RIKSDAGEN

PROTOKOLL BIHANG

1995/96

Sami. 1 Regeringens proposition

Nr 10 Del 4-5

Band B 3

Del 4 - Försäkringsföretag

Inledning ..............

Prop. 1995/96:10

Del 4

8 Allmänna bestämmelser för årsredovisningen............6

8.1 Årsredovisningens delar......................6

8.2 Overskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild . 7

8.3 Andra grundläggande principer för redovisningen.....10

9 Balans- och resultaträkningarna ...................12

9.1 Balansräkningen .........................12

9.1.1 Uppställningsform för balansräkningen........12

9.1.2 Balansräkningens utformning och innehåll......14

9.2 Resultaträkningen ........................20

9.2.1 Uppställningsform för resultaträkningen.......20

9.2.2 Resultaträkningens utformning och innehåll.....21

9.3 Avvikelser från uppställningsformernas postindelning ... 26

9.4 Ändring av redovisningsprinciper...............29

9.5 Angivande av jämförelsetal...................30

9.6 Kvittning .............................31

9.7 Redovisning av bokslutsdispositioner, obeskattade reserver

och latent skatt..........................32

9.8 Redovisning av återbäringsmedel ...............34

10 Värdering av tillgångar ........................38

10.1 Materiella tillgångar, immateriella tillgångar och placerings-
tillgångar .............................38

10.1.1 Principer för värdering av materiella och

immateriella tillgångar .....................38

10.1.2 Anskaffningsvärde för tillgångar...........44

10.1.3 Avskrivningar av tillgångar ..............47

10.1.4 Nedskrivning av tillgångar ..............50

10.1.5 Uppskrivning av tillgångar ..............54

10.1.6 Uppskrivningstak för fastigheter? ..........62

10.1.7 Huvudprinciper för värdering av placerings-
tillgångar .............................63

10.1.8 Värdering av placeringstillgångar till verkligt

värde................................70

10.2 Värdering av fordringar, kassa och bank samt varulager 75

10.2.1 Huvudprinciper för värdering............ 75

10.2.2 Värdering av tillgångar över anskaffningsvärdet . . 79

10.2.3 Värdering av varulager ................82

10.2.4 Periodisering av vissa lånekostnader, över- och

underkurser m.m.........................84

10.2.5 Periodisering av utgifter för tecknande av för-
säkringsavtal ...........................88

10.3 Värdering av tillgångar för skuldtäckning..........90

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

11 Skulder, avsättningar och inom linj en-poster............96

11.1 Införandet av begreppet avsättningar i balansräkningen . . 96

11.2 Pänter, ansvarsförbindelser och åtaganden (poster inom

linjen) ...............................98

11.3 Särskilt om avtal om avgångsvederlag m.m......... 102

11.4 Redovisning av försäkringstekniska avsättningar..... 103

Prop. 1995/96:10

Del 4

12 Tilläggsupplysningar......................... 111

12.1 Vissa allmänna tilläggsupplysningar om värderingen m.m. 111

12.2 Tilläggsupplysningarnas placering.............. 117

12.3 Tilläggsupplysningar om taxeringsvärden och om försälj-
ning av vissa tillgångar.................... 118

13 Förvaltningsberättelse ........................ 119

14 Resultatanalys............................. 122

15 Redovisning av koncern- och intresseföretag........... 128

15.1 Koncernbegreppet ....................... 128

15.2 Intresseföretag och ägarintressen .............. 136

15.3 Redovisning av aktier och andelar i koncern- och intresse-
företag m.m........................... 139

15.4 Kapitalandelsmetoden och dess användande i årsredo-
visningen ............................ 144

16 Koncernredovisning ......................... 147

16.1 Skyldighet att upprätta koncernredovisning........ 147

16.2 Koncernredovisningens utformning och innehåll..... 155

16.3 Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen 160

16.3.1 Behandling av dotterföretag i allmänhet...... 160

16.3.2 Behandling av dotterföretag som är livförsäkrings-
företag .............................. 163

16.4 Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag ... 166

16.5 Konsolideringsmetodemas reglering ............ 169

16.6 Konsolidering av dotterföretag................ 170

16.6.1 Förvärvsmetoden................... 170

16.6.2 Pöolningsmetoden................... 174

16.6.3 Konsolidering av dotterföretag med kapitalandels-
metoden ............................. 176

16.7 Konsolidering av andra företag än dotterföretag ..... 178

16.7.1 Konsolidering av intresseföretag med kapitalandels-
metoden ............................. 178

16.7.2 Klyvningsmetoden .................. 183

16.8 Upplysningar om dotter- och intresseföretag m.m. i

koncernredovisningen..................... 185

17 Offentliggörande av års- och koncernredovisningar....... 189 Prop. 1995/96:10

17.1 Offentliggörande genom ingivande till registrerings- Del 4

myndigheten .......................... 189

17.2 Annan publicering ...................... 192

18 Delårsrapport

193

19 Årsbokslut

194

20 Revisionsplikt

195

21 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

196

22 Kostnader m.m.

196

23 Författningskommentar ....................... 197

23.1 Förslaget till lag om årsredovisning i försäkringsföretag 197

23.2 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713) ........................... 272

23.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för
utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse

i Sverige.............................298

23.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:1079) om liv-
försäkringar med anknytning till värdepappersfonder . . 300

Inledning

Denna del, del 4, innehåller allmän motivering till förslaget till lag om
årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Motsvarande förslag till ny
årsredovisningslag för aktiebolag och vissa handelsbolag (företag i allmän-
het), har regeringen behandlat i del 2. Motsvarande förslag till lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ARKL) har be-
handlats i del 3. I del 1 har behandlats några allmänna utgångspunkter för
den nya redovisningslagstiftningen samt vissa för de tre redovisningsla-
garna gemensamma frågor.

Regeringens överväganden innebär i många avseenden att gemensamma
bestämmelser för redovisningen skall gälla för de företag som skall om-
fettas av den nya redovisningslagstiftningen. I fråga om bestämmelser
som skall gälla gemensamt för försäkringsföretag och företag i allmänhet
framstår det inte som meningsfullt att i denna del på nytt i sin helhet ut-
veckla de skäl som anförts för företag i allmänhet i del 2. I kommande
avsnitt har i stället i betydande utsträckning hänvisats till de skäl och be-
dömningar som redovisats i del 2. Det är emellertid befogat att i denna
del ge en samlad bild av de redovisningsbestämmelser som föreslås för
försäkringsföretag. Olika ställningstaganden kring bestämmelser som
skall gälla gemensamt med företag i allmänhet har därför åteigetts i sam-
mandrag.

Förslagen avseende ARFL i de följande avsnitten avser försäkringsaktie-
bolag och ömsesidiga försäkringsbolag som driver rörelse enligt försäk-
ringsrörelselagen (1982:713), FRL. ÅRFL föreslås inte direkt omfetta för-
säkringsföretag som driver rörelse enligt lagen (1989:1079) om livförsäk-
ringar med anknytning till värdepappersfonder, s.k. fondförsäkringsbolag
(eller unit-linked-bolag). Genom en allmän hänvisning till ARFL bör
dock de föreslagna bestämmelserna för livförsäkringsföretag i ÅRFL gäl-
la även fondförsäkringsbolag, om inte annat föreskrivs i den särskilda la-
gen. I viss utsträckning har därför även fondförsäkringsbolag särskilt
kommenterats nedan med hänsyn till de ändringsförslag som regeringen
föreslår i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till vär-
depappersfonder. I den mån inte annat sägs eller framgår av samman-
hanget avses dock med livförsäkringsföretag endast andra livförsäkrings-
företag än fondförsäkringsbolag.

Livförsäkringsbolag, skadeförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag
behandlas som huvudregel åtskilda i Finansinspektionens nuvarande före-
skrifter (se FFFS 1991:19-20). Ofta är reglerna för de tre verksamhets-
formerna gemensamma. I bland föreligger dock materiella skillnader,
t.ex. i fråga om uppställningsformerna för balans- och resultaträkningen.
Sådana skillnader har regelmässigt lämnats utan kommentar i framställ-
ningen, särskilt med hänsyn till att nuvarande föreskrifter måste arbetas
om och anpassas efter ARFL. Framställningen har i stället koncentrerats
till de föreskrifter som i dag gäller för skadeförsäkringsföretag och tradi-
tionella livförsäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

I vissa frågor har normgivningen på redovisningsområdet för företag
i allmänhet fått betydelse även för de finansiella företagens redovisning.
Av detta skäl har i anslutning till redogörelserna för gällande rätt behand-
lats även vissa allmänna råd och redovisningsrekommendationer från
bl.a. Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

8 Allmänna bestämmelser för årsredovisningen

8.1 Årsredovisningens delar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Alla försäkringsföretag som omfattas av
ÅRFL skall upprätta en årsredovisning enligt denna lag. Årsredovis-
ningen skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och för-
valtningsberättelse. Om rörelsen omfattar flera försäkringsgrenar
skall i årsredovisningen även ingå en resultatanalys.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har inte föreslagit några i lag intagna bestämmelser
om att resultatanalys skall upprättas (se del I s. 154-156 och del II
s. 230, 231 och 369).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag
eller lämnat det utan erinran.

Gällande rätt: Enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall för vaije
räkenskapsår den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta
består av en resultaträkning och en balansräkning. Till dessa kan bilagor
upprättas. Årsbokslutet skall tas in i en årsbok men bilaga till årsbokslu-
tet behöver inte åteiges där.

Enligt 11 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, skall för-
säkringsföretag för vaije räkenskapsår avge årsredovisning. Denna består
av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. I fråga om
resultaträkningen och balansräkningen i årsredovisningen enligt FRL och
i årsbokslutet enligt bokföringslagen, gäller förutom bestämmelserna i
bokföringslagen övriga bestämmelser i 11 kap. FRL. De övriga bestäm-
melser som avses är bl.a. bestämmelser om tilläggsupplysningar i förvalt-
ningsberättelsen.

Enligt 11 kap. 1 § FRL skall i resultaträkningen även ingå en resultat-
analys. Resultatanalysen skall närmare utvisa rörelseresultatet för vaije
verksamhetsgren. Om rörelsen omfattar flera verksamhetsgrenar skall en-
ligt 11 kap. 8 § intäkter och kostnader redovisas särskilt för vaije verk-
samhetsgren.

Direktivet: Enligt artikel 2.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet
(78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direktivet) skall årsbokslutet be-
stå av balansräkning, resultaträkning och noter. Dessa handlingar bildar
en enhet.

Av artikel 46 följer att företag som huvudregel även måste upprätta
förvaltningsberättelse.

Direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning
för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) innehåller inte
några bestämmelser som direkt motsvarar den svenska formen av
resultatanalys. I artikel 63 finns dock vissa bestämmelser om tilläggsupp-
lysningar bl.a. om belopp som skall fördelas på olika försäkringsklasser
i skadeförsäkringsföretag och på olika typer av premiegrunder i livförsäk-

ringsföretag (se vidare avsnitt 12.1). Enligt artikel 2.6 i det fjärde direk-
tivet får medlemsstaterna tillåta eller kräva att annan information lämnas

1 årsredovisningen utöver vad som krävs enligt direktivet.

Artikel 2 och 46 i det fjärde direktivet skall gälla för försäkringsföretag
enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 8.1 i del

2 är relevanta även här. Detta innebär följande.

De svenska reglerna om årsredovisning i försäkringsföretag måste an-
passas till försäkringsredovisningsdirektivet.

Årsredovisning används som en samlad beteckning på balansräkning,
resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse.

Det bör tydligare än i gällande rätt framgå av lagstiftningen att noterna
utgör en del av försäkringsföretagens årsredovisning.

Även enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ARFL) bör
finnas en generell skyldighet för försäkringsföretag att avge förvaltnings-
berättelse.

En bestämmelse införs om att balansräkningen, resultaträkningen och
noterna skall upprättas som en helhet.

Direktivet ställer inte några krav på upprättande av resultatanalys. Som
senare framhålls (se avsnitt 14) anser regeringen att bestämmelser om re-
sultatanalys - anpassade efter de upplysningskrav som föreskrivs i försäk-
ringsredovisningsdirektivets artikel 63 - ändå bör tas in i ARFL. Vidare
bör föreskrivas att resultatanalysen skall ingå som en del i årsredovis-
ningen.

I vissa avseenden bör informationens fördelning mellan olika delar av
årsredovisningen vara en annan än i dag. Till detta återkommer rege-
ringen i det följande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

8.2 Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande
bild

Regeringens förslag: Årsredovisningen skall upprättas på ett över-
skådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall tillsammans
ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det be-
hövs för att en rättvisande bild skall ges, skall tilläggsupplysningar
lämnas.

Om avvikelser görs från allmänna råd eller rekommendationer av
normgivande organ, skall detta anmärkas i en not. Skälen för avvi-
kelsen skall anges.

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag.
I kommitténs förslag finns inte någon bestämmelse om att årsredovis-
ningen skall upprättas enligt god redovisningssed. En annan skillnad är
att kommittén har föreslagit att, om en tillämpning av lagens bestämmel-

ser i ett särskilt fall är oförenlig med kravet på rättvisande bild, skall av-
steg från lagen göras. Kommittén har inte heller lämnat något förslag om
att det skall lämnas upplysning om avvikelser från allmänna råd och re-
kommendationer (se betänkandet del I s. 283, 284, 334 och 335 samt del
H s. 369).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har ingen erinran mot
förslaget. SABO har dock ifrågasatt användandet av begreppet "rättvisan-
de bild". Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och Riksskatteverket
anser att begreppet rättvisande bild är otillräckligt preciserat och kommer
att medföra svårigheter i tillämpningen, bl.a. eftersom det inte framgår
hur detta skall bedömas i förhållande till god redovisningssed. Riks-
banken ifrågasätter om det är meningsfullt att införa ett krav på att under
vissa förutsättningar avvika från gällande redovisningsbestämmelser. Fö-
reningen Auktoriserade Revisorer efterlyser ett klarläggande om Finans-
inspektionens föreskrifter i sammanhanget är att jämställa med lag. Lunds
universitet och Sydsvenska Handelskammaren har menat att användandet
av begreppet god redovisningssed bör behandlas närmare.

Gällande rätt: Enligt 2 § första stycket bokföringslagen skall bok-
föringsskyldigheten fullgöras på sätt som överensstämmer med god redo-
visningssed. Bestämmelsen skall enligt 11 kap. 1 § andra stycket FRL
även tillämpas i årsredovisningen för försäkringsföretag. Enligt 11 kap.
11 § FRL skall även förvaltningsberättelsen utformas enligt god redovis-
ningssed. Även vissa värderingsbestämmelser i bokföringslagen hänvisar
till begreppet. I de förarbeten som föregick bokföringslagen kommentera-
des begreppet god redovisningssed på flera ställen (se främst SOU
1971:15 s. 277, SOU 1973:57 s. 94 och prop. 1975:104 s. 148 f. och
s. 205). En sammanfattande redogörelse av förarbetsuttalandena ges i av-
snitt 8.2 i del 2.

Vid sidan av nämnda bestämmelser i bokföringslagen finns bestämmel-
ser av innehåll att redovisningen skall vara rättvisande. I 4 kap. 1 §
fjärde stycket BRL och 11 kap. 1 § fjärde stycket FRL anges att de före-
skrifter som Finansinspektionen utfärdar för redovisningen skall utformas
så att de främjar en klar och rättvisande översikt. Detta tillägg tillkom ef-
ter ett förslag av en remissinstans vid tillkomsten av FRL ägnat att verka
i riktning att flertalet krav på specifikationer och detaljer om händelser
och förhållanden av teknisk och branschspecifik natur skulle kunna hante-
ras utanför årsredovisningen (se prop. 1981/82:180 s. 90).

Enligt 20 § första stycket 4 bokföringslagen skall utöver i paragrafen
tidigare uppräknade fåll ytterligare upplysningar lämnas om annat för-
hållande av väsentlig betydelse för att bedöma rörelsens resultat och
ställning.

Direktivet: Årsbokslutet enligt direktivets terminologi skall enligt
artikel 2.2 i det fjärde direktivet upprättas på ett överskådligt sätt och
enligt föreskrifterna i direktivet.

Årsbokslutet skall enligt artikel 2.3 ge en rättvisande bild av bolagets
tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

När tillämpningen av bestämmelserna i direktivet inte räcker för att ge
en rättvisande bild enligt punkt 3, skall enligt artikel 2.4 ytterligare upp-
lysningar lämnas.

I artikel 2.5 föreskrivs att om undantagsvis en tillämpning av en före-
skrift är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, skall
avsteg göras från den förstnämnda föreskriften så att en rättvisande bild
enligt punkt 3 kan ges. Vaije sådant avsteg skall anmärkas i en not med
upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan
ha på bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.
Medlemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de
undantagsregler som behövs.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 2 i det
fjärde direktivet tillämpas även på försäkringsföretag.

I avsnitt 8.2 i del 2 kommenteras något närmare hur begreppet rätt-
visande bild kommit att införas i ett antal andra länder.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 8.2 i del
2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

En bestämmelse införs om att alla årsredovisningens delar skall upp-
rättas på ett överskådligt sätt.

Det är nödvändigt att i svensk rätt införa bestämmelser om att redovis-
ningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Begreppet god redovisningssed bör i vart fåll tills vidare tas in i den
nya lagstiftningen.

Artikel 2.4 i det ljärde direktivet ställer krav på tilläggsupplysningar
för det fåll att redovisning enligt lagens regler inte ger en rättvisande bild
av bolagets ställning och resultat. Bestämmelsen, som är tvingande för
medlemsstaterna, måste införlivas med svensk rätt. En sådan
bestämmelse medför att den som upprättar redovisningen i första hand
skall göra detta enligt lagens regler och i enlighet med god
redovisningssed till vilken lagen hänvisar. Om redovisningen trots detta
inte ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat, måste denna
kompletteras med ytterligare information till dess en rättvisande bild
uppnås.

För närvarande läggs inte fram något förslag om rätt eller skyldighet
att med hänvisning till kravet på rättvisande bild göra avsteg från uttryck-
liga föreskrifter i lagen. På grund därav saknas också för närvarande
anledning att, som Föreningen Auktoriserade Revisorer begärt, ta ställ-
ning till följdfrågan om Finansinspektionens föreskrifter i sammanhanget
är att jämställa med lag på så sätt att avsteg skall eller får ske med hän-
syn till rättvisande bild. Avvikelser bör alltså inte heller få ske från
sådana föreskrifter.

Om - i rena undantagsfell - generella normer i allmänna råd och
rekommendationer eller vedertagen praxis som återspeglas i god redo-
visningssed är, i ett enskilt fåll, oförenliga med kravet på rättvisande
bild, måste emellertid avvikelse ske. Ar det fråga om en avvikelse från
de normer som kommer till uttryck i allmänna råd eller rekommendatio-
ner från normgivande oigan, bör det dock redovisas öppet. Det bör före-
skrivas i lagen att avvikelser från vad som följer av sådana allmänna råd

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

eller rekommendationer skall anmärkas i en not tillsammans med skälen
för avvikelsen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

8.3 Andra grundläggande principer för redovisningen

Regeringens förslag: Sex grundläggande redovisningsprinciper tas
in i den nya lagstiftningen:

- Bolaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.

- Samma principer för värderingen skall tillämpas från ett räken-
skapsår till ett annat.

- Värderingen skall göras med rimlig försiktighet, vilket bl.a. inne-
bär att endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter skall få tas
med och att hänsyn skall tas till alla förutsebara förluster.

- Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall
tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

- De olika beståndsdelarna i posterna skall värderas var för sig.

- Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens
med utgående balans för föregående räkenskapsår.

Avvikelser från principerna får göras, om det finns särskilda skäl
och avsteget är förenligt med god redovisningssed och kravet på att
redovisningen skall ge en rättvisande bild.

Om avvikelse görs, skall vissa tilläggsupplysningar lämnas i en
not.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Kommittén har dock, såvitt avser tredje strecksatsen, använt be-
greppet "realiserade intäkter" (se betänkandet del I s. 363-365 och del II
s. 369).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Bokföringsnämnden, Föreningen Auktorise-
rade Revisorer och Redovisningsrådet har dock tagit upp begreppet "rea-
liserade intäkter" och varnat för att det kan få en alltför snäv innebörd.
En alltför snäv tolkning kan enligt Föreningen Auktoriserade Revisorer
försvåra t. ex. en successiv vinstavräkning och en värdering av fordringar
och skulder till balansdagens kurs samt hämma utvecklingen av god redo-
visningssed. Redovisningsrådet har efterlyst en annorlunda formulering
av principen om att intäkter och kostnader skall tas med oavsett tid-
punkten för betalning. Även några andra remissinstanser har lämnat vissa
synpunkter på utformningen av principerna.

Gällande rätt: Någon motsvarighet till bestämmelserna i artikel 31 i
det fjärde direktivet finns inte i gällande rätt. Likartade principer som en-
ligt artikeln har emellertid i förarbetena till bokföringslagen förklarats
ligga till grund för värderingsreglerna i lagen eller uttryckligen åberopats
i anslutning till enskilda värderingsbestämmelser eller ansetts följa av god
redovisningssed. Bokföringsutredningen uttalade sålunda att allmänt

accepterade konventioner hade beaktats i förslaget vid avvägningen av
reglerna och nämnde särskilt bl.a. att försiktighet bör iakttas vid värde-
ringen. En följd därav var, enligt utredningen, att endast realiserade in-
täkter far tas med samtidigt som sannolika framtida förluster måste beak-
tas. Vidare skall använda redovisningsprinciper vara konsekventa och be-
ständiga (SOU 1973:57 s. 192). I propositionen med förslag till bokfö-
ringslag anfördes i specialmotiveringen till 14 § bokföringslagen att lag-
texten ger uttryck för grundprincipen att vaije enskild tillgång skall vär-
deras för sig (prop. 1975:104 s. 223). I anslutning till förklaringen av
god redovisningssed åberopades att av detta fick anses följa att bokfö-
ringsmässiga grunder och inte den s.k. kontantprincipen skall följas
(a. prop. s. 149).

Direktivet: Enligt artikel 31.1 i det fjärde direktivet skall medlemssta-
terna svara för att de poster som redovisas i boksluten värderas enligt
följande allmänna grunder:

a) Bolaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

b) Oförändrade värderingsprinciper skall konsekvent tillämpas från ett
räkenskapsår till ett annat.

c) Värderingen skall ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta
innebär särskilt att, dels endast per balansdagen konstaterade intäkter får
tas med, dels att hänsyn måste tas till alla förutsebara risker och möjliga
förluster som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår,
även om dessa risker eller förluster blir kända först efter balansdagen
men före upprättandet av balansräkningen, dels att hänsyn måste tas till
värdeförsämringar vare sig räkenskapsårets resultat är en vinst eller för-
lust.

d) De intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp
utan hänsyn till tidpunkten för betalningen.

e) Aktiv- och passivposternas beståndsdelar skall värderas var för sig.

f) Den ingående balansen för vaije räkenskapsår måste stämma överens
med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.

Enligt artikel 31.2 kan avvikelser från dessa allmänna grunder undan-
tagsvis accepteras. Redogörelse för en sådan avvikelse skall lämnas i en
not med uppgift om skälen för avvikelsen samt en bedömning av dennas
inverkan på tillgångarna, skulderna, den ekonomiska ställningen och re-
sultatet.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet gäller artikel 31

1 det ljärde direktivet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 8.3 i del

2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Principerna i artikel 31.1 i det fjärde direktivet bör tas in i den lagstift-
ning som skall gälla för försäkringsföretag.

En bestämmelse införs om att en avvikelse från redovisningsprinciperna
får göras om det finns särskilda skäl.

Om avvikelse får ske med hänvisning till särskilda skäl måste prövas
utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Avvikelse får inte ske från
enskilda i lagen intagna bestämmelser.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

En förtydligande bestämmelse införs om att en avvikelse inte får strida
mot god redovisningssed eller rättvisande bild.

Vid avvikelser skall notupplysningar lämnas om skälen för avvikelsen
och en bedömning av dess effekt på ställning och resultat.

Kommitténs förslag till redovisningsprinciper bör inte ändras på annat
sätt än att ordet "realiserade" byts ut mot det i den svenska översätt-
ningen av direktivet använda "konstaterade".

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9 Balans- och resultaträkningarna

9.1 Balansräkningen

9.1.1 Uppställningsform för balansräkningen

Regeringens förslag: Balansräkningen skall ställas upp i kontoform.
I uppställningsformen skiljs inte på skade- och livförsäkringsrörelse
när båda slagen av verksamhet bedrivs av ett och samma företag.
Detsamma skall gälla för balansräkningen för en koncern när båda
slagen av verksamhet bedrivs av olika företag inom samma koncern.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet del II s. 239 och 371).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Gällande rätt: Balansräkningen skall enligt 19 § bokföringslagen
(1976:125) i sammandrag redovisa rörelsens samtliga tillgångar och skul-
der samt, som en restpost, eget kapital på balansdagen. Ställda panter och
ansvarsförbindelser skall upptagas inom linjen.

I Finansinspektionens föreskrifter FFFS 1991:19-20 meddelas vissa
från bokföringslagen avvikande föreskrifter om balansräkningens upp-
ställningsform. Föreskrifterna innehåller i huvudsak överensstämmande
uppställningsformer för balansräkningen i skadeförsäkringsföretag, livför-
säkringsföretag samt livförsäkringsföretag som meddelar livförsäkring
med anknytning till värdepappersfonder. Balansräkningen skall i samtliga
fall uppställas enligt kontoformen.

Balansräkningen enligt föreskrifterna är indelad i huvudposter beteck-
nade med arabiska siffror. Under huvudrubrikerna förekommer vissa
underposter. I vissa fåll tillåter föreskrifterna att poster specificeras i en
not.

Direktivet: I artikel 6 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och
sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisnings-
direktivet) anges att medlemsstaterna skall föreskriva den form för
balansräkningen, kontoformen, som framgår av artikeln. Balansräkningen
är grovt sett uppdelad i Tillgångar samt Skulder och eget kapital. Dessa
delar indelas i sin tur i huvudposter betecknade med versaler.

Huvudpostema indelas i sin tur i poster betecknade med romerska siffror,
som i sin tur är underindelade i delposter betecknade med arabiska
siffror. Denna underindelning ligger bl.a. till grund för vilka poster som
kan sammanslås för att i stället särredovisas i en not (se avsnitt 9.3).

Balansräkningen innehåller ingen uppdelning på tillgångar i liv- och
skadeförsäkringsrörelse när båda slagen av verksamhet bedrivs inom
samma företag eller av företag inom samma koncern.

Skälen för regeringens förslag: Försäkringsredovisningsdirektivet in-
nehåller tvingande bestämmelser om den uppställningsform som skall an-
vändas för balansräkningen i årsredovisningen. En bestämmelse om att
balansräkningen skall upprättas enligt viss uppställningsform bör införas
i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ARFL). Vilka poster som
skall redovisas i balansräkningen återkommer regeringen till (se särskilt
avsnitt 9.1.2 och kommentaren till schemat för balansräkningen i bilaga 1
till ÅRFL). Redan nu kan dock framhållas att balansräkningen enligt rege-
ringens förslag skall redovisa försäkringsföretagets samtliga tillgångar
(bl.a. placeringstillgångar), skulder och avsättningar, obeskattade reser-
ver, återbäringsmedel (i livförsäkringsrörelse) och eget kapital samt att
ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden skall anges inom
linjen.

Direktivets balansräkningsschema gör, som tidigare nämnts, ingen ge-
nerell åtskillnad mellan tillgångar, skulder och eget kapital som används
i skadeförsäkringsrörelsen respektive livförsäkringsrörelsen. En sådan
uppdelning bör därför inte heller föreskrivas i lagen. I Sverige begränsas
dock möjligheten att bedriva s.k. blandad försäkringsrörelse - dvs. både
skadeförsäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse - inom samma juridiska
person av bestämmelserna i 1 kap. 3 § försäkringsrörelselagen
(1982:713), FRL. Om båda slagen av verksamheter bedrivs inom en kon-
cern kan den föreslagna förändringen få större betydelse (jfr avsnitt 16.1
och 16.2).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9.1.2 Balansräkningens utformning och innehåll

Regeringens förslag: Balansräkningen får en delvis ny utformning
och ett nytt innehåll i väsentlig överenstämmelse med uppställnings-
formen i försäkringsredovisningsdirektivet (se bilaga 1 till ÅRFL).

Posterna skall anges i en i princip omvänd ordning jämfört med
i dag.

En indelning som grundas på om tillgångarna är anläggningstill-
gångar eller omsättningstillgångar behöver inte göras.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar skall på
samma sätt som i dag redovisas på tillgångssidan.

I förhållande till gällande rätt tillkommer tillgångsposterna Förut-
betalda anskaffningskostnader (för tecknande av försäkringsavtal)
och Immateriella tillgångar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del II s. 248-277 och 371).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget i
nu behandlade delar eller lämnat det utan erinran. Svenska Försäkrings-
förbundet har anfört att direktivets uppställningsform försämrar överskåd-
ligheten i jämförelse med dem som tillämpas i gällande rätt och kritiserat
att poster med etablerade svenska benämningar ges andra namn. Finans-
inspektionen har ansett att redovisningen av återförsäkrares andel av för-
utbetalda anskaffningskostnader bör förtydligas.

Gällande rätt: I bokföringslagen finns grundläggande regler för ba-
lansräkningens allmänna utformning och innehåll, såsom bestämmelser
om vad som är anläggnings- och omsättningstillgångar samt om vilka
poster som i allmänhet skall tas upp i balansräkningen. I FRL ges vissa
kompletterande bestämmelser av betydelse för balansräkningens utform-
ning och innehåll, t.ex. särskilda regler om vad som är att anse som an-
läggnings- och omsättningstillgångar. De mera detaljerade bestämmels-
erna om balansräkningens utformning och innehåll finns emellertid i Fi-
nansinspektionens föreskrifter FFFS 1991:19-20. Enligt föreskrifterna
skall balansräkningen uppdelas på följande sätt.

A Tillgångar:

1. Finansiella tillgångar

2. Fordran på återförsäkrare

3. Andelar i försäkringspremiefonder för försäkringstagarnas räkning
(fondanknutna livförsäkringsbolag)

4. Placeringstillgångar

5. Spärrkonto hos Riksbanken

6. Anläggningstillgångar

B Skulder och eget kapital:

1. Finansiella skulder

2. Försäkringstekniska skulder

3. Obeskattade reserver

4. Återbäringsmedel (livförsäkringsbolag)

5. Garantikapital

6. Eget kapital

C Ställda panter och ansvarsförbindelser m.m.

Direktivet: Hur försäkringsföretagets tillgångar skall redovisas på till-
gångssidan och hur dess skulder, avsättningar och eget kapital skall tas
upp på skuldsidan framgår av artikel 6. Artikeln innebär att en indelning
skall ske i följande huvudposter, betecknade med versaler, och under-
poster, betecknade med romerska siffror.

Tillgångar

A Tecknat ej inbetalt kapital

B Immateriella tillgångar

C Placeringar

I Mark och byggnader

II Placeringar i anknutna företag och ägarintressen

III Andra finansiella placeringar

IV Depositioner hos företag som har avgivit affär

D Placeringar för de livförsäkringstagares räkning som själva bär
placeringsrisken

E Fordringar

I Fordringar som uppstått i direktförsäkringsverksamhet

II Fordringar som uppstått i återförsäkringsverksamhet

III Andra fordringar

IV Tecknat och infordrat ej inbetalt kapital (om det inte skall
redovisas under A)

F Andra tillgångar

I Materiella tillgångar och varulager

II Kassa och bank

III Egna aktier eller andelar

IV Övriga

G Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I Upplupen ränta och hyra

II Förutbetalda anskaffningskostnader

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

H Förlust under räkenskapsåret (såvida den inte skall redovisas under
skulder och eget kapital, post A.IV).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Skulder och eget kapital

A Eget kapital

I Tecknat kapital eller motsvarande medel

II Överkurs vid emission

III Uppskrivningsfond

IV Kapitalreserver

V Balanserad vinst eller förlust

VI Vinst eller förlust för räkenskapsåret

B Efterställda skulder

C Tekniska avsättningar

D Tekniska avsättningar för livförsäkringsavtal där försäkringstagaren
bär placeringsrisken

E Avsättningar för andra risker och kostnader

F Depositioner mottagna från återförsäkrare

G Skulder

I Skulder som uppstått i direktförsäkringsverksamhet

II Skulder som uppstått i återförsäkringsverksamhet

III Obligationslån

IV Skulder till kreditinstitut

V Övriga skulder, inbegripet skatt och sociala avgifter

H Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I Vinst under räkenskapsåret (såvida den inte skall redovisas un-
der A).

Uppställningsformen i försäkringsredovisningsdirektivet saknar således,
till skillnad från uppställningsformerna i det fjärde direktivet, en grund-
läggande uppdelning i omsättnings- och anläggningstillgångar.

När det gäller återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar
är utgångspunkten enligt uppställningsformen att dessa redovisas som av-
dragspost till försäkringstekniska avsättningar på skuldsidan. Enligt arti-
kel 24.3 får dock medlemsstaterna kräva eller tillåta att återförsäkrares
andel av försäkringstekniska avsättningar redovisas på tillgångssidan. Om
denna möjlighet utnyttjas skall belopp, redovisade som tillgångar, tas upp
som en särskild post; Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsätt-
ningar, med en närmare uppdelning per avsättning.

Direktivet medför att vissa tillgångsposter skall specificeras ytterligare
enligt följande.

- Posten A, Tecknat ej inbetalt kapital, med särskilt angivande av in-
fordrat kapital.

- Posten B, Immateriella tillgångar, med särskilt angivande av kostna-
der för bolagsbildning och goodwill.

- Posten C.I, Mark och byggnader, med särskilt angivande av mark
och byggnader som används för den egna verksamheten.

- Posten C. II, Placeringar i anknutna företag och ägarintressen uppde-
lat på

1. Aktier och andelar i anknutna företag

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

2. Obligationer och andra skuldförbindelser emitterade av eller ford-
ringar på anknutna företag

3. Ägarintressen

4. Obligationer och andra skuldförbindelser emitterade av eller ford-
ringar på ägarintressen.

- Posten C.HI, Andra finansiella placeringar, uppdelat på

1. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning och andelar i
värdepappersfonder

2. Obligationer och andra värdepapper med fäst avkastning

3. Andelar i gemensamma investeringar

4. Lån med säkerhet i fest egendom

5. Annan utlåning

6. Insättningar hos kreditinstitut

7. Övriga.

- Posten E.I, Fordringar som uppstått i direktförsäkringsverksamhet,
med angivande av fördelningen mellan försäkringstagare och försäkrings-
förmedlare.

- Posterna E.I, E.II samt E.UI, Fordringar som uppstått i direktförsäk-
ringsverksamhet, återförsäkringsverksamhet samt andra fordringar, med
särskilt angivande av fordringar hos anknutna företag och sådana företag
i vilka försäkringsföretag har ett ägarintresse.

- Posten F.IH, Egna aktier eller andelar, med uppgift om deras nomi-
nella värde.

- Posten G.II, Förutbetalda anskaffningskostnader, särredovisade mel-
lan skadeförsäkrings- respektive livförsäkringsrörelse.

Direktivet innebär också att vissa skuldposter måste specificeras. Det
är

- Posten G, Skulder, med särskilt angivande av skulder till anknutna
företag och företag i vilka försäkringsföretag har ett ägarintresse, samt

- Posten G.III, Obligationslån, med särskilt angivande av konvertibla
lån.

Vidare medför direktivet att posten C, Tekniska avsättningar, skall an-
ges uppdelat på

1. Avsättning för ej intjänade premier

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter (om sådan ej upptas under 2)

5. Utjämningsavsättning

6. Övriga tekniska avsättningar

Bestämmelser om olika tillgångs- och skuldposters innehåll finns i
artiklarna 8-18 respektive artiklarna 19-32. Flertalet av dessa artiklar
återges i anslutning till schemat för balansräkningen i bilaga 1 till ARFL.

Skälen för regeringens förslag: Införlivandet av försäkringsredovis-
ningsdirektivet med svensk rätt medför att balansräkningen måste ställas
upp på ett annat sätt än i dag. Med hänsyn till direktivet och dess krav
på jämförbarhet mellan medlemsstaterna måste, oaktat de invändningar
som vissa remissinstanser fört fram, schemat för företagens balansräk-
ning utformas på ett sätt som nära överensstämmer med direktivets indel-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

ning och benämningar på olika poster. I ingressen till direktivet framhålls
såsom särskilt viktigt att försäkringsföretag tillämpar samma benämningar
på posterna som tas upp i balansräkningen.

Det får emellertid anses godtagbart att med hänsyn till svenska förhåll-
anden göra vissa mindre anpassningar i indelningar och benämningar.
Det är framför allt fråga om mindre ändringar i benämningar till i
Sverige mera relevanta eller använda begrepp, t.ex. att tekniska
avsättningar benämns försäkringstekniska avsättningar. Men det är också
fråga om tilllägg av vissa poster med tillämpning av artikel 4 i det fjärde
bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direkti-
vet) jämförd med artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet. Artiklar-
na tillåter att nya poster tillkommer om de inte täcks av direktivets pos-
ter. De föreslagna anpassningarna, skälen för sådana anpassningar och
motiven för utnyttjande av vissa optioner enligt direktivet berörs i kom-
mentaren till schemat för balansräkningen i bilaga 1 till ARFL.

En uppställning av balansräkningen i den ordning för posterna som för-
säkringsredovisningsdirektivet innebär, är tvingande för medlemsstaterna.
Detta medför att posterna i balansräkningen kommer att redovisas i en i
princip omvänd ordning i jämförelse med redovisningen i gällande rätt.
På skuldsidan redovisas alltså Eget kapital först och de kortfristiga skul-
derna som sista poster.

Tillgångssidan kommer med den nya uppställningsformen att närmare
kopplas till de försäkringstekniska åtagandena. Vidare skall det inte läng-
re göras någon uppdelning mellan omsättnings- och anläggningstillgångar.
Därmed föreligger inte heller något behov av att använda dessa begrepp
i ÅRFL. En annan sak är att olika tillgångsposter föreslås bli värderade
efter den nya årsredovisningslagens värderingsregler för anläggningstill-
gångar eller omsättningstillgångar, vilket regeringen återkommer till i av-
snitt 10 (se särskilt avsnitt 10.1.1).

Direktivet ger i artikel 24.3 en option som gör det möjligt att före-
skriva att återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar skall
redovisas som tillgång under särskild rubrik, i stället för som avdragspost
till försäkringstekniska avsättningar på skuldsidan. En sådan redovisning
överensstämmer med den som finns i gällande rätt och ger en klarare bild
av ett företags återförsäkringsengagemang än en nettoredovisning på
skuldsidan. Redovisningssättet har även utpekats som önskvärt i direkti-
vets ingress. På grund av dessa skäl bör lagen kräva att återförsäkrares
andel av försäkringstekniska avsättningar skall redovisas, uppdelat per
avsättning, på tillgångssidan i balansräkningen. Det i ÅRFL intagna
schemat för balansräkningen har utformats med hänsyn härtill.

Som behandlas i senare avsnitt medför vissa nya värderingsregler som
föreslås att ett antal nya poster måste intas i lagens schema för balansräk-
ningen. Det är bl.a. fråga om posten Förutbetalda anskaffningskostnader,
till följd av att utgifter för tecknande av försäkringsavtal skall tas upp
som tillgång (se vidare avsnitt 10.2.5), och posten Immateriella till-
gångar, till följd av att immateriella tillgångar föreslås få tas upp som
tillgång i försäkringsföretag (se vidare avsnitt 10.1.1). I kommande av-
snitt behandlas även andra frågor kring enskilda tillgångar eller skulder

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

som är av betydelse för utformningen av och innehållet i balansräk-
ningen. I förhållande till gällande rätt medför direktivet bl.a. en mera
tydlig uppdelning mellan skulder och andra avsättningar än försäkrings-
tekniska avsättningar (se avsnitt 11.1). I förhållande till direktivet föreslås
också att posterna Obeskattade reserver och Aterbäringsmedel skall redo-
visas på skuldsidan (se avsnitt 9.7 och 9.8).

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller, som ovan nämnts, krav
på specifikationer av vissa poster i balansräkningen. Specifikationerna be-
träffande posten G.m, Egna aktier, med uppgift om aktiernas nominella
värde, samt posten C.I, Byggnader och mark, med särskilt angivande av
byggnader och mark som används i den egna verksamheten, har före-
slagits införda genom bestämmelser om lämnande av tilläggsupplysningar
(se avsnitt 12.1). Bestämmelser om de delposter eller specifikationer som
direktivet i övrigt kräver eller som i övrigt kan erfordras bör regleras ge-
nom föreskrifter av regeringen eller Finansinspektionen. En sådan ord-
ning ger bl.a. bättre möjligheter att efter erfarenheterna från den praktis-
ka tillämpningen bestämma om specifikationen lämpligen bör lämnas i
balansräkningen eller i en not. Väl avvägda praktiska regler för upplys-
ningarna i detta avseende är av värde för en överskådlig och jämförbar
redovisning.

Vad som skall ingå i olika tillgångsposter och skuldposter framgår i
och för sig väsentligen av posternas benämningar. Det kan emellertid för-
utses ett behov av att mera i detalj reglera balansposternas innehåll, dels
för att uppnå en enhetlig tillämpning i försäkringsföretag, dels för att på
ett fullständigt sätt genomföra direktivets bestämmelser i detta avseende.
Bestämmelser om definitionerna av olika poster bör dock inte tas in i lag,
utan i stället införas genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspek-
tionen. Därigenom undviks att lagen belastas med ett stort antal defini-
tioner av i hög grad teknisk karaktär. En sådan ordning ger också bättre
förutsättningar för anpassningar med hänsyn till utvecklingen i redovis-
ningspraxis. I allmänhet bör de överväganden som görs i kommitténs del-
betänkande kunna utgöra en utgångspunkt för den närmare utformningen
av föreskrifterna om posternas innehåll.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9.2 Resultaträkningen

9.2.1 Uppställningsform för resultaträkningen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Resultaträkningen skall ställas upp i rapport-
form.

Resultaträkningen skall innehålla en teknisk redovisning för skade-
försäkringsrörelse, en teknisk redovisning för livförsäkringsrörelse
och, i samtliga försäkringsföretag, en icke-teknisk redovisning.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del II s. 277, 278 och 372).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Sveriges Försäkringsförbund har ansett att
den treindelade resultaträkningen försvårar överskådligheten.

Gällande rätt: Enligt 18 § bokföringslagen skall resultaträkningen i
sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i rörelsen under rä-
kenskapsåret samt lämna en med hänsyn till rörelsens förhållanden till-
fredsställande redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.

I Finansinspektionens föreskrifter 1991:19-20 finns separata uppställ-
ningsformer för resultaträkningen i skadeförsäkringsföretag, livförsäk-
ringsföretag och livförsäkringsföretag som meddelar livförsäkring med
anknytning till värdepappersfonder.

Skadeförsäkringsföretagens resultaträkning indelas i en försäkringsrö-
relsedel- och finansrörelsedel som tillsammans ger rörelseresultatet. För-
säkringsrörelsen redovisas såväl före som efter avgiven återförsäkring
samt inklusive dess andel av kapitalavkastningen. Finansrörelsen redo-
visas före och efter överföring av kapitalavkastning till skadeförsäkrings-
rörelsen. Rörelseresultatet påverkas därefter av extraordinära poster, bok-
slutsdispositioner och skatt, varefter årets resultat framkommer.

I livförsäkringsföretagens resultaträkning redovisas försäkringsrörelsen
före och efter avgiven återförsäkring, inklusive all kapitalavkastning, vil-
ket ger rörelseresultatet. Rörelseresultatet påverkas därefter av extraordi-
nära poster, bokslutsdispositioner och skatt, varefter årets resultat fram-
kommer.

Direktivet: I artikel 33.1 i försäkringsredovisningsdirektivet anges att
medlemsstaterna skall föreskriva den i artikel 34 angivna uppställnings-
formen för resultaträkningen.

Av artikel 33.2 framgår att den tekniska resultaträkningen för skadeför-
säkringsrörelse skall användas för de klasser av direktförsäkring som om-
fettas av direktiv 73/239/EEG (dvs. första skadeförsäkringsdirektivet) och
för motsvarande klasser av återförsäkringsrörelse.

Enligt artikel 33.3 skall den tekniska resultaträkningen för livförsäk-
ringsrörelse användas för de klasser av direktförsäkring som omfettas av
direktivet 79/267/EEG (dvs. första livförsäkringsdirektivet) och för mot-
svarande klasser av återförsäkringsrörelse.

Enligt artikel 33.4 får medlemsstaterna kräva eller medge att företag
som uteslutande driver återförsäkringsrörelse använder den tekniska
resultaträkningen för skadeförsäkringsrörelse för hela sin rörelse.
Detsamma skall också gälla företag som utöver återförsäkring endast
meddelar direkt skadeförsäkring.

Av artikel 34 framgår att uppställningsformen för resultaträkningen är
tredelad, dels en teknisk del för skadeförsäkringsrörelse (I), dels en
teknisk del för livförsäkringsrörelse (II), dels en icke-teknisk del. Den
icke-tekniska delen innehåller främst poster som ingår i dagens finans-
rörelse i skadeförsäkringsbolag, extraordinära poster och skatter (III).

Uppställningsformen innebär att det resultat som visas i de tekniska re-
dovisningarna överförs till den icke-tekniska delen såsom första post. Ka-
pitalavkastningen på placeringstillgångar redovisas i den tekniska delen
av resultaträkningen för livförsäkringsföretag och i den icke-tekniska
delen för skadeförsäkringsföretag. För såväl skade- som livförsäkringsfö-
retag gäller att Återförsäkrares andel skall redovisas brutto för vaije en-
skild resultatpost. Direktivet föreskriver inte som det görs i gällande rätt
att en uppdelning skall göras på direkt respektive indirekt affär.

Resultaträkningens huvudposter i de tre delarna betecknas med arabiska
siffror. Dessa poster indelas i sin tur i delposter betecknade med små
bokstäver. Indelningen utgör bl.a. grund för vilka poster som får sam-
manslås (se avsnitt 9.3).

Skälen för regeringens förslag: Den tredelade uppställningsform för
resultaträkningen som regleras i artikel 34 i försäkringsredovisningsdirek-
tivet måste föreskrivas som obligatorisk för de försäkringsföretag som
omfettas av lagen. Detta innebär att resultaträkning skall, såsom i dag,
ställas upp enligt rapportformen och att uppkomna intäkter och kostnader
skall redovisas i de delar som skall tillämpas av försäkringsföretaget.

9.2.2 Resultaträkningens utformning och innehåll

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Resultaträkningen får en delvis ny utformning
och ett nytt innehåll i väsentlig överensstämmelse med uppställnings-
formen i försäkringsredovisningsdirektivet (se bilaga 2 till ÅRFL).

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del II s. 283-296).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Gällande rätt: I 18 § bokföringslagen finns bestämmelser om resultat-
räkningens utformning och innehåll.

Ill kap. FRL ges vissa kompletterande bestämmelser om tilläggsupp-
lysningar som skall lämnas i resultaträkningen.

I Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1991:19-20) finns de huvud-
sakliga reglerna om resultaträkningens utformning och innehåll för skade-

försäkringsbolag och livförsäkringsbolag. Uppställningsformerna är, så-
som tidigare framgått, delvis olika för livförsäkringsbolag som meddelar
livförsäkring med anknytning till värdepappersfonder, (fondförsäkrings-
bolag), övriga livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag.

Resultaträkningen i skadeförsäkringsföretag och andra livförsäkringsfö-
retag än fondförsäkringsbolag består av nedan angivna huvudposter.

Skadeförsäkringsbolag

Försäkringsrörelsen

1. Premieintäkt

2. Försäkringsersättningar

3. Driftskostnader i försäkringsrörelsen

4. Övriga intäkter

5. = RESULTAT FÖRE AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING

6. Avgiven återförsäkring

7. = RESULTAT EFTER AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING

8. Kapitalavkastning i försäkringsrörelsen

9. = FÖRSÄKRINGSRÖRELSENS RESULTAT

Finansrörelsen

10. Kapitalavkastning (netto)

11. Övriga intäkter eller kostnader i finansrörelsen

12. Avgår kapitalavkastning i försäkringsrörelsen

13. = ÅTERSTÅENDE KAPITALAVKASTNING

14. = RÖRELSERESULTATET (FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN OCH
FINANSRÖRELSEN)

15. Extraordinära poster

16. = RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH
SKATT

17. Återbäring

18. Bokslutsdispositioner

19. = RESULTAT FÖRE SKATT

20. Skatt

21. = ÅRETS RESULTAT

Livförsäkringsbolag

1. Premieinkomst

2. Ökning eller minskning av premiereserv

3. Kapitalavkastning (netto)

4. Försäkringsersättningar

5. Driftskostnader i försäkringsrörelsen

6. Övriga intäkter eller kostnader

7. = RESULTAT FÖRE AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING

8. Avgiven återförsäkring

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9. = RÖRELSERESULTAT FÖR EGEN RÄKNING

10. Extraordinära intäkter och kostnader

11. = RÖRELSERESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER
OCH SKATT

12. Återbäring

13. Förändring av värderegleringsreserv

14. Övriga bokslutsdispositioner

15. = RESULTAT FÖRE SKATT

16. Skatt

17. = ÅRETS RESULTAT

Direktivet: Av artikel 34 i försäkringsredovisningsdirektivet framgår när-
mare hur intäkter och kostnader skall indelas i resultaträkningens tre re-
dovisningsdelar.

I Teknisk redovisning för skadeförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter, netto efter avgiven återförsäkring

2. Fördelad avkastning på placeringstillgångar, överförd från icke-teknisk
del (post DI.6)

3. Övriga tekniska intäkter, netto efter avgiven återförsäkring

4. Uppkomna krav på försäkringsersättning, netto efter avgiven återför-
säkring

5. Förändringar i andra tekniska avsättningar, netto efter avgiven
återförsäkring

6. Återbäring och rabatter, netto efter avgiven återförsäkring

7. Driftskostnadsnetto

8. Övriga tekniska kostnader, netto efter avgiven återförsäkring

9. Förändring i utjämningsavsättning

10. delsaldo (överförs till teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse,
post Hl. 1)

II Teknisk redovisning för livförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter, netto efter avgiven återförsäkring

2. Intäkter och vinster på placeringar

3. Orealiserade vinster på placeringar

4. Övriga tekniska intäkter, netto efter avgiven återförsäkring

5. Uppkomna krav på försäkringsersättning, netto efter avgiven återför-
säkring

6. Förändring i övriga tekniska avsättningar, netto efter avgiven återför-
säkring

7. Återbäring och rabatter, netto efter avgiven återförsäkring

8. Driftskostnadsnetto

9. Kostnader för och förluster på placeringar

10. Orealiserade förluster på placeringar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

11. Övriga tekniska kostnader, netto efter återförsäkring

12. Fördelad avkastning på placeringar överförd till icke-tekniska
redovisningen (post Hl. 4)

13. delsaldo (överförs till teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse
(post m.2)

III Icke-teknisk redovisning

1. Teknisk redovisning - skadeförsäkringsrörelsen (post 1.10)

2. Teknisk redovisning - livförsäkringsrörelsen (post II. 13)

3. Intäkter och vinster på placeringar (i skadeförsäkringsrörelsen)

4. Fördelad avkastning på placeringar överförd från den tekniska redo-
visningen av livförsäkring (post II. 12)

5. Kostnader för och förluster på placeringar (i skadeförsäkringsrörelsen)

6. Fördelad avkastning på placeringar överförd till teknisk redovisning
av skadeförsäkring (post 1.2)

7. Övriga intäkter

8. Övriga kostnader, inklusive värdejusteringar

9. Skatt på resultatet av den normala verksamheten

10. Resultat av den normala verksamheten efter skatt

11. Extraordinära intäkter

12. Extraordinära kostnader

13. Extraordinärt resultat

14. Skatt på extraordinärt resultat

15. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster

16. Vinst eller förlust under räkenskapsåret

Av direktivet framgår även krav på specifikation av olika resultatposter.
En specificering föreskrivs för följande resultatposter.

- Posterna 1.4 och II.5, Uppkomna krav på försäkringsersättning, med
särskilt angivande av bruttobelopp och återförsäkrares andel.

- Posterna 1.7 och II.8, Driftskostnadsnetto, med särskilt angivande av
a) anskaffningskostnader b) förändring i posten Förutbetalda anskaffnings-
kostnader c) administrationskostnader d) återförsäkrares provisioner och
vinstandelar.

- Posterna II.2 och Hl.3, Intäkter och vinster på placeringar, med
särskilt angivande av a) intäkter från koncern- och intresseföretag b)
intäkter från övriga placeringar indelade i aa) intäkter från mark och
byggnader bb) intäkter från övriga placeringar med särskild uppgift om
intäkter från koncernföretag c) återföring av värdejusteringar på
placeringar d) vinster vid avyttring av placeringar.

- Posten II.6, Förändring i övriga tekniska avsättningar, med särskilt
angivande av bruttobelopp och återförsäkrares andel.

- Posterna II.9 och III.5, Kostnader för och förluster på placeringar,
med särskilt angivande av a) kapitalförvaltningskostnader b) värdejuste-
ringar av placeringar c) förluster vid avyttring av placeringar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Direktivets bestämmelser avseende resultatpostemas innehåll finns i ar-
tiklarna 35-44. Innehållet i artiklarna återges i anslutning till författnings-
kommentarerna till schemat för resultaträkningen i bilaga 2 till ARFL.

Skälen för regeringens förslag: Införlivandet av försäkringsredovis-
ningsdirektivet med svensk rätt medför att resultaträkningen i berörda fö-
retag måste ställas upp på ett annat sätt än i dag. Uppställningsformen för
resultaträkningen bör, på samma sätt som för balansräkningen, utformas
enligt försäkringsredovisningsdirektivets indelning och benämningar på
poster, men med vissa mindre anpassningar med hänsyn till svenska för-
hållanden. De gjorda anpassningarna, som är av liknande slag som be-
träffande balansräkningen, berörs närmare i kommentaren till schemat för
resultaträkningen i bilaga 2 till ARFL. Där kommenteras också förslagen
till utnyttjandet av vissa optioner enligt direktivet.

Den i försäkringsredovisningsdirektivet medgivna fördelningen av kapi-
talavkastning mellan icke-teknisk och teknisk redovisning i skadeförsäk-
ringsföretag överensstämmer med gällande rätt. Poster för redovisning
av sådana överföringar bör enligt regeringen införas i enlighet med vad
direktivet medger. En sådan redovisning bidrar i regel till att ge ett mer
rättvisande tekniskt resultat, eftersom försäkringsföretagen i sin premie-
sättning bl.a. beaktar ränteeffekter till följd av att premiema förskottsin-
betalas. Avkastningen torde i praxis motsvaras av en genomsnittlig av-
kastning för en riskfri placering med en löptid motsvarande ifrågavarande
försäkringsförpliktelser. Hur beräkningen av överförd avkastning skall
ske bör dock inte regleras i lagen. Emellertid bör en bestämmelse införas
om att grunderna för sådan överföring skall anges i en not.

Vad som skall redovisas i posterna i resultaträkningen framgår
väsentligen av deras benämningar. Av samma skäl som anförts beträff-
ande posterna i balansräkningen kan ett behov av regler som beskriver
vad posterna skall innehålla förutses. De mera detaljerade definitionerna
avseende resultatpostema och de olika specifikationerna av delposter som
direktivet kräver, bör, av samma skäl som åberopats i fråga om balans-
posternas innehåll, regleras genom föreskrifter av regeringen eller Fi-
nansinspektionen.

Såsom angetts ovan behandlas i kommande avsnitt olika frågor kring
enskilda resultatposter som är av betydelse för utformningen av och inne-
hållet i resultaträkningsschemat. I avsnitt 9.8 behandlas t.ex. direktivets
post n.12 a, Överföring till eller från Medel till framtida tilldelning.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9.3 Avvikelser från uppställningsformernas postindelning

Regeringens förslag: Andra poster än de som finns upptagna i upp-
ställningsformerna får läggas till, om deras innehåll inte täcks av de
poster som anges i lagen. Ytterligare uppdelning i delposter skall
få göras. Delposter skall anges om de har tillkommit på ett sådant
sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till
kravet på rättvisande bild att de redovisas särskilt.

Poster i balansräkningen som föregås av arabiska siffror får - med
undantag för försäkringstekniska avsättningar och återförsäkrares an-
del av sådana avsättningar - slås samman om de har ett värde som
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild eller
om det främjar överskådligheten. I det senare fallet skall de sam-
manslagna posterna specificeras i en not.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del I s. 285 och 286 samt del II s. 232-234).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Statistiska Centralbyrån har dock framhållit att möjligheten att
slå samman poster försvårar en rationell statistikproduktion. Föreningen
Auktoriserade Revisorer har ansett att skälen bakom den föreslagna be-
stämmelsen om att företagen i vissa fåll skall ta in nya delposter i resul-
taträkningen och balansräkningen, i stället kan tillgodoses genom före-
skrifter om att det i en not skall lämnas förklaring till större belopp.
Andra remissinstanser har förespråkat ytterligare indelning i delposter.

Gällande rätt: Enligt 18 § bokföringslagen skall för resultaträkningen
användas det i paragrafen intagna schemat med de avvikelser som be-
tingas av rörelsens art och omfattning. Kompletterande poster får läggas
till men de måste ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i
posten.

För balansräkningen skall enligt 19 § bokföringslagen med de avvikel-
ser som betingas av rörelsens art och sammansättning användas det i pa-
ragrafen intagna schemat eller annan uppställningsform som ger en lik-
värdig överblick över rörelsens ställning.

Av Finansinspektionens föreskrifter FFFS 1991:19-20 framgår vilka
uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som skall användas
av försäkringsföretag. I föreskrifterna finns bl.a. regler om hur poster
skall specificeras, och regler om att vissa likartade poster får redovisas
under en gemensam beteckning. Av föreskrifterna framgår att specifika-
tioner till resultat- och balansräkningen kan, om inte annat anges, ske
direkt i uppställningsformerna eller i noter till dessa.

Direktivet: Av artiklarna 6 och 34 i försäkringsredovisningsdirektivet
framgår närmare vilka poster som skall anges i balans- och
resultaträkningen för ett försäkringsföretag.

Artikel 4.1 i det fjärde direktivet föreskriver att de poster som anges
i direktivets tillåtna balans- och resultaträkningsscheman måste tas upp

var för sig i angiven ordningsföljd. En mera detaljerad underindelning av
posterna är tillåten, förutsatt att uppställningsformen följs. Nya poster får
tillkomma såvitt deras innehåll inte täcks av de i uppställningsformerna
angivna posterna. Medlemsstaterna får föreskriva en sådan underin-
delning eller komplettering.

Enligt artikel 4.2 i samma direktiv skall uppställningsform, nomenkla-
tur och terminologi för sådana poster som föregås av arabiska siffror
anpassas i de fåll ett företags särskilda inriktning kräver det. En sådan
anpassning får medlemsstaterna kräva inom en särskild ekonomisk sektor.

I artikel 4.3 sägs att de av arabiska siffror föregångna posterna i
balans- och resultaträkningarna får sammanslås,

a) när de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 har ett obetydligt
värde, eller

b) när sammanslagningen främjar överskådligheten, förutsatt att de
sammanslagna posterna specificeras i noter. Medlemsstaterna får kräva
en sådan sammanslagning.

Större avsättningar som i balansräkningen är upptagna under "Andra
avsättningar" skall, enligt artikel 42 andra stycket, specificeras i noter.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 4.1
och artikel 4.3-5 i det fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag,
om inte annat följer av försäkringsredovisningsdirektivet.

Enligt artikel 5 i försäkringsredovisningsdirektivet skall en samman-
slagning av poster så som sägs i artikel 4.3 a eller b i det fjärde
direktivet för försäkringsföretag begränsas

- såvitt avser balansräkningen, till poster som föregås av arabiska
siffror, med undantag för poster som avser tekniska avsättningar, och

- såvitt avser resultaträkningen, till poster som föregås av liten bokstav,
med undantag

dels för poster under 1.1, Tecknade bruttopremier, och 1.4, Uppkomna
krav på försäkringsersättningar,

dels för poster under II. 1, Tecknade bruttopremier, II.5, Uppkomna
krav på försäkringsersättningar och II.6, Förändring i övriga tekniska av-
sättningar.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 9.3 i del
2 är i huvudsak av betydelse även här. Detta innebär - med beaktande
av bestämmelserna i försäkringsredovisningsdirektivet - följande.

Uppställningsformerna för balansräkningen och resultaträkningen bör,
såsom tidigare nämnts, utformas i enlighet med försäkringsredovisnings-
direktivets föreskrifter om indelning i poster och om ordningsföljden
mellan posterna.

Bestämmelser bör dock tas in i lagstiftningen att försäkringsföretag vid
upprättande av balansräkning eller resultaträkning skall ha rätt att lägga
till nya poster, såvida de nya posternas innehåll inte täcks av de poster
som anges i lagen. Bestämmelser tas också in att en ytterligare indelning
i delposter skall vara tillåten. Däremot föreskrivs inte någon möjlighet
för försäkringsföretag att göra avsteg från uppställningsformerna med
hänsyn till företagens särskilda inriktning, eftersom artikel 4.2 i det
ijärde direktivet inte är tillämplig enligt försäkringsredovisningsdirektivet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Vidare skall vissa poster kunna sammanslås enligt artikel 5 i försäk-
ringsredovisningsdirektivet jämförd med artikel 4.3 a och b i det fjärde
direktivet. Möjligheten till sammanslagning skall enligt särbestämmelser-
na i försäkringsredovisningsdirektivet gälla dels de poster i balansräk-
ningen som föregås av arabiska siffror, dels de poster i resultaträkningen
som föregås av liten bokstav. I båda fallen förutsätts att posterna har ett
värde som med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av ringa betydel-
se eller att sammanslagningen främjar överskådligheten. I det senare
fallet skall de sammanslagna posterna anges i en not. De bestämmelserna
i direktiven som tar sikte på sammanslagningen i balansräkningen bör
föras in i ÅRFL. När det däremot gäller resultaträkningen innehåller
ARFL:s schema i bilaga 2 endast sådana poster som enligt direktivet inte
får sammanslås. Lagen behöver därför inte innehålla några särskilda be-
stämmelser om hur posterna i resultaträkningen skall få sammanslås. Di-
rektivets krav i detta avseende måste förstås beaktas i sådana föreskrifter
som regeringen eller Finansinspektionen förutsätts meddela för att komp-
lettera lagens schema för resultaträkningen.

Några bestämmelser i lag som kräver en sammanslagning av poster i
vissa särskilda situationer eller en mera långtgående indelning i delposter
införs inte (se avsnitt 9.3 i del 2). Regeringen föreslår däremot en be-
stämmelse om obligatorisk särredovisning av delposter om delar av en
post har tillkommit på sådant sätt eller är av sådan storlek att en särredo-
visning är av betydelse för att redovisningen skall ge en rättvisande bild
av företagets resultat och ställning.

Regeringen har bedömt att sistnämnda bestämmelse ställer mera långt-
gående krav än den upplysningsskyldighet som anges i artiklarna 18, 19,
29 och 42 i det fjärde direktivet, som skall gälla enligt artikel 1.1 i för-
säkringsredovisningsdirektivet. Där föreskrivs att större belopp som avser
förutbetalda kostnader och upplupna intäkter respektive upplupna kostna-
der och förutbetalda intäkter skall specificeras i en not, att extraordinära
poster skall specificeras till sitt belopp och sin natur och att vissa större
avsättningar skall specificeras till sin art och storlek. Regeringen har i
avsnitt 9.3 i del 2 förordat särskilda bestämmelser om sådana
upplysningar. Dessa nytillkomna bestämmelser bör göras tillämpliga även
på försäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

9.4 Ändring av redovisningsprinciper

Regeringens förslag: Redovisningsprinciper får ändras från ett år
till ett annat endast om det finns särskilda skäl och en ändring är
förenlig med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

Skälen för ändringen och upplysningar om dess effekt på balans-
räkningen och resultaträkningen skall anges i en not.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommitténs förslag innehåller dock inte någon uttrycklig bestäm-
melse om att ett byte av redovisningsprinciper måste vara förenligt med
god redovisningssed och kravet på rättvisande bild (se betänkandet del I
s. 286-288 och del II s. 370).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag
eller lämnat det utan erinran.

Gällande rätt: Svensk lagstiftning innehåller inte några uttryckliga be-
gränsningar vad gäller möjligheterna att från ett räkenskapsår till ett
annat byta redovisningsprinciper vid uppställningen av balansräkningen
och resultaträkningen. Av 11 kap. 2 § FRL framgår motsatsvis att en
ändring av specificeringen av poster kan få ske.

Direktivet: I artikel 3 i det fjärde direktivet föreskrivs att balans- och
resultaträkningarnas uppställning, särskilt när det gäller valet av form för
uppställning, inte får ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg
från denna princip tillåts dock i undan tagsfall. Vaije sådant avsteg skall
redovisas i noterna med en tillfredsställande motivering.

Enligt artikel 31 skall samma värderingsprinciper tillämpas från ett rä-
kenskapsår till ett annat. Avvikelse från denna regel kan undantagsvis
accepteras. En redogörelse för avvikelsen måste då lämnas i en not.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 3 och
31 i det Qärde direktivet gälla för försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 9.4 i del
2 är av betydelse även här. Detta innebär att det i lagstiftningen bör intas
bestämmelser som begränsar möjligheten att ändra redovisningsprinciper,
såväl principer för värderingen som principer för klassificeringen och in-
delningen av olika poster och delposter i balansräkningen och resultaträk-
ningen.

Lagstiftningen bör emellertid lämna visst utiymme för ändringar av
detta slag. Den bör utformas så att företag far ändra redovisningsprincip
endast när särskilda skäl talar för det. Det bör också i lagen klargöras att
en ändring inte får ske om en sådan förändring skulle stå i strid med kra-
vet på att redovisningen skall ge en rättvisande bild.

Om ändring av redovisningsprincip sker, skall ändringen redovisas i
noterna med en redogörelse för skälen för ändringen och en bedömning
av dess effekter för företagets resultat och ställning. Även detta bör kom-
ma till uttryck i lagen.

9.5 Angivande av jämförelsetal

Regeringens förslag: För vaije post i balans- och resultaträkningar-
na skall beloppet av motsvarande post för det närmast föregående rä-
kenskapsåret anges.

Har principerna för värderingen eller klassificeringen av posterna
ändrats från ett räkenskapsår till ett annat, skall beloppen för det
närmast föregående året räknas om eller ändras på annat sätt, om
detta behövs för att dessa belopp skall kunna jämföras med räken-
skapsårets poster.

Omräkning eller annan justering av föregående års belopp får
underlåtas, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god
redovisningssed och kravet på rättvisande bild. I så fall skall skälen
för detta anges i en not.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har dock ansett att omräkning av föregående års siff-
ror skall få underlåtas om det finns särskilda hinder mot det (se betänkan-
det del I s. 286-288 och del II s. 370).

Remissinstanserna: Redovisningsrådet har menat att bestämmelserna
bör anpassas till den rekommendation som rådet har utfärdat på området
(RR 5). Övriga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.

Gällande rätt: Svensk lagstiftning innehåller redan i dag vissa bestäm-
melser som syftar till att befrämja möjligheterna till jämförelser mellan
räkenskapsår.

Ill kap. 2 § FRL föreskrivs att i årsredovisningen skall åteiges resul-
taträkningen och balansräkningen för det närmast föregående räkenskaps-
året. Har det under året skett någon ändring i specificeringen av poster
i balansräkningen eller resultaträkningen skall uppgifterna från den
tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med
posterna i den senare årsredovisningen, om det inte möter särskilda
hinder.

Direktivet: I artikel 4.4 i det fjärde direktivet föreskrivs att för vaije
balans- och resultaträkningspost måste beloppet för motsvarande post från
föregående räkenskapsår anges. För att jämförbarhet skall uppnås får
medlemsstaterna föreskriva att beloppen för föregående räkenskapsår
skall justeras. I vart fall skall bristande jämförbarhet och eventuella juste-
ringar av beloppen med anledning härav förklaras i noterna.

Enligt artikel 4.5 skall balans- eller resultaträkningsposter som saknar
belopp inte redovisas, utom när det finns en motsvarande post från före-
gående år enligt punkt 4.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet gäller artikel 4.4
och 4.5 i det fjärde direktivet för försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens skäl i avsnitt 9.5 i del 2
är av betydelse även här. Detta innebär följande.

I den nya lagen bör tas in en bestämmelse om att det för vaije post i
redovisningen skall lämnas uppgift om motsvarande post för föregående
räkenskapsår.

Det bör också tas in en bestämmelse om att ett företag som ändrar re-
dovisningsprincip skall göra de omräkningar och andra justeringar som
behövs för att föregående års poster på ett meningsfullt sätt kan jämföras
med räkenskapsårets siffror.

Det bör dock vara möjligt att underlåta att göra justeringar inte bara
när sådana är praktiskt omöjliga utan även när det föreligger andra sär-
skilda skäl. En omräkning eller justering bör dock kunna underlåtas
endast när redovisningen även utan jämförelsetal ger en rättvisande bild
av företagets resultat och ställning. Detta bör komma till uttiyck i lagen.

Om någon omräkning inte görs, bör det åligga företaget att ange skälen
för detta i en not.

9.6 Kvittning

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Kvittning skall inte få ske mellan tillgångar
och avsättningar eller skulder i balansräkningen och inte heller
mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Undantag från kvittningsförbudet skall dock kunna göras om det
finns särskilda skäl och det inte står i strid med god redovisningssed
och kravet på rättvisande bild. Om kvittning sker skall upplysning
om skälen för detta lämnas i en not.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag men innehåller inte något undantag från kvittningsförbudet (se
betänkandet del I s. 288 och del II s. 371).

Remissinstanserna: Bokföringsnämnden har menat att det i vissa fall
finns anledning att acceptera någon form av kvittning. Övriga remissin-
stanser har lämnat förslaget utan erinran.

Gällande rätt: I svensk lagstiftning förekommer inte några bestämmel-
ser som förbjuder kvittning, dvs. att koppla samman intäkter och kost-
nader resp, tillgångar och skulder som är av samma slag och enbart
redovisa mellanskillnaden (nettoredovisning).

I redovisningspraxis anses emellertid att kvittning normalt inte får ske.
Direktivet: Enligt artikel 7 i det fjärde direktivet får kvittning inte ske
mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter.

Kontaktkommittén har dock uttalat att kravet på rättvisande bild kan
medföra att endast det slutliga resultatet av en komplex transaktion, i vil-
ken ingår ett antal transaktioner vars värde eller resultat var för sig ur
ekonomisk synpunkt saknar intresse för det slutliga resultatet, skall redo-
visas. Vidare har kontaktkommittén pekat på att om det finns en rätt en-
ligt lag eller avtal att kvitta fordringar och skulder mot varandra skall en-
dast den del som inte täcks genom kvittningen redovisas.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 7 i det
fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 9.6 i del
2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

I lagstiftningen intas ett uttryckligt förbud mot kvittning. Övervägande
skäl talar emellertid för att ge ett visst utrymme för kvittning i särskilda
fell (se avsnitt 9.6 i del 2).

Möjligheten till undantag från kvittningsförbudet bör emellertid ges en
restriktiv utformning. Kvittning bör sålunda få ske enbart i sådana fåll då
det kan anses förenligt med god redovisningssed. En kvittning bör inte
heller få ske om den ger effekter som står i strid med kravet på att redo-
visningen skall ge en rättvisande bild. Detta bör komma till uttryck i lag-
texten.

Slutligen bör lagen innehålla ett krav på notupplysningar om att
kvittning har skett.

9.7 Redovisning av bokslutsdispositioner, obeskattade
reserver och latent skatt

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Liksom hittills skall bokslutsdispositioner re-
dovisas i resultaträkningen och obeskattade reserver tas upp under
särskilda rubriker i balansräkningen.

I balansräkningen eller i noterna skall lämnas upplysning om latent
skatt.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 190, 191 och 197-199 samt del II s. 370).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Åtskilliga har dock diskuterat den övergripande frågan om kopp-
lingen mellan redovisning och beskattning. Ett par remissinstanser har sär-
skilt förordat att systemet med obeskattade reserver och boksluts-
dispositioner avskaffas och ersätts med redovisning av latent skatt.

Gällande rätt m.m: Kopplingen mellan redovisningen och beskatt-
ningen kommer i resultaträkningen till synes i en särskild post, Boksluts-
dispositioner, och i balansräkningen i en särskild post, Obeskattade reser-
ver (jfr 18 och 19 §§ bokföringslagen). Motsvarande poster finns intagna
i resultaträkningen och balansräkningen för försäkringsföretag (se Finans-
inspektionens föreskrifter FFFS 1991:19-20). Principerna bakom en redo-
visning av bokslutsdispositioner och obeskattade reserver berörs i avsnitt
9.7 del 2.

I gällande svensk rätt finns inte något krav på särskild redovisning av
latent skatt. I Redovisningsrådets rekommendation RR 01:91, Koncernre-
dovisning, anges att posten Obeskattade reserver i koncembalansräk-
ningen skall delas upp i latent skatteskuld och bundet eget kapital. Något
motsvarande krav på redovisning av latent skatt i årsredovisningen upp-
ställs dock inte.

Direktivet: I flertalet europeiska länder finns inte samma samband
mellan redovisning och beskattning som i Sverige. Det är därför naturligt
att de uppställningsformer för balans- och resultaträkningar som före-
skrivs i det fjärde direktivet saknar posterna Obeskattade reserver och
Bokslutsdispositioner. I uppställningsformerna finns inte heller några sär-
skilda poster för latent skatt, endast en delpost benämnd Avsättningar för
skatter.

Enligt artikel 43.1.11 i det fjärde direktivet skall dock upplysning läm-
nas i en not om skillnaden mellan den skatt som påförts detta och tidigare
räkenskapsår och den skatt som har betalats eller skall betalas för dessa
år, förutsatt att skillnaden har betydelse för framtida beskattning. Arti-
keln tillåter också att skillnaden i stället särredovisas med ett totalbelopp
i balansräkningen (jfr artikel 34.11 i det sjunde direktivet). Artikeln kan
tolkas som ett krav på någon form av upplysning om latent skatt.

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller i detta avseende inga från
det fjärde direktivet avvikande föreskrifter.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 9.7 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Det saknas för närvarande underlag för ett slutligt ställningstagande till
frågan om sambandet mellan redovisning och beskattning.

Artikel 4.1 i det fjärde direktivet, som även gäller för försäkringsföre-
tag enligt artikel 1.1 försäkringsredovisningsdirektivet, tillåter att nya
poster fogas till uppställningsformerna för balans- och resultaträkningar-
na, om deras innehåll inte redan täcks av befintliga poster. Det kan enligt
regeringen inte anses oförenligt med direktivet att foga posterna Boksluts-
dispositioner och Obeskattade reserver till direktivets uppställningssche-
man.

Posterna Obeskattade reserver och Bokslutsdispositioner bör tills vidare
behållas i balansräkningen och resultaträkningen.

I lagstiftningen bör vidare tas in en bestämmelse om att upplysningar
skall lämnas om latent skatt.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

9.8 Redovisning av återbäringsmedel

Regeringens förslag: Någon ny ordning för redovisningen av åter-
bäringsmedel i livförsäkringsföretag föreslås inte nu.

Livförsäkringsföretag som redovisar en Återbäringsfond och
Andra till framtida förfoganden avsatta medel skall som i dag ta upp
dessa som skulder under Återbäringsmedel. Avsättning till dessa
poster skall som i dag redovisas på grundval av bolagsstämmans
beslut om vinstdisposition.

Återbäringsmedel skall redovisas i balansräkningen närmare upp-
delat på Återbäringsfond, Uppskrivningsfond, Fond för orealiserade
vinster, Andra medel och Årets resultat.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med kommitténs förslag.
Kommittén har föreslagit att posten Återbäringsmedel ersätts av direkti-
vets post Medel till framtida förfogande och att en överföring dit skall
ske via post II 12 a i den tekniska redovisningen för livförsäkringsrörel-
se. Kommittén har också föreslagit att Medel till framtida förfogande
skall anges uppdelat på uppskrivning, orealiserade vinster samt övriga
medel (se betänkandet del II s. 263, 264, 284 och 371).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte kommenterat för-
slaget. Sveriges Försäkringsförbund har dock avstyrkt förslaget att mer-
parten av det tekniska resultatet av livförsäkringsrörelsen skall överföras
via posten II 12 a i den tekniska redovisningen för livförsäkringsrörelse.
Förbundet har vidare anfört att posten Medel till framtida förfogande
borde redovisas mellan Eget kapital/Garantikapital och Obeskattade re-
server. Sveriges Aktuarieförening har, i likhet med Sveriges Försäkrings-
förbund, ansett att en annan redovisning än den av kommittén föreslagna
bör övervägas i fråga om livförsäkringsföretagens vinstmedel och åter-
bäringsmedel. Försäkringsutredningen har framhållit att en redovisning
av återbäringsmedel, som ännu inte tilldelats, under Medel till framtida
förfogande i balansräkningen, är väl i linje med gällande regler för han-
teringen av vinstmedel i livförsäkringsföretag.

Gällande rätt: I skadeförsäkringsaktiebolag redovisas på samma sätt
som i vanliga aktiebolag balanserat resultat och årets resultat såsom fritt
eget kapital/ansamlad förlust. Utdelning får ske i skadeförsäkringsföretag
enligt bestämmelserna i 12 kap. 2 § FRL. För livförsäkringsföretag rå-
der, enligt samma lagrum, ett generellt utdelningsförbud, vilket innebär
att utdelning till aktieägare eller garanter inte är tillåten. Vinstutdelnings-
förbudet i livförsäkringsföretag gäller även vinster som intjänats i skade-
försäkringsrörelsen vid s.k. blandad verksamhet. Möjligheten att bedriva
blandad verksamhet begränsas dock enligt 1 kap. 3 § FRL till verksam-
hetsgrenarna sjuk och olycksfall.

I livförsäkringsföretagens balansräkning görs ingen indelning av eget
kapital i bundet och fritt. Den enda post som redovisas som eget kapital

i livförsäkringsföretag är enligt 11 kap. 10 § FRL aktiekapitalet eller, i
vissa ömsesidiga försäkringsföretag, garantikapitalet.

Årsvinsten i livförsäkringsföretag skall enligt 12 kap. 5 § FRL sättas
av till en återbäringsfond, i den mån inte årsvinsten enligt 12 kap. 7 §
används för förlusttäckning, betalning av ränta till garanter eller gåvor
till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål. Vinstmedel från ska-
deförsäkringsrörelsen vid s.k. blandad verksamhet får sättas av till en
återbäringsfond. I annat fåll torde de redovisas som posten Andra till
framtida förfoganden avsatta medel.

Återbäringsmedlen kan tilldelas såväl löpande under försäkringsperio-
den som när försäkringsavtalet förfallit till betalning vid utbetalningstill-
fället. I Sverige tilldelas försäkringstagarna merparten av återbäringen
först vid förlållotidpunkten. Pösten Återbäringsmedel är därför belopps-
mässigt en betydande post i livförsäkringsföretag och innehåller vad som
brukar betecknas, en för försäkringstagarna intjänad (allokerad) men ej
tilldelad återbäring.

Dispositionsrätten över återbäringsmedlen är begränsad. Återbärings-
fonden får enligt 12 kap. 6 § användas endast för återbäring och för för-
lusttäckning enligt 7 §. Finansinspektionen kan dock medge att sådan
fond minskas i andra fall när det finns skäl till det.

Pösten Återbäringsmedel omfattar, förutom Återbäringsfonden, även
Andra till framtida förfogande avsatta medel samt Årets resultat.

Enligt 9 kap 5 § FRL skall, trots utdelnings- och dispositionsbegräns-
ningama, bolagsstämman fatta beslut om dispositionen av årets resultat.
Bolagsstämmans dispositionsrätt skall också anges i bolagsordningen en-
ligt 12 kap. 5 § FRL.

Enligt 11 kap. 10 § andra stycket FRL skall livförsäkringsbolag som
redovisar en återbäringsfond ta upp denna bland skulderna. Återbärings-
fonden upptas i balansräkningen som särskild post under återbäringsme-
del. Återbäringsmedlen redovisas i balansräkningen före försäkringstek-
niska skulder.

Direktivet: När en medlemsstat tillåter att ett företag i balansräkningen
tar upp medel från livförsäkringsrörelsen vilkas fördelning mellan försäk-
ringstagarna och aktieägarna inte har fastställts vid räkenskapsårets ut-
gång skall, enligt artikel 22 första stycket i försäkringsredovisningsdirek-
tivet, dessa medel tas upp på skuldsidan under en särskild post Ba (Medel
för framtida tilldelning). Posten redovisas mellan Efterställda skulder och
Försäkringstekniska avsättningar.

Enligt andra stycket skall förändringar i denna post komma från en
post n.12 a i resultaträkningen (Överföringar till eller från medel till
framtida tilldelning). Avsättningen vid positiva belopp respektive åter-
föringen vid negativa belopp skall således redovisas i den tekniska delen
av resultaträkningen, innan delsaldot överförs till den Icke-tekniska delen
av resultaträkningen.

Direktivets skuldpost Medel för framtida tilldelning är således obligato-
risk i den föreskrivna balansräkningen när medel tas upp som inte förde-
lats mellan aktieägare och försäkringstagare. Posten tillämpas i vart fall
i brittisk försäkringslagstiftning. Enligt vad som kunnat inhämtas tillåter

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

denna, till skillnad mot svensk rätt, viss utdelning till aktieägarna ur
"överskott" genererat ur livförsäkringsrörelsen samtidigt som återbäring
löpande kan fördelas.

Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten är att posten Medel
för framtida tilldelning och det redovisningssätt som försäkringsredovis-
ningsdirektivet föreskriver för denna post måste införas i svensk rätt i
den mån direktivet i dessa delar är tillämpligt på svenska förhållanden.
Att vissa förhållanden i brittisk försäkringslagstiftning legat till grund för
innehållet i artikel 22, vilket flera remissinstanser framhållit, kan visser-
ligen vara av intresse för tolkningen av bestämmelsen, men utgör ingen
grund för att posten inte skall tilllämpas också i annat land med liknande
förhållanden. Avgörande blir därför om de medel som i Sverige sätts av
till Aterbäringsfonden motsvarar de Medel för framtida tilldelning som
direktivet avser, vilket kommittén utgått från, eller om så inte är fel let,
vilket bl.a. Sveriges Försäkringsförbund utgått från.

För att överskottsmedel i svenska livförsäkringsbolag måste redovisas
enligt den ordning som direktivet föreskriver i artikel 22 talar det faktum
att avsikten är att medlen skall tilldelas försäkringstagarna men att stor-
leken av beloppet inte är bestämt på balansdagen. Det skulle således kun-
na hävdas att direktivet i detta avseende, genom sitt krav på omföring,
tydliggör vilka medel som kan komma att tillfalla försäkringstagarna. Det
skulle alltså, med denna utgångspunkt, saknas motiv för att i posten Årets
resultat redovisa belopp som inte är företagets eget kapital. Det belopp
som i så fall bör överföras från den tekniska redovisningen till den icke-
tekniska redovisningen är således medel för att täcka icke-tekniska poster,
t. ex. skatt. Det skulle således kunna påstås att direktivet av något skäl
kräver att det i årets resultat inte tas upp andra belopp än vad som får re-
dovisas som eget kapital.

Det kan i vart fåll konstateras att om utdelning tillåts i livförsäkrings-
företag ger den beskrivna metoden i artikel 22 uttryck för att "det om-
förda överskottet" kan bli föremål för utdelning till ägarna.

Mot att överskottsmedel i livförsäkringsbolag måste redovisas enligt di-
rektivet talar å andra sidan främst det svenska utdelningsförbudet. Ägarna
kan inte påkalla utdelning av återbäringsmedlen. Direktivets stadgande
om att en avsättning skall ske för överskott vars fördelning mellan för-
säkringstagare och ägare ännu inte är bestämd är således inte relevant.
Ytterligare ett skäl mot att direktivets artikel 22 måste göras tillämplig
på svenska livförsäkringsföretag är enligt regeringens mening att redan
dagens svenska redovisningspraxis ger uttryck för att vinstmedel inte kan
delas ut. Balansräkningens uppställningsform i svenska livförsäkringsföre-
tag, där årsvinst sätts av till återbäringsmedel som redovisas bland skuld-
posterna, och de upplysningar som skall lämnas om hur årets vinst skall
disponeras, tydliggör för läsaren av årsredovisningen att eventuella över-
skott inte kan tillföras ägarna som utdelning. Vad som i dag sätts av till
återbäringsfonden, dvs. Arets resultat, kompletterat med de poster som
enligt regeringens lagförslag skall sättas av på motsvarande sätt, dvs.
Uppskrivningsfond och Fond för orealiserade vinster, kan liknas vid upp-
arbetade vinstmedel respektive övervärden, som ännu inte tilldelats för-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

säkringstagama. Ett bibehållande av nuvarande redovisningssätt ger
också, som flera remissinstanser påpekat, en bättre bild utifrån dagens
svenska verksamhetsförhållanden av hur rörelseresultatet har uppkommit
i ett livförsäkringsföretag, än en redovisning enligt artikel 22.

Enligt regeringens bedömning talar mycket för att den nuvarande
svenska ordningen för redovisning av vinstmedel och återbäringsmedel
i livförsäkringsföretag är godtagbar med hänsyn till försäkringsredovis-
ningsdirektivet.

I den pågående Försäkringsutredningens uppdrag ingår en översyn av
nuvarande regler för återbäring och utdelning. Detta förhållande talar
emot att nu föreslå några ändringar i gällande regler för redovisnings-
mässig behandling av återbäringsmedel.

Regeringen har mot bakgrund av det anförda stannat för att posten
Återbäringsmedel på samma sätt som i dag skall redovisas på skuldsidan.
Denna post har tagits in i uppställningsschemat för balansräkningen.
Intagandet grundas på att posten är en sådan ny post som inte täcks av
det schema för balansräkningen som försäkringsredovisningsdirektivet
föreskriver (se artikel 4.1 i det fjärde direktivet som gäller enligt artikel

1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet). Det bör dock framhållas att resul-
tatet av Försäkringsutredningens arbete kan, som utredningen framhållit
i sitt remissvar, ge anledning att återkomma till nu behandlade frågor.

Posten Återbäringsmedel bör i balansräkningen med utgångspunkt i gäl-
lande rätt indelas i Återbäringsfond, Andra medel (i skadeförsäkringsrö-
relse) samt Årets resultat. Benämningen Andra medel bör, i förekom-
mande fall, omfatta medel som i dag redovisas i årsredovisningen som
Andra till framtida förfoganden avsatta medel. Därutöver bör under
Återbäringsmedel även redovisas de fonder som skall särredovisas till
följd av de nya föreslagna värderingsreglerna enligt direktivet, dvs. Upp-
skrivningsfond och Fond för orealiserade vinster (se avsnitt 10.1.5 och
10.1.8).

Pösterna under Återbäringsmedel kan, som tidigare nämnts, bedömas
som reserverade vinstmedel eller övervärden som ännu inte tilldelats för-
säkringstagarna. En redovisning av Återbäringsmedel efter Efterställda
skulder men före Försäkringstekniska avsättningar gör det tydligt att
medlen inte kan tillföras ägarna som utdelning. En sådan placering är
dessutom parallell med den som anges i direktivet för Medel till framtida
tilldelning och den som kommittén har förordat i sitt lagförslag. Pösten
bör således inte placeras mellan Eget kapital och Obeskattade reserver
som Sveriges Försäkringsförbund har förordat.

Den för svensk del valda lösningen förutsätter dock enligt regeringen
att det införs en bestämmelse att posten Återbäringsmedel och föränd-
ringarna av posten skall specificeras i en not. En sådan bestämmelse är
värdefull för den som saknar kännedom om de svenska reglerna och för-
bättrar också jämförbarheten med andra försäkringsföretag inom gemen-
skapen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10 Värdering av tillgångar

10.1 Materiella tillgångar, immateriella tillgångar och
placeringstillgångar

10.1.1 Principer för värdering av materiella och immateriella
tillgångar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Sådana tillgångar i posterna Materiella till-
gångar och varulager (G.I) och Övriga tillgångar (G.IV) som är av-
sedda att stadigvarande brukas eller innehas skall värderas enligt be-
stämmelserna för materiella anläggningstillgångar i den nya årsredo-
visningslagen.

Försäkringsföretag skall numera som Immateriella tillgångar (B)
få ta upp goodwill, utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten
och liknande arbeten samt utgifter för koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter, om de är av vä-
sentligt värde för rörelsen under kommande år. Sådana Immateriella
tillgångar skall värderas enligt bestämmelserna för immateriella an-
läggningstillgångar i den nya årsredovisningslagen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(se betänkandet del I s. 205-208 och del II s. 248 och 249).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller läm-
nat det utan erinran. Sveriges Försäkringsförbund och Föreningen Aukto-
riserade Revisorer har ansett att lagen bör innehålla fullständiga bestäm-
melser om värderingen.

Gällande rätt: De grundläggande reglerna för klassificering och värde-
ring av tillgångar i försäkringsföretag finns i dag i bokföringslagen
(1976:125). Med anläggningstillgång förstås enligt 13 § bokföringslagen
tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen.
Med omsättningstillgång avses annan tillgång. Enligt 15 § bokföringsla-
gen tas anläggningstillgång upp till högst anskaffningsvärdet i förekom-
mande fall justerat med avskrivningar, nedskrivningar och eventuella
uppskrivningar enligt de närmare reglerna i lagrummet.

I 17 § bokföringslagen finns bestämmelser om aktivering som anlägg-
ningstillgång av vissa särskilda utgifter. Har den bokföringsskyldige över-
tagit rörelse mot vederlag som överstiger det behållna värdet av de över-
tagna tillgångarna, får enligt 17 § första stycket bokföringslagen skill-
naden tas upp som anläggningstillgång till den del den representerar
affiärsvärde (goodwill). En sådan tillgångspost skall enligt bokförings-
lagens balansräkningsschema tas upp som en särskild post betecknad
Goodwill.

Enligt 17 § andra stycket bokföringslagen får utgifter för teknisk hjälp,
provdrift, marknadsundersökningar och liknande tas upp som anlägg-
ningstillgång, om de är av väsentligt värde för den bokföringsskyldiges

rörelse under kommande år. Sådana aktiverade utgifter skall enligt bok-
föringslagens balansräkningsschema tas upp som en särskild post
betecknad Oavskriven utgift, som avses i 17 § andra stycket.

Ill kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, finns uttryck-
liga bestämmelser om vad som är anläggningstillgångar i försäkringsföre-
tag. Med anläggningstillgång skall enligt lagrummet förstås

1. maskiner, inventarier och dylikt,

2. kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen,

3. aktier och andelar i dotterföretag,

4. andra aktier och andelar som innehas som ett led i organisationen av
bolagets försäkringsrörelse, och

5. efter medgivande av Finansinspektionen andra tillgångar som är av-
sedda att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen.

Enligt 11 kap. 7 § FRL skall andra tillgångar än anläggningstillgångar
anses som omsättningstillgångar.

Enligt Finansinspektionens föreskrifter för balansräkningen (FFFS
1991:19-20) skall anläggningstillgångar redovisas under huvudrubriken
Anläggningstillgångar medan omsättningstillgångar indelas i bl.a. Finan-
siella tillgångar och Placeringstillgångar.

Av 11 kap. 6 § första stycket FRL framgår att bestämmelserna i 17 §
bokföringslagen inte skall gälla för försäkringsbolag, om inte annat följer
av 13 § i samma kapitel. I sist nämnda lagrum anges att bestämmelserna
i 17 § bokföringslagen om goodwill får tillämpas endast vid upprättandet
av koncernredovisningen.

Direktivet: Om tillgångar är anläggningstillgångar eller omsättningstill-
gångar skall enligt artikel 15.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet
(78/660/EEG) om årsbokslut (fjärde direktivet) bero på det ändamål för
vilka de är avsedda. Enligt artikel 15.2 skall anläggningstillgångar om-
fatta sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i före-
tagets verksamhet.

Direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning
för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) bygger inte på
någon grundläggande indelning av tillgångar i anläggnings- och omsätt-
ningstillgångar. I detta direktiv hänvisas t.ex. inte till nyss nämnda
artiklar i det fjärde direktivet.

I försäkringsredovisningsdirektivets balansräkningsschema i artikel 6
hänvisas emellertid i fråga om vad som skall tas upp i posten Materiella
tillgångar och varulager (F.I) till sådana tillgångar som enligt det fjärde
direktivets artikel 9 har angetts under C.II (materiella anläggningstill-
gångar) och D.I (Varulager, som är omsättningstillgångar). I fråga om
vad som ska tas upp under Immateriella tillgångar (B) sker motsvarande
hänvisning till det fjärde direktivets post B (kostnader för bolagsbildning)
och post C (immateriella anläggningstillgångar).

Enligt försäkringsredovisningsdirektivet skall motsvarande regler som
enligt det fjärde direktivet gäller för värderingen av anläggnings- respek-
tive omsättningstillgångar tillämpas på tillgångar beroende på i vilka pos-
ter som de skall redovisas i försäkringsföretagets balansräkning. Enligt
artikel 51. a i försäkringsredovisningsdirektivet skall sålunda artikel 35 i

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

det fjärde direktivet, som innehåller föreskrifter för värderingen av an-
läggningstillgångar, gälla för tillgångar som tas upp och redovisas under
B (Immateriella tillgångar) och C (Placeringar). Artikel 35 skall också
gälla anläggningstillgångar (fixed assets) upptagna under F.I (Materiella
tillgångar och varulager), såsom definierats i artikel 6 i försäkringsredo-
visningsdirektivet.

Skälen för regeringens förslag:

Allmänt om tillämpningen av ärsredovisningslagens
värderingsbestämmelser

Mot bakgrund av försäkringsredovisningsdirektivets utformning saknas
anledning att införa bestämmelser i lagen om årsredovisning i försäk-
ringsföretag (ÅRFL) som föreskriver en allmän uppdelning av företagets
tillgångar i anläggnings- och omsättningstillgångar. Detta hindrar ändå
inte att de värderingsregler för anläggnings- och omsättningstillgångar
som föreslås i nya årsredovisningslagen ges betydelse för värderingen av
tillgångar i försäkringsföretag. I försäkringsredovisningsdirektivet hän-
visas nämligen, som ovan framgått, i betydande utsträckning till det
fjärde direktivets värderingsregler. Oftast föreskrivs att värderings-
reglerna skall göras tillämpliga på tillgångar som skall tas upp i olika
tillgångsposter i balansräkningen. Det är därför naturligt att samma
metod tillämpas i ÅRFL. De värderingsbestämmelser som föreslås i nya
årsredovisningslagen för anläggnings- respektive omsättningstillgångar
kan därför göras tillämpliga på försäkringsföretagets tillgångar med
utgångspunkt i vilka tillgångsposter i balansräkningen som dessa skall
hänföras till. Detta innebär t.ex. att den nya årsredovisningslagens
bestämmelser om nedskrivning av anläggningstillgångar kan förklaras
tillämpliga på vad som i försäkringsföretagets balansräkning skall tas upp
t.ex. som Placeringstillgångar (C). En sådan ordning är enligt regeringen
inte bara lämplig med hänsyn till att försäkringsredovisningsdirektivet är
uppbyggt på motsvarande sätt. Den ger även bättre förutsättningar för att
försäkringsföretag kan utveckla med andra svenska företag gemensamma
värderingsregler, trots att ingen indelning av tillgångar i anläggnings- och
omsättningstillgångar skall göras. Enligt regeringen är det därför varken
nödvändigt eller lämpligt att, såsom bl.a. Föreningen Auktoriserade Revi-
sorer föreslagit, införa mera fullständiga bestämmelser för värderingen
av tillgångar i försäkringsföretag. Även i detta avseende bör ARFL utfor-
mas på så sätt att det hänvisas till sådana bestämmelser i den nya årsre-
dovisningslagen som kan göras gemensamma för försäkringsföretag och
företag i allmänhet samtidigt som de anpassningar som behöver göras tas
in i särskilda bestämmelser i ARFL. Det sistnämnda bör ske, t.ex. i de
fall som den nya årsredovisningslagens värderingsbestämmelser skall till-
lämpas på tillgångar som i försäkringsföretagets balansräkning rubriceras
på ett avvikande sätt. Med hänsyn till att flera remissinstanser ansett att
den valda tekniken är svårtillämpad har värderingsbestämmelsema i flera

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

avseenden bearbetats och förtydligats i förhållande till kommitténs förslag
(se vidare författningskommentarerna till 4 kap. 1 och 2 §§ ARFL).

Värderingen av materiella tillgångar

Såsom nyss konstaterats förutsätter inte försäkringsredovisningsdirektivet
någon allmän uppdelning av tillgångar i anläggningstillgångar respektive
omsättningstillgångar. När det gäller tillgångar som skall redovisas i pos-
ten G. 1, Materiella tillgångar och varulager, torde det dock enligt artikel
51 a i försäkringsredovisningsdirektivet vara av avgörande betydelse för
värderingen huruvida tillgångarna i posten kan jämställas med anlägg-
ningstillgång (fixed assets). Regeringen har, mot bakgrund av försäk-
ringsredovisningsdirektivets hänvisning till vissa poster i det fjärde direk-
tivets balansräkningsschema, uppfattat direktivet på så sätt att i posten
Materiella tillgångar och varulager (G.I) kan i princip ingå såväl till-
gångar vilka skall stadigvarande brukas eller innehas, t.ex. kontorsinven-
tarier (materiella tillgångar), som andra tillgångar vilka inte har detta
ändamål, t.ex. råvaror och handelsvaror (varulager). Enligt regeringens
mening föranleder direktivet att de tvingande värderingsbestämmelserna
för anläggningstillgångar i det fjärde direktivet skall tillämpas på sådana
tillgångar i posten Materiella tillgångar och varulager (G.IV) som stadig-
varande skall brukas eller innehas. På dessa tillgångar bör således gälla
främst de bestämmelser om nedskrivningar som föreslås för materiella
anläggningstillgångar. Samtidigt bör de bestämmelser som föreslås för
materiella omsättningstillgångar tillämpas på de tillgångar i posten Mate-
riella tillgångar och varulager (G.IV) som inte skall innehas för sådant
ändamål.

För tillgångar som kan komma att redovisas i posten G.IV, Övriga till-
gångar, finns det inte några uttryckliga värderingsföreskrifter intagna i
försäkringsredovisningsdirektivet. I artikel 1.1 i försäkringsredovisnings-
direktivet görs emellertid en generell hänvisning till artikel 35 i det fjärde
direktivet. Enligt regeringen bör man inte binda utvecklingen beträffande
vilka tillgångar som närmare skall tas upp i denna tillgångspost. Närmare
regler i detta avseende bör i stället kunna föreskrivas av regeringen eller
Finansinspektionen. Det kan dock inte uteslutas att materiella tillgångar
av olika slag kan komma att redovisas i posten G.IV. Enligt regeringen
bör tillgångar som kan komma att ingå i denna post behandlas på samma
sätt som tillgångar i posten G.I, dvs. värderas beroende på om tillgången
skall jämställas med en anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Om
en tillgång skall stadigvarande brukas eller innehas finns det nämligen i
regel skäl för att fördela utgifterna för förvärvet eller tillverkningen över
flera år. Föreligger det inte något sådant syfte bör i stället som en ut-
gångspunkt en värdering enligt bestämmelserna för omsättningstillgångar
vara lämplig. För tillgångar i posten G.IV bör därför föreskrivas i
princip samma regler som föreslås för tillgångar i posten G.I (se även
avsnitt 10.2.1).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Värderingen av immateriella tillgångar

När det gäller tillgångar som skall ingå i posten immateriella tillgångar
innehåller försäkringsredovisningsdirektivet en hänvisning till bestämmel-
serna om värderingen av anläggningstillgångar i det fjärde direktivets
artikel 35. Ingen remissinstans har i och för sig haft någon erinran mot
kommitténs förslag att en aktivering av immateriella tillgångar bör vara
möjlig i försäkringsföretag. Det finns ändå skäl för att behandla frågan
om sådana tillgångar skall kunna aktiveras i försäkringsföretag i samma
utsträckning som i andra företag. Detta gäller även om sådana tillgångar
normalt är av mindre betydelse för ett försäkringsföretag än för företag
i allmänhet. Bedömningarna i detta avseende är nämligen av principiell
betydelse för vissa andra värderingsfrågor som kommer att behandlas i
kommande avsnitt.

Som framgått ovan innehåller de nuvarande bestämmelserna i 11 kap.
6 § FRL, med undantag för koncemgoodwill, i princip ett förbud mot att
ta upp immateriella värden som tillgång. Nu gällande bestämmelser i
11 kap. 6 § FRL, som överfördes till FRL från äldre rätt, har utformats
med hänsyn tagen till den försäkringsrättsliga s.k. soliditetsprincipen,
dvs. att försäkringsföretagets kapitalstyrka skall vara sådan att företaget
alltid kan fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagarna (jfr prop.
1981/82:180 s. 102 och 251).

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller inte några särskilda före-
skrifter om att en liknande soliditetsprincip skall eller bör iakttas vid
värderingen av tillgångar i årsredovisningen. Direktivet förhindrar i och
för sig inte en mera försiktig värdering i försäkringsföretag jämfört med
företag i allmänhet. Det kan dock möjligen hävdas att redan den allmänna
hänvisningen till kravet på rättvisande bild medför att regelverket för års-
redovisningen primärt skall utformas med avseende på den information
som skall lämnas till externa intressenter. I försäkringsdirektivets ingress
uttrycks dock mera tydligt att det är intresset av jämförbara års- och kon-
cernredovisningar för borgenärer, gäldenärer, delägare, försäkringstagare
och deras rådgivare samt för allmänheten som direktivet skall främja.
Från olika externa intressenters synvinkel bör redovisningslagstiftningen
anvisa sådana värderingsregler som ger mest korrekt information om rö-
relsens resultat och ställning och som bidrar till att ge den bästa genom-
lysningen av försäkringsföretagets ekonomiska situation. Det kan samti-
digt hävdas att även om försäkringsverksamhet på många sätt är en spe-
ciell verksamhet, är det ändå av värde om med andra företag gemensam-
ma redovisningsbestämmelser i princip kan tillämpas. Av bl.a. analysskäl
är det alltså en fördel om års- och koncernredovisningen i försäkringsfö-
retag inte fjärmar sig från de principer som skall gälla för andra företag.
Det finns följaktligen goda skäl för att försäkringsföretag i detta avseende
i princip inte bör undantas från de redovisningsregler som föreslås för
företag i allmänhet. Av stor betydelse för den nu behandlade frågan är
enligt regeringen också de förändringar som på senare tid skett på
försäkringsområdet framför allt genom att EG:s tredje skade- respektive
livförsäkringsdirektiv för försäkringsföretag kommit att införlivas med

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

svensk rätt (se vidare avsnitt 10.3). Därigenom kan soliditetsaspekter i
framtiden tillgodoses inom ramen för andra regelsystem än redovisnings-
reglerna. Det finns inte bara grund för att tro att detta kan ske på ett bätt-
re sätt inom ramen för sådana regelsystem än genom ett förbud mot en
aktivering av immateriella tillgångar eller annan överdrivet försiktig redo-
visning i försäkringsföretag. Det finns dessutom en risk för att en redo-
visning, som alltför mycket betonar andra aspekter än redovisningsmäs-
siga aspekter, försvårar en genomlysning av ett försäkringsföretags eko-
nomiska ställning och resultat. Detta försvårar i sin tur för borgenärer,
försäkringstagare och andra intressenter att göra korrekta bedömningar
av försäkringsföretagets ekonomiska förhållanden.

Ur redovisningsmässig synvinkel är det också svårt att anföra tillräck-
ligt starka skäl för att försäkringsföretag skall behandlas annorlunda i det-
ta avseende än t.ex. kreditinstitut.

En tillgångsredovisning av en immateriell tillgång och en periodisering
av utgifterna över flera år ger också en bättre bild av verksamhetens re-
sultat (jämfört med om utgifterna kostnadsföre under utgiftsåret), under
förutsättning att däremot svarande väsentliga intäkter eller kostnadsbespa-
ringar uppkommer under flera år.

Mot bakgrund av det ovan anförda har regeringen stannat för att för-
säkringsföretag bör aktivera immateriella tillgångar under samma allmän-
na förutsättningar som föreslås för allmänna företag i den nya åreredovis-
ningslagen och för kreditinstitut och värdepappersbolag i lagen om årsre-
dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).

De skäl som regeringen anfört beträffande immateriella anläggningstill-
gångar i avsnitt 10.1.1 i del 2 är alltså, som en utgångspunkt, relevanta
även för redovisningen av immateriella tillgångar i försäkringsföretag.
Detta innebär att de bestämmelser som överförts till den nya åreredovis-
ningslagen från 17 § bokföringslagen i princip bör gälla även för försäk-
ringsföretag, dvs. att goodwill och vissa utgifter för forsknings- och ut-
vecklingsarbeten m.m. skall kunna tas upp som tillgång om de är av vä-
sentligt värde för den bedrivna rörelsen under kommande år. Samtidigt
kompletteras bestämmelserna på så sätt att det anges att också utgifter för
koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rät-
tigheter omfattas.

Som nyss påpekats skall artikel 35 i det fjärde direktivet om värde-
ringen av anläggningstillgångar gälla också för värderingen av placerings-
tillgångar. Regeringen återkommer till principerna för värderingen av
placeringstillgångar i ett kommande avsnitt (se 10.1.7).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.1.2 Anskaffningsvärde för tillgångar

Regeringens förslag: Försäkringsföretagets tillgångar tas upp till an-
skaffningsvärdet, om inte annat särskilt föreskrivs i ÅRFL.

Med anskaffningsvärdet skall avses utgifterna för tillgångens för-
värv eller tillverkning.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall inräknas in-
köpspriset och andra till förvärvet direkt hänförliga utgifter.

Om tillgången har tillverkats inom företaget, skall i anskaffnings-
värdet räknas in såväl direkta tillverkningskostnader som en skälig
andel av indirekta tillverkningskostnader. I anskaffningsvärdet skall
i sådant fall även kunna räknas in ränta på kapital som har lånats för
att finansiera tillverkningen av tillgången.

I anskaffningsvärdet får i vissa fall räknas in även utgifter för vär-
dehöj ande förbättring.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag,
men innehåller inte någon definition av begreppet anskaffningsvärde (se
betänkandet del I s. 206-209 och 225-228 samt del II 248, 249 och 373).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran. Svenska Revisorsamfundet har
dock ansett att lagen bör innehålla en definition av begreppet anskaff-
ningsvärde. Några remissinstanser har varit inne på att med anskaffnings-
värdet bör avses utgifterna för att bringa tillgången till dess tillstånd och
plats på balansdagen.

Gällande rätt m.m: Med anläggningstillgångs anskaffningsvärde för-
stås enligt 13 § bokföringslagen utgiften för dess förvärv eller till-
verkning.

Anläggningstillgång skall enligt 15 § bokföringslagen tas upp till högst
anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värde-
höjande förbättring av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret
eller balanserats från tidigare räkenskapsår.

Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendation nr 3, Re-
dovisning av materiella anläggningstillgångar, avses med anskaffningsvär-
de de utgifter som företaget har haft för att bringa tillgången till dess till-
stånd och plats på balansdagen. Till dessa utgifter hör alla till tillgången
hänförliga kostnader såsom inköpspris, importavgifter, tull, transport-
och hanteringskostnader samt kostnader för lagfart, montering m.m. För
egentillverkade anläggningar och vid montering och provkörning i egen
regi skall i anskaffningsvärdet, utöver direkt material och direkt lön, in-
räknas skäligt pålägg för indirekta kostnader hänförliga till tillverkningen.
Om anskaffningen sträcker sig över en längre tid får ränta på investerat
belopp under byggnads- eller monteringstiden räknas in.

Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendation nr 12,
Redovisning av aktier och andelar, bör i anskaffningsvärdet för aktier

och andelar förutom köpeskillingen räknas in courtage, omsättningsskatt
och andra till förvärvet direkt hänförbara utgifter.

Enligt 11 kap. 4 § FRL skall t.ex. kontorsfastigheter som används i rö-
relsen samt aktier och andelar i dotterföretag eller intresseföretag utgöra
anläggningstillgångar. De skall därmed värderas med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet.

Direktivet: Artikel 32 i det fjärde direktivet anger att posterna i års-
bokslutet skall värderas enligt bestämmelserna i artikel 34-42 i samma di-
rektiv som utgår från anskaffnings- och tillverkningskostnaderna.

Av artikel 33 framgår att medlemsstaterna kan tillåta eller fordra en på
återanskafifningsvärdet baserad värdering av materiella anläggningstill-
gångar med en begränsad livslängd eller en värdering enligt andra meto-
der än nämnda metod för att ta hänsyn till inflationen.

Enligt artikel 35.1 a skall anläggningstillgång (med förbehåll för gjorda
avskrivningar och nedskrivningar) värderas till anskaffnings- eller till-
verkningskostnaden .

Enligt artikel 35.2 ingår i anskaffningskostnaden utöver inköpspriset
även övriga med förvärvet sammanhängande kostnader.

Tillverkningskostnaden utgörs enligt 35.3 a av anskaffningskostnaderna
för råvaror och förnödenheter samt av de övriga kostnader som direkt
kan hänföras till produkten. I artikel 35.3 b sägs att av de kostnader som
har uppkommit under tillverkningsperioden, men som endast indirekt kan
hänföras till produkten, får en skälig andel tillföras tillverkningskostna-
den. Enligt 34.4 får ränta på kapital som har lånats för att finansiera pro-
duktionen av anläggningstillgångar inräknas i tillverkningskostnaden i den
mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om en sådan räntekost-
nad tas upp bland tillgångarna skall detta anges i en not.

Av artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet följer att bl.a. artikel
32 i det fjärde direktivet skall tillämpas på posterna i årsbokslutet i den
mån inte annat följer av försäkringsredovisningsdirektivet.

Enligt artikel 1.3 skall hänvisningarna i det fjärde direktivet till artikel
31-42 i nämnda direktiv anses gälla med beaktande av artiklarna 45-62

1 försäkringsredovisningsdirektivet.

Av artikel 51 a i försäkringsredovisningsdirektivet framgår att artikel
35 i det fjärde direktivet skall, förutom placeringar C, gälla för tillgångar
som tas upp under B (Immateriella tillgångar) och anläggningstillgångar
upptagna under F.I (Materiella tillgångar och varulager).

Skälen för regeringens förslag: Försäkringsredovisningsdirektivets ut-
gångspunkt är att tillgångarna i princip skall tas upp till anskaffnings-
värdet. Direktivet innehåller sedan vissa särskilda värderingsregler som
medlemsländerna skall eller, i vissa fall, kan beakta. Enligt regeringen
bör detta synsätt komma till uttryck i ARFL. Det bör således föreskrivas
att den nya årsredovisningslagens bestämmelser om att tillgång skall tas
upp till anskaffningsvärdet, skall tillämpas på försäkringsföretagets samt-
liga tillgångar, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i ARFL.

Till följd av det anförda har de skäl som anförts i avsnitt 10.1.2 i del

2 relevans även vid värderingen av tillgångar i försäkringsföretag. Detta
innebär följande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Undantagsföreskriftema i artikel 33.1 a och b bör inte utnyttjas. Värde-
ringen av samtliga tillgångar bör alltså, liksom hittills, ske på grundval
av dess anskaffningsvärde.

Det fjärde direktivets föreskrifter om hur anskaffningsvärdet för till-
gångar skall beräknas måste införlivas med svensk rätt.

Värderingen av förvärvade och tillverkade tillgångar bör baseras på ut-
gifterna för att anskaffa eller tillverka tillgången.

Lagstiftningen bör utformas så att den anger det lägsta värde vartill an-
skaffningsvärdet skall bestämmas samt de ytterligare belopp som kan
eller får inräknas i anskaffningsvärdet. För en förvärvad tillgång skall så-
ledes inräknas utgifter direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvär-
det för en tillverkad tillgång skall räknas in en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader. Det bör vidare anges att i anskaffningsvärdet får
räknas in ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen
till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Vad som anförts om anskaffningsvärdet avser i första hand materiella
tillgångar, men bör även ha relevans vid förvärv av finansiella och im-
materiella tillgångar. I fråga om sådana tillgångar kan det finnas behov
av kompletterande regler som skiljer sig från dem som bör tillämpas på
materiella tillgångar. För närvarande föreslås inte några särskilda bestäm-
melser om detta.

Slutligen bör i den nya lagstiftningen tas in en bestämmelse om att ut-
gifter för värdehöjande förbättring får räknas in i anskaffningsvärdet, om
de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare rä-
kenskapsår.

Regeringen återkommer senare till vissa särskilda bestämmelser som
föreslås gälla för värdering av tillgångar i försäkringsföretag. Att periodi-
sering av överkurs- och underkurs skall beaktas vid bestämmande av an-
skaffningsvärdet för vissa finansiella tillgångar behandlas t.ex. i avsnitt
10.2.4.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.1.3 Avskrivningar av tillgångar

Regeringens förslag: Tillgångar i posterna Materiella tillgångar och
varulager (G.I) och Övriga tillgångar (G.IV) som är avsedda att sta-
digvarande brukas eller innehas och har en begränsad ekonomisk
livslängd, skall systematiskt skrivas av över denna livslängd.

Motsvarande avskrivningar skall göras på Placeringstillgångar (C)
som har en begränsad ekonomisk livslängd, utom när de värderas till
verkligt värde.

För Immateriella tillgångar (B) skall den ekonomiska livslängden
anses utgöra - och avskrivningstiden bestämmas till - högst fem år,
såvida det inte med rimlig grad av säkerhet går att bestämma längre
tid. Om ett företag tillämpar en längre avskrivningstid, skall detta
jämte skälen för det anges i en not.

Avskrivningsbelopp skall redovisas i resultaträkningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag men innehåller ingen uttrycklig bestämmelse om att avskrivningen
skall redovisas i resultaträkningen (se betänkandet del I s. 211-213, 230
och 231 samt del II s. 297, 298, 313-315 och 373).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak lämnat kom-
mitténs förslag utan erinringar. Finansinspektionen har dock ansett att
bestämmelsen om avskrivning av goodwill bör preciseras och göras mer
restriktiv. Riksskatteverket, Särskilda distriktet, har ifrågasatt om femårs-
regeln för avskrivningar av immateriella tillgångar behövs. Kooperativa
Förbundet har ansett att det bör finnas en längsta tid för avskrivning av
immateriella tillgångar. Svenska Revisorsamfundet har framfört syn-
punkter på femårsregeln och har anfört att förslaget ställer väl höga krav
på bevisning för att tillgången har längre livslängd än så.

Gällande rätt m.m: På anläggningstillgång som fortlöpande minskar
i värde på grund av ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig or-
sak, skall enligt 15 § bokföringslagen årligen avskrivning ske med minsta
belopp som svarar mot lämplig avskrivningsplan, om ej tillgången uppen-
barligen redan är tillräckligt avskriven.

Enligt 17 § första stycket bokföringslagen skall goodwill årligen skrivas
av med skäligt belopp, dock minst en tiondel. Enligt 17 § andra stycket
samma lag skall utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete skrivas av
med skäligt belopp, dock minst en femtedel, om ej på grund av särskilda
omständigheter en mindre del kan anses överensstämma med god redo-
visningssed.

Redovisningsrådet anger i sin rekommendation om koncernredovisning
(RR 01:91) att avskrivningsperioden för koncemmässig goodwill inte bör
vara längre än tio år om inte en längre ekonomisk livslängd är
motiverad. Under vissa förutsättningar får avskrivningsperioden vara
längre, men i inget fall längre än tjugo år.

Frågan om avskrivning av forsknings- och utvecklingskostnader har be-
rörts i Bokföringsnämndens rekommendation R 1 och frågan om avskriv-
ningar av materiella anläggningstillgångar i BFN U 90:12. Avskriv-
ningarna skall påböijas när anläggningstillgången kan tas i bruk. Olika
avskrivningsmetoder är tänkbara. Det anses att man vid bestämmande av
den metod som skall användas bör beakta tillgångens tekniska och
ekonomiska livslängd samt juridiska eller andra begränsningar i
användningstiden.

Direktivet: Enligt artikel 35.1 b i det fjärde direktivet skall an-
skaffnings- eller tillverkningskostnaden för anläggningstillgång med be-
gränsad ekonomisk livslängd minskas genom värdejusteringar i syfte att
systematiskt skriva av tillgången över dess ekonomiska livslängd. Ar-
tikeln behandlar således avskrivningar enligt svensk terminologi.

Enligt artikel 37.1 jämförd med artikel 34 skall kostnader för forskning
och utveckling avskrivas inom högst fem år. I undantagsfall får medlems-
staterna föreskriva avvikelser därifrån. Sådan avvikelse och skälen för
dem skall anges i en not.

Enligt artikel 37.2 jämförd med artikel 34 skall goodwill skrivas av på
högst fem år. Medlemsstaterna får dock tillåta att företag systematiskt
skriver av goodwill under en begränsad period som överstiger fem år,
förutsatt att denna period inte överskrider tillgångens ekonomiska livs-
längd samt redovisning lämnas i en not med angivande av skälen.

Det fjärde direktivet innehåller inte några särskilda bestämmelser om
avskrivning av övriga slag av immateriella anläggningstillgångar.

Enligt artikel 1.1 och 1.3 i försäkringsredovisningsdirektivet skall
artikel 31-42 i det fjärde direktivet gälla med beaktande av artiklarna 45-
62 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Av artikel 51 a i försäkringsredovisningsdirektivet framgår att artikel
35 i det fjärde direktivet skall gälla tillgångar som tas upp under B
(Immateriella tillgångar) och C (Placeringar) och anläggningstillgångar
upptagna under F.I (Materiella tillgångar och varulager).

Enligt artikel 46 får medlemsstaterna kräva eller tillåta att placerings-
tillgångar (C) värderas till verkligt värde enligt artiklarna 48 och 49. Av
artikel 49.3 framgår att artikel 35.1.b (om avskrivningar) inte skall gälla
vid värdering av mark och byggnader till verkligt värde.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.1.3
i del 2 är också här av betydelse. Detta innebär - med beaktande av före-
skrifterna i försäkringsredovisningsdirektivet - följande.

Avskrivning i allmänhet

En bestämmelse föreslås i nya årsredovisningslagen att anläggningstill-
gångar med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av systematiskt
över denna livslängd. Vidare föreslås att avskrivningarna skall redovisas
i resultaträkningen. Bestämmelserna bör gälla även för sådana tillgångar
som skall bli föremål för avskrivning i försäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Vilka tillgångar skall bli föremål för avskrivning?

Avskrivningsreglema bör i försäkringsföretag mot bakgrund av artikel
51 a i försäkringsredovisningsdirektivet göras tillämpliga på sådana till-
gångar i posten Materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigva-
rande skall brukas eller innehas och som har en begränsad ekonomisk
livslängd. Detsamma bör enligt regeringen gälla om tillgångar av nu
nämnt slag skulle komma att redovisas i posten G.IV, Övriga tillgångar.
Den nya årsredovisningslagens bestämmelser om avskrivningar bör därför
förklaras tillämpliga på sådana tillgångar i posterna G.I och G.IV som
stadigvarande skall brukas eller innehas.

Avskrivningsreglema skall enligt artikel 51 a i försäkringsredovisnings-
direktivet i andra hand också göras tillämpliga på Placeringstillgångar.
För sådana tillgångar görs, som tidigare behandlats, ingen grundläggande
uppdelning i anläggnings- och omsättningstillgångar. För att avskriv-
ningar skall vara meningsfulla, och avskrivningsreglema behöva tilläm-
pas, måste det dock vara frågan om placeringstillgångar som har en be-
gränsad ekonomisk livslängd. Den nya årsredovisningslagen ställer dock
endast krav på avskrivningar i sådana fåll. Någon särskild bestämmelse
om detta behöver därför inte tas in i ÅRFL. Avskrivningar är - vilket
kommer till uttryck i artikel 49 - inte heller meningsfulla vid en
marknadsvärdering. I ARFL bör därför föreskrivas att avskriv-
ningsreglema inte är tillämpliga när en värdering sker till tillgångens
verkliga värde (se vidare avsnitt 10.1.7).

Avskrivning av immateriella tillgångar

Regeringen finner - i likhet med kommittén - att den nya svenska lag-
stiftningen bör ha direktivets femårsregel som utgångspunkt för avskriv-
ningar på immateriella tillgångar. Avskrivningstiden för immateriella till-
gångar bör få vara längre än fem år endast om det med rimlig grad av
säkerhet går att låstställa en längre ekonomisk livslängd. En bestämmelse
om en yttersta avskrivningstid bör inte heller införas för försäkringsföre-
tag. Det bör i stället överlämnas till redovisningspraxis att med utgångs-
punkt i lagstiftningens innehåll ange de närmare riktlinjerna för redovis-
ningen av olika slag av immateriella tillgångar. Frågan bör också kunna
regleras genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspektionen.

Övrigt

Om immateriella anläggningstillgångar avskrivs med utgångspunkt i en
ekonomisk livslängd som överstiger fem år, bör - i enlighet med vad di-
rektiven fordrar - företaget vara skyldigt att upplysa om detta i en not
och samtidigt ange skälen för att en längre avskrivningstid tillämpas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

10.1.4 Nedskrivning av tillgångar

Regeringens förslag: Immateriella tillgångar (B) och placeringstill-
gångar (C) - när de inte värderas till verkligt värde - samt sådana
tillgångar i posterna Materiella tillgångar och varulager (G.I) och
Övriga tillgångar (G.IV) som är avsedda att stadigvarande brukas
eller innehas, skall under vissa förutsättningar skrivas ned, nämligen
om de har ett lägre värde än det värde som följer av en tilllämpning
av ARFL:s övriga regler och värdeminskningen kan antas vara be-
stående.

Placeringar i koncernföretag och intresseföretag (C.II), Andra fi-
nansiella placeringstillgångar, utom aktier och andelar (C.Hl.2-7)
och Depåer hos företag som avgivit återförsäkring (C.IV) får - vid
en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet - skrivas ned
även om det inte kan antas att värdenedgången är varaktig. Sådana
aktier och andelar som skall tas upp under Andra finansiella place-
ringstillgångar (C.HI. 1) skall dock skrivas ned även om det inte kan
antas att värdenedgången är varaktig.

Om skälen för nedskrivningen inte längre föreligger, skall gjorda
nedskrivningar återföras (reverseras).

Nedskrivnings- och reverseringsbelopp skall redovisas i resultat-
räkningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 212-214, 231-233 samt del II s. 313-315).
Kommittén har inte föreslagit någon bestämmelse om att aktier och andra
andelar skall skrivas ned också när en värdenedgång inte kan antas vara
bestående.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i allt väsentligt lämnat
förslagen utan invändningar. Uppsala universitet har dock anmärkt att
kommittén borde ha använt benämningen "verkligt värde" för det värde
som tillgången skall eller får skrivas ned till. Föreningen Auktoriserade
Revisorer har föreslagit att det bör övervägas om inte optionen i artikel
51 andra stycket, att kräva en nedskrivning av överlåtbara värdepapper
efter en lägsta värdets princip, bör utnyttjas.

Gällande rätt: I 15 § tredje stycket bokföringslagen sägs att om värdet
på en anläggningstillgång varaktigt har gått ned skall nedskrivning ske
med det engångsbelopp som kan anses erforderligt enligt god redovis-
ningssed.

Bestämmelsen tar sikte på kraftiga och oförutsedda värdeminskningar.
Nedskrivning kan t.ex. bli aktuellt vid nedläggning av en verksamhet
eller utrangering av en tillgång eller anläggning. Det kan också bli aktu-
ellt om lönsamheten hos en tillgång försämras starkt. Vid smärre värde-
nedgångar kan det däremot ofta vara tillräckligt att korrigera avskriv-
ningsplanen.

Nedskrivning enligt 15 § skall ske enbart om värdeminskningen är var-
aktig.

En särskild fråga är hur det nedskrivna värdet påverkas om tillgången
senare skulle stiga i värde. En möjlighet skulle vara att vid en sådan
värdestegring återföra (reversera) nedskrivningen. Av 15 § första stycket
bokföringslagen följer dock att det inte är tillåtet att återföra gjorda ned-
skrivningar om tillgångarna har stigit i värde. I stället får tillgångarna
skrivas upp, något som dock förutsätter att värdeuppgången är varaktig.

I 16 § bokföringslagen finns särskilda bestämmelser som reglerar ned-
skrivning av fordringar. Huvudregeln säger att all värdering av
fordringar skall ske till det belopp som beräknas inflyta. Det innebär att
värdenedgång alltid skall föranleda nedskrivning. Någon möjlighet att
underlåta nedskrivning med hänvisning till att värdenedgången kan antas
vara endast tillfällig finns inte.

Direktivet: Enligt artikel 35.1 c aa i fjärde direktivet får finansiella
anläggningstillgångar göras till föremål för värdejusteringar i syfte att
åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen. Artikel 35.1 c bb an-
ger att anläggningstillgång skall - oberoende av om de har en begränsad
ekonomisk livslängd eller inte - göras till föremål för värdejusteringar i
syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, om det kan
förutses att värdeminskningen är bestående. De båda artiklarna behandlar
vad som benämns nedskrivningar enligt svensk terminologi.

Enligt artikel 35.1 c cc skall de i aa och bb nämnda värdejusteringama
redovisas i resultaträkningen och anges var för sig i en not, om de inte
har tagits upp särskilt i resultaträkningen.

Enligt artikel 35.1 c dd får den lägre värdesättningen enligt aa och bb
inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 35 i
det Qärde direktivet gälla även för försäkringsföretag. Enligt artikel 1.3
skall hänvisningarna till artikel 31-42 i det fjärde direktivet anses gälla
med beaktande av artiklarna 45-62 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Av artikel 51 a i försäkringsredovisningsdirektivet framgår att artikel
35 i det gärde direktivet skall gälla tillgångar som tas upp under B (Im-
materiella tillgångar) och C (Placeringar) och anläggningstillgångar upp-
tagna under F.I (Materiella tillgångar och varulager).

Av artikel 51 b framgår att artikel 35.1 c aa skall gälla tillgångar som
redovisas under C.U-C.IV (dvs. Placeringar i anknutna företag och ägar-
intressen, Andra finansiella placeringar och Depositioner hos företag som
avgivit affär) samt F.III (Egna aktier och andelar).

Enligt artikel 51 andra stycket far medlemsstaterna kräva att värdejuste-
ringar görs avseende överlåtbara värdepapper, så att de tas upp till det
lägre värde som de skall åsättas på balansdagen. Sett i sitt sakliga sam-
manhang avser denna artikel det fall då sådana tillgångar värderas med
utgångspunkt i anskaffningsvärdet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.1.4
i del 2 har betydelse även här. Detta innebär - med beaktande av försäk-
ringsredovisningsdirektivets föreskrifter - följande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

En bestämmelse bör införas om att tillgångar skall skrivas ned till det
lägre värde de har på balansdagen, om det kan antas att värdeminsk-
ningen är varaktig. Bestämmelsen görs till följd av föreskrifterna i artikel
51 i försäkringsredovisningsdirektivet uttryckligen tillämplig på dels
Immateriella tillgångar (B), dels Placeringstillgångar (C) - utom när de
värderas till verkligt värde - och dels sådana tillgångar som skall redo-
visas i posten Materiella tillgångar och varulager (G.I) och som är att
jämställa med anläggningstillgångar enligt den nya årsredovisningslagen,
dvs. tillgångar som skall stadigvarande innehas eller brukas. En sådan
lagbestämmelse kommer att få i huvudsak samma innebörd som den nu-
varande svenska huvudregeln om nedskrivning, dvs. att alla slag av nu
nämnda tillgångar vars värde varaktigt har minskat så att det understiger
det belopp som återstår efter avskrivning skall skrivas ned till det lägre
värdet. Nedskrivningsregeln bör i konsekvens med vad som föreslagits
beträffande avskrivningsreglema i avsnitt 10.1.3, och av samma skäl,
göras tillämplig även på sådana eventuella tillgångar i posten Övriga till-
gångar (G.IV) som skulle vara att jämställa med anläggningstillgångar.

I den nya årsredovisningslagen föreslås en bestämmelse av innebörd att
finansiella anläggningstillgångar vars värde har gått ned får skrivas ner
till detta lägre värde, även om värdenedgången inte kan antas varaktig.
Till följd av föreskriften i artikel 51 görs bestämmelsen tillämplig på pla-
ceringstillgångar som skall upptas under rubriken Placeringstillgångar
(C), utom byggnader och mark. Eftersom enligt lagförslaget Egna aktier
inte skall få tas upp till något värde i balansräkningen saknas anledning
att, såsom medges enligt artikeln, göra bestämmelsen tillämplig på sådana
tillgångar.

De nedskrivningsregler som direktivet föreskriver har för placeringstill-
gångar i sak endast betydelse när värderingen görs med utgångspunkt i
anskaffningsvärdet. Om en värdering sker till verkligt värde beaktas, som
tidigare nämnts, nämligen värdenedgångar inom ramen för denna värde-
ringsprincip. I bestämmelsen om nedskrivningsreglemas tillämplighet en-
ligt ARFL bör det framgå att dessa regler inte gäller när placeringstill-
gångar värderas till verkligt värde enligt 4 kap. 5 § ÅRFL.

Vidare bör införas bestämmelser om att nedskrivningar under vissa för-
hållanden skall reverseras. Detta bör gälla för sådana tillgångar i för-
säkringsföretag för vilka nedskrivningsreglema är tillämpliga vid värde-
ringen.

Övervägande skäl talar för att inte heller ARFL bör innehålla någon
närmare reglering av de frågor som gäller reversering. Lagen bör inne-
hålla endast en mot direktivet svarande regel om att reversering skall ske
när skälet för nedskrivningen inte längre är för handen. Det bör i stället
ankomma på praxis och på normgivande organ att utveckla de ytterligare
normer som i detta avseende behövs för en konsekvent och jämförbar re-
dovisning.

I enlighet med direktivets krav bör det dock i den nya lagstiftningen tas
in en bestämmelse om att nedskrivningar och reverseringar av nedskriv-
ningar alltid skall redovisas i resultaträkningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Genom artikel 51 andra stycket i försäkringsredovisningsdirektivet öpp-
nas en möjlighet för medlemsstaterna att kräva nedskrivningar av värdet
av överlåtbara värdepapper som upptas under rubriken placeringstill-
gångar även vid tillfälliga värdenedgångar.

Föreningen Auktoriserade Revisorer har föreslagit att det bör övervä-
gas huruvida optionen bör utnyttjas för att reducera antalet möjliga värde-
ringsal temativ.

Såsom tidigare konstaterats värderas enligt gällande rätt placeringstill-
gångar som huvudregel enligt lägsta värdets princip. Direktivet innebär
i stället att placeringstillgångar som huvudregel skall värderas med ut-
gångspunkt i anskaffningsvärdet (om inte en värdering till verkligt värde
tillämpas). Frågan är då om det finns skäl att utnyttja optionen i artikel
51 andra stycket.

Beträffande sådana placeringstillgångar som utgörs av aktier och an-
delar vilka inte är att hänföra till aktier och andelar i dotterföretag och
intresseföretag (dvs. för tillgångar som skall tas upp i posten Aktier och
andelar C.ni.l) finns det enligt regeringen anledning att göra särskilda
överväganden. Ett sådant innehav kan uppgå till stora belopp. För sådana
aktier och andelar finns normalt ett tillgängligt noterat värde samtidigt
som dessa tillgångar inte sällan utsätts även för stora kortfristiga värde-
förändringar. Samtidigt är det för ifrågavarande aktier och andelar ofta
svårigheter med att avgöra om en värdenedgång är bestående eller endast
tillfällig. Mot bakgrund av vad som anförts bör andra aktier och andelar
än de som avser koncern- och intresseföretag värderas med hänsyn tagen
till värdenedgångar i förhållande till anskaffningsvärdet även om dessa
inte kan antas vara bestående. Den option som finns i artikel 51 andra
stycket bör alltså utnyttjas beträffande tillgångar som skall hänföras till
posten C.in.l. Såsom regeringen senare återkommer till föreslås att bl.a.
aktier och andelar i posten C.DI.1. får värderas till verkligt värde, även
när detta värde överstiger anskaffningsvärdet, som ett alternativ till en
värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet (se avsnitt 10.1.7).

Om aktier eller andelar inte värderas fortlöpande till verkligt värde bör
sammanfattningsvis en nedskrivning ske även när en värdenedgång inte
kan antas vara varaktig. En bestämmelse av denna innebörd bör alltså
införas i ARFL och förklaras tillämplig på sådana aktier och andelar som
skall tas upp i posten C.IH.1.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.1.5 Uppskrivning av tillgångar

Regeringens förslag: Materiella och finansiella placeringstillgångar
(C) samt sådana materiella tillgångar i posterna Materiella tillgångar
och varulager (G.I) som är avsedda att stadigvarande brukas eller
innehas, får under vissa förutsättningar skrivas upp. Det får göras
om tillgången har ett tillförlitligt och bestående värde väsentligen
överstigande bokfört värde. En förutsättning för uppskrivning skall
dock vara att uppskrivningsbeloppet används,

- i skadeförsäkringsaktiebolag, för avsättning till uppskrivningsfond
under bundet kapital eller för ökning av aktiekapitalet,

- i andra skadeförsäkringsföretag, för avsättning till uppskrivnings-
fond under bundet kapital, och

- i livförsäkringsföretag, för avsättning till uppskrivningsfond under
Återbäringsmedel.

För uppskrivning av aktier och andelar i dotterföretag och intres-
seföretag liksom för avsättning till uppskrivningsfond i livförsäk-
ringsföretag, krävs Finansinspektionens medgivande.

Det uppskrivna beloppet och det belopp som har avsatts till upp-
skrivningsfond eller använts för ökning av aktiekapitalet skall inte
intäkts- eller kostnadsföras.

Några bestämmelser som ger möjlighet att kvitta uppskrivning mot
nedskrivning av andra anläggningstillgångar eller att använda be-
loppet för ökning av försäkringstekniska skulder tas inte in i den nya
lagstiftningen.

Uppskrivningsfonden i skadeförsäkringsaktiebolag skall när som
helst kunna tas i anspråk för ökning av aktiekapitalet. I försäkrings-
företag får inte uppskrivningsfond användas för förlusttäckning.

Vid avskrivning och nedskrivning av tillgången samt vid avyttring
och utrangering, skall uppskrivningsfonden minskas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
ringens förslag. Kommittén har dock inte uppställt något uttryckligt krav
på att tillgång som uppskrivs skall ha ett tillförlitligt värde. Vidare inne-
bär kommitténs förslag en möjlighet att resultatföre uppskrivningar i re-
sultaträkningen. Kommittén har dessutom föreslagit att uppskrivningsfon-
den även skall kunna användas för erforderlig nedskrivning av andra an-
läggningstillgångar. Kommittén har inte lämnat något förslag om ned-
skrivning av uppskrivna tillgångar utan har i stället föreslagit att upp-
skrivningar under vissa förhållanden skall reverseras (se betänkandet del
I s. 215-217 och 234-237 samt del H s. 310-313).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs
förslag eller lämnat dem utan erinran.

Redovisningsrådet har dock ansett att bestämmelserna bör utformas på
ett annat sätt, bl. a. så att uppskrivning får ske till det verkliga värde som
kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Sveriges Finansanalytikers Förening

har framhållit att en förutsättning för uppskrivning bör vara att det sker
systematiskt.

Bokföringsnämnden har ansett att det i lagen bör klargöras om uppskriv-
ningar och avsättningar till uppskrivningsfond skall intäktsföras respek-
tive kostnadsföres. Riksskatteverket har ansett att den bokföringsmässiga
behandlingen av uppskrivningen framstår som oklar.

Redovisningsrådet har även ansett att möjligheten till kvittning mellan
uppskrivningar och erforderliga nedskrivningar över uppskrivningsfond
bör tas bort. Denna åsikt delas av Uppsala Universitet, Bokföringsnämn-
den, Sveriges Aktieägares Riksförbund och Sveriges Finansanalytikers
Förening, Sveriges Försäkringsförbund och Sveriges Industriförbund har
hävdat en motsatt uppfattning. Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund har kritiserat kommitténs förslag därför
att det berövar handelsbolag möjligheten att göra uppskrivningar.

Industriförbundet och Föreningen Auktoriserade Revisorer har hävdat
att en uppskrivning bör reduceras med hänsyn till latent skatt.

SABO har menat att bestämmelserna om reverseringar av uppskriv-
ningar innebär fördyringar för företagen.

Gällande rätt: Om anläggningstillgång äger ett bestående värde som
väsentligt överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast före-
gående balansräkning, får denna enligt 15 § fjärde stycket bokförings-
lagen upptagas till högst detta värde, om det belopp varmed uppskrivning
sker används till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggnings-
tillgångar och särskilda skäl föreligger för en sådan utjämning. Fast egen-
dom som åsätts taxeringsvärde får dock inte skrivas upp över taxerings-
värdet.

Enligt 16 § andra stycket bokföringslagen får fordran som är anlägg-
ningstillgång tas upp till sitt beräknade värde, även om fordringen såsom
osäker eller värdelös tagits upp till lägre belopp eller utelämnats i
närmast föregående balansräkning.

Enligt 11 kap. 5 § första stycket FRL får en anläggningstillgång, som
har ett bestående värde som väsentligt överstiger det belopp som den är
uppförd till i närmaste föregående balansräkning, tas upp till högst detta
värde. Fastighet får dock inte skrivas upp över taxeringsvärdet. Aktier
och andelar far inte skrivas upp till högre värde än vad som medges av
Finansinspektionen.

Enligt andra stycket får det belopp varmed uppskrivning sker användas
till:

1. erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar,

2. fondemission, om bolaget är ett skadeförsäkringsaktiebolag,

3. avsättning till uppskrivningsfond, om bolaget är ett skadeförsäk-
ringsbolag,

4. Ökning av de försäkringstekniska skulderna eller ökning av återbär-
ingsfonden, om bolaget är ett livförsäkringsbolag.

Enligt 11 kap. 5 § tredje stycket FRL får uppskrivningsfonden endast
tas i anspråk för de i andra stycket 1 och 2 angivna ändamålen. För till-
lämpning av andra stycket 4 krävs medgivande av Finansinspektionen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Medgivande skall lämnas om särskilda skäl finns för en sådan tillämp-
ning.

Direktivet: Enligt artikel 32 i det fjärde direktivet skall posterna i års-
bokslutet värderas enligt bestämmelserna i artikel 34-42 som utgår från
anskaffning- och tillverkningskostnaden.

Enligt artikel 33.1 i det fjärde direktivet får medlemsstaterna i avvaktan
på en vidare samordning tillåta eller fordra uppskrivning av materiella
och finansiella anläggningstillgångar. Om den nationella lagstiftningen
tillåter detta skall enligt artikeln lagstiftningen ange metodernas innehåll
och tillämpningsområde samt hur de skall användas. I artikelns sista
stycke anges att om en sådan metod har tillämpats, skall detta anges i en
not med uppgift dels om de olika poster i balansräkningen som berörs,
dels om vilken metod som har använts för framräknande av de redovisa-
de värdena.

Enligt artikel 33.2 a i samma direktiv skall ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan en värdering enligt den använda uppskrivningsmetoden
och en värdering enligt bestämmelserna i artikel 32 tillföras en uppskriv-
ningsfond på passivsidan. Hur detta belopp behandlas skattemässigt skall
anges i balansräkningen eller i en not. Vidare skall, om artikel 33.1 till-
lämpas, ett foretag lämna uppgifter om uppskrivningsfondens storlek och
förändringar.

Enligt artikel 33.2 b får uppskrivningsfonden när som helst helt eller
delvis överföras till det egna kapitalet.

Vidare får medlemsstaterna besluta om regler för uppskrivningsfondens
användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från uppskriv-
ningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit
kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Be-
loppen skall redovisas särskilt i resultaträkningen. Belopp från uppskriv-
ningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte be-
loppet utgör en realiserad intäkt.

Enligt artikel 33.2 d far uppskrivningsfonden inte minskas i andra fåll
än som framgår av b och c.

Enligt artikel 33.3 skall för vaije räkenskapsår värdejusteringar be-
räknas på grundval av för detta år åsatta värden. Med avvikelse från
artikel 4 och 22 får medlemsstaterna dock tillåta eller kräva att endast
den del av en värdejustering som uppkommer vid tillämpningen av den
allmänna regeln i artikel 32 skall redovisas vid den post som är aktuell
enligt uppställningsformen i artikel 23-26 och att den mellanskillnad som
uppkommer vid tillämpningen av i denna artikel angiven värderingsmetod
skall redovisas särskilt i uppställningarna. Dessutom skall artikel 34-42
tillämpas.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artiklarna 32
och 33 i fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag, om inte annat
särskilt föreskrivs. Enligt 1.3 skall hänvisningarna till bl.a. artikel 32 och

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

33 i fjärde direktivet anses gälla med beaktande av artiklarna 50 i försäk-
ringsredovisningsdirektivet.

I artikel 50 i försäkringsredovisningsdirektivet anges bl.a. att när arti-
kel 33 i fjärde direktivet tillämpas på försäkringsföretag skall punkt 1 c
aa (dvs. föreskriften om att medlemsstaterna får fordra eller tillåta en
uppskrivning av materiella och finansiella anläggningstillgångar), tilläm-
pas på tillgångar som skall tas upp under C.I-C.IV (dvs. Mark och bygg-
nader, Placeringar i anknutna företag och ägarintressen, Andra finansiella
placeringar och Depositioner hos företag som avgivit affär) och F I (dvs.
Materiella tillgångar och varulager), utom vad gäller varulager, samt
F III (dvs. Egna aktier och andelar).

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.1.5
i del 2 är som utgångspunkt relevanta även här. Detta innebär - med be-
aktande av försäkringsredovisningsdirektivets bestämmelser - följande.

Bör uppskrivning vara obligatorisk?

Det finns inte anledning att i detta sammanhang införa några lagregler
om obligatorisk uppskrivning.

Bör uppskrivning tillåtas?

Övervägande skäl talar enligt regeringens mening för att också den nya
svenska lagstiftningen bör innehålla regler om att tillgångar i vissa fall
får skrivas upp. Möjligheterna till uppskrivning bör dock vara
begränsade. Sålunda bör övervärden inte kunna användas för att hålla
erforderliga nedskrivningar utanför årsresultatet. Reglerna bör också
utformas så att de säkerställer att uppskrivningsbeloppen inte utan vidare
kan bli föremål för utdelning till delägarna i företaget. Redan här bör
dock framhållas att uppskrivningsreglema bör användas med försiktighet.
De uppskrivningsregler som skall gälla för företag i allmänhet bör enligt
motsvarande ordning som i dag göras tillämpliga på i första hand
skadeförsäkringsföretag.

Ett svenskt livförsäkringsföretag har inget eget kapital förutom aktieka-
pital eller garantikapital. Uppskrivningsfonden kan därför i sådana före-
tag inte behandlas på samma sätt som i skadeförsäkringsaktiebolag. Det
kan därför ifrågasättas om en uppskrivning och avsättning till en upp-
skrivningsfond överhuvudtaget är relevant.

Som tidigare nämnts utreds frågor om hantering av olika medel i liv-
försäkringsföretag för närvarande av Försäkringsutredningen. Redovis-
ningskommittén har för sin del ansett att det i vart fall tills vidare inte
finns skäl att förhindra att uppskrivning sker i försäkringsföretag under
samma villkor som företag i allmänhet. Till detta kommer att uppskriv-
ning får ske i sådana företag även enligt gällande rätt. Mot denna bak-
grund och på grund av värdet av enhetliga redovisningsregler mellan för-
säkringsföretag bör uppskrivningsreglerna enligt den nya årsredovisnings-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

lagen - med nedan kommenterade begränsningar - göras tillämpliga på
såväl skadeförsäkringsföretag som livförsäkringsföretag.

Vilka tillgångar bör få skrivas upp?

Det är mot bakgrund av gällande rätt naturligt att den nya svenska lagstift-
ningen ger möjlighet till uppskrivning av materiella tillgångar som är att
jämställa med anläggningstillgångar. De begränsningar som följer av för-
säkringsredovisningsdirektivet måste därvid iakttas. Det bör således före-
skrivas att de uppskrivningsregler som föreslås i den nya årsredovisnings-
lagen skall tillämpas på placeringstillgångar i form av byggnader och
mark (C.I) och sådana materiella tillgångar i post G.I som skall stadigva-
rande brukas eller innehas. Därigenom utesluts en tillämpning av reglerna
på varulager (som kan ingå i posten G.I). Det skulle möjligen kunna vara
godtagbart med hänsyn till direktivet att låta uppskrivningsreglema gälla
tillgångar som kan komma att ingå i posten Övriga tillgångar (G.IV). Då
det framstår som tveksamt om denna post verkligen kan komma att
innehålla tillgångar som motsvarar de kriterier på beständighet m.m. som
i detta sammanhang uppställs för att uppskrivning skall få tilllåtas, avstår
regeringen från att föreslå att uppskrivningsreglema görs tilllämpliga på
tillgångar i posten G.IV.

Även i fråga om finansiella tillgångar talar övervägande skäl för att -
i likhet med vad som är fallet i gällande rätt - tillåta uppskrivning. På
grund av försäkringsredovisningsdirektivets särskilda begränsningar bör
uppskrivningsbestämmelsema omfatta tillgångar i posterna Aktier och an-
delar i koncern- och intresseföretag (C.II), Andra finansiella placerings-
tillgångar (C.m) och Depåer hos företag som har avgivit återförsäkring
(C. IV). Sådana placeringstillgångar får skrivas upp om de allmänna för-
utsättningarna för uppskrivning föreligger.

I den nya lagstiftningen bör inte ges något utrymme för uppskrivning
av immateriella tillgångar.

Förutsättningarna för uppskrivning

I den nya lagstiftningen bör de allmänna förutsättningarna för uppskriv-
ning anknyta till kraven i gällande rätt på att värdeuppgången skall vara
väsentlig och bestående. Uppskrivning bör alltså få ske enbart om till-
gången har ett bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde.
Liksom hittills får det överlämnas till god redovisningssed att närmare
ange innebörden i dessa båda krav.

En uppskrivning bör vidare kunna ske enbart om tillgången kan
konstateras ha ett tillförlitligt värde. En sådan bestämmelse klaigör att
uppskrivning inte kan komma i fråga annat än när det högre värdet kan
anses säkert och den kommer därigenom att utgöra en spärr mot
oförsiktiga uppskrivningar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Frågan om krav bör uppställas på systematiska uppskrivningar får lösas
i redovisningspraxis utifrån lagens allmänna redovisnings- och värde-
ringsprinciper. En strävan bör dock självfallet vara att - såsom
kommittén har uttalat - uppskrivningar är konsekventa.

Uppskrivningsreglema är relevanta endast vid en värdering med ut-
gångspunkt i anskaffningsvärdet. Detta har betydelse för placerings-
tillgångar där lagen medger att t.ex. byggnader och mark får värderas
antingen med utgångspunkt i anskaffningsvärdet eller också till verkligt
värde. Den angivna begränsningen bör klart framgå av lagen. I ARFL
bör det därför införas en särskild bestämmelse som undantar uppskriv-
ningsreglemas tillämpning vid en värdering till verkligt värde.

Nuvarande regler för försäkringsföretag om att en uppskrivning av ak-
tier och andelar i dotterföretag och intresseföretag får ske endast till det
värde som Finansinspektionen medger bör för närvarande behållas.

Det kan anmärkas att ett krav på Finansinspektionens medgivande i
uppskrivningssammanhang även föreslagits överförd till den redovisnings-
lagstiftning som skall gälla för banker (se avsnitt 10.1.5 i del 3).

Uppskrivning och avsättning till uppskrivningsfond

I den nya lagstiftningen in tas en bestämmelse om att uppskrivningsbelopp
skall tillföras en uppskrivningsfond, såväl i skadeförsäkringsföretag som
i livförsäkringsföretag. Denna fond skall i skadeförsäkringsföretag redo-
visas under bundet kapital.

I livförsäkringsföretag bör uppskrivningsfonden redovisas som en
särskild post under Återbäringsmedel på balansräkningens skuldsida. I
sistnämnda avseende bör i vart fåll tills vidare krävas Finansinspektionens
medgivande för avsättning till uppskrivningsfond. En liknande be-
stämmelse finns i gällande rätt. Med de föreslagna uppskrivningsreglema
kommer bestämmelsen i praktiken att i livförsäkringsföretag innebära ett
krav på tillstånd till uppskrivning. Det synes därvid naturligt att
inspektionens prövning kommer att begränsas till om det av någon sär-
skild anledning föreligger något hinder mot att tillåta en uppskrivning i
livförsäkringsföretaget.

Det framstår som tveksamt om den nuvarande möjligheten i FRL, att
använda uppskrivningsbelopp för ökning av försäkringstekniska skulder,
är förenlig med direktivet. Regeringen ansluter sig till kommitténs förslag
att bestämmelsen inte bör föras över till ARFL.

Såsom nyss nämnts bör i livförsäkringsföretag föreskrivas att uppskriv-
ningsbelopp skall sättas av till en uppskrivningsfond under återbäringsme-
del. Det synes även utan särskilt stadgande stå klart att en minskning av
uppskrivningsfonden bör redovisas som en omföring inom återbäringsme-
del. Användningen av uppskrivningsfonden för ökning av aktiekapitalet
bör, som i gällande rätt, begränsas till skadeförsäkringsaktiebolag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Frivillig upplösning av uppskrivningsfonden

I enlighet med direktivet och i överensstämmelse med gällande rätt (se

II kap. 5 § FRL) bör den nya lagstiftningen innehålla en bestämmelse
om att uppskrivningsbelopp skall få användas för ökning av aktiekapitalet
genom fondemission i skadeförsäkringsaktiebolag.

I gällande rätt finns inte någon bestämmelse om att uppskrivnings-
belopp eller uppskrivningsfond i försäkringsföretag skall få användas för
förlusttäckning eller för ökning av aktiekapitalet genom nyemission till
kurs understigande nominellt belopp. Någon ändring i detta avseende bör
inte nu göras (se även vad som i avsnitt 10.1.5 i del 3 anförts om
användning av uppskrivningsbelopp i banker).

Några bestämmelser som ger möjlighet till kvittning mellan upp-
skrivning och nedskrivning - tyst eller öppen, direkt eller via upp-
skrivningsfond - bör inte tas in i den nya lagstiftningen.

Behandling av uppskrivnings- och avsättningsbelopp i resultaträkningen

Regeringen anser att uppskrivningar inte bör få intäktsföras och - som
en följd därav - att avsättningar till uppskrivningsfonden och användandet
av uppskrivningsbelopp for ökning av aktiekapitalet inte bör få kostnads-
föres.

Lagstiftningen måste också utformas så att avskrivningar och ned-
skrivningar sker med utgångspunkt i det uppskrivna värdet. Det innebär
bl.a. att de årliga avskrivningsbeloppen kommer att öka efter en upp-
skrivning av en tillgång som skall bli föremål för avskrivningar.

Värdejustering efter uppskrivning

Enligt regeringens mening torde uppskrivningsfonden närmast ha karak-
tären av en värderegleringsfond, som skall avspegla uppskrivna värden
och minskas i den mån ändamålet med uppskrivningen inte längre före-
ligger. Det §ärde direktivet torde också innebära dels att denna värde-
reglering skall ske tillgång för tillgång, dels att värdeminskningar skall
påverka uppskrivningsfonden endast i den utsträckning däri ingår något
som kan hänföras till tillgången.

En rimlig slutsats utifrån det gärde direktivet synes vara att den upp-
skrivna tillgångens värde skall justeras enligt sedvanliga regler om värde-
justeringar. Justering av uppskrivna belopp bör därför ske under samma
förutsättningar som gäller för normala nedskrivningar (eller avskriv-
ningar).

Några särskilda regler om reverseringar av uppskrivningar eller någon
särskild nedskrivningsregel föreslås inte. En nedskrivning som korrigerar
en tidigare gjord uppskrivning bör i stället ske enligt vanliga nedskriv-
ningsregler (se avsnitt 10.1.4). I likhet med andra nedskrivningar bör en
nedskrivning av detta slag kostnadsföres.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Obligatorisk upplösning av uppskrivningsfonden

Om den uppskrivning som skall justeras avspeglas i uppskrivningsfonden
torde det vara nödvändigt att justera fonden enligt föreskrifterna i artikel
33.2 c i det fjärde direktivet, som skall gälla för försäkringsföretag enligt
försäkringsredovisningsdirektivets artikel 1.1. Fonden bör mot denna
bakgrund minskas med det justerade beloppet. Minskningen bör inte
överstiga vad som av uppskrivningsfonden svarar mot tillgången. Kraven
på minskning av uppskrivningsfonden bör komma till uttryck i den nya
lagen.

Uppskrivningsfonden bör justeras även vid en normal nedskrivning
eller avskrivning av tillgången. Detsamma bör gälla vid försäljning eller
utrangering av den uppskrivna tillgången.

En annan fråga är hur den upplösta delen av uppskrivningsfonden skall
användas.

Om ett mot överföringen till uppskrivningsfonden motsvarande belopp
tidigare har kostnadsförts genom en nedskrivning eller avskrivning av till-
gången, bör det upplösta beloppet få användas på annat sätt. Det bör
dock inte få intäktsföras i resultaträkningen. En mer rättvisande redovis-
ning uppnås i skadeförsäkringsaktiebolag genom en omföring i balansräk-
ningen från bundet till fritt eget kapital. Omföringen bör inte ske till pos-
ten Årets resultat. I stället bör beloppet föras över till posten Balanserat
resultat.

Uppskrivningsfonden får enligt direktivet upplösas över resultaträk-
ningen i den mån den svarar mot realiserad vinst. I lagrådremissen före-
slogs att uppskrivningsfonden skulle få upplösas över resultaträkningen

1 den mån den svarade mot realiserad vinst. Av de skäl som anförts i del

2 bör vid en avyttring av en uppskriven tillgång uppskrivningsfonden jus-
teras på i huvudsak samma sätt som i det förra fallet, dvs. den del av upp-
skrivningsfonden som är hänförlig till tillgången upplöses genom en om-
föring inom eget kapital. I livförsäkringsaktiebolag bör, som tidigare
nämnts, en omföring kunna ske inom återbäringsmedel. Det anförda
hindrar inte att intäktsföring även i framtiden skall ske av sådan "realise-
rad vinst" som kommer till uttryck i skillnaden mellan tillgångens bokför-
da värde och det belopp till vilken den försålts.

Övrigt

Regeringen är inte beredd att i detta sammanhang föreslå några särskilda
bestämmelser om redovisning av latent skatt hänförlig till gjorda upp-
skrivningar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.1.6 Uppskrivningstak för fastigheter?

Regeringens bedömning: Det nuvarande förbudet mot uppskrivning
av fastigheter till värde över taxeringsvärdet överförs inte till den
nya lagstiftningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning.

Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket har ifrågasatt om
inte förbudet bör finnas kvar. Övriga remissinstanser har lämnat kommit-
téns bedömning utan erinran.

Gällande rätt: I 15 § fjärde stycket bokföringslagen föreskrivs att fäst
egendom, som åsätts taxeringsvärde, inte får skrivas upp över taxerings-
värdet.

Skälen för regeringens bedömning: De skäl som anförts i avsnitt

10.1.6 i del 2 är av betydelse även här. Därför bör det utöver tillförlitlig-
hetskravet (se avsnitt 10.1.5) inte införas någon generell övre gräns till
vilket uppskrivningar far ske. Regeln om taxeringsvärde som tak för upp-
skrivning bör således tas bort.

10.1.7 Huvudprinciper för värdering av placeringstillgångar

Regeringens förslag: Placeringstillgångar (C) skall i balansräk-
ningen värderas antingen med utgångspunkt i anskaffningsvärdet -
i förekommande fall justerat med hänsyn till över- eller underkurs,
av- eller nedskrivningar och eventuella uppskrivningar - eller också
till verkligt värde, även när detta värde överstiger anskaffningsvär-
det.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag (C.II. 1 och 3)
skall i balansräkningen alltid värderas med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet.

Placeringstillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken
(D) skall alltid värderas till verkligt värde, även när detta värde
överstiger anskaffningsvärdet.

Samma värderingsprincip skall tillämpas på alla Placeringstill-
gångar (C) som ingår i en och samma post med arabisk siffra och
alla tillgångar under rubriken Byggnader och mark (C.I).

Om Placeringstillgångar värderas med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet i balansräkningen skall upplysningar om en värdering till
verkligt värde lämnas i en not. Om placeringstillgångar värderas till
verkligt värde i balansräkningen skall upplysningar om en värdering
med utgångspunkt i anskaffningsvärdet lämnas i en not.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(se betänkandet del II s. 300-303).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt förslagen
eller lämnat det utan erinran.

Svenska Försäkringsförbundet anser att starka skäl talar för att värdera
en stor del av tillgångarna till verkligt värde för att ge en rättvisande
bild. Finansinspektionen anser att en marknadsvärdering bör bli obligato-
risk i koncernredovisningen, givet den nuvarande kopplingen mellan re-
dovisning och beskattning, utom då verkligt värde är svårt att ta fram
eller är mycket osäkert.

Svenska Aktuarieföreningen framhåller betydelsen av att tillgångar som
pantsatts för försäkringstekniska skulder skall, såsom i dag, få tas upp till
föregående års värde i balansräkningen, om inte en korrigering av försäk-
ringstekniska skulder tillåts. Sveriges Försäkringsförbund anser att vid
värderingen av fåstförräntande värdepapper som innehas för att matcha
långsiktiga åtaganden kan en redovisning till verkliga värdet vara mindre
väl ägnat att ge en rättvisande bild och medföra stora resultatföränd-
ringar, t.ex. vid en allmän ränteändring. Huvudprincipen för en värde-
ring av dessa värdepapper bör vara en redovisning till anskaffningsvärdet
varvid över- eller underkurser periodiseras. Om sådana tillgångar inte
matchar långsiktiga åtaganden bör däremot en annan metod kunna väljas.

Föreningen Auktoriserade Revisorer anför att mångfalden av värde-
ringsaltemativ som tillåts för placeringstillgångar inte förbättrar jämför-

barheten mellan olika företag och att antalet möjliga alternativ bör ses
över.

Gällande rätt: I 13-17 §§ bokföringslagen finns grundläggande be-
stämmelser om klassificering och värdering av tillgångar. Dessa har be-
handlats i föregående avsnitt. Reglerna bygger på en indelning av till-
gångar i anläggnings- respektive omsättningstillgångar.

Större delen av de tillgångar som skall redovisas under posten Place-
ringar enligt direktivet betraktas i dag som omsättningstillgångar och vär-
deras enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvär-
det och verkliga värdet.

Ill kap. 4 § FRL finns uttryckliga bestämmelser om vad som utgör
anläggningstillgång i ett försäkringsföretag. Bestämmelsen har behandlats
i avsnitt 10.1.1.

Ill kap. 7 § FRL finns bestämmelser om värderingen av vissa till-
gångar som svarar mot försäkringstekniska skulder i livförsäkringsbolag
samt om värderingen av vissa långfristiga reversfordringar. Enligt be-
stämmelsen får värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt
7 kap. 10 § första stycket 1-4, 8-10, 14 och 15 FRL tas upp till högre
värde än som följer av bestämmelserna i bokföringslagen. De får dock
högst tas upp till samma värde som i föregående balansräkning eller, om
värdehandlingen anskaffats under räkenskapsåret till anskaffningsvärdet.
Detta gäller endast om värdehandlingarna kan avyttras till ett värde som
motsvarar detta högre värde, vid tidpunkter som får anses tillfredsställan-
de med hänsyn till de försäkringsutfästelser som värdehandlingarna säker-
ställer. Vidare far andra värdehandlingar än nämnda värdehandlingar och
som utgörs av reversfordran som förfäller eller kan sägas upp till betal-
ning av försäkringsbolaget först efter längre tid än ett år, om det finns
särskilda skäl till det, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till an-
skaffningsvärdet.

Någon generell möjlighet att värdera placeringstillgångar till verkligt
värde när detta överstiger anskaffningsvärdet finns inte enligt nuvarande
redovisningslagstiftning. Enligt FFFS 1991:19 skall dock placeringar
kopplade till fondanknuten försäkring där värdet svarar mot försäkrings-
tekniska skulder redovisas under rubriken Andelar i försäkringspremie-
fonder för försäkringstagarnas räkning och värderas till verkligt värde.

Enligt FFFS 1992:30 skall livförsäkringsföretag lämna upplysning om
fastigheters marknadsvärde i årsredovisningen. Enligt 20 § bokförings-
lagen skall upplysningar lämnas bl.a. om grunderna för värderingen av
tillgångar och skulder.

Direktivet: I artikel 45 i försäkringsredovisningsdirektivet anges att
artikel 32 i det fjärde direktivet skall tillämpas på placeringar i den mån
inte annat följer av artiklarna 46-49 i först nämnda direktiv. Artikel 32
i det fjärde direktivet anger att posterna i årsbokslutet skall värderas
enligt bestämmelser i artikel 34-42 i samma direktiv som utgår från an-
skaffnings- och tillverkningskostnaderna.

Av intresse är bl.a. dels artikel 35, som för anläggningstillgångar före-
skriver en värdering till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden med
regler om värdejusteringar (avskrivningar respektive nedskrivningar) för

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

tillgångar som har en begränsad ekonomisk livslängd eller ett lägre värde
på den aktuella balansdagen, dels artikel 39, som för omsättningstill-
gångar föreskriver en värdering till anskaffnings- eller tillverkningskost-
naden med regler om värdejusteringar i syfte att ta upp dem till det lägre
marknadsvärdet eller, under särskilda förhållanden, något annat lägre
värde som kan åsättas dem på balansdagen.

Av artikel 46.1 i försäkringsredovisningsdirektivet följer att medlems-
staterna får kräva eller tillåta att placeringar som tas upp under C i
schemat, dvs. mark och byggnader, placeringar i anknutna företag och
ägarintressen (dotter- och intresseföretag), andra finansiella placeringar
och depositioner hos företag som har avgivit affär, värderas till verkligt
värde i enlighet med artiklarna 48 och 49.

I artikel 46.2 i försäkringsredovisningsdirektivet anges att placeringar
som skall tas upp under D i direktivets balansräkningsschema, dvs. place-
ringar för de livförsäkringstagares räkning som själva bär placeringsris-
ken, skall tas upp till verkligt värde.

Av intresse är också artikel 51a. Artikeln preciserar dels att artikel 35
i det fjärde direktivet - som avser värdering av anläggningstillgångar -
skall gälla för bl.a placeringstillgångar (C), dels att 35.1 c aa) i samma
direktiv - som anger att finansiella anläggningstillgångar far göras till fö-
remål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde som de
har på balansdagen - skall gälla i fråga om bl.a. placeringar i dotterföre-
tag och intresseföretag (C.U), andra finansiella placeringar (C.III) och fö-
retag som avgivit återförsäkring (C.IV).

Vidare bör noteras att enligt artikel 51 andra stycket i försäkringsredo-
visningsdirektivet får medlemsstaterna kräva värdejusteringar begränsade
till överlåtbara värdepapper som tagits upp som placeringar, så att de tas
upp till det lägre värde de skall åsättas på balansdagen (jfr vad som nyss
anförts beträffande artikel 35.1 c aa) i fjärde direktivet).

Enligt artikel 46.5 skall samma värderingsmetod tillämpas på alla pla-
ceringar som tas upp under en och samma post angiven med en arabisk
siffra eller som tas upp som tillgångar under C.I (dvs. Mark och byggna-
der). Enligt artikel 46.6 skall för vaije placering i en not anges vilken
värderingsmetod som använts.

Om placeringar tas upp till inköpspris skall enligt artikel 46.3 första
stycket deras verkliga värde anges i noter. I andra stycket samma artikel
ges möjligheter till vissa öveigångsregler för lämnande av information
om verkligt värde i en not.

Om placeringar tas upp till verkligt värde skall enligt artikel 46.4 deras
inköpspris anges i noter.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om värderingen av placerings-
tillgångar är av väsentlig betydelse i ett försäkringsföretag. Vilka värde-
ringsprinciper som används av företaget är av stor betydelse för vilket re-
sultat och vilken ställning som redovisas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

Värderingsaltemativ för placeringstillgångar

Direktivet gör en åtskillnad mellan å ena sidan placeringstillgångar för
de livförsäkringstagares räkning som själva bär placeringsrisken, som
skall redovisas under rubriken D i balansräkningen, och å andra sidan
övriga placeringstillgångar, som skall redovisas under rubriken C i ba-
lansräkningsschemat.

I fråga om placeringstillgångar för de livförsäkringstagares räkning
som själva bär placeringsrisken saknar direktivet alternativ för värdering-
en. Dessa skall enligt artikel 46.1 alltid värderas till verkligt värde. Dit
brukar hänföras fondandelar som ägs av fondförsäkringsbolag (unit-
linked-bolag). Sådana andelar skall redan i dag värderas till verkligt vär-
de enligt Finansinspektionens föreskrifter. I och med införlivande av för-
säkringsredovisningsdirektivet i svensk rätt bör direktivets värderingsreg-
ler i detta avseende intas i lag.

För placeringstillgångar (C), där försäkringstagarna inte bär placerings-
risken, ger direktivet utiymme för två principiellt olika värderingsaltema-
tiv, dels en värdering baserad på tillgångens anskaffningsvärde enligt
motsvarande principer som för anläggningstillgångar, dels en konsekvent
värdering till verkligt värde, såväl när detta underskrider som överstiger
anskaffningsvärdet, se särskilt artikel 51 a och 46.1.

En värdering av placeringstillgångar enligt lägsta värdets princip kan
således inte längre behållas i svensk rätt. Inte heller kan de särskilda reg-
ler som i dag finns angående värderingen av tillgångar som svarar mot
försäkringstekniska skulder och vissa reversfordringar vara kvar. Bestäm-
melserna i 11 kap. 7 § FRL bör därför inte överföras till ARFL.

Värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet

Utgångspunkten enligt försäkringsredovisningsdirektivet är, såsom tidiga-
re framhållits, att placeringstillgångar (C) skall värderas på motsvarande
sätt som anläggningstillgångar enligt det fjärde direktivet. En sådan vär-
deringsprincip kan betecknas som en "värdering med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet". Styrande är det historiska anskaffningsvärde som till-
gången har. Under bruks- eller innehavstiden justeras anskaffningsvärdet
genom erforderliga periodiseringar av över- och underkurs, avskriv-
ningar, nedskrivningar, reverseringar och eventuella uppskrivningar. Jus-
teringarna av värdet förutsätts ske enligt de regler som medlemsländerna
i överensstämmelse med försäkringsredovisningsdirektivet bestämmer. I
föregående avsnitt har närmare behandlats vilka regler för avskrivningar
m.m. som föreslås för placeringstillgångar (C) (se avsnitt 10.1.1-10.1.5
och jfr avsnitt 10.2.1-10.2.4).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Bör en värdering till verkligt värde tillåtas för placeringstillgångar (C)?

Artikel 46.1 öppnar en möjlighet för Sverige att kräva eller tillåta att pla-
ceringstillgångar som skall tas upp under posten C i balansräkningssche-
mat värderas till verkligt värde, dvs. även när detta värde överstiger an-
skaffningsvärdet. Styrande för värderingen blir då nettoförsäljningsvärdet
eller något annat verkligt värde som tillgången har på balansdagen. En
sådan värdering kan betecknas som en "värdering till verkligt vände".

Fråga uppkommer om Sverige bör införa bestämmelser om en värde-
ring till verkligt värde av alla eller alternativt vissa av nu nämnda place-
ringstillgångar.

En värdering till verkligt värde har, såsom kommittén påpekat, fördelar
ur analyssynpunkt. Jämförelser kan t.ex. förbättras mellan olika företag
om värderingen görs oberoende av vid vilken historisk tidpunkt tillgången
har anskaffats.

Ingen remissinstans har heller haft någon principiell erinran mot att
placeringstillgångar värderas till verkligt värde. Flertalet remissinstanser
har i stället framhållit att en sådan värdering är erforderlig för att ge en
rättvisande bild av försäkringsföretagens ställning och resultat.

Det kan dessutom framhållas att Sverige i och med införlivandet av re-
dovisningsdirektivet inte kan behålla en lägsta värdets princip för värde-
ringen av placeringstillgångar (C). För flertalet finansiella placeringstill-
gångar måste därför, hur som helst, införas värderingsregler som inte
sammanfaller med de som skall tillämpas på motsvarande tillgångar i fö-
retag i allmänhet. Och även om Sverige skulle välja att tillåta endast en
värdering av placeringstillgångar (C) med utgångspunkt i anskaffnings-
värdet, torde knappast jämförelser mellan svenska försäkringsföretag un-
derlättas, eftersom en sådan princip inte återspeglar värdeutvecklingen av
de tillgångar som försäkringsföretag förvaltat under räkenskapsåret.

Utöver vad som ovan anförts tillkommer att sådana placeringstillgångar
(D) för vilka livförsäkringstagarna bär placeringsrisken skall värderas till
verkligt värde.

Vidare torde införandet av en sådan möjlighet förbättra försäkringsföre-
tagens förutsättningar för en internationell anpassning, om flera länder
väljer att tillåta en värdering till verkligt värde.

Det finns därför enligt regeringens mening starka skäl för att Sverige
bör utnyttja den option som direktivet medger i detta avseende och införa
bestämmelser som möjliggör en värdering av placeringstillgångar (C) till
verkligt värde.

En möjlighet att välja värderingsmetod i detta avseende är emellertid,
som vissa remissinstanser påpekat, inte ägnat att underlätta jämförelser
mellan olika försäkringsföretag. Det kan å andra sidan hävdas att sådana
jämförelser ändå kan relativt väl tillgodoses genom de tilläggsupplys-
ningar som regeringen avser att föreslå i detta sammanhang (se nedan).
Vidare kan noteras att jämförelser inte heller kan tillgodoses interna-
tionellt, dvs. mellan olika försäkringsföretag i olika medlemsländer, så
länge inte direktivet begränsar alternativen för värderingen eller försäk-
ringsföretag i olika länder av annat skäl tillämpar enhetliga värderings-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

principer för samma balansposter. Emellertid underlättas jämförbarheten
mellan svenska företag om principerna för värderingen begränsas redan
i lagstiftningen.

Det finns således skäl som talar mot att införa en sådan valfrihet som
kommittén föreslagit. Införandet av regler om en obligatorisk marknads-
värdering för flertalet placeringstillgångar skulle dock innebära en ge-
nomgripande förändring på kort tid. Detta skulle också kräva ytterligare
överväganden som det inte har varit möjligt att göra i detta sammanhang,
t.ex. i fråga om vilka placeringstillgångar som bör komma i fråga. Även
de skattemässiga frågorna behöver analyseras. Det kan också finnas skäl
att på denna punkt något avvakta hur direktivet kommer att genomföras
i övriga medlemsländer. Enligt regeringens mening bör följaktligen inte
något förslag om en obligatorisk värdering till verkligt värde nu läggas
fram. Det finns dock anledning att på nytt återkomma till frågan om be-
gränsningar av antalet värderingsaltemativ, eventuellt redan vid bered-
ningen av Redovisningskommitténs nyligen framlagda delbetänkande,
Sambandet Redovisning - Beskattning (SOU 1995:43).

Begränsningar för värderingen av Placeringstillgångar (C)

En begränsning av möjligheten att tillämpa olika värderingsprinciper för
placeringstillgångar uppställs genom artikel 46.5 i försäkringsredovis-
ningsdirektivet. Artikeln innebär att samma värderingsprincip skall
tillämpas på alla placeringstillgångar som tas upp under en och samma
post i balansräkningen angiven med en arabisk siffra. Vidare skall samma
värderingsprincip gälla för tillgångar som tas upp under rubriken mark
och byggnader. Bestämmelser härom måste tas in i ÅRFL.

Enligt den föreslagna bestämmelsen behöver alltså inte samma princip
för värderingen användas för Placeringstillgångar (C) som tas upp under
poster betecknade med olika arabiska siffror. En värdering av obligatio-
ner och andra räntebärande värdepapper (C.III.2) med utgångspunkt i
dess anskaffningsvärde, med beaktande av bl.a. över- eller underkurs,
samtidigt som placeringstillgångar i andra balansposter, t.ex. Aktier och
andelar (C.IIL 1) värderas till verkligt värde, är således förenlig med den
här föreslagna bestämmelsen. Med hänsyn härtill kan de synpunkter som
Sveriges Försäkringsförbund lämnat i fråga om värdering av fastförrän-
tande värdepapper delvis tillgodoses.

Det kan visserligen hävdas att det finns goda skäl för att godta att olika
värderingsprinciper skall kunna få användas i fråga om fåstförräntande
värdepapper, beroende på om dessa svarar mot försäkringstekniska skul-
der eller inte. Det bör emellertid inte komma ifråga att Sverige inför be-
stämmelser som strider mot direktivet. Regeringen är därför inte beredd
att för årsredovisningen föreslå några motsvarande bestämmelser som till-
låter olika värderingsprinciper för placeringstillgångar i en och samma
balanspost betecknad med en arabisk siffra.

Försäkringsredovisningsdirektivet tillåter att även tillgångar i form av
aktier eller andelar i koncern- och intresseföretag får värderas till verkligt

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

värde. Främst på grund av de svårigheter som ibland kan föreligga att
fastställa ett mellan olika företag jämförbart relevant verkligt värde för
sådana tillgångar bör, såsom kommittén föreslagit, sådana placeringstill-
gångar undantas från den krets av placeringstillgångar (C) som får värde-
ras till verkligt värde i balansräkningen.

Tilläggsupplysningar om en alternativ värdering av placeringstillgångar
I försäkringsredovisningsdirektivets artikel 46.6 och artikel 46.3 uppställs
krav på att i en not lämna upplysningar om placeringstillgångarnas in-
köpspris eller verkliga värde, beroende på vilken värderingsprincip som
tillämpas i balansräkningen. Bestämmelsen har sin bakgrund i att jämför-
elser mellan olika försäkringsföretag inom gemenskapen skall möjliggöras
trots att direktivet tillåter olika principer för värderingen av placerings-
tillgångar.

Direktivet anger i detta avseende att uppgift skall lämnas om tillgångar-
nas inköpspris. I stället för en sådan formulering bör i ÅRFL anges att
upplysningar skall lämnas om en värdering med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet. En sådan bestämmelse innebär då att försäkringsföretag skall
lämna uppgifter i en not om en alternativ värdering med utgångspunkt i
anskaffningsvärdet, om tillgången värderas till verkligt värde i balans-
räkningen. Om å andra sidan tillgången värderas med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet i balansräkningen, skall uppgifter om en alternativ vär-
dering till verkligt värde lämnas i en not. Endast på detta sätt säkerställs
nämligen en sådan jämförbarhet mellan olika försäkringsföretag som för-
säkringsredovisningsdirektivet åsyftar enligt direktivets ingress.

Tilläggsupplysningarna om en alternativ värdering bör lämnas fördelade
på de olika poster som placeringstillgångar skall delas in i enligt schemat
för balansräkningen. I ÅRFL bör därför intas en särskild bestämmelse
som innebär att notupplysningar skall lämnas om en alternativ värdering,
fördelade på de i ARFL: s balansräkningsschema upptagna tillgångsposter-
na. Utgångspunkten för upplysningarna om en alternativ värdering i en
not skall vara att dessa möjliggör en meningsfull jämförelse med en situa-
tion där den alternativa värderingsmetoden tillämpats i balansräkningen.
I lagen bör dock inte tas in några särskilda bestämmelser om presenta-
tionen av den alternativa värderingen. Det bör i stället överlämnas till
praxis och kompletterande normgivning att närmare utveckla hur den al-
ternativa värderingen bör göras och hur tilläggsupplysningarna om denna
mera i detalj bör lämnas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.1.8 Värdering av placeringstillgångar till verkligt värde

Regeringens förslag: Verkligt värde för placeringstillgångar skall
bestämmas med utgångspunkt i årsredovisningslagens bestämmelser
om verkligt värde.

Om placeringstillgångar värderas till verkligt värde i balansräk-
ningen skall vinst eller förlust som uppkommer till följd därav redo-
visas som särskild post i resultaträkningen.

Orealiserade vinster till följd av att bokfört värde överstiger an-
skaffningsvärdet skall sättas av till en Fond för orealiserade vinster.
Sådan fond skall tas upp som bundet eget kapital i skadeförsäkrings-
företag och som återbäringsmedel i livförsäkringsföretag. Om oreali-
serade vinster vid utgången av ett räkenskapsår är mindre än vid ut-
gången av föregående räkenskapsår, skall fonden sättas ned i mot-
svarande mån.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del II s. 295 och 303-310).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Föreningen Auktoriserade Revisorer har
dock anfört att lagen borde behandla frågan om orealiserade vinster skall
sättas av via resultaträkningen och att skatteeffekten borde beaktas för att
inte överskatta eget kapital. Föreningen har också anfört att motiven för
att orealiserade vinster skall avsättas till bundna fonder bör övervägas.

Gällande rätt: Beräkning av verkliga värden fc- placeringstillgångar
sker redan i dag i flera avseenden. För det första lämnas uppgift om
övervärden i årsredovisningen. För det andra lämnas uppgifter om konso-
lideringskapital i företagens förvaltningsberättelser. För det tredje anges
värden för fastigheter som livförsäkringsföretag tar in i förmånsregistret
enligt 7 kap. 11 § FRL. Uppgifterna lämnas dels på frivillig väg dels på
grund av krav i föreskrifter.

Direktivet:

Bestämmande av verkligt värde

I fråga om andra placeringar än mark och byggnader skall enligt artikel

48.1 med verkligt värde menas marknadsvärdet (varvid en jämförelse
skall ske med artikel 48.5).

I de fall en placering noteras officiellt på en officiell börs skall enligt
artikel 48.2 med marknadsvärdet menas värdet på balansdagen eller om
denna inte är börsdag, på senaste börsdag före balansdagen.

I de fåll som det finns en marknad för andra tillgångar än de som avses
i artikel 48.2 skall med marknadsvärde förstås det genomsnittliga pris till

vilket tillgången handlades på balansdagen eller om denna inte är bank-
dag, på senaste bankdag före balansdagen (artikel 48.3).

I de fåll då det på den dag då bokslutet upprättats har sålts eller till
omedelbar försäljning utbjudits sådana placeringar som avses i artikel

48.2 och 48.3 skall marknadsvärdet reduceras med den faktiska eller be-
räknade försäljningskostnaden (artikel 48.4).

Utom i de fåll kapitalandelsmetoden tillämpas enligt artikel 59 i fjärde
direktivet skall värderingen av alla andra placeringar ske på grund av ett
försiktigt beräknat försäljningsvärde (artikel 48.5).

Enligt artikel 49.1 skall i fråga om mark och byggnader med verkligt
värde förstås marknadsvärdet på värderingsdagen, i tillämpliga fåll ned-
satt på det sätt som föreskrivs i punkterna 4 och 5.

Enligt artikel 49.2 skall med marknadsvärde förstås det pris som mark
och byggnader på värderingsdagen skulle betinga vid en privat försäljning
mellan en villig säljare och en oberoende köpare under antagandet att eg-
endomen offentligt utbjuds till salu, att marknadsförhållandena tillåter
försäljning i normal ordning och att det med beaktande av egendomens
art står en skälig tidsiymd till förfogande för förhandling av köpet.

Marknadsvärde skall enligt artikel 49.3 fåstställas genom värdering av
vaije markenhet och byggnad för minst en gång vart femte år enligt me-
toder som är allmänt erkända eller godkända av de myndigheter som ut-
övar tillsyn över försäkringsverksamhet. Artikel 35.1 b i fjärde direktivet
(dvs. om krav på värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av till-
gångar över ekonomisk livslängd) skall inte gälla.

Om värdet av någon markenhet eller byggnad har minskat sedan senas-
te värdering enligt punkt 3, skall enligt artikel 49.4 en lämplig värdejus-
tering göras. Det lägre värde som då bestäms får inte höjas i en senare
balansräkning om inte höjningen är föranledd av en ny bestämning av det
marknadsvärde som erhålls i enlighet med punkterna 2 och 3.

Om mark eller byggnader den dag då bokslutet upprättas har sålts eller
beräknats bli sålda inom kort, skall enligt artikel 49.5 från det värde som
erhålls i enlighet med punkt 2 och 3 avdras fåktiska eller beräknade för-
sälj ningskostnader.

Om det är omöjligt att fåstställa marknadsvärdet av en markenhet eller
byggnad, skall enligt artikel 49.6 det värde som erhålls med ledning av
inköpspris eller tillverkningskostnad betraktas som verkligt värde.

Enligt artikel 49.7 skall i en not anges vilken metod som har använts
för att bestämma det verkliga värdet på mark och byggnader samt hur
dessa fördelar sig på räkenskapsår vad avser senast gjorda värdering.

Redovisning vid värdering till verkligt värde

I artikel 47 anges att i de fåll placeringar värderas till verkligt värde skall
artikel 33.2 och 33.3 i det fjärde direktivet tillämpas utom då annat före-
skrivs i artikel 37 och 44 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Enligt artikel 33.2 a i det fjärde direktivet skall ett belopp som motsva-
rar skillnaden mellan en värdering enligt den använda uppskrivningsmeto-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

den och en värdering enligt bestämmelserna i artikel 32 tillföras en upp-
skrivningsfond på skuldsidan. Hur detta belopp behandlas skattemässigt
skall anges i balansräkningen eller i en not. Vidare skall, om artikel 31.1
sista stycket tillämpas, företaget lämna uppgifter om uppskrivningsfon-
dens storlek och förändringar. Enligt artikel 33.2 b får uppskrivningsfon-
den när som helst helt eller delvis överföras till det egna kapitalet.

Enligt artikel 33.2 c skall uppskrivningsfonden upplösas eller minskas
i den mån det till fonden överförda beloppet inte längre behövs för att
den använda värderingsmetoden skall kunna tillämpas och dess syfte upp-
nås. Vidare får medlemsstaterna besluta om regler för uppskrivningsfond-
ens användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från upp-
skrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har
varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäk-
ter. Beloppen skall redovisas särskilt i resultaträkningen. Belopp från
uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om
inte beloppet utgör en realiserad intäkt. Enligt artikel 33.2 d) får upp-
skrivningsfonden inte minskas i andra fåll än som framgår av b och c.

Enligt artikel 33.3 skall för vaije räkenskapsår värdejusteringar beräk-
nas på grundval av för detta år åsatta värden. Med avvikelse från artikel
4 och 22 får medlemsstaterna dock tillåta eller kräva att endast den del
av en värdejustering som uppkommer vid tillämpningen av den allmänna
regeln i artikel 32 skall redovisas vid den post som är aktuell enligt upp-
ställningsformen i artikel 23-26 och att den mellanskillnad som upp-
kommer vid tillämpningen av i denna artikel angiven värderingsmetod
skall redovisas särskilt i uppställningarna. Dessutom skall artikel 34-42
tillämpas.

Artikel 44 i försäkringsredovisningsdirektivet behandlar orealiserade
vinster och förluster för placeringar. För livförsäkringsrörelse får enligt
artikel 44.1 första stycket medlemsstaterna tillåta att posterna II.3 och
II. 10 i resultaträkningen helt eller delvis ange skillnaden mellan verkligt
värde eller till annat värde enligt principerna i artikel 31.1 och deras vär-
de till inköpspris. Under alla omständigheter skall medlemsstaterna enligt
artikel 44.1 andra stycket föreskriva att de belopp som anges i första
stycket skall tas upp i ovannämnda poster i de fåll de har samband med
placeringar som tas upp som tillgångar under D. Enligt artikel 44.2 kan
medlemsstater som tillåter att placeringar som tas upp under C värderas
till verkligt värde medge att i en post III.3 a och i en post IH.5 a helt el-
ler delvis anges förändringen av skillnaden mellan värdering av dessa
placeringar till verkligt värde eller deras inköpspris.

Skälen för regeringens förslag: Som behandlats i föregående avsnitt
innebär förslaget att placeringstillgångar (D) alltid skall värderas till
verkligt värde i balansräkningen och att placeringstillgångar (C) får vär-
deras till verkligt värde i balansräkningen. Detta gör det nödvändigt att
ta upp dels frågan om hur det verkliga värdet skall bestämmas, dels frå-
gan om redovisning av orealiserade vinster i balans- och resultaträk-
ningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Bestämmande av verkligt värde

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller detaljerade bestämmelser om
hur verkligt värde skall bestämmas för olika placeringstillgångar. Kom-
mittén har emellertid avstått från att lämna något förslag till närmare be-
stämmelser om hur sådant värde skall bestämmas. Regeringen är inte
heller beredd att föreslå att de detaljerade föreskrifterna i direktivets arti-
kel 48 och 49 tas in i lagstiftningen. Det är dock inte lämpligt att ARFL
helt saknar bestämmelser om hur ett verkligt värde skall bestämmas i det-
ta sammanhang.

I nya årsredovisningslagen har intagits bestämmelser om hur verkligt
värde skall bestämmas vid värderingen av omsättningstillgångar (se av-
snitt 10.2). I ÅRFL bör hänvisas till den bestämmelsen. Den aktuella be-
stämmelsen i årsredovisningslagen ger därvid ramen inom vilket det
verkliga värdet skall bestämmas för olika placeringstillgångar. Mera pre-
ciserade regler om bestämmande av verkligt värde för olika placeringstill-
gångar enligt försäkringsredovisningsdirektivets artikel 48 och 49 får i
stället införas genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspektionen.

Redovisning vid värdering till verkligt värde

Kommittén har (del II s. 304-306) diskuterat olika möjligheter att redovi-
sa orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen. Kommittén har där-
vid stannat för att orealiserade vinster i vart fall skall redovisas i resul-
taträkningen. Vidare har kommittén stannat för att sådana vinster skall
sättas av till en fond för orealiserade vinster under bundna medel i skade-
försäkringsföretag och till Medel för framtida förfoganden i livförsäk-
ringsföretag. Kommittén synes vidare ha stannat för att en sådan avsätt-
ning skall göras som en disposition i resultaträkningen och inte såsom en
omföring inom eget kapital.

Skall orealiserade vinster redovisas i resultaträkningen?

Regeringen ansluter sig i denna del till kommitténs bedömning att såväl
orealiserade vinster som förluster bör redovisas i resultaträkningen, såväl
i livförsäkringsföretag som i skadeförsäkringsföretag. En sådan redovis-
ning har fördelar i redovisningshänseende och har utpekats som önskvärd
i försäkringsredovisningsdirektivets ingress.

Skall orealiserade vinster sättas av till en särskild fond?

Föreningen Auktoriserade Revisorer har ifrågasatt motiven för att oreali-
serade vinster i skadeförsäkringsföretag skall behöva sättas av till en bun-
den fond.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Den hänvisning som i försäkringsredovisningsdirektivets artikel 47 görs
till bestämmelserna om uppskrivningar m.m. i det fjärde direktivets arti-
kel 33 talar, enligt regeringens mening, för att direktivet i detta avseende
innebär att orealiserade vinster skall behandlas på samma sätt som en
uppskrivningsfond. Detta innebär att sådana vinster skall sättas av till en
särskild fond och att det i vart fall skall säkerställas att motsvarande me-
del varken direkt eller indirekt kan bli föremål för utdelning. Om en så-
dan fond redovisas som bundet eget kapital i skadeförsäkringsföretag för-
hindras att beloppen skall kunna delas ut. Bortsett från direktivet kan
även mera allmänna soliditetsaspekter anföras som skäl för att nu nämnda
slag av vinster inte skall ingå i vad som kan delas ut till ägarna eller dis-
poneras på motsvarande sätt. Regeringen ansluter sig därför till kommit-
téns förslag att orealiserade vinster skall redovisas i en Fond för orealise-
rade vinster som skall hänföras till bundet eget kapital i skadeförsäkrings-
företag (och i fondförsäkringsbolag).

Hur skall avsättningen redovisas i resultaträkningen?

Den tredje frågan som aktualiseras är om avsättningen skall ske som en
avsättning i resultaträkningen eller som en omföring av årets resultat
inom eget kapital i balansräkningen. Föreningen Auktoriserade Revisorer
har anfört att lagen borde behandla dessa frågor.

Kommittén synes i detta fall närmast ha förordat det förstnämnda alter-
nativet. I fråga om en redovisning av den s.k. kapitalandelsfonden synes
dock kommittén närmast ha stannat för att en avsättning inte skall ske
över resultaträkningen utan som en omföring inom eget kapital (se be-
tänkandet del I s. 184). Enligt regeringen bör i detta avseende väljas ett
redovisningssätt som är gemensamt med redovisningen i kreditinstitut och
värdepappersbolag av orealiserade vinster som uppkommer vid en mark-
nadsvärdering av överlåtbara värdepapper. Regeringen är därför inte be-
redd att nu ta in någon bestämmelse i lagen om att orealiserade vinster
skall redovisas som en avsättning i resultaträkningen före årets resultat.

Vid detta ställningstagande kan orealiserade vinster komma att beskat-
tas i skadeförsäkringsföretag, om företaget väljer att värdera Placerings-
tillgångar (C) till verkligt värde. Detta kan komma att förhindra en an-
vändning av denna redovisningsprincip. Regeringen är därför beredd att
inom kort återkomma till frågan om den skattemässiga behandlingen av
orealiserade vinster i finansiella företag. Frågorna bereds för närvarande
inom Finansdepartementet.

När det gäller livförsäkringsföretag är vad som tidigare behandlats i av-
snitt 9.8 av betydelse för livförsäkringsföretag. Regeringen har där stan-
nat för att direktivets post Medel för framtida tilldelning inte skall infö-
ras. En annan redovisning av orealiserade vinster (till följd av att det
bokförda verkliga värdet överstiger anskaffningsvärdet) än som en över-
föring till Medel för framtida tilldelning (post II 12 a i den tekniska delen
för livförsäkringsrörelse) före årets resultat enligt artikel 44 i försäkrings-
redovisningsdirektivet blir därmed aktuell. En avsättning (omföring) till

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

en motsvarande fond under Återbäringsmedel kan också ske i
traditionella livförsäkringsföretag, oavsett att någon utdelning till ägarna
inte kan ske. En sådan ordning är enligt regeringen för närvarande mest
ändamålsenlig i avvaktan bl.a. på resultatet av försäkringsutredningens
arbete. Genom en sådan redovisning säkerställs även i livförsäkringsföre-
tag att värdet av orealiserade vinster redovisningsmässigt särbehandlas i
balansräkningen samtidigt som ett med skadeförsäkringsföretag enhetligt
redovisningssätt kan tillämpas.

Övriga frågor

En redovisning av orealiserade vinster och förluster torde innebära ett be-
hov av ytterligare regler för redovisningen än vad som nu föreslås intag-
na i ÅRFL. Det gäller, som tidigare nämnts, regler som preciserar hur
det verkliga värdet närmare skall bestämmas, det gäller också regler om
hur beloppen mera i detalj skall behandlas i balansräkningen och resul-
taträkningen och vilka närmare tillläggsupplysningar om posterna som
kan behöva ges. Såsom Föreningen Auktoriserade Revisorer har anfört
behöver också beaktas den latenta skatt som fonden för orealiserade vins-
ter är behäftad med. Sådana regler bör emellertid inte nu intas i lagstift-
ningen utan i stället kunna meddelas av regeringen eller Finansinspek-
tionen.

10.2 Värdering av fordringar, kassa och bank samt
varulager

10.2.1 Huvudprinciper för värdering

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Fordringar (F), Kassa och bank (G.II) samt
sådana tillgångar i posterna Materiella tillgångar och varulager (G.I)
och Övriga tillgångar (G.IV) som inte är avsedda att stadigvarande
brukas eller innehas, skall värderas enligt bestämmelserna för om-
sättningstillgångar i den nya årsredovisningslagen, dvs. till det lägsta
av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.

Anskaffningsvärdet skall bestämmas på samma sätt som skall gälla
för anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar. Det verkliga värdet
skall bestämmas till nettoförsäljningsvärdet eller, om det finns sär-
skilda skäl, återanskaffhingsvärdet eller annat värde förenligt med
god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

Undervärdering av varulager m.m. tillåts inte. Till följd därav tas
några bestämmelser om lagerreserv inte in i den nya lagstiftningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Kommittén har dock inte föreslagit några uttryckliga bestämmelser om

värderingen av posten Övriga tillgångar (G.IV) (se betänkandet s. 209,
210, 226 och 227 samt del II s. 316 och 317).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Kooperativa förbundet har dock förordat att vissa möjligheter till
undervärdering bibehålls. Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett
att antalet värderingsaltemativ i ÅRFL bör ses över.

Gällande rätt m.m: Med omsättningstillgång förstås enligt bokförings-
lagen annan tillgång än anläggningstillgång.

Omsättningstillgång skall enligt 14 § första stycket bokföringslagen tas
upp till högst anskaffningsvärdet. Är tillgångens verkliga värde på balans-
dagen lägre än anskaffningsvärdet får tillgången inte tas upp över detta
verkliga värde.

Med tillgångs anskaffningsvärde förstås enligt 13 § bokföringslagen ut-
giften för dess förvärv eller tillverkning. Med återanskaffningsvärdet för-
stås motsvarande utgift, om anskaffningen skulle ske vid räkenskapsårets
utgång.

Såsom verkligt värde av omsättningstillgång anses enligt 14 § andra
stycket bokföringslagen försäljningsvärdet efter avdrag för försäljnings-
kostnader. Om rörelsens förhållande, tillgångens beskaffenhet eller andra
omständigheter ger anledning därtill, får dock verkliga värdet bestämmas
till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans,
eller till annat värde som är förenligt med god redovisningssed.

Bokföringslagens regler är utformade som regler som anger till vilket
värde en omsättningstillgång högst får tas upp. Om varulager upptas till
lägre värde än enligt 14 § första stycket skall enligt tredje stycket samma
lagrum skillnaden upptas som lagerreserv.

Enligt förarbetena till bokföringslagen skall det i anskaffningsvärdet
vara tillåtet att inbegripa en skälig andel av allmänna omkostnader i den
mån sådan andel kan beräknas med någon grad av tillförlitlighet. Vidare
betonas att om en fordran uppstår för rörelsen på grund av t.ex. leverans,
fordringens anskaffningsvärde normalt är dess nominella värde vid till-
komsten, inte de utgifter företaget haft för leveransen. Anskaffas å andra
sidan en fordran, t.ex. genom köp, bestäms dess anskaffningsvärde av
köpeskillingen och andra utgifter i samband med förvärvet (se prop.
1975:104 s. 182, 183 och 220-223).

I redovisningsrådets rekommendation RR 2, Redovisning av varulager,
erinras om att anskaffningsvärdet för en tillgång är utgiften för dess för-
värv eller tillverkning. Detta innebär enligt rekommendationen att i
anskaffningsvärdet ingår alla utgifter som företaget haft i den normala
verksamheten för att bringa tillgången till dess tillstånd och plats på
balansdagen.

Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendation nr 12,
Redovisning av aktier och andelar, bör i anskaffningsvärdet för aktier
och andelar som är omsättningstillgångar förutom köpeskillingen inräknas
courtage, omsättningsskatt och andra till förvärvet direkt hänförbara av-
gifter. I rekommendationen utpekas börsvärdet som verkligt värde för
börsnoterade omsättningsaktier.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Omsättningstillgångar värderas även i försäkringsföretag enligt nyss
nämnda lägsta värdets princip. Vissa kompletterande regler för värdering-
en finns i Finansinspektionens föreskrifter.

Indelningen och terminologin i fråga om omsättningstillgångar enligt
FRL ansluter inte helt till bokföringslagen. Enligt förarbetena till FRL
(prop. 1981/82:180 s. 252) kan de tillgångar som värderas som omsätt-
ningstillgångar i ett försäkringsföretag delas in i tre olika grupper. En
grupp utgörs av finansiella tillgångar (i huvudsak likvida tillgångar såsom
kassa, banktillgodohavanden, fordringar m.m). En andra grupp utgörs av
återförsäkrares andelar i försäkringstekniska skulder. En tredje grupp ut-
görs av placeringstillgångar (obligationer, förlagsbevis, placeringsaktier,
inteckningslån, placeringsfestigheter m.m.).

Enligt 11 kap. 7 § första stycket FRL skall de tillgångar som inte är
anläggningstillgångar enligt FRL anses som omsättningstillgångar. Detta
innebär bl.a. att placeringstillgångar skall som huvudregel värderas till
det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.

Enligt 11 kap. 7 § andra stycket får emellertid, som tidigare behand-
lats, vissa värdehandlingar som i livförsäkringsföretag svarar mot försäk-
ringstekniska skulder och reversfordringar som förfaller till betalning
efter längre tid än ett år, tas upp till högre värde än vad som följer av
lägsta värdets princip.

Direktivet: Enligt artikel 39.1 a i det fjärde direktivet skall omsätt-
ningstillgångarna med förbehåll för vad som gäller enligt b) och c) värde-
ras till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. Sådana tillgångar skall
enligt 39.1 bi samma direktiv göras till föremål för värdejusteringar i
syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde, eller under särskilda
förhållanden, till något annat lägre värde, som kan åsättas dem på balans-
dagen.

Medlemsstaterna får enligt artikel 39.1 c tillåta extraordinära värdejus-
teringar, om sådana på grundval av affärsmässiga bedömningar är nöd-
vändiga för att inte värderingen av dessa poster skall behöva ändras inom
en nära framtid till följd av prisändringar. Beloppet av dessa värdejuste-
ringar skall särredovisas i resultaträkningen eller i noter.

Enligt artikel 39.1 d får en nedsättning till det lägre värdet enligt b
eller c inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört. Om
en omsättningstillgång är föremål för en extraordinär värdejustering ute-
slutande av skatteskäl, skall enligt artikel 39.1 e justeringsbeloppet och
anledningen till justeringen redovisas i en not.

Enligt artikel 39.2 skall bestämningen av begreppen anskaffningskost-
nad och tillverkningskostnad i artikel 35.2 och 35.3 gälla för omsätt-
ningstillgångar. Medlemsstaterna får även tillämpa artikel 35.4. Försälj-
ningskostnaderna får inte räknas in i produktionskostnaderna.

Enligt artikel 35.2 ingår i anskaffningskostnaden utöver inköpspriset
även övriga med förvärvet sammanhängande kostnader. Tillverknings-
kostnaden utgörs enligt 35.3 a av anskaffningskostnaderna för råvaror
och förnödenheter samt av de övriga kostnader som direkt kan hänföras
till produkten. I 35.3 b sägs att av de kostnader som har uppkommit

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

under tillverkningsperioden, men som endast indirekt kan hänföras till
produkten, får en skälig andel tillföras tillverkningskostnaden.

Enligt artikel 34.4 får ränta på kapital som har lånats för att finansiera
produktionen av anläggningstillgångar inräknas i tillverkningskostnaden
i den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om en sådan ränte-
kostnad tas upp bland tillgångarna skall detta anges i en not.

Hänvisningarna i det fjärde direktivet till artiklarna 31-42 i detta
direktiv skall enligt artikel 1.3 i försäkringsredovisningsdirektivet anses
gälla med beaktande av artiklarna 45-62.

När de nyss nämnda bestämmelserna i fjärde direktivet hänvisar till
poster i balansräkningen som inte har någon motsvarighet i försäkrings-
redovisningsdirektivet skall enligt artikel 1.4 hänvisningarna anses gälla
sådana i artikel 6 i försäkringsredovisningsdirektivet upptagna poster där
motsvarande tillgångar och skulder finns upptagna.

Av artikel 53 i försäkringsredovisningsdirektivet framgår att artikel 39
i det §ärde direktivet skall gälla tillgångar som redovisas under E.I-E.HI
(Fordringar hos koncern- och intresseföretag, Fordringar som uppstått i
återförsäkringsverksamhet och Andra fordringar) samt F.H (Kassa och
bank) enligt direktivets balansräkningsschema.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.2.1
i del 2 är som utgångspunkt tillämpliga även här. Detta innebär - med
de anpassningar som krävs enligt försäkringsredovisningsdirektivet -
följande.

Bestämmelserna i nya årsredovisningslagen om värderingen av omsätt-
ningstillgångar har ansetts även framdeles som huvudregel utgå från det
lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Bestämmelserna
måste göras tillämpliga på sådana tillgångar som anges i artikel 53 i för-
säkringsredovisningsdirektivet, dvs. på samtliga tillgångar under
rubrikerna Fordringar och Kassa och bank i ÅRFL:s balansräknings-
schema.

Det framgår inte klart av försäkringsredovisningsdirektivet om artikel
53 är exklusiv i den meningen att inga andra tillgångar skall eller får vär-
deras såsom omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Frågan
har betydelse eftersom direktivet saknar uttryckliga regler om värde-
ringen av tillgångar som skall tas upp under rubriken Materiella till-
gångar och varulager (G.I) i balansräkningsschemat - och som inte skall
värderas som anläggningstillgångar enligt artikel 51 i nämnda direktiv -
och Övriga tillgångar (G.IV).

Försäkringsredovisningsdirektivets grundläggande hänvisning i artikel
1.1. till det gärde direktivet och innehållet i artikel 1.4 i försäkringsredo-
visningsdirektivet talar enligt regeringen närmast för att värderingen skall
ske med avseende på om nu nämnda tillgångar är att jämställa med an-
läggningstillgång eller omsättningstillgång enligt indelningen i det gärde
direktivet. En sådan värdering förefaller inte bara vara mest förenlig med
direktivets utformning utan är, som tidigare konstaterats, även mest
ändamålsenlig (se avsnitt 10.1.1). I ARFL bör därför intas en särskild
bestämmelse om att den nya årsredovisningslagens bestämmelser om vär-
dering av omsättningstillgångar även skall tillämpas i den mån motsva-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

rande tillgångar skulle komma att redovisas i posterna Materiella till-
gångar och varulager (G.I) samt Övriga tillgångar (G.IV).

Beräkningen av anskaffningsvärdet för de tillgångar som skall värderas
som omsättningstillgångar bör följa samma regler som beräkningen av
anskaffningsvärde för t.ex. placeringstillgångar.

Definitionen av verkligt värde i den nya lagstiftningen bör utformas på
i huvudsak samma sätt som den motsvarande definitionen i bokförings-
lagen. Det bör dock särskilt klargöras att annat värde än nettoförsälj-
ningsvärdet får användas enbart om det är förenligt med god redovis-
ningssed och kravet på rättvisande bild.

Gällande rätt innebär att värdet skall upptas högst till det lägsta av
anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. På grundval av de skäl som
redovisats i avsnitt 10.2.1 i del 2 föreligger inte skäl för att tillåta att för-
säkringsföretag värderar nu angivna tillgångar under en lägsta värdets
princip. Med hänsyn härtill bör den nya lagstiftningen inte innehålla någ-
ra bestämmelser om lagerreserv.

10.2.2 Värdering av tillgångar över anskaffningsvärdet

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: I lagstiftningen tas inte in någon bestämmelse
som ger någon generell möjlighet att värdera tillgångar över anskaff-
ningsvärdet.

Pågående arbeten för annans räkning skall dock kunna tas upp
över anskaffningsvärdet, om det föreligger särskilda skäl och det står
i överensstämmelse med god redovisningssed och kravet på rättvi-
sande bild.

Vidare skall fordringar och skulder i utländsk valuta få räknas om
enligt balansdagens kurs även när detta innebär att tillgången tas upp
till ett värde som är högre än vad som följer av lägsta värdets prin-
cip. En förutsättning för det skall dock vara att det står i överens-
stämmelse med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

I ARFL införs särskilda bestämmelser om en värdering av place-
ringstillgångar till verkligt värde (se avsnitt 10.1.7).

Kommitténs förslag: Kommittén har ansett att någon möjlighet att ta
upp pågående arbeten till högre värde än anskaffningsvärdet inte bör
införas i den nya lagstiftningen. Kommittén har dock samtidigt uttalat att
det under speciella förhållanden ändå kommer att vara möjligt att ta upp
omsättningstillgångar till högre värde (se betänkandet del I s. 218-222
och 237-239).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Flera remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket, har dock efterlyst
klarlägganden om när värdering över anskaffningsvärdet kan ske. Redo-
visningsrådet och Svenska Revisorsamfundet har förordat att rätten att
göra s.k. successiv vinstavräkning kommer till uttryck i lagtexten.

Finansinspektionen har menat att frågan om värdering av exempelvis
fordringar och skulder i utländsk valuta bör analyseras ytterligare.

Gällande rätt: I gällande rätt finns ett visst utrymme för att värdera
en tillgång över anskaffningsvärdet. Enligt 14 § fjärde stycket bokfö-
ringslagen får sålunda en omsättningstillgång värderas till belopp översti-
gande anskaffningsvärdet, om det föreligger särskilda omständigheter och
det kan anses tillåtet enligt god redovisningssed.

Direktivet: Det fjärde direktivet innehåller inte någon motsvarighet till
14 § fjärde stycket bokföringslagen. I princip tillåter därför direktivet inte
några avsteg från lägsta värdets princip (jfr dock följ’ande avsnitt i fråga
om värdering av varulager).

I försäkringsredovisningsdirektivet finns särskilda bestämmelser om
värdering av placeringstillgångar över anskaffningsvärdet (jfr avsnitt
10.1.7).

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.2.2
i del 2 är i huvudsak tillämpliga även här. Detta innebär följande.

En generell regel om rätt till värdering över anskaffningsvärdet?

EG-rätten kan inte anses ge något generellt utrymme för att ta upp andra
tillgångar än placeringstillgångar till ett högre värde än det som följer av
den ovan angivna lägsta värdets princip eller en värdering med utgångs-
punkt i anskaffningsvärdet. Det är därför inte möjligt att i den nya lagen
ta in någon allmän bestämmelse som ger rätt att generellt ta upp andra
tillgångar än placeringstillgångar till högre värde än det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen eller, i förekommande
fåll, det värde som erhålls vid en värdering med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet.

I den nya lagstiftningen bör därför inte tas in någon sådan generell be-
stämmelse som i dag finns i 14 § fjärde stycket bokföringslagen.

Marknadsvärdering av värdepapper

För värdepapper som är placeringstillgångar ger försäkringsredovisnings-
direktivet särskilda föreskrifter som möjliggör en marknadsvärdering av
bl.a värdepapper som är placeringstillgångar. Enligt vad som behandlats
i ett tidigare avsnitt föreslås att denna bestämmelse utnyttjas (se avsnitt
10.1.7).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Successiv resultatavräkning vid pågående arbete

På de skäl som närmare utvecklas i avsnitt 10.2.2 i del 2 bör i den nya
lagstiftningen lämnas ett utiymme för successiv resultatavräkning i sam-
band med pågående arbeten. Rätten till successiv resultatavräkning bör
komma till uttryck i en lagregel. Bestämmelsen bör gälla även för försäk-
ringsföretag.

Balansdagskursvärdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Regeringen har ansett att det i den nya årsredovisningslagen bör införas
en bestämmelse om att fordringar och skulder i utländsk valuta får värde-
ras till balansdagens kurs (se avsnitt 10.1.7 och 10.2.2 i del 2). Motsva-
rande bestämmelse bör göras tillämplig på försäkringsföretag. Försäk-
ringsföretag bör nämligen inte heller i detta avseende stå utanför de reg-
ler som gäller för företag i allmänhet.

Några bestämmelser bör inte nu införas som anvisar att tillämpningen
skall avse någon särskild post, t.ex. Fordringar (F) och skulder (II). Det
bör i stället, på samma sätt som för företag i allmänhet, ankomma på
praxis och kompletterande normgivning att mot bakgrund av kravet på
god redovisningssed och rättvisande bild utveckla de närmare reglerna för
bestämmelsens tillämpningsområde.

I nuvarande rekommendationer på redovisningsområdet anses att oreali-
serade vinster hänförliga till långfristiga poster skall, såsom en icke
utdelningsbar reserv, sättas att till en s.k. valutakursreserv. Det är
angeläget att kursvinster som uppkommer vid balansdagskursvärdering
och som ännu inte är realiserade inte kan användas för vinstutdelning till
aktieägare. I nuläget föreslås emellertid inte att några särskilda be-
stämmelser om detta skall intas i lag (se vidare avsnitt 10.2.2 i del 2).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

10.2.3 Värdering av varulager

Regeringens förslag: Om varulager förekommer får anskaffnings-
värdet för likartade tillgångar beräknas enligt den s.k. först-in -
först-ut-metoden (FIFO-metoden), med hjälp av vägda genomsnitts-
priser eller enligt annan liknande metod. Den s.k. sist-in - först-ut-
principen (LIFO-metoden) och därmed likartade metoder får däremot
inte tillämpas.

Om det bokförda värdet av varulagret väsentligt avviker från
marknadsvärdet, skall skillnadsbeloppet anges i en not.

En särskild regel införs om att vissa tillgångar, vars kvantitet, vär-
de och sammansättning inte varierar väsentligt och vars sammantag-
na värde är av underordnad betydelse, får tas upp till en bestämd
mängd och ett fast värde. Den görs tillämplig på tillgångar i posten
Materiella tillgångar och varulager (G.I).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att varulagrets anskaff-
ningsvärde skall få beräknas enligt FIFO-metoden, med hjälp av vägda
genomsnittspriser eller enligt annan jämförbar metod. Kommittén har ut-
talat att även LIFO-metoden i vissa fåll bör kunna användas.

Kommittén har också föreslagit att om värdet på lagret väsentligt
avviker från det verkligt värdet skall skillnadsbeloppet specificeras (se
betänkandet del I s. 209, 210, 228 och 229 samt del II s. 374). I övrigt
överensstämmer kommitténs förslag med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt lämnat för-
slaget om vilka värderingsmetoder som skall kunna användas utan erin-
ran. Riksskatteverket har dock ifrågasatt om det är lämpligt att tillåta
LIFO-metoden. Flera remissinstanser har riktat invändningar mot för-
slaget om särskild notupplysning.

Gällande rätt: Bokföringslagen innehåller inga särskilda bestämmelser
om hur varulagrets anskaffningsvärde får beräknas. I Sverige dominerar
dock den s.k. först-in - först-ut-metoden (FIFO). Den innebär att vid
bestämmande av anskaffningsvärdet för varor av samma slag som har
anskaffats vid skilda tillfällen anses de varor som ligger kvar i lager vid
räkenskapsårets utgång vara de som har anskaffats sist. Detta får till följd
att lagret värderas till det oftast högre pris som de sist anskaffade varorna
har.

FIFO-metoden förordas i Redovisningsrådets rekommendation RR 2,
Redovisning av varulager. Om det finns praktiska svårigheter att tillämpa
FIFO-metoden tillåter rekommendationen att s.k. vägda genomsnittspriser
används. För varulager i detaljhandelsföretag accepterar rekommenda-
tionen även att anskaffningsvärdet bestäms med utgångspunkt i ett på
visst sätt reducerat försäljningspris.

FIFO-metoden används även i skattelagstiftningen (se punkten 2 andra
stycket till anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen, 1928:370).

Direktivet: Enligt artikel 40.1 i det fjärde direktivet får medlemsstater-
na tillåta att anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna för likartade
lagertillgångar och andra fungibla tillgångsposter, inräknat värdepapper,
får värderas antingen på grundval av vägda genomsnittspriser eller enligt
FIFO-metoden (först-in - först-ut), LIFO-metoden (sist-in - först-ut) eller
någon annan jämförbar metod.

Om det värde som med tillämpning av beräkningsmetoderna i punkt 1
redovisas i balansräkningen på balansdagen väsentligt avviker från ett
värde baserat på det senaste kända marknadspriset, skall enligt artikel 2
skillnadsbeloppet för vaije slag av tillgångar redovisas i noterna.

Enligt artikel 38 gäller, att materiella anläggningstillgångar, råvaror
och förnödenheter som omsätts får tas upp till en bestämd mängd och ett
fast värde, om kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsent-
ligt och tillgångarnas sammantagna värde är av underordnad betydelse för
företaget.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 38
och 40 i det fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag. Enligt
artikel 52 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 38 gälla
tillgångar som redovisas under F.I (Materiella tillgångar och varulager).

Skälen för regeringens förslag: Det kan förekomma att försäkringsfö-
retag innehar tillgångar som skall hänföras till varulager. Om så är fallet
bör dock varulagret värderas enligt samma regler som skall gälla för fö-
retag i allmänhet. Den i årsredovisningslagen föreslagna bestämmelsen
om anskaffningsvärdets beräkning med användning av FIFO-metoden,
vägd genomsnittsberäkning eller liknande metod bör gälla. De skäl som
regeringen anfört i avsnitt 10.2.3 i del 2 bör därvid ha relevans även för
försäkringsföretagens del.

En bestämmelse motsvarande föreskriften i artikel 40.2 i det fjärde di-
rektivet, om notupplysningar om skillnaden mellan varulagrets verkliga
värde och beräknat anskaffningsvärde, bör också gälla enligt ÅRKL.

Den möjlighet som artikel 38 i det fjärde direktivet ger att värdera
vissa tillgångar, bl.a. vissa lagertillgångar, efter en bestämd mängd och
till ett fast värde har föreslagits införd genom en bestämmelse i nya års-
redovisningslagen. Även denna bestämmelse bör göras tillämplig på för-
säkringsföretag. Till följd av artikel 52 i försäkringsredovisningsdirektivet
begränsas tillämpningen av den nu föreslagna bestämmelsen till tillgångar
som ingår i posten Materiella tillgångar och varulager (G. 1).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.2.4 Periodisering av vissa lånekostnader, över- och underkurser
m.m.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Om belopp som har mottagits såsom lån
understiger det belopp som skall återbetalas, skall skillnadsbeloppet,
kapitalrabatten, periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden
återbetalas. Detsamma skall gälla direkta emissionsutgifter i samband
med upptagande av lån.

Erlagd överkurs eller underkurs för räntebärande värdepapper och
lånefordringar skall också periodiseras. Periodiseringen av skillnads-
beloppet skall beaktas vid bestämmandet av anskaffningsvärdet för
värdepapperet eller lånefordringen.

En periodisering krävs inte om den skulle vara utan betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med kommitténs
förslag (se betänkandet del I s. 296, 373 och 374 samt del II 318 och
319). Kommittén har inte föreslagit någon bestämmelse om att lånefor-
dringar skall periodiseras. Kommitténs förslag ger inte heller något
utiymme för att underlåta en periodisering.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat kommitténs
förslag utan erinran. Sveriges Industriförbund har dock ansett att det inte
bör vara obligatoriskt att kostnadsföra kapitalrabatter och emissions-
utgifter genom årliga avskrivningar, eftersom det skulle låsa utvecklingen
av praxis.

Bakgrund: När ett lån upptas eller ett räntebärande papper förvärvas
kan det ske under olika villkor eller för olika syften. Normalt gäller att
låntagaren eller den som förvärvar ett räntebärande papper kan välja
mellan olika alternativ för hur finansieringen skall ske och att parterna
själva kan bestämma villkoren för lånet eller förvärvet. Den som tar upp
lånet kan t.ex. i bland välja mellan att låna i en bank eller att emittera
skuldebrev. I det senare fallet kan företaget ha väsentliga utgifter för
emissionen. Vid upptagande av lån kan parterna som ett alternativ till
högre ränta avtala om att erhållet kapitalbelopp skall understiga det
belopp som skall återbetalas på förfallodagen. Vidare kan en obligation
eller annat räntebärande värdepapper köpas till ett belopp som understiger
eller överstiger nominellt belopp (underkurs respektive överkurs), t.ex.
därför att räntevillkoren är sämre eller bättre än en jämförbar marknads-
mässig placering. I flera av de nu nämnda fållen aktualiseras frågor om
redovisning av olika belopp, såsom utgifterna för emissionen samt skill-
naden mellan nominellt skuldbelopp och mottaget belopp samt annat skill-
nadsbelopp. Dessa frågor gäller - förenklat uttryckt - om beloppen skall
fördelas över lånetiden respektive värdepapperets löptid, hur stor andel
av beloppen som skall påverka resultatet vaije år och hur dessa förhållan-
den skall redovisas i balansräkningen och resultaträkningen.

Gällande rätt m.m: Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter får
enligt 17 § tredje stycket bokföringslagen, om beloppen ej omedelbart
redovisas som kostnad, avskrivas enligt lämplig avskrivningsplan under
tiden till dess skulden förfaller till betalning. I förarbetena till bestäm-
melsen anges att kapitalrabatt uppkommer då ett lån från långivarens syn-
punkt upptas till en kurs som understiger den till vilket lånet skall in-
lösas. Uttrycket emissionsutgifter avser sådana utgifter som provision till
förmedlande bank eller tryckning av skuldebrev (prop. 1975:104 s. 227).

I BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongobligationer behandlas
frågan om redovisning av förvärv av obligation där hela räntan betalas
ut när obligationen löses in. Enligt Bokföringsnämndens uppfattning
måste det anses utgöra god redovisningssed att periodisera underkursen
avseende de i uttalandet beskrivna obligationerna till de perioder under
vilka innehavaren i realiteten tjänar in en ränteintäkt. Enligt uttalandet
bör periodisering göras så att en konstant förräntning (effektiv ränta) på
innehavet erhålls under löptiden. Efter övervägande av två alternativ för
redovisningen av den upplupna räntan i balansräkningen, antingen som
upplupen intäkt eller också att successivt öka det bokförda värdet på
obligationen, förordas det sista alternativet, oavsett om obligationen är
att bedöma som en omsättningstillgång eller anläggningstillgång. Om
obligation är omsättningstillgång skall den dock enligt BFN värderas till
lägsta värdets princip, varvid görs en jämförelse mellan anskaffnings-
värdet med tillägg för upplupen ränta och marknadsvärdet. Om obligatio-
nen klassificeras som anläggningstillgång skall den enligt BFN skrivas
ned vid varaktig värdenedgång. En värdering över anskaffningsvärdet
anges dock kunna accepteras enligt de i praxis allmänt vedertagna
förutsättningarna för värdepappersinnehav. I denna fråga kan enligt
uttalandet företagets intentioner och förmåga att behålla obligationen till
förfallodag vara vägledande.

I Redovisningsrådets rekommendation RR 3, Redovisning av fordringar
och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold räntekompensation, be-
handlas vissa frågor om redovisning och värdering av sådana fordringar
och skulder. Enligt denna rekommendation skall vissa fordringar och
skulder värderas med hänsyn till bl.a. dold räntekompensation vilket
leder till att dessa inte värderas till sina nominella belopp.

En utgångspunkt för rekommendationen är att för vissa fordringar och
skulder skall räntekompensationen redovisas öppet varigenom erhålles
dels en mer informativ redovisning, dels en mera rättvisande mätning och
periodisering av räntor, dels en mera rättvisande fördelning mellan rörel-
seposter och finansiella poster. Detta är enligt rekommendationen av stor
vikt vid i första hand försäljning av anläggningstillgångar mot likvid i
långfristiga räntelösa reverser men kan vara betydelsefull även i samband
med andra transaktioner.

I nämnda rekommendation behandlas också vissa frågor beträffande re-
versfordringar och andra lånefordringar som förvärvats från annan och
för vilka en väl fungerande marknad ej existerar. Om fordrans anskaff-
ningsvärde överstiger nominellt belopp (överkurs) skall i princip överkur-
sen periodiseras över löptiden som en räntekostnad. Om en fordran för-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

värvats till ett värde under dess nominella (underkurs) kan enligt rekom-
mendationen en periodisering ske genom en successiv uppjustering till
nominellt värde under återstående löptid.

Enligt 11 kap. 6 § FRL skall 17 § bokföringslagen inte gälla för
försäkringsföretag. I försäkringsföretag skall således kapitalrabatter och
emissionsutgifter kostnadsföres omgående.

I övrigt gäller inga särskilda bestämmelser för behandling av överkurs-
och underkurs för räntebärande värdepapper. Dessa utgör omsättningstill-
gångar och beräknas därmed till det lägsta av anskaffningsvärdet och
verkliga värdet.

Enligt 11 kap. 7 § andra stycket FRL får emellertid i livförsäkrings-
företag värdehandlingar som svarar mot försäkringstekniska skulder tas
upp till högre värde än det värde som följer av lägsta värdets princip.
Även om verkliga värdet är lägre får de tas upp till samma värde som i
närmast föregående balansräkning eller, om tillgången anskaffats under
året, till anskaffningsvärdet. Som förutsättning gäller dock att värdehand-
lingarna bedöms kunna avyttras till detta högre värde vid en tidpunkt som
kan anses tillfredsställande med hänsyn till de försäkringsutfästelser som
handlingarna säkerställer. Enligt 11 kap. 7 § tredje stycket får revers-
fordringar som förfaller till betalning efter längre tid än ett år tas upp
över det verkliga värdet, om det finns särskilda skäl, dock ej över
anskaffningsvärdet.

Direktivet: Artikel 41.1 i det fjärde direktivet anger att om det belopp
som skall återbetalas för en skuld överstiger det mottagna lånebeloppet,
far mellanskillnaden tas upp som en tillgång. Den skall redovisas särskilt
i balansräkningen eller i en not. Enligt artikel 41.2 måste
mellanskillnaden skrivas av med ett skäligt belopp vaije år och skall vara
helt avskriven då skulden återbetalas.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall bl.a. artikel
41 i det fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag, om inte annat
särskilt föreskrivs i försäkringsredovisningsdirektivet. Enligt artikel 1.3
i försäkringsredovisningsdirektivet skall hänvisningarna i det fjärde direk-
tivet till bl.a. artikel 41 i nämnda direktiv anses gälla med beaktande av
artikel 55 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Av artikel 55.1 a försäkringsredovisningsdirektivet framgår att obliga-
tioner och andra värdepapper med fäst avkastning som redovisas som till-
gångar under C. II (placeringar i anknutna företag och ägarintressen) och
C. III (Andra finansiella placeringar) skall tas upp till inköpspris i balans-
räkningen, om de inte värderas till marknadsvärde. Medlemsstaterna får
dock kräva eller medge att de tas upp i balansräkningen till inlösenvärdet.

I de fall inköpspriset för sådana värdepapper överstiger inlösenvärdet
skall enligt 55.1 b skillnaden kostnadsföras i resultaträkningen. Medlems-
staterna får dock kräva eller medge att skillnaden skrivs av enligt en plan
så att den är helt avskriven när värdepapperen löses in. Denna skillnad
skall visas särskilt i balansräkningen eller i en not.

I de fåll inköpspriset för sådana värdepapper understiger inlösenvärdet,
far medlemsstaterna kräva eller medge att skillnaden redovisas som intäkt
fördelad enligt en plan över den tid som återstår till dess värdepapperen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

löses in. Denna skillnad måste visas separat i balansräkningen eller i en
not.

Enligt artikel 55.2 gäller att i de fåll obligationer eller andra värdepap-
per med fäst avkastning inte är värderade till marknadsvärdet och säljs
före inlösentidpunkten och inkomsten används till köp av andra obligatio-
ner eller värdepapper med fast avkastning, får medlemsstaterna medge
att skillnaden mellan försäljningsintäkten och det bokförda värdet fördelas
jämt över den tid som återstår till den ursprungliga placeringens inlösen-
tidpunkt.

Artiklarna innebär således sammanfattningsvis att räntebärande värde-
papper skall, om inte en värdering till inlösenvärdet föreskrivs, tas upp
till anskaffningsvärdet. Medlemsstaterna kan kräva eller tillåta att periodi-
sering av över- eller underkurs medräknas däri. Överkurs skall omgående
kostnadsföres men medlemsstaterna får kräva eller tillåta en kostnadsfö-
ring över återstående löptid. Underkurs skall inte periodiseras men med-
lemsstaterna får kräva eller tillåta detta. Mellanskillnaden skall anges sär-
skilt i balansräkningen eller i en not. Om räntebärande värdepapper säljs
före inlösentidpunkten och likviden används för inköp av liknande värde-
papper får medlemsstaterna tillåta att skillnaden periodiseras över åter-
stående tid för originalplaceringen.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 10.2.4
i del 2 är som en utgångspunkt relevanta även här. Detta innebär - med
beaktande av försäkringsredovisningsdirektivets särskilda bestämmelser
- följande.

Bestämmelser om en periodisering av lånekostnader leder till en mera
rättvisande bild av rörelsens gång och bör därför tas in i den nya lag-
stiftningen. Reglerna bör även i försäkringsföretag omfetta såväl kapital-
rabatter som direkta emissionsutgifter.

En regel om obligatorisk periodisering kan dock uppfattas som onödigt
omständlig om den även måste tillämpas på småbelopp eller andra belopp
som saknar betydelse för bilden av bolagets resultat och ställning.
Regeringen anser därför att kommitténs förslag visserligen bör genomfö-
ras men att det bör finnas möjlighet att avstå från periodisering när denna
är utan betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild.

I förslaget till ny årsredovisningslag har regeringen inte föreslagit några
särskilda bestämmelser om periodisering av kapitalrabatter hos långivaren
eller av över- eller underkura för räntebärande värdepapper. I jämförelse
med det fjärde direktivet innehåller dock försäkringsredovisnings-
direktivet mera utförliga bestämmelser om periodisering av över- och
underkurser. Reglerna lämnar till medlemsländerna att kräva eller tillåta
en periodisering och kräva eller tillåta att skillnadsbelopp beaktas vid
bestämmande av anskaffningsvärdet för räntebärande värdepapper som
utgör placeringstillgångar.

Räntebärande värdepapper kan i försäkringsföretag förekomma som
placeringstillgångar såväl i posten Obligationer och andra skuldförbindel-
ser emitterade av koncern- och intresseföretag (C.II) som i posten Obli-
gationer och andra räntebärande värdepapper (C.III).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

De i betänkandet föreslagna bestämmelserna innebär att en periodise-
ring av över- och underkurser för räntebärande värdepapper skall i
princip alltid ske och att beloppen skall medräknas i anskaffningsvärdet
för räntebärande värdepapper. Regeringen ansluter sig till kommitténs
förslag i dessa delar. En sådan redovisning bör dock, i överenstämmelse
med vad som föreslås för kreditinstitut och värdepappersbolag i del 3,
gälla även för lånefordringar. Det är nämligen värdefullt att gemensamma
regler gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsfö-
retag i detta avseende. En sådan redovisning överensstämmer även med
vad som i dag kan anses som god redovisningssed. En bestämmelse bör
också intas om att periodiseringen av uppkommen mellanskillnad i form
av över- eller underkurs skall beaktas även vid lämnandet av upplys-
ningar om anskaffningsvärdet.

I betänkandet föreslås ingen undantagsregel som gör det möjligt att
underlåta en periodisering i försäkringsföretag. Det bör emellertid även
för försäkringsföretag ges ett utrymme för undantag från kravet på en
periodisering. En undantagsregel i detta avseende bör på samma sätt som
för kreditinstitut och värdepappersbolag vara restriktiv. De skäl som i
denna fråga har anförts i avsnitt 10.2.4 i del 3 är alltså av betydelse även
här.

Efter mönster från vad som föreslagits för kreditinstitut och värdepap-
persbolag bör det även föreskrivas att upplysningar skall lämnas om en
periodisering med stöd av bestämmelsen underlåts.

10.2.5 Periodisering av utgifter för tecknande av försäkringsavtal

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Direkta och indirekta anskaffningskostnader
som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal skall
periodiseras, om kostnaderna är av väsentlig betydelse för rörelsen
under kommande år.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet del II s. 257-259)

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan invändningar.

Gällande rätt: I gällande rätt har en restriktiv inställning gällt i fråga
om försäkringsföretagens möjlighet att aktivera anskaffningskostnader
som en tillgång. Enligt 11 kap. 6 § första stycket FRL har t.ex. bokfö-
ringslagens möjlighet enligt 17 § bokföringslagen att aktivera s.k. organi-
sationskostnader undantagits.

Direktivet: Kostnaderna för förvärv av försäkringsavtal skall enligt
artikel 18.1 i försäkringsredovisningsdirektivet återföras i enlighet med
artikel 18 i det fjärde direktivet - som reglerar redovisning som förutbe-
tald kostnad för bokförda utgifter som avser kommande år - i den mån
sådant återförande inte är förbjudet i medlemsstaterna. Enligt artikel 18.2

far medlemsstaterna emellertid tillåta att anskaffningskostnaderna i skade-
försäkringsrörelse dras av från ej intjänade premier och i livförsäkrings-
rörelse från livförsäkringsavsättningar i enlighet med en försäkringsmate-
matisk metod.

Enligt artikel 40 i försäkringsredovisningsdirektivet skall anskaffnings-
kostnader omfatta kostnader som uppkommit för att ingå försäkringsavtal.
De skall täcka såväl direkta kostnader såsom anskaflfningsprovisioner,
kostnader för att upprätta försäkringsavtal och att föra in försäkringsav-
talet i beståndet, som indirekta kostnader såsom annonskostnader och de
administrationskostnader som sammanhänger med handläggande av
offerter och utfärdande av försäkringsbrev.

Enligt artikel 54 skall beloppet förutbetalda anskaffningskostnader fast-
ställas på motsvarande sätt som för ej intjänade premier. Vid livför-
säkringsverksamhet får beräkningen av belopp som skall anses som förut-
betalda anskaffningskostnader ske inom ramen för den försäkringsmate-
matiska beräkning som avses i artikel 59. I artikel 59 anges att livförsäk-
ringsavsättning skall beräknas i princip särskilt för vaije avtal men att
försäkringsmatematiska metoder får användas om de kan förväntas ge
samma resultat som en individuell beräkning.

Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten i artikel 18.1 i för-
säkringsredovisningsdirektivet är att kostnaderna för förvärv av för-
säkringsavtal skall periodiseras som en förutbetald kostnad över kom-
mande år men att en motsvarande fördelning kan tillåtas genom att
avdrag görs från vissa poster som skall tas upp som försäkringstekniska
avsättningar på skuldsidan. Det framgår inte klart av direktivet om med-
lemsländerna kan förbjuda en fördelning av kostnaderna över flera år.
Detta förefaller dock troligt.

Enligt vad som inhämtats förekommer det internationellt att kostnader
för anskaffande av försäkringsavtal tas upp som tillgång. För att en
periodisering bör tillåtas även i Sverige talar också det förhållandet att en
sådan redovisning ger en bättre möjlighet till matchning av kostnaderna
för anskaffande av försäkringsavtal mot de intäkter som avtalen ger.
Regeringen anser därför att ARFL bör innehålla en bestämmelse om för-
delning av anskaffningskostnader för försäkringsavtal.

En förutsättning för en sådan periodisering bör vara att postens storlek
och innehåll klart framgår av redovisningen. Både analysskäl ock kravet
på internationell jämförbarhet gör att en redovisning bör ske öppet på till-
gångssidan, såväl i skadeförsäkringsföretag som i livförsäkringsföretag.
Någon fördelning skall alltså inte kunna äga rum genom att kostnaderna
beaktas som avdragspost från försäkringstekniska avsättningar på skuld-
sidan.

Bestämmelsen om en aktivering av anskaffningskostnaderna i detta av-
seende bör ges en i huvudsak restriktiv utformning. Som krav på aktive-
ring bör gälla att det är fråga om direkta som indirekta anskaffnings-
kostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal.
Som krav bör också gälla att utgifterna har ett väsentligt värde för
försäkringsrörelsen under kommande år. Vid värderingen bör även i detta

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

avseende iakttas de allmänna värderingsprinciper som lagfästs, bl.a. den
om att värderingen skall ske med rimlig försiktighet.

Direktivet kan uppfattas som så att medlemsländerna kan kräva eller
tillåta en periodisering av nu aktuella utgifter. Bestämmelsen bör enligt
regeringen införas som en skyldighet för försäkringsföretag att aktivera
de kostnader som nu avses.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

10.3 Värdering av tillgångar för skuldtäckning

Regeringens förslag: Nya regler införs om den värdering som skall
göras inom ramen för försäkringsrörelselagens regler om skuldtäck-
ning (placeringsregler för tillgångar som motsvarar försäkringstek-
niska skulder). Skuldtäckningsvärderingen får inte samma starka
samband till värderingen i årsredovisningen som i gällande regler.

Vid skuldtäckningsvärderingen av placeringstillgångar ges inte,
som i årsredovisningen, någon möjlighet att välja mellan en värde-
ring med utgångspunkt i anskaffningsvärdet och en värdering till det
verkliga värdet. Merparten av placeringstillgångarna skall vid skuld-
täckningen värderas till verkligt värde med undantag för följande:

- Obligationer eller andra skuldförbindelser som skall innehas till
förfall eller konvertering för att säkra försäkringsåtaganden får under
vissa förutsättningar värderas med utgångspunkt i anskaffningsvär-
det. Om en sådan värdering tillämpas far skuldförbindelsen avyttras
före förfallo- eller konverteringsdagen endast om det finns
synnerliga skäl.

- Gällande regler för skuldtäckningsvärdering av fastigheter, tomt-
rätter och byggnader ändras inte.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag skall dock skuld-
täckningsvärderas i enlighet med de nya reglerna för årsredovisning,
dvs. med utgångspunkt i anskaffningsvärdet.

Vidare skall andra tillgångar än placeringstillgångar skuldtäck-
ningsvärderas i enlighet med de nya årsredovisningsreglema.

Kommittén har tagit upp frågan om värderingen av tillgångar vid
tillämpningen av placeringsreglema och påtalat behovet av ändring med
hänsyn till de nya redovisningsreglerna. Kommittén har dock av tidsskäl
inte lagt fram något förslag (se betänkandet del II s. 389 och 390).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte berört frågan om
värdering av tillgångar i skuldtäckningssammanhang. Finansinspektionen
anser dock att det kan godtas att placeringsreglemas värderingsprinciper
avviker från principerna för värdering i årsredovisningen om inte värde-
ringsreglerna för årsredovisningen kommer att grundas enbart på mark-
nadsvärden.

Bakgrund: Inom svensk rätt har sedan länge funnits placeringsregler
för försäkringsföretag. Placeringsreglema har omfattat livförsäkring.

Skadeförsäkringsverksamhet har endast i begränsad omfattning varit
underkastad placeringsregler.

Livförsäkringsbolagens placeringsregler utgör ett uttryck för soliditets-
principen, dvs. att försäkringsgivaren alltid skall kunna fullgöra sina för-
pliktelser gentemot försäkringstagarna enligt ingångna avtal.

De försäkringstekniska skulderna kan sägas vara summan av bolagets
bindande åtaganden. Grundtanken är att det belopp som utgörs av försäk-
ringstekniska skulder skall alltid, dvs. vid vaije tidpunkt, motsvaras av
bolagets tillgångar av visst slag vilkas värde uppgår till minst de försäk-
ringstekniska skuldernas belopp.

I svensk rätt har tidigare gällt regler om att huvuddelen (80 procent)
av de medel som svarar mot försäkringstekniska skulder inom
livförsäkring skulle placeras i tillgångar som ansetts särskilt säkra (bl.a.
statsobligationer, obligationer emitterade av kreditinstitut och fäst
egendom). Resterande 20 procent fick bolagen placera i vilka
tillgångsslag de ville med undantag för aktier. Denna resterande del
kallades den fria sektorn (prop. 1994/95:184 s. 137-138).

EG:s regler avseende försäkringsföretagens placeringar finns framför
allt i det tredje skadeförsäkringsdirektivet (92/49/EEG) och tredje livför-
säkringsdirektivet (92/96/EEG). Direktiven genomfördes i svensk rätt
genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1995 (prop.
1994/95:184, bet. 1994/95:NU24, rskr. 1994/95:392, SFS 1995:779-
789).

Direktivet: Enligt artikel 21.1 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och
tredje livförsäkringsdirektivet finns bestämmelser, dels om vilka slag av
tillgångar som får användas för att täcka de tekniska avsättningar, dels
principer för värderingen av sådana tillgångar. Enligt artikeln skall
medlemsländerna fastställa mer detaljerade regler med villkor för
användningen av godtagbara tillgångar. Beträffande värderingen av
tillgångar anges att bl.a. följande principer skall iakttas (artikel 21.1
fjärde stycket). Alla tillgångar skall värderas på ett betiyggande sätt med
hänsyn till risken att de inte kan realiseras. Tillgångar skall värderas
exklusive vaije skuld som härrör ur förvärvet. Derivatinstrument måste
värderas försiktigt och får beaktas vid värderingen av de underliggande
tillgångarna. Lån till och fordringar hos tredje man får endast godkännas
efter avdrag för samtliga eventuella skulder till denna. Värdet av lån och
fordringar måste beräknas med försiktighet med vederbörlig hänsyn till
risken för att de inte kan realiseras. Om bland tillgångarna ingår någon
investering i ett dotterföretag som helt eller delvis förvaltar
försäkringsföretagets investeringar för dess räkning, skall hemlandet vid
tillämpningen av de regler och principer som fastställs enligt artikel 21
beakta de underliggande tillgångarna som innehas av dotterföretaget.

Gällande rätt: I 7 kap. 1 och 2 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713),
FRL, finns närmare bestämmelser om värderingen av försäkringstekniska
skulder. (Se avsnitt 11.1 och 11.4. Där föreslås vissa mindre ändringar
av bestämmelserna).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Tillgångar som får användas för skuldtäckning

Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder skall alltid redovisas
i vissa slag av tillgångar (skuldtäckning). Inte alla tillgångar är möjliga
att använda för skuldtäckning. I 7 kap. 10 § FRL räknas de tillgångsslag
upp som kan komma i fråga för skuldtäckningen. Det är framför allt
fråga om

- obligationer och skuldförbindelser som vissa angivna rättssubjekt svarar
för,

- skuldförbindelser med betiyggande säkerhet,

- aktier och andra jämförbara värdepapper,

- andelar i värdepappersfonder,

- lustigheter och tomträtter,

- reservdeposition hos återförsäkringstagare,

- premiefordringar som vissa rättssubjekt svarar för,

- livlån,

- fordran på överskjutande skatt, samt

- bankmedel och kassa.

Bestämmelserna innebär vidare att bl.a. fondpapper som huvudregel
måste vara likvida för att få användas för skuldtäckning. Aktier i dotter-
företag får användas för skuldtäckning endast om företaget är ett försäk-
ringsaktiebolag, ett finansiellt företag eller ett förvaltningsbolag med upp-
gift att äga tillgångar som får användas för skuldtäckning (7 kap. 10 a §
FRL).

Placeringsreglerna innehåller också begränsningar för hur stora place-
ringar som far göras i vissa tillgångsslag. Gränserna utgörs av andelar av
de försäkringstekniska skulderna (7 kap. 10 b § FRL). Det finns dess-
utom begränsningar för enskilda investeringars storlek (enhandsengage-
mang) i förhållande till de försäkringstekniska skulderna (7 kap. 10 c §
FRL).

Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning

De tillgångar som används för skuldtäckning skall som huvudregel värde-
ras enligt 11 kap. FRL (7 kap. 10 f § andra stycket FRL). Det betyder
att värderingen normalt skall ske enligt lägsta värdets princip, dvs. till
det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkliga värdet. Emellertid
föreskrivs vissa undantag från denna huvudregel, se även redogörelsen
för gällande rätt i avsnitt 10.1.7 (Huvudprinciper för värdering av
placeringstillgångar).

Enligt 11 kap. 7 § FRL får obligationer och andra skuldförbindelser
som svarar mot försäkringstekniska skulder under vissa förutsättningar
tas upp till ett högre värde än vad som följer av lägsta värdets princip.
Värdehandlingarna får tas upp endera till högst samma värde som i när-
mast föregående balansräkning eller, om värdehandlingen anskaffats
under räkenskapsåret, anskaffningsvärdet. Detta gäller dock endast om
värdehandlingen inte behöver realiseras vid en kanske ogynnsam tidpunkt

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

utan kan ligga kvar i portföljen till förfållodagen eller konverterings-
dagen.

Den tidigare lagstiftningen innehöll detaljerade regler för värdering av
fastigheter, tomträtter och byggnader. Genom den lagstiftning som trädde
i kraft den 1 juli 1995 ersattes detaljreglema med en föreskriftsrätt för
regeringen eller Finansinspektionen. I motiven till den bestämmelsen
(10 f § tredje stycket) uttalades att avsikten med föreskriftsrätten inte var
att åstadkomma några större sakliga ändringar i gällande lagregler om
värdering. Dessa innebar att fastigheter och tomträtter fick tas upp till
högst vissa procent, mellan 60 och 75 procent, av uppskattat värde och
pantvärde, i den utsträckning de inte utnyttjats för pantsättning (se prop.
1994/95:184 s. 158).

I 7 kap. 10 f § fjärde stycket FRL finns en särskild genomlysningsregel
för aktier i dotterföretag som har till uppgift att direkt eller indirekt äga
tillgångar som avses i 10 § första stycket, dvs. sådana tillgångar som i
och för sig får användas för skuldtäckning. I sådana bolag får aktierna
inte fastställas till högre värde än det värde som skulle ha fastställts för
tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder, om de ägts
direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte äger samtliga
aktier i dotterbolaget, beaktas endast så stor del av tillgångarnas värde
som svarar mot aktieinnehavet.

Skälen för regeringens förslag: Genom att 11 kap. FRL nu skall er-
sättas av ARFL uppkommer frågan om vilka värderingsregler som skall
gälla vid skuldtäckningen.

Enligt ARFL är utgångspunkten att placeringstillgångar skall värderas
med utgångspunkt i anskaffningsvärdet eller - med undantag för aktier
och andelar i koncern- och intresseföretag - till verkligt värde, även när
detta värde överstiger anskaffningsvärdet. Oavsett vilken metod som till-
lämpas i balansräkningen (och påverkar resultatet) skall upplysningar om
en värdering av tillgångarna enligt den alternativa metoden lämnas i en
not.

Under sådana förhållanden finns det flera tänkbara alternativ för vilka
värderingsprinciper som skall gälla i skuldtäckningshänseende (se även
prop. 1994/95:184 s. 156-159).

Ett alternativ skulle kunna vara att även fortsättningsvis tillämpa en
lägsta värdets princip kombinerat med de i dag föreskrivna undantagen.

En annan möjlighet skulle vara att utgå från de värderingsbestämmelser
vilka som huvudregel skall gälla enligt försäkringsredovisningsdirektivet,
dvs. en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. Den värde-
ringsmetoden skulle kunna förenas med vissa av de redovisade avvikande
särreglerna för skuldtäckningsvärderingen.

Ett tredje alternativ vore att som huvudregel låta skuldtäckningen grun-
das på en värdering till verkligt värde.

En fjärde väg kunde vara att låta den värderingsmetod som väljs i års-
redovisningen slå igenom även vid tillämpningen i skuldtäcknings-
sammanhang.

Utgångspunkten för de värderingsprinciper som väljs för tillämpningen
av skuldtäcknings- och riskspridningsregler bör vara att säkerställa att

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

den tillgångsmassa som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna
vid vaije tidpunkt har en betryggande storlek och sammansättning, jfr
prop. 1994/95:184 s. 156.

I propositionen uttalades också att vid tillämpningen av skuldtäcknings-
och riskspridningsreglema bör den värderingsmetod väljas som med stöd
i ett etablerat regelsystem har de bästa förutsättningarna att tillämpas på
ett enhetligt sätt (a. prop. s. 157). Skuldtäckningsvärderingen bör därför
ske med utgångspunkt i de allmänna redovisningsreglerna i ÅRFL. Det
finns inte anledning att anta att en värdering med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet skulle tillämpas mer enhetligt än en värdering till verkligt
värde och vice versa. Däremot kan möjligheterna enligt ÅRFL att välja
mellan dessa värderingsmetoder inte anses förenligt med målet att
skuldtäckningsvärderingen skall ske på ett enhetligt sätt.

Regeringen anser därför att möjligheten enligt ÅRFL att välja mellan
en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet och en värdering till
verkligt värde inte bör tillämpas vid skuldtäckningsvärderingen.

I fråga om valet mellan en värdering med utgångspunkt i anskaffnings-
värdet och en värdering till verkligt värde gör regeringen följande över-
väganden. En värdering som grundas på historiska anskaffningsvärden
kan leda till att två företag bedöms olika i skuldtäcknings- och risksprid-
ningssynpunkt, trots att den tillgångsmassa som används för skuldtäck-
ning är identisk. En sådan värderingsprincip är från principiella utgångs-
punkter svår att förena med syftet bakom riskspridningsreglema (begräns-
ningsreglema för olika tillgångsslag och för enhandsengagemang). För
att bedöma den riskexponering som är förenad med en tillgång vid vaije
tidpunkt samt graden av riskexponeringen i förhållande till samtliga till-
gångar förutsätts i princip att värderingen baseras på aktuella värden. Det
kan å andra sidan anses att en värdering med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet innehåller en inbyggd säkerhetsmarginal. Vid en värdened-
gång under anskaffningsvärdet skulle dock effekten bli den motsatta, om
inte värderingsprincipen kompletteras med någon slag av lägsta värdets
princip som tar hänsyn även till en tillfällig värdenedgång. Härtill
kommer, ur en mer principiell utgångspunkt, att krav på säkerhetsmargi-
naler för försäkringsbolagen bör regleras genom regler om minsta tillåtna
solvens, snarare än genom värderingsregler.

Det skall vidare noteras att en värdering till verkligt värde med tillämp-
ning av reglerna för årsredovisningen bör ske på ett sådant sätt att inga
överskattningar görs. De verkliga värdena bör beräknas med försiktighet.
Bl. a. skall hänsyn tas till försäljningskostnader och ett försiktigt beräknat
utförsäljningspris när en försäljning framstår som sannolik. Dessutom
skall risken för att en tillgång inte kan realiseras beaktas.

Det sagda innebär att regeringen anser att placeringstillgångar som an-
vänds för skuldtäckning som huvudregel skall värderas till verkligt värde
vid tillämpning av skuldtäckningsreglema.

En värdering till verkligt värde framstår emellertid som mindre ända-
målsenlig ur skuldtäckningssynpunkt för sådana festförräntade värde-
papper med liten eller försumbar risk som särskilt anskaffas för att
matcha sådana avsättningar som placeringsreglema avser samtidigt som

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

det finns en avsikt och förmåga att inneha värdepapperet till förfållo-
eller konverteringsdagen. Om ett sådant värdepapper tillfälligt faller i
värde, exempelvis på grund av att det allmänna ränteläget går upp, kan
en nedskrivning till verkligt värde ge en missvisande (alltför negativ) bild
av värdepapperets förmåga att möta de framtida utbetalningar som följer
av försäkringsåtagandena. En tvingande regel om nedskrivning till verk-
ligt värde kunde därför för sådana fåll onödigt hämma en fri produktut-
veckling i försäkringsföretag. Det skulle särskilt kunna hindra nystartade
bolag från att välja en placeringsstrategi som bygger på att matcha för-
säkringsåtagandena med räntebärande värdepapper vars förfållo- eller
konverteringstidpunkter överensstämmer med försäkringsåtagandenas tids-
horisont. Regeringen anser därför att det bör finnas en möjlighet att
tillämpa en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet för vissa
obligationer och andra skuldförbindelser. Bestämmelsen bör mot bak-
grund av det anförda avse sådana fåstförräntade värdepapper som
matchar försäkringsåtaganden. En sådana matchning förutsätter att
värdepapperen förfaller eller konverteras samtidigt med - eller i vart fåll
senast i samband med - att försäkringsåtagandena kan anses bli infriade.
För att förhindra en godtycklig tillämpning av regeln bör dock vissa
begränsningar för tillämpningen ställas upp. Det bör inte vara tillåtet för
ett företag att, om en sådan tillgång har värderats med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet vid skuldtäckningsvärderingen, frångå denna värderings-
princip för tillgången före dess förfållo- eller konverteringstidpunkt. Av
samma skäl bör den begränsningen uppställas att värdepapperet inte
heller får säljas före samma tidpunkter. Därigenom säkerställs också att
värderingen med utgångspunkt i anskaffningsvärdet begränsas till de fåll
när ett företag faktiskt har en avsikt och förmåga att inneha
värdepapperet till förfåll eller konvertering.

Det kan emellertid inte uteslutas att ett absolut förbud att avyttra
värdepapperet före förfållo- eller konverteringstidpunkterna i enskilda fåll
kan leda till orimliga konsekvenser för ett försäkringsbolag.
Finansinspektionen bör därför få medge dispens från förbudet att avyttra.
Dispensregeln bör dock utformas restriktiv. Endast om det finns
synnerliga skäl bör dispens kunna komma i fråga.

Försäkringsförbundet har uttryckt fårhågor för att förbudet att avyttra
värdepapper kommer att föras över till värderingsreglerna för årsredovis-
ningen om dessa regler i framtiden justeras på så sätt att räntebärande
värdepapper endast får värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet
i balansräkningen.

Regeringen vill med anledning av Försäkringsförbundets synpunkter
framhålla att det nu förslagna förbudet att avyttra endast är tillämpligt om
en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet tillämpas vid skuld-
täckningen. Om en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet till-
lämpas i årsredovisningen samtidigt som en värdering till verkligt värde
sker i skuldtäckningen skall däremot inget sådant förbud gälla. Om en
värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet i framtiden blir den
enda tillåtna värderingsprincipen för räntebärande värdepapper i årsredo-
visningen skulle ett motsvarande avyttringsförbud som nu föreslås vid

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

skuldtäckningsvärderingen innebära att försäkringsföretag inte skulle få
handla med sina obligationer eller skuldförbindelser. En sådan framtida
ordning måste betraktas som utesluten. En annan sak är att en avsikt att
handla med räntebärande värdepapper kan komma att tillmätas betydelse
för vilka värderingsprinciper som bör gälla i årsredovisningen.

När det gäller byggnader och mark möjliggör ÅRFL att välja mellan
en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet eller en värdering
till verkligt värde. För sådana tillgångar finns, såsom ovan nämnts, i dag
bestämmelser som innebär att regeringen eller Finansinspektionen skall
meddela närmare bestämmelser om värderingen i skuldtäckningshänseen-
de. Regeringen är inte beredd att nu föreslå någon ändring av denna ord-
ning.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag skall enligt ARFL all-
tid värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet (se avsnitt 10.1.7).
Denna värderingsprincip bör tillämpas även vid skuldtäckningsvärde-
ringen, om inte den genomlysningsregel som gäller för vissa förvaltnings-
bolag leder till ett lägre värde (se 7 kap. 10 f § femte stycket FRL).

11 Skulder, avsättningar och inom linj en-poster

11.1 Införandet av begreppet avsättningar i balansräkningen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: I balansräkningen införs en ny rubrik med be-
nämningen avsättningar, dels som beteckning på försäkringstekniska
avsättningar, dels som beteckning på andra slag av avsättningar.

Avsättning skall göras för samtliga förpliktelser som är säkra eller
sannolika till sin existens men ovissa till belopp eller tidpunkt för in-
friande.

Avskrivningar och nedskrivningar skall inte få redovisas som av-
sättning.

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag
(se betänkandet del I s. 241-248 samt del II s. 321 och 375).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller inte haft någon erinran mot det. Några remissinstanser anser att
gränsdragningen mellan skulder och avsättningar är oklar, medan andra
har framhållit att införandet av begreppet avsättningar kräver att skatte-
reglerna ändras.

Gällande rätt m.m: I balansräkningsschemat enligt 19 § bokförings-
lagen (1976:125) finns ingen motsvarighet till begreppet avsättningar. Om
poster motsvarande avsättningar tas upp hänförs de till skulder.

I gällande rätt finns inte några allmänna regler om värdering av skul-
der. Frågan om när en skuldföring skall ske har däremot behandlats i vis-
sa uttalanden på redovisningsområdet. Enligt ett uttalande från Före-
ningen Auktoriserade Revisorers redovisningskommitté, nr 15, Om even-

tualförpliktelser, skall en skuldföring ske så snart det kan bedömas som
sannolikt att en förpliktelse kommer att infrias och beloppets storlek med
rimlig grad av sannolikhet kan fästställas.

Enligt 11 kap. 10 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713),
FRL, skall i balansräkningen som särskilda poster tas upp försäkringstek-
niska skulder och återförsäkrares andel av dessa. Omfattar bolagets
rörelse olika verksamhetsgrenar, skall sådana poster redovisas särskilt för
vaije verksamhetsgren.

Direktivet: I de uppställningsformer för balansräkningen som anges i
artikel 6 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd redo-
visning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) görs en
åtskillnad mellan tekniska avsättningar (C), tekniska avsättningar för
livförsäkringsavtal där försäkringstagaren bär placeringsrisken (D),
avsättningar för andra risker och kostnader (E) och skulder (G).

Begreppet skuld definieras inte särskilt i försäkringsredovisnings-
direktivet eller i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om
årsbokslut (det fjärde direktivet). Begreppet avsättningar beskrivs dock
i artikel 20 i det fjärde direktivet.

Enligt artikel 20.1 skall avsättningar ha till syfte att täcka förluster
eller skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balans-
dagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men
som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkt då de uppkommer.

Enligt artikel 20.2 får medlemsstaterna även tillåta att avsättningar görs
i avsikt att täcka sådana kostnader som hör till det aktuella räkenskapsåret
eller till ett tidigare räkenskapsår och som till sin karaktär är klart
bestämda samt på balansdagen är antingen sannolika eller säkra till sitt
belopp, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de
uppkommer.

Enligt artikel 20.3 får avsättningar inte användas för att justera till-
gångarnas värde.

I artikel 14 föreskrivs att alla ansvarsförbindelser som inte redovisas
som skulder skall antecknas under balansräkningen eller i en not, om
uppgiften har betydelse för bedömningen av den ekonomiska ställningen.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 14
och 20 i det fjärde direktivet gälla även för försäkringsföretag, om inte
annat följer av direktivet.

Enligt artikel 23 i försäkringsredovisningsdirektivet - som avser
Skulder och eget kapital: Post C - skall artikel 20 i det fjärde direktivet
tillämpas på tekniska avsättningar med de avvikelser som följer av artikel
24-30 i försäkringsredovisningsdirektivet.

I artikel 24-30 i försäkringsredovisningsdirektivet finns föreskrifter som
i huvudsak avser skuld- och avsättningspostemas innehåll. Vad som skall
ingå i de olika poster på skuldsidan har behandlats tidigare (se avsnitt
9.1.2). Nu nämnda artiklar innehåller emellertid även regler som angår
värderingen av avsättningar. Särskilda värderingsregler för avsättningar
finns dessutom i artikel 56-62 i försäkringsredovisningsdirektivet. Värde-
ringsreglerna för försäkringstekniska avsättningar behandlas närmare i ett
kommande avsnitt (se avsnitt 11.4).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 11.1 i
del 2 är som utgångspunkt relevanta även här. Detta innebär - med
beaktande av försäkringsredovisningsdirektivets särskilda föreskrifter -
följande.

Direktivets bestämmelse om avsättningar enligt artikel 20.1 måste infö-
ras i svensk lagstiftning. I den nya lagstiftningen bör införas en bestäm-
melse om att avsättning skall ske för förpliktelser som är sannolika eller
säkra till sin existens men ovissa till belopp eller infriandetidpunkt. Detta
innebär dels att begreppet försäkringstekniska skulder bör ersättas av
begreppet försäkringstekniska avsättningar och dels att vissa poster som
i dag redovisas som skulder skall redovisas under rubriken Avsättningar
för andra risker och kostnader (GG). Det kan i sistnämnda avseende vara
fråga om t.ex. avsättningar för pensioner.

Avsättning kan enligt artikel 20.2 inte bara ske för vissa förluster eller
skulder, utan också för vissa framtida kostnader som hör till räkenskaps-
året eller tidigare räkenskapsår. Regeringen är för närvarande inte beredd
att i svensk lagstiftning införa någon bestämmelse motsvarande artikeln.

Någon bestämmelse som kräver en uppdelning av avsättningar i lång-
fristiga och kortfristiga poster föreslås inte införd i lagen.

En bestämmelse föreslås i nya årsredovisningslagen om att erforderliga
av- och nedskrivningar skall minska tillgångens värde och inte redovisas
under rubriken avsättningar. Bestämmelsen bör gälla även för årsredovis-
ningen i försäkringsföretag (ARFL).

11.2 Panter, ansvarsförbindelser och åtaganden (poster inom
linjen)

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Ställda panter och därmed jämförliga säker-
heter samt ansvarsförbindelser skall även i fortsättningen redovisas
i balansräkningen inom linjen. Panter och liknande säkerheter skall
delas upp mellan å ena sidan sådana som har ställts för egna skulder
och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser och å andra sidan
övriga panter och därmed jämförliga säkerheter. Inom linjen skall
också redovisas oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 241-243 och 245-248 samt del II s. 247
och 248). Kommittén har dock inte föreslagit någon uppdelning av ställda
panter. Kommittén har inte heller föreslagit någon skyldighet för för-
säkringsföretag att upplysa om åtaganden.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller inte haft någon erinran mot det. Finansinspektionen har ansett att
redovisningen av poster inom linjen bör vara enhetlig för samtliga företag
och ansluta till den som föreslagits i lagen om årsredovisning för kredit-
institut och värdepappersbolag. Inspektionen har därvid påpekat att åta-

ganden, t.ex. till följd av ökad handel med derivatinstrument, är av stor
och tilltagande betydelse även i andra företag än de som omfattas av
nämnda lag. Även Rikspolisstyrelsen har påpekat den allt större betydel-
sen av att poster utanför balansräkningen som kan ge upphov till risker
anges och lagregleras i större utsträckning än enligt förslaget.

Gällande rätt: Enligt 19 § bokföringslagen skall ställda panter och
ansvarsförbindelser upptagas i balansräkningen inom linjen uppdelade,
dels i Ställda panter m.m., dels i Ansvarsförbindelser. Av schemat fram-
går att under ställda panter skall även anges med panter jämställda säker-
heter.

Ställda panter m.m. skall delas upp på

1. Inteckningar i fäst egendom, företagsinteckningar och andra inteck-
ningar,

2. Andra ställda panter och därmed jämförliga säkerheter.

Ansvarsförbindelser skall fördelas på

1. Diskonterade växlar,

2. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser,

3. Pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulderna och ej har täck-
ning i pensionsstiftelses förmögenhet.

Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1991:19-20) gäller föl-
jande.

Ställda panter m.m. skall delas upp i

1. Pantbrev i bolagets egna fastigheter, nominellt värde (med
ytterligare specificering på dels koncernföretags panträtt i bolagets egna
fastigheter, andras panträtt i bolagets egna fastigheter),

2. Övriga ställda panter m.m., värde enligt balansräkningens tillgångs-
sida (med ytterligare specificering på dels för försäkringstagarnas räkning
registerförda tillgångar, dels för koncernföretags räkning pantsatta till-
gångar, dels för andras räkning pantsatta tillgångar).

Med registerförda tillgångar avses tillgångar som registrerats enligt
7 kap. 11 § FRL. I en not bör redovisas i vilken utsträckning registerför-
da tillgångar även är redovisade som pantsatta tillgångar.

Enligt samma föreskrifter skall Ansvarsförbindelser m.m. delas upp i

1. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser,

2. Kapitalvärdet av bolagets pensionsåtaganden som ej upptagits bland
skulderna eller täckts av pensionsförsäkring eller pensionsstiftelses för-
mögenhet.

Ansvarsförbindelser till förmån för koncernföretag skall anges särskilt.

Enligt förarbetena till bokföringslagen (se prop. 1975:104 s. 238) får
kapitalvärdet av pensionsåtaganden tas upp antingen som en skuld i
balansräkningen eller som en ansvarsförbindelse inom linjen. I försäk-
ringsföretag förekommer i dag att endast vissa pensionsåtaganden redo-
visas som skuld, medan överskjutande del redovisas som ansvarsför-
bindelse inom linjen.

Direktivet: Enligt artikel 14 i det fjärde direktivet skall alla ansvarsför-
bindelser, i den mån de inte redovisas som skulder, antecknas under
balansräkningen eller i noter och därvid delas in efter de olika slag av
sådana förbindelser som den nationella lagstiftningen erkänner, med sär-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

skild uppgift om vaije ställd säkerhet. Förekommer ansvarsförbindelser
för anknutna företag skall dessa förbindelser redovisas särskilt.

Enligt kontaktkommittén (se The Accounting Harmonization in the
European Communities, s. 30 f.) har medlemsstaterna valfrihet att an-
tingen kräva redovisning av pensionsförpliktelser i balansräkningen eller
att tillåta företagen att välja mellan att redovisa sådana förpliktelser utan-
för balansräkningen eller i en not.

I artikel 43.1.7 i det fjärde direktivet anges att noterna skall innehålla
upplysningar om det totala beloppet för sådana ekonomiska förpliktelser
som inte är upptagna i balansräkningen, om uppgiften har betydelse för
bedömningen av den ekonomiska ställningen. Pensionsförpliktelser och
förpliktelser mot anknutna företag skall anges särskilt.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall bl.a. artikel
14 och 43.1.7 i det fjärde direktivet gälla i fråga om de företag som skall
omfattas av försäkringsredovisningsdirektivet, om inte annat framgår av
direktivet.

Enligt artikel 7 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 14 i det
fjärde direktivet inte tillämpas på åtaganden som sammanhänger med för-
säkringsverksamhet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 11.2 i
del 2 har som utgångspunkt relevans även för försäkringsföretag. Detta
innebär - med beaktande av försäkringsredovisningsdirektivets före-
skrifter - följande.

Utgångspunkten är, som nämnts ovan under avsnittet om avsättningar,
att alla åtaganden som medför en belastning i någon form på bolagets
tillgångar skall framgå av balansräkningen och i vart fall redovisas inom
linjen.

Det fjärde direktivet och försäkringsredovisningsdirektivet får anses
möjliggöra för Sverige att kräva att upplysningar om ställda panter m.m.
och ansvarsförbindelser skall redovisas i balansräkningen inom linjen. En
sådan redovisning bör behållas.

Enligt artikel 7 i försäkringsredovisningsdirektivet skall, som ovan an-
givits, det fjärde direktivets artikel 14 inte tillämpas på åtaganden som
sammanhänger med försäkringsverksamhet. Bestämmelsen framstår,
ytligt sett, som ett stadgande om att artikel 14 inte alls skall gälla för för-
säkringsföretag. Enligt regeringens bedömning är det emellertid inte
rimligt att tolka bestämmelsen på detta sätt. Det är däremot naturligt att
förpliktelser som sammanhänger med olika försäkringsavtal som ingås,
och som skall beaktas och värderas genom bestämmelserna om för-
säkringstekniska avsättningar, inte också skall behöva tas upp inom
linjen. Artikel 7 måste därför närmast uppfattas som ett uttryck för denna
princip. En bestämmelse bör således införas om att förpliktelser
uppkomna till följd av försäkringsavtal inte skall behöva tas upp inom
linjen.

När det däremot gäller sådana poster inom linjen som kan förekomma
också i andra företag bör, enligt den princip som varit vägledande i andra
sammanhang, försäkringsföretag inte stå utanför de bestämmelser som
skall gälla för företag i allmänhet. Från extern synpunkt får också

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

100

informationen om olika slag av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
en allt större betydelse beträffande försäkringsföretag.

Finansinspektionen har förordat att gemensamma bestämmelser skall
gälla mellan svenska företag för redovisningen av poster inom linjen.
Som Rikspolisstyrelsen påpekat får information om åtaganden en ökande
betydelse också i andra företag än i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Regeringen delar remissinstansernas bedömning. Det finns starka skäl
för att gemensamma regler för redovisning av poster inom linjen redan
nu skall gälla för i vart fall företagen inom den finansiella sektorn. Med
hänsyn till det anförda bör således bestämmelserna för försäkringsföretag
om upplysningarna inom linjen utformas efter mönster i de bestämmelser
som regeringen föreslagit för kreditinstitut och värdepappersbolag (se
avsnitt 11.2 i del 3).

Panter och därmed jämförliga säkerheter bör alltså redovisas åtskilt
från övriga ansvarsförbindelser och vaije särskilt slag av säkerhet bör
redovisas för sig.

Lagen bör också bygga på att panter och jämförliga säkerheter som
ställts för egna skulder och för som avsättningar redovisade förpliktelser
redovisas för sig samt att säkerheter som har lämnas för andras skulder
och förpliktelser redovisas för sig.

Bland säkerheter och ansvarsförbindelser ställda för annat än egna skul-
der utgör säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för koncernfö-
retag en praktiskt betydelsefull grupp, som det bör lämnas upplysningar
om.

Uppgiftsskyldigheten inom linjen bör, som tidigare anförts, också avse
s.k. åtaganden. I bestämmelsen om en sådan uppgiftsskyldighet bör inte
bara anges att uppgifter om åtaganden skall lämnas. Det bör också fram-
gå att det gäller oåterkalleliga sådana som innebär ett risktagande. Där-
emot bör det inte tas in några mer detaljerade bestämmelser som exemp-
lifierar vilka olika slag av åtaganden som skall uppges eller som
innehåller regler för hur uppgifterna närmare skall lämnas. Sådana
detaljerade regler bör i stället införas genom föreskrifter av regeringen
eller Finansinspektionen. Genom sådana föreskrifter bör även närmare
regleras hur uppgifter om ställda säkerheter i form av för försäkringsta-
garnas räkning registerförda tillgångar bör lämnas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

101

11.3 Särskilt om avtal om avgångsvederlag m.m.

Regeringens förslag: Nuvarande krav på upplysning om ledande be-
fattningshavares anställningsvillkor m.m. kompletteras med krav på
viss ytterligare information om lämnande av lån och ställda säkerhe-
ter samt ansvarsförbindelser. Skyldigheten att lämna uppgifter om
lön, ersättningar och pensioner till styrelsen och verkställande direk-
tören utvidgas till att gälla även tidigare styrelse och verkställande
direktör. Slutligen införs krav på upplysning om avtal om avgångs-
vederlag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag
(se betänkandet del I s. 248-250 och del II s. 379). Kommittén har inte
föreslagit någon särskild upplysningsplikt beträffande avtal om avgångs-
vederlag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig över för-
slaget har lämnat det utan erinran. Sveriges Aktiesparares Riksförbund
har ansett att det i och för sig bör ställas större krav på redovisning av
ledande befattningshavares förmåner men har ansett att detta inte bör ske
genom lagstiftning.

Gällande rätt: Enligt 11 kap. 11 § tredje stycket FRL skall anges det
sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till
styrelsen och verkställande direktören, dels till övriga anställda.

Avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner tas upp som ansvars-
förbindelse eller skuld om de uppfyller de förutsättningar som gäller för
redovisning av ett företags förpliktelser.

Direktivet: Enligt artikel 43.1.12 i det fjärde direktivet skall i noterna
anges storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i för-
valtnings-, lednings-, och tillsynsoiganen på grund av deras arbetsupp-
gifter samt vaije avtalad eller på annat sätt uppkommen pension som
avser förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa
oigan. Summan för vaije sådana kategori av befattningshavare skall
anges.

Enligt artikel 43.1.13 skall noterna ange storleken av de förskott och
krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings- lednings- och till-
synsoiganen med uppgift om räntesatser, huvudsakliga lånevillkor och
eventuellt belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas
räkning i form av garantier av något slag. Uppgift skall lämnas om
summan för vaije sådan kategori av befattningshavare.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel
43.1.12 och 13 i det fjärde direktivet tillämpas på försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 11.3 i
del 2 gäller även här. Detta innebär följande.

Den lagreglering som nu är aktuell skall omfatta verkställande direk-
tören och styrelsen. I företag där sådana benämningar undantagsvis inte

102

förekommer omfattar bestämmelsen motsvarande befattningshavare och
ledningsorgan.

Den nya lagregleringen som föreslås i detta sammanhang bör väsentli-
gen utgå från den nuvarande med de förändringar som följer av direkti-
ven. Det innebär således en i förhållande till gällande rätt utökad upp-
giftsskyldighet för försäkringsföretag att lämna information om pensions-
liknande förmåner m.m. till nuvarande och tidigare styrelse och verkstäl-
lande direktör. En anpassning av nuvarande bestämmelser sker också ge-
nom att uppgifter även skall lämnas om olika säkerheter och ansvarsför-
bindelser som ställts respektive ingåtts till personer i nämnda krets.

Regler bör också införas om att samtliga uppgifter som skall lämnas
om lön och ersättningar till nuvarande verkställande direktör eller styrel-
seledamot, skall lämnas för lön och ersättningar till tidigare verkställande
direktör eller styrelseledamot (eller motsvarande befattningshavare).

I den nya lagstiftningen bör uppställas krav på att även försäkringsföre-
tag redovisar förekomsten av avtal om avgångsvederlag, det antal perso-
ner som omfattas av sådana avtal och de väsentligaste villkoren.

11.4 Redovisning av försäkringstekniska avsättningar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Vissa ändringar görs i försäkringsrörelselagens
bestämmelser om värdering och klassificering av försäkringstekniska
avsättningar. Dessa bestämmelser läggs till grund även för redovis-
ningen av försäkringstekniska avsättningar i försäkringsföretagens
årsredovisning.

I försäkringsrörelselagen införs ett särskilt bemyndigande för rege-
ringen eller Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om
beräkningen av försäkringstekniska skulder.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har dock föreslagit att bestämmelserna om värdering-
en av försäkringstekniska avsättningar skall intas i ARFL. Kommittén har
inte heller föreslagit att något särskilt bemyndigande skall intas i FRL (se
betänkandet del II s. 264-276).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran. Föreningen Auktoriserade Reviso-
rer har anfört att lagen bör närmare reglera tillämpligheten av försäk-
ringsredovisningsdirektivets artikel 60 som tillåter en diskontering eller
annan nedsättning vid en värdering av avsättning för oreglerade skador.

Gällande rätt: Enligt 11 kap. 10 § första stycket FRL skall i balans-
räkningen som särskilda poster tas upp försäkringstekniska skulder och
återförsäkrares andel av dessa.

Enligt 7 kap. 1 § första stycket FRL skall i ett försäkringsbolags ba-
lansräkning som skulder, under benämningen försäkringstekniska skulder,
tas upp värdet på balansdagen av bolagets ansvarighet för

103

1. löpande försäkringar (premiereserv),

2. försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfell (ersättnings-
reserv),

3. utgifterna för reglering av inträffade försäkringsfall (skadebehand-
lingsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning,

5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse som inte har förfallit till betalning, och

6. avsättningar till utjämningsreserv för kreditförsäkring upp till det be-
lopp för reservens storlek som anges i 12 kap. 9 a § första stycket andra
meningen.

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket FRL skall sådan tilldelad återbäring
inom livförsäkringsrörelsen som har förfallit till betalning men inte
kunnat betalas ut föras till ersättningsreserven.

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring skall enligt
7 kap. 1 § tredje stycket FRL i det enskilda bolagets redovisning av för-
säkringstekniska skulder endast beaktas den del av försäkringen som en-
ligt avtal mellan bolagen belöper på bolaget.

Enligt 7 kap. 2 § första stycket FRL - i sin nya lydelse - skall premie-
reserven för en livförsäkringsrörelse beräknas så att den motsvarar sum-
man av premiereserverna för vaije försäkring ökat med ett gemensamt
beräknat särskilt tillägg för att möta förluster på grund av att försäkringar
upphör i förtid. Annan försäkringsmatematisk metod får användas under
vissa förutsättningar.

I 7 kap. 2 § andra stycket FRL finns regler om de närmare metoderna
för beräkning av premiereserven. I lagrummet anges att premiereserven
för en försäkring utgör skillnaden mellan det förväntade kapitalvärdet av
bolagets framtida utgifter för försäkringen och det förväntade kapitalvär-
det av de premier som bolaget ytterligare kan ha att uppbära för försäk-
ringen (prospektiv beräkningsmetod). Annan försäkringsmatematiskt ve-
dertagen beräkningsmetod far användas, om premiereserven beräknad en-
ligt en sådan metod inte blir lägre än om en prospektiv beräkningsmetod
hade använts eller om en prospektiv metod inte är möjlig att tillämpa för
försäkringen. Beräkningen skall grundas på vissa antaganden om dödlig-
hetsmått m.m. som regleras i 5 § första och andra styckena.

I 7 kap. 2 § tredje stycket FRL finns ett normgivningsbemyndigande
om rätt för regeringen eller Finansinspektionen att meddela föreskrifter
om beräkningen av premiereserverna.

Direktivet:

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Allmänt om värdering av tekniska avsättningar

I artikel 56 i försäkringsredovisningsdirektivet finns en föreskrift om att
de tekniska avsättningarna vid vaije tid måste vara så stora att företaget

104

kan uppfylla alla åtaganden som rimligen kan förutses uppkomma med
anledning av ingångna försäkringsavtal.

Värdering av äterförsäkringsbelopp

I artikel 24.1 finns föreskrifter om återförsäkringsbelopp. Dessa skall
omfatta de verkliga eller uppskattade belopp som enligt återförsäkringsav-
tal dras av från de tekniska avsättningarnas bruttobelopp. När det gäller
avsättning för ej intjänade premier skall enligt artikel 24.2 återförsäk-
ringsbeloppen beräknas enligt de metoder som avses i artikel 57 eller i
enlighet med villkoren i försäkringsavtalet. Enligt artikel 24.3 får med-
lemsstaterna kräva eller tillåta att återförsäkringsbeloppen redovisas som
tillgång.

Avsättning för ej intjänade premier

Enligt artikel 25.1 skall avsättning för ej intjänade premier omfatta den
andel av tecknade bruttopriser som skall föras till påföljande eller senare
räkenskapsår.

Enligt artikel 57 skall avsättning för ej intjänade premier i princip
beräknas särskilt för vaije försäkringsavtal. Medlemsstaterna får dock
tillåta att statistiska metoder används, i synnerhet bråkdelsmetod och
metod med fasta procentsatser, när de kan förväntas ge ungefär samma
resultat som beräkningar för vaije avtal för sig. Inom försäkringsklasser
där det är olämpligt att anta en tidsmässig korrelation mellan risk och
premie, skall en beräkningsmetod användas som tar hänsyn till hur risken
varierar över tiden.

Avsättning för kvardröjande risker

Posten Avsättning för kvardröjande risker behandlas i artikel 26. Pösten
omfattar enligt nämnda artikel det belopp utöver avsättningen för ej
intjänade premier som har reserverats med hänsyn till risker som för-
säkringsföretaget bär efter räkenskapsårets utgång för att täcka alla ersätt-
ningskrav och kostnader som har samband med gällande försäkringsavtal.
Det får föreskrivas att denna post sammanläggs med posten Avsättning
för ej intjänade premier.

Enligt artikel 58 skall en här aktuell avsättning göras i vissa fall. Det
är om de ersättningskrav och administrativa kostnader som förväntas
uppkomma efter räkenskapsårets slut på grund av avtal som slutits före
räkenskapsåret beräknas överstiga avsättningen för ej intjänade premier
och avsättningen för ej erlagda premier.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

105

Livförsäkringsavsättning

Livförsäkringsavsättning skall enligt artikel 27 omfatta det försäkringsma-
te mat i ska uppskattade värdet av ett försäkringsföretags förpliktelser inklu-
sive återbäring som redan beviljats med avdrag för det försäkrings mate-
matiska värdet av framtida premier.

Enligt artikel 59.1 skall livförsäkringsersättning i princip beräknas sär-
skilt för vaije livförsäkringsavtal. Medlemsstaterna får dock medge att
statistiska eller försäkringsmatematiska metoder används om de kan för-
väntas ge ungefär samma resultat som beräkningar för vaije avtal för sig.
En sammanfattning av de viktigaste beräkningsantagandena skall lämnas
i en not. Beräkningen skall enligt artikel 59.2 göras årligen av en försäk-
ringsmatematiker eller annan specialist på detta område på grundval av
erkända försäkringsmatematiska metoder.

Avsättning för oreglerade skador

Avsättning för oreglerade skador skall enligt artikel 28 uppgå till försäk-
ringsföretagets hela uppskattade slutliga kostnad för att tillgodose alla
krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets ut-
gång, vare sig dessa har anmälts eller inte, med avdrag för belopp som
bolaget redan betalat ut med anledning av ersättningskrav.

Enligt artikel 60 gäller olika bestämmelser för beräkningen av avsätt-
ningen för oreglerade skador mellan skadeförsäkring och livförsäkring.

För skadeförsäkring gäller enligt artikel 60.1 väsentligen följande.

a) Avsättningen skall i princip beräknas för vaije ärende. Statistiska
metoder får användas om de leder till en tillräcklig avsättning med
beaktande av riskernas art. Medlemsstaterna kan kräva att metoderna
godkänns i förväg.

b) Avsättningen skall även täcka på balansdagen inträffade men ej an-
mälda skador. Beloppet bestäms erfarenhetsmässigt.

c) Skaderegleringskostnader skall medtas oavsett hur de uppkommit.

d) Belopp som kan återvinnas genom regress eller räddning skall be-
räknas försiktigt och räknas av.

e) Medlemsstaterna får kräva att belopp under d) som kan återvinnas
tas upp som tillgång.

f) Om skadeersättning skall betalas som livränta skall avsatt belopp be-
räknas med erkända försäkringsmatematiska metoder.

g) vaije icke öppet redovisad diskontering eller nedsättning är för-
bjuden. Medlemsstaterna far tillåta att diskontering eller nedsättning som
görs öppet tar hänsyn till intäkter och vinster av placeringar. Sådan dis-
kontering eller nedsättning får inte förekomma med mindre vissa i arti-
keln närmare angivna krav tillgodoses.

För livförsäkring gäller enligt artikel 60.2 väsentligen följande.

a) avsättningen för oreglerade skador skall vara lika stor som skulden
till förmånstagama med tillägg för kostnaden för reglering av ersättnings-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

106

krav. Den skall omfatta avsättning för inträffade men ej anmälda ersätt-
ningsfall.

b) Medlemsstaterna får föreskriva att uppgifter enligt a) skall intas i
posten Livförsäkringsavsättning.

Enligt artikel 61.1 får medlemsstaterna, i avvaktan på en vidare sam-
ordning, kräva eller tillåta att två närmare beskrivna metoder får använ-
das när det på grund av försäkringsklassens art eller den typ av försäk-
ring det gäller vid bokslutet saknas vissa uppgifter som gör att säkra be-
räkningar inte kan göras. Enligt den första metoden beräknas en avsätt-
ning utifrån överskottet av tecknad premier eller efter en viss procentsats
på premien. Enligt den andra metoden beräknas avsättningen utifrån en
period som föregår räkenskapsåret. För båda metoderna gäller vissa
ytterligare villkor. Om någon av metoderna tillämpas skall det ske syste-
matiskt, om inte omständigheterna motiverar en ändring. Användningen
av någon av metoderna förutsätter också lämnande av vissa not-
upplysningar.

Enligt artikel 62 gäller att de medlemsstater som kräver bildande av ut-
jämningsavsättningar skall föreskriva värderingsregler som skall gälla för
sådana avsättningar.

Avsättning för återbäring och rabatter

Avsättning för återbäring och rabatter omfattar enligt artikel 29 belopp
avsedda för försäkringstagare eller förmånstagare gällande sådan återbä-
ring och rabatter som anges i artikel 39.

Utjämningsavsättning

Utjämningsavsättning skall enligt artikel 30.1 omfatta belopp som har av-
satts i enlighet med rättsliga eller administrativa krav på utjämning av va-
riationer i skadefrekvens mellan åren eller för att täcka speciella risker.
Om det i avsaknad av rättsliga eller administrativa krav skapas kapitalre-
server av samma typ som eget kapital skall detta anges i en not.

Avsättning för livförsäkringsavtal där försäkringstagaren bär
placeringsrisken

Avsättning för livförsäkringsavtal där försäkringstagaren bär placerings-
risken omfattar enligt artikel 31 tekniska avsättningar gjorda för att täcka
åtaganden som följer av placeringar som har samband med livför-
säkringsavtal vilkas värde eller avkastning bestäms med ledning av
placeringar för vilka försäkringstagaren bär risken eller med ledning av
ett index. Belopp som därutöver görs för att täcka dödsfallsrisker, drifts-
kostnader eller övriga risker (såsom utbetalningar som skall ske viss

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

107

inlösendag eller garantibelopp som skall erläggas vid inlösen) skall tas
upp under posten Livförsäkringsavsättning.

Skälen för regeringens förslag: Försäkringsredovisningsdirektivet
innehåller flera tvingande bestämmelser om värderingen och klassifice-
ringen av försäkringstekniska avsättningar som måste genomföras i
svensk rätt. Enligt regeringen bör de centrala värderingsprinciperna för
redovisningen intas i lagen medan de närmare bestämmelserna om poster-
nas innehåll och beräkning, bör meddelas genom föreskrifter av rege-
ringen eller Finansinspektionen.

Bestämmelser angående värderingen och specificeringen av försäkrings-
tekniska skulder finns i dag intagna i FRL. Det finns enligt regeringens
mening skäl som talar för att denna ordning bör behållas även efter
införandet av ARFL. Ett skäl är att vissa av värderingsbestämmelsema
i försäkringsredovisningsdirektivet inte är utformade enbart som bestäm-
melser för hur avsättningarna skall bestämmas i årsredovisningen på ba-
lansdagen. I vart fåll artikel 56 är utformad som en mera allmän regel
om löpande kontroll och värdering av avsättningarnas storlek. Dessutom
omfattar vissa av försäkringsredovisningsdirektivets föreskrifter t.ex. reg-
ler om kontroll av beräkningarna av särskild specialist. Sådana bestäm-
melser hör enligt regeringen inte på ett naturligt sätt hemma i en årsredo-
visningslag. Riksdagen har dessutom nyligen antagit lagstiftning som in-
nebär vissa förändringar i värderingsreglerna för nuvarande försäkrings-
tekniska skulder i samband med förslag till nya placeringsregler för för-
säkringsföretag (se SFS 1995:779 och prop. 1994/95:184). Den samord-
ning som nu måste ske med dessa bestämmelser talar emot att värde-
ringsreglerna för de tekniska avsättningarna regleras parallellt i ARFL.
De nya bestämmelser om värdering av försäkringstekniska avsättningar
som nu bör intas i lag till följd av försäkringsredovisningsdirektivet bör
alltså tas in i FRL och samordnas med nuvarande bestämmelser om för-
säkringstekniska skulder.

I artikel 56 finns en allmän princip för bestämningen av försäkringstek-
niska avsättningar. Någon direkt motsvarighet till bestämmelsen finns inte
i gällande rätt. Principen torde ändå indirekt komma till uttryck i flera
av bestämmelserna i 7 kap. FRL. Enligt regeringen bör till följd av
försäkringsredovisningsdirektivet en uttrycklig bestämmelse innehållande
den nu angivna allmänna principen tas in i FRL.

Om återförsäkring avgivits skall enligt artikel 24 värderingen omfatta
de verkliga eller uppskattade återförsäkringsbelopp som skall dras av från
försäkringsavtalet. Det finns enligt regeringen visst fog för att även
huvudprinciperna för värderingen av återförsäkringsbeloppen borde fram-
gå av lagen. Kommittén har emellertid inte föreslagit någon sådan
bestämmelse. Regeringen är inte heller beredd att nu föreslå någon sär-
skild bestämmelse om värderingen av återförsäkringsbelopp, som enligt
vad regeringen tidigare har föreslagit skall redovisas på tillgångssidan (se
avsnitt 9.1.2). Erforderliga föreskrifter för införlivande av artikeln med
svensk rätt bör i stället införas genom föreskrifter från regeringen eller
Finansinspektionen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

108

I svensk rätt bör i vart fall intas en bestämmelse som innehåller huvud-
principerna för beräkningen av Avsättning för ej intjänade premier och
kvardröjande risker enligt artikel 24 och 35. Det bör av bestämmelsen
klart framgå att utgångspunkten är en beräkning för vaije särskilt försäk-
ringsavtal, men att försäkringsmatematiska metoder kan tillåtas. En förut-
sättning för användningen av sistnämnda metoder bör vara att metoderna
kan bedömas ge i stort samma resultat som individuella beräkningar.
Även denna begränsning bör framgå av lagen.

Även för de avsättningar som skall göras för oreglerade skador i skade-
försäkringsrörelse krävs som utgångspunkt en beräkning särskilt för vaije
försäkringsavtal. Beräkningen skall avse de ytterligare kostnader som kan
beräknas uppkomma. Också här bör försäkringsmatematiska metoder
kunna godtas. En förutsättning bör då vara att de leder till tillräckliga av-
sättningar med hänsyn till riskernas art. Det bör dessutom klart framgå
av bestämmelsen att avsättningen skall inkludera tillägg för inträffade
men ej anmälda försäkringsfåll samt kostnader för skaderegleringen.

I fråga om nyss nämnda avsättningar tillåter artikel 60 i försäkringsre-
dovisningsdirektivet diskontering eller annan nedsättning av belopp som
ingår i posten. Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett att frågan
om tillåtligheten av sådan värdering borde framgå av lagen. Enligt vad
kommittén ansett framstår det som tveksamt om en diskontering överhu-
vudtaget kan anses tillåten enligt god redovisningssed (se betänkandet del
II s. 328). Enligt regeringens mening saknas under alla förhållanden ett
tillfredsställande underlag för att nu införa några särskilda bestämmelser
om diskontering i lag. Det bör i stället vara möjligt att reglera detta
genom föreskrifter utfärdade av regeringen eller Finansinspektionen med
stöd av det allmänna normgivningsbemyndigande för beräkning av för-
säkringstekniska avsättningar som regeringen har för avsikt att föreslå (se
7 kap. 1 § FRL).

I artikel 59 finns bestämmelser om beräkningen av livförsäkringsavsätt-
ningar. Kommittén har föreslagit att bestämmelsen skulle införas i ARFL
(se 2 kap. 17 § i kommitténs förslag). I allt väsentligt motsvarande prin-
ciper framgår emellertid av nuvarande 7 kap. 2 § FRL (se SFS
1995:779). Utgångspunkten för båda de föreslagna bestämmelserna är att
en individuell beräkning skall ske för vaije försäkringsavtal men att
försäkringsmatematiska metoder får användas om de kan förväntas ge ett
med individuella beräkningar likvärdigt resultat. Det krav som finns i
artikel 59 om att beräkningarna skall göras av erkänd specialist på
området torde också tillgodoses av nu gällande bestämmelser i FRL om
aktuarier. På grund därav anser regeringen att reglerna i artikel 59 i
försäkringsredovisningsdirektivet täcks av bestämmelser som finns i
gällande rätt. Dessa är i vissa avseenden till och med mer specificerade
än den regel som följer av artikel 59 i försäkringsredovisningsdirektivet.
Några ändringar av befintliga bestämmelser är därför inte behövliga att
göra.

Enligt artikel 59 skall en sammanfattning av de viktigaste beräkningsan-
tagandena enligt de statistiska metoderna lämnas i en not. Enligt rege-
ringens mening kan ett krav på motsvarande upplysningar följa redan av

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

109

det allmänna kravet på att tillämpade värderingsprinciper för bl.a. avsätt-
ningar skall anges. Någon särskild bestämmelse av det innehåll som arti-
keln här ger uttiyck för kan därför inte anses erforderlig att ta in i
ÅRFL.

Finansinspektionens föreskrifter avseende beräkning av försäkringstek-
niska skulder är i dag utfärdade med stöd av det normgivningsbemyndi-
gande för redovisningen som i dag finns i 11 kap. 1 § FRL. När motsva-
rande bemyndigande nu föreslås infört i ÅRFL är det enligt regeringen
lämpligt att ett särskilt bemyndigande att meddela närmare föreskrifter
om beräkningen av försäkringstekniska avsättningar, som har bäring på
försäkringsföretagens placeringsregler, finns kvar i FRL. Ett sådant be-
myndigande bör, som ovan nämnts, tas in i 7 kap. 1 § FRL.

Förslagen till nya bestämmelser om värderingen av försäkringstekniska
avsättningar med hänsyn till försäkringsredovisningsdirektivet och sam-
ordningen med nuvarande bestämmelser i 7 kap 1 och 2 §§ FRL behand-
las även i författningskommentaren till dessa paragrafer.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

110

12 Tilläggsupplysningar

12.1 Vissa allmänna tilläggsupplysningar om värderingen
m.m.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: I årsredovisningen skall lämnas upplysningar
om principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder.

I fråga om tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta
skall det anges efter vilka principer beloppen har räknats om till
svenska kronor.

Uppgift skall även lämnas om grunderna för avskrivningar av Im-
materiella tillgångar (B), Placeringstillgångar (C) och sådana till-
gångar i posterna Materiella tillgångar och varulager (G.I) och Övri-
ga tillgångar (G.IV) som skall bli föremål för avskrivningar.

Upplysningar skall vidare lämnas bl.a. om vissa tillgångars an-
skaffningsvärde, om årets avskrivningar, nedskrivningar och upp-
skrivningar, om ackumulerade avskrivningar, nedskrivningar och
uppskrivningar, om korrigeringar av tidigare års avskrivningar, ned-
skrivningar och uppskrivningar och om de tillgångar som företaget
har nyanskaffat eller avhänt sig under räkenskapsåret. Uppgifterna
skall lämnas för Immateriella tillgångar (B), Byggnader och mark
(C.I) och Placeringar i koncern- och intresseföretag (C.II).

Vidare skall försäkringsföretag lämna upplysningar om uppskriv-
ningsfondens storlek och dess förändring under räkenskapsåret.

Om en tillgång är föremål för avskrivning eller nedskrivning ute-
slutande av skatteskäl, skall det lämnas upplysning om detta tillsam-
mans med uppgift om avskrivningens eller nedskrivningens storlek.

Vidare skall försäkringsföretag lämna vissa ytterligare tilläggsupp-
lysningar om dels tillgångar, dels eget kapital och skulder, dels
resultaträkningens poster och dels koncern- och intresseföretag.

Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 222-225, 239, 2 och 296-298 samt del.
n s. 330-334 och 377-381).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt kom-
mitténs förslag eller lämnat det utan erinran.

Sveriges Försäkringsförbund har ange» att tilläggsupplysningar fördela-
de på försäkringsklasser i stället för på verksamhetsgrenar sannolikt inte
ger en klarare bild av verksamheten, eftersom svenska försäkringslös-
ningar är uppbyggda kring verksamhetsgrenar. Förbundet anser också att
posterna i notapparaten bör redovisas "netto" i likhet med flertalet poster
i resultaträkningen.

Svenska Assuransföreningen och Svenska Försäkringsförbundet har an-
sett att lagen bör innehålla en möjlighet för försäkringsföretag att av kon-
kurrensskäl utelämna viss resultatinformation fördelat per försäkrings-
klasser.

111

Gällande rätt: Enligt 20 § bokföringslagen (1976:125) skall i resultat-
räkningen och balansräkningen ytterligare, anpassat efter rörelsens förhål-
lande, lämnas uppgifter och upplysningar om

1. grunderna för värderingen av tillgångar och skulder med angivande
av sådana ändringar i värderingsgrundema som avsevärt påverkat års-
resultatet,

2. grunderna för avskrivningar av olika grupper av anläggningstill-
gångar med angivande av betydelsefulla ändringar i dessa grunder,

3. uppskrivning av anläggningstillgångar som verkställts under räken-
skapsåret med angivande av uppskrivningsbeloppet och dess användning,
samt

4. annat förhållande av väsentlig betydelse för att bedöma rörelsens
resultat och ställning.

Ill kap. försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, finns komplette-
rande bestämmelser om vissa tilläggsupplysningar som skall lämnas i
förvaltningsberättelsen. I Finansinspektionens redovisningsföreskrifter ges
ytterligare regler om tilläggsupplysningar.

Direktivet: I direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd
redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet)
finns de bestämmelser som rör noternas innehåll intagna i artiklarna 1.1,
8, 63 och 64. Härutöver finns i vissa andra artiklar ytterligare bestäm-
melser om upplysningar som skall lämnas direkt i balans- eller resultat-
räkningen eller i en not.

Artikel 1.1 hänvisar i huvudsak till de upplysningskrav som anges i
artikel 43.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om
årsbokslut (det fjärde direktivet), med undantag för punkt 8 som ersatts
av artikel 63 i försäkringsredovisningsdirektivet. Innehållet i artikel 43.1
i det fjärde direktivet indelas i följande 13 punkter vilka tillsammans ut-
gör direktivets minimikrav vad gäller notupplysningar.

Enligt 43.1.1 skall upplysningar lämnas om värderings- och omräk-
ningsmetoder för posterna i bokslutet och metoder för av- och nedskriv-
ningar.

Enligt 43.1.2 skall upplysningar lämnas om främst koncern- respektive
intresseföretag.

Enligt 43.1.3 krävs uppgifter om under året tecknade aktier och enligt
43.1.4 uppgifter om aktieslag med uppgift om antal och nominellt värde
eller i avsaknad av detta aktiens parivärde.

Enligt 43.1.5 skall lämnas uppgift om vinstandelsbevis, konvertibla
skuldebrev eller liknande värdepapper eller rättigheter.

Enligt 43.1.6 skall uppgift lämnas om skulder med en kvarstående löp-
tid om mer än fem år samt alla skulder för vilka bolaget har ställt säker-
het med uppgift om säkerhetens art och form fördelat per skuldpost.

Enligt 43.1.7 skall lämnas uppgift om förekommande poster som inte
är upptagna i balansräkningen i de fall uppgiften har betydelse för be-
dömningen av den ekonomiska ställningen, med särskilt angivande av
pensionsförpliktelser och förpliktelser mot koncernföretag.

Enligt 43.1.9 krävs uppgift om medeltalet anställda personer fördelade
per kategori och, om uppgift inte har lämnats i resultaträkningen, räken-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

112

skapsårets personalkostnader fördelat på löner och arvoden samt på
sociala kostnader med pensioner särskilt angivna.

Enligt 43.1.10 skall upplysning lämnas om värderingar som gjorts i
syfte att erhålla skattelättnader. Väsentlig påverkan på framtida beskatt-
ning skall anges i en not.

Enligt 43.1.11 skall lämnas uppgift om skillnaden mellan den skatt som
påförts detta taxeringsår och tidigare år, och den skatt som betalts eller
skall betalas för dessa år. Summan far redovisas i en post i balans-
räkningen.

Enligt 43.1.12 krävs uppgift om ersättningar till styrelseledamöter eller
motsvarande enligt avtal eller annan förpliktelse eller pensioner till
tidigare ledamöter och enligt 43.1.13 uppgift om förskott, krediter och
garantier till ledamöter med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor
och återbetalda belopp.

Enligt artikel 8 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 15.3 i
det fjärde direktivet tillämpas endast på tillgångsposterna B (Immateriella
tillgångar) och C.I (Byggnader och mark) och C. II (Placeringar i
koncern- och intresseföretag).

Artikel 63

I stället för de upplysningar som intagits i artikel 43.1.8 i det fjärde
direktivet skall försäkringsföretag lämna följande upplysningar.

I. I fråga om skadeförsäkring, skall i noterna anges

1) tecknad bruttopremie,

2) intjänad bruttopremie,

3) skadeersättningar, brutto,

4) driftskostnader, brutto, och

5) återförsäkringsresultat.

Dessa belopp skall fördelas på direkt försäkring och mottagen återför-
säkring, om mottagen återförsäkring utgör 10 % eller mer av tecknade
bruttopremier, och inom direkt försäkring grupperas på följande försäk-
ringsklasser:

- olycksfall och sjukdom,

- motorfordon, ansvar mot tredje man,

- motorfordon, övriga klasser,

- sjöfart, luftfart och transport,

- brand och annan skada på egendom,

- allmän ansvarighet,

- kredit och borgen,

- rättsskydd,

- assistans, samt

- övriga försäkringsklasser.

Grupperingen av försäkringsklasser inom direkt försäkring är inte nöd-
vändig, om summan av tecknade bruttopremier understiger 10 miljoner

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

113

8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

ecu. Varje företag skall dock ange beloppen för de tre största grupperna
av försäkringsklasser i sin rörelse.

II. I fråga om livförsäkring skall i noterna anges

1. tecknad bruttopremie, fördelad mellan direkt och mottagen åter-
försäkring, om mottagen återförsäkring utgör 10 % eller mer av
tecknad bruttopremie och inom direkt försäkring utvisa

a) I premier för individuell försäkring,

II gruppförsäkringspremier,

b) I periodiska premier,

II engångspremier,

c) I premier för ej återbäringsberättigade avtal,

II premier för återbäringsberättigade avtal, samt

III premier för avtal där försäkringstagaren bär placeringsrisken.

Utgifter avseende a, b eller c krävs inte om beloppet inte överstiger

10 % av tecknad bruttopremie för direktförsäkring.

2. Återförsäkringsresultatet.

III I de fäll som avses i artikel 33.4, dvs. fäll då företag
uteslutande använder den tekniska resultaträkningen för hela sin
försäkringsrörelse, skall i noterna upplysas om bruttopremiernas
fördelning på livförsäkring och skadeförsäkring.

IVI samtliga fäll skall i noterna upplysas om den totala
bruttopremierna för direkt försäkring som avser avtal som
slutits av försäkringsföretaget i

a) den medlemsstat där huvudkontoret är beläget,

b) övriga medlemsstater, och

c) övriga länder.

Dock behöver uppgift enligt ovan inte lämnas om en post inte översti-
ger 5 % av den totala bruttopremien.

Artikel 64

Enligt artikel 64 skall försäkringsföretag i noter ange det totala beloppet
för provisioner för direkt försäkringsrörelse som ingår i räkenskaperna
för räkenskapsåret. Detta krav omfättar alla slags provisioner, och sär-
skilt provisioner för ackvisition, förnyelse, uppbörd och beståndsför-
valtning.

Av dels artikel 6 om balansräkningens uppställningsform, med komp-
letterande bestämmelser i artiklarna 8-32, och dels artikel 34 om resultat-
räkningens uppställningsform, med kompletterande bestämmelser i artik-
larna 35-44, följer ett antal upplysningsregler som redan har beskrivits
(se vidare avsnitt 9.1.2 och 9.2.2).

Vidare skall enligt artikel 55 för obligationer och andra räntebärande
värdepapper anges mellanskillnaden mellan anskaffningskostnaden och
förfällobeloppet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 12.1 i
del 2 har relevans även här. Vissa anpassningar måste dock göras med

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

114

hänsyn till försäkringsredovisningsdirektivet. Anpassningarna är huvud-
sakligen betingade av att försäkringsredovisningsdirektivet och lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) inte bygger på någon uppdel-
ning i anläggnings- och omsättningstillgångar och att försäkringsredovis-
ningsdirektivet innehåller vissa särregler om tilläggsupplysningar.

Tilläggsupplysningsregler med utgångspunkt i det fjärde direktivet

Det finns anledning att ålägga försäkringsföretagen att ange dels princi-
perna för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder och dels de
principer enligt vilka tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta
har omräknats till svensa kronor. Såsom tidigare behandlats kan en sådan
allmän bestämmelse även anses omfatta de viktigaste beräkningsantagan-
dena enligt statistiska metoder för värderingen av försäkringstekniska av-
sättningar.

Vidare bör införas en bestämmelse som ålägger företagen att lämna
upplysningar om grunderna för avskrivning av tillgångar och betydelse-
fulla ändringar i dessa grunder. Informationen är relevant för samtliga
tillgångar i försäkringsföretag som omfattas av årsredovisningslagens av-
skrivningsregler. Upplysningarna bör därför lämnas beträffande sådana
tillgångar i försäkringsföretag för vilka den nya årsredovisningslagens av-
skrivningsregler skall gälla.

Det måste även införas bestämmelser motsvarande artikel 15.3 i det
fjärde direktivet. I den nya årsredovisningslagen föreslås krav på redovis-
ning av anläggningstillgångars anskaffningsvärde, under året gjorda av-
skrivningar och nedskrivningar samt ackumulerade avskrivningar, ned-
skrivningar och uppskrivningar. Bestämmelserna skall inte bara avse
materiella anläggningstillgångar utan också immateriella och finansiella
anläggningstillgångar. För vaije post som omfattar anläggningstillgångar
skall det även anges nyanskaffningar under året, tillgångar som företaget
avhänt sig under året samt överföringar mellan olika tillgångsslag eller
mellan olika grupper inom samma tillgångsslag. Enligt artikel 8 i försäk-
ringsredovisningsdirektivet skall artikel 15.3 i det fjärde direktivet tilläm-
pas endast på Immateriella tillgångar (B), Byggnader och mark (C.I) och
placeringar i koncern- och intresseföretag (C.II). En sådan begränsning
i tillämpningen bör således införas i ÅRKL.

Vidare måste bestämmelser om att förändringar i uppskrivningsfond
skall anges införas. Bestämmelsen skall enligt direktiven (se artikel 33 i
det Qärde direktivet och artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet)
göras tillämplig på uppskrivningsfond i försäkringsföretag.

Av- och nedskrivningar uteslutande av skatteskäl måste anges (se arti-
kel 35.1 d, 39.1. e och 43.1.10 i det fjärde direktivet och artikel 1.1 i
försäkringsredovisningsdirektivet). Bestämmelsen bör göras tillämplig på
sådana tillgångar i försäkringsföretag som kan bli föremål för av- eller
nedskrivning (se avsnitt 10.1.3 och 10.1.4).

Vissa andra direktivföreskrifter om tilläggsupplysningar har behandlats
eller kommer att behandlas i annat sammanhang, se t.ex. avsnitt 8.2 (till-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

115

läggsupplysningar för att ge en rättvisande bild), avsnitt 9.7 (upplys-
ningar om skatt), avsnitt 11.2 (upplysningar om ställda säkerheter) och
avsnitt 16.8 (upplysningar om dotter- och intresseföretag) samt författ-
ningskommentaren till 5 kap.

Tilläggsupplysningar med utgångspunkt iförsäkringsredovisningsdirekiivet

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller regler om särskilda tilläggs-
upplysningar som försäkringsföretag skall lämna. Regeringens anser, i
likhet med kommittén att de centrala upplysningsreglema bör intas i
lagen.

En central upplysningsskyldighet är den information som skall lämnas
enligt artikel 63. Föreskriften om att upplysningarna skall lämnas uppde-
lade på försäkringsklasser är enligt regeringen att bedöma som tvingande.
Skälet för att upplysningarna måste anges fördelat på detta sätt är natur-
ligtvis betingat av kraven på jämförbarhet med andra företag inom EU.
Det kan därför inte såsom Sveriges Försäkringsförbund har varit inne på
anses godtagbart att samma uppgifter i stället lämnas fördelat på dagens
svenska verksamhetsgrenar.

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller ingen särskild artikel som
ger möjlighet att tillåta försäkringsföretag att utelämna tilläggsupplys-
ningar på grund av konkurrensskäl. Som Svenska Assuransföreningen
och Sveriges Försäkringsförbund påpekat innebär detta att vissa företag
som omfattas av lagförslaget måste lämna ut viss information enligt arti-
kel 63 som Lloyd's inte årligen behöver lämna ut.

Det kan konstateras att den nämnda situationen uppkommer som en
konsekvens av att försäkringsredovisningsdirektivet innehåller specialreg-
ler för den internationella sammanslutningen Lloyd 's. Den obalans som
därvid kan uppkomma genom att Lloyd 's tillåts lämna årsredovisningen
med betydande eftersläpning i förhållande till konkurrerande företag har
emellertid inte bara betydelse för svenska företag, utan också för eventu-
ella konkurrerande företag i andra medlemsländer. I artikel 1.1 i försäk-
ringsredovisningsdirektivet finns visserligen en hänvisning till artikel 45
i det fjärde direktivet, som innehåller en option att utelämna upplysningar
som kan vålla allvarlig skada. Hänvisningen görs dock endast till artikel

45.1 i det fjärde direktivet, som innehåller en möjlighet att utelämna in-
formation om koncern- och intresseföretag enligt artikel 45.1.2. Någon
hänvisning sker alltså inte till artikel 45.2 som innehåller en möjlighet att
utelämna upplysningar om nettoomsättningen enligt artikel 45.1.8. Enligt
regeringens bedömning kan således inte undantagsreglerna i det fjärde di-
rektivet tillämpas som grund för en bestämmelse i ARFL om att upplys-
ningar om resultatposter fördelat på försäkringsklasser kan få utelämnas
ens om de skulle kunna anses medföra skada i konkurrenshänseende.

I artikel 63.1 i försäkringsredovisningsdirektivet ges däremot en sär-
skild möjlighet att utelämna upplysningar om grupperingen på försäk-
ringsklasser om summan av tecknade bruttopremier för gruppen inte
överstiger 10 miljoner ecu. Det synes vara möjligt att villkora ett sådant

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

116

undantag med ett skaderekvisitit i konkurrenshänseende. Vaije företag
skall dock enligt artikeln alltid ange de tre största grupperna av försäk-
ringsklasser i sin rörelse. Ett företag som har sin dominerande verk-
samhet inom de försäkringsklasser som förekommer hos Lloyd zs skulle
alltså ändå behöva lämna nämnda information. Med hänsyn därtill skulle
ett utnyttjande av optionen inte innebära någon egentlig förändring i sak
för t.ex. Svenska Assuransföreningen. Vid sådant förhållande saknas en-
ligt regeringen särskild anledning att föreslå att möjligheten i artikel 63.1
andra stycket skall införas i ARFL.

Utöver sådana i lagförslaget intagna centrala upplysningskrav finns ett
behov av att mera i detalj reglera vilka tilläggsupplysningar som skall
lämnas, dels för att lägga grund för en enhetlig informationsgivning i för-
säkringsföretag, dels för att fullt ut genomföra EG:s krav i vissa avseen-
den. Dessa upplysningsregler bör införas genom föreskrifter av rege-
ringen eller Finansinspektionen.

En särskild fråga gäller om tilläggsupplysningarna i noterna skall anges
"brutto" eller "netto". I regeringens förslag har resultaträkningen förtyd-
ligats så att poster vilka i resultaträkningen redovisas "netto", angivits
med tillägget "efter avgiven återförsäkring". Uppgifter därutöver som
tydliggör dessa posters fördelning mellan bruttobelopp och återförsäkra-
res andel måste enligt direktivet i stället intas i en not. En sådan bruttore-
dovisningsskyldighet måste i huvudsak bedömas som tvingande enligt di-
rektivet. Sveriges Försäkringsförbunds invändning att poster i notappara-
ten skall generellt redovisas "netto för egen räkning" för att uppnå kon-
gruens med resultaträkningen kan således inte beaktas. Föreskrifter om
noternas närmare innehåll i nu angivet avseende bör föreskrivas av rege-
ringen eller Finansinspektionen. Vid utformningen av dessa föreskrifter
bör särskilt iakttas att uppgifterna i noter enkelt kan följas och stämmas
av mot uppgifter lämnade i balans- och resultaträkningen.

12.2 Tilläggsupplysningarnas placering

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Om inte annat särskilt föreskrivs, skall till-
läggsupplysningama tas in i noterna. Därvid skall det vid de poster
i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka upplysningarna
hänför sig göras hänvisningar till noterna. Tilläggsupplysningarna får
även lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen under förut-
sättning att det inte står i strid med kravet på överskådlighet.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att tilläggsupplysningar
som huvudregel skall placeras i balansräkningen eller i resultaträkningen
men att upplysningarna även får tas in i en not.

Remissinstanserna: Finansinspektionen har ifrågasatt den valfrihet som
förslaget medger. I övrigt har kommitténs förslag lämnats utan erinran.

117

Gällande rätt: De uppgifter som skall lämnas enligt 20 § bokförings-
lagen får enligt nämnda lagrum tas in i noter, om tydliga hänvisningar
görs vid de poster i bokslutshandlingama till vilka de hänför sig.

I 11 kap. FRL saknas motsvarande regler om upplysningar i noter.
Enligt Finansinspektionens föreskrifter (1991:19-20) kan dock vissa upp-
gifter intas i noter.

Direktivet: Det fjärde direktivets krav på tilläggsupplysningar är i
somliga fåll utformade så att upplysningar skall lämnas i balans- eller
resultaträkningen eller i noter. I andra fäll sägs inget annat än att upplys-
ningarna skall lämnas i noter. Även försäkringsredovisningsdirektivet har
ett motsvarande angreppssätt.

Skälen för regeringens förslag: Det skäl som anförts i avsnitt 12.2 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär att en upplysningsskyldighet
i en not föreskrivs som huvudregel för sådana tilläggsupplysningar som
inte enligt särskilda bestämmelser i ARFL skall lämnas på visst sätt.
Därvid bör - i överensstämmelse med vad som gäller i dag - tydliga hän-
visningar göras vid de poster i balans- eller resultaträkningen till vilka
noterna hänför sig. Det kan dock finnas fall då det inte är rimligt att
upprätthålla ett krav på upplysningar i en not, t.ex. om antalet tilläggs-
upplysningar är mycket begränsat och överskådligheten därför inte skulle
minska, om upplysningarna lämnades direkt i balans- eller resultaträk-
ningen. Det kan också vara så att upplysningen har sådant samband med
balans- och resultaträkningen att det skulle vara olämpligt att redovisa
den skild från denna. Tilläggsupplysningar bör därför kunna lämnas i
balans- och resultaträkningen om det inte står i strid med kravet på över-
skådlighet.

12.3 Tilläggsupplysningar om taxeringsvärden och om
försäljning av vissa tillgångar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om att det i vissa fall
skall lämnas uppgift om fastigheters taxeringsvärde tas in i den nya
lagstiftningen. Sådana upplysningar skall lämnas för tillgångar hän-
förliga till Byggnader och mark (C.I).

I den nya lagstiftningen tas inte in de nuvarande bestämmelserna
om att vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar
skall specificeras och fördelas på samma sätt som motsvarande till-
gångar i balansräkningen.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte föreslagit någon bestämmelse
om att försäkringsföretag skall lämna uppgift om taxeringsvärden för fas-
tigheter. Kommittén har däremot föreslagit att vinster och förluster vid
avyttring av vissa tillgångar skall specificeras och fördelas på posterna
i balansräkningen (se betänkandet del II s. 378).

118

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några erin-
ringar mot kommitténs förslag.

Bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Redo-
visningsrådet och Sveriges Industriförbund har dock menat att kravet på
upplysning om fastighets taxeringsvärde bör utgå.

Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och Sveriges Industriförbund
har även ansett att kravet på specifikation vid avyttring av anläggnings-
tillgångar bör utmönstras. Redovisningsrådet har ansett att kravet bör
ersättas av ett allmänt krav på angivande av jämförelsestörande poster.

Gällande rätt: Enligt Finansinspektionens föreskrifter 1991:19-20 skall
för fastigheter som är anläggningstillgångar anges summa taxeringsvärde
för dessa.

Enligt 18 § tredje stycket bokföringslagen skall göras en fördelning av
vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar samt avskriv-
ningar och nedskrivningar på sådana tillgångar på samma sätt som mot-
svarande tillgångar i balansräkningen.

Direktivet: EG-direktiven saknar motsvarighet till de nu angivna
svenska bestämmelserna.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i motsvarande
avsnitt i del 2 är av betydelse även här. Regeringen anser att det även
fortsättningsvis bör ställas krav på upplysning om taxeringsvärden.
Sådana upplysningar bör i försäkringsföretag lämnas för placeringstill-
gångar som skall ingå i posten Byggnader och mark (C.I).

Något generellt krav på särredovisning vid avyttring av anläggningstill-
gångar eller motsvarande tillgångar i försäkringsföretag tas inte in i lag-
stiftningen. I stället överlämnas till redovisningspraxis att inom ramen för
god redovisningssed avgöra i vilken utsträckning sådan särredovisning
ändå bör göras.

13 Förvaltningsberättelse

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Samtliga företag som omfattas av ARFL skall
vara skyldiga att upprätta förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa
viktigare förhållanden, bl.a. förhållanden som är viktiga för bedöm-
ningen av försäkringsföretagets ställning och resultat, händelser som
är av väsentlig betydelse för företaget samt upplysningar om företa-
gets förväntade framtida utveckling.

I förvaltningsberättelsen skall vidare lämnas upplysningar om
skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart
och ett av de senaste fem räkenskapsåren samt företagets konsoli-
dering vid utgången av vart och ett av dessa räkenskapsår.

119

Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
ringens förslag (se betänkandet del Is. 157, 308, 309 och 382 samt del
II s. 381).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har lämnat kommitténs
förslag utan erinran. Patent- och registreringsverket har dock, i yttrande
avseende förslaget till årsredovisningslag, ansett att uppgift om koncern-
tillhörighet bör anges i förvaltningsberättelsen samt att också uppgift om
filialers register och dess beteckning bör lämnas i förvaltningsberättelsen.
Svenska Revisorsamfundet har ansett att kravet på uppgifter om företa-
gets förväntade framtida utveckling kan leda till tillämpningssvårigheter.
Även Föreningen Auktoriserade Revisorer har varit inne på detta.

Gällande rätt: Enligt 11 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713), FRL, skall årsredovisningen bestå bl.a. av en förvaltningsbe-
rättelse. Ill kap. 11 § FRL finns närmare bestämmelser om utform-
ningen av förvaltningsberättelsen. Enligt 11 § första stycket skall förvalt-
ningsberättelsen upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Enligt
andra stycket i samma paragraf skall upplysningar lämnas i följande
hänseenden.

1. Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultat- eller i
balansräkningen men som är viktiga för att bedöma bolagets verksamhets-
resultat och ställning.

2. Händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som har inträffat under
räkenskapsåret eller efter dettas slut.

Enligt 11 kap. 11 § tredje-femte stycket skall anges medelantalet an-
ställda personer under räkenskapsåret och det sammanlagda beloppet av
räkenskapsårets löner och ersättningar, fördelat på i lagrummet närmare
angivet sätt.

Förvaltningsberättelsen skall enligt sjätte stycket i samma lagrum även
innehålla förslag till dispositioner beträffande företagets vinst eller för-
lust.

I förvaltningsberättelsen skall enligt sjunde stycket anges rörelseresul-
tatet för vart och ett av de fem senaste räkenskapsåren. Upplysningar
skall även lämnas om bolagets konsolidering vid utgången av vart och ett
av dessa år.

Då medelantalet anställda anges skall uppgift även lämnas om fördel-
ningen mellan kvinnor och män.

Direktivet: Artikel 46 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet
(78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direktivet) om förvaltningsberät-
telsens innehåll skall gälla enligt artikel 1.1 i direktiv (91/674/EEG) om
årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäk-
ringsredovisningsdirektivet).

Förvaltningsberättelsen skall enligt artikel 46.1 i det fjärde direktivet
minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets
verksamhet och dess ställning.

Förvaltningsberättelsen skall enligt artikel 46.2 även upplysa om

a) viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut,

b) bolagets förväntade framtida utveckling,

c) verksamhet inom forskning och utveckling, samt

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

120

d) den information om förvärv av egna aktier som föreskrivits i artikel

22.2 i direktiv 77/91/EEG,

e) förekomsten av filialer till bolaget.

Medlemsstaterna får enlig artikel 46.3 undanta vissa bolag som avses

1 artikel 11 från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse förutsatt
att bolagen i noter lämnar de uppgifter om förvärv av egna aktier som
avses i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 13 i del

2 är av betydelse även för förvaltningsberättelsen i försäkringsföretag.
Regeringen anser dock inte att det i detta skede finns anledning att pröva
om försäkringsföretag skall undantas från skyldigheten att lämna viss in-
formation i förvaltningsberättelsen. Utgångspunkten måste i stället vara
att samtliga försäkringsföretag bör lämna den information som föreslås
i detta sammanhang. Det bör emellertid vara möjligt att beakta sådana
frågor i det normgivningsbemyndigande som föreslås intaget i lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag (ARFL) och som möjliggör att det
helt eller delvis kan föreskrivas undantag för vissa mindre försäkringsfö-
retag (se del 1, avsnitt 6.5).

Mot denna bakgrund bör således ÅRFL bygga på att samtliga försäk-
ringsföretag skall även i framtiden upprätta en förvaltningsberättelse.

Den nya lagstiftningens bestämmelser om förvaltningsberättelsens inne-
håll bör utformas i nära anslutning till de bestämmelser om förvaltnings-
berättelsens innehåll som finns i gällande rätt. Vissa avvikelser måste
dock föreskrivas med hänsyn till direktiven.

I lagstiftningen bör ställas ett krav på att förvaltningsberättelsen skall
ge en "rättvisande översikt" över utvecklingen av företagets verksamhet
samt ställning och resultat, dvs. ett krav motsvarande det krav på "rättvi-
sande bild" som måste uppställas i fråga om balansräkningen, resultaträk-
ningen och noterna.

Liksom i dag bör förvaltningsberättelsen innehålla uppgift dels om för-
hållanden som är av betydelse för bedömningen av företagets verksam-
hetsresultat och ställning, i den mån uppgifterna inte har lämnats i ba-
lansräkningen eller resultaträkningen, dels händelser av väsentlig betydel-
se för bolaget som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess utgång.

Förvaltningsberättelsen bör vidare - i enlighet med direktivet - inne-
hålla upplysning om företagets förväntade framtida utveckling.

I lagstiftningen bör vidare föreskrivas att förvaltningsberättelsen också
skall innehålla upplysningar om bolagets verksamhet inom forskning och
utveckling.

Vidare bör - såsom det fjärde direktivet fordrar - förvaltningsberättel-
sen innehålla uppgift om bolagets filialer. Ett sådan krav bör gälla även
för försäkringsföretag.

Liksom hittills bör förvaltningsberättelsen innehålla styrelsens förslag
till disposition av vinst eller förlust.

Uppgifter om antalet anställda m.m. och uppgifter om utbetalda löner
och ersättningar bör lämnas i form av noter till balans- och resultaträk-
ningarna och inte, såsom är fallet i dag, i förvaltningsberättelsen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

121

Patent- och registreringsverket har särskilt tagit upp frågan om var
uppgift om koncemtillhörighet skall redovisas. Enligt artikel 56.2 i det
fjärde direktivet jämförd med artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirekti-
vet måste en sådan uppgift redovisas i noterna. Det finns enligt rege-
ringens mening inte tillräckliga skäl för att fordra att samma uppgift ock-
så tas in i förvaltningsberättelsen.

I ARFL bör, som nyss nämnts, hänvisas till den nya årsredovisningsla-
gen i fråga om att företaget skall lämna en översikt över verksamheten
och dess resultat och ställning. För försäkringsföretag finns i dag i FRL
en bestämmelse som preciserar att upplysningar om rörelseresultatet skall
lämnas för vart och ett av de senaste fem åren. Denna bestämmelse bör,
såsom kommittén har föreslagit, överföras till ÅRFL samt ändras till att
gälla liv- och skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat. Från gällande
rätt bör också överföras bestämmelsen om att uppgifter skall lämnas om
företagets konsolidering vid utgången av vart och ett av dessa räken-
skapsår.

Enligt vad regeringen senare återkommer till bör nyss nämnda översik-
ter lämnas även för en koncern i koncernredovisningen (se avsnitt 16.2).

14 Resultatanalys

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Försäkringsföretag skall även enligt den nya
lagstiftningen upprätta en resultatanalys. Denna skall utvisa rörelse-
resultat, intäkter och kostnader samt försäkringstekniska avsättningar
och återförsäkrarens andel av försäkringstekniska avsättningar, för-
delat på försäkringsgrenar. I livförsäkringsföretag skall även återbä-
ringsmedel anges fördelat på där förekommande försäkringsgrenar.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att skyldigheten i lag
att avge resultatanalys upphävs, att begreppet resultatanalys skall vara
kvar i föreskrifter, att motsvarande uppgifter som tidigare lämnats i re-
sultatanalysen skall lämnas i noter anpassade efter direktivets verksam-
hetsindelning och att detta skall ske genom föreskrifter från Finansinspek-
tionen (se betänkandet del II s. 333 och 369).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran. Sveriges Försäkringsförbund har tillagt att även
om försäkringsbolagen för egen del helst vill behålla nuvarande verksam-
hetsindelning får det inte bli ett krav från Finansinspektionen att både de
nya tilläggsupplysningarna enligt artikel 63 och 64 och nuvarande resul-
tatanalys skall ingå i årsredovisningen. Det senare måste bli en frivillig
uppgift.

Gällande rätt: Enligt 11 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713),
FRL, skall till resultaträkningen fogas en resultatanalys. Resultatanalysen
skall utvisa rörelseresultatet för vaije verksamhetsgren. Om rörelsen om-
fattar flera verksamhetsgrenar skall enligt 11 kap. 8 § FRL intäkter och

122

kostnader redovisas särskilt för vaije verksamhetsgren. Enligt 11 kap.
10 § FRL skall i balansräkningen försäkringstekniska skulder och återför-
säkrares andelar i dessa tas upp som särskilda poster. Omfattar bolagets
rörelse flera verksamhetsgrenar skall sådana poster redovisas särskilt be-
träffande vaije verksamhetsgren. Livförsäkringsföretag som redovisar en
återbäringsfond skall ta upp denna som särskild post bland skulderna,
särskilt redovisad för vaije verksamhetsgren.

I förarbetena till FRL hänvisade departementschefen som motivering
till lagens bestämmelser om upprättandet av resultatanalys, att en sådan
analys skulle ge en närmare inblick i bolagets resultat, ge besked om de
viktigare faktorer som varit avgörande för resultatet och redovisa detta
med en uppdelning på verksamhetsgrenar. Bakom tanken på resultat-
analys konstaterades bl. a. ligga den principiella ståndpunkten att olika
delar av verksamheten borde bära sina egna kostnader. Det överlämnades
vidare åt praxis och dåvarande försäkringsinspektionen att bestämma
innebörden av begreppet verksamhetsgren (prop. 1981/82:180 s. 243,
253 och 254).

I Finansinspektionens föreskrifter 1991:19-20 finns scheman om resul-
tatanalys för livförsäkringsbolag som meddelar livförsäkring med anknyt-
ning till värdepappersfonder, resultatanalys för andra livförsäkringsbolag
och resultatanalys för skadeförsäkringsbolag.

Resultatanalysen för skadeförsäkringsbolag

Resultaträkningens poster 1-9, som beskrivits i avsnitt 9.2.2, skall enligt
föreskrifterna fördelas på följande verksamhetsgrenar.

I. Direkt försäkring i Sverige

a) Individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring

b) Gruppsjuk- och olycksfallsförsäkring

c) Avgångbidragsförsäkring

d) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

e) Företags- och fastighetsförsäkring

f) Hem- och villaförsäkring

g) Trafikförsäkring

h) Motorfordonsförsäkring

i) Transportförsäkring

j) Sjökaskoförsäkring

k) Flygförsäkring

l) Husdjursförsäkring och

m) Kreditförsäkring

II. Direkt försäkring i utlandet

III. Mottagen återförsäkring

Förutom nämnda poster skall totalt och för respektive verksamhetsgren
anges

1. Premieinkomsten för egen räkning och

2. Ingående och utgående nivåtillägg (förstärkningar av premiereserven
på grund av otillräcklig premienivå).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

123

Vidare skall vinst (förlust) som uppkommit vid avveckling av närmast
föregående räkenskapsårs ersättningsreserv för vaije verksamhetsgren i
Sverige anges i en not.

Dessutom skall fördelningen av kapitalavkastningen på respektive för-
säkringsgren ske på sätt som mot bakgrund av de faktiska förhållandena
ger en god approximation av försäkringsgrenens del (positiv eller nega-
tiv) av kapitalavkastningen.

Resultatanalysen för livförsäkringsbolag

Resultaträkningens samtliga poster 1-17, som beskrivits i avsnitt 9.2.2,
skall fördelas på följande verksamhetsgrenar.

I. Direkt försäkring i Sverige

1. Individuell försäkring

a) Livförsäkring med respektive utan grunder

b) Sjuk- och olycksfallsförsäkring med respektive utan grunder

2. Gruppförsäkring

A) Kollektivavtalsgrundad försäkring

a) Tjänstepensionsförsäkring med respektive utan grunder

b) Grupplivförsäkring med respektive utan grunder

c) Avtalsgruppsjuk- och avtalsgrupp olycksfallsförsäkring med
respektive utan grunder

d) Avgångsbidragsförsäkring med respektive utan grunder

e) Arbetslöshetsförsäkring med respektive utan grunder

B) Övrig gruppförsäkring

a) Grupppensionsförsäkring med respektive utan grunder

b) Grupplivförsäkring med respektive utan grunder

c) Gruppsjuk- och gruppolycksfallsförsäkring med respektive utan
grunder

II. Direkt försäkring i utlandet

III. Mottagen återförsäkring

1. Mottagen återförsäkring med grunder

2. Mottagen återförsäkring utan grunder

Vidare skall vinst (förlust) som uppkommit vid avveckling av närmast
föregående räkenskapsårs ersättningsreserv anges för vaije verksamhets-
gren i Sverige.

Dessutom skall balansräkningens poster Fordran på återförsäkrare
(återförsäkrares andel av försäkringstekniska skulder) och Försäkringstek-
niska skulder fördelas på ovan nämnda verksamhetsgrenar. Slutligen skall
återbäringsfonden och andra till framtida förfoganden avsatta medel anges
fördelat på ovan nämnda verksamhetsgrenar.

Direktivet: I direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd
redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet)
används inte begreppet resultatanalys eller motsvarande. Direktivet
innehåller däremot föreskrifter om att vissa uppgifter om
resultaträkningens poster skall lämnas i en not. Dessa upplysningskrav
har behandlats i det föregående (se avsnitt 12.1).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

124

Skälen för regeringens förslag: Den information som lämnas i nuvar-
ande resultatanalys innebär, förenklat uttryckt, att information om främst
rörelsens intäkter, kostnader och resultat skall lämnas i en särskild resul-
tatuppställning uppdelad på olika verksamhetsgrenar. Upplysningarna ger
därmed en god bild av hur försäkringsföretagets resultat närmare har
uppkommit och fördelat sig under året. Resultatanalysen utvisar också
hur de försäkringstekniska skulderna fördelar sig på de olika verksam-
hetsgrenarna. I livförsäkringsföretag ges i dag dessutom information om
vilka grenar som olika medel i återbäringsfonden avser.

Enligt regeringens mening är det i nu aktuella delar fråga om väsentlig
information för bedömningen av försäkringsföretagens verksamhet och
hur dess resultat har uppkommit. Resultatanalysen ger också en god bild
av i vilken mån som olika delar av rörelsen bär sina kostnader. Det är
således fråga om viktig information för försäkringstagarna och andra
externa intressenter. Det är därför angeläget att denna information inte
går förlorad som en följd av EG-harmoniseringen. I lagen bör alltså lik-
som hittills uppställas ett allmänt krav på att försäkringsföretag skall avge
en resultatanalys. En annan sak är att lagen på samma sätt som i dag bör
uppta endast de allmänna kraven på vad en resultatanalys skall innehålla
och att lagen bör ge utrymme för att upplysningar kan fördelas och
lämnas på ett delvis annorlunda sätt än vad som skall ske i gällande rätt.

Såsom konstaterades i samband med att första skadeförsäkringsdirekti-
vet, första livförsäkringsdirektivet, andra skadeförsäkringsdirektivet och
andra livförsäkringsdirektivet införlivades med svensk rätt, har begreppet
försäkringsklass enligt EG:s olika direktiv inte samma innebörd som be-
greppet verksamhetsgren i Sverige. Eftersom den nya indelningen i för-
säkringsklasser då kom att bli direkt tillämplig vid beviljande av konces-
sioner och även konstaterades vara grundläggande för soliditetsreglema
övervägdes en ändring eller anpassning av bestämmelserna om resultat-
analys i FRL. Det ansågs emellertid att beteckningen verksamhetsgren
kunde kvarstå i FRL i vaije fall tills dess den svenska lagstiftningen kom-
mit att harmoniseras med försäkringsredovisningsdirektivet. Det anfördes
emellertid att Finansinspektionens redovisningsföreskrifter, som konstate-
rades ligga till grund för uppdelningen på olika verksamhetsgrenar, kunde
behöva anpassas med hänsyn till att nya koncessioner söks och gamla
koncessioner anpassas till den nya lagstiftningen (prop. 1992/93:257 s.
188 och 203). Någon sådan anpassning har dock ännu inte skett.

Enligt regeringen bör vissa förändringar göras i FRL för att underlätta
en närmare anpassning av informationen i resultatanalysen till EG:s för-
säkringsklassindelning och samtidigt underlätta en samordning av upplys-
ningarna i resultatanalysen med de tvingande tilläggsupplysningar som fö-
reslagits tidigare (se avsnitt 12.1).

Den första förändringen avser hur informationen bör fördelas. Även
om nuvarande begrepp verksamhetsgrenar i och för sig skulle kunna an-
vändas även för en indelning efter t.ex. försäkringsklasser eller liknande
bör begreppet med dess starka anknytning till indelningen enligt gällande
rätt inte längre behållas. Att i stället uttryckligen begränsa informationen
i resultatanalysen till upplysningar fördelat på försäkringsklasser är inte

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

125

heller ändamålsenligt, eftersom det i vissa fall kan vara befogat att i re-
sultatanalysen slå samman olika klasser för att ge en relevant information
eller att kräva särskilda kompletterande upplysningar fördelat på dagens
verksamhetsgrenar. Den sist nämnda möjligheten kan därvid antas vara
särskilt relevant för livförsäkringsföretag. För livförsäkringsrörelse är
den klassindelning och den information som artikel 63 i försäkringsredo-
visningsdirektivet föreskriver mindre detaljerad 9än den information som
skall lämnas i resultatanalysen enligt gällande rätt. Ett krav på indelning
i försäkringsklasser skulle med andra ord riskera att låsa utvecklingen
och kunna leda till att en mindre ändamålsenlig information kommer att
lämnas enbart för att tillgodose lagens krav. I stället bör ett nytt begrepp
användas. Försäkringsgrenar bör därvid användas som grund för
uppdelningen av informationen i resultatanalysen. Detta begrepp kan
därvid utgöra basen för information fördelad på såväl försäkringsklasser,
grupp av försäkringsklasser eller en verksamhetsgren av liknande slag
som i dag anges i Finansinspektionens föreskrifter. En sådan lösning
torde också möjliggöra den anpassning till direktivets indelning som
kommittén synes ha eftersträvat när den föreslagit att begreppet re-
sultatanalys skall förtydligas genom Finansinspektionens föreskrifter.

Den andra förändringen avser på vilket sätt informationen skall lämnas.
Enligt gällande rätt skall informationen lämnas i en resultatanalys som
skall fogas till resultaträkningen. Det bör enligt regeringen i stället anges
mera allmänt att resultatanalysen skall ingå i årsredovisningen. Detta är
inte bara i överensstämmelse med den ordning som föreslagits för finan-
sieringsanalys. En sådan lösning kan även antas ge bättre möjligheter att
samordna upplysningarna i resultatanalysen med de upplysningar som
måste lämnas enligt försäkringsredovisningsdirektivets tvingande före-
skrifter i artiklarna 63 och 64.

Som antytts ovan är ett utmönstrande av begreppet resultatanalys från
lagen inte nödvändigt för de ovan behandlade förändringarna. Begreppet
bör därför i vart fall i detta skede behållas i den svenska lagstiftningen
som ett sammanfattande begrepp på de upplysningar som nu avses. Ett
behållande av ett särskilt begrepp ger också ett bättre legalt stöd för de
föreskrifter om resultatanalysens närmare innehåll som behöver utfärdas.

Regeringen anser således sammantaget att de nuvarande bestämmelser-
na om resultatanalys med de förändringar som behandlats ovan bör över-
föras till den nya lagstiftningen. Det bör i ARFL alltså anges att intäkter,
kostnader och resultatet skall fördelas på olika försäkringsgrenar. Det-
samma bör gälla för försäkringstekniska avsättningar och återförsäkramas
andel av dessa. Dessutom bör i livförsäkringsföretag på samma sätt som
i dag en fördelning på försäkringsgrenar ske beträffande återbäringsfon-
den och andra till framtida förfogande avsatta medel. Det ligger därmed
nära till hands att föreskriva en fördelning i fråga om fonden för orealise-
rade vinster och uppskrivningsfond. Dessa fonder bör behandlas på sam-
ma sätt som återbäringsfonden.

Såsom framgått ovan är avsikten att resultatanalysens närmare utform-
ning och innehåll skall regleras genom föreskrifter. Stöd för sådana före-
skrifter kan hämtas i det generella normgivningsbemyndigandet för redo-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

126

visningen som föreslås i detta sammanhang (se avsnitt 6.5 i del 1).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

127

15 Redovisning av koncern- och intresseföretag

15.1 Koncernbegreppet

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: En ny - med aktiebolagslagen och nya årsre-
dovisningslagen gemensam - koncemdefinition införs i försäkrings-
rörelselagen och ARFL. Enligt denna skall en koncern föreligga i
följande fall.

1. Ett företag innehar mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar i en annan juridisk person.

2. Ett företag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person
och förfogar på grund av avtal med andra delägare i denna över mer
än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

3. Ett företag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person
och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i
dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

4. Ett företag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person
och har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över denna på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar.

I dessa situationer utgör företaget moderföretag och den andra ju-
ridiska personen dotterföretag.

Om ett dotterföretag, eller ett moderföretag och ett eller flera dot-
terföretag tillsammans, eller flera dotterföretag tillsammans har såda-
na rättigheter som avses i 1-3 över en annan juridisk person, är även
denna juridiska person dotterföretag i koncernen.

Om ett dotterföretag har sådana rättigheter som avses i 4 över en
annan juridisk person, i vilket det äger aktier eller andelar, skall
även denna juridiska person anses som dotterföretag i koncernen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 159-166 och 168-171 samt del II s. 367
och 387-389).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att in-
vända mot kommitténs förslag. Bl.a. Finansinspektionen har dock efter-
lyst vissa klaigöranden. Finansinspektionen har även menat att koncern-
definitionen inte bör tas in i både aktiebolagslagen och den nya årsredo-
visningslagen. Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett att ett
koncemförhållande inte skall kunna grundas enbart på avtal mellan före-
tagen. Sveriges Industriförbund har hävdat att den i dag gällande s.k.
sekundärregeln bör behållas. Svenska Revisorsamfundet har ansett att den
skatterättsliga koncemdefinitionen bör anpassas till den civilrättsliga.
Sveriges försäkringsförbund har ansett att det bör övervägas om det allt-
jämt finns behov av en särskild koncemdefinition i försäkringsrörelse-

128

lagen när redovisningsreglerna förs över till en egen lag och att det
nuvarande koncernbegreppet i vart fall inte bör utvidgas innan klarhet
nåtts om hur EG:s regler om finansiella konglomerat kommer att se
ut.

Gällande rätt:

Allmänt om koncernbegreppet

En koncern utgör en grupp om två eller flera företag, varav ett utgör mo-
derföretag och de övriga dotterföretag.

I lagstiftningen ställs krav på en särskild koncernredovisning. Skälen
för det är bl.a. att det inte går att få en klar bild av koncernens ställning
och resultat enbart av de olika koncernföretagens årsredovisningar.

I lagstiftningen har också uppställts särskilda regler om vinstutdelning
i koncerner. De allmänna reglerna om balansräkning och de därmed sam-
manhängande vinstutdelningsbegränsningama utgör nämligen inte något
skydd mot att ett koncernföretag delar ut den vinst som redovisas i dess
balansräkning utan att därvid ta hänsyn till förlust hos annat koncernföre-
tag.

Den grundläggande koncemdefinitionen i svensk rätt finns i 1 kap. 5 §
aktiebolagslagen (1975:1385). En motsvarande definition för försäkrings-
bolag finns intagen i 1 kap. 9 § första-tredje styckena försäkringsrörelse-
lagen (1982:713), FRL.

Koncemdefinitionen i svensk rätt; huvudregeln

I 1 kap. 9 § första stycket FRL föreskrivs att om ett försäkringsbolag
äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk per-
son att det har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller an-
delar, är försäkringsbolaget moderföretag och den juridiska personen dot-
terföretag. Det är alltså, enligt huvudregeln, röstandelens och inte
kapitalandelens storlek som är avgörande för om ett moder-
dotterföretagsförhållande föreligger (jfr 1 kap. 5 § första stycket
aktiebolagslagen)

Av 1 kap. 9 § första stycket andra meningen FRL framgår att indirekta
dotterföretagsförhållanden likställs med direkta sådana. Detta innebär att
om ett moderbolag har ett dotterföretag som i sin tur kontrollerar mer än
hälften av rösterna i ett annat företag är även det sistnämnda företaget
dotterföretag till moderbolaget. Detsamma gäller om moderbolaget till-
sammans med ett eller flera dotterföretag eller genom flera dotterföretag
innehar röstmajoriteten i ett företag (jfr 1 kap. 5 § första stycket andra
meningen aktiebolagslagen).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

129

9 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 10. Del IV

Koncemdefinitionen i svensk rätt; sekundärregeln

Den s.k. sekundärregeln finns i 1 kap. 9 § andra stycket FRL (jfr 1 kap.

5 § andra stycket aktiebolagslagen).

Enligt denna föreligger en koncern om ett försäkringsbolag på grund
av aktie- eller andelsinnehav i ett annat företag eller på grund av avtal
ensamt har såväl ett bestämmande inflytande över ett annat företag som
en betydande andel i resultatet av dess verksamhet (se vidare den redogö-
relse för koncernbegreppet som lämnats beträffande aktiebolag i avsnitt
15.1 i del 2).

Förhållanden som faller utanför det gällande koncernbegreppet

Såsom framhållits i avsnitt 15.1 i del 2 lär ett koncemförhållande i dag
inte kunna grundas enbart på ett avtal mellan två företag. Inte heller
anses något koncemförhållande normalt föreligga i fråga om s.k. 50/50-
företag (se prop. 1979/80:143 s. 71-74 och prop. 1981/82 s 141-142).
Med 50/50-företag avses företag som ägs av två företag till lika delar (se
vidare beskrivningen i nyss nämnda avsnitt i del 2).

Koncernbegreppets betydelse

Koncemdefinitionen har framför allt betydelse för redovisningsreglerna.
Ett moderföretag måste sålunda upprätta en koncernredovisning. Den
skall bl.a. innehålla en balansräkning och en resultaträkning avseende
hela koncernen. Dessutom skall moderföretaget i sin årsredovisning
lämna vissa särskilda uppgifter rörande dotterföretag. Moderföretaget
skall vidare i sin förvaltningsberättelse lämna upplysningar bl. a. om
viktiga förhållanden och händelser av väsentlig betydelse för koncernen.

Det förhållande att ett skadeförsäkringsbolag utgör moderföretag i en
koncern medför också att en särskild begränsning kommer att gälla i
fråga om rätten till vinstutdelning. Av 12 kap. 2 § andra stycket FRL
följer nämligen att skadeförsäkringsbolag som är moderbolag inte far dela
ut mer än vad som är utdelningsbar vinst enligt koncembalansräkningen
för skadebolagsgruppen (jfr 12 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen).

Koncemförhållandet medför också begränsningar i dotterföretags
möjligheter att förvärva eller som pant motta aktier i moderföretaget (se

6 kap. 9 § FRL och 7 kap. 2 § aktiebolagslagen).

Koncemreglema påverkar dessutom tillämpningsområdet för det s.k.
låneförbudet i 12 kap. 12 § FRL (jfr 12 kap. 7 § aktiebolagslagen). Lå-
neförbudet gäller lån till styrelseledamöter m.m. och till vissa dem när-
stående. I viss utsträckning kan dock förekomsten av ett koncemför-
hållande även utvidga tillämpningsområdet för låneförbudet. Kretsen av
de personer till vilka lån inte får lämnas omfattar sålunda också styrelse-
ledamöter eller verkställande direktör i annat företag inom samma kon-
cern jämte dem närstående fysiska eller juridiska personer.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

130

Vidare får koncernbegreppet betydelse för den s.k. fem-procentsregeln.
Ett försäkringsbolag får nämligen, med vissa undantag, inte utan Finans-
inspektionens medgivande äga större andel av aktierna i ett svenskt eller
utländskt aktiebolag än som svarar om högst fem procent av röstetalet för
samtliga aktier (se 7 kap. 17 § FRL). Dessutom gäller att ett försäkrings-
bolag som är moderbolag till ett bankbolag inte får vara dotterföretag till
något annat företag än ett bankbolag (se 17 kap. 17 a § FRL). Koncern-
reglerna har även betydelse för tillämpning av regler om ägarprövning
(se 3 kap. 2 § FRL).

Slutligen kan nämnas att koncemreglema far betydelse även på andra
områden, t.ex. för utformningen av emissionsprospekt från moderföretag
(se 4 kap. 20 och 22 §§ FRL), för styrelsens och verkställande direktör-
ens upplysningsplikt gentemot bolagsstämman (se 9 kap. 12 § FRL), för
reglerna om revisorsjäv (se 10 kap. 5 § FRL och för reglerna om inlösen
av aktier i dotterföretag (se 15 kap. 8 -12 §§ FRL). Motsvarande bestäm-
melser finns också för aktiebolag enligt aktiebolagslagen (se vidare av-
snitt 15.1 i del 2).

Direktivet: EG-rätten innehåller inte någon allmän bolagsrättslig
koncemdefinition. I det sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG)
om sammanställd redovisning (det sjunde direktivet) anges emellertid ett
antal situationer då ett företag skall vara skyldigt att upprätta s.k.
sammanställd redovisning och sammanställt årsbokslut, dvs. vad som i
svensk rätt motsvarar koncernredovisningen. Dessa bestämmelser kan
därför sägas innefatta en koncemdefinition. Det bör dock understrykas
att direktivet inte ger denna koncemdefinition betydelse annat än på
redovisningsrättens område.

I det sjunde direktivets artikel 1.1 anges när en koncernredovisning
skall upprättas. Enligt artikeln skall en medlemsstat föreskriva att vaije
företag som lyder under dess lagstiftning skall upprätta en sammanställd
redovisning och ett sammanställt årsbokslut, om något av följande är
tillämpligt på företaget (moderföretaget):

a) Det innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i
ett annat företag (dotterföretaget).

b) Det har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett
annat företags (dotterföretagets) förvaltnings-, lednings- eller tillsyns-
organ och samtidigt är aktieägare eller delägare i detta företag.

c) Det har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett företag
(dotterföretaget) i vilket det är aktieägare eller delägare enligt ett avtal
som är slutet med det sistnämnda företaget eller enligt en bestämmelse
i det företagets statuter, om den lagstiftning som dotterföretaget lyder
under tillåter sådana avtal eller bestämmelser. En medlemsstat behöver
inte föreskriva att moderföretaget skall vara aktieägare eller delägare i
dotterföretaget. De medlemsstater vilkas lagstiftning inte innehåller före-
skrifter om sådana avtal eller bestämmelser i statuterna som här avses be-
höver inte tillämpa denna regel.

d) Det är aktieägare eller delägare i ett företag, och

aa) en majoritet av de ledamöter i företagets (dotterföretagets) förvalt-
nings-, lednings- eller tillsynsorgan som har utfört sitt uppdrag under rä-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

131

kenskapsåret, under det föregående räkenskapsåret och fram till tidpunk-
ten för upprättandet av den sammanställda redovisningen, har utsetts en-
bart på grund av den nämnde aktieägarens eller delägarens sätt att utöva
sin rösträtt, eller

bb) till följd av avtal med andra aktieägare eller delägare i företaget
(dotterföretaget) ensam förfogar över en majoritet av rösterna för
aktierna eller andelarna i det företaget; medlemsstaterna får införa mer
detaljerade föreskrifter angående form och innehåll för sådana avtal.

Medlemsstaterna skall enligt artikeln åtminstone införa den i bb
angivna ordningen. De får låta tillämpningen av aa bero på ett innehav
av aktier eller andelar som representerar 20 procent eller mer av rösterna
för aktierna eller andelarna i företaget. Bestämmelserna i aa skall dock
inte tillämpas, om något annat företag innehar sådana rättigheter i
dotterföretaget som avses i a, b eller c.

Enligt artikel 1.2 i samma direktiv gäller att en medlemsstat, utöver de
fäll som anges i punkt 1 och i avvaktan på en senare samordning, får
kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning skall upprätta en
sammanställd redovisning och ett sammanställt årsbokslut, om företaget
(moderföretaget) har ett ägarintresse enligt artikel 17 i direktiv 78/660/
EEG i ett annat företag (dotterföretaget) och

a) moderföretaget faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över dot-
terföretaget, eller

b) moderföretaget och dotterföretaget står under moderföretagets ge-
mensamma ledning.

I artikel 2 finns bestämmelser om vilka röster som i detta avseende
skall dras från eller läggas till.

I artikel 2.1 föreskrivs att vid tillämpningen av artikel 1.1 a, b och d
skall till moderföretagets röster läggas sådana röster som tillkommer
någon som handlar i eget namn men för moderföretagets eller något av
dess dotterföretags räkning. Röstinnehavet skall samtidigt, enligt artikel
2.2, reduceras med sådana röster som tillkommer moderföretaget eller
något av dess dotterföretag till följd av aktier eller andelar som innehas
för annans räkning. Detsamma gäller om aktierna innehas som säkerhet
och rösträtten skall utövas enligt mottagna instruktioner eller, om aktierna
eller andelarna innehas som ett led i en löpande transaktion i en låneverk-
samhet, rösträtten utövas i dens intresse som har ställt säkerheten. Slut-
ligen skall, enligt artikel 2.3, vid tillämpning av artikel 1.1 a och d,
aktieägarnas eller andelsägarnas samlade rösträtt i ett dotterföretag
reduceras med den rösträtt som är förenad med aktier eller andelar som
innehas av dotterföretaget självt eller av ett dotterföretag till detta eller
av någon som handlar i eget namn men på dessa dotterföretags vägnar.

Artikel 12 behandlar vad som brukar benämnas s.k. oäkta koncerner.
I artikel 12.1 sägs att en medlemsstat far, utan inskränkning i vad som
gäller enligt artikel 1-10, kräva att ett företag som lyder under dess lag-
stiftning upprättar sammanställd redovisning och sammanställd förvalt-
ningsberättelse, om

a) detta företag och ett eller flera andra företag med vilka det först-
nämnda företaget inte har något sådant samband som avses i artikel 1.1

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

132

eller artikel 1.2, står under enhetlig ledning på grund av avtal med det
förstnämnda företaget eller på grund av bestämmelser i företagens statu-
ter, eller

b) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen i detta företag och ett
eller flera andra företag med vilka det förstnämnda företaget inte har
något sådant samband som avses i artikel 1.1 eller artikel 1.2, till större
delen består av samma personer vilka har fullgjort sitt uppdrag under rä-
kenskapsåret och fram till dess att den sammanställda redovisningen upp-
rättas.

Enligt 12.2 skall, vid tillämpningen av punkt 1, de företag som står i
ett sådant förhållande till varandra som där avses och dessa företags
dotterföretag omfattas av en sammanställd redovisning enligt detta
direktiv, om ett eller flera av företagen är sådana bolag som anges i
artikel 4.

I likhet med vad som är fallet i svensk rätt likställs enligt direktivet
direkta och indirekta dotterföretagsförhållanden (artiklarna 2.1 och 3.2).

Motsvarande bestämmelser som i det sjunde direktivet om skyldighet
att upprätta koncernredovisning gäller även för försäkringsföretag. Enligt
artikel 65.1 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd re-
dovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) skall
nämligen försäkringsföretag upprätta en sammanställd redovisning och en
sammanställd förvaltningsberättelse enligt det sjunde direktivet, i den mån
inte annat föreskrivs i artikel 66 eller artikel 67.

I den mån en medlemsstat inte tillämpar artikel 5 i det sjunde direktivet
- dvs. möjligheten att undanta vissa s.k. finansiella holdingföretag från
krav på sammanställd redovisning - skall detsamma även gälla moderfö-
retag som inte har annat ändamål än att förvärva och förvalta innehav i
dotterföretag och att göra dem vinstbringande, såvitt dotterföretagen ute-
slutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag (se artikel 65.2). Be-
stämmelsen reglerar alltså frågan om koncernredovisning i finansiella
holdingföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 15.1 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär - med beaktande av försäk-
ringsredovisningsdirektivets särskilda föreskrifter - följande.

De regler om koncernredovisning som i dag finns i FRL bör anpassas
till föreskrifterna i det sjunde direktivet. Bl.a. måste reglerna bringas i
överensstämmelse med den koncerndefinition som direktivets redovis-
ningsregler bygger på. En sådan anpassning fordrar i och för sig inte att
den allmänna associationsrättsliga koncemdefinitionen förändras. Över-
vägande skäl talar ändå för att det koncernbegrepp som genom anpass-
ningen till EG:s redovisningsregler introduceras i den svenska redovis-
ningslagstiftningen ges en mer generell tillämpning.

I den nuvarande lagstiftningen återfinns koncemdefinitionen i FRL och
därutöver bl.a. i aktiebolagslagen och 1980 års årsredovisningslag. Det
kan anföras skäl för att den nya koncemdefinitionen bör komma till ut-
tryck på ett enda ställe i lagstiftningen. Regeringen väljer dock även här
att föreslå att den nya koncemdefinitionen skall införas i var och en av
de berörda lagarna utanför lagen om årsredovisning i försäkringsföretag

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

133

(ARFL). I ÅRFL bör däremot den teknik för hänvisningar som etablerats
gälla även i fråga om bestämmelserna om när en koncern föreligger. I
ÅRFL bör därför hänvisas till årsredovisningslagens koncernbegrepp.

Koncernbegreppet bör i den nya lagstiftningen omfatta endast sådana
fåll där "moderföretaget" är ett svenskt företag.

Såväl i direktivet som i gällande rätt är det först och främst röstmajori-
tet som kan konstituera ett koncemförhållande. En bestämmelse om detta
bör givetvis införas i den nya lagstiftningen.

I den nu gällande huvudregeln beaktas dock endast rösträtt som är för-
enad med äganderätt till aktierna eller andelama. Regeringen föreslår att
det nuvarande kravet på att aktierna eller andelama skall innehas med
äganderätt utmönstras. Denna förändring får visserligen ingen betydelse
i förhållandet mellan svenska företag eftersom rösträtten i sådana företag
även i fortsättningen kan utövas enbart av aktieägare. Däremot kan det
få betydelse i fråga om innehav i utländska företag i vilka äganderätt eller
rösträtt kan skiljas åt genom exempelvis pantsättning.

För att ett koncemförhållande skall föreligga enligt den nuvarande
sekundärregeln krävs att moderföretaget ensamt har ett bestämmande in-
flytande i dotterföretaget på grund av aktie- eller andelsinnehav eller
avtal och dessutom en betydande andel i dotterföretagets resultat.
Regeringen förordar att sekundärregeln i sin nuvarande form upphävs
även för försäkringsföretag.

En del av de situationer som brukar anses falla in under sekundärregeln
regleras emellertid uttryckligen i direktiven.

Föreskriften i artikel 1.1 b innebär sålunda att en juridisk person skall
anses som dotterföretag till ett annat företag om detta har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i ledningsorganen samt äger
aktier eller andelar i detta företag. Föreskriften bör tas in i den nya
lagstiftningen. Något skäl att - såsom är fallet i dag - uppställa ett krav
på att moderföretaget även skall ha en betydande andel i dotterföretagets
resultat finns inte.

En annan direktivföreskrift som delvis ryms inom den svenska sekun-
därregeln är föreskriften i artikel 1.1 c. Den innebär att ett koncem-
förhållande kan uppkomma även genom att ett företag på grund av avtal
med annat företag eller bestämmelser i dess bolagsordning har ett
bestämmande inflytande över det sistnämnda företaget. Enligt regeringens
mening är det rimligt att koncemreglema blir tillämpliga på det
förhållande som därvid uppkommer mellan det svenska och det utländska
företaget. En bestämmelse motsvarande artikel 1.1c bör därför införas
i den nya lagstiftningen. En förutsättning för att regeln skall kunna
tillämpas bör vara att moderföretaget är aktie- eller andelsägare i det
andra företaget. Sveriges Industriförbund har menat att en ytterligare
förutsättning för att ett koncemförhållande skall föreligga i detta fåll skall
vara att moderföretaget har en "betydande andel i resultatet" i det andra
företaget. Regeringen anser inte att det finns skäl för det.

Artikel 1.1 d aa i direktivet rör s.k. praktisk majoritet. Föreskriften är
inte tvingande. Flertalet länder har valt att inte införa den i sin lagstift-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

134

ning. Regeringen anser att den nya lagstiftningen inte bör innehålla någon
bestämmelse motsvarande artikel 1.1 d aa.

I artikel 1.1 d bb regleras en situation som inte faller in under den
svenska sekundärregeln. Av artikeln följer att ett koncemförhållande upp-
kommer om ett företag till följd av avtal med andra aktieägare eller del-
ägare ensam förfogar över en majoritet av aktierna eller andelama i före-
taget. Den behandlar sålunda s.k. konsortialavtal. Den är tvingande för
medlemsstaterna och måste därför införlivas med svensk rätt.

De nu föreslagna reglerna torde täcka in de situationer där det normalt
är befogat att tillämpa koncemmässiga regler. Regeringen delar därför
kommitténs uppfattning att Sverige inte generellt bör utvidga koncernbe-
greppet på det sätt som artiklarna 1.2 och 12 i och för sig medger.

Såväl direktivet som gällande rätt likställer i detta sammanhang direkta
och indirekta innehav av aktier eller andra andelar. Regeringen föreslår
därför att bestämmelser med denna innebörd tas in i den nya lagstift-
ningen. Av lagstiftningen bör alltså framgå att till koncernen räknas inte
bara moderföretag och dotterföretag utan även dotterföretags dotterföre-
tag. Detta bör gälla inte bara när moder-dotterföretagsförhållandet
grundar sig på röstandel utan även när det grundar sig på andra för-
hållanden. Av lagstiftningen bör också framgå att koncernen även om-
fattar företag i vilka moderföretaget tillsammans med sina dotterföretag
har röstmajoritet eller motsvarande. Där bör även tas in bestämmelser
som motsvarar dem som finns i artikel 2 och behandlar de fall då aktier
innehas för annans räkning.

Regeringen har inte funnit anledning att föreslå någon förändring be-
träffande s.k. 5O/5O-företag. Enligt regeringens mening bör sådana inte
heller i fortsättningen behandlas som koncernföretag, såvida det inte före-
ligger sådana särskilda förhållanden som anges i de nu föreslagna
bestämmelserna.

En remissinstans har menat att det skatterättsliga koncernbegreppet bör
samordnas med det nu aktuella koncernbegreppet. Den nu aktuella EG-
anpassningen av koncernbegreppet i bl.a. aktiebolagsrätten ställer, enligt
regeringens mening, inte några krav på att också det skatterättsliga
begreppet förändras. Regeringen föreslår därför inte någon förändring i
denna del.

Frågan om skyldighet att upprätta koncernredovisning i finansiella
holdingföretag och i s.k. oäkta koncerner under vissa förutsättningar be-
handlas i ett kommande avsnitt (se avsnitt 16.1).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

135

15.2 Intresseföretag och ägarintressen

Regeringens förslag: En definition av begreppet intresseföretag in-
förs:

Om ett företag äger aktier eller andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person som inte är dotterföretag till företaget och om företa-
get samtidigt utövar ett betydande inflytande över den juridiska per-
sonens driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett
led i en varaktig förbindelse mellan företaget och den juridiska per-
sonen, skall den juridiska personen anses som intresseföretag till fö-
retaget.

Ett företag som innehar minst tjugo procent av rösterna för samtli-
ga aktier eller andelar i en annan juridisk person skall, om annat inte
framgår av omständigheterna, anses ha ett sådant inflytande över och
en sådan förbindelse med den juridiska personen som nyss har sagts.

Ett intresseföretagsförhållande skall även föreligga, om ett dotter-
företag, eller ett moderföretag tillsammans med ett eller flera dotter-
företag, eller flera dotterföretag tillsammans står i ett sådant förhål-
lande till en annan juridisk person som har angivits ovan.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag (se betänkandet del I s. 167, 168, 171 och 172 samt del II s. 368).
I kommitténs förslag har dock inte uppställts något varaktighetsrekvisit.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att in-
vända mot kommitténs förslag. Bokföringsnämnden har dock ifrågasatt
om inte intresseföretagsdefinitionen också bör innehålla ett krav på att
innehavet av aktier eller andelar är varaktigt. Kooperativa Förbundet har
gjort gällande bl.a. att kommitténs definition av intresseföretag är för
vag.

Gällande rätt m.m: Begreppet intresseföretag saknas i svensk lagstift-
ning. 1974 års bolagskommitté diskuterade införandet av ett sådant be-
grepp men valde att inte lägga fram något förslag om detta (se SOU
1979:46 s. 93 ff). Kommitténs arbetsdefinition av begreppet innebar att
ett intresseföretag förelåg om ett annat företag, ensamt eller tillsammans
med dotterföretag, ägde minst 20 procent av kapitalet eller rösterna i fö-
retaget och innehavet representerade en varaktig förbindelse mellan före-
tagen.

Bolagskommitténs definition torde överensstämma ganska väl med nu-
varande redovisningspraxis. I redovisningspraxis torde det dock vara en-
dast ett innehav av 20 procent av rösterna som ger upphov till ett in-
tresseföretagsförhållande. Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers ut-
kast till rekommendation Redovisning för andel i intresseföretag anges
följande definition av intresseföretag.

Ett företag är ett intresseföretag till ett annat företag om det icke är
dotterföretag till detta företag men detta eller den koncern, vari det är

136

moderföretag, äger aktier eller andelar i företaget i sådan omfattning att
det kontrollerar en andel av rösträtten i företaget som uppgår till minst
20 procent. Innehavet av aktierna eller andelarna förutsätts representera
en varaktig förbindelse mellan företagen. Det skall inte vara fråga om en
rent finansiell placering.

Direktivet: I det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om års-
bokslut (i det fjärde direktivet) förekommer begreppet ägarintresse. I det
sjunde direktivet används begreppet intresseföretag. Begreppen har olika
innebörd.

Enligt artikel 17 i det fjärde direktivet utgör ägarintressen enligt detta
direktiv sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna
representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig
förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja den egna verk-
samheten. En kapitalandel i ett bolag skall anses utgöra ett ägarintresse,
om andelen överstiger en procentsats som medlemsstaterna skall
bestämma men som inte får överstiga 20 procent.

Begreppet "ägarintresse" används i artikel 9 i det fjärde direktivet.
Denna artikel föreskriver att fordringar på respektive skulder till företag
i vilka det redovisande företaget har ägarintressen skall tas upp under sär-
skilda poster i balansräkningen. Enligt artikel 59 får begreppet också be-
tydelse för när den s.k. kapitalandelsmetoden får användas i årsredovis-
ning för värdering av aktier och andelar i andra företag (se avsnitt 15.4).
Enligt artikel 33 i det sjunde direktivet är det också av betydelse för när
kapitalandelsmetoden måste användas i koncernredovisningen.

I artikel 33.1 i det sjunde direktivet sägs följande. Om ett företag som
omfattas av en sammanställd redovisning utövar ett betydande inflytande
över den driftsmässiga och finansiella styrningen av ett annat företag som
inte omfattas av denna redovisning (ett intresseföretag) och i det senare
företaget har ett sådant ägarintresse som anges i artikel 17 i direktiv
78/660/EEG, skall ägarintresset redovisas i den sammanställda balansräk-
ningen under en särskild post med lämplig beteckning. Ett företag skall
anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag, om det inne-
har minst 20 procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sist-
nämnda företaget. Artikel 2 skall tillämpas.

I artikel 2 finns bestämmelser om vilka röster som i detta avseende
skall dras från eller läggas till de som ägarföretaget innehar (se de i
avsnitt 15.1 behandlade reglerna).

Intresseföretagsbegreppet har i direktivet sin största betydelse i
koncernredovisningen. Om det företag som utövar det betydande in-
flytandet har ett ägarintresse i intresseföretaget, skall nämligen innehavet
redovisas under en särskild rubrik i koncernredovisningen (se artikel
33.1) och redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se artikel 33.2 och
följande). Härutöver anknyter bestämmelserna om användande av kapital-
andelsmetoden i årsredovisningen (se artikel 59 i det fjärde direktivet) till
definitionen av intresseföretag.

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller inga avvikande bestäm-
melser i detta avseende.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

137

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 15.2 i
del 2 är även här av betydelse. Detta innebär följande.

Vilka begrepp bör införas i den svenska lagstiftningen?

Regeringen anser att begreppet "ägarintresse" inte bör tas in i den nya
lagen. I stället bör begreppet "intresseföretag" användas för att urskilja
de företag som, utan att vara dotterföretag, är värda särskild uppmärk-
samhet i ett annat företags redovisning.

Hur bör begreppet intresseföretag definieras?

Det är naturligt att begreppet "intresseföretag" bestäms med utgångspunkt
från den definition som finns i artikel 33 i det sjunde direktivet. Även
ÅRFL bör ha som utgångspunkt att med intresseföretag avses ett företag
över vilket ett annat företag utövar ett betydande inflytande. Det bör
också fordras att detta inflytande grundas på ett aktie- eller andelsinnehav
som utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen.

Det kan visserligen, som en remissinstans har varit inne på, hävdas att
begreppet "betydande inflytande" är vagt och oklart. För att uppnå större
klarhet bör det - i enlighet med direktivet - i lagen klargöras att det skall
vara fråga om betydande inflytande över företagets driftsmässiga och
finansiella styrning.

En presumtionsregel om när ett betydande inflytande av det angivna
slaget föreligger bör införas. Presumtionsregeln bör anknyta till storleken
på ägarföretagets röstandel i det andra företaget. Härvid bör indirekta in-
nehav av röster likställas med direkta innehav.

Det finns anledning att tolka direktivet så att antagandet om betydande
inflytande fäller om det av omständigheterna i det enskilda fallet framgår
att det faktiskt inte föreligger något sådant inflytande.

I anslutning till definitionen av intresseföretag bör därför föreskrivas
att, om ett företag innehar minst 20 procent av röstandelen i ett annat
företag, skall ett betydande inflytande och en varaktig förbindelse mellan
företagen anses föreligga, såvida annat inte framgår av omständigheterna.

Om ett företags rösträttsandel i ett annat understiger 20 procent far frå-
gan om betydande inflytande bedömas helt och hållet med hänsyn till om-
ständigheterna i det enskilda fallet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

138

15.3 Redovisning av aktier och andelar i koncern- och
intresseföretag m.m.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Ett försäkringsföretags placeringar i intresse-
företag och koncernföretag (C.II) skall redovisas som särskilda
poster i balansräkningen. Som särskilda poster skall tas upp, dels
aktier och andelar, dels värdepapper emitterade av, dels lån till,
koncern- respektive intresseföretag.

För posterna Fordringar (F) och Skulder (II) skall särskilt anges
de fordringar respektive skulder som avser intresseföretag och de
som avser koncernföretag.

I balansräkningen eller noterna skall för vaije dotterföretag och in-
tresseföretag samt för vaije annat företag, i vilket bolaget innehar en
kapitalandel om minst 20 procent, anges dess namn, organisations-
nummer, säte och eget kapital, värde enligt balansräkningen samt re-
sultatet för det senaste räkenskapsår för vilket bokslut har upprättats.
Därvid skall också lämnas uppgift om bolagets kapitalandel i företa-
get. Om bolagets rösträttsandel i företaget avviker från kapitalande-
len, skall även rösträttsandelen anges.

Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag
skall ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rätts-
liga form.

Uppgifter av de nu angivna slagen får utelämnas från årsredovis-
ningen om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvi-
sande bild. Vidare skall Finansinspektionen kunna besluta att uppgif-
terna inte behöver lämnas under förutsättning att de är av sådant slag
att de kan vålla allvarlig skada för något av de berörda företagen.
Slutligen far uppgifterna om resultat och eget kapital utelämnas
under vissa särskilda förhållanden, bl.a. om uppgifterna omfattas av
en koncernredovisning som det redovisande företaget har upprättat.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsakliga delar med rege-
ringens förslag. De särskilda kraven på upplysningar om företag i vilka
bolaget äger aktier och andelar gäller dock i kommitténs förslag endast
dotter- och intresseföretag (se betänkandet del I s. 173-177 samt del II
s. 239, 246 och 378).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat kommitténs
förslag utan erinran. Statistiska centralbyrån och Närings- och teknikut-
vecklingsverket har dock förordat att undantagen från skyldigheten att
lämna upplysningar om dotterföretags och intresseföretags eget kapital
och resultat begränsas. Riksskatteverket har ansett att det inte bör införas
någon möjlighet att få dispens från upplysningsskyldigheten. Redovis-
ningsrådet och Sveriges Industriförbund har förordat att de aktuella upp-
gifterna får utelämnas om de i stället lämnas i en särskild rapport som
deponeras hos registreringsmyndigheten. Även Föreningen Auktoriserade
Revisorer har varit inne på detta.

139

Gällande rätt m.m: Aktier och andelar i dotterföretag skall enligt Fi-
nansinspektionens föreskrifter FFFS 1991:19-20 redovisas som särskild
post i balansräkningen i försäkringsföretag.

I FRL finns inte några bestämmelser om att upplysningar skall kunna
utelämnas om de vållar skada.

Direktivet: Enligt uppställningsformen för balansräkningen i artikel 6
i försäkringsredovisningsdirektivet skall aktier och andelar liksom andra
placeringar (C.II) i "anknutna företag" redovisas under särskilda poster.
Motsvarande "Ägarintressen" måste också särredovisas. I båda fållen
skall innehav i sådana företag specificeras i balansräkningen såvida inte
innehavet enligt nationell lagstiftning skall anges i en not. Motsvarande
krav på särredovisning gäller även fordringar på (E) respektive skulder
till (G) anknutna företag respektive företag i vilka bolaget har ägarintres-
sen (se även avsnitt 9.1.2).

Bestämmelser om specifikation av aktie- och andel sinnehav finns också
i artikel 43.1.2 i det fjärde direktivet. Enligt denna artikel skall upplys-
ning lämnas i en not om namn och säte för vaije företag i vilka den redo-
visningsskyldige själv eller någon som handlar i eget namn men för den
redovisningsskyldiges räkning innehar en kapitalandel som överstiger 20
procent. Uppgift skall lämnas om ägarföretagets kapitalandel samt om
storleken av eget kapital och årsresultat i det ägda företaget för det senas-
te räkenskapsåret. Vidare skall uppgift lämnas om namn, säte och rättslig
form för vaije företag i vilket det redovisningsskyldiga bolaget är obe-
gränsat ansvarig delägare.

Sådana uppgifter som avses i artikel 43.1.2 behöver inte lämnas om de
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Inte
heller behöver det lämnas uppgift om eget kapital och resultat, om det
berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och bolaget, direkt
eller indirekt, äger mindre än 50 procent av företagets eget kapital.

Enligt artikel 45.1 a far medlemsstaterna dessutom tillåta att uppgifter-
na utelämnas från årsredovisningen om de i stället redovisas i en översikt
som deponeras hos registreringsmyndigheten. Medlemsstaterna får också,
enligt artikel 45.1 b, tillåta att uppgifterna utelämnas om de är av sådan
karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de berörda
företagen. Sådant utelämnande får göras beroende av myndighets till-
stånd.

Av artikel 61a följer att medlemsstaterna får medge att företag som är
moderföretag utelämnar uppgift om dotter- eller intresseföretagets eget
kapital och resultat, om företaget omfattas av en koncernredovisning som
upprättas av moderföretaget eller av ett moderföretag högre upp i kon-
cernen. Vidare får, enligt artikel 61b, uppgifterna utelämnas om aktie-
eller andelsinnehavet redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt
15.4).

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artiklarna
43.1, 45.1 och 61 i det fjärde direktivet gälla för försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 15.3 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär - med beaktande av be-
stämmelserna i försäkringsredovisningsdirektivet - följande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

140

Redovisningen i balansräkningen

Vad först gäller redovisningen i balansräkningen kräver direktivet att
aktie- och andelsinnehav i koncernföretag och andra placeringstillgångar
som hänförs till sådana företag, skall redovisas som särskilda poster
under C.II i balansräkningen. Föreskriften gäller inte endast aktie- och
andelsinnehav i dotterföretag utan även aktier och andelar i andra företag
i samma koncern. Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen utformas
i enlighet härmed (se bilaga 1 till ARFL).

Direktivet fordrar även att aktier och andelar och andra placeringstill-
gångar (C) hänförliga till "ägarintressen" redovisas under särskilda
rubriker i balansräkningen. Såsom regeringen tidigare har uttalat bör
dock begreppet ägarintressen inte införas i lagstiftningen utan ersättas av
begreppet intresseföretag. Kravet på särredovisning i balansräkningen bör
därför gälla intresseföretag, dvs. företag över vars driftsmässiga och
finansiella styrning det redovisande bolaget har ett varaktigt och
betydande inflytande grundat på ett aktie- eller andelsinnehav som utgör
ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. Normalt torde detta ge
samma resultat som en särredovisning av ägarintressen.

I enlighet med försäkringsredovisningsdirektivet bör också intas
bestämmelser i lagen om att det för poster under Fordringar (F) och
Skulder (II) skall lämnas uppgift om de belopp som avser koncernföretag
och de som avser intresseföretag.

Specifikation av aktie- och andelsinnehav i årsredovisningen

Vilka innehav skall specificeras?

Försäkringsredovisningsdirektivet fordrar genom hänvisningen till det
fjärde direktivet att det lämnas specificerade upplysningar i sådana fall
då det redovisande företaget har en kapitalandel på minst 20 procent.
Upplysningskraven i detta avseende bör begränsas till i huvudsak de
innehav som direktivet avser.

Det innebär att i den nya lagstiftningen bör föreskrivas att specificerade
upplysningar skall lämnas om aktie- och andelsinnehav i dotterföretag.

Direktivet fordrar också att det lämnas motsvarande upplysningar om
andra företag i fall det redovisande bolagets kapitalandel i det andra före-
taget uppgår till 20 procent eller mer. Det innebär att kravet på speci-
ficerade upplysningar väsentligen omfattar vad som enligt direktivet utgör
ägarintressen. I enlighet med regeringens ställningstagande att begreppet
ägarintresse inte bör införas i den svenska lagstiftningen, anser reger-
ingen, i likhet med kommittén, att det i den nya lagstiftningen i stället
bör innehålla ett krav på specifikation av aktier och andelar i intresse-
företag.

Det kan emellertid förekomma att det redovisande bolaget innehar
kapitalandelar i andra företag på mer än 20 procent utan att det för den
skull är fråga om dotter- eller intresseföretag. För att uppnå full överens-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

141

stämmelse med direktivet bör därför lagen fordra att det lämnas särskilda
upplysningar också om innehaven i dessa företag.

Regeringen föreslår inte några begränsningar vad gäller möjligheterna
att specificera även andra innehav. Det är tvärtom naturligt att sådana
innehav som har en väsentlig affärsmässig eller strategisk betydelse alltid
specificeras. Den frågan bör emellertid inte lagregleras särskilt utan över-
lämnas till redovisningspraxis. Frågan bör också vara möjlig att för för-
säkringsföretagens del reglera genom föreskrifter från regeringen eller
Finansinspektionen.

Vilken information skall lämnas?

Informationskraven bör utformas i enlighet med de i huvudsak tvingande
föreskrifterna i det sjunde direktivets artikel 43.1.2. Det innebär att för-
säkringsföretagen skall vara skyldiga att i årsredovisningen redovisa föl-
jande uppgifter om det andra företaget: namn och säte, eget kapital och
resultat för det senaste räkenskapsåret.

Vidare bör - såsom direktivet också kräver - kapitalandelen i det andra
företaget anges.

Om bolagets röstandel i det andra företaget avviker från dess kapitalan-
del, kommer kapitalandelen inte att återspegla det inflytande som bolaget
kan utöva över det andra företaget. Lagen bör därför även innehålla en
bestämmelse om skyldighet att redovisa även förekommande skillnad
mellan kapital- och rösträttsandel.

Direktiven ställer - i motsats till gällande rätt - inte något krav på re-
dovisning av antalet aktier eller andelar och inte heller något krav på att
aktiernas eller andelarnas värde enligt balansräkningen skall anges. Enligt
regeringens mening bidrar emellertid dessa uppgifter till en rättvisande
bild av bolagets ställning. Även ARFL bör därför ställa krav på sådan re-
dovisning. Däremot finns det inte skäl att till den nya lagen överföra nu-
varande bestämmelser om att aktiers nominella värde skall anges.

Numera är bolagets organisationsnummer det säkraste sättet att identi-
fiera en juridisk person. En bestämmelse om att upplysningar skall läm-
nas om detta bör därför införas.

Slutligen bör det införas en bestämmelse om att ett företag som är obe-
gränsat ansvarig delägare i annat företag, skall vara skyldigt att ange
namn, organisationsnummer, säte och rättslig form för detta företag.

Undantag från specifikationskraven

Direktivet öppnar vissa möjligheter att göra undantag från specifikations-
kraven.

Vissa föreskrifter om undantag från specifikationskravet är tvingande
i så måtto att medlemsstaterna måste införa regler om sådana undantag.
Så är fallet med bestämmelsen i artikel 43.1.2 i det fjärde direktivet som
skall gälla för försäkringsföretag enligt försäkringsredovisningsdirektivets

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

142

1.1. Artikeln stadgar att uppgifter enligt denna artikel får utelämnas om
de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 (rättvisande bild) är av
ringa betydelse. Så är också fallet med bestämmelsen i samma artikel om
att uppgift om eget kapital och årsresultat får utelämnas om det berörda
företaget inte offentliggör sin balansräkning och bolaget, direkt eller
indirekt, äger mindre än 50 procent av företagets egna kapital. Den
svenska lagstiftningen bör utformas i enlighet härmed.

I andra fall bestämmer medlemsstaterna själva om de vill tillåta undan-
tag från specifikationskravet. Så är fallet med bestämmelserna i artikel
45 och 61.

Kommittén har valt att inte utnyttja föreskriften i artikel 45.1 a, enligt
vilken upplysningar inte behöver lämnas i årsredovisningen, om de i
stället ges formen av en översikt som deponeras hos registreringsmyndig-
heten. Regeringen delar kommitténs uppfattning att den möjligheten inte
bör utnyttjas.

Artikel 45.1 b ger medlemsstaterna möjlighet att tillåta att de i artikel

43.1.2 angivna uppgifterna utelämnas om det skulle kunna vålla allvarlig
skada för företaget. Liknande bestämmelser finns i gällande svensk rätt
(se 11 kap. 8 § första stycket 1 aktiebolagslagen och 34 kap. 3 § andra
stycket i 1980 års årsredovisningslag) samt har föreslagits införda i nya
årsredovisningslagen. Regeringen anser att det även i ÅRFL bör tas in
en bestämmelse som ger försäkringsföretag möjlighet att i sådana fall ute-
lämna de upplysningar som kan vålla skada. För att denna möjlighet inte
skall missbrukas bör emellertid utelämnandet av uppgiften enligt ARFL
vara beroende av tillstånd från Finansinspektionen.

Slutligen ger artikel 61 medlemsstaterna rätt att tillåta att uppgifter om
eget kapital och resultat för företag som bolaget äger del i utelämnas, om
företaget omfattas av en koncernredovisning som det redovisande bolaget
eller dess moderbolag har upprättat eller om det redovisande bolaget i sin
årsredovisning eller i en koncernredovisning har redovisat innehavet av
aktierna eller andelarna enligt kapitalandelsmetoden. Regeringen anser för
sin del att det i dessa fall inte är motiverat att ställa längre gående krav
på specifikation i försäkringsföretag än för företag i allmänhet. En be-
stämmelse motsvarande artikel 61 bör därför tas in i den nya lagstift-
ningen och gälla även för försäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

143

15.4 Kapitalandelsmetoden och dess användande i års-
redovisningen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens bedömning: Det bör för närvarande inte införas några
bestämmelser om användande av den s.k. kapitalandelsmetoden i
årsredovisningen.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att kapitalandelsmeto-
den skall få användas i årsredovisningen vid redovisning av aktier och
andelar i dotter- och intresseföretag.

Värdering enligt kapitalandelsmetoden skall enligt kommitténs förslag
ske enligt vissa i lagen intagna bestämmelser, som väsentligen innebär att
i bolaget tidigare bokförda värden skall justeras med hänsyn till dels
bolagets andel i dotter- eller intresseföretagets vinst eller förlust dels mot-
tagen utdelning.

Om en värdering enligt kapitalandelsmetoden leder till att aktierna eller
andelarna tas upp till ett högre värde än i föregående balansräkning, skall
enligt kommitténs förslag mellanskillnaden överföras till en kapitalandels-
fond som inte får användas för utdelning till aktieägarna.

Kommittén har vidare föreslagit bl.a. att när kapitalandelsmetoden
tillämpas skall interna vinster som uppkommer vid transaktioner mellan
å ena sidan det redovisande bolaget och å andra sidan dotter- eller
intresseföretaget om möjligt elimineras.

Kommitténs förslag innebär vidare att när metoden tillämpas, skall
mottagen utdelning från dotterföretaget eller intresseföretaget inte tas upp
som intäkt. I stället skall den andel av dotterföretagets eller intresseföre-
tagets vinst eller förlust som belöper på aktierna eller andelarna efter av-
drag för mottagen utdelning redovisas som intäkt eller kostnad (se be-
tänkandet del I s. 177-184 och del II s. 377).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in-
vändningar mot kommitténs förslag. Statistiska centralbyrån har dock an-
sett att tillåtandet av kapitalandelsmetoden är till men för statistikproduk-
tionen och har därför förordat att nuvarande bestämmelser om
redovisning av aktieinnehav bibehålls. Även Bokföringsnämnden har
ansett att kapitalandelsmetoden inte bör få användas i årsredovisningen,
i vart fall inte i fråga om innehav i aktiebolag. Nämnden har anfört bl.a.
att metoden är svår att förena med principen att orealiserade värdeök-
ningar inte far intäktsföras. Nämnden har vidare uttalat att förslaget
under alla förhållanden behöver kompletteras i vissa delar och har bl.a.
pekat på att det inte går att skapa en bunden kapitalandelsfond i ett
handelsbolag. Också Sveriges Finansanalytikers Förening har avstyrkt
förslaget att kapitalandelsmetoden skall få användas i årsredovisningen.
Sveriges Industriförbund har hävdat att de föreslagna bestämmelserna om
kapitalandelsmetoden är alltför detaljerade. Även andra remissinstanser
har haft synpunkter på detaljer i kommitténs förslag.

144

Bakgrund: Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag kan
i princip redovisas antingen enligt anskaffningskostnadsmetoden eller
enligt kapitalandelsmetoden.

Anskaffningskostnadsmetoden innebär att de aktier och andelar som
bolaget innehar i andra företag värderas på grundval av sina anskaff-
ningsvärden. Dessa välden justeras sedan inom ramen för reglerna om
avskrivning, nedskrivning och uppskrivning. Erhållen utdelning redovisas
som intäkt.

Anskaffningskostnadsmetoden ger inte någon direkt bild av ägarföreta-
gets andel i det andra företagets resultat. En sådan redovisning kan åstad-
kommas med hjälp av kapitalandelsmetoden. Denna metod bygger på att
det värde av aktier och andelar i intresseföretag som redovisas hos ägar-
företaget ökas respektive minskas i samma mån som intresseföretagets
eget kapital ändras. Inledningsvis bokförs aktierna eller andelarna till an-
skaffningsvärdet. Om intresseföretaget visar nettovinst under ett år, ökas
i ägarföretagets bokslut för samma år det redovisade värdet för aktierna
eller andelarna med samma belopp och ägarföretaget redovisar denna ök-
ning som en intäkt. Om intresseföretaget redovisar förlust, minskar i stäl-
let ägarföretagets bokförda värde av aktierna eller andelarna med andelen
av förlusten. Erhållen utdelning tas inte upp som intäkt. Eventuella ök-
ningar av det bokförda värdet sätts av till en bunden fond.

Gällande rätt m.m: Svensk rätt innehåller inte några bestämmelser om
redovisning av aktier och andelar enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
står emellertid knappast i samklang med gällande lagstiftning. Den inne-
bär ju nämligen att anskaffningsvärdet för andelen i intresseföretaget ökas
respektive minskas i samma mån som intresseföretagets eget kapital
ändras och förutsätter därigenom att det bokförda värdet av aktier och
andelar skall kunna höjas och sänkas.

Föreningen Auktoriserade Revisorer har likväl i ett utkast till rekom-
mendation, Redovisning för andel i intresseföretag, förordat att metoden
kommer till användning i koncernredovisningar för redovisning av an-
delar i intresseföretag. I fråga om redovisning i årsredovisningar förordas
däremot anskaffningskostnadsmetoden.

Frågan huruvida aktier och andelar i intresseföretag borde redovisas
enligt kapitalandelsmetoden utreddes av 1974 års bolagskommitté.
Bolagskommittén ansåg att nackdelarna med metoden övervägde fördel-
arna. Kommitténs huvudinvändning var att metoden skulle leda till att det
i ägarföretagets redovisning togs med intäktsbelopp som inte kunde anses
realiserade för företaget, eftersom detta inte på egen hand kunde genom-
driva utdelning från intresseföretaget (se SOU 1979:46 s. 105 flf).

Direktivet: Enligt artikel 59.1 i det fjärde direktivet får medlemsstater-
na tillåta att "ägarintressen" (om detta begrepp, se avsnitt 15.2) redovisas
enligt kapitalandelsmetoden i det enskilda bolagets årsredovisning. Inne-
havet skall i så fall redovisas som delposter till antingen posten "Aktier
eller andelar i anknutna företag" eller posten "Ägarintressen".

När kapitalandelsmetoden tillämpas första gången skall ägarintresset tas
upp till ett belopp som motsvarar antingen aktierna eller andelarnas bok-
förda värde, dvs. det värde som beräknas enligt värderingsreglerna i

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

145

10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

artiklarna 31-42 och som normalt bestäms med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet, eller ägarföretagets andel i intresseföretagets eget kapital (se
artikel 59.2).

I båda fallen skall skillnaden mellan å ena sidan det bokförda värdet av
ägarintresset och å andra sidan ägarintressets andel i det ägda företagets
eget kapital anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Beräkningen
av denna skillnad skall som huvudregel hänföra sig till den tidpunkt då
metoden tillämpas första gången. Medlemsstaterna får emellertid tillåta
eller kräva att beräkningen i stället hänför sig till förvärvstidpunkten (se
artikel 59.2).

Det värde som ägarintresset är upptaget till skall ökas eller minskas
med ägarföretagets andel i förändringen av intresseföretagets eget kapital
under räkenskapsåret. En minskning skall göras för mottagen utdelning
(se artikel 59.4).

Enligt artikel 59.6 skall den andel av resultatet, som kan hänföras till
ägarintressen i intresseföretag vilka redovisas enligt kapitalandelsmeto-
den, redovisas under en särskild rubrik i resultaträkningen. Om resultat-
andelen överstiger beloppet av erhållna eller förfallna utdelningar, skall
skillnaden tas upp som bunden reserv. Medlemsstaterna får tillåta eller
fordra att resultatandelen tas upp till ett belopp motsvarande erhållna eller
förfallna utdelningar.

Om det är praktiskt möjligt, skall intemvinster som uppkommer vid
transaktioner mellan ägarföretaget och intresseföretaget elimineras. Vid
en sådan eliminering skall de allmänna reglerna om eliminering i det
sjunde direktivet tillämpas (se artikel 59.7).

Det bör redan här anmärkas att enligt artikel 33 i det sjunde direktivet
skall i huvudsak motsvarande redovisning göras i koncernredovisningen
såvitt gäller aktier och andelar i intresseföretag.

Enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet är artikel 59 i det
fjärde direktivet tillämplig.

Skälen för regeringens bedömning: De skäl som anförts i avsnitt 15.4
i del 2 är av betydelse även här. Det kan alltså anföras argument både
för och emot att tillåta kapitalandelsmetoden i årsredovisningen.
Kommittén har förutskickat att den avser att i sitt slutbetänkande ta upp
vissa anknytande frågor, bl.a. om hur kapitalandelsfonden skall få
disponeras. Regeringen har mot denna bakgrund och med hänsyn till att
det, såvitt framgår av remissmottagandet, inte finns något mera påtagligt
behov av metoden i årsredovisningen, stannat för att för närvarande inte
lägga fram något förslag om att den skall få användas i årsredovisningen.
Det finns emellertid anledning att återkomma till frågan sedan kommittén
har avgivit sitt slutbetänkande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

146

16 Koncernredovisning

16.1 Skyldighet att upprätta koncernredovisning

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Försäkringsföretag som är moderföretag skall
upprätta koncernredovisning enligt ÅRFL. Detsamma gäller finan-
siella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar
andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska fö-
retag av motsvarande slag.

Är ett försäkringsföretag eller ett finansiellt holdingföretag moder-
företag men samtidigt dotterföretag, behöver företaget inte upprätta
koncernredovisning om detta undantagna företaget och dess samtliga
dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett
annat företag som lyder under lagstiftningen i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt koncernredo-
visningen har upprättats och reviderats enligt bestämmelser som har
tillkommit i enlighet med försäkringsredovisningsdirektivet.

När det undantagna företaget inte självt upprättar koncernredovis-
ning, skall den koncernredovisning i vilken företaget och dess
dotterföretag ingår offentliggöras.

Koncernredovisning måste dock upprättas även i dessa fall, om
delägare som innehar mer än tio procent av kapitalet kräver detta
eller om företaget är inregistrerat på börs inom EES.

Regeringen eller Finansinspektionen skall kunna föreskriva att
ARFL:s och FRL:s bestämmelser om koncerner - och de föreskrifter
som meddelas med stöd av dessa lagar - skall kunna tilllämpas på en
grupp av företag som inte utgör en koncern enligt koncemredovis-
ningsbestämmelsema men som har en gemensam eller i huvudsak
gemensam ledning.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 252-259 och del II s. 334-337). Kommit-
tén har dock inte som särskild förutsättning för undantag föreslagit att
koncernredovisningen skulle vara upprättad och reviderad enligt lagstift-
ning som grundar sig på försäkringsredovisningsdirektivet.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget.
Riksåklagaren och Riksskatteverket har dock menat att samtliga moder-
bolag liksom hittills bör vara skyldiga att upprätta koncernredovisning.
Även Svenska Revisorsamfundet har menat att skyldigheten att upprätta
koncernredovisning inte bör inskränkas. Kooperativa Förbundet har häv-
dat att ett genomförande av förslaget förutsätter att bl.a. reglerna om ut-
delningsbara medel ändras. Sveriges försäkringsförbund har ifrågasatt
förslaget att Finansinspektionen skall kunna förordna att en koncern skall
föreligga under vissa förutsättningar och särskilt att andra regler än
koncemredovisningsreglema skall kunna göras tillämpliga. Enligt för-

147

bundet bör nuvarande bestämmelse i 1 kap. 9 § fjärde stycket inte utvid-
gas innan klarhet vunnits om EG:s pågående arbete om finansiella kong-
lomerat.

Bakgrund: Koncernredovisningens syften kommenteras närmare i del
2 (se avsnitt 16.1).

Gällande rätt: Regler om koncernredovisning finns i 11 kap. 12 och
13 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL. Enligt 12 § skall moder-
bolag för vaije räkenskapsår avge en koncernredovisning.

Den svenske lagstiftaren har hittills ansett att ett moderbolag måste upp-
rätta koncernredovisning även om det självt är dotterbolag i en koncern.
Detta sammanhänger inte bara med koncernredovisningens främsta funk-
tion som spärr mot alltför stora vinstutdelningar, utan som ytterligare
motiv har åberopats vikten av att inte minst anställda och borgenärer får
en klar bild av transaktionerna inom koncernen och de enskilda företa-
gens ställning inom koncernen. Departementschefen anförde i förarbetena
till FRL att många av reglerna i förslaget till försäkringsrörelselag skulle
bli verkningslösa, om inte regler om koncernredovisning fanns, genom
att man skulle sakna information om förhållandena mellan bolagen i
koncernen (prop. 1981/82:180 s. 258).

För företag i allmänhet finns det ingen skyldighet att upprätta koncern-
redovisning i s.k. oäkta koncerner, dvs. företag som inte står i sådant
samband med varandra att de utgör en koncern i lagens mening men ändå
står under gemensam ledning. 1974 års bolagskommitté (SOU 1978:67)
föreslog att koncernredovisning skulle upprättas även för vissa oäkta kon-
cerner. Som skäl för detta anfördes bl.a. att samma risk för manipula-
tioner med företagens ekonomiska ställning och rörelseresultat förelåg i
dessa fall som i traditionella koncemförhållanden. Bolagskommitténs för-
slag genomfördes dock aldrig. Under remissbehandlingen av förslaget an-
märktes bl.a. att det i oäkta koncerner saknas förutsättningar för att
tillämpa gängse regler för upprättande av koncemresultat- och koncern-
balansräkningar (se prop. 1979/80:143 s. 70 f).

När det gäller försäkringsföretag finns i gällande rätt en möjlighet för
Finansinspektionen att bestämma att såväl FRL:s regler om koncernredo-
visning som andra koncemregler i FRL skall gälla för vissa
företagsgrupper som inte utgör koncern enligt lagens huvudregler. Som
förutsättning gäller enligt 1 kap. 9 § fjärde stycket att det är en grupp av
försäkringsföretag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam
administration och företagsledning. Bolagen bestämmer själva vilket
bolag som skall vara moderföretag. Underlåter bolagen att utse ett
moderbolag kan Finansinspektionen utfärda föreskrifter om detta.
Inspektionen avgör därvid om alla eller bara en del av bestämmelserna
om koncerner skall gälla för företagsgruppen.

Införandet av bestämmelsen motiverades med hänvisning till att det
inom försäkringsbranschen förekom ett långtgående samarbete mellan
ömsesidiga försäkringsbolag som tog sig uttryck i en gemensam
administration samt nästan identiska styrelser, där inget av bolagen kunde
anses ha ett bestämmande inflytande över de andra eller betydande andel
i resultatet. Däremot avvisades en begäran från Svenska Försäkringsbo-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

148

lags riksförbund om att Finansinspektionen även skulle kunna förordna
om lagens tillämpning på en företagsgruppering med ett holdingbolag,
som inte är försäkringsbolag, såsom moderföretag och ett antal
försäkringsaktiebolag som dotterföretag. Detta skedde med hänvisning till
Finansinspektionens möjlighet att enligt dåvarande 7 kap. 22 § FRL
kräva särskild redovisning för intressegemenskapen samt även med
hänsyn till att företagsgruppen var underkastad aktiebolagslagens
koncemredovisningsregler, vilket ansågs sammantaget tillgodose behovet
av redovisning och insyn (jfr prop. 1981/82:180 s. 142 f).

Direktivet: Enligt artikel 65.1 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut
och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovis-
ningsdirektivets) skall försäkringsföretag upprätta sammanställd redovis-
ning och sammanställd förvaltningsberättelse enligt det sjunde bolagsrätts-
liga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovisning (det sjunde
direktivet), i den mån inte annat föreskrivs i artiklarna 65-67.

I artikel 65.2 föreskrivs att i den mån en medlemsstat inte tillämpar
artikel 5 i det sjunde direktivet (som medger medlemsstaterna att undanta
finansiella holdingföretag från skyldigheten att upprätta koncernredovis-
ning under vissa närmare angivna förutsättningar) skall artikel 65.1 gälla
också för moderföretag vars hela eller väsentliga verksamhetsinriktning
är att förvärva innehav i dotterföretag och att göra dem vinstbringande,
såvitt dotterföretagen uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföre-
tag.

Enligt artikel 66.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artiklarna
4 (om tillämpningen av det sjunde direktivet) och 6 (om undantag för
vissa företag vars omsättning understiger vissa gränsvärden) och 40 (om
möjlighet att undanta försäkringsföretag från det fjärde direktivet) inte
gälla.

Enligt artikel 7.1 i det sjunde direktivet skall en medlemsstat i följande
två fåll undanta från artikel 1.1 (om skyldigheten att upprätta koncernre-
dovisning) ett moderföretag som lyder under medlemsstatens lagstiftning
och själv är ett dotterföretag, om dess eget moderföretag lyder under lag-
stiftningen i en medlemsstat och

a) äger samtliga aktier eller andelar i det företag som skall undantas;
därvid skall bortses från aktier eller andelar som ledamöter i det
sistnämnda företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan äger på
grund av skyldighet enligt lag eller annan författning eller enligt
statuterna, eller

b) äger minst 90 procent av aktierna eller andelarna i det företag som
skall undantas och de återstående aktieägarna eller delägarna har godkänt
undantaget; om lagstiftningen i en medlemsstat föreskriver sammanställd
redovisning i detta fåll vid den tidpunkt då detta direktiv antas, behöver
den medlemsstaten inte tillämpa förevarande bestämmelse förrän tio år
efter den tidpunkt i artikel 49.2 som anges.

För att undantag skall få förekomma måste enligt artikel 7.2 följande
villkor vara uppfyllda:

a) Det företag som skall undantas och, utan inskränkning i vad som
gäller enligt artikel 13-15, alla dess dotterföretag måste omfåttas av den

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

149

sammanställda redovisningen för en större företagsgruppering med ett
moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning.

b) aa) Den sammanställda redovisning som avses i a och samman-

ställt årsbokslut för den större företagsgrupperingen skall
upprättas av moderföretaget i grupperingen och bli föremål
för revision, allt enligt lagstiftningen i den medlemsstat
under vilken det sistnämnda moderföretaget lyder och i
överensstämmelse med detta direktiv.

bb) Den sammanställda redovisningen enligt a, det samman-
ställda årsbokslutet enligt aa, den sammanställda revisions-
berättelsen och, i förekommande fall, en bilaga enligt
artikel 9 skall för det företag som skall undantas offent-
liggöras på sådant sätt som föreskrivs i den medlemsstat
under vilkens lagstiftning företaget lyder och i överens-
stämmelse med artikel 38. Medlemsstaten får kräva att
dessa handlingar publiceras på den statens officiella språk
och att översättningen är bestyrkt.

c) I noter till årsbokslutet för det företag som skall undantas skall an-
ges

aa) namn och säte för det moderföretag som upprättar den
sammanställda redovisningen enligt a, och

bb) undantaget från skyldigheten att upprätta sammanställd
redovisning och sammanställd förvaltningsberättelse.

Enligt artikel 7.3 behöver en medlemsstat dock inte tillämpa denna arti-
kel på bolag vilkas värdepapper noteras officiellt på en fondbörs i en med-
lemsstat.

Enligt artikel 8 far vissa bolag, även om kravet i artikel 7 på visst
minsta andelsinnehav inte är uppfyllt, undantas från skyldigheten att upp-
rätta koncernredovisning om villkoren enligt artikel 7.2 är uppfyllda och
en minoritet av delägarna inte uttryckligen kräver att koncernredovisning
upprättas. Denna minoritet får bestämmas till högst tio procent i aktie-
bolag och till högst tjugo procent i övriga företagsformer.

I artikel 9 sägs att medlemsstaterna får göra undantagen enligt artiklar-
na 7 och 8 beroende av att moderföretaget i den överordnade koncernen
lämnar kompletterande upplysningar och att vissa uppgifter om underkon-
cemen lämnas antingen av det nämnda moderföretaget i noter i koncern-
redovisningen eller i det undantagna bolagets årsredovisning.

Enligt artikel 11 får staterna även undanta moderbolag som är dotter-
företag till företag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning
under förutsättning att motsvarande undantag gäller för företag från EG-
1 änder.

Artikel 12 ger medlemsstaterna rätt att kräva att koncernredovisning
upprättas i s.k. oäkta koncerner (se vidare redogörelsen för artikeln i
avsnitt 15.1).

Artikel 65-67 i försäkringsredovisningsdirektivet föreskriver inte något
allmänt undantag från artiklarna 7, 8, 9, 11 och 12 i det sjunde direkti-
vet. Dessa gäller därför även för försäkringsföretag. När det gäller
artikel 9 föreskrivs dock i artikel 66.2 i försäkringsredovisningsdirektivet

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

150

att vissa av de uppgifter som medlemsstaterna kan kräva om undantag
medges (summan av anläggningstillgångarna och nettoomsättningen) i
stället skall gälla uppgifter om tecknade bruttopremier såsom dessa
definieras i artikel 35 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Skälen för regeringens förslag:

Utgångspunkten

Föreskrifterna i artikel 65.1 i försäkringsredovisningsdirektivet innebär
att de försäkringsföretag som skall omfattas av detta direktiv som huvud-
regel måste upprätta koncernredovisning. För svenskt vidkommande inne-
bär detta att de försäkringsföretag som driver rörelse enligt FRL skall
omfattas av bestämmelser om koncernredovisning i lagen om årsredovis-
ning i försäkringsföretag (ARFL)

Koncernbegreppet och skyldigheten att upprätta koncernredovisning bör
normalt återspegla varandra. Utgångspunkten bör alltså vara den att alla
försäkringsföretag som omfattas av ARFL och utgör moderbolag i en
koncern skall vara skyldiga att upprätta koncernredovisning.

Vidare bör till följd av artikel 65.2 i försäkringsredovisningsdirektivet
även finansiella holdingföretag upprätta en koncernredovisning under de
förutsättningar som där anges. En sådan ordning kan uppfattas som
tvingande enligt direktivet. En bestämmelse av angivet innehåll måste i
så fäll införas. Enligt regeringen finns det även, bortsett från direktivet,
goda skäl för en sådan bestämmelse. Under de i artikel 65.2 angivna för-
utsättningarna framstår nämligen en tillämpning av ARFL:s bestämmelser
som bäst ägnat att ge den bästa bilden av koncernens verksamhet. Det
bör således även införas bestämmelser om att sådana finansiella holding-
företag, definierat i enlighet med försäkringsredovisningsdirektivets arti-
kel 65.2, som uteslutande eller huvudsakligen innehar aktier eller andelar
i dotterföretag som är försäkringsföretag, skall upprätta koncernredovis-
ning enligt ARFL (jfr även avsnitt 16.1 i del 3).

I nuläget bör som en förutsättning för tillämpningen av 7 kap. ARKL
på holdingföretag - och som ett moment i definitionen av finansiellt hol-
dingföretag - gälla att företaget är skyldigt att upprätta årsredovisning en-
ligt nya årsredovisningslagen (se 1 kap. 1 § andra stycket ARFL).

Undantag för moderbolag i underkoncemer

Vad som anförts i del 2 (avsnitt 16.1) är som en utgångspunkt av
betydelse även här. Regeringen ansluter sig därför till kommitténs förslag
att moderbolag, som inte är börsregistrerade, skall kunna avstå från att
upprätta koncernredovisning om de i artikel 7 i det sjunde direktivet an-
givna förutsättningarna är uppfyllda.

När det gäller underkoncemer vari ingår försäkringsföretag är det
emellertid angeläget att försäkringsföretagen omfattas av en

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

151

koncernredovisning som är upprättad enligt redovisningsregler som är
särskilt anpassade för försäkringsföretag. En sådan ordning synes inte
bara vara bäst förenlig med den samordning som gäller mellan det sjunde
direktivet och försäkringsredovisningsdirektivet. Detta kan även bedömas
vara i linje med försäkringsredovisningsdirektivets föreskrifter om finan-
siella holdingföretag. Enligt regeringen bör därför, som en anpassning i
förhållande till undantagsreglerna för företag i allmänhet, som en särskild
förutsättning för undantag för försäkringsföretaget från skyldigheten att
upprätta koncernredovisning, föreskrivas att moderföretaget skall omfat-
tas av en koncernredovisning som tillkommit och reviderats i enlighet
med bestämmelserna i försäkringsredovisningsdirektivet.

Artikel 9 i det sjunde direktivet jämförd med artikel 66.2 i försäkrings-
redovisningsdirektivet ger möjligheter att föreskriva att vissa upplys-
ningar skall lämnas i årsredovisningen hos det undantagna företaget för
att årsredovisningen inte skall behöva upprättas. Något förslag med av-
seende på detta har kommittén inte lämnat. Det har inte heller funnits ut-
rymme för att särskilt behandla frågan i detta sammanhang. Regeringen
är alltså inte beredd att nu föreslå några särskilda bestämmelser om att
det, samlat för gruppen, skall lämnas sådana tilläggsupplysningar. Det
kan emellertid finnas anledning att senare återkomma till frågan.

Artikel 8 gör det möjligt att föreskriva undantag även i fråga om vissa
moderbolag när inte förutsättningarna enligt artikel 7 föreligger. Före-
skriften avser moderbolag, som själva är dotterbolag och vars moderbo-
lag upprättar koncernredovisning enligt lagstiftningen i en EU-stat. Rege-
ringen har beträffande företag i allmänhet stannat för att optionen bör ut-
nyttjas. Det saknas för närvarande skäl att ha en annan inställning beträf-
fande de företag som skall upprätta koncernredovisning enligt ARFL.
Motsvarande undantagsregel bör därför - som utgångspunkt - göras till-
lämplig även på försäkringsföretag.

Artikel 11 ger möjlighet att undanta även moderföretag som är dotter-
företag till bolag som lyder under en icke-medlemsstat under förutsätt-
ning att moderföretagets koncernredovisning har upprättats enligt direkti-
vet eller på ett likvärdigt sätt. Vad som i detta avseende föreslagits i del
2 bör - med samma anpassning som nyss behandlats i anslutning till arti-
kel 7 - gälla för företag som omfattas av ÅRFL.

Artiklarna 7, 8 och 11 i det sjunde direktivet bör komma till uttryck i
en enda bestämmelse av innebörd att koncernredovisning inte behöver
upprättas under förutsättning att bolaget omfettas av en koncernredovis-
ning upprättad enligt lagstiftningen i en EES-stat, att lagstiftningen till-
kommit enligt försäkringsredovisningsdirektivet, att bolaget offentliggör
denna koncernredovisning genom att ge in den till registreringsmyndighe-
ten och att en minoritet av viss storlek inte begär att bolaget självt skall
upprätta en koncernredovisning. Minoriteten bör - i överensstämmelse
med de bestämmelser om minoritetsskydd som gäller på aktiebolagsrät-
tens område - bestämmas till tio procent.

Enligt det sjunde direktivet behöver undantaget i artikel 7 inte tillämpas
på "bolag vilkas värdepapper noteras officiellt på en fondbörs", dvs. det
kan föreskrivas att dessa bolag alltid skall upprätta koncernredovisning.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

152

Lagstiftningen bör utformas så att företag vars aktier eller värdepapper
är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska arbetsområdet
skall undantas.

I detta sammanhang finns det anledning att kort beröra de konsekvenser
som de nu behandlade undantagsreglerna får för möjligheten till vinstut-
delning. En av koncernredovisningens främsta uppgifter är, som ovan har
nämnts, att ligga till grund för beräkningen av utdelningsbara medel i
koncernen och på så sätt förhindra utdelning av belopp som är för höga
i förhållande till vad som sammanlagt inom koncernen redovisas som fritt
eget kapital. Om ett moderbolag i en underkoncem undantas från skyldig-
heten att upprätta koncernredovisning kan utdelningsbara medel i bolaget
inte längre bestämmas med utgångspunkt i en för denna koncern upp-
rättad redovisning.

Regeringen gör här ingen annan bedömning än vad som gjorts i avsnitt
16.1 i del 2. Därför torde de svenska vinstutdelningsreglema inte behöva
ändras enbart på grund av det förhållandet att vissa moderbolag inte
kommer att upprätta koncernredovisning. Om någon koncernredovisning
inte har upprättats, får utdelningskapaciteten bestämmas med ledning av
bestämmelsen i 12 kap. 2 § tredje stycket FRL. Där sägs att vinstutdel-
ning inte får ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bola-
gets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i öv-
rigt står i strid mot god affärssed. Utgångspunkten måste därvid vara att
vinstutdelning aldrig får överstiga vad som skulle ha redovisats som ut-
delningsbara medel om bolaget hade upprättat koncernredovisning.

Oäkta koncerner

Det finns ingenting i direktivet som hindrar att redovisningsskyldigheten
utvidgas till att omfatta vissa andra företagsgrupper som inte utgör kon-
cerner enligt lagens definition ("oäkta koncerner"). Regeringen delar
emellertid kommitténs uppfattning att det inte finns anledning att nu in-
föra generella regler om att sådana koncerner alltid skall behöva upprätta
redovisning.

Enligt 1 kap. 9 § fjärde stycket FRL kan, som ovan nämnts, Finansin-
spektionen i dag i ett enskilt fall besluta bl.a. om att en koncernredovis-
ning skall upprättas för en grupp av försäkringsföretag med gemensam
administration och en gemensam eller i huvudsak gemensam företagsled-
ning. Finansinspektionen skulle på liknade sätt kunna förordna att
ARFL:s bestämmelser om koncernredovisning skall kunna tillämpas på
en grupp av företag som inte utgör en koncern enligt vad som tidigare
sagts (se avsnitt 15.1) men som har en gemensam eller i huvudsak ge-
mensam ledning.

Kommittén har föreslagit att en sådan bestämmelse skall införas.

Enligt regeringen finns det visserligen skäl som talar mot att införa en
sådan bestämmelse. Det kan nämligen hävdas att redan de lagar som
finns väl täcker de fall när en koncernredovisning är befogad att upprätta.
Det nu sagda skulle särskilt gälla genom de regler som föreslås om att

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

153

även finansiella holdingsföretag vars dotterföretagsinnehav domineras av
försäkringsföretag skall upprätta koncernredovisning enlig ÅRFL. Det
kan ocksä hävdas att ett tillräckligt behov av insyn tillgodoses genom de
regler som nyligen införts i 19 kap. 3 § FRL och som i korthet innebär
att styrelsen m.fl. i ansvarig ställning skall lämna Finansinspektionen de
upplysningar som inspektionen begär.

Emellertid tar den sist nämnda bestämmelsen i huvudsak sikte på in-
formation som skall lämnas till tillsynsmyndigheten. Den avser alltså inte
främst den redovisningsinformation som boigenärer och övriga externa
intressenter kan behöva. Bestämmelserna om finansiella holdingföretag
täcker inte heller alla de fall där ett behov av redovisning och insyn i
olika företagsgrupper kan förutses. Vad som nu sagts gäller särskilt mot
bakgrund av den branschglidning som pågår på det finansiella området.

Det finns alltså, vilket även kommer till uttryck genom de regler som
finns i redovisningsdirektiven, skäl som talar för att det bör finnas en be-
stämmelse som kan utnyttjas i de fall då utvecklingen medför företagskon-
struktioner av sådant slag att en koncernredovisning erfordras för att ge
en samlad bild av en företagsgrupp med gemensam eller nästan helt ge-
mensam ledning.

Genom en sådan bestämmelse ges en möjlighet att, i fåll där samma
eller i huvudsak samma personer ingår i företagsledningarna eller där
flera företag på annat sätt står under enhetlig eller i huvudsak enhetlig
ledning, kräva att en särskild koncernredovisning upprättas enligt kon-
cemredovisningsreglema i ARFL och sådana föreskrifter om koncernre-
dovisning som meddelats med stöd av lagen. Syftet är att möjliggöra en
berättigad insyn från allmänhetens, försäkringstagarnas och övriga intres-
senters sida i särskilda fåll av gruppbildningar som inte omfåttas av kon-
cemreglema men som ändå i realiteten står under gemensam kontroll.
Genom en föreskriftsrätt möjliggörs på ett bättre sätt än genom
bestämmelser i lag en successiv anpassning av reglerna med hänsyn till
utvecklingen i praxis. Man kan därigenom undvika en del tillämpnings-
svårigheter som en generell bestämmelse i lag skulle kunna medföra.

Mot bakgrund av det anförda har regeringen stannat för att möjligheten
i artikel 12 i det fjärde direktivet jämförd med försäkringsredovisningsdi-
rektivets artikel 65 bör införas genom en sådan bestämmelse som kom-
mittén har föreslagit (jfr i detta avseende avsnitt 16.1 i del 3 och vad som
där anförts beträffande förslaget till motsvarande bestämmelse i lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag). I enlighet med vad
som regeringen tidigare stannat för bör dock bestämmelsen utformas så-
som ett normgivningsbemyndigande i stället för en beslutsrätt i enskilda
fåll (se även förfåttningskommentaren till 1 kap. 6 § i förslaget till ÅRFL
och vad som anförts i betänkandet del II s. 387-389).

Såsom ovan nämnts är den bestämmelse som i dag finns i 1 kap. 9 §
fjärde stycket FRL inte begränsad till bestämmelserna om koncernredo-
visningen. Finansinspektionen kan således besluta att andra bestämmelser
än redovisningsbestämmelserna skall tillämpas på gruppen. Även om den
nuvarande möjligheten i 1 kap. 9 § fjärde stycket FRL sällan har tilläm-
pats är det enligt regeringens mening ändå av värde att behålla en sådan

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

154

bestämmelse i avvaktan på resultatet av EG:s pågående arbete om finan-
siella konglomerat. Det framstår då såsom mindre lämpligt att bryta det
samband som i dag gäller enligt 1 kap. 9 § fjärde stycket. Enligt rege-
ringen bör därför samma förutsättningar gälla för tilllämpningen av rörel-
sereglema som för koncemredovisningsreglema.

Slutligen bör ett förtydligande tillägg också göras om att föreskrifter
om koncerner som meddelats med stöd av FRL kan förklaras tillämpliga
även på s.k. oäkta koncerner (se författningskommentaren till 1 kap. 5 §
ÅRFL). Det är svårt att direkt peka på någon i dag gällande föreskrift
som gör att den sistnämnda möjligheten är angelägen. Ett sådant utrym-
me bör dock ges för att kunna beakta exempelvis särskilda rörelseregler
för beräkning av försäkringstekniska avsättningar i koncerner (jfr 3 kap.
2 § i FFFS, 1994:34) och eventuella framtida föreskrifter om information
mellan koncernföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

16.2 Koncernredovisningens utformning och innehåll

Regeringens förslag: Koncernredovisningen skall bestå av koncern-
balansräkning, koncemresultaträkning, noter och förvaltningsbe-
rättelse.

För koncernredovisningen skall gälla samma krav på överskådlig-
het, iakttagande av god redovisningssed och rättvisande bild som för
årsredovisningen.

Samma uppställningsformer skall tillämpas på koncernredovis-
ningen som på en årsredovisning med tillägg för koncemspecifika
poster.

Samma grundläggande redovisningsprinciper som på en årsredo-
visning och som i moderföretagets årsredovisning skall i princip
tillämpas. Andra värderingsprinciper får användas om det finns sär-
skilda skäl. Vidare får andra principer än i moderföretaget användas
för tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringsta-
garnas rättigheter och för avsättningar som värderas efter regler spe-
cifika för försäkringsrörelse. För sådana tillgångar och avsättningar
behöver inte heller någon justering ske av dotterföretagens värde-
ringsprinciper. Om nyss nämnda avvikelser sker skall upplysning
lämnas i en not.

I förvaltningsberättelsen skall för koncernen lämnas motsvarande
femårsöversikter som för en juridisk person i årsredovisningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 252-254, 309 och 310 samt del II s. 334-
340 och 381).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag
eller lämnat det utan erinran.

155

Bakgrund: En beskrivning av vad som kännetecknar en koncernredo-
visning har lämnats i del 2 (se avsnitt 16.2).

Gällande rätt: En koncernredovisning skall enligt 11 kap. 12 § FRL
bestå av koncemresultaträkning och koncembalansräkning. Dessa skall
upprättas med iakttagande av god redovisningssed och var för sig utgöra
ett sammandrag av moderbolagets och dotterföretagens resultat- och ba-
lansräkningar (se 11 kap. 13 § FRL). De regler som gäller för årsredo-
visningen skall i väsentliga delar gälla även för koncernredovisningen.

Vid upprättandet av koncemresultaträkningen skall enligt 11 kap. 13 §
andra stycket FRL en uppdelning i förekommande fåll göras mellan å ena
sidan i koncernen ingående svenska livförsäkringsbolag (livbolags-
gruppen) och å andra sidan i koncernen ingående övriga företag (skade-
bolagsgruppen). Bolag som driver rörelse enligt lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder, s.k. fondförsäk-
ringsbolag, får dock redovisas i skadebolagsgruppen.

FRL fordrar att det lämnas en redogörelse över vilka metoder och
värderingsprinciper som har använts vid upprättandet av koncernredo-
visningen. Detta skall ske i förvaltningsberättelsen för moderbolaget (se
11 kap. 13 § femte stycket FRL).

Försäkringsföretag är inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys.

Några bestämmelser om att koncernredovisningen skall innehålla en
förvaltningsberättelse finns inte. Ett försäkringsföretag som är moderföre-
tag skall emellertid i sin förvaltningsberättelse lämna sådana upplysningar
om koncernen som enligt 11 kap. 11 § skall lämnas om bolaget självt (se
11 kap. 13 § femte stycket FRL).

Direktivet: Enligt det sjunde direktivets artikel 16.1 skall den samman-
ställda redovisningen bestå av sammanställd balansräkning, sammanställd
resultaträkning och noter. Dessa handlingar skall bilda en helhet.

Den sammanställda redovisningen skall enligt artikel 16.2 upprättas på
ett överskådligt sätt och enligt föreskrifterna i detta direktiv.

Enligt artikel 16.3 skall den sammanställda redovisningen ge en rätt-
visande bild av tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat för
de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av redovisningen.

Om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker till för
att ge en rättvisande bild enligt punkt 3, skall enligt artikel 16.4 ytter-
ligare upplysningar lämnas.

Om undantagsvis tillämpningen av en föreskrift i artiklarna 17-35 eller
39 är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, skall
enligt artikel 16.5 avsteg göras från föreskriften så att en rättvisande bild
enligt punkt 3 kan ges. Vaije sådant avsteg skall anmärkas i en not med
upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan
ha på tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat. Med-
lemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de
undantagsregler som behövs.

Medlemsstaterna får enligt artikel 16.6 tillåta eller kräva att annan in-
formation lämnas i den sammanställda redovisningen utöver vad som
fordras enligt detta direktiv.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

156

Enligt artikel 65.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall vad som nu
sagts gälla även för försäkringsföretag.

Enligt artikel 17 i det sjunde direktivet skall uppställningen dock an-
passas på det sätt som är nödvändigt med hänsyn till de särdrag som ut-
märker en sammanställd redovisning jämfört med ett årsbokslut. Till-
gångar och skulder i de företag som omfattas av den sammanställda redo-
visningen skall enligt artikel 18 redovisas i sin helhet i balansräkningen.

Tillgångarna och skulder i den sammanställda redovisningen skall enligt
artikel 29.1 i det sjunde direktivet värderas enligt enhetliga principer och
i överensstämmelse med artiklarna 31-42 och 60 i det fjärde direktivet.

Moderbolaget skall i den sammanställda redovisningen tillämpa samma
värderingsbestämmelser som i sitt eget årsbokslut (se artikel 29.2).

Om tillgångar och skulder i företag som ingår i den sammanställda
redovisningen värderats enligt andra principer än dem som tillämpas i
den sammanställda redovisningen skall tillgångarna som huvudregel
värderas om efter principerna som används i den sammanställda redo-
visningen (se artikel 29.3).

I den sammanställda redovisningen skall också hänsyn tas till den
skillnad som uppkommer beträffande vad som kan hänföras till redovis-
ning av något slag av latent skatt (se artikel 29.4).

Om en tillgång har varit föremål för extraordinär värdejustering på
grund av skatteskäl skall värdejusteringen elimineras innan den tas in i
den sammanställda redovisningen (se artikel 29.5).

Enligt artikel 66.6 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 29
i det sjunde direktivet inte tillämpas på sådana skuldposter som av före-
tagsgruppen värderats med tillämpning av särskilda bestämmelser för för-
säkringsföretag eller på sådana förändringar av tillgångar som påverkar
försäkringstagarnas rätt. Om denna avvikelse utnyttjas, skall detta anges
i noter.

I artikel 36 i det sjunde direktivet finns bestämmelser om en särskild
koncemförvaltningsberättelse ("sammanställd förvaltningsberättelse").
Däremot saknar direktivet föreskrifter om finansieringsanalys.

I artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet förskrivs inga avvikande
bestämmelser från artikel 36 i det sjunde direktivet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 16.2 i
del 2 är som en utgångspunkt av betydelse även här. Detta innebär följ-
ande.

Direktivets bestämmelser om koncernredovisningens utformning över-
ensstämmer - med undantag bl.a. för nuvarande indelning i skadebolags-
grupp och livbolagsgrupp - relativt väl med gällande rätt och praxis i
Sverige.

En anpassning till direktivet gör det nödvändigt att i den svenska lag-
stiftningen föreskriva att det i koncernredovisningen skall ingå en kon-
cembalansräkning och en koncemresultaträkning jämte noter. Detta inne-
bär i förhållande till gällande rätt en starkare betoning av noterna som en
i viss utsträckning självständig del av redovisningen.

Direktivet fordrar också att det upprättas en särskild förvaltningsberät-
telse för koncernen, dvs. en förvaltningsberättelse som är skild från den

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

157

förvaltningsberättelse som ingår i moderbolagets årsredovisning. Denna
förvaltningsberättelse bör i den nya lagstiftningen vara en del av koncern-
redovisningen.

Den information som enligt vad som behandlats tidigare (se avsnitt 13)
skall lämnas i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen, bör lämnas även
för koncerner. Vad som nu sagts bör gälla även för de s.k. femårsöver-
siktema om tekniskt resultat och om konsolideringen. Kravet på femårs-
översikter i årsredovisningen och koncernredovisningen kan i och med
den korta tid som står till förfogande för en anpassning till det nya regel-
verket medföra stora övergångsproblem för försäkringsföretagen. Särskil-
da övergångsregler bör därför meddelas. Vilka närmare övergångsbe-
stämmelser som bör meddelas i detta avseende återkommer regeringen
till (se avsnitt 21).

Såsom tidigare har redovisats ställer direktivet inte några krav på upp-
rättande av finansieringsanalys. Regeringen har emellertid inte funnit skäl
att i detta sammanhang ompröva de bestämmelser som finns i gällande
rätt om upprättande av finansieringsanalys. Några bestämmelser införs
därför inte om att försäkringsföretag skall till koncernredovisningen behö-
va upprätta finansieringsanalys.

I enlighet med vad som föreskrivs i artikel 16 bör det på en koncernre-
dovisning ställas samma krav på överskådlighet och på "rättvisande bild"
som på årsredovisningen. Av skäl som har behandlats i avsnitt 8.2 ovan
bör det dessutom - i enlighet med gällande rätt - krävas att koncern-
redovisningen upprättas i enlighet med god redovisningssed. I den nya
lagstiftningen bör infogas även de krav som artikel 16 ställer på att redo-
visningen skall kompletteras med tilläggsupplysningar om det är nödvän-
digt för att uppnå en rättvisande bild.

Även om uttryckliga bestämmelser saknas i försäkringsredovisningsdi-
rektivet far anses gälla att koncembalansräkningen och koncemresultat-
räkningen skall ställas upp på samma sätt som en balansräkning respekti-
ve en resultaträkning som ingår i en årsredovisning. Regeringen gör i
dessa avseenden inte några andra bedömningar än vad som har redovisats
under avsnitt 9. En koncembalansräkning bör därför alltid ställas upp i
kontoform och innehålla samma poster som en balansräkning i en årsre-
dovisning, medan en koncemresultaträkning skall ställas upp i tredelad
rapportform med samma poster som en resultaträkning i en årsredovis-
ning (jfr avsnitten 9.1, 9.2 och 9.3). Att såsom en följd av anpassningen
till direktiven även de nuvarande svenska reglerna om en uppdelning i
livbolagsgrupp och skadebolagsgrupp bör upphävas är en fråga som rege-
ringen återkommer till nedan (se avsnitt 16.3.2).

Ett par mindre tillägg i respektive uppställningsschema bör dock göras.
Enligt artikel 21 i det sjunde direktivet skall nämligen minoritetsintressen
i dotterföretags tillgångar och förpliktelser redovisas under en särskild
post i koncembalansräkningen. Vidare skall enligt artikel 23 i samma di-
rektiv den del av dotterföretagets resultat som belöper på företag som
inte omfattas av koncernredovisningen redovisas under en särskild post
i koncemresultaträkningen. Bestämmelser om sådan särredovisning av
minoritetsandelar bör tas in i den nya lagstiftningen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

158

I enlighet med artikel 29 i det sjunde direktivet jämförd med artikel
66.6 i försäkringsredovisningsdirektivet bör den nya lagstiftningen också
utformas så att det företag som upprättar koncernredovisningen som hu-
vudregel tillämpar samma värderingsprinciper i denna som i sin egen års-
redovisning. Enligt motsvarande bestämmelser som föreslås för företag
i allmänhet får andra principer än i årsredovisningen tillämpas endast om
det finns särskilda skäl (se vidare författningskommentaren till 7 kap.
11 § nya årsredovisningslagen). Vidare bör till följd av artikel 29 före-
skrivas att koncernföretagens tillgångar och skulder skall räknas om efter
principerna som skall tillämpas i koncernredovisningen.

Enligt artikel 66.6 skall dock artikel 29 i försäkringsredovisningsdirek-
tivet inte tillämpas på sådana skuldposter som av företagsgruppen värde-
rats med tillämpning av särskilda bestämmelser för försäkringsföretag
eller på sådana förändringar av tillgångar som påverkar eller bestämmer
försäkringstagarnas rätt. Den sistnämnda artikeln innebär även att avsteg
skall föreskrivas från de övriga bestämmelser som artikel 29 innebär,
dvs. att samma principer som i årsredovisningen skall gälla, att en om-
värdering skall ske av tillgångarna och skulderna i de i koncernredovis-
ningen ingående företagen efter principerna som tillämpas i koncernredo-
visningen, att skattebelastning skall beaktas och att justeringar med hän-
syn till nedskrivningar uteslutande av skatteskäl skall anges i en not och
att elimineringar som huvudregel skall ske av värdejusteringar på grund
av skatteskäl.

I ARFL bör mot bakgrund av artikel 66.6 i försäkringsredovisningsdi-
rektivet införas en från den allmänna årsredovisningslagen avvikande be-
stämmelse av innebörd att samma värderingsprinciper som i moderföreta-
gets årsredovisning inte heller behöver tillämpas beträffande avsättningar
som värderas med regler som är specifika för försäkringsrörelse. I detta
fåll behöver inte heller någon omvärdering av koncernföretagens avsätt-
ning ske. En sådan bestämmelse får främst relevans för värderingen av
försäkringstekniska avsättningar utifrån olika antaganden om dödlighets-
mått m.m. eller andra liknande grunder som är speciella för försäkrings-
rörelsen.

För det andra bör det införas en bestämmelse av innebörd att samma
avvikelser även får göras beträffande tillgångar som angår försäkringsta-
garnas rätt. I viss mening kan värderingen av alla tillgångar i ett försäk-
ringsföretag på ett eller annat sätt, förr eller senare, påverka eller be-
stämma också försäkringstagarnas rättigheter, t.ex. genom att storleken
av återbäring på premier minskar eller genom att avkastningen på en pen-
sionsförsäkring minskar. Det synes inte rimligt att bestämmelsen skall
ges en sådan vid tolkning. Däremot är det å andra sidan endast värde-
ringen av sådana placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär pla-
ceringsrisken som kan sägas på ett direkt sätt bestämma försäkringstaga-
rens rättigheter. Med hänsyn till skrivningarna i artikeln synes det dock
inte vara avsikten att artikeln skall begränsas enbart till sådana tillgångar.
Ett utrymme bör därför lämnas i lagstiftningen även för andra slag av
tillgångsposter där värderingen av tillgångarna avser försäkringstagarnas
rättigheter. I bestämmelsen bör i enlighet med direktivet anges att awi-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

159

kelser får ske i fråga om tillgångar vars värdering påverkar eller bestäm-
mer försäkringstagarnas rättigheter.

Mer detaljerade regler beträffande vilka tillgångar och avsättningar som
kan komma i fråga i nyss nämnda fåll bör införas genom föreskrifter av
regeringen eller Finansinspektionen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

16.3 Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovis-
ningen

16.3.1 Behandling av dotterföretag i allmänhet

Regeringens förslag: Koncernredovisningen skall som utgångspunkt
omfatta samtliga dotterföretag.

Ett dotterföretag behöver emellertid inte omfattas av koncernredo-
visningen, om företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet
på rättvisande bild. Om detta tillsammans med andra dotterföretag
har en mer än ringa betydelse skall det dock omfattas.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovis-
ningen om

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar mo-
derföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföreta-
get,

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen
inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i
avsikt att säljas vidare.

Om ett dotterföretag inte omfattas av koncernredovisningen, skall
skälen för detta anges i en not.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del I s. 259-261 och 263-266 samt del II s. 381 och 382).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat kommitténs
förslag utan erinran. Föreningen Auktoriserade Revisorer har dock riktat
invändningar mot förslaget om att vissa dotterföretag skall undantas från
koncernredovisningen på den grund att innehavet av andelarna endast är
tillfälligt och har varnat för att den bestämmelsen kan missbrukas. Riks-
skatteverket har menat att undantaget beträffande tillfälliga innehav bör
begränsas till ett år.

Bakgrund: Det vanliga är att en koncernredovisning omfattar samtliga
de dotterföretag som ingår i koncernen och att dotterföretagens tillgångar
och förpliktelser därvid räknas in i koncernen enligt de särskilda regler
som gäller om detta. När så sker brukar man säga att dotterföretaget
konsolideras. Den särskilda koncemmässiga redovisningen kan emellertid
vara förenad med särskilda svårigheter som inte står i proportion till den
betydelse som dotterföretaget har eller en konsolidering skulle få. Även

160

om någon konsolidering av ett visst företag inte sker måste visserligen
moderbolagets innehav i företaget beaktas, så till vida att moderbolaget
måste redovisa sina andelar i företagen i form av tilläggsupplysningar.
De särskilda koncemmässiga formerna för redovisning kommer
emellertid i så fåll inte till användning utan andelarna värderas enligt de
principer som gäller för värdering av aktier och andelar i
årsredovisningen.

Gällande rätt m.m: Enligt gällande rätt skall som huvudregel samtliga
dotterföretag omfattas av koncernredovisningen. Enligt 11 kap. 13 §
Qärde stycket FRL får dock avsteg från huvudregeln göras om det med
hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är för-
enat med synnerliga svårigheter att tillämpa regeln fullt ut. I förarbetena
till motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen nämns som exempel på
fåll då ett företag kan utelämnas från koncernredovisningen att det är
svårt att få fram meningsfulla uppgifter från ett utländskt dotterföretag
eller att olika värderingsprinciper omöjliggör en rättvisande redovisning
av koncemförhållandet. Enbart den omständigheten att dotterföretaget är
av ringa betydelse för koncernen som helhet eller bedriver en från
koncernen i övrigt skild verksamhet utgör emellertid inte grund för att
utelämna dotterföretaget (se prop. 1975:103 s. 284 och 469). I aktie-
bolagsutredningens betänkande som låg till grund för lagstiftningen an-
fördes dock att det förhållandet att ett försäkringsbolag ingår i en
industrikoncern kan utgöra skäl för att utelämna försäkringsbolaget i
koncernredovisningen (se SOU 1971:15 s. 306).

Redovisningsrådet har i sin rekommendation RR 01:91, Koncernredo-
visning, uttalat att koncernredovisningen inte bör omfåtta företag som
formellt är dotterföretag men i vilka aktieinnehavet endast är tillfälligt
eller det av särskilda skäl inte går att utöva någon fåktisk kontroll. Rådet
har härvid hänvisat till internationell praxis (se bl.a. IASC:s rekommen-
dation IAS 27, Consolidated Financial Statements and Accounting for
Investments in Subsidiaries) och intresset av att koncernredovisningen
inte skall bli missvisande. Sådana dotterföretag skall inte heller behandlas
som intresseföretag, dvs. de skall inte konsolideras med kapitalandels-
metoden (jfr avsnitt 16.7.1).

Av den praxis till vilken Redovisningsrådet har hänvisat framgår, ut-
över vad som har angivits i rådets rekommendation, att ett dotterföretag
inte får utelämnas från koncernredovisningen enbart på den grunden att
det bedriver en i förhållande till övriga koncernföretag olikartad verksam-
het.

Direktivet: Huvudregeln i det sjunde direktivet är - som framgår av
artikel 3 - att koncernredovisningen skall omfåtta samtliga dotterföretag.

I artikel 13, som är tvingande för medlemsstaterna, föreskrivs vissa ge-
nerella undantag från huvudregeln.

Ett företag behöver enligt artikel 13.1 inte omfåttas av en sammanställd
redovisning, om företaget endast har ringa betydelse med hänsyn till de
syften som anges i artikel 16.3, dvs. kravet på rättvisande bild.

Uppfyller flera företag villkoret i punkt 1 skall de enligt artikel 13.2
ändå omfattas av den sammanställda redovisningen, om de sammanlagt

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

161

11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

har icke ringa betydelse med hänsyn till de syften som anges i artikel
16.3.

Enligt artikel 13.3 behöver ett företag inte omfattas av en sammanställd
redovisning om

a) betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad

aa) begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sina
rättigheter när det gäller företagets ledning eller tillgångar,
eller

bb) begränsar möjligheterna till enhetlig ledning av företaget,
om detta står i ett sådant förhållande som avses i artikel
12.1,

b) den information som behövs för att upprätta en sammanställd redo-
visning enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller
inom rimlig tid, eller

c) aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att
säljas vidare.

I artikel 14 i det sjunde direktivet föreskrivs att ett dotterföretag i en
viss situation inte får omfattas av koncernredovisningen.

Om ett eller flera av de företag som skulle omfattas av den samman-
ställda redovisningen bedriver så olikartad verksamhet att dess medtag-
ande i denna redovisning skulle vara oförenlig med skyldigheten enligt
artikel 16.3, skall dessa företag enligt artikel 14.1, utan inskränkning i
vad som gäller enligt artikel 33, undantas från den sammanställda redo-
visningen.

Enligt artikel 14.2 får punkten 1 inte tillämpas endast av det skälet att
de företag som skall omfettas av den sammanställda redovisningen dels
utövar industriverksamhet, dels handel sverksamhet och dels tillhandahål-
ler tjänster eller utövar industri- eller handel sverksamhet med olika pro-
dukter eller tillhandahåller olika tjänster.

Om artikel 14.1 tillämpas, skall detta med upplysning om skälen anges
i noterna (se artikel 14.3).

Skälen för regeringens förslag: Vad som anförts i avsnitt 16.3 i del 2
är av betydelse även här. Detta innebär - med beaktande av försäkrings-
redovisningsdirektivets bestämmelser - följande.

Den nya lagstiftningen bör även i fråga om försäkringsföretag ha som
huvudregel att koncernredovisningen skall omfåtta moderföretagets samt-
liga dotterföretag. Med hänsyn till artikel 13 och 14 måste dock vissa
undantag göras från denna huvudregel.

För det första skall lagstiftningen - med anledning av föreskriften i
artikel 13.1 - lämna utrymme för att från koncernredovisningen undanta
de dotterföretag som har en endast ringa betydelse med hänsyn till kravet
på rättvisande bild. Detta undantag framstår också som rimligt med hän-
syn till det ganska omfettande arbete som det innebär att föra in dotter-
företaget i koncernredovisningen. I vissa situationer, t.ex. när dotterföre-
taget är vilande, finns det uppenbarligen inte något intresse av att kräva
en koncemmässig redovisning.

Vidare bör det i den svenska lagstiftningen göras de undantag som be-
skrivs i artikel 13.3.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

162

Det första fallet är när det finns betydande och varaktiga hinder för
moderbolaget att utöva inflytande över dotterföretaget. Det är naturligt
att dotterföretaget i detta fäll inte bör omfattas av koncernredovisningen,
eftersom det innebär att koncernredovisningen skulle innehålla värden på
tillgångar som moderföretaget svårligen kan förfoga över.

Det andra fallet är när det inte är möjligt att i tid eller till rimlig kost-
nad få fram relevanta siffervärden för dotterföretaget. Detta problem kan
ibland uppkomma när dotterföretagen är utländska eller vid konsolidering
av koncerner i flera generationer.

Det tredje fallet är när moderföretagets innehav endast är tillfälligt,
därför att man har för avsikt att sälja andelarna vidare. Direktivföreskrif-
ten är tvingande och måste tas in i lagstiftningen. Det får sedan bli en sak
för redovisningspraxis att tolka bestämmelsen närmare. Det kan dock an-
märkas att det med hänsyn till direktivets lydelse knappast torde kunna
komma i fråga att med stöd av undantagsregeln undanta dotterföretag
som tidigare har omfattats av en koncernredovisning.

I de nu nämnda fellen finns det i och för sig inget hinder för bolagen
att låta koncernredovisningen omfetta de aktuella dotterföretagen. I arti-
kel 14 finns däremot ett direkt förbud mot att i ett visst fell låta ett dot-
terföretag omfettas av koncernredovisningen. Föreskriften, som saknar
motsvarighet i gällande rätt, innebär att konsolidering inte får omfetta
dotterföretag som bedriver från koncernen i övrigt så olikartad verksam-
het att en konsolidering enligt förvärvsmetoden skulle komma i strid med
kravet på rättvisande bild. Kommittén har ansett att denna tvingande före-
skrift bör införlivas genom en bestämmelse om att konsolidering i dessa
fell inte skall ske med den normala metoden, förvärvsmetoden, utan med
kapitalandelsmetoden. Regeringen delar denna bedömning. Frågan kom-
mer att beröras närmare i avsnitt 16.6.3.

16.3.2 Behandling av dotterföretag som är livförsäkringsföretag

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Några särbestämmelser som skall gälla för
svenska livförsäkringsföretag som är underkastade ett utdelningsför-
bud tas inte in i ÅRFL.

Nuvarande bestämmelser om att en uppdelning måste ske i kon-
cernresultaträkningen på en skadebolagsgrupp och en livbolagsgrupp
överförs inte till ÅRFL.

Någon ändring görs inte av de utdelningsbestämmelser i FRL som
innebär att utdelningskapaciteten hos ett moderföretag i en koncern
skall avgöras endast med hänsyn till resultatet i skadebolagsgrupp.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del II s. 381 och 382).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag lämnat förslaget
utan erinran. Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett att det klart

163

bör framgå av lagstiftningen huruvida livförsäkringsföretag skall konsoli-
deras så länge vinstutdelningsförbudet kvarstår.

Gällande rätt: Vid upprättandet av koncemresultaträkningen skall en-
ligt 11 kap. 13 § andra stycket FRL en uppdelning i förekommande fäll
göras mellan å ena sidan i koncernen ingående svenska livförsäkringsbo-
lag (livbolagsgruppen) och å andra sidan i koncernen ingående övriga fö-
retag (skadebolagsgruppen). Bolag som driver rörelse enligt lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder,
s.k. fondförsäkringsbolag, får dock redovisas i skadebolagsgruppen.

Bestämmelsen motiveras i gällande rätt av att en sammanläggning av
resultaträkningarna skulle bli vilseledande eftersom endast aktieägarna i
ett skadeförsäkringsföretag kan få del av vinsten och att därför borde inte
något sammandrag till en fullständig koncernredovisning ske (jfr prop.
181/82:180 s. 259 f).

Direktivet: Direktiven innehåller allmänna bestämmelser om när ett
dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning (se avsnitt
16.3.1). Det finns inte några särskilda föreskrifter i försäkringsredovis-
ningsdirektivet som specifikt tar sikte på hur dotterföretag där ett utdel-
ningsförbud råder enligt nationell lag, skall behandlas i koncernredovis-
ningen.

Skälen för regeringens förslag: I ett livförsäkringsbolag, där ett vinst-
utdelningsförbud råder och särskilda regler gäller för att säkerställa att
eventuella överskott kommer försäkringstagarna till godo, finns det
bärande skäl för ståndpunkten att en konsolidering inte ger en ur redovis-
ningsmässig synvinkel rättvisande bild av den samlade koncernens ställ-
ning och resultat. I sådana fall saknas nämligen förutsättningar för ägar-
företaget att förfoga över dotterföretagets tillgångar och uppkomna
vinster. Vad som nu sagts gäller enligt regeringen typiskt sett i sådana
situationer där ett svenskt skadeförsäkringsföretag har ett svenskt tradi-
tionellt livförsäkringsföretag som dotterföretag.

Effekterna av en sådan konsolidering och ett tillgodoseende av de vid
FRL:s tillkomst anförda utdelningsaspektema skulle möjligen även fort-
sättningsvis kunna hanteras inom ramen för en uppdelning av koncemre-
sultaträkningen i en skadebolagsgrupp (inkluderande fondförsäkringsbolag
och andra försäkringsföretag där utdelning är tillåten) och en livbolags-
grupp (inkluderande livförsäkringsföretag där utdelning inte är möjlig).
Den nya uppställningsform som direktivet medför synes dock mindre väl
förenlig med de nuvarande svenska bestämmelserna om en uppdelning i
grupper. Det framstår i vart fåll såsom mindre lämpligt att hålla fäst vid
ett krav på fullständig konsolidering av livförsäkringsföretag kombinerat
med de svenska särreglerna i den nya redovisningslagstiftningen. Det är
också svårt att se att de koncemregler som i dag finns i FRL inte skulle
kunna tillämpas på ett godtagbart sätt, även om man redovisningsmässigt
underlåter att ställa krav på en konsolidering. Behovet av en insyn - som
vid FRL:s tillkomst åberopades som främsta skäl för ett krav på konsoli-
dering - torde dessutom i flera avseenden kunna främjas genom komplet-
terande upplysningar utöver de som ÅRFL kräver t.ex. genom särskilda
uppgifter om koncernföretag och om intemtransaktioner. Förslaget till

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

164

ARFL innehåller dessutom ett flertal bestämmelser som är särskilt av-
sedda att möjliggöra insyn i koncerner, t.ex. information om innehav i
dotterföretag. Det finns ändå en liten risk för att de informationskrav som
nuvarande lagförslag upptar inte helt tillgodoser de krav på erforderlig
insyn som externa intressenter kan ha anledning att ställa. Detta måste
också tillgodoses.

Regeringen har efter en sammanvägd bedömning stannat för att inte nu
föreslå några bestämmelser i ÅRFL som bygger på att en konsolidering
av svenska livförsäkringsbolag som är underkastade ett vinstutdelnings-
förbud skall ske. På grund därav bör inte heller de nuvarande bestämmel-
serna om en uppdelning av koncemresultaträkningen i en livbolagsgrupp
respektive skadebolagsgrupp överföras till ARFL. Frågan om en konsoli-
dering av livförsäkringsbolag i koncemsammanhang bör i stället avgöras
med hänsyn till de allmänna bestämmelser som i detta sammanhang före-
slås gälla (se avsnitt 16.3.1).

Regeringen delar i detta avseende kommitténs bedömning att svenska
traditionella livförsäkringsföretag, med det vinstutdelningsförbud och de
skyddsregler som i dag råder, kan anses utgöra sådana företag där ett be-
tydande och varaktigt hinder i väsentlig grad begränsar ett ägarföretags
inflytande. Med anledning därav skall inte någon full konsolidering med
förvärvsmetoden och inte ens en partiell konsolidering med användning
av kapitalandelsmetoden ske. Även om lagstiftningen i sig inte förbjuder
en konsolidering vid angivna slag av hinder måste enligt regeringens me-
ning utgångspunkten ändå vara att en konsolidering i koncernredovis-
ningen inte skall ske. Det kan emellertid finnas situationer när en konso-
lidering av traditionella livförsäkringsföretag möjligen skulle kunna vara
befogad, t.ex. i en grupp med enbart samverkande livförsäkringsföretag.
Det finns också fell där en konsolidering av olika livförsäkringsföretag
bör vara påbjuden, t.ex. om ett svenskt skadeförsäkringsföretag äger ett
utländskt livförsäkringsföretag där en vinstutdelning är möjlig. Av bl.a.
dessa skäl bör inte några specifika bestämmelser tas in i lagen om hur
svenska livförsäkringsföretag skall behandlas, vilket Föreningen Auktori-
serade Revisorer förespråkat. Det bör i stället ankomma på den praktiska
tillämpningen och till lagen kompletterande normgivning att närmare pre-
cisera dessa frågor. Genom en sådan normgivning bör det även vara möj-
ligt att reglera vilka upplysningar som bör lämnas för att ge en erforder-
lig insyn i koncernstrukturer där ett skadeförsäkringsföretag är moderfö-
retag till ett svenskt livförsäkringsföretag och en konsolidering underlåts.
På så sätt bör kravet på insyn i koncemförhållandena kunna förenas med
den grundläggande principen att koncembalansräkning och koncemresul-
taträkningen skall ge en rättvisande bild av verksamheten. Enligt rege-
ringen ger de normgivningsbemyndiganden som finns i ARFL ett tillräck-
ligt stöd för meddelande av föreskrifter med detta syfte. Det finns dess-
utom möjligheter för regeringen att, beroende på utvecklingen i praxis,
återkomma till frågorna.

Enligt 12 kap. 2 § andra stycket FRL får vinstutdelningen i moderföre-
tag inte överstiga vad som redovisas som moderföretagets respektive kon-
cernens skadebolagsgrupps nettovinst för året. Det är enligt regeringen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

165

inte nödvändigt att till följd av de koncemredovisningsbestämmelserna
upphäva reglerna. Med hänsyn till att inte några bestämmelser om ett di-
rekt konsolideringsförbud föreslås i detta sammanhang, bör bestämmelsen
i vart fell tills vidare vara kvar i oförändrad form.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

16.4 Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

Regeringens förslag: Alla transaktioner mellan koncernföretagen
skall elimineras. Det innebär dels att intemvinster samt fordringar
och skulder mellan koncernföretag skall avräknas i koncembalansräk-
ningen och dels att det skall göras avdrag för förändringar i intern-
vinster samt för intäkter och kostnader som är hänförliga till tran-
saktioner mellan koncernföretag i koncemresultaträkningen. Med in-
temvinst skall härvid förstås antingen hela den vinst som har upp-
kommit vid en transaktion mellan företagen eller den på moderbola-
get belöpande andelen av vinsten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
ringens förslag (se betänkandet del I s. 312, 313, 417 och 418 samt del
II s. 382). I kommitténs förslag avses dock med intemvinst enbart den
på moderföretaget belöpande andelen i den vinst som uppkommer vid
transaktion inom koncernen. Kommittén har vidare föreslagit att
intemvinster mellan skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag
inte behöver elimineras.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några erin-
ringar mot kommitténs förslag. Några remissinstanser, bl.a. Föreningen
Auktoriserade Revisorer, har dock förespråkat att hela intemvinsten eli-
mineras. Föreningen har även när det gäller förslaget att underlåta elimi-
nering av intemvinster mellan skadeförsäkringsföretag och livförsäkrings-
företag, pekat på att direktivet ställer vissa krav för att en eliminering
skall få underlåtas, bl.a. att det tillskapats rättigheter för försäkringsta-
garna, samt påpekat att en försäljning av tillgångar från ett skadeförsäk-
ringsbolag till ett livförsäkringsbolag knappast ger försäkringstagarna i
livförsäkringsbolaget några rättigheter.

Bakgrund: En koncernredovisning kan, som ovan har anmärkts, be-
tecknas som ett sammandrag av moderföretagets och dotterföretagens års-
redovisningar. Eftersom koncernredovisningen skall ge en bild av koncer-
nens ställning och resultat som en helhet måste dock alla interna mellan-
havanden mellan koncernföretagen räknas bort, dvs. vad som i detta sam-
manhang normalt kallas "elimineras".

Gällande rätt: Regler om eliminering av interna transaktioner mellan
koncernföretag finns i 11 kap. 13 § tredje stycket FRL. Där sägs att kon-
cemresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för
redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ök-
ning eller minskning av intemvinst under räkenskapsåret. Koncembalans-

166

räkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust
i koncernen efter avdrag för intemvinster.

Enligt samma lagrum avses med intemvinst på moderbolaget belöpande
del av vinst vid överlåtelse av tillgång inom koncernen, i den mån inte
överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller
förbrukning av tillgången har ägt mm hos det företag inom koncernen
som förvärvat tillgången.

Direktivet: Direktivets bestämmelser om eliminering finns i artikel 26
i det sjunde direktivet.

I den sammanställda redovisningen skall enligt artikel 26.1 för de före-
tag som omfattas av denna anges tillgångar, skulder, ekonomisk ställning
och resultat, som om dessa företag utgjorde ett enda företag. Därvid skall
särskilt följande iakttas:

a) Fordringar och skulder mellan företag som omfattas av den samman-
ställda redovisningen skall elimineras.

b) Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan före-
tag som omfettas av den sammanställda redovisningen skall elimineras.

c) Vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan företag
som omfettas av den sammanställda redovisningen och som ingår i de
bokförda tillgångsvärdena skall elimineras. I avvaktan på en senare sam-
ordning får en medlemsstat dock tillåta att de ovan angivna elimineringar-
na genomförs i förhållande till den procentsats som moderföretaget inne-
har av kapitalet i vart och ett av de dotterföretag som omfettas av den
sammanställda redovisningen.

Enligt artikel 26.2 får en medlemsstat tillåta avvikelse från bestämmel-
serna i punkt 1 c om en transaktion har ägt rum på normala marknads-
villkor och en eliminering av vinsten eller förlusten skulle föra med sig
oskäliga kostnader. Vaije sådan avvikelse skall anmärkas i en not, vilken
även skall upplysa om den inverkan som avvikelsen har på tillgångar,
skulder, ekonomisk ställning och resultat i de företag, betraktade som en
helhet, som omfettas av den sammanställda redovisningen, under förut-
sättning att denna inverkan är betydande.

Enligt artikel 26.3 skall avvikelser från punkt 1 a, b och c tillåtas, om
de belopp som det är fråga om är av ringa betydelse med hänsyn till det
i artikel 16.3 angivna syftet.

Enligt artikel 66.4 i försäkringsredovisningsdirektivet får medlemssta-
terna medge undantag från artikel 26.1 c om en affär är avslutad enligt
sedvanliga villkor i branschen och har skapat rättigheter för försäkrings-
tagarna. Sådana avsteg skall anges om de har väsentlig betydelse för till-
gångar, skulder, ekonomiskt läge och resultat för samtliga företag som
ingår i den sammanställda redovisningen skall denna omständighet uppges
i en not.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 16.4 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Bestämmelser om eliminering av interna mellanhavanden inom koncer-
ner är i allt väsentligt tvingande och måste därför införas i svensk rätt.

Föreskrifterna om eliminering av fordringar och skulder respektive in-
täkter och kostnader motsvarar i sak vad som i dag torde utgöra god re-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

167

dovisningssed. Regeringen föreslår att med direktivet överensstämmande
bestämmelser införs i den nya lagstiftning som skall gälla för försäkrings-
företag.

Tanken bakom direktivets föreskrift om eliminering av interna vinster
och förluster är att från koncernredovisningen rensa bort vinster och för-
luster som har uppkommit när koncernen har "handlat med sig själv".
Direktivet ger härvid valfrihet för medlemsstaterna att föreskriva elimi-
nering av hela vinsten eller förlusten eller att föreskriva att enbart den del
av vinsten eller förlusten som svarar mot moderföretagets andel skall
elimineras. Det senare alternativet överensstämmer med gällande rätt.

Enligt regeringens uppfattning talar dock övervägande skäl för att redan
nu ge utrymme för eliminering av hela intemvinsten. Detta skulle över-
ensstämma med den ordning som gäller i t.ex. USA, Storbritannien,
l\skland, Nederländerna och Danmark. Det skulle också stå i överens-
stämmelse med International Accounting Standard Committee’s regler.
En fullständig eliminering är dessutom mer lätthanterlig, eftersom man
slipper beräkna minoritetens andel, och den innebär därför en förenkling
för företagen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att internt gene-
rerade vinster och förluster skall få elimineras i sin helhet.

Med hänsyn till att man i svensk lag och praxis hittills har tillämpat
partiell eliminering av intemvinster och då sådan partiell eliminering i
vissa situationer kan vara att föredra finner regeringen att även denna
elimineringsmetod bör tillåtas. I notema bör lämnas upplysningar om
vilken elimineringsmetod som tillämpats.

Den möjlighet som det sjunde direktivet ger att tillåta avvikelser från
bestämmelserna om eliminering av intemvinster enbart på den grunden
att transaktionen har ägt mm på marknadsmässiga villkor saknar mot-
svarighet i gällande rätt. Det har inte framkommit några skäl att utnyttja
den möjligheten. Däremot bör det - i enlighet med direktivets tvingande
föreskrift - i lagen tas in en bestämmelse om att eliminering får under-
låtas då beloppet i fråga är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild.

När det gäller intemvinster mellan skadeförsäkringsbolag och livförsäk-
ringsbolag tillåts i dag att intemvinster inte elimineras. Sådana vinster
skall i stället anges i en not. I kommitténs lagförslag har upptagits en mot-
svarande bestämmelse. I detta avseende hänvisades till artikel 66.4 i för-
säkringsredovisningsdirektivet samt nuvarande bestämmelser av motsva-
rande innehåll i FFFS 1991:20.

Föreningen Auktoriserade Revisorer har ifrågasatt om den av kommit-
tén föreslagna bestämmelsen är förenlig med artikel 66.4, som ställer
vissa krav för att en eliminering skall få underlåtas.

Regeringen delar Föreningens uppfettning. Det är dessutom mindre be-
fogat att behålla nuvarande särregler avseende eliminering av intemvins-
ter mellan liv- och skadeförsäkringsföretag, när lagstiftningen inte bygger
på att livförsäkringsföretag med ett utdelningsförbud skall konsolideras
(se avsnitt 16.3.2). Även om en sådan bestämmelse skulle kunna tilläm-
pas gentemot utländska livförsäkringsföretag, som saknar vinstutdelnings-
förbud, har det inte nu framkommit sådana särskilda skäl som gör det an-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

168

geläget att införa en sådan möjlighet. Regeringen är därför inte beredd
att föreslå att någon sådan särbestämmelse som artikel 66.4 medger skall
införas i ARFL.

16.5 Konsolideringsmetodemas reglering

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Metoderna för konsolidering av dotterföretag
och intresseföretag lagregleras.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Kom-
mittén har dock inte föreslagit någon lagreglering av poolningsmetoden
(se betänkandet del I s. 261-266 samt del II s. 381 och 382).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några erin-
ringar mot förslaget. Sveriges Industriförbund har dock menat att regler-
na borde ha fått en mer allmän utformning och har beklagat den detalj-
reglering som förslaget ansetts innebära. Även Redovisningsrådet har
menat att en mindre detaljerad beskrivning av metoderna borde kunna
övervägas.

Bakgrund: I praxis har utvecklats ett antal olika metoder för hur man
skall räkna in dotterföretagens värden i koncernredovisningen. Dessa
brukar kallas konsolideringsmetoder. Det har också utvecklats särskilda
metoder för hur andelar i andra företag, främst intresseföretag, skall re-
dovisas i koncernredovisningen. Även dessa metoder kan något förenklat
beskrivas som konsolideringsmetoder. Sådana metoder har numera i
många länder lagts till grund för lagstiftning.

Gällande rätt m.m: Av 11 kap. 13 § FRL framgår att koncemresultat-
räkningen och koncembalansräkningen var för sig skall utgöra ett sam-
mandrag av moderbolagets och dotterföretagens resultaträkningar och ba-
lansräkningar och att sammandraget skall upprättas enligt god redovis-
ningssed. Lagtexten anger dock inte vilken eller vilka konsolideringsme-
toder som kan användas, men fordrar att det lämnas upplysning om vil-
ken metod och vilka värderingsprinciper som har använts.

I Redovisningsrådets rekommendation RR 01:91, Koncernredovisning,
beskrivs ett antal metoder, dels hur de tekniskt skall användas, dels i vil-
ka situationer de skall utnyttjas. FAR:s utkast till rekommendation an-
gående redovisning av andelar i intresseföretag innehåller vissa anvis-
ningar och beskrivningar beträffande vissa av metoderna.

Direktivet: Det sjunde direktivet behandlar några konsolideringsmeto-
der som får eller skall införlivas med de nationella lagstiftningarna.

Enligt artikel 19 skall, som huvudregel, aktier och andelar i dotterföre-
tag konsolideras med tillämpning av den s.k. förvärvsmetoden. I artikel
20 anges dock att medlemsstaterna får tillåta eller fordra att den s.k.
poolningsmetoden används om vissa närmare angivna förutsättningar är
uppfyllda. Härutöver beskriver direktivet två metoder som kan beskrivas
som ett slags partiell konsolidering. För intresseföretag föreskrivs i arti-

169

kel 33 att kapitalandelsmetoden skall användas. Enligt artikel 32 får med-
lemsstaterna tillåta att s.k. samriskföretag som ofta har karaktär av in-
tresseföretag, redovisas enligt Idyvningsmetoden.

Av artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet följer att artiklarna om
konsolideringsmetoder i det sjunde direktivet, gäller även för försäkrings-
företag.

Skälen för regeringens förslag: Vad som anförts i avsnitt 16.4 i del 2
är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Bestämmelser om konsolideringsmetoder bör tas in i lagen.

Direktivens uppräkning av tillåtna konsolideringsmetoder får anses ut-
tömmande. Något utiymme för att använda andra konsolideringsmetoder
kommer därför inte att finnas.

Att i lagtexten ge en fullständig beskrivning av metoderna och deras an-
vändning i olika situationer synes knappast möjligt eller lämpligt. Lagen
bör i stället utformas så att den ger möjlighet att i enskilda situationer ta
sådana särskilda hänsyn som en god redovisning och intresset av en
rättvisande redovisning påkallar. Det är emellertid samtidigt klart att
bestämmelsernas struktur inte far göras alltför allmän, eftersom detta kan
komma att gå ut över jämförbarheten mellan olika redovisningar. Det är
också oundvikligt att anpassningen till direktivet fordrar att metoderna i
vart fåll ges den grad av detalj ering att de motsvarar vad direktivet ford-
rar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

16.6 Konsolidering av dotterföretag

16.6.1 Förvärvsmetoden

Regeringens förslag: Konsolidering skall som huvudregel ske enligt
den s.k. förvärvsmetoden.

Därvid skall koncernens anskaffningsvärde för moderföretagets an-
delar i ett dotterföretags eget kapital elimineras genom att värdet av
andelarna räknas av mot den andel av dotterföretagets eget kapital
som är hänförligt till andelarna.

Om det vid denna beräkning framkommer ett skillnadsbelopp, skall
detta först fördelas på de tillgångar, avsättningar och skulder, vars
bokförda värde avviker från det verkliga. Det belopp som därefter
kvarstår skall behandlas som goodwill alternativt negativ goodwill.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
ringens förslag (se betänkandet del Is. 261 och s. 263-266 samt del II
s. 361)

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några erin-
ringar mot kommitténs förslag. Flera remissinstanser, bl.a. Bokförings-
nämnden, har dock erinrat om att vissa delar i förslaget skiljer sig från
en modem tillämpning av förvärvsmetoden. Föreningen Auktoriserade

170

Revisorer m.fl. remissinstanser har menat att metoden bör anpassas till
Redovisningsrådets rekommendation på området.

Bakgrund: Den vanligast förekommande metoden för konsolidering av
dotterföretag är den s.k. förvärvsmetoden. Metoden kan sägas innebära
att moderföretagets förvärv av dotterföretaget ses som en transaktion
genom vilken koncernen förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar
dess skulder. Dotterföretagets tillgångar och skulder tas därför in i den
gemensamma balansräkningen. Samtidigt räknas de i moderföretaget bok-
förda värdena av aktierna eller andelarna i dotterföretaget av mot dotter-
företagets eget kapital. Att vid denna avräkning enbart lägga de värden
som finns bokförda i dotterföretaget till grund för redovisningen skulle
emellertid kunna ge ett oriktigt resultat, eftersom tillgångarna och skul-
derna från koncernens synpunkt kan ha andra värden än dem som kom-
mer till uttryck i dotterföretagets balansräkning. Sådana skillnader måste
beaktas, om förvärvets konsekvenser för koncernen skall kunna beräknas
på ett rättvisande sätt. Vid användandet av förvärvsmetoden försöker man
därför vanligen beräkna det koncemmässiga anskaffningsvärdet av till-
gångarna och skulderna.

Efter avräkningen justeras de bokförda värdena av tillgångar och skul-
der. Återstående skillnad mellan det bokförda värdet av aktierna och an-
delarna och dotterföretagets eget kapital behandlas i koncernredovis-
ningen som koncemgoodwill eller negativ koncemgoodwill.

Gällande rätt m.m: Förvärvsmetoden finns inte reglerad i lag.

I Sverige har emellertid en enhetlig praxis utvecklats på grundval av
Redovisningsrådets rekommendation RR 01:91, Koncernredovisning,
punkterna 10-35. Huvuddragen i metoden kan beskrivas på följande sätt.

I anslutning till förvärvet av aktierna eller andelarna företas en för-
värvsanalys. Vid förvärvsanalysen fastställs dels anskaffningsvärdet för
aktierna, dels marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten för de tillgångar
som har förvärvats och de skulder som har övertagits från dotterföretaget
(det koncemmässiga anskaffningsvärdet).

Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktiema och
marknadsvärdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder behandlas
som koncemmässig goodwill. Denna goodwill tas upp som en tillgång i
koncembalansräkningen och skrivs av över beräknad ekonomisk livs-
längd. Om skillnadsbeloppet är negativt (negativ goodwill), skrivs icke-
monetära anläggningstillgångar ned proportionellt med skillnadsbeloppet.
Alternativt kan skillnadsbeloppet redovisas som långfristig skuld som
upplöses enligt en vid förvärvet fastlagd plan som återspeglar förvänt-
ningarna vid förvärvstidpunkten. Negativ goodwill, som kvarstår efter det
att icke-monetära anläggningstillgångar har skrivits ned till noll, upplöses
på samma sätt.

Direktivet: Förvärvsmetoden behandlas i artikel 19 i det sjunde direkti-
vet.

Enligt artikel 19.1 skall det bokförda värdet av aktier eller andelar i fö-
retag som omfattas av den sammanställda redovisningen elimineras ge-
nom att avräknas mot den andel av dessa företags egna kapital som ak-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

171

tierna eller andelarna representerar. Elimineringarna skall ske enligt föl-
jande.

a) Elimineringen skall utföras på grundval av de bokförda värdena vid
den tidpunkt då företaget första gången tas med i den sammanställda re-
dovisningen. De differenser som uppkommer vid elimineringen skall i
möjligaste mån öka eller minska värdet av sådana poster i den samman-
ställda balansräkningen vilkas verkliga värden överstiger eller understiger
posternas bokförda värde.

b) En medlemsstat får tillåta eller fordra att elimineringen på grundval
av värden hos identifierbara poster på aktiv- och passivsidan skall hän-
föra sig till värdena vid tidpunkten för förvärvet av aktierna eller
andelarna eller, då fråga är om successiva förvärv, den tidpunkt då
företaget blev dotterföretag.

c) Återstående differens med anledning av tillämpningen av a eller b
skall redovisas i den sammanställda balansräkningen under en särskild
post med lämplig beteckning. Denna post, vilka metoder som har använts
samt väsentliga ändringar i förhållande till det föregående räkenskapsåret
skall förklaras i noterna. Om en medlemsstat tillåter att positiva och ne-
gativa differenser avräknas mot varandra, skall en uppdelning av dessa
differenser göras i noterna.

Enligt artikel 19.2 skall punkt 1 dock inte tillämpas på sådana aktier
eller andelar i moderföretaget som ägs av detta eller av något annat före-
tag som omfattas av den sammanställda redovisningen. I den samman-
ställda redovisningen skall sådana aktier eller andelar behandlas som egna
aktier eller andelar enligt det fjärde direktivet.

Enligt artikel 30.1 skall en i artikel 19.1 c angiven särskild post som
motsvarar en positiv skillnad vid sammanställningen behandlas enligt fö-
reskrifterna i det fjärde direktivet om posten "Goodwill".

Enligt artikel 30.2 far en medlemsstat tillåta att en positiv skillnad vid
sammanställningen omedelbart och på ett tydligt sätt dras ifrån reserver-
na.

Enligt artikel 31.1 får ett belopp som redovisas som en särskild post
enligt artikel 19.1 c och som motsvarar en negativ skillnad vid samman-
ställningen föras över till den sammanställda resultaträkningen endast

a) om differensen motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad
ogynnsam resultatutveckling i företaget eller förväntade kostnader i detta,
i den mån förväntningarna förverkligas, eller

b) i den mån differensen motsvarar en realiserad vinst.

De ovan behandlade artiklarna i det sjunde direktivet är tillämpliga
även enligt försäkringsredovisningsdirektivet (se artikel 65).

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 16.6.1
i del 2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

I den nya lagstiftningen måste införas bestämmelser om förvärvsmeto-
den och dess användande. Lagstiftningen bör utformas så att metoden lik-
som i direktivet utgör den huvudsakliga formen för konsolidering av
dotterföretag.

Såsom tidigare har framhållits anser regeringen att den beskrivning av
förvärvsmetoden som tas in i lagtexten i stor utsträckning bör överens-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

172

stämma med de formuleringar som direktivet använder. Det kan inte
komma i fråga att avvika från direktivets regler. Inom dessa ramar bör
det dock göras vissa anpassningar till den praxis som sedan några år
finns i Sverige, dvs. den som kommer till uttryck i Redovisningsrådets
rekommendation RR 01:91, Koncernredovisning.

Lagtexten bör därför innehålla endast en beskrivning av metodens
huvudmoment. Det bör sålunda föreskrivas att koncernens anskaffnings-
värde för moderbolagets andelar i ett dotterföretags eget kapital skall
elimineras genom att det bokförda värdet av andelarna räknas av mot den
andel av dotterföretagets eget kapital som är hänförlig till andelarna. I
enlighet med svensk redovisningspraxis bör denna avräkning ske på
grundval av förhållandena vid förvärvstidpunkten.

Av direktivet följer att det skillnadsbelopp som framkommer vid avräk-
ningen så långt möjligt skall användas för att öka eller minska värdet av
sådana poster vars verkliga värde över- eller understiger deras bokförda
värde. Detta bör avspeglas i lagstiftningen. Med "verkligt värde" torde
här få förstås vad som i svensk praxis brukar benämnas koncemmässigt
anskaffningsvärde. För att få fram de koncemmässiga anskaffningsvärde-
na och därmed kunna fastställa tillgångarnas, avsättningarnas och skulder-
nas övervärden torde man - såsom föreskrivs i redovisningsrådets rekom-
mendation - vara tvungen att göra en förvärvsanalys. Det är en fördel om
detta väsentliga moment i förvärvsmetodens användning kommer till ut-
tiyck i lagen. I lagstiftningen bör därför tas in ett krav på upprättande av
förvärvsanalys. Med ledning av förvärvsanalysen bör posternas värde
sedan justeras.

Sedan den nu nämnda värdejusteringen har gjorts skall enligt artikel

19.1 c återstående skillnadsbelopp tas upp under en särskild post. För att
få fram detta belopp - som även kan vara negativt (jfr artikel 31) - bör
summan av de justeringar som gjorts med hänsyn till föreliggande under-
och övervärden avräknas från det skillnadsbelopp som tidigare har kon-
staterats. I lagen måste också tas in bestämmelser om behandlingen av
den del av skillnadsbeloppet som inte har kunnat fördelas på övriga pos-
ter i balansräkningen.

Om återstående skillnadsbelopp är ett positivt belopp skall det enligt
artikel 30.1 behandlas som goodwill. För sådan goodwill skall gälla de
regler för aktivering och avskrivning av immateriella anläggningstill-
gångar som gäller i ett enskilt företag. Detta följer av artikel 30.1 och
lagen bör ge uttiyck för detta. Enligt artikel 30.2 får medlemsstaterna
tillåta att koncemgoodwill i stället skrivs av omedelbart mot eget kapital.
Denna möjlighet har utnyttjats av nästan samtliga medlemsländer. Ut-
vecklingen går emellertid mot att inte tillåta sådan direktavskrivning.
Bl. a. mot den bakgrunden anser regeringen att direktavskrivning av
goodwill mot eget kapital inte bör tillåtas.

Det återstående skillnadsbeloppet kan också vara negativt. Sådan s.k.
negativ koncemgoodwill kan uppkomma exempelvis därför att köparen
har förväntat sig en negativ resultatutveckling i dotterföretaget eller på
grund av att tillgångarna i dotterföretaget har undervärderats eller skuld-
erna övervärderats. Enligt artikel 31 får negativ koncemgoodwill inte in-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

173

täktsföras förTän den ogynnsamma resultatutvecklingen eller de förvänt-
ade kostnaderna har uppkommit. Intäktsföring får enligt direktivet även
ske om den negativa goodwillen motsvarar en realiserad vinst. Det torde
endast i undantagsfall inträffa att en negativ goodwill motsvarar en reali-
serad intäkt. Som regel torde i stället en sådan goodwill ha sin förklaring
i att anskaffningsvärdet för aktierna eller andelarna i dotterföretaget har
påverkats av förväntade förluster eller en förväntad ogynnsam resultat-
utveckling i dotterföretaget under en begränsad tid. Kommittén har mot
denna bakgrund menat att negativ goodwill bör sättas av till en reserv
som sedan upplöses i takt med att den ogynnsamma utvecklingen förverk-
ligas eller de förväntade förlusterna eller kostnaderna uppkommer.
Kommittén har inte ansett att den andra i direktivet omnämnda möjlig-
heten till intäktsföring av negativ goodwill behöver regleras. Regeringen
delar i dessa delar kommitténs bedömningar.

Något förslag om att negativ goodwill skall kunna upplösas genom pro-
portionell nedskrivning av icke-monetära tillgångar läggs inte fram.

16.6.2 Poolningsmetoden

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Konsolidering av dotterföretag får ske med
hjälp av den s.k. poolningsmetoden, om vissa i lagen närmare angiv-
na förutsättningar är uppfyllda och det är förenligt med god redovis-
ningssed och kravet på rättvisande bild.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att några bestämmelser
om poolningsmetoden inte tas in i den nya lagstiftningen. Kommittén har
dock menat att metoden likväl kan användas i vissa fell om det är nöd-
vändigt för att koncernredovisningen skall ge en rättvisande bild (se be-
tänkandet del I s. 262 och 266 samt del II s. 381-383).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte uttalat sig i
denna del. Några remissinstanser, däribland Bokföringsnämnden, Före-
ningen Auktoriserade Revisorer och Redovisningsrådet, har menat att la-
gen bör lämna utrymme för användandet av poolningsmetoden.

Bakgrund: Ibland kan två eller flera juridiska personer gå samman i
ett gemensamt företag utan att det kan påstås att någon av dem är domi-
nerande. Vid ett sådant samgående uppkommer inte något typiskt kon-
cemförhållande och det kan därför hävdas att man i denna situation inte
bör använda förvärvsmetoden utan i stället den s.k. poolningsmetoden.

Poolningsmetoden innebär att man i koncembalansräkningen bibehåller
de värden till vilka tillgångar och skulder har upptagits i respektive före-
tags balansräkning. Någon justering av över- eller undervärden på olika
slag av tillgångar görs således inte och någon goodwill kan därmed inte
heller uppkomma. De inblandade företagens resultat- och balansräkningar
"poolas" samman.

Gällande rätt: Poolningsmetoden finns inte reglerad i lagstiftningen.

174

Metoden finns däremot beskriven i Redovisningsrådets rekommendation
RR 01:91, Koncernredovisning, punkterna 38 och 39.

För att poolningsmetoden skall få tillämpas krävs enligt rekommenda-
tionen att inget av företagen kan utpekas som köpare och att inget av dem
har varit dotterföretag till något annat företag under de senaste två åren
närmast före samgåendet. Detta innefattas i ett krav på självständighet.
Vidare fordras att samgåendet äger rum genom en apportemission av
aktier i det formellt förvärvade företaget, varvid vederlaget utgörs av
aktier i det andra företaget, och att den utjämning mellan aktievärdena
som kan krävas i form av kontantbetalning inte överstiger tio procent av
de emitterade aktiernas verkliga värde. Minst 90 procent av aktierna i det
förvärvade företaget skall förvärvas genom en transaktion eller i en serie
transaktioner enligt en fastställd plan under en period som inte far över-
stiga ett år. Om det företag som emitterar aktier har aktieslag med olika
rösträtt (eller aktieslag som eljest skiljer sig åt i väsentligt avseende) får
emissionen inte ändra relationen mellan de olika aktieslagen. Som ytter-
ligare förutsättning gäller att inga avtal som gynnar en aktieägaigrupp
eller som möjliggör för en aktieägargrupp att bli uppköpt får finnas eller
planeras vid samgåendet. Det skall alltså finnas en ägarkontinuitet inne-
bärande att de båda aktieägargruppema gemensamt skall utöva inflytande
över den nya företagsgrupperingen. Slutligen gäller att det inte får finnas
planer att inom en tvåårsperiod efter samgåendet avyttra en väsentlig del
av något av de samgående företagen (rörelsekontinuitet).

Direktivet: Poolningsmetoden beskrivs i artikel 20 i det sjunde direkti-
vet. Enligt artikel 20.1 får en medlemsstat tillåta eller fordra att det bok-
förda värdet av aktier eller andelar som innehas i ett företag som omfet-
tas av den sammanställda redovisningen endast elimineras genom avräk-
ning mot motsvarande andel av företagets kapital, om

a) de innehavda aktierna eller andelarna representerar minst 90 procent
av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda pari-
värdet för samtliga aktier eller andelar i företaget bortsett från sådana
aktier som avses i artikel 29.2 a i direktiv 77/91/EEG,

b) den i a angivna andelen har uppnåtts på grund av en överenskom-
melse om emission av aktier eller andelar i ett företag som omfettas av
den sammanställda redovisningen,

c) den i b avsedda överenskommelsen inte föreskriver en kontant betal-
ning som överstiger tio procent av det nominella värdet eller, om sådant
saknas, det bokförda parivärdet för de emitterade aktierna eller andelar-
na.

Enligt artikel 20.2 gäller att den differens som uppkommer vid tillämp-
ningen av punkt 1 skall läggas till eller dras ifrån reserverna i den sam-
manställda redovisningen.

I artikel 20.3 föreskrivs att tillämpningen av den i punkt 1 angivna me-
toden, de därav följande ändringarna i reserverna samt namn och säte för
de berörda företagen skall anges i noterna.

Skälen för regeringens förslag: Vad som anförts i avsnitt 16.6.2 i del
2 är även här av betydelse. Detta innebär följande.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

175

Av utredningen och remissbehandlingen har framgått att poolningsme-
toden kan vara den mest ändamålsenliga formen for redovisning av vissa
särskilda slag av företagssamverkan. Metoden finns beskriven i interna-
tionella rekommendationer och synes komma till användning i flertalet
EU-länder. Ett visst utrymme för att använda metoden även i koncerner
där försäkringsföretag är moderföretag bör därför finnas.

Lagstiftningen bör uttryckligen tillåta att poolningsmetoden används i
vissa närmare angivna fåll.

I direktivet uppställes vissa förutsättningar för att poolningsmetoden
skall få användas. Dessa förutsättningar, som återfinns i svensk och inter-
nationell praxis, bör tas in i lagtexten. I redovisningspraxis uppställs även
andra förutsättningar för att poolningsmetoden skall få användas. Enligt
regeringens mening bör dessa dock inte lagfästas. I stället bör det över-
lämnas till redovisningspraxis att dra upp de närmare riktlinjerna för
poolningmetoders användning. I lagen bör därför föreskrivas att metoden
får användas endast om det är förenligt med god redovisningssed och
kravet på rättvisande bild.

16.6.3 Konsolidering av dotterföretag med kapitalandelsmetoden

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: När verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig
så mycket från övrig verksamhet i koncernen att en tillämpning av
förvärvsmetoden skulle vara oförenlig med kravet på rättvisande
bild, skall andelar i dotterföretaget räknas in i koncernredovisningen
med hjälp av kapitalandelsmetoden.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del I s. 263-265 och del II s. 382).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Sveriges Försäkringsförbund har menat att metoden bör förtyd-
ligas.

Bakgrund: Se avsnitt 16.6.3 i del 2.

Gällande rätt m.m: Användningen av kapitalandelsmetoden regleras
inte i lagstiftningen.

Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers utkast till rekommendation
för redovisning av andel i intresseföretag är dock kapitalandelsmetoden
tillåten som konsolideringsmetod i koncernredovisningen (se avsnitt
15.4).

Direktivet: Kapitalandelsmetoden behandlas i artikel 33 i det sjunde di-
rektivet. Enligt den artikeln skall metoden användas för redovisning av
intresseföretag (se avsnitt 16.6.1). Däremot innehåller direktivet inga fö-
reskrifter om användandet av metoden för konsolidering av dotterföretag.

Såsom tidigare har nämnts (se avsnitt 16.3) föreskrivs i artikel 14.1 i
det sjunde direktivet att dotterföretag som driver från koncernen i övrigt
väsentligt olikartad verksamhet skall utelämnas från koncemredovis-

176

ningen om dess medtagande skulle vara oförenligt med syftet att ge en
rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Av artikel 14.2
framgår att detta undantag inte får tillämpas endast av det skälet att kon-
cernföretagen bedriver såväl industri-, handels- som tjänsteverksamhet.
Någon närmare vägledning för tillämpningen av artikel 14.1 ges emeller-
tid inte, vare sig i direktivet eller i medlemsländernas lagstiftning.

Enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet gäller artikel 14
även för försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i del 2 (avsnitt
16.6.3) är av betydelse även här. Detta medför följande.

Föreskriften i artikel 14.1 i det sjunde direktivet är tvingande. Det är
nödvändigt att utforma metoden så att förvärvsmetoden inte får användas
om den skulle vara oförenlig med kravet på rättvisande bild. Brister i
redovisningen bör visserligen i första hand tillrättaläggas inom ramen för
metoden, t.ex. genom segmenterad rapportering kombinerad med tillägg-
supplysningar. Går det trots detta inte att åstadkomma en rättvisande bild
måste en annan metod användas.

De skäl som kan anföras mot att konsolidera ett dotterföretag i nu
angivna fall gör sig inte i lika hög grad gällande om dotterföretaget i
stället blir föremål för en partiell konsolidering i koncernredovisningen
med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Den metoden innebär att en-
dast andelen i dotterföretagets resultat och eget kapital tas med i koncern-
redovisningen och medför inte samma risk för att koncernredovisningen
snedvrids som förvärvsmetoden kan göra. Samtidigt ger kapitalandelsme-
toden en bättre bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat än
en redovisning enligt anskaffningskostnadsmetoden skulle göra. De dot-
terföretag som i nu angivet fall inte får konsolideras med hjälp av
förvärvsmetoden bör i stället konsolideras med hjälp av kapitalandelsme-
toden.

Enbart det förhållandet att företag inom en koncern bedriver såväl liv-
försäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse innebär inte att kapitalan-
delsmetoden skall användas. I detta avseende sker ju en grundläggande
segmentering redan genom den resultaträkning som direktivet tillhanda-
håller. Att kapitalandelsmetoden inte heller skall tillämpas på sådana
svenska livförsäkringsföretag som undantas från en konsolidering på
annan grund till följd av utdelningsförbudet är också självklart (se avsnitt
16.3.2).

Kapitalandelsmetodens utformning kommer att behandlas närmare i
avsnitt 16.7.1.

Prop. 1995/96.10

Del 4

Försäkringsföretag

177

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

\6.~1 Konsolidering av andra företag än dotterföretag

16.7.1 Konsolidering av intresseföretag med kapitalandelsmetoden

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Andelar i intresseföretag skall redovisas i kon-
cernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

Sådan redovisning behöver dock inte ske om intresseföretaget är
av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild och inte
heller i vissa andra undantagsfall.

Om andelar i intresseföretag inte redovisas i koncernredovisningen
med tillämpning av kapitalandelsmetoden, skall skälen för detta
anges i en not.

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden skall ske enligt vissa i
lagen intagna bestämmelser som väsentligen innebär att tidigare bok-
förda värden av aktierna eller andelarna i intresseföretaget justeras
med hänsyn till dels ägarbolagets andel i intresseföretagets vinst eller
förlust och dels mottagen utdelning. Interna vinster skall om möjligt
elimineras.

Mottagen utdelning från intresseföretaget skall inte tas upp som in-
täkt i ägarföretaget. I stället skall den andel av intresseföretagets
vinst eller förlust som belöper på aktierna eller andelarna redovisas
som intäkt eller kostnad.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 178-184 och 263 samt del II s. 383).

Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt
kommitténs förslag. Byggentreprenörerna har dock motsatt sig att det in-
förs tvingande regler om redovisning av intresseföretag i koncernredovis-
ningen.

Bakgrund: Vid upprättandet av en koncernredovisning uppkommer frå-
gan om och hur andelar i intresseföretag skall redovisas. En vanlig metod
att redovisa andelar i intresseföretag är kapitalandelsmetoden. Metoden
har beskrivits i avsnitt 15.4 i del 2. Såsom där har redovisats bygger den
på att det hos ägarföretaget redovisade värdet av aktier och andelar i in-
tresseföretag (eller dotterföretag) ökas respektive minskas i samma mån
som intresseföretagets eget kapital ändras.

Gällande rätt m.m: Lagstiftningen reglerar inte hur andelar i intresse-
företag skall redovisas i koncernredovisningen. I Föreningen Auktorisera-
de Revisorers utkast till rekommendation, Redovisning för andel i intres-
seföretag, ges två alternativ för redovisning av dessa innehav: anskaff-
ningskostnadsmetoden med tilläggsupplysningar eller kapitalandelsmeto-
den. Företag som har en internationell läsekrets uppmanas att använda
kapitalandelsmetoden. Börsbolagen använder normalt kapitalandelsmeto-
den för redovisning av intresseföretag (se t.ex. Rundfelt, Tendenser i
börsbolagens årsredovisningar 1992, s. 57).

178

Direktivet: Av artikel 33 i det sjunde direktivet följer att ägarintressen

1 intresseföretag skall redovisas under en särskild post i koncembalans-
räkningen. Denna redovisning skall ske enligt vissa i artikeln särskilt an-
givna regler, vilka kan sammanfattas under beteckningen kapitalandels-
metoden.

I artikel 33.1 anges att om ett företag som omfattas av en sammanställd
redovisning utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och
finansiella styrningen av ett annat företag som inte omfattas av denna
redovisning (ett intresseföretag) och i det senare företaget har ett sådant
ägarintresse som anges i artikel 17 i det fjärde direktivet, skall ägarin-
tresset redovisas i den sammanställda balansräkningen under en särskild
post med lämplig beteckning. Ett företag skall anses utöva ett betydande
inflytande över ett annat företag, om det innehar minst 20 procent av
röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sistnämnda företaget. Artikel

2 skall tillämpas.

När denna artikel första gången tillämpas på ett ägarintresse som avses
i punkt 1 skall enligt artikel 33.2 ägarintresset redovisas i den samman-
ställda balansräkningen. Ägarintresset skall redovisas

a) antingen till sitt bokförda värde beräknat enligt värderingsreglerna
i direktiv 78/660/EEG; skillnaden mellan detta värde och det belopp som
motsvarar ägarintressets andel av intresseföretagets egna kapital skall
anges särskilt i den sammanställda balansräkningen eller i en not; skillna-
den skall beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då
metoden tillämpas första gången,

b) eller till ett belopp som motsvarar ägarintressets andel av intresse-
bolagets egna kapital; skillnaden mellan detta belopp och det bokförda
värdet beräknat enligt värderingsreglerna i direktiv 78/660/EEG skall
anges särskilt i den sammanställda balansräkningen eller i en not;
skillnaden skall beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt
då metoden tillämpas första gången.

c) En medlemsstat får föreskriva att endast a eller b skall tillämpas. I
den sammanställda balansräkningen eller i en not skall anges om a eller
b har tillämpats.

d) Dessutom får en medlemsstat tillåta eller fordra att skillnaden vid
tillämpningen av a eller b beräknas med hänsyn till förhållandena vid den
tidpunkt då aktierna eller andelarna förvärvades eller, om de förvärvades
successivt, vid den tidpunkt då företaget blev ett intresseföretag.

Enligt artikel 33.3 gäller att om ett intresseföretags tillgångar och
skulder har värderats enligt andra metoder än de som används vid den
sammanställda redovisningen i överensstämmelse med artikel 29.2, får
tillgångarna och skulderna vid beräkningen av den skillnad som avses i
punkt 2 a och b ovan värderas om enligt de metoder som används vid
den sammanställda redovisningen. Om sådan omvärdering inte äger rum
skall detta anges i en not. En medlemsstat får fordra att en omvärdering
skall äga rum.

Det bokförda värde som avses i punkt 2 a eller det belopp enligt 2 b
som motsvarar andelen av intresseföretagets egna kapital skall enligt arti-
kel 33.4 ökas eller minskas med de ändringar som har ägt rum under rä-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

179

kenskapsåret i ägarintressets andel av intresseföretagets egna kapital. En
minskning skall ske som motsvarar de utdelningar som belöper på ägarin-
tresset.

Om en positiv skillnad enligt punkt 2 a eller b inte kan hänföras till
något visst slag av tillgångar eller skulder skall enligt artikel 33.5
skillnaden behandlas enligt artiklarna 30 och 39.3.

Enligt artikel 33.6 skall den del av resultatet i ett intresseföretag som
belöper på ett sådant ägarintresse som avses i denna artikel redovisas i
den sammanställda resultaträkningen under en särskild post med lämplig
beteckning.

Enligt artikel 33.7 skall eliminering enligt artikel 26.1 c äga rum i den
mån de uppgifter som krävs föreligger eller är tillgängliga. Artikel 26.2
och 26.3 skall tillämpas.

Om ett intresseföretag upprättar en sammanställd redovisning, skall en-
ligt artikel 33.8 bestämmelserna i de föregående punkterna tillämpas i
fråga om det egna kapitalet i en sådan sammanställd redovisning.

Enligt artikel 33.9 behöver artikel 33 inte tillämpas om ägarintresset i
intresseföretagets kapital är av ringa betydelse med hänsyn till de syften
som anges i artikel 16.3, dvs. kravet på rättvisande bild.

Den i artikel 33 i det sjunde direktivet givna beskrivningen av kapital-
andelsmetoden överensstämmer väsentligen i princip med de föreskrifter
som finns i artikel 59 i det fjärde direktivet.

Artikel 33 i det sjunde direktivet gäller även enligt försäkringsredovis-
ningsdirektivet (se artikel 65.1).

Skälen för regeringens förslag: Vad som anförts i avsnitt 16.7.1 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Användningen av kapitalandelsmetoden

Direktivet, som i denna del är tvingande, gör det nödvändigt att i lagstift-
ningen införa regler om att aktier och andelar i intresseföretag skall redo-
visas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden har betydande fördelar och har därför blivit allt
vanligare för redovisningen av intresseföretag i koncernredovisningen.
Som framhållits i avsnitt 15.4 är det redan i dag i enlighet med svensk
och internationell praxis tillåtet att använda metoden i koncernredovis-
ningen.

Av direktivet följer dock att redovisning enligt kapitalandelsmetoden
inte behöver ske om intresseföretaget (ägarintresset) är av ringa betydelse
med hänsyn till intresset av rättvisande bild. En bestämmelse om detta
bör därför föras in i lagstiftningen.

Kommittén har föreslagit att redovisning av intresseföretag enligt kapi-
talandelsmetoden inte heller behöver ske i andra situationer än som mot-
svarar dem då konsolidering av dotterföretag inte behöver ske, dvs.

(1) då betydande eller varaktigt hinder i väsentlig grad begränsar ägar-
företagets möjligheter att utöva inflytande över intresseföretaget,

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

180

(2) då nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte
kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, och

(3) då andelarna i intresseföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i
avsikt att säljas vidare. Dessa undantag saknar direkt motsvarighet i di-
rektivet. Det är emellertid här fråga om situationer då det över huvud
taget kan ifrågasättas om ett reellt intresseföretagsförhållande - dvs. in-
flytande över driftsmässig och finansiell styrning - existerar. Artikel 33
behöver dessutom inte tillämpas på annat än "ägarintressen"; dvs. då det
finns en varaktig förbindelse mellan företagen (se artikel 17 i det fjärde
direktivet). Det kan därför inte anses strida mot direktivet att göra de un-
dantag som kommittén har föreslagit. Regeringen ansluter sig därför till
kommitténs förslag.

Om andelar i intresseföretag inte redovisas enligt kapitalandelsmetoden,
bör - såsom sägs i direktivet - skälen för detta anmärkas i en not.

Utformningen av kapitalandelsmetoden

Såsom kommittén har uttalat ligger det ett värde i att hålla lagreglerna
om kapitalandelsmetoden så kortfattade som möjligt och i stället överlåta
på den praktiska tillämpningen att med ledning från auktoritativa oigan
närmare utveckla och förklara metodens användning. Det är emellertid
nödvändigt att i den nya lagstiftningen ange vissa ramar. Eftersom direk-
tivets föreskrifter om utformningen av kapitalandelsmetoden i huvudsak
är tvingande, bör lagreglerna ansluta till direktivet.

Lagstiftningen bör sålunda utformas så att aktiernas eller andelarnas
värde från böljan beräknas med utgångspunkt i det värde till vilket de har
bokförts hos moderbolaget, dvs. anskaffningsvärdet justerat med ned-
skrivningar och uppskrivningar. Direktivet ger i och för sig utrymme för
lagstiftaren att även tillåta att aktierna eller andelarna redan från böljan
tas upp till ett värde motsvarande det redovisande bolagets andel i dotter-
eller intresseföretagets eget kapital. Det är emellertid det förra alternati-
vet som normalt kommer till användning i svensk redovisningspraxis och
därför bör väljas i lagstiftningen.

Vid användandet av kapitalandelsmetoden måste också göras en beräk-
ning av skillnaden mellan å ena sidan det ovan angivna "bokförda värdet"
av aktierna eller andelarna och å andra sidan andelen i intresseföretagets
eget kapital. Beräkningen av skillnadsbeloppet bör normalt göras med
utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Detta kan emellertid
i en del fell innebära praktiska svårigheter, t.ex. därför att det har gått
mycket lång tid sedan förvärvet. Om det finns särskilda skäl för det, bör
beräkningen därför i stället få göras med utgångspunkt i förhållandena
vid den tidpunkt då metoden användes för första gången.

Föreskriften i artikel 33.5 torde få förstås så att, om det finns ett posi-
tivt skillnadsbelopp, detta skall föranleda vad som kan betecknas som
"avskrivning". Det framräknade värdet av aktierna eller andelarna (dvs.
A) skall sålunda justeras med ett belopp (B) som motsvarar avskrivningar
av den "tillgång" som skillnadsbeloppet representerar. Till den del skill-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

181

nadsbeloppet kan hänföras till något särskilt slag av tillgång skall minsk-
ningen ske på sätt som motsvarar avskrivning av detta tillgångsslag och
annars på sätt som motsvarar avskrivning av goodwill. Även detta bör
komma till uttryck i lagen.

Enligt direktivtexten skall det "bokförda" värdet justeras med hänsyn
till den andel av förändringen av dotter- eller intresseföretagets eget kapi-
tal som belöper på aktierna eller andelarna. Detta synes vara förenligt
med svensk praxis (se Föreningen Auktoriserade Revisorers ovan nämnda
utkast till rekommendation). Förändringar i eget kapital sammanhänger
företrädesvis med uppkommen vinst eller förlust för räkenskapsåret och
med lämnad utdelning. Den nya lagstiftningen bör därför utformas så att
aktiernas eller andelarnas värde justeras med hänsyn till intresseföretagets
vinst eller förlust (C). Därutöver skall, i enlighet med direktivet, värdet
minskas med belopp som har mottagits i utdelning (D). Hänsyn bör också
tas till eventuella andra förändringar i intresseföretagets eget kapital (E).
Vad som därefter återstår (A - B + C - D +/- E) är det värde som skall
tas upp i koncembalansräkningen som aktiemas eller andelarnas värde.

I följande balansräkningar bör värdet bestämmas med utgångspunkt i
föregående års värde. Av direktivet framgår inte om värdet också skall
bli föremål för sådana värdejusteringar som ägarföretaget normalt
tillämpar, dvs. nedskrivningar och uppskrivningar. Det är emellertid
naturligt att nedskrivning sker enligt vad som i allmänhet gäller för
sådana. Det är också naturligt att det nya värdet justeras med hänsyn till
"avskrivningar" på sådana skillnadsbelopp som har beskrivits ovan. Det
därefter kvarstående värdet bör justeras med hänsyn till intresseföretagets
vinst eller förlust för räkenskapsåret samt med hänsyn till mottagen
utdelning. Även andra förändringar i intresseföretagets eget kapital bör
beaktas.

I artikel 59 i det fjärde direktivet ställs också krav på att eventuell
skillnad mellan å ena sidan den resultatandel som svarar mot aktierna
eller andelarna och å andra sidan erhållen eller förfallen utdelning skall
tas upp som en reserv som inte far delas ut till aktieägarna i ägarföreta-
get. I lagen bör därför tas in bestämmelser om att beloppet skall sättas
av till en kapitalandelsfond. Denna fond bör, redovisas som bundet kapi-
tal.

Såsom har påpekats under remissbehandlingen ger förslaget om avsätt-
ning till en kapitalandelsfond upphov till vissa frågeställningar, t.ex. om
de ändamål för vilka fonden får disponeras. Kommittén har förklarat sig
ämna återkomma med närmare överväganden i denna fråga. I avvaktan
på frågans vidare behandling bör den inte regleras närmare. Fonden bör
dock, vad gäller koncerner där moderföretag är ett skadeförsäkringsföre-
tag eller ett fondförsäkringsbolag utgöra en del av koncernens bundna
egna kapital och alltså inte kunna räknas med vid bestämmande av utdel-
ningskapaciteten. Fonden bör i skadeförsäkringsföretag redovisas som
bunden fond under "Andra fonder" och i livförsäkringsföretag under
"Återbäringsmedel" (se 7 kap. 4 § ARFL).

Slutligen bör lagen ställa krav på intemvinsteliminering, där en sådan
inte är praktiskt omöjlig.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

182

Regeringen återkommer i författningskommentaren till frågor rörande
kapitalandelsmetodens närmare utformning.

Intäktsföring

Såsom tidigare har redovisats bygger kapitalandelsmetoden på att värdet
av andelarna i intresseföretagen ökas respektive minskas i samma mån
som intresseföretagets eget kapital ändras. Det intressanta från redovis-
ningssynpunkt är därför inte vilken utdelning som ägarföretaget är be-
rättigat till utan vilken vinst eller förlust som intresseföretaget har
redovisat.

Med hänsyn härtill bör, när kapitalandelsmetoden tillämpas, den utdel-
ning som ägarföretaget uppbär från dotter- eller intresseföretaget inte tas
upp som intäkt. I stället bör ägarföretagets andel i dotter- eller intressefö-
retagets vinst eller förlust redovisas som intäkt respektive kostnad.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

16.7.2 Klyvningsmetoden

Regeringens förslag: Om ett företag som omfattas av koncernredo-
visningen tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas
av denna redovisning leder ett annat företag som inte är ett dotterfö-
retag, får konsolidering ske i enlighet med den s.k. klyvningsmeto-
den. Denna innebär att en så stor andel av det ägda företagets till-
gångar, avsättningar och skulder samt intäkter och kostnader redovi-
sas i det upprättande bolagets koncembalansräkning och koncemre-
sultaträkning som belöper sig på de ägda andelarna.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se be-
tänkandet del I s. 263 och 266 samt del II s. 383).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag
eller lämnat det utan erinran.

Bakgrund: Klyvningsmetoden kallas också för proportionell konsolide-
ring. Den innebär att enbart en så stor andel av det ägda företagets till-
gångar, skulder, intäkter och kostnader som belöper på ägarföretaget re-
dovisas i koncembalansräkningen respektive koncemresultaträkningen.
Metoden används huvudsakligen på andelar i s.k. joint ventures (samrisk-
företag). Ett samriskföretag kan sägas karaktäriseras av att delägarna dri-
ver en verksamhet gemensamt utan att någon av dem ensam har ett be-
stämmande inflytande.

Gällande rätt m.m: Klyvningsmetoden är inte reglerad i lagstift-
ningen. Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers utkast till rekom-
mendation för redovisning av andel i intresseföretag är metoden tillåten
som konsolideringsmetod i koncernredovisningen. Någon närmare be-

183

skrivning av metoden lämnas dock inte i utkastet och det påpekas även
att metoden inte är oomstridd.

Direktivet: Artikel 32 i det sjunde direktivet behandlar klyvnings-
metoden.

I artikel 32.1 sägs att om ett företag som omfettas av en sammanställd
redovisning tillsammans med ett eller flera företag som inte omfettas av
denna redovisning leder ett annat företag, får en medlemsstat tillåta eller
fordra att en så stor del av det sistnämnda företaget omfettas av den sam-
manställda redovisningen som motsvarar den andel av detta företags kapi-
tal som det förstnämnda företaget äger.

Enligt artikel 32.2 skall artikel 13-31 i det sjunde direktivet tillämpas
också på en redovisning enligt klyvningsmetoden.

Tillämpas artikel 32 och är det företag som till viss del ingår i den
sammanställda redovisningen ett sådant intresseföretag som anges i artikel
33, skall sistnämnda artikel inte tillämpas (se artikel 32.3).

Artikel 32 och 33 i det sjunde direktivet gäller även enligt försäkrings-
redovisningsdirektivet (se artikel 65.1).

Skälen för regeringens förslag: Vad som anförts i avsnitt 16.7.2 i del
2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Övervägande skäl talar därför för att tillåta klyvningsmetoden i svensk
lagstiftning.

I svensk och internationell praxis används metoden i allt väsentligt
endast för konsolidering av andra företag än dotterföretag. Denna be-
gränsning bör - såsom kommittén föreslagit - komma till uttryck även
i den svenska lagstiftningen. I övrigt bör den svenska lagstiftningen utfor-
mas i nära överensstämmelse med direktivet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

184

16.8 Upplysningar om dotter- och intresseföretag m.m.
i koncernredovisningen

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Aktie- och andelsinnehav i koncernföretag och
intresseföretag som inte omfattas av koncernredovisningen skall
redovisas som särskilda poster i koncembalansräkningen.

I koncernredovisningen skall för vaije dotterföretag och intressefö-
retag och för vaije annat företag i vilket ett koncernföretag innehar
en kapitalandel om minst 20 procent anges dess namn, organisations-
nummer och säte samt moderbolagets kapitalandel i företaget. Dessa
uppgifter far efter Finansinspektionens tillstånd utelämnas om de är
av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderbolaget eller
för något av de angivna företagen. I fråga om andra företag än dot-
terföretag och intresseföretag behöver uppgifter inte heller lämnas
om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande
bild.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med kommitténs
förslag. Kommittén har dock inte förslagit någon skyldig att lämna
uppgifter om företag i vilka koncernföretag innehar en kapitalandel om
minst 20 procent (se betänkandet del I s. 173-177 och del II s. 383).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet lämnat kommit-
téns förslag utan erinran. Bl.a. Föreningen Auktoriserade Revisorer har
pekat på möjligheten av att lämna en aktiespecifikation i särskild rapport.

Gällande rätt: Aktier och andelar i dotterföretag skall enligt Finansin-
spektionens föreskrifter (FFFS 1991:19-20) tas upp som en särskild post
i koncembalansräkningen. I FRL finns inte några särskilda bestämmelser
om att upplysningar skall kunna utelämnas om de vållar skada.

Direktivet: Balansräkningsschemat för årsredovisningen skall gälla
även för koncernredovisningen (se artikel 17 i det sjunde direktivet och
artikel 43.2 g i försäkringsredovisningsdirektivet).

Vidare gäller enligt artikel 34 i det sjunde direktivet, utöver vad som
krävs enligt andra bestämmelser i det sjunde direktivet, att följande upp-
lysningar lämnas.

Enligt 34.1 skall upplysningar lämnas om tillämpade värderingsprinci-
per för de olika posterna i den sammanställda redovisningen och använda
beräkningsmetoder för värdejusteringar. För poster i den sammanställda
redovisningen som är eller som ursprungligen var redovisade i främman-
de valuta skall anges enligt vilka grunder beloppen har omräknats till den
valuta i vilken den sammanställda redovisningen har upprättats.

Enligt artikel 34.2 skall upplysningar lämnas om

a) Namn och säte för de företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen. Andelar av kapitalet i de av den sammanställda redovis-
ningen omfattade företag, utom moderföretaget, som innehas av företag
som omfattas av denna redovisning eller av personer som handlar i eget
namn men för dessa företags räkning. Vilka av de i artikel 1 och 12.1

185

angivna förutsättningarna som, med beaktande av artikel 2, har utgjort
grunden för upprättandet av den sammanställda redovisningen. Den sist-
nämnda uppgiften behöver dock inte lämnas om den sammanställda redo-
visningen upprättas på grund av bestämmelsen i artikel 1.1 a och dess-
utom kapitalandelen är lika stor som rösträttsandelen.

b) Samma upplysningar skall lämnas om företag som har utelämnats
från den sammanställda redovisningen enligt artiklarna 13 och 14. Utan
inskränkning i vad som gäller enligt artikel 14.3 skall en förklaring läm-
nas till varför ett utelämnande har skett enligt artikel 13.

Enligt artikel 34.3 skall upplysningar lämnas om

a) Namn och säte för företag som enligt artikel 33.1 utgör intresseföre-
tag i förhållande till företag som omfattas av den sammanställda redovis-
ningen, med uppgift om den andel i intresseföretagens kapital som inne-
has av företag som omfattas av den sammanställda redovisningen, eller
av personer som handlar i eget namn men för dessa senare företags räk-
ning.

b) Samma upplysningar skall lämnas om intresseföretag som avses i ar-
tikel 33.9 jämte uppgift om skälen för att föreskriften i den sistnämnda
punkten har tillämpats.

Enligt artikel 34.4 skall upplysningar lämnas om namn och säte för de
företag som enligt artikel 32 till viss del skall omfattas av den samman-
ställda redovisningen, grunden för den gemensamma ledningen samt den
andel i dessa företags kapital som innehas av företag som omfattas av den
sammanställda redovisningen eller av personer som handlar i eget namn
men för de sistnämnda företagens räkning.

Enligt artikel 34.5 skall upplysningar lämnas om namn och säte för
vaije annat företag än dem som avses i punkt 2, 3 och 4, i vilket de före-
tag som omfattas av den sammanställda redovisningen eller har ute-
lämnats från denna enligt artikel 14 antingen själva eller genom personer
som handlar i eget namn men för dessa senare företags räkning innehar
minst en procentsats av kapitalet som medlemsstaterna får fastställa till
högst 20 procent, med uppgift om kapitalandelens storlek samt det först-
nämnda företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår
för vilket årsbokslut har festställts. Dessa uppgifter får utelämnas, om de
med hänsyn till målsättningen i artikel 16.3 är av ringa betydelse. Upp-
gifterna om eget kapital och resultat får även utelämnas, om det först-
nämnda företaget inte offentliggör sin balansräkning och de övriga an-
givna företagen, direkt eller indirekt, äger mindre än 50 procent av det
förstnämnda företagets egna kapital.

Enligt artikel 34.6 skall summan av skulderna enligt den sammanställda
balansräkningen med en kvarstående löptid på mer än fem år och sum-
man av de skulder enligt den sammanställda balansräkningen för vilka sä-
kerhet har ställts av företag som omfettas av den sammanställda redovis-
ningen, med uppgift om säkerhetens art och form.

Enligt artikel 34.7 skall summan av sådana ekonomiska förpliktelser
som inte redovisas i den sammanställda balansräkningen, om uppgiften
har betydelse för bedömningen av den ekonomiska ställningen i de före-
tag, betraktade som en helhet, som omfettas av den sammanställda redo-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

186

visningen. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna företag
som inte omfattas av den sammanställda redovisningen skall anges sär-
skilt.

Enligt artikel 34.8 skall den i den sammanställda redovisningen angivna
nettoomsättningen enligt definitionen i artikel 28 i det fjärde direktivet
anges fördelad på rörelsegrenar och geografiska marknader, under förut-
sättning att dessa rörelsegrenar och marknader avviker betydligt inbördes
med hänsyn till hur försäljningen av varor och tjänster normalt är organi-
serad inom de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av den
sammanställda redovisningen.

Enligt artikel 34.9 skall upplysningar också lämnas om

a) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer i företag som
omfattas av den sammanställda redovisningen, fördelade på kategorier,
samt, om uppgift inte har lämnats särskilt om detta i den sammanställda
resultaträkningen, räkenskapsårets personalkostnader.

b) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer i företag på
vilka artikel 32 har tillämpats skall anges särskilt.

Enligt artikel 34.10 skall också anges i vilken utsträckning beräkningen
av årsresultatet i den sammanställda redovisningen har påverkats av en
sådan värdering av posterna, som med avvikelse från principerna i artik-
larna 31 och 34-42 i det fjärde direktivet och i artikel 29.5 i det sjunde
direktivet har ägt rum under räkenskapsåret eller ett tidigare räkenskapsår
för att få skattelättnader. Om en sådan värdering har en väsentlig inver-
kan på den framtida beskattningen för de företag, betraktade som en hel-
het, som omfattas av den sammanställda redovisningen, skall detta anges.

Enligt artikel 34.11 skall anges skillnaden mellan å ena sidan de skatter
som har påförts den sammanställda resultaträkningen detta och tidigare
räkenskapsår samt å andra sidan de skatter som har betalats eller skall
betalas för dessa år, förutsatt att skillnaden har betydelse för den framtida
beskattningen. Summan får även särredovisas med ett totalbelopp i den
sammanställda balansräkningen under en särskild post med lämplig be-
teckning.

Vidare skall enligt artikel 34.12 storleken av räkenskapsårets ersätt-
ningar till ledamöterna i moderföretagets förvaltnings-, lednings- och till-
synsoigan på grund av deras arbetsuppgifter i moderföretaget och dess
dotterföretag samt under motsvarande förhållanden avtalade eller på annat
sätt uppkomna pensionsförpliktelser gentemot tidigare ledamöter i dessa
oigan, med uppgift om summan för vaije sådan kategori av befattnings-
havare. En medlemsstat får kräva att uppgifterna i första meningen även
skall avse ersättningar på grund av arbetsuppgifter i företag till vilka mo-
derföretaget står i ett sådant förhållande som anges i artikel 32 eller 33.

Enligt artikel 34.13 skall uppges storleken av de förskott och krediter
som har beviljats ledamöterna i moderföretagets förvaltnings-, lednings-
och tillsynsoigan av detta företag eller av något av dess dotterföretag,
med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och återbetalda belopp
liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av ga-
rantier av något slag, allt med uppgift om summan för vaije kategori av
befattningshavare. En medlemsstat får kräva att uppgifterna i första me-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

187

ningen även skall avse förskott och krediter som har beviljats av företag
till vilka moderföretaget står i ett sådant förhållande som anges i artikel
32 eller 33.

Enligt artikel 65.1 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 34
i det sjunde direktivet tillämpas på försäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 16.8 i
del 2 är av betydelse även här. Detta innebär följande.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag bör - i den mån de
inte eliminerats genom konsolidering - tas upp under särskilda poster i
koncembalansräkningen på samma vis som i årsredovisningen.

Lagstiftningen bör också - som kommittén har föreslagit - återspegla
direktivets krav på specifikation av aktier och andelar i dotter- och intres-
seföretag. En anpassning till direktivet gör det dessutom enligt rege-
ringens mening nödvändigt att i lagen föreskriva motsvarande upplys-
ningsskyldighet i fråga om andra företag i vilka koncernföretag innehar
en kapitalandel om mer än 20 procent.

Av artikel 34 framgår att specifikationen även måste innehålla vissa
särskilda uppgifter; namn, företagets säte samt uppgift om koncernföre-
tagens andel i företagets kapital. Regeringen föreslår därför en lagbe-
stämmelse om att det för vaije dotterföretag och intresseföretag skall
lämnas uppgift om dess namn och säte och om moderbolagets kapitalan-
del i företaget. Även organisationsnummer bör anges.

Vidare ger direktivet en möjlighet att göra undantag från uppgiftsskyl-
digheten för det fall att de aktuella uppgifterna skulle kunna vålla allvar-
lig skada för de berörda företagen. De nu gällande reglerna för företag
i allmänhet (se avsnitt 16.8 i del 2) har använts mycket sällan men synes
där fylla ett visst behov. Såsom tidigare har redovisats anser regeringen
att denna undantagsmöjlighet bör tas till vara för försäkringsföretag såvitt
gäller årsredovisningen. Det saknas anledning att inte ta den till vara
även såvitt gäller koncernredovisningen. För de företag som skall upprät-
ta koncernredovisning enligt ARFL bör dispensärendena prövas av Fi-
nansinspektionen.

Det kan hävdas att undantag även borde kunna fa göras från skyldighe-
ten att lämna särskilda upplysningar om dotterföretag m.m. om sådana
upplysningar skulle ha ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvi-
sande bild. Direktivet torde emellertid inte lämna något utrymme för
detta.

Vissa remissinstanser menar att uppgiftsskyldigheten borde få fullgöras
genom ingivande av en särskild förteckning till registreringsmyndigheten.
Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå detta. Det torde nämligen
inte vara lämpligt att på detta sätt biyta ut en del av redovisningen till en
särskild handling.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

188

17 Offentliggörande av års- och koncernredovis-
ningar

17.1 Offentliggörande genom ingivande till iegistrerings-
myndigheten

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Försäkringsföretag skall ge in årsredovisning
och revisionsberättelse samt, i förekommande fall, koncernredovis-
ning och koncemrevisionsberättelse till Finansinspektionen.

Försäkringsföretag skall ge in handlingarna så snart det kan ske
efter det att handlingarna blivit fastställda.

Särskilda bestämmelser om vitesföreläggande och utdömande av
vite vid underlåtenhet att sända in redovisningshandlingar enligt
ARFL eller annan författning tas in i lagen.

Finansinspektionen skall kungöra att handlingarna har kommit in
till inspektionen. Kungörande skall ske i en tidning.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har dock föreslagit en annan tidsfrist för när försäk-
ringsföretag skall ge in handlingarna till Finansinspektionen och att ett
kungörande i stället skall ske i Post- och Inrikes Tidningar (se betänkan-
det del I s. 277, 278, 316 och 317 samt del II s. 342, 383 och 384).

Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket har förordat att
kungörande sker på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar. I övrigt
har förslaget i huvudsak lämnats utan erinran.

Gällande rätt: Enligt 19 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (1982:713),
FRL, skall styrelsen och vissa andra befattningshavare lämna Finansin-
spektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsbolag skall
lämna till inspektionen.

Finansinspektionen har med stöd av detta bemyndigande föreskrivit att
försäkringsbolag skall ge in avskrifter av årsredovisningen och revisions-
berättelsen inom en månad från ordinarie bolagsstämma (FFFS 1994:46).
Någon kungörelse om att handlingarna har inkommit sker inte.

Om ett försäkringsbolag underlåter att ge in redovisningshandlingar i
tid kan olika sanktioner komma att inträda. Ett föreläggande enligt
19 kap. 11 § FRL att vidta rättelse kan aktualiseras. Vidare kan det all-
männa sanktionssystemet med anmälan till regeringen och, i sista hand,
återkallelse av koncession att bedriva försäkringsrörelse bli relevant.

Direktiven: Artikel 68.1 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och
sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisnings-
direktivet) har motsvarande lydelse som artikel 47 i det fjärde bolags-
rättsliga direktivet (78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direktivet). I
artiklarna föreskrivs att det vederbörligen fastställda årsbokslutet jämte

189

förvaltningsberättelse och revisionsberättelse skall offentliggöras enligt
vaije medlemsstats lagstiftning. Offentliggörandet måste dock stå i över-
ensstämmelse med artikel 3 i det första bolagsrättsliga direktivet
(68/151/EEG). I den sistnämnda artikeln föreskrivs att vissa handlingar
skall offentliggöras på visst sätt; dels skall handlingarna antingen förvaras
i en akt som skall läggas upp för vaije bolag i respektive bolagsregister
eller registreras i registret, dels skall handlingarna publiceras i en na-
tionell tidning. Publiceringen skall ske antingen genom att handlingarna
åteiges helt eller delvis eller genom att hänvisning sker till en handling
som förvaras i akten eller är införd i registret.

Från den beskrivna huvudregeln i försäkringsredovisningsdirektivet ger
artikel 68.1 vissa möjligheter till undantag i fråga om förvaltningsberät-
telsen under förutsättning att denna hålls tillgänglig för allmänheten hos
bolaget.

Enligt artikel 68.2 i försäkringsredovisningsdirektivet skall artikel 68.1
gälla även för koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.

Enligt artikel 68.3 skall ett försäkringsföretag som upprättar årsbokslut
eller sammanställd redovisning, om institutet inte är etablerat i någon så-
dan bolagsform som är angiven i artikel 1.1 i det fjärde direktivet och
inte är skyldigt att enligt nationell lag offentliggöra handlingarna som av-
ses i artikel 68.1 och 2 på sätt som föreskrivs i artikel 3 i det första bo-
lagsdirektivet, i vart fåll hålla handlingarna tillgängliga på sitt huvudkon-
tor. Det skall vara möjligt att på begäran få kopior av handlingarna. Pri-
set får inte överstiga administrationskostnaden.

Skälen för regeringens förslag: Som ovan har framgått är huvud-
regeln i försäkringsredovisningsdirektivet att års- och koncernredovis-
ningar samt revisionsberättelser skall offentliggöras.

Enligt regeringens mening är det av stor betydelse att offentlighet ges
åt försäkringsföretagens ekonomiska förhållanden. Såväl balans- och re-
sultaträkningen, förvaltningsberättelsen, övriga delar av årsredovisningen,
koncernredovisningen och revisionsberättelse bör därför hållas tillgängli-
ga för bolagets intressenter och andra.

Direktivens huvudregel är att offentliggörande skall ske genom ingiv-
ande till ett bolagsregister jämte kungörande. Redan enligt gällande rätt
måste de försäkringsföretag som omfattas av FRL ge in års- och kon-
cernredovisningshandlingar jämte revisionsberättelser till Finansinspek-
tionen. Enligt regeringen bör så ske även i framtiden.

För närvarande regleras frågan om skyldigheten att inge nämnda hand-
lingar i Finansinspektionens föreskrifter. Med hänsyn till att bestämmel-
serna om ingivande av redovisningshandlingar avses att intas såväl i den
nya årsredovisningslagen som i lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (ARKL) (se del 2 och 3, avsnitt 17.1) bör mot-
svarande bestämmelser för försäkringsföretag tas in i lagen om årsredo-
visning i försäkringsföretag (ARFL).

Vad gäller tidpunkten för ingivandet hade i det till lagrådet remitterade
förslaget intagits regler som inte innebar några sakliga förändringar i för-
hållande till vad som i dag gäller genom Finansinspektionens föreskrifter.
Såsom lagrådet förordat bör i detta avseende gälla samma regler som för

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

190

banker. För försäkringsföretag bör därför föreskrivas att handlingarna
skall, i enlighet med vad som i dag gäller för banker, ges in till Finansin-
spektionen så snart det kan ske efter fastställelse på bolagsstämma. En
sådan reglering utgör i sig inget hinder mot att Finansinspektionen även
fortsättningsvis med stöd av 19 kap. 3 § FRL meddelar föreskrifter om
ingivande av redovisningshandlingar enligt motsvarande ordning som i
dag, dvs. inom viss tid oavsett fastställelse på bolagsstämma. En sådan
skyldighet att inge handlingar kan vara befogad av tillsynsskäl.

Olika tidsfrister och sanktioner förekommer i gällande rätt för de före-
tag som berörs av den samlade nya redovisningslagstiftningen (se även
avsnitt 17.1 i del 3). En större enhetlighet mellan bestämmelserna om
insändande av redovisningshandlingar och om sanktionerna vid en under-
låtenhet att fullgöra bestämmelserna skulle av flera skäl vara att föredra.
Det saknas dock tillräckligt underlag för att i detta sammanhang lägga
fram några förslag i den riktningen. Regeringen finner alltså inte heller
anledning att i detta sammanhang föreslå några sakliga ändringar i fråga
om de sanktioner som kan komma till användning mot de försäkringsfö-
retag som inte ger in redovisningshandlingar i tid. Emellertid bör de be-
stämmelser om vite som finns i 21 kap. 2 § FRL såsom sanktion för un-
derlåtenhet att sända in redovisningshandlingar till Finansinspektionen tas
in i ARFL. En sådan ordning är också i linje med utformningen av nya
årsredovisningslagen, där regeringen föreslagit att motsvarande bestäm-
melser skall tas in i nämnda lag.

En anpassning till direktivet fordrar att det införs regler om kungöran-
de av årsredovisning och koncernredovisning samt revisionsberättelse.
Vad som anförts i del 2 (avsnitt 17.1) är av betydelse. Detta innebär att
en kungörelse lämpligen bör ske i anslutning till att årsredovisningen ges
in till Finansinspektionen. Kungörelsen bör då avse det förhållandet att
handlingarna har kommit in till verket. För att kungörelsen skall stå i
överensstämmelse med de krav som uppställs i artikel 3 i det första di-
rektivet bör den utformas så att den ger information om var redovisnings-
handlingarna finns, dvs. diarienumret på akten (ärendet).

Antalet företag som omfattas av ARFL är i jämförelse med de företag
som omfattas av den nya årsredovisningslagen begränsat. Det är i nuläget
inte givet att fördelarna med ett kungörande i en tidning utgiven av Fi-
nansinspektionen ur kostnads- och informationssynpunkt överväger förde-
larna med ett kungörande i Post- och Inrikes Tidning eller annan godtag-
bar tidning. I ARFL bör därför endast införas bestämmelser om att kun-
görande skall ske i en tidning. De närmare formerna för hur ett kun-
görande skall ske bör i stället regleras närmare i föreskrifter som med-
delas av regeringen eller någon annan myndighet som regeringen bestäm-
mer.

På samma sätt som föreslagits för företag i allmänhet i avsnitt 17.1 del
2 bör gälla att kungörande skall ske först sedan Finansinspektionen har
granskat och funnit sig kunna godta handlingen. Det innebär t.ex. att så
länge handlingen inte är undertecknad eller granskad av revisor eller inte
är fästställd av stämman, kan något kungörande inte komma till stånd.
Av lagen bör framgå att kungörande skall ske först sedan årsredovis-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

191

ningen, koncernredovisningen och revisionsberättelse ingivits på föreskri-
vet sätt.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

17.2 Annan publicering

Regeringens förslag: Om försäkringsföretag självt publicerar års-
eller koncernredovisningen i dess helhet, skall den åtföljas av revi-
sionsberättelsen.

Om den publicerade års- eller koncernredovisningen inte är full-
ständig, far den inte åtföljas av revisionsberättelsen. Vid publice-
ringen skall det i så fall också anges att den publicerade versionen
inte är fullständig. Det skall också framgå om den fullständiga års-
eller koncernredovisningen har givits in till registreringsmyndig-
heten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 277 och 317 samt del II s. 342 och 384).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget
utan erinran.

Gällande rätt: I svensk rätt finns inte några särskilda bestämmelser om
när försäkringsföretag självt publicerar en års- eller koncernredovisning,
t.ex. i en broschyr eller i en tidning.

Direktiven: Artikel 48 och 49 i det fjärde direktivet uppställer bestäm-
melser som torde få tolkas som regler om formerna för en publicering
som bolaget självt företagit.

Enligt artikel 48 skall sålunda årsbokslut och förvaltningsberättelse, när
de offentliggörs i sin helhet, återges i den form och med den ordalydelse
som har legat till grund för revisionsberättelsen. Handlingarna skall vid
sådant offentliggörande åtföljas av revisionsberättelsen i oavkortat skick.
Det skall också framgå bl.a. om revisorn har framställt förbehåll mot de
reviderade handlingarna.

Artikel 49 reglerar publicering av ett avkortat årsbokslut. Det skall då
framgå att årsbokslutet är avkortat och hänvisning skall göras till det re-
gister dit bokslutet har givits in. Av artikeln torde också följa att ett
offentliggörande av ett ofullständigt årsbokslut inte får omfåtta även revi-
sionsberättelsen. Den svenska översättningen anger att publiceringen i
detta fall inte behöver omfåtta revisionsberättelsen, men detta torde vara
en felöversättning.

Artikel 48 och 49 i det fjärde direktivet skall gälla för försäkringsföre-
tag enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 17.2 i
del 2 är av betydelse också här. En anpassning till försäkringsredovis-
ningsdirektivet fordrar att bestämmelser motsvarande artikel 48 och 49
i det fjärde direktivet införs i den svenska lagstiftningen även beträffande
försäkringsföretag. I ARFL bör därför föreskrivas bl. a. att, om års- eller

192

koncernredovisningen publiceras i sin helhet, måste den vara i det skick
som den hade när revisionsberättelse upprättades och åtföljas av revi-
sionsberättelsen. I ÅRFL bör också föreskrivas att, om den publicerade
versionen av års- eller koncernredovisningen inte är fullständig, måste
det lämnas uppgift om detta. En ofullständig års- eller koncernredovis-
ning måste kompletteras med uppgift om den fullständiga redovisningen
har lämnats in till registeringsmyndigheten. Slutligen bör i lagstiftningen
tas in ett förbud mot att offentliggöra revisionsberättelsen tillsammans
med en ofullständig års- och koncernredovisning.

18 Delårsrapport

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Regeringens bedömning: Några bestämmelser om delårsrapporter
för försäkringsföretag föreslås inte.

Kommittén har inte särskilt behandlat frågan om delårsrapporter i för-
säkringsföretag.

Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket har lämnat vissa
synpunkter om att en samordning av reglerna för delårsrapporter bör ske
med börs- och clearinglagens regler om halvårsrapporter.

Gällande rätt: I försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, saknas be-
stämmelser om skyldighet för försäkringsföretag att avge delårsrapporter.
I förarbetena till FRL berördes sådana rapporter i samband med övervä-
gandena att införa bestämmelser om s.k. helårsprognoser. Sådana prog-
noser, vilka inte kom att lagregleras, hade föreslagits som alternativ till
delårsrapport, som hade bedömts som en mindre lämplig form för infor-
mationsförmedling i försäkringsföretag (se prop. 1981/82:180 s. 89-91).

Direktivet: Direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd re-
dovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) sak-
nar bestämmelser om delårsrapporter.

Skälen för regeringens bedömning: Mot bakgrund av den utveckling
som har ägt rum på redovisningsområdet sedan FRL:s tillkomst kan det
finnas skäl för att i lag ta in bestämmelser om att också försäkringsföre-
tag skall avge delårsrapporter. Det saknas dock ett tillfredsställande un-
derlag för att i detta sammanhang föreslå några bestämmelser om att alla
eller vissa försäkringsföretag skall avge delårsrapporter.

193

13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

19 Årsbokslut

Regeringens förslag: Försäkringsföretag som omfattas av ÅRFL
skall med visst undantag tillämpa de föreslagna bestämmelserna om
årsredovisning även vid upprättande av årsbokslut.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag be-
tänkandet del I s. 155 och 323 samt del II s. 385).

Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.

Gällande rätt: Årsbokslutet, som är en del av företagets icke offentliga
redovisning, skall enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) bestå av en re-
sultaträkning och en balansräkning. Till resultaträkningen och balansräk-
ningen kan fogas bilagor. Årsbokslutet skall tas in i en årsbok. Bestäm-
melserna om årsbokslutets innehåll, värderingsregler m.m. finns i 13-
20 §§ bokföringslagen.

När årsbokslut upprättas i ett försäkringsföretag skall företaget även
iaktta de särskilda bestämmelserna om årsredovisning som finns i 11 kap.
försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL.

Normalt kommer härigenom årsredovisningen och årsbokslutet att ha
samma innehåll och utformning. Några avvikelser kan dock förekomma.

1 årsredovisningen måste i vissa fell föregående års balans- och resultat-
räkningar återges. Detta krav gäller inte för årsbokslutet.

Direktivet: Bestämmelserna i direktivet (91/674/EEG) om årsbokslut
och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovis-
ningsdirektivet) tar sikte på företagets offentliga redovisning, dvs. på vad
som i Sverige utgör årsredovisningen och behandlar inte vad som i
Sverige benämns årsbokslut.

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 19 i del

2 har betydelse även i detta sammanhang. Vad som där anförts föranleder
att skyldigheten att upprätta årsbokslut tills vidare bör bestå även för för-
säkringsföretag som skall upprätta årsredovisning enligt den nya lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).

Det är av flera skäl olämpligt att företag skall upprätta ett årsbokslut
enligt bokföringslagen och en årsredovisning enligt därifrån avvikande
regler i ARFL. Det bör därför, som kommittén har föreslagit, föreskri-
vas att årsredovisningsreglema skall tillämpas även på årsbokslutet. De
företag som skall omfettas av den nya lagen bör därför tilllämpa den nya
lagens bestämmelser i stället för 13-20 §§ bokföringslagen. Det finns
dock inte anledning att fordra att årsbokslutet innehåller jämförelsetal för
föregående räkenskapsår.

194

20 Revisionsplikt

Regeringens förslag: Några ändringar av bestämmelserna om revi-
sionsplikt för försäkringsföretag föreslås inte. Bestämmelserna om
när moderföretag måste ha auktoriserad revisor kompletteras i klar-
görande syfte.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (se betänkandet del I s. 268-272).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Finansinspektionen har anfört att en samordning av reglerna för
revision borde ske mellan olika associationsrättsliga lagar.

Gällande rätt: Ett försäkringsföretag skall enligt 10 kap. 1 § försäk-
ringsrörelselagen (1982:713), FRL, ha minst två revisorer. Enligt 10
kap. 4 § skall minst en av revisorerna som bolagsstämman utser vara
auktoriserad eller godkänd revisor, om försäkringsbolagets verksamhets-
område omfattar hela riket, eller tillgångarnas bruttovärde (balansomslut-
ningen) enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskaps-
åren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 100 gånger basbeloppet.
Minst en av revisorerna skall vara auktoriserad om balansomslutningen
enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren över-
stiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det angivna basbelop-
pet. Motsvarande gäller även moderbolag i en koncern.

I FRL finns också bestämmelser om revisor som skall utses av Finans-
inspektionen.

Direktivet: Artikel 51.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet
(78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direktivet) föreskriver som hu-
vudregel att årsbokslutet skall granskas av en eller flera personer som en-
ligt nationell lagstiftning är behörig att revidera räkenskaperna. En
granskning skall även ske av förvaltningsberättelsen. Motsvarande be-
stämmelser om revision av koncernredovisningen finns i artikel 37 i det
sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovis-
ning (det sjunde direktivet).

Artikel 51 och 53 gäller för försäkringsföretag enligt artikel 1.1 respek-
tive artikel 65 i direktiv (91/674/EEG) om årsbokslut och sammanställd
redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet).

Skälen för regeringens förslag: De skäl som anförts i avsnitt 20 i del
2 är av betydelse även här. Detta innebär att det inte i detta sammanhang
föreslås några förändringar av bestämmelserna för revision av försäk-
ringsföretag.

De nya bestämmelserna om koncernredovisning innebär att moderföre-
tag som själva är dotterföretag under vissa förutsättningar får underlåta
att upprätta koncernredovisning (se avsnitt 16.1). Mot bakgrund därav
bör de bestämmelser i FRL som bestämmer moderföretagets skyldigheter
att ha auktoriserad revisor utifrån nettovärdet av koncernföretagens till-
gångar enligt fastställda koncembalansräkningar för de två senaste räken-

195

skapsåren preciseras. Skyldigheten att ha auktoriserad revisor i de fåll då
någon koncernredovisning inte upprättas bör, på samma sätt som föresla-
gits för företag i allmänhet i avsnitt 20 i del 2, bedömas med hänsyn till
det samlade värdet av tillgångarna i koncernföretagen enligt upprättade
årsredovisningar.

21 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Övervägandena beträffande ikraftträdande och övergångsbestämmelserna
till den nya lagstiftningen har behandlats i del 2 (se avsnitt 21). Enligt
vad som där anförts skall försäkringsföretag och finansiella holdingföre-
tag som omfattas av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag
tillämpa den nya lagstiftningen för räkenskapsår som påbörjas från och
med den 1 januari 1996.

För att underlätta en övergång till de nya redovisningsbestämmelsema
bör vissa övergångsbestämmelser angående omräkning av jämförande in-
formation avseende föregående räkenskapsår gälla. Vidare bör övergångs-
bestämmelser införas när det gäller de femårsöversikter som enligt lag-
förslaget skall lämnas av försäkringsföretag i års- och koncernredovis-
ningen (se vidare författningskommentaren till övergångsbestämmelser i
lagförslaget).

22 Kostnader m.m.

Övervägandena beträffande kostnader m.m. med anledning av den nya
redovisningslagstiftningen har behandlats i del 2 (se avsnitt 22).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

196

23 Författningskommentar

Nedan följer författningskommentarerna till förslaget till lag om årsredo-
visning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt till förslagen till följdändringar
i olika författningar. Föreslagna följdändringar i bokföringslagen
(1976:125) och lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. som är för-
anledda av ÅRFL kommenteras emellertid i del 2. Beträffande sådana
ändringar som är en följd av regeringens förslag till ny årsredovisnings-
lag för aktiebolag och vissa handelsbolag (företag i allmänhet), nya års-
redovisningslagen, hänvisas också till del 2.

Med hänsyn till att lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verk-
samhet i Sverige då var föremål för en genomgripande översyn hade
kommittén avstått från att föreslå några följdändringar i den lagen. I den-
na proposition har emellertid beaktats de ändringar i denna lag och i an-
gränsande försäkringsrättslig lagstiftning som för införlivande av tredje
generationens försäkringsdirektiv med svensk rätt trätt i kraft den 1 juli
1995 (prop. 1994/95:184, bet. 1994/95:NU24, rskr. 1994/95:392, SFS
1995:779 ff).

23.1 Förslaget till lag om årsredovisning i försäkringsföretag

Så som framhållits i allmänmotiveringen, avsnitt 4.3 i del 1, finns det på
de områden som EG-rätten omfattar ett mindre utrymme än annars för
uttalanden om hur enskilda bestämmelser som bygger på föreskrifter i di-
rektiv bör tolkas. Förevarande kommentarer fokuseras därför på det stöd
olika förslag till bestämmelser har i EG:s direktiv (91/647/EEG) om års-
bokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (försäkrings-
redovisningsdirektivet) och i försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL.
En närmare beskrivning av försäkringssredovisningsdirektivets regler mot
bakgrund av gällande rätt har gjorts i den allmänna motiveringen i före-
varande del.

Det regelverk för redovisning som anges i försäkringsredovisningsdirek-
tivet överensstämmer till stora delar med reglerna i det fjärde bolagsrätts-
liga direktivet (78/660/EEG) om årsbokslut (det fjärde direktivet) och det
sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovis-
ning (det sjunde direktivet). I vaije kapitel i ÅRFL hänvisas till de be-
stämmelser i förslaget till ny årsredovisningslag som skall tillämpas även
av de företag som omfattas av ARFL. Motiveringarna till sådana bestäm-
melser som är gemensamma med nya årsredovisningslagen lämnas i
del 2.

Det bör noteras att vissa av det fjärde direktivets bestämmelser föränd-
ras genom bestämmelser i försäkringsredovisningsdirektivet när hänvis-
ning görs. Tillämpligheten av det fjärde direktivet anges i försäkringsre-
dovisningsdirektivets artiklar 1, 5-8, 18, 20, 23, 44, 45, 47-53, 63, 68
och 69. På motsvarande sätt finns i försäkringsredovisningsdirektivet hän-
visningar till det sjunde direktivet i artiklarna 1, 65 och 66. Hänvisningar

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

197

till det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG) finns i artikel 68,
till det första skadeförsäkringsdirektivet (73/239/ EEG) i artiklarna 2 och
33, till det första livförsäkringsdirektivet (79/267/EEG) i artiklarna 2 och
33, och till fördraget om upprättande av den Europeiska ekonomiska ge-
menskapen i artiklarna 2 och 69. Innebörden av dessa hänvisningar har
närmare kommenterats i den allmänna motiveringen. Vissa allmänna ut-
gångspunkter med hänsyn till EG:s regelverk har behandlats i del 1.

När det i följande kapitel hänvisas till artiklar avses artiklar i försäk-
ringsredovisningsdirektivet, om inte annat särskilt anges.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 kap. 1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Medförsäkringsföretag av-
ses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som om-
fattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på fi-
nansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar an-
delar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett företag som är
skyldigt att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:00-
0) och vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består
i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag somfår
undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i
stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket
gälla.

(Jfr 1 kap. 1 § i kommitténs förslag)

I första stycket anges lagens tillämpningsområde på ett sätt som mot-
svarar artikel 2 i försäkringsredovisningsdirektivet. Artikeln omfattar ska-
deförsäkringsföretag enligt det första skadeförsäkringsdirektivet, livför-
säkringsföretag enligt det första livförsäkringsdirektivet samt företag som
driver återförsäkringsrörelse. Av bestämmelsen följer att lagen endast blir
direkt tillämplig på företag som driver försäkringsrörelse enligt FRL. La-
gen blir alltså inte direkt tillämplig på s.k. fondförsäkringsföretag som
driver rörelse enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknyt-
ning till värdepappersfonder. I sist nämnda lag hänvisas i dag till FRL.
Därigenom gäller även bestämmelserna för redovisning i 11 kap. FRL.
Motsvarande lagstruktur bör i vart fall tills vidare behållas när redovis-
ningsbestämmelsema överförs till en egen lag. Enligt de ändringar som
föreslås i lagen (1989:1079) kompletteras den allmänna hänvisningen till

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

198

FRL med en allmän hänvisning till ÅRFL, men med vissa anpassningar
om att sådana livförsäkringsföretag i visst avseende skall följa samma
regler som skadeförsäkringsföretag (se 10 § förslag till ändring i lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder).

Förslaget till ÅRFL avser visserligen bara bolagsformer. Det kan dock
förutses att andra företagsformer kommer att omfattas av lagen i fram-
tiden. Det har därför ansetts lämpligt att redan nu införa beteckningen
försäkringsföretag.

Bestämmelsen i andra stycket har sin bakgrund i artikel 65.2 i försäk-
ringsredovisningsdirektivet. Tillämpningen är begränsad till koncern-
redovisningen och innebär att holdingföretaget i de delar som koncernre-
dovisning består av skall följa de regler som föreskrivs i kapitel 7 i
ÅRFL. Holdingföretaget skall däremot i fråga om årsredovisningen och
i andra hänseenden följa bestämmelserna i nya årsredovisningslagen.

Även definitionen av finansiellt holdingföretag följer av artikel 65.2 i
försäkringsredovisningsdirektivet. Definitionen på finansiellt holdingföre-
tag överensstämmer med den som regeringen föreslagit införd i lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) i del 3.

Föreningen Auktoriserade Revisorer har efterlyst vägledande uttalanden
om hur bestämmelsen skall tolkas. Bestämmelsens bakgrund gör dock
enligt regeringen att alltför preciserade uttalanden om tolkningen inte bör
lämnas i detta sammanhang. Tillämpningen måste också avgöras efter en
prövning i vaije enskilt fäll. Det kan dock finnas anledning att utgå från
att bestämmelsen skall tillämpas i fäll när förvärv och förvaltning av
försäkringsföretag är eller skall vara den dominerande delen av koncer-
nens verksamhet. Vid bedömningen bör vikt läggas vid såväl storleken
som vid antalet sådana företag (jfr vad som uttalats i prop. 1994/95:50
s. 295 angående definitionen av holdingföretag med finansiell verksamhet
vid införlivande av direktiven om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut
(92/30/EEG) och om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinsti-
tut (93/6/EEG)). Även innehav i utländska företag som motsvarar svens-
ka försäkringsföretag skall beaktas. I andra stycket har intagits en ut-
trycklig erinran om detta.

Det tredje stycket saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Bestäm-
melsen har intagits som en följd av att det allmänna bemyndigandet att
meddela föreskrifter som avviker från lag föreslås upphävt och som en
konsekvens av att redovisningsbestämmelserna bryts ut ur FRL för att
samlas i en egen lag. I bestämmelsen hänvisas därför till de förutsättning-
ar för undantag som anges i 1 kap. 10 § FRL.

Bestämmelsen gör det möjligt att helt eller delvis undanta mindre ömse-
sidiga försäkringsföretag från lagens tillämpning. Undantag beträffande
mindre ömsesidiga företag är tillåtna enligt försäkringsredovisningsdi-
rektivets artikel 2. Sådana bolag är redan i dag undantagna från vissa re-
dovisningsregler i FRL enligt särskilda redovisningsföreskrifter utfärdade
av Finansinspektionen (se FFFS 1991:21). Denna ordning måste i vart
fäll tills vidare behållas. Möjligheten att meddela föreskrifter för sådana
undantagna företag följer av det allmänna normgivningsbemyndigande
som föreslås i 4 § andra stycket förevarande kapitel.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

199

Bestämmelsen behandlas också i allmänmotiveringen (se avsnitt 6.5 i
del 1).

Hänvisningarna till årsredovisningslagen

1 kap. 2 §

När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen
(1995:000) skall bestämmelsen tillämpas utan hinder av att den anges
gälla för bolag eller aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestäm-
melser i årsredovisningslagen som gäller moderbolag och dotterbolag
skall tillämpas på moderföretag och dotterföretag.

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan bestäm-
melse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet,
skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av bestämmel-
serna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

(Jfr 1 kap. 2 § i kommitténs förslag)

Lagförslaget är utformat så att flertalet av bestämmelserna i nya årsre-
dovisningslagen görs tillämpliga även på försäkringsföretag. Alternativet
skulle vara att i lagen ta in likalydande bestämmelser. Den valda metoden
överensstämmer bättre med synsättet att redovisningsreglerna bör ha en
i grunden gemensam bas och att avvikande redovisningsregler för försäk-
ringsföretag bör förekomma endast i den mån det erfordras på grund av
försäkringsredovisningsdirektivet eller i övrigt påkallas på grund av för-
säkringsföretagens särskilda verksamhetsinriktning.

Första stycket avser att klargöra att bestämmelser i nya årsredovis-
ningslagen skall tillämpas för försäkringsföretag som omfattas av ARFL
trots att bestämmelsen anges avse "bolag" eller "aktiebolag", om inte
annat särskilt föreskrivs. Genom den sist nämnda reservationen beaktas
att bestämmelsen i sig endast går att tillämpa på aktiebolag liksom att av-
vikande bestämmelser kan ha föreskrivits i ARFL eller i föreskrifter med
stöd av ÅRFL.

Andra stycket innebär att, om ÅRFL hänvisar till bestämmelse i årsre-
dovisningslagen vilken i sin tur hänvisar till annan bestämmelse i års-
redovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess helhet, skall även
dessa hänvisningar gälla, om inte annat är särskilt föreskrivet i ÅRFL
eller i föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag.

Vid de uppräkningar av bestämmelser i förslaget till årsredovisningslag
som skall tillämpas har även angivits bestämmelsens innehåll. Innehållet
har som regel angivits efter de rubriker som finns till bestämmelserna i
nya årsredovisningslagen. En sådan hänvisningsteknik avser att underlätta
för användaren och innebär naturligtvis ingen begränsning av tillämp-
ningsområdet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

200

Definitioner

1 kap. 3 §

Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall
tillämpas:

3 § andra stycket om definition av andelar,

4 och 5 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,
samt

6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m.

(Jfr 1 kap. 3 § i kommitténs förslag)

Paragrafen innebär att de angivna bestämmelserna skall tillämpas på
försäkringsföretag. Detta innebär bl.a. att samma koncemdefinition kom-
mer att gälla för försäkringsföretag som för företag i allmänhet.

1 kap. 3 § andra stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelsen motsvaras delvis av 11 kap. 6 § tredje stycket
FRL.

1 kap. 4 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det sjunde direktivets artiklar 1-3 om koncemdefinition gäller
enligt försäkringsredovisningsdirektivets artikel 65. Nuvarande koncem-
definition återfinns i 1 kap. 9 § FRL.

1 kap. 5 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det sjunde direktivets artiklar 2 och 33 om definition av intres-
seföretag gäller enligt försäkringsredovisningsdirektivets artikel 65.

1 kap. 6 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det sjunde direktivets artikel 2 om bl.a. hänsynstagande till
vissa rättigheter hos mellanman gäller enligt försäkringsredovisningsdi-
rektivets artikel 65.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

201

Normgivningsbemyndigande

1 kap. 4 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
meddela närmare föreskrifter om

1. löpande bolföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovis-
ning i försäkringsföretag som omfattas av denna lag, och

2. den koncernredovisning somfinansiella holdingföretag skall upprätta
enligt denna lag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning denna lag och före-
skrifter som meddelats med stöd av första stycket skall tillämpas i sådana
företag som helt eller delvis undantagits från lagens tillämpning enligt 1 §
tredje stycket.

(Jfr 1 kap. 5 § i kommitténs förslag)

Första stycket första punkten motsvarar i huvudsak 11 kap. 1 § fjärde
stycket FRL. Föreslagna normgivningsbemyndigande har kommenterats
i allmänmotiveringen, avsnitt 6.5 i del 1. Bestämmelsen ger ett enhetligt
bemyndigande att utfärda närmare föreskrifter för de försäkringsföretag
som omfettas av lagen.

Ill kap. 1 § fjärde stycket FRL föreskrivs att "föreskrifterna skall
utformas så att de främjar en klar och rättvisande översikt av försäkrings-
bolagets resultat och ställning". En motsvarande skyldighet far anses i
sak följa av de bestämmelser som det hänvisas till i 2 kap. 1 § och upp-
repas därför inte i förevarande paragraf.

I paragrafen anges bl.a. att närmare föreskrifter far utfärdas kring den
löpande bokföringen. Löpande bokföring hör i egentlig mening inte till
en årsredovisningslags ämnesområde. Praktiska skäl talar dock för att
även denna del av bestämmelsen åtminstone tills vidare tas in i ARFL.

I jämförelse med gällande rätt innehåller paragrafen det förtydligandet
att föreskrifter även får meddelas om koncernredovisningen.

Ill kap. FRL finns i dag ett normgivningsbemyndigande som även
skulle kunna avse årsredovisning som skall lämnas av filialer till utländ-
ska försäkringsföretag. På samma sätt som för filialer till utländska kre-
ditinstitut bör filialer till utländska försäkringsföretag undantas från skyl-
digheten att upprätta årsredovisningen enligt filiallagen samtidigt som re-
geringen eller, efter delegation, Finansinspektionen skall kunna meddela
föreskrifter om avfettningen och innehållet i den redovisning som filialen
skall lämna (se vidare förslaget till följdändringar i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.).

Enligt 1 § andra stycket förevarande kapitel skall finansiella holding-
företag i vissa fell upprätta koncernredovisning enligt denna lag. I sådan
koncernredovisning måste givetvis även beaktas sådana redovisningsföre-
skrifter som utfärdas med stöd av lagen. I första stycket andra punkten
har preciserats att föreskriftsrätten omfattar den koncernredovisning som
finansiella holdingföretag skall upprätta enligt lagen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

202

Till skillnad från i gällande rätt intas inte något generellt bemyndigande
att meddela redovisningsföreskrifter som avviker från lag. Däremot be-
hålls ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller, efter dess be-
myndigande, Finansinspektionen att meddela föreskrifter som inte bara
preciserar hur bestämmelserna skall tillämpas, utan som också komplette-
rar och fyller ut bestämmelserna i lagen i mer än bara oväsentlig mån.

Ett liknande bemyndigande som i första stycket föreslås även i ARKL.

I andra stycket har intagits ett särskilt normgivningsbemyndigande att
meddela föreskrifter avseende sådana företag som helt eller delvis undan-
tagits från lagens tillämpning genom sådant medgivande som avses i 1 §
tredje stycket. Genom bestämmelsen, som utformats i enlighet med vad
lagrådet föreslagit i sitt yttrande, förtydligas att föreskrifter för redovis-
ningen kan meddelas även för sådana undantagna företag.

I vissa frågor förutsätter lagförslaget att föreskrifter utfärdas för att
fullt ut införa direktivets bestämmelser i svensk rätt. Föreskrifter som
strider mot direktivet far naturligt nog inte meddelas.

1 kap. 5 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
föreskriva att denna lags bestämmelser, eller föreskrifter som meddelas
med stöd av lagen, om koncerner skall gälla för en grupp av företag, som
inte utgör en koncern enligt 3 §, men som har en gemensam eller i hu-
vudsak gemensam ledning.

(Jfr 1 kap. 4 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 1 kap. 9 § fjärde stycket FRL och
den bestämmelse som med utgångspunkt i artikel 43.2 e i direktiv
(86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker
och andra finansiella institut (bankredovisningsdirektivet) föreslagits
införd i ÅRKL. Enligt artikeln får staterna föreskriva att koncernredovis-
ning skall upprättas även av företag som står under gemensam ledning.
Denna möjlighet bör kunna utnyttjas också beträffande grupper där för-
säkringsföretag ingår (se avsnitt 16.1 i allmänmotiveringen). Genom be-
stämmelsen kan regeringen, och efter delegation, Finansinspektionen för-
ordna om en koncernredovisning. Möjligheten kan användas om utveck-
lingen medför konstruktioner av sådan typ att konsolidering erfordras för
en rättvisande redovisning och genomlysning av företagsgrupper med
långtgående gemensam ledning (se även författningskommentaren till änd-
ringen av nämnda bestämmelser i 1 kap. 9 § FRL).

Som hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört kan bestämmelsen
ses som en delegation av normgivningsmakt som förutsätter regeringens
bemyndigande. Bestämmelsen har därför kompletterats med ett krav på
att Finansinspektionens förordnande enligt lagrummet skall förutsätta att
regeringen delegerat föreskriftsrätten till Finansinspektionen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

203

Efter lagrådets hörande har ett tillägg gjorts. Genom tillägget förtyd-
ligas att även sådana föreskrifter som meddelas med stöd av ÅRFL kan
förklaras tillämpliga.

Räkenskapsår för försäkringsföretag

1 kap. 6 §

För försäkringsföretag är kalenderår räkenskapsår om inte annat följer
av 12 § tredje stycket bokföringslagen (1976:125).

(Jfr 1 kap. 6 § kommitténs lagsförslag)

Paragrafen motsvarar delvis 11 kap. 1 § första stycket FRL. Den be-
stämmelse i bokföringslagen som det hänvisas till avser möjligheter till
förlängning eller förkortning av räkenskapsår, t.ex. i samband med att
bokföringsskyldigheten inträder.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Årsredovisningens upprättande

2 kap. 1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bolföringslagen (1976:125) skall försäk-
ringsföretag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna
lag.

Om rörelsen omfattar flera försäkringsgrenar skall även en resultatana-
lys ingå i årsredovisningen.

(Jfr 2 kap. 1 § i kommitténs förslag)

Det erinras att hänvisningar till artiklar avser artiklar i försäkringsredo-
visningsdirektivet om inte annat särskilt anges.

Alla försäkringsföretag som omfattas av lagen skall enligt första stycket
upprätta en årsredovisning enligt ÅRFL.

Enligt andra stycket skall i årsredovisningen ingå även en resultatana-
lys. Nuvarande krav på resultatanalys finns ill kap. 1 § första stycket
FRL. Bestämmelserna om resultatanalys har i delvis bearbetad form
överförts till ARFL, se vidare 6 kap. 3 § och allmänmotiveringen, avsnitt
14. I andra stycket föreskrivs också att resultatanalysen skall ingå som
en del av årsredovisningen i stället för att som enligt gällande rätt fogas
till resultaträkningen.

Enligt nuvarande lagstiftning är försäkringsföretag inte skyldiga att
upprätta någon finansieringsanalys. Lagförslaget innebär ingen ändring
av denna ordning.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

204

Årsredovisningslagens tillämpning

2 kap. 2 §

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo-
visningslagen (1995:000) skall tillämpas:

1 § andra stycket om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om språk och form,

6 § om valuta, samt

7 § första och tredje stycket om årsredovisningens undertecknande.

(Jfr 2 kap. 1 § i kommitténs förslag)

2 kap. 1 § andra stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 2 gäller enligt artikel 1.1.
Paragrafen innebär bl.a. att årsredovisningen skall bestå av balansräk-
ning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse.

2 kap. 2 och 3 §§ förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artiklar 2 och 31 om vissa allmänna krav
på årsredovisningen gäller enligt artikel 1.1. Ett krav på överskådlighet
och att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed och
ge en rättvisande bild av resultatet och ställningen gäller även för försäk-
ringsföretag. Någon ändring av normgivningen på redovisningsområdet
behandlas inte i detta sammanhang. Enligt regeringen föranleder inte hel-
ler redovisningsdirektiven att normgivningen på det finansiella området
måste ske på något annat sätt än i dag. Det kan därför förutsättas att till
den allmänna årsredovisningslagstiftningen kompletterande normgivning
kommer att få betydelse för försäkringsföretag även i framtiden samtidigt
som Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd får ett domineran-
de inflytande för hur redovisningen skall utformas i sådana företag.

2 kap. 4 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 7 och 31 om iakttagande av vissa
redovisningsprinciper gäller enligt artikel 1.1. De grundläggande redo-
visningsprinciperna är relevanta även för försäkringsföretag. Reglerna
gäller dock enligt 1 kap. 3 § ARFL i den mån inte annat följer av ARFL
eller föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

205

2 kap. 5 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelsen är viktig för att göra årsredovisningsinformation-
en tillgänglig för svenska intressenter och bör göras tillämplig även på
försäkringsföretag.

2 kap. 6 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 50 a om valuta gäller enligt artikel

1.1.

2 kap. 7 § första och tredje stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelsen om att styrelse och verkställande direktör skall
skriva under årsredovisningen m.m. bör göras tillämplig även på försäk-
ringsföretag. Motsvarande bestämmelser finns i dag ill kap. 2 § andra
stycket FRL.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna

3 kap. 1 §

Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som anges
i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt den
uppställningsform som anges i bilaga 2. Hänvisningar i denna lag till
bokstäver eller siffror gäller poster i dessa uppställningsformer, om inte
annat framgår.

(Jfr 2 kap. 2 § i kommitténs förslag)

Paragrafen innehåller bestämmelser om de uppställningsformer som
skall användas vid uppställningen av balansräkningen och resultat-
räkningen i försäkringsföretag.

Uppställningsformen för balansräkningen följer av artikel 6. Vissa an-
passningar av direktivets benämningar på poster har gjorts i enlighet med
övervägandena i allmänmotiveringen och i författningskommentaren till
balansräkningsschemat i bilaga 1. I jämförelse med direktivet har t.ex.
tillkommit posterna Obeskattade reserver och Återbäringsmedel.

Det kan anmärkas att bokstavsbeteckningarna som föregår posterna i
balansräkningen inte följer direktivet, eftersom det har tillkommit vissa
poster och att passivsidans poster benämns med dubbla versaler. Poster-
nas ordningsföljd i balansräkningen följer dock direktivets uppställnings-
form.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

206

Uppställningsformen för resultaträkningen är hämtad från artikel 34.
Vissa anpassningar har gjorts i enlighet med övervägandena i allmänmoti-
veringen och författningskommentaren till bilaga 2. Även i fråga om re-
sultaträkningen har vissa anpassningar gjorts. I förhållande till direktivet
har t.ex. tillkommit posten Bokslutsdispositioner.

I resultaträkningsschemat har inte medtagits sådana delposter som en-
ligt artikel 5 får sammanslås. Vidare har inte samtliga direktivets krav på
indelning i delsummor intagits. Direktivets krav i detta avseende måste
därför uppfyllas genom meddelande av föreskrifter.

Balansräkningen innehåller poster med versaler, romerska siffror och
arabiska siffror. I viss utsträckning kan de sistnämnda bli föremål för
ytterligare indelning i delposter. Resultaträkningen innehåller poster be-
tecknade med romerska siffror, arabiska siffror och små bokstäver.

Beteckningarna på posterna har således betydelse för när posterna får
sammanslås. I ARFL finns också bestämmelser om att poster med vissa
beteckningar skall specificeras och att värderingsreglerna skall tillämpas
på tillgångar som hänförs till olika tillgångsposter enligt uppställnings-
formen för balansräkningen. I första stycket har intagits en erinran om
att hänvisningarna i ÅRFL till bokstäver eller siffror avser posterna enligt
uppställningsformerna i bilaga 1 och 2, om inte annat framgår.

Beteckningarna på posterna behöver givetvis inte åteiges i företagets
balans- och resultaträkningar.

Arsredovisningslagens tillämpning

3 kap. 2 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser
om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) tillämpas:

1 § om balansräkningens innehåll,

2 § om resultaträkningens innehåll,

4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslag-
ning av poster m.m.,

5 § om jämförelsetal,

6 § första stycket om specificering av större periodiseringsposter, samt

9 § första och andra styckena om extraordinära intäkter och kostnader.

(Jfr 2 kap. 3 och 8 §§ i kommitténs förslag)

3 kap. 1 och 2 förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. I bestämmelserna regleras balansräkningens och resultaträk-
ningens allmänna innehåll.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

207

3 kap. 4 § första, tredje och jjärde styckena förslaget till årsredovisnings-
lag

Se del 2. Det fjärde direktivets artiklar 3, 4.1 och 4.3 om bl.a. uppställ-
ning och sammanslagning av poster gäller enligt artikel 1.1.

Enligt 3 kap. 4 § andra stycket i förslaget till ny årsredovisningslag får
avvikelser ske med hänsyn till rörelsens art. Denna bestämmelse följer
av det fjärde direktivets artikel 4.2. Artikeln gäller inte för företag som
omfattas av försäkringsredovisningsdirektivet. Någon motsvarande be-
stämmelse har därför inte tagits in i ÅRFL.

3 kap. 5 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det ijärde direktivets artikel 4.4 om bl.a. föregående räken-
skapsårs siffror gäller enligt artikel 1.1. Bestämmelsen motsvarar 11 kap.

2 § första stycket FRL.

3 kap. 6 § första stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 18 och 21 i det fjärde direktivet om upplysningar om
större belopp i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter res-
pektive Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader gäller enligt artikel

1.1.

I den aktuella paragrafens andra stycke finns bestämmelser om att en
specificering inte behöver ske i bolag med högst 10 medelantalet
anställda under de senaste två räkenskapsåren och högst 24 miljoner
kronor i balansomslutning för det senaste räkenskapsåret. Bestämmelsen
har föreslagits införd med stöd av artikel 44.2 i det fjärde direktivet.
Denna artikel skall inte gälla enligt artikel 1.1. Undantagsbestämmelsen
görs inte tilllämplig på försäkringsföretag.

3 kap. 9 § första och andra styckena förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 29 i det fjärde direktivet om redovisning av och speci-
ficering av extraordinära poster gäller enligt artikel 1.1.

I den aktuella paragrafens tredje stycke finns bestämmelser om att en
specificering inte behöver ske i bolag med högst 10 medelantalet an-
ställda och högst 24 miljoner kronor i balansomslutning. Se vad som
ovan anförts i anslutning till 3 kap. 6 § nya årsredovisningslagen.
Undantagsbestämmelsen görs inte tillämplig på försäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

208

Särskilda regler om sammanslagning av poster och åtaganden

3 kap. 3 §

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

De i 2 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. \bd som i 4 § fjärde stycket sägs om sammanslagning av poster som
föregås av arabiska siffror gäller inte för posterna upptagna i schemat för
resultaträkningen i bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som
skall tas upp under Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsätt-
ningar eller Försäkringstekniska avsättningar.

2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser,
oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

(Jfr 2 kap. 4 § i kommitténs förslag)

Genom första punkten anpassas 3 kap. 4 § fjärde stycket förslaget till
årsredovisningslag till försäkringsredovisningsdirektivets regler. Enligt
den nämnda bestämmelsen i årsredovisningslagen får poster med arabiska
siffror sammanslås, om de har liten betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild, eller om en sammanslagning främjar överskådligheten
och posterna eller, i förekommande fåll, delposterna i stället anges i not.

Poster i försäkringsredovisningsdirektivets resultaträkningsschema som
föregås av liten bokstav får med vissa undantag sammanslås. Eftersom
regeringens lagförslag för resultaträkningen innehåller endast poster som
inte får sammanslås föreskrivs ett undantag från årsredovisningslagen
som innebär att poster med arabiska siffror inte får sammanslås i resultat-
räkningen.

Försäkringsredovisningsdirektivet föreskriver dessutom vissa särskilda
begränsningar beträffande vilka poster i balansräkningen som får sam-
manslås. Enligt artikel 5 får inte försäkringstekniska avsättningar sam-
manslås och enligt artikel 24 får poster redovisade under Återförsäkrares
andel av försäkringstekniska avsättningar inte heller sammanslås när de
redovisas på tillgångssidan. I lagrummet föreskrivs därför att en
sammanslagning av poster med arabiska siffror inte skall kunna få ske för
Försäkringstekniska avsättningar eller för Återförsäkrares andel av För-
säkringstekniska avsättningar.

I andra punkten anges att åtaganden skall redovisas inom linjen. Be-
stämmelsen saknar motsvarighet i försäkringsredovisningsdirektivet. Pos-
ten åtaganden har dock sin motsvarighet i bankredovisningsdirektivets ar-
tikel 4. Bestämmelsen har tillkommit för försäkringsföretag med hänsyn
till värdet av att gemensamma regler gäller för finansiella företag och
med hänsyn till den ökande betydelsen av åtaganden av olika slag även
i försäkringsföretag.

209

14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

Förpliktelse till följd av försäkringsavtal

3 kap. 4 §

Förpliktelse som uppkommit till följd avförsäkringsavtal behöver inte tas
upp som ansvarsförbindelse eller åtagande.

(Jfr 2 kap. 6 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar artikel 7. Bestämmelsen medför att förpliktel-
ser som uppkommer vid tecknande av försäkringsavtal och som det har
tagits hänsyn till vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar inte
behöver tas upp såsom ansvarsförbindelser eller åtagande inom linjen.

4 kap. Värderingsregler

Årsredovisningslagens tillämpning

4 kap. 1 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser
om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:000) tillämpas:

2 § om immateriella anläggningstillgångar,

3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,

4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,

9 § om värdering av omsättningstillgångar,

10 § om värdering av pågående arbeten,

11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,

12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,

14 § om egna aktier,

15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån,

16 § om avsättningar, samt

17 § första stycket om specificering av vissa större avsättningar.

(Jfr 2 kap. 9 § i kommitténs förslag)

Det erinras att följande hänvisningar till artiklar avser artiklar i försäk-
ringsredovisningsdirektivet om inte annat särskilt anges.

Bestämmelserna kommenteras närmare under den följande paragrafen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

210

Hur värderingsreglerna skall tillämpas på ett försäkringsföretags till-
gångar

4 kap. 2 §

De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:0-
00) skall tillämpas med följande avvikelser:

7. 2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B).

2. 3 § skall tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av
detta kapitel.

3. 4 § skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels place-
ringstillgångar (C) - utom när de värderas till verkligt värde enligt 5 §
i detta kapitel - samt dels sådana materiella tillgångar och varulager
(G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadigvarande skall brukas eller
innehas.

4. a) 5 § skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels place-
ringstillgångar (C) - utom när de värderas till verkligt värde enligt 5 § i
detta kapitel - samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I)
och övriga tillgångar (G.IV) som stadigvarande skall brukas eller inne-
has.

b) 5 § andra stycket skall tillämpas endast på placeringar i koncern-
företag och intresseföretag (C. II), andra finansiella placeringstillgångar
än aktier och andelar (C.1I1.2-7) samt depåer hos företag som avgivit
återförsäkring (C. TV) - utom när tillgångarna värderas till verkligt värde
enligt 5 § i detta kapitel.

c) Sådana andra finansiella placeringstillgångar som utgörs av aktier
och andelar (C.III.l) skall skrivas ned till det lägre värde som tillgången
har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är
varaktig.

5. a) 6 och 8 §§ skall tillämpas på placeringstillgångar (C) - utom när
de värderas till verkligt värde enligt 5 § i detta kapitel - samt på sådana
tillgångar hänförliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som
stadigvarande skall innehas eller brukas.

b) Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag får inte skri-
vas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen.

6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § får endast användas

- i skadeförsäkringsaktiebolag för ökning av aktiekapitalet genom fond-
emission,

- i skadeförsäkringsföretag för avsättning till en uppskrivningsfond
(AA.III), samt

- i livförsäkringsföretag för avsättning till en uppskrivningsfond (DD. II)
efter medgivande av Finansinspektionen.

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av uppskriv-
ningsfonden för att täcka förlust får inte tillämpas.

8. 9 § skall tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank
(G. II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga
tillgångar (G.IV) som inte stadigvarande skall brukas eller innehas.

9. 12 § skall tillämpas på materiella tillgångar och varulager (G.I).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

211

(Jfr 2 kap. 9 och 10 §§ i kommitténs förslag)

Paragrafen har genomgått vissa sakliga jämkningar efter lagrådets
behandling av lagförslaget.

I försäkringsredovisningsdirektivet och i ÅRFL görs inte någon åtskill-
nad mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Detta hindrar
ändå inte att den nya årsredovisningslagens värderingsregler för sådana
tillgångar tillämpas också på försäkringsföretagens tillgångar, se vidare
allmänmotiveringen avsnitt 10.1.1.

I 1 § i förevarande kapitel anges vilka bestämmelser om värderingen
m.m. i nya årsredovisningslagen som skall gälla även för försäkringsföre-
tag. 12 § föreskrivs vissa erforderliga anpassningar huvudsakligen genom
att det föreskrivs på vilka tillgångar - hänförliga till olika tillgångsposter
i försäkringsföretagens balansräkningsschema - som värderingsbestäm-
melsema skall tillämpas på. Arsredovisningslagens grundläggande värde-
ringsregler i 4 kap. kommer på så sätt att utgöra utgångspunkten för vär-
deringen även i försäkringsföretag. De tillämpas följaktligen i den mån
inte annat följer av ÅRFL eller föreskrifter som utfärdas med stöd av la-
gen.

Nedan kommenteras gemensamt bestämmelserna i förslaget till ny års-
redovisningslag vartill hänvisas i 1 § detta kapitel och de anpassningar
som följer av 2 §.

4 kap. 2 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 1)

Se del 2. Artikel 34 och 37 i det fjärde direktivet gäller enligt artikel 1.1.
Bestämmelsen ill kap. 6 § FRL innebär i dag ett förbud mot aktivering
av s.k. oiganisationskostnader. Lagförslaget innebär att immateriella till-
gångar får aktiveras i försäkringsföretag enligt samma principer som för
företag i allmänhet. Bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen om
immateriella anläggningstillgångar görs därför tillämpliga på tillgångar
hänförliga till posten Immateriella tillgångar enligt balansräkningsschemat
för försäkringsföretag.

Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.1.

4 kap. 3 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 2)

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 35 gäller enligt artikel 1.1. Be-
stämmelserna om att anläggningstillgång skall tas upp till anskaffnings-
värdet och om hur detta skall bestämmas skall enligt förslaget tillämpas
på samtliga tillgångar, om inte annat följer av 4 kap. Detta innebär att
värderingsreglerna i bestämmelsen gäller för sådana tillgångar för vilka
inga särskilda värderingsbestämmelser föreskrivs.

Det kan i sammanhanget nämnas att enligt förslaget till årsredovis-
ningslag gäller gemensamma bestämmelser för beräkning av anskaff-
ningsvärdet för omsättnings- och anläggningstillgångar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

212

I ARFL finns särskilda bestämmelser om att över- eller underkurs som
skall periodiseras skall beaktas i anskaffningsvärdet på värdepapper och
lånefordringar (se 4 §).

Bestämmelserna om beräkningen av anskaffningsvärdet har behandlats
i allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.2.

4 kap. 4 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 3)

Se del 2. Det fjärde direktivets artiklar 34, 35 och 37 om avskrivningar
m.m. gäller enligt artikel 1.1. Bestämmelsen skall enligt artikel 51
tillämpas på immateriella tillgångar, placeringstillgångar samt övriga ma-
teriella anläggningstillgångar.

Enligt artikel 49.3 skall inte avskrivning ske på byggnader och mark
som värderas till marknadsvärde. Det anförda beaktas genom tillägget att
bestämmelsen inte skall tillämpas när tillgångar värderas till verkligt
värde. Bestämmelsen kommer därför att gälla endast vid en värdering
med utgångspunkt i anskaffningsvärdet.

Det är inte alla tillgångar i posterna Materiella tillgångar och varulager
samt Övriga tillgångar som skall värderas på samma sätt som anlägg-
ningstillgångar. För att peka ut de tillgångar som 4 kap. 4 § i nya års-
redovisningslagen skall tillämpas på föreskrivs att det skall vara fråga om
tillgångar som skall stadigvarande brukas eller innehas (se vidare allmän-
motiveringen, avsnitt 10.1.1). Av den bestämmelse som det hänvisas till
följer att avskrivningar måste ske bara för sådana tillgångar som har en
begränsad ekonomisk livslängd.

Bestämmelserna om avskrivningar har behandlats i allmänmotiveringen,
avsnitt 10.1.3.

4 kap. 5 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 4)

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 19 och 35 om nedskrivningar och
reverseringar gäller enligt artikel 1.1. Nedskrivningsskyldigheten i första
stycket skall enligt artikel 51 a gälla immateriella tillgångar, placerings-
tillgångar samt övriga materiella tillgångar. Sådana förhållanden som för-
anleder en nedskrivning vid värderingen med utgångspunkt i anskaff-
ningsvärdet påverkar självfallet även en värdering till verkligt värde. Be-
stämmelserna om nedskrivning och reversering bör inte göras tillämpliga
när tillgången värderas till verkligt värde. Detta bör komma till tydligt
uttryck i bestämmelsen på samma sätt som i fråga om bestämmelsen om -
avskrivningarna i tredje punkten. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § i nya årsre-
dovisningslagen får alltså betydelse för placeringstillgångar endast vid en
värdering med utgångspunkt i historiskt anskaffningsvärde. Det kan emel-
lertid anmärkas att om placeringstillgång värderas till verkligt värde i ba-
lansräkningen, skall upplysning om en värdering med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet lämnas i not (se 7 §).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

213

Av artikel 51b följer att andra stycket i den föreslagna bestämmelsen,
dvs. om att en nedskrivning får göras även om värdenedgången inte kan
antas vara varaktig, skall tillämpas på finansiella tillgångar som tas upp
under tillgångsposterna Placeringar i koncernföretag och intresseföretag,
Andra finansiella placeringstillgångar (utom tillgångar hänförliga till
posten aktier och andelar) samt Depåer hos företag som avgivit åter-
försäkring. Även denna bestämmelse blir tillämplig bara vid en värdering
med utgångspunkt i anskaffningsvärdet.

Även de reverseringsregler som föreslås i tredje stycket skall enligt
ovan nämnda artiklar tillämpas endast när nyss nämnda värderingsprincip
tilllämpas. När det gäller sådana andra finansiella placeringstillgångar
som utgörs av aktier och andelar, dvs. sådana tillgångar som skall ingå
i posten C.II.1. innebär lagförslaget att sådana tillgångar skall - om de
inte konsekvent värderas till verkligt värde - värderas enligt en lägsta
värdets princip. Sådana tillgångar skall då skrivas ned till det lägre värde
som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-
nedgången är bestående. Genom bestämmelsen utnyttjas den option som
anges i artikel 51 andra stycket i försäkringsredovisningsdirektivet.

Bestämmelserna om nedskrivningar har berörts i allmänmotiveringen,
avsnitt 10.1.4.

4 kap. 6 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 5)

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 33 om uppskrivningar m.m. gäller
enligt artikel 1.1. Bestämmelsens första stycke motsvarar delvis 11 kap.

5 § FRL. Bestämmelserna om uppskrivning skall enligt förslaget till-
ämpas på tillgångar som tas upp under Placeringstillgångar och sådana
tillgångar hänförliga till Materiella tillgångar och varulager som skall
stadigvarande innehas eller brukas. Bestämmelsen följer även av artikel
50 i försäkringsredovisningsdirektivet samt ges betydelse endast vid en
värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet.

Nyemission i skadeförsäkringsaktiebolag får, till skillnad från aktiebo-
lag i allmänhet, inte ske till kurs understigande nominellt belopp (jfr
4 kap. 1 § tredje stycket FRL och 4 kap. 1 § fjärde stycket aktiebolagsla-
gen. Någon del av uppskrivningsfonden kan därmed inte användas för
ökning av aktiekapitalet genom nyemission. Bestämmelserna om upp-
skrivningsfondens användning har därför justerats i förhållande till försla-
get i lagrådsremissen.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag far inte skrivas upp
till högre värde än vad som medges av Finansinspektionen. Ett sådant
medgivande krävs i dag även för andra aktier och andelar som innehas
som ett led i oiganisationen av bolagets försäkringsrörelse. Sådana inne-
hav torde i övervägande antalet fell vara att anse som ett intresseföre-
tagsinnehav. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar därför trots den nu
anmärkta skillnaden ändå i allt väsentligt vad som i dag gäller enligt 11
kap. 5 § första stycket andra meningen FRL.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

214

Bestämmelserna om uppskrivning kommenteras också i allmänmotive-
ringen, avsnitt 10.1.5.

4 kap. 7 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 7)

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 33 om användning av uppskriv-
ningsfond m.m. gäller enligt artikel 1.1. Första stycket 1 i den föreslagna
bestämmelsen i nya årsredovisningslagen motsvarar delvis 11 kap. 5 §
FRL. Andra punkten i förslaget till ny årsredovisningslag om möjligheten
att ta uppskrivningsfond i anspråk för att täcka förlust saknar för
försäkringsföretag motsvarighet i gällande rätt. I ARFL intas därför en
särskild bestämmelse som undantar tillämpningen av första stycket andra
punkten.

4 kap. 8 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 6)

Det samband som råder mellan nedskrivningsreglema och reverserings-
reglema samt den hänvisning som i försäkringsredovisningsdirektivets ar-
tikel 1.1 görs till artikel 33 i det fjärde direktivet innebär enligt rege-
ringen att den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 8 § nya årsredovisnings-
lagen bör göras tillämplig också på försäkringsföretag. Även här skall be-
stämmelsen tillämpas endast när tillgången värderas med utgångspunkt i
anskaffningsvärdet. I de fåll en värdering sker till verkligt värde skall
den vinst varmed bokfört värde överstiger anskaffningsvärdet i stället
sättas av till en fond för orealiserade vinster (se vidare 6 §).

Det belopp varmed uppskrivning sker kan enligt förslaget användas för
ökning av aktiekapitalet i skadeförsäkringsaktiebolag, avsättning till upp-
skrivningsfond i andra skadeförsäkringsföretag samt avsättning till en
uppskrivningsfond under Återbäringsmedel i livförsäkringsföretag. Detta
motsvarar delvis 11 kap. 5 § andra stycket FRL. Vidare krävs enligt
bestämmelsen Finansinspektionens medgivande för avsättning till en
uppskrivningsfond under Återbäringsmedel i livförsäkringsföretag. Detta
motsvarar den ordning som i dag gäller enligt 11 kap. 5 § fjärde stycket
FRL.

Bestämmelsen kommenteras även i allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.5.

4 kap. 9 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 8)

Se del 2. Artikel 39 i det fjärde direktivet om värdering av omsättnings-
tillgångar gäller enligt artikel 1.1. Att bestämmelsen skall tillämpas på
posterna Fordringar och Kassa och bank följer av artikel 53. Förslaget
innebär också att bestämmelserna skall tillämpas på sådana Materiella
tillgångar och varulager samt Övriga tillgångar som inte stadigvarande
skall brukas eller innehas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

215

Bestämmelsen kommenteras också i allmänmotiveringen, avsnitt
10.2.1.

4 kap. 10 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Motsvarande bestämmelse om pågående arbeten saknas i för-
säkringsredovisningsdirektivet. Det saknas dock anledning att i detta av-
seende ha avvikande bestämmelser för försäkringsföretag. Bestämmelsen
bör därför göras tillämplig även på försäkringsföretag.

Bestämmelsen berörs även i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.2.

4 kap. 11 § första och andra styckena förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 40 i det Qärde direktivet om beräkning av anskaffnings-
värde för likartade tillgångar i varulager gäller enligt artikel 1.1.

Bestämmelsen berörs också i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.3.

4 kap. 12 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 9)

Se del 2. Artikel 38 i det fjärde direktivet om en möjlighet att redovisa
vissa tillgångar till fäst mängd och bestämt värde gäller enligt artikel 1.1.
Av artikel 52 följer att bestämmelsen skall tillämpas på tillgångar hän-
förliga till materiella tillgångar och varulager.

Bestämmelsen berörs också i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.3.

4 kap. 13 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Motsvarande bestämmelse om omräkning av fordringar och
skulder i utländsk valuta saknas i försäkringsredovisningsdirektivet. Det
saknas även här anledning att föreskriva avvikande bestämmelser för
försäkringsföretag. Enligt regeringen saknas det i vart fall i nuläget skäl
för att införa några avvikande bestämmelser som begränsar tillämpningen
till vissa poster.

Bestämmelsen berörs även i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.2.

4 kap. 14 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Första stycket om egna aktier motsvaras av 11 kap. 9 § andra
stycket FRL. Andra stycket om andelar som dotterföretag äger i mo-
derföretag motsvaras av 11 kap. 6 § andra stycket FRL.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

216

4 kap. 15 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 41 i det fjärde direktivet om periodisering av s.k. kapi-
talrabatter m.m. gäller enligt artikel 1.1. Enligt 11 kap. 6 § första stycket
FRL gäller inte bestämmelserna i 17 § bokföringslagen om att kapital-
rabatt och direkta emissionsutgifter skall kostnadsföres över flera år.
Även försäkringsföretag föreslås nu få periodisera sådana utgifter (jfr
även de längre gående reglerna i 4 §).

Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.4.

4 kap. 16 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 20 om principer för avsättningar
gäller enligt artikel 1.1. Dessa har således som utgångspunkt betydelse
även för försäkringstekniska avsättningar men kompletteras därvid av de
särskilda bestämmelser som föreslås för sådana avsättningar i 9 § i
förevarande kapitel.

Bestämmelserna har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 11.1.

4 kap. 17 § första stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 42 andra stycket i det fjärde direktivet om specificering
av större avsättningar skall tillämpas enligt artikel 1.1.

Bestämmelsen blir tillämplig på posten Övriga avsättningar (GG. 3) i ba-
lansräkningen.

Bestämmelserna har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 9.3.

Paragrafens andra stycke, som inte görs tillämpligt på försäkringsföre-
tag, avser undantag för bolag enligt artikel 44.2 i det fjärde direktivet (jfr
kommentaren till 3 kap. 6 § förslaget till årsredovisningslag).

Särskilda begränsningsregler för värderingen

4 kap. 3 §

Samma värderingsprincip skall tillämpas på alla placeringstillgångar (C)
som ingår i en och samma post som föregås av en arabisk siffra eller som
tas upp under Byggnader och mark (C.I).

(Jfr 2 kap. 11 § i kommitténs förslag)

I artikel 46.5 anges att samma värderingsmetod skall användas för
samtliga placeringstillgångar som ingår i en och samma post som beteck-
nas med arabisk siffra eller som tas upp under byggnader och mark.
Direktivet föreskriver således vissa begränsningar i tillgängliga värde-
ringsaltemativ. Dessa innebär t.ex. att samtliga värdepapper som ingår
i posten Obligationer och räntebärande värdepapper skall värderas på ett

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

217

enhetligt sätt i det enskilda företaget och att även samtliga tillgångar som
redovisas under rubriken Byggnader och mark skall redovisas enligt en
enhetlig princip. I förhållande till kommitténs förslag har vissa redaktio-
nella ändringar gjorts i syfte att bestämmelsen skall närmare ansluta till
försäkringsredovisningsdirektivets artikel 46.5.

Bestämmelsen kommenteras också i allmänmotiveringen, avsnitt
10.1.7.

Periodisering av överkurs och underkurs

4 kap. 4 §

Om det belopp som erlagts för räntebärande värdepapper eller låneford-
ringar överstiger eller underskrider det belopp som skall erhållas på
förfallodagen (överkurs respektive underkurs), skall mellanskillnaden pe-
riodiseras.

Vid beräkning av anskaffiiingsvärdetför räntebärande värdepapper och
lånefordringar skall sådan periodisering av över- eller underkurs som av-
ses i första stycket beaktas.

En periodisering enligt första stycket får underlåtas under sammaförut-
sättningar som de som anges i 4 kap. 15 § andm meningen årsredovis-
ningslagen (1995:000). Om en periodisering underlåts skall upplysning
omförhållandet lämnas i en not.

(Jfr 2 kap. 12 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen utgår från artikel 55.1 i enlighet med de överväganden
som görs i allmänmotiveringen, avsnitt 10.2.4.

Bestämmelsen har utformats i överensstämmelse med motsvarande be-
stämmelse som föreslås införd för kreditinstitut och värdepappersbolag,
se del 3. Vissa förändringar i förhållande till kommitténs förslag har där-
med skett. Bestämmelsen har uttryckligen förklarats tillämplig även på
lånefordringar. Dessutom har en motsvarande undantagsregel som för
kreditinstitut och värdepappersbolag intagits i bestämmelsen. En periodi-
sering får alltså underlåtas om en periodisering skulle vara utan betydelse
med hänsyn till kravet på rättvisande bild.

I 4 kap. 15 förslaget till ny årsredovisningslag föreslås bestämmelser
om periodisering av s.k. kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter.
Bestämmelsen föreslås tillämplig på försäkringsföretag genom en hänvis-
ning dit i 1 § i förevarande kapitel.

Värdering av placeringstillgångar till verkligt värde

4 kap. 5 §

Placeringstillgångar (C) får, med undantag för aktier och andelar i
koncernföretag och intresseföretag (C.II.l och C.1I.3), värderas till verk-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

218

ligt värde enligt 4 kap. 9 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:000)
även när detta värde överstiger anskaffningsvärdet. Placeringstillgångar
för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D) skall alltid värde-
ras till verkligt värde.

(Jfr 2 kap. 13 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.7.
Genom bestämmelsen utnyttjas möjligheten i artikel 46.1 att tillåta att
placeringstillgångar värderas till verkligt värde.

Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag föreslås dock bli un-
dantagna från en sådan möjlighet med hänsyn till de svårigheter som kan
föreligga att bestämma ett enhetligt verkligt värde för sådana tillgångar.

Mer detaljerade föreskrifter om en värdering till verkligt värde finns
i artiklarna 48 och 49 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Bestämmelser om hur verkligt värde skall bestämmas finns i 4 kap. 9 §
tredje stycket i förslaget till årsredovisningslag. I lagförslaget görs en
hänvisning till denna bestämmelse. Några särskilda bestämmelser för hur
det verkliga värdet skall inom denna ram bestämmas mot bakgrund av ar-
tiklarna 48 och 49 har inte nu intagits i ARFL. Sådana bestämmelser bör
i stället införas genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspek-
tionen.

I bestämmelsen föreskrivs att placeringstillgångar för vilka livförsäk-
ringstagare bär placeringsrisken alltid skall värderas till verkligt värde.
En sådana bestämmelse följer av artikel 46.2. De tillgångar som nu
nämnts kan innehas av fondförsäkringsföretag som driver rörelse enligt
lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappers-
fonder. I den mån som sådana företag innehar placeringstillgångar för
vilka livförsäkringsföretagama inte bär placeringsrisken bör emellertid
värderingsreglerna för företag i allmänhet gälla, dvs. att tillgångar som
utgångspunkt skall värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet men
med en värdering till verkligt värde som tillåten princip.

4 kap. 6 §

Vinster eller förluster som uppkommer när tillgångar värderas till verkligt
värde enligt 5 § skall redovisas som särskilda poster i resultaträkningen.

Vinst som uppkommer vid tillämpning av 5 § tillföljd av att det bokför-
da värdet överstiger anskaffningsvärdet skall i balansräkningen sättas av
till en fond för orealiserade vinster.

Om summan av orealiserade vinster vid utgången av ett räkenskapsår
är mindre än vid utgången av det föregående räkenskapsåret, skall fonden
för orealiserade vinster sättas ned i samma mån.

(Jfr 2 kap. 13 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.8.

I bestämmelsen anges hur redovisningen skall ske om företagen redovisar
placeringstillgångar till verkligt värde i balansräkningen. De regler som

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

219

föreslås har sin bakgrund i artiklarna 44 och 47 i försäkringsredovis-
ningsdirektivet.

Av första stycket följer att orealiserade vinster och förluster skall tas
upp i särskilda poster i resultaträkningen. Därigenom framgår på ett tyd-
ligt sätt de ej realiserade värdeförändringarnas storlek. Bestämmelsen gäl-
ler både skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag.

Enligt andm stycket föreslås att orealiserade vinster skall i balansräk-
ningen sättas av till en fond för orealiserade vinster. Detta innebär att
redovisningen av beloppen till fonden skall ske som en omföring inom
eget kapital respektive återbäringsmedel. Sådana fonder skall enligt lag-
förslagets 5 kap. 4 § utgöra bundet eget kapital i skadeförsäkringsföretag.
Därigenom tillgodoses att medlen inte kan bli föremål för utdelning i
sådana företag. I livförsäkringsföretag skall, enligt bestämmelsen, medlen
sättas av till Återbäringsmedel. Av andra stycket framgår vidare att
fonden för orealiserade vinster skall sättas ned, om orealiserade vinster
under senare år är lägre än föregående år. På detta sätt regleras exklusivt
på vilket sätt fonden kan användas. Även en minskning av tidigare
redovisad icke utdelningsbar vinstandel i fonden redovisas som en om-
föring inom eget kapital respektive återbäringsmedel.

Den allmänna hänvisning till ARFL som regeringen föreslår införd i
lagen om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder får be-
tydelse även i detta sammanhang. För det första skall fondförsäkringsfö-
retag särredovisa vinster och förluster i resultaträkningen när värderingen
sker till verkligt värde enligt de bestämmelser som gäller för livförsäk-
ringsföretag. För det andra skall fondförsäkringsföretag vid behandlingen
av orealiserade vinster inom eget kapital följa de bestämmelser som före-
slås för skadeförsäkringsföretag. Fondförsäkringsföretag skall alltså, en-
ligt förslaget, göra en omföring i balansräkningen av beloppet till Fond
för orealiserade vinster. Denna fond skall tas upp som bundet eget kapi-
tal.

Upplysningar om en alternativ värdering av placeringstillgångar

4 kap. 7 §

Om placeringstillgångar (C) i balansräkningen värderas med utgångs-
punkt i anskaffningsvärdet, skall upplysningar om en värdering till verk-
ligt värde lämnas i en not. Upplysningarna skall lämnas fördelade på de
i balansräkningen enligt bilaga 1 upptagna tillgångsposterna. När place-
ringstillgångar (C eller D) i balansräkningen värderas till verkligt värde
enligt 5 §, skall på samma sätt upplysningar om en värdering med
utgångspunkt i anskaffningsvärdet lämnas i en not.

(Jfr 2 kap. 13 § i kommitténs förslag)

Beträffande sådana tillgångar som värderas till verkligt värde innehåller
direktivet vissa särskilda krav på tilläggsupplysningar för att komma till
rätta med den bristande jämförbarhet som kan uppkomma genom att olika

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

220

försäkringsföretag använder olika värderingsaltemativ. Direktivets be-
stämmelser finns i artikel 46.4.

Paragrafens första mening innebär att vid en värdering i balansräk-
ningen till verkligt värde skall upplysningar om en värdering med ut-
gångspunkt i anskaffningsvärdet anges i en not. Vid en värdering i ba-
lansräkningen med utgångspunkt i anskaffningsvärdet skall på motsatt sätt
uppgifter om verkligt värde anges i en not.

Det framgår inte närmare av försäkringsredovisningsdirektivet på vil-
ken nivå som notupplysningar med en alternativ värdering skall lämnas.
Det synes i vart fåll erforderligt att en alternativ värdering skall lämnas -
fördelat åtminstone på de poster som skall anges enligt bestämmelserna
om balansräkningen i bilaga 1. Detta följer av den bestämmelse som inta-
gits i andra meningen.

Det framgår inte heller av försäkringsredovisningsdirektivet hur nog-
grann en alternativ värdering i noterna skall vara, särskilt om tillgången
värderas till verkligt värde i balansräkningen och upplysningar om en
värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet därigenom skall lämnas
i en not. Det förefaller enligt regeringen nödvändigt att den alternativa
värderingen skall ge en rimlig bild av hur ställningen och resultatet varit
om den icke använda värderingsprincipen hade tilllämpats i balansräk-
ningen. Utgångspunkten måste därför vara att upplysningarna skall läm-
nas med beaktande även av erforderliga avskrivningar och nedskrivningar
(se även allmänmotiveringen, avsnitt 10.1.7).

Förutbetalda anskaffningskostnader

4 kap. 8 §

Direkta och indirekta anskaffningskostnader som har ett klart samband
med tecknande av försäkringsavtal skall tas upp som tillgång, om de är
av väsentligt värde för den bedrivna rörelsen under kommande år.

(Jfr 4 kap. 14 § i kommitténs förslag)

Aktivering av anskaffningskostnader i ett försäkringsföretag regleras i
artiklarna 18, 40 och 54. Regeringen har enligt de överväganden som
behandlas i allmänmotiveringen stannat för att en aktivering skall ske (se
avsnitt 10.2.5).

Vid bedömningen av om förutsättningar att ta upp kostnaderna som en
tillgång är uppfyllda måste, utöver de särskilda kraven i bestämmelsen,
även iakttas de allmänna principer för redovisningen som föreslås lagfästa
genom 2 kap. 4 § i förslaget till ny årsredovisningslag och som skall
gälla för försäkringsföretag genom en hänvisning dit i 2 kap. 2 § ARFL
(jfr även betänkandet del II s. 376).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

221

Redovisning av försäkringstekniska avsättningar

4 kap. 9 §

Försäkringstekniska avsättningar (EE) skall tas upp i balansräkningen
med tillämpning av 7kap. 1 och 2 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).

Såsom Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker
(EE.l) i skadeförsäkringsrörelse, skall tas upp belopp motsvarande pre-
miereserven.

SåsomLivförsäkringsavsättning (EE.2) i livförsäkringsrörelse, skall tas
upp belopp motsvarande premiereserven inklusive belopp för tilldelad
återbäring, utom sådan tilldelad återbäring som förfallit till betalning.

(Jfr 2 kap. 15-17 §§ i kommitténs förslag och 4 kap. 10 § i lagrådsremis-
sens förslag)

Paragrafen kommenteras närmare i allmänmotiveringen, avsnitt 11.4
och i kommentaren till ändringarna i 7 kap. 1 och 2 §§ FRL.

Paragrafens andra och tredje stycke utgjorde i lagrådsremissen en egen
paragraf, men har sammanförts med första stycket i enlighet med vad
lagrådet har förordat.

Genom förevarande paragraf införlivas bestämmelser i artiklarna 56,
57, 58, 59 och 60.1 med svensk rätt.

I paragrafens första stycke hänvisas till bestämmelser i 7 kap. 1 och
2 §§ FRL som skall tillämpas även i årsredovisningen. En samordning
sker av nuvarande försäkringstekniska skulder i rörelsereglema för att
harmoniera med de regler om redovisningsmässiga avsättningar som skall
införas till följd av försäkringsredovisningsdirektivet. I det följande redo-
görs kort för innehållet i FRL:s bestämmelser.

7 kap. 1 § första stycket förslaget till ändring i FRL

Stycket motsvarar bl.a. bestämmelser i artikel 56. I bestämmelsen anges
den allmänna principen om att försäkringstekniska avsättningar skall mot-
svara belopp som behövs för att företaget vid vaije tidpunkt skall kunna
uppfylla alla åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal.

I paragrafen regleras också bestämningen av Avsättning för oreglerade
skador. En avsättning för oreglerade skador i skadeförsäkringsrörelse
skall enligt artikel 60.1 inkludera kostnaderna för inträffade men ej an-
mälda försäkringsfåll samt skaderegleringskostnader. Pösten motsvarar
i allt väsentligt belopp som i dag skall redovisas uppdelat på ersättnings-
reserv samt skadebehandlingsreserv.

En avsättning för oreglerade skador skall göras också i livförsäkrings-
rörelse. Avsättningen för oreglerade skador i sådan rörelse skall enligt
artikel 60.2 vara lika stor som skulden till förmånstagama med tillägg för
kostnaden för reglering av ersättningsfall. Avsättningen kan på samma

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

222

sätt som i skadeförsäkringsrörelse jämföras med nuvarande ersättningsre-
serv och skadebehandlingsreserv.

7 kap. 1 § tredje stycket förslaget till ändring i FRL

Stycket motsvarar bestämmelser i artikel 59 och 60. I artiklarna regleras
beräkningen av Avsättning för oreglerade skador i skade- och livförsäk-
ringsrörelse.

7 kap. 2 § första stycket förslaget till ändring i FRL

Stycket motsvarar närmast bestämmelser i artikel 57 och 58. I paragrafen
regleras principerna för beräkning av premiereserv i liv- och skade-
försäkringsrörelse. Vidare framgår att kvardröjande risker i skade-
försäkringsrörelse skall beaktas genom ett särskilt tillägg.

Det aktuella stycket motsvarar även regler i artikel 59.

7 kap. 2 § andna stycket förslaget till ändring i FRL

Bestämmelsen motsvarar närmast bestämmelser i artikel 57.1 och 59. Av
det aktuella stycket framgår principer för beräkning av premiereservering
för livförsäkringsavtal.

I andra stycket i förevarande paragraf i ARFL behandlas hur Avsätt-
ningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker skall bestämmas.
Möjligheten enligt artikel 26 i försäkringsredovisningsdirektivet att före-
skriva att avsättning för ej intjänade premier kan få omfåtta avsättningen
för kvardröjande risker har utnyttjats. Därigenom kan denna post i hu-
vudsak jämställas med premiereserven enligt förslaget till 7 kap. 1 §
första stycket FRL.

I tredje stycket behandlas posten Livförsäkringsavsättning. Posten kom-
mer såsom den har bestämts att i huvudsak motsvara dagens premiereserv
med tillägg för tilldelad återbäring. Sådan tilldelad återbäring som skall
upptas i Avsättning för oreglerade skador skall dock inte ingå. Ett
undantag har därför särskilt föreskrivits för återbäring som förfallit till
betalning men ännu inte har betalats ut (jfr artiklarna 27 och 60.2).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

223

5 kap. Tilläggsupplysningar

Årsredovisningslagens tillämpning

5 kap. 1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredo-
visningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan. Upplys-
ningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på
överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller
resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i
2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovis-
ningslagen (1995:000) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden,

5 § om uppskrivningsfond,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,

11 § om ställda säkerheter,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.

15 § första stycket och 16 § första stycket om upplysningar om skatt,

17 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 och 19 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,

20 § om pensioner och liknande förmåner,

21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

22 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

23 § om avtal om avgångsvederlag, samt

24 § om uppgift om moderföretag.

(Jfr 2 kap. 19 § i kommitténs lagförslag)

Se kommentaren till 2 §.

Särskilda regler om tilläggsupplysningar

5 kap. 2 §

De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar
(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag
och intresseföretag (C. 11).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

224

b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella
tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella till-
gångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadigva-
rande skall brukas eller innehas.

2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).

3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och av-
given åtetförsäkring.

4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om
dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall
tillämpas endast beträffande de skulder somförfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen.

6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall till-
lämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för
någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkringsrörel-
selagen (1982:713).

7. Utöver upplysningar enligt 17 § skall även uppgift lämnas om me-
delantalet anställda uppdelat på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och
övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fritidsombud och
specialombud i Sverige anges varför sig.

8. Uppgift enligt 19 § första stycket 2 om löner och ersättningar till an-
ställda skall delas upp på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga
anställda i Sverige. Dessutom skall ersättningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges för varje grupp.

(Jfr 2 kap. 19 och 20 § i kommitténs forslag)

Bestämmelserna i 1 § motsvarar delvis 5 kap. 1 § första stycket försla-
get till ny årsredovisningslag.

I första meningen i paragrafen anges att det skall lämnas vissa komplet-
terande uppgifter i vissa hänseenden utöver vad som följer av övriga be-
stämmelser i lagen. Detta har behandlats i avsnitt 12 i allmänmotivering-
en.

Enligt andra och tredje meningen är utgångspunkten att uppgifterna
skall tas in i not men att de får tas in i balans- och resultaträkningarna,
om det inte står i strid med kravet på överskådlighet (se avsnitt 12.2 i
allmänmotiveringen).

Enligt fjärde meningen skall vissa notupplysningar enligt förslaget till
ny årsredovisningslag gälla även för försäkringsföretag, i den mån inte
annat föreskrivs i 2 §.

I det följande kommenteras i ett sammanhang de bestämmelser i försla-
get till årsredovisningslag som skall tillämpas enligt 1 § och de anpass-
ningar i tilläggsupplysningarna som skall ske enligt 2 §.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

225

15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

5 kap. 2 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 43.1.1 i det fjärde direktivet om värderings- och omräk-
ningsprinciper gäller enligt artikel 1.1. Bl.a. kraven på att, enligt arti-
klarna 46 , 48 och 49, ange principerna för värdering av placerings-
tillgångar till verkligt värde innefattas i det allmänna kravet på att tilläm-
pade värderingsprinciper skall anges.

5 kap. 3 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 1)

Se del 2. I artikel 8 anges att artikel 15.3 i det fjärde direktivet om till-
kommande och avgående tillgångar m.m. skall tillämpas endast på imma-
teriella tillgångar, byggnader och mark samt placeringar i koncern- och
intresseföretag. Första stycket i lagrummet görs därför tillämpligt på de
nu uppräknade tillgångarna.

Artiklarna 33, 35 och 43.1.1 i det fjärde direktivet om grunderna för
avskrivning m.m. gäller enligt artikel 1.1. Andra stycket i lagrummet
görs tillämpligt på tillgångar som skall skrivas av som anläggningstill-
gångar enligt ÅRFL.

Det fjärde direktivets artiklar 35.1 d, 39.1 e och 43.1.10 om av- och
nedskrivningar av skatteskäl gäller enligt 1.1. Tredje stycket görs till-
lämpligt på tillgångar som skall bli föremål för av- eller nedskrivning en-
ligt ÅRFL.

5 kap. 4 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 2)

Se del 2. Bestämmelserna om upplysningarna om taxeringsvärden för fas-
tigheter bör göras tillämpliga även på försäkringsföretag. Bestämmelsen
i nya årsredovisningslagen gäller anläggningstillgångar. Det saknas dock
egentliga skäl ur informationssynpunkt för att i detta avseende göra någon
uppdelning av försäkringsföretagens fastigheter beroende på om de skall
stadigvarande innehas eller inte. Det föreskrivs därför att uppgifterna
skall lämnas för fastigheter som ingår i posten Byggnader och mark.

5 kap. 5 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 33 i det fjärde direktivet om uppskrivningsfondens stor-
lek m.m. gäller enligt artikel 1.1.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

5 kap. 7 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 3)

Se del 2. Den föreslagna bestämmelsen som innebär att moder- och dot-
terföretag skall ange hur stor del av räkenskapsårets inköp och försälj-

226

ningar som avser andra koncernföretag saknar motsvarighet i nuvarande
FRL. En sådana bestämmelse bör dock gälla även för försäkringsföretag.

Såsom Föreningen Auktoriserade Revisorer har anfört behöver en an-
passning ske med hänsyn till försäkringsföretagens särskilda verksam-
hetsinrikning. Syftet med nu nämnd uppgiftsskyldighet är dels att till-
godose olika intressenters behov av insyn i koncemförhållandena, dels att
visa de enskilda företagens inbördes beroendeförhållande. Mot bakgrund
därav anges att upplysningarna skall avse räkenskapsårets mottagna och
avgivna återförsäkringar. De närmare reglerna för hur uppgiftskyldig-
heten skall fullgöras bör ankomma på till lagen kompletterande normgiv-
ning.

5 kap. 8 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 43.1.2 om specifikation av dotter-
företag och intresseföretag gäller enligt artikel 1.1. Bestämmelsen mot-
svarar delvis de upplysningskrav avseende aktier och andelar (som är
anläggningstillgångar) som i dag finns i FFFS 1991:20.

5 kap. 9 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 4)

Se del 2. Artiklarna 43.1.2, 45.1 b samt 61 i det fjärde direktivet gäller
enligt artikel 1.1. Den myndighet som kan ge tillstånd att utelämna
ifrågavarande uppgift i det fall som anges i 5 kap. 9 § andra stycket nya
årsredovisningslagen bör vara Finansinspektionen.

5 kap. 10 § andra stycket förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 5)

Se del 2. I förslaget till årsredovisningslag ställs krav på särredovisning
av fordringar och skulder som förfaller tidigare respektive senare än ett
år efter balansdagen samt den del som förfaller efter fem år.

Artikel 1.1 hänvisar såvitt avser uppgifter om skulderna endast till arti-
kel 43.1.6 i det fjärde direktivet - och inte till artikel 9 - vilket innebär
att endast skulder som förfaller efter fem år skall särredovisas enligt
direktivet. Enligt regeringen bör lagen inte nu innehålla några krav på
längre gående särredovisning av skulder eller särredovisning av fordring-
ar efter förfallotid. Bestämmelser om sådana upplysningar bör i stället
vara möjliga att införa genom föreskrifter av regeringen eller Finansin-
spektionen.

Det bör påpekas att paragrafen inte är tillämplig på avsättningar. Den
är därför inte heller tillämplig på försäkringstekniska avsättningar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

227

5 kap. 11 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 14, 43.1.6 och 43.1.7 i det fjärde direktivet om säker-
heter och ansvarsförbindelser gäller enligt 1.1.

5 kap. 12 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 6)

Se del 2. Artikel 43.1.13 i det fjärde direktivet om bl.a. lån till styrelse-
ledamot gäller enligt 1.1. Hänvisningen i tredje stycket till aktiebolags-
lagen (1975:1385) ersätts i 2 § med en hänvisning till 12 kap. 13 § FRL.

5 kap. 13 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 43.1.5 om konvertibla lån m.m.
gäller enligt 1.1.

5 kap. 14 § andra och tredje styckena förslaget till årsredovisnings-
lag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 43.1.4 om förändring av eget kapi-
tal gäller enligt 1.1.

Paragrafens andra stycket motsvarar i allt väsentligt vad som anges i
Finansinspektionens föreskrifter FFFS 1991:20. Tredje stycket motsvaras
av regler i 11 kap. 9 § andra stycket FRL.

I 4 § 1 och 2 i förevarande kapitel finns särskilda bestämmelser om
uppdelning av kapital i eget bundet eller fritt kapital.

5 kap. 15 § första stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 43.1.11 om latent skatt gäller en-
ligt 1.1.

5 kap. 16 § första stycket förslaget till årsredovisningslag

Det fjärde direktivets artikel 30 om fördelningen av skatt på ordinärt och
extraordinärt resultat gäller enligt 1.1.

5 kap. 17 Iförslaget till årsredovisningslag jfr 2 § 7)

Se del 2. Det fjärde direktivets artikel 43.1.9 om medeltalet anställda gäl-
ler enligt 1.1. Bestämmelsen har anpassats för att motsvara reglerna om

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

228

uppdelning på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga anställda
m.m. ill kap. 11 § tredje stycket FRL.

5 kap. 18 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 43.1.9 i det fjärde direktivet om löner och ersättningar
gäller enligt artikel 1.1.

5 kap. 19 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 2 § 8)

Se del 2. Paragrafen har liksom bestämmelserna i 17 § förevarande
kapitel anpassats efter de särskilda kategorier anställda m.m. som före-
kommer i försäkringsföretag och har sin motsvarighet ill kap. 11 §
tredje stycket FRL.

5 kap. 20 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 43.1.12 i det fjärde direktivet om ersättningar till styrel-
se m.m. gäller enligt artikel 1.1. Paragrafen innehåller bestämmelser om
upplysningar som skall lämnas om förpliktelser och kostnader avseende
pensioner och liknande förmåner till ledande befattningshavare.

5 kap. 21 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 43.1.12 om pensioner till förutvarande styrelse gäller
enligt artikel 1.1.

5 kap. 22 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelsen som jämställer suppleanter och vice verkställande
direktör med ordinarie befattningshavare bör göras tillämplig även på
försäkringsföretag.

5 kap. 23 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelserna om upplysningar om avgångsvederlag m.m.
görs tillämpliga även på försäkringsföretag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

229

5 kap. 24 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 56 i det fjärde direktivet om namn och säte för moder-
företag gäller enligt 1.1. Bestämmelsen motsvaras delvis av 11 kap. 13 §
sista stycket FRL.

Upplysningar om tillgångar

5 kap. 3 §

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om till-
gångar:

1. Byggnader och mark som används för den egna verksamheten skall
anges.

2. Övriga lån (C.UI.5) skall specificeras på belopp för vilka försäk-
ringsbrev utgör huvudsaklig säkerhet och, om resterande belopp är vä-
sentligt, även i övrigt specificeras till storlek och art.

3. Större belopp i posterna Övriga finansiella placeringstillgångar
(C.III.7) och Övriga tillgångar (G.IV), skall specificeras till storlek och
art.

4. Förutbetalda anskaffningskostnader (H. II) och Återförsäkrares andel
av förutbetalda anskaffningskostnader (JJ.I) skall anges uppdelade på
skadeförsäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse.

5. Om det boiförda värdet för räntebärande värdepapper överstiger
eller underskrider det belopp som skall infrias på förfallodagen, skall
mellanskillnaden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för
sig och summan av underskridande belopp skall anges för sig.

(Jfr 2 kap. 21 § i kommitténs förslag)

Upplysningsskyldighet enligt första punkten i fråga om mark och bygg-
nader som används för den egna verksamheten har sin bakgrund i att en
sådan indelning skall ske enligt direktivets balansräkningsschema i arti-
kel 6.

Andra och tredje punkterna motsvarar artiklarna 11, 13 och 16.

Förutbetalda anskaffningskostnader skall enligt artikel 6 delas upp mel-
lan skade- och livförsäkringsrörelse. En bestämmelse härom har intagits
i fjärde punkten. Med hänsyn till att anskaffningskostnader för återförsäk-
rade avtal enligt lagförslaget skall redovisas på passivsidan har intagits
en bestämmelse om att även den del som belöper på den återförsäkrade
andelen skall anges uppdelat på nu angivet sätt.

Bestämmelsen i femte punkten om att upplysning skall lämnas om skill-
naden mellan bokfört värde och det belopp som skall infrias på förfål-
lodagen har sin bakgrund i artikel 55.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

230

Upplysningar om eget kapital och avsättningar

5 kap. 4 §

Utöver vad som följer av 7 § skall följande uppgifter lämnas om eget ka-
pital och skulder:

1. 1 livförsäkringsföretag skall som bundet eget kapital tas upp
Aktiekapital och Garantikapital.

2. I skadeförsäkringsföretag skall eget kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget
kapital skall tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Upp-
skrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt
eget kapital skall tas upp fria fonder, varför sig, balanserad vinst eller
förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

3. I livförsäkringsföretag skall Återbäringsmedel anges uppdelat på
Återbäringsfond, Uppskrivningsfond, Fond för orealiserade vinster, Övri-
ga medel och Årets resultat. Posten Återbäringsmedel och förändringarna
av posten skall specificeras i en not.

4. Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Avsättning för ej
intjänade premier och kvardröjande risker (EE.l) uppgår till väsentligt
belopp, skall beloppet anges.

5. Om awecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp skall det anges
i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med aweck-
lingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för oregle-
rade skador från föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter avdrag
för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för skador
från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade skador
från föregående år vid räkenskapsårets slut.

(Jfr 2 kap. 22 § i kommitténs förslag)

I paragrafen har en mindre ändring gjorts efter lagrådets hörande.
Bestämmelserna i åe första och andra punkterna motsvarar i allt väsent-
ligt vad som föreskrivs ill kap. 10 § tredje och fjärde styckena FRL
samt i FFFS 1991:20.1 förhållande till gällande rätt har tillkommit pos-
terna Overkursfond, i skadeförsäkringsföretag, och Fond för orealiserade
vinster, i såväl skadeförsäkringsföretag som i livförsäkringsföretag. Vida-
re föreskrivs att Garantikapital, som kan förekomma i ömsesidiga försäk-
ringsbolag, skall redovisas som bundet eget kapital. Fonden för orealise-
rade vinster skall redovisas som bundet eget kapital i skadeförsäkringsfö-
retag och som återbäringsmedel i livförsäkringsföretag.

Garantikapital kan förekomma såväl i ömsesidiga livförsäkringsbolag
som ömsesidiga skadeförsäkringsföretag. På samma sätt som föreslagits
för skadeförsäkringsföretag bör gälla att Garantikapital skall redovisas
som bundet eget kapital i ömsesidiga livförsäkringsföretag. Första punk-
ten har därför ändrats i förhållande till lagrådsremissens förslag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

231

För livförsäkringsaktiebolag saknas i gällande rätt bestämmelser om re-
servfond. För sådana företag föreslås därför inte heller några bestämmel-
ser om Overkursfond.

Enligt tredje punkten skall Återbäringsmedel delas upp på där angivna
poster. Bestämmelsen kommenteras i allmänmotiveringen, avsnitt 9.8.

Fjärde punkten motsvarar artikel 25 som anger att storleken av avsätt-
ningar för kvardröjande risker som ingår i posten Avsättning för ej intjä-
nade premier och kvardröjande risker, skall särskilt anges i not när de
uppgår till betydande belopp.

Femte punkten om särredovisning av awecklingsresultat och defini-
tionen av awecklingsresultat följer av artikel 38.2.1 artikeln sägs att be-
loppen skall fördelas på skadeart. Kommittén har föreslagit att en indel-
ning skall ske på kategori av skada. Enligt regeringen bör inte, som en
remissinstans varit inne på, uttryckligen föreskrivas att upplysningar skall
lämnas uppdelat på försäkringsklasser. Den närmare indelningen bör i
stället föreskrivas av regeringen eller Finansinspektionen. Därigenom
möjliggörs på ett bättre sätt att informationen kan samordnas med den in-
formation som kan komma att föreskrivas i resultatanalysen (jfr 6 kap.
3 §).

En ändring i femte punkten har gjorts efter lagrådets hörande.
Bestämmelsen ansluter efter ändringen bättre till direktivets innebörd att
uppgifter om awecklingsresultatet för räkenskapsåret skall anges.

Upplysningar om resultaträkningens poster

5 kap. 5 §

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om resultat-
räkningens poster:

1. Ifråga om skadeförsäkring skall anges

a) premieinkomsten, brutto,

b) premieintäkter, brutto,

c) försäkringsersättningar, brutto,

d) driftskostnader, brutto, samt

e) resultat av avgiven återförsäkring.

Posterna skall fördelas på direkt försäkring och mottagen återförsäkring,
om mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av premieinkomst,
brutto.

2. Direkt skadeförsäkring skall fördelas enligt följande försäkrings-
klasser

a) olycksfall och sjukdom,

b) motorfordon, ansvar mot tredje man,

c) motorfordon, övriga klasser,

d) sjöfart, luftfart och transport,

e) brand och annan skada på egendom,

f) allmän ansvarighet,

g) kredit och borgen,

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

232

h) rättsskydd,

i) assistans, samt

j) övriga försäkringsklasser.

3. I fråga om livförsäkring skall premieinkomsten anges brutto. Om
mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av denna premiein-
komst skall inkomsten fördelas mellan direktförsäkring och mottagen åter-
försäkring.

4. Premieinkomst för direkt livförsäkring skall fördelas enligt följande
indelningsgrunder

a) I premier för individuell försäkring,

II gruppförsäkringspremier,

b) I periodiska premier,

II engångspremier,

c) I premier för ej återbäringsberättigade avtal,

II premier för återbäringsberättigade avtal, samt

III premier för avtal för vilka försäkringstagaren bär placerings-
risken.

5. Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av total premie-
inkomst, brutto, för direktförsäkring som avser försäkringsavtal som teck-
nats av företaget i

a) Sverige,

b) andra länder som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, samt

c) övriga länder.

6. Det totala beloppet för provisionerför direkt försäkring under räken-
skapsåret skall anges i en not.

7. Om kapitalavkastning överförs mellan teknisk och icke-teknisk redo-
visning i resultaträkningen, skall upplysningar om grunderna för över-
föringen lämnas i en not.

(Jfr 2 kap. 23 § i kommitténs förslag)

I stället för de upplysningar om nettoomsättningen fördelat på rörelse-
grenar och geografiska marknader som skall lämnas enligt 43.1.8 i det
fjärde direktivet innehåller artikel 63 vissa tvingande bestämmelser om
upplysningar som tagits in i första-femte punkterna.

Första och andra punkterna föreskriver utifrån artikel 63 hur vissa pos-
ter i resultaträkningen skall fördelas på försäkringsklasser när det gäller
skadeförsäkringsrörelse.

Tredje och fjärde punkterna anger att fördelningen av premieinkomst
skall ske efter vissa andra fördelningsgrunder när det gäller livförsäk-
ringsrörelse. Det anges samtidigt - liksom i första punkten - gränsvärden
för när en uppdelning av beloppen på direkt affär och mottagen återför-
säkring inte behöver ske fullt ut.

Femte punkten föreskriver upplysningar om hur total premieinkomst
fördelar sig på olika geografiska marknader. Bestämmelsen har i överen-
stämmelse med direktivet utformats på så sätt att upplysningar skall läm-
nas beträffande de försäkringsavtal som "tecknats" inom respektive om-
råde.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

233

Sjätte punkten om särredovisning av provisioner för direkt försäkring
följer av artikel 64.

I sjunde punkten uppställs krav på upplysning om hur kapitalavkast-
ningen fördelats mellan den tekniska och den icke-tekniska redovisning-
en. Denna uppgiftsskyldighet följer av artikel 43.3.

Upplysningar om koncern- och intresseföretag

5 kap. 6 §

Utöver vad som följer av 2 § skall för var och en av posterna under For-
dringar (F) och Skulder (II) uppgifter lämnas om de belopp som avser
koncernföretag och om de belopp som avser intresseföretag.

(Jfr 2 kap. 24 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen innebär att fordringar på och skulder till koncernföretag
och intresseföretag skall särredovisas. Krav på en sådan indelning följer
av bestämmelserna för balansräkningsschemat i artikel 6 i försäkrings-
redovisningsdirektivet.

6 kap. Förvaltningsberättelse och resultatanalys

Årsredovisningslagens tillämpning

6 kap. 1 §

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall
tillämpas:

1 § första och andra stycket om förvaltningsberättelsens innehåll, samt

2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.

(Jfr 2 kap. 25 § i kommitténs förslag)

6 kap. 1 och 2 §§ förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 46 i det fjärde direktivet om förvaltningsberättelsens in-
nehåll gäller enligt artikel 1.1 i försäkringsredovisningsdirektivet. Be-
stämmelsen i 6 kap. 1 § andra stycket motsvarar också delvis 11 kap.
11 § sjätte stycket FRL.

Frågor rörande förvaltningsberättelsen har även behandlats i allmänmo-
tiveringen, avsnitt 13.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

234

Särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen

6 kap. 2 §

Utöver vad som följer av 1 § skall i förvaltningsberättelsen upplysningar
lämnas om

1. skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart
och ett av de fem senaste räkenskapsåren, och

2. företagets konsolidering med avseende på kapitalstyrka vid utgången
av vart och ett av de fem senaste räkenskapsåren.

(Jfr 2 kap. 26 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 11 § sjunde stycket FRL. I bestäm-
melsen föreskrivs som i gällande rätt att upplysningarna skall lämnas i
förvaltningsberättelsen, i stället för att såsom föreslagits i betänkandet fo-
gas till förvaltningsberättelsen.

Resultatanalys

6 kap. 3 §

I resultatanalysen skall, fördelat på försäkringsgrenar, upplysningar läm-
nas om försäkringstekniska avsättningar, återförsäkrares andel av försäk-
ringstekniska avsättningar, intäkter, kostnader och rörelseresultat. Livför-
säkringsföretag skall även lämna upplysningar om återbäringsmedlens
fördelning på försäkringsgrenar.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Bestämmelsen, som har behandlats i allmänmotiveringen, avsnitt 14,
motsvarar i huvudsak den allmänna bestämmelse om resultatanalys som
i dag finns i 11 kap. 1 § tredje stycket, 8 § och 10 § första och andra
styc kena FRL. I bestämmelsen föreskrivs att försäkringstekniska avsätt-
ningar m.m. skall fördelas på försäkringsgrenar, i stället för som i dag
på verksamhetsgrenar. Därmed är avsett att öppna för ett närmande av
uppgiftsskyldigheten fördelat på försäkringsklasser och en samordning av
uppgiftsskyldigheten i noter enligt främst artikel 63 i försäkringsredovis-
ningsdirektivet sammanhållet inom årsredovisningens ram. Vidare har
mot bakgrund bl.a. av att nya poster tillkommit som skall redovisas
un der återbäringsmedel vid sidan av återbäringsfonden bestämmelsen
kompletterats på så sätt att även Återbäringsmedel skall anges uppdelat
på försäkringsgrenar.

Den närmare utformningen och innehållet i resultatanalysen, t.ex. i
vilka försäkringsgrenar en indelning lämpligen skall äga rum, bör utfor-
mas genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspektionen. Genom
sådana föreskrifter bör också närmare bestämmelser meddelas om vilka
kostnader och intäkter m.m. som bör fördelas på olika försäkringsgrenar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

235

Det saknas därför skäl att i detta sammanhang diskutera eller reglera hur
indelningen eller fördelningen närmare bör ske.

7 kap. Koncernredovisning

Koncernredovisningens upprättande

7 kap. 1 §

Försäkringsföretag som är moderföretag och sådana finansiella holdingfö-
retag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår
upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av
2 §•

(Jfr 3 kap. 1 § i kommitténs förslag)

Det erinras att hänvisningar till artiklar avser artiklar i försäkringsredo-
visningsdirektivet om inte annat särskilt anges.

Bestämmelserna om koncernredovisning är utformade på grundval av
försäkringsredovisningsdirektivet som i betydande utsträckning hänvisar
till det sjunde direktivet.

1 paragrafen anges de företag som skall upprätta koncernredovisningen
enligt ARFL:s bestämmelser därom. Det är för det första fråga om för-
säkringsföretag som utgör moderföretag i en koncern. Bestämmelsen
motsvarar främst artikel 1 i det sjunde direktivet som gäller enligt artikel
65.1 i försäkringsredovisningsdirektivet. Bestämmelsen motsvaras delvis
även av 11 kap. 12 § FRL. För det andra skall i vissa fall finansiella hol-
dingföretag upprätta koncernredovisning enligt ÅRFL:s bestämmelser,
nämligen om de uteslutande eller huvudsakligen äger dotterföretag som
är försäkringsföretag (se vidare 1 kap. 1 § andra stycket och kommenta-
ren till denna bestämmelse). Bestämmelsen följer av artikel 65.2.

Arsredovisningslagens tillämpning

7 kap. 2 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser
om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:000)
tillämpas:

2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

3 § första stycket om koncernredovisningens delar,

4 § om dotterföretag som skall onfattas av koncernredovisningen,

5 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § första stycket första meningen om allmänna krav på koncembalans-
räkningen och koncemresultaträkningen,

8 § om minoritetsandelar,

9 § om balansdag,

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

236

11 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovis-
ningen,

12 § om elimineringar mellan koncernföretag,

14 § om förändringar i koncernens sammansättning,

15 och 16 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

17-23 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,
samt

24-29 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall
räknas in i koncernredovisningen.

(Jfr 3 kap. 1 § i kommitténs förslag)

Bestämmelserna kommenteras nedan under 3 §.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas

De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1 a) 1 stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att mo-
derföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den
lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med Europeiska
gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991 (91/674/EEG).

b) 1 stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestäm-
melser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5
och 6 §§ denna lag.

2. I stället för den i 9 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.

3. Vid som anges i 11 § första och tredje styckena om att andra värde-
ringsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att
koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver
räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestäm-
mer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med
regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall skall upplysning här-
om lämnas i en not.

4. Fråga om tillstånd enligt 16 § att utelämna uppgifter om dotterföre-
tag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.

(Jfr 3 kap. 2 § i kommitténs förslag)

7 kap. 2 § förslaget till ärsredovisningslag (jfr 3 § 1)

Se del 2. Artiklarna 7, 8 och 11 i det sjunde direktivet gäller enligt arti-
kel 65.

I bestämmelsen uppställs som särskild begränsning i förhållande till be-
stämmelserna i årsredovisningslagen, att moderföretagets koncernredovis-
ning har upprättats och reviderats enligt en lagstiftning som bygger på

237

försäkringsredovisningsdirektivet. På så sätt säkerställs att en kon-
cernredovisning kommer att upprättas enligt redovisningsregler anpassade
för försäkringsföretag. Det förhållande att försäkringsföretag, som ägs av
ett vanligt företag, omfattas av en koncernredovisning som upprättas en-
ligt t.ex. den nya årsredovisningslagen för företag i allmänhet, räcker
alltså inte för att försäkringsföretaget skall vara undantaget från skyldig-
heten att upprätta en koncernredovisning för sina dotterföretag. Å andra
sidan förhindrar inte bestämmelserna att ett försäkringsföretag som är
moderföretag i en underkoncem, undantas från skyldigheten att upprätta
koncernredovisning för underkoncemen, om moderföretaget i sin tur om-
fattas av en koncernredovisning av ett finansiellt holdingföretag. En för-
utsättning skall då vara att det finansiella holdingföretagets koncernredo-
visning är upprättad och reviderad enligt ARFL och svenska revisions-
regler, eller upprättad och reviderad enligt annan lagstiftning tillkommen
enligt bestämmelserna i försäkringsredovisningsdirektivet.

I den särskilda anpassningsbestämmelsen har vidare preciserats att det
undantagna moderföretaget skall sända in koncernredovisningen och revi-
sionsberättelsen för den koncernredovisning som det omfattas av enligt
bestämmelserna i 8 kap. 5 § ARFL liksom att kungörandebestämmelserna
i 8 kap 6 § ARFL skall tillämpas för de insända handlingarna.

7 kap. 3 § första stycket förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artiklarna 16 och 36 i det sjunde direktivet om vilka delar som
skall ingå i koncernredovisningen gäller enligt artikel 65. Bestämmelsen
motsvaras delvis även av 11 kap. 12 § första stycket FRL.

Enligt FRL föreligger inte någon skyldighet för försäkringsföretag att
upprätta finansieringsanalys. Lagförslaget innebär ingen ändring av detta
förhållande.

7 kap. 4 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 13 i det sjunde direktivet om vilka dotterföretag som
inte behöver omfattas av koncernredovisningen gäller enligt artikel 65 i
fö rsäkringsredov i sningsdi rekti vet.

Bestämmelsen kommenteras närmare i allmänmotiveringen, avsnitt
16.3.

7 kap. 5 ^förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 16 i det sjunde direktivet om krav på överskådlighet
m.m. gäller enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

238

7 kap. 7 § första stycket första meningen förslaget till årsredovisningslag
Se del 2. Bestämmelserna om att koncembalans- och koncemresultaträk-
ningen skall utgöra en sammanställning av balans- respektive resultaträk-
ningarna för de dotterföretag som skall omfattas av koncernredovis-
ningen, bör göras tillämpliga även på de företag som skall upprätta kon-
cernredovisning enligt ÅRFL.

7 kap. 8 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artiklarna 21 och 23 i det sjunde direktivet om redovisning av
minoritetens andelar gäller enligt artikel 65.

7 kap. 9 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 3 § 2)

Se del 2. Artikel 27 i det sjunde direktivet gäller enligt artikel 65. Artikel

27.3 i det sjunde direktivet anger att om balansdagen för ett företag
ligger mer än tre månader före dagen för koncernredovisningen skall
detta företag tas in på grundval av ett "delårsbokslut". Tiden om tre må-
nader utsträcks till sex månader enligt artikel 66.5 i försäkringsredovis-
ningsdirektivet.

7 kap. 77 § förslaget till årsredovisningslag (jfr 3 § 3)

Se del 2. Artikel 29 i det sjunde direktivet om att koncernredovisningen
normalt skall bygga på samma principer som tillämpas i moderföretagets
årsredovisning gäller enligt artikel 65.

Utöver de undantag som bestämmelsen i årsredovisningslagen medger
gäller enligt artikel 66.6 regler om undantag för vissa andra fåll. Därige-
nom ges utrymme för att i koncernredovisningen underlåta att tillämpa
samma värderingsprinciper som i moderföretaget. Artikeln kräver också
att det i samma mån ges utrymme för att underlåta att justera dotterföre-
tags värderingsprinciper efter de som används i koncernredovisningen.
I 3 § 3 förevarande kapitel medges såväl undantag från bestämmelserna
i första stycket första meningen som undantag från bestämmelserna i and-
ra stycket i 7 kap. 11 § nya årsredovisningslagen.

Undantagsregeln i detta avseende skall emellertid enligt artikel 66.6
gälla endast för vissa tillgångar och skulder. Den gäller dels avsättningar
specifika för försäkringsrörelse, t.ex. livförsäkringsavsättning som i olika
företag kan ha beräknats utifrån olika dödlighetsmått eller räntesatser,
dels tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagar-
nas rättigheter, såsom placeringstillgångar där försäkringstagarna bär pla-
ceringsrisken.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

239

7 kap. 12 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 26 i det sjunde direktivet om intemvinster m.m. gäller
enligt artikel 65. Bestämmelsen motsvaras även av 11 kap. 13 § tredje
stycket FRL.

Bestämmelserna kommenteras i allmänmotiveringen, avsnitt 16.4.

7 kap. 14 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 28 i det sjunde direktivet om upplysningar när kon-
cernens sammansättning ändras gäller enligt artikel 65 i försäkringsredo-
visningsdirektivet.

7 kap. 15 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 34 i det sjunde direktivet om specifikation av dotterföre-
tag och vissa andra företag gäller enligt artikel 65.

7 kap. 16 ^förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 35.1 b i det sjunde direktivet om utelämnande av vissa
uppgifter om dotter- eller intresseföretag gäller enligt artikel 65 (jfr 3 §
3).

7 kap. 17 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Bestämmelsen om att sammanställning avseende moderföretag
och dotterföretag skall göras enligt någon av de metoder som anges i
årsredovisningslagen bör göras tillämplig även på försäkringsföretag.

7 kap. 18 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artiklarna 19 i det sjunde direktivet om eliminering av an-
delarna i dotterföretaget gäller enligt artikel 65.

7 kap. 19 och 20 §§ förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artiklarna 19 i det sjunde direktivet om fastställande av an-
skaffningsvärde för dotterföretagets andelar och dess tillgångar och skul-
der gäller enligt artikel 65.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

240

7 kap. 21 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artiklarna 19 i det sjunde direktivet om behandling av skill-
nadsbelopp såsom positiv eller negativ goodwill gäller enligt artikel 65.

7 kap. 22 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 20 i det sjunde direktivet om den s.k. poolningsmetoden
gäller enligt artikel 65.

7 kap. 23 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 14 i det sjunde direktivet om undantag för vissa dotter-
företag som bedriver så olikartad verksamhet att ett medtagande fullt ut
i koncernredovisningen skulle vara oförenligt med hänsyn till kravet på
rättvisande bild gäller enligt artikel 65.

7 kap. 24 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 33 i det sjunde direktivet om redovisning av intresse-
företag enligt kapitalandelsmetoden gäller enligt artikel 65.

7 kap. 25 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 33 i det sjunde direktivet om redovisning av förvärvade
andelar enligt kapitalandelsmetoden gäller enligt artikel 65.

7 kap. 26 och 27 §§ förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 33 i det sjunde direktivet om redovisning av kapitalan-
delarna i balansräkningen under innehavstiden gäller enligt artikel 65.

7 kap. 28 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 33 i det sjunde direktivet om behandling av resultat och
utdelning vid användning av kapitalandelsmetoden gäller enligt artikel 65.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

241

16 Riksdagen 1995196. 1 saml. Nr 10. Del IV

7 kap. 29 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 32 och 34 i det sjunde direktivet om redovisning enligt
klyvningsmetoden och om notupplysningar vid redovisning enligt denna
metod gäller enligt artikel 65.

Allmänna regler för koncernredovisningen

7 kap. 4 §

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med
undantag för hänvisningarna till 2 kap. 7-3 §§ årsredovisningslagen
(1995:000),

2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med
det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i
koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA-
. IV) i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel (DD) i livför-
säkringsföretag,

3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för
2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredovisningslagen,
samt

5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.
1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredo-
visningslagen.

(Jfr 2 kap. 4 § i kommitténs förslag)

Första punkten motsvarar 7 kap. 6 § förslaget till årsredovisningslag.
Se del 2. Artiklarna 25 och 29 i det sjunde direktivet om en redovisning
med tillämpning av i princip bestämmelserna i det fjärde direktivet gäller
enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet. I första punkten an-
ges att hänvisningarna till 2 kap. 2 och 3 §§ nya årsredovisningslagen in-
te skall gälla för koncernredovisningen. Detta undantag görs eftersom
motsvarande krav för koncernredovisningen - om överskådlighet, god re-
dovisningssed och rättvisande bild - följer av hänvisningarna till 7 kap.
5 § nya årsredovisningslagen i 1 § i förevarande kapitel.

Andra punkten motsvarar bestämmelser i 7 kap. 7 § förslaget till årsre-
dovisningslag. Se del 2. Det sjunde direktivets artikel 17 om en redovis-
ning med tilllämpning av i princip bestämmelserna i det fjärde direktivet
gäller enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet. Vidare har in-
tagits en bestämmelse om den kapitalandelsfond som måste finnas om
kapitalandelsmetoden används i koncernredovisningen.

Tredje punkten motsvarar 7 kap. 10 § förslaget till årsredovisningslag.
Se del 2. Det sjunde direktivets artikel 29 om en värdering med
tillämpning av i princip samma bestämmelser som i det fjärde direktivet
gäller enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

242

Fjärde punkten motsvarar 7 kap. 13 § förslaget till årsredovisningslag.
Se del 2. Det sjunde direktivets artikel 34 om notupplysningar gäller
enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet.

Femte punkten motsvarar 7 kap 30 § förslaget till årsredovisningslag.
Se del 2. Det sjunde direktivets artikel 36 om sammanställd förvaltnings-
berättelse gäller enligt artikel 65 i försäkringsredovisningsdirektivet.
Bestämmelsen innebär bl.a. att det även för koncernen skall lämnas
upplysningar om försäkringsrörelsens tekniska resultat och konsolidering
för de senaste fem åren.

8 kap. Offentlighet

Registreringsmyndighet

8 kap. 1 §

Finansinspektionen är registreringsmyndighet för försäkringsföretag.

(Jfr 4 kap. 2 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar 8 kap. 1 § förslaget till årsredovisningslag.
Bestämmelsen låstslår att Finansinspektionen är registreringsmyndighet
för försäkringsföretag vilket motsvarar bestämmelser i 20 kap. FRL.

Arsredovisningslagens tillämpning

8 kap. 2 §

Bestämmelserna i 8 kap. 14 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:000)
om publicering av årsredovisningen skall tillämpas.

(Jfr 4 kap. 1 § i kommitténs förslag)

8 kap. 14 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 48 i det fjärde direktivet om publiceringen av årsredo-
visningen gäller enligt artikel 1.1.

5 kap. 15 § förslaget till årsredovisningslag

Se del 2. Artikel 49 i det fjärde direktivet om publiceringen av årsredo-
visningen i ofullständigt skick gäller enligt artikel 1.1.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

243

Uppgifter om anmärkningar enligt försäkringsrörelselagen

8 kap. 3 §

En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 §
årsredovisningslagen (1995:000) skall även innehålla uppgift om anmärk-
ningar enligt 10 kap. 11 § andra och tredje styckena försäkringsrörelsela-
gen (1982:713).

(Jfr 4 kap. 5 § i kommitténs förslag)

Enligt artikel 49 i det fjärde direktivet och bestämmelsen i 8 kap. 15 §
andra stycket förslaget till ny årsredovisningslag får en årsredovisning
som publiceras i förkortat skick inte åtföljas av revisionsberättelsen. I
stället skall årsredovisningen innehålla vissa uppgifter om revisorns an-
märkningar (se 8 kap. 15 § nya årsredovisningslagen). Enligt paragrafen
skall i sådana fell försäkringsföretagens årsredovisning även innehålla
uppgifter om eventuella anmärkningar enligt de angivna lagrummen i
FRL.

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

8 kap. 4 §

Årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret skall lämnas till reviso-
rerna senast en månad före ordinarie bolagsstämma.

(Jfr 4 kap. 3 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 3 § FRL.

Ingivande till registreringsmyndighet

8 kap. 5 §

Försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och
revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyn-
digheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balans-
räkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen skall en styrel-
seledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräk-
ningen och resultaträkningen fastställts med uppgift omfastställelsedagen.
Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande
försäkringsföretagets vinst eller förlust.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

(Jfr 4 kap. 4 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen hade tidigare sin motsvarighet i 19 kap. 3 § andra och
fjärde styckena FRL samt motsvaras i dag delvis av 19 kap. 3 § samma

244

lag. Vidare föreskrivs i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1994:46)
att årsredovisningen skall inges inom en månad från ordinarie bolags-
stämma.

Bestämmelser om ingivande m.m. av årsredovisningen och revisionsbe-
rättelsen bör tas in ARFL i överenstämmelse med den ordning som i det-
ta sammanhang föreslås för övriga redovisningslagar (se allmänmotive-
ringen, avsnitt 17.1).

I paragrafens första mening regleras inom vilken tid årsredovisningen
och revisionsberättelsen skall ges in till registreringsmyndigheten. Detta
överensstämmer med den tid som mot bakgrund av gällande rätt föreslås
i ÅRKL för banker. Bestämmelsen har därmed utformats på sätt som
lagrådet angett i sitt yttrande.

I andra meningen finns närmare bestämmelser om tecknande av bevis
m.m. på de handlingar som ges in till registreringsmyndigheten eller
offentliggörs genom tillhandahållande hos företaget. Motsvarande bestäm-
melser finns i 8 kap. 3 § nya årsredovisningslagen och 8 kap. 5 §
ÅRKL.

Kungörande

8 kap. 6 §

När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till regi-
streringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.

Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela
närmare föreskrifter om sådan kungörelse.

(Jfr 4 kap. 1 § i kommitténs förslag)

I första stycket fastslås att årsredovisningen och revisionsberättelsen
skall kungöras. Se kommentaren till 8 kap. 4 § nya årsredovisningslagen.
Artikel 3 i det första bolagsdirektivet om formerna för kungörande av
årsredovisningen gäller enligt artikel 68.1 i försäkringsredovisnings-
direktivet.

Enligt bestämmelsen tillåts att ett kungörande sker såväl genom Post-
och Inrikes Tidning, i en av Finansinspektionen utgiven tidning eller i an-
nan tidning, som skall tillgodose direktivets krav. De närmare formerna
för ett kungörande bör regleras genom sådana föreskrifter som avses i
andra stycket.

Vite

8 kap. 7 §

\krkställande direktör eller styrelseledamot i ett försäkringsföretag som
enligt denna lag eller annan författning skall ge in redovisningshandling

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

245

eller revisionsberättelse till Finansinspektionen, kan av inspektionen före-
läggas vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vitet prövas av Finansinspektionen.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 21 kap. 2 § FRL.

Eftersom bestämmelserna om ingivanden av årsredovisningen m.m. tas
in i ÅRFL bör även bestämmelserna om vite som sanktion vid försenade
ingivanden av redovisningshandlingar överföras dit. En annan sak är att
underlåtenhet att insända årsredovisning m.m. liksom hittills kan beaktas
vid prövningen av om förutsättningarna för vidare koncession föreligger.

En motsvarande vitessanktion föreslås också för företag i allmänhet och
för kreditinstitut och värdepappersbolag (se 8 kap. 13 § förslaget till ny
årsredovisningslag och 8 kap. 7 § ÅRKL).

Bestämmelserna om vitessanktion omfattar i första hand olika slag av
redovisningshandlingar som skall inges av företag som omfattas av
ÅRFL. Ett försäkringsföretag kan även enligt andra författningar ha en
skyldighet att inge redovisningshandlingar och revisionsberättelser, såsom
enligt lagen (1989:1079) om livförsäkring med anknytning till värdepap-
persfonder som i detta avseende föreslås innehålla en generell hänvisning
till ARFL. I bestämmelsen bör tydligt framgå att vitesmöjligheten även
gäller när skyldigheten att sända in handlingarna följer av annan författ-
ning.

Enligt andra stycket skall försuttet vite utdömas av Finansinspektionen.
Bestämmelser av motsvarande slag finns i dag intagna i 21 kap. 2 § fem-
te stycket FRL.

Koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse

8 kap. 8 §

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncemrevi-
sionsberättelse.

(Jfr 4 kap. 6 § i kommitténs förslag)

Paragrafen innebär att bestämmelserna om offentlighet m.m. skall til-
lämpas även på koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 16 § nya årsredovisningslagen. Artikel 38
i det sjunde direktivet om offentlighet gäller enligt artikel 65.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

246

9 kap. Överklagande

9 kap. 1 §

Finansinspektionens beslut enligt 1 kap. 1 § tredje stycket får överklagas
till regeringen.

(Jfr 1 kap. 7 § i kommitténs förslag)

Bestämmelsen motsvarar delvis 19 kap. 13 § FRL. Finansinspektionen
kan redan i dag medge undantag från tillämpningen av FRL enligt de
bestämmelser till vilka hänvisas i paragrafen. Beslut i sådana ärenden
omfattas av bestämmelserna om överklagande i 19 kap. 13 § FRL.

Det är av värde om enhetliga överklaganderegler gäller beträffande be-
slut om meddelande av undantag från FRL och ÅRFL. De beslut som av-
ses i paragrafen bör alltså i likhet med motsvarande beslut enligt 1 kap.

10 § FRL överklagas till regeringen.

9 kap. 2 §

Finansinspektionens beslut i frågor om

1. medgivande eller tillstånd enligt 4 kap. 2 § 5 och 6, 5 kap. 2 § 4
och 7 kap. 3 § 4,

2. föreläggande enligt 8 kap. 7 § första stycket, samt

3. utdömande av vite enligt 8 kap. 7 § andra stycket,
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

(Jfr 1 kap. 7 § i kommitténs förslag)

Bestämmelserna om överklagande i förevarande paragraf föreslås intag-
na i ÅRFL som en konsekvens av att redovisningsreglerna bryts ut ur
FRL för att samlas i en särskild lag.

Nuvarande överklagandebestämmelser finns i 19 kap. 13 § FRL. Beslut
som meddelas enligt den lagen skall som huvudregel överklagas till rege-
ringen. Enligt lagbestämmelser som riksdagen nyligen har antagit skall
liknande beslut enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora ex-
poneringar för kreditinstitut och värdepappersbolag i stället överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol (se prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12
ochrskr. 1994/95:164).

I proposition (1992/93:100, bilaga 3, s. 24 f. och s. 93, prop.
1993/94:133 och prop. 1994/95:27) om fortsatt reformering av instans-
ordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna har föreslagits att
länsrätt skall vara första instans för ett stort antal måltyper som i dag
enligt bestämmelser i olika lagar överklagas från förvaltningsmyndighet
till kammarätt. För dessa mål föreslås att det skall krävas prövningstill-
stånd. Endast i fråga om vissa mål som rör viktiga ekonomiska intressen
såsom återkallelse av olika verksamhetstillstånd och liknande bör enligt
uttalanden i propositionen målen prövas av kammarrätten i första instans.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

247

De frågor som kan överklagas enligt denna paragraf gäller enligt rege-
ringen inte sådana frågor som kräver att målen bör överklagas till kam-
marrätten som första instans. Det bör därför föreskrivas att överklagande
görs hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätt.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommentarer till balansräkningens poster och försäkringsredovis-
ningsdirektivets artiklar därom

Nedan lämnas kommentarer till posterna i det schema för balansräk-
ningen som intagits i ARFL. Vidare redogörs för innehållet i olika artik-
lar i försäkringsredovisningsdirektivet som behandlar balansräkningens
poster. Hänvisningen till artiklar avser artiklar i försäkringsredovisnings-
direktivet om inte annat sägs.

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkning

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

Posten avser tecknat, ej inbetalt kapital. Artikel 6 ger en möjlighet för
nationell lag att föreskriva att infordrat kapital skall redovisas under
Tecknat, ej inbetalt kapital, i stället för som en egen post E.IV, Tecknat
och infordrat ej inbetalt kapital. Denna möjlighet föreslås utnyttjad.

B. Immateriella tillgångar

I Goodwill

II Andra immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar indelas i Goodwill och Andra immateriella till-
gångar. I försäkringsredovisningsdirektivet hänvisas beträffande posterna
till motsvarande poster enligt artikel 9 i det fjärde direktivet.

Direktivets möjlighet att som immateriell tillgång ta upp kostnader för
bolagsbildning föreslås inte utnyttjad. Rubriken har därför inte intagits i
lagens balansräkningsschema.

Direktivets post B, Immateriella tillgångar, skall liksom posterna C.I,
Mark och byggnader, och C.H, Placeringar i anknutna företag och
ägarintressen, enligt artikel 8, redovisas med den uppgiftsskyldighet som
föreskrivs för anläggningstillgångar i artikel 15.3 i det fjärde direktivet
(se 5 kap. 1 och 2 §§). Således specificeras posternas förändring mellan

248

två räkenskapsår med utgångspunkt från värdet vid räkenskapsårets in-
gång.

C. Placeringstillgångar

Direktivets post C, Placeringar, benämns i regeringens förslag Place-
ringstillgångar vilket är en mindre anpassning till i Sverige vedertaget be-
grepp.

I Byggnader och mark

Direktivets post C.I, Mark och byggnader, har getts benämningen Bygg-
nader och mark.

II Placeringar i koncernföretag och intresseföretag

Direktivets post C.n, Placeringar i anknutna företag och ägarintressen,
benämns i regeringens förslag Placeringar i koncernföretag och intresse-
företag. Begreppen anknutet företag och ägarintresse föreslås inte införda
i detta sammanhang utan de etablerade termerna koncernföretag och
intresseföretag används.

1. Aktier och andelar i koncernföretag

Definitionen av koncernföretag framgår av 1 kap. 4 § förslaget till ny
årsredovisningslag.

2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, kon-
cernföretag

Posterna C.n.2 och C.n.4, Obligationer och andra skuldförbindelser
emitterade av, och fordringar hos, anknutna företag respektive ägarintres-
sen, benämns i regeringens förslag Räntebärande värdepapper emitterade
av, och lån till, koncern- respektive intresseföretag.

Det kan redan här anmärkas att försäkringsredovisningsdirektivets post
C.m.2 skall, enligt artikel 9, omfåtta sådana omsättningsbara obligatio-
ner och andra räntebärande värdepapper som emitterats av kreditinstitut,
av andra företag eller offentliga organ. Härvid gäller dock att värde-
papper emitterade av koncern- respektive intresseföretag särredovisas un-
der rubriken C.n, Placeringar i koncernföretag och intresseföretag.

3. Aktier och andelar i intresseföretag

Definitionen av intresseföretag framgår av 1 kap. 5 § förslaget till ny års-
redovisningslag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

249

4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresse-
företag

Se kommentaren till post C.II.2.

III Andra finansiella placeringstillgångar

Direktivets post C.HI, Andra finansiella placeringar, benämns i regering-
ens förslag Andra finansiella placeringstillgångar, vilket är en mindre
anpassning till i Sverige vedertaget begrepp.

1. Aktier och andelar

Direktivets post C.HI. 1, Aktier och andra värdepapper med rörlig avkast-
ning och andelar i värdepappersfonder, benämns i regeringens förslag
Aktier och andelar. Här redovisas sådana aktier och andelar som inte in-
går i post C.II.1 och C.H.3. Begreppet utdelning motsvarar närmast det
som direktivet benämner rörlig avkastning.

2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Post C.DI.2, Obligationer och andra värdepapper med fäst avkastning,
benämns i regeringens förslag Obligationer och andra räntebärande vär-
depapper. Ränta används i stället för direktivets benämning fest avkast-
ning.

Posten skall, enligt artikel 9, omfetta sådana omsättningsbara obliga-
tioner och andra räntebärande värdepapper som emitterats av kreditinsti-
tut, av andra företag eller offentliga oigan. Härvid gäller dock att värde-
papper emitterade av koncern- respektive intresseföretag särredovisas un-
der rubriken C.H, Placeringar i koncernföretag och intresseföretag.

3. Andelar i investeringspooler

Direktivets post C.IH.3, Andelar i gemensamma investeringar, benämns
i regeringens förslag Andelar i investeringspooler. Någon exakt motsva-
righet torde inte finnas i Sverige i dag.

Posten C.m.3 omfettar, enligt artikel 10, andelar som ett företag har
i investeringar som är gemensamma för flera företag eller pensionsfon-
der.

4. Lån med säkerhet i fast egendom

Innehållet i posterna C.Hl.4, Lån med säkerhet i fest egendom, berörs
i artikel 11. Lån med säkerhet i fest egendom skall redovisas som sådan
också när livförsäkringsavtal utgör kompletterande säkerhet.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

250

5. Övriga lån

Direktivets post C.M.5, Annan utlåning, benämns i regeringens förslag
Övriga lån. Posten Annan utlåning skall enligt artikel 11 omfetta lån till
försäkringstagare där försäkringsbrevet utgör den huvudsakliga säkerhe-
ten med upplysning i not om dess sammanlagda belopp. Lån med annan
säkerhet än den ovan angivna skall specificeras i not om de uppgår till
större belopp (se 5 kap. 3 § 2).

6. Utlåning till kreditinstitut

Direktivets post C.HI.6, Insättningar hos kreditinstitut, benämns i rege-
ringens förslag Utlåning till kreditinstitut för att klarare tydliggöra skill-
naden mot vanliga bankmedel redovisade som Kassa och bank.

Posten C.ffl.6 omfettar, enligt artikel 12, insättningar i kreditinstitut
som är tillgängliga först efter uppsägning. Insättning utan sådan begräns-
ning redovisas som post G.H, Kassa och bank, även om de är ränte-
bärande.

7. Övriga finansiella placeringstillgångar

Direktivets post C.III.7, Övriga, benämns i regeringens förslag Övriga
finansiella placeringstillgångar.

Om placeringarna i posten C.M.7 uppgår till betydande belopp skall
de, enligt artikel 13, specificeras i not (se 5 kap. 3 § 3).

IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

Direktivets post C.IV, Depositioner hos företag som avgivit affär, be-
nämns i regeringens förslag, Depåer hos företag som avgivit återförsäk-
ring. Depå är det svenska vedertagna begreppet för nu nämnd deposition.
Med anledning av lagrådets yttrande har begreppet "affär" ersatts med
"återförsäkring".

Posten C.IV skall, enligt artikel 14, för ett företag som tar emot åter-
försäkring omfetta fordringar på de företag som har avgivit affär och
motsvara de garantibelopp som deponerats hos avgivande företag eller av
denne utsedd depåförvaltare. Dessa fordringar får inte kvittas eller läggas
samman med andra mellanhavanden med motparten. Om företag som
mottagit återförsäkring deponerat värdepapper hos den som har avgivit
affär eller hos tredje man, men behåller äganderätten, skall värdepappe-
ren i stället redovisas under lämplig rubrik under posten C, Placeringstill-
gångar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

251

D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär place-
ringsrisken

Direktivets post D, Placeringar för de livförsäkringstagares räkning som
själva bär placeringsrisken, har i regeringens förslag benämnts Place-
ringstillgångar för vilka livföraäkringstagaren bär placeringsrisken.

Innehållet i posten D framgår av artikel 15. Posten omfattar enligt ar-
tikeln placeringar kopplade till fondanknutna försäkringar eller indexan-
knutna utfästelser eller placeringar som innehas för medlemmarna av en
tontin och avsedda att fördelas mellan medlemmarna.

E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

Optionen i artikel 24.3, som medger att Återförsäkrares andel av försäk-
ringstekniska avsättningar redovisas på tillgångssidan, har utnyttjats av
skäl som redovisas i allmänmotiveringen, avsnitt 9.1.2. Posten ges be-
nämningen E.

Återförsäkrares andel av poster redovisade under EE, Försäkringstek-
niska avsättningar, omfattar enligt artikel 24 verkliga eller uppskattade
belopp enligt återförsäkringsavtal. Posterna skall indelas per avsättning
och får inte sammanslås.

1. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter

5. Övriga försäkringstekniska avsättningar

6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär
placeringsrisken

F. Fordringar

Direktivets post E, Fordringar, benämns i regeringens förslag F till följd
av att posten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar
tillkommit som post E.

I Fordringar avseende direkt försäkring

Direktivets post E.I och E.H, Fordringar som uppstått i direktförsäk-
rings- respektive återförsäkringsverksamheten, har i regeringens förslag
kortats ned till Fordringar avseende direkt försäkring respektive återför-
säkring.

II Fordringar avseende återförsäkring

Se kommentaren till föregående post.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

252

III Övriga fordringar

Direktivets post E.III, Andra fordringar, benämns i regeringens förslag
Övriga fordringar.

G. Andra tillgångar

Direktivets post F, Andra tillgångar, har i regeringens förslag getts be-
teckningen G.

I Materiella tillgångar och varulager

II Kassa och bank

III Egna aktier

Direktivets post EIH, Egna aktier och andelar, benämns i regeringens
förslag Egna aktier. Det torde endast i undantagsfall kunna förekomma
att försäkringsföretag innehar sådana tillgångar. Om egna aktier innehas
får de inte upptas till något värde (se 4 kap. 14 § i nya årsredovisningsla-
gen vartill hänvisas i 4 kap. 1 § ARFL).

IV Övriga tillgångar

Posten G.IV, Övriga, omfattar enligt artikel 16 andra tillgångar än de
som redovisas under posterna G.I-G.m. Dessa skall specificeras i not om
de uppgår till större belopp (se 5 kap. 3 § 3 ÅRFL).

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Direktivets post G, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, be-
nämns i regeringens förslag H till följd av att posten Återförsäkrares an-
del av försäkringstekniska avsättningar tillkommit som post E.

I Upplupna ränte- och hyresintäkter

Direktivets post G.I, Upplupen ränta och hyra, benämns i regeringens
förslag Upplupna ränte- och hyresintäkter.

Pösten omfattar enligt artikel 17 på balansdagen intjänad men ännu inte
erhållen ränta respektive hyra.

II Förutbetalda anskaffningskostnader

Posten H.H, Förutbetalda anskaffningskostnader, omfattar, enligt artikel
18, periodiserade kostnader för förvärv av försäkringsavtal enligt artikel
18 i det fjärde direktivet om nationell lag så påbjuder. Alternativt får
medlemsstaterna tillåta att anskaffningskostnaderna redovisas som av-
dragspost till post EE. 1, Avsättning för ej intjänad premie och kvardrö-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

253

jande risker i skadeförsäkringsföretag, och som avdragspost till post
EE.2, Livförsäkringsavsättning i livförsäkringsföretag. I ÅRFL har inta-
gits en bestämmelse om att nu nämnda kostnader skall tas upp som till-
gång om de är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år
(4 kap. 8 §).

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I posten redovisas sådana tillgångsposter som behövs för en korrekt pe-
riodisering och som inte skall redovisas under annan rubrik.

Eget kapital, avsättningar och skulder

Samtliga poster redovisade på passivsidan har i lagförslaget intagits med
dubbla versaler för att tydliggöra skillnaden mot posterna redovisade på
tillgångssidan. Bokstavsbenämningama överensstämmer med direktivets
om inget annat anges nedan.

AA. Eget kapital

I Aktiekapital eller Garantikapital

Direktivets post A.I, Tecknat kapital eller motsvarande medel, benämns
Aktiekapital eller Garantikapital.

Direktivets post A.I omfattar enligt artikel 19 kapital som, oavsett hur
det betecknats i det enskilda fallet, enligt nationell lag skall anses som
eget kapital, tecknat av aktieägare eller andra personer, allt efter det
ifrågavarande försäkringsföretagets associationsform.

I skade- liv- och fondförsäkringsbolag tas aktiekapital upp under denna
rubrik. Garantikapital kan förekomma i ömsesidiga bolag.

II Överkursfond

Direktivets post A.II, Överkurs vid emission, benämns i regeringens för-
slag Överkursfond, vilket är en anpassning till benämningen av motsva-
rande post enligt förslaget till årsredovisningslag.

Denna post kan förekomma i skadeförsäkringsaktiebolag och fondför-
säkringsaktiebolag.

III Uppskrivningsfond

Under denna rubrik redovisas uppskrivningsfond i skade- och fond-för-
säkringsbolag. Det sistnämnda gäller som en följd av att de föreslagna
följdändringarna i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning
till värdepappersfonder hänvisar till bestämmelserna för skadeförsäkrings-
företag.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

254

IV Andra fonder

1. Reservfond

2. Fond för orealiserade vinster

3. Övriga fonder

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Direktivets post A. IV, Kapitalreserver, benämns i regeringens förslag
Andra fonder, vilket är en anpassning till benämningen på motsvarande
post enligt förslaget till årsredovisningslag. Posten A.IV omfattar, enligt
artikel 20, reserver angivna i artikel 9 i det fjärde direktivet. Dessa reser-
ver är 1. lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv

2. reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver
sådan reserv 3. reserver föreskrivna i bolagsordningen, samt 4. övriga
reserver.

De fonder som upptagits under denna rubrik kan bli aktuella för skade-
och fondförsäkringsföretag.

V Balanserad vinst eller förlust

Posten innehåller ackumulerade vinster eller ackumulerade förluster från
tidigare räkenskapsår.

VI Årets resultat

Direktivets post A. VI, Vinst eller förlust under räkenskapsåret, benämns
i regeringens förslag Årets resultat vilket är en anpassning till förslaget
till årsredovisningslag och gällande rätt.

Den möjlighet som anges i direktivets artikel 6 föreslås utnyttjad. Där
ges en möjlighet att i nationell lag föreskriva att förlust respektive vinst
under räkenskapsåret skall redovisas på passivsidan. Därmed saknas an-
ledning att införa direktivets post H, Förlust under räkenskapsåret, på
tillgångssidan respektive direktivets post I, Vinst under räkenskapsåret,
på passivsidan.

BB. Obeskattade reserver

I balansräkningsschemat har tillkommit posten Obeskattade reserver
inplacerad mellan direktivets post A, Eget kapital och B, Efterställda
skulder. Posten har tillkommit av skäl som anges i allmänmotiveringen
avsnitt 9.7.

CG Efterställda skulder

Direktivets post B, Efterställda skulder, benämns i regeringens förslag
CC till följd av att Obeskattade reserver intagits som post BB.

Direktivets post B, Efterställda skulder, omfattar, enligt artikel 21, så-
dana skulder för vilka det genom avtal bestämts att de, vare sig de repre-

255

senteras av värdepapper eller inte, i händelse av likvidation eller konkurs
skall återbetalas först efter det att alla övriga borgenärers krav tillgodo-
setts.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

DD. Återbäringsmedel

I jämförelse med direktivet har i schemat intagits posten Återbäringsme-
del mellan direktivets post B, Efterställda skulder, och post C, Tekniska
avsättningar. Detta är en anpassning till svensk försäkringsrätt. I rege-
ringens uppställningsform har posten intagits omedelbart före de försäk-
ringstekniska skulderna för att markera att de avser medel som allokerats
försäkringstagarna.

Direktivets post Medel för framtida tilldelning införs inte, se allmän-
motiveringen, avsnitt 9.8.

I Återbäringsfond

II Uppskrivningsfond

III Fond för orealiserade vinster

IV Övriga medel

V Årets resultat

Återbäringsmedel skall enligt 5 kap. 4 § 3 anges uppdelat på visst sätt
och därvid anges enligt lagens uppställningsform för balansräkningen.

Återbäringsmedel kan förekomma i livförsäkringsföretag. I fondförsäk-
ringsföretag kan också en återbäringsfond förekomma. Vidare skall nuva-
rande Andra till framtida förfoganden avsatta medel redovisas under Öv-
riga medel.

EE. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Direktivets post C, Tekniska avsättningar, benämns i regeringens förslag
Försäkringstekniska avsättningar, vilket är en anpassning till gällande rätt
där benämningen Försäkringstekniska skulder används. Posten benämns
EE till följd av att Obeskattade reserver och Återbäringsmedel tillkommit
som nya poster. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsätt-
ningar skall redovisas på tillgångssidan enligt den möjlighet som anges
i artikel 24.3 (se kommentaren till tillgångsposten E).

Posten Försäkringstekniska avsättningar skall enligt artikel 23 redovisas
i enlighet med artikel 20 i det fjärde direktivet (om avsättningar), om
inget annat följer av artikel 24-30 i försäkringsredovisningsdirektivet.

1. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

Direktivets post C. 1, Avsättning för ej intjänad premie, har i regeringens
förslag benämnts Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande

256

risker till följd av att direktivets möjlighet att redovisa avsättning för
kvardröjande risker i posten utnyttjats i enlighet med artikel 26.

Direktivets post C. 1 omfattar enligt artikel 25 den del av tecknad pre-
mie som allokeras till senare räkenskapsår. I fråga om livförsäkringsföre-
tag far medlemsstaterna redovisa avsättning för ej intjänade premier
under EE.2, Livförsäkringsavsättning. Såsom nyss sagts får posten enligt
artikel 26 även inkludera avsättning för kvardröjande risker. Om sådan
del är väsentlig skall den särredovisas i balansräkningen eller i en not (se
5 kap. 4 § 4).

2. Livförsäkringsavsättning

Posten Livförsäkringsavsättning omfattar, enligt artikel 27, det uppskat-
tade värdet av ett försäkringsföretags förpliktelser, inklusive tilldelad
återbäring, med avdrag för beräknade framtida premier.

Försäkringsföretag skall enligt förslaget även fortsättningsvis redovisa
en samlad post liknande premiereserven i gällande rätt (se vidare kom-
mentaren till 4 kap. 9 § ÅRFL).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

3. Avsättning för oreglerade skador

Direktivets post Avsättning för oreglerade skador omfattar enligt artikel
28 ett försäkringsföretags uppskattade slutliga kostnad för att tillgodose
alla krav som beror på händelser som inträffat före räkenskapsårets
utgång, vare sig dessa krav anmälts eller inte, med avdrag för reglerade
ersättningskrav.

4. Avsättning för återbäring och rabatter

Direktivets post C.4, Avsättning för återbäring och rabatter, omfattar en-
ligt artikel 29 belopp avsedda för försäkringstagare eller förmånstagare
i den mån de inte tilldelats och ingår i posten EE.2, Livförsäkringsavsätt-
ning, eller redovisas i direktivets post D, Medel för framtida tilldelning.
I ARFL har sistnämnda post inte medtagits. I stället skall posten återbä-
ringsmedel redovisas.

5. Utjämningsavsättning

Posten Utjämningsavsättning omfattar enligt artikel 30 belopp som avsatts
i enlighet med administrativa eller rättsliga krav på utjämning av va-
riationer i skadefrekvens mellan åren eller för att täcka speciella risker.

6. Övriga försäkringstekniska avsättningar

Direktivets post C. 6, Övriga tekniska avsättningar, benämns i regering-
ens förslag Övriga försäkringstekniska avsättningar.

Posten skall enligt artikel 26 avse avsättning för ej intjänade premier
som reserverats med hänsyn till risker som försäkringsföretaget bär efter

257

17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

räkenskapsårets utgång, för att täcka alla ersättningskrav och kostnader
som har ett samband med gällande försäkringsavtal och som går utöver
de mot dessa avtal svarande ej intjänade och förväntade premier, dvs.
kvardröjande risker. Medlemsstaterna får dock, såsom tidigare nämnts,
tillåta att kvardröjande risker redovisas i posten EE. 1. Denna möjlighet
har föreslagits utnyttjad.

FF. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär
placeringsrisken (före avgiven återför säkring)

Direktivets post D, Tekniska avsättningar för livförsäkringsavtal där för-
säkringstagaren bär placeringsrisken, har i regeringens förslag kortats ned
och anpassats efter benämningen av posten D på tillgångssidan. Aterför-
säkrares andel av den försäkringstekniska avsättningen skall redovisas på
tillgångssidan enligt den möjlighet som anges i artikel 24.3 (se post E.6
på tillgångssidan).

Posten omfattar enligt artikel 31 avsättningar som är kopplade till fond-
anknuten försäkring eller som görs med ledning av ett index eller på
grund av åtaganden gentemot tontiners medlemmar. Vaije ytterligare av-
sättning som görs för att täcka dödsfellsrisker, driftskostnader eller
övriga risker redovisas under posten EE.2, Livförsäkringsavsättning.

GG. Avsättningar för andra risker och kostnader

Posten Avsättningar för andra risker och kostnader har i direktivet be-
nämningen E.

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

HH. Depåer från återförsäkrare

Direktivets post F, Depositioner mottagna från återförsäkrare, benämns
i regeringens förslag Depåer mottagna från återförsäkrare vilket är en
anpassning till svensk försäkringsterminologi.

Posten omfattar enligt artikel 32 belopp som deponerats av andra för-
säkringsföretag i enlighet med ett återförsäkringsavtal eller som inne-
hållits av samma skäl. Dessa skulder får inte kvittas eller läggas samman
med andra mellanhavanden med motparten. I de fall värdepapper depone-
rats som säkerhet av ett företag som mottagit affär och äganderätten
kvarblir hos denna, skall det mottagande företaget som skuld redovisa det
belopp som företaget är skyldig med anledning av depositionen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

258

II. Skulder

Direktivets post G, Skulder, ges i regeringens förslag beteckningen II.

I Skulder avseende direkt försäkring

Direktivets poster G.I och G.H, Skulder som uppstått i direkt försäk-
ringsverksamhet respektive återförsäkringsverksamhet, benämns Skulder
avseende direkt försäkring respektive Skulder avseende återförsäkring.
Motsvarande anpassning har skett beträffande tillgångsposten F.

II Skulder avseende återförsäkring

Se kommentaren till föregående post.

III Obligationslån

Direktivets post G.III, Obligationslån med särskilt angivande av konver-
tibla lån, benämns Obligationslån.

IV Skulder till kreditinstitut

V Övriga skulder

Direktivets post G.V, Övriga skulder, inbegripet skatt och sociala avgif-
ter, har i regeringens förslag kortats ned till Övriga skulder.

JJ. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader

II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Under Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har posterna Återför-
säkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader samt Övriga upp-
lupna kostnader och förutbetalda intäkter tillkommit. En bruttoredovis-
ning av förutbetalda anskaffningskostnader med återförsäkrares andel re-
dovisad på passivsidan innebär en tydligare redovisning än om återförsäk-
ringen beaktas som en avdragspost på tillgångssidan.

POSTER INOM LINJEN

Uppgifter om panter m.m. diskuteras i allmänmotiveringen, avsnitt 11.2.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

259

I Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skul-
der och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje
slag för sig

Som poster inom linjen skall under posten I redovisas panter och därmed
jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar
redovisade förpliktelser. Detta motsvarar vad regeringen föreslagit beträf-
fande kreditinstitut och värdepappersbolag.

Den i Finansinspektionens nuvarande föreskrifter angivna skyldigheten
att ange för försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar följer
enligt ÅRFL av att ställda panter m.m. skall redovisas var för sig.

II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för
sig

Posten II avser panter m.m. ställda för annat än egna skulder och såsom
avsättningar redovisade förpliktelser. I den mån det förekommer att pan-
ter ställts för egna ansvarsförbindelser bör även de anges i denna post.

III Ansvarsförbindelser

1) Garantier

2) Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar
och ej har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet

3) Övriga ansvarsförbindelser

Posten III avser Ansvarsförbindelser. I gällande rätt krävs inte att alla
pensionsförpliktelser skuldförs. Mot denna bakgrund har på samma sätt
som i förslaget till ny årsredovisningslag intagits en särskild post inom
linjen för sådana slag av förpliktelser (se avsnitt 11.2 i allmänmotivering-
en).

Såsom Redovisningsrådet och Sveriges Industriförbund anfört är dis-
konterade växlar i dag ovanligt förekommande. Därför har denna post ut-
gått ur lagens balansräkningsschema.

IV Åtaganden

1) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner

2) Övriga åtaganden

Posten IV avser Åtaganden. Posten har sin bakgrund i artikel 25 i bank-
redovisningsdirektivet. Enligt artikeln skall upplysningar lämnas om alla
oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande. I schemat för balans-
räkningen föreskrivs på samma sätt som föreslagits för kreditinstitut en
uppdelning i åtaganden till följd av återköpstransaktioner och övriga åta-
ganden. Om det inte är möjligt att uppskatta åtagandet till ett visst belopp

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

260

bör i stället sammanfattande upplysningar lämnas om åtagandets karaktär
och de omständigheter som gör att åtagandet inte går att beloppsbe-
stämma.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Kommentarer till resultaträkningens poster och försäkringsredovis-
ningsdirektivets artiklar därom

På motsvarande sätt som för balansräkningen lämnas kommentarer till
posterna i resultaträkningen och en redogörelse för innehållet i försäk-
ringsredovisningsdirektivets artiklar om resultaträkningens poster.

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkningen

I det följande kommenteras bl.a. vissa anpassningar av benämningar på
poster som skett i förhållande till direktivet. Vissa ändringar följer av re-
daktionella ändringar av benämningen på balansräkningens poster. Sådana
ändringar kommenteras inte på nytt i det följande.

Flertalet poster i resultaträkningen skall enligt direktivet redovisas
"netto efter avgiven återförsäkring". I resultaträkningen har särskilt mar-
kerats om posterna skall redovisas "efter avgiven återförsäkring". Sådana
tillägg bör i redovisningspraxis vara möjliga att ersätta med "för egen
räkning" eller motsvarande förkortning.

Poster som skall redovisas "för egen räkning" skall enligt andra be-
stämmelser i lagförslaget i not redovisas med uppdelning mellan bruttobe-
lopp och återförsäkrares andel.

I. Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Direktivets post 1.1, Premieintäkt, netto efter avgiven återförsäkring be-
nämns Premieintäkter efter avgiven återförsäkring.

a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

Direktivets post 1.1 a, Tecknade bruttopremier, benämns Premieinkomst
som en anpassning till svenskt vedertaget begrepp.

Posten 1.1 a omfattar, enligt artikel 35, alla belopp som förfaller till
betalning under räkenskapsåret med anledning av försäkringsavtal, oav-
sett om dessa belopp helt eller delvis avser ett senare räkenskapsår. I
posten får inte inräknas skatter och offentliga avgifter som utgår på för-
säkringspremier.

261

b. Premier för avgiven återförsäkring (-)

Direktivets post 1.1 b, Premie för avgiven återförsäkring, omfattar, enligt
artikel 36, alla premier som betalats ut eller förfallit till betalning med
anledning av återförsäkringsavtal som försäkringsföretaget ingått, in-
klusive portföljpremier.

c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och
kvardröjande risker, före avgiven återförsäkring (+/-)

Direktivets poster I.lc och d, Förändring i Avsättning för ej intjänade
premier och kvardröjande risker, beskrivs i artikel 37.

d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjä-
nade premier och kvardröjande risker (+/-)

Se kommentaren till föregående post.

2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6)

Direktivets post 1.2, Fördelad avkastning på placeringar överförd från det
icke-tekniska resultatet, benämns i regeringens lagförslag Kapitalavkast-
ning överförd från finansrörelsen. Detta är en anpassning till benäm-
ningarna i gällande rätt. Med finansrörelsen avses den icke-tekniska redo-
visningen. Posten HI.4, Fördelad avkastning på placeringar överförd
från/till den tekniska redovisningen, får därmed likalydande benämning
som ovan.

Pösten 1.2 får enligt artikel 43, fördelas mellan teknisk och icke-teknisk
redovisning. I de fåll detta tillåts får medlemsstaterna fastställa hur och
med vilka belopp avkastning får överföras mellan de olika delarna i re-
sultaträkningen. Skälen och grunderna för en sådan omföring skall anges
i en not (se 5 kap. 5 § 7).

3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Direktivets post 1.4, Uppkomna krav på försäkringsersättningar, har för-
kortats till Försäkringsersättningar, vilket motsvarar benämningen av den
berörda skuldposten.

Posten 1.4 omfattar, enligt artikel 38, alla utbetalningar av försäkrings-
ersättningar som gjorts under räkenskapsåret inklusive förändringen av
posten EE.3, Avsättning för oreglerade skador. Posten skall även omfåtta
skador som inträffat, men inte anmälts. Belopp som kan återvinnas
genom regress eller räddningsåtgärder skall dras av. Väsentliga av-
vikelser mellan en skadas avsättning vid årets ingång och utbetalad

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

262

försäkringsersättning, s.k. awecklingskostnad, skall enligt lagförslaget
specificeras på kategori av skada och belopp (se 5 kap. 4§ 4).

I förhållande till kommitténs förslag har resultaträkningsschemat utfor-
mats så att fördelningen av den väsentliga posten skadeersättningar skall
redan i resultaträkningen redovisas såväl på belopp före som efter åter-
försäkring.

a. Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter av-
given återförsäkring) (+/-)

6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

Posten 1.6 Återbäring och rabatter omfattar, enligt artikel 39, belopp som
skall belasta räkenskapsåret och som har eller skall utbetalas till för-
säkringstagare eller förmånstagare eller andra försäkrade eller avsättas
för deras räkning, inklusive belopp som använts till att öka/minska de
tekniska avsättningarna eller som tilldelats genom minskning av premier.
Rabatter skall omfåtta belopp som utgör en partiell återbetalning av pre-
mier på grundval av erfarenheter av enskilda avtal.

7. Driftskostnader

I posten 1.7 Driftskostnader, ingår enligt artikel 40 bl.a. anskaffnings-
kostnader, som avser kostnader som uppkommit för att ingå försäkrings-
avtal. Medlemsstaterna får föreskriva att fömyelseprovisioner skall
redovisas under administrationskostnader.

Administrationskostnader ingår också i posten 1.7 och omfattar, enligt
artikel 41, kostnader för premieuppbörd, förvaltning av bestånd, han-
tering av återbäring och rabatter samt för mottagen och avgiven åter-
försäkring. Posten skall inkludera personalkostnader och avskrivning av
maskiner och inventarier, i den mån dessa inte redovisas under an-
skaffningskostnader, krav på försäkringsersättningar eller placeringskost-
nader.

8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

9. Förändring i Utjämningsavsättning

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

263

10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post
m.i)

Direktivets post 1.10 delsaldo, har i regeringens förslag benämnts Skade-
försäkringsrörelsens tekniska resultat. Därmed tydliggörs på ett bättre sätt
skillnaden mellan den tekniska och den icke-tekniska redovisningen. Pos-
ten Hl. 1 ges likalydande benämning.

11. Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse

1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

Se kommentaren till posten 1.1.

a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

Direktivets post K. 1 a, Tecknade bruttopremier, benämns Premieinkomst
som en anpassning till svenskt vedertaget begrepp.

Direktivets post II. 1 a, Tecknade premier, brutto, omfattar, enligt arti-
kel 35, alla belopp som förfaller till betalning under räkenskapsåret med
anledning av försäkringsavtal, oavsett om dessa belopp helt eller delvis
avser ett senare räkenskapsår. I posten får inte inräknas skatter och of-
fentliga avgifter som utgår på försäkringspremier.

Såsom framhållits under posten EE.2, Livförsäkringsavsättning, i kom-
mentaren till schemat för balansräkningen kommer livförsäkringsföretag
även fortsättningsvis att redovisa en premieinkomst.

b. Premier för avgiven återförsäkring (-)

Direktivets post II. 1 b, Premie för avgiven återförsäkring, omfattar, en-
ligt artikel 36, alla premier som betalats ut eller förfallit till betalning
med anledning av återförsäkringsavtal som försäkringsföretaget ingått,
inklusive portfölj premier.

2. Kapitalavkastning, intäkter

Direktivets poster II.2 och H.9, Intäkter och vinster av placeringar res-
pektive Kostnader och förluster på placeringar, har i regeringens förslag
ersatts av benämningen "Kapitalavkastning".

Posterna II.2 och II.9, Förvaltning av placeringstillgångar, intäkter res-
pektive kostnader, skall enligt artikel 42 i skadeförsäkringsföretag redovi-
sas i den icke-tekniska redovisningen, och i livförsäkringsföretag i den
tekniska redovisningen. Medlemsstaterna får kräva att posterna specifice-
ras per tillgångsslag. I de fell liv- och skadeförsäkringsrörelse bedrivs
inom samma företag skall redovisning ske inom den rörelse till vilken
tillgångarna direkt sammanhänger.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

264

3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

I förhållande till kommitténs förslag har "placeringar" ersatts med "place-
ringstillgångar". För att förtydliga effekterna vid en redovisning till verk-
ligt värde skall orealiserade vinster på samtliga placeringstillgångar enligt
lagförslagets 4 kap. 6 § redovisas särskilt.

Posten II.3 och II.9, Orealiserade vinster och förluster på placering-
ar, far intas i livförsäkringsrörelsens resultaträkning, enligt artikel 44,
och helt eller delvis ange skillnaden mellan placeringar värderade till
verkligt värde och inköpspris. I denna post skall redovisas värdejuste-
ringar avseende tillgångar redovisade under D; Placeringar där försäk-
ringstagarna bär placeringsrisken, se 4 kap. 6 § första stycket.

4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a. Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

Direktivets post II.5, Uppkomna krav på försäkringsersättningar, har för-
kortats till Försäkringsersättningar, vilket motsvarar benämningen av den
berörda skuldposten.

Direktivets post IL5 omfattar, enligt artikel 38, alla utbetalningar av
försäkringsersättningar som gjorts under räkenskapsåret inklusive föränd-
ringen av posten EE.3, Avsättning för oreglerade skador. Posten skall
även omfåtta skador som inträffat, men inte anmälts. Belopp som kan
återvinnas genom regress eller räddningsåtgärder skall dras av. Väsent-
liga avvikelser mellan en skadas avsättning vid årets ingång och utbetalad
försäkringsersättning, s.k. awecklingskostnad, skall enligt lagförslaget
specificeras per kategori av skada och belopp, se 5 kap. 4 § 4.

I förhållande till kommitténs förslag har balansräkningsschemat utfor-
mats så att posten skadeersättningar skall redan i resultaträkningen anges
uppdelat på belopp före återförsäkring och belopp för återförsäkrares an-
del.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

265

6. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter av-
given återför säkring) (+/-)

a. Livförsäkringsavsättning

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel

b. Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återför-
säkring)

7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

Posten II.7, Återbäring och rabatter, omfattar, enligt artikel 39, belopp
som skall belasta räkenskapsåret och som har eller skall utbetalas till för-
säkringstagare eller förmånstagare eller andra försäkrade eller avsättas
för deras räkning, inklusive belopp som använts till att öka/minska de
tekniska avsättningarna eller som tilldelats genom minskning av premier.
Rabatter skall omfåtta belopp som utgör en partiell återbetalning av pre-
mier på grundval av erfarenheter av enskilda avtal.

8. Driftskostnader

I direktivets post II.8, Driftskostnadsnetto, ingår enligt artikel 40 bl.a.
anskaffningskostnader, som avser kostnader som uppkommit för att ingå
försäkringsavtal. Medlemsstaterna får föreskriva att fömyelseprovisioner
skall redovisas under administrationskostnader.

Administrationskostnader ingår också i posten II.8 och omfattar, enligt
artikel 41, kostnader för premieuppbörd, förvaltning av bestånd, han-
tering av återbäring och rabatter samt för mottagen och avgiven åter-
försäkring. Posten skall inkludera personalkostnader och avskrivning av
maskiner och inventarier, i den mån dessa inte redovisas under an-
skaffningskostnader, krav på försäkringsersättningar eller placeringskost-
nader.

9. Kapitalavkastning, kostnader

Direktivets post II.9, Intäkter och vinster av placeringar respektive Kost-
nader och förluster på placeringar, har i regeringens förslag benämnts
"Kapitalavkastning, intäkter respektive kostnader".

Posterna II.2 och II.9, Förvaltning av placeringstillgångar, intäkter res-
pektive kostnader, skall enligt artikel 42, i livförsäkringsföretag redovisas
i den tekniska redovisningen. Medlemsstaterna far kräva eller tillåta att
posterna specificeras per tillgångsslag. I de fåll liv- och skadeförsäkrings-
rörelse bedrivs inom samma företag skall redovisning ske inom den rö-
relse till vilken tillgångarna direkt sammanhänger.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

266

10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar

I förhållande till kommitténs förslag har "placeringar" ersatts med "pla-
ceringstillgångar" .

Posterna II.3 och n. 10, Orealiserade vinster och förluster på pla-
ceringar, får enligt artikel 44 intas i livförsäkringsrörelsens resultaträk-
ning och helt eller delvis ange skillnaden mellan placeringar värderade
till verkligt värde och inköpspris. Vid redovisning till verkligt värde skall
orealiserade förluster på placeringstillgångarna enligt lagförslagets 4 kap.
6 § första stycket redovisas i denna post. I denna post skall också redovi-
sas värdejusteringar avseende tillgångar redovisade under D, Place-
ringstillgångar där försäkringstagarna själva bär placeringsrisken.

11. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen

(införs som post HI.4)

Avkastningen på placeringar får, enligt artikel 43, fördelas mellan tek-
nisk och icke-teknisk redovisning. I de fall då detta tillåts får medlems-
staterna fastställa hur och med vilka belopp avkastning får överföras
mellan de olika delarna i resultaträkningen (se vidare kommentaren till
post m.4). Skälen och grunderna för en sådan omföring skall därvid an-
ges i en not.

Direktivets post n.12, Fördelad avkastning på placeringar överförd
från det icke-tekniska resultatet, benämns Kapitalavkastning överförd till
finansrörelsen. Detta är en anpassning till gällande rätt. Med finansrörel-
sen avses, som tidigare nämnts, den icke-tekniska redovisningen.

13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat

(införs som post HI.2)

Hl. Icke-teknisk redovisning

1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post 1.10)

2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post n.13)

3a. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen

Direktivets post Hl.3 och Hl.5, Intäkter och vinster på placeringar res-
pektive Kostnader och förluster på placeringar, har i regeringens förslag
ersatts av benämningen "Kapitalförvaltning, intäkter respektive kost-
nader".

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

267

Posterna Hl.3 och III.5, Förvaltning av placeringstillgångar, intäkter
respektive kostnader, skall enligt artikel 42 i skadeförsäkringsföretag re-
dovisas i den icke-tekniska redovisningen, och i livförsäkringsföretag i
den tekniska redovisningen. Medlemsstaterna far kräva specifikation av
posterna per tillgångsslag. I de fall liv- och skadeförsäkringsrörelse be-
drivs inom samma företag skall redovisning ske inom den rörelse till vil-
ken tillgångarna direkt sammanhänger.

3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

Denna post har tillkommit i förhållande till försäkringsredovisningsdirek-
tivets uppställningsform med stöd av artikel 44.2 i samma direktiv. Enligt
artikeln får medlemsstater som kräver eller tillåter att placeringstillgångar
värderas till verkligt värde medge att i resultaträkningen en särredo-
visning sker av förändringen av skillnaden mellan en värdering av place-
ringstillgångar till verkligt värde och deras inköpspris. Enligt regeringen
bör orealiserade vinster på placeringstillgångar särredovisas såväl i skade-
försäkringsrörelse som i livförsäkringsrörelse (se 4 kap. 6 § ARFL).

4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post

11.12)

Posten III.4 får enligt artikel 43, fördelas mellan teknisk och icke-teknisk
redovisning. I de fell detta tillåts får medlemsstaterna festställa hur och
med vilka belopp avkastning får överföras mellan de olika delarna i
resultaträkningen. Skälen och grunderna för en sådan omföring skall
anges i en not.

Skadeförsäkringsföretag redovisar enligt gällande rätt hela kapitalav-
kastningen i finansrörelsen (icke-tekniska redovisningen), netto. Enligt
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1991:19-20) kan därefter ett be-
lopp motsvarande en god approximation av verksamhetsgrenarnas del av
kapitalavkastningen överföras till den tekniska redovisningen. Flera för-
säkringsföretag har i dag en finansavdelning som såväl placerar de fria
medlen som medel placerade för fullgörande av framtida åtaganden
gentemot försäkringstagarna. Avkastningen på de senare tillgångarna
motsvarar i stort en riskfri placering. Direktivet möjliggör att en sådan
avkastning överförs till den försäkringstekniska redovisningen. Avkast-
ningsförväntningama är också en väsentlig faktor för premiesättningen.
Motsvarande uppdelning saknas i livförsäkringsrörelsen med motivet att
alla tillgångar med avkastning i princip är försäkringstagarnas. Den här
aktuella posten har dock intagits även i uppställningsformen för livförsäk-
ringsföretag. Dess användning på svenska förhållanden torde vara be-
gränsat när ett utdelningsförbud finns kvar. Denna post skulle i och för
sig kunna få betydelse i vissa fall av svenskt ägande i utländska livförsäk-
ringsföretag utan utdelningsförbud. Posten har därför intagits i lagens
schema.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

268

5a. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen

Direktivets post Hl.5, Intäkter och vinster på placeringar respektive
Kostnader och förluster på placeringar, har i regeringens förslag ersatts
av benämningen "Kapitalavkastning, intäkter respektive kostnader".

Pösten III.3 och Hl.5, Förvaltning av placeringstillgångar, intäkter re-
spektive kostnader, skall enligt artikel 42 i skadeförsäkringsverksamhet
redovisas i den icke-tekniska redovisningen och i livförsäkringsverksam-
het i den tekniska redovisningen. Medlemsstaterna får specificera poster-
na per tillgångsslag. I de fell liv- och skadeförsäkringsrörelse bedrivs
inom samma företag skall redovisning ske inom den rörelse till vilken
tillgångarna direkt sammanhänger.

5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar

Denna post har tillkommit i förhållande till försäkringsredovisningsdirek-
tivets uppställningsform med stöd av artikel 44.2 i samma direktiv. Enligt
artikel 44.2 i försäkringsredovisningsdirektivet får medlemsstater som
kräver eller tillåter att placeringstillgångar värderas till verkligt värde
medge att i resultaträkningen en särredovisning sker av skillnaden mellan
en värdering av placeringstillgångar till verkligt värde och deras inköps-
pris. Enligt regeringen bör orealiserade förluster på placeringstillgångar
särredovisas såväl i skadeförsäkringsrörelse som livförsäkringsrörelse (se
4 kap. 6 § ÅRFL).

6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post

1.2)

Posten m.6, Överföring av kapitalavkastning, får enligt artikel 43, för-
delas mellan teknisk och icke-teknisk redovisning. I de fell då detta tillåts
får medlemsstaterna fastställa hur och med vilka belopp avkastning får
överföras mellan de olika delarna i resultaträkningen. Skälen och grun-
derna för en sådan omföring skall anges i en not (se vidare kommentaren
till post 4).

7. Övriga intäkter

8. Övriga kostnader

Direktivets post HL 8, Övriga kostnader, inklusive nedskrivningar, be-
nämns i regeringens förslag Övriga kostnader. Postens närmare innehåll
skall föreskrivas av regeringen, eller efter dess bemyndigande, Finansin-
spektionen. Direktivets förtydligande skrivning att nedskrivningar ingår
har inte tagits med i ARFL:s balansräkningsschema.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

269

9. Extraordinära intäkter

10. Extraordinära kostnader

11. Bokslutsdispositioner

I regeringens förslag har tillkommit posten Bokslutsdispositioner mellan
direktivets post Hl. 13, Extraordinärt resultat och III. 14, Skatt på årets re-
sultat. Skälen för detta har berörts i allmänmotiveringen, avsnitt 9.7.

12. Skatt på årets resultat

13. Övriga skatter

14. Årets resultat

Direktivets post Hl. 16, Vinst eller förlust under räkenskapsåret, benämns
i regeringens förslag Arets resultat i enlighet med gällande rätt. Posten
benämns III. 14 i ARFL.

Det kan också anmärkas att direktivets poster Hl. 10 och III. 13, Resul-
tat av den normala verksamheten efter skatt respektive Extraordinärt re-
sultat inte föreslås införda. Poster som redovisas som extraordinära är
enligt dagens praxis få. Enligt motsvarande ordning som föreslagits för
kreditinstitut i del 3 bör alltså en särredovisning i resultaträkningen av
direktivets poster Hl. 10 och HL 13 kunna undvaras, se i stället 5 kap. 16
§ årsredovisningslagen vartill hänvisas i 5 kap. 1 § ARFL.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

Frågan om lagens ikraftträdande har behandlats i avsnitt 21 i allmänmoti-
veringen del 2.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift i
11 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) som ersatts genom bestämmel-
se i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Bestämmelsen är av samma slag som punkt 4 beträffande hänvisningar
till 11 kap. aktiebolagslagen i övergångsbestämmelserna till nya årsredo-
visningslagen.

270

3. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen
(1995:000) skall inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens
ikraftträdande.

Bestämmelsen är av samma slag som punkt 5 i öveigångsbestämmel serna
till nya årsredovisningslagen (se kommentaren till denna bestämmelse).

4. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträ-
dande får användas för erforderlig nedskrivning av värdet på andra an-
läggningstillgångar, om det finns särskilda skäl för en sådan utjämning.
I så fall skall upplysning om detta lämnas i en not.

Bestämmelsen är av samma slag som punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till nya årsredovisningslagen med beaktande av nuvarande förutsättningar
för användning av uppskrivningsfonden enligt 11 kap. 5 § andra stycket
1 FRL (se kommentaren till motsvarande bestämmelse i nya årsredovis-
ningslagen).

5. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektio-
nen får för den första års- eller koncernredovisning som upprättas enligt
denna lag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen
(1995:000) och 6 kap. 2 § denna lag inte skall tillämpas samt meddela
närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall
lämnas.

Bestämmelsen har tillkommit för att underlätta en anpassning till den nya
redovisningslagstiftningen. Genom bestämmelsen möjliggörs undantag
från bestämmelserna om lämnande av jämförelsetal för föregående räken-
skapsår och om s.k. femårsöversikter (se kommentaren till motsvarande
bestämmelse i nya årsredovisningslagen). När det gäller försäkringsföre-
tag bör det överlämnas till regeringen eller, efter vidare delegation, Fi-
nansinspektionen att meddela föreskrifter om vilka närmare undantag som
skall göras samt vilka upplysningar som i stället skall lämnas för att sä-
kerställa en tillfredsställande jämförbarhet i företag som undantas. På så
sätt ges en bättre möjlighet att anpassa öveigångsregleringen med hänsyn
till olika företagstyper och företagsstorlek efter vikten av att sådan infor-
mation lämnas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

271

23.2 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

1 kap. 9 §

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

Ett försäkringsbolag är moderbolag och en annan juridisk person är
dotterföretag, om försäkringsbolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar
i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av röst-
erna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ut-
se eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i d$n juridiska personen och har rätt att en-
samt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed järrförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett
annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med
ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag till-

sammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar
i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av röst-
erna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ut-
se eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och
på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift
i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har
rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska
personen, är även denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får föreskriva att denna lags bestämmelser, eller föreskrifter som medde-
lats med stöd av denna lag, om koncerner skall gälla helt eller delvis för
en grupp av företag, som inte utgör en koncern enligt första-tredje styc-
kena, men som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.

(Jfr 1 kap. 9 § i kommitténs förslag)

Genom de föreslagna ändringarna i paragrafen införs en ny koncem-
definition i FRL. Koncemdefinitionen motsvarar den definition som före-
slås i bl.a aktiebolagslagen, nya årsredovisningslagen, ARFL och i de

272

associationsrättsliga lagarna för banker (se avsnitt 15.1 i allmänmotive-
ringen och författningskommentaren till 1 kap. 4 § nya årsredovisnings-
lagen).

Enligt gällande rätt kan Finansinspektionen förordna att bestämmelser
i FRL om koncerner skall tillämpas på en grupp av försäkringsbolag som
inte omfattas av koncemdefinitionen, om företaget har en gemensam eller
i huvudsak gemensam administration och företagsledning. Genom änd-
ringen i sjätte stycket anpassas nuvarande bestämmelse i FRL för att mot-
svara den bestämmelse som föreslås införd för redovisningen i ARFL,
främst genom att kravet på gemensam administration tas bort samtidigt
som tillämpningen inte begränsas till försäkringsföretag. Bestämmelsen
kan därvid tillämpas också i sådana fåll då något av företagen bedriver
en verksamhet som ligger nära försäkringsverksamhet eller har anknyt-
ning till sådan verksamhet utan att kunna definieras som försäkrings-
rörelse.

Bestämmelsen innebär på samma sätt som i dag att inte bara sådana för
lämnandet av års- och koncernredovisningen stödjande bestämmelser kan
föreskrivas tillämpliga på gruppen. Även andra bestämmelser i FRL som
särskilt tar sikte på koncerner kan föreskrivas tillämpliga (se vidare all-
mänmotiveringen, avsnitt 16.1).

Enligt de överväganden som angivits i allmänmotiveringen bör bestäm-
melsen utformas som en förskriftsrätt för regeringen, eller efter dess be-
myndigande, Finansinspektionen (se författningskommentaren till 1 kap.
5 § ÅRFL).

I sista stycket har i förhållande till lagrådsremissen motsvarande
ändring som i 1 kap. 5 § ARFL gjorts. (Se kommentaren till nämnda
bestämmelse).

1 kap. 9 b §

1 de fall som avses i 9 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana
rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en
annanfysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de
aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller
av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotter-
företags räkning.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Paragrafen är ny. Bestämmelsen motsvaras av 1 kap. 6 § aktiebolags-
lagen. Se författningskommentaren till denna paragraf.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

273

18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

4 kap. 18 §

En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden och överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en tillgång skrivs upp enligt 4 kap. 1 §
lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag och 4 kap. 6 §
ärsredovisningslagen (1995:000).

Bestämmelserna i 7 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket be-
lopp aktiekapitalet skall ökas, de nya aktiernas aktieslag eller det belopp
vartill aktiernas nominella belopp höjs samt, i förekommande fåll, förord-
nande som avses i 6 a §. I ett avstämningsbolag skall avstämningsdagen
anges i beslutet varvid iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet
har registrerats. Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och 9 § första
stycket skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får
inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna
skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför
rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbe-
slutet. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än
för räkenskapsåret efter det under vilket registrering har skett.

(Jfr 4 kap. 18 § i kommitténs förslag)

Ändringen av första stycket tredje punkten är föranledd av att överkurs-
fonden tillkommit (se 12 kap 9 §).

Ändringen av fjärde punkten är föranledd av att 11 kap. föreslås bli
upphävt för att ersättas av ÅRFL. Enligt regeringens förslag förekommer
inte benämningen anläggningstillgångar i ARFL. Av detta skäl bör be-
nämningen "tillgångar" användas i detta sammanhang.

4 kap. 22 §

Emissionsprospektet skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsåren,
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in
i förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket första
meningen årsredovisningslagen (1995:000) skall tillämpas på emissions-
prospekt.

Om försäkringsaktiebolag är moderbolag, skall bolaget i emissions-
prospektet ta in koncernresultaträkningama och koncembalansräkningama

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

274

för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och
andra uppgifter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bo-
laget som svarar mot uppgifterna i dessa handlingar utelämnas i den mån
de kan anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets ak-
tier. Dock får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste
räkenskapsåret enligt första stycket inte utelämnas.

(Jfr 4 kap. 22 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. föreslås upphävt för att ersättas
av ARFL som i detta avseende hänvisar till bestämmelser i den nya års-
redovisningslagen.

7 kap. 1 §

Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar skall motsvara be-
lopp som erfordras för att bolaget vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla
alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av
ingångna försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna skall
motsvara bolagets ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premiereserv),

2. inträffade oreglerade försäkringrfall, kostnader som beräknas upp-
komma för regleringen av dessa samt tilldelad återbäring som förfallit till
betalning men inte betalats ut (avsättning för oreglerade skador),

3. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning,

4. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse som inte har förfallit till betalning, och

5. förlustutjämning för kreditförsäkring som avses i 12 kap. 9 a § (ut-
jämningsavsättning) upp till det belopp för avsättningens storlek som an-
ges i första stycket andra meningen nämnda paragraf.

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall vid
beräkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska avsättningar en-
dast beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen be-
löper på bolaget.

Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje för-
säkringrfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas
om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller, rfter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om beräkning avförsäkringstekniska av-
sättningar.

(Jfr 2 kap. 16 och 17 §§ i kommitténs förslag till ÅRFL)

Mot bakgrund bl.a. av att redovisningsbestämmelsema nu bryts ut ur
FRL har paragrafens första stycke ändrats så att den inte längre uttiyck-
ligen anger att försäkringstekniska avsättningarna skall redovisas i balans-
räkningen. En sådan skyldighet följer redan av balansräkningsschemat i
ÅRFL. Det är dock erforderligt att behålla en bestämmelse i FRL som

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

275

anger vilka försäkringstekniska avsättningar som ett försäkringsbolag har
att räkna med i sin försäkringsrörelse. I enlighet med vad regeringen an-
fört i allmänmotiveringen (se avsnitt 11.4) bör bestämningarna av försäk-
ringstekniska avsättningar enligt FRL, som i vissa hänseenden bör an-
passas efter föreskrifterna i försäkringsredovisningsdirektivet, även ligga
till grund för redovisningen av de försäkringstekniska avsättningarna i
försäkringsföretagens balansräkning. I paragrafen har därvid inarbetats
den allmänna principen enligt artikel 56 i försäkringsredovisningsdirekti-
vet om vilket belopp de försäkringstekniska avsättningarna skall vid var
tid anses uppgå till.

Införlivandet av försäkringsredovisningsdirektivet i svensk rätt innebär
att försäkringstekniska avsättninger ges andra benämningar i redovisning-
en än vad som förekommer i dag. Genom de föreslagna ändringarna i
första stycket anpassas terminologin för vissa nuvarande "reserver" efter
de benämningar på avsättningar som används i ARFL.

Ändringen av första stycket andra punkten innebär att benämningen
"skadebehandlingsreserv" och "ersättningsreserv" utmönstras ur lagen.
De belopp för ansvarighet som tidigare hänförts dit, dvs. kostnader för
skadereglering och försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfell,
skall i enlighet med artikel 60 i försäkringsredovisningsdirektivet i stället
hänföras till "avsättning för oreglerade skador". Denna avsättning skall
även omfetta tilldelad återbäring som förfellit till betalning men inte be-
talats ut.

I första stycket femte punkten har på motsvarande sätt benämningen
"utjämningsreserv" med hänsyn till artikel 30 försäkringsredovisnings-
direktivet ersatts med "utjämningsavsättning".

Det kan anföras skäl för att även nuvarande "premiereserv" i första
stycket första punkten borde ges en annan benämning. Premiereservens
beräkningen är emellertid, särskilt inom livförsäkringsrörelse, föremål
för en mera omfettande reglering. De benämningar som används i direk-
tivet som ligger närmast premiereserven är olika för livförsäkring och
skadeförsäkring. För skadeförsäkring används benämningen "avsättning
för ej intjänade premier och kvardröjande risker". För livförsäkring
används benämningen "livförsäkringsavsättning", som närmast kan
likställas med nuvarande premiereserv inklusive tilldelad återbäring.

En anpassning till ARFL:s benämningar skulle således i detta avseende
leda till olika begrepp i FRL för nuvarande premiereserv. Nuvarande
premiereservgrunder skulle t.ex. kunna benämnas grunder för beräkning
av "livförsäkringsavsättning exklusive tilldelad återbäring som förfellit till
betalning", eftersom adekvat benämning saknas för avsättningen
exklusive återbäring. Benämningen skulle emellertid bli missvisande för
sådana skadeförsäkringsföretag som enligt gällande rätt skall för viss
skadeförsäkring upprätta grunder för beräkning av premiereserv enligt
reglerna för livförsäkring. En alternativ benämning skulle kunna vara en
motsvarighet till "mathematical reserve" som används i det tredje livför-
säkringsdirektivet. I den officiella översättningen av detta direktiv är
emellertid detta begrepp översatt med just premiereserv. En annan
möjlighet, som är mindre tilltalande, skulle kunna vara att "grunderna"

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

276

omarbetas så att innehållet anpassas till ÄRFL:s definition på livförsäk-
ringsavsättningar. Delar av nuvarande återbäringsgrunder skulle i sådana
fall ingå under benämningen grunder för livförsäkringsavsättning.

Försäkringsutredningen kommer i sitt slutbetänkande att behandla
frågan om i vilken omfattning nuvarande återbäringsfond skall betraktas
som en försäkringsteknisk avsättning. Då definitionen av livförsäkrings-
avsättning bl.a. är beroende av definitionen av återbäring finns det an-
ledning att avvakta med ett slutgiltigt ställningstagande även i termi-
nologifrågan. Praktiska skäl talar därför för att benämningen "premie-
reserv" tills vidare behålls som gemensam benämning i FRL inom såväl
livförsäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse. De i försäkringsredo-
visningsdirektivet använda nya benämningarna "avsättning för ej intjänade
premier och kvardröjande risker" och "livförsäkringsavsättning" bör där-
emot införas i ÅRFL. Det finns dock, som nyss antytts, anledning att
återkomma till frågan i samband med behandlingen av Föraäkringsutred-
ningens slutbetänkande.

I andm stycket har viss redaktionell ändring skett och termen försäk-
ringstekniska skulder ersatts med försäkringstekniska avsättningar.

Ett nytt tredje stycke har införts som innehåller grundläggande krav
rörande beräkningen av avsättningar för oreglerade skador. I bestämmel-
sen har därvid intagits bestämmelser som i sak motsvarar de som kom-
mittén utifrån artikel 60 i försäkringsredovisningsdirektivet föreslagit in-
förda i ÅRFL (se allmänmotiveringen, avsnitt 11.4, och 2 kap. 16 och
17 §§ i kommitténs förslag till ARFL). Att skaderegleringskostnader skall
hänföras till avsättningen följer av hur avsättningen för oreglerade skador
definieras i första stycket 2. Enligt den bestämmelsen skall nämligen av-
sättningen omfatta kostnader för "inträffade oreglerade försäkringsfall".
Därav följer att avsättningen även skall omfatta inträffade men ej anmäl-
da försäkringsfall (s.k. IBNR).

Slutligen införs i jjärde stycket ett normgivninsgbemyndigande för rege-
ringen eller Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om be-
räkning av försäkringstekniska avsättningar. Det normgivningsbemyndig-
ande som finns i 11 kap. 1 § FRL utgör i dag grund för meddelande av
Finansinspektionens föreskrifter avseende skadeförsäkringsbolags beräk-
ning och redovisning av försäkringstekniska skulder samt redovisning av
säkerhetsreserv (FFFS 1994:34). När 11 kap. FRL upphävs för att
ersättas av ÅRFL, och bemyndigandet på redovisningsområdet intas i
ÅRFL, bör ett särskilt normgivningsbemyndigande angående beräkningen
av försäkringstekniska avsättningar intas i FRL. Med hänsyn till att de
försäkringstekniska avsättningarna i försäkringsföretagens balansräkning
enligt ÅRFL skall bestämmas efter de regler för beräkningen som
föreslås intagna i FRL kommer föreskrifter som meddelas med stöd av
bemyndigandet att få betydelse även för redovisningen av posterna i för-
säkringsföretagets balansräkning.

I den nu aktuella paragrafen har i förhållande till lagrådsremissen vissa
redaktionella ändringar gjorts. Dessutom har den ändringen skett att ordet
"minst" i första stycket första meningen utgått. Skälet för ändringen är
risken för att lagrådsremissens lydelse, av innebörd att avsättningarna

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

277

"skall minst uppgå till belopp som.....”, skulle kunna uppfattas som ett

krav eller ett stöd för avsättningar till belopp som på ett väsentligt sätt
överstiger erforderliga belopp. En annan sak är att beräkningarna av
praktiska skäl inte kan göras vid vaije tidpunkt och att avsättningarna
måste beräknas så att de med säkerhet täcker åtagandena för beräknings-
perioden.

7 kap. 2 §

Premiereserven för en livförsäkringsrörelse eller skadeförsäkringsrörelse
skall beräknas så att den alltid motsvarar summan av premiereserverna
för vaije försäkringsavtal och inkludera ett för bolaget beräknat tillägg
som anses behövligt för att möta förluster inom skadeförsäkringsrörelse
på grund av kvardröjande risker eller att försäkringar inom livförsäkrings-
rörelse upphör i förtid. Annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräk-
ningsmetod för kollektiv beräkning av premiereserv får användas, om
premiereserven beräknad enligt sådan metod ger i stort sett samma resul-
tat som om tillägget hade beräknats för vaije försäkring.

Premiereserven för ett livförsäkringsavtal utgör skillnaden mellan det
förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för försäkrings-
avtalet och det förväntade kapitalvärdet av de premier bolaget ytterligare
kan ha att uppbära för försäkringsavtalet (prospektiv beräkningsmetod).
Annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får användas,
om premiereserven beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än om
en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller, om den metoden inte
är möjlig att tillämpa för försäkringsavtalet. Beräkningen skall grundas
på sådana antaganden som sägs i 5 § första och andra styckena.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
skall meddela närmare föreskrifter om beräkning av premiereserv för en
livförsäkringsrörelse. Föreskrifterna skall ange maximiräntesats och vilka
försäkringar som, med hänsyn till sin beskaffenhet, inte skall omfettas av
en sådan föreskrift.

(Jfr 2 kap. 16 och 17 §§ i kommitténs förslag till ÅRFL)

I samband med införlivandet av tredje generationens försäkringsdirektiv
har det gjorts vissa ändringar av den nu aktuella bestämmelsen. Efter
ändringarna motsvarar bestämmelsens första stycke i allt väsentligt den
bestämmelse som kommittén föreslagit införd genom 2 kap 17 § första
stycket i ARFL. I första stycket föreslås också en komplettering gällande
beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker
i skadeförsäkringsrörelse (se 2 kap. 16 § första stycket i kommitténs för-
slag). Med hänsyn till att vissa tillägg för kvardröjande risker inom
skadeförsäkringsrörelse bör vara möjliga att beräkna åtminstone gruppvis
för olika slag av försäkringar har den äldre lydelsen om ett för bolaget
"gemensamt" beräknat tillägg utgått. I stycket har även klargjorts att i
premiereserven ingår ett tillägg för kvardröjande risker (inom skadeför-
säkringsrörelse) och ett tillägg för att försäkringar upphör i förtid (inom

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

278

livförsäkringsrörelse). De närmare principerna för beräkningen av tilläg-
get bör festställas genom föreskrifter av regeringen eller Finansinspek-
tionen. I paragrafen har också en mindre redaktionell justering gjorts.

I såväl första som andra stycket har ordet "försäkring" ersatts med
"försäkringsavtal". En sådan innebörd är bättre förenlig med innehållet
i artikel 57 och 59 i försäkringsredovisningsdirektivet och beaktar att svå-
righeterna kan föreligga att beräkna premiereserven individuellt för vaije
"försäkring" när det är fråga om återförsäkring och vissa gruppförsäk-
ringar.

7 kap. 10 f §

Fordringar på annan än försäkringstagare skall beaktas endast till den del
de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av bolaget.

De tillgångar som används för skuldtäckning skall värderas enligt
tredje-sjätte styckena. Vid värderingen skall avdrag göras för skulder
som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Tillgångar som hänförs till posterna C.II.2 och 4, C.III samt C.IV i
uppställningsformen för balansräkningen i bilaga 1 till lagen (1995:000)
om årsredovisning i försäkringsföretag skall värderas till verkligt värde.
Obligationer eller andra skuldförbindelser som är avsedda att säkerställa
försäkringsåtaganden genom att innehas till förfall eller konvertering får
dock värderas med utgångspunkt i anskajfhingvärdet om de vid tidpunkten
förförfall eller konvertering kan inlösas eller avyttras till ett värde som
är tillfredsställande med hänsyn till de försäkringsåtaganden som säker-
ställs. Om en obligation eller annan skuldförbindelse värderas med ut-
gångspunkt i anskaffningsvärdet skall den värderingsmetoden tillämpas till
förfallo- eller konverteringstidpunkten. En obligation eller skuldförbindel-
se som värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet får inte avyttras
före förfallo- eller konverteringstidpunkten. Om det finns synnerliga skäl
får Finansinspektionen medge undantag från förbudet att avyttra.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
skall meddela föreskrifter om vilket värde som tillgångar som anges i
10 § första stycket 13 högst får tas upp till.

Tillgångar som inte onffattas av tredje och fjärde styckena skall värd-
eras enligt 4 kap. lagen om årsredovisning för försäkringsföretag.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första stycket
1 används för skuldtäckning, far inte högre värde festställas än det värde
som skulle ha festställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bo-
lagets skulder, om de ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkrings-
bolaget inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så stor del
av tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.

(Jfr 7 kap. 9 a i kommitténs förslag)

De ändringar som föreslås i förevarande paragraf motsvarar de som
fanns i lagrådsremissen med utgångspunkt i paragrafens lydelse enligt
prop. 1994/95:184. Lagstiftning enligt den propositionen har trätt i kraft

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

279

den 1 juli 1995 (bet. 1994/95:NU24, rskr. 1994/95:392, SFS 1995:779).
Lagstiftningen innebär att tillgångar som används för skuldtäckning som
huvudregel skall värderas enligt 11 kap. FRL. Detta innebär ingen saklig
ändring i förhållande till äldre rätt. Genom att 11 kap. FRL nu skall er-
sättas av ARFL har det varit nödvändigt att ånyo behandla frågan om vil-
ka värderingsregler som skall gälla vid skuldtäckningen.

De ändringar som föreslås i förevarande paragraf har utformats med
utgångspunkt i de övervägandena som anges i allmänmotiveringen, av-
snitt 10.3. De överväganden som gjorts där redovisades i lagrådsremissen
under författningskommentaren.

Ändringen i andra stycket innebär att en hänvisning görs till värderings-
reglerna i de efterkommande styckena.

Första meningen i det nya tredje stycket avser - bortsett från byggnader
och mark - placeringstillgångar där ÅRFL ger en möjlighet till värdering
antingen med utgångspunkt i anskaffningsvärdet eller också till verkligt
värde. Bestämmelsen innebär för sådana tillgångar att en värdering till
verkligt värde blir obligatorisk vid skuldtäckningsvärderingen.

Byggnader och mark skall värderas enligt jjärde stycket, som motsvarar
det nu gällande tredje stycket. Bestämmelsen i tredje stycket är inte heller
tillämplig på aktier och andelar i koncern- och intresseföretag. Dessa
tillgångar skall värderas med tillämpning av bestämmelserna i femte styc-
ket, dvs. enligt ARFL. Det innebär att aktier och andelar i koncern- och
intresseföretag i skuldtäckningshänseende skall värderas med utgångs-
punkt i anskaffningsvärdet men med beaktande av den särskilda genom-
lysningsregeln.

I tredje stycket har vidare öppnats en möjlighet att tillämpa en värd-
ering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet för vissa obligationer och
andra skuldförbindelser. Bestämmelsen avser sådana fåstförräntade värde-
papper som matchas mot försäkringsåtaganden. En sådan matchning för-
utsätter att värdepapperen förfaller eller skall konverteras samtidigt med
- eller senast i samband med - att försäkringsåtagandena kan antas bli in-
friade. För sådana fall är marknadsvärdet under innehavstiden missvisan-
de när det gäller värdepapperets förutsättningar att möta de framtida utbe-
talningarna. För att bl.a. förhindra en godtycklig tillämpning av regeln
är det inte tillåtet för ett bolag att, om en värdering med utgångspunkt i
anskaffningsvärdet har tillämpats för en sådan tillgång, frångå denna vär-
deringsprincip för tillgången före dess förfållo- eller konverteringstid-
punkt. Värdepapperet får inte heller säljas eller på annat sätt avyttras före
samma tidpunkter. Om det finns synnerliga skäl får dock Finansinspek-
tionen medge dispens från förbudet att avyttra. Dispensregeln är avsedd
att tillämpas mycket restriktivt. Det förhållandet att det allmänna räntelä-
get skulle göra en förtida försäljning lönsam bör under inga förhållanden
föranleda bifåll till en dispensansökan. Ett exempel när det kan finnas
skäl att bifålla en förtida försäljning är om det visar sig att aktuella för-
säkringsåtaganden måste infrias betydligt tidigare än vad som kunde för-
utses när bolaget beslutade matcha åtagandena direkt med vissa till-
gångar.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

280

Femte stycket innebär, som tidigare nämnts, att värderingsreglerna i
ÅRFL skall tillämpas på sådana tillgångar som inte omfattas av särregler-
na i tredje eller fjärde stycket.

7 kap. 17 a §

Ett försäkringsbolag får enligt de förutsättningar som anges i denna para-
graf förvärva aktier eller andelar i företag som driver någon form av fi-
nansiell verksamhet. Ett försäkringsbolag som är moderbolag till ett bank-
bolag får inte vara dotterföretag till något annat företag än ett bankbolag.

För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkrings-
bolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röste-
tal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller ande-
lar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens be-
myndigande, Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en kon-
cern, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav.
Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav mot-
svarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bort-
ses från aktier och andelar som innehas av företag i koncernen som dri-
ver någon form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana
företag.

Tillstånd enligt andra stycket far ges endast om värdet av de förvärvade
aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk-
ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver till-
stånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital
eller i annan form i ett annat försäkringsbolag - inte överstiger summan
av

A. för livförsäkringsbolag

1. eget kapital och garantikapital samt

2. fyra procent av

- försäkringstekniska avsättningar

- återbäringsmedel och

- femtio procent av övervärden i tillgångar,

B. för skadeförsäkringsbolag

1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och
utjämningsfond,

2. sjuttio procent av

- skatteutjämningsreserv,

- återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om åter-
föring av obeskattade reserver och

- periodiseringsfond samt

3. fyra procent av

- försäkringstekniska avsättningar,

- säkerhetsreserv och

- femtio procent av övervärden i tillgångar.

Beräkningen av aktiernas eller andelarnas värde enligt tredje stycket
skall ske enligt 4 kap. lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkrings-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

281

företag. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § nämnda lag om värdering till
verkligt värde skall dock inte tillämpas. Eget kapital och återbäringsmedel
skall i förekommande fall minskas med fond för orealiserade vinster.

För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i oiganisationen av
verksamheten.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

I tredje stycket görs vissa anpassningar av terminologin och vissa
ändringar med hänsyn till nu förekommande obeskattade reserver. I det
sammanhanget finns det anledning att särskilt peka på frågan om även
den procentuella andelen av obeskattade reserver som far medräknas en-
ligt tredje stycket B 2 bör ändras. Nuvarande procentsats är baserad på
de skatteregler som gällde vid paragrafens tillkomst. De förändringar i
skattelagstiftningen som därefter skett kan motivera att den procentuella
andelen ändras. Det kan därför finnas anledning att senare återkomma till
frågan.

Ett nytt jjärde stycke införs för att minska de effekter som valet av
värderingsprincip kan få på beräkningen av maximalt innehav enligt tred-
je stycket. Genom att värdet på de förvärvade aktierna eller andelarna
skall jämställas med sammanlagda innehavet enligt bokförda värden
skulle valet av värderingsmetod få betydelse för bestämmelsens tillämp-
ning. Enligt förslaget till ARFL kan sådana tillgångar komma att
värderas enligt en sorts lägsta värdets princip eller konsekvent till
verkligt värde, se 4 kap. 2 och 5 §§ ARFL. Genom ändringen blir
beräkningen inte beroende av om tillgångarna i årsredovisningen tas upp
till verkligt värde enligt 4 kap. 5 § ÅRFL eller inte. En sådan ordning
har i nuläget bedömts som mest ändamålsenlig.

I fjärde stycket föreslås vidare att fond för orealiserade vinster inte
skall räknas in i förvärvarens eget kapital eller återbäringsmedel när man
bestämmer om förvärvet överstiger maximalt innehav på så sätt att till-
stånd för förvärvet behövs. I stället beaktas övervärdena genom att
räknas med till 50 procent enligt tredje stycket.

7 kap. 22 §

Kapitalbasen för livförsäkringsrörelse får omfåtta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital, om minst
tjugofem procent av kapitalet inbetalats, samt

3. övrigt eget kapital och återbäringsmedel med avdrag för fond för
orealiserade vinster samt obeskattade reserver.

Finansinspektionen får, i den mån 26 § tredje stycket inte hindrar det,
medge att också andra poster än som sägs i första stycket får ingå i
kapitalbasen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

282

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Enligt gällande rätt får Finansinspektionen medge att bl.a. övervärden
ingår i kapitalbasen. Den nu föreslagna ändringen innebär att fond för
orealiserade vinster, som enligt ARFL ingår i eget kapital, inte auto-
matiskt skall medräknas i kapitalbasen. En förutsättning för att sådana
värden skall medräknas i kapitalbasen är att Finansinspektionens med-
givande föreligger. Prövningen kan därvid omfåtta även i vilken mån
övervärden i sådan fond kan räknas in.

7 kap. 24 §

Kapitalbasen för skadeförsäkringsrörelse får omfatta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital, om minst
tjugofem procent av kapitalet inbetalats,

3. övrigt bundet eget kapital med avdrag för fond för orealiserade
vinster, fritt eget kapital, obeskattade reserver, samt

4. ett belopp som motsvarar fordran på uttaxering enligt 13 kap. 1 §;
beloppet får dock inte överstiga vare sig hälften av skillnaden mellan den
högst tillåtna uttaxeringen och vad som faktiskt har uttaxerats eller halva
kapitalbasen.

Finansinspektionen får medge att också andra poster än som sägs i för-
sta stycket får ingå i kapitalbasen.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen motsvarar den som gjorts i 7 kap. 22 §.

8 kap. 7 §

Styrelsen svarar för bolagets organisation och för förvaltningen av bola-
gets angelägenheter. Verkställande direktören skall sköta den löpande för-
valtningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta
åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verk-
samhet är osedvanliga eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte
kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant
fåll skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om bokföringen och me-
delsförvaltningen även innefåttar en tillfredsställande kontroll. Verkställ-
ande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överens-
stämmelse med lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag
och andra förfåttningar och att medelsförvaltningen sköts på ett betryg-
gande sätt.

Styrelsen skall fåstställa sådana riktlinjer som anges i 7 kap. 10 g § och
se till att de följs. Styrelsen skall fortlöpande pröva om riktlinjerna be-
höver ändras.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

283

Styrelsen ansvarar för att uppgifter enligt 7 kap. 9 § fjärde stycket läm-
nas och att informationsskyldigheten enligt 7 kap. 10 g § andra stycket
fullgörs.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. föreslås upphävt för att ersättas
av ÅRFL.

8 kap. 15 §

Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget får inte företa
rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga
fördelar åt aktieägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget eller
andra aktieägare eller garanter.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av bolagsstämman eller
något annat bolagsorgan, om föreskriften inte gäller därför att den står
i strid med denna lag, lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkrings-
företag eller bolagsordningen.

(Jfr 8 kap. 15 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. föreslås upphävt för att ersättas
av ÅRFL.

9 kap. 16 §

Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsordning att
i fråga om redan utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas
genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom förbehåll enligt
3 kap. 3 §, eller

3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas,

är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsordning
som innebär att

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman be-
gränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för
vad som går åt för att täcka balanserad förlust och för avsättning till fond
för orealiserade vinster, skall hållas inne, eller

3. användningen av bolagets vinst eller bolagets behållna tillgångar vid
dess upplösning regleras på något annat sätt än som avses i första stycket
1 eller detta stycke 2,

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna
rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

284

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller
andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt, om det
biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga
de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier företrädande nio tion-
delar av alla de aktier som på detta sätt berörs samtycker till ändringen,
eller

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till
hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman fö-
reträdda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att värdering får ske till verkligt värde enligt
4 kap. 5 § ÅRFL. Det är obligatoriskt att orealiserade vinster som ingår
i nettovinsten skall sättas av till en fond för orealiserade vinster. En
sådan avsättning skall inte betraktas som ett ökat innehållande av netto-
vinsten som skall omfattas av detta styckes särskilda krav på majoritets-
beslut.

9 kap. 20 §

Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig ordning eller i
övrigt strider mot denna lag, lagen (1995:00) om årsredovisning iförsäk-
ringsföretag, bolagsordningen eller grunderna, kan talan mot försäkrings-
bolaget om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av aktieägare,
av delägare eller röstberättigade som inte är delägare eller av styrelsen,
en styrelseledamot eller verkställande direktören. Mot ett försäkringsak-
tiebolag kan en sådan talan föras även av den som styrelsen obehörigen
har vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan
inte väcks inom denna tid är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fettas ens med samtycke
av alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som
inte är delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive
av alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och
sådant samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande
bestämmelserna om kallelse har väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller
även för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt
talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan
festställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstäm-
mans beslut sådant att det skall anmälas för registrering enligt denna lag
och har det upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

285

eller har det genom beslut under rättegången förordnats att bolagsstäm-
mans beslut inte får verkställas, skall rätten underrätta Finansinspektionen
för registrering.

(Jfr 9 kap. 20 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. upphävs och ersätts av ARFL.

10 kap. 4 §

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktorise-
rad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller

2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-
belopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive
räkenskapsår.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara aukto-
riserad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det angivna basbeloppet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om bolag som avses i andra stycket förordna att en viss godkänd revisor
får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i
högst fem år.

Första-tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern, om

1. koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket,

2. balansomslutningen enligt fastställda koncembalansräkningar för de
två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första
eller andra stycket, eller

3. moderbolaget inte upprättar koncernredovisning och den sammanlag-
da balansomslutningen enligtfastställda balansräkningar för koncernföre-
tagens två senaste räkenskapsår på moderbolagets balansdag överstiger
det gränsbelopp som anges i första eller andra stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter
gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i den-
na paragraf.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

I bestämmelsen har vissa ändringar skett för att ange när kvalificerad
revisor skall utses i fall när moderföretaget är befriat från skyldighet att
upprätta koncernredovisning (jfr författningskommentaren till 10 kap. 3 §
aktiebolagslagen).

Balansomslutningen - som varierar beroende på tillämpad värderings-
princip - är enligt bestämmelserna avgörande för kravet på kvalificerad
revisor. Det finns inget lagstadgat krav på att balansomslutningen värde-
rad både efter tillgångarnas anskaffningsvärde och verkligt värde skall

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

286

anges i årsredovisningen. Främst praktiska skäl talar för att låta den re-
dovisade balansomslutningen även fortsättningsvis vara avgörande för när
krav på kvalificerad revisor skall finnas. Något förslag till ändring av pa-
ragrafen i detta avseende görs inte.

10 kap. 11 §

Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-
visningen upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:00) om årsredo-
visning i försäkringsföretag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisorerna ange
detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för-
summelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelse-
ledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot
eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med denna lag,
lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolags-
ordningen, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseleda-
möterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna
respektive delägarna, de delegerade och garanterna.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fast-
ställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvalt-
ningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande bo-
lagets vinst eller förlust.

I moderbolaget skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas.

(Jfr 10 kap. 11 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. upphävs för att ersättas av
ÅRFL.

12 kap. 1 §

Försäkringsbolagets medel får betalas ut till aktieägare eller till garanter
endast enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, återbetalning
av garantikapital, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reserv-
fonden eller överkursfonden och utskiftning vid bolagets likvidation.

Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis skall ha
ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen
innehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid
bolagets likvidation skall användas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

287

(Jfr 12 kap. 1 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att överkursfond tillkommit. Ändringen är
av motsvarande slag som föreslås i 12 kap. 1 § aktiebolagslagen (se
kommentaren till denna paragraf).

12 kap. 2 §

Vinstutdelning till aktieägare eller garanter får inte ske i livförsäkrings-
bolag.

I skadeförsäkringsbolag får vinstutdelningen inte överstiga vad som i
den fastställda balansräkningen och, i fråga om moderbolag som skall
upprätta koncernredovisning, i den fastställda koncembalansräkningen för
det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets respektive koncernens
skadebolagsgrupps nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder
sedan avdrag gjorts för

1. den redovisade förlusten,

2. det belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bun-
det eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria
egna kapitalet i skadebolagsgruppen enligt årsredovisningarna för företag
inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet och

3. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt skall användas
för något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller
ställning i övrigt står i strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdel-
ning i vissa fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

Bestämmelserna om vinstutdelning i andra stycket skall tillämpas vid
betalning av ränta enligt garantiavtal i ömsesidiga försäkringsbolag.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

En ändring föranleds av att moderföretag i vissa s.k. underkoncemer
inte behöver upprätta koncernredovisning. Ändringen är av motsvarande
slag som den som föreslås i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen (se kommen-
taren till denna bestämmelse).

12 kap. 5 §

Livförsäkringsbolag skall sätta av årsvinsten på livförsäkringsrörelsen till
en återbäringsfond i den mån inte vinsten tas i anspråk för betalning av
ränta enligt garantiavtal eller annat följer av denna lag eller lagen
(1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag. Livförsäkringsbolag får
avsätta årsvinsten på annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse till
en återbäringsfond för sådan annan rörelse.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

288

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Bestämmelsen har kompletterats med ett tillägg att avsättningen till
återbäringsfonden inte heller behöver ske om annat följer av ARFL. Änd-
ringen är främst föranledd av förslaget att en fond för orealiserade vins-
ter i vissa fell skall redovisas. Enligt förslaget skall sådana vinster ingå
i årets resultat men avsättning ske enligt ARFL till fond för orealiserade
vinster.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

12 kap. 9 §

Skadeförsäkringsbolag skall inrätta en reservfond för avsättning av belopp
som

1. betalats till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,

2. enligt 4 kap. 19 § skall tillfella bolaget,

3. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden eller

4. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Skadeförsäkringsaktiebolag skall inrätta en överkur sfond för avsättning
av belopp som bolaget på grund av aktieteckning har fått som betalning
för aktierna utöver det nominella beloppet.

Reservfonden och överkursfonden får enligt beslut av bolagsstämman
endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,
som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med motsvar-
ande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

(Jfr 12 kap. 9 § i kommitténs förslag)

Det föreslagna andra stycket innebär att överkurs vid aktieteckning
skall sättas av till en särskild överkursfond i likhet med vad som föreslås

för aktiebolag (se 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a § förslaget till aktiebo-
lagslagen). Ändringen överensstämmer delvis med kommitténs förslag till
2 kap. 2 a § och 4 kap. 14 a § FRL, som av redaktionella skäl samman-
förts i 12 kap. 9 §. Förslaget innebär emellertid också den ändringen i
förhållande till kommitténs förslag, att avsättning till överkursfond inte
skall kunna ske i traditionella livförsäkringsaktiebolag (till skillnad från
s.k fondförsäkringsaktiebolag). Skälet till detta är att det enda egna kapi-
talet som definitionsmässigt kan förekomma i traditionella livförsäkrings-
aktiebolag är aktiekapitalet.

Det framgår inte klart av gällande rätt var eventuell överkurs vid aktie-
teckning skall föras i traditionella livförsäkringsaktiebolag. I praxis har
förekommit att beloppet förs till återbäringsfonden för rörelsen. Genom
förslag till ändring i lagen (1987:1079) om livförsäkringar med anknyt-
ning till värdepappersfonder skall dock avsättning till överkursfond i
fondförsäkringsaktiebolag ske enligt reglerna för skadeförsäkringsaktiebo-
lag.

289

19 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del IV

I tredje stycket anges att nedsättningsregler även får avse överkursfon-
den.

12 kap. 9 a §

Skadeförsäkringsbolag som meddelar försäkring enligt 2 kap. 3 a § första
stycket klass 14 (kreditförsäkring) skall göra en utjämningsavsättning för
förlusttäckning inom denna försäkringsklass. Avsättningar till utjämnings-
avsättningen skall göras till dess den uppgår till ett belopp som motsvarar
150 procent av den högsta årliga premieintäkten för egen räkning under
de fem föregående räkenskapsåren. Avsättningarna skall för vaije räken-
skapsår motsvara 75 procent av det tekniska överskottet i kreditförsäk-
ringsrörelsen. Avsättningarna får dock inte överstiga tolv procent av
premieintäkten för egen räkning. Återföring av utjämningsavsättningen
får göras bara för att täcka ett tekniskt underskott i kreditförsäkrings-
rörelsen.

Första stycket gäller inte bolag vilkas årliga premieinkomst av kredit-
försäkring understiger fyra procent av bolagets totala premieinkomst och
ett belopp motsvarande 2 500 000 ecu.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen är en anpassning till förslaget till ARFL där utjämnings-
reserven får beteckningen utjämningsavsättning. Det bör observeras att
tekniskt överskott eller underskott i detta sammanhang utgörs av saldot
av premieintäkt, försäkringsersättningar och driftskostnader på affärer för
egen räkning och att begreppet således skiljer sig från tekniskt resultat i
ARFL:s mening.

13 kap. 1 §

Om det i ett ömsesidigt försäkringsbolag uppkommer förlust på sådan
försäkringsrörelse som inte avser livförsäkring, sjuk- och olycksfallsför-
säkring som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2, av-
gångsbidragsförsäkring eller återförsäkring, skall den del av förlusten
som inte kan täckas genom användning av obeskattade reserver, fritt eget
kapital och reservfonden, med tillägg av högst en tiondel uttaxeras på
dem som varit delägare i bolaget under någon del av det räkenskapsår
under vilket förlusten har uppkommit. Innehåller bolagsordningen
bestämmelser om att delägarnas personliga ansvarighet är begränsad till
ett visst belopp eller om att uttaxeringen i första hand skall ske inom en
bestämd grupp av delägare eller i övrigt på annat sätt än som föreskrivs
i denna paragraf, skall uttaxeringen ske enligt dessa bestämmelser.

Täcks inte förlusten genom uttaxering på det sätt som föreskrivs i
första stycket, skall den kvarstående förlusten utjämnas genom nedsätt-
ning av delägarnas andel i den del av premiereserven som inte avser
sjuk- eller livränta enligt 1 kap. 5 § jjärde stycket. Därvid skall nedsätt-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

290

ning också ske av försäkringsbeloppen liksom av ersättningsbelopp som
belöper på delägarna och svarar mot de försäkringsfall som inträffat
under det räkenskapsår då förlusten har uppkommit.

Om det finns garantikapital skall täckande av förlust genom uttaxering
endast gälla det belopp varmed förlusten överstiger garantikapitalet.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen i andra stycket är en konsekvensändring med anledning av
att 1 kap. 5 § FRL delas in i fyra stycken genom ändringar som trätt i
kraft den 1 juli 1995 (SFS 1995:779).

14 kap. 2 §

Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen upprätta
en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget
kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar
balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolags-
stämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns
inte på den ordinarie bolagsstämman under det nästföljande räkenskaps-
året en balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som ut-
visar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktieka-
pitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall
träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. En
sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direk-
tören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan till rätten om samma
förhållanden kan göras av Finansinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar
rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets
handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som utvisar att bo-
lagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en post
tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de
förväntade försäljningskostnaderna. Beträffande sådana tillgångar som an-
ges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkrings-
företag gäller att de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforder-
liga avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom
detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 7 kap. 10 §
första stycket 1-4, 8-10, 14 och 15, får tas upp till högre värde än vad
som följer av lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Detta gäller endast om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre
värde, vid sådana tidpunkter att tillfredsställande förutsättningar kan an-
ses föreligga att infria de försäkringsutfästelser som värdehandlingarna
säkerställer.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

291

Andra värdehandlingar än de som avses i fjärde stycket och som utgörs
av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till betalning av för-
säkringsbolaget först efter längre tid än ett år, får, om det finns särskilda
skäl till det, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffnings-
värdet.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om
han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom. Soli-
dariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder
även för de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första
stycket tredje meningen, med vetskap om likvidationsplikten deltar i be-
slut att fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke
gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidations-
frågan hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som
utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade
aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av
bolagsstämman.

(Jfr 14 kap. 2 § i kommitténs förslag)

Ett bolag skall inte tvingas i likvidation när det har dolda reserver av
sådan storlek att grund för tvångslikvidation saknas. Enligt paragrafen
medges att vissa tillgångar och skulder värderas i den s.k. kontrollbalans-
räkningen på ett från redovisningen avvikande bättre sätt (inom linjen).
Enligt gällande rätt medför i detta avseende nuvarande bestämmelser en
möjlighet till omvärdering enligt de särskilda värderingsbestämmelsema
i 11 kap. 7 § FRL. Enligt kommitténs förslag skulle den nuvarande möj-
ligheten behållas vid tillämpningen av reglerna för kontrollbalansräkning.
Gällande rätt skulle därmed tills vidare bestå trots de föreslagna änd-
ringarna i redovisningsbestämmelsema.

Efter det att kommittén avgivit sitt delbetänkande har dock väsentliga
ändringar gjorts i 7 kap. FRL som trätt i kraft den 1 juli 1995 (SFS
1995:779). De särskilda värderingsregler i 11 kap. 7 § FRL som fjärde
och femte stycket återger omfattar t.ex inte längre endast livförsäkring.
I stället gäller dessa stycken för vissa värdehandlingar som får används
för skuldtäckning enligt 7 kap. 10 §, som i sin tur gäller för både livför-
säkrings- och skadeförsäkringsrörelse. Dessa ändringar bör emellertid
inte innebära att man nu behöver föreskriva några från kommitténs för-
slag avvikande värderingsregler för beräkningen av det egna kapitalets
storlek i samband med upprättandet av kontrollbalansräkningen. I para-
grafen har därför intagits en särskild bestämmelse för ifrågavarande till-
gångar som möjliggör en omvärdering inom linjen.

I sitt remissyttrande har Föreningen Auktoriserade Revisorer påpekat
att begränsningen i kommitténs förslag till fjärde stycket, dvs. att värde-
handlingen "högst" får tas upp till samma värde som i närmast föregåen-
de balansräkning, leder till att ett bolag som tillämpar en värdering till
verkligt värde kan redovisa ett högre värde i kontrollbalansräkningen än

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

292

ett bolag som tillämpar en värdering med utgångspunkt i anskaffningsvär-
det. Det finns enligt regeringen skäl för att bestämmelserna i detta av-
seende bör utformas neutralt med hänsyn till tillämpad värderingsprincip

1 årsredovisningen. Den avgörande begränsningen vid kontrollbalansräk-
ningens upprättande bör vara att värdehandlingen inte tas upp till ett vär-
de som är att betrakta som för högt. Detta undviks om bestämmelsen ut-
formas på det sätt som följer av det föreslagna fjärde styckets sista
mening.

14 kap. 13 §

Likvidatorema skall för vaije räkenskapsår avge en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I
fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1
och 2 denna lag inte tillämpas. Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6
kap 2 § årsredovisningslagen (1995:00) samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap.

2 och 3 §§ lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag
behöver inte heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkrings-
aktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande fell
fördelat på olika aktieslag.

Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas in-
bringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan be-
räknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upp-
tagna värdet eller om för en skuld och en likvidationskostnad kan be-
räknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsätt-
ningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten
det beräknade beloppet anges inom linjen.

(Jfr 14 kap. 13 § i kommitténs förslag)

Ändringen i första stycket är föranledd av att 11 kap. FRL föreslås upp-
hävt för att ersättas av ARFL. I lagförslaget hänvisas till de nya bestäm-
melser som inte behöver tillämpas i likvidation.

I tredje stycket har gjorts en redaktionell ändring efter lagrådets höran-
de. Ändringen är av motsvarande slag som ändringen i 13 kap. 12 § tred-
je stycket aktiebolagslagen. Se kommentaren till denna paragraf.

14 kap. 18 §

Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation på grund av bolags-
stämmans beslut eller, i fell som avses i 2 §, på grund av rättens beslut,
kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen
skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får
dock inte fettas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna
lag eller bolagsordningen eller om utskiftning har ägt rum. Beträffande
försäkringsaktiebolag gäller dessutom att beslut om att återuppta verk-

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

293

samheten inte far fattas om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 §
tredje- femte styckena inte uppgår till hälften av det registrerade aktie-
kapitalet. I ömsesidiga försäkringsbolag får beslut om att återuppta verk-
samheten inte fattas om det inte finns full täckning för bolagets förplikt-
elser.

När ett beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt
väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en
styrelse skall av likvidatorema genast anmälas för registrering. Beslutet
får inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1-3 §§ blivit upphävt genom laga-
kraftägande dom eller beslut av domstol, skall likvidatorema genast an-
mäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av
styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 §
tillämpas.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av ändringarna i 14 kap. 2 §.

16 kap. 1 §

Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid
fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar för-
säkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas
aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen
(1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen eller
grunderna.

(Jfr 16 kap. 1 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. föreslås bli upphävt och ersatt
av ÅRFL.

16 kap. 3 §

Aktieägare, delägare och röstberättigad, som inte är delägare, är skyldig
att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av
denna lag, lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringsföretag,
bolagsordningen eller grunderna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till-
fogar bolaget, aktieägare eller annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in skade-
lidande aktieägares aktier, om det med hänsyn till fåran för fortsatt miss-
bruk och förhållandena i övrigt är påkallat. Lösenbeloppet bestäms till ett
belopp som är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga om-
ständigheter.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

294

(Jfr 16 kap. 3 § i kommitténs förslag)

Ändringen är föranledd av att 11 kap. föreslås bli upphävt och ersatt
av ÅRFL.

19 kap. 11 §

Finansinspektionen far meddela de erinringar i fråga om försäkringsbo-
lagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta
rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag, lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag, trafikskadelagen (1975:1410) eller lagen (1976:357)
om motortävlingsförsäkring eller föreskrifter som har meddelats med stöd
av dessa lagar eller från bolagsordningen eller grunderna, om sådana
finns,

2. bolagsordningen eller grunderna inte längre är tillfredsställande med
hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. försäkringsbolagets riktlinjer för placering av tillgångar som används
för skuldtäckning inte är tillfredsställande med hänsyn till innehållet i
7 kap. 9 a-10 e §§,

4. de tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillräckliga eller
inte är placerade enligt 7 kap. 9 a-10 e §§,

5. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning
eller

6. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsbolagets
verksamhet.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger solvensmaiginalen en-
ligt 7 kap. 23 eller 25 §, skall Finansinspektionen förelägga bolaget eller
dess styrelse att upprätta en plan för att återställa en sund finansiell ställ-
ning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om kapi-
talbasen understiger en tredjedel av solvensmaiginalen eller garantibe-
loppet enligt 7 kap. 26 eller 27 § eller om kapitalbasen för ett livförsäk-
ringsbolag inte har den sammansättning som anges i 7 kap. 26 § tredje
stycket, skall inspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att upp-
rätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt återställande
av kapitalbasen.

Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom EES
och bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig utländsk
myndighets anmodan om rättelse, skall inspektionen vidta de åtgärder
som behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen skall
underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som
vidtas.

Om ett föreläggande enligt andra-fjärde styckena inte har följts inom
bestämd tid och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt
har undanröjts, skall Finansinspektionen anmäla detta till regeringen.

Finansinspektionen får begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda
bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

295

1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning,

2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmaiginalen
eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,

3. bolagets kapitalbas understiger solvensmaiginalen och det finns sär-
skilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning ytterligare kommer att
försämras, eller

4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen
vid beslut om förverkande av bolagets koncession enligt 2 § eller enligt
åttonde stycket.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall drivas
efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.

En koncession kan förklaras förverkad av regeringen om bolaget

1. inte längre uppfyller kraven för koncession,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har god-
känts enligt tredje stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-
heten.

(Jfr 19 kap. 11 § i kommitténs förslag)

Ändringen i andra stycket är föranledd av att 11 kap. FRL föreslås bli
upphävt och ersatt av ARFL. I paragrafen har också vissa ändringar skett
i och med de regler som trätt i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1995:779).

21 kap. 2 §

Finansinspektionen kan förelägga verkställande direktören och styrelsele-
damöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra för-
fattningar att

1. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering, eller

2. på bolagets brev, fakturor och orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 17 kap. 5 §.

Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om underlåten-
heten att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut
förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.

Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud enligt denna
lag med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas
genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan
Finansinspektionen döma ut vitet.

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Ändringen innebär att nuvarande/örsto styckets första punkt om möjlig-
heten att förelägga vite vid insändande av redovisningshandlingar utmön-
stras som en konsekvens av att motsvarande bestämmelser tas in i ÅRFL.
Ändringen är av motsvarande slag som ändringen i 19 kap. 2 § aktiebo-
lagslagen.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

296

Ändringen i andra stycket är en konsekvens av ändrad numrering för
kvarvarande punkter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Ifråga omförhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Den nya lagstiftningen innebär bl. a. att 11 kap. FRL upphävs och att för-
säkringsföretag skall bölja att tillämpa de nya redovisningsreglerna i
ÅRFL för räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996. De föreslagna
ändringarna i FRL bör tillämpas i samband med att de nya redovisnings-
reglerna böijar att tillämpas. I fråga om uttalande i revisionsberättelse,
skadeståndsansvar eller andra förhållanden som avser ett räkenskapsår
som påböijats före den 1 januari 1996 - och för vilka äldre redovisnings-
bestämmelser skall tillämpas - skall äldre bestämmelser i FRL tillämpas.

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

297

23.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om
rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkrings-
rörelse i Sverige

10 §

Det åligger generalagenten att för vaije räkenskapsår enligt formulär,
som fastställs av Finansinspektionen, upprätta redogörelse för företagets
verksamhet inom landet.

För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första stycket in-
nehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda depositionen enligt
6 § andra stycket motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång.
För den ytterligare deposition, utöver vad som föreskrivs i 6 § andra
stycket, som denna bestämmelse kan ge upphov till gäller bestämmelser-
na i 6 § fjärde stycket.

I redogörelsen skall, under beteckningen försäkringstekniska avsät-
tningar, som skuld tas upp det vid samma tidpunkt beräknade värdet av
företagets ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premiereserv),

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader som beräknas upp-
komma för regleringen av dessa samt tilldelad återbäring som förfallit till
betalning men inte betalats ut (avsättning för oreglerade skador),

3. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning,

4. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse som inte har förfallit till betalning och

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall vid
beräkningen av det enskilda bolagetsförsäkringstekniska avsättningar en-
dast beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen be-
löper på bolaget.

Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje för-
säkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas
om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om beräkning avförsäkringstekniska av-
sättningar.

Vid beräkning av premiereserv för livförsäkringsrörelsen gäller 7 kap.
2 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

(Bestämmelsen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)

Den föreslagna ändringen av tredje stycket motsvarar i princip de änd-
ringar som föreslås i 7 kap. 1 § första stycket FRL.

298

Fjärde och femte styckena, som rör avsättning vid solidariska försäk-
ringar respektive avsättning för oreglerade skador, motsvarar 7 kap. 1 §
andra och tredje styckena FRL.

I sjätte stycket har intagits ett motsvarande normgivningsbemyndigande
som i fjärde stycket nyss nämnda lagrum.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Ifråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts
före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna är av motsvarande slag
som de som föreslås för ändringarna i FRL (se kommentaren till dessa
bestämmelser).

Prop. 1995/96:10

Del 4

Försäkringsföretag

299

23.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:1079) Prop. 1995/96:10

om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder Del 4

Försäkringsföretag
3 §

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, gäller i tillämpliga delar för för-
säkringsbolaget bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (1982:713) och
lagen (1995:00) om årsredovisning i försäkringtföretag.

(Jfr 3 § i kommitténs förslag)

Den föreslagna ändringen är föranledd av att 11 kap. FRL föreslås bli upp-
hävt och ersatt av ARFL.

10 §

För ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag gäller inte vad
som föreskrivs för livförsäkringsbolag i försäkringsrörelselagen (1982:713)

1 fråga om

1. förbud enligt 4 kap. 1 § mot fondemission,

2. förbud enligt 12 kap. 2 § mot vinstutdelning,

3. skyldighet enligt 12 kap. 5 § att avsätta årsvinst till en återbäringsfond
och

4. placering av tillgångar enligt 7 kap. 10 e §.

Försäkringsaktiebolag skall göra avsättning till en överkursfond för belopp

som bolaget på grund av aktieteckning fått som betalning för aktierna utöver
det nominella beloppet.

Försäkringsbolagets egna kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 4 §

2 lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Försäkringsbolaget får dela ut vinst till aktieägare enligt vad som föreskrivs

för skadeförsäkringsbolag i 12 kap. 2 § försäkringsrörelselagen.

(Jfr 10 § i kommitténs förslag)

Ett nytt andra stycke införs som innebär att avsättning till överkursfond i
fondförsäkringsaktiebolag skall ske enligt reglerna för skadeförsäkrings-
aktiebolag (se vidare specialmotiveringen till 12 kap. 9 § FRL).

Den föreslagna ändringen i tredje stycket är föranledd av att 11 kap. FRL
föreslås bli upphävt och ersatt av ARFL.

300

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 1995/96:10
Del 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Försäkringsföretag

2. Ifråga omförhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna är av motsvarande slag som de
som föreslås för ändringarna i FRL (se kommentaren till dessa bestäm-
melser).

301

gotab 49017, Stockholm 1995

Innehållsförteckning del 5

Prop. 1995/96:10

Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet SOU 1994:17

del I................................... 2

Bilaga 2 Sammanfattning av delbetänkandet SOU 1994:17

del II ................................. 8

Bilaga 3 Lagförslagen i delbetänkandet SOU 1994:17 del I . . 13

Bilaga 4 Lagförslagen i delbetänkandet SOU 1994:17 del II . 68

Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna ............148

Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag .................150

Bilaga 7 Lagrådets yttrande ........................310

Bilaga 8 Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978

(78/660/EEG) ...........................320

Bilaga 9 Rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983

(83/349/EEG) ...........................367

Bilaga 10 Rådets elfte direktiv av den 21 december 1989

(89/666/EEG) ...........................399

Bilaga 11 Rådets direktiv av den 8 december 1986

(86/635/EEG) ...........................403

Bilaga 12 Rådets direktiv av den 13 februari 1989

(89/117/EEG) ...........................420

Bilaga 13 Rådets direktiv av den 19 december 1991

(91/674/EEG) ...........................423

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 7 september 1995 448

Rättsdatablad ....................................449

1 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 10. Del V

Sammanfattning av delbetänkandet SOU 1994:17
del I

EG, EES och den svenska redovisningslagstiftningen

Sverige har tillsammans med övriga EFTA-stater, utom Schweiz, träffat
avtal med EG och dess medlemsstater om ett Europeiskt ekonomiskt sam-
arbetsområde (EES). Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 och innebär
bl.a. ett åtagande att anpassa delar av den svenska redovisningslagstift-
ningen till EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsdirektiv samt EG:s redovis-
ningsdirektiv för bl.a. banker och försäkringsbolag. Ändringarna i lagstift-
ningen berör den offentliga redovisningen i aktiebolag, vissa handels-
bolag, banker och andra finansiella institut samt försäkringsbolag.

I Del I av detta delbetänkande presenterar Redovisningskommittén sina
förslag till de ändringar av den svenska lagstiftningen som föranleds av
de fjärde, sjunde och elfte bolagsdirektiven medan Del II behandlar de
frågor som följer av en anpassning till EG:s redovisningsdirektiv för
banker och andra finansiella institut samt försäkringsbolag.

Lagens tillämpningsområde och uppläggning

Det fjärde bolagsdirektivet behandlar upprättande, revision och offent-
liggörande av årsredovisning i dels aktiebolag, dels sådana handelsbolag
där de obegränsat ansvariga delägarna är aktiebolag eller andra bolag med
begränsat delägaransvar. Det sjunde direktivet innehåller motsvarande
bestämmelser för koncernredovisningen avseende nu nämnda bolag. I
förhållande till gällande svensk lagstiftning innehåller direktiven ett av-
sevärt antal fler bestämmelser, framför allt gäller detta koncernredovis-
ningen. I stor utsträckning överensstämmer dock direktivens regler med
vad som anses vara god redovisningssed och kommitténs förslag innebär
i många fall endast en kodifiering av svensk praxis.

Kommittén föreslår att 11 kap. aktiebolagslagen /1975:1385/ (ABL)
upphävs och ersätts av en ny årsredovisningslag. Som en följd av EG-
anpassningen föreslås lagen gälla även sådana handelsbolag som formellt
omfattas av EG-direktiven. Lagen föreslås inte bli tillämplig på banker
eller andra finansiella institut. Inte heller föreslås den bli tillämplig på för-
säkringsbolag. Samtliga nu nämnda företag omfattas av särskilda redovis-
ningsdirektiv, se vidare Del II.

Rättvisande bild

Som en följd av anpassningen till EG:s redovisningsdirektiv införs i
svensk lagstiftning begreppet ”rättvisande bild”. Direktiven uppställer
nämligen som övergripande krav på redovisningens utformning att den
skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Detta krav
är överordnat direktivens och därmed lagens övriga bestämmelser
såtillvida att ett företag är skyldigt att avvika från en bestämmelse om
dess tillämpning skulle medföra att redovisningen inte ger en rättvisande

Prop. 1995/96:10

Bilaga 1

bild av företagets ställning och resultat. I och med att begreppet intagits Prop. 1995/96:10

i EG:s direktiv har det blivit en del av EG-rätten. Detta innebär att det Bilaga 1

inte enbart kan tolkas utifrån brittisk lagstiftning och redovisningspraxis,
där begreppet egentligen har sitt ursprung.

Det har inte gått att klarlägga den närmare EG-rättsliga innebörden av
begreppet. Enligt kommitténs mening torde en årsredovisning som upprät-
tas med tillämpning av gällande lag och med iakttagande av tillämpliga
rekommendationer och uttalanden från auktoritativa organ, såväl
nationella som internationella, som regel anses ge en rättvisande bild av
ett företags ställning och resultat.

Koncernföretag

Kommitténs förslag till årsredovisningslag innehåller en koncemdefinition.
En i sak likalydande definition föreslås bli införd i 1 kap. ABL. Skälet till
att kommittén föreslår denna ändring är att de bestämmelser i ABL som
gäller koncerner och koncernföretag i huvudsak har anknytning till redo-
visningsfrågor, såsom bestämmelserna om krav på auktoriserad revisor
och utdelningsreglema. Den föreslagna definitionen innebär den nyheten
i förhållande till gällande rätt att konsortialavtal kan utgöra grund för kon-
cemförhållande. Vidare föreslås att den nuvarande sekundärregeln
upphävs vilket bl.a. innebär att kravet på att moderbolaget skall ha en
betydande andel i resultatet av dotterföretagets verksamhet slopas.

Intresseföretag

Kommittén föreslår att det införs en definition av intresseföretag i lagen.
Ett intresseföretagsförhållande föreligger om ett företag har minst tjugo
procent av rösterna i ett annat företag, som inte utgör dotterföretag, och
ett betydande inflytande i detta. Definitionen överensstämmer med
gällande svensk och internationell redovisningspraxis. För redovisningen
av intresseföretag föreslår kommittén att
kapitalandelsmetoden får användas i det enskilda företagets årsredovisning
medan metoden skall användas i koncernredovisningen.

Uppställningsformer

Direktivet öppnar en möjlighet att införa två uppställningsformer för ba-
lansräkningen och totalt fyra uppställningsformer för resultaträkningen. I
syfte att inte onödigtvis begränsa jämförbarheten mellan olika företags
redovisningar har kommittén stannat för att föreslå att endast en uppställ-
ningsform för respektive räkning införs.

Den från det fjärde direktivet hämtade uppställningsformen för balans-
räkningen som kommittén valt att föreslå avviker från den nuvarande i
bokföringslagen /1976:125/ (BFL) på så sätt att likviditetsordningen är
den omvända, dvs. de lättast realiserbara tillgångarna och de först
förfallande skulderna har placerats sist på aktiv- respektive passivsidan.

De förpliktelser som enligt dagens schema redovisas som skulder skall Prop. 1995/96:10
delas upp i skulder och avsättningar. Vad som utmärker en avsättning i Bilaga 1
förhållande till en skuld är att det föreligger viss osäkerhet beträffande
beloppets storlek eller den tidpunkt då förpliktelsen skall infrias.

Den just beskrivna uppdelningen innebär inte någon ändring vad gäller
vilka slag av förpliktelser som totalt sett skall redovisas på passivsidan.
Under eget kapital har två fonder tillkommit, nämligen överkursfond och
kapitalandelsfond. Förstnämnda fond utgörs av belopp som vid aktieteck-
ning erhållits för aktierna utöver det nominella beloppet. Sådant belopp
ingår enligt gällande ABL i reservfonden. Till kapitalandelsfonden skall
sättas av belopp varmed aktier eller andelar i företag som redovisas med
tillämpning av kapitalandelsmetoden skrivs upp.

Vad gäller resultaträkningen föreslår kommittén att rörelsens kostnader
fördelas efter funktion och inte efter kostnadsslag. Detta innebär i sin tur
att avskrivningar inte redovisas för sig utan ingår i respektive funktion.
Om det är motiverat av konkurrensskäl far, enligt kommitténs förslag,
vissa poster i resultaträkningen sammanslås för att på så sätt förhindra att
förhållandet mellan företagets nettoomsättning och bruttoresultatet, dvs.
skillnaden mellan nettoomsättningen och kostnaden för sålda varor,
redovisas öppet. Denna möjlighet till sammanslagning föreslås inte gälla
företag som är av sådan storlek att de måste ha auktoriserad revisor.
Något krav på myndighets tillstånd för att göra sammanslagningen
föreslås inte. Den nuvarande dispensmöjligheten från kravet på öppen
redovisning av bruttoomsättningssumman föreslås bli upphävd för de
bolag som omfattas av kommitténs förslag.

Både i balansräkningen och i resultaträkningen far poster som föregås
av arabiska siffror sammanslås om posterna är oväsentliga med hänsyn till
kravet på rättvisande bild eller om en sammanslagning främjar överskåd-
ligheten. I det senare fallet måste de sammanslagna posterna specificeras
i not. Om denna sistnämnda möjlighet utnyttjas innebär det att balansräk-
ningen endast innehåller huvudpostema markerade med bokstäver och
med romerska siffror medan huvuddelen av informationen förläggs till
notapparaten

Ändring av redovisningsprinciper

Kommittén föreslår att i det fall ett företag ändrar redovisningsprincip
skall föregående års siffror räknas om så att de blir jämförbara med det
aktuella årets siffror. Kravet på sådan omräkning är väl i linje med den
internationella utvecklingen på detta område. Det har tidigare framstått
som tveksamt om en sådan omräkning, i det fall den resulterar i att en
tillgång åsätts ett högre värde än i föregående års balansräkning, är fören-
lig med det generella uppskrivningsförbud som gäller enligt BFL.
Kommitténs förslag till uppskrivningsregler har därför getts den
utformningen att sådana värdehöjningar som är en följd av en ändrad
redovisningsprincip inte omfattas av uppskrivningsreglema. Förslaget har
ansetts falla inom ramen för EG:s ijärde bolagsdirektiv.

Latent skatt

Enligt kommitténs mening skulle det vara bäst förenligt med kravet på
rättvisande bild och med EG-direktivens systematik om redovisningen inte
var påverkad av skattemässiga överväganden. Sådana avskrivningar och
avsättningar som görs uteslutande av skatteskäl borde därför inte redovisas
i balans- och resultaträkningarna utan företas i företagens deklarationer.
Utifrån allmänna redovisningssynpunkter skulle det således vara en fördel
om systemet med obeskattade reserver och bokslutsdispositioner kunde
avskaffas och ersättas av en redovisning av latent skatt. Ett förslag från
kommitténs sida av denna innebörd förutsätter emellertid att de erforderli-
ga ändringar av skattelagstiftningen som eventuellt blir följden härav hin-
ner utredas under den tid som står till förfogande för den nu aktuella EG-
anpassningen. Eftersom detta, enligt vad kommittén inhämtat, ter sig
orealistiskt avstår kommittén från att i detta skede av utredningsarbetet
lämna något förslag i denna fråga.

Värderingsregler

Det fjärde bolagsdirektivets värderingsregler skiljer sig inte i nämnvärd
mån från motsvarande svenska regler. De förändringar som föreslås i
enlighet med direktivet är att det inte blir tillåtet att medvetet under-
värdera tillgångarna och att det införs krav på att företagna nedskrivningar
avseende anläggningstillgångar måste återföras, s.k. reversering. Sådan
återföring skall ske om skälen för nedskrivningen bortfaller.

Bestämmelsen i 14 § fjärde stycket BFL om uppskrivning av omsätt-
ningstillgångar föreslås bli upphävd.

Vad gäller avskrivningstider anser kommittén att huvudregeln, oavsett
tillgångsslag, bör vara tillgångens ekonomiska livslängd. För immateriella
anläggningstillgångar föreslås en presumtionsregel som innebär att den
ekonomiska livslängden antas uppgå till högst fem år om inte längre tid
med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Någon yttersta tidsgräns,
angiven i antal år, inom vilken immateriella anläggningstillgångar skall
vara avskrivna föreslås inte.

Vad gäller möjligheten att skriva upp vissa typer av anläggningstill-
gångar föreslår kommittén att denna möjlighet bibehålls för aktiebolagen
men upphävs för handelsbolagen. Skälen härför är dels att den nuvarande
möjligheten att direkt kvitta en uppskrivning mot en nedskrivning föreslås
bli upphävd eftersom den förefaller vara i strid med direktivet, dels att
uppskrivningsbeloppet måste användas antingen till att höja aktiekapitalet
eller till avsättning till en uppskrivningsfond som skall utgöra bundet
kapital. Eftersom det saknas regler om bundet kapital i handelsbolag
förefaller det fjärde direktivet inte ge utrymme för att tillåta sådana bolag
att skapa uppskrivningsfonder.

På samma sätt som föreslås beträffande nedskrivningar skall uppskriv-
ningar återföras (reverseras) om de skäl som föranledde uppskrivningen
inte längre föreligger. Gällande bestämmelse i BFL att uppskrivning av
fastighet endast får göras upp till taxeringsvärdet föreslås bli upphävd.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 1

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån
föreslås inte kunna redovisas som en kostnad direkt utan skall periodiseras
över tiden till dess skulden forfaller till betalning.

Avtal om avgångsvederlag m.m.

Kommittén har som en särskild uppgift haft att överväga om det finns
behov av särskilda redovisningsregler avseende pensionsersättningar, avtal
om avgångsvederlag och liknande förmåner till styrelseledamöter,
verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Vad gäller
olika typer av ekonomiska förpliktelser som ett företag ingår till förmån
för nyss nämnda personer framhåller kommittén att redovisningen av
sådana förpliktelser självfallet skall följa de allmänna reglerna för
redovisningen av skulder och avsättningar. Därutöver föreslår kommittén,
beträffande bolag som omfattas av förevarande etapp av utredningsarbetet,
att det i not skall framgå om belopp som skuldförts eller för vilket avsätt-
ning gjorts avser förpliktelser avseende pensioner eller liknande förmåner
till styrelse och verkställande direktör eller till personer som tidigare till-
hört dessa kategorier.

Tilläggsupplysningar

Enligt direktivens systematik för årsredovisningens och koncernredovis-
ningens upprättande skall sådan information som på ett naturligt sätt hör
samman med den siffermässiga informationen i balans- och resultaträk-
ningarna lämnas i noter till dessa medan förvaltningsberättelsen reserveras
för sådan information som saknar dylikt samband. En följd av detta blir
att en del av den information som enligt gällande lag och redovis-
ningspraxis lämnas i förvaltningsberättelsen i stället skall lämnas i not.
Detta gäller t.ex. vissa uppgifter om personalen, löner och ersättningar,
uppgift om namn på moderbolag samt uppgifter om koncemintema köp
och försäljningar.

Koncernredovisning

Enligt svensk rätt är samtliga aktiebolag som är moderbolag skyldiga att
upprätta koncernredovisning. I och med anpassningen till EG:s sjunde
direktiv kommer sådana moderbolag som själva är dotterbolag att
undantas från denna skyldighet om inte en viss minoritet av delägarna
kräver att koncernredovisning upprättas. Undantaget gäller inte heller om
moderbolaget är börsnoterat.

I koncernredovisningen skall dotterföretag som huvudregel redovisas
enligt förvärvsmetoden och intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden.
Sådana dotterföretag som inte får redovisas enligt förvärvsmetoden av det
skälet att de bedriver en i förhållande till övriga koncernföretag avvikande
verksamhet, skall enligt kommitténs förslag redovisas med tillämpning av
kapitalandelsmetoden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 1

Såväl dotterföretag som intresseföretag far undantas från konsolidering Prop. 1995/96:10
och i stället redovisas enligt anskaffningskostnadsmetoden om företaget Bilaga 1
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild, om
betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar det ägande
företagets möjligheter att utöva sitt inflytande, om nödvändig information
för att upprätta koncernredovisningen inte kan erhållas utan oskälig
kostnad eller inom rimlig tid eller om aktierna eller andelarna innehas
tillfälligt enbart för att säljas vidare.

Kommittén har även övervägt om poolingmetoden borde införas som
ett uttryckligt alternativ i lagförslaget. Eftersom god redovisningssed och
internationell praxis förefaller att ställa mycket stränga krav för att denna
metod skall fa tillämpas, kommer metoden till användning i endast
enstaka fall. På grund härav anser kommittén att det saknas skäl att regle-
ra metoden i lagen.

För redovisningen av s.k. joint ventures föreslår kommittén att det blir
tillåtet att tillämpa klyvningsmetoden.

Koncernredovisningen skall som huvudregel upprättas med tillämpning
av samma redovisningsprinciper som används i moderbolagets årsredovis-
ning. Om det föreligger särskilda skäl far andra principer dock användas.
Härigenom möjliggörs att koncernredovisningen i mindre utsträckning än
årsredovisningen påverkas av skattemässiga överväganden. Kommittén
anser det i och för sig inte vara en lycklig lösning att olika principer till-
lämpas på bolags- respektive koncemnivå. Mot bakgrund bl.a. av den
starka koppling som enligt gällande svensk skattelagstiftning föreligger
mellan redovisning och beskattning förefaller den emellertid vara den
enda praktiskt möjliga för tillfället.

Filialer

I det elfte bolagsdirektivet föreskrivs vilka handlingar och uppgifter röran-
de filialer som skall offentliggöras. Även om direktivet inte är ett redo-
visningsdirektiv i den meningen att det föreskriver regler för en filials
redovisning framgår det motsatsvis av dess bestämmelser att en medlems-
stat inte far kräva att det upprättas och offentliggörs årsredovisning i en
filial om den tillhör ett bolag hemmahörande inom EES. Direktivet har
föranlett förslag till ändringar i lagen (1992:160) om utländska filialer
m.m. och förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Sammanfattning av delbetänkandet SOU 1994:17
del II

Inledning

Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomfora EG:s
bankredovisningsdirektiv och försäkringsredovisningsdirektiv senast den
1 januari 1995. Direktiven bygger på de fjärde och sjunde bolags-
direktiven och innehåller endast sådana bestämmelser som betingas av de
berörda företagens speciella verksamhetsarter.

Kommittén har valt att i flera olika hänseenden föreslå att bank- och
försäkringsredovisningsdirektivens bestämmelser i vart fall tills vidare
genomförs i form av föreskrifter från Finansinspektionen. Som ut-
gångspunkt för kommitténs ställningstagande i vad avser vilka bestäm-
melser som bör införas i lag respektive i föreskrift har gällt att de centrala
bestämmelserna om balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer,
värderingen av tillgångar och skulder samt grundläggande notupplys-
ningskrav föreslås bli lagreglerade medan t.ex. sådana bestämmelser som
närmast har karaktär av specificering eller exemplifiering av vad som
skall ingå i de olika posterna i uppställningsformerna eller som innehåller
definitioner av begrepp som används i direktiven föreslås bli införda
genom föreskrifter från Finansinspektionen. Vidare har kommittén stannat
för att föreslå att de möjligheter som direktiven ger att sammanslå vissa
poster i balans- och resultaträkningarna i vart fall till viss del utnyttjas
redan i de framlagda lagförslagen och att de ytterligare åtgärder i norm-
givningshänseende som kan anses erforderliga för att uppfylla direktivens
krav på balans- och resultaträkningarnas innehåll far genomföras i form
av föreskrifter från Finansinspektionen. Av betydelse för kommitténs
förslag avseende fördelningen av direktivens tvingande regler mellan lag
och föreskrifter har bl.a. varit utformningen av de fjärde och sjunde
bolagsdirektiven eftersom kommittén ansett det angeläget att så långt
möjligt harmonisera systematiken och innehållet i de olika lagförslagen.

Kommittén föreslår att 4 kap. bankrörelselagen (1987:617) och 11 kap.
försäkringsrörelselagen (1982:713) upphävs och ersätts av två nya lagar
nämligen lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL) respektive lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).
De föreslagna lagarna föreslås endast innehålla sådana bestämmelser som
avviker från eller kompletterar den i Del I föreslagna årsredo-
visningslagen. Sådana bestämmelser i förslaget till årsredovisningslag som
även skall tillämpas av de företag som berörs av ÅRKL och ÅRFL
föreslår kommittén görs tillämpliga genom hänvisningar i ÅRKL och
ÅRFL.

Enligt förslaget till ÅRKL skall denna lag tillämpas av samtliga banker,
kreditmarknadsbolag (inklusive finansbolag och kreditaktiebolag som
driver verksamhet enligt gällande övergångsbestämmelser), hypoteks-
institut och värdepappersbolag. Förslaget till ÅRFL omfattar försäkrings-
aktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 2

Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag

Uppställningsformer

Bankredovisningsdirektivet innehåller en uppställningsform för balans-
räkningen och två för resultaträkningen.

Uppställningsformen för balansräkningen motsvarar vad gäller
likviditetsordningen den som gäller i Sverige i dag. Härigenom avviker
den från de uppställningsformer som föreskrivs i såväl det fjärde
bolagsdirektivet som i försäkringsredovisningsdirektivet eftersom uppställ-
ningsformerna i dessa direktiv bl.a. kännetecknas av den i förhållande till
svensk rätt omkastade likviditetsordningen. Till skillnad från vad som
gäller företag i allmänhet och försäkringsföretag medför således
anpassningen till bankredovisningsdirektivet att de företag som omfattas
av ÅRKL även fortsättningsvis kommer att redovisa kassa som första post
på tillgångssidan och att passivsidan kommer att avslutas med eget
kapital. När det gäller posternas benämningar och sammansättning innebär
direktivet flera förändringar. Bland annat kommer ett antal av tillgångs-
posterna att kunna innehålla både anläggnings- och omsättningstillgångar.
På passivsidan tillkommer tre fonder under eget kapital, nämligen dels
överkursfond och kapitalandelsfond (vilka även ingår i kommitténs förslag
till årsredovisningslag), dels en fond för orealiserade vinster. Kommittén
föreslår en ny post inom linjen i balansräkningen vilken skall innehålla
uppgift om sådana åtaganden som kan medföra kreditrisk, t.ex. återköps-
avtal.

Av de två uppställningsformer för resultaträkningen som anges i
bankredovisningsdirektivet har kommittén stannat för att föreslå att endast
en form införs, nämligen den som bygger på den traditionella rapport-
formen. Även i resultaträkningen föreslås en del ändringar av posternas
benämningar och sammansättning. Exempelvis innebär förslaget en i
förhållande till gällande rätt förändrad redovisning av avskrivningar på
leasingobjekt. I dag behandlas sådana avskrivningar som en avdragspost
från leasingintäktema medan direktivet ansetts böra medföra att de skall
redovisas tillsammans med övriga avskrivningar.

Liksom är fallet enligt det fjärde bolagsdirektivet far sammanslagning
av poster göras om överskådligheten därigenom främjas eller posterna har
ett obetydligt värde. I enlighet med bankredovisningsdirektivet har denna
möjlighet emellertid begränsats till några få, särskilt angivna poster.

Värderingsregler

Kommittén föreslår att överlåtbara värdepapper som är omsättnings-
tillgångar får värderas till verkligt värde även när detta värde överstiger
anskaffningsvärdet. I de fall en sådan värdering medför att det upp-
kommer orealiserade vinster skall dessa enligt kommitténs förslag sättas
av till en särskild fond för orealiserade vinster vilken föreslås utgöra
bundet kapital. Dessutom föreslås att det införs bestämmelser om

Prop. 1995/96:10

Bilaga 2

värdering av framfor allt obligationsportföljema enligt reglerna för an-
läggningstillgångar. Beträffande fordringar och skulder i utländsk valuta
föreslås huvudregeln bli värdering till balansdagens kurs. Överstiger eller
underskrider erlagt belopp för räntebärande värdepapper det belopp som
skall erhållas på förfallodagen skall skillnadsbeloppet enligt kommitténs
förslag periodiseras.

Tilläggsupplysningar

Bankredovisningsdirektivet innehåller ett stort antal krav på tilläggs-
upplysningar. Flertalet av dessa föreslås, enligt vad som inledningsvis
anförts, inte nu bli intagna i lagen utan i stället bli införda genom
föreskrifter från Finansinspektionen. Exempel på sådana krav som föreslås
ingå i lagen är kraven på upplysning om skillnaden mellan anskaff-
ningsvärdet och högre verkligt värde för överlåtbara värdepapper samt
olika uppgifter om efterställda skulder.

Koncernredovisning

Enligt den föreslagna årsredovisningslagen skall inte dotterföretag som
driver i förhållande till koncernen i övrigt olikartad verksamhet tas in i
koncernredovisningen med tillämpning av förvärvsmetoden om detta
skulle vara oförenligt med kravet på rättvisande bild. I enlighet med
bankredovisningsdirektivet har i förslaget till ÅRKL intagits bestämmelser
om att dotterföretag som inte är kreditinstitut skall konsolideras med
tillämpning av förvärvsmetoden om dess verksamhet har direkt samband
med sådan verksamhet som kreditinstitut bedriver eller avser tjänster
knutna till sådan verksamhet.

Förslaget till årsredovisningslag innebär vidare att moderföretag i en
underkoncem inte behöver upprätta koncernredovisning om vissa
förutsättningar är uppfyllda. Kommittén föreslår för kreditinstitutens del
att dessa krav skärps något. Således krävs enligt kommitténs förslag bl.a.
att moderföretaget till det undantagna företaget garanterar dettas
åtaganden och att det undantagna företaget i sin årsredovisning tar in vissa
viktiga balans- och resultatuppgifter m.m.

Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag kreditinstitut
och värdepappersbolag

Uppställningsformer

Försäkringsredovisningsdirektivet föreskriver endast en uppställningsform
för balansräkningen respektive resultaträkningen varför dessa införts i
lagsförslaget. I förslaget till uppställningsform för resultaträkningen har
endast de poster som enligt försäkringsredovisningsdirektivet inte far sam-
manslås medtagits. För balansräkningen är förhållandet i huvudsak det
omvända. I denna uppställningsform har nämligen endast ett fatal av de

Prop. 1995/96:10

Bilaga 2

i direktivet föreskrivna posterna utelämnats. Prop. 1995/96:10

Förslaget till balansräkning skiljer sig från den nu gällande, enligt Bilaga 2
föreskrift från Finansinspektionen, främst genom att likviditetsordningen
ändrats så att de mest likvida tillgångarna har placerats sist i upp-
ställningen. Denna ordning följer den som föreskrivs i det fjärde
bolagsdirektivet. Under eget kapital har i jämförelse med förslaget till
årsredovisningslag posten Fond för orealiserade vinster tillkommit för att
användas när tillgångar löpande värderas till verkligt värde och detta
värde överstiger anskaffningsvärdet. Kommittén anser att sådana
orealiserade vinster inte bör vara utdelningsbara medel varför fonden
enligt kommitténs förslag hänförs till bundet kapital. Vidare föreslås att
begreppet ”försäkringstekniska skulder” ersätts av direktivets begrepp
”försäkringstekniska avsättningar”.

Resultaträkningen är uppdelad i tre delar nämligen Teknisk redovisning
av skadeförsäkringsrörelse, Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse
och Icke-teknisk redovisning (dvs. den finansiella rörelsen). Överföringar
av t.ex. kapitalavkastning kan göras mellan de olika delarna. Denna skall,
vilket även är fallet idag, redovisas i den icke-tekniska redovisningen för
skadeförsäkringsrörelse och i den tekniska redovisningen för livför-
säkringsrörelse.

Kommittén har valt att utnyttja direktivets möjlighet att på skuldsidan
ta upp en post Medel till framtida förfogande. Under denna rubrik
redovisas ej tilldelade återbäringsmedel i livförsäkringsföretag, vilka bara
far användas för tilldelning till försäkringstagare och för framtida förlust-
täckning.

Avseende poster inom linjen har uppställningformen i förslaget till
årsredovisningslag följts liksom bestämmelsen att sammanslagning av
poster far göras för att främja överskådligheten eller då dessa har ett
obetydligt värde. Detta gäller endast balansräkningen, dock med ett fatal
undantag.

Värderingsregler

Samtliga placeringstillgångar, förutom andelar i koncernföretag och
intresseföretag, far enligt förslaget värderas till verkligt värde även när
detta överstiger anskaffningsvärdet medan tillgångar som är fondanknutna,
liksom fallet är i dag, alltid skall värderas till verkligt värde. Vinst eller
förlust som uppkommer till följd av denna värdering skall särredovisas i
resultaträkningen och för skadeförsäkringsrörelse sättas av till en bunden
fond under eget kapital. För livförsäkringsrörelse föreslås att avsättningen
skall föras till posten Medel till framtida förfogande.

Överstiger eller understiger erlagt belopp för räntebärande värdepapper
det belopp som skall erhållas på förfallodagen skall skillnadsbeloppet
enligt kommitténs förslag periodiseras.

Direkta och indirekta anskaffningskostnader skall enligt kommitténs
förslag aktiveras för att ge en mer rättvisande bild av verksamheten.
Beloppen skall redovisas som en tillgång under rubriken Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter och får inte, som delvis sker i dag,

minska de försäkringstekniska avsättningarna. Prop. 1995/96:10

Vidare föreslår kommittén att aktivering av immateriella tillgångar Bilaga 2
möjliggörs i försäkringsföretag, vilket inte är fallet enligt gällande rätt.

Tilläggsupplysningar

Försäkringsredovisningsdirektivet innehåller ett antal krav på tilläggs-
upplysningar. Vissa av dessa föreslås bli införda genom föreskrifter från
Finansinspektionen. Exempel på tilläggsupplysningar som föreslås införas
i lag är uppdelning av förutbetalda anskaffningskostnader mellan
livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse samt särredovisning av
byggnader och mark som används för den egna verksamheten. Dessutom
skall viss specificering av resultaträkningens poster göras i not. Detta
inbegriper bl.a. en uppdelning av direkt försäkring i olika försäk-
ringsklasser vilket väsentligt skiljer sig från dagens resultatanalys som är
uppdelad på verksamhetsgrenar.

Direktivets uppställningsform for balansräkningen saknar särskilda
rubriker for fordringar och skulder till koncernföretag och intresseföretag.
Kommittén föreslår att denna information, till skillnad från vad som
föreslås gälla de företag som omfattas av förslaget till årsredovisningslag,
lämnas i not.

Om placeringstillgångar värderas till verkligt värde skall tillgångarnas
anskaffningsvärde enligt kommitténs förslag anges i not. I övriga fall
föreslås att de verkliga värdena skall anges.

Lagförslagen i delbetänkandet SOU 1994:17 del I Prop. 1995/96:10
Bilaga 3

1 Förslag till årsredovisningslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag är tillämplig på aktiebolag.

Lagen är också tillämplig på kommanditbolag och andra handelsbolag

om samtliga obegränsat ansvariga delägare är

- aktiebolag,

- utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga, eller

- utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig form
som är jämförbar med aktiebolaget eller de företag som avses i avsnitt 1
i bilagan.

I annat fall än som avses i andra stycket är lagen tillämplig på kom-
manditbolag och andra handelsbolag om samtliga obegränsat ansvariga
delägare är

- sådana bolag eller utländska företag som avses i första och andra
styckena, eller

- utländska företag som avses i avsnitt 2 i bilaga om samtliga obegränsat
ansvariga delägare är sådana bolag eller utländska företag som avses i
första och andra styckena.

I annat fall än som avses i andra och tredje styckena är lagen tillämplig
på kommanditbolag och andra handelsbolag om bolaget ingår i en
koncern där moderbolaget är sådant bolag som avses i första-tredje
styckena.

Lagen är inte tillämplig på bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, kredit-
aktiebolag, finansbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag.

2§

Vid tillämpningen av denna lag avses med andelar i ett företag även
aktier i ett aktiebolag.

3§

Om ett bolag

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i en svensk

eller utländsk juridisk person,

2. äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med andra
delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
andelar,

3. äger andelar i en juridisk person och har rätt att utse eller avsätta mer Prop. 1995/96:10
än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, Bilaga 3

eller

4. i annat fall än som avses i 3 på grund av avtal med en juridisk
person eller föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande
över denna,

är bolaget moderbolag och den juridiska personen dotterföretag.

Om ett dotterföretag, eller ett moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i en juridisk
person,

2. äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med andra
delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
andelar, eller

3. äger andelar i en juridisk person och har rätt att utse eller avsätta mer
än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan,
är även en sådan juridisk person dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

4§

Om ett bolag äger andelar i en svensk eller utländsk juridisk person, som
inte är dotterföretag, och utövar ett betydande inflytande över den
juridiska personen är den juridiska personen intresseföretag till bolaget.

Ett bolag antas utöva ett betydande inflytande om det innehar minst
tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

Om ett dotterföretag, eller ett moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller flera dotterföretag tillsammans innehar
minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person
antas moderbolaget utöva ett betydande inflytande över den juridiska
personen.

5§

Vid tillämpningen av 3 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 4 §
skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma
den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller
intresseföretag skall inte beaktas de andelar i dotterföretaget eller intresse-
företaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag.
Samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men
för dotterföretagets eller intresseföretagets eller för dess dotterföretags
räkning.

2 kap. Årsredovisning

1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall för vaije
räkenskapsår upprättas årsredovisning. Årsredovisningen består av
balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelse och, i bolag
som enligt 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller
4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag är skyldigt att ha auktoriserad revisor, finansieringsanalys.
De uppräknade handlingarna utgör en helhet.

I aktiebolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelse-
ledamöter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening
beträffande årsredovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall den
avvikande meningen fogas till årsredovisningen.

I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obe-
gränsat ansvariga delägare. Har sådan delägare en avvikande mening
beträffande årsredovisningen skall denna fogas till årsredovisningen.

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om dagen för underskriften.

2§

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas på ett över-
skådligt sätt och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat.

När tillämpningen av bestämmelserna i denna lag inte är tillräcklig för
att uppfylla kravet i första stycket på rättvisande bild skall ytterligare
upplysningar lämnas.

Om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag i ett särskilt fall är
oförenlig med kravet i första stycket på rättvisande bild skall avsteg göras
från bestämmelserna. Varje sådant avsteg skall anmärkas i not med
upplysning om skälen för avsteget och dess effekt på bolagets ställning
och resultat.

3§

Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall
följande iakttas:

1. Bolaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

2. Samma principer för värderingen av de olika posterna och, i före-
kommande fall, delposterna skall konsekvent tillämpas från ett
räkenskapsår till ett annat.

3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, del-
posterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet vilket särskilt
innebär att

a. endast under räkenskapsåret realiserade intäkter far tas med,

b. hänsyn måste tas till alla förutsebara och möjliga förluster och eko-
nomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare
räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen,
och

c. hänsyn måste tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-
skapsåret är en vinst eller en förlust.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas
med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i före-
kommande fall, delposter består av, skall värderas var för sig.

6. Den ingående balansräkningen för ett räkenskapsår skall stämma
överens med den utgående balansräkningen för det närmast föregående
räkenskapsåret.

I undantagsfall far avvikelse göras från vad som föreskrivs i första
stycket. I sådant fall skall upplysning om skälen för avvikelsen och dess
effekt på bolagets ställning och resultat lämnas i not. I fall som avses i
första stycket 2 gäller vad som föreskrivs i 6 § andra stycket.

4§

I årsredovisningen skall beloppen anges i svenska kronor. Beloppen far
dessutom anges i annan valuta. I sådant fall skall upplysning om om-
räkningskursen lämnas i not.

Gemensamma bestämmelser för balansräkning och resultaträkning

5§

Balansräkningen och resultaträkningen skall upprättas enligt i 9 och
10 §§ angivna uppställningsformer med de avvikelser i fråga om poster
föregångna av arabiska siffror som betingas av rörelsens art och
omfattning.

De i uppställningsformerna angivna posterna skall tas upp var för sig
i angiven ordningsföljd. Nya poster far tillkomma såvitt deras innehåll
inte täcks av de i uppställningsformerna angivna posterna. Genom en
mera detaljerad underindelning av posterna far delposter anges, förutsatt
att uppställningsformerna i övrigt följs. En delpost skall anges om dess
förekomst eller storlek är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 § första
stycket på rättvisande bild. Kompletterande poster ges beteckningar som
tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster i balansräkningen och resultaträkningen som föregås av arabiska
siffror får sammanslås om de har ett värde som, med hänsyn till kravet
i 2 § första stycket på rättvisande bild, är av ringa betydelse eller om
sammanslagningen främjar överskådligheten. I det senare fallet skall
posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Uppställningen av balansräkningen och resultaträkningen far ändras
mellan räkenskapsåren endast om det föreligger särskilda skäl. Om
ändring gjorts skall skälen för denna anges i not.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

6§

I årsredovisningen skall för vaije post i balansräkningen och resultat-
räkningen och i sådana noter som avses i 5 § tredje stycket anges
beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret.

Om bolaget ändrat principer för värderingen av tillgångar, avsättningar
eller skulder eller ändrat klassificeringen av posterna, eller dess bestånds-
delar, i balansräkningen eller resultaträkningen skall, om särskilda hinder
inte möter, beloppen för det närmast föregående räkenskapsåret räknas
om. Redogörelse för innebörden av och skälen för ändringen skall lämnas
i not. Sådan redogörelse skall även lämnas om det förekommit annan
ändring beträffande balansräkningen eller resultaträkningen som väsentligt
påverkar jämförbarheten mellan åren.

7§

Kvittning far inte ske mellan tillgångar och avsättningar eller skulder i
balansräkningen eller mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen.

8§

Balansräkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga tillgångar,
avsättningar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets utgång
(balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom
linjen.

Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga
intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsform för balansräkning

9§

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter och tillgångar

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och tekniska anläggningar

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar

5. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Aktier/andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Aktier/andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

II. Fordringar

1. Förskott till leverantörer (för varor och tjänster)

2. Kundfordringar

3. Fordringar hos koncernföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Lån till aktieägare och delägare (samt till personer som, med
motsvarande tillämpning av 12 kap. 7 § första och sjätte styckena
aktiebolagslagen /1975:1385/, är att anse som närstående till
dessa)

6. Övriga fordringar

7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Aktier/andelar i koncernföretag

2. Aktier/andelar i intresseföretag

3. Egna aktier

4. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

IV. Andra fonder Prop. 1995/96:10

1. Reservfond Bilaga 3

2. Kapitalandelsfond

3. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Handelsbolag:

l. Eget kapital vid räkenskapsårets böljan

II. Insättningar eller uttag under året

m. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (far även redovisas öppet som avdragspost
under Varulager)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ställda panter m.m.

1. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningar och andra in-
teckningar, varje slag för sig

2. Andra ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag
för sig, med angivande av de belastade tillgångarnas värde enligt
balansräkningen

Ansvarsförbindelser

1. Diskonterade växlar

2. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

3. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningarna och inte
har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet

Uppställningsform för resultaträkning

10 §

1. Nettoomsättning

2. Kostnad for sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelsekostnader

7. Övriga rörelseintäkter

8. Intäkter från aktier/andelar i koncernföretag

9. Intäkter från aktier/andelar i intresseföretag

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anlägg-
ningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncern-
företag)

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om
intäkter från koncernföretag)

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga
placeringar

13. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16. Bokslutsdispositioner

17. Skatt på årets resultat

18. Övriga skatter

19. Årets resultat

11 §

Om det är motiverat av konkurrensskäl far de belopp som redovisas under
posterna 1-3 och 7 i resultaträkningen sammanslås till en post benämnd
bruttovinst eller bruttoförlust. Vad nu sagts gäller inte bolag som enligt
10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 §
första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
är skyldigt att ha auktoriserad revisor.

Den som tillämpar första stycket första meningen skall i not upplysa om
skälen för detta.

12 §

Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försäljning av varor och till-
handahållande av tjänster som utgör bolagets normala verksamhet med

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt Prop. 1995/96:10
knuten till försäljningen eller tillhandahållandet. Bilaga 3

13 §

Intäkter och kostnader i annan verksamhet än bolagets normala verk-
samhet skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.

Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.

Värderingsregler m.m.

14 §

Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande
brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan
tillgång.

15 §

Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande far tas upp
som immateriell anläggningstillgång om de är av väsentligt värde för den
bedrivna rörelsen under kommande år. Detsamma gäller dels utgifter för
koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättig-
heter och tillgångar, dels ersättning som vid företagsförvärv överstiger det
behållna värdet av de övertagna tillgångarna (goodwill).

Utgifter för bolagsbildningen, för ökning av aktiekapitalet eller för
bolagets förvaltning far inte tas upp som tillgång.

16 §

Anläggningstillgång skall, om inte annat följer av tillämpningen av 17 §
första stycket, 18 § första-tredje styckena, 19 § första stycket och 24 §,
tas upp till anskaffningsvärdet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall inräknas en skälig
andel av sådana kostnader som indirekt kan hänföras till produktionen av
tillgången och som belöper på tillverkningsperioden. Försäljningskost-
nader far inte inräknas i anskaffningsvärdet.

Ränta på kapital som lånats för att finansiera tillverkningen av en
tillgång far inräknas i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till
tillverkningsperioden. Om sådan ränta inräknats i anskaffningsvärdet skall
upplysning om detta lämnas i not.

Utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången far inräknas i
anskaffningsvärdet, om de nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats
från tidigare år.

17 §

Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av
systematiskt över denna livslängd.

Den ekonomiska livslängden for en immateriell anläggningstillgång som
avses i 15 § antas uppgå till högst fem år om inte annan längre tid med
rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om längre avskrivningstid
tillämpas skall upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen
för den längre avskrivningstiden.

18 §

Om en anläggningstillgång på balansdagen har ett lägre värde än det
värde som i övrigt följer av tillämpningen av 16 § och 17 § första stycket
skall tillgången skrivas ned till det lägre värdet om det kan antas att
värdenedgången är varaktig.

En finansiell anläggningstillgång far skrivas ned till det lägre värde som
tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-
nedgången är varaktig.

Värderingen enligt första och andra styckena far inte bibehållas om
skälen för nedskrivningen inte längre föreligger.

Värdeförändringar som avses i första-tredje styckena skall redovisas i
resultaträkningen.

19 §

Ett aktiebolags materiella eller finansiella anläggningstillgång, som har ett
bestående värde väsentligt överstigande bokfört värde enligt bestäm-
melserna i 16 §, 17 § första stycket, 18 § första-tredje styckena och 24 §,
far skrivas upp till högst detta värde om uppskrivningsbeloppet används
till ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission eller till
avsättning till en uppskrivningsfond. Upplysning skall lämnas om hur
uppskrivningsbeloppet behandlas skattemässigt.

Om en uppskrivning eller avsättning enligt första stycket redovisas i
resultaträkningen skall den tas upp som en särskild post i denna.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som skrivits upp skall
efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

20 §

Uppskrivningsfonden far tas i anspråk för

1. sådan ökning av aktiekapitalet som anges i 19 § första stycket,

2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning i fall då förlusten
inte kan täckas av fritt eget kapital, eller

3. erforderlig nedskrivning av andra anläggningstillgångar under förut-
sättning att avsättningen till fonden redovisats som en kostnad i
resultaträkningen och särskilda skäl för sådan utjämning föreligger.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Beslut att ta uppskrivningsfond i anspråk för täckning av förlust enligt Prop. 1995/96:10
första stycket 2 far fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år Bilaga 3
har förflutit från beslutet far vinstutdelning beslutas endast om rätten ger
tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp
som motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp.

I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje-femte styckena aktie-
bolagslagen (1975:1385).

I fall som avses i första stycket 3 skall det belopp som tas i anspråk
redovisas som en särskild post i resultaträkningen.

21 §

Uppskrivningar enligt 19 § första stycket skall återföras och upp-
skrivningsfonden minskas med det återförda beloppet om skälen för
uppskrivningen inte längre föreligger.

22 §

Omsättningstillgång skall, om inte annat följer av 24 §, tas upp till det
lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet på balansdagen.

Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet har 16 § andra och tredje
styckena motsvarande tillämpning.

Såsom verkliga värdet anses försäljningsvärdet efter avdrag för be-
räknad försäljningskostnad. Om särskilda omständigheter föreligger far
verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande
fall med avdrag för inkurans, eller annat värde som är förenligt med
kravet i 2 § första stycket på rättvisande bild.

Med återanskaffningsvärde avses mot anskaffningsvärdet svarande
kostnad, om tillgången hade anskaffats på balansdagen.

23 §

Varulagrets anskaffningsvärde far beräknas enligt först in-först ut-
principen, vägda genomsnittspriser eller annan jämförbar princip.

Om det värde som framkommer vid en beräkning enligt första stycket
väsentligt avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen skall
skillnadsbeloppet anges i not med fördelning på de i balansräkningen,
eller i sådana noter som avses i 5 § tredje stycket, upptagna posterna och
delposterna.

24 §

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter vilkas
kvantitet, värde och sammansättning varierar under räkenskapsåret får tas
upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras sammantagna
värde är av underordnad betydelse för bolaget samt deras kvantitet, värde 23

och sammansättning inte varierar väsentligt mellan räkenskapsåren.

25 §

Tillgångsposten Egna aktier får inte tas upp till något värde.

Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall
andelar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något värde.

26 §

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån skall
periodiseras över tiden till dess skulden förfaller till betalning.

27 §

Avsättning skall göras för samtliga förluster och ekonomiska förpliktelser
som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som
på balansdagen antingen är säkra eller sannolika till sin förekomst men
osäkra till belopp eller tidpunkt då de skall infrias.

Som avsättningar får inte redovisas avskrivningar och nedskrivningar
av tillgångar.

Redovisning av andelar i dotterföretag och intresseföretag enligt
kapitalandelsmetoden

28 §

Utan hinder av vad som föreskrivs i 16 § första stycket får andelar i
dotterföretag och intresseföretag redovisas i balansräkningen enligt
följande.

Första gången andelarna redovisas i balansräkningen tas de upp till det
värde som följer av en tillämpning av 16 § första stycket, 18 § första-
tredje styckena och 19 § första stycket med tillägg eller avdrag för den
andel av dotterföretagets eller intresseföretagets vinst eller förlust för
räkenskapsåret som belöper på andelama. Från detta värde skall avdrag
göras för mottagen utdelning från dotterföretaget eller intresseföretaget.

I efterföljande balansräkningar tas andelarna upp till det värde vartill de
är upptagna i närmast föregående balansräkning med sådana tillägg och
avdrag som anges i andra stycket.

Skillnaden mellan andelamas bokförda värde och den andel av
dotterföretagets eller intresseföretagets eget kapital som belöper på
andelama skall anges särskilt i balansräkningen eller i not. Detta belopp
skall beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten.
Om särskilda skäl föreligger får skillnaden beräknas med utgångspunkt i
förhållanden vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången.
Bestämmelserna i 3 kap. 8 § har motsvarande tillämpning.

Vad som föreskrivs i 3 kap. 11 § om intemvinsteliminering och i 3 kap.
13 § skall tillämpas om det inte möter särskilda hinder.

Om tillämpningen av andra eller tredje stycket leder till att andelama
tas upp till ett högre värde än i närmast föregående balansräkning skall

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

beloppet, till den del det överstiger mottagen utdelning, sättas av till en
kapitalandelsfond.

Vid tillämpningen av fjärde stycket avses med dotterföretagets eller
intresseföretagets eget kapital vad som, i förekommande fall, i en av
dotterföretaget eller intresseföretaget upprättad koncernredovisning
redovisas som sådan post.

29 §

Den andel av dotterföretagets eller intresseföretagets vinst eller förlust
som belöper på andelama skall redovisas som intäkt eller kostnad i
resultaträkningen. Mottagen utdelning från dotterföretaget eller intresse-
företaget far inte redovisas som intäkt.

Tilläggsupplysn ingar

30 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall i balans-
räkningen och resultaträkningen lämnas uppgifter i de hänseenden som
anges i 31-49 §§. Uppgifterna far tas in i noter om hänvisningar görs vid
de poster i balansräkningen och resultaträkningen till vilka de hänför sig.

31 §

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall
anges liksom betydelsefulla ändringar i dessa grunder. För varje i balans-
räkningen, eller i sådana noter som avses i 5 § tredje stycket, som
anläggningstillgång upptagen post skall uppgift lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. tillkommande och avgående tillgångar,

3. överföringar,

4. årets avskrivningar,

5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som
gjorts med stöd av 18 § andra stycket,

6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivnings-
beloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7. ackumulerade avskrivningar,

8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om ned-
skrivningar som gjorts med stöd av 18 § andra stycket,

9. ackumulerade uppskrivningar, samt

10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och upp-
skrivningar.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

32 §

För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärden
med fördelning på de i posterna i balansräkningen, eller i sådana noter
som avses i 5 § tredje stycket, ingående tillgångarna.

33 §

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall
anges. För tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall
anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.

34 §

Om en tillgång är föremål för avskrivning eller nedskrivning uteslutande
av skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av avskriv-
ningens eller nedskrivningens storlek.

35 §

Uppgift skall lämnas om dels uppskrivningsfondens storlek vid
räkenskapsårets början och slut, dels belopp som satts av till fonden under
räkenskapsåret, dels belopp som tagits i anspråk ur fonden med uppgift
om hur beloppet använts.

36 §

Vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar skall
specificeras med fördelning på motsvarande tillgångar i balansräkningen.

37 §

Uppgift skall lämnas om nettoomsättningens fördelning på rörelsegrenar
och geografiska marknader om rörelsegrenama och marknaderna avviker
betydligt inbördes med hänsyn till hur bolaget normalt organiserar försälj-
ningen av varor och tillhandahållandet av tjänster. Sådan uppgift behöver
inte lämnas av den som tillämpar 11 § första stycket första meningen.

38 §

Moderbolag och dotterföretag skall ange hur stor del av räkenskapsårets
inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

39 §

För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges dess namn, säte,
eget kapital och resultat för det senaste räkenskapsåret för vilket
årsbokslut upprättats samt bolagets kapitalandel i företaget, antalet andelar
och dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen. Bolag som
är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall ange detta
företags namn, säte och rättsliga form.

Om bolagets rösträttsandel i dotterföretaget eller intresseföretaget
avviker från kapitalandelen skall även rösträttsandelen anges.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

40 §

Uppgift enligt 39 § far utelämnas om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet i 2 § första stycket på rättvisande bild eller, under
förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, om den har sådan karaktär att den kan vålla
allvarlig skada för bolaget eller för något av de angivna företagen. I sist
nämnt fall skall upplysning om att uppgiften har utelämnats lämnas i not.

Uppgift om eget kapital och resultat far vidare utelämnas om bolaget
äger andelar i en omfattning som motsvarar mindre än hälften av
dotterföretagets eller intresseföretagets eget kapital och detta företag inte
offentliggör sin balansräkning eller, om bolaget är moderbolag,
dotterföretaget omfattas av en av bolaget upprättad koncernredovisning
eller av en sådan koncernredovisning som avses i 3 kap. 4 § första stycket
eller andelama i dotterföretaget eller intresseföretaget redovisas av bolaget
med tillämpning av 28 och 29 §§.

41 §

För varje i balansräkningen, eller i sådana noter som avses i 5 § tredje
stycket, under Omsättningstillgångar upptagen fordringspost skall anges
den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje i balansräkningen, eller i sådana noter som avses i 5 § tredje
stycket, upptagen skuldpost skall anges den del som förfaller till betalning
tidigare respektive senare än ett år efter balansdagen samt den del som
förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

42 §

Om bolaget ställt pant eller annan säkerhet skall för vaije i balans-
räkningen, eller i sådana noter som avses i 5 § tredje stycket, upptagen
skuldpost anges omfattningen av ställda säkerheter med uppgift om
säkerheternas art och form.

Om bolaget ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för
koncernföretag skall upplysning lämnas om detta.

43 §

Om bolaget lämnat lån till, ställt pant eller annan säkerhet eller ingått
ansvarsförbindelse till förmån för ledamot i styrelsen, eller motsvarande
ledningsorgan, eller verkställande direktör, eller motsvarande befattnings-
havare, i bolaget eller i annat koncernföretag skall upplysning lämnas om
detta. Vad nu sagts gäller även om bolaget lämnat lån till, ställt säkerhet
eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon av de angivna
personerna närstående person. Med styrelseledamot jämställs suppleant för
denne och med verkställande direktör jämställs vice verkställande
direktör.

Storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt
under räkenskapsåret återbetalda belopp liksom arten av ställda säkerheter
och ingångna ansvarsförbindelser och beloppen av de lån, för vilka
säkerhet ställts, skall anges. Uppgift skall även lämnas om vilken
anknytning till bolaget den har till vilken lån lämnats eller för vilken
säkerhet ställts eller ansvarsförbindelse ingåtts.

Vad som föreskrivs i andra stycket har motsvarande tillämpning om
bolaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för annan med stöd
av tillstånd enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).

44 §

Har bolaget utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med options-
rätt till nyteckning skall för vaije lån och för liknande värdepapper och
rättigheter anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte
eller för nyteckning. Beträffande utelöpande lån mot vinstandelsbevis
skall för varje lån anges utestående lånebelopp och räntebestämmelserna.

45 §

Aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget
kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp
aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond och kapital-
andelsfond. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

Vid aktiekapitalet skall anges antalet aktier och akties nominella belopp.
Består aktiekapitalet av aktier av olika slag skall motsvarande uppgift
lämnas för varje aktieslag. Förändringar i eget kapital jämfört med
föregående års balansräkning skall specificeras.

Innehar aktiebolag egna aktier skall det nominella beloppet av dessa
anges.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

46 §

Skillnaden mellan å ena sidan räkenskapsårets skattekostnad och tidigare
räkenskapsårs skattekostnad samt å andra sidan den skatt som belöper på
räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår (latent skatt) skall anges förutsatt
att skillnaden inom en förutsebar framtid sannolikt kommer att leda till
en faktisk kostnad för bolaget. Vidare skall uppgift lämnas om för-
delningen av räkenskapsårets skattekostnad mellan ordinärt och extra-
ordinärt resultat.

47 §

Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda
personer med angivande av medelantalet för varje arbetsställe med mer
än tjugo anställda samt med uppgift om fördelningen mellan män och
kvinnor. Har bolaget anställda i flera länder skall medelantalet anställda
i varje land anges.

48 §

Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels till styrelsen, eller motsvarande ledningsorgan,
och verkställande direktör, eller motsvarande befattningshavare, dels till
övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelsen,
eller motsvarande ledningsorgan, och verkställande direktör, eller
motsvarande befattningshavare skall anges särskilt. Har bolaget anställda
i flera länder, skall i detta stycke angivna uppgifter lämnas särskilt för
varje land.

Av räkenskapsårets personalkostnader skall särskilt anges beloppen av
dels löner och ersättningar, dels sociala avgifter, dels pensionskostnader.

Uppgift skall också lämnas om beloppen av förpliktelser och kostnader
som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelsen, eller
motsvarande ledningsorgan, och verkställande direktör, eller motsvarande
befattningshavare till den del beloppen överstiger vad som skulle ha gällt
för förmåner enligt allmän pensionsplan.

Vad som enligt första och tredje styckena gäller för styrelsen och
verkställande direktör gäller även tidigare styrelse och verkställande
direktör. Med styrelseledamot jämställs suppleant för denne och med
verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

49 §

Bolag som är dotterbolag skall ange namn och säte för de moderföretag
som upprättar koncernredovisning för den största och minsta koncern som
bolaget ingår i som dotterbolag samt den plats där utländska moder-
företags koncernredovisningar hålls tillgängliga.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

50 §

Myndighets beslut i tillståndsärende enligt 40 § första stycket överklagas
hos regeringen genom besvär.

Förvaltn ingsberättelse

51 §

Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över ut-
vecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning. Upplysningar skall
lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller
resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av bolagets ställ-
ning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dettas slut,

3. bolagets förväntade framtida utveckling,

4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och

5. förekomsten av filialer till bolaget.

Aktiebolag skall i förvaltningsberättelsen lämna förslag till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust.

Finansieringsanalys

52 §

I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och kapital-
investeringar under räkenskapsåret.

3 kap. Koncernredovisning

1 §

Moderbolag skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning.
Denna består av koncembalansräkning, koncemresultaträkning, noter,
förvaltningsberättelse och, i moderbolag som enligt 10 kap. 3 § fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag är skyldigt att ha
auktoriserad revisor, finansieringsanalys. De uppräknade handlingarna
utgör en helhet.

Bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra-fjärde styckena har motsvarande
tillämpning på koncernredovisningen.

2 §

Koncembalansräkningen, koncemresultaträkningen och notema skall
upprättas på ett överskådligt sätt och ge en rättvisande bild av ställningen

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

och resultatet för de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av Prop. 1995/96:10
koncernredovisningen. Bilaga 3

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § andra och tredje styckena har motsvarande
tillämpning.

3§

För koncernredovisningen gäller 2 kap. 3-10, 12-27, 30-38, 41-48 samt

51 och 52 §§ i tillämpliga delar.

4§

Ett moderbolag som är dotterbolag behöver inte upprätta koncern-
redovisning om bolaget och samtliga dess dotterföretag omfattas av en
koncernredovisning som upprättas av ett moderföretag som lyder under
lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som upprättas och revideras enligt lagstiftningen i denna stat. Detta
gäller även om dotterföretag, av skäl som anges i 5 § första och andra
styckena, inte omfattas av koncernredovisningen.

Moderbolag som med stöd av första stycket inte självt upprättat
koncernredovisning skall i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 3 §
offentliggöra den i stycket avsedda koncernredovisning som bolaget
omfattas av jämte koncemrevisionsberättelsen. Registreringsmyndigheten
far förelägga moderbolaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska
av handlingarna. Sådant föreläggande skall utfärdas av registrerings-
myndigheten om någon begär det.

Första stycket gäller inte om delägare som har en kapitalandel i
moderbolaget på minst tio procent senast sex månader före räken-
skapsårets utgång hos moderbolagets styrelse, eller motsvarande led-
ningsorgan, framställt krav på upprättande av koncernredovisning eller om
andelarna i moderbolaget, eller andra värdepapper, är emitterade av
moderbolaget på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknads-
plats eller annan reglerad marknad.

Den som tillämpar första stycket skall upplysa om detta i not till års-
redovisningen samt lämna uppgift om namn och säte för det moderföretag
som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

5§

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen om
företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 § första stycket
på rättvisande bild. Flera dotterföretag som var för sig har sådan ringa
betydelse skall dock omfattas av koncernredovisningen om de inte
tillsammans har ringa betydelse.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder- Prop. 1995/96:10

bolagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget, Bilaga 3

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan

erhållas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt

att säljas vidare.

Den som tillämpar första eller andra stycket skall i not upplysa om

skälen för detta.

6§

Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderbolagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före moder-
bolagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen
på grundval av en balansräkning med samma balansdag och en resultat-
räkning avseende samma period som koncernredovisningen.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mindre än tre månader före
moderbolagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana för be-
dömningen av dotterföretagets ställning och resultat viktiga händelser som
inträffat mellan dotterföretagets och moderbolagets balansdagar.

7§

I koncembalansräkningen skall det bokförda värdet av moderbolagets
andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot den andel
av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelama vid förvärvet.

8§

Vid förvärv av andelar i ett företag som är, eller genom förvärvet blir,
dotterföretag skall dels en förvärvsanalys upprättas för att fastställa
andelarnas anskaffningsvärde och det koncemmässiga anskaffningsvärdet
av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder, dels iakttas
följande (förvärvsmetoden).

Om det bokförda värdet av andelarna i dotterföretaget överstiger eller
underskrider andelen i dotterföretagets eget kapital skall skillnadsbeloppet
fördelas på de tillgångar, avsättningar och skulder vars koncemmässiga
anskaffningsvärden avviker från bokförda värden. Om det efter en sådan
fördelning kvarstår ett positivt skillnadsbelopp skall detta redovisas som
goodwill i koncembalansräkningen. Bestämmelserna i 2 kap. 17 § och
18 § första, tredje och fjärde styckena har motsvarande tillämpning på
sådan goodwill. Är skillnadsbeloppet efter fördelning enligt första
meningen negativt skall det, om det motsvarar en vid förvärvstidpunkten
förväntad ogynnsam resultatutveckling i dotterföretaget, redovisas som en
avsättning i koncembalansräkningen vilken far upplösas i takt med att för-
väntningarna förverkligas.

9§

Om ett dotterföretag bedriver så olikartad verksamhet att en tillämpning
av vad som föreskrivs i 7 och 8 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 2 §
första stycket på rättvisande bild, skall andelarna i dotterföretaget i stället
redovisas i koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen med
motsvarande tillämpning av 2 kap. 28 och 29 §§ (kapitalandelsmetoden).
Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall, koncern-
redovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 4 kap. eller annan
författning, skall årsredovisningen och, i förekommande fall, koncern-
redovisningen ges in till registreringsmyndigheten tillsammans med
moderbolagets koncernredovisning.

Den som tillämpar första stycket första meningen skall i not upplysa om
skälen för detta.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

10 §

Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper
på andelar ägda av annan än de koncernföretag som omfattas av koncern-
redovisningen skall redovisas som särskild post i koncembalansräkningen
och koncemresultaträkningen.

H §

Koncembalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för intemvinster. Fordringar och
skulder mellan koncernföretag skall elimineras i koncembalansräkningen.

Koncemresultaträkningen skall utvisa koncernens resultat efter avdrag
eller tillägg för ökning eller minskning av intemvinst under räkenskaps-
året. Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan
koncernföretag skall elimineras i koncemresultaträkningen.

Vad som i första och andra styckena sägs om eliminering av fordringar
och skulder, intäkter och kostnader samt intemvinster gäller inte om
beloppen, med hänsyn till kravet i 2 § första stycket på rättvisande bild,
är av ringa betydelse.

Med intemvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst vid
överlåtelse av tillgång inom koncernen, i den mån överlåtelse av
tillgången inte därefter har skett till köpare utanför koncernen eller
förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos det
företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

12 §

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern-
redovisningen ändrats väsentligt under räkenskapsåret skall sådana
upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra
följande koncernredovisningarna.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

13 §

Moderbolaget skall tillämpa samma principer för värderingen av
tillgångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i års-
redovisningen. Andra värderingsprinciper far användas i koncernredo-
visningen om särskilda skäl föreligger. I sådant fall skall upplysning
härom lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen
tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och
skulder än de som tillämpas i koncembalansräkningen, skall värderingen
av dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om med tillämpning
av sistnämnda principer om det inte möter särskilda hinder.

Andra stycket behöver inte tillämpas om en sådan omräkning med
hänsyn till kravet i 2 § på rättvisande bild är av ringa betydelse.

14 §

Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncembalansräkningen och
koncemresultaträkningen med motsvarande tillämpning av bestämmelserna
i 2 kap. 28 och 29 §§ (kapitalandelsmetoden).

Vad som föreskrivs i 5 § första stycket första meningen samt andra och
tredje styckena har motsvarande tillämpning.

15 §

Om ett företag som omfattas av koncernredovisningen, tillsammans med
ett eller flera företag som inte omfattas av denna redovisning, leder ett
annat företag som inte är dotterföretag far, utan hinder av vad som
föreskrivs i 14 §, en så stor andel av det sistnämnda företagets tillgångar,
avsättningar och skulder samt intäkter och kostnader redovisas i
koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen som belöper på de
andelar i detta som det förstnämnda företaget äger (klyvningsmetoden).

Vad som föreskrivs i 6 § andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra
stycket och 11-13 §§ har motsvarande tillämpning.

Den som tillämpar första stycket skall i not upplysa om skälen för detta.
Uppgift enligt 2 kap. 47 § skall anges särskilt för företag på vilka
klyvningsmetoden tillämpas.

16 §

För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges dess namn och säte
samt moderbolagets kapitalandel i företaget, beräknad med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 3 § andra stycket, 4 § tredje
stycket och 5 § första meningen.

I koncernredovisningen skall anges grunden, bestämd enligt 1 kap. 3 §,
för att ett företag klassificerats som dotterföretag. Denna uppgift far
utelämnas om moderbolaget innehar mer än hälften av rösterna för

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

samtliga andelar och kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor som Prop. 1995/96:10
rösträttsandelen. Bilaga 3

17 §

Uppgift enligt 16 § första stycket far, under förutsättning att tillstånd ges
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, utelämnas om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för moderbolaget
eller för något av de angivna företagen.

18 §

Myndighets beslut i tillståndsärende enligt 17 § överklagas hos regeringen
genom besvär.

4 kap. Offentlighet

1 §

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet.

2§

I aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret senast
en månad före ordinarie bolagsstämma avlämnas till revisorerna. I han-
delsbolag skall årsredovisningen senast fyra månader efter räkenskapsårets
utgång avlämnas till revisorerna.

3§

Årsredovisningen och revisionsberättelsen skall offentliggöras på följande
sätt:

1. Aktiebolag:

Senast en månad efter det balansräkningen och resultaträkningen har blivit
fastställda, skall avskrift av handlingarna ges in till registreringsmyndig-
heten. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller
verkställande direktör teckna bevis om att balansräkningen och resultat-
räkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även
innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst
eller förlust.

2. Handelsbolag:

Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång skall avskrift av hand-
lingarna ges in till registreringsmyndigheten.

4§

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes
Tidningar kungöra uppgift om att årsredovisning inkommit till
myndigheten.

5§

Om avskrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen inte, på sätt
anges i 3 § 1, har getts in inom femton månader efter räkenskapsårets
utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt
för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör undgår dock ansvar, om
han visar att underlåtenheten att ge in årsredovisningen och revisions-
berättelsen inte beror på försummelse av honom. Ansvar inträder inte för
förpliktelser som uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till
registreringsmyndigheten.

6§

Om bolaget publicerar årsredovisningen i sin helhet skall detta ske i den
form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsbe-
rättelsen. Revisionsberättelsen skall åtfölja årsredovisningen. Om revi-
sionsberättelse inte har av getts skall detta förhållande liksom skälen härför
anges i årsredovisningen.

Om bolaget inte publicerar årsredovisningen i sin helhet skall det av den
publicerade årsredovisningen framgå att den inte är fullständig och huru-
vida den fullständiga årsredovisningen finns tillgänglig hos registrerings-
myndigheten eller ännu inte har getts in till myndigheten. Revisions-
berättelsen far inte åtfölja den publicerade årsredovisningen. Det sist
sagda gäller inte om uppgift enligt 2 kap. 47 § har utelämnats i den publi-
cerade årsredovisningen.

Den publicerade årsredovisningen skall innehålla revisorns uttalande
huruvida den fullständiga årsredovisningen upprättats enligt denna lag
liksom uppgift om eventuella anmärkningar enligt 10 kap. 10 § andra -
fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 10 § andra -
fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Om revisionsberättelse inte har avgetts skall detta förhållande liksom
skälen härför anges.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

7§

Bestämmelserna i 2-6 §§ har motsvarande tillämpning på koncernredovis-
ningen och koncemrevisionsberättelsen.

5 kap. Delårsrapport

1 §

Bolag som enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra stycket lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag är skyldigt att ha auktoriserad
revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio
månader avge särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse
bolagets verksamhet från räkenskapsårets böijan. Minst en rapport skall
omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av
räkenskapsåret.

I aktiebolag skall delårsrapporten avges av styrelsen eller, om styrelsen
bestämmer det, av verkställande direktören.

Rapporterna skall hos bolaget hållas tillgängliga för var och en som vill
ta del av dem och genast sändas till aktieägare eller bolagsman som begär
det. Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall
senast två månader efter rapportperiodens utgång ges in till registrerings-
myndigheten.

2§

I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och resul-
tatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet
och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall
lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före boksluts-
dispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl före-
ligger, far en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas.
Bestämmelserna i 2 kap. 51 § första stycket 1 och 2 gäller i tillämpliga
delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall moderbolaget
i delårsrapportema, utöver uppgifter för moderbolaget, lämna uppgifter
för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om
nettoomsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna
poster inom koncernen och med hänsyn tagen till intemvinsteliminering.

3§

Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt 2 §
även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det
närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som
använts i den senast framlagda årsredovisningen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Bilaga

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Avsnitt 1

I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesell-
schaft mit beschränkter Haftung.

/ Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite
par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la socété de
personnes å responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte
aansprakelijkheid.

I Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société ä
responsabilité limitée.

I Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies
limited by shares or by guarantee.

I Italien:

la societå per azioni, la societå in accomandita per azioni, la societå a
responsabilitå limitata.

I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société å
responsabilité limitée.

I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte
aansprakelijkheid.

I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies
limited by shares or by guarantee.

I Finland:

osakeyhtiö, aktiebolag.

I Island:

almenningshlutafélag.

I Liechtenstein: Prop. 1995/96:10

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, die Bilaga 3
Kommanditaktiengesellschaft.

I Norge:

aksjeselskap.

I Österrike:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

Avsnitt 2

I Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Belgien:

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en
commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.

/ Danmark:

interessentskaber, kommanditselskaber.

I Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Grekland:

T) opoppuöpoq eraipeta, p erepoppuSpoc; eraipefa;

I Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

I Irland:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Italien:

la societå in nome collettivo, la societå in accomandita semplice.

I Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

I Portugal:
sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

I Storbritannien:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Finland:

avoin yhtiö, öppet bolag, kommandiittiyhtiö, kommanditbolag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

/ Island:

sameignarfélag, samlagsfélag.

I Liechtenstein:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Norge:

partrederi, ansvarlig selskap, kommanditselskap.

I Österrike:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på räken-
skapsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.

2. Genom lagen upphävs 11 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Före-
kommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts
genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)

dels att 11 kap. skall upphöra att gälla,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 2 a §, 2 kap.
12 a § och 4 kap. 13 a § och

dels att 1 kap. 2 §, 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 och 15 §§,
9 kap. 17 §, 10 kap. 3, 10 och 15 §§, 12 kap. 1, 3 och 4 §§, 13 kap. 3,
4, 9 och 12 §§, 14 kap. 1, 2 och 5 §§, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 18 kap.
7 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Äger ett aktiebolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av röster-
na för samtliga aktier eller an-
delar, är aktiebolaget moder-
bolag och den juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotter-
företag eller äger ett moderbolag
och ett eller flera dotterföretag
tillsammans eller äger flera
dotterföretag tillsammans aktier
eller andelar i en juridisk person
i den omfattning som angivits nu,
är även sistnämnda juridiska
person dotterföretag till moder-
bolaget.

Har ett aktiebolag i annat fall
på grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är aktiebolaget moder-
bolag och den juridiska personen
dotterföretag.

1 kap.

2 §

Om ett aktiebolag

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i
denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan,
eller

4. i annat fall än som avses i 3
på grund av avtal med en juri-
disk person eller föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar har
rätt att ensamt utöva ett bestäm-
mande inflytande över denna,

är aktiebolaget moderbolag och
den juridiska personen dotter-
företag.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av Prop. 1995/96:10
rösterna för samtliga aktier eller Bilaga 3
andelar i en juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i
denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan,
är även en sådan juridisk person
dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2a§

Vid tillämpningen av 2 § första
stycket 1-3 och andra stycket
skall sådana rättigheter som
tillkommer någon som handlar i
eget namn men for en annan
fysisk eller juridisk persons räk-
ning anses tillkomma den
personen. Vid bestämmandet av
antalet röster i ett dotterföretag
skall inte beaktas de aktier i
dotterföretaget som innehas av
företaget självt eller av dess
dotterföretag. Samma gäller
aktier som innehas av den som
handlar i eget namn men för
dotterföretagets eller dess dotter-
företags räkning.

2 kap.

72 n#

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna ut-
över det nominella beloppet skall
sättas av till överkursfonden.

4 kap.

23 a £

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna ut- 42

över det nominella beloppet skall Prop. 1995/96:10
sättas av till överkursfonden. Bilaga 3

16 §

Fondemission kan ske genom
överföring till aktiekapitalet av
belopp som kan utdelas enligt
12 kap. 2 § första stycket samt
av uppskrivningsfond och reserv-
fond eller genom uppskrivning
av anläggningstillgångs värde.

Fondemission kan ske genom
överföring till aktiekapitalet av
belopp som kan utdelas enligt
12 kap. 2 § första stycket samt
av uppskrivningsfond, reservfond
och överkursfond eller genom
uppskrivning av anläggnings-
tillgångs värde.

Bestämmelserna i 4 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket belopp
aktiekapitalet ökas, de nya aktiemas aktieslag eller det belopp vartill
aktiemas nominella belopp höjes samt, i förekommande fall förordnande
som avses i 3 a §. I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i
beslutet varvid iakttages att avstämning ej far ske innan beslutet
registrerats. På sådant bolag äger 5 § tredje stycket och 7 § första stycket
motsvarande tillämpning.

Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering
och far ej verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. De nya aktierna skall
genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken. De medför
rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission.
Beslutet far dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för
räkenskapsåret efter det under vilket registrering skett.

20 §

Emissionsprospekt skall inne-
hålla balansräkningar avseende
utgången av de tre senaste räken-
skapsår, för vilka årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
resultaträkningar för dessa tre
räkenskapsår samt ett samman-
drag av de uppgifter som det
ålegat bolaget att intaga i för-
valtningsberättelserna för de tre
räkenskapsåren. Fyller hand-
lingarna ej de krav, som framgår
av 11 kap. 5 § andra stycket och
9 § fjärde stycket, skall de full-
ständigas i enlighet med dessa
bestämmelser

Bestämmelserna i 11 kap. 2 §
första stycket andra meningen

Emissionsprospekt skall inne-
hålla balansräkningar avseende
utgången av de tre senaste räken-
skapsår, för vilka årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
resultaträkningar för dessa tre
räkenskapsår samt ett samman-
drag av de uppgifter som det
ålegat bolaget att intaga i för-
valtningsberättelserna för de tre
räkenskapsåren. Om handlingar-
na inte innehåller finansierings-
analys enligt 2 kap. 1 § första
stycket och 52 § årsredovisnings-
lagen (0000:00) skall de kom-
pletteras med sådan analys.

Bestämmelserna i 2 kap. 6 §
andra stycket första meningen
årsredovisningslagen äger mot-

äger motsvarande tillämpning på svarande tillämpning på emis- Prop. 1995/96:10

emissionsprospekt. sionsprospekt. Bilaga 3

Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga
koncemresultaträkning och koncembalansräkning för de tre senaste
räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för
koncern intages i prospektet far häremot svarande uppgifter för bolaget
utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för
bedömningen av bolagets aktier. Dock far bolagets resultaträkning och
balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej
utelämnas.

21 §

I emissionsprospektet skall upplysning lämnas om sådana för be-
dömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden och händelser i övrigt av väsentlig betydelse för bolaget
vilka hänför sig till tiden efter den period som omfattas av de i 20 § an-

givna handlingarna.

Framlägges emissionsprospek-
tet senare än åtta månader efter
utgången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
skall emissionsprospektet inne-
hålla uppgifter motsvarande
delårsrapport enligt 11 kap. 13
och 14 §§. Dessa uppgifter skall
avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag
ej tidigare än tre månader före
emissionsprospektets tillhanda-
hållande.

Framlägges emissionsprospektet
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
skall emissionsprospektet inne-
hålla uppgifter motsvarande
delårsrapport enligt 5 kap. 2 och
3 §§ årsredovisningslagen (0000:
00). Dessa uppgifter skall avse
tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidi-
gare än tre månader före emis-
sionsprospektets tillhandahållan-
de.

8 kap.

13 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget far ej företaga
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel

åt aktieägare eller annan till nackdel

Ställföreträdare far ej efter-
komma föreskrift av bolagsstäm-
man eller annat bolagsorgan, om
föreskriften icke är gällande
därför att den står i strid mot
denna lag eller bolagsordningen.

för bolaget eller annan aktieägare.
Ställföreträdare far ej efterkom-
ma föreskrift av bolagsstämman
eller annat bolagsorgan, om
föreskriften icke är gällande
därför att den står i strid mot
denna lag, årsredovisningslagen
(0000:00) eller bolagsordningen.

15 §

För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till
styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare och

vem som enligt 11 § har bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot
delgivning samt deras postadress och personnummer eller, om sådant
saknas, födelsedatum. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt
lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall
detta anges. För registrering skall bolaget även anmäla av vilka och hur
bolagets firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för
registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande
som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt
att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall
registrering.

Varje år efter den ordinarie
bolagsstämman skall bolaget till
registreringsmyndigheten sända
in en aktuell förteckning över
bolagets styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, suppleanter,
firmatecknare och vem som

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

bolaget genast anmäla det för

enligt 11 § har bemyndigats att
på bolagets vägnar ta emot
delgivning med uppgift om deras
postadress och personnummer
eller, om sådant saknas, födelse-
datum. Förteckningen skall sän-
das in samtidigt med att en
avskrift av årsredovisningen och
revisionsberättelsen sänds in
enligt 11 kap. 3 § andra stycket.

9 kap.

17 §

Om bolagsstämmobeslut ej
tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller
bolagsordningen, kan talan mot
bolaget om upphävande eller
ändring av beslutet föras av aktie-
ägare eller av styrelsen, styrelse-
ledamot eller
direktör. Sådan

även av den som styrelsen
obehörigen vägrat att införa
såsom aktieägare i aktieboken.

verkställande
talan kan föras

Om bolagsstämmobeslut ej till-
kommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag,
årsredovisningslagen (0000:00)
eller bolagsordningen, kan talan
mot bolaget om upphävande eller
ändring av beslutet föras av
aktieägare eller av styrelsen,
styrelseledamot eller verkställan-
de direktör. Sådan talan kan
föras även av den som styrelsen
obehörigen vägrat att införa
såsom aktieägare i aktieboken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes

icke talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.
Talan far väckas senare än vad i andra stycket sägs när

1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktie-
ägares samtycke,

2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller

3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestäm-
melserna om kallelse väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstäm-
mans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag
skall anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom
dom som vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången
förordnats att bolagsstämmans beslut ej far verkställas, skall rätten
underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

10 kap.

3 §

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad
revisor om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal överstigit 200, eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auk-
toriserad marknadsplats.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna
omständigheterna föreligger, förordna att bolaget far utse viss godkänd
revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst
fem år.

Vad i andra och tredje styckena
föreskrives gäller även för
moderbolag i en koncern om
nettovärdet av koncernföretagens
tillgångar enligt fastställda kon-
cernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren över-
stiger det gränsbelopp som anges
i andra stycket eller om antalet
anställda vid koncernföretagen
under nämnda tid i medeltal
överstigit 200.

Vad i andra och tredje styckena
föreskrivs gäller även för moder-
bolag i en koncern om

7. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställ-
da koncernbalansräkningar för
de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i andra stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit
200, eller

3. om moderbolaget inte upp-
rättar koncernredovisning, netto-

värdet av koncernföretagens till- Prop. 1995/96:10
gångar, enligt fastställda balans- Bilaga 3
räkningar för koncernföretagens
två senaste räkenskapsår, på
moderbolagets balansdag över-
stiger det gränsbelopp som anges

i andra stycket.

I annat bolag än som avses i andra och fjärde styckena skall auktori-
serad revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det
vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

10 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla uttalande, huruvida års-
redovisningen uppgjorts enligt
denna lag. Har i årsredovis-
ningen icke lämnats sådana
upplysningar som enligt 11 kap.
skall lämnas, skall revisorerna
ange detta och, om det kan ske,
lämna erforderliga upplysningar
i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att åtgärd eller för-
summelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger sty-
relseledamot eller verkställande
direktör till last eller att styrelse-
ledamot eller verkställande direk-
tör eljest handlat i strid mot
denna lag eller bolagsordningen
skall det anmärkas i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall även
innehålla uttalande angående
ansvarsfrihet för styrelseleda-
möterna och verkställande direk-
tör. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen meddela upp-
lysningar som de önskar bringa
till aktieägarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla uttalande, huruvida årsredo-
visningen upprättats enligt års-
redovisningslagen (0000:00). Har
i årsredovisningen icke lämnats
sådana upplysningar som enligt
nämnda lag skall lämnas, skall
revisorerna ange detta och, om
det kan ske, lämna erforderliga
upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att åtgärd eller för-
summelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger sty-
relseledamot eller verkställande
direktör till last eller att styrelse-
ledamot eller verkställande direk-
tör eljest handlat i strid mot
denna lag årsredovisningslagen
eller bolagsordningen skall det
anmärkas i berättelsen. Revi-
sionsberättelsen skall även inne-
hålla uttalande angående ansvars-
frihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktör. Revisorer-
na kan även i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som de
önskar bringa till aktieägarnas
kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om Prop. 1995/96:10

mervärdeskatt, Bilaga 3

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt

12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalan-
de angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt
angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse be-
träffande koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena
äger motsvarande tillämpning.

15 §

För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till revisor samt
dennes postadress och personnummer. Bestämmelserna i 8 kap. 15 §

andra stycket skall härvid tillämpas.

Varje år efter den ordinarie
bolagsstämman skall bolaget till
registreringsmyndigheten sända
in en aktuell förteckning över
bolagets revisorer med uppgift
om deras postadress och person-
nummer. Förteckningen skall
sändas in samtidigt med att en
avskrift av årsredovisningen och
revisionsberättelsen sänds in
enligt 11 kap. 3 § andra stycket.

12 kap.

Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel far ske endast
enligt bestämmelserna i denna
lag om vinstutdelning, utbetal-
ning vid nedsättning av aktie-
kapitalet eller reservfonden och
utskiftning vid bolagets likvida-
tion.

Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna
lag om vinstutdelning, utbetal-
ning vid nedsättning av aktie-
kapitalet, reservfonden eller över-
kursfonden och utskiftning vid
bolagets likvidation.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse
om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

3 §

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman far endast
i den mån skyldighet därtill föreligger enligt andra stycket eller enligt
bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än styrelsen

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

föreslagit eller godkänt.

Bolagsstämman skall på yrkan-
de av ägare till minst en tiondel
av samtliga aktier besluta ut-
delning av åtminstone ett belopp
motsvarande hälften av vad som

återstår av nettovinsten för året,

sedan avdrag skett för balanserad
förlust, som överstiger fria
fonder och reservfond, och för
belopp, som enligt lag eller
bolagsordning skall avsättas till
bundet eget kapital eller enligt
bolagsordning eljest skall an-
vändas för annat ändamål än
utdelning till aktieägarna. Sådant
yrkande skall framställas på
ordinarie stämma innan beslut
om användning av vinsten fattas.
Utdelning far ej ske i strid mot
2 §. Stämman är ej skyldig att
besluta högre utdelning än fem
procent av bolagets egna kapital.

sedan avdrag skett för balanserad
förlust, som överstiger fria
fonder, reservfond och över-
kursfond, och för belopp, som
enligt lag eller bolagsordning
skall avsättas till bundet eget
kapital eller enligt bolagsordning
eljest skall användas för annat
ändamål än utdelning till aktie-
ägarna. Sådant yrkande skall
framställas på ordinarie stämma
innan beslut om användning av
vinsten fattas. Utdelning far ej
ske i strid mot 2 §. Stämman är
ej skyldig att besluta högre ut-
delning än fem procent av
bolagets egna kapital.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans
beslut om utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på
avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstäm-
ningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §
skall anses behörig att mottaga utdelningen. Var han vid mottagandet ej
berättigad, äger 4 kap. 3 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

Till reservfond skall avsättas belopp som

1. om reservfonden ej uppgår
till tjugo procent av aktiekapi-
talet, motsvarar minst tio procent
av den del av nettovinsten för
året som ej går åt för att täcka
balanserad förlust,

2. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,

3. den för vilken aktie förver-
kats erlagt till bolaget,

1. om reservfonden och över-
kursfonden ej uppgår till tjugo
procent av aktiekapitalet, motsva-
rar minst tio procent av den del
av nettovinsten för året som ej
går åt för att täcka balanserad
förlust,

2. den för vilken aktie förverkats
erlagt till bolaget,

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

4. enligt 4 kap. 17 § skall till-
falla bolaget,

5. vid utbyte av fordran enligt
skuldebrev mot aktie, motsvarar

3. enligt 4 kap. 17 § skall till-
falla bolaget,

4. vid utbyte av fordran enligt
skuldebrev mot aktie, motsvarar

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

skillnaden mellan fordringsbe-
loppet och aktiens nominella
belopp,

6. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

7. enligt beslut av bolagsstäm-
man eljest skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfond.

Vid beräkning av det belopp, som

skillnaden mellan fordringsbe-
loppet och aktiens nominella
belopp,

5. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

6. enligt beslut av bolagsstäm-
man eljest skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfond.

enligt första stycket 1 minst skall

avsättas till reservfond, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha

tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som tantiem.

Nedsättning av reservfond far Nedsättning av reservfond eller

enligt beslut av bolagsstämman överkursfond får enligt beslut av

endast ske för bolagsstämman endast ske för

1. täckande av sådan förlust enligt fastställd balansräkning som ej kan
täckas av fritt eget kapital,

2. ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, eller

3. annat ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 §
ger tillstånd till nedsättningen.

Har aktieägare uppsåtligen ge-
nom missbruk av sitt inflytande
i bolaget medverkat till över-
trädelse av denna lag eller bo-
lagsordningen, kan rätten, om på
grund av missbrukets lång-
varighet eller annan anledning
särskilda skäl därtill föreligger,
på talan av ägare till en tiondel
av samtliga aktier besluta, att
bolaget skall träda i likvidation.
Rätten kan dock i sådant fall på
yrkande av bolaget i stället
ålägga bolaget att inom viss tid
inlösa kärandens aktier. För-
summar bolaget att lösa aktierna
inom fastställd tid, skall rätten på
talan av den vars aktier skolat
inlösas besluta, att bolaget skall
träda i likvidation.

13 kap.

3 §

Har aktieägare uppsåtligen ge-
nom missbruk av sitt inflytande
i bolaget medverkat till över-
trädelse av denna lag, årsredo-
visningslagen (0000:00) eller bo-
lagsordningen, kan rätten, om på
grund av missbrukets långvarig-
het eller annan anledning särskil-
da skäl därtill föreligger, på talan
av ägare till en tiondel av
samtliga aktier besluta, att bola-
get skall träda i likvidation.
Rätten kan dock i sådant fall på
yrkande av bolaget i stället
ålägga bolaget att inom viss tid
inlösa kärandens aktier. För-
summar bolaget att lösa aktierna
inom fastställd tid, skall rätten på
talan av den vars aktier skolat
inlösas besluta, att bolaget skall
träda i likvidation.

Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om
inlösen av aktier skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de
anställdas och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket far
dock ej ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 § tredje stycket,
efter inlösen skulle understiga halva aktiekapitalet.

Vid beräkningen av det egna kapitalet skall de aktier som avses skola
inlösas upptagas som tillgång utan värde.

Om aktieägare, sedan talan enligt denna paragraf behörigen väckts, för
sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande av
talan fullfölja denna.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

4 §

Rätten förordnar att bolaget skall träda i likvidation, om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman
icke inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3. bolaget saknar till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande
direktör som skall finnas enligt denna lag, eller

4. bolaget ej har enligt 11 kap.

3 § sänt in
något av de
skapsåren.

4. bolaget inte har sänt in års-
redovisning enligt 4 kap. 3 § 1
årsredovisningslagen (0000:00)
för något av de senaste två
räkenskapsåren.

dock ej, om det styrkes att likvida-

årsredovisning för
senaste två räken-

likvidation meddelas

Beslut om
tionsgrunden upphört under ärendets handläggning i tingsrätten.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av
registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,
verkställande direktör eller aktieägare. I fall som avses i nämnda stycke
2-4 prövas frågan på ansökan även av borgenär eller annan vars rätt kan
vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget.

När bolaget trätt i likvidation
skall styrelsen och verkställande
direktör genast avge redovisning
för sin förvaltning av bolagets
angelägenheter under den tid, för
vilken redovisningshandlingar ej
förut framlagts på bolagsstämma.
Redovisningen skall framläggas
på bolagsstämma så snart det kan
ske. Bestämmelserna om årsredo-

visning och revisionsberättelse
äger motsvarande tillämpning.

Omfattar tiden även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning,
i moderbolag omfattande även koncernredovisning, avges för nämnda år.

visning i årsredovisningslagen
(0000:00) och revisionsberättelse
äger motsvarande tilllämpning.

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovis-
ning, som framlägges på ordi-
narie bolagsstämma för godkän-
nande. I fråga om stämman och
redovisningen äger 9 kap. 5 §
andra stycket 1 och 2 samt 11
kap. 9 § andra-fjärde styckena,
10 och 11 §§ ej tillämpning.

12 §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovis-
ning, som framlägges på ordi-
narie bolagsstämma för god-
kännande. I fråga om stämman
och redovisningen äger 9 kap.
5 § andra stycket 1 och 2 samt
2 kap. 47 §, 48 § första stycket,

51 § andra stycket, och bestäm-
melserna om finansieringsanalys
i 2 kap. 1 § första stycket och

52 § årsredovisningslagen (0000:
00) ej tillämpning.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktie-
kapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika

aktieslag.

Tillgång far ej upptagas till
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om tillgång
kan beräknas inbringa väsentligt
högre belopp än det i balans-
räkningen upptagna värdet eller
om för skuld och likvidations-
kostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker
från redovisad skuld, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

Tillgång far ej upptagas till
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om tillgång
kan beräknas inbringa väsentligt
högre belopp än det i balans-
räkningen upptagna värdet eller
om för avsättning, skuld och
likvidationskostnad kan beräknas
åtgå ett belopp som väsentligt
avviker från redovisad avsättning
eller skuld, skall vid tillgångs-,
avsättnings- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

14 kap.

Avtal om fusion, varigenom ett
aktiebolag (överlåtande bolag)
upplöses utan likvidation och
dess tillgångar och skulder över-
tages av annat aktiebolag (över-
tagande bolag), skall för att bli
giltigt godkännas av bolagsstäm-
man i det överlåtande bolaget,
om ej annat följer av 8 §. Fusion
kan ske utan hinder av att det
överlåtande bolaget trätt i likvi-
dation. I sådant fall skall likvida-
tionen avslutas när registrering
skett av rättens tillstånd enligt

1 §

Avtal om fusion, varigenom ett
aktiebolag (överlåtande bolag)
upplöses utan likvidation och
dess tillgångar, avsättningar och
skulder övertages av annat aktie-
bolag (övertagande bolag), skall
för att bli giltigt godkännas av
bolagsstämman i det överlåtande
bolaget, om ej annat följer av
8 §. Fusion kan ske utan hinder
av att det överlåtande bolaget
trätt i likvidation. I sådant fall
skall likvidationen avslutas när
registrering skett av rättens till-

5 §. Vid avtal om fusion mellan
aktiebolag och bankaktiebolag
gäller bestämmelserna i 11 kap.
bankaktiebolagslagen (1987:
618).

stånd enligt 5 §. Vid avtal om Prop. 1995/96:10
fusion mellan aktiebolag och Bilaga 3
bankaktiebolag gäller bestämmel-

serna i 11 kap. bankaktiebolags-

lagen (1987: 618).

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst
en vecka före den bolagsstämma, vid vilken fråga om godkännande av
fusionsavtal skall behandlas, samt läggas fram på stämman,

1. förslag till bolagsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för
dess fördelning,

3. redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt
vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget,

4. yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3,

5. om årsredovisningen ej skall behandlas på stämman, handlingar som
anges i 4 kap. 4 § första stycket 1-3,

6. om i fusionsvederlaget ingår aktier i det övertagande bolaget eller av
detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning, handlingar som anges i 4 kap. 4 § första
stycket 1-3 beträffande det övertagande bolaget.

Handlingarna skall genast sändas till aktieägare som begär det och
uppger sin postadress.

Avtal om fusion, varigenom
två eller flera aktiebolag (över-
låtande bolag) förenas genom att
bilda ett nytt aktiebolag som
övertar deras tillgångar och
skulder mot aktierna i det över-
tagande bolaget, skall för att bli
giltigt godkännas av bolagsstäm-
man i varje överlåtande bolag.
Bestämmelserna i 1 § första
stycket andra meningen äger
motsvarande tillämpning.

Handlingar, som anges i 1 § andra stycket 1-5, skall upprättas för vaije
överlåtande bolag. De skall hållas tillgängliga för aktieägare i överlåtande
bolag under minst en vecka före bolagsstämma vid vilken fråga om
godkännande av fusionsavtal skall behandlas. Handlingarna skall genast
sändas till aktieägare som begär det och uppger sin postadress. De skall
läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet tjänar som stiftelseurkund för det övertagande bolaget.
Avtalet skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och

Avtal om fusion, varigenom två
eller flera aktiebolag (överlåtande
bolag) förenas genom att bilda
ett nytt aktiebolag som övertar
deras tillgångar, avsättningar och
skulder mot aktierna i det över-
tagande bolaget, skall för att bli
giltigt godkännas av bolagsstäm-
man i varje överlåtande bolag.
Bestämmelserna i 1 § första
stycket andra meningen äger
motsvarande tillämpning.

revisorer skail utses. Godkänner bolagsstämmorna avtalet, skall de Prop. 1995/96:10

samtidigt utse styrelse och revisorer. Bilaga 3

5 §

Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 4 §
och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av
ansökningen.

Utgöres fusionsvederlaget helt eller delvis av aktier i det övertagande
bolaget och har det eller de överlåtande bolagen fullgjort sina skyldigheter
enligt fusionsavtalet, skall bolagen for registrering anmäla aktiekapitalets
ökning eller, vid fusion enligt 2 §, att det övertagande bolaget bildats och
styrelse utsetts för det. Anmälningen, som ersätter teckning av aktierna,
skall göras inom två månader från det rättens tillstånd till fusionen vunnit
laga kraft. Vid anmälningshandlingen skall fogas intyg från auktoriserad
eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar överlämnats till
det övertagande bolaget. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning
om i fusionsvederlaget ingår konvertibla skuldebrev eller skuldebrev för-
enade med optionsrätt till nyteckning som det övertagande bolaget ger ut
med anledning av fusionen.

Överlåtande bolags tillgångar
och skulder med undantag av
skadeståndsanspråk enligt 15 kap.
1-3 §§ övergår till det över-
tagande bolaget, när lagakraft-
vunnet beslut om bifall till an-
sökan enligt 4 § registrerats och,
i fall som avses i andra stycket,
även anmälan som där anges
registrerats.

Har ej ansökan om rättens tillstånd gjorts inom föreskriven tid eller har
rätten genom lagakraftvunnet beslut avslagit ansökan, skall registre-
ringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen. Detsamma gäller
om bolagen ej gjort anmälan enligt andra stycket inom föreskriven tid
eller registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit
sådan anmälan eller vägrat registrering.

Överlåtande bolags tillgångar,
avsättningar och skulder med un-
dantag av skadeståndsanspråk
enligt 15 kap. 1-3 §§ övergår till
det övertagande bolaget, när
lagakraftvunnet beslut om bifall
till ansökan enligt 4 § registrerats
och, i fall som avses i andra
stycket, även anmälan som där
anges registrerats.

15 kap.

Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag upp-
såtligen eller av oaktsamhet
skadar bolaget, skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när
skadan vållas aktieägare eller
annan genom överträdelse av
denna lag eller bolagsordningen.

1 §

Aktieägare är skyldig att er-
sätta skada som han genom att
medverka till överträdelse av
denna lag eller bolagsordningen
uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet tillfogar bolaget, aktie-
ägare eller annan. Om det med
hänsyn till faran för fortsatt
missbruk och förhållandena i
övrigt är påkallat, är han även
skyldig att inlösa skadelidande
aktieägares aktier. Lösenbeloppet
bestämmes till belopp som är
skäligt med hänsyn till bolagets
ställning och övriga omständig-
heter.

Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna
lag, årsredovisningslagen (0000:
00) eller bolagsordningen uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar bolaget, aktieägare eller
annan. Om det med hänsyn till
faran för fortsatt missbruk och
förhållandena i övrigt är påkallat,
är han även skyldig att inlösa
skadelidande aktieägares aktier.
Lösenbeloppet bestämmes till
belopp som är skäligt med
hänsyn till bolagets ställning och
övriga omständigheter.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

18 kap.

Mot myndighets beslut i till-
ståndsärende enligt 2 kap. 1 §,
7 kap. 1 §, 8 kap. 4 eller 11 §,
10 kap. 2 eller 3 §, 11 kap. 6 §
eller 8 § första stycket 1 eller 12
kap. 8 § föres talan hos rege-

Mot myndighets beslut i till-
ståndsärende enligt 2 kap. 1 §,

7 kap. 1 §, 8 kap. 4 eller 11 §,
10 kap. 2 eller 3 § eller 12 kap.

8 § föres talan hos regeringen
genom besvär.

ringen genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första
stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot registreringsmyndighetens beslut varigenom anmälan
avskrivits eller registrering vägrats enligt 4 § första stycket föres hos
kammarrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Det-
samma gäller beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje
stycket.

3 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125)

Härigenom föreskrivs att i lagen skall införas ny 11 a §.

11 a §

För aktiebolag och för sådana handelsbolag som omfattas av års-
redovisningslagen (0000:00) gäller föreskrifterna i 2 kap. nämnda lag i
stället för bestämmelserna i 13-20 §§.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa foretag

Härigenom föreskrivs dels att nuvarande 1 kap. 1 § skall betecknas
1 kap. 1 a §,

dels att 2 kap. 3 och 5-9 §§, 3 kap. 7 och 10 §§, 4 kap. 1, 3, 10 och
14 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas ny 1 kap. 1 §.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1§

Bestämmelserna i 1-2 kap., 3 kap.

1-10 §§ samt 4 kap. 8 § andra
stycket och 12 § är inte tillämpliga
på sådana handelsbolag som
omfattas av årsredovisningslagen
(0000:00). Beträffande sådana
handelsbolag avses vid tillämp-
ningen av 3 kap. 11 § och 4 kap.
med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som
anges i 1 kap. 3 § nämnda lag.

2 kap.

3 §

Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räken-
skapsårets utgång sändas in till
Patent- och registreringsverket, om
tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar for de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar
1 000 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring som gällde under den sista
månaden av respektive räken-
skapsår eller om antalet anställda
i rörelsen under vart och ett av de
två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200.

Första stycket gäller även för ett
företag som är moderföretag i en
koncern enligt denna lag, om netto-
värdet av koncernföretagets till-

Företag som enligt 4 kap. 3 §
första eller andra stycket är skyl-
digt att ha auktoriserad revisor
skall senast sex månader efter
räkenskapsårets utgång sända in
avskrift av årsredovisningen till
Patent- och registreringsverket.

gångar enligt koncernbalans-
räkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första
stycket eller om antalet anställda
vid koncernföretagen under vart
och ett av dessa år i medeltal har
överstigit 200.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

5 §

Vid upprättande av årsredovisningen skall följande iakttas:

1. Bestämmelserna i 21 § första stycket bokföringslagen (1976:125) om
skyldighet att till årsbokslutet foga en sammanställning över privata
tillgångar och skulder tillämpas inte.

2. Skyldighet att särskilt redovisa
storlek och förändringar av lager-
reserven föreligger endast i fråga
om år sredovisnings skyldighet som
avses i 3 § första stycket.

2. Skyldighet att särskilt redovisa
storlek och förändringar av lager-
reserven föreligger endast i fråga
om företag som avses i 4 kap. 3 §
första stycket.

3. Om synnerliga skäl föreligger, far regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte
behöver anges i resultaträkningen.

4. Om förvaltningsberättelse inte skall upprättas, skall balansräkningen
ange medelantalet under räkenskapsåret anställda personer med uppgift
om fördelningen mellan kvinnor och män.

Vid upprättande av årsredovis-
ning för företag som avses i 3 §
första stycket och moderföretag i
koncern som avses i 3 § andra
stycket skall i årsredovisningen
återges resultaträkningen och ba-
lansräkningen för närmast före-
gående räkenskapsår. Har under
året någon ändring vidtagits beträf-
fande specificeringen av poster i
resultaträkningen och balans-
räkningen, skall uppgifterna från
den tidigare årsredovisningen sam-
manställas så att dessa kan jäm-
föras med posterna i den senare
årsredovisningen, om särskilt hin-
der inte möter.

För företag som avses i 3 §
första stycket skall i årsredovisning-

Vid upprättande av årsredovisning
för företag som avses i 4 kap. 3 §
första stycket och moderföretag i
koncern som avses i 4 kap. 3 §
andra stycket skall i årsredovis-
ningen återges resultaträkningen
och balansräkningen för närmast
föregående räkenskapsår. Har under
året någon ändring vidtagits beträf-
fande specificeringen av poster i
resultaträkningen och balans-
räkningen, skall uppgifterna från
den tidigare årsredovisningen sam-
manställas så att dessa kan jäm-
föras med posterna i den senare
årsredovisningen, om särskilt hin-
der inte möter.

För företag som avses 4 kap. 3 §
första stycket skall i årsredovisning-

en och årsbokslutet lämnas uppgif- en och årsbokslutet lämnas uppgif- Prop. 1995/96:10

ter i följande avseenden: ter i följande avseenden: Bilaga 3

1. För vaije post som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång
och där skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ingår
skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda
beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaff-
ningsvärdet intill balansdagen. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall
även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

2. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxerings-
värdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under särskilda
poster i balansräkningen.

3. Driver företaget rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas
särskilt.

Uppgifterna far tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de
poster i redovisningshandlingarna som uppgifterna hänför sig till.

8 §

Företag som avses i 3 § första Företag som avses i 4 kap. 3 §
stycket och moderföretag i koncern första stycket och moderföretag i
som avses i 3 § andra stycket skall koncern som avses i 4 kap. 3 §
upprätta förvaltningsberättelse. andra stycket skall upprätta för-
valtningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen skall upprättas enligt god redovisningssed. I
förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för
bedömningen av företagets verksamhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen
och balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för
företaget, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje
arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sam-
manlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar till anställda.
Har företaget anställda i flera länder skall löner och ersättningar anges
särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive
land. Då medelantalet anställda anges skall uppgift även lämnas om
fördelningen mellan kvinnor och män.

För företag som avses i 3 §
första stycket skall till förvalt-
ningsberättelsen fogas en finansi-
eringsanalys. I finansieringsana-
lysen skall redovisas företagets
finansiering och kapitalinveste-
ringar under räkenskapsåret.

För företag som avses i 4 kap.
3 § första stycket skall till för-
valtningsberättelsen fogas en finan-
sieringsanalys. I finansieringsana-
lysen skall redovisas företagets
finansiering och kapitalinveste-
ringar under räkenskapsåret.

9 §

För företag som avses i 3 § För företag som avses i 4 kap.

första stycket och för moderföretag 3 § första stycket och för moder- 59

i koncern som avses i 3 § andra företag i koncern som avses i

stycket skall minst en gång under
varje räkenskapsår som omfattar
mer än tio månader avges en
särskild redovisning (delårsrapport).
Rapporterna skall avse verksam-
heten från räkenskapsårets böljan.
Minst en delårsrapport skall om-
fatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räken-
skapsåret.

4 kap. 3 § andra stycket skall minst
en gång under vaije räkenskapsår
som omfattar mer än tio månader
avges en särskild redovisning (del-
årsrapport). Rapporterna skall avse
verksamheten från räkenskapsårets
böijan. Minst en delårsrapport skall
omfatta en period av minst hälften
och högst två tredjedelar av räken-
skapsåret.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

Delårsrapportema skall hållas tillgängliga för envar. Rapporter som
avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter
rapportperiodens utgång sändas in till Patent- och registreringsverket.

3 kap.

7§

Koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen skall var för sig
utgöra ett sammandrag av moderföretagets och dotterföretagens resultat-
räkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god
redovisningssed.

Koncemresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av-
drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller
tillägg för ökning eller minskning av intemvinst under räkenskapsåret.
Koncembalansräkningen skall utvisa beloppet av eget kapital eller an-
samlad förlust i koncernen efter avdrag för intemvinster. Med intemvinst
avses på moderföretaget belöpande andel av vinst på överlåtelse av en
tillgång inom koncernen, i den mån inte överlåtelse av tillgången därefter
har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av tillgången
eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos det företag inom
koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra
särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncern-
redovisningen i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket, far de
undantag göras som förhållandena kräver. För sådana undantag skall
lämnas en motiverad redogörelse i en bilaga till koncembalansräkningen.

I en bilaga till koncembalansräkningen skall lämnas en redogörelse om
vilka metoder och värderingsprinciper som har använts vid uppgörandet
av koncernredovisningen. Skall moderföretaget upprätta förvalt-
ningsberättelse skall i denna lämnas sådana upplysningar om koncernen
som avses i 2 kap. 8 § andra och tredje styckena.

Uppgifter om koncernens lager-
reserv skall tas in i koncernredo-

Uppgifter om koncernens lager-
reserv skall tas in i koncemredo-

visningen, om koncernen är av
sådan storlek som avses i 2 kap.
3 § andra stycket. I sådana fall
skall till koncernredovisningen
fogas en finansieringsanalys för
koncernen.

visningen, om koncernen är av
sådan storlek som avses i 4 kap.
3 § andra stycket. I sådana fall
skall till koncernredovisningen
fogas en finansieringsanalys för
koncernen.

Är en koncern av sådan storlek
som avses i 2 kap. 3 § andra
stycket, skall i moderföretagets
delårsrapporter lämnas uppgifter
for koncernen motsvarande vad
som anges i 2 kap. 10 §. Uppgif-
terna om omsättning och resultat
skall avse belopp efter avdrag för
interna poster inom koncernen och
med hänsyn tagen till intemvinste-
liminering.

4 1

I företag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § skall den årsredovis-
ningsskyldige utse en eller flera
revisorer för bestämd tid eller tills
vidare. Den årsredovisningsskyldige
kan bestämma att annan än han
själv skall utse revisor.

En eller flera revisorssuppleanter
om revisorer gäller i tillämpliga d

§ ..

Är en koncern av sådan storlek
som avses i 4 kap. 3 § andra
stycket, skall i moderföretagets
delårsrapporter lämnas uppgifter
för koncernen motsvarande vad
som anges i 2 kap. 10 §. Uppgif-
terna om omsättning och resultat
skall avse belopp efter avdrag för
interna poster inom koncernen och
med hänsyn tagen till intemvinste-
liminering.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

I företag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § och i handelsbolag som
är årsredovisningskyldiga enligt
2 kap. 1 § årsredovisningslagen
(0000:00) skall den årsredovis-
ningsskyldige utse en eller flera
revisorer för bestämd tid eller tills
vidare. Den årsredovisningsskyldige
kan bestämma att arman än han
själv skall utse revisor.

an utses. Bestämmelserna i denna lag
ar om suppleanter.

I företag som avses i 2 kap. 3 f
första stycket och i moderföretaget
i en koncern som avses i andra
stycket av nämnda paragraf skall
minst en revisor vara auktoriserad.

Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om till-
gångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de
två senaste räkenskapsåren över-
stiger ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring som gällde under
respektive räkenskapsår eller om
antalet anställda i rörelsen under
vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har
överstigit 200.

Vad i första stycket föreskrivs
gäller även för moderföretag i en
koncern om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda

koncernbalansräkningar för de två Prop. 1995/96:10
senaste räkenskapsåren överstiger Bilaga 3
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit 200,
eller

3. om moderföretaget inte upp-
rättar koncernredovisning, netto-
värdet av koncernföretagens till-
gångar, enligt fastställda balans-
räkningar för koncernföretagens
två senaste räkenskapsår, på
moderföretagets balansdag över-
stiger det gränsbelopp som anges i
första stycket.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första
stycket förordna att en viss god-
känd revisor far utses i stället för
en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första
eller andra stycket förordna att en
viss godkänd revisor far utses i
stället för en auktoriserad revisor.
Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

I fråga om annat foretag far länsstyrelsen, om det är påkallat av
särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det, far länsstyrelsen samtidigt också förordna en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer
delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att
uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven

ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar
beslut som avses i tredje eller
fjärde stycket, skall företaget be-
redas tillfälle att yttra sig.

Innan länsstyrelsen meddelar
beslut som avses i fjärde eller
femte stycket, skall företaget be-
redas tillfälle att yttra sig.

10 §

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har uppgjorts enligt
denna lag. Innehåller inte års-
redovisningen sådana upplysningar
som skall lämnas enligt denna lag,

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har upprättats enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, enligt årsredovisningslagen
(0000:00). Innehåller inte årsredo-

skall revisorn ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin
berättelse, om det kan ske.

visningen sådana upplysningar som Prop. 1995/96:10
skall lämnas enligt denna lag eller, Bilaga 3

i förekommande fall, årsredovis-
ningslagen, skall revisorn ange
detta och lämna behövliga upp-
lysningar i sin berättelse, om det
kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företags-
ledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i
övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den
årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att

företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredovis-

14 §

En revisor som vid fullgörande av
sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredovis-

ningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag. En revisor
ansvarar även för den skada som
hans medhjälpare vållar uppsåtligen
eller av oaktsamhet.

ningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i
förekommande fall, årsredovis-
ningslagen (0000:00). En revisor
ansvarar även för den skada som

hans medhjälpare vållar uppsåtligen
eller av oaktsamhet.

Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag
och den för revisionen huvudansvarige.

5 kap.

Myndighets beslut i tillstånds-
ärenden enligt 2 kap. 5 § 3, 3 kap.
3 § andra stycket eller 4 kap. 2 §

första stycket eller 3 § andra första stycket eller 3 § tredje Prop. 1995/96:10

stycket överklagas hos regeringen stycket överklagas hos regeringen Bilaga 3
genom besvär. genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos
kammarrätten genom besvär.

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 5, 13-15, 19, 22 och 30 §§ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Det utländska företagets verksamhet genom filial i Sverige skall drivas
under firma, som innehåller företagets namn med tillägg av ordet filial
och som tydligt anger företagets nationalitet.

Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående firmor som förut
införts i aktiebolagsregistret eller filialregistret. Firman för ett utländskt
bankföretags filial skall dessutom innehålla ordet bank. För registrering
av filials firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Filialens brev, fakturor och
orderblanketter skall innehålla upp-
gift om det utländska företagets
rättsliga form och säte, det ut-
ländska register där företaget är
registrerat, företagets organisa-
tionsnummer i detta register samt
filialens organisationsnummer en-
ligt lagen (1974:174) om iden-
titetsbeteckning för juridiska per-
soner m.fl.

13 §

Verkställande direktören skall varje år till registreringsmyndigheten ge
in en bestyrkt kopia av

1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste
räkenskapsåret,

2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts
offentliga i företagets hemland.

Vad som föreskrivs i första stycket
1 gäller inte om företaget har en
rättslig form som är jämförbar med
aktiebolaget och lyder under lag-
stiftningen i en stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbets-
området.

Handlingarna skall ges in inom tre månader efter det att det utländska
företagets redovisningshandlingar och revisionsberättelse har lagts fram
för företagets delägare, dock senast sju månader från det att filialens
räkenskapsår har utgått.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

För filialens bokföring och revi-
sion gäller, utöver vad som före-
skrivits i 11-13 §§, i tillämpliga
delar detsamma som för ett svenskt
företag av motsvarande slag.

14 §

För filialens bokföring och revi-
sion gäller, utöver vad som före-
skrivits i 11-13 §§, i tillämpliga
delar detsamma som för ett svenskt
företag av motsvarande slag.
Skyldighet att upprätta årsredo-
visning gäller inte om företaget har
en rättslig form som är jämförbar
med aktiebolaget och lyder under
lagstiftningen i en stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsom-
rådet.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

15 §

Den som utsetts till verkställande direktör enligt 8 § skall göra anmälan
om filialen till Patent- och registreringsverket (registreringsmyndigheten),
som för ett filialregister för registreringar enligt denna lag.

Verkställande direktören skall
också till registreringsmyndigheten
snarast anmäla ändringar i de upp-
gifter som anmälts för registrering.

Näringsverksamheten far påbörjas
skett.

Verkställande direktören skall
också till registreringsmyndigheten
snarast anmäla ändringar i de upp-
gifter som anmälts för registrering.
Anmälan skall även göras om det
utländska företaget är föremål för
ackord eller liknande förfarande.

när anmälan enligt första stycket har

Om sådant förhållande som avses
i 18 § 1 eller 2 inträder, skall verk-
ställande direktören snarast anmäla

detta till registreringsmyndigheten.
Anmälan kan också göras av annan
behörig ställföreträdare för det
utländska företaget.

Om sådant förhållande som avses
i 18 § 1 eller 2 inträder, skall verk-
ställande direktören snarast anmäla

detta till registreringsmyndigheten.
Anmälan kan också göras av annan
behörig ställföreträdare för det
utländska företaget. Anmälan skall
i förekommande fall innehålla
uppgift om namn och postadress
för likvidator och om omfattningen
av dennes behörighet.

I fall som avses i 18 § 3 kan anmälan göras av den vars rätt är beroende

av att det finns någon med behörighet att företräda filialen och, i fall som

avses i 18 § 4, av borgenären.

Registreringsmyndigheten skall
utan dröjsmål i Post- och Inrikes
Tidningar kungöra vad som förs in
i filialregistret. En kungörelse som

Registreringsmyndigheten skall
utan dröjsmål i Post- och Inrikes
Tidningar kungöra vad som förs in
i filialregistret liksom uppgift om

avser ändring i ett förhållande som att redovisningshandlingar som
tidigare har förts in i registret skall avses i 13 § första stycket 2 in-
endast ange ändringens art. kommit till myndigheten. En kun-

görelse som avser ändring i ett för-
hållande som tidigare har förts in i
registret skall endast ange änd-
ringens art.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 3

30 §

Registreringsmyndigheten far vid vite förelägga verkställande direktören
för filial att fullgöra skyldighet att

1. göra anmälan enligt 15 § eller 19 § första stycket,

2. sända in handlingar enligt 13 § 2. sända in handlingar enligt 13 §

inom där föreskriven tid. inom där föreskriven tid,

3. lämna uppgift enligt 5 § tredje
stycket.

Frågor om utdömande av viten prövas av registreringsmyndigheten

Lagförslagen i delbetänkandet SOU 1994:17 del II Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

1 Förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag är tillämplig på följande kreditinstitut:

1. bankaktiebolag enligt bankaktiebolagslagen (1987:618),

2. sparbanker enligt sparbankslagen (1987:619),

3. föreningsbanker enligt föreningsbankslagen (1987:620),

4. kreditmarknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknads-

bolag,

5. sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med
stöd av punkterna 3—5 i övergångsbestämmelserna till sist nämnda lag,
samt

6. hypoteksinstitut som omfattas av lagen (1992:701) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar eller lagen (1980:1097)
om Svenska skeppshypotekskassan.

Denna lag är också tillämplig på värdepappersbolag enligt lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse.

Om ett finansiellt holdingföretag har dotterföretag som uteslutande
eller huvudsakligen är kreditinstitut skall holdingföretaget upprätta
koncernredovisning enligt denna lag.

Vid tillämpningen av denna lag avses med kreditinstitut, om inte annat
särskilt föreskrivs, även värdepappersbolag enligt andra stycket.

Vid tillämpningen av denna lag avses med bank såväl bankaktiebolag

som sparbanker och föreningsbanker enligt första stycket 1-3.

Vid tillämpningen av denna lag avses med hypoteksinstitut hypo-
teksinstitut enligt första stycket 6.

Vid tillämpningen av denna lag avses med finansiellt holdingföretag
ett företag som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt årsredovis-
ningslagen (0000:00) och vars verksamhet uteslutande eller så gott som
uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i
dotterföretag.

2§

När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen
(0000:00) skall, om inte annat särskilt föreskrivs, bestämmelsen
tillämpas även om det i bestämmelsen anges att den gäller för bolag
eller aktiebolag. På motsvarande sätt skall sådana bestämmelser i
årsredovisningslagen som gäller moderbolag eller dotterbolag och till
vilka hänvisning görs tillämpas på moderföretag och dotterföretag. gg

När det i en bestämmelse i årsredovisningslagen, till vilken hänvisning

görs, hänvisas till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till Prop. 1995/96:10
årsredovisningslagen i dess helhet skall även sistnämnda hänvisning Bilaga 4
tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller
föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag.

3§

Följande allmänna bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (0000:00)
skall tillämpas:

2 § om likställande av aktier med andelar,

3 § om definition av koncern, koncernföretag m.m.,

4 § om definition av intresseföretag, samt

5 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m.

4§

Finansinspektionen kan förordna att denna lags bestämmelser om
koncerner skall gälla för en grupp av företag, som inte utgör en koncern
enligt bestämmelserna i 3 §, men som har en gemensam eller i huvudsak
gemensam ledning.

5§

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
far utfärda närmare föreskrifter om

1. kreditinstitutens löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning,
koncernredovisning och delårsrapporter, och om

2. avfattning och innehåll i den redovisning som enligt bestämmel-
serna i 11-14 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall
lämnas för verksamhet i filial till utländskt kreditinstitut.

Föreskrifter som utfärdats med stöd av första stycket far avvika från
bokföringslagen (1976:125) och denna lag om det finns särskilda skäl.

6§

För bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank och hypoteks-
institut är kalenderår räkenskapsår om inte annat följer av 12 § tredje
stycket bokföringslagen (1976:125).

7§

1 fråga om överklagande av beslut enligt denna lag tillämpas bestäm-
melserna i 7 kap. 24 § bankrörelselagen (1987:617).

2 kap. Årsredovisning

1 §

Följande bestämmelser om årsredovisningens utformning m.m. i 2 kap.
årsredovisningslagen (0000:00) skall tillämpas:

1 § om årsredovisningens upprättande och beståndsdelar m.m., Prop. 1995/96:10

2 § om vissa allmänna krav på årsredovisningen, Bilaga 4

3 § om iakttagande av vissa redovisningsprinciper, samt

4 § om angivande av belopp i svenska kronor och utländsk valuta.

2§

Årsredovisningen for en central föreningsbank skall innehålla en sam-
manställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankemas
balansräkningar och resultaträkningar.

Gemensamma bestämmelser för balansräkning och resultaträkning

3§

Balansräkningen och resultaträkningen skall upprättas enligt i 6 och 7 §§
angivna uppställningsformer.

4§

Med beaktande av vad som föreskrivs i 5 § skall följande bestämmelser

om balansräkning och resultaträkning i 2 kap. årsredovisningslagen

(0000:00) tillämpas:

5 § andra-fjärde styckena om uppställning, sammanslagning av poster

m.m.,

6 § om uppgifter om föregående räkenskapsårs poster och byte av
redovisningsprincip,

7 § om krav på bruttoredovisning, samt

8 § om allmänna krav på balansräkningen och resultaträkningen.

5§

De i 4 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen

(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Vad som i 5 § tredje stycket sägs om sammanslagning av poster i
balansräkningen och resultaträkningen som föregås av arabiska siffror
skall istället gälla endast poster som föregås av små bokstäver.

2. Inom linjen skall, utöver ställda panter och ansvarsförbindelser, an-
ges åtaganden.

Uppställningsform för balansräkning

6§

Tillgångar

1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

3. Utlåning till kreditinstitut

4. Utlåning till allmänheten

5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

6. Aktier/andelar (som inte ingår i post 7 eller 8)

7. Aktier/andelar i intresseföretag

8. Aktier/andelar i koncernföretag

9. Immateriella anläggningstillgångar

a) Goodwill

b) Andra immateriella anläggningstillgångar

10. Materiella tillgångar

a) Inventarier

b) Leasingobjekt

c) Byggnader och mark

11. Tecknat ej inbetalt kapital

12. Egna aktier

13. Övriga tillgångar

14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital

1. Skulder till kreditinstitut och centralbanker

2. In- och upplåning från allmänheten

a) Inlåning

b) Upplåning

3. Emitterade värdepapper m.m.

a) Emitterade skuldebrev

b) Övriga

4. Övriga skulder

5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

6. Avsättningar

a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

b) Avsättningar för skatter

c) Övriga avsättningar

7. Efterställda skulder

8. Obeskattade reserver

9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital

10. Överkursfond

11. Uppskrivningsfond

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

12. Andra fonder

a) Reservfond

b) Kapitalandelsfond

c) Fond för orealiserade vinster

d) Garantifond

e) Övrigt

13. Balanserad vinst eller förlust

14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Poster inom linjen

1. För egna skulder ställda panter

2. Ansvarsförbindelser

a) Accepterade och endosserade växlar

b) Garantier och ställda panter

c) Övriga ansvarsförbindelser

3. Åtaganden

a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner

b) Övriga åtaganden

Uppställningsform for resultaträkning

7§

1. Ränteintäkter

2. Leasingintäkter

3. Räntekostnader

4. Erhållna utdelningar

5. Provisionsintäkter

6. Provisionskostnader

7. Nettoresultat av finansiella transaktioner

8. Övriga rörelseintäkter

9. Allmänna administrationskostnader

10. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anlägg-
ningstillgångar

11. Övriga rörelsekostnader

12. Kreditförluster netto

13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

14. Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

15. Extraordinära intäkter

16. Extraordinära kostnader

17. Bokslutsdispositioner

18. Skatt på årets resultat

19. Övriga skatter

20. Årets resultat

8§

Bestämmelserna i 2 kap. 13 § årsredovisningslagen (0000:00) om
extraordinära intäkter och kostnader skall tillämpas.

Värderingsregler m.m.

9§

Med beaktande av vad som föreskrivs i 10 § skall följande bestämmelser
om värderingsregler i 2 kap. årsredovisningslagen (0000:00) tillämpas:

14 § om vad som är anläggnings- och omsättningstillgångar,

15 § om immateriella anläggningstillgångar,

16 § om värdering av anläggningstillgångar,

17 § om avskrivning på anläggningstillgångar,

18 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

19 § om uppskrivning av anläggningstillgångar m.m.,

20 § om ianspråktagande av uppskrivningsfond,

21 § om återföring av uppskrivningar,

22 § om värdering av omsättningstillgångar, beräkning av verkligt värde
m.m.,

23 § om beräkning av varulagrets anskaffningsvärde m.m.,

24 § om redovisning av vissa tillgångar till bestämd mängd och fast
värde,

25 § om värdering av egna aktier och av andelar i dotterföretag,

26 § om kapitalrabatt m.m., samt

27 § om principer för avsättningar.

10 §

De i 9 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. I en bank krävs för uppskrivning av anläggningstillgång enligt 19 §
första stycket Finansinspektionens medgivande.

2. I en sparbank far uppskrivningsbeloppet, vid uppskrivning enligt
19 § första stycket, även tas i anspråk för avsättning till reservfond.

3. I en sparbank far uppskrivningsfonden även tas i anspråk för av-
sättning till reservfond.

4. En bank far inte tillämpa 20 § första stycket 2 om ianspråktagande
av uppskrivningsfonden för täckande av förlust.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

11 § Prop. 1995/96:10

Med finansiella anläggningstillgångar avses andelar i intresseföretag och Bilaga 4
koncernföretag samt värdepapper avsedda att stadigvarande innehas i
rörelsen.

12 §

Utgifter för bildande av garantifond enligt 5 kap. 1 § sparbankslagen
(1987:619) far inte tas upp som tillgång.

13 §

Har för räntebärande värdepapper eller lånefordringar erlagts belopp som
överstiger eller underskrider det belopp som skall erhållas på
förfallodagen, skall sådan över- eller underkurs periodiseras.

Vid tillämpningen av denna lag skall vid bestämmandet av anskaff-
ningsvärdet av räntebärande värdepapper medräknas sådan periodiserad
över- eller underkurs som avses i första stycket.

För räntebärande värdepapper som är omsättningstillgång far pe-
riodisering enligt första stycket underlåtas om periodisering är förenad
med synnerliga svårigheter och i endast ringa omfattning skulle påverka
resultatredovisningen. I sådant fall skall upplysning om förhållandet läm-
nas i not.

14 §

Omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper får tas upp
till verkligt värde även när detta överstiger anskaffningsvärdet. Vinst
som uppkommer till följd av att det bokförda värdet överstiger
anskaffningsvärdet skall sättas av till en fond för orealiserade vinster.
Om summan av orealiserade vinster ett år är mindre än det föregående
året skall fonden sättas ned i samma mån.

15 §

Tillgångar och skulder i utländsk valuta skall omräknas efter avista-
kursen på balansdagen, om de inte genom särskilda åtgärder skyddas
mot eller utgör skydd mot valutakursförändringar. Materiella och im-
materiella anläggningstillgångar och andelar som är anläggningstill-
gångar får dock omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.

Redovisning av andelar i dotterföretag och intresseföretag enligt
kapitalandelsmetoden

16 §

Bestämmelserna i 2 kap. 28 och 29 §§ årsredovisningslagen (0000:00)
om kapitalandelsmetoden skall tillämpas.

Tilläggsupplysningar

17 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall i
balansräkningen och resultaträkningen lämnas uppgifter i de hänseenden
som anges i 19-23 §§ nedan. Vidare skall, med beaktande av vad som
föreskrivs i 18 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 2 kap.
årsredovisningslagen (0000:00) tillämpas:

31 § om grunderna för avskrivningar m.m.,

32 § om taxeringsvärden,

33 § om principerna för värdering av tillgångar m.m.,

34 § om av- och nedskrivningar uteslutande av skatteskäl,

35 § om uppskrivningsfondens storlek m.m.,

36 § om fördelning av resultat vid avyttring av anläggningstillgångar,

39 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag,

40 § om utelämnande av information i vissa fall,

43 § om lån m.m. till styrelseledamot m.fl.,

44 § om utelöpande lån som är konvertibla m.m.,

45 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

46 § om latent skatt m.m.,

47 § om medelantalet anställda m.m.,

48 § om ersättningar till styrelse och personal m.m., samt

49 § om namn och säte för moderföretag.

Uppgifterna far tas in i noter om hänvisningar görs vid de poster i
balansräkningen och resultaträkningen till vilka de hänför sig.

18 §

De i 17 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Fråga om tillstånd som avses i 40 § första stycket prövas av
F inansinspektionen.

2. Vid tillämpningen av 43 § andra stycket första meningen far upp-
lysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under räkenskaps-
året återbetalda belopp utelämnas.

3. Uppgift enligt 48 § första stycket om räkenskapsårets löner och
ersättningar till övriga anställda skall även omfatta sådana löner och
ersättningar som utgått till delegater i bank.

19 §

Utöver vad som följer av 17 § skall följande uppgifter lämnas om
tillgångar:

1. För överlåtbara värdepapper skall lämnas uppgift om skillnaden
mellan anskaffningsvärde och högre verkligt värde.

2. Då det bokförda värdet för räntebärande värdepapper överstiger
eller underskrider det belopp som skall infrias på förfallodagen skall
mellanskillnaden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för
sig och summan av underskridande belopp skall anges för sig.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

3. En bank skall för innehavda andelar för vaije företag ange dess Prop. 1995/96:10
namn, antalet andelar samt dessas nominella värde och bokförda värde Bilaga 4

enligt balansräkningen. För vaije företag skall vidare anges andelarnas
röstvärde samt den utdelning som har erhållits under räkenskapsåret.

4. För vaije tillgångspost skall anges uppdelning i omsättningstillgång-
ar och anläggningstillgångar.

Finansinspektionen får tillåta att aktier redovisas utan sådan specifi-
kation som anges i första stycket 3.

20 §

Utöver vad som följer av 17 § skall följande uppgifter lämnas om
skulder och eget kapital:

1. För vaije efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder skall uppgift lämnas om lånebelopp, låne-
valuta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida
återbetalning, villkoren för skuldens efterställda karaktär samt förutsätt-
ningar och villkor för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplys-
ningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder.

2. I bankaktiebolag och aktiebolag skall eget kapital delas upp i
bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under
bundet eget kapital skall tas upp aktiekapital, överkursfond, uppskriv-
ningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för orealiserade
vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

3. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller
förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses grundfond, uppskriv-
ningsfond, reservfond, kapitalandelsfond, fond för orealiserade vinster
samt garantifond. Benämningen fond far inte användas för annat belopp
i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som av dragspost.

4. I föreningsbank skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp insatskapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapital-
andelsfond och fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och
förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall
tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst
eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räken-
skapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

21 §

Utöver vad som följer av 17 § skall resultaträkningens post Kredit-
förluster netto (post 12) delas upp i nedskrivningar respektive åter-
föringar av nedskrivningar.

22 § Prop. 1995/96:10

Utöver vad som följer av 17 § skall följande uppgifter lämnas om Bilaga 4
intresseföretag och koncernföretag:

1. För var och en av tillgångsposterna Belåningsbara statsskuldför-
bindelser m.m. (post 2), Utlåning till kreditinstitut (post 3), Utlåning till
allmänheten (post 4) och Obligationer och andra räntebärande värde-
papper (post 5) skall uppgift lämnas om de fordringar som avser
intresseföretag och om de fordringar som avser koncernföretag.

2. För var och en av skuldposterna Skulder till kreditinstitut och
centralbanker (post 1), In- och upplåning från allmänheten (post 2),
Emitterade värdepapper m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7)
skall uppgift lämnas om de skulder som avser intresseföretag och om de
skulder som avser koncernföretag.

3. Uppgift om efterställda tillgångar avseende intresseföretag och
koncernföretag skall lämnas för varje tillgångspost.

Förvaltningsberättelse

23 §

Bestämmelserna i 2 kap. 51 § årsredovisningslagen (0000:00) om för-
valtningsberättelse skall tillämpas.

24 §

Till förvaltningsberättelsen skall fogas en kapitaltäckningsanalys. I denna
skall lämnas uppgifter om kapitalbasen och kapitaltäckningen. Vad som
avses med kapitalbas och kapitaltäckning framgår av 60 a-60 c §§ lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar, 3 a—3 c §§ lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan, 2 kap. 9-11 §§ bankrörelselagen (1987:617),
5 kap. 1-4 §§ lagen (1991:981) om värdepappersrörelse samt 4 kap. 1-4
§§ lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.

Vad som sägs i första stycket gäller inte för en lokal föreningsbank
eller en landshypoteksförening och inte heller ett värdepappersbolag som
inte omfattas av 5 kap. 1 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

En föreningsbank skall i förvaltningsberättelsen ange

1. väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt be-
stämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620),

2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas
under de två närmast följande räkenskapsåren.

Finansieringsanalys

25 §

Bestämmelserna i 2 kap. 52 § årsredovisningslagen (0000:00) om finan-
sieringsanalys skall tillämpas.

3 kap. Koncernredovisning

1 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser
om koncernredovisning i 3 kap. årsredovisningslagen (0000:00)
tillämpas:

1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning m.m.,

2 § om allmänna krav på koncernredovisningen,

5 § om möjlighet att utelämna vissa dotterföretag m.m.,

6 § om balansdag för koncernredovisningen,

7 § om metod för eliminering av andelar i dotterföretag,

8 § om krav på förvärvsanalys m.m.,

9 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,

10 § om beaktande av andelar ägda av annan än koncernföretag,

11 § om vad koncernredovisningen skall utvisa m.m.,

12 § om jämförande upplysningar vid ändrad sammansättning,

13 § om värderingsprinciper i koncernredovisningen m.m.,

14 § om redovisning av andelar i intresseföretag,

15 § om redovisning enligt klyvningsmetoden,

16 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag m.m., samt

17 § om utelämnande av uppgift enligt 16 §.

2§

De i 1 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Tillämpas 5 § andra stycket 3 för andelar som innehas som ett led i
en finansiell stödaktion syftande till en rekonstruktion eller räddning av
dotterföretaget skall moderföretaget

- i not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella stöd-
aktionen, samt

- vid ingivande av sin årsredovisning till registreringsmyndigheten bi-
foga dotterföretagets årsredovisning.

2. Vad som sägs i 9 § första stycket första meningen tillämpas inte på
ett dotterföretag som inte är kreditinstitut om dotterföretagets verksamhet
har direkt samband med kreditinstituts verksamhet eller avser tjänster
knutna till sådan verksamhet.

3. Fråga om tillstånd som avses i 17 § prövas av Finansinspektionen.

3§

För koncernredovisningen gäller 2 kap. i tillämpliga delar, med undantag
för däri gjorda hänvisningar till 2 kap. 1, 2, 28, 29, 39, 40 och 49§§
årsredovisningslagen (0000:00).

4§

Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern-
redovisning om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda:

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

1. Förutsättningarna enligt 3 kap. 4 § första stycket årsredovisnings-
lagen (0000:00) föreligger.

2. Det undantagna företagets åtaganden har garanterats av dess mo-
derföretag och upplysning om detta lämnas i det undantagna företagets
årsredovisning.

3. Det undantagna företagets moderföretag är ett kreditinstitut. Med
kreditinstitut avses härvid ett institut i vars verksamhet ingår att från
allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning.

Moderföretag som med stöd av första stycket inte självt upprättat
koncernredovisning skall i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 4 och
5 §§ denna lag eller 4 kap. 3 § årsredovisningslagen offentliggöra den i
stycket avsedda koncernredovisning som företaget omfattas av jämte
koncemrevisionsberättelsen. Registreringsmyndigheten far förelägga mo-
derföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av hand-
lingarna. Sådant föreläggande skall utfärdas av registreringsmyndigheten
om någon begär det.

Första stycket gäller inte i fall som anges i 3 kap. 4 § tredje stycket
årsredovisningslagen.

Den som tillämpar första stycket skall i not till årsredovisningen, ut-
över sådana uppgifter som anges i 3 kap. 4 § fjärde stycket årsredo-
visningslagen, sammantaget för det undantagna företaget och dess dotter-
företag ange följande:

a) summan av resultaträkningspostema Ränteintäkter (post 1),
Leasingintäkter (post 2), Provisionsintäkter (post 5), Nettoresultat av
finansiella transaktioner (post 7) och Övriga rörelseintäkter (post 8),

b) årets resultat,

c) summan av eget kapital, samt

d) medelantalet under räkenskapsåret anställda.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

4 kap. Offentlighet

1 §

Följande bestämmelser om offentlighet i 4 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas:

4 § om kungörande av att årsredovisning inkommit, och

6 § om publicering av årsredovisning.

2 §

Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteks-
institut.

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för ak-
tiebolag. För dessa skall bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) tillämpas i stället för bestämmelserna i 3-7 §§ nedan.

3§ Prop. 1995/96:10

En banks årsredovisning för det förflutna räkenskapsåret skall avlämnas Bilaga 4
till revisorerna senast en månad före ordinarie stämma, i en sparbank
dock senast den 31 mars. Ett hypoteksinstituts årsredovisning skall se-
nast fyra månader efter räkenskapsårets utgång avlämnas till revisorerna.

4§

En bank skall ge in avskrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen
till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträk-
ningen och balansräkningen blivit fastställda. För en lokal föreningsbank
gäller dock en sådan skyldighet endast om myndigheten begär det.

Hos en lokal föreningsbank skall avskrift av årsredovisningen och
revisionsberättelsen hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast
en månad efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit
fastställda. Envar skall ha rätt att på begäran fa kopior av handlingarna.
Priset på sådana kopior far inte överstiga administrationskostnaden.

På avskrift av årsredovisningen som sänds in till registreringsmyn-
digheten eller hålls tillgänglig enligt andra stycket skall en styrelsele-
damot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har
fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla
uppgift om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller förlust.

5§

Ett hypoteksinstitut som enligt lag är skyldigt att ha auktoriserad revisor
skall senast sex månader efter räkenskapsårets utgång ge in avskrift av
årsredovisningen och revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.

Ett hypoteksinstitut som inte omfattas av första stycket skall hålla av-
skrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen tillgängliga för alla
som är intresserade senast en månad efter det att balansräkningen och
resultaträkningen blivit fastställda. Envar skall har rätt att på begäran fa
kopior av handlingarna. Priset på sådana kopior far inte överstiga
administrationskostnaden.

6§

Den publicerade årsredovisningen för en bank skall innehålla revisorns
uttalande om eventuella anmärkningar enligt 3 kap. 11 § andra-fjärde
styckena bankrörelselagen (1987:617).

7§

Bestämmelserna i 1 och 3-6 §§ har motsvarande tillämpning på kon-
cernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.

5 kap. Delårsrapport

1 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser
om delårsrapport i 5 kap. årsredovisningslagen (0000:00) tillämpas:

1 § om avgivande av delårsrapport m.m.,

2 § om delårsrapportens innehåll m.m., samt

3 § om uppgifter för tidigare rapportperiod.

2§

De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Utöver de företag som omfattas av 1 § skall bankaktiebolag, spar-
banker och centrala föreningsbanker avge delårsrapport.

2. Delårsrapportema för en bank skall i förekommande fall, utöver vad
som gäller enligt 1 § tredje stycket, genast sändas till de huvudmän eller
medlemmar som begär det. Rapporterna skall i avskrift sändas in till
Finansinspektionen så snart det kan ske.

3. En bank som är moderföretag skall alltid lämna uppgifter enligt 2 §
andra stycket. På motsvarande sätt skall en central föreningsbank som
har anslutna lokala föreningsbanker även lämna uppgifter för gruppen.

4. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 2 §, lämnas uppgifter
om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan det föregående
räkenskapsårets utgång.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på räken-
skapsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.

2. Genom lagen upphävs 4 kap. bankrörelselagen (1987:617). Före-
kommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts
genom bestämmelse i denna lag, tillämpas istället den nya be-
stämmelsen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

2 Förslag till lag om årsredovisning i försäkringsföretag prop. 1995/96:10

Härigenom föreskrivs följande:

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag
avses i denna lag försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag
som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Om ett finansiellt holdingföretag har dotterföretag som uteslutande
eller huvudsakligen är försäkringsföretag skall holdingföretaget upprätta
koncernredovisning enligt denna lag.

2§

När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen
(0000:00) skall, om inte annat särskilt föreskrivs, bestämmelsen tilläm-
pas även om det i bestämmelsen anges att den gäller för bolag eller
aktiebolag. På motsvarande sätt skall sådana bestämmelser i årsredo-
visningslagen som gäller moderbolag eller dotterbolag och till vilka hän-
visning görs, tillämpas på moderföretag och dotterföretag.

När det i en bestämmelse i årsredovisningslagen, till vilken hänvisning
görs, hänvisas till en annan bestämmelse i årsredovisningslagen eller till
årsredovisningslagen i dess helhet skall även sistnämnda hänvisning
tillämpas, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller
föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag.

3§

Följande allmänna bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (0000:00)
skall tillämpas:

2 § om likställande av aktier med andelar,

3 § om definition av koncern, koncernföretag m.m.,

4 § om definition av intresseföretag, samt

5 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m.

4§

5§ Prop. 1995/96:10

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen Bilaga 4
far utfärda närmare föreskrifter om försäkringsföretagens löpande bok-
föring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning. Föreskrifterna
får avvika från bokföringslagen (1976:125) och denna lag om det finns
särskilda skäl.

6§

Kalenderår är räkenskapsår om inte annat följer av 12 § tredje stycket
bokföringslagen (1976:125).

7§

1 fråga om överklagande av beslut enligt denna lag tillämpas bestäm-
melserna i 19 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

2 kap. Årsredovisning

1 §

Följande bestämmelser om årsredovisningens utformning m.m. i 2 kap.
årsredovisningslagen (0000:00) skall tillämpas:

1 § om årsredovisningens upprättande och beståndsdelar m.m.,

2 § om vissa allmänna krav på årsredovisningen,

3 § om iakttagande av vissa redovisningsprinciper, samt

4 § om angivande av belopp i svenska kronor och utländsk valuta.

Gemensamma bestämmelser för balansräkning och resultaträkning

2§

Balansräkningen och resultaträkningen skall upprättas enligt i 5 och 7 §§
angivna uppställningsformer.

3§

Med beaktande av vad som föreskrivs i 4 § skall följande bestämmelser
om balansräkning och resultaträkning i 2 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) tillämpas:

5 § andra-fjärde styckena om uppställning, sammanslagning av poster
m.m.,

6 § om uppgifter om föregående räkenskapsårs poster och byte av redo-
visningsprincip,

7 § om krav på bruttoredovisning, samt

8 § om allmänna krav på balansräkningen och resultaträkningen.

4§

Vad som i 2 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (0000:00) sägs
om sammanslagning av poster i balansräkningen och resultaträkningen
som föregås av arabiska siffror gäller inte för resultaträkningen eller för
poster som tas upp under Återförsäkrares andel av försäkringstekniska
avsättningar eller Försäkringstekniska avsättningar i balansräkningen.

Uppställningsform för balansräkning

5§

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

B. Immateriella tillgångar

I Goodwill

II Andra immateriella tillgångar

C. Placeringstillgångar

I Byggnader och mark

II Placeringar i koncernföretag och intresseföretag

1. Aktier/andelar i koncernföretag

2. Obligationer och andra skuldförbindelser
emitterade av, och fordringar hos, koncern-
företag

3. Aktier/andelar i intresseföretag

4. Obligationer och andra skuldförbindelser
emitterade av, och fordringar hos, intresse-
företag

III Andra finansiella placeringstillgångar

1. Aktier/andelar

2. Obligationer och andra räntebärande
värdepapper

3. Andelar i investeringspooler

4. Lån med säkerhet i fast egendom

5. Övriga lån

6. Insättningar hos kreditinstitut

7. Övriga finansiella placeringar

IV Depåer hos företag som avgivit affär

D. Placeringar för livförsäkringstagare som själva bär
placeringsrisken

E. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

1. Avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande

risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

5. Övriga försäkringstekniska avsättningar Prop. 1995/96:10

6. Avsättning för livförsäkringar där försäkringstagaren Bilaga 4
bär placeringsrisken

F. Fordringar

I Fordringar avseende direkt försäkring

II Fordringar avseende återförsäkring

III Övriga fordringar

G. Andra tillgångar

I Övriga materiella tillgångar samt varulager

II Kassa och bank

III Egna aktier

IV Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I Upplupna ränte- och hyresintäkter

II Förutbetalda anskaffningskostnader

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Eget kapital, avsättningar och skulder

A. Eget kapital

I Aktiekapital/Garantikapital

II Överkursfond

III Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond

2. Kapitalandelsfond

4. Fond för orealiserade vinster

3. Övrigt

V Balanserad vinst eller förlust

VI Årets resultat

B. Obeskattade reserver

C. Efterställda skulder

D. Medel till framtida förfogande

E. Försäkringstekniska avsättningar

1. Avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande

risker, brutto före avgiven återförsäkring 35

2. Livförsäkringsavsättning, brutto före avgiven åter-

försäkring			Prop. 1995/96:10
	3.	Avsättning för oreglerade skador, brutto före av- given återförsäkring	Bilaga 4
	4.	Avsättning för återbäring och rabatter, brutto före avgiven återförsäkring
	5.	Utjämningsavsättning
	6.	Övriga försäkringstekniska avsättningar, brutto före avgiven återförsäkring
F.	Avsättning för livförsäkringar där försäkringstagaren bär placeringsrisken, brutto före avgiven återförsäkring
G.	Avsättningar för andra risker och omkostnader
	1.	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	2.	Avsättningar för skatter
	3.	Övriga avsättningar
H.	Depåer från återförsäkrare
I.	Skulder
	I	Skulder avseende direkt försäkring
	n	Skulder avseende återförsäkring
	III	Obligationslån
	IV	Skulder till kreditinstitut
	V	Övriga skulder
J.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ställda panter m.m.

1. Inteckningar i fast egendom, företagsinteckningar
och andra inteckningar, vaije slag för sig

2. Andra ställda panter och därmed jämförliga
säkerheter, vaije slag för sig, med angivande av de
belastade tillgångarnas värde enligt balansräkningen

Ansvarsförbindelser

1. Diskonterade växlar

2. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

3. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsätt-
ningarna och ej har täckning i pensionsstiftelses för-
mögenhet

6§

Förpliktelser som uppkommit till följd av försäkringsavtal behöver inte
tas upp som ansvarsförbindelse.

Uppställningsform för resultaträkning

7§

Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

Premieintäkt efter avgiven återförsäkring

a. Premieinkomst, brutto

b. Premie för avgiven återförsäkring (-)

c. Förändring i avsättningen för ej intjänad premie och
kvardröjande risker, brutto (+/-)

d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättningen
för ej intjänad premie och kvardröjande risker (+/-)

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III 6)
Övriga tekniska intäkter efter avgiven återförsäkring
Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring

a. Utbetalda försäkringsersättningar

b. Förändring i avsättningen för oreglerade skador
Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar efter
avgiven återförsäkring, (+/-)

Återbäring och rabatter efter avgiven återförsäkring
Driftskostnader

Övriga tekniska kostnader efter avgiven återförsäkring
Förändring i utjämningsavsättningen

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post
III 1)

Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse

Premieinkomst efter avgiven återförsäkring

a. Premieinkomst, brutto

b. Premie för avgiven återförsäkring (-)

Kapitalavkastning, intäkter

Orealiserade vinster på placeringar

Övriga tekniska intäkter efter avgiven återförsäkring
Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring

a. Utbetalda försäkringsersättningar

b. Förändring i avsättningen för oreglerade skador
Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar efter
avgiven återförsäkring (+/-)

a. Livförsäkringsavsättning

b. Övriga försäkringstekniska avsättningar

Återbäring och rabatter efter avgiven återförsäkring

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

8. Driftskostnader

9. Kapitalavkastning, kostnader

10. Orealiserade förluster på placeringar

11. Övriga tekniska kostnader efter avgiven återförsäkring

12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som
post III 4)

12a. Överföring till eller från Medel till framtida förfogande

13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post

ffl 2)

III. Icke-teknisk redovisning

1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I 10)

2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II 13)

3. Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen

4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post

II 12)

5. Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen

6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen
(post I 2)

7. Övriga intäkter

8. Övriga kostnader, inklusive nedskrivningar

9. Extraordinära intäkter

10. Extraordinära kostnader

11. Bokslutsdispositioner

12. Skatt på årets resultat

13. Övriga skatter

14. Årets resultat

8§

Bestämmelserna i 2 kap. 13 § årsredovisningslagen (0000:00) om extra-
ordinära intäkter och kostnader skall tillämpas.

Värderingsregler m.m.

9§

Med beaktande av vad som föreskrivs i 10 § skall följande värderings-
regler m.m. i 2 kap. årsredovisningslagen (0000:00) tillämpas:

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

15 § om immateriella anläggningstillgångar,

16 § om värdering av anläggningstillgångar,

17 § om avskrivning på anläggningstillgångar,

18 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

19 § om uppskrivning av anläggningstillgångar m.m.,

20 § om ianspråktagande av uppskrivningsfond,

21 § om återföring av uppskrivningar,

22 § om värdering av omsättningstillgångar, beräkning av verkligt
värde m.m.,

23 § om beräkning av varulagrets anskaffningsvärde m.m.,

24 § om redovisning av vissa tillgångar till bestämd mängd och fast
värde,

25 § om värdering av egna aktier och av andelar i dotterföretag,

26 § om kapitalrabatt m.m., samt

27 § om principer för avsättningar.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

10 §

De i 9 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. 15 § skall tillämpas på immateriella tillgångar.

2. 16 § skall tillämpas på samtliga tillgångar om inte annat följer av
detta kapitel.

3. 17 § skall tillämpas på immateriella tillgångar, placeringstillgångar
och övriga materiella tillgångar med begränsad ekonomisk livslängd,
med undantag för varulager, dock ej på placeringstillgångar som vär-
deras till verkligt värde enligt 13 §.

4. 18 § första stycket skall tillämpas på immateriella tillgångar,
placeringstillgångar och övriga materiella tillgångar samt varulager.

5. 18 § andra stycket skall tillämpas på placeringar i koncernföretag
och intresseföretag, andra finansiella placeringstillgångar samt depåer
hos företag som avgivit affär.

6. 19 § skall tillämpas på placeringstillgångar och övriga materiella
tillgångar, med undantag för varulager. Aktier och andelar i koncern-
företag och intresseföretag far inte skrivas upp till högre värde än vad
som medges av Finansinspektionen.

7. Uppskrivningsbelopp enligt 19 § far användas

- i skadeförsäkringsaktiebolag för ökning av aktiekapitalet genom
fondemission eller nyemission,

- i skadeförsäkringsföretag för avsättning till en uppskrivningsfond, samt

- i livförsäkringsföretag för avsättning till Medel till framtida förfogande
efter medgivande av Finansinspektionen.

8. 20 § första stycket 2 samt andra stycket om ianspråktagande av
uppskrivningsfonden för att täcka förlust far inte tillämpas.

9. 22 § skall tillämpas på fordringar, kassa och bank.

10. 24 § skall tillämpas på övriga materiella tillgångar samt varulager.

H § Prop. 1995/96:10

Samma värderingsmetod skall tillämpas på alla placeringstillgångar som Bilaga 4
ingår i en och samma post som föregås av en arabisk siffra eller som tas
upp under Byggnader och mark i balansräkningen.

12 §

Har för räntebärande värdepapper erlagts belopp som överstiger eller
underskrider det belopp som skall erhållas på förfallodagen, skall sådan
över- eller underkurs periodiseras.

Vid tillämpningen av denna lag skall vid bestämmandet av anskaff-
ningsvärdet av räntebärande värdepapper medräknas sådan periodiserad
över- eller underkurs som avses i första stycket.

13 §

Placeringstillgångar, utom andelar i koncernföretag och intresseföretag,
far tas upp till verkligt värde beräknat enligt 2 kap. 22 § årsredo-
visningslagen (0000:00).

Placeringar för livförsäkringstagare som själva bär placeringsrisken
skall tas upp till verkligt värde.

Vinst eller förlust som uppkommer till följd av att en tillgång tas upp
till verkligt värde skall redovisas som en särskild post i resultaträk-
ningen.

Vinst som uppkommer till följd av att det bokförda värdet överstiger
anskaffningsvärdet skall i skadeförsäkringsföretag sättas av till en fond
för orealiserade vinster och i livförsäkringsföretag till Medel till framtida
förfogande. Om summan av orealiserade vinster ett år är mindre än det
föregående året skall fonden för orealiserade vinster respektive Medel
till framtida förfogande sättas ned i motsvarande mån.

För tillgångar som värderas till verkligt värde skall anskaffningsvärdet
anges i not uppdelat på de i 5 § upptagna posterna i balansräkningen.
För placeringstillgångar som värderas med tillämpning av 2 kap. 16 §
årsredovisningslagen skall verkligt värde anges i not uppdelat på de i 5 §
upptagna posterna i balansräkningen.

14 §

Direkta och indirekta anskaffningskostnader som har ett klart samband
med tecknande av försäkringsavtal skall tas upp som tillgång om de är
av väsentligt värde för den bedrivna rörelsen under kommande år.

15 §

Försäkringstekniska avsättningar skall vid vaije tidpunkt uppgå till ett
sådant belopp att företaget kan uppfylla alla åtaganden som skäligen kan
förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.

16 §

Avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande risker skall göras i
skadeförsäkringsrörelse och beräknas särskilt för varje försäkring.
Statistiska metoder får användas om de kan förväntas ge ett med
individuella beräkningar likvärdigt resultat.

Avsättningen för oreglerade skador i skadeförsäkringsrörelse skall
beräknas särskilt för varje ärende på grundval av de ytterligare kostnader
som kan beräknas uppkomma. Statistiska metoder får användas om de
leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av riskernas art.
Avsättningen skall inkludera tillägg för inträffade men ej anmälda
försäkringsfall samt skaderegleringskostnader.

17 §

Livförsäkringsavsättningen skall beräknas särskilt för varje livförsäkring.
Statistiska metoder får användas om de kan förväntas ge ett med
individuella beräkningar likvärdigt resultat. Beräkningen skall göras
under överinseende av en aktuarie på grundval av erkända försäk-
ringsmatematiska metoder. En sammanfattning av de viktigaste beräk-
ningsantagandena skall lämnas i not till räkenskaperna.

Avsättningen för oreglerade skador i livförsäkringsföretag skall vara
lika stor som skulden till försäkringstagarna med tillägg för kostnaden
för reglering av ersättningar. Avsättningen skall inkludera tillägg för
inträffade men ej anmälda försäkringsfall.

Redovisning av andelar i dotterföretag och intresseföretag enligt
kapitalandelsmetoden

18 §

Bestämmelserna i 2 kap. 28 och 29 §§ årsredovisningslagen (0000:00)
om kapitalandelsmetoden skall tillämpas.

I livförsäkringsföretag skall belopp som avses i 2 kap. 28 § sjätte
stycket årsredovisningslagen sättas av till Medel till framtida förfogande.

Tilläggsupplysningar

19 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall i
balansräkningen och resultaträkningen lämnas uppgifter i de hänseenden
som anges i 21-24 §§ nedan. Vidare skall, med beaktande av vad som
föreskrivs i 20 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 2 kap.
årsredovisningslagen (0000:00) tillämpas:

31 § om grunderna för avskrivningar m.m.,

33 § om principerna för värdering av tillgångar m.m.,

34 § om av- och nedskrivningar uteslutande av skatteskäl,

35 § om uppskrivningsfondens storlek m.m.,

36 § om fördelning av resultat vid avyttring av anläggningstillgångar,

38 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

39 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag,

40 § om utelämnande av information i vissa fall,

41 § andra stycket om särredovisning av vissa fordringar och skulder,

42 § om säkerheter och ansvarsförbindelser,

43 § om lån m.m. till styrelseledamot m.fl.,

44 § om utelöpande lån som är konvertibla m.m.,

45 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

46 § om latent skatt m.m.,

47 § om medelantalet anställda m.m.,

48 § om ersättningar till styrelse och personal m.m., samt

49 § om namn och säte för moderföretag.

Uppgifterna far tas in i noter om hänvisningar görs vid de poster i
balansräkningen och resultaträkningen till vilka de hänför sig.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

20 §

De i 19 § angivna bestämmelserna i 2 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. 31 § skall tillämpas på Immateriella tillgångar, byggnader och mark
samt placeringar i koncernföretag och intresseföretag.

2. 36 § skall tillämpas på immateriella tillgångar, byggnader och mark
samt placeringar i koncernföretag och intresseföretag.

3. Fråga om tillstånd som avses i 40 § första stycket prövas av

F inansinspektionen.

4. 41 § andra stycket skall tillämpas endast beträffande den del som
förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

5. 43 § tredje stycket har motsvarande tillämpning om företaget lämnat
lån till eller ställt säkerhet till förmån för annan med stöd av tillstånd
enligt 12 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

6. Uppgift enligt 47 § behöver inte lämnas per arbetsställe. Däremot
skall uppgift lämnas om medelantalet anställda uppdelat på kontors-
tjänstemän, falttjänstemän och övriga anställda i Sverige. Dessutom skall
det för fritidsombud och specialombud i Sverige var för sig anges
medelantalet anställda.

7. Uppgift enligt 48 § om löner och ersättningar för övriga anställda
skall anges uppdelat på kontorstjänstemän, falttjänstemän och övriga
anställda. Dessutom skall det för fritidsombud och specialombud i
Sverige var för sig anges ersättningsbeloppet för dessa.

21 §

Utöver vad som följer av 19 § skall följande uppgifter lämnas om till-
gångar:

1. Byggnader och mark som används för den egna verksamheten skall
anges särskilt.

2. Förutbetalda anskaffningskostnader skall anges uppdelat på skade-
försäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse.

3. Då det bokförda värdet för räntebärande värdepapper överstiger 92

eller underskrider det belopp som skall infrias på förfallodagen skall

mellanskillnaden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för Prop. 1995/96:10
sig och summan av underskridande belopp skall anges för sig. Bilaga 4

22 §

Utöver vad som följer av 19 § skall följande uppgifter lämnas om eget
kapital, avsättningar och skulder:

1. I livförsäkringsaktiebolag skall aktiekapitalet tas upp som bundet
eget kapital.

2. I skadeförsäkringsföretag skall eget kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget
kapital skall tas upp aktiekapital, garantikapital, överkursfond, uppskriv-
ningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för orealiserade
vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

3. Medel till framtida förfogande skall anges uppdelat på uppskrivning
enligt 10 § 6 och 7, orealiserade vinster enligt 13 § fjärde stycket,
belopp som avses i 18 § andra stycket samt övriga medel.

4. Awecklingsresultat skall om det uppgår till väsentligt belopp anges
i not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med avvecklings-
resultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för oreglerade
skador vid årets ingång, efter avdrag för utbetalningar av ersättningar för
skador från föregående år, och å andra sidan vad som kvarstår av
avsättningen för oreglerade skador vid årets slut.

23 §

Utöver vad som följer av 19 § skall följande uppgifter lämnas om
resultaträkningens poster.

1. I fråga om skadeförsäkring skall anges

a) premieinkomst, brutto,

b) premieintäkt, brutto,

c) försäkringsersättningar, brutto,

d) driftskostnader, brutto, samt

e) resultat av avgiven återförsäkring.

Posterna skall fördelas på direkt försäkring och mottagen återförsäkring,
om mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av premiein-
komst, brutto.

Direkt försäkring skall fördelas enligt följande

a) olycksfall och sjukdom,

b) motorfordon, ansvar mot tredje man.

c) motorfordon, övriga klasser,

d) sjöfart, luftfart och transport,

e) brand och annan skada på egendom,

f) allmän ansvarighet,

g) kredit och borgen,

h) rättsskydd,

i) assistans, samt Prop. 1995/96:10

j) övriga försäkringsklasser. Bilaga 4

2. I fråga om livförsäkring skall premieinkomsten anges brutto. Om
mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av denna premiein-
komst skall inkomsten fördelas mellan direkt försäkring och mottagen
återförsäkring.

Premieinkomst för direkt försäkring skall fördelas enligt följande tre
indelningsgrunder

a) I premier för individuell försäkring,

II gruppförsäkringspremier

b) I periodiska premier,

II engångspremier,

c) I premier för ej återbäringsberättigade avtal,

II premier för återbäringsberättigade avtal, samt

III premier för avtal där försäkringstagaren bär placeringsrisken.

3. Uppgift skall lämnas om total premieinkomst, brutto, för direkt för-
säkring som avser försäkringsavtal som tecknats av företaget i

a) Sverige,

b) övriga stater som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbets-
området, samt

c) övriga länder.

4. I not skall anges det totala beloppet för provisioner för direkt
försäkring under räkenskapsåret.

5. Närmare upplysningar om skäl och grunder för hur kapitalavkast-
ning överförs mellan teknisk och icke-teknisk redovisning i resultat-
räkningen skall anges i not.

24 §

Utöver vad som följer av 19 § skall beträffande koncernföretag och
intresseföretag uppgifter lämnas för var och en av posterna under
Fordringar samt Skulder som avser koncernföretag respektive intresse-
företag.

Förvaltningsberättelse

25 §

Bestämmelserna i 2 kap. 51 § årsredovisningslagen (0000:00) om
förvaltningsberättelse skall tillämpas.

26 §

Till förvaltningsberättelsen skall fogas

1. skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart

och ett av de fem senaste räkenskapsåren och

2. upplysningar om företagets konsolidering vid utgången av vart och
ett av dessa fem senaste räkenskapsåren.

3 kap. Koncernredovisning

1 §

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser
om koncernredovisning i 3 kap. årsredovisningslagen (0000:00) tilläm-
pas:

1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning m.m.,

2 § om allmänna krav på koncernredovisningen,

4 § om undantag från skyldighet att upprätta koncernredovisning m.m,

5 § om möjlighet att utelämna vissa dotterföretag m.m.,

6 § om balansdag för koncernredovisningen,

7 § om metod för eliminering av andelar i dotterföretag,

8 § om krav på förvärvsanalys m.m.,

9 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden,

10 § om beaktande av andelar ägda av annan än koncernföretag,

11 § om vad koncernredovisningen skall utvisa m.m.,

12 § om jämförande upplysningar vid ändrad sammansättning,

13 § om värderingsprinciper i koncernredovisningen m.m.,

14 § om redovisning av andelar i intresseföretag,

15 § om redovisning enligt klyvningsmetoden,

16 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag m.m., samt

17 § om utelämnande av uppgift enligt 16 §.

2§

De i 1 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Istället för den föreskrivna tiden om tre månader i 6 § gäller en tid
om sex månader.

2. 11 § om eliminering av intemvinster omfattar inte intemvinster
mellan livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag. Sådana intem-
vinster skall anges i not till koncemresultaträkningen.

3. Med undantag från 13 § första stycket första meningen gäller att
andra värderingsprinciper far användas i koncernredovisningen för
avsättningar som värderas med regler specifika för försäkring, liksom för
tillgångar vars värdering påverkar försäkringstagares rätt. I sådana fall
skall upplysning härom lämnas i not.

4. Fråga om tillstånd som avses i 17 § prövas av Finansinspektionen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

4§

För koncernredovisningen gäller 2 kap. i tillämpliga delar, med undantag
för däri gjorda hänvisningar till 2 kap. 1, 2, 28, 29, 39, 40 och 49 §§
årsredovisningslagen (0000:00).

4 Kap. Offentlighet

1 §

Följande bestämmelser om offentlighet i 4 kap. årsredovisningslagen
(0000:00) skall tillämpas:

4 § om kungörande av att årsredovisning inkommit, och

6 § första och andra styckena om publicering av årsredovisning.

2§

Finansinspektionen är registreringsmyndighet.

3§

Senast en månad före ordinarie bolagsstämma skall årsredovisningen för
det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

4§

Styrelsen och verkställande direktören skall ombesörja att avskrifter av
årsredovisningen och revisionsberättelsen ges in till registreringsmyndig-
heten senast sju månader från föregående räkenskapsårs utgång. På
avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkställande
direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen
fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla
uppgift om stämmans beslut beträffande försäkringsföretagets vinst eller
förlust.

5§

Den publicerade årsredovisningen skall innehålla revisorns uttalande
huruvida den fullständiga årsredovisningen upprättats enligt denna lag
liksom uppgift om eventuella anmärkningar enligt 10 kap. 11 § tredje
stycket försäkringsrörelselagen (1982:713). Om revisionsberättelse inte
har avgetts skall detta förhållande liksom skälen härför anges.

6§

Bestämmelserna i 1 och 3-5 §§ har motsvarande tillämpning på kon-
cernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på räken-
skapsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.

2. Genom lagen upphävs 11 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713).
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya be-
stämmelsen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

3 Förslag till ändring i årsredovisningslagen (0000:00) Prop. 1995/96:10

Bilasa 4

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (0000:00) att 1 6

kap. 1 § skall ha följande lydelse.'

1 kap.

1 §

Denna lag är tillämplig på aktiebolag.

Lagen är också tillämplig på kommanditbolag och andra handelsbolag

om samtliga obegränsat ansvariga delägare är

- aktiebolag,

- utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga,2 eller

I annat fall än som avses i andra stycket är lagen tillämplig på kom-
manditbolag och andra handelsbolag om samtliga obegränsat ansvariga
delägare är

- sådana bolag eller utländska företag som avses i första och andra
styckena, eller

- utländska företag som avses i avsnitt 2 i bilaga om samtliga obe-
gränsat ansvariga delägare är sådana bolag eller utländska företag som
avses i första och andra styckena.

I annat fall än som avses i andra och tredje styckena är lagen
tillämplig på kommanditbolag och andra handelsbolag om bolaget ingår
i en koncern där moderbolaget är sådant bolag som avses i första-tredje
styckena.

Lagen är inte tillämplig på bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag,
kreditaktiebolag, finansbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktie-
bolag.

Ett finansiellt holdingföretag som
skall upprätta koncernredovisning
enligt 1 kap. 1 § tredje stycket
lagen (0000:00) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller enligt 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (0000:00) om års-
redovisning i försäkringsföretag,
behöver inte upprätta koncern-
redovisning enligt denna lag.

1 Ändringen innebär att ett nytt sista stycke tillkommer.

2 Bilagan finns intagen i Del I.

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att
4 kap. 21 §, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 10 §, 13 kap. 3, 9 och
12 §§ samt 15 kap. 1 och 3 §§, skall - efter beaktande av de i Del I
föreslagna ändringarna - ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

21 §

I emissionsprospektet skall upplysning lämnas om sådana för bedöm-
ningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden
och händelser i övrigt av väsentlig betydelse for bolaget vilka hänför sig

till tiden efter den period som
handlingarna.

Framlägges emissionsprospektet
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räkenskaps-
år, för vilket årsredovisning och
revisionsberättelse avgivits, skall
emissionsprospektet innehålla upp-
gifter motsvarande delårsrapport
enligt 11 kap. 13 och 14 §§. Dessa
uppgifter skall avse tiden från ut-
gången av nämnda räkenskapsår
till en dag ej tidigare än tre
månader före emissionsprospektets
tillhandahållande.

omfattas av de i 20 § angivna

Framlägges emissionsprospektet
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räkenskaps-
år, for vilket årsredovisning och
revisionsberättelse avgivits, skall
emissionsprospektet innehålla upp-
gifter motsvarande delårsrapport
enligt 5 kap. 2 och 3 §§ årsredo-
visningslagen (0000:00) och, i
förekommande fall, enligt 5 kap.
2 § 4 lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Dessa uppgifter
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag ej
tidigare än tre månader före
emissionsprospektets tillhanda-
hållande.

8 kap.

13 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget far ej företaga rätts-
handling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fordel åt
aktieägare eller annan till nackdel for bolaget eller annan aktieägare.

Ställföreträdare far ej efterkom-
ma föreskrift av bolagsstämman
eller annat bolagsorgan, om före-
skriften icke är gällande därför att
den står i strid mot denna lag eller
bolagsordningen.

Ställföreträdare far ej efterkom-
ma föreskrift av bolagsstämman
eller annat bolagsorgan, om före-
skriften icke är gällande därför att
den står i strid mot denna lag,
årsredovisningslagen (0000:00)
eller, i förekommande fall, lagen

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

(0000:00) om årsredovisning i Prop. 1995/96:10
kreditinstitut och värdepappers- Bilaga 4
bolag eller bolagsordningen.

9 kap.

17 §

Om bolagsstämmobeslut ej till-
kommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller
bolagsordningen, kan talan mot
bolaget om upphävande eller
ändring av beslutet föras av aktie-
ägare eller av styrelsen, styrelsele-
damot eller verkställande direktör.
Sådan talan kan föras även av den
som styrelsen obehörigen vägrat
att införa såsom aktieägare i aktie-
boken.

Om bolagsstämmobeslut ej till-
kommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag, års-
redovisningslagen (0000:00) eller,
i förekommande fall, lagen
(0000:00) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag,
eller bolagsordningen, kan talan
mot bolaget om upphävande eller
ändring av beslutet föras av aktie-
ägare eller av styrelsen, styrelsele-
damot eller verkställande direktör.
Sådan talan kan föras även av den
som styrelsen obehörigen vägrat
att införa såsom aktieägare i aktie-
boken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes
icke talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.

Talan far väckas senare än vad i andra stycket sägs när

1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktie-
ägares samtycke,

2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller

3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestäm-
melserna om kallelse väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolags-
stämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet
rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt
denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller
ändrats genom dom som vunnit laga kraft eller har genom beslut under
rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut ej far verkställas, skall
rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

10 kap.

10 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla uttalande, huruvida årsredo-
visningen uppgjorts enligt denna
lag. Har i årsredovisningen icke

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla uttalande, huruvida årsredo-
visningen upprättats enligt års-
redovisningslagen (0000:00) eller,

lämnats sådana upplysningar som
enligt nämnda lag skall lämnas,
skall revisorerna ange detta och,
om det kan ske, lämna erforderliga
upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att åtgärd eller försum-
melse, som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet, ligger styrelse-
ledamot eller verkställande direk-
tör till last eller att styrelseledamot
eller verkställande direktör eljest
handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen skall det anmär-
kas i berättelsen. Revisionsberättel-
sen skall även innehålla uttalande
angående ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkstäl-
lande direktör. Revisorerna kan
även i övrigt i berättelsen meddela
upplysningar som de önskar bringa
till aktieägarnas kännedom.

i förekommande fall, lagen Prop. 1995/96:10
(0000:00) om årsredovisning i Bilaga 4
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Har i årsredovisningen icke
lämnats sådana upplysningar som
enligt nämnda lagar skall lämnas,
skall revisorerna ange detta och,
om det kan ske, lämna erforderliga
upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att åtgärd eller försum-
melse, som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet, ligger styrelse-
ledamot eller verkställande direk-
tör till last eller att styrelseledamot
eller verkställande direktör eljest
handlat i strid mot denna lag, års-
redovisningslagen eller, i
förekommande fall, lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, eller bolags-
ordningen skall det anmärkas i be-
rättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla uttalande angående
ansvarsfrihet för styrelse-
ledamöterna och verkställande
direktör. Revisorerna kan även i

övrigt i berättelsen meddela upp-
lysningar som de önskar bringa till
aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att

bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna
genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning
enligt 12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt
uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträk-
ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

100

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse be- Prop. 1995/96:10
träffande koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena Bilaga 4
äger motsvarande tillämpning.

13 kap.

Har aktieägare uppsåtligen ge-
nom missbruk av sitt inflytande i
bolaget medverkat till överträdelse
av denna lag eller bolagsordning-
en, kan rätten, om på grund av
missbrukets långvarighet eller
annan anledning särskilda skäl där-
till föreligger, på talan av ägare till
en tiondel av samtliga aktier
besluta, att bolaget skall träda i
likvidation. Rätten kan dock i så-
dant fall på yrkande av bolaget i
stället ålägga bolaget att inom viss
tid inlösa kärandens aktier. För-
summar bolaget att lösa aktierna
inom fastställd tid, skall rätten på
talan av den vars aktier skolat
inlösas besluta, att bolaget skall
träda i likvidation.

3 §

Har aktieägare uppsåtligen ge-
nom missbruk av sitt inflytande i
bolaget medverkat till överträdelse
av denna lag, årsredovisningslagen
(0000:00) eller, i förekommande
fall, lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, eller bolagsordning-
en, kan rätten, om på grund av
missbrukets långvarighet eller
annan anledning särskilda skäl
därtill föreligger, på talan av ägare
till en tiondel av samtliga aktier
besluta, att bolaget skall träda i
likvidation. Rätten kan dock i så-
dant fall på yrkande av bolaget i
stället ålägga bolaget att inom viss
tid inlösa kärandens aktier. För-
summar bolaget att lösa aktierna
inom fastställd tid, skall rätten på
talan av den vars aktier skolat
inlösas besluta, att bolaget skall
träda i likvidation.

Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om
inlösen av aktier skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de
anställdas och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket får
dock ej ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 § tredje stycket,
efter inlösen skulle understiga halva aktiekapitalet.

Vid beräkningen av det egna kapitalet skall de aktier som avses skola
inlösas upptagas som tillgång utan värde.

Om aktieägare, sedan talan enligt denna paragraf behörigen väckts, för
sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande av
talan fullfölja denna.

9§

101

bolagsstämma så snart det kan ske.
Bestämmelserna om årsredovisning
och revisionsberättelse äger mot-
svarande tilllämpning.

bolagsstämma så snart det kan ske. Prop. 1995/96:10
Bestämmelserna om årsredovisning Bilaga 4
i årsredovisningslagen (0000:00)
och, i förekommande fall, lagen
(0000:00) om årsredovisning z
kreditinstitut och värdepappers-
bolag, och revisionsberättelse äger
motsvarande tillämpning.

12 §

Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge årsredovisning,
som framlägges på ordinarie
bolagsstämma för godkännande. I
fråga om stämman och redovis-
ningen äger 9 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 samt 11 kap. 9 §
andra-fjärde styckena, 10 och
11 §§ ej tillämpning.

serna i 2 kap. 18 § 3 lagen
(0000:00) om årsredovisning z
kreditinstitut och värdepappers-
bolag tillämpas.

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktie-
kapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika

aktieslag.

Tillgång far ej upptagas till
högre värde än den beräknas in-

bringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om tillgång kan
beräknas inbringa väsentligt högre
belopp än det i balansräkningen
upptagna värdet eller om för skuld
och likvidationskostnad kan beräk-
nas åtgå ett belopp som väsentligt
avviker från redovisad skuld, skall
vid tillgångs- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovisning,
som framlägges på ordinarie
bolagsstämma för godkännande. I
fråga om stämman och redovis-
ningen äger 9 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 denna lag samt
2 kap. 47 §, 48 § första stycket,
51 § andra stycket och bestämmel-
serna om finansieringsanalys i
2 kap. 1 § första stycket och 52 §
årsredovisningslagen (0000:00) ej
tillämpning. I förekommande fall
behöver inte heller bestämmel-

Tillgång far ej upptagas till
högre värde än den beräknas in-
bringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om tillgång kan
beräknas inbringa väsentligt högre
belopp än det i balansräkningen
upptagna värdet eller om för
avsättning, skuld och likvidations-
kostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
redovisad avsättning eller skuld,
skall vid tillgångs-, avsättnings-
eller skuldposten det beräknade
beloppet anges inom linjen.

102

15 kap.

Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag uppsåt-
ligen eller av oaktsamhet skadar
bolaget, skall ersätta skadan.
Detsamma gäller när skadan vållas
aktieägare eller annan genom
överträdelse av denna lag eller bo-
lagsordningen.

Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna lag
eller bolagsordningen uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet tillfogar
bolaget, aktieägare eller annan.
Om det med hänsyn till faran för
fortsatt missbruk och förhållandena
i övrigt är påkallat, är han även
skyldig att inlösa skadelidande
aktieägares aktier. Lösenbeloppet
bestämmes till belopp som är skä-
ligt med hänsyn till bolagets ställ-
ning och övriga omständigheter.

Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag uppsåt-
ligen eller av oaktsamhet skadar
bolaget, skall ersätta skadan. Det-
samma gäller när skadan vållas
aktieägare eller annan genom över-
trädelse av denna lag, års-
redovisningslagen (0000:00) eller,
i förekommande fall, lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag, eller bolagsordningen.

Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att medver-
ka till överträdelse av denna lag,
årsredovisningslagen (0000:00)
eller, i förekommande fall, lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller bolagsordningen upp-
såtligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar bolaget, aktieägare eller
annan. Om det med hänsyn till
faran för fortsatt missbruk och
förhållandena i övrigt är påkallat,
är han även skyldig att inlösa
skadelidande aktieägares aktier.
Lösenbeloppet bestämmes till
belopp som är skäligt med hänsyn
till bolagets ställning och övriga
omständigheter.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

103

5 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125)
dels att 22 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny 11 b § med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Föreslagen lydelse

11 b §

För företag som omfattas av la-
gen (0000:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag eller lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag gäller föreskrifterna i 2 kap.
nämnda lagar i stället för bestäm-
melserna i 13-20 §§.

22 §

Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på be-
tryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det
kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal
och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa rörelsens
ekonomiska förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 §
första stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt
föres över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med
registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, far skattemyndigheten för visst fall
tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före ut-
gången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid
under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt.
Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas
samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna
tiden.

Tillstånd som avses i tredje
stycket medges dock av bankin-
spektionen eller försäkringsinspek-
tionen när det gäller rörelse som
står under respektive myndighets
tillsyn.

Tillstånd som avses i tredje
stycket medges dock av Finansin-
spektionen när det gäller rörelse
som står under inspektionens till-
syn.

104

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa foretag.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag

dels att 4 kap. 1, 10 och 14 §§ skall - efter beaktande av de i Del I
föreslagna ändringarna - ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny 1 kap. 1 § med - efter beaktande av
det förslag som lämnats i Del I - följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Bestämmelserna i 1-2 kap.,

3 kap. 1-10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § är inte
tillämpliga på sådana handels-
bolag som omfattas av årsredovis-
ningslagen (0000:00) eller hypo-
teksinstitut som omfattas av lagen
(0000:00) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag.
Beträffande sådana handelsbolag
och hypoteksinstitut avses vid till-
ämpningen av 3 kap. 11 § och

4 kap. med begreppen moder-
företag, dotterföretag och koncern
vad som anges i 1 kap. 3 f års-
redovisningslagen.

Ett finansiellt holdingföretag som
skall upprätta koncernredovisning
enligt 1 kap. 1 § tredje stycket
lagen om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag
eller enligt 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (0000:00) om års-
redovisning i försäkringsföretag,
behöver inte upprätta koncern-
redovisning enligt denna lag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

4 kap.

1 §

I företag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 §, i handelsbolag som är
årsredovisningsskyldiga enligt
2 kap. 1 § årsredovisningslagen
(0000:00) och i hypoteksinstitut

105

dige kan bestämma att annan än som är årsredovisningsskyldiga en-
han själv skall utse revisor. ligt lagen (0000:00) om årsredo-

visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, skall den årsredo-
visningsskyldige utse en eller flera
revisorer för bestämd tid eller tills
vidare. Den årsredovisningsskyl-
dige kan bestämma att annan än
han själv skall utse revisor.

En eller flera revisorssuppleanter kan utses. Bestämmelserna i denna
lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om suppleanter.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

10 §

Revisorn skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall inne- Revisionsberättelsen skall inne-

hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har uppgjorts enligt
denna lag. Innehåller inte årsredo-
visningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt denna lag, skall
revisorn ange detta och lämna be-
hövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har upprättats enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, enligt årsredovisningslagen
(0000:00) eller lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. Innehåller
inte årsredovisningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, årsredovisningslagen eller
lagen om årsredovisning i kreditin-
stitut och värdepappersbolag, skall
revisorn ange detta och lämna be-
hövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-
tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan
även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa
till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att

företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

106

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte Prop. 1995/96:10
har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn ge- Bilaga 4
nast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-
visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom
överträdelse av denna lag. En revi-
sor ansvarar även för den skada
som hans medhjälpare vållar upp-
såtligen eller av oaktsamhet.

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-
visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i
förekommande fall, årsredovis-
ningslagen (0000:00) eller lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. En revisor ansvarar även
för den skada som hans med-
hjälpare vållar uppsåtligen eller av
oaktsamhet.

107

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. att 13 och 14 §§ skall - efter beaktande av de i Del I
föreslagna ändringarna - ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Verkställande direktören skall vaije år till registreringsmyndigheten ge
in en bestyrkt kopia av

1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det se-
naste räkenskapsåret,

2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts
offentliga i företagets hemland.

Vad som föreskrivs i första
stycket 1 gäller inte om företaget
har en rättslig form som är jäm-
förbar med aktiebolaget eller är
ett kreditinstitut av motsvarande
slag som de företag som omfattas
av lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag och företaget lyder
under lagstiftningen i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbets-
området.

14 §

För filialens bokföring och revi-
sion gäller, utöver vad som
föreskrivits i 11-13 §§, i tillämp-
liga delar detsamma som för ett
svenskt företag av motsvarande
slag.

För filialens bokföring och revi-
sion gäller, utöver vad som
föreskrivits i 11-13 §§, i tillämp-
liga delar detsamma som för ett
svenskt företag av motsvarande
slag. Skyldighet att upprätta års-
redovisning gäller inte om före-
taget har en rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget eller
är ett kreditinstitut av motsvarande
slag som de företag som omfattas
av lagen (0000:00) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag och företaget lyder
under lagstiftningen i en stat inom

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

108

Europeiska ekonomiska samarbets- Prop. 1995/96:10
området. Bilaga 4

109

8 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713),

dels att 11 kap. skall upphöra att gälla,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 kap. 2 a § och 4 kap.
14a§,

dels att försäkringstekniska skulder, där det förekommer i lagen, skall
ersättas med försäkringstekniska avsättningar,

dels att 1 kap. 9 §, 4 kap. 18 och 22 §§, 7 kap. 9 a §, 8 kap. 15 §,
9 kap. 20 §, 10 kap. 11 §, 12 kap. 1 och 9 §§, 14 kap. 2, 10 och 13 §§,
16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 11 och 13 §§ samt 21 kap. 1 §, skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äger ett försäkringsbolag så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk per-
son att det har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är försäkringsbolaget
moderbolag och den juridiska per-
sonen dotterföretag. Äger ett
dotterföretag aktier eller andelar i
en juridisk person i den omfattning
som har angivits nu, är även den
sistnämnda juridiska personen
dotterföretag till moderbolaget.
Detsamma gäller om aktierna eller
andelarna ägs av moderbolaget
och ett eller flera dotterföretag
tillsammans eller av flera dotter-
företag tillsammans.

Har ett försäkringsbolag i annat
fall på grund av aktie- eller an-
delsinnehav eller garantiavtal eller
något annat avtal ensamt ett be-
stämmande inflytande över en juri-
disk person och en betydande an-
del i resultatet av dess verksamhet,
är försäkringsbolaget moderbolag
och den juridiska personen dotter-
företag.

1 kap.

9§

Om ett försäkringsbolag

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. i annat fall än som avses i 3
på grund av avtal med en juridisk
person eller föreskrift i dess bo-
lagsordning, bolagsavtal eller där-
med jämförbara stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna, är försäk-
ringsbolaget moderbolag och den
juridiska personen dotterföretag.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

110

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att ut-
se eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, är
även en sådan juridisk person
dotterföretag till moderbolaget.
Finansinspektionen kan besluta att
bestämmelserna om koncerner i
denna lag skall tillämpas helt eller
delvis på en grupp av företag, som
inte utgör en koncern enligt be-
stämmelserna i första eller andra
stycket, men som har en gemensam
eller i huvudsak gemensam
ledning.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Finansinspektionen kan förordna

att denna lags bestämmelser om
koncerner skall tillämpas helt eller
delvis på en grupp av försäk-
ringsbolag, som inte utgör en kon-
cern enligt bestämmelserna i första
eller andra stycket, men som har
gemensam eller i huvudsak gemen-
sam administration och företags-
ledning. Bolagen bestämmer själva
vilket bolag som skall vara moder-
bolag. Underlåter bolagen att utse
ett moderbolag, kan finansinspek-
tionen utfärda föreskrifter om
detta.

2 kap.

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna ut-
över det nominella beloppet skall
sättas av till överkursfonden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

111

4 kap.

74 a $

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna ut-
över det nominella beloppet skall
sättas av till överkursfonden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

18 §

En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp en-
ligt 11 kap. 5 §.

3. medel från reservfonden och
överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp
enligt 2 kap. 9 § lagen (0000:00)
om årsredovisning i försäkrings-
företag jämfört med 2 kap. 19 §
årsredovisningslagen (0000:00).

22 §

Emissionsprospektet skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskaps-
åren, för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in
i förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Bestämmelserna i 11 kap. 2 § Bestämmelserna i 2 kap. 6 §
första stycket andra meningen andra stycket första meningen års-
skall tillämpas på emissionspro- redovisningslagen (0000:00) skall
spekt. tillämpas på emissionsprospekt.

Om försäkringsaktiebolag är moderbolag, skall bolaget i emissionspro-
spektet ta in koncemresultaträkningama och koncembalansräkningama
för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och
andra uppgifter för en koncern tas in i prospektet far de uppgifter för
bolaget som svarar mot uppgifterna i dessa handlingar utelämnas i den
mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets
aktier. Dock far bolagets resultaträkning och balansräkning för det
senaste räkenskapsåret enligt första stycket inte utelämnas.

7 kap.

Om inte annat medges av Fi-
nansinspektionen eller följer av
12 § skall de tillgångar som an-
vänds för redovisning av försäk-
ringstekniska skulder för livför-
säkringar finnas i Sverige. Denna
begränsning gäller dock inte för

Om inte annat medges av Fi-
nansinspektionen eller följer av
12 § skall de tillgångar som an-
vänds för redovisning av försäk-
ringstekniska avsättningar för liv-
försäkringar finnas i Sverige.
Denna begränsning gäller dock

112

återförsäkringsgivares ansvarighet
på grund av de försäkringar som
övertagits i form av återförsäkring.

Vid redovisning enligt 9 § skall
tillgångarna värderas enligt
11 kap. med de undantag som
nämns i tredje och ijärde styckena.

Tillgångar som nämns i 9 § först
den andel av uppskattat värde eller

inte för återförsäkringsgivares an-
svarighet på grund av de försäk-
ringar som övertagits i form av
återförsäkring.

Vid redovisning enligt 9 § skall
tillgångarna värderas enligt lagen
(0000:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag, med de undan-
tag som nämns i tredje och fjärde
styckena.

a stycket 10 far redovisas till högst
fastställt pantvärde som anges i 9 §

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

första stycket 6 och endast i den utsträckning fastigheterna och tomt-
rätterna inte utnyttjats för pantsättning. För tomträtter far Finans-

inspektionen bestämma ytterligare begränsningar enligt vad som sägs i
9 § första stycket 6. För fastigheter och tomträtter som inte omfattas av
9 § första stycket 6 fastställer Finansinspektionen i varje särskilt fall det
värde som far redovisas.

Aktier enligt 9 § första stycket 11 skall redovisas till det lägsta av det
uppskattade värdet av aktierna och det värde som skulle ha fastställts
enligt tredje stycket om fastigheter och tomträtter ägts direkt av
försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte äger samtliga aktier i
fastighetsbolaget, beaktas endast så stor del av fastigheternas värde som
svarar mot aktieinnehavet. Om fastighetsbolaget äger fastigheter och
tomträtter såväl i Sverige som i utlandet, beaktas endast de som är
belägna i Sverige.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget
bestämt på grundval av en särskild värdering.

Som villkor för att tillgångar
enligt 9 § första stycket 10 och 11
skall fa redovisas till täckande av
försäkringstekniska skulder gäller
att till fastigheter och tomträtter
hörande byggnader är brandför-
säkrade.

Som villkor för att tillgångar
enligt 9 § första stycket 10 och 11
skall fa redovisas till täckande av
försäkringstekniska avsättningar
gäller att till fastigheter och tomt-
rätter hörande byggnader är brand-
försäkrade.

8 kap.

15 §

Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget far inte företa
rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga

fördelar åt aktieägare, garanter eller
andra aktieägare eller garanter.

En ställföreträdare far inte följa
en föreskrift av bolagsstämman
eller något annat bolagsorgan, om
föreskriften inte är gällande därför
att den står i strid mot denna lag
eller bolagsordningen.

andra till nackdel för bolaget eller

En ställföreträdare far inte följa
en föreskrift av bolagsstämman
eller något annat bolagsorgan, om
föreskriften inte är gällande därför
att den står i strid mot denna lag,
lagen (0000:00) om årsredovisning

113

8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

i försäkringsföretag eller bolags- Prop. 1995/96:10
ordningen. Bilaga 4

9 kap.

20 §

Om ett bolagsstämmobeslut inte
har tilkommit i behörig ordning
eller i övrigt strider mot denna lag
eller bolagsordningen eller grun-
derna, kan talan mot försäkrings-
bolaget om att beslutet skall upp-
hävas eller ändras föras av
aktiägare, av delägare eller röstbe-
rättigade som inte är delägare eller
av styrelsen, en styrelseledamot
eller verkställande direktören. Mot
ett försäkringsaktiebolag kan en
sådan talan föras även av den som
styrelsen obehörigen har vägrat att
föra in som aktieägare i aktie-
boken.

Om ett bolagsstämmobeslut inte
har tilkommit i behörig ordning
eller i övrigt strider mot denna lag,
lagen (0000:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag, bolagsord-
ningen eller grunderna, kan talan
mot försäkringsbolaget om att be-
slutet skall upphävas eller ändras
föras av aktiägare, av delägare
eller röstberättigade som inte är
delägare eller av styrelsen, en
styrelseledamot eller verkställande
direktören. Mot ett försäkrings-
aktiebolag kan en sådan talan föras
även av den som styrelsen
obehörigen har vägrat att föra in
som aktieägare i aktieboken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan

inte väcks inom denna tid är rätten till talan förlorad.

Talan far väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med samtycke
av alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som
inte är delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive
av alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och
sådant samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande be-
stämmelserna om kallelse har väsentligen ersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller
även för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt
talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan fast-
ställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolags-
stämman beslut sådant att det skall anmälas för registrering enligt denna
lag och har det upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga
kraft eller har det genom beslut under rättegången förordnats att
bolagsstämmans beslut inte far verkställas, skall rätten underrätta Finans-
inspektionen för registrering.

10 kap.

11 §

114

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida årsre-
dovisningen gjorts upp enligt den-
na lag. Innehåller inte årsredo-
visningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt 11 kap., skall
revisorerna ange detta och, om det
kan ske, lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt handlat i
strid mot denna lag eller bolags-
ordningen, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
fråga om ansvarsfrihet för sty-
relseledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela aktieägarna respektive del-
ägarna, de delegerade och garan-
terna.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida årsre-
dovisningen upprättats enligt lagen
(0000:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
nämnda lag, skall revisorerna ange
detta och, om det kan ske, lämna
behövliga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande di-
rektören på annat sätt handlat i
strid mot denna lag, lagen om års-
redovisning i försäkringsföretag,
eller bolagsordningen, skall det an-
märkas i berättelsen. Revisions-
berättelsen skall även innehålla ett
uttalande i fråga om ansvarsfrihet
för styrelseledamöterna och verk-
ställande direktören. Revisorerna
kan även i övrigt i berättelsen an-
teckna de upplysningar som de
önskar meddela aktieägarna re-
spektive delägarna, de delegerade
och garanterna.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

12 kap.

Försäkringsbolagets medel far
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstutdel-
ning, återbetalning av garanti-
kapital, utbetalning vid nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden
och utskiftning vid bolagets
likvidation.

Försäkringsbolagets medel far
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstutdel-
ning, återbetalning av garanti-
kapital, utbetalning vid nedsättning
av aktiekapitalet, reservfonden
eller överkursfonden och utskift-
ning vid bolagets likvidation.

bolagets likvidation skall användas.

115

9 §

Skadeförsäkringsbolag skall inrätta en reservfond för avsättning av
belopp som

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

1. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,

2. betalats till bolaget av någon
som fatt en aktie förverkad,

3. enligt 4 kap. 19 § skall till-
falla bolaget,

4. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden eller

1. betalats till bolaget av någon
som fatt en aktie förverkad,

2. enligt 4 kap. 19 § skall tillfalla
bolaget,

3. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden eller

4. enligt beslut av bolagsstämman
i övrigt skall överföras från det i
balansräkningen redovisade fria
egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden och överkursfonden
far enligt beslut av bolagsstämman
endast sättas ned

5. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reserv-
fonden.

Reservfonden far enligt beslut av
bolagsstämman endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,
som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med mot-
svarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

14 kap.

2§

Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen
upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att
bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktie-
kapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast
möjligt till bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i
likvidation. Godkänns inte på den ordinarie bolagsstämman under det
nästföljande räkenskapsåret en balansräkning avseende ställningen vid
tiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften
av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman
beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget
försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en
styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor eller av en
aktieägare. Anmälan till rätten om samma förhållanden kan göras av

finansinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar
rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets
handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som utvisar att
bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna ka-

pitalets storlek skall inom linjen en kapitalets storlek skall inom linjen
post tilläggas som utvisar den ök-

Vid beräkningen av det egna

116

en post tilläggas som utvisar den

ning av tillgångarnas sammanlagda
värde som skulle följa, om de
redovisades till försäljningsvärdet
med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. Sådana
värdehandlingar som avses i
11 kap. 7 f andra stycket skall
dock värderas enligt de särskilda
bestämmelserna i nämnda para-
graf. Beträffande sådana anlägg-
ningstillgångar, som undergår en
fortlöpande värdeminskning, gäller
att de tas upp till anskaffningsvär-
det minskat med erforderliga av-
skrivningar och nedskrivningar,
om ett högre värde erhålls genom
detta.

ökning av tillgångarnas samman-
lagda värde som skulle följa, om
de redovisades till försäljningsvär-
det med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. Beträffan-
de sådana tillgångar som anges i
2 kap. 10 § 3 lagen (0000:00) om
årsredovisning i försäkringsföretag
gäller att de tas upp till anskaff-
ningsvärdet minskat med erforder-
liga avskrivningar och ned-
skrivningar, om ett högre värde
erhålls genom detta.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Värdehandlingar, som svarar
mot försäkringstekniska avsätt-
ningar enligt 7 kap. 9 § första
stycket 1-7 eller mot premie-
reserven enligt 7 kap. 10 § i den
utsträckning denna paragraf hän-
visar till 7 kap. 9 § första stycket
1-7, far tas upp till högre värde än
vad som följer av bestämmelserna
i lagen om årsredovisning i försäk-
ringsföretag. De far dock högst tas
upp till samma värde som i
närmast föregående balansräkning
eller, om värdehandlingen
anskaffats under räkenskapsåret,
anskaffningsvärdet. Detta gäller
endast om värdehandlingarna kan
avyttras till ett värde, som mot-
svarar detta högre värde, vid
tidpunkter som far anses till-
fredsställande med hänsyn till de
försäkringsutfästelser som värde-
handlingarna säkerställer.

Andra värdehandlingar än de
som avses i fjärde stycket och som
utgörs av reversfordringar som
förfaller eller kan sägas upp till
betalning av försäkringsbolaget
först efter längre tid än ett år, får,
om det finns särskilda skäl till det,
tas upp över det verkliga värdet,
dock högst till anskaffningsvärdet.

117

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem Prop. 1995/96:10
enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna Bilaga 4
underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar,
om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.
Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget in-
träder även för de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket tredje meningen, med vetskap om likvidationsplikten deltar
i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke
gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan lik-
vidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balans-
räkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det
registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och
godkänd av bolagsstämman.

När försäkringsbolaget trätt i lik-
vidation skall styrelsen och verk-
ställande direktören genast avge en
redovisning för sin förvaltning av
bolagets angelägenheter under den
tid, för vilken redovisningshand-
lingar inte förut lagts fram på bo-
lagsstämma. Redovisningen skall
läggas fram på bolagsstämma så
snart det kan ske. Bestämmelserna
om årsredovisning och revisions-
berättelse skall tillämpas.

Likvidatorema skall för vaije rä-
kenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för god-
kännande. I fråga om stämman
och redovisningen skall 9 kap. 5 §
andra stycket 1 och 2 samt 11 kap.
11 § tredje-sjunde styckena, 12
och 13 §§ inte tillämpas.

När försäkringsbolaget trätt i lik-
vidation skall styrelsen och verk-
ställande direktören genast avge en
redovisning för sin förvaltning av
bolagets angelägenheter under den
tid, för vilken redovisnings-
handlingar inte förut lagts fram på
bolagsstämma. Redovisningen
skall läggas fram på bolagsstämma
så snart det kan ske. Bestämmel-
serna om årsredovisning i lagen
(0000:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag och revisions-
berättelse skall tillämpas.

Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för
godkännande. I fråga om stämman
och redovisningen skall 9 kap. 5 §
andra stycket 1 och 2 denna lag
inte tillämpas. Bestämmelserna i
2 kap. 47 §, 48 § första stycket,
51 § andra stycket årsredovis-
ningslagen (0000:00) samt 2 kap.
20 § 6-7 och 3 kap. lagen

(0000:00) om årsredovisning i för-
säkringsföretag, behöver inte
heller tillämpas.

118

16 kap.

Stiftare, styrelseledamot, verk-
ställande direktör och aktuarie,
som vid fullgörandet av sitt upp-
drag uppsåtligen eller av oakt-
samhet skadar försäkringsbolaget,
skall ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan vållas aktieägare,
delägare eller annan genom
överträdelse av denna lag, bo-
lagsordningen eller grunderna.

Aktieägare, delägare och röst-
berättigad, som inte är delägare, är
skyldig att ersätta den skada som
han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, bolags-
ordningen eller grunderna uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet till-
fogar bolaget, aktieägare eller
annan.

Aktieägare, delägare och röstbe-
rättigad, som inte är delägare, är
skyldig att ersätta den skada som
han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, lagen
(0000:00) om årsredovisning i för-
säkringsföretag, bolagsordningen
eller grunderna uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet tillfogar bo-
laget, aktieägare eller annan.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

19 kap.

11 §

Finansinspektionen far meddela de erinringar i fråga om försäkrings-
bolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta

rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag,
trafikskadelagen (1975: 1410) eller
lagen (1976:357) om motortäv-
lingsförsäkring eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av
dessa lagar eller från bolagsord-
ningen eller grunderna, om sådana
finns,

1. avvikelse skett från denna lag,
lagen (0000:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag, trafikskade-
lagen (1975:1410) eller lagen
(1976:357) om motortävlingsför-
säkring eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa lagar
eller från bolagsordningen eller
grunderna, om sådana finns,

2. bolagsordningen eller grunderna inte längre är tillfredsställande med
hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. de tillgångar, i vilka försäk- 3. de tillgångar, i vilka försäk-

ringstekniska skulder redovisas, ringstekniska avsättningar redo-
inte är tillräckliga, visas, inte är tillräckliga,

119

4. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning
eller

5. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsbolagets
verksamhet.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger solvensmarginalen
enligt 7 kap. 23 eller 25 §, skall Finansinspektionen förelägga bolaget
eller dess styrelse att upprätta en plan för att återställa en sund finansiell
ställning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om
kapitalbasen understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller garanti-
beloppet enligt 7 kap. 26 eller 27 § eller om kapitalbasen för ett liv-
försäkringsbolag inte har den sammansättning som anges i 7 kap. 26 §
tredje stycket, skall inspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att
upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt åter-
ställande av kapitalbasen.

Om ett försäkringsbolag driver gränsöverskridande verksamhet och
bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig utländsk
myndighets anmodan om rättelse, skall inspektionen vidta de åtgärder
som behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen far
förbjuda bolaget att bedriva gränsöverskridande verksamhet.

Följer bolaget inte gällande be-
stämmelser om redovisning och
täckning av försäkringstekniska
skulder eller uppfyller bolaget inte
gällande krav på garantibelopp, får
regeringen efter anmälan av
Finansinspektionen förbjuda bola-
get att förfoga över sina tillgångar
i Sverige eller begränsa bolagets
förfoganderätt. Om bolaget driver
verksamhet i ett annat EES-land
och beslutet grundas på att bo-
lagets kapitalbas understiger en
tredjedel av solvensmarginalen
eller garantibeloppet, skall inspek-
tionen underrätta den behöriga
myndigheten i det landet och, om
det behövs, begära att denna vidtar
motsvarande åtgärder.

Finansinspektionen far besluta

drivas efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.

En koncession kan förklaras förverkad av regeringen om bolaget

1. inte längre uppfyller kraven för koncession,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har
godkänts enligt tredje stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verk-
samheten.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Följer bolaget inte gällande be-
stämmelser om redovisning och
täckning av försäkringstekniska
avsättningar eller uppfyller bolaget
inte gällande krav på garanti-
belopp, far regeringen efter an-
mälan av Finansinspektionen för-
bjuda bolaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige eller begränsa
bolagets förfoganderätt. Om bo-
laget driver verksamhet i ett annat
EES-land och beslutet grundas på
att bolagets kapitalbas understiger
en tredjedel av solvensmarginalen
eller garantibeloppet, skall inspek-
tionen underrätta den behöriga
myndigheten i det landet och, om
det behövs, begära att denna vidtar
motsvarande åtgärder.

hur försäkringsverksamheten skall

120

13 §

Finansinspektionens beslut enligt
denna lag överklagas hos rege-
ringen genom besvär. Inspek-
tionens beslut far verkställas utan
hinder av anförda besvär, om inte
regeringen förordnar något annat.

Finansinspektionens beslut enligt
denna lag och lagen (0000:00) om
årsredovisning i försäkringsföretag
överklagas hos regeringen genom
besvär. Inspektionens beslut får
verkställas utan hinder av anförda
besvär, om inte regeringen för-
ordnar något annat.

Om besvär över beslut i vissa fall finns bestämmelser i 20 kap. 7 §
och 21 kap. 2 § sista stycket.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

21 kap.

1 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsam-
het till finansinspektionen med-
delar oriktiga eller vilseledande
uppgifter om sådana omständig-
heter som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag,

1. uppsåtligen eller av oakt-
samhet till Finansinspektionen
meddelar oriktiga eller vilseledan-
de uppgifter om sådana omständig-
heter som han är skyldig att lämna
uppgift om enligt denna lag eller
lagen (0000:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla
aktiebok tillgänglig,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 7 kap. 20 §, 8 kap. 10 § andra stycket andra meningen eller
11 § första stycket andra eller tredje meningen, eller

4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 §.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 3 kap. 2 §.

I fall som avses i 10 kap. 14 § första stycket skall inte följa ansvar
enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 § detta kapitel
döms ej till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt
första stycket 4 mot 12 kap. 12 § ådömas, om den misstänkte häktats
eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

121

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för Prop. 1995/96:10

utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Bilaga 4

Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:272) om rätt för

utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

dels att försäkringstekniska skulder, där det förekommer i lagen, skall

ersättas med försäkringstekniska avsättningar,

dels att 14 § skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värdehandlingar får vid redo-
visning enligt 13 § ej upptagas till
högre värde än som följer av be-
stämmelserna i bokföringslagen
(1976:125) om värdering av om-
sättningstillgångar. De far dock
tas upp till samma värde som be-
räknats närmast föregående räken-
skapsår eller, om värdehandlingen
anskaffats under räkenskapsåret,
anskaffningsvärdet. Detta gäller
endast om värdehandlingarna kan
avyttras till ett värde, som mot-
svarar detta högre värde vid tid-
punkter som far anses tillfreds-
ställande med hänsyn till de för-
säkringsutfästelser som värdehand-
lingarna säkerställer.

Värdehandlingar far vid redo-
visning enligt 13 § ej upptagas till
högre värde än som följer av be-
stämmelserna i lagen (0000:00)
om årsredovisning i försäkrings-
företag. De far dock tas upp till
samma värde som beräknats när-
mast föregående räkenskapsår
eller, om värdehandlingen anskaf-
fats under räkenskapsåret, anskaff-
ningsvärdet. Detta gäller endast
om värdehandlingarna kan avyttras
till ett värde, som motsvarar detta
högre värde vid tidpunkter som far
anses tillfredsställande med hänsyn
till de försäkringsutfästelser som
värdehandlingarna säkerställer.

122

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1079) om livförsäkringar
med anknytning till värdepappersfonder,

dels att försäkringstekniska skulder, där det förekommer i lagen, skall
ersättas med försäkringstekniska avsättningar,

dels att 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Om inte något annat föreskrivs i
denna lag, gäller i tillämpliga delar
för försäkringsbolaget bestämmel-
serna i försäkringsrörelselagen
(1982:713).

Föreslagen lydelse

Om inte något annat föreskrivs i
denna lag, gäller i tillämpliga delar
för försäkringsbolaget bestäm-
melserna i försäkringsrörelselagen
(1982:713) och lagen (0000:00)
om årsredovisning i försäkrings-
företag.

10 §

För ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag gäller inte
vad som föreskrivs för livförsäkringsbolag i försäkringsrörelselagen

(1982:713) i fraga om

1. förbud enligt 4 kap. 1 § mot fondemission,

2. förbud enligt 12 kap. 2 § mot

3. skyldighet enligt 12 kap. 5
bäringsfond.

Försäkringsbolagets egna kapital
skall delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust på det sätt som
föreskrivs i 11 kap. 10 § fjärde
stycket försäkringsrörelselagen.

vinstutdelning och

§ att avsätta årsvinst till en åter-

Försäkringsbolagets egna kapital
skall delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust på det sätt som
föreskrivs i 2 kap. 22 § 2 lagen
(0000:00) om årsredovisning i för-
säkringsföretag.

Försäkringsbolaget far dela ut vinst till aktieägare enligt vad som
föreskrivs för skadeförsäkringsbolag i 12 kap. 2 § försäkringsrörelse-

lagen.

123

11 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),

dels att 4 kap. skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap 11 §, 3 kap. 11 §, 5 kap. 1 och 3 §§ samt

7 kap. 23 och 24 §§, skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmeler om den rörelse som en bank far

driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Be-
stämmelser om hur en bank bildas och om dess organisation m.m. finns
i bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och
föreningsbankslagen (1987:620).

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och för-
eningsbank (central föreningsbank och lokal föreningsbank).

Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bank-

aktiebolag, reglemente för sparbank

För utländska bankföretags verk-
samhet genom filial i Sverige
gäller bestämmelserna i denna lag
i tillämpliga delar och i övrigt
lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.

och stadgar för föreningsbank.

För utländska bankföretags verk-
samhet genom filial i Sverige
gäller bestämmelserna i denna lag
och lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag i tillämpliga delar
och i övrigt lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.

Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges
riksbank.

2 kap.

11 §

Om en bank har ett dotterföretag, skall vad som föreskrivs i 9 § om
kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoliderat kapitalkrav), om

inte annat följer av fjärde stycket.

Koncernens kapitalbas och pla-
ceringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
4 kap. 11 § gäller för upprättandet
av koncembalansräkningar. Även
den del av kapitalbasen som
belöper på minoritetsandelar skall
ingå. Redovisad goodwill som
belöper på företag som omfattas
av det konsoliderade kapitalkravet
skall räknas av från primärt

Koncernens kapitalbas och pla-
ceringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
3 kap. lagen (0000:00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller för upp-
rättandet av koncembalansräk-
ningar. Även den del av kapital-
basen som belöper på minoritets-
andelar skall ingå. Redovisad
goodwill som belöper på företag

124

kapital. Placeringarna skall tas upp
till de värden som föreskrivs i
10 § eller, om dotterföretaget inte
är en bank, i annan lag.

som omfattas av det konsoliderade
kapitalkravet skall räknas av från
primärt kapital. Placeringarna skall
tas upp till de värden som
föreskrivs i 10 § eller, om dotter-
företaget inte är en bank, i annan
lag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

3 kap.

H §

Revisorerna skall for varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två
veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats
till dem.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
4 kap. skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last eller att en
styrelseledamot på annat sätt hand-
lat i strid mot denna lag, bank-
aktiebolagslagen (1987: 618), spar-
bankslagen (1987:619) eller
foreningsbankslagen (1987: 620)
eller mot stadgarna, skall det an-
märkas i berättelsen. Revisions-
berättelsen skall även innehålla ett
uttalande i frågan om ansvarsfrihet
för styrelseledamöterna. Revisorer-
na kan även i övrigt i berättelsen
anteckna de upplysningar som de
önskar meddela aktieägarna,
huvudmännen eller medlemmarna.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Innehåller inte års-
redovisningen sådana upplysningar
som skall lämnas enligt nämnda
lag skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last eller att en
styrelseledamot på annat sätt hand-
lat i strid mot denna lag, lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, bankaktiebo-
lagslagen (1987: 618), sparbanks-
lagen (1987:619) eller forenings-
bankslagen (1987: 620) eller mot
stadgarna, skall det anmärkas i be-
rättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet for styrel-
seledamöterna. Revisorerna kan
även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar
meddela aktieägarna, huvud-
männen eller medlemmarna.

125

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
banken inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller

II § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
eller

3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-
de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i
förvaltningsberättelsen.

I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

I en central föreningsbank, till
vilken det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall revisionsbe-
rättelsen innehålla särskilda ut-
talanden om gruppen i dess helhet
på grundval av den i 4 kap. 1 §
femte stycket föreskrivna samman
ställningen.

(1987:619) eller föreningsbanks-
lagen (1987: 620) eller bankens
stadgar.

En aktieägare är skyldig att er-
sätta den skada som han genom att

I en central föreningsbank,
vilken det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall revisionsbe-
rättelsen innehålla särskilda ut-
talanden om gruppen i dess helhet
på grundval av den i 2 kap. 2 §
lagen om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag fö-
reskrivna sammanställningen.

Om en stiftare, huvudman,
styrelseledamot eller delegat upp-
såtligen eller av oaktsamhet skadar
banken då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Det-
samma gäller när skadan vållas en
aktieägare, en medlem eller någon
annan genom överträdelse av
denna lag, lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), sparbanks-
lagen (1987:619) eller förenings-
bankslagen (1987:620) eller
bankens stadgar.

En aktieägare är skyldig att
ersätta den skada som han genom

126

medverka till överträdelse av
denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618) eller bolagsordningen
uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het tillfogar bankaktiebolaget, en
aktieägare eller någon annan.

En medlem i en föreningsbank
eller en röstberättigad som inte är
medlem är skyldig att ersätta den
skada som han genom att
medverka till överträdelse av
denna lag, föreningsbankslagen
(1987:620) eller stadgarna upp-
såtligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar föreningsbanken, en med-
lem eller någon annan.

att medverka till överträdelse av
denna lag, lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, bankaktiebo-
lagslagen (1987:618) eller bolags-
ordningen uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet tillfogar bank-
aktiebolaget, en aktieägare eller
någon annan.

En medlem i en föreningsbank
eller en röstberättigad som inte är
medlem är skyldig att ersätta den
skada som han genom att
medverka till överträdelse av
denna lag, lagen om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, föreningsbankslagen
(1987:620) eller stadgarna upp-
såtligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar föreningsbanken, en
medlem eller någon annan.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

7 kap.

23 §
Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt
denna lag, far inspektionen förelägga vite.

Finansinspektionen kan vid vite
förelägga en eller flera styrelse-
ledamöter att enligt lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag till inspektionen sända in
behöriga redovisningshandlingar,
revisionsberättelser eller delårs-
rapporter.

Följs inte sådant föreläggande
som avses i andra stycket kan
Finansinspektionen döma ut vitet.

Finansinspektionens beslut enligt
överklagas.

Beslut som avses i 21 § första
stycket far överklagas hos kam-
marrätten. Inspektionens beslut i
övrigt enligt denna lag, bank-
aktiebolagslagen (1987:618), spar-
bankslagen (1987:619) och före-
ningsbankslagen (1987:620) far

6 § och 21 § andra stycket far inte

Beslut som avses i 21 § första
stycket och 23 § andra och tredje
styckena far överklagas hos kam-
marrätten. Inspektionens beslut i
övrigt enligt denna lag, lagen
(0000:00) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag,

127

överklagas hos regeringen, om bankaktiebolagslagen (1987:618),
annat inte är föreskrivet. sparbankslagen (1987:619) och

föreningsbankslagen (1987:620)
far överklagas hos regeringen, om
annat inte är föreskrivet.

Inspektionen far bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

128

12 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 2 a § och
4 kap. 13 a § av följande lydelse,

dels att 1 kap 2 och 3 §§, 4 kap. 17, 21 och 22 §§, 7 kap. 16 §, 8 kap.
16 §, 9 kap. 1 och 4 §§ samt 10 kap. 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§

I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets
förpliktelser.

Bankaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till
omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Är aktie-
kapitalet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Bankaktiebolaget skall när rörel-
sen påbörjas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten för be-
slut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner ecu. I 4 kap. 7 f
bankrörelselagen (1987:617) finns
bestämmelser om vad som utgör
bundet eget kapital.

Åger ett bankaktiebolag så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk per-
son att det har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är bankaktiebolaget
moderbolag och den andra juri-
diska personen dotterföretag. Åger
ett dotterföretag eller äger ett
moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsam-
mans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderbolaget.

Har ett bankaktiebolag i annat
fall på grund av aktie- eller an-

Bankaktiebolaget skall när rörel-
sen påbörjas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten för be-
slut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner ecu. I 2 kap. 20 §
2 lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag finns bestämmelser
om vad som utgör bundet eget
kapital.

Om ett bankaktiebolag

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna for samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. i annat fall än som avses i 3
på grund av avtal med en juridisk

129

9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

delsinnehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-

person eller föreskrift i dess bo-
lagsordning, bolagsavtal eller där-
med jämförbara stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

samhet, är bankaktiebolaget mo- inflytande över denna, är bank-
derbolag och den juridiska per- aktiebolaget moderbolag och den
sonen dotterföretag. juridiska personen dotterföretag.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna for samtliga aktier eller
andelar i en juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, är
även en sådan juridisk person
dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap.

2a§

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna
utöver det nominella beloppet skall
sättas av till överkursfonden.

4 kap.

13 a §

Belopp som på grund av aktie-
teckning erhållits för aktierna
utöver det nominella beloppet skall
sättas av till överkursfonden.

130

17 §

En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 9 kap. 2 § första stycket,

2. medel från uppskrivningsfond,

3. medel från reservfond, eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp en-
ligt 4 kap. 5 § första stycket bank-
rörelselagen (1987:617).

3. medel från reservfonden och
överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp en-
ligt 2 kap. 9 § lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag jämfört med
2 kap. 19 § årsredovisningslagen
(0000:00).

Bestämmelserna i 5 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange

1. på vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet skall ökas,

2. de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktiemas nomi-
nella belopp höjs,

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna, och

4. i förekommande fall förordnande som avses i 4 a §.

I ett avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i emissionsbe-
slutet, varvid iakttas att avstämning inte far ske innan beslutet har
registrerats. Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket och 8 § första stycket
skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och far

inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna
skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför
rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissions-
beslutet. Beslutet far dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare

än för räkenskapsåret efter det under vilket registrering har skett.

21 §

Emissionsprospekt skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsår
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår, samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in
i förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Fyller handlingarna i prospektet
inte de krav som framgår av be-
stämmelserna i 4 kap. 9 § fjärde
stycket bankrörelselagen (1987:
617), skall de fullständigas i
enlighet med dessa bestämmelser.

Fyller handlingarna i prospektet
inte de krav på kapitaltäcknings-
analys som framgår av bestäm-
melserna i 2 kap. 24 § första
stycket lagen (0000:00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, skall de full-
ständigas i enlighet med dessa be-
stämmelser.

131

Bestämmelserna i 4 kap. 2 §
första stycket andra meningen
bankrörelselagen skall tillämpas på
emissionsprospekt.

Vad som sägs i 2 kap 6 § andra
stycket första meningen årsredovis-
ningslagen (0000:00) skall
tillämpas på emissionsprospekt.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Till redovisningen för de tre senaste räkenskapsåren enligt första
stycket skall uppgifter lämnas om utvecklingen av in- och utlåning samt

likviditet.

Om bankaktiebolaget är moderbolag, skall bolaget i emissions-
prospektet far de uppgifter för bolaget som svarar mot uppgifter i dessa
handlingar utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse
för bedömningen av bolagets aktier. Dock far bolagets resultaträkning
och balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket
inte utelämnas.

22 §

Upplysning skall lämnas i emissionsprospektet om sådana förhållanden
och händelser som hänför sig till tiden efter den period, som omfattas av
de i 21 § angivna handlingarna, och som är viktiga för bedömningen av
bolagets verksamhetsresultat och ställning eller i övrigt av väsentlig
betydelse för bolaget.

Om emissionsprospektet läggs
fram senare än åtta månader efter
utgången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har avgetts,
skall prospektet innehålla uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt
4 kap. 13 och 14 §§ bankrörelse-
lagen (1987:617). Dessa uppgifter
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag ej
tidigare än tre månader före
emissionsprospektets tillhanda-
hållande.

Om emissionsprospektet läggs
fram senare än åtta månader efter
utgången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har avgetts,
skall prospektet innehålla uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt
5 kap. lagen (0000:00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Dessa upp-
gifter skall avse tiden från ut-
gången av nämnda räkenskapsår
till en dag ej tidigare än tre måna-
der före emissionsprospektets till-
handahållande.

7 kap.

16 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för bankaktiebolaget far inte
företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda
otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för

bolaget eller annan aktieägare,

En ställföreträdare får inte följa
sådana föreskrifter av bolagsstäm-
man eller annat bolagsorgan som
inte är gällande därför att de står i
strid med denna lag bankrörel-
selagen (1987:617) eller bolags-
ordningen.

En ställföreträdare får inte följa
sådana föreskrifter av bolagsstäm-
man eller annat bolagsorgan som
inte är gällande därför att de står i
strid med denna lag, lagen
(0000:00) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag,

132

bankrörelselagen (1987:617) eller Prop. 1995/96:10

bolagsordningen. Bilaga 4

8 kap.

16 §

Om ett beslut av bolagsstämman
inte har kommit till i behörig ord-
ning eller i övrigt strider mot
denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller bolagsordningen,
kan talan mot bankaktiebolaget om
att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av aktieägare eller av
styrelsen eller styrelseledamot.
Sådan talan kan föras även av den
som styrelsen obehörigen har
vägrat att föra in som aktieägare i
aktieboken.

Om ett beslut av bolagsstämman
inte har kommit till i behörig ord-
ning eller i övrigt strider mot
denna lag, lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinsitut och
värdepappersbolag, bankrörelse-
lagen (1987: 617) eller bolags-
ordningen, kan talan mot bank-
aktiebolaget om att beslutet skall
upphävas eller ändras föras av
aktieägare eller av styrelsen eller
styrelseledamot. Sådan talan kan
föras även av den som styrelsen
obehörigen har vägrat att föra in
som aktieägare i aktieboken.

9 kap.

Ett bankaktiebolags medel far
betalas ut till aktieägarna endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden och utskiftning vid
bolagets likvidation.

1 §

Ett bankaktiebolags medel far
betalas ut till aktieägarna endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet,
reservfonden eller överkursfonden
och utskiftning vid bolagets lik-
vidation.

4§

Till reservfonden skall avsättas belopp, som

1. om reservfonden inte uppgår
till tjugo procent av aktiekapitalet,
motsvarar minst tio procent av den
del av nettovinsten för året som
inte går åt för att täcka balanserad
förlust,

2. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,

3. betalats till bolaget av någon
som fatt en aktie förverkad,

4. enligt 4 kap. 18 § skall till-
falla bolaget,

5. vid utbyte av en fordran en-
ligt skuldebrev mot en aktie, mot-

1. om reservfonden och över-
kursfonden inte uppgår till tjugo
procent av aktiekapitalet, mot-
svarar minst tio procent av den del
av nettovinsten för året som inte
går åt för att täcka balanserad
förlust,

2. betalats till bolaget av någon
som fatt en aktie förverkad,

3. enligt 4 kap. 18 § skall till-
falla bolaget,

4. vid utbyte av en fordran enligt
skuldebrev mot en aktie, motsvarar

133

svarar skillnaden mellan fordrings-
beloppet och aktiens nominella
belopp,

6. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

7. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reserv-
fonden.

skillnaden mellan fordrings-
beloppet och aktiens nominella
belopp,

5. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

6. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reserv-
fonden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Vid beräkning av det belopp, som enligt första stycket 1 skall avsättas
till reservfonden, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts
styrelseledamot eller annan som tantiem.

Reservfonden far enligt beslut av Reservfonden och överkurs-
bolagsstämman sättas ned endast fonden far enligt beslut av bo-
lagsstämman sättas ned endast

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,
som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. för fondemission, eller

3. för andra ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6
kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

10 kap.

13 §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för
godkännande. I fråga om likvi-
datoremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 8 kap. 5 § andra stycket 1 och
2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra
stycket 3 och tredje-femte
styckena, 10 och 11 §§ bank-
rörelselagen (1987:617).

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för
godkännande. I fråga om likvi-
datoremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 8 kap. 5 § andra stycket 1 och
2 denna lag. Bestämmelserna i
2 kap. 47 §, 48 § första stycket,
51 § andra stycket årsredo-
visningslagen (0000:00) samt
2 kap. 18 § 3 och 3 kap. lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag behöver inte heller tilläm-

pas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid aktie-
kapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika
aktieslag.

Ingen tillgång far tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade

134

skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet Prop. 1995/96:10
anges inom linjen. Bilaga 4

135

13 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs i fråga om sparbankslagen (1987:619) att 1 kap.
2 §, 2 kap 2 §, 3 kap. 15 §, 4 kap. 17 § och 6 kap. 11 §, skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

1 kap.

Äger en sparbank så många
aktier eller andelar i en svensk
juridisk person att den har mer än
hälften av rösterna for samtliga
aktier eller andelar, är sparbanken
moderföretag och den andra juri-
diska personen dotterföretag. Äger
ett dotterföretag eller äger en
sparbank och ett eller flera dotter-
företag tillsammans eller äger
flera dotterföretag tillsammans så
många aktier eller andelar i en
juridisk person som nyss sagts, är
även sistnämnda juridiska person
dotterföretag till sparbanken.

Har en sparbank i annat fall på
grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensam ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är sparbanken moder-
företag och den juridiska personen
dotterföretag.

Om en sparbank

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. i annat fall än som avses i 3
på grund av avtal med en juridisk
person eller föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar har
rätt att ensamt utöva ett bestäm-
mande inflytande över denna,

är sparbanken moderföretag och
den juridiska personen dotter-
företag.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderföretag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

136

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan,
är även en sådan juridisk person
dotterföretag till moderföretaget.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

2 kap.

2 §

Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank
bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall
bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den
planerade rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.

Sparbanken skall när rörelsen
påböijas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj
motsvarar minst en miljon ecu. I
4 kap. 7 § bankrörelselagen

(1987:617) finns bestämmelser om
vad som utgör fonder.

Om ett beslut av sparbanks-
stämman inte har tillkommit i
behörig ordning eller i övrigt
stridet mot denna lag, bankrörel-
selagen (1987:617) eller regle-
mentet, kan talan mot sparbanken
om att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av huvudman,
styrelsen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre måna
inte talan inom denna tid, är rätten t

Sparbanken skall när rörelsen
påböijas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj
motsvarar minst en miljon ecu. I
2 kap. 20 § 3 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

Om ett beslut av sparbanks-
stämman inte har tillkommit i be-
hörig ordning eller i övrigt stridet
mot denna lag, lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, bankrörel-
selagen (1987: 617) eller regle-
mentet, kan talan mot sparbanken
om att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av huvudman,
styrelsen eller styrelseledamot,
der från dagen för beslutet. Väcks
ill talan förlorad.

Talan far väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla
huvudmännens samtycke

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa huvudmän och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om

kallelse som gäller för sparbanken har eftersatts i något väsentligt
avseende.

Rätten kan ändra sparbanksstämmans beslut endast om det kan
fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är spar-
banskstämmans beslut sådant som enligt dena lag eller bankrörelselagen

137

skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansinspektionen
för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom
som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången
har förordnat att sparbanksstämmans beslut inte far verkställas.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

4 I
1

Om ett beslut av sparbanks-
stämman inte har tillkommit i
behörig ordning eller i övrigt
strider mot denna lag, bankrörel-
selagen (1987:617) eller reglemen-
tet, kan talan mot sparbanken om
att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av huvudman, styrel-
sen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre mår
inte talan inom denna tid, är rätten

Om ett beslut av sparbanks-
stämman inte har tillkommit i be-
hörig ordning eller i övrigt strider
mot denna lag, lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, bankrörel-
selagen (1987: 617) eller regle-
mentet, kan talan mot sparbanken
om att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av huvudman, styrel-
sen eller styrelseledamot.

der från dagen för beslutet. Väcks
11 talan förlorad.

Talan far väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla
huvudmännens samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa huvudmän och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om

kallelse som gäller för sparbanken har eftersatts i något väsentligt
avseende.

Rätten kan ändra sparbanksstämmans beslut endast om det kan fast-
ställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är sparbanks-
stämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall
anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansinspektionen för
registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som
har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har
förordnat att sparbanksstämmans beslut inte far verkställas.

6 kap.

H §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie sparbanksstämman för
godkännande. I fråga om likvida-
toremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och
2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra
stycket 3 och tredje-femte
styckena, 10 och 11 §§ bank-
rörelselagen (1987:617).

Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie sparbanksstämman för
godkännande. I fråga om likvida-
toremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och
2 denna lag. Bestämmelserna i
2 kap. 47 §, 48 § första stycket
och 51 § andra stycket årsredovis-
ningslagen (0000:00) samt 2 kap.

138

18 § 3 och 3 kap. lagen (0000:00) Prop. 1995/96:10
om årsredovisning i kreditinstitut Bilaga 4
och värdepappersbolag behöver
inte heller tillämpas.

Ingen tillgång far i balansräkningen tas upp till ett högre värde än den
beräknas inbringa efter avdrag for försäljningskostnaderna. Om en
tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde
som har tagits upp i balansräkningen eller om for en skuld eller en
likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker
från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom linjen.

139

14 Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen
(1987:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om föreningsbankslagen (1987:620) att 1
kap 4 och 8 §§, 6 kap, 15 §, 7 kap. 18 § och 9 kap. 13 §, skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

För en föreningsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar,
med undantag av vad som följer av 7 §.

Det åligger varje medlem att betala insats i föreningsbanken i enlighet

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

med vad som föreskrivs i stadgarna,
pengar.

En central föreningsbank skall
tillsammans med anslutna lokala
föreningsbanker när den centrala
föreningsbankens rörelse påbörjas
ha ett bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om oktroj
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 4 kap. 7 £ bankrörelselagen
(1987:617) finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Betalningen skall alltid fullgöras i

En central föreningsbank skall
tillsammans med anslutna lokala
föreningsbanker när den centrala
föreningsbankens rörelse påböijas
ha ett bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om oktroj
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 2 kap. 20 § 4 lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag finns be-
stämmelser om vad som utgör
bundet eget kapital.

Åger en föreningsbank så många
aktier eller andelar i en svensk
juridisk person att den har mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, är förenings-
banken moderförening och den
juridiska personen dotterföretag.
Åger ett dotterföretag eller äger en
moderförening och ett eller flera
dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsam-
mans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss har sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.

Har en föreningsbank i annat
fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam ett

Om en föreningsbank

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. i annat fall än som avses i 3
på grund av avtal med en juridisk
person eller föreskrift i dess

140

bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är föreningsbanken
moderföretag och den juridiska
personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

bolagsordning, bolagsavtal eller Prop. 1995/96:10
därmed jämförbara stadgar har Bilaga 4
rätt att ensamt utöva ett bestäm-
mande inflytande över denna, är
föreningsbanken moderföretag och
den juridiska personen dotter-
företag.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderföretag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna for samtliga aktier eller
andelar i en juridisk person,

2. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i en
juridisk person och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan,
är även en sådan juridisk person
dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

6 kap.

15 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningsbanken far inte
företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig
fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningsbanken
eller annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa
sådana föreskrifter av förenings-
banksstämman eller annat före-
ningsorgan som inte är gällande
därför att de står i strid med denna
lag, bankrörelselagen (1987:617)
eller stadgarna.

En ställföreträdare far inte följa
sådana föreskrifter av förenings-
banksstämman eller annat före-
ningsorgan som inte är gällande
därför att de står i strid med denna
lag, lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, bankrörelse-
lagen (1987:617) eller stadgarna.

141

7 kap.

18 §

Om ett beslut av förenings-
banksstämman inte har kommit till
i behörig ordning eller i övrigt
strider mot denna lag, bankrörel-
selagen (1987:617) eller stadgarna,
kan talan mot föreningsbanken om
att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av medlem,
innehavare av förlagsandelar,
styrelsen eller styrelseledamot.

Om ett beslut av förenings-
banksstämman inte har kommit till
i behörig ordning eller i övrigt
strider mot denna lag, lagen
(0000:00) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag,
bankrörelselagen (1987:617) eller
stadgarna, kan talan mot före-
ningsbanken om att beslutet skall
upphävas eller ändras föras av
medlem, innehavare av förlags-
andelar, styrelsen eller styrelse-
ledamot.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks
inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan far väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla
medlemmars samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och
sådant samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om
kallelse som gäller för föreningsbanken har eftersatts i något väsentligt
avseende.

En dom varigenom föreningsbanksstämmans beslut upphävs eller
ändras gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar
som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsbanksstämmmans
beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är föreningsbanksstämmans beslut sådant som enligt
denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall
rätten underrätta Finansinspektionen för registrering, om beslutet har
upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller
rätten genom beslut under rättegången har förordnat att förenings-
banksstämmans beslut inte far verkställas.

9 kap.

13 §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsbanksstämman
för godkännande. I fråga om
likvidatoremas redovisning och
dess behandling på stämman
tillämpas inte 7 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 denna lag samt
4 kap. 9 § andra stycket 3 och
tredje-femte styckena och 10 och

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsbanksstämman
för godkännande. I fråga om
likvidatoremas redovisning och
dess behandling på stämman
tillämpas inte 7 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 denna lag. Bestäm-
melserna i 47 §, 48 § första
stycket och 51 § andra stycket års-

142

11 §§ bankrörelselagen (1987: redovisningslagen (0000:00) samt Prop. 1995/96:10
617). 2 kap. 18 § 3 och 3 kap. lagen Bilaga 4

(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag behöver inte heller tilläm-
pas.

143

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610 om kredit-
marknadsbolag att 2 kap. 4 §, 4 kap. 4 §, 5 kap. 2 § och p 8 till
övergångsbestämmelserna, skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Ett kreditmarknadsbolag skall
när verksamheten påbörjas ha ett
bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om tillstånd
enligt 1 § motsvarar minst fem
miljoner ecu. I 11 kap. 7 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) finns
bestämmelser om vad som utgör
bundet eget kapital.

Ett kreditmarknadsbolag skall när
verksamheten påbörjas ha ett
bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om tillstånd
enligt 1 § motsvarar minst fem
miljoner ecu. 1 2 kap. 20 § 2 lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag finns bestämmelser om vad

som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår
till högst etthundra miljoner kronor, far Finansinspektionen medge att
bolaget har lägre bundet eget kapital än som anges i första stycket, dock
lägst motsvarande en miljon ecu. I nettovärdet skall inte räknas in värdet
av tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 §
första stycket.

4 kap.

4§

Om ett kreditmarknadsbolag har ett dotterföretag, skall vad som
föreskrivs i 1 § om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoli-
derat kapitalkrav), om inte annat följer av tredje stycket.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

Koncernens kapitalbas och
placeringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
11 kap. 11 § aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller för upprättan-
det av koncembalansräkningar.
Även den del av kapitalbasen som
belöper på minoritetsandelar skall
ingå. Redovisad goodwill som
belöper på företag som omfattas
av det konsoliderade kapitalkravet
skall räknas av från primärt
kapital. Placeringarna skall tas upp
till de värden som föreskrivs i 3 §
eller, om dotterföretaget inte är ett
kreditmarknadsbolag, i annan lag.

Koncernens kapitalbas och
placeringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
3 kap. lagen (0000:00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller för upp-
rättandet av koncembalansräk-
ningar. Även den del av kapital-
basen som belöper på minoritets-
andelar skall ingå. Redovisad
goodwill som belöper på företag
som omfattas av det konsoliderade
kapitalkravet skall räknas av från
primärt kapital. Placeringarna skall
tas upp till de värden som
föreskrivs i 3 § eller, om dotter-

144

företaget inte är ett kredit- Prop. 1995/96:10
marknadsbolag, i annan lag. Bilaga 4

Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte försäkringsföretag och
sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form
av finansiell verksamhet.

5 kap.

2 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
far meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar som ett kreditmarknadsbolag skall lämna till
inspektionen,

2. brottsförebyggande åtgärder 2. brottsförebyggande åtgärder

hos ett kreditmarknadsbolag, hos ett kreditmarknadsbolag, och

3. ett kreditmarknadsbolags
löpande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning samt förvaring och
inventering av värdehandlingar,
och om

4. avfattningen och innehållet i
den redovisning som enligt be-
stämmelserna z 11-14 §§ lagen
(1992:160) om utländska filialer
m.m. skall lämnas för verksamhet i
filial till utländskt företag som
driver verksamhet enligt denna
lag.

Föreskrifter som utfärdas med
stöd av första stycket 4 får avvika
från bokföringslagen om det finns
särskilda skäl. Föreskrifterna skall
utformas så att de främjar en klar
och rättvisande redovisning av
företagets resultat och ställning.

3. ett kreditmarknadsbolags för-
varing och inventering av värde-
handlingar.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Genom lagen upphävs lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och
lagen (1988:606) om finansbolag.

3. Ett företag som driver verksamhet med stöd av punkt 4 i över-
gångsbestämmelserna till lagen (1988:606) om finansbolag får fortsätta
verksamheten enligt den bestämmelsen.

4. Ett finansbolag som driver verksamhet vid lagens ikraftträdande far,
om annat inte följer av punkt 3, driva verksamheten enligt äldre
bestämmelser under ett år räknat från tidpunkten för lagens ikraft-
trädande eller, om ansökan om tillstånd enligt den nya lagen getts in

145

10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

inom denna tid, till dess att ansökningen har prövats slutligt. Detsamma
gäller for foretag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva
verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag.

5. Den som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande driver finansi-
eringsverksamhet som inte fordrar tillstånd enligt lagen (1988:606) om
finansbolag far fortsätta verksamheten under ett år räknat från tidpunkten
för lagen ikraftträdande eller, om ansökan om tillstånd getts in inom
denna tid, till dess att ansökningen har prövats slutligt.

6. Ett företag som driver verksamhet med stöd av punkt 4 eller 5 far
beviljas tillstånd enligt den nya lagen, även om företagets kapitalbas vid
tidpunkten för tillståndsbeslutet inte uppgår till det belopp som enligt 2
kap. 4 § krävs i bundet eget kapital vid ett kreditmarknadsbolag
påbörjades av verksamhet. I fråga om ett sådant bolag gäller dock, vid
tillämpning av 4 kap. 1 § andra stycket och den därtill svarande
återkallelseskyldigheten enligt 5 kap. 17 § första stycket 4, att bolagets
kapitalbas inte efter lagens ikraftträdande far understiga det högsta
belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992. När kapitalbasen
motsvarar det i 2 kap. 4 § uppställda kravet på bundet eget kapital gäller
bestämmelserna i lagen.

Om ägarkontrollen över ett sådant bolag som avses i första stycket
förändras, skall bolagets kapitalbas inom tre månader från övertagandet
motsvara lägst den nivå som i fråga om bundet eget kapital krävs för
bolaget enligt 2 kap. 4 §.

Finansinspektionen far medge undantag från andra stycket vid fusion
mellan två eller flera bolag som avses i första stycket. I sådant fall far
kapitalbasen för det genom fusionen bildade bolaget inte understiga
summan av de kapitalbaser som enligt första stycket krävts för vart och
ett av de sammanslagna bolagen vid tidpunkten för fusionen.

7. I fråga om överklagande av beslut som Finansinspektionen meddelat
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

8. Koncernens kapitalbas och
placeringar enligt 4 d § lagen
(1963:76) om kreditaktiebolag
eller 11 c § lagen (1988:606) om
finansbolag, skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
3 kap. lagen (0000: 00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller för upp-
rättandet av koncernbalansräk-
ningar.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

146

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse att 5 kap. 4 § och 6 kap. 2 §, skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

4 §

Om ett värdepappersbolag har ett dotterföretag, skall vad som
föreskrivs i 1 § om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoli-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 4

derat kapitalkrav).

Koncernens kapitalbas och
placeringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
11 kap. 11 § aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller för upprättan-
det av koncembalansräkningar.
Även den del av kapitalbasen som
belöper på minoritetsandelar skall
ingå. Redovisad goodwill skall
räknas av från primärt kapital.
Placeringarna skall tas upp till de
värden som föreskrivs i 3 § eller,
om dotterföretaget inte är ett
värdepappersbolag, i annan lag.

Koncernens kapitalbas och
placeringar skall bestämmas med
tillämpning av de regler som enligt
3 kap. lagen (0000:00) om års-
redovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller för upp-
rättandet av koncembalansräk-
ningar. Även den del av kapital-
basen som belöper på minoritets-
andelar skall ingå. Redovisad
goodwill skall räknas av från
primärt kapital. Placeringarna skall
tas upp till de värden som
föreskrivs i 3 § eller, om dotter-
företaget inte är ett värdepappers-
bolag, i annan lag.

6 kap.

2§

Regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansin-
spektionen far meddela föreskrifter
om

1. vilka upplysningar ett vär-
depappersinstitut skall lämna till
inspektionen,

2. ett värdepappersinstituts lö-
pande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning samt förvaring och
inventering av värdehandlingar.

Regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansin-
spektionen far meddela föreskrifter
om vilka upplysningar ett
värdepappersinstitut skall lämna
till inspektionen samt ett värde-
pappersinstituts förvaring och
inventering av värdehandlingar.

147

Förteckning över remissinstanserna

Följande remissinstanser har svarat med synpunkter:

Sveriges Riksbank, Riksåklagaren (inkl underremissinstanser), Rikspolis-
styrelsen, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms Tingsrätt,
Riksförsäkringsverket, Statistiska Centrabyrån, Finansinspektionen, Riks-
revisionsverket, Skatteförvaltningen (inkl underremissinstanser), Bok-
föringsnämnden, Uppsala universitet, Riksarkivet, Närings- och teknik-
utvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Patent- och registre-
ringsverket, Byggentreprenörerna, Finansbolagens Förening, Föreningen
Auktoriserade Revisorer, Föreningen Sveriges Kronofogdar, Före-
tagarnas Riksorganisation, Kooperativa Förbundet, Komrev AB, Lands-
organisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Redovisningsrådet, Stock-
holms Fondbörs, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Bankföreningen,
Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Revisorsamfundet SRS, Sveriges Akademikers Centralorganisation gm.
Civilekonomernas Riksförbund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Finansanalytikernas Förening,
Försäkringsförbundet, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaför-
bund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Tjänstemännens
Centralorganisation.

Följande remissinstanser har inte haji något att erinra mot förslagen:

Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Sta-
tens Bostadskreditnämnd, Bankstödsnämnden, Kammarkollegiet, Aktie-
främjandet, Grossistförbundet Svensk Handel, Penning marknads infor-
mation AB och Sveriges Advokatsamfund.

Följande remissinstanser har avstått från att svara:

Brottsförebyggande Rådet, Landsbrukamas Riksförbund, Stadshypotek
AB, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Handelskammarför-
bundet, Sveriges Ackordcentral och Värdepapperscentralen AB.

Följande remissinstanser har inte svarat:

Försäkringsutredningen, Industrins Finansförening, OM Stockholm AB,
Obligationsfrämjandet, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd,
Sveriges Allmänna hypoteksbank, Tjänsteförbundet och Utländska För-
säkringsbolags Förening.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 5

148

Frivilliga svar har inkommit från:

Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund, Lunds universitet,
Öhrlings Reveko AB, Sydsvenska Handelskammaren, Sveriges Allmän-
nyttiga Bostadsföretags Organisation (SABO) och Sveriges Redareföre-
ningen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 5

149

Lagrådsremissens lagförslag Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1 Förslag till arsredovisningslag

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag är, om inte annat föreskrivs, tillämplig på

1. aktiebolag,

2. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag,

3. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag eller sådana handelsbolag som avses i 2,

4. handelsbolag som ingår i en koncem där moderbolaget är ett
aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som avses i 2 eller 3,

5. handelsbolag som tidigare har omfattats av 2 - 4.

Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 skall med aktiebolag
jämställas

1. utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1, och

2. utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig
form som är jämförbar med aktiebolaget eller de företag som avses i av-
snitt 1 i bilaga 1.

Vid tillämpningen av första stycket 3 skall med sådana handelsbolag
som avses i första stycket 2 jämställas utländska företag som avses i av-
snitt 2 i bilaga 1 under förutsättning att samtliga obegränsat ansvariga
delägare är aktiebolag eller sådana utländska företag som avses i andra
stycket.

2§

Lagen är inte tillämplig på bolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i för-
säkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa lagar.

Bolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncern-
redovisning enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncernredovis-
ning enligt denna lag.

Allmänna definitioner

3 §

Med bolag avses aktiebolag och handelsbolag.

Med andelar avses även aktier.

150

Koncern- och intresseföretagsdefinitioner

4§

Ett bolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om
bolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt-
liga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta
mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal
eller därmed jämförbara stadgar.

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt-
liga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta
mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är
även denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

5 §

Om ett bolag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag
och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens drifts-
mässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig
förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen, är den juridiska
personen intresseföretag till bolaget.

Innehar ett bolag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar
i en annan juridiska person, skall det anses ha sådant inflytande över och
sådan förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat
framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om bolagets dotterföretag
eller bolaget och ett eller flera av dess dotterbolag tillsammans innehar

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

151

minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska perso- Prop. 1995/96:10
nen. Bilaga 6

6§

1 de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §
skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma
den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresse-
företag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget som
innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller
andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotter-
företagets eller intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall bolag för
varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag.

Årsredovisningen skall bestå av

1. balansräkning,

2. resultaträkning,

3. noter, och

4. förvaltningsberättelse.

Om bolaget är av det slag som avses i 10 kap. 3 § andra stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall i årsredovis-
ningen även ingå en finansieringsanalys.

Överskådlighet och god redovisningssed

1 §

Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet
med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 §

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en
helhet och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Om
det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggs-
upplysningar.

152

Om avsteg görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommen-
dationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om
skälen för avsteget lämnas i en not.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 §

Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och notema skall
följande iakttas:

1. Bolaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.

2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de
olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent
tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, del-
posterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär
särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter far tas med i
resultaträkningen,

b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och
ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller
tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir
kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av
årsredovisningen, och

c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för
räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas
med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i före-
kommande fall, delposter består av skall värderas var för sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder far inte kvittas mot var-
andra. Inte heller far intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens
med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §, får
avvikelse göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall
upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på
bolagets ställning och resultat lämnas i en not.

Språk och form

5 §

Årsredovisningen skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

153

Valuta

6§

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor. Beloppen far
dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på balansdagen.

I så fall skall upplysning om omräkningskursen lämnas i en not.

Årsredovisningens undertecknande

7§

I aktiebolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda-
möter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening om års-
redovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till
redovisningen.

I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obe-
gränsat ansvariga delägare. Har en sådan delägare anmält avvikande me-
ning om årsredovisningen, skall yttrandet fogas till redovisningen.

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den under-
tecknades.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 §

Resultaträkningens innehåll

2§

Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga intäkter
och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 §

Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som anges
i bilaga 2 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av
de uppställningsformer som anges i bilagorna 3 och 4.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen far ske endast om det
finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant
byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

154

4 §

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för sig
i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser
göras som är betingade av rörelsens inriktning.

Nya poster far tillkomma, om deras innehåll inte täcks av posterna i
uppställningsformerna. Posterna far delas in i delposter förutsatt att upp-
ställningsformerna i övrigt följs. En delpost skall anges, om dess före-
komst eller storlek är av betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande
bild. Kompletterande poster skall ges beteckningar som tydligt anger vad
som ingår i posten.

Poster i balansräkningen och resultaträkningen som föregås av arabiska
siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i
förekommande fall, delposterna anges i en not.

Jämförelsetal

5 §

För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och
sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av mot-
svarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om bolaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller
indelning i poster eller delposter i balansräkningen eller resultat-
räkningen, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret
räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna
jämföras med räkenskapsårets poster.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,
far avsteg göras från vad som föreskrivs i andra stycket. I så fall skall
upplysning om skälen för avsteget anges i en not.

Större periodiseringsposter

6 §

Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall
specificeras i balansräkningen eller i en not.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte i fråga om bolag, i vilket

1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal
uppgått till högst tio, och

2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste
räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kr.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

155

Resultaträkning i förkortad form

7§

Om det är motiverat av konkurrensskäl, får posterna 1-6 i bilaga 3
respektive posterna 1 -3 och 6 i bilaga 4 slås samman till en post benämnd
bruttovinst eller bruttoförlust. Detta gäller dock inte bolag som är av det
slag som avses i 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.

1 vissa företag.

Den som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om skälen för
detta.

Nettoomsättningen

8§

Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försäljning av varor och
tjänster som ingår i bolagets normala verksamhet. Avdrag skall göras för
lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till
försäljningen.

Extraordinära intäkter och kostnader

9§

Intäkter och kostnader i annan verksamhet än bolagets normala
verksamhet skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.

Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och
art i en not.

Bestämmelsen i andra stycket gäller inte bolag som avses i 6 § andra
stycket.

4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande
brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan
tillgång.

2 §

Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som
är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år far tas upp som
immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessio-
ner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och
tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det be-
hållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som över-
tagits (goodwill).

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

156

Utgifter för bolagsbildning, for ökning av aktiekapitalet eller för Prop. 1995/96:10
bolagets förvaltning far inte tas upp som tillgång. Bilaga 6

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 §

Anläggningstillgångar skall tas upp till utgifterna för tillgångens förvärv
eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4 § första
stycket, 5 § första - tredje styckena, 6 § första stycket eller 13 §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver
inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver
sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,
en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en
tillgång far räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till
tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall
upplysning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöj ande förbättringar av en tillgång far räknas in i
anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balan-
serats från tidigare år.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 §

Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas
av systematiskt över denna livslängd.

Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som
avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre
tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre
avskrivningstid tillämpas, skall upplysning om detta lämnas i en not. I
noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.

Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen.

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 §

Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde
som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången skrivas ned till
detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång far skrivas ned till det lägre värde som
tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-
nedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första och andra styckena skall återföras, om det
inte längre finns skäl för den.

157

Nedskrivningar och återforingar som avses i första - tredje styckena Prop. 1995/96:10
skall redovisas i resultaträkningen. Bilaga 6

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6§

Ett aktiebolags materiella eller finansiella anläggningstillgång som har ett
tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde
enligt bestämmelserna i 3 §, 4 § första stycket, 5 § första - tredje styckena
och 13 § far skrivas upp till högst detta värde, om uppskrivningsbeloppet
används för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission
eller för avsättning till en uppskrivningsfond.

I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om
hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp
skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna
värdet.

7§

Uppskrivningsfonden far när som helst tas i anspråk för

1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission, eller

2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust
enligt första stycket 2 far fattas endast efter revisorernas hörande. Innan
tre år har förflutit från beslutet far vinstutdelning beslutas endast om
rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett
belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med upp-
skrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje -
femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).

8§

Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid avyttring
eller utrangering av tillgången skall uppskrivningsfonden minskas i mot-
svarande utsträckning, dock högst med den del av uppskrivningsfonden
som svarar mot tillgången.

Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första stycket
far göras genom att

1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,

2. den del av fonden som motsvarar av- eller nedskrivning av tillgången
överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av fonden som motsvarar realiserad vinst intäktsförs.

158

Värdering av omsättningstillgångar

9 §

Omsättningstillgång skall, om inte annat följer av 10 eller 13 §§, tas upp
till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansda-
gen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 12 §, utgifterna
för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-
ningsvärdet tillämpas 3 § andra - fjärde styckena.

Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för
beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, far det verkliga
värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med
avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med bestäm-
melserna i 2 kap. 2 och 3 §§.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift
för anskaffandet som bolaget hade haft, om tillgången anskaffats på
balansdagen.

Värdering av pågående arbeten

10 §

Pågående arbeten för någon annans räkning far värderas till belopp som
överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i
överensstämmelse med bestämmelserna i 2 kap. 2 och 3 §§.

Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta

U §

Fordringar och skulder i utländsk valuta far omräknas enligt växelkursen
på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med bestämmelserna
i 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

12 §

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar far beräknas
enligt först in först ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller
enligt någon annan jämförbar princip. Sist in först ut-principen får inte
tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt
avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnadsbe-
loppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna
posterna.

Bestämmelsen i andra stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 §
andra stycket.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

159

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

13 §

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts
och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för bolaget,
far tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet,
värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Egna aktier

14 §

Tillgångsposten Egna aktier far inte tas upp till något värde.

Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall
andelar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något värde.

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 §

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån skall
periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till
betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan
betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild.

Avsättningar

16 §

Avsättning skall göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till
räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är
säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den
tidpunkt då de skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

17 §

Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under posten
Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en not.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 §
andra stycket.

5 kap. Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysn ingarnas placering

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall års-
redovisningen innehålla de upplysningar som anges i 2-23 §§.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

160

Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet
på överskådlighet i 2 kap. 2 §, får upplysningarna i stället lämnas i
balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i
balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

Värderings- och omräkningsprinciper

2 §

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall
anges.

För poster i årsredovisningen som är eller ursprungligen var redovisade
i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har räknats
om till svenska kronor.

A nläggningstillgångar

3 §

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen
eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall uppgift
lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. tillkommande och avgående tillgångar,

3. överföringar,

4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har
gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivningsbeloppets
användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-
ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9. ackumulerade uppskrivningar, och

10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
nedskrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall
anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av
skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av avskriv-
ningens eller nedskrivningens storlek.

Uppgifter om taxeringsvärden

4 §

För fastigheter som är anläggningstillgångar skall det lämnas uppgift om
taxeringsvärden med fördelning på balansräkningens poster och på sådana
noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

161

11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Uppskrivningsfond

5 §

Om uppskrivningsfondens storlek eller sammansättning har ändrats under
räkenskapsåret, skall uppgift lämnas om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3. belopp som har tagits i anspråk ur fonden med uppgift om hur
beloppet har använts.

Nettoomsättningens fördelning

6§

Uppgift skall lämnas om nettoomsättningens fördelning på rörelsegrenar
och geografiska marknader, om rörelsegrenama och marknaderna avviker
betydligt inbördes med hänsyn till hur bolaget normalt organiserar försälj-
ningen av varor och tjänster.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte bolag som tillämpar 3 kap.
7 §. Bestämmelsen om nettoomsättningens fördelning på geografiska
marknader gäller inte heller bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

7§

Moderbolag och dotterföretag skall ange hur stor del av räkenskapsårets
inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

8 §

För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges

1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har
upprättats,

3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap.
6 §, och

4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.

Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om andra företag
vari bolaget självt eller på sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapita-
landel på minst 20 procent.

Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall
ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra
styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges.

162

9§

En uppgift enligt 8 § far utelämnas, om den är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.

Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, far uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de
i 8 § angivna företagen.

Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall det
lämnas upplysning om detta.

Uppgift om eget kapital och resultat far också utelämnas, om

1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotter-
företagets eller intresseföretagets eget kapital och detta företag inte offent-
liggör sin balansräkning, eller

2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget
upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som
avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Kort- och långfristiga balansposter

10 §

För vaije fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsätt-
ningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2
skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter
balansdagen.

För vaije skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i
3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning
senare än ett år efter balansdagen samt den del som förfaller till betalning
senare än fem år efter balansdagen.

Ställda säkerheter

H §

Om bolaget har ställt pant eller annan säkerhet, skall för varje skuldpost
i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde
stycket 2 anges omfattningen av ställda säkerheter med uppgift om
säkerheternas art och form.

Om bolaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån
för koncernföretag, skall det lämnas särskild upplysning om detta.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Lån till ledande befattningshavare

12 §

Om bolaget har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direk-
tör eller en motsvarande befattningshavare i bolaget eller i ett annat kon-
cernföretag, skall upplysning lämnas om detta. Detsamma gäller om bola-

163

get har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse
till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jäm-
ställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice
verkställande direktör.

Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga
lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av
ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppen av de
lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknyt-
ning till bolaget den har som bolaget har lämnat lån till, ställt säkerhet för
eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för.

Vad som föreskrivs i andra stycket tillämpas också, om bolaget har
lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd
av tillstånd enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Konvertibla lån

13 §

Om bolaget har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med
optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån eller liknande värdepapper
eller rättighet anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte
eller för nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis skall anges utestå-
ende lånebelopp och räntebestämmelserna.

Aktiebolags eget kapital

14 §

Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp
aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond. Under fritt
eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som av-
dragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning
skall specificeras.

Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består aktiekapitalet av
aktier av olika slag, skall motsvarande uppgift lämnas för varje aktieslag.
Innehar aktiebolaget egna aktier, skall det nominella beloppet av dessa
anges.

Latent skatt

15 §

Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt
som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare
räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som har betalats eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

164

skall betalas för dessa år, förutsatt att skillnaden har betydelse för den Prop. 1995/96:10
framtida beskattningen. Bilaga 6

Bestämmelsen i första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 §
andra stycket.

Skattekostnadens fördelning på ordinärt och extraordinärt resultat

16 §

Uppgift skall lämnas om fördelningen av räkenskapsårets skattekostnad
mellan ordinärt och extraordinärt resultat.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 §
andra stycket.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

17 §

Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda per-
soner med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män. Om bolaget
har anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och fördelningen
mellan kvinnor och män i varje land anges.

Löner och andra ersättningar

18 §

Av räkenskapsårets personalkostnader skall följande belopp anges särskilt:

1. löner och ersättningar, och

2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

19 §

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar skall
anges, var för sig, för

1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande be-
fattningshavare, och

2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verk-
ställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges
särskilt. Har bolaget anställda i flera länder, skall de uppgifter som anges
i första och andra styckena lämnas särskilt för vaije land.

Pensioner och liknande förmåner

20 §

Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av förpliktelser och
kostnader som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseleda-

165

möter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare till
den del beloppen överstiger vad som skulle ha gällt for förmåner enligt
allmän pensionsplan.

Ersättningar och pensionsförpliktelser till tidigare styrelse och
verkställande direktör

21 §

Vad som enligt 19 och 20 §§ gäller för styrelseledamöter och verk-
ställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare
verkställande direktör. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för
dessa och med verkställande direktören jämställs vice verkställande
direktören.

Avtal om avgångsvederlag

22 §

Om bolaget har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner
till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i bola-
gets ledning, skall uppgift lämnas om avtalen och om de väsentligaste
villkoren i avtalen.

Uppgift om moderföretag

23 §

Ett bolag som är dotterbolag skall lämna uppgift om namn, organisations-
nummer och säte för de moderföretag som upprättar koncernredovisning
för den största och minsta koncern som bolaget ingår i som dotterbolag.
Uppgift skall också lämnas om var det går att fa tillgång till utländska
moderföretags koncernredovisningar.

6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

Förvaltningsberättelse

1 §

Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt överutveck-
lingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.

Upplysningar skall även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,
resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
bolagets ställning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dettas slut,

3. bolagets förväntade framtida utveckling,

4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

166

5. bolagets filialer i utlandet.

Bestämmelserna i andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i
3 kap. 6 § andra stycket.

2 §

I aktiebolag skall i förvaltningsberättelsen lämnas förslag till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust. I aktiebolag som är moderbolag
skall dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna
för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital till bun-
det eget kapital.

Finansieringsanalys

3 §

1 finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och kapitalin-
vesteringar under räkenskapsåret.

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 §

Ett moderbolag skall för vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning
enligt denna lag, om inte annat följer av 2 §.

2 §

Ett moderbolag som är dotterbolag behöver inte upprätta koncernredovis-
ning, om

1. bolaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncern-
redovisning som upprättas av ett annat moderföretag,

2. detta moderföretag lyder under lagstiftningen i en stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet, och

3. moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats
enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med
Europeiska gemenskapernas direktiv av den 13 juni 1983 om koncern-
redovisning (83/349/EEG).

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i

4 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-
redovisningen.

Ett moderbolag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat
någon koncernredovisning skall ge in den koncernredovisning som avses
i första stycket jämte koncemrevisionsberättelsen till registrerings-
myndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Registreringsmyndig-
heten skall på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna
har givits in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska, far registre-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

167

ringsmyndigheten förelägga moderbolaget att ge in en bestyrkt över-
sättning till svenska. Sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär
det.

Första stycket gäller inte,

1. om delägare som har en kapitalandel i moderbolaget på minst tio
procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder-
bolagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att kon-
cernredovisning skall upprättas, eller

2. om andelama i moderbolaget eller skuldebrev som moderbolaget har
utfärdat är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning
skall upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift
om namn, organisationsnummer och säte för det moderföretag som
upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

Koncernredovisningens delar

3§

Koncernredovisningen skall bestå av

1. koncembalansräkning,

2. koncemresultaträkning,

3. noter, och

4. förvaltningsberättelse.

Om moderbolaget är av det slag som avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall i koncernredo-
visningen ingå också en finansieringsanalys.

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

4§

Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte annat
följer av andra eller tredje stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om
företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande
bild. Om flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse,
skall de dock omfattas av koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen,
om

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder-
bolagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan
fas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt
att säljas vidare.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

168

Den som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en not upplysa om Prop. 1995/96:10
skälen för detta. Bilaga 6

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

5§

Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.

Koncembalansräkningen, koncemresultaträkningen och notema skall
upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och
resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av
koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra
meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

6§

För koncernredovisningen gäller följande bestämmelser i 2 kap. :

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om språk och form

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen

7§

För koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen gäller bestäm-
melserna i 3 kap.

Vad som i aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden skall redovisas
som en särskild post under AIV i koncembalansräkningen. Sådant belopp
skall anses som bundet eget kapital.

När 3 kap. 6 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om
antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.

Bestämmelsen i 3 kap. 7 § gäller inte om koncernen är av det slag som
avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen eller 4 kap. 3 § andra
stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Minoritetsandelar

8§

Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper
på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av

169

koncernredovisningen skall redovisas som en särskild post i koncern- Prop. 1995/96:10
balansräkningen och koncemresultaträkningen. Bilaga 6

Balansdag

9§

Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderbolagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före
moderbolagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncernredo-
visningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moder-
bolagets balansdag och en resultaträkning som avser moderbolagets
räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder-
bolagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana händelser som är
viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har
inträffat mellan dotterföretagets och moderbolagets balansdagar.

Värderingsregler

10 §

Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

Moderbolaget skall tillämpa samma principer för värderingen av till-
gångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i års-
redovisningen. Andra värderingsprinciper far användas i koncern-
redovisningen, om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning
om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen
tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och
skulder än dem som tillämpas i koncembalansräkningen, skall värderingen
av dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda
principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 5 §, far avvikelse
göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse far även
göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av
ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
anges i en not.

Elimineringar mellan koncernföretag

12 §

Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intemvinster, skall
elimineras i koncembalansräkningen.

170

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan kon-
cernföretag, liksom förändring av intemvinst under räkenskapsåret, skall
elimineras i koncemresultaträkningen.

Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar
och skulder, intäkter och kostnader samt intemvinster gäller inte om
beloppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande
bild.

Med intemvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en tillgång
inom koncernen eller den på moderbolaget belöpande andelen av en sådan
vinst, i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en
köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts
ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.
Upplysning om det intemvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i
en not.

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

13 §

Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2-7 och 10-22 §§
tillämpas även på koncernredovisningen. Tilläggsupplysningarna skall
lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje
meningarna och andra stycket.

Förändringar i koncernens sammansättning

14 §

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisning-
en har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana upplysningar
lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncern-
redovisningarna.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

15 §

För vaije dotterföretag och intresseföretag skall dess namn, organisations-
nummer och säte anges. Vidare skall anges den kapitalandel, beräknad
med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra
företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i
1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om
dessa företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till
kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har klassifi-
cerats som dotterföretag anges. Denna uppgift far utelämnas, om

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

171

moderbolaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och
kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far medge att
uppgifter inte behöver lämnas enligt 15 § första och andra styckena, om
uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moder-
bolaget eller för något av de angivna företagen.

Metoder för konsolidering av dotterföretag

Förvärvsmetoden

17 §

18 §

Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir
dotterföretag skall det upprättas en förvärvsanalys för att fastställa
andelamas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för
koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder.

Om anskaffningsvärdet för koncernen av andelama i dotterföretaget
överstiger eller underskrider moderbolagets andel i dotterföretagets eget
kapital, skall skillnadsbeloppet fördelas på de tillgångar, avsättningar och
skulder vars anskaffningsvärden för koncernen enligt förvärvsanalysen
avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets balansräkning.

19 §

Om det efter en fördelning enligt 18 § kvarstår ett positivt skill-
nadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i koncembalansräkningen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en fördelning enligt 18 § kvarstår ett negativt skillnads-
belopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad ogynnsam
resultatutveckling eller förväntade utgifter i dotterföretaget, skall detta
skillnadsbelopp redovisas som en avsättning i koncembalansräkningen. En
sådan avsättning far upplösas och intäktsföras i takt med att för-
väntningarna infrias.

Poolningsmetoden

20 §

Det bokförda värdet av moderbolagets andelar i ett dotterföretag far elimi-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

172

neras i koncembalansräkningen enligt 17 §, utan tillämpning av 18 § och
19 §, om

1. moderbolagets andelar i dotterföretaget representerar mer än 90
procent av det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget,

2. andelama har förvärvats genom att moderbolaget har emitterat
andelar vilka har lämnats som vederlag för andelama i dotterföretaget,

3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelama inte överstiger
tio procent av andelamas nominella värde, och

4. det i övrigt är förenligt med god redovisningssed och kravet på
rättvisande bild.

Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket
skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.

Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i en not.
Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i eget kapital som
åtgärden har medfört och om namn, organisationsnummer och säte för de
berörda företagen.

Kapitalandelsmetoden

21 §

Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig verk-
samhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i 17 - 20 §§
skulle vara oförenlig med kravet i 5 § på rättvisande bild, skall andelarna
i dotterföretaget i stället redovisas i koncembalansräkningen och koncem-
resultaträkningen enligt 23 - 26 §§. Vad som sägs om intresseföretag skall
därvid avse dotterföretag.

Den som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om skälen för
detta.

Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall, kon-
cernredovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap. eller
annan författning, skall handlingen ges in till registreringsmyndigheten
tillsammans med moderbolagets koncernredovisning.

Metoder för konsolidering av andra företag än dotterföretag

Kapitalandelsmetoden

22 §

Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncembalansräkningen och
koncemresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 23 -
26 §§, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller 27 §.

Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 10 och 11 §§
om värdering och 12 § om intemvinsteliminering tillämpas, om det inte
finns särskilda hinder mot detta. Med intemvinst skall därvid avses den
andel i vinst som belöper på moderbolaget vid överlåtelse mellan intresse-
företag och koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

173

1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-
visande bild, eller

2. förhållandena motsvarar dem som anges i 4 § tredje stycket.

Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för
detta.

23 §

Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncembalans-
räkningen skall det först göras en beräkning av deras värde enligt 4 kap.
3 § första och andra styckena, 5 § första - tredje styckena och 6 § första
stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel
av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelama skall anges
särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas
med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns
särskilda skäl, far skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i
förhållanden vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skill-
nadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket
minskas med belopp som motsvarar avskrivningar eller nedskrivningar
enligt 4 kap. 4 § och 5 §, beräknade på grundval av det angivna skillnads-
beloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något
särskilt slag av tillgång eller skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare
justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst
eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelama. Från detta be-
lopp skall avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget.
Andelarna skall i koncembalansräkningen tas upp till det värde som mot-
svarar återstående belopp.

24 §

När ett intresseföretag är moderbolag i en koncern, avses med företagets
eget kapital i 23 § andra stycket vad som i en av intresseföretaget upprät-
tad koncernredovisning redovisas som sådan post.

25 §

I efterföljande balansräkningar skall de andelar som avses i 23 § tas upp
till det värde som de är upptagna till i närmast föregående balansräkning.
Detta värde skall justeras med tillämpning av de bestämmelserna i 23 §.

Om andelama vid en tillämpning av 23 § första, tredje och fjärde
styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående balansräk-
ning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.

26 §

Vid redovisning enligt 23 - 25 §§ skall den andel av intresseföretagets
vinst eller förlust som belöper på andelama redovisas som intäkt eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

174

kostnad i koncemresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresse- Prop. 1995/96:10
företaget får inte redovisas som intäkt. Bilaga 6

Klyvningsmetoden

27 §

Om ett bolag omfattas av en koncernredovisning och tillsammans med ett
eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen, leder ett
annat företag som inte är dotterföretag, far bolagets ägarandel i det sist-
nämnda företaget redovisas enligt andra stycket.

I koncembalansräkningen far tas upp en så stor andel av företagets
tillgångar och skulder som belöper på bolagets ägarandel. I koncemresul-
taträkningen får tas upp en så stor andel av företagets intäkter och kost-
nader som belöper på bolagets ägarandel.

Om redovisning sker enligt andra stycket, skall 9-12, 14 och 17 -

19 §§ tillämpas.

28 §

Den som tillämpar 27 § skall i en not upplysa om skälen för detta.

Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall anges särskilt för varje företag som

27 § tillämpas för.

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

29 §

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall upp-
rättas med tillämpning av 6 kap. 1 - 3 §§.

8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 §

Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Patent- och registrerings-
verket.

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2§

I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret
lämnas till revisorerna senast en månad före ordinarie bolagsstämma. I ett
handelsbolag skall årsredovisningen lämnas till revisorerna senast fyra
månader efter räkenskapsårets utgång.

175

Ingivande till registreringsmyndigheten

3§

Sedan resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall
aktiebolag ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisions-
berättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten.
Handlingarna skall ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en
månad från fastställelsebeslutet. På kopian av årsredovisningen skall en
styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att
resultaträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om fast-
ställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om bolagsstämmans
beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

Även handelsbolag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och
revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. Handlingarna skall ha
kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader från räken-
skapsårets utgång.

Kungörande

4§

När årsredovisning och revisionsberättelse har getts in till registrerings-
myndigheten på det sätt som anges i 3 §, skall myndigheten kungöra detta
i en tidning som myndigheten ger ut.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela
närmare föreskrifter om sådan kungörelse.

Förseningsavgifter för aktiebolag

5§

Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning och revi-
sionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis som avses
i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift till staten enligt
bestämmelserna i 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6§

Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som
anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju
månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort
anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in
inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till
10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om
förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny för-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

176

seningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika
aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om för-
seningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny försenings-
avgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag
och 10 000 kr för privata aktiebolag.

7 §

Har registrering skett av beslut om att bolaget försatts i konkurs eller trätt
i likvidation, far beslut om förseningsavgift inte meddelas.

8§

Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in kopior av de handlingar som
anges i 5 § men är kopiorna inte bestyrkta eller har handlingarna på annat
sätt någon brist som lätt kan avhjälpas, far registreringsmyndigheten med-
dela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om
bristen och fatt tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som
angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse far sändas med posten till
den postadress som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndig-
heten.

9§

En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in
handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som
bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det
framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om
detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i
ärendet.

10 §

Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall
avgiften lämnas för indrivning. Regeringen far föreskriva att indrivning
inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Vid indrivning far verkställighet enligt utsök-
ningsbalken ske.

11 §

Ett beslut om förseningsavgift far verkställas även om det inte har vunnit
laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund
av en domstols beslut, skall ränta betalas på den återbetalade för-
seningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften
betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

177

12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

räntans storlek tillämpas 69 § 2 mom. första stycket uppbördslagen Prop 1995/96'10
(1953:272). Bilaga 6

Personligt betalningsansvar

12 §

Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag inte, på
det sätt som anges i 3 § första stycket, har sänts in inom femton månader
efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande
direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från ansvar,
om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsredovisning och
revisionsberättelse inte beror på försummelse av honom eller henne.
Ansvar inträder inte för förpliktelser som uppkommer efter det att
handlingarna har kommit in till registreringsmyndigheten.

fite

Var och en som i egenskap av ställföreträdare för handelsbolag eller verk-
ställande direktör eller styrelseledamot i aktiebolag enligt denna lag eller
annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan
till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsbe-
rättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra
denna skyldighet.

Frågan om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

Publicering av årsredovisningen

14 §

Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall publicering-
en avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse som har
legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid
åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har lämnats,
skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta förhållande och
om skälen för det.

15 §

Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall det
av årsredovisningen framgå att den inte är fullständig. Det skall också
anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings-
myndigheten.

En årsredovisning far, när den publiceras i ofullständigt skick, inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Den skall i stället innehålla revisorns
uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt

178

lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 10 § andra - fjärde Prop. 1995/96:10
styckena aktiebolagslagen och 4 kap. 10 § andra - fjärde styckena lagen Bilaga 6
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa foretag. Om
revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom skälen
för det anges.

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 §

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncemrevisionsberättelse.

9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 §

Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om bolaget är
skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första eller andra
stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets
början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om
styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören.

Tillhandahållande av delårsrapport

2§

En delårsrapport skall hos bolaget hållas tillgänglig för var och en som
vill ta del av den och genast sändas till aktieägare eller bolagsman som
begär det. En bestyrkt kopia av en sådan delårsrapport som avses i 1 §
andra stycket andra meningen skall senast två månader efter rapport-
periodens utgång sändas in till registreringsmyndigheten.

Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid,
tillämpas 8 kap. 13 §.

Delårsrapportens innehåll

3§

I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet
och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det

179

lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bok-
slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda
skäl, far en ungefärlig beloppsuppgifit om resultatet lämnas. Bestäm-
melserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om del-
årsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget
i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om netto-
omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster
inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till intem-
vinsteliminering.

4§

Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till uppgifter enligt
3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under
det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i
förekommande fall, koncernredovisningen.

10 kap. Överklagande

1§

En myndighets beslut i ett tillståndsärende enligt 5 kap. 9 § andra stycket
eller 7 kap. 16 § far överklagas till regeringen.

2§

Ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 8 kap. 6, 9 och
13 §§ far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Bestämmelserna i 8 kap, 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 §
skall tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av års-
redovisning, koncernredovisning, revisionsberättelse och delårsrapport
avseende det räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
bestämmelserna i 2 - 6 kap, 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

180

samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som
inleds den 1 januari 1996 eller senare.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna
i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
den 1 januari 1997 eller senare.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift
i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en bestämmelse i denna
lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på ned-
skrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande far användas även för nödvändiga nedskrivningar på
anläggningstillgångar. I så fall skall upplysning om detta lämnas i en not.

Bilaga 1

Avsnitt 1

I Belgien:

/ Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

I Finland:

osakeyhtiö, aktiebolag.

I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société ä
responsabilité limitée.

1 Grekland:

rj ai>d>vvp.7] eraipia, r] eraipia TreptopLopévriq evdvvrjc;, t?
erepoppuGp.7] Karä peroxéQ eraipia.

1 Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies
limited by shares or by guarantee.

I Island:

almenningshlutafélag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

181

I Italien:

la societå per azioni, la societå in accomandita per azioni, la societå a
responsabilitå limitata.

I Liechtenstein:

die Aktiengesellschafl, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, die
Kommanditaktiengesellschaft.

I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société å
responsabilité limitée.

I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aans-
prakelijkheid.

I Norge:
aksjeselskap.

I Portugal:

a sociedad anönima de responsabilidade limitada, a sociedade em
comandita por acföes, a sociedade por quotas de responsabilidade
limitada.

I Spanien:

la sociedad anönima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad
de responsabilidad limitada;

I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies
limited by shares or by guarantee.

/ Tyskland:

die Aktiengesellschafl, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesell-
schaft mit beschränkter Haftung.

I Österrike:

die Aktiengesellschafl, die Gesellschaft mit beschränkter Haflung.

Avsnitt 2

I Belgien:

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en
commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.

I Danmark:
interessentskaber, kommanditselskaber.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

182

I Finland:

avoin yhtiö, öppet bolag, kommandiittiyhtiö, kommanditbolag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

I Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Grekland:

r) opöppuSpot; eraipefa, r| crepoppuSpot; etaipeta;

I Irland:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Island:
sameignarfélag, samlagsfélag.

I Italien:

la societå in nome collettivo, la societå in accomandita semplice.

I Liechtenstein:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

I Norge:

partrederi, ansvarlig selskap, kommanditselskap.

I Portugal:
sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

I Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

I Storbritannien:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Österrike:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

183

Bilaga 2

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

III Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap.
7 £ första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att
anse som närstående

7. Andra långfristiga fordringar

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

184

II. Fordringar

1. Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

III Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Egna aktier

3. Övriga kortfristiga placeringar

IV Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och
bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V Balanserad vinst eller förlust

VI Årets resultat

Handelsbolag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III Årets resultat

IV Eget kapital vid räkenskapsårets slut

185

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under
Varulager)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna
skulder och såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för
sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag
för sig

3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller
avsättningarna och som inte heller har täckning i pensions-
stiftelses förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser

Bilaga 3

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kost-
nadsslagsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Förändring av varulager

3. Aktiverat arbete for egen räkning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

186

4. Övriga rörelseintäkter Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

5. Råvaror och förnödenheter

6. Övriga externa kostnader

7. Personalkostnader

8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala
nedskrivningar

10. Övriga rörelsekostnader

11. Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i intresseföretag

13. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

14. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild
uppgift om intäkter från koncernföretag)

15 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

16. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift
om kostnader avseende koncernföretag)

17. Extraordinära intäkter

18. Extraordinära kostnader

19. Bokslutsdispositioner

20. Skatt på årets resultat

21. Övriga skatter

22. Årets resultat

187

Bilaga 4

Uppställningsform II för resultaträkning

(rapportform med funktionsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Kostnad for sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelseintäkter

7. Övriga rörelsekostnader

8. Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i intresseföretag

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild
uppgift om intäkter från koncernföretag)

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

13. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild
uppgift om kostnader avseende koncernföretag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16. Bokslutsdispositioner

17. Skatt på årets resultat

18. Övriga skatter

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

19. Årets resultat

188

2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)

dels att 11 kap. skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 5 §, 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §,
10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 4 a, 9 och 12 §§,
14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§, 17 kap. 1 §, 18 kap. 4 och 7 §§ samt
19 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 6 §, 2 kap.
12 a § och 4 kap. 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1 kap.

5 §'

Äger ett aktiebolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är
aktiebolaget moderbolag och den
juridiska personen dotterföretag.
Åger ett dotterföretag eller äger ett
moderbolag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans eller äger
flera dotterföretag tillsammans
aktier eller andelar i en juridisk
person i den omfattning som
angivits nu, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderbolaget.

Har ett aktiebolag i annat fall på
grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensamt ett bestämmande
inflytande över en juridisk person
och en betydande andel i resultatet
av dess verksamhet, är aktiebolaget
moder- bolag och den juridiska
personen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

Ett aktiebolag är moderbolag och
en annan juridisk person är
dotterföretag, om aktiebolaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och på
grund av avtal med andra delägare
i denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och har rätt
att utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderbolaget, om
ett annat dotterföretag till
moderbolaget eller moderbolaget

189

Senaste lydelse 1994:802.

tillsammans med ett eller flera Prop. 1995/96:10
andra dotterföretag eller flera Bilaga 6
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och på
grund av avtal med andra delägare
i denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i
den juridiska personen och har rätt
att utse eller avsätta mer än hälften
av ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med den
juridiska personen eller på grund
av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförliga
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moderbo-
laget.

Moderbolag och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i
denna lag företag i samma kon-
cern.

6§

I de fall som avses i 5 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses
tillkomma den personen. Vid
bestämmandet av antalet röster i
ett dotterföretag beaktas inte de
aktier och andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag.
Detsamma gäller aktier och an-
delar som innehas av den som

190

handlar i eget namn men för Prop. 1995/96:10
dotterföretagets eller dess dotter- Bilaga 6
företags räkning.

2 kap.

12 a §

Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått som betalning
för aktierna utöver det nominella
beloppet skall sättas av till över-
kursfonden.

4 kap.

73 a $

Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått som betalning
för aktierna utöver det nominella
beloppet skall sättas av till över-
kursfonden.

16 §

Fondemission kan ske genom
överföring till aktiekapitalet av
belopp som kan utdelas enligt
12 kap. 2 § första stycket samt av
uppskrivningsfond och reservfond
eller genom uppskrivning av
anläggningstillgångs värde.

Fondemission kan ske genom
överföring till aktiekapitalet av
belopp som kan utdelas enligt
12 kap. 2 § första stycket samt av
uppskrivningsfond, reservfond och
overkursfond eller genom upp-
skrivning av anläggningstillgångs
värde.

Bestämmelserna i 4 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering
och far ej verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. De nya aktierna skall genom
styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet far
dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter
det under vilket registrering skett.

20 §

Emissionsprospekt skall innehålla Emissionsprospekt skall innehålla
balansräkningar avseende utgången balansräkningar avseende utgången

191

av de tre senaste räkenskapsår, för
vilka årsredovisning och revisions-
berättelse avgivits, resultaträk-
ningar för dessa tre räkenskapsår
samt ett sammandrag av de upp-
gifter som det ålegat bolaget att
intaga i förvaltningsberättelserna
för de tre räkenskapsåren. Fyller
handlingarna ej de krav, som
framgår av 11 kap. 5 § andra
stycket och 9 § jjärde stycket, skall
de juliständigas i enlighet med
dessa bestämmelser.

Bestämmelserna i 11 kap. 2 §
första stycket andra meningen äger
motsvarande tillämpning på emis-
sionsprospekt.

av de tre senaste räkenskapsår, för
vilka årsredovisning och revisions-
berättelse avgivits, resultaträk-
ningar för dessa tre räkenskapsår
samt ett sammandrag av de upp-
gifter som bolaget blivit skyldigt
att ta in i förvaltningsberättelserna
för de tre räkenskapsåren. Om
handlingarna inte innehåller
finansieringsanalys som avses i
2 kap. 1 § tredje stycket årsredo-
visningslagen (1995:000) skall de
kompletteras med en sådan analys.

Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
andra stycket och tredje stycket
första meningen årsredovisnings-
lagen skall tillämpas på emissions-
prospekt.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga
koncemresultaträkning och koncernbalansräkning för de tre senaste
räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för
koncern intages i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget
utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för
bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets resultaträkning och
balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej

utelämnas.

21 §

Framlägges emissionsprospektet
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
skall emissionsprospektet innehålla
uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och
14 §§. Dessa uppgifter skall avse
tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidigare
än tre månader före emissions-
prospektets tillhandahållande.

Läggs emissionsprospektet fram
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse avgivits,
skall emissionsprospektet innehålla
uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§
årsredovisningslagen (1995:000)
eller, i förekommande fall, 9 kap.
3 § 3 lagen (1995:000) om årsre-
dovisning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Dessa uppgifter
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag
som infaller tidigast tre månader

192

innan emissionsprospektet läggs Prop. 1995/96:10

fram. Bilaga 6

8 kap.

13 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget får ej företaga
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel
åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

Ställföreträdare får ej efterkomma
föreskrift av bolagsstämman eller
annat bolagsorgan, om föreskriften
icke är gällande därför att den står
i strid mot denna lag eller bolags-
ordningen.

Ställföreträdare får inte följa en
föreskrift av bolagsstämman eller
något annat bolagsorgan, om före-
skriften inte gäller därför att den
står i strid med denna lag, rZZZ-
lämplig lag om årsredovisning eller
bolagsordningen.

9 kap.2
17 §

Om bolagsstämmobeslut inte har
tillkommit i behörig ordning eller
på annat sätt strider mot denna
lag, tillämplig lag om årsredovis-
ning eller bolagsordningen, kan
talan mot bolaget om upphävande
eller ändring av beslutet föras av
aktieägare eller av styrelsen, sty-
relseledamot eller verkställande

även av den som styrelsen obe-
hörigen vägrat att införa såsom
aktieägare i aktieboken.

direktör. Sådan talan kan föras
även av den som styrelsen obe-
hörigen vägrat att införa såsom
aktieägare i aktieboken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes
icke talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när

1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktie-

ägares samtycke,

2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller

3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestäm-
melserna om kallelse väsentligen eftersatts.

Vad som sägs i tredje stycket om tiden för väckande av talan gäller inte
i fall som avses i 14 kap. 30 § första stycket.

2 Senaste lydelse 1994:1828.

193

13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller
ändrats genom dom som vunnit laga kraft eller har genom beslut under
rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut ej får verkställas, skall
rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

10 kap.

3 §

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad
revisor om

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal överstigit 200, eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auk-
toriserad marknadsplats.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om
visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna
omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd
revisor i stället for auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst
fem år.

Vad i andra och tredje styckena
föreskrives gäller även for moder-
bolag i en koncern om nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar
enligt fastställda koncernbalans-
räkningar för de två senaste räken-
skapsåren överstiger det gräns-
belopp som anges i andra stycket
eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda
tid i medeltal överstigit 200.

Vad i andra och tredje styckena
föreskrivs gäller även för moder-
bolag i en koncern om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i andra
stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit 200,
eller

3. moderbolaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar,
enligt fastställda balansräkningar
för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår, på moderbolagets
balansdag överstiger det gräns-
belopp som anges i andra stycket.

I annat bolag än som avses i andra och fjärde styckena skall auktori-
serad revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det
vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

194

10 §3

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla uttalande, huruvida årsredo-
visningen uppgjorts enligt denna
lag. Har i årsredovisningen icke
lämnats sådana upplysningar som
enligt 11 kap. skall lämnas, skall
revisorerna ange detta och, om det
kan ske, lämna erforderliga upp-
lysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att åtgärd eller försum-
melse, som kan föranleda ersätt-
ningsskyldighet, ligger styrelsele-
damot eller verkställande direktör
till last eller att styrelseledamot
eller verkställande direktör eljest
handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen skall det anmärkas
i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla uttalande
angående ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktör. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen meddela upp-
lysningar som de önskar bringa till
aktieägarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har upprättats z
överensstämmelse med tillämplig
lag om årsredovisning. Har i års-
redovisningen inte lämnats sådana
upplysningar som skall lämnas
enligt tillämplig lag om årsredo-
visning, skall revisorerna ange
detta och, om det kan ske, lämna
de nödvändiga upplysningarna i sin
berättelse.

Om revisorerna vid sin gransk-
ning har funnit att åtgärd eller för-
summelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger styrel-
seledamot eller verkställande di-
rektör till last eller att styrelsele-
damot eller verkställande direktör
på annat sätt handlat i strid med
denna lag, tillämplig lag om års-
redovisning eller bolagsordningen
skall det anmärkas i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall även in-
nehålla uttalande angående ansvars-
frihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktör. Revisorerna
kan även i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som de öns-
kar bringa till aktieägarnas känne-
dom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att

bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskat-
telagen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

3 Senaste lydelse se prop. 1994/95:152, bet. 1994/95:NU23, rskr. 1994/95:315.

195

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna
genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt
12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt ut-
talande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen
samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena
äger motsvarande tillämpning.

Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje och femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

12 kap.

1 §

Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden och utskiftning vid
bolagets likvidation.

Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet, re-
servfonden eller överkursfonden
och utskiftning vid bolagets likvi-
dation.

Vinstutdelning till aktieägarna får
icke överstiga vad som i fastställd
balansräkning och, i fråga om
moderbolag, i fastställd koncern-
balansräkning för det senaste räken-
skapsåret redovisas som bolagets
eller koncernens nettovinst för
året, balanserad vinst och fria
fonder med avdrag för

1. redovisad förlust,

Vinstutdelning till aktieägarna får
inte överstiga vad som i fastställd
balansräkning och, i fråga om
moderbolag som skall upprätta kon-
cernredovisning, i fastställd kon-
cembalansräkning för det senaste
räkenskapsåret redovisas som
bolagets eller koncernens nettovinst
för året, balanserad vinst och fria
fonder med avdrag för

2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall överföras till bundet eget kapital,

3. belopp som enligt bolagsord-
ning eljest skall användas för annat
ändamål än utdelning till aktie-
ägarna.

3. belopp som enligt bolagsord-
ning annars skall användas för
något annat ändamål än utdelning
till aktieägarna.

196

Vinstutdelning får icke ske med
så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller kon-
cernens konsilideringsbehov, likvi-
ditet eller ställning i övrigt står i
strid mot god affärssed. Förbud
mot vinstutdelning i visst fall före-
skrives i 6 kap. 5 §.

Vinstutdelning får inte ske med så
stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller kon-
cernens konsilideringsbehov, likvi-
ditet eller ställning i övrigt står i
strid mot god affärssed. Förbud
mot vinstutdelning i visst fall före-
skrivs i 6 kap. 5 §.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

slagit eller godkänt.

Bolagsstämman skall på yrkande
av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier besluta utdelning av
åtminstone ett belopp motsvarande
hälften av vad som återstår av

nettovinsten för året, sedan avdrag
skett för balanserad förlust, som
överstiger fria fonder och reserv-
fond, och för belopp, som enligt
lag eller bolagsordning skall av-
sättas till bundet eget kapital eller
enligt bolagsordning eljest skall an-
vändas för annat ändamål än
utdelning till aktieägarna. Sådant
yrkande skall framställas på
ordinarie stämma innan beslut om
användning av vinsten fattas.
Utdelning får ej ske i strid mot
2 §. Stämman är ej skyldig att
besluta högre utdelning än fem
procent av bolagets egna kapital.

Bolagsstämman skall på yrkande
av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier besluta utdelning av
åtminstone ett belopp motsvarande
hälften av vad som återstår av

nettovinsten för året, sedan avdrag
skett för balanserad förlust, som
överstiger fria fonder, reservfond
och överkursfond, och för belopp,
som enligt lag eller bolagsordning
skall avsättas till bundet eget
kapital eller enligt bolagsordning
annars skall användas för något
annat ändamål än utdelning till
aktieägarna. Ett sådant yrkande
skall framställas på ordinarie
stämma innan beslut om använd-
ning av vinsten fattas. Utdelning
får inte ske i strid med 2 §. Stäm-
man är inte skyldig att besluta
högre utdelning än fem procent av
bolagets egna kapital.

4§

Till reservfond skall avsättas belopp som

1. om reservfonden ej uppgår till
tjugo procent av aktiekapitalet,
motsvarar minst tio procent av den
del av nettovinsten för året som ej

1. om reservfonden och överkurs-
fonden tillsammans inte uppgår till
tjugo procent av aktiekapitalet,
motsvarar minst tio procent av den

197

går åt för att täcka balanserad
förlust,

2. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,

3. den för vilken aktie förverkats
erlagt till bolaget,

4. enligt 4 kap. 17 § skall tillfalla
bolaget,

5. vid utbyte av fordran enligt
skuldebrev mot aktie, motsvarar
skillnaden mellan fordringsbeloppet
och aktiens nominella belopp,

6. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

7. enligt beslut av bolagsstämman
eljest skall överföras från det i
balansräkningen redovisade fria
egna kapitalet till reservfond.

Vid beräkning av det belopp, so:
avsättas till reservfond, skall nettc

del av nettovinsten för året som
inte går åt för att täcka balanserad
förlust,

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

2. den för vilken aktie förverkats
betalat till bolaget,

3. enligt 4 kap. 17 § skall tillfalla
bolaget,

4. vid utbyte av fordran enligt
skuldebrev mot aktie, motsvarar
skillnaden mellan fordringsbeloppet
och aktiens nominella belopp,

5. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

6. enligt beslut av bolagsstämman
eljest skall överföras från det i
balansräkningen redovisade fria
egna kapitalet till reservfond,
enligt första stycket 1 minst skall
insten ökas med vad som kan ha

tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som
tantiem.

Nedsättning av reservfond får Nedsättning av reservfond eller
enligt beslut av bolagsstämman overkursfond får enligt beslut av
endast ske för bolagsstämman endast ske för

1. täckande av sådan förlust enligt fastställd balansräkning som ej kan
täckas av fritt eget kapital,

2. ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, eller

3. annat ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap.
6 § ger tillstånd till nedsättningen.

13 kap.

3 §

Har aktieägare uppsåtligen genom
missbruk av sitt inflytande i bola-
get medverkat till överträdelse av
denna lag eller bolagsordningen,
kan rätten, om på grund av
missbrukets långvarighet eller
annan anledning särskilda skäl
därtill föreligger, på talan av ägare
till en tiondel av samtliga aktier
besluta, att bolaget skall träda i
likvidation. Rätten kan dock i
sådant fall på yrkande av bolaget i
stället ålägga bolaget att inom viss
tid inlösa kärandens aktier.

Har aktieägare uppsåtligen genom
missbruk av sitt inflytande i bola-
get medverkat till överträdelse av
denna lag, tillämplig lag om års-
redovisning eller bolagsordningen,
kan rätten, om på grund av miss-
brukets långvarighet eller annan
anledning särskilda skäl därtill
föreligger, på talan av ägare till en
tiondel av samtliga aktier besluta,
att bolaget skall träda i likvidation.
Rätten kan dock i sådant fall på
yrkande av bolaget i stället ålägga
bolaget att inom viss tid inlösa

198

Försummar bolaget att lösa
aktierna inom fastställd tid, skall
rätten på talan av den vars aktier
skolat inlösas besluta, att bolaget
skall träda i likvidation.

kärandens aktier. Försummar Prop. 1995/96:10
bolaget att lösa aktierna inom Bilaga 6
fastställd tid, skall rätten på talan
av den vars aktier skolat inlösas
besluta, att bolaget skall träda i
likvidation.

Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om
inlösen av aktier skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de
anställdas och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket får
dock ej ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 § tredje stycket,
efter inlösen skulle understiga halva aktiekapitalet.

Vid beräkningen av det egna kapitalet skall de aktier som avses skola
inlösas upptagas som tillgång utan värde.

Om aktieägare, sedan talan enligt denna paragraf behörigen väckts, för
sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande av
talan fullfölja denna.

4a§4

Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i likvidation,

1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman
inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

2. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har anmält sådan behörig
styrelse, verkställande direktör eller revisor som skall finnas enligt denna

lag, eller

3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättelse
enligt 11 kap. 3 § inom elva
månader från räkenskapsårets ut-
gång.

3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättelse
enligt 8 kap. 3 § första stycket
årsredovisningslagen (1995:000)
inom elva månader från räken-
skapsårets utgång. .

Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har
upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och
avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.

Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registreringsmyn-
digheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verk-
ställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

199

Senaste lydelse 1994:1826.

förut framlagts på bolagsstämma.
Redovisningen skall framläggas på
bolagsstämma så snart det kan ske.
Bestämmelserna om årsredovisning
och revisionsberättelse äger mot-
svarande tillämpning.

Omfattar tiden även föregående
ning, i moderbolag omfettande
nämnda år.

förut har lagts fram på bolags-
stämma. Redovisningen skall
läggas fram på bolagsstämma så
snart det kan ske. Bestämmelserna
om årsredovisning t tillämplig lag
om årsredovisning samt om revi-
sionsberättelse enligt denna lag
skall tilllämpas.

räkenskapsår, skall särskild redovis-
iven koncernredovisning, avges för

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

12 §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovisning,
som framlägges på ordinarie
bolagsstämma för godkännande. I
fråga om stämman och redo-
visningen äger 9 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 samt 11 kap. 9 §
andra-fjärde styckena, 10 och
11 §§ ej tillämpning.

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge årsredovisning,
som läggas fram på ordinarie bo-
lagsstämma för godkännande. I
fråga om stämman och redovis-
ningen skall 9 kap. 5 § andra
stycket 1 och 2 denna lag samt
5 kap. 17 - 23 §§, 6 kap. 2 § och
bestämmelserna om finansie-
ringsanalys i 2 kap. 1 § tredje
stycket och 6 kap. 3 § årsredovis-
ningslagen (1995:000) inte tillämp-
as. I förekommande fall behöver
inte heller bestämmelserna i

5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §
lagen (1995:000) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag tillämpas.

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktie-
kapitalet anges inom linjen, i förekommande fell fördelat på olika

aktieslag.

Tillgång får ej upptagas till högre
värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskost-
naderna. Om tillgång kan beräknas
inbringa väsentligt högre belopp än
det i balansräkningen upptagna
värdet eller om för skuld och
likvidationskostnad kan beräknas
åtgå ett belopp som väsentligt
avviker från redovisad skuld, skall
vid tillgångs- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

Tillgång får ej upptagas till högre
värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljnings-
kostnaderna. Om tillgång kan be-
räknas inbringa väsentligt högre
belopp än det i balansräkningen
upptagna värdet eller om för skuld
och likvidationskostnad kan beräk-
nas åtgå ett belopp som väsentligt
avviker från redovisad avsättning
eller skuld, skall det beräknade be-
loppet anges inom linjen vid
tillgångs-, avsättnings- eller skuld-
posten.

200

14 kap.

4 §5

Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag skall
upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall under-
tecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall det för varje
bolag anges

1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt
säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett
angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning
som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet
av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom
fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt skall
vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

7. arvode och annan särskild förman som med anledning av fusionen
skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en
revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbok-
slut och förvaltningsberättelser för
de senaste tre räkenskapsåren samt

2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och
74 §§, om fusionsplanen har upp-
rättats senare än sex månader efter
utgången av de senaste räken-
skapsår för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har lämnats.
Uppgifterna skall avse tiden från
utgången av nämnda räkenskapsår
till en dag ej tidigare än tre må-
nader före fusionsplanens upp-
rättande.

1. en kopia av bolagens årsredo-
visningar för de senaste tre räken-
skapsåren samt

2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§
årsredovisningslagen eller, i före-
kommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag, om fusionsplanen har upp-
rättats senare än sex månader efter
utgången av de senaste räken-
skapsår för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har lämnats.
Uppgifterna skall avse tiden från
utgången av nämnda räkenskapsår
till en dag tidigast tre månader
innan fusionsplanen upprättas.

5 Senaste lydelse 1994:802.

201

15 kap.

1 §

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag upp-
såtligen eller av oaktsamhet skadar
bolaget, skall ersätta skadan.
Detsamma gäller när skadan vållas
aktieägare eller annan genom
överträdelse av denna lag eller bo-
lagsordningen.

Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna lag
eller bolagsordningen uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet tillfogar
bolaget, aktieägare eller annan.
Om det med hänsyn till faran för
fortsatt missbruk och förhållandena
i övrigt är påkallat, är han även
skyldig att inlösa skadelidande
aktieägares aktier. Lösenbeloppet
bestämmes till belopp som är
skäligt med hänsyn till bolagets
ställning och övriga omständig-
heter.

Stiftare, styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid
fullgörande av sitt uppdrag upp-
såtligen eller av oaktsamhet skadar
bolaget, skall ersätta skadan. Det-
samma gäller när skadan vållas
aktieägare eller annan genom
överträdelse av denna lag, till-
lämplig lag om årsredovisning eller
bolagsordningen.

Aktieägare är skyldig att ersätta
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna
lag, tillämplig lag om årsredovis-
ning eller bolagsordningen uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar bolaget, aktieägare eller
annan. Om det med hänsyn till
faran för fortsatt missbruk och
förhållandena i övrigt är påkallat,
är han även skyldig att inlösa
skadelidande aktieägares aktier.
Lösenbeloppet bestämmes till be-
lopp som är skäligt med hänsyn till
bolagets ställning och övriga
omständigheter.

17 kap.

1 §6

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolags-

stämman enligt bestämmelserna i
bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisions-
berättelse har avgivits, skall det på
stämman läggas fram uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt
11 kap. 13 och 14 §§. Uppgifterna
skall avse tiden från utgången av

9 kap. om beslut om ändring av

Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisions-
berättelse har avgivits, skall det på
stämman läggas fram uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt
9 kap. 3 och 4 §§ årsredovis-
ningslagen (1995:000) eller, z

Senaste lydelse 1994:1396.

202

nämnda räkenskapsår till en dag ej förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 Prop. 1995/96:10
tidigare än tre månader före dagen lagen (1995:000) om årsredo- Bilaga 6
för bolagsstämman. visning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag. Uppgifterna skall
avse tiden från utgången av nämn-
da räkenskapsår till en dag som
infaller tidigast tre månader före
dagen för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om

1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst 500 000 kr,

2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket
framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade
aktiekapitalet, och

3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § om
publikt aktiebolags firma.

Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen
uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet
om övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.

18 kap.

4 §7

Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är
föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge
yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registrerings-
myndigheten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling
som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt
innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen
eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning.
Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen av-
skrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande.
Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har
sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,
om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av
bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt
9 kap. 17 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall
genast skriftligen underrätta bola-
get när registreringsmyndigheten
fattar beslut enligt 4 kap. 13 §
andra stycket, 6 kap. 7 § tredje
stycket, 11 kap. 16 eller 18 §,
13 kap. 6 a eller 18 §, 14 kap.
15 § första stycket, 21 eller 29 §
eller 19 kap. 2 §.

Registreringsmyndigheten skall
genast skriftligen underrätta bola-
get när registreringsmyndigheten
fattar beslut enligt 4 kap. 13 §
andra stycket, 6 kap. 7 § tredje
stycket, 13 kap. 6 a eller 18 §,
14 kap. 15 § första stycket, 21
eller 29 § eller 19 kap. 2 §.

7 Senaste lydelse 1994:1828.

203

En myndighets beslut i tillstånd-
särende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 4
eller 11 §, 10 kap. 2 eller 3 § eller
12 kap. 8 § far överklagas till rege-
ringen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

En myndighets beslut i tillstånds-
ärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap.
4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller 3 §,
11 kap. 6 § eller 8 § första stycket
1 eller 12 kap. 8 § far överklagas
hos regeringen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första
stycket far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut av registreringsmyn-
digheten att avskriva anmälan eller
vägra registrering enligt 4 § första
stycket far överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol inom två må-
nader från beslutets dag. Detsamma
gäller ett sådant beslut av regi-
streringsmyndigheten som avses i
4 a §, 4 kap. 13 § andra stycket,
6 kap. 7 § tredje stycket, 11 kap.
16 och 18 §§, 13 kap. 18 §,

14 kap. 15 § första stycket, 21 och
29 §§ samt 19 kap. 2 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

19 kap.

2 §9

Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direk-
tören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller

annan författning att

1. till myndigheten sända in
behörig redovisningshandling, revi-
sionsberättelse eller delårsrapport,

2. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering,

3. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 16 kap. 4 §.

1. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering,

2. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 16 kap. 4 §.

Föreläggande enligt första stycket
1 får inte meddelas, om under-
låtenheten att göra anmälan medför
att bolagsstämmans eller styrelsens
beslut förfaller eller bolaget blir
skyldigt att träda in likvidation.

8 Senaste lydelse 1995:38.

9 Senaste lydelse 1994:1395.

204

Försuttet vite utdömes av re- Frågan om utdömande av vite
gistreringsmyndigheten. prövas av registreringsmyndighe-

ten.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning,
revisionsberättelse och delårsrapport avseende räkenskapsår som har
inletts före den 1 januari 1996 tillämpas äldre bestämmelser.

3. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 2 kap. 12 a § och 4 kap. 13 a § tillämpas
från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare.

I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas från och med det
räkenskapsår som inleds den 1 januari 1997 eller senare.

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill utgången
av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §,
9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och
12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin
äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den
1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari
1997.

205

3 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125)

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125)
dels att 22 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 11 a och b §§, av följande

lydelse.

H a§

I aktiebolag och sådana han-
delsbolag som omfattas av års-
redovisningslagen (1995:000) skall
årsbokslutet bestå av balansräk-
ning, resultaträkning och noter.
För årsbokslut i sådana bolag
gäller, i stället for 13 - 20 §§, be-
stämmelserna i 2 kap. 2, 3, 4 och
6 §§, 3 kap. 1-6, 8 och 9 §§
samt 4 och 5 kap. årsredovisnings-
lagen.

I företag som omfattas av lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller lagen (1995:000) om
årsredovisning i försäkringsföretag
skall årsbokslutet bestå av balans-
räkning, resultaträkning och noter.
För årsbokslut i företag som omfat-
tas av lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepap-
persbolag gäller, i stället för 13 -
20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 §
samt 3-5 kap. lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. För årsbokslut i
foretag som omfattas av lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag
gäller, i stället för 13 - 20 §§, be-
stämmelserna i 2 kap. 2 § samt 3 -

206

5 kap. lagen om årsredovisning i Prop. 1995/96:10
försäkringsföretag. Bilaga 6

22 §

Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande
sätt inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då
räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra
handlingar av särskild betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska
förhållanden.

Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 § första
stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt föres över
till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar
i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.

Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall tillåta,
att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före utgången av den
i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande
former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas
så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den
tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.

Tillstånd som avses i tredje
stycket medges dock av bank-
inspektionen eller försäkrings-
inspektionen när det gäller rörelse
som står under respektive

Tillstånd som avses i tredje
stycket medges dock av Finans-
inspektionen när det gäller rörelse
som står under inspektionens
tillsyn.

myndighets tillsyn.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds den

I januari 1996 eller senare.

I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:000) skall

II a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds den
1 januari 1997 eller senare.

3. Bestämmelserna i 11 b § skall tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare.

207

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa foretag

Härigenom föreskrivs dels att nuvarande 1 kap. 1 § skall betecknas
1 kap. 1 a §,

dels att 2 kap. 3 §, 4 kap. 1, 3, 10 och 14 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha
följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 1 §, av följande
lydelse.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1§

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen (1995:000)
eller hypoteksinstitut som omfattas
av lagen (1995:000) om års-
redovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag. När det gäller
sådana handelsbolag och hypo-
teksinstitut avses vid tillämpningen
av 3 kap. 11 § och 4 kap. med be-
greppen moderföretag, dotterföre-
tag och koncern vad som i 1 kap.
3 § årsredovisningslagen anges om
moderbolag, dotterföretag och kon-
cern.

2 kap.

3 §

Avskrift av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räken-
skapsårets utgång sändas in till
Patent- och registreringsverket, om
tillgångarnas nettovärde i rörelsen
enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar
1 000 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring som gällde under den sista

Kopia av årsredovisningen skall
senast sex månader efter räken-
skapsårets utgång sändas in till
Patent- och registreringsverket,
om

10 Senaste lydelse 1992:1450.

208

månaden av respektive räken-
skapsår eller om antalet anställda
i rörelsen under vart och ett av de
två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200.

Första stycket gäller även för ett
företag som är moderföretag i en
koncern enligt denna lag, om
nettovärdet av koncernföretagets
tillgångar enligt koncernbalans-
räkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första
stycket eller om antalet anställda
vid koncernföretagen under vart
och ett av dessa år i medeltal har
överstigit 200.

4 I

En eller flera revisorssuppleanter
om revisorer gäller i tillämpliga d

försäkring som gällde under den
sista månaden av respektive räken-
skapsår, eller 2. antalet anställda
i rörelsen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har
överstigit 200.

Första stycket gäller även för
moderföretag i en koncern om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal över-
stigit 200, eller

3. moderföretaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovär-
det av koncernföretagens till-
gångar, enligt fastställda balans-
räkningar för koncernföretagens
två senaste räkenskapsår, på
moderföretagets balansdag över-
stiger det gränsbelopp som anges i
första stycket.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

I företag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 §, skall den årsredovis-
ningsskyldige utse en eller flera
revisorer för bestämd tid eller tills
vidare. Detsamma gäller i han-
delsbolag som är skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt
årsredovisningslagen (1995:000)
och hypoteksinstitut som är skyl-
diga att upprätta årsredovisning
enligt lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Den årsredo-
visningsskyldige kan bestämma att
annan än han själv skall utse
revisor.

an utses. Bestämmelserna i denna lag
ar om suppleanter.

209

14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

3 §

I företag som avses i 2 kap. 3 §
första stycket och i moderföretaget
i en koncern som avses i andra
stycket av nämnda paragraf skall
minst en revisor vara auktoriserad.

Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om

1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de
två senaste räkenskapsåren över-
stiger ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring som gällde under den
sista månaden av respektive räken-
skapsår, eller 2. antalet anställda
i rörelsen under de två senaste

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

räkenskapsåren i medeltal har över-
stigit 200.

Första stycket gäller även för
moderföretag i en koncern om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2. antalet anställda vid kon-

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om foretag som avses i första
stycket förordna att en viss god-
känd revisor far utses i stället för
en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.

cernföretagen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal över-
stigit 200, eller

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första
eller andra stycket förordna att en
viss godkänd revisor får utses i
stället för en auktoriserad revisor.
Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

Senaste lydelse 1984:946.

210

I fråga om annat foretag far länsstyrelsen, om det är påkallat av
särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det, far länsstyrelsen samtidigt också förordna en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer
delta i revisionen. Uppdragstiden for revisorn skall bestämmas så att
uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven
ordning.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Innan länsstyrelsen meddelar be-
slut som avses i tredje eller förde
stycket, skall företaget beredas

Innan länsstyrelsen meddelar be-
slut som avses i förde eller femte
stycket, skall företaget beredas

tillfälle att yttra sig.

10 §'2

Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne-

nehålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har uppgjorts enligt
denna lag. Innehåller inte års-
redovisningen sådana upplysningar
som skall lämnas enligt denna lag,
skall revisorn ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har upprättats enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, enligt årsredovisningslagen
(1995:000) eller lagen (1995:000)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. Innehåller
inte årsredovisningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt
tillämplig lag om årsredovisning,
skall revisorn ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i
företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan
även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa
till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att

företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

12 Senaste lydelse se prop. 1994/95:152, bet. 1994/95:NU23, rskr 1994/95:315.

211

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

14 §

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-

En revisor som vid fullgörande av
sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-

visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag. En revisor
ansvarar även för den skada som
hans medhjälpare vållar uppsåtligen
eller av oaktsamhet.

visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, z
förekommande fall, årsredovis-
ningslagen (1995:000) eller lagen
(1995:000) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. En revisor ansvarar även för
den skada som hans medhjälpare
vållar uppsåtligen eller av oakt-
samhet.

Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag
och den för revisionen huvudansvarige.

5 kap.

2 §

Myndighets beslut i tillstånds-
ärenden enligt 2 kap. 5 § 3, 3 kap.
3 § andra stycket eller 4 kap. 2 §
första stycket eller 3 § andra
stycket överklagas hos regeringen
genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag överklagas z övriga fall hos
kammarrätten genom besvär.

Myndighets beslut i tillstånds-
ärenden enligt 2 kap. 5 § 3, 3 kap.
3 § andra stycket eller 4 kap. 2 §
första stycket eller 3 § tredje
stycket får överklagas till rege-
ringen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag far överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I hypoteksinstitut samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
skall de nya bestämmelserna tillämpas från och med det räkenskapsår som
inleds den 1 januari 1996 eller senare.

212

I övriga foretag skall bestämmelserna tillämpas från och med det rä-
kenskapsår som inleds den 1 januari 1997 eller senare. I fråga om offent-
liggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport skall
dock lagen tillämpas i sin nya lydelse redan i fråga om det räkenskapsår
som inleds den 1 januari 1996 eller senare.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

213

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:160) om utländska filialer
dels att 13 - 15, 19, 22 och 30 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a§

Filialens brev, fakturor och
orderblanketter skall innehålla
uppgift om det utländska företagets
rättsliga form och säte, det ut-
ländska register där företaget är
registrerat, företagets nummer i
detta register samt filialens orga-
nisationsnummer enligt lagen
(1974:174) om identitetsbeteckning
för juridiska personer m.fl. och det
svenska register där filialen är
registrerad. Om filialen har trätt i
likvidation, skall också detta anges.

13 §

Verkställande direktören skall vaije år till registreringsmyndigheten ge
in en bestyrkt kopia av

1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste
räkenskapsåret,

2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts

offentliga i företagets hemland.

Första stycket 1 gäller inte, om
företaget lyder under lagstiftningen
i en stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet och

1. har en rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget,

2. är ett kreditinstitut av motsva-
rande slag som de företag som
omfattas av lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, eller

3. är ett försäkringsföretag av
motsvarande slag som omfattas av
lagen (1995:000) om årsredo-
visning i försäkringsföretag.

Handlingarna skall ges in inom
tre månader efter det att det utländ-
ska företagets redovisningshand-
lingar och revisionsberättelse har
lagts fram för företagets delägare,
dock senast sju månader från det
att filialens räkenskapsår har
utgått.

Handlingar som avses i första
stycket skall ges in inom tre må-
nader efter det att det utländska
företagets redovisningshandlingar
och revisionsberättelse har lagts
fram för företagets delägare, dock
senast sju månader från det att
filialens räkenskapsår har utgått.
Handlingarna skall vara upprättade
på eller översatta till svenska.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

14 §

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits
i 11-13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av
motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredo-
visning gäller inte om företaget
lyder under lagstiftningen i en stat
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet och

1. har en rättslig form som är
jämförbar med aktiebolaget,

2. är ett kreditinstitut av mot-
svarande slag som de företag som
omfattas av lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, eller

3. är ett försäkringsföretag av
motsvarande slag som omfattas av
lagen (1995:000) om års-
redovisning i försäkringsföretag.

14 a §

Regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansin-
spektionen får utfärda närmare
föreskrifter om avfattning och
innehåll i den redovisning som
enligt 11 - 14 §§ skall lämnas för
verksamhet i filial till

1. utländskt kreditinstitut eller
värdepappersföretag av motsva-
rande slag som de företag som
omfattas av lagen (1995:000) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, och

2. utländskt försäkringsföretag av
motsvarande slag som de företag
som omfattas av lagen (1995:000)

215

om årsredovisning i försäkrings- Prop. 1995/96:10
företag. Bilaga 6

15 §

Verkställande direktören skall Verkställande direktören skall

också till registreringsmyndigheten
snarast anmäla ändringar i de upp-
gifter som anmälts för registrering.

Näringsverksamheten far påböijas

också till registreringsmyndigheten
snarast anmäla ändringar i de upp-
gifter som anmälts för registrering.
Anmälan skall även göras, om det
utländska företaget är föremål för -
ackord eller liknande förfarande.

när anmälan enligt första stycket har

skett.

19 §

Om sådant förhållande som avses

i 18 § 1 eller 2 inträder, skall verk-
ställande direktören snarast anmäla

detta till registreringsmyndigheten.
Anmälan kan också göras av annan
behörig ställföreträdare för det ut-
ländska företaget.

detta till registreringsmyndigheten.
Anmälan kan också göras av annan
behörig ställföreträdare för det ut-
ländska företaget. Anmälan om
likvidation skall innehålla uppgift
om namn, personnummer och post-
adress för likvidator och om

omfattningen av dennes behörighet.

I fall som avses i 18 § 3 kan anmälan göras av den vars rätt är beroende
av att det finns någon med behörighet att företräda filialen och, i fall som

avses i 18 § 4, av borgenären.

22 §

Registreringsmyndigheten skall
utan dröjsmål i Post- och Inrikes
Tidningar kungöra vad som förs in
i filialregistret. En kungörelse som
avser ändring i ett förhållande som
tidigare har förts in i registret skall
endast ange ändringens art.

När redovisningshandlingar som
avses i 13 § första stycket 2 har
kommit in till registreringsmyndig-
heten, skall myndigheten kungöra
detta i en tidning som myndigheten
ger ut.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får

216

meddela närmare föreskrifter om Prop. 1995/96:10
sådan kungörelse. Bilaga 6

30 §

Registreringsmyndigheten far vid vite förelägga verkställande direktören
för filial att fullgöra skyldighet att

1. göra anmälan enligt 15 § eller 19 § första stycket,

2. sända in handlingar enligt 13 § 2. sända in handlingar enligt 13 §

inom där föreskriven tid. inom där föreskriven tid,

3. lämna uppgift enligt 5 a §.

Frågor om utdömande av viten prövas av registreringsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. .

217

2.6 Förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och Prop. 1995/96:10
värdepappersbolag Bilaga 6

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med
kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, kre-
ditmarknadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver
verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Svenska stadshypotek-
skassan, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotek-
skassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått till-
stånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på fi-
nansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar
dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag.

Med finansiellt holdingföretag avses ett företag som är skyldigt att upp-
rätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:000) och vars verk-
samhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte
förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Hänvisningarna till årsredovisningslagen

2 § När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisnings-
lagen (1995:000) skall bestämmelsen tillämpas även om den anges gälla
för bolag eller aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs. Bestämmelser
i årsredovisningslagen som gäller moderbolag och dotterbolag skall på
samma sätt tillämpas på moderföretag och dotterföretag.

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan
bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess
helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av
bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd
av denna lag.

Definitioner

3 § Vid tillämpningen av denna lag avses med bank bankaktiebolag, spar-
banker och föreningsbanker.

Med hypoteksinstitut avses Svenska stadshypotekskassan, Sveriges
allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.

218

4 § Följande bestämmelser om definitioner i 1 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas:

3 § andra stycket om likställande av aktier med andelar,

4 § om definition av koncern, koncernföretag m.m.,

5 § om definition av intresseföretag, samt

6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m.

Normgi vningsbemyndigande

5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektio-
nen får meddela närmare föreskrifter om

1. kreditinstituts och värdepappersbolags löpande bokföring, årsbokslut,
årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter, och

2. den koncernredovisning som finansiella holdingföretag skall upprätta
enligt denna lag.

6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektio-
nen får föreskriva att denna lags bestämmelser om koncerner skall gälla
för en grupp av företag, som inte utgör en koncern enligt bestämmelserna
i 4 §, men som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.

Räkenskapsår för vissa kreditinstitut

1 § För banker och hypoteksinstitut är kalenderår räkenskapsår om inte
annat följer av 12 § tredje stycket bokföringslagen (1976:125).

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Årsredovisningens upprättande

1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kre-
ditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredo-
visning enligt denna lag.

1 kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revi-
sor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen.

I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i års-
redovisningen.

Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en sam-
manställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankemas
balansräkningar och resultaträkningar.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

219

Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. års-
redovisningslagen (1995:000) skall tillämpas:

1 § andra stycket om årsredovisningens delar,

2 § om krav på överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om krav på rättvisande bild m.m.,

4 § om iakttagande av andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om årsredovisningens språk och form,

6 § om angivande av beloppen i svenska kronor m.m., samt

7 § första och tredje stycket om årsredovisningens undertecknande.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna

1 § Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt
den uppställningsform som anges i bilaga 2.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om avvikande uppställningsformer för balans-
och resultaträkningarna för värdepappersbolag, om avvikelserna är nöd-
vändiga med hänsyn till dessa bolags särskilda verksamhetsinriktning.

Årsredovisnings lagens tillämpning

2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-
ser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningsla-
gen (1995:000) tillämpas:

1 § om vad balansräkningen i sammandrag skall redovisa,

2 § om vad resultaträkningen i sammandrag skall redovisa,

4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslag-
ning av poster m.m.,

5 § om uppgifter om föregående räkenskapsårs poster m.m.,

6 § första stycket om specificering av större periodiseringsposter, samt
9 § första och andra styckena om redovisning av extraordinära intäkter
och kostnader.

Särskilda regler om sammanslagning av poster m.m.

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Vad som i 4 § fjärde stycket årsredovisningslagen (1995:000) sägs
om sammanslagning av poster i balansräkningen och i resultaträkningen

220

som föregås av arabiska siffror, skall gälla poster som föregås av små
bokstäver.

2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindelser,
oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

4 kap. Värderingsregler

Årsredovisnings lagens tillämpning

1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmel-
ser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:000) tillämpas:

1 § om vad som är anläggnings- och omsättningstillgång,

2 § om immateriella anläggningstillgångar,

3 § om värdering av anläggningstillgångar,

4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar m.m.,

6 § om uppskrivning av anläggningstillgångar m.m.,

7 § om användning av uppskrivningsfond,

8 § om minskning av uppskrivningsfond efter nedskrivning m.m,

9 § om värdering av omsättningstillgångar, beräkning av verkligt värde
m.m.,

10 § om värdering av pågående arbeten,

12 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde m.m.,

13 § om redovisning till bestämd mängd och fest värde,

14 § om värdering av egna aktier och av andelar i dotterföretag,

15 § om kapitalrabatt m.m.,

16 § om principer för avsättningar, samt

17 § första stycket om specificering av större övriga avsättningar.

Särskilda regler om uppskrivningar m.m.

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. I en bank krävs för uppskrivning av anläggningstillgång enligt 6 §
första stycket Finansinspektionens medgivande.

2. I en sparbank får uppskrivningsbeloppet, vid uppskrivning enligt 6
§ första stycket, även tas i anspråk för avsättning till reservfond, och
uppskrivningsfonden, utöver vad som sägs i 7 §, även tas i anspråk för
avsättning till reservfond.

3. En bank får inte tillämpa 7 § första stycket 2 om användande av
uppskrivningsfonden för täckande av förlust.

221

Särskilda värderingsregler m.m.

3 § Med finansiella anläggningstillgångar avses enligt denna lag sådana
andelar i intresseföretag och koncernföretag, värdepapper och andra
tillgångar än materiella och immateriella tillgångar, som avses att
stadigvarande innehas i den ordinarie verksamheten.

4 § Utgifter för bildande av garantifond enligt 5 kap. 1 § sparbankslagen
(1987:619) får inte tas upp som tillgång.

5 § Om det belopp som erlagts för räntebärande värdepapper eller låne-
fordringar överstiger eller underskrider det belopp som skall erhållas på
förfallodagen, skall sådan över- eller underkurs periodiseras.

I anskaffningsvärdet för räntebärande värdepapper och lånefordringar
skall medräknas sådan över- eller underkurs som avses i första stycket.

En periodisering enligt första stycket får underlåtas under samma
förutsättningar som de som anges i 4 kap. 15 § andra meningen årsredo-
visningslagen (1995:000). Om en periodisering underlåts skall upplysning
om förhållandet lämnas i not.

6 § Overlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar får värderas
till verkligt värde även när detta överstiger anskaffningsvärdet.

7 § Vinst som enligt 6 § uppkommer när det bokförda värdet överstiger
anskaffningsvärdet skall i balansräkningen sättas av till en fond för oreal-
iserade vinster.

8 § Tillgångar och skulder i utländsk valuta skall omräknas efter växel-
kursen på balansdagen, om de inte genom särskilda åtgärder skyddas mot
eller utgör skydd mot valutakursförändringar.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt andelar som är
anläggningstillgångar får trots bestämmelserna i första stycket omräknas
efter anskaffningskursen vid förvärvet.

5 kap. Tilläggsupplysningar

Årsredovisnings lagens tillämpning

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall års-
redovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan. Upp-
lysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på
överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller
resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

222

2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovis- Prop. 1995/96:10
ningslagen (1995:000) tillämpas: Bilaga 6

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångars anskaffningsvärde m.m.,

4 § om taxeringsvärden,

5 § om uppskrivningsfonden storlek m.m.,

8 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag,

9 § om utelämnande av uppgifter i vissa fall,

12 § om lån m.m. till ledande befattningshavare,

13 § om utelöpande lån som är konvertibla m.m.,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

15 § första stycket om latent skatt m.m.,

16 § första stycket om fördelning av skatt på ordinärt och extraordinärt
resultat,

17 § om medelantalet anställda m.m.,

18 § om räkenskapsårets personalkostnader,

19 § om ersättning till ledande befattningshavare och personal,

20 § om pensioner och liknande förmåner,

21 § om ersättning och pensioner till tidigare styrelse m.m.,

22 § om avtal om avgångsvederlag, samt

23 § om namn, organisationsnummer och säte för moderföretag.

Särskilda regler om notupplysningar

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna vissa upp-
gifter prövas av Finansinspektionen.

2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen får upp-
lysning om huvudsakliga lånevillkor, räntesatser samt under räken-
skapsåret återbetalda belopp utelämnas.

3. Uppgifter som skall lämnas enligt 19 § första stycket 2 om löner och
ersättningar till anställda, skall även omfatta löner och ersättningar till
delegater i bank.

Särskilda upplysningsregler om tillgångar

3 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om till-
gångar:

1. För överlåtbara värdepapper skall lämnas uppgift om skillnaden
mellan anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid särskilt skall anges
den del som avser värdepapper redovisade som omsättningstillgångar.

2. Då det bokförda värdet för räntebärande värdepapper överstiger eller
underskrider det belopp som skall infrias på förfellodagen skall mellan-

223

skillnaden anges. Summan av överstigande belopp skall anges för sig och Prop. 1995/96:10
summan av underskridande belopp skall anges för sig. Bilaga 6

3. Större belopp i posten Övriga tillgångar (post 13) skall specificeras
till sin storlek och art.

4. För vaije tillgångspost skall uppdelningen i omsättningstillgångar
och anläggningstillgångar anges.

Upplysningar om skulder m.m. och indelning av eget kapital m.m.

4 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget
kapital och skulder:

1. För vaije efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp,
lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra
förtida återbetalning, villkoren för skuldens efterställda karaktär samt
förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller kon-
vertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka
regler som gäller för övriga efterställda skulder.

2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till
sm storlek och art.

3. 1 bankaktiebolag och aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget
kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Över-
kursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade
vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,
Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benäm-
ningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust
för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5. 1 föreningsbank skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall
tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för oreal-
iserade vinster. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var
för sig. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

Upplysningar om resultaträkningens poster

5 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om
resultaträkningens poster:

224

1. Större belopp i posterna Övriga rörelseintäkter (post 8) och Övriga
rörelsekostnader (post 11) skall specificeras till sin storlek och art.

2. Posten Kreditförluster netto (post 12) skall delas upp i nedskrivning-
ar respektive återföringar av nedskrivningar.

Upplysningar om intresse- och koncernföretag

6 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om
koncernföretag och intresseföretag:

2. För var och en av skuldposterna Skulder till kreditinstitut (post 1),
In- och upplåning från allmänheten (post 2), Emitterade värdepapper
m.m. (post 3) och Efterställda skulder (post 7) skall uppgift lämnas om
de skulder som avser intresseföretag och om de skulder som avser
koncernföretag.

3. Uppgift om efterställda tillgångar avseende intresseföretag och
koncernföretag skall lämnas särskilt för vaije tillgångspost.

6 kap. Förvaltningsberättelse, finansieringsanalys och kapitaltäck-
ningsanalys

Arsredovisni ngslagens tillämpning

1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall
tillämpas:

1 § första och andra stycket om förvaltningsberättelsens innehåll,

2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m, samt

3 § om finansieringsanalysens innehåll.

Särskilda upplysningar om medlemsantalet m.m. i föreningsbanker

2 § En föreningsbank skall i förvaltningsberättelsen även ange

2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas
under de två närmast följande räkenskapsåren.

15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

225

Kapitaltäckningsanalys

3 § I kapitaltäckningsanalysen skall lämnas uppgifter om kapitalbasen och
kapitaltäckningen för kreditrisker och marknadsrisker enligt lagen
(1994:2004) om kap i tal täckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag.

Företag som är moderföretag i en sådan finansiell företagsgrupp som
avses i 6 kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall lämna samma
uppgifter som i första stycket beträffande gruppen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

7 kap. Koncernredovisning

Koncernredovisningens upprättande

1 § Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket, skall för
varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte
annat följer av 5 §.

För företag som enligt 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § fjärde stycket lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag är skyldigt att ha auktoriserad
revisor, skall i koncernredovisningen även ingå finansieringsanalys.

För Finansiella holdingföretag som omfattas av lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-
persbolag, skall i koncernredovisningen även ingå en kapitaltäcknings-
analys som innehåller uppgifter enligt 6 kap. 3 §.

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-
ser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:000)
tillämpas:

3 § första stycket om koncernredovisningens delar,

4 § om vilka dotterföretag som skall omfattas,

5 § om krav på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

8 § om beaktande av andelar ägda av annan än koncernföretag,

9 § om balansdag för koncernredovisningen,

11 § om att använda med årsredovisningen enhetliga principer m.m.,

12 § om eliminering av transaktioner mellan koncernföretag,

14 § om jämförande upplysningar vid förändringar i koncernens samman-
sättning,

15 § om uppgifter beträffande dotterföretag och intresseföretag,

16 § om utelämnande av vissa uppgifter enligt 15 §,

17 § om redovisning enligt förvärvsmetoden,

18 § om krav på förvärvsanalys m.m.,

226

19 § om behandling av skillnadsbelopp som goodwill,

20 § om redovisning enligt poolningsmetoden,

21 § om när kapitalandelsmetoden skall användas på dotterföretag,

22 § om redovisning av andelar i intresseföretag,

23 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden vid förvärvet,

24 § om eget kapital för moderföretag som är intresseföretag,

25 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden under innehavet,

26 § om redovisning av resultat och utdelning enligt kapitalandelsmeto-
den,

27 § om redovisning enligt klyvningsmetoden, samt

28 § om notupplysningar vid tillämpning av klyvningsmetoden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Avvikande regler vid vissa dotterföretags innehav m.m.

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Tillämpas 4 § tredje stycket 3 för andelar som innehas som ett led
i en finansiell stödaktion för en rekonstruktion eller räddning av ett
dotterföretag som är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, skall
moderföretaget

- i not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella stödaktionen,
samt

- till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovisning.

2. Fråga om tillstånd enligt 16 § att utelämna vissa uppgifter prövas av
Finansinspektionen.

3. Vad som sägs i 21 § första stycket tillämpas inte på ett dotterföretag
vars verksamhet har direkt samband med ett kreditinstituts eller värde-
pappersbolags verksamhet eller avser tjänster knutna till sådan verksam-
het.

För koncernredovisningen tillämpliga regler

4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. bestämmelserna om vissa principer m.m. i 2 kap. 2 §, med undantag
för däri gjorda hänvisningar till 2 kap. 1-3 §§ i årsredovisningslagen
(1995:000),

2. bestämmelserna om balans- och resultaträkningen i 3 kap, med det
tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som
bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,

3. bestämmelserna i 4 kap.,

4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för
2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 23 §§ årsredovisningslagen
(1995:000), samt

5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i
6 kap. 1 §.

227

Särregler om när koncernredovisning inte behöver upprättas m.m.

5 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern-
redovisning om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra stycket årsredo-
visningslagen (1995:000) föreligger.

2. Det undantagna företagets åtaganden har garanterats av dess mo-
derföretag.

3. Det undantagna företagets moderföretag är ett kreditinstitut. Med
kreditinstitut avses här ett institut i vars verksamhet ingår att från
allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning.

Moderföretag som med stöd av första stycket inte självt upprättat
koncernredovisning skall i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 §
denna lag eller 8 kap. 3 § årsredovisningslagen offentliggöra dels den i

7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen avsedda koncern-
redovisning som företaget omfattas av, dels därtill hörande koncern-
revisionsberättelse. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar skall
kungöras enligt de bestämmelser som skall tillämpas enligt 8 kap. Regi-
streringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt
översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande skall ut-
färdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.

Första stycket gäller inte i fäll som anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket
årsredovisningslagen. Upplysning om förhållande som avses i första
stycket 2 skali lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.

6 § Om 5 § första stycket tillämpas, skall i not till det undantagna före-
tagets årsredovisning, utöver sådana uppgifter som anges i 7 kap. 2 §
femte stycket årsredovisningslagen, sammantaget för det undantagna före-
taget och dess dotterföretag anges följande:

1. summan av resultaträkningspostema Ränteintäkter (post 1),
Leasingintäkter (post 2), Provisionsintäkter (post 5), Nettoresultat av
finansiella transaktioner (post 7) och Övriga rörelseintäkter (post 8),

2. årets resultat,

3. summan av eget kapital, samt

5. medelantalet under räkenskapsåret anställda.

8 kap. Offentlighet

Reg istreri ngsmyndighet

1 § Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypo-
teksinstitut.

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga
företag som omfattas av denna lag. För dessa skall bestämmelserna i 8
kap. årsredovisningslagen (1995:000) tillämpas i stället för bestäm-
melserna i 2 - 8 §§ nedan.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

228

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om offentlighet i 8 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas:

14 § om publicering av årsredovisningen, samt

15 § om publicering av årsredovisningen i ofullständigt skick.

Särskilda uppgifter om anmärkningar enligt bankrörelselagen

3 § Utöver vad som följer av 2 § skall en årsredovisning som publiceras
enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:000) även innehålla uppgift
om anmärkningar enligt 3 kap. 11 § andra - fjärde styckena bankrörel-
selagen (1987:617).

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

4 § En banks årsredovisning för det förflutna räkenskapsåret skall lämnas
till revisorerna senast en månad före ordinarie stämma, i en sparbank
dock senast den 31 mars. Ett hypoteksinstituts årsredovisning skall läm-
nas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Ingivande till registreringsmyndighet

5 § En bank och ett hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av års-
redovisningen och revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten så
snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit
fastställda. För en lokal föreningsbank gäller dock en sådan skyldighet
endast om myndigheten begär det.

Hos en lokal föreningsbank skall bestyrkta kopior av årsredovisningen
och revisionsberättelsen hållas tillgängliga för alla som är intresserade
senast en månad efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit
fastställda. Envar skall ha rätt att på begäran få kopior av handlingarna.
Priset på sådana kopior får inte överstiga administrationskostnaden.

På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten
eller hålls tillgänglig enligt andra stycket skall en styrelseledamot teckna
bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med
uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om
stämmans beslut beträffande bankens vinst eller förlust.

Kungörande

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

6 § När årsredovisning och revisionsberättelse har getts in till registre-
ringsmyndigheten på det sätt som anges i 5 §, skall myndigheten kungöra
detta i en tidning med nationell spridning.

229

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 1995/96:10
närmare föreskrifter om sådan kungörelse. Bilaga 6

Vite

7 § Verkställande direktör eller styrelseledamot i en bank eller ett hypo-
teksinstitut som enligt denna lag skall ge in redovisningshandling eller re-
visionsberättelse till Finansinspektionen, kan av inspektionen föreläggas
att vid vite fullgöra denna skyldighet.

Frågan om utdömande av vitet prövas av Finansinspektionen.

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

8 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning
och koncemrevisionsberättelse.

9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Bankaktiebolag, sparbanker, centrala föreningsbanker och hypotek-
sinstitut skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än
tio månader avge en särskild redovisning (delårsrapport) enligt denna lag.
Detsamma skall gälla aktiebolag som omfattas av denna lag, om bolaget
är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde
stycket aktiebolagslagen (1975:1385).

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-
ser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:000) tillämpas:

1 § andra och tredje styckena om den period rapporten skall avse m.m.,

2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport,

3 § om delårsrapportens innehåll, samt

4 § uppgifter för tidigare rapportperiod.

Särregler om rapportens tillhandahållande och innehåll

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Utöver vad som sägs i 2 § första stycket skall delårsrapporten i ban-
ker och hypoteksinstitut genast lämnas till de huvudmän och medlemmar

230

som begär det. Delårsrapporten skall sändas in till Finansinspektionen så
snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av
ett moderföretag som är bank eller hypoteksinstitut. På motsvarande sätt
skall en central föreningsbank som har anslutna lokala föreningsbanker
lämna uppgifter för gruppen.

3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter
om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående rä-
kenskapsårs utgång.

10 kap. Överklaganden

1 § Finansinspektionens beslut i frågor om

1. medgivande eller tillstånd enligt 4 kap. 2 § 1, 5 kap. 2 § 1, 7 kap.
3 § 2,

2. föreläggande enligt 7 kap. 5 § andra stycket och 8 kap. 7 § första
stycket, samt

3. utdömande av vite enligt 8 kap. 7 § andra stycket,
får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

231

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkning

Tillgångar

1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

3. Utlåning till kreditinstitut

4. Utlåning till allmänheten

5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8)

7. Aktier och andelar i intresseföretag

8. Aktier och andelar i koncernföretag

9. Immateriella anläggningstillgångar

a) Goodwill

b) Andra immateriella anläggningstillgångar

10. Materiella tillgångar

a) Inventarier

b) Leasingobjekt

c) Byggnader och mark

11. Tecknat ej inbetalt kapital

12. Egna aktier

13. Övriga tillgångar

14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1. Skulder till kreditinstitut

2. In- och upplåning från allmänheten

a) Inlåning

b) Upplåning

3. Emitterade värdepapper m.m.

a) Emitterade skuldebrev

b) Övriga

4. Övriga skulder

5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

6. Avsättningar

a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

b) Avsättningar för skatter

c) Övriga avsättningar

7. Efterställda skulder

8. Obeskattade reserver

9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital

10. Överkursfond

11. Uppskrivningsfond

12. Andra fonder

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

232

a) Reservfond Prop. 1995/96:10

b) Fond för orealiserade vinster Bilaga 6

c) Garantifond

d) Övriga fonder

13. Balanserad vinst eller förlust

14. Arets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder

och såsom avsättningar redovisade förpliktelser, vaije slag för sig

2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig

3. Ansvarsförbindelser

a) Accepterade och endosserade växlar

b) Garantier

c) Övriga ansvarsförbindelser

4. Åtaganden

a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner

b) Övriga åtaganden

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkning

1. Ränteintäkter

2. Leasingintäkter

3. Räntekostnader

4. Erhållna utdelningar

5. Provisionsintäkter

6. Provisionskostnader

7. Nettoresultat av finansiella transaktioner

8. Övriga rörelseintäkter

9. Allmänna administrationskostnader

10. Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

11. Övriga rörelsekostnader

12. Kreditförluster, netto

13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

14. Återföringar av nedskrivningar av finansiella
anläggningstillgångar

15. Extraordinära intäkter

16. Extraordinära kostnader

17. Bokslutsdispositioner

18. Skatt på årets resultat

19. Övriga skatter

20. Årets resultat

233

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas på
räkenskapsår som börjar den 1 januari 1996 eller senare.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
i 4 kap. bankrörelselagen (1987:617) som ersatts genom bestämmelse i
denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen
(1995:000) skall inte tillämpas på nedskrivning som har skett före lagens
ikraftträdande.

4. För belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande får användas för erforderlig nedskrivning av värdet på
andra anläggningstillgångar eller bankens innehav av fordringsbevis som
är avsedda för den allmänna marknaden, om det finns särskilda skäl för
en sådan utjämning. 1 så fäll skall upplysning om detta lämnas i not.

5. Regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, Finansinspektio-
nen får för den första års- eller koncernredovisning som upprättas enligt
denna lag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen
(1995:000) inte skall tillämpas samt meddela närmare föreskrifter om
vilka jämförande upplysningar som i stället skall lämnas.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

234

2.7 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),
dels att 4 kap. skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 11 § samt 5 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
H §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två
veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till
styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till

dem.

Revisionsberättelsen skall in-
nehålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt 4
kap. skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last eller att en
styrelseledamot på annat sätt hand-
lat i strid mot denna lag, bankak-
tiebolagslagen (1987:618), spar-
bankslagen (1987:619) eller före-
ningsbankslagen (1987:620) eller
mot stadgarna, skall det anmärkas
i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna. Revisorerna kan
även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar
meddela aktieägarna, huvudmännen
eller medlemmarna.

Revisionsberättelsen skall in-
nehålla ett uttalande huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Innehåller inte års-
redovisningen sådana upplysningar
som skall lämnas enligt nämnda
lag skall revisorerna ange detta och
lämna nödvändiga upplysningar i
sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last eller att en
styrelseledamot på annat sätt hand-
lat i strid mot denna lag, lagen
(OOOO.OO) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller föreningsbanksla-
gen (1987:620) eller mot stadgar-
na, skall det anmärkas i berättel-
sen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla ett uttalande i frågan
om ansvarsfrihet för styrelseleda-
möterna. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
övriga upplysningar som de önskar
meddela aktieägarna, huvudmännen
eller medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
banken inte har fullgjort sin skyldighet

235

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller

11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-

de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-
positioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i
förvaltningsberättelsen.

I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

I en central föreningsbank, till
vilken det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall revisionsbe-
rättelsen innehålla särskilda uttalan-
den om gruppen i dess helhet på
grundval av den i 4 kap. 1 § femte
stycket föreskrivna sammanställ-
ningen.

1 en central föreningsbank, till
vilken det finns anslutna lokala
föreningsbanker, skall revisionsbe-
rättelsen innehålla särskilda uttalan-
den om gruppen i dess helhet på
grundval av den sammanställning
som föreskrivs i 2 kap. 1 § fjärde
stycket lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag.

5 kap.

Om en stiftare, huvudman, styrel-
seledamot eller delegat uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar banken
då han fullgör sitt uppdrag, skall
han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan vållas en aktie-
ägare, en medlem eller någon
annan genom överträdelse av denna
lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller föreningsbanksla-
gen (1987:620) eller bankens stad-
gar.

3
En aktieägare är skyldig att ersätta
den skada som han genom att
medverka till överträdelse av denna
lag, bankaktiebolagslagen
(1987:618) eller bolagsordningen

Om en stiftare, huvudman, styrel-
seledamot eller delegat uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar banken
då han fullgör sitt uppdrag, skall
han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan vållas en aktie-
ägare, en medlem eller någon
annan genom överträdelse av denna
lag, lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, bankaktiebolagsla-
gen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) eller föreningsbanksla-
gen (1987:620) eller bankens stad-
gar.

En aktieägare är skyldig att ersätta
den skada som han genom att
medverka till överträdelse av denna
lag, lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-

236

uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het tillfogar bankaktiebolaget, en
aktieägare eller någon annan.

En medlem i en föreningsbank
eller en röstberättigad som inte är
medlem är skyldig att ersätta den
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna
lag, föreningsbankslagen
(1987:620) eller stadgarna uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar föreningsbanken, en med-
lem eller någon annan.

pappersbolag, bankaktiebolagsla-
gen (1987:618) eller bolagsord-
ningen uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet tillfogar bankaktiebola-
get, en aktieägare eller någon
arman.

En medlem i en föreningsbank
eller en röstberättigad som inte är
medlem är skyldig att ersätta den
skada som han genom att med-
verka till överträdelse av denna
lag, lagen (0000:00) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag, föreningsbankslagen
(1987:620) eller stadgarna uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar föreningsbanken, en med-
lem eller någon arman.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. 1 fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

237

2.8 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618)

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 2 kap.
15 a § och 4 kap 14 a § av följande lydelse,

dels att 1 kap. 4 och 6 §§, 4 kap. 17, 21 och 22 §§, 7 kap. 16 §, 8
kap. 16 §, 9 kap. 1, 2 och 4 §§, 10 kap. 13 §, 11 kap. 7 § samt 12 kap.
1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Ett bankaktiebolags aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till om-
fattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Är aktiekapitalet
fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

Bankaktiebolaget skall när rörel-
sen påbörjas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten för be-
slut om oktroj motsvarar minst fem
miljoner ecu. I 4 kap. 7 § bankrör-
elselagen (1987:617) finns bestäm-
melser om vad som utgör bundet
eget kapital.

Bankaktiebolaget skall när rörel-
sen påböijas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten för be-
slut om oktroj motsvarar minst fem
miljoner ecu. I 5 kap 4 § 3 lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag finns bestämmelser om vad
som utgör bundet eget kapital.

Äger ett bankaktiebolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är
bankaktiebolaget moderbolag och
den andra juridiska personen dot-
terföretag. Äger ett dotterföretag
eller äger ett moderbolag och ett
eller flera dotterföretag tillsammans
eller äger flera dotterföretag till-
sammans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderbolaget.

Har ett bankaktiebolag i annat
fall på grund av aktie- eller an-
delsinnehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verksam-
het, är bankaktiebolaget moderbo-

Ett bankaktiebolag är moderbolag
och en annan juridisk person är
dotterföretag, om bankaktiebolaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen
eller pä grund av föreskrift i dess

238

lag och den juridiska personen bolagsordning, bolagsavtal eller Prop. 1995/96:10
dotterföretag. därmed jämförbara stadgar. Bilaga 6

Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderbolaget, om
ett annat dotterföretag till moder-
bolaget eller moderbolaget tillsam-
mans med ett eller flera andra
dotterföretag eller flera andra
dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med denna
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska per-
sonen, är även denna dotterföretag
till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

7 §

/ de fall som avses i 6 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juri-
disk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet rös-
ter i ett dotterföretag beaktas inte
de aktier eller andelar i dotterföre-
taget som innehas av företaget
självt eller av dess dotterföretag.
Detsamma gäller aktier eller ande-
lar som innehas av den som hand-
lar i eget namn men för dotterföre-
tagets eller dess dotterföretags
räkning.

239

2 kap.

15 a §

Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått för aktierna
utöver det nominella beloppet skall
sättas av till en överkursfond.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

4 kap.

14 a §

Belopp som bolaget på grund av
aktieteckning har fått för aktierna
utöver det nominella beloppet skall
sättas av till en överkursfond.

17 §

En fondemission kan ske genom att
till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt
9 kap. 2 § första stycket,

2. medel från uppskrivningsfond,

3. medel från reservfond, eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp
enligt 4 kap. 5§ första stycket
bankrörelselagen (1987:617).

En fondemission kan ske genom att
till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt
9 kap. 2 § första stycket,

2. medel från uppskrivningsfond,

3. medel från reservfond och
överkursfond, eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp
enligt 4 kap. 1 § lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag och 4 kap.
6 § årsredovisningslagen
(0000:00).

Bestämmelserna i 5 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange

1. på vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet skall ökas,

2. de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktiernas nominella
belopp höjs,

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna, och

4. i förekommande fäll förordnande som avses i 4 a §.

I ett avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i emissionsbe-
slutet, varvid iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet har
registrerats. Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket och 8 § första stycket
skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får
inte verkställas före registrering.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall
genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet.
Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för

räkenskapsåret efter det under vilket registrering har skett.

240

21 §

Emissionsprospekt skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsår
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår, samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in
i förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Fyller handlingarna i prospektet
inte de krav som framgår av be-
stämmelserna i 4 kap. 9 § fjärde
stycket b ankrörelselagen
(1987:617), skall de fullständigas i
enlighet med dessa bestämmelser.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 §
första stycket andra meningen
bankrörelselagen skall tillämpas på
emissionsprospekt.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Fyller handlingarna i prospektet
inte de krav på kapitaltäcknings-
analys som framgår av bestämmel-
serna i 6 kap. 3 § lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, skall de
fullständigas i enlighet med dessa
bestämmelser.

Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
andra stycket och tredje stycket
första meningen årsredovisnings-
lagen (0000:00) skall också tilläm-
pas på emissionsprospekt.

Till redovisningen för de tre senaste räkenskapsåren enligt första
stycket skall uppgifter lämnas om utvecklingen av in- och utlåning samt
likviditet.

Om bankaktiebolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospek-
tet ta in koncemresultaträkningama och koncembalansräkningama för de
tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och andra
uppgifter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bolaget
som svarar mot uppgifter i dessa handlingar utelämnas i den mån de kan
anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock
får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskaps-
året enligt första stycket inte utelämnas.

22 §

betydelse för bolaget.

Om emissionsprospektet läggs
fram senare än åtta månader efter
utgången av det senaste räken-
skapsår, för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har avgetts,
skall prospektet innehålla uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt 4
kap. 13 och 14 §§ bankrörelsela-
gen (1987:617). Dessa uppgifter
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag ej
tidigare än tre månader före emis-
sionsprospektets tillhandahållande.

Läggs emissionsprospektet fram
senare än åtta månader efter ut-
gången av det senaste räkenskaps-
år, för vilket årsredovisning och
revisionsberättelse har avgetts,
skall prospektet innehålla uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt 9
kap. 3 och 4 §§ årsredovisnings-
lagen (1995:000) och 9 kap. 3 § 3
lagen (0000:00) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Dessa uppgifter skall avse
tiden från utgången av nämnda rä-

16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

241

kenskapsår till en dag inte tidigare Prop. 1995/96:10
än tre månader innan emissionspro- Bilaga 6
spektet tillhandahålls.

7 kap.

16 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för bankaktiebolaget får inte företa

en rättshandling eller annan åtgärd
fördel åt en aktieägare eller någon
annan aktieägare.

En ställföreträdare får inte följa
sådana föreskrifter av bolagsstäm-
man eller annat bolagsorgan som
inte är gällande därför att de står i
strid med denna lag, bankrörelsela-
gen (1987:617) eller bolagsord-
ningen.

8 kap.

16 §

som är ägnad att bereda otillbörlig
annan till nackdel för bolaget eller

Om ett beslut av bolagsstämman
inte har kommit till i behörig ord-
ning eller i övrigt strider mot
denna lag, bankrörelselagen
(1987:617), lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller bolagsord-
ningen, kan talan mot bankaktiebo-
laget om att beslutet skall upphävas
eller ändras föras av aktieägare
eller av styrelsen eller styrelseleda-
mot. Sådan talan kan föras även av
den som styrelsen obehörigen har
vägrat att föra in som aktieägare i
aktieboken.

9 kap.

Ett bankaktiebolags medel får
betalas ut till aktieägarna endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden och utskiftning vid
bolagets likvidation.

Ett bankaktiebolags medel får
betalas ut till aktieägarna endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet, re-
servfonden eller överkursfonden
och utskiftning vid bolagets likvi-
dation.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelser
om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid bolagets likvidation skall
användas.

242

Vinstutdelning till aktieägare får
inte överstiga vad som i den fast-
ställda balansräkningen och, i fråga
om moderbolag, i den fastställda
koncembalansräkningen för det
senaste räkenskapsåret redovisas
som bolagets eller koncemes brut-
tovinst för året, balanserad vinst
och fria fonder sedan avdrag gjorts
för

1. den redovisade förlusten,

Vinstutdelning till aktieägare får
inte överstiga vad som i den fast-
ställda balansräkningen och, i fråga
om moderbolag som skall upprätta
koncernredovisning, i den fastställ-
da koncembalansräkningen för det
senaste räkenskapsåret redovisas
som bolagets eller koncemes brut-
tovinst för året, balanserad vinst
och fria fonder sedan avdrag gjorts
för

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

2. det belopp som enligt lag eller bolagsordningen skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det
fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

3. belopp som annars enligt bolagsordningen skall användas för något
annat ändamål än utdelning till aktieägarna.

Vinstutdelning får inte ske med stort belopp att utdelningen med hänsyn
till bolagets eller koncernens kosolideringsbehov, likviditet eller ställning
i övrigt står i strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i vissa
fäll föreskrivs i 6 kap. 5 §.

Till reservfonden skall avsättas
belopp, som

1. om reservfonden inte uppgår
till tjugo procent av aktiekapitalet,
motsvarar minst tio procent av den
del av nettovinsten för året som
inte går åt för att täcka balanserad
förlust,

2. på grund av aktieteckning
erhållits för aktierna utöver det
nominella beloppet,

3. betalats till bolaget av någon
som fått en aktie förverkad,

4. enligt 4 kap. 18 § skall till-
falla bolaget,

5. vid utbyte av en fordran enligt
skuldebrev mot en aktie, motsvarar
skillnaden mellan fordringsbeloppet
och aktiens nominella belopp,

6. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

7. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfon-
den.

Till reservfonden skall avsättas
belopp, som

1. om reservfonden och över-
kursfonden inte uppgår till tjugo
procent av aktiekapitalet, motsva-
rar minst tio procent av den del av
nettovinsten för året som inte går
åt för att täcka balanserad förlust,

2. betalats till bolaget av någon
som fått en aktie förverkad,

3. enligt 4 kap. 18 § skall till-
falla bolaget,

4. vid utbyte av en fordran enligt
skuldebrev mot en aktie, motsvarar
skillnaden mellan fordringsbeloppet
och aktiens nominella belopp,

5. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden,

6. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfon-
den.

243

Vid beräkning av det belopp, som enligt första stycket 1 skall avsättas
till reservfonden, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts
styrelseledamot eller annan som tantiem.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Reservfonden får enligt beslut av
bolagsstämman sättas ned endast

1. för att täcka sådana förluster
enligt den fastställda balansräk-
ningen, som inte kan täckas av fritt
eget kapital,

2. för fondemission, eller

3. för andra ändamål, om rätten
med motsvarande tillämpning av 6
kap. 6 § ger tillstånd till nedsätt-
ningen.

Reservfonden och överkursfon-
den får enligt beslut av bolagsstäm-
man sättas ned endast

1. för att täcka sådana förluster
enligt den fastställda balansräk-
ningen, som inte kan täckas av fritt
eget kapital,

2. för fondemission, eller

3. för andra ändamål, om rätten
med motsvarande tillämpning av 6
kap. 6 § ger tillstånd till nedsätt-
ningen.

10 kap.

13
Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för god-
kännande. I fråga om likvidatorer-
nas redovisning och dess behand-
ling på stämman tillämpas inte
8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2
denna lag samt 4 kap. 9 § andra
stycket 3 och tredje-femte styckena,
10 och 11 §§ bankrörelselagen
(1987:617).

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för god-
kännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess be-
handling på stämman tillämpas inte
8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2
denna lag. Bestämmelserna i 5
kap. 17-22 §§, 6 kap. 2 § års-

redovisningslagen (0000:00) och 5
kap. 2 § 3 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag behöver inte
heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid aktiekapi-
talet anges inom linjen, i förekommande fell fördelat på olika aktieslag.
Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas in-
bringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom lin-
jen.

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas in-
bringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en avsättning, skuld eller
likvidationskostnad kan beräknas
åtgå ett belopp som väsentligt
avviker från den redovisade av-
sättningen eller skulden, skall vid
tillgångs-, avsättnings- eller skuld-
posten det beräknade beloppet
anges inom linjen.

244

11 kap.

4 §

Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag
skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall
undertecknas av styrelsen i var och ett av bolagen. I planen skall för
varje bolag anges

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där
styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett
angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning
som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet
av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom
fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas
till förmån för de nämnda innehavarna,

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen
skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en
revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbok-
slut och förvaltningsberättelser för
de senaste tre räkenskapsåren samt

2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 4 kap. 13 och 14 §§
bankrörelselagen (1987:617), om
fusionsplanen har upprättats senare
än sex månader efter utgången av
det senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsbe-
rättelse har lämnats. Uppgifterna
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag
inte tidigare än tre månader före
fusionsplanens upprättande.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbok-
slut och förvaltningsberättelser för
de senaste tre räkenskapsåren samt

2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§
årsredovisningslagen (0000:00) och
9 kap. 3 § 3 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, om fusionspla-
nen har upprättats senare än sex
månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsbe-
rättelse har lämnats. Uppgifterna
skall avse tiden från utgången av
nämnda räkenskapsår till en dag
inte tidigare än tre månader före
fusionsplanens upprättande.

245

12 kap.

1 §

Ett beslut om att ett privat bankaktiebolag skall bli publikt lättas av
bolagsstämman enligt bestämmelserna i 8 kap. om beslut om ändring av

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsbe-
rättelse har avgivits, skall det på
stämman läggas fram uppgifter
motsvarande delårsrapport enligt 4
kap. 13 och 14 §§ bankrörelsela-
gen (1987:61 7). Uppgifterna skall
avse tiden från utgången av nämn-
da räkenskapsår till en dag inte
tidigare än tre månader före dagen
för bolagsstämman.

Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket års-
redovisning och revisionsberättelse
har avgivits, skall det på stämman
läggas fram uppgifter motsvarande
delårsrapport enligt 9 kap. 3 och
4 §§ årsredovisningsla-
gen (OOOO. OO) och 9 kap. 3 § 3
lagen (OOOO.OO) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Uppgifterna skall avse tiden
från utgången av nämnda räken-
skapsår till en dag inte tidigare än
tre månader före dagen för bolags-
stämman.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot
föreskrifterna i 6 kap. 1 och 2 §§ bankrörelselagen (1987:617) om
publikt bankaktiebolags firma.

Ett privat bankaktiebolag skall anses ha blivit publikt när beslutet om
övergång till publikt bankaktiebolag har blivit registrerat.

Vinstutdelning till aktieägare får
inte överstiga vad som i den fast-
ställda balansräkningen och, i fråga
om moderbolag, i den fastställda
koncembalansräkningen för det
senaste räkenskapsåret redovisas
som bolagets eller koncernens
nettovinst för året, balanserad vinst
och fria fonder sedan avdrag gjort
för

1. den redovisade förlusten,

Vinstutdelning till aktieägare får
inte överstiga vad som i den fast-
ställda balansräkningen och, i fråga
om moderbolag som skall upprätta
koncernredovisning, i den fästställ-
da koncembalansräkningen för det
senaste räkenskapsåret redovisas
som bolagets eller koncernens
nettovinst för året, balanserad vinst
och fria fonder sedan avdrag gjort
för

3. belopp som annars enligt bolagsordningen skall användas för något
annat ändamål än utdelning till aktieägarna.

Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller
ställning i övrigt står i strid med god affärssed. Förbud mot vinstut-
delning i vissa fäll föreskrivs i 6 kap. 5 §.

246

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

247

2.9 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs i fråga om sparbankslagen (1987:619)

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 1 kap. 3 §

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 §,3 kap. 15 §, 4 kap. 17 § och 6 kap.

11 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Ager en sparbank så många aktier
eller andelar i en svensk juridisk
person att den har mer än hälften
av rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är sparbanken moderföre-
tag och den andra juridiska perso-
nen dotterföretag. Äger ett dotter-
företag eller äger en sparbank och
ett eller flera dotterföretag tillsam-
mans eller äger flera dotterföretag
tillsammans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
sparbanken,

Har en sparbank i annat fall på
grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensam ett bestämmande
inflytande över en juridisk person
och en betydande andel i resultatet
av dess verksamhet, är sparbanken
moderföretag och den juridiska
personen dotterföretag.

En sparbank är moderbolag och en
annan juridisk person är dotter-
företag, om sparbanken

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

Om ett dotterföretag, eller ett
moderföretag och ett eller flera
dotterföretag tillsammans, eller
flera dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av

248

ledamöterna i dess styrelse eller Prop. 1995/96:10
motsvarande ledningsorgan. Bilaga 6

Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med denna
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska perso-
nen, är även denna dotterföretag
till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

I de fall som avses i 2 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juri-
disk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

2 kap.

2 §

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon ecu. I 4
kap. 7 § bankrörelselagen

(1987:617) finns bestämmelser om
vad som utgör fonder.

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon ecu. I 5
kap. 4 § 4 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

3 kap.

15 §

Styrelsen eller annan ställföreträda-
re för sparbanken får inte följa
sådana föreskrifter av sparbanks-
stämman eller annat sparbanksor-

Styrelsen eller arman ställföreträda-
re för sparbanken får inte följa
sådana föreskrifter av sparbanks-
stämman eller annat sparbanksor-

249

gan som inte är gällande därför att
de står i strid med denna lag,
bankrörelselagen (1987:617) eller
reglementet.

4 kap.

17 §

Om ett beslut av sparbanksstäm-
man inte har tillkommit i behörig
ordning eller i övrigt strider mot
denna lag, bankrörelselagen
(1987:617) eller reglementet, kan
talan mot sparbanken om att be-
slutet skall upphävas eller ändras
föras av huvudman, styrelsen eller
styrelseledamot.

gan som inte är gällande därför att
de står i strid med denna lag, lagen
(OOOO.OO) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag, bankrörelselagen(1987:617)
eller reglementet.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Om ett beslut av sparbanksstäm-
man inte har tillkommit i behörig
ordning eller i övrigt strider mot
denna lag, bankrörelselagen
(1987:617), lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller reglemen-
tet, kan talan mot sparbanken om
att beslutet skall upphävas eller
ändras föras av huvudman, styrel-
sen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks
inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla
huvudmännens samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa huvudmän och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse

som gäller för sparbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

Rätten kan ändra sparbanksstämmans beslut endast om det kan
fästställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är sparbanks-
stämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall
anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansinspektionen för
registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som
har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har
förordnat att sparbanksstämmans beslut inte får verkställas.

6 kap.

11
Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie sparbanksstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess be-
handling på stämman tillämpas inte
4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2
denna lag samt 4 kap. 9 § andra
stycket 3 och tredje-femte styckena,
10 och 11 §§ bankrörelselagen
(1987:61 7).

Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie sparbanksstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess be-
handling på stämman tillämpas inte
4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2
denna lag. Bestämmelserna i 5
kap. 17-22 §§, 6 kap. 2 § årsredo-
visningslagen (0000:00) samt 5
kap. 2 § 3 och 6 kap. 4 § lagen

250

Ingen tillgång får i balansräk-
ningen tas upp till ett högre värde
än den beräknas inbringa efter
avdrag för försäljningskostnaderna.
Om en tillgång kan beräknas in-
bringa ett väsentligt högre belopp
än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en
skuld eller en likvidationskostnad
kan beräknas åtgå ett belopp som
väsentligt avviker från den redovi-
sade skulden, skall vid tillgångs-
eller skuldposten det beräknade
beloppet anges inom linjen.

(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag behöver inte heller tillämpas.

Ingen tillgång får i balansräk-
ningen tas upp till ett högre värde
än den beräknas inbringa efter
avdrag för försäljningskostnaderna.
Om en tillgång kan beräknas in-
bringa ett väsentligt högre belopp
än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en
avsättning, skuld eller likvidation-
skostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade avsättningen eller
skulden, skall vid tillgångs-, av-
sättnings- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

251

2.10 Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen
(1987:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om föreningsbankslagen (1987:620)
dels att i lagen skall införas en ny paragraf 1 kap. 9 §

dels att 1 kap. 4 och 8 §§, 4 kap. 1 §, 6 kap. 15 §, 7 kap. 18 § och

9 kap. 13 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

För en föreningsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar, med
undantag av vad som följer av 7 §.

Det åligger vaije medlem att betala insats i föreningsbanken i enlighet
med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i
pengar.

En central föreningsbank skall
tillsammans med anslutna lokala
föreningsbanker när den centrala
föreningsbankens rörelse påböijas
ha ett bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om oktroj
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 4 kap. 7 § bankrörelselagen
(1987:617) finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

En central föreningsbank skall
tillsammans med anslutna lokala
föreningsbanker när den centrala
föreningsbankens rörelse påböijas
ha ett bundet eget kapital som vid
tidpunkten för beslut om oktroj
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 5 kap. 4 § 5 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör bundet
eget kapital.

Äger en föreningsbank så många
aktier eller andelar i en svensk
juridisk person att den har mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar, är förenings-
banken moderförening och den
andra juridiska personen dotterför-
etag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller
flera dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsammans
så många aktier eller andelar i en
juridisk person som nyss har sagts,
är även sistnämnda juridiska per-
son dotterföretag till moderföre-
ningen,

Har en föreningsbank i annat fall
på grund av aktie- eller andelsinne-
hav eller avtal ensam ett bestäm-
mande inflytande över en juridisk
person och en betydande andel i

En föreningsbank är moderbolag
och en annan Juridisk person är
dotterföretag, om föreningsbanken

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av

252

resultatet av dess verksamhet, är
föreningsbanken moderförening
och den juridiska personen dotter-
företag.

Moderförening och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med denna
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska perso-
nen, är även denna dotterföretag
till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag
utgör tillsammans en koncern.

9 §

1 de fall som avses i 8 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juri-
disk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de aktier eller andelar i dotter-
företaget som innehas av företaget
självt eller av dess dotterföretag.
Detsamma gäller aktier eller an-
delar som innehas av den som
handlar i eget namn men för dot-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

253

terföretagets eller dess dotterföre- Prop. 1995/96:10
tags räkning. Bilaga 6

4 kap.

När en medlem har avgått ur en
föreningsbank har han rätt att sex
månader efter avgången få ut sina
inbetalda medlemsinsatser. Belop-
pet får dock inte överstiga vad som
belöper på honom i förhållande till
övriga medlemmar av förenings-
bankens egna kapital enligt den
balansräkning som hänför sig till
tiden för avgången. Vid beräkning-
en av bankens egna kapital skall
bortses från reservfonden, upp-
skrivningsfonden och förlagsinsat-
serna.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga
medlemmar få ut vad som belöper på honom av beslutat vinstutdelning.

Träder föreningsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningsbanken i
konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas
enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningsbankens tillgångar.

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 10 kap. 3 § andra stycket eller 8 a § andra stycket.

6 kap.

15 §

Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningsbanken får inte företa
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel
åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningsbanken eller
annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa
sådana föreskrifter av förenings-
banksstämman eller annat före-
ningsorgan som inte är gällande
därför att de står i strid med denna
lag bankrörelselagen (1987:617)
eller stadgarna.

7 kap.

18 §

Om ett beslut av föreningsbanks-
stämman inte har kommit till i
behörig ordning eller i övrigt stri-
der mot denna lag, bankrörelsela-

254

gen (1987:617) eller stadgarna, kan
talan mot föreningsbanken om att
beslutet skall upphävas eller ändras
föras av medlem, innehavare av
förlagsandelar, styrelsen eller
styrelseledamot.

gen (1987:617), lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller stad-
garna, kan talan mot förenings-
banken om att beslutet skall upp-
hävas eller ändras föras av med-
lem, innehavare av förlagsandelar,
styrelsen eller styrelseledamot.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks
inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla
medlemmars samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse

som gäller för föreningsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom föreningsbanksstämmans beslut upphävs eller
ändras gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar
som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsbanksstämmans beslut
endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha
haft. Är föreningsbanksstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller
bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta
Finansinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller
ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom
beslut under rättegången har förordnat att föreningsbanksstämmans beslut
inte får verkställas.

9 kap.

13
Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsbanksstämman
för godkännande. I fråga om lik-
vidatoremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och
2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra
stycket 3 och tredje-femte styckena,
10 och 11 §§ bankrörelselagen
(1987:617).

§
Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsbanksstämman
för godkännande. I fråga om likvi-
datoremas redovisning och dess
behandling på stämman tillämpas
inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och
2 denna lag. Bestämmelserna i 5
kap. 17-22 §§, 6 kap. 2 § årsredo-
visningslagen (0000:00) samt 5
kap. 2 § 3 och 6 kap. 4 § lagen
(0000:00) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag behöver inte heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatska-
pitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-
lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas in-
bringa efter avdrag för försälj-

255

ningskostnadema. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom lin-
jen.

ningskostnadema. Om en tillgång Prop. 1995/96:10
kan beräknas inbringa ett väsentligt Bilaga 6
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller likvidation-
skostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade avsättningen eller
skulden, skall vid tillgångs-, av-
sättnings- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

256

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörel se

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse att 2 kap. 5 § och 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

2 kap.

5 §

Ett värdepappersbolag skall när verksamheten påbörjas ha ett bundet eget
kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar
minst

1. fem miljoner ecu om bolagets verksamhet skall innefatta mottagande
av medel på konto enligt 3 kap. 4 § 4,

2. 730 000 ecu om bolaget skall bedriva verksamhet som avses i 1 kap.
3 § 3 eller 5,

3. 125 000 ecu om inte högre belopp krävs enligt 1 eller 2, och

4. 50 000 ecu om bolaget skall driva enbart verksamhet som avses i 1
kap. 3 § 2 och denna skall avse endast andelar i värdepappersfonder eller
sådana utländska föndföretag som avses i 7 a och 7 b §§ lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder.

Finansinspektionen får medge undantag från det högre kapitalkrav som
i 2 föreskrivs för bedrivande av verksamhet enligt 1 kap. 3 § 5, om den
verksamheten bara avser annan medverkan vid emissioner än garantigiv-

nmg.

I 11 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975:1385) finns bestämmelser
om vad som utgör bundet eget
kapital.

I 5 kap. 4 § 3 lagen (0000:00)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag finns be-
stämmelser om vad som utgör
bundet eget kapital.

Regeringen, eller efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett värde-
pappersinstitut skall lämna till
inspektionen,

2. ett värdepappersinstituts lö-
pande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning samt förvaring och
inventering av värdehandlingar.

6 kap.

2 §

Regeringen, eller efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om vilka
upplysningar ett värdepappersinsti-
tut skall lämna till inspektionen
samt ett värdepappersinstituts
förvaring och inventering av värde-
handlingar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

257

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

258

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Pr0P- 1995/96:10
kreditmarknadsbolag Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmark-
nadsbolag att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4 och 7 §§ samt 5 kap. 2 §, skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §
Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt
2 kap. 9 och 10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.

Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och utländska kreditinstitut.

För utländska kreditinstituts
verksamhet genom filial i Sverige
gäller bestämmelserna i denna lag
i tillämpliga delar och i övrigt
lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.

För utländska kreditinstituts
verksamhet genom filial i Sverige
gäller bestämmelserna i denna lag
i tillämpliga delar, 1 kap. 5 § 2
lagen (0000:00) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappers-
bolag och i övrigt lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.

2 kap.

4
Ett kreditmarknadsbolag skall när
verksamheten påbörjas ha ett bun-
det eget kapital som vid tidpunkten
för beslut om tillstånd enligt 1 §
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 11 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975:1385) finns bestämmelser
om vad som utgör bundet eget
kapital.

Ett kreditmarknadsbolag skall när
verksamheten påbörjas ha ett bun-
det eget kapital som vid tidpunkten
för beslut om tillstånd enligt 1 §
motsvarar minst fem miljoner ecu.
I 5 kap. 4 § 3 lagen (0000:00) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör bundet
eget kapital.

Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår
till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att
bolaget har lägre bundet eget kapital än som anges i första stycket, dock
lägst motsvarande en miljon ecu. I nettovärdet skall inte räknas in värdet

av tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 §
första stycket.

7 §

För kreditmarknadsbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i
allmänhet, om inte annat följer av denna lag.

Den som är revisor i ett kreditmarknadsbolag får inte stå i skuld till
eller ha arman ekonomisk förpliktelse mot bolaget.

Lagen (0000:00) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepap-

259

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar som ett
kreditmarknadsbolag skall lämna
till inspektionen,

2. brottsförebyggande åtgärder
hos ett kreditmarknadsbolag,

3. ett kreditmarknadsbolags
löpande bokföring, årsbokslut och
årsredovisning samt förvaring och
inventering av värdehandlingar,
och om

4. avfattningen och innehållet i

den redovisning som enligt bestäm-
melserna i 11-14 §§ lagen

(1992:160) om utländska filialer
m.m. skall lämnas för verksamhet
i filial till utländskt företag som
driver verksamhet enligt denna lag.

persbolag är tillämplig på kredit- Prop. 1995/96:10
marknadsbolag. Bilaga 6

5 kap.

2 §

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar som ett
kreditmarknadsbolag skall lämna
till inspektionen,

2. brottsförebyggande åtgärder
hos ett kreditmarknadsbolag, och
om

3. ett kreditmarknadsbolags
förvaring och inventering av värde-
handlingar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

260

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om ProP- 1995/96:10
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och Bilaga 6
värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 1 kap. 3 §

dels att 1 kap. 2 § samt 6 kap. 5, 7 och 8 §§ lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-
persbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Om ett institut, ett holdingföretag
med finansiell verksamhet eller ett
holdingföretag med blandad
verksamhet äger så många aktier
eller andelar i en svensk eller
utländsk juridisk person att det har
mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar är
institutet eller holdingföretaget
moderföretag och den andra juri-
diska personen dotterföretag. Om
ett dotterföretag eller flera dotter-
företag tillsammans eller ett mo-
derföretag och ett eller flera dotter-
företag tillsammans äger så många
aktier eller andelar i en juridisk
person som nyss sagts, är även
sistnämnda juridiska person dotter-
företag till moderföretaget,

Har ett institut, ett holdingföre-
tag med finansiell verksamhet eller
ett holdingföretag med blandad
verksamhet i annat fall på grund av
aktie- eller andelsinnehav eller
avtal ensamt ett bestämmande
inflytande över en juridisk person
och en betydande andel i resultatet
av dess verksamhet, är institutet
eller holdingföretaget moderföretag
och den juridiska personen dotter-
företag.

Ett institut, ett holdingföretag med
finansiell verksamhet eller ett hol-
dingföretag med blandad verksam-
het är moderföretag och en annan
juridisk person är dotterföretag,
om institutet eller holdingföretaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

261

2. äger aktier eller andelar i den Prop. 1995/96:10
juridiska personen och på grund av Bilaga 6

avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier
och andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med denna
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska perso-
nen, är även denna dotterföretag
till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med
koncernföretag avses i denna lag företag inom samma koncern.

3 §

/ de fall som avses i 2 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juri-
disk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt el-
ler av dess dotterföretag. Detsam-
ma gäller andelar som innehas av
den som handlar i eget namn men
för dotterföretagets eller dess dot-
terföretags räkning.

6 kap.

5 §

För tillämpning av 3 och 4 §§ skall för en finansiell företagsgrupp

upprättas gruppbaserad redovisning.

Gruppbaserad redovisning skall
upprättas med tillämpning av de
regler som gäller för upprättandet
av koncembalansräkning och kon-
cemresultaträkning enligt 4 kap. 11
§ bankrörelselagen (1987:617), om

Gruppbaserad redovisning skall
upprättas med tillämpning av de
regler som gäller för upprättandet
av koncembalansräkning och kon-
cemresultaträkning enligt 7 kap.
lagen (0000:00) om årsredovisning

262

en bank ingår i företagsgruppen,
och enligt 11 kap. 77 § aktiebo-
lagslagen (1975:1385) i övriga
fall. Vad som nu sagts gäller inte
om annat följer av denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag.

i kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Vad som nu sagts gäller
inte om annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har medde-
lats med stöd av denna lag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Ett företag som det finns ägarin-
tresse i enligt 1 § första stycket 2
skall konsolideras enligt en metod
med utgångspunkt i den andel som
institutet eller holdingföretaget med
finansiell verksamhet äger i det
företag i vilket ägarintresse finns
(klyvningsmetod).

Ett företag som det finns ägarin-
tresse i enligt 1 § första stycket 2
skall konsolideras med tillämpning
av klyvningsmetoden enligt 7 kap.
26 § årsredovisningslagen

(1995:000).

I de fall som avses i 2 § får Fi-
nansinspektionen medge antigen att
konsolidering sker på det sätt som
anges i 7 § eller att redovisningen
sker till det boiförda värdet med
hänsyn till innehavs- och resul-
tatandelen i det företag som det
finns ägarintresse i eller kapital-
bindningar till (kapitalandelsme-
tod).

I de fall som avses i 2 § får Fi-
nansinspektionen medge antingen
att konsolideringen sker på det sätt
som anges i 7 § eller med tillämp-
ning av kapitalandelsmetoden
enligt 7 kap. 22 § andra-fjärde
styckena och 23-25 §§ årsredovis-
ningslagen (1995:000).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. 1 fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

263

2.14 Förslag till Lag om årsredovisning i försäkringsföretag ProP- 1995/96:10
Bilaga 6

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag
avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som
omlättas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på fi-
nansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar
dotterföretag som är försäkringsföretag. Med finansiellt holdingföretag
avses ett företag som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt
årsredovisningslagen (1995:000) och vars verksamhet uteslutande eller så
gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar

1 dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får helt eller delvis medge undantag från denna lag för sådana försäk-
ringsföretag som får undantas från försäkringsrörelselagen (1982:713) en-
ligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället
sådana bestämmelser som avses i 4 § andra stycket gälla.

Hänvisningarna till årsredovisningslagen

Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan be-
stämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess
helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av
bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av
denna lag.

Definitioner

3 § Följande bestämmelser om definitioner i 1 kap. årsredovisningsla-
gen (1995:000) skall tillämpas:

3 § andra stycket om likställande av aktier med andelar,

4 § om definition av koncern, koncernföretag m.m.,

5 § om definition av intresseföretag, samt

264

6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m. Prop. 1995/96:10
Bilaga 6

Normgivningsbemyndigande

4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare föreskrifter om

1. löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredo-
visning i försäkringsföretag som omfattas av denna lag, och

2. den koncernredovisning som finansiella holdingföretag skall upp-
rätta enligt denna lag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela föreskrifter om löpande bokföring, årsbokslut,
årsredovisning och koncernredovisning i sådana företag som helt eller
delvis undantagits från lagens tillämpning enligt 1 § tredje stycket.

5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin-
spektionen får föreskriva att denna lags bestämmelser om koncerner
skall gälla för en grupp av företag, som inte utgör en koncern enligt
bestämmelserna i 3 §, men som har en gemensam eller i huvudsak ge-
mensam ledning.

Räkenskapsår för försäkringsföretag

6 § Kalenderår är räkenskapsår om inte annat följer av 12 § tredje
stycket bokföringslagen (1976:125).

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Årsredovisningens upprättande

1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall
försäkringsföretag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning
enligt denna lag.

Om rörelsen omfattar flera försäkringsgrenar skall i årsredovisning-
en även ingå en resultatanalys.

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. års-
redovisningslagen (1995:000) skall tillämpas:

1 § andra stycket om årsredovisningens delar,

2 § om krav på överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om krav på rättvisande bild m.m.,

4 § om iakttagande av andra grundläggande redovisningsprinciper,

265

5 § om årsredovisningens språk och form,

6 § om angivande av beloppen i svenska kronor m.m., samt

7 § första och tredje stycket om årsredovisningens undertecknande.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna

1 § Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt
den uppställningsform som anges i bilaga 2.

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestäm-
melser om balansräkning och resultaträkning i 3 kap. årsredovisnings-
lagen (1995:000) tillämpas:

1 § om vad balansräkningen i sammandrag skall redovisa,

2 § om vad resultaträkningen i sammandrag skall redovisa,

4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning, sammanslag-
ning av poster m.m.,

5 § om uppgifter om föregående räkenskapsårs poster m.m.,

6 § första stycket om specificering av större periodiseringsposter,
samt

9 § första och andra styckena om redovisning av extraordinära intäk-
ter och kostnader.

Särskilda regler om sammanslagning av poster m. m.

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 3 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Vad som i 4 § fjärde stycket årsredovisningslagen (1995:000)
sägs om sammanslagning av poster som föregås av arabiska siffror
gäller inte för posterna upptagna i schemat för resultaträkningen i
bilaga 2 eller för sådana poster i balansräkningen som skall tas upp
under Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar eller
Försäkringstekniska avsättningar.

2. Inom linjen skall, utöver ställda säkerheter och ansvarsförbindel-
ser, oåterkalleliga åtaganden som innebär risktagande anges.

Förpliktelser till följd av försäkringsavtal

4 § Förpliktelser som uppkommit till följd av försäkringsavtal behöver
inte tas upp som ansvarsförbindelse eller åtagande.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

266

4 kap. Värderingsregler m.m.

Års redovisningslagens tillämpning

1 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestäm-
melser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:000) till-
ämpas:

2 § om immateriella anläggningstillgångar,

3 § om värdering av anläggningstillgångar,

4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

6 § om uppskrivning av anläggningstillgångar m.m.,

7 § om användning av uppskrivningsfond,

8 § om minskning av uppskrivningsfond efter nedskrivning m.m.,

9 § om värdering av omsättningstillgångar, beräkning av verkligt
värde m.m.,

10 § om värdering av pågående arbeten,

11 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,

12 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde
m.m.,

13 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

14 § om värdering av egna aktier och av andelar i dotterföretag,

15 § om kapitalrabatt m.m.,

16 § om principer för avsättningar, samt

17 § första stycket om specificering av större övriga avsättningar.

Värderingsreglernas tillämpning på olika tillgångsposter m.m.

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 4 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. 2 § tillämpas på immateriella tillgångar (B).

2. 3 § skall tillämpas på samtliga tillgångar, om inte annat följer av
detta kapitel.

3. 4 § skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels place-
ringstillgångar (C) - utom när de värderas utifrån verkligt värde -
samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga
tillgångar (G.IV) som skall stadigvarande brukas eller innehas.

4. a) 5 § skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B), dels pla-
ceringstillgångar (C) - utom när de värderas utifrån verkligt värde -
samt dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga
tillgångar (G.IV) som stadigvarande skall brukas eller innehas.

b) 5 § andra stycket tillämpas endast på placeringar i koncerföretag
och intresseföretag (C. II), andra finansiella placeringstillgångar än ak-
tier och andelar (C.III.2-7) samt depåer hos företag som avgivit affär
(C.IV) - utom när tillgångarna värderas utifrån verkligt värde.

c) Sådana andra finansiella placeringstillgångar som utgörs av aktier
och andelar (C.III. 1) skall skrivas ned till det lägre värde som till-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

267

gången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdened-
gången är varaktig.

5. a) 6 och 8 §§ skall tillämpas på placeringstillgångar (C) - utom
när de värderas utifrån verkligt värde - samt på sådana tillgångar hän-
förliga till materiella tillgångar och varulager (G.I) som stadigvarande
skall innehas eller brukas.

b) Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag får inte
skrivas upp till högre värde än vad som medges av Finansinspektio-
nen.

6. Uppskrivningsbelopp enligt 6 § far endast användas

- i skadeförsäkringsaktiebolag för ökning av aktiekapitalet genom
fondemission eller nyemission,

- i skadeförsäkringsföretag för avsättning till en uppskrivningsfond
(AA.III), samt

- i livförsäkringsföretag för avsättning till en uppskrivningsfond
(DD.II) efter medgivande av Finansinspektionen.

7. 7 § första stycket 2 och andra stycket om användning av upp-
skrivningsfonden för att täcka förlust får inte tillämpas.

8. 9 § skall tillämpas på dels fordringar (F), dels kassa och bank
(G.II), dels sådana materiella tillgångar och varulager (G.I) och övriga
tillgångar (G.IV) som inte stadigvarande skall brukas eller innehas.

9. 13 § skall tillämpas på materiella tillgångar och varulager
(G.I).

Särskilda begränsningsregler för värderingen

3 § Samma värderingsprincip skall tillämpas på alla placeringstillgång-
ar (C) som ingår i en och samma post som föregås av en arabisk
siffra eller som tas upp under Byggnader och mark (C.I).

Särskilda värderingsregler för tillgångar

4 § Om det belopp som erlagts för räntebärande värdepapper eller lå-
nefbrdringar överstiger eller underskrider det belopp som skall erhål-
las på förfallodagen, skall sådan över- eller underkurs periodiseras.

I anskaffningsvärdet för räntebärande värdepapper och lånefor-
dringar skall medräknas sådan över- eller underkurs som avses i första
stycket.

En periodisering enligt första stycket får underlåtas under samma
förutsättningar som de som anges i 4 kap. 15 § andra meningen årsre-
dovisningslagen (1995:000). Om en periodisering underlåts skall upp-
lysning om förhållandet lämnas i not.

5 § Placeringstillgångar (C) får, med undantag för aktier och andelar
i intresse- och koncernföretag (C.II. 1 och C.II.3), värderas till verk-
ligt värde enligt 4 kap. 9 § tredje stycket årsredovisningslagen

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

268

(1995:000) även när detta överstiger anskaffningsvärdet. Placerings-
tillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D) skall
alltid värderas till verkligt värde.

6 § Vinster eller förluster som uppkommer när tillgångar värderas uti-
från verkligt värde skall redovisas som särskilda poster i resultaträk-
ningen.

Vinst som uppkommer när det bokförda värdet överstiger anskaff-
ningsvärdet skall i balansräkningen sättas av till fond för orealiserade
vinster. Om summan av orealiserade vinster vid utgången av ett rä-
kenskapsår är mindre än vid utgången av det föregående räkenskapå-
ret, skall fonden för orealiserade vinster sättas ned i samma mån.

7 § Om placeringstillgångar (C) i balansräkningen värderas utifrån an-
skaffningsvärdet skall upplysningar om en värdering till verkligt värde
lämnas i not. Upplysningarna skall fördelas på de i balansräkningen
i bilaga 1 upptagna tillgångsposterna. När placeringstillgångar (C eller
D) i balansräkningen värderas utifrån verkligt värde enligt 5 §, skall
upplysningar om en värdering utifrån anskaffningsvärdet lämnas i not.
Även sådana upplysningar skall fördelas på de i balansräkningen i
bilaga 1 upptagna tillgångsposterna.

8 § Direkta och indirekta anskaffningskostnader som har ett klart sam-
band med tecknande av försäkringsavtal skall tas upp som tillgång, om
de är av väsentligt värde för den bedrivna rörelsen under kommande
år.

Särskilda värderingsregler för försäkringstekniska avsättningar

9 § Försäkringstekniska avsättningar (EE) skall tas upp i balans-
räkningen bestämda enligt 7 kap. 1 och 2 § försäkringsrörelselagen
(1982:713).

10 § Såsom avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande ris-
ker (EE.I) i skadeförsäkringsrörelse, skall tas upp belopp motsvaran-
de premiereserven.

Såsom livförsäkringsavsättning (EE.II) i livförsäkringsrörelse, skall
tas upp belopp motsvarande premiereserven inklusive belopp för till-
delad återbäring, utom sådan tilldelad återbäring som förfallit till be-
talning.

5 kap. Tilläggsupplysningar

Arsredovisningslagens tillämpning

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall
årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3 - 6 §§ ned-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

269

an. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med
kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balans-
räkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad
som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar
i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:000) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om tillgångars anskaffningsvärde m.m.,

4 § om taxeringsvärden,

5 § om uppskrivningsfondens storlek m.m.,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

8 § om specifikation av dotterföretag och intresseföretag,

9 § om utelämnande av uppgifter i vissa fall,

10 § andra stycket om särredovisning av vissa skulder,

11 § om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser,

12 § om lån m.m. till ledande befattningshavare,

13 § om utelöpande lån som är konvertibla m.m.,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

15 § första stycket om latent skatt m.m.,

16 § första stycket om fördelningen av skatt på ordinärt och extraordi-
närt resultat,

17 § om medelantalet anställda m.m.,

18 § om räkenskapsårets personalkostnader,

19 § om ersättning till ledande befattningshavare och personal,

20 § om pensioner och liknande förmåner,

21 § om ersättning och pensioner till tidigare styrelse m.m.,

22 § om avtal om avgångsvederlag, samt

23 § om namn, organisationsnummer och säte för moderföretag.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Särskilda regler om notupplysningar

2 § De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. 2 § skall tillämpas på samtliga tillgångar, avsättningar och skul-
der.

2. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar
(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag
och intresseföretag (C.II).

b) 3 § andra och tredje stycket skall tillämpas på dels immateriella
tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella till-
gångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadigva-
rande skall brukas eller innehas.

3. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).

4. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och
avgiven affär.

5. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna vissa upp-
gifter prövas av Finansinspektionen.

270

6. 10 § andra stycket skall tillämpas endast beträffande de skulder Prop. 1995/96:10

som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. Bilaga 6

7. 12 § tredje stycket skall tillämpas om företaget lämnat lån till
eller ställt säkerhet till förmån för annan med stöd av tillstånd enligt
12 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

8. Uppgift enligt 17 § skall även lämnas om medelantalet anställda
uppdelat, på kontorstjänstemän, falttjänstemän och övriga anställda i
Sverige. Dessutom skall medelantalet fritidsombud och specialombud
i Sverige anges var för sig.

9. Uppgift enligt 19 § första stycket 2 om löner och ersättningar till
anställda skall delas upp på kontorstjänstemän, falttjänstemän och öv-
riga anställda i Sverige. Dessutom skall ersättningsbeloppen för fri-
tidsombud och specialombud i Sverige anges var för sig.

Särskilda upplysningsregler om tillgångar

3 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om
tillgångar:

1. Byggnader och mark som används för den egna verksamheten
skall anges.

2. Övriga lån (C.III.5) skall specificeras på belopp där försäk-
ringsbrev utgör huvudsaklig säkerhet och, om resterande belopp är
väsentligt, även i övrigt specificeras till storlek och art.

3. Större belopp i posterna Övriga finansiella placeringstillgångar
(C.III.7) och Övriga tillgångar (G.IV), skall specificeras till storlek
och art.

4. Förutbetalda anskaffningskostnader (H.II) och Återförsäkrares an-
del av förutbetalda anskaffningskostnader (JJ.I) skall anges uppdelat
på skadeförsäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse.

5. Då det bokförda värdet för räntebärande värdepapper överstiger
eller underskrider det belopp som skall infrias på förfallodagen, skall
mellanskillnaden anges. Summan av överstigande belopp skall anges
för sig och summan av underskridande belopp skall anges för sig.

Upplysningar om skulder m. m. och indelning av eget kapital m. m.

4 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om
eget kapital och skulder:

1. I livförsäkringsaktiebolag skall Aktiekapital tas upp som bundet
eget kapital.

2. I skadeförsäkringsföretag skall eget kapital delas upp i bundet
eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond,
Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster.
Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanse-
rad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Ba-

271

lanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

3. I livförsäkringsföretag skall Återbäringsmedel anges uppdelat på
Återbäringsfond, Uppskrivningsfond, Fond för orealiserade vinster,
Övriga medel och Årets resultat. Posten Återbäringsmedel och för-
ändringarna av posten skall förklaras i not.

4. Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Avsättning för
ej intjänade premier och kvardröjande risker (EE.l) uppgår till vä-
sentligt belopp, skall beloppet anges.

5. Om awecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp skall det an-
ges i not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med av-
vecklings resultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för
oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter
avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar
för skador från föregående år, och å andra sidan vad som kvarstår av
avsättningen för oreglerade skador från föregående år vid räken-
skapsårets slut.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Upplysningar om resultaträkningens poster

5 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om
resultaträkningens poster:

1. 1 fråga om skadeförsäkring skall anges

a) premieinkomsten, brutto,

b) premieintäkter, brutto,

c) försäkringsersättningar, brutto,

d) driftskostnader, brutto, samt

e) resultat av avgiven återförsäkring.

Posterna skall fördelas på direkt försäkring och mottagen återförsäk-
ring, om mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av premi-
einkomst, brutto.

Direkt försäkring skall fördelas enligt följande försäkringsklasser

a) olycksfall och sjukdom,

b) motorfordon, ansvar mot tredje man,

c) motorfordon, övriga klasser,

d) sjöfart, luftfart och transport,

e) brand och annan skada på egendom,

f) allmän ansvarighet,

g) kredit och borgen,

h) rättsskydd,

i) assistans, samt

j) övriga försäkringsklasser.

2. I fråga om livförsäkring skall premieinkomsten anges brutto. Om
mottagen återförsäkring utgör tio procent eller mer av denna premie-
inkomst skall inkomsten fördelas mellan direkt försäkring och mot-
tagen återförsäkring.

272

Premieinkomst för direkt försäkring skall fördelas enligt följande in-
delningsgrunder

a) I premier för individuell försäkring,

II gruppförsäkringspremier

b) I periodiska premier,

II engångspremier,

c) 1 premier för ej återbäringsberättigade avtal,

II premier för återbäringsberättigade avtal, samt

III premier för avtal där försäkringstagaren bär placerings-
risken.

3. Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av total pre-
mieinkomst, brutto, för direkt försäkring som avser försäkringsavtal
som tecknats av företaget i

a) Sverige,

b) övriga stater som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, samt

c) övriga länder.

4. Det totala beloppet för provisioner för direkt försäkring under rä-
kenskapsåret skall anges i not.

5. Om kapitalavkastning överförs mellan teknisk och icke-teknisk
redovisning i resultaträkningen, skall upplysningar om grunderna för
sådan överföring lämnas i not.

Upplysningar om koncern- och intresseföretag

6 § Utöver vad som följer av 1 § skall för var och en av posterna
under Fordringar (F) och Skulder (II) uppgifter lämnas om de belopp
som avser koncernföretag och om de belopp som avser intresseföre-
tag.

6 kap. Förvaltningsberättelsen och resultatanalys

Arsredovisningslagens tillämpning

1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:000)
skall tillämpas:

1 § första och andra stycket om förvaltningsberättelsens innehåll, samt

2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.

2 § Utöver vad som följer av 1 § skall i förvaltningsberättelsen upp-
lysningar lämnas om

1. skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart
och ett av de fem senaste räkenskapsåren, och

2. företagets konsolidering vid utgången av vart och ett av de fem
senaste räkenskapsåren.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

273

Resultatanalys

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

3 § 1 resultatanalysen skall fördelat på försäkringsgrenar upplysningar
lämnas om försäkringstekniska avsättningar, återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar, intäkter, kostnader och rörelseresul-
tatet. Livförsäkringsföretag skall även lämna upplysningar om återbä-
ringsmedlens fördelning på försäkringsgrenar.

7 kap. Koncernredovisning

Koncernredovisningens upprättande

1 § Försäkringsföretag som är moderföretag och sådana finansiella
holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket, skall för varje rä-
kenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte
annat följer av 2 §.

A rsredovisningslagens tillämpning

2 § Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestäm-
melser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) tillämpas:

2 § om undantag från skyldighet att upprätta koncernredovis-
ning m.m.,

3 § första stycket om koncernredovisningens delar,

4 § om vilka dotterföretag som skall omfattas,

5 § om krav på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande
bild,

8 § om beaktande av andelar ägda av annan än koncernföretag,

9 § om balansdag för koncernredovisningen,

11 § om att använda med årsredovisningen enhetliga principer m.m.,

12 § om eliminering av transaktioner mellan koncernföretag,

14 § om jämförande upplysningar vid förändringar i koncernens sam-
mansättning,

15 § om uppgifter beträffande dotterföretag och intresseföretag,

16 § om utelämnande av vissa uppgifter enligt 15 §,

17 § om redovisning enligt förvärvsmetoden,

18 § om krav på förvärvsanalys m.m.,

19 § om behandling av skillnadsbelopp som goodwill,

20 § om redovisning enligt poolningsmetoden,

21 § om när kapitalandelsmetoden skall användas på dotterföretag,

22 § om redovisning av andelar i intresseföretag,

23 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden vid förvärvet,

24 § om eget kapital för moderföretag som är intresseföretag,

25 § om redovisning enligt kapitalandelsmetoden under innehavet,

274

26 § om redovisning av resultat och utdelning enligt kapitalandelsme-
toden,

27 § om redovisning enligt klyvningsmetoden, samt

28 § om notupplysningar vid tillämpning av klyvningsmetoden.

Särregler om när koncernredovisning inte behöver upprättas m. m.

3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen
(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:

1 a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att
moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats
enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med
Europeiska gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991
(91/674/EEG).

1 b) 1 stället för vad som sägs i 2 § tredje stycket skall ingivandet
och kungörandet av koncernredovisningen och revisionsberättelsen ske
enligt 8 kap. 5 och 7 §§ denna lag.

2. I stället för den föreskrivna tiden om tre månader i 9 § gäller en
tid om sex månader.

3. Utöver vad som anges i 11 § första stycket första meningen och
andra stycket, gäller att andra värderingsprinciper får användas i kon-
cernredovisningen för avsättningar som värderas med regler specifika
för försäkringsrörelse, liksom för tillgångar vars värdering påverkar
eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter. Om andra värde-
ringsprinciper används skall upplysning härom lämnas i not.

4. Fråga om tillstånd enligt 16 § att utelämna vissa uppgifter prövas
av Finansinspektionen.

För koncernredovisningen tillämpliga regler

4 § För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. bestämmelserna om vissa principer m.m. i 2 kap. 2 §, med un-
dantag för däri gjorda hänvisningar till 2 kap. 1-3 §§ i årsredovis-
ningslagen (1995:000),

2. bestämmelserna om balans- och resultaträkningen i 3 kap., med
det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall i kon-
cernbalansräkningen för skadeförsäkringsföretag tas upp som bundet
eget kapital under Andra fonder (AA.IV) och i koncembalansräkning-
en för livförsäkringsföretag tas upp under Återbäringsmedel (DD),

3. bestämmelserna i 4 kap.,

4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. denna lag, med
undantag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 23 §§ års-
redovisningslagen (1995:000), samt

5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6
kap. 1 och 2 §§.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

275

8 Kap. Offentlighet

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Registreringsmyndighet

1 § Finansinspektionen är registreringsmyndighet för försäkringsföre-
tag.

Arsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om offentlighet i 8 kap. årsredovisnings-
lagen (1995:000) skall tillämpas:

14 § om publicering av årsredovisningen, samt

15 § om publicering av årsredovisningen i ofullständigt skick.

Särskilda upplysningar om anmärkning enligt försäkringsrörelselagen

3 § Utöver vad som följer av 2 § skall en årsredovisning som publice-
ras enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:000) även innehålla
uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 11 § tredje stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713).

Årsredovisningen avlämnande till revisorerna

4 § Årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret skall lämnas till
revisorerna senast en månad före ordinarie bolagsstämman.

Ingivande till registreringsmyndighet

5 § Försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten senast
inom en månad från ordinarie bolagsstämma. På kopian av årsredovis-
ningen skall en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna
bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med
uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om
stämmans beslut beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust.

Kungörande

6 § När årsredovisning och revisionsberättelse har getts in till registre-
ringsmyndigheten på det sätt som anges i 5 §, skall myndigheten
kungöra detta i en tidning.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om sådan kungörelse.

276

Vite

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

7 § Verkställande direktör eller styrelseledamot i ett försäkringsföretag
som enligt denna lag eller annan författning skall ge in redovis-
ningshandling eller revisionsberättelse till Finansinspektionen, kan av -
inspektionen föreläggas att vid vite fullgöra denna skyldighet.

Frågan om utdömande av vitet prövas av Finansinspektionen.

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

8 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på koncernredovis-
ning och koncemrevisionsberättelse.

9 kap. Överklaganden

1 § Finansinspektionens beslut enligt 1 kap. 1 § tredje stycket får
överklagas hos regeringen.

2 § Finansinspektionens beslut i frågor om

1. medgivande eller tillstånd enligt 4 kap. 2 § 6, 5 kap. 2 § 4, 7 kap.

3 § 3.

2. föreläggande enligt 8 kap. 7 § första stycket, samt

3. utdömande av vite enligt 8 kap. 7 § andra stycket,
får överklagas hos länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

277

Bilaga 1

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Uppställningsform för balansräkning

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

B. Immateriella tillgångar

I Goodwill

I Andra immateriella tillgångar

C. Placeringstillgångar

I Byggnader och mark

II Placeringar i koncernföretag och intresseföretag

1. Aktier och andelar i koncernföretag

2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och
lån till, koncernföretag

3. Aktier och andelar i intresseföretag

4. Räntebärande värdepapper emitterade av,
och lån till, intresseföretag

III Andra finansiella placeringstillgångar

1. Aktier och andelar

2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

3. Andelar i investeringspooler

4. Lån med säkerhet i fast egendom

5. Övriga lån

6. Utlåning till kreditinstitut

7. Övriga finansiella placeringstillgångar

IV Depåer hos företag som avgivit affär

D. Placeringstillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken

E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

1. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter

5. Övriga försäkringstekniska avsättningar

6. Avsättning för livförsäkringar där försäkringstagaren bär place-
ringsrisken

F. Fordringar

I. Fordringar avseende direkt försäkring

II Fordringar avseende återförsäkring

III Övriga fordringar

G. Andra tillgångar

I Materiella tillgångar och varulager

II Kassa och bank

278

III Egna aktier

IV Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I Upplupna ränte- och hyresintäkter

II Förutbetalda anskaffningskostnader

III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Eget kapital, avsättningar och skulder

AA. Eget kapital

I Aktiekapital eller Garantikapital

II Överkursfond

III Uppskrivningsfond

IV Andra fonder

1. Reservfond

2. Fond för orealiserade vinster

3. Övriga fonder

V Balanserad vinst eller förlust

VI Årets resultat

BB. Obeskattade reserver

CC. Efterställda skulder

DD. Återbäringsmedel

I Återbäringsfond

II Uppskrivningsfond

III Fond för orealiserade vinster

IV Övriga medel

V Årets resultat

EE. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

1. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter

5. Utjämningsavsättning

6. Övriga försäkringstekniska avsättningar

FF. Avsättning för livförsäkringar där försäkringstagaren bär ce-
placeringsrisken (före avgiven återförsäkring)

GG. Avsättningar för andra risker och kostnader

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

279

HH. Depåer från återförsäkrare

II. Skulder

I Skulder avseende direkt försäkring

II Skulder avseende återförsäkring

III Obligationslån

IV Skulder till kreditinstitut

V Övriga skulder

JJ. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader

II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämförliga säkerheter för egna skulder och
såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig

II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för
sig

III Ansvarsförbindelser

1. Garantier

2. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar
och ej har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet

3. Övriga ansvarsförbindelser

IV Åtaganden

1. Åtaganden till följd av återköpstransaktioner

2. Övriga åtaganden

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkningen

I. Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

b. Premier för avgiven återförsäkring (-)

c. Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvar-
dröjande risker (+/-)

d. Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning

för ej intjänade premier och kvardröjande risker ( + /-)

2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6)

280

3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a. Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter
avgiven återförsäkring) (+/-)

6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

7. Driftskostnader

8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

9. Förändring i Utjämningsavsättning

10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post

III. 1)

II. Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse

1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

a. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

b. Premier för avgiven återförsäkring (-)

2. Kapitalavkastning, intäkter

3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a. Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

b. Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (-)

6. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar

(efter avgiven återförsäkring) ( + /-)

a. Livförsäkringsavsättning

b. Övriga försäkringstekniska avsättningar

7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

8. Driftskostnader

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

281

9.	Kapitalavkastning, kostnader	Prop. 1995/96:10
10.	Orealiserade förluster på placeringstillgångar	Bilaga 6
11.	Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)
12.	Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4)
13.	Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)
III.	Icke-teknisk redovisning
1.	Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post 1.10)
2.	Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post 11.13)
3a.	Kapitalavkastning, intäkter i skadeförsäkringsrörelsen
3b.	Orealiserade vinster på placeringstillgångar
4.	Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post 11.12)
5a.	Kapitalavkastning, kostnader i skadeförsäkringsrörelsen
5b.	Orealiserade förluster på placeringstillgångar
6.	Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post 1.2)
7.	Övriga intäkter
8.	Övriga kostnader
9.	Extraordinära intäkter
10.	Extraordinära kostnader
11.	Bokslutsdispositioner
12.	Skatt på årets resultat
13.	Övriga skatter
14.	Årets resultat

282

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas på
räkenskapsår som börjar den 1 januari 1996 eller senare.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
i 11 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) som ersatts genom be-
stämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen
(1995:000) skall inte tillämpas på nedskrivning som har skett före
lagens ikraftträdande.

4. För belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande får användas för erforderlig nedskrivning av värdet på
andra anläggningstillgångar, om det finns särskilda skäl för en sådan
utjämning. I så fäll skall upplysning om detta lämnas i not.

5. Regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, Finans-
inspektionen får för den första års- eller koncernredovisning som upp-
rättas enligt denna lag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsre-
dovisningslagen (1995:000) och 6 kap. 2 § denna lag inte skall tilläm-
pas samt meddela närmare föreskrifter om vilka jämförande upplys-
ningar som i stället skall lämnas.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

283

2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Prop. 1995/96:10
(1982:713) Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)

dels att 11 kap. skall upphöra att gälla,

dels att ordet "försäkringstekniska skulder” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "försäkringstekniska avsättningar" i motsvarande form,

dels att ordet "ersättningsreserv" i olika böjningsformer skall bytas ut
mot "avsättning för oreglerade skador" i motsvarande form,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 1 kap. 9 a §,

dels att 1 kap. 6 och 9 §§, 4 kap. 18 och 22 §§, 7 kap. 1,2, 10 f,
17 a, 22 och 24 §§, 8 kap. 7 och 15 §§, 9 kap. 16 och 20 §§, 10 kap.
4 och 11 §§, 12 kap. 1, 2, 5, 9 och 9 a §§, 13 kap. 1 §, 14 kap. 2, 13
och 18 §§, 16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 11 samt 21 kap. 2 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §'

Åger ett försäkringsbolag så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk per-
son att det har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är försäkringsbolaget
moderbolag och den juridiska
personen dotterföretag. Äger ett
dotterföretag aktier eller andelar i
den omfattning som har angivits
nu, är även den sistnämnda juridis-
ka personen dotterföretag till mo-
derbolaget. Detsamma gäller om
aktierna eller andelarna ägs av
moderbolaget och ett eller flera
dotterföretag tillsammans eller av
flera dotterföretag tillsammans.

Har ett försäkringsbolag i annat
fall på grund av aktie- eller an-
delsinnehav eller garantiavtal eller
något annat avtal ensamt ett be-
tydande inflytande i resultatet av
dess verksamhet, är försäkrings-
bolaget moderbolag och den juri-
diska personen dotterföretag.

Ett försäkringsbolag är moderbo-
lag och en annan juridisk person
är dottetföretag, om försäkrings-
bolaget

1. innehar mer än hälften av rös-
terna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderbolaget
eller moderbolaget tillsammans

'Senaste lydelse 1991:1767.

284

med ett eller flera andra dotterför-
etag eller flera andra dotterföretag
tillsammans

1. innehar mer än hälften av rös-
terna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och på grund av
avtal med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller
andelar,

3. äger aktier eller andelar i den
juridiska personen och har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier
eller andelar i en juridisk person
och på grund av avtal med denna
eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt
att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska perso-
nen, är även denna dotterföretag
till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag ut-
gör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i
denna lag företag i samma kon-
cern.

Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får föreskriva att denna lags
bestämmelser om koncerner skall
gälla helt eller delvis på en grupp
av företag, som inte utgör en kon-
cern enligt bestämmelserna i första
eller andra stycket, men som har
en gemensam eller i huvudsak
gemensam ledning.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

285

Finansinspektionen kan förordna
att denna lags bestämmelser om
koncerner skall tillämpas helt eller
delvis på en grupp av försäkrings-
bolag, som inte utgör en koncern
enligt bestämmelserna i första
stycket, men som har gemensam
eller i huvudsak gemensam admini-
stration och företagsledning. Bola-
gen bestämmer själva vilket bolag
som skall vara moderbolag. Under-
låter bolagen att utse ett moderbo-
lag, kan finansinspektionen utfärda
föreskrifter om detta.

1 kap.

9 a

/ de fall som avses i 9 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller juri-
disk persons räkning anses till-
komma den personen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

4 kap.

18 §2

En fondemission kan ske genom att
till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt
12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivnings-
fbnden,

3. medel från reservfonden,
eller

4. belopp varmed värdet av en
anläggningstillgång skrivs upp
enligt 11 kap. 5 §.

En fondemission kan ske genom att
till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt
12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivnings-
fonden,

3. medel från reservfonden och
överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en
tillgång skrivs upp enligt 4 kap.
1 § lagen (1995:00) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag och
4 kap. 6 § årsredovisningslagen
(1995:000).

2Senaste lydelse 1990:1296.

286

Prop. 1995/96:10
Bilaga 6

Bestämmelserna i 7 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i
fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket
belopp aktiekapitalet skall ökas, de nya aktiernas aktieslag eller det
belopp vartill aktiernas nominella belopp höjts samt, i förekommande fäll,
förordnande som avses i 6 a §. 1 ett avstämningsbolag skall avstämnings-
dagen anges i beslutet varvid iakttas att avstämning inte får ske innan
beslutet har registrerats. Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och 9 §
första stycket skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får
inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall
genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet.
Besluten får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för
räkenskapsåret efter det under vilket registrering har skett.

22 §

Emissionsprospektet skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsåren,
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det ålegat bolaget att ta in i
förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Bestämmelserna i 11 kap 2 § Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
första stycket andra meningen skall andra stycket och tredje stycket
tillämpas på emissionsprospektet. första meningen årsredovisnings-
lagen (1995:00) skall tillämpas på
emissionsprospektet.

Om försäkringsaktiebolag är moderbolag, skall bolaget i emissionspro-
spektet ta in koncemresultaträkningama och koncembalansräkningama
för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och
andra uppgifter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för
bolaget som svarar mot uppgifterna i dessa handlingar utelämnas i den
mån de anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets
aktier. Dock får bolagets resultaträkning och balansräkning för det
senaste räkenskapsåret enligt första stycket utelämnas.

7 kap.

/ ett försäkringsbolags balansräk-
ning skall som skulder, under
benämningen försäkringstekniska
skulder, tas upp värdet på balans-
dagen av bolagets ansvarighet för

Ett försäkringsbolags försäkring-
stekniska avsättningar skall minst
uppgå till ett belopp som motsvarar
vad som erfordras för att bolaget
vid varje tidpunkt skall kunna
uppfylla alla åtagatiden som skäli-
gen kan förväntas uppkomma med
anledning av ingångna försäk-
ringsavtal. De försäkringstekniska

287

avsättningarna utgörs av bolagets
ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premiereserv),

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

2. försäkringsersättningar för
inträffade försäkringsfall (ersätt-
ningsreserv),

3. utgifter för reglering av in-
träffade försäkringsfall (skadebe-
handlingsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom
livförsäkringsrörelsen som inte har
förfellit till betalning,

5. sådan tilldelad återbäring inom
annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse som inte har för-
fellit till betalning, och

6. avsättningar till utjämningsre-
serv för kreditförsäkring upp till
det belopp som anges i 12 kap. 9 a
§ första stycket andra meningen.
Sådan tilldelad återbäring inom
livförsäkringsrörelsen som har
förfallit till betalning men inte
kunnat betalas ut skall föras till
ersättningsreserven.

Ansvarar flera försäkringsbolag
solidariskt för en försäkring, skall
i det enskilda bolagets redovisning
av försäkringstekniska skulder
endast beaktas den del av försäk-
ringen som enligt avtal mellan
bolagen belöper på bolaget.

2
Premiereserven för en livförsäk-
ringsrörelse skall beräknas så att
den alltid motsvarar summan av
premiereserverna för vaije försäk-
ring ökad med ett för bolaget ge-
mensamt beräknat särskilt tillägg
som anses behövligt för att möta
förluster på grund av att försäk-

2.inträffade oreglerade försäk-
ringsfall, kostnader som beräknas
uppkomma för regleringen av dessa
samt tilldelad återbäring som för-
fallit till betalning men inte beta-
lats ut (avsättning för oreglerade
skador),

3. sådan tilldelad återbäring inom
livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning,

4. sådan tilldelad återbäring inom
annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse som inte har för-
fallit till betalning, och

5. utjämningsavsättning för kre-
ditförsäkring upp till det belopp för
avsättningens storlek som anges i
12 kap. 9 a § första stycket andra
meningen.

Ansvarar flera försäkringsbolag
solidariskt för en försäkring, skall
vid beräkningen av det enskilda
bolagets försäkringstekniska av-
sättningar endast beaktas den del
av försäkringen som enligt avtal
mellan bolagen belöper på bolaget.

Avsättning för oreglerade skador
skall beräknas särskilt för varje
försäkringsfall. För skadeförsäk-
ringsrörelse får statistiska metoder
användas om de leder till en till-
räcklig avsättning med beaktande
av skadornas art.

Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om beräkning av försäk-
ringstekniska avsättningar.

§3

Premiereserven för en livförsäk-
ringsrörelse eller skadeförsäkrings-
rörelse skall beräknas så att den
alltid motsvarar summan av premi-
ereserverna för vaije försäk-
ringsavtal och inkludera ett för
bolaget beräknat tillägg som anses
behövligt för att möta förluster

3Lydelse enligt prop. 1994/95:184.

288

ringar upphör i förtid. Annan för-
säkringsmatematiskt vedertagen be-
räkningsmetod får användas, om
premiereserven beräknad enligt så-
dan metod ger i stort sett samma
resultat som om den hade beräk-
nats för varje försäkring.

inom skadeförsäkringsrörelse på
grund av kvardröjande risker eller
att försäkringar inom livförsäk-
ringsrörelse upphör i förtid. Annan
försäkringsmatematiskt vedertagen
beräkningsmetod för kollektiv
beräkning av premiereserv får
användas, om premiereserven
beräknad enligt sådan metod ger i
stort sett samma resultat som om

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Premiereserven för en försäkring
utgör skillnaden mellan det för-
väntade kapitalvärdet av bolagets
framtida utgifter för försäkringen
och det förväntade kapitalvärdet av
de premier bolaget ytterligare kan
ha att uppbära för försäkringen
(prospektiv beräkningsmetod).
Annan försäkringsmatematiskt
vedertagen beräkningsmetod får
användas, om premiereserven be-
räknad enligt en sådan metod inte
blir lägre än om en prospektiv be-
räkningsmetod hade använts eller
om en prospektiv metod inte är
möjlig att tillämpa för försäk-
ringen. Beräkningen skall grundas
på sådana antaganden som sägs i 5
§ första och andra styckena.

tillägget hade beräknats för vaije
försäkring.

Premiereserven för ett livförsäk-
ringsavtal utgör skillnaden mellan
det förväntade kapitalvärdet av
bolagets framtida utgifter för för-
säkringsavtalet och det förväntade
kapitalvärdet av de premier bolaget
ytterligare kan ha att uppbära för
försäkringsavtalet (prospektiv
beräkningsmetod). Arman försäk-
ringsmatematiskt vedertagen be-
räkningsmetod får användas, om
premiereserven beräknad enligt en
sådan metod inte blir lägre än om
en prospektiv beräkningsmetod
hade använts eller, om den meto-
den inte är möjlig att tillämpa för
försäkringsavtalet. Beräkningen
skall grundas på sådana antaganden
som sägs i 5 § första och andra
styckena.

10 f §4

Fordringar på annan än försäkringstagare skall beaktas endast till den del
de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av bolaget.

De tillgångar som används för
skuldtäckning skall värderas enligt
11 kap. med de undantag som
anges i tredje och fjärde styckena.
Vid värderingen skall avdrag göras
för skulder som hänför sig till
förvärvet av tillgången.

De tillgångar som används för
skuldtäckning skall värderas enligt
tredje-sjätte styckena. Vid vär-
deringen skall avdrag göras för
skulder som hänför sig till förvär-
vet av tillgången.

Tillgångar som hänförs till pos-
terna C. 11.2 och 4, C. 111 samt C.IV
i bilaga 1 till lagen (1995:000) om
årsredovisning för försäkringsföre-

4Lydelse enligt prop. 1994/95:184.

19 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

289

tag skall värderas till verkligt
värde. Obligationer eller andra
skuldförbindelser som är avsedda
att säkerställa försäkringsåtagan-
den genom att innehas till förfall
eller konvertering får dock värde-
ras utifrån anskajfningvärdet om de
vid tidpunkten för förfall eller
konvertering kan inlösas eller
avyttras till ett värde som är till-
fredsställande med hänsyn till de
försäkringsåtaganden som säker-
ställs. Om en obligation eller an-
nan skuldförbindelse värderas
enligt anskaffningsvärdet skall den
värderingmetoden tillämpas till
förfallo-eller konverteringstidpunk-
ten. En sådan obligation eller
skuldförbindelse får inte avyttras
före förfallo- eller konverteringstid-
punkten. Om det finns synnerliga
skäl får Finansinspektionen medge
undantag från förbudet att avyttra.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
skall meddela föreskrifter om vilket värde som tillgångar som anges i 10
§ första stycket 13 högst får tas upp till.

Tillgångar som inte omfattas av
tredje och fjärde styckena skall
värderas enligt 4 kap. lagen om
årsredovisning för försäkringsföre-
tag.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första stycket
1 används för skuldtäckning, får inte högre värde fästställas än det som
skulle ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets
skulder, om de ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget
inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så stor del av
tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.

17 a §5

Ett försäkringsbolag får enligt de förutsättningar som anges i denna
paragraf förvärva aktier eller andelar i företag som driver någon form av
finansiell verksamhet. Ett försäkringsbolag som är moderbolag till ett
bankbolag får inte vara dotterföretag till något annat företag än ett
bankbolag.

För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkrings-
bolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett
röstetal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller
andelar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

5Senaste lydelse 1991:1767.

290

bemyndigande, finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en
koncern, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav.
Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav
motsvarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar,
bortses från aktier och andelar som innehas av företag som driver någon
form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana företag.

Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade
aktierna eller andelarna - tillsammans med värdet av försäkringsbolagets
sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver tillstånd enligt
andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller annan
form i ett annat försäkringsbolag - inte överstiger summan av

A. för livförsäkringsbolag

1. eget kapital och garantikapital samt

2. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,

- återbäringsmedel och

- femtio procent av övervärden i tillgångar,

B. för skadeförsäkringsbolag

1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

utjämningsfond,

2. sjuttio procent av

- skatteutjämningsreserv och

återstående del av upp-
skovsbeloppet enligt lagen
(1990:655) om återföring av obe-
skattade reserver samt

3. fyra procent av

- försäkringstekniska skulder,

- säkerhetsreserv och

- femtio procent av övervärden i
tillgångar.

För tillstånd krävs att förvärvet i

2. sjuttio procent av

- skatteutjämningsreserv,

- återstående del av uppskovsbe-
loppet enligt lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver,

- periodiseringsfond samt

3. fyra procent av

- försäkringstekniska avsättningar,

- säkerhetsreserv och

- femtio procent av övervärden i
tillgångar.

Beräkningen av aktiernas eller
andelarnas värde enligt tredje
stycket skall ske enligt 4 kap. lagen
(1995:000) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Den värdering
efter verkligt värde som enligt 4
kap. 5 § lagen får ske även om det
verkliga värdet överstiger anskaff-
ningsvärdet är inte tillämplig. Eget
kapital och återbäringsmedel skall
i förekommande fall minskas med
fond för orealiserade vinster.

igår som ett led i organisationen av

verksamheten.

291

Kapitalbasen för livförsäkringsrö-
relse får omfetta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller in-
betalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat
aktie- eller garantikapital, om
minst tjugofem procent av kapitalet
inbetalats, samt

3. övrigt eget kapital,
återbäringsmedel och obeskattade
reserver.

22 §6

Kapitalbasen för livförsäkringsrö-
relse får omfatta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller in-
betalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat
aktie- eller garantikapital, om
minst tjugofem procent av kapitalet
inbetalats, samt

3. övrigt eget kapital och återbä-
ringsmedel med avdrag för fond
för orealiserade vinster samt obe-
skattade reserver.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Finansinspektionen får, i den mån 26 § tredje stycket inte hindrar det,
medge att också andra poster än som sägs i första stycket får ingå i
kapitalbasen.

Kapitalbasen för skadeförsäkrings-
rörelse får omfetta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller in-
betalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat
aktie- eller garantikapital, om
minst tjugofem procent av kapitalet
inbetalats,

3. övrigt bundet eller fritt eget
kapital, obeskattade reserver, samt

4. ett belopp som motsvarar for-
dran på uttaxering enligt 13 kap.
1 §; beloppet får dock inte över-
stiga vare sig hälften av skillnaden
mellan den högst tillåtna uttaxe-
ringen och vad som faktiskt har
uttaxerats eller halva kapitalbasen.

24 §7

Kapitalbasen för skadeförsäkrings-
rörelse får omfetta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller in-
betalat garantikapital,

2. hälften av ännu ej inbetalat
aktie- eller garantikapital, om
minst tjugofem procent av kapitalet
inbetalats,

3. övrigt bundet eget kapital med
avdrag för fond för orealiserade
vinster, fritt eget kapital, obeskatta-
de reserver, samt

Finansinspektionen får medge att också andra poster än som sägs i
första stycket får ingå i kapitalbasen.

8 kap.

7 §«

6Senaste lydelse 1993:1304.

7Senaste lydelse 1993:1304.

8Ly delse enl igt prop. 1994/95:184.

292

samhet är osedvanliga eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte
kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant
fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Styrelsen skall se till att organi-
sationen i fråga om bokföringen
och medelsförvaltningen även
innefattar en tillfredsställande
kontroll. Verkställande direktören
skall sörja för att bolagets bok-
föring fullgörs i överensstämmelse
med denna lag och andra författ-
ningar och att medelsförvaltningen
sköts på ett betryggande sätt.

Styrelsen skall fastställa sådana rik
se till att de följs. Styrelsen skall

Styrelsen skall se till att organi-
sationen i fråga om bokföringen
och medelsförvaltningen även
innefattar en tillfredsställande
kontroll. Verkställande direktören
skall sörja för att bolagets bok-
föring fullgörs i överensstämmelse
med lagen (1995:00) om årsredo-
visning i försäkringsföretag och
andra författningar och att medels-
förvaltningen sköts på ett betryg-
gande sätt.

linjer som anges i 7 kap. 10 g § och
fortlöpande pröva om riktlinjerna

behöver ändras.

Styrelsen ansvarar för att uppgifter enligt 7 kap. 9 § fjärde stycket
lämnas och att informationsskyldigheten enligt 7 kap. 10 g § andra
stycket fullgörs.

15 §

andra aktieägare eller garanter.

En ställföreträdare får inte följa
en föreskrift av bolagsstämman
eller något annat bolagsorgan, om
föreskriften inte är gällande därför
att den står i strid mot denna lag
eller bolagsordningen.

En ställföreträdare får inte följa
en föreskrift av bolagsstämman
eller något annat bolagsorgan, om
föreskriften inte gäller därför att
den står i strid med denna lag,
lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag eller bolags-
ordningen.

9 kap.

16 §

Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsordning att
i fråga om redan utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas
genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom förbehåll enligt
3 kap. 3 §, eller

3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas,

är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av Beslut om en sådan ändring av
ett försäkringsaktiebolags bolag- ett försäkringsaktiebolags bolag-
sordning som innebär att sordning som innebär att

293

1. det antal aktier, för vilka
aktieägare kan rösta på bolagsstäm-
man begränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten
för räkenskapsåret, efter avdrag för
vad som går åt för att täcka balan-
serad förlust, skall hållas inne,
eller

3. användningen av bolagets
vinst eller bolagets behållna till-
gångar vid dess upplösning regle-
ras på något annat sätt än som
avses i första stycket 1 eller detta
stycke 2, är giltigt, om det biträtts
av aktieägare med två tredjedelar
av de avgivna rösterna och nio
tiondelar av de på stämman före-
trädda aktierna.

1. det antal aktier, för vilka
aktieägare kan rösta på bolagsstäm-
man begränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten
för räkenskapsåret, efter avdrag för
vad som går åt för att täcka balan-
serad förlust och för avsättning till
fond för orealiserade vinster, skall
hållas inne, eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga
de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier företrädande nio
tiondelar av alla de aktier som på detta sätt berörs samtycker till
ändringen, eller

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till
hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman
företrädda aktierna och detta slag samtycker till ändringen.

Om ett bolagsstämmobeslut inte
har tillkommit i behörig ordning
eller i övrigt strider mot denna lag
eller bolagsordningen eller grun-
derna, kan talan mot försäkrings-
bolaget om att beslutet skall upp-
hävas eller ändras föras av aktie-
ägare,av delägare eller röstberätti-
gade som inte är delägare eller av
styrelsen, en styrelseledamot eller
verkställande direktören. Mot ett
försäkringsaktiebolag kan en sådan
talan föras även av den som styrel-
sen obehörigen har vägrat att föra
in som aktieägare i aktieboken.

20 §’

Om ett bolagsstämmobeslut inte
har tillkommit i behörig ordning
eller i övrigt strider mot denna lag,
lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag, bolagsord-
ningen eller grunderna, kan talan
mot försäkringsbolaget om att
beslutet skall upphävas eller ändras
föras av aktieägare,av delägare
eller röstberättigade som inte är
delägare eller av styrelsen, en
styrelseledamot eller verkställande
direktören. Mot ett försäkringsak-
tiebolag kan en sådan talan föras
även av den som styrelsen obehö-
rigen har vägrat att föra in som
aktieägare i aktieboken.

9Senaste lydelse 1991:1767.

294

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan
inte väcks inom denna tid är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med samtycke
av alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som
inte är delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive
av alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och
sådant samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande
bestämmelserna om kallelse har väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller även
för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt talan.
Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan festställas
vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Ar bolagsstämmans beslut
sådant att det skall anmälas för registrering enligt denna lag och har det
upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller har det
genom beslut under rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut inte
får verkställas, skall rätten underrätta Finansinspektionen för registrering.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

10 kap.

4 §

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktorise-

rad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksam-
hetsområde omfattar hela riket,
eller

2. tillgångarnas bruttovärde (ba-
lansomslutningen) enligtfastställda
balansräkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger ett
gränsbelopp som motsvarar 100
gånger det basbelopp enligt lagen
(1992:381) om allmän försäkring
som gällde under den sista må-
naden av respektive räkenskapsår.

1. koncernens verksamhetsom-
råde omfattar hela riket,

2. balansomslutningen enligt
fastställdakoncernbalansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i första eller andra stycket,
eller

3. om moderbolaget inte upprät-
tar koncernredovisning och den
sammanlagda balansomslutningen
enligt fastställda balansräkningar
för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår på moderbolagets
balansdag överstiger det gränsbe-
lopp som anges i första eller andra
stycket.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktorise-
rad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för
de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar
1000 gånger det angivna basbeloppet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommerskollegium
kan i fråga om bolag som avses i andra stycket förordna att en viss
godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.

295

Första-tredje styckena gäller
även för ett moderbolag i en kon-
cern, om koncernens verksamhets-
område omfattar hela riket eller
om balansomslutningen enligt fast-
ställda koncernbalansräkningar för
de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i första eller andra stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter
gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i
denna paragraf.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

H §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsen skall in-
nehålla ett uttalande, huruvida
årsredovisningen gjorts upp enligt
denna lag. Innehåller inte årsredo-
visningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt 11 kap., skall
revisorerna ange detta och, om det
kan ske, lämna behövliga upplys-
ningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt handlat i
strid mot denna lag eller bolag-
sordningen, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
fråga om ansvarsfrihet för styrelse-
ledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela aktieägarna respektive del-
ägarna, de delegerade och garan-
terna.

Revisionsberättelsen skall in-
nehålla ett uttalande om årsredovis-
ningen upprättats enligt lagen
(1995:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
nämnda lag, skall revisorerna ange
detta och, om det kan ske, lämna
nödvändiga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt handlat i
strid mot denna lag, lagen
(1995:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag eller bolagsord-
ningen, skall det anmärkas i be-
rättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla ett uttalande i fråga
om ansvarsfrihet för styrelseleda-
möterna och verkställande direk-
tören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela aktieägarna respektive del-
ägarna, de delegerade och garan-
terna.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-

de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvaltnings-

296

berättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust.

I moderbolaget skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

12 kap.

1 §

Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstutdel-
ning, återbetalning av garantikapi-
tal, utbetalning vid nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden
och utskiftning vid bolagets likvi-
dation.

Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstutdel-
ning, återbetalning av garantikapi-
tal, utbetalning vid nedsättning av
aktiekapitalet, reservfonden eller
överkursfonden och utskiftning vid
bolagets likvidation.

bolagets likvidation skall användas.

Vinstutdelning till aktieägarna får
ej överstiga vad som i fastställd
balansräkning och, i fråga om
moderbolag, i fastställd koncem-
balansräkning för det senaste rä-
kenskapsåret redovisas som bola-
gets eller koncernens nettovinst för
året, balanserad vinst och fria
fonder med underlag för

1. redovisad förlust,

Vinstutdelning till aktieägarna får
inte överstiga vad som i fastställd
balansräkning och, i fråga om
moderbolag som skall upprätta
koncernredovisning, i fastställd
koncembalansräkning för det se-
naste räkenskapsåret redovisas som
bolagets eller koncernens nettovinst
för året, balanserad vinst och fria
fonder med underlag för

3. belopp som enligt bolagsord-
ning eljest skall användas för annat
ändamål än utdelning till aktieägar-
na.

Vinstutdelning får ej ske med så
stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller koncer-
nens konsolideringsbehov, likvi-
ditet eller ställning i övrigt står i
strid mot god affärssed. Förbud
mot vinstutdelning i visst fall före-
skrivs i 6 kap. 5 §.

3. belopp som enligt bolagsord-
ning på annat sätt skall användas
för något annat ändamål än utdel-
ning till aktieägarna.

Vinstutdelning får inte ske med
så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller koncer-
nens konsolideringsbehov, likvidi-
tet eller ställning i övrigt står i
strid mot god affärssed. Förbud
mot vinstutdelning i visst fall före-
skrivs i 6 kap. 5 §.

297

Livförsäkringsbolag skall sätta av
årsvinsten på livförsäkringsrörelsen
till en återbäringsfond i den mån
inte vinsten tas i anspråk för betal-
ning av ränta enligt garantiavtal
eller annat följer av denna lag.
Livförsäkringsbolag får avsätta
årsvinsten på annan försäkringsrö-
relse än livförsäkringsrörelse till en
återbäringsfond för sådan annan
rörelse.

Livförsäkringsbolag skall sätta av
årsvinsten på livförsäkringsrörelsen
till en återbäringsfond i den mån
inte vinsten tas i anspråk för betal-
ning av ränta enligt garantiavtal
eller annat följer av denna lag eller
lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag. Livförsäk-
ringsbolag får avsätta årsvinsten på
annan försäkringsrörelse än livför-
säkringsrörelse till en återbärings-
fond för sådan annan rörelse.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Skadeförsäkringsbolag skall inrätta
en reservfond för avsättning av
belopp som

1. på grund av aktieteckning er-
hålls för aktierna utöver det nomi-
nella beloppet,

2. betalats till bolaget av någon
som fått en aktie förverkad,

3. enligt 4 kap. 19 § skall till-
falla bolaget,

4. enligt bolagsordningen skall
avsättas till reservfonden eller

5. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfon-
den.

Reservfonden får enligt beslut av
bolagsstämman endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster
enligt den fastställda balansräk-
ningen, som inte kan täckas av fritt
eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för
fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för
andra ändamål, om rätten med
motsvarande tillämpning av 6 kap.
6 § ger tillstånd till nedsättningen.

Skadeförsäkringsbolag skall inrätta
en reservfond för avsättning av
belopp som

1. betalats till bolaget av någon
som fått en aktie förverkad,

2. enligt 4 kap. 19 § skall till-
falla bolaget,

3. enligt bolagsstämman skall
avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av bolagsstäm-
man i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade
fria egna kapitalet till reservfon-
den.

Skadeförsäkringsaktiebolag skall
göra avsättning till en overkursfond
för belopp som bolaget på grund
av aktieteckning har fått för aktier-
na utöver det nominella beloppet.

Reservfonden och överkursfon-
den får enligt beslut av bolagsstäm-
man endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster
enligt den fastställda balansräk-
ningen, som inte kan täckas av fritt
eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för
fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för
andra ändamål, om rätten med
motsvarande tillämpning av 6 kap.
6 § ger tillstånd till nedsättningen.

9a§10

10Senaste lydelse 1993:1304.

298

Skadeförsäkringsbolag som med-
delar försäkring enligt 2 kap. 3 a §
första stycket klass 14 (kreditför-
säkring) skall inrätta en utjäm-
ningsreserv för förlusttäckning
inom denna försäkringsklass. Av-
sättningar till reserven skall göras
till dess den uppgår till ett belopp
som motsvarar 150 procent av den
högsta årliga premieintäkten för
egen räkning under de fem före-
gående räkenskapsåren. Avsätt-
ningarna skall för varje räken-
skapsår motsvara 75 procent av det
tekniska överskottet i kreditförsäk-
ringsrörelsen. Avsättningarna får
dock inte överstiga 12 procent av
premieintäkten för egen räkning.
Återföring av utjämningsreserven
får göras bara för att täcka ett
tekniskt underskott i kreditförsäk-
ringsrörelsen.

Skadeförsäkringsbolag som med- Prop. 1995/96:10
delar försäkring enligt 2 kap. 3 a § Bilaga 6
första stycket klass 14 (kreditför-
säkring) skall inrätta en utjäm-
ningsavsättning för förlusttäckning
inom denna försäkringsklass. Av-
sättningar till utjämningsavsätt-
ningen skall göras till dess den
uppgår till ett belopp som motsva-
rar 150 procent av den högsta
årliga premieintäkten för egen
räkning under de fem föregående
räkenskapsåren. Avsättningarna
skall för varje räkenskapsår mot-
svara 75 procent av det tekniska
överskottet i kreditförsäkringsrörel-
sen. Avsättningarna får dock inte
överstiga 12 procent av premiein-
täkten för egen räkning. Återföring
av utjämningsavsättningen får
göras bara för att täcka ett tekniskt
underskott i kreditförsäkringsrörel-

sen.

Första stycket gäller inte bolag vilkas årliga premieinkomst av kredit-
försäkring understiger fyra procent av bolagets totala premieinkomst och
ett belopp motsvarande 2 500 000 ecu.

13 kap.

1 §”

Om det i ett ömsesidigt försäkringsbolag uppkommer förlust på sådan
försäkringsrörelse som inte avser livförsäkring, sjuk- och olycksfalls-
försäkring som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2,
avgångsbidragsförsäkring eller återförsäkring, skall den del av förlusten
som inte kan täckas genom användning av obeskattade reserver, fritt eget

kapital och reservfonden, med tillägg av högst en tiondel uttaxeras på
dem som varit delägare i bolaget under någon del av det räkenskapsår
under vilket förlusten har uppkommit. Innehåller bolagsordningen
bestämmelser om att delägarnas personliga ansvarighet är begränsad till
ett visst belopp eller om att uttaxeringen i första hand skall ske inom en
bestämd grupp av delägare eller i övrigt på annat sätt än som föreskrivs

i denna paragraf, skall uttaxeringen
Täcks inte förlusten genom ut-
taxering på det sätt som föreskrivs
i första stycket, skall den kvarstå-
ende förlusten utjämnas genom
nedsättning av delägarnas andel i
den del av premiereserven som inte
avser sjuk- eller livränta enligt 1
kap. 5 § tredje stycket. Därvid

ske enligt dessa bestämmelser.

Täcks inte förlusten genom ut-
taxering på det sätt som föreskrivs
i första stycket, skall den kvarstå-
ende förlusten utjämnas genom
nedsättning av delägarnas andel i
den del av premiereserven som inte
avser sjuk- eller livränta enligt 1
kap. 5 § jjärde stycket. Därvid

"Senaste lydelse 1993:1304.

299

skall nedsättning också ske av
försäkringsbeloppen liksom av
ersättningsbelopp som belöper på
delägarna och svarar mot de för-
säkringsfall som inträffat under det
räkenskapsår då förlusten har
uppkommit.

Om det finns garantikapital skall täckande av förlust genom uttaxering
endast gälla det belopp varmed förlusten överstiger garantikapitalet.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

14 kap.

2 §12

Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröj ligen upprätta
en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget
kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar
balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till
bolagsstämman hänskjufa frågan om bolaget skall träda i likvidation.
Godkänns inte på den ordinarie bolagsstämman under det nästföljande
räkenskapsåret en balansräkning avseende ställningen vid tiden för
stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det
registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman
beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget
försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelsele-
damot, verkställande direktören, en revisor eller av en aktieägare.
Anmälan till rätten om samma förhållanden kan göras av finansin-
spektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar
rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets
handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som utvisar att
bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna
kapitalets storlek skall inom linjen
en post tilläggas som utvisar den
ökning av tillgångarnas samman-
lagda värde som skulle följa, om
de redovisades till försäljningsvär-
det med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. Sådana
värdehandlingar som avses i 11
kap. 7 § andra stycket skall dock
värderas enligt de särskilda be-
stämmelserna i nämnda paragraf.
Beträffande sådana anläggningstill-
gångar, som undergår en fortlö-
pande värdeminskning, gäller att de
tas upp till anskaffningsvärdet
minskat med erforderliga avskriv-

Vid beräkningen av det egna
kapitalets storlek skall inom linjen
en post tilläggas som utvisar den
ökning av tillgångarnas samman-
lagda värde som skulle följa, om
de redovisades till försäljningsvär-
det med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. Beträffan-
de sådana tillgångar som anges i 4
kap. 2 § 4 lagen (1995:00) om
årsredovisning i försäkringsföretag
gäller att de fas upp till anskaff-
ningsvärdet minskat med erforder-
liga avskrivningar och nedskriv-
ningar, om ett högre värde erhålls
genom detta.

l2Senaste lydelse 1991:1767.

300

ningar och nedskrivningar, om ett

högre värde erhålls genom detta. Värdehandlingar, som används för
skuldtäckning enligt 7 kap. 10 §
första stycket 1-4, 8-10, 14 och 15,
får tas upp till högre värde än vad
som följer av bestämmelserna i
lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag. Detta gäller
endast om värdehandlingarna kan
avyttras till ett värde, som motsva-
rar detta högre värde, vid tidpunk-
ter som får anses tillfredsställande
med hänsyn till de försäkringsut-
fästelser som värdehandlingarna
säkerställer.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om
han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.
Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget
inträder även för de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket tredje meningen, med vetskap om likvidationsplikten deltar
i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke
gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan
hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar
att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapita-
let, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

13
Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman för god-
kännande. I fråga om stämman och
redovisningen skall 9 kap. 5 §
andra stycket 1 och 2 samt 11 kap.
11 § tredje-sjunde styckena, 12 och
13 §§ inte tillämpas.

§13

Likvidatorema skall för vaije
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie bolagsstämman for god-
kännande. 1 fråga om stämman och
redovisningen skall 9 kap. 5 §
andra stycket 1 och 2 denna lag,
5 kap. 17-22 §§ samt 6 kap 2 §
årsredovisningslagen (1995:00)
samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2

13Senaste lydelse 1989:1081.

301

och 3 §§ lagen (1995:00) om års- Prop. 1995/96:10
redovisning i försäkringsföretag Bilaga 6
inte tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkringsak-
tiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande fäll fördelat
på olika aktieslag.

Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas
inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan
beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen
upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade
skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet
anges inom linjen.

18 §

Om ett försäkringsbolag har trätt i
likvidation på grund av bolagsstäm-
mans beslut eller, i fäll som avses
i 2 §, på grund av rättens beslut,
kan stämman sedan revisorerna

avgivit yttrande besluta att likvida-
tionen skall upphöra och bolagets
verksamhet återupptas. Ett sådant
beslut får dock inte lättas, om det
finns anledning till likvidation på
grund av denna lag eller bolagsord-
ningen eller om utskiftning har ägt
rum. Beträffände försäkringsaktie-
bolag gäller dessutom att beslut om
att återuppta verksamheten inte får
fättas om bolagets eget kapital
beräknat enligt 2 § tredje stycket
inte uppgår till hälften av det regi-
strerade aktiekapitalet. I ömsesidi-
ga försäkringsaktiebolag får beslut
om att återuppta verksamheten inte
fattas om det inte finns full täck-
ning för bolagets förpliktelser.

När ett beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt
väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en
styrelse skall av likvidatorema genast anmälas för registrering. Beslutet
får inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1-3 §§ blivit upphävt genom
lagakraftägande dom eller beslut av domstol, skall likvidatorema genast
anmäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av
styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 §
tillämpas.

Om ett försäkringsbolag har trätt i
likvidation på grund av bolagsstäm-
mans beslut eller, i fall som avses
i 2 §, på grund av rättens beslut,
kan stämman sedan revisorerna

avgivit yttrande besluta att likvida-
tionen skall upphöra och bolagets
verksamhet återupptas. Ett sådant
beslut får dock inte fättas, om det
finns anledning till likvidation på
grund av denna lag eller bolagsord-
ningen eller om utskiftning har ägt
rum. Beträffände försäkringsaktie-
bolag gäller dessutom att beslut om
att återuppta verksamheten inte får
fättas om bolagets eget kapital
beräknat enligt 2 § tredje, fjärde
och femte styckena inte uppgår till
hälften av det registrerade aktieka-
pitalet. I ömsesidiga försäkringsak-
tiebolag får beslut om att återuppta
verksamheten inte fettas om det
inte finns full täckning för bolagets
förpliktelser.

302

16 kap.

1 §

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

Stiftare, styrelseledamot, verkstäl-
lande direktör och aktuarie, som
vid fullgörandet av sitt uppdrag
uppsåtligen eller av oaktsamhet
skadar försäkringsbolaget, skall
ersätta skadan. Detsamma gäller
när skadan vållas aktieägare, del-
ägare eller annan genom överträ-
delse av denna lag, bolagsordning-
en eller grunderna.

3
Aktieägare, delägare och röstberät-
tigad, som inte är delägare, är
skyldig att ersätta den skada som
han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, bolag-
sordningen eller grunderna uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
tillfogar bolaget, aktieägare eller
annan.

Aktieägare, delägare och röstberät-
tigad, som inte är delägare, är
skyldig att ersätta den skada som
han genom att medverka till över-
trädelse av denna lag, lagen
(1995:00) om årsredovisning i
försäkringsföretag, bolagsordning-
en eller grunderna uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet tillfogar bola-
get, aktieägare eller annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in skadeli-
dande aktieägares aktier, om det med hänsyn till faran för fortsatt
missbruk och förhållandena i övrigt är påkallat. Lösenbeloppet bestäms
till ett belopp som är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga
omständigheter.

19 kap.

11 §14

Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om försäkringsbo-
lagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta

rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag,
trafikskadelagen (1975:1410) eller
lagen (1976:357) om motortäv-
lingsförsäkring eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av
dessa lagar eller från bolagsord-
ningen eller grunderna, om sådana
finns,

2. bolagsordningen eller grunderna inte längre är tillfredsställande med
hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

1. avvikelse skett från denna lag,
lagen (1995:00) om årsredovisning
i försäkringsföretag, trafikskadela-
gen (1975:1410) eller lagen
(1976:357) om motortävlingsför-
säkring eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa lagar
eller från bolagsordningen eller
grunderna, om sådana finns,

l4Lydelse enligt prop. 1994/95:184.

303

3. försäkringsbolagets riktlinjer för placering av tillgångar som används
för skuldtäckning inte är tillfredsställande med hänsyn till innehållet i 7
kap. 9 a-10 e §§,

4. de tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillräckliga eller
inte är placerade enligt 7 kap. 9 a-10 e §§,

5. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning
eller

6. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsbolagets
verksamhet.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger solvensmarginalen en-
ligt 7 kap. 23 eller 25 §, skall Finansinspektionen förelägga bolaget eller
dess styrelse att upprätta en plan för att återställa en sund finansiell
ställning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om
kapitalbasen understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller garanti-
beloppet enligt 7 kap. 26 eller 27 § eller om kapitalbasen för ett
livförsäkringsbolag inte har den sammansättning som anges i 7 kap. 26 §
tredje stycket, skall inspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att
upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt åter-
ställande av kapitalbasen.

Om ett föreläggande enligt andra-tjärde styckena inte har följts inom
bestämd tid och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt
har undanröjts, skall Finansinspektionen anmäla detta till regeringen.

Finansinspektionen får begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda
bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning,

2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen
eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,

3. bolagets kapitalbas understiger solvensmarginalen och det finns
särskilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning ytterligare kommer
att försämras, eller

4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen
vid beslut om förverkande av bolagets koncession enligt 2 § eller enligt
åttonde stycket.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall drivas
efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.

En koncession kan förklaras förverkad av regeringen om bolaget

1. inte längre uppfyller kraven för koncession,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har god-
känts enligt tredje stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-
heten.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

304

21 kap.

2 §

Finansinspektionen kan vid vite förelägga verkställande direktören och
styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

andra författningar att

1. till Finansinspektionen sända
in behöriga redovisningshandlingar
eller revisionsberättelser,

2. hos inspektionen göra behöri-
ga anmälningar för registrering,
eller

3. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 17 kap. 5 §.

Föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåten-
het att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut
förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.

Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än

1. hos inspektionen göra behöri-
ga anmälningar för registrering,
eller

2. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 17 kap. 5 §.

som avses i första stycket med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas

genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan

Finansinspektionen döma ut vite.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. 1 fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

20 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 10. Del V

305

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt ProP- 1995/96:10

för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse Bilaga 6
i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:272) om rätt för
utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige1

dels att ordet "försäkringstekniska skulder" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "försäkringstekniska avsättningar" i motsvarande former,

dels att ordet "ersättningsreserv" i olika böjningsformer skall bytas ut
mot "avsättning för oreglerade skador" i motsvarande form,

dels att 10 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §2

Det åligger generalagenten att för varje räkenskapsår enligt formulär,
som fastställs av Finansinspektionen, upprätta redogörelse för företagets
verksamhet inom landet.

För livförsäkringsverksamhet skall redogörelsen enligt första stycket
innehålla bevis om att värdet av den av företaget gjorda depositionen en-
ligt 6 § andra stycket motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång.
För den ytterligare deposition, utöver vad som föreskrivs i 6 § andra
stycket, som denna bestämmelse kan ge upphov till gäller bestämmelserna
i 6 § fjärde stycket.

I redogörelsen skall, under be-
teckningen försäkringstekniska
skulder, som skuld tas upp det vid
samma tidpunkt beräknade värdet
av företagets ansvarighet på grund
av

1. löpande försäkringar (premie-
reserv),

2. försäkringsersättningar för
inträffade försäkringsfall (ersätt-
ningsreserv),

3. utgifterna för reglering av in-
träffade försäkringsfall (skadebe-
handli ngsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom
livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning och

5. sådan tilldelad återbäring inom
annan försäkringsrörelse än livför-

I redogörelsen skall, under be-
teckningen försäkringstekniska
avsättningar, som skuld tas upp det
vid samma tidpunkt beräknade
värdet av företagets ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premie-
reserv),

2. inträffade oreglerade försäk-
ringsfall, kostnader som beräknas
uppkomma för regleringen av dessa
samt tilldelad återbäring som för-
fallit till betalning men inte beta-
lats ut (avsättning för oreglerade
skador),

3. sådan tilldelad återbäring inom
livförsäkringsrörelsen som inte har
förfallit till betalning,

4. sådan tilldelad återbäring inom
annan försäkringsrörelse än livför-

1 Lagen omtryckt 1989:1082

Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:1083.

2Lydelse enligt prop. 1994/95:184.

Senaste lydelse 1993:1305.

306

som inte har för- säkringsrörelse som inte har för- Prop. 1995/96:10

fallit till betalning.

fallit till betalning och Bilaga 6

5. utjämningsavsättning för kre-
ditförsäkring upp till det belopp för
avsättningens storlek som anges i
12 kap. 9 a § första stycket andra
meningen.

Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om beräkning av försäk-
ringstekniska avsättningar.

Vid beräkning av premiereserv för livförsäkringsrörelsen gäller 7 kap.
2 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

307

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 10 §§ lagen (1989:1079) om livförsäk-
ringar med anknytning till värdepappersfonder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3
Om inte något annat föreskrivs i
denna lag, gäller i tillämpliga delar
för försäkringsbolaget bestämmel-
serna i försäkringsrörelselagen
(1982:713).

§2

Om inte något annat föreskrivs i
denna lag, gäller i tillämpliga delar
för försäkringsbolaget bestämmel-
serna i försäkringsrörelselagen
(1982:713) och lagen (1995:00) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

10 §3

För ett försäkringsbolag som driver rörelse enligt denna lag gäller inte
vad som föreskrivs för livförsäkringsbolag i försäkringsrörelselagen
(1982:713) i fråga om

1. förbud enligt 4 kap. 1 § mot fondemission,

2. förbud enligt 12 kap. 2 § mot vinstutdelning,

3. skyldighet enligt 12 kap. 5 § att avsätta årsvinst till en återbärings-
fond och

4. placering av tillgångar enligt 7 kap. 10 e §.

Försäkringsaktiebolag skall göra
avsättning till en överkursfond för
belopp som bolaget på grund av
aktieteckning erhållit för aktierna
utöver det nominella beloppet.

Försäkringsbolagets egna kapital
skall delas upp i bundet och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust
på det sätt som föreskrivs i 5 kap.
4 § 2 lagen (1995:000) om års-
redovisning i försäkringsföretag.

Försäkringsbolagets egna kapital
skall delas upp i bundet och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust
på det sätt som föreskrivs i 11 kap.
10 § fjärde stycket försäkringsrö-
relselagen.

Försäkringsbolaget får dela ut vinst till aktieägare enligt vad som
föreskrivs för skadeförsäkringsbolag i 12 kap. 2 § försäkringsrörel-
selagen.

‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:1117.

2Senaste lydelse 1993:939.

■'Lydelse enligt prop. 1994/95:184.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 6

308

Prop. 1995/96:10
Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

309

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-06-20

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 11 maj 1995 (Justitiedepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. årsredovisningslag och följdändringar i gällande lagar,

2. lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lag
om årsredovisning i försäkringsföretag samt följdändringar i gällande
lagar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits, förslagen under 1 av kansli-
rådet Sten Andersson och hovrättsassessorn Cecilia Bergman och
förslagen under 2 av hovrättsassessorn Bengt Söderquist.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Allmänt

I lagrådsremissen läggs fram förslag om en anpassning av den svenska
redovisningslagstiftningen till vissa EG-direktiv på området. Regleringen
skall enligt förslaget samlas i tre nya lagar, nämligen en allmän årsredo-
visningslag och två särskilda årsredovisningslagar för försäkringsföretag
respektive för kreditinstitut och värdepappersbolag. Nuvarande lag
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag behålls med ett be-
gränsat tillämpningsområde. De allmänna reglerna för löpande bokföring
och årsbokslut i bokföringslagen (1976:125) lämnas i huvudsak
oförändrade, om än med begränsad tillämpning i fråga om årsbokslut.

Den föreslagna modellen har den nackdelen att regelverket splittras på
flera olika lagar. Lagrådet delar emellertid uppfattningen i remissen att
modellen är att föredra framför en ordning som innebär att man fogar in
de nödvändiga lagändringarna i den befintliga lagstiftningsstrukturen.
Frågan är dock om det inte hade varit bättre att samla all redo-
visningslagstiftning i en enda lag. Man hade då sluppit upprepningar och
hänvisningar i de särskilda lagarna. I gengäld skulle en sådan lösning
innebära att den gemensamma lagen kom att tyngas av en stor mängd
specialregler. Den valda modellen far därför godtas, även om det enligt
Lagrådets mening finns övervägande skäl för en gemensam lag. Som
påpekas i remissen bör det dock vara möjligt att också med den valda
modellen på sikt skapa en mera enhetlig lagstiftning.

Den nya redovisningslagstiftningen är mycket omfattande och innehåller
många besvärliga redovisningstekniska frågor. Utformningen av reglerna
kompliceras ytterligare av bundenheten till de inte alltid lättillgängliga
EG-direktiven. Ett särskilt problem i det sammanhanget är att
svårigheterna att tolka direktiven medför att de svenska bestämmelserna
i stor utsträckning måste utformas i nära anslutning till direktivens formu-

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

310

leringar. Vidare uppkommer problem att ersätta de begrepp som används

1 direktiven med svenska begrepp.

Mot denna bakgrund framstår de remitterade förslagen på det hela taget
som väl genomarbetade och ägnade att ligga till grund för den nya
lagstiftningen. Lagrådet redovisar i det följande under respektive lag vissa
erinringar av främst detaljkaraktär. Lagrådet vill emellertid här först
beröra ytterligare ett par frågor av generell natur.

Som Lagrådet nyss antydde rymmer den nya redovisningslagstiftningen
en hel del problem av terminologisk art. Detta gäller inte minst de
särskilda lagarna på bank- och försäkringsområdet. I fråga om dessa lagar
är det att beklaga att det inte varit möjligt att gå längre när det gäller
samordningen med annan lagstiftning på området, t.ex. lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Förhoppningsvis finns det möjlighet att åtgärda en del av
problemen i samband med Redovisningskommitténs fortsatta arbete.

En fråga som Redovisningskommittén, enligt vad kommittén själv
uttalar i det aktuella betänkandet (SOU 1994:17 s. 116), kommer att
behandla närmare i det fortsatta arbetet gäller normgivningsbemyn-
digandena på redovisningsområdet, främst bemyndigandena för Finans-
inspektionen. En viss uppstramning av gällande bemyndiganden har gjorts
redan i föreliggande lagförslag. Med hänsyn till Redovisningskommitténs
avsikt att göra en fullständig översyn av frågan går Lagrådet inte nu in
närmare på denna. Lagrådet föreslår dock en viss ytterligare begränsning
av de föreslagna bemyndigandena.

Förslaget till årsredovisningslag

2 kap. 4 §

I första stycket 3 finns bestämmelser om innebörden av försiktighets-
principen. Under a) anges sålunda att endast under räkenskapsåret
konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen. Avsikten kan
knappast vara att frångå grundsatsen att fakturerade belopp tas upp som
intäkt. Lagrådet vill dock påpeka att ett uttalande i författnings-
kommentaren kan ge intryck av att konstaterade intäkter är liktydigt med
intäkter som influtit eller framstår som helt säkra. Det är angeläget att
kommentaren inte ger anledning till sådan missuppfattning. Någon
ändring av lagtexten är inte påkallad.

3 kap. 8 §

Nettoomsättningen skall enligt remissförslaget omfatta intäkter från
försäljning av varor och tjänster med avdrag för rabatter, mervärdesskatt
och annan skatt som är direkt knuten till försäljningen. Omsätt-
ningsbegreppet torde med denna avfattning få en snävare innebörd än som
avsetts. Intäkter från varje överlåtelse av varor och tjänster liksom uttag
ur rörelsen borde inbegripas i omsättningen. I vart fall bör i närmare

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

311

anslutning till direktivtexten i första meningen användas uttrycket
”intäkter från försålda varor och utförda tjänster” och i andra meningen
ordet ”försäljningen” bytas ut mot

”omsättningen”.

4 kap. 7 §

I det remitterade förslaget föreslås att uppskrivningsfonden när som helst
far tas i anspråk för 1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller
nyemission, eller 2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när
förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Enligt författnings-
kommentaren kan beslut om förlusttäckning genom användande av upp-
skrivningsfonden fattas enbart av den ordinarie bolagsstämman. I
sammanhanget hänvisas till 9 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen. I
det stycket föreskrivs emellertid endast att vid den ordinarie stämma som
skall hållas inom sex månader efter utgången av vaije räkenskapsår beslut
skall fattas om bl.a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen
och dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fast-
ställda balansräkningen. Härav kan emellertid den slutsatsen inte dras att
det inte skulle vara tillåtet att på en extra stämma besluta att täcka en
balanserad förlust med medel från uppskrivningsfonden. I sammanhanget
förtjänar att påpekas att det är tillåtet att på extra stämma besluta om dels
fondemission genom överförande till aktiekapitalet av medel från
uppskrivningsfonden, dels nedsättning av aktiekapitalet för avsättning till
omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten
inte kan täckas av fritt eget kapital. Då bör det under samma förutsättning
också vara tillåtet att direkt avräkna en balanserad förlust mot
uppskrivningsfonden. Det finns ett praktiskt behov av att på extra
bolagsstämma kunna täcka en balanserad förlust genom avräkning mot
uppskrivningsfonden eller reservfonden t.ex. för att undgå tvångs-
likvidation enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Lagrådet förordar därför
att orden ”när som helst” i paragrafen behålls men vill påpeka att författ-
ningskommentaren inte överensstämmer med lagtexten.

5 kap. 15 §

Den avsedda innebörden av första stycket i det remitterade förslaget torde
framgå tydligare om stycket far följande lydelse:

”Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomst-
skatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och
tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som skall
betalas för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om skillnaden är
obetydlig”.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

312

5 kap. 21 §

Regeln i paragrafens andra mening i remissförslaget torde vara avsedd att
gälla vid tillämpning inte bara av 21 § utan även av 19 och 20 §§.
Meningen bör därför placeras i en egen paragraf, 22 §, under en rubrik.
Rubriken och paragrafen bör fa följande lydelse:

”Suppleanter och vice verkställande direktör

22 §

Vid tillämpning av 19-21 §§ jämställs med styrelseledamöter suppleanter
för dessa och med verkställande direktör vice verkställande direktör.”

Förslagets 22 och 23 §§ bör i följd av det anförda betecknas 23 och
24 §§.

7 kap. 7 §

Efter mönster av 11 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
bör de allmänna kraven på hur koncembalansräkningen och koncemresul-
taträkningen skall vara beskaffade anges i en inledande mening i första
stycket på så sätt att de angivna räkningarna var för sig skall utgöra en
sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för
moderbolaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen.
I styckets andra mening bör föreskrivas att sammanställningen skall göras
med tillämpning av 8-12 §§ och de särskilda sammanställningsreglema
avseende moderbolag och dotterföretag i 17-21 §§. För redovisningen av
andelar i andra företag än dotterföretag bör i en tredje mening hänvisas
till reglerna härom i 22-28 §§. Det remitterade förslagets första stycket
bör bli en fjärde mening i stycket.

7 kap. 17-28 §§

Som framgått av kommentaren vid 7 kap. 7 § kommer de allmänna
bestämmelserna om koncembalansräkning och koncemresultaträkning i
den paragrafen att hänvisa till specialreglerna i 17-28 §§. I det remitterade
förslaget ingår ordet konsolidering i rubrikerna till de två paragraf-
grupperna 17-21 §§ och 22-28 §§. Ordet far inte någon förklaring och
återkommer inte i paragraftexterna. Lagrådet föreslår att rubrikerna far en
annan lydelse och att paragraferna omredigeras på sätt framgår av
Lagrådets förslag i bilaga till detta protokoll.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

313

7 kap. 29 §

För förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i koncern kan 6 kap.
2 § inte få någon motsvarande tillämpning. Hänvisning bör därvid göras
bara till 6 kap. 1 och 3 §§.

8 kap. 14 §

I paragrafen föreslås att om ett bolag publicerar sin årsredovisning i dess
helhet, publiceringen skall avse årsredovisningen i den form och den
ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. Detta
motsvarar vad som föreskrivs i artikel 48 i det fjärde direktivet. Förslaget
väcker emellertid frågan hur publiceringen lämpligen skall ske när
bolagsstämman - kanske med anledning av uttalanden i revisionsberättel-
sen om att årsredovisningen inte har upprättats i överensstämmelse med
tillämplig lag om årsredovisning - har fastställt en balansräkning eller en
resultaträkning som avviker från de handlingar som legat till grund för
revisionsberättelsen. En liknande fråga inställer sig när bolagsstämmman
- kanske med anledning av uttalanden av revisorerna i revisions-
berättelsen angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust - på grundval av ett
nytt förslag av styrelsen beslutat om vinst eller förlust med avvikelse från
vad som föreslagits härom i den förvaltningsberättelse som granskats av
revisorerna. Lagrådet menar för sin del att det i nu angivna fall kan ställa
sig naturligt att låta ett utdrag av protokollet från bolagsstämman ingå i
den publikation med årsredovisningen och revisionsberättelsen som
bolaget offentliggör. Det kan vara lämpligt att de normgivande organen
på redovisningsområdet meddelar anvisningar i dessa frågor.

Förslaget till lag om årsredovisning i försäkringsföretag

1 kap. 4 §

Den av Lagrådet inledningsvis antydda tveksamheten i fråga om normgiv-
ningsbemyndigandena i de remitterade lagförslagen gör sig med särskild
styrka påmind beträffande bemyndigandet i 1 kap. 4 § andra stycket i
förevarande lagförslag. Stycket i fråga ger i själva verket enligt den före-
slagna avfattningen regeringen eller Finansinspektionen full lagstiftnings-
makt när det gäller redovisningsregler för sådana försäkringsföretag som
får undantas från tillämpningen av försäkringsrörelselagen (1982:713)
med stöd av 1 kap. 10 § den lagen.

Den normgivningsmakt som anförtros de nämnda organen kan rimligtvis
inte få sträcka sig utanför de ramar som dras upp i lagen om årsredo-
visning i försäkringsföretag. För att detta skall markeras föreslår Lagrådet
att paragrafen får följande lydelse:

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

314

”4 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen far
meddela närmare föreskrifter om

1. löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning
i försäkringsföretag som omfattas av denna lag, och

2. den koncernredovisning som finansiella holdingföretag skall upprätta
enligt denna lag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela föreskrifter i vilken utsträckning denna lag och föreskrifter
som meddelats med stöd av första stycket skall tillämpas i sådana företag
som helt eller delvis undantagits från lagens tillämpning enligt 1 § tredje
stycket.”

4 kap. 9 och 10 §§

Sambandet mellan bestämmelserna i de båda paragraferna framgår
tydligare om 10 § får bilda andra och tredje styckena i 9 §.

8 kap. 5 §

Paragrafen bör, i överensstämmelse med 8 kap. 5 § lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag, föreskriva att ett
försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och
revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret så snart det kan ske
efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.

Bilaga 1

Tillgångsslaget i post IV anges avse ”Depåer hos företag som avgivit
affär”. Lagrådet förordar att ordet ”affär” byts ut mot ”återförsäkring”.
Bytet medför konsekvensändringar i 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 §.

Övrigt

De ändringar som Lagrådet i det föregående förordat beträffande bestäm-
melser i förslagen till årsredovisninglag respektive lagen om årsredo-
visning i försäkringsföretag bör beaktas såvitt avser motsvarande
bestämmelser i övriga remitterade lagförslag. Härutöver föranleder
remissen inget annat påpekande från Lagrådets sida än att lagtexterna bör
underkastas redaktionell bearbetning i åtskilliga avseenden.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

315

Bilaga till Lagrådets protokoll 1995-06-20

7 kap.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

17 §

Sammanställning avseende moderbolag och dotterföretag skall göras enligt
någon av de metoder som anges i 18 och 19 §§, 20 § eller 21 §.

F örvärvsmetoden

18 §

Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir
dotterföretag skall moderbolaget upprätta en förvärvsanalys för att
fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffnings-
värdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och
skulder.

Om anskaffningsvärdet för koncernen av andelarna i dotterföretaget
överstiger eller underskrider moderbolagets andel i dotterföretagets eget
kapital, skall skillnadsbeloppet fördelas på de tillgångar, avsättningar och
skulder vars anskaffningsvärden för koncernen enligt förvärvsanalysen
avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets balansräkning.

19 §

Om det efter en fördelning enligt 18 § kvarstår ett positivt skillnads-
belopp, skall detta redovisas som goodwill i koncembalansräkningen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

316

Poolningsmetoden

20 §

Det bokförda värdet av moderbolagets andelar i ett dotterföretag far
elimineras i koncembalansräkningen genom avräkning mot den andel av
dotterföretagets eget kapital som belöpte på moderbolagets andelar i
dotterföretaget vid förvärvet utan att 18 och 19 §§ tillämpas, om

1. moderbolagets andelar i dotterföretaget representerar mer

än 90 procent av det nominella värdet av samtliga andelar i dotter-
företaget,

2. andelama har förvärvats genom att moderbolaget har emitterat
andelar vilka har lämnats som vederlag för andelama i dotterföretaget,

3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelama inte överstiger
tio procent av de emitterade andelarnas nominella värde, och

4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och
kravet på rättvisande bild i 7 kap. 5 §.

Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket
skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.

Kapitalandelsmetoden

21 §

Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig
verksamhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i 18-
20 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 5 § på rättvisande bild, skall
andelama i dotterföretaget i stället redovisas i koncembalansräkningen och
koncemresultaträkningen enligt 23-27 §§. Vad som sägs om intresse-
företag skall därvid avse dotterföretag.

Ett bolag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om skälen
for detta.

Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall, koncern-
redovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap. eller annan
författning, skall handlingen ges in till registreringsmyndigheten tillsam-
mans med moderbolagets koncernredovisning.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra foretag skall räknas
in i koncernredovisningen

22 §

Om ett koncernföretag har andelar i intresseföretag skall andelama
redovisas med tillämpning av någon av de metoder som anges i 23-27 §§
eller 28 §. Om koncernföretaget har andelar i företag som avses i 28 § får
andelarna redovisas enligt den paragrafen.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

317

Redovisning som sägs i första stycket första meningen behöver inte äga Prop. 1995/96:10
rum, om Bilaga 7

1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-
visande bild, eller

2. förhållanden som motsvarar dem som anqes i 4 § tredje stycket
föreligger.

Ett bolag som tillämpar andra stycket skall i en not upplysa om skälen
till detta.

Kapitalandelsmetoden

23 §

Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncembalansräkningen och
koncemresultaträkningen med tillämpning av 24-26 §§, om inte annat
följer av 28 §.

24 §

Första gången andelama i ett intresseföretag redovisas i koncembalans-
räkningen skall moderbolaget först göra en beräkning av deras värde
enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första-tredje styckena och
6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel
av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna skall anges
särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas
med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns
särskilda skäl, far skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första
gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt
skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första
stycket minskas med det belopp som motsvarar avskrivningar eller
nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det
angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan hän-
föras till något särskilt slag av tillgång eller skuld skall därvid anses som
goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare
justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst
eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Från detta
belopp skall avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget.
Andelarna skall i koncembalansräkningen tas upp till det värde som
motsvarar återstående belopp.

318

25 §

När ett intresseföretag är moderbolag i en koncern, avses med företagets
eget kapital i 24 § andra stycket vad som i en av intresseföretaget
upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.

26 §

I efterföljande koncembalansräkningar skall de andelar som avses i 24 §
tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående kon-
cembalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av 24 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 24 § första, tredje och fjärde
styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående
koncembalansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapital-
andelsfond.

Prop. 1995/96:10

Bilaga 7

27 §

Vid redovisning enligt 24-26 §§ skall den andel av intresseföretagets vinst
eller förlust som belöper på andelama redovisas som intäkt eller kostnad
i koncemresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget far
inte redovisas som intäkt.

Klyvningsmetoden

28 §

I koncembalansräkningen far tas upp en så stor andel av företagets
tillgångar och skulder som belöper på bolagets ägarandel. I koncem-
resultaträkningen far tas upp en så stor andel av företagets intäkter och
kostnader som belöper på bolagets ägarandel. Vid redovisning enligt detta
stycke skall 9-12, 14, 18 och 19 §§ tillämpas.

Ett bolag som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om skälen
för detta. Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall anges särskilt för vaije företag
för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

29 §

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall
upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3 §§.

319

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

RÅDETS FJÄRDE DIREKTIV
av den 25 juli 1978

grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer
av bolag

(78/660/EEG)1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA
DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande3, och

med beaktande av följande:

En samordning av de nationella bestämmelserna om uppställningen av
och innehållet i årsbokslut och förvaltningsberättelser, om de i dessa
handlingar använda värderingsmetoderna och om offentliggörandet av
handlingarna är, främst i fråga om aktiebolag och andra bolag med
begränsat ansvar, av särskild betydelse för skyddet av bolagsmännen
och tredje man.

En samtidig samordning behövs på dessa områden för de angivna
bolagsformerna, eftersom å ena sidan verksamheten för ett sådant
bolag ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna medan å andra
sidan bolaget endast erbjuder tredje man säkerhet i sina egna
tillgångar. Att en sådan samordning är nödvändig och brådskande har
för övrigt erkänts och bekräftats i artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG4.

'Ändrat genom direktiv 90/604/EEG, 90/605/EEG och 94/8/EG.

2EGT nr C 129, 11.12.1972 s. 38

3EGT nr C 39, 7.6.1973 s. 31

4EGT nr L 65, 14.3.1968 s. 8

320

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Dessutom är det nödvändigt att inom gemenskapen uppställa
likvärdiga rättsliga minimikrav på omfattningen av den ekonomiska
information som konkurrerande bolag skall vara skyldiga att låta
allmänheten ta del av.

Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar och
skulder, ekonomiska ställning och resultat. I detta syfte måste en
obligatorisk uppställningsform föreskrivas för balans- och
resultaträkningarna samt ett minsta innehåll fastställas för
notanteckningarna och förvaltningsberättelsen. Undantag kan dock
medges med hänsyn till vissa bolags mindre ekonomiska och sociala
betydelse.

De olika värderingsmetoderna måste samordnas i den utsträckning
som behövs för att årsboksluten skall ge en jämförbar och likvärdig
information.

Årsboksluten för alla bolag på vilka detta direktiv skall tillämpas
måste offentliggöras enligt direktiv 68/151/EEG. Även här kan dock
vissa undantag medges till förmån för små och medelstora företag.

Årsboksluten skall granskas av behöriga personer för vilka
minimikvalifikationema senare kommer att samordnas. Endast små
bolag får undantas från detta krav på revision.

När ett bolag ingår i en företagsgrupp är det önskvärt att ett
sammanställt bokslut offentliggörs som ger en rättvisande bild av hela
företagsgruppens verksamhet. I avvaktan på att ett rådsdirektiv om
sammanställd redovisning träder i kraft är det dock nödvändigt med
undantag från vissa bestämmelser i detta direktiv.

För att bemästra de svårigheter som kan uppstå på grund av det
nuvarande lagstiftningsläget i vissa medlemsstater, måste fristen för att
genomföra vissa av föreskrifterna i detta direktiv vara längre än den
frist som i allmänhet fastställs i sådana fall.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas
i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra
författningar om följande bolagsformer:

- I Tyskland:

die Aktiengesellschafl, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die
Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

321

21 Riksdagen 1995196. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

- I Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en
commandite par actions/de commanditaire vennootschap op
aandelen, la société de personnes ä responsabilité limitée/de
personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

- I Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

- I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société
å responsabilité limitée.

- I Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private
companies limited by shares or by guarantee.

- I Italien:

la societå per azioni, la societå in accomandita per azioni, la societå
a responsabilitå limitata.

- I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société
å responsabilité limitée.

- I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte
aansprakelijkheid.

- I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee, private
companies limited by shares or by guarantee.

De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall även
vidtas ifråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar och andra
författningar om följande bolagsformer:

a) I Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

b) I Belgien:

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société
en commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.

c) I Danmark:

interessentskaber, kommanditselskaber.

322

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

d) I Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

e) I Grekland:

t; opöppvdpoQ erai-peia, y ETEpöppvöpoQ EraipEia;

f) I Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

g) I Irland:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

h) I Italien:

la societå in nome collettivo, la societå in accomandita semplice.

i) I Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

j) I Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.

k) I Portugal:

sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.

l) I Storbritannien:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

Detta om alla obegränsat ansvariga delägare är bolag av sådant slag
som anges i första stycket eller är bolag som inte lyder under någon
medlemsstats lagstiftning men har en rättslig form som är jämförbar
med formen för de bolag som avses i direktiv 68/15I/EEG.

Detta direktiv skall även tillämpas på de bolagsformer som avses i
andra stycket, om alla de obegränsat ansvariga delägarna själva är
sådana bolag som avses i det sistnämnda eller första stycket.

2. I avvaktan på senare samordning behöver medlemsstaterna inte
tillämpa föreskrifterna i detta direktiv på banker och andra finansiella
institut eller på försäkringsbolag.

323

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 2

1. Årsbokslutet skall bestå av balansräkning, resultaträkning och
noter. Dessa handlingar bildar en helhet.

2. Årsbokslutet skall upprättas på ett överskådligt sätt och enligt
föreskrifterna i detta direktiv.

3. Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar,
skulder, ekonomiska ställning och resultat.

4. När tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker
till för att ge en rättvisande bild enligt punkt 3, skall ytterligare
upplysningar lämnas.

5. Om undantagsvis tillämpningen av en föreskrift i detta direktiv är
oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, skall
avsteg göras från den förstnämnda föreskriften så att en rättvisande
bild enligt punkt 3 kan ges. Varje sådant avsteg skall anmärkas i en
not med upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som
detta kan ha på bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och
resultat. Medlemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får
föreskriva de undantagsregler som behövs.

6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att annan information
lämnas i årsboksluten utöver vad som fordras enligt detta direktiv.

AVSNITT 2

Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar

Artikel 3

Balans- och resultaträkningarnas uppställning, särskilt när det gäller
valet av form för uppställningen, får inte ändras från ett räkenskapsår
till ett annat. Avsteg från denna princip tillåts dock i undantagsfall.
Varje sådant avsteg skall redovisas i noterna med en tillfredsställande
motivering.

324

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Artikel 4

1. I balans- och resultaträkningarna måste de i artikel 9, 10 och 23-
26 angivna posterna tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. En
mera detaljerad underindelning av posterna är tillåten, förutsatt att
uppställningsformen följs. Nya poster får tillkomma såvitt deras
innehåll inte täcks av de i uppställningsformen angivna posterna.
Medlemsstaterna får föreskriva en sådan underindelning eller
komplettering.

2. Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för sådana poster
i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror skall
anpassas i de fall ett företags särskilda inriktning kräver det. En sådan
anpassning får medlemsstaterna begära avföretagen inom en särskild
ekonomisk sektor.

3. De av arabiska siffror föregångna posterna i balans- och resultat-
räkningarna får sammanslås

a) när de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 har ett obetyd-
ligt värde, eller

b) när sammanslagningen främjar överskådligheten, förutsatt att de
sammanslagna posterna specificeras i noter. Medlemsstaterna får
kräva en sådan sammanslagning.

4. För varje balans- och resultaträkningspost måste beloppet för
motsvarande post från föregående räkenskapsår anges. För att
jämförbarhet skall uppnås får medlemsstaterna föreskriva att beloppen
för det föregående räkenskapsåret skall justeras. I vart fall skall
bristande jämförbarhet och eventuella justeringar av beloppen med
anledning härav förklaras i noterna.

5. Balans- eller resultaträkningsposter som saknar belopp skall inte
redovisas, utom när det finns en motsvarande post för det föregående
räkenskapsåret enligt punkt 4.

Artikel 5

1. Utan hinder av artikel 4.1 och 4.2 får medlemsstaterna föreskriva
särskilda uppställningsformer för årsboksluten i förvaltningsbolag och
finansiella holdingbolag, under förutsättning att dessa uppställnings-
former ger en bild av bolagen som motsvarar vad som föreskrivs i

325

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

artikel 2.3.

2. I detta direktiv avses med förvaltningsbolag endast

a) bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att
placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller
andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskema
och låta aktie- och andels ägarna få del av resultatet av kapitalför-
valtningen,

b) bolag med kapitalandel i förvaltningsbolag med fast kapital, om
föremålet för de förstnämnda bolagens verksamhet uteslutande är
att förvärva fullt betalda aktier som utfärdas av dessa förvaltnings-
bolag, dock utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 20.1
h i direktiv 77/91/EEG5.

3. Med finansiella holdingbolag avses i detta direktiv endast bolag
som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva
intressen i andra företag och att förvalta sina kapitalandelar för att få
vinst utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra
företag, dock utan inskränkning i sina rättigheter som aktieägare eller
andra bolagsmän. En domstol eller administrativ myndighet skall
kunna övervaka att de finansiella holdingbolagen iakttar de be-
gränsningar som gäller för deras verksamhet.

Artikel 6

Medlemsstaterna får tillåta eller föreskriva en anpassning av balans-
och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att dessa utvisar
disposition av vinsten eller behandling av förlusten.

Artikel 7

Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan
intäkts- och kostnadsposter.

5EGT nr L 26, 31.1.1977 s. 1

326

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

AVSNITT 3

Balansräkningens uppställningsform

Artikel 8

Medlemsstaterna skall föreskriva att den ena eller båda av de i artikel
9 och 10 angivna formerna skall användas för uppställning av
balansräkningen. Om en medlemsstat föreskriver båda uppställnings-
formerna, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.

Artikel 9

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har
infordrats skall redovisas på passivsidan. 1 så fall skall den del av
kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas
som en tillgång antingen under A eller under D II 5.)

B. Kostnader för bolagsbildning

så som de definieras i nationell lagstiftning och om nationell
lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. Nationell
lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader
redovisas som första post under "Immateriella anläggningstill-
gångar".

C. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Forsknings- och utvecklingskostnader om nationell lagstift-
ning medger att de redovisas som tillgångar.

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter och tillgångar om de har

a) förvärvats mot vederlag och inte skall redovisas under
C 13, eller

b) utvecklats av företaget själv, under förutsättning att
nationell lagstiftning tillåter att de redovisas som

327

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

tillgångar.

3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4. Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Mark och byggnader.

2. Tekniska anläggningar och maskiner.

3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Ägarintressen.

4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.

6. Andra långfristiga lånefordringar.

7. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella
värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde),
om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balans-
räkningen.

D. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1. Råvaror och förnödenheter.

2. Varor under tillverkning.

3. Färdiga varor och handelsvaror.

4. Förskottsbetalningar.

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år

328

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

skall redovisas särskilt för varje post.)

1. Kundfordringar.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

4. Övriga fordringar.

5. Tecknat ej inbetalt kapital som är infordrat (om inte
nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är in-
fordrat skall redovisas som tillgång under A).

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte
nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall
redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella
värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde),
om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balans-
räkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall
redovisas som tillgångar under D II6).

F. Förlust under räkenskapsåret

(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att den skall redovisas
under A VI på passivsidan).

Skulder och eget kapital

A. Eget kapital

I. Tecknat kapital

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat

329

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det
tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas
särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Kapitalreserver

1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan
reserv.

2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstift-
ning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbe-
håll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv
77/91/EEG.

3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4. Övriga reserver.

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Vinst eller förlust under räkenskapsåret

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att denna post skall
redovisas under F på aktivsidan eller under E på passiv-
sidan).

B. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2. Avsättningar för skatter.

3. Andra avsättningar.

C. Skulder

(Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som
förfaller till betalning efter mer än ett år måste redovisas särskilt
för varje post liksom summorna av dessa skulder).

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet

330

Prop. 1995/96:10
Bilaga 8

redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte
nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall
upptas under D på passivsidan).

D. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall
upptas under C 9 på passivsidan).

E. Årets vinst

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att vinsten skall redovisas
under A VI på passivsidan).

Artikel 10

A. Tecknat ej inbetalt kapital

varav infordrat

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som
infordrats skall upptas under L. I så fall skall den del av kapitalet
som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas antingen
under A eller under D II5).

B. Kostnader för bolagsbildning

så som de definieras i nationell lagstiftning och om denna medger
att de redovisas som en tillgång. Nationell lagstiftning kan också
föreskriva att bolagsbildningskostnader skall redovisas som första
post under "Immateriella anläggningstillgångar".

C. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

331

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

1. Forsknings-och utvecklingskostnader om nationell lagstift-
ning medger att de redovisas som tillgångar.

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter och tillgångar om de är

a) förvärvade mot vederlag och inte skall redovisas under
C13, eller

b) utvecklade av företaget själv, om nationell lagstiftning
medger att de redovisas som tillgångar.

3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.

4. Förskottsbetalningar.

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Mark och byggnader.

2. Tekniska anläggningar och maskiner.

3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.

4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Ägarintressen.

4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.

6. Andra långfristiga lånefordringar.

7. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella
värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda pari värde),
om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balans-
räkningen.

D. Omsättningstillgångar

I. Varulager

1. Råvaror och förnödenheter.

332

Prop. 1995/96:10

14 Bilaga 8

2. Varor under tillverkning.

3. Färdiga varor och handelsvaror.

4. Förskottsbetalningar.

II. Fordringar

(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år
skall redovisas särskilt för varje post).

1. Kundfordringar.

2. Fordringar hos anknutna företag.

3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.

4. Övriga fordringar.

5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som
är infordrat skall redovisas som tillgång under A).

6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte
nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall
redovisas som tillgångar under E).

III. Kortfristiga placeringar

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella
värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda parivärde),
om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balans-
räkningen.

3. Övriga kortfristiga placeringar.

TV. Kassa och bank.

E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa skall redovisas
som tillgångar under D II6).

F. Kortfristiga skulder (förfaller till betalning inom ett år)

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

333

Prop. 1995/96:10
Bilaga 8

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet
redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder tillföretag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte natio-
nell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas
under K).

G. Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder (med
beaktande av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter enligt
E, samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt K).

H. Summan av tillgångarna med avdrag för kortfristiga skulder

I. Långfristiga skulder (förfaller till betalning efter mer än ett år)

1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.

2. Skulder till kreditinstitut.

3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet
redovisade som avdrag från varulager.

4. Leverantörsskulder.

5. Växelskulder.

6. Skulder till anknutna företag.

7. Skulder tillföretag i vilka bolaget har ägarintressen.

8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.

9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte
nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall
upptas under K).

J. Avsättningar

334

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

2. Avsättningar för skatter.

3. Andra avsättningar.

K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall
upptas under F 9 och/eller I 9).

L. Eget kapital

I. Tecknat kapital

(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat
kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det
tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas
särskilt).

II. Överkurs vid emission

III. Uppskrivningsfond

IV. Kapitalreserver

1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan
reserv.

2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstift-
ning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbe-
håll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv
77/91/EEG.

3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.

4. Övriga reserver.

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust

Artikel 11

Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte
överskrider två av följande tre gränsvärden:

335

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Balansomslutning: 2 500 000 europeiska beräkningsenheter,

- Nettoomsättning: 5 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 50,

upprättar en balansräkning i förkortadform som endast visar de poster
i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror,
varvid särskilt skall anges - dock endast med totalbelopp för varje post

- de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten D II på
aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid posten D
II i artikel 10.

Medlemsstaterna får tillåta att artikel 15.3 a och 15.4 inte tillämpas
på den förkortade balansräkningen.

Artikel 12

1. Om ett bolag på balansdagen överskrider eller upphör att
överskrida två av de i artikel 11 angivna tre gränsvärdena, skall detta
förhållande inverka på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i
sistnämnda artikel endast om förhållandet inträffar två räkenskapsår
i följd.

2. Vid omräkning till nationella valutor får de i artikel 11 i euro-
peiska beräkningsenheter angivna beloppen ökas med högst tio
procent.

3. Den i artikel 11 nämnda balansomslutningen skall utgöras av de
tillgångar som avses i artikel 9 under A till E eller i artikel 10 under
A till E.

Artikel 13

1. Hänför sig en tillgång eller en skuld till mer än en post i upp-
ställningen, måste tillgångens eller skuldens förhållande till andra
poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i en
not, om en sådan redovisning är väsentlig för förståelsen av bokslutet.

2. Egna aktier och andelar samt aktier och andelar i anknutna
företag får endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna
rubrikerna.

336

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Artikel 14

Alla ansvarsförbindelser skall, i den mån de inte måste redovisas som
skulder, antecknas under balansräkningen eller i noter och därvid
delas in efter de olika slag av sådana förbindelser som den nationella
lagstiftningen erkänner, med särskild uppgift om varje ställd säkerhet.
Förekommer ansvarsförbindelser för anknutna företag skall dessa för-
bindelser redovisas särskilt.

AVSNITT 4

Särskilda föreskrifter för vissa poster i balansräkningen

Artikel 15

1. Om tillgångar skall redovisas som anläggnings- eller omsättnings-
tillgångar skall bero på det ändamål för vilket de är avsedda.

2. Anläggningstillgångarna skall omfatta sådana tillgångar som är
avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.

3. a) Förändringar i anläggningstillgångarnas olika poster skall

redovisas i balansräkningen eller i noterna. Med utgångs-
punkt i anskaffnings- eller tillverkningsvärdet skall därför för
varje sådan post redovisas dels årets tillkommande och
avgående poster samt överföringar, dels ansamlade värde-
justeringar fram till balanstidpunkten samt korrigeringar
gjorda under räkenskapsåret av tidigare års värdejusteringar.
Värdejusteringarna skall öppet redovisas antingen i balans-
räkningen som avdrag från respektive anläggningstillgång
eller i en not.

b) Om anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för en anlägg-
ningstillgång inte kan fastställas till rimlig kostnad och inom
rimlig tid då ett årsbokslut upprättas för första gängen enligt
detta direktiv, får restvärdet vid räkenskapsårets början an-
vändas som anskaffnings- eller tillverkningskostnad. Om
denna bestämmelse tillämpas, skall det anges i en not till
årsbokslutet.

c) Om artikel 33 tillämpas, skall de i punkt 3.a ovan avsedda
förändringarna av de olika posterna bland anläggningstill-
gångarna redovisas med utgångspunkt i de anskaffnings- eller

337

22 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

tillverkningskostnader som har kommit fram genom omvärde-
ringen.

4. Punkt 3. a och b skall tillämpas pä redovisning av "Kostnader för
bolagsbildning

Artikel 16

Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa
definieras i nationell lagstiftning, skall redovisas under rubriken "Mark
och byggnader".

Artikel 17

Ägarintressen är enligt detta direktiv sådana andelar i andra företags
kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte,
som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag
är avsedda att främja den egna verksamheten. En kapitalandel i ett
bolag skall anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en
procentsats som medlemsstaterna skall bestämma men som inte får
överstiga 20 procent.

Artikel 18

Under räkenskapsåret boiförda utgifter som utgör kostnader för
efterföljande år samt under räkenskapsåret bokförda intäkter som
förfaller till betalning under efterföljande år skall redovisas under
rubriken "Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Med-
lemsstatemafår dock föreskriva att sådana intäkter skall tas upp under
rubriken "Fordringar". Större belopp skall förklaras i noter till
balansräkningen.

Artikel 19

Värdejusteringar skall omfatta alla på balansdagen konstaterade
värd försämringar av individuella tillgångsposter oavsett om en sådan
värdeförsämring är slutlig eller inte.

Artikel 20

1. Avsättningar skall ha till syfte att täcka förluster eller skulder som
till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är
antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är

338

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.

2. Medlemsstaterna får åven tillåta att avsättningar görs i avsikt att
täcka sådana kostnader som hör till det aktuella räkenskapsåret eller
till ett tidigare räkenskapsår och som till sin karaktär är klart
bestämda samt på balansdagen är antingen sannolika eller säkra
beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp
eller tidpunkten då de uppkommer.

3. Avsättningar får inte användas för att justera tillgångarnas värde.

Artikel 21

Under rubriken "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter" skall
redovisas de intäkter som före balansdagen har bokförts som betalda
men som avser efterföljande år samt kostnader som avser räkenskaps-
året men som förfaller till betalning under ett följande år. Med-
lemsstaterna får emellertid föreskriva att sådana kostnader skall
redovisas som "Skulder". Större belopp skall förklaras i noter till
årsbokslutet.

AVSNITT 5

Resultaträkningens uppställningsform

Artikel 22

Medlemsstaterna skall föreskriva att en eller flera av de i artikel 23-26
angivna formerna skall användas för uppställning av resultaträk-
ningen. Om en medlemsstat föreskriver mer än en sådan uppställnings-
form, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.

Artikel 23

1. Nettoomsättning.

2. Förändring av lager av färdiga varor och av varor under till-
verkning.

3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4. Övriga rörelseintäkter.

5. a) Råvaror och förnödenheter.

339

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

b) Övriga externa kostnader.

6. Personalkostnader:

a) löner och arvoden,

b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.

7. a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av

materiella och immateriella anläggningstillgångar.

b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning
de överstiger normala nedskrivningar i företaget.

8. Övriga rörelsekostnader.

9. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från
anknutna företag.

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anlägg-
ningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna
företag.

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om
intäkter från anknutna företag.

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av
kortfristiga placeringar.

13. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om
kostnader avseende anknutna företag.

14. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

15. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

16. Extraordinära intäkter.

17. Extraordinära kostnader.

18. Extraordinärt resultat.

19. Skatt på extraordinärt resultat.

20. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

21. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 24

A. Kostnader

340

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

1. Minskning av lager av färdiga varor och av varor under till-
verkning.

2. a) Råvaror och förnödenheter.

b) Övriga externa kostnader.

3. Personalkostnader:

a) löner och arvoden,

b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.

4. a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av

materiella och immateriella anläggningstillgångar.

b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning
de överstiger normala nedskrivningar i företaget.

5. Övriga rörelsekostnader.

6. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av
kortfristiga placeringar.

7. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift
om kostnader avseende anknutna företag.

8. Skatt pä resultatet av den normala verksamheten.

9. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

10. Extraordinära kostnader.

11. Skatt på extraordinärt resultat.

12. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

13. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

B. Intäkter

1. Nettoomsättning.

2. Ökning av lager av färdiga varor och av varor under till-
verkning.

3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.

4. Övriga rörelseintäkter.

5. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter

341

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

från anknutna företag.

6. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från
anknutna företag.

7. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild
uppgift om intäkter från anknutna företag.

8. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

9. Extraordinära intäkter.

10. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 25

1. Nettoomsättning.

2. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

3. Bruttoresultat.

4. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

5. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

6. Övriga rörelseintäkter.

7. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från
anknutna företag.

8. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anlägg-
ningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna
företag.

9. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om
intäkter från anknutna företag.

10. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av
kortfristiga placeringar.

11. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om
kostnader avseende anknutna företag.

12. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

13. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

14. Extraordinära intäkter.

342

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

15. Extraordinära kostnader.

16. Extraordinärt resultat.

17. Skatt på extraordinärt resultat.

18. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

19. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 26

A. Kostnader

1. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).

2. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).

3. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).

4. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av
kortfristiga placeringar.

5. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift
om kostnader avseende anknutna företag.

6. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

7. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

8. Extraordinära kostnader.

9. Skatt på extraordinärt resultat.

10. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

11. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

B. Intäkter

1. Nettoomsättning.

2. Övriga rörelseintäkter.

3. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter

från anknutna företag.

4. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från
anknutna företag.

343

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

5. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild
uppgift om intäkter från anknutna företag.

6. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.

7. Extraordinära intäkter.

8. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.

Artikel 27

Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte
överskrider två av följande tre gränsvärden:

- Balansomslutning: 10 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Nettoomsättning: 20 000 000 europeiska beräkningsenheter,

- Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 250,

använder en uppställningsform som avviker från dem som föreskrivs
i artikel 23-26 i följande avseenden:

a) I artikel 23: posterna 1-5 får slås ihop till en enda post kallad
"Bruttoresultat

b) I artikel 24: posterna A 1, A 2 och B 1-B 4 får slås ihop till en
enda post kallad "Bruttoresultat".

c) I artikel 25: posterna 1, 2, 3 och 6 får slås ihop till en enda post
kallad "Bruttoresultat".

d) I artikel 26: posterna A 1, B 1 och B 2 får slås ihop till en enda
post kallad "Bruttoresultat".

Artikel 12 skall tillämpas.

AVSNITT 6

Särskilda föreskrifter för vissa poster i resultaträkningen

Artikel 28

Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försäljning av produkter
och utförda tjänster som avser bolagets normala verksamhet med
avdrag för lämnade rabatter, mervärdeskatt och annan skatt som är
direkt knuten till omsättningen.

344

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Artikel 29

1. Intäkter och kostnader från annat än bolagets normala verksamhet
skall redovisas som "Extraordinära intäkter och kostnader".

2. Om de i punkt 1 angivna intäkterna och kostnaderna inte är av
endast ringa betydelse för bedömningen av resultatet, skall deras
storlek och art förklaras i noterna. Detsamma skall gälla intäkter och
kostnader som avser ett annat räkenskapsår.

Artikel 30

Medlemsstaterna får tillåta att skatt på resultatet av den normala
verksamheten och skatt på extraordinärt resultat redovisas i en
gemensam post i resultaträkningen före "Övriga skatter som inte ingår
i ovanstående poster". I så fall skall "Resultatet av den normala
verksamheten efter skatt" utgå ur de i artikel 23-26 föreskrivna
uppställningsformerna.

Om detta undantag tillämpas, skall bolagen i notform upplysa om hur
skatten på resultatet påverkar resultatet av den normala verksamheten
och det extraordinära resultatet.

AVSNITT 7

Värderingsregler

Artikel 31

1. Medlemsstaterna skall svara för att de i boksluten redovisade
posterna värderas enligt följande allmänna grunder:

a) Bolaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.

b) Oförändrade värderingsprinciper skall konsekvent tillämpas från
ett räkenskapsår till ett annat.

c) Värderingen skall ske med iakttagande av rimlig försiktighet.
Detta innebär särskilt att

aa) endast per balansdagen konstaterade intäkter får tas med,

bb) hänsyn måste tas till alla förutsebara risker och möjliga
förluster som har uppkommit under detta eller tidigare
räkenskapsår, även om dessa risker eller förluster blir kända

345

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

först efter balansdagen men före upprättandet av balans-
räkningen,

cc) hänsyn måste tas till värdeförsämringar vare sig räken-
skapsårets resultat är en vinst eller en förlust.

d) De intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp
utan hänsyn till tidpunkten för betalningen.

e) Aktiv- och passivpostemas beståndsdelar skall värderas var för
sig.

f) Den ingående balansen för varje räktenskapsår måste stämma
överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.

2. Avvikelser från dessa allmänna grunder kan undantagsvis
accepteras. Redogörelse för en sådan avvikelse skall lämnas i en not
med uppgift om skälen för avvikelsen samt en bedömning av dennas
inverkan på tillgångarna, skulderna, den ekonomiska ställningen och
resultatet.

Artikel 32

Posterna i årsbokslutet skall värderas enligt bestämmelserna i artikel
34-42 som utgår från anskaffnings- och tillverkningskostnaderna.

Artikel 33

1. Medlemsstaterna får meddela kommissionen att de med avvikelse
frän artikel 32 och i avvaktan på en senare samordning förbehåller sig
rätten att i fråga om samtliga eller vissa kategorier av bolag tillåta
eller fordra

a) en på återanskaffningsvärdet baserad värdering av materiella
anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd och av
varulager,

b) en värdering av posterna i årsbokslutet - inklusive det egna
kapitalet - enligt andra värderingsmetoder än den i a angivna, för
att ta hänsyn till inflationen,

c) uppskrivning av materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Om den nationella lagstiftningen tillåter värderingsmetoder enligt a,
b och c, skall lagstiftningen ange metodernas innehåll och tillämp-

346

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

ningsområde samt hur de skall användas.

Om en nu angiven metod tillämpas, skall detta anges i en not med
uppgift dels om vilka poster i balans- och resultaträkningarna som
berörs och dels om vilken metod som har använts för framräkning av
de redovisade värdena.

2. a) Om punkt 1 tillämpas, skall ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan en värdering enligt den använda metoden
och en värdering enligt bestämmelserna i artikel 32 tillföras
en uppskrivningsfond på passivsidan. Hur detta belopp
behandlas skattemässigt skall anges i balansräkningen eller
i en not.

Tillämpas punkt 1 sista stycket skall ett bolag, om uppskrivnings-
fondens storlek har ändrats under räkenskapsåret, i en not lämna
en översikt som visar

uppskrivningsfondens storlek vid räktenskapsårets början,
uppskrivningsbelopp som har tillförts uppskrivningsfonden
under räktenskapsåret,

belopp som har överförts till det egna kapitalet eller på annat
sätt under räkenskapsåret överförts från uppskrivningsfonden
med uppgift om överföringens art,

uppskrivningsfondens storlek vid räkenskapsårets utgång.

b) Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis överföras
till det egna kapitalet.

c) Uppskrivningsfonden skall upplösas eller minskas i den mån det
till fonden överförda beloppet inte längre behövs för att den
använda värderingsmetoden skall kunna tillämpas och dess syfte
uppnås.

Medlemsstaterna får besluta om regler för uppskrivningsfondens
användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från
uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda
beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller mot-
svarar realiserade intäkter. Beloppen skall redovisas särskilt i
resultaträkningen. Belopp från uppskrivningsfonden får inte delas
ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en

347

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

realiserad intäkt.

d) Uppskrivningsfonden får inte minskas i andra fall än som framgår
av b och c.

3. För varje räkenskapsår skall värdejusteringar beräknas på
grundval av de för detta år åsatta värdena. Med avvikelse från artikel
4 och 22 får medlemsstaterna dock tillåta eller kräva att endast den
del av en värdejustering som uppkommer vid tillämpning av den
allmänna regeln i artikel 32 skall redovisas vid den post som är aktuell
enligt uppställningsformerna i artikel 23-26 och att den mellanskillnad
som uppkommer vid en tillämpning av i denna artikel angiven
värderingsmetod skall redovisas särskilt i uppställningarna. Dessutom
skall artikel 34-42 tillämpas.

4. Om punkt 1 tillämpas, skall - utom i fråga om varulager -
antingen i balansräkningen eller i en not till denna, särskilt för varje
post i balansräkningen enligt uppställningarna i artikel 9 och 10 tas
upp:

a) antingen värdet på balansdagen enligt den allmänna regeln i
artikel 32 och beloppet av de ansamlade värdejusteringarna fram
till balansdagen, eller

b) skillnaden på balansdagen mellan en värdering enligt denna
artikel och den värdering som en tillämpning av artikel 32 skulle
leda till, samt, i förekommande fall, summan av värdejusteringar
härutöver.

5. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 52 skall rådet,
på förslag av kommissionen och inom sju år efter anmälan av detta
direktiv, pröva och om det behövs ändra denna artikel med hänsyn till
den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen.

Artikel 34

1. a) Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för bolags-
bildning aktiveras under "Tillgångar", skall dessa kostnader
avskrivas inom högst fem år.

b) Innan kostnadernaför bolagsbildningen har avskrivits helt får
någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning
tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare

348

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

år är minst lika stora som de inte avskrivna kostnaderna.

2. De belopp som redovisas som bolagsbildningskostnader skall
förklaras i en not.

Artikel 35

1. a) Anläggningstillgångar skall med förbehåll för vad som gäller

enligt b och c nedan värderas till anskaffnings- eller till-
verkningskostnaden.

b) Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för anläggnings-
tillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall minskas
genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av
tillgången över dess ekonomiska livslängd.

c) aa) Finansiella anläggningstillgångarfår göras tillföremål

för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre
värde de har på balansdagen.

bb) Anläggningstillgångar skall - oberoende av om de har
en begränsad ekonomisk livslängd eller inte - göras till
föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det
lägre värde de har på balansdagen, om det kan
förutses att värdeminskningen är bestående.

cc) De i aa och bb nämnda värdejusteringama skall
redovisas i resultaträkningen och anges varför sig i en
not, om de inte har tagits upp särskilt i resultaträk-
ningen.

dd) Den lägre värdesättningen enligt aa och bb får inte
bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upp-
hört.

d) Om anläggningstillgångar är föremål för en extraordinär
värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbe-
loppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.

2. 1 anskaffningskostnaden ingår utöver inköpspriset även övriga med
förvärvet sammanhängande kostnader.

3. a) Tillverkningskostnaden utgörs av anskaffningskostnadernaför

råvaror och förnödenheter samt av de övriga kostnader som

349

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

direkt kan hänföras till produkten.

b) Av de kostnader som har uppkommit under tillverknings-
perioden, men som endast indirekt kan hänföras till pro-
dukten, får en skälig andel tillföras tillverkningskostnaden.

4. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av
anläggningstillgångar får inräknas i tillverkningskostnaderna i den
mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om en sådan
räntekostnad tas upp bland tillgångarna skall detta anges i en not.

Artikel 36

Med avvikelse från artikel 35.1 c cc får medlemsstaterna tillåta
förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 att vidta värdejusteringar av
värdepapper direkt mot eget kapital. Beloppen ifråga skall särredovi-
sas på passivsidan i balansräkningen.

Artikel 37

1. Artikel 34 skall tillämpas på kostnader för forskning och ut-
veckling. I undantagsfall får medlemsstaterna dock tillåta avvikelser
från artikel 34.1 a. I sådana fall får medlemsstaterna åven föreskriva
avvikelser från artikel 34.1 b. Sådana avvikelser och skälen för dem
skall redovisas i noterna.

2. Artikel 34.1 a skall tillämpas på goodwill. Medlemsstaterna får
dock tillåta ett bolag att systematiskt skriva av goodwill under en
begränsad period som överstiger fem år, förutsatt att denna period inte
överskrider tillgångens ekonomiska livslängd samt redovisning lämnas
i en not med angivande av skälen.

Artikel 38

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som
omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse
förföretaget får tas upp under "Tillgångar" till en bestämd mängd och
ett fast värde, om kvantitet, värde och sammansättning inte varierar
väsentligt.

350

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Artikel 39

1. a) Omsättningstillgångarna skall med förbehåll för vad som

gäller enligt b och c värderas till anskaffnings- eller till-
verkningskostnaden.

b) Omsättningstillgångar skall göras till föremål för värdejus-
teringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde
eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre
värde som kan åsättas dem på balansdagen.

c) Medlemsstaterna får tillåta extraordinära värdejusteringar,
om sådana på grundval av skäliga affärsmässiga bedöm-
ningar är nödvändiga för att värderingen av dessa poster inte
skall behöva ändras inom en nära framtid till följd av
prisändringar. Beloppet av dessa värdejusteringar skall
särredovisas i resultaträkningen eller i noter.

d) Nedsättningen till det lägre värdet enligt b eller c får inte
bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.

e) Om en omsättningstillgång är föremål för en extraordinär
värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbe-
loppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.

2. Bestämningen av begreppen anskaffningskostnad och tillverknings-
kostnad i artikel 35.2 och 35.3 skall gälla. Medlemsstaterna får även
tillämpa artikel 35.4. Försäljningskostnader får inte räknas in i
produktionskostnaderna.

Artikel 40

1. Medlemsstatemafår tillåta att anskaffnings- eller tillverkningskost-
naderna för likartade lagertillgångar och andra fungibla tillgångs-
poster, inräknat värdepapper, får värderas antingen på grundval av
vägda genomsnittspriser eller enligt FIFO-metoden ("först in - först
ut"), LIFO-metoden ("sist in - först ut”) eller någon annan jämförbar
metod.

2. Om det värde som med tillämpning av beräkningsmetoderna i
punkt 1 redovisas i balansräkningen, på balansdagen väsentligt
avviker från ett värde baserat på det senast kända marknadspriset,
skall skillnadsbeloppetför varje slag av tillgångar redovisas i noterna.

351

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Artikel 41

1. Om det belopp som skall återbetalas för en skuld överstiger det
mottagna lånebeloppet, får mellanskillnaden tas upp som en tillgång.
Den skall redovisas särskilt i balansräkningen eller i en not.

2. Mellanskillnaden måste skrivas av med ett skäligt belopp varje år
och skall vara helt avskriven senast då skulden återbetalas.

Artikel 42

Avsättningar för förluster och skulder får inte överstiga erforderliga
belopp.

Större avsättningar som i balansräkningen är upptagna under "Andra
avsättningar" skall specificeras i noter.

AVSNITT 8

Noternas innehåll

Artikel 43

1. Utöver vad som fordras enligt andra bestämmelser i detta direktiv
skall noterna minst innehålla följande upplysningar:

1) Tillämpade värderingsmetoder på de olika posterna i års-
bokslutet och använda beräkningsmetoder för värdejuste-
ringar. För poster i bokslutet som är eller som ursprungligen
var redovisade i främmande valuta skall anges enligt vilka
grunder beloppen har omräknats till inhemsk valuta.

2) Namn och säte för varje företag i vilket bolaget antingen själv
eller genom en person som handlar i eget namn men för
bolagets räkning innehar minst en andel av kapitalet som
medlemsstaterna får fastställa till högst 20 procent, med ’
uppgift om bolagets kapitalandel i företaget samt beloppet för
det senare företagets egna kapital och resultat för det senaste
räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Dessa
uppgifter får utelämnas, om de med hänsyn till målsättningen

i artikel 2.3 är av ringa betydelse. Uppgifterna om eget
kapital och årsresultat får även utelämnas, om det berörda
företaget inte offentliggör sin balansräkning och bolaget,
direkt eller indirekt, äger mindre än 50 procent av företagets

352

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

egna kapital.

Namn, säte och rätts lig form för varje företag i vilket bolaget
är obegränsat ansvarig delägare. En sådan uppgift får
utelämnas, om den med hänsyn till det i artikel 2.3 angivna
syftet är av ringa betydelse.

3) Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde,
det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under
räkenskapsåret inom ramen för det "godkända" kapitalet,
med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals
storlek enligt artikel 2.1 e i direktiv 68/151/EEG eller artikel
2 c i direktiv 77/91/EEG.

4) Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde
eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för
varje aktieslag.

5) Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev eller
liknande värdepapper eller rättigheter med uppgift om antal
och tillhörande rättigheter.

6) Summan av bolagets skulder med en kvarstående löptid på
mer än fem år samt alla skulder för vilka bolaget har ställt
säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form. Upp-
gifterna skall anges särskilt för varje skuldpost enligt upp-
ställningsformerna i artikel 9 och 10.

7) Det totala beloppet för sådana ekonomiska förpliktelser som
inte är upptagna i balansräkningen, om uppgiften har
betydelse för bedömningen av den ekonomiska ställningen.
Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna företag
skall anges särskilt.

8) Nettoomsättningen enligt artikel 28 fördelad på rörelsegrenar
och geografiska marknader, under förutsättning att dessa
rörelsegrenar och marknader avviker betydligt inbördes med
hänsyn till hur försäljningen av varor och utförandet av
tjänster normalt är organiserad.

9) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer
fördelade på kategorier och, om uppgift inte har lämnats
särskilt om detta i resultaträkningen, räkenskapsårets perso-
nalkostnader fördelade enligt artikel 23.6.

353

23 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

10) I vilken utsträckning beräkningen av årsresultatet har
påverkats av en sådan värdering av posterna som med
avvikelse från principerna i artikel 31 och 34-42 har ägt rum
under räkenskapsåret eller ett tidigare räkenskapsår för att få
skattelättnader. Om en sådan värdering har väsentlig
inverkan på den framtida beskattningen skall detta anges.

11) Skillnaden mellan å ena sidan de skatter som har påförts
detta och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan de skatter
som har betalats eller skall betalas för dessa år, förutsatt att
skillnaden har betydelse för den framtida beskattningen.
Summan får även särredovisas med ett totalbelopp i balans-
räkningen i en särskild post med lämplig beteckning.

12) Storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganenpå grund av deras
arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt upp-
kommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare leda-
möter i dessa organ, med uppgift om summan för varje sådan
kategori av befattningshavare.

13) Storleken av de förskott och krediter som har beviljats leda-
möterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med
uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt
återbetalda belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för
ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Upp-
gift skall lämnas om summan för varje sådan kategori av
befattningshavare.

2. I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte
tillämpa punkt 1.2 på finansiella holdingbolag enligt artikel 5.3.

3. Medlemsstaterna får tillåta att en i punkt 1.12 avsedd uppgift
utelämnas, om uppgiften skulle göra det möjligt att få kännedom om
förhållandena för en viss ledamot i dessa organ.

Artikel 44

1. Medlemsstaterna får tillåta de bolag som avses i artikel 11 att
upprätta noter i förkortad form utan de uppgifter som krävs enligt
artikel 43.1.5-43.1.12. Noterna skall dock sammanfattningsvis för alla
berörda poster lämna de i artikel 43.1.6 angivna uppgifterna.

354

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

2. Medlemsstaterna får även tillåta att de bolag som avses i punkt 1
undantas från skyldigheten att i noterna lämna de uppgifter som
föreskrivs i artikel 15.3 a och 15.4, artikel 18, 21 och 29.2, artikel 30
andra stycket, artikel 34.2, artikel 40.2 samt artikel 42 andra stycket.

3. Artikel 12 skall tillämpas.

Artikel 45

1. Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i
artikel 43.1.2

a) ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.1 och

3.2 i direktiv 68/151/EEG; uppgift om detta skall lämnas i en not,

b) utelämnas, om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla
allvarlig skada för något i artikel 43.1.2 angivet företag. Med-
lemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det
i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ
myndighet. Uppgift om varje utelämnande skall lämnas i en not.

2. Punkt 1 b skall tillämpas även i fråga om de upplysningar som
föreskrivs i artikel 43.1.8.

Medlemsstaterna får tillåta de bolag som avses i artikel 27 att
utelämna de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.8. Artikel 12
skall tillämpas.

AVSNITT 9

Förvaltningsberättelsens innehåll

Artikel 46

1. Förvaltningsberättelsen skall minst innehålla en rättvisande
översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning.

2. Förvaltningsberättelsen skall även upplysa om

a) viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut,

b) bolagets förväntade framtida utveckling,

c) verksamhet inom forskning och utveckling,

355

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

d) den information om förvärv av egna aktier som föreskrivs i artikel

22.2 i direktiv 77/91/EEG,

e) förekomsten av filialer till bolaget.

3. Medlemsstaterna får undanta de bolag som avses i artikel 11 från
skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse, förutsatt att bolagen
i noter lämnar de uppgifter om förvärv av egna aktier som avses i
artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG.

AVSNITT 10

Offentlighet

Artikel 47

1. Vederbörligen fastställt årsbokslut, förvaltningsberättelsen och en
berättelse avgiven av den person som är ansvarig för revisionen av
räkenskaperna skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstift-
ning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.

Det skall vara möjligt att på begäran få en kopia av hela eller någon
del av denna berättelse. Prist på en sådan kopia får inte överstiga
administrationskostnaden.

1 a. Den medlemsstat under vilken ett i artikel 1.1 andra eller tredje
stycket avsett bolag (det berörda bolaget) lyder, får undanta det
bolaget från skyldigheten att offentliggöra sitt bokslut enligt artikel 3
i direktiv 68/151/EEG, om bokslutet hålls tillgängligt för allmänheten
hos bolaget där detta har sitt säte och

a) alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda bolaget är bolag
som avses i artikel 1.1 första stycket och som lyder under lagstift-
ningen i någon annan medlemsstat än den under vars lagstiftning
det berörda bolaget lyder samt inget av dessa bolag offentliggör
det berörda bolagets bokslut tillsammans med sitt eget, eller

b) alla obegränsat ansvariga delägare är bolag som inte lyder under
någon medlemsstats lagstiftning men har en rättslig form som är
jämförbar med formen för de bolag som avses i direktiv
68/151/EEG.

356

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

Det skall vara möjligt att på begäran få kopior av bokslutet. Kost-
naden för en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden. Lämpliga
påföljder skall föreskrivas för det fall att bestämmelserna i detta stycke
om offentliggörande inte iakttas.

2. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna tillåta de i artikel 11
avsedda bolagen att offentliggöra

a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i
artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror,
varvid särskilt skall anges - dock endast med totalbelopp för varje
post - de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten
DII på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid
posten DII i artikel 10, och

b) noter till bokslutet i förkortad form enligt artikel 44.

Artikel 12 skall tillämpas.

Dessutomfår medlemsstaterna befria dessa bolag från skyldigheten att
offentliggöra resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisions-
berättelsen.

3. Medlemsstaterna får tillåta de i artikel 27 avsedda bolagen att
offentliggöra

a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i
artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror,
med särredovisning antingen i balansräkningen eller i noter av

posterna C I 3, C II 1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6
samt D III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på
passivsidan i artikel 9,

- posterna C13, CII1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6, D
III 1 och 2, F 1, 2, 6, 7 och 9 samt I 1, 2, 6, 7 och 9 i
artikel 10,

de inom parentes vid posten D II på aktivsidan och posten C
på passivsidan i artikel 9 fordrade upplysningarna, dock
totalt för alla berörda poster och särskilt för posterna D II 2
och 3 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,

357

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

de inom parentes vid posten D II i artikel 10 fordrade upplys-
ningarna, dock totalt för alla de berörda posterna och
särskilt för posterna D II 2 och 3,

b) noter i förkortad form som inte innehåller de upplysningar som
fordras enligt artikel 43.1.5, 6, 8, 10 och 11. Noterna skall dock
totalt för alla berörda poster lämna de i artikel 43.1.6 angivna
uppgifterna.

Denna punkt inverkar inte på tillämpligheten av bestämmelserna i
punkt 1 när det gäller resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och
revisionsberättelsen.

Artikel 12 skall tillämpas.

Artikel 48

När ett årsbokslut och en förvaltningsberättelse offentliggörs i sin
helhet, skall de återges i den form och med den ordalydelse som har
legat till grund för revisionsberättelsen. De skall åtföljas av revisions-
berättelsen i oavkortat skick. Om revisorn har anfört förbehåll eller
avböjt att avge revisionsberättelse skall detta förhållande med angivna
skäl redovisas.

Artikel 49

Om ett årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet, skall det anges att den
offentliggjorda versionen är förkortad och hänvisning göras till det
register till vilket bokslutet har getts in på grund av bestämmelserna
i artikel 47.1. Har bokslutet ännu inte getts in skall detta förhållande
anges. Revisionsberättelsen behöver inte omfattas av det offentlig-
görande som här avses, men det skall anges om revisionsberättelsen
har avlämnats med eller utan förbehåll eller om revisorn har avböjt att
avge revisionsberättelse.

Artikel 50

Samtidigt med årsbokslutet och på samma sätt skall följande uppgifter
offentliggöras:

förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust,

dispositionen av bolagets vinst eller förlust,

358

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

om dessa uppgifter inte redan framgår av årsbokslutet.

Artikel 50 a

Ett årsbokslut får utöver i den valuta i vilken det har upprättats även
offentliggöras i ecu enligt omräkningskursen på balansdagen. Denna
kurs skall anges i en not.

AVSNITT 11

Revision

Artikel 51

1. a) Bolagens årsbokslut skall granskas av en eller flera personer

som enligt nationell lagstiftning är behöriga att revidera
räkenskaper.

b) Den eller de personer som ansvarar för revision av bokslutet
skall även granska omförvaltningsberättelsenöverensstämmer
med årsbokslutet för samma räkenskapsår.

2. Medlemsstaterna får befria de bolag som avses i artikel 11 från
skyldigheterna enligt punkt 1.

Artikel 12 skall tillämpas.

3. Om undantag enligt punkt 2 medges, skall medlemsstaterna införa
lämpiga påföljder i sin lagstiftning för sådana fall då de berörda
bolagen underlåter att upprätta årsbokslut eller förvaltningsberättelser
enligt kraven i detta direktiv.

AVSNITT 12

Slutbestämmelser

Artikel 52

1. En kontaktkommitté skall tillsättas under kommissionens överin-
seende. Dess uppgift skall vara att

a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artikel

359

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

169 och 170 i Romfördraget underlätta en enhetlig tillämpning av
detta direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska
problem i samband med tillämpningen,

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i
detta direktiv.

2. Kontaktkommittén skall bestå av representanterför medlemsstater-
na och kommissionen. En representant för kommissionen skall vara
ordförande. Kommissionen skall tillhandahålla ett sekretariat.

3. Ordföranden skall sammankalla kommittén, antingen på eget
initiativ eller på begäran av en ledamot i kommittén.

Artikel 53

1. I detta direktiv skall med ecu avses en sådan enhet som har
bestämts i förordningen (EEG) nr 3180/78?, ändrad genom förord-
ningen (EEG) nr 2626Z847 och förordningen (EEG) nr 1971/897. Som
motvärde i nationell valuta skall gälla motvärdet den 8 november
1990.

2. Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom
gemenskapen skall rådet vart femte år påförslag av kommissionen se
över och vid behov ändra de i denna artikel i europeiska räkningsen-
heter uttryckta beloppen.

Artikel 54

(Artikeln har upphört att gälla i och med tillkomsten av det elfte
bolagsdirektivet.)

Artikel 55

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författ-
ningar som behövs för att följa detta direktiv inom två år efter dagen

6EGT nr L 379, 30.12.1978 s. 1

7EGT nr L 247, 16.9.1984 s. 1

8EGT nr L 189, 4.7.1989 s. 1

360

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

för anmälan. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda be-
stämmelserna skall börja tillämpas först 18 månader efter utgången av
den i punkt 1 medgivna fristen.

Dessa 18 månader får dock förlängas till fem år

a) i fråga om "unregistered companies" i Storbritannien och Irland,

b) när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i artikel 9 och 10
samt 23-26 om uppställningsformerna för balans- och resultaträk-
ningarna, om en medlemsstat högst tre år före anmälan av detta
direktiv har satt i kraft regler om andra uppställningsformer för
dessa handlingar,

c) när det gäller tillämpningen av detta direktiv på beräkning och
redovisning i balansräkningen av avskrivningar som hänför sig till
sådana tillgångar som omfattas av de tillgångsposter som anges
vid C112 och 3 i artikel 9 samt vid CII2 och 3 i artikel 10,

d) när det gäller tillämpningen av artikel 47.1 i detta direktiv, utom
i fråga om bolag som redan är underkastade publiceringsskyldig-
het enligt artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG. I så fall skall andra
stycket i artikel 47.1 i detta direktiv tillämpas på årsbokslutet och
revisionsberättelsen,

e) när det gäller tillämpningen av artikel 51.1 i detta direktiv.

Vidare får fristen på 18 månader sträckas ut till åtta år för bolag som
har rederirörelse till huvudsakligt föremål för sin verksamhet och som
finns till redan då de i punkt 1 avsedda bestämmelserna träder i kraft.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till
centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det
område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 56

1. Skyldigheten att i årsbokslutet redovisa de i artikel 9 och 10 samt
23-26 föreskrivna posterna som avser anknutna företag enligt artikel
41 i direktiv 83/349/EEG samt skyldigheten att tillhandahålla uppgifter
om dessa företag enligt artikel 13.2, artikel 14 och artikel 43.1.7 skall
träda i kraft vid den i artikel 49.2 i nämnda direktiv angivna tid-

361

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

punkten.

2. Noterna skall även innehålla följande upplysningar:

a) Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd
redovisning i den största av de företags grupperingar i vilken
bolaget ingår som dotterföretag.

b) Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd
redovisning i den minsta av de företagsgrupperingar som ingår i
den i a angivna företagsgrupperingen och i vilken bolaget ingår
som dotterföretag.

c) Den plats där kopior av de i a och b angivna sammanställda
redovisningarna kan erhållas, om de finns tillgängliga.

Artikel 57

Trots vad som gäller enligt direktiv 68/151/EEG och 77/91/EEG
behöver en medlemsstat inte tillämpa föreskrifterna i det här direktivet
om innehåll, revision och offentliggörande av årsbokslut på bolag som
lyder under dess lagstiftning och är dotterföretag enligt direktiv
83/349/EEG om följande villkor är uppfyllda:

a) Moderföretaget skall lyda under en medlemsstats lagstiftning.

b) Alla aktieägare eller delägare i dotterföretaget skall ha förklarat
att de går med på detta undantag. En sådan förklaring skall
lämnas för varje räkenskapsår.

c) Moderföretaget skall ha förklarat att det ansvarar för de för-
pliktelser som dotterföretaget har åtagit sig.

d) De i b och c angivna förklaringarna skall offentliggöras av
dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstäm-
melse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.

e) Dotterföretaget skall omfattas av den sammanställda redovisning
som moderföretaget upprättar enligt direktiv 83/349/EEG.

f) Undantaget skall anges i en not till den av moderföretaget
upprättade sammanställda redovisningen.

g) Den i e angivna sammanställda redovisningen, sammanställda för-
valtningsberättelsen och sammanställda revisionsberättelsen skall
offentliggöras av dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning

362

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.

Artikel 57 a

1. En medlemsstat får föreskriva att ett sådant bolag som avses i
artikel 1.1 första stycket och som lyder under medlemsstatens
lagstiftning samt är obegränsat ansvarig delägare i ett bolag (det
berörda bolaget) som anges i artikel 1.1 andra eller tredje
stycket, skall upprätta, låta revidera och offentliggöra bokslutet
för det berörda bolaget tillsammans med sitt eget bokslut enligt
bestämmelserna i detta direktiv.

I ett sådant fall skall inte kraven i detta direktiv tillämpas på det
berörda bolaget.

2. En medlemsstat behöver inte tillämpa kraven i detta direktiv på
det berörda bolaget, om

a) bokslutet för det berörda bolaget upprättas, revideras och
offentliggörs enligt bestämmelserna i detta direktiv av ett bolag
som avses i artikel 1.1 första stycket och som är obegränsat
ansvarig delägare i det berörda bolaget samt lyder under någon
annan medlemsstats lagstiftning,

b) det berörda bolaget omfattas av en sammanställd redovisning som
upprättas, revideras och offentliggörs enligt direktiv 83/349/EEG
av en obegränsat ansvarig delägare eller om det berörda bolaget
omfattas av en sammanställd redovisning för en större grupp
företag som upprättas, revideras och offentliggörs enligt direktiv
83/349/EEG av ett moderföretag som lyder under en medlemsstats
lagstiftning; upplysning om detta undantag skall lämnas i en not
till den sammanställda redovisningen.

3. I dessa fall skall det berörda bolaget till var och en som begär det
uppge namnet på det företag som offentliggör bokslutet.

Artikel 58

En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv
om revision och offentliggörande av resultaträkningen på bolag som
lyder under medlemsstatens lagstiftning och som är moderföretag
enligt direktiv 83/349/EEG, om följande villkor är uppfyllda:

363

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

a) Moderföretaget skall upprätta och omfattas av en sammanställd
redovisning enligt direktiv 83/349/EEG.

b) Undantaget skall anges i en not till moderföretagets årsbokslut.

c) Undantaget skall anges i en not till den sammanställda redovis-
ning som moderföretaget upprättar.

d) Det enligt detta direktiv beräknade årsresultatet för moder-
företaget skall anges i moderföretagets balansräkning.

Artikel 59

1. En medlemsstat får tillåta eller fordra att ägarintressen enligt
artikel 17 i sådana företag över vilkas driftsmässiga och finansiella
styrning ett betydande inflytande utövas, redovisas i balansräkningen
enligt punkt 2-9 nedan som delposter till, beroende på omständig-
heterna, antingen posten "Aktier eller andelar i anknutna företag"
eller posten "Ägarintressen". Ett företag skall anses utöva ett
betydande inflytande över ett annat företag, om det innehar minst 20
procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sistnämnda
företaget. Artikel 2 i direktiv 83/349/EEG skall tillämpas.

2. När denna artikel första gången tillämpas på ett ägarintresse som
avses i punkt 1, skall detta intresse redovisas i balansräkningen enligt
följande:

a) Till sitt bokförda värde beräknat enligt artikel 31-42. Skillnaden
mellan detta värde och det belopp som motsvarar ägarintressets
andel av det egna kapitalet skall anges särskilt i balansräkningen
eller i en not. Denna skillnad skall beräknas med hänsyn tillför-
hållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gängen,
eller

b) Till det belopp som motsvarar ägarintressets andel av det egna
kapitalet. Skillnaden mellan detta belopp och det bokförda värdet
beräknat enligt artikel 31-42 skall anges särskilt i balansräkningen
eller i en not. Denna skillnad skall beräknas med hänsyn tillför-
hållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången.

c) En medlemsstat får föreskriva att endast a eller b skall tillämpas.

I balansräkningem eller i en not skall anges om a eller b har
tillämpats.

d) Vidare får en medlemsstat tillåta eller fordra att vid tillämpningen

364

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

av a eller b beräkningen av skillnaden skall hänföra sig till
förhållandena vid tidpunkten för förvärvet av det i punkt 1
avsedda ägarintresset eller, om detta förvärv skedde succesivt, vid
den tidpunkt då innehavet av aktierna eller andelarna kom att
utgöra ett ägarintresse enligt punkt 1.

3. Om tillgångarna eller skulderna i ett företag i vilket ett ägar-
intresse enligt punkt 1 föreligger har värderats enligt andra metoder
än de som tillämpas av det bolag som upprättar årsbokslutet, får dessa
tillgångar eller skulder vid beräkningen av skillnaden enligt 2 a eller
b värderas om enligt de metoder som tillämpas av det bolag som
upprättar årsbokslutet. Om en sådan omvärdering inte har ägt rum,
skall detta anges i en not. En medlemsstat kan fordra att en om-
värdering skall äga rum.

4. Det bokförda värde som avses i punkt 2a eller det belopp enligt
punkt 2b som motsvarar andelen av det egna kapitalet skall ökas eller
minskas med hänsyn till de förändringar som under räkenskapsåret har
ägt rum i fråga om ägarintressets andel i det egna kapitalet. En
minskning skall äga rum som motsvarar beloppet av utdelningar som
belöper på ägarintresset.

5. Om en positiv skillnad som avses i punkt 2a eller b inte kan
hänföras till något visst slag av tillgångar eller skulder, skall den
behandlas enligt reglerna för posten "Goodwill".

6. a) Den andel av resultatet som kan hänföras till sådana ägar-

intressen som avses i punkt 1 skall redovisas i resultaträk-
ningen under en särskild post med lämplig beteckning.

b) Om detta belopp överstiger beloppet av redan erhållna eller
till betalning förfallna utdelningar, skall skillnaden tas upp
som en reserv som inte får delas ut till aktieägarna.

c) En medlemsstat får tillåta eller fordra att den andel av
resultatet som kan hänföras till sådana ägarintressen som
avses i punkt 1, skall anges i resultaträkningen endast ifråga
om belopp som motsvarar redan erhållna eller till betalning
förfallna utdelningar.

7. Eliminering enligt artikel 26.1 c i direktiv 83/349/EEG skall äga
rum i den mån kännedom om omständigheter av betydelse för

365

Prop. 1995/96:10

Bilaga 8

elimineringen föreligger eller är tillgänglig. Artikel 26.2 och 26.3 i
nämnda direktiv skall tillämpas.

8. Om ett företag i vilket det föreligger ett ägarintresse enligt punkt

1 upprättar en sammanställd redovisning, skall de föregående
punkterna tillämpas på det egna kapital som redovisas i den samman-
ställda redovisningen.

9. Denna artikel behöver inte tillämpas om ett ägarintresse enligt
punkt 1 är av ringa betydelse med hänsyn till de syften som anges i
artikel 2.3.

Artikel 60

I avvaktan på en senare samordning får medlemsstaterna föreskriva att
de tillgångar i vilka förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 har
placerat sina medel skall värderas på grundval av sitt marknadsvärde.

I detta fall får medlemsstaterna även befria förvaltningsbolag med
rörligt kapital från skyldigheten att särredovisa de värdejusteringar
som avses i artikel 36.

Artikel 61

En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i artikel 43.1.2
i detta direktiv angående beloppen av de där angivna företagens egna
kapital och resultat på ett bolag som lyder under medlemsstatens
lagstiftning och är moderföretag enligt direktiv 83/349/EEG

a) om de förstnämnda företagen omfattas av en sammanställd -
redovisning som upprättas av det nämnda moderföretaget eller
omfattas av en sammanställd redovisning för en större företags -
gruppering enligt artikel 7.2 i direktiv 83/349/EEG, eller

b) om innehavet av aktier eller andelar i de förstnämnda företagen
har redovisats av moderföretaget i dess årsbokslut enligt artikel
59 eller i en av moderföretaget upprättad sammanställd redovis-
ning enligt artikel 33 i direktiv 83/349/EEG.

Artikel 62

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

366

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

RÅDETS SJUNDE DIREKTIV
av den 13 juni 1983
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd
redovisning

(83/349/EEG)1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA
DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,

med beaktande av kommissionens förslag2,

med beaktande av Europaparlamentet yttrande3,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande4, och

med beaktande av följande:

Rådet antog den 25 juli 1978 direktiv 78/660/EEG5 om samordning av
den nationella lagstiftningen angående årsbokslut i vissa bolagsformer.
Ett betydande antal bolag ingår i företagsgrupperingar. Sammanställda
redovisningar måste upprättas så att finansiell information om sådana
företagsgrupperingar kan förmedlas till delägarna och tredje man. Den
nationella lagstiftningen om sammanställd redovisning skall därför
samordnas så att kravet på jämförbarhet och likvärdighet uppfylls när
det gäller den information som bolagen måste offentliggöra inom
gemenskapen.

‘Ändrat genom direktiv 90/604/EEG och 90/605/EEG.

!EGT nr C 121, 2.6.1976 s.2

3EGT nr C 163, 10.7.1978 s. 60

4EGT nr C 163, 26.3.1977 s. 5

5EGT nr L 75, 14.8.1978 s. 11

367

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

När det gäller att bestämma förutsättningarna för skyldigheten att
upprätta sammanställd redovisning mäste hänsyn tas, inte endast till
sådana fall då det bestämmande inflytandet grundar sig på en
röstmajoritet utan även till sådana fall då detta inflytande grundar sig
på ett avtal, om sådana avtal är tillåtna. Medlemsstaterna skall vidare
kunna reglera sådana fall då det bestämmande inflytandet under vissa
förutsättningar grundar sig på ett minoritetsägande. Slutligen skall
medlemsstaterna även kunna reglera sådana fall då de företag som
ingår i en företagsgruppering är sidoordnade i förhållande till
varandra.

Samordningen av lagstiftningen om sammanställd redovisning syftar
till att skydda intressenterna i aktiebolag och andra bolag med
begränsat ansvar. Detta skydd innebär att en sammanställd redovisning
bör upprättas om ett sådant bolag ingår i en företagsgruppering och att
en sammanställd redovisning måste upprättas i åtminstone det fallet
då bolaget är moderföretag. Intresset av fullständig information
fordrar även att ett dotterföretag som i sin tur är moderföretag
upprättar en sammanställd redovisning. Ett moderföretag får
emellertid, och skall under vissa förutsättningar, undantas från skyl-
digheten att upprätta sammanställd redovisning, om dess delägare samt
tredje man är tillräckligt skyddade.

Undantag från skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning
kan vara berättigade i fråga om företagsgrupperingar under en viss
storlek. Maximigränser för undantagen skall därför fastställas. Av
detta följer att en medlemsstat får föreskriva, antingen att det skall
vara tillräckligt att endast en av tre angivna storleksgränser överskrids
för att undantagsregeln inte längre skall gälla eller att
storleksgränsema skall sättas lägre än som anges i direktivet.

Den sammanställda redovisningen skall ge en rättvisande bild av
tillgångar och skulder, ekonomisk ställning och resultat i alla de
företag, betraktade som en helhet, vilka ingår i den sammanställda
redovisningen. Denna måste därför i princip omfatta alla företagen i
grupperingen. Tillgångar och skulder samt kostnader och intäkter i
dessa företag skall i sin helhet tas med i den sammanställda redovis-
ningen, med särskild uppgift om de andelar som tillkommer personer
utanför grupperingen. Nödvändiga korrigeringar skall dock göras för
att eliminera verkningarna av de inbördes ekonomiska relationerna
mellan de företag som omfattas av den sammanställda redovisningen.

Ett antal principer för hur den sammanställda redovisningen skall
upprättas och för hur värderingar i samband därmed skall utföras
måste fastställas för att säkerställa att posterna redovisas konsekvent

368

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

och på ett sådant sätt att de lätt kan jämföras när det gäller tillämpade
värderingsmetoder och redovisningsperioder.

Ägarintressen i sådana företag i vilka företag som omfattas av den
sammanställda redovisningen utövar ett betydande inflytande, skall tas
in i den sammanställda redovisningen med tillämpning av
kapitalandelsmetoden.

I noter till den sammanställda redovisningen skall nödvändiga upp-
lysningar lämnas om de företag som omfattas av redovisningen.

Med förbehåll för en senare omprövning får vissa undantag som
ursprungligen övergångsvis föreskrevs i direktiv 78/660/EEG fortsätta
att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

Förutsättningar för upprättande av sammanställd redovisning

Artikel 1

l.En medlemsstat skall föreskriva att varje företag som lyder under
dess lagstiftning skall upprätta en sammanställd redovisning och ett
sammanställt årsbokslut, om något av följande är tillämpligt på
företaget (moderföretaget):

a) Det innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna
i ett annat företag (dotterföretaget).

b) Det har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i
ett annat företags (dotterföretagets) förvaltnings-, lednings- eller
tillsynsorgan och samtidigt är aktieägare eller delägare i detta
företag.

c) Det har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett företag
(dotterföretaget) i vilket det är aktieägare eller delägare enligt ett
avtal som är slutet med det sistnämnda företaget eller enligt en
bestämmelse i det företagets statuter, om den lagstiftning som
dotterföretaget lyder under tillåter sådana avtal eller bestämmel-
ser. En medlemsstat behöver inte föreskriva att moderföretaget
skall vara aktieägare eller delägare i dotterföretaget. De med-
lemsstater vilkas lagstiftning inte innehåller föreskrifter om sådana
avtal eller bestämmelser i statuterna som här avses behöver inte
tillämpa denna regel.

369

24 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

d) Det är aktieägare eller delägare i ett företag, och

aa) en majoritet av de ledamöter i företagets (dotterföretagets)
förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som har utfört
sitt uppdrag under räkenskapsåret, under det föregående
räkenskapsåret och fram till tidpunkten för upprättandet av
den sammanställda redovisningen, har utsetts enbart på
grund av den nämnde aktieägarens eller delägarens sätt att
utöva sin rösträtt, eller

bb) till följd av avtal med andra aktieägare eller delägare i
företaget (dotterföretaget) ensam förfogar över en majoritet
av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget;
medlemsstaterna får införa mera detaljerade föreskrifter an-
gående form och innehåll för sådana avtal.

Medlemsstaterna skall åtminstone införa den i bb angivna ord-
ningen.

De får låta tillämpningen av aa bero på ett innehav av aktier eller
andelar som representerar 20 procent eller mer av rösterna för
aktierna eller andelarna i företaget.

Bestämmelserna i aa skall dock inte tillämpas, om något annat
företag innehar sådana rättigheter i dotterföretaget som avses i a,
b eller c.

2. Utöver i de fall som anges i punkt 1 och i avvaktan på en senare
samordning, får en medlemsstat kräva att ett företag som lyder under
dess lagstiftning skall upprätta en sammanställd redovisning och ett
sammanställt årsbokslut, om företaget (moderföretaget) har ett
ägarintresse enligt artikel 17 i direktiv 78/660/EEG i ett annat företag
(dotterföretaget) och

a) moderföretaget faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över
dotterföretaget, eller

b) moderföretaget och dotterföretaget står under moderföretagets
gemensamma ledning.

Artikel 2

1. Vid tillämpningen av artikel 1.1 a, b och d skall till moderföre-
tagets rättigheter att rösta samt att utse och entlediga läggas sådana
rättigheter som tillkommer ett annat dotterföretag eller någon som

370

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

handlar i eget namn men på moderföretagets eller ett annat dotter-
företags vägnar.

2. Vid tillämpningen av artikel 1. la, b och d skall de i punkt 1
angivna rättigheterna minskas med sådana rättigheter som

a) är förenade med aktier eller andelar vilka innehas för någon
annans räkning än moderföretagets eller ett dotterföretags, eller

b) är förenade med aktier eller andelar som innehas som säkerhet,
förutsatt att rättigheterna utövas enligt mottagna instruktioner,
eller är förenade med aktier eller andelar som innehas som ett led
i en löpande transaktion i en låneverksamhet, förutsatt att
rösträtten utövas i dens intresse som har ställt säkerheten.

3. Vid tillämpningen av artikel 1.1 a och d skall aktieägarnas eller
delägarnas samlade rösträtt i ett dotterföretag minskas med den
rösträtt som är förenad med aktier eller andelar som innehas av
dotterföretaget själv eller av ett dotterföretag till detta eller av någon
som handlar i eget namn men på dessa dotterföretags vägnar.

Artikel 3

1. Om inte annat följer av artikel 13-15 skall ett moderföretag och
alla dess dotterföretag omfattas av en sammanställd redovisning
oavsett var dotterföretagen har sitt säte.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall varje dotterföretag till ett
dotterföretag anses som ett dotterföretag till moderföretaget för de
företag som skall omfattas av den sammanställda redovisningen.

Artikel 4

1. Vid tillämpningen av detta direktiv skall ett moderföretag och alla
dess dotterföretag omfattas av en sammanställd redovisning, om
antingen moderföretaget eller ett eller flera av dotterföretagen har
upprättats i någon av följande bolagsformer:

a) I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die
Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

b) I Belgien:

la société anonyme / de naamloze vennootschap - la société en

371

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

commandite par actions / de commanditaire vennootschap op
aandelen - la société de personnes å responsabilité limitée / de
personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.

c) I Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartselsskaber.

d) I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la
société å responsabilité limitée.

e) I Grekland:

17 avdivvpri eTaipia, tj eraipia. TrepLopiapévTjQ ev6vvt)<;, t]
erepåppvOpr] Kara peroxéi; eratpia.

f) I Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private
companies limited by shares or by guarantee.

g) I Italien:

la societå per azioni, la societå in accomandita per azioni, la
societå responsabilitå limitata.

h) I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la
société ä responsabilité limitée.

i) I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennoortschap met
beperkte aansprakelijkheid.

j) I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee, private
companies limited by shares or by guarantee.

Första stycket skall även tillämpas, om antingen moderföretaget eller
ett eller flera av dotterföretagen är ett sådant bolag som anges i
artikel 1.1 andra eller tredje stycket i direktiv 78/660/EEG.

2. Medlemsstaternafår dock medge undantag från skyldigheten enligt
artikel 1.1, om moderföretaget inte är ett sådant bolag som anges i
artikel 4.1 i detta direktiv eller i artikel 1.1 andra eller tredje stycket
i direktiv 78/660/EEG.

Artikel 5

372

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

1. En medlemsstatfår medge undantag från skyldigheten enligt artikel
1.1, om moderföretaget är ett sådant finansiellt holdingbolag som
definierats i artikel 5.3 i direktiv 78/660/EEG och om följande villkor
är uppfyllda:

a) Företaget har under räkenskapsåret varken direkt eller indirekt
ingripit i ledningen av dotterföretaget.

b) Företaget har inte utövat den med dess ägarintresse förenade
rösträtten när det har gällt att utse ledamöter i dotterföretagets
förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan under räkenskapsåret
eller de fem föregående räkenskapsåren eller - om det var
nödvändigt att utöva rösträtten för att verksamheten i dotter-
företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan skulle kunna
bedrivas - ingen aktieägare eller andelsägare med röstmajoritet i
moderföretaget och ingen ledamot i moderföretagets eller en sådan
majoritetsägares förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan är
ledamot i dotterföretagets förvaltnings-, lednings- eller tillsyns-
organ samt dessa organ i dotterföretaget har fullgjort sina
uppgifter utan något ingripande eller utövande av inflytande från
moderföretagets eller dess dotterföretags sida.

c) Företaget har lämnat lån endast tillföretag i vilka det har ägarin-
tressen. Om lån har lämnats till andra, måste lånen ha betalats
tillbaka senast vid föregående räkenskapsårs utgång.

d) Undantaget har beviljats av en administrativ myndighet efter
kontroll av att de ovan angivna villkoren är uppfyllda.

2. a) Om ett finansiellt holdingbolag har undantagits skall,

räknat från den i artikel 49.2 angivna tidpunkten, artikel

43.2 i direktiv 78/660/EEG inte tillämpas på ett sådant
bolags årsbokslut när det gäller bolagets majoritetsinnehav
av kapitalandelar i dotterföretag.

b) De upplysningar om sådana majoritetsinnehav som före-
skrivs i artikel 43.1.2 i direktiv 78/660/EEG får utelämnas,
om upplysningarna är ägnade att medföra allvarlig skada
för bolaget, dess aktieägare eller delägare eller något av
dess dotterföretag. En medlemsstat får föreskriva att
utelämnandet skall godkännas i förväg av en domstol eller
en administrativ myndighet. Ett utelämnande skall anmärkas
i en not.

373

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

Artikel 6

1. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 4.2 och artikel
5 får en medlemsstat föreskriva undantag från skyldigheten enligt
artikel 1.1, om på moderföretagets balansdag de företag som skulle
omfattas av en sammanställd redovisning tillsammans, enligt sina
senaste årsbokslut, inte överskrider två av de tre gränsvärden som
anges i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG.

2. En medlemsstat får tillåta eller fordra att vid beräkningen av de
nämnda gränsvärdena varken avräkning enligt artikel 19.1 eller
eliminering enligt artikel 26.1 a och b skall företas. I så fall skall
gränsvärdenaför balans omslutningen och nettoomsättningen höjas med
20 procent.

3. Artikel 12 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas i fråga om de
nämnda gränsvärdena.

4. Denna artikel skall inte tillämpas, om ett av de företag som skulle
ingå i den sammanställda redovisningen är ett bolag vars värdepapper
noteras officiellt på en fondbörs i en medlemsstat.

5. I tio år räknat från den i artikel 49.2 angivna tidpunkten får
medlemsstaterna multiplicera de i ecu uttryckta gränsvärderna med
upp till 2,5 och öka gränsvärdet för medelantalet under räkenskapsåret
anställda till högst 500.

Artikel 7

1. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 4.2 samt artikel
5 och 6 skall en medlemsstat i följande två fall från skyldigheten enligt
artikel 1.1 undanta ett moderföretag som lyder under medlemsstatens
lagstiftning och själv är ett dotterföretag, om dess eget moderföretag
lyder under lagstiftningen i en medlemsstat och

a) äger samtliga aktier eller andelar i det företag som skall undantas;
därvid skall bortses frän aktier eller andelar som ledamöter i det
sistnämnda företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
äger på grund av skyldighet enligt lag eller annan författning eller
enligt statuterna, eller

b) äger minst 90 procent av aktierna eller andelarna i det företag
som skall undantas och de återstående aktieägarna eller delägarna

374

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

har godkänt undantaget; om lagstiftningen i en medlemsstat
föreskriver sammanställd redovisning i detta fall vid den tidpunkt
då detta direktiv antas, behöver den medlemsstaten inte tillämpa
förevarande bestämmelse förrän tio är efter den tidpunkt i artikel

49.2 som anges.

2. För att undantag skall få förekomma måste följande villkor vara
uppfyllda:

a) Det företag som skall undantas och, utan inskränkning i vad som
gäller enligt artikel 13-15, alla dess dotterföretag måste omfattas
av den sammanställda redovisningen för en större företagsgruppe-
ring med ett moderföretag som lyder under en medlemsstats
lagstiftning.

b) aa) Den sammanställda redovisning som avses i a och samman-

c) I noter till årsbokslutet för det företag som skall undantas skall
anges

aa) namn och säte för det moderföretag som upprättar den
sammanställda redovisningen enligt a, och

bb) undantaget från skyldigheten att upprätta sammanställd -
redovisning och sammanställd förvaltningsberättelse.

3. En medlemsstat behöver dock inte tillämpa denna artikel på bolag
vilkas värdepapper noteras officiellt på en fondbörs i en medlemsstat.

375

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

Artikel 8

1. I fall som inte omfattas av artikel 7.1 får en medlemsstat, utan
inskränkning i vad som gäller enligt artikel 4.2 samt artikel 5 och 6,
undanta frän skyldigheten enligt artikel 1.1 ett moderföretag som lyder
under dess lagstiftning och själv är ett dotterföretag med ett moder-
företag som lyder under lagstiftningen i en medlemsstat. Detta om alla
villkoren enligt artikel 7.2 är uppfyllda och aktieägare eller delägare
i det undantagna företaget med en viss minsta andel av detta företags
tecknade kapital inte senast sex månader före utgången av räkenskaps-
året har påkallat att sammanställd redovisning upprättas. Medlemssta-
terna får inte sätta denna minsta andel högre än till tio procent för
aktiebolag (public limited liability companies) och kommanditaktie-
bolag samt 20 procent för andra företagsformer.

2. En medlemsstat får inte göra undantaget beroende av att även det
moderföretag som skall upprätta den i artikel 7.2 a avsedda samman-
ställda redovisningen lyder under denna medlemsstats lagstiftning.

3. En medlemsstat får inte göra undantaget beroende av villkor som
hänför sig till upprättandet och revisionen av den i artikel 7.2 a
avsedda sammanställda redovisningen.

Artikel 9

1. En medlemsstat får göra de i artikel 7 och 8 angivna undantagen
beroende av att det lämnas ytterligare upplysningar, i överensstäm-
melse med detta direktiv, i den sammanställda redovisning som avses
i artikel 7.2 a eller i en bilaga till denna, om sådana krav ställs på de
företag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som under
motsvarande förhållanden är skyldiga att upprätta sammanställd
redovisning.

2. En medlemsstat får därutöver göra undantagen beroende av att det
i noter till den sammanställda redovisning som avses i artikel 7.2 a
eller i det undantagna företagets årsbokslut lämnas upplysningar om
alla eller vissa av följande förhållanden avseende den företags-
gruppering vilkens moderföretag undantas från skyldigheten att
upprätta sammanställd redovisning:

- Summan av anläggningstillgångarna.

- Nettoomsättningen.

376

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

- Årets vinst eller förlust och summan av det egna kapitalet.

- Medelantalet under räkenskapsåret anställda.

Artikel 10

Artikel 7-9 skall inte inverka på medlemsstaternas lagstiftning om
upprättande av sammanställd redovisning eller sammanställd för-
valtningsberättelse i den mån dessa handlingar krävs

- för de anställdas eller deras representanters information, eller

- av en domstol eller en administrativ myndighet för dess eget bruk.

Artikel 11

1. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 4.2 samt artikel
5 och 6 får en medlemsstat undanta från skyldigheten enligt artikel 1.1
ett moderföretag som lyder under dess lagstiftning men som själv är
dotterföretag till ett moderföretag som inte lyder under någon
medlemsstats lagstiftning, om följande villkor är uppfyllda:

a) Det företag som skall undantas och, utan inskränkning i vad som
gäller enligt artikel 13-15, alla dess dotterföretag skall omfattas av
den sammanställda redovisningenför en störreföretagsgruppering.

b) Den sammanställda redovisning som avses i a och, i förekom-
mande fall, den sammanställda förvaltningsberättelsen, skall
upprättas enligt detta direktiv eller så att handlingarna blir lik-
värdiga med en sammanställd redovisning och en sammanställd
förvaltningsberättelse som upprättas enligt detta direktiv.

c) Den sammanställda redovisning som avses i a skall ha reviderats
av en eller flera personer som är behöriga att revidera räkenska-
per enligt den lagstiftning under vilken det företag som har
upprättat den sammanställda redovisningen lyder.

2. Artikel 7.2 b bb och artikel 7.2 c samt artikel 8-10 skall tillämpas.

3. En medlemsstat får medge undantag enligt denna artikel endast om
den medger motsvarande undantag enligt artikel 7-10.

Artikel 12

1. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 1-10 får en

377

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

medlemsstat kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning
upprättar sammanställd redovisning och sammanställd förvaltnings-
berättelse, om

a) detta företag och ett eller flera andra företag med vilka det
förstnämnda företaget inte har något sådant samband som avses
i artikel 1.1 eller artikel 1.2, står under enhetlig ledning på grund
av avtal med det förstnämnda företaget eller på grund av be-
stämmelser i företagens statuter, eller

b) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen i detta företag och ett
eller flera andra företag med vilka det förstnämnda företaget inte
har något sådant samband som avses i artikel 1.1 eller artikel 1.2,
till större delen består av samma personer vilka har fullgjort sitt
uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att den samman-
ställda redovisningen upprättas.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall de företag som står i ett sådant
förhållande till varandra som där avses och dessa företags dotterföre-
tag omfattas av en sammanställd redovisning enligt detta direktiv, om
ett eller flera av företagen är sådana bolag som anges i artikel 4.

3. Artiklarna 3, 4.2, 5, 6, 13-28, 29.1, 29.3-29.5, 30-38 och 39.2
skall tillämpas på sammanställd redovisning och sammanställd
förvaltningsberättelse enligt denna artikel, varvid hänvisningarna till
moderföretag skall anses avse alla de företag som anges i punkt 1.
Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 19.2 skall dock vad
som i den sammanställda redovisningen skall ingå under posterna
"Eget kapital", "Överkurs vid emission", "Uppskrivningsfond",
"Kapitalreserver", "Balanserad vinst eller förlust" och ”Årets vinst
eller förlust" utgöra de sammanlagda beloppen för de i punkt 1
angivna företagen.

Artikel 13

1. Ett företag behöver inte omfattas av en sammanställd redovisning,
om företaget endast har ringa betydelse med hänsyn till de syften som
anges i artikel 16.3.

2. Uppfyller flera företag villkoret i punkt 1 skall de ändå omfattas
av den sammanställda redovisningen, om de sammanlagt har icke
ringa betydelse med hänsyn till de syften som anges i artikel 16.3.

378

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

3. Vidare behöver ett företag inte omfattas av en sammanställd
redovisning om

a) betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad

aa) begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sina
rättigheter när det gällerföretagets ledning eller tillgångar,
eller

bb) begränsar möjligheterna till enhetlig ledning av företaget,
om detta står i ett sådant förhållande som avses i artikel
12.1,

b) den information som behövs för att upprätta en sammanställd
redovisning enligt detta direktiv inte kan erhållas utan oskälig
kostnad eller inom rimlig tid, eller

c) aktierna eller andelarna i företaget innehas uteslutande i avsikt att
säljas vidare.

Artikel 14

1. Om ett eller flera av de företag som skulle omfattas av den
sammanställda redovisningen bedriver så olikartad verksamhet att dess
medtagande i denna redovisning skulle vara oförenlig med skyldig-
heten enligt artikel 16.3, skall dessa företag, utan inskränkning i vad
som gäller enligt artikel 33, undantas från den sammanställda
redovisningen.

2. Punkt 1 får inte tillämpas endast av det skälet att de företag som
skall omfattas av den sammanställda redovisningen dels utövar
industriverksamhet, dels handelsverksamhet och dels tillhandahåller
tjänster eller utövar industri- eller handelsverksamhet med olika
produkter eller tillhandahåller olika tjänster.

3. Om punkt 1 tillämpas, skall detta med upplysning om skälen anges
i noterna. Om årsbokslut eller sammanställd redovisning för de
undantagna företagen inte publiceras i samma medlemsstat enligt
direktiv 68/151/EECf skall dessa handlingar fogas till den samman-
ställda redovisningen eller göras offentligt tillgängliga. I det senare
fallet skall det vara möjligt att på begäran få en kopia av hand-

6EGT nr L 65, 14.3.1968 s. 8

379

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

lingama. Priset pä en sådan kopia får inte överstiga administrations-
kostnaden.

Artikel 15

1. En medlemsstat får i det syfte som anges i artikel 16.3 tillåta att
ett moderföretag som inte bedriver någon industri- eller handelsverk-
samhet undantas från en sammanställd redovisning, om moderföretaget
äger aktier eller andelar i ett dotterföretag på grund av avtal med ett
eller flera företag som inte omfattas av den sammanställda redovis-
ningen.

2. Moderföretagets årsbokslut skall bifogas den sammanställda
redovisningen.

3. När detta undantag förekommer, skall antingen artikel 59 i direktiv
78/660/EEG tillämpas på moderföretagets årsbokslut eller den
information som avses i sistnämnda artikel lämnas i noter till det
årsbokslutet.

AVSNITT 2

Upprättande av den sammanställda redovisningen

Artikel 16

1. Den sammanställda redovisningen skall bestå av sammanställd
balansräkning, sammanställd resultaträkning och noter. Dessa
handlingar skall bilda en helhet.

2. Den sammanställda redovisningen skall upprättas på ett överskåd-
ligt sätt och enligt föreskrifterna i detta direktiv.

3. Den sammanställda redovisningen skall ge en rättvisande bild av
tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat för de företag,
betraktade som en helhet, som omfattas av redovisningen.

4. Om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker
till för att ge en rättvisande bild enligt punkt 3, skall ytterligare
upplysningar lämnas.

5. Om undantagsvis tillämpningen av en föreskrift i artiklarna 17-35
eller 39 är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3,

380

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

skall avsteg göras från föreskriften så att en rättvisande bild enligt
punkt 3 kan ges. Varje sådant avsteg skall anmärkas i en not med
upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan
ha på tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och resultat. Med-
lemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de
undantagsregler som behövs.

6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att annan information
lämnas i den sammanställda redovisningen utöver vad som fordras
enligt detta direktiv.

Artikel 17

1. Artiklarna 3-10, 13-26 och 28-30 i direktiv 78/660/EEG skall
tillämpas på uppställningen av en sammanställd redovisning, dock
utan inskränkning i vad som gäller enligt föreskrifterna i detta direktiv
och med beaktande av den anpassning som är nödvändig med hänsyn
till de särdrag som utmärker en sammanställd redovisning jämfört med
ett årsbokslut.

2. Under särskilda omständigheter, som annars skulle medföra
oskäliga kostnader, får en medlemsstat tillåta att lagerbehållningarna
redovisas sammanfattningsvis i den sammanställda redovisningen.

Artikel 18

Tillgångar och skulder i de företag som omfattas av den samman-
ställda redovisningen skall i sin helhet redovisas i den sammanställda
balansräkningen.

Artikel 19

1. Det bokförda värdet av aktier eller andelar i företag som omfattas
av den sammanställda redovisningen skall elimineras genom att
avräknas mot den andel av dessa företags egna kapital som aktierna
eller andelarna representerar.

a) Elimineringen skall utföras på grundval av de bokförda värdena
vid den tidpunkt då företaget första gången tas med i den samman-
ställda redovisningen. De differenser som uppkommer vid elimine-
ringen skall i möjligaste mån öka eller minska värdet av sådana
poster i den sammanställda balansräkningen vilkas verkliga värden
överstiger eller understiger posternas bokförda värde.

381

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

b) En medlemsstat får tillåta eller fordra att elimineringen på
grundval av värden hos identifierbara poster på aktiv- och
passivsidan skall hänföra sig till värdena vid tidpunkten för
förvärvet av aktierna eller andelarna eller, då fråga är om
successiva förvärv, den tidpunkt då företaget blev dotterföretag.

c) Återstående differens med anledning av tillämpningen av a eller b
skall redovisas i den sammanställda balansräkningen under en
särskild post med lämplig beteckning. Denna post, vilka metoder
som har använts samt väsentliga ändringar i förhållande till det
föregående räkenskapsåret skall förklaras i noterna. Om en
medlemsstat tillåter att positiva och negativa differenser avräknas
mot varandra, skall en uppdelning av dessa differenser göras i
noterna.

2. Punkt 1 skall dock inte tillämpas på sådana aktier eller andelar i
moderföretaget som ägs av detta eller av något annat företag som
omfattas av den sammanställda redovisningen. I den sammanställda
redovisningen skall sådana aktier eller andelar behandlas som egna
aktier eller andelar enligt direktiv 78/660/EEG.

Artikel 20

1. En medlemsstat får tillåta eller fordra att det bokförda värdet av
aktier eller andelar som innehas i ett företag som omfattas av den
sammanställda redovisningen endast elimineras genom avräkning mot
motsvarande andel av företagets kapital, om

a) de innehavda aktierna eller andelarna representerar minst 90
procent av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det
bokförda parivärdet för samtliga aktier eller andelar i företaget
bortsett från sådana aktier som avses i artikel 29.2 a i direktiv
77/91/EEG7,

b) den i a angivna andelen har uppnåtts på grund av en överenskom-
melse om emission av aktier eller andelar i ett företag som
omfattas av den sammanställda redovisningen,

c) den i b avsedda överenskommelsen inte föreskriver en kontant
betalning som överstiger tio procent av det nominella värdet eller,

7EGT nr L 26, 31.1.1977 s. 1

382

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

om sådant saknas, det bokförda parivärdet för de emitterade
aktierna eller andelarna.

2. Den differens som uppkommer vid tillämpningen av punkt 1 skall
läggas till eller dras ifrån reserverna i den sammanställda redovis-
ningen.

3. Tillämpningen av den i punkt 1 angivna metoden, de därav
följande ändringarna i reserverna samt namn och säte för de berörda
företagen skall anges i noterna.

Artikel 21

Belopp som avser sådana aktier eller andelar i den av den samman-
ställda redovisningen omfattade dotterföretag som innehas av andra
än de företag som omfattas av denna redovisning, skall redovisas i den
sammanställda balansräkningen under en särskild post med lämplig
beteckning.

Artikel 22

Intäkter och kostnader i de företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen skall i sin helhet redovisas i den sammanställda
resultaträkningen.

Artikel 23

Vinst- eller förlustbelopp som hänför sig till sådana aktier eller
andelar i den av den sammanställda redovisningen omfattade
dotterföretag som innehas av andra än företag som omfattas av denna
redovisning, skall redovisas i den sammanställda resultaträkningen
under en särskild post med lämplig beteckning.

Artikel 24

Den sammanställda redovisningen skall upprättas enligt principerna
i artikel 25-28.

Artikel 25

1. Principerna för den sammanställda redovisningen får inte ändras
från ett räkenskapsår till ett annat.

383

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

2. Avvikelse från punkt 1 får tillåtas i undantagsfall. Varje sådan
avvikelse skall anmärkas i en not med upplysning om skälen för
avvikelsen och om den inverkan som denna kan ha på tillgångar,
skulder, ekonomisk ställning och resultat för de företag, betraktade
som en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen.

Artikel 26

1. I den sammanställda redovisningen skall för de företag som
omfattas av denna anges tillgångar, skulder, ekonomisk ställning och
resultat, som om dessa företag utgjorde ett enda företag. Därvid skall
särskilt följande iakttas:

a) Fordringar och skulder mellan företag som omfattas av den
sammanställda redovisningen skall elimineras.

b) Intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan
företag som omfattas av den sammanställda redovisningen skall
elimineras.

c) Vinster och förluster som hänför sig till transaktioner mellan
företag som omfattas av den sammanställda redovisningen och som
ingår i de bokförda tillgångsvärdena skall elimineras. 1 avvaktan
på en senare samordning får en medlemsstat dock tillåta att de
ovan angivna elimineringarna genomförs i förhållande till den
procentsats som moderföretaget innehar av kapitalet i vart och ett
av de dotterföretag som omfattas av den sammanställda redovisnin-
gen.

2. En medlemsstat får tillåta avvikelse från bestämmelserna i punkt
1 c, om en transaktion har ägt rum på normala marknadsvillkor och
en eliminering av vinsten eller förlusten skulle föra med sig oskäliga
kostnader. Varje sådan avvikelse skall anmärkas i en not, vilken även
skall upplysa om den inverkan som avvikelsen har på tillgångar,
skulder, ekonomisk ställning och resultat i de företag, betraktade som
en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen, under
förutsättning att denna inverkan är betydande.

3. Avvikelser från punkt 1 a, b och c skall tillåtas, om de belopp som
det är fråga om är av ringa betydelse med hänsyn till det i artikel 16.3
angivna syftet.

Artikel 27

384

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

1. Den sammanställda redovisningen skall upprättas samma dag som
moderföretagets årsbokslut.

2. En medlemsstat får dock tillåta eller fordra att den sammanställda
redovisningen upprättas någon annan dag, så att balansdagen för de
flesta eller de viktigaste av de företag som omfattas av den samman-
ställda redovisningen kan beaktas. Om så sker, skall detta anmärkas
i en not till den sammanställda redovisningen med upplysning om
skälen. Dessutom skall hänsyn tas till eller upplysning lämnas om
viktiga händelser som angår tillgångar, skulder, ekonomisk ställning
eller resultat för ett företag som omfanas av den sammanställda
redovisningen, om händelsen har inträffat mellan detta företags
balansdag och dagen för den sammanställda balansräkningen.

3. Om balansdagen för ett företag ligger mer än tre månader före
dagen för den sammanställda balansräkningen, skall detta företag tas
in i den sammanställda redovisningen på grundval av ett delårsbokslut
med samma balansdag som den sammanställda balansräkningen.

Artikel 28

Om sammansättningen av de företag som skall omfattas av den
sammanställda redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskaps-
året, skall den sammanställda redovisningen lämna sådana upplys-
ningar som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande
sammanställda redovisningarna på ett meningsfyllt sätt. Vid en
väsentlig ändring kan en medlemsstat tillåta eller fordra att denna
skyldighet fullgörs genom att en justerad öppningsbalansräkning och
en justerad resultaträkning upprättas.

Artikel 29

1. Tillgångar och skulder som skall ingå i den sammanställda
redovisningen skall värderas enligt enhetliga principer och i över-
ensstämmelse med artiklarna 31-42 och 60 i direktiv 78/660/EEG.

2. a) Ett företag som upprättar en sammanställd redovisning skall

tillämpa samma värderingsprinciper som i sitt eget års-
bokslut. En medlemsstat får dock tillåta eller fordra att
andra värderingsprinciper tillämpas i den sammanställda
redovisningen, om dessa principer står i överensstämmelse
med vad som föreskrivs i de ovan angivna artiklarna i

385

25 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

direktiv 78/660/EEG.

b) Om en nu angiven avvikelse äger rum skall detta anmärkas
i en not till den sammanställda redovisningen med upplys-
ning om skälen för avvikelsen.

3. Har tillgångar och skulder som skall ingå i en sammanställd
redovisning värderats av företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen enligt andra principer än dem som tillämpas vid
sistnämnda redovisning, skall dessa tillgångar och skulder värderas
om enligt de principer som tillämpas vid den sammanställda redovis-
ningen, om inte resultatet av en sådan omvärdering skulle ha endast
ringa betydelse med hänsyn till det i artikel 16. 3 angivna syftet.
Avvikelse från denna princip får tillåtas i undantagsfall. En sådan
avvikelse skall anmärkas i en not till den sammanställda redovisningen
med upplysning om skälen för avvikelsen.

4. I den sammanställda balansräkningen och den sammanställda
resultaträkningen skall hänsyn tas till den skillnad som vid den
sammanställda redovisningen uppkommer mellan å ena sidan de
skatter som har påförts detta och tidigare räkenskapsår samt å andra
sidan de skatter som har betalats eller skall betalas för dessa är,
förutsatt att skillnaden inom en förutsebar framtid sannolikt kommer
att leda till en faktisk kostnad för något av de företag som omfattas av
den sammanställda redovisningen.

5. Om tillgångar som skall ingå i en sammanställd redovisning har
varit föremål för en extraordinär värdejustering uteslutande av
skatteskäl, skall värdejusteringen elimineras innan tillgångarna tas in
i den sammanställda redovisningen. En medlemsstat får dock tillåta
eller fordra att sådana tillgångar tas in i den sammanställda redovis-
ningen utan eliminering av värdejusteringen, om justeringens belopp
och skälen för justeringen anges i en not till den sammanställda
redovisningen.

Artikel 30

1. En i artikel 19.1 c angiven särskild post som motsvarar en positiv
skillnad vid sammanställningen skall behandlas enligt föreskrifterna i
direktiv 78/660/EEG om posten "Goodwill ”.

2. En medlemsstat får tillåta att en positiv skillnad vid samman-

386

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

ställningen omedelbart och på ett tydligt sätt dras ifrån reserverna.

Artikel 31

Ett belopp som redovisas som en särskild post enligt artikel 19.1 c och
som motsvarar en negativ skillnad vid sammanställningen får föras
över till den sammanställda resultaträkningen endast

a) om differensen motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad
ogynnsam resultatutveckling i företaget eller förväntade kostnader
i detta, i den mån förväntningarna förverkligas, eller

b) i den mån differensen motsvarar en realiserad vinst.

Artikel 32

1. Om ett företag som omfattas av en sammanställd redovisning
tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av denna
redovisning leder ett annat företag, får en medlemsstat tillåta eller
fordra att en så stor del av det sistnämnda företaget omfattas av den
sammanställda redovisningen som motsvarar den andel av detta
företags kapital som det förstnämnda företaget åger.

2. Artikel 13-31 skall också tillämpas på en sådan redovisning enligt
klyvningsmetoden som avses i punkt 1.

3. Tillämpas denna artikel och är det företag som till viss del ingår
i den sammanställda redovisningen ett sådant intresseföretag som
anges i artikel 33, skall sistnämnda artikel inte tillämpas.

Artikel 33

1. Om ett företag som omfattas av en sammanställd redovisning
utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella
styrningen av ett annat företag som inte omfattas av denna redovisning
(ett intresseföretag) och i det senare företaget har ett sådant ägar-
intresse som anges i artikel 17 i direktiv 78/660/EEG, skall ägar-
intresset redovisas i den sammanställda balansräkningen under en
särskild post med lämplig beteckning. Ett företag skall anses utöva ett
betydande inflytande över ett annat företag, om det innehar minst 20
procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sistnämnda
företaget. Artikel 2 skall tillämpas.

387

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

2. När denna artikel första gången tillämpas på ett ägarintresse som
avses i punkt 1 skall ägarintresset redovisas i den sammanställda
balansräkningen

a) antingen till sitt boiförda värde beräknat enligt värderingsreglerna
i direktiv 78/660/EEG; skillnaden mellan detta värde och det
belopp som motsvarar ägarintressets andel av intresseföretagets
egna kapital skall anges särskilt i den sammanställda balans-
räkningen eller i en not; skillnaden skall beräknas med hänsyn till
förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gån-
gen,

b) eller till ett belopp som motsvarar ägarintressets andel av intresse-
bolagets egna kapital; skillnaden mellan detta belopp och det
boiförda värdet beräknat enligt värderingsreglerna i direktiv
78/660/EEG skall anges särskilt i den sammanställda balans-
räkningen eller i en not; skillnaden skall beräknas med hänsyn till
förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första
gången.

c) En medlemsstat får föreskriva att endast a eller b skall tillämpas.
I den sammanställda balansräkningen eller i en not skall anges om
a eller b har tillämpats.

d) Dessutom får en medlemsstat tillåta eller fordra att skillnaden vid
tillämpningen av a eller b beräknas med hänsyn till förhållandena
vid den tidpunkt då aktierna eller andelarna förvärvades eller, om
de förvärvades successivt, vid den tidpunkt då företaget blev ett in-
tresseföretag.

3. Om ett intresseföretags tillgångar och skulder har värderats enligt
andra metoder än de som används vid den sammanställda redovis-
ningen i överensstämmelse med artikel 29.2, får tillgångarna och
skulderna vid beräkningen av den skillnad som avses i punkt 2 a och
b ovan värderas om enligt de metoder som används vid den samman-
ställda redovisningen. Om sådan omvärdering inte äger rum skall
detta anges i en not. En medlemsstat får fordra att en omvärdering
skall äga rum.

4. Det bokförda värde som avses i punkt 2 a eller det belopp enligt
2 b som motsvarar andelen av intresseföretagets egna kapital, skall
ökas eller minskas med de ändringar som har ägt rum under räken-
skapsåret i ägarintressets andel av intresseföretagets egna kapital. En

388

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

minskning skall ske som motsvarar de utdelningar som belöper på
ägarintresset.

5. Om en positiv skillnad enligt punkt 2 a eller b inte kan hänföras
till något visst slag av tillgångar eller skulder skall skillnaden
behandlas enligt artiklarna 30 och 39.3.

6. Den del av resultatet i ett intresseföretag som belöper på ett sådant
ägarintresse som avses i denna artikel skall redovisas i den samman-
ställda resultaträkningen under en särskild post med lämplig be-
teckning.

7. Eliminering enligt artikel 26.1 c skall äga rum i den mån de
uppgifter som krävs föreligger eller är tillgängliga. Artikel 26.2 och

26.3 skall tillämpas.

8. Om ett intresseföretag upprättar en sammanställd redovisning,
skall bestämmelserna i de föregående punkterna tillämpas i fråga om
det egna kapitalet i en sådan sammanställd redovisning.

9. Denna artikel behöver inte tillämpas om ägarintresset i intresseför-
etagets kapital är av ringa betydelse med hänsyn till de syften som
anges i artikel 16.3.

Artikel 34

Utöver vad som krävs enligt andra bestämmelser i detta direktiv skall
noterna minst innehålla följande upplysningar:

1. Tillämpade värderingsprinciper för de olika posterna i den
sammanställda redovisningen och använda beräkningsmetoder för
värdejusteringar. För poster i den sammanställda redovisningen
som är eller som ursprungligen var redovisade i främmande valuta
skall anges enligt vilka grunder beloppen har omräknats till den
valuta i vilken den sammanställda redovisningen har upprättats.

2. a) Namn och säte för de företag som omfattas av den samman-

ställda redovisningen. Andelar av kapitalet i de av den
sammanställda redovisningen omfattade företag, utom
moderföretaget, som innehas av företag som omfattas av
denna redovisning eller av personer som handlar i eget
namn men för dessa företags räkning. Vilka av de i artikel

389

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

1 och 12.1 angivna förutsättningarna som, med beaktande
av artikel 2, har utgjort grunden för upprättandet av den
sammanställda redovisningen. Den sistnämnda uppgiften
behöver dock inte lämnas om den sammanställda redovis-
ningen upprättas på grund av bestämmelsen i artikel 1.1 a
och dessutom kapitalandelen är lika stor som rösträtts-
andelen.

b) Samma upplysningar skall lämnas om företag som har
utelämnats från den sammanställda redovisningen enligt
artiklarna 13 och 14. Utan inskränkning i vad som gäller
enligt artikel 14.3 skall en förklaring lämnas till varför ett
utelämnande har skett enligt artikel 13.

3. a) Namn och säte för företag som enligt artikel 33.1 utgör

intresseföretag i förhållande till företag som omfattas av
den sammanställda redovisningen, med uppgift om den
andel i intresseföretagens kapital som innehas av företag
som omfattas av den sammanställda redovisningen, eller av
personer som handlar i eget namn men för dessa senare
företags räkning.

b) Samma upplysningar skall lämnas om intresseföretag som
avses i artikel 33.9, med uppgift om skälen för att före-
skriften i den sistnämnda punkten har tilllämpats.

4. Namn och säte för de företag som enligt artikel 32 till viss del
skall omfattas av den sammanställda redovisningen, grunden för
den gemensamma ledningen samt den andel i dessa företags
kapital som innehas av företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen eller av personer som handlar i eget namn men för
de sistnämnda företagens räkning.

5. Namn och säte för varje annat företag ån dem som avses i punkt
2, 3 och 4, i vilket de företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen eller har utelämnats från denna enligt artikel 14
antingen själva eller genom personer som handlar i eget namn men
för dessa senare företags räkning innehar minst en procentsats av
kapitalet som medlemsstaterna får fastställa till högst 20 procent,
med uppgift om kapitalandelens storlek samt det förstnämnda
företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår
för vilket årsbokslut har fastställts. Dessa uppgifter får utelämnas,

390

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

om de med hänsyn till målsättningen i artikel 16.3 är av ringa
betydelse. Uppgifterna om eget kapital och resultat får även
utelämnas, om det förstnämnda företaget inte offentliggör sin
balansräkning och de övriga angivna företagen, direkt eller
indirekt, äger mindre än 50 procent av det förstnänmda företagets
egna kapital.

6. Summan av skulderna enligt den sammanställda balansräkningen
med en kvarstående löptid på mer än fem år och summan av de
skulder enligt den sammanställda balansräkningen för vilka
säkerhet har ställts av företag som omfattas av den sammanställda
redovisningen, med uppgift om säkerhetens art och form.

7. Summan av sådana ekonomiska förpliktelser som inte redovisas i
den sammanställda balansräkningen, om uppgiften har betydelse
för bedömningen av den ekonomiska ställningen i de företag,
betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda
redovisningen. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna
företag som inte omfattas av den sammanställda redovisningen
skall anges särskilt.

8. Den i den sammanställda redovisningen angivna nettoomsättningen
enligt definitionen i artikel 28 i direktiv 78/660/EEG fördelad på
rörelsegrenar och geografiska marknader, under förutsättning att
dessa rörelsegrenar och marknader avviker betydligt inbördes med
hänsyn till hur försäljningen av varor och tjänster normalt är or-
ganiserad inom de företag, betraktade som en helhet, som omfattas
av den sammanställda redovisningen.

9. a) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer i

företag som omfattas av den sammanställda redovisningen,
fördelade på kategorier, samt, om uppgift inte har lämnats
särskilt om detta i den sammanställda resultaträkningen,
räkenskapsårets personalkostnader.

b) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer i
företag på vilka artikel 32 har tillämpats skall anges
särskilt.

10. I vilken utsträckning beräkningen av årsresultatet i den samman-
ställda redovisningen har påverkats av en sådan värdering av

391

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

posterna, som med avvikelse från principerna i artiklarna 31 och
34-42 i direktiv 78/660/EEG och i artikel 29.5 i detta direktiv
har ägt rum under räkenskapsåret eller ett tidigare räkenskapsår
för att få skattelättnader. Om en sådan värdering har en
väsentlig inverkan på den framtida beskattningen för de företag,
betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda
redovisningen, skall detta anges.

11. Skillnaden mellan å ena sidan de skatter som har påförts den
sammanställda resultaträkningen detta och tidigare räkenskapsår
samt å andra sidan de skatter som har betalats eller skall betalas
för dessa år, förutsatt att skillnaden har betydelse för den
framtida beskattningen. Summan får även särredovisas med ett
totalbelopp i den sammanställda balansräkningen under en
särskild post med lämplig beteckning.

12. Storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i
moderföretagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan på
grund av deras arbetsuppgifter i moderföretaget och dess
dotterföretag samt under motsvarande förhållanden avtalade
eller på annat sätt uppkomna pensionsförpliktelser gentemot
tidigare ledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för
varje sådan kategori av befattningshavare. En medlemsstat får
kräva att uppgifterna i första meningen även skall avse ersätt-
ningar på grund av arbetsuppgifter i företag till vilka moderföre-
taget står i ett sådant förhållande som anges i artikel 32 eller
33.

13. Storleken av de förskott och krediter som har beviljats ledamö-
terna i moderföretagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
av detta företag eller av något av dess dotterföretag, med uppgift
om räntesatser, huvudsakliga villkor och återbetalda belopp
liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i
form av garantier av något slag, allt med uppgift om summan
för varje kategori av befattningshavare. En medlemsstat får
kräva att uppgifterna i första meningen även skall avse förskott
och krediter som har beviljats av företag till vilka moderföretaget
står i ett sådant förhållande som anges i artikel 32 eller 33.

Artikel 35

392

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

1. En medlemsstat får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i
artikel 34.2-5

a) ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.1 och 3.2
i direktiv 68/151/EEG; uppgift om detta skall lämnas i en not,

b) utelämnas, om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla
allvarlig skada för något av de företag som berörs av bestämmel-
serna; en medlemsstat kan fordra att ett utelämnande får ske
endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en
administrativ myndighet; uppgift om varje utelämnande skall
lämnas i en not.

2. Punkt 1 b skall tillämpas även i fråga om de upplysningar som
föreskrivs i artikel 34.8.

AVSNITT 3

Den sammanställda förvaltningsberättelsen

Artikel 36

1. Den sammanställdaförvaltningsberättelsen skall minst innehålla en
rättvisande översikt över dels utvecklingen av verksamheten och dels
ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av
den sammanställda redovisningen.

2. I fråga om dessa företag skall den sammanställda förvaltningsbe-
rättelsen även upplysa om följande:

a) Viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut.

b) Den förväntade framtida utvecklingen i företagen, betraktade som
en helhet.

c) Verksamhet inom forskning och utveckling i företagen, betraktade
som en helhet.

d) Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det
bokförda parivärdet för alla aktier och andelar i moderföretaget
som innehas av detta företag själv, av dotterföretag eller av någon
som handlar i eget namn men för dessa företags räkning. En
medlemsstat får tillåta eller kräva att dessa uppgifter lämnas i
noter.

393

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

AVSNITT 4

Revision av den sammanställda redovisningen

Artikel 37

1. Ett företag som upprättar en sammanställd redovisning skall låta
denna granskas av en eller flera personer som enligt lagstiftningen i
den medlemsstat under vilken företaget lyder är behöriga att revidera
räkenskaper.

2. Den eller de personer som ansvarar för revision av den samman-
ställda redovisningen skall även granska om den sammanställda för-
valtningsberättelsen står i överensstämmelse med den sammanställda
redovisningen för samma räkenskapsår.

AVSNITT 5

Offentliggörande av den sammanställda redovisningen

Artikel 38

1. Sammanställd redovisning som vederbörligen fastställts, den
sammanställda förvaltningsberättelsen och en berättelse avgiven av den
person som är ansvarig för revision av den sammanställda redovisnin-
gen skall av det företag som har upprättat redovisningen offentliggöras
enligt lagstiftningen i den medlemsstat som företaget lyder under och
i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.

2. Artikel 47.1 andra stycket i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas på
den sammanställda förvaltningsberättelsen.

(Artikel 38.3 innehåller ändring av det fjärde bolagsdirektivet.)

4. Om det företag som har upprättat den sammanställda redovis-
ningen inte har sådan företagsform som anges i artikel 4 och enligt sin
nationella lagstiftning inte är skyldig att offentliggöra de i punkt 1
angivna handlingarna på samma sätt som föreskrivs i direktiv
68/151/EEG, skall företaget dock minst hålla dessa handlingar till-
gängliga för allmänheten hos företaget där detta har sitt säte. Det
skall vara möjligt att på begäran få en kopia av handlingarna. Priset
på en sådan kopia får inte överstiga administrationskostnaden.

394

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

5. Artiklarna 48 och 49 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas.

6. Medlemsstaterna skallföreskri va lämpliga påföljderför underlåten-
het att iaktta bestämmelserna om offentliggörande i denna artikel.

Artikel 38 a

En sammanställd redovisning får utöver i den valuta i vilken den har
upprättats även offentliggöras i ecu enligt omräkningskursen på
balansdagen. Denna kurs skall anges i en not.

AVSNITT 6

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 39

1. När en sammanställd redovisning första gången upprättas enligt
detta direktiv för en gruppering av företag mellan vilka ett sådant
samband som anges i artikel 1.1 förelåg redan innan de föreskrifter
som avses i artikel 49.1 blev tillämpliga, får en medlemsstat tillåta
eller kräva att vid tillämpningen av artikel 19.1 det boiförda värdet
av kapitalinnehavet samt den andel av eget kapital som detta represen-
terar beräknas med hänsyn till förhållandena vid en tidpunkt som
infaller före eller samtidigt med tidpunkten för upprättandet av den
första sammanställda redovisningen.

2. Punkt 1 skall också tillämpas vid värdering enligt artikel 33.2 av
ett kapitalinnehav eller av den andel av eget kapital i ett intresseföre-
tag som kapitalinnehavet representerar, samt vid sådan redovisning
enligt klyvningsmetoden som avses i artikel 32.

3. Om den särskilda post som anges i artikel 19.1 motsvarar en
positiv skillnad vid sammanställningen som har uppkommit före den
tidpunkt då den första sammanställda redovisningen upprättades enligt
detta direktiv, får en medlemsstat tillåta

a) att vid tillämpningen av artikel 30.1 den begränsade period på mer
än fem år som föreskrivs i artikel 37.2 i direktiv 78/660/EEG
räknas från tidpunkten för upprättandet av den första samman-
ställda redovisningen enligt detta direktiv, och

b) att vid tillämpningen av artikel 30.2 avdraget från reserverna får

395

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

göras vid tidpunkten för upprättandet av den första sammanställda
redovisningen enligt detta direktiv.

Artikel 40

1. Intill utgången av tidsfristen för en anpassning av den nationella
lagstiftningen till de direktiv som till komplettering av direktiv
78/660/EEG harmoniserar bestämmelserna om årsbokslut i banker,
andra finansiella institut och försäkringsföretag, får en medlemsstat
tillåta undantag från föreskrifterna i detta direktiv om uppställnings-
formen för sammanställd redovisning, om metoderna för värdering av
posterna i denna redovisning och om vilka upplysningar som skall
meddelas i noterna

a) för varje företag som skall omfattas av den sammanställda redovis-
ningen och är en bank, något annat finansiellt institut eller ett
försäkringsföretag,

b) när de företag som skall omfattas av den sammanställda redovis-
ningen huvudsakligen består av banker, andra finansiella institut
eller försäkringsföretag.

En medlemsstat får även tillåta undantag från artikel 6, dock endast
såvitt avser tillämpligheten av gränsvärdena på de ovannämnda
företagen.

2. Om en medlemsstat inte innan de bestämmelser som avses i artikel
49.1 blir tillämpliga har ålagt alla banker, andra finansiella institut
och försäkringsföretag att upprätta sammanställd redovisning, får
medlemsstaten till dess enligt den statens lagstiftning något av de i
punkt 1 nämnda direktiven skall börja tillämpas, dock senast i fråga
om räkenskapsår som slutar under 1993, tillåta

a) att skyldigheten enligt artikel 1.1 inte skall inträda för de av de
ovan angivna företagen som är moderföretag; detta förhållande
skall anmärkas i moderföretagets årsbokslut och de upplysningar
som föreskrivs i artikel 43.1.2 i direktiv 78/660/EEG skall lämnas
angående alla dotterföretag,

b) att, om en sammanställd redovisning upprättas och utan inskränk-
ning i vad som gäller enligt artikel 33, de av de ovan angivna
företagen som är dotterföretag utelämnas från den sammanställda
redovisningen; i fråga om dessa dotterföretag skall de upplys-
ningar som avses i artikel 34.2 lämnas i noterna.

396

Prop. 1995/96:10

Bilaga 9

3. I de fall som avses i punkt 2. b skall det årsbokslut eller den
sammanställda redovisning, som dotterföretaget upprättar och som
skall offentliggöras, fogas till moderföretagets sammanställda redovis-
ning eller, i avsaknad av sådan redovisning, till moderföretagets
årsbokslut, eller hållas tillgänglig för allmänheten. I det sistnämnda
fallet skall det vara möjligt att på begäran få en kopia av dessa
handlingar. Priset på en sådan kopia får inte överstiga admini-
strationskostnaden.

Artikel 41

1. Företag mellan vilka det föreligger ett sådant samband som anges
i artikel 1.1 a, b och d bb samt andra företag som har ett sådant
samband med något av de förstnämnda företagen, skall utgöra
anknutna företag vid tillämpningen av detta direktiv och direktiv
78/660/EEG.

2. Om en medlemsstat föreskriver att sammanställd redovisning skall
upprättas enligt artikel 1.1 c eller d aa, artikel 1.2 eller artikel 12.1,
skall de företag mellan vilka ett sådant samband föreligger som anges
i dessa artiklar samt andra företag som har ett sådant samband eller
ett samband som avses i punkt 1 med något av de förstnämnda
företagen, utgöra anknutna företag som avses i punkt 1.

3. En medlemsstat får föreskriva att punkt 2 skall tillämpas, även om
den inte föreskriver att sammanställd redovisning skall upprättas enligt
artikel 1.1 c eller d aa, artikel 1.2 eller artikel 12.1.

4. Artikel 2 och artikel 3.2 skall tillämpas.

5. En medlemsstat som tillämpar artikel 4.2 får från tillämpningen av
punkt 1 ovan undanta sådana anknutna företag som är moderföretag
och som på grund av sin rättsliga form inte av den medlemsstaten
åläggs att upprätta sammanställd redovisning enligt föreskrifterna i
detta direktiv. Detsamma skall gälla i fråga om moderföretag med
liknande rättslig form.

Artiklarna 42-46

(Artiklarna innehåller ändringar av det fjärde bolagsdirektivet.)

Artikel 47

397

Prop. 1995/96:10
Bilaga 9

Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i direktiv
78/660/EEG skall även

a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artikel

169 och 170 ifördraget underlätta en enhetlig tillämpning av detta
direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska problem
i samband med tillämpningen.

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till och ändringar i
detta direktiv.

Artikel 48

(Artikeln har upphört att gälla i och med tillkomsten av det elfte
bolagsdirektivet.)

Artikel 49

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författ-
ningar som behövs för att följa detta direktiv före den 1 januari 1988.
De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda be-
stämmelserna skall tillämpas första gången på en sammanställd -
redovisning för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1990 eller
under 1990.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till
centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det
område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 50

1. Fem år efter den tidpunkt som avses i artikel 49.2 skall rådet, med
hänsyn till erfarenheterna vid tillämpningen av detta direktiv, syftet
med direktivet samt de ekonomiska och monetära förhållandena, på
förslag av kommissionen överväga och vid behov revidera artikel 1.1
d andra stycket, artikel 4.2, artiklarna 5, 6, 7.1, 12, 43 och 44.

2. Punkt 1 skall inte inverka på artikel 53.2 i direktiv 78/660/EEG.

Artikel 51

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

398

389L0666/S

Nr L 395/36

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 10

30.12.89

RÅDETS ELFTE DIREKTIV
av den 21 december 1989
om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag
som lyder under lagstiftningen i en annan stat.

(89/666/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

i samarbete med Europaparlamentet2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

För att underlätta för de företag som avses i artikel 58 i
fördraget att utöva sin etableringsfrihet, kräver artikel 54.3 g
och Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av
begränsningar av etableringsffiheten en samordning av de
skyddsåtgärder som i medlemsstaterna fordras av bolag och
andra företag i delägarnas och tredje mans intressen.

Denna samordning har i fråga om offentlighet hittills ge-
nomförts genom antagandet av första direktivet 68/151/EEG4
som avser aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar
och som senast ändrades genom 1985 års anslutningsakt. På
redovisningsområdet fortsatte samordningen genom fjärde
direktivet 78/660/EEG5 om årsbokslut i vissa typer av bolag,
senast ändrat genom 1985 års anslutningsakt, sjunde direktivet
83/349/EEG6 om sammanställd redovisning, senast ändrat
genom 1985 års anslutningsakt och åttonde direktivet
84/253/EEG7 om personer som har ansvaret för att utföra den
lagstadgade revisionen av räkenskapshandlingar.

Dessa direktiv gäller för bolagen som sådana men inte för
deras filialer. Att öppna en filial är, liksom att bilda ett
dotterföretag, en av de möjligheter som för närvarande står ett
bolag till buds om det vill utöva sin etableringsrätt i en annan
medlemsstat.

Bristen på samordning när det gäller filialer, särskilt angående
offentlighet, ger i fråga om skyddet för aktieägare och tredje

EGT nr C 105, 21.4.1988, s. 6.

EGT nr C 345, 21.12.1987, s. 76 och

EGT nr C 256, 9.10.1989, s. 27.

EGT nr C 319, 30.11.1987, s. 61.

EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8.

EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11.

EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1.

EGT nr L 126, 12.5.1984, s. 20.

man, upphov till vissa skillnader mellan sådana bolag som
driver verksamhet i andra medlemsstater genom filial och
sådana som driver verksamhet där genom dotterföretag.

På detta område kan skillnaderna i medlemsstaternas lagstift-
ning inkräkta på utövandet av etableringsrätten. Det är därför
nödvändigt att avskaffa skillnaderna bl.a. för att skydda
utövandet av denna rätt.

För att tillförsäkra de personer skydd som kommer i kontakt
med ett bolag genom en filial måste offentlighetsskapande
åtgärder vidtas i den medlemsstat där filialen är belägen. En
filials ekonomiska och sociala betydelse kan i vissa avseenden
jämställas med ett dotterföretags, och det är därför av allmänt
intresse att uppgifter om bolaget offentliggörs där filialen är
belägen. För att få till stånd ett sådant offentliggörande måste
det förfaringssätt tillämpas som redan har införts inom
gemenskapen för aktiebolag och andra bolag med begränsat
ansvar.

Offentliggörandet berör att antal viktiga handlingar och
uppgifter samt ändringar i dessa.

Utom när det gäller rätten att företräda bolaget, dess namn,
rättsliga form, avveckling och konkurs, får offentligheten
begränsas till upplysningar om fdialen som sådan med
hänvisning till det register där bolaget är infört, eftersom
enligt gällande gemenskapsrätt information om bolaget som
sådant är tillgänglig i det registret.

Sedan samordning har skett av den nationella lagstiftningen
om upprättande, revision och offentliggörande av räkenskaps-
handlingar i bolag är nationella föreskrifter om offentliggöran-
de av räkenskapshandlingar som avser fdialer inte längre
befogade. I överensstämmelse med detta är det tillräckligt att
de räkenskapshandlingar som bolaget har låtit revidera och
offentliggöra tas in i filialregistret.

Brev och orderblanketter som används av filialen skall ge
minst samma upplysningar som bolagets brev och orderblan-
ketter samt ange det register där filialen är införd.

För att säkerställa att syftet med detta direktiv helt uppnås och
för att undvika varje särbehandling på grund av ett bolags
ursprungsland, skall detta direktiv även omfatta filialer till

399

30.12.89

389L0666/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 10

Nr L 395/37

sådana bolag som lyder under lagstiftningen i en icke med-
lemsstat och som har en rättslig form som är jämförbar med
sådana bolagsformer på vilka direktiv 68/151/EEG är till-
ämpligt. Eftersom de ovan angivna direktiven inte gäller for
bolag från icke medlemsstater, måste vissa föreskrifter
tillämpas på dessa filialer som skiljer sig från de föreskrifter
som skall gälla för filialer till bolag som lyder under lagstift-
ningen i medlemsstater.

Detta direktiv skall inte inverka på en filials upplysningsplikt
enligt bestämmelser t.ex. om anställdas rätt till information
och i skattelagstiftningen, eller för statistiska ändamål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

Filialer till bolag från andra medlemsstater

Artikel 1

1. Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har
öppnats i en medlemsstat av ett bolag som lyder under
lagstiftningen i en annan medlemsstat och som omfattas av
direktiv 68/151/EEG, skall i överensstämmelse med artikel 3
det direktivet offentliggöras enligt lagstiftningen i den med-
lemsstat där filialen är belägen.

2. Om de bestämmelser om offentlighet som gäller för
filialen avviker från dem som gäller för bolaget, skall be-
stämmelserna för filialen tillämpas när det är fråga om
förfaranden som berör denna.

Artikel 2

1. Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 1 skall endast
avse följande handlingar och uppgifter:

a) Filialens adress.

b) Filialens verksamhet.

c) Det register i vilket bolagets akt har lagts upp enligt
artikel 3 i direktiv 68/151/EEG med uppgift om bolagets
nummer i registret.

d) Namn och rättslig form för bolaget samt namnet på
filialen om detta avviker från namnet på bolaget.

e) Tillsättande och entledigande samt personuppgifter i fråga
om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje
man och i rättegång

— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i
egenskap av ledamöter i ett sådant organ i över-

ensstämmelse med den offentlighet som gäller för
bolaget enligt artikel 2.1 d i direktiv 68/151/EEG,

— i egenskap av bolagets fasta företrädare för filialens
verksamhet, med uppgift om omfattningen av be-
hörigheten.

f) Upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, person-
uppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt
uppgift om likvidationens avslutande, i överensstämmelse
med den offentlighet som gäller för bolaget enligt artikel
2.1 h, j och k i direktiv 68/151/EEG,

— konkurs, ackord och liknande förfaranden som
bolaget är föremål för.

g) Räkenskapshandlingar enligt artikel 3.

h) Nedläggning av filialen.

2. Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får före-
skriva ett offentliggörande enligt artikel 1 av

a) namnteckningarna för de personer som avses i punkt 1 e
och f,

b) stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild
handling, bolagsordningen, allt enligt artikel 2.1 a, b och
c i direktiv 68/151/EEG, samt ändringar i dessa hand-
lingar,

c) ett intyg från det register som avses i punkt 1 c om att
bolaget existerar,

d) uppgift om säkerhet som har ställts i sådan bolagets egen-
dom som finns i medlemsstaten, om offentliggörandet har
betydelse för säkerhetens giltighet.

Artikel 3

Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 2.1 g skall
begränsas till de bolagets räkenskapshandlingar som i över-
ensstämmelse med direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och
84/253/EEG har upprättats, reviderats och offentliggjorts
enligt lagstiftningen i den medlemsstat som bolaget lyder
under.

Artikel 4

Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva att
de handlingar som avses i artikel 2.2 b och artikel 3 skall
offentliggöras på ett annat officiellt språk inom gemenskapen
och att översättningen av handlingarna skall bestyrkas.

Artikel 5

Om ett bolag har öppnat flera filialer i en medlemsstat, är det
tillräckligt att offentliggörandet enligt artikel 2.2 b och artikel
3 efter bolagets val äger rum i ett av flera filialregister.

400

389L0666/S

Nr L 395/38

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 10

30.12.89

I så fall skall de övriga filialernas skyldighet att offentliggöra
omfatta en uppgift om det valda filialregistret och om den i
detta register intagna filialens nummer i registret.

Artikel 6

En medlemsstat skall föreskriva att de brev och orderblanket-
ter som en filial använder, utöver de i artikel 4 i direktiv
68/151/EEG angivna uppgifterna, skall ange det register där
filialens akt är upplagd och filialens nummer i registret.

AVSNITT fi

Filialer till bolag från ett tredje land

Artikel 7

1. Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har
öppnats i en medlemsstat av ett bolag som inte lyder under
lagstiftningen i någon medlemsstat men som har en rättslig
form som är jämförbar med de bolagsformer som omfattas av
direktiv 68/151/EEG, skall i överensstämmelse med artikel 3
i sistnämnda direktiv offenliggöras enligt lagstiftningen i den
medlemsstat där filialen är belägen.

2. Artikel 1.2 skall tillämpas.

Artikel 8

1. Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 7 skall minst
avse följande handlingar och uppgifter:

a) Filialens adress.

b) Filialens verksamhet.

c) Den stats lagstiftning under vilken bolaget lyder.

d) Det register i vilket bolaget är infört och bolagets num-
mer i registret, om sistnämnda lagstiftning kräver sådan
registrering.

e) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild
handling, bolagsordningen, samt alla ändringar i dessa
handlingar.

f) Bolagets rättsliga form, huvudsakliga verksamhetsort och
föremålet för dess verksamhet samt, minst en gång om
året, det tecknade kapitalets storlek, om inte dessa
uppgifter förekommer i handlingar som avses i e.

g) Namnet på bolaget och namnet på filialen, om det senare
namnet avviker från namnet på bolaget.

h) Tillsättande, entledigande samt personuppgifter i fråga om

dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och
i rättegång,

— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i
egenskap av ledamöter i ett sådant organ,

— i egenskap av bolagets fasta ställföreträdare för
filialens verksamhet.

Omfattningen av behörigheten hos dem som har rätt att
företräda bolaget skall anges med uppgift om huruvida de
kan företräda bolaget var för sig eller endast i förening.

i) — Upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer,

personuppgifter om dem, uppgift om deras behörig-
het samt uppgift om likvidationens avslutande.

— Konkurs och liknande förfaranden som bolaget är
föremål för.

j) Räkenskapshandlingar enligt artikel 9.

k) Nedläggning av filialen.

Artikel 9

1. Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 8 j skall
tillämpas på de bolagets räkenskapshandlingar som har
upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen
i den stat som bolaget lyder under. Om dessa handlingar inte
har upprättats i överensstämmelse med direktiv 78/660/EEG
och 83/349/EEG eller på ett likvärdigt sätt, kan medlemssta-
terna kräva att räkenskapshandlingar som avser filialens
verksamhet skall upprättas och offenliggöras.

2. Artikel 4 och 5 skall tillämpas.

Artikel 10

En medlemsstat skall föreskriva att de brev och orderblanket-
ter som en filial använder skall ange det register där filialens
akt är upplagd samt filialens nummer i registret. Om lagstift-
ningen i den stat som bolaget lyder under kräver att bolaget
förs in i ett register, skall även detta register och bolagets
nummer i registret anges.

AVSNITT m

Uppgifter om filialer i bolagets förvaltningsberättelse

Artikel 11

Följande stycke skall läggas till i artikel 46.2 i direktiv
78/660/EEG:

"e) förekomsten av filialer till bolaget'.

26 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

401

30.12.89

389L0666/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 10

Nr L 395/39

AVSNITT IV

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 12

Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för
underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om offentlighet i
artiklarna 1--3 och 7—9 samt bestämmelserna om uppgiftsskyl-
dighet i brev och orderblanketter i artikel 6 och 10.

Artikel 13

Varje medlemsstat skall bestämma vilka personer som skall
svara för att de i detta direktiv föreskrivna formkraven
beträffande offentlighet iakttas.

Artikel 14

1. Artikel 3 och 9 skall inte tillämpas på filialer som öppnas
av sådana kreditinstitut och finansiella institut som omfattas av
direktiv 89/117/EEG1.

2. I avvaktan på en senare samordning behöver medlemssta-
terna inte tillämpa artikel 3 och 9 på filialer som öppnas av
försäkringsbolag.

Artikel 15

Artikel 54 i direktiv 78/660/EEG och artikel 48 i direktiv
83/349/EEG skall upphöra att gälla.

Artikel 16

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 1992 anta de
lagar och andra författningar som behövs för att följa detta
direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva att de i punkt 1 avsedda
bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1993
och. när det gäller räkenskapshandlingar, första gången
tillämpas på årsbokslut för det räkenskapsår som börjar den 1
januari 1993 eller under år 1993.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna
texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i
direktiv 78/660/EEG skall även

a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna
i artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en
enhetlig tillämpning av detta direktiv genom regelbundet
samråd, särskilt om praktiska problem i samband med
tillämpningen,

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller
ändringar i detta direktiv.

Artikel 18

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1989.

På rådets vägnar

E. CRESSON

Ordförande

' EGT nr L 44, 16.2.1989, s. 40.

402

386L0635/S

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr L 372/1

RÅDETS DIREKTIV

av den 8 december 1986
om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut

(86/635/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

Med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,

med beaktande av kommissionens förslag',

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på
artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av
bolag4, i senaste lydelse enligt direktiv 84/569/EEG5, behöver
i avvaktan på senare samordning inte tillämpas för banker och
andra finansiella institut, i fortsättningen kallade "kreditinsti-
tut". Med hänsyn till dessa företags centrala betydelse i
gemenskapen är en sådan samordning nödvändig.

Vad som i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovi-

1 EGT nr C 130, 1.6.1981, s. 1, EGT nr C 83 , 24.3.1984,
s. 6 och EGT nr C 351, 31.12.1985, s. 24.

2 EGT nr C 242, 12.9.1983, s. 33 och

EGT nr C 163, 10.7.1978, s. 60.

3 EGT nr C 112, 3.5.1982, s. 60.

4 EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11.

5 EGT nr L 314, 4.12.1984, s. 28.

sning6 sägs om undantag för kreditinstitut gäller endast till
dess att föreliggande direktiv skall börja tillämpas. Detta
direktiv måste därför även innehålla särskilda bestämmelser
om sammanställd redovisning för kreditinstitut.

Det förhållandet att allt fler kreditinstitut bedriver verksamhet
över gränserna har också gjort en sådan samordning an-
gelägen. För borgenärer, gäldenärer och delägare samt för
allmänheten är det av största betydelse att jämförbarheten
förbättras såvitt gäller dessa instituts årsbokslut och samman-
ställda redovisning.

I nästan alla gemenskapens medlemsstater råder konkurrens på
bankområdet mellan olika slags kreditinstitut, sådana som
avses i rådets direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977
om samordning av lagar och andra författningar om rätten att
starta och driva verksamhet i kreditinstitut’. En samordning
beträffande sådana kreditinstitut bör därför inte begränsas till
företagsformer för vilka direktiv 78/660/EEG gäller, utan
räckvidden bör bestämmas så att alla bolag och företag som
faller under definitionen i fördragets artikel 58 andra stycket
omfattas.

Vad beträffar finansiella institut bör dock direktivets räckvidd
begränsas till institut som drivs i någon av de företagsformer
som avses i direktiv 78/660/EEG. De finansiella institut, för

6 EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1.

7 EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30.

Nr L 372/2

386LO635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

vilka det direktivet inte tillämpas, skall automatiskt omfattas
av detta direktiv.

Det är nödvändigt att knyta an till samordningen beträffande
kreditinstitut, eftersom reglerna om årsbokslut och samman-
ställd redovisning kommer att ha betydelse för olika delar av
den samordningen, t.ex. i fråga om auktorisationskrav och om
nyckeltal för tillsynsändamål.

Även om det, med hänsyn till vad som särskilt kännetecknar
kreditinstitut, framstår som ändamålsenligt att utforma ett
separat direktiv om årsbokslut och sammanställd redovisning
för sådana institut, innebär detta inte ett regelverk som är nytt
i förhållande till direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG. En
separat direktiv av sådan innebörd skulle vara varken lämpligt
eller förenligt med de principer som samordningen av bolags-
rätten bygger på, då kreditinstituten med den viktiga roll de
spelar för gemenskapens ekonomi inte kan undantas från ett
regelverk avsett för företag i allmänhet. Av detta skäl har
hänsyn tagits endast till vad som är utmärkande för kreditinsti-
tuten, och således innehåller detta direktiv endast avvikelser
ftån bestämmelserna i direktiven 78/660/EEG och
83/349/EEG.

Medlemsstaterna uppvisar skillnader i fråga om uppställningen
av och innehållet i kreditinstitutens balansräkningar. I detta
direktiv måste därför föreskrivas att alla kreditinstitut i
gemenskapen skall tillämpa samma uppställningsform,
nomenklatur och terminologi i sina balansräkningar. Av-
vikelser bör tillåtas om de är nödvändiga som följd av ett
instituts företagsform eller särskilda verksamhetsinriktning.

För att årsbokslut och sammanställda redovisningar skall
kunna jämföras måste ett antal grundläggande frågor avgöras,
som rör redovisning av olika transaktioner i och utanför
balansräk-ningen.

För bättre jämförbarhet måste också exakt anges vad de olika
posterna i och utanför balansräkningen avser.

Detsamma gäller uppställning och definitioner av posterna i
resultaträkningen.

Jämförbarheten av uppgifter i balansräkningen och resultaträk-
ningen beror också i hög grad av till vilka värden tillgångar
och skulder tas upp i balansräkningen.

Med hänsyn till de särskilda risker som är knutna till bankrör-
else och till behovet av att upprätthålla förtroende, bör det ges
möjlighet att i balansräkningen föra upp en skuldpost be-

tecknad "reserveringar för allmänna risker i bankrörelse". Av
samma skäl bör medlemsstaterna ges rätt att, i avvaktan på
vidare samordning, medge kreditinstituten viss rörelsefrihet,
särskilt i fråga om värdering av fordringar samt vissa värde-
papper. Emellertid bör i det senare fallet medlemsstaterna
tillåta ifrågavarande kreditinstitut att tillskapa "reserveringar
för allmänna risker i bankrörelse" som nyss nämnts. Med-
lemsstaterna bör också ges rätt att tillåta kreditinstitut att
kvitta vissa kostnader och intäkter i resultaträkningen.

Med hänsyn till kreditinstitutens särskilda karaktär behövs
också vissa ändringar såvitt gäller noter till räkenskaperna.

Då det är önskvärt att största möjliga antal kreditinstitut
underkastas samma regler, så som skett genom direktiv
77/780/EEG, skall några lättnader, motsvarande de som
medges i direktiv 78/660/EEG, inte gälla för små och med-
elstora kreditinstitut. Om det likväl, mot bakgrund av vunna
erfarenheter, kommer att visa sig nödvändigt att ge sådana
lättnader kan frågan tas upp vid senare samordning. Av
samma skäl har det utrymme som i direktiv 83/349/EEG givits
medlemsstaterna att undanta moderföretag från skyldigheten
att upprätta sammanställd redovisning, om företagen i gruppen
inte tillsammans överstiger en viss storlek, inte utvidgats till
att gälla kreditinstitut.

För att bestämmelserna om sammanställd redovisning skall
kunna tillämpas på kreditinstitut krävs en anpassning av vissa
av de regler som gäller för industri- och handelsföretag i
allmänhet. Således skall specifika regler gälla för blandade
grupper av företag och undantag från underkonsolidering får
göras beroende av särskilda villkor.

Med hänsyn till att banknätverken sträcker sig över nations-
gränserna och att de befinner sig i ständig utveckling, bör
årsbokslut och sammanställd redovisning för de kreditinstitut
som har huvudkontor i en medlemsstat offentliggöras i alla
medlemsstater där institutet är etablerat.

För behandling av problem som uppkommer inom ämnesom-
rådet för detta direktiv, särskilt såvitt gäller dess tillämpning,
krävs att företrädare för medlemsstaterna och kommissionen
samarbetar i en kontaktkommitté. För att en ökning av antalet
kommittéer skall undvikas bör sådant samarbete äga rum i den
kommitté som avses i artikel 52 i direktiv 78/660/EEG. Dock
måste kommittén, då problem som rör kreditinstitut behandlas,
ha en för ändamålet lämplig sammansättning.

Med hänsyn till sakens komplicerade natur måste kreditinstitut
som omfattas av detta direktiv medges en längre frist än
vanligt för att efterkomma dess bestämmelser.

31.12.86

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/3

Det bör skapas förutsättningar för att vissa bestämmelser i
detta direktiv skall kunna ses över efter fem års tillämpning,
detta för att tillgodose intresset av att åstadkomma större
genomsynlighet och samordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

INLEDANDE BESTÄMMELSER OCH RÄCKVIDD

Artikel 1

1. Artiklarna 2, 3, 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5, artiklarna 6, 7,
13, 14, 15.3 och 15.4, artiklarna 16-21, 29-35 och 37-41,
artikel 42 första stycket, artikel 45.1, artiklarna 46, 48-50 och
51.1 samt artiklarna 54, 56-59 och 61 i direktiv 78/660/EEG
skall gälla i fråga om institut som anges i artikel 2 nedan, om
annat ej föreskrivs i detta direktiv.

2. När det i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG
hänvisas till artiklarna 9 och 10 (balansräkning) respektive 23-
26 (resultaträkning) i direktiv 78/660/EEG, skall hänvis-
ningarna anses ske till artikel 4 (balansräkning) respektive 27
och 28 (resultaträkning) i detta direktiv.

3. Hänvisningar i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG
till artiklarna 31—42 i direktiv 78/660/EEG skall anses gälla
med beaktande av artiklarna 35—39 i detta direktiv.

4. När det i de nyss nämnda bestämmelserna i direktiv
78/660/EEG hänvisas till poster i balansräkningen som inte
har någon motsvarighet i detta direktiv, skal! hänvisningarna
anses avse sådana i artikel 4 i detta direktiv angivna poster
som omfattar ifrågavarande tillgångar och skulder.

Artikel 2

1. Vad som i detta direktiv föreskrivs om samordning skall
gälla

a) kreditinstitut som avses i artikel 1 första strecksatsen i
direktiv 77/780/EEG och som utgör bolag eller annat
företag enligt definitionen i fördragets artikel 58 andra
stycket,

b) finansiella institut som verkar i någon sådan företags-
form som avses i artikel 1.1 i direktiv 78/660/EEG men
för vilka det direktivet, till följd av punkt 2 i nämnda
artikel, inte tillämpas.

Vid tillämpning av detta direktiv skall med "kreditinstitut”
förstås även finansiella institut, om något annat inte framgår
av sammanhanget.

2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv
beträffande

a) kreditinstitut som är uppräknade i artikel 2.2 i direktiv
77/780/EEG,

b) institut som är hemmahörande i samma medlemsstat och
som, i enlighet med vad som sägs i artikel 2.4 a i
direktiv 77/780/EEG, är underställt en central före-
tagsenhet i samma medlemsstat; i sådant fall skall, om
annat inte gäller till följd av detta direktivs tillämplighet
på den centrala företagsenheten, för denna centrala
enhet och dess anknutna institut avges sammanställd
redovisning som även omfattar förvaltningsberättelse
och som upprättats, reviderats och offentliggjorts i
enlighet med detta direktiv,

c) följande kreditinstitut:

— I Grekland ETEBA (Nationella investeringsbanken
for industriell utveckling) och Tparrejce Errevävue-
uv (Investeringsbanken).

— I Irland ”Industrial and Provident Societies”.

— I Storbritannien "Friendly Societies” och "Industrial
and Provident Societies”.

4. I avvaktan på vidare samordning får medlemsstaterna,
utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 i direktiv
78/660/EEG,

a) i fråga om kreditinstitut, som avses i artikel 2.1 a i
detta direktiv och som inte utgör bolag av någon sådan
typ som anges i artikel 1.1 i direktiv 78/660/EEG,
föreskriva bestämmelser som avviker från detta direktiv,
om institutens företagsform gör sådana avvikelser
nödvändiga,

b) i fråga om specialiserade kreditinstitut föreskriva be-
stämmelser som avviker från detta direktiv, om den
särskilda verksamhetsinriktningen gör sådana avvikelser
nödvändiga.

Sådana avvikande bestämmelser får avse endast anpassning av
uppställningsformen, nomenklaturen, terminologin och in-
nehållet i posterna i balans- och resultaträkningarna; de får
inte innebära rätt för berörda institut att redovisa färre upp-
gifter i sina årsbokslut än vad andra institut som skall tillämpa
detta direktiv är skyldiga att göra.

Medlemsstaterna skall inom sex månader från utgången av den
tid som anges i artikel 47.2 lämna uppgift till kommissionen
om ifrågavarande kreditinstitut, eventuellt angivna efter
företagskategori. Medlemsstaterna skall underrätta kommissio-
nen om vilka avvikelser som gjorts.

Avvikelserna skall omprövas inom tio år efter anmälan av
detta direktiv. Kommissionen skall föreslå lämpliga åtgärder

Nr L 372/4

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

om det är påkallat. Den skall därutöver lägga fram en prelimi-
när rapport inom fem år efter anmälan av direktivet.

AVSNITT 2

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM BALANS- OCH
RESULTATRÄKNINGAR

Artikel 3

En sammanslagning av poster så som sägs i artikel 4.3 a eller
b i direktiv 78/660/EEG skall av kreditinstitut inte kunna
utnyttjas annat än beträffande sådana delposter i balans- och
resultaträkningarna som betecknats med liten bokstav samt
kunna tillåtas endast med stöd av bestämmelser som med-
lemsstaterna antagit för ändamålet.

AVSNITT 3

BALANSRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM

Artikel 4

Medlemsstaterna skall föreskriva följande form för upp-
ställning av balansräkningen.

Tillgångar

1. Kassa, tillgodohavanden hos centralbanker och postgiro.

2. Statsskuldförbindelser och andra skuldbevis som är be-
låningsbara i centralbanker:

a) statsskuldförbindelser och andra liknande värdepap-
per,

b) andra skuldbevis som är belåningsbara i central-
banker (såvida det inte i nationell lag föreskrivs att
de skall redovisas under Tillgångar, posterna 3 och
4).

3. Fordringar på kreditinstitut:

a) betalbara på anfordran,

b) andra fordringar.

4. Udåning till allmänheten.

5. Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning

a) emitterade av offentliga organ.

b) emitterade av andra låntagare, med särskilt an-
givande av

— egna skuldebrev (såvida det inte i nationell lag
föreskrivs att de skall räknas av på skuldsi-
dan).

6. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

7. Ägarintressen, med särskilt angivande av

— ägarintressen i kreditinstitut (såvida det inte i
nationell lag föreskrivs att de skall uppges i noter).

8. Aktier och andelar i anknutna företag ("affiliated under-
takings"), med särskilt angivande av

— aktier och andelar i kreditinstitut (såvida det inte i
nationell lag föreskrivs att de skall uppges i noter).

9. Immateriella anläggningstillgångar, angivna under Till-
gångar, rubrikerna B och C.I, i artikel 9 i direktiv
78/660/EEG, med särskilt angivande av

— kostnader för bolagsbildning, så som de definierats
i nationell lag, i den mån de enligt nationell lag får
redovisas som tillgångar (såvida det inte i nationell
lag föreskrivs att de skall uppges i noter),

— goodwill, till den del den förvärvats mot vederlag
(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att den
skall uppges i noter).

10. Materiella anläggningstillgångar, angivna under Till-
gångar, rubrik C.H, i artikel 9 i direktiv 78/660/EEG,
med särskilt angivande av

— mark och byggnader som används av ett kreditinsti-
tut för den egna verksamheten (såvida det inte i
nationell lag föreskrivs att uppgift skall lämnas i
noter).

11. Tecknat ej inbetalt kapital, med särskilt angivande av

— infordrat kapital (såvida det inte i nationell lag
föreskrivs att infordrat kapital skall redovisas på
skuldsidan, i vilket fall kapital som infordrats men
ännu inte inbetalts skall tas upp antingen under
denna tillgångspost eller under Tillgångar, post 14).

12. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nomi-
nella värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda
parivärde, i den utsträckning det i nationell lag medges
att de redovisas i balansräkningen).

13. Övriga tillgångar.

14. Tecknat ej inbetalt kapital som är infordrat (såvida det
inte i nationell lag föreskrivs att infordrat kapital skall
redovisas under Tillgångar, post 11).

15. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

16. Förlust under räkenskapsåret (såvida det inte i nationell
lag föreskrivs att den skall redovisas under Skulder och
eget kapital, post 14).

Summa tillgångar.

406

31.12.86

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/5

Skulder och eget kapital

1. Skulder till kreditinstitut

a) att betalas på anfordran,

b) att betalas på viss avtalad förfallodag eller efter
uppsägning.

2. Inlåning från allmänheten:

a) insatta sparmedel, med särskilt angivande av

— sådana insättningar som skall återbetalas på an-
fordran, sådana för vilka en viss förfallodag
har avtalats, samt sådana som skall återbetalas
efter uppsägning, allt under förutsättning att en
sådan uppdelning är föreskriven i nationell lag
(såvida det inte i nationell lag är föreskrivet att
sådana uppgifter skall redovisas i noter),

b) övriga skulder:

ba) att betalas på anfordran,

bb) att betalas på viss avtalad förfallodag eller
efter uppsägning.

3. Skulder representerade av emitterade värdepapper:

a) emitterade skuldebrev,

b) övriga.

4. Övriga skulder.

5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

6. Avsättningar:

a) avsättningar för pensioner och liknande förpliktel-

ser,

b) avsättningar för skatter,

c) övriga avsättningar.

7. Vinst under räkenskapsåret (såvida det inte i nationell
lag föreskrivs att den skall redovisas under Skulder och
eget kapital, post 14).

8. Efterställda skulder.

9. Tecknat kapital (såvida det inte i nationell lag föreskrivs
att infordrat kapital skall redovisas under denna post, i
vilket fall tecknat kapital och inbetalt kapital skall
redovisas var för sig).

10. Överkurs vid emission.

11. Kapitalreserver.

12. Uppskrivningsfond.

13. Balanserad vinst eller förlust.

14. Vinst eller förlust under räkenskapsåret (såvida det inte
i nationell lag föreskrivs att den skall redovisas under
Tillgångar, post 16, eller under Skulder och eget
kapital, post 7).

Summa skulder.

Poster utanför balansräkningen

1. Ansvarsförbindelser, med särskilt angivande av

— accepterade och endosserade växlar,

— garantier samt pantförskrivna tillgångar.

2. Åtaganden, med särskilt angivande av

— åtaganden som följer med återköpstransaktioner.

Artikel 5

Följande skall redovisas särskilt, som delposter till respektive
post:

— Fordringar, som anges under Tillgångar, posterna 2—5,
hos anknutna företag, vare sig fordringarna represente-
ras av värdepapper eller ej.

— Fordringar, som anges under Tillgångar, posterna 2—5,
hos företag i vilka kreditinstitutet har ett ägarintresse,
vare sig fordringarna representeras av värdepapper eller
ej.

— Skulder, som anges under Skulder och eget kapital,
posterna 1, 2, 3 och 8, till anknutna företag, vare sig
skulderna representeras av värdepapper eller ej.

— Skulder, som anges under Skulder och eget kapital,
posterna 1, 2, 3 och 8, till företag i vilka kreditinstitutet
har ett ägarintresse, vare sig skulderna representeras av
värdepapper eller ej.

Artikel 6

1. Efterställda tillgångar skall redovisas särskilt, som
delposter till poster enligt uppställningsformen eller till poster
redovisade i enlighet med artikel 5.

2. Efterställda tillgångar är de tillgångar som, vare sig de
representeras av värdepapper eller ej, i händelse av likvidation
eller konkurs kan infrias först efter det att övriga borgenärer
tillgodosetts.

Artikel 7

Medlemsstaterna får medge att uppgifter som avses i artiklarna

5 och 6 redovisas i noter till respektive poster.

Artikel 8

1. Tillgångar skall redovisas under respektive rubrik i
balansräkningen, även då det kreditinstitut som upprättar

407

Nr L 372/6

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

balansräkningen pantförskrivit dem för egna eller tredje mans
åtaganden eller i övrigt har anvisat dem som säkerhet hos
tredje man.

2. Ett kreditinstitut får inte i sin balansräkning ta upp till-
gångar som institutet mottagit som pant eller anvisats som
säkerhet, med mindre tillgångarna utgörs av kontanta medel
som deponerats hos institutet.

Artikel 9

1. I de fall ett lån har lämnats av ett konsortium av
kreditinstitut, skall varje medverkande kreditinstitut i sin
balansräkning ta upp endast sin del av hela lånet.

2. Har ett kreditinstitut, i fråga om ett sådant konsortielån
som anges i punkt 1, ställt garantier för högre belopp än som
motsvarar vad institutet tillskjutit, skall mellanskillnaden
redovisas som en ansvarsförbindelse (under Poster utanför
balansräkningen, post 1, andra strecksatsen).

Artikel 10

1. Medel som ett kreditinstitut förvaltar i eget namn men
för tredje mans räkning skall redovisas i balansräkningen, om
institutet har rätt att förfoga över tillgångarna. Summan av
sådana tillgångar och skulder skall redovisas särskilt eller i
noter till respektive tillgångs- och skuldposter. Dock fit
medlemsstaterna medge att sådana medel redovisas utanför
balansräkningen, förutsatt att särskilda regler gäller, enligt
vilka medlen kan avskiljas från de tillgångar som står till
förfogande för utskiftning i händelse av likvidation av kreditin-
stitut (eller liknande förfaranden).

2. Tillgångar som förvärvats i tredje mans namn och för
hans räkning får inte tas upp i balansräkningen.

Artikel 11

Endast belopp som kan tas i anspråk när som helst eller
beträffande vilka det har avtalats en löp- eller uppsägningstid
som understiger 24 timmar eller en arbetsdag, skall anses
betalbara på anfordran.

Artikel 12

1. Med återköpstransaktioner avses transaktioner i vilka
ingår överföring från ett kreditinstitut eller en kund ("överför-
ande part") till ett annat kreditinstitut eller en annan kund
("mottagande part”) av tillgångar, t.ex. växlar, fordringar eller

överlåtbara värdepapper, och överföringen villkorats av att
samma tillgångar senare skall återföras till den överförande
parten till ett bestämt pris.

2. Om den mottagande parten förbinder sig att återlämna
tillgångarna på en dag som har bestämts eller skall bestämmas
av den överförande parten, skall den ifrågavarande trans-
aktionen anses som en äkta återköpstransaktion.

3. Har emellertid den mottagande parten en rätt, men ej
skyldighet, att på en dag som är bestämd eller som skall
bestämmas återlämna tillgångarna till försäljningspriset eller
till ett annat i förväg fastställt pris, skall den ifrågavarande
transaktionen betraktas som en försäljning med option att
lämna tillgångarna åter (oäkta återköpstransaktion).

4. I fråga om återköpstransaktioner som avses i punkt 2
skall de överförda tillgångarna fortsatt redovisas i den över-
förande partens balansräkning; den köpeskilling som den
överförande parten erhållit skall redovisas som en skuld till
den mottagande parten. Vidare skall värdet av de överförda
tillgångarna uppges i en not i den överförande partens
räkenskaper. Den mottagande parten skall inte ha rätt att
redovisa de överförda tilllgångama i sin balansräkning. Det
belopp som erlagts av den mottagande parten skall redovisas
som en fordran på den överförande parten.

5. I fråga om återköpstransaktioner som avses i punkt 3
skall den överförande parten däremot inte ha rätt att redovisa
de överförda tillgångarna i sin balansräkning; dessa poster
skall redovisas som tillgångar i den mottagande partens balans-
räkning. Den överförande parten skall under Poster utanför
balansräkningen, post 2, redovisa ett belopp som motsvarar
det som överenskommits för ett eventuellt återköp.

6. Valutaterminstransaktioner, optioner, transaktioner som
omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före
förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna,
samt andra liknande transaktioner skall inte anses som
återköpstransaktioner i denna artikels mening.

AVSNITT 4

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VISSA POSTER
I BALANSRÄKNINGEN

Artikel 13

Tillgångar: Post 1 — Kassa, tillgodohavanden hos central-
banker och postgiro

1. Kassatillgångar skall omfatta lagliga betalningsmedel,
däribland utländska sedlar och mynt.

2. Till denna post får hänföras endast tillgodohavanden hos
centralbanker och postgiro i det land eller de länder där

408

31.12.86

386LO635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/7

kreditinstitutet är etablerat. Sådana tillgodohavanden måste
kunna fritt disponeras när som helst. Andra fordringar på
sådana institut skall tas upp som fordringar på kreditinstitut
(Tillgångar, post 3) eller som utlåning till allmänheten (Till-
gångar, post 4).

Artikel 14

Tillgångar: Post 2 — Statsskuldförbindelser och andra
skuldbevis som är belåningsbara i centralbanker

1. Denna post skall, under a, omfatta statsskuldförbindelser
och andra liknande värdepapper, dvs. skattkammarväxlar,
statsobligationer och andra liknande skuldbevis emitterade av
offentliga organ och belåningsbara i centralbanker i det land
eller de länder där kreditinstitutet är etablerat. Skuldbevis som
emitterats av offentliga organ och som inte uppfyller villkoren
enligt ovan skall tas upp under Tillgångar, delpost 5 a.

2. Denna post skall, under b, omfatta värdepapper som är
belåningsbara i centralbanker, dvs. alla värdepapper som
innehas i egen portfölj och som förvärvats från kreditinstitut
eller från kunder, i den mån värdepapperen enligt nationell lag
är belåningsbara i centralbanker i det land eller de länder där
kreditinstitutet är etablerat.

Artikel 15

Tillgångar: Post 3 — Fordringar på kreditinstitut

1. Fordringar på kreditinstitut skall omfatta alla fordringar
som uppkommit genom banktransaktioner som det kreditinsti-
tut, vilket upprättar balansräkningen, företagit med inhemska
och utländska kreditinstitut, oavsett hur transaktionen rubrice-
rats i det enskilda fallet.

Undantag skall göras endast för fordringar som representeras
av obligationer eller andra värdepapper som skall tas upp
under Tillgångar, post 5.

2. Vid tillämpning av denna artikel skall till kreditinstitut
hänföras alla företag uppförda på den lista som offentliggjorts
i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i enlighet med
artikel 3.7 i direktiv 77/780/EEG, vidare centralbanker och
officiella inhemska och internationella bankinrättningar samt
alla privata och offentliga företag som inte är etablerade inom
gemenskapen men som faller under definitionen i artikel 1 i
direktiv 77/780/EEG.

Fordringar på företag som inte uppfyller de nu nämnda
villkoren skall tas upp under Tillgångar, post 4.

Artikel 16

Tillgångar: Post 4 — Utlåning till allmänheten

Utlåning till allmänheten skall omfatta alla tillgångar i form av
fordringar på inhemska och utländska kunder som inte är
kreditinstitut, oavsett hur transaktionen rubricerats i det
enskilda fallet.

Undantag skall göras endast för fordringar i form av obligatio-
ner eller andra värdepapper som skall tas upp under Till-
gångar, post 5.

Artikel 17

Tillgångar: Post 5 — Obligationer och andra värdepapper
med fast avkastning

1. Denna post skall omfatta sådana omsättningsbara
obligationer och andra värdepapper med fast avkastning som
emitterats av kreditinstitut eller andra företag eller offentliga
organ; värdepapper som emitterats av sistnämnda organ skall
omfattas endast i den mån de inte skall tas upp under Till-
gångar, post 2.

2. Värdepapper med en rörlig ränta som varierar beroende
på särskilda förhållanden, såsom räntan på interbankmarkna-
den eller Euromarknaden, skall likaså anses som obligationer
och värdepapper med fast avkastning.

3. Endast återköpta och omsättningsbara egna skuldebrev
får ingå i delposten 5 b.

Artikel 18

Skulder och eget kapital: Post 1 — Skulder till kreditinsti-
tut

1. Skulder till kreditinstitut skall omfatta alla skulder som
uppkommit genom banktransaktioner som det kreditinstitut,
vilket upprättar balansräkningen, företagit med inhemska och
utländska kreditinstitut, oavsett hur transaktionen rubricerats
i det enskilda fallet.

Undantag skall göras endast för obligationer eller andra
värdepapper som skall tas upp under Skulder och eget kapital,
post 3.

409

Nr L 372/8

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

alla privata och offentliga företag som inte är etablerade inom
gemenskapen men som faller under definitionen i artikel 1 i
direktiv 77/780/EEG.

som eget kapital tecknat av aktieägare eller andra innehavare
allt efter det ifrågavarande institutets associationsform.

Artikel 19

Skulder och eget kapital: Post 2 — Inlåning från allmän-
heten

1. Inlåning från allmänheten skall omfatta all inlåning från
andra borgenärer än kreditinstitut enligt definitionen i artikel
18, oavsett hur transaktionen rubricerats i det enskilda fallet.

Undantag skall göras endast för upplåning i form av obligatio-
ner eller andra värdepapper som skall tas upp under Skulder
och eget kapital, post 3.

2. Endast insättningar som uppfyller i nationell lag upp-
ställda villkor skall räknas som insatta sparmedel.

3. Sparobligationer skall tas upp under motsvarande delpost
endast i den mån de inte är omsättningsbara.

Artikel 20

Skulder och eget kapital: Post 3 — Skulder representerade
av emitterade värdepapper

1. Denna post skall omfatta både obligationer och skulder
för vilka omsättningsbara värdepapper har emitterats, särskilt
bankcertifikat, ‘bons de caisse" och skulder enligt egna
accepter eller egna växlar.

2. Endast växlar som ett kreditinstitut utställt för egen
upplåning och för vilka institutet svarar i första hand (som
trassat) skall räknas som egna accepter.

Artikel 21

Skulder och eget kapital: Post 8 — Efterställda skulder

Har det genom avtal bestämts att vissa skulder, vare sig de
representeras av värdepapper eller ej, skall i händelse av
likvidation eller konkurs återbetalas först efter det att alla
övriga borgenärer tillgodosetts, skall sådana skulder tas upp
under denna post.

Artikel 22

Skulder och eget kapital: Post 9 — Tecknat kapital

Denna post skall omfatta kapital som, oavsett hur det be-
tecknats i det enskilda fallet, enligt nationell lag skall räknas

Artikel 23

Skulder och eget kapital: Post 11 — Kapitalreserver

Denna post skall omfatta alla slag av reserver som i artikel 9
i direktiv 78/660/EEG angivits och definierats under Skulder
och eget kapital, post A.IV. För kreditinstitut vars associa-
tionsform inte omfattas av direktiv 78/660/EEG får med-
lemsstaterna vid behov föreskriva även andra slag av reserver.

De slag av reserver som avses i första stycket skall i berörda
kreditinstituts balansräkningar redovisas särskilt, som delposter
till Skulder och eget kapital, post 11, med undantag för
uppskrivningsfond som skall tas upp under post 12.

Artikel 24

Poster utanför balansräkningen: Post 1 — Ansvarsför-
bindelser

Denna post skall omfatta alla transaktioner varigenom ett
institut har ställt garanti för tredje mans förpliktelser.

I noter skall anges arten och storleken av varje slag av
ansvarsförbindelse som är av betydelse i förhållande till
institutets hela verksamhet.

Förbindelser genom endossering av rediskonterade växlar skall
ingå i denna post endast om annat ej är föreskrivet i nationell
lag. Det samma gäller beträffande andra accepter än egna
accepter.

Borgensförbindelser och pantförskrivna tillgångar skall omfatta
alla garantiförpliktelser som ingåtts samt alla tillgångar som
pantförskrivits för tredje mans räkning, särskilt borgensför-
bindelser och oåterkalleliga remburser.

Artikel 25

Poster utanför balansräkningen: Post 2 — Åtaganden

Denna post skall omfatta alla oåterkalleliga åtaganden som
innebär risktagande.

I noter skall anges arten och storleken av varje slag av
åtagande som är av betydelse i förhållande till institutets hela
verksamhet.

410

31.12.86

386LO635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/9

Åtaganden genom återköpstransaktioner skall omfatta åtagan-
den som ingåtts av kreditinstitut i samband med sådana
återköpstransaktioner (på grund av avtal om försäljning med
option att lämna tillgångarna åter) som avses i artikel 12.3.

AVSNITT 5

RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM

Artikel 26

Medlemsstaterna skall föreskriva att en eller båda av de i
artiklarna 27 och 28 angivna formerna skall användas för
uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat före-
skriver båda uppställningsformerna får den tillåta företagen att
välja mellan dem.

Artikel 27

Vertikal uppställning (rapportform)

1. Ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift
om intäkter från värdepapper med fast avkastning.

2. Räntekostnader och liknande kostnader.

3. Intäkter från värdepapper:

a) Intäkter från aktier och andra värdepapper med
rörlig avkastning.

b) Intäkter från ägarintressen.

c) Intäkter från aktier och andelar i anknutna företag.

4. Provisionsintäkter.

5. Provisionskostnader.

6. Nettovinst eller nettoförlust av finansiella transaktioner.

7. Övriga rörelseintäkter.

8. Allmänna administrationskostnader:

a) Personalkostnader med särskild uppgift om

— löner och arvoden,

— sociala kostnader med pensioner särskilt an-
givna.

b) Övriga administrationskostnader.

9. Värdejusteringar beträffande Tillgångar, posterna 9 och

10.

10. Övriga rörelsekostnader.

11. Nedskrivningar av fordringar samt avsättningar för
ansvarsförbindelser och åtaganden.

12. Återföringar av nedskrivna fordringar samt av avsätt-
ningar för ansvarsförbindelser och åtaganden.

13. Nedskrivningar av överlåtbara värdepapper som innehas
som finansiella anläggningstillgångar, av ägarintressen
samt av aktier och andelar i anknutna företag.

14. Återföringar av nedskrivna överlåtbara värdepapper som
innehas som finansiella anläggningstillgångar, ägarin-
tressen samt aktier och andelar i anknutna företag.

15. Skatt pä resultatet av den normala verksamheten.

16. Resultatet av den normala verksamheten efter skatt.

17. Extraordinära intäkter.

18. Extraordinära kostnader.

19. Extraordinärt resultat.

20. Skatt på extraordinärt resultat.

21. Extraordinärt resultat efter skatt.

22. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

23. Vinst eller förlust för räkenskapsåret.

Artikel 28

Horisontell uppställning (kontoform)

A. Kostnader

1. Räntekostnader och liknande kostnader.

2. Provisionskostnader.

3. Nettoförlust av finansiella transaktioner.

4. Allmänna administrationskostnader:

a) Personalkostnader med särskild uppgift om

— löner och arvoden,

— sociala kostnader med pensioner särskilt
angivna.

b) Övriga administrationskostnader.

5. Värdejusteringar beträffande Tillgångar, posterna
9 och 10.

6. Övriga rörelsekostnader.

386LO635/S

Nr L 372/10

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

7. Nedskrivningar av fordringar samt avsättningar för
ansvarsförbindelser och åtaganden.

8. Nedskrivningar av överlåtbara värdepapper som
innehas som finansiella anläggningstillgångar, av
ägarintressen samt av aktier och andelar i anknutna
företag.

9. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.

10. Resultatet av den normala verksamheten efter skatt.

11. Extraordinära kostnader.

12. Skatt på extraordinärt resultat.

13. Extraordinär förlust efter skatt.

14. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.

15. Vinst för räkenskapsåret.

B. Intäkter

1. Ränteintäkter och liknande intäkter med särskild
uppgift om intäkter av värdepapper med fast av-
kastning.

2. Intäkter från värdepapper:

a) Intäkter från aktier och andra värdepapper med
rörlig avkastning.

b) Intäkter från ägarintressen.

c) Intäkter från aktier och andelar i anknutna
företag.

3. Provisionsintäkter.

4. Nettovinst av finansiella transaktioner.

5. Återföringar av nedskrivna fordringar samt av av-
sättningar för ansvarsförbindelser och åtaganden.

6. Återföringar av nedskrivna överlåtbara värdepapper
som innehas som finansiella anläggningstillgångar,
ägarintressen samt aktier och andelar i anknutna
företag.

7. Övriga rörelse intäkter.

8. Resultatet av den normala verksamheten efter skatt.

9. Extraordinära intäkter.

10. Extraordinär vinst efter skatt.

11. Förlust för räkenskapsåret.

AVSNITT 6

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VISSA POSTER
I RESULTATRÄKNINGEN

Artikel 29

Artikel 27, posterna 1 och 2 (vertikal uppställning).

Artikel 28, posterna A.I och B.l (horisontell uppställning).

Ränteintäkter och liknande intäkter samt räntekostnader
och liknande kostnader.

Dessa poster skall omfatta alla vinster och förluster som
uppkommer i bankverksamhet, bl.a.

1) alla intäkter från tillgångar upptagna under Tillgångar,
posterna 1—5 i balansräkningen, oberoende av hur de
beräknats; här skall också ingå över tiden fördelade
intäkter som uppkommit därigenom att tillgångar
förvärvats till lägre belopp än, eller att skulder iklätts
till högre belopp än vad som skall betalas på förfalloda-
gen,

2) alla kostnader för skulder upptagna under Skulder och
eget kapital, posterna 1, 2, 3 och 8, oberoende av hur
de beräknats; här skall också ingå över tiden fördelade
utgifter som uppkommit därigenom att tillgångar för-
värvats till högre belopp än, eller att skulder iklätts till
lägre belopp än vad som skall betalas på förfallodagen,

3) intäkter och kostnader som uppkommit på grund av
säkrade terminskontrakt och som är fördelade över
kontraktets faktiska löptid och har räntekaraktär,

4) ränteliknande arvoden och provisioner som beräknas på
tidsbasis eller på grundval av fordringens eller skuldens
storlek.

Artikel 30

Artikel 27, post 3 (vertikal uppställning).

Artikel 28, post B.2 (horisontell uppställning).

Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig
avkastning, från ägarintressen och från aktier och andelar
i anknutna företag.

Denna post skall omfatta all utdelning och alla övriga intäkter
från värdepapper med rörlig avkastning, från ägarintressen
och från aktier och andelar i anknutna företag. Intäkter från
aktier och andelar i förvaltningsbolag skall också ingå i denna
post.

Artikel 31

Artikel 27, posterna 4 och 5 (vertikal uppställning).

Artikel 28, posterna A.2 och B.3 (horisontell uppställning).

412

31.12.86

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/11

Provisionsintäkter och provisionskostnader.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29 skall till
provisionsintäkter räknas intäkter från alla tjänster som
tillhandahållits tredje man och till provisionskostnader alla
kostnader för tjänster som tillhandahållits av tredje man,
särskilt

provisioner hänförliga till garantigivning, till låneför-
valtning för andra långivares räkning och till värdepap-
perstransaktioner för tredje mans räkning,

provisioner och andra avgifter samt intäkter hänförliga
till betalningstransaktioner, kontoadministration, samt
förvaring och förvaltning av värdepapper,

provisioner hänförliga till transaktioner i utländsk valuta
och försäljning och köp av mynt och ädla metaller för
tredje mans räkning,

provisioner för mäklartjänster i samband med inlå-
nings-, försäkrings- och låneavtal.

Artikel 32

Artikel 27, post 6 (vertikal uppställning).

Artikel 28, post A.3 eller B.4 (horisontell uppställning).

Nettovinst eller nettoförlust av finansiella transaktioner.

Denna post omfattar

1. nettovinster eller nettoförluster av handel med värdepap-
per som inte innehas som finansiella anläggningstill-
gångar jämte justeringar eller återföringar av värdet på
sådana värdepapper, med beaktande av den mellanskill-
nad som uppkommer vid tillämpning av artikel 36.2:
dock skall i de medlemsstater som utnyttjar den möjlig-
het som ges i artikel 37 dessa nettovinster eller nettoför-
luster jämte värdejusteringar och återföringar redovisas
endast till den del de hänför sig till värdepapper i
handelslager.

2. nettovinster eller nettoförluster av valutatransaktioner,
utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.3,

3. nettovinster eller nettoförluster av köp- och säljtrans-
aktioner beträffande finansiella instrument inklusive ädla
metaller.

Artikel 33

Artikel 27, posterna 11 och 12 (vertikal uppställning).

Artikel 28, posterna A.7 och B.5 (horisontell uppställning).

Nedskrivningar av fordringar samt avsättningar för
ansvarsförbindelser och åtaganden.

Återföringar av nedskrivna fordringar samt av avsätt-
ningar för ansvarsförbindelser och åtaganden.

1. Dessa poster skall omfatta dels kostnader vid nedskriv-
ningar av sådana fordringar som skall tas upp under Till-
gångar. posterna 3 och 4, samt avsättningar för sådana
ansvarsförbindelser och åtaganden som skall tas upp som
poster utanför balansräkningen, posterna 1 och 2, dels intäkter
av tidigare nedskrivna fordringar samt belopp som återförts
efter tidigare nedskrivningar eller avsättningar.

2. Denna post skall i medlemsstater som utnyttjar den
möjlighet som ges i artikel 37 omfatta även nettovinst eller
nettoförlust av handel med sådana under Tillgångar, posterna
5 och 6, upptagna värdepapper som varken innehas som
finansiella anläggningstillgångar enligt definitionen i artikel
35.2 eller ingår i handelslager, jämte justeringar eller återför-
ingar av värdet på sådana värdepapper, med beaktande av den
skillnad som följer vid tillämpning av artikel 36.2. Postens
rubrik skall anpassas därefter.

3. Medlemsstaterna får tillåta kvittning mellan kostnader
och intäkter under dessa poster, så att endast en nettopost
(intäkt eller kostnad) redovisas.

4. Värdejusteringar av fordringar på kreditinstitut, kunder,
företag i vilka kreditinstitut har ägarintressen samt anknutna
företag skall redovisas särskilt i noter, när justeringarna är av
betydelse. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas om en
medlemsstat tillåter kvittning enligt punkt 3.

Artikel 34

Artikel 27, posterna 13 och 14 (vertikal uppställning).

Artikel 28, posterna A.8 och B.5 (horisontell uppställning).

Nedskrivningar av överiåtbara värdepapper som innehas
som finansiella anläggningstillgångar, av ägarintressen
samt av aktier och andelar i anknutna företag.

Återföringar av nedskrivna överlåtbara värdepapper som
innehassomfinansiellaanläggningstillgångar, ägarintressen
samt aktier och andelar i anknutna företag.

413

386L0635/S

Nr L 372/12

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

1. Dessa poster skall omfatta dels kostnader vid ned-
skrivning av sådana fordringar som skall tas upp under Till-
gångar, posterna 5—8, dels alla belopp som återförts efter
tidigare nedskrivning, till den del kostnaderna och intäkterna
hänför sig till överlåtbara värdepapper som innehas som finan-
siella anläggningstillgångar enligt definitionen i artikel 35.2,
till ägarintressen eller till aktier eller andelar i anknutna
företag.

2. Medlemsstaterna får tillåta kvittning mellan kostnader
och intäkter under dessa poster, så att endast en nettopost
(intäkt eller kostnad) redovisas.

3. Värdejusteringar av sådana överlåtbara värdepapper,
ägarintressen samt aktier och andelar i anknutna företag skall
redovisas särskilt i noter, när justeringarna är av betydelse.
Denna bestämmelse behöver inte tillämpas om en medlemsstat
tillåter kvittning enligt punkt 2.

AVSNITT 7

VÄRDERINGSREGLER

Artikel 35

1. Vad som tagits upp under Tillgångar, posterna 9 och 10,
skall alltid värderas som anläggningstillgångar. Tillgångar
under övriga poster i balansräkningen skall värderas som
anläggningstillgångar om de är avsedda att varaktigt ingå i
företagets normala verksamhet.

2. När det i avsnitt 7 i direktiv 78/660/EEG hänvisas till
finansiella anläggningstillgångar skall detta begrepp, då det
gäller kreditinstitut, anses omfatta ägarintressen, aktier och
andelar i anknutna företag samt värdepapper avsedda att
varaktigt ingå i företagets normala verksamhet.

3. a) Obligationer och andra värdepapper med fast av-

kastning skall när de innehas som anläggningstill-
gångar tas upp i balansräkningen till anskaffnings-
värdet. Medlemsstaterna får dock kräva eller tillåta
att sådana värdepapper tas upp i balansräkningen
med det belopp som skall infrias på förfallodagen.

b) När anskaffningskostnaden för sådana värdepapper
är högre än det belopp som skall infrias på för-
fallodagen skall mellanskillnaden tas upp som en
kostnad i resultaträkningen. Medlemsstaterna får
dock kräva eller tillåta att mellanskillnaden skrivs
av i delposter så att den är helt avskriven på värde-
papperens förfallodag. Mellanskillnaden skall
redovisas särskilt i balansräkningen eller i en not.

c) När anskaffningskostnaden för sådana värdepapper
är lägre än det belopp som skall infrias på för-
fallodagen får medlemsstaterna kräva eller tillåta att
mellanskillnaden tas upp som intäkt, fördelad i
poster under återstående löptid. Mellanskillnaden
skall redovisas särskilt i balansräkningen eller i en
not.

Artikel 36

1. Om överlåtbara värdepapper, vilka inte innehas som
finansiella anläggningstillgångar, tas upp till anskaffnings-
värdet i balansräkningen, skall kreditinstitutet i en not redovisa
skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det högre mark-
nadsvärde som gäller på balansdagen.

2. Medlemsstaterna får dock kräva eller tillåta att sådana
överlåtbara värdepapper tas upp i balansräkningen till det
högre marknadsvärde som gäller på balansdagen. Skillnaden
mellan anskaffningsvärdet och det högre marknadsvärdet skall
redovisas i en not.

Artikel 37

1. Artikel 39 i direktiv 78/660/EEG skall gälla i fråga om
värdering av kreditinstituts fordringar, obligationer, aktier och
andra värdepapper med rörlig avkastning vilka inte innehas
som finansiella anläggningstillgångar.

2. I avvaktan på vidare samordning får dock medlemssta-
terna tillåta

a) att fordringar på kreditinstitut samt utlåning till allmän-
heten (Tillgångar, posterna 3 och 4) och skuldebrev
samt aktier och andra värdepapper med rörlig avkast-
ning, som ingår under Tillgångar, posterna 5 och 6, och
som varken innehas som finansiella anläggningstill-
gångar enligt definitionen i artikel 35.2 eller ingår i
handelslager, tas upp till ett värde lägre än det som
följer av en tillämpning av artikel 39.1 i direktiv
78/660/EEG, om det krävs för beaktande av de särskil-
da risker som är förenade med bankrörelse; skillnaden
mellan de två värdena får dock inte motsvara mer än
4% av de samlade tillgångarnas värde beräknat enligt
den nämnda artikel 39,

b) att det lägre värde som följer av en tillämpning av a
upprätthålls tills kreditinstitutet beslutar att justera det,

c) att varken artikel 36.1 i detta direktiv eller artikel 40.2
i direktiv 78/660/EEG skall gälla, i fall en medlemsstat
uttnyttjar den möjlighet som ges i a ovan.

31.12.86

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/13

Artikel 38

1. Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som ges i
artikel 37 skall tillåta och övriga medlemsstater får tillåta, i
avvaktan på vidare samordning, att det under Skulder och eget
kapital infors en post 6A, betecknad "Reserveringar for
allmänna risker i bankrörelse". Denna post skall omfatta
reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de
särskilda risker som är förenade med bankrörelse.

2. Saldot för ökningar och minskningar av "Reserveringar
för allmänna risker i bankrörelse" skall redovisas särskilt i
resultaträkningen.

Artikel 39

1. Tillgångar och skulder i utländsk valuta skall omräknas
efter avistakursen på balansdagen. Medlemsstaterna får dock
kräva eller tillåta att tillgångar som innehas som finansiella
anläggningstillgångar samt materiella och immateriella
tillgångar som inte är säkrade på avista- eller terminsmarkna-
der, omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.

2. Öppna termins- och avistaaffärer skall omräknas efter
avistakursen på balansdagen.

Medlemsstaterna får dock kräva att terminsaffärer omräknas
efter terminskursen på balansdagen.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.3 skall
skillnader mellan å ena sidan det bokförda värdet av till-
gångar, skulder och terminsaffärer och å andra sidan det värde
som erhållits vid omräkning enligt punkterna 1 och 2 redovi-
sas i resultaträkningen. Medlemsstaterna får dock kräva eller
tillåta att skillnader till följd av omräkning enligt punkterna 1
och 2 redovisas, helt eller delvis, under bundna reserver, då
de hänför sig till finansiella anläggningstillgångar, till materi-
ella eller immateriella tillgångar och till transaktioner avsedda
att säkra sådana tillgångar.

4. Medlemsstaterna får bestämma att positiva omräknings-
skillnader som hänför sig till terminsaffärer, tillgångar eller
skulder som inte är säkrade genom andra terminsaffärer eller
av tillgångar eller skulder, inte skall redovisas i resultaträk-
ningen.

5. Vid användning av någon sådan metod som anges i
artikel 59 i direktiv 78/660/EEG får medlemsstaterna be-
stämma att omräkningsskillnader skall, helt eller delvis, föras
direkt till reserver. Positiva och negativa omräkningsskillnader

som förs till reserver skall redovisas särskilt i balansräkningen
eller i en not.

6. Medlemsstaterna får kräva eller tillåta att omräknings-
skillnader, som vid sammanställd redovisning uppkommer då
ett anknutet företags kapital och reserver eller ett ägarintresses
andel av kapital och reserver omräknas vid början av redovis-
ningsperioden, helt eller delvis skall ingå i sammanställda
reserver, jämte omräkningsskillnader hänförliga till omräkning
av transaktioner avsedda att säkra sådant kapital och sådana
reserver.

7. Medlemsstaterna får kräva eller tillåta att intäkter och
kostnader hänförliga till anknutna företag och till ägarintressen
vid sammanställd redovisning omräknas efter ett genomsnitt av
valutakurserna under redovisningsperioden.

AVSNITT 8

NOTERNAS INNEHÅLL

Artikel 40

1. Artikel 43.1 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas med
de avvikelser som följer av artikel 37 i detta direktiv och
följande bestämmelser.

2. Ett kreditinstitut skall lämna upplysningar, utöver vad
som sägs i artikel 43.1.5 i direktiv 78/660/EEG, om vad som
upptagits under Skulder och eget kapital, post 8 (efterställda
skulder), enligt följande.

a) Beträffande varje lån som motsvarar mer än 10% av
samtliga efterställda skulder:

i) Uppgift om lånebelopp och -valuta, räntesats och
förfallodag eller om huruvida lånet löper evigt.

ii) Uppgift om eventuella omständigheter som medför
förtida återbetalning.

iii) Uppgift om villkoren för lånets efterställda karak-
tär, om eventuella förutsättningar och villkor för
konvertering av det efterställda lånet till kapital
eller till något annat slag av skuldpost.

b) Sammanfattande upplysning om vilka regler som gäller
för övriga lån.

3. a) I stället för de upplysningar som krävs enligt artikel

43.1.6 i direktiv 78/660/EEG, skall kreditinstituten

386L0635/S

Nr L 372/14

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

for var och en av posterna 3 b och 4 under Till-
gångar och posterna 1 b, 2 a, 2 b.bb och 3 b under
Skulder och eget kapital i noter ange belopp för
fordringar och skulder allt efter återstående löptid
enligt följande:

— Högst tre månader.

— Mer än tre månader men högst ett år.

— Mer än ett år men högst fem år.

— Mer än fem år.

I fråga om Tillgångar, post 4, skall också redovisas
vilka fordringar som är betalbara på anfordran
respektive efter kon uppsägningstid.

Om fordringar eller skulder skall amorteras, skall
som återstående löptid räknas perioden mellan
balansdagen och förfallodagen för respektive amor-
tering.

Dock får medlemsstaterna under en tid av fem år
från den dag som avses i artikel 47.2 kräva eller
tillåta att förteckningen över tillgångar och skulder
efter löptid görs på grundval av ursprunglig löp-
eller uppsägningstid. I sådant fall skall, när ett
kreditinstitut har förvärvat en utelöpande fordran
som inte representeras av värdepapper, medlems-
staterna kräva att fordringen anges efter den löptid
som återstår från dagen för förvärvet. Vid tillämp-
ning av detta stycke skall ursprunglig löptid för
fordringar motsvara tiden mellan dagen för första
utnyttjandet och dagen för återbetalning; som upp-
sägningstid skall räknas tiden mellan den dag då
uppsägning sker och dagen för återbetalning; i
fråga om fordringar och skulder som skall amorte-
ras, skall överenskommen löptid motsvara tiden
mellan den dag då fordringen eller skulden uppkom
och förfallodagen för sista amortering. Kreditinsti-
tuten skall också beträffande balansräkningsposter
som avses i detta stycke ange hur stor del av
tillgångarna och skulderna som förfaller till be-
talning inom ett år efter balansdagen.

b) Ett kreditinstitut skall i fråga om Tillgångar, post
5 (obligationer och andra värdepapper med fast
avkastning) och Skulder och eget kapital, post 3 a
(emitterade skuldebrev) ange hur stor del av till-
gångarna och skulderna som förfaller till betalning
inom ett år efter balansdagen.

c) Medlemsstaterna får kräva att upplysningar som
avses i a och b ovan skall lämnas i balansräkning-
en.

d) Ett kreditinstitut skall lämna närmare uppgifter om
tillgångar som det har ställt som säkerhet för egna
eller tredje mans förpliktelser (inklusive ansvarsför-
bindelser); uppgifterna skall vara så detaljerade att
de beträffande varje enskild skuldpost respektive
post utanför balansräkningen ger upplysning om
totalbeloppet för de tillgångar som ställts som
säkerhet.

4. När ett kreditinstitut är skyldigt att under Poster utanför
balansräkningen lämna upplysningar som avses i artikel 43.1.7
i direktiv 78/660/EEG, behöver dessa upplysningar inte
upprepas i noter.

5. I stället för de upplysningar som krävs enligt artikel
43.1.8 i direktiv 78/660/EEG, skall kreditinstitut i noter ange
hur stor del av intäkterna under posterna 1, 3, 4, 6 och 7 i
artikel 27 eller under posterna B.l, B.2, B.3, B.4 och B.7 i
artikel 28 som hänför sig till olika geografiska marknader, i
den mån dessa väsentligen skiljer sig åt med hänsyn till hur
kreditinstitutets verksamhet bedrivs. Artikel 45.1 b i direktiv
78/660/EEG skall gälla.

6. Hänvisningen i artikel 43.1.9 i direktiv 78/660/EEG till
artikel 23.6 i samma direktiv skall anses som en hänvisning
till artikel 27.8 eller artikel 28 A.4 i detta direktiv.

7. Med avvikelse från artikel 43.1.13 i direktiv 78/660/E-
EG behöver kreditinstitut lämna uppgift endast om storleken
av förskott och krediter som beviljats ledamöterna i för-
valtnings-, lednings- och kontrollorgan, och om åtaganden som
ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något
slag. I sådana uppgifter skall anges summan för varje person-
kategori.

Artikel 41

1. De uppgifter som anges i artikel 15.3 i direktiv
78/660/EEG skall redovisas med avseende på tillgångar som
innehas som anläggningstillgångar enligt definitionen i artikel
35 i detta direktiv. Skyldigheten att redovisa värdejusteringar
särskilt skall emellertid inte gälla i de fall en medlemsstat har
tilllåtit kvittning av värdejusteringar med stöd av artikel 34.2
i detta direktiv. I sådant fall får värdejusteringar sammanslås
med andra poster.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva skyldighet för kreditin-
stitut att även i noterna redovisa följande:

a) En uppdelning av överlåtbara värdepapper, redovisade
under Tillgångar, posterna 5—8, på noterade och onote-
rade värdepapper.

416

31.12.86

386L0635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/15

b) En uppdelning av överlåtbara värdepapper, redovisade
under Tillgångar, posterna 5 och 6, alltefter huruvida de
innehas eller inte innehas som finansiella anläggnings-
tillgångar enligt artikel 35, samt det kriterium som
använts för åtskillnad av de båda värdepapperskategori-
ema.

c) Värdet av leasingaffarer fördelat på respektive balans-
räkningspost.

d) En uppdelning av post 13 under Tillgångar, post 4
under Skulder och eget kapital, posterna 10 och 18 vid
vertikal uppställning eller posterna A.6 och A. 11 vid
horisontell uppställning samt posterna 7 och 17 vid
vertikal uppställning eller posterna B.7 och B.9 vid
horisontell uppställning i resultaträkningen på de
huvudbelopp som ingår under respektive post, i den
mån dessa belopp är av betydelse för bedömningen av
årsbokslutet, jämte förklaringar angående beloppens
natur och storlek.

e) Kostnader under räkenskapsåret för ett kreditinstituts
efterställda skulder.

f) Uppgift om förvaltnings- och förmedlingstjänster som
ett institut lämnat tredje man, i den mån omfattningen
av sådan verksamhet är av betydelse i förhållande till
institutets samlade verksamhet.

g) Det samlade värdet av tillgångar respektive skulder i
utländsk valuta, omräknat till den valuta som använts i
årsbokslutet.

h) Uppgift om vilka slags icke förfallna terminsaffärer som
föreligger på balansdagen, med särskilt angivande för
varje slag av affärer om de till väsentlig del ingåtts för
att möta verkan av svängningar i räntekurser, valutakur-
ser och marknadspriser, och om de i väsentlig mån
ingåtts som ett led i verksamheten. Sådana kategorier
skall omfatta alla affarer beträffande vilka intäkter och
kostnader skall tas upp enligt artikel 27 post 6, artikel
28 posterna A.3 eller B.4, eller artikel 29.3, exempelvis
utländska valutor, ädla metaller, överlåtbara värdepap-
per, bankcertifikat och andra tillgångar.

AVSNITT 9

BESTÄMMELSER OM SAMMANSTÄLLD REDOVIS-
NING

Artikel 42

1. Kreditinstitut skall upprätta sammantälld redovisning och
sammanställd förvaltningsberättelse i enlighet med direktiv
83/349/EEG, i den mån annat ej föreskrivs i detta avsnitt.

2. I den mån en medlemsstat inte tillämpar artikel 5 i
direktiv 83/349/EEG skall punkt 1 i denna artikel gälla också

moderföretag som inte har annat ändamål än att förvärva
innehav i dotterföretag och att förvalta sådana innehav och
göra dem vinstbringande, såvitt dotterföretagen uteslutande
eller huvudsakligen är kreditinstitut.

Artikel 43

1. Direktiv 83/349/EEG skall tillämpas med de avvikelser
som följer av artikel 1 i detta direktiv och punkt 2 i denna
artikel.

2. a) Artiklarna 4, 6, 15 och 40 i direktiv 83/349/EEG
skall inte gälla.

b) Medlemsstaterna får göra en tillämpning av artikel
7 i direktiv 83/349/EEG beroende av följande
ytterligare villkor:

— Moderföretaget skall ha avgivit en förklaring
att det garanterar åtaganden som det undantag-
na företaget iklätt sig; i det senare företagets
redovisning skall uppges att en sådan förkla-
ring gjorts.

— Moderföretaget skall vara ett kreditinstitut
enligt definitionen i artikel 2.1 a i detta direk-
tiv.

c) Uppgifter som avses i de två första strecksatserna
i artikel 9.2 i direktiv 83/349/EEG, alltså

— summan av anläggningstillgångarna och

— nettoomsättningen,

skall ersättas av

— summan av posterna 1, 3, 4, 6 och 7 i artikel

27 eller B.l, B.2, B.3, B.4 och B.7 i artikel

28 i detta direktiv.

d) Om, till följd av bestämmelsen i artikel 13.3 c i
direktiv 83/349/EEG, ett dotterföretag som är ett
kreditinstitut inte omfattas av sammanställd redovis-
ning, men aktierna eller andelarna i det företaget
innehas temporärt som ett led i en finansiell stödak-
tion, syftande till en rekonstruktion eller räddning
av företaget i fråga, skall detta företags årsbokslut
fogas till den sammanställda redovisningen och
kompletterande upplysningar om arten av och
villkoren för den finansiella stödaktionen lämnas i
en not.

e) En medlemsstat får tillämpa artikel 12 i direktiv
83/349/EEG också på två eller flera kreditinstitut
som inte är anknutna så som sägs i artikel 1.1 eller
1.2 i det direktivet men som på annan grund än

27 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

417

386L0635/S

Nr L 372/16

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

31.12.86

avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund eller
bolagsordning står under gemensam ledning.

f) Samtliga bestämmelser utom punkt 2 i artikel 14 i
direktiv 83/349/EEG skall gälla, dock med följande
avvikelse.

I fall då moderföretaget är ett kreditinstitut och ett
eller flera dotterföretag som skall omfattas av
sammanställd redovisning inte är det, skall de
senare företagen omfattas av sammanställd redovis-
ning om deras verksamhet har direkt samband med
bankverksamhet eller avser tjänster knutna till
bankverksamhet, såsom leasing, factoring, för-
valtning av värdepappersfonder datatjänster eller
liknande.

g) I fråga om uppställning av sammanställd redovis-
ning skall

— artiklarna 3, 5—26 och 29—34 i detta direktiv
gälla,

— hänvisningen i artikel 17 i direktiv
83/349/EEG till artikel 15.3 i direktiv
78/660/EEG avse tillgångar som anses som
anläggningstillgångar enligt artikel 35 i detta
direktiv.

h) Artikel 34 i direktiv 83/349/EEG skall, med de
avvikelser som följer av artiklarna 40 och 41 i detta
direktiv, tillämpas beträffande innehållet i noter till
den sammanställda redovisningen.

AVSNITT 10

OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 44

1. Ett kreditinstituts vederbörligen fastställda årsbokslut
skall, jämte förvaltningsberättelse och berättelse avgiven av
dem som är ansvariga för revision av räkenskaperna, offent-
liggöras enligt nationell lag i överensstämmelse med artikel 3
i direktiv 68/151/EEG'.

Genom nationell lagstiftning får dock bestämmas att för-
valtningsberättelsen inte behöver offentliggöras enligt ovan. I
så fall skall den hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget
där detta har sitt säte i den ifrågavarande medlemsstaten. Det
skall vara möjligt att på begäran kostnadsfritt få en kopia av
hela berättelsen eller någon del av den. Priset på en sådan
kopia får inte överstiga administrationskostnaden.

2. Punkt 1 skall också gälla i fråga om vederbörligen
fastställd sammanställd redovisning, sammanställd förvalt-
ningsberättelse och berättelse som avgivits av dem som är
ansvariga för revision av sammanställd redovisning.

3. Dock skall ett kreditinstitut som upprättat årsbokslut
eller sammanställd redovisning, om institutet inte är etablerat

1 någon sådan bolagsform som är angiven i artikel 1.1 i
direktiv 78/660/EEG och inte har skyldighet enligt nationell
lag att offentliggöra handlingar som avses i punkterna 1 och

2 i denna artikel och som föreskrivits i artikel 3 i direktiv
68/151/EEG, i vart fall hålla handlingarna tillgängliga för
allmänheten där institutet har sitt säte eller, i avsaknad därav,
där det har sin huvudsakliga verksamhet. Det skall vara
möjligt att på begäran få kopior av handlingarna. Priset på
sådana kopior får inte överstiga administrationskostnaden.

4. Ett kreditinstituts årsbokslut och sammanställda redovis-
ning skall offentliggöras i varje medlemsstat där kreditinstitu-
tet har filialer enligt definitionen i artikel 1 tredje strecksatsen
i direktiv 77/780/EEG. Dessa medlemsstater får kräva an
handlingarna offentliggörs på staternas respektive officiella
språk.

5. Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för
underlåtenhet att följa bestämmelserna om offentliggörande i
denna artikel.

AVSNITT 11

REVISION

Artikel 45

En medlemsstat behöver inte tillämpa artikel 2.1 b iii) i
direktiv 84/253/EEG2 på allmänna sparbanker, om det vid
tiden för detta direktivs ikraftträdande ankommer på ett
särskilt organ för kontroll av sådana sparbanker att ombesörja
lagstadgad revision av sådana företags handlingar, angivna i
artikel 1.1 i det direktivet, och de ansvariga personerna
uppfyller åtminstone vad som krävs enligt artiklarna 3—9 i
direktiv 84/253/EEG.

AVSNITT 12

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Den kontaktkommitté som inrättats enligt artikel 52 i direktiv
78/660/EEG skall, i sammansättning för ändamålet, ha till
uppgift även

1 EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8.

2 EGT nr L 126, 12.5.1984, s. 20.

418

31.12.86

386LO635/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 11

Nr L 372/17

a) att, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 169
och 170 i fördraget, underlätta en enhetlig tillämpning
av detta direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om
praktiska problem i samband med tillämpningen,

b) att vid behov rekommendera kommissionen tillägg eller
ändringar i detta direktiv.

Artikel 47

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra
författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv
senast den 31 december 1990. De skall genast underrätta
kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att bestämmelser som
avses i punkt 1 skall tillämpas första gången på årsbokslut och
sammanställd redovisning för det räkenskapsår som börjar den
1 januari 1993 eller under år 1993.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna
texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som
de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 48

Fem år efter den dag som avses i artikel 47.2 skall rådet, på
förslag från kommissionen, se över och vid behov ändra dels
bestämmelser i detta direktiv som ger medlemsstaterna
valmöjlighet, dels artikel 2.1 samt artiklarna 27, 28 och 41,
med beaktande av de erfarenheter som vunnits vid tillämpning
av direktivet och av syftet att åstadkomma större genomsynlig-
het och samordning av bestämmelser som omfattas av direkti-
vet.

Artikel 49

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 december 1986.

Pä rådets vägnar

N.LAWSON

Ordförande

419

Nr L 44/40

389L0117/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 12

16.2.89

RÅDETS DIREKTIV
av den 13 februari 1989

om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlmgar för i en
medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i
en annan medlemsstat

(89/117/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

i samarbete med Europaparlamentet2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala komminéns
yttrande’, och

med beaktande av följande:

Inrättandet av en europeisk inre marknad förutsätter att filialer
till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i
andra medlemsstater behandlas på samma sätt som filialer till
kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i samma
medlemsstat. Detta innebär, såvitt gäller årsredovisnings-
handlingar, att det är tillräckligt for en filial till ett sådant
institut, som har huvudkontor i en annan medlemsstat, att
offentliggöra årsredovisningshandlingar för institutet i dess
helhet.

I en annan rättsakt om samordning av filialers skyldighet att
offentliggöra uppgifter har tagits in att vissa dokument och
upplysningar, hänförliga till filialer inrättade i en medlemsstat,
måste offentliggöras av vissa kategorier av foretag som lyder
under en annan medlemsstats lag, däribland banker och andra

1 EGT nr C 230, 11.9.1986, s. 4.

2 EGT nr C 345, 21.12.1987, s. 73 och

EGT C 290, 14.11.1988, s. 66.

3 EGT nr C 319, 30.11.1987, s. 64.

finansiella institut. I fråga om offentliggörande av redovis-
ningshandlingar hänvisas till särskilda regler som skali
föreskrivas för banker och andra finansiella institut.

Den praxis som gäller i vissa medlemsstater och enligt vilken
filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvud-
kontor utanför dessa medlemsstater är skyldiga att offent-
liggöra särskilda årsbokslut för filialernas verksamhet är inte
längre befogad efter det att rådets direktiv 86/635 av den 8
december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning
för banker och andra finansiella institut4 antagits. Offent-
liggörandet av årliga filialbokslut kan ändå inte ge allmän-
heten, i synnerhet inte borgenärerna, en rättvisande bild av
företagets finansiella ställning, eftersom en del av helheten
inte kan betraktas isolerad.

Å andra sidan kan det, med hänsyn till nuvarande integrations-
nivå, inte bortses från att ett behov finns av särskilda upp-
lysningar om verksamheten hos filialer, inrättade i en med-
lemsstat av kreditinstitut och finansiella institut med huvud-
kontor utanför denna medlemsstat. Sådana upplysningar bör
dock begränsas till sin omfattning, så att konkurrensstömingar
förhindras.

Detta direktiv rör endast upplysningsskyldighet med avseende
på årsbokslut och påverkar inte alls de skyldigheter som i
övrigt kan ligga på filialer till kreditinstitut och finansiella
institut att lämna upplysningar, exempelvis till följd av be-

4 EGT nr L 372, 31.12.1986, s. 1.

420

16.2.89

389L0117/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 12

Nr L 44/41

stämmelser i sociallagstiftning, bestämmelser om anställdas
rätt till information, bestämmelser om värdländers rätt att
utöva tillsyn över kreditinstitut eller finansiella institut och be-
stämmelser i skattelagstiftning, samt for statistiska ändamål.

Lika konkurrensbetingelser innebär, såvitt gäller filialer till
kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i tredje
land, att sådana filialer skall å ena sidan, då de offentliggör
årsredovisningshandlmgar, följa normer som är desamma som
eller likvärdiga med de normer som gäller inom gemenskapen,
men att dessa filialer å andra sidan inte skall behöva offent-
liggöra årsredovisningshandlmgar som hänför sig till den egna
verksamheten, om de uppfyller de villkor som nu nämnts.

Det krav som i detta direktiv ställs upp på likvärdighet hos
årsredovisningshandlmgar för kreditinstitut och finansiella
institut med huvudkontor i tredje land kan medföra bedöm-
ningsproblem. Det är därför nödvändigt att sådana problem
och andra problem på det område som omfattas av direktivet,
särskilt med avseende på dess tillämpning, behandlas av
företrädare för medlemsstaterna och av kommissionen gemen-
samt i en kontaktkommitté. För att antalet kommittéer av
sådan typ skall kunna begränsas, bör samarbetet ske i den
kommitté som inrättats enligt artikel 52 i rådets direktiv
78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer
av bolag1, senast ändrad i direktiv 84/569/EEG2. Dock bör
kommitténs sammansättning anpassas efter ärendets art, då
frågor om problem med anknytning till kreditinstitut hand-
läggs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Räckvidd

1. Vad som i detta direktiv föreskrivs om samordning skall
gälla för filialer, inrättade i en medlemsstat av sådana kreditin-
stitut och finansiella institut som avses i artikel 2.1 a och b i
direktiv 86/635/EEG och som har huvudkontor utanför denna
medlemsstat. För kreditinstitut eller finansiella institut med
huvudkontor i tredje land skall detta direktiv gälla, om
kreditinstitutets eller det finansiella institutets rättsliga form
kan jämställas med de företagsformer som anges i den
ovannämnda artikeln 2.1 a och b.

2. Den tredje strecksatsen av artikel 1 i direktiv
77/780/EEG3 skall också tillämpas på filialer till kreditinstitut
och finansiella institut som omfattas av detta direktiv.

1 EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11.

2 EGT nr L 314, 4.12.1984, s. 28.

3 EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30.

Artikel 2

Bestämmelser om filialer till kreditinstitut och finansiella
institut med huvudkontor i andra medlemsstater

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att filialer till kreditin-
stitut och finansiella institut med huvudkontor i andra med-
lemsstater skall offentliggöra, i enlighet med artikel 44 i
direktiv 86/635/EEG, de handlingar för kreditinstitut respekti-
ve finansiella institut som där avses (årsbokslut, sammanställd
redovisning, förvaltningsberättelse, sammanställd förvalt-
ningsberättelse, revisionsberättelse över årsbokslut och över
sammanställd redovisning).

2. Sådana handlingar skall vara upprättade och reviderade
i den ordning som, i enlighet med direktiv 86/635/EEG,
föreskrivits i den medlemsstat där kreditinstitutet eller det
finansiella institutet har sitt huvudkontor.

3. Det får inte föreskrivas skyldighet för filialer att offent-
liggöra årsbokslut för den egna verksamheten.

4. Medlemsstaterna får, i avvaktan på vidare samordning,
ålägga filialer att offentliggöra följande ytterligare uppgifter:

— Filialens intäkter och kostnader hänförliga till posterna
1, 3, 4, 6, 7, 8 och 15 i artikel 27 i direktiv 86/635/E-
EG eller posterna A.4, A.9, B. 1-4 och B.7 i artikel 28
i samma direktiv.

— Det genomsnittliga antalet anställda vid filialen.

— Samtliga till filialen hänförliga fordringar och skulder,
uppdelade på kreditinstitut och kunder, jämte samman-
taget belopp för sådana fordringar och skulder, uttryckt
i den valuta som gäller i det land där filialen är inrättad.

— Samtliga tillgångar och belopp som svarar emot till-
gångsposterna 2, 3, 4, 5 och 6, skuldposterna 1, 2 och
3 samt posterna 1 och 2 utanför balansräkningen, såsom
definierats i artikel 4 och motsvarande artiklar i direktiv
86/635/EEG, och, i fråga om tillgångsposterna 2, 5 och
6, en uppdelning av värdepapper, beroende på om de
betraktas som finansiella anläggningstillgångar, enligt
artikel 35 i direktiv 86/635/EEG, eller ej.

I de fall det ställs krav på sådana uppgifter, skall deras
riktighet och deras överensstämmelse med årsbokslutet
kontrolleras av en eller flera personer som enligt lagen i den
medlemsstat där filialen är inrättad är auktoriserade att utföra
revision av räkenskaper.

421

Nr L 44/42

389L0117/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 12

16.2.89

Artikel 3

Bestämmelser om filialer till kreditinstitut och finansiella
institut med huvudkontor i tredje land

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att filialer till kreditin-
stitut och finansiella institut med huvudkontor i tredje land
skall offentliggöra de handlingar som anges i artikel 2.1,
upprättade och reviderade i den ordning som gäller enligt
lagen i det land där huvudkontoret finns.

2. När sädana handlingar överensstämmer eller är lik-
värdiga med handlingar som upprättats i enlighet med direktiv
86/635/EEG, och kravet på reciprocitet for kreditinstitut och
finansiella institut från gemenskapen är uppfyllt i det tredje
land där huvudkontoret finns, skall artikel 2.3 gälla.

3. I andra fall än som avses i punkt 2 får medlemsstaterna
ålägga filialerna att offentliggöra årsbokslut for den egna
verksamheten.

4. I sådana fall som avses i punkterna 2 och 3 får med-
lemsstaterna ålägga filialerna att offentliggöra de uppgifter
som avses i artikel 2.4 och uppgifter om storleken på särskilt
tillskjutet kapital.

5. Artikel 9.1 och 9.3 i direktiv 77/780/EEG skali gälla
analogt för filialer till kreditinstitut och finansiella institut som
omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Språk vid offentliggörande

En medlemsstat får föreskriva att de handlingar som detta
direktiv gäller skall offentliggöras på landets officiella språk
och att översättningar av dem skall vara bestyrkta.

Artikel 5

Kontaktkommitténs uppgifter

Den kontaktkommitté som inrättats i enlighet med artikel 52
i direktiv 78/660/EEG skall, i lämplig sammansättning, också

a) underlätta, såvitt det är förenligt med artiklarna 169 och

170 i fördraget, en enhetlig tillämpning av detta direktiv

genom att hålla regelbundna sammanträden för be-
handling särskilt av praktiska problem, exempelvis
sådana som gäller bedömning av handlingars likvärdig-
het, samt underlätta beslut i frågor om jämförbarhet och
likvärdighet av sådana rättsliga företagsformer som
avses i artikel 1.1,

b) vid behov ge kommissionen råd i fråga om tillägg eller
ändringar i detta direktiv.

Slutbestämmelser

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra
författningar som är nödvändiga for att följa detta direktiv
senast den 1 januari 1991. De skall genast underrätta kommis-
sionen om detta.

2. En medlemsstat får föreskriva att de bestämmelser som
avses i punkt 1 skall tillämpas första gången på årsbokslut för
räkenskapsår som påböijas den 1 januari 1993 eller under
kalenderåret 1993.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna
texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som
de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Efter förslag från kommissionen skall rådet fem år efter den
dag som avses i artikel 6.2 granska och, vid behov på
grundval av ett kommissionsförslag och i samarbete med
Europaparlamentet, ändra artikel 2.4 mot bakgrund av dels de
erfarenheter som vunnits vid tillämpning av detta direktiv, dels
målsättningen att undanröja sådan särskild information som
avses i artikel 2.4, varvid hänsyn skall tas till framsteg som
gjorts i strävandet efter samordning av bankers och andra
finansiella instituts bokslut.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 1989.

Pä rådets vägnar

C. SOLCHAGA CATALAN

Ordförande

422

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/7

RÅDETS DIREKTIV

av den 19 december 1991

om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag

(91/674/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV

Med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

i samarbete med Europaparlamentet2,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och

med beaktande av följande:

I den utsträckning som krävs och i syfte att skapa likvärdiga
regler inom gemenskapen föreskrivs i artikel 54.3 g i
Romfördraget samordning av de åtgärder som till skydd för
såväl delägares som tredjemans intressen krävs i
medlemsstaterna av bolag såsom de definieras i artikel 58
andra stycket i fördraget.

Rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på
artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av
bolag4, senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG5, behöver i
avvaktan på fortsatt samordning inte tillämpas för
försäkringsbolag, i fortsättningen kallade "försäkringsföretag".
Med hänsyn till försäkringsföretags stora betydelse i
gemenskapen kan en sådan samordning inte uppskjutas längre
efter genomförandet av direktiv 78/660/EEG.

Vad som i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983,
grundat på artikel 54.3 g i fördraget, om sammanställd
redovisning6, senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG, sägs
om undantag för försäkringsföretag gäller endast till dess att
föreliggande direktiv skall börja tillämpas. Detta direktiv
måste därför även innehålla särskilda bestämmelser om
sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

En sådan samordning är också mycket angelägen eftersom
försäkringsföretag bedriver verksamhet över gränserna. För
borgenärer, gäldenärer, delägare, försäkringstagare och deras
rådgivare samt för allmänheten är det av största betydelse att
dessa företags årsbokslut och sammanställda redovisning blir
lättare att jämföra.

I medlemstatema råder konkurrens mellan försäkringsföretag
med olika juridisk form. Företag som driver direkt försäk-
ringsrörelse driver vanligtvis även återförsäkringsrörelse och
konkurrerar därigenom med företag som är specialiserade på
återförsäkring. Det är därför lämpligt att inte begränsa en
samordning till sådana företagsformer för vilka direktiv
78/660/EEG gäller utan utsträcka tillämpningsområdet till de
företag som omfattas av rådets direktiv 73/239/EEG av den 24
juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar
angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan
direkt försäkring än livförsäkring7, senast ändrat genom direk-

‘EGT nr C 131, 18.4.1987, s. 1.

2EGT nr C 96, 17.4.1989, s. 93 och EGT nr C 326, 16.12.1991.

3EGT nr C 319, 30.11.1987, s. 13.

4EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11.

SEGT nr L 317, 16.11.1990, s. 60.

6 EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1.

7 EGT nr L 228, 16.8.1973, s. 3.

8 EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 44.

Nr L 374/8

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

tiv 90/618/EEG8, och rådets direktiv 79/267/EEG av den
5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar
om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse1,
senast ändrat genom direktiv 90/619/EEG2, och därutöver till
vissa företag som inte omfattas av dessa direktiv samt
återförsäkringsföretag.

Även om det med hänsyn till vad som särskilt kännetecknar
försäkringsföretag framstår som ändamålsenligt att utforma ett
särdirektiv om årsbokslut och sammanställd redovisning för
sådana företag, fordrar detta inte nödvändigtvis ett regelverk
av annat slag än i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG.
Ett särdirektiv av sådan innebörd skulle vara varken lämpligt
eller förenligt med de principer som samordningen av
bolagsrätten bygger på, då försäkringsföretagen med den
viktiga plats de intar för gemenskapens ekonomi inte kan
undantas från ett regelverk avsett för företag i allmänhet. Av
detta skäl har hänsyn här tagits endast till vad som är
utmärkande för försäkringsföretagen, och således innehåller
detta direktiv endast avvikelser från bestämmelserna i
direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG.

De olika medlemsstaterna uppvisar stora skillnader i fråga om
uppställningen av och innehållet i försäkringsföretagens
balansräkningar. I detta direktiv måste därför föreskrivas att
alla försäkringsföretag i gemenskapen skall tillämpa samma
uppställningsform och samma benämning på postema i
balansräkningarna.

För att årsbokslut och sammanställda redovisningar skall
kunna jämföras måste ett antal grundläggande frågor avgöras
som rör upplysning i balansräkningen om vissa transaktioner.

För att jämförbarheten skall bli bättre måste också exakt anges
vad de olika postema i balanräkningen avser.

Det kan vara värdefullt att skilja på försäkringsgivares och
återförsäkrares åtaganden genom att på tillgångssidan som
tillgång redovisa återförsäkrarens andel av de tekniska
avsättningarna.

Uppställningen av resultaträkningen måste också bestämmas
och vissa poster i den definieras.

Med hänsyn till försäkringsnäringens särskilda beskaffenhet
kan det vara till nytta att orealiserade vinster och förluster
redovisas i resultaträkningen.

Jämförbarheten av uppgifter i balansräkningen och
resultaträkningen beror också av till vilka värden tillgångar
och skulder tas upp i balansräkningen. För att ge en riktig bild
av ett försäkringsföretags ekonomiska ställning måste redo-

1 EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1.

1 EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 50.

visningen innehålla uppgift såväl om dagsvärdet av
placeringarna som om deras värde beräknat efter inköps- eller
tillverkningskostnad. Kravet att åtminstone i not till
räkenskaperna ange placeringars dagsvärde införs dock
uteslutande för att åstadkomma jämförbarhet och klarhet och
är inte avsett att föranleda ändringar i den skattemässiga
behandlingen av försäkringsföretagen.

Livförsäkringsavsättningar får beräknas enligt försäkrings-
matematiska metoder som normalt används på marknaden eller
godtas av tillsynsmyndigheterna. Metoderna får tillämpas av
aktuarie eller annan expert i enlighet med de villkor som kan
ha fastställts i nationell lag och med beaktande av de
försäkringsmatematiska principer som erkänts vid nuvarande
och senare samordning av de grundläggande reglerna för en
betryggande och ekonomisk kontroll av direkt
livförsäkringsrörelse.

Vid beräkning av avsättningar för oreglerade skador bör för
att emå försiktig bedömning och god insyn å ena sidan alla
icke öppet redovisade diskonteringar eller nedsättningar
förbjudas och å andra sidan exakta villkor definieras för vilka
öppet redovisade diskonteringar och nedsättningar som är
tillåtna.

Med hänsyn till försäkringsföretagens särskilda karaktär är
vissa förändringar nödvändiga beträffande noterna till
årsbokslut och sammanställd redovisning.

I överensstämmelse med syftet att reglerna skall avse alla
försäkringsföretag som omfattas av direktiven 73/239/EEG
och 79/267/EEG liksom vissa andra försäkringsföretag
föreskrivs inte sådana undantag för små och medelstora
försäkringsföretag som i direktiv 78/660/EEG; dock bör inte
sådana små ömsesidiga institut som faller utanför räckvidden
för direktiv 73/239/EEG och 79/267/EEG omfattas av det här
direktivet.

I fråga om försäkringsföretag har av samma skäl till
medlemsstaterna inte utsträckts möjligheten enligt direktiv
83/349/EEG att undanta moderföretag från skyldigheten att
upprätta sammanställd redovisning då de i gruppen ingående
företagen sammantagna inte överstiger en viss storlek.

Med hänsyn till försäkringssammanslutningen Lloyd’s
särskilda karaktär behövs särskilda regler för denna.

Direktivets bestämmelser gäller också sammanställda
redovisningar som upprättats av moderföretag som är
finansiella holdingbolag när dotterföretagen uteslutande eller
huvudsakligen är försäkringsföretag.

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/9

De problem som uppkommer i samband med detta direktiv,
särskilt vad avser dess tillämpning, kräver att företrädare för
medlemsstaterna och kommissionen samverkar i en
kontaktkommitté. För att sådana kommittéer inte skall bli
onödigt många, bör denna samverkan ske i den kommitté som
avses i artikel 52 i direktiv 78/660/EEG. Dock måste
kommittén då den behandlar problem som rör
försäkringsföretag ha en för ändamålet lämplig
sammansättning.

Med hänsyn till sakens komplicerade beskaffenhet måste
försäkringsföretag som omfattas av detta direktiv medges en
lämplig tidsfrist för att följa dess regler. Denna frist måste
förlängas för att möjliggöra de anpassningar som behöver
göras beträffande å ena sidan sammanslutningen Lloyd’s och
å andra sidan de företag som när detta direktiv blir tillämpligt
tar upp placeringar till anskaffningskostnaderna.

I syfte att åstadkomma större insyn och harmonisering, bör det
skapas förutsättningar för att vissa bestämmelser i detta
direktiv skall kunna ses över efter fem års tillämpning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

Inledande bestämmelser och räckvidd

Artikel I

1. Artiklarna 2, 3, 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5, artiklarna 6, 7,
13, 14, 15.3 och 15.4, artiklarna 16-21, 29-35, 37-42, 43.1
punkt 1-7, och 9-13, artikel 45.1, artiklarna 46, 48-50 och
51.1 samt artiklarna 54, 56-59 och 61 i direktiv 78/660/EEG
skall gälla i fråga om företag som avses i artikel 2 nedan, om
annat inte föreskrivs i detta direktiv.

2. När det i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG
hänvisas till artikel 9 och 10 (balansräkning) respektive 23-26
(resultaträkning) i direktiv 78/660/EEG, skall hänvisningarna
anses gälla artikel 6 (balansräkning) respektive 34
(resultaträkning) i detta direktiv.

3. Hänvisningar i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG
till artiklarna 31-42 i direktiv 78/660/EEG skall anses gälla
med beaktande av artiklarna 45-62 i detta direktiv.

4. När de nyss nämnda bestämmelserna i direktiv
78/660/EEG hänvisar till poster i balansräkningen som inte
har någon motsvarighet i detta direktiv, skall hänvisningarna

anses gälla sådana i artikel 6 i detta direktiv angivna poster
där motsvarande tillgångar och skulder finns upptagna.

Artikel 2

1. Föreskrifterna om samordning i detta direktiv skall gälla
de bolag och andra företag som avses i fördragets artikel 58
andra stycket och som är

a) företag som avses i artikel 1 i direktiv 73/239/EEG,
med undantag av de ömsesidiga institut för vilka det
direktivet enligt dess artikel 3 inte gäller men med
tillägg av de organisationer som avses i artikel 4 a, b,
c och e utom dem vars verksamhet inte helt eller
huvudsakligen utgörs av försäkringsrörelse,

b) företag som avses i artikel 1 i direktiv 79/267/EEG med
undantag för sådana organisationer och ömsesidiga
institut som avses i artiklarna 2.2 och 2.3 samt 3 i det
direktivet, eller

c) företag som driver återförsäkringsrörelse.

Sådana företag skall i detta direktiv betecknas som
försäkringsföretag.

2. Medel i en sådan pensionsfond som avses i artikel 1.2 c
och d i direktiv 79/267/EEG som ett försäkringsföretag
förvaltar i eget namn men för någon annans räkning skall
redovisas i balansräkningen, om företaget har rätt att förfoga
över tillgångarna. Summan av sådana tillgångar och skulder
skall redovisas särskilt eller i noter till respektive tillgångs-
och skuldposter. Dock får medlemsstaterna medge att sådana
medel tas upp som poster utanför balansräkningen om medlen
enligt särskilda regler kan avskiljas från de tillgångar som står
till förfogande för utskiftning i händelse av likvidation av
försäkringsföretag (eller liknande förfaranden).

Tillgångar som förvärvats i någon annans namn och för
dennes räkning får inte tas upp i balansräkningen.

Artikel 3

De bestämmelser i detta direktiv som avser livförsäkring skall
i tillämpliga delar gälla också för försäkringsföretag som
meddelar enbart sjukförsäkring och som gör detta uteslutande
eller huvudsakligen enligt livförsäkringstekniska principer.

Medlemsstaterna får tillämpa första stycket på
sjukförsäkring som meddelats av blandade företag enligt
livförsäkringstekniska principer då denna verksamhet är
betydande.

425

391L0674/S

Nr L 374/10

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

Artikel 4

Detta direktiv skall tillämpas på den sammanslutning av
försäkringsgivare som benämns Lloyd’s med beaktande av de
särskilda regler som ställts upp i bilagan med hänsyn till
Lloyd’s speciella beskaffenhet och struktur.

AVSNITT 2

Allmänna bestämmelser om balans- och
resultaträkningar

Artikel 5

En sammanslagning av poster enligt de villkor som föreskrivs
i artikel 4.3 a eller b i direktiv 78/660/EEG skall för
försäkringsföretag begränsas

— såvitt avser balansräkningen, till poster vars beteckning
börjar med arabiska siffror, med undantag för poster
som avser tekniska avsättningar, och

— såvitt avser resultaträkningen, till poster vars beteckning
börjar med en eller två gemena bokstäver, med
undantag för poster under 1.1 och 1.4 och II. 1, n.5 och
H.6.

Sammanslagning skall tillåtas endast i enlighet med de
bestämmelser som medlemsstaterna antagit.

AVSNITT 3

Balansräkningens uppställningsform

Artikel 6

Medlemsstaterna skall föreskriva följande form för
uppställning av balansräkningar:

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

med särskilt angivande av infordrat kapital (såvida det
inte i nationell lag föreskrivs att infordrat kapital skall
redovisas på skuldsidan, i vilket fall kapital som har
infordrats men ännu inte inbetalts skall tas upp som
tillgång, antingen under A eller under E.IV).

B. Immateriella tillgångar

angivna under posterna B och C.I, i artikel 9 i direktiv
78/660/EEG, med särskilt angivande av

— kostnader för bo lag sbildning, så som de definierats i
nationell lag, i den utsträckning de enligt nationell lag
får redovisas som tillgångar (såvida det inte i nationell
lag föreskrivs att de skall uppges i noter),

— goodwill, till den del den förvärvats mot vederlag (såvida
det inte i nationell lag föreskrivs att den skall uppges i
noter).

C. Placeringar

l. Mark och byggnader

med särskilt angivande av mark och byggnader som
används av ett försäkringsföretag för den egna
verksamheten (såvida det inte i nationell lag före-
skrivs att uppgift om detta skall lämnas i noter).

II. Placeringar i anknutna företag och ägarintressen:

1. Aktier och andelar i anknutna företag.

2. Obligationer och andra skuldförbindelser
emitterade av, och fordringar hos, anknutna
företag.

3. Ägarintressen.

4. Obligationer och andra skuldförbindelser
emitterade av, och fordringar hos, företag i
vilka försäkringsföretaget har ett ägarintresse.

m. Andra finansiella placeringar

1. Aktier och andra värdepapper med rörlig
avkastning och andelar i värdepappersfonder.

2. Obligationer och andra värdepapper med fast
avkastning.

3. Andelar i gemensamma investeringar.

4. Lån med säkerhet i fast egendom.

5. Annan utlåning.

6. Insättningar hos kreditinstitut.

7. Övriga.

IV. Depositioner hos företag som avgivit affär.

D. Placeringar för de livförsäkringstagares räkning som
själva bär placeringsrisken

E. Fordringar

(Fordringar hos

— anknutna företag, och

— företag i vilka försäkringsföretaget har ett
ägarintresse

skall redovisas särskilt, som delposter till posterna I, II
och Hl).

I. Fordringar som uppstått i direktförsäkrings-
verksamhet hos

1. försäkringstagare,

2. försäkringsförmedlare.

426

31.12.91

391LO674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/11

II. Fordringar som uppstått i återförsäkrings-
verksamhet.

ID. Andra fordringar.

IV. Tecknat och infordrat ej inbetalt kapital

(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att kapital
som har infordrats men inte inbetalts skall
redovisas som tillgång under A).

F. Andra tillgångar

I. Materiella tillgångar och varulager som angetts
under C.II och D.I i artikel 9 i direktiv
78/660/EEG, utom mark och byggnader, byggnader
under uppförande och erlagd handpenning avseende
mark och byggnader.

II. Kassa och bank.

ID. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras
nominella värde eller, i avsaknad därav, deras
bokförda parivärde), i den utsträckning det i
nationell lag medges att de redovisas i
balansräkningen.

IV. Övriga

G. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I. Upplupen ränta och hyra.

n. Förutbetalda anskaffningskostnader (med sär-
redovisning av vad som hänför sig till
skadeförsäkrings- respektive livförsäkringsrörelse).

III. Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

H. Förlust under räkenskapsåret

(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att den skall
redovisas under Skulder och eget kapital, post A.VI).

Skulder och eget kapital

A. Eget kapital

l. Tecknat kapital eller motsvarande medel

(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att infordrat kapital skall redovisas under denna post.
Tecknat kapital och inbetalt kapital skall i så fall redovisas var för sig).

II. Överkurs vid emission.

m. Uppskrivningsfond

IV. Kapitalreserver.

V. Balanserad vinst eller förlust.

VI. Vinst eller förlust under räkenskapsåret

(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att den skall redovisas under Tillgångar, post H, eller
under Skulder och eget kapital, post I).

B. Efterställda skulder

C. Tekniska avsättningar

1. Avsättning för ej intjänade premier:

a) bruttobelopp .......

b) återförsäkringsbelopp (-) .......

2. Livförsäkringsavsättning:

a) bruttobelopp (-) .......

b) återförsäkringsbelopp (-) .......

3. Avsättning för oreglerade skador:

a) bruttobelopp .......

b) återförsäkringsbelopp (-) .......

391L0674/S

Nr L 374/12

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

4. Avsättning för återbäring och rabatter
(om den inte tas upp under 2):

a) bruttobelopp

b) återförsäkringsbelopp (-)

5. Utjämningsavsättning

6. Övriga tekniska avsättningar

a) bruttobelopp

b) återförsäkringsbelopp (-)

D. Tekniska avsättningar för livförsäkringsavtal där försäkringstagaren bär placeringsrisken :

a) bruttobelopp .......

b) återförsäkringsbelopp (-) .......

E. Avsättningar för andra risker och kostnader

Artikel 7

1. Avsättningar for pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter.

3. Övriga avsättningar.

F. Depositioner mottagna från återförsäkrare.

G. Skulder

(Skulder till:

— anknutna företag, och

— företag i vilka försäkringsföretaget har ett
ägarintresse

skall redovisas särskilt, som delposter.)

1. Skulder som uppstått i direktförsäkringsverksamhet

n. Skulder som uppstått i återforsäkringsverksamhet

IH. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla
lån

IV. Skulder till kreditinstitut

V. Övriga skulder, inbegripet skatt och sociala avgifter

H. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I. Vifur under räkenskapsåret

(såvida det inte i nationell lag föreskrivs att den skall
redovisas under Skulder och eget kapital, post A.VI).

Artikel 14 i direktiv 78/660/EEG skall inte tillämpas på
åtaganden som sammanhänger med försäkringsverksamhet.

AVSNITT 4

Särskilda bestämmelser för vissa poster i balansräkningen

Artikel 8

Artikel 15.3 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas endast på
tillgångsposterna B och C.I och C.II enligt definitionen i
artikel 6 i detta direktiv. Alla förändringar avseende dessa
poster skall redovisas på grundval av balansvärdet vid
räkenskapsårets början.

Artikel 9

Tillgångar: Post C.III 2

Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning

1. Denna post skall omfatta omsättningsbara obligationer
och andra värdepapper med fast avkastning som emitterats av
kreditinstitut, av andra foretag eller av offentliga organ, såvida
de inte omfattas av post C.II 2 eller C.H 4.

2. Värdepapper som löper med en ränta som varierar i
enlighet med vissa givna faktorer, såsom räntan på
interbankmarknaden eller på euromarknaden, skall också anses
som obligationer och andra värdepapper med fast avkastning.

428

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/13

Artikel 10

Tillgångar: Post C.III 3

Andelar i gemensamma investeringar

Denna post skall omfatta andelar som ett foretag har i
investeringar som är gemensamma för flera företag eller
pensionsfonder, och där ett av dessa företag eller en av dessa
pensionsfonder har anförtrotts förvaltningen.

Artikel 11

Tillgångar: Post C.III 4 och C.III 5

Lån med säkerhet i fast egendom och annan utlåning

Lån till försäkringstagare där försäkringsbrevet utgör den
huvudsakliga säkerheten skall redovisas under "Annan
utlåning" och det sammanlagda beloppet skall anges i noter.
Lån med säkerhet i fast egendom skall redovisas som sådana
också när försäkringsavtalet utgör ytterligare säkerhet. Om
sammanlagda beloppet av "Annan utlåning" som inte har
försäkringsavtal som säkerhet är betydande, skall fördelningen
av lånen anges i en not.

Artikel 12

Tillgångar: Post C.III 6

Insättningar hos kreditinstitut

Denna post skall omfatta insatta belopp som är beroende av
uppsägning. Insättningar utan sådan begränsning skall tas upp
under F.n även om de är räntebärande.

Artikel 13

Tillgångar: Post C.III 7

Övriga

Denna post skall omfatta de placeringar som inte omfattas av
postema C.Hl 1-C.III 6. När sådana placeringar uppgår till
betydande belopp, skall de tas upp i noter till bokslutet.

Artikel 14

Tillgångar: Post C.IV

Depositioner hos företag som avgivit affär

I balansräkningen för ett företag som tar emot återförsäkring
skall denna post omfatta fordringar på de företag som har av-

givit affär och motsvara de garantibelopp som deponerats hos
dessa avgivande företag eller hos tredjeman eller som
innehållits av dessa företag.

Dessa fordringar får inte läggas samman med andra fordringar
som återförsäkraren kan ha på den som avgivit affär och inte
heller avräknas mot återförsäkrarens skulder till det företag
som avger affär.

Då värdepapper har deponerats hos den som avgivit affär eller
hos tredjeman men äganderätten behålls av det företag som
tagit emot återförsäkring, skall värdepappren upptas som
placering under lämplig rubrik i den senares bokslut.

Artikel 15

Tillgångar: Post D

Placeringar för de livförsäkringstagares räkning som själva
bär placeringsrisken

Vad gäller livförsäkring skall denna post omfatta å ena sidan
placeringar vilkas värde används för att bestämma värdet av
eller avkastningen på försäkringar kopplade till en fond för
gemensamma placeringar och å andra sidan placeringar som
tjänar som täckning för indexreglerade förpliktelser. Posten
skall också omfatta placeringar som innehas för medlemmarna
av en tontins räkning och som är avsedda att fördelas mellan
dem.

Artikel 16

Tillgångar: Post F.IV

Övriga

Denna post skall omfatta de tillgångar som inte hänförs till
posterna F.I-F.KL Om sådana tillgångar är betydande, skall
de anges i noter.

Artikel 17

Tillgångar: Post G.I

Upplupen ränta och hyra

Denna post skall omfatta sådan ränta och hyra som på
balansdagen är intjänad men som ännu inte har erhållits.

Artikel 18

Tillgångar: Post G.II

Förutbetalda anskaffningskostnader

1. Kostnaderna för förvärv av försäkringsavtal skall
återföras i enlighet med artikel 18 i direktiv 78/660/EEG i den
mån sådant återförande inte är förbjudet i medlemsstaterna.

429

Nr L 374/14

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

2. Medlemsstaterna får emellertid tillåta att anskaffnings-
kostnader i skadeförsäkringsrörelse dras av från ej intjänade
premier och i livförsäkringsrörelse från livförsäkrings-
avsättningama i enlighet med en försäkringsmatematisk metod.
När en sådan metod används, måste de belopp som dras av
från avsättningarna anges i noter.

Artikel 19

Skulder och eget kapital: Post A.I

Tecknat kapital eller motsvarande medel

Denna post skall omfatta alla belopp som, oavsett hur de
faktiskt betecknats, enligt den berörda medlemsstatens
nationella lag skall anses som eget kapital, tecknat av
aktieägare eller andra personer, allt efter det ifrågavarande
försäkringsföretagets associationsform.

Artikel 20

Skulder och eget kapital: Post A.IV

Kapitalreserver

Denna post skall omfatta alla slag av reserver som i artikel 9
i direktiv 78/660/EEG angivits och definierats under Skulder
och eget kapital, post A.IV. För försäkringsföretag vars
associationsform inte omfattas av direktiv 78/660/EEG får
medlemsstaterna vid behov föreskriva även andra slag av
reserver.

Kapitalreserverna skall i berörda försäkringsföretags
balansräkningar redovisas särskilt, som delposter under
Skulder och eget kapital, post A.IV, med undantag för
uppskrivningsfond som skall tas upp under Skulder och eget
kapital, post A.III.

Artikel 21

Skulder och eget kapital: Post B

Efterställda skulder

Har det genom avtal bestämts att vissa skulder, vare sig de
representeras av skriftliga skuldförbindelser eller ej, i händelse
av likvidation eller konkurs skall återbetalas först efter det att
alla övriga borgenärers krav har tillgodosetts, skall dessa
skulder tas upp under denna post.

Artikel 22

När en medlemsstat tillåter att ett företag i balansräkningen
tar upp medel vilkas fördelning mellan försäkringstagarna och
aktieägarna inte har fastställts vid räkenskapsårets utgång,
skall dessa medel tas upp på skuldsidan under en särskild post
Ba (Medel för framtida tilldelning).

Förändringar i denna post skall komma från en post 11.12 a i
resultaträkningen (Överföringar till eller från Medel för
framtida tilldelning).

Artikel 23

Skulder och eget kapital: Post C

Tekniska avsättningar

Artikel 20 i direktiv 78/660/EEG skall tillämpas på tekniska
avsättningar med de avvikelser som följer av artikel 24-30 i
det här direktivet.

Artikel 24

Skulder och eget kapital: Poster C.I b, C.2 b, C.3 b, C.4
b och C.6 b och D.b

Å terförsäkringsbelopp

1. Återförsäkringsbeloppen skall omfatta de verkliga eller
uppskattade belopp som enligt återförsäkringsavtal dras av
från de tekniska avsättningarnas bruttobelopp.

2. När det gäller avsättning för ej intjänade premier skall
återförsäkringsbeloppen beräknas enligt de metoder som avses
i artikel 57 eller i enlighet med villkoren i
återförsäkringsavtalet.

3. Medlemstaterna får kräva eller tillåta att
återförsäkringsbeloppen redovisas som tillgång. När denna
möjlighet utnyttjas, skall dessa belopp redovisas som tillgångar
under en post Da (Återförsäkrares andel av tekniska
avsättningar), med uppdelning på följande delposter:

1. Avsättning för ej intjänade premier

2. Livförsäkringsavsättning

3. Avsättning för oreglerade skador

4. Avsättning för återbäring och rabatter (om den inte tas
upp under 2)

5. Övriga tekniska avsättningar

6. Tekniska avsättningar för livförsäkringsavtal där
försäkringstagaren bär placeringsrisken.

Trots vad som sägs i artikel 5, skall dessa poster inte
sammanslås.

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/15

Artikel 25

Skulder och eget kapital: Post C.I

Avsättning för ej intjänade premier

Avsättning för ej intjänade premier skall omfatta den andel av
tecknade bruttopremier som skall föras till påföljande eller
senare räkenskapsår. I fråga om livförsäkringar får
medlemsstaterna i avvaktan på ytterligare harmonisering kräva
eller tillåta att avsättning för ej intjänade premier ingår i
posten C.2.

I de fall posten C.I i enlighet med artikel 26 skall omfatta
också avsättning för kvardröjande risker skall den betecknas
"Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker".
När avsättning för kvardröjande risker uppgår till betydande
belopp, skall den redovisas separat antingen i balansräkningen
eller i noter.

Artikel 26

Skulder och eget kapital: Post C.6

Övriga tekniska avsättningar

Denna post skall bl.a. innehålla avsättning för kvardröjande
risker, d.v.s. det belopp utöver avsättningen för ej intjänade
premier som har reserverats med hänsyn till risker som
försäkringsföretaget bär efter räkenskapsårets utgång för att
täcka alla ersättningskrav och kostnader som har samband med
gällande försäkringsavtal och som går utöver mot dessa avtal
svarande ej intjänade och förväntade premier. Om den
nationella lagstiftningen så föreskriver, får dock avsättningen
för kvardröjande risker sammanläggas med avsättningen för ej
intjänade premier som denna definieras i artikel 25 och ingå
i det belopp som redovisas under C.I.

Där de kvardröjande riskerna uppgår till betydande belopp,
skall summan av dem redovisas separat antingen i
balansräkningen eller i noter.

När den möjlighet som anges i artikel 3 andra stycket inte
utnyttjas, skall denna post omfatta också avsättningar för
stigande ålder.

Artikel 27

Skulder och eget kapital: Post C.2

Livförsäkringsavsättning

Livförsäkringsavsättningen skall omfatta det försäkrings-
matematiskt uppskattade värdet av ett försäkringsföretags
förpliktelser inklusive återbäring som redan har beviljats med
avdrag för det försäkringsmatematiska värdet av framtida
premier.

Artikel 28

Skulder och eget kapital: Post C.3

Avsättning för oreglerade skador

Avsättning för oreglerade skador skall uppgå till
försäkringsföretagets hela uppskattade slutliga kostnad för att
tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat
före räkenskapsårets utgång, vare sig dessa krav har anmälts
eller ej, minus belopp som bolaget redan betalat ut med
anledning av ersättningskrav.

Artikel 29

Skulder och eget kapital: Post C.4

Avsättning för återbäring och rabatter

Avsättningen för återbäring och rabatter skall omfatta belopp
avsedda för försäkringstagare eller förmånstagare och gäller
återbäring och rabatter såsom dessa definieras i artikel 39 i
den mån beloppen inte redan gottskrivits försäkringstagare
eller förmånstagare eller innefattats i post Ba Medel för
framtida tilldelning på det sätt som föreskrivs i artikel 22
första stycket eller i post C.2.

Artikel 30

Skulder och eget kapital: Post C.5

Utjämningsavsättning

1. Utjämningsavsättningen skall omfatta belopp som har
avsatts i enlighet med rättsliga eller administrativa krav på
utjämning av variationerna i skadefrekvens mellan åren eller
för att täcka speciella risker.

2. Om det i avsaknad av några sådana rättsliga eller
administrativa krav skapas reserver av den betydelse som
avses i artikel 20 för samma ändamål, skall detta uppges i
noter.

Artikel 31

Skulder och eget kapital: Post D

Tekniska avsättningar för livförsäkringsavtal där
försäkringstagaren bär placeringsrisken

Denna post skall omfatta de tekniska avsättningar som har
gjorts för att täcka åtaganden som följer av placeringar som
har samband med livförsäkringsavtal vilkas värde eller
avkastning bestäms med ledning av placeringar för vilka
försäkringstagaren bär risken eller med ledning av ett index.

431

391L0674/S

Nr L 374/16

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

Varje ytterligare teknisk avsättning som därutöver görs för att
täcka dödsfallsrisker, driftskostnader eller övriga risker (såsom
utbetalningar som skall ske viss inlösningsdag eller
garantibelopp som skall erläggas vid inlösen) skall tas upp
under post C.2.

Post D skall också omfatta tekniska avsättningar som
representerar en tontinorganisatörs åtaganden gentemot
tontinens medlemmar.

Artikel 32

Skulder och eget kapital: Post F

Depositioner mottagna från återförsäkrare

I balansräkningen för ett försäkringsbolag som avger affär
skall denna post omfatta belopp som deponerats av andra
försäkringsföretag i enlighet med återförsäkringsavtal eller
som innehålls av samma skäl. Dessa belopp får inte slås
samman med andra belopp som försäkringsföretaget är
skyldigt eller har att fordra av dessa andra försäkringsföretag.

När ett företag som har avgett affär har erhållit värdepapper
som säkerhet och står som ägare till dessa, skall denna post
omfatta det belopp företaget är skyldigt med anledning av
depositionen.

AVSNITT 5

Resultaträkningens uppställningsform

Artikel 33

1. Medlemsstaterna skall föreskriva den i artikel 34 angivna
formen för uppställning av resultaträkning.

2. Den tekniska resultaträkningen för skadeförsäkrings-
rörelse skall användas för de klasser av direktförsäkring som
omfattas av direktiv 73/239/EEG och för motsvarande klasser
av återförsäkringsrörelse.

3. Den tekniska resultaträkningen för livförsäkringsrörelse
skall användas för de klasser av direktförsäkring som omfattas
av direktiv 79/267/EEG och för motsvarande klasser av
återförsäkringsrörelse.

4. Medlemsstaterna får kräva eller medge att företag som
uteslutande driver återförsäkringsrörelse använder den tekniska
resultaträkningen för skadeförsäkringsrörelse för hela sin
rörelse. Detsamma skall också gälla företag som utöver
återförsäkring endast meddelar direkt skadeförsäkring.

Artikel 34

Resultaträkningen

I. Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter, netto efter avgiven återförsäkring

a) tecknade bruttopremier

b) premier för avgiven återförsäkring (-)

c) förändring i bruttoavsättningen för ej intjänade
premier, och i den mån den nationella lagstiftningen
medger att denna avsättning tas upp under Skulder
och eget kapital, posten C.I, förändring i
avsättningen för kvardröjande risker (+/-)

d) förändring i avsättningen för ej intjänade premier,
återförsäkrares andel (+/-)

2. Fördelad avkastning på placeringar överförd från det
icke-tekniska resultatet (post III 6)

3. Övriga tekniska intäkter, netto efter avgiven
återförsäkring

4. Uppkommna krav på försäkringsersättning, netto efter
avgiven återförsäkring

a) utbetalda försäkringsersättningar

aa) bruttobelopp

bb) återförsäkrares andel (-)

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/17

b) förändring i avsättningen för oreglerade skador

aa) bruttobelopp

bb) återförsäkrares andel (-)

5. Förändringar i andra tekniska avsättningar, netto efter
avgiven återförsäkring, vilka inte tas upp under andra
rubriker (+/-)

6. Återbäring och rabatter, netto efter avgiven
återförsäkring

7. Driftskostnadsnetto

a) anskaffningskostnader

b) förändring i posten Förutbetalda anskaffnings-
kostnader (+/-)

c) administrationskostnader

d) återförsäkrares provisioner och vinstandelar (-)

8. Övriga tekniska kostnader, netto efter återförsäkring

9. Förändring i utjämningsavsättningen ( + /-)

10. Delsaldo (teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse
(post III 1)).

II. Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse

1. Premieintäkter, netto efter avgiven återförsäkring

a) tecknade bruttopremier

b) premier för avgiven återförsäkring (-)

c) förändring i avsättningen för ej intjänade premier,
netto efter avgiven återförsäkring ( + /-)

2. Intäkter och vinster av placeringar

a) intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om

intäkter från anknutna företag.............

b) intäkter från övriga placeringar, med särskild

uppgift om intäkter från anknutna företag.............

aa) intäkter från mark och byggnader

bb) intäkter från övriga placeringar

c) återföring av värdejusteringar av placeringar

d) vinster vid avyttring av placeringar

3. Orealiserade vinster på placeringar

4. Övriga tekniska intäkter, netto efter avgiven
återförsäkring

5. Uppkommna krav på försäkringsersättning, netto efter
avgiven återförsäkring

a) utbetalade försäkringsersättningar

aa) bruttobelopp

bb) återförsäkrares andel (-)

28 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

433

391L0674/S

Nr L 374/18

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

b) förändring i avsättningen för oreglerade skador

aa) bruttobelopp

bb) återförsäkrares andel (-)

6. Förändring i övriga tekniska avsättningar, netto efter
avgiven återförsäkring, vilka inte tas upp under andra
rubriker (+/-)

a) livförsäkringsavsättningefteravgivenåterförsäkring

aa) bruttobelopp

bb) återförsäkrares andel (-)

b) övriga tekniska avsättningar, netto efter avgiven
återförsäkring

7. Återbäring och rabatter, netto efter avgiven
återförsäkring

8. Driftskostnadsnetto

a) anskaffningskostnader

b) förändring i posten Förutbetalda anskaffnings-
kostnader (+/-)

c) administrationskostnader

d) återförsäkrares provisioner och vinstandelar (-)

9. Kostnader för och förluster på placeringar

a) kapitalförvaltningskostnader, inklusive räntor

b) värdejusteringar av placeringar

c) förluster vid avyttring av placeringar

10. Orealiserade förluster på placeringar

11. Övriga tekniska kostnader, netto efter återförsäkring

12. Fördelad avkastning på placeringar överförd till icke-
tekniska redovisningen (post ID.4)

13. Delsaldo (behållning av teknisk redovisning - liv-
försäkringsrörelse (post ffl.2)

m. Icke-teknisk redovisning

1. Teknisk redovisning - skadeförsäkringsrörelse (post
1.10)

2. Teknisk redovisning - livförsäkringsrörelse (post II.13)

3. Intäkter och vinster på placeringar

a) intäkter från ägarintressen, med särskild uppgift om

intäkter från anknutna företag............

b) intäkter av övriga placeringar, med särskild uppgift

om intäkter från anknutna företag............

aa) intäkter från mark och byggnader

bb) intäkter från övriga placeringar

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/19

c) återföring av värdejusteringar av placeringar

d) vinster vid avyttring av placeringar

4. Fördelad avkastning på placeringar överförd från den
tekniska redovisningen av livförsäkring (post II. 12)

5. Kostnader och förluster på placeringar

a) kapitalförvaltningskostnader, inklusive räntor

b) värdejusteringar av placeringar

c) förluster vid avyttring av placeringar

6. Fördelad avkastning på placeringar överförd till den
tekniska redovisningen av skadeförsäkring (post 1.2)

7. Övriga intäkter

8. Övriga kostnader, inklusive värdejusteringar

9. Skatt på resultat av den normala verksamheten

10. Resultat av den normala verksamheten efter skatt

11. Extraordinära intäkter

12. Extraordinära kostnader

13. Extraordinärt resultat

14. Skatt på extraordinärt resultat

15. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster

16. Vinst eller förlust under räkenskapsåret

AVSNITT 6

Särskilda bestämmelser för vissa poster i resultaträkningen

Artikel 35

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.1 a.

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post n.l a.

Tecknad bruttopremie

I posten Tecknad bruttopremie skall innefattas alla belopp som
förfaller till betalning under räkenskapsåret med anledning av
försäkringsavtal, oavsett om dessa belopp helt eller delvis
avser ett senare räkenskapsår, och skall omfatta bl.a

i) ännu inte debiterade premier i fall då beräkningen
av premiema inte kan göras förrän vid årets slut,

ii) — engångspremier, inklusive premier för

livräntor.

— vid livförsäkring, även engångspremier som
härrör från avsättningar för återbäring och
rabatter i den mån dessa enligt avtal skall
betraktas som premier och den nationella
lagstiftningen kräver eller medger att de
redovisas som premier,

iii) tilläggspremier vid halvårsvisa, kvartalsvisa eller
månadsvisa premieinbetalningar samt tilläggs-
betalningar gjorda av försäkringstagare för utgifter
som försäkringsföretaget haft,

iv) vid koassurans, företagets andel av totalt
premiebelopp,

v) återförsäkringspremier från försäkringsföretag som
avgivit eller retumerat affär inkl portföljpremie

efter avdrag för:

— belopp som gottskrivits företag som avgivit eller
retumerat affär när portfölj återtas, och

— uppsagda avtal.

391L0674/S

Nr L 374/20

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

I ovannämnda belopp får inte inräknas skatter och offentliga
avgifter som utgår på försäkringspremier.

Artikel 36

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.1 b

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post D.1 b

Premie för avgiven återförsäkring

Posten premie for avgiven återförsäkring skall omfatta alla
premier som betalats eller förfallit till betalning med anledning
av återförsäkringsavtal som försäkringsföretaget har ingått.
Portföljposter som förfaller till betalning vid tecknandet eller
förnyelsen av avgiven affär skall läggas till och gottgörelse på
grund av pågående portföljåtertaganden skall dras av.

Artikel 37

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Postema 1.1 c och
1.1 d

Teknisk redovisng av livförsäkring: Post D.1 c

Förändring i avsättning för ej intjänade premier, netto efter
avgiven återförsäkring

I avvaktan på ytterligare samordning får medlemsstaterna i
fråga om livförsäkring kräva eller medge att förändringen i
avsättning för ej intjänade premier inräknas i förändringen i
livförsäkringsavsättningen.

Artikel 38

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.4

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post H.5

Utgående försäkringsersättningar, netto efter avgiven
återförsäkring

1. Posten skall omfatta alla utbetalningar av
försäkringsersättningar som gjorts under räkenskapsåret med
tillägg för avsättningen för oreglerade skador men med avdrag
för avsättningen för oreglerade skador avseende det
föregående räkenskapsåret.

Beloppet skall omfatta livräntor, återköp av försäkringar,
överföring av avsättning för oreglerade skador mellan företag
som avgivit affär och återförsäkrare och kostnader för egen
och fristående skadereglering samt kostnader för skador som
inträffat, men ej anmälts så som de som anges i artikel 60.1
b och 60.2 a.

Belopp som kan återvinnas genom regress eller
räddningsåtgärder som avses i artikel 60.1 d skall dras av.

2. När det är väsentlig skillnad mellan

— avsättningen vid årets ingång för oreglerade skador från
föregående år, och

— utbetalade försäkringsersättningar för skador från
föregående år och avsättningen för oreglerade skador
vid årets slut,

skall detta anges i en not, med fördelning på skadeart och
belopp.

Artikel 39

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.6

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post n.7

Återbäring och rabatter, netto efter avgiven återförsäkring

Återbäring skall omfatta alla belopp som skall belasta
räkenskapsåret och som har utbetalats eller skall utbetalas till
försäkringstagare eller andra försäkrade eller avsättas för deras
räkning, inkl, belopp som använts för att öka de tekniska
avsättningarna eller som använts för att minska framtida
premier i den omfattning som beloppen utgör en tilldelning av
överskott eller vinst från rörelsen i sin helhet eller från en
rörelsegren, efter avdrag för sådana avsättningar från
föregående år som inte längre behövs.

Rabatter skall omfatta sådana belopp i den utsträckning de
utgör en partiell återbetalning av premier på grundval av
erfarenheten av enskilda avtal.

När de belopp som debiterats för återbäring resp, rabatter är
väsentliga skall de anges var för sig i noter.

Artikel 40

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.7 a

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post H.8 a

Anskaffningskostnader

Anskaffningskostnader skall omfatta kostnader som uppkommit
för att ingå försäkringsavtal. De skall täcka såväl direkta
kostnader såsom anskaffningsprovisioner, kostnaden för att
upprätta försäkringsavtal och att föra in försäkringsavtalet i
beståndet, som indirekta kostnader såsom annonskostnader och

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/21

de administrationskostnader som sammanhänger med hand-
läggning av offerter och utfärdande av försäkringsbrev.

Medlemsstaterna får föreskriva att fömyelseprovisioner anges
under post 1.7 c eller IL8 c.

Artikel 41

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.7 c

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post n.8 c

Administrationskostnader

Administrationskostnader skall omfatta kostnader för
premieuppbörd, förvaltning av bestånd, hantering av
återbäring och rabatter samt för mottagen och avgiven
återförsäkring. De skall särskilt inkludera personalkostnader
och avskrivning av kontorsinventarier och kontorsutrustning
i den mån dessa kostnader inte behöver redovisas under
anskaffningskostnader, uppkommna krav på
försäkringsersättning eller kostnader för placeringar.

Artikel 42

Teknisk redovisning av livförsäkring: Posterna n.2 och II.9

Icke-teknisk redovisning: Posterna III.3 och Hl.5

Intäkter ock vinster samt kostnader och förluster av
placeringar

1. Alla intäkter och vinster samt kostnader och förluster av
placeringar som sammanhänger med skadeförsäkrings-
verksamhet skall anges i den icke-tekniska redovisningen.

2. Om ett företag endast driver livförsäkringsrörelse skall
intäkter och vinster samt kostnader och förluster av
placeringar anges i den tekniska redovisningen av
livförsäkring.

3. Om ett företag driver både liv- och
skadeförsäkringsrörelse skall intäkter och vinster samt
kostnader och förluster av placeringar anges i den tekniska
redovisningen av livförsäkring, till den del de direkt
sammanhänger med den bedrivna livförsäkringsrörelsen.

4. Medlemsstaterna får kräva eller tillåta att intäkter och
vinster samt kostnader och förluster av placeringar anges
utifrån det slag av placering beloppet är hänförligt till, om
nödvändigt genom ytterligare poster i den tekniska
redovisningen av skadeförsäkring, på samma sätt som för
motsvarande poster i den tekniska redovisningen av
livförsäkring.

Artikel 43

Teknisk redovisning av skadeförsäkring: Post 1.2

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post II. 12

Icke-teknisk redovisning: Post IH.4 och III.6

Fördelad avkastning på placeringar

1. I de fall avkastningen på placeringar överförs till den
tekniska redovisningen av skadeförsäkring skall överföringen
från den icke-tekniskt redovisningen dras av från post m.6
och läggas till post 1.2.

2. I de fall den avkastning på placeringar som anges i den
tekniska redovisningen av livförsäkring överförs till den icke-
tekniska redovisningen, skall överföringen dras av från post
II. 12 och läggas till post IH.4.

3. Medlemsstaterna får fastställa regler för hur och med
vilka belopp som avkastning får överföras från en del av
resultaträkningen till en annan. Skälen för sådana överföringar
och grunderna för hur de genomförs skall anges i noter i varje
särskilt fall. Där så är lämpligt räcker det med hänvisning till
innehållet i berörd författning.

Artikel 44

Teknisk redovisning av livförsäkring: Post II.3 och n.10

Orealiserade vinster och förluster vid avyttring av placeringar

1. För livförsäkringsrörelse får medlemsstaterna tillåta att
postema II.3 och II. 10 i resultaträkningen helt eller delvis
anger skillnaden mellan

— placeringar värderade till verkligt värde eller till värdet
enligt de principer som anges i artikel 33.1 i direktiv
78/660/EEG, och

— deras värde till inköpspris.

Under alla omständigheter skall medlemsstaterna föreskriva att
de belopp som anges i första stycket skall tas upp i
ovannämnda poster i de fall de har samband med placeringar
som tas upp som tillgångar under D.

2. Medlemsstater som kräver eller tillåter att placeringar
som tas upp som tillgångar under C värderas till verkligt
värde kan, med avseende på skadeförsäkring, medge att i
resultaträkningen i en post Hl.3 a och i en post Hl.5 a helt
eller delvis anges förändringen av skillnaden mellan värdering
av dessa placeringar till verkligt värde och deras inköpspris.

29 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 10. Del V

437

391L0674/S

Nr L 374/22

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

AVSNITT 7

Värderingsregler

Artikel 45

Artikel 32 i direktiv 78/660/EEG, enligt vilken värderingen av
de poster som redovisas i årsbokslutet skall grundas på inköps-
eller tillverkningskostnad, skall i den mån inte annat stadgas
i artikel 46-49 i det här direktivet, tillämpas på placeringar.

Artikel 46

1. Medlemsstaterna får kräva eller tillåta att placeringar
som tas upp som tillgångar under C värderas till verkligt
värde i enlighet med artiklarna 48 och 49.

2. De placeringar som tas upp som tillgångar under D skall
tas upp till verkligt värde.

3. Om placeringar tas upp till inköpspris skall deras
verkliga värde anges i noter.

Emellertid far medlemsstater i vilka placeringar vid tidpunkten
för anmälan av detta direktiv tas upp till inköpspris ge
företagen rätt att senast fem år efter den tidpunkt som avses
i artikel 70.1 välja att i noter ange det verkliga värdet av de
placeringar som tas upp som tillgångar under C.I och högst tre
år efter samma dag välja att ange verkligt värde för övriga
placeringar.

4. Om placeringar tas upp till sitt verkliga värde, skall
inköpspriset anges i noter.

5. Samma värderingsmetod skall tillämpas på alla place-
ringar som tas upp under en och samma post angiven med en
arabisk siffra eller som tas upp som tillgångar under C.I.

6. För varje placering skall i en not anges vilken
värderingsmetod som har använts.

Artikel 47

I de fall placeringar värderas till verkligt värde skall artikel
33.2 och 33.3 i direktiv 78/660/EEG tillämpas utom då annat
föreskrivs i artikel 37 och 44 i det här direktivet.

Artikel 48

1. I fråga om andra placeringar än mark och byggnader
skall med verkligt värde menas marknadsvärde; jämför dock
punkt 5.

2. I de fall värdet av en placering noteras officiellt på en
officiell börs, skall med marknadsvärde menas värdet på

balansdagen eller när denna inte är börsdag, på senaste
börsdag före balansdagen.

3. I de fall då det finns en marknad för andra placeringar
än dem som avses i punkt 2 skall med marknadsvärde förstås
det genomsnittliga pris till vilket sådana placeringar handlades
på balansdagen eller när denna dag inte är bankdag på senaste
bankdag före balansdagen.

4. I de fall då det på den dag då bokslutet upprättas har
sålts eller till omedelbar försäljning utbjudits sådana
placeringar som avses i punkt 2 eller 3 skall marknadsvärdet
på dessa reduceras med den faktiska eller beräknade
försäljningskostnaden.

5. Utom i de fall kapitalandelsmetoden tillämpas i enlighet
med artikel 59 i direktiv 78/660/EEG, skall värderingen av
alla andra placeringar ske på grund av ett försiktigt beräknat
försäljningsvärde.

6. I samtliga fall skall värderingsmetoden beskrivas exakt
och skälet för valet av denna lämnas i en not.

Artikel 49

1. I fråga om mark och byggnader skall med verkligt värde
förstås marknadsvärdet på värderingsdagen, i tillämpliga fall
nedsatt på det sätt som föreskrivs i punkterna 4 och 5.

2. Med marknadsvärde skall förstås det pris som mark och
byggnader på värderingsdagen skulle betinga vid en privat
försäljning mellan en villig säljare och en oberoende köpare,
under antagandet av att egendomen offentligt utbjuds till salu,
att marknadsförhållandena tillåter försäljning i normal ordning
och att det med beaktande av egendomens art står en skälig
tidsrymd till förfogande för förhandling av köpet.

3. Marknadsvärdet skall fastställas genom värdering av
varje markenhet och byggnad för sig minst en gång vart femte
år enligt metoder som är allmänt erkända eller godkända av de
myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamhet.
Artikel 35.1 b i direktiv 78/660/EEG skall inte gälla.

4. Om värdet av någon markenhet eller byggnad har
minskat sedan senaste värdering enligt punkt 3, skall en
lämplig värdejustering göras. Det lägre värde som då bestäms
får inte höjas i senare balansräkningar om inte höjningen är
föranledd av en ny bestämning av det marknadsvärde som
erhålls i enlighet med punkterna 2 och 3.

5. Om mark eller byggnader den dag då bokslutet upprättas
har sålts eller beräknas bli sålda inom kort, skall från det
värde som erhålls i enlighet med punkt 2 och 4 avdras faktiska
eller beräknade försäljningskostnader.

438

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/23

6. Om det är omöjligt att fastställa marknadsvärdet av en
markenhet eller en byggnad, skall det värde som erhålls med
ledning av inköpspris eller tillverkningskostnad betraktas som
verkligt värde.

7. I en not skall anges vilken metod som har använts för
att bestämma det verkliga värdet på mark och byggnader samt
hur dessa fördelar sig på räkenskapsår vad avser senast gjorda
värdering.

Artikel 50

När artikel 33 i direktiv 78/660/EEG tillämpas på
försäkringsföretag skall det ske på följande sätt:

a) Punkt l.a skall gälla tillgångar som tas upp under F.I
såsom definierade i artikel 6 i detta direktiv.

b) Punkt l.c skall gälla tillgångar som redovisas under
C.I-C.IV och F.I (utom vad gäller varulager) samt F.m
såsom definierade i artikel 6 i detta direktiv.

Artikel 51

Artikel 35 i direktiv 78/660/EEG skall gälla försäkringsföretag
enligt följande.

a) Den skall gälla tillgångar som tas upp under B och C
och anläggningstillgångar upptagna under F.I såsom
definierade i artikel 6 i detta direktiv.

b) Punkt l.c aa skall gälla tillgångar som redovisas under
C.n-C.IV samt F.m såsom de är definierade i artikel
6 i detta direktiv.

Medlemsstaterna far kräva att värdejusteringar avseende
överlåtbara värdepapper som tagits upp som placeringar, så att
de tas upp till det lägre värde de skall åsättas på balansdagen.

Artikel 52

Artikel 38 i direktiv 78/660/EEG skall gälla tillgångar som
redovisas under F.I såsom de är definierade i artikel 6 i detta
direktiv.

Artikel 53

Artikel 39 i direktiv 78/660/EEG skall gälla tillgångar som
redovisas under E.I-E.m samt F.n såsom de är definierade
i artikel 6 i detta direktiv.

Artikel 54

Vid skadeförsäkrings verksamhet skall beloppet förutbetalda
anskaffningskostnader fastställas på motsvarande sätt som för
ej intjänade premier.

Vid livförsäkringsverksamhet får beräkningen av belopp som
skall anses som förutbetalda anskaffningskostnader ske inom
ramen för den försäkringsmatematiska beräkning som avses i
artikel 59.

Artikel 55

1 a) Obligationer och andra värdepapper med fast
avkastning som redovisas som tillgångar under C.II
och C.m skall tas up till inköpspris i
balansräkningen om de inte har värderats till
marknadsvärde. Medlemsstaterna får dock kräva
eller medge att sådana värdepapper tas upp i
balansräkningen till inlösenvärdet.

b) I de fall inköpspriset för värdepapper som avses i
punkt a överstiger inlösenvärdet, skall skillnaden
kostnadsföras i resultaträkningen. Medlemsstaterna
får dock kräva eller medge att skillnaden skrivs av
enligt en plan så att den är helt avskriven när
värdepapperen löses in. Denna skillnad skall anges
särskilt i balansräkningen eller i en not.

c) I de fall inköpspriset för värdepapper som avses i
punkt a understiger inlösenvärdet, får medlems-
staterna kräva eller medge att skillnaden redovisas
som inkomst fördelad enligt en plan över den tid
som återstår till dess värdepapper löses in. Nämnda
skillnad måste visas separat i balanräkningen eller
i not till bokslutet.

2. I de fall obligationer eller andra värdepapper med fast
avkastning inte är värderade till marknadsvärde och säljs före
inlösentidpunkten och inkomsten används till köp av andra
obligationer eller värdepapper med fast avkastning, får
medlemsstaterna medge att skillnaden mellan försäljnings-
intäkten och det bokförda värdet fördelas jämnt över den tid
som återstår till den ursprungliga placeringens inlösentidpunkt.

Artikel 56

Tekniska avsättningar

De tekniska avsättningarna måste vid varje tidpunkt vara så
stora att företaget kan upfylla alla åtaganden som rimligen kan
förutses uppkomma med anledning av ingångna
försäkringsavtal.

Artikel 57

Avsättning för ej intjänade premier

1. Avsättningen för ej intjänade premier skall i princip
beräknas särskilt för varje försäkringsavtal. Medlemsstaterna
får dock tillåta att statistiska metoder används, i synnerhet
bråkdelsmetod och metod med fasta procentsatser, när de kan
förväntas ge ungefär samma resultat som beräkningar för varje
avtal för sig.

391L0674/S

Nr L 374/24

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

2. Inom försäkringsklasser där det är olämpligt att anta en
tidsmässig korrelation mellan risk och premie, skall en
beräkningsmetod användas som tar hänsyn till hur risken
varierar över tiden.

Artikel 58

Avsättning för kvarstående risker

Om de ersättningskrav och administrativa kostnader som
förväntas uppkomma efter räkenskapsårets slut på grund av
avtal som har slutits före räkenskapsårets utgång beräknas
överstiga avsättningen för ej intjänade premier och
avsättningen för ej erlagda premier för samma avtal skall en
sådan avsättning för kvarstående risker som avses i artikel 26
beräknas på grundval av det överskjutande beloppet.

Artikel 59

Livförsäkringsavsättning

1. LivfÖrsäkringsavsättningen skall i princip beräknas
särskilt för varje livförsäkringsavtal. Medlemsstaterna får dock
medge att statistiska eller försäkringsmatematiska metoder
används om de kan förväntas ge ungefar samma resultat som
beräkningar för varje avtal för sig. En sammanfattning av de
viktigaste beräkningsantagandena skall lämnas i en not.

2. Beräkningen skall göras årligen av en
försäkringsmatematiker eller annan specialist på detta område
på grundval av erkända försäkringsmatematiska metoder.

Artikel 60

Avsättning för oreglerade skador

1. Skadeförsäkring

a) Avsättningen skall i princip beräknas särskilt för varje
ärende på grundval av de ytterligare kostnader som kan
beräknas uppkomma. Statistiska metoder får användas
om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande
av riskernas an. Medlemsstaterna får dock kräva att
sådana metoder skall godkännas i förväg innan de
används.

b) Denna avsättning skall även täcka skador som på
balansdagen inträffat men ej anmälts. Beloppet för
sådana skador skall bestämmas med hänsyn till tidigare
erfarenhet av antal och storlek av skador som anmäls
efter balansdagen.

c) Skaderegleringskostnader skall omfattas av beräkningen
av avsättningen oavsett hur de uppkommit.

d) Belopp som kan återvinnas genom att överta
försäkringstagarnas rätt mot tredjeman (regress) eller
genom övertagande av äganderätten till försäkrad
egendom (räddning) skall dras av från avsättningen för
oreglerade skador. Avdragen skall beräknas försiktigt.
Om avdragen uppgår till betydande belopp skall de
specificeras i noter.

e) Utan hinder av vad som sägs under d får
medlemsstaterna kräva eller tillåta att belopp som kan
återvinnas skall anges som tillgångar.

f) Om skadeersättning skall betalas i form av livränta,
skall det belopp som avsätts för detta ändamål beräknas
med erkända försäkringsmatematiska metoder.

g) Varje icke öppet redovisad diskontering eller
nedsättning är förbjuden, vare sig den beror på
åsättande av ett dagsvärde på en avsättning för oreglerad
skada som beräknas bli slutreglerad till ett högre belopp
eller åstadkoms på annat sätt.

Medlemsstaterna får tillåta att diskontering eller
nedsättning som görs öppet tar hänsyn till intäkter och
vinster av placeringar. Sådan diskontering eller
nedsättning får inte förekomma med mindre

i) den beräknade genomsnittliga dagen för
slutreglering av skadorna ligger minst fyra år
efter balansdagen,

ii) diskonteringen eller nedsättningen genomförs
med erkända och försiktiga metoder, varvid
den behöriga myndigheten måste underrättas i
förväg innan metoden för diskontering ändras,

iii) företaget när totalkostnaden för skadornas
reglering beräknas tar hänsyn till alla faktorer
som kan medföra ökning av kostnaden,

iv) företaget har tillräckliga uppgifter till sitt
förfogande för att bygga upp en tillförlitlig
modell för den takt med vilken skadorna
regleras,

v) den räntesats som används vid
nuvärdesberäkningar inte överstiger en
försiktig bedömning av intäkter och vinster av
de tillgångar som placerats som avsättning för
oreglerade skador under den tidsrymd som
erfordras för betalning av skadorna och inte
heller överstiger vare sig

— intäkter och vinster av sådana tillgångar
under de föregånde fem åren, eller

— intäkter och vinster av sådana tillgångar
under året före balansdagen.

Om sådan diskontering eller nedsättning har använts,
skall företaget i en not ange avsättningens totala belopp
före diskontering eller nedsättning, de skadearter för

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/25

vilka diskontering skett eller från vilka nedsättning skett
och, för varje skadeart, de metoder som har använts,
särskilt räntesatsen vid de beräkningar som avses i
föregående punkt, punkt iii och v, och kriterierna för att
beräkna den tidsrymd som kommer att förflyta innan
skadorna är slutreglerade.

2. Livförsäkring

a) Avsättningen för oreglerade skador skall vara lika stor
som skulden till förmånstagama med tillägg för
kostnaden för reglering av ersättningskrav. Den skall
omfatta avsättningen för inträffade men ej anmälda
ersättningsfall.

b) Medlemsstaterna får föreskriva att uppgifter enligt a
skall intas i skuldposten C.2.

Artikel 61

1. I avvaktan på vidare samordning får medlemsstaterna
kräva eller tillåta att följande metoder används när det på
grund av försäkringsklassens art eller den typ av försäkring
det gäller vid bokslutet för riskåren saknas tillräckliga
uppgifter om premier som skall erhållas, ersättningskrav som
skall betalas eller bådadera och säkra bedömningar därför inte
kan göras.

Metod 1

Överskottet av tecknade premier över skador och
förvaltningskostnader för avtal som börjar under teckningsåret
skall bilda en teknisk avsättning som ingår i den tekniska
avsättning för oreglerade skador som anges i balansräkningen
under Skulder och eget kapital, post C.3. Avsättningen kan
också beräknas på grundval av en angiven procentsats av den
tecknade premien om en sådan metod är ändamålsenlig för den
risk som försäkrats. Vid behov skall detta avsättningsbelopp
ökas så att det är tillräckligt för att täcka nuvarande och
framtida förpliktelser. De tekniska avsättningar som görs med
denna metod skall ersättas av en avsättning för oreglerade
skador som beräknas på vanligt sätt så snart tillräcklig
information har samlats och senast vid utgången av det tredje
året från teckningsåret.

Metod 2

De belopp som anges i den tekniska redovisningen eller i
enskilda poster i denna skall avse ett år som helt eller delvis
föregår räkenskapsåret, dock inte mer än tolv månader före
räkenskapsåret. De tekniska avsättningarnas belopp i bokslutet
skall vid behov ökas så att de täcker nuvarande och framtida
förpliktelser.

2. I de fall då en av de metoder som beskrivs i första
punkten används, skall detta ske systematiskt under en följd av
år om inte omständigheterna motiverar en ändring.
Användningen av endera metoden skall anges i noterna
tillsammans med skälen därför; om ändring sker i den använda
metoden, så skall även inverkan på tillgångar, skulder,
ekonomisk ställning och resultat anges i noterna. Används
metod 1, skall i noterna även anges den tid som förflyter till
dess att en avsättning för oreglerade skador på vanligt sätt
upprättas. I de fall metod 2 används, skall den tid med vilken
det tidigare året föregår räkenskapsåret och storleken av de
berörda transaktionerna anges i noter.

3. I denna artikel skall med "teckningsår" förstås det
räkenskapsår då försäkringsavtal inom ifrågavarande
försäkringsklass eller försäkringsslag börjar att gälla.

Artikel 62

I avvaktan på vidare samordning skall de medlemsstater som
kräver bildande av utjämningsavsättningar föreskriva
värderingsregler som skall gälla för sådana avsättningar.

AVSNITT 8

Noternas innehåll

Artikel 63

I stället för de upplysningar som krävs i artikel 43.1 8 i
direktiv 78/660/EEG skall försäkringsföretag lämna följande
särskilda upplysningar.

I. I fråga om skadeförsäkring skall i noterna anges

1. tecknad bruttopremie

2. intjänad bruttopremie

3. skadeersättningar brutto

4. driftskostnader brutto

5. återförsäkringsresultat.

Dessa belopp skall fördelas på direkt försäkring och
mottagen återförsäkring, om mottagen återförsäkring
utgör 10 % eller mer av tecknad bruttopremie, och
inom direkt försäkring grupperas på följande
försäkringsklasser:

— Olycksfall och sjukdom.

— Motorfordon, ansvar mot tredjeman.

Nr L 374/26

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

— Motorfordon, övriga klasser.

— Sjöfart, luftfart och transport.

— Brand och annan skada på egendom.

— Allmän ansvarighet.

— Kredit och borgen.

— Rättsskydd.

— Assistans.

— Övriga försäkringsklasser.

Grupperingen av försäkringsklasser inom direkt försäkring är
inte nödvändig om summan av tecknade bruttopremier för i
frågavarande grupp inte överstiger 10 miljoner ecu. Varje
företag skall dock ange beloppen för de tre största grupperna
av försäkringsklasser i sin rörelse.

II. 1 fråga om livförsäkring skall i noterna anges följande
uppgifter:

1. Tecknad bruttopremie, fördelad mellan direkt
försäkring och mottagen återförsäkring om
mottagen återförsäkring utgör 10 % eller mer av
tecknad bruttopremie och inom direkt försäkring
utvisa

a) i) premier för individuell försäkring

ii) gruppförsäkringspremier

b) i) periodiska premier

ii) engångspremier

c) i) premier för ej återbäringsberättigade avtal

ii) premier för återbäringsberättigade avtal

iii) premier for avtal där försäkringstagaren
bär placeringsrisken.

Uppgifter avseende a, b eller c krävs inte om
beloppet inte överstiger 10 % av tecknad

bruttopremie för direkt försäkring.

2. ÅterfÖrsäkringsresultatet

EU. I de fall som avses i artikel 33.4, skall i noterna
upplysas om bruttopremiernas fördelning på
livförsäkring och skadeförsäkring.

IV. I samtliga fall skall i noterna upplysas om den totala

bruttopremie för direkt försäkring som avser avtal som
har slutits av försäkringsföretaget i

— den medlemsstat där huvudkontoret är beläget,

— övriga medlemsstater, och

— övriga länder.

Uppgiften behöver dock inte lämnas om en post inte
överstiger 5 % av den totala bruttopremien.

Artikel 64

Försäkringsföretag skall i noter ange det totala beloppet för
provisioner för direkt försäkringsrörelse som ingår i
räkenskaperna för räkenskapsåret. Detta krav omfattar alla
slags provisioner, och särskilt provision för ackvisition,
förnyelse, uppbörd och beståndsförvaltning.

AVSNITT 9

Bestämmelser om sammanställd redovisning

Artikel 65

1. Försäkringsföretag skall upprätta sammanställd redovis-
ning och sammanställd förvaltningsberättelse i enlighet med
direktiv 83/349/EEG, såvida ej annat föreskrivs i detta avsnitt.

2. I den mån en medlemsstat inte tillämpar artikel 5 i
direktiv 83/349/EEG skall punkt 1 gälla också moderföretag
vars hela eller väsentliga verksamhetsinriktning är att förvärva
innehav i dotterföretag och att göra dem vinstbringande, såvitt
dotterföretagen uteslutande eller huvudsakligen är
försäkringsföretag.

Artikel 66

Direktiv 83/349/EEG skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Artiklarna 4, 6 och 40 skall inte gälla.

2. Uppgifter som avses i den första och andra strecksatsen
i artikel 9.2, alltså

— summan av anläggningstillgångarna, och

— nettoomsättningen,

skall ersättas med särskilda uppgifter om de tecknade
bruttopremierna såsom dessa är definierade i artikel 35
i det här direktivet.

3. En medlemsstat får tillämpa artikel 12 i direktiv
83/349/EEG också på två eller flera försäkringsföretag
som inte har något sådant samband som sägs i artikel
1.1 eller 1.2 i det direktivet men som på annan grund

442

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/27

än avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund eller
bolagsordning står under gemensam ledning.
Gemensam ledning kan också bestå av betydelsefulla
och varaktiga återförsäkringsförbindelser.

4. Medlemsstaterna får medge undantag från artikel 26.1
c i direktiv 83/349/EEG om en affär är avslutad enligt
sedvanliga villkor i branschen och har skapat rättigheter
för försäkringstagarna. Sådana avsteg skall anges, och
om de har väsentlig betydelse för tillgångar, skulder,
ekonomiskt läge och resultat för samtliga företag som
ingår i den sammanställda redovisningen skall denna
omständighet uppges i en not till redovisningen.

5. Artikel 27.3 i direktiv 83/349/EEG skall tillämpas under
förutsättning att balansdagen för ett företag som
omfattas av sammanställd redovisning inte ligger
tidigare än sex månader före balansdagen för den
sammanställda redovisningen.

6. Artikel 29 i direktiv 83/349/EEG skall inte tillämpas på
sådana skuldposter som av företagsgruppen värderats
med tillämpning av särskilda bestämmelser för
försäkringsföretag eller på sådana förändringar av
tillgångar som påverkar försäkringstagarnas rätt. Om
denna avvikelse tillämpas, skall detta anges i noter.

Genom nationell lagstiftning får dock bestämmas att
förvaltningsberättelsen inte behöver offentliggöras enligt punkt

1. I sådana fall skall den hållas tillgänglig för allmänheten på
företagets huvudkontor i den ifrågavarande medlemsstaten.
Det skall vara möjligt att på begäran få en kopia av hela
berättelsen eller någon del av den. Priset på en sådan kopia får
inte överstiga administrationskostnaden.

2. Punkt 1 skali också gälla i fråga om vederbörligen
fastställd sammanställd redovisning. sammanställd
förvaltningsberättelse och berättelse som avgivits av dem som
är ansvariga tor revision av sammanställd redovisning.

3. Om ett försäkringsföretag som har upprättat årsbokslut
eller sammanställd redovisning inte är etablerat i någon sådan
bolagsform som är angiven i artikel 1.1 i direktiv 78/660/EEG
och inte har skyldighet enligt nationell lag att offentliggöra
handlingar som avses i punkt 1 och 2 i denna artikel och som
föreskrivs i artikel 3 i direktiv 68/151/EEG. skall företaget i
vart fall hålla handlingarna tillgängliga för allmänheten på sitt
huvudkontor. Det skall vara möjligt att på begäran få kopior
av handlingarna. Priset på sådana kopior får inte överstiga
administrationskostnaden.

4. Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för
underlåtenhet att följa bestämmelserna om offentliggörande i
denna artikel.

Artikel 67

Medlemsstaterna får uteslutande för sammanställd redovisning
kräva eller tillåta att hela beloppet av intäkter och vinster samt
kostnader och förluster av placeringar anges i den icke-
tekniska redovisningen även när dessa har samband med
livförsäkringsrörelse.

Medlemsstaterna får i sådan fall dessutom kräva eller tillåta
fördelning av del av intäkter och vinster av placeringar på
livförsäkringsrörelsens redovisning.

AVSNITT 10

Offentliggörande

Artikel 68

1 .Ett försäkringsföretags vederbörligen fastställda årsbokslut
skall, jämte förvaltningsberättelse och berättelse avgiven av de
personer som är ansvariga för revision av räkenskaperna,
offentliggöras enligt nationell lag i varje medlemsstat i
överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG1.

1 EGT nr L 65. 14.3.1968, s. 8.

AVSNITT 11

Slutbestämmelser

Artikel 69

Den kontaktkommitté som har inrättats enligt artikel 52 i
direktiv 78/660/EEG skall, när den vederbörligen har bildats,
ha till uppgift

a) att, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 169
och 170 i fördraget, underlätta enhetlig tillämpning av
detta direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om
praktiska problem i samband med tillämpningen,

b) att vid behov rekommendera kommissionen tillägg eller
ändringar i detta direktiv.

Artikel 70

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1994 anta de
lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa
detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om
detta.

När medlemsstaterna antar bestämmelser till följd av punkt 1
skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller

Nr L 374/28

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare
föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje
medlemsstat själv utfärda.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna
texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som
de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

bestämmelser i detta direktiv som ger medlemsstaterna
valmöjlighet mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits vid
tillämpning av direktivet och särskilt med hänsyn tagen till
syftet att åstadkomma större åskådlighet och samordning av de
bestämmelser som omfattas av detta direktiv.

Artikel 72

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 1991.

Artikel 71

På rådets vägnar

Fem år efter den dag som avses i artikel 70.2 skall rådet på
förslag från kommissionen se över och vid behov ändra de

P. DANKERT

Ordförande

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/29

BILAGA

FÖRESKRIFTER ANGÅENDE LLOYD’S

A. ALLMÄNT

I detta direktiv skall både Lloyd’s och Lloyd’s syndikat anses som försäkringsföretag.

Om annat inte följer av de nödvändiga anpassningar som anges i avsnitt B skall

— Lloyd’s syndikat upprätta årsbokslut ("syndikatbokslut"), och

— Lloyd’s upprätta sammanlagda bokslut ("sammanlagd redovisning") i stället för den sammanställda redovisning
som föreskrivs i direktiv 83/349/EEG.

I denna bilaga skall med "Lloyd’s redovisning" förstås bägge de typer av redovisningar som anges ovan.

B. Särskilda bestämmelser

1. Syndikatbokslutens innehåll

Om annat inte följer av punkt 9 skall syndikatbokslut upprättas kumulatativt för tre teckningsår i taget och
omfatta ett särskilt bokslut ("underwriting account") för vart och ett av dessa år samt en balansräkning för
de tre teckningsåren sammantagna. Redovisningar gjorda efter 12 resp. 24 månader skall betecknas som
redovisning för öppna år. Försäkringsredovisningen skall föras på ett sätt som motsvarar de bestämmelser som
gäller för upprättande av resultaträkning. Där skall dessutom framgå

a) för varje post, ändringen sedan föregående bokslutsdag,

b) syndikatets fördelade teckningskapacitet för det aktuella redovisningsåret.

2. Sammanlagd redovisnings innehåll

Sammanlagd redovisning skall upprättas genom att boksluten för alla Lloyd’s syndikat kumuleras. Boksluten
skall innehålla en not med uppgift om

a) affärer mellan syndikaten, inkl, tecknad premie och utbetalade försäkringsersättningar,

b) på vilket sätt de run off-räkenskapsår ("run-off years of account") som avses i punkt 9 har beaktats,

c) på vilket sätt gränsen för premieintäkter för enskilda medlemmar av Lloyd’s syndikat har beräknats.

3. Kapital

Varken Lloyd’s eller Lloyd’s syndikat skall i den sammanlagda redovisningen resp, syndikatboksluten behöva
uppge belopp för skuldposterna A.I (Tecknat kapital eller motsvarande medel), A.II (Överkurs vid emission)
eller A.IV (Kapitalreserver). I stället skall Lloyd’s i en not fogad till sammanlagda redovisningen lämna
följande uppgifter:

a) Medlemmarnas personliga tillgångar

1. Depositioner hos Lloyd’s

2. Den personliga reservfonden

3. Den särskilda reservfonden

4. Övriga redovisade medel

b) Lloyd’s centrala resurser

1. Centralfondens nettotillgångar

2. Nettotillgångar i "Corporation of Lloyd's"

4. Beskattning

a) Varken Lloyd’s eller Lloyd’s syndikat behöver i den sammanlagda redovisningen resp, syndikatboksluten

redovisa belopp för skuldposterna E.2 (Avsättningar för skatter) och G.V (Övriga skulder, inbegripet
skatt och sociala avgifter) till den del endast skatt avses eller postema III.9 (Skatt på resultatet av den
normala verksamheten) och III. 14 (Skatt på extraordinärt resultat) i resultaträkningen förutom de belopp
som avdragits vid källan.

Nr L 374/30

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

31.12.91

b) I en not till Lloyd’s hela redovisning skall dock anges varför en skattedebitering inte visas och den
grundläggande skattesats som gäller för de belopp som dras av vid källan.

5. Redovisningsprinciper

a) Fortsatt verksamhet

Den princip om fortsatt verksamhet som anges i artikel 31.1.a i direktiv 78/660/EEG gäller inte för
Lloyd’s redovisning.

b) Periodisering

Den periodiseringsprincip som anges i artikel 31.1.d i direktiv 78/660/EEG gäller inte för Lloyd’s
redovisning.

c) Fördelning av intäkter

Inom tre år efter den tidpunkt som anges i artikel 70.1 skall Lloyd’s och Lloyd’s syndikat hänföra
intäkter som härrör från försäkringsavtal till räkenskapsår utifrån tidpunkt för ikraftträdandet.

d) Övriga redovisningsprinciper

I all Lloyd’s redovisning skall

— likartade poster behandlas på samma sätt,

— ersättningar från återförsäkring beaktas i fråga om öppna år i de fall syndikatet har utbetalat
skadeersättning,

— driftkostnader hänföras till det teckningsår under vilket de inträffat.

6. Tekniska avsättningar

I den mån annat inte följer av punkt 9 och med avsteg från artikel 56 och 60 skall tekniska avsättningar inte
göras i Lloyd’s redovisning.

I stället skall följande åtgärder vidtas:

a) Den försäkringstekniska redovisningen för öppna år skall innehålla uppgift om överskottet av inbetalda
premier över betalda krav på försäkringsersättning och betalda utgifter, på motsvarande sätt som enligt
artikel 61.

b) en avsättning för oreglerade skador skall beräknas när teckningsåret avslutas och redovisas i enlighet med
punkt 8.

7. Öppna år

Syndikaten skall föra räkenskaper för öppna år enligt kontantprincipen.

8. Återförsäkring för bokslut ("Reinsurance to close")

Om annat inte följer av punkt 9 skall syndikat avsluta sina räkenskaper vid slutet av en treårsperiod genom
att betala en premie ("reinsurance to close") och därvid lämna åtminstone följande uppgifter:

— Bruttobeloppet för anmälda ej ersatta skador ............

— Förväntad återförsäkringsersättning (-) ............

— Nettobeloppet för anmälda ej ersatta skador ............

— Avsättning för bruttobeloppet av inträffade, ej anmälda skador ............

— Förväntad återförsäkringsersättning (-) ............

— Avsättning för nettobeloppet av inträffade, ej anmälda skador ............

— Nettopremie för återförsäkring för årets bokslut ("reinsurance to close") (netto) ............

9. Run off-räkenskapsår ("run-ojfyears of account")

a) Vid tillämpning av denna punkt skall med run off-räkenskapsår avses ett år för vilket det vid den
tidpunkt då bokslut normalt skulle ha gjorts enligt punkt 8 på grund av osäkerhet ännu inte kan
bestämmas någon "återförsäkring för bokslut" och redovisningen följaktligen måste lämnas öppen till
dess att osäkerheten har undanröjts.

31.12.91

391L0674/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1995/96:10

Bilaga 13

Nr L 374/31

b) För vaije run off-räkenskapsår skall syndikatbokslut innehålla en försäkringsteknisk redovisning som
anger vilka belopp som innehålls för att täcka alla kända och okända obetalda skulder, motsvarande en
avsättning för oreglerade skador beräknad på vanligt sätt.

10. Upplysning om depositioner hos företag som avgivit affär

Intill tre år efter den tidpunkt som anges i artikel 70.1 skall varken LIoyd’s eller Lloyd’s syndikat vara
skyldiga att lämna uppgift om tillgångar enligt post C.IV,(Depositioner hos företag som avgivit affär).

11. Livförsäkringsrörelse

Med avvikelse från artikel 33.3 får Lloyd’s livförsäkringsrörelse (ren temporär livförsäkring för en period
av högst 10 år) tas upp i Lloyd’s redovisning i den form som anges i artikel 34.1 för skadeförsäkring.

12. Bruttopremier

Med avvikelse från artikel 35 får bruttopremie anges netto efter mäklararvode. Utöver föreskrifterna i artikel
35 skall för resultatpostema 1.1 a och II. 1 a (Tecknad bruttopremie, netto efter återförsäkring) i en not

— för vaije syndikatbokslut lämnas en redogörelse för grunderna för redovisning av provision och
mäklararvode samt uppgift om beräknad genomsnittsprovision och genomsnittsarvode för var och en av
de huvudsakliga försäkringsgrenama syndikatet tecknat,

— i sammanlagda redovisningen tas in uppgift om beräknad genomsnittlig provisions- och arvodessats för
hela marknaden.

13. Innehållet i noterna till Lloyd’s bokslut

I noterna till Lloyd’s bokslut skall med bruttopremie förstås vad som angetts i punkt 12.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 1995

Prop. 1995/96:10

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blom-
berg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsråden Freivalds och Persson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:10 Års- och koncern-
redovisning.

448

Rättsdatablad

Prop. 1995/96:10

Författningsrubrik

Bestämmelser som
infor, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Ärsredovisningslag

(1995:000)

Lag om ändring i
aktiebolagslagen
(1975:1385)

Lag om ändring i lagen
(1992:160) om utländska
filialer m.m.

Lag (1995:000) om
årsredovisning i
kreditinstitut och
värdepappersbolag

Lag (1995:000) om
årsredovisning i
försäkringsföretag

Lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1988:713)

Lag om ändring i lagen
(1980:272) om rätt för
utländska försäkrings-
företag att driva
försäkringsrörelse i
Sverige

3 kap. 7 § första stycket,

5 kap. 9 § andra stycket,

7 kap. 16 § samt 8 kap.

4 § andra stycket och

10 § första stycket

13 kap. 6 a §

14 a §, 22 § tredje
stycket

1 kap. 5 och 6 §§,

3 kap. 2 § samt 8 kap.

6 §

1 kap. 1, 4 och 5 §§
samt 8 kap. 6 §

1 kap. 9 §, 7 kap. 1, 2
och 10 f §§

10 §

378L0660, 383L0349,

390L0604, 390L0605,

394L0008

389L0666, 386L0117

386L0635

391L0674

449

gotab 49018, Stockholm 1995

Års- och koncernredovisning

RIKSDAGEN

Sami. 1 Regeringens proposition

Del 4 - Försäkringsföretag

Inledning

8 Allmänna bestämmelser för årsredovisningen

8.1 Årsredovisningens delar

8.2 Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisandebild

8.3 Andra grundläggande principer för redovisningen

9 Balans- och resultaträkningarna

9.1 Balansräkningen

9.1.1 Uppställningsform för balansräkningen

9.1.2 Balansräkningens utformning och innehåll

9.2 Resultaträkningen

9.2.1 Uppställningsform för resultaträkningen

9.2.2 Resultaträkningens utformning och innehåll

9.3 Avvikelser från uppställningsformernas postindelning

9.4 Ändring av redovisningsprinciper

9.5 Angivande av jämförelsetal

9.6 Kvittning

9.7 Redovisning av bokslutsdispositioner, obeskattadereserver och latent skatt

9.8 Redovisning av återbäringsmedel

10 Värdering av tillgångar

10.1 Materiella tillgångar, immateriella tillgångar ochplaceringstillgångar

10.1.1 Principer för värdering av materiella och immateriellatillgångar

Skälen för regeringens förslag:

10.1.2 Anskaffningsvärde för tillgångar

10.1.3 Avskrivningar av tillgångar

10.1.4 Nedskrivning av tillgångar

10.1.5 Uppskrivning av tillgångar

10.1.6 Uppskrivningstak för fastigheter?

10.1.7 Huvudprinciper för värdering av placeringstillgångar

10.1.8 Värdering av placeringstillgångar till verkligt värde

Direktivet:

10.2 Värdering av fordringar, kassa och bank samtvarulager

10.2.1 Huvudprinciper för värdering

10.2.2 Värdering av tillgångar över anskaffningsvärdet

10.2.3 Värdering av varulager

10.2.4 Periodisering av vissa lånekostnader, över- och underkurserm.m.

10.2.5 Periodisering av utgifter för tecknande av försäkringsavtal

10.3 Värdering av tillgångar för skuldtäckning

11 Skulder, avsättningar och inom linj en-poster

11.1 Införandet av begreppet avsättningar i balansräkningen

11.2 Panter, ansvarsförbindelser och åtaganden (poster inomlinjen)

11.3 Särskilt om avtal om avgångsvederlag m.m.

11.4 Redovisning av försäkringstekniska avsättningar

Direktivet:

12 Tilläggsupplysningar

12.1 Vissa allmänna tilläggsupplysningar om värderingenm.m.

12.2 Tilläggsupplysningarnas placering

12.3 Tilläggsupplysningar om taxeringsvärden och omförsäljning av vissa tillgångar

13 Förvaltningsberättelse

14 Resultatanalys

15 Redovisning av koncern- och intresseföretag

15.1 Koncernbegreppet

Gällande rätt:

15.2 Intresseföretag och ägarintressen

15.3 Redovisning av aktier och andelar i koncern- ochintresseföretag m.m.

15.4 Kapitalandelsmetoden och dess användande i års-redovisningen

16 Koncernredovisning

16.1 Skyldighet att upprätta koncernredovisning

Skälen för regeringens förslag:

16.2 Koncernredovisningens utformning och innehåll

16.3 Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovis-ningen

16.3.1 Behandling av dotterföretag i allmänhet

16.3.2 Behandling av dotterföretag som är livförsäkringsföretag

16.4 Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

16.5 Konsolideringsmetodemas reglering

16.6 Konsolidering av dotterföretag

16.6.1 Förvärvsmetoden

16.6.2 Poolningsmetoden

16.6.3 Konsolidering av dotterföretag med kapitalandelsmetoden

\6.~1 Konsolidering av andra företag än dotterföretag

16.7.1 Konsolidering av intresseföretag med kapitalandelsmetoden

16.7.2 Klyvningsmetoden

16.8 Upplysningar om dotter- och intresseföretag m.m.i koncernredovisningen

17 Offentliggörande av års- och koncernredovis-ningar

17.1 Offentliggörande genom ingivande till iegistrerings-myndigheten

17.2 Annan publicering

18 Delårsrapport

8.2 Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande
bild

9.7 Redovisning av bokslutsdispositioner, obeskattade
reserver och latent skatt

10.1 Materiella tillgångar, immateriella tillgångar och
placeringstillgångar

10.1.1 Principer för värdering av materiella och immateriella
tillgångar

10.2 Värdering av fordringar, kassa och bank samt
varulager

10.2.4 Periodisering av vissa lånekostnader, över- och underkurser
m.m.

11.2 Panter, ansvarsförbindelser och åtaganden (poster inom
linjen)

12.1 Vissa allmänna tilläggsupplysningar om värderingen
m.m.

12.3 Tilläggsupplysningar om taxeringsvärden och om
försäljning av vissa tillgångar

15.3 Redovisning av aktier och andelar i koncern- och
intresseföretag m.m.

15.4 Kapitalandelsmetoden och dess användande i års-
redovisningen

16.3 Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovis-
ningen

16.8 Upplysningar om dotter- och intresseföretag m.m.
i koncernredovisningen

17 Offentliggörande av års- och koncernredovis-
ningar

17.1 Offentliggörande genom ingivande till iegistrerings-
myndigheten

Kommentarer till balansräkningens poster och försäkringsredovis-
ningsdirektivets artiklar därom

2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, kon-
cernföretag

4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresse-
företag