Budgetproposition 2014, Förslag till statens budget för 2014. Finansplan och skattefrågor, kapitel 7 - 12 och bilagor 1-13
Proposition 2013/14:1
PROP. 2013/14:1
Innehållsförteckning
7 | Inkomster............................................................................................................ | 531 | |
| 7.1 | Offentliga sektorns skatteintäkter..................................................... | 531 |
| 7.1.1 | Skatt på arbete ..................................................................................... | 534 |
| 7.1.2 | Skatt på kapital .................................................................................... | 537 |
| 7.1.3 | Skatt på konsumtion och insatsvaror................................................. | 538 |
| 7.1.4 | Skattekvoten........................................................................................ | 540 |
| 7.2 | Inkomster i statens budget................................................................. | 540 |
| 7.2.1 | Skatteinkomster .................................................................................. | 540 |
| 7.2.2 | Övriga inkomster ................................................................................ | 540 |
| 7.2.3 | Ändrad redovisning av inkomsttitlar................................................. | 542 |
7.3Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och
uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 ............................. | 542 |
7.3.1Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition . 542
7.3.2 | Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 ............................ | 545 |
7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens övriga
inkomster............................................................................................. | 547 |
7.4.1Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende
arbetslöshetsavgiften........................................................................... | 547 |
7.4.2Ändringar i ordningslagens bestämmelser om
|
| ersättningsskyldighet .......................................................................... | 552 |
8 | Utgifter | ............................................................................................................... | 559 |
| 8.1 | Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter ................ | 559 |
| 8.1.1 | Utgiftsramar för 2014 ......................................................................... | 560 |
| 8.1.2 ............................................................................. | Utgifter 2013–2017 | 562 |
| 8.1.3 ................ | Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2013–2017 | 564 |
| 8.1.4 ..................................................... | Risker för annan utgiftsutveckling | 571 |
8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års
| ekonomiska vårproposition................................................................ | 572 |
8.2.1 | Nya föreslagna och aviserade reformer för 2014–2017 .................... | 574 |
8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2013 års ekonomiska
| vårproposition ..................................................................................... | 590 |
8.2.3 | Pris- och löneomräkning .................................................................... | 591 |
8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade
|
| utgifter 2013 ........................................................................................ | 592 |
| 8.3.1 | Utgiftsprognos 2013........................................................................... | 592 |
9 | Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld .................. | 601 | |
| 9.1 | Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik.......... | 602 |
| 9.2 | Den offentliga sektorns finansiella sparande..................................... | 605 |
| 9.2.1 | Staten ................................................................................................... | 607 |
| 9.2.2 | Ålderspensionssystemet ..................................................................... | 611 |
| 9.2.3 | Kommuner och landsting................................................................... | 612 |
| 9.3 | Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen ....................... | 613 |
| 9.4 | Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition ...................... | 616 |
| 9.4.1 | Den offentliga sektorns finanser........................................................ | 616 |
PROP. 2013/14:1
9.5 | Finansiellt sparande enligt olika bedömare........................................ | 617 |
9.6Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU,
| Japan och USA..................................................................................... | 618 |
10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning ......................... | 623 | |
10.1 | Kommunsektorn – en stor och viktig del av svensk ekonomi.......... | 624 |
10.2 | Utgifter................................................................................................. | 626 |
10.2.1 | Konsumtion - den skattefinansierade välfärden ................................ | 626 |
10.2.2 | Investeringar, transfereringar och räntor........................................... | 627 |
10.3 | Kommunfinansierad sysselsättning och arbetade timmar ................ | 627 |
10.3.1Sysselsättningen bedöms öka förhållandevis starkt 2013 och 2014 .628
10.4 | Inkomster............................................................................................. | 629 |
10.4.1 | Skatteintäkterna växer svagt 2014....................................................... | 630 |
10.4.2 | Statsbidragen ökar 2013 och 2014 ...................................................... | 630 |
10.5 | Ekonomiskt resultat och finansiellt sparande.................................... | 631 |
10.5.1Förhållandevis stabila finanser under prognosperioden trots svagt
| konjunkturläge..................................................................................... | 632 |
10.6 | Ekonomisk ställning och skuldutveckling ......................................... | 635 |
10.6.1Något snabbare ökning av skuldsättningen i kommunsektorn än i
kommunkoncernerna .......................................................................... | 635 |
10.6.2Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns konsoliderade
bruttoskuld ökar.................................................................................. | 636 |
10.7Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2013 års ekonomiska
|
| vårproposition...................................................................................... | 639 |
11 | Lån, garantier och beställnings–bemyndiganden .............................................. | 643 | |
| 11.1 | Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital.................. | 643 |
| 11.1.1 | Låneramar för 2014.............................................................................. | 643 |
| 11.1.2 | Räntekontokrediter för 2014 .............................................................. | 645 |
| 11.1.3 | Statlig utlåning..................................................................................... | 646 |
| 11.1.4 | Övriga kreditramar .............................................................................. | 646 |
| 11.2 | Statliga garantier .................................................................................. | 647 |
| 11.3 | Beställningsbemyndiganden................................................................ | 649 |
| 11.4 | Bemyndigande att överskrida anslag .................................................. | 651 |
12 | Granskning och ekonomisk styrning ................................................................ | 655 | |
| 12.1 | EU-direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk ............. | 655 |
| 12.1.1 Ärendet och dess beredning................................................................ | 655 | |
| 12.1.2 | Överväganden och förslag................................................................... | 656 |
| 12.1.3 | Konsekvensanalys................................................................................ | 662 |
| 12.1.4 | Författningskommentarer................................................................... | 663 |
12.2Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till
| Sverige .................................................................................................. | 663 |
12.3 | Finanspolitiska rådets bedömningar................................................... | 670 |
12.4 | Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2012..... | 675 |
12.5 | Utvecklingen av den ekonomiska styrningen.................................... | 676 |
| PROP. 2013/14:1 | |
Fördjupningsrutor |
| |
Ramverket för kommunsektorns finanser........................................................ | 625 | |
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet .. | 634 | |
Näringslivets produktion av välfärdstjänster ökar och därmed kraven på |
| |
utveckling av statistiken..................................................................................... | 637 | |
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014 |
| |
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga |
| |
| finanser |
|
Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män |
| |
Bilaga 4 | Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 |
|
Bilaga 5 | Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 |
|
Bilaga 6 Nedsättning av arbetsgivaravgifter förpersoner som arbetar med |
| |
| forskning eller utveckling |
|
Bilaga 7 Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor och slopad |
| |
| skattefrihet för specialbyggnader m.m. |
|
Bilaga 8 | Statligt stöd vid korttidsarbete |
|
Bilaga 9 Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel |
| |
Bilaga 10 Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion |
| |
Bilaga 11 | Avskaffande av arbetslöshetsavgiften |
|
Bilaga 12 Ändringar i ordningslagens bestämmelser om |
| |
| ersättningsskyldighet |
|
Bilaga 13 Ändringar i budgetlagen med anledning av EU:s krav på |
| |
| medlemsstaternas budgetramverk |
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2013 |
| |
PROP. 2013/14:1
Tabellförteckning
7.1 | Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med prognosen i 2013 års |
|
| ekonomiska vårproposition................................................................................ | 532 |
7.2 | Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2011–2017........................... | 532 |
7.3 | Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008– |
|
| 2017...................................................................................................................... | 533 |
7.3 | Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008– |
|
| 2017 forts............................................................................................................. | 534 |
7.4 | Skatt på arbete 2011–2017 ...................................................................................... | 534 |
7.5 | Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag ............ | 535 |
7.6 | Skattereduktioner 2011–2017................................................................................. | 536 |
7.7 | Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011–2017 ................................. | 538 |
7.8 | Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017.................................................. | 539 |
7.9 | Skattekvot 2011–2017 ............................................................................................. | 540 |
7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster ......................... | 541 | |
7.11 Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska |
| |
| vårproposition ..................................................................................................... | 543 |
7.12 Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt |
| |
| statens budget för 2012 och 2013 ...................................................................... | 544 |
7.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska |
| |
| vårproposition ..................................................................................................... | 545 |
7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012 |
| |
| och 2013............................................................................................................... | 547 |
7.15 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, |
| |
| bruttoeffekter i förhållande till föregående år................................................... | 556 |
8.1 | Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012– |
|
| 2017...................................................................................................................... | 560 |
8.2 | Utgiftsramar 2014 ................................................................................................... | 561 |
8.3 | Utgifter per utgiftsområde 2012–2017 .................................................................. | 563 |
8.4 | Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år....................... | 564 |
8.5 | Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till föregående år till följd av |
|
| tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder |
|
| och finansieringar................................................................................................ | 566 |
8.6 | Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem......................................................... | 567 |
8.7 | Volymer inom olika transfereringssystem ............................................................. | 570 |
8.8 | Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års |
|
| ekonomiska vårproposition................................................................................ | 572 |
8.9 | Förändring av utgiftsramar 2014–2017 jämfört med 2013 års ekonomiska |
|
| vårproposition ..................................................................................................... | 573 |
8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ................................................ | 584 | |
8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2014–2017 ........................................ | 590 | |
8.12 Pris- och löneomräkning för 2014........................................................................ | 592 | |
| PROP. 2013/14:1 | |
8.13 | Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2013.................................. | 593 |
8.14 | Utgifter 2013......................................................................................................... | 594 |
8.15 | Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2013 .............................................. | 597 |
9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2013–2017, |
| |
| effekt på offentliga sektorns finansiella sparande............................................. | 602 |
9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2012–2017 i förhållande till föregående år |
| |
| av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade |
|
| åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella |
|
| sparande............................................................................................................... | 603 |
9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2012–2017................................ | 605 | |
9.4 Skatter och avgifter 2012–2017.............................................................................. | 606 | |
9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2012–2017 ......................................................... | 607 | |
9.6 Statens inkomster och utgifter 2012–2017............................................................ | 607 | |
9.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2012–2017..................................... | 608 | |
9.8 Statens budgetsaldo 2012–2017 ............................................................................. | 609 | |
9.9 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2012–2017 ........ | 610 | |
9.10 | Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2012–2017 ........................... | 611 |
9.11 | Inkomstindex, balanstal och balansindex 2012–2017......................................... | 612 |
9.12 | Kommunsektorns finanser 2012–2017................................................................ | 612 |
9.13 | Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2012–2017 ............................ | 614 |
9.14 | Statsskuldens förändring 2012–2017 ................................................................... | 615 |
9.15 | Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till |
|
| förändringen 2012–2017 .................................................................................... | 616 |
9.16 | Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och |
|
| förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition..................... | 617 |
9.17 | Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar |
|
| jämfört med 2013 års vårproposition ................................................................ | 617 |
9.18 | Prognosjämförelse finansiellt sparande 2013–2017 ............................................ | 618 |
10.1 | Totala utgifter för kommuner och landsting 2012–2017.................................... | 626 |
10.2 | Konsumtionens sammansättning 2012................................................................ | 627 |
10.3 | Kommunfinansierad sysselsättning 2012–2017 .................................................. | 628 |
10.4 | Antal arbetade kommunfinansierade timmar 2012–2017................................... | 629 |
10.5 | Skatter och statsbidrag 2012–2017 ...................................................................... | 630 |
10.6 | Årlig förändring av statsbidragen 2012–2017 ..................................................... | 631 |
10.7 | Kommunsektorns finanser 2012–2017................................................................ | 632 |
10.8 | Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013.......................... | 634 |
10.9 | Kommunsektorns finanser 2012–2017. Förändringar jämfört med 2013 års |
|
| ekonomiska vårproposition ............................................................................... | 639 |
11.1 | Låneram för 2014.................................................................................................. | 644 |
11.2 | Investeringslån och låneramar 2002–2013........................................................... | 645 |
11.3 | Räntekontokreditram för 2014............................................................................ | 646 |
11.4 | Statlig utlåning 2014 ............................................................................................. | 646 |
11.5 | Övriga kreditramar 2014 ...................................................................................... | 647 |
11.6 | Garantiramar och utfärdade garantier ................................................................. | 648 |
PROP. 2013/14:1
Diagramförteckning
7.1 | Totala skatteintäkter 2000–2017............................................................................. | 531 |
7.2 | Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2017 .......................................... | 535 |
7.3 | Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete 2000– |
|
| 2017...................................................................................................................... | 535 |
7.4 | Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2017................................ | 536 |
7.5 | Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2017............................. | 537 |
7.6 | Skatt på företagsvinster 1990–2017........................................................................ | 538 |
7.7 | Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från |
|
| mervärdesskatt 2000–2017 ................................................................................. | 539 |
8.1 | Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014................................................... | 561 |
8.2 | Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska |
|
| program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och |
|
| arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017................................................... | 567 |
8.3 | Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och |
|
| aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och |
|
| rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017 ............ | 568 |
8.4 | Skillnad mellan utgiftsprognos för 2013 och ursprungligt anvisade medel på |
|
| statens budget för 2013 för vissa utgiftsområden............................................. | 595 |
9.1 | Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017...................................... | 605 |
9.2 | Inkomster och utgifter 2000–2017......................................................................... | 606 |
9.3 | Statens budgetsaldo 2000–2017.............................................................................. | 609 |
9.4 | Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2017 ................................ | 611 |
9.5 | Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella |
|
| sparande 2000–2017 ............................................................................................ | 613 |
9.6 | Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2017............................... | 613 |
9.7 | Statsskuldens utveckling 2000–2017...................................................................... | 614 |
9.8 | Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2017....................................................... | 615 |
9.9 | Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA 2007– |
|
| 2012...................................................................................................................... | 619 |
9.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012......... | 619 | |
10.1 Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011.................................................... | 624 | |
10.2 Konsumtion i kommunsektorn 2001–2017......................................................... | 627 | |
10.3 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn |
| |
| 1993–2017............................................................................................................ | 628 |
10.4 Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i |
| |
| ekonomin 1993–2017.......................................................................................... | 628 |
10.5 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i näringslivet 1994– |
| |
| 2017...................................................................................................................... | 629 |
10.6 Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar 1994–2017........................... | 629 | |
10.7 Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2017 ........................................................... | 630 | |
10.8 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017......................... | 633 | |
| PROP. 2013/14:1 | |
10.9 Skuld och tillgångar i kommunsektorn och kommunkoncernerna 2007– |
| |
| 2012 ..................................................................................................................... | 635 |
10.10 | Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, uppdelad på stat, |
|
| kommunsektor och ålderspensionssystemet 1994–2017................................. | 636 |
10.11 | Alternativa utförares andel av total kommunal konsumtion, per |
|
| verksamhetsområde 1993–2011........................................................................ | 637 |
11.1 Myndigheternas investeringslån .......................................................................... | 645 | |
december 2000–juni 2013............................................................................................. | 645 | |
7 Inkomster
PROP. 2013/14:1
7 Inkomster
Sammanfattning
–En fortsatt återhållen utveckling av viktiga skattebaser leder till att de totala skattein- täkterna bedöms öka i en måttlig takt, om ungefär 3 procent, både 2013 och 2014.
–I takt med att konjunkturläget sakta förbättras väntas skatteintäkterna öka med runt 5 procent per år 2015–2017. Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital och konsumtion – väntas bidra till ökningen.
–De skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna minskar med ca 19 miljarder kronor per år 2014–2017.
7.1Offentliga sektorns skatteintäkter
Trots en relativt stark utveckling av lönesum- man, och därmed av intäkterna från skatt på ar- bete, ökade de totala skatteintäkterna samman- taget måttligt 2012. Det berodde på att intäk- terna från skatt på kapital och konsumtion minskade jämfört med 2011. De lägre intäkterna från skatt på kapital beror bl.a. på att den ut- dragna lågkonjunkturen medförde lägre intäkter från skatt på företagsvinster och att en låg stats- låneränta gav lägre intäkter från avkastningsskatt samt på att hushållens kapitalvinster minskade. De totala skatteintäkterna bedöms öka i relativt måttlig takt även under 2013 och 2014 till följd av att svensk ekonomi fortsätter växa i en ganska återhållsam takt. Samtidigt som BNP-tillväxten
–I förhållande till 2013 års ekonomiska vår- successivt tilltar beräknas skatteintäkterna öka
proposition har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp för 2012 och 2013, men ned för prognosåren därefter.
–Regeringen föreslår att den arbetslöshets- avgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten avskaffas samt att ersättningsskyl- digheten för polisens kostnader för ordningshållning tas bort.
I detta avsnitt redovisas prognosen för den of- fentliga sektorns skatteintäkter och för inkoms- terna i statens budget samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2014. En jämförelse görs av nuvarande pro- gnos med prognosen i 2013 års ekonomiska vår- proposition samt en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2012 och 2013. I detta av- snitt lämnar regeringen även förslag till lagstift- ning som påverkar statens övriga inkomster.
med runt 5 procent per år 2015–2017.
Diagram 7.1 Totala skatteintäkter 2000–2017 |
|
| |||||||||||||||
Årlig förändring i procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Miljarder kronor | |||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 100 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 900 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 700 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 500 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 300 |
-2 |
|
| Årlig förändring, i procent |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 100 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 900 |
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
531
PROP. 2013/14:1
I förhållande till bedömningen i 2013 års eko- nomiska vårproposition har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp med 4 miljarder kronor per år för 2012 och 2013 till följd av utfall för vissa delposter för skatt på ar- bete och kapital. Prognosen för 2014–2017 har reviderats ned 6 till 9 miljarder kronor per år (se tabell 7.1). Det är främst prognosen för intäk- terna från skatt på arbete som har reviderats ned. Detta förklaras av de skatteändringar som rege- ringen föreslår i denna proposition. Intäkterna från skatt på konsumtion väntas bli lägre till följd av en svagare utveckling av hushållens kon- sumtion och företagens investeringar i löpande priser. Å andra sidan har prognosen för intäk- terna från skatt på kapital reviderats upp i för- hållande till prognosen i vårpropositionen. Det beror bl.a. på en ny bedömning av utvecklingen av bolagsskatteintäkterna.
Tabell 7.1 Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
| Prognos |
|
|
|
|
|
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på arbete | 3 | 3 | -13 | -13 | -14 | -14 |
Skatt på kapital | 3 | 7 | 9 | 10 | 8 | 9 |
Skatt på konsumtion | -2 | -6 | -4 | -3 | -3 | -4 |
Övriga skatter | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Totala skatteintäkter | 4 | 4 | -8 | -6 | -8 | -9 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
nya s.k. 3:12-reglerna. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms bli högre till följd av de regeländringar som föreslås i denna proposition och där rör det sig främst om förändringar inom energiskatt och skatt på alkohol.
Tabell 7.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2011–2017
Miljarder kronor i förhållande till föregående år
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på arbete | -8 | 0 | 1 | -20 | 0 | 0 | 0 |
Skatt på kapital | 2 | 2 | -13 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skatt på konsumtion | 0 | -5 | 3 | 1 | 1 | 0 | 0 |
Övriga skatter | -1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Totala skatteintäkter | -7 | -3 | -9 | -18 | 1 | 0 | 0 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källa: Egna beräkningar.
I tabell 7.15 finns en mer detaljerad uppställning av bruttoeffekterna av regeländringarna på skatteområdet 2008–2017.
Regeringens förslag: Den beräkning av inkomst- erna på statens budget för 2014 som samman- ställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas
I tabell 7.2 finns en sammanställning av de be- räknade effekterna av regeländringar på skatte- området mellan 2011 och 2017. Beloppen är pe- riodiserade bruttoeffekter, dvs. de anger storle- ken på den initiala skatteändringen. I avsnitt 6 finns en utförlig beskrivning av hur de offentlig- finansiella effekterna redovisas.
År 2014 beräknas de totala skatteintäkterna minska med ca 18 miljarder kronor till följd av ändrade skatteregler.
De skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition beräknas sammantaget med- föra att skatteintäkterna brutto minskar med 19 miljarder kronor 2014. De nya regeländringarna bedöms främst sänka inkomsterna från skatt på arbete, varav det förstärkta jobbskatteavdraget står för 12 miljarder kronor 2014. Övriga regel- ändringar som sänker inkomsterna från skatt på arbete är bl.a. sänkt statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionärer. Intäkterna från skatt på kapital väntas öka till följd av framför allt de
Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster är de intäkter som uppvisar störst variation mel- lan åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten normalt är störst på kort sikt. På några års sikt är det emellertid ut- vecklingen på arbetsmarknaden som är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas, eftersom ca 60 procent av intäkterna utgörs av skatt på ar- betsinkomster.
För att illustrera känsligheten hos beräkning- arna av skatteintäkterna kan nämnas att en ök- ning av antal arbetade timmar med 1 procent ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med ungefär 10 miljarder kronor. En ökning av hus- hållens konsumtion med 1 procent (och med bi- behållen sammansättning) ökar mervärdesskat- teintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor.
532
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017
Miljarder kronor
| Utfall | Utfall | Utfall | Utfall | Prognos |
|
|
|
|
|
Inkomstår | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på arbete | 909,0 | 867,1 | 874,1 | 905,1 | 938,7 | 977,1 | 992,2 | 1 036,5 | 1 090,6 | 1 145,1 |
Direkta skatter | 497,5 | 475,7 | 474,7 | 487,3 | 506,8 | 529,7 | 531,3 | 556,4 | 587,4 | 617,6 |
Kommunal inkomstskatt | 503,4 | 511,1 | 522,9 | 538,2 | 562,7 | 587,1 | 602,9 | 629,3 | 662,2 | 695,9 |
Statlig inkomstskatt | 48,0 | 40,1 | 42,5 | 44,6 | 44,4 | 46,0 | 45,5 | 47,6 | 49,9 | 51,4 |
Allmän pensionsavgift | 85,2 | 86,8 | 89,2 | 93,5 | 97,8 | 101,5 | 104,3 | 108,8 | 114,0 | 119,7 |
Skattereduktioner m.m. | -139,2 | -162,5 | -179,9 | -189,1 | -198,2 | -204,9 | -221,3 | -229,2 | -238,7 | -249,4 |
Artistskatt | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Indirekta skatter | 411,5 | 391,4 | 399,4 | 417,8 | 431,9 | 447,4 | 460,9 | 480,1 | 503,1 | 527,5 |
Arbetsgivaravgifter | 404,1 | 392,4 | 403,9 | 426,6 | 441,3 | 455,1 | 470,5 | 490,1 | 514,0 | 539,3 |
Egenavgifter | 12,2 | 11,6 | 12,4 | 12,5 | 12,6 | 13,6 | 14,2 | 14,9 | 15,8 | 16,7 |
Särskild löneskatt | 32,6 | 32,5 | 33,1 | 36,2 | 37,7 | 38,9 | 40,2 | 41,8 | 43,8 | 45,8 |
Nedsättningar | -13,4 | -20,6 | -24,6 | -29,5 | -30,7 | -29,9 | -32,7 | -34,2 | -36,2 | -38,4 |
Skatt på tjänstegruppliv | 1,2 | 0,9 | 1,1 | 1,0 | 0,9 | 0,9 | 0,9 | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
Avgifter till premiepensionssystemet | -25,1 | -25,4 | -26,4 | -28,9 | -29,8 | -31,1 | -32,1 | -33,5 | -35,1 | -36,8 |
Skatt på kapital | 163,5 | 160,2 | 191,5 | 183,5 | 173,4 | 174,0 | 185,3 | 198,8 | 212,5 | 226,2 |
Skatt på kapital, hushåll | 26,3 | 24,9 | 34,5 | 28,8 | 26,3 | 30,4 | 34,4 | 36,4 | 36,6 | 35,7 |
Skatt på företagsvinster | 83,0 | 86,5 | 106,6 | 102,8 | 95,6 | 92,9 | 97,3 | 104,9 | 113,1 | 119,4 |
Avkastningsskatt | 15,2 | 12,3 | 11,9 | 11,8 | 10,7 | 6,9 | 9,9 | 12,6 | 16,8 | 23,7 |
Fastighetsskatt och fastighetsavgift | 24,0 | 25,3 | 26,4 | 27,5 | 29,1 | 30,7 | 30,9 | 31,7 | 32,2 | 32,7 |
Stämpelskatt | 9,4 | 8,1 | 9,0 | 8,0 | 8,0 | 8,8 | 8,3 | 8,5 | 8,8 | 9,2 |
Kupongskatt m.m. | 5,5 | 3,1 | 3,1 | 4,6 | 3,8 | 4,4 | 4,4 | 4,6 | 5,0 | 5,3 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror | 418,7 | 422,9 | 449,3 | 455,0 | 453,5 | 461,1 | 478,6 | 500,8 | 523,1 | 545,4 |
Mervärdesskatt | 300,3 | 301,5 | 324,3 | 332,5 | 331,6 | 337,4 | 352,6 | 370,9 | 391,3 | 410,9 |
Skatt på tobak | 9,9 | 10,6 | 10,6 | 11,3 | 11,8 | 11,6 | 11,5 | 11,5 | 11,6 | 11,7 |
Skatt på etylalkohol | 4,2 | 4,4 | 4,3 | 4,3 | 4,3 | 4,2 | 4,3 | 4,2 | 4,2 | 4,2 |
Skatt på vin m.m. | 4,1 | 4,4 | 4,6 | 4,7 | 4,8 | 4,9 | 5,3 | 5,4 | 5,5 | 5,6 |
Skatt på öl | 3,1 | 3,3 | 3,2 | 3,2 | 3,2 | 3,3 | 3,6 | 3,6 | 3,6 | 3,7 |
Energiskatt | 38,8 | 40,1 | 41,2 | 40,6 | 40,1 | 41,7 | 41,6 | 42,3 | 42,7 | 43,4 |
Koldioxidskatt | 25,7 | 26,1 | 27,3 | 25,4 | 25,2 | 24,5 | 24,1 | 26,2 | 26,5 | 27,1 |
Övriga skatter på energi och miljö | 5,1 | 4,1 | 4,7 | 4,5 | 4,5 | 4,7 | 6,1 | 6,0 | 6,0 | 6,0 |
Skatt på vägtrafik | 16,0 | 16,4 | 16,4 | 15,7 | 15,6 | 16,5 | 17,0 | 17,6 | 18,1 | 18,6 |
Skatt på import | 5,9 | 5,2 | 5,7 | 5,7 | 5,3 | 5,0 | 5,2 | 5,6 | 6,1 | 6,5 |
Övriga skatter | 5,6 | 6,7 | 7,0 | 7,3 | 7,1 | 7,2 | 7,3 | 7,4 | 7,5 | 7,6 |
Restförda och övriga skatter | -3,3 | -4,2 | 1,1 | 2,9 | 4,4 | 5,4 | 5,6 | 5,8 | 5,9 | 6,1 |
Restförda skatter | -8,2 | -7,8 | -5,7 | -6,3 | -6,3 | -6,3 | -6,3 | -6,3 | -6,3 | -6,3 |
Övriga skatter | 4,8 | 3,6 | 6,8 | 9,3 | 10,6 | 11,6 | 11,9 | 12,1 | 12,1 | 12,4 |
Totala skatteintäkter | 1 487,8 | 1 446,0 | 1 515,9 | 1 546,6 | 1 570,0 | 1 617,6 | 1 661,8 | 1 741,9 | 1 832,1 | 1 922,8 |
Avgår, EU-medel | -7,3 | -6,8 | -7,1 | -7,2 | -6,9 | -6,8 | -7,8 | -8,3 | -8,7 | -9,3 |
Offentliga sektorns skatteintäkter | 1 480,5 | 1 439,2 | 1 508,8 | 1 539,3 | 1 563,1 | 1 610,8 | 1 653,9 | 1 733,7 | 1 823,3 | 1 913,5 |
Avgår, kommunala skatteintäkter | -515,5 | -524,8 | -537,0 | -552,7 | -578,4 | -602,6 | -618,5 | -645,5 | -678,7 | -712,9 |
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet | -178,1 | -178,8 | -183,5 | -195,2 | -201,5 | -207,4 | -213,7 | -222,9 | -233,6 | -245,2 |
Statens skatteintäkter | 786,9 | 735,6 | 788,3 | 791,5 | 783,3 | 800,9 | 821,7 | 865,3 | 911,0 | 955,4 |
533
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017 forts.
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Utfall | Utfall | Utfall | Utfall | Prognos |
|
|
|
|
|
Inkomstår | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
Statens skatteintäkter | 786,9 | 735,6 | 788,3 | 791,5 | 783,3 | 800,9 | 821,7 | 865,3 | 911,0 | 955,4 | |
Periodiseringar | 21,8 | -29,8 | -8,9 | 48,5 | 9,4 | -32,2 | -9,9 | -5,1 | 8,6 | 6,8 | |
Uppbördsförskjutningar | 36,3 | -2,6 | -9,3 | 33,6 | 23,5 | -15,1 | 10,3 | 3,9 | 2,5 | 6,3 | |
Betalningsförskjutningar | -15,6 | -22,7 | -1,1 | 11,5 | -14,1 | -16,9 | -19,9 | -8,8 | 6,3 | 0,7 | |
varav kommuner och landsting | -4,2 | -22,1 | 13,3 | 28,1 | 1,9 | -9,7 | -9,1 | 0,7 | 1,1 | 0,9 | |
varav ålderspensionssystemet | -0,7 | -1,3 | 2,9 | 0,7 | 0,7 | 0,4 | -0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,0 | |
varav privat sektor | -8,1 | -4,7 | -16,3 | -16,9 | -17,4 | -8,6 | -6,9 | -6,4 | -0,8 | -1,2 | |
varav kyrkosektorn | 0,5 | -0,3 | -1,1 | -0,4 | 0,6 | 1,0 | -0,8 | -1,3 | 0,0 | 0,0 | |
varav EU | -3,1 | 5,7 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -2,5 | -2,6 | 5,1 | 0,0 | |
Anstånd | 1,1 | -4,6 | 1,6 | 3,4 | 0,0 | -0,2 | -0,2 | -0,2 | -0,2 | -0,2 | |
Statens skatteinkomster | 808,7 | 705,8 | 779,5 | 840,0 | 792,7 | 768,7 | 811,8 | 860,2 | 919,6 | 962,2 | |
Övriga inkomster | 92,6 | 3,8 | 0,0 | 32,4 | -5,1 | 9,5 | 12,4 | -0,5 | -8,4 | -5,1 | |
2000 | Inkomster av statens verksamhet | 53,0 | 48,1 | 41,8 | 55,3 | 48,8 | 48,9 | 49,1 | 39,2 | 40,0 | 40,4 |
3000 | Inkomster av försåld egendom | 76,5 | 0,1 | 0,2 | 23,1 | 0,3 | 15,1 | 15,0 | 15,0 | 15,0 | 15,0 |
4000 | Återbetalning av lån | 1,9 | 1,7 | 1,7 | 1,5 | 1,3 | 1,1 | 1,1 | 0,9 | 0,8 | 0,7 |
5000 | Kalkylmässiga inkomster | 8,7 | 8,9 | 8,9 | 11,1 | 9,7 | 10,1 | 10,3 | 11,0 | 11,1 | 11,2 |
6000 | Bidrag m.m. från EU | 11,0 | 11,7 | 13,0 | 12,3 | 9,8 | 11,2 | 12,4 | 9,7 | 10,9 | 11,4 |
7000 | Avräkningar m.m. i anslutning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skattesystemet | -56,2 | -66,8 | -65,5 | -70,8 | -74,9 | -76,9 | -75,4 | -76,4 | -86,3 | -83,8 | |
8000 | Utgifter som ges som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krediteringar på skattekontot | -2,4 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Inkomster på statens budget | 901,3 | 709,5 | 779,5 | 872,4 | 787,6 | 778,1 | 824,2 | 859,7 | 911,2 | 957,1 | |
Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
7.1.1Skatt på arbete
Skatt på arbete kan delas in i direkta och indi- rekta skatter. De direkta skatterna består av kommunal och statlig inkomstskatt, allmän pensionsavgift, skattereduktioner samt artist- skatt. De indirekta skatterna på arbete består av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till 60 procent av de totala skatteintäkterna 2014.
Intäkterna från skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att 2012 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är fastställda och att endast en prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år.
Tabell 7.4 Skatt på arbete 2011–2017
Miljarder kronor om inte annat anges
| Utfall | Prognos |
|
|
|
|
|
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Aktuell beräkning | 905 | 939 | 977 | 992 | 1 037 | 1 091 | 1 145 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling (%) | 3,6 | 3,7 | 4,1 | 1,6 | 4,5 | 5,2 | 5,0 |
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Intäkterna från skatt på arbete bedöms öka från 939 miljarder kronor 2012 till 1 145 miljarder kronor 2017 (se tabell 7.4). År 2014 väntas in- täkterna från skatt på arbete minska med ca 18 miljarder kronor till följd av ändrade skat- teregler.
Lönesummans tillväxt ökar 2014
Utbetalda löner, dvs. lönesumman, utgör drygt 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen är av stor betydelse för ut- vecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar till hushållen.
År 2012 växte lönesumman med 3,9 procent (se diagram 7.2), vilket var en minskning jämfört med 2011. Lönesummans tillväxt minskar till 3,3 procent 2013. I takt med att den ekonomiska tillväxten gradvis stärks förväntas lönesumman växa med i genomsnitt 4,3 procent per år under återstoden av prognosperioden.
534
Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2017
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-1 |
|
|
|
|
| Arbetade timmar |
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
-3 |
|
|
|
|
| Timlön |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Lönesumma |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
-5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Skillnaden i ökningen av lönesumman mellan de olika åren under prognosperioden beror främst på skillnaden i utvecklingen av antalet arbetade timmar (se diagram 7.2). Antalet arbetade tim- mar beräknas öka med 0,5 procent 2013 och med i genomsnitt 1,2 procent per år 2014–2017. Timlönen ökar med 2,8 procent 2013 och med i genomsnitt 3,1 procent per år 2014–2017 (se vi- dare avsnitt 4).
Ökning av ohälsorelaterade ersättningar påverkar utvecklingen av transfereringar till hushållen
Prognosen för transfereringarna till hushållen baseras dels på utvecklingen av antalet pension- ärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne- och prisutvecklingen eftersom de flesta ersätt- ningarna justeras för denna utveckling.
Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete 2000–2017
Procent
35
33 Arbetsmarknadsersättningar
Sjukpenning m.m.
31 | Pensioner |
|
29
27
25
23
21
19
17
15
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
PROP. 2013/14:1
Andelen av skatteunderlaget som utgörs av transfereringar till hushållen ökar svagt 2013 (se diagram 7.3). Denna ökade andel förklaras dels av att de ohälsorelaterade ersättningarna ökar, dels av att pensionerna ökar starkt i förhållande till lönesumman. År 2014–2017 minskar andelen transfereringar något, framför allt till följd av att läget på arbetsmarknaden förbättras. För 2014 förklaras den minskande andelen dessutom av att pensionerna växer något långsammare i förhål- lande till lönesumman.
Kommunal inkomstskatt
Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- nas öka från 563 till 696 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 (se tabell 7.3). År 2013 och 2014 beräknas det kommunala skatteunderlaget öka med 3,9 respektive 2,7 procent(se tabell 7.5).
Regeringen föreslår att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre sänks med sammanlagt 2,5 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2014. Skattesänkningen görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket leder till att in- täkterna från kommunal inkomstskatt minskar med knappt 2,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014.
Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag
Årlig procentuell förändring
| Utfall | Prognos |
|
|
|
|
|
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Faktisk utveckling | 3,0 | 4,3 | 3,9 | 2,7 | 4,4 | 5,2 | 5,1 |
Underliggande |
|
|
|
|
|
|
|
utveckling | 4,4 | 4,2 | 4,1 | 3,2 | 4,4 | 5,2 | 5,1 |
Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar.
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Den underliggande utvecklingen av skatteun- derlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländ- ringar, bedöms 2013 och 2014 uppgå till 4,1 re- spektive 3,2 procent. År 2015–2017 ökar kom- munernas skatteunderlag med i genomsnitt 4,9 procent per år. Genomsnittet för den under- liggande utvecklingen av skatteunderlaget för år 2000–2011 uppgår till 4,1 procent.
535
PROP. 2013/14:1
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från den statliga inkomstskatten be- räknas uppgå till 44 miljarder kronor 2012 (se tabell 7.3).
Antalet personer som betalar statlig inkomst- skatt minskade 2012 till följd av att timlönen i ekonomin ökade betydligt svagare än det jämfö- relsetal med vilket skiktgränserna för statlig inkomstskatt skrivs upp (se diagram 7.4). Ut- vecklingen av antalet personer som betalar statlig skatt bestäms av timlöneutvecklingen i förhål- lande till jämförelsetalet, ålderssammansätt- ningen och inkomstfördelningen.
I takt med att lönesumman gradvis stärks ökar den underliggande utvecklingen av intäkterna från den statliga inkomstskatten med 2 miljarder kronor årligen 2013–2017. Med underliggande utveckling menas utvecklingen exklusive effek- ten av förändrade skatteregler.
Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2017
Tusentals personer
1 600
Antal som betalar 25%
1 400
Antal som betalar 20%
1 200
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Regeringen föreslår i denna proposition en sänkning av den statliga inkomstskatten genom att den nedre skiktgränsen 2014 höjs med 15 100 kronor utöver den automatiska uppräk- ning som sker genom kopplingen till konsu- mentpriserna. Regeländringen leder till att in- täkterna från statlig inkomstskatt minskar med 3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014. Efter re- formen beräknas 26 procent av heltidsarbetarna betala statlig skatt, jämfört med 29 procent utan den föreslagna reformen.
Skattereduktioner och allmän pensionsavgift
Skattereduktionerna uppgår till sammanlagt 198–249 miljarder kronor 2012–2017 (se tabell 7.6). Regeringen föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget fr.o.m. 2014, vilket beräknas öka skattereduktionerna med mellan 12 och 14 miljarder kronor 2014–2017. De samman- lagda reduktionerna till följd av jobbskatteavdra- gen beräknas öka från 83 miljarder kronor 2012 till 111 miljarder kronor 2017.
Den sammanlagda skattereduktionen för hus- avdraget (ROT- och RUT-tjänster) beräknas öka från drygt 16 miljarder kronor 2012 till 18 miljarder kronor 2017. Ökningen beror på att efterfrågan på RUT-tjänster bedöms öka under hela prognosperioden, vilket till viss del motver- kas av att skattereduktionerna för ROT-arbeten beräknas minska något. Minskningen beror på att efterfrågan på ROT-arbeten antas mattas av successivt under prognosperioden. Skattere- duktionen för RUT-tjänster beräknas öka från 2,1 miljarder kronor 2012 till 4,5 miljarder kro- nor 2017. Skattereduktionerna för ROT-arbeten beräknas minska från 14 miljarder kronor år 2012 till 13 miljarder kronor år 2017.
Tabell 7.6 Skattereduktioner 2011–2017
Miljarder kronor
| Utfall | Prognos |
|
|
|
|
|
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Allmän pensions- |
|
|
|
|
|
|
|
avgift | -93 | -98 | -101 | -104 | -109 | -114 | -120 |
Fastighetsavgift | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Sjöinkomst | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Jobbskatteavdrag | -80 | -83 | -86 | -99 | -102 | -106 | -111 |
Husavdrag | -15 | -16 | -17 | -17 | -17 | -17 | -18 |
Gåvor till ideell |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Summa | -189 | -198 | -205 | -221 | -229 | -239 | -249 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. Skattereduktion för Gåvor till ideell verksamhet infördes 2012.
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av de pensionsgrundande ersättningarna, varför intäkterna från denna avgift i regel följer utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften ökar från 98 miljarder kronor 2012 till 120 miljarder kronor 2017. Alla skatt- skyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av den all-
536
männa pensionsavgiften, vilket innebär att skat- tereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar i samma utsträckning.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter
Intäkterna från indirekta skatter på arbete be- döms uppgå till 432 miljarder kronor 2012. Ar- betsgivar- och egenavgifter utgör den huvudsak- liga delen av intäkterna. Utvecklingen på ar- betsmarknaden är av störst betydelse även för intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna. Intäkterna från de indirekta skatterna ökar varje enskilt år under prognosperioden och uppgår till 528 miljarder kronor 2017 (se tabell 7.3). För att främja forskning och utveckling föreslår rege- ringen nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling (se avsnitt 6.9). För att främja sysselsättningen i sär- skilt utsatta områden aviseras ett förslag om nedsatta socialavgifter i s.k. nystartzoner (se av- snitt 6.10). Vidare föreslår regeringen en för- stärkt nedsättning av egenavgifterna (se avsnitt 6.11). Dessutom aviseras vissa förändringar i nedsättningen av socialavgifterna för unga (se avsnitt 6.12). Sammantaget innebär reformför- slagen rörande socialavgifterna nedrevideringar om knappt 2 miljarder kronor årligen.
7.1.2Skatt på kapital
Hushållens kapitalvinster
Hushållens kapitalinkomster fastställs i den år- liga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det in- nebär att 2012 års kapitalinkomster ännu inte är fastställda och att endast en prognos för skat- teintäkterna finns tillgänglig för 2012. Underla- get för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den största delen kommer från realiserade kapital- vinster.
År 2012 bedöms de taxerade kapitalvinsterna uppgå till 108 miljarder kronor. Det är något lägre än 2011, då de uppgick till knappt 115 miljarder kronor. De lägre vinsterna kan del- vis förklaras av prisnedgången på permanenta småhus 2012. Kapitalvinsterna antas fr.o.m. 2013 återgå till den genomsnittliga historiska nivån på
PROP. 2013/14:1
drygt 3 procent av BNP. I diagram 7.5 visas aktieprisindex och fastighetsprisindex till- sammans med utfall och prognos för de taxerade kapitalvinsterna.
Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2017
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Index 2000 = 100 | ||||
240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 240 |
220 |
|
|
| Taxerade kapitalvinster (vänster axel) |
|
|
| 220 | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
200 |
|
|
| Aktieprisindex (höger axel) |
|
|
|
|
| 200 | ||||
|
|
| Fastighetsprisindex (höger axel) |
|
|
|
| |||||||
180 |
|
|
|
|
|
|
| 180 | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 160 |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 140 |
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 120 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
88 | 90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar.
Hushållens ränteinkomster ökade något 2012 jämfört med 2011, trots att räntorna generellt var lägre under 2012 än 2011. De högre in- komsterna kan i stället förklaras av att hushållen ökade sitt sparande i räntebärande tillgångar. Även hushållens ränteutgifter var högre 2012 än 2011, vilket kan förklaras av att skuldstocken var högre 2012 än 2011. Sammantaget bedöms ut- vecklingen av hushållens räntenetto bidra nega- tivt till utvecklingen av skatteintäkterna 2012. Utvecklingen av räntenettot bidrar positivt till skatteintäkternas utveckling 2013 och 2014. År 2015–2017 bidrar räntenettot negativt till skat- teintäkterna, till följd av att räntorna bedöms stiga.
Sammanlagt uppgår intäkterna från hushållens skatt på kapital till 30 miljarder kronor 2013. Intäkterna uppgår till 34–37 miljarder kronor per år 2014–2017. De föreslagna förändringarna av de s.k. 3:12-reglerna bedöms i stort inte leda till några varaktiga effekter på intäkterna från skatt på hushållens kapitalvinster (se avsnitt 6.13).
Intäkterna från skatt på företagsvinster minskar 2012
Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick 2011 till 103 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor, eller 3,6 procent, lägre än 2010 (se diagram 7.6). Till följd av att produkt- ionen i näringslivet utvecklades förhållandevis svagt, samtidigt som lönekostnadstillväxten inte
537
PROP. 2013/14:1
föll tillbaka i samma utsträckning, bedöms bo- lagsskatteintäkterna minska ytterligare, till 96 miljarder kronor 2012. Bolagsskatteintäkterna väntas även minska 2013, till 93 miljarder kro- nor. De minskade intäkterna 2013 beror uteslu- tande på att bolagsskattesatsen sänktes fr.o.m. årsskiftet. Med oförändrade regler hade intäk- terna i stället ökat 2013. I takt med att BNP-till- växten stärks växer företagens vinster återigen 2014. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2015.
De förslag om ändrade regler som rör bolags- skatten, och som redovisas i avsnitt 6, har sam- mantaget mycket liten budgeteffekt. Föränd- ringarna avser reformerade inkomstskatteregler för den ideella sektorn (avsnitt 6.14), inkomst- skatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden (avsnitt 6.5), som båda har ne- gativ effekt på statens budget, och slopad skat- tefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m. (avsnitt 6.15), som har en positiv budget- effekt.
Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster 1990–2017 |
| ||||||||||||
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Procent av BNP | |||
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4,0 |
|
|
| Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
| 3,5 | ||
120 |
|
| Procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,0 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0,0 |
90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
En låg statslåneränta 2012 ger låga intäkter från avkastningsskatt 2013
Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, be- räknas minska med 35 procent mellan 2012 och 2013. De lägre intäkterna beror i huvudsak på att den genomsnittliga statslåneräntan var lägre 2012 än 2011. Intäkterna från avkastningsskatten på- verkas i hög grad av hur statslåneräntan utveck- las. Om statslåneräntan ökar med 1 procentenhet ökar intäkterna från avkastnings- skatten året därpå med ca 5 miljarder kronor. Statslåneräntan bedöms bli som lägst 2012. Från
och med 2013 ökar statslåneräntan varje enskilt år, vilket gör att intäkterna ökar fr.o.m. 2014. År 2017 uppgår intäkterna från avkastningsskatten till 24 miljarder kronor (se tabell 7.3).
Svag ökning av intäkterna från fastighetsskatt
Intäkterna från fastighetsskatten och den kom- munala fastighetsavgiften beräknas uppgå till knappt 31 miljarder kronor 2013, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än 2012 (se tabell 7.7). Ökningen beror i huvudsak på den allmänna fastighetstaxeringen för bl.a. hyreshus, industrier och elproduktionsenheter 2013. Till viss del motverkas ökningen av att fastighetsavgiften för hyreshus sänkts fr.o.m. 2013, vilket sänker in- täkterna från fastighetsavgiften med ca 0,5 mil- jarder kronor per år.
Intäkterna från fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften bedöms därefter sakta öka för att 2017 uppgå till nästan 33 mil- jarder kronor.
Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011–2017
Miljarder kronor
| Utfall Prognos |
|
|
|
|
| |
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Småhus | 12,5 | 13,7 | 13,8 | 13,9 | 14,4 | 14,8 | 15,2 |
varav kommunal avgift | 12,0 | 13,2 | 13,3 | 13,4 | 13,9 | 14,3 | 14,7 |
Hyreshus, bostadslägen- | 2,9 | 3,0 | 2,7 | 2,7 | 2,8 | 2,8 | 2,9 |
heter |
|
|
|
|
|
|
|
varav kommunal avgift | 2,8 | 2,9 | 2,6 | 2,6 | 2,7 | 2,7 | 2,8 |
Hyreshus, lokaler | 6,8 | 7,2 | 6,9 | 7,0 | 7,1 | 7,2 | 7,3 |
Industrier | 1,6 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,8 | 1,8 | 1,8 |
Vattenkraft | 3,7 | 3,7 | 5,5 | 5,5 | 5,5 | 5,5 | 5,5 |
Summa | 27,5 | 29,2 | 30,7 | 30,9 | 31,6 | 32,2 | 32,7 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
7.1.3Skatt på konsumtion och insatsvaror
Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter. År 2013 be- räknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 461 miljarder kronor (se tabell 7.8). Det utgör knappt 30 procent av of- fentliga sektorns totala skatteintäkter.
538
Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017
Miljarder kronor och årlig procentuell förändring
| Utfall | Utfall | Prognos |
|
|
|
|
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på konsumtion |
|
|
|
|
|
|
|
och insatsvaror | 455 | 454 | 461 | 479 | 501 | 523 | 545 |
Utvecklingstakt (%) | 1,3 | -0,3 | 1,7 | 3,8 | 4,6 | 4,4 | 4,3 |
Mervärdesskatt | 332 | 332 | 337 | 353 | 371 | 391 | 411 |
Utvecklingstakt (%) | 2,5 | -0,3 | 1,7 | 4,5 | 5,2 | 5,5 | 5,0 |
Punktskatter | 123 | 122 | 124 | 126 | 130 | 132 | 134 |
Utvecklingstakt (%) | -1,9 | -0,5 | 1,4 | 1,9 | 3,1 | 1,5 | 2,0 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor del från hushållens konsumtion. Eftersom mer- värdesskatten är differentierad mellan olika varu- och tjänstegrupper påverkas intäkterna också av konsumtionens sammansättning (se diagram 7.7).
Diagram 7.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och |
| ||||||||||||||||
underliggande intäkter från mervärdesskatt 2000–2017 |
| ||||||||||||||||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
| Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
| Bilar och sällanköpsvaror |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
8 |
|
|
| Underliggande mervärdesskatt |
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Anm.: Den underliggande mervärdesskatten exkluderar effekten av ändrade skatteregler. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Skattebasen för mervärdesskatten består också av investeringar och förbrukning i verksamheter som saknar skatteplikt, och som därmed inte kan dra av ingående mervärdesskatt. Av de totala mervärdesskatteintäkterna kommer ca 80 pro- cent från den privata sektorn.
Under första halvåret 2013 har hushållens konsumtion varit återhållsam. Konsumtionen väntas dock växa starkare under andra halvåret och för helåret 2013 bedöms hushållens kon- sumtion i löpande priser växa lika mycket som under 2012. Däremot väntas den utdragna låg- konjunkturen i både Sverige och i omvärlden
PROP. 2013/14:1
medföra att företagen till viss del senarelägger sina investeringar. Sammantaget leder detta till att intäkterna från mervärdesskatten ökar med endast 1,7 procent 2013 och uppgår till 337 mil- jarder kronor.
År 2014–2017 väntas hushållens konsumtion i löpande priser växa allt starkare till följd av en stigande disponibel inkomst, ett i utgångsläget högt sparande och en allt starkare arbetsmark- nad. Dessutom väntas efterfrågan från omvärl- den stiga och medföra att svenska företag behö- ver investera. Sammantaget gör detta att intäk- terna från mervärdesskatt väntas öka med ca 5 procent per år för att 2017 uppgå till 411 miljar- der kronor.
De nya skatteregler som föreslås i denna pro- position väntas totalt sett medföra att intäkterna från mervärdesskatten reduceras med 0,1 miljard kronor per år. Det rör sig främst om förändrad hantering av mervärdesskatt vid import.
Punktskatter
Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten genom att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspriset. I likhet med vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt konjunkturen som, bortsett från regel- ändringar, mest påverkar utvecklingen av punktskatteintäkterna.
Under 2012 minskade punktskatteintäkterna med 0,5 procent till 122 miljarder kronor. Det förklaras främst av att konjunkturinbroms- ningen bidrog till en lägre användning av bensin och därmed lägre intäkter från energi- och kol- dioxidskatt. Det svaga konjunkturläget med- förde också svagare importtillväxt och därmed lägre skatteintäkter från import.
Intäkterna för punktskatter bedöms växa med 1,4 procent 2013 för att uppgå till 124 miljarder kronor 2013. År 2014–2017 ökar intäkterna med i genomsnitt 3 miljarder kronor (2,1 procent) per år och bedöms 2017 uppgå till 134 miljarder kronor.
Ett succesivt förbättrat konjunkturläge 2014– 2017, och regeringens förslag till regeländringar, bidrar till ökade punktskatterintäkter 2014– 2017. Intäkterna från skatt på energi och koldi- oxid utgör ca 54 procent av intäkterna från punktskatterna. Dessa ökar under hela prognos- perioden 2014–2017, vilket både beror på att an- vändningen av el bedöms öka och på högre kol-
539
PROP. 2013/14:1
dioxidskattesatser. Användningen av bensin bedöms minska under hela prognosperioden, bl.a. till följd av fler bränslesnåla fordon. Intäk- terna från skatt på import växer till följd av en ökad varuimport under prognosperioden. Intäkterna från skatt på alkohol förväntas öka främst till följd av en ökad vinkonsumtion enligt senaste årens stigande trend.
Regeringen föreslår i denna proposition ett flertal förändringar i regleringen av punktskat- terna fr.o.m. 2014. Sammantaget beräknas rege- ringens förslag medföra att punkskatteintäkterna årligen ökar med drygt 1 miljard kronor 2014– 2017. Förändringarna påverkar prognosen årli- gen med 0,5 miljarder kronor för skatt på energi respektive 0,7 miljarder kronor för skatt på al- kohol.
Försäljningsinkomster från auktioner av utsläppsrätter
Som en del av EU-ETS (Emissions Trading Sy- stem) genomför kommissionen försäljning av utsläppsrätter på en gemensam auktionsplatt- form och en auktionsövervakare vars kostnad betalas av medlemsländerna är under upphand- ling.
Kommissionen har beslutat att dra av aukt- ionsövervakarens kostnad från bruttointäkterna från försäljningen av utsläppsrätter. Sverige tar emot en nettointäkt där kostnaden för auktions- övervakaren redan är avdragen. Det innebär att budgetering och redovisning mot inkomsttitel sker med det nettobelopp som erhålls från för- säljningen.
7.1.4Skattekvoten
Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Normalt har regel- förändringar i skattesystemet störst inverkan på förändringen av skattekvoten.
År 2011–2013 sker en viss omfördelning mel- lan skattebaserna genom att bidraget från skatt på arbete ökar, medan bidraget från skatt på ka- pital och skatt på konsumtion minskar. Lägre vinster i företagen och lägre intäkter från avkast- ningsskatten förklarar till stor del nedgången i skattekvoten för skatt på kapital 2012 och 2013. År 2013 bidrar även den lägre bolagsskattesatsen till den lägre kvoten. Under resterande delen av
prognosperioden (2014–2017) ligger skattekvo- ten kvar på 44 procent av BNP (se tabell 7.9).
Tabell 7.9 Skattekvot 2011–2017
Procent av BNP
| Utfall Prognos |
|
|
|
|
| |
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skattekvot | 44,2 | 44,1 | 44,6 | 44,3 | 44,3 | 44,2 | 44,2 |
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete | 25,9 | 26,4 | 26,9 | 26,5 | 26,3 | 26,3 | 26,3 |
Skatt på kapital | 5,2 | 4,9 | 4,8 | 4,9 | 5,1 | 5,1 | 5,2 |
Skatt på konsumtion | 13,0 | 12,7 | 12,7 | 12,8 | 12,7 | 12,6 | 12,5 |
Övriga skatter | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
7.2Inkomster i statens budget
7.2.1Skatteinkomster
I budgetpropositionen tillämpas en periodiserad redovisning av offentliga sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår då den skattepliktiga händelsen ägde rum.
Inkomsterna i statens budget ska enligt bud- getlagen (2011:203) redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. Av denna anledning tillämpas även kassamässig redovisning av statens skatter. De kassamässiga skatteinkomsterna består av betalningar som kan avse skatter för olika inkomstår.
Skillnaden mellan skatteintäkter och skattein- komster utgörs av periodiseringar. Periodise- ringarna består i sin tur av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar samt anstånd.
7.2.2Övriga inkomster
Utfall och prognoser för de inkomster som re- dovisas under posten Övriga inkomster på sta- tens budget framgår av tabell 7.3. År 2013 be- räknas dessa inkomster uppgå till sammanlagt 9,5 miljarder kronor, vilket är 14,5 miljarder kronor högre än utfallet för 2012. Ökningen be- ror främst på att inkomsterna av försåld egen- dom 2013 beräknas till 15 miljarder kronor, jäm- fört med 0 kronor 2012. Prognosen för övriga inkomster för 2014–2017 uppgår till mellan -8 och 12 miljarder kronor per år. I tabell 7.10 re-
540
dogörs för effekten på övriga inkomster av de föreslagna och aviserade reformer i denna bud- getproposition.
Regeringens förslag om att avskaffa arbetslös- hetsavgiften beräknas minska statens inkomster med mellan 1 700 till 2 800 miljoner kronor per år 2014–2017, medan förslaget att avskaffa ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning beräknas minska statens inkomster med 20 miljoner kronor per år (se vidare avsnitt 7.4). Regeringen föreslår även ett stöd till yrkesintroduktionsanställningar som beräknas minska statens inkomster med mellan 100 och 600 miljoner kronor per år under pro- gnosperioden. Detta förslag presenteras samlat med övrig redovisning av stöd till yrkesintro- duktionsanställningar (utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Vidare aviserar regeringen ett nytt pensions- system på scenkonstområdet fr.o.m. 2015 som minskar inkomsterna med drygt 160 miljoner kronor per år (utg.omr. 17 avsnitt 3.2.2).
Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster
Miljarder kronor
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Reform |
|
|
|
|
Slopad arbetslöshetsavgift | -2,76 | -2,52 | -2,00 | -1,74 |
Stöd till yrkesintroduktions- | -0,10 | -0,20 | -0,36 | -0,61 |
anställningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nytt pensionssystem på |
| -0,16 | -0,16 | -0,17 |
scenkonstområdet |
|
|
|
|
Avskaffande av ersättnings- | -0,02 | -0,02 | -0,02 | -0,02 |
skyldighet för poliskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa | -2,88 | -2,90 | -2,54 | -2,54 |
Källa: Egna beräkningar.
Inkomster av statens verksamhet
Inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2013 beräknas inkomsttypen uppgå till 48,9 miljarder kronor.
Prognosen för aktieutdelning (exklusive Svenska Spel AB och Systembolaget AB) utgör en stor del av inkomsttypen och uppgår till ca 22 miljarder kronor 2013. År 2014 minskar prognosen för utdelningsinkomster till 18 miljarder kronor. Nedrevideringen på hela inkomsttypen vägs upp av en engångsinbetalning
PROP. 2013/14:1
av medel för kapitaliserad ränta på studielån från Centrala studiestödsnämnden om ca 11,4 miljarder kronor, vilket innebär att inkomst- typens prognos för 2014 ökar till 49,1 miljarder kronor. År 2015–2017 minskar prognosen för inkomsttypen och ligger på ca 40 miljarder kronor varje år. En underliggande förklaring till minskningen är att Riksbankens ovanligt högt justerade resultat för 2008 utgår ur beräknings- underlaget för bankens utdelningar fr.o.m. detta år, men även effekten av en slopad arbetslös- hetsavgift.
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av olika slags statlig egendom. Inkomster från försäljningar av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen av dessa inkomster.
För 2013–2017 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kro- nor per år.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och av övriga lån. År 2013 beräknas inkomsterna under denna inkomsttyp uppgå till 1,1 miljarder kronor, varav återbetal- ningar av studiemedel utgör den största delen.
År 2014–2017 beräknas inkomsterna från stu- diemedelsavgifter minska eftersom antalet åter- betalare blir färre. Studiemedelsavgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen (amorte- ringen) av studiemedel tagna före 1989. I takt med att antalet låntagare som återbetalat hela skulden på lån tagna före 1989 ökar, minskar dessa inkomster.
Kalkylmässiga inkomster
Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör mer- parten av inkomsterna.
År 2013 beräknas inkomsterna uppgå till 10,1 miljarder kronor, varav 9,6 miljarder kronor utgörs av inkomster från statliga pensionsavgif-
541
PROP. 2013/14:1
ter. År 2014–2017 ökar inkomsterna på in- komstgruppen och förväntas 2017 uppgå till 11,4 miljarder kronor. Hela ökningen förklaras i princip av ökade inkomster från statliga pens- ionsavgifter.
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU re- dovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Euro- peiska socialfonden och Europeiska jordbruks- fonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt ut- giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna för 2013 beräknas sam- mantaget uppgå till 11,2 miljarder kronor. Under prognosperioden 2014–2017 beräknas inkoms- terna variera mellan 9,7 och 12,4 miljarder kro- nor.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar, tillkommande inkomster och avräkningar i anslutning till skat- tesystemet.
Tillkommande inkomster består av inkomster som bruttoredovisas i statens budget. Motsva- rande poster avräknas på andra inkomsttitlar el- ler förekommer med samma belopp på budge- tens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, som den mervärdesskattebaserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkom- mande inkomster redovisas också kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomsterna uppgår till 10–13 miljarder kronor per år 2013–2017.
Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompen- sation för betald mervärdesskatt. Som avräk- ningar redovisas dessutom avgiftsintäkter som redovisas på myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättnings- och sta- bilitetsavgifter.
7.2.3Ändrad redovisning av inkomsttitlar
I statens budget för 2014 görs vissa förändringar av inkomsttitelstrukturen.
Följande inkomsttitlar tillkommer:
6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020
6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020
6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020
6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020.
Samtidigt byter inkomsttitel
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram
namn och heter fortsättningsvis
2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film.
7.3Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2012 och 2013
I detta avsnitt jämförs prognosen för skattein- täkterna i denna proposition med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2012 och 2013. Prognosskillnaderna finns redovisade i tabell 7.12 och 7.13. I tabell 7.11 finns de viktigaste ekonomiska antagandena för skatteprognoserna och en jämförelse med pro- gnosen i vårpropositionen.
7.3.1Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition
Skatt på arbete
År 2012 och 2013 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med 3 miljarder kronor per år jämfört med prognosen i vårpropositionen. För 2012 beror revideringen på att pensionerna har reviderats upp mot bakgrund av det prelimi- nära taxeringsutfallet för 2012. Revideringen för 2013 beror framför allt på en högre lönesumme-
542
tillväxt 2013 än vad som antogs i vårproposit- ionen. För år 2014–2017 har intäkterna revide- rats ned med 10 miljarder kronor per år. Nedre- videringen av intäkterna av skatt på arbete beror framför allt på de skatteändringar som rege- ringen föreslår i denna proposition som beräknas minska intäkterna från skatt på arbete med cirka 16 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014. Nedre- videringen motverkas till viss del av en starkare ekonomisk utveckling, med bl.a. en högre löne- summetillväxt 2014 och 2015, vilket leder till högre intäkter från skatt på arbete 2014–2017.
Skatt på kapital, hushåll
Mot bakgrund av det preliminära taxeringsutfal- let för 2012 har hushållens taxerade kapitalvins- ter reviderats upp jämfört med prognosen i vår- propositionen. Samtidigt har hushållens avdrag för ränteutgifter reviderats upp, vilket motverkar effekten av de uppreviderade kapitalvinsterna. Sammantaget har skatteintäkterna för 2012 revi- derats upp med ca 2 miljarder kronor.
För 2013–2017 har intäkterna från hushållens kapitalinkomster reviderats upp med 3–6 miljar- der kronor per år. Det beror framför allt på att prognosen för hushållens utdelningsinkomster har reviderats upp, men från 2014 och framåt även på att prognosen för hushållens utgiftsrän- tor har reviderats ned.
Skatt på företagsvinster
Intäkterna från skatt på företagsvinster 2012 är oförändrade jämfört med prognosen i vårpropo- sitionen. För år 2013 och framåt har intäkterna från bolagsskatten reviderats upp, vilket bl.a. be- ror på att företagens resultat mellan 2012 och 2013 nu förväntas utvecklas mindre ogynnsamt än vad som antogs i vårpropositionen.
Avkastningsskatt
Intäkterna från avkastningsskatten har reviderats upp med 1 miljard kronor 2015 och ned med 1 miljard kronor 2017. Revideringarna beror på att prognosen för statslåneräntan reviderats.
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.11 Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
Årlig procentuell förändring om inget annat anges
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
BNP, marknadspris1 | 4,9 | 1,8 | 1,8 | 3,4 | 4,9 | 5,4 | 4,8 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,2 | -0,5 | 0,0 | -0,1 | -0,2 | 0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar2 | 2,8 | 0,9 | 0,5 | 0,5 | 1,1 | 1,6 | 1,5 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,2 | 0,4 | 0,1 | 0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Timlön3 | 2,7 | 2,9 | 2,8 | 2,9 | 3,0 | 3,2 | 3,4 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbetald lönesumma, | 5,6 | 3,9 | 3,3 | 3,4 | 4,2 | 4,9 | 4,9 |
skatteunderlag |
|
|
|
|
|
|
|
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,2 | -0,1 | 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet4 | 7,8 | 8,0 | 8,2 | 8,1 | 7,8 | 7,0 | 6,4 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,3 | -0,3 | -0,1 | 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknads- | 3,5 | 3,7 | 4,0 | 4,0 | 3,8 | 3,6 | 3,4 |
politiska program5 |
|
|
|
|
|
|
|
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,3 | -0,3 | -0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens | 3,5 | 2,7 | 2,7 | 4,1 | 5,3 | 5,2 | 5,0 |
konsumtionsutgifter1 |
|
|
|
|
|
|
|
Diff. VÅP13 | 0,0 | -0,1 | -0,6 | -0,1 | 0,0 | -0,2 | -0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunal | 31,55 | 31,60 | 31,73 | 31,73 | 31,73 | 31,73 | 31,73 |
medelutdebitering6 |
|
|
|
|
|
|
|
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Statslåneränta6 | 2,6 | 1,5 | 1,9 | 2,3 | 2,8 | 3,7 | 4,3 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,3 | 0,1 | -0,1 | 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
KPI juni-juni | 2,7 | 1,0 | -0,1 | 1,1 | 1,5 | 2,7 | 3,2 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | -0,6 | -0,1 | -0,2 | 0,1 | 0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstbasbelopp7 | 52,1 | 54,6 | 56,6 | 56,9 | 59,1 | 61,4 | 64,1 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,4 | -0,2 | 0,0 | 0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Prisbasbelopp7 | 42,8 | 44,0 | 44,5 | 44,4 | 44,9 | 45,6 | 46,8 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,3 -0,3 -0,4 | -0,4 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstindex | 142,3 | 149,3 | 154,8 | 155,6 | 161,5 | 167,8 | 175,3 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,9 -0,6 -0,1 | 0,4 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skiktgräns8 | 383,0 | 401,1 | 413,2 | 435,9 | 449,4 | 465,3 | 487,2 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 12,5 | 12,5 | 12,2 | 13,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övre skiktgräns8 | 548,3 | 574,3 | 591,6 | 602,6 | 621,3 | 643,3 | 673,6 |
Diff. VÅP13 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -3,6 | -4,2 | -5,4 | -5,2 |
1Löpande priser, procentuell förändring.
2Kalenderkorrigerat, anställda.
3Enligt nationalräkenskapernas definition.
4Arbetslöshet 15–74 år.
5Procent av arbetskraften.
6Procent.
7Tusentals kronor.
8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
543
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.12 Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt statens budget för 2012 och 2013
|
|
| Aktuell |
| Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition |
| ||||
| Utfall | Jmf. SB | prognos | Jmf SB | Prognos |
|
|
|
|
|
Inkomstår | 2012 | 2012 | 2013 | 2013 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på arbete | 938,7 | 10,7 | 977,1 | -2,4 | 3,2 | 3,4 | -13,3 | -13,1 | -13,5 | -14,1 |
Direkta skatter | 506,8 | 3,7 | 529,7 | -0,6 | 2,5 | 0,7 | -14,6 | -15,7 | -15,9 | -16,5 |
Kommunal inkomstskatt | 562,7 | 9,7 | 587,1 | 2,5 | 2,9 | 2,5 | 2,1 | 2,6 | 3,8 | 4,9 |
Statlig inkomstskatt | 44,4 | 0,0 | 46,0 | -1,4 | -0,2 | -0,5 | -2,9 | -3,2 | -3,3 | -3,7 |
Allmän pensionsavgift | 97,8 | 1,4 | 101,5 | 0,3 | 0,5 | 0,8 | 0,9 | 1,4 | 1,5 | 1,7 |
Skattereduktioner m.m. | -198,2 | -7,4 | -204,9 | -1,8 | -0,7 | -2,1 | -14,6 | -16,6 | -17,8 | -19,3 |
Indirekta skatter | 431,9 | 7,1 | 447,4 | -1,8 | 0,7 | 2,7 | 1,3 | 2,6 | 2,3 | 2,5 |
Arbetsgivaravgifter | 441,3 | 5,6 | 455,1 | -2,6 | 0,2 | 0,8 | 1,3 | 2,5 | 2,0 | 1,9 |
Egenavgifter | 12,6 | -0,8 | 13,6 | 0,0 | 0,4 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
Särskild löneskatt | 37,7 | 2,1 | 38,9 | -1,0 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,2 |
Nedsättningar | -30,7 | 0,8 | -29,9 | 1,5 | 0,0 | 1,3 | -0,8 | -0,8 | -0,6 | -0,4 |
Skatt på tjänstegruppliv | 0,9 | -0,4 | 0,9 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Avgifter till premiepensionssystemet | -29,8 | -0,3 | -31,1 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,1 | -0,2 | -0,1 | -0,1 |
Skatt på kapital | 173,4 | -19,1 | 174,0 | -4,4 | 2,8 | 7,3 | 9,2 | 9,8 | 8,4 | 8,9 |
Skatt på kapital, hushåll | 26,3 | -5,1 | 30,4 | 4,1 | 1,7 | 3,0 | 5,2 | 5,5 | 5,2 | 5,8 |
Skatt på företagsvinster | 95,6 | -13,9 | 92,9 | -10,4 | 0,4 | 3,8 | 3,8 | 3,2 | 3,2 | 3,9 |
Avkastningsskatt | 10,7 | 0,4 | 6,9 | -0,3 | 0,3 | -0,1 | 0,4 | 1,3 | 0,3 | -0,6 |
Fastighetsskatt | 29,1 | 0,9 | 30,7 | 1,0 | 0,3 | -0,1 | -0,2 | 0,1 | 0,2 | 0,2 |
Stämpelskatt | 8,0 | -1,2 | 8,8 | 1,2 | 0,0 | 0,5 | -0,3 | -0,6 | -0,8 | -0,8 |
Kupongskatt m.m. | 3,8 | -0,2 | 4,4 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,3 | 0,4 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror | 453,5 | -8,7 | 461,1 | -17,4 | -1,8 | -6,0 | -3,7 | -2,8 | -3,2 | -4,0 |
Mervärdesskatt | 331,6 | -4,2 | 337,4 | -12,1 | -1,8 | -5,6 | -3,9 | -3,4 | -3,6 | -3,3 |
Skatt på tobak | 11,8 | -0,1 | 11,6 | -0,1 | 0,0 | -0,2 | -0,1 | -0,1 | -0,2 | -0,2 |
Skatt på etylalkohol | 4,3 | 0,1 | 4,2 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Skatt på vin m.m. | 4,8 | 0,1 | 4,9 | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
Skatt på öl | 3,2 | 0,0 | 3,3 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
Energiskatt | 40,1 | -1,4 | 41,7 | -0,4 | 0,0 | 0,7 | 0,9 | 0,9 | 0,7 | 0,2 |
Koldioxidskatt | 25,2 | -1,4 | 24,5 | -1,9 | 0,0 | -0,3 | -0,6 | -0,4 | -0,4 | -1,1 |
Övriga skatter på energi och miljö | 4,5 | -0,5 | 4,7 | -1,4 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Skatt på vägtrafik | 15,6 | -0,6 | 16,5 | -1,1 | 0,0 | -0,4 | -0,3 | -0,4 | -0,4 | -0,3 |
Skatt på import | 5,3 | -0,6 | 5,0 | -0,7 | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,3 | -0,3 | -0,4 |
Övriga skatter | 7,1 | 0,0 | 7,2 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,3 | 0,4 | 0,5 |
Restförda skatter och övriga skatter | 4,4 | -0,3 | 5,4 | 1,4 | 0,2 | -0,4 | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,2 |
Restförda skatter | -6,3 | -1,4 | -6,3 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Övriga skatter | 10,6 | 1,1 | 11,6 | 1,4 | 0,2 | -0,4 | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,2 |
Totala skatteintäkter | 1 570,0 | -17,4 | 1 617,6 | -22,7 | 4,4 | 4,3 | -7,9 | -6,3 | -8,4 | -9,3 |
Avgår EU-medel | -6,9 | 0,5 | -6,8 | 0,6 | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,3 | -0,3 | -0,4 |
Offentliga sektorns skatteintäkter | 1 563,1 | -16,8 | 1 610,8 | -22,1 | 4,4 | 4,5 | -7,6 | -6,0 | -8,1 | -9,0 |
Avgår, kommunala inkomstskatter | -578,4 | -10,4 | -602,6 | -2,6 | 3,1 | 2,5 | 2,0 | 2,9 | 4,1 | 5,2 |
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet | -201,5 | -2,6 | -207,4 | 0,3 | 0,4 | 1,0 | 1,2 | 2,0 | 2,0 | 2,1 |
Statens skatteintäkter | 783,3 | -29,9 | 800,9 | -24,4 | 0,9 | 1,0 | -10,8 | -10,9 | -14,2 | -16,3 |
Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
544
Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift
Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift har reviderats ned med 0,1–0,2 miljarder kronor per år 2013 och 2014, men re- viderats upp med motsvarande belopp per år för 2015–2017 jämfört med prognosen i vårpropo- sitionen. Nedrevideringen beror på att inkomst- basbeloppet har reviderats ned. Upprevideringen för 2015–2017 beror på att huspriserna väntas stiga mer än vad som tidigare bedömts.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Intäkterna från mervärdesskatten har reviderats ned med mellan 3,3 och 5,6 miljarder kronor per år 2013–2017 jämfört med bedömningen i vår- propositionen, vilket beror på att både hushål- lens konsumtion och företagens investeringar i löpande priser bedöms öka i mindre omfattning.
För punktskatteintäkterna sker sammantaget mycket små revideringar jämfört med prognosen i vårpropositionen. Regeringens förslag till för- ändringar i regleringen av punktskatter inom energi och alkohol beräknas leda till drygt 1 mil- jard kronor i högre skatteintäkter per år. För 2013–2017 förutses dock en dämpad utveckling, dels till följd av utfallet för 2013, dels till följd av det nya makroekonomiska läget, vilka samman- taget har påverkat prognosen nedåt.
Övriga inkomster
Jämfört med bedömningen i vårpropositionen har prognosen för intäkter av övriga inkomster 2013 minskat med 1,3 miljarder kronor (se tabell 7.13), främst till följd av en förskjutning i utbetalningar från den Europeiska jordbruksfonden och EU:s socialfond. Prognosen för övriga inkomster 2014 har ökat med 5,4 miljarder kronor, medan de beräknade inkomsterna för 2015–2017 har minskat med mellan 5 och 7 miljarder kronor. Revideringarna förklaras främst av en minskad prognos på in- komster av statens aktier och effekten av en slopad arbetslöshetsavgift.
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
|
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
2000 | Inkomster av |
|
|
|
|
|
statens verksamhet | 1,3 | 5,4 | -4,8 | -3,4 | -2,5 | |
3000 | Inkomster av |
|
|
|
|
|
försåld egendom | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
4000 | Återbetalning |
|
|
|
|
|
av lån | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 | |
5000 | Kalkylmässiga |
|
|
|
|
|
inkomster | -0,5 | -0,9 | -0,8 | -1,3 | -1,4 | |
6000 | Bidrag m.m. |
|
|
|
|
|
från EU | -1,8 | 1,8 | -0,1 | 0,6 | 0,8 | |
7000 | Avräkningar |
|
|
|
|
|
m.m. i anslutning till |
|
|
|
|
| |
skattesystemet | -0,3 | -0,8 | -0,8 | -1,1 | -2,3 | |
8000 | Utgifter som ges |
|
|
|
|
|
som krediteringar på |
|
|
|
|
| |
skattekontot | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Övriga inkomster | -1,3 | 5,4 | -6,6 | -5,3 | -5,6 | |
Källa: Egna beräkningar.
7.3.2Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013
Skatt på arbete
Intäkterna från skatt på arbete bedöms uppgå till 939 miljarder kronor 2012, vilket är 11 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2012. Revideringen beror framför allt på det för- bättrade konjunkturläget med fler arbetade tim- mar. Antalet arbetade timmar ökade 2012 med 0,9 procent, i stället för 0,2 procent som antogs i de beräkningar som låg till grund för budgeten. De högre intäkterna motverkas till viss del av att skattereduktionerna är 7 miljarder kronor högre än i statens budget för 2012. Detta beror i sin tur på en högre sammanlagd skattereduktion för HUS-avdrag (ROT- och RUT-tjänster), vilket leder till lägre skatteintäkter.
År 2013 bedöms intäkterna från skatt på ar- bete uppgå till 977 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än i budgeten för 2013. Intäkterna har reviderats ned till följd av att den makroekonomiska utvecklingen bedöms bli sva- gare jämfört med de beräkningar som låg till grund för budgeten.
545
PROP. 2013/14:1
Skatt på kapital, hushåll
Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- komster 2012 bedöms bli knappt 5 miljarder kronor lägre jämfört med budgeten för 2012. Det beror huvudsakligen på att skatteredukt- ionen för hushållens ränteutgifter bedöms bli högre än förväntat.
År 2013 beräknas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster uppgå till 30 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än i statens budget för 2013. Det beror i första hand på att skattereduktionen för hushål- lens ränteutgifter bedöms bli lägre än förväntat.
Skatt på företagsvinster
År 2012 bedöms intäkterna från skatt på före- tagsvinster uppgå till 96 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor mindre än vad som be- räknades i budgeten för 2012. Näringslivets pro- duktionsvolym har reviderats ned, samtidigt som lönerna i industrisektorn har utvecklats starkare än vad som antogs i statens budget för 2012. Båda dessa faktorer har bidragit till att företa- gens vinster utvecklats svagare än vad som an- togs i statens budget för 2012.
Intäkterna från skatt på företagsvinster 2013 bedöms bli 93 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i statens budget för 2013. Revideringen är en följd av att konjunkturen utvecklats svagare än för- väntat.
Avkastningsskatt
Intäkterna från avkastningsskatten 2012 bedöms bli 0,4 miljarder kronor högre än bedömningen i statens budget för 2012.
För 2013 bedöms intäkterna från avkastnings- skatten uppgå till knappt 7 miljarder kronor, vil- ket är 0,3 miljarder kronor lägre än vad som be- dömdes i budgeten för 2013.
Stämpelskatt
Intäkterna från stämpelskatten 2012 blev 1,2 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i statens budget för 2012 till följd av att fastig- hetspriserna dämpades mer än väntat.
Prognosen för intäkterna från stämpelskatt i denna proposition är 1,2 miljarder kronor högre än prognosen i statens budget för 2013, vilket beror på att fastighetspriserna förefaller öka kraftigare än väntat.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
År 2012 blev intäkterna från mervärdesskatten 4,2 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i statens budget för 2012. För 2013 bedöms intäkterna från mervärdesskatten bli 12,1 miljar- der kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2013. Båda dessa nedrevideringar be- ror på att hushållens konsumtion och företagens investeringar i löpande priser har utvecklats svagare än väntat.
År 2012 uppgick intäkterna för punktskatter till 122 miljarder kronor. Avvikelsen i förhål- lande till statens budget för 2012 uppgick till knappt 5 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av konjunkturinbromsningen 2012. Det svaga konjunkturläget bidrog till en lägre användning av bensin och därmed lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt. Konjunkturin- bromsningen bidrog till en svagare importtillväxt och därmed lägre skatteintäkter från import. Däremot har intäkterna från skatt på alkohol ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med beräkning i statens budget 2012.
Intäkterna för punktskatter bedöms 2013 uppgå till 124 miljarder kronor, vilket är drygt 5 miljarder kronor lägre än statens budget för 2012. Revideringen förklaras av det dämpade konjunkturläget 2012, vilket har påverkat ut- gångspunkten för 2013. Till följd av detta har intäkterna för energi, import och vägtrafik reviderats ned i förhållande till statens budget för 2012. Däremot har intäkterna från skatt på alkhol ökat med 0,3 miljarder kronor i förhål- lande till bedömningen i statens budget för 2012.
Övriga inkomster
Utfallet för övriga inkomster blev 24,9 miljarder kronor lägre 2012 än vad som beräknades i budgeten för 2012. Det lägre utfallet beror till stor del på att det beräkningstekniska antagandet om försäljning av statlig egendom låg nästan 15 miljarder kronor högre än det faktiska utfallet på inkomster av försåld egendom.
546
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012 och 2013
Miljarder kronor
|
| Utfall 2012 | Prognos SB 2012 | Aktuell prognos 2013 | Prognos SB 2013 |
2000 | Inkomster av statens verksamhet | 48,8 | 49,2 | 48,9 | 50,5 |
3000 | Inkomster av försåld egendom | 0,3 | 15,0 | 15,1 | 15,0 |
4000 | Återbetalning av lån | 1,3 | 1,4 | 1,1 | 1,2 |
5000 | Kalkylmässiga inkomster | 9,7 | 11,3 | 10,1 | 10,7 |
6000 | Bidrag m.m. från EU | 9,8 | 13,0 | 11,2 | 11,6 |
7000 | Avräkningar m.m. i anslutning |
|
|
|
|
till skattesystemet | -74,9 | -70,0 | -76,9 | -75,0 | |
8000 | Utgifter som ges som |
|
|
|
|
krediteringar på skattekontot | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Övriga inkomster | -5,1 | 19,8 | 9,5 | 14,1 | |
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Prognosen för intäkterna 2013 har minskat med 4,5 miljarder kronor jämfört med bedömningen i budgeten för 2013. Minskningarna är spridda mellan de olika inkomsttyperna, men en större del förklaras av ändringar i prognosen för inkomster av statens aktier under inkomsttyp 2000.
7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster
I avsnitt 6 lämnar regeringen förslag till den skattelagstiftning som påverkar beräkningen av statens inkomst. I detta avsnitt lämnar rege- ringen förslag till annan lagstiftning som påver- kar samma beräkning.
7.4.1Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende arbetslöshetsavgiften
7.4.1.1 Ärendet och dess beredning
Inom Arbetsmarknadsdepartementet har departementspromemorian Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) ut- arbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 11 avsnitt 1. Promemorian innehöll bl.a. förslag om avskaffande av arbetslöshets- avgiften. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 11 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 11 avsnitt 3. Remissytt-
randena och en remissammanställning finns till- gängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2013/1135/A).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att in- hämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 11 avsnitt 4. Lagrådets ytt- rande finns i bilaga 11 avsnitt 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Förslaget behandlas i av- snitt 7.4.1.4.
7.4.1.2 Avskaffande av arbetslöshetsavgiften
Regeringens förslag: Arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Bestämmelsen om arbetslöshetsavgift i lagen om arbetslöshetskassor ska därför tas bort.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av de remiss- instanser som har yttrat sig över förslagen är po- sitiva till eller har inga invändningar mot att av- skaffa arbetslöshetsavgiften, bland dem Arbets- givarverket, Statskontoret, Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbets- löshetskassornas samorganisation, Svenskt Nä- ringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisat- ion (Saco) och Landsorganisationen i Sverige (LO). Flera av remissinstanserna är också posi- tiva till eller har inga invändningar mot det alter- nativa förslaget att reducera arbetslöshetsav- giften. Några av dessa, bl.a. Arbetslöshets-
547
PROP. 2013/14:1
kassornas samorganisation och TCO, anser dock i första hand att arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. LO och Facket för Service och Kom- munikation avstyrker uttryckligen förslaget om att reducera avgiften. Vissa remissinstanser har uttryckt kritik mot att villkora ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften med utomstående faktorer.
Målaremästarnas riksförbund avstyrker båda för- slagen. Övriga remissinstanser har inga syn- punkter eller har avstått från att yttra sig över förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Nuvarande ordning
Arbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen genom att för varje månad betala en finansieringsavgift och en ar- betslöshetsavgift till staten. Finansieringsavgif- ten är kopplad till den genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäk- ringen i respektive arbetslöshetskassa. Arbets- löshetsavgiften är kopplad till den arbetslöshets- ersättning som respektive arbetslöshetskassa betalar ut enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Båda avgifterna betalas av medlemmarna i ar- betslöshetskassan via medlemsavgiften. Förutom dessa två avgifter består medlemsavgiften även av en avgift för att täcka arbetslöshetskassornas kostnader för att administrera försäkringen. Administrations- och finansieringsavgiften be- talas av samtliga medlemmar, medan arbetslös- hetsavgiften endast betalas av medlemmar som inte är arbetslösa i den mening som avses i 41 a § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.
Arbetslöshetsavgiften motsvarar 33 procent av den arbetslöshetsersättning som respektive arbetslöshetskassa har betalat ut under månaden enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Från arbetslöshetsavgiften görs ett avdrag om 50 kro- nor för varje medlem som inte räknas som arbetslös under den månad som arbetslöshets- avgiften avser. Arbetslöshetsavgiften är alltid lägst 0 kronor och får högst vara 300 kronor per månad för varje medlem som inte räknas som arbetslös. Vidare får finansierings- och arbets- löshetsavgifterna som arbetslöshetskassan beta- lar till staten tillsammans högst motsvara vad arbetslöshetskassan har betalat ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen den månad avgifterna avser.
Behov av att stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsavgiften föregicks av den förhöjda finansieringsavgiften som infördes den 1 januari 2007. Införandet av den förhöjda finansierings- avgiften motiverades med att arbetslöshetsför- säkringen behövde bli mer försäkringsmässig. Regeringen ansåg att det måste finnas en kopp- ling mellan utbetalad arbetslöshetsersättning och avgifternas storlek. Detta uppnåddes genom att den statliga subventionsgraden minskades och att försäkringstagarna fick bära en större del av kostnaderna för arbetslösheten. Regeringens uppfattning var att en högre grad av egenfinan- siering bl.a. skulle skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt rimlig löneökningstakt. För att ytterligare stärka de drivkrafter som den för- höjda finansieringsavgiften ledde till ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med arbetslös- hetsavgiften den 1 juli 2008.
Den högre graden av medlemsfinansiering ge- nom den förhöjda finansieringsavgiften och se- nare arbetslöshetsavgiften bidrog emellertid till en minskad anslutningsgrad.
Såsom några remissinstanser har påtalat är en hög anslutningsgrad väsentlig för att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. Det är också viktigt att fler personer omfattas av ett försäkrings- skydd vid arbetslöshet. Regeringen anser därför att det finns behov av att se över arbetslöshets- avgiften för att stimulera anslutningen till ar- betslöshetsförsäkringen.
Avskaffande eller reducering av arbetslöshets- avgiften?
Saco och LO har framhållit att arbetslöshets- avgiften inte har haft avsedd effekt på lönebild- ningen. Regeringen bedömer att ett av skälen till att arbetslöshetsavgiften har fått begränsat ge- nomslag på lönebildningen är att arbetslöshets- kassornas verksamhetsområden och arbets- marknadens avtalsområden inte fullt ut överens- stämmer. Arbetslösheten inom ett avtalsområde påverkar därför arbetslöshetsavgiften respektive medlemsavgiften i begränsad omfattning. Därför utgör arbetslöshetsavgiften ett svagare incita- ment i lönebildningen än den hade gjort om verksamhetsområden och avtalsområden hade stämt överens fullständigt. Arbetslöshetskassornas samorganisation har vidare framhållit att om avgiften reduceras i stället för avskaffas så kom- mer den förväntade positiva effekten på med-
548
lemsutvecklingen till viss del utebli samtidigt som administrationskostnaderna för arbetslös- hetsavgiften inte kommer minska. Såsom Stats- kontoret och Ekonomistyrningsverket framfört, skulle emellertid ett avskaffande av arbetslös- hetsavgiften få betydande statsfinansiella konse- kvenser.
Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften inne- bär att både arbetslösa och sysselsatta medlem- mar kommer att betala samma avgift. Att gå från arbetslöshet till arbete skulle därmed inte vara förknippat med en högre avgift till arbetslös- hetskassan. Den negativa marginaleffekt som arbetslöshetsavgiften eventuellt medför skulle därför upphöra. Det kan ha positiva effekter på sysselsättningen. Dessutom kan det antas att ett avskaffande skulle stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen i större utsträckning än en reducering.
Sammantaget finns det, trots de ekonomiska konsekvenserna, starka skäl för att avskaffa arbetslöshetsavgiften. Regeringen anser därför att arbetslöshetsavgiften bör avskaffas.
7.4.1.3Följdändringar i lagen om arbetslöshetskassor
Regeringens förslag: Till följd av avskaffandet av arbetslöshetsavgiften ska vissa följdändringar göras i lagen om arbetslöshetskassor. Bestäm- melserna om det sammanlagda uttaget av avgif- ter och om när en arbetslöshetsavgift senast får ändras ska tas bort. Vidare ska regeringen inte längre ha möjlighet att meddela föreskrifter om betalningen av arbetslöshetsavgiften. Bestäm- melserna om medlemsavgifter för att täcka kost- nader för arbetslöshetsavgift ska tas bort. För- säkringskassans uppgiftsskyldighet ska upphöra och följdändringar ska göras för den komplette- rande arbetslöshetskassan.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Försäkringskassan fram- håller att det innebär en förenkling för kunder med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning om uppgiftsskyldigheten till arbetslöshetskassorna tas bort samt att risken för fel i handläggningen minskar eftersom uppgiftslämnande till viss del görs manuellt. Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringen anser att finansieringsavgiften inte ska
PROP. 2013/14:1
få ändras efter inrapporteringsmånaden, om an- ledningen till ändringen är att de uppgifter som har legat till grund för beräkningen av avgiften har ändrats. Inga andra remissinstanser yttrar sig särskilt över förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Ett avskaf- fande av arbetslöshetsavgiften föranleder vissa följdändringar i lagen (1997:239) om arbetslös- hetskassor.
Bestämmelsen i 48 b § lagen om arbetslös- hetskassor som begränsar det sammanlagda ut- taget av avgifter kommer inte längre fylla någon funktion och bör därför tas bort. Vidare bör be- stämmelsen i 48 c § lagen om arbetslöshetskas- sor, som anger att en finansierings- eller arbets- löshetsavgift inte får ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgif- ten avser, justeras så att den i fortsättningen end- ast gäller finansieringsavgiften. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen anser att bestämmelsen även ska justeras på så sätt att finansieringsav- giften inte får ändras efter inrapporteringsmåna- den. Konsekvenserna av ett sådant förslag är emellertid inte tillräckligt utredda. Regeringen föreslår mot den bakgrunden ingen justering av den tid inom vilken finansieringsavgiften senast får ändras. Det kan dock finnas anledning att i ett annat sammanhang återkomma till frågan.
Regeringens bemyndigande i 49 § lagen om arbetslöshetskassor bör ändras så att det endast gäller finansieringsavgiften. Vidare bör bestäm- melsen i 41 § lagen om arbetslöshetskassor, som reglerar medlemsavgifter, ändras så att en ar- betslöshetskassa inte kan ta ut en avgift för att täcka kostnader för arbetslöshetsavgift. Mot den bakgrunden saknas det skäl att ha kvar definit- ionen av arbetslös, varför bestämmelsen i 41 a § lagen om arbetslöshetskassor bör utgå.
Försäkringskassans uppgiftsskyldighet enligt 94 f § lagen om arbetslöshetskassor bör upphöra eftersom arbetslöshetskassorna inte kommer att ha behov av dessa uppgifter. Vidare bör det göras följdändringar för den kompletterande arbets- löshetskassan genom att hänvisningarna i 87 § tredje stycket justeras.
7.4.1.4Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för arbetslöshetsavgift som av-
549
PROP. 2013/14:1
ser tid före den 1 januari 2014. Försäkringskas- sans uppgiftsskyldighet ska fortsätta att gälla för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014.
Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 15 januari 2014 men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 2014.
Remissinstanserna: Försäkringskassan fram- håller att en ändring av uppgiftsskyldigheten innebär en kostnad för att avveckla en funktion i kommande it-system och att det därför är ange- läget att myndigheten så snart som möjligt får besked om ett avskaffande av arbetslöshetsav- giften. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen anser att det behövs en övergångsbestämmelse till lagförslaget så att bestämmelsen som begrän- sar möjligheten att i efterhand ändra arbetslös- hetsavgiften fortfarande gäller för arbetslöshets- avgift som avser tid före den 1 januari 2014. LO förordar att lagändringen träder i kraft den 1 oktober 2013. Övriga remissinstanser har inte berört förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Lagändring- arna bör enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt. I lagrådsremissen föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 15 januari 2014, men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 2014. Lagrådet har framhållit att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft i normalfallet bör vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Lagrådet anser att det är viktigt att dessa tidsfrister upprätthålls, men an- ser också att det är viktigt att en lag inte tilläm- pas retroaktivt om det inte finns starka skäl för det. Enligt Lagrådets mening bör tiden för ikraftträdandet av de aktuella lagändringarna flyttas fram om inte lagförslagen – med ikraft- trädande den 1 januari 2014 – kan föreläggas riksdagen i sådan tid att ovan angivna tidsfrister kan respekteras. Regeringen bedömer att lagför- slagen kan föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna, även med beaktande av ovan an- givna tidsfrister, kan träda i kraft den 1 januari 2014. Ett ikraftträdande den 1 januari 2014 be- döms också ge arbetslöshetskassorna och För- säkringskassan tillräckligt med tid för anpass- ningar. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2014.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har påtalat att det finns behov av en övergångsbe-
stämmelse. Regeringen anser att äldre föreskrif- ter bör fortsätta att gälla för arbetslöshetsavgift som avser tid före den 1 januari 2014. Vidare bör Försäkringskassans uppgiftsskyldighet fortsätta att gälla för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014. Övergångsbestämmelser med denna innebörd bör därför införas.
7.4.1.5 Konsekvensanalys
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för staten
Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att statens intäkter från arbetslöshetskassorna end- ast utgörs av finansieringsavgifter. Enligt rege- ringens prognos bedöms statens intäkter minska med 2,8 miljarder kronor under 2014, med 2,5 miljarder kronor under 2015, med 2,0 miljarder kronor under 2016 och med 1,7 miljarder kronor under 2017.
Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften antas bidra till att fler väljer att bli medlemmar i en ar- betslöshetskassa, vilket innebär ökade intäkter till staten via finansieringsavgiften. Det är emel- lertid svårt att bedöma storleken på denna effekt. Om medlemsantalet ökar med ca 200 000 perso- ner, som lite förenklat antas vara proportioner- ligt fördelade mellan arbetslöshetskassorna, bedöms intäkterna från finansieringsavgiften öka med knappt 0,2 miljarder kronor. Fler medlem- mar innebär även att fler personer kommer ha rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäk- ringen, vilket kan antas leda till högre utgifter för arbetslöshetsersättning.
Arbetslöshetsavgifternas andel av utgifterna
Statens intäkter från arbetslöshetsavgiften och finansieringsavgiften utgjorde 38 procent av ut- gifterna för arbetslöshetsersättningen under 2012. Med enbart finansieringsavgiften skulle medlemmarna ha finansierat omkring 20 procent av dessa utgifter. Graden av egenfinansiering kommer dock att variera med utgifterna ef- tersom finansieringsavgiften, till skillnad från arbetslöshetsavgiften, inte är relaterad till utbe- talda medel.
Medlemmarnas avgifter
Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften leder till att sysselsatta medlemmar i flertalet av arbets- löshetskassorna får en sänkning av medlemsav- giften och att det inte längre kommer vara någon skillnad i avgift mellan sysselsatta och arbetslösa.
550
En annan effekt är att skillnaderna i medlems- avgift mellan olika arbetslöshetskassor kommer att minska betydligt. De kvarstående skillna- derna kommer främst att bestå av varierande administrativa kostnader och skillnader i finan- sieringsavgift till följd av att den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen varierar något mellan arbetslöshetskassorna.
Den genomsnittliga medlemsavgiften är för närvarande ca 200 kronor per månad och syssel- satt medlem, men varierar mellan 85 kronor för Finans- och försäkringsbranschens arbetslös- hetskassa och 390 kronor för Hotell- och restau- ranganställdas arbetslöshetskassa. Vid ett av- skaffande av arbetslöshetsavgiften skulle den genomsnittliga avgiften vara ca 110 kronor per månad och variera mellan ca 85 och 165 kronor med nuvarande avgiftsbelopp. Den genomsnitt- liga avgiftsminskningen skulle i detta fall uppgå till ca 90 kronor per månad och sysselsatt med- lem. För de tio arbetslöshetskassor som med nuvarande struktur har de högsta medlemsav- gifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca 170 kronor per månad och för den arbetslös- hetskassa med högst avgift, Hotell- och restau- ranganställdas, drygt 250 kronor per månad. För närvarande är det enbart sju arbetslöshetskassor som inte betalar någon arbetslöshetsavgift och vars medlemmar därmed inte skulle påverkas di- rekt vid ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften.
Kostnader för administration
Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften bedöms inte medföra ytterligare kostnader för vare sig arbetslöshetskassorna eller Inspektionen för ar- betslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär tvärtom att de administrativa kostnaderna san- nolikt kommer att minska för arbetslöshetskas- sorna eftersom de inte längre behöver skilja på arbetslösa och sysselsatta medlemmar i detta av- seende.
Konsekvenser för jämställdheten
Jämställdhetskonsekvenserna av att avskaffa ar- betslöshetsavgiften bedöms sammantaget vara små. När den förhöjda finansieringsavgiften, som sedermera ersattes av arbetslöshetsavgiften, infördes minskade antalet medlemmar i arbets- löshetskassorna i samma utsträckning bland kvinnor och män. Könsfördelningen är jämn sett till det totala antalet anslutna, men relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher och ar- betslöshetskassor. Eftersom arbetslöshetsavgif- ten i hög grad varierar mellan arbetslöshetskas-
PROP. 2013/14:1
sorna, kan den genomsnittliga förändringen i medlemsavgiften därmed vara olika stor för kvinnor och män. De tio arbetslöshetskassor som vid en eventuell reform får störst avgifts- sänkning har i genomsnitt en större andel män som medlemmar, omkring två tredjedelar. I den arbetslöshetskassa som får allra störst sänkning, Hotell- och Restauranganställdas Arbetslöshets- kassa, är dock majoriteten av medlemmarna kvinnor.
Övriga konsekvenser
Förslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar Sveriges internationella åtaganden. Förslagen bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för miljön eller företagen.
7.4.1.6 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
41 §
Paragrafen, som reglerar arbetslöshetskassornas möjlighet att ta ut medlemsavgifter, har ändrats till följd av att arbetslöshetsavgiften avskaffas.
I första stycket har möjligheten att ta ut med- lemsavgift för att täcka kostnad för arbetslös- hetsavgift tagits bort. Paragrafens andra stycke, om begränsningar i möjligheten att ta ut sådan medlemsavgift, har tagits bort.
48 c §
Paragrafen anger när arbetslöshetskassans avgif- ter till staten senast får ändras. Till följd av att arbetslöshetskassorna numera inte ska betala nå- gon arbetslöshetsavgift har paragrafen ändrats så att den inte längre omfattar arbetslöshetsavgif- ten.
49 §
Regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om betalning av arbetslöshetsavgiften har tagits bort till följd av att arbetslöshetsavgiften av- skaffas.
87 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om den kompletterande arbetslöshetskassan.
I tredje stycket har hänvisningarna till bestäm- melserna om arbetslöshetsavgift och Försäk- ringskassans uppgiftsskyldighet tagits bort ef- tersom arbetslöshetskassorna, inklusive den
551
PROP. 2013/14:1
kompletterande arbetslöshetskassan, inte längre ska betala någon arbetslöshetsavgift.
I paragrafen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts utan att någon ändring i sak är avsedd.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att januari 2014 är den första månaden för vilken arbetslöshetskassorna inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten. Bestämmel- serna innebär vidare att Försäkringskassan forts- ätter att vara uppgiftsskyldig för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014.
7.4.2Ändringar i ordningslagens bestämmelser om ersättningsskyldighet
7.4.2.1Ärendet och dess beredning
I december 2012 förordnade chefen för Justitie- departementet en utredare att bistå departe- mentet med att överväga och föreslå hur skyl- digheten att ersätta polismyndighetens kost- nader för att hålla ordning vid offentliga tillställ- ningar och allmänna sammankomster bör ut- formas för att begränsa kostnadsansvaret för dem som i dag är betalningsskyldiga.
Utredaren överlämnade i april 2013 prome- morian Ersättning för polisbevakning (Ds 2013:24). En sammanfattning av promemo- rian finns i bilaga 12 avsnitt 1. Författningsför- slagen finns i bilaga 12 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12 avsnitt 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2013/3530/L4). Rikspolisstyrelsen har under beredningen av ärendet beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget att avskaffa ersättningsskyldigheten. Rikspolisstyrelsens synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2013/3530/L4).
Lagrådet
Lagförslaget, som innebär att ersättningsskyl- digheten i 2 kap. 26 § ordningslagen (1993:1617) avskaffas, är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
7.4.2.2Ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning avskaffas
Regeringens förslag: Skyldigheten att ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ord- ning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ska tas bort.
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar som ägt rum före ikraftträdandet.
Promemorians förslag: Huvudförslaget i promemorian är att den i 2 kap. 26 § ordnings- lagen föreskrivna skyldigheten att ersätta polis- myndighetens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna samman- komster sätts ned till hälften. Det lämnas även två alternativa förslag. De alternativa förslagen innebär att samtliga anordnare jämställs genom att undantaget för ideella föreningar i 2 kap. 26 § andra stycket ordningslagen upphävs. Samtidigt föreslås att det införs ett tröskelbelopp eller ett grundavdrag på ett prisbasbelopp (44 500 kronor år 2013) och att ersättningsskyldigheten sätts ned till hälften eller till tre fjärdedelar. I prome- morian behandlas även möjligheten att helt av- skaffa ersättningsskyldigheten.
Remissinstanserna: En majoritet av remissin- stanserna, däribland Statskontoret, Konkurrens- verket, Sveriges Kommuner och Landsting, Riks- idrottsförbundet, Folkets Hus och Parker samt de idrottsförbund och idrottsklubbar som har ytt- rat sig, avstyrker eller är kritiska till förslaget att halvera ersättningsskyldigheten. Flera av remissinstanserna understryker att grundprinci- pen bör vara att polisens kostnader för ord- ningshållning ska bekostas av det allmänna. Svenska Hockeyligan m.fl. anser att s.k. idrotts- aktiebolag ska likställas med ideella föreningar och därigenom undantas från ersättningsskyl- dighet. Konkurrensverket pekar på att det från konkurrenssynpunkt är väsentligt att alla poten- tiella arrangörer behandlas lika och att förslaget innebär att det alltjämt kommer att föreligga en diskriminering mellan arrangörer som är ideella föreningar och andra arrangörer. Sveriges Kom- muner och Landsting menar att det är orimligt att kommuner, landsting och regioner ska svara för polisens kostnader vid stadsfestivaler och liknade
552
arrangemang, oavsett i vilken associationsform de valt att bedriva verksamheten.
Förvaltningsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Kulturrådet m.fl. tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Rikspo- lisstyrelsen ställer sig i princip bakom de tanke- gångar som ligger till grund för både huvudför- slaget och de alternativa förslagen men ifråga- sätter den föreslagna ersättningsnivån.
Övriga remissinstanser som uttalar sig särskilt om de två alternativa förslagen avstyrker dem eller är kritiska. Konkurrensverket menar att in- riktningen mot en mer konkurrensneutral lös- ning i och för sig är bra men framhåller samti- digt, i likhet med Statskontoret, att det saknas en fullständig analys över vilka konsekvenser för- slagen får och att frågan behöver utredas när- mare.
Flera remissinstanser, däribland Förvaltnings- rätten i Göteborg, Statskontoret, Sveriges Kom- muner och Landsting, Riksidrottsförbundet och
Folkets Hus och Parker, pekar på olika avgräns- nings- och tillämpningsproblem med dagens re- glering bl.a. när det gäller begreppen ”vinstsyfte” och ”vid tillställningen”. Vissa av remissinstan- serna efterlyser förtydliganden i dessa avseenden medan andra anser att lagstiftningen bör ändras.
Rikspolisstyrelsen, som under hand har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget att av- skaffa ersättningsskyldigheten, vidhåller tidigare lämnade synpunkter men har inget att invända mot förslaget. Styrelsen understryker betydelsen av att huvudregeln även fortsättningsvis ska vara att anordnaren har huvudansvaret för ordningen och säkerheten vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.
Skälen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt är att huvudansvaret för ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar vilar på anordnaren. En förutsättning för att en sammankomst eller en tillställning över huvud taget ska få äga rum är att anordnaren kan fullgöra de skyldigheter i fråga om ordning och säkerhet som ankommer på henne eller honom. Anordnaren kan fullgöra sina skyldigheter själv eller genom att anlita per- sonal, t.ex. funktionärer eller ordningsvakter. Anordnaren kan också vidta andra åtgärder, t.ex. utforma in- och utgångar på visst sätt, begränsa antalet åskådare eller förlägga tillställningen eller sammankomsten till en tidpunkt eller plats som medför mindre risk för ordningsstörningar.
PROP. 2013/14:1
Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. Villko- ren får innefatta en skyldighet att anlita personal av olika slag. Det kan t.ex. vara fråga om ord- ningsvakter eller publikvärdar.
Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ska enligt 2 kap. 26 § ordningslagen ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns sär- skilda skäl får också den som i vinstsyfte anord- nar en allmän sammankomst åläggas en motsva- rande ersättningsskyldighet. Ersättningsskyldig- heten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229), dvs. s.k. allmännyttiga ideella föreningar. Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl. Beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att anordna en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller anmälan om sådana ska bl.a. innehålla uppgift om det högsta belopp som anordnaren kan komma att åläggas att betala i ersättning för polisbevakning. Beslut om ersätt- ningens storlek fattas sedan av polismyndigheten när sammankomsten eller tillställningen har ägt rum. Därvid får inte det högsta belopp som har angetts i beslutet med anledning av tillståndet eller anmälan överskridas.
Regeringen har meddelat föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshåll- ning ska beräknas. Sådana föreskrifter finns i förordningen (1982:789) om ersättning för po- lisbevakning och för anslutning av larmanlägg- ningar till polisen m.m. Ersättningen tillfaller staten.
Den nationella samordnaren för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang (dir. 2011:22) föreslog i delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23) att ersätt- ningsskyldigheten för s.k. idrottsaktiebolag ska avskaffas. I betänkandet, som överlämnades i april 2012, behandlas av naturliga skäl endast frå- gan om ersättningsskyldighet vid idrottsar- rangemang. Betänkandet har remitterats. Flera remissinstanser efterfrågade en bredare analys som innefattade t.ex. anordnare av konserter och festivaler samt bolag inom andra idrotter. Rege- ringen gick inte vidare med förslaget utan i stäl- let beslutades det uppdrag som resulterade i de förslag som behandlas i denna proposition.
Frågan om ersättning för polisbevakning en- ligt 2 kap. 26 § ordningslagen handlar ytterst om
553
PROP. 2013/14:1
huruvida kostnaderna för polisens insatser ska bäras av det allmänna eller av den som ger upp- hov till dem. Bestämmelserna om ersättnings- skyldighet syftar till att säkerställa att den som av kommersiella skäl anordnar t.ex. en fotbolls- match, festival eller konsert som kan medföra ordningsstörningar också står för kostnaderna för dessa. Att de skäl som låg bakom att be- stämmelsen infördes i och för sig var välgrun- dade innebär dock inte att regleringen är opro- blematisk.
Som flera remissinstanser pekar på ger regle- ringen upphov till avgränsnings- och tillämp- ningsproblem. Dessa problem löses inte genom att halvera ersättningsskyldigheten. Rättspraxis har också bidragit till diskussion om regleringen. Högsta förvaltningsdomstolen fann i en dom i mars 2013 avseende en av Sveriges största stads- festivaler, gratisevenemanget Kulturkalaset 2010 i Göteborg (se avsnitt 7.5 i promemorian), att Kulturkalaset får anses ha anordnats i vinstsyfte i den mening som avses i 2 kap. 26 § ordningsla- gen. Regleringen har också ifrågasatts utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv. Konkurrensverket menar att det bör sakna betydelse om arrangören är en ideell förening eller bedriver sin verksam- het i en annan associationsform för frågan om ersättningsskyldighet.
Rikspolisstyrelsen menar att det kan behövas ett ekonomiskt incitament som styrmedel för att anordnarna ska bli motiverade att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet, t.ex. arbeta hår- dare för en god supporterkultur, anlita fler publikvärdar och arenautbildade ordningsvakter samt förlägga matcher på familjevänliga tider. Riksidrottsförbundet, liksom flera av de idrotts- förbund och klubbar som har yttrat sig, anser däremot att ersättningsskyldigheten är kontra- produktiv. Genom att polis och klubbar ställs mot varandra i ersättningsfrågan försvåras sam- arbetet mellan parterna, något man menar kan komma att påverka säkerheten negativt.
Polisen har under senare tid noterat ett ökat intresse hos anordnare att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet. Det är en utveckling som regeringen välkomnar och som måste fortsätta. Utgångspunkten är och ska även fortsättningsvis vara att huvudansvaret för ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar vilar på anordnaren. Att anordnare ska svara för polisens bevakningskostnader i samband med sådana evenemang ter sig mot den bakgrunden i och för sig rimligt. Detta måste
dock vägas mot nackdelarna med den nuvarande regleringen och de avgränsningsproblem som finns.
Som konstateras i promemorian genererar er- sättningsskyldigheten ett relativt litet tillskott till statskassan. Att behålla skyldigheten enbart av statsfinansiella skäl framstår således inte som motiverat. Från ett samhällsekonomiskt per- spektiv går det inte att bortse från de administ- rativa kostnader och det stora antal domstols- processer som regleringen ger upphov till.
Det bör framhållas att det inte bara är företrä- dare för idrottsrörelsen som är kritiska till den nuvarande ordningen. Regleringen ifrågasätts av flera olika skäl och av skilda intressenter. Att re- gleringen saknar acceptans hos många gör att det finns anledning att fråga sig om den är utformad på ett tillfredsställande sätt och anpassad till da- gens förhållanden med andra former av evene- mang och arrangörer än de som man såg framför sig när regleringen infördes. Att tillsätta ytterli- gare en utredning som får i uppgift att titta på frågan i grunden bedöms i nuläget inte som lämpligt. Regeringen finner vid en samlad be- dömning att övervägande skäl i stället talar för att ersättningsskyldigheten bör avskaffas. Rege- ringen föreslår därför att bestämmelsen om er- sättningsskyldighet i 2 kap. 26 § ordningslagen upphävs.
Det är viktigt att framhålla att förslaget att anordnare av offentliga tillställningar och all- männa sammankomster ska befrias från skyldig- heten att ersätta staten för polisbevakning inte innebär någon förändring av ansvarsfördelningen när det gäller ordningshållningen. Huvudansva- ret för ordning och säkerhet ska även fortsätt- ningsvis ligga på anordnaren. Det får således inte förekomma att polisens resurser tas i anspråk för uppgifter som kan anförtros annan personal, t.ex. entrévärdar eller ordningsvakter. Anordnare av offentliga tillställningar och allmänna sam- mankomster måste också fortsätta att bedriva ett aktivt arbete med att förebygga och minska fö- rekomsten av ordningsstörningar. Redan i dag finns regler som syftar till att säkra att anordnare vidtar de åtgärder som behövs för att upprätt- hålla ordning och säkerhet. Polisen kan bl.a. meddela villkor om hur många ordningsvakter som ska anlitas och det högsta antalet besökare som får släppas in. Om kravet på ordning och säkerhet inte kan tillgodoses finns ytterst möj- ligheten att vägra tillstånd till en tillställning med
554
den omfattning och utformning som anordnaren har avsett.
För att säkerställa att avskaffandet av ersätt- ningsskyldigheten inte får oönskade konsekven- ser, t.ex. att anordnare övervältrar sina skyldig- heter på polisen, bör effekterna utvärderas. Det bör också övervägas om det behövs några änd- ringar i lagstiftningen för att långsiktigt för- hindra att det sker en sådan ansvarsförskjutning. Om det visar sig att dessa åtgärder inte är till- räckliga kan det bli aktuellt att överväga att återinföra någon form av ersättningsskyldighet för i vart fall kommersiellt inriktade tillställ- ningar och sammankomster med särskilda ord- ningsproblem.
Fortsatt ersättningsskyldighet för försumliga anordnare
Anordnare som inte fullgör sin ansöknings- eller anmälningsskyldighet i tid eller inte följer de ordnings- och säkerhetsföreskrifter som har meddelats för tillställningen ska enligt 2 kap. 27 § ordningslagen åläggas att betala polis- myndighetens kostnader för att hålla ordning vid sammankomsten eller tillställningen, i den mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse. Ersättningsskyldigheten kan åläggas anordnare av offentliga tillställningar och anordnare av såd- ana allmänna sammankomster som anordnas i vinstsyfte.
Möjligheten för polismyndigheten att ålägga försumliga anordnare att ersätta de kostnader som myndigheten har åsamkats till följd av för- sumligheten bör enligt regeringens mening fin- nas kvar.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår att det sker den 1 januari 2014.
Några remissinstanser anser att de föreslagna lagändringarna bör tillämpas retroaktivt. Några sådana starka skäl som krävs för detta föreligger dock inte. Allmänna sammankomster och of- fentliga tillställningar som anordnas efter den 31 december 2013 bör träffas av den nya regle- ringen. Äldre föreskrifter bör fortsätta att gälla för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar som har ägt rum före ikraftträdandet. Detta bör komma till uttryck i en övergångsre- glering.
PROP. 2013/14:1
Konsekvenser
Det inkomstbortfall för staten som ett genom- förande av förslaget leder till blir begränsat. Re- geringen uppskattar inkomstbortfallet till 20 000 000 kronor per år. Förslaget innebär också att polisens administrativa kostnader lik- som antalet domstolsprocesser kommer att minska.
7.4.2.3 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)
2 kap.
11 §
I paragrafen regleras bland annat vad ett beslut med anledning av en ansökan eller en anmälan enligt 6 § ska innehålla. Ändringen innebär att sista meningen har tagits bort som en följd av att 26 § har upphävts. Därutöver har en språklig ändring gjorts.
27 §
I paragrafen regleras en anordnares ersättnings- skyldighet gentemot polismyndigheten vid för- summelse. I första stycket har en mindre språklig ändring gjorts. Paragrafens andra stycke har tagits bort till följd av att 26 § har upphävts. Det nya andra stycket är oförändrat i sak. En mindre språklig justering har gjorts.
Det bemyndigande som tidigare fanns i 26 § sista stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke i paragrafen.
28 §
I paragrafens sista stycke har hänvisningen till 26 § tagits bort som en följd av att paragrafen har upphävts.
555
PROP. 2013/14:1
Tabell 7.15 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstår | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatt på arbete | -11,9 | -47,1 | -14,4 | -7,6 | 0,4 | 1,1 | -19,6 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
Kommunalskatt | 0,3 | -0,2 | -2,8 | -7,5 | 1,0 | 1,2 | -2,5 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
Förändrad medelutdebitering | -1,8 | 1,3 | 0,7 |
| 1,1 | 2,4 |
|
|
|
|
Ändringar av grundavdraget (regionalt, pensionärer) |
| -1,9 | -3,5 | -7,5 |
| -1,2 | -2,5 |
|
|
|
Ändrade avdragsregler (lånedatorer, pensionssparande m.m.) | 2,1 | 0,4 |
|
| 0,3 |
|
|
|
|
|
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
| 0,0 | -0,4 | -0,1 | 0,0 | -0,1 | 0,0 |
|
Statlig skatt | 0,0 | -4,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -3,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Skiktgränsjusteringar |
| -4,2 |
|
|
|
| -3,0 |
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
| -0,3 |
|
|
|
Skattereduktioner | -11,4 | -21,8 | -10,0 | 0,0 | -0,3 | 0,0 | -12,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Skattereduktion jobbskatteavdrag | -10,7 | -10,8 | -10,0 |
|
|
| -12,0 |
|
|
|
Husavdrag (skattereduktion för ROT- och RUT-tjänster) | -0,7 | -11,0 |
|
|
| 0,0 |
|
|
|
|
Skattereduktion allmän pensionsavgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
| -0,3 |
|
|
|
|
|
Socialavgifter | -0,7 | -20,9 | -1,6 | -0,1 | -0,3 | -0,1 | -1,8 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
Sänkning socialavgift | -0,4 | -12,8 |
|
|
| 0,0 |
|
|
|
|
Nedsättning socialavgift | -0,4 | -8,1 | -1,6 | -0,1 | -0,3 | -0,1 | -1,8 | -0,3 |
|
|
Skatt på kapital | 4,5 | 1,5 | 0,9 | 2,1 | 1,6 | -13,0 | 0,4 | 0,2 | 0,0 | 0,1 |
Inkomstskatt, företag | 3,8 | 1,7 | 0,7 | 0,0 | -0,1 | -7,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag | 3,8 | 1,6 |
|
|
| -7,2 |
|
|
|
|
Andelar i handelsbolag, underskottsföretag |
| 0,2 | 0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Avskaffad schablonintäktsbeskattning bostadsrättsföreningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
| -0,1 |
| 0,0 |
|
|
|
Fastighetsskatt | -3,6 | 0,0 | -0,2 | 1,5 | 0,0 | -0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg. | -3,9 |
| -0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg. | -0,4 |
|
|
|
| -0,6 |
|
|
|
|
Begränsningsregel, nytt taxeringsförfarande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenkraft: skattesatsändringar | 0,6 |
|
| 1,5 |
|
|
|
|
|
|
Övriga skatter på kapital | 4,3 | -0,2 | 0,5 | 0,6 | 1,7 | -5,3 | 0,4 | 0,2 | 0,0 | 0,1 |
Investeraravdrag |
|
|
|
|
| -0,1 | -0,7 |
|
|
|
Investeringsfonder samt investeringssparkonto |
|
|
|
| 1,6 | -4,8 | 0,5 | 0,5 |
|
|
Ändrade regler för kapitalförsäkringar |
|
|
|
| 0,2 | 0,2 | 0,0 | -0,1 |
|
|
Höjd kapitalvinstskatt för bostäder | 1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ändrade uppskovsregler | 3,2 |
| 0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder |
| -0,2 |
| -0,1 | 0,0 | -0,2 |
|
|
|
|
Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån |
| -0,1 | 0,2 |
| -0,2 | -0,4 | 0,6 | -0,2 | 0,0 | 0,1 |
Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd stämpelskatt |
|
| 0,1 | 0,7 |
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion | 6,7 | -0,1 | -0,2 | -0,5 | -4,5 | 3,0 | 1,1 | 1,1 | -0,1 | 0,0 |
Mervärdesskatt | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,4 | 0,5 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import |
|
|
|
|
|
|
| -0,1 |
|
|
Sänkt skatt på restaurang och catering |
|
|
|
| -5,4 |
|
|
|
|
|
Övrigt | 0,2 | 0,0 |
| 0,0 |
| 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
|
Skatt på energi och miljö | 2,6 | -0,1 | -0,1 | 0,7 | 0,1 | 2,3 | 0,5 | 1,2 | -0,1 |
|
Energiskatt | 0,3 | 0,1 | 0,1 | 0,9 |
| 1,1 | 0,5 | 0,1 | -0,1 |
|
Koldioxidskatt | 1,5 | -0,2 | 0,2 | -0,2 |
| -0,1 | 0,0 | 1,1 |
|
|
Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gödselmedelsskatt |
|
| -0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på termisk effekt | 0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
| 0,1 | 1,3 |
|
|
|
|
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror | 3,9 | 0,0 | -0,1 | -1,2 | 0,8 | 0,2 | 0,7 |
|
|
|
Skatt på vägtrafik m.m. | 2,2 | 0,0 | -0,1 | -1,2 |
| 0,2 | 0,0 |
|
|
|
Skatt på tobak | 1,5 |
|
|
| 0,8 |
|
|
|
|
|
Skatt på alkohol | 0,3 |
|
|
|
|
| 0,7 |
|
|
|
Övrigt | -0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter | 0,0 | -0,4 | 0,2 | -0,7 | -0,3 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Insolvens |
|
| -0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga skatter |
| -0,4 | 0,2 | -0,7 | -0,3 | -0,1 | 0,0 |
|
|
|
Totala skatteintäkter | -0,7 | -46,1 | -13,5 | -6,8 | -2,9 | -9,0 | -18,2 | 1,0 | 0,0 | 0,1 |
Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering | 1,1 | -47,4 | -14,1 | -6,8 | -4,0 | -11,4 | -18,2 | 1,0 | 0,0 | 0,1 |
Källa: Egna beräkningar.
556
8 Utgifter
PROP. 2013/14:1
8 Utgifter
Sammanfattning
–De takbegränsade utgifterna beräknas öka med ca 134 miljarder kronor 2012–2017. Som andel av BNP faller de dock från 28,7 procent till 26,6 procent under samma period.
–Nära 50 procent av ökningen, 66 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna på bud- getens utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntorna.
–Återstoden av ökningen av de takbegrän- sade utgifterna är hänförlig till ålders- pensionssystemets utgifter som väntas öka med ca 68 miljarder kronor mellan 2012– 2017. Det beror främst på högre inkomst- och tilläggspensioner till följd av pris- och löneökningar men också på att antalet pensionärer ökar under perioden.
–De reformer på utgiftssidan som föreslås inom bl.a. områdena utbildning och forsk- ning, arbetsmarknad samt kommunsektorn
ökar de takbegränsade utgifterna med 1 miljard kronor 2014 jämfört med 2013. År 2015 upphör flera tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgifterna minskar med 6 miljarder kronor jämfört med 2014. År 2016 ökar utgifterna till följd av reformer med 2 miljarder kronor.
–Jämfört med bedömningen i 2013 års eko- nomiska vårproposition minskar budget-
eringsmarginalen 2014–2017 med mellan 6 och 16 miljarder kronor per år. Minsk- ningen beror främst på högre volymer i flera av de regelstyrda transfererings- systemen (t.ex. ökar antalet sjukskrivna,
barn, ålderspensionärer samt asylsökande), men även på reformförslag i denna propo- sition.
–De takbegränsade utgifterna för 2013 be- döms bli något högre än ursprungligt anvi- sade medel i statens budget, främst till följd av högre utgifter under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
I detta avsnitt redovisas och analyseras utveck- lingen av utgifterna i statens budget och de tak- begränsade utgifterna 2012–2017. Vidare lämnas förslag till utgiftsramar för 2014 och en prelimi- när fördelning av utgifter per utgiftsområde för 2015–2017. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som förändring mellan år, dels som förändring jämfört med bedömningen i 2013 års ekono- miska vårproposition. Slutligen görs en uppfölj- ning av utgifterna för 2013 där de största avvi- kelserna gentemot de ursprungligen anvisade medlen i statens budget kommenteras.
8.1Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter
Utgiftssidan på statens budget delas in i 27 ut- giftsområden och posten Minskning av anslags- behållningar. Till budgetens utgiftssida hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassa- mässiga korrigeringen (se avsnitt 9.2.1). De ut- gifter som omfattas av utgiftstaket för staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.
559
PROP. 2013/14:1
De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 134 miljarder kronor 2012–2017 (se tabell 8.1). Nära 50 procent av ökningen, 66 miljarder kro- nor, kan hänföras till utgifterna på budgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas dock dessa utgifter vara lägre 2017 än 2012. Återstoden av ökningen av de takbegränsade utgifterna är hänförlig till ålderspensionssystemets utgifter. Dessa beräknas öka med 68 miljarder kronor 2012–2017. Uttryckt som andel av BNP motsva- rar detta en ökning med 0,4 procentenheter.
Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas minska med drygt 5 miljarder kronor 2012– 2017, vilket huvudsakligen beror på att utgif- terna för statsskuldsräntorna var ovanligt höga 2012 på grund av kursförluster vid ingåendet av nya lån och valutakursförluster för skulder i ut- ländsk valuta. År 2015 beräknas ränteutgifterna också bli tillfälligt höga till följd av att en real- obligation förfaller till betalning. År 2013, 2014 och 2017 förväntas nivån på statsskuldsräntorna vara relativt låg. Förutom de ovan nämnda till- fälliga effekterna så är det främst två faktorer som påverkar ränteutgifterna under prognos- perioden: låga men stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld fr.o.m. 2015.
Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mel- lan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 29 miljarder kronor 2013 samt till 16 och 22 miljarder kronor 2014 res- pektive 2015. I procent av de takbegränsade ut- gifterna motsvarar det 2,7 procent, 1,5 procent respektive 2,0 procent. År 2016 och 2017 be- räknas budgeteringsmarginalen uppgå till 44 re- spektive 40 miljarder kronor (3,9 procent re- spektive 3,4 procent av de takbegränsade utgif- terna).147
147 Regeringen använder en riktlinje som anger att budgeteringsmarginalen bör vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år (t), minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 och för t+3 minst 3 procent.
Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012–2017
Miljarder kronor om inget annat anges.
| Utfall | Prognos | Förslag | Beräknat |
|
|
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Utgifter på |
|
|
|
|
|
|
utgiftsområden |
|
|
|
|
|
|
exkl. stats- |
|
|
|
|
|
|
skuldsräntor1 | 784 | 810 | 833 | 835 | 834 | 850 |
Procent av BNP | 22,0 | 22,3 | 22,2 | 21,2 | 20,1 | 19,5 |
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
|
räntor m.m. 1 | 27,4 | 16,2 | 22,1 | 26,9 | 23,6 | 21,9 |
Procent av BNP | 0,8 | 0,4 | 0,6 | 0,7 | 0,6 | 0,5 |
Summa | 811,1 | 825,9 | 855,1 | 861,4 | 857,4 | 871,4 |
utgiftsområden | ||||||
Procent av BNP | 22,8 | 22,8 | 22,8 | 21,9 | 20,7 | 20,0 |
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
|
systemet vid |
|
|
|
|
|
|
sidan av statens | 238,5 | 256,8 | 257,7 | 270,5 | 289,8 | 306,9 |
budget | ||||||
Procent av BNP | 6,7 | 7,1 | 6,9 | 6,9 | 7,0 | 7,1 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
utgifter2 | 1 022,2 | 1 066,5 | 1 090,7 | 1 105,0 | 1 123,5 | 1 156,4 |
Procent av BNP | 28,7 | 29,4 | 29,1 | 28,1 | 27,1 | 26,6 |
Utgiftstak3 | 1 084 | 1 095 | 1 107 | 1 127 | 1 167 | 1 196 |
Budgeterings- | 61,8 | 28,5 | 16,3 | 22,0 | 43,5 | 39,6 |
marginal |
1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.
2Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget.
3Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2016 och bedömning av nivå för 2017 (se avsnitt 5.4).
Källa: Egna beräkningar.
8.1.1Utgiftsramar för 2014
Regeringens förslag: Utgifterna för 2014 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 8.2.
Beräkningen av förändringen av anslags- behållningar för 2014 enligt tabell 8.2 godkänns.
Beräkningen av utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget för 2014 enligt tabell 8.2 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av an- slagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2014 redovisas i tabell 8.2. En när- mare redovisning av utgiftsramarna för 2014, och beräkningen av den preliminära fördelningen av utgifterna per utgiftsområde för 2015–2017, finns i avsnitt 8.1.2.
Diagram 8.1 ger en översikt över den före- slagna fördelningen av de takbegränsade utgif- terna 2014. Störst är posten Ålderspensions-
560
systemet vid sidan av statens budget som uppgår till 24 procent av de takbegränsade utgifterna. Därefter följer utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna, som bägge uppgår till 9 procent av de takbegränsade utgifterna. Posten Övrigt innehåller de 15 minsta utgiftsområdena (1, 2, 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 23 och 24), summan av dessa uppgår till 15 procent av de takbegränsade utgifterna.
Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014
|
|
|
|
|
| Ålderspensions- | |
| UO 27 Avgiften | Övrigt | systemet vid | ||||
UO 11 | sidan av | ||||||
till Europeiska |
|
|
| ||||
Ekonomisk |
|
|
| statens budget | |||
trygghet vid | unionen |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| ||
ålderdom | UO 4 |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| UO 10 | ||
Rättsväsendet |
|
|
|
| |||
|
|
|
| Ekonomisk | |||
|
|
|
|
|
| ||
UO 22 |
|
|
|
| trygghet vid | ||
Kommunika- |
|
|
|
| sjukdom och | ||
tioner |
|
|
|
| funktions- | ||
UO 6 Försvar |
|
|
|
| nedsättning | ||
|
|
|
|
| |||
och samhällets |
|
|
|
| UO 25 Allmänna | ||
krisberedskap |
| UO 9 |
|
| |||
|
|
| bidrag till | ||||
UO 16 |
| Hälsovård, |
| kommuner | |||
sjukvård och |
| UO 12 | |||||
Utbildning och |
| ||||||
| social | UO 14 | |||||
universitetsfors |
| Ekonomisk | |||||
| omsorg | ||||||
kning |
| Arbetsmarknad | trygghet för | ||||
|
|
|
| och arbetsliv | familjer och | ||
barn
Anm.: I posten Övrigt ingår utgiftsområde 1, 2, 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 23 och 24.
Källa: Egna beräkningar.
| PROP. 2013/14:1 | |
|
| |
Tabell 8.2 Utgiftsramar 2014 |
| |
Tusental kronor |
| |
Utgiftsområde | Utgiftsram 2014 | |
1 | Rikets styrelse | 12 896 040 |
|
|
|
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 14 121 162 |
3 | Skatt, tull och exekution | 10 515 523 |
|
|
|
4 | Rättsväsendet | 40 291 647 |
|
|
|
5 | Internationell samverkan | 2 018 087 |
6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 47 196 317 |
|
|
|
7 | Internationellt bistånd | 31 830 988 |
|
|
|
8 | Migration | 9 919 331 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 62 160 768 |
|
|
|
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
| funktionsnedsättning | 96 519 847 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 39 012 596 |
|
|
|
12 | Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 81 610 132 |
|
|
|
13 | Integration och jämställdhet | 12 431 994 |
|
|
|
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 70 374 895 |
|
|
|
15 | Studiestöd | 21 005 141 |
|
|
|
16 | Utbildning och universitetsforskning | 60 110 013 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 12 880 425 |
18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning |
|
| och byggande samt konsumentpolitik | 1 229 683 |
19 | Regional tillväxt | 2 972 701 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 5 155 997 |
|
|
|
21 | Energi | 2 829 958 |
|
|
|
22 | Kommunikationer | 45 427 646 |
23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 15 278 336 |
|
|
|
24 | Näringsliv | 5 588 403 |
|
|
|
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 93 595 983 |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 22 084 200 |
|
|
|
27 | Avgiften till Europeiska unionen | 37 700 222 |
|
|
|
| Minskning av anslagsbehållningar | -1 660 236 |
| Summa utgiftsområden1 | 855 097 799 |
| Summa utgiftsområden exkl. |
|
| statsskuldsräntor1 | 833 004 899 |
| Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
| statens budget | 257 728 000 |
| Takbegränsade utgifter | 1 090 732 899 |
|
|
|
| Budgeteringsmarginal | 16 267 101 |
|
|
|
| Utgiftstak för staten | 1 107 000 000 |
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.
561
PROP. 2013/14:1
8.1.2Utgifter 2013–2017
Regeringens förslag: Den preliminära fördel- ningen av utgifter på utgiftsområden för 2015, 2016 och 2017 enligt tabell 8.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Skälen för regeringens förslag: Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger den nivå som årets anvisade anslagsmedel för området högst får uppgå till. I tabell 8.3 redovisas för varje utgifts- område utfallet för anslagsförbrukningen 2012, utgiftsramarna för utgiftsområdena 2013, inklu- sive justeringar till följd av ändringar i budgeten, en utgiftsprognos för 2013, förslag till utgifts- ramar för 2014 och en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområdena för 2015–2017. I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för 2013, förslaget till utgiftsramar för 2014 och i beräkningen av utgiftsramarna för 2015–2017 har hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare regeringens makroekonomiska förutsättningar, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av främst för- valtningsanslagen (se avsnitt 8.2.3).
Förbrukningen av anslagsbehållningar på an- slag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2014–2017 redovisas samlat under posten Minskning av anslagsbehållningar i stället för under respektive utgiftsområde (se tabell 8.3).
Jämfört med 2012 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 44 miljarder kronor 2013 och med ytterligare 24 miljarder kronor 2014. År 2015 och 2016 förväntas den årliga utgifts- ökningen bli lägre och uppgå till 14 respektive 18 miljarder kronor per år. År 2017 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 33 miljarder kronor. De huvudsakliga faktorerna bakom den årliga förändringen av de takbegränsade utgif- terna framgår av tabell 8.4 och redovisas i avsnitt 8.1.3.
562
PROP. 2013/14:1
Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2012–2017
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
| 2012 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Utgiftsområde | Utfall | Anslag1 | Prognos | Förslag4 | Beräknat | Beräknat | Beräknat |
1Rikets styrelse
2Samhällsekonomi och finansförvaltning
3Skatt, tull och exekution
4Rättsväsendet
5Internationell samverkan
6Försvar och samhällets krisberedskap
7Internationellt bistånd
8Migration
9Hälsovård, sjukvård och social omsorg
10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
11Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13Integration och jämställdhet
14Arbetsmarknad och arbetsliv
15Studiestöd
16Utbildning och universitetsforskning
17Kultur, medier, trossamfund och fritid
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
19Regional tillväxt
20Allmän miljö- och naturvård
21Energi
22Kommunikationer
23Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24Näringsliv
25Allmänna bidrag till kommuner
26Statsskuldsräntor m.m.
27Avgiften till Europeiska unionen
Minskning av anslagsbehållningar
11 529 | 11 970 | 11 808 | 12 896 | 12 434 | 12 586 | 12 802 |
13 511 | 16 274 | 16 081 | 14 121 | 14 184 | 14 513 | 14 950 |
10 272 | 10 353 | 10 355 | 10 516 | 10 649 | 10 850 | 11 083 |
38 213 | 39 392 | 38 434 | 40 292 | 41 240 | 41 965 | 42 831 |
1 550 | 2 034 | 1 836 | 2 018 | 2 021 | 2 025 | 2 031 |
45 462 | 46 197 | 44 628 | 47 196 | 47 847 | 48 508 | 49 635 |
30 197 | 31 003 | 31 390 | 31 831 | 33 644 | 35 772 | 37 645 |
8 248 | 10 003 | 9 622 | 9 919 | 9 549 | 9 416 | 9 476 |
58 690 | 62 564 | 59 735 | 62 161 | 61 731 | 62 672 | 64 044 |
94 853 | 97 622 | 95 736 | 96 520 | 96 273 | 97 041 | 97 270 |
41 342 | 40 000 | 39 967 | 39 013 | 37 880 | 36 199 | 35 204 |
75 579 | 78 387 | 78 811 | 81 610 | 83 322 | 85 890 | 88 874 |
6 753 | 10 476 | 9 097 | 12 432 | 13 531 | 14 391 | 14 377 |
66 633 | 68 388 | 69 393 | 70 375 | 67 306 | 64 932 | 63 484 |
21 068 | 22 444 | 20 634 | 21 005 | 20 077 | 19 766 | 20 108 |
53 837 | 57 589 | 56 336 | 60 110 | 60 179 | 60 861 | 61 352 |
12 318 | 12 698 | 12 600 | 12 880 | 12 848 | 12 973 | 13 141 |
981 | 1 197 | 1 052 | 1 230 | 1 240 | 1 216 | 1 226 |
3 408 | 3 421 | 3 250 | 2 973 | 2 699 | 3 226 | 3 326 |
4 831 | 4 893 | 4 771 | 5 156 | 5 138 | 5 109 | 5 080 |
2 713 | 2 811 | 2 737 | 2 830 | 2 416 | 2 513 | 2 297 |
42 861 | 44 604 | 43 929 | 45 428 | 48 598 | 50 723 | 52 567 |
16 387 | 16 592 | 16 121 | 15 278 | 14 634 | 14 849 | 14 909 |
5 882 | 5 256 | 5 187 | 5 588 | 5 132 | 5 292 | 5 337 |
85 138 | 88 915 | 88 915 | 93 596 | 93 438 | 93 276 | 93 544 |
27 381 | 22 168 | 16 201 | 22 084 | 26 857 | 23 627 | 21 913 |
31 452 | 38 116 | 37 270 | 37 700 | 39 301 | 28 397 | 34 364 |
|
|
| -1 660 | -2 766 | -1 219 | -1 455 |
Summa utgiftsområden2 | 811 088 | 845 368 | 825 896 | 855 098 | 861 401 | 857 369 | 871 415 |
Summa utgiftsområden exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor3 | 783 706 | 823 200 | 809 695 | 833 005 | 834 544 | 833 742 | 849 502 |
Ålderspensionssystemet vid sidan |
|
|
|
|
|
|
|
av statens budget | 238 478 |
| 256 777 | 257 728 | 270 467 | 289 768 | 306 870 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter | 1 022 185 |
| 1 066 472 | 1 090 733 | 1 105 011 | 1 123 510 | 1 156 372 |
Budgeteringsmarginal | 61 815 |
| 28 528 | 16 267 | 21 989 | 43 490 | 39 628 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten | 1 084 000 |
| 1 095 000 | 1 107 000 | 1 127 000 | 1 167 000 | 1 196 000 |
Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014.
1Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2).
2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
3Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.
4Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition.
5Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2017 (se avsnitt 5.4).
Källa: Egna beräkningar.
563
PROP. 2013/14:1
8.1.3Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2013–2017
Ökande utgifter inom ålderspensionssystemet, främst på grund av makroekonomiska faktorer såsom löneutveckling och inflation, samt tidigare beslutade och nu förslagna reformer, bidrar till att de takbegränsade utgifterna väntas öka med 44 miljarder kronor 2013 i förhållande till 2012. År 2014–2017 förväntas utgiftsökningen bli lägre och uppgå till mellan 14 och 33 miljarder kronor per år. År 2014 förklaras det mesta av ökningen av ökade volymer inom regelstyrda trans- fereringssystem såsom inkomst- och tilläggs- pension, etableringsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, barnbidrag och föräldra- penning. År 2015–2017 förklaras det mesta av ökningen av makroekonomiska faktorer som främst ger högre utgifter inom ålderspensions- systemet. De viktigaste faktorerna framgår av tabell 8.4.
Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år
Miljarder kronor
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Takbegränsade utgifter | 44 | 24 | 14 | 18 | 33 |
Förklaras av: |
|
|
|
|
|
Beslut/åtgärder1 | 13 | 1 | -6 | 2 | 0 |
Pris- och löneomräkning | 2 | 4 | 3 | 4 | 5 |
Övriga makroekonomiska |
|
|
|
|
|
förändringar | 23 | 1 | 20 | 14 | 21 |
Tekniska förändringar | 1 | 2 | 0 | 0 | -1 |
Övrigt (volymer m.m.) | 6 | 16 | -2 | -2 | 8 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Inklusive förslag i denna proposition. Ingår gör även de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.
Källa: Egna beräkningar.
Förändringar till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder be- räknas öka utgifterna under utgiftstaket för sta- ten med sammanlagt 10 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 (se tabell 8.4)148. Nedan
148 ”Beslutade åtgärder” är redan beslutade av riksdagen, ”föreslagna åtgärder” är de förslag till riksdagsbeslut som regeringen föreslår i anslutning till denna proposition, ”aviserade åtgärder” är åtgärder där regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen.
kommenteras några av de största utgiftseffekterna 2013–2017 av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. I tabell 8.5 redovisas hur denna förändring fördelas på enskilda år och utgiftsområden. Beloppen nedan överensstämmer dock inte helt med beloppen i tabell 8.5 eftersom tabellen redovisar netto- förändringar mellan år och en förklaring till skillnaden kan vara att tidigare satsningar eller temporära program upphör eller minskar i
omfattning. |
|
Europeiska | rådet rekommenderade den |
29 juni 2012 | Europeiska investeringsbankens |
styrelse att öka det inbetalade kapitalet med 10 miljarder euro i syfte att öka bankens ut- låningskapacitet. Sverige deltar i den föreslagna kapitalhöjningen, vilket innebär att utgifterna under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning | tillfälligt | ökar | med |
2 500 miljoner kronor 2013. |
|
| |
Anslaget Polisorganisationen | förstärks | med | |
mellan 300 och 400 miljoner kronor per år 2013– 2016. Även anslagen Sveriges domstolar och Rättsliga biträden förstärks med 750 miljoner kronor per år 2013 och 2014, samt med 950 miljoner kronor 2015 och med 850 miljoner kronor 2016. De sammanlagda reformerna under utgiftsområde 4 Rättsväsendet innebär att utgif- terna ökar med 1 100 miljoner kronor 2013 och 500 miljoner kronor 2015.
Från och med den 1 januari 2013 är det möj- ligt för personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården någon gång un- der åren 1920–1980 att söka ersättning från sta- ten. Detta beräknas öka utgifterna med 250 miljoner kronor 2013 och 400 miljoner kro- nor per år 2014 och 2015 under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Med an- ledning av regeringens satsning på stärkt tillsyn av sjukvård och omsorg tillförs främst anslaget
Inspektionen för vård och omsorg 650 miljoner kronor 2013–2016. År 2014 görs vissa reformer som innebär besparingar och att medel flyttas till andra utgiftsområden, vilket innebär att utgif- terna under utgiftsområdet minskar i omfattning fr.o.m. 2014. År 2015 upphör vissa tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgifterna under ut- giftsområdet minskar.
Den överenskommelse om ett gemensamt an- svarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken som regeringen slöt med Miljöpartiet de gröna 2011 innebär bl.a. att me- del överförs för anhöriginvandring från utgifts-
564
område 8 Migration till utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet. Detta innebär att utgif- terna under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökar med 1 400 miljoner kronor 2014 och med 1 600 miljoner kronor årligen 2015–2017. Vidare har regeringen utökat mål- gruppen för etableringsreformen så att fler anhö- riga till flyktingar och andra skyddsbehövande omfattas av etableringsinsatser, etablerings- ersättning och kommunersättningar. Denna satsning beräknas öka utgifterna under utgifts- området med 300 miljoner kronor 2013 och med 400 miljoner kronor 2014. Fr.o.m. 2015 upphör ett antal tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgiftseffekten blir negativ detta år.
För att möta den svaga konjunkturutveck- lingen aviserar regeringen satsningar under 2013–2017 för utbildning och omställning. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. stärkta an- ställningsstöd för långtidsarbetslösa. Denna re- form beräknas öka utgifterna under utgifts- område 14 Arbetsmarknad med 200 miljoner kronor 2014 och 400 miljoner kronor årligen 2015–2017. Samtidigt minskar andra temporära satsningar under utgiftsområdet i omfattning fr.o.m. 2013, vilket innebär att de totala utgif- terna minskar jämfört med 2012. Inom det re- guljära utbildningssystemet har regeringen ut- ökat antalet platser på den yrkesinriktade kom- munala vuxenutbildningen, civil- och högskole- ingenjörsutbildningarna samt sjuksköterske- utbildningarna. Dessa satsningar bedöms öka ut- gifterna med 900 miljoner kronor per år 2013 och 2014 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 15 Studiestöd. Från och med 2015 upphör vissa temporära satsningar, vilket innebär att utgif- terna under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt utgiftsområde 15 Studiestöd minskar.
Utgifterna under utgiftsområde 22 Kommu- nikationer ökar samtliga år 2013–2017, främst till följd av regeringens satsningar i budgetpropo- sitionen för 2013 på drift och underhåll av järn- vägar och vägar samt på nya investeringar, framförallt i nya järnvägar.
EU-finansieringen av det svenska landsbygds- programmet minskar under den kommande sju- årsperioden, vilket påverkar utgifterna under ut- giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den statliga medfinansieringen av programmet bibehålls dock på samma nivå som under innevarande sjuåriga programperiod.
PROP. 2013/14:1
Regeringen förslår därför att Landsbygds- programmet får minskade anslag om 1 300 miljoner kronor 2014. År 2015 bedöms an- slagen minska med 800 miljoner kronor, 2016 med 60 miljoner kronor och 2017 med 100 miljoner kronor. Utgifterna för den kom- mande programperioden, 2014–2020, väntas vara lägre i början av programperioden för att gradvis öka under programmets gång.
Det finns ett antal reformer som ökar utgif- terna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Nedan beskrivs några av dessa översiktligt. För att säkerställa likvärdiga eko- nomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting, och samtidigt begränsa negativa effekter av omfördelningen, föreslår regeringen flera förändringar i utjämningssystemet. En för- ändring som föreslås innebär lägre avgifter till inkomstutjämningssystemet. Regeringen anser att staten bör kompensera inkomstutjämnings- systemet med samma belopp, vilket ökar utgif- terna med 950 miljoner kronor årligen 2014– 2017.
Regeringen bedömer att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 på sikt kommer att för- bättra förutsättningarna när det gäller elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupper. På kort sikt bedöms re- formen inte leda till lägre kostnader i den om- fattning som tidigare beräknats. Regeringen an- ser därför att anslaget Kommunalekonomisk ut- jämning bör ökas med 1 360 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknar regeringen att anslaget bör ökas med 1 930 miljoner kronor, och år 2016 och 2017 bör det ökas med 1 460 miljoner kro- nor årligen.
Sammantaget innebär detta att utgifterna un- der utgiftstaket till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder ökar med nära 13 miljar- der kronor 2013, ökar med drygt 1 miljard kro- nor 2014, minskar med drygt 6 miljarder kronor 2015, ökar med drygt 2 miljarder kronor 2016, samt är i princip oförändrade 2017.
565
PROP. 2013/14:1
Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar1
Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program
upphör eller minskar i omfattning. |
|
|
|
| |
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
UO 1 Rikets styrelse | 0,06 | 0,21 | -0,14 | -0,04 | -0,04 |
UO 2 Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
finansförvaltning | 2,56 | -2,49 | -0,13 | 0,01 | 0,00 |
UO 3 Skatt, tull och |
|
|
|
|
|
exekution | 0,09 | -0,12 | -0,01 | 0,02 | -0,01 |
UO 4 Rättsväsendet | 1,10 | -0,09 | 0,46 | 0,08 | 0,01 |
UO 5 Internationell |
|
|
|
|
|
samverkan | 0,01 | -0,02 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
UO 6 Försvar och |
|
|
|
|
|
samhällets krisberedskap | 0,36 | 0,37 | 0,01 | -0,11 | 0,10 |
UO 7 Internationellt |
|
|
|
|
|
bistånd | -0,65 | 0,71 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
UO 8 Migration | 0,32 | -0,75 | -0,58 | -0,61 | -0,39 |
UO 9 Hälsovård, sjukvård |
|
|
|
|
|
och social omsorg | 0,60 | -0,42 | -1,88 | -0,76 | -0,35 |
UO 10 Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
|
vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning | -0,07 | 0,02 | -0,06 | -0,06 | -0,04 |
UO 11 Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
|
vid ålderdom | 0,42 | 0,02 | 0,01 | -0,01 | 0,00 |
UO 12 Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
|
för familjer och barn | 0,32 | 0,45 | -0,01 | -0,05 | 0,17 |
UO 13 Integration och |
|
|
|
|
|
jämställdhet | 1,95 | 0,06 | -0,42 | 0,47 | 0,05 |
UO 14 Arbetsmarknad och |
|
|
|
|
|
arbetsliv | -1,09 | -0,75 | -2,77 | -0,26 | -0,02 |
UO 15 Studiestöd | 1,04 | 0,07 | -0,85 | -0,24 | -0,17 |
UO 16 Utbildning och |
|
|
|
|
|
universitetsforskning | 2,69 | 1,87 | -0,56 | -0,19 | -0,65 |
UO 17 Kultur, medier, |
|
|
|
|
|
trossamfund och fritid | 0,32 | -0,01 | -0,14 | 0,00 | -0,01 |
UO 18 Samhällsplanering, |
|
|
|
|
|
bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
konsumentpolitik | 0,05 | 0,02 | 0,00 | -0,04 | -0,01 |
UO 19 Regional tillväxt | 0,12 | -0,05 | -0,76 | 0,71 | 0,00 |
UO 20 Allmän miljö- och |
|
|
|
|
|
naturvård | -0,17 | 0,25 | -0,11 | 0,02 | -0,07 |
UO 21 Energi | -0,08 | 0,01 | -0,38 | 0,11 | -0,19 |
UO 22 Kommunikationer | 1,95 | 0,78 | 2,82 | 1,78 | 1,23 |
UO 23 Areella näringar, |
|
|
|
|
|
landsbygd och livsmedel | -0,11 | -1,36 | -0,74 | 1,58 | -0,06 |
UO 24 Näringsliv | -0,79 | 0,30 | -0,49 | 0,11 | -0,02 |
UO 25 Allmänna bidrag till |
|
|
|
|
|
kommuner | 1,64 | 2,10 | 0,41 | -0,16 | 0,27 |
UO 27 Avgiften till |
|
|
|
|
|
Europeiska unionen | 0,23 | -0,23 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
Summa |
|
|
|
|
|
utgiftsförändringar | 12,87 | 0,92 | -6,31 | 2,36 | -0,21 |
Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.
1 Nu föreslagna åtgärder och finansieringar avser förslag i denna proposition och de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar).
Källa: Egna beräkningar.
Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål
Pris- och löneomräkningen av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med 2 miljarder kronor 2013 och med 4 miljar- der kronor 2014 (se tabell 8.4). För 2015–2017 förväntas den årliga omräkningen bli mellan 3 och 5 miljarder kronor. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare. Metoden för pris- och löneomräk- ningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.
Övriga makroekonomiska förändringar
De statliga utgifterna påverkas av den ekono- miska utvecklingen i Sverige och omvärlden, eftersom flera anslag räknas upp med den all- männa pris- och löneutvecklingen. År 2013 bi- drar makroekonomiska förändringar samman- taget till att de takbegränsade utgifterna ökar med 23 miljarder kronor jämfört med 2012. År 2014 ökar utgifterna till följd av sådana föränd- ringar med 1 miljard kronor, vilket beror på att ålderspensionssystemets utgifter minskar detta år (se nedan). År 2015, 2016 och 2017 ökar ut- gifterna till följd av makroekonomiska föränd- ringar med 20, 14 respektive 21 miljarder kronor.
Flera transfereringar till hushållen följer den allmänna pris- och löneutvecklingen med viss eftersläpning, t.ex. sjukpenningen, föräldra- penningen, sjuk- och aktivitetsersättningen samt garantipensionen. Det låga resursutnyttjandet till följd av den ekonomiska krisen förde med sig en något svagare pris- och löneutveckling än nor- malt 2012 och 2013. Från och med 2014 bedöms pris- och löneökningstakten bli högre. Därmed ökar även transfereringsutgifterna i snabbare takt.
De inkomstgrundade pensionerna följer nor- malt sett inkomstindex, vilket speglar de tre sen- aste årens reala genomsnittliga inkomstutveck- ling, med tillägg för inflationen under det senaste året. Nu befinner sig ålderspensionssystemet i en period av balansering på grund av att systemets skulder överstiger dess tillgångar, vilket medför att pensionerna i stället räknas upp med balans- index (se avsnitt 9.2.2).
År 2013 leder den relativt höga ökningstakten av inkomstindex och balanseringen i ålders- pensionssystemet till en förhållandevis stor ök- ning av pensionerna. Sammantaget bidrar den
566
PROP. 2013/14:1
makroekonomiska utvecklingen till att pensions- utgifterna ökar med nära 14 miljarder kronor 2013.
År 2014 leder makroekonomiska faktorer till att pensionsutgifterna minskar med nära 3 miljarder kronor. Den svagare utvecklingen av pensionerna 2014 beror på en relativt liten ök- ning av inkomstindex samtidigt som balanstalet är under ett detta år.
År 2015–2017 väntas pensionssystemets till- gångar överstiga dess skulder, vilket bidrar till den högre ökningstakten av pensionsutgifterna dessa år. Från och med 2015 väntas makro- ekonomiska faktorer öka utgifterna för ålders- pensionssystemet med nära 10 miljarder kronor 2015, drygt 17 miljarder kronor 2016 och med nära 16 miljarder kronor 2017.
De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar mot slutet av prognosperioden
Arbetslösheten steg 2012 och 2013 som en följd av inbromsningen i svensk ekonomi. Den högre arbetslösheten är den främsta förklaringen till att volymerna nu beräknas bli högre i arbetslöshets- försäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen 2013 och 2014 (se tabell 8.6), vilket bidrar till högre utgifter dessa år jämfört med 2012. Enligt en grov känslighetsberäkning med- för en ökning av arbetslösheten med en tiondels procentenhet att de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna stiger med ungefär 0,6 miljarder kro- nor. Antagandet förutsätter att ungefär hälften av de arbetslösa deltar i de arbetsmarknads- politiska programmen, dvs. att deltagandet fort- sätter att ligga på dagens nivå. Den faktiska
utgiftsprognosen kan dock avvika från denna tumregel då den förutom mer precisa prognoser över deltagandet i de arbetsmarknadspolitiska programmen innehåller effekter av ny politik och utfallsjusteringar angående volymer och styckkostnader för de olika åtgärderna.
År 2014–2017 väntas arbetsmarknaden åter- igen förbättras och arbetslösheten sjunka, vilket bidrar till att volymerna i de arbetsmarknads- relaterade transfereringssystemen minskar fr.o.m. 2014. Till följd av detta väntas utgifterna minska 2015–2017 (se diagram 8.2).
Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program1 samt antalet helårs- ekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017
Miljarder kronor |
|
|
| Tusental | |
45 |
|
|
|
| 300 |
40 |
|
|
|
| 270 |
35 |
|
|
|
| 240 |
| Utgifter (vänster axel) |
|
|
| |
| Antal helårsekvivalenter (höger axel) |
|
| ||
30 |
|
|
|
| 210 |
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter/volymer 2013–2017. |
| ||||
1 Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem
Tusental
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Sjuk- och rehabiliteringspenning1 | 217 | 196 | 170 | 147 | 131 | 150 | 169 | 180 | 191 | 197 | 200 | 202 |
Sjuk- och aktivitetsersättning | 473 | 471 | 458 | 435 | 397 | 354 | 328 | 312 | 299 | 287 | 277 | 269 |
Arbetslöshetsersättning | 178 | 135 | 94 | 131 | 117 | 88 | 91 | 95 | 96 | 92 | 80 | 74 |
Arbetsmarknadspolitiska program2 | 135 | 83 | 76 | 117 | 178 | 168 | 174 | 184 | 182 | 168 | 155 | 148 |
Etableringsersättning3 | - | - | - | - | - | 4 | 10 | 19 | 24 | 28 | 31 | 30 |
Ekonomiskt bistånd4 | 80 | 77 | 79 | 89 | 96 | 98 | 99 | 100 | 102 | 101 | 96 | 88 |
Summa | 1 083 | 961 | 878 | 919 | 918 | 862 | 871 | 890 | 893 | 873 | 839 | 810 |
1Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren.
2Avser deltagare som uppbär aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller har ett särskilt anställningsstöd. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning.
3Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011.
4Avser åldersgruppen 20–64 år.
Källa: Egna beräkningar.
567
PROP. 2013/14:1
Övriga utgiftspåverkande faktorer
En stor del av förändringen av de takbegränsade utgifterna mellan 2012 och 2013 förklaras av andra faktorer än av beslutade, föreslagna och aviserade reformer, pris- och löneomräkningen, samt övriga makroekonomiska förändringar. Dessa övriga faktorer medför att utgifterna ökar med 6 miljarder kronor 2013. Av denna summa utgör knappt 1 miljard kronor volymföränd- ringar inom regelstyrda transfereringssystem. Volymförändringen utgörs främst av ett ökat antal personer med tilläggs- och inkomstpension (se tabell 8.7).
Ökat antal asylsökande
En förklaring till de högre utgifterna är att ut- gifterna under utgiftsområde 8 Migration beräk- nas bli högre år 2013 än 2012 på grund av ett ökat antal asylsökande. Detta motverkas delvis av lägre utgifter under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd eftersom en del av kostna- derna för flyktingmottagning avräknas från bi- ståndet.
Antalet nya asylsökande i Sverige 2012 var det högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990-talet, och antalet asylsökande förväntas förbli högt under hela prognosperioden (se tabell 8.7). Situationen i Syrien och dess närområde, samt fortsatt svåra förhållanden i t.ex. Afghanistan, Iran och Somalia, driver många människor på flykt. Det har också börjat ske mer omfattande sekundära förflyttningar inom Europa till följd av den ekonomiska krisen.
Utgifterna för asylmottagningen, kommun- ersättningarna för flyktingmottagande och eta- bleringsersättningen beräknas följaktligen stiga kraftigt under prognosperioden. För utgiftsom- råde 8 Migration beräknas utgifterna öka från drygt 8 miljarder kronor 2012 till drygt 9 miljar- der kronor 2017. För utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet beräknas utgifterna öka från knappt 7 miljarder kronor 2012 till drygt 14 miljarder kronor 2017.
Ökat antal sjukfall
Sjukfrånvarons nivå, mätt som sjukfall, bestäms både av hur många som blir sjukskrivna en viss period (inflödet) och av hur länge sjuk- skrivningen pågår (varaktigheten). Den totala
sjukfrånvaron149 fortsätter att minska. Detta beror på en kombination av att färre personer är långtidssjukskrivna och att färre personer beviljas sjukersättning, samt att många personer med sjukersättning fyller 65 år och övergår till ålderspension.
Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersätt- ning har dock ökat något sedan slutet av 2011. Även antalet personer som får sjukpenning har ökat sedan 2011. Antalet nya sjukfall (inflödet) beräknas bli fortsatt högt under 2013 och 2014 (en ökning med 7 procent per år). År 2015–2017 bedöms antalet sjukpenningdagar vara relativt konstant, med en årlig uppräkningstakt i linje med befolkningsökningen (se tabell 8.6).
De samlade utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka 2013–2017 (se diagram 8.3). Att utgifterna ökar trots att den totala sjukfrånvaron minskar beror på att er- sättningsnivåerna i systemen räknas upp med den allmänna pris- och löneutvecklingen (se ovan under Övriga makroekonomiska föränd- ringar).
Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017
Miljarder kronor |
|
|
| Tusental | |
84 |
|
|
|
| 450 |
82 |
|
|
|
| 440 |
80 |
|
|
|
| 430 |
78 | Utgifter (vänster axel) |
|
| 420 | |
|
|
|
| ||
| Antal helårsekvivalenter (höger axel) |
|
| ||
76 |
|
|
|
| 410 |
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter 2013–2017.
1 Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Källa: Egna beräkningar.
Fler barn och pensionärer
Antalet personer med inkomst- och tilläggs- pension beräknas öka markant framöver, vilket
149 Mäts med ohälsotalet som anger hur många heldagar per år befolkningen (16–64 år) i genomsnitt uppbär sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.
568
huvudsakligen beror på demografiska faktorer. Trots att det totala antalet pensionärer ökar kraftigt de kommande åren väntas antalet pens- ionärer med garantipension eller bostadstillägg minska något 2013–2017. Det beror på att fler nytillkomna pensionärer har inkomstgrundad pension och att de generellt sett har en högre inkomstgrundad pension än dagens ålders- pensionärer. De nytillkomna pensionärerna väntas därför inte erhålla garantipension och bostadstillägg i samma utsträckning som dagens pensionärer.
Antalet uttagna föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta öka framöver. Ökningen beror framför allt på att fler barn föds. Det ökade barnafödan-
PROP. 2013/14:1
det medför även att antalet barnbidrag väntas öka 2012–2017.
Hög EU-avgift
Ytterligare en förklaring till de högre utgifterna till följd av övriga faktorer är att Europaparla- mentet den 12 december 2012 fastställde EU:s årsbudget för 2013. Till följd av detta beslut, och då ytterligare utgiftsökningar (och tilläggsbud- getar) sannolikt är att vänta under 2013, har prognosen för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2013 höjts. Vidare blev utfallet för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2012 högre än de medel som anvisats. Sammantaget innebär detta att avgiften beräknas bli 5,8 miljarder kronor högre 2013 än 2012.
569
PROP. 2013/14:1
Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem
Utgifts- |
| Köns- | Köns- | Utfall | Utfall | Prognos |
|
|
|
|
område |
| fördelning | fördelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utfall | Utfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
8 | Asylsökande, genom- | 37,0%kv | 38,3%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| snittligt antal inskrivna | 63,0%m | 61,7%m | 34 600 | 38 000 | 40 600 | 42 100 | 39 600 | 37 700 | 37 500 |
9 | Antal personer med | 46,4%kv | 46,1%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| assistansersättning | 53,6%m | 53,9%m | 15 900 | 15 900 | 15 800 | 15 900 | 15 900 | 15 900 | 15 900 |
10 | Antal sjukpenningdagar | 61,6%kv | 62,5%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| (netto), miljoner | 38,4%m | 37,5%m | 36,0 | 40,7 | 44,6 | 48,2 | 50,2 | 51,3 | 52,0 |
10 | Antal rehabiliterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| penningdagar (netto), | 64,0%kv | 65,8%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| miljoner | 36,0%m | 34,2%m | 2,1 | 2,3 | 2,5 | 2,7 | 2,8 | 2,9 | 2,9 |
10 | Antal personer med | 59,6%kv | 59,4%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| sjukersättning | 40,4%m | 40,6%m | 391 000 | 358 500 | 338 500 | 321 500 | 307 300 | 296 000 | 286 700 |
10 | Antal personer med | 47,4%kv | 47,0%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| aktivitetsersättning | 52,6%m | 53,0%m | 26 200 | 27 700 | 29 300 | 30 100 | 30 300 | 30 400 | 30 200 |
10Antal personer med sjuk- och aktivitets-
| ersättning som erhåller | 54,7%kv | 54,2%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| bostadstillägg | 45,3%m | 45,8%m | 125 200 | 119 800 | 118 200 | 118 600 | 118 900 | 119 300 | 119 600 |
11 | Antal personer med | 80,2%kv | 80,1%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| garantipension | 19,8%m | 19,9%m | 817 100 | 805 000 | 762 200 | 771 600 | 770 400 | 731 000 | 691 400 |
11 | Antal pensionärer som | 79,7%kv | 79,0%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| erhåller bostadstillägg | 20,3%m | 21,0%m | 254 000 | 264 700 | 270 500 | 270 100 | 262 200 | 251 600 | 247 100 |
ÅP | Antal personer med | 52,2%kv | 52,2%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| tilläggspension | 47,8%m | 47,8%m | 1 807 600 | 1 865 500 | 1 919 900 | 1 970 100 | 2 012 000 | 2 040 600 | 2 057 700 |
ÅP | Antal personer med | 49,5%kv | 49,6%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| inkomstpension | 50,5%m | 50,4%m | 942 100 | 1 061 500 | 1 176 700 | 1 285 700 | 1 389 200 | 1 485 500 | 1 576 500 |
12 | Antal barnbidrag | 92,6%kv | 92,1%kv |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7,4%m | 7,9%m | 1 676 500 | 1 691 400 | 1 719 500 | 1 752 900 | 1 789 500 | 1 826 800 | 1 864 900 |
12 | Antal uttagna föräldra- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| penningdagar (netto), | 76,3%kv | 75,6%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| miljoner | 23,7%m | 24,4%m | 50,3 | 50,8 | 51,5 | 52,6 | 53,8 | 54,9 | 56,0 |
12 | Antal uttagna tillfälliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| föräldrapenningdagar | 59,1%kv | 58,8%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| (netto), miljoner | 40,9%m | 41,2%m | 5,9 | 5,8 | 6,6 | 6,5 | 6,4 | 6,4 | 6,4 |
13 | Antal personer med | 48,0%kv | 46,0%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| etableringsersättning | 52,0%m | 54,0%m | 4 800 | 12 500 | 23 500 | 30 600 | 35 600 | 38 900 | 37 300 |
15 | Antal personer med | 48,6%kv | 48,5%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| studiehjälp | 51,4%m | 51,5%m | 467 500 | 444 600 | 423 600 | 407 900 | 395 600 | 393 000 | 396 100 |
15 | Antal personer med | 59,8%kv | 59,6%kv |
|
|
|
|
|
|
|
| studiemedel1 | 40,2%m | 40,4%m | 500 200 | 502 300 | 509 500 | 538 000 | 521 200 | 502 900 | 488 500 |
Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal om inte annat anges. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 4.
1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgiftsprognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 465 100 personer 2011 och 467 200 personer 2012.
Källa: Egna beräkningar.
570
PROP. 2013/14:1
8.1.4Risker för annan utgiftsutveckling rättspraxis. Utvecklingen har under det senaste
Det finns betydande risker för en annan utgifts- utveckling än den som förutses i prognosen. Det finns risk att den ekonomiska utvecklingen i Sverige blir en annan än vad som bedöms i denna proposition. Utöver risken för en annan ekono- misk utveckling finns det ett antal faktorer som är särskilt svåra att prognosticera, exempelvis sjukfrånvaron, migrationsflödena, utvecklingen av kostnaderna för ålderspensionen och EU- avgiften. Nedan beskrivs dessa områden när- mare.
Sjukfrånvaron har historiskt varierat mycket kraftigt, vilket gör att den är svår att prognosti- cera. Regeringen har oftast använt en prognos- metod som relativt mekaniskt anpassar progno- sen till senast kända utfall. När t.ex. inflödet har ökat går det relativt väl att förutse vilken effekt det kommer att ha på de långsiktiga utgifterna. Däremot är det mycket svårare att förutse om inflödet kommer att öka eller inte i framtiden. Detta har inneburit att det funnits en tendens att underskatta både ned- och uppgångar. Att för- söka förutse när en vändning kommer innebär dock att det introduceras ett stort mått av osäkerhet i prognosen. Som ett exempel under- skattades utgifterna för utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning för 2012 med 4,3 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I nuvarande prognos har regeringen anta- git att den höga tillväxttakten för nya sjukfall (7 procent per år) som påvisats under 2012 och inledningsvis 2013, kommer att fortsätta t.o.m. 2014. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med befolkningsökningen.
Utgiftsutvecklingen under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet avgörs huvudsakligen av hur många som söker asyl i Sverige samt av antalet anhörig- invandrare. Prognoser över hur många som kommer att söka asyl är förknippade med en hög grad av osäkerhet. Antalet asylsökande kan vari- era kraftigt från ett år till ett annat, och har un- der den senaste tioårsperioden varierat mellan 17 500 och 43 900 sökande per år. Variationen förklaras av omvärldsförändringar (situationen i ursprungsländer och i andra mottagarländer), samt förändringar av svensk politik och
decenniet drivits av bl.a. kriser i Irak och Syrien samt visumlättnader för västra Balkan. På senare år har den relativa ekonomiska utvecklingen i mottagarländerna också spelat en allt större roll, med den ekonomiska krisen i Sydeuropa fram- står Sverige som mer attraktivt än många andra europeiska länder. År 2012 utmärker sig under 2000-talet genom att det då kom ett stort antal asylsökande till Sverige och även 2013 bedöms antalet asylsökande bli högt. Enligt ett räkne- exempel som Migrationsverket har gjort kan en ökning av antalet asylsökande med 10 procent 2014 leda till ett ökat behov på ca 10 procent på anslagen Migrationsverket samt Ersättningar och boendekostnader under utgiftsområde 8 Migra- tion, samt till ett ökat behov på ca 6 procent för anslaget Kommunersättningar vid flyktingmot- tagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, vilket motsvarar 1,1 miljarder kro- nor.150 Utgifterna för 2012 under utgiftsområde 8 Migration samt utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet underskattades med 2,9 miljarder kronor respektive 2,0 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I denna proposition antas antalet nyanlända asylsökande bli 48 000 per år 2014–2017.
Utgiftsprognosen för ålderspensionssystemet vid sidan av stadsbudgeten är på medellång sikt behäftad med stor osäkerhet eftersom den till stor del styrs av den makroekonomiska utveck- lingen och inkomstpensionssystemets finansiella ställning. Sedan 2010 befinner sig pensions- systemet i balansering, vilket innebär att pen- sionerna inte uppräknas i takt med inkomstindex utan följer balansindex (se avsnitt 9.2.2). Syste- met med balansering har skapat stora sväng- ningar i utgifterna mellan år, exempelvis ökar de kraftigt 2013 (4,1 procent). Ökningen har bidra- git till en försvagning av pensionssystemets fi- nanser, vilket leder till en sänkning av de utbetalda pensionerna med 2,7 procent 2014.
150 Det är viktigt att understryka att myndighetens bedömning endast är att betrakta som räkneexempel, då utgifterna är beroende av en bred upp- sättning antaganden. Till exempel påverkas utgifterna av praxis och sammansättningen bland sökande. Personer som beviljas uppehållstånd vistas generellt sett kortare tid i Migrationsverkets mottagande än personer som får avslag och överklagar avvisnings- eller utvisnings- beslutet till domstol.
571
PROP. 2013/14:1
Volatiliteten gör att utgifterna är svåra att pro- gnosticera: t.ex. överskattades pensionsutgif- terna för 2012 med 3,2 miljarder kronor i rege- ringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2).
Även prognosen för Sveriges avgift till Euro- peiska unionen är behäftad med viss osäkerhet. Avgiften är direkt avhängig de faktiska utgif- terna på EU-budgeten och hur stor andel av denna som Sverige ska finansiera. EU:s årsbud- get beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändrings- budgetar som beslutas under det aktuella året. Sveriges andel påverkas bl.a. av hur Sveriges till- växt utvecklar sig i förhållande till övriga med- lemsstater. Vidare påverkas avgiften av storleken och utvecklingen av Sveriges mervärdesskatte- bas, samt av inkomster från tulluppbörden. Prognosen för avgiften 2012 överskattades med 1,4 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finans- plan m.m. avsnitt 8.1.2).
Mot slutet av prognosperioden beräknas an- talet personer som försörjs genom sociala ersätt- ningar och bidrag, s.k. helårsekvivalenter, minska.151 Minskningen beror på lägre volymer i de arbetsmarknadsrelaterade försörjningssyste- men samt i sjuk- och aktivitetsersättningen. År 2017 beräknas helårsekvivalenterna vara 57 000 färre än 2012. Om volymminskningen inte materialiseras i den takt som prognoserna förut- spår kommer statens utgifter att öka. Exempelvis skulle utgifterna öka med ca 10 miljarder kronor 2017 jämfört med den aktuella prognosen om antalet personer som får ersättning skulle vara lika många 2017 som 2012.152
151 Helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
152 Beräkningen är översiktlig och ska därför enbart ses som en indikation på hur mycket utgifterna skulle kunna öka vid en alternativ volymutveckling.
8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
I 2013 års ekonomiska vårproposition presente- rade regeringen en beräkning av de takbegrän- sade utgifterna för 2013–2017. I tabell 8.8 redo- visas den totala utgiftsförändringen för 2014– 2017 jämfört med beräkningen i vårpropo- sitionen, fördelad på olika förklaringsfaktorer. Av tabellen framgår att prognosen för de takbe- gränsade utgifterna har reviderats upp med knappt 8 respektive drygt 10 miljarder kronor 2014 och 2015 jämfört med bedömningen i vår- propositionen. För 2016 och 2017 har utgifts- prognosen reviderats upp med drygt 15 respek- tive drygt 17 miljarder kronor. Den nya bedöm- ningen påverkar budgeteringsmarginalen i mot- satt riktning. Till följd av att vissa av förändring- arna motiverar tekniska justeringar av utgifts- taket skiljer sig förändringen av budgeterings- marginalen något från förändringen av de takbe- gränsade utgifterna (se vidare avsnitt 5.4).
De förändringar som föranleds av nya refor- mer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan förändringar till följd av andra faktorer redovisas i avsnitt 8.2.2.
Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Takbegränsade utgifter |
|
|
|
|
2013 års ekonomiska |
|
|
|
|
vårproposition | 1 083,0 | 1 094,9 | 1 108,3 | 1 138,9 |
Beslut/reformer | 3,1 | 4,2 | 4,7 | 4,3 |
Reviderad pris- och löne- |
|
|
|
|
omräkning | 0,0 | -0,2 | 0,1 | 0,0 |
Övriga makroekonomiska |
|
|
|
|
förändringar | -2,8 | -2,4 | 1,9 | 6,0 |
Volymförändringar | 5,4 | 6,5 | 7,5 | 6,8 |
Tekniska förändringar1 | 2,1 | 1,8 | 1,6 | 0,9 |
Minskning av anslags- |
|
|
|
|
behållningar | -1,3 | -0,4 | -0,9 | -0,9 |
Övrigt | 1,3 | 1,7 | 0,2 | 0,3 |
Total utgiftsförändring | 7,7 | 10,1 | 15,2 | 17,4 |
Takbegränsade utgifter i |
|
|
|
|
budgetpropositionen för |
|
|
|
|
2014 | 1 090,7 | 1 105,0 | 1 123,5 | 1 156,4 |
1 De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4.
Källa: Egna beräkningar.
I tabell 8.9 redovisas förändringarna av utgifts- ramarna för 2014–2017 i förhållande till beräk- ningarna i vårpropositionen. Utgifterna inom
572
|
|
|
|
|
|
|
| PROP. 2013/14:1 | |
respektive utgiftsområde har ändrats till följd av | inom vissa regelstyrda transfereringssystem och | ||||||||
förslag om nya reformer, förändrade makro- | övriga faktorer. |
|
|
|
| ||||
ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer |
|
|
|
|
|
| |||
|
|
| |||||||
Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2014–2017 jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition |
|
| |||||||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Total |
|
|
|
| Total | Total | Total |
|
| förändring |
| Varav |
|
| förändring | förändring | förändring |
|
| 2014 | Beslut/reform | Makro | Volym | Övrigt1 | 2015 | 2016 | 2017 |
Utgiftsområde | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | |||||
1 | Rikets styrelse | 652 | 209 |
|
| 442 | 53 | 53 | 49 |
2 | Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| finansförvaltning | 444 | 169 | -62 | 237 | 100 | 115 | 96 | 31 |
3 | Skatt, tull och exekution | 16 | 16 |
|
|
| 3 | 24 | 17 |
4 | Rättsväsendet | 0 |
|
|
|
| -103 | -103 | -105 |
5 | Internationell samverkan | -18 | -18 |
|
|
| -18 | -18 | -18 |
6 | Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
|
|
| krisberedskap | 209 | 209 |
|
|
| 293 | 434 | 530 |
7 | Internationellt bistånd | 712 | -2 | -130 |
| 844 | 1 269 | 1 194 | 1 165 |
8 | Migration | -1 168 | 206 | -2 | -1 371 |
| -1 988 | -2 654 | -3 675 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
|
| omsorg | -1 808 | -1 345 | 127 | -90 | -500 | -1 924 | -2 103 | -2 444 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom |
|
|
|
|
|
|
|
|
| och funktionsnedsättning | 5 786 | 3 | -122 | 6 012 | -107 | 7 555 | 9 097 | 9 981 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | -64 | 18 | -107 | 24 |
| -103 | -546 | -835 |
12 | Ekonomisk trygghet för familjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
| och barn | 831 | 466 | -187 | 610 | -58 | 637 | 517 | 657 |
13 | Integration och jämställdhet | -1 353 | -422 | -31 | -858 | -43 | -1 635 | -1 079 | -1 579 |
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | -765 | 386 | -822 |
| -329 | -762 | -387 | 701 |
15 | Studiestöd | 647 | 297 | -54 | 904 | -500 | 845 | 736 | 61 |
16 | Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| universitetsforskning | 604 | 813 |
|
| -209 | 983 | 1 046 | 936 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| fritid | 29 | 29 |
|
|
| 17 | 23 | 17 |
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
| samt konsumentpolitik | 24 | 24 |
|
|
| 45 | 26 | 16 |
19 | Regional tillväxt | -19 | -19 |
|
|
| -19 | -19 | -19 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 114 | 114 |
|
|
| 120 | 119 | 115 |
21 | Energi | 44 | 49 | -5 |
|
| 199 | 195 | 201 |
22 | Kommunikationer | -153 | -153 |
|
|
| -228 | -141 | -132 |
23 | Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| livsmedel | -1 175 | -1 249 | 74 |
|
| -759 | -384 | -377 |
24 | Näringsliv | 80 | 80 |
|
|
| 74 | 77 | 77 |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 5 781 | 3 191 |
|
| 2 590 | 6 186 | 6 025 | 6 310 |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 1 344 | 15 |
|
| 1 329 | 4 417 | 1 787 | 2 673 |
27 | Avgiften till Europeiska unionen | 1 192 |
|
|
| 1 192 | 1 433 | 53 | -12 |
| Minskning av | -1 314 |
|
|
| -1 314 | -1 365 | -852 | -929 |
| anslagsbehållningar |
|
|
| |||||
| Summa utgiftsområden | 10 670 | 3 085 | -1 321 | 5 468 | 3 437 | 15 341 | 13 215 | 13 412 |
| Ålderspensionssystemet vid sidan | -1 580 |
| -1 493 | -87 |
| -804 | 3 763 | 6 698 |
| av statens budget |
|
| ||||||
| Takbegränsade utgifter | 7 750 | 3 070 | -2 814 | 5 381 | 2 112 | 10 120 | 15 191 | 17 437 |
Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014.
1 Inklusive tekniska förändringar. De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4. Källa: Egna beräkningar.
573
PROP. 2013/14:1
8.2.1Nya föreslagna och aviserade reformer för 2014–2017
För varje utgiftsområde sammanfattas i detta av- snitt anslagseffekterna av de reformer som rege- ringen föreslår för 2014 och aviserar för 2015– 2017 (se tabell 8.10). Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2013 års ekonomiska vårproposition. Av- snittet omfattar inte de anslagseffekter som orsakas av pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar eller ändrade volymer i transfereringssystemen (se avsnitt 8.2.2). Vidare innehåller avsnittet inte någon re- dovisning av de förslag som regeringen lämnar i propositionen Höständringssbudget för 2013 (prop. 2013/14:2). Budgeteffekterna av förslagen i den senare propositionen framgår dock av tabell 8.10.
De reformer som föreslås i denna proposition medför en ökning av anslagsmedlen med 3,1 miljarder kronor 2014. År 2015–2017 beräk- nas ökningen till 4,2 miljarder kronor, 4,7 miljarder kronor respektive 4,3 miljarder kro- nor. Till detta kommer anslagsförändringar på 2,1 miljarder kronor år 2014 som innebär en tek- nisk justering av utgiftstaket. Motsvarande be- lopp för 2015–2017 är 1,8; 1,6 respektive 0,9 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår 2014 till sammanlagt 12,6 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 7,8 miljarder kronor. Regeringen prioriterar i denna proposition på budgetens utgiftssida:
–stödja tillväxt och varaktigt öka sysselsätt- ningen,
–satsa på kunskap och stärkt konkurrens- kraft,
–stärka välfärd och sammanhållning, samt
–skydda miljö och klimat.
Under respektive utgiftsområde redovisas huvudsakligen föreslagna eller aviserade reformer med en större anslagspåverkan (se vidare tabell 8.10). I normalfallet förutsätts att de redovisade anslagsförändringarna motsvaras av lika stora ut- giftsförändringar. För närmare beskrivningar av reformerna hänvisas till respektive utgifts- områdesbilaga.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Under 2014 hålls allmänna val till riksdag, kom- mun- och landstingsfullmäktige. I syfte att genomföra insatser för ett högt valdeltagande föreslår regeringen att anslaget Allmänna val och demokrati ökas med 60 miljoner kronor 2014.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslaget Bidragsfastigheter används för under- hållskostnader och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk. Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Dessa inne- fattar de kungliga slotten, herrgårds- och fästningsmiljöer, ruiner, kloster, Vasaminnen samt två världsarv. Regeringen föreslår att ansla- get ökas med 150 miljoner kronor 2014. Ök- ningen finansieras genom att Statens fastighets- verk betalar in en del av sitt balanserade resultat för 2013 till staten. Tillskottet ska användas för vissa fastigheter vars underhåll är eftersatt.
I syfte att säkerställa Finansinspektionens möjligheter att övervaka finansmarknaden och bidra till finansiell stabilitet föreslår regeringen att anslaget Finansinspektionen ökas med 34 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknar rege- ringen att anslaget ökas med 67 miljoner kronor, 2016 och 2017 med 100 miljoner kronor respek- tive år.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Regeringen föreslår att anslaget Polis- organisationen ökas med 100 miljoner kronor 2014 till följd av visst underskott. Regeringen föreslår samtidigt att anslaget Kriminalvården minskas med 100 miljoner kronor 2014 som finansiering till ovan nämnda förslag. Minsk- ningen bedöms inte nämnvärt påverka myndig- hetens verksamhet.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Det krävs ytterligare arbete innan den nya insats- organisationen kan sägas vara helt på plats. En
574
förutsättning för ett kostnadseffektivt och flexi- belt personalförsörjningssystem för insatsorgani- sationen är en högre andel tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Rege- ringen föreslår därför att anslaget Förbandsverk- samhet och beredskap tillförs medel motsvarande 200 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 300 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kro- nor fr.o.m. 2017 för att underlätta genom- förandet av omställningen. Satsningen reserveras för förbandsverksamhet och bör inriktas mot att stärka genomförandet av insatsorganisationen och därmed öka försvarets förmåga. Framför allt ska åtgärder för att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstgörande personal prioriteras.
Utgiftsområde 8 Migration
Regeringen bedömer att antalet asylsökande kommer att öka i jämförelse med vad som tidi- gare beräknats. Regeringen föreslår därför att an- slaget Migrationsverket ökas med 320 miljoner kronor 2014. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 208 miljoner kronor 2015, 303 miljo- ner kronor 2016, och med 282 miljoner kronor 2017.
Genom att tilldela Migrationsverket ökade medel begränsas handläggningstiderna för asyl- ärenden, vilket möjliggör minskade anslag för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande jämfört med nuvarande dimensionering. Regeringen föreslår därför att anslaget Ersätt- ningar och bostadskostnader minskas med 134 miljoner kronor 2014. Regeringen beräknar att anslaget minskas med 593 miljoner kronor 2015, 1 137 miljoner kronor 2016, och med 1 479 miljoner kronor 2017.
I regeringens proposition Kommunalt motta- gande av ensamkommande barn (prop. 2012/13:162) föreslås att lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ändras så att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensam- kommande barn. Lagändringen förväntas på- verka bostadskostnader för ensamkommande barn, då reformen möjliggör utökad användning av schabloniserad ersättning. Regeringen föreslår därför att anslaget Ersättningar och bostadskost- nader minskas med 81 miljoner kronor 2014.
PROP. 2013/14:1
Regeringen beräknar att anslaget minskas med 118 miljoner kronor per år 2015–2017.
För att förhindra att delar av etableringstiden då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning har förbrukats när indivi- den blir kommunmottagen, bör etablerings- planens start flyttas fram för personer boende i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta i anslutning till att personen blir kommunmot- tagen eller senast en månad efter mottagandet, i stället för inom två månader från att uppehålls- tillstånd beviljats som gäller i dag. Ändringen innebär att personen får dagersättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är inskriven i Migrationsverkets mottagande. Regeringen före- slår därför att anslaget Ersättningar och bostads- kostnader ökas med 111 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas utgifterna öka med samma belopp och 2016 och 2017 beräknas de öka med 108 respektive 107 miljoner kronor.
En ny fond inom asyl-, integrations- och migrationsområdet inrättas för perioden 2014– 2020 inom ramen för EU:s fleråriga budgetram. Fonden föreslås stödja åtgärder som avser asyl, laglig migration och integration av tredjelands- medborgare samt insatser för återsändande. Re- geringen beräknar därför att anslaget Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ökas med 135 miljoner kronor 2015, 187 miljoner kronor 2016 och 156 miljoner kro- nor 2017.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
I syfte att förbättra vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom föreslår rege- ringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjuk- vård ökas med 50 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor och för 2016 och 2017 med 150 miljoner kronor per år.
I syfte att säkerställa en långsiktig kostnads- kontroll och fortsatt god tillgång till kostnads- effektiva läkemedel har Socialdepartementet och Läkemedelsindustriföreningen kommit överens om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre läkemedel samt att Tandvårds- och läke- medelsförmånsverket ska utveckla den värde- baserade prissättningen. Regeringen avser att återkomma när det gäller hur den utvecklade
575
PROP. 2013/14:1
takprismodellen ska regleras. Mot denna bak- grund gör regeringen bedömningen att anslaget
Bidrag för läkemedelsförmånerna ska minskas med 470 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 beräknas anslaget minskas med 740 miljoner kronor, 985 miljoner kronor respektive 1 175 miljoner kronor. Samtidigt anser rege- ringen att det behövs åtgärder som dels syftar till att främja god tillgång till kostnadseffektiva läkemedel, dels till att stimulera forskning och innovation. Med anledning av detta föreslår rege- ringen ett tillskott på 54 miljoner kronor 2014, varav en stor del går till anslaget Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. För 2015 beräknas satsningen innebära ett tillskott på 118 miljoner kronor och för 2016 och 2017 107 miljoner kro- nor per år, varav en stor del går till anslaget Bi- drag till folkhälsa och sjukvård. Resurstillskottets syfte är bl.a. att stärka arbetet mot antibiotika- resistens och att utveckla läkemedelsstatistiken.
I propositionen Hälso- och sjukvård till per- soner som vistas i Sverige utan tillstånd (prop. 2012/13:109) föreslog regeringen att personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska ges samma tillgång till subventionerad sjukvård som asyl- sökande. Lagförslagen trädde i kraft den 1 juli 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslaget medför. Av denna anledning föreslår regeringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 450 miljoner kronor 2014 och att anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. För 2015–2017 beräknas anslaget Bidrag till folkhälsa och sjuk- vård minskas med 300 miljoner kronor per år och anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp.
I propositionen Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning (prop. 2012/13:150) föreslog regeringen att landstingen och kommunerna övertar kostnadsansvaret för vissa ersättningar för gränsöverskridande vård. Lagförslagen träder i kraft den 1 oktober 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslaget medför. Regeringen föreslår därför att anslaget Sjukvård i internationella för- hållanden minskas med 93 miljoner kronor 2014 och att anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner ökas med motsvarande belopp. För 2015–2017 beräknas anslaget Sjukvård i inter- nationella förhållanden minskas med 162 miljoner kronor, 222 miljoner kronor respektive 262 miljoner kronor och anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med mot- svarande belopp.
En ny myndighet – E-hälsomyndigheten – ska inrättas den 1 januari 2014. Den verksamhet som det statliga bolaget Apotekets Service AB bedri- ver gentemot apoteksaktörerna kommer fort- sättningsvis att bedrivas av den nya myndigheten. Myndigheten ska få ett förvaltningsanslag fram- för allt för sådan verksamhet som bolaget i dag driver med medel från statens budget. Mot denna bakgrund föreslås anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 93 miljoner kronor 2014 och det nya anslaget E-hälsomyndigheten, som föreslås föras upp på budgeten 2014, ökas med motsvarande belopp. Samma belopp beräk- nas för 2015–2017.
En ny myndighet – Folkhälsomyndigheten – ska inrättas den 1 januari 2014. Myndigheten tar över de verksamheter som i dag utförs av Smitt- skyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut samt vissa verksamheter vid Socialstyrelsen. I samband med detta avvecklas Smittskydds- institutet och Statens folkhälsoinstitut. Dessa myndigheters anslagsmedel, motsvarande 335 miljoner kronor per år, föreslås föras till det nya anslaget Folkhälsomyndigheten, vilket före- slås föras upp på budgeten 2014. Samma belopp beräknas för 2015–2017. Regeringen föreslår därmed också att anslagen Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut inte tas upp på bud- geten fr.o.m. 2014.
Kostnaden för att anpassa bilar för personer med funktionsnedsättning har ökat. För att kunna bevilja bilstöd i den omfattning som vän- tas efterfrågas 2014 behöver ytterligare medel tillföras anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 80 miljoner kronor 2014.
I propositionen Jobbstimulans inom det ekono- miska biståndet (prop. 2012/13:94) föreslog re- geringen ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) i syfte att bl. a. stärka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Lagförslagen trädde i kraft den 1 juli 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslagen
576
medför. Regeringen föreslår därför att anslaget
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. mins- kas med 320 miljoner kronor 2014 och att ansla- get Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. År 2015–2017 beräknas anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 210 miljoner kronor per år, samtidigt som anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner beräknas ökas med motsvarande belopp respektive år.
Regeringen har beslutat att räkna upp schablonbeloppet för assistansersättningen med fem kronor från 2013 års belopp. Uppräkningen är lägre än vad som tidigare prognosticerats. Re- geringen föreslår därför att anslaget Kostnader för statlig assistansersättning minskas med 248 miljoner kronor för 2014. Till följd av detta beräknas anslaget minskas med 254 miljoner kronor 2015, med 259 miljoner kronor 2016 och med 263 miljoner kronor 2017.
I syfte att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll till att delta i fritids- aktiviteter avser regeringen att under 2014 införa en fritidspeng. Regeringen föreslår därför att an- slaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
ökas med 41 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas ökas med 81 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Reformen finansieras genom att anslaget
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskas med 41 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas minskas med 61 miljoner kronor 2015 och med 41 miljoner kronor fr.o.m. 2016.
Regeringen föreslår en förstärkning av det sista året av den samlade ANDT-strategin för 2011–2015. Till följd av detta beräknas anslaget
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, to- bak, samt spel ökas med 185 miljoner kronor 2015, samtidigt som anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken beräknas minskas med 185 miljoner kronor 2015.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Arbetsgivaren spelar en mycket viktig roll i att möjliggöra för en enskild anställd att återgå i ar- bete efter sjukfrånvaro. För att fler enskilda ska få bättre möjlighet till stöd anser regeringen att det finns behov av att stödja arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar i syfte att underlätta
PROP. 2013/14:1
återgång i arbete. Tyvärr har företagshälsovårds- satsningen inte blivit det stöd till arbetsgivare som var avsikten. En anledning kan vara att sats- ningen inte har gått direkt till arbetsgivarna, vil- ket kan ha bidragit till att avsatta medel inte an- vänts. För att förbättra stödet till arbetsgivare avser regeringen att ersätta nuvarande bidrag till företagshälsovården med ett bidrag direkt till arbetsgivare så att den anställdes arbetsförmåga tidigt kan tillvaratas på arbetsplatsen och på så sätt öka möjligheterna till att tidigt återgå i ar- bete. Med anledning av detta förslag föreslås att anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen mins- kas med 334 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas till följd av förslagen minskas med 314 miljoner kronor 2015 samt med 264 miljoner kronor per år 2016 och 2017.
Försäkringskassan har en ansträngd ekonomi, bl.a. till följd av ett ökat inflöde av ärenden inom ohälsoområdet, föräldraförmånerna och aktivitetsstödet. I syfte att undvika negativa verksamhetskonsekvenser i form av bl.a. försäm- rad tillgänglighet, längre handläggningstider, sänkta kontrollnivåer och minskat förtroende, föreslår regeringen att anslaget Försäkringskassan ökas med 170 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 150 miljoner kronor 2015 och med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
För att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst ekonomisk standard föreslår regeringen en höjning av det särskilda bidraget i bostads- bidraget. Höjningen innebär att det särskilda bi- draget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn. Regeringen föreslår därför att an- slaget Bostadsbidrag ökas med 466 miljoner kro- nor 2014. Anslaget beräknas ökas med 441 miljoner kronor 2015, 433 miljoner kronor 2016 och med 421 miljoner kronor 2017.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
I april 2013 enades regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna om att se över vissa
577
PROP. 2013/14:1
bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) i syfte att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2014. De anslag som berörs är
Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Förslagen innebär 2014 en sammanlagd utgifts- ökning om 12 miljoner kronor på de ovan nämnda anslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. År 2015–2017 beräknas anslagen ökas med 65, 119 respektive 161 miljoner kronor.
Regeringen föreslår en komplettering av den prestationsbaserade ersättning till kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmot- tagande som aviserades i budgetpropositionen för 2013. Förslaget innebär att anslaget
Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 53 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 be- räknas anslaget ökas med 44, 35 respektive 30 miljoner kronor.
Som en följd av förslaget att under utgifts- område 8 Migration avsätta medel för att flytta fram etableringsplanens start för dem som bor i anläggningsboende föreslås anslaget Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare minskas med 287 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget minskas med samma belopp. År 2016 och 2017 beräknas anslaget ökas med 8 respek- tive 10 miljoner kronor. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare föreslås minskas med 209 miljoner kronor 2014. År 2015 och 2016 beräknas anslaget minskas med 222 respektive 9 miljoner kronor. År 2017 beräknas anslaget ökas med 11 miljoner kronor. Regeringen avser vidare att återkomma till riksdagen med ett förslag om avskaffande av den s.k. sfi-bonusen under första halvåret 2014. Med anledning därav föreslår regeringen att an- slaget Integrationsåtgärder minskas med 50 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 beräknas anslaget minskas med 100 miljoner kronor per år.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringen föreslår att stöd införs för att öka antalet unga som anställs med de yrkes- introduktionsavtal som tecknats av arbetsmark- nadens parter. Förslagen innebär att utgifterna ökas med 95 miljoner kronor 2014. År 2015– 2017 beräknas utgifterna ökas med 122, 212 re- spektive 319 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att det högre studiebidra- get för ungdomar i jobbgarantin för unga samt jobb- och utvecklingsgarantin förlängs. Då detta bedöms minska deltagarantalet i garantierna fö- reslås utgifterna inom utgiftsområdet minskas med 104 miljoner kronor 2014 och beräknas minskas med 52 respektive 25 miljoner kronor 2015 och 2016.
Regeringen föreslår vidare att möjligheterna till programinsatser, t.ex. arbetsmarknadsutbild- ning, inom ramen för jobb- och utvecklings- garantins sysselsättningsfas blir permanenta. Re- geringen föreslår därför att utgifterna ökas med 97 miljoner kronor 2014 och beräknas ökas med 96 miljoner kronor 2015 samt med 95 miljoner kronor fr.o.m. 2016.
Utöver detta föreslår regeringen stärkta an- ställningsstöd för långtidsarbetslösa. Regeringen föreslår att en möjlighet till tvååriga särskilda anställningsstöd införs. Vidare föreslås det för- höjda handledarstödet för detta anställningsstöd i sysselsättningsfasen permanentas 2015 och framåt. Sammantaget föreslås utgifterna ökas med 172 miljoner kronor 2014 och de beräknas ökas med 416, 424 respektive 448 miljoner kro- nor 2015–2017. Bruttoförändringarna är dock betydligt större.
Regeringen föreslår en satsning på tillfälliga anställningar vid Samhall för individer i syssel- sättningsfasen med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att regeringen föreslår ökade nettoutgifter med 94 miljoner kronor 2014 och utgifterna beräknas ökas med 91, 89 respektive 86 miljoner kronor 2015–2017.
Vidare föreslår regeringen att anslaget Arbets- förmedlingens förvaltningskostnader tillförs 50 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp 2015 och 2016. Samtidigt föreslår regeringen att anslaget
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 50 miljoner kronor 2014 och beräknas minskas med motsvarande
578
belopp fr.o.m. 2015. Förslaget innebär att resurser inte längre beräknas under anslaget
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för tidiga coachningsinsatser, s.k. LOV C, för deltagare utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.
Som en följd av förslaget att på utgiftsområde 8 Migration avsätta medel för att senarelägga etableringsplanens start för dem som bor i an- läggningsboende beräknas anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 136 miljoner kronor 2016 och 2017. Ansla- get Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknas minskas med 59 miljoner kronor 2016 och med 62 miljoner kronor 2017.
Den 1 januari 2014 inleds den nya program- perioden 2014–2020 för EU:s strukturfonder. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag,
Europeiska | socialfonden | m.m. | för | perioden | |
2014–2020, | förs upp på budgeten med | ||||
50 miljoner | kronor 2014. | Anslaget | beräknas | ||
föras upp | med 126 miljoner | kronor | 2015, | ||
632 miljoner | kronor | 2016 | och | med | |
1 140 miljoner kronor 2017. Finansieringen före- slås ske från anslaget Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 som föreslås mins- kas med 50 miljoner kronor 2014 och beräknas
minskas med 126 miljoner | kronor 2015, |
632 miljoner kronor 2016 samt | 1 140 miljoner |
kronor 2017. |
|
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Budgetlagens (2011:203) bestämmelser om för- väntad förlust kommer att tillämpas på all nyut- låning av studielån fr.o.m. den 1 januari 2014. Den förändrade hanteringen innebär att den to- tala utgiftsnivån på utgiftsområdet minskar, framför allt till följd av att utgifterna för studie- medelsräntor kommer att nettoredovisas. För- ändringen får ingen påverkan på statens budget- saldo eller statens finansiella sparande. Till följd av reformen föreslår regeringen att de nya ansla- gen Avsättning för kreditförluster och Statens ut- gifter för studiemedelsräntor förs upp på budgeten med 1 515 respektive 1 600 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 beräknas anslagen föras upp med 1 566, 1 499 och 1 502 miljoner kronor re- spektive 916, 984 och 1 267 miljoner kronor. Samtidigt avslutas anslaget Studiemedelsräntor. För att den förändrade hanteringen inte ska få
PROP. 2013/14:1
någon effekt på de takbegränsade utgifterna föreslås tekniska justeringar av utgiftstaket motsvarande differensen mellan anslagsbelast- ningen beräknad enligt den nya respektive den gamla beräkningsmodellen.
För att motivera arbetslösa ungdomar att åter- uppta sina grundskole- eller gymnasiestudier an- ser regeringen att den tillfälliga satsningen, som möjliggör för arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år att kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlet, bör förlängas med ett år. Rege- ringen föreslår därför att anslagen Studiemedel,
Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 129 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknar re- geringen att anslagen ökas med 66 miljoner kro- nor och 2016 med 34 miljoner kronor.
I syfte att öka möjligheterna till omställning och stärka arbetslinjen föreslår regeringen att fri- beloppet höjs med 30 000 kronor per kalenderår fr.o.m. den 1 januari 2014. Till följd av förslaget föreslår regeringen att anslagen Studiemedel,
Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med totalt 54 miljoner kronor för 2014. För 2015–2017 be- räknar regeringen att anslagen ökas med 55, 56 respektive 58 miljoner kronor. Regeringen anser också att möjligheten till omställning genom studier bör ökas ytterligare och föreslår därför att den övre åldersgränsen inom studiemedels- systemet höjs från 54 år till 56 år fr.o.m. den 1 juli 2014. Regeringen föreslår därför att anslagen Studiemedel, Avsättning för kreditförluster och Statens utgifter för studie- medelsräntor ökas med totalt 35 miljoner kronor 2014. För 2015–2017 beräknar regeringen att anslagen ökas med 70 miljoner kronor respektive år.
För att öka attraktionskraften för de gymnasi- ala lärlingsutbildningarna avser regeringen att införa en kostnadsersättning till elever i sådan utbildning, då dessa ofta har extrakostnader un- der den tid som utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Regeringen föreslår därför att ansla- get Studiehjälp ökas med 53 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget ökas med 73 miljoner kronor, 2016 med 89 miljoner kro- nor och 2017 med 100 miljoner kronor.
579
PROP. 2013/14:1
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
För att stärka utbildningssystemet föreslår rege- ringen satsningar riktade främst mot att förbättra studieresultaten i grund- och gymnasieskolan.
Lärarlyftet II pågår sedan 2011 och är inriktat på att lärare med examen ska kunna komplettera sin utbildning för att bli behöriga i de ämnen som de undervisar i. Regeringen bedömer att satsningen bör förlängas fram t.o.m. 2016. Rege- ringen beräknar därför att anslaget Fortbildning
av lärare | och förskolepersonal | ökas med |
34 miljoner | kronor 2015 och med | 75 miljoner |
kronor 2016.
I syfte att göra läraryrket mer attraktivt ge- nomför regeringen en karriärutvecklingsreform för lärare. Reformen bör förstärkas för att om- fatta fler lärare. Regeringen föreslår därför att an- slaget Utveckling av skolväsendet och annan peda- gogisk verksamhet ökas med 377 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget ökas med 554 miljoner kronor, 2016 med 504 miljoner kronor och fr.o.m. 2017 med 589 miljoner kro- nor per år.
För att klara administrationen av legitimation- erna för lärare och förskollärare föreslår rege- ringen att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 146 miljoner kronor för 2014. Anslaget beräknas ökas med 50 miljoner kronor respektive 15 miljoner kronor 2015 och 2016. För att finan- siera delar av denna satsning föreslås att anslaget
Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 77 miljoner kronor 2014.
För att förbättra elevernas läs- och skrivför- måga föreslår regeringen en kompetens- utvecklingsinsats för i första hand lärare i svenska under perioden 2014–2018. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 15 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget ökas med 56 miljoner kronor och 2016–2017 med 93 miljoner kronor per år.
Den pågående försöksverksamheten med ut- ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever i årskurserna 6–9 bör utökas till att om- fatta även årskurserna 1–5. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 45 miljo- ner kronor 2014. För 2015 och 2016 beräknas anslaget ökas med 90 miljoner kronor per år.
I syfte att öka andelen elever med slutbetyg från grundskolan bör en sommarskola för elever främst i årskurserna 6–9 införas fr.o.m. nästa år. Regeringen föreslår därför att anslaget Utveck- ling av skolväsendet och annan pedagogisk verk- samhet ökas med 78 miljoner kronor 2014. För 2015 och 2016 beräknas anslaget ökas med 78 miljoner kronor.
Den pågående försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan syftar till en gymnasieingenjörsexamen och bedöms fun- gera väl. Regeringen avser att införa ett fjärde tekniskt år som en permanent del av gymnasie- skolan fr.o.m. höstterminen 2015. Regeringen beräknar därför att anslaget Utveckling av skol- väsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 39 miljoner kronor 2015, samt med 95 respektive 122 miljoner kronor åren 2016 och 2017.
Ett anordnarbidrag på 40 000 kronor per lär- ling och år har hittills lämnats till skolor och ar- betsplatser för att stimulera att gymnasial lärlingsutbildning av hög kvalitet kommer till stånd. För att stimulera att lärlingsutbildning an- ordnas i större utsträckning föreslås att anordnarbidraget ökas. Regeringen bedömer att den del som riktas till arbetsplatsen bör höjas med 17 500 kronor per lärling och år. Därutöver föreslås för de arbetsplatser där handledaren har genomgått en godkänd handledarutbildning att anordnarbidraget ökas ytterligare med 10 000 kronor per lärling och år. Regeringen fö- reslår därför att anslaget Utveckling av skolväsen- det och annan pedagogisk verksamhet ökas med 97 miljoner kronor 2014. För 2015 beräknas anslaget ökas med 142 miljoner kronor, 2016 med 181 miljoner kronor och för 2017 med 210 miljoner kronor.
I syfte att finansiera kapitaltillskott till Euro- pean Spallation Source ESS AB föreslår rege- ringen att anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökas med 120 miljoner kronor 2014. För att finansiera detta föreslås an- slaget Särskilda utgifter inom universitet och hög- skolor minskas med motsvarande belopp 2014.
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Den 1 januari 2014 inleds den nya programperi- oden 2014–2020 för EU:s strukturfonder. Re- geringen föreslår därför att ett nytt anslag, Euro- peiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–
580
2020, förs upp på budgeten med 20 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas föras upp med 187 miljoner kronor 2015, 1 300 miljoner kronor 2016 och 1 400 miljoner kronor 2017. Finansie- ring föreslås ske från anslaget Europeiska region- ala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 som föreslås och beräknas minskas med motsvarande belopp respektive år.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Bidraget till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), inrättades 2009. Syftet med bidraget är att gynna kreativa och kostnadseffektiva åtgärder som för- bättrar havsmiljön, i första hand genom att minska utsläppen av näringsämnen. För att fort- sätta arbetet med LOVA-projekt föreslår rege- ringen att anslaget Åtgärder för havs- och vatten- miljö ökas med 75 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2015.
Utgiftsområde 21 Energi
För att upprätthålla kontinuiteten och bevara kompetensen i den kommunala energi- och klimatrådgivningen bedömer regeringen att en förlängning av anslaget Regionala och lokala in- satser för energieffektivisering m.m. bör aviseras i denna budgetproposition. Anslaget beräknas tillföras 140 miljoner kronor årligen 2015–2017.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
I syfte att stärka basindustrins konkurrenskraft genom att vissa utgifter som nu finansieras via avgifter tillfälligtvis tas över av staten föreslår re- geringen dels att anslaget Ersättning för sjörädd- ning, fritidsbåtsändamål m.m. ökas med 245 miljoner kronor 2014, dels att anslaget Er- sättning till viss kanaltrafik m.m. ökas med 100 miljoner kronor 2014. De båda anslagen be- räknas ökas med motsvarande belopp 2015 och 2016. Fr.o.m. 2017 beräknas anslaget Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. ökas med 45 miljoner kronor per år. År 2014 föreslås 250 miljoner kronor av det årliga tillskottet till dessa bägge anslag finansieras via en tillfällig minskning av anslagen kopplade till väg-
PROP. 2013/14:1
hållningen och banhållningen. Motsvarande minskning beräknas för 2015 och 2016.
I syfte att främja ett trafikslagsövergripande arbetssätt och ökad effektivitet inom arbetet med transportsystemet föreslås en ny anslagsstruktur. Regeringen föreslår därför att de nuvarande an- slagen Väghållning respektive Banhållning inte tas upp på budgeten fr.o.m. 2014 och att de nya anslagen, Utveckling av statens transport- infrastruktur och Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur som föreslås föras upp på budgeten 2014, ökas med 18 494 miljoner kronor respektive 19 717 miljoner kronor år 2014. År 2015–2017 beräknas motsvarande ökningar till 21 423, 22 980, 24 148 miljoner kronor respektive 19 717 miljoner kronor per år.
Regeringen föreslår att anslaget Transport- styrelsen minskas med 54 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas minskas med motsvarande be- lopp 2015–2017. Minskningen motiveras av att myndigheten har effektiviserat sin verksamhet under senare år.
Regeringen föreslår att anslaget Trängselskatt i Göteborg minskas med 217 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas minskas med 181 miljo- ner kronor 2015, 178 miljoner kronor 2016 och 168 miljoner kronor 2017. Orsaken till minsk- ningen är ändrade prognoser för intäkterna från trängselskatten.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Till följd av beslut om EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020 minskar EU-finansieringen av det svenska landsbygdsprogrammet under den kommande sjuårsperioden. Den statliga med- finansieringen av programmet bibehålls dock på samma nivå som under innevarande program- period. Utgifterna för landsbygdsprogrammet väntas jämfört med 2013, som var slutåret för innevarande programperiod, vara lägre i början av den nya sjuåriga programperiod som inleds 2014 för att gradvis öka under programperiodens gång. Regeringen förslår därför att anslaget Åt- gärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 437 miljoner kronor 2014. Anslaget beräk- nas minskas med 66 miljoner kronor 2015 samt ökas med 240 miljoner kronor 2016 och 12 miljoner kronor 2017. Regeringen föreslår vidare att anslaget Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur mins-
581
PROP. 2013/14:1
kas med 856 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas minskas med 711 miljoner kronor 2015, 302 miljoner kronor 2016 och 107 miljoner kro- nor 2017.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
I syfte att förenkla och minska företagens upp- giftslämnande föreslår regeringen att ett uppgiftslämnarregister inrättas dit företagen kan lämna sina uppgifter samlat och vid ett tillfälle. Regeringen föreslår därför att anslaget Närings- livsutveckling m.m. ökas med 52 miljoner kronor 2014 och beräknar att anslaget Tillväxtverket ökas med 15 miljoner kronor årligen 2015–2017.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Det är viktigt att säkerställa likvärdiga ekono- miska förutsättningar för landets kommuner och landsting. Det är också viktigt att inte motverka tillväxt och ökad sysselsättning. Regeringen före- slår därför flera förändringar i det kommunala utjämningssystemet. En av de förändringar som föreslås innebär lägre avgifter till inkomst- utjämningssystemet. Regeringen föreslår därför att staten kompenserar inkomstutjämnings- systemet för de lägre avgiftsinkomsterna genom att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 961 miljoner kronor 2014 och beräknar att anslaget årligen ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2015.
Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kost- nader finansieras av utjämningsavgifter som kommuner betalar till staten. Enligt prognosen uppgår utjämningsbidraget för 2014 till 3 462 miljoner kronor, vilket är mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår därför att anslaget Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
ökas med 165 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 165 miljoner kronor fr.o.m. 2015.
Regeringens förslag till skattelättnad för pen- sionärer innebär att det kommunala skatteunder- laget minskar. Regeringen föreslår därför att kommunsektorn kompenseras fullt ut genom att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 2 425 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas ökas med motsvarande belopp fr.o.m. 2015.
Studieresultaten i matematik behöver förbätt- ras. Regeringen bedömer att undervisningstiden i matematik bör ökas med ytterligare en timme per vecka för årskurserna 4–6 i grundskolan fr.o.m. hösten 2016. Regeringen beräknar därför att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 245 miljoner kronor 2016. Från och med 2017 beräknas anslaget ökas med 490 miljoner kronor per år.
Regeringen bedömer att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 på sikt kommer att för- bättra elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupper. I budgetpro- positionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 25) föreslog regeringen därför en minskning av anslaget i enlighet med den kommunala finansie- ringsprincipen. Regeringen och Sveriges Kom- muner och Landsting gjorde i samband med budgetpropositionen för 2013 bedömningen att mer tydliga effektiviseringsmöjligheter kunde uppkomma först 2014 då reformen skulle få fullt genomslag (prop. 2012/13:1 utg.omr. 16). Rege- ringen bedömde därför att 895 miljoner kronor borde tillskjutas för 2013 och riksdagen beslu- tade i enlighet därmed. Regeringen bedömer nu att gymnasiereformen på kort sikt inte leder till lägre kostnader i den omfattning som tidigare beräknats. Regeringen föreslår därför att anslaget
Kommunalekonomisk utjämning ökas med 1 360 miljoner kronor 2014. För 2015 beräknas anslaget ökas med 1 930 miljoner kronor och fr.o.m. 2016 med 1 460 miljoner kronor per år.
I enlighet med den kommunala finansierings- principen bör kommunsektorn kompenseras för kostnader avseende förslaget om hälso- och sjuk- vård till personer som vistas i Sverige utan till- stånd (prop. 2012/13:109). Av denna anledning föreslår regeringen att anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning ökas med 450 miljoner kronor 2014 och att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med mot- svarande belopp. För 2015–2017 beräknas ansla- get Kommunalekonomisk utjämning ökas med 300 miljoner kronor per år och anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minska med motsvarande belopp. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen ska kommunsektorn kompenseras för kostnader avseende förslaget om patientrörlighet i EU (prop. 2012/13:150). Regeringen föreslår därför
582
PROP. 2013/14:1
att anslaget Kommunalekonomisk utjämning ökas med 93 miljoner kronor 2014 och att anslaget
Sjukvård i internationella förhållanden under utgiftsområde 9 minskas med motsvarande belopp. För 2015–2017 beräknas anslaget,
Kommunalekonomisk | utjämning, | ökas | med |
162 miljoner kronor, | 222 miljoner | kronor | re- |
spektive 262 miljoner kronor per år och Sjukvård i internationella förhållanden under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.
I syfte att bl.a. stärka möjligheterna för perso- ner med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete har regeringen föreslagit ändringar i socialtjänstlagen (2001:453). Lagförslagen trädde i kraft den 1 juli 2013. Rege- ringen föreslår att kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslagen medför, i enlig- het med den kommunala finansieringsprincipen. Regeringen föreslår därför att anslaget
Kommunalekonomisk utjämning ökas med 320 miljoner kronor 2014 och att anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med samma belopp. År 2015–2017 be- räknas anslaget Kommunalekonomisk utjämning
ökas med 210 miljoner kronor samtidigt som
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med samma belopp.
583
PROP. 2013/14:1
Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Reformer |
|
|
|
|
|
UO 1 Rikets styrelse | -9 | 209 | 91 | 86 | 86 |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Valdeltagandeinsatser |
| 60 |
|
|
|
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning | 0 | 169 | 47 | 80 | 79 |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidragsfastigheter |
| 150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansinspektionen, förstärkning av anslaget |
| 34 | 67 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
|
UO 3 Skatt, tull och exekution | 130 | 16 | 16 | 34 | 26 |
|
|
|
|
|
|
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatteverket, nya it-system | 120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 Rättsväsendet | 0 | 0 | -61 | -73 | -73 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
Polisen, förstärkning av anslaget |
| 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kriminalvården, överföring av medel till Polisen |
| -100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 Internationell samverkan | 0 | -18 | -18 | -18 | -18 |
UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap | 0 | 209 | 309 | 421 | 521 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsreformen |
| 200 | 300 | 400 | 500 |
UO 7 Internationellt bistånd | 520 | -2 | 0 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återföring DAC-avräkning för minskade flyktingvolymer | 5202 |
|
|
|
|
UO 8 Migration | -520 | 206 | -299 | -700 | -1 085 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättningar och bostadskostnader, minskade volymer | -5202 |
|
|
|
|
Migrationsverket, förstärkning till följd av ökat inflöde |
|
|
|
|
|
av asylsökande |
| 320 | 208 | 303 | 282 |
|
|
|
|
|
|
Kommunanvisning ensamkommande barn |
| -81 | -118 | -118 | -118 |
|
|
|
|
|
|
Ersättningar och bostadskostnader, minskade kostnader |
|
|
|
|
|
till följd av förstärkning av Migrationsverket |
| -134 | -593 | -1 137 | -1 479 |
|
|
|
|
|
|
Ny EU-fond för asyl och migration |
|
| 135 | 187 | 156 |
|
|
|
|
|
|
Etableringsplanstart först efter kommunmottagande |
| 111 | 111 | 108 | 107 |
584
PROP. 2013/14:1
Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
| |||||
Reformer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 312 | -1 345 | -1 377 | - 1 641 | -1 926 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utvecklad prismodell för läkemedelsförmånerna |
| -470 | -740 | -985 | -1 175 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till folkhälsa och sjukvård, tillskott för långvarigt |
|
|
|
|
|
och kroniskt sjuka |
| 50 | 100 | 150 | 150 |
|
|
|
|
|
|
Sjukvård tillståndslösa, överföring av medel till UO 25 |
| -450 | -300 | -300 | -300 |
|
|
|
|
|
|
Läkemedelspaket |
| 54 | 118 | 107 | 107 |
|
|
|
|
|
|
E-hälsomyndigheten, ny myndighet |
| 93 | 93 | 93 | 93 |
|
|
|
|
|
|
Finansiering, E-hälsomyndigheten |
| -93 | -93 | -93 | -93 |
|
|
|
|
|
|
Patientrörlighetsmedel, överföring av medel till UO 25 |
| -93 | -162 | -222 | -262 |
|
|
|
|
|
|
Sjukvård i internationella förhållanden | 2322 |
|
|
|
|
Folkhälsomyndigheten, ny myndighet |
| 335 | 335 | 335 | 335 |
Statens folkhälsoinstitut, finansiering Folkhälso- |
|
|
|
|
|
myndigheten |
| -140 | -140 | -140 | -140 |
Smittskyddsinstitutet, finansiering Folkhälso- |
|
|
|
|
|
myndigheten |
| -195 | -195 | -195 | -195 |
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning | 80 | 80 |
|
|
|
Assistansersättningens schablonbelopp |
| -248 | -254 | -259 | -263 |
Fritidspeng |
| 41 | 81 | 81 | 81 |
Finansiering, fritidspeng |
| -41 | -61 | -41 | -41 |
Reformer inom ekonomiskt bistånd |
| -320 | -210 | -210 | -210 |
Förstärkning, ANDT |
|
| 185 |
|
|
Finansiering, ANDT |
|
| -185 |
|
|
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning | 3 200 | -186 | -192 | -215 | -241 |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjukpenning och rehabilitering m.m. | 3 2002 |
|
|
|
|
Arbetsplatsnära stöd |
| 30 | 50 | 100 | 100 |
Bidrag företagshälsovården |
| -364 | -364 | -364 | -364 |
|
|
|
|
|
|
Försäkringskassan |
| 170 | 150 | 100 | 100 |
|
|
|
|
|
|
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 0 | 18 | 32 | 33 | 31 |
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 250 | 466 | 432 | 424 | 412 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
Vårdbidrag för funktionshindrade barn | 2502 |
|
|
|
|
Höjt särskilt bidrag i bostadsbidraget |
| 466 | 441 | 433 | 421 |
|
|
|
|
|
|
UO 13 Integration och jämställdhet | 0 | -422 | -427 | 127 | 180 |
Migrationsöverenskommelse, särskilt ömmande skäl |
| 12 | 65 | 119 | 161 |
|
|
|
|
|
|
Prestationsbaserad ersättning till kommuner med högt |
|
|
|
|
|
mottagande |
| 53 | 44 | 35 | 30 |
Avskaffad sfi-bonus |
| -50 | -100 | -100 | -100 |
|
|
|
|
|
|
Etableringsplanstart först efter kommunmottagande |
| -496 | -509 | -1 | 21 |
585
PROP. 2013/14:1
Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
| |||||
Reformer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv | 400 | 386 | 705 | 622 | 721 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
Stöd till yrkesintoduktionsanställningar |
| 95 | 122 | 212 | 319 |
|
|
|
|
|
|
Finansiering förlängning av det högre studiebidraget för |
|
|
|
|
|
unga i JOG och JUG |
| -104 | -52 | -25 |
|
|
|
|
|
|
|
Programinsatser i sysselsättningsfasen |
| 97 | 96 | 95 | 95 |
|
|
|
|
|
|
Stärkta anställningsstöd för långtidsarbetslösa |
| 172 | 416 | 424 | 448 |
Tillfälliga anställningar vid Samhall |
| 94 | 91 | 89 | 86 |
|
|
|
|
|
|
Förmedlingsinsatser för unga |
| 50 | 50 | 50 |
|
|
|
|
|
|
|
Inga tidiga coachningsinsatser på Arbetsförmedlingens |
|
|
|
|
|
programanslag |
| -50 | -50 | -50 | -50 |
|
|
|
|
|
|
Etableringsplanstart först efter kommunmottagande |
|
|
| -195 | -198 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020, |
|
|
|
|
|
överföring av medel från gamla programperioden |
| 50 | 126 | 632 | 1 140 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013, |
|
|
|
|
|
överföring av medel till ny programperioden |
| -50 | -126 | -632 | -1 140 |
Bidrag till lönegarantiersättningen | 4002 |
|
|
|
|
UO 15 Studiestöd | 0 | -184 | -494 | -713 | -1 343 |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Studiemedelsräntor, ny hantering av förluster på |
|
|
|
|
|
studielån |
| -3 597 | -3 282 | -3 510 | -4 419 |
Avsättning för kreditförluster, ny hantering av förluster |
|
|
|
|
|
på studielån |
| 1 515 | 1 566 | 1 499 | 1 502 |
|
|
|
|
|
|
Statens utgifter för studiemedelsräntor, ny hantering av |
|
|
|
|
|
förluster på studielån |
| 1 600 | 916 | 984 | 1 267 |
|
|
|
|
|
|
Höjda åldersgränser inom studiemedelssystemet |
| 35 | 70 | 70 | 70 |
|
|
|
|
|
|
Höjda fribeloppsgränser i studiemedelssystemet |
| 54 | 55 | 56 | 58 |
Förlängning av det högre studiebidraget för unga i JOG |
|
|
|
|
|
och JUG |
| 129 | 66 | 34 |
|
Kostnadsersättning till gymnasielärlingar |
| 53 | 73 | 89 | 100 |
|
|
|
|
|
|
586
PROP. 2013/14:1
Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
| |||||
Reformer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 16 Utbildning och universitetsforskning | 0 | 602 | 1 057 | 1 115 | 1 028 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
Skolverket, ytterligare medel till lärarlegitimationer |
| 146 | 50 | 15 |
|
|
|
|
|
|
|
Fortbildning av lärare och personal, finansiering lärar- |
|
|
|
|
|
legitimationer |
| -77 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fortsatta fortbildningssatsningar för lärare (Lärarlyft ll) |
|
| 34 | 75 |
|
|
|
|
|
|
|
Förstärkning karriärvägsreformen |
| 377 | 554 | 504 | 589 |
Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever |
|
|
|
|
|
årskurs 1-5 |
| 45 | 90 | 90 |
|
Sommarskola för elever i årskurs 6-9 |
| 78 | 78 | 78 |
|
|
|
|
|
|
|
Fortbildningssatsningar för lärare i svenska |
| 15 | 56 | 93 | 93 |
|
|
|
|
|
|
Gymnasieingenjör, permanentning av ett fjärde tekniskt |
|
|
|
|
|
år |
|
| 39 | 95 | 122 |
|
|
|
|
|
|
Finansiering, kostnadsersättning till gymnasielärlingar |
| -57 | -75 | -91 | -102 |
|
|
|
|
|
|
Höjt anordnarbidrag för gymnasielärlingar |
| 97 | 142 | 181 | 210 |
|
|
|
|
|
|
Finansiering avsatta gymnasiala lärlingsmedel |
| -154 | -183 | -145 | -90 |
|
|
|
|
|
|
Vetenskapsrådet, kapitaltillskott ESS AB |
| 120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, |
|
|
|
|
|
finansiering kapitaltillskott ESS AB |
| -120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | 9 | 29 | 16 | 16 | 12 |
|
|
|
|
|
|
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt |
|
|
|
|
|
konsumentpolitik | 0 | 24 | 46 | 27 | 16 |
|
|
|
|
|
|
UO 19 Regional tillväxt | 0 | -19 | -19 | -19 | -19 |
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
|
2014-2020, överföring av medel från gamla |
|
|
|
|
|
programperioden |
| 20 | 187 | 1 300 | 1 400 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
|
|
|
|
2007-2020, överföring av medel till nya |
|
|
|
|
|
programperioden |
| -20 | -187 | -1 300 | -1 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 Allmän miljö- och naturvård | 0 | 114 | 121 | 119 | 115 |
|
|
|
|
|
|
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokala vattenvårdsprojekt |
| 75 | 75 | 75 | 75 |
UO 21 Energi | 0 | 49 | 205 | 205 | 197 |
|
|
|
|
|
|
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Energi- och klimatrådgivare |
|
| 140 | 140 | 140 |
587
PROP. 2013/14:1
Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|
|
| |||||
Reformer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 22 Kommunikationer | 0 | -153 | -182 | -177 | -216 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
Tillfällig och permanent förstärkning Sjöfartsverket |
| 345 | 345 | 345 | 45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiering tillfällig förstärkning Sjöfartsverket |
| -250 | -250 | -250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomförd effektivisering inom Transportstyrelsen |
| -54 | -54 | -54 | -54 |
|
Trängselskatt i Göteborg |
| -217 | -181 | -178 | -168 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
| 19 717 | 19 717 | 19 717 | 19 717 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
| 18 494 | 21 423 | 22 980 | 24 148 |
|
Väghållning |
| -22 765 | -23 629 | -23 367 | -22 982 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Banhållning |
| -15 446 | -17 511 | -19 329 | -20 883 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 1 | -1 249 | -724 | 3 | -26 |
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygdsprogrammet, nationell medfinansiering |
| -437 | -66 | 240 | 12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygdsprogrammet, finansiering från EU |
| -856 | -711 | -300 | -107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 Näringsliv | 0 | 80 | 75 | 75 | 74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppgiftslämnarregister för företag |
| 52 | 15 | 15 | 15 |
|
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner | 9 | 5 781 | 6 186 | 6 025 | 6 310 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska konsekvenser av gymnasiereformen (GY- |
|
|
|
|
|
|
2011) |
| 1 360 | 1 930 | 1 460 | 1 460 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kompensation för sänkt skatt för pensionärer |
| 2 425 | 2 425 | 2 425 | 2 425 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Reformer inom ekonomiskt bistånd |
| 320 | 210 | 210 | 210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändrad inkomstutjämning |
| 961 | 961 | 961 | 961 |
|
Höjt statligt utjämningsbidrag till kommunsektorn för |
|
|
|
|
|
|
LSS-kostnader | 9 | 165 | 165 | 165 | 165 |
|
Patientrörlighetsmedel, överföring av medel från UO 9 |
| 93 | 162 | 222 | 262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utökad undervisningstid i matematik, grundskolan |
|
|
| 245 | 490 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjukvård till tillståndslösa, överföring av medel från |
|
|
|
|
|
|
UO 9 |
| 450 | 300 | 300 | 300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO26 Statsskuldsräntor m.m1 | 0 | 15 | 15 | 15 | 15 |
|
588
PROP. 2013/14:1
Fortsättning tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar
Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2013 i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.
Miljoner kronor |
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|
|
|
|
|
| |||||
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen | 922 | 0 | 0 | 0 | 0 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tillskott p.g.a. högre EU-avgift | 9222 |
|
|
|
|
|
|
Summa anslagsförändringar | 5 224 | 4 794 | 5 557 | 5 870 | 4 871 |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav | Anslagsökningar |
| 12 602 | 16 202 | 17 793 | 18 770 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anslagsminskningar |
| -7 808 | -10 644 | -11 923 | -13 899 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Skillnaden mellan utgiftseffekt och anslagseffekt3 |
| 400 | 447 | 425 | 381 |
|
| |
Summa ökning av takbegränsade utgifter4 | 5 224 | 5 179 | 5 989 | 6 280 | 5 237 |
|
| |
Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket5 | 9 | 2 109 | 1 791 | 1 562 | 940 |
|
| |
Ökning av takbegränsade utgifter exklusive utgiftsförändringar |
|
|
|
|
|
|
| |
som motiverar teknisk justering av utgiftstaket6 | 5 215 | 3 070 | 4 199 | 4 717 | 4 297 |
|
| |
1Påverkar inte de takbegränsade utgifterna.
2Förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås.
3Utgiftseffekt och anslagseffekt skiljer sig åt i några fall. Det gäller reformerna neddragning av företagshälsovården (UO10) och neddragning av avsatta gymnasiala
lärlingsmedel (UO16).
4Av de 5,2 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2013 består ca 5,0 miljarder kronor av medel som i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för volym och makroekonomiska förändringar) utan att någon ny reform föreslås.
5Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket se avsnitt 5.4.
6Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen.
Källa: Egna beräkningar.
589
PROP. 2013/14:1
8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
I detta avsnitt redovisas förändringen av utgifts- ramarna för 2014–2017, jämfört med beräk- ningen i 2013 års ekonomiska vårproposition, till följd av andra faktorer än de som redovisas i av- snitt 8.2.1.
Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål
I 2013 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2014 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2015– 2017. I denna proposition revideras den totala budgeteffekten av den preliminära pris- och löneomräkningen ned med 0,2 miljarder kronor för 2015, upp med 0,1 miljarder kronor för 2016 och är oförändrad för 2017.
Övriga makroekonomiska förändringar
I jämförelse med vårpropositionen har anslag som styrs av den makroekonomiska utveck- lingen justerats med hänsyn tagen till det be- dömda makroekonomiska läget som presenteras i denna proposition (se avsnitt 4). De nya makroekonomiska förutsättningarna innebär sammantaget att de beräknade utgifterna blir lägre 2014 och 2015, men högre 2016 och 2017. Den främsta orsaken till detta är att ett förbätt- rat arbetsmarknadsläge med lägre arbetslöshet och färre personer i arbetsmarknadspolitiska program bidrar till lägre arbetsmarknadsrelate- rade utgifter 2014–2017. Enligt en grov känslig- hetsberäkning innebär en minskning av arbets- lösheten med en tiondels procentenhet att de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar med ungefär 0,6 miljarder kronor. Detta sam- band förutsätter dock att långtidsarbetslösheten ligger kvar på samma nivå som i dagsläget och att bedömningen av styckkostnader för olika arbets- marknadspolitiska åtgärder inte ändras.
Utgifterna för ålderspensionssystemet har re- viderats ned 2014 och 2015 på grund av ett lägre inkomstindex. År 2016 och 2017 ger ett uppre- viderat balanstal motsatt effekt och utgifterna för ålderspensionssystemet har därmed justerats upp för dessa år. Detta är den främsta orsaken till att de totala utgifterna ökar till följd av makroekonomiska förändringar 2016 och 2017.
Volymer
Utgifterna har också förändrats till följd av nya prognoser för volymerna inom de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär volymförändringarna att utgifterna väntas bli 5,4 miljarder kronor högre 2014, 6,5 miljarder kronor högre 2015 samt 7,5 respektive 6,8 miljarder kronor högre 2016 och 2017 jäm- fört med beräkningen i vårpropositionen. En viktig förklaring till ökningen är att antalet per- soner som erhåller sjukpenning och sjukersätt- ning har reviderats upp för hela prognos- perioden, vilket innebär mellan 6,0 och 9,8 miljarder kronor högre utgifter per år.
Antalet personer med studiemedel beräknas nu bli högre, vilket höjer utgiftsprognosen för området med 0,9–1,4 miljarder kronor per år.
En motverkande faktor till utgiftsökningen är att det beräknade antalet asylsökande och anhöriginvandrare har reviderats ned, vilket medför mellan 1,4 och 2,6 miljarder kronor lägre migrationsutgifter per år.
Tabell 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2014– 2017
Förändring jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Asylsökande, | 42 100 | 39 600 | 37 700 | 37 500 |
genomsnittligt antal |
|
|
|
|
inskrivna | (-16 300) | (-23 500) | (-25 300) | (-31 500) |
Antal sjukpenning- | 48,2 | 50,2 | 51,3 | 52,0 |
dagar, (netto), miljoner | (8,1) | (10,2) | (11,2) | (11,8) |
| ||||
Antal personer med | 321 500 | 307 300 | 296 000 | 286 700 |
sjukersättning | (6 300) | (10 300) | (14 700) | (19 200) |
| ||||
Antal personer med | 771 600 | 770 400 | 731 000 | 691 400 |
garantipension | (-2 800) | (-6 400) | (-26 700) | (-50 200) |
| ||||
Antal uttagna | 52,6 | 53,8 | 54,9 | 56,0 |
föräldrapenningdagar, |
|
|
|
|
miljoner | (0,2) | (0,4) | (0,6) | (0,8) |
Antal personer med | 30 600 | 35 600 | 38 900 | 37 300 |
etableringsersättning | (1 300) | (2 100) | (5 700) | (3 000) |
| ||||
Antal personer med | 538 000 | 521 200 | 502 900 | 488 500 |
studiemedel1 | (25 300) | (33 000) | (33 800) | (34 300) |
|
Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal. Endast ett urval med större förändringar redovisas i tabellen. Se tabell 8.7 för könsuppdelade utfall.
1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgifts- prognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 465 100 personer 2011 och 467 200 personer 2012.
Källa: Egna beräkningar.
590
Tekniska förändringar
Vissa utgiftsförändringar och andra förslag som regeringen föreslår i denna proposition föran- leder justeringar av utgiftstaket för staten (se även avsnitt 5.4).
En effekt av förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer är att kommunerna får lägre skatteintäkter, vilket neutraliseras genom en ök- ning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Vidare justeras taket till följd av en ny beräkning av omslutningen i systemet för stöd och service till vissa funktionshindrade. Utgiftstaket justeras slutligen också för att Centrala studiestödsnämndens nyutlåning an- passas till budgetlagens bestämmelser om förväntad förlust.
Enligt praxis avrundas de tekniska justering- arna till hela miljarder kronor, vilket innebär att nivån på utgiftstaket bör justeras upp med 2 miljarder kronor årligen 2014, 2015 och 2016, samt med 1 miljard kronor 2017.
Minskning av anslagsbehållningar
Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver årets anvi- sade anslagsmedel även kan använda tidigare spa- rade anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i planeringen. I regel uppgår den del som myndig- heten får disponera efterföljande år till 3 procent av anslagsmedlen. Myndigheter har också möj- lighet att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla anslag ge- mensam beräkningspost benämnd Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de takbegrän- sade utgifterna.
Myndigheternas förbrukning av anslagsbe- hållningar och utnyttjande av anslagskrediter ut- gör en osäkerhet i beräkningen av de takbegrän- sade utgifterna. I förhållande till bedömningen i vårpropositionen har utgiftsprognoserna för 2014–2017 justerats ned mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslags- behållningar reviderats ned med mellan 0,4 och 1,3 miljarder kronor per år.
Övrigt
Revideringar av utgiftsprognoserna kan föran- ledas av nya prognosmetoder, justeringar till
PROP. 2013/14:1
följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda till att utgifterna revideras upp med 1,7 miljarder kronor 2014, 0,2 miljarder kronor 2015 och 0,3 miljarder kronor per år 2016 och 2017.
8.2.3Pris- och löneomräkning
Principerna för pris- och löneomräkningen
Riksdagen har beslutat om de grundläggande riktlinjerna för pris- och löneomräkningen (prop. 1991/92:100, bil. 1 s. 46–48, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). För att und- vika intrång och inblandning i lönerörelsen var det angeläget att skapa ett system för pris- och löneomräkning enligt vilket myndigheterna ge- nom sitt handlande inte skulle kunna påverka kompensationen. Grunden för systemet har se- dan dess varit att det är de beslutade anslagsnivå- erna för myndigheternas verksamhet som ska pris- och löneomräknas. De kostnader som räk- nas om är löner, hyror och övriga förvaltnings- kostnader. Vid omräkningen används separata index för prisutvecklingen inom de tre nämnda utgiftsgrupperna. Transfereringar som finansie- ras från myndighetsanslag räknas inte om inom ramen för pris- och löneomräkningssystemet.
Systemet ska bidra till att skapa förutsätt- ningar för en produktivitetsutveckling som mot- svarar den som uppnås i den privata sektorn. Av denna anledning reduceras löneindex med ett produktivitetsavdrag som motsvarar produkti- vitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.
Pris- och löneomräkningen är ett generellt sy- stem med en automatisk beräkning. Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen för det enskilda anslaget.
Index för lönedel
För omräkningen av lönedelen i pris- och löne- omräkningen beräknar Statistiska centralbyrån varje år ett arbetskostnadsindex avseende ut- vecklingen för tjänstemän inom tillverknings- industrin. Om inte Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsättningar har gjorts i avtalen för vissa verksamhetsområden eller yrkeskategorier får normalt alla anslag samma omräkningsindex.
Arbetskostnadsindex för 2014 är 5,01 procent. Arbetskostnadsindex minskas därefter med ett produktivitetsavdrag som motsvarar
591
PROP. 2013/14:1
genomsnittet av de senaste tio årens produktivi- tetsutveckling inom den privata tjänstesektorn enligt nationalräkenskaperna. Produktivitets- avdraget för 2014 är 1,11 procent.
Det slutgiltiga löneindexet för 2014 blir därmed 3,90 procent (löneindex = arbets- kostnadsindex – produktivitetsavdrag). Detta är över det historiska genomsnittsvärdet för löneindex som ligger på 2 procent.
Index för hyresdel
Hyresindex beräknas enligt två metoder, bero- ende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det avsedda budgetåret eller inte.
Lokalhyror som inte kan omförhandlas under det kommande budgetåret räknas om med ett index som motsvarar 70 procent av konsument- prisindexförändringen två år före det aktuella budgetåret. För omräkningen av hyror för 2014 har omräkningstalet 0,26 procent använts.
Omräkningen för hyresavtal som kan omför- handlas bygger på prisutvecklingen under perio- den från det att avtalet tecknades till det att av- talet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är individuellt för varje berört anslag och beräknas utifrån den lokala hyresutvecklingen i det om- råde där fastigheten är belägen.
Omräkningen av övriga förvaltningskostnader
För omräkningen av övriga förvaltningskostna- der används samma index för i princip alla anslag som pris- och löneomräknas. Detta index fast- ställs genom en sammanvägning av flera index från Statistiska centralbyrån avseende utgifter som förekommer i samband med myndighets- utövning. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader 2014 har omräkningstalet 0,14 procent använts för samtliga anslag.
I tabell 8.12 visas pris- och löneomräkningen för 2014 per utgiftsområde. Pris- och löne- omräkningen för varje anslag framgår av den här- ledningstabell som finns i respektive utgifts- områdesbilaga.
Tabell 8.12 Pris- och löneomräkning för 2014
Miljoner kronor
|
| Ursprunglig |
|
|
| budget 2013 | Pris- och |
|
| (bas för | löneomräk- |
| Utgiftsområde | omräkning)1 | ning till 2014 |
1 | Rikets styrelse | 11 017 | 281 |
2 | Samhällsekonomi och |
|
|
| finansförvaltning | 1 922 | 48 |
3 | Skatt, tull och exekution | 10 223 | 286 |
4 | Rättsväsendet | 37 023 | 1 028 |
5 | Internationell samverkan | 268 | 6 |
6 | Försvar och samhällets |
|
|
| krisberedskap | 45 921 | 382 |
7 | Internationellt bistånd | 1 081 | 21 |
8 | Migration | 3 764 | 92 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
| omsorg | 3 126 | 67 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
| funktionsnedsättning | 7 511 | 200 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
|
|
|
| 522 | 10 |
13 | Integration och jämställdhet | 95 | 2 |
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 7 966 | 229 |
15 | Studiestöd | 341 | 9 |
16 | Utbildning och universitetsforskning | 52 453 | 930 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
| fritid | 9 717 | 207 |
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
| konsumentpolitik | 956 | 23 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 1 701 | 27 |
21 | Energi | 1 658 | 11 |
22 | Kommunikationer | 40 955 | 73 |
23 | Areella näringar, landsbygd och |
|
|
| livsmedel | 3 498 | 76 |
24 | Näringsliv | 4 271 | 43 |
Summa | 245 989 | 4 049 | |
1 Anslagsnivån för budgetåret 2013 är den bas som används vid beräkning av pris- och löneomräkningen för 2014. Den ursprungliga budgeten per utgifts- område som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom respektive utgiftsområde som pris- och löneomräknas.
Källa: Egna beräkningar.
8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter 2013
8.3.1Utgiftsprognos 2013
I statens budget för 2013 uppgick de samlade ut- gifterna under samtliga utgiftsområden till 831,5 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas utgifterna till 825,9 miljarder kronor, dvs. 5,6 miljarder kronor lägre än i budgeten. De takbegränsade utgifterna (utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget) beräknades i budget- propositionen för 2013 till 1 066,2 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas de
592
takbegränsade utgifterna till 1 066,5 miljarder kronor för samma år, dvs. 0,2 miljarder kronor högre (se tabell 8.13).
De lägre utgifterna i statens budget för 2013 beror främst på att utgifterna under utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m. bedöms bli betydligt lägre än de medel som anvisades i bud- geten, framför allt till följd av en starkare kron- kurs än beräknat. Däremot beräknas utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen bli nästan 3,8 miljarder kronor högre än vad som anvisades i budgeten.
I prognosen har hänsyn tagits till riksdagens beslut med anledning av förslagen i proposi- tionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:282) och till förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2). Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 5,2 miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 5,1 miljarder kronor, avser främst transfereringsanslag där utgiftsföränd- ringar uppkommit som är föranledda av att vo- lymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i budgetpropo- sitionen. På ändringsbudget tillförs i dessa fall medel på befintliga anslag, utan att någon ny re- form föreslås.
Vidare har hänsyn tagits till nya bedömningar av volymerna i de rättighetsstyrda transfererings- systemen och förändrade makroekonomiska förutsättningar m.m.
Tabell 8.13 Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2013
Miljarder kronor
| Statens |
| Differens |
|
| prognos- | |
| budget1 | Prognos | budget |
Summa utgiftsområden | 831,5 | 825,9 | -5,6 |
Utgiftsområde 26 |
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. | 22,2 | 16,2 | -6,0 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
utgiftsområde 26 |
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m.2 | 809,3 | 809,7 | 0,4 |
Ålderspensionssystemet |
|
|
|
vid sidan av |
|
|
|
statsbudgeten | 256,9 | 256,8 | -0,2 |
Takbegränsade utgifter3 | 1 066,2 | 1 066,5 | 0,2 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.
1Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:32).
2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
3I de takbegränsade utgifterna ingår ej utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Källa: Egna beräkningar.
PROP. 2013/14:1
I tabell 8.14 redovisas av riksdagen beslutade ra- mar för utgiftsområdena, beslutade och före- slagna ändringar i budgeten, summerade per utgiftsområde, samt de prognostiserade utgif- terna för respektive utgiftsområde och för ålderspensionssystemet vid sidan av statens bud- get.
För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som riksdagen ursprungligen anvisade i budgeten (se diagram 8.4). Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa avvikelser.
593
PROP. 2013/14:1
Tabell 8.14 Utgifter 2013
Miljarder kronor
|
|
|
| Förslag till |
|
| Differens | Differens |
|
|
|
|
|
| prognos– | prognos– | |
|
| Urspr. | Ändrings- | ändrings- | Totalt |
| urspr. | totalt |
Utgiftsområde | budget1 | budget2 | budget2 | anvisat3 | Prognos | budget | anvisat | |
1 | Rikets styrelse | 12,0 |
| 0,0 | 12,0 | 11,8 | -0,2 | -0,2 |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 16,3 |
|
| 16,3 | 16,1 | -0,2 | -0,2 |
3 | Skatt, tull och exekution | 10,2 |
| 0,1 | 10,4 | 10,4 | 0,1 | 0,0 |
4 | Rättsväsendet | 39,4 | 0,0 |
| 39,4 | 38,4 | -1,0 | -1,0 |
5 | Internationell samverkan | 2,0 |
|
| 2,0 | 1,8 | -0,2 | -0,2 |
6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 46,2 | 0,0 |
| 46,2 | 44,6 | -1,6 | -1,6 |
7 | Internationellt bistånd | 31,2 | -0,7 | 0,5 | 31,0 | 31,4 | 0,2 | 0,4 |
8 | Migration | 9,5 | 1,0 | -0,5 | 10,0 | 9,6 | 0,1 | -0,4 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 62,3 | 0,0 | 0,3 | 62,6 | 59,7 | -2,5 | -2,8 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
| funktionsnedsättning | 94,4 |
| 3,2 | 97,6 | 95,7 | 1,3 | -1,9 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 40,0 |
|
| 40,0 | 40,0 | 0,0 | 0,0 |
12 | Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 78,1 |
| 0,3 | 78,4 | 78,8 | 0,7 | 0,4 |
13 | Integration och jämställdhet | 10,5 |
|
| 10,5 | 9,1 | -1,4 | -1,4 |
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 67,2 | 0,8 | 0,4 | 68,4 | 69,4 | 2,2 | 1,0 |
15 | Studiestöd | 22,0 | 0,4 |
| 22,4 | 20,6 | -1,4 | -1,8 |
16 | Utbildning och universitetsforskning | 57,1 | 0,5 |
| 57,6 | 56,3 | -0,8 | -1,3 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 12,7 |
| 0,0 | 12,7 | 12,6 | -0,1 | -0,1 |
18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande |
|
|
|
|
|
|
|
| samt konsumentpolitik | 1,2 | 0,0 |
| 1,2 | 1,1 | -0,1 | -0,1 |
19 | Regional tillväxt | 3,4 | 0,0 |
| 3,4 | 3,3 | -0,1 | -0,2 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 4,9 |
|
| 4,9 | 4,8 | -0,1 | -0,1 |
21 | Energi | 2,8 | 0,0 |
| 2,8 | 2,7 | -0,1 | -0,1 |
22 | Kommunikationer | 44,6 | 0,0 |
| 44,6 | 43,9 | -0,7 | -0,7 |
23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 16,6 |
| 0,0 | 16,6 | 16,1 | -0,5 | -0,5 |
24 | Näringsliv | 5,3 | 0,0 |
| 5,3 | 5,2 | -0,1 | -0,1 |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 88,9 |
| 0,0 | 88,9 | 88,9 | 0,0 | 0,0 |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 22,2 |
|
| 22,2 | 16,2 | -6,0 | -6,0 |
27 | Avgiften till Europeiska unionen | 33,5 | 3,7 | 0,9 | 38,1 | 37,3 | 3,8 | -0,8 |
| Minskning av anslagsbehållningar | -3,0 |
|
|
|
|
|
|
| Summa utgiftsområden | 831,5 | 5,7 | 5,2 | 842,4 | 825,9 | -5,6 | -16,5 |
| Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor | 809,3 | 5,7 | 5,2 | 820,2 | 809,7 | 0,4 | -10,5 |
| Ålderspensionssystemet vid sidan av |
|
|
|
|
|
|
|
| statsbudgeten | 256,9 |
|
| 256,9 | 256,8 | -0,2 |
|
| Takbegränsade utgifter | 1 066,2 |
|
|
| 1 066,5 | 0,2 |
|
| Budgeteringsmarginal | 28,8 |
|
|
| 28,5 | -0,2 |
|
| Utgiftstak för staten | 1 095,0 |
|
|
| 1 095,0 |
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1Statens budget för 2013 enligt riksdagens beslut med anledning av Budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:32).
2Där 0,0 anges har ändringsbudget beslutats eller förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor.
3Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13 FiU21, rskr. 2012/13:282) samt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2).
Källa: Egna beräkningar.
594
PROP. 2013/14:1
Diagram 8.4 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2013 och ursprungligt anvisade medel på statens budget för 20131 för vissa utgiftsområden
Miljarder kronor
6. Försvar och samhällets krisberedskap
9.Hälsovård, sjukvård och social omsorg omsorg
10.Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikappfunktionsnedsättning
12.Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13.Integration och jämställdhet
14.Arbetsmarknad och arbetsliv
14.Arbetsmarknad och arbetsliv
15.Studiestöd
15.Studiestöd
16.Utbildning och universitetsforskning
26. Statsskuldsräntor m.m. | -6,0 | |
26 Statsskuldsräntor m.m. | ||
|
-1,6
-2,5
1,3
-1,4
2,2
-1,4
27. Avgiften till Europeiska unionen | 3,8 |
-8,0 -6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0
1 Ursprunglig budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2011/12:32). Källa: Egna beräkningar.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,6 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvi- sade medel, vilket främst förklaras av nedrevi- derade utgifter för fredsfrämjande insatser. Ut- gifterna för anslagen Anskaffning av materiel och anläggningar och Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar förväntas vi- dare bli lägre än vad som tidigare beräknades på grund av att anslagskrediten utnyttjades 2012. De negativa ingående överföringsbeloppen som därmed finns vid ingången av 2013 beräknas nu återställas till utgången av 2013.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 2,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvi- sade medel. Detta beror främst på att utgifterna under anslagen Tandvårdsförmåner m.m. och Bidrag för läkemedelsförmånerna förväntas bli lägre. De minskade utgifterna för tandvårds- förmånerna beror på att ett antal nya tandvårds- behandlingar som ingår i högkostnadsskyddet fr.o.m. den 1 januari 2013 har varit svåra att pro- gnosticera. Minskningen av utgifterna för läke- medelsförmånerna beror på att utfallet hittills under året har blivit lägre än beräknat.
595
PROP. 2013/14:1
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,3 miljarder kronor högre än ursprungligt an- visade medel. Framför allt är det utgifterna un- der anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. som bedöms bli högre. De främsta orsakerna till detta är högre volymer i sjukpenningen till följd av ett ökat inflöde och att sjukfallen beräknas bli något längre än vad som bedömdes i budgetpro- positionen för 2013. Anslaget föreslås, till följd av de ökade volymerna, tillföras 3,2 miljarder kronor i propositionen Höständringsbudget för 2013.
Utgifterna för anslaget Aktivitets- och sjuker- sättningar m.m. bedöms bli 0,5 miljarder kronor högre än vad som anvisats. Revideringen av utgiftsprognosen förklaras huvudsakligen av att fler personer har beviljats sjukersättning.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ca 1,4 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvi- sade medel. Det är framför allt utgifterna för an- slagen Kommunersättningar vid flyktingmot- tagande och Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare som för- väntas bli lägre. Antalet mottagna i kommunerna och andelen programdeltagare i förberedande utbildningar väntas bli lägre än vad som beräk- nades vid framtagandet av budgeten för 2013.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 2,2 miljarder kronor högre än ursprungligt anvi- sade medel. Den främsta förklaringen till ut- vecklingen är en sämre konjunkturutveckling än vad som förutsågs vid framtagandet av budgeten. Den försämrade konjunkturutvecklingen leder till att fler blir arbetslösa, vilket både medför fler personer i arbetslöshetsersättning och högre programvolymer. Vidare har antalet anställda i företag i konkurs ökat mer än vad som tidigare beräknades. Detta bidrar till högre utgifter för lönegarantiersättning, varför 0,4 miljarder kro- nor föreslås tillföras anslaget Bidrag till löne- garantiersättning i propositionen Höständrings- budget för 2013, utöver de ca 0,7 miljarder kro- nor som riksdagen redan har beslutat öka ansla- get med (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13 FiU21, rskr. 2012/13:282).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,4 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvi- sade medel. Detta förklaras till största delen av att utgifterna under anslaget Studiemedel m.m. för det s.k. högre studiebidraget förväntas bli 1,0 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Detta är en följd av att prognosen för antalet studerande med det högre bidraget kraftigt understiger den budgeterade volymen.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 6,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvi- sade medel i statens budget. De lägre utgifterna beror framför allt på att kronkursen förväntas förstärkas mer än vad som bedömdes i budget- propositionen för 2013, vilket leder till att ut- gifterna för räntor på skulden i utländsk valuta minskar. Vidare beräknas marknadsräntorna bli lägre än enligt den bedömning som gjordes i budgetpropositionen.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 3,8 miljarder kronor högre än ursprungligt anvi- sade medel i statens budget. Förändringen beror främst på att det har beslutats och förväntas be- slutas relativt stora ändringsbudgetar på EU:s budget för 2013. Vidare beslutades två ändrings- budgetar sent 2012, vilka belastar anslaget 2013. Utfallet för 2012 översteg dessutom anvisade medel, varför ett underskott fördes över till 2013. Anslaget föreslås mot denna bakgrund tillföras ytterligare 0,9 miljarder kronor i propo- sitionen Höständringsbudget för 2013, utöver de 3,7 miljarder kronor riksdagen redan har beslutat öka anslaget med (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13 FiU21, rskr. 2012/13:282).
Förändring av anslagsbehållningar
I budgeten för 2013 var den beräknade föränd- ringen av anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. De totala ut- gifterna redovisades i statens budget som sum- man av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräk- ningspost uppgick i budgeten till -3,0 miljarder kronor, dvs. anslagsbehållningarna bedömdes öka med 3,0 miljarder kronor.
I den aktuella prognosen för innevarande budgetår ingår emellertid förändringen av an- slagsbehållningarna under respektive utgifts-
596
område. Förändringen av anslagsbehållningarna under 2013 kan därför beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till ändringsbudget, indragningar av anslagsmedel och medgivna överskridanden (se tabell 8.15).
Tabell 8.15 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2013
Miljarder kronor
Ramanslag (Från samtliga belopp har utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)
| Ingående ramöverföringsbelopp1 | 20,5 |
+ | Anvisat på ursprunglig budget2 | 809,3 |
+ | Anvisat på vårändringsbudget för 20133 | 5,7 |
+ | Förslag till höständringsbudget för 20124 | 5,2 |
+ | Medgivna överskridanden | 0,0 |
- | Indragningar | 15,0 |
- | Prognos | 809,7 |
= | Beräknat utgående överföringsbelopp | 16,0 |
| Beräknad förändring av anslagsbehållningar | -4,5 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.
1Enligt Årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101).
2Enligt bet. 2012/13:FiU10.
3Enligt riksdagens beslut efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:282).
4Enligt förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) Källa: Egna beräkningar.
PROP. 2013/14:1
Utfallet för statens budget 2012 visar att anslags- behållningarna det året uppgick till 20,5 miljarder kronor. Under 2013 kommer anslagssparandet att öka jämfört med 2012 i den mån utgifterna är lägre än anvisade medel på budgeten för 2013, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvi- sade medel eller till följd av beslut om indrag- ningar.
I enlighet med de beslut om ändringsbudget som riksdagen har fattat för 2013 har de anvisade medlen ökat med sammanlagt 5,7 miljarder kro- nor. I propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) föreslås ytterligare an- slagsökningar med sammanlagt 5,2 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). De hittills beräknade indragningarna av anslagsmedel upp- går till 15,0 miljarder kronor, varav merparten berör de rättighetsstyrda transfereringsanslagen.
Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av 2012 uppgå till 16,0 miljarder kronor (exklu- sive statsskuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 4,5 miljarder kronor mellan årsskiftet 2012/13 och årsskiftet 2013/14.
597
9
Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld
PROP. 2013/14:1
9 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld
Sammanfattning
–Den offentliga sektorn redovisade 2012 ett
finansiellt sparande | som | uppgick | till |
-22 miljarder kronor. | Den | utdragna | låg- |
konjunkturen samt reformer i budget- propositionen för 2013 och denna proposition medför att den offentliga sektorns finanser försvagas de närmaste åren. Underskottet beräknas 2013 uppgå till över 40 miljarder kronor, eller ca 1,2 procent av BNP, och sedan försämras ytterligare 2014. När tillväxten åter tar fart stärks det finansiella sparandet och för 2017 beräknas ett överskott på 47 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.
–Den offentliga sektorns finansiella ställning är fortsatt stark. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna med ca 20 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick 2012 till 38,1 procent av BNP, vilket med god marginal understiger EU:s referensvärde på högst 60 procent av BNP.
–Den konsoliderade statsskulden beräknas uppgå till 1 266 miljarder kronor 2013, vilket är en ökning med 147 miljarder kronor jämfört med 2012. Ökningen förklaras huvudsakligen av Riksbankens upplåning av ca 104 miljarder kronor genom Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Statsskulden blir lägre 2017, både nominellt och som andel av BNP, jämfört med 2013.
–Kommunsektorns finanser bedöms vara förhållandevis stabila under prognos- perioden, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge den närmaste tiden. Resultatet beräknas uppgå till mellan 7 och 12 miljarder kronor per år 2013–2017.
I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns finanser enligt redovisningsprinciperna i nationalräkenskaperna (NR).153 Vidare redovisas utvecklingen för statens budgetsaldo och stats- skulden enligt de principer som följer av budget- lagen (2011:203) och riksdagens beslut om budget.
Avsnittet innehåller också en jämförelse av olika bedömares prognoser av den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige.
Slutligen redovisas Europeiska kommission- ens uppgifter om finansiellt sparande och bruttoskuld i EU-länderna, Japan och USA.
153 Skatter och statsbidrag redovisas enligt den ordning som gällde innan den genomgripande revideringen av NR i maj 2010. Därmed överens- stämmer redovisningen bättre med redovisningen i statens budget och den kommunala redovisningen. Det innebär dock att skatter och stats- bidrag för delsektorerna (staten, ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.
601
PROP. 2013/14:1
9.1Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik
Statens budget är det viktigaste medlet för regeringen att genomföra sin ekonomiska politik och för riksdagen att utöva sin finansmakt. Budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen är regeringens förslag till riksdagen om hur budgetpolitiken ska utformas. Regeringen kan förändra politikens inriktning genom att föreslå att medel allokeras till nya utgiftsändamål eller att den tidigare aviserade fördelningen till befintliga ändamål ändras. Förändringar i skattesystemet är också ett sätt att ändra politikens inriktning.
Detta avsnitt innehåller en översiktlig redovisning av effekterna på de offentliga finanserna av de åtgärder som regeringen förslår eller aviserar för riksdagen. Inledningsvis redovisas effekterna av de förslag och aviseringar som tillkommit sedan 2013 års ekonomiska vårproposition, dvs. förslagen och aviseringarna i denna proposition och i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2). En detaljerad beskrivning av inkomst- och utgiftsreformerna finns i avsnitt 6 och avsnitt 8.2. Vidare följer en redovisning av budget- effekterna i förhållande till föregående år som även inkluderar effekterna av åtgärder som tidigare beslutats eller aviserats, dvs. samtliga förslag till och aviseringar av reformer och finansiering som regeringen lämnat till riksdagen och som riksdagen antingen beslutat eller godkänt beräkningarna för.154 I redovisningen förutsätts att anslagsförändringar motsvaras av lika stora utgiftsförändringar.
Åtgärder sedan budgetpropositionen för 2013
I tabell 9.1 redovisas effekterna på den offentliga sektorns finansiella sparande av förslag och aviseringar i denna proposition och i propo- sitionen Höständringsbudget för 2013 samt hur de fördelar sig på utgifter och inkomster enligt
154 Regeringen föreslår och riksdagen beslutar om allokering av medel för det kommande budgetåret. Regeringen kan även avisera åtgärder vars ikraftträdande ligger längre fram i tiden än det närmast följande budgetåret och som normalt ingår i anslagsberäkningarna. Riksdagen godkänner dessa beräkningar.
NR. Av tabellen framgår således på en övergripande nivå hur utformningen av politiken har förändrats sedan 2013 års ekonomiska vårproposition.
Även tabell 1.2 i avsnitt 1 redovisar hur förslagen och aviseringarna i denna budget- proposition påverkar det finansiella sparandet. Underlaget till tabell 1.2 är det samma som till tabell 9.1, men tabell 1.2 är uppställd så att politikens inriktning ska framgå på ett tydligt sätt.
De föreslagna åtgärderna på budgetens utgifts- och inkomstsida medför att den offentliga sektorns finanser försvagas med 0,2 miljard kronor 2013, 24,2 miljarder kronor 2014, 25,8 miljarder kronor 2015, 26,0 miljarder kronor 2016 och 25,2 miljarder kronor 2017, jämfört med beräkningarna i vårpropositionen.
Tabell 9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2013–2017, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2013 års ekonomiska vårproposition.
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Utgiftsförändringar |
|
|
|
|
|
Förändring av takbegränsade |
|
|
|
|
|
utgifter1 | 0,2 | 3,1 | 4,2 | 4,7 | 4,3 |
Justering för olika redovis- |
|
|
|
|
|
ningsprinciper i statens budget |
|
|
|
|
|
och nationalräkenskaperna | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Summa utgiftsförändringar | 0,2 | 3,1 | 4,3 | 4,8 | 4,4 |
|
|
|
|
|
|
Inkomstförändringar |
|
|
|
|
|
Skatter, netto2 | 0,0 | -18,1 | -18,6 | -18,6 | -18,2 |
Övriga inkomstreformer3 | 0,0 | -2,9 | -2,9 | -2,5 | -2,5 |
Summa inkomst- |
|
|
|
|
|
förändringar, netto | 0,0 | -21,0 | -21,5 | -21,1 | -20,8 |
Förändring finansiellt |
|
|
|
|
|
sparande offentlig sektor | -0,2 | -24,2 | -25,8 | -26,0 | -25,2 |
1Se tabell 8.10. Föreslagna anslagsförändringar 2013 beskrivs närmare i propo- sitionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2). Medel som föreslås till- föras anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst transfererings- anslag). Inklusive medel till dessa anslag uppgår förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013 till 5,2 miljarder kronor (se vidare avsnitt 8.3).
2Effekterna på de offentliga finanserna av föreslagna och aviserade förändringar av skatteregler beskrivs närmare i avsnitt 6.41. Bruttoeffekten av skatteföränd- ringarna för 2014–2017 uppgår till 18,8, 19,3, 19,3 och 18,9 miljarder kronor.
3Övriga inkomstreformer beskrivs i avsnitt 7.2.2.
Källa: Egna beräkningar.
Vidare framgår av tabell 9.1 att större delen av de föreslagna och aviserade reformerna avser skatte- förändringar på budgetens inkomstsida. Bland förslagen finns förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionärer. Sammantaget beräknas de före- slagna skatteförändringarna medföra lägre
602
inkomster med 18,1 miljarder kronor 2014, 18,6 miljarder kronor 2015, 18,6 miljarder kronor 2016 och med 18,2 miljarder kronor 2017. En mer detaljerad genomgång av skatte- förslagen finns i avsnitt 6. Budgeteffekterna av de enskilda förslagen redovisas i tabell 6.15.
Övriga inkomstreformer väntas försvaga den offentliga sektorns inkomster med mellan 2,9 miljarder kronor och 2,5 miljarder kronor 2014–2017. Se avsnitt 7.2.2 för en detaljerad redovisning av dessa förslag.
De föreslagna reformerna som påverkar de takbegränsade utgifterna beräknas medföra högre utgifter om 0,2 miljarder kronor 2013. År 2014 beräknas utgifterna bli 3,1 miljarder högre medan budgeteffekten för 2015–2017 bedöms uppgå till mellan 4,3 och 4,8 miljarder kronor per år. Medlen avser bl.a. satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. En mer detaljerad genomgång av de förslag och aviseringar som påverkar budgetens utgiftssida finns i avsnitt 8.2. Tabell 8.10 visar beräknade budgeteffekter av förslagen och aviseringarna per utgiftsområde och större anslagsförändringar under varje utgiftsområde.
När det gäller förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013 beaktas i tabell 9.1 endast den del av förslagen som avser nya reformer, 0,2 miljarder kronor. Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 5,2 miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 5,0 miljarder kronor, avser främst transfereringsanslag där utgiftsförändringar upp- kommit som är föranledda av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i budgetpropositionen. På ändringsbudget tillförs i dessa fall medel på befintliga anslag, utan att någon ny reform föreslås.
Effekter av åtgärder i förhållande till föregående år
Förändringen av det finansiella sparandet mellan två år är ett grovt mått på den offentliga sektorns påverkan på efterfrågan i ekonomin. En del av den förändringen beror på den diskretionära finanspolitiken, dvs. effekten av regeringens reformer. Vid bedömningen av finanspolitikens inriktning är det viktigt att ta hänsyn till den samlade effekten av regeringens åtgärder, dvs. i vilken utsträckning både tidigare beslutade och
PROP. 2013/14:1
nu föreslagna åtgärder sammantaget påverkar förändringen av det finansiella sparandet över tiden. Regeringens bedömning redovisas i avsnitt 5.1 och förändringen av det finansiella sparandet, inklusive den diskretionära finanspolitiken, sammanfattas i tabell 5.1.
Tabell 9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2012–2017 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och avi- serade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finan- sieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Utgiftsförändringar1 |
|
|
|
|
|
|
Förändring av takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
utgifter2 | 3,5 | 12,9 | 0,9 | -6,3 | 2,4 | -0,2 |
Justering för olika redo- |
|
|
|
|
|
|
visningsprinciper i statens |
|
|
|
|
|
|
budget och nationalräken- |
|
|
|
|
|
|
skaperna | -4,5 | -3,4 | -0,1 | 0,0 | 1,3 | 3,5 |
varav lånefinansierade |
|
|
|
|
|
|
infrastrukturinvesteringar3 | -2,1 | -1,4 | -2,1 | -0,5 | 1,3 | 3,5 |
varav kapitaltillskott till |
|
|
|
|
|
|
statliga bolag4 | -1,0 | -1,5 | 2,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Summa utgiftsförändringar | -1,0 | 9,5 | 0,9 | -6,3 | 3,7 | 3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstförändringar1 |
|
|
|
|
|
|
Skatter, brutto5 | -4,0 -11,4 -18,2 | 1,0 | 0,0 | 0,1 | ||
Indirekta effekter av skatter | 0,1 | 1,1 | 0,0 | 0,2 | 0,6 | 0,7 |
Övriga inkomstreformer6 | 0,0 | 0,0 | -2,9 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
Summa inkomst- |
|
|
|
|
|
|
förändringar, netto | -3,9 | -10,3 | -21,1 | 1,2 | 1,0 | 0,8 |
Utgifts- och inkomst- |
|
|
|
|
|
|
förändringar, effekt på |
|
|
|
|
|
|
offentliga sektorns |
|
|
|
|
|
|
finansiella sparande1,7 | -2,9 | -19,8 | -22,0 | 7,4 | -2,7 | -2,5 |
procent av BNP | -0,1 | -0,5 | -0,6 | 0,2 | -0,1 | -0,1 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.
1För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att tempo- rära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- effekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan.
2I tabell 8.5 redovisas förändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i trans- fereringssystemen m.m. ingår inte. Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (främst transfereringsanslag).
3Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering.
4Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser kapital- tillskott på 1,0 miljarder kronor till Ersättningsmark AB 2012 och Sveriges med- verkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken om 2,5 miljarder kronor 2013.
5Se tabell 7.15. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 7.15 men ska inte ingå i tabell 9.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen.
6Se avsnitt 7.2.2 för en genomgång av övriga inkomstreformer i denna proposition.
7Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan.
Källa: Egna beräkningar.
Underlaget till den diskretionära finanspolitiken i tabell 5.1 redovisas i tabell 9.2. Tabellen visar de
603
PROP. 2013/14:1
samlade budgeteffekterna av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer, inklusive finansieringen av dessa, i förhållande till föregående år. På detta sätt redovisas regeringens prioriteringar på en övergripande nivå. Sammantaget bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas 2012–2014 med sammanlagt ca 45 miljarder kronor, varav ca 22 miljarder kronor avser försvagningen 2014. Åren därefter sker samman- taget en svag förstärkning av sparandet.
Utgifterna i statens budget 2012 ökade med 3,5 miljarder kronor till följd av beslut om reformer. Effekten neutraliserades dock vid justeringen till NR:s redovisningsprinciper. Det förklaras i första hand av två poster. Låne- finansierade infrastrukturinvesteringar ingår inte i de takbegränsade utgifterna och ska inkluderas för överenstämmelse med NR. Eftersom de minskar i omfattning mellan 2011 och 2012 bidrar de lånefinansierade infrastruktur- investeringarna till att utgifterna minskar mellan åren. Vidare redovisas kapitaltillskott i de takbegränsade utgifterna men inte i NR. Dessa ska därmed exkluderas för att erhålla budget- effekten för det finansiella sparandet enligt NR. Sammantaget medför utgiftsförändringarna 2012, enligt redovisningen i NR, att den offentliga sektorns utgifter minskar med 1 miljard kronor jämfört med 2011.
Det är i första hand åtgärderna som föreslogs i budgetpropositionen för 2013 som medför att de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 12,9 miljarder kronor 2013. Bland åtgärderna finns satsningar på infrastruktur, forskning och arbetsmarknadsåtgärder. I likhet med 2012 bedöms budgeteffekten på utgifterna enligt NR vara mindre, främst till följd av minskad omfattning av lånefinansierade infrastruktur- investeringar och kapitaltillskott.
De åtgärder regeringen föreslår på budgetens utgiftssida i denna proposition bedöms bidra till en svag ökning av utgifterna 2014. År 2015, däremot, bedöms budgetens utgifter minska med 6,3 miljarder kronor till följd av regeringens politik, bl.a. för att satsningar på arbets- marknadsområdet fasas ut. Detta är en starkt bidragande orsak till att det finansiella sparandet förstärks detta år. År 2016 och 2017 beräknas de offentliga finanserna däremot försvagas till följd av budgeteffekter på utgiftssidan, bl.a. på grund av att de lånefinansierade infrastruktur- investeringarna beräknas öka i omfattning.
Avsnitt 8.1.3 innehåller en mer detaljerad genomgång av utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. I tabell 8.5 redovisas förändringarna av de takbegränsade utgifterna per utgifts- område.
När det gäller budgetens inkomster är det i första hand sänkningen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster som förklarar att inkomsterna minskar med 3,9 miljarder kronor 2012 till följd av regeringens politik. Förslaget om sänkt bolagsskatt i budget- propositionen för 2013 är den främsta orsaken till att inkomsterna minskar 2013. De åtgärder på skatteområdet som regeringen föreslår i denna proposition, och som träder i kraft 2014, såsom det förstärkta jobbskatteavdraget, är den huvud- sakliga orsaken till att inkomsterna försvagas med 21,1 miljarder kronor och det finansiella sparandet med ungefär lika mycket. År 2015– 2017 sker en svag ökning av budgetens inkomster till följs av förslag och aviseringar.
I tabell 7.14 särredovisas hur de enskilda regel- ändringarna på skatteområdet påverkar de offentliga finanserna jämfört med föregående år.
Redovisningen i tabell 9.2 avser både utgifts- och inkomstsidan på statens budget. När det gäller reformer på budgetens inkomstsida beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skatte- baser och på konsumentprisindex. Om t.ex. konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt eftersom utgiftsnivån i olika offentliga transfererings- system påverkas av förändringar i detta index. Indirekta effekter av utgiftsreformer på budgetens inkomstsida ingår inte.
Vidare ingår inte anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten och anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volym- förändringar i transfereringssystemen. Vidare ingår inte medel som i propositionen Höständringsbudget för 2013, eller i tidigare ändringsbudgetar, föreslagits tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (det gäller i första hand transfereringsanslag som är känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Se tabell 8.14 för en redo- visning per utgiftsområde av förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013.
604
9.2Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den svenska ekonomin drabbades av den finan- siella och ekonomiska kris som började hösten 2008 utan att det uppstod stora underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande. Det goda utgångsläget, med ett överskott på 2,2 procent av BNP 2008, gjorde det möjligt att både låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut och motverka den kraftiga konjunktur- nedgången med finanspolitiska stimulanser, utan att äventyra de offentliga finanserna.
Diagram 9.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017
Procent av BNP. Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017.
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Den offentliga sektorn uppvisade 2009 ett underskott i det finansiella sparandet på 1 procent av BNP. Det är ett mindre underskott än vad den relativt begränsade konjunktur- nedgången i början av 2000-talet gav upphov till (se diagram 9.1). Att underskottet inte blev större beror främst på den ekonomiska ned- gångens karaktär och de reformer av arbets- marknaden och socialförsäkringssystemet som regeringen genomfört sedan 2006. Den stora konjunkturnedgången 2008 och 2009 berodde i huvudsak på sjunkande export, vilket normalt sett innebär mindre offentligfinansiella effekter än konjunkturnedgångar som följer av minskad inhemsk efterfrågan. Vidare innebar de arbetsmarknads- och socialförsäkringsreformer som regeringen genomfört, fler arbetade timmar i ekonomin och lägre utgifter. Detta medförde en betydligt lägre utgiftsnivå som sammanföll med konjunkturnedgången och bidrog till att hålla uppe nivån på det finansiella sparandet. Sammantaget innebar detta att det finansiella
PROP. 2013/14:1
sparandet sjönk mindre än vad som kan för- väntas vid en så omfattande konjunkturnedgång.
Återhämtningen i ekonomin bidrog till för- stärkningen av den offentliga sektorns finanser 2010 och 2011, med ett finansiellt sparande som i stort sett var i balans båda åren.
Det svaga konjunkturläget 2012 medförde att det finansiella sparandet återigen vändes till ett underskott, som uppgick till 0,6 procent av BNP. Återbetalningen av försäkringspremier från AFA försäkring till kommuner och landsting på ca 11 miljarder kronor mildrade dock försämringen av det finansiella sparandet.
För 2013 medför den fortsatt svaga konjunkturen och reformerna som present- erades i budgetpropositionen för 2013 att under- skottet beräknas öka till 1,2 procent av BNP.
Även 2013 medför en återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring till kommunsektorn på ca 11 miljarder kronor att försämringen av det finansiella sparandet mildras.
De reformer som föreslås och aviseras i denna proposition försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande. Den starkare makro- ekonomiska utvecklingen 2014 jämfört med 2013 medför dock att försvagningen av det finansiella sparandet dämpas, det finansiella sparandet beräknas 2014 uppgå till -1,5 procent av BNP.
Tabell 9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2012–2017
Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Inkomster | 1 767 | 1 816 | 1 842 | 1 929 | 2 026 | 2 125 |
procent av BNP | 49,6 | 50,1 | 49,1 | 49,0 | 48,8 | 48,9 |
Skatter och |
|
|
|
|
|
|
avgifter | 1 567 | 1 611 | 1 654 | 1 734 | 1 823 | 1 913 |
procent av BNP | 44,0 | 44,4 | 44,1 | 44,1 | 44,0 | 44,0 |
Kapitalinkomster | 71 | 74 | 68 | 71 | 75 | 78 |
Övriga inkomster | 129 | 131 | 120 | 124 | 128 | 133 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter | 1 789 | 1 858 | 1 900 | 1 946 | 2 008 | 2 078 |
procent av BNP | 50,2 | 51,3 | 50,7 | 49,5 | 48,4 | 47,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
|
räntor | 1 757 | 1 820 | 1 861 | 1 907 | 1 969 | 2 039 |
Räntor | 33 | 38 | 39 | 38 | 39 | 39 |
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | -22 | -43 | -58 | -17 | 18 | 47 |
procent av BNP | -0,6 | -1,2 | -1,5 | -0,4 | 0,4 | 1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
605
PROP. 2013/14:1
I takt med att konjunkturen förbättras, och under förutsättning att inga ofinansierade reformer tillkommer, stärks det finansiella sparandet och uppgår 2015 till -0,4 procent av BNP och i slutet av prognosperioden till 1,1 procent av BNP. Förstärkningen av det finansiella sparandet sker genom att utgifterna minskar i relation till BNP (se tabell 9.3).
Inkomsterna ökar i takt med BNP 2013–2017
Skatteintäkterna ökar 2013 som andel av BNP, trots de skattesänkningar som har genomförts 2013. Detta beror på att de viktigaste skatte- baserna utvecklas starkare än BNP. Till följd av de skattereformer som föreslås i denna proposition beräknas skattekvoten (skatte- intäkterna som andel av BNP) minska 2014. Skattekvoten beräknas därefter vara relativt oförändrad kring 44 procent 2015–2017 (se tabell 9.4). Skattekvoten i Sverige var närmare 5 procentenheter högre än EU-genomsnittet 2012, men i Belgien, Danmark och Frankrike var skattekvoten högre.155
Tabell 9.4 Skatter och avgifter 2012–2017
Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Hushållens direkta |
|
|
|
|
|
|
skatter | 15,5 | 15,8 | 15,5 | 15,5 | 15,6 | 15,6 |
Företagens direkta | 2,9 | 2,7 | 2,8 | 2,9 | 3,0 | 3,0 |
skatter | ||||||
Arbetsgivare o. |
|
|
|
|
|
|
egenföretagare | 12,1 | 12,3 | 12,3 | 12,2 | 12,1 | 12,1 |
avgifter | ||||||
Mervärdesskatt | 9,3 | 9,3 | 9,4 | 9,4 | 9,4 | 9,4 |
Fastighetsskatt och | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 |
avgift | ||||||
Övriga indirekta | 3,6 | 3,6 | 3,5 | 3,5 | 3,4 | 3,3 |
skatter | ||||||
Summa | 44,2 | 44,6 | 44,3 | 44,3 | 44,2 | 44,2 |
Till offentlig sektor | 44,0 | 44,4 | 44,1 | 44,1 | 44,0 | 44,0 |
Medel som tillfaller | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
EU |
Anm.: I tabellen redovisas skatteintäkterna 2012 enligt nationalräkenskaperna, denna siffra skiljer sig från regeringens beräkning (se avsnitt 7).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utgifterna som andel av BNP ökar i början av prognosperioden
Utgiftskvoten, dvs. den offentliga sektorns totala utgifter i förhållande till BNP, uppgick till 50,2 procent 2012. Jämfört med 2011 ökade
155 European Economic Forecast Spring 2013 (Europeiska kommissionen 2013).
utgiftskvoten med närmare 1 procentenhet. Den fortsatt svaga konjunkturen och de reformer som föreslogs i budgetpropositionen för 2013 medför att utgiftskvoten även för 2013 beräknas öka med ca 1 procentenhet.
Ökningen av utgiftskvoten 2013 beror främst på en starkare utveckling av den offentliga konsumtionen och att transfereringarna till hushållen beräknas utvecklas i starkare takt än BNP till följd av att inkomstpensionerna höjdes relativt kraftigt för 2013.
Diagram 9.2 Inkomster och utgifter 2000–2017
Procent av BNP. Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017.
58 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
56 |
|
|
| Inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| Utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan till- kommande diskretionära finanspolitiska åt- gärder, ökar skatteintäkterna ungefär i takt med BNP, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Att utgiftskvoten minskar beror bl.a. på att en del av utgifterna inte justeras för inflation, exempelvis utgifterna för barnbidrag och de generella statsbidragen till kommun- sektorn, och på att tillfälliga program avslutas.
Den successivt starkare tillväxten 2014–2017 beräknas, i kombination med att arbetslösheten minskar från 2014, medföra att utgifterna i relation till BNP minskar relativt kraftigt (se diagram 9.2). Utgiftskvoten minskar med i genomsnitt 0,9 procentenheter per år 2014– 2017.
År 2014–2017 leder en återhållsam utveckling av den offentliga konsumtionen till att utgifterna minskar som andel av BNP. Även transfer- eringarna minskar som andel av BNP. Såväl ålderspensionerna som de hälsorelaterade trans- fereringarna, som minskat under en följd av år, väntas fortsätta minska något som andel av BNP under prognosperioden.
Den minskade statsskulden medför i kombi- nation med en successivt högre räntenivå att
606
ränteutgifterna i stort sett beräknas vara oförändrade som andel av BNP (se tabell 9.5).
Tabell 9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2012–2017
Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Konsumtion | 26,9 | 27,3 | 27,3 | 26,8 | 26,3 | 26,0 |
Investeringar | 3,5 | 3,5 | 3,4 | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
Transfereringar till |
|
|
|
|
|
|
hushåll | 15,7 | 16,0 | 15,6 | 15,2 | 15,0 | 14,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Ålderspensioner | 8,5 | 8,8 | 8,5 | 8,4 | 8,4 | 8,4 |
Hälsorelaterat | 2,9 | 2,9 | 2,8 | 2,7 | 2,6 | 2,6 |
Arbetsmarknad | 0,9 | 0,9 | 0,9 | 0,8 | 0,7 | 0,6 |
Familjer och barn | 1,8 | 1,8 | 1,8 | 1,7 | 1,7 | 1,7 |
Övrigt | 1,6 | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,5 | 1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga |
|
|
|
|
|
|
transfereringar och |
|
|
|
|
|
|
subventioner1 | 3,3 | 3,4 | 3,3 | 3,2 | 3,0 | 2,9 |
Ränteutgifter | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 0,9 | 0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter | 50,2 | 51,3 | 50,7 | 49,5 | 48,4 | 47,8 |
Exklusive räntor | 49,3 | 50,2 | 49,6 | 48,5 | 47,5 | 46,9 |
1 Inklusive ofördelade utgifter.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
PROP. 2013/14:1
ning av utgifterna i relation till BNP 2015–2017 leder till att det finansiella sparandet är i balans 2015 och sedan förstärks fram till 2017. Det finansiella sparandet 2017 beräknas uppgå till 1,4 procent av BNP (se tabell 9.6).
Tabell 9.6 Statens inkomster och utgifter 2012–2017
Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Inkomster | 894 | 912 | 923 | 971 | 1 020 | 1 068 |
procent av BNP | 25,1 | 25,1 | 24,6 | 24,7 | 24,6 | 24,6 |
Skatter och |
|
|
|
|
|
|
avgifter | 787 | 800 | 821 | 865 | 911 | 955 |
Kapitalinkomster | 36 | 39 | 32 | 34 | 35 | 35 |
Övriga inkomster | 71 | 72 | 70 | 73 | 75 | 78 |
Utgifter | 916 | 950 | 971 | 975 | 987 | 1 005 |
procent av BNP | 25,7 | 26,2 | 25,9 | 24,8 | 23,8 | 23,1 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
|
räntor | 890 | 918 | 939 | 945 | 955 | 974 |
procent av BNP | 24,8 | 24,4 | 23,5 | 22,5 | 21,8 | 21,0 |
Ränteutgifter | 26 | 32 | 32 | 31 | 31 | 32 |
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | -21 | -38 | -47 | -4 | 34 | 63 |
procent av BNP | -0,6 | -1,1 | -1,3 | -0,1 | 0,8 | 1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9.2.1Staten
Statens finansiella sparande och budgetsaldo beräknas bli försämrade mellan 2012 och 2014, för att därefter successivt förstärkas (se tabell 9.6). Statsskulden ökar 2012–2014, men minskar under den resterande delen av prognosperioden.
Statens finansiella sparande
Statens inkomster utgörs i huvudsak av skatter och avgifter på arbete samt skatt på kapital och konsumtion. Vidare redovisas kalkylmässiga poster som inkomster enligt NR, t.ex. kapital- förslitning.
Det låga ränteläget, och den relativt låga stats- skulden, bidrog till att statens inkomster av räntor och utdelningar (kapitalinkomster) 2012 översteg ränteutgifterna.
Statens finansiella sparande uppvisade ett underskott på 21 miljarder kronor 2012, vilket är en minskning med 16 miljarder kronor jämfört med 2011.
För 2013 beräknas ett underskott i det finansiella sparandet i staten på 38 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Underskottet beräknas öka till 47 miljarder kronor 2014 eller 1,3 procent av BNP. En relativt kraftig minsk-
Från statens finansiella sparande till budgetsaldo
Statens finansiella sparande visar förändringen av den finansiella förmögenheten, exklusive effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot visar statens lånebehov med omvänt tecken och därmed påverkan på statsskulden.
Det finansiella sparandet påverkas inte av för- säljningar och köp av finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana transaktioner inte förändrar den finansiella för- mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden av dessa transaktioner.
Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statens budget i flera avseenden från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas kassamässigt, medan NR tillämpar en period- iserad redovisning.156 Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatteintäkter och ränteutgifter.
156 Den kassamässiga redovisningen innebär att transaktionerna (skatter och räntor) redovisas när betalningen sker. I NR periodiseras transak- tionerna till den tidpunkt de avser. Det innebär t.ex. att skatter redovisas på inkomståret i NR, oavsett när betalningen sker.
607
PROP. 2013/14:1
År 2012 överensstämde det finansiella sparandet och budgetsaldot förhållandevis väl. För 2013 beräknas dock det finansiella sparandet vara betydligt starkare än budgetsaldot. Det beror till stor del på att Riksgäldskontorets upplåning på ca 104 miljarder kronor, för att finansiera ut- låningen till Riksbanken för att förstärka valuta- reserven, endast belastar budgetsaldot. Upp- låningen påverkar inte det finansiella sparandet eftersom staten får motsvarande fordran på Riksbanken.
Tabell 9.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Finansiellt sparande | -21 | -38 | -47 | -4 | 34 | 63 |
Till budgetsaldo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor, periodisering, |
|
|
|
|
|
|
kursvinster/förluster | -3 | 8 | 2 | -4 | 0 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
Periodisering av |
|
|
|
|
|
|
skatter | 6 | -32 | -10 | -5 | 9 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
Köp och försäljning av |
|
|
|
|
|
|
aktier, extra |
|
|
|
|
|
|
utdelningar m.m. | 3 | 24 | 16 | 15 | 15 | 15 |
Övriga finansiella |
|
|
|
|
|
|
transaktioner m.m. | -10 | -113 | -5 | -3 | -4 | -4 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo | -25 | -152 | -45 | -1 | 53 | 82 |
Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas bli 32 miljarder kronor lägre 2013 än de prognos- tiserade debiterade skatteintäkterna. Skillnaden förklaras både av uppbördsförskjutningar, huvudsakligen avseende juridiska personer, och betalningsförskjutningar, främst gentemot kommuner och landsting, dvs. de intäkter som hör till kommunsektorn är inte fullt så stora som de utbetalningar staten gjort till kommunsektorn under kalenderåret.
Den förstärkning av budgetsaldot 2013 som följer av försäljningen av statens innehav av aktier i Nordea, extra utdelningar m.m. påverkar inte det finansiella sparandet.
År 2014–2017 förstärks budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet, av beräknings- tekniskt antagna försäljningar av statens aktie- innehav om ca 15 miljarder kronor per år (se tabell 9.7).
Statens budgetsaldo
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 ta upp lån enligt 5 kap. budget- lagen.
Beräkningen av Riksgäldskontorets netto- utlåning för 2014 enligt tabell 9.8 godkänns.
Beräkningen av den kassamässiga korriger- ingen för 2014 enligt tabell 9.8 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: Enligt budgetlagen ska budgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöver- skott innebär ett minskat lånebehov för staten och att statsskulden därigenom normalt minskar. Det motsatta förhållandet gäller vid ett budget- underskott. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens budget.
Statens budgetsaldo försämras 2013, men stärks på sikt
År 2012 visade statens budget ett underskott på 25 miljarder kronor. År 2013 och 2014 väntas budgetsaldot visa underskott om 152 miljarder kronor respektive 45 miljarder kronor. Budget- saldot förstärks dock gradvis under hela prognosperioden och 2017 beräknas överskottet uppgå till 82 miljarder kronor. Utvecklingen av saldot redovisas i tabell 9.8 och diagram 9.3.
608
Tabell 9.8 Statens budgetsaldo 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Inkomster | 788 | 778 | 824 | 860 | 911 | 957 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor1 | 784 | 810 | 833 | 835 | 834 | 850 |
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
|
m.m.2 | 27 | 16 | 22 | 27 | 24 | 22 |
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
|
nettoutlåning3 | 1 | 103 | 14 | -1 | 1 | 4 |
varav |
|
|
|
|
|
|
In-/utlåning från |
|
|
|
|
|
|
myndigheter |
|
|
|
|
|
|
(räntekonto) | 0 | -1 | -1 | -1 | -1 | -2 |
Inbetalning av |
|
|
|
|
|
|
premiepensions- |
|
|
|
|
|
|
medel inkl. ränta | -33 | -34 | -35 | -36 | -37 | -39 |
Utbetalning av |
|
|
|
|
|
|
premiepensions- |
|
|
|
|
|
|
medel | 33 | 35 | 35 | 37 | 38 | 39 |
CSN, studielån | 5 | 6 | 18 | 6 | 6 | 6 |
Investeringslån till |
|
|
|
|
|
|
myndigheter | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Stabilitetsfonden | -5 | -14 | -4 | -5 | -5 | -5 |
Kärnavfallsfonden | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Lån Riksbanken | 5 | 104 | 1 | -1 | 0 | 0 |
Lån till andra |
|
|
|
|
|
|
länder | 0 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Nettoutlåning – |
|
|
|
|
|
|
infrastruktur- |
|
|
|
|
|
|
investeringar4 | 4 | 3 | 1 | 0 | 2 | 5 |
Övrigt, netto | -9 | 1 | -2 | -2 | -2 | -2 |
Kassamässig |
|
|
|
|
|
|
korrigering5 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Statens |
|
|
|
|
|
|
budgetsaldo | -25 | -152 | -45 | -1 | 53 | 82 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.
1Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
2Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2014 beräknas uppgå till 13 817 000 000 kronor.
4Avser infrastrukturlån (netto) för Trafikverket.
5Den kassamässiga korrigeringen för 2014 beräknas uppgå till 0 kronor.
Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
Varierande nivå på statsskuldsräntorna
Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar mycket från år till år. Avgörande för ränte- utgifternas nivå är statsskuldens storlek, inhemska och utländska räntenivåer och den svenska kronans växelkurs. Den upplånings- teknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer.
År 2012 uppgick ränteutgifterna till 27 miljarder kronor, framför allt till följd av
PROP. 2013/14:1
högre kursförluster (motsvarande ca 13 miljarder kronor) än förväntat vid byten av lån. För innevarande år prognosticeras ovanligt låga ränteutgifter motsvarande 16 miljarder kronor, bl.a. på grund av valutakursvinster. År 2014 ökar ränteutgifterna till ca 22 miljarder kronor till följd av bl.a. en något ökande statsskuld samt högre kursförluster vid lånebyten. År 2015 kommer ränteutgifterna att öka till följd av att ett stort realobligationslån förfaller till betalning, vilket medför att en inflationskompensation om ungefär 6 miljarder kronor betalas ut. Real- obligationer är lån där räntan är kopplad till utvecklingen av ett visst index som ger innehavaren av obligationen en viss avkastning i förhållande till jämförelseindexet då obligationen förfaller. Den exakta avkastningen bestäms således först när lånet löper ut och utvecklingen av det underliggande indexet fastställts. Bortsett från dessa tillfälliga effekter finns huvudsakligen två sinsemellan motverkande faktorer som påverkar ränteutgifterna mellan 2015 och 2017: låga men stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld.
Ränteutgifterna har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, framför allt på grund av att räntenivåerna i dag är markant lägre men också till följd av att statsskulden minskat. Under de fem första åren av 2000-talet uppgick de
genomsnittliga ränteutgifterna | årligen till | ca |
67 miljarder kronor, vilket | motsvarade | ca |
2,8 procent av BNP. Under de senaste fem åren har ränteutgifterna i genomsnitt uppgått till ca 30 miljarder kronor eller ca 0,9 procent av BNP.
Diagram 9.3 Statens budgetsaldo 2000–2017
Miljarder kronor. Utfall t.o.m. 2012, prognos för 2013–2017
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
Riksgäldskontorets nettoutlåning är tillfälligt hög
Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Nettoutlåningen omfattar såväl
609
PROP. 2013/14:1
löpande statlig verksamhet – t.ex. studielånen – som tillfälliga poster, vilka oftast beslutas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. På grund av dessa engångseffekter varierar netto- utlåningen kraftigt från år till år.
De senaste åren har nettoutlåningen varit hög till följd av extraordinära insatser som gjorts med anledning av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven och lån till
länder med | finansiella problem. Riksgälds- | ||
kontorets | nettoutlåning | beräknas | bli |
103 miljarder | kronor 2013. | År 2012 uppgick | |
utlåningen till 1 miljard kronor. Ökningen av nettoutlåningen jämfört med föregående år beror nästan uteslutande på ökade lån till Riksbanken för förstärkning av valutareserven. Sammantaget hade Riksbanken per den 31 juli 2013 lånat upp ca 196 miljarder kronor till aktuell valutakurs via Riksgäldskontoret för förstärkning av valutareserven. Inget antagande om återbetalning av lånen görs i prognosen eftersom det är oklart när återbetalningen kommer att ske. När lånen återbetalas blir nettoutlåningen i motsvarande grad lägre, vilket leder till ett förbättrat budgetsaldo och en lägre statsskuld.
Under juni 2013 genomförde staten en försäljning av delar av sitt innehav i Nordea bank AB om totalt ca 19 miljarder kronor. En majoritet av det avyttrade innehavet var hän- förligt till stabilitetsfondens aktieinnehav, varför drygt 10 miljarder kronor i år kommer att tillföras fondens konto i Riksgäldens netto- utlåning. Utöver försäljningsinkomsterna beräknas ordinarie inkomster om ca 4 till 5 miljarder kronor per år under prognosperioden tillföras stabilitetsfonden.
Regeringen anser att stabilitetsfonden bör göras om till en fond med finansiella tillgångar, att målnivån för fonden tas bort och att stabilitetsavgiften ses över. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.
År 2014 förväntas Riksgäldskontorets netto- utlåning uppgå till ca 14 miljarder kronor. Av beloppet utgör ca 11,4 miljarder kronor ny upplåning till Centrala studiestödsnämnden, vilket sker till följd av en anpassning till budgetlagens bestämmelser som innebär att myndigheten ska ta upp lån även för kapitaliserade räntor för att få en överens- stämmelse mellan statens fodringar på studerande och dess upplåning. Den engångsvisa
upplåningen om 11,4 miljarder kronor redovisas mot inkomsttitel och påverkar således Riksgälds- kontorets nettoupplåning, men inte lånebehovet eller budgetsaldot (se vidare utg.omr. 15 avsnitt 3.1.1).
Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter
År 2012 beräknas engångseffekter ha påverkat budgetsaldot positivt med 8 miljarder kronor (se tabell 9.9). Framför allt bidrog en extrautdelning från Sveaskog och en överföring av Exportkreditnämnden till myndighetens konto i Riksgäldskontoret till att förbättra saldot 2012.
För 2013 beräknas engångseffekter påverka budgetsaldot negativt med 82 miljarder kronor. Framför allt påverkar Riksbankens upplåning till förstärkning av valutareserven saldot negativt.
Tabell 9.9 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Statens |
|
|
|
|
|
|
budgetsaldo | -25 | -152 | -45 | -1 | 53 | 82 |
Större |
|
|
|
|
|
|
engångseffekter | -8 | 92 | -16 | -16 | -15 | -15 |
Varav |
|
|
|
|
|
|
Försäljning av |
|
|
|
|
|
|
statligt aktie- |
|
|
|
|
|
|
innehav1 | 0 | -15 | -15 | -15 | -15 | -15 |
Extra utdelningar |
|
|
|
|
|
|
m.m.2 | -3 | 2 | -1 | 0 | 0 | 0 |
Stabilitetsfonden, |
|
|
|
|
|
|
försäljning av |
|
|
|
|
|
|
Nordea-aktier3 | 0 | -10 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Exportkreditnämn |
|
|
|
|
|
|
den | -6 | -2 | -1 | 0 | 0 | 0 |
Lån till |
|
|
|
|
|
|
Riksbanken4 | 5 | 104 | 1 | -1 | 0 | 0 |
Lån till andra | 0 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 |
länder | ||||||
Statens budget- |
|
|
|
|
|
|
saldo justerat för |
|
|
|
|
|
|
större engångs- | -33 | -60 | -61 | -17 | 38 | 67 |
effekter |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1För perioden 2013-2017 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljnings- inkomster från statens aktier motsvarande 15 miljarder kronor per år. För 2013 har hittills ca 10 miljarder kronor inkommit från försäljningar.
2Summan av extra utdelningar och kapitaltillskott.
3Summan för 2013 avser genomförda försäljningar, för övriga prognosår antas beräkningstekniskt inga försäljningsinkomster.
4Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Den ökade skulden till följd av upplåningen motsvaras dock av en motsvarande fordran på Riksbanken. Vidare förbättrade försäljningen av delar av stabilitetsfondens innehav av aktier i
610
Nordea bank saldot positivt med ca 10 miljarder kronor. Slutligen förbättrar det beräkning- stekniska försäljningsantagandet saldot 2013 ca 15 miljarder kronor.
År 2014–2017 beräknas de årliga större engångseffekterna förbättra budgetsaldot med 15-16 miljarder kronor. För dessa år görs, som tidigare nämnts, ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av aktier i statliga bolag. För 2015–2017 görs dock inga antaganden om extrautdelningar eller kapitaltillskott.
9.2.2Ålderspensionssystemet
Det finansiella sparandet i ålderspensions- systemet uppgick 2012 till 9 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP (se tabell 9.10). År 2012–2017 är avgiftsinkomsterna lägre än pensionsutbetalningarna, vilket framför allt förklaras av att de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. År 2012 är dock direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar tillräckligt stor för att täcka avgiftsunderskottet. I år väntas avgiftsunderskottet öka med ca 13 miljarder kronor och bedöms då vara så stort att kapitalavkastningen inte räcker för att täcka underskottet, vilket innebär att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas bli negativt. Det finansiella sparandet är negativt samtliga år under prognosperioden, med undantag för 2014.
Tabell 9.10 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2012–2017
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012, prognos 2013– 2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Avgifter | 223 | 228 | 236 | 244 | 256 | 267 |
Pensioner | 236 | 254 | 255 | 267 | 287 | 304 |
Avgiftsöverskott | -13 | -26 | -19 | -23 | -31 | -37 |
Räntor, utdelningar | 25 | 24 | 25 | 26 | 28 | 31 |
Förvaltningsutgifter |
|
|
|
|
|
|
m.m. | -4 | -4 | -4 | -4 | -4 | -4 |
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | 9 | -6 | 2 | -1 | -7 | -10 |
Procent av BNP | 0,2 | -0,2 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | -0,2 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett läge då pensionssystemets finanser är i balans bygger följsamhetsindexeringen på förändringen
PROP. 2013/14:1
av inkomstindex. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder över- stiger systemets tillgångar, aktiveras balans- eringen. Balanseringen är ett sätt att, genom en justering av indexeringen, säkerställa att pen- sionssystemets utgifter inte långsiktigt över- stiger dess inkomster. Detta sker genom att pensionerna bestäms utifrån förändringen av ett balansindex i stället för ett inkomstindex.
Diagram 9.4 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2017
Fastställda tal 2009–2014, prognos 2015–2017.
Index
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inkomstindex |
|
|
|
|
| |
170 |
| Balansindex |
|
|
|
|
| |
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.
Balansindexet beror på utvecklingen av inkomst- indexet och balanstalets storlek. Balanseringen är aktiverad så länge balansindexet understiger inkomstindexets nivå.
Balanseringen förväntas vara aktiverad under hela prognosperioden (se diagram 9.4). Detta innebär att pensionerna stiger med mer än utvecklingen av inkomstindex om balanstalet överstiger 1,0000. Eftersom balanstalet för 2012 och 2013 överstiger 1,0000, ökar balansindex mer än inkomstindex under dessa år. År 2014 gör det låga balanstalet att balansindex utvecklas negativt, trots att inkomstindex ökar. År 2015– 2017 väntas åter balanstalet överstiga 1,0000 (se tabell 9.11).
611
PROP. 2013/14:1
Tabell 9.11 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2012– 2017
Procentuell förändring om annat ej anges, fastställda tal 2012–2014, prognos 2015–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Inkomstindex | 4,9 | 3,7 | 0,5 | 3,8 | 3,9 | 4,5 |
Balansindex | 5,2 | 5,8 | -1,1 | 3,8 | 6,4 | 5,4 |
Följsamhetsindexering1 | 3,5 | 4,1 | -2,7 | 2,2 | 4,7 | 3,8 |
Balanstal2 | 1,0024 | 1,0198 | 0,9837 | 1,0003 | 1,0241 | 1,0091 |
1Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den beviljas.
2Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets till- gångar i förhållande till dess skulder.
Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar.
9.2.3Kommuner och landsting
Det finansiella sparandet i kommunsektorn blev sammantaget -9 miljarder kronor 2012, vilket motsvarar -0,3 procent av BNP. Det var en förstärkning jämfört med 2011, då det finansiella sparandet uppgick till ca -13 miljarder kronor. Förbättringen jämfört med 2011 beror bl.a. på återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring på ungefär 11 miljarder kronor. Samtidigt ökade skatteintäkterna relativt kraftigt 2012 jämfört med 2011, medan investeringarna ökade i en lägre takt jämfört med 2011. Det ekonomiska resultatet före extraordinära poster uppgick till 19 miljarder kronor 2012 (se tabell 9.12).
Det svaga konjunkturläget medförde att det kommunala skatteunderlaget växte något svagare 2012 jämfört med 2011. Till viss del vägdes detta upp av att kommuner och landsting samman- taget höjde medelutdebiteringen 2012.157 Stats- bidragen minskade något till följd av den slutliga utfasningen av de tillfälliga statsbidragen.158 Detta kompenserades av återbetalningen från AFA Försäkring. Kommunsektorns inkomster ökade med 4,3 procent mellan 2011 och 2012.
Kommunsektorns konsumtion ökade med 3,4 procent, motsvarande 23 miljarder kronor, i
157 Den kommunala medelutdebiteringen höjdes med 0,05 procentenheter 2012, vilket ökade skatteintäkterna med ca 1 miljard kronor.
158 I samband med finanskrisen höjdes statsbidragen tillfälligt med sammantaget 20 miljarder kronor 2010 och 2011. Utöver de tillfälliga stöden höjde regeringen också statsbidragen till kommunsektorn permanent med 5 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2011.
löpande priser 2012. Investeringarna ökade med drygt 4 miljarder kronor i löpande priser.
Även 2013, men framför allt 2014, väntas skatteunderlaget utvecklas förhållandevis svagt. Det vägs till viss del upp av att kommuner och landsting sammantaget höjt medelutdebiteringen även för 2013.159
Tabell 9.12 Kommunsektorns finanser 2012–2017
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Totala inkomster | 838 | 874 | 889 | 917 | 955 | 994 |
procent av BNP | 23,5 | 24,1 | 23,7 | 23,3 | 23,0 | 22,9 |
Skatter | 562 | 587 | 603 | 629 | 662 | 696 |
Kommunal |
|
|
|
|
|
|
fastighetsavgift | 16 | 16 | 16 | 17 | 17 | 17 |
Statsbidrag exkl. |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt | 132 | 139 | 145 | 143 | 144 | 144 |
skatter och bidrag |
|
|
|
|
|
|
som procent av |
|
|
|
|
|
|
BNP | 19,9 | 20,5 | 20,4 | 20,1 | 19,8 | 19,7 |
Övriga inkomster | 128 | 132 | 125 | 128 | 132 | 137 |
varav moms | 50 | 51 | 52 | 53 | 55 | 57 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter | 847 | 872 | 902 | 929 | 964 | 1 000 |
procent av BNP | 23,8 | 24,1 | 24,0 | 23,6 | 23,2 | 23,0 |
Konsumtion | 697 | 722 | 745 | 769 | 800 | 832 |
Procentuell utveckling |
|
|
|
|
|
|
löpande pris | 3,4 | 3,6 | 3,3 | 3,1 | 4,0 | 4,1 |
Övriga utgifter | 151 | 150 | 156 | 160 | 165 | 168 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande | -9 | 2 | -12 | -12 | -9 | -6 |
procent av BNP | -0,3 | 0,0 | -0,3 | -0,3 | -0,2 | -0,1 |
Resultat före extra |
|
|
|
|
|
|
ordinära poster | 19 | 10 | 7 | 7 | 9 | 12 |
Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Resultatet för 2013, som beräknas uppgå till 10 miljarder kronor, påverkas av engångseffekter. Resultatet förstärks såväl 2012 som 2013 av en återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Den redovisade intäkts- ökningen till följd av detta uppgår preliminärt till ca 8 miljarder kronor för kommunerna och ca 3 miljarder kronor för landstingen. Åter- betalningen påverkar både resultatet och det finansiella sparandet. Resultatet försvagas samtidigt av en justering av kalkylräntan som används för beräkning av pensionsskulden. Den
159 Den kommunala medelutdebiteringen har höjts med 13 öre 2013, vilket ökar skatteintäkterna med ca 2,4 miljarder kronor.
612
redovisade kostnadsökningen för kommun- sektorn till följd av ränteförändringen uppgår till 11 miljarder kronor. Det finansiella sparandet påverkas inte av den sänkta räntan.160
I takt med att arbetsmarknaden successivt förbättras, stärks de ekonomiska förutsätt- ningarna för kommuner och landsting fr.o.m. 2015. Detta bidrar till att sektorns totala inkomster sammantaget beräknas öka med ca 3,8 procent 2015–2017 (se diagram 9.5). Utgifterna ökar något svagare och därmed förstärks det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet fr.o.m. 2015.
Diagram 9.5 Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella sparande 2000–2017
Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017. |
|
Procent | Miljarder kronor |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9.3Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen
Den ekonomiska ställningen
Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet uppgick 2012 till 743 miljarder kronor, vilket motsvarade 20,8 procent av BNP. Enligt NR redovisas detta mått exklusive statens och större delen av den kommunala sektorns åtaganden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna. År 2012 motsvarade åtagandena för tjänste- pensionerna ca 16 procent av BNP. Skulderna
160 Se avsnitt 10.5.1 för en mer utförlig beskrivning av justeringen av kalkylräntan.
PROP. 2013/14:1
för de fonderade avgiftsbestämda tjänste- pensionerna ingår, i likhet med premiepensions- systemet, inte heller i den offentliga sektorn enligt NR utan redovisas i försäkringssektorn.
Den offentliga sektorns finansiella förmögen- het ligger i huvudsak i ålderspensionssystemet genom AP-fonderna, medan staten har en nettoskuld.
Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna (se diagram 9.6). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränteutgifterna. Den finansiella förmögenheten ökade 2012 med motsvarande 2,8 procent av BNP, trots det negativa finansiella sparandet. Värdeförändringar m.m. gav ett positivt bidrag på 3,7 procent- enheter till förändringen av förmögenheten förra året. Ökningen av BNP reducerade förmögen- heten som andel av BNP med 0,3 procent- enheter (se tabell 9.13).
Diagram 9.6 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2017
Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 | 92 | 94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Underskotten i det finansiella sparandet leder, i frånvaro av värdeökningar, till att förmögen- heten minskar 2013–2015. Även 2016 minskar förmögenheten som andel av BNP. Överskottet i det finansiella sparandet kompenserar inte den minskning av förmögenheten i relation till BNP som följer av ökningen av BNP. År 2017 är bidragen från det finansiella sparandet till förändringen av förmögenheten, som andel av BNP, större än det negativa bidraget som följer av att BNP ökar. Den finansiella förmögenheten beräknas 2017 uppgå till 669 miljarder kronor, motsvarande 15,4 procent av BNP.
613
PROP. 2013/14:1
Tabell 9.13 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2012–2017
Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Staten | -7,7 | -8,8 | -10,1 | -9,7 | -8,4 | -6,6 |
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
|
systemet | 26,4 | 25,8 | 25,0 | 23,8 | 22,4 | 21,1 |
Kommunsektorn | 2,1 | 2,1 | 1,7 | 1,3 | 1,1 | 0,9 |
Offentlig sektor | 20,8 | 19,1 | 16,6 | 15,4 | 15,0 | 15,4 |
Förändring | 2,8 | -1,7 | -2,5 | -1,2 | -0,4 | 0,4 |
Bidrag till |
|
|
|
|
|
|
förändringen |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | -0,6 | -1,2 | -1,5 | -0,4 | 0,4 | 1,1 |
Värde- |
|
|
|
|
|
|
förändringar |
|
|
|
|
|
|
m.m. | 3,7 | -0,2 | -0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Nominell BNP- |
|
|
|
|
|
|
förändring | -0,3 | -0,4 | -0,6 | -0,8 | -0,8 | -0,7 |
Anm.: Finansiella förmögenheten redovisas exklusive periodiseringsposterna i finansräkenskaperna.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
År 2012–2017 beräknas den finansiella förmögenheten minska med 73 miljarder kronor, vilket i stort sett följer av det ackumulerade finansiella sparandet. I prognosen ingår inga andra värdeförändringar utöver de förutsedda valutakursförändringarnas effekt på stats- skulden.
Skuldutvecklingen
Statsskulden beräknas uppgå till 1 266 miljarder kronor 2013, vilket är en ökning med 147 miljarder kronor jämfört med 2012. Ökningen är främst en effekt av Riksbankens lån om ca 104 miljarder kronor för förstärkning av valutareserven, som sker via Riksgäldskontoret och påverkar statsskulden. Rensat för denna effekt ökar statsskulden med ca 43 miljarder kronor 2013 jämfört med 2012.
Diagram 9.7 Statsskuldens utveckling 2000–2017
Utfall t.o.m. 2012, prognos för 2013–2017
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
År 2014 beräknas statsskulden öka med 55 miljarder kronor till 1 321 miljarder kronor. Från och med 2016 bidrar de växande budget- överskotten till att statsskulden minskar, både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2017 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till 27,3 procent. Utöver konjunkturåter- hämtningen bidrar även ett beräkningstekniskt antagande om försäljningar av statens innehav av aktier i bolag till att statsskulden minskar. De antagna försäljningarna minskar lånebehovet med 15 miljarder kronor per år 2014–2017, dvs. med sammanlagt 60 miljarder kronor.
614
Tabell 9.14 Statsskuldens förändring 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Okonsoliderad stats- |
|
|
|
|
|
|
skuld vid ingången |
|
|
|
|
|
|
av året | 1 108 | 1 153 | 1 300 | 1 356 | 1 359 | 1 307 |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
|
|
okonsoliderad |
|
|
|
|
|
|
statsskuld | 45 | 148 | 56 | 2 | -52 | -82 |
varav: |
|
|
|
|
|
|
Lånebehov1 | 25 | 152 | 45 | 1 | -53 | -82 |
Skulddispositioner |
|
|
|
|
|
|
m.m.2 | 20 | -4 | 11 | 2 | 1 | 0 |
Okonsoliderad |
|
|
|
|
|
|
statsskuld3 | 1 153 | 1 300 | 1 356 | 1 359 | 1 307 | 1 225 |
Eliminering av |
|
|
|
|
|
|
myndigheters |
|
|
|
|
|
|
innehav av |
|
|
|
|
|
|
statspapper | -33 | -34 | -35 | -36 | -37 | -38 |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuld vid årets |
|
|
|
|
|
|
slut4 | 1 119 | 1 266 | 1 321 | 1 323 | 1 270 | 1187 |
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
|
förändring5 | 44 | 147 | 55 | 1 | -53 | -83 |
Statsskuld i procent |
|
|
|
|
|
|
av BNP | 31,4 | 34,9 | 35,2 | 33,6 | 30,3 | 27,3 |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.
2Utgörs bl.a. av ny redovisningsmetod.
3I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.
4Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.
5Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden. Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld är låg
Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser. För svenska förhållanden innebär definitionen att skulden består av stats- skulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.
Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 uppgick den konsoliderade bruttoskulden till 1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade 72 procent av BNP. Sedan dess har det nomi- nella värdet på skulden varierat, för att vid utgången av 2012 uppgå till 1 358 miljarder kronor. Skulden ökade således mellan 1994 och 2012 med 142 miljarder kronor, trots att över- skotten i det finansiella sparandet ackumulerat 1995–2012 uppgick till 119 miljarder kronor. Det berodde huvudsakligen på att överskotten i AP-fonderna investerades i aktier och andra till-
PROP. 2013/14:1
gångar, samtidigt som fonderna minskade sitt innehav av statsobligationer.
Som andel av BNP har emellertid skulden minskat kraftigt och uppgick vid utgången av 2012 till 38,1 procent av BNP (skuldkvoten), vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU på högst 60 procent av BNP (se diagram 9.8).
Diagram 9.8 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2017
Utfall för 1994–2012, prognos för 2013–2017. |
|
Miljarder kronor | Procent av BNP |
1 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 80 |
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
1 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
200 |
|
| Miljarder kronor |
|
| Procent av BNP |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utvecklingen av skulden beror på det finansiella sparandet, som kan fördelas på primärt sparande och ränteutgifter samt s.k. stock- flödesjusteringar. Detta flöde utgörs av finansiella transaktioner och periodiseringar som inte påverkar det finansiella sparandet. Mellan 2011 och 2012 ökade skulden nominellt, men minskade med 0,3 procent som andel av BNP. Underskottet i det finansiella sparandet bidrog
till en ökning av | skuldkvoten | med |
0,5 procentenheter, | medan | stock- |
flödesjusteringarna föranledde en minskning av skuldkvoten med 0,1 procentenhet. Periodiseringar av skatter och räntor samt försäljningar av aktier bidrog till att minska skulden. Detta motverkades av att de finansiella tillgångarna ökade. Den nominella BNP- ökningen bidrog till en minskning av skuld- kvoten med 0,7 procentenheter (se tabell 9.15).
Skulden ökar relativt kraftigt 2013; som andel av BNP ökar den med nära 4 procentenheter. Statens utlåning till Riksbanken för förstärk- ningen av valutareserven ökar skulden som andel av BNP med 2,9 procentenheter medan försälj- ningar av statens aktieinnehav reducerar skuld- kvoten med 0,7 procentenheter. Skulden fort- sätter att öka 2014 såväl nominellt som andel av BNP.
615
PROP. 2013/14:1
År 2015 börjar skulden åter att minska som andel av BNP och 2017 beräknas skuldkvoten uppgå till 35,1 procent av BNP.
Tabell 9.15 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld och bidrag till förändringen 2012–2017
Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Miljarder |
|
|
|
|
|
|
kronor | 1358 | 1521 | 1597 | 1620 | 1590 | 1528 |
procent av |
|
|
|
|
|
|
BNP | 38,1 | 41,9 | 42,6 | 41,2 | 38,3 | 35,1 |
Förändring | -0,3 | 3,8 | 0,7 | -1,4 | -2,8 | -3,2 |
Bidrag till |
|
|
|
|
|
|
förändringen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Primärt |
|
|
|
|
|
|
finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | -0,3 | 0,1 | 0,5 | -0,6 | -1,4 | -2,0 |
Ränteutgifter |
|
|
|
|
|
|
(EDP) | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 0,8 | 0,9 | 0,9 |
Stock-flöde | -0,1 | 3,6 | 0,7 | 0,3 | -0,2 | -0,3 |
Periodisering |
|
|
|
|
|
|
av räntor och |
|
|
|
|
|
|
skatter | -0,2 | 0,7 | 0,0 | 0,3 | -0,1 | -0,1 |
Försäljning av |
|
|
|
|
|
|
aktier m.m. | 0,0 | -0,7 | -0,4 | -0,4 | -0,4 | -0,3 |
Övrigt | 0,2 | 3,5 | 1,0 | 0,3 | 0,3 | 0,1 |
Nominell BNP- |
|
|
|
|
|
|
förändring | -0,7 | -0,7 | -1,4 | -2,0 | -2,1 | -1,8 |
Anm.: Ränteutgifterna redovisade inklusive effekten av skuldbytesavtal (s.k. swappar).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
försäkring, till kommuner och landsting på 11 miljarder kronor, medfört att inkomsterna var underskattade i den tidigare beräkningen.161 Utöver denna revidering beräknas skatte- inkomsterna bli ca 5 miljarder kronor högre, vilket följer av att den ekonomiska tillväxten beräknas bli något starkare än enligt den tidigare bedömningen (se tabell 9.16). Både det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn beräknas bli högre än vad som bedömdes i vårpropositionen.
För 2014 har prognosen för det finansiella sparandet reviderats ned med 19 miljarder kronor eller 0,5 procent av BNP. I huvudsak är det statens skatteinkomster som, till följd av de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition, beräknas bli lägre än enligt den tidigare bedömningen. Den kommunala konsumtionen beräknas också bli högre än i vår- propositionen.
9.4Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition
9.4.1Den offentliga sektorns finanser
Utfallet för den offentliga sektorns finansiella |
|
| |||
sparande 2012 har | reviderats | upp | med |
|
|
3 miljarder kronor, eller 0,1 procent av BNP, |
|
| |||
sedan 2013 års ekonomiska vårproposition. |
|
| |||
Prognosen för det finansiella sparandet 2013 har |
|
| |||
reviderats upp med 16 miljarder kronor, mot- |
|
| |||
svarande 0,5 procent av BNP. För 2014–2017 har |
|
| |||
prognosen för det finansiella sparandet revi- |
|
| |||
derats ned med 0,5–0,9 procent av BNP per år |
|
| |||
och den finansiella ställningen beräknas bli |
|
| |||
svagare än vad som beräknades i vårpropo- |
|
| |||
sitionen. |
|
|
|
|
|
Revideringarna av prognosen för 2013 i |
|
| |||
förhållande till vårpropositionen beror främst på |
|
| |||
|
| ||||
att återbetalningen av | premier | från | AFA | 161 Beslutet fattades av AFA försäkring i september 2013. | |
616
Tabell 9.16 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor, procent av BNP.
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Finansiellt sparande i 2013 |
|
|
|
|
|
års ekonomiska |
|
|
|
|
|
vårproposition | -59 | -39 | 2 | 47 | 88 |
procent av BNP | -1,6 | -1,0 | 0,0 | 1,1 | 2,0 |
Förändringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomster | 18 | -11 | -8 | -11 | -10 |
Skatter | 5 | -8 | -6 | -8 | -9 |
Staten | 1 | -11 | -11 | -14 | -16 |
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
systemet | 1 | 1 | 2 | 2 | 2 |
Kommunsektorn | 3 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Övriga inkomster | 13 | -4 | -2 | -3 | -1 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter | 1 | 7 | 10 | 19 | 31 |
Kommunal |
|
|
|
|
|
konsumtion | 0 | 4 | 3 | 3 | 10 |
Ålderspensioner | 0 | -1 | 0 | 4 | 7 |
Övriga primära |
|
|
|
|
|
utgifter | 2 | 4 | 7 | 10 | 13 |
Ränteutgifter | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande | 16 | -19 | -19 | -30 | -41 |
procent av BNP | 0,5 | -0,5 | -0,5 | -0,7 | -0,9 |
|
|
|
|
|
|
Staten | 0 | -27 | -29 | -35 | -37 |
Ålderspensions- |
|
|
|
|
|
systemet | 2 | 6 | 6 | 1 | -2 |
Kommunsektorn | 14 | 3 | 4 | 4 | -2 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande i |
|
|
|
|
|
budgetpropositionen för |
|
|
|
|
|
2014 | -43 | -58 | -17 | 18 | 47 |
procent av BNP | -1,2 | -1,5 | -0,4 | 0,4 | 1,1 |
Källa: Egna beräkningar.
Den varaktiga effekten av de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition medför att statens skatteinkomster reviderats ned även för 2015–2017. Även statens utgifter beräknas bli högre jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Det är framför allt utgifterna för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättningar som beräknas successivt bli högre. Till detta kommer att utgifterna för pensioner och kommunal konsumtion beräknas bli högre än vad som antogs i vårpropositionen. Den offentliga sektorns finansiella sparande har totalt reviderats ned med 20–40 miljarder kronor för 2014–2017.
Nedrevideringen av det finansiella sparandet 2014–2017 har medfört att den offentliga sektorns finansiella nettoställning reviderats ned, och att den konsoliderade bruttoskulden
PROP. 2013/14:1
reviderats upp. År 2017 har nettoställningen reviderats ned med 109 miljarder konor och bruttoskulden reviderats upp med 115 miljarder kronor, jämfört med beräkningen i vårpropositionen (se tabell 9.17).
9.17 Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2013 års vårproposition
Miljarder kronor, procent av BNP.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
2013 års ekonomiska |
|
|
|
|
|
|
vårproposition |
|
|
|
|
|
|
Nettoställning | 751 | 684 | 638 | 640 | 687 | 779 |
procent av BNP | 21,1 | 18,8 | 17,0 | 16,2 | 16,5 | 17,8 |
Konsoliderad skuld | 1358 | 1529 | 1574 | 1562 | 1510 | 1413 |
procent av BNP | 38,2 | 42,0 | 41,8 | 39,5 | 36,2 | 32,3 |
Förändringar |
|
|
|
|
|
|
Nettoställning | -8 | 9 | -15 | -34 | -65 | -109 |
Konsoliderad skuld | 0 | -8 | 23 | 58 | 80 | 115 |
Budgetpropositionen |
|
|
|
|
|
|
för 2014 |
|
|
|
|
|
|
Nettoställning | 743 | 693 | 623 | 605 | 622 | 669 |
procent av BNP | 20,8 | 19,1 | 16,6 | 15,4 | 15,0 | 15,4 |
Konsoliderad skuld | 1358 | 1521 | 1597 | 1620 | 1590 | 1528 |
procent av BNP | 38,1 | 41,9 | 42,6 | 41,2 | 38,3 | 35,1 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9.5Finansiellt sparande enligt olika bedömare
I detta avsnitt redovisas en jämförelse mellan de senaste prognoserna för det finansiella sparandet gjorda av regeringen i denna proposition, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Ekonomi- styrningsverket, OECD, Europeiska kommissionen och den Internationella valutafonden.162
Bedömarnas beräkningar av den offentliga sektorns finansiella sparande 2013 är för- hållandevis lika, samtliga bedömare räknar med ett finansiellt sparande på -1,2 till -1,8 procent av BNP. Bland de inhemska bedömarna skiljer Ekonomistyrningsverkets prognos för 2013 ut sig. Detta kan bl.a. förklaras av att både Konjunkturinstitutets prognos och regeringens prognos i denna proposition inkluderar AFA
162 För en detaljerad beskrivning av jämförelser se beskrivning avsnitt 4 Den makroekonomiska utvecklingen.
617
PROP. 2013/14:1
försäkrings återbetalning av premier till kommuner och landsting.163
Skillnaderna mellan de olika prognoserna av det finansiella sparandet beror framför allt på olika bedömningar av den ekonomiska återhämt- ningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen.
För 2014 skiljer sig förutsättningarna i prognoserna åt till följd av att Konjunktur- institutet och Riksbanken i sina beräkningar gör prognoser på finanspolitiken utöver tidigare beslutade satsningar, medan Ekonomistyrnings- verket och de utländska bedömarna endast tar hänsyn till beslutad finanspolitik.
Detta innebär att endast Konjunktur- institutets och Riksbankens prognoser är direkt jämförbara med de beräkningar som redovisas i denna proposition. De skilda bedömningarna av det finansiella sparandet 2014 beror i huvudsak på olika förväntningar på den ekonomiska åter- hämtningen, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen.
Effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande av de föreslagna och aviserade åtgärderna i denna proposition beräknas uppgå till ca 0,5 procent av BNP 2014. Även med hänsyn taget för denna effekt skiljer sig prognosen i denna proposition från Europeiska kommissionens bedömning. Detta kan delvis förklaras med att kommissionen räknar med en högre BNP-nivå 2014 (se avsnitt 4.3), vilket medför att även det finansiella sparandet blir högre än enligt prognosen i denna proposition.
Tabell 9.18 Prognosjämförelse finansiellt sparande 2013– 2017
Procent av BNP
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Budgetpropositionen för |
|
|
|
|
|
2014 | -1,2 | -1,5 | -0,4 | 0,4 | 1,1 |
ESV, (sep 2013) | -1,8 | -1,4 | -0,2 | 0,6 | 1,1 |
Konjunkturinstitutet, (aug |
|
|
|
|
|
2013) | -1,3 | -1,5 | -0,6 | 0,2 | 1,1 |
EU-kommissionen, (apr |
|
|
|
|
|
2013) | -1,2 | -0,5 | – | – | – |
Riksbanken, (sep 2013) | -1,4 | -0,9 | 0,1 | – | – |
IMF, (sep 2013) | -1,6 | -0,9 | 0,0 | 0,6 | 1,1 |
OECD, (maj 2013) | -1,6 | -1,1 |
|
|
|
Källor: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken, Europeiska kommissionen, OECD samt Internationella valutafonden(IMF).
9.6Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU, Japan och USA
Stora underskott i EU-länderna, Japan och USA
Den finansiella krisen har medfört en kraftig försämring av de offentliga finanserna inom EU. Mellan 2007 och 2010 försämrades den offentliga sektorns finansiella sparande med i genomsnitt 5,6 procent av BNP. Efter en viss förbättring 2011 och 2012 uppgick underskottet i det finansiella sparandet för EU-länderna i genomsnitt till 4,0 procent av BNP och för euroområdet till 3,7 procent av BNP 2012. Spanien noterade ett underskott som översteg 10 procent av BNP. Elva länder, däribland Sverige, klarade 2012 underskottsgränsen enligt stabilitets- och tillväxtpakten på 3 procent av BNP.
Enligt Europeiska kommissionens vårprognos från maj 2013 väntas underskottet inom EU minska 2013, men beräknas ändå i genomsnitt överstiga 3 procent av BNP såväl för euroområdet som för EU.164
För Japan och USA har de offentliga finanserna försämrats ännu kraftigare sedan 2007. År 2012 uppgick underskottet i Japan till 9,9 procent och i USA till 8,9 procent av BNP (se diagram 9.9).
163 Beslutet om återbetalning av premier från AFA försäkring till | 164 European Economic Forecast Spring 2013 (Europeiska |
kommuner och landsting fattades efter det att ESV:s prognos publicerats. | kommissionen 2013). |
618
Diagram 9.9 Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA 2007–2012
Procent av BNP
0 |
|
| Euroområdet |
|
|
|
|
|
|
| |
-2 |
|
| EU-27 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
| USA |
|
|
-4 |
|
| Japan |
|
|
-6 |
|
|
|
|
|
-8 |
|
|
|
|
|
-10 |
|
|
|
|
|
-12 |
|
|
|
|
|
-14 |
|
|
|
|
|
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
Källa: Europeiska kommissionen 2013.
Hög och ökande skuld i EU-länderna
För EU-länderna ökade skulden 2007–2012 i genomsnitt med 27,9 procentenheter, från 59,0 procent av BNP till 86,9 procent av BNP (se diagram 9.10). Stöd i form av lån och kapitaltillskott, främst till det finansiella systemet, har medfört att den offentliga sektorns skuld i EU-länderna ökat mer än vad som följt av underskotten i det finansiella sparandet. För euroområdet uppgick skulden 2012 till i genomsnitt 92,7 procent av BNP. År 2007–2012 ökade skuldkvoten för alla EU-länder, med undantag för Sverige. För Grekland uppgick skulden 2012 till 156,9 procent av BNP. Även för Irland, Italien och Portugal översteg skulderna 100 procent av BNP 2012.
De beräknade fortsatta underskotten bidrar till att skuldkvoten fortsätter att öka 2013. I genomsnitt beräknas EU-länderna 2013 öka sin skuldkvot till ca 90 procent av BNP. Av EU- länderna bedöms emellertid 13 länder 2013 fortfarande ha en skuldnivå som ligger under gränsvärdet på 60 procent av BNP.
PROP. 2013/14:1
Diagram 9.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012
Procent av BNP
240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
220 |
|
|
| 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
200 |
|
|
|
|
|
| 2012 ökning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Bulgarien | Rumänien | Lettland |
| Danmark |
| Kroatien | Polen | Malta | Ungern | Spanien |
|
| Frankrike |
|
|
| Italien | USA | |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||||||||||||||
| Estland | Luxemburg |
| Tjeckien | Slovakien |
| Slovenien | Nederländerna | Österrike | Tyskland | Cypern | Storbritannien | Eurozone |
| Portugal | Grekland | Japan | ||||||||||||||
|
|
| Sverige |
|
| Finland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Irland |
|
|
| |||||||||||
-20 |
|
|
|
|
|
| Litauen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| EU27 |
|
| Belgien |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Anm.: I Sverige minskar den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld från 40 procent av BNP 2007 till 38 procent 2012. Genomsnittet för EU27 exkl. Kroatien.
Källa: Europeiska kommissionen 2013.
Enligt Europeiska kommissionens vårprognos uppgick skulden för USA till 107,6 och för Japan till 237,5 procent av BNP 2012. Även för USA och Japan medför de beräknade fortsatta underskotten 2013 att skuldkvoten fortsätter att öka som andel av BNP.
619
10
Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning
PROP. 2013/14:1
10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning
Sammanfattning | I detta | avsnitt | beskrivs inledningsvis | |
| utvecklingen | av | kommunsektorns | utgifter. |
| Därefter redogörs för förändringen | av antalet | ||
–Kommunsektorns finanser bedöms vara kommunalt finansierade arbetstimmar och
förhållandevis stabila 2013–2017, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge den närmaste tiden. I slutet av prognosperioden, när den svenska ekonomin som helhet närmar sig ett balanserat resursutnyttjande, beräknas kommunsektorns resultat uppgå till 12 miljarder kronor.
–Den kommunala konsumtionen väntas öka måttligt under prognosperioden, i genom- snitt med 3,6 procent per år, jämfört med genomsnittet 2002–2012 som uppgår till 4,3 procent.
–Antalet sysselsatta i den kommunalt finansierade verksamheten uppgick 2012 till drygt 1,2 miljoner och var därmed tillbaka på samma nivå som före 2009, dvs. före finanskrisens effekter på sysselsättningen i den kommunalt finansierade verksamheten. Den kommunalt finansierade syssel- sättningen ökar under prognosperioden.
sysselsatta. Sedan beskrivs inkomsterna, det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet. Slutligen följer en beskrivning av skuldsättningen i sektorn.
Detta avsnitt är en fördjupning av den redo- visning av offentlig sektor som finns i avsnitt 9. Sektorn analyseras också i avsnitt 5.5. Även under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, beskrivs kommunsektorn, bl.a. utvecklingen av de generella statsbidragen. Kommunsektorn beskrivs också utförligt i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn.
–Kommunsektorns skuldsättning har ökat under de senaste åren, bl.a. till följd av stora lånefinansierade investeringar i fastigheter och infrastruktur. Den finansiella situationen bedöms dock vara förhållande- vis stabil i sektorn, även om spridningen mellan enskilda kommuner och landsting är stor.
623
PROP. 2013/14:1
10.1Kommunsektorn – en stor och viktig del av svensk ekonomi
Kommunsektorn utgör en stor och viktig del av den svenska ekonomin, dels genom den egna produktionen av välfärdstjänster såsom sjukvård, äldreomsorg och skola, dels genom den ökande andelen kommunalt finansierad produktion i näringslivet. Friskolor, privata vårdboenden och upphandlad kollektivtrafik är exempel på tjänster som näringslivet producerar och kommun- sektorn finansierar.
Kommunsektorns utgifter uppgick 2011 till ca 23 procent av BNP. Av den offentliga sektorns totala utgifter står kommunsektorn för närmare hälften. I diagram 10.1 visas kommunsektorns totala utgifter för 2011 fördelade efter ändamål. De tre största utgiftsposterna är hälso- och sjukvård, utbildning samt socialt skydd (vilken främst består av vård och omsorg om äldre och funktionshindrade).
Diagram 10.1 Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011
Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. verksamheter med över- gripande kommunnytta, t.ex. kommunledning, nämnd- och styrelseverksamhet, utgifter för fastighetsförvaltning m.m.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Kommunsektorns ekonomi påverkas bl.a. av den demografiska utvecklingen. In- och utvandring, antalet äldre samt antalet personer i arbetsför ålder och i skolålder påverkar såväl skatteintäkter som efterfrågan på olika välfärdstjänster.
Kommunsektorn påverkar och påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Syssel- sättningen i Sverige bestämmer till stor del storleken på de utbetalda lönerna (lönesumman) i ekonomin. Lönesumman och den skattesats som varje kommun och landsting beslutar om
avgör i sin tur storleken på sektorns skatteintäkter, vilka står för ungefär två tredje- delar av de totala inkomsterna.
Kommunsektorn är genom sin storlek och personalintensiva verksamhet också en viktig arbetsgivare. Knappt en fjärdedel av alla syssel- satta i Sverige är kommun- eller landstings- anställda. Dessutom tillkommer anställda främst i näringslivet som utför kommunalt finansierade tjänster. Det totala antalet sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet uppgick 2012 till drygt 1,2 miljoner. Kommuner och landsting skapar också arbetstillfällen i näringslivet genom exempelvis köp av varor och tjänster samt investeringar i infrastruktur.
Sverige har en stor skattefinansierad produktion av välfärdstjänster, vilket ställer höga krav på budgetkontroll och effektivitet. Det ekonomiska utrymmet för den kommunalt finansierade verksamheten styrs av det över- gripande budgetpolitiska ramverket för stabila offentliga finanser, inte minst överskottsmålet, men även av kommunallagens (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans.165 De offentliga finansernas utveckling, och det bedömda utrymmet i statens budget, måste därför beaktas i samband med beslut om reformer på kommunområdet, inklusive förändringar av statsbidragen.
Sverige har sunda offentliga finanser medan många EU-länder är kraftigt skuldtyngda. Bristande ordning i de offentliga finanserna i andra länder de senaste åren visar på vikten av starka finanspolitiska ramverk på nationell, regional och lokal nivå, som regelbundet följs upp och utvärderas.
165 Se fördjupningsrutan Ramverket för kommunsektorns finanser.
624
Ramverket för kommunsektorns finanser
Kommunal självstyrelse
Att kommuner och landsting själva får besluta om sina angelägenheter, den s.k. kommunala självstyrelsen, är en viktig del av den svenska demokratin. Sverige har även ratificerat Europarådets konvention om kommunal själv- styrelse.
Kommunal självstyrelse innebär att kommunerna sköter lokala och regionala ange- lägenheter på eget ansvar och i huvudsak finansierar sin verksamhet genom sin beskattningsrätt. Omfattningen av självstyret definieras ytterst av riksdagen genom lag- stiftning.
Kommunerna och landstingen ansvarar i dag för större delen av de samhällsuppgifter som berör de enskilda medborgarna. I en inter- nationell jämförelse är den svenska kommunala självstyrelsen mycket omfattande.
Det budgetpolitiska ramverket
Det budgetpolitiska ramverket består av ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten samt krav på kommuner och landsting att ha en budget i balans.
Därutöver kräver kommunallagen (1991:900) att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket tillsammans med balanskravet har stor betydelse för säker- ställandet av en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommunsektorn, minskar risken för underskott och bidrar till att nå överskotts- målet för hela den offentliga sektorn.
God ekonomisk hushållning
Kommunerna och landstingen ska, som ovan anförts, ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Från och med 2013 har kraven skärpts ytterligare genom att kommuner och landsting ålagts att besluta om riktlinjer om god ekonomisk hushållning.
Kommunalt balanskrav
Balanskravet innebär att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år.
PROP. 2013/14:1
Om det finns synnerliga skäl kan en kommun budgetera för tillfälliga underskott.166 Bedöm- ningen av vad som är synnerliga skäl måste göras av kommunerna och landstingen själva från fall till fall.
Det kommunala balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt.
Resultatutjämningsreserver
Kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning och en budget i balans innebär bl.a. att kommuner och landsting behöver ha ett eget sparande för att kunna hantera variationer i de ekonomiska förutsättningarna, inte minst konjunkturvariationer.
Kommuner och landsting får fr.o.m. den 1 januari 2013 bygga upp resultatutjämnings- reserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att sätta av en del av överskottet i goda tider för att kunna använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.
Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider främjar det övergripande målet om en god ekonomisk hushållning.
Kommunal revision
Den kommunala revisionen ansvarar för den granskande funktionen i det kommunala finansiella ramverket. De kommunala reviso- rerna, som är förtroendevalda, har i uppdrag att granska den kommunala verksamheten och därvid särskilt pröva hur de av fullmäktige utsedda förtroendevalda har utfört sitt uppdrag. Det är sedan fullmäktige som prövar frågan om ansvarsfrihet.
Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk syn- punkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
De förtroendevalda revisorerna biträds av sakkunniga, vars rapporter ska tillfogas revisionsberättelsen.
166 Som exempel på situationer då synnerliga skäl kan föreligga kan nämnas fall då kommunen eller landstinget har en stark finansiell ställning eller åtgärder som tillfälligt medför kostnader, men som på sikt kommer att leda till lägre kostnader och därmed främja en god ekonomisk hushållning.
625
PROP. 2013/14:1
10.2Utgifter
Kommuner och landsting ansvarar för stora delar av samhällets skattefinansierade välfärd. Sektorn är skyldig att tillhandahålla verksam- heter såsom förskola, skola, socialtjänst, äldre- omsorg samt hälso- och sjukvård. Vissa verksamheter, t.ex. kultur- och fritidsverk- samhet, är däremot frivilliga och beslutas på lokal nivå.
De kommunala kostnaderna påverkas av antalet sysselsatta i respektive verksamhet, som i sin tur beror på vilka uppgifter som ska utföras, den demografiska utvecklingen och andra behov, löner samt produktiviteten i verksamheten. Den ekonomiska styrningen och hushållningen i de enskilda kommunerna och landstingen har stor betydelse för den ekonomiska situationen. Exempelvis varierar effektivitet och ambitions- nivå mellan olika kommuner och landsting. En yttre ram ges dock av kommunallagens regler, bl.a. kravet om en balanserad budget.
År 2012 uppgick de totala utgifterna i kommuner och landsting till 847 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 24 procent av BNP (se tabell 10.1). Kommunsektorn svarade för närmare hälften (drygt 47 procent) av den konsoliderade offentliga sektorns utgifter. Den största delen av utgifterna i sektorn utgörs av konsumtionen och avser främst verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och skola.
Tabell 10.1 Totala utgifter för kommuner och landsting 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Konsumtion | 697 | 722 | 745 | 769 | 800 | 832 |
Investeringar | 70 | 70 | 71 | 73 | 74 | 75 |
Transfereringar | 72 | 72 | 76 | 78 | 81 | 83 |
Ränteutgifter | 8 | 8 | 9 | 9 | 9 | 9 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter | 847 | 872 | 902 | 929 | 964 | 1000 |
Anm.: Posten investeringar inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom försäljningen vanligtvis överstiger köp av mark och fastigheter är denna netto- post negativ, vilket minskar de redovisade investeringarna med ca 3 miljarder kronor per år.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Prognoserna för den kommunala konsumtionen baseras i hög utsträckning på det ekonomiska utrymmet i kommunsektorn, då kommuner och landsting antas anpassa kostnaderna i syfte att klara balanskravet. Resultatutvecklingen, sedan balanskravet infördes, tyder också på att kommuner och landsting strävar mot att upp- fylla balanskravet och kravet på en god ekonomisk hushållning. Därmed styrs den kommunala konsumtionen, i regeringens prognoser, i huvudsak av inkomsttillväxten, som i sin tur främst beror på utvecklingen av löner och arbetade timmar i ekonomin som helhet. En svag inkomstökning medger endast en svag ökning av konsumtionen (och vice versa). Prognosen utgår från beslutad politik, vilket bl.a. innebär antagande om oförändrade skattesatser i kommuner och landsting.167 På sikt, när svensk ekonomi som helhet närmar sig ett balanserat resursutnyttjande, antas kommunsektorn redo- visa ett resultat som ligger i närheten av rikt- värdet för god ekonomisk hushållning.
Med kommunal konsumtion avses utgifter för tillhandahållande av varor och tjänster som finansieras med skattemedel – välfärdstjänster. Konsumtionsutgifterna utgörs främst av personalkostnader, dvs. löner, arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar m.m. (se tabell 10.2). Den demografiska utvecklingen har en central betydelse för konsumtionsutvecklingen. Ett ökat elevantal kan exempelvis leda till att fler lärare behöver anställas.
Verksamheten utförs till största delen av anställda i kommuner och landsting. Under senare år har dock verksamhet som finansieras av kommuner och landsting i allt högre utsträck- ning bedrivits av privata utförare. Andelen av utgifterna som kan hänföras till kommun- finansierad verksamhet i näringslivet uppgick 2012 till ca 15 procent (se tabell 10.2).
10.2.1Konsumtion - den skattefinansierade välfärden
Ramverket för kommunsektorns finanser anger delvis förutsättningarna för regeringens prognoser på kommunsektorns finanser.
167 Det förekommer att kommuner beslutar om budget och skattesatser avseende kommande år redan i juni under innevarande år. I prognosen används dock den medelutdebitering som fastställs i slutet av året, för kommande år, för kommuner respektive landsting totalt.
626
Tabell 10.2 Konsumtionens sammansättning 2012
Miljarder kronor | Procent | |
|
|
|
Utgifter |
| Av summa utgifter |
Löner | 380 | 47,1 |
Förbrukning | 232 | 28,7 |
Privata utförare av | 120 | 14,9 |
välfärdstjänster | ||
Övrigt1 | 75 | 9,3 |
Summa utgifter (A) | 807 | 100 |
Inkomster |
| Av total konsumtion |
|
|
|
Försäljning2 | 106 | 13,1 |
Övrigt3 | 4 | 0,5 |
Summa inkomster (B) | 110 | 13,6 |
Total konsumtion (A)- (B) | 697 |
|
1Avskrivningar och produktionsskatter om 4,8 respektive 4,5 procent.
2Avgifter för exempelvis barnomsorg och läkarbesök.
3Egenproducerade tillgångar och produktionssubventioner.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Den kommunala konsumtionen 2013–2017
Konsumtionen i löpande priser bedöms öka med 3,6 procent 2013, vilket är något lägre än genom- snittet 2002–2012 på 4,3 procent (se diagram 10.2). År 2013 bedöms den del av efterfrågan på välfärdstjänster som uppstår till följd av den demografiska utvecklingen att öka förhållandevis svagt, till följd av en förväntad svag efterfrågan på gymnasieutbildning och äldreomsorg.
År 2014 och 2015 utvecklas den kommunala konsumtionen relativt svagt till följd av en svag prisökning i ekonomin och en svag utveckling av kommunsektorns skatteunderlag (se tabell 10.5). Den successivt förbättrade konjunkturen 2015–2017 medför att arbetsmarknaden, och därmed skatteunderlaget, stärks. Detta innebär att det skapas utrymme för konsumtionen att öka i en högre takt (se diagram 10.2). Under prognosperioden bedöms konsumtionsut- gifterna öka med i genomsnitt 3,6 procent per år. Det demografiska trycket ökar under perioden. Ökningen av den kommunala konsumtionen är i genomsnitt lika stor som det demografiskt betingade trycket 2013–2017. Ackumulerat, och uttryckt i miljarder kronor i löpande priser, är konsumtionsprognosen i linje med den demografiska efterfrågan 2017.
Som andel av BNP bedöms konsumtionen öka från 19,6 procent 2012 till 19,9 procent 2013, för att sedan minska något under resten av prognosperioden.
Historiskt sett följer konsumtionen i löpande priser inkomsterna väl. Ökningen av kon- sumtionsutgifterna är främst en effekt av högre
PROP. 2013/14:1
löner i kommunsektorn medan antalet sysselsatta ökar svagt. Lönerna bedöms öka med ca 3–3,5 procent per år 2013–2017.
Diagram 10.2 Konsumtion i kommunsektorn 2001–2017
Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2012, prognos 2013–2017.
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kommuner |
|
|
|
|
| |
7 |
| Landsting |
|
|
|
|
| |
|
| Kommunsektorn |
|
|
|
|
| |
6 |
| Kommunsektorn, genomsnittlig ökning 2002-2012 |
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 | 17 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10.2.2Investeringar, transfereringar och räntor
Investeringarna uppgick 2012 till 70 miljarder kronor och beräknas öka med totalt 5 miljarder kronor fram t.o.m. 2017, bl.a. då satsningarna på infrastruktur förväntas fortsätta (se tabell 10.1).168 Transfereringarna till stat169, företag och hushåll beräknas uppgå till 83 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. I takt med att räntenivån normaliseras från dagens låga nivå ökar ränteutgifterna från 8 miljarder kronor 2013 till drygt 9 miljarder kronor mot slutet av prognosperioden.
10.3Kommunfinansierad sysselsättning och arbetade timmar
Antalet sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet uppgick 2012 till drygt 1,2 miljoner personer och var därmed tillbaka på samma nivå
168Se Ekonomirapporten april 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting 2013).
169Kommunsektorns transfereringar till staten utgörs främst av kommunsektorns del av assistansersättningen.
627
PROP. 2013/14:1
som före 2009, dvs. före finanskrisens effekter på sysselsättningen i kommunalt finansierad verksamhet. Begreppet kommunfinansierad sysselsättning avser antalet sysselsatta i kommunsektorn och antalet sysselsatta i näringslivet som tillhandahåller välfärdstjänster som finansieras av kommunala skattemedel. Överföringen från kommunala till privata utförare har ökat under senare år och är en viktig förklaring till att sysselsättningen i kommun- sektorn under de senaste åren har ökat i en lägre takt än den kommunfinansierade sysselsätt- ningen (se diagram 10.3).
Diagram 10.3 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn 1993–2017
Tusentals personer. Utfall 1993–2012, prognos 2013–2017.
1 250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 230 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 170 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 090 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 070 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 030 |
| Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet |
|
|
|
| ||||||
1 010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
990 |
| Sysselsättning i kommunsektorn |
|
|
|
|
|
| ||||
970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 | 95 | 97 | 99 | 01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 | 17 |
Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
10.3.1Sysselsättningen bedöms öka förhållandevis starkt 2013 och 2014
År 2013 bedöms den kommunalt finansierade sysselsättningen öka med ca 1,2 procent (dvs. ca 14 000 personer) jämfört med 2012. Sysselsättningen fortsätter öka i en lägre takt 2014, för att sedan vara i princip oförändrad 2015–2017 (se diagram 10.3). Sammantaget bedöms sysselsättningen i kommunsektorn öka med 9 000 personer mellan 2013–2017. I näringslivet bedöms den kommunalt finansierade sysselsättningen öka 2013–2017, medan sysselsättningen i kommunsektorn bedöms minska 2015–2017. En förklaring till att sysselsättningen i kommunsektorn minskar är att överföringen av välfärdstjänster till näringslivet väntas fortgå. En annan förklaring är att prognosen utgår från beslutad politik och att
en god ekonomisk hushållning antas uppnås först när hela ekonomin når ett balanserat resursutnyttjande. I tabell 10.3 redovisas hur den kommunfinansierade sysselsättningen beräknas vara sammansatt 2013–2017.
Tabell 10.3 Kommunfinansierad sysselsättning 2012–2017
Tusentals personer 2012. År 2013–2017 årsvis förändring i tusentals personer. Utfall för 2012, prognos 2013–2017.
Tusentals personer |
|
|
|
|
| |
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Kommunsektorn | 1 065 | 13 | 3 | -3 | -2 | -2 |
varav kommuner | 804 | 10 | 3 | -2 | -2 | -1 |
varav landsting | 261 | 2 | 0 | -1 | -1 | 0 |
Näringslivet | 139 | 2 | 4 | 1 | 3 | 4 |
Totalt | 1 203 | 14 | 7 | -2 | 1 | 2 |
Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade sysselsatta utgörs av summan av sysselsatta i kommunsektorn och i näringslivet. I näringslivet ingår de alternativa utförare som producerar kommunalt finansierade välfärdstjänster. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Den kommunfinansierade sysselsättningen ökar tillfälligt som andel av den totala sysselsättningen i ekonomin 2013
År 2013 bedöms den kommunalt finansierade sysselsättningen, mätt som antal sysselsatta, öka något som andel av den totala sysselsättningen i ekonomin (se diagram 10.4). Från och med 2014 bedöms den kommunfinansierade syssel- sättningen återigen minska som andel av den totala sysselsättningen.
Diagram 10.4 Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i ekonomin 1993–2017
Procentuell andel. Utfall 1993–2012, prognos 2013–2017.
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
|
| Kommunfinansierad verksamhet |
|
|
|
| ||||
21 |
|
| Sysselsättning i kommunsektorn |
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 | 95 | 97 | 99 | 01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 | 13 | 15 |
Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Under den senaste tioårsperioden har syssel- sättningen i näringslivet ökat med i genomsnitt 0,8 procent per år, medan sysselsättningen i den
628
kommunfinansierade verksamheten har ökat med 0,2 procent (se diagram 10.5). Nedgången i sysselsättningen 2009 till följd av finanskrisen var mer påtaglig i näringslivet, där den minskade med 2,8 procent, medan minskningen för den kommunfinansierade sysselsättningen stannade vid 1,0 procent. Den kommunfinansierade sysselsättningen beräknas öka inledningsvis under prognosperioden för att sedan vara i princip oförändrad (se diagram 10.5). Syssel- sättningen i näringslivet bedöms öka med i genomsnitt 1,6 procent per år.
Diagram 10.5 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i näringslivet 1994–2017
Tusentals personer. Utfall 1994–2012, prognos 2013–2017.
3 500 |
| Sysselsättning i |
|
|
|
|
|
|
| ||
3 400 |
|
|
|
|
|
|
| 1 220 | |||
| näringslivet exkl. |
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
3 300 |
| kommunfin. |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| sysselsättning i |
|
|
|
|
|
|
| 1 200 | ||
3 200 |
| näringslivet |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| (vänster axel) |
|
|
|
|
|
|
| 1 180 | ||
3 100 |
| Sysselsättning |
|
|
|
|
|
|
| ||
| kommunfin. |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
3 000 |
| verksamhet |
|
|
|
|
|
|
| 1 160 | |
| (höger axel) |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
2 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
2 800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
2 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 100 |
94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Antalet kommunfinansierade timmar förändras marginellt 2014–2017
Antalet arbetstimmar och den genomsnittliga arbetstiden i kommunsektorn utgör i regeringens prognoser länken mellan syssel- sättningen och utgifterna i kommunsektorn.
Antalet kommunfinansierade arbetstimmar förväntas öka 2013, dock i en något lägre takt än både 2011 och 2012 (se diagram 10.6).
PROP. 2013/14:1
Diagram 10.6 Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar 1994–2017
Miljoner timmar. Utfall 1994–2012, prognos 2013–2017.
1 870 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 840 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 810 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 780 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 720 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 690 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 660 |
|
|
|
|
|
| Kommunfinansierad verksamhet |
| |||
1 630 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
I näringslivet fortsätter antalet kommunalt finansierade arbetstimmar öka 2014–2017, medan antalet är i stort sett oförändrat i kommunsektorn (se tabell 10.4).
Tabell 10.4 Antal arbetade kommunfinansierade timmar 2012–2017
Kalenderkorrigerade timmar 2012. År 2013–2017 volymutveckling av antal timmar. Utfall 2012, prognos 2013–2017.
Miljoner timmar |
|
|
|
|
| |
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Kommunsektorn | 1617 | 0,9 | 0,2 | -0,2 | -0,2 | 0,1 |
varav kommuner | 1214 | 0,9 | 0,3 | -0,1 | -0,1 | 0,1 |
varav landsting | 403 | 1,1 | 0,0 | -0,3 | -0,3 | 0,1 |
Näringslivet | 218 | 1,6 | 2,6 | 1,0 | 2,4 | 3,1 |
Totalt | 1835 | 1,0 | 0,5 | 0,0 | 0,1 | 0,5 |
Anm.: Det totala antalet kommunfinansierade timmar utgörs av summan av arbetade timmar i kommunsektorn och i näringslivet. I näringslivet ingår de alternativa utförare som producerar kommunalt finansierade välfärdstjänster. Antalet faktiskt arbetade timmar i näringslivet t.o.m. 2012 är baserat på upp- gifter från Konjunkturinstitutet.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
10.4Inkomster
Inkomster från skatter och statsbidrag utgör tillsammans ca 83 procent av kommunsektorns totala inkomster, varav skatteintäkterna svarar för ca 67 procent (skatteintäkterna beskrivs närmare i avsnitt 7.1.1).170 Skatteintäkterna och
170 Utöver intäkter från skatter och statsbidrag har kommuner och landsting också inkomster från bl.a. avgifter, den kommunala fastighets- avgiften samt finansiella inkomster.
629
PROP. 2013/14:1
statsbidragen | ökade | med | sammanlagt |
2,8 procent 2012 (se diagram 10.7). |
| ||
Diagram 10.7 Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2017
Årlig procentuell förändring, löpande priser. Utfall 2002–2012, pro- | |||||||
gnos för 2013–2017. |
|
|
|
|
|
| |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
-4 |
| Skatteintäkter |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
| ||
-8 |
| Statsbidrag |
|
|
|
|
|
| Skatteintäkter och statsbidrag sammantaget |
| |||||
|
|
| |||||
-12 |
|
|
|
|
|
|
|
02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: Skatteintäkter och statsbidrag är justerade för regleringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Skatteintäkterna redovisas exklusive ändrad medelutdebitering. Statsbidragen omfattar här både generella och riktade bidrag, men exkluderar kompensationen för mervärdesskatt. Den kraftiga ökningen av statsbidragen 2005 var i huvudsak en följd av ökade generella bidrag på
ca 7 miljarder kronor och att sysselsättningsstöden ökade med 4 miljarder kronor jämfört med 2004. År 2010 beror ökningen framför allt på de tillfälliga konjunkturstöden.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10.4.1 Skatteintäkterna växer svagt 2014
Det kommunala skatteunderlaget, och därmed skatteintäkterna, består till största delen av utbetalda löner i hela ekonomin. Lönerna bestäms i sin tur av antalet arbetade timmar och av timlönerna. Vanligtvis följer timlönen i kommunsektorn löneutvecklingen i näringslivet. Det innebär att personalkostnaderna i kommun- sektorn utvecklas i ungefär samma takt som de kommunala skatteintäkterna, vid ett givet antal arbetade timmar i kommunsektorn och ekonomin i övrigt. Följaktligen blir effekterna av en ändrad timlön i stort sett neutral för kommunsektorns finanser. Det är i stället främst en ökning av antalet arbetade timmar i närings- livet som kan förstärka sektorns ekonomi och därmed ge förbättrade förutsättningar att upp- rätthålla välfärden. Utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget är således av central betydelse för kommunsektorns inkomster. Skatteintäkterna beror också på de av kommunerna och landstingen fastställda skatte- satserna.
Skatteintäkterna beräknas växa förhållandevis svagt t.o.m. 2014 (se tabell 10.5). I takt med att
läget på arbetsmarknaden bedöms förbättras påverkas även skatteintäkterna, som väntas öka med i genomsnitt 4,9 procent per år 2015–2017.
Tabell 10.5 Skatter och statsbidrag 2012–2017
Utfall för 2012 i miljarder kronor. Prognos för 2013–2017, procentuell förändring om inte annat anges.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Skatter och bidrag |
|
|
|
|
|
|
exkl. moms | 694 | 4,5 | 3,1 | 3,2 | 4,3 | 4,2 |
Skatteintäkter just- |
|
|
|
|
|
|
erade för regleringar | 562 | 4,1 | 3,2 | 4,4 | 5,2 | 5,1 |
Varav |
|
|
|
|
|
|
Skatteunderlag |
| 3,7 | 3,2 | 4,4 | 5,2 | 5,1 |
Ändrad medel - |
|
|
|
|
|
|
utdebitering |
| 0,4 |
|
|
|
|
Statsbidrag justerade |
|
|
|
|
|
|
för regleringar | 132 | 3,4 | 2,7 | -1,4 | 0,3 | 0,3 |
Statsbidrag justerade |
|
|
|
|
|
|
för regleringar, mdkr | 132 | 4,9 | 4,1 | -2,2 | 0,5 | 0,4 |
Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. Skatteintäkter och stats- bidrag redovisas justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Medelutdebiteringen höjdes med 5 öre 2012 och med 12 öre 2013. För 2014–2017 används beräkningsprincipen om en oförändrad skattesats. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10.4.2 Statsbidragen ökar 2013 och 2014
Kommuner och landsting får bidrag från staten i form av dels ett generellt statsbidrag, dels specialdestinerade statsbidrag (statsbidrag som ges till förutbestämda ändamål).171 Generella bidrag i form av tillfälliga stöd kan även användas för att stärka ekonomin i en lågkonjunktur. För att stabiliseringspolitiska åtgärder på sikt inte ska urholka de offentliga finanserna måste temporära åtgärder fasas ut i bättre tider. I annat fall måste skatterna höjas för att kunna finansiera en permanent högre utgiftsnivå.
171 Det generella statsbidraget utgörs av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. De specialdestinerade statsbidragen finns under ett flertal anslag, framför allt under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Bidrag för läkemedelsförmåner svarar för ca 40 procent av de specialdestinerade statsbidragen. Utöver statsbidragen får kommuner och landsting dessutom transfereringar från staten som avser kompensation för mervärdesskatt. Denna kompensation uppgick till ca 50 miljarder kronor 2012.
630
De generella statsbidragen | uppgick till | ||
82 miljarder | kronor 2012 (se | tabell | 10.6).172 |
Utöver de | generella statsbidragen | betalades | |
50 miljarder kronor ut som specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen bedöms öka 2013 och 2014. Inom de generella statsbidragen utgörs förändringarna främst av regleringar till följd av sänkt inkomstskatt för pensionärer, gymnasie- reformens finansiering samt förändringar av inkomstutjämningen. De specialdestinerade bidragen ökar främst till följd av ett ökat antal asylsökande.
Tabell 10.6 visar de direkta effekterna av regeringens politik för kommunsektorn, antingen som permanenta eller tillfälliga för- stärkningar eller som andra förändringar. I samband med finanskrisen höjdes statsbidragen tillfälligt med sammantaget 20 miljarder kronor 2010 och 2011. Utfasningen av den tillfälliga statsbidragshöjningen redovisas i tabell 10.6 som en minskning med 3 miljarder kronor 2012.173
Vidare åskådliggörs i tabell 10.6 effekten av regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget, exempelvis sänkt skatt för pensionärer. En sådan förändring reducerar kommunsektorns skatteintäkter, varför sektorn kompenseras genom en höjning av det generella statsbidraget fr.o.m. 2014. Till följd av beräkningsprincipen om att enbart beslutade åtgärder bör inkluderas i prognosen är stats- bidragen i stort sett oförändrade 2016 och 2017.
PROP. 2013/14:1
Tabell 10.6 Årlig förändring av statsbidragen 2012–2017
Miljarder kronor. Utfall i nivå för 2012, prognos för 2013–2017.
| Nivå | Förändring |
|
|
| |
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Generellt bidrag | 82 | 3,6 | 4,5 | -0,2 | -0,2 | 0,3 |
Varav (i förhållande till |
|
|
|
|
|
|
föregående år) |
|
|
|
|
|
|
permanent | 0,0 |
| 1,0 |
|
|
|
tillfälligt | -3,0 |
|
|
|
|
|
regleringar1 | -0,2 | 1,7 | 2,7 |
|
|
|
övrigt2 | 0,2 | 1,9 | 0,8 | -0,2 | -0,2 | 0,3 |
Specialdestinerade |
|
|
|
|
|
|
bidrag | 50 | 2,9 | 2,2 | -2,0 | 0,6 | 0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala statsbidrag, |
|
|
|
|
|
|
faktisk utveckling | 132 | 6,6 | 6,8 | -2,2 | 0,5 | 0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala statsbidrag, |
|
|
|
|
|
|
justerade för |
|
|
|
|
|
|
regleringar | 132 | 4,9 | 4,1 | -2,2 | 0,5 | 0,4 |
Anm.: Enligt nationalräkenskaperna. I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mer- värdesskatt. De tillfälliga statsbidragen fasas ut helt 2012. De special- destinerade statsbidragen inkluderar också kapitaltransfereringar på ungefär 1 miljard kronor årligen 2012–2017.
1Regleringar avser kompensation för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget.
2Övrigt avser exempelvis justeringar som följer av den kommunala finansierings- principen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10.5Ekonomiskt resultat och finansiellt sparande
Kommunsektorns finanser bedöms vara förhållandevis stabila under prognosperioden, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge den närmaste tiden. I slutet av prognosperioden, när svensk ekonomi som helhet bedöms närma sig ett balanserat resursutnyttjande, beräknas resultatet uppgå till 12 miljarder kronor, vilket torde vara i nivå med god ekonomisk hushåll- ning (se tabell 10.7 och diagram 10.8).174
Kommuner och landsting redovisade ett resultat före extraordinära poster på 19 miljarder kronor 2012. Resultatet blev därmed betydligt högre än 2011, då resultatet uppgick till 7 miljarder kronor. Det högre resultatet 2012 berodde i stor utsträckning på en återbetalning
172Statsbidragen är definierade enligt nationalräkenskaperna, varför det finns avvikelser gentemot statsbidragen enligt statens budget.
173Utöver de tillfälliga stöden höjde regeringen också statsbidragen till kommunsektorn permanent med 5 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2011.
174 Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är ett resultat som motsvarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag.
631
PROP. 2013/14:1
av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring till kommuner och landsting om ca 11 miljarder kronor (se tabell 10.7).
Bakom den förhållandevis stabila ekonomin för kommunsektorn som helhet döljer sig en stor variation mellan enskilda kommuner och landsting. Bland kommunerna var spännvidden stor och resultaten varierade mellan – 2 295 och 4 318 kronor per invånare 2012. Det var 20 kommuner (7 procent) som redovisade ett negativt resultat före extraordinära poster. Bland landstingen varierade resultatet före extra- ordinära poster 2012 mellan ett underskott om
-729 kronor | per invånare till överskott om |
1 110 kronor | per invånare. Tre landsting |
redovisade negativa resultat. De kommuner och landsting som redovisade ett negativt resultat 2012 utgjorde 18 procent av Sveriges befolkning.
Resultatet bestäms av sektorns intäkter och kostnader enligt den kommunala redovisningen. Det finansiella sparandet definieras av national- räkenskaperna och är ett viktigt mått, bl.a. eftersom överskottsmålet för de offentliga finanserna är uttryckt i termer av finansiellt sparande. Det finansiella sparandet uppgick till -9 miljarder kronor 2012 (se tabell 10.7).175
175 Skillnaderna mellan resultatet och det finansiella sparandet beskrivs i fördjupningsrutan Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet.
Tabell 10.7 Kommunsektorns finanser 2012–2017
Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Inkomster | 838 | 874 | 889 | 917 | 955 | 994 |
Utveckling i procent | 4,3 | 4,3 | 1,8 | 3,1 | 4,1 | 4,1 |
Skatter | 562 | 587 | 603 | 629 | 662 | 696 |
Kommunal |
|
|
|
|
|
|
fastighetsavgift | 16 | 16 | 16 | 17 | 17 | 17 |
Statsbidrag exkl. |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt | 132 | 139 | 145 | 143 | 144 | 144 |
generella bidrag | 82 | 86 | 90 | 90 | 90 | 90 |
riktade bidrag | 50 | 53 | 55 | 53 | 54 | 54 |
Övriga inkomster | 128 | 132 | 125 | 128 | 132 | 137 |
komp. moms | 50 | 51 | 52 | 53 | 55 | 57 |
Utgifter | 847 | 872 | 902 | 929 | 964 | 1000 |
Utveckling i procent | 3,8 | 2,9 | 3,4 | 3,0 | 3,8 | 3,7 |
Konsumtion | 697 | 722 | 745 | 769 | 800 | 832 |
Övriga utgifter | 151 | 150 | 156 | 160 | 165 | 168 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande | -9 | 2 | -12 | -12 | -9 | -6 |
Resultat | 19 | 10 | 7 | 7 | 9 | 12 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10.5.1Förhållandevis stabila finanser under prognosperioden trots svagt konjunkturläge
De totala inkomsterna beräknas öka med i genomsnitt 3,5 procent per år 2013–2017. Utvecklingen bedöms bli svagare i början av perioden och starkare mot slutet av prognosperioden (se tabell 10.7). I enlighet med prognosprincipen följer utvecklingen av utgifterna samma mönster.
632
Diagram 10.8 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017
Miljarder kronor. Utfall 2000–2012, prognos för 2013–2017.
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-10 |
|
|
|
|
|
|
|
| Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
-15 |
|
|
|
|
|
|
|
| Resultat före extraordinära poster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
00 | 02 | 04 | 06 |
|
|
| 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
|
| ||||||||||||||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Resultatet för 2013, som beräknas uppgå till 10 miljarder kronor, påverkas av engångs- effekter. Resultatet förstärks såväl 2012 som 2013 av en återbetalning av sjukförsäkrings- premier från AFA Försäkring. Den redovisade intäktsökningen till följd av detta uppgår 2013 preliminärt till ca 8 miljarder kronor för kommunerna och ca 3 miljarder kronor för landstingen. Återbetalningen påverkar både resultatet och det finansiella sparandet. Resultatet försvagas samtidigt av en justering av kalkylräntan som används för beräkning av pensionsskulden. Den redovisade kostnads- ökningen för kommunsektorn till följd av ränteförändringen uppgår till 11 miljarder kronor 2013. Det finansiella sparandet påverkas inte av den sänkta räntan.176
Den starkare konjunkturen, och framför allt återhämtningen på arbetsmarknaden fr.o.m. 2015, medför att det kommunala skatte- underlaget ökar, vilket stärker resultatet i kommunsektorn. När svensk ekonomi som
PROP. 2013/14:1
helhet närmar sig ett balanserat resurs- utnyttjande förutsätts sektorn uppvisa ett resultat i nivå med god ekonomisk hushållning. Resultatet beräknas uppgå till mellan 7 och 12 miljarder kronor per år 2014–2017 (se diagram 10.8). Det finansiella sparandet beräknas uppgå till mellan -12 och -6 miljarder kronor per år 2014–2017.
176 Nedjusteringen av kalkylräntan speglar att en större avsättning skulle behöva göras för att täcka framtida pensionsutbetalningar, då räntenivån och därmed avkastningen från fonderingar är låg. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska resultateffekten av ränteförändringen redovisas som en finansiell post i den kommunala redovisningen. Det finansiella sparandet ska per definition inte påverkas av finansiella intäkter och kostnader i form av t.ex. värdeförändringar och påverkas därmed inte av denna kalkylmässiga ränteförändring. Om förändringen hade berört årets intjänade pensionsrätter hade det finansiella sparandet däremot påverkats.
633
PROP. 2013/14:1
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet
Balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting är kopplade till det ekonomiska resultatet, medan det finansiella sparandet är kopplat till över- skottsmålet. Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet uppgick till flera miljarder kronor under 2009–2013(se tabell 10.8).
Det ekonomiska resultatet, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader för en period, baseras på bokföringsmässiga principer. Finansiellt sparande är skillnaden mellan inkomster och utgifter, och definieras av det internationella regelverket för national- räkenskaper.
Begreppen i nationalräkenskaperna avviker från de bokföringsmässiga begreppen av flera anledningar:
–de bokföringsmässiga begreppen kan vara olika i olika länder vilket försvårar inter- nationell jämförbarhet och
–bokföringsmässiga begrepp är vanligen inte optimala för makroekonomisk analys eller för utvärdering av ekonomisk politik.
Till följd av detta har bl.a. utformningen och styrningen av den europeiska finanspolitiken definierats i enlighet med nationalräken- skapernas begrepp, t.ex. den offentliga sektorns finansiella sparande och bruttoskuld.177
Det ekonomiska resultatet fastställs för varje år i samband med årsbokslutet för den aktuella perioden. De första utfallen från nationalräken- skaperna baseras på kvartalsvisa uppgifter och modeller, som sedan uppdateras flera gånger i samband med att allt mer definitiv information finns tillgänglig: årsbokslut, taxeringsutfall, tidsserierevideringar m.m.. Det innebär att det ekonomiska resultatet fastställs relativt omgående efter periodens slut, medan det finansiella sparandet och nyckeln som utgör länken mellan det finansiella sparandet och resultatet kan revideras under en längre tid efter periodens slut.
Redovisningen av investeringar och avskrivningar förklarar merparten av skillnaderna
mellan resultatet och det finansiella sparandet. I resultatet, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader enligt den kommunala redovisningen, ingår inte årets investeringsutgifter. Investering- arna ingår i stället i den kommunala balans- räkningen, som en tillgång. Årets avskrivningar på investeringarna enligt den kommunala redo- visningen belastar dock resultatet. I national- räkenskapernas finansiella sparande ingår däremot investeringarna som en utgift vilken drar ned det finansiella sparandet samma år som investeringen görs. Däremot belastar inte avskrivningar (kapitalförslitning enligt national- räkenskapernas terminologi) det finansiella sparandet.
Tabell 10.8 Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013
Miljarder kronor, löpande priser
| 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |
|
|
|
|
|
| |
Finansiellt sparande | -9 | 6 | -13 | -9 | 2 | |
|
|
|
|
|
| |
Investeringar enligt | 38 | 41 | 50 | 53 | 54 | |
nationalräkenskaperna | ||||||
|
|
|
|
| ||
Avskrivningar enligt den | -23 | -24 | -24 | -26 | -26 | |
kommunala redovisningen | ||||||
|
|
|
|
| ||
Övrigt | 7 | -5 | -6 | 1 | -19 | |
|
|
|
|
|
| |
Resultat | 13 | 18 | 7 | 19 | 10 |
Anm.: I Övrigt ingår bl.a. ned- och avskrivningar, finansiella intäkter och kostnader såsom t.ex. orealiserade valutakursförändringar. Vidare ingår korrigeringar för avvikelser i skatter och statsbidrag mellan nationalräken- skapernas redovisning och den kommunala redovisningen.
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Kommunsektorns finanser har de senaste åren påverkats av engångsinkomster och engångs- utgifter, vilka försvårar jämförelsen mellan resultatet och det finansiella sparandet. Återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring 2012 och 2013, påverkar emellertid både finansiellt sparande och resultat. Sänkningen av diskonteringsräntan 2011 och 2013 för pensionsskuldberäkning påverkar däremot enbart resultatet.
177 Europeiska Nationalräkenskapssystemet, ENS 1995.
634
10.6Ekonomisk ställning och skuldutveckling
De senaste årens skuldkris visar att det är av största vikt att inte enbart fokusera på intäkter och kostnader ett enskilt år vid en bedömning av det ekonomiska läget. Utvecklingen av skulder och tillgångar är också av central betydelse.
Kommunsektorns skuldsättning har ökat under de senaste åren, bl.a. till följd av stora lånefinansierade investeringar i fastigheter och infrastruktur. Sveriges Kommuner och Landsting har gjort bedömningen att denna trend kommer fortsätta 2013–2015.178 Det ekonomiska läget är dock stabilt i sektorn som helhet, även om skillnaderna mellan enskilda kommuner och landsting är stora.
Det finns några särskilda omständigheter som bör beaktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen av skulden i sektorn. En del kommuner och landsting har exempelvis valt att organisera delar av sin verksamhet i bolagsform, dvs. i andra juridiska personer. Detta medför att skuldsättningen i den sammanställda redo- visningen, där både kommunen eller landstinget och dess bolag ingår (benämns fortsättningsvis kommunkoncernen), ger en mer fullständig bild av situationen. En annan viktig faktor att beakta är att en stor del av pensionsskulden i sektorn redovisas utanför balansräkningen.179
Diagram 10.9 visar utvecklingen av skuld- sättningen och tillgångarna i kommunsektorn och i kommunkoncernerna 2007–2012. Den del av pensionsskulden som intjänades före 1998 redovisas separat.
178Se Ekonomirapporten april 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting 2013).
179Enligt 5 kap. 4 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska pensionsförmåner som är intjänade före 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan i stället redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar av dessa pensionsförmåner ska redovisas som kostnader i resultaträkningen. Oavsett om de intjänade pensionsrätterna redovisas som en skuld eller avsättning i balansräkningen eller som en ansvarsförbindelse är kommunernas och landstingens åtagande detsamma.
PROP. 2013/14:1
Diagram 10.9 Skuld och tillgångar i kommunsektorn och kommunkoncernerna 2007–2012
Tusentals kronor per invånare
200 |
|
|
|
|
|
180 | skuld i kommunsektorn exkl. pensioner före 1998 |
| |||
tillgångar i kommunsektorn |
|
|
| ||
|
|
|
| ||
160 | skuld i kommunkoncerner exkl .pensioner före 1998 |
| |||
|
| ||||
140 | tillgångar i kommunkoncerner |
|
|
| |
120 | pensionsskuld före 1998 |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
100 |
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 |
Anm.: I skulden ingår avsättningar för pensioner intjänade efter 1998. |
| ||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
| |||
10.6.1Något snabbare ökning av skuldsättningen i kommunsektorn än i kommunkoncernerna
Både tillgångar och skulder har ökat under samtliga år sedan 2007. Sammantaget ökade skulderna och tillgångarna i kommunsektorn med 49 respektive 32 procent 2007–2012. En förklaring till ökningen är bl.a. att kommuner och landsting tar upp lån för vidareutlåning till bolagen. På grund av en högre kreditvärdighet blir lånevillkoren oftast bättre för kommunerna och landstingen än för de kommunala bolagen. I koncernerna ökade skulderna och tillgångarna med 29 respektive 25 procent 2007–2012.180
Skulderna har generellt sett således haft en något högre ökningstakt än tillgångarna under de redovisade åren. Mellan 2011 och 2012 ökade exempelvis skulderna i kommunsektorn med över 8 procent, medan tillgångarna ökade med knappt 7 procent.
Kommunsektorn har haft positiva resultat 2007–2012. Fram t.o.m. årsskiftet 2012/13 kunde överskott enligt huvudregeln inte användas för löpande utgifter kommande år. Överskottet konsoliderades i det egna
180 Den upplåning kommuner och landsting gör är till största delen i form av lån från kreditmarknadsbolaget Kommuninvest och lån från de svenska storbankerna. Kommuninvest står för ca 45 procent av kommunsektorns totala externa låneskuld.
635
PROP. 2013/14:1
kapitalet.181 Detta innebär att de positiva resultaten har använts till att minska skulden, investera eller stärka likviditeten. För att kunna analysera mer i detalj hur resultatet har påverkat tillgångar och skulder måste dock hänsyn tas till den vidareutlåning som sker från kommunerna och landstingen till de kommunala bolagen.
I enlighet med vad som ovan anförts redovisas pensionsskulden för pensionsrätter intjänade före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta åtagande är stort jämfört med de totala skulderna i balansräkningen, men ska också utbetalas under en lång tid. Pensions- skulden utanför balansräkningen 2007–2012 har minskat vissa år och ökat under andra år, bl.a. till följd av förändringar i diskonteringsräntan. Sammantaget har denna ansvarsförbindelse ökat med 4 procent 2007–2012.
10.6.2Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld ökar
Kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden ingår i den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden.182 År 2012 var kommunsektorns andel av den offentliga sektorns bruttoskuld 19 procent, vilket kan jämföras med 8 procent 1994. I diagram 10.10 visas den offentliga sektorns totala konsoliderade skuld som andel av BNP och skulden uppdelad på stat, kommunsektor och ålderspensionssystemet.
Staten har en väsentligt högre skuld än kommunsektorn. Under den senaste tjugoårs- perioden har dock statens skuld som andel av BNP minskat, medan kommunsektorns andel har ökat. Sedan 1994 har kommunernas och landstingens skuld ökat från knappt 6 procent av BNP till drygt 7 procent, medan statens skuld minskat från 78 procent av BNP till drygt 32 procent. Under prognosperioden beräknas statens skuld som andel av BNP först öka något, för att sedan åter sjunka. I kommunsektorn bedöms skulden som andel av BNP fortsätta
öka, till följd av att investeringarna även fortsättningsvis väntas vara höga.
Diagram 10.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, uppdelad på stat, kommunsektor och ålders- pensionssystemet 1994–2017
Procent av BNP
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Staten |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| Kommunsektorn |
|
|
|
| ||
80 |
|
|
|
| Ålderspensionssystemet |
|
|
| |||
|
|
|
| Konsoliderad skuld |
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 | 96 | 98 | 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 |
Anm.: På grund av innehav av statsobligationer är ålderspensionssystemets bidrag till skulden negativt. Den kraftiga ökningen av kommunsektorns skuld som procent av BNP 2011 beror på att kommunsektorn övertog skulder ifrån sina egna bolag.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
181I och med införandet av resultatutjämningsreserver kan kommunerna och landstingen i framtiden spara delar av uppkomna överskott och använda dessa vid en konjunkturnedgång.
182Maastrichtskulden beskrivs utförligt i avsnitt 9.3.
636
Näringslivets produktion av välfärdstjänster ökar och därmed kraven på utveckling av statistiken
Kommuner och landsting har enligt lag möjlig- het att låta delar av sin verksamhet produceras av alternativa utförare i näringslivet, exempelvis privata företag och ideella föreningar.183 De rättsliga förutsättningarna för detta har utökats steg för steg under de senaste åren. I och med införandet av det obligatoriska vårdvalet inom primärvården 2010 har kommunsektorn nu också i vissa fall en skyldighet att konkurrens- utsätta verksamheten.
Variation mellan olika verksamhetsområden och mellan enskilda kommuner och landsting
Som andel av den totala kommunala konsumtionen har de kommunalt finansierade välfärdstjänsterna som utförs av alternativa aktörer vuxit kraftigt i omfattning under de senaste 20 åren (se diagram 10.11). År 1993 producerades 3 procent av konsumtionen i kommunsektorn i annan regi, medan andelen 2011 översteg 14 procent. Skillnaderna är dock stora mellan olika verksamhetsområden samt mellan enskilda kommuner och landsting.
Alternativa utförare står för ungefär en femtedel av verksamhetskostnaderna för socialt skydd (exempelvis äldreomsorg), medan andelen är något lägre inom utbildningsområdet samt hälso- och sjukvårdsområdet. Under de senaste fem åren är det dock inom utbildningsområdet som andelen har ökat mest.
PROP. 2013/14:1
Diagram 10.11 Alternativa utförares andel av total kommunal konsumtion, per verksamhetsområde 1993–2011
Procent
25
Samtliga verksamhetsområden Hälso/sjukvård
20Utbildning
Socialt skydd (ex. omsorg om äldre och funktionshindrade)
15
10
5
0
93 | 95 | 97 | 99 | 01 | 03 | 05 | 07 | 09 | 11 |
Anm.: Utgifter för läkemedel inom läkemedelsförmånen inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård har exkluderats i detta diagram, eftersom detta inte är sådan verksamhet som utförs av andra vårdgivare än landstinget. Under början av 2000 skedde ett antal stora bolagiseringar och avbolagiseringar inom sjukvården som påverkar statistiken.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Kommunerna och landstingen skiljer sig mycket åt när det gäller i vilken omfattning som alter- nativa utförare anlitas. Andelen privat anställda inom välfärdsområdet är exempelvis högst i kommungruppen storstäder och lägst i gles- bygdskommuner.184 Det finns relativt lite forskning som fokuserar på att försöka förklara vad som är utmärkande för kommuner med hög eller låg grad av privatisering. Visst stöd finns för att en borgerlig majoritet i kommunfullmäktige och en hög andel högutbildade har ett positivt samband med en hög andel anställda i privat välfärdsproduktion.185 För att kunna dra slutsatser om orsakssamband krävs dock fördjupade analyser där ett längre tidsperspektiv anläggs och där fler variabler inkluderas.
Nytt utförarregister hos Statistiska centralbyrån
Att näringslivets produktion av välfärdstjänster har ökat och fortsätter öka innebär krav på en utveckling av statistiken. Den kommunalt finansierade verksamhet som produceras i alternativ regi ska, i likhet med den som utförs i kommunal regi, kunna följas upp och utvärderas. Tillförlitlig statistik är nödvändig ur såväl ett
183 Sådan reglering finns bl.a. i kommunallagen (1991:900), lagen | 184 Privata utförare- kontroll och insyn (SOU 2013:53). | |
(2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2008:962) om | 185 Hartman (red.), | Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med |
valfrihetssystem. | svensk välfärd?, 2011. |
|
637
PROP. 2013/14:1
demokratiskt som ekonomiskt perspektiv, men i nuläget finns det brister på detta område. Till exempel saknas ett heltäckande register över vilka företag och organisationer som utför kommunalt finansierad verksamhet.
Regeringen har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att bygga upp ett register med årlig statistik över alternativa utförare. I uppdraget ingår även att förbättra och löpande publicera övergripande personalstatistik som omfattar all personal sysselsatt i kommunalt finansierad verksamhet. SCB har sedan 2012 byggt upp ett insamlingssystem och skapat grunderna till ett utförarregister. En första insamling av statistik skedde under våren 2013. Då det inte råder någon skyldighet att lämna uppgifter av det aktuella slaget var det dock knappt 70 procent av kommunerna och landstingen som levererade uppgifter. I betänkandet Vad är officiell statistik- en översyn av statistiksystemet och SCB (SOU 2012:83) föreslås en utvidgning av uppgiftsskyldigheten för kommuner och landsting. En lagrådsremiss med förslag om bl.a. ändringar av uppgifts- skyldigheten för kommuner och landsting har den 26 augusti 2013 överlämnats till Lagrådet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under hösten 2013 (se vidare avsnitt 12.1).
638
10.7Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition
Jämfört med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition har kommunsektorns finansiella sparande reviderats upp med mellan 1 och 14 miljarder kronor 2012–2016 och reviderats ned med 2 miljarder kronor 2017 (se tabell 10.9).
Intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp, främst till följd av reviderade pensions- inkomster och en förändrad utveckling av konsumentprisindex. Den kommunala konsumtionen är också uppreviderad, främst beroende på de beräknade högre skatte- intäkterna. Inkomsterna har reviderats upp mer än utgifterna för alla år förutom 2017, vilket ger ett högre finansiellt sparande jämfört med prognosen i vårpropositionen.
Revideringarna av resultatet och det finansiella sparandet följer samma mönster, med undantag för 2013. Övriga inkomster har reviderats upp med 12 miljarder 2013, främst till följd av en återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Återbetalningen påverkar både resultatet och det finansiella sparandet. Förändringen av resultatet 2013 jämfört med bedömningen i vårpropositionen är också en följd av den nedjusterade räntan för beräkning av pensionsskulden. Den förändrade räntan fastställdes efter det att 2013 års ekonomiska vårproposition hade beslutats. Den redovisade kostnadsökningen för kommunsektorn till följd av räntesänkningen uppgår till 11 miljarder kronor 2013. Det finansiella sparandet påverkas inte av den sänkta räntan.
PROP. 2013/14:1
Tabell 10.9 Kommunsektorns finanser 2012–2017. Förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljarder kronor
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Totala inkomster | 1 | 15 | 8 | 7 | 8 | 8 |
Skatter | 1 | 3 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Kommunal |
|
|
|
|
|
|
fastighetsavgift | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Statsbidrag exkl. |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt | 0 | 0 | 4 | 3 | 3 | 2 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
inkomster | 0 | 12 | 2 | 1 | 1 | 0 |
varav |
|
|
|
|
|
|
kompensation för |
|
|
|
|
|
|
mervärdesskatt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter | 0 | 1 | 5 | 4 | 4 | 9 |
Konsumtion | 0 | 0 | 4 | 3 | 3 | 10 |
Övriga utgifter | 0 | 1 | 1 | 1 | 0 | -1 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt |
|
|
|
|
|
|
sparande | 1 | 14 | 3 | 4 | 4 | -2 |
Resultat före extra- |
|
|
|
|
|
|
ordinära poster | 0 | 3 | 3 | 3 | 4 | -2 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
639
11
Lån, garantier och beställningsbemyndiganden
PROP. 2013/14:1
11 Lån, garantier och beställnings– bemyndiganden
Sammanfattning
-Den totala låneramen för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens
verksamhet föreslås uppgå till 38,6 miljarder kronor 2014, vilket är en ökning med 1,8 miljarder kronor jämfört med 2013.
-Den totala kreditramen för rörelsekapital föreslås uppgå till 17,6 miljarder kronor
2014, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2013.
-För 2014 föreslår regeringen beställnings- bemyndiganden som uppgår till totalt 375,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 36 miljarder kronor jämfört med 2013.
I detta avsnitt redovisas förslag till låneramar, räntekontokrediter och bemyndigande att överskrida anslag samt en sammanfattande redovisning av utlåning, övriga kreditramar, garantier och beställningsbemyndiganden för 2014. Vidare analyseras utvecklingen och ställs i relation till bl.a. nyttjandegrad och maximalt utnyttjande.
11.1Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital
Enligt 7 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) beslutar riksdagen årligen om en total låneram i
Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Vidare beslutar riksdagen årligen om en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital i statens verksamhet enligt 7 kap. 4 § samma lag.
11.1.1 Låneramar för 2014
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2014 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 600 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I tabell 11.1 redovisas de för varje utgiftsområde beräknade sammanlagda låneramarna för investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet för 2014. Den totala låneramen utgör summan av lån för detta ändamål som regeringen och myndigheterna under regeringen högst får ha i Riksgäldskontoret under 2014.
Beloppen för respektive utgiftsområde är preliminära eftersom regeringen normalt fattar beslut om respektive myndighets låneram i samband med att regleringsbreven beslutas. Beloppet per respektive utgiftsområde innefattar också tidigare tagna lån.
Jämfört med den låneram som riksdagen har beslutat för 2013 innebär förslaget till låneram
643
PROP. 2013/14:1
för 2014 en ökning med 1,8 miljarder kronor eller 4,9 procent. Den genomsnittliga öknings- takten för låneramen 2000–2013 har uppgått till ca 4,6 procent per år.
Ökningen 2014 kan härledas till följande tre utgiftsområden. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap behöver en utökad låneram på ca 360 miljoner kronor för den fortsatta utbyggnaden av det integrerade resurs- och ekonomiledningssystemet (PRIO). För utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning behövs en utökad låneram på ca 300 miljoner kronor med anledning av en satsning på forskningsinfrastrukturen. Avslutningsvis ökas låneramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer med ca 900 miljoner kronor, främst beroende på att Trafikverket behöver genomföra större investeringar i byggnader, tågfordon, färjor, mätutrustningar och arbetsmaskiner än tidigare planerat samt att Transportstyrelsen har lagt om en kredit från Riksgäldskontoret till myndighetens låneram.
Myndigheternas totala skuld avseende inve- steringar i anläggningstillgångar uppgick vid halvårsskiftet 2013 till 29 miljarder kronor, vilket är ca 2 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt 2012.
Regeringen beräknar att det behövs en total låneram på 38,6 miljarder kronor för 2014, varav ca 0,1 miljarder kronor inledningsvis inte kommer att fördelas till myndigheterna.
Tabell 11.1 Låneram för 2014
Miljoner kronor
Utgiftsområde1 | Ram 2013 i | Skuld | Låneram | |
regleringsbrev | 30/6 2013 | 2014 | ||
1 | Rikets styrelse2 | 1 492 | 1 182 | 1 494 |
2 | Samhällsekonomi och | 698 | 459 | 726 |
| finansförvaltning3 | |||
|
|
|
| |
3 | Skatt, tull och exekution | 1 618 | 1 160 | 1 650 |
4 | Rättsväsendet | 5 916 | 4 780 | 5 937 |
5 | Internationell | 8 | 9 | 23 |
| samverkan | |||
|
|
|
| |
6 | Försvar och samhällets | 9 205 | 8 258 | 9 442 |
| krisberedskap | |||
|
|
|
| |
7 | Internationellt bistånd | 114 | 92 | 104 |
8 | Migration | 285 | 244 | 374 |
9 | Hälsovård, sjukvård och | 450 | 146 | 487 |
| social omsorg | |||
|
|
|
| |
10 | Ekonomisk trygghet vid | 1 912 | 1 602 | 2 012 |
| sjukdom och | |||
|
|
|
| |
| funktionsnedsättning |
|
|
|
11 | Ekonomisk trygghet vid | 0 | 127 | 12 |
| ålderdom | |||
|
|
|
| |
12 | Ekonomisk trygghet för | 0 | 0 | 0 |
| familjer och barn | |||
|
|
|
| |
13 | Integration och | 8 | 3 | 8 |
| jämställdhet | |||
|
|
|
| |
14 | Arbetsmarknad och | 601 | 464 | 654 |
| arbetsliv | |||
|
|
|
| |
15 | Studiestöd | 141 | 50 | 181 |
16 | Utbildning och | 6 610 | 5 029 | 6 886 |
| universitetsforskning | |||
|
|
|
| |
17 | Kultur, medier, | 672 | 502 | 736 |
| trossamfund och fritid | |||
|
|
|
| |
18 | Samhällsplanering, | 321 | 244 | 328 |
| bostadsförsörjning och | |||
|
|
|
| |
| byggande samt |
|
|
|
| konsumentpolitik |
|
|
|
20 | Allmän miljö- och | 334 | 243 | 273 |
| naturvård | |||
|
|
|
| |
21 | Energi | 39 | 26 | 37 |
22 | Kommunikationer | 4 114 | 2 499 | 4 999 |
23 | Areella näringar, | 1 643 | 1 446 | 1 877 |
| landsbygd och | |||
|
|
|
| |
| livsmedel |
|
|
|
24 | Näringsliv | 244 | 131 | 252 |
| Ej fördelat | 0 | 0 | 111 |
Summa | 36 424 | 28 696 | 38 600 | |
Anm.: 7:e AP-fonden behandlas som övrig kredit och ingår därför inte i tabellen.
1Låneramarna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statens budget för 2014
2Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän.
3Exklusive Riksrevisionen.
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
644
I diagram 11.1 visas utvecklingen av lånevolymen sedan december 2000.
Diagram 11.1 Myndigheternas investeringslån december 2000–juni 2013
Miljoner kronor
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
I tabell 11.2 visas utvecklingen av nyttjande- graden, dvs. faktisk upplåning i förhållande till den totala beslutade låneramen sedan 2002.
Tabell 11.2 Investeringslån och låneramar 2002–2013
Miljoner kronor
|
|
| Nyttjandegrad |
| Lån 30/6 | Låneram | 30/6 |
2002 | 14 878 | 22 500 | 66% |
2003 | 14 618 | 23 500 | 62% |
2004 | 16 494 | 25 000 | 66% |
2005 | 18 594 | 26 500 | 70% |
2006 | 19 752 | 28 000 | 71% |
2007 | 20 384 | 28 500 | 72% |
2008 | 22 155 | 30 300 | 73% |
2009 | 23 559 | 31 700 | 74% |
2010 | 24 055 | 32 500 | 74% |
2011 | 25 910 | 33 000 | 79% |
2012 | 26 954 | 34 350 | 78% |
2013 | 28 695 | 36 800 | 78% |
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Som framgår av tabell 11.2 har lånevolymen ökat med 14,3 miljarder kronor sedan 2002, medan nyttjandegraden ökat med 12 procentenheter till 78 procent. Det bör också observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför nyttjandegraden som redovisas för 2013 ovan bedöms vara lägre än nyttjandegraden vid utgången av samma år. Regeringens målsättning är att nyttjandegraden, i
PROP. 2013/14:1
enlighet med vad finansutskottet uttalat (bet. 2009/10:FiU1 s. 143), ska fortsätta att öka.
För 2014 beräknas låneramarna motsvara 3,6 procent av förslaget till de totala takbegränsade utgifterna.
11.1.2 Räntekontokrediter för 2014
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2014 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 600 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- gäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar, men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. De beräknade kredit- ramarna för 2014 redovisas per utgiftsområde i tabell 11.3, tillsammans med det totala saldot och bruttoskulden på räntekontona den 30 juni 2013. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett positivt saldo på räntekontot och som därmed utnyttjat sin kredit.
Tabell 11.3 visar de föreslagna räntekonto- kreditramarna för 2014. Av den andra kolumnen i tabell 11.3 framgår att flera myndigheter vid halvårsskiftet 2013 hade en betydande inlåning på sina räntekonton. En anledning till detta kan vara det anslagssparande som flera myndigheter har byggt upp. Den stora inlåningen kan också bero på att det inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. Endast 8 av de drygt 200 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2013; dock hade 31 myndigheter utnyttjat sin kredit någon gång under första halvåret 2013, vanligtvis strax före utbetalningarna till räntekontot. Merparten av myndigheterna har stadigvarande överskott på sina räntekonton. Exempelvis har myndigheterna under utgiftsområde 22 Kommunikationer under 2013 ökat sin inlåning
645
PROP. 2013/14:1
hos Riksgäldskontoret med 20 procent, från 7,4 miljarder kronor den 30 juni 2012 till 8,9 miljarder kronor den 30 juni 2013.
Tabell 11.3 Räntekontokreditram för 2014
Miljoner kronor
|
| Saldo | Saldo | Brutto |
|
|
| 30/6 | 30/6 | skuld | Kreditram |
Utgiftsområde1 | 20122 | 20132 | 30/6 2013 | 2014 | |
1 | Rikets styrelse3 | -410 | -1 496 | 0 | 875 |
2 | Samhällsekonomi och | -2 047 | -1 753 | 132 | 618 |
| finansförvaltning4 | ||||
|
|
|
|
| |
3 | Skatt, tull och exekution | -1 051 | -867 | 0 | 977 |
4 | Rättsväsendet | -1 725 | -2 432 | 0 | 3 309 |
5 | Internationell samverkan | -2 | -3 | 0 | 2 |
6 | Försvar och samhällets | -978 | -1 065 | 0 | 617 |
| krisberedskap | ||||
|
|
|
|
| |
7 | Internationellt bistånd | -111 | -176 | 0 | 33 |
8 | Migration | -235 | -152 | 0 | 150 |
9 | Hälsovård, sjukvård och | -909 | -900 | 0 | 483 |
| social omsorg | ||||
|
|
|
|
| |
10 | Ekonomisk trygghet vid | -605 | -468 | 0 | 468 |
| sjukdom och | ||||
|
|
|
|
| |
| funktionsnedsättning |
|
|
|
|
11 | Ekonomisk trygghet vid | 724 | 564 | 564 | 1 357 |
| ålderdom | ||||
|
|
|
|
| |
12 | Ekonomisk trygghet för | -7 | 0 | 0 | 0 |
| familjer och barn | ||||
|
|
|
|
| |
13 | Integration och | -9 | -11 | 0 | 8 |
| jämställdhet | ||||
|
|
|
|
| |
14 | Arbetsmarknad och | -854 | -534 | 0 | 386 |
| arbetsliv | ||||
|
|
|
|
| |
15 | Studiestöd | -135 | -162 | 0 | 76 |
16 | Utbildning och | -23 950 | -24 574 | 0 | 3 108 |
| universitetsforskning | ||||
|
|
|
|
| |
17 | Kultur, medier, | -246 | -375 | 6 | 244 |
| trossamfund och fritid | ||||
|
|
|
|
| |
18 | Samhällsplanering, | -1 151 | -71 | 42 | 239 |
| bostadsförsörjning och | ||||
|
|
|
|
| |
| byggande samt |
|
|
|
|
| konsumentpolitik |
|
|
|
|
20 | Allmän miljö- och | -162 | -296 | 0 | 84 |
| naturvård | ||||
|
|
|
|
| |
21 | Energi | -38 | -63 | 0 | 33 |
22 | Kommunikationer | -7 449 | -8 937 | 0 | 3 937 |
23 | Areella näringar, landsbygd | -1 069 | -1 076 | 121 | 345 |
| och livsmedel |
|
|
|
|
24 | Näringsliv | -408 | -387 | 0 | 148 |
| Ej fördelat | 0 | 0 | 0 | 104 |
Summa | -42 826 | -45 234 | 865 | 17 600 | |
Anm.: 7:e AP-fonden behandlas som övrig kredit och ingår därför inte i tabellen.
1Räntekontokrediterna har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statens budget för 2014.
2Ett negativt belopp för saldo innebär en behållning i Riksgäldskontoret.
3Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän.
4Exklusive Riksrevisionen.
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
0,1 miljarder kronor jämfört med den ram som riksdagen har beslutat för 2013.
11.1.3 Statlig utlåning
Av 6 kap. 3 § budgetlagen följer att regeringen får besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret upp till det belopp som riksdagen har beslutat om.
Totalt uppgick utlåningen till 191,6 miljarder kronor den 30 juni 2013. Utlåningen i form av studielån var störst och uppgick till 179 miljarder kronor. I tabell 11.4 presenteras en översikt av den utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Utöver den utlåning som redovisas i tabellen hade Riksgäldskontoret vid halvårsskiftet 2013 även lånat ut 200,8 miljarder kronor till Riksbanken för att tillgodose behovet av valutareserv. För 2014 föreslås en utlåning om 294,2 miljarder kronor.
Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret redovisas i respektive utgiftsområdesbilaga.
Tabell 11.4 Statlig utlåning 2014
Miljoner kronor |
|
| |
Utgifts- |
| Skuld | Kreditram |
område | Myndighet/verksamhet | 30/6 2013 | 2014 |
15 | Studielån | 179 331 | 200 205 |
22 | Svensk-Danska | 5 191 | 3 361 |
| broförbindelsen SVEDAB AB1 | ||
|
|
| |
22 | Swedavia AB2 | 0 | 3 240 |
2 | Lån till Island3,4 | 1 799 | 0 |
2 | Lån till Irland3,5 | 3 948 | 5 265 |
22 | A-train AB6 | 1 000 | 1 000 |
24 | Civila flygutvecklingsprojekt7 | 350 | 1 110 |
24 | Svensk exportkredit AB8 | 0 | 80 000 |
Summa |
| 191 619 | 294 181 |
1Kreditramen för Svensk-Danska broförbindelsen SVEDAB AB anges exklusive mervärdesskatt medan skulden anges inklusive mervärdesskatt (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32).
2Prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114.
3Baserat på Riksgäldskontorets växelkurs SEK-EUR 30/6 2013.
4Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310.
5Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209.
6Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
7Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:Fiu11.
8Prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125.
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Regeringen föreslår att summan av kredit- ramarna för myndigheternas räntekonton får uppgå till högst 17,6 miljarder kronor 2014, varav ca 0,1 miljarder kronor inledningsvis inte kommer att fördelas till myndigheterna. Den totala ramen föreslås således minska med
11.1.4 Övriga kreditramar
I 7 kap. 1-5 §§ budgetlagen anges de villkor som gäller för finansiering av statens investeringar och utlåning. Av 7 kap. 6 § samma lag följer att
646
riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än vad som följer av 7 kap. 1-5 §§. I detta avsnitt redogörs för de lån och kreditramar som riksdagen dels beslutat om, dels föreslås besluta för 2014, med stöd av 7 kap. 6 § budgetlagen.
Totalt uppgick upplåningen i Riksgälds- kontoret för övriga kreditramar till 67,8 miljarder kronor den 30 juni 2013. Trafikverkets kreditutnyttjande var störst och uppgick till 39,7 miljarder kronor. I tabell 11.5 redovisas övriga kreditramar i Riksgälds- kontoret.
Förslagen till beslut om nya eller ändrade kreditramar i Riksgäldskontoret redovisas i respektive utgiftsområdesbilaga.
Tabell 11.5 Övriga kreditramar 2014
Miljoner kronor
|
| Skuld |
|
Utgifts- |
| 30/6 | Kreditram |
område | Myndighet/verksamhet | 20131 | 20142 |
| Låneramar: |
|
|
2 | 7:e AP-fonden | 0 | 5 |
2 | Fortifikationsverket | 9 488 | 11 500 |
2 | Statens fastighetsverk | 11 712 | 12 800 |
2 | Riksgäldskontoret | 2 389 | 2 915 |
6 | Socialstyrelsen | 150 | 350 |
6 | Myndigheten för | 0 | 300 |
| samhällsskydd och beredskap | ||
|
|
| |
21 | Affärsverket Svenska kraftnät | 1 907 | 9 300 |
22 | Trafikverket | 39 651 | 44 000 |
22 | Luftfartsverket | 0 | 1 500 |
22 | Sjöfartsverket | -146 | 835 |
| Övriga krediter: |
|
|
2 | 7:e AP-fonden | 63 | 100 |
2/23 | Kammarkollegiet3 | -448 | 360 |
2 | Statens tjänstepensionsverk | -3 | 100 |
6 | Försvarets materielverk | 2 217 | 12 000 |
6 | Försvarsexportmyndigheten | 1 022 | 7 000 |
10 | Försäkringskassan | 0 | 60 |
11 | Pensionsmyndigheten | 461 | 8 000 |
|
|
|
|
Summa |
| 67 845 | 111 125 |
Anm.: Affärsverk har inom beslutade ramar även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret.
1Visar nettot av skulden för de myndigheter som har flera kreditramar.
2Utöver de krediter som redovisas i tabellen föreslås i respektive utgiftsområdesbilaga en kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för utnyttjande vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden, samt en obegränsad låneram för Exportkreditnämnden för skadeutbetalning.
3Utöver den kredit som föreslås i respektive utgiftsområdesbilaga medges
Kammarkollegiet en övrig kredit utifrån prop. 1995/98:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
PROP. 2013/14:1
11.2Statliga garantier
Statens garantiåtaganden omfattar huvudsakligen insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker, kreditgarantier, garantier om tillförsel av kapital samt pensionsgarantier. En samlad och utförlig redovisning av den stat- liga garantiverksamheten ges i regeringens skri- velse Årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101). I tabell 11.6 redovisas omfatt- ningen av de statliga garantiåtagandena per den 30 juni 2013 och en översiktlig sammanställning över begärda garantiramar 2014. Förslagen till beslut om garantiramar återfinns i respektive utgiftsområdesbilaga.
Normalt ställs krav på kostnadstäckning vid hanteringen av statliga garantier. Enligt 6 kap. 4 § budgetlagen krävs att en avgift tas ut som motsvarar den förväntade kostnaden för garantin. Detta innebär att förlustrisken för varje garanti eller grupp av garantier ska beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan dock be- sluta att en lägre eller ingen avgift ska debiteras för ett visst åtagande. Till den del full kostnads- täckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som ska belasta ett anslag. Avgiftsinkomsterna och i förekom- mande fall anslagsmedel motsvarande subven- tionen, redovisas på ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven förs också even- tuella återvinningar från tidigare infriade garan- tier. Konstaterade förluster i garantiverk- samheten ska täckas med medel från garanti- reserven. Garantiverksamheten ska således över tid vara självbärande.
647
PROP. 2013/14:1
Tabell 11.6 Garantiramar och utfärdade garantier
Miljoner kronor
| Beslutade | Utfärdade | Begärda |
| garantiramar | garantier | garantiramar |
|
| 30/6 2013 | 2014 |
Riksgäldskontoret |
|
|
|
Insättningsgarantin | Obegränsad1 | 1 312 8072 |
|
Investerarskyddet | Obegränsad3 | Uppgift saknas |
|
Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser | Obegränsad4 | 9 243 |
|
Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning | 250 0005 | 0 | 250 000 |
Kreditgarantier till företag i fordonsklustret för lån i Europeiska investeringsbanken | 20 0006 | 06 |
|
för omställning till grön teknologi m.m. |
| ||
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning | Obegränsad | 20 862 |
|
|
|
|
|
Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån | 5 8747 | 5 874 |
|
Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån | 9087 | 303 | 9097 |
Pensionsgarantier | 30 000 | 8 1648 |
|
Kreditgarantier till UD-anställda | 50 | 0,4 |
|
Exportkreditnämnden |
|
|
|
Exportkreditgarantier | 500 000 | 274 289 | 500 000 |
Investeringsgarantier | 10 000 | 4 297 | 10 000 |
|
|
|
|
Biståndsverksamhet |
|
|
|
Sidas biståndsgarantier och garantier för lån inom ramen för Lomé IV Bis och | 11 2859 |
| 11 28510 |
Cotonou-avtalet | 3 609 | ||
Boverket |
|
|
|
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, av lösen av kommunala borgens- |
|
|
|
åtaganden samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av |
| 1 57311 |
|
fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt | 10 000 | 10 000 | |
Kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av |
|
|
|
bostad (förvärvsgarantier) | 5 000 | 0,1 | 5 000 |
|
|
|
|
Garantikapital12 |
| 109 142 |
|
Summa utfärdade garantier |
| 1 750 164 |
|
1Regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2Åtagandet för insättningsgarantin avser preliminärt utfall för 2012. Maximalt ersättningsbelopp är 100 000 euro per kund och bank. 3Regleras i lagen (1999:158) om investerarskydd.
4Regleras i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Regeringen har genom förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. beslutat en garanti- ram på 750 miljarder kronor. Denna garanti stängdes för nyteckning den 30 juni 2011.
5Av riksdagen beslutad garantiram, regeringen har valt att inte vidarefördela garantin till Riksgäldskontoret.
6Förordningen (2009:19) om lån till företag i fordonsindustrin upphörde att gälla den 1 maj 2013 (SFS 2013:161).
7Garantiramen för projektinvesteringslån uppgår till 670 755 434 euro och garantiramen för miljöinvesteringslån för 2013 uppgår till 103 720 437 euro (se även prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16). Omräkningen till kronor är gjord med slutkursen för euro den 30 juni 2013 (8,7577).
8Åtagandet för pensionsgarantier avser 2012. Omfattar upparbetade avtalspensioner för de som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, t.ex. Posten och Akademiska hus.
9Inklusive förslag i regeringens proposition Höständringsbudget 2013 (prop. 2013/4:2) om 152 059 320 euro. Omräkningen till kronor är gjord med slutkursen för euro den 30 juni 2013 (8,7577).
10Av garantiramen utgör Sidas biståndsgarantier 10 000 000 000 kronor och Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 152 059 320 euro. Omräkningen till kronor är gjord med slutkursen för euro den 30 juni 2013 (8,7577).
11Av de utstående garantierna avser 136 miljoner kronor garantier för lån under byggtiden. Garantibeloppet för denna del ökar i takt med att bygget fortskrider. Det totala garantibeloppet för dessa garantier är 395 miljoner kronor. Differensen mellan utestående och utlovat garantibelopp är därmed 259 miljoner kronor.
12Utgörs av garantiåtaganden gentemot Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska utvecklingsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Multilaterala investeringsgarantiorganet samt Nordiska investeringsbanken.
Källor: Utfallsbeloppen är hämtade från Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket.
Statens totala utestående garantiåtaganden, ex- klusive garantikapitalet, hade fram till den 30 juni 2013 ökat med ca 48 miljarder kronor jämfört med samma tidpunkt föregående år.
Summan av utfärdade garantier inom ramen för insättningsgarantin ökade med
ca 87 miljarder kronor mellan den 30 juni 2012 och den 30 juni 2013.
Utestående garantier till banker m.fl. med an- ledning av skuldförbindelser minskade från ca 39 miljarder kronor den 30 juni 2012 till ca 9 miljarder kronor den 30 juni 2013. Vid den senare tidpunkten var det endast två institut som
648
PROP. 2013/14:1
hade utestående garanterade lån: Carnegie Investment Bank och Swedbank. Minskningen beror huvudsakligen på att Swedbanks garanterade lån har förfallit eller återköpts. De sista garanterade lånen förfaller under andra kvartalet 2015.
De utestående exportkredit- och investe- ringsgarantierna minskade med sammanlagt 4,5 miljarder kronor mellan den 30 juni 2012 och den 30 juni 2013.
Summan av utfärdade garantier inom Sidas biståndsgarantier och garantier för lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet hade den 30 juni 2013 minskat med sammanlagt 0,5 miljarder kronor. I propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) begär regeringen dock en utökad garantiram gentemot Europeiska investeringsbanken inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet, från ca 0,2 miljarder kronor till ca 1,3 miljarder kronor.
De utfärdade garantierna för garantikapitalet uppgick den 30 juni 2013 till ca 109 miljarder
kronor och hade därmed ökat med nära 1 miljard kronor jämfört med den 30 juni 2012.
ingående och nya åtaganden, med avdrag för infriade åtaganden. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär under de olika utgiftsområdena i denna proposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ingå ekonomiska åtaganden som medför utgifter för staten efter 2014.
Av tabell 11.8 framgår att regeringen begär bemyndiganden om totalt 375,5 miljarder kro- nor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden som riksdagen beslutat efter förslag i budgetpropositionen för 2013 innebär förslagen för 2014 en ökning med 36 miljarder kronor, eller 11 procent. I förändringen ingår såväl stora minskningar som ökningar. De största minskningarna kan hänföras till utgiftsområde 22 Kommunikationer (6,3 miljarder kronor) och utgiftsområde 21 Energi (1,0 miljarder kronor). De största ökningarna kan hänföras till utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (18,4 miljarder kronor),
utgiftsområde | 7 | Internationellt | bistånd | |
(7,7 miljarder | kronor), | utgiftsområde | ||
16 Utbildning | och | universitetsforskning | ||
(6,6 miljarder kronor), utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (5,3 miljarder
11.3Beställningsbemyndiganden kronor) samt utgiftsområde 10 Ekonomisk
Enligt 6 kap. 1 § första stycket budgetlagen får regeringen, för det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat för budgetåret, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser.
I respektive utgiftsområdesbilaga motiverar regeringen behovet av nödvändiga bemyndiganden och föreslår att riksdagen ska besluta om sådana. På anslagsnivå redovisas vidare information om bl.a. nya och infriade åtaganden 2012–2014.
I tabell 11.8 görs en sammanfattning av de be- gärda bemyndigandena för 2014. I kolumnen Ingående åtaganden redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2014 beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster, beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn anges de nya åtaganden av denna typ som staten förväntas göra 2014. Kolumnen Infriade åtaganden visar åtaganden som förväntas bli betalda 2014 och som regeringen ingått tidigare år. Kolumnen Utestående åtaganden utgör summan av
trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (3,2 miljarder kronor).
Härutöver begär regeringen ett bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för 2014 (se utg.omr. 27 avsnitt 3).
För anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 under utgiftsområde 19 Regional tillväxt begärs inget bemyndigande för 2014 eftersom några nya åtaganden inte avses ingås. Vid utgången av 2014 kommer det dock fortfarande att finnas utestående åtaganden som beräknas uppgå till ca 0,6 miljarder kronor.
649
PROP. 2013/14:1
Tabell 11.8 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2014
Miljoner kronor
|
| Ingående | Nya | Infriade | Utestående | Begärda |
Utgiftsområde | åtaganden | åtaganden | åtaganden | åtaganden | bemyndiganden | |
|
| 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 |
1 | Rikets styrelse | 171 | 171 | 171 | 171 | 171 |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 30 | 75 | 30 | 75 | 75 |
|
|
|
|
|
|
|
5 | Internationell samverkan | 106 | 133 | 80 | 159 | 160 |
|
|
|
|
|
|
|
6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 90 154 | 16 405 | 15 674 | 90 886 | 92 145 |
7 | Internationellt bistånd | 55 524 | 23 603 | 16 627 | 62 500 | 62 696 |
|
|
|
|
|
|
|
8 | Migration | 200 | 31 | 100 | 131 | 140 |
|
|
|
|
|
|
|
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 1 577 | 1 009 | 750 | 1 835 | 1 835 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
| funktionsnedsättning | 4 000 | 1 000 | 1 810 | 3 190 | 3 190 |
13 | Integration och jämställdhet | 1 399 | 2 141 | 1 269 | 2 271 | 2 271 |
|
|
|
|
|
|
|
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 18 494 | 14 355 | 13 614 | 19 236 | 19 251 |
|
|
|
|
|
|
|
15 | Studiestöd | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 |
16 | Utbildning och universitetsforskning | 22 470 | 12 738 | 9 210 | 25 998 | 26 154 |
|
|
|
|
|
|
|
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 441 | 343 | 279 | 505 | 511 |
18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning och |
|
|
|
|
|
| byggande samt konsumentpolitik | 68 | 77 | 34 | 111 | 114 |
|
|
|
|
|
|
|
19 | Regional tillväxt | 2 115 | 3 564 | 1 178 | 4 500 | 4 700 |
|
|
|
|
|
|
|
20 | Allmän miljö- och naturvård | 4 050 | 2 260 | 1 362 | 4 947 | 5 095 |
|
|
|
|
|
|
|
21 | Energi | 4 984 | 1 893 | 1 570 | 5 307 | 5 330 |
22 | Kommunikationer | 114 258 | 31 997 | 21 505 | 124 751 | 126 307 |
23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 9 245 | 19 513 | 5 854 | 22 905 | 22 948 |
|
|
|
|
|
|
|
24 | Näringsliv | 2 576 | 1 144 | 1 362 | 2 358 | 2 371 |
Summa |
| 331 866 | 132 456 | 92 483 | 371 840 | 375 468 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Källa: Egna beräkningar.
650
PROP. 2013/14:1
11.4Bemyndigande att överskrida kommer i stället regeringen föreslå ändringar i
anslag
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om
1.ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas, och
2.överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.
För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på tio procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen. Det finns ytterst sällan behov av att överskrida anslag för förvaltningsändamål med mer än vad som ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av anslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov
statens budget.
När det däremot gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU- relaterade utgifter och oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Regeringen bör därför bemyndigas att, om beslut om ändring i budgeten inte hinner inväntas, besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.
I regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101 s. 60) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden för under 2012.
Under 2013 har regeringen hittills inte medgivit några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under 2013 kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2013.
651
12
Granskning och ekonomisk styrning
PROP. 2013/14:1
12 Granskning och ekonomisk styrning
I detta avsnitt redovisar regeringen sina överväganden och förslag angående införlivandet av Europeiska unionens råds direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Vidare redovisar regeringen dels sin syn på EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen, dels vilka bedömningar regeringen gör med anledning av de rekommendationer och bedömningar Finanspolitiska rådet framfört i sin årliga rapport 2013. I avsnittet kommenteras även de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort vid sin granskning av årsredovisningen för staten 2012. Avslutningsvis lämnas en redovisning av den utveckling som skett av den ekonomiska styrningen i staten.
12.1EU-direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk
Europeiska unionens råd antog den 8 november 2011 ett direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Direktivet innehåller minimiregler för hur budgetramverken i EU:s medlemsstater ska vara utformade för att bl.a. säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden att undvika alltför stora underskott enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska inrätta treåriga budget- politiska mål och numeriska finanspolitiska regler som ska återspeglas i de årliga budgetbesluten och som medför konsekvenser om de inte iakttas. Ländernas budgetramverk ska
även omfatta en redovisning av de offentligfinansiella konsekvenserna av planerade finanspolitiska åtgärder samt realistiska makro- ekonomiska prognoser och budgetprognoser. Prognoserna ska genomgå regelbundna och fullständiga utvärderingar. Direktivet ska vara genomfört senast den 31 december 2013.
12.1.1 Ärendet och dess beredning
I december 2012 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av den svenska budgetprocessen (dir. 2012:124). Utredningen antog namnet Budgetprocess- kommittén (Fi 2012:10). I utredningens uppdrag ingick bl.a. att behandla frågan om införlivandet av delar av direktivet om medlemsstaternas budgetramverk i Sveriges budgetramverk. Utredningen överlämnade den 3 maj 2013 delbetänkandet Budgetramverket – uppfyller det EU:s direktiv? (SOU 2013:32) till regeringen. En sammanfattning av delbetänkandet, utredningens lagförslag, en förteckning över remissinstanserna och en redovisning av direktivet i sin helhet finns i bilaga 13. Remiss- yttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2013/1869).
EU-direktivets krav på nationella system för offentliga räkenskaper och statistik samt krav på redovisning för den offentliga sektorns undersektorer har behandlats av Statistik- utredningen 2012. Utredningen överlämnade i december 2012 slutbetänkandet Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystemet och SCB (SOU 2012:83). Betänkandet har remitterats. Regeringen avser att under hösten
655
PROP. 2013/14:1
2013 återkomma till riksdagen med anledning av utredningens förslag.
12.1.2 Överväganden och förslag
Budgetramverk med planeringshorisont på minst tre år
Regeringens bedömning: Det svenska budgetramverket uppfyller direktivets krav på budgetramverk på medellång sikt.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna delar eller har inte något att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning:
Medlemsstaterna ska enligt artikel 9.1 i direktivet inrätta ett trovärdigt och effektivt budgetramverk på medellång sikt, som tryggar införandet av en finanspolitisk planerings- horisont på minst tre år.
Av 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203) framgår att utgiftstaket har ett medelfristigt perspektiv genom att regeringen åläggs att i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året.
Regeringen ska vidare enligt 2 kap. 3 § budgetlagen i budgetpropositionen redovisa en beräkning av hur utgifterna fördelas på utgiftsområden för det andra och tredje tillkommande året. Enligt praxis redovisar regeringen en sådan beräkning för budgetens samtliga ca 500 anslag. Dessa beräkningar godkänns av riksdagen och fungerar som en riktlinje för regeringens budgetarbete. Regeringen är dessutom enligt 9 kap. 3 § budgetlagen skyldig att redovisa budget- prognoser för innevarande år och de tre därpå följande åren.
Regeringen är även enligt 2 kap. 1 § budgetlagen skyldig att föreslå ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet). Det finns inte någon uttrycklig reglering som anger att överskotts- målet ska vara medelfristigt, men det framgår tydligt av förarbetena att detta är avsikten. Målet har också sedan det infördes år 2000 haft en medelfristig definition i och med att det avsett ett genomsnitt över en konjunkturcykel.
Regeringen anser i likhet med utredningen att det svenska budgetramverket genom den ovan nämnda regleringen och dess förarbeten, samt hittillsvarande praxis, uppfyller direktivets krav på inrättande av budgetramverk på medellång sikt.
Främjande av EU:s referensvärden och det medelfristiga budgetmålet
Regeringens bedömning: De svenska numeriska finanspolitiska reglerna, i synnerhet överskotts- målet, främjar iakttagandet av EU:s budgetpolitiska mål. Sverige uppfyller således direktivets krav i denna del.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, däribland Sveriges Riksbank,
Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, delar eller har inte något att erinra mot utredningens bedömning. Ekonomistyrningsverket ställer sig till stora delar bakom utredningens bedömning men saknar en analys av systematiken i skillnaderna mellan de beräkningsmetoder som regeringen och Europeiska kommissionen använder för det konjunkturjusterade/struktu- rella sparandet. Svenskt Näringsliv är kritiskt till att utredningen enbart har gjort sin bedömning enligt det nuvarande överskottsmålet och efterlyser en bredare analys, då nivån på över- skottsmålet enligt organisationen kan komma att ändras i framtiden. Svenska institutet för europapolitiska studier menar att det finns utrymme för tolkningar av överskottsmålet och att ett mer problematiserande förhållningssätt till överskottsmålet och de beräkningar som ligger till grund för detta hade förenklat en bedömning av om direktivet uppfylls.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 5 i direktivet ska medlemsstaterna tillämpa numeriska finanspolitiska regler som är specifika för dem och som effektivt främjar att de uppfyller sina skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) på budgetpolitikens område inom ramen för en flerårig horisont för den offentliga sektorn som helhet.
656
Den svenska numeriska finanspolitiska regel som i första hand främjar iakttagandet av de av EU fastställda budgetpolitiska målen är överskottsmålet. Överskottsmålet har, frånsett en teknisk justering av målets nivå, legat fast sedan det infördes år 2000. Regeringen har gjort bedömningen att den nuvarande nivån om ett överskott på i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel bör bibehållas så länge som det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett hållbart sätt (prop. 2009/10:100 s. 89). Den nuvarande nivån på överskottsmålet ger en betydande marginal för ökade utgifter och lägre skatteinkomster under en lågkonjunktur, utan att EU:s referensvärde för underskott om 3 procent av BNP hotas, och bidrar också normalt till en över tiden minskande statsskuld. Nivån är också klart över Sveriges medelfristiga budgetmål (MTO) på -1 procent av BNP. I kommissionens meddelande den 29 maj 2013 med rekom- mendationer till Sverige framhålls att Sveriges MTO ligger väl i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens krav se avsnitt 12.2. Som
Ekonomistyrningsverket framhållit skiljer sig definitionerna av det svenska överskottsmålet och Sveriges MTO något åt. En historisk tillbakablick visar emellertid att den nuvarande nivåskillnaden mellan dem gott och väl är tillräcklig för att även Sveriges MTO ska respekteras.
Uppföljningen av överskottsmålet sker i huvudsak mot fem indikatorer: det strukturella sparandet, sjuårsindikatorn (dvs. sju år centrerat över innevarande år), den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn, den bakåtblickande tioårs- indikatorn, samt den konjunkturjusterade tioårs- indikatorn. Dessa fem indikatorer ska samman- taget ge en bild av om finanspolitiken är i balans med målet om överskott över en konjunktur- cykel. Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framå- tblickande perspektiv. Den bakåtblickande analysen görs för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden. Regeringen instämmer med Svenska institutet för europapolitiska studier att det finns svårigheter förknippade med att tolka över- skottsmålet men bedömer att ovanstående indikatorer, i förhållande till alternativa mått, ger
PROP. 2013/14:1
en god bild av huruvida finanspolitiken är i balans med överskottsmålet.
Regeringen bedömer sammantaget att Sveriges numeriska finanspolitiska regler, i synnerhet överskottsmålet, främjar iakttagandet av EU:s referensvärden och budgetpolitiska mål och att Sverige därmed uppfyller direktivets krav i denna del.
Svenskt Näringsliv är kritiskt till att utredningen har gjort sin bedömning utifrån det nuvarande överskottsmålet. Regeringen gör dock i denna proposition endast en bedömning av huruvida Sveriges nuvarande numeriska finanspolitiska regler uppfyller direktivets krav. Vid en eventuell förändring av det aktuella regelverket kommer regeringen att återkomma med en analys av hur en sådan förändring förhåller sig till direktivets krav.
Måldefinition och tillämpningsområde
Regeringens bedömning: Det svenska budgetramverket uppfyller direktivets krav om måldefinition och tillämpningsområde för de numeriska finanspolitiska reglerna.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet av remiss- instanserna, däribland Sveriges Riksbank, Göta Hovrätt, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, delar eller har inte något att erinra mot utredningens bedömning. Riksrevisionen delar utredningens övergripande slutsats att det svenska budgetramverket i allt väsentligt uppfyller kraven i rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk, men anser dock att formuleringen av överskottsmålet ger upphov till onödig otydlighet. Otydligheten består enligt myndigheten i skillnaden mellan en faktisk konjunkturcykel och de olika mått som används för att utvärdera överskottsmålet. Riksrevisionen framhåller att målets formulering skulle kunna uttryckas på ett sätt som är mer i överensstämmelse med den praxis som utvecklats kring målets roll och uppföljning. Utöver detta anser myndigheten att en möjlig förbättring av regleringen av det svenska budgetramverket skulle kunna vara att justera omfattningen av utgiftstaket för staten så att
657
PROP. 2013/14:1
endast anslaget för statsskuldsräntor undantas eller att regeringen presenterar tydliga riktlinjer för när andra anslag bör föreslås utanför utgiftstaket.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 6.1.a i direktivet ska, utan att det påverkar EUF-fördragets bestämmelser om unionens ram för budgetövervakning, måldefinition och tillämpningsområde specificeras i de landspecifika numeriska finanspolitiska reglerna.
För Sveriges vidkommande berör det ovan nämnda kravet främst överskottsmålet och utgiftstaket. Motiven för överskottsmålet, att det bl.a. ska bidra till långsiktigt hållbara offentliga finanser och till att upprätthålla tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer, finns tydligt angivna i bl.a. 2010 års ekonomiska vårproposition, som även innehåller en redovisning av de indikatorer som används för att bedöma måluppfyllelsen (prop. 2009/10:100 s. 95). Utgiftstaket omfattar samtliga utgifter på statens budgets utgiftssida inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, med undantag för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Taket utgör en övre restriktion för de takbegränsade utgifterna och används, i enlighet med vad som föreskrivs i budgetlagen, såväl vid beredningen av förslaget till statens budget som vid genomförandet av den budgeterade verksamheten.
Utredningen har inte haft i uppdrag att se över de budgetpolitiska målen i sig utan enbart om de nuvarande målen uppfyller direktivets krav. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att Sverige genom uttrycklig reglering, förarbeten och fastlagd praxis uppfyller direktivets krav avseende måldefinition och tillämpningsområde för de numeriska finanspolitiska reglerna.
De budgetpolitiska målens koppling till de årliga budgetbesluten
Regeringens bedömning: Genom lagstiftning och en fast praxis uppfyller det svenska budgetramverket EU-direktivets krav på att de budgetpolitiska målen ska beaktas i den årliga budgetbehandlingen.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inget att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 10 i direktivet ska årlig budgetlagstiftning överensstämma med bestämmelserna i budget- ramverket på medellång sikt.
Av 2 kap. 2 § budgetlagen framgår att utgiftstaket ska användas vid beredningen av förslaget till statens budget och av 2 kap. 4 § budgetlagen framgår att regeringen måste vidta åtgärder om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak riskerar att överskridas. Detta innebär att regeringen måste beakta konsekvenserna för utgiftstaket för såväl innevarande år som för de närmast kommande åren i de årliga budget- förslagen. I 9 kap. 2 § budgetlagen föreskrivs vidare att regeringen minst två gånger per år ska ange hur överskottsmålet uppnås.
I de ekonomiska propositionerna gör regeringen bedömningar av hur den förda politiken förhåller sig till utgiftstaket och överskottsmålet.
Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att Sverige genom lagstiftning och en fast praxis uppfyller EU-direktivets krav på att de budgetpolitiska målen ska beaktas i den årliga budgetbehandlingen.
Konsekvenser om de budgetpolitiska målen inte bedöms klaras
Regeringens bedömning: Det svenska budgetramverket uppfyller direktivets krav på att det ska finnas konsekvenser vid avvikelser från de budgetpolitiska målen.
Utredningens bedömning överensstämmer
med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: | Flertalet | av |
remissinstanserna, däribland Sveriges Riksbank,
Kammarrätten i Jönköping, Riksgäldskontoret och
Kammarkollegiet, delar eller har inte något att erinra mot utredningens bedömning.
Ekonomistyrningsverket anser dock inte att det svenska ramverket uppfyller direktivets krav på konsekvenser om de numeriska finanspolitiska reglerna inte iakttas. Myndigheten påpekar att den praxis som utvecklats betonar
658
överskottsmålets framåtblickande funktion, vilket innebär att mindre fokus läggs på avvikelser för gångna år. Konjunkturinstitutet och
Finanspolitiska rådet framhåller att det för närvarande inte finns något lagstadgat krav på åtgärder ifall överskottsmålet inte uppfylls.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 6.1.c i direktivet ska, utan att det påverkar EUF-fördragets bestämmelser om unionens ram för budgetövervakning, konsekvenser om inte de landspecifika numeriska finanspolitiska reglerna iakttas specificeras.
För utgiftstaket finns det i 2 kap. 4 § budgetlagen ett uttryckligt krav på att regeringen vid risk för ett överskridande antingen ska vidta åtgärder som den själv har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. För överskottsmålet föreskrivs i 9 kap. 2 § budgetlagen att regeringen två gånger per år ska redovisa hur målet uppnås. Vid sidan av detta krav har regeringen i flera olika sammanhang förklarat hur avvikelser från överskottsmålet bör hanteras, bl.a. i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:110) och i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Regeringen redovisar vidare sedan lång tid tillbaka i budgetpropositionen de medelfristiga effekterna på de offentliga finanserna av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.
Regeringen bedömer i likhet med kommittén att det svenska ramverket genom såväl lagstiftning som praktisk tillämpning uppfyller direktivets krav i fråga om konsekvenser vid avvikelser från målen och kravet på redovisning av medelfristiga effekter av politiken på de offentliga finanserna. Regeringen noterar i detta sammanhang att kommittén bedömer att det, oavsett de krav som ställs i direktivet, kan övervägas om det i budgetlagen bör förtydligas att regeringen ska förklara väsentliga avvikelser från överskottsmålet och redogöra för hur en återgång till målet bör ske, samt att kommittén avser att behandla denna fråga i sitt slutbetänkande.
PROP. 2013/14:1
Prognoser
Regeringens bedömning: Det svenska budget- ramverket uppfyller till övervägande del direktivets krav i fråga om prognoser. Det finns dock vissa områden där det antingen saknas en etablerad ordning för att säkerställa att direktivets krav uppfylls eller där det krävs vissa förtydliganden. Möjligheterna för hur den externa utvärderingen ytterligare kan stärkas avses ses över.
Regeringens förslag: Regeringen åläggs att regelbundet redovisa en utvärdering av de ekonomiska prognoser som lämnas i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Regeringen ska vidare i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen redovisa prognoser över den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder, samt i den ekonomiska vårpropositionen redovisa en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 31 december 2013.
Utredningens bedömning och förslag
överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna delar eller har inte några invändningar mot utredningens bedömning. De flesta remissinstanserna, bl.a. Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret, tillstyrker vidare utredningens förslag.
Ekonomistyrningsverket anför att det vore bra om den utvärderade prognoshorisonten var så lång som möjligt, då det ofta är prognosticerade överskott långt fram i tiden som tas till intäkt för att genomföra reformer i närtid. Konjunkturinstitutet ser en potentiell konflikt i kravet om realistiska budgetprognoser och de förutsättningar på vilka regeringen baserar sina prognoser. En medelfristig budgetprognos som endast utgår från att redan beslutade eller i budgetpropositionen föreslagna eller aviserade finanspolitiska åtgärder genomförs är enligt myndigheten som regel inte den mest realistiska prognosen, eftersom en sådan politik över tiden skulle urholka det offentliga åtagandet med nuvarande regelverk. Finanspolitiska rådet ställer sig positivt till en regelbunden utvärdering av
659
PROP. 2013/14:1
prognoser, men anser att denna skyldighet inte bör begränsas till sådana prognoser som avses i 9 kap. 3 § budgetlagen, utan också bör omfatta fler analytiskt centrala variabler, exempelvis de variabler som utgör underlag för bedömningarna av finanspolitikens inriktning. Svenska institutet för europapolitiska studier anser inte att regeringen själv bör utvärdera sina prognoser. Institutet menar att objektivitet och oberoende torde vara lättare att uppnå om externa bedömare ges ansvar för utvärderingarna.
Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt artikel 4 i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk ska medlems- staterna se till att finanspolitisk planering grundar sig på realistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser. Budget- planeringen ska vidare enligt samma artikel baseras på det mest sannolika makroekonomiska scenariot eller på ett försiktigare scenario. En utvärdering ska utföras av hur de planerade åtgärderna, i ljuset av deras långsiktiga effekter för den offentliga sektorns finanser, förväntas påverka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. De makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna ska jämföras med Europeiska kommissionens senast uppdaterade prognoser och, när så är lämpligt, med andra oberoende organs prognoser. De makro- ekonomiska prognoserna och budget- prognoserna för finanspolitisk planering ska genomgå en regelbunden, objektiv och fullständig utvärdering på grundval av objektiva kriterier, inklusive en utvärdering i efterhand. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras och på lämpligt sätt beaktas i framtida makroekonomiska prognoser och budget- prognoser.
Beträffande kravet på realistiska prognoser vill regeringen understryka att en extern utvärdering av regeringens prognoser och prognosmetoder är central för att tillse att finanspolitiken baseras på bästa tillgängliga underlag. Ett flertal myndigheter gör i dag egna prognoser över såväl makroekonomin som de offentliga finanserna, vilket möjliggör jämförelser av regeringens prognoser samt stimulerar till diskussion och kunskapsutbyte. Både Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet har i uppdrag att granska och utvärdera regeringens prognoser. Finanspolitiska rådet får enligt 8 § förordningen (2011:446) med instruktion för Finanspolitiska rådet granska och bedöma kvaliteten i
regeringens prognoser och i de modeller som ligger till grund för dessa. Konjunkturinstitutet utför, i enlighet med ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev, regelbundna jämförelser av olika aktörers prognoser, däribland regeringens. Jämförelserna publiceras offentligt. Konjunktur- institutets analys avser avvikelser mellan makroekonomiska prognoser och utfall för såväl föregående år som en längre historisk period. Därtill har Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Regeringen avser att se över möjligheterna för hur den externa utvärderingen ytterligare kan stärkas.
Från och med denna proposition kommer regeringen att i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen göra prognosjäm- förelser med relevanta bedömare för de viktigaste prognosvariablerna. Väsentliga skillnader mellan regeringens prognoser och de prognoser som kommissionen, Konjunktur- institutet och Ekonomistyrningsverket utför kommer att kommenteras. Regeringen har också i denna proposition utökat redovisningen av sina prognosrevideringar och publicerade en egen prognosutvärdering för ett antal centrala makroekonomiska variabler i 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100 s. 83). Det bör i detta sammanhang även framhållas att Regeringskansliet har påbörjat ett internt arbete för att på ett tydligare sätt dokumentera de prognosmetoder som används, framför allt de metoder som används för makroprognoserna. Vidare finns det sedan flera år tillbaka en praxis att redovisa känslig- hetsanalyser och riskscenarier, vilket bedöms svara mot direktivets krav på användande av det mest sannolika makroekonomiska scenariot.
För att säkerställa att Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och andra externa bedömare kan genomföra en kvalificerad granskning bör krav ställas på regeringen att regelbundet redovisa och utvärdera de metoder som används i prognoserna i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. I dagsläget saknas såväl lagreglering som någon fastare praxis avseende regeringens redovisning och utvärdering av de prognosmetoder och modeller som används. Dessa är ofta av en sådan komplex natur att det för att möjliggöra en god extern utvärdering ställs höga krav på prognosmakaren att vara transparent.
660
I den ovan nämnda utvärderingen bör det ingå att göra en analys av prognosskillnader i förhållande till kommissionens och andra oberoende prognosmakares prognoser, samt lämna förklaringar till signifikanta skillnader mellan regeringens och kommissionens prognoser, vilket görs fr.o.m. denna proposition. Prognoserna och utvärderingen av dessa ska enligt förslaget omfatta det innevarande budgetåret och de tre därpå följande åren. I en ingående utvärdering av prognoserna ligger det i sakens natur att de centrala underliggande faktorer som förorsakar eventuella avvikelser redovisas. Regeringen kan vid denna typ av utvärderingar ta hjälp av oberoende externa experter. Regeringen strävar efter att prognoserna ska vara baserade på det mest sannolika scenariot för den ekonomiska utvecklingen, dock grundat på förutsättningen att redan beslutade eller i budgetpropositionen föreslagna eller aviserade finanspolitiska åtgärder genomförs. Regeringen kan dock till skillnad från andra prognosmakare inte basera sina prognoser på andra åtgärder än de som har föreslagits eller aviserats, även om bedömningen av de budgetpolitiska målen t.ex. skulle indikera att det finns ett utrymme för ytterligare ofinansierade reformer i ett medelfristigt perspektiv.
Regeringen föreslår även att det i budgetlagen införs dels en skyldighet för regeringen att i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen redovisa prognoser över den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder, dels en skyldighet att i den ekonomiska vårpropositionen redovisa en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Genom de ovan nämnda förslagen kommer budgetlagen att i högre grad ge en rättvisande bild av de prognoser som är av särskild vikt vid utformningen av statens budget och regeringens förslag till riktlinjer för budgetpolitiken och den ekonomiska politiken.
Förslagen föreslås träda i kraft den 31 december 2013, då EU-direktivet senast ska vara genomfört.
Oberoende analys och övervakning
Regeringens bedömning: Det svenska budgetramverket uppfyller de krav som EU-
PROP. 2013/14:1
direktivet ställer på oberoende övervakning av de finanspolitiska reglerna.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, däribland Sveriges Riksbank,
Göta Hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, delar eller har inte något att erinra mot utredningens bedömning. Riksrevisionen anser dock att förutsättningarna för revisionen av årsredovisningen för staten kan utvecklas så att granskningen bättre motsvarar direktivets krav.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 6.1.b i direktivet ska, utan att det påverkar EUF-fördragets bestämmelser om unionens ram för budgetövervakning, de landspecifika numeriska finanspolitiska reglerna specificera en effektiv och punktlig övervakning av hur reglerna iakttas baserad på en oberoende analys utförd av oberoende organ.
Finanspolitiska rådet ska enligt sin instruktion följa måluppfyllelsen i finanspolitiken. Regeringen har även i Konjunkturinstitutets regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att analysera vilka effekter den förda finanspolitiken har, varvid särskild tonvikt ska läggas vid hur de offentliga finanserna förhåller sig till budget- och finanspolitiska mål. Vidare har Ekonomi- styrningsverket enligt sitt regleringsbrev i uppdrag att löpande följa upp de budgetpolitiska målen. Därtill har Riksrevisionen i uppdrag att granska årsredovisningen för staten som enligt budgetlagen bl.a. ska innehålla en uppföljning av de av riksdagen beslutade budgetpolitiska målen. Riksrevisionen har vidare sedan 2006 årligen lämnat minst en granskningsrapport inom ramen för effektivitetsrevisionen som avsett tillämp- ningen av stora delar av det finanspolitiska ramverket, bl.a. behovet av marginaler under utgiftstaket och regeringens uppföljning av överskottsmålet. Regeringskansliet för en dialog med Riksrevisionen angående förutsättningarna för den årliga revisionen av efterlevnaden av överskottsmålet.
Såväl Riksrevisionen som tre myndigheter under regeringen har således i uppdrag att, utifrån olika perspektiv, genomföra analyser av hur de budgetpolitiska målen iakttas. Regeringskansliet bedömer mot denna bakgrund att det svenska ramverket uppfyller kravet på
661
PROP. 2013/14:1
oberoende övervakning av de finanspolitiska reglerna som EU-direktivet ställer.
Redovisning och finanspolitisk planering för den offentliga sektorns undersektorer
Regeringens bedömning: Det svenska budgetramverket uppfyller direktivets krav på redovisning och finanspolitisk planering för den offentliga sektorns undersektorer.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 12 i direktivet om krav på medlems- staternas budgetramverk ska medlemsstaterna se till att de åtgärder, som med anledning av direktivet iakttagits beträffande räkenskaper och statistik, prognoser samt numeriska finanspolitiska regler, täcker alla offentliga undersektorer. Medlemsstaterna ska vidare enligt artikel 13 i direktivet införa lämpliga samordningsmekanismer för den offentliga sektorns undersektorer för att se till att samtliga undersektorer på ett heltäckande och konsekvent sätt omfattas av finanspolitisk planering, landspecifika numeriska finans- politiska regler, framtagning av budgetprognoser och införande av flerårsplanering i enlighet med det fleråriga budgetramverket.
Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av staten, ålderspensionssystemet och kommun- sektorn. Det finanspolitiska ramverket består av överskottsmålet, som omfattar hela den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten och ålderspensionssystemet samt krav på kommuner och landsting att ha en god ekonomisk hushållning och budgetar i balans.
Ålderspensionssystemet är ett autonomt system som är tekniskt konstruerat för att på lång sikt vara i balans och redovisas parallellt med statens budget i den ekonomiska vår- propositionen och budgetpropositionen. Systemets utgifter ingår under utgiftstaket.
Kommunallagens (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans har stor betydelse för säkerställandet av en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommuner och landsting samt minskar risken för underskott och bidrar till att nå överskottsmålet för hela den offentliga sektorn. Regeringen följer därför noga den kommunalekonomiska utvecklingen och redovisar regelbundet denna i
den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.
Bokföring och redovisning ska enligt 1 kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning fullgöras enligt god redovisningssed. Till god redovisningssed hör att följa rekommendationer som ges av normgivande organ. Om kommunen eller landstinget avviker från dessa rekommendationer ska upplysning om och skälen för avvikelsen anges i årsredovisningen. Rådet för kommunal redovisning är det normgivande organet för redovisningen på det kommunala området, dvs. för kommuner, landsting och kommunalförbund. Rådets huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Inom ramen för denna uppgift ska rådet göra uttolkningar av vad som utgör god redovisningssed och utarbeta rekommendationer i redovisningsfrågor som är av större vikt.
Regeringen bedömer att det svenska budgetramverket, genom den ovan nämnda lagstiftningen och praktisk tillämpning, uppfyller direktivets krav på redovisning och finanspolitisk planering för den offentliga sektorns undersektorer.
12.1.3 Konsekvensanalys
Ekonomiska konsekvenser av förslagen
Regeringens bedömning: Det finns inget behov av ökade anslag till följd av de föreslagna förändringarna.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inget att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: De kostnader som föranleds av förslaget om regelbunden utvärdering av regeringens prognoser kan finansieras inom ramen för Regeringskansliets anslag. Övriga förslag bedöms inte ge upphov till några ekonomiska konsekvenser för staten eftersom de endast utgör reglering av befintlig praxis.
662
12.1.4 Författningskommentarer
Förslaget till lag om ändring i budgetlagen (2011:203)
9 kap.
3 §
I paragrafen finns bestämmelser om de prognoser som regeringen ska lämna till riksdagen.
I första stycket anges vad regeringens prognoser ska innehålla. Med prognoser över den makroekonomiska utvecklingen avses prognoser över samtliga de makroekonomiska variabler och indikatorer som är av betydelse för regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen, och inte endast prognoser över de variabler som är av direkt betydelse för prognoserna för statens inkomster, utgifter och lånebehov. Det gäller exempelvis olika mått på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden eller i ekonomin som helhet, arbetslöshetens fördelning inom olika befolkningsgrupper och produktionens utveckling inom olika sektorer.
Med prognoser över den offentliga sektorns inkomster, skulder och lånebehov avses prognoser avseende såväl de enskilda delsektorerna (staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget) som den konsoliderade offentliga sektorn, dvs. sektorn som helhet justerad för transaktioner mellan delsektorerna.
Paragrafens andra stycke är oförändrat.
4 §
I paragrafen, som är ny, införs en skyldighet för regeringen att i den ekonomiska vår- propositionen redovisa en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, dvs. statens, den kommunala sektorns och ålders- pensionssystemets finanser.
5 §
Genom paragrafen, som är ny, införs en skyldighet för regeringen att regelbundet och fullständigt utvärdera de prognoser som presenteras i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Att det i bestämmelsen anges att det är regeringen som ska redovisa en utvärdering av sina prognoser hindrar inte att regeringen uppdrar åt någon utomstående expert att bistå med kompetens i
PROP. 2013/14:1
samband med utvärderingen. Med regelbundet avses i detta sammanhang att mer fullständiga utvärderingar, dvs. djupare utvärderingar av sådan karaktär att de kan ligga till grund för förändringar av befintliga prognosmetoder och prognosmodeller, ska redovisas ungefär vart tredje år. Ett viktigt underlag för sådana utvärderingar utgörs av de iakttagelser som framkommer i samband med andra instituts prognosjämförelser. I utvärderingen ingår även att analysera och kommentera sådana iakttagelser, bl.a. signifikanta skillnader mot kommissionens prognoser.
För att säkerställa en så hög grad av objektivitet som möjligt i utvärderingarna, bör utvärderingarna och slutsatserna i dessa publiceras och presenteras på ett sådant sätt att de kan ligga till grund för en extern granskning.
12.2Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige
Den europeiska terminen syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och syssel- sättningsstrategi (EU 2020), Stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. Den tredje europeiska terminen inleddes i november 2012 med att Europeiska kommissionen i den årliga tillväxtöversynen presenterade förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken i EU för det kommande året. De prioriteringar som antagits för den föregående terminen upprepades och budskapet var att medlemsländerna skulle konsolidera de offentliga finanserna, återställa en normal utlåning till näringslivet, främja konkurrenskraft och tillväxt, bekämpa arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen samt modernisera den offentliga förvaltningen.
Efter att samtliga medlemsstater under våren 2013 utarbetat nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram bedömde kommissionen programmen med hänsyn till medlemsstaternas relativa utgångslägen och nationella förutsättningar. Bedömningarna baserades också på det under 2011 antagna förfarandet för övervakning av makro-
663
PROP. 2013/14:1
ekonomiska obalanser. I ett meddelande den 29 maj 2013 sammanfattade kommissionen resultatet av analyserna. Samtidigt presenterades förslag till rekommendationer avseende varje enskild medlemsstat och euroområdet som helhet. I slutet av juni 2013 fastställde Europeiska rådet de landspecifika rekommen- dationerna, vilka därefter formellt antogs av Ekofinrådet den 9 juli. Rekommendationerna är inte bindande för medlemsländerna, men utgör en viktig del i genomförandet av EU 2020 och den europeiska terminen.
Samtliga medlemsländer har fått rekommendationer som fastställts av rådet utifrån kommissionens förslag. Antalet och innehållet i rekommendationerna varierar avsevärt mellan medlemsstaterna, vilket av- speglar skillnader i såväl utmaningar för den ekonomiska politiken som ambitionsnivå i reformarbetet. De länder som redan har särskilda externa stödprogram har enbart fått en rekommendation som uppmanar dem att vidta överenskomna åtgärder inom ramen för dessa program. Sverige fick denna gång, liksom föregående år, fyra rekommendationer.
Rekommendationerna till Sverige
I kommissionens meddelande den 29 maj 2013, där rekommendationerna till Sverige redovisa- des, framhålls sammanfattningsvis att Sveriges medelfristiga budgetmål ligger väl i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens krav och att detta budgetmål sannolikt kommer att uppfyllas under programperioden.
I meddelandet pekar kommissionen på ett antal utmaningar som fortfarande behöver hanteras. En sådan utmaning utgör skuldsättningen i den privata sektorn, som bedöms utgöra ett fortsatt orosmoment. En härtill relaterad utmaning utgör den svenska bostadsmarknaden som, enligt kommissionen, har varit stabil på senare tid, men förblir en potentiell källa till makroekonomisk instabilitet. En effektivisering av den svenska bostadsmarknaden bidrar troligen, enligt kommissionen, till att hushållens belåning sjunker. En ytterligare utmaning som lyfts fram utgör arbetslösheten bland ungdomar, personer med invandrarbakgrund och lågutbildade. Det framhålls att Sverige har vidtagit många nya
relevanta åtgärder för att ta itu med problemen, men att fortsatta satsningar krävs.
I det formella rådsbeslutet den 9 juli 2013 rekommenderades Sverige att:
1.Genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att fortsätta att driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser som garanterar att det medelfristiga budgetmålet kan iakttas under programperioden.
2.Fortsätta att ta itu med riskerna med den privata skuldsättningen genom att minska den skevhet i bostadsbeskattningen som gynnar skuldsättning genom att fasa ut avdragsrätten för ränteutgifter avseende bostadslån och/eller höja fastighets- skatterna. Vidta ytterligare åtgärder för att främja ansvarsfull utlåning genom åtgärder som stimulerar amortering av bostadslån. Ytterligare minska den skevhet i företagsbeskattningen som gynnar lånefinansiering.
3.Öka effektiviteten på bostadsmarknaden genom fortsatta reformer av hyressättningssystemet och stärka avtalsfriheten för enskilda hyresgäster och hyresvärdar. Främja ökad konkurrens i byggsektorn och se över processerna för fysisk planering, stadsplanering och tillstånd för att öka öppenheten, förkorta ledtiderna och minska hindren för marknadstillträde för byggföretag.
4.Förstärka ansträngningarna för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund genom kraftfullare och mer målinriktade åtgärder för att stärka deras anställbarhet och efterfrågan på dessa gruppers arbetskraft. Stärka satsningarna på att underlätta övergången från skola till arbete, bland annat genom bredare användning av lärande på arbetsplatsen, lärlingsplatser och andra avtalsformer som kombinerar arbete och utbildning. Komplettera ungdomsgarantin så att den bättre omfattar ungdomar som varken går någon utbildning eller fortbildning. Genomföra och dra slutsatser av utvärderingen av effektiviteten av den sänkta mervärdes- skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster till stöd för nya arbetstillfällen.
Regeringens syn på rekommendationerna
Regeringen välkomnar de landspecifika rekom- mendationerna. De utgör viktiga instrument för att uppmana EU:s medlemsstater att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och för att uppfylla de mål som satts upp inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen i EU.
664
Det är viktigt att medlemsstaterna nu genomför nödvändiga reformer, inte minst reformer för att bryta EU-ländernas minskande konkurrenskraft och svaga tillväxt.
Rekommendationerna till Sverige ligger huvudsakligen i linje med regeringens politik. Nedan redogörs kortfattat för åtgärder och initiativ med koppling till rekommendationerna. För ytterligare, mer fördjupade, beskrivningar ges hänvisningar till andra relevanta avsnitt i denna proposition.
Fortsätta att driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser
Sverige har kunnat möta de senaste årens avmattning med en aktiv finanspolitik. Finanspolitiken har varit inriktad på expansiva insatser, med ett tydligt fokus på struktur- åtgärder för högre varaktig sysselsättning, förbättrade tillväxtvillkor för företagen och åtgärder som håller samman samhället samtidigt som sunda offentliga finanser bibehållits. Denna inriktning av finanspolitiken ligger fast. De senaste årens låga efterfrågetillväxt har fördjupat lågkonjunkturen och de lediga resurserna i den svenska ekonomin har ökat. Resursutnyttjandet beräknas stiga fr.o.m. 2014, men med ett lågt resursutnyttjande i utgångsläget kommer det att ta lång tid att nå ett balanserat konjunkturläge. Detta medför risk för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Mot denna bakgrund anser regeringen att finanspolitiken bör ha en expansiv inriktning i närtid för att stödja en konjunkturåterhämtning. En sådan inriktning är möjlig tack vare det stora förtroendet för Sveriges offentliga finanser. Detta har sin grund i den låga offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på svenska statsobligationer och en god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet. Vidare är utrymmet för penningpolitiken att ytterligare stimulera ekonomin begränsat, vilket lägger ett större ansvar på finanspolitiken. Samtidigt som det finns behov av att stödja ekonomin genom en expansiv finanspolitik, finns det alltjämt behov av utrymme för att vidta åtgärder vid en kraftigt fördjupad konjunktur- nedgång eller förnyad finansiell oro. Målet om överskott i de offentliga finanserna ligger fast och takten i återgången till överskott bör anpassas efter utvecklingen av resurs- utnyttjandet. Finanspolitiken bör stödja ekonomin till dess att det finns tydliga tecken på
PROP. 2013/14:1
att arbetslösheten vänt nedåt. Mot den bakgrunden är det lämpligt att nå upp till en överskottsnivå på 1 procent av BNP för den offentliga sektorns finansiella sparande först när resursutnyttjandet kommit i balans.
Vid utformningen av stödet till en åter- hämtning är det enligt regeringen av yttersta vikt att prioritera åtgärder som är konjunkturellt och strukturellt riktiga och som möter de långsiktiga tillväxtutmaningarna. I denna proposition föreslås därför att hushållens ekonomi förstärks genom ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget i kombination med sänkt statlig skatt och sänkt skatt för pensionärer. Härutöver prioriteras en slopning av arbetslöshetsavgiften inom arbets- löshetsförsäkringen och en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget. Andra viktiga åtgärder är stöd till yrkesintroduktions- avtal och satsningar inom grund- och gymnasie- skolan för att snabba på övergången mellan skola och arbete och stärka kunskapsnivån. En närmare redogörelse för finanspolitikens inriktning ges i Finansplanen och i avsnitt 5.
Det offentliga finansiella sparandet väntas uppvisa ett underskott på 1,5 procent av BNP 2013. Med den framlagda politiken beräknas sparandet förbättras successivt till ett överskott på 1,2 procent av BNP 2017. Mot slutet av samma år beräknas också resursutnyttjandet i den svenska ekonomin åter ha kommit i balans. Den konsoliderade bruttoskulden beräknas komma att uppgå till 42,7 procent av BNP 2014 och väntas därefter minska till 34,8 procent av BNP 2017. En närmare redogörelse för den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ges i avsnitt 9.
Fortsätta att ta itu med riskerna med den privata skuldsättningen
En hög skuldsättning hos hushåll och företag liksom en omfattande internationell verksamhet hos banker kan utgöra risker för den finansiella stabiliteten. Ett instabilt finansiellt system kan leda till en svag ekonomisk utveckling och hög arbetslöshet. Det finns också en risk att en hög privat skuldsättning kan utgöra ett hot mot den makroekonomiska balansen. Flera faktorer talar dock för att dessa risker inte är förhållandevis höga i nuvarande läge. Regeringen följer utvecklingen av den privata skuldsättningen och är beredd att vidta åtgärder för att motverka en ohållbar skulduppbyggnad som kan hota en ekonomisk återhämtning.
665
PROP. 2013/14:1
De svenska hushållens skuldkvot, dvs. skulderna som andel av de disponibla inkomsterna, har sedan 2010 stabiliserats vid ca 170 procent. Trots en uppgång från den genom- snittliga nivån på strax över 100 procent under 1980- och 1990-talet finns det faktorer som talar för att risken är låg för att hushållen skulle få stora besvär att hantera den högre skuldkvoten. Räntekvoten, det vill säga räntekostnaderna efter skatteavdrag som andel av de disponibla inkomsterna, ligger under genomsnittet för de senaste 30 åren. Ett lägre ränteläge kan alltså ha bidragit till att hushållen kunnat bära en större skuld, utan att det ökat riskerna för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten.
I sammanhanget är det relevant att beakta hushållens skuldsättningsbeteende i ljuset av deras sparbeteende. Samtidigt som hushållens skulder har ökat snabbt, har deras nettosparande varit positivt. Samma mönster går inte att observera i exempelvis Irland och Spanien, där sparandet har varit negativt under stora delar av perioden. Skuldökningen hos svenska hushåll har alltså gått hand i hand med en tillgångsökning och några tendenser till över- investeringar går inte att utläsa.
Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot en stabil ekonomisk utveckling och de offentliga finanserna. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför högt prioriterat av regeringen. Stabiliteten på de finansiella marknaderna har successivt stärkts sedan finanskrisens mest intensiva period hösten 2008. Detta har till stor del skett genom en kombination av åtgärder som stärkt det finansiella systemets motståndskraft.
För att minska riskerna med den privata skuldsättningen och stärka den finansiella stabiliteten beslutade Finansinspektionen hösten 2010 om ett allmänt råd för lån med bostaden som pant. Det s.k. bolånetaket innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Finansinspektionens uppföljnin- gar 2012 och 2013 har visat att belåningsgraderna har minskat, och att andelen hushåll med nya lån över 85 procent har halverats sedan 2009 och nu uppgår till ca 10 procent.
Finansinspektionens uppföljning 2013 visar vidare att närmare 90 procent av hushållen med belåningsgrader över 75 procent amorterar. Det innebär att bankerna följer Svenska Bank-
föreningens rekommendation om amortering på lån med en belåningsgrad över 75 procent. Uppföljningen visar också att samtliga hushåll som har tagit blancolån amorterar på dessa.
För att säkerställa att bankerna håller en kapitalbas som täcker riskerna i den svenska bolåneportföljen införde Finansinspektionen i maj 2013 ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Högre riskvikter gör att bankerna, givet den befintliga utlåningen, kan behöva finansiera sig med mer s.k. kärnprimärkapital, vilket är det kapital som först absorberar förluster. Åtgärden bedöms i viss mån öka kostnaden för bankernas finansiering. I förlängningen kan det leda till att bankerna ser över sin låneportfölj och att bolån i allmänhet blir något dyrare. Samtidigt förväntas riskerna i bankernas verksamhet minska, vilket är till gagn för såväl bankerna, deras kunder och ekonomin i stort.
Storleken på bankernas kapitalbas påverkas även av de s.k. Basel-reglerna. Regeringen är positiv till Basel 3-överenskommelsen och att den ska implementeras i EU. Regeringens tydliga ambition är att de fyra storbankerna i Sverige bör ha 10 procents kärnprimärkapital som andel av riskviktade tillgångar 2013 och 12 procent 2015.
För att stärka konsumentperspektivet och samtidigt förbättra transparensen och stabiliteten i den finansiella sektorn har regeringen gett Finansinspektionen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för hur bankerna ska kunna öka kundernas insyn i räntans bestämningsfaktorer vid tecknandet av bolån. Finansinspektionen ska även utreda om det går att ställa krav på bankerna om att ge nya bolånekunder individuellt anpassade råd om värdet av att amortera.
Regeringen har vidare initierat ett lag- stiftningsarbete som syftar till att skapa en rättvis modell för beräkning av s.k. ränte- skillnadsersättning vid förtidsinlösen av bundna bostadslån. Genom att minska ränterisken för bundna lån är det möjligt att öka efterfrågan på lån med längre räntebindningstider.
Sedan den 1 januari 2013 begränsas företagens möjligheter till ränteavdrag avseende interna lån. Begränsningen infördes för att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering. Som en följd förväntas den interna skuldsättning som görs i skatteplaneringssyfte att minska.
666
På företagsområdet har sänkningen av bolagsskattesatsen 2013 från 26,3 procent till 22 procent bidragit till att minska företagens incitament till lånefinansiering.
Företagsskattekommittén har i uppdrag att ta fram ett förslag avseende hur den skattemässiga behandlingen av lånat och eget kapital kan likställas. Förslaget, som ska redovisas senast den 31 mars 2014, förväntas ytterligare minska incitamenten till lånefinansiering.
En ekonomisk återhämtning ska vila på robust grund där obalanser i ekonomin undviks. Arbetet med att stärka stabiliteten i det finansiella systemet prioriteras därför fortsatt högt av regeringen. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen i denna proposition att Finansinspektionen ska få det huvudsakliga ansvaret för verktygen för finansiell stabilitet, t.ex. över den s.k. kontracykliska kapital- bufferten. För att stärka förutsättningarna för Finansinspektionen att bidra till ett väl fungerande finansiellt system föreslår regeringen i denna proposition att ytterligare 100 miljoner kronor samlat tillförs myndigheten 2014-2016. Vidare avser regeringen att inrätta ett formellt finansiellt stabilitetsråd, bestående av företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. Rådet ska ge möjlighet till samråd och informationsutbyte. Rådets arbete ska omfatta såväl krisförebyggande verksamhet som eventuell krishantering.
Regeringen följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och prövar behovet av att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.
En närmare redogörelse för regeringens syn på riskerna med den privata skuldsättningen och regeringens politik på detta område återfinns i avsnitt 1.8 och fördjupningsrutan Hushållens skuldsättning.
Öka effektiviteten på bostadsmarknaden
Den reguljära hyresmarknaden fyller en viktig funktion för rörligheten på bostadsmarknaden. För att förbättra investeringsförutsättningarna och öka drivkrafterna för nybyggnation av hyresrätter har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra det regelverk som påverkar ny- produktion av hyresrätter.
Från och med den 1 januari 2013 har de särskilda regler som möjliggör att hyran för
PROP. 2013/14:1
nybyggda hyresbostäder kan undantas från bruksvärdesprövning ändrats så att denna period förlängts från 10 år till 15 år. Analyser görs fortlöpande av hur hyressättningssystemet kan förbättras. Hänsyn måste härvid tas dels till behovet av att vinna erfarenheter av redan gjorda reformer, dels till den viktiga roll parterna på hyresbostadsmarknaden har när det gäller hyressättningen. En särskild utredare, med uppdrag att se över hyresrättens förutsättningar, har lämnat förslag till hur vissa hinder för nyproduktion av hyresrätter kan tas bort (SOU 2012:88). Förslaget bereds inom Regerings- kansliet.
Regeringen har en omfattande reformagenda avseende de olika regelverk som påverkar plan- och byggprocessen. Det handlar om regelverket för planprocessen i vid mening, handläggnings- tiderna hos myndigheterna, möjligheterna att överklaga, reglerna och tillämpningen av reglerna gällande buller, riksintressen, strandskydd m.m.
För att korta handläggningstiderna för överklagande av bygglov- och detaljplaner tilldelades länsstyrelserna samt mark- och miljödomstolarna i budgeten för 2013 ökade resurser. Regeringen har vidare preciserat inriktningsmål för länsstyrelsernas hand- läggningstider och också låtit analysera hur processerna kan effektiviseras. I maj 2013 tillsattes en utredning med uppgift att överväga förändringar i instansordningen för över- klagande av kommunala beslut, överväga en koncentration av handläggningen till färre länsstyrelser, bedöma om det finns skäl att se över sakägarkretsen vid överklagande av bygglov samt utreda lämpligheten av att införa en avgift för överklagande.
I syfte att skapa ökad förutsägbarhet, tydlighet och transparens i planprocessen har regeringen tillsatt eller avser tillsätta utredningar på området:
-Plangenomförandeutredningen har i ett delbetänkande föreslagit att en taxebaserad avgift för att finansiera utbyggnaden av vissa kommunala gator och parker ska införas samt en lagreglering av exploateringsavtalen (SOU 2012:91). Utredningen har vidare i sitt slutbetänkande (SOU 2013:34) föreslagit åtgärder som syftar till att förenkla och förkorta plan- och bygglovsprocessen. Mot bakgrund av utredningens förslag
667
PROP. 2013/14:1
kommer regeringen att föreslå regel- förändringar som leder till en effektivare och snabbare planering av bostads- byggandet.
-Byggkravutredningen har bl.a. kartlagt kommunernas tillämpning av bestäm- melserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) samt Boverkets byggregler (SOU 2013:10). Regeringen avser att fortsätta arbetet med att förenkla förutsättningarna för byggande och begränsa möjligheterna för kommuner att ställa särkrav om tekniska egenskaper enligt den inriktning som föreslås i ett delbetänkande från Byggkravsutredningen (SOU 2012:86). Som en följd av detta ska nivån på vissa nationella egenskapskrav avseende energi- prestanda skärpas.
-Bullersamordningsutredningen har lämnat förslag till en ökad samordning av bestämmelserna i plan- och bygglagen och miljöbalken för att möjliggöra bostads- byggande i bullerutsatta lägen (SOU 2013:5).
-Bestämmelserna i miljöbalken om skydd av områden av riksintresse, dvs. områden som är av betydelse för hela landet (riksintressesystemet), har visat sig vara svåra att tillämpa. Då det är angeläget att riksintressesystemet är ändamålsenligt utformat och enkelt att tillämpa i den kommunala planeringen och vid tillståndsprövning avser regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de relevanta bestämmelserna i miljöbalken.
Förslagen från dessa utredningar kommer att beredas inom Regeringskansliet och regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
I avsnitt 1.4.3 och utgiftsområde 18 i denna proposition redogörs närmare för regeringens politik för att öka effektiviteten på bostadsmarknaden.
Förbättra deltagandet på arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund m.m.
Rekommendationen på arbetsmarknadsområdet ligger helt i linje med regeringens politik för att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanförskap. Full sysselsättning är regeringens främsta mål och den ekonomiska politik som redovisas i denna proposition fokuserar i hög grad på att öka sysselsättningen, stärka drivkrafterna till arbete och minska trösklarna in på arbetsmarknaden. För många människor med låga inkomster lönar det sig fortfarande inte tillräckligt att gå från utanförskap till arbete. Därför är jobbskatte- avdraget en central del i regeringens politik för att varaktigt höja sysselsättningen och minska utanförskapet. För att stärka hushållens ekonomi, minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar samt göra det mer attraktivt att utbilda sig föreslår regeringen en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Vad gäller åtgärder som är mer direkt relaterade till EU:s rekommendation på arbetsmarknadsområdet lämnar regeringen i denna proposition förslag till förstärkningar av insatserna inriktade på att öka sysselsättningen och minska utanförskapet bland långtids- arbetslösa och de som av andra skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångs- punkten för regeringens reformarbete är att arbetsmarknaden måste bli mer inkluderande och flexibel. I detta arbete har arbetsmarknadens parter en viktig roll och ett omfattande arbete har därför bedrivits inom ramen för de s.k. trepartssamtalen. Detta har resulterat i konkreta förslag till åtgärder som redovisas i denna proposition.
Enligt regeringen krävs betydande förändringar i övergången mellan skola och arbetsliv och nya vägar in på arbetsmarknaden för att varaktigt minska arbetslösheten bland unga. I denna proposition föreslås därför en rad reformer för att snabba upp flödet mellan studier och arbete och för att minska långtids- arbetslösheten bland unga.
Avgörande steg för nya och bredare vägar till arbete har tagits inom ramen för treparts- samtalen mellan regeringen och arbets- marknadens parter genom en ökad användning av s.k. yrkesintroduktionsanställningar.
668
Regeringen föreslår i denna proposition att stöd lämnas till arbetsgivare för att uppmuntra anställning av unga inom de yrkes- introduktionsavtal som parterna tecknat. Det statliga stödet till yrkesintroduktionen föreslås bli utformat som en lönesubvention och ett ekonomiskt stöd till arbetsgivarna för handledning.
En viktig åtgärd för att öka ungas anställningsbarhet och göra unga mer jobbklara efter avslutad yrkesutbildning är att öka omfattningen och kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet. Regeringen föreslår därför i denna proposition ett antal åtgärder för att förbättra såväl den skolförlagda yrkesutbildningen som lärlingsutbildningen samt för att få fler elever att välja yrkesprogram på gymnasiet.
Regeringen föreslår också en mer riktad nedsättning av socialavgifterna i syfte att ytterligare öka efterfrågan på de unga som främst bedöms vara i behov av en subvention för att komma in på arbetsmarknaden.
Vidare föreslås i denna proposition åtgärder riktade till unga som står längre ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken spelar här en viktig roll för att rusta och matcha arbetslösa unga till jobb eller utbildning. För att ge ungdomar ett individanpassat stöd avsätter regeringen medel för att öka antalet arbetsförmedlare.
Unga utan fullföljd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför även satsningar för att inom arbetsmarknadspolitiken tydliggöra vägen till utbildning.
Regeringen föreslår i denna proposition ett antal förändringar för att stärka måluppfyllelsen i det statliga etableringsuppdraget som omfattar flyktingar och vissa av deras anhöriga. Ett sådant förslag innebär att inkomstavräkningen för etableringstillägg avskaffas för att ytterligare minska marginaleffekterna för arbetsinkomster för individer i etableringsuppdraget.
Antalet nyanlända personer förväntas förbli högt de närmaste åren. Regeringen föreslår därför bl.a. en kompletterande ersättning till kommuner som har ett högt mottagande i förhållande till sin befolkning. Vidare föreslås att Arbetsförmedlingens bosättningsansvar för personer som bor i ett eget boende enbart ska gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl. Dessa åtgärder förväntas
PROP. 2013/14:1
minska ledtiderna och öka effektiviteten i etableringsprocessen.
En väl fungerande utbildning i svenska är av stor vikt för att förbättra arbetsmarknads- situationen för utrikes födda. Regeringen föreslår därför åtgärder för att förbättra kunskaperna i svenska språket för nyanlända.
Regeringen föreslår även ytterligare platser för kompletterande utbildning av lärare och en förstärkning av den tidigare satsningen på kompletterande utbildningar för att upprätthålla de anvisade helårsstudieplatserna. Utrikes födda har svårare att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetensnivå. Kompletterande utbild- ningar för utrikes födda akademiker har visat sig underlätta deras inträde på arbetsmarknaden på rätt kompetensnivå.
Regeringen aviserar vidare i denna proposition att ett system med s.k. nystartszoner ska införas. Nystartzoner är ett ytterligare verktyg för att minska utanförskapet i de områden där flest personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd.
För att förbättra långtidsarbetslösas möjligheter att komma i arbete föreslås i denna proposition ett antal åtgärder. De individer som drabbas av långtidsarbetslöshet ska erbjudas aktiva insatser inom jobb- och utvecklings- garantin. För att öka arbetsgivarnas vilja att anställa långtidsarbetslösa personer föreslås att det särskilda anställningsstöd som erbjuds långtidsarbetslösa ska kunna ges i två år. Vidare föreslås att den tillfälliga höjningen av handledarstödet i sysselsättningsfasen perma- nentas.
Regeringen föreslår även en fyraårig satsning på tillfälliga anställningar vid Samhall. Anledningen är att en relativt stor andel av deltagarna i sysselsättningsfasen har nedsatt arbetsförmåga och behovet av stöd för att komma i arbete är ofta stort.
För att fler arbetsgivare ska våga anställa en långtidsarbetslös person är det viktigt att Arbetsförmedlingen erbjuder ett aktivt stöd inte bara innan utan även under anställningen. För att ge arbetsförmedlare mer tid till aktiva förmedlingsinsatser, bl.a. i form av arbetsgivar- kontakter, avser regeringen att genomföra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska regel- verken.
En väl fungerande arbetsmarknad måste präglas av en god förmåga att ställa om i takt med strukturomvandlingar och ekonomiska
669
PROP. 2013/14:1
kriser. Samtidigt som företag behöver flexibilitet för att kunna anpassa produktionen efter nya förutsättningar måste arbetstagares behov av trygghet, förutsägbarhet och rättssäkerhet tillgodoses. Regeringen avser att stödja de initiativ till omställningsmöjligheter på arbetsmarknaden som tas av arbetsmarknadens parter.
För en mer utförlig redogörelse för regeringens arbetsmarknadspolitiska åtgärder, se avsnitt 1.3 samt utgiftsområdena 14 och 16 i denna proposition.
Vad gäller utvärderingen av effektiviteten av den sänkta mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster kommer Konjunktur- institutet, Skatteverket och myndigheten Tillväxtanalys att presentera vissa utvärderings- resultat i januari 2014. De långsiktiga effekterna av reformen kommer att presenteras i början av 2016.
12.3Finanspolitiska rådets bedömningar
Finanspolitiska rådet har till uppgift att utvärdera måluppfyllelsen och inriktningen på finanspolitiken, bedöma om finanspolitiken bidrar till en uthållig hög tillväxt och syssel- sättning samt analysera effekterna av finans- politiken på välfärdens fördelning på kort och lång sikt. Rådet ska också granska om grunderna för den ekonomiska politiken är tydligt presenterade i regeringens ekonomiska propositioner. Vidare ska rådet bedöma kvaliteten i regeringens underlag och beräkningsmodeller samt verka för en ökad samhällsdebatt om den ekonomiska politiken.
Den 15 maj 2013 lämnade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen (Svensk finanspolitik 2013). I detta avsnitt redovisas rådets huvudsakliga bedömningar och rekommendationer tillsammans med en kort redogörelse för regeringens syn på dessa.
Finanspolitiken är i huvudsak väl avvägd, men en plan för återgång till överskott bör presenteras
Rådets samlade bedömning är att finanspolitiken i huvudsak är väl avvägd. Rådet anser dock att målkonflikten mellan det kortsiktiga stabilise-
ringspolitiska perspektivet och överskottsmålet formulerat över konjunkturcykeln bör belysas bättre i regeringens propositioner.
Rådet konstaterar att de indikatorer som regeringen redovisar pekar på att överskotts- målet inte uppnås. Rådet bedömer att det kommer att ställas stora krav på finanspolitiken för att målavvikelsen ska kunna korrigeras. För att upprätthålla trovärdigheten för det finans- politiska ramverket anser rådet att regeringen bör presentera en tydlig plan för hur över- skottsmålet ska kunna nås.
Regeringen anser att det av stabiliserings- politiska skäl är motiverat att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunk- turcykel. Det är nödvändigt att ta hänsyn till konjunkturläget vid utformningen av finans- politiken och det finansiella sparandet i offentlig sektor bör därför ligga under målnivån på 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt. Överskottsmålet stödjer därigenom en finans- politik som motverkar stora konjunktur- svängningar (se avsnitt 1.2 och fördjupnings- rutan Finanspolitiken och överskottsmålet).
Regeringen har i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken lagt fast ett antal principer för hur en aktiv stabiliseringspolitik bör bedrivas för att vara förenlig med överskottsmålet (skr. 2010/11:79). Enligt dessa principer kan regeringen temporärt avvika från den målsatta nivån av stabiliseringspolitiska skäl, förutsatt att förtroendet för finanspolitiken upprätthålls. För att överskottsmålet ska fungera som ett ankare för finanspolitiken är det också viktigt att etablera en trovärdig bana tillbaka till den målsatta nivån vid avvikelser. Om det finansiella sparandet bedöms ligga varaktigt under den målsatta nivån i ett läge med lågt resurs- utnyttjande bör sparandet stärkas i en takt som inte äventyrar tillväxten. Denna princip gäller under förutsättning att det finns förtroende för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.
Regeringen delar rådets bedömning att finanspolitiken är väl avvägd. Regeringen instämmer vidare i rådets bedömning att det kan finnas potentiella målkonflikter mellan det kortsiktiga stabiliseringspolitiska perspektivet och överskottsmålet. Det bör samtidigt noteras att det finanspolitiska ramverket är konstruerat för att hantera sådana målkonflikter och att dessa avvägningar utförligt behandlas i de ekonomiska propositionerna (se t.ex. avsnitt 5 i denna proposition).
670
De indikatorer som används för uppföljning av överskottsmålet pekar på att det finansiella sparandet för närvarande ligger under den målsatta nivån. Detta är i linje med det finanspolitiska ramverket eftersom resurs- utnyttjandet är lågt.
Arbetslösheten steg kraftigt i samband med finanskrisen och väntas ligga kvar på höga nivåer också de närmaste åren. Den fortsatta inter- nationella lågkonjunkturen gör att det tar lång tid innan arbetslösheten minskar påtagligt. Även om BNP-tillväxten väntas ta fart 2014 kommer det att finnas gott om lediga resurser i svensk ekonomi under flera år framöver. Finanspolitiken bör därför, inom ramen för överskottsmålet och utgiftstaket, stödja ekonomin och förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser, vilket ger utrymme för att 2014 bedriva en finanspolitik som stödjer arbetsmarknaden.
För att bevara det starka förtroendet för finanspolitiken är det samtidigt viktigt att det
finansiella | sparandet visar | ett | överskott | om | |
1 procent | av | BNP vid | ett balanserat | ||
resursutnyttjande. | Takten | i | återgången | till | |
1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket och ovan nämnda stabiliserings- politiska principer, anpassas efter läget på arbetsmarknaden och utvecklingen av resursutnyttjandet. En allt för snabb återgång till överskott riskerar att leda till en försämrad utveckling på arbetsmarknaden. Det är rimligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,2 procent 2017.
För att ett överskott om 1 procent av BNP ska uppnås när resursutnyttjandet är balanserat krävs en stor återhållsamhet i finanspolitiken framöver. Budgetutrymmet bedöms vara mycket begränsat de närmaste åren. Det innebär att nya reformer i högre utsträckning än tidigare kommer att kräva finansiering.
PROP. 2013/14:1
ytterligare stimulanser till den totala efterfrågan. Ur ett rent stabiliseringspolitiskt perspektiv menar rådet att det hade varit motiverat med en mer expansiv politik under 2013. Rådet stödjer att regeringen har beredskap för temporära åtgärder om akut behov av konjunkturstimulans uppstår under 2013 och 2014. Utrymmet för mer expansiv finanspolitik är dock begränsat enligt rådet. Rådet anser att ytterligare expansiva åtgärder i nuvarande konjunkturläge måste kompletteras med budgetförstärkningar när konjunkturen vänt uppåt för att inte överskottsmålet ska komma i fara.
Ett vanligt mått på finanspolitikens inriktning är förändringen av det strukturella sparandet. Som rådet påpekar kan den sammantagna finanspolitiken i budgetpropositionen för 2013 och 2013 års ekonomiska vårproposition sägas vara neutral utifrån detta mått. Den bedömda förändringen av det strukturella sparandet har dock reviderats något i förhållande till bedömningen i vårpropositionen, vilket innebär en svagt expansiv finanspolitik 2013 och en något starkare expansiv finanspolitik 2014.186 Vidare ger en försvagning av det strukturella sparandet inte endast positiva effekter för ett enskilt år, utan påverkar efterfrågan i ekonomin positivt under de närmast följande åren. Den förda finanspolitiken för 2013 bör därför ses i ljuset av den sammantaget mycket stora försvagningen av det strukturella sparandet som skett sedan 2009.
Därtill bör noteras att förändringen av det strukturella sparandet är ett osäkert mått på finanspolitikens inriktning. För att bedöma inriktningen krävs en bredare analys som beaktar flera aspekter av den ekonomiska politiken. Även det faktiska sparandet och dess sammansättning är av betydelse för bedömningen av hur expansiv finanspolitiken är. Budgetpropositionen för 2013 innehöll en rad expansiva förslag som bidrar till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin och i 2013 års ekonomiska vårproposition presenterades
Finanspolitikens inriktning
Rådet drar slutsatsen att finanspolitiken i budgetpropositionen för 2013 och 2013 års ekonomiska vårproposition inte ger några
186 Bedömningen i denna proposition är att det strukturella sparandet försvagas med 0,1 procentenheter 2013, jämfört med en bedömd förstärkning om 0,1 procentenheter i 2013 års ekonomiska vårproposition. För 2014 bedöms det strukturella sparandet försvagas med 0,3 procentenheter, jämfört med bedömningen om en förstärkning om 0,5 procentenheter i 2013 års ekonomiska vårproposition.
671
PROP. 2013/14:1
ytterligare förslag för att stödja en konjunktur- återhämtning.
Regeringen följer kontinuerligt den ekonomiska utvecklingen och har, som rådet framhåller, beredskap att vidta ytterligare åtgärder om så skulle krävas. Fokus för finanspolitiken i denna proposition är att stödja ekonomin och det är därför viktigt att prioritera åtgärder som är effektiva både vad gäller att stabilisera konjunkturläget och att möta de långsiktiga tillväxtutmaningarna. Fokus bör därför ligga på strukturellt riktiga permanenta åtgärder.
Finanspolitiken är långsiktigt hållbar
Rådet bedömer att finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och att utgiftstaken inte är hotade. Rådet är positivt till Pensionsåldersutredningens förslag om att höja pensionsåldern och anser att detta skulle bidra till att stärka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Regeringen delar rådets uppfattning att finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Detta stöds av Finansdepartementets egna beräkningar, liksom av bedömningar från Konjunktur- institutet och Europeiska kommissionen. Pensionsåldersutredningens förslag om att höja vissa åldersgränser inom ålderspensionssystemet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utvecklingen av bostadspriserna
Rådet anser att de svenska bostadspriserna sannolikt ligger i intervallet från att vara i linje med fundamentala faktorer till att vara något övervärderade. Risken för en stor och abrupt priskorrigering bedöms av rådet i nuläget som begränsad.
Regeringen delar rådets bedömning att bostadsprisernas utveckling i huvudsak torde kunna förklaras av fundamentala faktorer. Även Riksbankens utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden187 har visat att det finns rationella förklaringar till huspriserna och
187 Se Riksbankens utredning av risker på den svenska bostadsmarknaden (Riksbanken 2010).
att risken för ett snabbt och kraftigt prisfall är begränsad.
De kraftiga prisfall som skett i vår omvärld de senaste åren har haft betydande negativa realekonomiska effekter och regeringen följer utvecklingen av bostadspriserna noga. Prisutvecklingen och hushållens skuldsättning kan också utgöra en potentiell risk för den finansiella stabiliteten. Regeringen och berörda myndigheter har redan vidtagit flera åtgärder för att minska riskerna med den höga skuldsättningen (se avsnitt 1.8 och fördjupnings- rutan Hushållens skuldsättning). Regeringen följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.
Bostadsmarknadens funktionssätt
Rådet konstaterar att en bättre fungerande bostadsmarknad bidrar till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och till en högre ekonomisk tillväxt. En viktig målsättning bör enligt rådet vara att förbättra utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet. Rådet anser att regeringen bör ta ett samlat grepp om bostadspolitiken i syfte att i ett sammanhang hantera frågor om byggande, fastighets- och reavinstbeskattning, ränteavdrag och bruksvärdessystemet.
Regeringen delar rådets uppfattning att en väl fungerande bostadsmarknad är av stor betydelse för tillväxten och arbetsmarknadens funktions- sätt. Som rådet påpekar är en viktig del i detta att förbättra utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet. Regeringen har sedan tillträdet genomfört en rad reformer för att förbättra användandet av det befintliga bostadsbeståndet, bl.a. de förenklingar av privatbostadsuthyrning som trädde i kraft den 1 februari 2013. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att öka utbudet av bostäder, däribland den sänkta fastighetsavgiften för flerbostadshus och den förlängda tiden för presumtionshyror som gäller fr.o.m. 1 januari 2013. En rad förslag till förändringar av bostadsmarknaden och plan- och byggprocessen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
672
Makroprognoser och jämförelser med andra bedömare
Rådet konstaterar att budgetpropositionen för 2013 byggde på en makroprognos för 2013 som avvek kraftigt från prognoserna från andra institut. Rådet anser att större avvikelser från andra prognosmakare ska redovisas och motiveras utförligt i de ekonomiska propositionerna. Rådet välkomnar vidare den mer utvecklade redovisningen i 2013 års ekonomiska vårproposition av revideringen av potentiell BNP jämfört med budget- propositionen och anser att regeringen även bör redovisa och kommentera större avvikelser från andra bedömare.
Prognoser är alltid behäftade med stor osäkerhet. Regeringen instämmer i att den makroprognos som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2013 avvek från många andra bedömares. Samtidigt bör noteras att regeringens prognos var den första som byggde på ett preliminärt utfall för BNP avseende andra kvartalet 2012. Detta utfall reviderades sedermera ned kraftigt. Under hösten 2012 justerade flertalet bedömare ned sina prognoser mot bakgrund av det reviderade BNP-utfallet och den tilltagande oron i omvärlden.
Att det görs oberoende prognoser av ett flertal externa aktörer är viktigt för det offentliga samtalet och bidrar till en högre kvalitet i de ekonomiska bedömningarna. Regeringen delar rådets uppfattning att avvikelser från andra bedömare bör redovisas och motiveras i de ekonomiska propositionerna. I denna proposition görs jämförelser med Europeiska kommissionen och Konjunkturinstitutet och större skillnader i förhållande till regeringens prognoser motiveras. Sådana jämförelser är också i linje med det förslag till ändring av budgetlagen som regeringen lämnar i denna proposition med anledning av EU-direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk (se avsnitt 12.1.2).
Vad gäller redovisningen av revideringar av potentiell BNP instämmer regeringen i rådets uppfattning att betydande förbättringar genomförts i 2013 års ekonomiska vårproposition. Regeringen fortsätter arbetet med en tydligare och mer transparent redovisning i de ekonomiska propositionerna. I denna proposition görs jämförelser med Europeiska kommissionen och Konjunktur-
PROP. 2013/14:1
institutet och större avvikelser motiveras även beträffande BNP-gapen.
Det strukturella sparandet
Rådet betonar liksom tidigare att metoderna för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor bör ses över. Rådet anser att en disaggregerad ansats är mer relevant, särskilt vid stora störningar i ekonomin. Den aggregerade metod som regeringen använder har enligt rådet uppenbara svagheter. Rådet menar att enkla beräkningar baserade på Konjunkturinstitutets disaggregerade metod tyder på att skillnaden enskilda år kan vara över 1 procent av BNP, vilket kan ha stor betydelse för bedömningen av finanspolitiken.
Det strukturella sparandet utgör en viktig del av uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av finanspolitikens inriktning. Regeringen delar rådets uppfattning att den nuvarande metoden för att beräkna det strukturella sparandet har brister. Det bör dock noteras att beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Detta gäller oavsett vilken metod som används och det finns inga entydiga belägg för att alternativa metoder ger bättre bedömningar. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra den ekonomiska analysen och i Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över beräkningarna av det strukturella sparandet.
Risker på budgetens utgiftssida
Rådet rekommenderar att beskrivningen av de s.k. takbegränsade utgifterna kompletteras med en bedömning av utgiftsrisker. Sådana bedömningar saknas enligt rådet i stort sett helt i de ekonomiska propositionerna. Rådet anser att regeringen också bör redovisa prognos- metoderna för de regelstyrda transfererings- utgifterna, gärna i en särskild bilaga, och tydligare beskriva anslagsutvecklingen i termer av volym och genomsnittskostnad där detta är relevant.
Regeringen instämmer i rådets bedömning att redovisningen av risker på budgetens utgiftssida och prognoserna för transfereringsutgifterna kan utvecklas. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra redovisningen och transparensen i
673
PROP. 2013/14:1
de ekonomiska propositionerna och denna proposition innehåller en tydligare redovisning av risker på budgetens utgiftssida (se avsnitt 8.1.4). Regeringen ser dock inga skäl att redovisa prognosmetoderna för de regelstyrda transfereringsutgifterna i en särskild bilaga.
Bolagsskattesänkningen
Rådet noterar att sänkningen av bolagsskatten är den enskilt mest kostsamma åtgärden i kronor räknat i budgetpropositionen för 2013. Rådet har inga avgörande invändningar mot detta steg. Rådet konstaterar att regeringen valde att inte invänta Företagsskattekommitténs förslag, men att sänkningen bör ses mot bakgrund av att skattesatserna är på väg ned i många länder. Rådet anför att det därför hade varit svårt för Sverige att vänta med en skattesänkning. I samband med bolagsskattesänkningen skärptes reglerna för ränteavdragsbegränsningar för företag. Rådet anser att de beräknade intäkterna av denna skärpning måste betraktas som mycket osäkra.
Regeringen anser att det var viktigt att sänka bolagsskatten för att stärka den svenska konkurrenskraften och värna den svenska skattebasen. Regeringen instämmer vidare i rådets bedömning att det hade varit svårt att vänta med en sänkning av bolagsskattesatsen mot bakgrund av att skattesatsen är på väg ned i många länder.
I syfte att motverka skattedrivna upplägg skärptes reglerna för ränteavdragsbegränsningar i samband med sänkningen av skattesatsen. Regeringen delar rådets bedömning att dessa inkomstberäkningar är förenade med viss osäkerhet. Samtidigt bör framhållas att denna typ av beräkningar som avser regelförändringar för att motverka skatteplanering alltid är osäkra. De aktuella beräkningarna bygger på bästa tillgängliga metoder och Finansdepartementets beräkningskonventioner.
Klimatförändringarna och det finanspolitiska ramverket
Rådet konstaterar att de för närvarande bästa beräkningarna av konsekvenserna för Sverige av klimatförändringar i nuläget inte föranleder
några förändringar av det finanspolitiska ramverket.
Regeringen delar rådets uppfattning.
Inkomstfördelningens utveckling
Rådet menar att tillgänglig statistik från Statistiska centralbyrån visar att spridningen i disponibla inkomster ökat sedan 1990-talskrisen, men att detta huvudsakligen ägde rum under 1990-talet. Enligt rådet har spridningen i disponibla inkomster mätt med Gini- koefficienten i stort sett varit konstant sedan 2006.
Regeringen instämmer i rådets slutsats.
Utvärdering av FASIT-modellen
Rådet har gjort en granskning av den s.k. FASIT-modellen som regeringen använder för fördelningspolitisk analys. Rådet noterar att modellen är byggd på god vetenskaplig grund, men att resultaten måste tolkas med större försiktighet än vad regeringen har visat när politiken utvärderats. Rådet stöder en fortsatt utveckling av modellen.
Regeringen delar rådets bedömning att FASIT-modellen är ett värdefullt verktyg för fördelningspolitisk analys. Utvecklingen av modellen har bidragit till förbättrad analyskapacitet och större kunskap om politikens fördelningseffekter. Det finns alltid skäl att iaktta försiktighet i tolkningen av resultat från modellsimuleringar. Samtidigt bedömer regeringen att modellen är robust och ger tillförlitliga resultat. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra metoderna för den fördelningspolitiska analysen och instämmer i bedömningen att det bör ske en fortsatt utveckling av FASIT-modellen.
Bedömning av effekter på inkomstfördelningen av jobbskatteavdraget och indexeringstekniken i budgetprocessen
Rådet har genomfört en rad simuleringar för att studera fördelningseffekter av indexerings- tekniken i budgetprocessen och jobbskatte- avdraget. Simuleringarna visar att indexerings- tekniken, dvs. det faktum att en rad bidrag inte
674
fullt ut följt inkomstutvecklingen över tid, inte har lett till en ökad inkomstspridning. Simuleringsresultaten visar vidare att jobbskatte- avdraget på marginalen har en betydande effekt på sysselsättningen. Rådet finner dock inget stöd för regeringens påstående att jobbskatteavdraget minskat spridningen i disponibla inkomster bland hushållen.
Regeringen instämmer i rådets slutsats att den indexeringsteknik som tillämpas i budget- processen inte föranlett någon ökning av inkomstspridningen.
Regeringen delar vidare rådets bedömning att jobbskatteavdraget har betydande syssel- sättningseffekter. Sammantaget bedöms jobb- skatteavdraget leda till stora effekter på arbetsutbudet och sysselsättningen, framför allt för dem med lägst inkomster.
Vad gäller rådets analys av jobbskatte- avdragets fördelningseffekter bör framhållas att rådets resultat inte baseras på jobbskatte- avdragets fyra genomförda steg. Simuleringen bygger i stället på det förslag till utökning av jobbskatteavdraget som remitterades i april 2011 (Fi2011/1936), och som i allt väsentligt överensstämmer med den förstärkning av jobbskatteavdraget som föreslås i denna proposition. Den analyserade utökningen har en annan fördelningsprofil än de fyra genomförda stegen och avviker inte från regeringens egen bedömning i det avseendet. Att rådet generaliserar fördelningseffekterna från simuleringen av det remitterade förslaget till jobbskatteavdraget som helhet riskerar dock att skapa otydlighet i tolkningen av resultaten.
Regeringens analys visar att jobbskatte- avdraget som helhet på sikt kommer att stärka inkomsterna mer för dem med lägre inkomster. Genom stärkta drivkrafter till arbete, och genom att de relativt sett största skattelättnaderna tillfaller dem med låga och medelstora inkomster, har jobbskatteavdraget en god fördelningspolitisk profil.
Förmögenhetsstatistik
Rådet efterlyser en löpande och tillförlitlig statistik över förmögenheter i den privata sektorn. En sådan statistik vore en värdefull källa för både makroekonomiska riskbedömningar och fördelningsanalys. Rådet rekommenderar
PROP. 2013/14:1
regeringen att undersöka möjligheterna att ta fram sådan statistik på ett kostnadseffektivt sätt.
Regeringen delar rådets bedömning att en god tillgång till tillförlitlig statistik är viktigt för den ekonomiska analysen. Det finns dock skäl att också beakta de integritetsproblem som är förknippade med insamlande av uppgifter för förmögenhetsstatistik. Sammantaget avser regeringen inte att för närvarande utreda frågan vidare.
12.4Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2012
Riksrevisionen har för årsredovisningen för staten 2012 (skr. 2012/13:101) lämnat en revisionsberättelse utan reservation eller avvikande mening (dnr Fi2013/1997). Enligt Riksrevisionens uppfattning är årsredovisningen i allt väsentligt upprättad i enlighet med 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens uttalande omfattar dock inte avsnittet om den offentliga sektorns finansiella sparande, då informationen i avsnittet, enligt myndigheten, är behäftad med olika grader av osäkerhet och inte är möjlig att verifiera med tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Regeringskansliet för en dialog med Riksrevisionen angående förutsättningarna för den årliga revisionen av den offentliga sektorns finansiella sparande.
Riksrevisionen har därutöver i en revisions- rapport till regeringen (dnr Fi2013/1998) redogjort för iakttagelser som framför allt avser behov av vissa förtydliganden och möjliga förbättringar som regeringen enligt myndigheten bör beakta i de kommande årsredovisningarna.
I revisionsrapporten lyfter Riksrevisionen även i år fram behovet av att förtydliga normen för årsredovisningen för staten. Regeringen redovisade i årsredovisningen för staten 2012 en bedömning av en övergång till att tillämpa internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor (IPSAS) fullt ut eller lämpliga anpassningar av det statliga regelverket till IPSAS. Regeringen har som ambition att åstadkomma lämpliga anpassningar och förändringar i det statliga regelverket.
Riksrevisionen anser vidare att det inte är tillfredställande att redovisningsnormeringen för statsskulden ska hanteras av den myndighet som
675
PROP. 2013/14:1
ansvarar för redovisningen, utan att det behöver befästas i en mer formell process. Redovisningen av statsskulden utgår dock från EU-normer för den officiella statistiken och regeringen ser därför inget behov av att skapa en ytterligare norm för hur statsskulden ska redovisas i årsredovisningen. Regeringen har dock för avsikt att i årsredovisningen för staten förtydliga de principer som tillämpas för redovisningen av statsskulden.
Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att i årsredovisningen för staten redogöra för risker förknippade med förvaltningen av statsskulden och det statliga ägandet av bolagen. Regeringen lämnar årligen en särskild skrivelse till riksdagen som utförligt beskriver utvecklingen och förvaltningen av de statliga bolagen. Regeringen lämnar på motsvarande sätt vartannat år en särskild skrivelse till riksdagen med en utvärdering av statsskuldens utveckling. Regeringen ser mot denna bakgrund inga skäl att i årsredovisningen för staten redogöra för förvaltningen av statsskulden och det statliga ägandet av bolagen samt de risker som finns förknippade med dessa verksamheter.
Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att vidareutveckla riskbedömningen av garanti- och kreditverksamheten och i det arbetet beakta de förbättringsförslag som anges. Regeringen rekommenderas att utveckla frågan om samvariation av förluster och risker samt att analysera och bedöma garanti- och kredit- portföljens storlek. De iakttagelser som Riksrevisionen har gjort ligger i linje med hur regeringen anser att redovisningen av riskerna bör vidareutvecklas de närmaste åren.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydligare redovisa att myndighetens granskning sker utifrån risk för väsentliga fel i årsredovisningen i dess helhet och inte specifikt beaktar redovisning och förvaltning av EU- medel. Det bör vidare framgå att Riksrevisionen inte gör ett särskilt uttalande avseende redovisning och förvaltning av EU-medel. Regeringen anger i årsredovisningen för staten att Riksrevisionens granskning sker utifrån risk för väsentliga fel. Vidare konstaterar regeringen att det nationella intygandet avseende EU-medel i årsredovisningen för staten inte baseras på en specifik granskning av Riksrevisionen, men att det uttalande som Riksrevisionen gör i revisionsberättelserna för aktuella myndigheter
omfattar redovisning och förvaltning av EU- medel.
12.5Utvecklingen av den ekonomiska styrningen
Resultatstyrning
Regeringen fortsätter att utveckla resultatstyrningen av myndigheter och verksamheter i enlighet med vad regeringen angett i budgetpropositionen för 2009 och den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 10.4.1 och prop. 2009/10:175). Enligt regeringen bör styrningen vara inriktad mot verksamheternas resultat, verksamhets- anpassad och ha ett medborgarperspektiv. Styrningen ska också inriktas mot att bli mer strategisk.
Resultatstyrningen ska utmärkas av att den ger myndigheterna långsiktiga förutsättningar att förverkliga regeringens politik. Det innebär bl.a. att uppdraget till myndigheterna ska vara tydligt. Verksamhetens karaktär ska vara avgörande för den konkreta utformningen av styrningen. Myndigheternas instruktioner, som är de grundläggande styrinstrumenten i styrningen av myndigheterna, ska innehålla väl utformade uppgifter. Regleringsbreven komp- letterar instruktionerna med finansiell styrning och vid behov med årlig verksamhetsstyrning. Resultatredovisningarna från myndigheterna ska utvecklas vid behov. Även dialogen mellan regeringen och dess myndigheter om resultat ska stärkas. Olika styrinstrument såsom lednings- form, utnämningar, instruktion, regleringsbrev, särskilda regeringsbeslut, dialog och möten bör kombineras och användas samordnat i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik.
Resultatanalys och resultatindikatorer
Regeringskansliets arbete med resultatanalyser ska prioriteras framöver. Analyserna har stor betydelse för att utveckla regeringens styrning och uppföljning av olika verksamheter samt för resultatredovisningen till riksdagen. Ett samlat arbete pågår inom Regeringskansliet i syfte att stärka arbetet med analyser av redovisade
676
resultat. Ekonomistyrningsverket (ESV) ger på regeringens uppdrag stöd i detta arbete (dnr Fi2013/1839). ESV har även på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till en struktur och modell för hur resultatindikatorer kan användas som stöd i regeringens löpande budgetarbete och i resultatredovisningen till riksdagen (dnr Fi2013/1840).
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Regeringen har, sedan budgetpropositionen för 2013 beslutades, fortsatt att utveckla resultatredovisningen i förhållande till de av riksdagen beslutade målen och att stärka kopplingen mellan resultat, analys och budgetförslag. Resultatet av diskussionerna i den arbetsgrupp som bildades våren 2012 med tjänstemän från Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen har utgjort en del av underlaget i Regeringskansliets utvecklings- arbete för att förbättra resultatredovisningen. I denna proposition har regeringen bl.a. eftersträvat en tydligare disposition och struktur samt ökad tydlighet i vilka indikatorer och bedömningsgrunder som ligger till grund för bedömningen av resultat gentemot de av riksdagen beslutade målen. Arbetet har lett till förändringar inom ett antal utgiftsområden. Ytterligare åtgärder behöver dock vidtas så att det t.ex. mer genomgående framgår vilka resultatindikatorer och andra bedömnings- grunder som regeringen använt i analysen av den genomförda politiken. I det arbetet har utgift- sområden med stora transfereringsanslag hög prioritet. Regeringens mål är att det tydligt ska kunna utläsas av resultatredovisningen vilka resultat som uppnåtts i verksamheten och att redovisningen ska utgöra ett bra underlag för riksdagens ställningstagande till regeringens budgetförslag.
Regeringen prioriterar styrningen och uppföljningen av välfärdssystemen i syfte att minska andelen felaktiga utbetalningar. De felaktiga utbetalningarna utgör, trots riktade insatser, fortfarande en alltför stor del av de totala utbetalningarna från välfärdssystemen. Regeringen ser positivt på det målinriktade arbete som bedrivs på myndigheterna i syfte att effektivisera handläggningen, hålla en hög kvalitet på beslutsunderlagen och ha en väl fungerande kontroll i systemen. Detta
PROP. 2013/14:1
utvecklingsarbete ska även fortsättningsvis bedrivas med hög prioritet.
Finansiell styrning
Regeringen utvecklar kontinuerligt den finansiella styrningen av den statliga verksamheten. Nedan redovisas resultatet av det utvecklingsarbete som genomförts inom några områden.
Anpassning av hanteringen av kreditförluster för studielån till budgetlagens bestämmelser
Bestämmelserna i 6 kap. 4 och 5 §§ budgetlagen ska i fråga om studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.3, bet. 2012/13:UbU2, rskr. 2012/13:125).
I denna proposition (utg.omr. 15 avsnitt 3.8.1) beskriver regeringen anpassningen av hanteringen av kreditförluster för studielån till budgetlagens bestämmelser. Anpassningen medför bl.a. följande positiva förändringar ur ett styrningsperspektiv.
-Budgetlagens bestämmelser görs tillämpliga även för kreditförluster avseende studielån.
-Kreditriskerna för studielån tydliggörs redan när lånen utfärdas och inte först när förlusterna konstaterats.
-Genom att ta upp lån även för de kapitaliserade räntorna tydliggörs dels de totala fordringarna som staten har, dels de totala kreditförlusterna.
-Statens nettoutgift för studiemedelsräntor tydliggörs genom att bruttoredovisningen av räntor slopas och att anslaget endast belastas med skillnaden mellan statens upplåningskostnad och den ränta studen- terna betalar till staten.
Anslagens ändamål i budgetpropositionen
Utformningen av anslagens ändamål har setts över i denna proposition. Syftet är att få en tydligare och mer enhetlig utformning av ändamålen. Utgångspunkten för översynen har varit att ändamålet ska vara tydligt och framåtriktat. Ambitionen har varit att ta bort t.ex. beskrivningar av den tidigare användningen av anslaget och begrepp som innebär att den föreslagna användningen av anslaget blir otydlig. Många ändamål har därför skrivits om och
677
PROP. 2013/14:1
förtydligats. En ny rubrik, ändamål, har också införts i anslutning till tabellen för anslagsutvecklingen för respektive anslag. Vid behov har kompletterande information lagts till som kan vara nödvändig för förståelsen av anslagets ändamål, men som inte är en del av ändamålet.
Finansiering av avvecklingskostnader
Myndigheter under avveckling har för årsredovisningen för 2012 fått revisions- berättelser med upplysningar av särskild betydelse. Upplysningar av detta slag används för att framhålla viktig information i årsredovisningen utan att upplysningen påverkar revisorns uttalande i revisionsberättelsen. Riksrevisionen har i dessa upplysningar anfört att berörda myndigheter erhållit undantag från 12 § anslagsförordningen (2011:223).
Med anledning av Riksrevisionens upp- lysningar vill regeringen klarlägga den ordning som tillämpas i fråga om finansiering av de kostnader som uppkommer i samband med att myndigheter avvecklas. En myndighet som ska avvecklas och som har fått ett regeringsbeslut om att förbereda avvecklingen ska allt eftersom avvecklingen genomförs redovisa kostnaderna i form av avsättningar i räkenskaperna. Det är dock enbart avvecklingskostnader som avser den period myndigheten fortsatt bedriver verksamhet, dvs. fram till dess att myndigheten upphör, som ska belasta myndighetens förvaltningsanslag. Det innebär att den övervägande delen av avvecklingskostnaderna belastar ett avvecklingsanslag eller annat anslag, där ändamålet för anslaget omfattar kostnader för avvecklingen. Syftet med denna ordning är dels att en myndighets förvaltningsanslag endast ska belastas med löpande kostnader som hör till myndighetens verksamhet, dels att avvecklings-
kostnader ska belasta och synliggöras på det anslag som riksdagen har anvisat för ändamålet.
Intern styrning och kontroll samt internrevision
En väl fungerande intern styrning och kontroll hos myndigheterna är en förutsättning för genomförandet av regeringens politik och för att hela styr- och ansvarskedjan ska fungera väl. Vidare är den betydelsefull för trovärdighet rörande offentligt finansierad verksamhet. Myndighetsledningarnas ansvar för den interna styrningen och kontrollen framgår av myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.
Internrevisionen hos de 66 myndigheter som för närvarande ska följa internrevisions- förordningen (2006:1228) fungerar väl. Det framgår av ESV:s årliga rapport om den statliga internrevisionen (ESV 2013:22). Enligt rapporten har regelefterlevnaden förbättrats och stabiliserats på en hög nivå även om vissa förbättringsområden uppmärksammas. Iaktta- gelser om internrevisionen och tillämpningen av förordningen har också redovisats i rapporten Om internrevision (ESV 2012:48), där ESV bl.a. iakttagit vissa oklarheter vad gäller intern- revisionens uppgift och roll. Regeringen anser att kommunikationen och utbildningen om internrevisionens uppgift och roll behöver utvecklas för att bidra till att minska oklarheterna.
Regeringen har noterat de positiva effekter av samverkan mellan internrevisionsfunktioner hos myndigheterna, särskilt när internrevisionen består av en ensamrevisor, som ESV ger uttryck för i sin årliga rapport. Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen av samverkan mellan internrevisionsfunktionerna.
678
Bilaga 1
Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
Bilaga 1
Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014
Innehållsförteckning
1 | Specifikation av budgetens utgifter för 2014........................................................ | 5 |
2 | Specifikation av budgetens inkomster för 2014 ................................................. | 19 |
3
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
1 Specifikation av budgetens utgifter för
2014
I det följande sammanställs budgetens anslag för 2014. Anslagen är fördelade på utgiftsområden.
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
1 | Rikets styrelse | 12 896 040 |
1 | Statschefen | 126 908 |
1 | Kungliga hov- och slottsstaten | 126 908 |
2 | Riksdagen samt JO m.m. | 1 725 159 |
1 | Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 842 655 |
2 | Riksdagens förvaltningsanslag | 717 344 |
3 | Riksdagens fastighetsanslag | 80 000 |
4 | Riksdagens ombudsmän (JO) | 85 160 |
3 | Sametinget | 38 319 |
1 | Sametinget | 38 319 |
4 | Regeringskansliet m.m. | 6 843 531 |
1 | Regeringskansliet m.m. | 6 843 531 |
5 | Länsstyrelserna | 2 522 517 |
1 | Länsstyrelserna m.m. | 2 522 517 |
6 | Demokratipolitik | 906 225 |
1 | Allmänna val och demokrati | 631 340 |
2 | Justitiekanslern | 39 663 |
3 | Datainspektionen | 43 790 |
4 | Svensk författningssamling | 1 300 |
5 | Valmyndigheten | 18 932 |
6 | Stöd till politiska partier | 171 200 |
7 | Nationella minoriteter | 113 417 |
1 | Åtgärder för nationella minoriteter | 96 917 |
5
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
2 | Åtgärder för den nationella minoriteten romer | 16 500 |
8 | Mediefrågor | 599 558 |
1 | Presstödsnämnden | 6 750 |
2 | Presstöd | 567 119 |
3 | Myndigheten för radio och tv | 25 689 |
9 | Sieps samt EU-information | 20 406 |
1 | Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information | 20 406 |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 14 121 162 |
1 | Statskontoret | 88 942 |
2 | Kammarkollegiet | 70 313 |
3 | Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen | 46 110 |
4 | Arbetsgivarpolitiska frågor | 2 443 |
5 | Statliga tjänstepensioner m.m. | 11 764 000 |
6 | Finanspolitiska rådet | 9 469 |
7 | Konjunkturinstitutet | 60 536 |
8 | Ekonomistyrningsverket | 113 832 |
9 | Statistiska centralbyrån | 550 383 |
10 | Bidragsfastigheter | 334 500 |
11 | Finansinspektionen | 417 259 |
12 | Riksgäldskontoret | 303 512 |
13 | Bokföringsnämnden | 9 627 |
14 | Vissa garanti- och medlemsavgifter | 2 370 |
15 | Riksrevisionen | 310 732 |
16 | Finansmarknadsforskning | 29 984 |
17 | Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter | 7 150 |
3 | Skatt, tull och exekution | 10 515 523 |
1 | Skatteverket | 7 042 240 |
2 | Kronofogdemyndigheten | 1 796 653 |
3 | Tullverket | 1 676 630 |
4 | Rättsväsendet | 40 291 647 |
1 | Polisorganisationen | 21 080 109 |
2 | Säkerhetspolisen | 1 104 428 |
3 | Åklagarmyndigheten | 1 305 963 |
4 | Ekobrottsmyndigheten | 589 439 |
5 | Sveriges Domstolar | 5 345 989 |
6 | Kriminalvården | 7 834 989 |
7 | Brottsförebyggande rådet | 89 700 |
8 | Rättsmedicinalverket | 378 733 |
9 | Gentekniknämnden | 5 217 |
10 | Brottsoffermyndigheten | 37 144 |
11 | Ersättning för skador på grund av brott | 122 349 |
12 | Rättsliga biträden m.m. | 2 305 657 |
13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 40 117 |
14 | Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | 18 674 |
15 | Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete | 7 157 |
6
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 18 272 |
17 | Domarnämnden | 7 710 |
5 | Internationell samverkan | 2 018 087 |
1 | Avgifter till internationella organisationer | 1 428 722 |
2 | Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 157 842 |
3 | Nordiskt samarbete | 13 595 |
4 | Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för |
|
| rättsväsendet | 3 826 |
5 | Inspektionen för strategiska produkter | 30 130 |
6 | Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, |
|
| nedrustning och icke-spridning | 44 999 |
7 | Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) | 24 431 |
8 | Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) | 15 693 |
9 | Svenska institutet | 95 659 |
10 | Information om Sverige i utlandet | 14 475 |
11 | Samarbete inom Östersjöregionen | 188 715 |
6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 47 196 317 |
1 | Försvar | 43 211 355 |
1 | Förbandsverksamhet och beredskap | 23 711 315 |
2 | Försvarsmaktens insatser internationellt | 1 874 628 |
3 | Anskaffning av materiel och anläggningar | 8 856 194 |
4 | Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar | 6 704 249 |
5 | Forskning och teknikutveckling | 622 736 |
6 | Totalförsvarets rekryteringsmyndighet | 26 553 |
7 | Officersutbildning m.m. | 219 592 |
8 | Försvarets radioanstalt | 860 262 |
9 | Totalförsvarets forskningsinstitut | 172 740 |
10 | Nämnder m.m. | 5 801 |
11 | Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m. | 69 639 |
12 | Försvarsexportmyndigheten | 67 526 |
13 | Försvarsunderrättelsedomstolen | 7 634 |
14 | Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten | 12 486 |
2 | Samhällets krisberedskap | 3 571 800 |
1 | Kustbevakningen | 1 046 633 |
2 | Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor | 24 850 |
3 | Ersättning för räddningstjänst m.m. | 21 080 |
4 | Krisberedskap | 1 112 851 |
5 | Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet | 48 000 |
6 | Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal | 214 471 |
7 | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | 1 060 477 |
8 | Statens haverikommission | 43 438 |
3 | Strålsäkerhet | 360 655 |
1 | Strålsäkerhetsmyndigheten | 360 655 |
4 | Elsäkerhet | 52 507 |
1 | Elsäkerhetsverket | 52 507 |
7
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
7 | Internationellt bistånd | 31 830 988 |
1 | Internationellt utvecklingssamarbete | 31 830 988 |
1 | Biståndsverksamhet | 30 678 462 |
2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 985 189 |
3 | Nordiska Afrikainstitutet | 14 319 |
4 | Folke Bernadotteakademin | 98 018 |
5 | Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete | 40 000 |
6 | Utvärdering av internationellt bistånd | 15 000 |
8 | Migration | 9 919 331 |
1 | Migrationsverket | 3 159 154 |
2 | Ersättningar och bostadskostnader | 4 906 099 |
3 | Migrationspolitiska åtgärder | 418 817 |
4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | 562 548 |
5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 159 800 |
6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 290 255 |
7 | Utresor för avvisade och utvisade | 306 202 |
8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 111 372 |
9 | Ramöverenskommelse om migrationspolitik | 5 084 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 62 160 768 |
1 | Hälso- och sjukvårdspolitik | 31 682 563 |
1 | Myndigheten för vårdanalys | 29 715 |
2 | Statens beredning för medicinsk utvärdering | 58 091 |
3 | Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket | 133 363 |
4 | Tandvårdsförmåner | 5 684 540 |
5 | Bidrag för läkemedelsförmånerna | 21 230 000 |
6 | Bidrag till folkhälsa och sjukvård | 1 732 251 |
7 | Sjukvård i internationella förhållanden | 658 025 |
8 | Bidrag till psykiatri | 849 948 |
9 | Prestationsbunden vårdgaranti | 1 000 000 |
10 | Bidrag för mänskliga vävnader och celler | 74 000 |
11 | Läkemedelsverket | 123 190 |
12 | E-hälsomyndigheten | 109 440 |
2 | Folkhälsopolitik | 642 488 |
1 | Folkhälsomyndigheten | 356 819 |
2 | Insatser för vaccinberedskap | 85 000 |
3 | Bidrag till Nordic school of public health NHV | 20 502 |
4 | Bidrag till WHO | 34 665 |
5 | Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar | 145 502 |
3 | Funktionshinderspolitik | 221 929 |
1 | Myndigheten för handikappolitisk samordning | 39 187 |
2 | Bidrag till handikapporganisationer | 182 742 |
4 | Politik för sociala tjänster | 27 592 502 |
1 | Personligt ombud | 104 460 |
2 | Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet | 338 929 |
3 | Bilstöd till personer med funktionsnedsättning | 346 995 |
8
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 |
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
4 | Kostnader för statlig assistansersättning | 23 235 000 |
5 | Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken | 1 744 780 |
6 | Statens institutionsstyrelse | 878 119 |
7 | Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. | 519 715 |
8 | Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården | 365 000 |
9 | Ersättningsnämnden | 44 350 |
10 | Myndigheten för internationella adoptionsfrågor | 15 154 |
5 | Barnrättspolitik | 57 057 |
1 | Barnombudsmannen | 23 796 |
2 | Insatser för att förverkliga konventionen om barnets | 33 261 |
| rättigheter i Sverige |
|
6 | Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel | 298 861 |
1 | Alkoholsortimentsnämnden | 232 |
2 | Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak, samt spel | 298 629 |
7 | Forskningspolitik | 541 006 |
1 | Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning | 28 564 |
2 | Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning | 512 442 |
8 | Socialstyrelsen | 1 124 362 |
1 | Socialstyrelsen | 470 688 |
2 | Inspektionen för vård och omsorg | 653 674 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och | 96 519 847 |
| funktionsnedsättning |
|
1 | Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning | 88 583 664 |
1 | Sjukpenning och rehabilitering m.m. | 31 078 000 |
2 | Aktivitets- och sjukersättningar m.m. | 49 553 336 |
3 | Handikappersättningar | 1 314 000 |
4 | Arbetsskadeersättningar m.m. | 3 479 000 |
5 | Ersättning för kroppsskador | 40 828 |
6 | Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 3 118 500 |
2 | Myndigheter | 7 936 183 |
1 | Försäkringskassan | 7 869 334 |
2 | Inspektionen för socialförsäkringen | 66 849 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 39 012 596 |
1 | Ersättning vid ålderdom | 38 480 200 |
1 | Garantipension till ålderspension | 16 359 400 |
2 | Efterlevandepensioner till vuxna | 13 059 200 |
3 | Bostadstillägg till pensionärer | 8 383 700 |
4 | Äldreförsörjningsstöd | 677 900 |
2 | Myndigheter | 532 396 |
1 | Pensionsmyndigheten | 532 396 |
9
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
12 | Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 81 610 132 |
1 | Allmänna barnbidrag | 25 132 000 |
2 | Föräldraförsäkring | 38 686 238 |
3 | Underhållsstöd | 2 056 000 |
4 | Bidrag till kostnader för internationella adoptioner | 35 784 |
5 | Barnpension och efterlevandestöd | 841 200 |
6 | Vårdbidrag för funktionshindrade barn | 3 200 600 |
7 | Pensionsrätt för barnår | 6 732 310 |
8 | Bostadsbidrag | 4 926 000 |
13 | Integration och jämställdhet | 12 431 994 |
1 | Integration | 12 039 655 |
1 | Integrationsåtgärder | 197 130 |
2 | Kommunersättningar vid flyktingmottagande | 7 362 064 |
3 | Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare | 2 342 424 |
4 | Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända |
|
| invandrare | 1 961 146 |
5 | Hemutrustningslån | 145 391 |
6 | Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av | 31 500 |
| tredjelandsmedborgare |
|
2 | Diskriminering | 139 700 |
1 | Diskrimineringsombudsmannen | 97 281 |
2 | Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. | 42 419 |
3 | Jämställdhet | 252 639 |
1 | Särskilda jämställdhetsåtgärder | 252 639 |
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 70 374 895 |
1 | Arbetsmarknad | 69 634 881 |
1 | Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader | 7 110 650 |
2 | Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd | 32 134 598 |
3 | Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser | 9 224 345 |
4 | Lönebidrag och Samhall m.m. | 17 831 288 |
5 | Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | 112 969 |
6 | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 | 50 000 |
7 | Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering | 38 623 |
8 | Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen | 60 603 |
9 | Bidrag till administration av grundbeloppet | 54 302 |
10 | Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 8 303 |
11 | Bidrag till lönegarantiersättning | 2 000 000 |
12 | Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 | 1 009 200 |
2 | Arbetsliv | 740 014 |
1 | Arbetsmiljöverket | 622 352 |
2 | Arbetsdomstolen | 29 194 |
3 | Internationella arbetsorganisationen (ILO) | 32 622 |
4 | Medlingsinstitutet | 55 846 |
10
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
15 | Studiestöd | 21 005 141 |
1 | Studiehjälp | 3 382 155 |
2 | Studiemedel | 14 034 163 |
3 | Avsättning för kreditförluster | 1 542 096 |
4 | Statens utgifter för studiemedelsräntor | 1 602 121 |
5 | Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss |
|
| föräldrautbildning i teckenspråk | 61 150 |
6 | Bidrag till vissa studiesociala ändamål | 27 000 |
7 | Centrala studiestödsnämnden | 343 827 |
8 | Överklagandenämnden för studiestöd | 12 629 |
16 | Utbildning och universitetsforskning | 60 110 013 |
1 | Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning | 12 309 848 |
1 | Statens skolverk | 459 878 |
2 | Statens skolinspektion | 371 110 |
3 | Specialpedagogiska skolmyndigheten | 689 449 |
4 | Sameskolstyrelsen | 33 076 |
5 | Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet | 2 708 302 |
6 | Särskilda insatser inom skolområdet | 466 618 |
7 | Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. | 3 691 000 |
8 | Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. | 189 816 |
9 | Bidrag till svensk undervisning i utlandet | 105 878 |
10 | Fortbildning av lärare och förskolepersonal | 400 400 |
11 | Bidrag till vissa studier | 17 525 |
12 | Myndigheten för yrkeshögskolan | 101 621 |
13 | Utveckling av vuxenutbildning m.m. | 9 162 |
14 | Statligt stöd till vuxenutbildning | 2 908 449 |
15 | Särskilt utbildningsstöd | 157 564 |
2 | Universitet och högskolor | 40 145 654 |
1 | Universitetskanslersämbetet | 135 617 |
2 | Universitets- och högskolerådet | 105 136 |
3 | Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 522 625 |
4 | Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning | 1 969 455 |
5 | Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 839 950 |
6 | Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning | 2 026 160 |
7 | Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 871 951 |
8 | Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning | 1 463 380 |
9 | Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 562 848 |
10 | Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning | 1 520 323 |
11 | Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 235 819 |
12 | Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning | 1 035 060 |
13 | Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 353 523 |
14 | Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning | 800 342 |
15 | Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 618 428 |
16 | Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning | 1 460 085 |
17 | Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 1 032 758 |
18 | Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning | 1 370 646 |
19 | Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 624 897 |
20 | Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning | 352 795 |
21 | Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 580 991 |
22 | Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning | 201 005 |
11
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
23 | Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 976 138 |
24 | Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning | 283 945 |
25 | Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 682 498 |
26 | Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning | 223 017 |
27 | Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 522 156 |
28 | Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning | 207 207 |
29 | Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 266 603 |
30 | Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning | 85 569 |
31 | Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 814 559 |
32 | Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning | 110 103 |
33 | Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 568 829 |
34 | Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning | 83 977 |
35 | Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och |
|
| avancerad nivå | 191 133 |
36 | Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och |
|
| forskarutbildning | 47 759 |
37 | Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och |
|
| avancerad nivå | 88 561 |
38 | Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och forskarutbildning | 25 874 |
39 | Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 440 294 |
40 | Högskolan i Borås: Forskning och forskarutbildning | 57 228 |
41 | Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 395 688 |
42 | Högskolan Dalarna: Forskning och forskarutbildning | 55 586 |
43 | Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 417 968 |
44 | Högskolan i Gävle: Forskning och forskarutbildning | 84 649 |
45 | Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 361 923 |
46 | Högskolan i Halmstad: Forskning och forskarutbildning | 56 210 |
47 | Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 350 782 |
48 | Högskolan Kristianstad: Forskning och forskarutbildning | 47 084 |
49 | Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 314 837 |
50 | Högskolan i Skövde: Forskning och forskarutbildning | 41 253 |
51 | Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 359 009 |
52 | Högskolan Väst: Forskning och forskarutbildning | 40 796 |
53 | Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 151 908 |
54 | Konstfack: Konstnärlig forskning och forskarutbildning | 8 202 |
55 | Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 60 431 |
56 | Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och forskarutbildning | 4 909 |
57 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och |
|
| avancerad nivå | 121 537 |
58 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och |
|
| forskarutbildning | 8 294 |
59 | Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 370 473 |
60 | Södertörns högskola: Forskning och forskarutbildning | 52 546 |
61 | Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå | 23 548 |
62 | Försvarshögskolan: Forskning och forskarutbildning | 9 231 |
63 | Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet | 2 892 777 |
64 | Särskilda utgifter inom universitet och högskolor | 653 890 |
65 | Särskilda medel till universitet och högskolor | 588 064 |
66 | Ersättningar för klinisk utbildning och forskning | 2 314 815 |
3 | Forskning | 7 520 573 |
1 | Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation | 5 506 437 |
2 | Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer | 260 061 |
3 | Vetenskapsrådet: Förvaltning | 133 697 |
4 | Rymdforskning och rymdverksamhet | 350 681 |
12
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 |
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
5 | Rymdstyrelsen: Förvaltning | 26 643 |
6 | Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer | 551 309 |
7 | Institutet för rymdfysik | 50 091 |
8 | Kungl. biblioteket | 346 569 |
9 | Polarforskningssekretariatet | 38 553 |
10 | Sunet | 43 834 |
11 | Centrala etikprövningsnämnden | 9 249 |
12 | Regionala etikprövningsnämnder | 40 538 |
13 | Särskilda utgifter för forskningsändamål | 162 911 |
4 | Vissa gemensamma ändamål | 133 938 |
1 | Internationella program | 81 589 |
2 | Avgift till Unesco och ICCROM | 30 886 |
3 | Kostnader för Svenska Unescorådet | 9 143 |
4 | Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning | 12 320 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 12 880 425 |
1 | Kulturområdesövergripande verksamhet | 1 839 442 |
1 | Statens kulturråd | 46 676 |
2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt | |
| kulturutbyte och samarbete | 243 668 |
3 | Skapande skola | 172 755 |
4 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet | 37 636 |
5 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler | 9 884 |
6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | 1 313 461 |
7 | Myndigheten för kulturanalys | 15 362 |
2 | Teater, dans och musik | 1 278 379 |
1 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, |
|
| Drottningholms slottsteater och Voksenåsen | 978 904 |
2 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 189 233 |
3 | Statens musikverk | 110 242 |
3 | Litteraturen, läsandet och språket | 300 054 |
1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 137 182 |
2 | Myndigheten för tillgängliga medier | 88 173 |
3 | Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur | 17 076 |
4 | Institutet för språk och folkminnen | 57 623 |
4 | Bildkonst, arkitektur, form och design | 80 747 |
1 | Statens konstråd | 8 086 |
2 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | 33 054 |
3 | Nämnden för hemslöjdsfrågor | 11 447 |
4 | Bidrag till bild- och formområdet | 28 160 |
5 | Kulturskaparnas villkor | 364 331 |
1 | Konstnärsnämnden | 19 771 |
2 | Ersättningar och bidrag till konstnärer | 344 560 |
6 | Arkiv | 356 359 |
1 | Riksarkivet | 356 359 |
13
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
7 | Kulturmiljö | 930 865 |
1 | Riksantikvarieämbetet | 219 510 |
2 | Bidrag till kulturmiljövård | 251 355 |
3 | Kyrkoantikvarisk ersättning | 460 000 |
8 | Museer och utställningar | 1 386 505 |
1 | Centrala museer: Myndigheter | 1 006 469 |
2 | Centrala museer: Stiftelser | 244 614 |
3 | Bidrag till vissa museer | 48 392 |
4 | Riksutställningar | 43 163 |
5 | Forum för levande historia | 43 787 |
6 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål | 80 |
9 | Trossamfund | 84 858 |
1 | Nämnden för statligt stöd till trossamfund | 7 196 |
2 | Stöd till trossamfund | 77 662 |
10 | Film | 317 144 |
1 | Filmstöd | 317 144 |
11 | Medier | 125 279 |
1 | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland | 21 793 |
2 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | 2 624 |
3 | Avgift till europeiska audiovisuella observatoriet | 383 |
4 | Statens medieråd | 17 023 |
5 | Stöd till taltidningar | 83 456 |
12 | Ungdomspolitik | 293 103 |
1 | Ungdomsstyrelsen | 32 663 |
2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | 260 440 |
13 | Politik för det civila samhället | 1 833 321 |
1 | Stöd till idrotten | 1 705 451 |
2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler | 32 164 |
3 | Bidrag för kvinnors organisering | 28 163 |
4 | Stöd till friluftsorganisationer | 27 785 |
5 | Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | 15 000 |
6 | Insatser för den ideella sektorn | 24 758 |
14 | Folkbildning | 3 641 616 |
1 | Bidrag till folkbildningen | 3 624 840 |
2 | Bidrag till kontakttolkutbildning | 16 776 |
15 | Tillsyn över spelmarknaden | 48 422 |
1 | Lotteriinspektionen | 48 422 |
18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning och | 1 229 683 |
| byggande samt konsumentpolitik |
|
1 | Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och | 1 019 703 |
| lantmäteriverksamhet |
|
1 | Bostadspolitisk utveckling | 20 000 |
14
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 |
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
2 | Omstrukturering av kommunala bostadsföretag | 99 500 |
3 | Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad | 43 000 |
4 | Innovativt byggande | 20 000 |
5 | Boverket | 233 746 |
6 | Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder | 32 802 |
7 | Statens geotekniska institut | 44 234 |
8 | Lantmäteriet | 496 444 |
9 | Statens va-nämnd | 8 977 |
10 | Stöd gällande utveckling i strandnära lägen | 15 000 |
11 | Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum | 6 000 |
2 | Konsumentpolitik | 209 980 |
1 | Marknadsdomstolen | 11 214 |
2 | Konsumentverket | 125 369 |
3 | Allmänna reklamationsnämnden | 33 935 |
4 | Fastighetsmäklarinspektionen | 17 629 |
5 | Åtgärder på konsumentområdet | 17 459 |
6 | Bidrag till miljömärkning av produkter | 4 374 |
19 | Regional tillväxt | 2 972 701 |
1 | Regionala tillväxtåtgärder | 1 523 837 |
2 | Transportbidrag | 448 864 |
3 | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 | 980 000 |
4 | Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 | 20 000 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 5 155 997 |
1 | Miljöpolitik | 4 493 609 |
1 | Naturvårdsverket | 377 231 |
2 | Miljöövervakning m.m. | 292 714 |
3 | Åtgärder för värdefull natur | 636 535 |
4 | Sanering och återställning av förorenade områden | 418 018 |
5 | Miljöforskning | 82 162 |
6 | Kemikalieinspektionen | 216 327 |
7 | Internationellt miljösamarbete | 190 906 |
8 | Supermiljöbilspremie | 100 000 |
9 | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut | 218 136 |
10 | Klimatanpassning | 110 000 |
11 | Inspire | 20 000 |
12 | Åtgärder för havs- och vattenmiljö | 672 565 |
13 | Insatser för internationella klimatinvesteringar | 115 000 |
14 | Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland | 26 000 |
15 | Hållbara städer | 3 300 |
16 | Skydd av värdefull natur | 808 000 |
17 | Havs- och vattenmyndigheten | 206 715 |
2 | Miljöforskning | 662 388 |
1 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: |
|
| Förvaltningskostnader | 52 225 |
2 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: | 610 163 |
| Forskning |
|
15
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
21 | Energi | 2 829 958 |
1 | Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader | 279 447 |
2 | Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. | 140 000 |
3 | Insatser för uthållig energianvändning | 157 000 |
4 | Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft | 10 000 |
5 | Energiforskning | 1 286 558 |
6 | Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket | 187 000 |
7 | Planeringsstöd för vindkraft m.m. | 15 000 |
8 | Energimarknadsinspektionen: Förvaltningskostnader | 104 625 |
9 | Energiteknik | 100 000 |
10 | Elberedskap | 255 000 |
11 | Energieffektiviseringsprogram | 270 000 |
12 | Avgifter till internationella organisationer | 25 328 |
22 | Kommunikationer | 45 427 646 |
1 | Transportpolitik | 44 928 676 |
1 | Utveckling av statens transportinfrastruktur | 18 389 167 |
2 | Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur | 19 572 580 |
3 | Trafikverket | 1 327 878 |
4 | Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. | 388 308 |
5 | Ersättning till viss kanaltrafik m.m. | 162 284 |
6 | Driftbidrag till icke statliga flygplatser | 70 013 |
7 | Trafikavtal | 831 000 |
8 | Viss internationell verksamhet | 25 085 |
9 | Statens väg- och transportforskningsinstitut | 45 437 |
10 | Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk | 348 500 |
11 | Trängselskatt i Stockholm | 873 886 |
12 | Transportstyrelsen | 2 014 838 |
13 | Trafikanalys | 62 700 |
14 | Trängselskatt i Göteborg | 817 000 |
2 | Politiken för informationssamhället | 498 970 |
1 | Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa |
|
| myndighetsuppgifter | 27 300 |
2 | Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade | 127 278 |
3 | Grundläggande betaltjänster | 37 000 |
4 | Informationsteknik: Telekommunikation m.m. | 19 344 |
5 | Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation | 250 000 |
6 | Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse | 38 048 |
23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 15 278 336 |
1 | Skogsstyrelsen | 405 533 |
2 | Insatser för skogsbruket | 257 873 |
3 | Statens veterinärmedicinska anstalt | 115 093 |
4 | Bidrag till veterinär fältverksamhet | 107 298 |
5 | Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder | 12 933 |
6 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar | 124 349 |
7 | Ersättningar för viltskador m.m. | 37 778 |
8 | Statens jordbruksverk | 521 089 |
9 | Bekämpande av växtskadegörare | 5 000 |
16
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
| 1000-tal kronor | |
|
|
|
10 | Gårdsstöd m.m. | 5 932 000 |
11 | Intervention för jordbruksprodukter m.m. | 144 100 |
12 | Finansiella korrigeringar m.m. | 75 472 |
13 | Strukturstöd till fisket m.m. | 23 985 |
14 | Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. | 75 412 |
15 | Livsmedelsverket | 304 035 |
16 | Konkurrenskraftig livsmedelssektor | 88 660 |
17 | Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. | 42 913 |
18 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 2 665 527 |
19 | Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 1 993 633 |
20 | Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket | 32 830 |
21 | Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. | 4 116 |
22 | Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. | 1 029 |
23 | Främjande av rennäringen m.m. | 107 915 |
24 | Sveriges lantbruksuniversitet | 1 702 926 |
25 | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: |
|
| Forskning och samfinansierad forskning | 495 660 |
26 | Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien | 1 177 |
24 | Näringsliv | 5 588 403 |
1 | Näringspolitik | 5 128 684 |
1 | Verket för innovationssystem | 158 611 |
2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 2 448 840 |
3 | Institutens strategiska kompetensmedel m.m. | 612 313 |
4 | Tillväxtverket | 262 109 |
5 | Näringslivsutveckling m.m. | 634 772 |
6 | Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser | 81 249 |
7 | Turistfrämjande | 119 904 |
8 | Sveriges geologiska undersökning: Geologisk |
|
| undersökningsverksamhet m.m. | 223 450 |
9 | Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning | 5 818 |
10 | Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av |
|
| oljelagringsanläggningar, m.m. | 14 000 |
11 | Patentbesvärsrätten | 21 443 |
12 | Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer | 17 842 |
13 | Bidrag till terminologisk verksamhet | 4 297 |
14 | Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien | 8 327 |
15 | Konkurrensverket | 137 892 |
16 | Konkurrensforskning | 13 685 |
17 | Upprustning och drift av Göta kanal | 25 310 |
18 | Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag | 42 150 |
19 | Kapitalinsatser i statliga bolag | 1 000 |
20 | Avgifter till vissa internationella organisationer | 17 780 |
21 | Finansiering av rättegångskostnader | 18 000 |
22 | Bidrag till företagsutveckling och innovation | 259 892 |
2 | Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande | 459 719 |
1 | Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: |
|
| Myndighetsverksamhet | 23 696 |
2 | Kommerskollegium | 83 056 |
3 | Exportfrämjande verksamhet | 243 889 |
4 | Investeringsfrämjande | 57 442 |
5 | Avgifter till internationella handelsorganisationer | 20 517 |
17
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
| 1000-tal kronor |
|
|
|
6 | Bidrag till standardiseringen | 31 119 |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 93 595 983 |
1 | Kommunalekonomisk utjämning | 90 128 420 |
2 | Utjämningsbidrag för LSS-kostnader | 3 462 213 |
3 | Bidrag till kommunalekonomiska organisationer | 5 350 |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 22 084 200 |
1 | Räntor på statsskulden | 21 929 000 |
2 | Oförutsedda utgifter | 10 000 |
3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 145 200 |
27 | Avgiften till Europeiska unionen | 37 700 222 |
1 | Avgiften till Europeiska unionen | 37 700 222 |
Summa anslag | 856 758 035 | |
|
|
|
18
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
2 Specifikation av budgetens inkomster för
2014
I det följande beräknas budgetens inkomster för 2014. Inkomsterna är fördelade på inkomsttyper och inkomsttitlar.
|
|
| 1000–tal kronor |
Skatt på arbete |
| 992 243 143 | |
1100 | Direkta skatter på arbete | 531 337 782 | |
1110 | Inkomstskatter | 648 392 293 | |
| 1111 | Statlig inkomstskatt | 45 459 085 |
| 1115 | Kommunal inkomstskatt | 602 933 208 |
1120 | Allmän pensionsavgift | 104 256 727 | |
| 1121 | Allmän pensionsavgift | 104 256 727 |
1130 | Artistskatt | 6 346 | |
| 1131 | Artistskatt | 6 346 |
1140 | Skattereduktioner | -221 317 584 | |
| 1141 | Allmän pensionsavgift | -104 725 776 |
| 1144 | Fastighetsavgift | -197 805 |
| 1151 | Sjöinkomst | -62 703 |
| 1153 | Jobbskatteavdrag | -99 245 737 |
| 1154 | HUS-avdrag | -16 815 563 |
| 1155 | Gåvor till ideell verksamhet | -270 000 |
1200 | Indirekta skatter på arbete | 460 905 361 | |
1210 | Arbetsgivaravgifter | 470 472 369 | |
| 1211 | Sjukförsäkringsavgift | 60 382 363 |
| 1212 | Föräldraförsäkringsavgift | 36 090 508 |
19
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
|
| 1000–tal kronor |
| 1213 | Arbetsskadeavgift | 4 164 289 |
| 1214 | Ålderspensionsavgift | 154 411 255 |
| 1215 | Efterlevandepensionsavgift | 16 240 729 |
| 1216 | Arbetsmarknadsavgift | 39 820 078 |
| 1217 | Allmän löneavgift | 137 143 931 |
| 1218 | Ofördelade avgifter | 0 |
| 1219 | Nedsatta avgifter | 22 219 216 |
1240 | Egenavgifter | 14 164 525 | |
| 1241 | Sjukförsäkringsavgift | 1 267 894 |
| 1242 | Föräldraförsäkringsavgift | 1 157 080 |
| 1243 | Arbetsskadeavgift | 133 284 |
| 1244 | Ålderspensionsavgift, netto | 5 265 168 |
| 1245 | Efterlevandepensionsavgift | 520 394 |
| 1246 | Arbetsmarknadsavgift | -1 228 151 |
| 1247 | Allmän löneavgift | 4 397 373 |
| 1248 | Ofördelade avgifter | 0 |
| 1249 | Nedsatta avgifter | 2 651 483 |
1260 | Avgifter till premiepensionssystemet | -32 099 593 | |
| 1261 | Avgifter till premiepensionssystemet | -32 099 593 |
1270 | Särskild löneskatt | 40 176 001 | |
| 1271 | Pensionskostnader, företag | 33 941 227 |
| 1272 | Pensionskostnader, staten | 3 347 889 |
| 1273 | Förvärvsinkomster | 1 862 520 |
| 1274 | Egenföretagare | 1 024 365 |
| 1275 | Övrigt | 0 |
1280 | Nedsättningar | -32 666 476 | |
| 1281 | Sjöfartsstöd | -1 773 805 |
| 1282 | Arbetsgivaravgifter | -22 219 216 |
| 1283 | Egenavgifter, generell nedsättning | -2 558 643 |
| 1284 | Egenavgifter, regional nedsättning | -92 840 |
| 1285 | Nystartjobb | -6 021 972 |
1290 | Tjänstegruppliv | 858 535 | |
| 1291 | Tjänstegruppliv | 858 535 |
1300 | Skatt på kapital | 185 335 645 | |
1310 Skatt på kapital, hushåll | 34 398 073 | ||
| 1311 | Skatt på kapital | 51 684 955 |
| 1312 | Skattereduktion kapital | -17 393 060 |
20
|
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
|
| 1000–tal kronor | |
| 1313 | Expansionsmedelsskatt | 106 178 |
|
1320 | Skatt på företagsvinster | 97 260 302 |
| |
| 1321 | Skatt på företagsvinster | 97 260 302 |
|
| 1322 | Skattereduktioner | 0 |
|
1330 | Kupongskatt | 4 448 606 |
| |
| 1331 | Kupongskatt | 4 448 606 |
|
1340 | Avkastningsskatt | 9 936 684 |
| |
| 1341 | Avkastningsskatt, hushåll | 235 893 |
|
| 1342 | Avkastningsskatt, företag | 9 396 546 |
|
| 1343 | Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande | 304 245 |
|
1350 | Fastighetsskatt | 30 946 510 |
| |
| 1351 | Fastighetsskatt, hushåll | 658 172 |
|
| 1352 | Fastighetsskatt, företag | 14 318 990 |
|
| 1353 | Kommunal fastighetsavgift, hushåll | 12 861 733 |
|
| 1354 | Kommunal fastighetsavgift, företag | 3 107 615 |
|
1360 | Stämpelskatt | 8 345 470 |
| |
| 1361 | Stämpelskatt | 8 345 470 |
|
1380 | Arvsskatt | 0 |
| |
| 1381 | Arvsskatt | 0 |
|
1400 | Skatt på konsumtion och insatsvaror | 473 390 121 |
| |
1410 | Mervärdesskatt | 352 604 736 |
| |
| 1411 | Mervärdesskatt | 352 604 736 |
|
| 1412 | Skattelättnad för vissa byggtjänster | 0 |
|
1420 | Skatt på alkohol och tobak | 24 682 564 |
| |
| 1421 | Skatt på tobak | 11 524 550 |
|
| 1422 | Skatt på etylalkohol | 4 280 673 |
|
| 1423 | Skatt på vin | 5 115 185 |
|
| 1424 | Skatt på mellanklassprodukter | 201 383 |
|
| 1425 | Skatt på öl | 3 558 032 |
|
| 1426 | Privatinförsel av alkohol och tobak | 2 741 |
|
1430-1450 Skatt på energi och miljö | 71 785 239 |
| ||
1430 | Energiskatt | 41 612 972 |
| |
| 1431 | Skatt på elektrisk kraft | 21 280 932 |
|
21
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
|
| 1000–tal kronor |
| 1432 | Energiskatt bensin | 10 868 091 |
| 1433 | Energiskatt oljeprodukter | 9 152 354 |
| 1434 | Energiskatt övrigt | 311 595 |
1440 | Koldioxidskatt | 24 112 627 | |
| 1441 | Koldioxidskatt bensin | 8 455 061 |
| 1442 | Koldioxidskatt oljeprodukter | 14 796 797 |
| 1443 | Koldioxidskatt övrigt | 860 769 |
1450 Övriga skatter på energi och miljö | 6 059 640 | ||
| 1451 | Svavelskatt | 29 117 |
| 1452 | Skatt på råtallolja | 0 |
| 1453 | Särskild skatt mot försurning | 52 688 |
| 1454 | Skatt på bekämpningsmedel | 99 283 |
| 1455 | Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer | 4 227 816 |
| 1456 | Avfallsskatt | 169 316 |
| 1457 | Avgifter till Kemikalieinspektionen | 46 000 |
| 1458 | Övriga skatter | 120 090 |
| 1459 | Intäkter från EU:s handel med |
|
|
| utsläppsrätter | 1 315 330 |
1470 | Skatt på vägtrafik | 17 017 997 | |
| 1471 | Fordonsskatt | 11 786 131 |
| 1472 | Vägavgifter | 801 715 |
| 1473 | Trängselskatt | 1 625 000 |
| 1474 | Skatt på trafikförsäkringspremier | 2 805 151 |
1480 | Övriga skatter | 7 299 585 | |
| 1481 | Systembolaget AB:s överskott | 93 636 |
| 1482 | Inlevererat överskott från Svenska Spel AB | 5 239 819 |
| 1483 | Skatt på spel | 16 689 |
| 1484 | Lotteriskatt | 1 373 790 |
| 1485 | Lotteriavgifter | 25 532 |
| 1486 | Skatt på annonser och reklam | 310 356 |
| 1488 | Lokalradioavgifter | 129 979 |
| 1489 | Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv | 7 784 |
| 1491 | Avgifter för telekommunikation | 102 000 |
| 1492 | Försäljningsskatt på motorfordon | 0 |
1500 | Skatt på import | 5 184 865 | |
| 1511 | Tullmedel | 4 932 251 |
| 1512 | Sockeravgifter | 252 614 |
1600 Restförda och övriga skatter | 5 598 622 | ||
1610 | Restförda skatter | -6 263 792 | |
22
|
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
|
| 1000–tal kronor | |
| 1611 | Restförda skatter, hushåll | -2 256 844 |
|
| 1612 | Restförda skatter, företag | -4 006 948 |
|
1620 | Övriga skatter, hushåll | 3 319 994 |
| |
| 1621 | Omprövningar aktuellt taxeringsår | 27 792 |
|
| 1622 | Omprövningar äldre taxeringsår | 1 000 000 |
|
| 1623 | Anstånd | 500 000 |
|
| 1624 | Övriga skatter | 1 520 759 |
|
| 1625 | Skattetillägg | 174 710 |
|
| 1626 | Förseningsavgifter | 96 733 |
|
1630 | Övriga skatter företag | 851 816 |
| |
| 1631 | Omprövningar aktuellt taxeringsår | -500 000 |
|
| 1632 | Omprövningar äldre taxeringsår | 400 000 |
|
| 1633 | Anstånd | -1 000 000 |
|
| 1634 | Övriga skatter | 529 951 |
|
| 1635 | Skattetillägg | 1 231 804 |
|
| 1636 | Förseningsavgifter | 190 061 |
|
1640 | Intäkter som förs till fonder | 7 690 604 |
| |
| 1641 | Insättningsgarantiavgifter | 4 615 910 |
|
| 1642 | Avgifter till Kärnavfallsfonden | 2 412 026 |
|
| 1644 | Batteriavgifter | 5 624 |
|
| 1645 | Kväveoxidavgifter | 657 044 |
|
Totala skatteintäkter | 1 661 752 396 |
| ||
|
|
|
| |
1700 | Avgående poster, skatter till EU | -7 818 532 |
| |
1710 | EU-skatter | -7 818 532 |
| |
| 1711 | EU-skatter | -7 818 532 |
|
Offentliga sektorns skatteintäkter | 1 653 933 864 |
| ||
|
|
|
| |
1800 | Avgående poster, skatter till andra sektorer | -832 257 036 |
| |
1810 | Skatter till andra sektorer | -832 257 036 |
| |
| 1811 | Kommunala inkomstskatter | -618 512 093 |
|
| 1812 | Avgifter till AP-fonder | -213 744 943 |
|
Statens skatteintäkter | 821 676 828 |
| ||
|
|
|
|
|
23
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
|
| 1000–tal kronor |
1900 | Periodiseringar | -9 864 712 | |
1910 | Uppbördsförskjutningar | 10 280 538 | |
| 1911 | Uppbördsförskjutningar | 10 280 538 |
1920 | Betalningsförskjutningar | -19 945 250 | |
| 1921 | Kommuner och landsting | -9 148 335 |
| 1922 | Ålderpensionssystemet | -699 272 |
| 1923 | Företag och hushåll | -6 877 404 |
| 1924 | Kyrkosamfund | -761 549 |
| 1925 | EU | -2 458 690 |
1930 | Anstånd |
| -200 000 |
| 1931 | Anstånd | -200 000 |
1000 | Statens skatteinkomster | 811 812 116 | |
|
|
|
|
2100 | Rörelseöverskott |
|
|
| 4 157 000 | |
2110 | Affärsverkens inlevererade överskott |
|
| 482 000 | ||
| 2114 | Luftfartsverkets inlevererade överskott | 2 000 | |||
| 2116 | Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade |
| |||
|
| utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig |
| |||
|
| skatt |
|
|
| 480 000 |
| 2118 | Sjöfartsverkets inlevererade överskott | 0 | |||
2120 | Övriga myndigheters inlevererade överskott |
| 75 000 | |||
| 2124 | Inlevererat | överskott | av | Riksgäldskontorets |
|
|
| garantiverksamhet |
|
| 25 000 | |
| 2126 | Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit | 50 000 | |||
2130 | Riksbankens inlevererade överskott |
|
| 3 600 000 | ||
| 2131 | Riksbankens inlevererade överskott |
| 3 600 000 | ||
2200 | Överskott av statens fastighetsförvaltning |
| 467 000 | |||
2210 | Överskott av fastighetsförvaltning |
|
| 467 000 | ||
| 2215 | Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning | 467 000 | |||
2300 | Ränteinkomster |
|
|
| 5 128 237 | |
2320 | Räntor på näringslån |
|
|
| -475 | |
| 2314 | Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen | 18 | |||
24
|
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
|
| 1000–tal kronor | |
| 2316 | Ränteinkomster på vattenkraftslån | 0 |
|
| 2322 | Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet | -712 |
|
| 2323 | Räntor på övriga näringslån | 5 |
|
| 2324 | Ränteinkomster på lokaliseringslån | 214 |
|
2340 | Räntor på studielån | 3 839 000 |
| |
| 2341 | Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier |
|
|
|
| och garantilån för studerande | 0 |
|
| 2342 | Ränteinkomster på allmänna studielån | 44 000 |
|
| 2343 | Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 | 3 795 000 |
|
2390 | Övriga ränteinkomster | 1 289 712 |
| |
| 2391 | Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets |
|
|
|
| rationalisering | 1 |
|
| 2392 | Räntor på intressemedel | 0 |
|
| 2394 | Övriga ränteinkomster | 81 611 |
|
| 2397 | Räntor på skattekonto m.m., netto | 1 208 100 |
|
2400 Inkomster av statens aktier | 18 000 000 |
| ||
2410 Inkomster av statens aktier | 18 000 000 |
| ||
| 2411 | Inkomster av statens aktier | 18 000 000 |
|
2500 | Offentligrättsliga avgifter | 8 170 809 |
| |
| 2511 | Expeditions- och ansökningsavgifter | 827 282 |
|
| 2522 | Fastställande av åldersgränser för framställning i film | 4 200 |
|
| 2525 | Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor | 2 849 000 |
|
| 2526 | Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor | 0 |
|
| 2527 | Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning | 25 100 |
|
| 2528 | Avgifter vid bergsstaten | 19 000 |
|
| 2529 | Avgifter vid patent- och registreringsväsendet | 118 068 |
|
| 2531 | Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register | 2 538 |
|
| 2532 | Avgifter vid kronofogdemyndigheterna | 1 385 000 |
|
| 2534 | Avgifter vid Transportstyrelsen | 1 535 000 |
|
| 2535 | Avgifter för statliga garantier | 0 |
|
| 2537 | Miljöskyddsavgifter | 130 369 |
|
| 2539 | Täktavgift | 0 |
|
| 2541 | Avgifter vid Tullverket | 0 |
|
| 2542 | Patientavgifter vid tandläkarutbildningen | 2 372 |
|
| 2548 | Avgifter för Finansinspektionens verksamhet | 383 000 |
|
| 2551 | Avgifter från kärnkraftverken | 290 000 |
|
| 2552 | Övriga offentligrättsliga avgifter | 402 688 |
|
| 2553 | Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen | 16 900 |
|
| 2557 | Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret | 4 551 |
|
25
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
|
|
| 1000–tal kronor |
| 2558 | Avgifter för årlig revision | 129 704 |
| 2559 | Avgifter för etikprövning av forskning | 27 617 |
| 2561 | Efterbevaknings- och tillsynsavgifter | 18 420 |
2600 | Försäljningsinkomster | 55 000 | |
| 2624 | Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter | 55 000 |
| 2625 | Utförsäljning av beredskapslager | 0 |
| 2627 | Offentlig lagring, försäljningsintäkter | 0 |
2700 | Böter m.m. | 1 216 000 | |
| 2711 | Restavgifter och dröjsmålsavgifter | 95 000 |
| 2712 | Bötesmedel | 1 015 000 |
| 2713 | Vattenföroreningsavgift m.m. | 3 000 |
| 2714 | Sanktionsavgifter m.m. | 50 000 |
| 2717 | Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll | 53 000 |
2800 | Övriga inkomster av statens verksamhet | 11 920 000 | |
| 2811 | Övriga inkomster av statens verksamhet | 11 920 000 |
2000 | Inkomster av statens verksamhet | 49 114 046 | |
|
|
| |
3100 | Inkomster av försålda byggnader och maskiner | 0 | |
3120 | Statliga | myndigheters inkomster av försålda byggnader | och |
| maskiner | 0 | |
| 3125 | Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter | 0 |
3200 | Övriga inkomster av markförsäljning | 0 | |
| 3211 | Övriga inkomster av markförsäljning | 0 |
3300 | Övriga inkomster av försåld egendom | 15 000 000 | |
| 3311 | Inkomster av statens gruvegendom | 0 |
| 3312 | Övriga inkomster av försåld egendom | 15 000 000 |
3000 | Inkomster av försåld egendom | 15 000 000 | |
|
|
| |
4100 | Återbetalning av näringslån | 2 000 | |
|
|
| 0 |
4120 | Återbetalning av jordbrukslån | 500 | |
| 4123 | Återbetalning av lån till fiskerinäringen | 500 |
26
|
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | |
|
|
| 1000–tal kronor | |
4130 | Återbetalning av övriga näringslån | 1 500 |
| |
| 4131 | Återbetalning av vattenkraftslån | 0 |
|
| 4132 | Återbetalning av lån avseende såddfinansiering | 0 |
|
| 4136 | Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet | 0 |
|
| 4137 | Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk | 1 000 |
|
| 4138 | Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier | 0 |
|
| 4139 | Återbetalning av lokaliseringslån | 500 |
|
4300 | Återbetalning av studielån | 910 100 |
| |
| 4311 | Återbetalning av statens lån för universitetsstudier | 0 |
|
| 4312 | Återbetalning av allmänna studielån | 100 |
|
| 4313 | Återbetalning av studiemedel | 910 000 |
|
4500 | Återbetalning av övriga lån: | 141 000 |
| |
| 4516 | Återbetalning av utgivna startlån och bidrag | 0 |
|
| 4525 | Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor | 1 000 |
|
| 4526 | Återbetalning av övriga lån | 140 000 |
|
4000 | Återbetalning av lån | 1 053 100 |
| |
|
|
|
| |
5100 | Avskrivningar och amorteringar | 536 000 |
| |
|
|
|
| |
5120 | Avskrivningar på fastigheter | 536 000 |
| |
| 5121 | Amortering på statskapital | 536 000 |
|
5130 | Uppdragsmyndigheters komplementkostnader | 0 |
| |
| 5131 | Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader | 0 |
|
5200 | Statliga pensionsavgifter | 9 718 000 |
| |
| 5211 | Statliga pensionsavgifter | 9 718 000 |
|
5000 | Kalkylmässiga inkomster | 10 254 000 |
| |
|
|
|
| |
6100 | Bidrag från EU:s jordbruksfonder | 9 848 000 |
| |
6110 | Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket | 6 012 000 |
| |
| 6111 | Gårdsstöd | 5 859 000 |
|
| 6112 | Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 | 0 |
|
| 6113 | Övriga interventioner | 133 000 |
|
|
|
|
|
|
27
PROP. 2013/14:1 BILAGA 1
1000–tal kronor
6114 | Exportbidrag |
|
| 0 | |
6115 | Djurbidrag |
|
|
| 0 |
6116 | Offentlig lagring |
|
| 12 000 | |
6119 | Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket | 8 000 | |||
6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen |
| 3 836 000 | |||
6121 | Europeiska utvecklings- och garantifonden - |
| |||
| utvecklingssektionen 1995–1999 |
| 0 | ||
6122 | Europeiska utvecklings- och garantifonden - |
| |||
| utvecklingssektionen 2000–2006 |
| 0 | ||
6123 | Europeiska utvecklings och garantifonden - |
| |||
| garantisektionen 2000–2006 |
| -1 000 | ||
6124 | Bidrag | från | Europeiska | jordbruksfonden |
|
| för landsbygdsutveckling 2007–2013 |
| 2 647 000 | ||
6125 | Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för |
| |||
| landsbygdsutveckling 2014-2020 |
| 1 190 000 | ||
6200 Bidrag från EU till fiskenäringen |
| 88 000 | |||
6211 | Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 1995–1999 | 0 | |||
6212 | Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000–2006 | 0 | |||
6213 | Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013 | 70 000 | |||
6214 | Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 | 18 000 | |||
6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden | 1 191 000 | ||||
6311 | Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden |
| |||
| 1995–1999 |
|
|
| 0 |
6312 | Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden |
| |||
| 2000–2006 |
|
|
| 0 |
6313 | Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden |
| |||
| 2007–2013 |
|
|
| 1 021 000 |
6314 | Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden |
| |||
| 2014-2020 |
|
|
| 170 000 |
6400 Bidrag från Europeiska socialfonden |
| 880 000 | |||
6411 | Bidrag från Europeiska socialfonden 1995–1999 | 0 | |||
6412 | Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–2006 | 0 | |||
6413 | Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013 | 880 000 | |||
6414 | Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 | 0 | |||
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk |
| 300 000 | |||
6511 | Bidrag till transeuropeiska nätverk |
| 300 000 | ||
6900 Övriga bidrag från EU |
|
| 98 552 | ||
6911 | Övriga bidrag från EU |
| 98 552 | ||
|
|
|
|
|
|
28
|
| PROP. 2013/14:1 BILAGA 1 | ||
|
| 1000–tal kronor | ||
| 6912 | Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn | 0 |
|
6000 Bidrag m.m. från EU | 12 405 552 |
| ||
|
|
|
| |
7100 | Tillkommande skatter | 13 370 694 |
| |
7110 | EU-skatter | 10 277 222 |
| |
| 7111 | Momsbaserad EU-avgift | 5 106 000 |
|
| 7112 | Tullmedel | 4 919 272 |
|
| 7113 | Jordbrukstullar och sockeravgifter | 251 950 |
|
| 7114 | Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn | 0 |
|
7120 | Kommunala utjämningsavgifter | 3 093 472 |
| |
| 7121 | Utjämningsavgift för LSS-kostnader | 3 093 472 |
|
7200 | Avräkningar | -88 790 190 |
| |
7210 | Intäkter som förs till fonder | -7 690 604 |
| |
| 7211 | Intäkter som förs till fonder | -7 690 604 |
|
7220 | Kompensation för mervärdesskatt | -81 099 586 |
| |
| 7221 | Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter | -28 959 698 |
|
| 7222 | Kompensation för mervärdesskatt, kommuner | -52 139 888 |
|
7000 | Avräkningar m.m. i anslutning till | -75 419 496 |
| |
| skattesystemet |
|
| |
|
|
|
| |
8100 | Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto | 0 |
| |
| 8111 | Anställningsstöd | 0 |
|
| 8123 | Jämställdhetsbonus | 0 |
|
8000 | Utgifter som redovisas som |
|
| |
| krediteringar på skattekonto | 0 |
| |
|
|
|
| |
9000 | Löpande redovisade skatter m.m. | 0 |
| |
|
|
| ||
Summa inkomster | 824 219 318 |
| ||
29
Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Innehållsförteckning |
|
Tabeller till avsnitt 4.1.1 Internationell konjunkturutveckling...................................... | 5 |
Tabeller till avsnitt 4.1.2 BNP .......................................................................................... | 6 |
Tabeller till avsnitt 4.1.3 Arbetsmarknad......................................................................... | 9 |
Tabeller till avsnitt 4.1.4 Resursutnyttjande.................................................................. | 11 |
Tabeller till avsnitt 4.1.5 Löner och inflation ................................................................ | 12 |
Tabeller till avsnitt 4.1.6 Räntor och växelkurser.......................................................... | 13 |
Tabeller till avsnitt 8 Utgifter......................................................................................... | 14 |
Tabeller till avsnitt 9 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och |
|
statsskuld .............................................................................................................. | 16 |
3
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Tabellförteckning |
|
Tabell 1 BNP-tillväxt, internationell................................................................................. | 5 |
Tabell 2 Försörjningsbalans .............................................................................................. | 6 |
Tabell 3 Bidrag till tillväxt ................................................................................................. | 6 |
Tabell 4 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling.......................... | 6 |
Tabell 5 Fasta bruttoinvesteringar .................................................................................... | 7 |
Tabell 6 Hushållens ekonomi............................................................................................ | 7 |
Tabell 7 Näringslivets produktion, baspris ...................................................................... | 8 |
Tabell 8 Offentlig produktion, baspris............................................................................. | 8 |
Tabell 9 Bytesbalans .......................................................................................................... | 8 |
Tabell 10 Bruttonationalinkomst (BNI).......................................................................... | 8 |
Tabell 11 Arbetsmarknad .................................................................................................. | 9 |
Tabell 12 Sysselsatta i näringslivet.................................................................................. | 10 |
Tabell 13 Sysselsatta i offentliga myndigheter............................................................... | 10 |
Tabell 14 Resursutnyttjande och potentiella variabler .................................................. | 11 |
Tabell 15 Löneutveckling och inflation.......................................................................... | 12 |
Tabell 16 Räntor och valutor, slutkurs ........................................................................... | 13 |
Tabell 17 Räntor och valutor, årsgenomsnitt................................................................. | 13 |
Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal ............................................................ | 14 |
Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde 2012–2017 .......................................................... | 15 |
Tabell 20 Offentliga sektorns finanser........................................................................... | 16 |
Tabell 21 Statens finanser................................................................................................ | 17 |
Tabell 22 Ålderspensionssystemet.................................................................................. | 17 |
Tabell 23 Kommunsektorns finanser ............................................................................. | 18 |
Tabell 24 Strukturellt sparande....................................................................................... | 18 |
4
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 4.1.1 Internationell konjunkturutveckling
Tabell 1 BNP-tillväxt, internationell
Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017.
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
BNP, USA | -0,3 | -2,8 | 2,5 | 1,8 | 2,8 | 1,5 | 2,7 | 3,5 | 3,3 | 3,0 |
BNP, euroområdet | 0,4 | -4,4 | 2,0 | 1,5 | -0,6 | -0,7 | 0,9 | 1,8 | 2,1 | 2,2 |
Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och egna beräkningar.
5
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 4.1.2 BNP
Tabell 2 Försörjningsbalans
| Mdkr | Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017. |
|
|
|
| |||||
| 2012¹ | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1 718 | 0,0 | -0,3 | 4,0 | 2,1 | 1,5 | 2,1 | 3,1 | 3,9 | 3,6 | 3,1 |
Offentliga konsumtionsutgifter | 956 | 1,0 | 2,2 | 2,1 | 1,1 | 0,7 | 1,0 | 1,1 | 0,2 | 0,7 | 0,6 |
Statliga | 260 | 0,0 | 2,2 | 5,4 | 1,5 | 1,2 | 1,5 | 1,9 | -0,7 | -0,5 | -0,4 |
Kommunala | 697 | 1,4 | 2,1 | 0,9 | 0,9 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,6 | 1,2 | 0,9 |
Fasta bruttoinvesteringar | 669 | 1,4 | -15,5 | 7,2 | 6,4 | 3,2 | -2,4 | 4,3 | 6,9 | 6,7 | 4,3 |
Lagerinvesteringar2 | -1 | -0,5 | -1,6 | 2,2 | 0,5 | -1,1 | 0,4 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Export | 1 736 | 1,7 | -13,8 | 11,4 | 7,1 | 0,8 | -2,3 | 3,0 | 6,8 | 7,7 | 6,2 |
Import3 | 1 516 | 3,5 | -14,3 | 12,0 | 6,3 | 0,0 | -2,7 | 3,3 | 7,1 | 7,4 | 6,1 |
BNP | 3 562 | -0,6 | -5,0 | 6,6 | 3,7 | 0,7 | 1,2 | 2,5 | 3,6 | 3,9 | 2,9 |
BNP, kalenderkorrigerad |
| -0,9 | -4,9 | 6,3 | 3,7 | 1,1 | 1,2 | 2,6 | 3,3 | 3,5 | 3,1 |
1Löpande priser.
2Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring.
3I summering till BNP utgör importen en avdragspost.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 3 Bidrag till tillväxt
Procentenheter. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017.
|
| 2008 |
| 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
| |
| Hushållens konsumtionsutgifter | 0,0 |
| -0,1 | 2,0 | 1,0 | 0,7 | 1,0 | 1,5 | 1,9 | 1,8 | 1,5 |
| |
| Offentliga konsumtionsutgifter | 0,3 |
| 0,6 | 0,6 | 0,3 | 0,2 | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| |
| Statliga | 0,0 |
| 0,2 | 0,4 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| |
| Kommunala | 0,3 |
| 0,4 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 |
| |
| Fasta bruttoinvesteringar | 0,3 |
| -3,1 | 1,3 | 1,2 | 0,6 | -0,5 | 0,8 | 1,3 | 1,3 | 0,8 |
| |
| Lagerinvesteringar | -0,5 |
| -1,6 | 2,2 | 0,5 | -1,1 | 0,4 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| |
| Export | 0,9 |
| -7,4 | 5,5 | 3,5 | 0,4 | -1,1 | 1,4 | 3,2 | 3,8 | 3,1 |
| |
| Import | -1,5 |
| 6,7 | -5,0 | -2,7 | 0,0 | 1,1 | -1,4 | -2,9 | -3,2 | -2,7 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| BNP | -0,6 |
| -5,0 | 6,6 | 3,7 | 0,7 | 1,2 | 2,5 | 3,6 | 3,9 | 2,9 |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
| Tabell 4 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling |
|
|
|
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
|
| Mdkr | Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017. |
|
|
|
| |||||||
|
| 2012¹ |
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|
| Export |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Varuexport | 1 191 |
| 0,7 | -18,4 | 15,0 | 8,9 | -0,7 | -3,9 | 2,8 | 6,6 | 7,6 | 6,0 |
|
| Tjänsteexport | 545 |
| 4,5 | -2,8 | 3,9 | 2,8 | 4,2 | 1,3 | 3,4 | 7,3 | 8,1 | 6,7 |
|
| Total export | 1 736 |
| 1,7 | -13,8 | 11,4 | 7,1 | 0,8 | -2,3 | 3,0 | 6,8 | 7,7 | 6,2 |
|
| Exportdeflator |
|
| 4,0 | 0,8 | -0,5 | -1,1 | -1,5 | -3,5 | -0,7 | 0,8 | 1,0 | 0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Import |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Varuimport | 1 099 |
| 2,7 | -16,6 | 16,5 | 7,5 | -1,5 | -3,7 | 3,0 | 7,1 | 7,4 | 5,9 |
|
| Tjänsteimport | 416 |
| 5,7 | -7,8 | 1,2 | 3,1 | 4,3 | -0,1 | 4,2 | 6,9 | 7,5 | 6,8 |
|
| Total import | 1 516 |
| 3,5 | -14,3 | 12,0 | 6,3 | 0,0 | -2,7 | 3,3 | 7,1 | 7,4 | 6,1 |
|
| Importdeflator |
|
| 4,4 | 0,2 | 0,2 | -0,3 | -1,0 | -2,8 | 0,3 | 1,2 | 1,5 | 0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 Löpande priser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
6
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Tabell 5 Fasta bruttoinvesteringar
| Mdkr | Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017. |
|
|
|
| |||||
| 2012¹ | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Näringslivet2 | 431 | 5,1 | -18,3 | 5,5 | 6,2 | 6,8 | -4,5 | 5,3 | 8,6 | 7,5 | 4,9 |
Varuproducenter | 191 | 3,9 | -19,8 | 4,5 | 3,8 | 11,9 | -4,7 | 4,2 | 9,3 | 6,8 | 4,5 |
Industri | 87 | 0,6 | -26,3 | 2,7 | 11,4 | 7,5 | -4,7 | 4,1 | 9,6 | 7,8 | 5,3 |
Övriga varuproducenter | 104 | 7,4 | -13,4 | 6,0 | -2,5 | 16,0 | -4,7 | 4,3 | 9,1 | 6,0 | 3,9 |
Tjänsteproducenter2 | 240 | 6,1 | -17,1 | 6,2 | 8,1 | 3,0 | -4,3 | 6,1 | 8,0 | 8,1 | 5,1 |
Bostäder | 121 | -13,1 | -19,1 | 15,7 | 14,7 | -8,2 | 1,7 | 6,5 | 6,3 | 6,4 | 4,2 |
Offentliga myndigheter | 116 | 4,3 | 1,4 | 5,4 | -1,4 | 3,7 | 0,8 | -1,6 | 1,1 | 3,9 | 2,4 |
Staten | 52 | 5,6 | 4,0 | 3,4 | -6,3 | 0,7 | 3,4 | -6,1 | 2,3 | 7,8 | 5,9 |
Kommuner | 64 | 3,1 | -1,1 | 7,3 | 3,4 | 6,4 | -1,3 | 2,2 | 0,2 | 0,8 | -0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt | 669 | 1,4 | -15,5 | 7,2 | 6,4 | 3,2 | -2,4 | 4,3 | 6,9 | 6,7 | 4,3 |
1Löpande priser.
2Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 6 Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
| Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017. |
|
|
|
|
| |||||
| 2012¹ | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
Real disponibel inkomst2 |
| 2,3 | 2,0 | 1,6 | 3,6 | 3,0 | 2,7 | 2,7 | 2,3 | 3,0 | 2,5 | |
Prisindex3 |
| 3,1 | 2,1 | 1,5 | 1,3 | 1,2 | 0,6 | 1,1 | 1,3 | 1,6 | 1,8 | |
Nominell disponibel inkomst | 1 810 | 5,4 | 4,1 | 3,1 | 4,9 | 4,2 | 3,4 | 3,8 | 3,7 | 4,6 | 4,4 | |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Lönesumma4 | 1 477 | 5,5 | 0,1 | 3,1 | 5,6 | 3,9 | 3,3 | 3,4 | 4,2 | 4,9 | 4,9 | |
Övriga faktorinkomster | 176 | -5,9 | -5,1 | 5,2 | 8,5 | -2,3 | 3,2 | 3,1 | 3,5 | 4,0 | 4,0 | |
Räntor och utdelningar, netto5 | 81 | 0,3 | 0,5 | 0,1 | -0,1 | 0,5 | 0,0 | 0,5 | 0,4 | 0,6 | 0,3 | |
Offentliga transfereringar | 560 | 1,9 | 6,9 | 0,3 | -1,1 | 4,5 | 3,9 | 1,0 | 2,4 | 3,4 | 3,2 | |
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Pensioner | 302 | 5,5 | 7,4 | 0,8 | 0,5 | 6,2 | 5,1 | 0,1 | 3,8 | 5,5 | 4,9 | |
Sjukdom | 103 | -3,1 | -2,3 | -6,3 | -2,2 | 2,2 | 1,7 | 1,3 | 1,5 | 1,8 | 2,3 | |
Arbetsmarknad | 32 | -20,7 | 53,5 | 9,0 | -14,5 | 4,8 | 2,5 | -2,5 | -6,4 | -9,0 | -7,5 | |
Familjer och barn | 62 | 2,0 | 2,1 | 3,8 | 2,2 | 4,4 | 3,8 | 3,5 | 2,5 | 2,8 | 3,2 | |
Studier | 14 | 4,9 | 9,0 | 2,8 | -0,5 | 0,5 | 0,7 | 0,2 | -2,4 | -1,8 | -0,5 | |
Övrigt | 47 | 8,0 | 10,8 | 1,1 | -1,9 | 0,3 | 2,3 | 5,7 | 1,9 | 2,7 | 0,6 | |
Privata transfereringar | 88 | 14,5 | 1,4 | 10,8 | 5,9 | 8,7 | 7,8 | 3,9 | 7,0 | 7,2 | 7,3 | |
Skatter och avgifter | 572 | 0,1 | -4,8 | 1,9 | 0,8 | 3,3 | 3,8 | 0,8 | 5,0 | 5,6 | 5,3 | |
Hushållens sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Mdkr | Andel av disponibel inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| 2012¹ | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
Eget sparande | 92 | 2,4 | 4,5 | 2,3 | 3,7 | 5,1 | 5,7 | 5,3 | 3,9 | 3,3 | 2,7 | |
Nettosparande i avtalspensioner | 138 | 7,2 | 7,3 | 6,6 | 7,3 | 7,6 | 7,5 | 7,4 | 7,4 | 7,2 | 7,1 | |
(inklusive pps6) | ||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Total sparkvot7 | 230 | 9,0 | 11,0 | 8,3 | 10,2 | 11,8 | 12,2 | 11,9 | 10,5 | 9,8 | 9,2 | |
Finansiellt sparande | 175 | 6,1 | 9,2 | 5,6 | 7,5 | 9,6 | 10,2 | 9,9 | 8,5 | 7,9 | 7,3 | |
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
1Löpande priser.
2Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6Premiepensionssparande.
7Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
7
PROP. 2013/14:1 BILAGA 2
Tabell 7 Näringslivets produktion, baspris
|
| Mdkr |
| Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för 2008–2012, prognos för 2013–2017. |
|
|
|
|
| |||||
|
| 2012¹ |
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|
| Varuproducenter | 868 |
| -4,9 | -14,9 | 17,1 | 6,0 | -0,6 | -0,5 | 2,7 | 4,8 | 5,4 | 3,9 |
|
| varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Industri | 531 |
| -5,5 | -21,0 | 27,7 | 6,5 | -3,6 | -1,3 | 3,4 | 6,4 | 7,3 | 5,3 |
|
| Byggverksamhet | 181 |
| -5,8 | -7,0 | 4,0 | 9,3 | 2,9 | 1,4 | 2,1 | 2,9 | 2,9 | 1,7 |
|
| Tjänsteproducenter | 1 603 |
| 2,1 | -2,8 | 4,1 | 5,0 | 1,9 | 2,4 | 3,4 | 4,3 | 4,5 | 3,7 |
|
| Tjänsteproducenter exkl. FoF | 1 190 |
| 1,7 | -3,8 | 6,7 | 6,2 | 2,0 | 1,9 | 2,9 | 5,1 | 5,5 | 4,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Näringslivet totalt | 2 471 |
| -0,6 | -7,2 | 8,5 | 5,4 | 1,0 | 1,4 | 3,2 | 4,5 | 4,8 | 3,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 Löpande priser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
| Tabell 8 Offentlig produktion, baspris |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
| Mdkr < | ||||||||||||