Servicebidrag till glesbygdsbutiker, m. m.
Motion 1988/89:A426 av Ulla Orring m. fl. (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1989-01-25
- Bordläggning
- 1989-02-01
- Hänvisning
- 1989-02-02
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1988/89: A426
av Ulla Orring m. fl. (fp)
Servicebidrag till glesbygdsbutiker, m. m.
När regionalpolitiken i sin nuvarande form infördes 1965 stod Sverige
mitt i ett decennium av stora strukturomvandlingar. Framstegsoptimismen
var stark och flyttlassen rullade till storstäderna inte minst från
skogslänen.
De senaste årens erfarenheter när det gäller den regionala utvecklingen
har tyvärr visat på en fortsatt kraftig koncentration av tillväxten till
storstadsregionerna och en fortsatt avfolkning i glesbygdskommunerna.
Regionalpolitiken i dess nuvarande form kan knappast sägas ha lyckats.
Faktum är att de regionalpolitiska problemen nu är mer sammansatta än
tidigare. Paradoxalt nog innefattar dagens situation både brist på arbetstillfällen
och brist på arbetskraft. Vi anser att politiken måste ändras till att
mer handla om en mobiliseringspolitik än lokaliseringspolitik.
Avfolkningen av norra Norrlands inland är en realitet. Vi anser att nu
behövs en rad av generella åtgärder för att regionalpolitiken skall bli
framgångsrik och vända flyttströmmarna. Syftet måste vara att även skapa
miljöer som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och lokal mobilisering
av resurser. Hela landet skall leva måste bli en realitet, inte enbart
en slogan.
I avvaktan på att den efter initiativ från folkpartiet tillkomna regionalpolitiska
utredningen lägger fram förslag, vill vi framföra två förslag som
rör glesbygdsstödet
dels att öka bidragsnivån
dels ang. hanteringen av stödet till glesbygdsbutikerna.
Folkpartiet har under de senaste åren krävt att bidragsnivåerna inom
glesbygdsstödet skall höjas. Glesbygdsstödet fungerar utomordentligt väl.
Närheten mellan länsstyrelsens handläggare och nyttjarna har möjliggjort
en snabb och effektiv handläggning. Glesbygdsstödet har på ett mycket
positivt sätt bidragit till flera arbetstillfällen och främjat samhällsservicen i
landets mest utsatta delar.
Folkpartiet noterar med glädje att beloppen för avskrivningslån och
HCS-stödet har räknats upp så som vi önskat och så som tidigare föreslagits
av 1984 års regionalpolitiska utredning.
Tyvärr har regeringen i årets budgetproposition inte föreslagit någon
höjning av beloppen för uthyrningsstugor inom glesbygdsstödet. Nuvarande
högsta belopp 45000 kr. har inte följt med i kostnadsutvecklingen och
det har inte heller nått upp till den nivå som regionalpolitiska utredningen
föreslog 1984. Vi finnér det därför ytterst angeläget att högsta belopp för
uthyrningsstugor skrivs upp till 75 000 kr.
Alltsedan 1972 då försöksverksamhet med statligt stöd till kommersiell Mot. 1988/89
service i glesbygd startade, har erfarenheterna av denna service varit goda A426
och 1978 permanentades stödet. Ca 200 butiker har fått stöd.
Avsikten med stödet är att tillförsäkra även konsumenterna i glesbygd
en tillfredsställande varuförsörjning. Dagligvarubutiken är i de flesta byar
en livsnödvändig förutsättning för att kunna bo kvar. Butikerna har även
på senare år åtagit sig flera viktiga servicefunktioner t. ex. postservice,
utlämning av gods, apoteksvaror m.m. Om en nedläggning trots allt sker
blir den ännu mer kännbar nu än vad som var förhållandet på 60-talet, då
det fanns fler glesbygdsbutiker. Antalet glesbygdsbutiker i Norrbottens län
har t. ex. sedan 70-talet minskat från 400 till 200.
De varaktiga lönsamhetsproblem som råder för stödbutikerna är oroande
och inger starka farhågor för en negativ utveckling och därmed nedläggning
av butiker. Flera länsstyrelser har varnat för ytterligare utarmning
och uttryckt behov av en möjlighet att bevilja någon form av mångårigt
driftsstöd för strategiska sista-butiker. De samhällsekonomiska effekterna
har varit goda och därför är driftsstödet en viktig regionalpolitisk åtgärd.
Vi anser därför att länsstyrelsen med kunskap om länets struktur och
därmed sammanhängande faktorer har den bästa förutsättningen att avgöra
i beslut om stödåtgärd.
Vi föreslår att länsstyrelsen skall besluta om stöd och yrkar därmed på
ändring av nuvarande ärendehandläggning där konsumentverket har vetorätt.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen framförts om höjning av anslaget för uthyrningsstugor
till 75 000 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om länsstyrelsens beslutanderätt vid servicebidrag
till glesbygdsbutiker.
Stockholm den 24 januari 1989
Ulla Orring (fp)
Sigge Godin (fp) Britta Bjelle (fp)
Hans Lindblad (fp)
8
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om höjning av anslaget för uthyrningsstugor till 75 000 kr.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om höjning av anslaget för uthyrningsstugor till 75 000 kr.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om länsstyrelsens beslutanderätt vid servicebidrag till glesbygdsbutiker.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om länsstyrelsens beslutanderätt vid servicebidrag till glesbygdsbutiker.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.