Stoppa regnskogsskövlingen

Motion 2020/21:3639 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst i EU för skydd av skogar såväl på hemmaplan som över planeten och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU inte bör skriva under Mercosuravtalet så länge regnskogen skövlas och människor fördrivs från sina hem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska stödja och delta i Task Force on Nature-related Financial Disclosures och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ytterligare åtgärder för att se till att offentlig upphandling i högre utsträckning bidrar till att nå mål för biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Världens regnskogar spelar en nyckelroll för klimatet. De absorberar cirka en femtedel av koldioxiden från fossila bränslen. Regnskogen är hem för tio procent av världens arter och för flera olika ursprungsbefolkningar. De kämpar för sin överlevnad, inte sällan med livet som insats. Nu vittnar de om att skogsskövlingen skenar.

Forskare menar att man snabbt närmar sig den smärtgräns där Amazonas ekosystem börjar kollapsa och förvandlas till savann. Det kan sätta igång en dominoeffekt med ödesdigra förändringar. Konsekvenserna för biologisk mångfald, för klimatet och för mänskliga rättigheter är massiva. Som om inte det vore nog pekar virusforskare på att en ökad exploatering av regnskogen kan leda till en ökad risk för utbrott av nya sjukdomar från djur till människor. Enligt World Economic Forums globala riskrapport är biologisk mångfald den näst största globala risken efter klimatförändringar inom området miljö.

Det finns flera olika initiativ för att skydda världens skogar inom ramen för EU. När det gäller handelspolitik skriver kommissionen bland annat att den under 2021 kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att minimera utsläppandet på EU-marknaden av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse, och främja import och värdekedjor som är skogsvänliga. Miljöpartiet anser att regeringen ska vara en stark röst i EU för skydd av skogar såväl på hemmaplan som över planeten.

I förhandlingarna om det stora handelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna, där Brasilien är tongivande, har det understrukits att Brasilien har skrivit på Parisavtalet och därmed åtagit sig att förhindra skogsskövling. Agerandet från Bolsonaro visar på motsatsen. För oss gröna är valet enkelt: Så länge regnskogen skövlas och bränns, så länge människor mördas och fördrivs för att de skyddar sina hem, är det för oss otänkbart att Sverige och EU skriver under Mercosuravtalet.

Inom utvecklingssamarbetet stödjer Sverige organisationer och projekt som arbetar för att minska avskogning och för att öka erkännandet av ursprungsfolks naturresursrättigheter. Sverige deltar också aktivt i flera olika internationella processer om hållbart brukande och bevarande av skog.

Med Miljöpartiet i regering har hållbarhetsreglerna skärpts för Första till Fjärde AP-fonden och beredning pågår angående den sjunde. AP-fonderna arbetar med biologisk mångfald där de bedömer att det är relevant (till exempel har Andra AP-fonden riktlinjer om att inga fastigheter inom Amazonas biologiska zon får förvärvas), men de har inte någon strategi eller separat rapportering för biologisk mångfald. Som en jämförelse har andra ledande internationella pensionsfonder inte heller det. Det finns en ökad efterfrågan på utveckling av branschstandarder. FN, Global Canopy och WWF koordinerar ett initiativ för ”Task Force for Nature-related Financial Disclosures”, som backas upp bland annat av tio finansiella institutioner. Syftet är att komplettera de rekommendationer om rapportering som redan finns för klimatrelaterade risker. Vi anser att Sverige aktivt bör stödja och delta i detta arbete.

Kommunernas inköp 2016 bedömdes ha medfört en förändrad global landanvändning på drygt en miljard kvadratmeter. Det motsvarar 25 procent av Sveriges landyta. I Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek finns hållbarhetskrav. Kriterier med koppling till Ett rikt växt- och djurliv finns inom produktgrupperna bygg och fastighet, fordon och transport och livsmedel och måltidstjänster. Miljöpartiet anser att det behövs åtgärder för att se till att offentlig upphandling i högre utsträckning bidrar till att nå mål för biologisk mångfald.

Amanda Palmstierna (MP)
Maria Gardfjell (MP)	Rebecka Le Moine (MP)
Janine Alm Ericson (MP)