1974
Proposition 1974:131
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 131 år 1974 Skr. 1974:131
Nr 131
Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973, given den 10 maj 1974.
Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, till riksdagen överlämna redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973.
CARL GUSTAF
SVEN ANDERSSON
1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 131
Skr. 1974:131
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 maj 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ÄSPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZäCHR1S,SON, LEIJON.
Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om redogörelse till riksdagen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973 och anför.
1 resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Kungl. Maj:t har lämnat rik.sdagen sådana redogörelser för åren 1967—1972 (skr. 1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39, skr. 1971: 119, skr. 1972: 107, skr. 1973: 161). En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973 har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement och torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t tiU riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas skrivelse av den lydelse bilagatill detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Skr. 1974:131
Bilaga
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1973
/. Ministertioinmittémöten
Ministerkommittén sammanträdde den 14 maj 1973 i Strasbourg. Kommitténs sedvanliga möte i december framflyttades till den 24 januari 1974.
1. Det S2;a ministermötct i Strasbourf;
Den svenska delegationen leddes av utrikesntinisler Krister Wickman. I delegationen ingick också Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadören Arne Fältheim, kabinettssekieterarcn Sverker Äslröm, kanslirådet Knut Thyberg, biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreteraren Sven-Otto Ällard samt departementssekretera ren Peter Landelius.
Ordförande vid mötet var den brittiske utrikesministern Sir Alec Douglas-Home och på dagordningen hade följande frågor upptagits:
— utvecklingen av det europeiska samarbetet
— Europarådets framtida roll
— den europeiska säkerhets- och samarbetskonferenscn
— förhållandet mellan Europarådet och europeiska ickc-medlemsstalcr
— internationell terrorism.
a) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
De periodvisa redogörelserna för det europeiska samarbetet inom EG, EFTA och Europarådet har blivit en ständigt återkommande punkt på dagordningen då de 17 medlemsländernas utrikesministrar två gånger om året möts.
Vid 52:a ministermötet lämnades redogörelsen för samarbetet inom EG av belgiske vetenskapsministern Charles Hanin. Han konstaterade alt farhågorna på många håll att EG efter utvidgningen skulle drabbas av passivitet inte hade besaimats. EG:s verksamhet hade i stället präglats av slor aktivitet, bl. a. i fråga om förbindelserna med omvärlden, den ekonomiska och monetära unionen samt den gemensamma jordbrukspolitiken. Han noterade med tillfredsställelse att Norge från och med den 1 juli 1973 genom sitt avtal med EG skulle komma atl delta i den utvidgade europeiska marknaden. Vidare framhöll han att rådet var i färd med förberedelserna för de kommande GÄTT-förhandlingarna.
Ett viktigt steg mot en monetär union hade tagits vid toppmötet i Paris. Detta beslut hade sedermera följts upp genom upprättandet den 6 april av den europeiska monetära fonden, som utgör ett "clearing-house" för finansiering av interventioner och regleringar inom EG:s nya system för fasta växelkurser.
Skr. 1974:131 4
Rörande EG:s jordbrukspolitik framhöll Hanin att man genom uppgörelsen i Luxemburg om jordbrukspriserna lyckats bibehålla den viktiga principen om enhetiiga priser. Överenskommelsen innehöll bl. a. ett prissystem med särskilt stöd åt jordbrukare i missgynnade regioner, samt stimulansåtgärder avsedda att öka nötköttsproduklioncn.
Utrikesminister Krister Wickman lade fram redogörelsen om samarbetet inom EFTA och framhöll att organisationens arbete i hög grad koncentrerats på alt finna lösningar för att bevara frihandeln mellan utträdande och kvarvarande EFTÄ-slater saml alt anpassa organisationen och samarbetet lill förhållandet att två medlemmar beslutat utträda ur sammanslutningen. De kvarvarande länderna hade uttalat sin beslutsam-hel alt fortsätta det samarbete som utvecklats sedan sammanslutningen trädde i kraft. Wickman underströk de nära förbindelser som EFTA upprätthöll med Europarådet.
Generalsekreterare Lujo Toncic-Sorinj redogjorde för verksamheten inom Europarådet under den period som gått sedan föregående ministermöte och uppehöll sig därvid särskUt vid fackministermötena.
Resultatet av det första miljövårdsministermötet hade varit uppmuntrande och man hade där enats om ansvarsområden för olika europeiska organisationer. Europarådet var involverat på speciellt fyra områden:
— information om miljövårdsproblem
— utbildning — i skolor och annorstädes
— rättslig koordination och utarbetandet av konventioner
— naturvård.
Ytterligare två fackministermöten skulle komma att äga rum i juni, nämligen ett utbUdningsministermöte och ett justitieministermöte. I september skulle vidare ett familjeministermöte och elt regionplaneringsmi-nistermöte äga rum.
I>) liuroparädcts framtida roll
MinislerkomiTiittén diskuterade Europarådets framlida roll inom del europeiska samarbetet mot bakgrund av utvidgningen av EG. Enighet rådde inom kommittén om vikten av att organisationerna kompletterade varandra på ett rationellt och effektivt sätt så att dubbelarbete undveks. Ministrarna underströk vikten av Europarådets roll i samarbetet mellan de 17 medlemsstaterna och var eniga om att detta borde stärkas. En arbetsgrupp tUlsattes bestående av de fasta representanterna från följande medlemsländer: Danmark, Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige och Turkiet. Gruppen fick i uppdrag att göra en utredning otn Europarådets framtida roll och framlägga en rapport, vilken i sin tur skulle ligga till grund för ett resolutionsutkast att godkännas vid ministerkommitténs nästa möte.
Utrikesminister Wickman sade bl. a. i sitt anförande att det fanns en klar politisk vilja bland Europarådets medlemsländer att nu nå fram till en överenskommelse om Europarådets framtida roll och uppgifter. Han föreslog alt Europarådet skulle koncentrera sin verksamhet till vissa områden där rådet redan intar en ledande eller rentav unik position i europeiskt samarbete. Det gäUde bl. a. skyddet av mänskliga rättigheter, sociala och kultureUa frågor och vissa rättsfrågor. Viss annan verksamhet kunde kanske skäras ned och formerna för samarbetet revideras.
Skr. 1974:131 5
Utrikesministern underströk vidare minislerkoinmitténs belydelse som elt organ för meningsutbyte om allmänna politiska frågor. Ministrarna hade där tillfälle alt informera om det samarbete som pågår i andra europeiska organisationer eller i bUaterala sammanhang. 1 kommittén kunde man också diskutera möjligheterna till en utbyggnad av det europeiska samarbetet i olika riktningar, oberoende av om sådant nytt .samarbete skulle förläggas till Europarådet eller någon annan organisation.
Utrikesministern slutade med att betona vikten av diskussionerna i den parlamentariska rådgivande församlingen. De gav nödvändig information om de politiska aspekterna på olika samarbetsfrägor och stimulerade ofta lUl nya initiativ.
c) Utbyte av åsikter om konferensen om säkerliet och samarbete i Ruropa
Ministrarna uttryckte i gemen förhoppningen att konferensen om säkerhet och samarbete skulle kunna sammankallas till sommaren och att det skulle lyckas konferensen att uppnå praktiska resullat av betydelse för förbindelserna mellan deltagarländerna.
Utrikesminister Wickman sade i sitt anförande bl. a. att Sverige betraktade konferensen som ett steg i en gradvis förändring av ösl-väst-förhållandena. Han varnade emellertid mot förväntningar om spektakulära resultat.
d) Europarådets förhällande till europeiska icke-medlemsländer
Generalsekreteraren Toncic-Sorinj gav ministrarna en redogörelse för den senaste utvecklingen av förbindelserna mellan Europarådet och europeiska icke-medlemsländer. Han betonade speciellt två aspekter av Europarådets verksamhet som icke-medlemsländer kunde göras delaktiga av, nämligen tillträde till konventioner och deltagande i fackministerkonferenser. I det förstnämnda avseendet hade speciellt Spanien visat intresse och hade nu undertecknat fem konventioner. Belräffande fackministerkonferenserna hade ett flertal av icke-medlemsländerna deltagit.
e) Intemationell terrorism
Miiusterkommittén tog mot bakgrund av den rådgivande församlingens rekommendation 684 upp det allt större problem som den internationella terrorismen innebär. Församlingen önskade i sin rekommendation en samordnad europeisk aktion för bekämpande av terrorismen. Enighet rådde i miiusterkommittén om problemels allvarliga natur och om vikten av att komma fram tUl lösningar på bredast möjliga internationella basis. Ministerkommittén hemställde, att de länder som ännu inle ratificerat de tre ICÄO-konventionerna måtte påskynda behandlingen av dessa med sikte på snarast möjliga ratifieering. Medlemsregeringarna anmodades att senast den 30 november 1973 inkomma med meddelande till Europarådet om sakens läge i respektive medlemsland.
Ministerkommittén beslöt på grund av frågans betydelse att den skulle uppsättas på dagordningen också vid kommande möten inom ministerkommittén.
jt Riksdagen 1974. 1 saml Nr 131
Skr. 1974:131
2. Del 53:e ministermötet i Strasbourg
Ministermötct skulle ha ägt rum i december, men framflyttades till den 24 januari 1974. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sven Andersson. I övrigl bestod den av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet, ambassadören Arne Fältheim, kabinettssekreteraren Sverker Äström, ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg, biträdande ombudet hos Europarådet, departementssekreteraren Sven-Otto Ällard, samt departementssekreteraren Carl-Magnus Hyltenius.
Ordförandeskapet vid mötet sköttes av den österrikiske utrikesmi-nistren Rudolf Kirchschläger. På dagordningen stod följande frågor:
Europarådets framtida roll
konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
förbindelserna Europa—Förenta staterna
intemationell terrorism
utvecklingen av del europeiska samarbetet.
a) Europarådets framtida roll
Huvudpunkten på agendan för ministermötet var det resolutionsförslag om Europarådets framtid [res. (74) 4] som utarbetats av en arbetsgrupp bestående av de permanenta representanterna för Danmark, Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige och Turkiet med danske ambassadören Troels Munk som ordförande. Upprättandet av arbetsgruppen hade flera orsaker. Den viktigaste var den situation som uppstått genom EG:s utvidgning. Man önskade vidare en bättre koordination av arbetsuppgiftema inom det europeiska samarbetet för att i görlig mån undvika dubbelarbete. Dessutom hade den rådgivande församlingen i sin resolution nr 704 bett ministerkommittén utarbeta och anta en resolution om Europarådets roll i det europeiska samarbetet. Den av arbetsgruppen utarbetade rapporten med resolutionsförslag framlades den 31 oktober och behandlades vid ställföreträdarmötena i november och december 1973 samt i januari 1974.
Praktiskt taget alla medlemsländer yttrade sig erkäimsamt om rapporten och resolutionstexten och man var enig om att antagandet av reso-lulionstexten innebar ett viktigt bidrag tUl samarbetet mellan de demokratiska länderna i Europa. Utrikesministrarna var eniga om att Europarådet också i fortsättningen borde utgöra en av hörnstenarna i det europeiska samarbetet. Man såg i Europarådets arbete för individens rättigheter ett speciellt kännemärke för Europarådet. Man var också enig om att Europarådet bättre skulle kunna utföra sina uppgifter om dess möjligheter som politiskt forum för de 17 medlemsländerna fullt utnyttjades.
Utrikesministrarna var överens om att Europarådet inom den närmaste framtiden — rapporten avser tiden fram tUl 1980 — skulle koncentrera sin mellanstatliga verksamhet tiU följande områden:
— skyddet av de mänskliga rättigheterna
— sociala och socioekonomiska problem, särskUt de utiändska arbetarnas situation
— utbildnings- och kultursamarbete
— ungdomssamarbete
Skr. 1974:131 7
— hälsovård
— naturvård
— samarbete mellan lokala myndigheter
— juridiskt samarbete; koordination av nationell lagstiftning, brottsbekämpning m. m.
Utrikesminister Sven Andersson ansåg i sitt anförande att det sociala samarbetet inom Europarådet borde kunna förstärkas. Han sade bl. a.:
— Medan vi lätt kan finna uppgifter om industriproduktion, handel, inflation m. m. är det svårt att finna jämförande studier över hur olika länder ordnat med tandvårdsförsäkring, sjukförsäkring, pensionssystem etc. På detta område skulle Europarådet kunna göra en betydelsefull insats. En konferens med socialministrarna skulle kunna diskutera dessa problem —.
b) Konferensen oin säkerhet ocb saraarbete i Europa
Mot bakgrund av den diskussion som förekommit vid det 52:a ministermötet samt fyra texter som antagits av den rådgivande församlingen i januari och oktober 1973 ävensom ett memorandum av generalsekreteraren utbytte utrikesministrarna åsikter om säkerhetskonferensen. Flertalet utrikesministrar deltog i diskussionen och enighet rådde om att man skulle söka praktiska lösningar på alla de områden som konferensen behandlar.
Utrikesminister Sven Andersson sade bl. a. att det föreligger ett verkligt behov av utökat samarbete på många områden mellan alla Europas stater. Energikrisen hade dragit vår uppmärksamhet tUl ett sådant område. Den svenska regeringen hoppades att konferensen skall klargöra på vilka områden sådant samarbete är möjligt. Samtidigt stod det klart att samarbetsmöjligheterna hade bestämda gränser, detia inte minst beroende på de deltagande staternas skUda samhällssystem. Detta måste las med i beräkningen. Konferensens syfte kunde inte vara att åstadkomma en konfrontation mellan företrädare för olika samhällssystem utan att undersöka hur man kunde göra framsteg mot stabilare förhållanden mellan staterna och på vilka områden ett konstruktivt samarbete var sannolikt och genomförbart.
Utrikesministern betonade vidare att konferensen borde ses som ell led i en fortlöpande avspänningsprocess i Europa och mellan stormakterna. Man borde inte vänta sig alltför omfattande resultat vid själva konferensen. Sådana måste snarare komma som resultat av efterföljande aktivt samarbete, framhöll utrikesministern.
c) Förbindelserna Europa—Förenta statema
Mot bakgrund av bl. a. nuvarande amerikanske utrikesministern Henry Kissingers tal den 23 aprU 1973 om en restrukturering av förbindelserna mellan Europa och Förenta staterna fick ministerkommittén korta rapporter om de förhandlingar vissa europeiska stater förde med Förenta statema för att utarbeta gemensamma deklarationer. Utrikesministrarna uttryckte sitt intresse för att hållas informerade om dessa överläggningar och man beslöt att förbindelserna Europa—Förenta staterna skulle stå kvar på dagordningen för nästa ministermöte.
Skr. 1974:131
d) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
1 sedvanlig ordning framlades redogörelser rörande samarbetet inom EG, EFTA och Europarådet.
Redogörelsen för arbetet inom EG lämnades av den tyske utrikesministern Walter Scheel i egenskap av ordförande i EG:s ministerråd under första halvåret 1974. Ambassadör Alfred Wacker lämnade i den schweiziske utrikesministern Pierre Grabers ställe en redogörelse för samarbetet inom EFTA och biträdande generalsekreteraren S.-G. Sforza orienterade om samarbetet inom Europarådet och om förhållandet till icke-medlemsländer.
Utrikesminister Scheel uttryckte bl. a. i sin redogörelse optimism om att EG skulle uppnå de mål organisationen hade satt upp. Denna utveckling skulle dock inte innebära en minskning av Europarådets belydelse.
Ambassadör Wacker betonade att 1973 betecknat en ny fas i EFTÄ:s historia genom att flera tidigare medlemmar nu blivit medlemmar av EG och andra ingått handelsavtal med gemenskaperna. Detta betydde dock ej något slut på samarbetet inom EFTA. Handeln mellan de sju länderna fortsatte att vara av stor betydelse och utgjorde 20 procent av deras totala export.
Biträdande generalsekreteraren Sforza underströk att samarbetet mellan Europarådets 17 medlemsländer intensifierats tack vare ministerkommitténs, ställföreträdarkommitténs, rådgivande församUngens och sekretariatels ansträngningar. Förslaget att upprätta ett förbindelsekontor i Bryssel såg han som ett mycket positivt element, något som skulle kunna bidra till koordineringen av samarbetet i Europa. Han ville också rikta uppmärksamheten på att kontakten med stater utanför Europarådet hade ökat och som exempel nämnde han besök av parlamentarikerdelegationer från Förenta staterna och Canada i samband med den rådgivande församlingens debatt om OECD:s rapport.
e) Intemationell terrorism
Mot bakgrund av tidigare rekommendationer från den rådgivande församlingen och diskussionen vid det 52:a ministermötet diskuterade utrikesministrarna ånyo möjligheterna av en gemensam europeisk hållning för bekämpande av internationell terrorism. Efter en grundlig diskussion av frågan antog utrikesministrarna en resolution (res. (74) 3) om alt på det nationeUa planet förstärka och effektivisera de rättsliga medlen för att bekämpa internationell terrorism och stärka det internationella samarbetet på detta område.
//. Ställföreträdarkommittén
Under 1973 hölls tio möten av utrikesminstrarnas ställföreträdare (ställföreträdarkommittén). Sveriges ständige representant vid dessa möten var ambassadören Arne Fältheim. Ministerkommittén har i princip delegerat beslutanderätten tUl ställföreträdarkommittén i alla de frågor som ligger inom ministerkommitténs kompetensområde. Ställföreträdarkommittén beslutar aUtså i ministerkommitténs namn.
Skr. 1974: 131 9
Ställföreträdarkommittén har följande huvuduppgifter:
att förbereda de ärenden som skall behandlas på ministcrkommiticns möten,
att diskutera och eventuellt svara pä beslut som fatlats av den rådgivande församlingen, vilka föreligger antingen som rekommendationer, vilka alllid besvaras, eller som resolutioner,
att organisera Europarådets omfattande tekniska mellanstatliga samarbete,
att planlägga de till Europarådet knutna fackministerkonferenserna,
att behandla administrativa och budgetära spörsmål.
En utförlig redogörelse för arbetet i ställföreträdarkommittén vars
mötesagenda vanligtvis omfattar 30—40 ärenden skulle föra för långl.
I-ramställningen begränsas därför till ett par punkter.
Nya curoparådsöverenskommeher
Den europeiska konventionen om skadeståndsregler i biltrafik öppnades för undertecknande vid ministerkommitténs 52:a möte. Norge, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz undertecknade konventionen under aret.
En överenskommelse oin transport av lik öppnades vidare för undertecknande i oktober. Överenskommelsen ändrar och förenklar den enda hittills utarbetade internationella överenskommelsen på della område, Berlin-avtalet av 1937. Ökade kommunikationer över gränserna sarnt det ökade antalet arbetare, som är verksamma i främmande länder, har varit upphovet till utarbetandet av den nya överenskommelsen. Under året undertecknades den av Belgien, Cypern och Luxemburg.
///. Expertkommittéer
1. Rättsfrågor
»1 Konventioner ra. ra.
(i) Sverige ratificerade den 25 juni 1973 med vissa förbehåll och förklaringar den europeiska konventionen om brottmålsdoms internationella rättsverkningar (jfr prop. 1972: 98). Konventionen innehåller bl. a. bestämmelser oin verkställighet av broltmålsdom i annat land än där domen meddelats samt regler om europeisk brottmålsdoms internationella rättskraft.
(ii) Under 1973 öppnades endast en konvention för undertecknande, den europeiska konventionen om skadeståndsregler i biltrafik.
Konventionen bygger på principen att fordonels innehavare skall vara strikt ansvarig för skada som orsakas av fordonet när detta används i trafik. Bilens försäkringsgivare kan enligt nationell lag göras direkt ansvarig i slällel för innehavaren. Har den skadelidande varit medvållande till skadan kan delta leda tUl nedsättning av skadeståndet. I vilken utsträckning skadeståndet skall jämkas får bestämmas med hänsyn till omständigheterna vid olyckan. Konventionen innehåller vidare regler om ansvarets fördelning vid olycka, där flera fordon medverkat till skadans uppkomst, samt om skada som drabbat fordonets innehavare eller dess förare. Konventionen lämnar åt nationell lagstiftning att reglera bl. a. eventuell begränsning av skadeståndsskyldigheten och möjligheterna att föra regresstalan.
Sverige har inte undertecknat konventionen.
Skr, 1974:131 jO
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén m. m.
(i) Behandling i anstalt
1 resolution (73) 5, som antogs den 19 januari 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i sin lagstittning och administration på kriminalvårdens område tillämpa de principer som anges i till resolutionen fogade särskUda regler om minimistandard för behandling av fångar.
(ii) Straffrättsliga synpunkter på narkotikamissbruk
I resolution (73) 6, som antogs den 19 januari 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i sin kamp mot narkotikamissbruket tillämpa i resolutionen närmare angivna principer såvitt gäller allmänna åtgärder, lagstiftning, polis- och milväsendets administration, rättsliga åtgärder, kriminalvården, information och utbildning, statistik och forskning samt internationellt samarbete.
(iii) Trafikonykterhetsbrott
1 resolution (73) 7, som antogs den 22 mars 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att i fråga om beivrandet av trafikbrott som begåtts under inflytande av alkohol tillämpa vissa i resolutionen närmare angivna regler.
(iv) Obligatorisk trafikförsäkring
I resolution (73) 8, som antogs den 22 mars 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta erforderliga ålgärder för att den ansvarighet som föreskrivs i 1973 års europeiska konvention om skadeståndsregler i biltrafik skall täckas av obligatorisk försäkring. Denna skall uppfylla minst de krav som uppställs i 1959 års europeiska konvention om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon.
(v) Kriminalvård av vuxna under kort tid
I resolution (73) 17, som antogs den 13 april 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att begränsa användningen av frihetsstraff för mindre brott och i fråga om personer som inte anses särskilt farliga för samhället samt att överväga de möjligheter tUl behandling som övervakning under kortare tid ger.
Vidare innehåller rekommendationen en uppmaning till medlemsstaterna att vidta åtgärder för att göra verkställighet av frihetsberövande påföljder mera flexibel genom införande av påföljder som ligger mellan frihetsberövande och kriminalvård i frihet.
(vi) Privatlivets skydd vid automatisk databehandling
1 resolution (73) 22, som antogs den 26 september 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta erforderliga åtgärder för tiUämpningen av vissa till resolutionen fogade principer rörande automatisk databehandling av personinformation vid databanker i den enskilda sektorn. I dessa principer anges vissa riktiinjer som syftar tUl att skydda den enskilde mot att utsättas för otUlbörligt intrång genom sådan databehandling. Bl. a. anges vissa inskränkningar när det gäller vilka slags uppgifter som får lagras genom automatisk databehandling och tUl vem lagrade personuppgifter får utlämnas.
(vU) Databehandling på det rättsliga området
I resolution (73) 23, som antogs den 26 september 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar bl. a. att stödja forskning och
Skr. 1974:131 11
utbildning rörande databehandling pä det rättsliga området och därvid beakta behovet av internationellt samarbete.
(viii) Vissa former av kriminalvård
I resolution (73) 24, som antogs den 26 september 1973, rekommenderas medlemsstaternas regeringar att undersöka möjligheterna att inom kriminalvården införa eller utveckla olika former av behandling i grupper eller samhällen.
(ix) Prognoser angående brottsutvecklingen
1 resolution (73) 25, som antogs den 26 september 1973, rekommenderas medlemstaternas regeringar all bl. a. överväga de metoder för upprättandet av prognoser angående brottsutvecklingen som beskrivs i ECCP:s (Europeiska kommittén för brottslighelsfrågor) rapport i detta ämne.
c) Åttonde europeiska justitieministermötet
Det åttonde europeiska justitieministermötet ägde rum på Hotell Förestå, Lidingö, den 13—16 juni 1973. I mötet deltog företrädare för samtiiga Europarådets medlemsstater utom Malta samt Finland. Spanien deltog i mötet som observatör. Justitieministermötena är såtUlvida knutna till Europarådet att Europarådets sekretariat utgör dessa mö-lens sekretariat.
Föredragningslistan för mötet upptog två ämnen. Europarådets framtida roll på det rättsliga området och en debatt rörande aktuella lagstiftningsfrågor.
Justilieministermötet ägnade huvuddelen av sin tid åt det första av ovannämnda ämnen, som diskuterades särskilt mot bakgrund av den inverkan som utvidgningen av EG kan komma att få på samarbetet mellan rådets medlemsstater på det rättsliga området. Till gnmd för diskussionerna låg en rapport, som hade utarbetats av Europarådets juridiska sekretariat på grundval av de överläggningar som ägt rum i en av CCJ (Europeiska kommittén för juridiskt samarbete) och ECCP särskilt tillsatt kommitté. Mot bakgrunden av de resultat som redan uppnåtts konstaterade ministrarna eiUiälUgt Europarådels betydelse för att främja samarbetet mellan rådels medlemsstater på det rättsliga området. Det underströks alt den viktigaste uppgiften även i framliden borde vara att främja medlemsstaternas gemensamma intressen i fråga om respekten för lag och rätt och skyddet för de mänskUga rättigheterna och gmndläggande friheterna. Vidare uttalades att Europarådet i övrigt borde särskilt koncentrera sitt arbete på ämnen såsom kriminalvård och kriminalpolitik, famUjerätl, skadeståndsrält, harmonisering av grundläggande juridiska begrepp, vissa handelsrättsliga problem, förvaltningsrätt och folkrätt.
Ministrarna framhöll att informationsutbytet mellan Europarådet och EG rörande verksamheten på det rättsliga området inom resp. organisation borde förbättras så att man vid planeringen av Europarådets arbele kunde la hänsyn till verksamheten inom EG. Enligt ministrarna borde dessa organisationer därför upprätthåUa direkta kontakter med varandra. De kom vidare överens om att vid kommande justitiemmister-möten ta upp frågor av gemensamt intresse för de två organisationerna. Ministrarna diskuterade slutiigen lämpliga former för samarbete mellan EG-staterna och de av Europarådets medlemsstater som står utanför
Skr. 1974:131 12
EG för det fall det anses önskvärt att åtgärder som planeras inom EG på det rättsliga området på lämpligt sätt utsträcks att omfatta även andra europarådsstater.
Diskussionerna resulterade i att konferensen antog en resolution, i vilken ministrarna rekommenderar Europarådets ministerkommitté att, riär kommittén behandlar frågan om Europarådets framtida roll på det rättsliga området, ta hänsyn till de synpunkter som kommit tUl uttryck under justitieministermötet.
Den andra punkten på föredragningslistan, debatten angående aktueUa lagstiflningsproblem, rörde huvudsakligen två frågor, nämligen ekonomisk brottslighet och reformer på det familjerättsliga området.
Diskussionerna rörande den ekonomiska brottsligheten ägde mm på grundval av två rapporter som utarbetats av Frankrikes och Sveriges justitieministrar. Ministrarna var allmänt av den uppfattningen att ekonomisk brottslighet kan orsaka allvarliga skador för samhället och för enskilda individer samt att denna frågas intemationella aspekter nödvändiggör en samordning när det gäller sanktioner och förebyggande åtgärder. Ministrarna uttalade vidare att en ingående studie borde göras av möjligheterna att utsträcka den europeiska utlämningskonventionen till att omfatta allvarligare skattebrott. Mot bakgmnd av diskussionerna beslöt justitieministermötet att rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt ECCP att vidta en detaljerad undersökning rörande ekonomisk brottslighet. Denna studie borde enligt justitieministrarna bl. a. behandla vissa speciella aspekter på denna typ av brottslighet, .såsom skattebrott och de problem som uppkommer genom existensen av multinationella företag. Frågan om utiämning för ekonomiska brott borde också studeras.
Frågan om en reform av den familjerättsliga lagstiftningen diskuterades mot bakgrund av rapporter som utarbetats av statsrådet Carl Lidbom och den västtyske justitieministern, vilka redogjorde för de ändringar i lagstiftningen som nyligen föreslagits i deras resp. länder och de omständigheter som föranlett dessa reformförslag. Justiteministrarna beslöt att rekommendera Europarådels ministerkommitté att uppdra åt CCJ att på sitt arbetsprogram ta upp en undersökning av de problem som uppkommer vid reformer på familjelagstiftningens område.
I samband med justitieministermötet anordnades ett gemensamt möte med Europarådets rådgivande församlings juridiska kommitté, varvid frågor av gemensamt intresse diskuterades.
d) F,uropeiska kommittén for juridiskt samarbete (CC.1)
Den europeiska kommittén för juridiskt samarbete höU under år 1973 Ivå möten. Kommitténs 19:e möte ägde rum den 21—25 maj och det 20 :e mötet den 3—7 december.
I syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de ämnen som är under utredning bÖr främst nämnas produktansvar, vårdnad om barn, konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden samt privatiivets skydd vid automatisk databehandling av personinformation. Arbetet på en handledning rörande erkännande och verkställighet av utländska avgöranden på det civilrättsliga området kommer att avslutas under våren 1974.
Under år 1974 kommer nytiUsatta kommittéer att påbörja studier an-
Skr. 1974:131 13
gående fordringspieskription, avtalsviten och frågor som har samband med förvärv av medborgarskap i fråga om makar med olika nationalitet och deras barn.
c) Furopciska kommKtcn för brottslighelsfrågor (bCCP)
ECCP höll under år 1973 sitt 22:a möte. Vid mötet som hölls den 28—30 maj, behandlades bl. a. förslag till resolution om behandling i grupper och samhällen inom fångvården och förslag till resolution om metoder för prognoser om brott. ECCP antog de föreslagna texterna, såvitt gäller det förstnämnda förslaget med vissa ändringar, och beslöt hänskjuta dem till ministerkommittén.
Bland de frågor som under år 1973 behandlades av ECCP:s under-kommittéer märks påföljder för trafikbrott, straffprocessuella frihets-bcrövandcn, tillämpningen av den europeiska utlämningskonventionen, försäljning och innehav av skjulvapen, brottmålsdom i den tilltalades frånvaro, avkriminalisering, behandling av intagna med långa frihetsstraff samt andra alternativ till fängelse än villkorlig dom och liknande påföljder.
På ECCP:s arbetsprogram för 1974 står bl. a. frågan om straffrättsliga möjligheter att bidra lill miljöskyddet och en undersökning av åter-fallsbrottslighcten.
Vid en kriminologisk konferens den 23—30 november 1973 behandlades frågan om metoder för beräkningar och planering inom det kriminologiska området.
f) ICxpcrtkommittén för de mänskliga rättigheterna
Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga rätlighctcma bedrevs under är 1973, förutom i plenum, inom två underkommitléer. Sverige var representerat i den underkommitté, nr 1, som av plenum fått sig anförtrodd bl. a. massmediafrågor med anknytning till mänskliga rättigheter.
Under året slutförde expertkommittén arbetet med den av underkom-niitté nr 2 förberedda frägan om utvidgat skydd avseende nationella minoriteter. Expertkommittén kom fram till atl det ej föreligger något behov att f. n. tillskapa något ytterligare tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende nationella minoriteters ställning.
Expertkommittén fortsatte inom undcrkommilté nr 1 under 1973 ett studium av förutsättningarna för en harmonisering av nationell massmcdialagstiftning.
Expertkommittén behandlade vidare under 1973 förslag lill ett nytt program för Europarådet inom mänskliga rättighelsom-rädcl.
Behandlingen av följande frågor, som tidigare uppförts på kommitténs dagordning, fortsattes under 1973:
(i) Fråga om skydd för privatlivets helgd med hänsyn till press och andra massmedia samt den tekniska utvecklingen.
(ii) Fråga om utvidgning av rätten till information genom ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna eller på annal sätt.
(iii) Förberedande av ett fjärde kollokvium beträffande den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter i Rom.
Skr. 1974:131 14
2. Utbildnings- och kulturfrågor
u) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén antog under året en resolution om ett multilateralt stipendieprogram inom högre utbUdning.
Sju länder, däribland Sverige, har anslutit sig tUl stipendieprogrammet, som erbjuder forskare från aUa kulturstyrelsens (Commitlee for Cullural Cooperation) medlemsländer stipendier för studier och/eller forskning i något av dessa sju länder.
b) Åttonde europeiska ulbildniDgsministermötct
Utbildningsministrarna höll sitt åttonde möte i Bern i juni 1973. Huvudtema för diskussionerna var utbUdning av åldersgrupperna 16—19 år. Diskussionerna utmynnade i en resolution som anger ministrarnas syn på denna fas i utbUdningen.
Ministrarna enades också om sex huvudområden för internationellt samarbete
— återkommande utbUdning
— förskoleulbildning
— utveckling av riktiinjer för utbildning av 16—19-åringar
— utbildning och fortbildning av lärare
— utbildning av invandrare och deras familjer
— kompensatorisk utbildning för handikappade.
Ministrarna accepterade en inbjudan från den svenske utbildningsministern att hålla sin nästa session i Sverige 1975 om återkommande utbildning.
c) luiropeiska ungdomsfonden
Den nystartade ungdomsfonden bidrog under 1973 med 781 000 FF till skilda ungdomssammankomster i medlemsländerna och med 724 000 FF till ett 15-tal internationella ungdomsorganisationers administrativa kostnader.
Ansökningarna om finansiellt bidrag från fonden uppgick totalt till 3,5 mUj. FF.
d) Kulturstyrclsen
Kulturstyrelsen (Committee for Cullural Cooperation; CCC) sammanträdde såsom bmkligt två gånger under året i Strasbourg, en gång under våren och en gång under hösten.
Av de tre permanenta underkommittéerna har kommittén för allmänna skolfrågor och kommittén för vuxenutbildning och kulturell utveckling sammanträtt vardera en gång, medan den tredje, som behandlar högre utbildning och forskning, sammanträtt två gånger. Ad hoc kommittén för pedagogisk forskning har sammanträtt en gång.
Kulturstyrelsen och dess underkommittéer har bl. a. behandlat följande frågor:
(i) Intensifiering av samarbetet
Även om inte en s. k. utbUdnuigsbyrå (Office of Education), vars inrättande utgjorde rådgivande församlingens önskemål i rekommendationerna 567 och 649, har upprättats i full skala, kan detta önskemål
Skr. 1974:131 15
delvis sägas ha uppfyllts genom beslut om ett intensifierat och koncentrerat samarbete och motsvarande förstärkning av resurserna under 1973.
Som ett led i den intensifiering av samarbetet på utbildningens område som tog sin början 1972, vidtogs åtgärder för att starta dels ett specialprojekt, dels sju s. k. intensivprojekt. Specialprojektet "Mo-bility of Post-Graduate Students and of Staff in Higher Education and Research", i vilket tretton länder, däribland Sverige, anmält intresse att på egen bekostnad delta, beräknades börja under 1974.
På följande sju områden hoppades man kunna starla intensivprojekt under 1974 och 1975:
— återkommande utbildning
— dokumentationssystem på utbildningsområdet
— förskoleutbildning
— yrkesutbildning och teknisk utbUdning
— ekvivalens av kvalifikationer
— läroplansreformering och -utveckling
— vuxenutbildning.
(ii) Allmänna skolfrågor
Förutom förberedelse av inlensivprojekten för förskoleulbUdning respektive yrkesutbUdning och teknisk utbildning behandlade kommittén för allmänna skolfrågor bl. a. de frågor som rör utbUdning av lärare för invandrarbarn.
(iii) Högre utbildning och forskning
Kommittén för högre utbUdning och forskning gjorde förberedelser för specialprojektet "Mobility of Post-Graduate Students and of Staff in Higher Education and Research" samt för de två inlensivprojekten om ekvivalens ifråga om kvalifikationer och läroplansreformering och -utveckling.
Kommittén fuUbordade vidare under 1973 den första fasen av sitt arbete rörande differentiering av tertiär utbildning, vUken omfattar allmän planering, relationen meUan sekundär och tertiär utbUdning, tUlträde till högre utbildning och studenternas medbestämmanderätt.
En särskUd arbetsgrupp tUlsattes för alt studera tolkningsproblem gällande konventionen om ekvivalens av diplom.
(iv) Kultur
Fjorton europeiska städer, bland dessa Örebro, deltog under 1973 i ett projekt där städernas kulturpolitik systematiskt studerades i rationaliseringssyfte.
Då första fasen av arbetet på en ny kulturpolitik därmed hade avslutals, ansåg kommittén del viktigt att en kulturministerkonfcrens så småningom sammankallas.
Ett expertmöte diskuterade frågor rörande socio-kulturell animation, dvs. kulturförmedling enUgt nya metoder, för alt dels förbättra spridningen av ii\formation härom, dels förbereda ett symposium om status och utbildning av kulturförmedlare.
Ett kollokvium om utgifter för kulturella ändamål diskuterade i december 1973 specialstudier gjorda bl. a. i Sverige och Norge. I en rapport kommer man att summera dessa nationella studier, inklusive tidigare arbete om kulturstatistik, och föreslå en metodologi för kulturförvaltning.
Skr. 1974: 131 K,
(v) Vuxeiiulbildning
Ett antal expertmöten under året diskuterade vuxenutbildningens organisation, innehåll och metoder, etl område för ett av de s. k. intensivprojekten.
Ett modulkompetenssystem för vuxnas inlärning av moderna spiäk bearbetades inom en expertgrupp.
(vi) Sport
Den belgiska regeringen erbjöd sig atl sta som värd för en sportministerkonferens.
(vii) Pedagogisk forskning
Vid det årliga mötet med kommittén för pedagogisk forskning presenterades en studie över utvecklingstendenser för de närmaste 10 åren rörande forskning på de olika utbildningsstadierna.
Ett femte symposium i regi av kommittén för pedagogisk forskning hölls i Geni i september 1973 och behandlade kompensatorisk utbildning för socio-kuUurellt handikappade, företrädesvis på förskolenivån och grundskolans lågstadium.
3. Sociala frågor .1) Sociala kommittén
Under 1973 höll sociala kommittén två sammanträden, ett i mars och ett i oktober.
(i) I ett svar pä rekommendation 685 från rådgivande församlingen rörande upprättande av sociala rapporter inom Europarådets medlemsstater föreslog sociala kommittén att ministerkommittén med anledning av rekommendationen skulle uttala att frågan om fastställande av en enhetlig procedur för utarbetande av regelbundna rapporter inom Europarådet var för tidigt väckt. Det erinrades vidare om att flera internationella organisationer, särskilt OECD, arbetade mot samma mål -som kom till uttryck i rekommendation 685. Ministerkommittén borde också betona de svårigheter som oundgängligen är förenade UAed Ivam-lagandet av statistiska uppgifler som är internationellt jämförbara. Ministerkommittén borde emellertid uppmana sekretariatet att hålla kontakt med OECD:s arbete, särskilt i fråga om sociala indikatorer, och att vid lämplig tidpunkt rapportera härom till sociala kommittén, sä att denna kunde ta upp frägan om social rapportering med ministerkommittén.
(ii) Ett förslag till curopei.ik konvention om sociaU skydd för jord-hriikare antogs slutligt av sociala kommittén och skulle underställas ministerkommittén i januari 1974. Konventionen är tillämplig på självständiga företagare, deras familjemedlemmar samt eventuella anställda. Nämnda personkategorier skulle åtnjuta samma sociala trygghet som enligt vederbörande lands lagstiftning tiUkommer andra medborgare. Från svensk sida begagnade man sig av den reservationsrätt, som konventionen öppnade såvitt avsåg vissa bestämmelser om vederlag till jordbrukare som av strukturella skäl lämnar sitt jordbruk.
(iii) Kommittén behandlade preliminärt en av ett underulskott utarbetad rapport med förslag till resolution om den sociala situationen för zigenare och andra flyttande befolkningsgrupper. Tillika förelåg
Skr. 1974:131 17
ett från brittisk sida framlagt resolutionsförslag. Kommittén beslöt att lägga rapporten tUl grund för sina diskussioner. I likhet med underul-skottet ansåg kommittén att den blivande resolutionen inte skulle ta sikte på någon särskild etnisk grupp ulan hänföra sig tUl alla vandrande befolkningsgrupper. Efter diskussion uppdrog kommittén åt sekretariatet att utarbeta elt reviderat resolutionsförslag med beaktande av diskussionen i kommittén och av det brUliska förslaget.
(iv) Behandlingen av en rekommendation om arbetslöshet bland ungdom uppsköts efter en kort debatt till år 1974.
(v) I fråga om Europarådets sociala stipendier beslöts atl till ämne för 1975 års program för forskningsstipendier välja ämnet "Åtgärder lör att underlätta installering av arbetslösa som tvingas flytta från en plats till en annan för att finna arbete".
(vi) Ministerkommittén hade anmodat kommittén alt avge utlåtande över elt förslag tUl resolution om de unga och arbetslivet, antagen av den europeiska arbetsministerkonferensen. Kommittén fann atl le.soki-tionen innehåUer värdefulla och intressanta förslag men ansåg sig behöva informationer om det arbete som inom andra organisationer bedrivs på detta område. Utarbetandet av en eventuell konvention rörande en europeisk stadga för unga arbetstagare ansåg kommittén inle kunna påbörjas lidigare än 1977, sedan man kunnat klart definiera vUka delar av resolutionen som skulle omfattas av programmet för 1975/76.
(vii) Sekretariatet hade lagt fram ett dokument, vari man sökt anlägga ett brett perspektiv på frågan rörande omhänderiagande av hemlösa. Kommittén fann att man från fortsatta studier på området borde utesluta bostads- och levnadsförhållanden för gamla och hellre söka utröna vilka orsaker som ledde lill social missanpassning av hemlösa saml beslöt att år 1975 tillsälta en arbetsgrupp med uppgift att göra en lämplig avgränsning av ämnet.
(viii) Med hänsyn till del stora antal personer som årligen försvinner i Europa samt den bristande samordningen rörande efterforskningar hade rekommendation nr 646 (1971) om åtgärder för att uppspåra saknade personer tagils upp på sociala kommitténs arbetpsrogram.
Man var i kommittén allmänt tveksam huruvida kommittén var rält fomm för detta utredningsarbete. Det framhölls alt i de flesta länder justitie- eller inrikesministerierna, vilka inle var representerade i kommittén, hade ansvar för denna verksamhet. Med anledning härav ifrågasattes om inle Europarådets juridiska kommitté borde överta utredningen, medan sociala kommittén endast borde konsulteras beträffande de sociala aspekterna. Med anledning härav beslöts atl sekretariatet efter kontakter med juridiska kommittén och andra kommittéer, sUi-skilt expertkommittén rörande gränsformaliteter, skulle återkomma i ärendet.
(ix) På förfrågan från ministerkommittén beslöt sociala kommittén uttala sig för att rekommendation nr 695 (1973) rörande förberedelse för pensionsåldern borde innefattas i arbetsprogrammet för 1975/76.
(x) Med anledning av en uppkommen fråga om kompetensfördelningen mellan sociala kommittén och rådgivande kommittén till Europarådets särskilde representant för flykting- och överbefolkningsfrågor hemställde kommittén att ministerkommittén måtte fatta ett generellt beslut i kompetensfrågor samt särskUt faststäUa hur uppgifterna i verksamhetsprogrammet skulle fördelas på olika kommittéer.
Skr. 1974:131 18
h) Expertkommittén fur social trygghet
Kommitténs arbete ägnades under året företrädesvis åt olika studier med sikte på harmonisering av socialförsäkringssystemen i medlemsländerna. En sådan studie gällde utformningen av socialförsäkringen för icke förvärvsarbetande kvinnor. En annan gällde frågan om flexibilitet inom ålderspensioneringen. Bägge dessa studier bedrevs med sikte på att få till stånd rekommendationer till medlemsländerna. Vidare var en studie under utarbetande angående återverkningarna på socialförsäkringens ekonomi av de förekommande sänkningarna av den allmänna pensionsåldern i olika länder och den samlidigt stigande medellivslängden hos befolkningen.
Kommitténs arbete i frågor rörande samordningen av socialförsäkringssystemen vad gäller tiUämpningen på migrerande arbetstagare gällde under året admmisttativa följdfrågor till den likställighelskonvention som i slutet av 1972 öppnades för undertecknande.
1 likhet med tidigare år har kommittén slutligen deltagit i den årliga granskningen av rapporterna om tillämpningen av den europeiska so-cialförsäkringsbalken.
4. Hälsovårdsfrågor
Europeiska hälsovårdskommittén
Under år 1973 höll hälsovårdskommittén två sammanträden, ett i juni och ett i november.
(i) Det omfattande arbetet rörande frågor sammanhängande med blodtransfusion fortsatte under arbetsåret. Bland annat beslöt kommittén rekommendera fortsalt ekonomiskt stöd till den europeiska banken för fruset blod från sällsynta blodgrupper. Kommittén framhöll alt de europeiska kurserna beträffande olika aspekter på blodtransfusion varit betydelsefulla instmment för att förmedla kunskap mellan rådets medlemsstater om problem och framsteg inom detta område.
(ii) Europarådets stipendieprogram utgör fortfarande en viktig del av rådets verksamhet och det kunde med tillfredsställelse konstaleras alt programmets budget åter börjar närma sig 1971 års nivå efter den tidigare minskningen. Som ämne för 1974 års "Coordinated Research Programme" beslöt kommittén upptaga "Barnmorskornas nuvarande utbildning och roll i Europarådets stater och Finland".
(iii) Ett förslag till rekommendation rörande idrottsmedicinens utformning och utveckling i Europarådets stater utarbetades inom kommittén.
(iv) Vidare utformade kommittén ett förslag tUl resolution om åtgärder mot veneriska sjukdomar (numera inom Europarådet benämnda sexuellt överförda sjukdomar).
(v) Frågan om överförbrukning av läkemedel var föremål för studier inom en arbetsgmpp som utformade ett förslag till rekommendation jämte ett mera detaljerat bihang med noggrant definierade åtgärder. Detla förslag avsågs efter behandling i medlemsländerna komma att slutbehandlas under 1974.
(vi) Kommittén undersökte frågan om utfärdande av ett europeiskt hälsokort, men fann att ett sådant kort knappast skulle kunna bli av väsentligt värde för praktisk hälso- och sjukvård. Ä andra sidan underströk kommittén betydelsen av specifika medicinska identitetskort och
Skr. 1974:131 19
liknande handlingar för särskill sårbara grupper, t. ex. diabetiker, epi-leptiker och bärare av s. k. pace-makers.
(vii) Kommhtén godkände ett förslag lUI resolution om dentalhygien, vari bl. a. uttalas att icke-tandläkarutbildad personal, t. ex. tandsköterskor och tandhygienister, borde användas i den förebyggande verksamheten.
(viii) Kommittén beslöt att hos ministerkommittén hemställa om bemyndigande alt företa en studie över utvecklingen, inkl. rollfördelning och ansvar, inom olika paramedicinska yrkeskategorier. Vidare hemställde kommittén hos ministerkommittén att om möjligt följande ämnen skulle bli föremål för ett fördjupat studium inom hälsovurdskom-mitlén, nämligen
a) barnolycksfall som ett hälsovårdsproblem (en uppföljning av lidigare verksamhet),
b) organisation av förebyggande mentalhälsovård,
c) den interna strukturen på sjukhus,
d) olika typer av sjukhus och sjukhusgrupper.
(ix) Ett inom kommittén utformat förslag till avtal rörande transport av lik öppnades för undertecknande i oktober.
5. Arbetsmarknadsfrågor
Ministerkommittén behandlar sedan 1971 ett förslag iHl konvention för alt reglera migrerande arbetares förhållanden. Framsteg har gjorts men arbetet har gått långsamt på grund av vissa motsättningar mellan utvandrar- och invandrarländerna. Vid den rådgivande församlingens session i september 1973 antog församlingen rekommendation 711 (1973), vari ministerkommittén uppmanas att skyndsamt slutbehandla frågan om nämnda konvention, samt rekommendation 712 (1973) och resolution 551 (1973) om migrerande arbetares integrering i mottagarländerna.
Ministerkommittén påbörjade under år 1973 behandlingen av fyra resolutionsutkast rörande migration och arbetsmarknad, nämligen om lika behandling av migrerande arbetare och mottagarlandets egna medborgare, om återförening av migrerande arbetares familjer, om enhetliga krav på yrkeskvalifikationer för bUmekaniker samt om en skolgångsjournal för migrerande arbetares barn. Läsåret 1972—73 inleddes Europarådets stöd åt försök med specialklasser i bl. a. Sverige för att metodiskt studera och förbättra integrationen av migrerande arbetares barn i nya skolsystem.
En särskild studie påbörjades som avser invandrares likabehandling med mottagarlandets medborgare inom områdena yrkesvägledning och yrkesutbildning, omskolning och återanställning.
På arbetsmUjöområdet antogs en rekommendation om tillverkning av detektorer för mätning av luftens egenskaper på arbetsplatserna. Studier ägnades nedbringandet av antalet arbetsolycksfall och fall av yrkessjukdomar.
Skr. 1974:131 20
6. MJljövårdsfrågor
u) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
i) Reglerna för European Diploma
Resolution (73) 4, som antogs den 19 januari 1973, ändrar de tidigare reglerna för tilldelning av European Diploma och inför bl. a. en ny kategori av landskap som kan tilldelas diplomet. Diplomet kan nu tilldelas ett landskap på grund av dess sociala och rekreationsmässiga funktion.
ii) Skydd av kustområden
1 resolution (73) 29, som antogs den 26 oktober 1973, rekommenderas medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra all kustområden viltrar sönder och förstörs. Resolutionen framhåller vidare bl. a. atl allmänheten bör garanteras tillgång till kusterna.
iii) Landsskapsskydd
1 resolution (73) 30, som antogs den 26 oktober 1973, föreslås bl. a. att åtgärder för att skydda landskap skall harmoniseras på europeisk nivå.
i v) Fåglar i behov av särskilt skydd i Europa
I resolution (73) 31, som också antogs den 26 oktober 1973, rekommenderas medlemsregeringarna att förstärka sina legala och administrativa åtgärder för att fåglar och deras boplatser skall tillförsäkras ett ökat skydd. Det konstateras att det finns 58 fågelarter i Europa som är i behov av särskilt skydd och att speciell uppmärksamhet bör ägnas vissa flyttfågelarter.
Il) 1973 ärs miljöministerkonferens
Europarådets första miljöministerkonferens hölls i Wien den 28—30 mars 1973 på inbjudan av den österrikiska regeringen. Konferensen behandlade följande frågor:
— planläggning och användning av den naturliga miljön, inklusive friluftsområden
— bevarande av vilt och områden av vetenskapligt värde
— utbildning och information rörande mUjövård
Konferensen antog tre resolutioner på nämnda områden och en fjärde resolution rörande inbjudan till en andra mUjöministerkonferens i Bryssel.
c) Naturvårdskommittén
Under året genomförde kommittén en studie över de lagstiftningsåtgärder som medlemsstater vidtagit eller planerar i syfte att skydda kustområdena. Kommittén slutförde även en studie rörande fåglar i behov av speciellt skydd i Europa. I december hölls en konferens i Paris på franska regeringens initiativ för alt diskutera en europeisk organisation för naturparker och -reservat.
Den expertkommitté som tillsatts för att utarbeta en konvention rörande skydd mot förorening av internationella sötvatten beräknades vara klar med sitt arbele under våren 1974.
Skr. 1974:131 21
d) Luftvårdskommittén
Luftvårdskommittén slutförde under året fyra jämförande studier över åtgärder för att reducera föroreningar från olika typer av industrier.
e) Informationscentralen för naturvårdsfrågor
Informationsverksamheten bedrevs under året i sedvanliga former. Vidare upptogs frågan om en omorganisation av informationscentralen och klarare riktlinjer för dess verksamhet. För ändamålet anlitades en organisationskonsult, som utarbetat ett förslag till omorganisation och förändringar av centralens arbetsuppgifter.
7. Kommun-, region- ocb planfrågor
a) Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor
Kommittén handlägger frågor som rör lokala och regionala organ eller hänger samman med regionalpolitiken, särskUt vad gäller förhållandet mellan statiiga och kommunala organ.
Kommittén bistår ministerkommittén och Europarådets övriga organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Kommittén fungerar även som elt samarbetsorgan mellan medlemsländernas regeringar för utbyte av information och erfarenhet kring den lokala självstyrelsen.
Kommittén har tre arbetsgrupper, en för frågor rörande den lokala och regionala strukturen, en för kommunemas ekonomi samt en för frågor kring glesbygdskommunemas problem. Sverige var under 1973 representerat i såväl kommittén som de tre arbetsgmpperna.
Arbetsgmppen för frågor rörande den regionala och kommunala strukturen sammanträdde i Palermo den 4—6 juni 1973.
Arbetsgruppen för kommunernas ekonomi sammanträdde i Strasbourg den 20—21 mars och den 17—18 december 1973.
Arbetsgmppen för frågor om glesbygdskommunernas ekonomiska och sociala utveckling sammanträdde i Strasbourg den 20—22 juni 1973.
Kommittén höll sitt sjunde plenarmöte i Strasbourg den 22—25 oktober 1973. Vid mötet diskuterades bl. a. kommunal samverkan i gränsområden, regionala obalansproblem samt kommunalekonomiska frågor. Dessutom behandlades jämförande studier i fråga om förändringar i kommunindelnmgen, samarbete mellan kommuner samt kommunal demokrati. Sverige svarar för utformningen av den enkät som Europarådet gör rörande den kommunala demokratin.
b) Andra europeiska planministermötet
Andra europeiska planministermötet ägde rum i La Grande Mötte, Frankrike, den 25—27 september 1973. 1 mötet deltog företrädare för 15 av Europarådets 17 medlemsstater.
Vid mötet diskuterades bl. a. transporter ooh regional planering, framtidsbedömningar och regional planering samt kartografi och regional planering.
En allmän resolution om det europeiska samarbetet i planfrågor antogs
Skr. 1974:131 22
samt särskilda resolutioner rörande de ämnen som behandlades vid mötet.
Beslut fattades om att nästa europeiska planministermöte skall hållas år 1975 eller 1976 i Italien. Kommittén för förberedande av planministermötet fick i uppdrag att förbereda det tredje planministermötet samt att fortsätta arbetet med de frågor som behandlats i resolutionerna.
8. Övrigt
a) Expertkommittén för djurskydd
Kommittén fortsatte under året sitt arbete med utformningen av elt förslag till en konvention för skydd av djur inom animalieproduktionen.
b) Europarådets budget
Europarådets totala driftsbudget för år 1973 belöpte sig till FF 81302 000. Det svenska bidraget utgjorde FF 1 931400 (omkr. 1 900 500 kr.).
I november 1973 faststäUdes budgeten för 1974 till totalt FF 91 694 400 och Sveriges bidrag till FF 4 143 000 (omkr. 4 101 000 kr.).
HAItCUSBOKTR.STOCKHOU11174 740413