Motioner i Första Rammaten, Ro 36 (Motion 1888:36 Första kammaren)

Motioner i Första Rammaten, Ro 36.

N:o 36.

Af herr Adelsköld, om skrifvelse till Konungen med begäran om
utfärdande af en ny författning rörande kontroll öfver
tillverkning och försäljning af konstsmör.

Uti alla civiliserade länders landtbrukslitteratur upptager för
närvarande frågan om konstsmöret ett framstående rum, med anledning
af den vigtiga plats detta fabrikat redan intagit bland födoämnen och
dagligen. mer och mer eröfrar på verldsmarknaden och det högst väsentliga
inflytande det kan komma att utöfva på landtbruket.

Beredningen af detta konst- eller margarin-smör, som det oftast
benämnes på grund af sin hufvudbeståndsdel, måste äfven räknas till
en af de betydelsefullaste uppfinningar inom den kemiska industriens
område, som i nyare tider blifvit gjorda, då derigenom på artificiel
väg åstadkommits en produkt, som, om den är väl beredd af rena och
oskadliga råämnen, i näringsvärde och användbarhet närmar sig naturligt
smör af bättre beskaffenhet, och öfverträffar de sämre sorterna,
som kan säljas till vida lägre pris och derför redan vunnit en otrolig
förbrukning under den jemförelsevis korta tid, som förflutit sedan dess
upptäckt i slutet af 1860-talet.

Bland de många försök att förbättra den arbetande befolkningens
ställning, till hvilken Napoleon III gaf uppslag, samt till åstadkommande
af ett mera hållbart smör för marinen, är äfven det uppdrag
han lemnade åt kemisten F. Mége Maurries att på artificiel väg söka
bereda ett smör, som vore billigare och hållbarare än det vanliga.
Dessa försök anstäldes å den kejserliga farmen i Vincennes och ledde
till uppfinningen af oleomargarinsmöret.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Käft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

År 1869 uttogs första patentet på tillverkningen af denna nya
vara, och nu efter 18 år finnas redan i Amerika och Europa hundradetals
fabriker för tillverkning af konstsmör, deraf endast i Holland
mellan 60 och 70, hvaraf de större dagligen producera 20 till 40 tusen
kilogram, och det finnes, enligt assistenten vid danska universitetslaboratoriet
Carl Steenbacks »Afhandling om kunstsmörret», fabriker af
den storlek att de i hvarje vecka producera så mycket konstsmör som
i vigt motsvarar den mängd natursmör, som under samma tid kunde
frambringas af mjölken från 300,000 kor.

Ensamt från Holland exporteras konstsmör årligen till ett värde
af 90 millioner kronor och af de 43,162,000 kilogram smör och smörsurrogat,
som under de 4 första månaderna af 1886 infördes till England,
utgjordes ej mindre än 16,538,000 kilos eller nära 40 procent
af margarin, och af de 60 procenten upptagna såsom natursmör var
antagligen en ej så ringa del mer eller mindre uppblandad med margarin.

Vinsten på denna fabrikation, isynnerhet då man, såsom på åtskilliga
ställen är fallet, icke är så noga med råämnenas beskaffenhet,
är oerhörd, och i den förtjenstfulla tidskriften »Nordisk Mejeritidning»,
hvarur åtskilligt i denna uppsats är hemtadt, lemnas uppgift på personer,
hvilka börjat konstsmörtillverkning med så godt som »två tomma
händer» och inom några år samlat en förmögenhet af 5—7 till 9 millioner
kronor. Detta är äfven lätt förklarligt, då man känner att konstsmör
af bästa beskaffenhet, som tillverkas för ungefär halfva till två
tredjedels kostnad mot natursmöret, men ofta säljes såsom det senare.
Denna illojala handel med konstsmör och blandningar dermed skär
således, som man brukar säga, breda remmar ur landtmannens hud,
och anses af många fackmän.och auktoriteter så farlig för jordbruket,
att den borde helt och hållet i lag förbjudas.

Vid tillverkningen af margarinsmöret användes i början endast
bästa talg af samma dag slagtade oxar, ur hvilken stearinen afskildes,
hvarefter den qvarvarande oleomargarinen kärnades tillsammans med
söt komjölk. Sålunda beredd af rena och oskadliga fettämnen, utgör
margarinsmöret ett förträffligt surrogat för smör, som kan säljas till
lågt pris, och ersätter i det allra närmaste ett godt natursmör.

Den kommission, som i Tyskland varit nedsatt för att afgifva förslag
till lagstiftning rörande konstsmör, har äfven uttalat sig i denna
anda, och förklarat »fabrikationen af godt margarinsmör vara en i
hvarje hänseende nyttig industrigren, hvars socialt ekonomiska uppgift
det vore att ombilda ett billigt djurfettämne (talg) som blott i inskränkt

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

skala låter använda sig som näringsmedel för menniskor till ett värdefullare
och på samma gång billigare; dock under förutsättning att denna
konstprodukt icke må gå i handeln såsom natursmör, så att den som
vill köpa sistnämnda vara löper risk att erhålla ett surrogat af mindre
handelsvärde.»

Allt efter som margarin smörförbrukningen tilltagit, har emellertid
tillgången på god talg icke räckt till; och begäret efter större vinst
har naturligtvis äfven bidragit till att andra billigare men sämre råämnen,
i synnerhet i Amerika, användes vid tillverkningen af margarin.
Sålunda har man erhållit visshet om att till margarinberedning användes
fett af svin, som till stort antal årligen sjelfdö i s. k. svinkolera,
och en epidemi, som började i Chicago år 1881, tillskrifves enligt Medical
& Surgical Reporter för år 1881 förtärandet af sålunda beredt
konstsmör.

Uti en annan amerikansk tidskrift, Sanatory Record af den 15
april 1884, meddelas detaljerad undersökning af 30 sorter konstsmörsprof,
hvaraf framgick att »endast spår af naturliga smörbeståndsdelar
funnos i | af dessa prof».

Härsket och skämd! fett från slagterierna, som göres luktlöst med
syror, att de fräta upp naglarne på arbetarne, samt affall från tvålfabriker
o. d- äro bland de minst oaptitliga ämnen, som användas vid
margarintillverkning, men man hyser icke det ringaste skrupel att
använda fett af djur, som dött i mjeltbrand, i tuberkulos, i trikinsjuka,
i rabies, i gulsot, i trumsjuka och genom förgiftningar o. s. v., hvarförutom
fettämnen ur kloakvatten jemväl afskummas för att''förvandlas
till »smör» och »sötmjölksost», och enligt »Dansk Ugeskrift för Landtman»,
har en mr Huét för ej länge sedan uttagit ett patent utgående
på att upptaga nedgräfda djur ur hvad som på danska kallas »Rakkerkuler»,
d. v. s. gropar vid veterinärinrättningar och liknande ställen
för att använda fettet till »finaste herrgårdssmör». »Längre kan man
svårligen gå hvarken i otillständig fabrikation eller i skamlös oblyghet»
utbrister professor Hjalmar Nathorst i en uppsats om konstsmöret,
men hvem vet om icke, ifall, som det är att antaga, resultatet af
nämnda patent utfaller vinstgifvande, tanken ledes på användandet af
ännu ruskigare råämnen. För vinstbegäret är ingenting heligt, icke en
gång slagfälten och kyrkogårdarne, och på kemiens nuvarande ståndpunkt
finnes intet hinder att förvandla nästan hvarje organiskt ämne i
vegetabilisk och animalisk föda. — Då man vidare har sig bekant att
beredningen af konstsmöret icke kan ske vid högre temperatur än 40
å 50 grader Celsius, vid hvilken temperatur alla de trefliga små hus -

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

djur, som finnas i fettet, och som kallas parasiter, bakterier, baciller,
trikiner, mikrober o. s. v. ingalunda skadas till helsan, utan snarare
undergå en sorts »renkultur» under det uppfriskande ångbadet i de
stora margaringrytorna, och sålunda uppiggade, i lifslefvande tillstånd
medfölja konstsmöret i menniskomagen, blifver förhållandet i verklighetermganska
kusligt.

Medicinska auktoriteter, såsom medicinalrådet Sell i helsovårdsstyrelsen
i Berlin, doktor Schrodt m. fl. samt eu af regeringen tillsatt
kommission af läkare i Amerika, hafva efter anstälda mikroskopiska
undersökningar konstaterat att konstsmöret, beredt af fettet af sjuka
djur samt annat fettämne, kan innehålla alla de sjukdomsfrön i lefvande
tillstånd, som finnas i Jettet, deribland äfven ägg af benickemaskar, och
den sistnämnda läkarekommissionen har under edlig förpligtelse uttalat
som sin mening att förtärandet af en sådan föda icke kan blifva
utan menligt inflytande på allmänna helsotillståndet och dödligheten,
samt att, på denna grund, tillverkningen och begagnandet af konstsmör
ovilkorligen borde förbjudas.

I Amerika, der det mesta ofog bedrifves i tillverkningen af konstsmör
och konstost, har äfven de strängaste lagstadganden utfärdats
mot dessa konstprodukter. — I staten New-York har lagstiftande myndigheten
antagit en lag, som alldeles förbjuder försäljningen af oleomargarin
till mat inom statens område. I Pensylvanien och i Minnesota
är äfven antagen eu lag som förbjuder både tillverkning och försäljning
af konstsmör. I New-Hampshire är stadgadt att hvarje efterhärmning
af smör eller substitut för smör, som icke helt och hållet
tillverkats af mjölk, skall färgas i kulör, som bestämdt skiljer det från
natursmör, samt att för hvarje paket konstsmör, som säljes eller finnes
utbjudet till salu och icke är på sådant sätt färgadt, skall botas 50
dollars, hvaraf hälften tillfaller angifvaren. Samma föreskrift i afseende
på färgningen af konstsmöret i annan färg än natursmöret,
gäller äfven i andra stater och kommer antagligen att stadgas i Ryssland,
så att hvar och eu som vill köpa och förtära konstprodukten,
må veta hvad han får — och riskerar.

Största svårigheten i afseende på all lagstiftning emot konstsmör
ligger uti att skilja detsamma, äfven af sämre qvaliteter, från äkta;
och ju bättre det är, och mera uppblandadt med natursmör, desto mera
växa svårigheterna i detta afseende, såsom exempel hvarpå kan anföras
att, vid en mejeriutställning i England, tillerkändes ett prof
konstsmör, som var utstäldt som natursmör, ett högt pris, hvilket utställaren
emellertid efteråt lemnade tillbaka, med upplysning att han

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

ntstält detsamma för att visa huru svårt det var att skilja konstprodukten
från den naturliga, och huru lätt allmänheten således kunde
vilseledas och bedragas. Och frestelsen hos återförsäljare att sälja
konstsmör för äkta, är i sanning icke ringa, då vinsten på hvarje kilogram
kan uppgå till 60 å 80 öre eller nära 50 procent af varans värde.
Derför skall återförsäljaren alltid hafva mer benägenhet och fördel
att sälja konstsmör än äkta, och på alla sätt söka krångla sig från
lagbestämmelser, som hindra eller försvåra denna »näring!).

»Blifver emellertid icke den ärliga mejerihandteringen — säger
vår mejeriagent i England herr Wedin i bref till motionären af den
19 sistlidne December — kraftigt understödd och skyddad i denna
oärliga kamp med konstsmöret, föreligger stor fara att jordbruket dukar
under.»

Efter öppnandet af eu kortare farled emellan Medelhafvet och Indiska
oceanen genom Suez-kanalen, och införandet af stora snabbgående
bränslebesparande ångfartyg för fraktfarten mellan Europa och
jordens bördigaste trakter Australien, Ostindien och Amerika, der den
»jungfruliga jorden» ännu endast begär utsäde, för vinnande af de rikaste
skördar, och efter anläggningen af jernvägar från det inre af dessa
lyckligt lottade delar af jordklotet till skeppningsorterna vid hafvet,
hafva spanmålsprisen i Europa, genom snabbare tillförsel och billigare
frakter, under de senare åren nedgått, så att spanmålsodling, åtminstone
hvad höstsäd beträffar, ej längre är lönande och knappast
betäcker produktionskostnaden, ännu mindre lemnar ränta på egendom
och tillgång till skatter och onera af alla de slag, som utkräfvas förståtens
och kommunens behof. Praktiska jordbrukare hafva derför
mer och mer från produktion af spanmål börjat öfvergå till boskapsskötsel.
Och foderväxtodlingen i större utsträckning ersätter vid klokt
och val skötta landtbruk allt mer den förra ruinerande spanmålsodlingen.
Skördarne uppfordras på detta sätt på djuren och förvandlas i
kött och mejeriprodukter, hvilka hafva mera lönande afsättning å verldsmarknaden,
och, i motsats mot spanmålsodlingen för afsalu, som beröfvar
jorden dess växtfödoämnen, hvilka medelst dyrbar konstgödning måste
ersättas, återvända genom utvidgad kreatursskötsel, på naturligt sätt,
de näringsämnen till jorden, som växterna upptagit, gifvande sålunda
upphof till nya och rikare skördar.

Genom att på detta sätt ombilda Europas landthushållning, hade
den otvifvelaktigt egt förmåga att bestå i den täflan med af naturen
lyckligare lottade verldsdel-, som lättad kommunikation åstadkommit;
men så uppfans konstsmöret och konstosten, hvaraf i synnerhet det

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

förstnämnda genom den oerhört tilltagande produktionen på det allvarligaste
hotar den ärliga mejerihandteringen och derigenom Europas
hela jordbruk.

Samma fara hotar således äfven vårt lands modernäring.

För ej så länge sedan importerade Sverige mera smör än som utfördes,
och det var först år 1861 som ett öfverskott i utförseln visade
sig. Detta öfverskott utgjordes visserligen endast af blygsamma 1,148
kilogram, men efter år 1870, då detta öfverskott redan stigit till 309,416
kilogram har det jemnt och stadigt stigit så att då hela smörutförseln
år 1886 uppgick till det betydliga beloppet af 11,916,800 kilogram
med ett värde af omkring 25 millioner kronor, utgjorde öfverskottet
af utförseln öfver det införda smöret (troligen till ej obetydlig del
konstsmör) ej mindre än 8,733,484 kilogram; bevisande ladugårds skötselns
stora och glädjande framsteg under denna korta tid. Under
tiden mellan 1870 och 1886 eller under loppet af de sista 16 åren har
hela smörutförseln från Sverige uppgått till det aktningsvärda beloppet
af 94,102,361 kilogram, för hvilket inkommit till landet öfver 200
millioner kronor.

Hvar och en kan lätt uträkna hvilken lucka skulle uppkomma i
vår handelsbalans och hvad jordbruket skulle förlora, om denna smörexport
minskades eller priset nedsattes, och detta kunde lätt nog hända
om samvetslösa mejeriegare här, likasom på andra ställen, skulle börja
uppblanda vårt ännu välkända smör med margarin.

Holland utgör i fråga härom ett varnande exempel, ty sedan mejerierna
der började blanda smöret med margarin, har Hollands utförsel
af natursmör till England minskats med närmare 60 procent, och
priset fallit, så att Hollands natursmörmarknad på England, som förr
varit den betydligaste och mest välkända, nu nedgått till mindre än
hälften af Danmarks, och för närvarande är lägre än Sveriges smörexport
till England. Smörmarknaden är så känslig, och svårigheten
att skilja äkta från förfalskadt. smör så stor, att det blott behöfs en
misstanke att förfalskning på ett eller annat ställe sker, för att ett
helt lands mejerihandtering skall komma i misskredit.

Med anledning af dessa tvenne ofvananförda förhållanden — konstsmörets
tilltagande försäljning under namn, heder och värdighet af
natursmör, och den fara som derigenom hotar hvarje lands modernäring
jordbruket — hafva de flesta stater i Europa stiftat lagar utgående
på att förhindra bedrägeriet att konstsmör säljes som naturligt,
och som derföre vid fängelsestraff och höga böter förbjuda att, under

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

benämningen smör, utbjuda eller sälja hvarje produkt, som tillverkats
af annat fettämne än mjölk.

Jag har sökt förskaffa mig de europeiska staternas lagstiftning
rörande konstsmöret, och har härhos såsom bilagor till motionen äran
bifoga de författningar i ämnet som kunnat erhållas, nemligen den
engelska af den 23 augusti 1887, hvilken trädt i kraft under detta
års början, den danska af den 10 april 1885, den franska af den 14
mars 1887, samt utdrag ur Nordisk mejeritidning angående den ryska,
och den tyska af den 12 juli 1887, hvarförutom öfver sättningar af
den franska och engelska lagen, upptagen i samma mejeritidning,
jemväl bifogas.

Äfven här i Sverige utkom redan den 2 oktober 1885 en »nådig
förordning angående kontroll å handeln med margarin- eller konstgjord!
smör» — hvilken jemväl bifogas. Uti alla dessa förordningar
bär lagstiftaren visserligen haft jordbruksintresset för ögonen samt
jemväl allmänhetens så till vida, att man velat förekomma bedrägeriet
att konstsmöret såldes till för högt pris, men deremot har man icke
fästat ringaste afseende vid den helsovådliga sidan af saken, såsom i
Amerika, der konstsmöret, såsom ofvan anförts, af sanitära skäl, i en
del stater helt och hållet förbjudits.

Och hvad särskild! vår svenska förordning beträffar, synes den
icke hafva gjort mycket väsen af sig, hvithet, antingen måste komma
sig deraf att såväl de utländingar, som sälja konstsmör till Sverige,
som landets egna konstsmörshandelsmän måste vara jemförelsevis ovanligt
samvetsgranna och laglydiga, eller att »vederbörande» och allmänheten
ej rätt uppfattat förordningens innebörd och ej haft aning om
att hvad som ofta säljes som smör i verkligheten är någonting helt
annat. Men orsaken att, mig veterligen, aldrig här i Sverige under de
2 år förordningen varit gällande någon tilltalats för olaga import och
försäljning af konstsmör kan ju äfven ligga uti författningens stadgande
i § 10 att undersökningskostnaden för ett smörprof skall utgöra
12 (säger tolf) kronor, samt att enligt § 11, »kostnaden för undersökningen
skall utbetalas af den som påkallat densamma» — äfvensom
uti de vidlyftiga formaliteterna vid undersökningen och omgångarne
att utfå utbetald undersökningskostnaden, om bevisning kan åstadkommas
och säljaren slutligen genom laga kraftvunnen dom förklaras
skjddig till brott mot författningen.

Ty hvem som köper en liten smörklimp, som de flesta konsumenter
göra, vill utsätta sig för denna betydliga kostnad och allt detta
besvär.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

I de flesta mindre städerna och på landet, der de sämsta varorna
till högsta pris oftast förekomma, är dessutom såväl denna smörförordning'',
som den s. k. »giftstadgan», i brist på skickliga kemister, så
godt som omöjlig att tillämpa.

Till Sverige importerades, år 1886, 3,382,004 kilogram smör, hvaraf
529,748 i tullkamrarne angifvits såsom konstsmör (se bil. Litt. I
och K). 529,748 kilogram (lika med 1,245,000 K) smör är ju icke något
synnerligen stort qvantum, om det fördelas på Sveriges 4,680,000
invånare, men bär detta konstsmör inkommit i riket, så måste det naturligtvis
vara såldt och förtärdt, och då borde man, annat än undantagsvis,
hafva sett de anslag rörande margarinförsäljning förordningen
föreskrifver, ty i annat fall skulle detta konstsmör mot författningen
vara olagligen afyttradt såsom natursmör — såvida det ej reexportera!^,
hvilket emellertid icke, så vidt mig är bekant, förekommer i tulljournalerna.
En del bär naturligtvis användts af importören i bagerier, å
restaurationer och för andra ändamål, men för min del, har jag all anledning
tro att det mesta af den såsom konstsmör angifna, importerade
varan, afyttrats af mellanhänderna såsom natursmör, samt att ej
obetydligt af det öfriga som angifvits såsom tillverkadt af mjölk eller
grädde, äfven varit konstsmör och lurats i allmänheten såsom verkligt
smör. Jag antager detta på grund af uppgifterna i tulljournalerna på
de länder, hvarifrån »smör af mjölk eller grädde» importerats till
Sverige.

Så uppgifves bland annat att från Danmark 1886 importerats
220,506 kilogram eller öfver 500,000 it smör af mjölk eller grädde samt
69,064 kilogram »konstgjord! smör». (Se bilagorna I och K.)

Det osannolika uti, att våra vänner danskarne oegennyttigt skulle
hitsända så stora qvälltiteter verkligt natursmör till Sverige, för hvilket
de naturligtvis måste hafva en fördelaktigare marknad i England,
ligger i öppen dag, hvadan troligt är att det mesta af dessa 500,000 s,
som fått passera såsom »smör af mjölk eller grädde», i verkligheten
varit margarin eller, såsom oftast är fallet, margarin försatt med någon
del natursmör.

Danmark har redan en ej obetydlig fabrikation af margarinsmör
eller 3,600,000 danska ä, hvaraf omkring 450,000 exporteras. För
egen förbrukning eller andra ändamål importerar Danmark dessutom
bland annat cirka 745,00 it norskt och cirka 600,000 a holländskt
margarin, hvartill kommer eu högst betydlig import af margarin från
New-York, med de danska s. k. Tingvalla-ångbåtarne, om storleken af
hvilken import jag emellertid icke lyckats erhålla exakt uppgift, oöh

Motioner i Första Kammaren K:o 86.

icke heller rörande användningen af denna från Amerika direkt importerade
vara, hvilken, enligt hvad ofvan anförts, af sanitära skäl förbjudits
till afsalu i sitt hemland och öfver hvars öde efter dess ankomst
till Köpenhamn en viss hemlighetsfullhet synes råda.

Hvem vet om icke, när allt kommer omkring, det är denna ä tillverkningsorten,
Amerika, förbjudna, ofvan beskrifna, mindre aptitliga
vara, vi hufvudsakligen erhålla från Danmark, och som i stor skala
användes af bagare och restauratörer samt afyttras i butikerna som
smör?

Granskar man närmare tabellen bil. Ditt. I rörande »införsel
af smör tillverkadt af mjölk eller grädde», visar sig deraf att, utom
Danmark, äfven Preussen, Liibeck, Hamburg, Bremen, Holland och
England godhetsfullb skulle hafva 1886 tillsändt oss stora partier natursmör,
hvilket emellertid måste anses föga troligt, alldenstund denna
vara öfverallt å dessa ställen noteras högre än i Sverige, utan är äfven
största delen häraf antagligen margarin. Åro dessa misstankar
grundade, så bevisas deraf, att olaga försäljning af dåligt och helsovådligt
margarin såsom smör måste pågå i stor skala i Sverige samt
att den kongl. förordningen af den 2 oktober 1885 »angående kontroll
å handeln med margarin eller konstgjord! smör» icke skulle gjort
tillbörlig verkan och visa sig kontrollerande och effektiv eller icke
nog strängt tillämpats eller kunnat tillämpas af »vederbörande», samt
att en omarbetning deraf således borde vara nyttig och nödvändig,
företrädesvis ur sanitär synpunkt.

Under senare tiden bär ofantligt mycket gjorts för allmänna helsotillståndets
förbättrande och till förekommande af sjukdomar. Stränga
och mycket betungande åtgärder vidtagas för att förhindra sjukdomar
bland djuren. Oerhörda kostnader äro nedlagda på dränering och torrläggning
af städer och osunda trakter samt på vattenledningarna för
erhållande af godt och helsosamt hushålls- och dricksvatten. De flesta
civiliserade stater och större städer hafva på allmän bekostnad inrättat
helsovårdsstyrelser med egen polis under tillsyn af skickliga läkare
och inspektörer för att kontrollera åtlydnaden och tillämpningen af
hygieniska förordningar samt tillverkningen och försäljningen af lifsmedel
och andra nödvändighetsartiklar. Epidemierna hafva äfven genom
sådana åtgärder betydligt minskats i intensitet och dödlighetsprocenten
nedgått. Man har nemligen till fullo insett att den själsoch
kroppsarbetande menniskan är jordens dyrbaraste skatt, af hvilkens
intelligens och kraft och verksamhet afl andlig utveckling och
förädling är beroende samt all egendom har sitt ursprung och sin förBih.
till Riksd. Prof. 1888. 1 Sarnl. 2 Afd. 1 Band. 10 Höft. 2

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

kofran, ock att det således ligger i samhällets eget intresse, att värna
och omhulda detta sitt dyrbaraste kapital, så att det icke i otid eller
genom vårdslöshet förfares. Det helas bästa sammanfaller här som
oftast med den enskildes.

För den rike, som för sig och sin familj icke är beroende af arbetsförtjenst
och kan förskaffa sig all verldens komfort, är ett afbrott
i det goda helsotillståndet visserligen alltid ett stort ondt, men för
den mindre .bemedlade, för kroppsarbetaren, som är beroende af sitt
arbete, är helsan allt. Sjukdom är ekonomisk undergång och död ej
allenast för honom sjelf utan för hustru och barn. Minst mägtar han
äfven sjelf göra något för att skydda sig och de sina mot de faror,
som på alla håll lura emot honom i form af mindre värdefulla och förfalskade
födoämnen och andra nödvändighetsartiklar, ty han saknar
tillgång att bekosta de dyrbara undersökningar, hvilka, enligt här gällande
författningar, hvar och en sjelf, och på egen bekostnad, måste
låta verkställa, om han vill något så när skydda sig mot förfalskningar
och förgiftningar.

På landet, der det dessutom icke finnes några kemister, som kunna
verkställa erforderliga undersökningar, är köparen helt och hållet i säljarens
hand och måste taga varan sådan den är.

Enda sättet att åstadkomma en verksam kontroll såväl i fråga om
konstsmör och andra för helsotillståndet skadliga lifsmedel och effekter
af alla slag och skydda allmänheten mot de faror, som genom begagnandet
af sådana kunna uppkomma, synes vara att här i Sverige
likasom i England, Tyskland, Frankrike och i andra civiliserade stater
i Europa och Amerika införa eu sundhetsinspektion på statens bekostnad,
hvilken för det allmänna skulle blifva ofantligt mindre kostsam
och mera effektiv än om hvar och en medborgare i samhället, så, som
nu är töreskrifvet, sjelf och på egen bekostnad skall låta undersöka
de flesta matvaror och de flesta persedlar, han nödgas begagna, för
att skydda sig mot förfalskningar och förgiftning.

Hvad konstsmöret särskildt beträffar, som nu blifvit en verldshandelsartikel
af största betydelse och som, om det icke beredes af för
helsan oskadliga råämnen, otvifvelaktigt under stigande förbrukning
kommer att hafva ett menligt inflytande på allmänna helsotillståndet,
torde frågan vara af den stora universella betydelse att den, likasom
post-, mynt- och vigt- m. fl. frågor, borde utgöra föremål för en allmän
kongress, hvarvid åtskilliga sådana bestämmelser torde böra uppställas,
såsom konstsmörfabrikernas ställande under de respektive staternas
kontroll, konstsmörets färgning på sådant sätt, att det icke kunde för -

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

blandas med natursmör, och icke användas till förfalskning af sådant
m. m. Tills någon sådan allmän öfverenskommelse mellan de olika
staterna kunnat ordnas, torde det emellertid, på grund af hvad ofvan
anförts, befinnas önskligt, ja nödvändigt, att kraftiga mått och steg
vidtagas såväl för att värna vår mejerihandtering och derigenom vår
modernäring för de faror, som hota i en ojemn strid mot förfalskning
af mejeriprodukter, som ock för att skydda den stora allmänheten mot
förfalskningar af smör och förgiftning genom konstsmör, beredt af
ohelsosamma råämnen.

Att helt och hållet förbjuda tillverkning och försäljning af konstsmör
i Sverige vore visserligen en radikal åtgärd att skydda mejerierna
från misstankar att använda sådant till uppblandning af natursmöret
och derigenom uppehålla den kredit smör åtnjuter. Ett sådant förbud
torde emellertid svårligen kunna effektivt tillämpas, alldenstund vinsten
af smuggling skulle blifva allt för betydlig och frestelsen dertill således
oemotståndlig. Genom ett sådant förbud gånge allmänheten dessutom
i mistning af ett utmärkt och billigt surrogat för smör, om nemligen
genom förändring i lagstiftningen införseln af det underhaltiga
och skadliga utländska konstsmöret kunde undertryckas och en god
och helsosam vara i stället erhållas.

Det bästa sättet härvidlag synes således vara, såsom i de flesta
andra fall, att »möta ondt med godt», d. v. s. genom egen fabrikation
af godt margarinsmör uttränga det underhaltiga och helsovådliga utländska.
I detta fall, likasom i inånga andra, kan man med fullt skäl
säga: Sverige åt svenskarne.

Såsom ofvan anförts, kunna konstsmörsfabriker vara högst inbringande
för sina egare, och för landet skulle det äfven vara en stor
fordel, om sådana ardades, alldenstund en mängd användbart djurfett,
som blott i inskränkt skala låter använda sig till födoämne för menniskor
eller går till utländska konstsmörsfabriker, skulle kunna förvandlas
i ett värdefullare och på samma gång billigare. För tillverkningen
af ett sådant konstsmör åtgår dessutom ej obetydligt med mjölk, så
att man exempelvis beräknar att vid de holländska konstsmörsfabrikerna
användes mjölken af ej mindre än 67 å 68,000 kor förutom allt
det natursmör, som måste ingå i beredningen af det bättre konstsmöret.
Landtbruket, som sålunda lemnar största delen af materialet
till konstsmörsproduktionen, skulle således äfven draga endast nytta af
eu sådan fabrikation, ty konstsmöret, huru väl det beredes, kan aldrig
blifva en farlig konkurrent till det verkligt fina natursmöret, hvilket
alltid kommer att eg a sin egen marknad. Den största fördelen af en

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

inhemsk konstsmörsfabrikation vore emellertid att det underhaltiga utländska
och isynnerhet det ohelsosamma amerikanska konstsmöret
kunde utträngas ur förbrukningen af ett bättre utaf egen tillverkning.

Intet hinder förefinnes dessutom att, en lönande export af konstsmör
härifrån likasom från Holland och Danmark kunde uppstå. Men
härtill fordras att tillverkningen från början till slut ställes under statens
kontroll, ty endast derigenom kan allmänheten vara säker mot
förfalskning, och varan vinna kredit. En sådan kontroll öfver svenskt
konstsmörs tillverkning lär icke heller möta några oöfvervinneliga
svårigheter och kostnader. Privata mejerier ställas nu ofta under vetenskaplig
kontroll, och kan sådant ske af enskilda personer, kan det
så mycket lättare åstadkommas af statsverket.

Af hvad jag ofvan haft äran anföra framgår,

att ej obetydliga qvantiteter konstsmör af okontrollerad beskaffenhet
ärligen importeras till Sverige och användas i bagerier, å restaurationer och
säljas samt förtäras såsom natursmör;

att antagligen en ej obetydlig del af det införda konstsmöret, såsom det
numera på flera ställen tillverkas utan all slags kontroll, kan vara skadligt
för allmänna helsotillstånd^ ;

att allvarlig fara kan hota vår uppblomstrande mejerihandtering och
i följd deraf vår modernäring jordbruket, om ej vissa kraftigt verkande
bestämmelser i fråga om förfalskning af natursmör lagstadgas, så att utlandet,
i synnerhet England, må ega säker garanti rörande äktheten af det
smör vi dit exportera.

Och jag har af dessa skäl ansett mig böra underställa denna vigtiga
fråga Riksdagens pröfning, säker att all den uppmärksamhet deråt
skall lemnas, som den onekligen förtjenar.

Då jag emellertid icke anser mig kompetent uppgöra ett nytt lagförslag,
hvartill fordras noggrannare utredningar i både ett och annat
hänseende än som af mig kunna åstadkommas, har jag ansett mig endast
böra uppställa de hufvudgrunder, hvilka jag trott böra tillämpas
vid upprättandet af en ny förordning angående konstsmör; öfverlemnande
till Riksdagen att göra de förändringar deruti, som kunna befinnas
lämpliga.

De principer, hvarpå en ny författning torde i hufvudsak böra
byggas, anser jag vara följande:

att med »smör» menas endast sådant, till hvars beredning uteslutande
användes fett af mjölk eller grädde;

att åter med »margarin» menas hvarje fabrikat eller produkt afsedd
att likna natursmör, hvaruti fettet icke uteslutande hemtats ur mjölk

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

eller grädde, således äfven sådana blandningar, hvaruti natursmör till
större eller mindre del angår, och att ingen sådan produkt, till hvilken
fettet icke uteslutande är hemtadt ur mjölk eller grädde må säljas
eller utbjudas eller exporteras under annat namn än »Margarin» och
under andra vilkor än som kunna komma att i lag föreskrifvas;

att alla kärl, hvaruti smör eller konstsmör inkommer till riket,
skola vara märkta med det landets namn, hvarifrån varan kommer och
är tillverkad, äfvensom med namn på fabrikanten och fabrikens stämpel,
samt att konstsmöret särskildt skall vara märkt med namnet »Margarin»
och inpackadt i kärl, som till form och utseende skilja sig från
sådana, "hvaruti natursmör vanligen packas;

att uppgifter genom svenska konsulaten i utlandet skola årligen
insändas med uppgift på de utländska konstsmörsfabrikerna och deras
respektive märken jemte klassifikation på beskaffenheten af det konstsmör,
som vid de olika fabrikerna tillverkas, och att intet annat konstsmör
må i riket införas än det, som tillverkats vid fabriker, som äro stälda
under vederbörlig kontroll, så att man kan vara betryggad att inga för
helsan skadliga ämnen ingå i tillverkningen;

att blifvande fabriker af konstsmör här i landet ställas under statens
kontroll;

att å hvarje torg eller försäljningslokal, der konstsmör säljes eller
utbjudes, skall såväl utanför densamma som inuti lokalen med stora
bokstäfver, anbringade på ett genast i ögonen fallande sätt, vara tillkännagifvet:
»Här säljes margarin»;

att alla kärl, hvaruti konstsmör förvaras, försändes, säljes eller
utbjudes, skola såväl å bottnarne som sidorna bära tydlig, outplånlig
inskrift i stora bokstäfver »Margarin»;

att omslag vid inpackning af konstsmör, som utlemnas till köparne,
skola bära beteckningen »Margarin» jemte säljarens namn och adress.
Likaså skola alla regelbundet formade stycken konstsmör, som säljas,
bära namnet »margarin»;

konstsmör som ur riket utföres skall förvaras i kärl, märkt med
»Margarin» i stora tydliga synbara bokstäfver, jemte fabrikens märke,
hvarjemte varan skall i utskeppnings- och frakthandlingen angifvas såsom
»margarin»;

att vederbörande allmän åklagare, polis i stad och på landet samt
tjenstemän vid tullstationerna, skola, der misstanke uppstår om förbrytelse
mot lagens föreskrifter, låta anställa undersökning och analys.
Kostnaderna härför förskotteras af kommunen, men uttages sedan af
lagbrytaren;

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

att böter till högt belopp och fängelse för förbrytelse mot lagen
stadgas, hvaraf § af böterna tillfalla angifvaren och J kommunen, hvaruti
förbrytelsen är begången, hvarförutom varan konfiskeras och tillfaller
kronan;

att hvar och en, som säljer margarin för smör, anses vara medveten
om lagbrottet och straffas derför, så vida han icke kan visa af
hvem han emottag^ varan till försäljning;

att lagbrytarens namn jemte förbrytelsen publiceras i platstidningarne,
hvarförutom anslag om förbrytelsen uppsättes å den plats, der
förbrytelsen begåtts samt å dörrarne till förbrytarens bostad och butik,
allt på hans egen bekostnad;

att biträden och arbetare hos lagöverträdare!!, som eg a kännedom
om lagbrottet, jemväl straffas med höga böter eller fängelse.

Skulle Riksdagen för sin del godkänna dessa hufvudgrunder för
eu skärpt, och mera betryggande lagstiftning angående kontrollen å tillverkningen
och försäljningen af konstsmör, får jag vördsamt hemställa,

det Riksdagen täcktes besluta om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan det en ny
författning, grundad på ofvanstående principer, ofördröjligen
må blifva utfärdad.

Stockholm den 28 januari 1888.

Cl. Adelsköld.

Bil. Litt. A -

Chapter 29.

An Act for the better Prevention of the Fraudulent Sale of Margarine.

[23rd August, 1887.]

Whereas it is expedient that further provision should be made
for protecting the public against the sale as butter of substances
made in imitation of butter, as well as of butter mixed with any such
substances:

Be it therefore enacted by the Queen’s most. Excellent Majesty,
by and with the advice and coneent of the Lords spiritual and Temporel,
and Coniinons, in this present Parliament assembled, and by the
authority of the same, as follows:

stort titie, 1. This Act uiay be cited as the Margarine Act, 1887.

Motioner i Första Kammaren, Ko 36.

2. This Act shall come into operation on the first day of January,
one thousand eight hundred and eighty-eight.

3. The word »butter» shall mean the substance usually known as
butter, made exclusively from rnilk or eream, or both, with or without
salt or other preservative, and with or without the addition of colouring
matter.

The word »margarine» shall mean all substances, whether compounds
or otherwise prepared in imitation of butter, and wheter mixed
with butter or not, and no such substance shall be lawfully sold, except
under the name of margarine, and under the conditions set forth in
this Act.

4. Every person dealing in margarine, whether Wholesale or retail,
whether a manufaeturer, importer, or as consignor or consignee, or as
commission agent or otherwise, who is found guilty of an offence
under this Act, shall be liable on summary conviction for the first
offence to a fine not exceeding twenty pounds, and for the second
offence to a fine not exceeding fifty pounds, and för the third or any
subsequent, offence to a fine not exceeding one hundred pounds.

5. Where an employer is charged with an offence against this
Act, he shall be entitled, upon information duly laid by him, to have
any other person whom he charges as the aetual offender brought
before the court åt the time appointed for hearing the charge, and
if, after the commission of the offence has been proved, the employer
proves to the satisfaetion of the court that he had used due diligence
to enforce the execution of this Act, and that the såld other person
had committed the offence in question without his knowledge, consent,
or connivance, the said other person shall be summarily convicted of
such offence, and the employer shall be exempt from any penalty.

G. Every person dealing in margarine in the manner described
in the preceding section thall conform to the following regulations:

Every package, whether open or closed, and containing margarine,
shall be branded or durably marked »Margarine» on the top, bottom,
and sides, in printed capital letters, not less tlian three quarters of an
inch square; and if such margarine be exposed for sale, by retail,
there shall be attached to each parcel thereof so exposed, and in
such manner as to be clearly visible to the purchaser, a label marked
in printed capital letters not less titan one and a half inches square,
»Margarine»; and every person selling margarine by retail, save in a
package duly branded or durably marked as aforesaid, shall in every
ense deliver the same to the purchaser in or with a paper wrapper, on

Commencement
of Act.

Definition.

Penalty.

Exemption
from penalty.

Marking of
cases.

Motioner i Första Kammaren, K-.o 36.

Presumption

against

vendor.

Margarine
imported or
manufactured.

38 & 89 Yict.
c. 68.

Registration
of manufactory.

Power to inspectors
to
take samples
without
purchase.

which shall be printed in capital letters, not less than a quarter of an
inch square, »Margarine».

7. Every person dealing with, selling, or exposing, or otering
for sale, or having in his possession for tlie purpose of sale, any
quantity of margarine contrary to the provisions of this Act, shall be
liable to conviction for an offence against this Act, unless he shows
to the satisfaction of the court before whom he is charged tliat he
purchased the article in question as butter, and with a written warranty
or invoice to tliat effect, that he had no reason to believe åt the
time when he sold it that the article was other than butter, and that
he sold it in the same State as when he purchased it, and in such
case he shall be discharged from the prosecution, but shall be liable
to pay the costs incurred by the prosecutor unless he shall have given
due notice to him that he will rely upon the above defence.

8. All margarine imported into the United Kingdom of Great
Britain and Ireland, and all margarine whether imported or manufactured
within the United Kingdom of Great Britain and Ireland, shall,
whenever forwarded by any public conveyance, be duly consigned as
magarine; and it shall be lawful for any officer of Her Majesty’s Customs
or Inland Eevenue, or any medical officer of health, inspector of
nuisances, or police constable, authorised under Section 13 of the Sale
of Food and Drugs Act, 1875, to procure samples for analysis if he
shall have reason to believe that the provisions of this Act are infringed
on this behalf, to examine and take samples from any package,
and ascertain, if necessär}7 by submitting the same to be analysed,
whether an otfence against this Act has been committed.

9. Every manufactory of margarine within the United Kingdom
of Great Britain and Ireland shall be registered by the owner or
occupier thereof with the local authority from time to time in such
manner as the Local Government Boards of England and Ireland and
the Secretary for Scotland respectively may direct, and every such
owner or occupier carrying on such manufacture in a manufactory not
duly registered shall be guilty of an offence under this Act.

10. Any officer authorised to take samples under the Sale of Food
and Drugs act, 1875, may without going through the form of purchase
provided by that Act, but otherwise acting in all respects in accordance
with the provisions of the said Act as to dealing with samples,
take for the purposes of analysis samples of any butter, or substances
purporting to be butter, which are exposed for sate, and are not marked

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

margarine, as provided by this Åct; and any such substance not
being so marked shall be presumed to be exposed for sate as butter.

11. Any part of any penalty recovered under this Act may, if Applikation
the Court shall so direct, be paid to the person who proceeds for the of Penaltiessame,
to reimburse him for the legal costs of obtaining the analysis,

and any other reasonable expenses to which the Court shall consider
him entitled.

12. All proceedings under this Act shall, save as expressly varied proceeding8.
by this Act, be the same as prescribed by sections twelve to twenty eight

inclusive of the Sale of Food and Drugs Act, 1875, and all
officers employed under that Act are hereby empowered and required
to carry out the provisions of this Act.

13. The expression »local authority» shall mean any local autho- Definition of
rity authorised to appoint a public analyst under the Sale of Food and looal ,auth°-Drugs Act, 1875.

Bil. Kitt. B.

Lov

om Fabrikation, Förhandling og Udfprsel af Kunstsmpr.

VI Christian den Niende af Guds Naade Konge til Danmark, de
Venders og Gothers, Hertug til Slesvig, Holsten, Stormarn, Ditmarsken,
Lauenborg og Oldenborg, Gjore vetterlig!: Rigsdagen har vedtaget og''
VI ved Vårt Samtykke stadfmstet fplgende Lov:

§ I Enhver,

de vil fabrikere, forhandle eller her fra Landet udfqre
kunstigt Smpr, af hvad Sammensmtning taenkes kan, er pligtig åt lade
det faerdige Produkt anbringe i Beholdere, som have en fra de ssedvanlige
Sm0r-Fustager vsesentlig afvigende Form og derhos ere mserkede med
Ordet: Margarin. Indenrigsministeren fastssetter Reglerne herfor.

Bih. till lli/csd. Prot. 1888. 1 Samt. 2 Afl. 1 Band. 10 Höft. 3

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

§ 2.

Opstaar der Mistanke om, åt der enten i vedkommende Fabriker
eller hos Forhandlere eller Exportpre af de omhandlede Varer o g af
Smpr forefindes Kunst-Sm0r, liden åt de ovennmvnte Förskrifter ere
iakttagne, kan Politiet eller Toldopsynet lade foranstalte förnöden Unders0gelse
herom. Omkostningerne ved Unders0gelserne udredes af
vedkommende Lovovertrseder, hvis Mistanken findes begrundet, ellers
af det Offentliga.

§ 3.

Overtrmdelse af foranstaaende Förskrifter straffes med Bpder fira
200—2,000 Kr. samt med Konfiskation af de anholdte Varer.

§ 4.

Sager i Anledning af Overtrmdelse af mervserende Lov behandles
som offentliga Politisager.

Bpderne tilfalde i Kjpbenhavn Kommunens Kasse og undenför Kj0-benhavn de Fattiges Kasse for det sogn, hvar Förseelsen er begaaet.
Konfiskationsbelöbet tilfalder ligeledes nmvnte Kasser, dog med Fradrag
af Halvdelen, der udbetales til Angiveren, saafremt han g_j0r
Krav herpaa.

§ 5.

Denne Lov trseder i Kraft den l:ste Mai 1885 og gjmlder til l:ste
Mai 1888.

Hvorefter alle Vedkommende sig have åt rette. Givet paa Amalienborg,
den l:ste April 1885.

Under Vor Kongelige Haand og Segl.

CHRISTIAN R,

(L. S.)

Hilmar Finsen.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

Bil. Kitt. C.

Paris, 14 Mars 1887.

Loi eoncernant la repression des fraudes eomiuises dans la vente

des Tbeurres.

Le Senat et la Chambre des députés ont adopté, Le President de
la République promulgue la loi dont la teneur sint:

Titre I:er.

De la repression des fraudes dans la vente des beurres.

Art. Ler. — Il est interdit d’exposer, de mettre en vente ou de
vendre, d’importer ou d’exporter, sous le nom de beurre, de la margarine,
de roléo-margarine et, d’une maniére générale, toute substance
destinée å remplacer le beurre, ainsi que les mélanges de margarine,
de graisse, d’buile et d’autres substances avec le beurre, qu’elle que
soit la quantité qu’en renferment ees mélanges.

Art. 2. — Seront punis d’un emprisonnement de six jours å six
mois et de 50 å 3,000 francs d’amende ceux qui auront sciemment
contrevenu aux dispositions de 1’article Ler.

Toutefois, seront présumés avoir connu la falsification de la marcbandise
ceux qui ne pourront indiquer le nom duvendeur ou de
Fexpéditenr.

Art. 3. — Les substances ou les mélanges frauduleusement exposés,
vendus, mis en vente, importés ou exportés, restés en la possession
de 1’auteur du délit seront confisqués, conformément å 1’article
5 de la loi du 27 mars 1851.

Art. 4. — Les tribunaux pourront toujours ordonner que lesjugements
de condamnations prononcées par application des dispositions
de 1’article 2, soient, par extraits ou littéralement, publiés dans les
journaux qu’ils désigneront, ou afficbés dans les lieux ou marchés ou
la Laude a été commise, ainsi qu’aux portes de la maison et des magasins
du délinquant, et å celles de la mairie du domicile de ce dernier,
et ce toujours aux frais du condamné.

Art. 5. — En cas de récidive dans 1’année qui suivra la condamnation,
le maximum de 1’amende sera toujours appliqué et le jugement
toujours publié et affiebé.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

Titre II.

De la vente, du transport et de Vexportation de la margarin, de Voléomargarine
ou des graisses alimentaires.

Art. 6. ■—- Tout marchand au détail de margarine, d’oléo-margarine
ou de substances ou mélanges destinés å remplacer le beurre devra
informer 1’acheteur que la substance ou le mélange par lui vendu dest
pas du beurre, en le livrant dans un vase, flacon ou enveloppe, portant
en caractéres apparents les mots: »Margarine, oléo-margarine ou
graisse alimentaire».

Art. 7. — Tout fabricant, marchand en gros expéditeur ou consignataire
de margarine, d’oléo-margarine ou de substances similaires,
sera tenu de les placer dans des futs ou récipients marqués en caractéres
apparents, imprimés ou creusés au feu, des mots: margarine,
oléo-margarine ou graisse alimentaire.

Art. 8. — Les fabricants, marchands, expéditeurs ou consignataires
de margarine, oléo-margarine ou de substances simulaires, devront indiquer
sur les factures, lettres de voitures, connoissements, etc., pour
chaque envoi de marchandises de ce genre, que les marchandises ainsi
expédiées sont vendues Gömme margarine, oléo-margarine, graisse alimentaire.

Tout voiturier et toute compagnie de transports, par terre ou par
eau, devront reproduire cette désignation dans leurs livrés, factures et
déclarations ou. manifestes.

Art. 9. — Ceux qui auront contrevenu aux dispositions des artides
ci-dessus, 6, 7 et 8 paragraphe Ler, seront punis d’un emprisonnement
de six jours å un rnois et d’une amende de 25 å 1,000 fr.,
ou de l’une de ees deux peines seulement.

Les voituriers ou compagnies de transports, par terre ou par eau,
qui auront contrevenu aux dispositions du secoud paragraphe de l’article
8, iseront punis d’une amende de 25 å 500 fr.

Art. 10. — En cas de récidive dans 1’année qui suivra la condamnation,
le maximum de Tamende sera toujours appliqué.

Dispositions générales.

Art. 11. -— Un réglement d’administration publique determinera le
mode et les conditions de la vérification å laquelle il devra étre procédé
en ce qui touche notamment les marchandises en transit par les

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

agents''des douanes ou des contributions indireetes; il sera procédé å
cette vérification sans frais et sans entrave ni retard pour 1’expédition
des beurres.

Ce réglement d’administration publique devra étre fait dans un
délai de trois mois, sans que ce délai puisse en rien arréter 1’exécution
de la présente loi, dans tous les cas ou l’application dudit réglement
n’est pas nécessaire.

Art. 12. — Sont applicables aux délits prévus et punis par la
présente loi les dispositions de 1’article 463 du code pénal.

La présente loi, delibérée et adoptée par le Sénat et par la Chambre
des députés sera exécutée comme loi de 1’État.

Fait å Paris, le 14 mars 1887.

Jules Grévy.

Par le Président de la République: Le ministre de 1’agriculture,

Jules Develle.

Bil. Litt. D.

Ivonstsinör i Ryssland.

Följande lagförslag för konstsmör ligger för närvarande under
behandling i Ryssland:

1) Hvarje produkt bestående af smör och fett sammanblandade
skall benämnas »margarin-fett».

2) För detta fett skall betalas en bestämd skatt.

3) Finans- och domänministrarne skola bestämma beloppet af denna
beskattning.

4) Mar g ar in fettet bör vara bjert färgadt, dock är den gula färgen
förbjuden.

5) Drittlarne eller omslagen om margarin-fettet skola vara målade
i samma färg som fettet.

6) Drittlarne eller omslagen böra bära den fabriks namn, hvarifrån
produkten utgått, samt vara betecknade med namnet »margarin-fett».

7) De butiker eller etablissement, som sälja verkligt smör, ega icke
rätt att äfven sälja konstsmör.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

8) Butiker eller etablissementer som sälja margarin-fett böra vara
försedda med ett specielt märke.

9) Hoteller, restaurator etc. och öfriga offentliga spisningslokaler
skola på matsedlarne tydligt uppgifva om margarinfett användes vid
beredningen af maten.

10) Import af margarin-fett från utlandet är förbjuden, och öfverträdelser
straffas med böter af 100 å 1,000 rubel. Den som säljer
margarin-fett eller blandningar deraf för verkligt smör, straffas med
en till tre månaders fängelse.

Detta lagförslag har underkastats medicinal-rådets bedömande,
hvilken gjort några förändringar i detsamma nemligen:

Margarin-fett bör färgas rödt med alcanna, som är såväl billigt
som oskadligt.

När margarin-fett säljes i små klimpar, böra dessa hafva en bestämd
form, liknande t. ex. en tegelsten, hvarvid hvarje klimp måste bära fabrikens
namn samt äfven orden »margarin-fett».

Medicinalrådet anser emellertid, att straffen för öfverträdelserna
äro alltför stränga, ty han hoppas att den föreslagna lagen endast
skall blifva provisorisk, så att fabrikanterna af konstsmör må blifva i
tillfälle att ordna sina affärer.

I framtiden skall man emellertid helt och hållet förbjuda försäljningen
af konstsmör i Ryssland, emedan dessa surrogat anses kunna
förorsaka magkatarr och i öfrigt vara skadliga för helsan.

Man hoppas att genom undertryckandet af konstsmör försälj ningen
uppmuntra uppfödandet af boskap och på samma gång jordbruket i
allmänhet.

Bil. Kitt. E.

Tyska konstsmörlagen.

Den tyska lagen angående konstsmör eller som det heter, »lagen
angående handel med ersättningsämnen i stället för smör», stadfästes
af kejsaren den 12 juli detta år. Lagens särskilda paragrafer hafva
följande lydelse:

§ 1. Affärslokaler och andra försäljningsställen, med ingrepp af
försäljningsplatser på torg, i hvilka lokaler margarin yrkesmessigt

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

säljes eller utbjudes, skola på i ögonen fallande ställe bära tydlig,
outplånlig inskrift: »Försäljning af margarin». Margarin i denna mening
äro de naturligt smör liknande beredningar, hvilkas fettinnehåll
icke uteslutande härstammar från mjölk.

§ 2. Blandningar af smör med margarin eller andra slags matfett
i syfte att handla med dessa blandningar samt yrkesmessig försäljning
eller utbjudande af dylika blandningar äro förbjudna. Under denna
bestämmelse faller icke tillsättningen af smörfett, som härrör från användande
af mjölk eller grädde vid framställningen af margarin, så
framt icke mera än 100 vigtdelar mjölk eller 10 vigtdelar grädde, användas
på 100 vigtdelar af fettarter, som icke härstamma från mjölk.

§ 3. Fat och den yttre inpackning, i hvilka margarin yrkesmessigt
säljes eller utbjudes, skola på lätt märkbart ställe bära en tydlig,
outplånlig inskrift, som har beteckningen »margarin». Säljes eller utbjudes
margarin yrkesmessigt i hela fat eller lådor, skall inskriften
derjemte innehålla fabrikanternas namn eller firma. Vid yrkesmessig
detalj försäljning skall margarin utlemnas till köparen i en inpackning,
som bär beteckningen »margarin» jemte försäljarens namn eller firma
innehållande inskrift. Säljes eller utbjudes margarin yrkesmessigt i
regelbundet formade stycken, skola dessa hafva form af tärningar, dessutom
skall i dem finnas intryckt den förut betecknade inskriften, så framt
de icke äro försedda med eu denna inskrift bärande inpackning. Förbundsrådet
är bemyndigadt, att, för att verkställa de föreskrifter, som
innehållas i § 3, utfärda noggranna bestämmelser, livilka skola offentliggöras
i rikslagtidningen.

§ 4. Denna lags bestämmelser ega ingen tillämpning på sådana
alster af den § 1 betecknade art, hvilka icke äro bestämda till föda
åt menniskor.

§ 5. Ofverträdelser af denna lags föreskrifter samt af de bestämmelser,
hvilka till följd’af § 3 kunna af förbundsrådet utfärdas, straffas
med böter af intill 150 mark eller med fängelse. I händelse af förnyad
öfverträdelse ådömas penningeböter af intill 600 mark eller fängelse
intill tre månader. Denna bestämmelse eger ingen tillämpning,
om efter den tid, det för äldre ofverträdelser ådömda straffet blifvit
aftjenadt eller ådömdt, tre år förflutit. Jemte straff kan konfiskation
af de i strid med dessa bestämmelser sålda eller utbjudna produkter
ådömas, oberoende af, att de tillhöra den dömde eller icke. Kan en
bestämd person icke anklagas eller dömas, kunna varorna konfiskeras.

§ 6. Bestämmelserna i lagen om handel med näringsmedel o. s. v.

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

af den 14 maj 1879 äro fortfarande gällande. Bestämmelserna i denna
lags §§ 16 och 17 finna äfven tillämpning vid öfverträdelsen af den
föreliggande lagens bestämmelser.

§ 7. Föreliggande lag träder i kraft den 1 oktober 1887.

Bil. Kitt. F.

Försäljningen af butterin o. <1. i Frankrike.

Franska senaten bar, utan förändring, antagit deputerade kammarens
lagförslag angående straffbestämmelser för förfalskning, och lyder
lagförslaget, h vilket inom kort blir faststäldt, sålunda:

Afdelning I.

l:o. Förbjudes att under namn af smör hålla till försäljning, försälja,
importera eller exportera margarin, oleomargarin, eller annan
materia afsedd till surrogat för smör, äfvensom smör uppblandadt med
margarin, fett, olja eller andra substanser, oafsedt af huru stor eller
liten proportionen af tillsatsen är.

2:o. Hvar och en, som afsigtligt öfverträder denna förordning,
ådömes fängelse, från 6 dagar ända till 6 månader, och böter från 50
till 3,000 francs. Hvar och en som säljer ofvannämnda fabrikat, anses
vara medveten om dess oäkta beståndsdelar, såvidt han icke kan uppgifva
namnet på den person, af hvilken han emottagit varan.

3:o. De fabrikat eller blandningar, hvilka utbjudits till salu, sålts,
importerats eller exporterats och som befinna sig i den åtalades ego,
skola konfiskeras.

4:o. Domstolarne ega rättighet beordra, att de bevisade förfalskningarne,
antingen helt och hållet eller delvis, skola publiceras i platstidningarne,
och dessutom genom anslag kungöras å den- torgplats,
hvarest förfalskningen begåtts, samt äfven å dörrarne till den åtalades
bostad och butik, allt på hans egen bekostnad.

5:o. Erhålles bevis om en andra lagöfverträdelse inom 12 månader,
ådömes högsta straff.

Motioner a Första Kammaren Ko Sfi.

Afdelning II.

_ Angående försäljning, transport och export af margarin och animaliskt
fett.

6:o. Återförsäljare af margarin, oleomargarin eller andra fabrikat,
afsedda att utgöra surrogat för smör, bör underrätta köparen att det
sålda fabrikatet icke är smör och leverera varan i lådor, kärl etc.
hvarå orden »margarin», »oleomargarin» eller »animaliskt fett», finnas
anbragta med stora bokstäfver.

7:o. En gros fabrikanter och försäljare af margarin, oleomargarin
och liknande fabrikat åläggas äfven att märka fat och drittlar på
samma sätt.

8:o. Sagde fabrikanter och köpmän åläggas ock att hafva dessa
ord tryckta på sina råkningsvignetter och att låta en sådan medfölja
hvarje parti; dessutom åläggas äfven alla transport- och expeditionskompanier
till lands och sjös att kopiera denna angifning på sina listor
och i sina böcker.

9:o. Hvar och en som öfverträder någon af de tre ofvanstående
klausulerna, gör sig skyldig till 6 dagar å 1 månads fängelse, och till
25 å 500 francs böter, eller till endera af dessa båda straff, allt efter
domstolens godtfinnande.

10:o. Erhålles bevis om eu andra öfverträdelse inom 12 månader
ådömes högsta straff.

Bil. Ditt. G.

Lag mot margarin i England.

Konstgjord t smör har, som bekant, i Englands stora fabriksdistrikt
haft sin förnämsta marknad, och länge nog har befolkningen fått köpa
margarin som verkligt smör. Det är derför, som nu en parlamentsakt
af den 23 augusti 1887 blifvit gifven för att förhindra det bedrägeri,
som så länge egt rum vid handeln med smör.

Vi meddela här nedan parlamentsakten i sin helhet:

Enär det är nödvändigt att mått och steg skyndsamt vidtagas, för
att skydda allmänheten mot försäljningen af substanser liknande verkligt
smör, äfvensom af smör uppblandadt med dylika substanser, stadBih.
till Riksd. Prof 1888. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 10 Uäft. 4

Motioner i Första Kammaren N:o 36.

gas af Hennes Maj:t Drottningen med råd och samtycke af herrar
parlamentsledamöter följande:

1. Denna akt bör benämnas Margarinakt 1887.

2. Akten skall tillämpas från och med lista januari 1888.

. 3. Med ordet »smör» skall förstås den substans som vanligen är
känd som smör, uteslutande tillverkad af mjölk eller grädde, eller båda
delarne, med eller utan salt eller andra preservativ, och med eller utan
tillsats af färgämne.

Med »margarin» skall förstås alla substanser, sammansatta eller på
annat sätt beredda, som likna smör, oafsedt om de äro uppblandade
med smör eller icke, och ingen sådan substans får lagligen säljas,
annat än under namn af margarin, samt under de vilkor som i denna
akt fastställas.

4. Hvar och en som handlar med margarin, vare sig en gros eller
i minut, eller som är fabrikant, importör, konsignatör, kommissionär
eller dylikt och befinnes skyldig till öfverträdelse af denna akt, straffas
med böter första gången icke öfverstigande 20 pund st., andra gången
icke öfverstigande 50 pund och tredje eller följande gånger icke öfverstigande
100 pund.

5. Om principal åtalas för öfverträdelse af denna akt, eger han att
vid domstolen inställa en annan person, hvilken han angifver såsom
varande den, hvilken verkligen begått förbrytelsen, och om principalen
till domstolens tillfredsställelse kan bevisa att han (principalen) följt
vederbörliga stadgar, och att den andra personen begått öfverträdelsen
i fråga utan hans kännedom, samtycke eller efterlåtenhet, skall denne
andre person dömas för öfverträdelsen, och principalen frias från straff.

6. Hvar och en som handlar med margarin på förut omnämndt
sätt, måste rätta sig efter följande bestämmelser:

Hvarje omslag, öppet eller slutet, och innehållande margarin, skall
vara brännmärkt eller på annat sätt varaktigt märkt med ordet »Margarin»
såväl å locket som å botten och sidorna, med tryckta bokstäfver,
icke mindre än \ af en qvadrattum och om sådan margarin utställes
till minutförsäljning skall vid hvarje parti fästas en lapp, på så sätt
att köparen tydligen kan varseblifva den, hvarpå skall med tryckta
bokstäfver, icke mindre än 11 qvadrattum stora, finnas betecknadt ordet
»Margarine», och hvar och eu som säljer margarin i minut, undantagandes
då margarinen är emballerad i på ofvannämnda sätt märkta omslag■,
skall alltid leverera densamma till köparen i eller med ett omslag,
hvarå skall vara tryckt, med bokstäfver icke mindre än \ qvadrattum, ordet
»Margarine».

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

7. Hvar och eu som säljer, utställer, utbjuder till salu, eller har
i sin ego till försäljning margarin, som icke behandlats i enlighet med
denna akts föreskrifter skall dömas skyldig till förbrytelse mot denna
akt, så framt han icke till domstolens belåtenhet bevisar, att han köpt
varan för smör, och med ett för detta ändamål skrifvet intyg eller en
faktura bevisar att han icke haft skäl att tro, när han sålde varan, att
den utgjorde annat än smör, och att han sålt den i samma tillstånd
som han köpt den, i hvilket fall han skall frias från ansvar, men dock
dömas skyldig att betala de omkostnader åklagaren haft, så framt han
icke gifvit honom vederbörlig notis om att han ämnar förlita sig på
ofvannämnda försvar.

8. Margarin som importeras till Storbritanniens förenade konungarike
och Irland, och all margarin, oafsedt om den importerats eller
tillverkats inom Storbritanniens förenade konungarike och Irland, skall
om den transporteras med allmänna fortskaffningsmedel behörigen angifvas
som margarin, och är det lagligen tillåtet hvarje tjensteman vid
Her Majesty’s Customs or Inland Revenue eller vid helsovården, inspektören
för födoämnen eller poliskonstapel, auktoriserad under afdelning
13 i 1875 års akt angående försäljning af födoämnen, att förskaffa
sig prof för analys om han har skäl att, tro det de i denna
akt omnämnda födoämnena strida mot ofvannämnda akt af 1875, samt
att undersöka och taga prof från hvarje packe, och om så befinnes
nödigt, genom analysering försäkra sig om, huruvida öfverträdelse af
denna akt egt rum.

9. Hvarje margarinfabrik inom Storbritanniens förenade konungarike
och Irland, skall af egaren eller innehafvare!! deraf inregistreras hos den
lokala myndigheten tid efter annan på sätt som the Local Government
Boards of England and Irland och the Secretary for Scotland må föreskrifva,
och hvarje sådan egare eller innehafvare, hvilken drifver sådan
tillverkning i fabrik, som ej vederbörligen registrerats, dömes skyldigtill
öfverträdelse af denna akt.

10. Hvarje tjensteman, som är bemyndigad att, på grund af 1875
års akt för försäljning af födoämnen, taga prof, eger att utan att
köpa, men i öfrigt med iakttagande af de bestämmelser, som gälla för
profs uttagande, för analysering erhålla prof af smör eller substanser,
hvilka utgifvas vara smör, och hvilka äro utställa till försäljning,
utan att vara märkta med ordet Margarin enligt denna akts föreskrifter;
hvarje sådan substans, hvilken icke är på sådant sätt märkt, antages
vara utbjuden såsom verkligt smör.

11. De böter, som enligt denna akt ådömas, skola erläggas till

Motioner i Första. Kammaren, N:o 36.

den person som väckt processen, för att gälda honom för de lagliga
omkostnader han haft för analyserihg och andra rimliga kostnader, som
af domstolen anses berättigade.

12. Vid alla förhållanden som kunna hänföras under denna akt
skall man tillvägagå på samma sätt som föreskrifves i paragraferna 12
till 28 i 1875 års akt, angående försäljning af födoämnen, undantagandes
när denna Margarinakt tydligen föreskrifver annat, och alla
tjenstemän, som tjenstgöra enligt ofvannämda 1875 års akt, bemyndigas
och åläggas härmed att äfven utföra denna akts stadgar.

13. Med uttrycket »lokal myndighet» bör förstås hvilken som helst
lokal myndighet, som är berättigad att utföra offentlig analysering i
enlighet med 1875 års akt angående försäljning af födoämnen.

Bil. Litt. H.

Koiigl. Maj:ts nådiga förordning, angående kontroll å handeln med
margarin eller konstgjord! smör;

gifven Stockholms slott den 2 oktober 1885.

Vi OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes
Konung, göre veterlig!: att, efter framställning från dels Riksdagen,
dels åtskilliga hushållningssällskap och sedan landtbruksakademiens
förvaltningskomité, kommerskollegium och generaltullstyrelsen blifvit i
ärendet hörde, Vi funnit godt att, beträffande kontroll å handeln med
s. k. margarin eller konstgjord! smör, i nåder stadga som följer:

§ I -

Med margarin afses i denna författning allt sådant konstgjord!
smör, i hvars sammansättning ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk.

§ 2.

1 mom. Margarin, som är afsedt till försäljning, ehvad varan är
inom riket tillverkad eller från utrikes ort införd, skall förvaras i kärl,

''Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

å hvilket ordet Margarin är anbringadt på ett varaktigt, tydligt och
lätt i ögonen fallande sätt.

Finnes ej sådant märke å kärl, som ankommer från utrikes ort och
angifves innehålla margarin, må varan ej utlemnas från tullverket förr
än kärlet blifvit genom varuegarens eller
hörigen märkt.

2 mom. I försäljningslokal, der margarin hålles till salu skall
tydligt tillkännagifvande derom finnas å lämpligt ställe anslaget.

3 mom. Margarin, som ur riket utföres, skall förvaras i kärl,
märkt på det i 1 mom. föreskrifna sätt; hvarjemte varan skall i skeppnings-
och frakthandlingarna angifvas såsom margarin.

§ 3.

1 mom. Den, som säljer eller till salu håller margarin utan att
detsamma är förvaradt i kärl, märkt så som i 2 § 1 mom. föreskrifves,
höte från och med femtio till och med femhundra kronor.

2 mom. Bryter någon mot föreskriften'' i 2 § 2 mom. vare bot
högst femtio kronor.

3 mom. Den, som från riket utför eller söker utföra margarin
utan att detsamma är förvaradt i kärl, märkt så som i 2 § 1 mom.
föreskrifves, eller utan att varan är såsom margarin i skeppnings- och
frakthandlingarna angifven, straffes med böter från och med etthundra
till och med ett tusen kronor.

§ 4.

Af böter, som enligt denna författning ådömas, tillfälle eu tredjedel
kronan och två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de efter
allmän lag.

§ 5.

Förseelse mot de i denna författning gifna föreskrifter åtalas hos
polisdomstol, der sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare, eller,
der sådan icke finnes, vid allmän domstol; och galle, i fråga om klagan

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

öfver domstols eller poliskammares beslut i dessa mål, hvad i allmänhet
angående besvär i brottmål är förordnadt.

§ 6.

i fråga om straff för den, som säljer margarin för naturligt smör,
gälle hvad allmän strafflag innehåller.

§ 7.

1 mom. Allmän åklagare åligge att åtala förseelser mot denna författning
samt tillse att kärl, deri margarin förvaras, behörigen märkes
och, der egaren sådant underlåter, om märkningen besörja.

2 mom. Förekommer anledning till antagande att från utrikes ort
ankommen eller till utförsel ur riket angifven vara utgöres af margarin,
fastän kärlet, hvari densamma förvaras, icke är så märkt, som i 2 §
1 mom. föreskrifves, åligge tullförvaltningen att genast derom underrätta
vederbörande åklagare, på det denne må blifva i tillfälle vidtaga
de åtgärder, som på honom ankomma.

§ 8.

1 mom. Misstänkes, att vara utgöres af margarin, fastän densamma
icke är förvarad i kärl, märkt på föreskrifvet sätt, eger allmän
åklagare att deraf taga prof. Sådan proftagning må dock ej, hvad
angår vara, som befinnes i tullverkets vård, ske före varans tullbehandling.

Proftagningen skall verkställas med tillbörlig varsamhet, så att
hvarken varan eller kärlet onödigtvis skadas.

2 mom. Profvet, som bör utgöra omkring 50 gram, skall tagas i
två vittnens närvaro och förseglas med åklagarens insegel, hvarefter
detsamma skall för utrönande af varans beskaffenhet öfversändas till
behörig undersökningsförrättare.

§ 9.

1 mom. Rikets landtbruksinstitut och de af hushållningssällskapen
med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationer för jordbruket

Motioner i Första Kammaren, Ko 36.

och näringarne äro behöriga att verkställa undersökning, hvarom i 8 §
sägs, och att öfver undersökningen afgifva intyg.

Enahanda behörighet tillkommer äfven sakkunnig person, som erhållit
Konungens befallningshafvandes bemyndigande att förrätta dylika
undersökningar.

2 inom. Föreskrifter rörande sättet för undersökningens verkställande
samt formulär för intyg meddelas af landtbruksakademiens
förvaltningskomité.

§ 10-

För undersökningen jemte derå grundadt intyg utgår ersättning

enligt följande taxa:

för undersökning af ett ensamt prof ........................................ 12 kronor,

» » » två samtidigt inlemnade prof................. 20 »

» » i> hvarje prof utöfver de två första, då

flera prof samtidigt inlemnas, ytterligare
.......................................................... 5 i>

§ 11.

Kostnaden för undersökningen skall utbetalas af den, som påkallat
undersökningen och, då densamma verkstälts på grund af myndighets
förordnande, af Konungens befallningshafvande i länet. Varder icke
den undersökta varans egare genom domstols utslag ålagdt att slutligen
gälda kostnaden; då skola de af Konungens befallningshafvande
utbetalta belopp före utgången af januari månad hvarje år hos Kong!.
Maj:t i civildepartementet anmälas till ersättande, och vill Kongl. Maj:t,
hvad angår kostnad, som åklagare utbetalt, på framställning af Konungens
befallningshafvande taga i öfvervägande, huruvida i något särskilt
fall åklagaren anses böra från utgiften frikallas och densamma
af allmänna medel gäldas.

§ 12-

För märkning, som åklagaren besörjt, eger han af varuegaren bekomma
godtgörelse efter räkning.

Motioner i Första Kammaren, K:o Sfi.

Denna författning träder i kraft den 1 november 1885.

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med
Vårt Kong!., sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 2 oktober 1885.

O SCA R.

(L. S.)

E. von Krusenstjerna.

Bil. Litt. I.

Uppgift öfver införseln af smör af mjölk eller grädde
till Sverige 1886 (ur tulljournalerna).

Landet, hvarifrån importen skett.	Vigten , upp-tagen i kilogram. j
Norge ...............................................................................................	31,741
Finland ...............................................................................................	2,137,804
Ryssland.............................................................................................	392,694
Preussen............................................................................................	1,325
Danmark ..........................................................................................	220,506
Liibeck.................................................................................................	15,737
Hamburg .........................................................................................	2,854
; Bremen ................................................................................................	783
Holland .............................................................................................	3,788
England..........................................................................................	45,024
Summa	2,852,256

Motioner i Första Kammaren, N:o 36.

Bil. Litt. K.

Uppgift öfver införseln till Sverige af konstgjord! smör under år 1886,
specificerad på tullkammardistrikten äfvensom på de olika länder
från li vi lita importen skett.

Tullkammare.			De	olika länderna.			Summa.
fei O crq ©	Danmark.	Liibeck.	Hamburg	ö *-s © 3 © 3	Holland.	Belgien. I	England.	Frankrike.
	kg.	kg.	kg.	kg.	kg.	kg.	kg.	kg.	kg.
Gefle........................	—	—	—	375	—	—	—	—	—	375
Stockholm.................	1,201	2,094	—	32,023	520	14,962	18,311	1,950	346	71,407
Norrköping..............	—	SO	—	—	—	—	—	1,250	—	1,280
Kalmar....................	5,795	281	—	—	—	—	—	—	—	6,076
Karlskrona ...............	78	890	—	—	—	—	—	—	—	968
Carlshamn ...............	—	218	—	—	—	—	—	—	—	218
O Ahus........................	—	2,086	—	—	—	—	—	—	—	2,086
Cimriskamn...............	—	142	—	—	—	—	—	—	—	142
Ystad.......................	—	10	—	—	—	—	—	—	—	10
Malmö .....................	3,425	19,540	457	320	—	6,521	—	430	—	30,693
Landskrona...............	247	17,852	—	—	—	—	—	—	—	18,099
Helsingborg...............	—	11,608	—	—	—	—	—	—	—	11,608
Halmstad.................	—	169	—	—	—	—	—	—	—	169
Varberg .................:	—	229	—	—	—	—	—	—	—	229
Göteborg..................	77,403	13,915	100	9,158	486	25,322	6,555	11,614	—	144,553
Uddevalla..................	5,757	—	—	—	—	—	—	—	-•	5,757
Strömstad ...............	42,287	—	—	—	—	—	—	—	—	42,287
Gränsen mot Norge ...	193,791	—	—	—	—	—	—	—	—	193,791
Summa	329,984	69,064	557	41,876	1,006	46,805	24,866	15,244	346	529,748

Bil. Litt. Ij.

Telegram från Hushållningssällskapets möte

Major Adelsköld. Stockholm.

Mötet besökt af minst 120 personer. Lyckades först sent på
eftermiddagen få fram frågan om margarinlagen. Edert förslag godkändes
enhälligt. Föreslår enskildt ändring i sjette punkten. »Här säljes
margarin.» >

Hörnell.

Bill. till Biksd. Prot. 1888. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Käft.