angående godkännande av avtal mellan Sverige och FinIand för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Proposition 1973:179

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 179 år 1973        Prop. 1973:179

Nr 179

Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande ar dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, m. m.; given den 2 november 1973.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga Innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Finland ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett tiU avtalet fogat protokoll.

Efter ratifikation avses avtalet och protokollet träda i kraft sedan de båda staterna underrättat varandra om att ratifikation skett och bli tillämpat första gången, såvitt avser skatt som uttas vid källan, på inkomst som uppbärs den 1 januari närmast efter ikraftträdandet och, såvitt avser annan skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, på sådan skatt som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet.

1   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

Prop. 1973:179

Utdrag ar protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av avtal mellan konungariket Sveriges regering och republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till avtalet fogat protokoll och anför.

Sedan Kungl. Maj:t den 25 maj 1973 beslutat att avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till avtalet fogat protokoll skulle undertecknas, har dessa den 27 juni 1973 undertecknats för Sveriges del av beskickningschefen i Helsingfors.

Den 21 december 1949 slöts mellan Sverige och Finland ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1950: 19, BeU 1950: 5, rskr 1950: 20) och tiUämpades första gången vid 1950 års taxering (SFS 1950: 198 och 199). Avtalet ändrades genom tilläggsavtal den 19 juni 1958 (prop. 1958: B 43, BeU 1958: B 20, rskr 1958: B 104; SFS 1959: 20) och genom skriftväxling den 9 september 1968 (SFS 1968: 517). Genom överenskommelse den 25 september 1952 har faststäUts regler om tiUämpningen av vissa bestämmelser i avtalet (SFS 1952: 716).

Under de senaste åren har mellan samtliga nordiska länder pågått arbete med revision av de äldre dubbelbeskattningsavtalen i syfte att anpassa dessa till de principer som rekommenderats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och som kommit tUl uttryck i det modeUavtal som denna organisation färdigställde år 1963. Inom ramen för detta arbete slöts ett nytt avtal med Norge den 1 november 1971, som godkändes av riksdagen samma år (prop. 1971:172, SFS 1972: 35). Förhandlingar om nya avtal med Danmark och Island har nyligen avslutats. Med Finland inleddes avtalsförhandlingar i Stock-hohn under hösten 1971 och den 19 december 1972 paraferades ett på svenska språket avfattat förslag tUl nytt avtal samt ett tiU avtalet fogat protokoU. Texter på finska språket har sedermera utarbetats. Förslaget

Prop. 1973:179                                                         3

tUl avtal och protokoll torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Förslagen tUl avtal och protokoll remitterades tiU kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. Sistnämnda myndighet har framfört vissa synpunkter på bl. a. de föreslagna bestämmelserna i art. 18 punkt 2 i avtalet vilka jag avser att ta upp i samband med redogörelsen för innehållet i denna artikel.

Den finska inkomstbeskattningen företer i sina grunddrag stora likheter med den svenska. Beskattningen grundas sålunda på två allmänna inkomstskatter, nämligen den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. HärtUl kommer, liksom i Sverige, en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statiiga inkomstskatten och förmögenhetsskatten regleras i en gemensam lag om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt av år 1943. Sjöman som arbetar ombord på finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt som påminner om den svenska och som infördes samtidigt med denna år 1958. Slutligen uttas, enligt i stort sett samma gmnder som den kommunala inkomstskatten, en kyrkoskatt till förmån för de lokala församlingama av den evangeUsk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet.

Fysiska personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra sammanslutningar är i prmcip oinskränkt skattskyldiga, dvs. all inkomst som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktig. Fysiska personer bosatta utanför Finland samt utländska bolag och andra sammanslutningar är begränsat skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för inkomster — med vissa undantag — som härrör från Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person anses bosatt i Finland om han eller hans familj har sin huvudsakliga bostad där eller om han utan avbrott vistas i Finland under minst sex månader.

Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer efter progressiva skiktskalor. De skattskyldiga indelas i tre skatteklasser, beroende på civUslånd och underhåll av bam. Skatteklass III omfattar personer, som under inkomståret eller under minst 10 år dessförinnan underhålUt barn under 17 års ålder, samt aUa gifta skattskyldiga under äktenskapets tre första år. Skattesatsen varierar från 13 % för inkomst mellan 4 400 och 6 000 finska mark (FM) tUl 51 % för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM (en FM f.n. ca 1: 16 svenska kronor). Skatteklass II omfattar gifta skattskyldiga, som ej tUlhör skatteklass III, samt ensamstående som är under 24 år och inte tiUhör skatteklass III. Skatten utgår med 13 % för inkomst meUan 3 400 och 4 400 FM och med 52 % för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Skatteklass I omfattar ensamstående skattskyldiga som ej tUlhör annan skatteklass. Skatten utgår med 13 % för inkomst mellan 2 500 och 3 400 FM och med 53 % för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Den

Prop. 1973:179 4

kommunala inkomstskatten är proportionell och varierar mellan ca 12 och ca 19 % beroende på kommunal utdebitering.

Äkta makar sambeskattas vid taxeringen till statiig inkomst- och förmögenhetsskatt medan särtaxering gäller vid kommunalbeskattningen. Om båda makarna har inkomst av anställning, fritt yrke eller rörelse eller pension, erhåller den make som har den lägsta inkomsten ett särskilt avdrag med 1 500 FM jämte 50 % av den del av inkomsten som överstiger 1 500 FM, sammanlagt dock högst 3 000 FM. Personer tUlhörande skatteklass III får från den statliga inkomstskatten avräkna 60 FM för varje barn under 16 år. Allmänna avdrag medges vid inkomstbeskattningen för bl. a. ränta och periodiskt understöd. Vid beräkning av statlig inkomstskatt medges dessutom ett särskilt avdrag med 20 % på de första 10 000 FM av inkomst av anställning eller pension och 15 % på dämäst följande belopp om 10 000 FM av inkomsten, sammanlagt således högst 3 500 FM. Liknande avdrag, men med lägre belopp, medges personer med inkomst av fritt yrke eller rörelse.

Aktiebolag är i princip underkastat s. k. ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. den del av bolagets vinst som utdelas tUl aktieägare beskattas både hos bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mildras dock i flera avseenden. Sålunda är finskt aktiebolag och även finsk ekonomisk förening i allmänhet fritagna från både statlig och kommunal inkomstskatt på utdelning frän annat finskt aktiebolag eller annan finsk ekonomisk förening. I de fall skattefrihet för utdelning enligt nyssnämnda regler inte föreligger, får utdelnmgsmoltagaren i stället från den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten på utdelningen avräkna ett belopp motsvarande 15 % av utdelningen. Denna avräkningsrält är dock tillfälligt upphävd för inkomståren 1972 och 1973. Slutiigen äger aktiebolag och ekonomisk förening rätt alt vid beräkning av tUl statUg inkomstskatt beskattningsbar inkomst avdraga ett belopp motsvarande 40 % av utdelad vinst. I den mån bolagets inkomst utgörs av utdelning, som enligt tidigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget, får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger mottagen skattefri utdelning. Den statliga bolagsskatten är proportionell med en skattesats av 43 %. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 15 % samt kyrkoskatt med 1 %, sammanlagt således i genomsnitt 59 %. Effekten av de skatteregler jag här redogjort för kan illustreras med följande exempel:

Rördsevinst                                                       400 000

Mottagen skattefri utdehiing                                 100 000

Sammanlagd vinst                                              500 000

Utdelning tiU aktieägarna                                     300 000

Prop. 1973:179

Statlig inkomstskatt:

Rörelsevinst enligt ovan

Avdrag: 40 % av (300 000—100 000) = 200 000

Beskattningsbar vinst

Statiig inkomstskatt 43 % på 320 000 Kommunal inkomstskatt 15 % på 400 000 Kyrkoskatt 1 % på 400 000

Sammanlagd skatt

400 000

— 80 000

320 000

137 600

60 000

4 000

201 600

Den effektiva skattesatsen på rörelsevinsten blir således i exemplet 50,4 %.

Intill utgången av år 1972 gällde, att såväl i Finland bosatta skattskyldiga som skattskyldiga bosatta utanför Finland beskattades — med vissa undanlag i fråga om utdelning — efter taxering. Fr. o. m. år 1973 sker emellertid beskattning beträffande vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands, i form av källskatt, dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning, ränta, vissa slag av royalty, inkomst av anställning samt pension. Skattesatsen är 25 % för utdelning och 30 % för övriga inkomstslag. Skatten tas ut på inkomstens bruttobelopp utom i fråga om lön och liknande ersättnmg. I sistnämnda fall medges schablonavdrag med 15 % av brattoinkomsten för artister och liknande yrkesutövare samt med 10 % för andra skattskyldiga. Övriga inkomster, som förvärvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland, beskattas fortfarande på nettobasis efter taxering. Detsamma gäller sådan utdelning, ränta eller royalty som förvärvas av ett utiändskt förelag genom ell fast driftställe som företaget har i Finland.

Den statliga förmögenhetsskatten utgår efter en progressiv skiktskala med 0,5 % för nettoförmögenhet som överstiger 25 000 FM men inte 50 000 FM och med 2 % för sådan förmögenhet som överstiger 500 000 FM.

Slutligen bör nämnas, att finsk lagstiftning innehåller regler om skattelättnader vid investering i de s. k. utvecklingsområdena, huvudsakligen i norra och mellersta Finland. Lagstiftningen är temporär och tUlämpas på skattskyldig som under åren 1966—1975 grundar ny produktionsanläggning inom utvecklingsområde eUer utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller förnyar sin maskinpark m. m. så att anläggnmgens produktionsförmåga eller produktionens förädlingsgrad väsentiigt höjs. Skatlelättnadema utgörs av fri avskrivningsräll på anläggningstillgångarna, 3 % extra avskrivningsavdrag, förbud mot s. k. prövningsbeskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet från förmögenhetsskatt.

ti   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

Prop. 1973:179                                                         6

De viktigaste sakliga skillnadema meUan det nya avtalet och nu gäUande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelsema om utddningsbeskatlningen, beskattningen av personer anställda i allmän tjänst och metoden för undvikande av dubbelbeskattnmg.

Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.

Art. 1 och 2 anger de personer och de skatter som omfattas av avtalet. Avtalet avses i princip skola omfatta alla de skatter som nu eller i framtiden tas ut i de båda staterna på inkomst och förmögenhet. Enligt art. 2 punkt 5 är skatter på lotteri- och vadhållningsvinster samt arvs- och gåvoskatter uttryckligen undantagna från avtalets lillämplig-hetsområde. Art. 3—5 innehåller definitioner av vissa uttryck som används i avtalet och har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med OECD:s modellavtal. I art. 3 förekommer dock en definition av "intemationell trafik" som inte återfinns i modellavtalet. Definitionen har betydelse för tUlämpningen av art. 8, art. 13 punkt 2, art. 15 punkt 3 b och art. 22 punkt 3. I art. 3 har vidare klargjorts, alt uttrycken "Finland" resp. "Sverige" även innefattar den del av kontinentalsockdn till vilken resp. stat har rättigheter enligt 1958 års konvention om kontinentalsockeln. Art. 4 och 5 kan i förhållande till nuvarande avtal i vissa fall innebära sakliga skillnader. Enligt nuvarande avtal är t. ex. i fall av s. k. dubbelt hemvist för juridisk person nationaliteten avgörande för hemvistet enligt avtalet men enligt art. 4 punkt 3 i det nya avtalet avgörs en sådan konflikt till förmån för den stat där den verkliga led ningen finns.

Art. 6—21 innehåller bestämmelser om beskattningen av särskilda, inkomstslag.

Enligt art. 6 får inkomst av fastighet beskattas i den stal där fastigheten är belägen. Denna princip gäller även i nuvarande avtal enligt vilket fastighetsinkomst beskattas endast i den stat där fastigheten finns. Genom alt för svensk del i det nya avtalet införts den s. k. credit of tax-metoden (avräkning av skatt) för undanröjande av dubbelbeskattning gäller dock allmänt beträffande inkomst som enligt avtalet får beskattas i Finland att svensk skatt får tas ut om inkomsttagaren har hemvist i Sverige. Därvid skall emellertid från den svenska skatten på inkomsten avräknas den finska skatt som uttagils på samma inkomst. Bestämmelserna härom finns i art. 24 punkt 3, som jag senare skall återkomma till. I fråga om inkomst av fastighet innebär dessa regler, att inkomst av fastighet i Finland, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, får beskattas i Sverige med avräkning för den skatt som tagits ut i Finland enligt art. 6. Bestämmelserna i art. 6 punkt 3 tar särskilt sikte på en i Finland vanlig form för dispositionsrätt till bostadslägenhet, nämligen iimehav av aktie i bostadsaktiebolag. Inkomst på grund av upplåtelse av sådan rätt får beskattas i den stat där bolagets fastighet är belägen.

Prop. 1973:179                                                         7

Inkomst av rörelse får enligt art. 7 beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från fast driftställe. Uttrycket "fast driftställe" är definierat i art. 5. Om person med hemvist i Sverige driver rörelse från fast driftställe i Finland får inkomsten av rörelsen beskattas även i Sverige men finsk skatt på rörelseinkomsten skall enligt art. 24 punkt 3 avräknas från den svenska skallen. Det bör i detta sammanhang påpekas, att de särskilda regler om beskattning av vinst vid försäljning, förädling eller transport av virke, vilka återfmns i punkt 4 av slutprotokollet tUl art. 5 i nuvarande avtal, inte har någon motsvarighet i det nya avtalet.

Art, 8 innehåller särskilda regler om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik. Sådan inkomst beskattas endast i den stat där företaget har sm verkliga ledning. I art. 8 punkt 3 har tagits in speciella regler om beskattning av inkomst av luftfart, som förvärvas av Scandinavian Airlines System (SAS).

Enligt art, 9 kan omräkning av inkomst av rörelse ske vid obehörig vinstöverflyttning tUl utlandet, exempelvis i förhållande mellan moderförelag i en stat och dotterföretag i den andra. Artikelns första stycke samt första meningen i andra stycket överensstämmer med OECD:s modellavtal. De två sista meningarna i andra stycket däremot har i sak oförändrade överförts från gällande avtal. Sistnämnda bestämmelser innebär en förpliktelse för en stat att underrätta den andra statens behöriga myndighet när fråga om omräkning uppkommer. Artikelns bestämmelser har för svensk del betydelse vid tUlämpning av 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) (43 § 1 mom, ändrad senast 1965: 573).

Regler om beskattning av utdelning har intagits i art. 10. Enligt nuvarande avtal får den stat varifrån utdelningen betalas (källstaten) innehålla skatt vid källan med 10 %. Denna procentsats har i princip bibehållits i det nya avtalet (art. 10 punkt 2 första stycket b). Om mottagaren av utdelningen är ett bolag som direkt eller indirekt behärskar minst 25 % av röstetalet för aktiema i det utdelande bolaget, får emellertid skatten i källstaten inte överstiga 5 %. Skatt som tagits ut i källstaten avräknas enligt art. 24 från den skatt som uttagits i mottagarens hemviststat. Sådana bolag som enligt bestämmelsen i art. 10 punkt 4, vilken jag strax skall återkomma tiU, åtnjuter skattefrihet i hemviststaten för mottagen utdelning kan givetvis inte få någon skat-teavräkning. För sådana bolag, vilka i regel behärskar minst 25 % av röstetalet för aktiema i det utdelande bolaget, innebär således det nya avtalet en reduktion av skatten på utdelningen från 10 tUl 5 %.

Den nyssnämnda bestämmelsen i art. 10 punkt 4 om skattefrihet för utdelning har till syfte att förhindra kedjebeskattning av bolagsvinst och ansluter tiU de regler om befrielse från skattskyldighet som gäUer i fråga om utdelning meUan svenska bolag enligt 54 § kommunalskattelagen (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 § förordningen (1947: 576)

Prop. 1973:179 8

om statiig inkomstskatt. Bestämmelsen har i sak oförändrad överförts från gällande avtal. I art. 10 punkt 5 behandlas faU då utdelning har verkligt samband med fast driftställe som mottagaren har i källstaten. I sådana faU gäller inte den begränsning av skattesatsen på utdelningen i källstaten som föreskrivs i art. 10 punkt 2. I stället tillämpas bestämmelserna i art. 7 om beskattning av inkomst av rörelse.

Beskattningen av ränta regleras inte uttryckligen i gällande avtal, vilket med den teknik enligt vilken avtalet är uppbyggt innebär, att beskattning får ske endast i den stat där räntemottagaren har hemvist. Denna princip har bibehållits i det nya avtalet och en uttrycklig regel därom har intagits i art. 11 punkt 1.

Den skattemässiga behandlingen av ränta enligt gällande avtal har i vissa faU vållat särskilda problem. På gmnd av bestämmelser i den finska lagen om inkomst- och förmögenhetsskatt betraktas i vissa fall lån från svenskt moderbolag tiU dotterbolag i Finland helt eUer delvis som kapitalplacering. Vid förmögenhetsbeskattningen av dotterbolaget i Finland medges inte avdrag för låneskulden i den mån den anses som kapitalplacering. Som en följd härav medges inte heller vid inkomstbe-skattnUigen av dotterbolaget avdrag för ränta på den del av lånet som anses såsom kapitalplacering. Genom en överenskommelse mellan de båda staterna den 25 september 1952 har särskilda, delvis mycket komplicerade regler fastställts för beräkning av den del av moderbolagets fordran som högst får anses som kapitalplacering (art. 2 i överenskommelsen, mtagen i SFS 1952: 716). Genom att räntan beskattats som inkomst hos det svenska moderbolaget har ekonomisk dubbelbeskattning uppstått inom koncernen i den mån räntan inte fått dras av vid inkomstbeskattningen av dotterbolaget i Finland. Problemet har i vissa fall kunnat lösas genom överenskommelse mellan de båda staternas behöriga myndigheter (på svensk sida riksskatteverket, tidigare riksskattenämnden). Överenskommelserna har inneburit, att räntan i moderbolagets hand betraktats som utdelning som är skattefri enligt de särskUda avtalsregler om skattefrihet för utdelning mellan bolag som jag tidigare berört. De finska reglerna gäller endast de fall då långivaren är ett utländskt moderbolag men inte om lånet ges av ett finskt bolag. Genom en särskild bestämmelse i punkt II av det tUl det nya avtalet fogade protokollet innebär de nya avtalsbestämmelserna om förbud mot diskriminering (art, 25), att avdrag för ränta från finsk utbetalare tiU mottagare i Sverige skaU medges vid finsk beskattning i samma utsträckning som skulle ha skett, om både utbetalaren och mottagaren haft hemvist i Finland,

I art. 12 föreskrivs, att royalty i regel skall beskattas endast i mottagarens hemviststat. Bestämmelsen överensstämmer med motsvarande regel i OECD:s modellavtal och innebär ingen förändring av vad som nu gäller. Nuvarande avtal imiehåller emellertid vissa bestämmelser, som

Prop. 1973:179 9

begränsar rätten för utbetalaren av royaltyn att vid beskattningen erhålla avdrag för utbetalningen (se punkt 2 av slutprotokollet tiU art. 6 i avtalet samt art. 1 i den tidigare nämnda överenskommelsen den 25 september 1952, intagen i SFS 1952:716). Bestämmelser av direkt motsvarande innehåll finns inte i det nya avtalet men reglema i art. 12 punkt 4 om den skattemässiga behandlingen av för höga royaltybetal-ningar meUan personer med intressegemenskap kan dock i viss mån anses fylla samma funktion som de nuvarande bestämmelserna.

Beskattningen av realisationsvinst regleras i art. 13. Punkterna 1—3 i artikeln motsvarar OECD:s modellavtal. Hänvisningen i art. 13 punkt 2 till art. 22 punkt 3 innebär, att vinst vid överlåtelse av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik får beskattas endast i den stat där företaget har sin verkUga ledning. Punkt 4 av art. 13 innehåller ett undantag från punkt 3 och innebär, att en stat i vissa fall kan tillämpa sin egen lagstiftning vid beskattning av vinst vid överlåtelse av aktie eller andel i bolag vars väsentliga tUlgång utgörs av fastighet. För svensk del får bestämmelsen betydelse för tillämpningen av 35 § 3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen (35 § 3 mom. ändrad senast 1972: 273). Motsvarande regel har även intagits i det tidigare nämnda nya dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Art, 14 behandlar inkomst av fritt yrke och föreskriver liksom OECD:s modellavtal, att sådan inkomst som regel beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om yrket utövas från en stadigvarande anordning i den andra staten, får inkomsten emellertid beskattas i denna stal lill den del inkomsten är hänförlig till verksamhet vid denna anordning. Sker dubbelbeskattning undanröjs denna med tillämpning av bestämmelsema i art. 24.

Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 15. Som huvudregel gäller, alt sådan inkomst skall beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om arbetet utförs i den andra staten, får dock beskattning ske där enligt bestämmelsen i art. 15 punkt 1. Även i sistnämnda fall sker dock beskattning endast i inkomsttagarens hem-vislstat under de förutsättningar som anges i art. 15 punkt 2.

Riksskatteverket har anmärkt, att art. 15 enligt sin rubrik endast behandlar enskild tjänst. Verket menar, att den i punkt 1 gjorda hänvisningen till art, 19, som avser offentligt uppdrag (allmän tjänst), därför är oegentlig och bör utgå. Jag vill med anledning av detta framhålla, att mbriken lill art. 15, liksom rubrikerna till övriga artiklar i avtalet, endast avser att ge en kort upplysning om artikelns innehåll. I punkt 1 av artikeln föreskrivs sedan, att löner, arvoden och andra Uknande ersättningar som uppbärs av en person med hemvist i en stat skall beskattas endast i denna stal, om inte arbetet utförts i den andra staten. Uttrycket "enskUd tjänst" förekommer alltså inte i avtalstexten. Eftersom beskattningen av löner, arvoden och andra liknande ersätt-

Prop. 1973:179 10

ningar, som utbetalas på gmnd av allmän tjänst, regleras genom särskilda, från art, 15 avvikande bestämmelser i art, 19, är det alltså helt korrekt att i avtalstexten hänvisa tUl undantagsbestämmelserna i denna artikel. Jag föreslår därför, att bestämmelsen i art, 15 punkt 1 antas i föreliggande utformning.

Särskilda beskattningsregler gäUer för anställda ombord på fartyg samt på luftfartyg i internationell trafik. Art. 15 punkt 3 a föreskriver, att inkomst av anställning ombord på fartyg liksom enligt gällande avtal skall beskattas endast i den stat vars nationalitet fartyget har. Denna regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats mot bakgrund av de regler för skattskyldighet till sjömansskatt som gäller enligt såväl svensk som finsk lagstiftning på området. En i Finland bosatt sjöman erlägger svensk sjömansskatt enligt de regler som gäller för sjöman bosatt i Sverige (SFS 1958: 542). Inkomst av anställning ombord på luftfartyg i internationell trafik beskattas enligt art. 15 punkt 3 b endast där inkomsttagaren har hemvist.

Art. 15 punkt 4 innehåller regler om beskattning av inkomst som förvärvas av s. k. gränsgångare. Bestämmelsen i denna punkt kompletteras med ett förtydligande i punkt I av det till avtalet fogade protokollet. Motsvarande bestämmelser finns intagna i art. 15 § 4 i det nya dubbelbeskattningsavtalet med Norge och jag får beträffande bestämmelsernas bakgrund och innebörd hänvisa till vad jag anförde i samband med att sistnämnda avtal förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172, s. 46—47).

Styrelsearvoden och liknande ersättningar får enligt art. 16 beskattas i den stat där del utbetalande bolaget har hemvist. Sker beskattning även i betalningsmottagarens hemviststal, undanröjs dubbelbeskattningen med tUlämpning av art. 24. De nya reglerna överensstämmer med OECD:s modellavtal men har ingen direkt motsvarighet i nuvarande avtal.

I art. 17 punkt 1 föreskrivs, att inkomst som förvärvas av professionella artister och idrottsmän får beskattas i den stat där verksamheten utövas. Bestämmelsen utgör ett undantag från reglerna om beskattning av fritt yrke (art. 14) och av enskild tjänst (art. 15). Art. 17 punkt 2 har tillkommit för att förhindra, alt beskattningsregeln i punkt 1 kringgås genom att ersättningen för artistuppträdandet etc. utbetalas tUl annan än artisten själv, t, ex, till ett för ändamålet tUlskapat s, k. artistbolag i vilket artisten har ett avgörande inflytande. Motsvarande bestämmelser finns i en rad tidigare svenska dubbelbeskattningsavtal (se t. ex. art. 18 § 2 i det tidigare omnämnda avtalet med Norge; SFS 1972: 35).

I gällande avtal (art. 8) beskattas pension på gmnd av allmän tjänst endast i den stat varifrån pensionen utbetalas medan pension som förvärvas på gmnd av annan tjänst får beskattas endast i den stat där den verksamhet, på vilken pensionen grundas, utövats. I det nya avtalet före-

Prop. 1973:179                                                        11

skrivs i art. 18 punkt 1 alt pension, som inte utgår på grund av allmän tjänst, samt livränta beskattas endast i mottagarens hemvislslat. Som ett undantag från denna regel gäller enligt art. 18 punkt 2, att utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en stat får beskattas i denna stat. På grund av denna bestämmelse får sålunda svensk skatt tas ut på pensioner som utgår enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, t, ex, folkpension och allmän tilläggspension (ATP), till person med hemvist i Finland,

Riksskatteverket har i sitt yttrande ifrågasatt om inte en precisering av uttrycket "socialförsäkringslagstiftningen" är erforderlig. Enligt vad verket inhämtat är det visserligen klart, att "allmän pension", dvs. folkpension och ATP, samt utbetalningar på grund av yrkesskade-, arbetslöshets- och sjukförsäkringarna innefattas i uttrycket men att osäkerhet kan råda i fråga om t. ex, omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Verket påpekar också, att bedömningen kan vara tveksam beträffande vissa offentligt sanktionerade ersättningar, t, ex. särskild tilläggspension (STP) och förmån av fri grappförsäkring enligt överenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige, Riksskatteverket påpekar vidare, att vissa problem kan uppkomma genom att många personer bosatta i utlandet kommer att uppbära t, ex, ATP med små belopp med hänsyn till alt de arbetat endast kort tid i Sverige, I de flesta fall kommer enligt verkets mening utbetalningar som avses i art, 18 punkt, 2 att ske till personer som fyllt 67 år. Verket anser, att beskattningen i den utbetalande staten i dessa fall medför en onödig belastning både för myndigheter i denna stat och för de skattskyldiga. Verket ifrågasätter därför om inte bestämmelsen i art, 18 punkt 2 bör kompletteras med en beloppsgräns, innebärande all årlig utbetalning, exempelvis Uka med grimdavdraget, skulle beskallas endast i hemviststaten. Därmed skulle man dessutom, påpekar verket, i fall då den skatlskyldige inte har annan inkomst än denna utbetalning undvika skatteskärpning genom att den skattskyldige i hemvistslaten — till skUlnad från utbetalarstaten — får personliga avdrag, Riksskatteverket pekar slutligen på möjligheten att ändra svensk lagstiftning så alt bagatell belopp undantas från beskattning.

Förevarande regel, att beskattning av utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en stat får ske i denna stat, har sin motsvarighet i samtiiga under senare år ingångna svenska dubbelbeskattningsavtal. Det är uppenbart alt den sakliga innebörden av uttrycket "sodalförsäk-ringslagsliflning" måste växla från tid till annan beroende på den interna utvecklingen på detta område. Det synes därför mindre lämpUgt att i ett dubbelbeskattningsavtal ge en närmare definition av uttrycket, utan frågan torde få lösas från fall till fall. Genom bestämningen alt förmånerna skall ha sin grund i lagstiftning faller förmåner av typen STP och andra förmåner grundade på kollektivavtal utanför området för

Prop. 1973:179                                                        12

art. 18 punkt 2. Enligt gängse definition omfattar socialförsäkrings-lagstiftningen allmän sjukförsäkring och pensionering (folkpension och ATP), yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet samt familjeförmåner (bambidrag). När det gäller förmåner av typen omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet som kommer att ersätta detta bidrag (SFS 1973: 371, 734) blir det emellertid, frånsett gränsgångarfall, med hänsyn tUl bidragsvillkoren säUan aktuellt att betala ut bidraget utomlands. Motsvarande gäller bambidrag. Riksskatteverket ifrågasätter vidare om inte visst mindre belopp bör undantas från utbetalarslatens beskattningsrätt. Något sådant undantag har emellertid inte gjorts i andra svenska dubbelbeskattningsavtal och det synes olämpligt att i förevarande sammanhang införa en sådan begränsning. Frågan huruvida de av riksskatteverket påtalade olägenhetema med en obegränsad beskattningsrätt för utbetalarstaten bör lösas genom ändring i intern svensk skattelagstiftning är jag inte beredd alt nu ta ställning tUl. Jag tUlstyrker sålunda, att art. 18 punkt 2 godtas i förevarande lydelse.

Enligt gällande avtal beskattas lön och liknande ersättning på grund av allmän tjänst endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Motsvarande gäller som jag tidigare nämnt i fråga om pension på gmnd av allmän tjänst. Denna princip har i huvudsak bibehållits i art. 19 punkterna 1 a och 2 a i det nya avtalet. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 19 punkterna 1 b och 2 b. I de fall som där avses sker beskattning endast i den stat där den som uppbär ersättningen har hemvist. De nya reglerna avviker från OECD:s modellavtal från år 1963 men står i överensstämmelse med den lydelse av OECD-bestämmelsen som man enats om i samband med pågående revision av modellavtalet. Slutligen gäller enligt art. 19 punkt 3 bestämmelserna om beskattning av ersättning på grund av enskUd tjänst samt av enskild pension i de fall då ersättningen eller pensionen utgår på grund av arbete som utövats i samband med rörelse som den utbetalande staten eller kommunen bedrivit.

Art. 20 innehåller bestämmelser om skallebefrielse eller skattelindring för studerande och praktikanter. Art, 20 punkt 1 överensstämmer med OECD:s modellavtal. Enligt art, 20 punkt 2 ges vissa skatteförmåner för studerande i en stat som under tillfällig vistelse i den andra staten har anställning där under kortare tid. Motsvarande bestämmelse finns i gällande avtal i den lydelse detta fick genom noteväxling den 9 september 1968 (SFS 1968: 517). I de nya bestämmelserna har dock skattefriheten begränsats tUl vissa inkomstbelopp, som på svensk sida anknyter till de f, n, fastställda grundavdragen för i Sverige bosatta personer. Bestämmelserna är utformade så att endast inkomstbelopp som överstiger de i avtalet angivna får beskattas. Dessa belopp kan ändras efter överenskommelse mellan de båda staternas behöriga myndigheter.

Prop. 1973:179 13

Avtalet innehåUer exempel på omständigheter som kan föranleda sådan ändring.

Inkomstslag som inte behandlas i föregående artiklar i avtalet beskattas enligt art. 21 endast i inkomsttagarens hemviststat.

Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 22. Bcv stämmelserna överensstämmer i sak med OECD:s rekommendation.

Art. 23 avser att förhindra, att inkomst eller förmögenhet som beskattas hos oskiftat dödsbo också beskattas hos dödsbodelägare. Bestämmelsen har i sak oförändrad överförts från gällande avtal.

Art. 24 i det nya avtalet föreskriver skatteavräkning (credit of tax) som huvudmetod på svensk sida för undvikande av dubbelbeskattning. Skattskyldig med hemvist i Sverige skaU aUtså taxeras i vanUg ordning även för inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Finland. Från den svenska skatten avräknas enligt art. 24 punkt 3 inkomst- resp. förmögenhetsskatt som den skattskyldige erlagt i Finland enligt bestämmelse i avtalet. Avräkningsbdoppet är emellertid maximerat till den svenska skatt som belöper på den inkomst resp. förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Finland. I samband med redogörelsen för finsk skattelagstiftning nämnde jag, att skattelättnader på grund av särskUda bestämmelser med temporär giltighet i vissa fall ges vid investeringar i de s. k. utvecklingsområdena i Finland. I art. 24 punkt 4 föreskrivs, att vid beskattning i Sverige av inkomst eller förmögenhet, som i Finland varit underkastad en reducerad skatt på grund av sådana finska bestämmelser, avräkning skall ske med belopp motsvarande den finska skatt som skulle ha utgått om sådana skattelättnader inte medgivits (s. k. matching credit). Bestämmelser av detta slag förekommer allmänt i svenska dubbelbeskattnmgsavtal med utpräglade utvecklingsländer men finns också intagna i en del avtal med OECD-länder, t, ex, Irland (SFS 1961: 38) och Spanien (SFS 1964: 98, ändrad genom SFS 1967: 88),

Från credit of tax-förfarandet undantas enligt art. 24 punkt 5 inkomst eller förmögenhet som uppbärs resp. innehas av person med hemvist i Sverige och som enligt avtalet skall beskattas endast i Finland. I sådana fall tUlämpas, liksom i gällande avtal, den s. k. exempt-metoden, dvs. inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning i Sverige. Jag vUl i detta sammanhang erinra om bestämmelsen i art. 10 punkt 4 enligt vilken exemptmetoden i regel skall tillämpas på utdelning från finskt till svenskt bolag. YtterUgare undantag från credit of tax-förfarandet föreskrivs i art. 24 punkt 6. Enligt art. 13 punkt 4 kan person med hemvist i Sverige i vissa fall beskattas i Finland för vinst vid försäljning av aktier i finskt bolag, I sådant fall åligger det Finland att förhindra dubbelbeskattning genom avräkning av svensk skatt enligt art. 24 punkt 6, Motsvarande skyldighet före-

t2   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

Prop. 1973:179 14

skrivs för Sverige vid beskattning här av vinst som avses i art. 13 punkt 4 och som förvärvas av person med hemvist i Finland,

På finsk sida tillämpas, liksom i gäUande avtal, exemptmetoden som huvudprincip för undanröjande av dubbelbeskattning (art, 24 punkt 1), Undantag gäller, förutom för de fall som avses i art. 24 punkt 6 och som jag nyss berört, i regel i fråga om utdelning från svenskt bolag till mottagare i Finland (art. 24 punkt 2). Utdelningen kan dock i vissa fall vara undantagen från finsk skatt på grund av bestämmelserna i art. 10 punkt 4,

Art. 25 innehåller regler om förbud mot diskriminering i skattehänseende. Reglerna bygger på OECD:s rekommendation men har försetts med vissa tillägg. Motsvarande regler finns i art. 25 av det nya svensk-norska dubbelbeskattningsavtalet och jag får beträffande innehållet i och bakgrunden till dessa regler hänvisa till vad jag anförde i samband med att det svensk-norska avtalet förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172 s. 51).

Art. 26 innehåller sedvanliga regler om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse om avtalets tolkning och tillämpning. I art. 26 punkt 3 har emellertid från gällande avtal överförts en regel som bemyndigar de behöriga myndigheterna att träffa överenskommelse i frågor som på gmnd av olikheter i de båda staternas lagstiftning kan uppkomma beträffande skattens beräkning. Motsvarande regel finns i dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Avtalet innehåller inte sedvanliga bestämmelser om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål, I detta hänseende gäller i stället de mycket långtgående reglema i det multilaterala nordiska handräckningsavtal som trädde 1 kraft den 1 januari 1973 (SFS 1973: 88).

Art. 27 punkt 1 innehåller en regel om diplomatiska och konsulära befattningshavare och i art. 27 punkt 2 finns bestämmelser om fastställande av sådana befattningshavares hemvist vid tUlämpning av avtalet.

Enligt art, 28 skall avtalet ratificeras samt träda i kraft sedan de båda staterna meddelat varandra, att ratifikation skett. Efter ikraftträdandet kommer avtalet, såvitt avser källskatter, att tUlämpas på inkomst som uppbärs fr. o. m, den 1 januari närmast efter ikraftträdandet, I fråga om annan skatt på inkomst samt skatt på förmögenhet tiUämpas avtalet på sådan skall som utgår på grund av taxering fr. o. m. andra kalenderåret närmast efter ikraftträdandet.

Punkt III av det till avtalet fogade protokoUet innehåller en hänvisning tiU de speciella skatteregler som finns för flottningsförening bildad för flottning i gränsälvarna mellan Sverige och Finland (SFS 1949: 183).

Art. 29 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis   får  jag   anföra  följande.   GäUande   dubbelbe-

Prop. 1973:179                                                        15

skattningsavlal mellan Sverige och Finland tillkom redan år 1949. Utvecklingen på beskattningsområdet i de båda statema har medfört, att avtalet numera i stora delar är otidsenligt. En revision av avtalet har därför framstått som angelägen. Härtill kommer den utveckling som skett på dubbdbeskaltningsområdel, särskUt tillkomsten av OECD:s modellavtal år 1963, Sedan flera år pågår dessutom arbete med att på grundval av OECD:s modellavtal revidera samtiiga internordiska dubbelbeskattningsavtal. För svensk del gäller sålunda fr, o. m, år 1972 ett nytt dubbelbeskattningsavtal med Norge och förhandlingar om nya avtal med Danmark och Island har nyligen avslutats. De avvikelser från OECD:s modellavtal som finns i det nya avtalet med Finland är få och flertalet av dem finns intagna i avtal med andra stater som träffats under senare år. I förhållande till gällande avtal med Finland innebär det nya avtalet vissa sakUga skillnader. Detta gäller särskilt utddningsbeskatlningen, där bl. a. skattesatsen i källstaten sänks från 10 till 5 % på utdelning mellan dotter- och moderbolag, samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning, I sistnämnda hänseende införs för Sveriges del credit of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning liksom skett i alla andra dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått sedan mitten av 1960-talet, Det bör även noteras, att vissa problem som tidigare uppkommit vid beskattnmg av ränta på lån, som svenskt moderbolag givit finskt dotterbolag, fått en tUlfredsstäUande lösning i det nya avtalet. Avtalet och tillhörande protokoll innebär även i övrigt förbättringar och klargöranden i förhållande tUl gällande avlalsreglering och jag tillstyrker därför att avtalet och protokollet föreläggs riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      godkänna avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för
mögenhet samt det till avtalet fogade protokollet,

2,      bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån det förarUeds av av
talet och protokollet, meddela föreskrifter om ändring i fråga
om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt och i
fråga om andra åtgärder varigenom sådan skatt påförts.

Med bifaU tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

Prop. 1973:179

16

Bilaga

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering har,

föranledda av önskan att ingå ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande:

Ruotsin Kuningaskunnanhallituksen ja Suomen Tasavallan hallituksen välinen sopimus tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksin-kertaisen verotuksen välttämiseksi

Ruotsin Kuningaskunnan hallitus ja Suomen Tasavallan hallitus oval,

haluten tehdä uuden sopimuksen tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi,

sopineet seuraavasta:

Artikel 1

Personer som omfattas av avtalet

Detta avtal tillämpas på personer, som har hemvist i en avtalsslutande stat eUer i båda statema.

1 artikla

Sopimuksessa tarkoitetut henkilöt

Täta sopimusta sovelletaan jommassa-kummassa tai kummassakin sopimusvaltiossa asuviin henkilöihin.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1.   Detta avtal tUlämpas på skatter på inkomst och förmögenhet, som uttages av envar av de avtalsslutande statema, dess kommuner eller andra offentligrättsliga juridiska personer, oberoende av sättet på vilket skaltema uttages.

2.   Med skaller på uikomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3.   De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:

a) Beträffande Finland:

1)    inkomst- och förmögenhetsskatten;

2)    kommunalskatten;

3)    kyrkoskatten;

4)    skogsvårdsavgiften; samt

5)    sjömansskatten;

(i det följande benämnda "finsk skatt").

2artUda

Sopimuksessa tarkoitetut verot

1.    Täta sopimusta sovelletaan sopimus-vallioUe, sen kunnalle tai muulle julkisoi-keudeUiseUe oikeushenkUöUe lulon ja omaisuuden perasteella suoriteltaviin veroi-hin niiden kantotavasta riippumatta.

2.    Tulon ja omaisuuden perasteella suo-riletlavina veroina pidetään kaikkia tulon tai omaisuuden kokonaismäärän taikka lulon tai omaisuuden osan perasteella suori-leltavia veroja, niUiin luettuina irtaimen tai kiinteän omaisuuden luovutuksesta saadun voiton samoin kuin arvonnousun perasteella suoritettaval verot.

3.    Verot, joihin täta sopimusta sovelletaan, övat tällä hetkellä:

a) Suomessa:

1)  tulo- ja omaisuusvero;

2)  kunnallisvero;

3)  kirkollisvero;

4)  metsätJioitomaksu; sekä

5)  merimiesvero; (jäljempänä "Suomen vero").

Prop. 1973:179

17

b) Beträffande Sverige:

1)    den statliga inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2)    beviUningsavgiften för vissa offentliga föreställningar;

3)    ersättningsskatten;

4)    utskiftningsskatten;

5)    skogsvårdsavgiften;

6)    den kommunala inkomstskatten; samt

7)    den statliga förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "svensk skatt").

4.    Detta avtal tillämpas likaledes på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, vUka efter undertecknandet av avtalet uttages utöver eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande statema skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

5.    Avtalet tillämpas icke beträffande någondera avtalsslutande staten på särskUd beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på arvs- och gåvoskatter.

b) Ruotsissa:

1)    valtion tulovero, sUhen luettuina merimiesvero ja kuponkivero;

2)    eräistä  julkisista  esityksistä   suoritet-tava suostuntamaksu;

3)    korvausvero;

4)    jako vero;

5)    melsänhoitomaksu;

6)    kunnan tulovero; sekä

7) valtion omaisuusvero;
(jäljempänä "Ruotsin vero").

4.    Täta sopimusta sovelletaan samoin
kaikkiin samanlaisiin tai olennaisesti sa-
manluonteisiin sopimuksen allekirjoittami-
sen jälkeen nykyisten lisäksi tai tUalle tule-
viin veroUiin. Sopimusvaltioiden asiano-
maisten viranomaisten on Umoitettava toisU-
leen kaikista olennaisista verolainsäädän-
töönsä tehdyistä muutoksista.

5.   Sopimusta ei kummassakaan sopimus
valtiossa sovelleta erityiseen arpajaisissa ja
vedonlyönnissä saadun voiton verottami-
seen eikä perintö- ja lahjaveroihin.

Artikel 3

AUmänna definitioner

1. Om icke sammanhanget föranleder annat, har i detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a)   "Finland" åsyftar Republiken Finland, och inbegriper varje utanför Finlands territorialvatten beläget område, inom vilket Finland enligt finsk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter till havsbottnen, dess underlag samt dessas naturtillgångar;

b)   "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige, och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten beläget område, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag;

c)   "person" inbegriper fysisk person, bolag och varje annan sammanslutning;

d)   "bolag" åsyftar varje juridisk person
och varje annan enhet, som i beskattnings
hänseende behandlas såsom juridisk person;

3 artikla

Yleiset maäritdmät

1. Tässä sopimuksessa, jollei asiayhtey-deslä muuta johdu:

a)  sanonnalla "Suomi" tarkoitetaan Suomen Tasavaltaa, siihen luettuina Suomen aluevesien ulkopuolella olevat alueet, joUla Suomi lainsäädänlönsä mukaan ja kansain-välisen oikeuden yleisten sääntöjen mukai-sesli saa käyllää oikeuksiaan meren pohjaan, sen sisustaan sekä niiden luonnonvaroihin;

b)  sanonnalla "Ruotsi" tarkoitetaan Ruotsin Kuningaskuntaa, siihen luettuina Ruotsin aluevesien ulkopuolella olevat alueet, joilla Ruotsi lainsäädänlönsä mukaan ja kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen mukaisesti saa käyttää oikeuksiaan meren pohjan tai sen sisustan luononvaroihin;

c)  sanonta "henkUö" käsittää luonnoUi-sen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliitty-män;

d)   sanonnaUa "yhtiö" tarkoitetaan oikeus-
henkUöä ja yksikköä, jota verotuksdUsesti
käsitellään oikeushenkilönä;

Prop. 1973:179

18

e)    "företag i en avtalsslutande stat" och
"företag i den andra avtalsslutande staten"
åsyftar företag, som bedrives av person med
hemvist i en avtalsslutande stat, respektive
förelag, som bedrives av person med hem
vist i den andra avtalsslutande staten;

f)  "behörig myndighet" åsyftar:

1)    i Finland: finansministeriet eller skattestyrelsen;

2)    i Sverige: finansministern eller den myndighet åt vilken uppdrages att handha  frågor  rörande  detta   avtal;

g)    "medborgare" åsyftar varje fysisk per
son som är medborgare i en avtalsslutande
stat och varje juridisk person eller annan
sammanslutning som tUlkommit enligt gäl
lande lag i en avtalsslutande stat;

b) "internationeU trafik" inbegriper varje resa utförd av fartyg eller luftfartyg som användes av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat med undantag för resa som företages uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar bestämmelserna i detta avtal skall, såvida icke sammanhanget föranleder annat, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke angivits särskilt, anses ha den betydelse, som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana skatter, som omfattas av avtalet.

e)    sanonnoiUa "sopimusvaltiossa oleva
yritys" ja "toisessa sopimusvaltiossa oleva
yritys" tarkoitetaan vastaavasti sopimus
valtiossa asuvan henkUön ja toisessa sopi
musvaltiossa asuvan henkilön harjoittamaa
yritystä;

f)     sanonnalla "asianomainen viranomai-
nen" tarkoitetaan:

1)    Suomessa: valtiovarainministeriötä tai verohallilusla;

2)    Ruotsissa: valtiovaraministeriä tai sitä viranomaista, jolle annetaan tehtäväksi hoi-taa lätä sopimusta koskevia kysymyksiä;

g)    sanonnalla "kansalainen" tarkoitetaan
luonnollista henkilöä, jolla on sopimusval
tion kansalaisuus, ja oikeushenkilöä tai
muuta yhteenliiltymää, joka on syntynyt
sopimusvaltion voimassa olevan lainssädän-
nön mukaan;

h) sanonnalla "kansainvälinen lUkenne" tarkoitetaan yrityksen, jonka tosiasiallinen liikkeen johto on sopimusvaltiossa, käyttä-mällä aluksella tai ilma-aluksella tehtyä matkaa, lukuun ottamatta matkaa, joka tehdään yksinomaan toisessa sopimusvaltiossa olevien paikkojen välillä.

2, Sopimuksen määräyksiä sopimusvaltiossa sovdlettaessa on jokaisella sanonnalla, jota ei ole nimenomaan määritelty ja jonka osalta asiayhteydestä ei muuta johdu, se merkitys, joka sillä on tämän sopimusvaltion sopimuksessa tarkoilettuja veroja koskevan lainsäädännön mukaan.

Artikel 4 Skatterättsligt hemvist

1,    I detta avtal förstås med uttrycket
"person med hemvist i en avtalsslutande
stat" varje person, som enligt lagstiftningen
i denna stat är skattskyldig där på grund
av hemvist, bosättning, plats för företags
ledning eller varje annan liknande omstän
dighet.

2.    Då på grund av bestämmelsema i
punkt 1 fysisk person har hemvist i båda av
talsslutande staterna, fastställes hans hem
vist enligt följande regler:

a) Han anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande

4 artikla

Verotuksellinen kotipaikka

1.    Tässä sopimuksessa sanonnalla "sopi
musvaltiossa asuva henkUö" tarkoitetaan
henkilöä, joka tämän valtion lainsäädännön
mukaan on siellä verovelvollinen kotipaikan,
asumisen, liikkeen johtopaikan tai muun
sdlaisen perusteen nojalla.

2,    Milloin luonnollinen henkUö 1 kohdan
määräysten mukaan on kummassakin sopi
musvaltiossa asuva, hanen asuinpaikkansa
vahvistetaan seuraavien sääntöjen mukaan:

a) Hanen katsotaan asuvan siinä sopimusvaltiossa, jossa hänellä on käytettävänään vakinainen asunto. Jos hänellä on käytettävänään vakinainen asunto molemmissa sopi-

Prop. 1973:179

19

staterna, anses han ha hemvist i den stat, med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum fÖr lev-nadsinlressena),

b)    Om del icke kan avgöras i vUken avtalsslutande stat centram för hans levnadsintressen är beläget eller om han icke i någondera avlalsslutande staten har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat, där han stadigvarande vistas,

c)    Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande statema eller om han icke vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han är medborgare,

d)    Om han är medborgare i båda avtals-
slutande staterna eller om han icke är med
borgare i någon av dem, avgör "de behö
riga myndighetema i de avtalsslutande sta
terna frågan genom ömsesidig överenskom
melse,

3,    Då på grund av bestämmelserna i
punkt 1 person, som ej är fysisk person,
har hemvist i båda avtalsslutande statema,
anses personen i fråga ha hemvist i den
avtalsslutande stal där den har sin verkliga
ledning.

4.    Oskiftat dödsbo anses ha hemvist i den
avtalsslutande stat där den avlidne enligt
punkterna 1 och 2 i denna artikel anses
ha haft hemvist vid dödsfallet.

musvallioissa, katsotaan hanen asuvan siinä sopimusvaltiossa, johon hänellä on kiinteim-mäl henkilökohtaiset ja taloudelliset siteet (elinetujen keskus),

b)     Milloin ei voida ratkaisla, kummassa
sopimusvaltiossa hanen dinetujensa keskus
on, tai milloin hänellä ei ole vakinaista
asuntoa käytettävänään kummassakaan so
pimusvaltiossa, katsotaan hanen asuvan
siinä sopimusvaltiossa, jossa hän pysyväi-
sesti oleskelee,

c)      Milloin hän oleskelee pysyväisesti
molemmissa sopimusvaltioissa tai ei pysy
väisesti oleskele kummassakaan niistä, kat
sotaan hanen asuvan siinä sopimusvaltiossa,
jonka kansalainen hän on,

d)    Milloin hän on molempien sopimus
valtioiden kansalainen tai ei ole kumman-
kaan valtion kansalainen, on sopimusvaltioi
den asianomaisten viranomaisten ratkaistava
asia keskinäisin sopimuksin.

3.    MiUoin muu kuin luonnollinen henkilö
on 1 kohdan määräysten mukaan molem
missa sopimusvaltioissa asuva, katsotaan
kysymyksessä olevan henkUön asuvan siinä
sopimusvaltiossa, jossa sen tosiasiallinen
liikkeen johto on.

4,    Jakamattoman kuolinpesän katsotaan
asuvan siinä sopimusvaltiossa, jossa vaina
jan katsolaan tämän artiklan 1 ja 2 koh
dan mukaan asuneen kuolinhetkellään.

Artikel 5 Fast driftstäUe

1,    Med uttrycket "fast driftställe" förstås i detta avtal en stadigvarande plats för affärsverksamhet, där förelagets verksamhet helt eller delvis utövas,

2,    Uttrycket "fast driftstäUe" innefattar särskilt:

a)    plats för företagsledning;

b)    filial;

c)    kontor:

d) fabrik:

e) verkstad:

f)     gruva, stenbrott eller annan plats för
nyttjande av naturtillgångar;

g)    plats för byggnads-, anläggnings- eller
installationsarbete, som varar över tolv må
nader.

5 artikla

Kiinteä toimipaikka

1. Tässä sopimuksessa sanonnalla "kiinteä toimipaikka" tarkoitetaan kiinteää liike-paikkaa, jossa yrityksen liiketoimintaa koko-naan tai osaksi harjoitetaan,

2 Sanonta "kiinteä toimipaikka" käsittää erityisesti:

a)    liikkeen johtopaikan;

b)   sivuliikkeen;

c)    toimiston;

d) tuotanlolaitoksen;

e) työpajan;

f)     kaivoksen, louhoksen tai muun luon-
nonvarojen irroittamispaikan;

g)    yli kahdentoista kuukauden ajan kestä-
vän rakennus- tai asennustyön suorituspai-
kan.

Prop. 1973:179

20

3.   Uttrycket "fast driftställe" mnefattar
icke:

a)    användning av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utstäUning eller utlämnande av företaget tiUhöriga varor;

b)   iimehav av ett företaget tUlhörigt varalager, avsett uteslutande för lagring, utstäUning eUer utlämnande;

c)    innehav av ett företaget tillhörigt varalager, avsett uteslutande för bearbetning eUer förädUng genom ett annat företags försorg;

d)   innehav av stadigvarande plats för af
färsverksamhet, avsedd uteslutande för in
köp av varor eller införskaffande av upp
lysningar för företagets räkning;

e)   innehav av stadigvarande plats för
affärsverksamhet, avsedd uteslutande för
att ombesörja reklam, meddela upplys
ningar, bedriva vetenskaplig forskning eUer
utöva annan liknande verksamhet, som är
av förberedande eller biträdande art för
företaget,

4.   Person som är verksam i en avtals
slutande stat för ett företag i den andra
avtalsslutande staten — hämnder inbegri
pes icke sådan oberoende representant som
avses i punkt 5 — behandlas såsom ett fast
driftstäUe i den förstnämnda staten, om
han innehar och i denna förstnämnda stat
regelmässigt använder en fullmakt alt sluta
avtal i förelagels namn samt verksamheten
icke begränsas till inköp av varor för före
tagets räkning,

5.    Företag i en avtalsslutande stat anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den gmnd att företaget utövar affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eUer aiman oberoende representant, om dessa personer därvid utövar sin sedvanliga affärsverksamhet.

6.    Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontroUeras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eUer av ett bolag som utövar affärsverksamhet i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe eller annorledes) medför icke i och för sig att någotdera bolaget betraktas såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

3,   Sanonta "kiinteä toimipaikka" ei käsi-
tä:

a)    tilojen käyttämistä ainoastaan yrityk-selle kuuluvien tavaroiden varastoimiseen, näytteillä pitämiseen tai luovuttamiseen;

b)   yritykselle kuuluvan tavaravaraston pilämistä ainoastaan varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovultamista varten;

c)    yritykselle kuuluvien, mutta ainoastaan toisen yrityksen muokattaviksi tai jalostetta-viksi tarkoitettujen tavaroiden varastoimista;

d)   kiinteän liikepaikan pitämistä aino
astaan tavaroiden ostamista tai tietojen
keräämistä varten yritykselle;

e)   kiinteän liikepaikan pitämistä aino
astaan mainontaa, tietojen antamista, tieteel-
lislä tutldmusta tai muuta seUaista toimin-
taa varten, joka on yrityksen muuhun toi-
mintaan nähden luonteeltaan valmistelevaa
tai avustavaa,

4,    Henkilön, joka olematta 5 kohdassa tarkoiteltu itsenäinen edustaja toimii sopimusvaltiossa toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen puolesta, katsotaan muodos-tavan kiinteän toimipaikan ensiksi maini-tussa valtiossa, mikäli hänellä on valtuus tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän sitä tässä ensiksi mainitussa valtiossa ta-vanomaisesli käyttää, paitsi milloin hanen toimintansa rajoitluu lavaroiden oslamiseen yrityksen puolesta,

5,    Sopimusvaltiossa olevalla yrityksellä ei katsota olevan kiinteää toirnipaikkaa toisessa sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi, etta se harjoiltaa liiketoimintaa sUnä valtiossa välitläjän, yleisen kaupinta-agentin tai muun itsenäisen edustajan välityksdlä, milloin nämä henkilöt toimivat säännönmukaisen liiketoimintansa rajoissa,

6,    Se seikka, etta sopimusvaltiossa asu-valla yhtiöllä on määräämisvalta yhliössä — tai siinä on määräämisvalta yhtiöllä — joka on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka siellä harjoittaa liiketoUninlaa (joko kiinteästä toimipaikasta tai muuten), ei it-seslään tee kumpaakaan yhtiötä toisen kiin-teäksi loimipaikaksi.

Prop. 1973:179

21

Artikel 6

Inkomst av fastighet

1.    Inkomst av fastighet får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen,

2.    a) Uttrycket "fastighet" har — om icke bestämmelserna i punkt b föranleder annat — den betydelse som uttrycket har enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stal där fastigheten är belägen.

b) Uttrycket "fastighet" inbegriper dock alltid tUlbehör tUl fastighet, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka föreskrifterna i allmän lag angående fastigheter är tUlämpliga, nyttjanderätt tUl fastighet samt rätt tUl föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, källa eller annan naturtUlgång.

3.    Inkomst av upplåtelse av rätt att nyttja
bolag tillhörig fastighet, vilken rätt grandar
sig på aktie eller annan liknande andel i
bolaget, får beskattas i den avtalsslutande
stat där fastigheten är belägen.

4.    Bestämmelsema i punkt 1 tillämpas på inkomst, som uppbäres genom omedelbart brukande, genom uthyrning av fastighet eller genom varje annan användning av fastighet,

5.    Bestämmelserna i punkterna 1 och 4 tillämpas även på inkomst av fastighet som tUlhör företag och på inkomst av faslighet som användes vid utövande av fritt yrke.

6 artikla

Kiinteistöstä saatu tulo

1.   Kiinteistöstä saadusta tulosta voidaan verottaa sUnä sopimusvaltiossa, jossa kiin-teistö on.

2.   a) Sanonta "kiinteistö" määräylyy, mikäli b kohdan määräyksistä ei muuta johdu, sen sopimusvaltion verolainsäädännön mukaan, jossa kiinteistö on.

b) Sanonta "kiinteistö" käsittää kuitenkin aina kiinleistön tarpeiston, maa- ja met-sätaloudessa käytetyn elävän ja elottoman irtaimiston, oikeudet, joihin sovelletaan yleisen lain kiinteistöjä koskevia säännöksiä, kiinleistön käyttöoikeuden samoin kuin oikeudet kaivosten, lähteiden ja muiden luon-nonvarojen hyväksikäytöstä tai oikeudesta niiden hyväksikäyttöön saataviui määräl-tään muuttuviin tai kiinteisiin korvauksiin.

3.   Tulosta, joka saadaan osakkeeseen tai muuhun sellaiseen yhtiöosuuteen perastu-van, yhtiön omistamaan kiinteistöön koh-distuvan, käyttöoikeuden luovuttamisesta, voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kUnteistö on.

4.   Tämän artiklan 1 kohdan määräyksiä sovelletaan sekä kiinleistön välittömäslä käy-töslä etta sen vuokralle antamisesta samoin kuin kaikesta muusta käytöstä saatuun tu-loon.

5.   Tämän artiklan 1 ja 4 kohdan määräyksiä sovelletaan myös yrityksen omista-masta kiinteistöstä saatuun tuloon samoin kuin vapaan ammatin harjoittamisessa käy-tetystä kiinteistöstä saatuun tuloon.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.    Inkomst av rörelse, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat, såvida icke förelaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagels inkomst beskattas i denna andra stat, men endast den del därav, som är hänförlig tUl det fasta driftstället.

2.    Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande

7 artikla Liiketulo

1.    Sopimusvaltiossa olevan yrityksen saa-masla tulosta verotetaan vain siinä valtiossa, jollei yritys harjoita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta. Mikäli yritys harjoittaa liiketoimintaa edellä sanoluin lavoin, voidaan tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saamasta tulosta, mutta vain kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettavasta tulon osasta.

2.    Milloin sopimusvaltiossa oleva yritys harjoittaa  liiketoimintaa  toisessa  sopimus-

Prop. 1973:179

22

staten från ett där beläget fast driftställe, hänföres i vardera avtalsslutande staten tiU det fasta driftstället den inkomst av rörelse, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande vUlkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.   Vid bestämmandet av inkomst, som är hänförlig lill det fasta driftstället, medges avdrag för kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning —■ härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning —■ oavsett om kostnaderna uppkommit i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. Bestämmelserna i denna punkt medför emellertid icke rätt tUl avdrag för kostnader som är av sådant slag att avdrag icke skulle ha kunnat medges om det fasta driftstället hade varit ett frislående företag,

4.   I den mån inkomst hänförlig till ett fast driftställe enligt lagstiftningen i en avlalsslutande stat brukat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 icke hindra att i denna avtalsslutande stal den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom etl sådant förfarande. Förfarandet skall dock vara sådant att resultatet överensstämmer med de i denna artikel angivna principema.

5.    Inkomst anses icke hänförlig till ett fast driftställe endast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företagets räkning.

6.    Vid tillämpning av föregående punkter bestämmes inkomst, som är hänförlig till det fasta driftstället, genom samma förfarande år från år, såvida icke särskilda förhållanden föranleder annat.

7.    Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag, som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar icke av reglerna i förevarande artikel. Det förutsattes, att bestämmelserna i denna punkt icke hindrar en avtalsslutande stat att vid bestämmandel av den inkomst som är hänförlig till det fasta drift-

valtiossa siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta, on kummassakin sopimusvaltiossa kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luetlava se tulo, jonka toimipaikan oUsi voitu olettaa tuottavan, jos se olisi ollut samaa tai saman-luonteista toimintaa samojen tai saman-luonteisten edellytysten vallitessa harjoiltava erUlinen yritys, joka läysin itsenäisesti päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa, jonka kiinteä toimipaikka se on.

3. Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäes-sä on vähennykseksi hyväksyttävä toimipaikasta johluneet menot, niihin luettuina johto- ja muut yleiset hallintomelnot riipu-matla siitä, ovatko ne syntyneet siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka on, val muualla. Tämän kohdan määräykset eivät kuitenkaan tuota oikeutta vähentää sdlaisia menoja, joita ei olisi saanul vähentää, jos kiinteä toimipaikka olisi ollut erUlinen yritys.

4.      Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun
käytännön mukaan kiinteään toimipaikkaan
kuuluvaksi luetlava tulo määrätään jaka-
malla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri
osien kesken, eivät 2 kohdan määräykset
estä lätä sopimusvalliota määräämäslä
verotettavaa tuloa tällaisla käytännössä
olevaa jakamismenettdyä noudattaen. Me-
nettdyn on kuitenkin johdellava tässä artik
lassa esileltyjen periaatteiden mukaiseen
tulokseen.

5.    Tuloa ei ole luetlava kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perus-teella, eltä kiinteä toimipaikka on ostanut tavaroita yrityksen lukuun.

6.    Sovellettaessa edellä olevia kohtia on kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luetlava tulo vuodesta toiseen määrättävä samaa menetdmää noudattaen, jollei erityisistä seikoista muuta johdu.

7.    MUloin tuloon sisältyy tuloeriä, joita käsitellään erikseen tämän sopimuksen muissa artikloissa, tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanottujen artikloiden mää-räyksiin. Tällöin edellytelään, etta tämän kohdan määräykset eivät estä sopimusvalliota määräämäslä kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettavaa tuloa siten, eltä siihen luetaan tulo osakkeista tai osuuksista, saa-

Prop. 1973:179

23

stället medtaga inkomst av aktier eller andelar, fordringar, egendom eller annan rättighet som äger verkUgt samband med rörelse vilken bedrives från det fasta driftstället.

misista, omaisuudesta tai muusta oikeudesta, joka losiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan.

Artikel 8

Inkomst av sjöfart och luftfart

1.    Inkomst som förvärvas genom utövan
de av sjöfart eller luftfart i intemationeU
trafik beskattas endast i den avtalsslutande
stat där företagel har sin verkliga ledning.

2.     Om företag, som bedriver sjöfart i internationell trafik, har sin verkliga ledning ombord på ett fartyg, anses företaget ha sin verkliga ledning i den avtalsslutande stat där fartyget har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn icke finns, i den avtalsslutande stat där fartygets redare har hemvist.

3.     Bestämmelserna i punkt 1 tiUämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines Syslem (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aero-transport (ÄBA).

8 artikla

Meri- ja ilmakuljeluksesta saatu tulo

1.    Alusten tai Uma-alusten käyttämisestä
kansainväliseen liikenteeseen saadusta tu
losta verotetaan vain siinä sopimusvaltios
sa, jossa yrityksen tosiasiaUinen liikkeen
johto on.

2.     MiUoin kansainvälisessä liikenteessä
merikuljetusta harjoittavan yrityksen tosi
asiallinen liikkeen johto on aluksella, yri
tyksen tosiasiallisen liikkeen johdon katso
taan olevan siinä sopimusvaltiossa, jossa
aluksen kotisalama on, tai, mUloin alukseUa
ei ole kotisatamaa, siinä sopimusvaltiossa,
jossa laivanisänlä asuu.

3.    Tämän artiklan 1 kohdan määräyksiä
soveUelaan Scandinavian Airlines System
(SAS) nimisen ilmakuljetusyhtymän saa-
maan tuloon, mutta vain siihen lulon osaan,
joka vastaa AB Aerotransport (ABA) nimi
sen yhtiön osuutta yhtymään.

Artikd 9

Företag med intressegemenskap I fall då

a)    ell företag i en avlalsslutande stat direkt eller indirekt dellager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eUer

b)   samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handel eUer andra ekonomiska förbindelser avtalas eller föreskrives vUlkor, som avviker från dem som skulle ha överenskommits mellan av varandra oberoende företag, får alla inkomster, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på

9 artikla

Etuyhteydessä keskenään  olevat yritykset Milloin

a)     sopimusvaltiossa oleva yritys välillö-mästi tai välUlisesti osallistuu toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvonlaan tahi omistaa osan sen pääomas-la, taikka

b)    samat henkilöt välitlömästi tai välUlisesti osallistuvat sekä sopimusvaltiossa olevan yrityksen eltä toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvonlaan tahi omistavat osan niiden pääomasta, noudatetaan seuraavaa.

Jos jommassakummassa tapauksessa yri-tysten välillä on niiden kaupallisissa tai muissa laloudeUisissa suhleissa sovittu eh-doista tai määrätty ehtoja, jotka poikkeavat siitä, mista riippumattomien yritysten välU-lä olisi sovittu, voidaan tulo, joka olisi ker-tynyt toiseUe näistä yrityksistä, jollei näitä

Prop. 1973:179

24

grund av villkoren i fråga icke tUlkommit delta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i denna artikel, skall den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten underrättas i syfte att genomföra nödvändig justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i denna andra stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande rörande inkomstens fördelning.

ehtoja olisi ollut, mutta näiden ehtojen
vuoksi ei ole kertynyt tälle yritykselle, lukea
tämän yrityksen tuloon ja siitä verottaa
tämän mukaisesti. Kun sopimusvaltiossa
Umaantuu tässä artiklassa tarkoitettu kysy
mys, on toisen sopimusvaltion asianomai-
selle viranomaiselle Umoitettava asiasta sii
nä tarkoituksessa, etta tässä toisessa sopi
musvaltiossa asuvan yrityksen tuloa koske-
vaan laskelmaan tehdään tarpeellinen oi-
kaisu. MUloin syytä on, asianomaiset vi-
ranomaiset voivat kohtuullisella tavaUa so-
pia keskenään tulon jaosta.      t

Artikel 10 Utdelning (dividend)

1.    Utdelning (dividend) från ett bolag med hemvist i en avlalsslutande stat tiU person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.    Utdelningen (dividenden) får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat, där bolaget som betalar utdelningen (dividenden) har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda påföres får icke överstiga:

a)     5 procent av utdelningens (dividendens) bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för finska öppna bolag, kommanditbolag och rederibolag samt svenska handelsbolag) som direkt eller indirekt behärskar minst 25 procent av röstetalet för samtliga aktier i det utbetalande bolaget;

b)    10 procent av utdelningens (dividendens) bruttobelopp i övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet för genomförandet av begränsningen enligt denna punkt.

Bestämmelserna i denna punkt berör ic-" ke bolagets beskattning för vinst av vUken utdelningen (dividenden) betalas,

3.   Med uttrycket "utdelning (dividend)"
förstås inkomst av aktier, andelsbevis eller
andra rättigheter, fordringar icke inbegrip
na, med rätt till andel i vinst, samt inkomst
av andra andelar i bolag, som enligt skatte
lagstiflningen i den stat där det utbetalan
de bolaget har hemvist jämställes med in
komst av aktier.

10 artikla Osinko

1,   Sopimusvaltiossa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle mak-samasta osingosta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa,

2,   Osingosta voidaan kuitenkin verottaa myös siinä sopimusvaltiossa, jonka asukas osingon maksava yhtiö on ja tämän valtion lainsäädännön mukaan, mutta siten määrättävä vero ei saa olla suurempi kuin:

a)    5 prosenltia osingon kokonaismäärästä, jos saajana on yhtiö (suomalaista avointa, kommandiitti- ja laivanisännislöyhliötä sekä molsalaisla kauppayhliölä lukuun ottamatta), joka välitlömästi tai välUlisesti hallitsee vähintään 25 prosenltia osingon maksavan yhtiön kaikkien osakkeiden äänimäärästä;

b)   10 prosenltia osingon kokonaismäärästä kaikissa muissa lapauksissa,

Sopimusvaltioiden asianomaiset viran-omaiset sopivat keskenään, milen täta rajoi-tusta sovelletaan.

Tämä kohta ei vaikuta yhtiön verotta-miseen siitä voitosta, josta osinko makse-laan.

3,   Sanonnalla "osinko" tarkoUelaan tuloa,
joka on saatu osakkeista, osuustodistuksista
tai muista oikeuksista, jotka osallistuvat
voittoon olematta saamisia, samoin kuin
muista yhtiöoikeuksista saatua tuloa, joka
sen valtion verolainsäädännön mukaan,
jossa asuva voiton jakava yhtiö on, rinnaste-
taan osakkeista saatuun tuloon.

Prop. 1973:179

25

4.      Utan hinder av bestämmelserna i
punkt 1 skaU utdelning (dividend) från bo
lag med hemvist i en avtalsslutande stat tUl
bolag med hemvist i den andra avtalsslu
tande staten i sistnämnda stat vara undan
tagen från beskattning i den mån detta
skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i
denna andra stat, om båda bolagen hade
varit hemmahörande där.

5.   Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas icke, om mottagaren av utdelningen (dividenden) har hemvist i en avlalsslutande stat och har fast driftställe i den andra avlalsslutande staten, där det utbetalande bolaget har hemvist, samt den andel av vUken utdelningen (dividenden) i fråga härflyter äger verkligt samband med rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tUlämpas bestämmelserna i artikel 7.

6.   Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat icke påföra någon skatt på utdelning (dividend), som bolaget betalar till person som ej har hemvist i denna andra stat, och ej heller någon skatt på bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen (dividenden) eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst, som uppkommit i denna andra stat.

4.   Tämän artiklan 1 kohdan määräysten eslämältä on sopimusvaltiossa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhliölle maksama osinko viimeksi mainitussa valtiossa vapaa verosta siinä laajuudessa kuin osinko tämän loisen valtion lainsäädännön mukaan olisi ollut verosta vapaa, jos mo-lemmat yhtiöt olisivat olleet siellä asuvia.

5.   Milloin sopimusvaltiossa asuvalla osingon saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, jossa asuva osingon maksava yhtiö on, kiinteä toimipaikka, johon osingon maksa-misen perusteena olevat oikeudet tosiasialli-sesti liittyvät, ei 1 ja 2 kohdan määräyksiä sovelleta. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

6. Milloin sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa loisesta sopimusvaltiosta, ei tämä toinen valtio saa määrätä veroa osingosta, jonka yhtiö maksaa henkUöille, jotka eivät ole tässä toisessa valtiossa asuvia, eikä myöskään määrätä yhtiön jakamattomasta voitosta jakamattomaan voittoon kohdistu-vaa veroa, vaikka maksetlu osinko tai jaka-mattomat voittovarat kokonaan tai osaksi koostuisivatkin tässä toisessa valtiossa ker-tyneeslä tulosta.

Artikel 11 Ränta

1,   Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas lill person med hemvist i den andra avlalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stal,

2,   Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av statsobligationer, andra obligationer eller skuldebrev, antingen de utfärdats mot säkerhet i faslighet eller ej och antingen de medför rätt till andel i vinst eller ej. Uttrycket åsyftar även inkomst av varje annat slags fordran liksom även all annan inkomst, som enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stat från vilken inkomsten härrör jämställes med inkomst av försträckning.

3,   Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas icke, om mottagaren av räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och innehar fast

11 artikla Korko

1.     Sopimusvaltiosta kertyneestä toisessa
sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle makse-
tusla korosta verotetaan vain tässä toisessa
valtiossa.

2.    Sanonnalla "korko" tarkoitetaan tässä artiklassa tuloa, joka on saatu valtion obli-gaalioisla, muista obligaatioista tai vdkakir-joista riippumatta siitä, onko niiden vakuu-tena kiinteistökiinnitys vai ei, ja liittyykö niihin oikeus osaUistua voittoon vai ei, ja kaikenlaatuisista muista saamisista, samoin kuin kaikkea muuta tuloa, joka sen valtion verolamsäädännön mukaan, josta tulo ker-tyy, rinnastetaan velaksiannosta saatuun tuloon.

3.    MUloin sopimusvaltiossa asuvalla ko-ron saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, josta korko kerlyy, kUnteä toimipaikka, jo-

Prop.1973:179

26

driftställe i den andra avtalsslutande staten från vilken räntan härrör, samt den fordran av vilken räntan härflyter äger verkligt sam band med rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelsema i artikel 7,

4, Beträffande sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den gäld, för vUken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp, I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

hon koron perusteena oleva saaminen losiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan määräyksiä sovelleta, Tässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

4. MUloin maksettu korko maksajan ja saajan tai heidän molempien ja kolmannen henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylitlää koron perusteena olevaan saamiseen katsoen määrän, josta maksaja ja saaja, jollei olisi tällaisla suhdetta, olisivat sopineet, tämän artiklan määräykset koskevat vain viimeksi mainittua määrää. Tässä tapauksessa verotetaan maksun liikamäärästä kum-mankin sopimusvaltion lainsäädännön mukaan, ottaen asianmukaisesti huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

Artikel 12 Royalty

1,   Royalty, som härrör från en avlalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat,

2,   Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slag av belopp som betalas såsom ersättning för nyttjandet av eUer för rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk (biograffilmer samt filmer och band för radio-och televisionsulsändningar häri inbegripna), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur,

3,    Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas
icke, om mottagaren av royaltyn har hem
vist i en avtalsslutande stat och innehar
fast driftställe i den andra avtalsslutande
staten från vUken royaltyn härrör, samt den
rättighet eller egendom av vUken royaltyn
härflyter äger verkligt samband med rörel
se, som bedrives från det fasta driftstället.
I sådant fall tillämpas bestämmelsema i ar
tikd 7.

12 artikla Rojalti

1.   Sopimusvaltiosta kertyneestä toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle makse-lusta rojaltista verotetaan vain tässä toisessa valtiossa.

2.   Sanonnalla "rojalti" tarkoitetaan tässä artiklassa kaikkia suorituksia, jolka makse-taan korvauksena kirjallislen, taitedlislen tai tieteellisten leosten (niihin luettuina dokuvafilmit sekä radio- ja televisiolähe-tyksissä esitellävät fUmit ja nauhat) tekijän-oikeuden samoin kuin patenllien, lavara-merkkien, mallien tai muottien, piiruslusten, salaisten kaavojen tai valmistustapojen käyttämisestä tai käytlöoikeudesta tahi teollisen, kaupallisen tai tieteellisen välineistön käyttämisestä tai käyttöoikeudesla taikka teol-lisia, kaupaUisia tai tietedlisiä kokemuksia koskevista tiedoista.

3.   Milloin sopimusvaltiossa asuvalla rojal-tin saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, josta rojalti kertyy, kUnteä toimipaikka, johon rojaltin perusteena oleva oikeus tai omaisuus tosiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan määräyksiä sovelleta. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

Prop.1973:179

27

4. Beträffande sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbelalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade royalty-beloppet med hänsyn lill det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn erlägges, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

4. MiUoin maksetlu rojalti maksajan ja saajan tai heidän molempien ja kolmannen henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää rojaltin perusteena olevaan käyltöön, oikeuteen tai tietoon katsoen määrän, josta maksaja ja saaja, jollei olisi tällaisla suhdetta, olisivat sopineet, tämän artiklan määräykset koskevat vain viimeksi mainittua määrää. Tässä tapauksessa verotetaan maksun liikamäärästä kummankin sopimusvaltion lainsäädännön mukaan, ottaen asianmukaisesti huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

Artikd 13 Realisationsvinst

1.    Vmst på grund av överlåtelse av sådan fastighet som avses i punkt 2 av artikel 6 får beskallas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.    Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som är att hänföra tUl tUlgångar nedlagda i ett fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, som är att hänföra till en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, däri inbegripen vinst genom överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband med överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning, får beskattas i denna andra stat. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som avses i punkt 3 av artikel 22, beskattas dock endast i den avtalsslutande stat där sådan egendom enligt nämnda artikel får beskattas.

3.    Vinst på grand av överlåtelse av annan än i punkterna 1 och 2 angiven egendom beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

4.    Bestämmelserna i punkt 3 påverkar icke en avlalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i den andra avlalsslutande staten förvärvar vid överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgöres av fastighet, under förat-

13 artikla Myyntivoitto

1.   Voitosta, joka saadaan 6 artiklan 2 kohdassa tarkoitetun kiinleistön luovutuksesta, voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteistö on.

2.   Voitosta, joka saadaan sopimusvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan liike-omaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuuden tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa vapaan ammatin har-joittamista varten käyteltävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan irtaimen omaisuuden luovutuksesta, mukaan luettuna täl-laisen kiinteän toimipaikan (joko erillisenä tai koko yrityksen mukana) tai kiinteän paikan luovutuksesta saatu voitto, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. Tämän sopimuksen 22 artiklan 3 kohdassa tarkoitetun omaisuuden luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan kuitenkin vain siinä sopimusvaltiossa, jossa tästä omaisuudesta sanolun artiklan mukaan verotetaan.

3.   Muun kuin 1 ja 2 kohdassa mainitun omaisuuden luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan vam siinä sopimusvaltiossa, jossa luovuttaja asuu,

4.   Tämän artiklan 3 kohdan määräykset eivät vaikuta sopimusvaltion oikeuteen öman lainsäädänlönsä mukaan verottaa voitosta, jonka toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa sdlaisen yhtiön osakkeiden tai osuuksien luovutuksesta, jonka varoista oledUsen osan muodostaa kUnteistö, edel-

Prop. 1973:179

28

sättning att personen i fråga haft hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen.

lyttäen etta kysymyksessä oleva henkUö on asunut ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa jonakin ajanjaksona vUmeisten vUden vuo-den aikana ennen luovutusta.

Artikel 14 Fritt yrke

1.   Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförlig självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han icke i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står tUl hans förfogande för utövandet av verksamheten. Om han har en sådan stadigvarande anordning får inkomsten beskallas i denna andra stal men endast den del därav som är hänförlig tUl denna anordning,

2.   Uttrycket "fritt yrke" inbegriper självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som utövas av läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer.

14 artikla Vapaa ammatti

1.    Sopimusvaltiossa asuvan henkUön vapaan ammatui harjoittamisesta tai muusta samanluonteisesta itsenäisestä toiminnasta saamasta tulosta verotetaan vain tässä valtiossa, jollei hänellä ole toimintaansa varten toisessa sopimusvaltiossa kiinteää paikkaa, joka on säännöllisesti hanen käytettävänään toiminnan harjoittamista varten. Jos häneUä on sellainen kiinteä paikka, voidaan tähän paikkaan kuuluvasta osasta tuloa verottaa tässä toisessa valtiossa.

2.    Sanonta "vapaa ammatti" käsittää itsenäisen tieteellisen, kirjallisen, taiteellisen, kasvatuksdUsen tai opetuksellisen toiminnan sekä itsenäisen toiminnan lääkärinä, asian-ajajana, insinöörinä, arkkitehtina, hammas-lääkärinä ja tUintarkastajana.

Artikel 15 EnskUd tjänst

1.   Där icke bestämmelserna i artiklarna
16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskat
tas löner, arvoden och andra liknande er
sättningar, som person med hemvist i en av
lalsslutande stat uppbär genom anställning,
endast i denna stat, såvida icke arbetet ut
föres i den andra avtalsslutande staten. Om
arbetet utföres i denna andra stat, får er
sättning som uppbäres för arbetet beskattas
där.

2,   Utan hinder av bestämmelserna i punkt
1 beskattas inkomst, som person med hem
vist i en avtalsslutande stat uppbär för ar
bete som utföres i den andra avtalsslutande
staten, endast i den förstnämnda staten, un
der fömtsättning att

a)    mottagaren vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt icke överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

b)   ersättningen betalas av eller på upp-

15 artikla Yksityinen palvdus

1.    Mikäli 16, 18, 19 ja 20 artiklan määräyksistä ei muuta johdu, verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkUön henkilökohtaisesta lyöstä saamisia palkoista, paUckioisla ja muista sdlaisista hyvilyksistä vain tässä valtiossa, jollei lyö ole tehty toisessa sopimusvaltiossa. Jos työ on siellä tehty, voidaan siitä saadusta hyvityksestä verottaa tässä toisessa valtiossa.

2.    Tämän artiklan 1 kohdan määräysten estämättä verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa teh-dystä henkilökohtaisesta työstä saamasta tulosta vain ensiksi mainitussa valtiossa edeUyttäen, etta

a)    saaja oleskelee toisessa sopimusvaltiossa yhdessä tai useammassa jaksossa yh-teensä enintään 183 päivää kalenterivuoden aikana, ja

b)    työnantaja, joka suorittaa hjrvityksen

Prop. 1973:179

29

drag av arbetsgivare, som ej har hemvist i derma andra stat, samt

c) ersättningen ej såsom omkostnad belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i denna andra stat.

3.    Ulan hinder av föregående bestäm
melser i denna artikel beskattas inkomst av
arbete som ulföres ombord på

a)   finskt eller svenskt fartyg endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet fartyget har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställes utländskt fartyg, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett förelag som har sin verkliga ledning i Finland eller Sverige, med finskt respektive svenskt fartyg;

b)   luftfartyg i intemationell trafik endast i den avlalsslutande stat där den som uppbär arbetsinkomsten har hemvist.

4.   Ulan hinder av bestämmelsema i punk
terna 1 och 2 i denna artikel beskattas in
komst, som uppbäres av person med hem
vist i kommun i en avtalsslutande stat vil
ken direkt gränsar till landgränsen mellan
Finland och Sverige, för personligt arbete
som utföres i sådan kommun i den andra
avtalsslutande staten, endast i den först
nämnda staten, under förutsättning att ifrå
gavarande person regelmässigt uppehåller
sig i sin fasta bostad i denna stat.

tai jonka puolesta se suoritetaan,  ei  ole tässä toisessa valtiossa asuva, sekä

c) hyvitykseUä ei menona rasiteta työn-antajan tässä toisessa valtiossa olevaa kiinteää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa.

3.   Edellä tässä artiklassa olevien määrä
ysten estämättä verotetaan seUaisesta työstä
saadusta tulosta, joka tehdään

a)    suomalaisessa tai ruotsalaisessa aluk-sessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jonka kan-sallisuus aluksella on; täta määräystä sovellettaessa sdlaisen yrityksen, jonka tosiasiallinen liikkeen johto on Suomessa tai Ruotsissa, niin sanotuin bareboat ehdoin rahtaama ulkomainen alus rinnastetaan suomalaiseen tai vastaavasti motsalaiseen alukseen;

b)    kansainvälisessä liikenteessä olevassa ilma-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa työlulon saaja asuu,

4,   Tämän artiklan 1 ja 2 kohdan määrä
ysten estämättä verotetaan sopunusvaltiossa
Suomen ja Ruotsin väliseen maarajaan vä
litlömästi rajoittuvassa kunnassa asuvan
henkilön seUaisessa kunnassa toisessa sopi
musvaltiossa tehdyslä henkilökohtaisesta
työstä saamasta tulosta vain ensiksi maini
tussa valtiossa edeUyttäen, etta kysymyk
sessä oleva henkilö säännöllisesti oleskelee
tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asun-
nossaan.

Artikel 16 Styrelsearvoden

Styrelsearvoden och Uknande ersättningar, som person med hemvist i en avlalsslutande stat uppbär uteslutande i egenskap av medlem i styrelse eller annat Uknande organ i bolag med hemvist i den andra avlalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

16 artikla Johtajanpalkkiot

Sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan tai muun sdlaisen elimen jäsenenä yksinomaan tässä ominaisuudessa saamisia johta-janpalkkioista ja muista sdlaisista suorituk-sista voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1, Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som teater-dier fUmskådespelare, radio- eller lelevi-sionsartister, musiker, professionella idrottsmän och liknande yrkesutövare uppbär genom den verksamhet de personligen utövar

17 artikla

Taiteilijat ja iirheilijat

1, Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä voidaan teatteri- tai elokuvanäytteUjöiden, radio- tai tdevlsiotai-teUijoiden, muusikkojen, ammattiurheilijoi-den ja muiden sellaisten ammatinharjoit-tajien tässä ominaisuudessa harjoittamastaan

Prop. 1973:179

30

i denna egenskap, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas,

2, I fall då inkomst genom persoiUigt arbete, som utföres av artist eller professionell idrottsman, icke tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelsema i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet.

henkilökohtaisesta toiminnasta saamasta tulosta verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa täta toimintaa harjoitetaan,

2, SUnä tapauksessa, etta taitdijan tai ammattiurheUijan henkUökohtaisesli teke-mäslä työstä saatu tulo ei tule taiteUijalle tai urheUijaUe itselleen, vaan toiselle henki-lölle, voidaan tästä tulosta, 7, 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä, verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa taiteilija tai urheilija tekee työn.

Artikel 18 Pension, m. m.

1,     Pension (med undanlag för pension
som avses i punkt 2 av artikel 19) och lik
nande ersättning samt livränta, som utbeta
las till person med hemvist i en avtalsslu
tande stal, beskattas endast i denna stal,

2,    Utbetalning enligt socialförsäkringslag
stiftningen i en avtalsslutande stat får, ulan
hinder av bestämmelsema i punkt 1, beskat
tas i denna stat.

18 artikla Elake ym.

1.      Sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle maksetusla däkkeeslä (19 artiklan 2 kohdassa tarkoitettua eläkettä lukuun ottamatta) ja muusta seUaisesta hyvityksestä sekä elinkorosta verotetaan vain tässä valtiossa.

2.      Sopimusvaltion sosiaalivakuutuslain-säädännön nojaUa tapahtuneesta maksusta voidaan, 1 kohdan määräyksen estämättä, verottaa tässä valtiossa.

Artikd 19

Offentligt uppdrag (allmän tjänst)

1. a) Ersättning (pension däri icke inbegripen), som betalas av en avtalsslutande stat, dess kommuner eller andra offentiigrättsliga juridiska personer till fysisk person på grund av arbete, som utföres i denna stats, dess kommuners eller andra offentiigrättsliga juridiska personers tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utföres i denna andra stat och mottagaren är en person med hemvist i denna stat som

1.      är medborgare i denna stat eller

II, icke har hemvist där endast för att utföra arbetet,

2,   a) Pension, som betalas av — eller från
fonder inrättade av — en avtalsslutande
stat, dess kommuner eller andra offentiig
rättsliga juridiska personer tUl fysisk per
son på grund av arbete som utförts i denna
stats, dess kommuners eller andra offent
iigrättsliga juridiska personers tjänst, be
skattas endast i denna stat.

19 artikla

Julkinen lehtävä (julkinen palvdus)

1, a) Hyvityksestä (eläkettä lukuun ottamatta), jonka sopimusvaltio, sen kunta tai muu julkisoikeudeUinen oikeushenkilö maksaa luonnolliselle henkUölle tämän valtion, sen kunnan tai muun julkisoikeudelli-sen oikeushenkUön palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan vain tässä valtiossa,

b) SeUaisesta hyvityksestä verotetaan kuitenkin vaui toisessa sopunusvaltiossa, jos työ tehdään tässä toisessa valtiossa ja saaja on tässä valtiossa asuva henkUö, joka

1.     on tämän valtion kansalainen tai
II, ei asu siellä vain työn vuoksi,

2,      a) Eläkkeestä, jonka sopimusvaltio,
sen kunta tai muu julkisoikeudeUinen oikeus
henkilö maksaa — tai joka maksetaan niiden
perastamista rahastoista — luonnolliselle
henkUölle tämän valtion, sen kunnan tai
muun julkisoikeudellisen oikeushenkilön
palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan
vain tässä valtiossa.

Prop. 1973:179

31

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avlalsslutande staten, om mottagaren av pensionen är medborgare och har hemvist i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tiUämpas på ersättning eller pension, som utbetalas på grund av arbete utfört i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess kommuner eller dess andra offentiigrättsliga juridiska personer.

b) Tällaisesta eläkkeestä verotetaan kuitenkin vain toisessa sopimusvaltiossa, jos däkkeen saaja on tämän valtion kansalainen ja asuu tässä valtiossa.

3. Tämän sopimuksen 15, 16 ja 18 artiklan määräyksiä sovelletaan hyvitykseen tai däkkeeseen, joka maksetaan toisen sopimusvaltion, sen kunnan tai muun julkisoikeudellisen oikeushenkilön harjoittaman liiketoiminnan yhteydessä tehdystä työstä.

Artikd 20

Studerande och praktikanter

1.    Studerande eller affärs- eller hantverkspraktikant, som vistas i en avlalsslutande stat uteslutande för sin undervisning eller utbildning och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas icke i den förstnämnda staten för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under fömtsättning att beloppen betalas till honom från källa utanför denna stat.

2.    Studerande vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat, som under tillfällig vistelse i den andra avtalsslutande staten innehar anställning i denna andra stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning tUl studierna, beskallas i sistnämnda stal endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger 1 500 svenska kronor per kalendermånad eller motvärdet i finska mark. Från beskattning enligt denna punkt undantages dock sammanlagt högst 4 500 svenska kronor eller motvärdet i finska mark.

De behöriga myndighetema i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tUlämpningen av bestämmelsema i föregående stycke. De behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

20 artikla

Opiskelijat ja harjoittdijat

1.   Opiskdijaa tahi lUkealan tai teoUisuu-
den harjoitldijaa, joka oleskelee sopimus
valtiossa yksinomaan koulutuksensa tal har-
joittelunsa vuoksi ja joka asuu tai välit
lömästi ennen oleskelua asui toisessa sopi
musvaltiossa, ei ensiksi mainitussa valtiossa
verolela rahamääristä, jotka hän saa ela-
tustaan, koulutustaan tai harjoitteluaan
varten, milloin nämä rahamäärät maksetaan
hänelle tämän valtion ulkopuolella olevasta
lähteestä,

2,    Sopimusvaltion yliopiston tai muun
opetuslaitoksen opiskdijaa, joka tilapäisen
oleskelun aikana toisessa sopimusvaltiossa
on toimessa tässä toisessa valtiossa enintään
100 päivää saman kalenterivuoden aikana
saadakseen opintoihin liiltyvää käytännön
kokemusta, verotetaan viimeksi mainitussa
valtiossa vain loimesla saadun tulon siitä
osasta, joka ylittää 1,500 Ruotsin kruunua
kalenterikuukaudessa tai sen vasta-arvon
Suomen markoissa, Tämän kohdan mukai
sesti jätetään verottamatta kuitenkin yhteen-
sä enintään 4,500 Ruotsin kraunua tai sen
vasta-arvo Suomen markoissa,

Sopimusvaltioiden asianomaiset viran-omaiset sopivat keskenään edellisessä kappaleessa olevien määräysten sovdtamisesta. Asianomaiset viranomaiset voivat myös sopia seUaisesta muutoksesta siinä mainit-tuihin rahamääriin, joka rahan arvon muu-tokseen, jommankumman sopimusvaltion muuttuneeseen lainsäädantöön tai muuhun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan koh-tuulliseksi.

Prop. 1973:179

32

Artikel 21 Övriga inkomster

Där icke bestämmelsema i föregående artiklar i detta avtal föranleder annat, beskattas inkomst, som förvärvas av person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

21 artikla Muut tulot

Mikäli tämän sopimuksen edellä olevien artikloiden määräyksistä ei muuta johdu, verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkilön saamasta tulosta vain tässä valtiossa.

Artikel 22 Förmögenhet

1.   Förmögenhet bestående av sådan fastighet, som avses i punkt 2 av artikel 6, får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.   Förmögenhet beslående av lös egendom, som är hänförlig tUl tillgångar nedlagda i ett företags fasta driftställe, eller av lös egendom, som ingår i en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, får beskattas i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.

3.   Förmögenhet bestående av fartyg eller luftfartyg, som användes i internationell trafik, samt lös egendom, som är hänförUg till användningen av sådana fartyg eller luftfartyg, beskattas endast i den avlalsslutande stal där företaget har sin verkliga ledning.

4.   Alla andra slag av förmögenhet, som innehas av person med hemvist i en avtals-slutande stat, beskattas endast i denna stat.

22 artikla Omaisuus

1.   Tämän sopimuksen 6 artiklan 2 kohdassa määriteUystä kiinteistöstä voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteistö on.

2.   Yrityksen kiinteän toimipaikan liike-omaisuuteen kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta tai vapaan ammatin harjoittamiseen käytetlyyn kUnteään paikkaan kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta voidaan verottaa siinä sopunusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on.

3.   Kansainvälisen liikenteen harjoittamiseen käytetyistä aluksista ja ilma-aluksista sekä sellaisten alusten ja Uma-alusten käyt-tämiseen liillyvästä irtaimesta omaisuudesta verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen liikkeen johto on.

4 Muusta sopimusvaltiossa asuvan henkilön omaisuudesta verotetaan vain tässä valtiossa.

Artikd 23 Oskiftat dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos oskiftat dödsbo i en avtalsslutande stal, får icke beskattas hos dödsbodelägare med hemvist i den andra avlalsslutande staten.

23 artikla Jakamaton kuolinpesä

Tulosta tai omaisuudesta, josta jakama-tonta kuolinpesää verotetaan sopimusvaltiossa, ei voida verottaa toisessa sopimusvaltiossa asuvaa kuolinpesän osakasta.

Artikel 24

Metoder för undvikande av dubbelbeskattning

1. Om person med hemvist i Finland uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Finland, såvida icke bestämmelserna i punktema 2 och 6 föranleder annat, från den skatt som

24 artikla

Kaksinkertaisen verotuksen välttäniis-menetelmät

1. MUloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa Ruotsissa, Suomen on, mikäli 2 ja 6 kohdan määräyksistä ei muuta johdu, vähen-nettävä  kokonaistulosta  tai   -omaisuudesta

Prop. 1973:179

33

utgår på den totala inkomsten eUer förmögenheten medge avdrag för den del av skatten som vid proportionell fördelning belöper på den inkomst respektive förmögenhet som får beskattas i Sverige.

2.  Om person med hemvist i Finland uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 10 får beskattas i Sverige, skall Finland från ifrågavarande persons inkomstskatt avräkna ett belopp, motsvarande den skall som erlagts i Sverige. Avräkningsbe-loppet skall emellertid icke översliga den del av skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Sverige.

3.  Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskallas i Finland, skall Sverige, såvida icke bestämmdserna i punkterna 4, 5 och 6 föranleder annat,

a)    från vederbörande persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Finland;

b)    från vederbörande persons förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts 1 Finland.

Avräkningsbdoppet skall emellertid icke i något fall översliga beloppet av den del av svensk inkomstskatt eller förmögenhetsskatt, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet som får beskattas i Finland.

4.  Vid tillämpningen av punkt 3 skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivils vid finsk inkomst- eller förmögenhetsbeskattning av ell svenskt förelags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad ej medgivils.

5.  Om person med hemvist i en avlalsslutande stat uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i den andra avtalsslutande staten, får den förstnämnda staten inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive för-

suoriletlavästa verosta se veron osa, joka suhteellisesti jakautuu sille tulolle tai omaisuudeUe, josta voidaan verottaa Ruot-

2.   Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa, josta 10 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa Ruosissa, Suomen on vähennettävä kysymyksessä olevan henkUön tuloverosta Ruotsissa suoritettua veroa vas-laava määrä. Tämän vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketim veron osa, joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa Ruotsissa.

3.   Milloin Ruotsissa asuvalla henkUöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa Suomessa, Ruotsin on, mikäli 4, 5 ja 6 kohdan määräyksistä ei muuta johdu,

a)    vähennettävä asianomaisen henkilön tuloverosta Suomessa suoritettua tuloveroa vaslaava määrä;

b)   vähennettävä asianomaisen henkUön omaisuusverosta Suomessa suoritettua omai-suusveroa vaslaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Ruotsin tuloveron tai omaisuusveron osa, joka jakautuu sille tulolle tai omaisuudeUe, josta voidaan verottaa Suomessa.

4.   Sovdlettaessa 3 kohtaa on, kun motsa-laisen yrityksen Suomessa olevan kiinteän toimipaikan tulo- tai omaisuusverotuksessa Suomessa on erityisen lainsäädännön nojalla myönnelty huojennus, yrityksen saaman tulon tai omaisuuden perasteella suoritet-tavasla Ruotsin verosta vähennettävä se tulovero tai omaisuusvero, joka olisi ollut suori-tettava Suomessa, jos seUaista veronhuojen-nusta ei olisi myönnetty.

5.   Milloin sopimusvaltiossa asuvalla henkilöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, ensiksi mai-nittu sopimusvaltio voi sisällyttää tulon tai omaisuuden verotusperasteeseen, mutta sen on vähennettävä tulon tai omaisuuden pe-rusteeUa suoritettavasta verosta se tuloveron tai omaisuusveron osa, joka jakautuu tästä

Prop.1973:179

34

mögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från den andra avtals-slutande staten eller den förmögenhet som innehas där.

6. Om person med hemvist i en avlalsslutande stal uppbär vinst, som avses i punkt 4 av artikel 13 och som kan beskattas i den andra avtalsslutande staten, skall denna andra stal från vederbörande persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som i den förstnämnda avlalsslutande staten erlagts på vinsten. Avräknings-beloppet skall emellertid icke överstiga den del av skatten i den andra avtalsslutande staten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på ifrågavarande vinst.

toisesta sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle omaisuudeUe.

6. Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 4 kohdassa tarkoitettua voit-toa, josta voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, tämän toisen valtion on vähennettävä asianomaisen henkilön tuloverosta ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa voitosta suoritettua veroa vaslaava määrä. Tämän vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se toisessa sopimusvaltiossa ennen vähennyksen tekemistä lasketun veron osa, joka jakautuu kysymyksessä olevalle voitolle.

Artikel 25

Förbud mot diskriminering

1.   Medborgare i en avtalsslutande stat
skall, oavsett om han har hemvist i en av
talsslutande stat eller ej, icke i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för någon
beskattning eller något därmed samman
hängande skattekrav, som är av annat slag
eller mer tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande skattekrav som
medborgare i denna andra stat är eller kan
bli underkastade,

2,   Beskattningen av fast driftställe eller
stadigvarande anordning, som företag eller
person med hemvist i en avtalsslutande stat
har i den andra avtalsslutande staten, skall i
denna andra stat icke vara mindre fördel
aktig än beskattningen av förelag eller per
soner med hemvist i denna andra stat, som
bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses icke medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana personliga avdrag vid beskattningen, skattebefrielser eUer skattenedsättnuigar på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj, som medges personer med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten. Bestämmelsen medför icke heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattiungen eller skattebefrielse för utdelning (dividend) eller annan utbetalnmg till bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten.

25 artikla Syrjintäkielto

1.   Sopimusvaltion kansalaiset eivät, siihen
kalsomatla, asuvatko he sopimusvaltiossa
vai eivät, toisessa sopimusvaltiossa saa jou-
tua sdlaisen verotuksen tai siihen liittyvän
vdvoituksen kohteiksi, joka on muunlainen
tai raskaampi kuin verotus tai siihen liitlyvä
vel voi tus, jonka kohteiksi tämän toisen val
tion kansalaiset samoissa olosuhteissa joulu-
vat tai saatlavat joutua.

2.   Sopimusvaltiossa olevan yrityksen tai
siellä asuvan henkUön toisessa sopimusval
tiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai
kiinteään paikkaan kohdistuva verotus ei
tässä toisessa valtiossa saa olla epäedulli-
sempi kuin siinä valtiossa oleviin tai siellä
asuviin samaa toimintaa harjoittaviin yrityk-
siin tai henkUöihin kohdistuva verotus.

Tämän määräyksen ei ole katsottava velvoittavan sopimusvalliota myöntämään toisessa sopimusvaltiossa asuville henkUöUle sitä oikeutta henkilökohtaisten vähennysten tekemiseen taikka vapautusten tai alen-nusten saamiseen verotuksessa siviUisäädyn taikka perheen huoltovelvollisuuden johdosta, jotka se myöntää sieUä asuville hen-kilöUle. Tämä määräys ei myöskään tuota oikeutta saada sopimusvaltiossa toimitetta-vassa verotuksessa vähennystä tai vapautus-la verosta toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiöUe suoritetun osingon tai muun maksun perasteella.

Prop. 1973:179

35

Bestämmelsen i första stycket hindrar icke heller en avlalsslutande stat att beskatta inkomst, som uppbäres av fast driftställe, enligt reglema i denna stats egen lagstiftning, om det fasta driftstäUet tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i den andra avtalsslutande staten. Beskattningen skaU dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag och därmed jämförliga bolag med hemvist i den förstnämnda avlalsslutande staten på deras inkomst, beräknad utan avdrag för utdelad vinst.

3.   Företag i en avtalsslutande stat, vilkas
kapital helt eUer delvis äges eller kontrol
leras, direkt eller indirekt, av en eller flera
personer med hemvist i den andra avtals
slutande staten, skaU icke i den förstnämn
da avtalsslutande staten bli föremål för
någon beskattning eller något därmed sam
manhängande skattekrav, som är av annat
slag eller mer tyngande än den beskattning
och därmed sammanhängande skattekrav
som andra liknande företag i denna först
nämnda stat är eller kan bli underkastade.

4,   I denna artikel avser uttrycket "be
skattning" skatter av varje slag och beskaf
fenhet.

Ensimmäisen kappaleen määräys ei myöskään estä sopimusvalliota verottamasta kiinteän toimipaikan saaamasta tulosta öman lainsäädänlönsä mukaan, jos kiinteä toimipaikka kuuluu toisessa sopimusvaltiossa olevalle osakeyhtiölle tai siihen verratta-valle yhtiölle. Verotuksen tulee kuitenken vastala verotusta, joka kohdistuu ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa asuvien osa-keyhtiöiden ja niihin verrattavien yhtiöiden ennen jaetun voiton perasteella myönnet-tävän vähennyksen tekemistä laskeltuun tuloon.

3.   Sopimusvaltiossa olevat yritykset, joiden pääoman välitlömästi tai välUlisesti joko kokonaan tai osaksi omistaa tai joiden pääomasta siten määrää toisessa sopimusvaltiossa asuva henkUö tai henkUöt, eivät ensiksi mainitussa valtiossa saa joutua sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän vdvoituksen kohteiksi, joka on muunlainen tai raskaampi kuin verotus tai siihen liittyvä velvoitus, jonka kohteiksi ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa olevat muut samanluonteiset yritykset joutuvat tai saaltavat joutua.

4.   SanonnaUa "verotus" tarkoitetaan tässä artiklassa kaikenlaatuisia veroja.

Artikel 26

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.   Om person med hemvist i en avtalsslutande stat gör gällande, att i en avtals-slutande stat eller i båda statema \ddtagits åtgärder, som för honom medfört eller kommer att medföra en mot detta avtal stridande beskattning, kan han — utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters intema rättsordning — göra framställnUig i saken hos den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist.

2.   Om denna behöriga myndighet finner framställningen grundad men icke själv kan åstadkomma en tUlfredsstäUande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika en mot detta avtal stridande beskattning.

3.   De behöriga myndigheterna i de av-

26 artikla

Keskinäinen sopimusmenettdy

1.   MUloin sopimusvaltiossa asuva henkUö
katsoo, etta jommankumman tai molempien
sopunusvaltioiden toimenpiteet övat johta-
neet tai johtavat hanen osaltaan verotuk-
seen, joka ei ole tämän sopunuksen mukai-
nen, hän voi näiden valtioiden sisäisissä
laeissa säädetyistä oikeussuojakeinoista huo-
limatta kääntyä asiassaan sen sopimusvaltion
sisianomaisen viranomaisen puoleen, jossa
hän asuu.

2.     Jos asianomainen viranomainen ha-vaitsee huomautuksen perustelluksi, mutta ei itse voi saada aikaan tyydyttävää rat-kaisua, sen on pyrittävä toisen sopimusvaltion asianomaisen viranomaisen kanssa keskinäisin sopimuksin hoitamaan asiaa siten, etta verotus, joka ei ole tämän sopimuksen mukainen, vältetään.

3.     Sopimusvaltioiden   asianomaisten   vi-

Prop. 1973:179

36

talsslutande statema skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av detta avtal. De behöriga myndigheterna kan träffa skälig överenskommelse även beträffande frågor som — utan alt vara reglerade i avtalet — på grund av olikhet i de båda staternas principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de direkta skatterna på inkomst och förmögenhet.

4. De behöriga myndighetema i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits"' i föregående punkter. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sädana överläggningar äga rum inom en kommission bestående av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

ranomaisten on pyrittävä keskinäisin sopimuksin ratkaisemaan kaikki tämän sopimuksen tulkinnassa tai soveltamisessa esiin-tyvät vaikeudet tai epätietoisuutta aUieutta-val kysymykset. Ne voivat myös neuvoteUa kaksinkertaisen verotuksen poislamisesta sel-laisissa lapauksissa, joita tässä sopimuksessa ei ole käsitdty. Asianomaiset viranomaiset voivat kohtuullisella tavalla sopia keskenään myös kysymyksistä, jotka — olematta sään-neltyjä sopimuksessa — veron laskemisessa molemmissa valtioissa noudatettujen periaatteiden erUaisuuden johdosta tai muista syistä voivat Umaantua tulosta ja omaisuudesta suoritettavien välittömien verojen osalta.

4. Sopimusvaltioiden asianomaiset viranomaiset voivat välitlömästi neuvoteUa keskenään sopimukseen pääsemiseksi edellä olevissa kohdissa tarkoitetussa mielessä. Milloin suullinen mielipiteiden vaihto sopimukseen pääsemiseksi näyttäa tarkoituk-senmukaiselta, voidaan tällainen mielipiteiden vaihto toimeenpanna sopimusvaltioiden asianomaisten viranomaisten edustajista kootussa toimikunnassa.

Artikel 27

Diplomatiska och konsulära tjänstemän

1.    Bestämmelserna i delta avtal påverkar icke de privilegier i beskattningshänseende, som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska eller konsulära tjänstemän.

2.    Diplomatisk eller konsulär tjänsteman (med undantag för honorärkonsul) eUer tjänsteman vid avtalsslutande stats representation med stadigvarande uppdrag, vUken är belägen i den andra avtalsslutande staten eller i en tredje stat, anses — utan hinder av bestämmelsema i punktema 1 och 2 av artikel 4 i detta avtal — vid tillämpningen av avtalet ha hemvist i den utsändande staten om

a)    han icke är medborgare i mottagar-staten, och

b)   han enligt folkrättens allmänna regler icke kan beskattas i sistnämnda stat för inkomst från källa utanför denna stat.

27 artikla

Diplomaattiset ja konsulivirkamiehet

1.   Tämä sopimus ei vaikuta kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen tai erilyis-ten sopimuslen määräysten mukaisiin diplo-maaltislen tai konsulivirkamiesten verotuk-sellisiin erioikeuksiin.

2.   Diplomaaltisen tai konsulivirkamiehen (kunniakonsulia lukuun ottamatta) tahi vir-kamiehen seUaisessa sopimusvaltion pysy-vässä edustustossa, joka sijaitsee toisessa sopimusvaltiossa tai kolmannessa valtiossa, katsotaan — tämän sopimuksen 4 artiklan 1 ja 2 kohdan määräysten estämättä — sopimusta sovellettaessa asuvan lähettäjä-valtiossa, jos

a)   hän ei ole vastaanottajavaltion kansalainen, ja

b)   häntä kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen mukaan ei voida viimeksi mainitussa valtiossa verottaa tämän valtion ulkopuolella olevasta lähteestä saadusta tulosta.

Prop. 1973:179

37

Artikel 28 Ikraftträdande

1.     Detta avtal skall ratificeras. Avtalet
träder i kraft när båda regeringarna genom
noteväxling i Helsingfors underrättat var
andra om all ratifikation skett. Dess be
stämmelser tillämpas första gången

a)    såvitt avser skatt som uttages vid källan, på inkomst som uppbäres den 1 januari närmast efter ikraftträdandet, och

b)    såvitt avser aiman skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, på sådan skatt som utgår på gmnd av beskattning (taxering) andra kalenderåret närmast efter ikraftträdandet.

2.     Avtalet den 21 december 1949 meUan
Konungariket Sverige och Republiken Fin
land för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögen
het, tilläggsavtalet till samma avtal den 19
juni 1958 och överenskommelsen den 9
september 1968 skall upphöra att gälla och
skall icke längre tillämpas såvitt avser skat
ter på inkomst eller förmögenhet på vUka
förevarande avtal blir tillämpligt enligt
punkt 1.

28 artikla Voimaantulo

1.    Tämä sopimus on ratif ioitava. Sopimus
tulee voimaan, kun molemmat hallitukset
övat noottien vaihdoUa Hdsuigissä Umoit-
taneet loisUleen, etta ratifioiminen on ta-
pahtunut. Sen määräyksiä sovelletaan en
simmäisen kerran

a)     lähleellä kannettavan veron osalta, tuloon, joka saadaan voimaantuloa lähinnä seuraavan tammikuun 1 päivänä, ja

b)    muun tulosta suoritettavan veron ja omaisuudesta suoritettavan veron osalta, sellaiseen veroon, joka suoritetaan voimaantuloa toiseksi seuraavana kalenterivuotena toimitettavan verotuksen (taksoituksen) pe-rusteeUa.

2.    Ruotsin Kuningaskunnan ja Suomen
Tasavallan välillä tulon ja omaisuuden kak
sinkertaisen verotuksen ehkäisemiseksi 21
päivänä joulukuula 1949 tehty sopimus, sa
man sopimuksen läydenlämiseksi 19 päi
vänä kesäkuuta 1958 tehty sopimus ja 9
päivänä syyskuuta 1968 tehty sopimus lak-
kaavat olemasta voimassa eikä niitä enää
sovelleta sellaisiin tulosta tai omaisuudesta
suoritetlaviin veroihin, joihin täta sopimusta
1 kohdan mukaan sovelletaan.

Artikel 29 Upphörande

1.    Detta avtal förblir i kraft tills det upp-säges av en avtalsslutande stat.

2.    Vardera avtalsslutande staten kan — senast den 30 juni under ett kalenderår, dock icke tidigare än fem år efter dagen för avtalels ikraftträdande — på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gäUa:

a)    såvitt avser skatt som uttages vid källan, den 1 januari det år som följer närmast efter det då uppsägningen skedde eller senare; och

b)    såvitt avser annan skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, vid beskattningen (taxeringen) andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eUer senare.

29 artikla Päättyminen

1.   Tämä sopimus on voimassa, kunnes jompikumpi sopimusvaltio sen irlisanoo.

2.   Kumpikin sopimusvaltio voi — viimeistään kalenterivuoden kesäkuun 30 päivänä, ei kuitenkaan aikaisemmin kuin vU-den vuoden kuluttua sopimuksen voimaan-tulopäiväslä — diplomaattista lietä kirjalli-sesli irtisanoa sopimuksen tekemällä toiselle sopimusvalliolle irtisanomisilmoituksen. Tässä tapauksessa sopimus lakkaa olemasta voimassa:

a)    lähleellä kannettavan veron osalta, irtisanomista lähinnä seuraavan vuoden tammikuun 1 päivänä tai sen jälkeen, ja

b)    muun tulosta suoritettavan veron ja omaisuudesta suoritettavan veron osalla, irtisanomista toiseksi seuraavana kalenterivuotena tai sen jälkeen toimitettavassa verotuksessa (taksoituksessa).

Prop. 1973:179

38

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtUl vederbörligen befuUmäktigade, undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Helsingfors den 27 juni 1973 i två exemplar på svenska och finska språken, vilka båda texter har lika vitsord.

Tämän vakuudeksi övat allekirjoittaneet, asianmukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjoittaneet tämän sopimuksen ja varasta-neet sen sineteillään.

Tehty Hdsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 kahtena raotsin- ja suomenkidisenä kappaleena molempien tekstien ollessa yhtä todistusvoimaiset.

För Konungariket Sveriges regering: Göran Ryding

Suomen Tasavallan hallituksen puolesta:

Richard Tötterman

För RepubUken Finlands regering: Richard Tötterman

Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen puolesta:

Göran Ryding

Protokoll

Vid undertecknande av det i dag mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet har undertecknade befuUmäktigade ombud överenskommit om följande bestämmelser som utgör en uitegrerande del av avtalet:

/. TiU artikel 15 punkt 4

Med uttrycket "regelmässigt" avses, att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist enligt bestämmelsema i artikel 4.

II. TiU artikel 25 punkt 3

Bestämmelsen i denna punkt innebär bland annat, att avdrag för ränta som person med hemvist i Finland erlagt till person med hemvist i Sverige medges vid beskattningen i Finland i den utsträckning som skuUe ha varit faUet enUgt finsk skattelagstiftning, om både utbetalaren och mottagaren av räntan haft hemvist i Finland.

///. TiU artikel 28 punkt 2

I fråga om skattefrihet för flottnings-förenmg, som bUdats för att handha flott-ningen i Tome  och Muonio gränsälvars

Pöytäkirja

Allekirjoiltaessaan Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Suomen Tasavallan hallituksen välUlä tänään tehdyn sopimuksen tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi oval allekirjoittaneet valtuutetut sopineet seuraavista määräyksistä, jotka övat sopimuksen olen-nainen osa:

/. 15 artiklan 4 kohtaan

SanonnaUa "säännöUisesti" tarkoitetaan, eltä verovelvollinen normaalitapauksessa vähintään kerran viikossa oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asun-nossaan, jossa hän 4 artiklan määräysten mukaan asuu.

//. 25 artiklan 3 kohtaan

Tämän kohdan määräys tarkoittaa muun muassa, etta Suomessa asuva henkilö saa Suomessa toimitettavassa verotuksessa vähentää Ruotsissa asuvalle henkUölle suorit-tamansa koron siinä laajuudessa kuin korko Suomen verolainsäädäimön mukaan olisi saatu vähentää, jos sekä koron maksaja etta saaja olisivat olleet Suomessa asuvia.

///. 28 artiklan 2 kohtaan

Tornion Ja Muonion rajajokien uittoväy-lässä uittoa toimittamaan perastetun uit-toyhdistyksen verovapaudesta on voimassa,

Prop. 1973:179

39

flottled, gäUer vad därom särskUt är överenskommet eller framdeles överenskommes.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtUl vederbörligen befuUmäktigade, undertecknat detta protokoll och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Helsingfors den 27 juni 1973 i två exemplar på svenska och finska språken, vUka båda texter har lika vitsord.

mitä siitä erikseen on sovittu tai vastedes sovitaan.

Tämän vakuudeksi övat allekirjoittaneet, asianmukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjoittaneet tämän pöytäkirjan ja varusta-neet sen sineteillään.

Tehty Hdsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 kahtena raotsin- ja suomenkidisenä kappaleena molempien tekstien ollessa yhtä todistusvoimaiset.

För Konungariket Sveriges regering: Göran Ryding

Suomen Tasavallan hallituksen puolesta:

Richard Tötterman

För Republiken Finlands regering: Richard Tötterman

Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen puolesta:

Göran Ryding

■MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 >73    730575