Väganslagen m.m.

Motion 1988/89:T235 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T235

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Väganslagen m.m.

Den här motionen behandlar miljöpartiets förslag till budgetförändringar
för kommunikationsdepartementet. Den kompletterar andra partimotioner
om bl.a. trafik och trafiksäkerhet.

Vägväsende

Mångå vägar i landet har blivit svårt nerslitna på grund av den kraftigt
ökande bilismen och godstrafiken på väg. Det är angeläget att hålla en god
vägstandard i hela landet. Därför instämmer vi i regeringens förslag till
höjda anslag till drift av statliga vägar. Därtill föreslår vi ytterligare 100
miljoner kronor.

Även länsvägar och länsjärnvägar behöver, enligt vår mening, ett ytterligare
tillskott. Vi föreslår 200 miljoner utöver regeringens förslag.

Vi anser också att ett särskilt anslag ska inrättas till länsjärnvägar. Vi
finner det oacceptabelt att det ska stå länsstyrelserna fritt att använda stöd
till trafik på länsjärnvägar till busstrafik i stället. Busstrafiken är ju regelmässigt
subventionerad över skattsedlarna med ca 50 %, under det att
järnvägstrafiken måste bära hela sin kostnad. Dessutom är miljökostnaderna
för dieseldrivna bussar mycket höga, i synnerhet i jämförelse med
eldrivna motorvagnar på järnväg. Vi föreslår dörför att anslaget B 4 till
länstrafikanläggningar ska delas upp i tre delar:

- länsjärnvägar 625 milj. kr.

- länstrafikanläggningar, trafikmedel m.m. 420 milj. kr.

- cykelvägar m.m. 125 milj. kr.

Av ovanstående framgår också att vi vill ha en kraftig satsning på utbyggnader
av cykelvägar m.m. Det är en ökning med 105 milj. kr. jämfört
med regeringens förslag.

Däremot anser vi inte att vägnätet i landet behöver byggas ut med nya
vägar, i synnerhet inte motorvägar. Det skulle gynna en fortsatt vägtrafikökning
med ytterligare miljöproblem och flera skadade och döda människor i
trafikolyckor. Tvärtom vill vi minska bilismen med 25 % fram till år 1995 för
att kunna klara centrala miljöpolitiska målsättningar; för att rädda skogen,
sjöarna, havet och många människor! Därför föreslår vi en minskning av
anslaget till byggande av riksvägar med 1 000 milj. kr.

Vi vill heller inte öka lastbilarnas högsta tillåtna vikt, eftersom det kom- Mot. 1988/89

mer att leda till att godstrafik överförs från järnväg till väg - helt i strid med T235

ambitionerna i t.ex. riksdagens trafikpolitiska beslut från 1988. Det skulle
naturligtvis leda till ett ytterligare slitage på vägarna och stora utsläppsökningar
av giftiga och miljöfarliga ämnen främst i luften. Därmed vill vi helt
ta bort anslaget till särskilda bärighetshöjande åtgärder.

Med anledning av det minskade byggandet av nya vägar m.m. behövs
enligt vår mening inte heller så mycket medel till vägverket. Vi föreslår en
minskning med 2 miljoner kronor.

Reningsutrustning på gamla personbilar

Miljöpartiet de gröna anser att det är bra att ett anslag för detta ändamål
finns med i årets budget. Vi finner det dock väl snålt tilltaget och föreslår att
ytterligare 50 milj. kr. tillförs. Naturligtvis förväntar vi oss också aktiva
informationskampanjer som lockar bilisterna till att utnyttja bidraget och
därigenom skaffar sig rening på sina bilar.

Järnvägstrafik

Vi i de gröna anser att tiden är mogen för omfattande nyinvesteringar i
järnvägsnätet. Vi föreslår ett investeringsprogram på ca 65 000 milj. kr.
fram till sekelskiftet, varav 40 000 milj. kr. till nya banor. I årets budget
föreslås en ökning av anslaget för drift av statliga järnvägar med 420 milj.
kr. Anslaget för nyinvesteringar i stomjärnvägar föreslår vi ska utökas med
1 500 milj. kr. Om inte hela denna ökning kan utnyttjas för nyinvesteringar i
stomjärnvägar ska det stå banverket fritt att kunna använda dessa medel
dels tilt investeringar i länsjärnvägar och inlandsbanan, och dels till drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar.

Det är vår bedömning att godstrafiken måste utvecklas och förbättras
avsevärt på järnvägarna. Därför föreslår vi en utökning med 200 milj. kr. till
utveckling av godstrafiken.

Kollektivtrafik

För att relativt snabbt kunna öka järnvägstrafiken är det viktigt att under
återuppbyggnadsskedet upprätthålla befintlig persontrafik. I vissa lägen kan
det också vara motiverat att förstärka trafiken. Särskilda lågprissatsningar
för att locka över fler till järnvägen är också motiverade. Därför föreslår vi
att anslaget till köp av interregional persontrafik på järnväg ska ökas med
300 milj. kr.

Vägtrafikökningen sker till stor del i städerna eller stadsområden. Här är
redan biltrafiken ett stort buller-, säkerhets-, miljö- och hälsoproblem som
därmed fördjupas. Här finns samtidigt de bästa förutsättningarna att kunna
konkurrera med kollektivtrafiken. Den mest miljövänliga och energieffektiva
kollektivtrafiken är den eldrivna - pendeltåg, spårvagnar, tunnelbana,
trådbussar, duobussar etc. Visserligen är det främst en kommunal angelägenhet
att ordna med kollektivtrafiken i städerna, men eftersom det

ligger i hela nationens intresse att minska bilismen och bilismens negativa Mot. 1988/89

effekter, är det motiverat att under en övergångsperiod stödja verksam- T235

heten med även statliga medel.

Vi föreslår ett tio-årigt statligt investeringsprogram som ska stödja de
kommunala satsningarna. Vi har bedömt att 15 miljarder av statliga budgetmedel
behövs under hela perioden. För kommande budgetår föreslås
500 miljoner till ändamålet, som alltså utgör ett nytt anslag H 8 Bidrag till
eldriven kollektivtrafik i städer.

Transportforskning

Det är nödvändigt att utveckla miljövänligare, energieffektivare och säkrare
transportmetoder. Det kan gälla drift med vätgas eller biogas, eller det kan
gälla system som spårtaxi eller kanske nya reningsmetoder. Nuvarande
katalytiska avgasrening är utmärkt, men räcker inte i det långa perspektivet
- utsläppen av dikväveoxid ökar, koldioxidutsläppen påverkas inte alls osv.

Särskilt viktigt är det att fullskaleprojekt genomförs.

Därför vill vi att ett nytt anslag I 5 Forskning och utveckling av miljövänliga
och energisnåla transportsystem införs. Vi föreslår att 100 milj. kr.
anslås kommande budgetår.

SMHI:s utrustning

SMHI står för en viktig del av de mätningar och undersökningar som måste
göras för att få relevant kunskap om miljöförändringar. Det gäller bl.a.
mätningar av vattenföringar som bildar underlag till kunskapen om hur
vattenföroreningar sprids till havet.

Beredskapen för översvämningar behöver enligt SMHI:s anslagsäskande
förbättras, vilket vi kan instämma i.

Därför vill vi öka anslaget J 3 SMHI: Utrustning med 10 milj. kr. jämfört
med regeringens förslag.

Hemställan

Med anledning av vad vi ovan anfört föreslår miljöpartiet de gröna angående
proposition 1988/89:100, bilaga 8, sjätte huvudtiteln

1. att riksdagen minskar anslaget B 1 Vägverket till 9 105 000 kr.,
vilket innebär en minskning med 2 000 000 kr.,

2. att riksdagen ökar anslaget B 2 Drift av statliga vägar till
5 560 000 000 kr., vilket innebär en ökning med 100 000 0000 kr.,

3. att riksdagen minskar anslaget B 3 Byggande av riksvägar till
417 900 000 kr., vilket innebär en minskning med 1 000 000 000 kr.,

4. att riksdagen ökar anslaget B 4 Byggande av länstrafikanläggningar
till 1 170 000 000 kr., vilket innebär en ökning med
200 000 000 kr., och vidare att detta anslag delas upp i tre delar,
varav 625 000 0000 kr. ska gå till länsjärnvägar, 125 000 000 kr. ska
gå till cykelvägar m.m., och 420 000 000 kr. ska gå till övriga länstrafikanläggningar,
trafikmedel m.m.,

5. att riksdagen avskaffar anslaget B 9 Särskilda bärighetshöjande Mot. 1988/89

åtgärder, vilket innebär en besparing med 622 000 000 kr., T235

6. att riksdagen ökar anslaget C 5 Reningsutrustning på gamla
personbilar till 100 000 000 kr., vilket innebär en ökning med
50 000 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilda insatser för att förmå bilägare att
installera avgasrening,

8. att riksdagen ökar anslaget D 1 Drift- och vidmakthållande av
statliga järnvägar till 3 015 000 000 kr., vilket innebär en ökning med
420 000 000 kr.,

9. att riksdagen ökar anslaget D 2 Nyinvesteringar i stomjärnvägar
till 2 083 300 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 500 000 000 kr,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om viss samordning av anslagen D 1, D 2 och B 4,

11. att riksdagen ökar anslaget D 8 Ersättning till statensjärnvägar
för utveckling av godstrafik till 655 000 000 kr., vilket innebär en
ökning med 200 000 000 kr.,

12. att riksdagen ökar anslaget H 6 Köp av interregional persontrafik
på järnväg till 883 800 000 kr., vilket innebär en ökning med
300 000 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag H 8 Bidrag till
eldriven kollektivtrafik i städer med 500 000 000 kr., och föreskriver
att detta anslag ska användas på det sätt som anges i motionen,

14. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag I 5 Forskning och
utveckling av miljövänliga och energisnåla transporter med
100 000 000 kr., och föreskriver att detta anslag ska användas på det
sätt som anges i motionen,

15. att riksdagen ökar anslaget J 3 SMHI: Utrustning till
30 000 000 kr., vilket innebär en ökning med 10 000 000 kr.

Stockholm den 24 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Roy Ottosson (mp)

Birger Schlaug (mp)

16