tabell 3.4 Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens fördelning av beslutade medel
uppdelad på ändamål budgetåren 1997 och 1998................................................26

Tabell 3.5 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och landsbygdsstöd under år 1998.......27

Tabell 3.6 Beviljat regionalt utvecklingsstöd under år 1998.........................................29

Tabell 3.7 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel intecknade genom beslut
och utbetalade medel per målområde och gemenskapsinitiativ.........................32

Tabell 3.8 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram fördelat på län under budgetåren 1994/95-1998 .........35

Tabell 3.9 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram under budgetåren 1994/95-1998 fördelat på
programområde/ändamål.....................................................................................36

Tabell 3.10 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av
länsstyrelserna, självstyrelseorganen NUTEK och regeringen under
budgetåren 1993/94-1998....................................................................................38

Tabell 3.11 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av
länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen under
budgetåret 1998, fördelat på län..........................................................................38

Tabell 3.12 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny årsarbetskraft för
regionalt utvecklingsbidrag budgetåret 1998......................................................39

Tabell 3.13 Genomsnittligt regionalt utvecklingsstöd fördelat på företagsstorlek
budgetåret 1998.....................................................................................................39

Tabell 3.14 Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1998 fördelat på län...............40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.15 Genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft för
landsbygdsbidraget...............................................................................................41

Tabell 3.16 Beviljat stöd till kommersiell service under budgetåren 1993/94-1998 .. 42
Tabell 3.17 Småföretagsstöd beviljat under budgetåret 1998 fördelat på län.............43

Tabell 3.18 Sysselsättningsbidragets fördelning över en femårsperiod.......................43

Tabell 3.19 Beviljat sysselsättningsbidrag avseende kvalifikationsåren 1994-1998.... 44
Tabell 3.20 Länsvis fördelning av beviljat sysselsättningsbidrag under

kvalifikationsåren 1997-1998..............................................................................44

Tabell 3.21 Länsvis fördelning av beviljat selektivt sysselsättningsbidrag under
budgetåret 1998....................................................................................................44

Tabell 3.22 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på län och
företag budgetåret 1998.......................................................................................45

Tabell 3.23 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta socialavgifter på
näringsgrenar och företag budgetåret 1998........................................................45

Tabell 3.24 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1994-1998 fördelat på län.... 46
Tabell 3.25 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1996-1998 fördelat på

näringsgrenar........................................................................................................47

Tabell 3.26 Beviljat småföretagsstöd, konsultcheckar och bidrag till
projektverksamhet under budgetåren 1994-1998..............................................51

Tabell 3.27 Beräknade skatteavvikelser enligt 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/99:100)............................................................................................. 52

Tabell 4.1 Maximala bidragsnivåer fr.o.m. år 2000 enligt EG:s regler om stöd till

regionala ändamål.................................................................................................58

Tabell 5.1 Anslagsutveckling..........................................................................................63

Tabell 5.2 Anslag för regionalpolitiska åtgärder...........................................................63

Tabell 5.3 Bemyndiganden.............................................................................................65

Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för år 2000................................................................. 67

Tabell 5.5 Anslagsutveckling..........................................................................................67

Tabell 5.6 Anslagsutveckling..........................................................................................67

Tabell 5.7 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94-1998..........................................68

Tabell 5.8 Beräkning av anslaget för år 2000................................................................. 68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 5.9 Anslagsutveckling..........................................................................................68

Tabell 5.10 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................68

Tabell 5.11 Anslagsutveckling........................................................................................69

Tabell 5.12 Anslagsutveckling........................................................................................69

Tabell 5.13 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................69

Tabell 5.14 Anslagsutveckling........................................................................................69

Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................70

Tabell 5.16 Anslagsutveckling........................................................................................70

Tabell 5.17 Bemyndiganden............................................................................................71

Tabell 5.18 Anslagsutveckling........................................................................................71

Tabell 5.19 Bemyndiganden............................................................................................72

Tabell 5.20 Anslagsutveckling........................................................................................73

Tabell 5.21 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................73

Tabell 5.22 Anslagsutveckling........................................................................................73

Tabell 5.23 Anslagsutveckling........................................................................................73

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1990:912) om nedsättning av social-
avgifter (avsnitt 2),

2. godkänner regeringens förslag om ändrade
principer för verksamhetsansvar och utbe-
talningar avseende EG:s strukturfonder för
programperioden 2000-2006 (avsnitt 3.2),

3. godkänner regeringens förslag om natio-
nella stödområden för företagsstöd (avsnitt
4.1),

4. godkänner regeringens förslag om regionalt
utvecklingsbidrag (avsnitt 4.2),

5. godkänner regeringens förslag om syssel-
sättningsbidrag (avsnitt 4.3),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget Al Allmänna regio-
nalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska för-

pliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 1 688 000 000
kronor under åren 2001-2008 (avsnitt 5),

7. godkänner regeringens förslag om använd-
ningen av anslaget A1 Allmänna regionalpo-
litiska åtgärder (avsnitt 5),

8. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget A9 Europeiska regio-
nala utvecklingsfonden perioden 2000-2006,
ingå ekonomiska förpliktelser som innebär
utgifter på högst 3 200 000 000 kronor un-
der åren 2001-2008 (avsnitt 5),

9. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt följande uppställning:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

lAnslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	ramanslag	1 303 850
A2	Landsbygdslån	ramanslag	30 000
A3	Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken	ramanslag	1 000
A4	Ersättning för nedsättning av socialavgifter	ramanslag	313 734
A5	Transportbidrag	ramanslag	345 000
A6	Glesbygdsverket	ramanslag	24 781
A7	Statens institut för regionalforskning	ramanslag	8 068
A8	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999	ramanslag	612 000
A9	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006	ramanslag	360 000
A10	Flygplatsbolag i Ljungbyhed	reservationsanslag	6 000
All	Regionalpolitiska insatser	reservationsanslag	300 000
A12	Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m.	reservationsanslag	6 000
Summa			3 310 433

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912)’ om nedsättning av soci-
alavgifter

dels 11,12 och 13 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1, 3, 4, och 6 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag ges föreskrifter om stöd till näringslivet m.m. genom nedsätt-
ning av socialavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stödet ges i den omfattning som
framgår av 6-8 §§ till näringslivet
m.m. i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare,
Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiru-
na, Pajala, Överkalix och Övertomeå
kommuner i Norrbottens län, Doro-
tea, Malå, Sorsele, Storumans, Vilhel-
mina och Åsele kommuner samt
Björksele församling i Lycksele kom-
mun i Västerbottens län, Bergs, Härje-
dalens, Ragunda och Strömsunds
kommuner, Håsjö och Hällesjö för-
samlingar i Bräcke kommun, Alsens,
Föllinge, Hotagens, Laxsjö och Offer-
dals församlingar i Krokoms kommun
samt Kalls församling i Åre kommun i

Stödet ges i stödområde A, med un-
dantag av Östersunds kommun, förut-
om Näs och Häggenås församlingar,
och med undantag av Aspås, Ås och
Rödöns församlingar i Krokoms
kommun, i den omfattning som fram-
går av 6-8 §§.

Regeringen meddelar närmare fö-
reskrifter om stödområden.

Lagen omtryckt 1994:548.

2 Senaste lydelse 1996:959.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Jämtlands län, Edsele, Junsele, Ram-
sele och Ådalslidens församlingar i
Sollefteå kommun samt fd. Solbergs
kyrkobokföringsdistrikt i Ömskölds-
viks kommun i Västemorrlands län
(stödområde 1).

Stödet ges också i den omfattning
som framgår av 11-13 §§ till närings-
livet m.m. i Älvsbyns kommun, Ede-
fors och Gunnarsbyns församlingar i
Bodens kommun samt fd. Markbyg-
dens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå
kommun i Norrbottens län, Bjur-
holms, Norsjö och Vindelns kommu-
ner och Lycksele kommun, med un-
dantag av Björkseleförsamling, samt
Fällfors, Jöms och Kalvträsks försam-
lingar i Skellefteå kommun i 'Väster-
bottens län, Näs och Häggenås för-
samlingar i Östersunds kommun och
Näskotts församling i Krokoms kom-
mun, B räcke kommun, med undantag
av Håsjö och Hällesjö församlingar,
Åre kommun, med undantag av Kalls
församling i Jämtlands län, Sollefteå
kommun, med undantag av Edsele,
Junsele, Ramsele och Ådalslidens för-
samlingar, ochÅnge kommun samt
Holms och Lidens församlingar i
Sundsvalls kommun och Anundsjö
församling med undantag av fd. Sol-
bergs kyrkobokföringsdistrikt, och
Bjöma, Skorpeds och Trehömingsjö
församlingar i Ömsköldsviks kom-
mun i Västemorrlands län, Ljusdals
kommun i Gävleborgs län,
Transtrands och Lima församlingar i
Malungs kommun samt Säma och
Idre församlingar i Älvdalens kom-
mun i Dalarnas län, Norra Finnskoga,
Södra Finnskoga och Dalby försam-
lingar i Torsby kommun i Värmlands
län.

Lagen tillämpas på socialavgifter
som är hänförliga till arbete inom så-
dan verksamhet som är stödberätti-
gad enligt 6 eller 11 §.

Verksamhet inom stålindustri som

§3

Lagen tillämpas på socialavgifter
som är hänförliga till arbete inom så-
dan verksamhet som är stödberätti-
gad enligt 6 §.

En arbetsgivare eller en försäkrad

Senaste lydelse 1995:894. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

omfattas av Fördraget om upprättan-
det av Europeiska kol- och stålgemen-
skapen är inte stödberättigad enligt
denna lag.

En arbetsgivare eller en försäkrad
vars verksamhet huvudsakligen
hänför sig till stödberättigad verk-
samhet, skall beviljas nedsättning av
avgifter för hela sin verksamhet om
övriga förutsättningar för detta är
uppfyllda. Om verksamheten bara i
mindre omfattning hänför sig till så-
dan verksamhet, får nedsättning be-
viljas endast om

1. arbetsgivaren eller den försäk-
rade påverkas på grund av lagens be-
stämmelser i mer betydande grad av
konkurrens, och

2. den del av verksamheten som
berättigar till nedsättning kan av-
gränsas från den övriga.

I fall som avses i tredje stycket
andra meningen får nedsättning be-
viljas endast efter särskild prövning
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Ned-
sättning får beviljas bara för den del
av avgifterna som hänför sig till den
nedsättningsberättigade verksamhe-
ten.

Lagen tillämpas även på avgifter
som är hänförliga till sådant arbete
inom ett företag eller inom en orga-
nisation som är berättigat till stöd
inom ett stödområde enligt 7 eller 12
£

Nedsättningen får dock beviljas
endast om arbetet kan avgränsas från
arbetsgivarens eller den försäkrades
övriga verksamhet.

Om arbete som sägs i första
stycket ingår i stödberättigad verk-
samhet enligt 6 eller 11 §, tillämpas 3
§ i stället för denna paragraf.

vars verksamhet huvudsakligen
hänför sig till stödberättigad verk-
samhet, skall beviljas nedsättning av
avgifter för hela sin verksamhet om
övriga förutsättningar för detta är
uppfyllda. Om verksamheten bara i
mindre omfattning hänför sig till så-
dan verksamhet, får nedsättning be-
viljas endast om

1. arbetsgivaren eller den försäk-
rade påverkas på grund av lagens be-
stämmelser i mer betydande grad av
konkurrens, och

2. den del av verksamheten som
berättigar till nedsättning kan av-
gränsas från den övriga

I fall som avses i andra stycket
andra meningen får nedsättning be-
viljas endast efter särskild prövning
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Ned-
sättning får beviljas bara för den del
av avgifterna som hänför sig till den
nedsättningsberättigade verksamhe-
ten.

§4 .

Lagen tillämpas även på avgifter
som är hänförliga till sådant arbete
inom ett företag eller inom en orga-
nisation som är berättigat till stöd
inom ett stödområde enligt 7 §.

Nedsättningen får dock beviljas
endast om arbetet kan avgränsas från
arbetsgivarens eller den försäkrades
övriga verksamhet.

Om arbete som sägs i först stycket
ingår i stödberättigad verksamhet
enligt 6 §, tillämpas 3 § i stället för
denna paragraf.

6 §5

Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade:

1. andra gruvor och mineralbrott än 1. uppdrags-, uthyrnings- och re-
malmgruvor, om liknande brytning parationsverksamhet,

4 Senaste lydelse 1994:548.

5 Senaste lydelse 1998:860.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

eller utvinning även sker i andra regi-
oner i Sverige,

2. tillverkning, med undantag av
tillverkning inom massa- och pap-
persindustri samt järnverk, stålverk
och ferrolegeringsverk,

3. produktionsvaruinriktad parti-
handel,

4. uppdrags-, uthyrnings- och re-
parationsverksamhet,

5. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet,

6. restaurang- och kaféverksamhet
som bedrivs i kombination med ho-
tell-, pensionats- eller campingver-
samhet,

7. renhållnings-, städnings- och
tvätteriverksamhet,

8. rekreationsverksamhet och
kulturell service verksamhet med
undantag av biblioteksverksamhet,
eZZer

9. verksamhet som bedrivs av ide-
ella, kulturella och religiösa organi-
sationer samt intresseorganisationer.

2. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet,

3. restaurang- och kaféverksamhet
som bedrivs i kombination med ho-
tell-, pensionats- eller campingver-
samhet,

4. renhållnings-, städnings- och
tvätteriverksamhet,

5. rekreationsverksamhet och
kulturell service verksamhet med
undantag av biblioteksverksamhet,
samt

6. verksamhet som bedrivs av ide-
ella, kulturella och religiösa organi-
sationer samt intresseorganisationer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid
före ikraftträdandet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

3 Regional utjämning och utveckling

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar medel till bl.a. olika
former av regionalpolitiska företagsstöd. Vidare
ingår medel som länsstyrelserna och i vissa län
regionala självstyrelseorgan samt Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar
över för projektverksamhet samt medel till en del
av medfinansieringen av EG:s strukturfondspro-
gram. Utgiftsområdet omfattar även utbetal-
ningar från EG:s regionalfond som delfinansierar
EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Där-
utöver ingår Glesbygdsverket (GBV) och Statens
institut för regionalforskning (SIR).

För att få en samlad bild av den nya program-
perioden för EG:s strukturfonder lämnas en re-
dovisning för alla strukturfonder under detta ut-
giftsområde.

Det sammanlagda återflödet av medel från
EG:s strukturfonder för regionalpolitiskt inrik-
tade åtgärder (dvs. Mål 2, 5b, 6 och gemenskaps-
initiativen) beräknas för programperioden 1995-
1999 komma att uppgå till ca 5 800 miljoner kro-
nor. Det sammanlagda återflödet för regionalpo-
litiskt inriktade åtgärder, exkl. gemenskapsinitia-
tiven vilkas fördelning ännu inte är fastställd
(dvs. Mål 1 och 2), för programperioden 2000-
2006, beräknas uppgå till ca 9 600 miljoner kro-
nor.

Utgiftsområdet brukar benämnas den ”lilla”
regionalpolitiken. Med den ”stora” regionalpoli-
tiken avses åtgärder med regionalpolitisk bety-
delse inom andra utgiftsområden. Åtgärderna
inom dessa andra utgiftsområden är sammanta-
get mer betydelsefulla för den regionala utveck-
lingen än den ”lilla” regionalpolitiken.

3.2 Utgiftsutveckling

ITabell 3.1 Utgiftsutveckling 1
Miljoner kronor (löpande priser)			Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Utfall 1998	Anslag 1999 1	Utgifts- prognos 1999
3 437	2 743	3 976	3310	3 837	3 094

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Sammanlagda reservationer och anslagssparande
uppgick till 3 963 miljoner kronor vid utgången
av budgetåret 1998.

Utgiftsprognosen på 3 976 miljoner kronor
för budgetåret 1999 inkluderar 1 077 miljoner
kronor från äldreanslagen Al Regionalpolitiska
åtgärder och A9 Utgifter för lokalisering av stat-
liga arbetstillfällen till Söderhamn från budget-
året 1998 samt de under tionde huvudtiteln
upptagna äldreanslagen Cl Lokaliseringsbidrag
m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m
från budgetåret 1995/96.

Regeringen bedömde i 1999 års ekonomiska
vårproposition att verksamheten inom utgifts-
området skulle kunna genomföras inom en me-
delsram av 2 675 miljoner kronor för år 2000.

De viktigaste föreslagna förändringarna i för-
hållande till den föreslagna ramen i den ekono-
miska vårpropositionen anges i följande tabell.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.2 Föreslagna anslagsförändringar jämfört med
1999 års ekonomiska vårproposition__________________

Miljoner kronor		Belopp
Anslag	Förändring	Belopp
A 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder	Överföring till dels U04, dels U024	-5,15
A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter	Minskat resurs- behov	-26,3
A9 Europeiska regionala ut- vecklingsfonden (perioden 2000-2006)	Nytt anslag	360
All Regionalpolitiska insatser	Nytt anslag	300
A12 Medel för tillfälligt små- företagsstöd m.m.	Nytt anslag	6
Summa ökat resursbehov		634,55

Regeringen föreslår att från anslaget Al Allmän-
na regionalpolitiska åtgärder omförs 2,5 miljoner
kronor till anslaget Al Närings- och teknikut-
vecklingsverket: Förvaltningskostnader inom ut-
giftsområde 24 Näringsliv. Medlen skall använ-
das till att finansiera ett nytt projekt-
hanteringssystem.

Regeringen föreslår vidare att anslaget Al
Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas
med 2,5 miljoner kronor för år 2000. Anslaget
Al Närings- och teknikutvecklingsverket: För-
valtningskostnader inom utgiftsområde 24 Nä-
ringsliv föreslås samtidigt ökas med samma be-
lopp. Den verksamhet som bedrivs inom
projektet Nationellt resurscentrum för kvinnor
(NRC) avses införlivas i NUTEK:s ordinarie
verksamhet.

Regeringen föreslår dessutom att från anslaget
Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder omförs
150 000 kronor till anslaget B4 Ekobrottsmyn-
digheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Medlen skall användas till att finansiera verk-
samheten med att bekämpa oegentligheter avse-
ende medel från EG:s strukturfonder.

Anslaget A4 Ersättning för nedsättning av so-
cialavgifter kommer enligt nuvarande beräkning
att överskridas under innevarande år. Då före-
slagna regelförändringar måste verkställas genom
lagstiftning kommer de inte att hinna träda i
kraft före den 1 januari år 2000. Regeringen före-
slår på tilläggsbudget till budgetpropositionen
för 2000 att anslaget för år 1999 höjs med 26,3
miljoner kronor och att anslaget för budgetåret
2000 minskas med 26,3 miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare att ett nytt anslag,
A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden pe-
rioden 2000-2006, tas upp på statsbudgeten med
ett belopp av 360 miljoner kronor. Under detta

anslag föreslås utbetalningarna från Europeiska
regionala utvecklingsfonden avseende program-
perioden 2000-2006 redovisas.

Regeringen föreslår även att ett nytt anslag,
All Regionalpolitiska insatser, på 300 miljoner
kronor tas upp för att finansiera redan beslutade
projekt som tidigare finansierades med medel
från de under tionde huvudtiteln för budgetåret
1995/96 upptagna äldreanslagen Cl Lokalise-
ringsbidrag m.m. och C2 Regionala utveck-
lingsinsatser m.m. Dessa anslag disponeras från
och med år 2000 inte längre av regeringen.

Regeringen föreslår dessutom att ett nytt an-
slag, A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd
m.m., på 6 miljoner kronor tas upp för att finan-
siera redan beslutade projekt som tidigare finan-
sierades med medel från det under tionde hu-
vudtiteln för budgetåret 1995/96 upptagna
äldreanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der: Särskilda regionala åtgärder för regional ut-
veckling och tillväxt, anslagsposten 4. Detta an-
slag disponeras från och med år 2000 inte längre
av regeringen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 2000
till 3 310 miljoner kronor, och beräknas för år
2001 till 3 837 miljoner kronor och för år 2002
till 3 094 miljoner kronor.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Beslut under år 1998 om totalt ca 1 060 miljoner
kronor i olika former av regionalpolitiska före-
tagsstöd i samband med investeringar, inkl, pro-
grammet Särskilda regionala åtgärder för regional
utveckling och tillväxt, beräknas enligt NUTEK
bidra till drygt 9 000 nya arbetstillfällen inom
främst de regionalpolitiskt prioriterade regioner-
na. Investeringar i storleksordningen 3 300 mil-
joner kronor beräknas delfinansieras med dessa
stöd.

Härutöver har enligt NUTEK drygt 230 mil-
joner kronor beviljats i sysselsättningsbidrag för
kvalifikationsåret 1997 (enligt äldre bestämmel-
ser). Beviljat bidrag beräknas ha medverkat till
att skapa drygt 1 400 nya arbetstillfällen.

Driftstöd i form av nedsatta socialavgifter och
transportbidrag till ett sammanlagt belopp av ca
770 miljoner kronor har enligt regeringens be-
dömning bidragit till att upprätthålla sysselsätt-
ningen i de regionalpolitiskt prioriterade regio-
nerna.

Regeringens program för regional näringspo-
litik och särskilda regionalpolitiska åtgärder på

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

högst 500 miljoner kronor har inneburit att re-
surser mobiliserats för främst projekt av strate-
gisk betydelse för den framtida utvecklingen av
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade om-
råden.

En stor del av den regionala projektverksam-
heten och EG:s strukturfondsprogram har varit
inriktade på åtgärder för att förbättra före-
tagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och ny-
företagandet. De projekt som har avslutats inom
EG:s strukturfondsprogram för regionalpolitiskt
inriktade åtgärder bedöms ha bidragit till ca
14 000 nya arbetstillfällen. Strukturfonderna och
nationella offentliga finansiärer har bidragit med
ca 9 600 miljoner kronor till dessa projekt. På
grund av brister i statistiken kan effekter av fö-
retagsstöden ingå i dessa arbetstillfällen.

Förändringar

Ett nytt ändamål, s.k. såddfinansiering, kan
fr.o.m. budgetåret 1999 finansieras med medel
från anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder. Såddfinansiering är en typ av riskfylld fi-
nansiering av relativt tidiga utvecklingsprojekt i
små teknikbaserade företag.

Förändringar av nationella stödområden avses
ske fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa beskrivs
närmare i avsnitt 4.1.

En ny programperiod för EG:s strukturfonder
startar år 2000 och pågår t.o.m. år 2006. Denna
verksamhet beskrivs närmare nedan.

Förändringar av EG:s strukturfondsområden
kommer att ske fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa
beskrivs närmare nedan.

Förändringar av vissa företagsstöd avses ske
fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa beskrivs närma-
re i avsnitten 4.2-4.4.

Prioriteringar

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kom-
mitté, som skall lämna förslag om den framtida
inriktningen och utformningen av den svenska
regionalpolitiken. Kommittén skall enligt direk-
tiven (Dir. 1999:2) lämna sina förslag senast den
31 augusti 2000.

Det är av särskild betydelse att öka samord-
ningen av och effektiviteten i åtgärderna för ut-
jämning och tillväxt i de regionalpolitiskt utsatta
regionerna. Vidare bör de regionalpolitiska åt-
gärderna förstärkas inom den ”stora” regional-
politiken bl.a. genom en ökad helhetssyn mellan
olika sektorer.

Dessutom prioriteras avslutningen av nuva-
rande strukturfondsperiod bl.a. för att Sverige
skall tillgodogöra sig återflödet från EG:s struk-
turfonder fullt ut. År 2000 startar den nya
strukturfondsperioden och inför denna kommer
prioritet att läggas vid framtagande och start av
de nya strukturfondsprogrammen samt införan-
de av en organisation som fungerar effektivt vid
programperiodens början.

Genomförandet av tillväxtavtalen inom den
regionala näringspolitiken innebär att tillgängliga
tillväxtfrämjande resurser, bl.a. inom regionalpo-
litiken och i EG:s strukturfondsprogram, sam-
ordnas för att därigenom ge en större effekt på
tillväxt och sysselsättning.

1 Beslutades av riksdagen våren 1995.

2 Beslutades av riksdagen hösten 1997.

Mål

Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa
förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvill-
kor skapas för medborgarna i hela riket1. För att
nå målen måste åtgärder vidtas inom många olika
utgiftsområden.

Målet för utgiftsområde 19 är att verksamhe-
ten främst skall underlätta för näringslivet i regi-
onalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas
så att det bidrar till att uppfylla målen för regio-
nalpolitiken2.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Förändringar

Den nya programperioden för EG:s strukturfonder
Den nya programperioden för EG:s struktur-
fonder startar år 2000 och pågår t.o.m. år 2006.
EU:s ministerråd (Allmänna rådet) beslutade
den 21 juni 1999 om de förordningar som skall
gälla för strukturfonderna under den kommande
programperioden.

Antalet målområden skall minskas från sju till
tre. De nya målen är följande:

- Mål 1: Insatser i områden vars BNP per in-
vånare är mindre än 75 % av gemenskapens ge-
nomsnitt och insatser i de mest glesbefolkade
områdena samt ett särskilt program för kusten i
Norra Sverige. Mål 1 finansieras av Europeiska
regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden),
Europeiska socialfonden (Socialfonden), utveck-
lingssektionen vid Europeiska utvecklings- och
garantifonden och Fonden för fiskets utveckling.

- Mål 2: Områden som genomgår ekonomisk
och social omställning inom industri- och tjäns-
tesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång,
stadsområden med problem samt krisdrabbade
områden som är beroende av fiske. Mål 2 finan-
sieras av Regionalfonden och Socialfonden.

- Mål 3: Åtgärder för att utveckla arbetsmark-
naden och de mänskliga resurserna, särskilt inom
ramen för de årliga nationella handlingsplanerna
för sysselsättning. Mål 3 finansieras av Socialfon-
den.

Antalet gemenskapsinitiativ skall minskas till
fyra. De nya initiativen är följande:

- Interreg III: Gränsregionalt, transnationellt
och interregionalt samarbete för att stimulera en
harmonisk, balanserad och varaktig utveckling
över hela gemenskapens område. Interreg finan-
sieras av Regionalfonden.

- Urban: Ekonomisk och social förnyelse av
städer och förorter som befinner sig på tillbaka-
gång genom att främja en hållbar stadsutveck-
ling. Urban finansieras av Regionalfonden.

- Leader+: Insatser för landsbygdens utveck-
ling. Leader finansieras av utvecklingssektionen
vid Europeiska utvecklings- och garantifonden.

- Equal: Samarbete mellan medlemsländerna
för att främja nya metoder för att bekämpa all
slags diskriminering och ojämlikhet i anknytning
till arbetsmarknaden. Equal finansieras av Soci-
alfonden.

Därutöver tillkommer ett landsbygdsprogram
som innefattar miljö-, struktur- och lands-
bygdsåtgärder och finansieras av garantisektio-
nen vid Europeiska utvecklings- och garantifon-

den. Fonden för fiskets utveckling finansierar
strukturåtgärder inom fiskerinäringen vilken
bl.a. omfattar yrkesfisket, vattenbruket och be-
arbetning och saluföring av näringens produkter.

För Sveriges del omfattar det nya mål 1-
området nuvarande mål 6-området samt ett sär-
skilt program för kustområdena i Norrbottens,
Västerbottens och Västemorrlands län. För pro-
gramperioden 2000-2006 har mål 1-området i
Sverige tilldelats 722 miljoner euro varav 350
miljoner euro avser kustområdet. För mål 2-
områdena har Sverige tilldelats 406 miljoner euro
för sjuårsperioden (inklusive områden som får
stöd under en övergångsperiod). Mål 3 har till-
delats 720 miljoner euro för programperioden.
Tilldelningen till fiskerinäringen beräknas till 60
miljoner euro utanför mål 1. Beloppen kommer
att indexuppräknas. Medelstilldelningen till
medlemsstaterna för gemenskapsinitiativen och
landsbygdsprogrammet är inte fastställd. Mål 3-
åtgärder, landsbygdsinsatser och strukturåtgär-
der inom fiskerinäringen skall vara en integrerad
del av mål 1-programmen.

Med utgångspunkt från de kriterier som fast-
ställts i strukturfondsförordningen har regering-
en lämnat ett förslag till EG-kommissionen om
vilka områden i Sverige som skall ingå i mål 2.
Kommissionen kommer senare att fastställa mål
2-områdets avgränsning.

För riksdagens information redovisas förslaget
här i korthet. Nuvarande mål 2- och 5b-
kommuner i Gävleborgs, Dalarnas, Västman-
lands, Örebro och Värmlands län ingår i nya mål
2. Nya mål 2-kommuner föreslås bli Kungsör,
Arboga, Köping, Eskilstuna, Flen, Laxå, Gull-
spång, Töreboda, Mariestad och Karlsborg.

Vidare ingår Dalslandskommunerna i mål 2
medan nuvarande områden i norra Bohuslän och
Fyrstadsregionen föreslås få stöd under en över-
gångsperiod. Stöd under en övergångsperiod fö-
reslås också för följande nuvarande stödområ-
den: Blekingekommunerna, Tingsryds kommun
i Kronobergs län samt kommunerna i södra Ös-
tergötland. Övriga 5b-kommuner i Sydöstra Sve-
rige ingår i nya mål 2, liksom Gotland och nuva-
rande 5b Skärgården.

De regionala tillväxtavtalen innebär att olika
aktörer samarbetar för att nå tillväxt och syssel-
sättning och för att därmed få bättre utväxling på
insatta resurser. Tillväxtavtalen skall utgöra
grunden för de nya strukturfondsprogrammen.

Regeringen har lämnat två uppdrag avseende
mål 1, dels till länsstyrelserna i Norrbottens och
Västerbottens län att utarbeta förslag till utveck-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

lingsplan för dessa län och dels till länsstyrelserna
i Jämtlands, Västemorrlands, Dalarnas, Gävle-
borgs och Värmlands län att utarbeta förslag till
utvecklingsplan för Jämtlands och Västernorr-
lands län samt de delar av de södra länen som
idag ingår i mål 6. Uppdragen skall redovisas se-
nast den 1 oktober 1999. Regeringen skall in-
lämna utvecklingsplanerna till EG-kommis-
sionen senast den 1 november 1999.

Enligt uppdragen skall arbetet med att ta fram
förslag till utvecklingsplaner organiseras med ut-
gångspunkt i dels de regionala partnerskap som
bildats i samband med utarbetandet av regionala
tillväxtavtal, dels de partnerskap som medverkat i
de nuvarande programmen.

Enligt riktlinjerna för arbetet skall följande in-
satsområden särskilt beaktas: Insatser för att
överbrygga avstånd genom investeringar i och
utnyttjande av modern informationsteknik,
främjande av tillkomst och utveckling av små och
medelstora företag, forskning och utveckling
som medel för att främja regionens utveckling,
decentraliserad utbildning på olika nivåer, insat-
ser inom utbildnings- och kompetensutveck-
lingsområdet, insatser inom jordbruk, skog och
fiske, insatser för att utnyttja och utveckla de
miljö- och naturresurser samt kultur- och kul-
turmiljövärden som finns i regionen, insatser för
att skydda miljön, effektivisering av användning-
en av jordens resurser och därmed skapandet av
en hållbar försörjning som främjar omställningen
till ekologisk hållbarhet och insatser för att
främja lokal utveckling.

Regeringen avser att utse länsstyrelserna i
Norrbottens och Jämtlands län att vara förvalt-
ningsmyndigheter för respektive mål 1-program
enligt den definition av uppgiften som anges i
artikel 9 n och 34, Rådets förordning (EG) nr
1260/1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna. Vid förvaltningsmyndigheter-
na avses inrättas en strukturfondsdelegation,
med ledamöter från samtliga län i respektive mål
1-område som kommer att fatta beslut om stöd.
Delegationen skall ledas av chefen för förvalt-
ningsmyndigheten och i övrigt bestå främst av
företrädare för de andra länsstyrelserna, lands-
tingen, kommunerna, och arbetsmarknadsmyn-
digheterna. Huvudprincipen är att förvaltning-
smyndigheterna skall vara utbetalningsansvariga
myndigheter för respektive program. Förvalt-
ningsmyndigheten får därmed det fulla ansvaret
för genomförandet av programmet. Det ansvar
som de centrala verken har under nuvarande
programperiod för utbetalning av medel från

EG:s strukturfonder flyttas därmed över till de
länsstyrelser som utses till förvaltningsmyndig-
heter. De centrala verken skall dock svara för ut-
betalningarna för innevarande programperiod.

För vissa stöd inom jordbruk och fiske inom
mål 1 kommer länsstyrelserna samt Fiskeriverket
och Jordbruksverket att vara beslutande instans
avseende mål 1. För insatsområdet för samer
kommer Sametinget att vara beslutande instans.

Regeringen avser att inrätta en i princip lik-
nande organisation för mål 2-områdena som för
mål 1-områdena.

Regeringen avser även att tillsätta övervak-
ningskommittéer med representanter från cent-
rala, regionala och lokala myndigheter, arbets-
marknadens parter samt vissa andra organisa-
tioner.

För genomförandet av mål 3 skall ett separat
sekretariat inrättas inom Arbetsmarknadsverket
(AMV). Sekretariatet skall ha särskilda besluts-
befogenheter och dess chef utses av regeringen.
Sekretariatet skall vara förvaltningsmyndighet
för mål 3-programmet. Inom AMV skapas en ny
regional organisation under mål 3-sekretariatet
inom dess beslutsområde.

EG-kommissionens riktlinjer för gemenskap-
sinitiativen väntas under hösten 1999 varefter
programarbetet och övriga förberedelser kan
påbörjas. Programdokumenten för gemenskaps-
initiativen väntas fastställas av kommissionen
under andra halvåret 2000.

Regeringen avser senare att klargöra berörda
myndigheters ansvarsområden i arbetet med
strukturfonderna. Regeringen ser det som ange-
läget att en myndighet, Närings- och teknikut-
vecklingsverket (NUTEK), får ansvaret att i
samråd med övriga berörda myndigheter till re-
geringen rapportera resultatet av de insatser som
finansieras med medel från EG:s strukturfonder.
I detta ansvar skall även ingå att redovisa vilka
ekonomiska konsekvenser det totala utbytet med
EG:s strukturfonder får för svenskt vidkom-
mande. NUTEK kommer vidare att ha uppgifter
knutna till övervakningskommittéernas arbete.
Regeringens utgångspunkt är att förvaltnings-
myndigheterna inom mål 1 och 2 skall vara de
myndigheter som svarar för utbetalning av stöd
från Regionalfonden och Socialfonden. För mål
1 skall förvaltningsmyndigheterna även vara ut-
betalningsmyndigheter för delar av jordbruks-
fonden. AMS skall vara den myndighet som sva-
rar för utbetalning av övriga stöd från
Socialfonden, vilka återfinns inom mål 3 och
Equal. Jordbruksverket skall vara utbetalande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

myndighet för delar av Jordbruksfonden och
Fiskeriverket för Fiskefonden. Eventuellt kan
även andra lösningar komma att aktualiseras i
samband med utarbetandet av de olika pro-
grammen.

Prioriteringar

Utredning om den framtida regionalpolitiken
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kom-
mitté (Dir. 1999:2) med uppgift att lämna förslag
om den framtida inriktningen och utformningen
av den svenska regionalpolitiken.

Bakgrunden härtill är att det sedan den senast
omfattande utredningen om regionalpolitiken
skett väsentliga förändringar i förutsättningarna
för att bedriva regionalpolitik i Sverige. Bland
dessa kan nämnas den accelererande utveckling-
en av produktions- och informationstekniken,
den alltmer internationaliserade ekonomin och
Sveriges anslutning till Europeiska unionen. En
annan anledning till den nya utredningen är att
den stabilitet i befolkningsutvecklingen som
uppnåddes under 1970- och 1980-talen på senare
år har bytts till kraftiga befolkningsomflyttning-
ar. Folkmängden har på senare år således minskat
kraftigt inte bara i glesbygd samt i små och me-
delstora kommuner utan även i många stora in-
dustriorter och i de flesta av Sveriges län. Samti-
digt expanderar storstadsområdena, särskilt
Stockholmsregionen, kraftigt.

Kommittén skall särskilt behandla den regio-
nala utvecklingen i glesbygden respektive lands-
bygden.

Det är viktigt att den tradition av solidaritet
och sammanhållning som hittills präglat det
svenska samhället inte bryts. Det är också av
samhällsekonomiska och fördelningspolitiska
skäl viktigt att inte stora regionala obalanser upp-
står i Sverige.

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Det tidiga 1990-talets svaga ekonomiska utveck-
ling i Sverige, kombinerad med de senaste årens
nödvändiga budgetsanering, har verkat i centrali-
serande riktning. Tillsammans med bl.a. utveck-
lingen inom den alltmer internationaliserade

ekonomin, som leder till ökad strukturomvand-
lingstakt, utsätter detta näringslivet i många små
och medelstora orter för ökade påfrestningar.
Många orter, som t.ex. är beroende av en stor ar-
betsgivare eller där en stor del av näringslivet
fungerar som underleverantörer till stora inter-
nationella företag, har blivit alltmer sårbara.

Skillnaderna i sysselsättningsgrader och ar-
betslöshet mellan olika regioner i Sverige har så-
ledes ökat under de senaste tio åren. Skillnaderna
vad gäller sysselsättning mellan framför allt
Stockholmsregionen och resten av landet har
ökat. Det är en följd av att expansionen i nä-
ringslivet har skett i näringar som är starkt kon-
centrerade till storstäderna och vissa universitets-
och högskoleorter. Sysselsättningen inom tradi-
tionell industri och i offentlig sektor, vilket sist-
nämnda varit en regionalt stabiliserande faktor,
har samtidigt sjunkit.

Den långsiktiga befolkningsutvecklingen har
följt mycket stabila mönster sedan 1970-talet.
Storstadsregionerna, universitets- och högskole-
regionerna och i viss mån regionala centra har
stadigt ökat sin befolkning. I de minsta orterna
har befolkningen minskat. Under de senaste åren
har denna utveckling förstärkts och även befolk-
ningen i regionala centra och större industriorter
minskar för närvarande. De två viktigaste orsa-
kerna till denna utveckling är kraftigt minskad
invandring till landet samt sjunkande födelsetal.
Befolkningsminskningen har i vissa regioner bli-
vit självgenererande genom att barnafödandet
minskat till följd av stor nettoutflyttning av
kvinnor och ungdomar. Befolkningen har under
de senaste tjugo åren minskat mest i Norrlands
inland, Tornedalen, Bergslagen och delar av syd-
östra Sverige. De största befolkningsökningarna
har skett i Stockholms- och Uppsalaregionerna,
Umeåregionen samt delar av västkustregionen.

De senaste årens kraftiga befolkningsminsk-
ning inom regionalpolitiskt prioriterade områ-
den, dvs. de nationella stödområdena 1 och 2
samt tillfälliga stödområden och EG:s struktur-
fondsområden, är enligt regeringen av sådan
omfattning att den är ett allvarligt hot mot en
balanserad regional utveckling och möjligheten
att uppnå riksdagens regionalpolitiska mål.

Mot bakgrund härav bedömer regeringen att
den långsiktiga regionalpolitiska problembilden
är förhållandevis oförändrad. Detta innebär att
det är samma områden som under lång tid haft
den mest ogynnsamma utvecklingen. För att
dessa regioner skall kunna få en bättre utveckling
fordras att de får möjligheter att ta till vara sina

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

egna resurser fullt ut. Därför är det fortfarande
bl.a. betydelsefullt att regionalpolitiska insatser
riktas till de regionalpolitiskt prioriterade områ-
dena.

Att de regionala obalanserna i Sverige ökat
under senare år är även allvarligt från ekonomisk
tillväxtsynpunkt. En mycket ojämnt fördelad
tillväxt med överhettning i vissa regioner och
bristproblem i andra kan skapa obalanser som
kan påverka den totala tillväxten negativt. Det
finns därför inga ekonomiska motsättningar
mellan att stödja vissa åtgärder i de or-
ter/regioner som har goda förutsättningar att ut-
veckla t.ex. tekniskt avancerad produktion som
är internationellt konkurrenskraftig och behovet
att utveckla regioner vars utvecklingsförutsätt-
ningar är beroende av andra för både ekonomi
och välfärd lika betydelsefulla varor och tjänster.

Kravet på tillväxt över hela landet innebär just
ett krav på regionalt spridd tillväxt, inte ett krav
på att alla orter i alla regioner skall växa lika
mycket. Tillväxt innebär förändring, och det är
ofrånkomligt att detta betyder att vissa orter
växer, medan andra går tillbaka, och att männi-
skor och företag rör sig mellan orter och regio-
ner, likaväl som över nationella gränser. En ba-
lanserad utveckling i dessa avseenden är dock till
fördel för hela landet.

Tillväxten kan inte heller ske på samma sätt i
alla delar av landet, eftersom olika typer av pro-
duktion ställer olika krav och förutsättningarna
att möta dessa skiftar. Varje region måste i första
hand bygga sin utveckling på sina förutsättning-
ar, något som i sin tur befrämjas av en större re-
gional och lokal handlingsfrihet. För att en eko-
nomisk tillväxt- och fördelningspolitik skall bli
framgångsrik är det också nödvändigt att landets
resurser tas tillvara i gles- och landsbygd.

De regionala tillväxtavtalen inom den regio-
nala näringspolitiken, som nu arbetats fram med
länsstyrelserna och de regionala självstyrelseor-
ganen som sammanhållare bygger bl.a. på en
ökad decentralisering. De regionalpolitiska
medlen inom utgiftsområdet kan i många län ut-
göra en betydelsefull resurs i avtalen.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom det regionalpolitiska området

De regionalpolitiska företagsstöden har främst
fördelats till små och medelstora företag som är
under tillväxt, både omsättnings- och sysselsätt-
ningsmässigt. En stor del av den regionala pro-

jektverksamheten och strukturfondsprogram-
men har varit inriktade på åtgärder för att
förbättra företagsklimatet, den ekonomiska till-
växten och nyföretagandet.

EG:s strukturfonder har sedan Sverige blev
medlem i den Europeiska unionen kommit att
tillföra stora områden i landet viktiga regional-
politiska resurser. Strukturfonderna förstärktes
inför innevarande programperiod (1994-1999)
bl.a. för att motverka de regionala obalanser in-
om unionen som bl.a. skapandet av den inre
marknaden bedöms kunna medföra.

Regeringens särskilda program för regional
näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åt-
gärder på 500 miljoner kronor startade år 1998
men beslut inom programmet har även fattats
under år 1999. Beslut har fattats för i stort sett
hela beloppet och programmet genomförs för
närvarande över hela landet, men med tyngd-
punkten i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Som regeringen och riksdagen på senare tid
betonat är det inte i första hand åtgärder inom
ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling, som är avgörande för den regio-
nala utvecklingen. Detta utgiftsområde är ett av
de mindre i statsbudgeten och regionalpolitiska
hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är
sammantaget mer betydelsefulla för den regio-
nala utvecklingen. Därför måste det i första hand
inom ramen för den ”stora” regionalpolitiken ut-
arbetas lösningar som kännetecknas av ett regio-
nalpolitiskt helhetsperspektiv. Detta kan t.ex.
gälla insatser inom närings-, arbetsmarknadspo-
litiken, utbildnings- och forskningspolitiken
samt investeringar i infrastruktur. Riksdagen har
konstaterat att en felaktig grundsyn på regionala
frågor inom viktiga samhällssektorer inte kan
justeras med regionalpolitiska stöd.

Exempel på områden som är avgörande för
den regionala utvecklingen är kommunikations-
sektorn och utbildningsväsendet. Verksamheter-
na inom dessa sektorer har varit av väsentlig be-
tydelse för såväl den regionala balansen som den
ekonomiska tillväxten i hela landet. Ett annat ex-
empel på viktiga åtgärder inom den ”stora” regi-
onalpolitiken är det statliga bidrags- och utjäm-
ningssystemet i kommunsektorn.

3.3.3 Effekter av statliga insatser

Beslut under år 1998 om totalt ca 1 060 miljoner
kronor genom olika former av regionalpolitiska
företagsstöd i samband med investeringar, inkl.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

programmet Särskilda regionala åtgärder för re-
gional utveckling och tillväxt, beräknas enligt
NUTEK bidra till drygt 9 000 nya arbetstillfällen
inom främst de regionalpolitiskt prioriterade re-
gionerna. Genomsnittlig subvention per arbets-
tillfälle uppgår till ca 100 000 kr (exkl. selektivt
sysselsättningsbidrag). Investeringar i storleks-
ordningen 3 300 miljoner kronor beräknas delfi-
nansieras med dessa stöd. Härutöver har enligt
NUTEK drygt 230 miljoner kronor beviljats för
kvalifikationsåret 1997 i sysselsättningsbidrag
(enligt äldre bestämmelser). Beviljat bidrag be-
räknas ha medverkat till att skapa drygt 1 400
nya arbetstillfällen.

Den centrala och regionala projektverksam-
heten bedöms ha medverkat till att stimulera ut-
vecklingen av näringslivet i framför allt de regio-
nalpolitiskt prioriterade regionerna. De projekt
som har avslutats inom EG:s strukturfondspro-
gram för regionalpolitiskt inriktade åtgärder be-
döms ha bidragit till att skapa 14 000 nya arbets-
tillfällen. På grund av brister i statistiken kan
effekter av företagsstöden ingå i dessa arbetstill-
fällen. Hittills beslutade projekt inom EG:s
strukturfonder för regionalpolitiskt inriktade åt-
gärder beräknas, enligt uppgifter som redovisats i
ansökningarna om stöd, bidra till uppskattnings-
vis 45 000 nya arbetstillfällen. Enligt regeringens
bedömning, som baseras på ett antal utvärde-
ringsrapporter kan detta vara en viss överskatt-
ning.

Strukturfondsprogrammen utvärderas före
programstart, efter halva tiden och efter pro-
gramperiodens slut. I strukturfondsarbetet har
utvärderingar blivit en viktig del i genomföran-
det av programmen. I Sverige har även vissa te-
matiska studier gjorts under programperioden.
En mer sammanfattande bedömning av struk-
turfondsprogrammens effekter lämnas i en slut-
lig programutvärdering som kommer att redovi-
sas efter programperiodens slut.

Under år 1998 har halvtidsutvärderingarna för
Interreg IIA-programmen avslutats. De visar att
genomförandet av programmen löper tillfreds-
ställande. Det har även gjorts några tematiska
studier inom mål 6 och mål 2 programmen.
Sammanfattningsvis visar dessa att måluppfyllel-
sen avseende antal arbetstillfällen är hög i pro-

jekten. Det finns dock en risk för överskattning
av effekterna. Studierna visar också att projekt
som syftar till lokal utveckling endast är av mo-
biliseringskaraktär och inte ger sysselsättnings-
effekter på kort sikt. Utvärderingarna har också
visat på att strukturfondsmedlen varit ett viktigt
incitament för företag att arbeta i nätverk kring
att utveckla affärer och nätverk.

Regeringens utvecklingsarbete inom uppföljning
och utvärdering av den ”lilla” regionalpolitiken
Det finns svårigheter med den typ av kvantitativa
resultatmått som främst används vid analyser av
måluppfyllelse för vissa företagsstöd. Sysselsätt-
ningsökningen i stödföretag är således inte sy-
nonymt med den sysselsättningstillväxt ett visst
stöd beräknas ha bidragit till. Regeringen har så-
ledes konstaterat att det råder bristande kunskap
om de regionalpolitiska stödens effekter, både på
företagsnivå och på en samhällelig nivå. Rege-
ringen har därför tillsatt flera utredningar och
gett uppdrag till olika aktörer för att i framtiden
få ett bättre beslutsunderlag.

De uppföljningsmått som för närvarande an-
vänds för vissa företagsstöd är framförallt antalet
nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter) de beräknas
bidra till fördelat på kvinnor och män samt den
genomsnittliga subventionen per nytt arbetstill-
fälle. Målen för vissa företagsstöd är, förutom att
skapa sysselsättning, att bidra till ökad ekono-
misk tillväxt i stödföretagen. För närvarande på-
går ett utvecklingsarbete för att ta fram bättre
uppföljningsmått. Avsikten är att det i framtiden
skall vara möjligt att mäta om stöden leder till
ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen. NU-
TEK har fått i uppdrag att sammanställa redovis-
ningar av förväntad sysselsättningsförändring
samt omsättnings-, vinstmarginals- och föräd-
lingsvärdesförändringar hos företag som beviljats
regionalt utvecklingsbidrag. NUTEK skall även
följa upp hur dessa nya uppföljningsmått påver-
kar NUTEK:s, länsstyrelsernas och självstyrelse-
organens stödgivning.

Regeringen har vidare givit NUTEK i uppdrag
att utvärdera vilka effekter som regionalt utveck-
lingsbidrag, landsbygdsstöd och småföretagsstöd
har haft på företagens utveckling beträffande sys-
selsättning och ekonomisk tillväxt.

Som ett första steg har NUTEK inkommit
med rapporterna Analys av resultatmått (1998)
och Resultatmått i stödföretag och i näringslivet
(1999). Rapporternas huvudsakliga syfte har varit
att ta fram förslag till nya relevanta resultatmått
som komplement till sysselsättningsmåttet. I

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

rapporten Analys av resultatmått har NUTEK
visat att förväntad sysselsättningsökning i före-
tag, som beviljats regionalt utvecklingsstöd,
landsbygdsstöd och småföretagsstöd, i mycket
stor utsträckning sammanfaller med faktisk sys-
selsättningsökning på aggegerad nivå. Detta är en
viktig slutsats eftersom regeringen i allt väsent-
ligt i resultatinformationen för utgiftsområde 19,
använder sig av måttet förväntad och inte faktisk
sysselsättningsökning.

I rapporten Resultatmått i stödföretag och i
näringslivet studeras och jämförs sysselsätt-
ningsutvecklingen samt omsättnings- och föräd-
lingsvärdesförändringen i det genomsnittliga
svenska näringslivet med utvecklingen i företag
som beviljats regionalt utvecklingsbidrag och
småföretagsstöd. En viktig slutsats i rapporten är
att sysselsättningen har utvecklats mer positivt i
stödföretag än den genomsnittliga utvecklingen i
svenskt näringsliv. När det gäller måtten föräd-
lingsvärde och omsättning per anställd är inte
bilden lika entydig. I några fall, framför allt i den
kunskapsintensiva industrin, har den procentu-
ella förändringen varit lägre i stödföretagen
jämfört med den genomsnittliga utvecklingen
inom olika sektorer. I andra fall, framför allt i
den arbetsintensiva industrin men till viss del
även inom arbetsintensiva tjänster, har den pro-
centuella förändringen varit högre i stödföreta-
gen jämfört med den genomsnittliga utveckling-
en inom olika sektorer. NUTEK kan dock inte
fastslå om de skillnader som framkommer mel-
lan stödföretagen och näringslivet är en effekt av
stödet eller inte, bl.a. eftersom en kontrollgrupp
(dvs. en jämförelsegrupp av företag som inte har
fått stöd) inte har tagits fram.

NUTEK fick år 1998 i uppdrag att närmare
analysera möjligheterna att uppnå könskvote-
ringsvillkoret samt hur antalet kvinnor i tradito-
nellt mansdominerade branscher, men också an-
talet män i kvinnodominerade branscher kan öka
inom det regionalpolitiska stödområdet. I januari
1999 redovisade NUTEK uppdraget och pre-
senterade en rapport, Könskvotering i regional-
politiken - förslag till framtida åtgärder. I rap-
porten konstaterar NUTEK bl.a. att antalet
arbetstillfällen som tillföll kvinnor under tvåårs-
perioden 1997-1998 var mycket nära villkoret på
minst 40 %, nämligen 37%. För år 1998 uppgår
motsvarande siffra till 39 %. Dock finns stora
regionala skillnader. Analysen på regional och
branschmässig nivå visar att resultatet i vissa län
är betydligt bättre än genomsnittet. I stödområ-
de 1 har under tvåårsperioden 1997-1998 upp-

nåtts en kvinnoandel på 42,6 %, vilket överträffar
målsättningen. I stödområde 2 uppgår andelen
till 34,2 %. Samma sak gäller branschvisa analy-
ser. I vissa branscher har man lyckats mycket bra,
medan man i andra, de mest mansdominerade,
inte lyckats lika väl. I rapporten föreslås bl.a. att
regioner och branscher där könsfördelningen är
mest ojämn identifieras så att åtgärder som är
anpassade för just dessa kan utarbetas. Sådana åt-
gärder torde gå att utforma inom ramen för till-
växtavtalen. Vidare föreslås i rapporten att ett län
som redan visat sig framgångsrikt på jämställd-
hetsområdet skall få bli ”pilotlän för jämställd-
het” med speciella resurser för att kunna vidare-
utveckla jämställdheten. Ett sjupunktsprogram
med följande åtgärder föreslås för jämställd till-
växtpolitik: inventering, jämställdhetsplan, hu-
vudräkning, kvotering, kvalitativa mål, en check-
lista och pilotverksamhet. Frågan kommer att
beredas vidare inom regeringskansliet.

NUTEK har gjort en utvärdering av innehåll
och utfall av länsstyrelsernas regionala projekt-
verksamhet under budgetåren 1990/91-1997.
Denna har uppgått till ca 500 miljoner kronor
årligen. Utvärderingen visar bl.a. att projekt som
beviljats bidrag till stor del genomförts och att
måluppfyllelsen för enskilda projekt varit hög.
Det kvarstår emellertid osäkerhet om de faktiska
effekterna på den regionala utvecklingen. För att
möjliggöra en ytterligare förbättring av projekt-
verksamheten är det enligt regeringens bedöm-
ning viktigt att NUTEK arbetar vidare med bl.a.
uppföljning och utvärdering. I detta samman-
hang är det viktigt att NUTEK säkerställer nära
kopplingar till den uppföljning och utvärdering
som kommer att ske av regionala tillväxtavtal och
strukturfonder (se avsnitt 3.4.3). Regeringen av-
ser att lämna ytterligare riktlinjer till NUTEK
om detta.

Statens institut för regionalforskning (SIR)
har på uppdrag av regeringen utvärderat stöd-
formen nedsatta socialavgifter samt kartlagt vilka
avståndsberoende merkostnader tjänsteföretag i
olika stödområden har jämfört med motsvarande
företag i Stockholmsområdet. SIR bedömer att
tjänsteföretagen i stödområden har väsentligt
högre avståndsberoende kostnader än motsva-
rande företag i Stockholmsområdet. SIR:s slut-
sats av utvärderingen i övrigt är att stödformen
nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv som
övriga stödformer, framför allt för tjänsteföreta-
gen (se avsnitt 3.4.3).

Regeringen har tidigare konstaterat att det rå-
der bristande kunskaper om transportmarknaden

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

i stödområden och dess villkor. Det finns idag
begränsade möjligheter att bedöma transportbi-
dragets effekter. Som ett led att öka kunskaperna
skall kommittén med uppdrag att utreda den
framtida regionalpolitiken (Dir. 1999:2) bl.a.
överväga den framtida användningen av drift-
stöd, exempelvis transportbidraget, ur effektivi-
tets- och konkurrenssynpunkt. Aven en resul-
tatbedömning av olika former av företagsstöd
skall göras inom ramen för kommitténs arbete.
Kommittén skall särskilt ta tillvara erfarenheter
av tidigare utvärderingar av regionalpolitik och
om det bedöms nödvändigt också initiera me-
todutveckling på detta område.

De företagsinriktade åtgärderna inom regio-
nalpolitiken kan även komma att beröras av en
bredare översyn av näringspolitiska instrument
som Näringsdepartementet initierat och som
bl.a. syftar till att effektivisera och förenkla stöd-
givningen ur företagens perspektiv.

3.3.4 Regeringens slutsatser

Som regeringen senast framhöll i 1999 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) har
den svenska regionalpolitiken framgångsrikt
medverkat till att bevara den i jämförelse med
andra länder viktiga tradition av solidaritet och
sammanhållning som hittills har präglat det
svenska samhället. Det är viktigt att denna tradi-
tion inte bryts. Regionalpolitiken står nu åter,
liksom när den infördes under 1960-talet, inför
stora utmaningar vilket bl.a. den negativa be-
folkningsutvecklingen de senaste åren i de regio-
nalpolitiskt prioriterade områdena visar.

Regeringen bedömer att verksamheten inom
den ”lilla” regionalpolitiken dvs. utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling under år
1998 har bidragit till en positiv utveckling av nä-
ringslivet i de regionalpolitiskt prioriterade om-
rådena. Denna bedömning grundar sig bl.a. på
den uppföljning som NUTEK gör av företags-
stöden och den uppföljning som hittills har
gjorts av projekt inom EG:s strukturfonder för
regionalpolitiskt inriktade åtgärder. Bedömning-
en grundar sig även på den utvärdering som har
gjorts av SIR där det bl.a. framkommer att för
hälften av de företag som etablerat sig i stödom-
råde var nedsättning av socialavgifter av stor, el-
ler avgörande, betydelse för val av lokaliserings-
ort. Detta gäller framför allt för tjänsteföretag.

Regeringen gör vidare bedömningen att åtgär-
derna inom den ”stora” regionalpolitiken på ett

avgörande sätt har bidragit till strävandena att
uppnå de regionalpolitiska målen. Bland annat
har åtgärder inom kommunikationsområdet och
utbildningsområdet, både inom politikens hu-
vudinriktning och särskilda insatser, varit av stor
vikt för de prioriterade områdena.

Det finns anledning att ytterligare förbättra
och förstärka regionalpolitiken på flera områden.
De regionalpolitiska åtgärderna bör förstärkas
inom den ”stora” regionalpolitiken bl.a. genom
en ökad helhetssyn mellan olika sektorer.

Regeringen bedömer att ett fortsatt utveck-
lingsarbete, bl.a. inom ramarna för de uppdrag
som regeringen har givit till olika aktörer, kom-
mer att underlätta den framtida resultatbedöm-
ningen av de regionalpolitiska insatserna. Läns-
styrelsernas, självstyrelseorganens och
NUTEK:s utvecklingsarbete bedöms också
komma att bidra positivt till detta. Arbetet inom
den regionala näringspolitiken med att ta fram
regionala tillväxtavtal och genomföra en regional
näringspolitik kommer enligt regeringens be-
dömning även att leda till ett nytänkande och en
effektivare regionalpolitik.

Den parlamentariska kommitténs arbete, för-
slag och slutsatser som skall lämnas in under år
2000, kommer vidare säkerligen att vara ett vik-
tigt beslutsunderlag vid utformningen av den
framtida regionalpolitiken.

3.4 Resultatinformation

I detta avsnitt ges en mer detaljerad resultatin-
formation än i det föregående avsnittet.

Avsnittet (avsnitt 3.4.1) inleds med en resul-
tatinformation uppdelad på beslutsfattare, dvs.
länsstyrelserna och självstyrelseorganen, Nä-
rings- och teknikutvecklingsverket , Glesbygds-
verket och Statens institut för regionalforskning.
I följande avsnitt ges en resultatinformation av-
seende EG:s strukturfonder perioden 1995-1999
(avsnitt 3.4.2) Därefter ges en mer ingående re-
sultatinformation för år 1998 uppdelad på löpan-
de åtgärder (avsnitt 3.4.3). Detta följs av en re-
sultatinformation för vissa tidsbegränsade övriga
åtgärder under år 1998 (avsnitt 3.4.4). I avsnittet
därefter ges en resultatredovisning för viktiga re-
gionalpolitiska åtgärder utanför utgiftsområdet
under år 1998 (avsnitt 3.4.5). I de avslutande av-
snitten redovisas skatteavvikelser (avsnitt 3.4.6)
och revisionens iakttagelser (avsnitt 3.4.7).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

I sammanställningen nedan återfinns en för-
teckning över de åtgärder som redovisas i denna
resultatinformation och som bedrevs framför allt
under år 1998 inom utgiftsområdet samt i vissa
fall utanför utgiftsområdet. Av sammanställning-
en framgår även med vilka anslag åtgärden finan-
sieras, beslutande myndighet och vilket geogra-
fiskt område åtgärden avser.

Tabell 3.3 Åtgärder som finansieras av anslag inom utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden under år 1998

	Finansierades av anslag	Beslutsfattare	Geografisk omfattning
Central projektverksamhet	C61 och Al	NUTEK och regeringen	Regionalpolitiskt prioriterade områden
Regional projektverksamhet	Al	Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen	Hela landet med tyngdpunkt på regionalpolitiskt priorite- rade områden
EG:S strukturfonder	A8	Beslutsgrupper m.fl.	Målområde 2, 5b och 6 samt vissa gemenskaps-initiativ
Regionalt utvecklingsbidrag	Al	Länsstyrelserna, självstyrel- seorganen, NUTEK och rege- ringen	Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden
Regionalpolitisk låneverksamhet	A2	Länsstyrelserna och NUTEK	Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden
Landsbygdsbidrag	Al	Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen	Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning
Stöd till kommersiell service	Al	Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen	Gles- och landsbygd enligt länsstyrelsernas avgränsning
Småföretagsstöd	Al	Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen	Hela landet
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpoliti- ken2	A3	Riksgäldskontoret	Gles- och landsbygd
Nedsatta socialavgifter	A4	Riksförsäkringsverket	Stödområde 1 och del av stödområde 2
Transportbidrag	A5	NUTEK	Transportbidragszonerna
Glesbygdsverket	A6	Glesbygdsverket
Statens institut för regionalforskning	A7	Statens institut för regio- nalforskning
Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn	A9	Regeringen	Söderhamns kommun
Särskilda regionala åtgärder för regi- onal utveckling och tillväxt	A163	Länsstyrelserna och själv- styrelseorganen	Hela landet
Stiftelsen Norrlandsfonden	Självfinansierade	Stiftelsen Norrlandsfonden	Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västemorrlands och Gävleborgs län
Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska projekt	Al	Regeringen	Hela landet med tyngdpunkt på regionalpolitiskt priorite- rade områden

1 Tionde huvudtitelns anslag C6 Särskilda regionalpolitiska infrastru kturåtgärder m.m., budgetåret 1994/95.

2 För en resultatredovisning se avsnitt 5.

3 Tolfte huvudtitelns anslag A16 Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, budgetåret 1995/96.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

3.4.1 Resultatinformation för år 1998
uppdelad på beslutsfattare

Länsstyrelserna och de regionala själv-
styrelseorganen

Länsstyrelserna och de regionala självstyrelseor-
ganen i försökslänen Kalmar, Gotland och Skå-
ne, har under året utvecklat arbetet med den
långsiktiga länsstrategin. Denna sektorsövergri-
pande strategi för länen inriktas mot utveckling-
en av det lokala näringslivet, uthållig tillväxt,
ökad sysselsättning och inomregional balans.
Arbetet med framtagandet av regionala tillväx-
tavtal inom den regionala näringspolitiken och
analyser för strukturfondsarbetet har förbättrat
sambandet mellan analyser och strategier. Arbe-
tet har även medfört att ett ökat samarbete mel-
lan olika parter på både regional och central nivå.

Det arbete som startade år 1998 i länen genom
framtagandet av de regionala tillväxtavtalen, där
en bred uppslutning i partnerskap är en väsentlig
del, har dessutom förbättrat delaktigheten och
förankringen av länsstrategin. Dessutom har nä-
ringslivet, inte bara i form av företrädare från
olika näringslivsorganisationer, varit delaktiga i
arbetet på ett sätt som inte skett tidigare.

Flertalet länsstyrelser och självstyrelseorgan
har utvecklat formerna för uppföljning och ut-
värdering av verksamheten. Några länsstyrelser
har dock inte kunnat prioritera detta på grund av
resursbrist.

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen be-
slutade under budgetåret 1998 om framför allt
stöd för sammanlagt ca 1 450 miljoner kronor.
Fördelningen mellan huvudändamålen framgår
av följande tabell.

Tabell 3.4 Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens för- delning av beslutade medel uppdelad pä ändamål budget- åren 1997 och 1998
Miljoner kronor Ändamål	1997	1998
Regionala utvecklingsbidrag	285,7	222,9
Landsbygdsbidrag	358,4	330,6
Stöd till kommersiell service	48,4	38,0
Småföretagsstöd	ej aktuellt	28,2
Sysselsättningsbidrag (selektivt)	ej aktuellt	113,3
Regional projektverksamhet	301,3	257,8
Medfinansiering av EG:S struk-	411,7	434,7
turfondsprogram
Uppföljning och utvärdering	13,0	17,6
Vissa utgifter för beslutsgrupper	12,0	9,0
knutna till strukturfondsprogram
Summa	1 430,5	1452,1

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.5 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och landsbygdsstöd under år 1998

Stöd	Antal ar- betsställen	Beviljade medel (mkr)	Varav bidrag (mkr)	Varav lån (mkr)	Investe- rings kostn. (mkr)	Andel nystartade företag %	Beräknad sysselsätt- ningsökning	Andel kvinnor %	Genom- snittlig subv./ arb. till- fälle (tkr)
Regionalt utveck- lingsstöd1	188	253,8	222,9	30,9	901	11 %	1 350	37 %	165
Landsbygdsstöd2	2 563	351,8	330,6	20,9	1 356,7	23%	4 282	35%	77

^v^giönalUtveckhngsbidrägoclHBgiönäluitvéniingsiårr

2 Dvs. landsbygdsbidrag och regionalt utvecklingslän.

Källa: NUTEK

Det regionala utvecklingsstödet beräknas enligt
NUTEK bidra till ca 1 350 nya arbetstillfällen.
Genomsnittliga subventionen per arbetstillfälle (i
stödområde 1, 2 och i tillfälliga stödområden) var
ca 165 000 kronor, vilket är ett lägre belopp än
budgetåret 1997, 178 000 kronor. Därmed har
länsstyrelserna och självstyrelseorganen nästan
uppnått regeringens mål som var 160 000 kronor.
Andelen arbetstillfällen till kvinnor beräknas till
37 % och därmed är regeringens 40-procentiga
villkor i det närmaste uppfyllt.

Landsbygdsstödet beräknas enligt NUTEK
bidra till ca 4 280 nya arbetstillfällen. Den ge-
nomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle
(i glesbygdsområde, stödområde 1, 2 och i tillfäl-
liga stödområden) var ca 77 000 kronor, vilket är
en ökning jämfört med budgetåret 1997, 68 000
kr. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har
uppnått regeringens mål som var 180 000 kronor.

Småföretagsstödet är fr.o.m. år 1998 ett nytt
ändamål inom anslaget och det beräknas enligt
NUTEK bidra till 287 nya arbetstillfällen. An-
delen arbetstillfällen till kvinnor beräknas till ca
28 % och därmed är inte regeringens 40-
procentiga villkor uppfyllt. Den genomsnittliga
subventionen per nytt arbetstillfälle var ca 98 000
kronor. Därmed har länsstyrelserna och självsty-
relseorganen uppnått regeringens mål som var
100 000 kronor.

Sysselsättningsbidraget är också fr.o.m. år
1998 ett nytt ändamål inom de regionalpolitiska
medlen. Bidraget var tidigare ett generellt bidrag
men är numera selektivt. Sysselsättningsbidraget
främjar expansion och ökad sysselsättning i fö-
retag i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Länsstyrelserna och självstyrelseorganen fattade
år 1998 beslut om ca 113 miljoner kronor i se-
lektivt sysselsättningsbidrag som beräknas bidra
till uppskattningsvis 770 nya arbetstillfällen.

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har
med hjälp av bl.a. stöd till kommersiell service

med 38 miljoner kronor bidragit till att upprätt-
hålla en god servicenivå i gles- och landsbygd.

Genom den regionala projektverksamheten
har länsstyrelserna och självstyrelseorganen givit
stöd till ett brett spektrum av näringslivsfräm-
jande aktiviteter. Länsstyrelserna och självstyrel-
seorganen har vidare under budgetåret 1998 varit
en viktig aktör för att medfinansiera och ge-
nomföra olika strukturfondsprojekt. Eftersom
de olika strukturfondsprojekten utvärderas av
externa utvärderare sker här ingen särredovisning
av länsstyrelsernas bidrag i de olika struktur-
fondsprojekten.

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har
dessutom under budgetåret 1998 medverkat till
bl.a. viktiga regionala investeringar genom det
småföretagsstöd, som finansierats med medel
från framför allt anslaget Al6 Program för små-
företagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Efter-
som detta är medel som inte har anvisats inom
utgiftsområdet sker en separat resultatredovis-
ning i avsnitt 3.4.5.

Slutsatser

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har en-
ligt regeringens bedömning uppfyllt målen för
verksamheten. Detta har skett genom att länssty-
relserna och självstyrelseorganen har samlat de
regionala aktörerna för att gemensamt komma
fram till en strategi för bl.a. tillväxt och syssel-
sättning. Detta arbete förväntas successivt leda
till att länen får en mer samordnad strategi för
utvecklingsarbetet och därmed bör de regionala
aktörerna bl.a. utnyttja sina resurser mer effek-
tivt. Kopplingen mellan analys och strategier har
förbättrats, men behöver utvecklas vidare.

Genom den regionala projektverksamheten,
inkl, medfinansiering av EG:s strukturfondspro-
gram, bedöms länen ha genomfört olika typer av

17 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

betydelsefulla projekt som syftat till att uppnå de
prioriteringar som angivits i strategin. Genom
beslut om olika typer av företagsstöd som beräk-
nas bidra till nyinvesteringar i små och medelsto-
ra företag förväntas verksamheten bidra till att
öka den ekonomiska tillväxten och sysselsätt-
ningen. Villkoret att minst 40 % av nya arbets-
tillfällen skall tillfalla kvinnor har i det närmaste
uppfyllts för regionalt utvecklingsbidrag men
inte för småföretagsstöd.

Den genomsnittliga subventionen per nytt ar-
betstillfälle för regionalt utvecklingsstöd uppgår i
princip till regeringens fastställda mål. För lands-
bygdsstödet och småföretagsstödet ligger resul-
tatet lägre än regeringens mål. Länsstyrelserna
och självstyrelseorganen har därmed på ett till-
fredsställande sätt uppnått regeringens mål. Sys-
selsättningsbidraget bedöms enligt regeringen
bidra till en positiv utveckling av näringslivet i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena.

Länen bedöms vidare med sin verksamhet ha
bidragit till att upprätthålla den inomregionala
balansen.

Enligt regeringens bedömning är länsstyrel-
sernas och självstyrelseorganens prioriteringar
mellan de olika ändamålen väl avvägda och de har
bidragit till att uppnå målen för verksamheten.

Det är ännu för tidigt att dra några mer långt-
gående slutsatser av förändringen av de regionala
ansvarsförhållandena i försökslänen Kalmar,
Gotland och Skåne. Regeringen har tillkallat en
parlamentarisk kommitté, PARK, med uppgift
att dels följa upp och utvärdera försöksverksam-
heten, dels utforma vissa förslag om den regio-
nala organisationen (Dir. 1997:80). Kommittén
skall redovisa sina överväganden och förslag se-
nast den 1 oktober 2000.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) har under budgetåret 1998 fattat be-
slut om totalt 548,5 miljoner kronor för den re-
gionala utvecklingsverksamheten fördelade på
följande ändamål (förutom medel för förvalt-
ningskostnader):

- 168,1 miljoner kronor för regionala utveck-
lingsstöd,

- 351,8 miljoner kronor för transportbidrag,
samt

- 28,6 miljoner kronor för projektverksam-
het. Av dessa har beslut fattats om totalt 19,6
miljoner kronor till projektet Nationellt resurs-

centrum för kvinnor (NRC) och till projekt vid
regionala och lokala resurscentra för kvinnor.
NUTEK har vidare fattat beslut om 9 miljoner
kronor till olika typer av projekt som stärker nä-
ringslivets utveckling främst i de regionalpolitis-
ka stödområdena.

NUTEK fattade beslut om 5 miljoner kronor
i sysselsättningsbidrag, som återfördes på grund
av att företaget gick i konkurs.

NUTEK:s verksamhet med regional utjäm-
ning och utveckling under år 1998 kan delas upp
i tre resultatområden: Regionalt strategi- och
programarbete, Regionalpolitiskt företagsstöd
och EG:s strukturfonder.

Resultatområdet regionalt strategi- och programar-
bete

NUTEK har under budgetåret 1998 arbetat med
underlag för strategi- och metodutveckling.
NUTEK har genomfört ett antal utredningar
och analyser om betydelsen av rörlighet på ar-
betsmarknaden och betydelsen av infrastruktur
för den regionala utvecklingen. NUTEK har
även stöttat länen i deras regionala strategiarbete.

NUTEK har vidare fortsatt utvecklingen av
ett regionalt analys- och prognossystem (RAPS).
Systemet kommer att införas år 2000.

NUTEK har genomfört konferenser om till-
växt och tillväxtens drivkrafter samt försett länen
med basdata som underlag för länens förslag till
tillväxtavtal inom den regionala näringspolitiken.
NUTEK har även föreslagit modeller för hur
tillväxtavtalen kan utformas. Genom analyser,
kunskap och metodstöd för programarbetet har
de bidragit till att höja kvaliteten i regionernas
utvecklingsprogram.

Ett forsknings- och utvecklingsprogram som
löper under perioden 1995-1999 med företags-
konsortier i regionalpolitiskt prioriterade områ-
den har fortskridit under budgetåret 1998 (se av-
snitt 3.4.3).

NUTEK har utvecklat uppföljningen av pro-
jektverksamhet m.m. vid länsstyrelser och regio-
nala självstyrelseorgan. NUTEK har bl.a. tagit
fram metoder för att möjliggöra uppföljning av
hur de regionala projektmedlen fördelas mellan
män och kvinnor. NUTEK har vidare på upp-
drag av regeringen gjort en utvärdering av inne-
håll och utfall av länsstyrelsernas regionala pro-
jektverksamhet under budgetåren 1990/91-1997
(se avsnitt 3.4.3).

I syfte att stödja uppbyggnaden och utveck-
lingen av verksamheten vid regionala och lokala
resurscentra för kvinnor har NUTEK ansvarat

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

för projektet Nationellt resurscentrum för kvin-
nor (NRC).

Resultatområdet regionalpolitiskt företagsstöd

NUTEK är huvudman för de samlade regional-
politiska företagsstöden. Det innebär att NU-
TEK svarar för information till företag, utbild-
ning m.m. av personal vid länsstyrelserna och
självstyrelseorganen som beslutar om stöden
samt genomför utvärderingar av stöden. NU-
TEK ansvarar även för uppföljning av stöden i
form av statistik om stödgivning, uppföljning av
att gällande villkor uppfylls m.m.

De stödformer NUTEK beslutar om är regio-
nalt utvecklingsbidrag, regionalt utvecklingslän
(t.o.m. 1998), sysselsättningsbidrag och trans-
portbidrag.

NUTEK har under budgetåret 1998 utvecklat
formerna för hur det regionala utvecklingsbidra-
get i framtiden bör följas upp och utvärderas.
Ambitionen är att det skall vara möjligt att för-
utom sysselsättningseffekter även mäta stödens
tillväxtaspekter. Arbetet har fortsatt under första
halvåret 1999 och bl.a. resulterat i att NUTEK
har tagit fram riktlinjer för hur länsstyrelserna,
självstyrelseorganen, NUTEK och regeringen
skall redovisa stödets tillväxtaspekter.

Tabell 3.6 Beviljat regionalt utvecklingsstöd under år 1998

Stöd

Antal ar-
betsställen

Beviljade
medel (mkr)

Varav bi-
drag
(mkr)

Varav lån
(mkr)

Investe-
ringskostn.
(mkr)

Beräknad
sysselsätt-
ningsökning

Andel
kvinnor

Genom-
snittlig
subv./arb.

tillfälle
(tkr)

Regionalt utvecklingsstöd

168,1

149,3

187

710,4

843

43 %

177

Källa: NUTEK

NUTEK beviljade regionalt utvecklingsstöd till
39 arbetsställen. Beloppen för beviljat regionalt
utvecklingsstöd minskade under budgetåret 1998
(168 miljoner kronor) jämfört med budgetåret
1997 (249 miljoner kronor). Med hjälp av regio-
nalt utvecklingsstöd beräknas investeringar på ca
710 miljoner kronor komma att genomföras.
Sysselsättningsökningen i stödföretagen beräk-
nas till ca 840 personer. Andelen arbetstillfällen
till kvinnor beräknas till 43 % och därmed har
NUTEK uppfyllt regeringens villkor på 40 %.
Genomsnittskostnaden per arbetstillfälle beräk-
nas uppgå till 177 000 kronor (i stödområde 1
och i stödområde 2) och därmed har NUTEK
inte uppnått regeringens mål som var 160 000
kronor.

Beviljat transportbidrag uppgick till 351,8
miljoner kronor budgetåret 1998 vilket i princip
är samma belopp som året innan. Transportbi-
draget främjar enligt NUTEK expansion och
ökad sysselsättning i företag i regionalpolitiskt
prioriterade områden.

Resultatområdet EG:s strukturfonder

NUTEK har fondansvar för den europeiska re-
gionala utvecklingsfonden, vilket bl.a. innebär att
utbetala medel. NUTEK är även sekretariat åt
övervakningskommittéerna för målen 2 och 6
samt vissa gemenskapsinitiativ. NUTEK svarar
för den samordnade avrapporteringen av ge-
nomförandet av samtliga strukturfonder till rege-
ringen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Under år 1998 behandlades 1 817 utbetal-
ningsärenden avseende den europeiska regionala
utvecklingsfonden, vilket är en fördubbling se-
dan år 1997. Handläggningstiden av ett utbetal-
ningsärende har i genomsnitt inte överstigit två
veckor.

NUTEK har tillsammans med AMS och
Jordbruksverket haft ett regeringsuppdrag att se
över de administrativa rutinerna för genomfö-
randet av vissa strukturfondsprogram. Uppdra-
get med förslag till planerade åtgärder redovisa-
des i december 1998. NUTEK har i samarbete
med Glesbygdsverket genomfört utbildningsin-
satser för personal som arbetar med strukturfon-
derna. Utbildningen har bl.a. omfattat seminarier
om EG:s strukturpolitik, programarbetsformen
och administrationen.

NUTEK anordnade under hösten 1998 till-
sammans med EG-kommissionen en konferens
om hur strukturfondsprogrammen skall avslutas.
Vidare har en arbetsgrupp tillsatts på initiativ av
NUTEK och EG-kommissionens DG XVI för
att se över hur indikatorerna fungerat under in-
nevarande programperiod och ge förslag på nya
indikatorer.

Slutsatser

Regeringen gör bedömningen att NUTEK, uti-
från de möjligheter regeringen idag har att mäta
effekter av verksamheten, har uppfyllt uppställda
mål. NUTEK har medverkat till att genomfö-
randet av program inom EG:s strukturfonder
sker effektivt. NUTEK bedöms även i allt vä-
sentligt ha byggt upp en fungerande administra-
tion av de uppgifter som ålagts den för administ-
ration av EG:s strukturfonder.

NUTEK har vidare genom framför allt olika
typer av företagsstöd och övrig projektverksam-
het bidragit till en uthållig ekonomisk tillväxt,
ökade investeringar och ökad sysselsättning i
syfte att uppnå en balanserad regional utveckling
mellan landets olika delar.

Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen
skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts för syssel-
sättningsbidraget men däremot uppfyllts för re-
gionalt utvecklingsbidrag.

NUTEK har tagit fram metoder och riktlinjer
för hur tillväxtaspekterna av regionalt utveck-
lingsbidrag bör redovisas. Detta kommer enligt
regeringen i framtiden att innebära att möjlighe-
terna att utvärdera stödformens effekter kommer
att förbättras.

För att regeringen på ett bättre sätt skall kun-
na bedöma NUTEKs, länsstyrelsernas och de
regionala självstyrelseorganens regionalpolitiska
verksamhet i framtiden bör NUTEK fortsätta
arbetet med att följa upp och ta initiativ till ut-
värderingar av verksamheten. Det är även myck-
et betydelsefullt att som ett led i detta på ett bätt-
re sätt än tidigare sprida goda exempel till länen
av verksamhet som t.ex. bedrivs inom projekt-
verksamheten samt inom arbetet med att ta fram
länsstrategier.

Glesbygdsverket

Det övergripande målet för Glesbygdsverket är
att främst genom påverkan på olika samhälls-
sektorer verka för goda levnadsförhållanden och
utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och lands-
bygdsbefolkningen med tyngdpunkten i
skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Resultatbedömning

Glesbygdsverket har under år 1998 inom ramen
för sina verksamhetsmål haft en dialog med stat-
liga verk, myndigheter och organisationer vars
verksamheter har betydelse för den regionala och
lokala utvecklingen för att samordna insatserna
till gles- och landsbygd.

Glesbygdsverket har vidare producerat analy-
ser över olika aspekter av den regionala utveck-
lingen, arbetat med remissvar och uppföljning av
projekt.

Verket har samrått med länsstyrelser om av-
gränsning av gles- och landsbygdsområden enligt
förordningen (1994:557) om landsbygdsstöd och
stöd till kommersiell service.

Genom information och rådgivning har verket
understött genomförandet av landsbygdsutveck-
lingsarbete på regional och lokal nivå. Studier av
Glesbygdsverkets informationsservice visade på
ökad efterfrågan.

Inom verksamhetsmålet pilotprojekt syftade
arbetet till att generera nya kunskaper inom
landsbygdsutvecklingen. Verksamheten med pi-
lotprojekt har dock fasats ut med undantag för
projektet Metodledaren.

Resurserna för sekretariatsuppgifter åt vissa
övervakningskommittéer har minskat jämfört
med föregående budgetår.

Glesbygdsverket har vidare, i samarbete med
Konsumentverket, under året lämnat en delrap-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

port avseende en servicedatabas som skall inne-
hålla uppgifter om hushållens tillgång till service
och hur den utvecklas.

Under slutet av år 1998 förde regeringen en
dialog med Glesbygdsverket om att precisera
verkets mål. Detta ledde till en delvis förändrad
inriktning av verksamheten med bl.a. ökad tyd-
lighet vad gäller myndighetens expert- och myn-
dighetsroll.

Under hösten 1998 tillträdde en ny generaldi-
rektör.

Slutsatser

Glesbygdsverket har på ett tillfredsställande sätt
uppnått målen för verksamheten. Glesbygdsver-
ket har utgjort en viktig resurs för att sprida kun-
skap om villkoren i gles- och landsbygd samt i
skärgårdarna och har bidragit till sektorssamord-
ning för insatser som har betydelse för framför
allt glesbygden.

Statens institut för regionalforskning

Statens institut för regionalforskning (SIR) har
som mål att initiera och samordna forskning om
regional utveckling och att se till att forsknings-
resultaten, kunskaperna och erfarenheterna därav
sprids och blir tillgängliga för olika intressenter.

Resultatbedömning

SIR har under år 1998 utgivit ett antal böcker,
rapporter och ”working papers”. Dessutom har
SIR:s forskare publicerats i ett antal tidskrifter,
deltagit i ett tiotal seminarier och konferenser
samt arrangerat tre egna. SIR har utvecklat sam-
arbete med olika institut och organisationer. Två
stora projekt avslutades under 1998 -
"Mittskandinavienprojektet" och "Barents-
projektet".

SIR hade under budgetåret 1998 som mål att
ha genomfört två tredjedelar av ett forsknings-
program om konsekvenserna av EU-
medlemskapet ur ett regionalt/regionalpolitiskt
perspektiv och två tredjedelar av ett program
som avser de regionala utvecklingsprocesserna ur
ett könsperspektiv. Detta har institutet inte lyck-
ats med. Arbetet med forskningsprogrammen
försenades redan under det inledande året 1997
men förväntades bli kompenserat under år 1998.

Under år 1998 hade emellertid institutet organi-
satoriska problem varför forskningsprogrammen
försenades ytterligare. Regeringen bedömer att
forskningsprogrammen kommer att avslutas un-
der år 2000.

SIR hade även till uppgift att, tillsammans med
Forskningsrådsnämnden och Glesbygdsverket,
se till att det forskningsprogram om landsbygds-
utveckling som tagits fram, genomförs.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har lämnat en invändning i
revisionsberättelsen då verket bedömer att re-
sultatredovisningen har väsentliga brister i för-
hållande till krav i regleringsbrev och förord-
ningen om myndigheters årsredovisning.
Redovisningens finansiella delar är dock enligt
verket i allt väsentligt rättvisande.

Regeringen har bl.a. med anledning av revisio-
nens iakttagelser inom ramen för myndighetsdi-
alogen påbörjat ett arbete tillsammans med
myndigheten för att klara ut de aktuella kraven,
vilket även kan innebära att mål och återrappor-
teringskrav konkretiseras eller förändras.

Slutsatser

Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets
kritik kring resultatredovisningen och konstate-
rar att institutet sedan en tid tillbaka haft vissa
ledningsproblem. Regeringen bedömer dock att
institutet, som under 1999 fått en ny ledning, i
framtiden kommer att ha förutsättningar att be-
driva verksamheten tillfredsställande.

3.4.2 Resultatinformation avseende EG:s
strukturfonder perioden 1995-
1999

Sverige omfattas sedan år 1995 av EG:s gemen-
samma regional- och strukturpolitik. Det inne-
bär att Sverige för perioden 1995-1999 tillförs
sammanlagt 1,42 miljarder euro eller ca 12 mil-
jarder kronor från EG:s strukturfonder. Medlen
indexuppräknas varje år. Dessa medel skall an-
vändas för åtgärder i vissa regioner inom målen
2, 5b och 6, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
inom målen 3 och 4, för vissa åtgärder i jord-
bruks- och fiskerisektorerna inom mål 5a samt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

för gemenskapsinitiativen och för pilotprojekt.
En redogörelse för respektive fond lämnas också
under dels anslaget A8 Europeiska regionala ut-
vecklingsfonden perioden 1995-1999, dels ansla-
get A4 Europeiska socialfonden m.m. för perio-
den 1995-1999 inom utgiftsområde 14, dels
Jordbruksdepartementets anslag avseende jord-
bruks- och fiskefonderna inom utgiftsområde
23.

Tabell 3.7 Tilldelade medel från strukturfonderna, medel
intecknade genom beslut och utbetalade medel per målom-
råde och gemenskapsinitiativ_____________________________

Målområde och gemenskapsini- tiativ	Medel (ram) från struktur- fonderna 1995-1999 (mkr)	Beslutade me- del april 1999 % av ram	Utbetalade medel april 1999 % av ram
Mål 2	1 431	94	35
Mål 5b	1 275	86	35
Mål 6	2 581	88	44
Mål 3	3 096	100	74
Mål 4	1 568	89	47
Mål 5a jord-	963	78	66
bruk
Mål 5a fiske	363	74	55
Interreg II A	346	75	20
Övriga	711	85	35
gemenskaps-
initiativ
Totalt	12 334	92	51

Källa: Bearbetat material från NUTEK.
Omräkningskurs från Euro - 8,50 kr.

Av tabellen framgår att fram till april 1999 hade
92%, motsvarande 11,4 miljarder kronor, av
strukturfondsmedlen intecknats genom beslut
om stöd till olika projekt. Motsvarande siffra i
april 1998 var 63 %. Den nationella offentliga
medfinansieringen för beslutade projekt uppgår
till ca 14,4 miljarder kronor för perioden 1995 till
april 1999. Besluten beräknas medföra privat fi-
nansiering med ca 10,8 miljarder kronor. Totalt
beräknas besluten således medföra åtgärder för
ca 36 miljarder kronor.

Den nationella offentliga medfinansieringen
för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6
exklusive socialfonden har till 26 % skett från
länsstyrelsens och självstyrelseorganens regio-
nalpolitiska medel, 28 % från kommuner, 7 %
från landsting och 39 % från övriga statliga me-
del.

Nivån på utbetalningarna är lägre än det som
beslutats, eftersom medel till projekten endast
kan utbetalas efter redovisning av upparbetade

kostnader. I april 1999 hade 6,3 miljarder kronor
betalats ut från strukturfonderna till de enskilda
projekten, vilket motsvarar 51 % (31 % i juni
1998) av medlen för hela programperioden.
Störst andel har betalats ut till projekt inom de
horisontella målen 3 och 5a. Prognosen är att
70 % av strukturfondsmedlen skall vara utbeta-
lade till årets slut. Resterande strukturfondsme-
del kommer att betalas ut under åren 2000-2001.

För de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och
6 inriktas åtgärderna främst på att förbättra fö-
retagsklimatet, den ekonomiska tillväxten och
nyföretagandet. Med denna inriktning av pro-
grammen är bl. a. tillkomsten av nya arbetstill-
fällen en viktig indikator. De geografiskt avgrän-
sade målen skall enligt målsättningen i respektive
program bidra till att skapa sammanlagt ca 40 000
arbetstillfällen. De projekt som hittills beslutats
förväntas, enligt uppgifter som redovisats i an-
sökningarna om stöd, bidra till att skapa ca
45 000 nya arbetstillfällen. Vissa utvärderingar
pekar dock på att detta kan vara en viss över-
skattning. De projekt som hittills har slutredovi-
sats bedöms ha bidragit till att skapa ca 14 000
nya arbetstillfällen.

Halvtidsutvärderingarna för Interreg IIA-
programmen redovisades under år 1998 och visar
att genomförandet av programmen löper till-
fredsställande trots den korta genomförandepe-
rioden på tre år. De övergripande målen med
programmen är att främja regional integration
och samarbete över gränserna. Interreg har inne-
burit en kraftsamling kring gränsregionalt sam-
arbete och många nya aktörer har mobiliserats.
Utvärderarna pekar på att Inrerreg fått igång
samverkansprocesser över gränserna, men det är
svårt att visa på kvantitativa resultat idag. Dessa
kan bedömas först på längre sikt.

Inom vissa av strukturfondsprogrammen har
några tematiska utvärderingar gjorts. I mål 6-
programmet har två studier genomförts,
"Utvärdering av mål 6-programmets sysselsätt-
ningseffekter" och "Effekter av stöd till lands-
och glesbygden i Norra Sveriges inland". Studien

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

om sysselsättningseffekter visar att projekten har
hög måluppfyllelse avseende antal arbetstillfällen.
Det finns dock en risk för en överskattning av
effekterna, eftersom många projektledare även
redovisar arbetstillfällen som skapats genom and-
ra medel än strukturfondsmedlen. Endast en
tredjedel av arbetstillfällena har skapats för kvin-
nor och ungdomar, trots att denna målgrupp är
prioriterad i mål 6-programmet. Inför nästa pro-
gramperiod bör det utvecklas metoder för att
bättre mäta kvantitativa resultat. Utvärderingen
av projekt i gles- och landsbygden slår fast att
projekt som syftar till lokal utveckling endast ger
begränsade sysselsättningseffekter på kort sikt.
Projekten är mer av mobiliseringskaraktär för att
stödja lokalt samarbete, vilket bedöms ge effek-
ter på längre sikt. Studien visar att de kompe-
tenshöjande åtgärderna varit framgångsrika.

I mål 2-programmen har tematiska utvärde-
ringar gjorts dels om nätverk, samverkansprojekt
och dels om ramprogram i Fyrstad. I studien om
samverkansprojekt framkommer att företagen
anser att mål 2 har varit ett viktigt incitament till
att arbeta i nätverk. Företagen framhåller att det
är möjligheten till att utveckla affärer och pro-
dukter som är den viktigaste faktorn för att delta
i olika projekt. Utvärderingen av ramprogram i
Fyrstad visar att man lyckats med målet att skapa
en enkel organisation för företagen med "en dörr
in" till myndigheter och organisationer som ar-
betar för företagare.

Slutsatser

Regeringen bedömer att genomförandet av de
geografiskt avgränsade strukturfondsprogram-
men målen 2, 5b och 6 samt vissa av gemenskap-
sinitiativen har utvecklats väl. I dessa program
har per april 1999 mellan 75 % och 94 % av EU-
medlen intecknats genom beslut. Sammantaget
med att utbetalningarna stadigt ökat tyder det på
att Sverige vid avslutandet av programmen
kommer ha uppnått ett högt utnyttjande av till-
gängliga strukturfondsmedel. De utvärderings-
studier som gjorts under år 1998 visar att målen
med programmen är på väg att uppfyllas.

3.4.3 Resultatinformation för år 1998
uppdelad på löpande åtgärder

Central projektverksamhet

För central projektverksamhet har på senare år
bl.a. använts medel från anslagen C6 Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
(fr.o.m. budgetåret 1998 anslaget All Regional-
politiska infrastrukturprojekt m.m.) och C2 Re-
gionala utvecklingsinsatser m.m. (För år 2000
det föreslagna anslaget All Regionalpolitiska in-
satser). Bland större pågående projekt finns ett
forsknings- och utvecklingsprogram som nu löp-
er under perioden 1995-1999. Regeringen har
avsatt 170 miljoner kronor till NUTEK för att
stödja regionala utvecklingskonsortier som be-
står av små och medelstora företag inom regio-
nalpolitiskt prioriterade områden. Målet med
projektet är att företagen i samarbete skall öka
sin kompetens och teknologiska kapacitet samt
att skapa nya länkar mellan små och stora före-
tag, forskningsinstitut och högskolor. Detta skall
i förlängningen leda till ökad ekonomisk tillväxt
och sysselsättning. I en första utvärdering år
1997 av projektresultaten konstateras bl.a. att
försöksverksamheten är ett nytt sätt att främja
mindre företags utvecklingskraft. Den generella
slutsatsen är att resultaten hittills pekar på att
stöd via konsortier i många avseenden ger större
effektivitet än konventionellt utvecklingsstöd till
företag. En slutlig utvärdering kommer att ske
efter programperiodens slut.

Härutöver har regeringen och NUTEK bedri-
vit central projektverksamhet med medel från
framför allt anslaget Al Regionalpolitiska åtgär-
der. Bland större projekt som regeringen beslutat
om kan nämnas medel till ALMI Företagspart-
ner AB, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva,
Sveriges Exportråd, Delegationen för utländska
investeringar i Sverige (ISA) och Statens geolo-
giska undersökningar för särskilda regionalpoli-
tiska insatser och delfinansiering av utbyggnad av
landningsbana vid Luleå/Kallax flygplats.

För att samordna och stödja regionala och lo-
kala resurscentra för kvinnor har NUTEK bedri-
vit projektet Nationellt resurscentrum för kvin-
nor (NRC) under året. NRC har bl.a. bedrivit
utbildningar, spridit information och tillhanda-
hållit mötestillfällen för verksamma vid resur-
scentra runt om i landet. NUTEK har också be-
slutat om medel till medfinansiering av projekt
vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Slutsatser

Genom den centrala projektverksamhet som
NUTEK och regeringen har bedrivit har viktiga
regionalpolitiska projekt, som har stimulerat bl.a.
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade regio-
ner, genomförts. Regeringen anser vidare att
forsknings- och utvecklingsprogrammet hittills
har varit framgångsrikt men avser att återkomma
med en slutlig bedömning efter programperio-
dens slut.

Regional projektverksamhet och medfinansi-
ering av EG:s strukturfondsprojekt

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har från
de medel de disponerar för regionalpolitiska åt-
gärder möjlighet att, förutom till företagsstöd,
bl.a. bevilja medel till andra projekt som skall
gynna den regionala utvecklingen. Medfinansie-
ring av strukturfondsprojekt och regional pro-
jektverksamhet svarar tillsammans för nästan
hälften av dessa medel.

Alla län har möjlighet att medfinansiera
strukturfondsprojekt, men endast inom de delar
av länen som ingår i strukturfondsområden.
Skillnaden mellan regional projektverksamhet
och medfinansiering av EG:s strukturfondspro-
gram är att sistnämnda projekt skall följa riktlin-
jerna i de samlade programdokumenten (s.k.
SPD) och får en del av finansieringen från EU.
Den regionala projektverksamhetens inriktning
skall däremot utgå från en långsiktig strategi, den
s.k. länsstrategin, och kan till skillnad mot
strukturfondsprojekt bedrivas inom hela landet.
Den regionala projektverksamheten skall inriktas
mot ekonomisk tillväxt och inomregional balans.

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen läm-
nar med sina medel för regional projektverksam-
het och medfinansiering av EG:s struktur-
fondsprogram stöd till vitt skilda aktiviteter.
Näringslivsinriktade verksamheter som t.ex. in-
satser för att stimulera nyföretagande och före-
tagsförnyelse utgör en stor del av projektverk-
samheten, men även verksamheter som bl.a.
utredningar (t.ex. om lokala förutsättningar och
hinder för utveckling), försöksverksamhet (t.ex.
i nätverk, vid teknikcentra och högskolor) och
informationsinsatser (t.ex. turismkampanjer och
mässor). Även om den regionala projektverk-
samheten och medfinansieringen av EG:s struk-
turfondsprogram inte innefattar direkt stöd till
enskilda företag inriktas en stor del av verksam-

heten på att skapa en god miljö för näringslivet.
Utmärkande för verksamheten är också det stora
antalet deltagande aktörer, vilket är ett av syftena
med verksamheten.

Projektverksamheten är mycket skiftande
över landet både i antal projekt och i beviljade
medel. Projektens storlek har likaså en mycket
stor spännvidd, från 10 000 kr till flera miljoner
kr.

Beslut om bidrag till regional projektverksam-
het minskade i omfattning under år 1998 i jämfö-
relse med år 1997 från 301 till 258 miljoner kro-
nor. I och med möjligheten till medfinansiering
av strukturfondsprojekt har den regionala pro-
jektverksamheten minskat. Detta märks tydligt i
de flesta län som ingår i strukturfondsområden.
Medfinansieringen av strukturfondsprojekt öka-
de däremot i omfattning under år 1998 i jämfö-
relse med år 1997, från 412 till 435 miljoner kro-
nor. Under år 1998 uppgick den totala
projektverksamheten dvs. inklusive medfinansie-
ringen av EG:s strukturfondsprogram till drygt
690 mkr jämfört med år 1997, drygt 710 miljoner
kronor.

De nordligaste länen Västernorrland, Jämt-
land, Västerbotten och Norrbotten svarade un-
der budgetåret 1998 för 41 % av den totala regi-
onala projektverksamheten jämfört med 44 %
under år 1997. Samma län svarade under år 1998
för 47 % av den totala medfinansieringen av
strukturfondsprojekt jämfört med 37 % under
budgetåret 1997.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.8 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram fördelat på län under budgetåren
1994/9 5-1998 ____________________________________________________________

Miljoner kronor			1997					1998 Regional projektv.	Med- finans.	Totalt
Län	1994/95 Regional projektv.	1995/96 (12 mån)1 Regional projektv.	1997
Län	1994/95 Regional projektv.	1995/96 (12 mån)1 Regional projektv.	Med- finans.2	Totalt	Regional projektv.	Med- finans.	Totalt
Stockholm	6.1	7,5	2,7	10,2	3,8	4,3	8,1	1,9	0,0	1,9
Uppsala	15,0	1,9	1,1	3,0	1,8	0,0	1,9	4,6	0,1	4,7
Södermanland	13,3	9,8	0,0	9,8	12,0	0,4	12,5	6,0	0,7	6,7
Östergötland	8,5	4,1	1,1	5,2	3,2	4,9	8,1	5,1	2,8	7,9
Jönköping	9,6	5,7	5,0	10,7	8,8	20,1	28,9	5,2	10,8	16,0
Kronoberg	10,4	2,0	5,1	7,1	1,8	3,5	5,3	1,1	3,0	4,1
Kalmar	15,5	9,0	3,1	12,1	6,5	26,2	32,7	3,9	0,1	4,0
Regionförbundet i Kalmar				0,0				8,1	17,7	25,8
Gotland	15,5	2,0	13,3	15,3	2,2	19,6	21,8	0,0	0.3	0,3
Gotlands kom- mun				0,0				6.4	17,0	23,4
Blekinge	9,3	7,6	21,8	29,4	6.9	24,6	31,5	5,7	23,3	29,0
Skåne	21,2	11.8	0,9	12,7	9,9	1,6	11.5	0,1	0,0	0,1
Regionförbundet i Skäne								16,3	1,8	18,1
Halland	6,1	4,6	0,7	5,3	4,4	0,0	4,4	2,4	0,0	2,4
Västra Götaland	35,3	21,0	35,8	56,8	34,4	48,2	82,6	23,0	42,5	65,5
Värmland	28,9	17,6	16,1	33,7	19,0	15,8	34,8	19,2	26,0	45,1
Örebro	16,8	15,1	7,4	22,5	17,0	12,6	29,6	8,2	11,5	19,7
Västmanland	19,4	4.0	12,7	16,7	8,6	14,8	23,4	10,4	2,8	13,2
Dalarna	39,6	11,6	40,6	52,2	16,2	31,3	47,5	17,2	29,2	46,4
Gävleborg	26,8	15,2	42,4	57,6	11,5	30,2	41,7	8,1	40,8	48,9
Västernorrland	47,5	23,0	31,6	54,6	22,6	42,5	65,1	32,8	52,2	85,0
Jämtland	45,3	22,6	16,8	39,4	17,9	32,0	49,9	15,8	42,0	57,8
Västerbotten	39,0	29,0	56,7	85,7	57,1	43,0	100,1	32,3	47,0	79,3
Norrbotten	73,5	16,0	61,1	77,1	35,9	36,1	72,0	23,9	63,1	87,0
Summa	502,6	241,1	376,0	617,1	301,3	411,7	713,0	257,8	434,7	692,5

2 Med medfinans. menas medfinansiering av struktu rfondsprojekt.

Kommentarer: för kolumnen budgetår 1998 kan det förekomma en viss eftersläpning i registrering, vilket kan innebära för låga värden.
Källa:NUTEK

Under budgetåret 1998 fördelade sig den totala
projektverksamheten, dvs. inkl, medfinansiering-
en av EG:s strukturfondsprogram, främst på om-
rådena näringslivsutveckling 23 % samt till om-
rådena turism, kommunikationer (inkl. IT) och
kunskaps- och kompetensutveckling, drygt 10 %
vardera.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.9 Regional projektverksamhet och medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram under budgetåren 1994/95- 1998 fördelat på programområde/ändamål
Miljoner kronor
Programområde/	1994/95	1995/96	1997	1998
ändamål	Regional	Regional	Regional	Regional	Med-	Totalt
	projektv.	projektv. (12 män)1	projektv.	projektv.	finans.2
Industri	74,6	47,5	11,8	7,0	0,0	7,0
Privata tjänster	22,4	10,1	2,5	0,0	0,0	0,0
Jord och skog inkl, lands- bygdsutveckling	23,2	5,1	9,3	11,3	47,5	58,8
Energi	6,7	5,1	4,9	1,1	2,6	3,8
Kommunikationer inkl. IT	29,4	9,6	36,7	21,6	52,5	74,1
Handel	8,7	3,0	1,1	2,2	0,0	2,2
Turism	57,2	20,0	22,1	15,5	57,7	73,2
Kunskaps- och kompe- tensutveckling	76,7	28,8	39,2	17,5	51,7	69,4
Forskning och utveckling	57,6	27,3	24,1	26,9	24,5	51,4
Teknikspridning	17,3	13,1	2,8	11,5	10,1	21,6
Jämställdhet	28,5	16,3	23,0	15,2	7,6	22,8
Sektorssamordning	44,0	23,6	17,8	5,0	0,0	5,0
Övrig offentlig förvaltning	19,0	16,8	10,1	6,5	0,5	7,0
Kultur	37,0	14,8	20,8	16,0	16,7	32,6

Nya områden och ända- mål
Näringslivsutveckling	47,6			51,8	111,3	163,1
Information/Marknads- föring			7,6	21,2	5,2	26,4
Miljö			3,8	4,0	10,4	14,4
Samverkansprojekt			5,1	7,2	19,3	26,5
Internationella projekt			6,6	7,8	8,2	16,0
Ospecificerat/Övrigt			4,2	8,5	8.8	17,3
Summa	502,3	241,1	301,3	257,8	434,7	692,5
1 Beräknat på en 12-månadersperiod.

2 Med medfinans. menas medfinansiering av struktu rfondsprojekt.
Källa: NUTEK

Länsstyrelsernas och självstyrelseorganens insat-
ser genom medfinansieringen av struktur-
fondsprojekt utvärderas inte separat utan utvär-
deringen av strukturfondsprogrammen sker dels
efter halva tiden och dels samlat efter program-
periodens slut.

NUTEK har på uppdrag av regeringen ge-
nomfört en utvärdering av den regionala pro-
jektverksamheten under budgetåren 1990/91—
1997. NUTEK anlitade konsultföretaget Inregia.
Syftet med uppdraget var dels att redovisa ef-
fekterna av verksamheten, dels möjliggöra en
förbättring av verksamheten. Slutsatser av utvär-
deringen är att beviljade projekt till stor del ge-
nomförts och att måluppfyllelsen för enskilda

projekt har varit hög. För de flesta projekten är
inriktningen mot regional tillväxt tydlig och
verksamheten förefaller ha en god utvecklings-
potential. Utredaren anser emellertid att det
kvarstår osäkerhet om de faktiska effekterna på
den regionala utvecklingen. Detta beror bl.a. på
projektverksamhetens vitt skilda karaktär, dess
ofta indirekta effekt på den regionala utveckling-
en samt att otillfredsställande dokumentation
gör den svårt att utvärdera.

Utifrån rapporten drar NUTEK slutsatsen att
större kraft bör ägnas åt förbättrad uppföljning
och utvärdering för att effekterna av verksam-
heten lättare skall kunna bedömas. Vidare före-
slår NUTEK krav på en skriftlig slutrapport, i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

likhet med vad som gäller för strukturfondspro-
gram, även för den regionala projektverksamhe-
ten. Dessutom föreslår NUTEK att arbetet med
erfarenhetsspridning av goda exempel bör för-
bättras.

Slutsatser

Regeringen anser att projektverksamheten år
1998 positivt bidragit till regional näringslivsut-
veckling. Den ökade medfinansieringen har
dessutom inneburit ett mer effektivt utnyttjande
av medlen i EG:s strukturfonder.

Projektverksamheten under perioden
1990/91-1997 bedöms i stort uppfyllt regering-
ens mål för verksamheten. För att möjliggöra en
ytterligare förbättring av verksamheten är det
viktigt att NUTEK arbetar vidare med projekt-
hantering, uppföljning, utvärdering och erfaren-
hetsspridning samt säkerställer nära kopplingar
till den uppföljning och utvärdering som kom-
mer att ske av regionala tillväxtavtal och struk-
turfonder.

jarder kronor. Investeringarna beräknas
sammanlagt bidra till ca 2 200 nya arbetstillfällen
varav 39 % för kvinnor. Villkoret för stödet var
att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen
skulle avse vartdera könet och därmed är villko-
ret i det närmaste uppfyllt.

Könskvoteringsvillkoret har under de flesta
tidigare år inte uppfyllts. NUTEK har således
redovisat att andelen nya arbetstillfällen som
tillfallit kvinnor i de företag som beviljats regio-
nalt utvecklingsstöd under flertal år har uppgått
till en lägre nivå än det fastställda villkoret. Rege-
ringen gav NUTEK i uppdrag att föreslå åtgär-
der beträffande könskvoteringsvillkoret för regi-
onalt utvecklingsstöd och sysselsättningsbidrag.
NUTEK redovisade uppdraget i januari 1999.
Slutsatserna i rapporten redovisas i avsnitt 3.3.3.

Den genomsnittliga subventionen per nytt ar-
betstillfälle år 1998 beräknas till 174 000 kr.
Detta framgår av följande tabell, i vilken utfallet
under budgetåren 1993/94—1998 redovisas.

Regionalt utvecklingsstöd

Regionalt utvecklingsstöd skall främja ekono-
misk tillväxt och en samhällsekonomisk och i öv-
rigt lämplig lokalisering av näringslivet. Stödet
lämnas till företag som bedöms få en tillfreds-
ställande tillväxt och lönsamhet samt ge de an-
ställda varaktig sysselsättning.

Regionalt utvecklingsstöd (regionalt utveck-
lingsbidrag och regionalt utvecklingslån) beviljas
i samband med "hårda" (t.ex. byggnader och ma-
skiner) och "mjuka" investeringar (t.ex. patent
och licenser) i stödområde 1 med sammanlagt
högst 70 % av godkänt stödunderlag och i övriga
områden (tillfälligt stödområde och stödområde
2) med högst 50 % av godkänt stödunderlag.

Följande redovisning avser stöd beviljade av
länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK
och regeringen.

Under budgetåret 1998 beviljades 228 arbets-
ställen stöd. Ca 90 % av dessa var små och me-
delstora företag, dvs. mellan 0-199 anställda. Det
sammanlagda stödbeloppet uppgick till 431,8
miljoner kronor, varav 377,4 miljoner kronor i
regionalt utvecklingsbidrag, drygt 49,6 miljoner
kronor i regionalt utvecklingslån och 4,8 miljo-
ner kronor i villkorslån. Den totala investerings-
kostnaden för stödprojekten var närmare 2 mil-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.10 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen NUTEK och
regeringen under budgetåren 1993/94-1998_________________________________ __________________________

	1993/94	1994/95	1995/96 (12 mån)1	1997	1998
Antal arbetsställen	769	665	358	291	228
Beviljat stöd (mkr) Regionalt utvecklingsbidrag	439,8	500,0	407	519,0	377,4
Regionalt utvecklingslän	124,7	103,3	94	99,4	49,6
Villkorslån			15,1	8,5	4,8
Utvecklingsbidrag	227,7	202,3	81
Summa	792,2	805,6	597,1	626,9	431,8

Beräknad sysselsättnings- ökning (antal)	3 865	3 883	2 508	2 835	2 192
Andel kvinnor	32 %	35%	33%	34 %	39%

Subvention per nytt arbetstillfälle (tkr)	173	181	201	186	174
1 Beräknat på en 12-månaders period.

Källa: NUTEK

Beviljat stöd har minskat från knappt 627 miljo-
ner kronor år 1997 till knappt 432 år 1998. Antal
arbetsställen som beviljats stöd har också mins-
kat.

Tabell 3.11 Beviljat regionalt utvecklingsstöd och utvecklingsbidrag av länsstyrelserna, självstyrelseorganen, NUTEK och
regeringen under budgetåret 1998, fördelat på län

Län	Antal arbets- ställen	Inv. kostnad (mkr)	Regionalt utv. bidrag (mkr)	Regionalt utv. lån (mkr)	Villkorslån (mkr)	Beräknad syssels.ökn.	Andel kvinnor %	Subv./ arb. tillfällen (tkr)
Östergötland	0	0	0	0	0	0	0	0
Regionför- bundet i Kal- mar	2	67,5	6,5			11	45	590,9
Blekinge	7	29,2	5,8			70	37	82,9
Västra Göta- land	6	66,5	13,5	6,3		96	29	140,6
Värmland	19	183,6	31,7			300	40	105,7
Örebro	24	145,9	32,5	5,1		131	37	248,1
Västmanland	4	83,3	9,4			116	44	81,0
Dalarna	17	96,9	17,9	0,5		89	34	201,1
Gävleborg	17	128,6	34	2		197	39	172,6
Västernorrland	23	139,8	32,5	9,7		124	28	262,1
Jämtland	39	617,3	88,3	5		250	49	353,2
Västerbotten	19	173,1	32,4	5	3,8	209	25	173,2
Norrbotten	51	247	72,9	16	1	599	45	123,4
Summa	228	1 978,7	377,4	49,6	4,8	2 192	39	174,4

Källa: NUTEK

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Under budgetåret 1998 ingick 13 län helt eller
delvis i nationella stödområde. Delar av Sverige
är indelade i stödområde 1 och 2, samt tillfälligt
stödområde. Huvuddelen av stödområdena lig-
ger i landets norra delar. Företag i de fyra nordli-
gaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland
och Västernorrland, erhöll ca 60 % av utveck-
lingsbidragen och nästan 72 % av de regionala
utvecklingslänen. Tillsammans med de övriga tre
skogslänen (Värmland, Dalarna och Gävleborg)
har företag i dessa sju län tillsammans erhållit
82 % av bidragen och 77 % av lånen. I Värmland
har dock inte några regionala utvecklingslån be-
viljats under år 1998.

Tabell 3.12 Genomsnittliga subventionen per förväntad ny
årsarbetskraft för regionalt utvecklingsbidrag budgetåret
1998 .______

Tusental kronor

Stödområde	Regeringens	Utfall	Utfall
	mål	1997	1998

Stödområde 1 samt i de de-
lar av stödområde 2 och i de
tillfälliga stödområden där
högre bidrag än normalt kan
lämnas

200

225

165

Övriga delar av stödområde

150

165

189

Övriga delar av tillfälliga
stödområden

125

110

127

Källa: NUTEK

Av ovanstående tabell framgår att regeringens
mål vad gäller genomsnittlig subvention per för-
väntad ny årsarbetskraft i princip har uppnåtts i
alla stödområden utom i Övriga delar av stö-
dområde 2.

Tabell 3.13 Genomsnittligt regionalt utvecklingsstöd för-
delat på företagsstorlek budgetåret 1998

Antal anställda	Antal företag	Totalt stöd (mkr)	Genomsnittligt stöd (mkr)
0-19	111	164,3	1,48
20-49	51	74,5	1,46
50-199	41	112,4	2,74
200-	20	46,2	2,31
Ej sorterade	5	34,4	6,88
Totalt	228	431,8	1,89

Uppgift om antal anställda saknas på 5 företag vilka är under bildande.
Källa: NUTEK

Av tabellen ovan framgår att de företag som till-
hör storleksklassen 0-19 anställda erhållit ett nå-
got högre genomsnittligt regionalt utvecklings-

stöd än företag i storleksklassen 20-49 anställda.
Samma sak gäller för storleksintervallet 50-199
anställda som erhållit ett högre genomsnittligt
stöd än företag med över 200 anställda. Av de fö-
retag som sorterats i storleksordning har de små
och medelstora företagen, 0-199 anställda, be-
viljats 81 % av det totalt beviljade regionala ut-
vecklingsstödet.

De uppföljningsmått som för närvarande an-
vänds för regionalt utvecklingsbidrag är framför-
allt antalet nya arbetstillfällen (årsarbetskrafter)
som de beräknas bidra till, den genomsnittliga
subventionen per nytt arbetstillfälle samt antalet
nya arbetstillfällen för kvinnor respektive män.
Målen för företagsstöden är, förutom att skapa
sysselsättning, att bidra till ökad ekonomisk till-
växt i stödföretagen. Det finns för närvarande
inget uppföljningsmått för detta. Det pågår ett
utvecklingsarbete och avsikten är att det i fram-
tiden skall vara möjligt att även mäta om stöden
leder till ökad ekonomisk tillväxt i stödföretagen.
NUTEK har därför fått i uppdrag att redovisa
förväntad sysselsättningsförändring samt om-
sättnings-, vinstmarginals- och förädlings-
värdesförändring hos företag som beviljats regi-
onalt utvecklingsbidrag. NUTEK skall även följa
upp hur de nya uppföljningsmåtten påverkar
NUTEKts, länsstyrelsernas och självstyrelseor-
ganens stödgivning.

Slutsatser

Regionalt utvecklingsstöd har bidragit till att
många nya arbetstillfällen beräknas tillkomma i
framför allt små och medelstora företag i regio-
nalpolitiska stödområden.

Regeringens mål har, vad avser genomsnittlig
subvention per förväntad ny årsarbetskraft, upp-
nåtts i stödområde 1 samt i de delar av stödom-
råde 2 och i de tillfälliga stödområdena där högre
bidrag än normalt kan lämnas. I övriga områden
är målet inte uppnått.

Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen
skall tillfalla kvinnor har i princip uppfyllts.

Landsbygdsstöd

Landsbygdsstödet kan delfinansiera investeringar
i små och medelstora företag (mindre än 250 an-
ställda), för att främja sysselsättning och ekono-
misk tillväxt. Landsbygdsstödet består av dels
landsbygdsbidrag, dels landsbygdslån.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Utöver glesbygdsområden finns det även
landsbygdsområden som stödberättigade områ- i

den med lägre maximal stödnivå än i glesbygds-
områden. I glesbygdsområden är stödnivån
högst 50 % och i landsbygdsområden är stödni-
vån högst 20 % av godkänt stödunderlag.

Tabell 3.14 Beviljat landsbygdsstöd under budgetaret 1998 fördelat på län

Län	Antal	Inv.kostn.	Lands-	Lands-	Mikro-	Konsult	Lands-	Beräkn.	Andel	Subv./
	arbets-	totalt	bygdsstöd	bygds	stöd	check	bygds	syssels.	kvinnor	arb
	ställen	(mkr)	(mkr)	bidrag	(mkr)	(mkr)	lån	ökn.	%	tillfälk -
				(mkr)			(mkr)			(tkr 1
Stockholm	20	13,8	1,4	1,1	0,1	0,0	0,2	1	100	1200
Södermanland	6	1,1	0,2	0,2	0,0	0,0	0,0	6	50	\ 67
Östergötland	77	34,7	7,6	6,1	0,1	1,3	0,0	109	42	6! ’
Kronoberg	96	40,6	6,6	5,6	0,6	0,2	0,2	104	31
Regionförbundet i Kalmar	73	66,1	11,4	6,1	0,2	0,4	4,7	176	35	38
Regionförbundet i Skåne	73	10,5	3,7	0.4	0,5	2,8	0,0	65	34	57 !
Halland	39	5,1	1,8	0,5	0,3	1,0	0,0	56	55	30 j
Västra Götaland	220	91,4	19,7	12,7	0,4	6,6	0,0	405	26	49.
Gotlands kommun	56	38,7	7,0	6,7	0,0	0,3	0,0	65	46	1081
Blekinge	83	62,7	14,3	12,8	0,0	1,5	0,0	155	23	921
Örebro	149	75,5	24,9	18,3	0,9	3,3	2,4	203	28	111
Värmland	153	92,8	20,7	19,6	0,0	1,1	0,0	273	26	76 ‘
Västmanland	67	65,4	11,5	10,7	0.3	0,5	0,0	167	51	69
Dalarna	256	126,5	29,1	25,5	1,1	2,2	0,3	350	39	82
Gävleborg	288	192,4	41,8	38,5	0,5	2,8	0,0	688	38	61
Västernorrland	223	93,3	31,4	25,9	1,3	0,7	3,5	193	32	145
Jämtland	203	88,1	32,8	28,5	0,9	1,4	2,0	303	28	102
Västerbotten	259	164,0	50,4	40,8	0,6	1,3	7,7	450	37	95
Norrbotten	222	94,0	35,5	31,5	0,1	3,9	0,0	513	39	69
Summa	2 563	1 356,7	351,8	291,6	7,7	31,3	21,0	4 282	35	77

Källa: NUTEK

Länsstyrelserna och självstyrelseorganen har to-
talt beviljat landsbygdsstöd till ca 2 560 arbets-
ställen. Cirka 23 % av de företag som beviljats
stöd var nystartade. Beviljat landsbygdsstöd
uppgår till ca 350 miljoner kronor och den totala
investeringskostnaden för stödprojekten var
närmare 1 360 miljoner kronor. Landsbygdsstö-
det beräknas bidra till ca 4 280 nya arbetstillfäl-
len. I genomsnitt beräknas 35 % av de nya ar-
betstillfällena tillfalla kvinnor.

Resultatet för år 1998 visar att den genom-
snittliga subventionen per förväntad ny årsar-
betskraft för landsbygdsbidraget uppgick till
77 000 kr.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

abell 3.15 Genomsnittlig subvention per förväntad ny årsarbetskraft för landsbygdsbidraget

Tusenta! kronor

Stödområde	Regeringens mål	Utfall 1997	Utfall 1998
Glesbygdsområde	250	98	96
Övriga delar av stödområde 1 samt i delar av stödområde 2 och tillfälligt stödområde där högre bidrag än normalt kan lämnas	200	94	91
Övriga delar av stödområde 2 samt i landsbygdsområden	150	59	65
Övriga delar av tillfälligt stödområde samt i övriga delar	125	56	66

av EG:S strukturfondsområden
välla: NUTEK

Xv ovanstående tabell framgår att resultatet vad
avser genomsnittliga bidraget per förväntad ny
årsarbetskraft för år 1998 ligger väsentligt lägre
än regeringens mål.

Slutsatser

. Enligt regeringens bedömning har landsbygds-
' stödet bidragit till att ett stort antal nya arbets-
tillfällen i små och medelstora företag tillkommit
t, ' glesbygds- och landsbygdsområden.

v Regeringens mål har uppnåtts genom att re-

* sultatet, vad avser genomsnittlig subvention per
förväntad ny årsarbetskraft, är lägre än de fast-
ställda målen.

heter. Investeringsbidrag kan även lämnas med
högst 50 % av utgifterna för vissa utbildningsåt-
gärder för butiksägare och anställda.

Det tidigare investeringslånet har upphört och
ersatts med landsbygdslån.

Hemsändningsbidraget har förbättrats bl.a.
genom att det numera kan lämnas med högst 45
kronor per hushåll och inköpstillfälle förutsatt
att respektive kommun bidrar med ett minst lika
stort belopp.

Stöd till kommersiell service

Stöd till kommersiell service kan lämnas för att
upprätthålla en tillfredsställande försörjning med
dagligvaror och drivmedel i glesbygder.

Stöd till kommersiell service kan lämnas för
investeringar, för att upprätthålla en viss service-
nivå i glesbygd samt som hemsändningsbidrag.
Hemsändningsbidraget skall underlätta hem-
sändningen av varor i glesbygd där avståndet är
betydande mellan butik och boende. Om det är
av särskild betydelse för konsumenterna kan
stöd beviljas även till fackhandelsservice och va-
ruhussar.

Nya stödmöjligheter har tillkommit inom
stödformen fr.o.m. den 1 januari 1998. Avskriv-
ningslånet har namnändrats till investeringsbi-
drag. Investeringsbidrag kan nu lämnas med
högst 85 % av utgifterna för vissa investeringar i
dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar
som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande
servicefunktioner. Servicebidrag kan även lämnas
med högst 200 000 kronor till nämnda verksam-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

\|Tabell 3.16 Beviljat stöd till kommersiell service under budgetären 1993/94-1998
Budgetår	1993/94	1994/95	1995/96 (18 mån)	1995/96 (12 mån)1	1997	1998
Antal ärenden (investeringsbidrag samt servicebidrag)	393	706	699	466	505	394
Investeringsbidrag (mkr)	28,1	54,8	43,5	29	31,4	22,7
Servicebidrag (mkr)	10,5	19,5	21,5	14,3	12,7	10,1
Hemsändningsbidrag (mkr)	5,7	5,9	9,5	6,3	4.3	5,2
Summa (mkr) in_________. ............	44,3	80,2	74,5	49,7	48,4	38,0

Källa: NUTEK och Konsumentverket

Under den första hälften av 1990-talet låg det
statliga stödet till kommersiell service på nivån
40-45 miljoner kronor per år. Budgetåret
1994/95 ökade stödvolymen till ca 80 miljoner
kronor som en följd av möjligheten att lämna
upp till 85 % i avskrivningslån till investeringar
som genomförs för att uppfylla krav som har
ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller
i förordning. Denna form av stöd har använts för
att underlätta för butiker och bensinstationer att
ersätta miljöfarliga köldmedia i kyl- och frysan-
läggningar samt för att förse bensinanläggningar
med utrustning för bensingasåtervinning. Till så-
dana investeringar beviljades under budgetåren
1994/95, 1995/96 och 1997 ca 28, 13 och 16
miljoner kronor samt 6 miljoner kronor under år
1998.

Under år 1998 uppgick det totala stödet till
kommersiell service till 38 miljoner kronor.

Under år 1998 beviljades totalt 394 ansök-
ningar om investeringsbidrag och servicebidrag
vilket är en minskning jämfört med föregående
år. Minskningen av beviljat stöd mellan åren

1997 och 1998 beror i huvudsak på minskad ef-
terfrågan på investeringsbidrag till bl.a. freonav-
veckling och en hårdare bidragsprövning hos be-
slutsorganen.

Det statliga hemsändningsbidraget uppgick år

1998 till ca 5,2 miljoner kronor.

Stöd till kommersiell service har bidragit till
att bevara butiker som är särskilt viktiga för hus-
hållens dagligvaruförsörjning på landsbygden
och i glesbygd. Sedan stödets tillkomst har stöd
till dagligvaruförsörjningen beviljats till företag
på totalt 1 500 orter. Dessa beslut har grundat sig
på att kommuner och länsstyrelser och (fr.o.m år
1998) självstyrelseorganen bedömt att de berör-
da butikernas finansiella ställning varit sådan att
det varit nödvändigt med statligt stöd för att för-
säkra en rimlig varuförsörjning för konsumen-

terna. Av de berörda orterna hade vid utgången
av år 1998 ca 1 100 stycken (72%) fortfarande
kvar en fungerande dagligvaruförsörjning.

Slutsatser

Regeringens bedömning är att stöd till kommer-
siell service starkt bidragit till att upprätthålla
servicenivån i gles- och landsbygd.

Småföretagsstöd

Småföretagsstöd är ett investeringsbidrag, som
kan beviljas av länsstyrelserna respektive självsty-
relseorgan med maximalt 15 % av en investering.
Målgruppen för stödet är företag över hela landet
med mindre än 50 anställda, mindre än 7 miljo-
ner ecu i omsättning eller maximalt 5 miljoner
ecu i balansomslutning (enligt gemenskapens
riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora
företag (96/C 213/04) den 23 juli 1996). Stöd
kan lämnas till såväl hårda som mjuka investe-
ringar i hela landet. Syftet med stödet är att
främja sysselsättningsskapande investeringar och
inomregional balans.

Från och med budgetåret 1998 är småföretags-
stöd ett nytt ändamål inom länsstyrelsernas och
självstyrelseorganens regionalpolitiska medel.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.17 Småföretagsstöd beviljat under budgetåret
1998 fördelat på län

Län	Småföre- tagsstöd (mkr)	Beräknad syssel- sättn.ökn.	Subv./ arb. tillfälle (tkr)	Andel kvinnor %
Stockholm	0	0	0	0
Uppsala	0	0	0	0
Södermanland	0	0	0	0
Östergötland	6,7	19,0	352,6	10,5
Jönköping	0,8	13,0	61,5	46,2
Kronoberg	0	0	0	0
Regionförbundet i	0,5	14,0	35,7	42,9
Kalmar
Gotlands kommun	0,07	6,0	11,7	66,0
Blekinge	5,3	61,5	86,2	33,0
Regionförbundet i	3,0	51,0	58,8	33,0
Skåne
Halland	0	0	0	0
Västra Götaland	0	0	0	0
Värmland	1,0	19,0	52,6	10,6
Örebro	4,9	70,5	69,5	17,0
Västmanland	0,6	6,0	100,0	50,0
Dalarna	0	0	0	0
Gävleborg	0	0	0	0
Västernorrland	1,5	7,0	214,3	21,4
Jämtland	3,8	20,0	190,0	30,0
Västerbotten	0	0	0	0
Norrbotten	0	0	0	,0
Summa	28,2	287,0	98,3	27,9

Under budgetåret 1998 beviljades småföretags-
stöd med ca 28 miljoner kronor. Beräknad sys-
selsättningseffekt uppgår till 287 arbetstillfällen
varav ca 28 % till kvinnor. Villkoret för stödet är
att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen skall
avse vartdera könet. Genomsnittlig subvention
per förväntad ny årsarbetskraft uppgår till ca
98 000 kronor vilket är lägre än regeringens mål
som var 100 000 kronor.

Eftersom länen under år 1998 även hade möj-
lighet att bevilja småföretagsstöd med medel från
anslaget Al 6 Program för småföretagsutveck-
ling, förnyelse och tillväxt (se avsnitt 3.4.5) har
flera län inte använt sig av möjligheten att bevilja
småföretagsstöd med regionalpolitiska medel.

NUTEK konstaterar utifrån genomförda ut-
värderingar (bl.a. Nordlandsforskningsrapporter
"Sysselsättningsvekst gjennom småföretaksut-
vikling", NUTEK 1995:47, 1997:50 och 1997:82)

att verksamheten med bl.a. tillfälligt småföre-
tagsstöd har haft betydande positiva effekter.

Slutsatser

Regeringen gör bedömningen att småföretags-
stödet (tidigare benämnt tillfälligt småföretags-
stöd) haft positiva effekter i berörda län för de
små företagens sysselsättningsutveckling.

Regeringens mål har uppnåtts genom att re-
sultatet, vad avser genomsnittlig subvention per
förväntad ny årsarbetskraft, är lägre än det av re-
geringen fastställda målet. Villkoret att minst
40 % av nya arbetstillfällen skall tillfalla kvinnor
har inte uppfyllts.

Sysselsättningsbidrag

Sysselsättningsbidrag är avsett att täcka en del av
de merkostnader som uppkommer när ett före-
tag etableras eller utökar sin personalstyrka. Bi-
drag kan för närvarande lämnas med maximalt
200 000 kronor per nytt helårsarbetstillfälle i
stödområde 1 och med maximalt 120 000 kronor
i stödområde 2 och utbetalas i efterskott per ka-
lenderår under en femårsperiod med maximibe-
lopp som redovisas i följande tabell.

Tabell 3.18 Sysselsättningsbidragets fördelning över en femårsperiod
Kronor	Stödområde l1	Stödområde 21
Förstaårsbidrag	60 000	40 000
Fortsatt bidrag för
andra året	50 000	30 000
tredje äret	40 000	25 000
fjärde året	30 000	15 000
femte året	20 000	10 000
Summa	200 000	120 000

Sysselsättningsbidrag får, enligt EG-kommis-
sionens statsstödsregler, inte lämnas för syssel-
sättningsökningar som sker i samband med in-
vesteringar. Bidrag får vidare endast lämnas vid
anställningar som gäller tills vidare. För att er-
hålla den sammanlagda bidragssumman måste
företagen behålla det totala ökade antalet årsar-
betskrafter under hela perioden.

I tabellerna nedan redovisas utfallet av verk-
samheten med sysselsättningsbidrag enligt äldre

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

bestämmelser gällande före den 1 januari 1998 då
stödet var generellt. I tabellerna redovisas även
utbetalningar gjorda under år 1998 på grund av
de äldre bestämmelserna.

Tabell 3.19 Beviljat sysselsättningsbidrag avseende kvalifi- kationsåren 1994-1998
Kvalifikationsår	1994	1995	1996	1997	1998'
Antal arbets- ställen	1 319	1 434	1 347	1 212	755
Antal årsarbets- krafter	6 235	8 432	8 122	7 506	4 818
varav förstaårs- bidrag	756	2 742	2 185	1 416	900
Totalt beviljat belopp (mkr)	204,3	289,3	275,4	233,7	144,1

1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikation s-
året 1998 är ännu inte avslutad, varför siffrorna för år 1998 kan komma att öka.

Källa: NUTEK

För kvalifikationsåret 1997 har drygt 230 miljo-
ner kronor beviljats i sysselsättningsbidrag. Be-
viljat bidrag beräknas under detta år ha medver-
kat till att skapa drygt 1 400 nya arbetstillfällen.

Tabell 3.20 Länsvis fördelning av beviljat sysselsättnings-
bidrag under kvalifikationsåren 1997-1998

Län	Beviljat bidrag 1997 (mkr)	Andel kvinnor %	Beviljat bidrag 1998' (mkr)	Andel kvinnor %
Västra Götaland	6,9	24,6	4,6	25,8
Värmland	22,0	24,5	16,1	29,9
Örebro	10,6	23,5	5,4	21,9
Västmanland	6,3	19,6	1,4	22,7
Dalarna	19,8	19,2	11,5	19,9
Gävleborg	11,1	23,7	7,8	9,9
Västernorrland	19,5	42,6	5,5	24,7
Jämtland	50,5	34,2	37,5	25,2
Västerbotten	42,8	29,2	29,0	28,5
Norrbotten	44,3	34,5	25,3	31,1
Summa	233,7	28,1	144,1	25,1
1 Handläggningen av ansökningarna för sysselsättningsbidrag avseende kvalifikation s-

året 1998 är ännu inte avslutad, varför siffrorna avseende beviljade belopp för år 1998
kommer att öka. Procentsiffrorna avseende andel kvinnor år 1998 är inte heller definit i-
va.

Källa: NUTEK.

Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall be-
viljas gäller att minst 40 % av de nya arbetstill-
fällena fördelas till vartdera könet. År 1998 upp-
skattas andelen kvinnor till ca 25 %. Villkoret har
därmed inte uppnåtts. Regeringen har givit NU-
TEK i uppdrag att föreslå åtgärder beträffande
könskvoteringsvillkoret för regionalt utveck-

lingsstöd och sysselsättningsbidrag. NUTEK re-
dovisade uppdraget i januari 1999. Slutsatserna i
rapporten redovisas i avsnitt 3.3.3.

Sysselsättningsbidraget är fr.o.m. år 1998 ett
selektivt bidrag, dvs. vid varje beslut om syssel-
sättningsbidrag skall prövas om bidraget är nöd-
vändigt för att åstadkomma den avsedda syssel-
sättningsökningen, samt bidragets storlek.

I tabellen nedan redovisas selektivt beviljat
sysselsättningsbidrag fördelat per län. Länsstyrel-
serna och självstyrelseorganen fattade år 1998 be-
slut om ca 113 miljoner kronor i selektivt syssel-
sättningsbidrag som beräknas bidra till upp-
skattningsvis 770 nya arbetstillfällen. För att det
nyss nämnda beloppet skall komma att utbetalas
måste företagen behålla de nya arbetstillfällena i
fem år.

Tabell 3.21 Länsvis fördelning av beviljat selektivt syssel-
sättningsbidrag under budgetåret 1998

Län	Beviljat bidrag 1998 (mkr)	Beräknad ökning av årsarbets- krafter
Västra Götaland	1,2	34
Värmland	15,0	140
Örebro	3,5	16
Västmanland	3,8	32
Dalarna	10,7	108
Gävleborg	4,8	38
Västernorrland	6,0	52
Jämtland	30,5	147
Västerbotten	12,3	72
Norrbotten	25,5	131
Summa	113,3	770

Källa: NUTEK

En utvärdering av NUTEK år 1993 samt fortlö-
pande resultatuppföljningar visar att sysselsätt-
ningsbidraget bidrar till en positiv utveckling av
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade om-
råden. Särskilt stor betydelse har bidraget haft
vid etablering eller expansion av personalintensi-
va företag med jämförelsevis låga investerings-
kostnader.

Slutsatser

Regeringen bedömer att sysselsättningsbidraget
har bidragit till många nya arbetstillfällen i regio-
nalpolitiskt prioriterade områden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Villkoret att minst 40 % av nya arbetstillfällen
skall tillfalla kvinnor har inte uppfyllts.

Nedsatta socialavgifter

Nedsatta socialavgifter har till syfte att delvis
kompensera företag i vissa branscher i stödom-
råde 1 och i den norra delen av stödområde 2 för
bestående nackdelar i form av merkostnader på
grund av det geografiska läget, innebärande bl.a.
långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre servi-
cegrad än i övriga landet, låg befolkningstäthet
och ogynnsamt klimat. För närvarande är ned-
sättningen åtta procentenheter.

Riksskatteverket (RSV) har fr.o.m. år 1998 ta-
git i bruk ett datasystem som möjliggör viss
uppföljning avseende fördelning av nedsättning-
en av socialavgifter. Statistiken har dock än så
länge vissa brister. Avgifter som avser egenföre-
tagare ingår således inte. Om ett företag har
verksamhet i flera län redovisas vidare normalt
alla avgifter för företaget i det län där huvud-
kontoret ligger.

Utfallet på anslaget år 1998 uppgick till drygt
421 miljoner kronor.

Tabell 3.22 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta
socialavgifter på län och företag budgetåret 1998

Värmland	1,5	0,5
Dalarna	2,5	5,0
Gävleborg	3,5	3,0
Västernorrland	7,5	8,0
Jämtland	23,5	21,0
Västerbotten	15,5	13,5
Norrbotten	31,0	32,5
Osäkra län	15,0	16,5
Summa	100	100

Källa: Riksförsäkringsverket

Av tabellen framgår att i Norrbottens, Väster-
bottens och Jämtlands län finns flest nedsätt-
ningsberättigade företag. För många företag
framgår inte av statistiken var den nedsättnings-
berättigade verksamheten bedrivs. Dessa företag
redovisas vid rubriken Osäkra län.

Tabell 3.23 Uppskattad procentuell fördelning av nedsatta
socialavgifter pä näringsgrenar och företag budgetåret
1998 ___________________________

^ärm^sgrer^^^^^^^^^^^^ntaHöreta^^^^niedsatt^elo^

Jord- och skogsbruk, fiske	22,0	13,5
Gruvbrytning/mineral- utvinning	0,5	1,0
Tillverkning	15,0	36,5
Byggnadsverksamhet	3,0	1,5
Partihandel, repara- tionsverksamhet m.m.	11,0	7,0
Hotell- och restaurang- verksamhet	7,0	9,0
Transport, lager och kommunikation	4,0	6,0
Uthyrning, företagsser- vice m.m.	16,5	17,5
Olika samhälleliga och personliga tjänster	14,5	6,0
Övriga osäkra	6,5	2,0
Summa	100	100

Källa; Riksförsäkringsverket

Tabellen ovan visar den procentuella fördelning-
en av nedsättningen på näringsgrenar och före-
tag. I en del fall framgår inte med säkerhet av
statistiken inom vilken näringsgren företagen
verkar. Dessa fall redovisas vid rubriken Övriga
osäkra. Fr.o.m. den 1 januari 1999 omfattas inte
jord- och skogsbruk, fiske samt personliga
tjänster av nedsättningen.

Statens institut för regionalforskning (SIR)
har på uppdrag av regeringen utvärderat vilka
tillväxt- och sysselsättningseffekter stödformen
nedsatta socialavgifter har på stödberättigade fö-
retag, samt utvärderat om det på ett tydligt sätt
kan beläggas att stödformen har en högre effek-
tivitet än andra stödformer riktade till stödberät-
tigade företag. Inför de fortsatta överläggningar-
na med EG-kommissionen om nedsatta
socialavgifter har SIR dessutom kartlagt vilka av-
ståndsberoende merkostnader tjänsteföretag i
olika stödområden har jämfört med motsvarande
företag i Stockholmsområdet.

SIR konstaterar bl.a. att hälften av alla företag
som fått nedsatta socialavgifter har haft ökad
lönsamhet under stödperioden, samt att tjänste-
företag anger en mera positiv utveckling än in-
dustriföretag och även tillmäter nedsättningen
större betydelse. Både industri- och tjänsteföre-
tag menar att nedsättningen bidrar till en positiv
företagsutveckling, och således inte verkar kon-
serverande i strukturomvandlingshänseende.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Hälften av de företag som lokaliserats till stöd-
område efter det att nedsättningen infördes an-
ger att nedsättningen var av stor, eller avgörande
betydelse för val av lokaliseringsort. Företagen
framhåller även nedsatta socialavgifter som något
positivt i jämförelse med andra stödformer, och
vid fritt val av stödformer framstår, enligt SIR,
nedsatta socialavgifter som den av företagen of-
tast önskade stödformen.

SIR:s slutsats av utvärderingen är att stödfor-
men nedsatta socialavgifter är minst lika effektiv
som övriga regionalpolitiska stödformer. Detta
gäller framför allt tjänsteföretagen.

Slutsatser

Regeringen bedömer att hittillsvarande utvärde-
ringar visar att stödformen nedsatta socialavgif-
ter är minst lika effektiv som övriga regionalpo-
litiska stödformer. Detta gäller framför allt för
tjänsteföretag. Regeringen bedömer vidare att
nedsättningen av socialavgifter bidrar till en po-
sitiv utveckling i företag som erhållit stöd i de
regionalpolitiskt mest prioriterade områdena.

Transportbidrag

Transportbidrag skall främja en samhällsekono-
miskt och i övrigt lämplig lokalisering av nä-
ringslivet. Transportbidrag lämnas till utgifter
för transport av gods som har genomgått eller
kommer att genomgå betydande bearbetning.
Bidragets storlek bestäms av transportavstånd
samt transportbidragszon. Endast transporter i
yrkesmässig trafik på väg eller järnväg är för när-
varande bidragsberättigade. Bidrag lämnas med
minst 5 och maximalt 45 % av erlagd fraktkost-
nad. Det bidragsgrundande beloppet måste upp-
gå till minst 25 000 kronor under ett kalenderår
för att bidrag skall kunna lämnas.

Under år 1998 beviljades 351,8 miljoner kro-
nor i transportbidrag, motsvarande siffror för år
1997 var 351,6 miljoner kronor.

Tabell 3.24 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1994-1998 fördelat på län
Miljoner kronor Län	1994	1995	1996	1997	1998
Dalarna	9,5	6,3	2,4	6,9	1,2
Värmland	9,4	9,6	7,8	2,1	4,2
Gävleborg	12,1	13,5	12,3	10,4	5,7
Västernorrland	38,6	45,5	46,6	42,6	34,2
Jämtland	38,9	47,6	47,2	47,9	45,4
Västerbotten	141,4	159,2	151,7	111,8	163,2
Norrbotten	91,4	102,1	106,9	129,8	97,9
Summa	341,3	383.8	374,9	351,6	351,8

Källa: NUTEK

Närmare tre fjärdedelar av bidraget lämnades
under år 1998 till företag i de två nordligaste lä-
nen. Den största delen av transportbidraget läm-
nas till företag inom trävaruindustrin. Övriga nä-
ringsgrenar som mottar betydande belopp är
transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin,
kemisk industri och övrig verkstadsindustri.

Transportbidrag till Volvo Lastvagnars AB:s
produktion i Umeå innehölls fr.o.m. år 1997 ef-
tersom EG-kommissionen inte godkänt dessa.
Kommissionen beslutade i början av år 1998 att
de innehållna bidragen fick betalas ut. Trans-
portbidraget till Volvo Lastvagnar AB:s produk-
tion i Umeå skall gradvis avvecklas t.o.m. år
2002.

Kommissionens godkännande av de innehåll-
na bidragen förklarar till stor del, dels ökningen
av beviljade bidrag inom näringsgrenen trans-
portmedelsindustri och dels ökningen av bevilja-
de medel i Västerbottens län under år 1998. Ef-
tersom branschindelningen har förändrats, vilket
försvårar jämförelser med tidigare år, redovisas
endast utfallet för åren 1996,1997 och 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 3.25 Beviljat transportbidrag under budgetåren 1996-1998 fördelat på näringsgrenar
Miljoner kronor Näringsgren	1996	1997	1998
Jord, skog och fiske	3,7	4,2	2,7
Utvinning av mineral	0,0	0,0	0,0
Livsmedel	29,1	28,2	25,4
Textil/beklädnad	1,5	1,5	1,4
Trävarutillverkning	147,0	147,1	123,5
Pappersvaruindustri	4,2	4,2	3.4
Kemisk industri	43,6	39,5	33,8
Jord- och stenvaruindustri	9,6	9,0	9,9
Metallvaruindustri	53,5	52,9	49,0
Övrig verkstadsindustri	36,5	36,4	30,2
Transportmedelsindustri	36,6	20,9	63,5
Övrig tillverkning	6,0	7,7	9,0
Övriga branscher	3,6	0,0	0,0
Summa	374,9	351,6	351,8

Källa: NUTEK

Tidigare utvärderingar av transportbidraget
(1993) har pekat på svårigheter att bedöma dess
effekter då bidragets syfte ansågs vara otillräck-
ligt preciserat. Regeringen föreslog i propositio-
nen Regional tillväxt - för arbetet och välfärd att
syftet skall preciseras till "att kompensera för
kostnadsnackdelar till följd av bl.a. transportav-
stånd, låg befolkningstäthet och bristande in-
frastruktur samt att stimulera till höjd föräd-
lingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv".
Det föreslagna syftet tillstyrktes av riksdagen
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr.
1997/98:204), men är inte helt genomfört då
EG-kommissionen inte godkänt härav föranled-
da förordningsförändringar.

Slutsatser

Regeringen bedömer att transportbidraget kom-
penserar för kostnadsnackdelar och därmed bi-
drar till att underlätta för de företag som erhållit
detta stöd i de regionalpolitiskt prioriterade om-
råden. Vidare bedömer regeringen att den regio-
nalpolitiska kommitténs arbete skall komma att
öka kunskaperna kring transportbidragets ef-
fekter.

Stiftelsen Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden har till ändamål att
genom finansiering främja främst små och me-
delstora företags utveckling i Västemorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
samt från och med mitten av år 1995 även i Gäv-
leborgs län. Särskild uppmärksamhet skall ägnas
företag i Norrbottens län och i inlandskommu-
nerna.

Norrlandsfonden skall finansiera etablering,
utveckling och expansion av näringslivet inom
sitt verksamhetsområde. Fonden kan också ta
initiativ till och, i begränsad omfattning, finansie-
ra utredningar, infrastrukturella investeringar
och forskning av betydelse för näringslivet inom
sitt verksamhetsområde. Eventuella ändringar i
stiftelsens stadgar fastställs av regeringen efter
förslag av fondens styrelse.

Norrlandsfonden kan erbjuda företag i huvud-
sak tre former av finansiering: lån, villkorslån
(lån med villkorlig återbetalningsskyldighet) och
garantier.

Under år 1998 beviljade fonden krediter till 64
(66) företag med totalt 128,5 (109,2) miljoner
kronor. Av låntagarna var 55 % eller 35 företag
nya kunder för fonden (sifferuppgifter inom pa-
rentes avser år 1997).

Företag kan få lån för att investera i anlägg-
ningar, att utveckla produkter samt för mark-
nadsinsatser. Dessutom kan lån lämnas för att
trygga företagets behov av rörelsekapital. Under
år 1998 beviljade fonden 50 (52) lån till ett totalt
belopp av 91,3 (93,2) miljoner kronor.

Villkorslån lämnas bl.a. till företag som inves-
terar i nya produkter eller nya marknader. Ge-
mensamt för dessa lån är att investeringen är sär-
skilt angelägen för företagets expansion och är
förenad med hög risk. Syftet med ett villkorslån
är att reducera en del av företagens risktagande.
Under år 1998 har 7 (9) företag fått villkorslån
till ett belopp av totalt 14,3 (8,1) miljoner kro-
nor.

Norrlandsfondens garantier avser normalt en-
skilda affärsuppgörelser. I praktiken betyder det
att fonden garanterar förskott och åtaganden
som kundföretag tagit på sig. Under år 1998 har
fonden beviljat 10(8) sådana garantier på totalt
22,7 (7,9) miljoner kronor.

Norrlandsfondens utlåning under år 1998 be-
räknas delvis finansiera investeringar på sam-
manlagt ca 600 miljoner kronor hos kundföreta-
gen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

I syfte att förbättra tillgången på egenkapital
för små och medelstora företag har Norrlands-
fonden medverkat i tillkomsten av det regionala
riskkapitalbolaget Emano AB. Detta skall genom
minoritetsägande verka för framgångsrik kom-
mersialisering av affärsidéer med hög tillväxtpo-
tential. Vidare har fonden tagit initiativ till bil-
dandet av Aktietorget Norrland AB. Detta bolag
skall på kommersiella grunder hjälpa företag i re-
gionen att skaffa ägarkapital via emissioner rikta-
de till allmänheten eller till en mindre krets av
investerare.

Norrlandsfondens egna kapital uppgick den
31 december 1998 till ca 678 miljoner kronor och
vinsten för verksamhetsåret 1998 var ca 29 mil-
joner kronor.

Den 1 januari 1999 förvärvade Norrlandsfon-
den av staten vissa fordringar avseende regionala
utvecklingslån/lokaliseringslån. Efter utgången
av verksamhetsåret 1998 har också Norrlands-
fonden tillförts ett kapitaltillskott på netto 200
miljoner kronor i enlighet med riksdagens beslut
(prop.l997/98:62, bet. 1997/98AU11, rskr.
1997/98:204 och prop. 1998/99:1, utg. omr. 19,
bet. 1998/99:NU2, rskr. 1998/99:110).

Slutsatser

Norrlandsfondens verksamhet är enligt rege-
ringens bedömning av stor betydelse för nä-
ringslivet, främst expanderande små och medel-
stora företag i de län där verksamheten bedrivs.

3.4.4 Resultatinformation för vissa
tidsbegränsade övriga åtgärder
under år 1998

Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen
till Söderhamn

Riksdagen har beslutat att verksamheten vid
Hälsinge flygflottilj, Fl5, i Söderhamn skulle
läggas ned senast den 1 januari 1999 (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:FöU04, rskr.
1996/97:109-112). Med hänsyn till de negativa
konsekvenser nedläggningen skulle innebära för
sysselsättningen i kommunen beslutade rege-
ringen bl.a. att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att utarbeta förslag till hur 350 statliga
arbetstillfällen kunde lokaliseras till Söderhamn
och att medverka vid genomförandet av dessa
lokaliseringar. För att klara de extra utgifterna

för dessa etableringar användes 25 miljoner kro-
nor av arbetsmarknadspolitiska medel under år
1997. För budgetåret 1998 anslogs för detta än-
damål 75 miljoner kronor på anslaget A9 Utgif-
ter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn inom utgiftsområde 19.

Förutom de etableringar som redovisades i
budgetpropositionen för år 1999 (prop.
1998/99:1) har regeringen beviljat medel för
kompetensutvecklingsinsatser i Söderhamn.

Slutsatser

De genomförda etableringarna av olika statliga
verksamheter kommer att ge ett väsentligt till-
skott av arbetstillfällen i Söderhamn. Tillsam-
mans med övriga insatser som gjorts har en
grund lagts för Söderhamns framtida närings-
livsutveckling.

Program för regional näringspolitik och
särskilda regionalpolitiska åtgärder

Riksdagen beslöt under hösten 1997 att bemyn-
diga regeringen att disponera högst 500 miljoner
kronor inom ramen för anslaget Al Regionalpo-
litiska åtgärder för att genomföra ett program för
regional näringspolitik och särskilda regionalpo-
litiska åtgärder (prop. 1997/98:1, avsnitt 5, bet.
1997/98:FiUll, rskr. 1997/97:46).

Beslut har nu fattats för i stort sett hela det
disponerade beloppet och programmet genom-
förs för närvarande över hela landet, men med
tyngdpunkten i regionalpolitiskt prioriterade
områden.

Som en övergripande riktlinje för programmet
har gällt att den sammantagna geografiska för-
delningen av medlen inom programmet i stort
skall avspegla fördelningen av de medel som
omfördelats från olika län för detta ändamål. Vi-
dare har särskilt beaktats möjligheterna att an-
vända medlen som medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram samt åtgärdernas positiva
inverkan på den ekonomiska tillväxten.

Ambitionen har härutöver bl.a. varit att pro-
grammet skall medverka till att realisera åtgärder
som på grund av begränsade medel annars inte
kommit till stånd och att det skall innehålla in-
satser som lämpligen initieras på central nivå.

Regeringen har bl.a. beslutat att använda 50
miljoner kronor för utveckling av distansutbild-
ning baserad på modern informationsteknik ge-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

nom den nyinrättade Distansutbildningsmyn-
digheten i Härnösand, 36 miljoner kronor till
exportutveckling för småföretag genom för-
stärkning av s.k. Exportcentra i regionalpolitiskt
prioriterade områden, 35 miljoner kronor som
delfinansiering av utbyggnad av Luleå-Kallax
flygplats samt 30 miljoner kronor för projekt
som stärker kulturell utveckling och infrastruk-
tur, främst i de regionalpolitiska stödområdena.

Bland andra stora projekt som beslutats kan
nämnas att: Delegationen för utländska investe-
ringar i Sverige, ISA, beviljats 30 miljoner kronor
för att intensifiera sina ansträngningar i bran-
scher som är särskilt intressanta från regionalpo-
litisk synpunkt samt för att förstärka regionala
och lokala organs mottagningskapacitet för ut-
ländska investeringar. Vidare har Sveriges Verk-
stadsindustrier Service AB beviljats närmare 30
miljoner kronor för att genom modern informa-
tionsteknik utveckla ett system som hjälper fö-
retag att hitta lösningar på tekniska problem i
den dagliga verksamheten samt 20 miljoner kro-
nor till tolv s.k. LAG-grupper vilka inom ramen
för EG:s strukturfondsprogram bedriver gles-
och landsbygdsutveckling i olika delar av landet.

Sammanlagt har ett femtiotal projekt initierats
med hjälp av dessa medel. Förutom nyss nämnda
åtgärder har insatserna bl.a. inriktats mot att
stärka turistnäringen i främst norra Sverige, ge-
nomföra ett mindre antal strategiska infrastruk-
turprojekt i samma område, åtgärder för gles-
bygd och skärgård, kompetensutveckling med
modern informationsteknik samt åtgärder för
kvinnor oavsett etnicitet och män med utländsk
bakgrund. Medlen har vidare i stor utsträckning
använts som svensk offentlig medfinansiering av
strukturfondsprojekt.

Slutsatser

Regeringen bedömer att programmet för regio-
nal näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
åtgärder inneburit att resurser mobiliserats för
främst projekt av strategisk betydelse för den
framtida utvecklingen av näringslivet i regional-
politiskt prioriterade områden.

De närmare effekterna av programmet avses
att utvärderas så att erfarenheter av denna typ av
program kan tas till vara.

3.4.5 Resultatinformation för viktiga
regionalpolitiska åtgärder utanför
utgiftsområdet under år 1998

Stora regionalpolitiken

Som regeringen och riksdagen på senare tid be-
tonat är det inte i första hand åtgärder inom ra-
men för utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling, som är avgörande för den regio-
nala utvecklingen. Detta utgiftsområde är ett av
de mindre i statsbudgeten och regionalpolitiska
hänsynstaganden inom andra utgiftsområden är
sammantaget mer betydelsefulla.

Ett viktigt område inom den "stora" regional-
politiken är det statliga bidrags- och utjämnings-
systemet i kommunsektorn. Systemet ger kom-
muner respektive landsting med olika
strukturella förutsättningar möjlighet att erbjuda
likvärdig service i landets olika delar. Riksdagen
fattade i juni 1999 beslut om vissa förändringar
och uppdateringar i systemet från och med 1 ja-
nuari år 2000 i enlighet med regeringens förslag.
Det uppdaterade statliga bidrags- och utjäm-
ningssystemet kommer att vara föremål för fort-
satt översyn. Regeringen har beslutat att tillkalla
en utredning för att följa upp systemet och ut-
värdera träffsäkerheten i de enskilda delarna i
kostnadsutjämningen. Utredningen skall bl.a.
särskilt beakta om det system som införs år 2000
på ett rättvisande sätt tar hänsyn till kostnadsbil-
den vid befolkningsminskningar.

Regeringen har också beslutat om en delega-
tion som har till uppgift att bereda ärenden om
ekonomiskt stöd till kommuner och landsting
med en särskilt svår ekonomisk situation. Stöd
kan komma att ges om strukturella faktorer, som
exempelvis svag ekonomisk tillväxt i regionen,
negativ befolkningsutveckling eller obalanser i
åldersstrukturen, gör det svårt för kommunen
eller landstinget att uppnå balanskravet. Dess-
utom har Bostadsdelegationen tidigare inrättats
för att fördela stöd till kommuner med över-
mäktiga åtaganden för boendet.

Utbildningssektorn är i högsta grad regional-
politiskt betydelsefull. Den kraftiga utbyggnad
av högskolan som pågår ökar proportionellt sett
antalet studerande mest på de små och medelsto-
ra högskolorna. Detta är mycket viktigt för den
regionala balansen av flera skäl. Närheten till en
högskola kan stimulera övergångsfrekvensen till
högskolestudier i miljöer där studietraditionen
och därmed utbildningsnivån är låg. En geogra-
fisk spridning av utbildningsresurserna ger fler

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

möjlighet att studera utan att flytta, och ger ock-
så en spridning av arbetstillfällen inom högskole-
väsendet.

Ett annat viktigt beslut för att sprida den hög-
re utbildningen utanför de större universitetsor-
terna är att ge tre högskolor fasta forskningsre-
surser och universitetsstatus. Sommaren 1998
fattade regeringen således beslut om att högsko-
lorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle få be-
nämningen universitet fr.o.m. år 1999. Mitthög-
skolan kan senare komma att bli aktuell. Närhet
till forskning ger det lokala näringslivet större
möjligheter till gynnsamt utbyte.

Den 1 juli 1999 startade en ny myndighet på
utbildningsområdet, Distansutbildningsmyndig-
heten, sin verksamhet i Härnösand. Distansut-
bildningsmyndigheten skall verka för att di-
stansutbildning som utbildningsform utvecklas
och att lärdomar på området sprids bland utbild-
ningsanordnare. Myndigheten skall vidare främja
ett större användande av distansutbildning inom
högskolan och folkbildningen. Som ett viktigt
led i detta arbete föreslås att myndigheten tillde-
las 700 högskoleplatser för distansutbildning från
och med år 2000. Dessa högskoleplatser bidrar
på ett väsentligt sätt till utvecklingen inom di-
stansutbildningen. Regeringen bedömer att Di-
stansutbildningsmyndighetens arbete kommer
att vara mycket värdefullt. En väl utvecklad di-
stansutbildning på olika utbildningsnivåer ger
bl.a. gles- och landsbygdsområden stora utveck-
lingsmöjligheter. Det kommer till exempel att bli
lättare att kunna möta den lokala arbetskraftsef-
terfrågan med ett mer varierat och kvalificerat
arbetskraftsutbud.

Det finns också andra sätt att tillgodose beho-
vet av högutbildade i regionalpolitiskt prioritera-
de områden med låg utbildningsnivå. Genom så
kallad decentraliserad utbildning bedrivs hela
högskoleutbildningar på plats i en kommun med
ett specifikt utbildningsbehov. Regeringen fatta-
de under sommaren 1999 beslut om ett stort an-
tal decentraliserade utbildningar i främst Norr-
bottens, Västerbottens och Jämtlands län med
start höstterminen 2000. Utbildningarna är såda-
na som man på lokal och regional nivå bedömer
vara särskilt viktiga för det lokala näringslivets
utveckling. Hittills har beslut fattats om totalt
600 högskoleplatser för sådana regionalpolitiskt
strategiska utbildningar.

Inom ramen för kunskapslyftet och försöks-
verksamheten med den kvalificerade yrkesut-
bildningen (KY) bedrivs regionalt anpassade ut-
bildningar. Alla Sveriges kommuner deltar i den

särskilda satsningen på vuxenutbildning som
framförallt riktar sig till arbetslösa. Ett syfte med
satsningen har varit regional tillväxt genom att
erbjuda utbildning som svarar mot lokala och re-
gionala behov. Dessa utbildningar och framför-
allt KY-utbildningarna bygger på samverkan
mellan utbildnings- och arbetslivssektorn.

Inom kommunikationsområdet tog regering-
en under år 1998 det regionalpolitiskt viktiga be-
slutet att bygga Botniabanan. En järnvägslinje
mellan Nyland och Umeå ökar möjligheterna till
dagspendling till arbete och utbildning längs
mellersta Norrlandskusten. Samtidigt underlättas
godstransporter av olika slag. Botniabanan be-
döms således medföra goda möjligheter att stär-
ka näringslivet i regionen. Nyligen togs det
första spadtaget till banan och hela sträckan Ny-
land-Umeå beräknas vara färdigställd till år 2006.
Det återstår dock för regeringen att tillåtlig-
hetspröva huvuddelen av Botniabanans dragning
enligt miljöbalken.

Värt att nämna inom kommunikationsområ-
det är också att regeringen har prioriterat under-
hållet av grusvägar de senaste åren. Av regional-
politiska skäl har således besparingarna på
grusvägarna proportionellt sett varit mindre än
besparingarna generellt inom transportområdet.

Under år 1999 har regeringen givit slutligt
klartecken för att bygga ut Luleå-Kallax flygplats
till en internationell fraktflygplats. En fraktflyg-
plats i Luleå bedöms fylla ett internationellt be-
hov och samtidigt vara av stort värde för hela
Norrbottens län. Fraktflygplatsen förväntas ge
upphov till ett stort antal nya arbetstillfällen, bå-
de direkta och indirekt kopplade till verksamhe-
ten. Fraktflyget kan stimulera angränsande verk-
samheter i länet och inspirera till utveckling av
näringslivet i stort.

Kulturpolitiken är ett viktigt politikområde
för att skapa regional utveckling och goda lev-
nadsförhållanden i olika delar av landet. Åtgärder
inom på kulturområdet har visat sig stärka män-
niskors kreativitet, regioners attraktivitet samt
den lokala och regionala identiteten. Ett av den
nationella kulturpolitiken viktigaste mål är att
verka för allas möjlighet till kulturupplevelser
och eget skapande. Arbetet har till stor del varit
inriktat på att minska de geografiska och sociala
hinder som finns för deltagande i kulturlivet och
idag finns ett väl utbyggt nät av centrala och re-
gionala kulturinstitutioner och ett starkt kultur-
bärande föreningsliv. Ett exempel på regionala
satsningar är projektet Kultur i hela landet som
genomförts inför och under Kulturåret 1998. In-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

om ramen för denna satsning har ett antal lokala
och regionala projekt genomförts som bl.a. i hög
grad bidragit till att stärka den lokala identiteten
på olika orter i hela landet. Inom kulturarvsom-
rådet har särskilda insatser gjorts för föremåls-
vården.

Det finns fortsatt anledning att se över hur
och i vilken utsträckning regionalpolitisk hänsyn
tas inom andra sektorer. Glesbygdsverket ge-
nomförde under år 1999 en attitydundersökning
där kommuner, landsting och länsstyrelser fick
lämna sin syn på i vilken utsträckning regionala
hänsyn tas av åtta utvalda statliga myndigheter
och bolag. Generellt fick de statliga verksamhe-
terna ett relativt dåligt betyg när det gäller att ta
hänsyn till lokal och regional sysselsättning, me-
dan betyget blev bättre när det gällde verksam-
heternas servicenivå. Glesbygdsverket lämnar i
sin rapport till regeringen rekommendationer
om att bl.a. skärpa de regionalpolitiska riktlinjer-
na för statliga myndigheter. Regeringen kommer
att värdera rapportens innehåll och de förslag
som Glesbygdsverket lämnar. Det är i samman-
hanget dock viktigt att notera att regeringen ny-
ligen har skärpt kraven på statliga myndigheter
när det gäller regionalpolitiska hänsyn. Förord-
ningen om regionalt utvecklingsarbete
(1998:1634) anger nu att det måste finnas sär-
skilda skäl för att dessa skall minska verksamhe-
ten i de nationella regionalpolitiska stödområde-
na och i EG:s strukturfondsområden.

Avslutningsvis kan nämnas att flera av de re-
gionalpolitiskt viktiga projekt inom den ”stora”
regionalpolitiken som här har omnämnts har
delfinansierats med regionalpolitiska medel.
Projekten har i dessa fall delfinansierats inom det
program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder på 500 miljoner kronor
som tidigare redovisats. Detta gäller för t.ex.
fraktflygplatsen i Luleå och Distansutbildning-
smyndigheten i Härnösand.

Slutsatser

Regeringen anser att verksamheter inom bl.a.
kommunikationssektorn och utbildningssektorn
under åren 1998 och 1999 har varit av väsentlig
betydelse, för såväl upprätthållandet av den regi-
onala balansen som den ekonomiska tillväxten i
hela landet. Detsamma gäller de förändringar
som skett och de beslut som fattats när det gäller
kommuners och landstings ekonomi och utjäm-
ning inom kommunsektorn.

Regeringen konstaterar att det är av avgörande
betydelse för den regionala utvecklingen att de
beslut som fattas inom andra utgiftsområden än
utgiftsområde 19 kännetecknas av ett regional-
politiskt helhetsperspektiv.

Särskilda regionala åtgärder för regional
utveckling och tillväxt

I budgetpropositionen för 1999 (prop.
1998/99:1) har bakgrunden för verksamheten
med särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt, som inleddes 1994, beskrivits. Målet
för detta program är att öka sysselsättningen ge-
nom att stödja småföretag.

Under år 1998 fattades de sista besluten att
disponera medel under tolfte huvudtitelns anslag
Al6 Program för småföretagsutveckling, förny-
else och tillväxt från budgetåret 1995/96. Pro-
gramperioden är härmed avslutad.

För perioden den 1 januari 1998 - den 31 de-
cember 1998 har länsstyrelserna och självstyrel-
seorganen enligt NUTEK:s redovisning beviljat
ca 140 miljoner kronor för småföretagsstöd,
konsultcheckar och projektbidrag. Den beräkna-
de sysselsättningsökningen som rapporterats i
dessa företag uppgår till knappt 1 500 personer,
varav ca 32 % kvinnor. Den genomsnittliga sub-
ventionen per nytt arbetstillfälle beräknas uppgå
till ca 42 000 kronor, vilket är lägre än regeringen
mål som var 100 000 kr.

Tabell 3.26 Beviljat småföretagsstöd, konsultcheckar och bidrag till projektverksamhet under budgetåren 1994- 1998
Miljoner kronor
Budgetår	Småföretags- stöd	Konsult- checkar	Projekt- bidrag2	Totalt
1994/95	311,3	130,5	178,4	620,2
1995/96 (18 män)	261,2	132,9	122,4	516,5
1995/96	174,1	88,6	81,6	344,3
(12 mån)1
1997	108,9	57,0	5,5	171,4
1998	51,3	24,9	65,8	142,0
Summa	732,7	345,3	372,1	1 450,1

2 Inkl, medfinansiering av strukturfondsprojekt.

Av tabellen ovan framgår att beviljade medel pe-
rioden 1994/95 till och med år 1998 stadigt har
minskat. Det beror på att allt mindre medel har
tilldelats för en viss period och den största delen

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

av nya beslut har fattats i början av respektive pe-
riod. Totalt under perioden har beslut fattats för
ca 1 450 miljoner kronor. Den totala beräknade
sysselsättningseffekten fr.o.m. budgetåret
1995/96 uppgår till ca 11 500 personer varav ca
32 % kvinnor. För budgetåret 1994/95 saknas
motsvarande uppgift om beräknad sysselsätt-
ningsökning. Däremot har för detta budgetår en
faktisk sysselsättningsökning beräknats per den
30 juni 1995 om ca 5 700 personer, varav ca 23 %
beräknats tillfalla kvinnor.

Nordlandsforskning i Bodö har utvärderat
verksamheten. Man konstaterar att verksamhe-
ten med tillfälligt småföretagsstöd, konsult-
checkar och andra företagsinriktade projekt har
haft betydande positiva effekter. Företag som
fått stöd från programmet har haft en hög brut-
tosysselsättningstillväxt. Enligt Nordlandsforsk-
ning är det svårt att uppskatta nettosysselsätt-
ningstillväxten i företagen (dvs. exklusive
effekterna av andra sysselsättningsstimulerande
faktorer i företagets omvärld, t.ex. generellt för-
bättrade exportmöjligheter). Nettosysselsätt-
ningstillväxten uppskattas emellertid till omkring
20 % av bruttosysselsättningstillväxten.

Nordlandsforskning understryker också ut-
vecklingsinriktningen i detta program och att
tillväxt i sysselsättning bara är en av flera effekter
som stödet har haft. Företagen har också investe-
rat, utvecklat nya marknader och produkter samt
fått ny kompetens. Vissa länsstyrelser har också
fått prova nya sätt att arbeta med näringslivsut-
veckling. Konsultcheckarna har inneburit ett
mycket bra stöd till de mindre företagen, som
har haft stor nytta av den expertkompetens som
anlitade konsulter har bidragit med. Projektverk-
samheten har varit inriktad mot främst mark-
nads- och kompetensutveckling hos småföretag.

Slutsatser

Regeringen bedömer att programmet Särskilda
åtgärder för regional utveckling och tillväxt, som
nu avslutats och ersatts med motsvarande möj-
ligheter inom den reguljära regionalpolitiken, har
haft positiva sysselsättnings- och företagsut-
vecklande effekter för företag över hela landet.

Regeringens mål har uppnåtts genom att re-
sultatet vad avser genomsnittlig subvention per
förväntad ny årsarbetskraft är lägre än det fast-
ställda målet. Villkoret att minst 40 % av nya ar-

betstillfällen skall tillfalla kvinnor har inte upp-
fyllts.

3.4.6 Skatteavvikelser

Lag om nedsättning av socialavgifter

Vissa arbetsgivare med fast driftställe i stödom-
råde 1 och i den norra delen av stödområde 2 er-
håller nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Ned-
sättningen gäller inte stat och kommun.
Nedsättningen är 8 procentenheter fr.o.m. den 1
januari 1997 och omfattar både arbetsgivare och
egenföretagare. Fr.o.m. 1 januari 1999 upphörde
vissa branscher att vara nedsättningsberättigade
enligt förslag i prop. 1997/98:62. Denna skatte-
awikelse budgeteras på budgetens utgiftssida ge-
nom ett anslag under utgiftsområde 19 som
täcker bortfallet av avgiftsinkomster till följd av
tillämpningen av denna nedsättning.

Elförbrukning i vissa kommuner

Normen för skatt på elektrisk kraft utgörs av
den skattesats som merparten av de svenska hus-
hållen betalar. Den uppgår till 15,1 öre/kWh un-
der 1999. I Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge,
Örnsköldsvik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen,
Ljusdal och Torsby är dock skattesatsen nedsatt
till 9,5 öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs
av skillnaden mellan 15,1 öre och 9,5 öre/kWh.

Tabell 3.27 Beräknade skatteavvikelser enligt 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100)_______

Miljarder kronor

	1999	2000
Lag om nedsättning av socialavgifter	0,29	0,30
Elförbrukning i norrlandskommuner	0,56	0,57
Summa	0,85	0,87

3.4.7 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
för Glesbygdsverket. RRV har däremot lämnat
en invändning mot den årsredovisning som Sta-
tens institut för regionalforskning har upprättat.
Resultatredovisningen har väsentliga brister i
förhållande till krav i regleringsbrev och förord-
ning om myndigheters årsredovisning (se avsnitt
3.4.1).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

4 Förslag till förändringar av nationella
stödområden och vissa företagsstöd

Regeringen bedömer att den långsiktiga regio-
nalpolitiska problembilden är oförändrad. Detta
innebär att det är i stort sett samma geografiska
områden som under lång tid haft den mest
ogynnsamma utvecklingen.

Regeringen bedömer även att de regionalpoli-
tiska företagsstöden i huvudsak fungerar väl i en-
lighet med de riktlinjer som för närvarande gäller
för dem. Den regionalpolitiska kommittén har
bl.a. i uppgift att bedöma resultaten av olika for-
mer av företagsstöd och lämna principiella för-
slag till ändringar av dessa.

Sedan medlemskapet i Europeiska unionen
befinner Sverige sig i en förändrad situation så-
tillvida att alla företagsstöd skall anpassas till
statsstödsreglerna i fördraget om upprättande av
den Europeiska Gemenskapen. EG-kommis-
sionen, till vilken medlemsländerna bl.a. delege-
rat befogenheten att utfärda riktlinjer och att
övervaka att dessa följs, har utfärdat nya riktlinjer
för statligt stöd till regionala ändamål
(98/C74/C6) som skall gälla från den 1 januari
2000.

Dessa riktlinjer är inte alltid utformade så att
de passar de svenska regionalpolitiska förhållan-
dena. Regionalpolitiken i Sverige bedrivs således
delvis utifrån andra förutsättningar och med and-
ra mål än i de flesta andra medlemsländer. För att
EG-kommissionen skall godkänna att de svenska
företagsstöden utformas så att de på ett så effek-
tivt sätt som möjligt bidrar till att uppfylla målen
för regionalpolitiken, är det ofta nödvändigt att
med uthållighet hävda de svenska ståndpunkter-
na i den process som föregår godkännandet.
Detta innebär samtidigt att processen ofta blir
långvarig och att det därmed inte blir möjligt att

på samma sätt som tidigare presentera detaljerade
förslag för riksdagens ställningstagande. För när-
varande pågår således i flera frågor diskussioner i
vilka regeringen eftersträvar att, inom ramen för
de nya riktlinjerna, utforma stöden efter svenska
behov.

Den nya situationen gör att det blir önskvärt
med en delvis förändrad arbetsfördelning mellan
riksdagen och regeringen. Regeringen bör såle-
des i vissa detaljfrågor få ökade bemyndiganden
samtidigt som riksdagens inflytande stärks ge-
nom de ökade kontakter med riksdagen som re-
geringen ser som nödvändiga för att uppnå så
goda resultat som möjligt i överläggningarna
med EG-kommissionen. Detta särskilt för att
onödiga dröjsmål med de olika företagsstödens
ikraftträdande skall undvikas.

I det följande föreslås därför vissa ändringar i
regeringens kompetens vad gäller att bestämma
vilka områden som skall ingå i nationella stöd-
områden och att i detalj utforma reglerna för re-
gionalt utvecklingsbidrag. Vissa ändringar före-
slås också i reglerna för sysselsättningsbidrag och
nedsättning av socialavgifter.

Vad gäller transportbidrag har regeringen, se-
dan riksdagens beslut om ändrade regler för
detta beträffande bl.a. den geografiska omfatt-
ningen och utvidgningen till sjötransporter
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr.
1997/98:204), förhandlat med EG-kommis-
sionen om de nya reglernas införande. Regering-
en bedömer nu att kommissionen kommer att
godkänna dessa. Ikraftträdandet är samtidigt be-
roende av att kommissionen godkänner nya na-
tionella stödområden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

För stödformerna lån till privata regionala in-
vestmentbolag, landsbygdsstöd, småföretagsstöd
och stöd till kommersiell service föreslås nu inga
förändringar som riksdagen skall ta ställning till.

4.1 Nationella stödområden för
företagsstöd

Regeringens förslag: De delar av Sverige som har
geografiska lägesnackdelar och andra regionalpo-
litiska problem skall vara inplacerade i två natio-
nella stödområden, benämnda A och B. Stödom-
råde A skall omfatta områden med de största
problemen och där skall de största ekonomiska
stimulanserna finnas. Systemet med inplacering
av områden med strukturomvandlingsproblem i
tillfälliga stödområden skall upphöra.

Huvudprinciperna för utformningen av de
nationella stödområdena skall vara; att de skall
omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest
utsatta områdena, att utsattheten skall bedömas
främst utifrån hur svåra de långsiktiga regional-
politiska problemen är och att de skall vara sta-
bila.

Eftersom stödområdesindelningen numera till
stor del bestäms av EG-kommissionens riktlinjer
för statligt stöd för regionala ändamål skall det
fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att
närmare bestämma vilka områden som skall ingå
i de nationella stödområdena.

Skälen för regeringens förslag: För de regional-
politiska företagsstöden, exklusive transportbi-
draget, finns för närvarande tre olika stödområ-
den. Dels finns två långsiktiga områden, be-
nämnda stödområde 1 respektive 2, som omfat-
tar ett stort sammanhängande geografiskt områ-
de i norra och västra Sverige. Omfattningen av
dessa är beslutad av riksdagen. Dels är vissa
kommuner, eller delar av kommuner, inplacerade
i tillfälligt stödområde. Detta områdes omfatt-
ning beslutas av regeringen. Dessutom kan
landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda stöd-
områden, även i tätorter som omfattas av EG:s
strukturfonders mål 2- och mål 5b-program samt
i glesbygds- och landsbygdsområden. Dessa sist-
nämnda områden fastställs av länsstyrelserna.

Stödområdena 1 och 2 samt de tillfälliga stöd-
områdena omfattar för närvarande ca 13 % av
Sveriges befolkning. De ekonomiska stimulan-

serna varierar i de olika stödområdena. De är
högst i stödområde 1, näst högst i stödområde 2
och minst i tillfälliga stödområden. Tillsammans
med stödområdena för transportbidrag ingår to-
talt ca 18,5 % av befolkningen i nationella stöd-
områden.

Riksdagen har i olika sammanhang uttalat att
de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras
till de mest utsatta områdena samt att ett system
med stödområden bör vara stabilt.

Det nuvarande stödområdessystemet har gällt
sedan år 1990. Därför har endast smärre ändring-
ar gjorts i de olika områdena. Detta visar dels att
den av riksdagen betonade stabiliteten har till-
lämpats, dels att de regionalpolitiska problemen
mestadels är av mycket långsiktig karaktär. Även
de flesta områden som är inplacerade i tillfälliga
stödområden har varit detta under en lång följd
av år.

Analyser av den regionala utvecklingen visar
också att den regionalpolitiska problembilden
relativt sett är mycket stabil och att något motiv
för större förändringar i stödområdesinplace-
ringarna inte föreligger för närvarande. De se-
naste årens kraftiga befolkningsminskningar in-
om de regionalpolitiskt prioriterade områdena
följer således i stort den nuvarande stödområ-
desindelningen.

I enlighet med EG:s statsstödsregler skall bl.a.
alla regionalpolitiska stödområden i medlems-
länderna godkännas av EG-kommissionen. Den-
na beslutar också om regler för vilka områden
som kan godkännas som stödområden för före-
tagsstöd.

EG-kommissionen har utfärdat nya riktlinjer
för hur nationella regionalpolitiska områden skall
utses i framtiden (98/C74/C6). De innebär bl.a.
att de områden i vilka regionalpolitiska stöd skall
få lämnas under åren 2000-2006 totalt sett skall
minska från att för närvarande omfatta 46,7 % av
Europeiska unionens befolkning till 42,7 % av
densamma.

Enligt den metod som kommissionen lagt fast
skall Sverige endast få ha nationella regionalpoli-
tiska stödområden som omfattar 15,9 % av lan-
dets befolkning, jämfört med för närvarande ca
18,5 %. Metoden baseras bl.a. på bruttoregion-
produkt per capita och arbetslöshet i olika regio-
ner jämförda med nationella värden och värden
för hela unionen. Det i jämförelse med andra
medlemsländer mycket låga utfallet beror främst
på att arbetslösheten i Sverige är jämförelsevis
jämnt fördelad över landet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Regeringen anser att de särskilda regionalpoli-
tiska problem på grund av bl.a. geografiska lä-
gesnackdelar, som Sverige har i jämförelse med
andra medlemsländer, inte har beaktats tillräck-
ligt av EG-kommissionen. Det låga utfallet är
inte rättvisande i förhållande till andra medlems-
länder. Regeringen har därför under lång tid ar-
betat för att förmå kommissionen att ändra sitt
beslut. Detta arbete pågår fortfarande.

Det faktum att nationella regionalpolitiska
stödområden skall utses enligt regler som utfär-
dats av EG-kommissionen gör att varken rege-
ringen eller riksdagen har annat än begränsade
möjligheter att påverka denna fråga. Detta visar
inte minst de pågående diskussionerna mellan
regeringen och kommissionen om nya nationella
stödområden från år 2000. Det bör därför i fort-
sättningen vara en uppgift för regeringen att även
besluta om den närmare omfattningen av de na-
tionella stödområdena. Så är redan fallet med de
mer omfattande områden i vilka EG:s struktur-
fonder arbetar. Riksdagen bör dock, inom de
ramar som följer av EG:s riktlinjer om stöd till
regionala ändamål, kunna lägga fast huvud-
principer för den nationella stödområdesindel-
ningen som regeringen skall följa vid den närma-
re utformningen.

Huvudprinciperna för utformningen av de
nationella stödområdena föreslås vara; att de
skall omfatta de från regionalpolitisk synpunkt
mest utsatta områdena, att utsattheten skall be-
dömas främst utifrån hur svåra de långsiktiga re-
gionalpolitiska problemen är och att områdena
skall vara stabila. Antalet stödområden föreslås,
för att möta problemens svårighetsgrad i olika
delar av landet, vara två, benämnda A och B där
stödområde A omfattar områden med de största
problemen och i vilket de största ekonomiska
stimulanserna ges. Detta förslag överensstämmer
också med EG-kommissionens riktlinjer om
stöd till regionala ändamål som ger möjligheter
att lämna högre bidrag i områden med särskilt
gles befolkning.

EG-kommissionens nya riktlinjer innebär
också att stödområdena skall ses över inom fem
år. Tillsammans med det faktum att de områden
som varit inplacerade i tillfälliga stödområden har
varit detta under en lång följd av år, samt i för-
enklingssyfte, bedömer regeringen att systemet
med inplacering av områden med strukturom-
vandlingsproblem i tillfälliga stödområden bör
upphöra.

I detta sammanhang kan påpekas att de regio-
nalpolitiska problemens svårighetsgrad, kombi-

nerade med förbättrade kommunikationer m.m.
gör det nödvändigt, och möjligt, att i än högre
grad än för närvarande, bedöma och åtgärda re-
gionalpolitiska problem med utgångspunkt från
lokala arbetsmarknader i stället för från enskilda
kommuner.

Med lokala arbetsmarknader avses i detta
sammanhang områden inom vilka människor
kan bo och arbeta utan att behöva göra långa re-
sor mellan bostad och arbetsplats. NUTEK har
bl.a. delat in Sverige i 108 lokala arbetsmarknader
utifrån faktisk arbetspendling mellan kommuner.
I norra Sverige omfattar de lokala arbetsmarkna-
derna oftast en enskild kommun, medan de i
södra Sverige med dess mindre avstånd ofta om-
fattar flera kommuner. Dessa lokala arbetsmark-
nader har också tidigare godtagits av EG-
kommissionen som i princip minsta enheter vid
analys av svenska regionalpolitiska stö-
dområden.

Transportbidraget har en egen områdesindel-
ning. Områdena måste dock inrymmas inom den
befolkningsram som EG-kommissionen beslu-
tat.

För riksdagens information lämnas i det föl-
jande en förteckning över de områden som rege-
ringen preliminärt bedömer bör ingå i de olika
stödområdena.

Stödområde A

Stödområde A motsvarar det nuvarande mål 6-
området för EG:s strukturfonder.

Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Gälli-
vare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pa-
jala, Älvsbyns, Overkalix och Overtorneå kom-
muner samt Edefors och Gunnarsbyns
församlingar i Bodens kommun och f.d. Mark-
bygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kom-
mun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lyck-
sele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhel-
mina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fäll-
fors, Jörns och Kalvträsks församlingar i
Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms,
Ragunda, Strömsunds, Bräcke, Åre och Öster-
sunds kommuner.

Västemorrlands län: Sollefteå och Ånge kom-
muner samt Holms och Lidens församlingar i
Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna,
Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örn-
sköldsviks kommun.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro och
Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus
församlingar i Mora kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Stödområde B

Norrbottens län: Luleå kommun samt Bodens
kommun utom Edefors och Gunnarsbyns för-
samlingar och Piteå kommun utom f.d. Mark-
bygdens kyrkobokföringsdistrikt.

Västerbottens län: Nordmalings, Robertsfors,
Umeå och Vännäs kommuner samt Skellefteå
kommun utom Fällfors, Jörns och Kalvträsks
församlingar.

Västemorrlands län: Härnösands, Kramfors,
Sundsvalls och Timrå kommuner samt Orn-
sköldsviks kommun utom Anundsjö, Björna,
Skorpeds och Trehörningsjö församlingar.

Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Nor-
danstigs, Ovanåkers och Söderhamns kommu-
ner.

Dalarnas län: Ludvika och Smedjebackens
kommuner samt Mora kommun utom Venjans
och Våmhus församlingar samt Ore församling i
Rättviks kommun.

Västmanlands län: Fagersta, Norbergs och
Skinnskattebergs kommuner.

Örebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga,
Laxå och Ljusnarsbergs kommuner.

Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hag-
fors, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne
och Årjängs kommuner.

Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds
och Karlsborgs kommuner.

Om överläggningarna med EG-kommissionen
resulterar i exempelvis att Sverige får ha stödom-
råden som omfattar ca 20 % av befolkningen ger
den preliminära bedömningen vid handen att
följande ytterligare områden bör ingå i stödom-
råde B.

Gävleborgs län: Hofors kommun.

Dalarnas län: Avesta kommun.

Västmanlands län: Arboga, Kungsörs och Kö-
pings kommuner.

Värmlands län: Säffle kommun.

Västra Götalands län: Åmåls kommun.

Kalmar län: Hultfreds, Vimmerby och Väster-
viks kommuner.

Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö,
Tranås och Vetlanda kommuner.

4.2 Regionalt utvecklingsbidrag

Regeringens förslag: Regionalt utvecklingsbidrag
skall fortsättningsvis i princip kunna lämnas i
samband med investeringar i konkurrensutsatt
näringsverksamhet som kan påverkas ifråga om
lokalisering eller omfattning och som bedöms få
en tillfredsställande lönsamhet.

Bidragets storlek skall differentieras med hän-
syn till i vilket stödområde en investering sker,
med högre maximal bidragsnivå i stödområde A,
och rymmas inom de maximala bidragsnivåer
som följer av EG-kommissionens riktlinjer för
statligt stöd för regionala ändamål.

Eftersom den tekniska utformningen och bi-
dragsnivåer för regionalt utvecklingsbidrag nu-
mera till stor del bestäms av dessa riktlinjer skall
det i övrigt fortsättningsvis vara en uppgift för
regeringen att utforma bidraget inom ramen för
riktlinjerna.

Skälen för regeringens förslag:

Nuvarande regler

Regionalt utvecklingsbidrag kan lämnas i sam-
band med större investeringar i princip alla kon-
kurrensutsatta näringsverksamheter som drivs på
marknadsmässiga villkor och som kan påverkas i
fråga om lokalisering eller omfattning.

Ideella organisationer eller intresseorganisa-
tioner kan få bidrag till utgifter för utlokalisering
av verksamhet från Stockholmsregionen även om
de inte bedriver verksamhet på marknadsmässiga
villkor.

Förutom att vara lokaliserad i ett regionalpoli-
tiskt stödområde måste en verksamhet, för att få
bidrag, uppfylla bl.a. följande allmänna villkor:

- Den måste bedömas få en tillfredställande
lönsamhet och ge de anställda en varaktig syssel-
sättning.

- Minst 40 % av de antal arbetsplatser som
tillkommer till följd av bidraget skall förbehållas
vartdera könet. Om det finns särskilda skäl kan
dock undantag medges.

- De anställda måste uppbära lön och ha andra
anställningsförmåner som är minst likvärdiga
med vad som följer av kollektivavtal.

- Bidragsmottagaren måste ha auktoriserad
eller godkänd revisor.

Regionalt utvecklingsbidrag lämnas efter indi-
viduell prövning av varje enskilt ärende. Ett bi-
drag får inte lämnas med högre belopp än vad

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

som behövs för att en investering skall komma
till stånd.

I dag kan regionalt utvecklingsbidrag lämnas
på delvis olika villkor i olika delar av stödområ-
dena. Bidraget regleras således i två olika förord-
ningar: Förordningen (1990:642) om regional-
politiskt företagsstöd och Förordningen
(1998:995) om regionalpolitiskt företagsstöd in-
om EG:s strukturomvandlingsområden. Orsa-
ken till detta är att EG-kommissionen krävt en
tidigare anpassning till dess riktlinjer för vissa
områden, de som kallas strukturomvandlingsom-
råden.

Regionalt utvecklingsbidrag kan i stödområde
1 lämnas med högst 35 % av utgifterna i sam-
band med investeringar i byggnader, markan-
läggningar, maskiner och andra inventarier
(materiella investeringar) samt till utgifter för
marknadsföring och produktutveckling
(immateriella investeringar). Till små och medel-
stora företag kan bidrag dock lämnas med högst
40 %. I stödområde 2 kan bidrag lämnas med
högst 20 %, förutom inom vissa utsatta områden
där den högsta tillåtna bidragsnivån är höjd till
35 %. För närvarande kan också i undantagsfall
regionalt utvecklingsbidrag lämnas med högre
belopp, upp till 50 %, men detta kräver EG-
kommissionens godkännande.

I de s.k. strukturomvandlingsområdena får bi-
drag dock inte lämnas till marknadsföring efter-
som det enligt EG-kommissionens riktlinjer är
en driftkostnad som företagen själva skall bära.
Däremot får bidrag lämnas till små och medel-
stora företag för informationskampanjer och
kunskapsspridning. Bidrag får i dessa områden
inte heller lämnas till produktutveckling. Där-
emot får bidrag lämnas till forskning och ut-
veckling för verksamhet före det konkurrensut-
satta stadiet. Bidrag kan även lämnas till
grundforskning och industriell forskning enligt
gemenskapsramar för statligt stöd till forskning
och utveckling. Bidrag kan även lämnas till ut-
gifter för patent och licenser och liknande förut-
satt att dessa inte utgör mer än 25 % av stödun-
derlaget i ett enskilt ärende.

Bidrag kan även lämnas till utbildning, men
endast i den utsträckning den omfattas av kom-
missionens detaljerade definition av allmän och
särskild utbildning.

Regionalt utvecklingsbidrag inom de s.k.
strukturomvandlingsområdena kan idag lämnas
med högst 20 % inom delar av stödområde 2 och
delar av det tillfälliga stödområdet för såväl mate-
riella som vissa immateriella investeringar. Till

patent, licenser och utbildning eller liknande kan
bidrag lämnas med högst 35 % för små och me-
delstora företag och 25 % till övriga. I särskilda
fall kan förhöjt bidrag lämnas inom vissa områ-
den, högst 35 % för små och medelstora företag
och 25 % för övriga.

Anpassning av stödformen till EG:s nya riktlinjer
om stöd till regionala ändamål

Som tidigare nämnts har EG-kommissionen ut-
färdat nya riktlinjer om stöd till regionala ända-
mål (98/C74/C6). Dessa innebär bl.a. att alla
stödområden och alla stödformer som är i kraft
den 1 januari 2000 skall vara förenliga med be-
stämmelserna i dessa riktlinjer. De skall tillämpas
på regionalpolitiska stöd som kan beviljas inom
alla näringsgrenar med undantag för tillverkning
av vissa jordbruksprodukter, fiske samt kol och
stålindustri som omfattas av EKSG-fördraget.
För transportsektorn, vissa delar av stålindustrin,
varvsindustrin, syntetfiberindustrin och bilindu-
strin finns dessutom särskilda regler.

För stödformen regionalt utvecklingsbidrag
innebär dessa riktlinjer bl.a. att varken regeringen
eller riksdagen har annat än begränsade möjlig-
heter att påverka utformningen. Den i inledning-
en beskrivna önskvärda förändringen av arbets-
fördelningen mellan riksdagen och regeringen är
också relevant i detta sammanhang. Det bör
därför i fortsättningen vara en uppgift för rege-
ringen att besluta om den närmare utformningen
av det regionala utvecklingsbidraget. Riksdagen
föreslås dock, inom de ramar som följer av EG:s
riktlinjer om stöd till regionala ändamål, lägga
fast vissa huvudprinciper som regeringen skall
följa vid den närmare utformningen.

En huvudprincip bör vara att regionalt ut-
vecklingsbidrag i princip skall kunna lämnas i
samband med investeringar i konkurrensutsatta
näringsverksamheter som bedrivs på marknads-
mässiga villkor och som kan påverkas i fråga om
lokalisering eller omfattning och som bedöms få
en tillfredsställande lönsamhet. Nuvarande regler
för ideella organisationer och intresseorganisa-
tioner avser regeringen härvid att behålla.

I föregående avsnitt har lämnats förslag om att
det fortsättningsvis skall finnas två stödområden
för företagsstöd, benämnda A och B, där stö-
dområde A omfattar områden med de största
problemen.

En annan huvudprincip för det regionala ut-
vecklingsbidraget bör vara att dess storlek skall
differentieras med hänsyn till i vilket stödområde

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

en investering sker, med högre maximal bidrags-
nivå i stödområde A.

I följande tabell redovisas, i vissa fall avrunda-
de, maximala bidragsnivåer inom olika stödom-
råden, för olika storlekar av företag och till olika
ändamål utifrån EG:s nya riktlinjer för stöd till
regionala ändamål.

Med små och medelstora företag (SMF) avses
i detta sammanhang företag med högst 250 an-
ställda och som uppfyller vissa villkor beträffan-
de omsättning, balansomslutning och självstän-
dighet.

Tabell 4.1 Maximala bidragsnivåer fr.o.m. år 2000 enligt EG:s regler om stöd till regionala ändamål

Stödområde/

Ändamål

Högst prioriterat område

SMF1

STORA3
%

övriga stödområden

SMF

STORA

Materiella investeringar (nyinvesteringar i

mark, byggnader, anläggningar, maskiner
och inventarier)

Immateriella investeringar (förvärv av
patenter och licenser)

Utbildning

- Allmänn

-Särskild (företagsspecifik)

Forskning och utveckling

- Grundforskning

- Industriell forskning

* Tekniska genomförbarhetsstudier

- Utvecklingsverksamhet före det
konkurrensutsatta stadiet

* Tekniska genomförbarhetsstudier

100	100	100	100
65	55	65	55
90	80	90	80
40	30	40	30
65	55	65	55

Övrigt

- Konsulttjänster

- Kunskapsspridning och informations-
kampanjer

50 - 50

^e^M^vse^rn^cHnedelstör^öretag^^

2 Procentsatser avser bruttonivåer, dvs. före skatt.

3 Med STORA avses stora företag.

Regeringen avser att anmäla till EG-kom-
missionen att Sverige i princip avser att tillämpa
den maximala bidragsnivån i det högst priorite-
rade området i stödområde A och bidragsnivån i
övriga stödområden i stödområde B. Bidragsni-
våerna i Sverige fastställs alltså i dialog med EG-
kommissionen.

Bidrag kan lämnas till immateriella investe-
ringar för bl.a. förvärv av patent, tillverkningsli-
censer eller patenterad teknisk kunskap, förutsatt
att dessa investeringar inte överstiger 25 % av det
totala stödunderlaget för investeringarna för sto-
ra företag. För små och medelstora gäller de kri-

terier som fastställs i EG:s riktlinjer för stöd till
små och medelstora företag.

Bidrag kan även lämnas till utgifter för utbild-
ning samt forskning och utveckling. Bidrag till
kunskapsspridning och informationskampanjer
kan endast lämnas till små och medelstora före-
tag.

Det är enligt tidigare beslut av riksdagen en
uppgift för regeringen att inom ramen för de hu-
vudprinciper som riksdagen lägger fast besluta
vad som skall vara stödberättigad verksamhet
och beslutsordningen för regionalt utvecklings-
bidrag.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Regeringen vill dock informera riksdagen om
att reglerna för vilka verksamheter som skall vara
stödberättigade kommer att ses över i syfte att
minska detaljstyrningen och för att i större ut-
sträckning möjliggöra bidrag till nya verksam-
hetsområden med tillväxtförutsättningar.

Regeringen vill även informera riksdagen om
att den avser att besluta om följande ändringar av
besluts- och handläggningsordningen:

- Länsstyrelserna och självstyrelseorganen
skall få besluta i ärenden om regionalt utveck-
lingsbidrag där det totala godkända kapitalbeho-
vet uppgår till högst 25 miljoner kronor (för när-
varande högst 20 miljoner kronor), varav högst 4
miljoner kronor (för närvarande högst 2,5 miljo-
ner kronor) får avse immateriella investeringar.
Därtill avses länsstyrelserna och självstyrelseor-
ganen få besluta om bidrag för uppförande, om-
byggnad och restaurering av lokaler för uthyr-
ning, dock inte direkt eller indirekt kommun-
ägda lokaler.

I samband med de förändringar som avses att
genomföras skall också yttre miljöhänsyn tydli-
gare beaktas i stödgivningen av regionalt utveck-
lingsbidrag, småföretagsstöd och landsbygds-
stöd.

Regeringen vill återigen erinra om att utform-
ningen av bidraget är beroende av EG-
kommissionens godkännande.

4.3 Sysselsättningsbidrag

Regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag skall
fortsättningsvis kunna lämnas med högst
200 000 kronor per nytt helårsarbetstillfälle i
stödområde A och med högst 120 000 kronor i
stödområde B.

Skälen för regeringens förslag: Sysselsättnings-
bidrag är avsett att täcka en del av de merkostna-
der som uppkommer när företag etableras eller
utökar sin personalstyrka. Bidraget kan för när-
varande lämnas med högst 200 000 kronor per
nytt helårsarbetstillfälle i stödområde 1 och med
högst 120 000 kronor i stödområde 2.

Tidigare (avsnitt 4.1) har föreslagits att stö-
dområdesindelningen skall förändras. Som en
konsekvens härav, och för att bibehålla denna
stimulans av tillväxt- och utvecklingsmöjlighe-
terna för näringslivet i de regionalpolitiska om-

rådena, föreslår regeringen att sysselsättningsbi-
drag fr.o.m. år 2000 skall kunna lämnas med
högst 200 000 kronor i stödområde A och med
högst 120 000 kronor i stödområde B.

Ikraftträdandet är samtidigt beroende av att de
nya stödområdenas omfattning kan beslutas.

4.4 Nedsättning av socialavgifter

Regeringens förslag: Lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter skall från den 1 januari
2000 begränsas till att avse företag inom vissa
delar av stödområde A som är verksamma inom
tjänstesektorn.

Regeringens bedömning: Nedsättning av soci-
alavgifter av regionalpolitiska skäl för vissa före-
tag omfattas av EG-kommissionens riktlinjer för
statligt stöd för regionala ändamål. Lagförslaget
kommer i enlighet härmed att inom kort anmälas
till EG-kommissionen och kan inte träda i kraft
förrän denna har godkänt det.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Nedsättning av socialavgifter är en form av regi-
onalpolitiskt stöd som första gången beslutades
av riksdagen år 1983. Syftet är att kompensera
företag i delar av Norrlands inland för bestående
konkurrensnackdelar i form av merkostnader på
grund av det geografiska läget med låg befolk-
ningstäthet, långa avstånd och ogynnsamma kli-
matförhållanden. Företagen i dessa områden har
t.ex. liten lokal marknad och sämre tillgång till
service liksom höga kontakt- och transportkost-
nader. Den nuvarande lagen (1990:912 ) om ned-
sättning av socialavgifter beslutades av riksdagen
hösten 1990 (prop. 1989/90:76, bet.
1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346). Bestämmel-
serna gäller till och med år 2000. Vissa ändringar
har skett under 1990-talet. Nuvarande regler in-
nebär att nedsättning sker med åtta procenten-
heter inom stödområde 1 för företag inom i la-
gen angivna branscher (industri med vissa
undantag, tjänster av olika slag m.m.) samt inom
delar av stödområde 2 för företag inom särskilda
delar av tjänstesektorn, m.m.

Stödformen omfattas, liksom andra former av
företagsstöd, av EG:s statsstödsregler. Kommis-
sionen har utfärdat nya riktlinjer bl.a. för ut-
formningen av regionalstöd (98/C74/C6). Sveri-
ge måste anpassa sina stödformer till dessa

18 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uol6-19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

fr.o.m. år 2000 och under 1999 anmäla de stöd-
former som då avses användas.

Nedsättning av socialavgifter var en befintlig
stödform vid Sveriges inträde i Europeiska unio-
nen. En diskussion om de svenska bestämmel-
sernas förenlighet med EG-rätten har förts mel-
lan regeringen och kommissionen under lång tid.
Regeringen har hävdat att stödet avser kompen-
sation för bestående merkostnader och att det är
förenligt med den gemensamma marknadens
funktion. Kommissionen har riktat kritik mot
stödformens nuvarande utformning såsom inte
förenlig med gällande riktlinjer och särskilt
framhållit risken för överkompensation genom
kumulation med andra stödformer, i synnerhet
med transportbidraget. Kommissionen har inte
godkänt stödformen och har hittills sagt sig för-
utsätta att den upphör vid utgången av år 1999.
Överläggningar pågår alltjämt.

Statens institut för regionalforskning (SIR)
har nyligen, på regeringens uppdrag, redovisat en
utvärdering av stödformen. Av redovisningen
framgår att hälften av de företag som erhållit
nedsatta socialavgifter har haft ökad lönsamhet
under stödperioden och att framför allt tjänste-
företagen anser att nedsättningen är en betydel-
sefull faktor för en positiv utveckling av företa-
get. Utvärderingen visar också att företagen inte
anser att stödformen är konserverande i struk-
turomvandlingshänseende och att nyetablerade
företag angett att stödformen har mycket stor
eller avgörande betydelse för valet av lokalise-
ringsort. SIR:s slutsats är att stödformen är
minst lika effektiv som övriga regionalpolitiska
stödformer och att detta framför allt gäller för
tjänsteföretagen.

Regeringen anser att det är angeläget att be-
hålla stödformen. För att detta skall vara möjligt
måste den vara utformad så att den kan rymmas
inom ramen för EG:s riktlinjer. Lagen föreslås
därför utformas så att företagen endast får kom-
pensation för faktiska merkostnader utan risk för
överkompensation. Den föreslås även ändras på
så sätt att nedsättningen begränsas till vissa
tjänsteföretag inom stödområde A, med undan-
tag av Östersunds kommun, förutom Näs och
Häggenås församlingar, samt med undantag av
Aspås, Ås och Rödöns församlingar i Krokoms
kommun. Nedsättning av socialavgifter föreslås
fortsättningsvis omfatta följande branscher:
Uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverk-
samhet, hotell-, pensionats- och campingverk-
samhet, restaurang- och kaféverksamhet som be-
drivs i kombination med hotell-, pensionats-

eller campingverksamhet, renhållnings-, städ-
nings- och tvätteriverksamhet, rekreationsverk-
samhet och kulturell service verksamhet med
undantag av biblioteksverksamhet, samt verk-
samhet som bedrivs av ideella, kulturella och re-
ligiösa organisationer samt intresseorganisatio-
ner. Även i fortsättningen avses nedsättningen
också omfatta avgifter som är hänförliga till ar-
bete inom ett företag och omfattar företagsled-
ning, ekonomi- och löneadministration, bokfö-
ring, automatisk databehandling, registre-
ringsverksamhet, telefonförsäljning samt order-
mottagning. Ändringarna föreslås träda i kraft
den 1 januari 2000.

Vidare bör i bestämmelserna om transportbi-
drag föreskrivas att sådant inte får lämnas till fö-
retag som omfattas av lagstiftningen om nedsatta
socialavgifter.

Genom denna utformning effektiviseras
stödformen nedsatta socialavgifter eftersom den
koncentreras till företag som saknar andra möj-
ligheter till kompensation för sina regionalt be-
tingade merkostnader samtidigt som vissa av
kommissionens viktigaste invändningar tillgodo-
ses. Regeringen avser att inom kort till EG-
kommissionen anmäla det förslag som nu före-
läggs riksdagen.

Lagtekniskt är förändringarna enkla att ge-
nomföra. I nuvarande 1 § ersätts den nuvarande
omfattande geografiska beskrivningen med en
hänvisning till stödområde A, med vissa undan-
tag, och en bestämmelse om att regeringen
kommer att meddela närmare föreskrifter om
stödområden. I 6 § tas de tre första punkterna
(gruvor, tillverkningsindustri och produktions-
varuinriktad partihandel) bort. Hänvisningen till
viss industriell verksamhet i 3 § andra stycket blir
onödig och kan tas bort. Genom att de särskilda
områdena i nuvarande 1 § tredje stycket tas bort
blir också 11-13 §§ överflödiga. Någon särskild
författningskommentar utöver det sagda torde
inte vara nödvändig.

Någon ytterligare beredning av lagstiftningsä-
rendet har inte bedömts nödvändig. Ärendets
beskaffenhet är sådan att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

Regeringen vill slutligen återigen framhålla att
lagändringen kräver godkännande av EG-
kommissionen och att överläggningar med
kommissionen pågår. Regeringen avser att som
ett led i det utvidgade samarbetet på lämpligt sätt
underrätta riksdagen om utfallet av dessa.

Om EG-kommissionen inte, före årsskiftet,
skulle godkänna det nya lagförslaget, kan inte

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

heller den nuvarande lagen fortsätta att tillämpas
i oförändrad form efter den 31 december 1999.

Riksdagens beslut om lagändring för att säker-
ställa detta kommer då att behövas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

5 Anslag

Al Allmänna regionalpolitiska
åtgärder

Tabell 5.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999	Anslag	950 000 1	Utgifts- prognos	620 000
2000	Förslag	1 303 050
2001	Beräknat	1 609 350
2002	Beräknat	1 605 950
‘Nytt anslag år 1999.

Anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder
inrättades år 1999. Till anslaget kopplades ett
bemyndigande.

Beslut om bidrag till de ändamål som anslaget
omfattar fattades tidigare mot äldreanslagen Cl
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala ut-
vecklingsinsatser m.m. från budgetåret 1995/96.
Dessa anslag disponeras från och med år 2000
inte av regeringen. Regeringen föreslår därför att
ett nytt anslag, All Regionalpolitiska insatser,
inrättas för att täcka utgifter på grund av beslut
som fattats mot dessa äldreanslag (se vidare un-
der anslaget All). Beslut fattades tidigare även
mot numera äldreanslaget Al Regionalpolitiska
åtgärder från budgetåret 1998.

Anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder disponeras av länsstyrelserna, NUTEK
och regeringen.

Tabell 5.2 Anslag för regionalpolitiska åtgärder

Miljoner kronor

Anslag	Utfall 1998 Anslagssparande/ reservationer 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999
Al Allmänna	0 0	950	620
regionalpoli-
tiska åtgärder

Al Regional- politiska åtgär- der	954	1 703	0	720
Cl Lokalise- ringsbidrag m.m.	168	431	0	60
C2 Regionala utvecklingsin- satser m.m.	689	387	0	270
Summa	1 811	2 521	950	1 670

Det totala utfallet för 1998 uppgick till 1 811
miljoner kronor, vilket inkluderar utfallet för
äldreanslagen Al Regionalpolitiska åtgärder, Cl
Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regionala ut-
vecklingsinsatser m.m.

Anslagssparande och reservationer vid ut-
gången av 1998 uppgick totalt till 2 521 miljoner
kronor, vilket även det inkluderar ovan nämnda
äldreanslag.

Anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder uppgår till 950 miljoner kronor för bud-
getåret 1999. Utgiftsprognosen för 1999 uppgår
totalt till 1 670 miljoner kronor, vilket inkluderar
anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder
samt äldreanslagen Al Regionalpolitiska åtgär-
der, Cl Lokaliseringsbidrag m.m. och C2 Regio-
nala utvecklingsinsatser m.m. En anledning till
att utgiftsprognosen inte är högre är att de åta-
ganden som staten gjort gentemot stödmottaga-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

re i många fall sträcker sig över ett flertal år. Ut-
betalning av medel till ett projekt sker i många
fall flera år efter att beslutet fattats.

Riksdagen godkände hösten 1997 att rege-
ringen får använda högst 500 miljoner kronor av
äldreanslaget Al Regionalpolitiska åtgärder för
att genomföra ett program för regional närings-
politik och särskilda regionalpolitiska åtgärder.

Från och med budgetåret 1998 ingår ett nytt
ändamål under anslaget Al Allmänna regional-
politiska åtgärder: såddfinansiering. Det ger alla
länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan
möjlighet att fatta beslut om såddfinansiering.
Med detta avses riskfylld finansiering, i ett tidiga-
re skede än det annars mest riskbenägna kapita-
let, av relativt tidiga utvecklingsprojekt i mycket
små teknikbaserade företag.

Inget nytt lån till privata regionala invest-
mentbolag har beviljats eller utbetalats under
budgetåret 1998. Utestående sådana lån uppgick
till 20 miljoner kronor per den 31 december
1998.

m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
från budgetåret 1995/96 disponeras från och med
år 2000 inte av regeringen. Åtaganden gjorda fö-
re år 2000 med stöd av dessa anslag föreslås
fr.o.m. år 2000 täckas av ett nytt anslag Al 1 Re-
gionalpolitiska insatser.

Anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åt-
gärder bör under den övergångsperiod under vil-
ket bemyndigandesystemet byggs upp, uppgå till
ett lägre belopp än föreslagen bemyndiganderam.
År 1999 uppgick anslaget därför till 950 miljoner
kronor jämfört med bemyndiganderamen på
1 688 miljoner kronor. År 2000 föreslås anslaget
uppgå till 1 303,85 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000 ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 688
miljoner kronor under åren 2001-2008.

Regeringens överväganden

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under
1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktel-
ser i samband med regionalpolitiska åtgärder
som innebär utgifter om högst 1 688 miljoner
kronor under åren 2000-2005 (prop.
1998/99:1,bet. 1998/99:NU2, rskr. 1998/99:110).
Detta bemyndigande har regeringen fördelat till
NUTEK, länsstyrelserna och självstyrelseorga-
nen. Eftersom de regionala självstyrelseorganen
inte är några myndigheter disponerar NUTEK
deras bemyndigande.

Åtaganden som är gjorda med stöd av bemyn-
diganden åren 1997-1999 kommer att ianspråkta
utrymme under den bemyndiganderam för år
2001-2008 som föreslås i detta avsnitt.

Syftet med bemyndigandesystemet är bl.a. att
förbättra förutsättningarna för att långsiktigt
kunna planera användningen av regionalpolitiska
medel, att kunna utnyttja anslaget på ett effekti-
vare sätt, att undvika stora anslagssparanden
samt att förbättra uppföljningen och prognoser-
na av medlen.

Åtaganden gjorda före år 1999 med stöd av
medel anslagna under äldreanslaget Al Regio-
nalpolitiska åtgärder skall täckas av anslagsspa-
rande. Äldreanslagen Cl Lokaliseringsbidrag

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Tabell 5.3 Bemyndiganden 1
Miljoner kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001* beräknat	2002’ beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	384	402	1 332	1 582	1 532
Nya förpliktelser	244	1 550	1 500	1 600	1 600
Infriade förpliktelser1	-226	-620	- 1 250	- 1 650	- 1 600
Utestående förpliktelser vid årets slut	402	1 332	1 582	1 532	1 532

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	1 000	1 688	1 688	1 610	1 606

1 Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser.
' Bemyndiganderam för åren 2002-2009.

3 Bemyndiganderam för åren 2003-2010.

Anslagets ändamål

Regeringen föreslår att medel från detta anslag
fortsättningsvis anvisas till följande ändamål:

- regionala utvecklingsbidrag,

- lån till privata regionala investmentbolag,

- landsbygdsbidrag,

- stöd till kommersiell service,

- småföretagsstöd,

- sysselsättningsbidrag,

- såddfinansiering,

- regional och central projektverksamhet,

- medfinansiering av strukturfondsprogram,

- vissa utgifter för genomförande av struk-
turfondsprogram m.m.,

- viss administration, uppföljning och utvär-
dering av det regionalpolitiska företagsstö-
det m.m., samt

- viss central utvecklingsverksamhet m.m.

Åtgärderna kan bl.a. rikta sig till privata, ko-
operativa och statliga företag samt i vissa fall af-
färsverk, uppdragsmyndigheter, ideella organisa-
tioner och kommuner.

Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan
nämnda ändamål, användas för medfinansiering
av åtgärder inom regionala tillväxtavtal.

För genomförande av EG:s nya struktur-
fondsprogram kommer regeringen att inrätta
strukturfondsdelegationer vid de länsstyrelser
som utses till förvaltningsmyndigheter. Arvoden,
reseersättning och ersättning för förlorade avlö-
ningsförmåner i enligt med gällande statliga reg-
ler bör utgå för ledamöter och ersättare i struk-
turfondsdelegationen. Regeringen föreslår därför
att, liksom under nuvarande programperiod, me-

del från detta anslag får användas för dessa ut-
gifter.

För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig
återflödet från strukturfonderna föreslår rege-
ringen vidare att medel från detta anslag, i likhet
med vad som gäller nuvarande programperiod får
användas för sekretariatskostnader vid länsstyrel-
ser och självstyrelseorgan samt för administra-
tionskostnader vid de av regeringen utsedda för-
valtningsmyndigheterna, som berörs av
strukturfondsarbete.

Sverige får ett ökat återflöde från EG:s struk-
turfonder under nästa programperiod åren 2000-
2006, vilket innebär att svensk medfinansiering
av strukturfondsprojekt kan väntas ta i anspråk
en stor del av detta anslag.

Huvuddelen av anslaget beräknas komma att
användas av länsstyrelserna respektive självstyrel-
seorganen för olika former av företagsstöd,
medfinansiering av strukturfondsprogram samt
projekt inom regionala tillväxtavtal.

Försöksverksamhet med ändrad regional ansvars-
fördelning

Med anledning av riksdagens beslut om försöks-
verksamhet med ändrad regional ansvarsfördel-
ning har Regionförbundet i Kalmar län, Got-
lands kommun och Regionförbundet i Skåne län
fr.o.m. budgetåret 1998 bl.a. övertagit ansvaret
för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier
och hanteringen av huvuddelen av de regional-
politiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser
disponerar i nuvarande system (prop.
1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr,1996/97:77).

Vidare har självstyrelseorganet i Västra Göta-
lands län fr.o.m. den 1 januari 1999 bl.a. tagit
över ansvaret för att utarbeta regionala utveck-
lingsstrategier och huvuddelen av de regionalpo-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

litiska åtgärdsmedel som länsstyrelsen i Västra
Götalands län tidigare disponerat.

Fr.o.m. den 1 januari 1999 utgör de nybildade
Skåne läns landsting och Västra Götalands läns
landsting självstyrelseorgan i respektive län
(prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr.
1996/97:228).

Syftet med försöksverksamheten är att ut-
veckla former för fördjupad demokratisk förank-
ring av det regionala utvecklingsarbetet. Denna
försöksverksamhet skall pågå t.o.m. den 31 de-
cember 2002.

Avsikten är att självstyrelseorganen i berörda
län skall disponera medlen enligt samma riktlin-
jer som gäller för länsstyrelserna.

Huvuddelen av de medel regeringen fördelar
till respektive län skall enligt riksdagens beslut i
tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för
följande av de ändamål som angivits ovan:

regionala utvecklingsbidrag,
landsbygdsbidrag,

- stöd till kommersiell service,
småföretagsstöd,

- sysselsättningsbidrag,

- såddfinansiering,

- regional projektverksamhet,

- medfinansiering av strukturfondsprogram,

- vissa utgifter för genomförande av struk-
turfondsprogram m.m., samt

- uppföljning och utvärdering.

Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan
nämnda anslag, användas för medfinansiering av
åtgärder inom regionala tillväxtavtal.

För ändamålet regional projektverksamhet bör
även länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa
medel för att kunna bedriva projekt för t.ex.
statlig samordning för ekonomisk tillväxt -
regional näringspolitik - samt för servicelösning-
ar i glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt.

Berörda länsstyrelser får, inom ramen för an-
givna ändamål, även använda medlen till att
medfinansiera projekt inom EG:s struktur-
fondsprogram.

För ändamålet uppföljning och utvärdering
bör bl.a. självstyrelseorganen disponera vissa
medel för uppföljning av enskilda projekt.

Således bör även länsstyrelserna i berörda län
disponera vissa medel från anslaget.

Regeringen och Närings- och teknikutvecklings-
verkets disposition av medlen, m.m.

En viss del av anslaget föreslås liksom för närva-
rande disponeras av NUTEK och regeringen för
bl.a. viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Regeringen föreslås även disponera vissa medel
för att täcka utgifterna för de lokaler som det
samnordiska forskningsorganet inom regional-
politiken, Nordregio, disponerar.

Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift
för regeringen att fördela anslaget mellan länen
och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid för-
delningen av medel mellan länen bör som hittills
de regionala problemens svårighetsgrad utgöra
den huvudsakliga fördelningsnyckeln med sär-
skilt beaktande av medfinansieringsbehovet av
åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt
beräknat behov av medel för ändamålet syssel-
sättningsbidrag.

Beräkning av anslaget för år 2000

Regeringen föreslår en omfördelning på
9 miljoner kronor från anslaget A3 Täckande av
förluster på grund av kreditgarantier inom regio-
nalpolitiken till anslaget Al Allmänna regional-
politiska åtgärder. Orsaken härtill är dels att me-
delsbehovet på anslaget A3 enligt regeringens
prognos blir lägre än tidigare beräknat, dels att
medelsbehovet på anslaget Al blir högre än tidi-
gare beräknat. Medelsbehovet för år 2000 på an-
slaget A3 kan delvis täckas av anslagssparande på
anslaget.

Regeringen föreslår även en omfördelning på
2,5 miljoner kronor från anslaget Al Allmänna
regionalpolitiska åtgärder till anslaget Al Nä-
rings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader inom utgiftsområde 24 Närings-
liv. Medlen skall användas till att finansiera ett
nytt projekthanteringssystem.

Regeringen föreslår dessutom en omfördel-
ning på 150 000 kronor från anslaget Al All-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

männa regionalpolitiska åtgärder till anslaget B4
Ekobrottsmyndigheten inom utgiftsområde 4
Rättsväsendet. Medlen skall användas till att fi-
nansiera verksamheten med att bekämpa oegent-
ligheter avseende medel från EG: strukturfonder.

\|Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	950 000
Uppräkning av anslaget	350 000
Omfördelning frän anslaget A3 inom U019	9 000
Överföring till anslaget Al inom U024 Näringsliv	-5 000
Överföring till anslaget B4 inom U04 Rättsväsendet	-150
Förslag 2000	1 303 850

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 1 303 850 000 kr för år 2000. För
budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgifterna
under anslaget till 1 609 350 000 kr respektive
1 605 950 000 kr.

Medel inom anslaget får, inom ramen för an-
slagets ändamål, användas för medfinansiering av
åtgärder inom regionala tillväxtavtal.

Under år 1998 utbetalades ca 81,8 miljoner
kronor i regionalt utvecklingslån och lands-
bygdslån. I räntor och amorteringar inbetalades 3
respektive 0,9 miljoner kronor.

70 miljoner kronor av anslaget har under år
1999 disponerats för att lämna ett lån på kom-
mersiella villkor till en företagsetablering i
Bengtsfors.

Under år 1999 har 175 miljoner kronor av
myndighetens anslagssparande ställts till rege-
ringens disposition.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 30 000 000 kr för år 2000. Besluts-
ramen på anslaget uppgår till 110 miljoner kro-
nor. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas
utgifterna under anslaget till 110 000 000 kr re-
spektive år.

A2 Landsbygdslån

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor		81 755	Anslags- sparande	617 732
1998	Utfall	81 755	Anslags- sparande	617 732
1999	Anslag	30 000	Utgifts- prognos	150 000
2000	Förslag	30 000
2001	Beräknat	110 000
2002	Beräknat	110 000

Anslaget disponeras av NUTEK för lands-
bygdslån som beviljas av länsstyrelserna och
självstyrelseorganen.

Räntor, avbetalningar och andra återbetalning-
ar på lånen tillförs inkomsttitlarna 2324 Räntein-
komster av lokaliseringslån respektive 4139
Återbetalning av lokaliseringslån. Anslaget dis-
poneras även för utbetalningar av tidigare bevil-
jade regionala utvecklingslån. Riksdagen har vid
behandlingen av regeringens förslag i proposi-
tionen ”Regional tillväxt - för arbete och välfärd”
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr.
1997/98:204) beslutat att stödformen regionalt
utvecklingslån skall upphöra fr.o.m. den 1 januari
1999.

A3 Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier inom regional-
politiken

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	7 776	Anslags- sparande	4 874
1999	Anslag	11 000	Utgifts- prognos	4 500
2000	Förslag	1 000
2001	Beräknat	9 000
2002	Beräknat	8 000

Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret.

Det sista systemet med kreditgarantier inom
regionalpolitiken upphörde 1 januari 1997, och
ersattes med landsbygdslån.

Riksgäldskontoret förvaltar sedan den 1 janua-
ri 1998 samtliga statens kreditgarantier.

Från anslaget betalas utgifter för att infria
statliga garantier enligt ett antal äldre förord-
ningar och enligt den nu gällande förordningen
(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

ITabell 5.7 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1993/94-1998 1
Budgetår	Utgift (mkr)
1993/94	12,8
1994/95	10,0
1995/96 (18 mån)	18,4
1995/96 (12 mån)1	12,1
1997	10,5
1998	7,8

1 Beräknat på en 12-månaders period.

Under första halvåret 1998 uppgick nya infrian-
den av glesbygdsgarantier till närmare 2,5 miljo-
ner kronor. Dessutom har Riksgäldskontoret
belastat anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor
för sådana infrianden som länsstyrelserna för-
skotterat under 1997, men där länsstyrelserna
inte före årskiftet 1997/98 hunnit fakturera
Glesbygdsverket, som före denna tidpunkt hade
dispositionsrätt till anslaget.

Under andra halvåret 1998 infriades gles-
bygdsgarantier för ca 1,6 miljoner kronor, vilket
innebär att 4,1 miljoner kronor totalt infriats un-
der 1998. Tillsammans med de 3,7 miljoner kro-
nor som avsåg 1997 uppgick utfallet under 1998
till närmare 7,8 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 4,5
miljoner kronor och anslagssparandet för år 1998
uppgår till ca 4,9 miljoner kronor. Prognostiserat
anslagssparande år 1999 uppgår därmed till drygt
11 miljoner kronor. Detta anslagssparande be-
räknas tas i anspråk år 2000.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 1 000 000 kr för år 2000. För att
möjliggöra utbetalningar från anslaget med ett
högre belopp beräknas anslagssparandet tas ian-
språk. För budgetåren 2001 och 2002 beräknas
utgifterna under anslaget till 9 000 000 kr re-
spektive 8 000 000 kr.

A4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

\|Tabell 5.9 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		421 341	Anslags- sparande	11 734
1998	Utfall	421 341	Anslags- sparande	11 734
1999	Anslag	320 000	Utgifts- prognos	390 000
2000	Förslag	313 734
2001	Beräknat	400 000
2002	Beräknat	0

Från anslaget, som disponeras av Riksförsäk-
ringsverket (RFV), täcks fr.o.m. den 1 januari
1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av till-
lämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter. Enligt denna lag skall den pro-
centsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och ege-
navgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m.
utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa nä-
ringsgrenar inom stödområde 1 och de nordliga
delarna av stödområde 2. Nedsättningen är åtta
procentenheter.

Under avsnittet 4.4 har regeringen föreslagit
vissa förändringar av stödformen.

Anslaget kommer enligt nuvarande beräkning
att överskridas under innevarande år. Regeringen
föreslår på tilläggsbudget att överskridandet del-
vis regleras genom att anslaget för år 1999 höjs
med 26,3 miljoner kronor. Överskridandet skall
även täckas av anslagssparande och anslagskredit.
Således föreslås anslaget för budgetåret 2000 dras
ned med 26,3 miljoner kronor i förhållande till
den föreslagna ramen i den ekonomiska vårpro-
positionen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 313 734 000 kr för år 2000. För
budgetåret 2001 beräknas utgifterna under ansla-
get till 400 000 000 kr.

ITabell 5.8 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	11000
Minskat resursbehov	-1000
Överföring till anslaget Al inom U019	-9000
Förslag 2000	1 000

\|Tabell 5.10 Beräkning av anslaget för år 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	320 000
Minskat resursbehov	-6 266
Förslag 2000	313 734

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

A5 Transportbidrag

ITabell 5.11 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		351 474	Anslags- sparande	16 750
1998	Utfall	351 474	Anslags- sparande	16 750
1999	Anslag	345 000	Utgifts- prognos	335 000
2000	Förslag	345 000
2001	Beräknat	336 000
2002	Beräknat	336 000

Anslaget disponeras av NUTEK, för transport-
bidrag enligt förordningen (1980:803) om regio-
nalpolitiskt transportbidrag.

De förändringar rörande transportbidrag som
riksdagen tidigare beslutat om (prop.
1997/98:62, bet. 1997/98: AU11, rskr.
1997/98:204), har ännu inte kunnat genomföras
då EG-kommissionen inte godkänt förändring-
arna. Regeringens bedömer att kommissionen
kommer att godkänna de föreslagna förändring-
arna under hösten 1999.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen, med hänsyn
till den fortsatta utvecklingen inom transport-
sektorn och NUTEK:s bedömning av konjunk-
turen, anvisar ett ramanslag om 345 000 000 kr
för år 2000. För budgetåren 2001 och 2002 be-
räknas utgifterna under anslaget till 336 000 000
kr respektive år.

A6 Glesbygdsverket

ITabell 5.12 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		22 096	Anslags- sparande	5 490
1998	Utfall	22 096	Anslags- sparande	5 490
1999	Anslag	23 857	Utgifts- prognos	28 000
2000	Förslag	24 781
2001	Beräknat	25 202
2002	Beräknat	25 649

Anslaget disponeras av Glesbygdsverket.

Anslagssparandet beror bl.a. på att verkets mål
preciserades under år 1998 med följden att verk-
samhetsinriktningen förändrades. Glesbygdsver-
ket var under den andra halvan av 1998 restrik-

tivt med att initiera nya projekt innan den nya
verksamhetsinriktningen var klar.

Det övergripande målet för Glesbygdsverket
är att främst genom påverkan på olika samhälls-
sektorer verka för goda levnadsförhållanden och
utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och lands-
bygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogs-
länens inre delar samt i skärgårdsområdena.

För en resultatredovisning, se avsnitt 3.4.1.

Regeringens överväganden

De övergripande målen skall kvarstå men rollen
vad gäller genomförandet av EG:s struktur-
fondsprogram kommer att förändras. Regering-
en föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag
om 24 781 000 kr för år 2000. För budgetåren
2001 och 2002 beräknas utgifterna under ansla-
get till 25 202 000 kr respektive 25 649 000 kr.

ITabell 5.13 Beräkning av anslaget för är 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	23 857
Pris- och löneomräkning	103
Justering av premier	821
Förslag 2000	24 781

A7 Statens institut för regional-
forskning

ITabell 5.14 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		8 721	Anslags- sparande	1 422
1998	Utfall	8 721	Anslags- sparande	1 422
1999	Anslag	8 040	Utgifts- prognos	8 500
2000	Förslag	8 068
2001	Beräknat	8 221
2002	Beräknat	8 386

Anslaget disponeras av Statens institut för regio-
nalforskning (SIR).

SIR:s övergripande mål är att utveckla och
samordna forskning om regional utveckling och
att se till att forskningsresultaten, kunskaperna
och erfarenheterna därav sprids och blir tillgäng-
liga för olika intressenter. Institutet skall senast
den 1 oktober 1999 inkomma till regeringen med
ett underlag till fördjupad prövning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Forskningsprogrammen har försenats vilket
har bidragit till ett anslagssparande.

För en resultatredovisning, se avsnitt 3.4.1.

Regeringens överväganden

De övergripande målen skall kvarstå. Regeringen
avser att i dialog med SIR ytterligare precisera
institutets uppgifter och verksamhetsmål. Rege-
ringen föreslår att riksdagen anvisar ett raman-
slag om 8 068 000 kr för år 2000. För budgetåren
2001 och 2002 beräknas utgifterna under ansla-
get till 8 221 000 kr respektive 8 386 000 kr.

Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	8 040
Pris- och löneomräkning	28
Förslag 2000	8 068

A8 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden perioden 1995-
19991

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	655 575	Anslags- sparande	655 312
1999	Anslag	782 000	Utgifts- prognos	1 120 000
2000	Förslag	612 000
2001	Beräknat	539 000
2002	Beräknat	0

1 Anslaget har tidigare benämnts Europeiska regionala utveckling sfonden.

Anslaget disponeras av NUTEK och vissa läns-
styrelser för utbetalningar från EG:s regional-
fond. Regionalfonden är en av EG:s fyra struk-
turfonder som i Sverige delfinansierar 23
strukturfondsprogram inom målen 2, 5b och 6
samt vissa gemenskapsinitiativ. Utbetalning kan
ske efter att en beslutsgrupp fattat beslut och att
upparbetade kostnader i de enskilda projekten
redovisats.

Utbetalningarna från EG:s övriga struktur-
fonder under innevarande programperiod redo-
visas dels under ett anslag för socialfonden inom
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,
dels under anslag avseende jordbruks- och fis-
kefonderna inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar. En
sammanställning av besluts och utbetalningsläget
inom strukturfondsprogrammen har redovisats
under avsnitt 3.4.2. Nuvarande programperiod
omfattar för Sveriges del åren 1995-1999. Näst-
kommande programperiod föreslås utbetalningar
från regionalfonden redovisas under anslaget A9
Europeiska regionala utvecklingsfonden perio-
den 2000-2006.

Anslagssparandet vid slutet av år 1998 uppgick
till 655 miljoner kronor. Anslagssparandet för-
klaras till del av att uppbyggnaden av struktur-
fondsverksamheten var mer tidskrävande än vad
som kunnat förutses, vilket har haft en inverkan
på omfattningen av vissa av programmen under
tidigare år. Utgiftsprognosen visar att anslagsspa-
randet till hälften kommer att tas i anspråk under
år 1999. Ramen för anslaget, avseende struktur-
fondsperioden 1995-1999, uppgår till ca 3 600
miljoner kronor.

Fram t.o.m. april 1999 har beslutsgrupperna
för målen 2, 5b och 6 samt för berörda gemen-
skapsinitiativ genom beslut intecknat ca 89 % av
ramen för regionalfonden. Beslut om stöd till de
enskilda projekten kan fattas t.o.m. den 31 de-
cember 1999. Enligt prognoser över kommande
beslut kommer hela regionalfondsramen för
programperioden att intecknas vid utgången av
år 1999. T.o.m. juni 1999 har 44 % av regional-
fonden för hela programperioden utbetalats.
Prognosen är att 60 % skall vara utbetalad till
årets slut.

Inbetalningarna från EG-kommissionen sker
genom förskott med undantag för de sista 20
procenten som betalas efter slutredovisning av de
olika programmen. Inbetalningarna redovisas på
inkomsttitel 6311 på statsbudgetens inkomstsida.
De sista inbetalningarna från kommissionen be-
räknas ske under åren 2002 och 2003. De sista
utbetalningarna till projektägarna från anslaget
beräknas ske under år 2001. Genom att kommis-
sionen gör sina utbetalningar i euro kan en valu-
takursdifferens uppstå.

På EG-kommissionens förslag beslöts under
år 1998 att 100 miljoner euro skall överföras till
Peaceinitiativet för Nordirland från övriga ge-
menskapsinitiativ. För Sveriges del gäller att 1,2
miljoner euro motsvarande ca 10,2 miljoner kro-
nor, överförs från Interreg IIA-programmet
Nordkalotten och Pesca.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Regeringens överväganden

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under
år 1999 låta staten besluta om åtaganden för den
Europeiska regionala utvecklingsfonden som in-
nebär utgifter om högst 1 150 miljoner kronor
under åren 2000-2001. Det fanns inga bemyndi-
ganden tidigare inom anslaget. För struktur-
fondsperioden 1995-1999 får inga nya beslut tas
efter år 1999, medan utbetalningar till projekten
kan ske t. o. m. år 2001.

Tabellen nedan visar när bemyndigandet för år
1999 beräknas falla ut till betalning.

ITabell 5.17 Bemyndiganden 1
Miljoner kronor	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	1 150	539
Nya förpliktelser	1 150	0	0
Infriade förpliktelser1	-0	-611	- 539
Utestående förpliktelser vid årets slut	1 150	539	0
Erhållen bemyndiganderam	1 150	539	0

' Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 612 000 000 kr för år 2000. För år
2001 beräknas utgifterna under anslaget till 539
000 000 kr. Verksamheten för den innevarande
programperioden avslutas under år 2001 varför
inga utbetalningar beräknas ske från anslaget
därefter.

A9 Europeiska regionala utveck-
lingsfonden perioden 2000-
2006

Tabell 5.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Förslag	360 000 1
2001	Beräknat	800 000
2002	Beräknat	1 000 000
1 Nytt anslag.

Anslaget avses disponeras av länsstyrelserna i
Norrbottens och Jämtlands län och de länssty-
relser inom mål 2 området, som kommer att ut-

ses att vara förvaltningsmyndigheter efter det att
områdena har fastställts, samt de myndigheter
som kommer att ha utbetalningsansvar för be-
rörda gemenskapsinitiativ, för utbetalningar från
Europeiska regionala utvecklingsfonden avseen-
de programperioden 2000-2006. Regionalfonden
delfinansierar programmen inom mål 1 och 2
(inklusive områden som får stöd under en över-
gångsperiod) samt gemenskapsinitiativen Urban
och Interreg i sin helhet.

I budgetpropositionen för år 1999 redovisades
utgifterna för den nya programperioden för åren
2000 och 2001 under anslaget A8 Europeiska re-
gionala utvecklingsfonden. År 2001 föreslås
därför att 300 miljoner kronor överförs från an-
slaget A8 till A9. Återflödet från EU avseende
programperioden 2000-2006 bedöms bli större
än vad som beräknats i budgetpropositionen för
år 1999.

Betalningssystemet från EG-budgeten har
reformerats för programperioden 2000-2006.
Inbetalningarna från EG-kommissionen kom-
mer först som förskott, som omfattar 7 % av den
totala regionalfondsramen. Sverige måste däref-
ter redovisa faktiska utbetalningar till projekten
för att erhålla ytterligare strukturfondsmedel.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Regeringens överväganden

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen anser det motiverat att införa ett
bemyndigande för det nya anslaget A9 Europe-
iska regionala utvecklingsfonden 2000-2006.
Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt
planerande för de beslutande myndigheterna en-
ligt de intentioner som ligger till grund för EG:s
fleråriga strukturfondsprogram.

Regeringen föreslår därför att riksdagen be-
myndigar regeringen att under år 2000 ingå eko-
nomiska förpliktelser som innebär utgifter på
högst 3 200 miljoner kronor under åren 2001—
2008. Beloppet utgör ca hälften av den prelimi-
närt beräknade totala ramen för regionalfonden.
Tilldelningen till gemenskapsinitiativen Interreg
och Urban, vilka kommer att finansieras från re-
gionalfonden är inte fastställd. Fördelningen
mellan strukturfonderna i mål 1 och 2 är inte
heller fastställd. Den exakta ramen för regional-
fonden kommer att fastställas då programdoku-
menten har blivit godkända av EG-kommis-
sionen, vilket väntas ske under första halvåret år
2000 för mål 1 och andra halvåret samma år för
mål 2 och gemenskapsinitiativen. Sverige skall
senast den 31 december 2003 inom varje mål be-
döma resultatet för vart och ett av de samlade
programdokumenten med utgångspunkt från ett
antal indikatorer. EG-kommissionen skall sedan
fördela den s.k. resultatreserven, som utgör 4 %
av strukturfondsramen för Sverige.

ITabell 5.19 Bemyndiganden 1
Miljoner kronor	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	3 200	3 400
Nya förpliktelser	3 200	1000	1 000
Infriade förpliktelser1	-0	-800	-1000
Utestående förpliktelser vid årets slut	3 200	3 400	3 400
Beräknad bemyndiganderam	3 200	3 400	3 400

1 Utbetalt belopp till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ra-
manslag om 360 000 000 kr för budgetåret 2000.
För budgetåren 2001 och 2002 beräknas utgif-
terna under anslaget till 800 000 000 kr respekti-
ve 1 000 000 000 kr.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed

ITabell 5.20 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
1999	Anslag	3 000 1	Utgifts- prognos	0
2000	Förslag	6 000
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

‘Nytt anslag 1999.

Anslaget avses disponeras av regeringen för fi-
nansiering av delar av driften av ett flygplatsbo-
lag i Ljungbyhed.

Klippans kommun har i skrivelser till rege-
ringen hemställt om statlig medverkan under
fem år för fortsatt drift av ett flygplatsbolag på
F5 i Ljungbyhed.

Regeringen har bedömt behovet av statliga in-
satser till 6 miljoner kronor per år under åren
1998, 1999 och 2000. Regeringen har genom be-
slut åren 1998 och 1999 hittills beviljat Klippans
kommun sammanlagt 12 miljoner kronor för
delfinansiering av flygplatsbolaget i Ljungbyhed.

För år 2000 beräknas behovet av statliga insat-
ser till 6 miljoner kronor som finansieras genom
3 miljoner kronor vardera från Utgiftsområde 6
Totalförsvar och Utgiftsområde 19 Regional ut-
jämning och utveckling.

Regeringens överväganden

Anslaget avses disponeras av länsstyrelserna,
NUTEK och regeringen.

Anslaget föreslås användas till att täcka utgif-
ter på grund av beslut som fattats om olika typer
av regionalpolitiska företagsstöd och projekt un-
der åren 1995/96-1999.

Åtgärderna finansierades tidigare från tionde
huvudtitelns äldreanslag Cl Lokaliseringsbidrag
m.m. och C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
från budgetåret 1995/96.

Utfallet för år 1998 uppgick till 857 miljoner
kronor och reservationerna uppgick vid slutet av
året till 818 miljoner kronor. Utgiftsprognosen
för år 1999 uppgår till 330 miljoner kronor. Des-
sa anslag disponeras från och med år 2000 inte av
regeringen.

Anslaget All skall endast användas till att fi-
nansiera åtaganden som har gjorts fram till den
31 december 1999.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett re-
servationsanslag om 300 000 000 kr för år 2000.

A12 Medel för tillfälligt småföretags-
stöd m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett re-
servationsanslag om 6 000 000 kr för år 2000.

ITabell 5.21 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	3 000
Överföring från anslaget B2 inom U06 Totalförsvar	3 000
Förslag 2000	6 000

ITabell 5.23 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
2000	Förslag	6 000 1
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

‘Nytt anslag.

All Regionalpolitiska insatser

ITabell 5.22 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
2000	Förslag	300 000 1
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

‘Nytt anslag.

Anslaget avses disponeras av vissa länsstyrelser,
NUTEK och regeringen.

Anslaget föreslås användas till att täcka utgif-
ter på grund av beslut som fattats om tillfälligt
småföretagsstöd och projektverksamhet under
åren 1995/96-1997.

Åtgärderna finansierades tidigare från tionde
huvudtitelns anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder: Särskilda regionala åtgärder för regional
utveckling och tillväxt, anslagsposten 4, från
budgetåret 1995/96. Utfallet för 1998 uppgick
till 60,7 miljoner kronor och utgående reserva-
tion vid årets slut till 54,8 miljoner kronor. Ut-
giftsprognosen för år 1999 är 19 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 19

Detta anslag disponeras från och med år 2000
inte av regeringen.

Anslaget A12 skall endast användas till att fi-
nansiera åtaganden som har gjorts fram till den
31 december 1997.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett re-
servationsanslag om 6 000 000 kr för år 2000.

Budgetpropositionen för 2000

Hälsovård, sjukvårdoch social omsorg

Innehållsförteckning

Tabellförteckning

Diagramförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859)

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) omhandel med läkemedel

2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136)om försöksverksamhet med kommunal primärvård

3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3.1 Omfattning

3.2 Utgiftsutveckling

3.3 Resultatbedömning

4 Hälsovård och sjukvård

4.1 Omfattning

Nationell handlingsplan för vården

4.2 Utgiftsutveckling

4.3 Resultatbedömning

4.4 Revisionens iakttagelser

4.5 Bedömning avpersonalkonsekvenser

4.6 Förslag till regeländringar

4.7 Anslag

Al Sjukvårdsförmåner

A2 Bidrag för läkemedelsförmånen

A3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Regeringens övervägandenResultatinformation

A5 Bidrag till WHO

A6 Bidrag till WHO-enheten förrapportering avläkemedelsbiverkningar

A7 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan

A8 Folkhälsoinstitutet

A9 Smittskyddsinstitutet

A10 Institutet för psykosocialmedicin

All Statens beredning förutvärdering av medicinskmetodik

A12 Hälso- och sjukvårdensansvarsnämnd

A13 Ersättning till steriliserade i vissafall

A14 Personligt ombud

A15 Socialstyrelsen

4.8 Övrig statlig verksamhet

Läkemedelsverket

Apoteket AB

5 Social omsorg

5.1 Omfattning

5.2 Utgiftsutveckling

5.3 Resultatbedömning

5.3.3 Barn och ungdomar skall växa uppunder trygga och goda förhållanden

Alkoholpolitik

Narkotikapolitik

Vård av missbrukare

5.4 Revisionens iakttagelser

5.6 Anslag

Bl Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldrepolitiken

5.5 Bedömning avpersonalkonsekvenser

B2 Vissa statsbidrag inomhandikappområdet

B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

B4 Bidrag till viss verksamhet förpersoner med funktionshinder

B5 Bidrag till handikapp- ochpensionärsorganisationer

B6 Ersättning för texttelefoner

B7 Bilstöd till handikappade

B8 Kostnader för statligassistansersättning

B9 Bidrag till ungdomsvård ochmissbrukarvård m.m.

BIO Bidrag till organisationer på detsociala området

Bli Alkohol- och narkotikapolitiskaåtgärder

B12 Statens institut för särskiltutbildningsstöd (Sisus)

B13 Handikappombudsmannen

B14 Barnombudsmannen

B15 Statens nämnd förinternationella adoptionsfrågor

B16 Statens institutionsstyrelse

B17 Alkoholinspektionen

B18 Alkoholsortimentsnämnden

B19 Utvecklingsmedel till åtgärderför hemlösa

Regeringens överväganden

5.7 Övrig statlig verksamhet

Systembolaget

6 Forskning

Socialvetenskapliga forskningsrådet

6.1 Omfattning

Hälsovård, sjukvård
och social omsorg

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel

2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136)
om försöksverksamhet med kommunal primärvård

4.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringens överväganden
Resultatinformation

A6 Bidrag till WHO-enheten för
rapportering av
läkemedelsbiverkningar

A10 Institutet för psykosocial
medicin

All Statens beredning för
utvärdering av medicinsk
metodik

A12 Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd

A13 Ersättning till steriliserade i vissa
fall

5.3.3 Barn och ungdomar skall växa upp
under trygga och goda förhållanden

5.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

B2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet

B4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder

B5 Bidrag till handikapp- och
pensionärsorganisationer

B8 Kostnader för statlig
assistansersättning

B9 Bidrag till ungdomsvård och
missbrukarvård m.m.

BIO Bidrag till organisationer på det
sociala området

Bli Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder

B12 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus)

B15 Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor

B19 Utvecklingsmedel till åtgärder
för hemlösa

C2 Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning

3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

3.4 Regeringens bedömning
avseende revisorernas
iakttagelser

A5 Kostnader för sysselsättning av
vissa förtidspensionärer

B Socialförsäkringens
administration

2.1.1 Justeringar till följd av
ålderspensionsreformen

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Ekonomisk trygghet
för familjer och barn

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området