Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (Proposition 2025/26:198)

Bättre förutsättningar för yrkesutbildning

Regeringens proposition 2025/26:198

Bättre förutsättningar för yrkesutbildning	Prop.
	2025/26:198

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2026

Lotta Edholm

Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som bl.a. syftar till att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv och för- bättra kompetensförsörjningen. Förslagen innebär följande.

•Yrkesprov införs för att förbättra elevernas möjligheter på arbetsmark- naden. I utbildningen på yrkesprogram i gymnasieskolan och på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i stället för ett gymnasiearbete, om det finns ett sådant prov. Det ska finnas en möjlighet för eleverna i anpassade gymnasieskolan att genomföra ett gymnasiearbete i stället för ett yrkesprov även när det finns ett prov. Yrkesprov ska även finnas inom kommunal vuxenut- bildning.

•För att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar ska det i gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan bli möjligt att på entreprenad överlämna uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen även till en offentlig huvudman inom skolväsendet, och inte bara till en enskild fysisk eller juridisk person. Även yrkesprov i de skolformer- na, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ska få överlämnas på entreprenad.

•Eleverna på individuella program i anpassade gymnasieskolan ska ha rätt att fullfölja sin utbildning.

Ändringarna i skollagen om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan ska träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga ändringar i lagen ska träda i kraft den 2 juli 2028.

Prop. 2025/26:198

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	11

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om

		ändring i skollagen (2010:800).........................................	24
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		26
4	Samverkan mellan utbildning och arbetsliv behöver stärkas så
	att arbetsgivarna kan säkra rätt kompetens .....................................		27
	4.1	Det råder brist på rätt kompetens inom arbetslivet ...........	27
	4.2	Även små yrkesområden behöver rätt kompetens ............	28

4.3Yrkesprov finns inte inom alla gymnasiala

yrkesutbildningar..............................................................

4.4Elever på individuella program i anpassade

	gymnasieskolan saknar rätt att fullfölja utbildningen.......	30
4.5	Propositionens disposition................................................	30
5 Nuvarande reglering........................................................................		31
5.1	Om skolväsendet ..............................................................	31
5.2	Gymnasieskolan ...............................................................	31
5.3	Anpassade gymnasieskolan ..............................................	35
5.4	Kommunal vuxenutbildning.............................................	37

5.5Entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade

gymnasieskolan ................................................................

5.6Andra planerade ändringar i skollagen som rör

		samma delar av regleringen..............................................	40
6	Det ska bli lättare att bedriva yrkesutbildning på entreprenad ........		41
7	Det ska införas yrkesprov ...............................................................		47
	7.1	Det ska finnas yrkesprov i gymnasieskolan och
		anpassade gymnasieskolan ...............................................	47
	7.2	Det ska sättas betyg efter genomfört yrkesprov ...............	55

7.3Yrkesprov ska också kunna genomföras inom

		komvux.............................................................................	58
8	En elev ska ha rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt
	program i anpassade gymnasieskolan .............................................		64
9	En korrigering ska göras i skollagen ...............................................		70
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		70
11	Konsekvenser..................................................................................		73
12	Författningskommentar...................................................................		80
	12.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)........	80
	12.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)........	88

12.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om

ändring i skollagen (2010:800).........................................

Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Fler vägar till	Prop. 2025/26:198
	arbetslivet (SOU 2024:74).............................................	100
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag.................................................	113
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanser ..................................	151
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	153
Bilaga 5	Lagrådets yttrande .........................................................	171
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026 ......		174

Prop. 2025/26:198 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i skollagen (2010:800).

En elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvud- mannen eller inom samverkans- området för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning. En elev som har påbörjat ett individuellt program har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet för utbild- ningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning enligt den indivi- duella studieplanen. Om den indi- viduella studieplanen ändras, har eleven rätt att under de fyra läs- åren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Första och andra styckena gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

2	Lagtext	Prop. 2025/26:198

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 19 kap. 30–32, 42 och 42 a §§, 20 kap. 33 d § och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 19 kap. 42 b § och 23 kap. 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19kap.

30 §1

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår fullfölja sin utbildning.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studieti- den.

	31 §2
	Det som sägs i 30 § gäller på	Det som sägs i 30 § första och
motsvarande sätt den elev som har		tredje styckena gäller på motsva-
1	Senaste lydelse 2012:109.	5
2	Senaste lydelse 2022:1315.	5

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfatta- de att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsut- bildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30 § första och tredje styckena och 31 §.

Prop. 2025/26:198 påbörjat gymnasial lärlingsutbild-	rande sätt den elev som har påbör-
ning i anpassade gymnasieskolan.	jat gymnasial lärlingsutbildning i
	anpassade gymnasieskolan.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

32 §3

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsut- bildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den natio- nella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymna- sial lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§.

		42 §4
	En elev som har påbörjat ett		En elev som har påbörjat ett
	nationellt program eller en natio-		nationellt program eller en natio-
	nell inriktning och som därefter		nell inriktning och som därefter
	flyttar från kommunen eller sam-		flyttar från kommunen eller sam-
	verkansområdet	för utbildningen,	verkansområdet för utbildningen,
	har rätt att fullfölja utbildningen på		har rätt att fullfölja utbildningen
	det påbörjade programmet eller den		på det		påbörjade			programmet
	påbörjade inriktningen, om den nya		eller den påbörjade inriktningen,
	hemkommunen	erbjuder sådan	om	den		nya	hemkommunen
	utbildning.		erbjuder		sådan		utbildning.		Om
			den	nya		hemkommunen			inte
			erbjuder den aktuella utbild-
			ningen, har eleven rätt att efter
			eget val fullfölja sin utbildning i
			en annan kommun eller en region
			som anordnar utbildningen.
	Erbjuder den nya hemkommunen		En elev som har påbörjat ett
	inte den aktuella utbildningen, har		individuellt			program och			som
	eleven rätt att efter eget val fullfölja		därefter		flyttar		från	kommunen
	sin utbildning i en annan kommun		eller	samverkansområdet					för
	eller en region som anordnar		utbildningen, har rätt att fullfölja
	utbildningen.		utbildningen enligt en ny indivi-
6	3 Senaste lydelse 2012:109.
	4 Senaste lydelse 2025:440.

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boen- de enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen, har rätt att fullfölja utbild- ningen på det påbörjade prog- rammet eller den påbörjade inrikt- ningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbild- ning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen, om detta inte hindrar ele- ven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.

duell studieplan i den nya hem- kommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hem- kommunen.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

Prop. 2025/26:198

				42 a §5
En elev som har placerats i ett					En elev som har påbörjat ett
hem för vård eller boende enligt					nationellt program eller en natio-
9 kap.		4 §	socialtjänstlagen		nell inriktning och som med
(2005:400) eller i ett skyddat boen-					anledning av placering i ett hem
de enligt 9 kap. 6 § samma lag och					för vård eller boende enligt 9 kap.
som	efter	placeringen		återvänder	4 § socialtjänstlagen (2025:400)
till sin hemkommun har rätt att full-					eller i ett skyddat boende enligt
följa en påbörjad utbildning på ett					9 kap. 6 § samma lag, flyttar från
nationellt program eller en natio-					kommunen	eller	samverkans-
nell inriktning i hemkommunen, om					området för utbildningen, har rätt
den	erbjuder		sådan	utbildning.	att fullfölja utbildningen på det
Detta gäller oavsett om utbild-					påbörjade programmet eller			den
ningen påbörjades i hemkommunen					påbörjade	inriktningen i		den
eller samverkansområdet före pla-					kommun där hemmet för vård
ceringen eller i den kommun eller					eller boende eller det skyddade
det samverkansområde där hemmet					boendet är beläget, om kommu-
för vård eller boende eller det					nen erbjuder sådan		utbildning.
skyddade boendet är beläget.					Om den inte erbjuder den aktuella

5Senaste lydelse 2025:440.

Prop. 2025/26:198

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen.

utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbild- ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen, om detta inte hindrar ele- ven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.

En elev som har påbörjat ett individuellt program, och som med anledning av sådan place- ring som avses i första stycket flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den kommun eller region där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

42 b §

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boen- de enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommu- nen, om den erbjuder sådan utbild- ning. Om hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anord- nar utbildningen.

En elev som har placerats i ett sådant hem för vård eller boende eller skyddat boende som avses i första stycket och som efter place- ringen återvänder till sin hem- kommun, har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett indivi- duellt program enligt en ny indivi- duell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar

utbildningen enligt ett samverkans- Prop. 2025/26:198 avtal med hemkommunen.

Första och andra styckena gäller oavsett om utbildningen påbörja- des i hemkommunen eller samver- kansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samver- kansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

20kap.

33 d §6

Den sammanhållna utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbild- ningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

För varje elev ska det upprättas	För varje elev ska det upprättas
en individuell studieplan enligt 8 §.	en individuell studieplan enligt
	8 a §.

23kap.

13 §7

Uppgifter som avser undervis-	Uppgifter som avser undervis-
ning i karaktärsämnen som har en	ning i karaktärsämnen som har en
yrkesinriktad eller estetisk profil	estetisk profil får överlämnas till
får överlämnas till en enskild fysisk	en enskild fysisk eller juridisk
eller juridisk person på entreprenad	person på entreprenad inom
inom
1. gymnasieskolan, och
2. anpassade gymnasieskolan.

13 a §

Uppgifter som avser undervis- ning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiearbe- te inom en yrkesutbildning eller gymnasiearbete i anpassad gymna- sieskola får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsen- det eller till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

6Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2025:1311.

7 Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:198

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen	Prop. 2025/26:198
	(2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 15 kap. 22 och 25 §§, 16 kap. 22, 24 och 27 §§, 18 kap. 22 och 24 §§, 19 kap. 23 och 25 §§, 20 kap. 5, 6, 6 a, 35 a, 35 b och 40 b §§, 23 kap. 13 a § och bilaga 2 och 4 ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, yrkesprov och gymnasiearbete” och rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden, yrkesprov i anpassad gymnasieskola och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola”.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.1 i prop. 2025/26:197

15kap.

22 §2

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts

på sådana nivåer.
Betyg ska också sättas	Betyg ska också sättas
1. efter genomfört gymnasiear-	1. efter genomfört yrkesprov,
bete och examensarbete, och	gymnasiearbete och examensarbe-
	te, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma

igymnasieskolan.

25 §3
Gymnasiearbetet och examensar-	Yrkesprovet,	gymnasiearbetet
betet ska betygssättas med något av	och examensarbetet ska betygs-
betygen 1–4. Betyget 4 ska använ-	sättas med något av betygen 1–4.
das om en elev har nått examens-	Betyget 4 ska användas om en
målen för gymnasiearbetet eller	elev har nått examensmålen för
examensarbetet. I annat fall ska	yrkesprovet,	gymnasiearbetet
betygen 1–3 användas.	eller examensarbetet. I annat fall
	ska betygen 1–3 användas.

1Senaste lydelse av

rubriken närmast före 16 kap. 21 § 2022:147 rubriken närmast före 19 kap. 22 § 2022:1315.

2	Senaste lydelse 2026:000.	11
3	Senaste lydelse 2026:000.	11

Prop. 2025/26:198

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

22 §

I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 i prop. 2025/26:197

I utbildningen på yrkesprogram ska det ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete.

I utbildningen på högskoleför- beredande program ska det ingå ett gymnasiearbete.

Föreslagen lydelse

		24 §4
Har en elev efter en avslutad nivå			Om en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-			i ett ämne eller efter ett genomfört
nasiearbete fått lägst betyget 4, är			yrkesprov eller gymnasiearbete har
huvudmannen inte	skyldig	att	fått lägst betyget 4, är huvud-
erbjuda ytterligare	utbildning	av	mannen inte skyldig att erbjuda
samma slag, om inte annat följer av			ytterligare utbildning av samma
föreskrifter som har meddelats med			slag, om inte annat följer av
stöd av andra stycket.			föreskrifter som har meddelats med
			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

27 §5

Yrkesexamen ska utfärdas om en	Yrkesexamen ska utfärdas om en
elev som avses i 26 § i genomsnitt	elev som avses i 26 § i genomsnitt
har betyget 4 eller högre på minst	har betyget 4 eller högre på minst
2 250 av de gymnasiepoäng som	2 250 av de gymnasiepoäng som
anges i 26 §, inklusive betyget 4 på	anges i 26 §, inklusive betyget
gymnasiearbetet.	4 på yrkesprovet eller gymnasie-
	arbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i de betyg som genomsnittet beräknas på.

4Senaste lydelse 2026:000.

5Senaste lydelse 2026:000.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:198

18kap.

22 §6

På de nationella programmen ska			På de nationella programmen
betyg sättas i ämnen och efter			ska betyg sättas i ämnen och efter
genomfört	gymnasiearbete	i	genomfört yrkesprov i anpassad
anpassad gymnasieskola. Betyg ska			gymnasieskola eller gymnasiear-
sättas när ett ämne är avslutat. Om			bete i anpassad gymnasieskola.
ett ämne består av flera nivåer ska			Betyg ska sättas när ett ämne är
betyg sättas efter varje avslutad			avslutat. Om ett ämne består av
nivå i ämnet.			flera nivåer ska betyg sättas efter
			varje avslutad nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmel- serna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt		Föreslagen lydelse
2.1 i prop. 2025/26:197
	24 §7
Gymnasiearbetet	i anpassad	Yrkesprovet i anpassad gymna-
gymnasieskola ska	betygssättas	sieskola	och gymnasiearbetet i
med något av betygen 1–4. Betyget		anpassad	gymnasieskola ska
4 ska användas om en elev har nått		betygssättas med något av bety-
programmålen för gymnasiearbetet		gen 1–4. Betyget 4 ska användas
i anpassad gymnasieskola. I annat		om en elev har nått programmålen
fall ska betygen 1–3 användas.		för yrkesprovet i anpassad gym-
		nasieskola eller gymnasiearbetet i
		anpassad gymnasieskola. I annat
		fall ska betygen 1–3 användas.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

19kap.

23 §8

	I utbildningen på de nationella	I utbildningen på de nationella
programmen ska ett gymnasiear-		programmen ska det ingå ett yrkes-
bete i anpassad gymnasieskola		prov i anpassad gymnasieskola. Om
ingå.		det inte finns ett yrkesprov i
6	Senaste lydelse 2022:1315.
7	Senaste lydelse 2026:000.	13
8	Senaste lydelse 2022:1315.	13

Prop. 2025/26:198

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 i prop. 2025/26:197

anpassad gymnasieskola ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Rektorn får besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymna- sieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Föreslagen lydelse

25 §9

Har en elev efter en avslutad nivå	Om en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-	i ett ämne eller efter ett genomfört
nasiearbete i anpassad gymnasie-	yrkesprov i anpassad gymnasiesko-
skola fått lägst betyget 4, är huvud-	la eller gymnasiearbete i anpassad
mannen inte skyldig att erbjuda	gymnasieskola har fått lägst bety-
ytterligare utbildning av samma	get 4, är huvudmannen inte skyldig
slag, om inte annat följer av före-	att erbjuda ytterligare utbildning av
skrifter som har meddelats med	samma slag, om inte annat följer av
stöd av andra stycket.	föreskrifter som har meddelats med
	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	20 kap.
	5 §10

Utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grund- läggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser. Utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymna-

sial nivå bedrivs i form av
1. ämnen, och	1. ämnen,
2. ett komvuxarbete.	2. komvuxarbete, eller
	3. yrkesprov.
Ett ämne består av en eller flera nivåer.
På gymnasial nivå anges omfatt-	På gymnasial	nivå anges
ningen av nivåerna i ämnen och	omfattningen av	nivåerna i

14	9 Senaste lydelse 2026:000.
	10 Senaste lydelse 2022:1315.

komvuxarbetet		med gymnasie-		ämnen, komvuxarbetet och yrkes-	Prop. 2025/26:198
poäng.				provet med gymnasiepoäng.
Inom	anpassad utbildning		på	Inom anpassad utbildning på
gymnasial nivå anges omfattningen				gymnasial nivå anges omfatt-
av nivåerna i ämnen och komvux-				ningen av nivåerna i ämnen, kom-
arbetet	med	gymnasiepoäng	i	vuxarbetet och yrkesprovet med
anpassad gymnasieskola.				gymnasiepoäng i anpassad gym-
				nasieskola.

6§11

För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymna- sial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får inne- bära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasie- poäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas

för vissa kurser.
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	får	som regeringen		bestämmer	får
också meddela föreskrifter om mål		också meddela föreskrifter om mål
för komvuxarbetet.		för komvuxarbetet och yrkesprovet.
	6 a §12
I utbildning på gymnasial nivå		I utbildning på gymnasial nivå
och i anpassad utbildning på gym-		och i anpassad utbildning på gym-
nasial nivå kan ämnen eller nivåer i		nasial nivå kan ämnen eller nivåer i
ämnen som är relevanta för ett		ämnen som är relevanta för ett
yrkesområde kombineras till	en	yrkesområde	kombineras till		en
sammanhållen yrkesutbildning. En		sammanhållen yrkesutbildning. En
del av utbildningen i en samman-		sammanhållen yrkesutbildning får
hållen yrkesutbildning ska genom-		även innehålla yrkesprov. En del av
föras som arbetsplatsförlagt läran-		utbildningen	i en sammanhållen
de.		yrkesutbildning		ska genomföras
		som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesut- bildning eller vara utformad av en huvudman.

35 a §13

I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

11	Senaste lydelse 2022:1315.
12	Senaste lydelse 2022:1318.	15
13	Senaste lydelse 2022:1315.	15

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå pröv- ning i komvuxarbete och yrkes- prov. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvux- arbetet, ett yrkesprov eller ett gymnasiearbete eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymna- sieskolan eller i anpassade gym- nasieskolan får dock inte genom- gå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gym- nasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola. Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning samt om kom- vuxarbetet och yrkesprovet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Prop. 2025/26:198

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna

har satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter	Betyg ska	också sättas	efter
genomfört komvuxarbete.	genomfört	komvuxarbete	och
	yrkesprov.

35 b §14

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxar- betet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

40 b §15

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfa- rande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasie- arbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

14Senaste lydelse 2022:147.

15Senaste lydelse 2022:1315.

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbe- tet avser.

Prövning i komvuxarbete eller		Prop. 2025/26:198
yrkesprov får bara göras hos en
huvudman som anordnar utbild-
ning	inom det kunskapsområde
som	komvuxarbetet avser eller

det yrkesområde som yrkesprovet avser.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse

23kap.

13a §16

Uppgifter som avser undervis-		Uppgifter som avser undervis-
ning i karaktärsämnen som har en		ning i karaktärsämnen som har en
yrkesinriktad profil, gymnasiearbe-		yrkesinriktad profil, yrkesprov,
te inom en yrkesutbildning eller		gymnasiearbete inom en yrkesut-
gymnasiearbete i anpassad gymna-		bildning, yrkesprov i anpassad
sieskola får överlämnas till en		gymnasieskola eller gymnasiearbe-
annan huvudman inom skolväsen-		te i anpassad gymnasieskola får
det eller till en enskild fysisk eller		överlämnas till en annan huvudman
juridisk person på entreprenad		inom skolväsendet eller till en
inom		enskild fysisk eller juridisk person
		på entreprenad inom
1. gymnasieskolan, och
2. anpassade gymnasieskolan.

1.Denna lag träder i kraft den 2 juli 2028.

2.För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan tillämpas lagen första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028.

3.För gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för

–andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29, och

–tredje året på en utbildning läsåret 2029/30.

4.För anpassade gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande

för

– andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29,

– tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30, och

– fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.

5.Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i 3 respektive 4 ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

16 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:198 Nuvarande lydelse

Bilaga 2

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk	3001
Engelska	2002
Matematik	100
Idrott och hälsa	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk	300
Engelska	200
Matematik	100/2003
Idrott och hälsa	100
Historia	50/100/2004
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006

Karaktärsämnen

Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val och gymnasiearbete

Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 8009

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- Prop. 2025/26:198 programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele-

verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja

bort 100 gymnasiepoäng.

3.I estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 100 gym- nasiepoäng och i ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, sam- hällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 200 gymnasie- poäng. I naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik – fortsättning.

4.I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng, i ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng och i estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 200 gymnasiepoäng.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

6.I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng och i ekonomiprogram- met, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsve- tenskapsprogrammet ingår 100 gymnasiepoäng. Ämnet naturkunskap ingår inte i naturvetenskapsprogrammet. I stället ingår som karaktärsäm- nen biologi, fysik och kemi i naturvetenskapsprogrammet.

7.I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

8.I ekonomiprogrammet ingår 950 gymnasiepoäng, i estetiska program- met, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår 1 050 gymnasiepoäng och i naturvetenskapsprogrammet och teknik programmet ingår 1 150 gymnasiepoäng.

9.Högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng, barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet omfattar 2 700 gymnasiepoäng och övriga yrkes- program omfattar 2 800 gymnasiepoäng.

Prop. 2025/26:198 Föreslagen lydelse

Bilaga 217

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk	3001
Engelska	2002
Matematik	100
Idrott och hälsa	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk	300
Engelska	200
Matematik	100/2003
Idrott och hälsa	100
Historia	50/100/2004
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006

Karaktärsämnen

Ämnen som ger nationella program deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val och yrkesprov eller gymnasiearbete

Individuellt val och yrkesprov eller gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

	Yrkesprogram
	Individuellt val	200
20	17 Senaste lydelse 2023:354.

Yrkesprov eller gymnasiearbete	100	Prop. 2025/26:198
Högskoleförberedande program
Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 8009

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele- verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

7.I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

Prop. 2025/26:198 Nuvarande lydelse

Bilaga 4

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng
	i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk	200
Engelska	100
Matematik	100
Idrott och hälsa	200
Estetisk verksamhet	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
Individuellt val	200
Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola	100
Summa gymnasiepoäng
i anpassad gymnasieskola	2 500

Föreslagen lydelse	Prop. 2025/26:198
	Bilaga 418

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng
	i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk	200
Engelska	100
Matematik	100
Idrott och hälsa	200
Estetisk verksamhet	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
Individuellt val	200
Yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola	100

Summa gymnasiepoäng
i anpassad gymnasieskola	2 500

18 Senaste lydelse 2022:1315.

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå pröv- ning i komvuxarbete och yrkes- prov. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvux- arbetet, ett yrkesprov eller ett gymnasiearbete eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymna- sieskolan eller i anpassade gym- nasieskolan får dock inte genom- gå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gym- nasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har

Prop. 2025/26:198 2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000)
	om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 35 a och 40 b §§ skollagen (2010:800) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.3 i prop. 2025/26:197

20 kap.

35 a §

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har

satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter	Betyg ska	också sättas	efter
genomfört komvuxarbete.	genomfört	komvuxarbete	och
	yrkesprov.

40 b §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfa- rande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett gymnasie- arbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbe- tet avser.

fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola.

Prövning i komvuxarbete eller yrkesprov får bara göras hos en huvudman som anordnar utbild- ning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser eller det yrkesområde som yrkesprovet avser.

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 3

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 9 juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Syftet med utredningen var att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs 9 (dir. 2022:74). Utredningen, som antog namnet Utredningen om fler vägar till arbetslivet, fick den 23 feb- ruari 2023 tilläggsdirektiv som innebar att utredningen inte skulle lämna förslag till förändringar när det gäller förekomsten av ett betyg för icke godkänt resultat (dir. 2023:31). I tilläggsdirektiv som beslutades den 13 juli 2023 fick utredningen bl.a. ett kompletterande uppdrag att lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2023:114).

Utredningen överlämnade i november 2024 betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, reger- ingen.se, och i Utbildningsdepartementet (U2024/02591).

Under den fortsatta beredningen har Statens skolverk beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss. Skolverkets yttrande finns till- gängligt i Utbildningsdepartementet (U2024/02591).

I denna proposition behandlas utredningens förslag om entreprenad i avsnitten 9.2 och 9.3 i betänkandet och om en rätt för elever att fullfölja utbildningen på individuella program i anpassade gymnasieskolan i avsnitt

11.1i betänkandet samt delar av utredningens förslag om yrkesprov i avsnitten 10.2.1–10.2.3 och 10.3.1–10.3.3 i betänkandet.

Propositionen föregås av en annan proposition, Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197), beslutad av regeringen samma dag som denna proposition. I den propositionen föreslås ändringar i skollagen som påver- kar utformningen av vissa av de förslag som lämnas i förevarande proposi- tion. De lagförslag som lämnas i propositionen Ett likvärdigt betygssystem träder i huvudsak i kraft före de ändringar som föreslås i förevarande pro- position. Lagförslagen i förevarande proposition har därför utformats med beaktande av de nämnda lagförslagen.

I propositionen behandlas även ett förslag om en korrigering i skollagen, se avsnitt 9. Förslaget är av rättelsekaraktär och har därför inte remissbe- handlats.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 januari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer Lagrådets synpunkter och förslag som behandlas i författningskommentaren.

Regeringen föreslår även en ändring i skollagen som är av rättelsekarak- tär. Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffen-

het att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför Prop. 2025/26:198 inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget.

4Samverkan mellan utbildning och arbetsliv behöver stärkas så att arbetsgivarna kan säkra rätt kompetens

4.1	Det råder brist på rätt kompetens inom
	arbetslivet
Det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Många arbetsgi-
vare hittar inte den arbetskraft som de söker. Av Rekryteringsenkäten 2025
(Svenskt Näringsliv, 2025) framgår att möjligheterna att hitta rätt kompe-
tens är avgörande för företagens möjligheter att anställa, växa och bidra
till vår gemensamma välfärd. Kompetensförsörjning är i dag ett av företa-
gens största tillväxthinder. Sju av tio företag uppger att de har svårt att
rekrytera, och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Ett av tre företag
tvingas dra ner på eller ställa in verksamhet på grund av personalbrist.
Bristen på rätt kompetens är utbredd i så gott som alla branscher och
sektorer. Efterfrågan på personal med gymnasial yrkesutbildning har ökat
och är sedan 2015 den mest eftertraktade utbildningsnivån hos företag. En
fungerande kompetensförsörjning är av central betydelse för att bl.a. vård,
omsorg och skola ska fungera.
Arbetsförmedlingens yrkesprognoser fram till 2026 visar att efterfrågan
på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft överstiger tillgången inom flera
yrken, t.ex. när det gäller undersköterskor, VVS-montörer, industrielektri-
ker m.fl. (arbetsformedlingen.se). I rapporten Trender och Prognoser 2020
bedömer Statistiska centralbyrån (SCB) att dagens underskott på yrkesut-
bildad arbetskraft kommer att kvarstå även på längre sikt. Samtidigt fram-
går det av rapporten att det finns en risk för överskott på arbetskraft som
efter högskoleförberedande gymnasieutbildning väljer att gå ut i arbetsli-
vet och väntar med vidare studier eller aldrig studerar vidare. Det finns
således en stor efterfrågan på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft och
utbildning är en stark skyddsfaktor mot arbetslöshet. Arbetskraftsunder-
sökningarna (AKU) som publiceras av SCB visar att arbetslöshet är nästan
tre gånger så vanligt bland dem utan en gymnasial utbildning som bland
dem som har en gymnasial utbildning. Unga personer och arbetsgivare har
intressen som sammanfaller på så sätt att unga behöver jobb och arbetsgi-
vare har svårt att rekrytera gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft.
En förbättrad kompetensförsörjning motverkar begränsningar av pro-
duktionen av varor och tjänster, något som ur samhällets perspektiv även
bidrar till ökade inkomster i form av skatter. Sammantaget skulle en för-
bättrad yrkesutbildning kunna innebära nytta för både elever, arbetsgivare
och samhället i stort. Samhället i stort påverkas av om ungas etablering i
arbetslivet fungerar bra eller mindre bra. Ju snabbare unga vuxna kommer
i arbete desto mindre blir risken för utanförskap, psykisk ohälsa, krimina-
litet och olika former av bidragsberoende.		27

Prop. 2025/26:198 4.2	Även små yrkesområden behöver rätt
	kompetens

För att trygga kompetensförsörjningen inom alla sektorer är det viktigt att det finns tillgång till ett brett utbud av yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Det är viktigt att alla delar av arbetslivet som efterfrågar kompetens på gymnasienivå förses med rätt yrkeskompetens, även kompetens på smala områden som av olika skäl kan vara svåra att erbjuda inom gymnasial utbildning.

Av 1 kap. 8 § skollagen framgår att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, oberoende av var i landet de bor samt oberoende av deras sociala och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i lagen. Vilka gymnasieutbildningar som erbjuds ska också anpassas med hänsyn till ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov (15 kap. 30 b § skollagen). Alltför små elevgrupper minskar dock skolornas möjligheter att erbjuda utbildning då det krävs tillräckligt många elever för att en utbildning ska kunna anordnas.

Utbudet av yrkesutbildningar för arbete inom små yrkesområden behö- ver kunna tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. Små yrkesområden är ofta s.k. bristyrken, dvs. yrken där arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft är större än antalet individer som utbildas. De aktuella utbildningarna kan i förekommande fall vara dyra att anordna. De är dessutom ofta svåra att tillhandahålla eftersom de kräver särskilda lokaler eller särskilt material eller utrustning, det råder brist på yrkeslärare med rätt kompetens eller elevunderlaget är för litet.

Frågan om kompetensförsörjningen inom små yrkesområden har varit aktuell över en längre tid. Yrkesprogramsutredningen hade bl.a. i uppdrag att verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbets- liv, i form av s.k. yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom branscher där sådan samverkan behövs. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) en försöksverk- samhet med branschskolor som syftade till att säkerställa att det inom gymnasieskolan ges yrkesutbildning av hög kvalitet inom vissa små yrkes- områden.

Det har också bedrivits en sådan försöksverksamhet (se avsnitt 5.5), vars syfte var att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden. Det skulle ske genom att öka attraktiviteten och elevers tillgång till yrkesutbildning inom områdena. Försöksverksamheten pågick mellan 2018 och 2023. Det fanns ett statsbidrag kopplat till försöksverk- samheten och bidraget fick lämnas för högst fem elever per yrkesområde och högst två läsår för varje elev. Denna begränsning gjorde att även om intresse fanns från branscher och huvudmän för att delta var det få som verkligen gjorde det. Av betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) framgår också att de utmaningar som pandemin medförde hade betydelse för att antalet som deltog i försöksverksamheten blev begränsat. Under tiden som försöksverksamheten pågick kunde en huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att skolan skulle utföra undervisning i yrkesämnen, gym- nasiearbete eller komvuxarbete. Efter att försöksverksamheten upphört

finns inte längre någon möjlighet för en skolhuvudman att låta en offentlig Prop. 2025/26:198 huvudman utföra sådan undervisning, och det finns enligt Arbetsförmed-

lingens yrkesprognoser yrkesområden som var aktuella i försöksverksam- heten där efterfrågan på arbetskraft fortfarande är större än utbudet. Det kan därför behövas utökade möjligheter att bedriva gymnasial yrkesutbild- ning.

4.3Yrkesprov finns inte inom alla gymnasiala yrkesutbildningar

En förutsättning för att en yrkesutbildning ska fungera bra och vara ända- målsenlig är att samarbetet mellan huvudmannen för utbildningen och berörd bransch fungerar väl. Av den anledningen finns i dag nationella och lokala programråd i gymnasieskolan som har i uppgift att på olika sätt stär- ka samverkan mellan skola och arbetsliv. Utöver programråden finns inom många yrkesområden också en frivillig samverkan mellan huvudmän, sko- lor och arbetsmarknadens parter för att kvalitetssäkra den gymnasiala yrkesutbildningen i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Det kan ske i form av s.k. yrkescollege och branschcertifierade skolor. Det kan också ske i form av s.k. yrkesprov, ett verktyg vars funk- tion är att bedöma i vilken utsträckning en elev har tillräckliga kunskaper inom ett visst yrkesområde.

Samverkan mellan skola och branscher som sker i nationella och lokala programråd samt i de mer frivilliga samverkansmodellerna bygger på ett engagemang och ett gemensamt intresse för yrkesutbildningens kvalitet. Yrkesprogramsutredningen lyfter i sitt slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) fram att samverkan mellan skola och arbetsliv har avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. Nationella Lärlingskommittén gör samma bedömning i sitt betänkande Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet – Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning (SOU 2011:72).

I många branscher är det ytterst branschens egna yrkesbevis som säker- ställer att en person har rätt kompetenser för att vara anställningsbar. Det innebär att elever som läser vid skolor som inte ingår i en branschsamver- kan kan exkluderas från möjligheten att visa sina yrkeskunskaper och där- med utkonkurreras. Yrkesprogramsutredningen anger att ett sätt att före- bygga detta problem är att kvalitetskriterierna i yrkesproven blir allmängil- tiga och ingår som ett mål i all gymnasial yrkesutbildning.

Yrkesprov, certifiering eller validering är olika verktyg som mäter yrkeskunnande. Enligt Statens skolverk uppger ledamöter som represente- rar olika branscher i de nationella programråden att det inom alla gymna- siala yrkesprogram finns någon form av verktyg för att mäta ett visst yrkes- kunnande. I vissa fall har verktygen en lång historia och har delvis anpassats till en gymnasial nivå. I andra fall har de tillkommit för att bran- schen vill säkerställa nivån på utbildningen.

I Norge, Finland och Danmark är yrkesprov en del av den gymnasiala yrkesutbildningen. Gemensamt för ländernas yrkesprov är att de är ett resultat av samverkan mellan skola och arbetsliv, baseras på examensmå-

len och syftar till att kvalitetssäkra utbildningen och elevens uppnådda

Prop. 2025/26:198 kunskaper. Hur proven regleras och genomförs samt vem eller vilka som bedömer proven skiljer sig åt.

I Sverige har det funnits en försöksverksamhet med yrkesprov i gymna- sieskolan och komvux under 2018–2021. Enligt Skolverket var en slutsats av försöksverksamheten att yrkesprov kan främja anställningsbarhet eller möjlighet till försörjning som egen företagare för de elever som genomför proven. De som medverkade i försöksverksamheten lyfter fram att det gemensamma ansvaret för framtagandet och genomförandet av yrkespro- vet bidrar till stärkt samverkan mellan skolan och branschen och ett tydlig- görande av vad utbildningarna leder till. Skolverket slår också fast att branschens medverkan är en förutsättning för att genom yrkesprov uppnå ökad arbetsmarknadsrelevans för den gymnasiala yrkesutbildningen. För- söksverksamheten med yrkesprov visar att samverkan och skolans och branschernas gemensamma ansvar för yrkesutbildning är en framgångs- faktor som bl.a. underlättar elevers övergång till arbetslivet.

Även om det finns verktyg för att bedöma elevernas kunskaper inom vissa gymnasiala yrkesutbildningar, saknas det ett system för likvärdiga och kvalitetssäkrade bedömningsverktyg för samtliga gymnasiala yrkesut- bildningar. Det finns därför skäl att göra yrkesprov till en permanent del av den gymnasiala yrkesutbildningen.

4.4Elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan saknar rätt att fullfölja utbildningen

När anpassade gymnasieskolan (som tidigare benämndes gymnasiesärsko- lan) reformerades 2013 ändrades bestämmelserna om elevers rätt att full- följa utbildningen. Ändringen innebar att de individuella programmen inte längre omfattas av bestämmelserna om en rätt att fullfölja utbildningen i anpassade gymnasieskolan.

Det kan ifrågasättas varför elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan inte ska ha rätt att fullfölja sin utbildning, när såväl elever på nationella program i den skolformen som elever på både nationella pro- gram och introduktionsprogram i gymnasieskolan har en sådan rätt.

4.5Propositionens disposition

I denna proposition lämnas i avsnitt 6 förslag om att det ska bli lättare att bedriva yrkesutbildning på entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förslag om att det ska införas yrkesprov i gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning läm- nas i avsnitt 7. I avsnitt 8 lämnas förslag om att elever ska ha rätt att fullföl- ja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan. Dessförinnan lämnas en redogörelse för gällande rätt i avsnitt 5.

5	Nuvarande reglering	Prop. 2025/26:198

5.1Om skolväsendet

Skolväsendet i Sverige omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasiesko- la, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning (komvux). Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och same- skola är obligatoriska skolformer, och förskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux är frivilliga skolformer.

Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 1, 8 och 9 §§ skollagen).

Utbildning inom skolväsendet får anordnas både av det allmänna och av enskilda (1 kap. 1 § skollagen). Kommuner är huvudmän för förskola, för- skoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux, och en region får i viss utsträckning vara huvudman för gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux. Sta- ten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Det är i de flesta fall Statens skolinspektion som handlägger sådana ären- den (2 kap. 2–5 och 7 §§ skollagen).

5.2Gymnasieskolan

Om gymnasieskolan

Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan, bl.a. dess syfte och mål- grupp, finns i 15 kap. skollagen. Närmare bestämmelser om bl.a. utbild- ningarnas innehåll, utformning och om behörighet finns i 16–17 a kap. samma lag. Bestämmelser om gymnasieskolan som har beslutats av rege- ringen, antingen med stöd av bemyndiganden i skollagen eller med stöd av regeringens s.k. restkompetens (8 kap. 7 § regeringsformen) har huvud- sakligen samlats i gymnasieförordningen (2010:2039).

Gymnasieskolans syfte är att ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemen- skap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna får i grundskolan eller i mot- svarande utbildning (15 kap. 2 § skollagen).

Gymnasieskolan ska enligt huvudregeln vara öppen endast för ungdo- mar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (15 kap. 5 § skollagen).

Utbildningen är frivillig för eleverna, som alltså inte har någon skolplikt.

Prop. 2025/26:198 En elev som har påbörjat gymnasieskolan har dock, precis som eleverna i grundskolan, en skyldighet att delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin (15 kap. 10 och 16 §§ skollagen). Det ska för varje elev upp- rättas en individuell studieplan (16 kap. 25 §, 17 kap. 7 § och 17 a kap. 13 § skollagen).

Utbildningen i gymnasieskolan bedrivs på nationella program eller introduktionsprogram eller som vidareutbildning i form av ett fjärde tek- niskt år.

Det finns olika program i gymnasieskolan

De nationella programmen i gymnasieskolan är yrkesprogram eller hög- skoleförberedande program (15 kap. 7 § skollagen). Det finns tolv yrkes- program och sex högskoleförberedande program. Vilka nationella pro- gram som finns framgår av bilaga 1 till skollagen. Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. De ska också innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, även om eleverna har rätt att välja bort vissa delar. De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå (16 kap. 3 och 4 §§ skollagen).

För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet (16 kap. 6 § skollagen). Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng, som framgår av en poängplan. Yrkesprogram omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng och högskole- förberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng (16 kap. 19 och 20 §§ och bilaga 2 till skollagen).

Det ska finnas en ämnesplan för varje ämne i ett nationellt program. Ett ämne består av en eller flera nivåer och det ska anges hur många gymna- siepoäng som varje nivå omfattar. I utbildningen ska det ingå ett gymna- siearbete som uppgår till minst 100 gymnasiepoäng (16 kap. 21–23 §§ och bilaga 2 till skollagen). Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Betyg ska också sättas efter genomfört gymnasiearbete. Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Som betyg på gymnasie- arbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet. I annat fall ska betyget F användas (15 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen).

Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbild- ningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförbere- dande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasie- poäng på ett nationellt program i gymnasieskolan ska gymnasieexamen utfärdas, om vissa ytterligare villkor för en sådan examen är uppfyllda. Eleven ska ha godkända betyg på en utbildning som omfattar minst

2 250 gymnasiepoäng och i de godkända betygen ska bl.a. gymnasiearbe- Prop. 2025/26:198 tet ingå (16 kap. 26–28 §§ skollagen).

De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår (16 kap. 15 § skollagen). Det finns dock ingen uttrycklig tidsgräns för hur länge en gymnasieutbildning ska pågå och det finns heller inget villkor som innebär att gymnasieexamen får utfärdas först efter att eleven har gått i gymnasie- skolan under en viss tid. Utbildningen på programmen ska bedrivas som heltidsstudier (16 kap. 17 § skollagen).

För de ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program finns det fyra introduktionsprogram: programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § skollagen har introduktionspro- grammen följande syften. Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Syftet med yrkesin- troduktion är att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ syftar till att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden. Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, som möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning (17 kap. 3 § skollagen). Intro- duktionsprogrammen saknar nationell programstruktur och utformningen av dessa styrs i huvudsak av skolhuvudmannen (17 kap. 7 § skollagen).

Eleverna har rätt att fullfölja utbildningen i gymnasieskolan

Det finns en rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en
nationell inriktning eller en särskild variant i gymnasieskolan har rätt att
hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkans-
området för utbildningen fullfölja sin utbildning på det påbörjade pro-
grammet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detta gäller även
om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studie-
tiden. Rätten gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för stu-
dier utomlands (16 kap. 37 och 40 §§ skollagen).
Om en elev har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inrikt-
ning och därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för
utbildningen, har eleven rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade
programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen
erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den
aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbild-
ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. En
elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 §
socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 §
samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet,
har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende
eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan	33

Prop. 2025/26:198 utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller i det skyddade boendet (16 kap. 49 § skollagen). En elev som har placerats i ett sådant hem eller boende och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inrikt- ning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oav- sett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområ- det före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet eller boendet är beläget. Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbild- ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen (16 kap. 49 a § skollagen).

Det finns en rätt att fullfölja utbildningen på ett introduktionsprogram

Elever på introduktionsprogram har en liknande rättighet att fullfölja sin utbildning. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell stu- dieplan. Eleven har även rätt att under vissa förutsättningar fullfölja utbild- ningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Om en elev har medgett att den individuella studieplanen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands (17 kap. 15 § skollagen).

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap.

4 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen, har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionspro- gram eller på ett annat introduktionsprogram i den kommun eller i det sam- verkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boen- det finns. Utbildningen ska i ett sådant fall fullföljas enligt den nya huvud- mannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Eleven har även rätt att under vissa förutsättningar fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. En elev som påbörjat ett introduktionsprogram hos en huvudman och som efter en avslutad place- ring i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende återvänder till hemkommunen har rätt att fullfölja utbildningen på programmet eller på ett annat introduktionsprogram hos hemkommunen eller i hemkommu- nens samverkansområde för utbildningen enligt hemkommunens utbild- ningsplan och en ny individuell studieplan (17 kap. 15 a §).

5.3

Anpassade gymnasieskolan

Prop. 2025/26:198

Om anpassade gymnasieskolan

Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan, bl.a. dess syfte och målgrupp, finns i 18 kap. skollagen. Närmare bestämmelser om bl.a. utbildningarnas innehåll och utformning finns i 19 kap. samma lag. Bestämmelser om anpassade gymnasieskolan som har beslutats av rege- ringen, antingen med stöd av bemyndiganden i skollagen eller med stöd av regeringens restkompetens har huvudsakligen samlats i gymnasie- förordningen (2010:2039).

Den anpassade gymnasieskolans syfte är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som liksom gymna- sieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller i motsvarande utbildning (18 kap. 2 § skollagen).

Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska upp- fyllas. De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasiesko- lan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (18 kap. 4 § skollagen). Liksom utbildningen i gymnasieskolan är utbild- ningen i anpassade gymnasieskolan frivillig för eleverna, som alltså inte har någon skolplikt. En elev som har påbörjat anpassade gymnasieskolan har dock, precis som eleverna i anpassade grundskolan, en skyldighet att delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin (18 kap. 10 och 16 §§ skollagen).

Utbildningen i anpassade gymnasieskolan består av nationella och indi- viduella program (18 kap. 8 § skollagen). Utbildningen är avsedd att genomgås under fyra läsår och ska bedrivas som heltidsstudier (19 kap. 17 och 19 §§ skollagen). Det ska för varje elev upprättas en individuell studieplan (19 kap. 26 § skollagen).

Det finns olika program i anpassade gymnasieskolan

Det finns nio nationella program i anpassade gymnasieskolan. Vilka de är anges i bilaga 3 till skollagen. Vilka ämnen som ska ingå i de nationella programmen anges i 19 kap. 3 § samma lag. För varje nationellt program ska det finnas programmål. Inom programmen får det finnas inriktningar som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Inriktningarna är nationella. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inrikt- ningar som ska finnas. Det får även finnas särskilda varianter som börjar

Prop. 2025/26:198 det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av sådana varianter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om natio- nella inriktningar och särskilda varianter (19 kap. 5–9 §§ skollagen).

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasie- poäng i anpassad gymnasieskola. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan och ett ämne består av en eller flera nivåer. Det ska i utbildningen på de nationella programmen ingå ett gym- nasiearbete i anpassad gymnasieskola som uppgår till minst 100 gymna- siepoäng (19 kap. 21–24 §§ och bilaga 4 till skollagen). Betyg ska sättas i ämnena och efter genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E använ- das. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas. Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beteck- ningen E användas om eleven har nått målen för arbetet. För den elev som inte har nått målen för arbetet ska betyg inte sättas (18 kap. 22, 23 och 24 §§ skollagen). Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasieskolan ska få ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasie- skola (19 kap. 27 § skollagen).

Utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Det anges i skollagen vilka ämnesområden som ska ingå i ett individuellt program. Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnesområden och ämnen som ingår i de nationella programmen, om eleven har förutsätt- ningar för det (19 kap. 14 och 15 §§ skollagen).

Eleverna har rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan

	En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en natio-
	nell inriktning eller en särskild variant i anpassade gymnasieskolan har rätt
	att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet för utbildningen
	under fyra läsår fullfölja sin utbildning. Detta gäller även om de förhållan-
	den som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden (19 kap.
	30 § skollagen). Om eleven flyttar från kommunen har eleven rätt att full-
	följa utbildningen på det påbörjade nationella programmet eller inrikt-
	ningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den
	nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt
	att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region
	som anordnar utbildningen. En elev som har placerats i ett hem för vård
	eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett
	skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från
	kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja
	utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inrikt-
36	ningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade
36

boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte Prop. 2025/26:198 erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja

sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet (19 kap. 42 § skollagen).

Om en elev efter en placering i ett sådant hem eller boende återvänder till sin hemkommun, har eleven rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbör- jades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet eller boendet är beläget. Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har ele- ven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen (19 kap. 42 a § skollagen).

Det finns i dag inte någon rätt för eleverna att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan.

5.4Kommunal vuxenutbildning

Skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) består av fem delar, komvux på grundläggande nivå, komvux på gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Komvux på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunska- per på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge (20 kap. 3 och 4 §§ skollagen).

De övergripande målen för komvux är att vuxna ska stödjas och stimu- leras i sitt lärande, att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, att utbildningen ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning och att den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar (20 kap. 2 § skollagen).

Utbildningen i komvux på gymnasial nivå och i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av ämnen och ett komvuxar- bete. Ett ämne består av en eller flera nivåer. Omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet anges med gymnasiepoäng i komvux på gym- nasial nivå och med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Regeringen får meddela före- skrifter om mål för komvuxarbetet (20 kap. 5 och 6 §§ skollagen). Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet. Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete. Som betyg på komvux på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för god- kända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas

Prop. 2025/26:198 med F. Som betyg på komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E i ett ämne ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet (20 kap. 35 a och 36 §§ skollagen).

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möj- lighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gym- nasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gym- nasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå pröv- ning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gym- nasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser (20 kap. 40 b § skol- lagen).

Bestämmelser om gymnasieexamen inom komvux finns i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. En gymnasieexamen, antingen i form av en yrkesexamen eller i form av en högskoleförberedande examen, ska utfärdas inom komvux på gymnasial nivå för den som har betyg på utbild- ning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng. För att uppnå en sådan examen ska eleven ha godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som bl.a. innefattar betyg på ett komvuxarbete från komvux på gymnasial nivå eller ett gym- nasiearbete (4 kap. 14, 15 a och 15 b §§).

I såväl komvux på gymnasial nivå som komvux som anpassad utbild- ning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen kan utformas som en natio- nell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman (20 kap. 6 a § skollagen).

5.5Entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Det finns bestämmelser om entreprenad i skollagen

Sådan entreprenad som regleras i 23 kap. skollagen är en samarbetsform som står öppen för såväl kommunala som enskilda huvudmän. En defini- tion av entreprenad finns i 23 kap. 2 § första stycket. Där anges att med entreprenad avses i skollagen att en huvudman sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildning eller annan verk- samhet som huvudmannen ansvarar för enligt lagen. Huvudmannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad. Att huvudmannen behåller huvudmannaskapet innebär att det fortfarande är huvudmannen, dvs. den som överlämnar eller beställer entreprenaden, som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Beställaren ansvarar t.ex. fortfarande

för att utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet. Ett avtal om entreprenad Prop. 2025/26:198 får endast slutas under de förutsättningar som anges i 23 kap.

Uppgifter som faller utanför utbildningsansvaret enligt skollagen, såsom lokalvård, omfattas inte av entreprenadbestämmelserna.

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt skollagen ska, med de undantag som anges i 23 kap. eller i föreskrif- ter som har meddelats i anslutning till kapitlet, gälla även vid entreprenad (23 kap. 2 § tredje stycket).

En kommun eller en region får enligt 23 kap. 3 § skollagen genom ett sådant entreprenadavtal som avses i 23 kap. 2 § första stycket samma lag utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet, trots bestäm- melsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725). I sistnämnda paragraf anges att kommuner och regioner bara får ägna sig åt angelägenheter som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras med- lemmar (den s.k. lokaliseringsprincipen). Bestämmelsen i 23 kap. 3 § skollagen reglerar således ett undantag från kommunallagens lokalise- ringsprincip och innebär att även kommuner och regioner kan vara utförare av en entreprenad. Även staten kan vara utförare av entreprenad, i egenskap av huvudman för specialskolan och sameskolan. Staten får dock bara utföra vissa begränsade uppgifter på entreprenad (23 kap. 4 §).

Möjligheterna att överlämna uppgifter som är hänförliga till undervis- ning på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är begränsade. Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får inom de skolformerna överläm- nas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person (23 kap. 13 § skollagen). Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller fjärr- eller distansundervisning får överlämnas till en annan huvudman inom skolvä- sendet på entreprenad inom skolformerna. Uppgifter som avser distans- undervisning får dock bara överlämnas till en huvudman som har godkänts som utförare av distansundervisning (23 kap. 14, 16 och 17 §§ skollagen). Det finns emellertid en möjlighet för regeringen att, om det finns särskilda skäl efter ansökan av en kommun, en region eller en enskild huvudman, medge att kommunen, regionen eller den enskilde huvudmannen i andra fall än som anges i skollagen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad (23 kap. 19 § skollagen).

Inom kommunal vuxenutbildning (komvux) får alla uppgifter överläm- nas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad (23 kap. 8 § skollagen).

Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får huvudmannen även överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift till utföraren (23 kap. 5 § skol- lagen).

Det har tidigare bedrivits en försöksverksamhet med branschskolor

Under tiden 1 juli 2018–30 juni 2023 pågick en försöksverksamhet med branschskolor. Försöksverksamheten reglerades i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor och förordningen (2017:623) om

Prop. 2025/26:198 försöksverksamhet med branschskolor och statsbidrag till vissa huvud- män.

En huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för komvux fick inom ramen för försöksverksamheten med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att skolan skulle utföra vissa uppgifter inom sådan utbildning, dvs. entreprenad. De uppgif- ter som fick överlämnas på entreprenad var undervisning i karaktärsämnen med en yrkesinriktad profil (yrkesämnen) och undervisning som avsåg sådant gymnasiearbete eller komvuxarbete som ingick i utbildningen enligt skollagen. När sådan undervisning överlämnades på entreprenad fick även lärares myndighetsutövning och uppgifter som inte var hänförli- ga till undervisningen överlämnas till branschskolan på entreprenad. I för- söksverksamheten tillämpades bestämmelserna i skolförfattningarna om utbildning inom gymnasieskolan och komvux, med undantag för bestämmelserna om entreprenad. Endast en kommun, en region eller en enskild fysisk eller juridisk person kunde få ett godkännande att bedriva branschskola (1 och 2 §§ i lagen).

För att godkännas skulle den som ansökte anordna yrkesutbildning på gymnasial nivå inom ett yrkesområde där arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som utbildningen syftade till att ge var högre än antalet individer med den kompetensen. Det krävdes också att antalet elever inom området var lågt inom såväl gymnasieskolan som komvux. Utbildningen inom området skulle även vara svår att tillhandahålla på grund av behov av särskilda lokaler, särskilt material eller utrustning eller på grund av små elevgrupper. Vidare skulle branschskolan rekommenderas av en bransch- organisation eller kunna uppvisa ett etablerat samarbete inom yrkesutbild- ning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhörde samt ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gällde för utbildningen (4 § i förordningen). Med små elevgrupper avsågs att elevunderlaget är begränsat. En ansökan om att delta som branschskola i försöksverksamhe- ten prövades av Statens skolverk (3 § i förordningen).

En skolhuvudman som överlämnat undervisning på entreprenad till en branschskola kunde få statsbidrag med högst 50 000 kronor för varje elev som deltog under minst sex veckor per läsår i sådan utbildning. Bidraget fick lämnas för högst fem elever per yrkesområde och högst två läsår för varje elev (6 § i förordningen).

5.6Andra planerade ändringar i skollagen som rör samma delar av regleringen

Regeringen har denna dag beslutat en annan proposition där det föreslås ändringar i ovan redovisat regelverk. I propositionen Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197) lämnas förslag om en ny numerisk betygsska- la, 1–10, och ändringar med anledning av den nya betygsskalan. Den nya betygsskalan föreslås tillämpas inom bl.a. gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Vidare föreslås ändrade krav för gymnasieexamen i form av både yrkesexamen och hög- skoleförberedande examen i gymnasieskolan. När det gäller gymnasiesko-

lan och anpassade gymnasieskolan föreslås lagändringarna träda i kraft Prop. 2025/26:198 den 1 juli 2028 och när det gäller komvux föreslås lagändringarna träda i

kraft den 1 januari 2031. Då förslagen i den nämnda propositionen delvis avser samma paragrafer som det i förevarande proposition föreslås änd- ringar i, har förslagen i förevarande proposition utformats med beaktande av förslagen i den andra propositionen (se avsnitt 3).

6Det ska bli lättare att bedriva yrkesutbildning på entreprenad

Regeringens förslag

I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, förutom till en enskild fysisk eller juridisk person, få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet.

Yrkesprov, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning, yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasiesko- la ska i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller en enskild fysisk eller juridisk person.

Utredningens förslag

Det förslag som utredningen lämnar stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. När det gäller gymnasiearbetet är utredningens lag- förslag inte begränsat till att bara omfatta gymnasiearbete inom en yrkesut- bildning.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det, däribland Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshög- skolan, Gislaveds och Göteborgs kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Skolledare, Svenskt Näringsliv, Föreningen Byggföretagen i Sverige, Föreningen Industriarbetsgivarna, Föreningen Teknikföretagen i Sverige, Industrirådet och Transportföretagen.

SKR anser att det är angeläget att även en offentlig skolhuvudman ges möjlighet att utföra undervisning inom ett yrkesämne på entreprenad för en annan huvudmans räkning. På så sätt kan enligt SKR ungdomar i större utsträckning än i dag erbjudas ett varierat utbud lokalt, samtidigt som förslaget kan bidra till att trygga kompetensförsörjningen inom olika yrkesområden. Skolverket framför att myndighetens försöksverksamhet med branschskolor har visat att det finns ett behov av att kunna utföra vissa delar av yrkesutbildningar på entreprenad. Föreningen Industriarbetsgi- varna och Industrirådet uppfattar att förslaget skapar möjligheter för hög- re kvalitet i utbildning och kostnadseffektiv användning av resurser.

Prop. 2025/26:198	Föreningen Teknikföretagen i Sverige anger att det är positivt att möjlig-
	heten att bedriva karaktärsämnen på entreprenad även ska finnas för
	kommunala huvudmän. Föreningen anser dock att utredningens förslag
	bör kompletteras med ytterligare förslag på åtgärder så att kvalitativa lär-
	miljöer säkerställs.
	Jämställdhetsmyndigheten anger att ur ett jämställdhetsperspektiv inne-
	bär förslaget både möjligheter och risker. Om val av entreprenadpartner
	och utbildningsinnehåll inte aktivt genomsyras av ett jämställdhetsarbete,
	finns det enligt myndigheten en risk att traditionellt könssegregerade
	strukturer på arbetsmarknaden förstärks snarare än bryts.
	Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget och förordar i
	stället en liknande modell som användes under försöksverksamheten med
	branschskolor, där även undervisning i gymnasiearbetet och yrkesprov kan
	ingå.
	Skälen för regeringens förslag
	De flesta elever i gymnasieskolan vill kunna gå en utbildning i närheten
	av sitt hem
	Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och
	ekonomiska förhållanden, som huvudregel ha lika tillgång till utbildning i
	skolväsendet. Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett
	var i landet den anordnas (1 kap. 1, 8 och 9 §§). Regeringen kan dock
	konstatera att det finns olika förutsättningar att lokalt erbjuda ungdomar
	ett varierat utbud av gymnasieutbildningar.
	Utbudet av yrkesutbildningar varierar inom landet och för elever i flera
	delar av landet är utbudet begränsat. Detta gäller även många utbildningar
	för yrken som är mycket efterfrågade av arbetsgivarna. Ungdomar som vill
	delta i en yrkesutbildning i gymnasieskolan som inte finns i hemkommu-
	nen kan i många fall delta i utbildningen hos en kommunal eller enskild
	huvudman inom pendlingsavstånd från hemmet. Men i vissa fall är avstån-
	det till en huvudman som erbjuder en viss yrkesutbildning så långt att det
	kräver att eleven flyttar hemifrån under utbildningstiden.
	Frågan om hur utbudet av yrkesutbildningar kan breddas har varit
	aktuell länge. Som beskrivs i avsnitten 4.2 och 5.5 fanns under 2018–2023
	en försöksverksamhet med branschskolor som avslutades på grund av
	bristande deltagande. Det bristande deltagandet berodde bl.a. på de detalje-
	rade krav som ställdes på utbildningsanordnare som ville ingå i försöks-
	verksamheten och på pandemin. Syftet med försöksverksamheten var att
	stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden
	genom att öka attraktiviteten och elevers tillgång till yrkesutbildning inom
	områdena. Försöksverksamheten innebar också att elever kunde bo kvar
	hemma under sin utbildningstid, trots att de gick en utbildning som inte
	fullt ut kunde erbjudas i närområdet. Undervisning i karaktärsämnen med
	en yrkesinriktad profil (yrkesämnen) och undervisning som avsåg gymna-
	siearbete fick nämligen i försöksverksamheten överlämnas på entreprenad
	till en s.k. branschskola.
	Enligt skollagen får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen
	som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas till en enskild
	fysisk eller juridisk person på entreprenad inom gymnasieskolan och
42	anpassade gymnasieskolan (23 kap. 13 §). Detta innebär att sådan under-

visning kan överlåtas till enskilda huvudmän inom skolväsendet och även till enskilda fysiska eller juridiska personer som inte är huvudmän. Däre- mot kan undervisningen inte överlåtas till offentliga huvudmän, t.ex. kommuner.

Sedan försöksverksamheten upphörde kan således inte längre en offent- lig skolhuvudman utföra undervisning inom ett yrkesämne på entreprenad för en annan huvudmans räkning. Detta innebär sannolikt att utbudet av yrkesutbildning lokalt är mindre än det annars skulle ha varit.

Kommuner och regioner får, trots bestämmelsen om lokaliseringsprinci- pen i kommunallagen (2017:725), i vissa fall utföra uppgifter åt andra skolhuvudmän på entreprenad eller genom samverkan (23 kap. 3 § skolla- gen). Det är t.ex. möjligt för elever i gymnasieskolan att läsa en hel utbild- ning i en annan kommun än hemkommunen, om programmet eller inrikt- ningen inte finns i hemkommunen. Utredningen anser att offentliga huvudmän, särskilt de mindre, skulle gynnas av att kunna erbjuda elever från andra huvudmän undervisning på entreprenad för att på så sätt kunna bygga upp en hållbar och långsiktig utbildning. Vidare kan, enligt utred- ningen, huvudmän som inte själva har resursmässiga förutsättningar att bygga upp en utbildning, genom entreprenadbestämmelserna erbjuda inriktningar där en del av undervisningen ges hos en annan huvudman.

I de samtal som utredningen haft med huvudmän framgår att många av de elever som medverkade i försöksverksamheten inte hade sökt sig till utbildningen om det hade inneburit en flytt hemifrån under en längre tid. Dessa elever var inte beredda att lämna vänner, familj och fritidsintressen för att gå en yrkesutbildning på annan ort. SKR pekar på att utredningens förslag att även en offentlig skolhuvudman ska kunna utföra undervisning inom ett yrkesämne på entreprenad innebär att ungdomar i större utsträck- ning än i dag kan erbjudas ett varierat utbud lokalt. Det kan också bidra till att trygga kompetensförsörjningen inom olika yrkesområden. Skolver- ket framhåller i sitt remissvar att försöksverksamheten med branschskolor har visat att det finns ett behov av att kunna utföra vissa delar av yrkesut- bildningar på entreprenad. Möjligheter att utföra yrkesutbildning på entre- prenad har enligt myndigheten medfört ett ökat utbud av yrkesutbildningar för elever och kan bidra till att främja utbildningar inom framför allt kost- nadskrävande och mindre hantverksutbildningar. Regeringen har samma uppfattning som utredningen och remissinstanserna. Att göra det möjligt även för offentliga huvudmän att ingå entreprenadavtal om undervisning i yrkesämnen kan underlätta för elever att bo hemma under sin utbildnings- tid, trots att de deltar i en utbildning som inte fullt ut kan erbjudas i närom- rådet. En utökad möjlighet till entreprenad skulle också kunna leda till ett mer varierat utbud av yrkesutbildning, att kompetensförsörjningen förbätt- ras och underlätta för huvudmän att erbjuda både kostnadskrävande utbild- ningar och utbildningar inom smala yrkesområden. Samma skäl som talar för den utökade entreprenadmöjligheten motiverade även den ovan nämn- da försöksverksamheten med branschskolor.

När det gäller Jämställdhetsmyndighetens farhågor vill regeringen fram- hålla att ett aktivt jämställdhetsarbete är ett ansvar för all skolverksamhet och ska bedrivas även när elever läser delar av en utbildning på entrepre- nad.

Sammantaget talar starka skäl för att även offentliga huvudmän genom entreprenadavtal ska kunna utföra undervisning inom ett yrkesämne i

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 gymnasieskolan för en annan huvudmans räkning. En sådan möjlighet kan bidra till att bredda utbudet av yrkesutbildning lokalt och samtidigt bidra till att förbättra kompetensförsörjningen.

Entreprenadmöjligheten ska inte begränsas till viss yrkesutbildning i gymnasieskolan

Under försöksverksamheten med branschskolor var det enligt lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor möjligt för en huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning (komvux) att med bibehållet huvudmanna- skap sluta avtal med en branschskola (oavsett ägarform) om att skolan skulle utföra vissa uppgifter på entreprenad inom sådan utbildning. De uppgifter som fick överlämnas på entreprenad var undervisning i yrkesäm- nen och undervisning som avsåg sådant gymnasiearbete eller komvuxar- bete som ingick i utbildningen enligt skollagen (1 § lagen om försöksverk- samhet med branschskolor). För att få ett godkännande att bedriva branschskola skulle den som ansökte enligt 4 § förordningen (2017:623) om försöksverksamhet med branschskolor anordna yrkesutbildning på gymnasial nivå inom ett yrkesområde där arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som utbildningen syftade till att ge var högre än antalet individer med den kompetensen. Det krävdes också att antalet elever inom området var lågt inom såväl gymnasieskolan som komvux. Utbildningen inom området skulle även vara svår att tillhandahålla på grund av behov av särskilda lokaler, särskilt material eller utrustning eller på grund av ett begränsat elevunderlag. Vidare skulle branschskolan rekommenderas av en branschorganisation eller kunna uppvisa ett etablerat samarbete inom yrkesutbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområ- det tillhörde samt ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gällde för utbildningen. Villkoren för försöksverksamheten innebar alltså stora beg- ränsningar. LO avstyrker att huvudmän ska få utföra undervisning på entreprenad i yrkesämnen samt i gymnasiearbete och yrkesprov i gymna- sieskolan. Organisationen förordar i stället en liknande modell som använ- des i försöksverksamheten med branschskolor, men där även undervisning i gymnasiearbetet och yrkesprov kan ingå. Liksom utredningen ser rege- ringen emellertid inte något behov av att begränsa möjligheten att enligt skollagen överlämna undervisning i yrkesämnen på entreprenad till att bara avse yrkesutbildning inom vissa områden, som i försöksverksamhe- ten. Den entreprenadmöjligheten bör alltså även i fortsättningen omfatta all yrkesutbildning i gymnasieskolan. Den bör dessutom som utredningen föreslår utökas på så sätt att undervisningen i yrkesämnena får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad, och inte bara som i dag till en enskild fysisk eller juridisk person. Det skulle ge ökade möjligheter till gymnasial yrkesutbildning inom alla branscher och för- bättra kompetensförsörjningen inom de delar av arbetslivet som saknar arbetskraft med gymnasial kompetens. Utbildningen måste bedrivas i sam- verkan med respektive bransch utifrån vad branschen efterfrågar, så att utbildningen ger tillträde till arbetsmarknaden. Det är viktigt att den gym- nasiala yrkesutbildningen håller hög kvalitet och den utökade entreprenad- möjligheten får inte leda till överetablering. Att den befintliga möjligheten

att överlämna uppgifter som avser undervisning i yrkesämnen på entrepre-

nad utökas på så sätt att uppgifterna även får överlämnas till en offentlig huvudman inom skolväsendet bedöms dock inte medföra någon ökad risk för oseriösa aktörer inom utbildningen.

I likhet med vad som gällde inom försöksverksamheten bör även under- visning i gymnasiearbete och i sådant yrkesprov i gymnasieskolan som föreslås i avsnitt 7.1 få överlämnas på entreprenad. Utredningen föreslår att uppgifter som avser alla gymnasiearbeten, även gymnasiearbeten i and- ra utbildningar än yrkesutbildningar, ska få överlämnas på entreprenad. Eftersom det inte har framkommit att det finns behov av att kunna över- lämna även gymnasiearbete i en annan utbildning än en yrkesutbildning på entreprenad, bör dock entreprenadmöjligheten när det gäller gymnasie- arbete endast avse gymnasiearbete inom en yrkesutbildning. En möjlighet att överlämna även gymnasiearbeten och yrkesprov på entreprenad bör förbättra tillgången till yrkesutbildning.

Regeringen bedömer att de utökade entreprenadmöjligheterna kan leda till ett större utbud av yrkesutbildningar. Genom att elever kan bo kvar på hemorten under sin utbildningstid minskar riskerna för att de väljer bort vissa yrkesområden. Det kan förbättra branschernas möjligheter att rekry- tera nödvändig kompetens. Samtidigt får de utökade möjligheterna inte öka risken för oseriösa aktörer inom utbildningen. Det är viktigt att fram- hålla att även om en huvudman överlämnar yrkesutbildning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person ansvarar huvudmannen fortfaran- de för att utbildningen håller hög kvalitet och bedrivs på ett seriöst sätt. Regeringen vill betona att en huvudman behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs av någon annan på entreprenad och att de bestämmel- ser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet även gäller för uppgifter som utförs på entreprenad (23 kap. 2 § skollagen). Som rege- ringen tidigare har uttalat får en möjlighet att överlämna vissa uppgifter på entreprenad aldrig bli ett sätt för en huvudman att undvika vissa lagstadga- de krav, vare sig det är fråga om skyldigheter för huvudmannen eller rättig- heter för eleven (prop. 2019/20:127 s. 171). Vid allvarliga brister i en upp- handlad yrkesutbildning är det därför rimligt att huvudmannen som över- lämnar undervisningen säger upp sitt entreprenadavtal. Huvudmannens ansvar innebär också att utbildningsverksamheten ligger inom Statens skolinspektions tillsynsområde och på så vis omfattas även den del som har överlämnats på entreprenad av Skolinspektionens granskning. Rege- ringen anser att huvudmannens ansvar och Skolinspektionens uppdrag bidrar till att minska risken för att oseriösa aktörer utför uppgifter inom skolväsendet på entreprenad. Regeringen avser att följa tillämpningen av reformen noga och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder.

Regeringen föreslår alltså att uppgifter som avser undervisning i karak- tärsämnen som har en yrkesinriktad profil, förutom till en enskild fysisk eller juridisk person, inom gymnasieskolan ska få överlämnas på entrepre- nad till en annan huvudman inom skolväsendet. Vidare ska yrkesprov eller gymnasiearbete inom en yrkesutbildning i gymnasieskolan få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person.

Prop. 2025/26:198

Det ska bli lättare att överlämna undervisning på entreprenad även inom anpassade gymnasieskolan

Av de nio nationella programmen i anpassade gymnasieskolan har sju en yrkesinriktad profil. Där läser elever yrkesämnen som bl.a. ska ge grund för yrkesverksamhet. En huvudman för anpassade gymnasieskolan kan enligt den nuvarande regleringen i skollagen på samma sätt som en huvud- man för gymnasieskolan bara överlämna uppgifter som avser undervisning i yrkesämnen på entreprenad, och bara till en enskild fysisk eller juridisk person. Precis som i gymnasieskolan kan sådan undervisning alltså över- lämnas till enskilda huvudmän inom skolväsendet och även till enskilda fysiska eller juridiska personer som inte är huvudmän. Däremot kan under- visningen inte överlåtas till offentliga huvudmän, t.ex. kommuner. Av 18 kap. 28 § skollagen framgår att kommunen ska ta hänsyn till elevers behov av att kunna bo hemma när den organiserar sin utbildning i anpassa- de gymnasieskolan. Kommunen ska så långt det är möjligt ordna så att elever inte behöver flytta under sin studietid på grund av skolgången. Kommunen ska sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av nationella pro- gram och ta hänsyn till vilka utbildningar ungdomarna vill gå (18 kap. 27 § och 19 kap. 34 § skollagen). Regeringen kan, liksom utredningen, inte se någon anledning till att behålla dagens begränsningar av vem som får utfö- ra undervisning i anpassade gymnasieskolan på entreprenad, när de tas bort för gymnasieskolan. Även offentliga huvudmän som bedriver utbild- ning inom anpassade gymnasieskolan bör därför få utföra undervisning i yrkesämnen på entreprenad åt andra huvudmän. De bör även få utföra undervisning i gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola eller i sådant yrkesprov i anpassad gymnasieskola som föreslås i avsnitt 7.1 på entrepre- nad. Det kan uppstå situationer då en huvudman för anpassad gymnasie- skola har svårt att erbjuda ett visst nationellt program eller vissa yrkesäm- nen som elever vill läsa. Det är då rimligt att de inom ramen för en entre- prenadlösning kan samarbeta med en annan huvudman, oavsett ägarform, för att erbjuda eleverna en lämplig utbildning. Även när det gäller den anpassade gymnasieskolan är det viktigt att framhålla att de utökade entreprenadmöjligheterna inte får bidra till att öka risken för oseriösa aktö- rer inom utbildningen. Även om en huvudman överlämnar yrkesutbildning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person ansvarar huvud- mannen fortfarande för att utbildningen håller hög kvalitet och bedrivs på ett seriöst sätt.

Regeringen föreslår alltså att uppgifter som avser undervisning i karak- tärsämnen som har en yrkesinriktad profil, förutom till en enskild fysisk eller juridisk person, även inom anpassade gymnasieskolan ska få över- lämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet. Vidare ska yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person.

Det behövs inte större entreprenadmöjligheter inom komvux

Inom komvux får enligt skollagen alla uppgifter överlämnas på entrepre- nad till en enskild fysisk eller juridisk person (23 kap. 8 §). Till skillnad från vad som gäller för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får dessutom en kommun sluta avtal om samverkan med en annan kommun

eller en region om uppgifter inom komvux. Ett sådant avtal innebär att den Prop. 2025/26:198 som tar över ansvaret också tar över huvudmannaskapet för uppgifterna

(23 kap. 21, 22 och 23 §§ skollagen). Regeringen ser för närvarande inget behov av utökade möjligheter att överlämna uppgifter inom komvux på entreprenad.

Det har avsatts medel för en satsning på yrkesutbildningar inom bristyrken

Föreningen Teknikföretagen i Sverige framför att utredningens förslag bör kompletteras med ytterligare förslag på åtgärder så att kvalitativa lärmil- jöer säkerställs (exempelvis utrustning/maskinpark). Föreningen anser att utmaningen att kunna säkerställa och finansiera investeringstunga utbild- ningsmiljöer är lika stora oavsett om investeringsbehovet finns inom små yrkesområden eller breda yrkesområden där behovet är stort över hela lan- det, t.ex. inom automation.

Regeringen vill understryka att förslaget om utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör förbättra kompetensförsörjningen inom alla yrkesområden, både breda och små områden. En utökad möjlighet att överlämna yrkesutbildning på entrepre- nad skapar förutsättningar för ett bredare utbud av yrkesutbildningar. Det räcker dock inte. Det kan även behövas mer aktiva satsningar för att bredda utbudet av yrkesutbildningar. Genom riksdagens beslut om budgetpropo- sitionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124) har medel tillförts för att möjliggöra genomförandet av förslag som ska göra det enklare att starta yrkesutbildningar inom små och dyra yrkesområden. Om ett särskilt statsbidrag införs för yrkesutbildningar kommer det att vara förenat med bl.a. villkor som ska motverka utbetal- ning av medel till oseriösa aktörer.

7Det ska införas yrkesprov

7.1Det ska finnas yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Regeringens förslag

I utbildningen på yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gym- nasiearbete. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng.

I utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymnasie- skolan ska det ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Rektorn ska få besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka

Prop. 2025/26:198 sitt medgivande ska beslutet upphöra att gälla. Rektorn ska inte få över- låta sin beslutanderätt till någon annan.

Utredningens förslag

Det förslag som utredningen lämnar stämmer delvis överens med rege- ringens förslag. Utredningen föreslår att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om när ett gymnasiearbete ska ingå i stället för ett yrkesprov och när ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska erbjudas i stället för ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte något att invända mot det. Detta gäller bl.a. Universitetskanslersämbetet, Uni- versitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Myndigheten för delaktig- het, Linköpings och Motala kommuner, Västra Götalandsregionen, Lapp- lands Kommunalförbund, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Idéburna skolors riksförbund, Företagarförbundet, Föräldraalliansen Sverige, Riksförbundet FUB och Sveriges akademikers centralorgani- sation (Saco).

SKR delar utredningens bedömning att yrkesprov kan stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv och ge eleverna en tydligare bild av vad som är viktigt att lära sig. Företagarförbundet framhåller att utredningens förslag om att införa yrkesprov på gymnasial nivå, med en tydlig roll för arbetsli- vet i utvecklingen och genomförandet, är mycket positivt. Yrkesprov kan bidra till ökad tydlighet när det gäller vilka yrkeskunskaper som krävs och underlätta elevers etablering. Det bidrar också enligt förbundet till en star- kare koppling mellan skola och arbetsliv.

Riksföreningen Lärvuxpedagogerna är i stort positiv till förslaget, men föreslår att elever som gått anpassade gymnasieskolan ska kunna göra hela eller delar av de yrkesprov som görs i gymnasieskolan. För de elever som har kunskaperna skulle det bli tydligare vilket kunnande de har och för- hoppningsvis göra det lättare för dem att få ett arbete. Om en elev klarar delar av ett yrkesprov kan det enligt föreningen också bli tydligare för en blivande arbetsgivare vilka delar av yrket eleven kan klara på egen hand och vilka stödbehov som finns.

Myndigheten för delaktighet lyfter fram att provsituationen behöver kunna anpassas till elever med funktionsnedsättning i olika yrkesutbild- ningar i både anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan. Göteborgs kommun anger att det måste säkerställas att inga elever i anpassade gym- nasieskolan missgynnas på grund av provens utformning och att stöd ges till dem som inte klarar provet vid första tillfället. Specialpedagogiska skolmyndigheten har liknande synpunkter.

Statens skolinspektion anger att myndigheten i sin granskning har erfarit att yrkesprov i vissa fall främst har fått genomföras av de elever som har kommit längst i sin kunskapsutveckling, alltså inte av alla elever.

VVS-branschens yrkesnämnd (VVS-YN) befarar att namnet yrkesprov kan misstas för olika branschprov som leder till branschcertifikat.

Svenskt Näringsliv och Visita tillstyrker att det ska införas yrkesprov,	Prop. 2025/26:198
men anser att de nationella programråden ska ha ett avgörande inflytande
över provens utformning, innehåll, bedömning och benämning. Visita
anser också att provens omfattning inte ska anges i poäng utan att proven,
liksom de nationella proven, ska vara en sammanställd bedömning av
utbildningen.
Statens skolverk tillstyrker förslaget om yrkesprov på yrkesprogrammen
i gymnasieskolan, men ser gärna en ändring från att yrkesprov ska ingå i
utbildningen till att det får ingå. Skolverket avstyrker förslaget om yrkes-
prov i anpassade gymnasieskolan. Myndigheten anger att det vore bättre
om yrkesprov tas fram för gymnasieskolan först och att anpassade gymna-
sieskolan kan följa några år senare, när yrkesproven för gymnasieskolan
har hunnit utformas och utvärderas.
Landsorganisationen i Sverige (LO) betonar att det ska vara frivilligt för
branschen att införa yrkesprov. Djurbranschens Yrkesnämnd (DYN),
Föreningen Industriarbetsgivarna, Föreningen Teknikföretagen i Sverige
och Industrirådet är i grunden positiva till yrkesprov, men avstyrker att
yrkesprov ska vara obligatoriska och att de ska fastställas av Skolverket,
då organisationerna anser att proven ska ägas av respektive bransch. Även
Transportföretagen avstyrker förslaget om obligatoriska yrkesprov.
Skälen för regeringens förslag
Samverkan mellan skola och arbetsliv är viktig för kvaliteten i gymnasial
yrkesutbildning
Av avsnitt 4 framgår att efterfrågan på personal med gymnasial yrkesut-
bildning har ökat och att det är den hos företag mest eftertraktade utbild-
ningsnivån. En attraktiv gymnasial yrkesutbildning av hög kvalitet är
avgörande för att kompetensförsörjningen till såväl välfärden som den pri-
vata sektorn ska fungera. För individen är en gymnasial yrkesutbildning
en stark skyddsfaktor mot arbetslöshet.
En väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv är viktig för
kvaliteten i yrkesutbildning. Samverkan mellan skolor och arbetsgivare
förekommer på många nivåer och sätt, bl.a. i nationella och lokala prog-
ramråd i gymnasieskolan. Samverkan kan ske genom arbetsplatsförlagt
lärande (APL), då delar av utbildningen på yrkesprogram förläggs till en
arbetsplats, vilket förutsätter ett nära samarbete mellan skola och arbets-
plats. Det förekommer också mindre formaliserad samverkan mellan
arbetsliv och skolor som bygger på ett gemensamt intresse och engage-
mang för yrkesutbildningens kvalitet.
Skolinspektionen konstaterar i rapporten Undervisningens kvalitet i
gymnasieskolans yrkesämnen (2024:6) att en nära samverkan mellan skola
och bransch kan bidra till att tydliggöra såväl utbildningarnas innehåll och
behov som branschens förväntningar och möjligheter att bidra. Omvänt
kan bristande samverkan mellan skola och bransch leda till lägre kvalitet i
yrkesutbildning, vilket bl.a. Skolinspektionen har konstaterat i flera
granskningar. Skolinspektionen publicerade 2019 den tematiska kvalitets-
granskningen Undervisning i yrkesämnena djur och ellära, som rörde
undervisningens kvalitet i ämnet djur på naturbruksprogrammet och i
ämnet ellära på el- och energiprogrammet i gymnasieskolan. Syftet med
granskningen var att undersöka och bedöma om elever på gymnasiesko-	49

Prop. 2025/26:198 lans yrkesprogram ges förutsättningar att uppnå ett gott yrkeskunnande genom dessa yrkesämnen. Granskningen, som rörde den skolförlagda delen av undervisningen, visade att majoriteten av de granskade skolorna behöver utveckla undervisningen för att eleverna ska ges goda möjligheter att utveckla ett gott yrkeskunnande. Arbetsuppgifter som ingick i under- visningen utformades inte alltid så att de blev autentiska och relevanta utifrån sådana arbetsprocesser och rutiner som ryms inom yrkesområdet. Branschrepresentanter inom olika yrkesområden har enligt utredningen framfört stort missnöje med att det finns skolor som inte levererar utbild- ning av tillräckligt god kvalitet.

Regeringen kan konstatera att en kontinuerlig återkoppling och samver- kan mellan skolor och arbetslivet är avgörande för kvaliteten i yrkesutbild- ningen och att det leder till gott yrkeskunnande och anställningsbarhet hos eleverna. Det behövs åtgärder för att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv, för att undervisningen i yrkesämnen ska bli så relevant för det framtida yrkeslivet som möjligt.

Yrkesprov kan vara ett sätt att bidra till ökad relevans och kvalitet i yrkesutbildningen

Som framgår av avsnitt 4 är yrkesprov, som syftar till att bedöma i vilken utsträckning en elev har tillräckliga kunskaper inom ett visst yrkesområde, en del av den gymnasiala yrkesutbildningen i Danmark, Finland och Norge. Gemensamt för ländernas yrkesprov är att de är ett resultat av sam- verkan mellan skola och arbetsliv, att de baseras på examensmålen och att de syftar till att kvalitetssäkra utbildningen och elevens uppnådda kun- skaper. Hur proven regleras, var och när proven genomförs samt vem eller vilka som bedömer proven skiljer sig åt mellan länderna. Erfarenheter från Finland och Norge visar att elevers motivation stärkts genom yrkesprov. Man har enligt utredningen sett att avhoppen minskat och genomström- ningen ökat.

I Sverige ingår yrkesprov inte i den gymnasiala yrkesutbildningen inom skolväsendet. Däremot har det funnits en försöksverksamhet med yrkes- prov i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) under 2018–2021. Försöksverksamheten har utvärderats av Skolverket i flera rapporter. Yrkesprov förekommer också i dag i Sverige, även om de inte är en del av yrkesutbildningen i skolväsendet. Flertalet branscher eller branschorganisationer använder sig av någon form av yrkesprov, certifie- ring eller validering som verktyg för att mäta yrkeskunnande. I vissa fall har proven en lång historia och har delvis anpassats till en gymnasial nivå. I andra fall har proven tillkommit för att branschen vill säkerställa nivån på utbildningen. Yrkesprov kan även vara kopplade till krav som en myn- dighet har ställt upp för att man ska få utföra vissa arbetsuppgifter. För att få utföra person- och godstransporter måste man t.ex. uppfylla krav som Transportstyrelsen meddelat föreskrifter om utifrån EU-rätten.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att yrkesprov bör vara en permanent del av yrkesutbildningen i det svenska skolväsendet. Det kan skapa tydligare kopplingar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att ele- verna har de yrkeskunskaper som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete. Nationellt fastställda yrkesprov kan också

bidra till en ökad likvärdighet mellan yrkesutbildningar. Elever som läser

en yrkesutbildning med en viss yrkesutgång kommer med sådana prov att prövas mot samma uppgifter i hela landet. Elevernas förutsättningar att genomföra provet, oavsett huvudman och skolenhet, kommer därmed att vara desamma.

Flera av de remissinstanser som företräder branscher, bl.a. DYN, Före- ningen Industriarbetsgivarna, Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Industrirådet, är i grunden positiva till yrkesprov men avstyrker att yrkes- prov ska vara obligatoriska och att de ska fastställas nationellt av Skolver- ket. Organisationerna anser att yrkesprov fortsatt ska ägas av respektive bransch. Transportföretagen avstyrker förslaget om obligatoriska yrkes- prov och framhåller att branschen länge har utvecklat egna yrkesprov som uppfyller anställningskraven. Transportföretagen anger att obligatoriska prov i gymnasieskolan skulle minska branschens kontroll över innehållet i proven. VVS-YN befarar att namnet yrkesprov kan misstas för olika branschprov som leder till branschcertifikat.

En majoritet av remissinstanserna är dock positiva till förslaget om yrkesprov och att de är nationellt fastställda. SKR och Företagarförbundet anser att yrkesprov kan stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv och förtydliga vilka yrkeskunskaper som krävs. Företagarförbundet nämner också att proven kan underlätta elevers etablering på arbetsmarknaden. Göteborgs kommun anger att genom att proven fastställs nationellt av Skolverket, men i samråd med branscherna, säkerställs likvärdighet på nationell nivå. Proven kan enligt kommunen också fungera som en kvali- tetsstämpel på efterfrågade kunskaper på arbetsmarknaden. Regeringen har samma uppfattning som majoriteten av remissinstanserna och ser många fördelar med att införa nationellt fastställda yrkesprov i yrkesut- bildningen i skolväsendet. Den erfarenhet som redan finns av yrkesprov i olika samverkansmodeller, i försöksverksamheten med yrkesprov och i andra länder tyder på att yrkesprov kan bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen, samt öka elevernas motivation. I förläng- ningen kan detta även öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. När det gäller risken för att yrkesproven kan förväxlas med branschprov bör det under- strykas att benämningen yrkesprov kommer att användas såväl i skollagen som i andra skolförfattningar. Det kommer också att framgå av elevens betygsdokument att det handlar om ett yrkesprov. Vidare vill regeringen framhålla vikten av branschernas inflytande och att yrkesproven tas fram i nära samverkan med dem. Branscherna behöver ha en framträdande roll och deras expertis och erfarenheter av redan framtaga branschprov och liknande verktyg måste vara vägledande vid framtagandet av yrkesproven. Branschernas inflytande över yrkesproven bidrar också till att säkerställa att de utökade möjligheterna att överlämna gymnasial yrkesutbildning på entreprenad som föreslås i avsnitt 6 inte ökar risken för överetablering och oseriösa aktörer inom utbildningen.

Föreningen Industriarbetsgivarna framhåller att det kommer att finnas yrkesutgångar där antalet elever eller en snabb teknisk utveckling gör det orimligt att ta fram yrkesprov enligt utredningens förslag. Regeringen bedömer dock att yrkesprov behöver tas fram för de yrkesprogram och inriktningar som finns i gymnasieskolan, även om det självklart kan vara en process som tar olika lång tid. Yrkesprovens innehåll kommer att behö- va ses över kontinuerligt. Samråd med branscherna och deras aktiva med- verkan underlättar uppdateringen av proven utifrån bl.a. den tekniska

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 utvecklingen inom ett yrkesområde. Branscherna är de som bäst kan avgö- ra provens relevans och som har kompetensen att bedöma utvecklingen inom respektive bransch.

Flera remissinstanser befarar att de yrkesprov som tas fram inte kommer att hamna på en för skolformen rimlig nivå. Skolinspektionen framför att erfarenheter visar att yrkesprov i vissa fall främst har fått genomföras av de elever som har kommit längst i sin kunskapsutveckling, alltså inte av alla elever. För att proven ska uppfylla sitt syfte i gymnasieskolan förut- sätter myndigheten att proven utformas så att de ligger just på gymnasial nivå och inte utformas så att endast elever med högre kunskapsnivåer ska kunna genomföra och klara proven. Myndigheten för delaktighet lyfter fram att provsituationen behöver kunna anpassas till elever med funktions- nedsättning i olika yrkesutbildningar.

Regeringen vill framhålla att yrkesproven ska anpassas till en för skol- formen rimlig nivå. Yrkesproven ska mäta sådant som ingår i utbildningen och de bör ha en svårighetsgrad som motsvarar nivån för ett godtagbart resultat i de yrkesämnen som ingår utbildningen. De bör inte vara mer krä- vande men ändå ligga på en nivå som också är godtagbar för branschen. Elever med en funktionsnedsättning måste också ges förutsättningar att kunna visa sina kunskaper på ett likvärdigt sätt så långt det är möjligt med de av branschen framtagna kraven.

Om det inte finns ett yrkesprov ska eleven i stället genomföra ett gymnasiearbete

Regeringen bedömer således att det finns goda skäl till att göra yrkesprov till en permanent del av yrkesutbildningen inom gymnasieskolan. Huvud- regeln bör vara att yrkesprov ska användas i yrkesprogrammen i gymna- sieskolan. Skolverket anger att det finns över 100 yrkesutgångar i gymna- sieskolan och att många yrkesutgångar vänder sig till små branscher som myndigheten inte bedömer har resurser för att bistå i arbetet med framta- gande av yrkesprov. Regeringen konstaterar att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkesutbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrä- vande och att det är viktigt med en nära samverkan med branscherna vid framtagandet, även om det i vissa fall kan vara komplicerat. Det bör infö- ras yrkesprov i samtliga yrkesutbildningar i gymnasieskolan, men det kan i vissa fall eller under en viss tid saknas ett sådant prov. Om det inte är möjligt att ta fram ett yrkesprov för en viss yrkesutgång, antingen tillfälligt eller under en längre tid, bör eleverna i stället genomföra ett gymnasiearbe- te. Det bör dock handla om speciella undantagsfall inom områden där ett yrkesprov, trots ansträngningar, inte har kunnat fastställas.

Utredningen föreslår att regeringen ska bemyndigas att meddela före- skrifter om när ett gymnasiearbete ska ingå i utbildningen i stället för ett yrkesprov. Enligt utredningens förslag ska det sedan föreskrivas på förord- ningsnivå att eleven ska genomföra ett yrkesprov om det finns ett sådant för den yrkesutgång som ingår i elevens individuella studieplan. I annat fall ska eleven genomföra ett gymnasiearbete. Utredningen föreslår också att det på förordningsnivå ska regleras att rektorn får besluta att en elev får genomföra ett gymnasiearbete i stället för ett yrkesprov, om det finns sär- skilda skäl. Regeringen anser inte att ett sådant bemyndigande är nödvän-

digt. Om det finns ett yrkesprov bör ett sådant användas och ett gymnasie-

arbete bör endast få ingå i utbildningen om det inte finns ett yrkesprov. Regeringen bedömer inte att det behövs något ytterligare undantag från huvudregeln om att yrkesprov ska användas. Därmed blir det också tydligt när ett gymnasiearbete får ersätta ett yrkesprov.

DYN anser att ett godkänt yrkesprov bör kunna likställas med gymna- siearbetet i fråga om behörighet till vidare studier. Föreningen Teknikfö- retagen i Sverige anger att den inte tydligt kan se att utredningen beaktat eventuella konsekvenser vid ansökan till högre studier om gymnasiearbete skulle ersättas av yrkesprov.

Målen för ett gymnasiearbete på ett yrkesprogram är att det ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesut- gången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Det ska vidare utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiear- betet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkes- kunnande i företagsliknande arbetsformer (förordningen [SKOLFS 2010:14] om examensmål för gymnasieskolans nationella program). Exa- mensmålen för gymnasieskolans nationella program speglar det samman- tagna kunnande som eleven förväntas uppnå genom sitt lärande. Av exa- mensmålen för yrkesprogrammen framgår att eleverna ska ha de kunska- per som behövs för att arbeta inom det yrkesområde som programmet är inriktat mot. Yrkesprovet bör liksom gymnasiearbetet utformas inom dessa ramar. Yrkesprovet och gymnasiearbetet bör vara likvärdiga, bl.a. när det gäller behörighet till eftergymnasiala studier. Då arbetslivet föränd- ras över tid, och därmed även behovet av yrkesprov, kan regeringen i fram- tiden behöva se över reglerna om yrkesprov.

Visita anser att yrkesprovens omfattning inte ska anges i poäng, utan att de i stället ska likställas med dagens nationella prov som finns i de gymna- siegemensamma ämnena. Liksom utredningen anser dock regeringen att ett yrkesprov bör vara likvärdigt med gymnasiearbete även i detta avseen- de. Precis som gymnasiearbetet bör yrkesprovet alltså omfatta 100 gymna- siepoäng.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det i utbildningen på yrkes- programmen i gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng.

Yrkesprov ska även införas i anpassade gymnasieskolan

Den anpassade gymnasieskolans syfte är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveck- ling och ett aktivt deltagande i samhällslivet (18 kap. 2 § skollagen). Ele- ver i anpassad gymnasieskola får dock sällan arbete efter avslutade studier. Av Skolverkets publikation Sysselsättning efter avslutad anpassad gymna- sieskola – Sysselsättning hösten 2020, 2021 och 2022 (Skolverket 2024) framgår att endast 15 procent av ungdomarna som avslutat skolformen 2022 var i arbete direkt efter studierna. Eftersom det är så svårt för elever i anpassad gymnasieskola att få arbete efter avslutade studier är det extra angeläget att dessa elever får möjlighet att genomföra ett yrkesprov. Sam- verkan mellan skola och arbetsliv, där utbildningens innehåll och förvän-

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 tan på elevens kompetenser efter avslutad utbildning tydliggörs, kan underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden, höja kvaliteten i

	utbildningen och tydliggöra utbildningens innehåll även i anpassade gym-
	nasieskolan.
	Riksföreningen Lärvuxpedagogerna är i stort positiv till att yrkesprov
	införs. Föreningen anger att yrkesprov kan vara ett sätt att tydliggöra vilka
	kunskaper en person har och på det sättet förhoppningsvis kunna under-
	lätta att komma in på arbetsmarknaden. Föreningen tar dock upp flera
	komplikationer, bl.a. att programmålen för de yrkesinriktade programmen
	i anpassade gymnasieskolan har betydligt otydligare mål än yrkesprog-
	rammen i gymnasieskolan. Frågan är då enligt föreningen vilket yrkes-
	kunnande som ska visas och hur det ska förmedlas till eventuella arbetsgi-
	vare. Den stora individuella variationen mellan eleverna inom skolformen
	kan enligt föreningen också göra det svårare att beskriva vilka kunskaper
	eleven har.
	Några remisstanser, bl.a. Skolverket, avstyrker förslaget om att införa
	yrkesprov i anpassade gymnasieskolan. Skolverket anger att myndigheten
	i dagsläget ser stora utmaningar med att införa yrkesprov inom anpassade
	gymnasieskolan då det saknas en samlad bild av yrken eller yrkesroller där
	läranderesultatet ligger på SeQF-nivå 2, dvs. den nivå i den nationella refe-
	rensramen för kvalifikationer för livslångt lärande som utbildningen i
	anpassade gymnasieskolan ligger på. Om yrkesproven ska tydliggöra
	anställningsbarhet så behöver det enligt myndigheten finnas tydliga yrken
	som är beskrivna på denna nivå. Skolverket bedömer att det återstår en hel
	del arbete att göra i denna del. Myndigheten framför att det vore bättre om
	yrkesprov tas fram för gymnasieskolan först och att anpassade gymnasie-
	skolan kan följa några år senare, när yrkesproven för gymnasieskolan har
	hunnit utformas och utvärderas.
	Riksförbundet FUB däremot tillstyrker förslaget om yrkesprov i
	anpassad gymnasieskola och anger att det kan bidra till att höja kvaliteten
	och likvärdigheten i utbildningen. Förbundet tror att yrkesprov kan ge ele-
	ver en ökad motivation och skapa en positiv förväntan. Enligt förbundet
	möts elever med en intellektuell funktionsnedsättning många gånger av
	låga förväntningar. Förbundet lyfter även att Skolverket har sett indikatio-
	ner på att huvudmän för många skolor tar ett mycket begränsat ansvar för
	samverkan med arbetslivet.
	Som de kritiska remissinstanserna påpekar finns det utmaningar i att
	införa yrkesprov inom anpassade gymnasieskolan. Regeringen bedömer
	dock att det behöver vidtas åtgärder för att förbättra kvaliteten i utbild-
	ningen i skolformen och att elevernas förutsättningar för att få ett arbete
	efter avslutade studier behöver bli bättre. Det finns också föreställningar
	om målgruppens svårigheter som behöver utmanas. Yrkesprov har poten-
	tial att stärka målgruppens ställning på arbetsmarknaden och att förbättra
	samverkan mellan skola och arbetsliv. Yrkesproven i anpassade gymnasie-
	skolan behöver liksom yrkesproven i gymnasieskolan utformas utifrån
	arbetslivets krav och om det har tagits fram ett yrkesprov för utbildningen
	bör det användas. I anpassade gymnasieskolan behöver dock större hänsyn
	tas till elevernas individuella förutsättningar än i gymnasieskolan. Inte
	minst på grund av de stora individuella variationerna i dessa förutsätt-
	ningar bör det finnas en möjlighet för en elev att genomföra ett gymnasie-
54	arbete i anpassad gymnasieskola trots att det finns ett yrkesprov. Utred-

ningen föreslår att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om Prop. 2025/26:198 när ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska erbjudas i utbildningen i

stället för ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Enligt utred- ningens förslag ska det sedan på förordningsnivå föreskrivas att eleven ska erbjudas att genomföra ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola i stället för ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola, om det finns ett yrkesprov för det yrkesområde som ingår i elevens individuella studieplan. Rege- ringen anser att det i stället bör regleras i skollagen att det i utbildningen ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett sådant prov bör det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasie- skola. Det bör vidare införas en möjlighet för rektorn att besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Det är lämpligt att det är rektorn som fattar beslutet snarare än huvudmannen, eftersom rektorn finns närmare eleven och känner honom eller henne bätt- re än vad huvudmannen gör. Rektorn bör inte kunna delegera sin beslutan- derätt till någon annan. Rektorn och eleven måste förstås också vara öve- rens om att eleven ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasie- skola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola och olika alterna- tiv för hur elevens studier kan organiseras bör belysas och diskuteras. Innan beslutet fattas måste det noga övervägas om det är den bästa lös- ningen för eleven. Regeringen vill betona att beslutet inte bör fattas på förhand innan utbildningen har påbörjats, utan enbart utifrån elevens särskilda förutsättningar och om eleven medger det. Det är viktigt att beslutet bygger på den bedömning som görs i det enskilda fallet om att gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola passar bättre än yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Om eleven skulle ångra sig bör eleven naturligtvis kunna ta tillbaka sitt medgivande. Eleven bör då få återgå till den vanliga ordningen, dvs. till att genomföra ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola i stället för ett gym- nasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Regeringen föreslår alltså att det i utbildningen på de nationella pro- grammen i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Provet ska omfatta 100 gymna- siepoäng i anpassad gymnasieskola. Rektorn ska få besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande ska beslutet upphöra att gälla. Rektorn ska inte få överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

7.2Det ska sättas betyg efter genomfört yrkesprov

Regeringens förslag

Efter genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska betyg sättas.

Yrkesprovet eller yrkesprovet i anpassad gymnasieskola ska betygs-

sättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev

Prop. 2025/26:198 har nått examensmålen för yrkesprovet eller programmålen för yrkes- provet i anpassad gymnasieskola. I annat fall ska betygen 1–3 använ- das.

Om en elev efter ett genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola fått betyget 4, ska huvudmannen inte vara skyldig att erbjuda provet igen.

Om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gymnasiearbete ska det krävas betyget 4 på yrkesprovet för att yrkesexamen ska utfär- das.

Utredningens förslag

Det förslag som utredningen lämnar stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utredningens förslag utgår från det nuvarande betygs- systemet med betygsbeteckningarna A–F i stället för det nya betygssystem som föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197).

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det, däribland Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Härnösands kommun, Stockholms kommun, Sveriges Skolledare, Sveriges Lärare, Almega Utbildning och Föräldraalliansen Sverige.

VVS-branschens yrkesnämnd (VVS-YN) anser att fler betyg än E och F ska finnas tillgängliga vid betygssättningen då ett E inte speglar en väl godkänd elevs kunskaper i tillräcklig omfattning. Plåt & Vent Yrkesnämnd kan inte se meningen med att en elev som avlagt ett godkänt yrkesprov ska få chansen att göra om provet. Däremot anser nämnden att det kan finnas skäl för att en elev som misslyckas vid första försöket får ytterligare en chans att få ett godkänt betyg.

Skälen för regeringens förslag

I föregående avsnitt föreslås att det i utbildningen på yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov om det finns ett sådant. I annat fall ska det ingå ett gymnasiearbete. På de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola om det finns ett sådant. I annat fall ska det ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Yrkesprovet ska i bägge fallen visa att eleven har de kunskaper som krävs för ett visst yrke, och därmed underlätta elevens övergång till arbetsmarknaden. En förutsättning för att provet ska ha denna funktion är dock att det sätts betyg på provet. Om betyget visar att eleven genomfört provet med godtagbart resultat, kan eleven anses ha uppnått det yrkeskunnande som är centralt för ett yrkesutövande. Regeringen anser alltså att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

I gymnasieskolan gäller i dag att betyget E ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet. I annat fall ska betyget F använ-

das. Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betyget

E användas om eleven har nått målen för arbetet. Annars ska betyg inte sättas (15 kap. 25 § och 18 kap. 24 § skollagen). Utredningen föreslår att yrkesprovet ska betygssättas på samma sätt som gymnasiearbetet och att yrkesprovet i anpassad gymnasieskola ska betygssättas på samma sätt som gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola.

VVS-YN anser att fler betyg än nuvarande E och F ska finnas tillgängliga vid betygssättningen av ett yrkesprov då ett E enligt nämnden inte speglar en väl godkänd elevs kunskaper i tillräcklig omfattning. Regeringen har denna dag beslutat propositionen Ett likvärdigt betygssystem, där det föreslås en ny tiogradig betygsskala med betygen 1–10 inom bl.a. gymna- sieskolan och anpassade gymnasieskolan. Enligt förslaget ska betygen 1–

3vara uttryck för begränsade kunskaper. För gymnasiearbetet och gymna- siearbetet i anpassad gymnasieskola ska dock endast betygen 1–4 använ- das, där 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiear- betet eller programmålen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. En elev som har genomfört ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola men sammantaget visar begränsade kunskaper ska ges något av betygen 1–3. Regeringen anser att samma betygssteg ska användas vid betygssättning av yrkesprov och yrkesprov i anpassad gymna- sieskola, vilket innebär att bara betyget 4 ska användas om en elev har upp- nått examensmålen för yrkesprovet eller programmålen för yrkesprovet i anpassad gymnasieskola. Eftersom gymnasiearbetet i dag betygssätts med högst E så är det rimligt att betygen 1–4 används i det nya systemet. Yrkes- provet ska liksom gymnasiearbetet ses som en sammanfattande bedöm- ning av elevens yrkeskunnande och utgör tillsammans med elevens betyg i olika ämnen som ingår i utbildningen ett mått på elevens totala kunska- per. I de olika ämnena används hela betygsskalan 1–10 och på så vis kommer det att framgå vilka kunskaper eleven har som motsvarar högre betyg än 4. Att samma betygsskala används för yrkesprovet och yrkesprovet i anpassad gymnasieskola som för gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola är nödvändigt för att proven ska vara likvärdiga med arbetena. Det har betydelse bl.a. för meritvärdena vid urval till högre utbildning efter gymnasieskolan.

I den nämnda propositionen föreslår regeringen också att det ska krävas att en elev har betyget 4 på gymnasiearbetet för att yrkesexamen ska utfär- das. Om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gymnasiearbete bör det på samma sätt krävas att eleven har betyget 4 på provet för att ele- ven ska få en yrkesexamen i gymnasieskolan.

Vidare gäller i dag att om en elev efter ett genomfört gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag (16 kap. 24 § och 19 kap. 25 § skollagen). I den nämnda propositionen föreslås att om en elev efter ett genomfört gymnasiearbete eller gymnasie- arbete i anpassad gymnasieskola fått lägst betyget 4, ska huvudmannen inte vara skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag. Det är rimligt att samma bestämmelser gäller för yrkesprov och yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Plåt & Vent Yrkesnämnd anser att det kan vara motiverat att en elev som misslyckas vid första försöket i ett yrkesprov får ytterligare en chans att få ett godkänt betyg. Regeringen vill nämna att det kan finnas anledning att komplettera bestämmelserna om prövning i 8 kap.

24och 25 §§ gymnasieförordningen (2010:2039), så att det blir möjligt att

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 få betyg på ett yrkesprov enligt de bestämmelserna. Där anges bl.a. att en elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, förutsatt att eleven inte tidiga- re fått minst betyget E på gymnasiearbetet. Det finns också en möjlighet att komplettera sin utbildning från gymnasieskolan inom den kommunala vuxenutbildningen, se följande avsnitt.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Yrkespro- vet eller yrkesprovet i anpassad gymnasieskola ska betygssättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för yrkesprovet eller programmålen för yrkesprovet i anpassad gymnasie- skola. I annat fall ska betygen 1–3 användas. Om en elev efter ett genom- fört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola fått betyget 4, ska huvudmannen inte vara skyldig att erbjuda provet igen. Regeringen föreslår också att om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gym- nasiearbete, ska det krävas betyget 4 på yrkesprovet för att yrkesexamen ska utfärdas.

	7.3	Yrkesprov ska också kunna genomföras inom
		komvux

	Regeringens förslag
	Inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska utbildning på gym-
	nasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå även kunna
	bedrivas i form av yrkesprov. På gymnasial nivå ska yrkesprovets
	omfattning anges med gymnasiepoäng och inom anpassad utbildning
	på gymnasial nivå ska omfattningen anges med gymnasiepoäng i
	anpassad gymnasieskola.
	Även en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux ska få inne-
	hålla ett yrkesprov.
	Betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov.
	Den som är bosatt i landet och vill ha ett betyg från en utbildning på
	gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möj-
	lighet att genomgå prövning i yrkesprov. Detta ska gälla även den som
	tidigare har fått betyg på ett yrkesprov eller ett yrkesprov i anpassad
	gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i
	anpassade gymnasieskolan ska dock inte få genomgå prövning i ett
	yrkesprov, om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gym-
	nasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Prövning i
	yrkesprov ska bara få göras hos en huvudman som anordnar utbildning
	inom det yrkesområde som yrkesprovet avser.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
	meddela föreskrifter om mål för yrkesprovet och om provet i övrigt.
	Med anledning av några av de föreslagna bestämmelserna ska följd-
	ändringar göras i vissa av de ändringar i skollagen som föreslås i
	propositionen Ett likvärdigt betygssystem och som träder i kraft den
	1 januari 2031. Det gäller bestämmelserna om att betyg ska sättas efter
58	genomfört yrkesprov och om prövning i yrkesprov. Ändringarna som

föreslås i den nämnda propositionen innebär att det införs ett nytt	Prop. 2025/26:198
betygssystem. Följdändringarna innebär att även de nämnda bestäm-
melserna förs in i ändringar i skollagen som föreslås i propositionen.

Utredningens förslag
Det förslag som utredningen lämnar stämmer i huvudsak överens med
regeringens förslag. Utredningen föreslår att en sammanhållen yrkesut-
bildning inom komvux även ska få innehålla ett komvuxarbete. Vidare
föreslår utredningen inte några följdändringar med anledning av
propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197).
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte något
att invända mot det, däribland Statens skolinspektion, Göteborgs universi-
tet, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Bengtsfors, Gis-
laveds, Katrineholms och Norrköpings kommuner, Sveriges Skolledare,
Folkbildningsrådet, Föreningen Svensk Handel, Föräldraalliansen
Sverige, Riksförbundet FUB, Svenskt Näringsliv, Sveriges Vägledarföre-
ning och Visita.
Gislaveds kommun framhåller att om yrkesprov införs som ett möjligt
alternativ inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är det rim-
ligt att det också på samma sätt införs inom vuxenutbildningen.
Föreningen Industriarbetsgivarna och Industrirådet anger att ett väl
utformat yrkesprov är ett värdefullt sätt att synliggöra resultatet av lärande
och att yrkesprov fastställda av respektive bransch bör kunna säkerställa
kvaliteten i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Samtidigt är det enligt
organisationerna viktigt att respektive yrkesprov är utformat för att möta
vuxenstuderande.
VVS-branschens yrkesnämnd (VVS-YN) anser att yrkesprovet ska vara
obligatoriskt i yrkesutbildningar inom komvux på gymnasial nivå.
Statens skolverk tillstyrker förslaget att yrkesprov får ingå i komvux på
gymnasial nivå men avstyrker att det ska få ingå i komvux som anpassad
utbildning på gymnasial nivå. Skolverket anger att även i de fall en yrkes-
utgång i gymnasieskolan motsvarar ett yrkespaket inom komvux på gym-
nasial nivå bör samma yrkesprov användas för dessa.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser svårigheter med förslaget
och anger att utformningen av komvux skulle innebära att en stor mängd
yrkesprov behöver genomföras löpande under året. Det blir enligt SKR en
organisatorisk och ekonomisk utmaning.
Skälen för regeringens förslag
Yrkesprov ska få ingå i komvux
Yrkesutbildningen inom komvux ges i olika former. Eleverna i komvux på
gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
kan läsa enstaka nivåer i yrkesämnen eller sammanhållna yrkesutbild-
ningar, även kallade yrkespaket. I yrkespaketen kombineras ämnen eller
nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. En del av utbild-
ningen ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen kan	59
	59

Prop. 2025/26:198 utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utfor- mad av en huvudman (20 kap. 6 a § skollagen). De nationella yrkesäm-

	nena är desamma som i gymnasieskolans yrkesprogram och de nationella
	programmen i anpassade gymnasieskolan. Ett yrkespaket är dock kortare
	än ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Oftast omfattar ett yrkespaket
	400 till 1 500 gymnasiepoäng, medan yrkesprogrammen omfattar minst
	2 500 gymnasiepoäng.
	I komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på
	gymnasial nivå finns utöver ämnen komvuxarbete. Komvuxarbetet mot-
	svarar gymnasiearbetet i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad
	gymnasieskola. Med komvuxarbete avses en uppgift om 100 gymnasie-
	poäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna
	genomför. En elev måste ha godkänt betyg på komvuxarbetet eller ett
	gymnasiearbete för att en gymnasieexamen inom komvux ska utfärdas
	(20 kap. 5 § skollagen och 2 kap. 3 § och 4 kap. 14, 15 a och 15 b §§ för-
	ordningen [2011:1108] om vuxenutbildning). Komvuxarbetet ingår däre-
	mot inte i yrkespaketen. Relativt få elever som läser en yrkesutbildning
	inom komvux genomför ett komvuxarbete. Detta beror främst på att elever
	som läser inom komvux sällan tar ut en examen, utan oftare läser yrkespa-
	ket.
	I avsnitt 7.1 föreslår regeringen att yrkesprov ska ingå i utbildningen på
	yrkesprogram i gymnasieskolan och i utbildningen på nationella program
	i anpassade gymnasieskolan. Om det inte finns ett sådant prov ska det i
	stället ingå ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymna-
	sieskola. Samma skäl som talar för att yrkesprov ska införas i de skolfor-
	merna talar också för att yrkesprov bör införas i komvux. Det gäller även
	komvux som anpassad utbildning. Flertalet remissinstanser håller med om
	det. Gislaveds kommun anför att om yrkesprov införs som ett möjligt
	alternativ inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är det rim-
	ligt att det också på samma sätt införs inom vuxenutbildningen. Rege-
	ringen gör samma bedömning men vill framhålla att det behöver vara vissa
	skillnader mellan å ena sidan gymnasieskolan och anpassade gymnasie-
	skolan och å andra sidan komvux när det gäller yrkesprov. Regeringen
	anser att i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska huvudre-
	geln vara att när det finns ett yrkesprov ska det användas. I komvux bör i
	stället yrkesprovet, liksom komvuxarbetet, vara ett möjligt alternativ.
	Anledningen till detta är att elevernas studievägar varierar stort inom kom-
	vux och därför behöver både yrkesprov och komvuxarbete kunna ingå i
	utbildningen. Yrkesprovet inom komvux skulle, på motsvarande sätt som
	yrkesprovet i gymnasieskolan och yrkesprovet i anpassad gymnasieskola,
	kunna säkerställa en viss kvalitet på utbildningen och tydliggöra för ele-
	verna vad det är de förväntas kunna efter avklarad utbildning. Det skulle
	också innebära en ökad dialog mellan utbildning och arbetsliv. Om yrkes-
	prov införs inom komvux och jämställs med komvuxarbetet får vidare per-
	soner med en oavslutad utbildning från t.ex. ett yrkesprogram i gymnasie-
	skolan bättre möjligheter att komplettera sin utbildning i komvux. Utbild-
	ningen i komvux blir då även likvärdig med utbildningen i gymnasieskolan
	och anpassade gymnasieskolan i aktuellt avseende.
	Komvux är en mer flexibel utbildningsform än gymnasieskolan och
	anpassade gymnasieskolan. Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under
60	året och studietakten kan variera för att möta vuxnas olika behov. SKR ser

svårigheter med förslaget om yrkesprov i komvux, då den flexibla utform- Prop. 2025/26:198 ningen av komvux skulle innebära att en stor mängd yrkesprov behöver

genomföras löpande under året. Det blir enligt organisationen en organisa- torisk och ekonomisk utmaning. Regeringen har förståelse för synpunkten. Utbildningsanordnarna är dock vana vid att bedriva en flexibel och indi- vidanpassad utbildning i komvux. De bör därför ha goda förutsättningar att hantera att yrkesprov, liksom yrkesutbildningen i övrigt, ska erbjudas löpande. Det bör även nämnas att det inte kommer att vara obligatoriskt för huvudmännen att erbjuda utbildning där yrkesprov ingår inom kom- vux.

Huvuddelen av yrkesutbildningen i komvux finansieras genom stats- bidraget för regional yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux). Riksdagen har på förslag av regeringen i budgetpropositionen för 2026 beslutat om förbättrade ekonomiska villkor för kommunerna när det gäller statsbidraget (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Förbättringarna innebär bl.a. en bety- dande höjning i ersättningsnivåerna i statsbidraget och att kommunerna ska kunna beviljas statsbidrag för upp till tre år i taget. Därmed får kommu- nerna bättre möjligheter att erbjuda en yrkesutbildning i komvux av hög kvalitet, där yrkesprov kan utgöra en del i en ambitionshöjning.

Regeringen föreslår alltså att utbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå även ska kunna bedrivas i form av yrkesprov. Inom komvux på gymnasial nivå ska yrkesprovets omfattning anges med gymnasiepoäng och inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska omfattningen anges med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.

Yrkesprov ska få ingå i ett yrkespaket i komvux

Sammanhållna yrkesutbildningar eller yrkespaket är vanliga inom kom- vux. Skolverket tar fram dels nationella yrkespaket som regleras i myndig- hetens föreskrifter, dels exempel på yrkespaket. Skolhuvudmännen kan också ta fram egna yrkespaket som används regionalt eller lokalt. Skolver- ket framför att i de fall en yrkesutgång i gymnasieskolan motsvarar ett yrkespaket inom komvux på gymnasial nivå bör samma yrkesprov använ- das för dessa. Myndigheten ser också en risk för att branschens krav på yrkespaketens omfattning ökar i samband med framtagandet av yrkesprov. Om myndigheten ska föreskriva om yrkesprov bör det enligt Skolverket i ett bemyndigande klargöras att det handlar om en av branschen acceptabel nivå av yrkeskunnande. Regeringen anser att det kan vara en rimlig utgångspunkt att samma yrkesprov används inom komvux som i gymna- sieskolan eller anpassade gymnasieskolan, om utbildningarna motsvarar varandra. Den närmare utformningen och användningen av yrkesprov bör dock inte regleras på lagnivå, eftersom det är fråga om föreskrifter på en sådan detaljnivå som inte bör finnas i lag. Regeringen vill även framhålla att ett yrkesprov som ingår i ett yrkespaket i komvux inte alltid kan ha samma innehåll som ett yrkesprov som ingår i ett yrkesprogram i gymna- sieskolan eller i ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. I stället bör yrkesprovet pröva kunskaperna i de nivåer som ingår i yrkespa- ketet. Skolverket kan alltså, i samråd med branscherna, behöva ta fram

särskilda yrkesprov för yrkespaket i komvux.

Prop. 2025/26:198

Det finns många korta yrkespaket som inte motsvarar hela yrkesdelen i ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Många yrkespaket omfattar endast omkring 400 gymnasiepoäng. Om ett sådant kort yrkespaket även ska innefatta ett yrkesprov om 100 gymnasiepoäng, skulle den relativa omfatt- ningen av utbildningen öka betydligt. En förlängd utbildning kan innebära risk för högre skuldsättning hos elever och högre kostnader för huvudmän, även om huvudmännen som regel själva kan välja vad som ska ingå i ett yrkespaket. Det är bl.a. av detta skäl inte lämpligt att reglera att yrkesprov måste ingå i komvux. Regeringen delar alltså inte VVS-YN:s åsikt att yrkesprovet ska vara obligatoriskt i yrkesutbildningar inom komvux på gymnasial nivå. Det bör i stället vara upp till Skolverket att tillsammans med branscherna avgöra om ett yrkesprov ska tas fram och ingå i ett yrkes- paket eller ett exempel på ett yrkespaket. Yrkesproven bör också tas fram i samverkan med branscherna. Det bör vara upp till huvudmännen att avgöra om ett existerande yrkesprov ska användas i ett regionalt eller lokalt yrkespaket.

Regeringen föreslår därmed att en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux även ska få innehålla ett yrkesprov.

Komvuxarbete bör inte få ingå i ett yrkespaket

Utredningen föreslår att även komvuxarbete ska få ingå i en sammanhållen yrkesutbildning i komvux. Skolverket tillstyrker förslaget, men anger sam- tidigt att det saknas underlag och analys i betänkandet av vissa konsekven- ser. Skolverket anger också att ett komvuxarbete i dag är nära knutet till en gymnasieexamen. Om det ska vara möjligt att genomföra ett komvux- arbete utanför en sådan examen behöver det enligt myndigheten utredas vidare vad det kan få för konsekvenser både för komvuxarbetets innehåll och syfte samt för en yrkesexamen. Det behöver enligt myndigheten även utredas vidare om det är lämpligt att ett komvuxarbete kan ingå i alla sam- manhållna yrkesutbildningar eller om det behöver finnas någon begräns- ning, då en sammanhållen yrkesutbildning kan variera mycket i både omfattning och innehåll och kan utformas av både Skolverket och huvud- männen själva.

Regeringen bedömer att komvuxarbete inte bör få ingå i ett yrkespaket. Utöver de invändningar som Skolverket framför anser regeringen att det inte finns samma fördelar med att komvuxarbete ingår i ett yrkespaket i komvux som det finns med att yrkesprov ingår. Yrkesprovet kan bl.a. bidra till att öka samverkan mellan arbetsliv och skola, det kan förbättra kvali- teten i undervisningen och det kan underlätta elevernas övergång till arbete. Dessa fördelar är inte givna om det i stället är ett komvuxarbete som ingår i yrkespaketet.

Yrkesprov i komvux ska betygssättas och det ska finnas en möjlighet till prövning i yrkesprov

Liksom i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör inom kom- vux betyg sättas efter genomfört yrkesprov, precis som efter ett genomfört komvuxarbete.

Det är även viktigt att det finns en möjlighet att genomgå prövning i yrkesprov i komvux, på samma sätt som man kan genomgå prövning i komvuxarbete. Det finns ingen definition i skollagen av prövning i kom-

vuxarbete, men med prövning i ett ämne inom komvux avses en bedöm- Prop. 2025/26:198 ning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulte-

rar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelser om betyg och betygs- sättning (20 kap. 40 a §). Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gym- nasial nivå ska enligt den nuvarande lydelsen av 20 kap. 40 b § skollagen ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Pröv- ning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbild- ning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

Både personer som helt saknar betyg på yrkesprov och personer som
tidigare har fått betyg på provet kan behöva genomgå prövning i provet.
Regeringen föreslår därför att den som är bosatt i landet och vill ha ett
betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbild-
ning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i yrkes-
prov. Detta ska även gälla den som tidigare har fått betyg på ett yrkesprov
eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev
i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan ska dock inte få
genomgå prövning i ett yrkesprov, om eleven tidigare har fått betyget 4 på
ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymnasie-
skola. När det gäller betygssättning av yrkesprov i gymnasieskolan och
anpassade gymnasieskolan, se avsnitt 7.2. Precis som prövningen i kom-
vuxarbete ska prövningen i yrkesprov bara få göras hos en huvudman som
anordnar utbildning inom det yrkesområde som yrkesprovet avser.
Det kan behövas ytterligare föreskrifter om yrkesproven i komvux
I 20 kap. 6 och 35 b §§ skollagen finns bemyndiganden för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter
om mål för komvuxarbetet och ytterligare föreskrifter om komvuxarbetet
i övrigt. Sådana föreskrifter kan behövas även när det gäller yrkesprovet i
komvux. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör
därför bemyndigas att meddela föreskrifter om mål för yrkesprovet och
om provet i övrigt.
Följdändringar på grund av ändringar i skollagen som föreslås i
propositionen Ett likvärdigt betygssystem
I 20 kap. 35 a § skollagen finns bestämmelser om betygssättningen inom
komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på
gymnasial nivå. Den ovan föreslagna bestämmelsen om att betyg ska sättas
efter genomfört yrkesprov föreslås föras in i den paragrafen. Vidare finns
i 20 kap. 40 b § skollagen bestämmelser om prövning när det gäller de
nämnda utbildningarna. De ovan föreslagna bestämmelserna om prövning
i yrkesprov föreslås föras in i den paragrafen. Som framgår av avsnitt
9 föreslås dessa förslag i propositionen träda i kraft den 2 juli 2028.
I propositionen Ett likvärdigt betygssystem, som regeringen har beslutat
denna dag, föreslås också ändringar i 20 kap. 35 a och 40 b §§ skollagen.	63
	63

Prop. 2025/26:198 De ändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2031, är en följd av att det ska införas en ny numerisk betygsskala, 1–10, inom bl.a. komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. För att inte de ändringar i 20 kap. 35 a och 40 b §§ som avser yrkes- prov ska upphävas när de ändringar som rör det nya betygssystemet träder i kraft, bör det göras en ändring i den ändringslag som föreslås i avsnitt

2.3i den nämnda propositionen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om yrkesprov läggs till i de angivna paragraferna (se avsnitt 2.3 i föreva- rande proposition).

Omfattningen av betygsrätten i komvux behöver ses över

En stor andel av yrkesutbildningen i komvux anordnas av enskilda utbild- ningsanordnare genom entreprenadavtal med kommuner. Den myndig- hetsutövning som hör till rektorns uppgifter får dock endast överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har fått s.k. betygsrätt, dvs. tillstånd av Statens skolinspektion att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet (1 kap. 4 § förordningen [2011:1108] om vuxenutbildning). Det finns bestämmelser om betygsrätten och vad den omfattar i 6 kap. förordningen om vuxenutbildning.

Förslaget att utbildningen i komvux i fortsättningen även ska få bedrivas i form av yrkesprov väcker frågan om betygsrätten även bör omfatta såda- na prov. Regeringen gör därför nu bedömningen att det finns ett behov av att se över om betygsrätten ska omfatta yrkesprov.

8En elev ska ha rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan

	Regeringens förslag
	En elev som har påbörjat ett individuellt program i anpassade gymna-
	sieskolan ska, på samma sätt som en elev som har påbörjat ett nationellt
	program inom den skolformen, ha rätt att hos huvudmannen eller inom
	samverkansområdet för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin
	utbildning enligt den individuella studieplanen. Om den individuella
	studieplanen ändras, ska eleven ha rätt att under de fyra läsåren fullfölja
	utbildningen enligt den ändrade planen. Detta ska gälla även om de för-
	hållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.
	En elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter
	flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska
	ha rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den
	nya hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett
	samverkansavtal med hemkommunen.
	En elev som har påbörjat ett individuellt program och som med
	anledning av placering i ett hem för vård eller boende eller ett skyddat
64	boende enligt socialtjänstlagen flyttar från kommunen eller samver-
64

kansområdet för utbildningen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen Prop. 2025/26:198 enligt en ny individuell studieplan i den kommun eller region där hem-

met eller boendet är beläget. En elev som har placerats i ett sådant hem eller boende och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, ska ha rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett individuellt pro- gram enligt en ny individuell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hem- kommunen. Detta ska gälla oavsett om utbildningen påbörjades i hem- kommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kom- mun eller det samverkansområde där hemmet eller boendet är beläget.

Utredningens förslag

Det förslag som utredningen lämnar stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Sta- tens institutionsstyrelse, Göteborgs, Katrineholms, Linköpings, Malmö, Olofströms, Skövde och Tingsryds kommuner, Lapplands Kommunalför- bund, Skaraborgs Kommunalförbund, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Skolledare, Förbundet Sveriges Dövblinda samt Dövblind Barn och Ungdom, Riksförbundet FUB, Föreningen Industriarbetsgivarna, Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Industrirådet.

Myndigheten för delaktighet vill särskilt lyfta fram som positivt att för- slaget säkerställer och förtydligar att elever på individuellt program i anpassade gymnasieskolan har rätt att fullfölja sin utbildning, oavsett om de har flyttat till en annan kommun och annan utbildningsanordnare. Myn- digheten anger att en relativt stor andel av eleverna i anpassade gymnasie- skolan är äldre än skollagens åldersgräns för mottagande i anpassade gym- nasieskolan. Det är därför enligt myndigheten särskilt viktigt att reglera rätten att fullfölja en fyraårig utbildning på ett individuellt program om eleven flyttar till en annan kommun.

SKR och Riksförbundet FUB anser att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan precis som andra elever ska ges möjlighet att fullfölja utbildningen om de flyttar och byter huvudman, även om de vid flytten passerat åldern för rätten att bli mottagen i anpassade gymnasiesko- lan. Riksförbundet FUB anger att det är viktigt att det råder likvärdighet mellan lagstiftningen för den anpassade gymnasieskolan och gymnasie- skolan samt mellan nationella och individuella program inom den anpassa- de gymnasieskolan. Även Göteborgs kommun och Skånes Kommuner väl- komnar förslaget och anser att det bidrar till en ökad likvärdighet för mål- gruppen.

Förbundet Sveriges Dövblinda samt Dövblind Barn och Ungdom fram- håller att förtydligandet av rätten att fullfölja utbildning på ett individuellt

Prop. 2025/26:198 program inom den anpassade gymnasieskolan stärker rättssäkerheten vid t.ex. byte av kommun eller huvudman.

Gislaveds kommun anger att även om det av allt att döma inte finns något reellt problem med att elever nekas fullfölja en utbildning på ett indivi- duellt program i anpassade gymnasieskolan under fyra år, är det lämpligt att införa en reglering för att helt säkerställa rätten.

Jämställdhetsmyndigheten anger att det ur ett jämställdhetsperspektiv är centralt att säkerställa att unga kvinnor och män i anpassad gymnasieskola ges lika möjligheter att slutföra sin utbildning, oavsett var de bor. Enligt myndigheten krävs det också att huvudmän åläggs att aktivt arbeta för att varje elev – oavsett kön, socioekonomisk bakgrund eller funktionsvaria- tion – ges möjlighet att fullfölja sin individuella studieplan vid flytt. Myn- digheten anger att det behövs för att säkerställa att reformen bidrar till ökad

	jämställdhet och jämlikhet.
	Skälen för regeringens förslag
	Vissa elever har inte rätt att fullfölja sin utbildning i anpassade
	gymnasieskolan
	Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform
	oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen). Den anpassade
	gymnasieskolans syfte är att ge elever med intellektuell funktionsnedsätt-
	ning en för dem anpassad utbildning som, liksom gymnasieskolan, ska ge
	en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig
	utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. I anpassade gymna-
	sieskolan finns nationella program och individuella program (18 kap.
	2 och 8 §§ skollagen).
	När anpassade gymnasieskolan (som tidigare benämndes gymnasie-
	särskolan) reformerades 2013 efter förslag i propositionen En gymnasie-
	särskola med hög kvalitet (prop. 2011/12:50) ändrades bestämmelserna
	om elevers rätt att fullfölja utbildningen. Rätten att fullfölja utbildningen
	på ett program ändrades till en rätt att fullfölja utbildningen på ett natio-
	nellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant, i enlighet
	med vad som gällde för gymnasieskolan. En konsekvens av ändringen är
	att de individuella programmen inte längre omfattas av bestämmelserna
	om en rätt att fullfölja utbildningen i anpassade gymnasieskolan.
	För elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan finns
	således i dag inte någon reglerad rätt att fullfölja utbildningen på prog-
	rammet. Däremot har elever på nationella program i skolformen en sådan
	rätt. I gymnasieskolan finns det en rätt att fullfölja utbildningen både på
	nationella program och på introduktionsprogram. Utbildningen i anpassa-
	de gymnasieskolan är alltså i detta avseende inte likvärdig, varken inom
	skolformen eller jämfört med gymnasieskolan.
	Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar
	vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell
	funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana
	betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska upp-
	fyllas. De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasiesko-
	lan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen
	påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år
66	(18 kap. 4 § skollagen). Åldersgränsen är densamma som i gymnasiesko-

lan. Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är dock avsedd att genom- gås på fyra läsår, i stället för tre som utbildningen i gymnasieskolan (19 kap. 17 § skollagen). Enligt utredningen är det inte ovanligt att en elev påbörjar utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasie- skolan ett eller ett par år senare, som en följd av uppskjuten skolplikt. Det leder till att eleven lämnar anpassade grundskolan senare än beräknat, vil- ket i normalfallet är det år eleven fyller 16 år. Enligt Skolverkets statistik hade drygt 20 procent av eleverna på de individuella programmen passerat åldersgränsen för rätten att bli mottagen i anpassade gymnasieskolan, dvs. 20 år, när de läste på vårterminen det fjärde läsåret. Det innebär att elever som är över 20 år riskerar att nekas fortsatt utbildning om de flyttar och byter skolhuvudman. Om det saknas en regel om rätt att fullfölja utbild- ningen efter en flytt till annan huvudman, och den nya huvudmannen gör en behörighetsprövning av elevens ålder inför mottagandet, kanske eleven inte får fullfölja en fyraårig utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan på grund av sin ålder. Den nya huvudmannen kan bedöma att eleven är för gammal för att få gå i anpassade gymnasie- skolan hos huvudmannen.

Utredningen konstaterar att det tycks vara ovanligt att huvudmän mottar elever som har flyttat under utbildningstiden på det individuella program- met i anpassade gymnasieskolan. Om det händer brukar det följas av en överlämning mellan den nya och den gamla huvudmannen för att det ska bli så bra som möjligt för eleven.

Regeringen vill understryka att även om det finns tecken på att över- gångarna när elever flyttar under utbildningstiden på det individuella prog- rammet i praktiken fungerar väl, talar likvärdighetsskäl för att även dessa elever bör ha rätt att fullfölja utbildningen. Regeringen anser därför i likhet med bl.a. Myndigheten för delaktighet att det bör införas en rätt för elever att fullfölja ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan under fyra läsår, även efter flytt till en annan kommun. Det är viktigt att elever på de individuella programmen i anpassade gymnasieskolan har en otvety- dig rätt att fullfölja en fyraårig utbildning. Eftersom utbildningen i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår inne- bär en rätt att fullfölja utbildningen, för en elev på ett individuellt program som flyttar från en kommun eller ett samverkansområde, en rätt att i den nya hemkommunen fullfölja en fyraårig utbildning på det individuella programmet. Om det införs en rätt att fullfölja utbildningen efter en flytt blir det tydligt att den nya huvudmannen inte kan neka eleven att fullfölja utbildningen, även om det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år har passerat.

Rätten att fullfölja utbildningen på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan gäller endast för dem som tillhör målgruppen för anpassa- de gymnasieskolan. Hemkommunen ska besluta att en elev inte längre till- hör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utredning visar detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan. Om eleven är vuxen och inte längre är behörig till gymnasieskolan, kan eleven i stället hänvisas till kommunal vuxenutbildning.

Liksom utredningen bedömer regeringen att det är mindre sannolikt att en elev på ett individuellt program efter en förnyad bedömning inte längre bedöms tillhöra den anpassade gymnasieskolans målgrupp. Av likvärdig- hetsskäl bör dock rätten att fullfölja utbildningen på ett individuellt pro-

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 gram i anpassade gymnasieskolan också bara gälla för dem som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan.

Rätten att fullfölja utbildningen på ett individuellt program ska kopplas till den individuella studieplanen

De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan har en nationellt beslutad programstruktur som garanterar det innehåll som krävs för att utbildningen ska uppfylla det nationella mål som gäller för programmet. De individuella programmen har däremot inte någon nationellt beslutad programstruktur. I stället anges det i skollagen vilka ämnesområden som ska ingå i programmet (19 kap. 14 §). Vidare ska det för varje elev upp- rättas en individuell studieplan. Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen (19 kap. 26 § skollagen). Planen ska innehålla uppgifter om elevens utbildning (1 kap. 7 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Den ska utformas efter elevens behov och intressen och följas upp, utvärderas och revideras vid behov, i samråd med eleven och i förekommande fall dennes vårdnadshavare (se prop. 2009/10:165 s. 463 och prop. 2011/12:50 s. 52).

Av en intervjustudie som utredningen har genomfört framgår att rektorer när det gäller den anpassade gymnasieskolan ser fördelar med att rätten att fullfölja utbildningen på ett individuellt program kopplas till den indivi- duella studieplanen. På så sätt skulle en elev som en gång har bedömts kunna läsa ett ämne eller ha nytta av praktik inte kunna fråntas den möj- ligheten utan att eleven medger det. Den individuella studieplanen är ett viktigt dokument för elevens utbildning och enligt de huvudmän utred- ningen intervjuat används den i överlämningen när en elev efter en flytt mottas hos en ny huvudman och en ny individuell studieplan upprättas.

Utredningen anser att elevens rätt att hos huvudmannen fullfölja utbild- ningen på ett individuellt program ska utgå från elevens individuella stu- dieplan. Regeringen har samma uppfattning. Utredningen föreslår också att en elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan. Rege- ringen anser, i likhet med utredningen, att det inte är lämpligt att rätten att fullfölja utbildningen ska gälla enligt den individuella studieplan som upp- rättats hos den förra huvudmannen, eftersom förutsättningarna för organi- sation och utbildningsinnehåll kan skilja sig åt hos olika huvudmän. Att det i skollagen är reglerat vilka ämnesområden som ska ingå i ett indivi- duellt program garanterar att utbildningen har ett visst innehåll. Som jäm- förelse kan nämnas att en elev på ett introduktionsprogram i gymnasiesko- lan efter en flytt inte heller har rätt att fullfölja studierna hos den nya huvudmannen enligt den individuella studieplan som upprättats av den tidigare huvudmannen, utan enligt en ny utbildningsplan och en ny indivi- duell studieplan. Regeringen framhåller i propositionen En gymnasieut- bildning för alla (prop. 2017/18:183) att ambitionen bör vara att den nya huvudmannen erbjuder ett upplägg som med utgångspunkt i dennes utbild- ningsplan ligger så nära elevens ursprungliga studieplanering som möjligt när det gäller elevens nya individuella studieplan (s. 97). Regeringen anser att detta bör gälla även för elever på individuella program. Den nya huvud-

mannen bör i den mån eleven önskar det planera elevens utbildning och

upprätta en ny individuell studieplan med utgångspunkt i elevens tidigare individuella studieplan. Enligt Jämställdhetsmyndigheten krävs det att huvudmän åläggs att aktivt arbeta för att varje elev – oavsett kön, socio- ekonomisk bakgrund eller funktionsvariation – ges möjlighet att fullfölja sin individuella studieplan vid flytt. Myndigheten anger att det behövs för att säkerställa att reformen bidrar till ökad jämställdhet och jämlikhet. Regeringen anser emellertid att det redan framgår av skollagen, bl.a. av 1 kap. 5 § där det anges att all utbildning ska utformas i överensstämmelse med alla människors lika värde och jämställdhet. Av 1 kap. 8 § skollagen framgår vidare att alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsen- det.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att en elev som har påbörjat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska ha rätt att hos huvud- mannen eller inom samverkansområdet för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning enligt den individuella studieplanen. Om den indi- viduella studieplanen ändras, ska eleven ha rätt att under de fyra läsåren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Detta ska gälla även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studieti- den. En elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den nya hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett sam- verkansavtal med hemkommunen.

Elever som får eller har fått samhällsvård eller skyddat boende ska ha rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program

Även elever som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag bör ha rätt att fullfölja en utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan, enligt en ny individuell studieplan. Rätten bör gälla både elever som med anledning av placeringen flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen och elever som efter placeringen flyttar tillbaka till hemkommunen. Därmed får eleverna mot- svarande rätt att fullfölja utbildningen som eleverna på nationella program i anpassade gymnasieskolan och eleverna på nationella program och intro- duktionsprogram i gymnasieskolan.

Regeringen föreslår alltså att en elev som har påbörjat ett individuellt program och som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende eller ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ha rätt att full- följa utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den kommun eller region där hemmet eller boendet är beläget. En elev som har placerats i ett sådant hem eller boende och som efter placeringen återvänder till sin hem- kommun, ska ha rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett individuellt program enligt en ny individuell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hem- kommunen. Detta ska gälla oavsett om utbildningen påbörjades i hem- kommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet eller boendet är beläget.

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 9

En korrigering ska göras i skollagen

Regeringens förslag

En hänvisning i skollagen till bestämmelserna om inledande kartlägg- ning när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) ska korrigeras så att den i stället avser bestämmelserna om individuella studieplaner inom skolformen.

Utredningens förslag

Utredningen lämnar inte något förslag som motsvarar regeringens förslag.

Remissinstanserna

Förslaget har inte remissbehandlats.

Skälen för regeringens förslag

I 20 kap. 33 d § skollagen finns bestämmelser om sammanhållen utbild- ning för vissa nyanlända invandrare inom komvux. Av paragrafens andra stycke framgår att det för varje elev i utbildningen ska upprättas en indivi- duell studieplan enligt 8 §. När bestämmelserna infördes, i dåvarande 20 kap. 33 b §, fanns det bestämmelser om individuella studieplaner inom komvux i 20 kap. 8 §. Genom riksdagens beslut med anledning av propo- sitionen Stärkt tillgång till läromedel (prop. 2023/24:21, bet. 2023/24:UbU6, rskr. 2023/24:105, SFS 2023:951) bytte dock 20 kap. 8 § beteckning, till 20 kap. 8 a §. Av förbiseende ändrades inte hänvisningen till 20 kap. 8 § i 20 kap. 33 b §, som nu är 20 kap. 33 d §. Regeringen föreslår därför att 20 kap. 33 d § ändras på så sätt det i paragrafen hänvisas till 20 kap. 8 a § i stället för till 20 kap. 8 §.

	10	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser

	Regeringens förslag
	Ändringarna i skollagen om att det ska finnas en rätt att fullfölja utbild-
	ningen på individuella program i anpassade gymnasieskolan och om
	utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade
	gymnasieskolan ska träda i kraft den 1 juli 2026. Även förslaget i
	avsnitt 9 om en ändring i skollagen som är av rättelsekaraktär ska träda
	i kraft detta datum.
	Ändringarna i skollagen om yrkesprov i gymnasieskolan, anpassade
	gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) ska träda i
	kraft den 2 juli 2028.
	För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska de nya
70	bestämmelserna om yrkesprov tillämpas första gången i fråga om

utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028. Äldre	Prop. 2025/26:198
bestämmelser ska i fråga om gymnasieskolan fortfarande gälla för andra
och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29 och för tredje året på en
utbildning läsåret 2029/30. För anpassade gymnasieskolan ska äldre
bestämmelser fortfarande gälla för andra, tredje och fjärde året på en
utbildning läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året på en utbildning
läsåret 2029/30 och för fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.
Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har
påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den
angivna tiden ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Utredningens förslag
Det förslag om utredningen lämnar stämmer delvis överens med rege-
ringens förslag. Utredningen föreslår att alla lagändringarna ska träda i
kraft den 1 juli 2026 och att bestämmelserna om yrkesprov och yrkesprov
i anpassad gymnasieskola ska börja tillämpas från och med den 1 januari
2028. Utredningen lämnar inte något förslag om att en paragraf i skollagen
ska korrigeras.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot
förslaget, däribland Statens skolverk, Statens skolinspektion, Arbetsför-
medlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Göteborgs och Linköpings
kommuner, Region Gotland, Almega Utbildning, Sveriges Elevkårer och
Sveriges Elevråd.
Gislaveds kommun instämmer i förslaget, men anger att ytterligare
utredningsbehov och behov av samordning med andra förändringar kan
behöva påverka tidsplanen. Det är enligt kommunen särskilt viktigt att
samordna lagändringarna med det föreslagna nya betygssystemet.
Skälen för regeringens förslag
Vissa bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026…
I propositionen föreslås bl.a. ändringar i skollagen som innebär att elever
på individuella program i anpassade gymnasieskolan får en rätt att fullfölja
utbildningen. Det föreslås även utökade möjligheter till entreprenad i
gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Det är angeläget att de
nya bestämmelserna träder i kraft och börjar tillämpas så snart som möj-
ligt. Det är också lämpligt att de nya bestämmelserna träder i kraft mellan
två läsår. De aktuella ändringarna i skollagen föreslås därför träda i kraft
den 1 juli 2026, med undantag för de föreslagna bestämmelserna om att
yrkesprov och yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska få överlämnas på
entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Dessa
bestämmelser bör träda i kraft senare, se nedan.
Även förslaget i avsnitt 9 om en ändring i skollagen som är av rättelseka-
raktär föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
	71

Prop. 2025/26:198

… medan andra bestämmelser ska träda i kraft den 2 juli 2028

Utredningen föreslår att bestämmelserna om att det ska finnas yrkesprov i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas från och med den 1 januari 2028. Regeringen håller med utredningen om att förslaget om yrkesprov kräver viss tid för förberedelser. Skolhuvudmännen måste få tid på sig för sina förberedelser. Tillämpningen av det föreslagna bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om mål för yrkesprovet och om provet i övrigt inom komvux (se avsnitt 7.3) kräver också tid. Det gör även de allmänna bemyndiganden som redan finns och som kommer att omfatta proven, t.ex. bemyndiganden om betygssättning.

I propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197), som regeringen beslutar samma dag som denna proposition, lämnas förslag om en ny betygsskala för bl.a. gymnasieskolan och anpassade gymnasiesko- lan. Dessa ändringar i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028 och börja tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstter- minen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Äldre bestämmelser ska enligt förslaget fortfarande gälla i fråga om gym- nasieskolan för andra och tredje året läsåret 2028/29 och för tredje året läsåret 2029/30. För anpassade gymnasieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för andra, tredje och fjärde året läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året läsåret 2029/30 och för fjärde året läsåret 2030/31. Utbild- ning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den angivna tiden ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028. De nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår och utbildningen i anpassade gymnasie- skolan är avsedd att genomgås under fyra läsår (16 kap. 15 § och 19 kap. 17 § skollagen).

I avsnitt 7.2 i förevarande proposition lämnas förslag om betygssättning av yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Dessa förslag bör lämpligen träda i kraft den 2 juli 2028. De nya bestämmelserna bör när det gäller de nämnda skolformerna tillämpas första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028. Dessa yrkesprov kommer därmed redan från början att bedömas enligt den nya betygsska- lan. Ett ikraftträdande den 2 juli 2028 ger också tillräckligt med tid för arbetet med att utforma prov som är anpassade efter såväl de olika branschernas önskemål som den skolform där de ska användas. Det är lämpligt att de nya bestämmelserna om yrkesprov i komvux träder i kraft samtidigt.

Det behöver även regleras att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla i fråga om gymnasieskolan för andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29 och för tredje året på en utbildning läsåret 2029/30. För anpassade gymnasieskolan bör äldre bestämmelser fortfarande gälla för andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30 och för fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31. Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den angivna tiden ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbild- ning som påbörjas höstterminen 2028. Genom att motsvarande övergångs-

bestämmelser införs som i propositionen Ett likvärdigt betygssystem Prop. 2025/26:198 kommer yrkesproven alltid att bedömas enligt samma betygsskala som

övriga delar av elevernas utbildning.

De föreslagna ändringarna i skollagen som innebär att yrkesproven i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får överlämnas på entre- prenad bör omfattas av samma ikraftträdande- och övergångsbestämmel- ser som de övriga ändringarna rörande proven.

Ändringar på grund av de ändringar i skollagen som föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem

Som anges i avsnitt 7.3 har regeringen i propositionen Ett likvärdigt betygssystem lämnat förslag om en ny betygsskala för bl.a. komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Ändringarna innebär bl.a. att 20 kap. 35 a och 40 b §§ skollagen behöver ändras. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2031. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före ikraftträdandet.

I det nämnda avsnittet i förevarande proposition föreslås följdändringar i det förslag till lag om ändring i skollagen som lämnas i avsnitt 2.3 i pro- positionen Ett likvärdigt betygssystem. Ändringarna innebär att det i 20 kap. 35 a § läggs till en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i komvux. I 20 kap. 40 b § läggs det till bestämmel- ser om prövning i yrkesprov. Dessa ändringar träder i kraft samtidigt som övriga bestämmelser i den ändringslag som föreslås i propositionen, dvs. den 1 januari 2031. Ändringarna omfattas också av ändringslagens över- gångsbestämmelser.

11	Konsekvenser
Vilka berörs av förslagen?
Elever som går en yrkesutbildning i gymnasieskolan, en utbildning i
anpassade gymnasieskolan eller en yrkesutbildning i kommunal vuxenut-
bildning (komvux) kommer att beröras av förslagen i propositionen.
Förslaget om utökade möjligheter till entreprenad berör elever i gymna-
sieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förslagen om yrkesprov berör
också elever i dessa skolformer och elever i komvux. Den föreslagna rätten
att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymna-
sieskolan berör elever på ett sådant program.
Förslagen i propositionen berör även skolhuvudmän och personal i sko-
lan som t.ex. lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare. Vidare berörs
enskilda utbildningsanordnare som anordnar komvux på entreprenad på
uppdrag av en kommun. Arbetsgivare som anställer personer med gymna-
sial yrkesutbildning berörs bl.a. genom att förslagen sammantaget förvän-
tas innebära en förbättrad kompetensförsörjning.
Enligt Statens skolverks officiella statistik gick 372 000 elever i gymna-
sieskolan	läsåret 2024/25, varav 110 657 på ett yrkesprogram. Cirka	73

Prop. 2025/26:198 252 960 elever (68 procent) gick i en gymnasieskola med en offentlig huvudman. Gymnasieskolor finns i 252 av landets 290 kommuner och antalet skolenheter med kommunal huvudman är 817.

Läsåret 2024/25 gick 7 570 elever i anpassade gymnasieskolan, varav

6 510 gick i en skola med kommunal huvudman. En stor andel av eleverna i anpassade gymnasieskolan, 3 220 elever (43 procent), gick på ett indivi- duellt program.

Totalt 228 000 elever läste komvux på gymnasial nivå 2024. Antalet ele- ver inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå var 1 390. Inom komvux på gymnasial nivå studerade 53 procent av eleverna hos en annan utbildningsanordnare än den egna kommunen, men inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå läste endast 1 procent av ele- verna hos en annan utbildningsanordnare. Ungefär hälften av alla elever i komvux går en utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanord- nare.

Enligt Skolverkets statistik gick 32 procent av det totala antalet gymna- sieelever, dvs. 119 040 elever, i en gymnasieskola med enskild huvudman läsåret 2024/25. Samma läsår drevs 466 fristående gymnasieskolor av 210 enskilda huvudmän. När det gäller anpassade gymnasieskolan hade 34 skolenheter (14 procent av totalt 236 skolenheter) en enskild huvud- man läsåret 2024/25. Det motsvarar 1 059 av totalt 7 570 elever i anpassa- de gymnasieskolan.

De statliga myndigheter som berörs är främst Skolverket och Statens skolinspektion.

Konsekvenser för kommuner

Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

	Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya
	obligatoriska uppgifter för kommunerna som regel åtföljas av en statlig
	finansiering via det generella statsbidraget. Principen gäller när riksdagen,
	regeringen eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för
	en verksamhet (prop. 2006/07:100 s. 221).
	Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gym-
	nasieutbildning av god kvalitet. Varje kommun ansvarar också för att alla
	ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp
	erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan (15 kap.
	30 § och 18 kap. 27 § skollagen). Kommunerna har på detta sätt ett utbild-
	ningsansvar som innebär att ge alla ungdomar i kommunen ett varierat
	utbud av program av god kvalitet. Förslaget om utökade entreprenadmöj-
	ligheter innebär en ökad möjlighet till samarbete mellan skolhuvudmän,
	såväl kommunala som enskilda. De utökade entreprenadmöjligheterna kan
	göra det lättare för kommunerna att erbjuda ungdomarna i kommunen ett
	varierat utbud av utbildningar. Kommunerna kan erbjuda utbildningar som
	de tidigare inte kunnat tillhandahålla om fler delar av utbildningen anord-
	nas av en annan aktör på entreprenad. Det gäller särskilt utbildningar inom
	små yrkesområden. Det är dock mycket viktigt att yrkesutbildningens kva-
	litet upprätthålls trots de utökade möjligheterna att bedriva utbildningen
74	på entreprenad. Entreprenadmöjligheterna får inte medföra en överetable-
74

ring av aktörer. Utbildningen måste bedrivas i samverkan med respektive Prop. 2025/26:198 bransch utifrån vad branschen efterfrågar och som kan leda till arbete.

Förslagen om yrkesprov förväntas inte påverka kommunernas verksam- het mer än att kommunen som huvudman behöver planera för ett genom- förande av yrkesprov. Nuvarande gymnasiearbete på yrkesprogram och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola har liksom de föreslagna yrkes- proven en praktisk inriktning och ska fortfarande i vissa fall genomföras i stället för ett yrkesprov, bl.a. om det ännu inte finns något yrkesprov för den aktuella utbildningen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att medel till- förs för att möjliggöra genomförandet av förslag som ska göra det enklare att starta yrkesutbildningar inom små och dyra yrkesområden samt om att yrkesprov ska kunna ingå i samtliga yrkesprogram. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i propositionen (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124).

Sveriges Kommuner och Regioner framför att förslaget att införa yrkes- prov i stället för gymnasiearbete innebär ökade kostnader också för vuxen- utbildningen. Regeringen vill framhålla att förslaget innebär att komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska få bedrivas i form av yrkesprov. Det kommer alltså inte att vara obligatoriskt att ge yrkesprov inom komvux. Det innebär att det är kommu- nen som avgör om ett yrkesprov ska ingå i en utbildning i komvux. Där- med blir den kommunala finansieringsprincipen inte tillämplig. Som fram- går av avsnitt 7.3 har riksdagen på förslag av regeringen i budgetproposi- tionen för 2026 beslutat om förbättrade ekonomiska villkor för kommuner- na när det gäller statsbidraget för regional yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux). Förbättringarna inne- bär bl.a. en betydande höjning i ersättningsnivåerna i statsbidraget och att kommunerna ska kunna beviljas statsbidrag för upp till tre år i taget. Kommunerna får därmed bättre möjligheter att erbjuda en yrkesutbildning i komvux av hög kvalitet, där yrkesprov kan utgöra en del i en ambitions- höjning.

Förslaget om att elever på de individuella programmen i anpassade gym- nasieskolan ska ha rätt att fullfölja sin utbildning bedöms inte påverka kommunerna annat än marginellt. Det finns redan i dag en skyldighet för kommuner att ta emot elever som tillhör målgruppen för det individuella programmet i anpassade gymnasieskolan. Vidare är det reglerat att en utbildning i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår.

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen regleras bl.a. i 14 kap. regeringsformen. Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen. Innebörden av bestämmelsen är att en eventuell inskränkning i den kommunala självstyrelsen ska prövas mot en proportionalitetsprincip. Den slutliga bedömningen av hur denna prövning faller ut görs av riksdagen i samband med att riksdagen tar ställ-

ning i lagstiftningsärendet (prop. 2009/10:80 s. 296).

Prop. 2025/26:198 Förslagen om yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasiesko- lan innebär utökade skyldigheter för kommunerna som påverkar den kommunala självstyrelsen. Förslagen syftar dock till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen, samt öka elevernas motivation. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har motiverat inskränkningen, och inskränkningen kommer därmed att vara proportio- nell. Övriga förslag innebär inte några utökade skyldigheter för kommuner och regioner som påverkar den kommunala självstyrelsen.

Konsekvenser för enskilda huvudmän och utbildningsanordnare samt för företag i övrigt

Förslagen i propositionen berör både offentliga och enskilda huvudmän när det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. De bedöm- ningar som görs i fråga om konsekvenser för kommunerna gäller också enskilda huvudmän för fristående skolor och andra utbildningsanordnare, i den mån dessa har slutit avtal om entreprenad med en skolhuvudman.

Förslagen bedöms inte få några negativa konsekvenser för konkurrensen mellan olika aktörer och för små företag. Viss konkurrens kan uppstå mellan huvudmän när det gäller att erbjuda en utbildning som attraherar elever. Den typen av konkurrens förekommer dock redan i dag. Förslaget om utökade entreprenadmöjligheter gör att en huvudman kan erbjuda utbildning genom samarbeten med andra huvudmän och skolformer. Det innebär att även små huvudmän som har svårt att på egen hand anordna viss utbildning får fler möjligheter att göra detta. Därmed innebär förslaget att villkoren för små och stora huvudmän i detta avseende blir mer lika.

Förslaget om entreprenad kan leda till ett större utbud av yrkesutbildning vilket kan förbättra företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Förslagen om yrkesprov bedöms dels bidra till att yrkes- utbildningarnas mål och innehåll synliggörs, dels till förbättrad samverkan mellan skola och arbetsliv. Båda dessa aspekter bedöms bidra till att öka yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft vilket kan bidra till att förbättra företagens kompetensförsörjning.

Regelrådet anger att det inte i utredningens konsekvensutredning har kunnat utläsa en närmare beskrivning av vilka branscher, och därmed företag, vars verksamhet särskilt kommer att påverkas av förslagen, vilket rådet anser hade varit behövlig information. Regeringen bedömer att en sådan beskrivning inte är möjlig att ge. Förslagen bedöms sammantaget vara positiva för företagens kompetensförsörjning, inte minst när det gäller små yrkesområden, men det är inte möjligt att förutsäga hur enskilda branscher kommer att påverkas. Utbudet av yrkesutbildning avgörs av såväl arbetslivets kompetensbehov som elevers intresse, och förändras över tid.

Konsekvenser för staten

Prop. 2025/26:198

Förslagen om yrkesprov innebär att det också behöver tas fram yrkesprov. I budgetpropositionen för 2026 beräknas Skolverkets förvaltningsanslag öka med 10 miljoner kronor 2027–2029 och från och med 2030 beräknas anslaget öka med 3 miljoner kronor för arbete med yrkesprov. Skolverket ska också på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet. Vidare har Skolinspektionen tillsyn över skolväsendet och ska också granska kva- liteten i utbildning som står under dess tillsyn (26 kap. 3, 19 och 24 §§ skollagen). Förslagen i propositionen påverkar alltså båda myndigheternas verksamhet. Skolinspektionen kan bl.a. behöva utöva tillsyn över om yrkesproven är anpassade till en för skolformen rimlig nivå, att de mäter sådant som ingår i utbildningen och att kraven inte ställs högre än kraven för godkända betyg i de yrkesämnen som ingår utbildningen. När det gäller tillsynen över utbildning som bedrivs på entreprenad kan förslaget om utökade möjligheter till entreprenad innebära en ökad arbetsbörda för Skolinspektionen. Huvudmännens ansvar för den utbildning som de bedri- ver innebär att även den del av utbildningen som bedrivs på entreprenad ligger inom Skolinspektionens tillsynsområde. Därmed omfattas även den delen av Skolinspektionens granskning. Den eventuella ökade arbetsbe- lastningen för myndigheterna som förslagen i denna proposition kan med- föra bedöms rymmas inom ramen för deras förvaltningsanslag.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) hänvisar till att det i betänkandet framkommer att det i dag är relativt få elever som läser en yrkesutbildning inom komvux som väljer att genomföra komvuxarbetet. Myndigheten anser därför att om det föreslagna yrkesprovet blir en form av kvalitets- stämpel som arbetsgivare kommer att efterfråga, skulle det också kunna innebära att berörda komvuxelever i högre utsträckning väljer att göra yrkesprovet. Det skulle enligt CSN i sin tur kunna innebära ett något utökat flöde av studiemedel och en något ökad skuldsättning. Regeringen håller med om att fler komvuxelever kan välja att göra yrkesprovet än de relativt få som i dag genomför komvuxarbetet. Det kan innebära en marginell ökning när det gäller utflödet av studiemedel och skuldsättning. Den even- tuella ökningen beräknas dock bli så liten att det knappast kan förväntas påverka statens totala kostnader för studiestöd, annat än marginellt. De negativa konsekvenserna för individerna blir också ytterst marginella samtidigt som fördelarna med att införa yrkesprov är att det förväntas leda till att fler personer får arbete efter avslutad utbildning.

Förslagen är positiva ur ett barnrätts- och elevperspektiv

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har alla barn samma rättigheter och lika värde (artikel 2). Konventionen fastslår också att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem (artiklarna 3 och 12). Barn har enligt konventionen också rätt till utbildning (artikel 28). I skollagen anges att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning enligt lagen (1 kap. 10 §).

Prop. 2025/26:198 Förslaget om utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan kan leda till ett större utbud av yrkesutbildning och öka möjligheterna för elever att bo kvar på hemorten under sin studie- tid. Därmed minskar också riskerna för att elever väljer bort vissa yrkesut- bildningar.

Förslagen om yrkesprov kan bidra till att höja kvaliteten och likvärdig- heten i utbildningen, samt öka elevernas motivation. De kan även leda till att eleverna får en tydligare uppfattning om vad som krävs för det yrke som de inriktat sina studier mot. Ett godkänt yrkesprov kan också fungera som ett bevis på att eleven uppnått det yrkeskunnande som yrket kräver och därmed underlätta för elever att komma in på arbetsmarknaden.

Även förslaget om att elever på de individuella programmen i anpassade gymnasieskolan ska ha rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på motsva- rande sätt som elever i andra utbildningar i anpassade gymnasieskolan och i gymnasieskolan kommer att påverka eleverna positivt. Förslaget innebär att de får en tydlig rätt att fullfölja utbildningen, även om de flyttar. Försla- get ligger på så sätt i linje med artikel 2 i barnkonventionen om icke-diskri- minering.

Förslagen i propositionen bedöms få positiva konsekvenser för de elever som berörs av dem och ligga i linje med de ovan angivna bestämmelserna i barnkonventionen. Regeringen bedömer att förslagen är förenliga med såväl nationella bestämmelser som internationella åtaganden inom områ- det mänskliga rättigheter.

Förslagen är positiva ur ett funktionshinderperspektiv

Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den konventionen anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till utbildning för personer med funktionsnedsätt- ning utan diskriminering och på lika villkor, ska säkerställa ett samman- hållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande. Konventions- staterna ska också bl.a. säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funk- tionsnedsättning och att de, på samma villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet (artikel 24). En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellek- tuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur (Socialstyrelsen 2024).

Elever med en intellektuell funktionsnedsättning på individuella pro- gram i anpassade gymnasieskolan berörs av förslaget om införande av en rätt att fullfölja utbildningen på sådana program. Förslaget bedöms öka rättssäkerheten för elevgruppen, särskilt för en elev som under pågående utbildning flyttar till en annan huvudman och vid den tidpunkten passerat åldern för rätt till mottagande i anpassade gymnasieskolan.

Förslaget om införande av yrkesprov berör målgrupperna för gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan och komvux. Regeringen bedömer att förslagen har samma positiva konsekvenser för eleverna i alla tre skolfor-

merna. Att skolan och arbetslivet samarbetar när det gäller yrkesprovens Prop. 2025/26:198 innehåll och att proven tydliggör vilken förväntan som finns på elevernas

kompetenser efter avslutad utbildning kommer att underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden, höja utbildningens kvalitet och tydliggöra utbildningens innehåll för eleverna.

Förslagen bedöms vara positiva för jämställdheten

Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet delas in i sju delmål varav ett är att kvinnor och män och flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och per- sonlig utveckling.

Förslagen i denna proposition syftar till att förbättra kompetensförsörj- ningen. De kan leda till ett förbättrat utbud av utbildningar och fler möjlig- heter för ungdomar att välja utbildning. Detta gynnar alla elever oavsett kön.

Förslagen kan vara positiva för det integrationspolitiska målet och målet för regeringens politik mot utanförskap

Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolk- ningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemen- skapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund.

Målet för regeringens politik mot utanförskap är att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka.

Utbildning är ett viktigt instrument för att minska utanförskapet och lyf- ta områden där utanförskapet är stort. Av Boverkets rapport Livsvillkor i utanförskapsområden (rapport 2025:13) framgår att livsvillkoren i viss utsträckning har förbättrats sedan 2014, men de aktuella områdena sticker ändå ut med sin stora sammanvägda problematik när de jämförs med andra områden i Sverige. Som exempel kan nämnas att andelen unga som varken arbetar eller studerar i områden där utanförskapet är stort har minskat mellan 2014 och 2023, och självförsörjningsgraden i dessa områden har ökat under samma period, särskilt bland utomeuropeiskt födda kvinnor och män. Samtidigt är enligt Boverket endast 62 procent av kvinnorna och

69 procent av männen i dessa områden sysselsatta, jämfört med 80 respek- tive 82 procent i andra områden. Boverket anger också att 52 procent av barn och ungdomar i områden där utanförskapet är stort lever i hushåll

med låg ekonomisk standard, jämfört med 16 procent i övriga områden.

Prop. 2025/26:198 Även utbildningsnivån är väsentligt lägre i områden där utanförskapet är stort än i andra områden. I en fördjupad analys som Statistiska centralby- rån och Boverket gjort av utanförskap konstateras det att andelen utrikes födda är betydligt högre i utanförskapsområden, 55 procent, jämfört med riksgenomsnittet där drygt 20 procent av befolkningen är utrikes födda.

Förslagen i denna proposition bedöms vara positiva för alla elever som bor i områden där utanförskapet är stort. Utrikes födda elever med kort tid i skolan har generellt sett sämre skolresultat. Utrikes födda är i lägre utsträckning än inrikes födda etablerade på arbetsmarknaden. Sammanta- get bedöms förslagen bidra till förbättrad integration och i förlängningen minskat utanförskap.

Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

19 kap.

30 § En elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom sam- verkansområdet för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning.

En elev som har påbörjat ett individuellt program har rätt att, utom i de fall som avses i

18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning enligt den individuella studieplanen. Om den individuella stu- dieplanen ändras, har eleven rätt att under de fyra läsåren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Första och andra styckena gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagan-

	det ändras under studietiden.
	I paragrafen finns bestämmelser om en allmän rätt att fullfölja utbild-
	ningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan.
	Enligt 18 kap. 8 § består utbildningen i anpassade gymnasieskolan av
	nationella och individuella program. I 14 § anges att utbildning på ett
	individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen
	på ett nationellt program. I paragrafen anges också vilka ämnesområden
	som ska ingå i de individuella programmen. Enligt 17 § är utbildningen i
	anpassade gymnasieskolan avsedd att genomgås under fyra läsår.
	Ändringarna i första stycket är redaktionella.
	Av andra stycket, som är nytt, framgår att en elev som har påbörjat ett
	individuellt program i anpassade gymnasieskolan har rätt att hos huvud-
	mannen eller inom samverkansområdet för utbildningen under fyra läsår
	fullfölja utbildningen. Denna rätt överensstämmer med rätten att fullfölja
80	utbildningen på ett nationellt program inom skolformen enligt första
80

stycket. På samma sätt som när det gäller ett nationellt program gäller Prop. 2025/26:198 rätten att fullfölja utbildningen på ett individuellt program inte i de fall

som avses i 18 kap. 7 §. Enligt den paragrafen ska hemkommunen besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utred- ning visar detta. Eleven har alltså inte rätt att fullfölja utbildningen om en utredning skulle visa att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasie- skolan eller vuxenutbildning enligt skollagen.

I 18 kap. 27 § anges att varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i
kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds
utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen får
erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas
av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommu-
nen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar
ett samverkansområde för utbildningen.
Till skillnad från vad som gäller för elever på ett nationellt program har
dock elever på ett individuellt program enligt stycket rätt att fullfölja
utbildningen på det individuella programmet enligt den individuella stu-
dieplanen. Om studieplanen ändras, har eleven rätt att under de fyra läså-
ren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Av 26 § framgår att
det för varje elev i anpassade gymnasieskolan ska upprättas en individuell
studieplan.
Det hittillsvarande andra stycket är nu paragrafens tredje stycke. Stycket
ändras på så sätt att det nu även omfattar det nya andra stycket om rätt att
fullfölja ett påbörjat individuellt program. Rätten att fullfölja utbildningen
på ett sådant program gäller därmed även om de förhållanden som låg till
grund för mottagandet ändras under studietiden. Som exempel på sådana
ändrade förhållanden anges i förarbetena att eleven blivit mottagen i första
hand därför att eleven har haft personliga skäl för att få gå i en viss
anpassad gymnasieskola i en annan kommun men inte längre har sådana
skäl (prop. 2011/12:50 s. 126). Elevens rätt att fullfölja utbildningen gäller
vidare även om eleven flyttar under utbildningstiden (prop. 1990/91:85 s.
188).
Andra bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt
program i anpassade gymnasieskolan finns i 42–42 b §§. Eleven kan välja
att fullfölja sin utbildning med stöd av någon av de bestämmelserna, i
stället för med stöd av förevarande paragraf, förutsatt att villkoren för att
eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen är uppfyllda.
Övervägandena finns i avsnitt 8.
31 § Det som sägs i 30 § första och tredje styckena gäller på motsvarande sätt den elev som
har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.
Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället
erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet.
Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat
nationellt program.
I paragrafen finns bestämmelser om en rätt att fullfölja gymnasial lärlings-
utbildning i anpassade gymnasieskolan.
I första stycket begränsas hänvisningen till 30 §, som innehåller bestäm-
melser om en allmän rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasiesko-
lan, så att den avser första och tredje styckena i den paragrafen. Ändringen	81
	81

Prop. 2025/26:198 är en följd av att det i 30 § nu också finns bestämmelser om en allmän rätt att fullfölja utbildningen på individuella program i anpassade gymnasie- skolan, och inte bara om en allmän rätt att fullfölja utbildningen på natio- nella program. Hänvisningen till 30 § första och tredje styckena i föreva- rande paragraf omfattar inte bestämmelserna i den paragrafen om en rätt att fullfölja utbildning på individuella program. Av 10 § framgår att det får finnas gymnasial lärlingsutbildning inom de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan.

32 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30 § första och tredje styckena och 31 §.

Paragrafen reglerar en elevs rätt att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan i de fall huvudmannens erbjudande har omfattat även en viss bestämd fortsättning på programmet.

Hänvisningen till 30 §, som innehåller bestämmelser om en allmän rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan, begränsas så att den avser första och tredje styckena i den paragrafen. Ändringen är en följd av att det i 30 § nu också finns bestämmelser om en allmän rätt att fullfölja utbildningen på individuella program i anpassade gymnasieskolan, och inte bara om en allmän rätt att fullfölja utbildningen på nationella program. Hänvisningen till 30 § första och tredje styckena i förevarande paragraf omfattar inte bestämmelserna i den paragrafen om en rätt att fullfölja utbildning på individuella program.

42 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hem- kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den nya hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hemkommunen.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvud- man för en elev som flyttar.

Den hittillsvarande bestämmelsen i andra stycket, som handlar om att eleven har rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen om elevens nya hemkommun inte erbjuder den aktuella utbildningen, flyttas till första stycket. Bestämmelsen ändras ock- så språkligt.

I andra stycket införs en ny bestämmelse om att en elev som har påbörjat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den nya hem-

kommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samver-	Prop. 2025/26:198
kansavtal med hemkommunen.
I 18 kap. 27 § anges att varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i
kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds
utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen får
erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas
av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommu-
nen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar
ett samverkansområde för utbildningen. Enligt 2 kap. 3 § får en region
vara huvudman för anpassad gymnasieskola i den utsträckning som anges
i skollagen. Enligt 18 kap. 29 § får en region efter överenskommelse med
en kommun anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella
och individuella program. En elev som har påbörjat ett individuellt prog-
ram i anpassade gymnasieskolan och som därefter flyttar från kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen har dock bara rätt att fullfölja
utbildningen i en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkans-
avtal med hemkommunen och inte i någon annan region.
Utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska
enligt 14 § erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett natio-
nellt program i anpassade gymnasieskolan.
Av 26 § framgår att det för varje elev i anpassade gymnasieskolan ska
upprättas en individuell studieplan.
Enligt 29 kap. 6 § avses med en persons hemkommun i skollagen den
kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet
utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som
han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadig-
varande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller
sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 §
folkbokföringslagen (1991:481).
I tredje stycket tydliggörs att rätten att fullfölja utbildning enligt paragra-
fen inte gäller i de fall som avses i 18 kap. 7 §. Enligt den paragrafen ska
hemkommunen besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans
målgrupp om en utredning visar detta. Eleven har alltså inte rätt att fullföl-
ja utbildningen om en utredning skulle visa att eleven inte tillhör anpassa-
de gymnasieskolans målgrupp. Hemkommunen ska då erbjuda eleven
utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt skollagen. De
hittillsvarande bestämmelserna i stycket, om elever som har placerats i ett
hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen
(2025:400), flyttas till 42 a § första stycket.
Andra bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt
program i anpassade gymnasieskolan finns i 30, 42 a och 42 b §§. Eleven
kan välja att fullfölja sin utbildning med stöd av någon av de bestämmel-
serna, i stället för med stöd av förevarande paragraf, förutsatt att villkoren
för att eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen är uppfyllda.
Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 8.
42 a § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som
med anledning av placering i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen
(2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, flyttar från kommunen eller
samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade	83
programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller	83

Prop. 2025/26:198 boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin

utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.

En elev som har påbörjat ett individuellt program, och som med anledning av sådan place- ring som avses i första stycket flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen, har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den kommun eller region där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

I paragrafen finns bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett nationellt program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvud- man för en elev som har placerats i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen (2025:400).

Bestämmelserna i det hittillsvarande tredje stycket i 42 § införs i första stycket, med vissa språkliga ändringar. Enligt förevarande stycke har en elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om kommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbild- ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet. De hittillsvarande bestämmelserna i stycket flyttas till den nya 42 b §.

I andra stycket införs bestämmelser om att en elev som har påbörjat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan, och som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell stu- dieplan i den kommun eller region där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget. De hittillsvarande bestämmelserna i stycket flyttas till den nya 42 b § första stycket.

I 18 kap. 27 § anges att varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommu- nen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Enligt 2 kap. 3 § får en region vara huvudman för anpassad gymnasieskola i den utsträckning som anges i skollagen. Enligt 18 kap. 29 § får en region efter överenskommelse med en kommun anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella och individuella program.

Utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska enligt 14 § erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett natio- nellt program i anpassade gymnasieskolan.

Av 26 § framgår att det för varje elev i anpassade gymnasieskolan ska

upprättas en individuell studieplan.

Tredje stycket är nytt. I stycket tydliggörs att rätten att fullfölja utbild- Prop. 2025/26:198 ning enligt paragrafen inte gäller i de fall som avses i 18 kap. 7 §. Enligt

den paragrafen ska hemkommunen besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utredning visar detta. Eleven har alltså inte rätt att fullfölja utbildningen om en utredning skulle visa att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt skollagen.

Andra bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan finns i 30, 42 och 42 b §§. Eleven kan välja att fullfölja sin utbildning med stöd av någon av de bestämmel- serna, i stället för med stöd av förevarande paragraf, förutsatt att villkoren för att eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen är uppfyllda.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

42 b § En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § social- tjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Om hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som har placerats i ett sådant hem för vård eller boende eller skyddat boende som avses i första stycket och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett individuellt program enligt en ny individuell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hemkommunen.

Första och andra styckena gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

Denna paragraf gäller inte i de fall som avses i 18 kap. 7 §.

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om rätt att fullfölja utbild- ningen vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman för en elev som har placerats i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen (2025:400) och som efter placeringen åter- vänder till sin hemkommun.

De hittillsvarande bestämmelserna i första stycket första meningen och andra stycket i 42 a § införs i första stycket, med vissa språkliga ändringar. Enligt förevarande stycke har en elev som har placerats i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Om hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

Av andra stycket framgår att en elev som har varit placerad i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen och som påbörjat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan har en rätt att få fullfölja sin utbildning i hemkommunen enligt en ny individuell studieplan, om eleven återvänder dit. Eleven har också rätt att fullfölja

Prop. 2025/26:198 utbildningen i en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkans- avtal med hemkommunen.

Utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska enligt 14 § erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett natio- nellt program i anpassade gymnasieskolan.

Av 26 § framgår att det för varje elev i anpassade gymnasieskolan ska upprättas en individuell studieplan.

Enligt 29 kap. 6 § avses med en persons hemkommun i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadig- varande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

I tredje stycket införs de hittillsvarande bestämmelserna i första stycket andra meningen i 42 a §. Bestämmelserna utvidgas också till att även omfatta andra stycket i förevarande paragraf om rätt att fullfölja ett påbör- jat individuellt program i anpassade gymnasieskolan. Såväl rätten att full- följa utbildningen på ett nationellt program efter placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende som rätten att fullfölja utbild- ningen på ett individuellt program efter en sådan placering gäller alltså oavsett om eleven påbörjar utbildningen i hemkommunen eller samver- kansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkans- område där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

I fjärde stycket tydliggörs att rätten att fullfölja utbildning enligt paragra- fen inte gäller i de fall som avses i 18 kap. 7 §. Enligt den paragrafen ska hemkommunen besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om en utredning visar detta. Eleven har alltså inte rätt att fullföl- ja utbildningen om en utredning skulle visa att eleven inte tillhör anpassa- de gymnasieskolans målgrupp. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt skollagen.

Andra bestämmelser om rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan finns i 30, 42 och 42 a §§. Eleven kan välja att fullfölja sin utbildning med stöd av någon av de bestämmel- serna, i stället för med stöd av förevarande paragraf, förutsatt att villkoren för att eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen är uppfyllda.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

20 kap.

Prop. 2025/26:198

33 d § Den sammanhållna utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvud- sakliga innehåll.

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan enligt 8 a §.

I paragrafen finns bestämmelser om utbildningsplan och individuell stu- dieplan för sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare inom kommunal vuxenutbildning (komvux).

Ändringen innebär att hänvisningen i andra stycket till 8 § ändras till

8a §. Bestämmelserna om individuella studieplaner i komvux finns nume- ra i 8 a § i stället för i 8 §.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

23 kap.

13 § Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en estetisk profil får över- lämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

I paragrafen finns bestämmelser om entreprenad när det gäller karaktärs- ämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Paragrafen ändras på så sätt att bestämmelserna när det gäller entrepre- nad i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil flyttas till den nya 13 a §.

13 a § Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om entreprenad i gymna- sieskolan och anpassade gymnasieskolan när det gäller karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Paragrafen motsvarar del- vis de hittillsvarande bestämmelserna i 13 §.

Enligt paragrafen får inom gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning eller gymna- siearbete i anpassad gymnasieskola överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juri- disk person.

Att uppgifter som avser gymnasiearbete inom en yrkesutbildning och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola får överlämnas på entreprenad är nytt. De hittillsvarande bestämmelserna i 13 § avser bara karaktärsäm- nen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Av poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 2 framgår att karaktärsäm- nen är ämnen som ger programmen deras karaktär. Av 16 kap. 22 § fram- går att det i utbildningen på nationella program i gymnasieskolan ska ingå

Prop. 2025/26:198 ett gymnasiearbete. I 19 kap. 23 § anges att det i utbildningen på de natio- nella programmen i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett gymnasiearbe- te i anpassad gymnasieskola.

Yrkesutbildningar i gymnasieskolan förekommer främst på yrkesprog- rammen.

De hittillsvarande bestämmelserna i 13 § tillåter inte heller att uppgif- terna överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsen- det, utan bara till en enskild fysisk eller juridisk person. Av 2 kap. 2–5 §§ framgår att kommuner, regioner, staten och enskilda som har godkänts som huvudmän kan vara huvudmän inom skolväsendet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

12.2 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

15 kap.

22 § Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Betyg ska också sättas

1. efter genomfört yrkesprov, gymnasiearbete och examensarbete, och

2. i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i gymnasieskolan. Paragrafens andra stycke ändras i propositionen Ett likvärdigt betygs- system (prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen ändras i förhållande till den lydelsen.

I tredje stycket införs en bestämmelse om att betyg också ska sättas efter genomfört yrkesprov. Av 16 kap. 22 § framgår att det i utbildningen på yrkesprogram i gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete. I 25 § finns bestämmelser om betygssättning av yrkesprovet.

Bestämmelser om betygssättning av yrkesprov i anpassad gymnasie- skola finns i 18 kap. 22 och 24 §§. Bestämmelser om betygssättning av yrkesprov i kommunal vuxenutbildning finns i 20 kap. 35 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

25 § Yrkesprovet, gymnasiearbetet och examensarbetet ska betygssättas med något av bety- gen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för yrkesprovet, gymna- siearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

	I paragrafen behandlas betygssättning av gymnasiearbetet och examensar-
	betet i gymnasieskolan. Paragrafen ändras i propositionen Ett likvärdigt
	betygssystem (prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen ändras i för-
	hållande till den lydelsen.
	Bestämmelserna ändras så att det framgår att samma beteckningar som
	ska användas som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet, 1–4,
	även ska användas som betyg på yrkesprov. En förutsättning för att betyget
	4 ska användas är att eleven har nått examensmålen för yrkesprovet. För
88	den elev som inte nått examensmålen ska betygen 1–3 användas. Av
88

16 kap. 22 § framgår att det i utbildningen på yrkesprogram i gymnasie- Prop. 2025/26:198 skolan ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i

stället ingå ett gymnasiearbete. I 22 § anges att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov.

För yrkesprov i anpassad gymnasieskola finns liknande bestämmelser i 18 kap. 24 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

16 kap.

22 § I utbildningen på yrkesprogram ska det ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkes- prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete.

I utbildningen på högskoleförberedande program ska det ingå ett gymnasiearbete.

Av paragrafen framgår att det ska ingå ett gymnasiearbete i utbildningen på nationella program i gymnasieskolan.

Paragrafen ändras på så sätt att det i ett nytt första stycke införs en bestämmelse om att det i utbildningen på yrkesprogram ska ingå ett yrkes- prov. Ett yrkesprov syftar till att bedöma i vilken utsträckning en elev har tillräckliga kunskaper inom ett visst yrkesområde. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i utbildningen. I 15 kap. 22 och 25 §§ finns bestämmelser om betygssättning av yrkesprovet.

I det nya andra stycket anges att det i utbildningen på högskoleförbere- dande program ska ingå ett gymnasiearbete.

För yrkesprov i anpassad gymnasieskola finns liknande bestämmelser i 19 kap. 23 §. Av 20 kap. 5 § framgår att det får finnas yrkesprov i kom- munal vuxenutbildning.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

24 § Om en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller efter ett genomfört yrkesprov eller gymnasiearbete har fått lägst betyget 4, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman inte är skyldig att erbjuda ytterligare utbildning i gymnasieskolan av samma slag som en elev redan genomgått. Paragrafens första stycke ändras i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen änd- ras i förhållande till den lydelsen.

I första stycket finns en bestämmelse om i vilka fall huvudmannen inte behöver erbjuda utbildning av samma slag. Ändringen innebär att huvud- mannen, i likhet med vad som gäller efter ett genomfört gymnasiearbete, inte är skyldig att låta eleven göra ett yrkesprov på nytt om eleven redan har fått betyget 4 på provet. I 15 kap. 22 och 25 §§ finns bestämmelser om betygssättning av yrkesprovet. I övrigt görs en språklig ändring.

För yrkesprov i anpassad gymnasieskola finns liknande bestämmelser i 19 kap. 25 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Prop. 2025/26:198 27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av de gymnasiepoäng som anges i 26 §, inklusive betyget 4 på yrkes-

provet eller gymnasiearbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i de betyg som genom- snittet beräknas på.

I paragrafen finns bestämmelser om vad som krävs för att en yrkesexamen ska kunna utfärdas i gymnasieskolan. Paragrafen ändras i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen ändras i förhållande till den lydelsen.

Ändringen i första stycket är en följd av att det i 22 § införs bestämmel- ser om att det i utbildningen på yrkesprogram kan ingå ett yrkesprov i stället för ett gymnasiearbete. Enligt den paragrafen ska det i utbildningen ingå ett yrkesprov om det finns ett sådant prov. Om det ingår ett yrkesprov i utbildningen ska det enligt förevarande paragraf krävas att eleven har betyget 4 på provet för att yrkesexamen ska utfärdas. Av 15 kap. 25 § framgår att detta betyg ska användas om en elev har nått examensmålen för yrkesprovet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

18 kap.

22 § På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslu- tad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssätt- ning i gymnasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i anpassade gym- nasieskolan.

I första stycket införs en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Av 19 kap. 23 § framgår att det i utbildningen på de nationella program- men i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymna- sieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymna- siearbete i anpassad gymnasieskola. Enligt andra stycket i samma paragraf får rektorn besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det.

Bestämmelser om yrkesprov i gymnasieskolan finns bl.a. i 15 kap. 22 § och 16 kap. 22 §. Bestämmelser om yrkesprov i kommunal vuxenutbild- ning finns bl.a. i 20 kap. 5 och 35 a §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

24 § Yrkesprovet i anpassad gymnasieskola och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betygssättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om eleven har nått prog-

rammålen för yrkesprovet i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbetet i anpassad gym-	Prop. 2025/26:198
nasieskola. I annat fall ska betygen 1–3 användas.
I paragrafen behandlas betygssättning av gymnasiearbetet i anpassad gym-
nasieskola. Paragrafen ändras i propositionen Ett likvärdigt betygssystem
(prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen ändras i förhållande till den
lydelsen.
Paragrafen ändras så att det framgår att samma beteckningar som ska
användas som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, 1–4,
även ska användas som betyg på yrkesprovet i anpassad gymnasieskola.
En förutsättning för att betyget 4 ska användas är att eleven har nått prog-
rammålen för yrkesprovet i anpassad gymnasieskola. För den elev som
inte nått programmålen ska betygen 1–3 användas. Av 19 kap. 23 § fram-
går att det i utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymna-
sieskolan ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte
finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad
gymnasieskola. Enligt andra stycket i samma paragraf får rektorn besluta
att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i
stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det.
I 22 § anges att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i anpassad gym-
nasieskola.
För yrkesprov i gymnasieskolan finns liknande bestämmelser i 15 kap.
25 §.
Överväganden finns i avsnitt 7.2.
19 kap.
23 § I utbildningen på de nationella programmen ska det ingå ett yrkesprov i anpassad
gymnasieskola. Om det inte finns ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska det i stället
ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Rektorn får besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasiesko-
la i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Om eleven tar
tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt
till någon annan.
Av paragrafen framgår att det i utbildningen på de nationella programmen
i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett gymnasiearbete i anpassad gym-
nasieskola.
Paragrafen ändras på så sätt att det i ett nytt första stycke anges att det i
utbildningen ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Ett yrkes-
prov syftar till att bedöma i vilken utsträckning en elev har tillräckliga
kunskaper inom ett visst yrkesområde. Om det inte finns ett yrkesprov i
anpassad gymnasieskola ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i
anpassad gymnasieskola i utbildningen. Det finns liknande bestämmelser
om yrkesprov i gymnasieskolan i 16 kap. 22 §.
Det nya andra stycket innebär att rektorn, även om det finns ett yrkes-
prov i anpassad gymnasieskola, får besluta att en elev ska genomföra ett
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett sådant yrkesprov.
Av stycket framgår också att rektorn får besluta att en elev ska genomfö-
ra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov
i anpassad gymnasieskola endast om eleven medger det. Rektorns beslut
upphör att gälla om eleven tar tillbaka sitt medgivande. Rektorn måste då
ge eleven möjlighet att genomföra ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola.	91

Prop. 2025/26:198 Rektorn får inte delegera uppgiften att fatta beslut i fråga om att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola till någon annan.

I 18 kap. 22 och 24 §§ finns bestämmelser om betygssättning av yrkes- provet i anpassad gymnasieskola. Yrkesprov i kommunal vuxenutbildning regleras bl.a. i 20 kap. 5 och 35 a §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

25 § Om en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller efter ett genomfört yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola har fått lägst bety- get 4, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en huvudman inte är skyldig att erbjuda ytterligare utbildning i anpassade gymnasieskolan av samma slag som en elev redan genomgått. Paragrafens första stycke ändras i pro- positionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) (avsnitt 2.1). Paragrafen ändras i förhållande till den lydelsen.

I första stycket finns en bestämmelse om i vilka fall huvudmannen inte behöver erbjuda utbildning av samma slag. Ändringen innebär att huvud- mannen, i enlighet med vad som gäller efter ett genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola, inte är skyldig att låta eleven göra ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola på nytt om eleven redan har fått betyget 4 på provet. I övrigt görs en språklig ändring.

Av 23 § framgår att det i utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasie- skola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. I 18 kap. 22 och 24 §§ finns bestämmelser om betygssättning av yrkesprovet i anpassad gymnasieskola. Liknande bestämmelser för gymnasieskolan finns i 15 kap. 22 och 25 §§ och 16 kap. 22 och 24 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

20 kap.

5 § Utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser. Utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av

1.ämnen,

2.komvuxarbete, eller

3.yrkesprov.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen, komvuxarbetet och yrkes- provet med gymnasiepoäng.

Inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen, komvuxarbetet och yrkesprovet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.

	Paragrafen reglerar formerna för kommunal vuxenutbildning (komvux).
	Ändringen i första stycket innebär att det läggs till en bestämmelse om
	att utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial
	nivå också bedrivs i form av yrkesprov. Utbildningen kan alltså bestå av
92	ämnen, komvuxarbete eller yrkesprov, flera av eller alla dessa delar. Ett

yrkesprov syftar till att bedöma i vilken utsträckning en elev har tillräckli- Prop. 2025/26:198 ga kunskaper inom ett visst yrkesområde.

Tredje stycket, som handlar om komvux på gymnasial nivå, ändras på så sätt att det läggs till att i den utbildningsformen anges omfattningen av yrkesprovet med gymnasiepoäng, i likhet med vad som gäller för komvux- arbetet i komvux på gymnasial nivå.

Fjärde stycket handlar om komvux som anpassad utbildning på gym- nasial nivå. Stycket ändras på liknande sätt som tredje stycket. Det läggs alltså till en bestämmelse om att inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av yrkesprovet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola, i likhet med vad som gäller för komvuxarbetet i den utbild- ningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

6 § För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grund- läggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gym- nasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet och yrkesprovet.

I paragrafen finns bestämmelser om kursplaner och ämnesplaner i kom- munal vuxenutbildning (komvux).

Bemyndigandet i tredje stycket för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet utvidgas till att också omfatta mål för yrkesprovet. Av 5 § framgår att kom- vux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå förutom i form av ämnen och komvuxarbete bedrivs i form av yrkes- prov.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

6 a § I utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En sammanhållen yrkesutbildning får även innehålla yrkesprov. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.

Paragrafen reglerar sammanhållna yrkesutbildningar i kommunal vuxen- utbildning (komvux).

Ändringen i första stycket innebär att det läggs till en bestämmelse om att en sammanhållen yrkesutbildning även får innehålla yrkesprov. Även elever i sådana utbildningar kan alltså få genomföra yrkesprov. För gym- nasial komvux gäller enligt 5 § att utbildningen förutom i form av ämnen och komvuxarbete bedrivs i form av yrkesprov. I 35 a § finns en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i komvux.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Prop. 2025/26:198 35 a § I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer

ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete och yrkesprov.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

I tredje stycket införs en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i komvux, i likhet med vad som gäller för komvuxar- betet.

Av 5 § framgår att komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå förutom i form av ämnen och kom- vuxarbete bedrivs i form av yrkesprov.

Det finns en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkes- prov i gymnasieskolan i 15 kap. 22 §. Motsvarande bestämmelse för anpassade gymnasieskolan finns i 18 kap. 22 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

35 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning samt om komvuxarbetet och yrkesprovet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om betygs- sättning och om komvuxarbete i övrigt i kommunal vuxenutbildning (komvux).

Bemyndigandet utvidgas till att också omfatta yrkesprovet i komvux. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får alltså med- dela ytterligare föreskrifter både om betygssättning av yrkesprovet och provet i övrigt.

Det finns ytterligare föreskrifter om komvuxarbetet i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

40 b § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxar- bete och yrkesprov. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett yrkesprov eller ett gymnasiearbete eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasie- skolan får inte heller genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Prövning i komvuxarbete eller yrkesprov får bara göras hos en huvudman som anordnar Prop. 2025/26:198 utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser eller det yrkesområde som

yrkesprovet avser.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövning i komvuxarbete. Ändringarna i första stycket innebär att den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå även ska ha möj- lighet att genomgå prövning i yrkesprov. Detta gäller även den som tidi- gare har fått betyg på ett yrkesprov, antingen i komvux eller i gymnasie- skolan, eller på ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Den som fortfa- rande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymna- sieskola. De nya bestämmelserna om prövning i yrkesprov motsvarar vad som gäller för prövning i komvuxarbete.

Den som vill genomgå en prövning ska vara bosatt i landet. Vem som ska anses bosatt i landet framgår av 29 kap. 2 §. Den som genomgår pröv- ning behöver dock inte vara antagen till utbildningen och måste inte heller vara behörig att delta i den.

Av 5 § framgår att komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå förutom i form av ämnen och kom- vuxarbete bedrivs i form av yrkesprov. I 35 a § finns en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i komvux. Bestämmelser om betygssättning av yrkesprov i gymnasieskolan finns i 15 kap. 22 och 25 §§ och bestämmelser om betygssättning av yrkesprov i anpassad gymnasie- skola finns i 18 kap. 22 och 24 §§.

I andra stycket anges att prövning i komvuxarbete bara får göras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som kom- vuxarbetet avser. Stycket ändras på så sätt att det läggs till en bestämmelse om att prövning i yrkesprov bara får göras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det yrkesområde som yrkesprovet avser. I övrigt görs en språklig ändring.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

23 kap.

13 a § Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, yrkesprov, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning, yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan när det gäller karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning och gymna- siearbete i anpassad gymnasieskola. Paragrafen införs i avsnitt 2.1, vilket kommenteras i avsnitt 11.1. Den ändring som kommenteras här görs i för- hållande till den lydelsen.

Ändringen innebär att även uppgifter som avser yrkesprov och yrkes- prov i anpassad gymnasieskola inom gymnasieskolan och anpassade gym-

Prop. 2025/26:198 nasieskolan får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person.

I 16 kap. 22 § anges att det i utbildningen på yrkesprogram i gymnasie- skolan ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete. I utbildningen på högskoleförberedande program i gymnasieskolan ska det ingå ett gymnasiearbete. Av 19 kap.

23§ första stycket framgår att det i utbildningen på de nationella program- men i anpassade gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymna- sieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymna- siearbete i anpassad gymnasieskola. Enligt andra stycket i samma paragraf får rektorn besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 2 juli 2028.

2.För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan tillämpas lagen första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028.

3.För gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för

–andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29, och

–tredje året på en utbildning läsåret 2029/30.

4.För anpassade gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för

–andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29,

–tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30, och

–fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.

5.Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höst- terminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i 3 respektive 4 ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 2 juli 2028.

Andra punkten innehåller övergångsbestämmelser rörande gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan. Enligt punkten tillämpas lagen första gången i fråga om utbildning i någon av de skolformerna där första året påbörjas höstterminen 2028. I 16 kap. 15 § anges att de nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår. Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är enligt 19 kap. 17 § avsedd att genomgås under fyra läsår.

Av tredje punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om gymnasieskolan för andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29 och för tredje året på en utbildning läsåret 2029/30.

För anpassade gymnasieskolan gäller enligt fjärde punkten äldre bestämmelser fortfarande för andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30 och för fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.

I femte punkten anges att utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i 3 respektive 4 ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028. Tiden är tre år när det gäller gymnasieskolan och fyra år när det gäller anpassade gymnasieskolan.

Övergångsbestämmelserna överensstämmer med övergångsbestämmel- Prop. 2025/26:198 ser i avsnitt 2.1 i propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop.

2025/26:197). Därmed kan yrkesproven i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan alltid bedömas enligt samma betygsskala som övriga delar av elevernas utbildning i de skolformerna. En elev som ska genomfö- ra ett yrkesprov och som påbörjar det första året på sin utbildning i gymna- sieskolan eller anpassade gymnasieskolan höstterminen 2028 eller senare kommer därmed att få yrkesprovet betygssatt enligt det betygssystem som föreslås i den nämnda propositionen, precis som övriga delar av utbild- ningen. En elev som påbörjat sin utbildning i någon av skolformerna tidi- gare och som fullföljer utbildningen inom normal tid kan däremot inte genomföra ett yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola, utan får i stället genomföra ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Dessa arbeten kommer då att betygssättas enligt nuvarande betygssystem. Om eleven påbörjat utbildningen före hösttermi- nen 2028 men inte slutfört den inom tre respektive fyra år kan dock ett yrkesprov ingå i elevens utbildning, som ska betygssättas enligt det betygssystem som föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem.

Bestämmelserna i tredje–femte punkterna utformas enligt Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

Bilaga 2

Bilagan innehåller poängplanen för nationella program i gymnasieskolan. Det införs bestämmelser i bilagan om att yrkesprov kan ingå i yrkesprog- rammen med minst 100 gymnasiepoäng. Omfattningen av studierna på nationella program i gymnasieskolan anges enligt 16 kap. 19 § i gymnasie- poäng. I 16 kap. 22 § första stycket anges att det i utbildningen på yrkes- program ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete. I andra stycket i samma paragraf anges att det i utbildningen på högskoleförberedande program ska ingå ett gymna-

siearbete.

I övrigt görs en redaktionell ändring i bilagan. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Bilaga 4

Bilagan innehåller poängplanen för nationella program i anpassade gym- nasieskolan.

I bilagan räknas det upp vilka ämnen som i minst den angivna omfatt- ningen ska ingå i de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan. Det framgår också att gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ska ingå med minst 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Ändringen innebär att yrkesprov i anpassad gymnasieskola kan ingå i programmen med minst 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i stället för det nämnda arbetet.

Omfattningen av studierna på nationella program i anpassade gymnasie- skolan anges enligt 19 kap. 21 § i gymnasiepoäng i anpassad gymnasie- skola. I 19 kap. 23 § första stycket anges att det i utbildningen på program-

men ska ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns

Prop. 2025/26:198 ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymna- sieskola. Enligt andra stycket i samma paragraf får rektorn besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i skollagen (2010:800)

20 kap.

35 a § I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete och yrkesprov.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

I tredje stycket införs en bestämmelse om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov i komvux, på motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 2.2, se kommentaren till paragrafen i avsnitt 11.2. Ändringen i paragrafen i avsnitt 2.2 ska träda i kraft den 2 juli 2028. Regeringen beslutar dock denna dag även propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) där det föreslås en ändring i samma paragraf som innebär en anpassning till ett nytt betygssystem och den ändringen träder i kraft vid en senare tidpunkt, den 1 januari 2031. Den ändringen inbegriper inte den bestämmelse om yrkesprov i paragrafen som föreslås i avsnitt 2.2 i denna proposition. Det görs därför en ändring i den lag om ändring i skollagen som föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem som innebär att även den i avsnitt 2.2 föreslagna ändringen förs in i nu aktuell paragraf.

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

40 b § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxar- bete och yrkesprov. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett yrkesprov eller ett gymnasiearbete eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasie- skolan får inte heller genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Prövning i komvuxarbete eller yrkesprov får bara göras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser eller det yrkesområde som

	yrkesprovet avser.
	I paragrafen finns bestämmelser om prövning i komvuxarbete.
	Paragrafen ändras på så sätt att bestämmelser om prövning i yrkesprov
	läggs till, på motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 2.2, se kommentaren
98	till paragrafen i avsnitt 11.2. Ändringarna i paragrafen i avsnitt 2.2 ska trä-
98

da i kraft den 2 juli 2028. Regeringen beslutar dock denna dag även propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197) där det föreslås en ändring i samma paragraf som innebär en anpassning till ett nytt betygssystem och den ändringen träder i kraft vid en senare tidpunkt, den 1 januari 2031. Den ändringen inbegriper inte de bestämmelser om yrkesprov i paragrafen som föreslås i avsnitt 2.2 i denna proposition. Det görs därför en ändring i den lag om ändring i skollagen som föreslås i pro- positionen Ett likvärdigt betygssystem som innebär att även de i avsnitt

2.2föreslagna ändringarna förs in i nu aktuell paragraf. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Prop. 2025/26:198

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

100

Sammanfattning av betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74)

I juni 2022 beslutade regeringen direktiv till utredningen med uppdrag om att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Syftet beskrevs som att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs 9. I uppdraget ingick att analysera vilka möj- ligheter som elever som är obehöriga till nationella program på gymnasiet har att välja skola och utbildning och vid behov lämna förslag på valbara yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som i större utsträckning tar hän- syn till elevers olika förutsättningar.

Utredningen fick även i uppdrag att undersöka och vid behov föreslå hur elever på högskoleförberedande program som vill arbeta direkt efter gym- nasieskolan ska kunna erbjudas yrkesutbildning som underlättar etable- ringen på arbetsmarknaden. Vidare fick utredningen i uppdrag att analy- sera om obligatoriska eller frivilliga yrkesprov på gymnasial nivå bör införas. Därutöver skulle utredningen ta ställning till om en rätt att fullfölja utbildningen i anpassade gymnasieskolan bör införas för elever på indivi- duellt program.

I uppdraget ingick att analysera för- och nackdelar med hur dagens system för övergången från grund- till gymnasieskola är konstruerat för att på så vis kunna lämna förslag på förändringar för elever som haft svårt att nå målen i grundskolan så att de ges bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet. I mars 2023 avgränsades detta uppdrag genom tilläggsdi- rektiv där det slogs fast att utredningen inte skulle lämna förslag till förändringar när det gäller förekomsten av ett betyg för icke godkänt resultat, betyget F. Betygssystemet skulle även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.

I juli 2023 fick utredningen ytterligare tilläggsdirektiv där det tyd- liggjordes att utredningen skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmark- naden. Utbildningarna ska utformas i nära samverkan med näringslivet och i första hand kunna ge elever som saknar gymnasiebehörighet en utbild- ning med en tydlig praktisk inriktning. Utbildningarna bör vara valbara för både elever som är obehöriga och elever som är behöriga till ett nationellt program, men det kan behövas särskilda bestämmelser för att elever som är obehöriga till ett nationellt program ska kunna beredas plats på de nya yrkesutbildningarna om det finns ett intresse för dessa utbildningar även bland behöriga elever. De nya valbara utbildningarnas längd och omfatt- ning bör kunna anpassas dels utifrån de krav som arbetslivet ställer för att eleverna ska bli anställningsbara inom olika yrkesområden, dels utifrån enskilda elevers behov av individanpassning av utbildningen. Utredningen ska även föreslå en benämning på utbildningarna.

I tilläggsdirektiven justerades också utredningens uppdrag angående yrkesprov i syfte att stärka arbetslivets inflytande. Dessutom skulle utred- ningen med utgångspunkt i erfarenheter från försöksverksamheten med

branschskolor föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden	Prop. 2025/26:198
mer ändamålsenligt kan tillgodoses inom gymnasieskolan.	Bilaga 1

Utredningens analyser visar att det behövs nya yrkesutbildningar

Under en längre tid har en betydande andel av eleverna som lämnat grund- skolan inte varit behöriga till studier på nationella program. Elever som inte är behöriga till nationella program får gå på introduktionsprogram men utbildningarna på introduktionsprogrammen är inte likvärdiga och skiljer sig åt mellan skolor, kommuner och regioner. Utredningen konsta- terar samtidigt att gymnasieskolan fungerar bra för de allra flesta elever som lämnar grundskolan med betyg som gör dem behöriga till ett natio- nellt program. De flesta som påbörjar ett nationellt program lämnar gym- nasieskolan med examen, är nära examen eller har fått med sig relativt många gymnasiepoäng.

Utredningen har dragit slutsatsen att det även för elever som inte är behöriga till dagens nationella program behöver finnas nationellt utfor- made yrkesutbildningar. Utbildningarna bör anpassas efter elevernas för- kunskaper från grundskolan och ha en tydlig inriktning mot arbetsmark- naden. Utbildningarna bör utformas så att eleverna ges förutsättningar att klara så många gymnasiepoäng som möjligt. Detta kommer enligt utred- ningens analyser stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Även för ele- ver som är behöriga till dagens nationella program är det viktigt att nå så långt som möjligt eftersom det finns ett tydligt samband mellan antalet avklarade gymnasiepoäng och etablering på arbetsmarknaden. Av det skä- let föreslår utredningen att behöriga elever även fortsättningsvis ska gå dagens nationella program, om det inte finns särskilda skäl som gör att de bör gå en av de nya valbara yrkesutbildningarna.

Uppdraget om nya valbara yrkesutbildningar

Uppdraget att föreslå yrkesutbildningar som leder till en snabbare etable- ring på arbetsmarknaden för elever som haft svårt att nå utbildningsmålen i grundskolan innehåller ett genuint dilemma. Utredningens analyser visar att det finns ett tydligt samband mellan elevernas meritvärden i grundsko- lan och deras resultat i gymnasieskolan. Ju högre meritvärden, och därmed bättre förkunskaper, en elev har från grundskolan, desto större sannolikhet att eleven klarar en gymnasieutbildning. Ett annat tydligt samband är att ju fler gymnasiepoäng en elev har tagit, desto smidigare går etableringen på arbetsmarknaden. Om utredningen föreslår utbildningar som innehåller en mindre omfattning gymnasieämnen kommer fler elever med begrän- sade förkunskaper från grundskolan att klara utbildningen. Samtidigt kan deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden missgynnas. Om utredningen i stället föreslår utbildningar som innehåller en större omfatt- ning ämnen så kommer färre elever att klara en hel utbildning. De som klarar utbildningarna blir dock mer eftertraktade på arbetsmarknaden.

Dilemmat innebär en målkonflikt som inte kan lösas utan kompromisser

101

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

mellan olika mål. För att hitta en lämplig balanspunkt har utredningen för det första undersökt sambanden mellan meritvärde från grundskolan, antal avklarade gymnasiepoäng samt etableringen på arbetsmarknaden med statistiska metoder. För det andra har utredningen diskuterat utbildningar- nas innehåll och längd med företrädare för arbetslivet. För det tredje har utredningen tagit del av elevers, lärares och skolledares erfarenheter.

Nya yrkesprogram för elever som inte är behöriga till de yrkesprogram som omfattar 2 700/2 800 poäng

Utredningens slutsats är att mer praktiskt inriktade yrkesprogram ska införas för elever som inte är behöriga till de yrkesprogram som omfattar 2 700/2 800 gymnasiepoäng. Med praktisk inriktning avser utredningen att innehållet huvudsakligen ska bestå av yrkesämnen. De nya yrkespro- grammen föreslås omfatta 1 900 gymnasiepoäng med samma yrkesämnen som på dagens yrkesprogram, men mindre omfattning av gymnasiegemen- samma ämnen. Eftersom omfattningen av gymnasiegemensamma ämnen föreslås vara betydligt lägre än på yrkesprogrammen som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng kommer eleverna på 1 900-poängspro- grammen inte få hela den kompentens som utvecklas genom de allmänna ämnena. Utbildningen kommer dock att innehålla betydligt mer än vad många elever i dag erbjuds på introduktionsprogrammen. De nya yrkes- programmen benämns yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng och som en följd benämns de nuvarande yrkesprogrammen yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng.

Utbildningarnas längd

	Utredningen har fått i uppdrag att analysera och föreslå vilken längd och
	omfattning de nya yrkesutbildningarna ska ha och särskilt bedöma vilka
	för- och nackdelar som kan finnas med en på förhand fastställd utbild-
	ningslängd, till exempel tvååriga yrkesutbildningar.
	Utredningens analyser och samtal med företrädare för arbetslivet, ele-
	ver, lärare och skolledare talar för en i förväg och nationellt fastställd
	längd. Utredningen föreslår att längden ska vara tre år även om huvud-
	mannen kan besluta att utbildningen för en enskild elev får fördelas på
	längre eller kortare tid.
	Det finns enligt utredningen flera fördelar med treåriga yrkesutbild-
	ningar: för det första visar utredningens analyser att ju fler gymnasiepoäng
	en elev har klarat av, desto smidigare går etableringen. I utredningens sam-
	tal med elever, lärare och skolledare framkommer också en bild av att ele-
	ver som har bristande förkunskaper med sig från grundskolan klarar att
	lära sig mer om de får mer tid på sig. 1 900 gymnasiepoäng motsvarar två
	års heltidsstudier på dagens yrkesprogram. När denna poängomfattning
	läggs ut på tre år innebär det att eleverna får mer tid för lärande jämfört
	med på 2 700/2 800-poängsprogrammen.
	För det andra blir det lättare för huvudmännen att erbjuda ett brett utbud
	av nya yrkesutbildningar om de har samma längd och yrkesinnehåll som
102	dagens yrkesprogram. Det hänger samman med att det då kan bli möjligt

att organisera utbildningarna så att elever från dagens yrkesprogram och	Prop. 2025/26:198
elever från de föreslagna nya yrkesutbildningarna ges möjlighet att sam-	Bilaga 1
läsa delar av utbildningarna. Samläsning kan bli viktigt med tanke på att
det utanför storstäder kan handla om små elevgrupper vilket kan göra det
svårt att organisera yrkesutbildningar för elever som inte är behöriga till
dagens nationella program.
För det tredje framkommer det i samtal med företrädare för arbetslivet
att yrkesprogrammen behöver vara treåriga för att ge eleverna den mognad
som krävs för att fungera väl på en arbetsplats. Dessutom finns det arbets-
miljöregler som gör det svårare att anställa elever som inte fyllt 18 år. En
tänkbar nackdel med en i förväg fastställd längd skulle kunna vara att
utbildningarna blir mindre flexibla. Utredningens bedömning är dock att
fördelarna överväger betydligt.

Utbildningarna ska ge en bred grund i yrket

Utredningen har diskuterat frågan om vad utbildningsinnehållet bör vara med både lärare, skolledare och företrädare för arbetsgivare och fack inom flera yrkesområden. Lärare och skolledare har betonat vikten av att elever får en bred grund i sin utbildning. Utbildningar inom alltför smala områ- den riskerar att leda till en osäker etablering som påverkas av konjunktur- svängningar på arbetsmarknaden och försvårar omställning. Utredningen har haft svårt att hitta exempel på enklare eller mer avgränsade arbetsupp- gifter som skulle vara relevant att utbilda emot, trots flera samtal med företrädare för både fack och arbetsgivare. Snarare har parterna betonat betydelsen både av den breda och mer specifika kompetens som uppnås genom dagens yrkesprogram. Statistiken visar inte heller någon ökning på arbetsmarknaden av så kallade enklare jobb.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Målgruppen för yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng har godkända betyg i minst tre grundskoleämnen

Utredningen föreslår att det ska ställas behörighetskrav om godkända
betyg i minst tre grundskoleämnen till de nya yrkesprogrammen som
omfattar 1 900 poäng. Målgruppen för de yrkesprogram som omfattar
1 900 poäng är därför ungdomar som vill läsa en yrkesutbildning men som
inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt pro-
gram som omfattar 2 700/2 800 poäng men som har minst tre godkända
betyg från grundskolan. Utredningen har gjort bedömningen att elever som
har färre än tre godkända betyg från grundskolan ska hänvisas till indivi-
duellt förberedelseprogram för att förbereda sig ytterligare innan de tas
emot på ett yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng.
De elever som i grundskolan blir behöriga till yrkesprogrammen som
omfattar 2 700/2 800 poäng ska enligt utredningen även i fortsättningen gå
dessa mer omfattande program eftersom de ger ännu bättre förutsättningar
till etablering och möjlighet att uppnå behörigheter till eftergymnasial
utbildning. Utredningens analyser visar att en stor del av de elever som	103

Prop. 2025/26:198	börjar yrkesprogrammen når examen eller är nära examen. Om det finns
Bilaga 1	särskilda skäl ska en elev som är behörig till 2 700/2 800-poängsprogram-
	men dock kunna tas emot på ett yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng.

1 900-poängsprogrammen – utformning, struktur och erbjudande

Det huvudsakliga innehållet på de nya programmen ska vara 1 500 poäng yrkesämnen, vilket är samma mängd yrkesämnen som på dagens natio- nella yrkesprogram. Vart och ett av dagens yrkesprogram kommer att mot- svaras av ett yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng och leda till samma yrkesutgångar. Utöver yrkesämnen ska även 200 poäng allmänna ämnen ingå, varav 150 poäng är gymnasiegemensamma ämnen och 50 poäng föreslås vara ett nytt ämne som utredningen benämner samhälls- och arbetslivskunskap. Därutöver föreslås att det ska ingå 100 poäng indivi- duellt val och 100 poäng gymnasiearbete eller yrkesprov. Vidare föreslås att arbetsplatsförlagt lärande ska ingå med minst 15 veckor.

Utredningen föreslår att de gymnasiegemensamma ämnena ska omfatta 50 poäng svenska eller svenska som andraspråk, 50 poäng matematik och 50 poäng engelska. Dessa ämnen ska inriktas mot det yrkesprogram eleven läser. Detta är betydligt mindre än på de nationella 2 700/2 800-poängs- programmen där 900 poäng gymnasiegemensamma ämnen ingår i grund- upplägget.

Utbildningarna kan organiseras som egna klasser men kan också orga- niseras genom samläsning med elever på dagens nationella program. De nya 1 900-poängsprogrammen ska även kunna erbjudas i form av gymna- sial lärlingsutbildning.

Erbjudandet om yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng ska omfatta ett urval av program och inriktningar, och ingå i kommunens ansvar för dimensionering. Detta innebär att det ska finnas en plats till var och en som är behörig vilket kommer att innebära en uppdimensionering av yrkesutbildningsplatserna.

Yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng ska syfta till ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis


Utredningen		föreslår	att syftet		med	yrkesprogram	som	omfattar
1	900 gymnasiepoäng ska vara att utgöra grund för yrkesverksamhet. De
skiljer sig		därmed	från	dagens		yrkesprogram	som	omfattar
2	700/2 800 gymnasiepoäng,			vilka	även	ska utgöra grund för fortsatt

yrkesutbildning. Utredningen föreslår vidare att de nya 1 900-poängspro- grammen ska syfta till att eleven uppnår ett gymnasialt yrkesutbildnings- bevis. För ett yrkesutbildningsbevis ska det krävas godkända betyg om minst 1 650 gymnasiepoäng, och godkända betyg i de nya 50-poängsni- våerna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Även ett gymnasiearbete eller ett yrkesprov ska ingå i de godkända bety- gen, samt minst 400 poäng i de programgemensamma ämnena.

Genom att införa ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis som mål för

1 900-poängsprogrammen ges förutsättningar för målstyrning av utbild-

104

ningarna på nationell nivå, och ett tydligt resultatmått för uppföljning. Prop. 2025/26:198 Därigenom skapas förutsättningar för nationell likvärdighet för de yrkes- Bilaga 1 program som omfattar 1 900 gymnasiepoäng. På samma sätt som det finns

examensmål för dagens nationella yrkesprogram så ska det finnas natio- nellt fastställda yrkesutbildningsmål för de nya yrkesprogrammen.

Det ska också vara möjligt att få ett yrkesutbildningsbevis från ett yrkes- program som omfattar 2 700/2 800 poäng.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Förslag om vissa ändringar av introduktionsprogram

Utredningens förslag om införandet av yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng och som ställer krav på minst tre godkända betyg får konsekvenser för introduktionsprogrammen.

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ avskaffas

När nya nationellt utformade yrkesprogram införs som riktar sig till elever som inte är behöriga till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 poäng kommer yrkesintroduktion inte längre att vara relevant. Utredningen föreslår därför att introduktionsprogrammet yrkesintroduk- tion avskaffas. Utredningen föreslår också att introduktionsprogrammet individuellt alternativ avskaffas.

Individuellt förberedelseprogram (IMF) införs

Utredningen föreslår att ett nytt introduktionsprogram, individuellt förbe- redelseprogram (IMF), ska införas. Utbildningen på programmet ska till skillnad från de nationellt utformade programmen utformas för varje enskild elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Det motsvarar bestämmelserna som i dag gäller för individuellt alternativ. Individuellt förberedelseprogram ska i första hand syfta till förberedelse för annan fort- satt utbildning, till exempel yrkesprogram som omfattar 1 900 eller 2 700/2 800 poäng eller högskoleförberedande program. För elever som inte går vidare till ett nationellt program eller programinriktat val efter ett år ska individuellt förberedelseprogram i huvudsak innehålla arbetsmark- nadsinriktad utbildning där eleven erbjuds minst 400 gymnasiepoäng karaktärsämnen från yrkesprogram.

Individuellt förberedelseprogram ska stå öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng. Det ska dock inte stå öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Det bör främst vara elever som har behov av stöd och anpassningar som är svåra att tillgodose på ett nationellt utformat program som ska erbjudas individuellt förberedelse- program. Även ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett natio- nellt program som omfattar minst 2 500 poäng får om det finns synnerliga

105

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

skäl tas emot på programmet. Elever från anpassade grundskolan kan också erbjudas individuellt förberedelseprogram.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Språkintroduktion (IMS)

Utredningen föreslår att nyanlända elever ska ges ökade möjligheter att läsa yrkesämnen under sin utbildningstid på språkintroduktion. Hela eller delar av yrkesämnen ska ingå i utbildningen för elever som har som mål- sättning att läsa ett yrkesprogram och som har förutsättningar att tillgodo- göra sig sådan utbildning.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Programinriktat val (IMV)

Utredningen föreslår att programinriktat val ska utformas för en grupp ele- ver. Att utforma för en grupp innebär att utbildningen utformas i förväg och att utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker. Utbildningen blir möjlig för eleverna att söka i gymnasievalet. I dag går det också att utforma programinriktat val för en enskild elev vilket innebär att huvud- mannen diskuterar och kommer överens med eleven om hur utbildningen för just den eleven ska utformas. Utbildningen inrättas då inte i förväg och blir då heller inte sökbar vilket försvårar för elever att göra utbildningsval.

Att få möjlighet att göra val inför utbildning i gymnasieskolan är viktigt för motivationen och för att få möjlighet att påverka sitt framtida yrkesliv. Elever som saknar behörighet till nationella program men har tre godkända betyg från grundskolan kommer att kunna välja yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng. Det är viktigt att även elever som är behöriga till programinriktat val får välja utbildning. Dessutom bedömer utredningen att utredningens förslag om höjda behörighetskrav till programinriktat val bör kunna minska behovet av individuella anpassningar för elever som antas till programmet.

Förslag om ändrade behörighetskrav

Utredningen föreslår ändrade behörighetskrav till yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng och till introduktionsprogram- met programinriktat val (IMV). Utredningen föreslår vidare att elever ska kunna uppnå behörighet till yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng genom ett års studier på ett 1 900-poängsprogram.

106

Behörighetskraven för yrkesprogram som omfattar

2 700 och 2 800 gymnasiepoäng ska höjas till 12 ämnen

I dag ställs krav om åtta godkända ämnen från grundskolan för att vara behörig till ett yrkesprogram i gymnasieskolan. För behörighet till ett hög- skoleförberedande program krävs tolv godkända ämnen. För både yrkes- program och högskoleförberedande program gäller att eleven ska ha god- känt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska.

För de yrkesutbildningar som i grundupplägget omfattar 2 700 eller

2 800 gymnasiepoäng föreslår utredningen att behörighetskraven ska höjas till 12 ämnen vilket gör att kraven blir desamma som till de högsko- leförberedande programmen. Utredningen anser att behörighetskraven fortsatt ska innefatta godkänt betyg i svenska eller svenska som andra- språk, matematik och engelska.

Det finns flera skäl till förslaget att höja behörighetskraven till yrkespro- grammen som omfattar 2 700 eller 2 800 poäng. Det finns en andel elever som inte tar examen och inte tar så många poäng på dagens yrkesprogram. Utredningens uppfattning är att det för många av dessa elever skulle vara bättre att gå en utbildning med mindre omfattning gymnasiegemensamma ämnen. En höjning av behörighetskraven till godkända betyg i 12 ämnen har tidigare föreslagits av Gymnasieutredningen 2016 (SOU 2016:77). Sedan dess har yrkesprogrammen närmat sig de högskoleförberedande programmen i och med att de har utökats med fler gymnasiegemensamma kurser i grundupplägget. En anledning till att utredningen har gjort bedöm- ningen att höjda behörighetskrav nu kan föreslås igen är att det den här gången inte innebär att elever stängs ute från yrkesutbildning, i och med förslaget att införa nya nationella 1 900-poängsprogram. Utredningen gör, likt den tidigare Gymnasieutredningen, bedömningen att höjda behörig- hetskrav kan komma att höja yrkesprogrammens status.

Utredningen förslår vidare att en elev som inte uppfyller behörighets- kraven till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 kommer att ha möjlighet att läsa in behörighet till ett sådant program eller välja att gå ett 1 900-poängsprogram eller programinriktat val (IMV).

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

Behörighetskraven till introduktionsprogrammet programinriktat val (IMV) ska höjas

Introduktionsprogrammet programinriktat val (IMV) har inrättats för ele- ver som ligger nära att uppfylla kraven för behörighet till ett nationellt program. Programmet syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program vilket innebär att elever får möj- lighet att läsa samma ämnen som eleverna på ett nationellt program och samtidigt läsa in det eller de grundskoleämnen som de saknar för behörig- het. När de blivit behöriga skrivs de över till det nationella programmet och har då möjlighet att ta en gymnasieexamen.

107

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

För att vara behörig till IMV ska en elev i dag ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i antingen engelska och mate- matik samt minst tre andra ämnen, eller i engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen. Det innebär godkända betyg i totalt sex ämnen jämfört med kravet på åtta ämnen till yrkesprogrammen.

Utredningen föreslår att behörighetskravet till IMV ska höjas från sex till tio godkända betyg för elever som har godkänt betyg i svenska men saknar godkänt betyg i engelska eller matematik. Vidare föreslår utred- ningen att det ska vara åtta godkända betyg för elever som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Utredningen anser att höjda behörighetskrav kommer medföra att elever som börjar IMV är mer förberedda för programmet. Förslaget ska ses i ljuset av förslaget att införa nya nationella 1 900-poängsprogram som innebär att elever som inte kommer att leva upp till de nya höjda kraven inte stängs ute från yrkesutbildning. Yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng kan vara en mer framkomlig väg till ett yrke för en elev som utifrån förkunskaperna kan behöva mer tid för lärande. Även ele- ver som är behöriga till IMV kommer att kunna välja ett yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng.

Elever som läser IMV med inriktning mot ett högskoleförberedande pro- gram utgör i dag en mindre andel av eleverna på programmet och eleverna tar i mindre utsträckning examen. Förslag om höjda behörighetskrav kommer att innebära bättre förutsättningar att klara även ett högskoleför- beredande program.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

Ett års studier på ett 1 900-poängsprogram ska möjliggöra behörighet till yrkesprogram som omfattar 2 700 eller

2 800 poäng

	Utredningen föreslår att godkända studieresultat på de nya 1 900-poängs-
	programmen ska kunna leda till behörighet till yrkesprogrammen som
	omfattar 2 700 eller 2 800 poäng. Det ska således inte vara nödvändigt att
	läsa individuellt förberedelseprogram (IMF) för att läsa in behörighet,
	även om det också är möjligt. Ett nytt sätt att uppfylla behörighetskraven
	till yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 poäng ska vara att ha
	godkända betyg från grundskolan i svenska eller svenska som andraspråk,
	engelska och matematik samt i yrkesämnen i en omfattning av minst
	400 gymnasiepoäng. Utredningen anser att 400 godkända gymnasiepoäng
	tillsammans med godkända betyg i svenska, engelska och matematik visar
	på goda studieförutsättningar för att klara ett mer omfattande yrkespro-
	gram och en yrkesexamen. Kravet på godkänt betyg i grundskoleämnena
	svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska också
	anses uppfyllt om eleven har godkänt betyg i en nivå som omfattar minst
	50 gymnasiepoäng av respektive gymnasieämne, vilket är det föreslagna
	innehållet på de nya 1 900-poängsprogrammen. Utredningen föreslår där-
	till att godkända betyg i de gymnasieämnen som kan ge behörighet till
108	yrkesprogram och godkända betyg i högst 400 gymnasiepoäng karaktärs-
108

ämnen som ingår på yrkesprogram även ska kunna ge betygsvärden som	Prop. 2025/26:198
ingår i elevens meritvärde från grundskolan och därmed stärka elevens	Bilaga 1
konkurrensmöjligheter vid antagningen till ett gymnasieprogram.

Försöksverksamhet med yrkesinslag på högskoleförberedande program

Utredningen föreslår att lämpligheten att erbjuda yrkesämnen inom hög- skoleförberedande program bör prövas genom en försöksverksamhet. För- söket bör avgränsas till de förslag om yrkesinriktningar på högskoleförbe- redande program som finns i regeringens promemoria (U2021/01877) som remitterades i mars 2021 där man föreslår en försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet.

Förslag om yrkesutbildning inom små och/eller dyra yrkesområden

Frågan om kompetensförsörjning inom små och dyra yrkesområden har
varit aktuell över en längre tid. Flera utredningar har haft i uppdrag att hitta
lösningar för att få fler elever att välja utbildningar inom små yrkesområ-
den och att organisera utbildningarna så att de görs tillgängliga på ett
resurseffektivt sätt. Under 2019–2023 pågick försöksverksamhet med
branschskolor där förutsättningar för alla huvudmän, oavsett ägarform, att
samverka kring yrkesutbildning inom små och dyra utbildningar prövades.
Till branschskolorna skulle elever från gymnasieskolor i hela landet kunna
komma för att få undervisning i vissa yrkeskunskaper. Hemskolan har
kunnat söka statsbidrag för att täcka utbildningskostnaden för branschsko-
lan. Utvärderingen av försöksverksamheten visar att utbudet av yrkesut-
bildning inom små och dyra yrkesområden ökade och bidrog positivt till
kompetensförsörjningen. Försöksverksamheten bidrog också till utbild-
ningar av bättre kvalitet och ökad möjlighet att ge elever ett mer varierat
utbud av gymnasieprogrammens olika inriktningar och yrkesutgångar.
Sedan försöksverksamheten upphört är det inte längre möjligt för en
offentlig huvudman att utföra undervisning inom ett yrkesämne på entre-
prenad till en annan huvudman. Utredningen föreslår att offentliga huvud-
män ska kunna utföra undervisning på entreprenad i karaktärsämnen som
har en yrkesinriktad profil, samt i gymnasiearbete och yrkesprov i gymna-
sieskolan och anpassad gymnasieskola. Förslaget omfattar all yrkesutbild-
ning i gymnasieskolan och är inte begränsat till yrkesutbildning inom vissa
områden. Förslaget innebär en möjlighet för alla skolhuvudmän att utföra
undervisning på entreprenad, inte bara fysiska eller juridiska personer.
Förslaget gäller även för anpassad gymnasieskola.
Utredningen bedömer dock att de utökade möjligheterna för offentliga
huvudmän att bedriva utbildning på entreprenad inte fullt ut löser utma-
ningen med kompetensförsörjningen inom små och dyra yrkesområden.
Därför föreslår utredningen att det ska införas ett statsbidrag för att stimu-
lera utbildning inom sådana områden. Utvärderingarna av försöksverk-
samheten visar att statsbidraget hade stor betydelse för möjligheten att	109
	109

Prop. 2025/26:198 Bilaga 1

anlita branschskolorna. Statens skolverk ska efter samråd med de natio- nella programråden besluta om vilka huvudmän som genom att överlämna uppgifter som rör undervisning i yrkesämnen på entreprenad ska beviljas statsbidrag.

Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2026 och kunna tillämpas från och med ikraftträdandet.

Förslag om yrkesprov

Mot bakgrund av den erfarenhet som redan finns av yrkesprov i olika sam- verkansmodeller, i de nationella programråden beträffande försöksverk- samheten med yrkesprov samt andra länders utvärderingar och samman- ställningar av yrkesprov är det utredningens bedömning att yrkesprov kan och bör införas inom gymnasial yrkesutbildning. Yrkesprov bidrar bland annat till en ökad tydlighet i vilka yrkeskunskaper elever behöver ha vid avslutad utbildning och kan underlätta elevers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Yrkesprov kan också bidra till en ökad likvärdighet och kvalitet i yrkesutbildningen.

Skolverket ska efter samråd med berört nationellt programråd meddela föreskrifter om yrkesprov för respektive yrkesutgång i gymnasieskolan och respektive yrkesområde i anpassade gymnasieskolan. Det är Skolver- ket som beslutar om föreskrifterna men branschen ska ha inflytande i fram- tagandet och deras kompetens och legitimering av yrkesprovet är nödvän- dig. Det finns redan i dag yrkesprov som branschen tillsammans med en del skolor använder som verktyg för kvalitetssäkring. Utvecklingen av befintliga prov och framtagandet av nya är en långsiktig process och tillämpningen av yrkesprov kommer att följas upp.

Utredningen föreslår att yrkesprov ska ingå i yrkesprogram i gymnasie- skolan i de fall då det finns ett fastställt yrkesprov. Yrkesprovet ska ersätta gymnasiearbetet. Om det inte finns ett fastställt yrkesprov eller om det finns särskilda skäl föreslås att elever även fortsättningsvis ska genomföra gymnasiearbetet. Yrkesprovet ska omfatta 100 gymnasiepoäng, betygs- sättas med E eller F och definieras i författningarna. Möjligheten att genomföra yrkesprov som ett alternativ till gymnasiearbetet ska även infö- ras inom anpassade gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbild- ning.

Utredningen föreslår att yrkesproven ska träda i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas för utbildning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbild- ning från och med 1 januari 2028.

Förslag om individuella programmet i anpassade gymnasieskolan

	I anpassade gymnasieskolan finns nationella program och individuella
	program som är avsedda att genomgås på fyra läsår. Utbildning på ett indi-
	viduellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på
	ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Elever på nationella
110	program i anpassade gymnasieskolan har vid flytt till annan kommun rätt
110

att fullfölja utbildningen i den nya hemkommunen eller i en annan	Prop. 2025/26:198
kommun eller region som anordnar utbildning. Samma rätt finns inte för	Bilaga 1
elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan.
Utredningen föreslår att rätten att fullfölja en fyraårig utbildning på ett
individuellt program i anpassade gymnasieskolan särskilt bör regleras för
att skapa likvärdighet i lagstiftningen mellan utbildningar i anpassade
gymnasieskolan och mellan skolformerna anpassade gymnasieskolan och
gymnasieskolan. En sådan reglering förhindrar att en elev nekas rätt att
fullfölja utbildningen efter flytt till annan kommun, på grund av att eleven
passerat åldern för rätt till mottagande. I anpassade gymnasieskolan har
elever annars rätt att bli mottagna senast det första kalenderhalvåret det år
de fyller 20 år. Den särskilda regleringen skulle ge elever som har påbörjat
en utbildning på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan rätt
att under fyra läsår fullfölja sin utbildning även vid flytt.
Utredningen föreslår att nya bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli
2026.

En sammanfattande bild av den nya gymnasieskolan

Utredningens förslag och vad dessa får för konsekvenser för hur framti- dens gymnasieskola ser ut sammanfattas i nedanstående figur. När det gäller introduktionsprogram föreslår utredningen att individuellt alternativ (IMA) och yrkesintroduktion (IMY) avskaffas. Utredningen föreslår att språkintroduktion (IMS) är kvar men att nyanlända elever ges ökade möj- ligheter att läsa yrkesämnen under utbildningstiden på språkintroduktion. Ett nytt introduktionsprogram, Individuellt förberedelseprogram (IMF) införs för elever som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program eller till elever som har synnerliga skäl. IMF syf- tar i första hand till förberedelse för annan fortsatt utbildning, till exempel yrkesprogram som omfattar 1 900 poäng och ska utformas för varje enskild elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Utredningen före- slår att introduktionsprogrammet programinriktat val (IMV) ska vara kvar men att behörighetskraven till programmet höjs och att utbildningarna enbart ska gå att utforma i förväg och erbjudas sökbara i gymnasievalet, till skillnad från i dag när de även kan utformas för en enskild elev.

Utredningen föreslår att nya nationella yrkesprogram som omfattar

1 900 gymnasiepoäng införs med samma yrkesämnen som dagens yrkes- program men med mindre omfattning av gymnasiegemensamma ämnen. Målgruppen är de som inte har de godkända betyg som krävs för behörig- het till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng men som har minst tre godkända betyg från grundskolan. För de yrkespro- gram som omfattar 2 700/2 800 gymnasiepoäng föreslår utredningen en höjning av behörighetskraven så att de blir desamma som till de högsko- leförberedande programmen.

Förslagen väntas bidra med att fler kan uppnå gymnasieskolans mål och avsluta gymnasieskolan med lyckade gymnasiestudier. Förslagen bidrar vidare till att fler elever får en yrkesutbildning vilket sannolikt leder till att fler elever får en snabbare etablering och att arbetsgivares rekrytering av

111

Prop. 2025/26:198	gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft underlättas. Den nya gymnasieskolan
Bilaga 1	väntas innebära att kostnaderna för gymnasieskolan bara ökar marginellt.

112

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att nuvarande bilaga 3 och 4 ska betecknas bilaga 4 och 5,

dels att 3 kap. 12 och 12 h §§, 10 kap. 23 a och 23 b §§, 15 kap. 8 a, 11, 22, 25, 30 a, 30 b, 31 a, 32 a och 33 §§, 16 kap. 1, 3, 6, 11, 13, 18, 20, 22, 24, 26, 27, 29, 30, 32 och 34 §§, 17 kap. 2–4, 10–14, 16, 18–21, 26 a och 28–30 §§, 18 kap. 22 och 24 §§, 19 kap. 2, 21, 23, 25, 30, 42 och 42 a §§, 20 kap. 5, 6, 6 a, 35 a, 35 b och 40 b §§, 22 kap. 14, 17 och 18 §§, 23 kap. 13 §, 29 kap. 9 och 24 §§, bilaga 1, 2 och 5 och rubrikerna närmast före 16 kap. 6, 26 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, gymnasiearbete och yrkesprov” och att rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden, gymna- siearbete och yrkesprov i anpassad gymnasieskola”,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 16 kap. 2 a, 6 a, 26 a, 27 a och 30 a §§, 19 kap. 42 b § och 23 kap. 13 a §, och en ny bilaga, bilaga 3, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 12 §1


Om det särskilda stödet för en				Om det särskilda stödet för en
elev	i	grundskolan, anpassade		elev i	grundskolan,			anpassade
grundskolan,			specialskolan eller	grundskolan,		specialskolan			eller
sameskolan inte i rimlig grad kan				sameskolan inte i rimlig grad kan
anpassas efter elevens behov och				anpassas efter elevens behov och
förutsättningar, får ett beslut enligt				förutsättningar,			får	ett beslut
7 § innebära avvikelser från den				enligt 7 § innebära avvikelser från
timplan samt de ämnen och mål				den timplan samt de ämnen och
som annars gäller för utbildningen				mål som annars gäller för utbild-
(anpassad studiegång). I grundsko-				ningen (anpassad studiegång). I
lan, specialskolan och sameskolan				grundskolan,		specialskolan			och
ska	den	anpassade studiegången		sameskolan		ska	den	anpassade
utformas så att eleven så långt som				studiegången utformas så att ele-
möjligt får förutsättningar att nå				ven så långt som möjligt får förut-
behörighet			till gymnasieskolans	sättningar att nå behörighet till de
nationella program.				nationella program i gymnasie-
				skolan	som		omfattar		minst
				2 500 gymnasiepoäng.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbild- ning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

1 Senaste lydelse 2022:1315.

113

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

114

12 h §2

Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skol- väsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, ska ges undervis- ning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars

gäller för utbildningen (anpassad timplan), om
1. rektorn	efter att		elevens	1. rektorn		efter att		elevens
kunskaper	har	bedömts	enligt	kunskaper		har	bedömts	enligt
12 c § eller senare, bedömer att ele-				12 c § eller senare, bedömer att ele-
ven kommer att ha svårt att nå				ven kommer att ha svårt att nå
behörighet	till	ett nationellt		behörighet		till	ett nationellt
program i	gymnasieskolan inom			program	i	gymnasieskolan som
ramen för skolplikten eller motsva-				omfattar	minst		2 500 gymnasie-
rande rätt	till	utbildning	enligt	poäng inom ramen för skolplikten
7 kap. 2 §, och				eller motsvarande rätt till utbild-
				ning enligt 7 kap. 2 §, och

2.eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.

En anpassad timplan ska utformas så att

1. eleven ges undervisning i	1. eleven ges	undervisning i
sådana ämnen och minst det antal-	sådana ämnen och minst det antal
ämnen som krävs för att nå behö-	ämnen som krävs för att nå behö-
righet till ett nationellt program i	righet till ett nationellt program i
gymnasieskolan,	gymnasieskolan	som omfattar
	minst 2 500 gymnasiepoäng,

2.ett av de ämnen som avses i 1 är idrott och hälsa, och

3.eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skolti- den.

10kap.

23 a §3

En huvudman ska, om annat inte		En huvudman ska, om annat
följer av andra stycket, erbjuda		inte följer av andra stycket, erbju-
lovskola till elever som har avslutat		da lovskola till elever som har
årskurs 8 och som riskerar att i		avslutat årskurs 8 och som riske-
nästa årskurs inte uppfylla betygs-		rar att i nästa årskurs inte uppfylla
kriterierna för betyget E i ett eller		betygskriterierna för betyget E i
flera ämnen och som därigenom		ett eller flera ämnen och som däri-
riskerar att inte uppnå behörighet		genom riskerar att inte uppnå
till ett nationellt program i gymna-		behörighet		till	ett	nationellt
sieskolan. Lovskolan ska anordnas		program	i	gymnasieskolan som
i juni samma år som eleven har		omfattar	minst		2 500 gymnasie-
avslutat årskurs 8 och uppgå till		poäng. Lovskolan ska anordnas i
sammanlagt	minst 50 timmar.	juni samma år som eleven har
Tiden för lovskola ingår inte i den		avslutat årskurs 8 och uppgå till
minsta totala	undervisningstiden	sammanlagt		minst		50 timmar.
enligt 5 §.		Tiden för lovskola ingår inte i den

2Senaste lydelse 2018:1303.

3Senaste lydelse 2022:146.

minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårter- minen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

23 b §4
En huvudman ska erbjuda lov-	En huvudman ska erbjuda lov-
skola till elever i årskurs 9 som ris-	skola till elever i årskurs 9 som ris-
kerar att inte uppfylla betygskrite-	kerar att inte uppfylla betygskrite-
rierna för betyget E i ett eller flera	rierna för betyget E i ett eller flera
ämnen och som därigenom riskerar	ämnen och som därigenom riskerar
att inte uppnå behörighet till ett	att inte uppnå behörighet till ett
nationellt program i gymnasiesko-	nationellt program i gymnasiesko-
lan. Lovskolan ska anordnas på	lan som omfattar minst 2 500 gym-
loven under läsåret och uppgå till	nasiepoäng. Lovskolan ska anord-
sammanlagt minst 25 timmar.	nas på loven under läsåret och
	uppgå	till	sammanlagt	minst
	25 timmar.
En huvudman ska också, om inte	En huvudman ska också, om inte
annat följer av fjärde stycket,	annat följer av fjärde stycket,
erbjuda lovskola till elever som har	erbjuda lovskola till elever som har
avslutat årskurs 9 utan att ha upp-	avslutat årskurs 9 utan att ha upp-
nått behörighet till ett nationellt	nått behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan. Lov-	program	i	gymnasieskolan	som
skolan ska anordnas i juni samma	omfattar	minst 2 500 gymnasie-
år som eleven avslutat årskurs	poäng. Lovskolan ska anordnas i
9 och uppgå till sammanlagt minst	juni samma år som eleven avslutat
50 timmar.	årskurs 9 och uppgå till samman-
	lagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårter- minen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt andra stycket.

15kap.

8 a §5

Information från en huvudman	Information från en huvudman
om erbjudande av nationella prog-	om erbjudande av nationella
ram och introduktionsprogrammen	program och introduktionsprog-

4Senaste lydelse 2022:730.

5Senaste lydelse 2022:1089.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

115

Som betyg på gymnasiearbetet, yrkesprovet och examensarbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska användas om en elev har nått exa- mensmålen eller yrkesutbild- ningsmålen för gymnasiearbetet eller yrkesprovet, eller examens- målen för examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

116

programinriktat val och yrkesintro-	rammet programinriktat val ska
duktion utformade för en grupp ele-	tydligt ange utbildningens inrikt-
ver ska tydligt ange utbildningens	ning.
inriktning.

Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.

11 §6

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Introduktionsprogrammen		prog-	Introduktionsprogrammen prog-
raminriktat val,	yrkesintroduktion		raminriktat val och individuellt för-
och individuellt	alternativ	samt	beredelseprogram samt vidareut-
vidareutbildning i form av ett fjärde			bildning i form av ett fjärde tek-
tekniskt år får utformas så att de			niskt år får utformas så att de inte är
inte är i huvudsak skolförlagda.			i huvudsak skolförlagda.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

22 §7

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har

satts på sådana nivåer.
Betyg ska också sättas	Betyg ska också sättas
1. efter genomfört gymnasiear-	1. efter genomfört gymnasiear-
bete och examensarbete, och	bete, yrkesprov och examensarbete,
	och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma

igymnasieskolan.

25 §8

Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska användas om en elev har nått examensmålen för gymna- siearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas.

6Senaste lydelse 2020:605.

7Senaste lydelse 2022:147.

8Senaste lydelse 2014:530.

		30 a §9					Prop. 2025/26:198
Ett	primärt	samverkansavtal	Ett	primärt	samverkansavtal		Bilaga 2
enligt	2 kap. 2 b § ska omfatta		enligt	2 kap. 2 b §		ska omfatta
nationella program och introduk-			nationella program och introduk-
tionsprogrammen		programinriktat	tionsprogrammet		programinriktat
val och yrkesintroduktion utfor-			val. En kommun i det primära sam-
made för en grupp elever. En			verkansområdet		ska	erbjuda all
kommun i det primära samverkans-			sådan utbildning som anordnas av
området ska erbjuda all sådan			någon av kommunerna i samver-
utbildning som anordnas av någon			kansområdet.
av kommunerna i samverkansom-
rådet.

Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

30 b §10

När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
Kravet på att ta hänsyn till arbets-	Kravet på att ta hänsyn till arbets-
marknadens behov gäller endast de	marknadens behov gäller endast de
nationella programmen och intro-	nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen programin-	duktionsprogrammet programin-
riktat val och yrkesintroduktion	riktat val.
utformade för en grupp elever.

31 a §11

När en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
Första stycket gäller endast de	Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-	nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen programin-	duktionsprogrammet programin-
riktat val och yrkesintroduktion	riktat val.
utformade för en grupp elever.

32 a §12

När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbju- das och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och

9 Senaste lydelse 2022:1089.
10	Senaste lydelse 2022:1089.
11	Senaste lydelse 2022:1089.	117
12	Senaste lydelse 2022:1089.	117

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

118

2. arbetsmarknadens behov.
Första stycket gäller endast de	Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-	nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen programin-	duktionsprogrammet programin-
riktat val och yrkesintroduktion	riktat val, i den utsträckning den
utformade för en grupp elever, i	enskilde har godkännande som
den utsträckning den enskilde har	huvudman för utbildningarna.
godkännande som huvudman för
utbildningarna.

33§13

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ung- domar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Motta- gandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev

är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om

särskilt stöd finns i 3 kap.
När	det	gäller programinriktat		När det gäller individuellt förbe-
val som utformas för en enskild				redelseprogram och språkintro-
elev, yrkesintroduktion, individuellt				duktion finns särskilda bestämmel-
alternativ		och	språkintroduktion	ser i 17 kap. 29 § om när huvud-
finns	särskilda		bestämmelser i	mannen för en fristående skola är
17 kap. 29 § om när huvudmannen				skyldig att ta emot ungdomar som
för en fristående skola är skyldig att				uppfyller behörighetskraven för
ta emot ungdomar som uppfyller				sådan utbildning.
behörighetskraven för sådan utbild-
ning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

16kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–utbildningarnas utformning och innehåll (2–25 §§),

– gymnasieexamen (26–28 §§),	– gymnasieexamen och gymna-
	sialt yrkesutbildningsbevis (26–
	28 §§),

–behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29–41 §§),

13Senaste lydelse 2022:724.

–utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42–51 §§), och

–utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52–55 §§).

2 a §

Yrkesprogram finns som två olika utbildningar:

1. yrkesprogram som omfattar

2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng, och

2. yrkesprogram som omfattar

1 900 gymnasiepoäng.

			3 §14
Yrkesprogrammen		ska utgöra		Yrkesprogrammen		ska	utgöra
grund	för yrkesverksamhet		och	grund för yrkesverksamhet. Yrkes-
fortsatt yrkesutbildning.				program som omfattar 2 700 eller
				2 800 gymnasiepoäng		ska	också
				utgöra grund för fortsatt yrkesut-
				bildning.
Ett	yrkesprogram	ska innehålla		Ett yrkesprogram som omfattar
det som krävs för att eleverna ska				2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng
uppnå	grundläggande behörighet			ska innehålla det som krävs för att
till högskoleutbildning som påbör-				eleverna ska uppnå grundläggan-
jas på grundnivå. En elev ska dock				de behörighet till högskoleutbild-
ha rätt att välja bort delar av det				ning som påbörjas på grundnivå.
som krävs för grundläggande behö-				En elev ska dock ha rätt att välja
righet enligt vad som framgår av				bort delar av det som krävs för
bilaga 2.				grundläggande behörighet			enligt
				vad som framgår av bilaga 2.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndig-
som	regeringen bestämmer		får	het som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om				meddela	ytterligare	föreskrifter
det som ska ingå i utbildningen för				om det som ska ingå i utbild-
att eleverna ska uppnå grund-				ningen enligt andra stycket.
läggande behörighet till högskole-
utbildning som påbörjas på grund-
nivå.
Examensmål				Examensmål och
				yrkesutbildningsmål
			6 §
För varje nationellt program ska				För varje nationellt program som
det finnas examensmål som inne-				omfattar	minst 2 500 gymnasie-
håller mål för programmet.				poäng ska det finnas examensmål

14Senaste lydelse 2022:275.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

119

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

120

som innehåller mål för prog- rammet.

6 a §

För varje yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng ska det finnas yrkesutbildningsmål som innehåller mål för programmet.

11§15

Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning ska	Gymnasial lärlingsutbildning ska
i huvudsak vara förlagd till en eller	i huvudsak vara förlagd till en eller
flera arbetsplatser. Vid beräk-	flera arbetsplatser. Vid beräk-
ningen av hur stor del av utbild-	ningen av hur stor del av utbild-
ningen som ska förläggas till en	ningen som ska förläggas till en
arbetsplats ska det bortses från det	arbetsplats ska det bortses från det
som eleven får välja bort enligt 3 §.	som eleven får välja bort enligt 3 §
	andra stycket.
13 §
Statens skolverk får besluta om	Statens skolverk får besluta om
avvikelser från struktur, innehåll	avvikelser från struktur, innehåll,
och examensmål för utbildningar	examensmål och yrkesutbildnings-
på nationella program.	mål för utbildningar på nationella
	program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.

	18 §16
Eleverna	har rätt till ett minsta antal undervisningstimmar om
60 minuter	(garanterad undervisningstid). Den garanterade undervis-

ningstiden för elever på

–yrkesprogram som omfattar 2 800 gymnasiepoäng är 2 720 under- visningstimmar,

– yrkesprogram som	omfattar	– yrkesprogram som	omfattar
2 700 gymnasiepoäng	är	2 700 gymnasiepoäng	är
2 625 undervisningstimmar, och		2 625 undervisningstimmar,

15Senaste lydelse 2022:275.

16Senaste lydelse 2022:275.

I utbildningen på högskoleför- beredande program ska det ingå ett gymnasiearbete. I utbildningen på yrkesprogram ska det ingå ett gymnasiearbete eller yrkesprov. Regeringen får meddela före- skrifter om när ett gymnasiearbe- te respektive yrkesprov ska ingå i utbildningen.

– yrkesprogram som omfattar

1 900 gymnasiepoäng är

2 430 undervisningstimmar, och

–högskoleförberedande program är 2 180 undervisningstimmar.

För elever som har valt bort delar	För elever på yrkesprogram
av det som krävs för grundläggande	som	omfattar	2 700 eller
behörighet enligt 3 § minskas den	2 800 gymnasiepoäng,		som har
garanterade undervisningstiden i	valt bort delar av det som krävs
motsvarande omfattning.	för	grundläggande	behörighet
	enligt 3 § andra stycket, minskas
	den garanterade undervisningsti-
	den i motsvarande omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden.

20§17

Utbildningens omfattning fram-	Utbildningens		omfattning		på
går av en poängplan i bilaga 2.	yrkesprogram		som	omfattar
	2 700 eller	2 800 gymnasiepoäng
	och	högskoleförberedande
	program framgår av en poängplan i
	bilaga 2.
	Utbildningens		omfattning		på
	yrkesprogram		som	omfattar
	1 900 gymnasiepoäng			framgår	av

en poängplan i bilaga 3.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

22 §

I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

24§18

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-	i ett ämne eller efter ett genomfört
nasiearbete fått lägst betyget E, är	gymnasiearbete eller yrkesprov fått
huvudmannen inte skyldig att	lägst betyget E, är huvudmannen

17Senaste lydelse 2018:749.

18Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

121

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

erbjuda ytterligare utbildning av	inte skyldig att erbjuda ytterligare
samma slag, om inte annat följer av	utbildning av samma slag, om inte
föreskrifter som har meddelats med	annat följer av föreskrifter som har
stöd av andra stycket.	meddelats med stöd av andra
	stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Gymnasieexamen		Gymnasieexamen och gymnasialt
		yrkesutbildningsbevis
	26 §
Utbildningen på	yrkesprogram	Utbildningen på yrkesprogram
syftar till en yrkesexamen och		som	omfattar	2 700 eller
utbildningen på högskoleförbere-		2 800 gymnasiepoäng syftar till en
dande program syftar till en hög-		yrkesexamen och utbildningen på
skoleförberedande	examen. Båda	högskoleförberedande		program
dessa examina kallas gymnasieexa-		syftar till en högskoleförberedande
men.		examen. Båda dessa examina kallas
		gymnasieexamen.
För elever som	har betyg från	en utbildning som omfattar minst

2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda.

26 a §
Utbildningen	på yrkesprogram
som omfattar	1 900 gymnasie-

poäng syftar till ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis.

För elever som har betyg från en

utbildning som omfattar	minst
1 900 gymnasiepoäng från	ett

sådant yrkesprogram som avses i första stycket ska ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis utfärdas, om villkoren i 27 a § är uppfyllda.

Regeringen får meddela före- skrifter om när ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis får utfärdas för elever på yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymna- siepoäng.

122

Yrkesexamen	Yrkesexamen och gymnasialt	Prop. 2025/26:198
	yrkesutbildningsbevis	Bilaga 2

27§19

Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena

1.svenska eller svenska som andraspråk,

2.engelska, och

3.matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i	Även gymnasiearbetet eller
de godkända betygen.	yrkesprovet ska ingå i de godkända
	betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram, och

2.vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de god- kända betygen för respektive yrkesprogram.

27 a §

Ett gymnasialt yrkesutbildnings- bevis ska utfärdas om en elev som avses i 26 a § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 1 650 gymnasiepoäng och som innefattar minst 50 gymnasie- poäng i vart och ett av ämnena

1.svenska eller svenska som and- raspråk,

2.engelska, och

3.matematik.

Även ett gymnasiearbete eller yrkesprov ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om

1.vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå

ide godkända betygen för respek- tive yrkesprogram, och

2.vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.

19 Senaste lydelse 2022:147.

123

För behörighet till ett yrkes- program som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng krävs god- kända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen. En sökande till ett yrkes- program som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng ska också anses behörig om den sökande har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkända betyg om minst 400 gymnasiepoäng i karaktärs- ämnen från ett yrkesprogram. Kravet i första och andra styck- ena på godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska för vart och ett av ämnena också anses uppfyllt om den sökande har godkänt betyg om minst 50 gymnasiepoäng i motsvarande ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan. 30 a § För behörighet till ett yrkes- program som omfattar 1 900 gym- nasiepoäng krävs godkända betyg i minst tre ämnen. Dessa yrkes- program står dock inte öppna för ungdomar som har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng enligt 30 §.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

124

29 §
För de nationella programmen	För	de nationella	programmen
gäller, utöver vad som föreskrivs i	gäller, utöver vad som föreskrivs i
15 kap. 5 §, de ytterligare behörig-	15 kap. 5 §, de ytterligare behörig-
hetskrav i fråga om godkända betyg	hetskrav i fråga om godkända betyg
från grundskolan eller motsvarande	från	grundskolan	eller annan
utbildning som följer av 30–34 §§.	utbildning som följer av 30–34 §§.

30§20

För behörighet till ett yrkes- program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra- språk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen.

20Senaste lydelse 2018:749.

	Om huvudmannen för			utbild-	Prop. 2025/26:198
	ningen finner att det finns särskilda				Bilaga 2
	skäl, får ungdomar som uppfyller
	behörighetskraven för ett nationellt
	program	som	omfattar	minst
	2 500 gymnasiepoäng tas emot till
	ett yrkesprogram som omfattar
	1 900 gymnasiepoäng.
32 §
En sökande till ett nationellt	En sökande till ett nationellt
program som saknar godkänt betyg	program	som	omfattar	minst
i engelska men uppfyller övriga	2 500 gymnasiepoäng och som sak-
behörighetskrav ska ändå anses	nar godkänt betyg i engelska men
behörig om den sökande	uppfyller	övriga	behörighetskrav
	ska ändå anses behörig om den
	sökande

1.på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och

2.bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta program-

met.

34 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbild- ningar.

För behörighet till ett yrkes- program som omfattar 1 900 gym- nasiepoäng får dock inte krav ställas på godkända betyg i vissa angivna ämnen.

	17 kap.
	2 §21
Introduktionsprogrammen är
– programinriktat val,
– yrkesintroduktion,
– individuellt alternativ, och	– individuellt	förberedelse-
	program, och
– språkintroduktion.

3§22

Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är

syftet med
	– programinriktat val att elever	– programinriktat val att elever
ska få en utbildning som är inriktad		ska få en utbildning som är inriktad
21	Senaste lydelse 2018:749.	125
22	Senaste lydelse 2018:749.	125

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,

–yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkes- program,

mot ett visst nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasie- poäng och att de så snart som möj- ligt ska kunna antas till det pro- grammet,

–individuellt förberedelse- program att elever ska gå vidare till annan fortsatt utbildning eller få en arbetsmarknadsinriktad utbildning som underlättar för dem att gå vidare till arbetsmark- naden, och

126

–individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

–språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare

igymnasieskolan eller till annan utbildning.

4§23

Programinriktat val och yrkes-	Programinriktat val ska utfor-
introduktion får utformas för en	mas för en grupp elever. Övriga
grupp elever eller för en enskild	introduktionsprogram ska utfor-
elev. Övriga introduktionsprogram	mas för en enskild elev.
ska utformas för en enskild elev.

10§24

Programinriktat val står öppet för			Programinriktat val står öppet för
ungdomar som inte har alla de god-			ungdomar som inte har alla de god-
kända betyg som krävs för behörig-			kända betyg som krävs för behörig-
het till ett visst nationellt program			het till ett visst nationellt program
enligt	16 kap. 30 eller	31 §, men	som omfattar minst 2 500 gymna-
från	grundskolan har	godkända	siepoäng		enligt	16 kap. 30 eller
betyg i svenska eller svenska som			31 §,	men	från	grundskolan		har
andraspråk och			godkända betyg i svenska eller
			svenska som andraspråk och
– i engelska eller matematik samt			– i	engelska eller			matematik
i minst fyra andra ämnen, eller			samt i minst åtta andra ämnen,
			eller
– i engelska och matematik samt			– i	engelska		och	matematik
i minst tre andra ämnen.			samt i minst fem andra ämnen.
			Sådana		betyg	som avses		i
			16 kap. 30 § andra				och tredje
			styckena får ersätta betyg från
			grundskolan i första stycket.

23Senaste lydelse 2018:749.

24Senaste lydelse 2018:749.

		11 §
Yrkesintroduktion	och	indivi-	Individuellt	förberedelse-
duellt alternativ står öppna för ung-			program står öppet för ungdomar
domar som inte har de godkända			som inte har de godkända betyg i
betyg som krävs för behörighet till			svenska eller svenska som andra-
ett yrkesprogram enligt		16 kap.	språk, engelska och matematik och
30 §. De står dock inte öppna för			i minst nio andra ämnen som enligt
ungdomar som ska erbjudas språk-			16 kap. 30 § första	stycket eller
introduktion.			31 § krävs för behörighet till ett
			nationellt program	som omfattar
			minst 2 500 gymnasiepoäng. Det
			står dock inte öppet för ungdomar
			som ska erbjudas språkintroduk-
			tion.
Om huvudmannen för utbild-			Om huvudmannen för utbild-
ningen finner att det finns synner-			ningen finner att det finns synner-
liga skäl, får ungdomar som upp-			liga skäl, får ungdomar som upp-
fyller behörighetskraven		för ett	fyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram tas emot till yrkes-			nationellt program som omfattar
introduktion eller	individuellt		minst 2 500 gymnasiepoäng tas
alternativ.			emot till individuellt förberedel-
			seprogram.

12§25

Språkintroduktion står öppen för	Språkintroduktion står öppen för
nyanlända ungdomar som inte har	nyanlända ungdomar som inte har
de godkända betyg som krävs för	de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett yrkesprogram	behörighet	till	ett nationellt
enligt 16 kap. 30 § och som behö-	program	som	omfattar	minst
ver en utbildning med tyngdpunkt i	2 500 gymnasiepoäng			enligt
det svenska språket för att gå vidare	16 kap. 30 § första stycket			eller
i gymnasieskolan eller till annan	31 § och som behöver en utbildning
utbildning. Om det finns särskilda	med tyngdpunkt i det svenska språ-
skäl får även andra elever gå språk-	ket för att gå vidare i gymnasiesko-
introduktion.	lan eller till annan utbildning. Om
	det finns särskilda skäl får även
	andra elever gå språkintroduktion.

13§26

En ansökan till programinriktat	En ansökan till programinriktat
val som har utformats för en grupp	val ska ges in till den sökandes
elever eller till yrkesintroduktion	hemkommun.
som har utformats för en grupp ele-
ver ska ges in till den sökandes
hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

25Senaste lydelse 2015:246.

26Senaste lydelse 2018:749.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

127

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

14§27

Den huvudman som		anordnar		Den huvudman som anordnar
utbildningen prövar om en sökande				utbildningen prövar om en sökan-
till	programinriktat val	som	har	de till programinriktat val är
utformats för en grupp elever eller				behörig och om den sökande ska
till	yrkesintroduktion	som	har	tas emot.

utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot.

16§28

Hemkommunen ansvarar för att			Hemkommunen ansvarar för att
alla behöriga ungdomar i hem-			alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds programinriktat			kommunen erbjuds programinrik-
val, yrkesintroduktion, individuellt			tat val, individuellt förberedel-
alternativ och språkintroduktion.			seprogram	och	språkintroduk-
Erbjudandet	om	programinriktat	tion. Erbjudandet om programin-
val ska avse utbildningar som är			riktat val ska avse utbildningar
inriktade mot ett allsidigt urval av			som är inriktade mot ett allsidigt
de nationella program som kommu-			urval av de nationella program
nen anordnar eller erbjuder genom			som kommunen		anordnar		eller
samverkansavtal.			erbjuder genom samverkansavtal.
Utöver det som följer av första			Utöver det som följer av första
stycket ansvarar		hemkommunen	stycket ansvarar		hemkommunen
för att elever från anpassade grund-			för att elever från anpassade
skolan erbjuds		yrkesintroduktion	grundskolan	erbjuds		individuellt
och individuellt alternativ, om de			förberedelseprogram,			om	de
önskar sådan utbildning. Hem-			önskar sådan utbildning. Hem-
kommunen	behöver dock inte		kommunen	behöver		dock	inte
erbjuda sådan utbildning om det			erbjuda sådan utbildning om det
med hänsyn till elevens bästa finns			med hänsyn till elevens bästa
synnerliga skäl att inte göra det.			finns synnerliga skäl att inte göra
			det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

18§29

En region får, utöver vad som föl-	En region får, utöver vad som
jer av 17 §, efter överenskommelse	följer av	17 §,	efter	överens-
med en kommun anordna yrkes-	kommelse	med	en	kommun
introduktion och individuellt alter-	anordna individuellt förberedelse-
nativ.	program.

19§30

En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
anordnar programinriktat val som	anordnar programinriktat val ska ta

	27	Senaste lydelse 2018:749.
	28	Senaste lydelse 2022:1315.
128	29	Senaste lydelse 2019:947.
128	30	Senaste lydelse 2019:947.

har utformats för en grupp elever	emot alla de behöriga sökande till
eller yrkesintroduktion som har	utbildningen som hör hemma i
utformats för en grupp elever ska ta	kommunen eller samverkansområ-
emot alla de behöriga sökande till	det för utbildningen.
utbildningen som hör hemma i
kommunen eller samverkansområ-

det för utbildningen.

En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska vid beslut om motta- gande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

20§31

Statens skolverk får för program-	Statens skolverk får för program-
inriktat val som har utformats för	inriktat val vid en gymnasieskola
en grupp elever vid en gymnasie-	med offentlig huvudman besluta att
skola med offentlig huvudman	utbildningen ska stå öppen för
besluta att utbildningen ska stå	sökande från hela landet (riksrekry-
öppen för sökande från hela landet	tering).

(riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.

21§32

En kommun som anordnar	En kommun som anordnar indivi-
programinriktat val som har utfor-	duellt förberedelseprogram eller
mats för en enskild elev, yrkesintro-	språkintroduktion får ta emot ung-
duktion som har utformats för en	domar som uppfyller behörighets-
enskild elev, individuellt alternativ	villkoren för respektive utbildning
eller språkintroduktion får ta emot	även om de inte kommer från
ungdomar som uppfyller behörig-	kommunen.
hetsvillkoren för respektive utbild-
ning även om de inte kommer från
kommunen.
Även en region som anordnar	Även en region som anordnar
programinriktat val som har utfor-	individuellt förberedelseprogram
mats för en enskild elev, yrkesintro-	får ta emot behöriga ungdomar till
duktion som har utformats för en	utbildningen oberoende av vilken
enskild elev eller individuellt alter-	kommun de kommer från.
nativ, får ta emot behöriga ungdo-
mar till utbildningen oberoende av
vilken kommun de kommer från.

31Senaste lydelse 2018:749.

32Senaste lydelse 2019:947.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

129

En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng får anordna programinriktat val som är inrik- tat mot det nationella program- met, individuellt förberedelse- program och språkintroduktion.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

130

26 a §33
En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
enligt 19 § andra stycket har tagit	enligt 19 § andra stycket har tagit
emot en elev på programinriktat val	emot en elev på programinriktat val
som har utformats för en grupp ele-	ska ersättas för sina kostnader för
ver eller yrkesintroduktion som har	elevens utbildning av elevens hem-
utformats för en grupp elever ska	kommun.	Detsamma gäller den
ersättas för sina kostnader för ele-	kommun eller region som enligt
vens utbildning av elevens hem-	21 a § har	tagit emot en elev på
kommun. Detsamma gäller den	individuellt	förberedelseprogram
kommun eller region som enligt	eller språkintroduktion.
21 a § har tagit emot en elev på

programinriktat val som har utfor- mats för en enskild elev, yrkesintro- duktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

28§34

En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella program- met, individuellt alternativ och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

29§35

Huvudmannen för en fristående	Huvudmannen för en fristående
gymnasieskola är skyldig att ta	gymnasieskola är skyldig att ta
emot en elev till yrkesintroduktion,	emot en elev till individuellt för-
individuellt alternativ och språk-	beredelseprogram och språk-
introduktion bara om huvud-	introduktion bara om huvud-
mannen och elevens hemkommun	mannen och elevens hemkommun
har kommit överens om det bidrag	har kommit överens om det bidrag
som kommunen ska betala till	som kommunen ska betala till
huvudmannen för utbildningen.	huvudmannen för utbildningen.
Huvudmannen för en fristående
gymnasieskola är skyldig att ta

33Senaste lydelse 2019:947.

34Senaste lydelse 2018:749. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

35Senaste lydelse 2018:749. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

emot	en	elev	till programinriktat		Prop. 2025/26:198
val	som	har	utformats för	en	Bilaga 2
enskild elev bara om huvudmannen
och	elevens		hemkommun	har
kommit överens om det. Bidraget
ska bestämmas enligt 35 §.

30§36

Av 15 kap.	33 §	framgår när	Av 15 kap.	33 §	framgår när
huvudmannen	för	en fristående	huvudmannen	för	en fristående
skola som anordnar programinrik-			skola som anordnar programinrik-
tat val som har utformats för en			tat val är skyldig att ta emot behö-
grupp elever är skyldig att ta emot			riga sökande till utbildningen.
behöriga sökande till utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till utbildningen följer av 15 kap. 12–14 §§.

18kap. 22 §37

På de nationella programmen ska			På de nationella programmen
betyg sättas i ämnen och efter			ska betyg sättas i ämnen och efter
genomfört	gymnasiearbete	i	genomfört gymnasiearbete eller
anpassad gymnasieskola. Betyg ska			yrkesprov i anpassad gymnasie-
sättas när ett ämne är avslutat. Om			skola. Betyg ska sättas när ett
ett ämne består av flera nivåer ska			ämne är avslutat. Om ett ämne
betyg sättas efter varje avslutad			består av flera nivåer ska betyg
nivå i ämnet.			sättas efter varje avslutad nivå i
			ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

24§38


	Som betyg på gymnasiearbetet i			Som betyg på gymnasiearbetet
anpassad		gymnasieskola	ska	och yrkesprovet i anpassad gym-
beteckningen E användas om ele-				nasieskola ska beteckningen E
ven har nått målen för gymnasiear-				användas om eleven har nått
betet i		anpassad gymnasieskola.		målen för gymnasiearbetet eller
För den elev som inte har nått				yrkesprovet i anpassad gymnasie-
målen		för gymnasiearbetet	i	skola. För den elev som inte har
36	Senaste lydelse 2018:749.
37	Senaste lydelse 2022:1315.			131
38	Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:198	anpassad gymnasieskola ska betyg				nått målen		för gymnasiearbetet
Bilaga 2	inte sättas.				eller yrkesprovet i anpassad gym-
					nasieskola ska betyg inte sättas.
				19 kap.
				2 §39
	Vilka de nationella programmen				Vilka de nationella program-
	är framgår av bilaga 3.				men är framgår av bilaga 4.
				21 §40
	Omfattningen	av	studierna	på	Omfattningen av			studierna på
	nationella program anges i gymna-				nationella program anges i gym-
	siepoäng i anpassad gymnasie-				nasiepoäng i anpassad gymnasie-
	skola. Utbildningens omfattning är				skola. Utbildningens				omfattning
	2 500 poäng.	Fördelningen		av	är 2 500 poäng. Fördelningen av
	poängen framgår av en poängplan i				poängen framgår av en poängplan
	bilaga 4.				i bilaga 5.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
	meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.
				23 §41
	I utbildningen på de nationella				I utbildningen på de nationella
	programmen ska ett gymnasiear-				programmen ska det ingå ett gym-
	bete i anpassad		gymnasieskola		nasiearbete		eller	yrkesprov		i
	ingå.				anpassad gymnasieskola.
					Regeringen får meddela före-
					skrifter om när ett yrkesprov i
					anpassad gymnasieskola ska erbju-
					das i utbildningen i stället för ett
					gymnasiearbete i anpassad gymna-
					sieskola.
				25 §42
	Har en elev efter en avslutad nivå				Har en elev efter en avslutad nivå
	i ett ämne eller ett genomfört gym-				i ett ämne eller efter ett genomfört
	nasiearbete i anpassad gymnasie-				gymnasiearbete eller				yrkesprov	i
	skola fått lägst betyget E, är huvud-				anpassad	gymnasieskola fått lägst
	mannen inte skyldig att erbjuda				betyget E, är huvudmannen inte
	ytterligare utbildning av samma				skyldig	att	erbjuda		ytterligare
	slag, om inte annat följer av före-				utbildning av samma slag, om inte
	skrifter som har meddelats med				annat följer av föreskrifter som har
	stöd av andra stycket.				meddelats med stöd av andra
					stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

	39	Senaste lydelse 2018:749.
	40	Senaste lydelse 2022:1315.
132	41	Senaste lydelse 2022:1315.
132	42	Senaste lydelse 2022:1315.

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en natio- nell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbild- ningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen. En elev som har påbörjat ett individuellt program och som En elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvud- mannen eller inom samverkans- området för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning. En elev som har påbörjat ett individuellt program har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet för utbild- ningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning enligt den indivi- duella studieplanen. Om den indi- viduella studieplanen ändras, har eleven rätt att under de fyra läs- åren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Första och andra styckena gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

30§43

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studieti- den.

42§44

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

43Senaste lydelse 2012:109.

44Senaste lydelse 2024:89.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

133

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) eller i ett skyddat boen- de enligt 6 kap. 1 a § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har ele- ven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skydda- de boendet.

därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny indivi- duell studieplan i den nya hem- kommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hem- kommunen.

			42 a §45
	En elev som har placerats i ett			En elev som har påbörjat ett
	hem för vård eller boende enligt			nationellt program eller en natio-
	6 kap.	1 §	socialtjänstlagen	nell inriktning och som med
	(2001:453) eller i ett skyddat boen-			anledning av placering i ett hem
	de enligt	6 kap.	1 a § samma lag	för vård eller boende enligt 6 kap.
	och som efter placeringen åter-			1 § socialtjänstlagen (2001:453)
	vänder till sin hemkommun har rätt			eller i ett skyddat boende enligt
	att fullfölja en påbörjad utbildning			6 kap. 1 a §	samma lag,	flyttar
	på ett nationellt program eller en			från kommunen eller samverkans-
	nationell inriktning i hemkommu-			området för utbildningen, har rätt
	nen, om den erbjuder sådan utbild-			att fullfölja utbildningen på det
	ning. Detta gäller oavsett om			påbörjade programmet eller			den
	utbildningen påbörjades i hem-			påbörjade	inriktningen	i	den
	kommunen eller samverkansområ-			kommun där hemmet för			vård
134	45 Senaste lydelse 2024:89.

det före placeringen eller i den kommun eller det samverkansom- råde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen.

eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommu- nen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbild- ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen, om detta inte hindrar ele- ven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.

42 b §

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) eller i ett skyddat boen- de enligt 6 kap. 1 a § samma lag och som efter placeringen återvän- der till sin hemkommun, har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommu- nen, om den erbjuder sådan utbild- ning. Om hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anord- nar utbildningen.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

135

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

136

duell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkans- avtal med hemkommunen.

20kap.

5 §46

sial nivå bedrivs i form av
1. ämnen, och				1. ämnen,
2. ett komvuxarbete.				2. komvuxarbete, och
				3. yrkesprov.
Ett ämne består av en eller flera nivåer.
På gymnasial nivå anges omfatt-				På	gymnasial		nivå anges
ningen av nivåerna i ämnen och				omfattningen		av	nivåerna	i
komvuxarbetet		med gymnasie-		ämnen, komvuxarbetet och yrkes-
poäng.				provet med gymnasiepoäng.
Inom	anpassad utbildning		på	Inom	anpassad		utbildning	på
gymnasial nivå anges omfattningen				gymnasial nivå anges omfatt-
av nivåerna i ämnen och komvux-				ningen av nivåerna i ämnen, kom-
arbetet	med	gymnasiepoäng	i	vuxarbetet och		yrkesprovet med
anpassad gymnasieskola.				gymnasiepoäng i anpassad gym-
				nasieskola.

6§47

46Senaste lydelse 2022:1315.

47Senaste lydelse 2022:1315.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

Regeringen eller den myndighet	Prop. 2025/26:198
som regeringen bestämmer får	Bilaga 2
också meddela föreskrifter om mål
för komvuxarbetet och yrkesprovet.

6 a §48

I utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymnasial nivå kan ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsför- lagt lärande.

En sammanhållen yrkesutbild- ning får även innehålla komvuxar- bete och yrkesprov.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesut- bildning eller vara utformad av en huvudman.

35 a §49

har satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter		Betyg ska också sättas efter
genomfört komvuxarbete.		genomfört		komvuxarbete		och
		yrkesprov.
	35 b §50
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndig-
som regeringen	bestämmer får	het som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om		meddela	ytterligare föreskrifter
betygssättning och om komvuxar-		om betygssättning samt om kom-
betet i övrigt. Sådana föreskrifter		vuxarbetet		och	yrkesprovet	i
får innebära att betyg inte ska sättas		övrigt.	Sådana		föreskrifter	får
på vissa kurser.		innebära att betyg inte ska sättas
		på vissa kurser.
	40 b §51
Den som är bosatt i landet och		Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på		vill ha betyg från utbildning på
gymnasial nivå	eller anpassad	gymnasial		nivå	eller anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska ha		utbildning på gymnasial nivå ska
möjlighet att genomgå prövning i		ha möjlighet att genomgå pröv-
48 Senaste lydelse 2022:1318.
49 Senaste lydelse 2022:1315.
50 Senaste lydelse 2022:147.						137
51 Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

138

komvuxarbete. Detta			gäller även		ning i komvuxarbete och yrkes-
den som tidigare har fått betyg på					prov. Detta gäller även den som
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete					tidigare har fått betyg på komvux-
eller ett gymnasiearbete i anpassad					arbetet, ett gymnasiearbete eller
gymnasieskola. Den som fortfa-					ett yrkesprov eller ett gymnasiear-
rande är elev i gymnasieskolan eller					bete eller ett yrkesprov i anpassad
i anpassade		gymnasieskolan		får	gymnasieskola. Den som fortfa-
dock inte genomgå prövning i ett					rande är elev i gymnasieskolan
komvuxarbete om eleven tidigare					eller i anpassade gymnasieskolan
har fått betyget E på ett gymnasie-					får dock inte genomgå prövning i
arbete eller ett gymnasiearbete i					ett komvuxarbete eller yrkesprov
anpassad gymnasieskola.					om eleven tidigare har fått betyget
					E på ett gymnasiearbete eller ett
					yrkesprov eller ett gymnasiear-
					bete eller ett yrkesprov i anpassad
					gymnasieskola.
Prövning	i	komvuxarbete		får	Prövning i komvuxarbete eller
göras bara hos en huvudman som					yrkesprov får göras bara hos en
anordnar	utbildning		inom	det	huvudman som anordnar utbild-
kunskapsområde som komvuxarbe-					ning	inom det kunskapsområde
tet avser.					som	komvuxarbetet avser eller
					det yrkesområde som yrkesprovet
					avser.

22kap. 14 §52

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna pröv- ning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande

tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.
Behöriga sökande från hela lan-	Behöriga sökande från hela lan-
det ska tas emot till utbildningen	det ska tas emot till utbildningen
(riksrekrytering). Huvudmannen är	(riksrekrytering).		Huvudmannen
dock bara skyldig att ta emot en	är dock bara skyldig att ta emot en
sökande till en utbildning som	sökande till en utbildning som
avser programinriktat val som har	avser individuellt			förberedel-
utformats för en enskild elev, yrkes-	seprogram	eller	språkintroduk-
introduktion, individuellt alternativ	tion i gymnasieskolan eller till en
eller språkintroduktion i gymnasie-	utbildning som avser ett indivi-
skolan eller till en utbildning som	duellt program i anpassade gym-
avser ett individuellt program i	nasieskolan	om		huvudmannen
anpassade gymnasieskolan om	och den sökandes			hemkommun
huvudmannen och den sökandes	har kommit överens om ersätt-
hemkommun har kommit överens	ningen.
om ersättningen.

52Senaste lydelse 2022:1315.

17§53

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gym- nasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens

utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).
Om det är fråga om ett nationellt			Om det är fråga om ett nationellt
program i	gymnasieskolan	eller	program	i gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan	eller	anpassade	gymnasieskolan	eller
programinriktat val som har utfor-			programinriktat val i gymnasiesko-
mats för en grupp elever i gymna-			lan ska hemkommunen betala det
sieskolan ska hemkommunen beta-			belopp som har beslutats i varje sär-
la det belopp som har beslutats i			skilt fall av Statens skolverk.
varje särskilt fall av Statens skol-
verk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkost- nad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbild- ning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§54

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymna-

sieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt			Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan	eller	program	i gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan	eller	anpassade	gymnasieskolan	eller
programinriktat val som har utfor-			programinriktat val i gymnasiesko-
mats för en grupp elever i gymna-			lan består bidraget av ett grund-
sieskolan består bidraget av ett			belopp enligt 19 § som har beslu-
grundbelopp enligt 19 § som har			tats i varje särskilt fall av Statens
beslutats i varje särskilt fall av			skolverk och i vissa fall ett tilläggs-
Statens skolverk och i vissa fall ett			belopp enligt 20 §.
tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbild- ning på grund av att eleven är utlandssvensk.

23kap. 13 §55

Uppgifter som avser undervis-	Uppgifter som avser undervis-
ning i karaktärsämnen som har en	ning i karaktärsämnen som har en
yrkesinriktad eller estetisk profil	estetisk profil får överlämnas till

53Senaste lydelse 2022:1315.

54Senaste lydelse 2022:1315.

55Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

139

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

13 a §

Uppgifter som avser undervis- ning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, gymnasiear- bete eller yrkesprov eller gymna- siearbete eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola får över- lämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

29 kap.

9 §56

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1.inte har fyllt 20 år,

2.har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3.inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasie- skola eller motsvarande utbildning,

4. inte har en gymnasieexamen,	4. inte har en gymnasieexamen
	eller ett gymnasialt yrkesutbild-
	ningsbevis,

5.inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola, och

6.inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommu- nen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av per- sonuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

140	56 Senaste lydelse 2022:1315.

3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska få sätta betyg, anord- na prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen, gymnasialt yrkesutbildningsbevis och intyg.

24§57

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver

vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om
1. att	enskilda får sätta	betyg,	1. att	enskilda får sätta	betyg,
anordna	prövning samt	utfärda	anordna prövning samt utfärda
betyg, gymnasieexamen och intyg			betyg, gymnasieexamen, gymna-
enligt de bestämmelser som gäller			sialt	yrkesutbildningsbevis	och
för skolväsendet,			intyg enligt de bestämmelser som
			gäller för skolväsendet,

2.att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses

i1, och

3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gym- nasieexamen och intyg.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.De nya bestämmelserna i 16 kap. 27 a § och bestämmelserna i 15 kap. 22 §, 16 kap. 22, 24 och 27 §§, 18 kap. 24 §, 19 kap. 23 och 25 §§, 20 kap. 5, 6, 6 a, 35 a, och 35 b och 40 b §§ i den nya lydelsen börjar tillämpas från och med den 1 januari 2028.

3.Bestämmelserna i 15 kap. 25 § och bilaga 2 och 5 i den nya lydelsen om yrkesprov tillämpas för tid från och med den 1 januari 2028 och i övrigt första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

4.Bestämmelserna i 23 kap. 13 a § i den nya lydelsen om yrkesprov tillämpas för tid från och med den 1 januari 2028.

5.De nya bestämmelserna i 16 kap. 2 a, 6 a, 26 a och 30 a §§ och bestämmelserna i 3 kap. 12 och 12 h §§, 10 kap. 23 a och 23 b §§, 15 kap. 8 a, 11, 30 a, 30 b, 31 a, 32 a och 33 §§, 16 kap. 1, 3, 6, 11, 13, 18, 20, 26, 29, 30, 32 och 34 §§, 17 kap. 2–4, 10–14, 16, 18–21, 26 a och 28–30 §§, 18 kap. 22 §, 19 kap. 2 och 21 §§, 22 kap. 14 §, 29 kap. 9, 17, 18 och 24 §§ och bilaga 1, 3 och 4 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbild- ning som påbörjas efter den 30 juni 2028.

6.För utbildning på introduktionsprogrammet individuellt alternativ som påbörjas före den 1 juli 2028 ska syftet enligt 17 kap. 3 § i den äldre lydelsen inte vara att gå vidare till yrkesintroduktion.

57Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

141

Prop. 2025/26:198	Nuvarande lydelse
Bilaga 2	Bilaga 1

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet

Bygg- och anläggningsprogrammet

El- och energiprogrammet

Fordons- och transportprogrammet

Frisör- och stylistprogrammet

Försäljnings- och serviceprogrammet

Hotell- och turismprogrammet

Industritekniska programmet

Naturbruksprogrammet

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

VVS- och fastighetsprogrammet

Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program

Ekonomiprogrammet

Estetiska programmet

Humanistiska programmet

Naturvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet

Teknikprogrammet

Föreslagen lydelse

Bilaga 158

Nationella program

Yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng

Barn- och fritidsprogrammet 2 700 gymnasiepoäng

Bygg- och anläggningsprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

El- och energiprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

Fordons- och transportprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

Frisör- och stylistprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

Försäljnings- och serviceprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

Hotell- och turismprogrammet 2 700 gymnasiepoäng

Industritekniska programmet 2 800 gymnasiepoäng

Naturbruksprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

VVS- och fastighetsprogrammet 2 800 gymnasiepoäng

142	58 Senaste lydelse 2023:354. Bilagan fick sin nuvarande beteckning genom 2017:620.

Vård- och omsorgsprogrammet 2 700 gymnasiepoäng		Prop. 2025/26:198
		Bilaga 2
Yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng
Barn- och fritidsprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Bygg- och anläggningsprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
El- och energiprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Fordons- och transportprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Frisör- och stylistprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Försäljnings- och serviceprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Hotell- och turismprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Industritekniska programmet 1 900 gymnasiepoäng
Naturbruksprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
VVS- och fastighetsprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Vård- och omsorgsprogrammet 1 900 gymnasiepoäng
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Nuvarande lydelse
	Bilaga 2
Poängplan för nationella program i gymnasieskolan
Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk	3001
Engelska	2002
Matematik	100
Idrott och hälsa	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50

143

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk	300
Engelska	200
Matematik	100/2003
Idrott och hälsa	100
Historia	50/100/2004
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006

Karaktärsämnen

Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val och gymnasiearbete

Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 800

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele- verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

144

7. I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och	Prop. 2025/26:198
vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga	Bilaga 2
yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

Föreslagen lydelse

Bilaga 259

Poängplan för nationella program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen
Följande ämnen ska ingå i yrkesprogram	som omfattar 2 700 eller
2 800 gymnasiepoäng och i högskoleförberedande program med minst det
antal gymnasiepoäng som anges här.
Yrkesprogram som omfattar 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng
Svenska eller svenska som andraspråk	3001
Engelska	2002
Matematik	100
Idrott och hälsa	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk	300
Engelska	200
Matematik	100/2003
Idrott och hälsa	100
Historia	50/100/2004
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006
59 Senaste lydelse 2023:354. Bilagan fick sin nuvarande beteckning genom 2017:620.		145

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

Karaktärsämnen

Ämnen som ger nationella program som omfattar minst 2 500 gymnasie- poäng deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gym- nasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram (2 700 eller 2 800)	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val, gymnasiearbete och yrkesprov

Individuellt val och gymnasiearbete eller yrkesprov ska ingå i nationella program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram (2 700 eller 2 800)
Individuellt val	200
Gymnasiearbete eller yrkesprov	100
Högskoleförberedande program
Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 8009

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele- verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.

3.I estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 100 gym- nasiepoäng och i ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, sam- hällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår 200 gymnasie- poäng. Inaturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ingår också som karaktärsämne 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik – fortsättning.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

7.I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

8.I ekonomiprogrammet ingår 950 gymnasiepoäng, i estetiska program- met, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ingår

146

1 050 gymnasiepoäng och i naturvetenskapsprogrammet och teknik-	Prop. 2025/26:198
programmet ingår 1 150 gymnasiepoäng.	Bilaga 2

Föreslagen lydelse

Bilaga 360

Poängplan för yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasie- poäng med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Svenska eller svenska som andraspråk	50
Engelska	50
Matematik	50
Samhällskunskap	501

Karaktärsämnen

Ämnen som ger yrkesprogram som omfattar minst 1 900 gymnasiepoäng deras karaktär ska ingå i dessa program med minst 1 500 gymnasiepoäng.

Individuellt val och gymnasiearbete eller yrkesprov

Individuellt val och gymnasiearbete eller yrkesprov ska ingå i yrkes- program som omfattar 1 900 gymnasiepoäng med minst det antal gymna- siepoäng som anges här.

Individuellt val	100
Gymnasiearbete eller yrkesprov	100

Summa gymnasiepoäng	1 900
1. Samhällskunskap ska ingå på barn-	och fritidsprogrammet

1 900 gymnasiepoäng och vård- och omsorgsprogrammet 1 900 gymna- siepoäng. På övriga yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng ersätts samhällskunskap med ämnet samhälls- och arbetslivskunskap.

60 Senaste lydelse av tidigare bilaga 3 2023:354.

147

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Bilaga 4

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng
	i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

	Svenska eller svenska som andraspråk	200
	Engelska	100
	Matematik	100
	Idrott och hälsa	200
	Estetisk verksamhet	100
	Historia	50
	Samhällskunskap	50
	Religionskunskap	50
	Naturkunskap	50
	Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
	Individuellt val	200
	Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola	100
	Summa gymnasiepoäng
	i anpassad gymnasieskola	2 500
	Föreslagen lydelse
		Bilaga 561
	Poängplan för nationella program i anpassade
	gymnasieskolan
	Ämne	Gymnasiepoäng
		i anpassad
		gymnasieskola

	Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola
	som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.
	Svenska eller svenska som andraspråk	200
	Engelska	100
	Matematik	100
	Idrott och hälsa	200
148	61 Senaste lydelse av tidigare bilaga 4 2022:1315.

Estetisk verksamhet	100	Prop. 2025/26:198
Historia	50	Bilaga 2
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
Individuellt val	200
Gymnasiearbete eller yrkesprov i anpassad
gymnasieskola	100
Summa gymnasiepoäng
i anpassad gymnasieskola	2 500

Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 8 §1

Utbildning	på grundnivå ska		Utbildning på		grundnivå ska
väsentligen bygga på de kunskaper			väsentligen bygga på de kunska-
som eleverna får på nationella			per som eleverna får på nationella
program i gymnasieskolan		eller	program	som	omfattar	minst
motsvarande	kunskaper.	Rege-	2 500 gymnasiepoäng i			gymna-
ringen får dock besluta om undan-			sieskolan	eller	motsvarande
tag när det gäller konstnärlig utbild-			kunskaper. Regeringen får dock
ning.			besluta om undantag när det gäller
			konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

–förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

–förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

–beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

–söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

–följa kunskapsutvecklingen, och

–utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

1 Senaste lydelse 2009:1037.

149

Prop. 2025/26:198 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen om yrkeshögskolan (2009:128) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
5 §1
En utbildning inom yrkeshögsko-		En utbildning inom yrkeshög-
lan ska väsentligen bygga på de		skolan ska väsentligen bygga på
kunskaper som eleverna får på		de kunskaper som eleverna får på
nationella program i gymnasiesko-		nationella program som omfattar
lan eller motsvarande kunskaper.		minst 2 500 gymnasiepoäng i
		gymnasieskolan eller motsvaran-
		de kunskaper.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

150	1 Senaste lydelse 2009:1040.

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2025/26:198 Bilaga 3

Efter remiss har yttranden kommit in från Almega Utbildning, Arbetsför- medlingen, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombuds- mannen, Falu kommun, Folkbildningsrådet, Funktionsrätt Sverige, Före- ningen Byggföretagen i Sverige, Föreningen Industriarbetsgivarna, Före- ningen Svensk Handel, Föreningen Teknikföretagen i Sverige, Föräldra- alliansen Sverige, Gislaveds kommun, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Härnösands kommun, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Jämställdhets- myndigheten, Katrineholms kommun, Kils kommun, Kriminalvården, Kristianstads kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lapplands Kommunalförbund, Linköpings kommun, Malmö kommun, Motala kom- mun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor, Myndigheten för yrkeshögskolan, Norrköpings kommun, Olofströms kommun, Regelrådet, Region Gotland, Region Norrbotten, Region Stockholm, Region Östergötland, Skaraborgs Kommunalförbund, Skolväsendets överklagandenämnd, Skånes Kommuner, Skövde kommun, Smedjebackens kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskonto- ret, Stockholms kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Sveriges Vägledarförening, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Synskadades Riksförbund (SRF), Söder- hamns kommun, Tierps kommun, Tillväxtverket, Tingsryds kommun, Umeå universitet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högsko- lerådet, Vallentuna kommun, Varbergs kommun, Vimmerby kommun, Visita, Västra Götalandsregionen och Örebro kommun.

Därutöver har yttranden inkommit från Academedia AB, Afasiförbundet i Sverige, Bengtsfors kommun, De gröna näringarna, Djurbranschens Yrkesnämnd (DYN), Energiföretagen Sverige, Förbundet Sveriges Döv- blinda (FSDB) samt Dövblind Barn och Ungdom, Föreningen Svensk Sjö- fart (FSS), Företagarförbundet, Handelsrådet, Helsingborgs kommun, Hälsinglands Utbildningsförbund, Industrirådet, Moderaterna i Hörby, Moderaterna Nyköping, Naturbruksskolornas förening, Plåt & Vent Yrkesnämnd, Plåt & Ventföretagen, Riksförbundet FUB, Riksföreningen Lärvuxpedagogerna, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN), Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Transportföretagen, Ung Företagsamhet i Sverige, VVS-branschens yrkesnämnd (VVS-YN), Ystads kommun, Åsbro Kursgård AB samt en privatperson.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Ale kommun, Bergs kommun, Botkyrka kom- mun, DHR, Elevernas riksförbund, Företagarna, Hörselskadades Riksför- bund (HRF), Institutet för mänskliga rättigheter, Lerums kommun, Ljus- dals kommun, Malå kommun, Nätverket unga för tillgänglighet (NUFT), Piteå kommun, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksförbundet Vuxenut-

151

Prop. 2025/26:198	bildning i Samverkan (VIS), Sala kommun, Strömsunds kommun,
Bilaga 3	Worldskills Sweden AB och Ängelholms kommun.

152

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 19 kap. 30–32, 42 och 42 a §§ och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 19 kap. 42 b § och 23 kap. 13 a §, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19kap.

30 §1

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studieti- den.

	31 §2
	Det som sägs i 30 § gäller på	Det som sägs i 30 § första och
motsvarande sätt den elev som har		tredje styckena gäller på motsva-
påbörjat gymnasial lärlingsutbild-		rande sätt den elev som har påbör-
ning i anpassade gymnasieskolan.
1	Senaste lydelse 2012:109.	153
2	Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

jat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.

		32 §3
Om huvudmannens	erbjudande		Om huvudmannens erbjudande
av ett nationellt program omfattade			av ett nationellt program omfatta-
att eleven senare ska antas till en			de att eleven senare ska antas till
nationell inriktning,	en	särskild	en nationell inriktning, en särskild
variant eller gymnasial lärlingsut-			variant eller gymnasial lärlingsut-
bildning enligt 11 §, har den elev			bildning enligt 11 §, har den elev
som påbörjat programmet rätt att			som påbörjat programmet rätt att
fullfölja utbildningen på den natio-			fullfölja	utbildningen på		den
nella inriktningen, den		särskilda	nationella	inriktningen,		den
varianten respektive som gymna-			särskilda	varianten	respektive
sial lärlingsutbildning enligt 30 och			som gymnasial lärlingsutbildning
31 §§.			enligt 30 § första		och	tredje
			styckena och 31 §.

42§4

En elev som har påbörjat ett

nationellt program eller en natio- nell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

154	3	Senaste lydelse 2012:109.
154	4	Senaste lydelse 2025:440.

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en natio- nell inriktning och som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, flyttar från kommunen eller samverkans- området för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommu- nen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

kommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hem- kommunen.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

42 a §5

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2005:400) eller i ett skyddat boen- de enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att full- följa en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en natio- nell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbild- ningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före pla- ceringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.

5Senaste lydelse 2025:440.

155

Prop. 2025/26:198

Bilaga 4

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen.

156

efter eget val fullfölja sin utbild- ning i en annan kommun eller en region som anordnar utbild- ningen, om detta inte hindrar ele- ven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.

42 b §

En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt

Första och andra styckena gäller	Prop. 2025/26:198
oavsett om utbildningen påbörja-	Bilaga 4
des i hemkommunen eller samver-
kansområdet före placeringen eller
i den kommun eller det samver-
kansområde där hemmet för vård
eller boende eller det skyddade
boendet är beläget.

23kap.

13 §6

Uppgifter som avser undervis-	Uppgifter som avser undervis-
ning i karaktärsämnen som har en	ning i karaktärsämnen som har en
yrkesinriktad eller estetisk profil	estetisk profil får överlämnas till
får överlämnas till en enskild fysisk	en enskild fysisk eller juridisk
eller juridisk person på entreprenad	person på entreprenad inom
inom
1. gymnasieskolan, och
2. anpassade gymnasieskolan.

13 a §

1.gymnasieskolan, och

2.anpassade gymnasieskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, yrkesprov och gymnasiearbete” och rubriken närmast före 19 kap.

6	Senaste lydelse 2022:1315.
1	Senaste lydelse av
rubriken närmast före 16 kap. 21		§ 2022:147	157
rubriken närmast före 19 kap. 22		§ 2022:1315.	157

Som betyg på yrkesprovet, gymnasiearbetet och examens- arbetet ska något av betygen 1– 4 användas. Betyget 4 ska använ- das om en elev har nått examens- målen för yrkesprovet, gymnasie- arbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betygen 1–3 använ- das. Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden, yrkesprov i anpassad gymnasieskola och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola”.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.1 i lagrådsremissen Ett
likvärdigt betygssystem

15kap.

22 §2

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts

på sådana nivåer.
Betyg ska också sättas	Betyg ska också sättas
1. efter genomfört gymnasiear-	1. efter genomfört yrkesprov,
bete och examensarbete, och	gymnasiearbete och examensarbe-
	te, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma

igymnasieskolan.

25 §3

Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska något av betygen 1–4 användas. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Nuvarande lydelse

16kap. 22 §

I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

I utbildningen på yrkesprogram ska det ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete.

Iutbildningen på högskoleför- beredande program ska det ingå ett gymnasiearbete.

158

2Senaste lydelse 2026:000.

3Senaste lydelse 2026:000.

På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter genomfört yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller gymnasiear- bete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt			Föreslagen lydelse
2.1 i lagrådsremissen Ett
likvärdigt betygssystem
		24 §4
Har en elev efter en avslutad nivå			Om en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-			i ett ämne eller efter ett genomfört
nasiearbete fått lägst betyget 4, är			yrkesprov eller gymnasiearbete har
huvudmannen inte	skyldig	att	fått lägst betyget 4, är huvud-
erbjuda ytterligare	utbildning	av	mannen inte skyldig att erbjuda
samma slag, om inte annat följer av			ytterligare utbildning av samma
föreskrifter som har meddelats med			slag, om inte annat följer av
stöd av andra stycket.			föreskrifter som har meddelats med
			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

	27 §5
Yrkesexamen ska utfärdas om en		Yrkesexamen ska utfärdas om en
elev som avses i 26 § i genomsnitt		elev som avses i 26 § i genomsnitt
har betyget 4 eller högre på en		har betyget 4 eller högre på en
utbildning som omfattar	minst	utbildning som omfattar	minst
2 250 gymnasiepoäng och	har	2 250 gymnasiepoäng och	har
betyget 4 på gymnasiearbetet.		betyget 4 på yrkesprovet	eller
		gymnasiearbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i de betyg som genomsnittet beräknas på.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18kap.

22 §6

På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen och efter

genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

4	Senaste lydelse 2026:000.
5	Senaste lydelse 2026:000.	159
6	Senaste lydelse 2022:1315.	159

I utbildningen på de nationella programmen ska det ingå ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Rektorn får besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymna- sieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Som betyg på yrkesprovet i anpassad gymnasieskola och gymnasiearbetet i anpassad gym- nasieskola ska något av betygen 1–4 användas. Betyget 4 ska användas om en elev har nått programmålen för yrkesprovet i anpassad gymnasieskola eller gymnasiearbetet i anpassad gym- nasieskola. I annat fall ska bety- gen 1–3 användas. Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.1 i lagrådsremissen Ett
likvärdigt betygssystem

24 §7

Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska något av betygen 1–4 användas. Betyget 4 ska användas om en elev har nått programmålen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Nuvarande lydelse

19 kap.

23 §8

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiear- bete i anpassad gymnasieskola ingå.

160	7	Senaste lydelse 2026:000.
160	8	Senaste lydelse 2022:1315.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.1 i lagrådsremissen Ett
likvärdigt betygssystem

25 §9

Har en elev efter en avslutad nivå	Om en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-	i ett ämne eller efter ett genomfört
nasiearbete i anpassad gymnasie-	yrkesprov i anpassad gymnasiesko-
skola fått lägst betyget 4, är huvud-	la eller gymnasiearbete i anpassad
mannen inte skyldig att erbjuda	gymnasieskola har fått lägst bety-
ytterligare utbildning av samma	get 4, är huvudmannen inte skyldig
slag, om inte annat följer av före-	att erbjuda ytterligare utbildning av
skrifter som har meddelats med	samma slag, om inte annat följer av
stöd av andra stycket.	föreskrifter som har meddelats med
	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20kap.

5 §10

sial nivå bedrivs i form av
1. ämnen, och	1. ämnen,
2. ett komvuxarbete.	2. komvuxarbete, eller

3.yrkesprov.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.


På gymnasial nivå anges omfatt-				På	gymnasial		nivå anges
ningen av nivåerna i ämnen och				omfattningen		av	nivåerna	i
komvuxarbetet		med gymnasie-		ämnen, komvuxarbetet och yrkes-
poäng.				provet med gymnasiepoäng.
Inom	anpassad utbildning		på	Inom	anpassad		utbildning	på
gymnasial nivå anges omfattningen				gymnasial nivå anges omfatt-
av nivåerna i ämnen och komvux-				ningen av nivåerna i ämnen, kom-
arbetet	med	gymnasiepoäng	i	vuxarbetet och		yrkesprovet med
anpassad gymnasieskola.				gymnasiepoäng i anpassad gym-
				nasieskola.

6§11

För varje kurs i utbildning på grundläggande nivå och i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska det finnas en kursplan. För varje

9 Senaste lydelse 2026:000.
10	Senaste lydelse 2022:1315.	161
11	Senaste lydelse 2022:1315.	161

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

162

ämne i utbildning på gymnasial nivå och i anpassad utbildning på gymna- sial nivå ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.

för vissa kurser.
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	får	som regeringen		bestämmer	får
också meddela föreskrifter om mål		också meddela föreskrifter om mål
för komvuxarbetet.		för komvuxarbetet och yrkesprovet.
	6 a §12
I utbildning på gymnasial nivå		I utbildning på gymnasial nivå
och i anpassad utbildning på gym-		och i anpassad utbildning på gym-
nasial nivå kan ämnen eller nivåer i		nasial nivå kan ämnen eller nivåer i
ämnen som är relevanta för ett		ämnen som är relevanta för ett
yrkesområde kombineras till	en	yrkesområde	kombineras till		en
sammanhållen yrkesutbildning. En		sammanhållen yrkesutbildning. En
del av utbildningen i en samman-		sammanhållen yrkesutbildning får
hållen yrkesutbildning ska genom-		även innehålla yrkesprov. En del av
föras som arbetsplatsförlagt läran-		utbildningen	i en sammanhållen
de.		yrkesutbildning		ska genomföras
		som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesut- bildning eller vara utformad av en huvudman.

35 a §13

Betyg ska också sättas efter	Betyg ska också sättas efter
genomfört komvuxarbete.	genomfört komvuxarbete och
	yrkesprov.
35 b §14
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndig-
som regeringen bestämmer får	het som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om	meddela ytterligare föreskrifter

12Senaste lydelse 2022:1318.

13Senaste lydelse 2022:1315.

14Senaste lydelse 2022:147.

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå pröv- ning i komvuxarbete och yrkes- prov. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvux- arbetet, ett yrkesprov eller ett gymnasiearbete eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymna- sieskolan eller i anpassade gym- nasieskolan får dock inte genom- gå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gym- nasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett yrkesprov om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkes- prov i anpassad gymnasieskola. Prövning i komvuxarbete eller yrkesprov får bara göras hos en huvudman som anordnar utbild- ning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser eller det yrkesområde som yrkesprovet avser.

betygssättning och om komvuxar- betet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

om betygssättning samt om kom-			Prop. 2025/26:198
vuxarbetet och	yrkesprovet	i	Bilaga 4
övrigt. Sådana	föreskrifter	får

innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

40 b §15

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbe- tet avser.

15 Senaste lydelse 2022:1315.

163

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse

23kap.

13a §16

Uppgifter som avser undervis-		Uppgifter som avser undervis-
ning i karaktärsämnen som har en		ning i karaktärsämnen som har en
yrkesinriktad profil, gymnasiearbe-		yrkesinriktad profil, yrkesprov,
te inom en yrkesutbildning eller		gymnasiearbete inom en yrkesut-
gymnasiearbete i anpassad gymna-		bildning, yrkesprov i anpassad
sieskola får överlämnas till en		gymnasieskola eller gymnasiearbe-
annan huvudman inom skolväsen-		te i anpassad gymnasieskola får
det eller till en enskild fysisk eller		överlämnas till en annan huvudman
juridisk person på entreprenad		inom skolväsendet eller till en
inom		enskild fysisk eller juridisk person
		på entreprenad inom
1. gymnasieskolan, och
2. anpassade gymnasieskolan.

1.Denna lag träder i kraft den 2 juli 2028.

2.För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan tillämpas lagen första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028.

3.För gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29 och för tredje året på en utbildning läsåret 2029/30. För anpassade gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30 och för fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.

4.Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i 3 ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Nuvarande lydelse

Bilaga 2

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

164	16 Senaste lydelse 2026:000.

Yrkesprogram
Svenska eller svenska som andraspråk	3001
Engelska	2002
Matematik	100
Idrott och hälsa	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska som andraspråk	300
Engelska	200
Matematik	100/2003
Idrott och hälsa	100
Historia	50/100/2004
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006

Karaktärsämnen

Ämnen som ger de nationella programmen deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val och gymnasiearbete

Individuellt val och gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 8009

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele- verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.

4.I teknikprogrammet ingår 50 gymnasiepoäng, i ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ingår

165

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

100 gymnasiepoäng och i estetiska programmet och humanistiska programmet ingår 200 gymnasiepoäng.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

7.I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

Föreslagen lydelse

Bilaga 217

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng

Gymnasiegemensamma ämnen

Följande ämnen ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

	Yrkesprogram
	Svenska eller svenska som andraspråk	3001
	Engelska	2002
	Matematik	100
	Idrott och hälsa	100
	Historia	50
	Samhällskunskap	50
	Religionskunskap	50
	Naturkunskap	50
	Högskoleförberedande program
	Svenska eller svenska som andraspråk	300
	Engelska	200
	Matematik	100/2003
166	17 Senaste lydelse 2023:354.

Idrott och hälsa	100	Prop. 2025/26:198
Historia	50/100/2004	Bilaga 4
Samhällskunskap	100/2005
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50/1006

Karaktärsämnen

Ämnen som ger nationella program deras karaktär ska ingå i dessa program med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram	1 500/1 6007
Högskoleförberedande program	950/1 050/1 1508

Individuellt val och yrkesprov eller gymnasiearbete

Individuellt val och yrkesprov eller gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen med minst det antal gymnasiepoäng som anges här.

Yrkesprogram
Individuellt val	200
Yrkesprov eller gymnasiearbete	100
Högskoleförberedande program
Individuellt val	200
Gymnasiearbete	100

Summa gymnasiepoäng	2 500/2 700/2 8009

1.Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgs- programmet får välja bort 100 gymnasiepoäng. På övriga program får ele- verna välja bort 200 gymnasiepoäng.

2.Elever på alla program, utom hotell- och turismprogrammet, får välja bort 100 gymnasiepoäng.

5.I ekonomiprogrammet ingår 200 gymnasiepoäng och i övriga program ingår 100 gymnasiepoäng.

167

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

7.I barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår 1 500 gymnasiepoäng och i övriga yrkesprogram ingår 1 600 gymnasiepoäng.

Nuvarande lydelse

Bilaga 4

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng
	i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk	200
Engelska	100
Matematik	100
Idrott och hälsa	200
Estetisk verksamhet	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
Individuellt val	200
Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola	100
Summa gymnasiepoäng
i anpassad gymnasieskola	2 500

168

Föreslagen lydelse	Prop. 2025/26:198
Bilaga 418	Bilaga 4

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng
	i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk	200
Engelska	100
Matematik	100
Idrott och hälsa	200
Estetisk verksamhet	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär	1 300
Individuellt val	200
Yrkesprov i anpassad gymnasieskola eller
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola	100

Summa gymnasiepoäng
i anpassad gymnasieskola	2 500

Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 35 a och 40 b §§ skollagen (2010:800) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt	Föreslagen lydelse
2.3 i lagrådsremissen Ett
likvärdigt betygssystem

20kap. 35 a §

I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat.

18 Senaste lydelse 2022:1315.

169

Prop. 2025/26:198 Bilaga 4

170

Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter					Betyg ska också sättas efter
genomfört komvuxarbete.					genomfört		komvuxarbete		och
					yrkesprov.
				40 b §
Den som är bosatt i landet och					Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på					vill ha betyg från utbildning på
gymnasial	nivå eller		anpassad		gymnasial		nivå	eller anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska ha					utbildning på gymnasial nivå ska
möjlighet att genomgå prövning i					ha möjlighet att genomgå pröv-
komvuxarbete. Detta gäller även					ning i komvuxarbete och yrkes-
den som tidigare har fått betyg på					prov. Detta gäller även den som
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete					tidigare har fått betyg på komvux-
eller ett gymnasiearbete i anpassad					arbetet, ett yrkesprov eller ett
gymnasieskola. Den som fortfa-					gymnasiearbete eller ett yrkes-
rande är elev i gymnasieskolan eller					prov	i anpassad		gymnasieskola
i anpassade		gymnasieskolan		får	eller	ett	gymnasiearbete i
dock inte genomgå prövning i ett					anpassad		gymnasieskola.		Den
komvuxarbete om eleven tidigare					som fortfarande är elev i gymna-
har fått betyget 4 på ett gymnasie-					sieskolan eller i anpassade gym-
arbete eller ett gymnasiearbete i					nasieskolan får dock inte genom-
anpassad gymnasieskola.					gå prövning i ett komvuxarbete
					om eleven tidigare har fått betyget
					4 på ett gymnasiearbete eller ett
					gymnasiearbete i anpassad gym-
					nasieskola. Den som fortfarande
					är elev i gymnasieskolan eller i
					anpassade		gymnasieskolan		får
					inte heller genomgå prövning i ett
					yrkesprov om eleven tidigare har
					fått betyget 4 på ett yrkesprov i
					gymnasieskolan eller ett yrkes-
					prov i anpassad gymnasieskola.
Prövning	i	komvuxarbete		får	Prövning i komvuxarbete eller
göras bara hos en huvudman som					yrkesprov får bara göras hos en
anordnar	utbildning		inom	det	huvudman som anordnar utbild-
kunskapsområde som komvuxarbe-					ning	inom	det kunskapsområde
tet avser.					som	komvuxarbetet avser			eller
					det yrkesområde som yrkesprovet
					avser.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-03-05

Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson

Bättre förutsättningar för yrkesutbildning

Enligt en lagrådsremiss den 29 januari 2026 har regeringen (Utbildnings- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i skollagen (2010:800),

2.lag om ändring i skollagen (2010:800),

3.lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i skollagen (2010:800).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Anna Skeppstedt, biträdd av ämnesrådet Jan Schierbeck.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i skollagen (lagförslag 1)

19 kap 30 §

I första stycket regleras rätten för en elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant i den anpassade gymnasieskolan att under fyra läsår fullfölja sin utbildning hos huvud- mannen eller inom samverkansområdet så länge han eller hon tillhör mål- gruppen för utbildningen. I lagrådsremissen föreslås ett nytt andra stycke enligt vilket en elev som påbörjat ett individuellt program har motsvarande rätt att fullfölja sin utbildning enligt den individuella studieplanen. Om denna plan ändras, har eleven rätt att under de fyra läsåren fullfölja utbild- ningen enligt den ändrade planen. Enligt det tidigare andra stycket som enligt lagförslaget blir paragrafens tredje stycke gäller första och andra styckena även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet änd- ras under studietiden.

Vad det är för slags förhållanden som tredje stycket tar sikte på framgår inte närmare av lagtexten och frågan berörs inte i författningskommenta- ren. I det fortsatta lagstiftningsarbetet behöver det förtydligas vilka för- hållanden som avses, särskilt som bestämmelsen enligt lagförslaget kommer att omfatta också de individuella programmen. (Jfr prop. 2011/12:50 s. 126 som tyder på att bestämmelsen tar sikte på exempelvis den situationen att eleven blivit mottagen i första hand därför att eleven har haft personliga skäl för att få gå i en viss gymnasiesärskola i en annan kommun men inte längre har sådana skäl; det skulle alltså vara elevens personliga förhållanden som avses.)

Prop. 2025/26:198 Bilaga 5

171

Prop. 2025/26:198 Bilaga 5

172

I 42 § och 42 a § regleras rätten att fullfölja utbildningen för elever som har påbörjat utbildningen på ett nationellt program, en nationell inriktning respektive ett individuellt program för elever som flyttar från hem- kommunen eller samverkansområdet respektive placeras i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen (2025:400).

Enligt Lagrådets mening framstår det inte som helt klart hur 30 § förhåller sig till 40 och 42 a §§. Efter vad som har upplysts vid föredragningen är avsikten att en elev som har påbörjat någon av de utbildningar som avses i 30 § alltid ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt den paragrafen. Det synes innebära att i de situationer där 42 § eller 42 a § är tillämplig, eleven alltså har en valrätt; eleven har rätt att fullfölja utbildningen antingen enligt bestämmelserna i 30 § eller enligt bestämmelserna i 42 § eller 42 a §. Enligt Lagrådet måste detta klargöras under det fortsatta lagstiftningsarbe- tet.

Det har vid föredragningen vidare upplysts att den i 30 § intagna regeln, att bestämmelserna endast gäller så länge eleven tillhör målgruppen (hän- visningen till 18 kap. 7 §), visserligen inte återfinns i 40 § och 42 a § men att den har ansetts gälla även vid tillämpningen av dessa paragrafer. Samti- digt kan det konstateras att den tidsgräns om fyra läsår som finns i 30 § inte finns när det gäller rätten att fullfölja utbildningen i de bestämmelser som föreslås i 40 § och 42 a §. Det är i och för sig inte särskilt troligt att en tillämpare skulle anse att fyraårsregeln i 30 § ska gälla även vid en tillämpning av 40 § eller 42 a §. Det är dock mindre tillfredsställande att en regel i 30 § (hänvisningen till 18 kap. 7 §) men inte en annan (fyraårsre- geln) ska gälla vid tillämpningen av 40 § och 42 a § utan att det kommer till klart uttryck i lagtexten. Den lagtekniska utformningen bör därför även i detta hänseende övervägas under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslaget till lag om ändring i skollagen (lagförslag 2)

16 kap. 22 §

Paragrafen ändras på så sätt att det i ett nytt första stycke införs en bestämmelse om att det i utbildningen på yrkesprogram ska ingå ett yrkes- prov. Vad som avses med yrkesprov framgår varken av lagtexten eller för- fattningskommentaren. Det bör i vart fall i kommentaren beskrivas vad yrkesprovet är.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt Lagrådets mening vinner dessa i klarhet om övergångsbestämmel- serna för gymnasieskolan respektive anpassade gymnasieskolan skiljs åt och behandlas i skilda punkter. Ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna får därmed fem punkter med förslagsvis följande lydelse.

1.Denna lag träder i kraft den 2 juli 2028.

2.För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan tillämpas lagen första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028.

3.För gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för

–andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29, och

–tredje året på en utbildning läsåret 2029/30.

4.För anpassade gymnasieskolan gäller äldre bestämmelser fortfarande för

– andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29,

– tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30, och

– fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31.

5.Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i 3 respekti- ve 4 ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Prop. 2025/26:198 Bilaga 5

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

173

Prop. 2025/26:198

174

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026

Närvarande: Edholm, ordförande, och statsråden Jonson, Strömmer, Tenje, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Edholm

Regeringen beslutar proposition Bättre förutsättningar för yrkesutbildning