Näringsliv
Motion 1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd)
Inledning
Ett land som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbeten måste bedriva en näringspolitik som stimulerar enskilda initiativ och företagande. Politikens roll är i detta sammanhang att skapa en god jordmån för nya och växande företag.
Inriktningen av Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att ansvarstagande individer, familjer och företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa med trygga och stabila regler. Det privata näringslivet har varit, är och kommer att vara ryggraden för Sveriges välfärd. De nya jobben skapas när enskilda människor finner det vara mödan värt att starta eller utveckla ett företag.
Förädling av råvaror och viktiga uppfinningar runt sekelskiftet, i en miljö av stabila institutioner och ett företagarvänligt klimat, utvecklade Sverige från ett av Europas fattigaste jordbruksländer till ett av världens rikaste länder runt 1970. Under cirka 25 år från 1970 har emellertid förutsättning- arna för företagande och ekonomisk utveckling gått kraftigt bakåt i Sverige. Vänstervågen som kulminerade 1968 förde med sig en era av lagstiftning och en dramatisk höjning av skatten på arbete. Detta har starkt hämmat Sveriges välfärdsutveckling.
Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden och sysselsättningen genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Krist- demokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande. Det är olyckligt - även när det gäller villkoren för företagande - att så många fortfarande uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Den höga skattenivå, inte minst på arbete, som krävs för att finansiera ett sådant offentligt åtagande försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin och de nya jobben blir färre.
Problemet idag är att den socialdemokratiska regeringen saknar en vision om hur Sverige ska utvecklas med nya och växande företag. Därför saknar man naturligtvis också en strategi för hur en sådan utveckling ska kunna åstadkommas. De reformer som fyrklöverregeringen genomförde 1991-94 för att stärka arbete, sparande och företagande har misstänkliggjorts, bak- talats och till stora delar rivits upp.
Några grundläggande principer
Social och ekologisk marknadsekonomi
Kristdemokraterna förespråkar en social och ekologisk marknadsekonomi. Idéerna utvecklades efter andra världskriget som en motvikt till kapitalismen/liberalismen och marxismen/socialismen. Den Kristdemokratiska marknadsekonomin vill förena frihet och solidaritet. Grundläggande är frihet under ansvar. En god balans mellan den enskilde och samhället eftersträvas. Marknadsekonomin uppmuntrar till enskilda initiativ och ansvarstagande. Statens roll ska vara att sätta ramarna för en sund konkurrens, kontrollera tendenser till kartell- och monopolbildning, ta särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra social trygghet för alla samt se till att miljöhänsyn tas. Jordens resurser bör användas så att vi med gott samvete kan överlämna dem och en god miljö till kommande generationer. Regleringar, kontrollinstrument men också ekonomiska styrmedel måste användas för att stimulera den ekonomiska aktiviteten till en långsiktigt hållbar produktion och konsumtion. Sunda statsfinanser är en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling.
Privat äganderätt och avtalsfrihet
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga avtal mellan självständiga aktörer. Detta förutsätter en privat äganderätt. I jämförelser med andra västeuropeiska länder har Sverige ett sämre lagligt skydd för äganderätten, särskilt när det gäller ersättning vid expropriation.
Kristdemokraterna anser att den enskilda äganderätten måste erkännas som fundamental princip och ges grundlagsskydd. Den som till exempel tvingas avstå egendom genom expropriation bör ges full ersättning från staten. Kollektivt fondägande står i strid med den enskilda äganderätten. Försök att använda AP-fondernas kapital till uppköp av det svenska näringslivet måste avvisas.
Vid konkurser är utdelning till framför allt leverantörerna närmast för- sumbar. Leverantörernas rätt måste stärkas och konkursförfarandet förenklas genom en övergripande översyn av hela den gällande konkurslagstiftningen.
Gemensamt etiskt handlingssätt
Man måste kunna lita på ingångna avtal. Ett inte oväsentligt problem idag är en allmän försvagning av det etiska medvetandet och rättsuppfattningen som även berör det ekonomiska livet. En sund marknadsekonomi förutsätter en gemensam etisk grund där dygder som personligt ansvarstagande och hederlighet betonas mer aktivt än vad som skett i vårt land under lång tid. Ekonomin är ett av de områden som mest påverkas av kulturella förhållanden. Man kan finna ett tydligt gemensamt drag för de områden där nyföretagande blomstrar; tillit. Det handlar om att vi förväntar oss ett visst beteende av våra medmänniskor. Där man samarbetar och litar på varandra, där frodas företagsamhet. Tillit är inte något som kan skapas genom direkta politiska beslut. Politiken måste ändock bidra till en process där samhällets inneboende tillit förstärks. Denna process måste dessutom förstärkas genom att familjerna och skolan får bättre förutsättningar att fungera och förmedla positiva normer.
Stärkt personligt ansvarstagande
Det personliga ansvarstagandet måste stärkas på bekostnad av kollektivism och centralstyrning. Denna princip är central i den Kristdemokratiska ideologin. En brytning av den etiska förflackningen kan endast ske genom att vi alla tar ett ökat personligt ansvar. Resurser måste ges mer direkt till de enskilda individerna så att ansvarstagandet ges realistiska möjligheter att fungera.
Subsidiaritetsprincipen
I Sverige har under lång tid funnits en samhällsordning uppbyggd utifrån centralism och maktcentrering. När nu regleringstänkande och centralism framstår som ett praktiskt misslyckande behövs ett ideologiskt verktyg för maktfördelningen. Den Kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen är en god utgångspunkt för en ny syn på maktfördelning i all mänsklig organisation, även i relationen näringsliv - samhälle.
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på lägsta möjliga effektiva nivå. Samtidigt ska det finnas en högre nivå som kan verka stödjande för den lägre nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats. Vill en högre nivå ta åt sig en uppgift från den lägre nivån måste den högre nivån bevisa att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och att den högre nivån kan göra det bättre.
Ny tid för näringslivet
När framtidens näringsliv, åtgärder för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning diskuteras är det viktigt att beakta de dramatiska förändringar som gör att de gamla recepten inte längre fungerar.
Viktiga förändringar är bland annat globalisering, regionalisering, utvecklingen i Europa, höjd utbildningsnivå och informationstekniken. Dessa förändringar innebär nya förutsättningar för den nationella politiken. Den miljö av nationella monopol och regleringar mot utlandet som fanns för bara 15-20 år sedan gav vissa möjligheter att driva en nationell särpolitik. Detta är inte längre fallet. Sverige blir allt djupare integrerat i Europa och är en del av den internationella marknaden med mycket begränsat utrymme att driva en avvikande näringspolitik med detaljregleringar och selektiva åtgärder. Däremot är de politiska ramarna, som bland annat ska stimulera expansion och sysselsättning, fortsatt viktiga.
Globalisering
Världshandeln ökar nu flera gånger snabbare än världsproduktionen. Handeln sker också i ett helt nytt konkurrensläge. Gamla nationellt skyddade branscher och sektorer utsätts för konkurrens. Efter krisen kommer Asien att med ökad konkurrenskraft fortsätta ta marknadsandelar inom världshandeln. Ett vitaliserat USA försöker öka sina marknadsandelar i Europa. Det räcker inte för oss svenskar att kunna konkurrera i Västeuropa - nu är det världskonkurrens som gäller.
En miljard människor tar nu, under loppet av en enda generation, klivet från fattigdom till en sorts global medelklasstillvaro. Ingen vet i dag hur länge den snabba tillväxten kan fortsätta, men Världsbanken har i en rapport dragit upp ett scenario, enligt vilket dagens i-länder under de kommande 25 åren minskar sin andel av världsekonomins totala produktion från två tredjedelar till en, medan u-länderna ökar sin andel från en till två tredje- delar. Under de kommande decennierna sker därmed en aldrig skådad överföring av ekonomisk - och sannolikt också politisk - makt bort från den "gamla" i-världen i väst. Det rör sig om djupgående förändringar av världsekonomins funktionssätt.
Informationstekniken
Informationstekniken håller på att förändra praktiskt taget all mänsklig verksamhet - inte bara näringslivet utan våra privatliv, sjukvård, utbildning, nöjen och så vidare. Inom näringslivet handlar det inte bara om de så kallade IT- företagen, utan alla företag är IT-företag i den meningen att alla slags företag kommer att tappa konkurrenskraft och slås ut om de inte följer med i utvecklingen.
Ny teknik förändrar gamla strukturer. Tidigare leddes stora företag som pyramider, med tydlig orderstruktur. I dag fungerar de mer och mer som "nätverk" av små och medelstora företag, vilka knyts samman med modern datateknik. Genom globala nät kan man kommunicera dygnet runt och samverka utan att behöva klumpas samman i otympliga storföretag.
Ett bra exempel är ABB, som fungerar som ett nätverk med flera tusen "profit centers" i över hundra länder. De bildar tillsammans en jättelik matris, där produktionen flyttas till just den ruta där den för närvarande passar bäst. Sådana omflyttningar går numera allt lättare. Det finns därför inte längre något tydligt samband mellan kvalitet och kostnader. Tidigare måste företagen, förenklat uttryckt, välja mellan att producera med hög produktivitet och kvalitet men till höga kostnader å ena sidan eller att välja lågkostnadslokalisering - men då acceptera lägre kvalitet. Nu, däremot, blir det allt vanligare och lättare att kunna producera billigt men ändå med hög kvalitet. Allt fler regioner med låga kostnader öppnas för modern produktion, samtidigt som det blir allt lättare att flytta modern teknik dit.
Nationell politik
Uppgiften för den nationella politiken kan beskrivas som att i den öppna och avreglerade regionen Sverige - eller i delar av densamma - skapa tillräcklig attraktionskraft så att internationellt (och svenskt) kapital, kompetens och teknik lockas hit. Det förutsätter i allmänna ordalag en miljö för företagande som är så bra att fler företag väljer att etablera sig här. Fattiga länder som börjar sin industrialisering får vanligen sin attraktionskraft genom låga lönekostnader. Därefter klättrar de uppåt och adderar annan kompetens, alltmedan kostnaderna stiger. Sverige har relativt höga kostnader, en liten hemmamarknad och dessutom ligger vi geografiskt avsides. Det betyder att vi för att skapa god attraktionskraft måste kompensera för dessa nackdelar genom att vara desto bättre på andra områden. Det handlar till exempel om god infrastruktur, skatteregler som gynnar arbete, sparande och företagande, tillgång till god kompetens, tillgång till speciella kulturer, sunda offentliga finanser och frihandel.
De snabbväxande regionerna i världen kännetecknas just av att de har lyckats skapa sådan attraktionskraft och attraherat ny produktion i stor skala. Recepten har skilt sig åt i vissa avseenden, men gemensamt för dem alla är satsningen på exportdriven tillväxt, avreglerade marknader, aktiva åtgärder för att locka internationellt kapital, liten offentlig sektor i förhållande till den privata, högt sparande och goda utbildningssystem.
Sverige har uppenbarligen under det senaste kvartsseklet bedrivit en felaktig och misslyckad politik. Landet har under en lång rad av år haft en alltför svag tillväxtkraft. Från att 1970 ha varit det tredje rikaste landet bland OECD-länderna har Sverige rasat djupt på rankinglistan och passerats av en rad länder som betraktats som betydligt fattigare än Sverige. Den svenska modellen som för 25 år sedan med rätta beundrades över hela världen, har undan för undan underminerat sig själv.
Den internationella integrationen, utmaningen från nya konkurrenter och de kvardröjande svenska skuldproblemen kommer tillsammans att kräva en fortsatt anpassning av den svenska ekonomin till den internationella konkurrensens krav. Sverige har ett kvartsekels försummelser att ta igen, samtidigt som ribban i omvärlden hela tiden höjs. Oförmåga att inse och erkänna detta kommer bara att fördjupa förvirringen, då klyftan mellan den nödvändiga marknadsanpassade ekonomiska politiken å ena sidan och traditionell vänsterretorik å den andra kommer att bli allt mer oöverstiglig.
Tre strategiska områden
Vår uppfattning är att det är framför allt tre områden som i framtiden kommer att vara särskilt expansionsstarka. Det gäller framväxten av informationssamhället (IT), miljö- och energisektorn samt tjänstesektorn. I tjänstesektorn tror vi särskilt hushållens efterfrågan kan leda till nya expansiva företag.
Den revolution som pågår på IT-området kommer att innebära en mängd nya arbetstillfällen, inte minst vad gäller utbildningen och arbetet med att få en folklig förankring av IT. Med IT ges mer likartade förutsättningar för olika regioner genom att fysiska avstånd får mindre betydelse. Det ger mö- jligheter till ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt avlägsna regioner.
Inom miljö- och energiområdena kommer arbetstillfällena att öka högst avsevärt när vi ställer om samhället utifrån ett resursbevarande och ekolo- giskt synsätt. Omställningen av energisystemet till förmån för energieffekti- visering och utveckling av förnybar energiproduktion är ett område som kommer att spela en stor roll i förnyelsearbetet de kommande 10-20 åren. Miljökvalitetssäkring inom den samlande produktionsapparaten är ett annat område.
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag. Uppdragsverksamhet bedöms vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Varje vuxen lägger i genom- snitt ner cirka 26 timmar i veckan på hushållsgöromål. Totalt innebär detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Höga skattekilar gör att den legala marknaden för tjänster riktade till hushåll är näst intill obefintlig, medan en omfattande svart sektor breder ut sig. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb. Skatten på arbete måste minska. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och underhåll, angeläget.
De mindre företagen kommer att bli allt viktigare för Sverige. Jämfört med 1950 finns idag färre jobb i den privata sektorn. Hela sysselsättningsök- ningen sedan andra världskriget har skett i den offentliga sektorn. Idag finns dock totalt sett inget utrymme för fler jobb i den offentliga sektorn. Det är istället i det privata näringslivet nya jobb måste skapas. Och då främst i de små företagen.
Även de traditionella näringarna, skogen och stålet, liksom industrin kommer att vara betydelsefulla. Den förnyade näringspolitiken måste dock ta sin främsta utgångspunkt i de nya näringarna och de små företagen.
Statens roll i näringspolitiken
Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
En renodling av statens roll bör bland annat ske genom en successiv utför- säljning av statliga företag.
En av statens viktigaste uppgifter är också att bedriva en ansvarsfull finanspolitik som ger förutsättningar för stabila statsfinanser, låg inflation och minskande statsskuld. Avbetalningar av statsskulden leder till minskande ränteutgifter för statsbudgeten och på sikt också till ökat förtroende för svensk ekonomi. En balanserad finanspolitik är en förutsättning för låga räntor och på både kort och lång sikt för ett gott investeringsklimat. Att Sverige står utanför EMU från starten den 1 januari 1999 innebär att kraven på finanspolitiken ökar.
Kristdemokraternas mål när det gäller statsfinanserna framgår av budget- motionen.
Kommunernas roll i näringspolitiken
Kommunerna har under senare år kommit att spela en betydande roll när det gäller förutsättningarna för att bedriva företagsverksamhet på lokal nivå. Idag finns ca 1 450 kommunala bolag som ägnar sig åt allt från städning, gym och skeppsmäkleri till fastighetsförvaltning och skidanläggningar. Ofta konkurrerar de på marknader där det redan finns privata företag; vanligen drabbas just små tjänsteföretagare.
År 1996 fick svenska skattebetalare skjuta till 2,2 miljarder för att rädda kommunala förlustbolag. Vår uppfattning är att kommunerna ska ägna sig åt kärnuppgifterna, och inte driva affärsverksamhet och konkurrera ut privata företagare med skattebetalarnas pengar. Påfallande ofta har dessutom de kommunala bolagen på ett eller annat sätt varit inblandade i de senaste årens återkommande "politiska skandaler".
Kristdemokraterna delar Småföretagsdelegationens syn att det behövs ett helhetsgrepp på denna fråga och att ett särskilt råd med företrädare för stat och näringsliv bör belysa frågan om kommunernas affärsverksamhet. Laglig- heten i kommuners agerande på konkurrensutsatta marknader måste utredas och preciseras. I princip bör kommuner inte kunna agera på konkurrens- utsatta marknader.
Attityder till företagande
Den politiska attityden till företagare och företagande är inte minst viktig för att fler än i dag ska känna att det är lönt att starta eller vidareutveckla företagsidéer eller verksamheter. Under alltför lång tid har företagare från politiskt håll enbart betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte sällan har attityden varit att de flesta företagare nog är skattesmitare som behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett fram till en ständigt växande regelskog och ett ständigt växande kontroll- och uppgiftslämnarmaskineri.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Då måste också attityden från politiskt håll förändras så att det blir högsta prioritet att förenkla och utforma regler som berör företagare på ett betydligt bättre sätt än i dag.
Konkurrens och avreglering
Marknadsekonomin förutsätter en effektiv konkurrenspolitik som förhindrar marknadsdelning, prissamverkan och som utövar fusionskontroll. Konkurrenspolitiken kan dämpa prisstegringstakten. Den svenska konkurrenspolitiken bör harmoniseras med utvecklingen inom Europeiska unionen.
Många indikationer finns på att en stor del av det potentiella nyföre- tagandet hindras av ett alltför omfattande regelverk. En ökad avreglering bör ske för att ge utrymme för konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas och övervakningen bli effektivare. Monopol och oligopol, såväl privata som offentliga, ska alltid motverkas. Avreglering bör gå hand i hand med ökat personligt ansvar och ett etiskt riktigt handlande. Minskad yttre styrning och formella regler måste vägas upp av en personlig inre etisk kom- pass och övertygelse, inom ramar som uppmuntrar den enskilde till arbete, sparande och ansvarstagande.
Rättvis konkurrens mellan offentligt och privat
Kommuner och myndigheter bedriver i ökad utsträckning näringsverksamhet på konkurrensmarknader. Exempel på detta är tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning, körkortsutbildning och catering. Detta pågår trots att kommunallagen i princip förbjuder kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader. Detta är naturligtvis inte rimligt.
Kommunallagen bör ändras så att det blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet strider mot lagen.
Snedvridande företagsstöd
Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika former ges till deras konkurrenter. I Konkurrensverkets rapport Småföretag - förslag för ökad tillväxt (1997:3) finns en rad exempel på kommuner som verkar konkurrenssnedvridande. Det handlar om kommuner som gett penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft, nedsatta lokalhyror m.m. Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen, men förekommer ändå allt för ofta. Det är främst små företag som råkar illa ut. Det är väldigt svårt att överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en konkurrent. Om företaget som drabbas inte är kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt. Om beslutet om stöd tagits av ett kommunalt bolag går det över huvud taget inte att överklaga.
Se över kommunallagen i syfte att göra det lättare för företag att överklaga kommunala beslut om stöd i olika former till företag. Besluten bör också kunna prövas i domstol.
Näringslivspolitik för nya företag
Det är viktigt att Sverige får ett mer småföretagsvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst möjlighet att expandera genom nyanställningar. Större företag ökar främst sin produktivitet genom ökad automatisering.
Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den breda bas av decentraliserade företag som krävs för att vår exportindustri ska kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska gå att leva och försörja sig i hela vårt land.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen i större utsträckning stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.
Genomför Småföretagsdelegationens förslag
Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång rad förslag som är av sådan art att de dramatiskt skulle underlätta för småföretagen utan statsfinansiella kostnader som skulle kräva finansiering. Trots det tycks regeringen inte mer än ytterst marginellt vara beredd att föreslå några förändringar för att förbättra förutsättningarna för företagande.
Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens förslag kan och bör genomföras omedelbart.
Enklare regler
En särskild referensgrupp av företagare och forskare bör tillkallas i Regeringskansliets löpande arbete för att testa förslag till nya regler ur ett småföretagarperspektiv. Gruppen ska också komma med idéer och förslag på förenklingar i nuvarande regler.
En grupp för avreglerings- och småföretagarfrågor bör inrättas i Statsråds- beredningen.
Politiska regleringar kan i vissa fall vara motiverade av t ex sociala eller miljömässiga skäl. Onödiga regleringar måste motverkas eftersom de leder till samhällsekonomisk ineffektivitet. Regelverken som berör företagare har under allt för lång tid präglats av ryckighet och av att de blir allt mer svåra att överblicka och begripa. Regelmängden har också ökat de senaste åren. Trots allmän välvilja och politiska deklarationer om att förbättra situationen ökar regelmassan med cirka 5 procent per år. En svensk företagare har ungefär 4 000 regler och cirka 20 000 trycksidor att hålla reda på. Varje år tillkommer cirka 5 000 sidor med omarbetade eller nya regler. Detta är naturligtvis inte rimligt. Den totala regelmängden som berör företagare måste minska.
Kristdemokraterna anser att alla regler som berör företagare ska ha granskats under denna mandatperiod i syfte att förenkla och minska regel- massan.
En s.k. kallad solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som inte använts på fem år eller mer slopas om de inte är oumbärliga.
Det bör göras en ordentlig konsekvensanalys av alla nya regler som på något sätt berör företagare.
I det följande presenteras en rad konkreta exempel och förslag för att förbättra det svenska företagarklimatet när det gäller regler och krångel.
Enklare registrering av företag
Vi delar Småföretagsdelegationens uppfattning att det är onödigt krångligt att starta företag i Sverige. Vid firmagrundandet är det viktigt att företagaren kan koncentrera sin tid och energi på att utveckla affärsidén snarare än att söka information om vilka tillstånd som behövs, fylla i blanketter och vänta i månader på besked.
Vid registrering av företag ska bara en myndighet behöva kontaktas. Detta ska kunna skötas via Internet.
Enklare att få F-skattsedel
För att "bli sin egen" krävs en F-skattsedel. Den praxis som utvecklats hos skattemyndigheten innebär att alltför många goda affärsidéer stupar redan här. Dagens regler innebär ett moment 22: För att få F-skattsedel krävs att man har ett visst antal kunder, men för att få kunder krävs i regel en F- skattsedel.
Vi anser att alla som vill starta företag och inte är belagda med närings- förbud ska ha rätt att få F-skattsedel.
Enklare självdeklaration för företagare
Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare klarar av att deklarera på egen hand. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut och den krångliga utformningen av bland annat skattereglerna.
Målet för ett förenklingsarbete är att en egenföretagare ska kunna deklarera själv utan hjälp utifrån. Det bör också utredas en möjlighet för mindre företag att deklarera för längre perioder än i dag.
Lättnader i uppgiftslämnandet
Uppgiftslämnandet till olika myndigheter tar en betydande del av småföretagarens tid i anspråk. Kraven på uppgiftslämnandet upplevs dessutom av många som ett misstroende från myndigheternas sida. Uppskattningar som gjorts i jämförbara länder tyder på att kostnaden för uppgiftslämnande kan motsvara 2 procent av BNP, vilket i Sverige motsvarar cirka 30 miljarder kronor.
Kristdemokraterna anser att företagens uppgiftslämnande måste minska och bli enklare. Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en viktig utgångspunkt. Den innebär kortfattat att en registerbank med vissa ständigt förekommande företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan hämtas från myndigheter. Ett noggrannare urval bör ske vid periodvisa undersökningar som riktar sig till småföretag.
Urvalstätheten bör varieras så att samma småföretag inte behöver störas mer än nödvändigt.
Enklare allmänna försäkringar
I dag belastas företagaren med mängder av administrativa frågor när till exempel ett sjukfall klassas om till arbetsskada, eftersom beräkningsunderlagen är olika. Många individer har också svårt att kontrollera att de verkligen har fått rätt ersättning. Utgångspunkten för en reformering bör vara att ersättningsnivåerna hålls konstanta medan reglerna görs enklare.
Ett enhetligt beräkningsunderlag i exempelvis sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen bör införas. Denna fråga bör behandlas i ett samlat grepp för samordning och renodling av socialförsäkringssystemen.
Enklare tull
Tullprocedurerna har blivit så omfattande och komplicerade att småföretagen ofta behöver anlita experthjälp för att sköta sina tullärenden. I avvaktan på att det europeiska regelverket förenklas bör Sverige undvika en mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än den gällande EG- rätten kräver.
Målet för förenklingsarbetet är att småföretag ska kunna klara tullen utan konsulthjälp.
Patentskydd för enklare uppfinningar
När produktcyklerna blir kortare och kortare behövs ett enklare skydd för kortlivade produkter. EU har nyligen aktualiserat frågan i en så kallad grönbok.
Ett enklare skydd för uppfinningar ska införas.
Mildra straffavgiften vid försenad deklaration
Straffavgiften i det nya systemet med skattekonto är orimligt hög eftersom den drabbar företagen med 1 000 kronor även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med postgång, helgdagar, klämdagar med mera.
Kristdemokraterna vill mildra straffavgiften för försenad deklaration och ha en översyn av vad som ska räknas som betalningsdag.
Informations- och samrådsplikt vid markarbeten
Många företagare har drabbats av att plötsligt få gatan utanför affären uppgrävd av det lokala gatukontoret. För framför allt små butiker eller serviceinrättningar i hyrda lokaler kan detta innebära ett ekonomiskt avbräck. Småbutiker är ofta beroende av att kunderna enkelt kan se och kliva in i lokalen, eftersom det ofta rör sig om oplanerade köp, där bekvämlighet och tillgänglighet är avgörande faktorer för försäljningen. Om företagarna fick möjlighet att samråda med dem som ska utföra markarbetena i god tid skulle många av dessa problem kunna undvikas.
Kommun eller annan som företar trafikavstängningar, vägarbeten eller lik- nande bör åläggas samrådsplikt med de företagare som drabbas av ingreppen.
Internetbaserat informationssystem
En företagare bör när som helst på dygnet kunna få fram vilka regler som gäller för olika typer av företag i olika situationer. Information om finansiering, stöd och rådgivning bör också finnas. I Kanada har ett liknande system prövats. För att få en hög kvalitet anser vi att staten bör vara ytterst ansvarig för ett Internetbaserat informationssystem för företagare. Administrativt kan NUTEK sköta och uppdatera systemet.
Det måste också bli betydligt enklare att registrera ett företag. I Kanada kan en nyföretagare via dator registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa och ordna vissa tillstånd. Det hela lär inte ta mer än 20 minuter. För dem som väljer att registrera ett företag på traditionellt vis bör utformningen av blanketter förenklas och samordnas.
Kristdemokraterna anser att staten bör införa och ansvara för ett Internet- baserat informationssystem med all relevant information för företagare.
Det bör gå att registrera ett företag via Internet.
Patent- och registreringsverket och Riksskatteverket bör ta fram gemen- samma blanketter för registrering av firma, skatter och avgifter.
Enklare kontakter med myndigheter
Många företagare upplever att myndigheter har dålig service och inte finns tillgängliga när det behövs. Det kan dessutom ta orimligt lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet. Myndigheterna bör på många håll ändra attityden till företagare och i högre utsträckning betrakta dessa som sina kunder. Myndigheterna bör också kunna lämna bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende.
Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som sina kunder och därmed anpassa servicenivå och "öppettider".
Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och infor- mationskraven klarats gentemot företagen när det gäller handläggningstider, väntetider i telefon osv.
Återgå till gamla regler för momsredovisning
Principen för företagens momsredovisningar måste vara att kunderna hunnit betala in momsen till leverantören innan den sänds in till staten. Företagen är statens uppbördsmän, men det är inte rimligt att de också ska vara statens kreditgivare. Den försämring som de nya tidpunkterna för momsredovisning innebär måste bort. Reglerna innebär svåra likviditetsproblem för många företag. Företagen har i praktiken förvandlats till kreditinstitut för staten genom att de ofta hamnar i en situation där de måste göra momsinbetalningar på intäkter som de ännu inte erhållit. Detta är en klart tillväxthämmande och oetisk åtgärd.
Kristdemokraterna vill förlänga tiden för momsinbetalning, så att alla före- tag hinner få in momsen innan den ska sändas in till staten.
Tillgång till riskkapital
För att möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en utveckling av befintliga företag måste tillgången på riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och nya företagens finansieringsbehov säkras.
Soliditeten, andelen eget kapital, i små företag är fortfarande sju till tio procent lägre än i stora företag. Bland företag med mellan 5-19 anställda har nästan hälften av företagen en soliditet under 20 procent. För företag med fler än 200 anställda är motsvarande tal drygt 30 procent. Verksamhet i små företag bedöms generellt som mer riskfylld. Särskilt kunskapsintensiv verk- samhet präglas av högt risktagande. Dessa företag äger inte sitt viktigaste kapital, kunskapen hos sina anställda, och har stor andel immateriella tillgångar. Ju större risk en verksamhet innebär desto högre måste soliditeten i företaget vara för att expansion och tillväxt ska kunna ske. Den låga soliditeten i de små företagen måste, för att nyinvesteringar ska ske, kompen- seras genom ett ökat externt kapital; lån eller riskkapital.
Bristen på kapital i små företag beror till stor del på att de och deras ägare varit och är skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till stora företag. På grund av den lägre soliditeten har man haft svårt att få banklån, exempelvis för att finansiera marknadsföring av nya produkter. Därutöver har de små företagen haft brist på ägarkapital, bland annat beroende på en dålig marknad för placeringar i små och onoterade företag samt att det för privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och riskfritt att spara sina pengar i bank eller obligationer. Den så kallade dubbelbeskattningen har också fått negativa konsekvenser för företagens riskkapitalförsörjning.
Ta bort dubbelbeskattningen
Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet och sparande i obligationer. Avkastningen på det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag beskattas med 51 procent medan avkastningen på riskfritt sparande beskattas med 30 procent. En allvarlig effekt av dubbelbeskattningen är att vinster i företagen inte delas ut till de enskilda aktieägarna så att vinster kan strömma över till nya företag där de skulle kunna skapa investeringar och nya jobb. Därmed försvåras det annars naturliga flödet från stagnerande företag och branscher till mer framtidsinriktade.
Dubbelbeskattningen blir också allt mer orimlig att upprätthålla på en internationaliserad världsmarknad. Om företag ska välja Sverige för ny- etableringar och om företag ska stanna kvar i landet krävs det att dubbel- beskattningen slopas.
De senaste åren har den svenska börsen präglats av ett allt större utländskt ägande. Detta är en konsekvens av en politik som gör att svenskar inte kan äga svenska företag på lika gynnsamma villkor som utländska ägare. Detta är ytterligare ett skäl till att slopa den svenska dubbelbeskattningen.
Dubbelbeskattningen på utdelningar för fysiska personer måste slopas.
Stimulera privatpersoner att investera
En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer, och är därför särskilt viktiga under tider med behov av strukturell förnyelse. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar, vilka innebär stora investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är av dessa skäl viktiga.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion (ett riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktionen ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara perma- nent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.
Kristdemokraterna vill införa ett riskkapitalavdrag på investeringar upp till 100 000 kronor i onoterade bolag.
Sparande bör uppmuntras
Sparande framställs ibland som ett betydande problem och en av orsakerna till djupet i den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt. Den försiktighet som hushållen idag uppvisar är ett rationellt beteende mot bakgrund av den osäkerhet som råder på arbetsmarknaden och beträffande den ekonomiska politiken. Kristdemokraternas syn på sparande kan härledas bland annat ur den kristdemokratiska förvaltarskapstanken. Sparande innebär i vidare mening ett avstående från konsumtion. Detta ger i sin tur utrymme för investeringar som kan öka produktiviteten och ge nya jobb.
Att spara i Sverige missgynnas med gällande skatteregler. Det gör att hushållen får sämre möjligheter att bygga upp en buffert för oväntade utgifter, eller för egna investeringar. Men det gör också att en allt större andel sparande sker utomlands. Den socialdemokratiska regeringen har genom olika förslag ytterligare skärpt beskattningen på olika former av sparande.
Sparande behövs och ska premieras. Det enskilda sparandet är viktigt både ur individens eget, liksom ur statens och kommunernas perspektiv. Det enskilda sparandet är av vikt även för svenskt näringsliv. Ett högt sparande är angeläget för att säkerställa tillgången till kapital för att motsvara de investeringar som är nödvändiga för att klara förnyelsekraven i näringslivet och för att i ett längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.
Mot denna bakgrund är det nya pensionssystemet en framgång genom att premiepensionen faktiskt kommer att innebära ett verkligt, individuellt pensionssparande som kommer att skapa förutsättningar för en god tillgång på kapital för svenska, men också utländska företag.
Kristdemokraterna vill fördubbla avdragsrätten för pensionssparande från ett halvt till ett helt basbelopp.
Stimulera möjligheterna till nätverkslån
Många små företag har ofta svårt att låna pengar från banker för riktigt små projekt. Bankerna är ofta inte intresserade av att teckna lån i storleksordningen 10 tkr till 100 tkr om säkerheterna bedöms som dåliga. En modell med så kallade nätverkslån har prövats i Dalarna inom ramen för ett EU- projekt (NOW - New Opportunities for Women). Idén går kortfattat ut på att exempelvis fem personer kollektivt tar ett mindre lån med gemensamt betalningsansvar. Ur lånekassan bestämmer sedan gruppen demokratiskt vilken idé som det först bör satsas på. Eftersom de måste vara eniga om varje lån sporras företagarna i nätverket att renodla affärsidén innan investeringar görs. Systemet har visat sig ge mycket små kreditförluster, eftersom man inom gruppen måste övertyga de övriga om idéns bärkraft och utformning och dessutom kan få hjälp med idéer och erfarenheter.
Uppmuntra banker, ALMI och andra kreditgivare att satsa på nätverkslån av ovanstående typ.
Lägre skatter
Beskattning av arbete
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för lika arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla. Den statliga skatten skall därför uppgå till 20 procent och den istället för värnskatten föreslagna nya skatten på inkomster över 389 500 kronor avvisas.
Målet med en reformering av skattesystemet är att fler skall kunna klara sig på sin lön, att förbättra företagens utvecklingskraft och att sänka det totala skattetrycket.
Skattereformen (1990-1991) var ett viktigt steg mot ett bättre skatte- system. Den reformen är nu nästan helt förfuskad av den senaste mandat- periodens politik. Arbetet med att utforma ett väl fungerande skattesystem i Sverige måste således gå vidare.
Kristdemokraterna anser att grundavdraget skall höjas i inkomstbeskatt- ningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i Sverige. Förslaget utvecklas närmare i Kristdemokraternas skattepolitiska motion.
Skatterna på hushållstjänster skall minskas kraftigt. Genomför det förslag om 50 procents skattereduktion vid köp av hushållstjänster som vi föreslagit tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Gränsen för reseavdrag skall sänkas från 7 000 till 6 000 kronor. Detta gynnar dem med långa avstånd till jobbet.
Den särskilda löneskatten på vinstandelar skall slopas.
Sänk arbetsgivaravgifterna
För framför allt små företag med endast ett fåtal anställda innebär arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i verksamheten och om man skulle vilja nyanställa. För att underlätta för de mindre företagen föreslår vi att arbetsgivaravgifterna reduceras med totalt 10 procentenheter på löneunderlag upp till 900 000 kronor om året. Den arbetsgivaravgift som mindre företag då kan räkna med blir 23,03 procent.
Kristdemokraterna har hittills föreslagit att arbetsgivaravgifterna sänks generellt med 0,14 procentenheter. Detta eftersom vi inte anser att företagen skulle betala den återställda sjuklöneperioden. Vi har nu valt att i stället styra inriktningen av denna satsning mot de mindre företagen. Detta uppnås genom att utvidga den modell som i dag finns för reducering av arbetsgivar- avgiften.
I dag reduceras arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter på löneunder- lag upp till 852 000 kronor per år, eller med maximalt 3 550 kronor per månad. För egenföretagare är löneunderlaget 180 000 kronor per år.
Vi vill utvidga detta system så att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i stället är 10 procentenheter, eller maximalt 7 500 kronor per månad på löneunderlag upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare bör löne- underlaget höjas till 250 000 kronor per år.
Beskattning och regler för fåmansföretag
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med de som gäller för andra företag.
Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. För den enskilde företagaren är det mycket svårt att genomskåda skatteeffekterna vid olika händelser. Det är djupt otillfredsställande att inte regelverket kan överblickas, tolkas och förstås av dem som faktiskt berörs. På det viset skapas inte ett klimat i vilket nya företag uppstår och frodas.
Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, lön. Idag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent. Resten räknas som lön och beskattas därefter. De som äger aktier i ett börsnoterat företag betalar normal 30-procentig kapitalskatt. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning).
För ägare till fåmansföretag gäller också sämre regler än för ägare till aktier i större aktiebolag vid beskattning av reavinst vid försäljning av aktier. Fåmansföretagaren måste ta upp halva reavinsten som inkomst av tjänst. Skatten på denna del blir alltså lika som övrig inkomstskatt.
De negativa reglerna för fåmansbolag gäller även efter börsintroduktion, så länge som 10 år från introduktionen. Fåmansföretag får göra avdrag för avsättning till pensioner med rätt till utbetalning från 60 år. För andra företag gäller 55 år. Alla företag får göra avsättning till personalstiftelse, utom fåmansföretagen som först måste ha 30 anställda.
Det finns ytterligare en rad regler för fåmansbolag som snarast bör förändras. Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag. Dagens regler hindrar företagen från att bygga upp en kapitalbas med följden att investe- ringar och expansion påverkas negativt.
Kristdemokraterna anser att förslag till nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag snarast måste utarbetas.
Beskattning av kapital
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit att det enskilda sparandet varit negativt. Trenden har nu vänt men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets etik i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras för investeringar i näringslivet.
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generations- växlingar.
Beskattning av aktier
Regeringen har drivit igenom att A-aktier ska tas upp till noterat värde på grund av att latent skatteskuld inte längre ska beaktas vid värderingen. Det finns flera motiv varför aktier vid förmögenhetsbeskattning inte ska tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar aktierna. Det är orimligt att beskatta en skatteskuld.
Regeringen har också skapat en skarp gräns mellan A-aktier som tas upp till 100 procent och aktier noterade på OTC- och O-listorna som är skattefria vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet anser att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen godtyckliga och att förslaget strider mot det grundläggande intresset att lika fall behandlas lika. Men regeringen har inte brytt sig om Lagrådets invändningar.
Den kostnad som förmögenhetsskatt på aktieinnehavet för med sig för aktieägarna leder till att växande företag undviker registrering och att företag vars aktier är registrerade på A-listan söker sig därifrån. Förmögenhets- skatten får en hämmande effekt på riskkapitalförsörjningen.
Som ovan nämnts är det också mycket betydelsefullt att avveckla dubbel- beskattningen på utdelningar.
Förmögenhetsskatten skall avvecklas successivt under de närmaste två åren.
Aktiebolagsbeskattningen
Bolagsbeskattningen i Sverige måste ligga i paritet med bolagsskatten i våra viktigaste konkurrentländer. Kapitalrörligheten från mogna till nya dynamiska sektorer av näringslivet måste bli smidig. I denna strukturomvandling spelar små och medelstora företag en mycket viktig roll. För att finansiera andra mer angelägna skattesänkningar förordar Kristdemokraterna en höjning av bolagsskatten från dagens 28% till 30%. Fortfarande kommer då Sverige att ha en bolagsskatt som väl kan hävda sig internationellt. Höjningen ger möjlighet att avskaffa den tillväxtfientliga förmögenhetsskatten.
Skattereformen har inneburit försämrade möjligheter för småföretag att reservera obeskattade vinstmedel. Bättre reserveringsmöjligheter för de mindre företagen måste skapas, för att möta behoven av att öka det egna riskkapitalet och stimulera expansion.
Kvinnligt företagande
Det kvinnliga företagandet har en stor potential som hittills inte fått utrymme att blomstra. Kvinnor har inte samma tradition som män att driva företag och därmed inte lika många förebilder. Det är framför allt män som byggt upp de företagartraditioner och -organisationer som idag utgör marknaden. Ett ökat kvinnligt företagande kan ge näringslivet förnyelse och ökad mångfald. Det kvinnliga företagandet bör därför uppmuntras och stödjas.
Framtidens arbetsmarknad
En moderniserad arbetsrätt
I Sverige hade vi från andra världskriget till 1970-talets början en period med stabil ekonomi, låg arbetslöshet och hög tillväxt. Den historiska stabiliteten har sannolikt lett till att vi har underskattat behovet av flexibilitet och förnyelse i ekonomin. Från politiskt håll söks förebilderna allt för ofta i en stabil miljö som inte längre finns. Den historiska stabiliteten innebar också en strävan att förfina regelstyrningen på ett sätt som i en mer flexibel miljö är olyckligt. Dessutom har arbetsrätten huvudsakligen utformats för att passa stora företag och traditionella branscher bättre än små företag och nya branscher.
Arbetsrätten finns till framförallt för att värna den anställde i förhållande till arbetsgivaren. En stark arbetsrätt ger trygghet för den anställde vilket i sin tur är en styrka för företagen. På vissa områden fungerar dock utformningen av arbetsrätten som ett hinder för företagsexpansion. Arbetsrätten måste lämna 70-talet bakom sig och få en form som bättre passar för 2000-talet. Allt fler inser att detta krävs för att möjliggöra framväxt och tillväxt av nya företag. Som exempel kan nämnas regeringens egen småföretagsdelegation som "bedömer arbetsrätten som ett viktigt område för att förbättra företagens tillväxtförutsättningar".
Den stora utmaningen inom arbetsrättens område ligger i att utforma ett smidigare system för företagen som underlättar utvecklingen av nya företag, branscher och organisationsformer, utan att de anställdas krav på anställ- ningstrygghet, arbetsmiljö och inflytande urholkas.
Kristdemokraterna förordar en mer flexibel arbetsrätt som framförallt underlättar för de mindre företagen.
Arbetsgivaren ska ha möjlighet att undanta två personer från turordnings- reglerna vid uppsägning.
Förbud mot blockad av enmansbolag bör införas.
Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv månader. I dag kastas många rutinmässigt ut efter sex månader. Det är i regel tryggare att veta att man har jobb i ett år än att kastas ut efter sex månader.
Möjligheterna till överenskommen visstidsanställning bör förlängas till två år för att öka förutsättningarna för fler att kunna få fotfäste på arbetsmark- naden. På så sätt får vi en mer flexibel arbetsmarknad, där företagen kan våga anställa för medellånga perioder även om framtiden är oviss.
En ytterligare arbetsrättslig förändring som skulle kunna få en påtaglig effekt när det gäller rekryteringen är att förkorta den tid under vilken arbetsgivaren är skyldig att återanställa tidigare uppsagd personal vid nyanställning. Att förkorta tiden, från nio till sex månader, för anställda som inte fyllt till exempel 55 år skulle ge positiva sysselsättningseffekter.
Ny modell för lönebildning
Lönebildningen måste anpassas till dagens krav och förhållanden. Kunskapssamhället och Sveriges konkurrenskraft ställer krav på en lönebildning som stimulerar och uppmuntrar kunskap och kompetens. De nya formerna för att organisera arbete genom decentralisering, eget ansvar, krav på flexibilitet och så vidare påverkar också till en ny lönebildning. Varje arbetstagare är idag i större utsträckning än förr unik i sin kompetens och i sitt kunnande, vilket gör det svårt att åstadkomma enhetliga former för lön, arbetstid och andra avtalsbundna villkor.
Det finns två problem med lönebildningen i Sverige. För det första är löne- strukturen extremt sammanpressad. Många offentliganställda akademiker har till exempel lägre livslöner än gymnasieutbildade. Utbildning lönar sig dåligt i Sverige, vilket är förödande för vår framtida konkurrenskraft. Detta förhållande kan också försvåra rekryteringen av välutbildad personal till den offentliga sektorn, vilket därmed kan försämra verksamhetens kvalitet.
För det andra har svenska akademiker internationellt sett betydligt lägre löner än motsvarande grupper i Västeuropa. Det gäller både för akademiker i privat och i offentlig tjänst.
Lönebildningen bör på ett bättre sätt än idag ta hänsyn till löntagarens kompetens och kunnande, den prestation som utförs och det ansvar jobbet innebär. Lönebildningen bör också stimulera den enskilde till lärande och goda arbetsprestationer. I praktiken innebär dessa hänsynstaganden att lönebildningen i större utsträckning bör ske på det lokala planet och vara individuellt inriktad. Man bör i en mer individuellt inriktad lönebildning vara ytterst observant på den ojämlika situation som kan uppstå vid en löne- förhandling mellan en arbetsgivare och en enskild individ. Arbetstagarorga- nisationer, som historiskt slutit kollektiva löneavtal, kommer i detta perspek- tiv att med all sannolikhet spela en viktig stödjande och rådgivande roll. Kan man hitta bra former för arbetsvärdering kan detta vara ett viktigt instrument för att nå en mer objektivt riktig lönesättning.
En av politikernas roller i lönebildningen är att hålla marginalskatterna nere. Skattereformens mål om en maximal marginalskatt på 50 procent måste hållas intakt. Vidare är det politikernas ansvar att bedriva en god ekonomisk politik som ger en stabil ram för lönebildningen. Det direkta ansvaret för lönebildningen har arbetsmarknadens parter. Lönebildningen får inte verka inflationsdrivande. De lagar som i praktiken reglerar balansen mellan parterna på arbetsmarknaden borde med de 30 senaste årens erfarenheter utvärderas och reformeras.
Arbetsmarknadens parter bör eftersträva ökad flexibilitet vad gäller löne- bildning för ungdom. Lägre ingångslöner kan vara ett verksamt sätt att få fler unga i arbete. Löses inte detta avtalsvägen bör lagstiftning övervägas.
Arbetslöshetsförsäkringen betalas idag genom medlemsavgifter, arbets- givarnas arbetsmarknadsavgifter och över statsbudgeten. Försäkringen bör i större utsträckning än idag finansieras genom avgifter från de försäkrade. En sådan modell kommer att ge incitament för en bättre fungerande lönebild- ning.
Vinstdelningssystem för de anställda kan med fördel utgöra en del i den framtida lönebildningen. Ett sådant system skapar en god och flexibel koppling mellan företagens vinster och de anställdas ersättningar. Arbets- givaravgifter bör inte tas ut på ersättning från ett vinstdelningssystem.
En reformerad arbetsmarknadspolitik
Kristdemokraternas utgångspunkt för arbetsmarknads- och näringspolitiken är att den sammantagna ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling. Därigenom skapas också förutsättningar för nya arbetstillfällen vilket är den i särklass viktigaste fördelningspolitiska uppgiften. Den stora skiljelinjen går idag mellan dem som har arbete och dem som står utan. Med fler i arbete skapas också via skattesystemet gemensamma resurser för att förstärka budgeten och därmed värna välfärden.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift är enligt vårt synsätt i första hand att fungera dels som ett försäkringssystem för den som blir arbetslös vid normala konjunktursvängningar, dels att underlätta nödvändig omställning från krympande till växande sektorer.
Idag är arbetsmarknadspolitikens område ett av de mest genomreglerade med ett stort statligt verk som dominerande och styrande aktör. Detta måste i grunden omprövas.
Arbetsmarknadspolitiken måste som mycket annat utgå från subsidiaritets- principen. Det vill säga att det en lägre nivå klarar av på egen hand ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie arbetsmarknad. I enlighet med detta vill vi Kristdemokrater eftersträva ökat lokalt ansvar och samverkan för att bekämpa arbetslösheten.
Arbetsmarknadspolitiken måste också ses ur fördelningspolitisk synpunkt. Att se till att arbetslösa får ett arbete är den kanske viktigaste fördelnings- politiska åtgärden. Därför måste detta område vara högst prioriterat.
De nya EU-stöden som vissa regioner får ta del av kommer också att kräva att arbetsmarknadspolitiken utformas på ett nytt sätt med mer av ett lokalt och regionalt perspektiv än det gängse riksperspektivet.
Framtidens jobb finns i tjänstesektorn
Bedömare och prognosmakare är idag eniga om att framtidens arbeten i stor utsträckning kommer att finnas i tjänstesektorn. Det handlar om olika branscher som bygg- och anläggning, data, miljö, ekonomi, försäkring, media, reklam, underhållning, turism, restaurang, hårvård, skomakare, bilreparationer, städbolag och tvättinrättningar.
Exportindustrin har under de senaste åren gått på högvarv medan hemma- marknaden även under högkonjunktur präglats av lågkonjunktur. En mer offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb på den svenska hemmamarknaden.
Krafttag mot svartjobben
Den svarta sektorn omsätter i runda tal 70 miljarder kronor om året i Sverige. Det motsvarar 10 procent av statsbudgeten, eller cirka 4 procent av BNP. Effekterna av den svarta ekonomin innebär att det varje år undandras runt 40 miljarder kronor i skatteintäkter. Uppskattningsvis jobbade mellan 650 000 och 800 000 svenskar svart någon gång under 1997. Det finns dessutom tecken på att den svarta sektorn ökar i omfattning.
Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är tjänstesektorn för hushålls- tjänster. Inom denna sektor skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara skattesystemet omformades. Därför vill vi omgående införa den modell som vi presenterat tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Men Kristdemokraterna vill också underlätta för de arbetstagare som erbjuds hemservice som löneförmån från sina arbetsgivare. Dagens förmåns- värde är satt så högt att få har råd att ta emot löneförmånen. Det beror på att förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga skattebelastning på denna typ av tjänster. Om vårt förslag om en 50-procentig skattereduktion för hushålls- tjänster förverkligas bör också förmånsvärdet sänkas på denna löneförmån. Då skulle till exempel många personer som i dag arbetar i överhettade branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas nya arbetstill- fällen.
Förmånsvärdet på hemservice skall sänkas till 120 kronor per timme från dagens 187.
Den svarta sektorn innebär betydande problem för de företag som redan finns. Vart femte företag drabbas av konkurrens från den svarta sektorn. I en del branscher är det betydligt mer. Det leder till att seriösa företagare inte har en chans att konkurrera om de inte också fuskar med vissa regler. I några branscher har detta blivit en ond cirkel, där företag "tvingas" fuska för att överleva på marknaden.
Dagens situation riskerar att leda till en kraftigt urholkad skattemoral. Detta är naturligtvis ett mycket allvarligt problem. Ett fungerande rätts- samhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rätts- uppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.
Vita jobb och rättvis konkurrens
För att komma till rätta med den svarta sektorn krävs det en mängd åtgärder. Kristdemokraterna vill här lyfta fram några viktiga punkter:
En ny skattereform: Skattesystemet måste vara utformat så att det inte utmanar folks moral. Enkelhet, låga skattesatser, effektivitet, generalitet och breda skattebaser måste därför vara utgångspunkten. Den ständigt pågående internationaliseringen innebär också att skattesystemet måste reformeras så att inte fler företag och arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som "inhemsk" verksamhet konkurreras ut av andra länder till följd av skatte- systemet och inte till följd av produktivitetsskillnader. Vidare måste arbete och utbildning löna sig bättre än i dag. Skatten på arbete måste därför sänkas genom att man återupprättar "30/50" när det gäller marginalskatterna.
Reformering av socialförsäkringssystemen: Utred ett ökat inslag av välfärdskonto så att hederlighet och personligt ansvarstagande uppmuntras. Att jobba svart måste genom socialförsäkringssystemens konstruktion bli att fuska med sig själv. Det nya pensionssystemet är ett bra steg i denna riktning.
Resurser till rättsväsendet: Mer resurser till bekämpning av ekonomisk brottslighet och en effektivare skatteindrivning är nödvändigt för att upprätt- hålla de lagar som finns. Detta gör också att konkurrensen inte snedvrids till förmån för dem som fuskar.
Ett effektivare konkurrensverk: Konkurrensverkets roll måste stärkas när det gäller att verka för en effektiv och rättvis konkurrens i privat och offentlig verksamhet.
I slutänden är det ändå så att det enda skattesystem som inte går att fuska med är ett system där ingen skatt tas ut. Den största utmaningen är därmed att återupprätta den allmänna viljan att handla rätt och riktigt. Utan en ökad moralisk medvetenhet och vilja till hederlighet är det förhållandevis lönlöst att omforma skattesystemet. Värderingar och attityder hos individer och grupper kan politiker naturligtvis inte besluta om. Men politiska partier kan och ska bidra till opinionsbildningen. Det är vår förhoppning att Kristde- mokraterna kan tillföra något i den debatten.
Offentlig upphandling
Den offentliga upphandlingen fungerar tyvärr inte som den ska i Sverige. Många små företag har kommuner, landsting och myndigheter som sina kunder. Den utbredda användningen av ram- eller avropsavtal i offentlig upphandling försvårar för småföretag att få order. Konkurrensverket har gett exempel på hur en upphandling inte bör fungera. Fallet rörde företagshälsovård till statliga myndigheter. I fallet utsågs en sammanslutning av landsting som vinnare i anbudstävlingen. Motivet var bland annat att sammanslutningen hade "rikstäckande verksamhet". Med sådana uttagningsgrunder blir det omöjligt för småföretag att tävla med stora företag. För de flesta myndigheter är lokal verksamhet sannolikt fullt tillräcklig när det gäller företagshälsovård.
Småföretagsdelegationen konstaterar att det på många håll finns insikt om att lagen om offentlig upphandling (LOU) fungerar dåligt. Frågan om LOU är dock splittrad på olika departement och flera olika utredningar om olika delar av upphandlingsproblematiken är aviserade. Det som behövs är ett samlat grepp om upphandlingsproblematiken i syfte att förverkliga idéerna om affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering som ligger till grund för lagstiftningen.
Kristdemokraterna vill göra lagen om offentlig upphandling mer kraftfull i en sammanhållen översyn i syfte att förverkliga principerna om affärs- mässighet, konkurrens och icke-diskriminering.
Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en chans att vara med i budgivningen.
Forskning, utveckling och innovationer
Det är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling. De större och forskningsintensiva börsföretagen avsätter och satsar mycket stora belopp på forskning och utveckling. Men även de mindre och medelstora företagen spelar en viktig roll för teknisk utveckling och förnyelse inom näringslivet. Grundförutsättningen är ett bra allmänt företagsklimat med lönsamma företag. Men det är dessutom nödvändigt att samhället bistår de mindre företagen för att de ska kunna ta del i forsknings- och utvecklingsarbetet.
Det mest naturliga är att skatteregler och lagstiftning utformas så att de mindre företagens forsknings- och produktionsutveckling underlättas i kombination med att de får möjligheter att söka särskilda forskningsbidrag.
Möjligheter för anställda att utveckla egna idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas. Avtal om delad vinst skulle kunna vara en form för samverkan.
Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. I flera konkurrent- länder stödjer staten mycket aktivt utvecklingen av nya idéer. Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som sker inom före- tagen ges nödvändig stimulans i den förda politiken. Patent som skulle kunna tas tillvara av den svenska industrin exporteras till andra länder.
Förutom ett allmänt bra investerings- och företagsklimat måste ytterligare åtgärder vidtas som främjar kommersialiseringen av innovationer i Sverige. Av avgörande betydelse är att innovatörer och exploatörer kopplas ihop. Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år - det skulle höja innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på marknaden och minska incitamenten att placera royaltyinkomster utomlands.
Satsningen på innovativ teknikupphandling till mindre företag och upp- finnare bör utökas. Erfarenheter från USA, Storbritannien och Nederländerna pekar på framgångar med sådan riktad upphandling. I USA kanaliseras minst 1 procent av all statlig teknikupphandling till små och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga för småföretagen.
Immateriella rättigheter bör ges ett bättre skydd. Kopiering av produkter och varumärken är ett allt större problem. Lagstiftningen på detta område bör stärkas. Ägare av immateriella rättigheter bör ges bättre ekonomiska möjlig- heter att försvara sin rätt till patent och varumärke genom ett bättre försäk- ringsskydd. Hur idéer bäst skyddas bör vara föremål för fortsatt översyn.
Utbildning och kompetensutveckling
Samhället präglas idag alltmer av högteknologiskt kunnande. Den viktigaste konkurrensfördelen i framtiden kommer att vara kunskap. Utan kunskap ges ingen utveckling, innovationer eller flexibilitet i konkurrensen med andra företag. Utbildning, kompetensutveckling och det ständiga lärandet kommer därför att vara ytterst centralt i framtiden.
Jämfört med övriga OECD-länder har Sveriges investeringar i realkapital visat en tydlig stagnation sedan 70-talet. I en internationell jämförelse finner vi att få svenskar väljer att utbilda sig på universitet och högskola. I äldre åldersgrupper är andelen högre, vilket tyder på en negativ tendens. Utbild- ningsnivån inom industrin förefaller generellt vara lägre i Sverige, bland annat är andelen civilingenjörer i industrin låg. Bland små och medelstora företag verkar denna situation vara ännu mer alarmerande. Endast sats- ningarna vad gäller teknisk utveckling (FoU) är höga i en internationell jämförelse. Det kan konstateras att antalet utbildade forskare är oroande lågt, att kopplingen från FoU till produktion som genererar ett förädlingsvärde är sämre än i många andra länder, samt att vår FoU är alltför koncentrerad till stora företag i några få branscher.
Svenskt näringsliv behöver en satsning på utbildning och kompetens. Kvalitet måste vara ledordet och anpassning ske till framtidens behov. En ökad koppling till näringslivet måste finnas. Det livslånga lärandet bör prägla såväl utbildningsväsendet som arbetsplatserna.
Utbildning för företagande
Skolan skall spela en viktig roll för att ge eleverna förståelse för företagandets roll och betydelse i samhället. Många gånger ger skolan en bra utbildning för att bli löntagare men i en tid när vi behöver många nya företagare skall också skolan hjälpa till att lägga grunden till det klimat som är nödvändigt. Kristdemokraterna har bland annat föreslagit att ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på företagande och entreprenörskap bör införas i gymnasieskolan.
Folkhögskolor skulle kunna satsa på kurser om företagande och om hur man startar eget företag. Folkhögskoleformen, som bland annat innebär en stor frihet vid uppläggning av kurser, passar väl för denna typ av utbildning. Arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget före- tagande.
Även på universitets- och högskolenivå är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade mot företagande och entreprenörskap. Det är också viktigt att knyta kontakter mellan det lokala näringslivet och högskolorna. Utbildningen vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet och företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.
Forskning och utbildning måste prioriteras om svenskt näringsliv skall kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt konkurrens- kraftiga. Goda forskarmiljöer är viktiga för att behålla forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige.
Ständigt lärande
Ökade krav på flexibilitet i arbetslivet ställer också allt större krav på fortlöpande kompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera till såväl egen kompetensutveckling som utbildning inom arbetslivet måste prövas. Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till individuella utbildningskonton som kan användas för att finansiera studieperioder.
Kompetens är något annat än formell utbildning. En människas kompetens består också av de erfarenheter hon gjort och de praktiska färdigheter hon erövrat. Kontakter som byggts upp, egenskaper och personlighet, samt attityder är också delar av en persons kompetens. Kompetensutveckling och det ständiga lärandet är därför i stor utsträckning beroende av den organisation arbetet har och den uppmuntran och stimulans som ges på arbetsplatsen till eget ansvar och utvecklandet av egna idéer.
Ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv
Redan i grundskolan skall nära och naturliga kontakter mellan skola och näringsliv etableras. Praktik och lärlingssystem för ungdomar bör utvecklas, vilket kan innebära en bättre anpassning av utbildningarna till näringslivets behov. Den eftergymnasiala utbildningen kan innebära ett mer omfattande samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsendet. Utbytet mellan högskolor/universitet och näringsliv måste förbättras för att stimulera kommersialiseringen av forskningen. Så kallade arbetslivscentra, som nu växer upp på flera högskolor, bör uppmuntras. Här möts näringsliv, högskola och studenter på ett naturligt och berikande sätt.
IT och kommunikationer
Bra kommunikationer är en förutsättning för att skapa regional balans och ett effektivt näringsliv över hela landet. Inte minst för de mindre företagen som i stor utsträckning är underleverantörer till de större exportföretagen. Järnvägar, vägar och telekommunikationer måste byggas ut för att Sverige ska kunna erbjuda landets olika delar en bra, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga kostnader. Trafikpolitiken ska inriktas mot en fri konkurrens mellan olika transportslag. Miljöaspekter och trafiksäkerhet måste vägas in i utbyggnadsplaner och beskattning. Sveriges trafikförsörjning måste så långt möjligt harmoniseras med EG:s gemensamma transportmarknad. Trafiksituationen i storstäderna måste förbättras vad gäller framkomlighet och miljö, bland annat genom satsning på bättre kollektivtrafik och utbyggnad av kringfartsleder.
Ett av de områden som kommer att vara centralt för den framtida tillväxten och sysselsättningen är IT-området (informationsteknik). I framtiden kommer de flesta företag att vara beroende av IT. Utvecklingen av IT- området vad gäller nya produkter och ökad användning kan minska de regionala skillnaderna mellan olika företag. IT kan ge småföretag storföre- tagens fördelar, utan att belasta dem med deras nackdelar, genom att små- företagen samverkar i grupper.
I och med informationstekniken möjliggörs i bred omfattning distans- arbete. Arbetsrätts- och försäkringsförhållanden vid distansarbete är oklara, varför det är bra att en statlig översyn nu görs.
Den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt. Denna måste ske på ett sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud. Alla offentliga handlingar bör inom några år kunna nås elektroniskt. All offentlig information i elektronisk form bör vara kostnadsfri. Det ska inte vara förbehållet storföretag och stora tidningsredak- tioner att söka i offentliga informationsdatabaser.
Reformera den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn måste reformeras. Monopol leder till högre priser och ineffektivitet oavsett om det gäller att producera varor eller tjänster. Nyföretagsamhet kan bli viktiga byggstenar i en ny struktur med ett mera decentraliserat och kundstyrt serviceutbud för bl.a. vård och omsorg.
Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamheter där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda och kooperativa initiativ bedrivna i små, decentraliserade företag där ett nära, personligt ansvar får ersätta kollektiv fjärrstyrning.
Behovet av en reformering av den offentliga sektorn innebär inte att dess uppgifter ska anses obehövliga utan snarast att de i ökad utsträckning bör erbjudas av fler aktörer. En betoning av att det är i de små privata företagen den framtida sysselsättningen ligger minskar inte behovet av de service- uppgifter som idag till stor del tillhandahålls av den offentliga sektorn. Ett väl fungerande näringsliv förutsätter att till exempel utbildning, vård och olika former av omsorg håller god kvalitet och finns i tillräcklig omfattning. Hur stor andel av den traditionellt offentliga servicen som ska erbjudas i privat regi måste avgöras av medborgarnas val i ett utbud av olika tjänster.
En del av den kommunala verksamheten kan med fördel skötas på entreprenad. Det gäller främst teknisk verksamhet, men också viss social verksamhet. Möjligheterna att driva enskilda, kooperativa och förenings- drivna daghem, vårdcentraler och servicehus måste förbättras. Politikerna måste i högre grad än hittills renodla sin roll som konsumentföreträdare, och inte samtidigt påta sig dubbelrollen som producentföreträdare.
Samverkan inom olika former av kooperativ verksamhet har goda möjligheter att bli intressanta alternativ bland annat i reformeringen av den offentliga sektorn. Personalkooperativ, föräldrakooperativ, producent- och konsumentkooperativ är former som kan frigöra kreativitet, utvecklingskraft och konstruktivt samarbete.
En reformerad offentlig sektor som effektiviserar och renodlar sin verk- samhet ställer ökade krav på enskilda innevånares personliga ansvarstagande. Detta ansvarstagande kan i sig leda till nytänkande och utveckling av de uppgifter som tidigare tillhandahållits av det offentliga. Ett ökat personligt ansvarstagande måste ges materiella förutsättningar att fungera genom att skatteuttaget sänks i motsvarande mån.
Sprid ägandet
Staten är idag en mycket stor aktie- och företagsägare. Det vill vi ändra på. Det statliga ägandet är till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Ett skäl för en försäljning av statens aktier i företag är att renodla statens roll. Staten ska sätta ramar och övervaka spelreglerna men inte sköta företagandet. Ett annat skäl är att ägandet bör spridas. Vi tror att det långsiktigt är till stor nytta för företagande och näringsliv om många människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildning. På det sättet ökar också intresset för villkoren för näringslivet. Ett tredje skäl för en privatisering av det statliga ägandet är att det förbättrar förutsättningarna för de företag som det handlar om. Telia är ett bra exempel på företag som har ett stort kapitalbehov för kommande investeringar. Det kan inte förväntas att staten över statsbudgeten ska skjuta till de medel som fordras för expansionen. I stället kan och bör detta leda till en ägarspridning som ger företaget det behövliga kapitalet. Aktiva ägare är av stor betydelse för företagsamheten.
Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är naturligtvis också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. I en tid när ränteutgifterna är en av de största posterna i statsbudgeten måste ansträng- ningar göras för att amortera på skulden och därmed minska ränteutgifterna. Då förbättras också den ekonomiskt utsatta situation som Sverige befinner sig i till följd av statsskulden.
Värdet på statens företagsägande kan beräknas till omkring 200-300 miljarder kronor. Alla företag ska dock inte säljas. Staten ska inte avhända sig inflytandet över och ansvaret för t ex Systembolaget. Vid ägarspridningen ska det självfallet inte handla om någon realisation av de idag gemensamma tillgångarna. Försäljningen ska ske till marknadsmässiga priser och i den takt som är möjlig med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Vi bedömer att för de kommande fyra åren kan aktier till ett värde av ca 10-25 miljarder kronor per år introduceras på aktiemarknaden.
Utifrån ett Kristdemokratiskt synsätt finns det alltså anledning att gå vidare med att minska det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program som antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver dessa bör ytterligare företag bli föremål för försäljning. Till de företag som snabbt kan säljas hör bl a Telia AB, LKAB, SBAB, Assi Domän AB, Celsius AB och Nordbanken. När det gäller vissa större företag, som t ex Vattenfall, bör vissa omstruktureringar och kanske en uppdelning ske för att bryta marknadsdominansen.
De företag som är aktuella är sådana som är verksamma inom konkurrens- utsatt verksamhet. Monopolföretag kan inte säljas innan omstrukturering skett. Det finns självfallet ingen anledning att byta ett monopol mot ett annat. Vid utförsäljning bör allmänheten och de anställda i företagen vara en viktig målgrupp.
Assi Domän AB
Utifrån ägarperspektivet är regeringens förslag till bolagsbildning och Assi Domäns överlåtelse av mark till det nya bolaget ett bra förslag. Statens ägarandel i Assi Domän minskar och Assi Domän får en koncentration av sitt markinnehav då de områden som avses överlämnas till det nya bolaget ligger i företagets randområden. Det är dessutom en stor andel ekonomiskt mindre attraktiva områden som lämnas till det nya bolaget.
En förändring av detta slag bör emellertid belysas ur flera perspektiv. Staten har ett nationellt ansvar för skogsnäringens villkor och förutsättningar. Vid bildandet av Assi Domän var riksdagens intention att staten fortsätt- ningsvis skulle sälja ut mark för att privata markägares innehav skulle förstärkas i väsentlig omfattning. Något nytt ställningstagande har inte gjorts i frågan.
Staten har också ett naturvårdsansvar. Avsättning av mark för naturvårds- ändamål är ett nationellt ansvar. Mer skog måste skyddas i södra Sverige medan mycket stora arealer redan är skyddade i norra Sverige. Assi Domäns redovisning av var i Sverige de 900.000 hektar produktiv skogsmark man vill avyttra ligger visar dock att endast 65.000 hektar ligger i Örebro skogsförvaltning eller söder därom. Staten borde utnyttja detta tillfälle för att få tillgång till mer skyddsvärd mark i södra Sverige.
Anslagen
Beträffande regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 24 för budgetåret 1999 föreslår vi förändringar enligt följande:
G 3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
Vår politik beträffande statligt företagande siktar på att företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ska ägas av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan absorbera. Något särskilt anslag för omstrukturering är alltså inte behövligt.
E 5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag på stöd till företagsetableringar utanför vårt lands gränser. En besparing föreslås därför på 150 miljoner kronor för budgetåret.
D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
Riksdagen beslutade om en nivåsänkning av anslaget till STATT för 1997. Denna nivå föreslår nu regeringen ska gälla även för den kommande treårsperioden. Detta är något som Kristdemokraterna inte anser vara förenligt med de ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett konkurrenskraftigt industriland.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll i näringspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas roll i näringspolitiken,1
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av kommunallagen i enlighet med vad som anförts i motionen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en referensgrupp av företagare och forskare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en grupp för avreglerings- och småföretagarfrågor i Statsrådsberedningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare konkurrenspolitik och hos regeringen begär en översyn av konkurrenslagen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för enklare registrering och uppgiftsredovisning för småföretag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s.k. solnedgångsparagraf,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av F-skattsedel,2
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för patentskydd för enklare uppfinningar,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett Internetbaserat informations- system för företagare,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de små företagens tillgång till riskkapital,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsredovisning,2
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,4
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i reglerna för fåmansföretag,4
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnligt företagande,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtidens arbetsmarknad,5
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av krafttag mot svartjobben,2
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning, utveckling och innovationer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och kompetensutveckling samt behovet av inriktning på företagande och entreprenörskap i utbildningen,6
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad ägarspridning genom utförsäljning av statliga företag,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens naturvårdsansvar samt möjlighet för privatpersoner att förvärva mark i samband med Assi Domän AB:s avyttring av skogsmark,
24. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsändri ng D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk- vetenskapliga attachéverksamhet 29 892 000 3 000 000 E 5 Näringslivsutv. i Östersjöreg. 150 000 000 -150 000 000 G 3 Kostnader för omstrukt. av vissa statl. företag, m.m. 75 000 000 - 75 000 000 Totalt
254 892 000 -222 000 000
Stockholm den 28 oktober 1998
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd) Mats Odell (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Göran Hägglund (kd) Chatrine Pålsson (kd)
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till KU.
2 Yrkandena 9, 12, 13 och 18 hänvisade till SkU.
3 Yrkande 10 hänvisat till LU.
4 Yrkandena 14 och 15 hänvisade till FiU.
5 Yrkande 17 hänvisat till AU.
6 Yrkande 21 hänvisat till UbU.