Motioner i Första kammaren, Nr 381 (Motion 1936:381 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Nr 381.

Av herr Bagge m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försvarsväsendets ordnande.

De allmänna synpunkter, som enligt vår åsikt böra anläggas på en reform av
Sveriges försvarsanstalter, äro i korthet följande:

I anslutning till de utrikespolitiska synpunkter, som i försvarskommissionens
betänkande framlagts, vilja vi understryka kommissionens uttalande, att
»svårigheterna för ett land i Sveriges läge afhålla sig utanför eventuella konflikter
eller att bevara handlingsfriheten för den svenska regeringen vid uppkommande
konflikter kunna bliva större än vid tiden före världskriget, därest
icke Sverige även i militärt hänseende utgör en maktfaktor». Försvarets första
uppgift skall vara att hindra Sveriges indragande i en konflikt. Gränsen
mellan neutralitetsförsvar och självständighetsförsvar är emellertid flytande.
En försvarspolitik till neutralitetens bevarande kan icke med framgång föras,
örn den icke stödes av försvarsanstalter, som medgiva organiserandet av folkets
hela levande kraft och utnyttjandet av alla dess materiella resurser till fosterlandets
värn. Det parti, vi representera, har också ständigt framfört kravet på
en försvarsordning, som möjliggör uttagandet av landets hela kraft vid ett
krigsutbrott. Detta krav fasthålla vi alltjämt.

Det nuvarande läget kräver en så långt möjligt allsidig förstärkning av vårt
lands försvarsresurser för att trygga vår neutralitet och i yttersta fall värna
vår självständighet. Att denna förstärkning icke kan likformigt fördelas på
samtliga försvarsgrenar ligger i sakens natur, men vi vilja kraftigt understryka
att en försvarsreform, som skapar svaghet i en länk i försvarskedjan,
icke kan få den samlade effekt, som ger landet valuta för försvarskostnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225 angående försvarsväsendets ordnande innebär
icke den förstärkning av rikets försvarsmedel, som oundgängligen kräves.
Propositionen är ett i främsta rummet på inrepolitiska överväganden grundat
kompromissförslag, i vilket man förgäves söker en saklig motivering för det behov
av försvarskrafter, som propositionen räknar med. Ej heller finner man
någon redogörelse för de utrikespolitiska och strategiska överväganden, som
böra ha ägt rum vid ärendets beredning inom regeringen. Anmärkningsvärt
är även, att departementschefen på viktiga punkter frångått 1930 års försvars*
kommissions förslag utan att motivering härför anförts. Den starka nedskärning
av lantförsvaret och flygvapnet, som propositionen företagit i förhållande
till detta förslag, framstår därför som en godtycklig, av icke sakliga motiv
föranledd åtgärd. De ekonomiska och statsfinansiella hänsyn, som åberopas
i statsministerns uttalande till statsrådsprotokollet, ha som bekant icke utgjort
hinder för den nuvarande regeringen att på andra områden föreslå mycket be Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381.

2 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

tydande utgiftsökningar, i vissa fall medförande automatiska årliga stegringar
med mycket stora belopp.

En sakligt tillfredsställande lösning av försvarsfrågan kan efter vår mening
icke vinnas på de linjer, som regeringspropositionen uppdragit. De väsentligaste
bristerna i denna äro följande:

1. Arméns krigsorganisation och därav beroende fredsorganisation har till
omfattningen begränsats därhän, att fälthären endast uppgår till obetydligt
mera än 2/3 av den minimistyrka, som enligt försvarskommissionens utredningar
kräves för att med utsikt till framgång kunna upptaga ett försvar.

2. Det operativa flygvapnet har reducerats till hälften av vad som ansetts
behövligt för rikets luftförsvar.

3. Den föreslagna luftvärnsorganisationen är så otillräcklig, att landet blir
praktiskt taget värnlöst mot hemortsbekämpning från luften. Organiserandet
av det civila luftskyddet har ställts på framtiden.

4. Det kustartilleriförsvar vi 3 Fårösund, som är ett nödvändigt led i Gotlands
försvar, har icke upptagits i regeringsförslaget, ej heller för öns försvar
erforderligt luftvärn.

5. Sjöstridskrafterna ha, trots erkännansvärda förbättringar i förhållande
till försvarskommissionens förslag, icke givits den personal- och materielförstärkning,
som är nödvändig för att de skola kunna vara rustade att fylla de
viktiga uppgifter, som under ett krig komma att påvila desamma. Antalet artillerifartyg
i kustflottan har upptagits till tre i stället för de i senaste försvarsbeslut
såsom nödvändiga ansedda fyra.

6. Det för försvarets ledning gemensamma organet, försvarsstaben, har givits
en organisation, som omöjliggör ett ändamålsenligt arbetsresultat beträffande
främst det operativa förberedelsearbetet.

Då vi icke anse det möjligt att genom detaljyrkanden få fram de förbättringar
i den föreslagna försvarsorganisationen, som äro oungängligen nödvändiga,
ha vi utarbetat ett fullständigt förslag till försvarets ordnande inom en
kostnadsram av c:a 161.7 milj. kr. för de första sju åren — därefter minskas
årskostnaden med 6.6 milj. kr. — varjämte vi föreslå för mötande av de mest
trängande behoven av materielförstärkning en engångsanskaffning av materiel
för samtliga försvarsgrenar, fördelad på tre år. I nämnda kostnadssumma
ingå icke dyrtidstillägg.

Vid uppgörandet av vårt förslag ha vi i det väsentligaste kunnat bygga på
den reservation, som av hrr Borell och Magnusson avgivits inom 1930 års
försvarskommission. På grund av den under de senaste månaderna inträdda
försämringen av det utrikespolitiska läget samt med hänsyn till vissa vägande
erinringar av de militära myndigheterna i yttranden över försvarskommissionens
betänkande ha vi dock ansett oss böra föreslå vissa organisatoriska och
materiella utvidgningar i förhållande till nämnda reservation och de av reservanterna
biträdda delarna av försvarskommissionens förslag. Vi föreslå alltså:

1. Att samtliga nuvarande infanteriregementen och artilleritruppförband
vid armén bibehållas och att värnpliktskontingenten ökas med c:a 2,500 man.

2. Att lutfvärnet gives en väsentlig förstärkning i materielhänseende ut -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

över vad kommissionen föreslagit och att det civila luftskyddet på ändamålsenligt
sätt organiseras.

3. Att det tunga artilleriet förstärkes med en division, mobiliserad vid A 3.

4. Att övre Norrlands trupper förstärkas med K 4 och genom överförandet
av viss personal från A 4 till A 5, vilken artillerikår i samband härmed organiseras
såsom regemente.

5. Att en strategisk spanings division organiseras i enlighet med av chefen
för flygvapnet framlagt förslag.

6. Att anslaget till flygvapnets övningar ökas med c:a 500,000 kr.

7. Beträffande marinen ansluter sig vår motion till de av nämnda reservanter
framställda yrkandena. Vi anse således att artillerifartyg måste ingå
i kustflottan. Vi föreslå en snabbare takt i den av Kungl. Maj :ts föreslagna ersättningsbyggnaden
och kunna icke ansluta oss till Kungl. Maj:ts förslag örn
indragning av skeppsgossekåren. Vi föreslå anskaffning av luftvärnsmateriel
för örlogsstationer och -varv, av artilleriammunition, minor och torpeder samt
åtgärder för lösning av den viktiga frågan örn lagring av brännoljor.

8. Vi föreslå, att kustartilleriets personal förstärkes och att kustartilleriförsvar
upprättas i Fårösund, varjämte de av kustartilleri bemannade luftvärnsformationerna
utökas.

9. Genomförandet av den nya försvarsordningen bör omedelbart påbörjas.

10. Slutligen föreslå vi beträffande den högsta ledningen av försvaret, att
högste befälhavare för samtliga försvarskrafter icke skall tillsättas i fred, men
att däremot en försvarsstab skall organiseras i överensstämmelse med försvarskommissionens
förslag med huvudsaklig uppgift att utföra det operativa
förberedelsearbetet.

Såsom en av de allvarligaste svagheterna i vår nuvarande försvarsberedskap
framstår bristen på materiel av olika slag, en brist som till stor del beror
på försummelser i fråga örn materielanskaffning under en följd av år. En
av försvarsreformens angelägnaste uppgifter är att gottgöra dessa försummelser
och tillgodose de trängande behov av förnyelse och förstärkning av materiel,
som förefinnas mohl samtliga försvarsgrenar. En betydande engångsanskaffning
av materiel utöver den i propositionen föreslagna är därför oundgängligen
nödvändig. Älven i förhållande till försvarskommissionens förslag
innebär det förslag, vi här framlägga, en väsentlig ökning av anslagen till
engångsanskaffning av materiel för armén, luftvärnet och flottan.

AJv flera skäl anse vi att en snabbare takt i materielanskaffningen, än den
regeringspropositionen föreslagit, är nödvändig. Vi föreslå att av de för engångsanskaffning
av materiel avsedda anslagen avskiljes ett belopp av 51
milj. kr. för lantförsvaret och 14.1 milj. kr. för sjöförsvaret, tillsammans 65.1
milj. kr., vilken summa bör utgå såsom ett särskilt anvisat anslag i och för
en omedelbar anskaffning av den för försvarets krigsberedskap mest nödvändiga
materielen. Med hänsyn till industriens leveransmöjligheter måste dock
denna extra engångsanskaffning fördelas på en treårsperiod, budgetåren 1936/
1937, 1937/1938 och 1938/1939, med en årskvot av 21.7 milj. kr. Under dessa

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

tre år kommer alltså vid ett bifall till vårt förslag utöver de ordinarie försvarskostnaderna
att krävas ett anslag på ifrågavarande belopp till materielanskaffning
för mötande av de mest trängande behoven och fyllande av de
mest uppenbara bristerna i vår försvarsorganisation. Återstoden av lantförsvarets
engångskostnader för materielanskaffning enligt vårt förslag, 46.2
milj. kr., böra fördelas på 7 år, räknat fr. o. m. budgetåret 1936/1937,, med
en årskvot av 6.6 milj. kr. Denna årskvot är inräknad i den ovan angivna årliga
kostnadssumman av 161.7 milj. kr.

För den här föreslagna snabbare materielanskaffningen tala utom de militära
och försvarspolitiska skälen jämväl statsfinansiella hänsyn. Såsom framgår
av årets statsverksproposition har finansministern vid uppgörandet av det
framlagda budgetförslaget kunnat räkna med ett överskott på 39 milj. kr.,
varav enligt hans förslag 19 milj. kr. skola användas till avskrivning av
kristidsskulder och 20 milj. kr. till skattesänkningar. Såsom framhållits i en
av oss tidigare väckt motion (I: 118, II: 302) torde anledning finnas att antaga,
att vid fastställandet av riksstaten för budgetåret 1936/1937 det statsfinansiella
läget skall befinnas möjliggöra såväl genomförandet av de föreslagna
saneringsåtgärderna och skattesänkningen som ock anvisandet av anslag
för tillgodoseendet av försvarets oundgängliga materielbehov. För nästkommande
budgetår torde därför, enligt vår mening, inga större svårigheter
möta att bereda plats i statsbudgeten för det betydande engångsanslag till
försvaret, som vi här föreslå. Det fortfarande gynnsamma konjunkturläget
och de enligt förljudanden oväntat goda resultaten av det pågående taxeringsarbetet
torde kunna föranleda en icke oväsentlig höjning av inkomstberäkningarna.
Jämväl för budgetåret 1937/1938 äro dessa omständigheter av betydelse,
ehuru osäkerheten i det allmänpolitiska läget manar till stor försiktighet
vid bedömandet av konjunkturutsikterna på längre sikt. Vi anse dock att
starka skäl tala för att de svenska statsfinanserna under de närmaste åren
komma att erbjuda jämförelsevis goda möjligheter att täcka de engångskostnader,
som vi här föreslå för försvarets stärkande. Genom att låta en större
part av dessa kostnader falla på de närmaste tre åren minskas bördorna för
de därefter kommande, vilka på grund av de starka ökningarna av andra
statsutgifter bliva av allt att döma mera brydsamma i statsfinansiellt hänseende.
Vårt förslag innebär alltså att för de närmaste tre åren skall, förutom
de årliga kostnaderna för den av oss föreslagna försvarsorganisationen, utgå
ett engångsanslag på 21.7 milj. kr. örn året. Tack vare denna påskyndade engångsanskaffning
blir det å andra sidan möjligt att efter sju år minska de
årliga kostnaderna med 6.6 milj. kr.

Vi framlägga detta förslag i den fasta förvissningen, att det svenska folkhushållet
kan bära de kostnader, som den av oss föreslagna försvarsförstärkningen
medför, utan att några andra berättigade samhällsintressen behöva
eftersättas, och att vårt folk är berett att bära de bördor och personliga offer
för försvarets stärkande, som tidsläget oundgängligen kräver.

På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

att riksdagen måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts proposition
nr 225 i de delar, som av det följande framgår, besluta
antaga nedan angivna försvarsorganisation.

Stockholm den 21 april 1936.

Gösta Bagge. Fritiof Gustafson. Joli. Nilsson

i Kristianstad.

J. B. Johansson. Axel Nylander. M. Svensson.

Gustaf Velander. Th. Borell,

som dock i fråga örn organisationen
av försvarsstaben samt beträffande
ökningen av de med armén och marinen
samverkande flygflottiljerna vidhåller
den mening, som av honom angivits
i till försvarskommissionens betänkande
fogade reservationer.

Motioner i Första kammaren, Nr 381

Avd. I. Förs vars väsendets ledning.

I. Allmänna grunder för försvarsväsendets ledning.

A. Den militära ledningen.

Beträffande den högsta militära försvarsledningen i krig ansluter sig departementschefen
till försvarskommissionens åsikt, att »under krig bör
finnas en överbefälhavare, som regelmässigt under Konungen utövar befälet
över rikets försvarskrafter» samt att till hans förfogande bör stå
ett för högkvarteret gemensamt stabsorgan, en försvarsstab. I fråga om
den militära ledningen av försvarsväsendet i fred upptager propositionen försvarskommissionens
förslag örn tillsättandet av en ansvarig chef för var och en
av de tre försvarsgrenarna, under vilken de centrala militära organen inom vederbörande
försvarsgren skola lyda. Däremot har i propositionen icke upptagits
försvarskommissionens förslag, att redan i fredstid skall tillsättas en
under Kungl. Maj :t lydande överbefälhavare för samtliga försvarskrafter,
med huvudsaklig uppgift att leda det operativa krigsförberedelsearbetet, samt
att till hans förfogande skall ställas en försvarsstab. För utförandet och säkerställandet
av det för försvarsgrenarna gemensamma förberedelsearbetet
föreslås i propositionen inrättandet av en liten försvarsstab, som avses få en
rent utredande uppgift, och på intet sätt motsvarar den organisation för ett
enhetligt operativt förberedelsearbete, som av försvarskommissionen föreslagits.

Förslaget örn tillsättandet i fredstid av en överbefälhavare för krigsmakten
har motiverats främst av önskvärdheten att denne befälhavare beredes tillfälle
att i fredstid förbereda sig för det ytterst krävande värv, som i krigstid
kommer att åläggas honom. Därtill kommer behovet av en representant
för militär sakkunskap närmast under Kungl. Maj :t, vilken äger möjlighet
att bedöma spörsmål berörande krigsberedskapen ur riksförsvarets synpunkt.
Dessa spörsmål göra sig praktiskt gällande främst då fråga uppkommer örn
angelägenhetsgraden uti till Kungl. Maj :t försvarsgrensvis ingivna anslagsäskanden
samt beträffande prioritetsrätt vid utnyttjandet av sådan krigsindustri,
som icke samtidigt förmår tillgodose samtliga vid mobilisering uppkommande
behov, en angelägenhet, som redan i det fredstida planläggningsarbetet
måste klargöras.

Emot tillsättandet av en överbefälhavare i fredstid hava emellertid flera
militära myndigheter anmält betänkligheter. Bl. a. har anförts att med de
befordringsprinciper, vilka inom krigsmakten tillämpas, allvarlig risk förefinnes
att den fredstida överbefälhavaren icke blir den för krigstid lämpligaste
personen. Med kännedom om det vid tillsättandet av högre militära poster

Motioner i Första kammaren, Nr 381. •

ofta tillämpade tillvägagångssättet sjönas grundade skäl föreligga för dessa
betänkligheter. Även andra skäl, som anförts i olika myndigheters remissyttranden,
tala mot tillsättandet av en överbefälhavare i fredstid.

Vi hava vid övervägandet av denna för vårt försvarsväsende ytterst betydelsefulla
fråga funnit att så vägande skäl kunnat anföras mot förslaget örn
tillsättandet av en överbefälhavare i fred, att vi icke anse oss kunna på denna
punkt biträda försvarskommissionens förslag. Detta innebär dock icke att vi
anse propositionens lösning av frågan av försvarsväsendets högsta ledning
tillfredsställande. Den synes oss tvärtom vara en halvmesyr, som icke kan
godtagas från de förutsättningar och med de krav på enhetlighet i försvarsledningen
och största möjliga överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisationen,
som departementschefen själv uppställer. Den i propositionen föreslagna
lilla försvarsstaben skulle få sitt egentliga värde som ett till försvarsministerns
förfogande stående organ för utredningar och för bearbetning av vissa
operativa och strategiska problem, men icke giva någon garanti för erforderlig
överensstämmelse i det operativa krigsförberedelsearbetet. Det synes oss
påtagligt att ett organ, sådant som det i propositionen föreslagna, icke är
ägnat att möta de krav, som i förevarande avseende äro de väsentliga. För
att rikets samlade krigsmakt i farans stund skall kunna rätt lösa sina uppgifter
måste de olika försvarsgrenarna bringas till ändamålsenlig och fullödig
samverkan, och härför kräves redan i fred ett förberedelsearbete på det operativa
området, vilket förutsätter en militärt auktoritativ, enande myndighet.
En sådan kan den i propositionen föreslagna lilla försvarsstaben aldrig bliva.

Till alla de skäl, som kunna anföras för att frågan örn högsta ledningen
nu bör bringas till en lösning, må fogas påpekandet, att de ytterst begränsade
möjligheterna till samövningar i fredstid med högre förband och det starkt
framträdande behovet av sträng ekonomisering med till förfogande stående
stridskrafter vid krigstillfälle medföra, att improviseringar beträffande den högsta
krigsledningen innebära mycket stora risker för allvarliga missgrepp vid
användningen av de fåtaliga försvarskrafterna med därav följande ödesdigra
verkningar. Dessa omständigheter skärpa betydelsen av ändamålsenliga organisatoriska
åtgärder.

Yi anse därför det vara nödvändigt att, även om överbefälhavare i fred
icke tillsättes, en verklig försvarsstab organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med försvarskommissionens förslag. I spetsen för denna stab bör stå
en försvarsstabschef, som bör vara sidoordnad med försvarsgrenscheferna och
i avlöningshänseende likställd med dessa.

Frågan örn försvarsstabens organisation och uppgifter kommer i det följande
att klargöras.

B. Den ekonomiska försvarsberedskapen.

I likhet med propositionen hävda vi den uppfattningen, att det ledande
organet för krigsförberedelsearbetet på de industriella, ekonomiska och administrativa
områdena »bör erhålla en fastare och mera definitiv ställning inom

° Motioner i Första kammaren, Nr 381.

den svenska försvarsorganisationen än som är fallet med den nuvarande rikskommissionen».
Likaså biträda vi ett bibehållande av den nuvarande benämningen
»rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap». I fråga om
organisationen m. m. skola vissa smärre ändringsförslag i det följande framläggas.

B. Förvaltningsverksamheten.

Vad beträffar den centrala fastighetsförvaltningen har försvarskommissionen
föreslagit dess utbrytande ur försvarsgrenarna och centraliserande till ett
för försvarsväsendet gemensamt organ, benämnt »försvarsväsendets fortifikationsstyrelse».
De erinringar, vilka framförts mot detta förslag, synas oss
så tungt vägande, att vi i likhet med propositionen föreslå, att fastighetsförvaltningen
såsom hittills ombesörjes försvarsgrensvis.

Däremot kunna vi icke biträda propositionen i vad rör frågan örn förhållandet
mellan förvaltningsorganen och de militära myndigheterna inom de olika
försvarsgrenarna.

Departementschefen faller härvidlag tillbaka på ett av cheferna för generalstaben
och marinstaben i augusti 1933 avgivet förslag till organisation av arméns,
respektive marinens ledning. Det bör emellertid uppmärksammas, att
dessa förslag icke avsågo en slutgiltig lösning av ifrågavarande spörsmål
utan endast ett provisorium under avvaktan på det resultat, vartill försvarskommissionens
då pågående arbete kunde utmynna, i syfte att omedelbart råda
bot för de mest påtagliga olägenheterna i det nu rådande systemet, i den
mån detta var möjligt utan vidtagande av ingripande organisatoriska förändringar.
Då emellertid försvarskommissionen, som på sin tid tillstyrkte nämnda
förslag, efter ingående prövning av alla på frågan inverkande omständigheter,
ansett sig böra föreslå mera vittgående åtgärder, så har därmed utsagts,
att enligt dess uppfattning fullt ändamålsenliga förhållanden icke kunna
astadkommas pa av stabscheferna föreslagen väg.

De erinringar, vilka av vissa myndigheter framförts mot kommissionens
förslag och av departementschefen upptagits, äro icke övertygande. Det synes
oss fastmer, att det med organisationen avsedda syftet nämligen att tillförsäkra
den militära ledningen ett väsentligt inflytande över viktiga delar av
den verksamhet, som det tillkommer förvaltningsorganen att utöva, bäst och
säkrast ernas med den av försvarskommissionen föreslagna organisationen.
Den påtalade oklarheten beträffande vederbörande myndigheters befogenheter
och skyldigheter synes utan allvarliga svårigheter kunna instruktionsvägen
undanröjas.

Med de modifikationer, vilka betingas av fastighetsförvaltningens uppdelande
pa försvarsgrenarna, biträdes fördenskull försvarskommissionens förslag.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

II. Försvarsdepartementet och kommandoexpeditionerna.

Propositionen biträdes, dock med den ändring i fråga om chefens för flygvapnet
kommandoexpedition, som framgår av försvarskommissionens förslag.

III. Försvarsstaben.

Av skäl, som i det föregående framlagts, oell i överensstämmelse med i propositionen
uttalad åsikt erfordras »för utförande och säkerställande av det
för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet m. m. en under eget
ansvar arbetande, självständig myndighet, en försvarsstab, sammansatt av personal
ur de olika försvarsgrenarna». Det i propositionen framförda förslaget
beträffande försvarsstabens struktur och omfattning kunna vi dock icke biträda,
främst av den anledningen att det väsentliga operativa krigsförberedelsearbetet,
bl. a. på grund av flygvapnets utveckling, numera icke kan uppdelas
försvarsgrensvis. I varje fall höra lantstridskrafternas uppgifter, gruppering
och operationer oskiljaktigt samman med de luftstrategiska betingelserna,
vilka i sin tur avgörande påverkas av det egna flygets verksamhet. Motsvarande
samband förefinnes jämväl, ehuru icke lika utpräglat, mellan flotta och
flygvapen.

Dessa grundläggande synpunkter synas i propositionen icke blivit tillbörligt
beaktade, med påföljd att gränsdragningen för försvarsstabens uppgifter
är svävande. Det angives nämligen att försvarsstaben bl. a. skall »handhava
och ombesörja det krigsförberedelsearbete, som hänför sig till två eller flera
försvarsgrenars gemensamma operationer i krig». Detta innebär emellertid
allt operativt krigsförberedelsearbete i egentlig mening, ty armén och även
flottan kunna näppeligen avvara flygets såväl direkta som indirekta medverkan.
Därjämte utgör flyget en väsentlig faktor i rikets luftförsvar, vilket
dessutom omfattar det huvudsakligen armén tillhörande luftvärnet och den
av denna försvarsgren organiserade luftbevakningen ävensom det civila luftskyddet.

I betraktande av antydda omständigheter synes ofrånkomligt att i korthet
klarlägga försvarsstabens uppgifter, vilka måste bliva avgörande för dess organisation.
Dessa kunna sammanfattas sålunda.

I fråga örn det operativa krigsförberedelsearbetet tillkommer försvarsstaben
:

att till Kungl. Maj:t avgiva förslag till allmänna planer för krigsmaktens
användande i krig, med angivande i stort av uppgifterna för de särskilda försvarsgrenarna
i olika fall,

att på grundval av nämnda allmänna planer uppgöra i skilda alternativ de
planer, vilka erfordras för stridskrafternas intagande av första gruppering och
fortsatta verksamhet samt

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

att enligt av Kungl. Maj:t givna bestämmelser utarbeta de anvisningar och
meddelanden, vilka krävas för krigsförberedelsearbetet inom försvarsgrensstaberna.

Försvarsstaben bör vidare — såsom i propositionen föreslås — »handhava
den del av det organisatoriska förberedelsearbetet, som avser den högsta krigsledningens
sammansättning och uppgifter, samt oavlåtligen uppmärksamma de
omständigheter, som må påkalla förändringar i de planer härför, vilka kunna
vara fastställda».

Här angivna arbetsuppgifter, vilka i princip överensstämma med de i propositionen
antydda, ehuru uppenbarligen icke avsedda, äro emellertid av sådan
omfattning och beskaffenhet, att de kräva väsentlig förstärkning av organisationen
utöver den i propositionen upptagna. Det rent operativa krigsförberedelsearbetet
är nämligen oskiljaktigt från det kommunikationstekniska, en omständighet,
som alltid erkänts och numera blivit ytterligare betonad på grund
av fientliga flygstridskrafters inverkan på kommunikationstjänstens bedrivande.
Därav följer att försvarsstaben i sig måste innesluta dels en operativ
del, dels en kommunikationsavdelning. I den operativa delen böra givetvis
samtliga försvarsgrenar vara företrädda och denna del kan lämpligen såsom
av försvarskommissionen föreslagits uppdelas i en armé-, en marin och en
flygoperationsavdelning. Till det operativa krigsförheredelsearbetet måste numera
även hänföras planläggningen för luftförsvaret, vilket nödvändiggör tillkomsten
av en luftförsvarsavdelning. De militärassistenter, vilka hava till
uppgift att säkerställa sambandet mellan nämnda avdelningar och civila verk,
böra givetvis hänföras till försvarsstaben.

Det torde icke kunna bestridas, att det operativa krigsförberedelsearbetet
nära sammanhänger med underrättelsetjänsten. En för krigsmakten gemensam
underrättelseavdelning kan fördenskull icke avvaras i en försvarsstab.
Med en sådan avdelning vinnas fördelarna av en rationalisering av det för
närvarande på frenne stabsavdelningar splittrade arbetet och en allsidig granskning
av det inkomna materialet, vilket i lämpliga sammanställningar bör för
orientering tillställas armé-, marin- och flygstaberna. Av här anförda skäl
bör även militär-, marin- och flygattachéerna i militärt hänseende underställas
chefen för försvarsstaben.

Härtill komma vissa ärenden, vilka äro gemensamma för samtliga försvarsgrenar,
rörande signaltjänsten (de elektriska förbindelsemedlen) och kryptotjönsten
(chiffer m. m.). Genom att avdelningar för handläggning av dessa
ärenden tillföras försvarsstaben, vinnes rationalisering av arbetet i jämförelse
med den i propositionen föreslagna decentraliseringen samt överensstämmelse
även härutinnan mellan freds- och krigsorganisationen.

Vad slutligen det krigshistoriska forskningsarbetet beträffar, synes större
allsidighet och gynnsammare arbetsbetingelser kunna åstadkommas genom en
för försvarsgrenarna gemensam krigshistorisk avdelning, ingående i försvarsstaben.

En för försvarsstaben gemensam expedition kan givetvis icke undvaras, i
vilken jämväl bör ingå personal för samarbete med rikskommissionen för eko -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

nomisk försvarsberedskap samt för handläggning av för försvarsgrenarna gemensamma
värnpliktsärenden m. m.

Jämsides med de uppgifter, vilka enligt det anförda böra åligga försvarsstaben,
tillkommer den icke minst viktiga, nämligen att utgöra ett centrum
för samverkan mellan försvarsgrenarna och den härför ofrånkomliga utbildningen.
Inom försvarsstaben skall sålunda utarbetas planer för gemensamma
utbildningskurser och för större, för flera försvarsgrenar gemensamma övningar.
Även genom den utbildning, som bibringas försvarsstabens personal,
blir denna ägnad att medverka såsom lärare i nämnda kurser. Vad de gemensamma
större övningarna beträffar, blir ledningens organiserande i varje särskilt
fall beroende av övningens art.

För att av försvarsstabens arbete utvinna ändamålsenliga resultat kräves
ett intimt samarbete mellan denna stab och försvarsgrenarnas staber. Sålunda
bör det åligga chefen för försvarsstaben att före avgivande av förslag
till Kungl. Maj :t i sådana frågor, som ovan nämnts, hava samrått
med vederbörande försvarsgrenschefer. Han bör äga att från försvarsgrenarnas
stabsorgan erhålla de upplysningar och underrättelser, vilka av honom
anses erforderliga, och skyldighet att till dessa överlämna för deras arbete
erforderliga orienteringar. Särskilt gäller detta — såsom tidigare anförts -—
underrättelser angående militära och militärpolitiska förhållanden i utlandet.
I fråga örn de operativa förberedelserna för sjöstridskrafternas användning biträda
vi försvarskommissionens uppdelning av ärendena. Försvarsstaben åligger
alltså i ty fall endast frågor rörande sjöstridskrafternas samverkan med
övriga försvarsgrenar, vartill givetvis böra hänföras frågor rörande sjöstridskrafternas
gruppering i olika alternativ.

Enligt försvarskommissionens betänkande bör det tillkomma den däri föreslagna
överbefälhavaren att avgiva yttrande över de från vederbörande myndigheter
till Kungl. Maj :t årligen insända anslagsäskandena för försvarsväsendet
ävensom att fälla avgörandet i prioritetsspörsmål i det industriella
krigsförberedelsearbetet. Vad angår nämnda prioritetsspörsmål torde erforderligt
inflytande kunna åvägbringas genom att chefen för försvarsstaben
ingår såsom ständig ledamot i rik skommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.
Skulle inom denna kommission beslut beträffande prioritetsspörsmål icke
kunna åstadkommas i överensstämmelse med den av chefen för försvarsstaben
företrädda meningen, bör ärende av angivet slag hänskjutas till Kungl. Maj :ts
avgörande.

Chefen för försvarsstaben bör enligt propositionen vara en överste eller en
kommendör. Det betydande ansvar och de maktpåliggande uppgifter, som enligt
det anförda åvilar nämnde chef, motivera enligt vår mening, att befattningen
beklädes med en generalsperson eller en flaggman. Chefen för försvarsstaben
bör i avlöningshänseende jämställas med försvarsgrenscheferna. Han
bör sålunda tillsättas med förordnande på viss tid med ett arvode av 21,000
kronor.

I försvarsstabens organisation framträder behovet av en sammanhållande
kraft över de tre operationsavdelningarna och för reglerande av det intima,

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

dagliga samarbetet mellan dessa avdelningar och luftförsvars- samt kommunikationsavdelningarna.
Härtill kommer att utbildningsarbetet inom försvarsstaben
kräver en särskild målsman. Det synes fördenskull ändamålsenligt att
armé-, marin- och flygoperationsavdelningarna sammanföras till en operationssektion
under en chef. Sektionschefen bör vara överste eller kommendör. Med
hänsyn till befattningens vikt och därmed förenade omfattande arbetsuppgifter
synes skäligt att sektionschefen erhåller ett arvode motsvarande skillnaden
mellan lönegraderna O 6 och O 7. Någon begränsning av den i försvarskommissionens
förslag i övrigt för försvarsstaben föreslagna personalen kan icke
vidtagas utan våda för ett ändamålsenligt arbetsresultat. Arvoden, motsvarande
de i propositionen föreslagna, synas med hänsyn till här föreslagna försvarsstabs
skiljaktiga struktur och omfattning icke erforderliga. Däremot bör
ett visst antal arvoden uppföras på försvarsstabens stat för att åstadkomma
jämnställdhet i avlöningshänseende mellan officerare på generalstabskårens
stat och övriga befattningshavare inom försvarsstaben.

På grund av det anförda föreslås, att försvarsstaben utgöres av en chef, en
sektionschef samt en arméoperations-, en marinoperations-, en flygoperationsoch
luftförsvars-, en kommunikations-, en underrättelse-, en signaltjänst-, en
krypto- och en krigshistorisk avdelning samt en expedition, med personal vid
avdelningarna och expeditionen enligt försvarskommissionens förslag. Till försvarsstaben
torde jämväl böra föras fotografiska centrallaboratoriet, vars chef
bör upptagas på försvarsstabens stat med lön i lönegrad B 30. För expeditionstjänsten
m. m. tillkommer viss personal, ett kanslibiträde och 11 kontorsbiträden.
Militär-, marin- och flygattachéer ävensom militära assistenter vid
civila verk böra, såsom nämnts, i militärt hänseende vara underställda chefen
för försvarsstaben. Löner beräknas dock å staterna för respektive försvarsgrenar.

Under omkostnader för försvarsstaben beräknas jämväl erforderliga medel
för utbildning av transportledare.

IV. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Propositionen beträffande rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
biträdes med följande ändringar.

Såsom ordinarie ledamot ingår chefen för försvarsstaben.

Försvarskommissionen har föreslagit, att det belopp, som årligen borde ställas
till den centrala myndighetens förfogande för industriella krigsförberedelsearbeten,
borde sättas till omkring 150,000 kronor. Emellertid angives att i den
mån dessa medel icke enbart användas för sådana arbeten, som utföras direkt
för centralorganets räkning, skulle delar härav av centralorganet kunna ställas
till förfogande för de olika förvaltningsorganens industriella beredskapsarbete.
I propositionen uttalas emellertid den meningen, att det belopp, som upptages
på rikskommissionens stat, uteslutande bör användas för dess egen räkning.
Med anledning därav har anslaget upptagits till endast 80,000 kronor.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Vi ansluta oss till uppfattningen, att till rikskommissionen anvisade medel
icke böra av nämnda kommission delvis överföras till andra organ. Däremot
synes det i propositionen utmätta beloppet vara otillräckligt för tillgodoseende
av de omfattande behoven för det industriella krigsförberedelsearbete, som av
kommissionen handhaves. Snarare kan ifrågasättas örn icke det av försvarskommissionen
föreslagna beloppet är för ringa.

Med hänsyn till det anförda föreslås att till rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap utgår ett årligt förslagsanslag för den industriella försvarsberedskapens
ordnande å 150,000 kronor.

Avd. II. Arméorganisationen.

I. Allmänna grunder för arméorganisationen.

(Innefattande jämväl II. Krigsorganisationen).

I de allmänna synpunkter, vilka departementschefen fogat till referatet av
försvarskommissionens förslag, upplyses att »jag ansett, att det kvantitativa
behovet av lantstridskrafter bör kunna sättas lägre än det av kommissionen
beräknade». Samtidigt meddelas att departementschefen i fråga örn truppernas
kvalitet ansett sig »böra följa de principer, som för försvarskommissionen i
dessa hänseenden varit vägledande». I sistnämnda fråga anmälas dock vissa
modifikationer, betingade av ekonomiska hänsyn. Motiven för propositionens
avståndstagande från kommissionens behovsberäkningar äro alltså icke angivna,
utan man underrättas endast örn att departementschefen företräder en avvikande
åsikt. Och dock äro skiljaktigheterna väsentliga i förhållande till försvarskommissionens
på grundliga utredningar byggda förslag, vilka ifråga
örn krigsorganisationens omfattning vunnit enhällig anslutning från kommissionens
borgerliga och militära medlemmar. Sålunda föreslås i propositionen
endast fyra krigsfördelningar, två arméinfanteriregementen, en lätt brigad
jämte armétrupper m. m. mot den av kommissionen såsom ett minimum upptagna
styrkan örn sex fördelningar, en lätt brigad, armétrupper m. m.

Minskningen med två operativa enheter kan på intet sätt uppvägas av de två
arméinfanteriregementena. Det har visserligen av den militära sakkunskapen
framförts såsom ett önskemål, att den föreslagna fälthären, utöver de sex fördelningarna
m. m., förstärktes med s. k. arméinfanteri. Men detta önskemål
tillgodoses givetvis på intet sätt, örn man av de två i organisationen icke upptagna
krigsfördelningarna bibehåller tvenne självständiga infanteriregementen.

Redan i frågan örn kommissionens krigsorganisation kan tvekan råda om dess
tillräcklighet, en tvekan som funnit beaktansvärda uttryck i vissa av de militära
myndigheternas yttranden. Då vi likvisst biträda försvarskommissionens
förslag i dessa hänseenden, så sker det emellertid under bestämd förutsättning
av vissa avsevärda förbättringar, vilka i det föregående berörts och här än

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

ytterligare skola klargöras. Innan dessa spörsmål behandlas, torde i största
korthet böra antydas de för rikets försvar vådliga konsekvenserna av ett antagande
av propositionen i vad rör arméns omfattning.

Vid överskeppningsföretag mot den södra delen av vårt land kan, på grand
av transportvägarnas ringa längd m. fl. omständigheter, en andra överskeppningsomgång
beräknas komma att göra sig gällande innan den först överförda
blivit avvisad. Enligt försvarskommissionens beräkningar krävas mot en första
omgång tre ä fyra fördelningar, eller praktiskt taget hela den i propositionen
föreslagna fälthären. För att möta en andra omgång kan komma att
återstå endast de båda arméinfanteriregementena och den lätta brigaden, en
uppenbarligen fullständigt otillräcklig styrka. I försvarskommissionens betänkande
framhålles ock, att i betraktande av angivna omständigheter behovet
av en sjunde fördelning gör sig starkt gällande, ehuruväl detta behov möjligen
kan i viss mån tillgodoses med det krafttillskott, som en lätt brigad representerar.
Av den militära sakkunskapen har med rätta betonats, att med en
tillgång om endast fyra fördelningar m. m. ledningen kan komma att i krigstid
bliva ställd inför olösliga uppgifter.

Med om möjligt än större skärpa framstår denna sanning vid en granskning
av betingelserna för Norrlands försvar. Under den tid av året — i allmänhet
under omkring tre månader —• då en fientlig offensiv kan framföras
såväl över sjö- som landgräns, kräves enligt verkställda beräkningar för försvaret
enbart av Norrlandskusten en minimistyrka örn fyra fördelningar m. m.
eller m. a. o. praktiskt taget hela den i propositionen föreslagna fälthären. Under
denna period skulle för försvaret av övre Norrland återstå, om man undantager
krigsbesättningen i Bodens fästning, endast de båda arméinfanteriregementena
jämte landstorm utan något som helst stöd av artilleri. Det finnes
sålunda fog för påståendet att enligt regeringspropositionen försvaret av övre
Norrland uppgives. Med den krigsstyrka, som försvarskommissionen förutsätter,
vinnes däremot säkerhet för att under alla omständigheter till tryggande
av den nordöstliga landgränsen kunna avdelas minst två fördelningar eller
mer än det dubbla — kvantitativt sett — i jämförelse med vad enligt nuvarande
försvarsordning kan åstadkommas. Under minst ''dj4 av året står den för
avgörande operationer i denna landsända erforderliga styrkan till förfogande.

Av det anförda framgår, att den i propositionen föreslagna krigsorganisationen
är så otillräcklig, att den under inga omständigheter kan biträdas. Redan
försvarskommissionens förslag innebär ett minimum. En ökning av antalet
fördelningar synes ur strategisk synpunkt väl motiverad, men de ekonomiska
och organisatoriska konsekvenserna äro sådana, att den icke kan förordas.

Det återstår alltså att inom den av försvarskommissionen föreslagna ramen
åstadkomma nödvändiga förbättringar. I betraktande av den eldkraft, den
lätta brigaden företräder, kan dess värde uppskattas till omkring a/3 fördelning.
Då den tillkommit bl. a. såsom ersättning för en sjunde fördelning, synes erforderligt
att förstärka denna enhet. Av den militära sakkunskapen har föreslagits
att denna brigad i sig skulle innesluta två motoriserade bataljoner, en styrka,
som av kostnadsskäl dock reducerats till en bataljon. Det synes förden -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

skull erforderligt att skapa ersättning för en bataljon, vilket nied minsta kostnader
kan åstadkommas i form av en cykelbataljon. Vilka fredsorganisatoriska
åtgärder, som härför böra vidtagas, skall i det följande klargöras.

I jämförelse med det behov av arméartilleri, som av sakkunskapen framlagts,
har kommissionen av kostnadsskäl gått ned med två divisioner. Detta synes så
mycket mer betänkligt, som samtidigt fördelningsartilleriets styrka reducerats
med ett batteri per regemente. Artilleriets betydande värde i nutida strider
torde knappast kunna överskattas, och detta gäller i all synnerhet i betraktande
av de taktiska uppgifter, inför vilka den svenska armén i krigstid säkerligen
kommer att ställas. Gentemot en landstigen motståndare, som i förstärkt ställning
försvarar överskeppningsområdet, måste ett avgörande snabbt åstadkommas.
Och i övre Norrland komma operationerna att erhålla sin karaktär genom
strider om älvlinjerna. I båda fallen äger arméartilleriet en utomordentlig betydelse.
Med hänsyn härtill föreslås arméartilleriets förstärkning med en division.

I den mån krigsorganisationen till sin omfattning begränsas, skarpes betydelsen
av förbandens stridsduglighet. Kvaliteten är främst beroende av övningstidens
längd för de värnpliktiga. Då vi biträda försvarskommissionens
i propositionen upptagna förslag i fråga örn övningstiden, understryka vi betydelsen
av att övriga faktorer, varpå stridsdugligheten vilar, tillbörligen tillgodoses.
De avsteg från kommissionens betänkande beträffande kadrerna, som
i propositionen verkställts, kunna fördenskull icke biträdas. Ej heller synes
försvarligt att materielbehovet — såsom i propositionen skett — endast otillräckligt
tillgodoses med den påtagliga risken att kort efter krigsutbrott, innan
krigsindustriens produktion kommit i gång, en materielkris uppkommer, vilken
medför de mest påtagliga risker för onödiga personalförluster och helt kan
äventyra framgången.

Med den föreslagna korta utbildningstiden ligger det slutligen synnerlig vikt
uppå, att största möjliga överensstämmelse åstadkommes mellan freds- och
krigsorganisationen. Betydelsen härav särskilt vad beträffar infanteriregementena
bottnar jämväl i det traditionella sambandet mellan hembygden och
regementet. Det synes oss vara felbedömning att härutinnan underskatta de
psykologiska faktorernas betydelse. Yi kunna i denna fråga varken biträda
propositionen eller försvarskommissionens förslag. Främst gäller att vidmakthålla
de i krigsfördelningarna ingående infanteriregementena. I jämförelse
med nuvarande organisation örn 22 infanteriregementen bör härvid särskiljas
ett regemente, emedan de sex fördelningarna taga i anspråk aderton, Bodens
fästning ett, Gotlands trupper ett och stridsvagnsorganisationen ett, summa 21
förband. Vi föreslå att Värmlands regemente med begränsad organisation och
lämpligen benämnt Värmlands fältjägarkår, bildar fredsförbandet för den enligt
vår uppfattning nödvändiga förstärkningen av den lätta brigaden med en
cykelbataljon.

Slutligen bör i detta sammanhang betonas de olägenheter, som äro förbundna
med stridsvagnsregementets — Göta livgarde — uppdelning på två infanteriregementen
på sätt i propositionen föreslås. Stridsvagnsvapnet är i vårt

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

land under nyuppsättning, och det ligger fördenskull vikt uppå, att denna enhetligt
ledes av en chef. Regementet bör därför bibehållas.

Den ovan föreslagna förstärkningen av arméartilleriet nied en division kan
organisatoriskt sett lättast åstadkommas med en ringa utökning av kadern och
anslag för materielanskaffningen. Behovet av värnpliktiga fylles genom ian—
språktagande vid mobilisering av den vid Gotlands artillerikår utbildade fastlandskontingenten,
på sätt av Kungl. Maj:t bestämmes.

Med här i stort sett förtecknade fredsorganisation bliva kvalitetskraven avsevärt
bättre tillgodosedda än i försvarskommissionens förslag, samtidigt som
en välbehövlig förstärkning av krigsstyrkan åstadkommes. I förstnämnt syfte
verkar jämväl den i det följande föreslagna ökningen av den uttagna värnpliktskontingenten.

Det återstår att i detta sammanhang ytterligare något beröra med försvaret
av övre Norrland förknippade omständigheter. I det föregående har påvisats
den väsentliga förstärkning av den för försvaret av denna landsdel ständigt
påräkneliga styrka, som vårt förslag innebär i jämförelse med vad propositionen
och nuvarande försvarsordning kunna åstadkomma. Med hänsyn till de
säregna förhållandena i gränstrakterna ligger det därjämte vikt uppå att de
trupper, vilka avses för gränsförsvaret, i fredstid i största möjliga utsträckning
beredas tillfälle att göra sig förtrogna med sina krigstida uppgifter.
Självfallet kunna två fördelningar icke i fredstid förläggas inom militärområdet.
Men å andra sidan bör till förfogande för chefen för övre Norrlands
trupper stå tillräcklig personal från samtliga truppslag för bedrivande av övningar
och studier, önskemålet härutinnan sammanfaller med kravet på
fredsförlagda förband av viss storlek på icke alltför stort avstånd från gränsen.
Med beaktande av dessa synpunkter föreslås att övre Norrlands trupper
förstärkas bl. a. genom överförande från Norra fördelningen av Norrlands
dragonregemente, redan nu förlagt inom militärområdet, samt genom överflyttning
av viss personal från Norrlands artilleriregemente till Norrbottens
artillerikår, vilket förband i samband härmed organiseras såsom regemente.
Vid befälsförhållandenas ordnande följas i huvudsak av högerns representanter
i försvarskommissionen reservationsvis framlagda förslag på sätt i det följande
klargöres.

Uti den av försvarskommissionen verkställda sammanfattningen av »Sveriges
behov av militära försvarsmedel» anföres inledningsvis följande: »Valet
av betvingelsemetod torde alltid komma att ske ur synpunkten att med minsta
offer inom begränsad tid söka framtvinga avsevärda eftergifter. Med hänsyn
till Sveriges nuvarande militära försvar kan med stöd av här framlagda utredningsresultat
göras gällande, att, oavsett det åsyftade målet för ett angrepp,
eftersträvad verkan snabbast torde kunna ernås genom fientliga flygstridskrafters
insatser. Vår nuvarande brist på försvarsmedel härutinnan synes
berättiga till omdömet att det angelägnaste för sv årsbehovet för närvarande
är åstadkommandet av ett operationsdugligt flygvapen och en ändamålsenlig
luftvärnsorganisation jämte åtgärder för det civila luftskyddet».

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Såsom här utsäges är det resultatet av kommissionens ingående utredningar
av Sveriges strategiska förhållanden, som föranlett det starka betonandet av
luftförsvarets avgörande betydelse för rikets frihet. Det berättigade i de gjorda
slutsatserna bestyrkes jämväl av den febrila verksamhet inom samtliga stater,
de skandinaviska dock undantagna, som f. n. pågår i syfte att fullända
försvarsmedlen gentemot luftanfall. Även den abessinska kampen är ägnad att
belysa vådorna av försvarslöshet härutinnan. Det är mot bakgrunden av dessa
omständigheter, som propositionens ställningstagande till luftförsvaret bör
bedömas: Ett operativt flygvapen, reducerat till hälften av den minimistyrka
försvarskommissionen föreslagit, ett luftvärnsvapen, vilket för hemortsförsvaret
— örn det som avses för Boden och Gotland frånräknas — endast förmår
uppsätta summa 5 batterier eller mindre än 1/3 av vad enbart försvaret av
Stockholm kräver, samt ett civilt luftskydd, som göres beroende av framtida
utredningar. Det är ingalunda ägnat att förvåna, att för en organisation av
ifrågavarande art varje som helst motivering uteblivit. Ett förverkligande av
propositionen skulle nämligen knappast åstadkomma någon förändring beträf''
fande vår nuvarande, av försvarskommissionen konstaterade värnlöshet gentemot
hemortsbekämpning från luften. Endast hot örn en dylik bekämpning
kan under dessa omständigheter bliva tillräckligt att av en svensk statsledning
kunna framtvinga önskade eftergifter. Försvaret blir icke i stånd att fylla
sin primära uppgift vid hävdandet av rikets frihet och självbestämningsrätt.

Då det nu gäller att åstadkomma en efter sina uppgifter avpassad försvarsordning
synes uppenbart, att den betydande och ödesdigra lucka, som av propositionen
ifråga örn luftförsvaret lämnat, måste fyllas. Beträffande det operativa
flygvapnet och det civila luftskyddet samt det för fälthären, Boden och
Gotland avsedda luftvärnet ansluta vi oss i huvudsak till försvarskommissionens
förslag på sätt i det följande och i en särskild motion utvecklas. Däremot
synes i nämnda förslag behovet av luftvärn avsett för hemorten icke blivit
tillbörligt beaktat.

Hänvisningen till bombflygets motverkan vid en oinskränkt luftkrigföring
mot hemorten berättigar icke såsom skett till en begränsning av luftvärnsartilleriet
till en styrka, som endast medgiver anordnandet av skydd för Stockholm
och vissa av flygets baser. Å andra sidan bär det synts oss angeläget
att på grund av ekonomiska skäf granska möjligheterna att åstadkomma en väsentlig
förbättring utan utsvällning av den av kommissionen föreslagna organisationen.
De utredningar, som härutinnnan verkställts av chefen för generalstaben,
hava varit vägledande. Enligt dennes yttrande skulle för en kostnad
om 14 miljoner kronor kunna anskaffas den luftvärnsmateriel, som, med
den genom luftvärnsorganisationen åstadkomna befälstillgången, skulle av landstormsförband
ändamålsenligt kunna betjänas. Angivna summa medgiver anskaffandet
av exempelvis 6 st. 7 cm. fasta luftvärnsbatterier, ett 40-tal örn 40
mm. automatkanonbatterier jämte häremot svarande strålkastare, lyssnarapparater,
ammunition m. m. Med denna materielökning skulle för hemortens luftvärn
stå till förfogande sammanlagt 26 st. 7 cm. kanonbatterier och ett 50-tal
40 mm. automatkanonbatterier m. m. mot av kommissionen föreslagna 20 st. 7

Bihang lill riksdagens protokoll 19.''I6. 3 sami. Nr 381.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

cm. kanonbatterier ock 9 st. 40 mm. automatkanonbatterier, vilka i propositionen
motsvaras av siffrorna 5, 0.

Med bär angiven materielökning skulle sålunda erhållas ett så betydande
antal eldenheter, att luftvärnsvapnet sättes i stånd att i huvudsak motsvara
sitt ändamål.

Med anledning av det anförda få vi utöver vad försvarskommissionen föreslagit
hemställa örn ett anslag örn 14 miljoner kronor för anskaffning av luftvärnsmateriel,
att uttagas på sätt i det följande närmare angives.

III. Fredsorganisationen.

A. Den militära ledningen.

Chefen för armén och dennes stabsorgan.

Allmänna synpunkter.

I anslutning till vad som tidigare framhållits örn krigsmaktens högsta ledning
biträdes försvarskommissionens förslag angående chefen för armén och
dennes stabsorgan.

Chefen för armén.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

Stabsorganen.

Försvarskommissionens förslag angående chefens för armén stab biträdes.
Härvid förutsättes dock, i likhet med Kungl. Maj:ts förslag, att expeditionen
skall förestås av regementsofficer samt att topografiska avdelningen tillsvidare
bibehålies, ansluten till chefens för armén stab.

Med den ställning, som tillkommer stabschefen hos chefen för armén, och
med de arbetsuppgifter, som åvila honom, förutsättes ett särskilt arvode motsvarande
skillnaden mellan lön O. 7 och O. 8 (2,004 kronor).

I enlighet med de principer, som godtagits i Kungl. Maj :ts förslag beträffande
de högre staberna, bör viss expeditionspersonal — 2 kanslibiträden och
3 kontorsbiträden — beräknas för chefens för armén stab.

Inspektionsmyndigheterna.

Allmänna synpunkter.

Med instämmande i försvarskommissionens motivering föreslås, att följande
inspektionsmyndigheter skola finnas:

Infanteriinspektionen,

Kavalleriinspektionen,

Artilleriinspektionen,

Ingenjörinspektionen,

Tränginspektionen,

Sjukvårdsinspektionen och
V eterinärinspektionen.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Infanteriinspektionen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes, varvid dock, i enlighet med försvarskommissionens
beräkningsgrunder, antalet kompaniofficerare bör bestämmas till 4.
En adjutant, kompaniofficer ur infanteritruppförbanden, bör därför tillkomma.

Kavalleriinspektionen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Artilleriinspektionen.

Artilleriinspektionen har i Kungl. Maj:ts förslag givits en reducerad omfattning
i förhållande till försvarskommissionens förslag. Det synes emellertid
erforderligt att utöver den för artilleriets skjutskola beräknade personalen
ytterligare 2 regementsofficerare, avsedda för sagda skola, upptagas i enlighet
med försvarskommissionens förslag. Kungl. Maj:ts förslag biträdes därför
med här angiven ändring.

Ingenjörinspektionen.

Med hänsyn till att ingenjörinspektionens verksamhetsområde avses bliva begränsat
till de egentliga ingenjörtrupperna, biträdes, vad beträffar denna inspektion,
försvarskommmissionens förslag. Arvoden för kompaniofficerare
beräknas dock enligt Kungl. Maj :ts förslag. Inspektören för ingenjörtrupperna
föreslås bliva upptagen på ingenjörtruppernas gemensamma stat.

T räng inspek tionen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Inspektionsverksamheten över sjukvårdsväsendet.

Kungl. Maj:ts förslag upptager icke särskild sjukvårdsinspektion. Då här
föreliggande förslag, i likhet med försvarskommissionens, räknar med sjukvårdsstyrelsens
infogande i arméns intendenturförvaltning, uppstår behov av
dylik inspektion, varför försvarskommissionens förslag i detta avseende biträdes.
Ett arvode på 600 kronor till kompaniofficern vid inspektionen har beräknats.

V eterinärinspektionen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Inspektören för militärläroverken.

Beträffande utövandet av inspektionsverksamheten över militärläroverken
biträdes Kungl. Maj :ts förslag, varvid dock, på grund av här föreslagen organisation
av chefens för armén stab, stabschefen i stället för chefen för truppstaben
kommer att tillika vara inspektör för militärläroverken.

Generalitetet och stabskårerna.

Generalitetet.

Beträffande generalitetet biträdes Kungl. Maj:ts förslag med undantag av
att chefen för fortifikationen under namn av »chefen för fortifikationskåren»
föreslås bliva upptagen på fortifikationskårens stat i lönegrad O. 7.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Generalstabskåren.

Generalstabskåren erhåller med här avsedd organisation av den militära
ledningen i stort sett samma omfattning som i Kungl. Maj:ts förslag. Dock
föreslås att antalet majorer bestämmes till 18 och antalet kaptener till 34. Fördelningen
av kårens officerare (utom chefen för kåren) beräknas nämligen
bliva:

		Regements- officerare	Kaptener
För	försvarsstaben .........................	....... 3	15
»	chefens för armén stab...................	....... 4	11
»	lantförsvarets kommandoexpedition .......	....... 1	2
»	arméfördelnings- m. fl. staber ...........	....... 6	6
»	inspektioner ...........................	....... 2	—
»	järnvägsstyrelsens militärbyrå ...........	....... 1	—
»	rikets allmänna kartverk.................	....... 1	—

Summa 18 34

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag böra av regementsofficerarna 1 upptagas
såsom överste, 5 såsom överstelöjtnanter och övriga såsom majorer.

Artilleristabskåren.

Med hänsyn till artilleriinspektionens avsedda omfattning biträdes beträffande
artilleristabskåren Kungl. Majrts förslag med tidigare angiven ändring.
Kåren beräknas bestå av:

1 överste eller överstelöjtnant, chef för kåren, tillika chef för artilleriets
skjutskola,

1 överstelöjtnant,

1 överstelöjtnant eller major,

3 majorer,

5 kaptener och

2 kaptener eller löjtnanter.

B. Förvaltningsorganisationen.

Allmänna synpunkter.

I anslutning till vad som tidigare anförts beträffande försvarsväsendets
ledning bör förvaltningsorganisationen givas den omfattning och de arbetsuppgifter,
som framgå av försvarskommissionens förslag. Härvid måste dock
beaktas, att någon särskild försvarsväsendets fortifikationsstyreise icke avses
bliva organiserad, varför ett bibehållande av nuvarande fortifikationsdepartementet
i den begränsade omfattning, som framgår av Kungl. Maj :ts förslag, är
nödvändigt. På grund härav biträdes försvarskommissionens förslag örn förvaltningsmyndigheterna
med iakttagande av, att en fortifikationsförvaltning tillkommer,
organiserad såsom fortifikations departementet i Kungl. Maj :ts förslag.

Såsom en kollektiv benämning på arméns förvaltningsmyndigheter — tyg-,

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

intendentur-, fortifikations- och civilförvaltningarna — föreslås, i likhet nied
Kungl. Maj:ts förslag, »arméförvaltningen».

Arméförvaltningens sammansättning.

På grund av vad ovan anförts böra arméns förvaltningsmyndigheter utgöras
av:

arméns tygförvaltning under chefskap av generalfälttygmästaren,

arméns intendenturförvaltning under chefskap av generalintendenten,

arméns fortifikationsförvaltning under chefskap av chefen
för fortifikationskåren samt

arméns civilförvaltning under chefskap av generalkrigskommissarien.

Arméns tygförvaltning.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

Arméns intendenturförvaltning.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

Arméns fortifikationsförvaltning.

Med undantag av de benämningar, som sammanhänga med här framlagt ändringsförslag
rörande förvaltningsorganisationen, biträdes Kungl. Maj:ts
förslag.

Arméns civilförvaltning.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

C. Arméns organisation på högre och lägre truppförband.

Högre truppförband.

Såsom tidigare framhållits, böra samtliga nu bestående infanteriregementen
bibehållas. Varje fredsinfanteriregemente med undantag av ett motsvaras härvid
av ett krigsregemente. Sistnämnda fredsinfanteriregemente avses bliva organiserat
såsom en infanterikår, vilken vid mobilisering uppsätter ett jägarförband
för lätta brigaden. Med hänsyn till lokala förhållanden m. m. synes
det vara lämpligast att Värmlands regemente omorganiseras till ifrågavarande
infanterikår under namn av Värmlands fältjägarkår.

I förhållande till försvarskommissionens förslag innebär det här framlagda
förslaget, vad infanteriet beträffar, en utökning av fredsorganisationen med två
infanteriregementen — Södermanlands och Västerbottens — och en fältjägarkår
— Värmlands. Beträffande infanteriförbanden i kustfästningarna biträdes
försvarskommissionens förslag.

Beträffande kavalleriet biträdes försvarskommissionens förslag.

Även vad beträffar artilleriet (med luftvärnet) biträdes försvarskommissio -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

nens förslag, dock att Norrbottens artillerikår genom viss utjämning med Norrlands
artilleriregemente organiseras såsom regemente under namn av Norrbottens
artilleriregemente.

I fråga örn ingenjör- och signal förhanden samt träng-, intendentur- och tygtrupperna
föreslås ingen annan ändring i förhållande till försvarskommissionens
förslag än att Svea ingenjörkår — i enlighet med nu gällande härordning
— förlägges till Stockholm. Liksom vid försvarskommissionens förslag räknas
här med mobiliseringscentraler för ingenjör- och signalförband vid fördelningar,
som i fred sakna dylika förband.

På grund av fredsorganisationens föreslagna omfattning erfordras vissa ändringar
i förhållande till försvarskommissionens förslag vad beträffar truppförbandens
sammanförande i fördelningar. I detta avseende biträdes Kungl.
Maj:ts förslag örn en indelning i
fyra fördelningar,
övre Norrlands trupper,

Gotlands trupper samt vissa
armétrupper.

Kungl. Maj:ts förslag angående fördelningarnas m. m. sammansättning kan
däremot icke biträdas. Med hänsyn till den avsedda indelningen i krigsfördelningar
föreslås nedanstående sammansättning i fredstid av de fyra fördelningarna
samt övre Norrlands och Gotlands trupper, varvid under de olika
fördelningarna m. m., i likhet med Kungl. Maj:ts förslag, upptagits de armétrupper,
som äro förlagda inom vederbörliga områden.

Första (I.) fördelningen.

Fördelningsstaben...............................

Norra skånska infanteriregementet................

Södra skånska infanteriregementet................

Kronobergs regemente...........................

Jönköpings-Kalmar regemente1...................

Skånska kavalleriregementet.....................

Wendes artilleriregemente........................

Smålands arméartilleriregemente..................

Göta ingenjörkår...............................

Skånska trängkår en .............................

förlagd i Kristianstad
förlagt » »

» » Ystad (Revinge)

» » Växjö

» » Eksjö

» » Hälsingborg

» » Kristianstad

» » Jönköping

förlagd » Eksjö

» » Hässleholm.

Andra (II.) fördelningen.

Fördelningsstaben...............................

Jämtlands fältjägarregemente....................

Dalregementet..................................

Hälsinge regemente.............................

Västernorrlands regemente.......................

Norrlands artilleriregemente......................

Norrlands trängkår.............................

förlagd i Östersund
förlagt » »

» » Falun

» » Gävle

» » Sollefteå

» » Östersund

förlagd » Sollefteå.

1 En namnändring, förslagsvis till (Smålands grenadjärregemente», synes böra tagas under omprövning.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Tredje (III.) fördelningen.

Fördelningsstaben................................ förlagd i Skövde

Skaraborgs regemente............................ förlagt » »

Älvsborgs » » » Borås

Hallands » » » Halmstad

Bohusläns » » (> Uddevalla

Värmlands fältjägarkår........................... förlagd » Karlstad

Livregementets husarer........................... förlagt » Skövde

Göta artilleriregemente........................... » » Göteborg

Karlsborgs luftvärnsregemente.................... » » Karlsborg

Göta trängkår................................... förlagd » Skövde

Andra intendenturkompaniet...................... förlagt » Karlsborg

» tygkompaniet............................ » » *

Fjärde (IV.) fördelningen.

Fördelningsstaben................................ förlagd i Stockholm

Svea livgarde.................................... förlagt » »

Stridsvagnsregementet............................ » » »

Livregementets grenadjärer....................... » » Orebro

Livgrenadjärregementet........................... » » Linköping

Upplands regemente............................. » » Uppsala

Södermanlands regemente......................... » » Strängnäs

Livregementet till häst........................... » » Stockholm

Svea artilleriregemente........................... » >> >>

Östgöta luftvärnsregemente....................... » » Linköping

Svea ingenjörkår................................. förlagd » Stockholm

Signalregementet (huvuddelen).................... förlagt » »

Svea trängkår................................... förlagd » Linköping

Första intendenturkompaniet...................... förlagt » Stockholm

» tygkompaniet............................ » » >>

övre Norrlands trupper.

Staben.......................................... förlagd i Boden

Norrbottens regemente........................... förlagt » »

Västerbottens » » » Umeå

Norrlands dragonregemente....................... » » »

Norrbottens artilleriregemente..................... » >> Boden

Bodens » ..................... * ® *

» ingenjörkår.............................. förlagd » »

Ett kompani ur signalregementet.................. förlagt » »

Tredje intendenturkompaniet...................... » » »

» tygkompaniet............................. » » »

Gotlands trupper.

Staben.......................................... förlagd på Visborgs slätt

Gotlands infanteriregemente....................... förlagt » » »

» artillerikår.............................. förlagd i Visby.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Kungl. Maj:ts förslag angående viss personal såsom infanteribefälhavare
m. m. vid kustfästningarna biträdes.

Vid en jämförelse med nuvarande fredsorganisation innebär vårt förslag i
huvudsak följande ändringar.

Östra brigaden upphör såsom självständigt förband. Brigadstaben indrages
och brigadens två infanteriregementen fördelas på I. och IY. fördelningarna.

I. (södra) fördelningsstaben flyttas till Kristianstad. Kronobergs regementes
detachement i Karlskrona och Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani i
Karlskrona indragas. Hallands regemente överflyttas till III. fördelningen
under det att I. fördelningen tillföres Jönköpings-Kalmar regemente, Göta ingenjörkår
och Smålands arméartilleriregemente. Mobiliseringscentral för signalförband
avses upprättad i Kristianstad (fördelningsstabens förläggningsort).

II. (norra) fördelningen undergår ingan annan förändring än att Norrlands
dragonregemente överflyttas till Övre Norrlands trupper och mobiliseringscentraler
för ingenjör- och signalförband avses upprättade i Östersund.

Inom III. (västra) fördelningen omorganiseras Värmlands regemente till
fältjägarkår; samförläggning ordnas med flygförband, varjämte mobiliseringscentral
för ingenjörförband avses upprättad i anslutning till kåren. Mobiliseringscentral
för signalförband avses upprättad i Skövde (fördelningsstabens
förläggningsort). Hallands regemente och andra tygkompaniet tillkomma.

Inom IV. (östra fördelningen) ställes Livgrenadjärregementet direkt under
fördelningschefen. I samband med Göta livgardes omorganisation till stridsvagnsregemente
indrages fästningsbataljonen. Vidare indrages Svea ingenjörkårs
fästningskompani. Fördelningen tillföres det nyuppsatta Östgöta luftvärnsregemente
samt första tygkompaniet.

Vid Övre Norrlands trupper tillkomma Norrlands dragonregemente och tredje
tygkompaniet samt utökas Norrbottens artillerikår till regemente. Bodenskvadronen
indrages.

Vid Gotlands trupper utökas Gotlands infanterikår till regemente.

De högre truppförbandens ledning.

Arméfördelning schef er och deras staber samt militärområdesbefälhavare.

Benämningen bör vara fördelningschef o. s. v. I övrigt biträdes Kungl.
Maj:ts förslag.

Militärbefälhavaren för Övre Norrland och kommendanten i Bodens fästning
samt deras stabsorgan.

»Militärbefälhavaren för Övre Norrland» bör benämnas »chefen för övre
Norrlands trupper» och hans stab »staben vid övre Norrlands trupper». Beträffande
denne chef och hans stabsorgan biträdes i övrigt Kungl. Maj:ts förslag
med undantag av att inskrivningsofficeren (jfr nedan under Territoriella myndigheter)
ersättes med militärområdesbefälhavare (pensionerad regementschef).

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Militärbefälhavaren på Gotland och dennes stabsorgan.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes. Fårösunds kustartillerikår (se nedan under
Kustartilleriet) förutsattes underställd militärbefälhavaren på Gotland på samma
sätt som regemente inom kustfästning är underställt vederbörande kommendant.

Lägre truppförband.

Med avseende på de truppförband, som skola räknas såsom armétruppförband,
biträdes försvarskommissionens förslag, dock att ingenjörtrupperna, i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, skola räknas såsom fördelningstruppförband.

Be lägre truppförbanden och deras förlägg ning sort er enligt här framlagt
förslag bliva följande:

Infanteriet.

Svea livgarde...................

Stridsvagnsregementet...........

Livregementets grenadjärer......

Livgrenadjärregementet..........

Jämtlands fältjägarregemente ....
Norra skånska infanteriregementet
Södra skånska infanteriregementet

Upplands regemente............

Skaraborgs regemente...........

Södermanlands regemente........

Kronobergs regemente...........

Jönköpings-Kalmar regemente

Dalregementet..................

Hälsinge regemente.............

Älvsborgs regemente............

Hallands regemente.............

Bohusläns regemente............

Gotlands infanteriregemente......

Norrbottens regemente..........

Västerbottens regemente.........

Västernorrlands regemente.......

Värmlands fältjägarkår..........

Stockholm (Järvafältet)
» »
Örebro
Linköping
Östersund
Kristianstad
Ystad (Revinge)
Uppsala
Skövde
Strängnäs
Växjö
Eksjö
Falun
Gävle
Borås
Halmstad
Uddevalla
Visborgs slätt
Boden
Umeå
Sollefteå
Karlstad

Kavalleriet.

Livregementet till häst......................... Stockholm (Järvafältet)

Skånska kavalleriregementet.................... Hälsingborg

Livregementets husarer......................... Skövde

Norrlands dragonregemente.....................Umeå

Artilleriet.

Svea artilleriregemente......................... Stockholm (Järvafältet)

Göta artilleriregemente......................... Göteborg

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Wendes artilleriregemente......

Norrlands artilleriregemente ....
Norrbottens artilleriregemente ..
Smålands arméartilleriregemente

Gotlands artillerikår...........

Bodens artilleriregemente......

Karlsborgs luftvärnsregemente .
Östgöta luftvärnsregemente ....

Ingenjörtrupperna.

Svea ingenjörkår..............

Göta ingenjörkår.............

Bodens ingenjörkår...........

Signaltrupperna.

Signalregementet (huvuddelen) .
Ett signalkompani............

Trängtrupperna.

Svea trängkår................

Göta trängkår................

Norrlands trängkår...........

Skånska trängkåren...........

Intendenturtrupperna.
Första intendenturkompaniet ..
Andra intendenturkompaniet ...
Tredje intendenturkompaniet ...

Tygtrupperna.

Första tygkompaniet..........

Andra tygkompaniet..........

Tredje tygkompaniet..........

Kristianstad

Östersund

Boden

Jönköping

Visby

Boden

Karlsborg

Linköping

Stockholm (Frösunda)

Eksjö

Boden

Stockholm (Järvafältet)
Boden

Linköping

Skövde

Sollefteå

Hässleholm

Stockholm (Järvafältet)

Karlsborg

Boden

Stockholm (Järvafältet)

Karlsborg

Boden

Landstormens uppgifter och militära organisation.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

D. Landets territoriella indelning i militärt hänseende. Territoriella

myndigheter.

Militärområdesbetälhavare och deras staber.

Fördelningarnas militärområden.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes. Fördelningarnas militärområden böra benämnas
»I. militärområdet» etc.

Övre Norrlands militärområde.

I konsekvens med vad som gäller inom övriga militärområden på fastlandet
bör den i Kungl. Maj :ts förslag upptagna inskrivningsofficern ersättas med

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

militärområdesbefälhavare (pensionerad regementschef). I övrigt biträdes
Kungl. Maj:ts förslag.

Gotlands militärområde.

Kungl. Marits förslag biträdes.

lnskrivningsområdena.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Rullföringsområdena.

Kungl. Majlis förslag biträdes.

I.andstormsområdena.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

överkommendantskapet i Stockholm.

Kungl. Majlis förslag biträdes.

Platsbetälet 1 Karlsborg.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes.

Militärassistenter vid länsstyrelserna.

Försvarskommissionens förslag om militärassistenter vid länsstyrelserna biträdes.
Dessa militärassistenter böra sålunda utgöras av pensionerade officerare
med arvode (3,180 kronor för år), varjämte kostnaderna för dessa arvoden
böra bestridas av medel under socialdepartementets huvudtitel.

I enlighet med vad som inledningsvis framhållits, bör det civila luftskyddet
snarast ordnas. Beträffande denna fråga hänvisas till särskild motion.

I övrigt biträdes Kungl. Maj:ts förslag.

E. Den militära personalens rekrytering.

Fast anställd personal.

Den fast anställda personalens rekrytering.

I Kungl. Maj:ts förslag angivna principer för den fast anställda personalens
rekrytering biträdas. Det bör dock tagas under övervägande, huruvida
icke frivilliga automobilkårens officerare jämväl böra hänföras till arméns
reservpersonal.

Behovet av fast anställd personal.

Av försvarskommissionen tillämpade principer för beräknandet av det för
krigsorganisationen erforderliga befälet av olika kategorier biträdas. Detta
innebär att bevakningsbataljoner m. fl. förband, vilka enligt Kungl. Maj:ts
förslag skola utgöras av landstormsförband, enligt här föreliggande förslag
utgöras av linjetrupper.

Värnpliktig personal.

Den värnpliktiga personalens rekrytering.

Försvarskommissionens av Kungl. Majit i princip godkända förslag om
upphävande av dels uppbådsindelningen i beväringen, dels de restriktiva bestämmelserna
för landstormens användning biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Behovet av värnpliktiga.

Beträffande beräknandet av kontingenterna till linjetjänst uttagna
värnpliktiga biträdes Kungl. Majlis förslag med avseende på
regementskontingenterna till infanteriet (800 man per fastlandsregemente
och 150 för Gotlands infanteriregemente),
kontingenten i skidlöpartjänst (500 man),

fastlandskontingenten till Gotlands infanteriregemente (600 man),
kontingenten för garnisonstjänst i Stockholm (500 man).

Kör Värmlands fältjägarkår beräknas halv regementskontingent (400 man)
och för infanteriskjutskolan jämte krigsskolan en kontingent (övningstrupp)
på sammanlagt 500 man.

I övrigt biträdes försvarskommissionens förslag till kontingenter för kavalleriet,
artilleriet (med luftvärnet), ingenjör- och signaltrupperna samt träng-,
intendentur- och tygtrupperna. Det bör dock ankomma på Kungl. Majit att
närmare bestämma örn fördelningen av kontingenten från fastlandet till Gotlands
artillerikår och kontingenterna till artilleriets skjutskola, varjämte, i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, någon uttagning av »underbefäl eller
fackmän» icke avses äga rum vid luftvärnet.

Vidare biträdes i princip Kungl. Maj :ts förslag angående storlek och fördelning
av kontingenten studenter och likställda.

En sammanfattning av de sålunda beräknade värnpliktskontingenterna giver
följande resultat: I

1		Övriga värnpliktiga i
	Studenter	linjetjänst
	och			Summa
	likställda	Underbefäl
		eller	Övriga
		fackmän
Infanteriet ..........•......	900	3,656	14,544	19,100
Kavalleriet..................	—	—	912	912
Artilleriet (luftvärnet inräknat)........	265	—	4,275	4,540
Ingenjörtrupperna ..............	70	—	1,302	1,372
Signaltrupperna...............	30	—	425	455
Trängtrupperna................	135	427	1,706	2,268
Intendenturtrupperna...........	35	88	353	476
Tvgtrupperna...............	—	—	150	150
Värnpliktiga läkare, veterinärer, tekniker m. fl. .	312	—	—	312
Officers- och reservofficersaspiranter......	295	—	—	295
Summa	2,042	4,171	23,067	29,880

I förhållande till försvarskommissionens förslag innebär uttagningen en
ökning med i runt tal 2,500 man (studenter och likställda medräknade). Beträffande
denna ökning hänvisas till uttalande i samband med värnplikten.

Försvarskommissionens av Kungl. Majit godtagna beräkning av behovet av
landstorm biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

F. De lägre truppförbandens och vissa personalkårers inre
organisation m. m.

Allmänna grunder.

Kungl. Maj :ts förslag innebär i förhållande till försvarskommissionens vissa
minskningar i den aktiva kadern vid de lägre truppförbanden. Den krigsorganisation,
varpå det här motionsvis framlagda förslaget grundar sig, räknar
emellertid med en aktiv kader vid respektive förband av minst den omfattning,
som försvarskommissionen har ansett erforderlig. Med anledning härav
och med hänsyn till kraven på fredstjänstens utförande hava försvarskommissionens
beräkningsgrunder tillämpats vid kaderns bestämmande. I vissa fall
har dock hänsyn tagits till vissa i Kungl. Maj :ts förslag framförda synpunkter
ävensom till sådana önskemål i myndigheternas yttranden över försvarskommissionens
betänkande, vilka ansetts särskilt betydelsefulla.

Infanteriet.

Beträffande infanteriregementenas personalstater biträdes försvarskommissionens
förslag med följande ändringar.

Den i Kungl. Maj:ts förslag förutsatta ökningen i fråga om kadern vid
Svea livgarde biträdes, bl. a. på grund av att här föreliggande förslag, liksom
Kungl. Maj:ts, räknar med övningstrupp för krigsskolan ur regementet. Ökningen
utgör i förhållande till försvarskommissionens förslag: 2 kaptener, 3
subalternoffinerare, 1 fanjunkare, 3 sergeanter, 11 furirer, 2 korpraler, 2 vicekorpraler
och 3 volontärer, vartill kommer en pensionerad officer med arvode.
Personalstaten för Värmlands fältjägarkår har beräknats omfatta:

1 överstelöjtnant,

1 major,

8 kaptener (därav 1 landstormsinstruktör),

15 subalternofficerare (därav 10 löjtnanter),

1 regementskassör,

7 fanjunkare,

12 sergeanter,

22 furirer,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

22 volontärer,

1 pensionerad officer (arvode) och
4 pensionerade underofficerare (arvode).

Vid stridsvagnsregementet förslås tillkomma, enligt inspektörens för infanteriet
yttrande (Kungl. Maj:ts proposition nr 225, sid. 288), 1 major, 1 löjtnant
och 1 fanjunkare.

Kavalleriet.

Försvarskommissionens förslag biträdes med av Kungl. Maj :t föreslagen
uppflyttning av 2 ryttmästarbeställningar till majorsbeställningar. Staterna

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

vid kavalleriet äro beräknade på sådant sätt att en underofficer vid varje regemente
kan avses såsom hovslagarunderofficer.

Artilleriet.

Beträffande Svea, Göta och Wendes artilleriregementen samt arméartilleriregementet
biträdes försvarskommissionens förslag med de ändringar, som
föreslagits av chefen för generalstaben (Kungl. Maj:ts proposition nr 225,
sid. 301). Genom den sålunda vidtagna ökningen, som är betingad av tillkomsten
av ytterligare en arméartilleridivision i krigsorganisationen, tillgodoses
även det särskilda krav på 1 sergeant och 1 furir vid Wendes artilleriregemente,
som beaktats i Kungl. Maj :ts förslag. Vidare föreslås, enligt chefens
för generalstaben yttrande (Kungl. Maj:ts proposition nr 225, sid. 312), ytterligare
1 kapten vid Svea artilleriregemente såsom luftvärnsinstruktör.

Beträffande Norrlands och Norrbottens artilleriregementen biträdes det förslag
till personalstat, som föreslagits av chefen för generalstaben (Kungl.
Maj:ts proposition nr 225, sid. 300 och 304).

I Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, att kust- och luftvärnshatterierna på
Gotland skola införlivas med Gotlands artillerikår, vilken på grund härav utökats
till regemente. Enär i föreliggande motion det av försvarskommissionen
föreslagna kustartilleriförbandet bibehålies, biträdes beträffande Gotlands
artillerikår kommissionens förslag.

Beträffande Bodens artilleriregemente och luftvärnsartilleriet biträdes försvarskommissionens
förslag med den ändringen, att den för luftvärnsdetachementet
vid Bodens artilleriregemente avsedda personalen, i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag, bör ingå i regementet. Ifrågavarande »överflyttningskontingent»
består av: 1 kapten, 2 subalternofficerare, 1 styckjunkare, 1 sergeant,
6 konstaplar och 5 volontärer.

Ingenjörtrupperna.

På grund av vad tidigare anförts angående ingenjörtruppernas organisation
biträdes försvarskommissionens förslag till personalstater. Inspektören för
ingenjörtrupperna, som i försvarskommissionens förslag upptagits under generalitetet,
bör dock, som tidigare anförts, upptagas på ingenjörtruppernas
gemensamma stat. Vissa mindre justeringar med avseende på den pensionerade
personalen föreslås vidare i enlighet med Kungl. Majrts förslag.

Signaltrupperna.

Enär signaltrupperna i här föreliggande förslag givits självständig ställning,
biträdes försvarskommissionens förslag till personalstat. Motsvarande
mindre justeringar som vid ingenjörtrupperna föreslås.

Trängen och trängtrupperna.

Med hänsyn till omfattningen av den krigsorganisation av trängtrupperna,
som förutsättes i detta förslag, biträdes försvarskommissionens förslag till
personalstater. Inspektören har dock, enligt Kungl. Maj:ts förslag, upptagits

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

på trängens gemensamma stat, varjämte en pensionerad underofficer med arvode
föreslås tillkomma på staten för Norrlands trängkår såsom tillsyningsman
vid arméns hundgård.

Intendenturkåren och intendenturtrupperna

Med beaktande av vad Kungl. Majit föreslagit beträffande regementsintendenter
och förvaltare samt av fredsorganisationens utökning i här föreliggande
förslag biträdes försvarskommissionens förslag till personalstat. Härvid
kommer en ökning av sistnämnda förslag att äga rum med 4 kaptener och 6
förvaltare samt en minskning Ined 2 löjtnanter.

Fortifikationskåren.

Med hänsyn till vad sojna tidigare anförts i samband med försvarsväsendets
ledning och arméns förvaltningsorganisation i vad rör fortifikationens ändrade
ställning enligt här föreliggande förslag biträdes Kungl. Majits förslag
till personalstat för fortifikationskåren. Såsom tidigare anförts bör dock chefen
för kåren, som i Kungl. Maj :ts förslag upptagits under generalitetet, uppföras
på kårens stat. Vidare böra, i huvudsak enligt försvarskommissionens
beräkningsgrunder, 1 kapten och 1 fanjunkare (avsedda för marinförvaltningen)
och 3 sergeanter (avsedda för fästningarna) tillkomma, varjämte 1 kaptensbeställning
uppflyttas till majorsbeställning.

Fälttygkåren.

Enligt Kungl. Majits förslag organiseras icke särskilda tygtrupper. Enär
dylika trupper äro upptagna i här föreliggande förslag, och då detsamma
även i övrigt ansluter sig till försvarskommissionens beräkningar angående
tygkåren, biträdes kommissionens förslag till personalstat. Namnet »tygkåren»
bör dock enligt Kungl. Majits förslag, ändras till »fälttygkåren», varjämte
likaledes i enlighet med i sistnämnda förslag angivna principer, vissa
mindre ändringar inom staten böra vidtagas.

Följande stat för fälttygkåren föreslås därför:

Militär personal.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

6 majorer,

26 kaptener,

4 löjtnanter,

6 fanjunkare,

10 sergeanter och

20 furirer.

Civilmilitär personal.

7 tygingenjörer av 1. klassen,

1 tygingenjör av 2. klassen,

11 tygförvaltare av 1. klassen,

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

12 tygförvaltare av 2. klassen,

2 förvaltningsskrivare,

33 tygverkmästare av 1. klassen,

3 tygverkmästare av 2. klassen,

6 tygskrivare,

17 tyghantverkare av 1. klassen,

73 tyghantverkare av 2. klassen och

7 fortmaskinister.

G. Den militära utbildningen.

Utbildningen vid truppförbanden.

De värnpliktigas utbildning.

I fråga om de värnpliktigas utbildning ansluter sig Kungl. Majlis förslag
i stort sett till försvarskommissionens, ehuru departementschefen delar den
från skilda håll uttalade åsikten, att repetitionsövningar endast vart annat
år kan komma att medföra allvarliga olägenheter, vilka olägenheter främst
beröra befälet, särskilt reservbefälet.

Även örn en ökning av utbildningstiden till sådan omfattning synes påkallad,
att åtminstone årliga repetitionsövningar kunde anordnas, biträdes dock
här, främst av ekonomiska skäl, Kungl. Maj:ts förslag. Förutsättningen för
ett dylikt ställningstagande synes dock vara, att det fast anställda befälets
kvalitet tillgodoses på det sätt, som tidigare i denna motion har föreslagits.
Endast genom en dylik åtgärd torde det nämligen vara möjligt att undvika
de olägenheter, som, enligt departementschefens uttalande, bliva en följd av
de begränsade befälsföringsmöjligheterna för reservbefälet.

I Kungl. Maj:ts förslag förutsättes viss omläggning i förhållande till försvarskommissionens
förslag av utbildningen för den s. k. vintergruppen. Denna
omläggning medför vissa fördelar, men synes förutsätta regementskontingenter
vid infanteriet av den omfattning, som föreslås av Kungl. Maj:t och,
såsom tidigare framhållits, jämväl i detta förslag.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag att utbildningen vid luftvärnsartilleriet
skall ske efter samma grunder som vid artilleriet i övrigt. Denna anordning
har, såsom tidigare anförts, jämväl upptagits i detta förslag.

Beträffande utbildningen vid signaltrupperna och tygtrupperna biträdes
försvarskommissionens förslag.

Pa grund av vad ovan anförts biträdes därför Kungl. Maj :ts förslag utom
vad beträffar signaltrupperna och tygtrupperna, där försvarskommissionens
förslag biträdes.

Fast anställt manskaps utbildning.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Utbildningen i övrigt vid truppförbanden.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Officersutbildningen.

Allmänna synpunkter.

Kungl. Maj:t har föreslagit vissa ändrade principer beträffande officersutbildningens
allmänna anordnande i förhållande till försvarskommissionens
förslag. Med beaktande av att den arméorganisation, som här föreslagits, i
viss mån avviker från den av försvarskommissionen förutsatta, varigenom vissa
modifikationer bliva erforderliga, böra dock de av försvarskommissionen
på omfattande utredningar grundade riktlinjerna för officersutbildningen bliva
vägledande vid bestämmandet av nämnda utbildnings framtida ordnande.

Beträffande utbildningen till officer på stat eller i reserven medför Södermanlands
regementes bibehållande, att krigsskolan icke kan förläggas till
Strängnäs. I här föreslagna arméorganisation erfordras icke heller krigsskolan
såsom stomme för ett fördelningsinfanteriregemente, varför den av försvarskommissionen
föreslagna organisationen kan undergå vissa modifikationer.

Intet hinder föreligger dock att krigsskolan, i samband med en blivande förläggning
till Järvafältet, i stort sett organiseras enligt försvarskommissionens
förslag såsom en för all utbildning till officer gemensam skola. Intill dess
beslut örn krigsskolans framtida förläggning kan träffas, synes man dock
kunna begränsa sig till en förbättring av den nuvarande organisationen.

Utbildningen till officer på stat.

I anslutning till vad ovan anförts biträdes Kungl. Maj:ts förslag.
Utbildningen till officer i reserven.

I anslutning till vad ovan anförts biträdes Kungl. Maj :ts förslag.

Underofficersutbildningen.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder intet yrkande.

Centrala utbildningsanstalter och utbildningskurser.

Krigsskolan.

I enlighet med vad tidigare anförts biträdes Kungl. Maj:ts förslag till organisation
av krigsskolan, varvid dock, på grund av beräknat ökat antal elever
— vid officerskursen omkring 100 och vid reservofficerskursen omkring
195 •—- en kadettofficer bör tillkomma vid reservofficerskursen.

Truppslag sskolorna.

Allmänna synpunkter.

Ett nödvändigt villkor för att nu gällande principer för utbildning till officer
på stat även i fortsättningen skola kunna godtagas synes vara, att truppslags
skolorna, på sätt försvarskommissionen föreslagit, bliva obligatoriska.
På grund härav biträdes i princip försvarskommissionens förslag.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet (infanteriofficersskolan).

I enlighet med vad ovan anförts bör infanteriofficersskolan fastare sämorganiseras
med skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, varför, med biträBihang
till riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

dande i övrigt av Kungl. Maj :ts förslag, 5 kompaniofficerare föreslås tillkomma
med arvoden på skolans stat.

T rängofficersskolan.

Av skäl, som ovan anförts, biträdes försvarskommissionens förslag.
Artilleri- och ingenjörhög skolans allmänna kurs.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder intet yrkande.

Högskolorna.

Krigshögskolan.

Beträffande krigshögskolan förelås i enlighet med generalfälttygmästarens
och inspektörens för artilleriet förslag (Kungl. Maj:ts proposition nr 225,
sid. 372), att majorer, lärare vid högskolan, skola upptagas såsom majorer
eller kaptener, vilket i så fall, såsom inspektören för militärläroverken föreslår,
även bör gälla läraren i Sveriges strategiska förhållanden. I övrigt biträdes
Kungl. Maj :ts förslag.

Artilleri- och ing enjörhö g skolans högre kurs.

.Vid artilleri- och ingenjörhögskolans högre kurs böra, på grund av beräknat
större antal elever i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, upptagas ytterligare
två komimenderade lärare. I övrigt biträdes nämnda förslag.

Ridskolan.

Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes, varvid dock bör framhållas betydelsen
av att kurser för furirer ur infanteriet komma till stånd.

Artilleriets skjutskola.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes med beaktande av vad tidigare anförts angående
lärarna vid skjutskolan.

Arméns underofficer sskola.

Med hänsyn till beräknat ökat antal elever vid arméns underofficersskola
föreslås, i enlighet med försvarskommissionens förslag, en ökning av Kungl.
Maj :ts förslag med 2 avdelningschefer. I övrigt biträdes Kungl. Maj:ts
förslag.

Särskilda utbildning skurser.

Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes. Anslag för regementskassörs- och reservunderofficerskurser
bör beräknas.

Landstormens utbildning.

Obligatorisk utbildning.

Ehuru motionärerna, i motsats till föredragande departementschefen, anse
ett ökat dagantal för obligatoriska övningar för landstormen vara såväl av
behovet påkallat som ur social synpunkt möjligt att utkräva, vilja vi, främst
av ekonomiska skäl, icke påyrka en ökning utöver Kungl. Maj :ts förslag, varför
detsamma biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Frivillig utbildning.

''Av den utredning, som förebragts av chefen för generalstaben (Kungl.
Maj:ts proposition nr 225, sid. 390—391), framgår, att de egentliga övningskostnaderna
för den av Kungl. Majit anbefallda frivilliga landstormsbefälsutbildningen
ingalunda kunna anses täckta med det anslag på 160,000 kronor,
som föreslås av Kungl. Majit. Försvarskommissionen har också framhållit,
att en förnyad omprövning av anslaget kan bliva nödvändig. Motionärerna,
som anse den frivilliga befälsutbildningen vara ett villkor för att
den föreslagna landstormsorganisationen skall kunna upprätthållas till avsedd
omfattning och kvalitet, vilja understryka den av försvarskommissionen
framförda uppfattningen.

Kungl. Maj :t har vidare icke upptagit särskilda landstormsinstruktörer vid
infanteriet. Då dessa instruktörer i fredstid utgöra en nödvändig förbindelselänk
mellan den frivilliga landstormsorganisationen och armén samt vid mobilisering
äro avsedda att fylla betydelsefulla befattningar vid vissa landstormsförband,
ansluta vi oss även i detta avseende till försvarskommissionen.
Hänsyn härtill har också tagits vid beräknandet av infanteriets personalstater.

På grund av vad sålunda anförts, biträdes försvarskötamissionens förslag
angående den frivilliga utbildningen, vilket förslag i förhållande till Kungl.
Maj :ts innebär, att dels riksdagen uttalar sig för en framtida omprövning av
anslaget till utbildningen, dels landstormsinstruktörer skola finnas vid samtliga
infanteriregementen — utom stridsvagnsregementet — och Värmlands
fältjägarkår, därav 1 major på stat vid Svea livgarde och 1 kapten på stat
vid övriga truppförband.

Det frivilliga skytteväsendet.

I Kungl. Maj :ts förslag upptages icke särskilt anslag för frivilliga skytteväsendets
främjande. Motionärerna, som, i motsats till föredragande departementschefen,
anse, att det frivilliga skytteväsendet även har stor betydelse ur
försvarssynpunkt, biträda försvarskommissionens förslag om ett årligt anslag
för ifrågavarande ändamål på 470,000 kronor.

H. Armémusiken.

I förhållande till Kungl. Majits förslag innebär föreliggande motion ett
bibehållande av följande truppförband, vilka nu hava musikkårer:

Jämtlands fältjägarregemente,

Södra skånska infanteriregementet,

Upplands regemente och

Värmlands regemente (i form av Värmlands fältjägarkår).

Med anledning härav föreslås, att de tre förstnämnda regementena erhålla
musikkårer såsom flertalet infanteriregementen (typ II), under det att särskild
musikkår icke beräknas för Värmlands fältjägarkår, enär en dylik, så -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

som i annat sammanhang anföres, upptagits vid det till Karlstad förlagda flygförbandet.
Genom att musikkår beräknats för Jämtlands fältjägarregemente,
erfordras icke musikkår vid Norrlands artilleriregemente. Icke heller erfordras
musikkår vid Svea artilleriregemente, enär detta regemente föreslås kvarbliva
i Stockholm.

I Kungl. Maj:ts förslag förutsättes icke särskild musikkår vid Skånska
trängkåren. I detta fall biträdes emellertid försvarskommissionens förslag,
varvid dock, på grund av de betänkligheter, solm rests mot musikkår av typ
IV, musikkår av typ III föreslås för kåren.

I anslutning till vad Svenska underofficersförbundet anfört i sitt yttrande
(Kungl. Maj :ts proposition nr 225, sid. 395) föreslås vidare, att en musiksergeantbeställning
vid vartdera Svea livgarde och Norrbottens regemente
uppflyttas till en musikfanjunkarebeställning.

I övrigt biträdes Kungl. Majrts förslag.

Den föreslagna musikorganisationen kommer sålunda att innebära följande
ändringar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag:

Musikkårer av typ I skola finnas vid Svea livgarde och Norrbottens regemente,
varvid dock antalet musikfanjunkare ökas med 1 och antalet musiksergeanter
minskas med 1.

Musikkårer av typ II skola finnas vid Livregementets grenadjärer, Livgrenadjär
regementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, Skaraborgs
regemente, Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings-Kalmar
regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente,
Hallands regemente, Bohusläns regemente, Gotlands infanteriregemente,
Västerbottens regemente och Västernorrlands regemente.

Musikkårer av typ III skola finnas vid Livregementet till häst, Skånska
kavalleriregementet, Göta artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente,
Karlsborgs luftvärnsregemente och Skånska trängkåren.

Kostnaderna för den föreslagna musikorganisationen hava beräknats till
1,381,069 kronor. I.

I. Civilmilitära och civila kårer och stater.

F ältläkar kår en.

Kungl. Maj:ts förslag till fältläkarkårens organisation innebär vissa ändringar
i förhållande till försvarskommissionens. Sålunda bibehållas bataljonsläkarna
vid flertalet infanteri- och artilleriregementen. Detta förslag biträdes.
Härvid kan dock, i enlighet med generalfältläkarens yttrande (Kungl.
Maj:ts proposition nr 225, sid. 404), bataljonsläkarbeställningen vid Svea artilleriregemente
indragas, enär regementet fortfarande förutsättes bliva förlagt
i Stockholm.

Likaledes biträdes Kungl. Majrts ändringsförslag beträffande läkarbehovet
i Boden, vid garnisonssjukhuset i Stockholm och vid krigsskolan.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

För stridsvagnsregementet och för Värmlands fältjägarkår beräknas 1 bataljonsläkare
vid varje förband och för Östgöta luftvärnsregemente 1 regementsläkare.

Läkarpersonalen vid sjukvårdsinspektionen har beräknats enligt försvarskommissionens
förslag.

På grund av organisationens ökade omfattning enligt här föreliggande förslag
bör antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren ökas från 20 enligt Kungl.
Maj :ts förslag till 25.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts bör den aktiva läkarpersonalen
beräknas sålunda:

1 generalfältläkare och 1 Överfältläkare.

Vid sjukvårdsinspektionen 1 regements- och 1 bataljonsläkare.

För var och en av fyra fördelningar 1 fältläkare.

För varje infanteriregemente utom stridsvagnsregementet, Gotlands
infanteriregemente och Norrbottens regemente 1 regements- och 1 bataljonsläkare.

För stridsvagnsregementet 1 bataljonsläkare och för Värmlands
fältjägarkår 1 bataljonsläkare.

För varje kavalleriregemente 1 bataljonsläkare.

För varje fördelningsartilleriregemente ävensom för Smålands
arméartilleriregemente 1 regementsläkare samt beträffande
Göta artilleriregemente och Smålands arméartilleriregemente dessutom 1
bataljonsläkare.

För Karlsborgs luftvärnsregemente 1 regementsläkare (tillika
cbefläkare vid garnisonssjukhuset) och för Östgöta luftvärnsregemente
1 regementsläkare.

För vardera Svea och Göta ingenjörkår 1 bataljonsläkare.

För signalregementet 1 bataljonsläkare.

För varje trängkår 1 regements- och 1 bataljonsläkare.

Vid militärbefälet på Gotland 1 regements- och 1 bataljonsläkare.

Vid staben vid övre Norrlands trupper 4 regementsläkare
(tjänstgörande enligt Kungl. Maj:ts förslag) och 2 bataljonsläkare.

Vid garnisonssjukhuset å Karlsborg (förutom chefläkaren)
1 bataljonsläkare.

Vid garnisonssjukhuset i Stockholm 2 regementsläkare.

Vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Den sålunda föreslagna aktiva läkarpersonalen utgör sammanlagt:

1 generalfältläkare,

1 Överfältläkare,

4 fältläkare,

37 regementsläkare,

39 bataljonsläkare, samt

25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Militärläkarnas utbildning.

Kungl. Maj :ts förslag föranleder intet yrkande.

Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes. Beträffande antalet befattningar vid arméns
sjuksköterskekår medför den bär föreslagna organisationen en ökning
med 3.

Fältveterinär kåren.

Kungl. Maj:ts förslag kan i stort sett biträdas. Den ändrade organisationen
enligt här föreliggande förslag kräver dock vissa jämkningar. Sålunda bör,
med hänsyn till den föreslagna utökningen av trupperna i Boden, en bataljonsveterinär
tillkomma vid staben vid övre Norrlands trupper, varjämte för intendenturförvaltningen,
i enlighet med försvarskommissionens förslag, bör avses
regementsveterinär i stället för bataljonsveterinär.

Ersättning till civila veterinärer beräknas, enligt i Kungl. Maj:ts förslag
angivna grunder, sålunda:

För veterinärvården vid vartdera Livregementets grenadjärer, Södra skånska
infanteriregementet, Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, Dalregementet,
Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns
regemente och Smålands arméartilleriregemente beräknas ett arvode av

1.000 kronor för år, vartill bör komma 200 kronor för år såsom arvode för besiktning
vid in- och utmönstring av ackord- och lejda hästar.

Motsvarande arvoden för veterinärvården vid Upplands regemente och arméns
underofficersskola beräknas till sammanlagt 2,000 kronor, vid Karlsborgs luftvärnsregemente
till 700 kronor, vid Gotlands trupper till 500 kronor, vid Värmlands
fältjägarkår till 500 kronor och vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
till 300 kronor, allt för år. Härtill bör komma ett besiktnings arvo de
enligt ovan av 100 kronor för år för Värmlands fältjägarkår.

Sammanlagt erfordras sålunda för år dylika arvoden till ett belopp av

14.000 kronor.

I enlighet med vad ovan anfört föreslås, att fältveterinärkårens stat skall
omfatta följande personal på kårens stat:

1 överfältveterinär,

4 fältveterinärer,

8 regementsveterinärer, och

12 bataljonsveterinärer.

Polispersonalen.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes, varvid chefens för generalstaben förslag örn
utbildning i polistjänst (Kungl. Maj:ts proposition nr 225, sid. 423) bör tagas
under omprövning.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

J. Sammandrag av föreslagna personalstater.

Enligt i Kungl. Maj :ts förslag angivna grunder lämnas i bilaga A ett sammandrag
över här föreslagna personalstater, varvid jämförelse emellertid göres
med försvarskommissionens förslag till dylika stater.

K. Arméns reservpersonal.

Reservstaten.

Keservstatens storlek blir beroende av krigsorganisationens omfattning. Antalet
beställningar på reservstat måste dock ställas i visst förhållande till antalet
beställningar på stat.

Den krigsorganisation, som här föreslås, kräver i och för sig en reservstatsorganisation
av något större omfattning än den av försvarskommissionen föreslagna.
Å andra sidan är den här föreslagna krigsorganisationen kvalitativt
sett något starkare än försvarskommissionens vad beträffar aktivt befäl. På
krigsorganisationen grundade beräkningar visa också, att, i förhållande till
försvarskommissionens förslag, antalet kompaniofficerare kan minskas, under
det att antalet underofficerare bör ökas.

Vid övervägande av dessa faktorer hava motionärerna kommit till den uppfattningen,
att en med hänsyn till behovet lämpligt avpassad reservstat bör
omfatta 1 generalmajor, 5 överstar, 84 majorer, 260 kompaniofficerare, 240
underofficerare, 3 fältläkare och 3 regementsläkare.

Beträffande löne- och pensionsförhållanden biträdes Kungl. Maj:ts förslag,
önskvärt är dock att pensionsförhållandena för den reservstatspersonal, som
är pensionerad vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande, ävenledes bliva
reglerade.

Likaledes biträdes Kungl. Maj:ts förslag beträffande reservstatsanställning
såsom underofficerare för vissa furirer samt beträffande bestämmelserna i övrigt
för anställning, befordran, tjänstgöring m. m.

På grund av vad sålunda anförts föreslås, att arméns reservstat bestämmes
att omfatta
1 generalmajor,

5 överstar,

84 majorer,

260 kompaniofficerare,

240 underofficerare,

3 fältläkare,

3 regementsläkare, samt

att löner och pensioner ordnas enligt Kungl. Maj :ts förslag.

Reservstat för furirer vid Gotlands trupper.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personal i arméns reserver.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes. Av reservutnämnd personal erfordras dock
enligt de beräkningar, som ligga till grund för här framlagt förslag till härordning,
en årlig rekrytering av omkring 195 reservofficerare, 135 reservunderofficerare,
6 bataljonsläkare och 2 å 3 bataljonsveterinärer.

Väg- och vattenbyggnadskåren.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

L. Arméns övergångsstat.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder intet yrkande.

M. Arméns hästar och remonteringsväsendet.

Arméns hästar.

Egna t jäns tehästar.

Kungl. Maj:ts förslag örn egna tjänstehästars ersättande med stamhästar
biträdes.

Stamhästar.

Med biträdande av de beräkningsgrunder, som legat till grund för Kungl.
Maj :ts förslag, bör antalet stamhästar beräknas sålunda.

Vid försvars- och armést a berna :

1 häst för var och en av chefen för armén, cheferna för försvarsoch
arméstaberna, för sektionschefen vid försvarsstaben, för
högst 3 officerare ur armén vid sistnämnda stab, för chefen för
lantförsvarets kommandoexpedition ävensom för officerarna på
generalstabskårens stat tjänstgörande vid försvarsstaben, arméstaben,
lantförsvarets kommandoexpedition, järnvägsstyrelsens
militärbyrå och rikets allmänna kartverk samt omkring
25 hästar för vid arméstaben m. m. tjänstgörande officerare

utöver nu nämnda eller tillhopa.......................... 71 hästar

Vid infanteriinspektionen m. m.:

1 häst för var och en av inspektören för infantariet, stabschefen
vid infanteriinspektionen, samt en regementsofficer och fyra
kompaniofficerare, tjänstgörande vid inspektionen, ävensom

1 häst för chefen för infanteriskjutskolan ................ 8 »

Vid k a v a 11 e r i i n s p e k t i o n e n :

2 hästar för var och en av inspektören för kavalleriet och stabschefen
vid kavalleriinspektionen ........................ 4 »

Vid artilleriinspektionen m. m.:

1 häst för var och en av inspektören för artilleriet, officerarna
på artilleristabskårens stat samt chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan
...................................... 15 »

Motioner i Första kammaren, Nr 381. 41

Vid ingenjörinspektionen:

1 häst för var och en av inspektören för ingenjörtrupperna,
stabschefen vid ingenjörinspektionen samt fyra kompaniofficerare
.............................................. 6 hästar

Vid träng inspek t i onen :

1 häst för var och en av inspektören för trängen, stabschefen

vid tränginspektionen samt två kompaniofficerare.......... 4 »

Vid veterinärinspektionen m. m.:

1 häst för var och en av överfältveterinären, regementsveterinären
vid veterinärinspektionen och regementsveterinären vid intendenturförvaltningen
................................ 3 »

Vid arméns tygförv a11ning:

1 häst för var och en av generalfälttygmästaren, fälttygmästaren
och byråcheferna samt 8 hästar för vid tygförvaltningen
tjänstgörande officerare utöver nu nämnda................ 15 »

Vid förde1ningsst a ber :

1 häst för var och en av fyra fördelningschefer, fyra stabschefer,
fyra mobiliseringsofficerare, åtta adjutanter och fyra
fördelningsveterinärer samt 3 hästar vid var och en av fyra
arméfördelningsstabers reservgrupper av hästar............ 36 »

Vid staben vid övre Norrlands trupper:

1 häst för var och en av chefen för övre Norrlands trupper, kommendanten
i Bodens fästning, stabschefen, två mobiliseringsofficerare,
två adjutanter och stabsveterinären samt 2 hästar
i reservgruppen ...................................... 10 »

Vid m i 1 i t ä r b e f ä 1 s s t a b e n på Gotland:

1 häst för var och en av militärbefälhavaren, stabschefen och adjutanten
............................................ 3 »

Vid krigshögskolan:

1 häst för var och en av chefen och fyra lärare av regementsofficers
grad med beställning å krigshögskolans stat........ 5 »

Summa för högre staber 180 hästar.

Vid infanteriet:

19 regementen ä 29 hästar................................ 551 hästar

1 regemente ä 10 » 10 »

1 kår å 14 » ................................ 14 »

stridsvagnsregementet .................................. 10 »

ytterligare hästar för Svea livgarde och Norrbottens regemente 7 »

Summa 592 hästar.

Därav draghästar 164 »

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Vid kavalleriet:

för kavalleriets eget behov ................................2,234 hästar

» rekrytering av stamhästgrupper och infanteriets stabs grupp

............................................ 90 »

Vid artilleriet:

för Svea, Göta och Wendes artilleriregementen .,
» Norrlands och Norrbottens artilleriregementen
» Smålands arméartilleriregemente ..........

» Gotlands artillerikår ....................

» Bodens artilleriregemente..................

» Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen

Vid ingenjörtrupperna:

för Svea ingenjörkår ........................

» Göta » ......................

» Bodens » ......................

Summa 2,324 hästar.

....... 900 hästar

...... 400 »

...... 55 »

...... 20 »

...... 50 »

...... 40 »

Summa 1,460 hästar.

....... 40 hästar

30 »

...... 30 »

Summa 100 hästar.

För signalregementet............................ 25 hästar

För trängtrupperna ............................ 224 »

För intendenturtrupper na .................... 3 »

För ridskolan ........ 10 »

För arméns underofficers skola ........ 9 »

För krigsskolan ........................ 7 »

Summa för signalregementet m. fl. 278 hästar.

Summa armén 4,934 hästar.

Ackordhästar.

Med biträdande av de principer, som legat till grund för Kungl. Maj :ts förslag
vid beräknandet av tjänstgöringsdagar för ackordhästar, uppskattas antalet
dylika tjänstgöringsdagar enligt här föreliggande förslag till sammanlagt
243,000, fördelade enligt nedanstående:

Infanteriet .................................. 44,000 ackordhästdagar

Kavalleriet .................................. 1,500 »

Artilleriet .................................. 140,000 »

Ingenjörtrupperna ............................ 22,500 »

Signaltrupperna ........................... 8,000 »

Trängtrupperna .............................. 25,000 »

Infanteriskjutskolan .......................... 500 »

Krigsskolan och officersaspirantskolor .......... 1,000 »

Arméns underofficersskola .................... 500 »

Summa 243,000 ackordhästdagar.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Remonteringsväsendet.

Remontering sbehovet.

Kungl. Maj :ts förslag angående remonteringsbehovets beräknande biträdes i
princip. Den här föreslagna arméorganisationen kräver inköp av 450 hästar
årligen.

Remontutbildningen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes, varvid dock remonteringsbehovet bör fyllas
och remontutbildningen äga rum enligt nedanstående tablå:

	Antal stam-hästar, på vilka remon-tering be-	Årlig remontering	Remontutbildning vid

	räknas	%	Antal
Högre staber m. m.
försvars- och arméstaberna . . . infanteriinspektionen ......
kavalleriinspektionen...... veterinärinspektionen...... fördelnings- och militärbefälsstaber	137	10	14	Kavalleriet och ridskolan
krigshögskolan . .,....... artilleriinspektionen....... ingenjörinspektionen......	43	10	4	Remontdressyranstalten
tränginspektionen .......
tygförvaltningen........ Infanteriet............	308 rid-	10	31	Kavalleriet och ridskolan
	120 .	—	—
	164 drag-	10	16	Kavalleriet och ridskolan
Kavalleriet............ Artilleriet	2,190	10	219 117
Artilleriet
icke motoriserade truppförband . .	1,300	9
motoriserade truppförband ....	125	9	11	Remontdressyranstalten
luftvämsförband........	40	9	4	>
Ingenjörtrupperna.........	110	9	9	Ingenj örtrupperna
Signaltrupperna.........	25	9	2	Signaltrupperna
Trängtrupperna..........	224	9	20	Trängtrupperna
Intendentnrtrnpperna....... Krigsskolan...........	3 7	9 10	} ;	Remontdressyranstalten
Ridskolan............	10	10	i	Ridskolan
Arméns underofdcersskola.....	9	10	i	Remontdressyranstalten
Summa	—	—	450

Arméns årliga remonteringsbehov enligt här föreliggande förslag utgör, så -

som ovan nämnts, 450 hästar, fördelade sålunda:

Infanteriet .............................................. 16 hästar

Kavalleriet och ridskolan (därav för högre staber 14, för infanteriet
31 och för ridskolan 1) ............................ 265 »

Artilleriet .............................................. 117 »

Ingenjörtrupperna ........................................ 9 »

Signaltrupperna .......................................... 2 »

Trängtrupperna .......................................... 20 »

Remontdressyranstalten................................... 21 »

eller tillhopa 450 hästar.

44 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Remont ering s väsendets ledning och remontdepåerna.

Kungl. Majlis förslag biträdes.

N. Armémuseum.

Kungl. Maj:ts förslag till organisation av armémuseum innehar, enligt motionärernas
uppfattning, en icke nödvändig beskärning av försvarskommissionens
förslag, varför detta senare biträdes.

O. Särskilda personalfrågor.

Enligt utredning, som framlagts i chefens för generalstaben yttrande över
försvarskommissionens betänkande, kommer underlöjtnantsgradens slopande såsom
lägsta tjänstegrad för officerare samt tilläggande av sergeants tjänstegrad
för vissa officersaspiranter att medföra allvarliga olägenheter såväl i fredstid
som under krig. Då dessa frågor emellertid tillkomma Kungl. Majit att avgöra,
synes riksdagen, med biträdande i princip av Kungl. Maj :ts förslag angående
officerares och underofficerares tjänsteställning,
icke böra göra något bindande uttalande för dessa tjänstegraders benämning
utan överlåta benämningsfrågan till Kungl. Majit.

Försvarskommissionens förslag angående tjänsteställning och pensionsålder
för regementskassörer biträdes.

Beträffande passagesystemet vid Bodentruppförbanden
biträdes Kungl. Majits förslag, varvid dock bör säkerställas, att jämväl den
civilmilitära personalen kommer i åtnjutande av förmåner av fri flyttning.

I övrigt biträdes Kungl. Majits förslag.

IV. Lantförsvarets kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för det här framlagda förslaget
till lantförsvarets ordnande hava i stort sett samma principer tillämpats, som
kommit till uttryck i försvarskommissionens förslag. I likhet med vad som
skett i Kungl. Majits förslag hava emellertid å ena sidan dyrtidstillägg till
personalen medtagits, å andra sidan de av 1925 års härordning föranledda
övergångskostnaderna uteslutits.

Beträffande kostnadsberäkningarna må i övrigt följande anföras.

Beträffande avlöning till fast anställd personal biträdas
beräkningsgrunderna enligt Kungl. Maj :ts förslag.

Likaledes biträdes Kungl. Maj:ts förslag vad beträffar dagskostnaderna
för mathållning och furage samt arvoden till
pensionerad personal.

Kostnaderna för luftvärnsvapnet hava inräknats i lantförsvarets
kostnader.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

I anslutning till vad som inledningsvis anförts hava kostnaderna för e ngångsanskaffning
av materiel upptagits enligt försvarskommissionens
förslag med tillägg för viss luftvärnsmateriel och materiel för en
arméartilleri division.

Kostnaderna för byggnader behandlas gemensamt för samtliga försvarsgrenar.

Beträffande kostnadsberäkningarnas uppställning följes
Kungl. Maj:ts förslag.

I likhets med Kungl. Maj:ts förslag förutsättas smärre jämkningar mellan
vissa reservationsanslag.

Kostnaderna för engångsanskaffning av materiel hava beräknats
till 97.2 milj. kronor, varav 41.5 milj. för luftvärnsvapnet och återstoden
för armén i övrigt.

Omkring hälften av engångskostnaderna, eller 46.2 milj. kronor, bör jämnt
fördelas på sjuårsperioden 1936/1937—1942/1943 med en årskvot av 6.6 milj.
kronor. Återstoden, eller 51.0 milj. kronor, bör utgå såsom ett särskilt anvisat
belopp i och för en omedelbar anskaffning av den för arméns krigsberedskap
mest nödvändiga materielen. Med hänsyn till industriens leveransmöjligheter
måste dock sistnämnda engångsanskaffning fördelas på treårsperioden
1936/1937—1938/1939 med en årskvot av 17 milj. kronor.

Närmare motivering och beräkningar avseende engångskostnaderna och deras
fördelning framgå av bilaga B.

Sammanlagda årskostnaderna för lantförsvaret efter genomförd härordning
uppgå till 78,171,000 kronor, häri icke inberäknat kostnaderna för engångsanskaffning
av materiel ej heller dyrtidstillägg.

För engångsanskaffning av materiel beräknas enligt ovan under sjuårsperioden
1936/1937—1942/1943 ett årligt anslag på 6,600,000 kronor.

Dyrtidstillägg beräknas årligen uppgå till 3,000,000 kronor.

Lantförsvarets kostnader beräknas på grund härav omfatta:

Budgetåren 1 9 3 6/ 1 9 3 7 —1 9 42 /1 9 43:
årskostnader utom dyrtidstillägg och engångskostnader . . 78,171,000 kronor

engångskostnader ................................... 6,600,000 »

dyrtidstillägg ...................................... 3,000,000 »

Summa 87,771,000 kronor.

Budgetåren 1 943/1 944 —1 945/1 946:
årskostnader utom dyrtidstillägg och engångskostnader . . 78,171,000 kronor

engångskostnader .................................. — »

dyrtidstillägg ...................................... 3,000,000 »

Summa 81,171,000 kronor.

Beträffande ovanstående avredovisning bör framhållas, att å ena sidan det
särskilda tilläggsanslaget på 17 milj. kronor under vart och ett av budgetåren
1936/1937—1938/1939 icke är medtaget, å andra sidan att hänsyn icke tagits

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

till den reducering av årskostnaderna, som uppstår genom kaderökningens successiva
genomförande (jfr nedan under övergången till den nya härordningen).

V. Övergången till den nya härordningen.

Allmänna grunder.

Genomförandet av den nya härordningen bör taga sin början från och med
budgetåret 1936/1937. I detta avseende biträdes sålunda försvarskommissionens
förslag.

Kostnaderna för nyanskaffning av krigsmateriel hava, enligt tidigare angivna
grunder, beräknats fördelade på en tidsperiod av sju år.

ökningen av kadrarna bör, på av försvarskommissionen anförda skäl, fördelas
på en tidsperiod av tio år med början budgetåret 1936/1937. Härvid biträdes
försvarskommissionens förslag örn övergångstidens uppdelning på tre skeden,
omfattande:

första skedet budgetåret 1936/1937,

andra skedet budgetåret 1937/1938—1939/1940 och

tredje skedet budgetåret 1940/1941—1945/1946.

Förberedelser.

Enär genomförandet av den nya härordningen beräknas taga sin början redan
budgetåret 1936/1937, erfordras icke särskilda förberedelser i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag.

Arméstaben, inspektionerna och arméförvaltningen.

Försvarskommissionens förslag biträdes med beaktande av att särskild fortifikationsstyrelse
icke organiseras.

I detta sammanhang bör framhållas, att försvarsstaben förutsattes bliva
organiserad under andra skedet av övergångstiden.

Territoriella myndigheter. Inskrivningsväsendet m. m.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

Truppförbandens och undervisningsverkens organisation.

Kaderökningens fördelning på de olika skedena bör äga rum enligt bifogade
översikt över förändringarna i arméns aktiva kader under övergångstiden (bilaga
C).

Nyuppsättning, omorganisation och indragning av truppförband förutsättes
i huvudsak äga rum under budgetåret 1939/1940. Beträffande överflyttning
av personal mellan truppförbanden, förtidspensionering av viss dylik personal
samt de nytillkomna beställningarnas fördelning på skilda truppförband och
budgetår biträdes försvarskommissionens förslag.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Väg- och vattenbyggnadskåren.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Reservstaten.

Reservstatens uppsättande bör taga sin början under första skedet (budgetåret
1936/1937) enligt tidigare till årets riksdag inlämnad motion. Vad
beträffar andra och tredje skedena förutsättes, att myndigheterna till Kungl.
Majit inkomma med plan för reservstatens fortsatta uppsättande.

På reservstat den 1 juli 1936 befintlig personal bör äga åtnjuta de föreslagna
höjda avlönings- resp. pensionsbeloppen från och med nämnda dag.

Hästar och remontering.

Försvarskommissionens förslag biträdes.

Materielanskaffning.

Materielanskaffningen för den nya härordningen bör äga rum enligt tidigare
angiven plan.

Kaserner m. m.

överlämnandet till marinen av infanterikasemema i Vaxholm samt infanteri-
och ingenjörkasernerna i Karlskrona förutsättes äga rum i början av budgetåret
1939/1940. Delar av kasemutrymmena torde redan tidigare kunna
överlämnas. Visst utrymme i dessa kaserner förutsättes dock fortfarande
bliva disponerat av armén för sådana kontingenter av landstorm, som övas
för att ingå i vederbörliga kustfästningars infanteribesättning.

Plats för Värmlands bombflottilj i kasernetablissementet i Karlstad bör beredas
under början av budgetåret 1939/1940.

Kostnaderna under övergångsåren.

De beräknade kostnaderna under de olika övergångsåren framgå av bilaga D.

Avd. III. Marinorganisationen.

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

I fråga om betydelsen av operationsdugliga sjöstridskrafter för bevarandet
av Sveriges neutralitet under konflikter mellan andra makter hänvisa
vi till de synpunkter, som härutinnan framlagts av herrar Borell och Magnusson
i försvarskommissionens betänkande del VI sid. 8 ff.

Syftet med vårt lands krigsmakt bör vara att säkra friheten, såväl regeringens
handlingsfrihet vid krigiska konflikter berörande Östersjöområdet som
vårt folks frihet gentemot påtrycknings- och betvingelseförsök och landets
frihet till nationellt liv och fredlig utveckling. Det är därför tydligt att för -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

svarets sammansättning, omfattning och krigsberedskap måste avpassas efter
arten av de maktmedel, varmed rikets frihet kan komma att hotas.

Som av försvarskommissionens omfattande undersökningar framgått kan
ett betvingande med våldsmedel av den svenska statsledningens handlingsfrihet
eller ett nedbrytande av folkets nationella frihet komma att ske genom
tillgripandet av i stort sett tvenne ärtskida men delvis sammanfallande betvingelsemetoder,
nämligen invasion och försörjningskrig. Det politiska syftet
med våldshandlingarnas tillgripande och det militärpolitiska läget öva ett
visst inflytande på valet av betvingelsemetod eller kombination av metoder.
Sålunda kan tänkas att en invasion riktas mot viss del av svenskt land, t. ex.
Gotland, vars erövrande är det närmaste militära målet, och att därefter den
andra betvingelsemetoden, försörjningskriget i luften och till sjöss, tillgripes
för att framtvinga den politiska uppgivelsen.

öva sålunda dessa politiska och på förhand delvis ogripbara omständigheter
ett visst inflytande på valet av betvingelsemetod, så måste anses, att det
blir sammansättningen och omfattningen av vår försvarsmakt, som i vart fall
blir bestämmande för icke blott örn ett betvingelseförsök i det rådande militärpolitiska
läget skall vedervågas, utan även hur våldshandlingarna skola insättas,
och örn de komma att leda till åsyftat resultat. Tillkomsten av flygstridskrafterna
har skärpt en anfallandes betvingelsemetoder, men även i vissa
hänseenden ökat försvarsmöjligheterna, främst mot en invasion.

Ser man på försvarsmaktens sammansättning mot bakgrunden av de betvingelsemetoder,
som kunna tillämpas mot vårt land från den ena eller andra
huvudriktningen, finner man, att i riksförsvaret måste ingå operationsdugliga
stridskrafter såväl till lands som till sjöss och i luften. Härjämte måste i detsamma
ingå luftvärn för försvar av viktigare orter inuti land och kustartilleri
för försvar av viktigare orter eller baseringsområden vid kusten.

Ser man härefter på försvarsmaktens omfattning måste man av ekonomiska
skäl avväga tilldelningen av medel till de olika försvarsgrenarna så, att
det totala försvarssystemet vinner största möjliga effektivitet. Skapas genom
en olämplig avvägning av medelstilldelningen frivilligt en blotta eller
svaghet i försvarskedjan, måste man vara beredd på att betvingelsemetoderna
inriktas härefter.

Vad en invasion sjöledes beträffar kan den, så länge transporterna måste
försiggå på vattnet, förhindras genom försvarsverksamhet till sjöss eller försvarsverksamhet
till lands efter genomförd landstigning. Kunna sjöstridskrafterna
icke givas sådan styrka, att de förhindra invasionen, så måste de
dock alltid vara av sådan beskaffenhet, att de kunna skapa en tidsfrist, under
vilken de stridshandlingar till sjöss, som komma att utspelas, hålla frågan örn
invasionsföretagets utförbarhet för fienden i det längsta oavgjord. Härunder
måste de egna flygstridskrafterna kunna insättas till sjöstridskrafternas understöd.

Utvecklingen under senare tider torde hava klargjort, att upprätthållandet
av vårt näringsliv, med de former detta numera tagit, är ett nödvändigt villkor
för vidmakthållandet av vår fria tillvaro. Det är därför ej nog, att försvars -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

makten skall kunna möta en invasion. Vi måste även i sådan utsträckning
skydda vårt folks försörjning mot anfall till sjöss och från luften, att vårt land
icke så lätt, som nu skulle vara fallet, kan betvingas genom ett försörjningskrig.

För en fiende, som har fria händer till sjöss och kan kombinera anfall mot
sjöförbindelserna med luftanfall, antingen direkt från egna landbaser eller från
sjöledes framskjutna flygbaser, mot näringslivet inom kustområdena eller
längre in i landet, måste tanken på ett dylikt lamslående av näringslivet komma
att ligga nära till hands. Det är härvid en fördel för vårt land, att vårt
läge vid tvenne hav medgiver en omläggning av de för landet och vår försvarskamp
så viktiga utlandsförbindelserna, lien denna möjlighet får icke överskattas.
Den bör, när försvarsfrågan behandlas, anses såsom en nödfallsåtgärd,
vilken icke bör tillgripas, förrän vi bliva därtill tvingade. Ty frånsett de nya
livsföringsproblem, som upprullas för vissa delar av befolkningen, och de tekniska
svårigheter, som uppstå vid omläggningen av varutrafiken från sjö- till
landkommunikationer, kommer därav att framkallas icke blott en betydande
fördyring av varorna utan främst en stockning i deras distribution, som lätteligen
kan förvärras genom flyganfall mot järnvägarna.

Kommerskollegium har i sitt yttrande över försvarskommissionens betänkande
på ett övertygande sätt påvisat industriens, handelns och samfärdselns
stora betydelse för vårt folks existensmöjligheter. Där framhålles bl. a. följande:
»Det torde vidare ligga i öppen dag, att tryggade försörjningsmöjligheter
utgöra en huvudförutsättning i första rummet för landets förmåga att
gentemot eventuella påtryckningar från främmande makt med fasthet hävda
sin neutralitet och likaså för befolkningens fysiska och moraliska motståndskraft
under krigsförhållanden. Ifrågavarande sakförhållanden synas kollegium
vara av den framträdande betydelse, att desamma böra i särskild grad uppmärksammas,
då det gäller ordnandet av landets försvar, vare sig detsamma
avser tryggandet av Sveriges neutralitet under en konflikt mellan andra makter
eller de lägen, som kunna tänkas uppkomma, därest vårt lands indragande
i en krigisk konflikt ej kunnat undvikas.»

Åtgärder för tryggande av näringslivets funktioner synas kollegium erforderliga
i tre huvudavseenden: ekonomisk försvarsberedskap; ett inre försvar
av sådan omfattning och organisation, att tillfredsställande skydd kan beredas
befolknings- och industricentra; samt försvarsanstalter med avseende på landets
utrikes sjötransportförbindelser, så att dessa kunna fungera med minsta
möjliga avbräck.

»Skyddet av våra oundgängligen nödvändiga handelsförbindelser med utlandet
bör betraktas som ett av de centrala syftemålen vid försvarsordningens
gestaltning», säger kommerskollegium. »Härför erfordras skydd från flottans
sida, särskilt i krigstid, av större effektivitet och räckvidd än försvarskommissionen
tänkt sig. Flottan bör därför enligt kollega mening förstärkas, så
att ifrågavarande skyddsuppgift kan tillfredsställande fyllas.»

Exportföreningen har i sin granskning av försvarskommissionens förslag
påvisat, vilken oerhörd betydelse för landet exporten har och yttrar i anslutning

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 4 sami. Nr 381.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

härtill följande: »Det är i belysning av vad sålunda anförts uppenbart, att ett
fortsatt upprätthållande även under krig av vår export i största möjliga utsträckning
är för landets försörjning nödvändigt.---Styrelsen måste

därför energiskt yrka på, att vår försvarsberedskap så anordnas, att rimlig
och nödig hänsyn tages till exportens betydelse för landet.» Och vidare: »Så
länge den ansvariga, närmast berörda sakkunskapen anser#sig kunna och böra
företräda en uppfattning, att ett försvar av våra kuster och handelsvägarna
därutefter faller inom ramen för de möjliga uppgifterna för en sjögående
kustflotta i samarbete med ett väl utvecklat, militärt flygväsen, måste styrelsen
kraftigt understryka behovet av en flotta i överensstämmelse med nämnda
sakkunskaps krav.»

Även andra föreningar, som representera industriens, handelns och sjöfartens
intressen liksom flertalet av rikets handelskammare hava framkommit med
vägande erinringar emot försvarskommissionens uppläggning av landets försörjningsproblem
vid krig och understrukit behovet av skydd för sjöhandeln.

De stridsmedel, som äro i stand att avvärja anfall eller åtminstone minska
verkningarna av dylika under ett krig mot näringslivet, äro luftvärn, flygstridskrafter
och sjöstridskrafter.

I anslutning till de här framförda synpunkterna anse vi, att sjöförsvarets
organisation bör erhålla minst den omfattning och de förbättringar i förhållande
till den nu framlagda försvarspropositionen, som i det följande angives. II.

II. Sjöförsvarets ledning.

A. Den militära ledningen.

Chefen för marinen.

Vi ansluta oss till de förslag beträffande chefen för marinen som i försvarspropositionen
framlagts.

Marinstaben.

Försvarskommissionen har i sitt betänkande erinrat om den ansvarsfulla
ställning, som chefen för marinstaben kommer att intaga dels såsom chefens för
marinen närmaste man och radgivare och dels i krigstid såsom försvarsgrenschefens
verkställande organ för sjökrigsledningen. För att möjliggöra all den
verksamhet, som är nödvändig för försvarsförberedelserna i fred och sjökrigsledningen
i krig fordras -— enligt vad chefen för marinstaben framhåller i sitt
yttrande över betänkandet — oavvisligen, att denna verksamhet bedrives enhetligt
och att marinstaben utrustas med detta mål för ögonen.

Förutom den personal, som är erforderlig för en försvarsstab eller för annat
för försvarsgrenarna gemensamt planeringsarbete, måste personal finnas för
det grundläggande och odelbara arbetet inom marinstaben.

Vi anse, att när ett för försvarsmakten gemensamt planerande organ tillkommer,
måste den för flottans del härför erforderliga personalen tillföras
kadern.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

I anslutning härtill anse vi det av chefen för marinstaben beräknade personalbehovet
böra vara grundläggande och ha räknat med personal för tjänstgöring
i marinstaben enligt följande:

	Aktiva	Pensionerade
	Reg.- officerare	Komp.- officerare	Officerare	Under- officerare
Chef, lönegrad 0. 7.............. Expedition..................	1	‘2		1
Personalavdelningen .............	1	2	1	1
Operationsavdelningen............	1	25	1
Kommunikationsavdelningen..........	1	4
Organisationsavdelningen........... Biblioteket..................	1	4	1	1
Summa	5	17	3	3

1 Varav 1 intendentarofficer.

2 Varav 1 ur kustartilleriet.

Marinstabens militära personal avses i viss utsträckning kunna disponeras
för sjökommendering.

Behovet av ordinarie, civil personal har beräknats till:

1 arkivarie,

2 expeditionsvakter (varav 1 lönegrad B 7 och 1 lönegrad B 5),

1 kanslibiträde samt

2 kontorsbiträden, varav 1 med extra ordinarie anställning.

I staben upptagas vidare arvoden till marinattachéer och till ett juridiskt
biträde.

Personalchefer och inspektörer.

Vi ansluta oss till vad i försvarspropositionen föreslagits rörande: che fen

för kustflottan, chef ön för kustartilleriet, inspektören
för undervattensbåtvapnet, inspektören för
minsvepningsväsendet samt rörande cheferna för mariningenjör-,
marinintendentur- och marinläkarkåren.

B. Förvaltningsorganisationen.

Marinförvaltningens organisation.

Vi ansluta oss till det förslag beträffande marinförvaltningens inre organisation
som i försvarspropositionen framlagts. Vi finna dock den av marinförvaltningen
föreslagna upp flyttningen av sekreteraren å civilavdelningen
från lönegraden B 24 till B 26 välmotiverad, och anse, att denna uppflyttning
bör medtagas i statförslaget.

Vad marinförvaltningens fortifikationsavdelning beträffar har av departementschefen
(sid. 502) föreslagits, att personalen alltjämt bör beräknas på följande
sätt:

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

1 regementsofficer ur fortifikationskåren, tillika chef för befästningsbyrån
i arméförvaltningens fortifikationsdepartement och

2 kompaniofficerare ur fortifikationskåren.

Då för närvarande även en underofficer (fanjunkare) tjänstgör å denna
avdelning och någon ändring härutinnan icke är avsedd eller möjlig, bör utöver
ovan angiven personal ur fortifikationskåren tillkomma även

1 underofficer.

Enär denna för marinförvaltningen avsedda personal icke upptagits i fortifikationskårens
stat, men där givetvis bör återfinnas, hava vi i annat sammanhang
härom ingivit förslag.

III. Undervisningsanstalter m. m.

Vi ansluta oss till vad i försvarspropositionen under denna rubrik föreslagits.

IV. Marindistriktsorganisationen.

Vi ansluta oss till vad i försvarspropositionen härom föreslagits.

V. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen m. m.

De sjömilitära myndigheterna ha ansett vårt lands behov av sjöstridskrafter
i nuvarande militärpolitiska läge vara följande:

I kustflottan:

4 artillerifartyg av Sverige-typ,

2 kryssare av ny typ,

12 jagare,

12 undervattensbåtar,

8 vedettbåtar, och

1 flygplankryssare,

6 motortorpedbåtar,

2 moderfartyg.

I lokalstyrkorna:

De fartyg av olika typer, som med en planenlig ersättningsbyggnad i anslutning
till beräknade livslängder i kustflottan komma att överföras till andra
linjen och där kvarstå så länge de kunna anses användbara.

Den utökning med 2 kryssare, 4 jagare och 3 ubåtar i förhållande till nuvarande
marinordning, som detta förslag innebär, har motiverats bland annat
med önskemålet att öka kustflottans uthållighet i de olika slag av försvarsverksamhet,
som tillkommer denna sjöstyrka, och med de behov, som kunna

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

föreligga att detachera även fullt stridsdugliga fartyg för olika försvarsändamål
till västkusten eller till Bottniska viken allt efter lägets krav.

Med hänsyn till vad tidigare framhållits, särskilt beträffande den fullständiga
avsaknaden av möjligheter till försvarsverksamhet i Kattegatt och Skagerack,
anse vi den föreslagna utökningen av sjöstridskrafterna välmotiverad
och kunna i denna vår uppfattning stödja oss på de uttalanden som gjorts av 1929
års försvarsutredning, den s. k. Åkermanska kommittén (försvarskommissionens
betänkande avd. III kap. I). Skulle emellertid detta önskemål tillgodoses,
utan åsidosättande av de andra försvarsgrenarnas krav, komma de sammanlagda
kostnaderna för försvaret att uppgå till omkring 175 milj. kronor
och detta anse vi oss av ekonomiska skäl icke kunna ifrågasätta.

De sakkunniga, vilka år 1926 efter en ingående prövning av de militära
och ekonomiska synpunkterna på spörsmålet örn flottans sammansättning och
vidmakthållande genom ersättningsbyggnad framlade sitt förslag till flottplan,
kommo till den enhälliga uppfattningen, att kustflottans, d. v. s. de
operativa sjöstridskrafternas, kärna måste utgöras av artillerifartyg. De framlade
också i sitt betänkande bärande skäl för att antalet dylika fartyg icke
bör understiga fj’ra. De sakkunniga avstodo från att föreslå kryssare, ehuru
därmed åtskilliga nackdelar skulle följa, nackdelar, vilka dock delvis skulle
kunna frånses därför att kryssarnas uppgifter ansågos kunna fullgöras bland
annat av pansarskeppen. Den flottplan, som av 1927 års riksdag på de sakkunnigas
förslag i princip antogs, innefattade också fyra pansarskepp, men
inga kryssare.

Såväl 1926 års flottplankommitté och 1929 års försvarsutredning som även den
militära och tekniska sakkunskapen inom 1930 års försvarskommission hava
efter problemets ventilerande ur alla tänkbara synpunkter — strategiska, taktiska,
artilleritekniska, konstruktiva och ekonomiska — kommit till samma resultat,
nämligen behovet av de 4 artillerifartygen av Sverige-typ såsom kärna
i de operativa sjöstridskrafterna. Vi understryka vad flottplankommittén sagt
örn kryssarna och om pansarskeppens övertagande av dessa fartygs uppgifter
och anse, att då ekonomiska skäl förhindra oss att upptaga en flotta av den
omfattning som 1929 års försvarsutredning och försvarskommissionens sjömilitära
sakkunskap föreslagit, kryssarna i första hand strykas. Däremot
anse vi, att i flottan bör ingå 4 pansarskepp och ansluta oss härvid till den
ståndpunkt högern i detta hänseende intagit till frågan örn vidmakthållandet
av flottans styrka enligt 1927 års principbeslut (se riksdagens protokoll 1934
första kammaren nr 40 sid. 106, statsutskottets utlåtande nr 128 år 1934 sid. 8
m. fl.).

I fråga örn jagare och undervattensbåtar ingående i kustflottan måste vi
också av ekonomiska skäl frångå de av sakkunskapen begärda antalen. Vi
anse oss sålunda icke kunna kräva större antal jagare än 8 och undervattensbåtar
än 10.

Rörande vedettbåtarna och flygplankryssaren anse vi behovet fyllt eller på
väg att fyllas enligt 1927 års flottplan för den tid framåt, som i fråga örn
flottans sammansättning kan och bör tagas i betraktande.

54 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

I anslutning till det anförda anse vi att kustflottan bör vara sammansatt
på följande sätt:

4 artillerifartyg, bestyckade med bl. a. 4 svåra kanoner,

8 jagare,

10 undervattensbåtar,

8 vedettbåtar och

1 flygplankryssare samt

2 moderfartyg för ubåtar och flygstridskrafter.

Till kustflottan bör, såsom av departementschefen i försvarspropositionen föreslagits,
även hänföras minkryssaren Clas Fleming.

Enär denna omfattning av kustflottan enligt vårt förmenande är ett minimum
såväl i fråga örn total kraft hos de rörliga sjöstridskrafterna som i fråga örn
antalet fartyg inom de olika fartygsklasserna, kunna vi icke godtaga försvarspropositionens
förslag, att kustflottan för framtiden skulle räkna blott tre artillerifartyg
med svåra kanoner, utan anse det här föreslagna antalet fyra såsom
ett oundgängligt minimum.

I fråga örn lokalstyrkorna och materielreserven samt utrangering ansluta vi
oss till vad departementschefen i försvarspropositionen anfört.

,Vi ansluta oss ävenledes till vad i fråga om sjöstridskrafternas basering och
fartygens fredsförläggning anförts.

Flottans ersättningsbyggnad.

Frågan om anskaffningen och vidmakthållandet av de ovan angivna fartygen
i kustflottan är ett problem, som ovillkorligen måste med största skyndsamhet
bringas till sin lösning. Av den i försvarspropositionen framlagda översikten
över stridsfartygens ålder framgår med önskvärd tydlighet, att särskilt
artillerifartygsbeståndet med det snaraste måste förnyas, därest icke hela det
rörliga sjöförsvarets effektivitet skall äventyras. Vi vilja därför understryka
behovet av att den i försvarspropositionen förutsatta typutredningen snarast
kommer till stånd, och att denna utredning får i uppdrag, att framlägga ur
teknisk synpunkt fullgoda förslag till fartygstyper för en kustflotta med ovan
angiven sammansättning, i så god tid, att riksdagen 1938 skall kunna fatta
beslut i den med fartygsmaterielens vidmakthållande förenade kostnadsfrågan.

Slutlig ståndpunkt kan sålunda icke tagas till frågan örn flottans ersättningsbyggnad
och den årliga ersättningsbyggnadssummans storlek, förrän de tekniska
detaljberäkningarna framlagts. Men det måste anses vara av vikt, att
under de närmaste åren påskynda den ovedersägligen erforderliga förnyelsen
och förbättringen av fartygsmaterielen så att alltför stora ojämnheter undvikas
i anslagen före och efter budgetåret 1938/39, då särskilt förnyelsen av artillerifartygen
ställer större krav på medelstilldelning.

Nu har i statsverkspropositionen föreslagits nybyggnad av två jagare och
två ubåtar samt modernisering av pansarskeppen för en summa av tillsammans
30 milj. kr. att fördelas på fem år (budgetåren 1937/38—1941/42), vilket ger
en årskvot av 6 milj. kr. Vi ansluta oss till de i detta hänseende föreslagna
arbetena, men anse, att en raskare takt i fråga örn dessa effektiviseringsåtgär -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

der ovillkorligen måste sättas. En jagare torde vid privatvarv kunna byggas
på två år, örn ock vid örlogsvarv en treårig byggnadsperiod bör beräknas. Samma
tider torde kunna anses gälla ubåtarna. Vad moderniseringsarbetena beträffar
måste även dessa — därest de tills vidare endast givas den omfattning,
som av regeringen avses och som kan godtagas under förutsättning, att nya
artillerifartyg komma att stapelsättas — kunna hinna utföras under tre eller
högst fyra år.

Vi anse, att den i försvarspropositionen beräknade summan för nybyggnader
(20.04 milj.) bör fördelas på 3 år och för moderniseringar (9.96 milj.) på 4 år
och att den bör utgå enligt följande:

budgetåret 1936/37 ........................................ 3.7 milj.

» 1937/38 9.6 »

» 1938/39 9.6 » •

» 1939/40 7.1 »

Summa 30.0 milj.

Vi föreslå, att av de för budgetåret 1936/37 här upptagna medlen 1.2 milj.
kronor avses för moderniseringsarbeten å Gustav V enligt särskilt avgiven
proposition och att 2.5 milj. avses för påbörjande av de två föreslagna jagarna.
Vi förutsätta, att de i årets statsverksproposition äskade medlen för slutförande
av arbeten å under byggnad varande fartyg samt för påbörjande av de
två föreslagna ubåtarna utgå med föreslagen summa av 5.6 milj. kr., varför
det sammanlagda beloppet för flottans ersättningsbyggnad och modernisering
under budgetåret 1936/37 beräknas till 9.3 milj. kr. Under de två därpå följande
budgetåren slutlikvideras nybyggnaderna och fortsättas moderniseringsarbetena,
vilka slutföras under det fjärde budgetåret, vars anslag enligt denna
plan beräknats mindre än de tre första budgetårens med tanke på den utökning
av ersättningsbyggnadsanslaget — till mellan 10 och 11 milj. kr. —- som
då, måhända även i mindre utsträckning redan budgetåret 1938/39, måste anses
nödvändig för att möjliggöra oundviklig förnyelse av artillerifartygen.

Teknisk materiel.

Av största betydelse för ett så materielbetonat vapen som flottan måste den
tekniska materielen såsom minor, torpeder, motmedel mot ubåtar m. m. anses
vara. De medel, som i försvarspropositionen beräknats för denna materiel,
äro fördelade på ett flertal olika underavdelningar och synas, vid en jämförelse
med vad de ansvariga myndigheterna i sina underdåniga skrivelser rörande
marinens medelsbehov under de senare åren ansett sig böra äska, vara
alltför knappt tillmätta. Vi kunna icke här framlägga sådana förslag, som
på en gång skulle kunna avhjälpa den genom flera års uteblivna anslag iråkade
bristen på teknisk materiel. Vi anse emellertid att anskaffningen av
minmateriel för marinen är ett så trängande behov, att anslaget härför måste
höjas med 200,000 kr. och att sådana brister vidlåda den ur flera synpunkter
ytterst betydelsefulla radiomaterielen, att det i propositionen beräknade anslaget
för denna materiel bör höjas med 50,000 kr.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Hit hänföres även den av departementschefen under rubriken »Hjälpfartygen»
påtalade utrustningen, d. v. s. anskaffning av den tekniska materiel,
vilken måste avses för det stora antal handelsfartyg, som vid mobilisering
kommer att uttagas för sjöförsvaret. Då enbart denna anskaffning ställer
stora krav på det anslag, som av departementschefen upptagits till 780,000 kr.,
anse vi att denna anslagssumma blir otillräcklig för tillgodoseende av även
övriga krav på teknisk materiel för marinen, bl. a. den nyss berörda min- och
radiomaterielen, varför vi föreslå att detta anslag höjes med 250,000 kr.

B. Flottans krigsberedskap och övningar.

För att flottans personal av olika kategorier skall kunna beredas den utbildning
och de övningar, som måste anses oundgängligen nödvändiga, böra
icke blott fartygsrustningarna i fredstid hava en viss omfattning — och i
detta hänseende ansluta vi oss till den i försvarspropositionen föreslagna rustningsplanen
och depåförläggningen —- utan även medel utmätas för olika slag
av övningar särskilt å fartyg under gång. Vi erkänna, att försvarspropositionen
ägnat stor omsorg åt dessa frågor och lyckats —- delvis såsom en följd
av den minskade belastning på övningsanslaget som medföljer skeppsgossekårens
indragning — på ett inom den förutsatta kostnadsramen i stort sett
tillfredsställande sätt lösa rustningsfrågan. Men det synes oss som örn de
medel, som kunna ställas till de rustade fartygens förfogande för övningar
såsom artilleriskjutningar, forceringsövningar m. m., icke bliva tillräckliga särskilt
örn, såsom vi förutsätta, skeppsgosseinstitutionen bibehålies och om hänsyn
även tages till de ökade krav på övningsanslaget, som den ganska omfattande
depåförläggningen uppställer, därest den skall bliva av något värde ur
krigsberedskapssynpunkt. Vi anse det därför nödvändigt, att det i försvarspropostionen
för flottans krigsberedskap och övningar — ett särskilt i tider
av utrikespolitisk oro ytterst viktigt anslag — upptagna beloppet ökas med
0.5 milj. kr.

C. örlogsstationer, örlogsdepåer och örlogsvarv.

Vi ansluta oss till vad försvarspropositionen i detta hänseende föreslår, dock
med de ändringar i fråga om organisationen under stationschefen och disponerandet
av kasernutrymmen, som ett bibehållande av skeppsgossekåren i Karlskrona
och dennas förläggning till f. d. Karlskrona grenadjärregementes kasern
innebär.

D. Flottans personal.

Grundläggande för flotttans personalorganisation är att den skall kunna tillgodose
det personalbehov, som erfordras för att vid krig kunna bemanna flottans
fartyg och de anstalter i land, varav flottans verksamhet är beroende.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Ehuru en allvarlig strävan synes hava gjort sig gällande att i försvarspropositionen
tillrättalägga de beklagliga brister, som i detta hänseende vidlåda
försvarskommissionens förslag, måste dock konstateras, att även i det nu framlagda
förslaget vissa otillräckligheter föreligga.

Härvidlag synes böra uppmärksammas det förhållandet, att propositionen
beräknat ett personalbehov för bemanning av endast 3 artillerifartyg i kustflottan
i stället för 4, vilket senare antal enligt vår uppfattning måste ingå i
kustflottan. Då emellertid detta personalbehov är beroende av den förutsatta
typutredningen, synes det kunna försvaras, att för närvarande icke räkna personal
för andra artillerifartyg i kustflottan än de 3 Sverige-skeppen. Oberoende
härav synes oss personalen alltför snävt beräknad för att såväl kustflottan
som lokalstyrkorna skola kunna någorlunda tillfredsställande bemannas
med tillräckligt antal väl utbildad personal. Vad kustflottan beträffar åsyfta
vi här i främsta rummet bemanningen å undervattensbåtarna, där den ytterligt
påfrestande tjänstgöringen och dess säregna karaktär ställer stora krav
på besättningarnas kvalitet. I fråga örn lokalstyrkorna anse vi det nödvändigt
att så värdefulla stridsenheter som pansarskepp och jagare bemannas med en
tillräckligt tillmätt kärna av stampersonal, avsedd för de viktigaste befattningarna
och såsom förhandsmän för den övriga besättningen av reservpersonal
och värnpliktiga. I avsaknad av tillräckligt väl utbildad personal komma
eljest dessa fartyg att berövas allt stridsvärde. Stambemanningen bör därför
beräknas efter en större procentsats än vad som i försvarspropositionen
skett.

Utgående från nu angivna grunder hava vi — jämväl med beaktande av
nödvändigheten att så långt möjligt begränsa behovet av stampersonal — ansett,
att den i försvarspropositionen upptagna stampersonalen måste ökas med
åtminstone följande personal, nämligen

13 officerare, varav 1 kommendörkapten av 1. graden, 4 kaptener, 7 löjtnanter
och 1 fänrik;

7 underofficerare, varav 6 flaggunderofficerare och 1 underofficer av 2.
graden;

33 flaggkorpraler;

lil korpraler och

155 meniga.

Ovan föreslagen kaderökning synes oss ofrånkomlig jämväl med hänsyn till
möjligheten att under fredstid kunna i verkligheten genomföra den i propositionen
föreslagna depåförläggningen av fartyg — såväl övervattensfartyg som
undervattensbåtar — utan att behöva tillgripa sådana radikala omläggningar
av utbildningsorganisationen, som, enligt departementschefens uttalande i propositionen,
icke anses böra äga rum. Även den i regeringsförslaget förutsatta
ökningen av musikpersonalen torde icke utan olägenhet kunna ske utan en viss
påbyggnad av kadern.

På de skäl som av marinmyndigheterna anförts i yttrande över försvarskommissionens
betänkande anse vi oss böra förorda, att — förutom förråds -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

förvaltarna — vissa förtjänta flaggunderofficerare beredas möjlighet att erhålla
avlöning enligt 4. lönegraden för underofficerare. Antalet dylika löner i
lönegrad Uo 4 hava vi beräknat till 18.

I regeringsförslaget har uppmärksammats vikten av att staterna så avvägas,
att befordringsförhållandena för personalen bliva något så när tillfredsställande.
Med hänsyn till att vid flottan förefintligheten av flaggkorpralsgraden
bidrager till att försämra befordringsförhållandena för underofficerare
och manskap, vill det förefalla, som örn man utan olägenhet skulle kunna
sträcka sig något längre än regeringsförslaget beträffande omläggning av
staterna för att ernå drägligare befordringsförhållanden. Marinmyndigheternas
yttrande synas oss jämväl lämna stöd för ett dylikt förfarande.

Utgående från propositionens stater för underofficerare och flaggkorpraler
skulle enligt de av oss tillämpade beräkningsgrunderna dessa stater erhålla

följande utseende:

förrådsförvaltare.................................. 18

flaggunderofficerare Uo. 4 ........................ 18

» Uo. 3 .............;.......... 200

underofficerare av 2. graden ...................... 365

flaggkorpraler.................................... 308

Summa 909.

Från personalhåll och jämväl av marinmyndigheterna har räknats med en
proportion flaggunderofficerare — underofficerare av 2. graden — flaggkorpraler
av 2:3:2. Främst av kostnadshänsyn anse vi oss icke kunna föreslå på
så vis avvägda stater men förutsätta dock en ökning av flaggunderofficersbeställningarna
och en motsvarande minskning av antalet flaggkorpraler. För
att i möjligaste mån förbättra de nu rådande dåliga befordringsförhållandena
anse vi alltså att flottans underofficerskår bör erhålla följande sammansätt -

ning:

förrådsförvaltare .............................. 18

flaggunderofficerare Uo. 4...................... 18

» Uo. 3...................... 215

underofficerare av 2. graden.................... 365

Summa 616,

samt ur sjömanskåren
flaggkorpraler................

293

Summa underofficerare och flaggkorpraler 909.

Beträffande flaggkorpralerna anse vi att dessa böra beredas en mera tryggad
ställning genom att erhålla fullmakt å sina beställningar. Såsom av marinmyndigheterna
och jämväl av underbefälsförbundet föreslagits böra flaggkorpralerna
erhålla konstitutorial vid första utnämning och därefter fullmakt
vid fullgjord 2 års väl vitsordad tjänstgöring. En sådan organisation medför
inga extra kostnader och några skäl emot densamma synas oss icke kunna
anföras.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

I regeringsförslaget har i staten för den gemensamma underofficersskolan i
Karlskrona uppförts ett belopp av 8,000 kronor, avsett till arvoden åt underofficerare,
tjänstgörande som repetitörer och biträdande lärare. Då även flaggkorpral
synes oss kunna användas i en sådan befattning, bör i staten angivas
»underofficerare eller flaggkorpraler».

Skeppsgossekåren.

Försvarskommissionen har ansett, att skeppsgosseinstitutionen innebure obestridliga
fördelar ur såväl tjänste- som ekonomiska synpunkter, varför den
av kommissionen ansetts böra bestå. Vid detta ståndpunktstagande har kommissionen
särskilt beaktat segelutbildningens betydelse för danandet av goda
sjömän. Vi vilja i fråga om skeppsgosseinstitutionens bibehållande även anföra
följande.

Skeppsgosseinstitutionen har varit och är alltjämt av största värde för flottans
manskapsrekrytering. Den kan enligt vårt förmenande näppeligen undvaras
såsom regulator för antagandet av rekryter till sjömanskårens däcksavdelning,
då det visat sig, att under goda konjunkturer kontraktanställningen
av rekryter icke täcker behovet. Det bör i detta sammanhang påpekas, att
visserligen utgör tillskottet till sjömanskåren från skeppsgossekåren på 135
man årligen endast omkring en femtedel av den för år beräknade rekryteringen
av 660 man — såsom departementschefen framhåller — men först örn man
jämför tillflödet till sjömanskåren från skeppsgossekåren med den årliga rekrytkontingenten
till däcksavdelningen och sålunda ur siffran 660 utesluter
eldare m. fl., vilka icke utbildas vid skeppsgossekåren, kan denna senares värde
mera rättvist bedömas. Man finner då att rekryteringen från skeppsgossekåren
täcker omkring en tredjedel av behovet.

De för detta skeppsgossarna avses efter inträdet i sjömanskåren i första
hand för erhållande av specialutbildning (ubåtsmatroser, torpedmatroser, signalmän,
avståndsobservatörer, eldledningsmän m. m.), för vilken de på grund
av sin tidigare tjänstgöring både teoretiskt och militärt måste anses bättre
lämpade än huvuddelen av de kontraktanställda.

Att skeppsgosseutbildningen även fyller sitt ändamål att tillföra sjömanskårens
däcksavdelning manskap, särskilt lämpat för utbildning till underbefäl
och underofficerare, framgår tydligt av följande siffror från Karlskrona
örlogsstation. Åren 1925—1929 anställdes vid sjömanskårens i Karlskrona
däcksavdelning sammanlagt 422 karlskrona och 525 kontraktanställda. Sjömanskårens
i Karlskrona däcksavdelning har sålunda i genomsnitt årligen
tillförts 44.6 % karlskrivet manskap och 55.4 % kontraktanställt manskap,
vilket betyder att skeppsgossekåren kvantitativt besörjer en betydelsefull del
av rekryteringen. Kvalitativt är denna del den ojämförligt betydelsefullaste
som framgår av följande siffror. Av den del av det åren 1925—1929 rekryterade
manskapet, som sedan under åren 1931—1935 genomgått fullständig
underofficersutbildning och sålunda vunnit kompetens för befordran till underofficer,
utgöres icke mindre än 88.3 % av för detta skeppsgossar. Statistiken
för dessa fem år visar, att av karlskrivet manskap 16.1 % och av kontrakt -

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

anställt manskap endast 1.7 % fullgjort fordringarna för befordran till underofficer.
Även det förhållandet, att av däcksavdelningens underofficerare icke
mindre än 80 % äro för detta- skeppsgossar — enligt vad försvarskommissionen
konstaterat — talar sitt tydliga språk.

Vi ställa oss tveksamma, icke till de fördelar ur ekonomisk synpunkt genom
skeppsgossekårens indragande som departementschefen påpekat, även om
de måste anses relativt små, men väl till att den personal — sammanlagt 96
man av olika grader — som frigöres, skulle ha någon större betydelse för en
ökning i rustningarna av stridsfartyg. Vi kunna ej heller finna att indragningsåtgärden
»innebär en överflyttning av såväl personal som anslag till en
ur försvarssynpunkt effektivare del av flottans organisation», då vi trott oss
hava visat att skeppsgosseinstitutionen är en utbildningsanstalt av största betydelse
för att just höja den totala effektiviteten hos stridsfartygen genom att
förse dem med en kvalitativt god bemanning.

Vi anse att skeppsgossekåren, organiserad enligt försvarskommissionens
förslag bör bibehållas och förläggas till Karlskrona. Departementschefen har
angivit (sid. 615) de sammanlagda kostnaderna härför till 703,000 kr., från
vilken summa dock bör avdragas 70,000 kr., eller den genom skeppsgossekårens
indragning ökade kostnaden för sjömanskåren. Vårt förslag i detta hänseende
innebär sålunda en ökning av marinorganisationens kostnad med
633,000 kr. Den av departementschefen (sid. 616) påtalade kostnaden för
infanterikasernens i Karlskrona ändring till skeppsgossekasern anse vi bör
upptagas tillsammans med övriga engångskostnader för försvarsordningens
genomförande.

Bibehållandet av skeppsgossekåren borde komma att kräva anskaffandet av
ett nytt övningsfartyg.

De värnpliktiga och deras redovisning.

Å sid. 628 och 632 i försvarspropositionen ansluter sig departementschefen
i allt väsentligt till försvarskommissionens förslag angående bl. a. uttagningen
av flottans värnpliktiga, innebärande att denna skulle ske enligt samma
grunder, som finnas angivna i 1925 års värnpliktslag och till samma antal
(sid. 627) beträffande till linjetjänst uttagna. Vad ersättningsreserven beträffar
(sid. 632) föreslås en ökning av 19,500 tjänstgöringsdagar, vilken kan
anses motsvara en kontingent av 115 vpl., avsedda för handräckningstjänst å
örlogsstationerna. örlogsvarvens behov av ersättningsreserv skulle tillgodoses
såsom hittills.

Vid en jämförelse mellan behovstabellerna å sid. 597 och sid. 604, vilken
jämförelse giver ett behov av (1,064+ 382) 1,446, samt föreslagen tillgång,
framgår, att brist på vpl., linjetjänst, förefinnes, oaktat vad å sid. 626 anföres
ur försvarskommissionens yttrande och vari departementschefen instämmer:
»Vid flottan måste därför årskontingenten värnpliktiga beräknas efter
bemanningsbehovet för en med hänsyn till krigsberedskap och övningar ständigt
rustad sjöstyrka av given storlek samt för fredstjänstens behöriga ombe -

Motioner i Första kammaren, Nr 381. 61

sörjande å örlogsstationer och örlogsvarv. Dock borde naturligtvis endast
det oundgängligen nödvändiga behovet läggas till grund för beräkningarna.»

Det nödvändiga behovet avspeglar sig uti ovan nämnda tabeller, vilka sålunda
angiva minimum för organisationen enligt propositionen.

En närmare jämförelse mellan behov och tillgång av vpl. i linjetjänst jämte
de av ersättningsreserven, som avses för örlogsstationerna giver vid handen,
att tilldelningen av vpl. i linjetjänst är för liten, även örn befintlig tillgång
under sommaren av stammanskap, meniga, användes för utfyllning av vplbehovet.
Det framgår av följande siffror.

Tjänstgöringsbehov enligt propositionen av vpl. i linjetjänst
enl. tab. 1 och 11 (sid. 597 och sid. 604):

vinter .................................. 1,064 (tab. 1)

sommar (1,064 + 382) .................... 1,446 (tab. 11)

S:a årsbehov 2,510

varav beräknas i allmän tjänst 1,020 och av sjö- och stationstjänst 1,490 vpl.,
motsvarande ett inskrivning sbehov (tilldelning) av 1,350 vpl. i allmän tjänst
(fixerad) och 1,725 vpl. i sjö- och stationstjänst eller tillsammans 3,075 vpl.

Behovet fylles enligt propositionen genom:

Inskrivning (tilldelning) av linjetjänst, marinen i allm. tj., sjö- och

stationstjänst .............................................. 2,600

Ersättningsreserv avsedda för örlogsstationerna som handräckning

(jämför sid. 632) .......................................... 115

Av meniga, stam (se tab. 10 och 11) (sid. 603 och 604) (450—309) . . 141

S:a tillgång 2,856
Behov 3,075

Brist 219

Denna brist bör täckas genom en motsvarande ökad tilldelning av marinen
i sjötjänst utöver nu föreslagen och i nuvarande organisation enligt lag och
generalorder medgiven tilldelning av 2,600 vpl. i linjetjänst.

Av detta framgår, att för marinen avsedda värnpliktiga bör ökas från nuvarande
3,400 till 3,920 så att flottan kan tilldelas 2,800 värnpliktiga och kustartilleriet
1,120.

I övriga hänseenden ansluta vi oss till vad departementschefen under avsnittet
Flottans personal föreslagit. VI.

VI. Kustartilleriet.

A. Allmän organisation.

Vi ansluta oss i stort sett till vad försvarskommissionen härutinnan föreslagit
och finna det sålunda nödvändigt att utöver vad i försvarspropositionen
upptagits följande formationer m. m. uppsättas av kustartilleriet, nämligen

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

permanenta försvarsanstalter vid Fårösund, omfattande svåra, medelsvåra
och lätta sjöfrontsbatterier m. m. jämte visst luftvärn,

rörliga kustartilleribatterier för Gotlands försvar i övrigt,
rörligt luftvärn för Gotlands luftförsvar utom Fårösund, samt
vissa luftvärnsbatterier m. m. för skyddet av flottan å dess ankarplatser.
Därjämte anse vi att det rörliga kustartilleriet på fastlandet samt luftvärnet
i Vaxholms och Karlskrona fästningar bör förstärkas utöver vad som i
försvarspropositionen föreslagits.

Kustartilleriet bör alltså enligt vårt förmenande i fredstid organiseras på
tre truppförband, nämligen

V a x h o 1 ms kustartillerigemente med ett detachement i Hemsö
fästning,

Karlskrona kustartillerigemente med ett detachement i
''Älvsborgs fästning, samt

Fårösunds kustartillerikår.

B. Fredsorganisationen.

Chefen för kustartilleriet och dennes stab.

Vi ansluta oss till vad härutinnan föreslagits i försvarspropositionen med
det tillägg, att antalet kontorsbiträden för chefsexpeditionen beräknas i enlighet
med försvarskommissionens förslag.

Kustfästningarnas organisation.

Vad fästningarnas stridskrafter ur armén beträffar ha vi i annat sammanhang
framlagt förslag.

I övrigt ansluta vi oss till vad i försvarspropositionen föreslagits med följande
ändringar och tillägg.

Vaxholms fästning:

För tygförvaltningen bör i likhet med försvarskommissionens förslag beräknas
11 underofficerare på aktiv stat i stället för i försvarspropositionen föreslagna
10, samt

av för kommendantskapet i övrigt avsedda 3 underofficerare böra i överensstämmelse
med försvarskommissionens förslag 2 vara förrådsförvaltare.

Karlskrona fästning:

För tygförvaltningen bör i likhet med försvarskommissionens förslag beräknas
9 underofficerare pa aktiv stat i stället för i försvarspropositionen föreslagna
8.

Fårösund:

Kårchefen vid den av oss föreslagna Fårösunds kustartillerikår bör i överensstämmelse
med försvarskommissionens förslag jämväl avses såsom försvarsområdesbefälhavare
å norra Gotland och bör i denna sin egenskap till sitt biträde
erhålla följande personal ur kustartilleriet:

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

1 adjutant, kompaniofficer,

1 underofficer på aktiv stat,

för tygförvaltningen: 1 kapten, tygmästare,

1 pensionerad officer, besiktningsofficer, samt

för expeditionstjänst, förrådstjänst och för tygverkstäderna:

5 underofficerare, varav 1 förrådsförvaltare, samt
1 pensionerad underofficer.

Kustartilleriets skjutskola.

Vi ansluta oss till vad i försvarspropositionen föreslagits.

Truppförbanden och deras organisation.

Allmänna synpunkter.

Såsom tidigare framhållits anse vi, att kustartilleriets truppförband böra utgöras
av Vaxholms kustartilleriregemente, Karlskrona kustartilleriregemente
och Fårösunds kustartillerikår.

Vaxholms kustartilleriregemente, vilket avses för bemannande
jämväl av oss föreslaget luftvärn för skydd av flottans ankarplatser,
bör i förhållande till i försvarspropositionen upptaget förslag ökas med ett
luftvärnskompani, varigenom antalet kompanier kommer att uppgå till nio.
Härtill kommer ett för kustartilleriet gemensamt studentkompani under tiden
juni—september. Vi ansluta oss till försvarspropositionens förslag, att det
rörliga kustartilleriet på fastlandet alltjämt bör fördelas på Vaxholms och
Karlskrona kustartilleriregementen.

Karlskrona kustartilleriregemente bör organiseras på sätt
i försvarspropositionen föreslagits.

Fårösunds kustartillerikar, vilken är avsedd att vid mobilisering
uppsätta formationer för bemannandet av sjöfronts- och luftvärnsanstalterna
i Fårösund samt de rörliga kustartilleribatterierna för Gotlands försvar
i övrigt, bör vara organiserad på kårstab och fyra kompanier.

Truppförbandens staber.

Vi ansluta oss till vad departementschefen därom föreslagit i försvarspropositionen
beträffande Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen med
följande ändringar i anslutning till försvarskommissionens förslag.

Expeditions- och kaserndetaljen:

antalet underofficerare såsom biträden bör vara 3, därav en pensionerad;

Regementsintendenturen i Karlskrona:

av antalet underofficerare böra 2 vara förrådsförvaltare.

Vad beträffar kårstaben vid Fårösunds kustartillerikår bör för densamma i
likhet med vad försvarskommissionen föreslagit beräknas följande personal.

Expeditions- och kaserndetaljen:

1 kapten, kåradjutant,

2 underofficerare som biträden,

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

1 pensionerad underofficer samt

1 underofficer, kårväbel;

Kårintendenturen:

1 marinintendent, kårintendent,

4 underofficerare, varav 1 förrådsförvaltare samt

1 pensionerad underofficer.

Sjukvårdsdetaljen:

1 marinläkare, kårläkare.

Utbildningen vid truppförbanden.

De värnpliktiga.

Vi ansluta oss i detta hänseende till vad försvarskommissionen föreslagit
och finna sålunda, att antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga — utom studenter
och värnpliktiga — bör uppgå till sammanlagt 1,120 i stället för propositionens
900. Värnpliktskontingenten bör fördelas mellan truppförbanden
med omkring 475 man till Karlskrona kustartilleriregemente, 475 man till
Vaxholms kustartilleriregemente och 170 man till Fårösunds kustartillerikår.

Årskontingenten studenter och likställda, utom de, som sedermera ämna bliva
kadetter för vidare utbildning till officerare på stat, beräkna vi till 90 man i
stället för försvarspropositionens 80.

Antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
beräkna vi med hänsyn till tillkomsten av Fårösunds kustartillerikår i likhet
med försvarskommissionen till 110,000 dagar eller 20,000 dagar mer än i försvarspropositionen
beräknats.

Fast anställt manskap, kustartillerikadettena och
reservkadetterna.

Vi ansluta oss till vad departementschefen härutinnan anfört i försvarspropositionen,
dock att antalet kadetter resp. reservkadetter, som för varje år må
antagas, bör ökas till 10 resp. 11.

Musikorganisationen.

I överensstämmelse med försvarskommissionens förslag bör vid vartdera
Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen finnas en musikkår av typ
II, organiserad enligt försvarspropositionens förslag. Musikpersonalen vid
kustartilleriet bör sålunda beräknas enligt följande:

2 musikdirektörer,

4 flaggunderofficerare,

8 underofficerare av 2. graden,

4 flaggkorpraler,

8 korpraler,

16 meniga och

10 musikelever.

I likhet med vad som i försvarspropositionen föreslagits för övriga delar av
krigsmakten bör musikdirektör vid kustartilleriet kunna tilläggas lön i lönegraden
O. 3.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Behovet av aktiv personal.

I det föregående har angivits det behov av personal, som beräknats erforderligt
för chefen för kustartilleriet och dennes stab, för kustfästningarna, för
truppförbandens staber, ävensom behovet av musikpersonal.

Beträffande övrigt personalbehov få vi anföra följande.

Behovet av personal vid kustartilleriets truppförband för utbildning av kustartilleriets
värnpliktiga samt det fast anställda manskapet, såsom däckspersonal
och maskinister å kustartilleriets maskindrivna båtar ävensom för förvaltningstjänst
och inre tjänst vid bataljoner och kompanier m. m. beräkna vi i
huvudsaklig överensstämmelse med försvarskommissionens förslag men med
hänsynstagande till den av oss föreslagna och i förhållande till försvarskommissionens
förslag något utökade och förändrade organisation av kustartilleriets
truppförband enligt följande tablå.

		Officerare	Under- offi- cerare	Underbefäl (utom ekonomi-, yrkes-och musik-personal)	Menig stam (utom ekono- mi-, yrkes- och musik- personal)
Rege- ments- offi- cerare	Kap- tener	Subal- tern- offi- cerare	Flagg- korpraler	Korpra- ler
Vaxholms	knstartilleriregemente	3	13	25	68	16	105	187
Karlskrona kastartilleriregemente	4	12	25	63	15	100	183
Fårösunds	kustartillerikår . . .	—	5	12	17	11	58	105
	Summa	7	30	62	148	42	263	475

Behovet av fast anställt manskap tillhörande kategorierna ekonomi- och yrkespersonal
beräkna vi i överensstämmelse med försvarskommisionens förslag i
enlighet med nedanstående tablå. I

	Ekonomipersonal	Yrkespersonal
	sjukvårdare	kockar	eldare	vapensmeder
Vaxholms kastartilleriregemente ....	8	15	37	12
Karlskrona > ....	6	16	38	12
Fårösunds kustartillerikår.......	4	6	10	5
Samma	18	37	85	29

I ovanstående tablå upptaget manskap beräknas vara fördelat på följande
tjänstegrader, nämligen: 16 flaggkorpraler, 78 korpraler och 75 meniga.

I fråga örn beräknande av behovet av officerare i sjöförsvarets kommandoexpedition,
marinförvaltningen, marinstaben, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,
för gemensam utbildning av kadetter och reservkadetter ävensom för kommendering
till olika slag av officersutbildning och annan tjänstgöring utom
kustartilleriet ansluta vi oss till vad departementschefen anfört i försvarspropositionen.
Såsom vi i annat sammanhang föreslagit bör för tjänstgöring i
Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381. 5

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

försvarsstaben i enlighet nied försvarskommissionens förslag därjämte avses
1 kapten ur kustartilleriets stat.

Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet i fred
vid kustartilleriet beräkna vi alltså att för vapnet erfordras den fast anställda
militära personal, nedanstående tabell utvisar.

		Officerare			Manskap
					Under-

	Gene- rals- person	Rege- ments- offi- cerare	Kap- tener	Subal- tern- offi- cerare	offi- cerare	Flagg- korp- raler	Korp- raler	Meniga
Chefen för kustartilleriet med stab....... Knstfästningarna och kust-	1	2	2	1	2	—	—	—
artilleriförsvaret på Got-land .........		6	6	2	36	_	_	_
Kustartilleriets trupper-
baud och skjutskola . .	—	11	37	64	186	66	349	566
Övriga personalbehov . .	—	1	7	8	2	—	—	—
Summa	1	20	52	75	226	66	349	566

Det angivna antalet regementsofficerare bör i staten uppdelas på 3 överstar
(därav 1 i lönegrad O. 7), 7 överstelöjtnanter och 10 majorer.

Av det sammanlagda antalet subalternofficerare böra 55 upptagas som löjtnanter
och 20 som fänrikar.

Av det sammanlagda antalet underofficerare böra 14 upptagas som förrådsförvaltare,
89 som flaggunderofficerare och 123 som underofficerare av 2. graden.
I antalet underofficerare ingår följande musikpersonal nämligen: 4
flaggunderofficerare och 8 underofficerare av 2. graden.

I de för de olika manskapsgraderna angivna personalantalen ingå såsom musikpersonal
4 flaggkorpraler, 8 korpraler och 16 meniga.

På kustartilleriets stat böra utom den nämnda personalen upptagas 2 musikdirektörer,
10 musikelever samt 7 pensionerade officerare och 18 pensionerade
underofficerare.

Reservpersonalen.

Beträffande kustartilleriets reservpersonal ansluta vi oss till vad som föreslagits
i försvarspropositionen. VII.

VII. För marinen gemensam personal m. m.

Mariningenjörkåren.

Försvarskommissionen har funnit det stå klart, att tillgången på kvalificerad
ingenjörspersonal vid marinen vore synnerligen knapp, men har av ekonomiska
skäl icke ansett sig kunna föreslå annan förbättring än ett utbyte av
två med arvode frivilligt inkallade mariningenjörer av 2. graden i reserven

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

mot en marindirektör av 2. graden och en mariningenjör av I. graden. Ghefen
för mariningenjörkåien har funnit den av försvarskommissionen föreslagna
omfattningen av kåren otillräcklig och ansett att den borde hava en total omfattning
av 68 beställningar i st. f. av kommissionen föreslagna 52. I staten
för mariningenjörkåren borde därjämte upptagas ett arvode för marinöverdirektören
å 17,000 kr. i stället för såsom nu 16,000 kr.

Departementschefen har i viss utsträckning beaktat det trängande behovet
av att utöka ingenjörspersonalen vid marinen i det att en ökning med 3 mariningenjörer
av 2. graden föreslås utöver den omläggning av vissa beställningar,
som försvarskommissionen föTeslagit.

Enär vi äro av den uppfattningen, att det måste anses ligga i statens intresse
att få en så skicklig och kvalificerad ingenjörspersonal som möjligt för
att skapa hästa valuta för de summor, staten anslår till ersättningsbyggnad
och underhåll av fartyg m. m., finna vi det nödvändigt, att genom en något
större ökning av personalen än den i propositionen föreslagna skapa drägligare
tjänstgöringsförhållanden och förbättrade befordringsmöjligheter för mariningenjörerna.

Vi hava i anslutning härtill beräknat följande stat för mariningenjörkåren:

Antal Lönegrad

Marinöverdirektör ........................................ 1 —

Marindirektörer av 1. gr................................... 3 C 14

» » 2. gr................................... 4 C 13

Mariningenjörer av 1. gr. 1. lönekl......................... 12 C 12

» » 1. gr. 2. » 7 C 10

» » 2. gr................................... 9 C 9

Marinunderingenjörer under 10 mån ........................ 2 —

» » 8 » ........................ 2 —

Specialingenjörer av 1. gr................................... 4 C 13

» » 2. gr................................... 8 C 12

» » 3. gr................................... 5 C 19

Mariningenjörer av 2. gr. i reserven (stipendiater) under 10 mån 2 —

» » » » » » » » 8 » 2 —

Med hänsyn till det betydande och ansvarsfulla arbete, som åvilar marinöverdirektören,
få vi i anslutning till marinmyndigheternas framställning föreslå,
att arvodet för denne befattningshavare utgår med 17,000 kr., i stället
för 16,000 kr., med pensionsunderlag 8,000 kr. och pensionsavdrag 480 kr.

Marinintendenturkåren.

Försvarskommissionen har uttalat, at antalet regementsofficersbeställningar
vid kåren befunnits böra ökas, enär detta icke på långt när motsvarade antalet
mera ansvarsfulla och krävande befattningar. Kommissionen har därefter
angivit sammanlagt 14 befattningar, som ansetts vara av den beskaffenhet,
att de borde besättas med regementsofficerare, men har kommissionen stannat

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

med att föreslå en sådan jämkning från lägre till högre beställningar, att antalet
regementsofficersbeställningar blivit 11 och lägre beställningar 45.

Departementschefen bar ansett att en ökning, i förhållande till försvarskommissionens
förslag, erfordras med hänsyn till mobiliseringsbebovet av marinintendenter
av stammen med två beställningar och har upptagit dessa såsom
kompaniofficerare.

Av de sålunda upptagna 58 beställningarna bar avsetts för tjänstgöring vid
kustartilleriet 1 regementsofficer och 5 kompaniofficerare, vilket innebär en
ökning i förhållande till 1925 års marinorganisation med två beställningar.
Någon förbättring av tjänstgöringsförhållandena för marinintendenterna vid
flottan vinnes sålunda icke genom den föreslagna ökningen. Departementschefen
framhåller dock, att det med hänsyn till behovet av ersättningspersonal
och utbildningsplatser för de yngsta marinintendenterna kunde vara önskvärt
att även för tjänst vid flottan företaga någon ökning av antalet beställningar.

[Vi ansluta oss till departementschefens förslag beträffande marinintendenturkåren4
men anse, att den framlagda staten, för att fylla ovan påtalade behov,
bör ökas med en regementsofficer, lönegrad O. 5 samt två kompaniofficerare,
varav en lönegrad O. 3 och en lönegrad O. 2.

Marinläkarkåren.

Vi ansluta oss till vad av departementschefen i försvarspropositionen anförts,
men anse, att staten bör utökas med en marinlärare av 1. graden, lönegrad
C. 10, avsedd för den av oss föreslagna Fårösunds kustartillerikår.

Marinens poliskår och marinens ecklesiastikstat.

Vi ansluta oss till vad av departementschefen i försvarspropositionen anförts.

VIII. Sjökarteverket.

Vi ansluta oss till vad av departementschefen i försvarspropositionen anförts.

IX. Sjöförsvarets kostnader.

För underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. har av departementschefen
beräknats ett anslag av 5.8 milj. kr. Marinförvaltningen har beräknat,
att för underhåll av den av försvarskommissionen föreslagna flottan, med
en mindre omfattning av rustningarna och en större utrangering av fartyg än
vad i propositionen föreslås, skulle krävas ett anslag av 6 milj. kr. Då vi
-anse, att underhållsanslaget måste vara så utmätt, att den icke rustade delen
av flottan snabbt skall kunna färdigställas vid mobilisering och så att nödvändiga
förbättringar av varvens byggnader och övriga sjöförsvarets anläggningar
skall kunna ske, föreslå vi att underhållsanslaget höjes till 6 milj.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Departmentschefen har påpekat (sid. 720) att försvarskommissionen funnit
viss materielanskaffning m. m. för marinen vara av den art, att kostnaderna
därför borde betraktas såsom engångkostnader och även angivit den engångssumma,
som av marinförvaltningen ansetts erforderlig bl. a. för viss materielanskaffning.
En del av dessa kostnader har av departementschefen inräknats
i de årliga anslagen för flottan, i det att 730,000 kr. upptagits för teknisk
materiel m. m. inom vad man skulle kunna beteckna såsom de nödvändiga,
årliga utgiftsposterna.

När emellertid onekligen mycket stora brister föreligga, som av marinförvaltningens
yttrande och anslagsäskanden framgår, på ett flertal områden fallande
under begreppet materielanskaffning, anse vi det nödvändigt, att särskilda
medel avses för att råda bot för de mest påtagliga av dessa brister.
Hit hänföra vi anskaffning av: luftvärnsmateriel för fartyg, stationer och
varv, ammunition, bombsäkra skyddsrum, brännoljecisterner och förråd av
brännolja, minor, torpeder, svepmateriel, sjunkbomber m. m. Vi föreslå att
ett engångsanslag av 14.1 milj. kronor för täckande av de nödvändigaste behoven
i dessa hänseenden upptages i huvudsaklig överensstämmelse med nedanstående
tablå.

Luftvärnsmateriel för fartyg, stationer, varv m. m. samt ammunition,
bombsäkra skyddsrum m. m...................

Brännoljecisterner samt anskaffning av brännolja jämte vissa

förbättringar å skifferverket vid Kinnekulle............

Uppläggning av minförråd ..................■......-.....

Anskaffning av torped- och minmateriel....................,

3.400.000 kr.

5.900.000 kr.

3.500.000 kr.

1.300.000 kr.

Summa 14,100,000 kr.

De av oss föreslagna ändringar i försvarspropositionens förslag ha beräknats
medföra följande kostnadsökningar — enligt specificerade beräkningar,
vilka komma att ställas till försvarsutskottets förfogande — nämligen:

Organisationskostnader:

för flottan, inräknat den för marinen gemensamma personalen. . 5.5 milj. kr.
för kustartilleriet........................................ 1.7 milj. kr.

Engångskostnader:

14.1 milj. kr., vilken summa föreslås utgå under de tre närmaste budgetåren
med 4.7 milj. kr. per år.

X. Övergången till den nya marinorganisationen.

Vad flottan beträffar ansluta vi oss i stort sett till vad departementschefen
i propositionen föreslår. Vad där sagts örn skeppsgosseinstitutionen tillämpas
dock endast vad Marstrandskåren beträffar. Karlskrona skeppsgossekår
bör budgetåret 1939/1940 kunna överflyttas till f. d. grenadjärkasernen.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

I fråga om kustartilleriet anse vi att den nya organisationen bör träda i
kraft från och med budgetåret 1936/1937.

Organisationen av kustartilleriets truppförband bör i enlighet med vad vi
tidigare föreslagit ändras enligt följande:

Vaxhol ms kustartilleriregemente utökas med två kompanier; Karlskr

ona kustartilleriregemente utökas med ett kompani; Fårösunds

kustartillerikår uppsättes med fyra kompanier.

Sagda organisation har av oss beräknats kunna i huvudsak genomföras under
loppet av den första femårsperioden. Under samma period färdigställes
kustartilleriförsvaret på Gotland, förstärkningen av luftförsvaret i Karlskrona
fästning och kustartilleriförsvaret i Stockholms skärgård färdigställes, varjämte
anskaffningen av de rörliga kustartilleribatterierna på fastlandet och
luftvärnet för flottans ankarplatser påbörjas.

Den föreslagna utvidgningen av kustartilleriets personalstater m. m. bör
ske successivt i överensstämmelse med försvarskommissionens förslag, dock
bör i enlighet med försvarspropositionens förslag den nytillkomna befattningen
som kommendant i Vaxholms fästning upptagas redan från och med första
året.

I kostnader för anskaffning av materiel för den kustartilleriorganisation,
som av oss föreslagits, hava vi beräknat ett sammanlagt belopp av 15,280,000
kronor enligt särskild specifikation. Ifrågavarande belopp anse vi bör uppdelas
på en tioårsperiod, räknat från och med det första övergångsåret.

Vid fullt genomförd organisation beräkna vi, att kustartilleriets årliga kostnader
skola belöpa sig till 8,150,085 kronor.

Kostnaderna under uppsättningstiden beräknas på sätt av följande tablå
framgår.

Budgetår	Årliga J kostnader	Material- kostnader	Summa kronor
1936/1937 ...............	5,521,685	2,628,400	8,150,085
1937/1938 ...............	5,616,685	2,533,400	8,150,085
1938/1939 ...............	6,138,685	2,011,400	8,150,085
1939/1940 ...............	6,314,685	1,835,400	8,150,085
1940/1941 ...............	6,632,685	1,517,400	8,150,085
1941/1942 ...............	6,850,685	1,299,400	8,150,085
1942/1943 ...............	7,090,685	1,059,400	8,150,085
1943/1944 ...............	7,321,685	828,400	8,150,085
1944/1945 ...............	7,366,685	783,400	8,150,085
1945/1946 ...............	7,366,685	783,400	8,150,085
	Summa kronor	15,280,000

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Avd. IV. Flygvapnets organisation.

I. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.

Högerreservanterna inom försvarskommissionen, herrar Borell och Magnusson,
hava i särskilt yttrande till försvarskommissionens betänkande föreslagit
en ökning av flygstridskrafterna med en armé- och en marinspaningsdivision,
motsvarande en ökad kostnad av tillsammans 1,565,000 kronor. Sedermera
hava chefen för flygvapnet och flygstyrelsen i gemensamt yttrande över nämnda
betänkande framhållit särskilda synpunkter på spaningsförbandens organisation
och sammansättning. De militära myndigheterna hava härvid med
skärpa vänt sig mot de skäl, som försvarskommissionen förebragt mot uppsättande
av den strategiska spaningsflottilj, vilken den militära sakkunskapen
funnit sig böra föreslå. Myndigheterna anföra härvid bl. a. följande.

»Kommissionen säger, att spaningsförband äro erforderliga för såväl krigsledningen
i stort som för de olika försvarsgrenarna. Vidare hänvisar kommissionen
till vad tidigare framhållits som motivering för inskränkning i de
ursprungliga behovssiffrorna för respektive armén och marinen tilldelade spaningsförband,
nämligen att, då dessa båda försvarsgrenars största behov av
dylika organ icke torde komma att inträffa samtidigt, skulle en välorganiserad,
gemensam försvarsledning genom omgruppering av dessa förband i huvudsak
kunna tillfredsställa vid olika tillfällen uppträdande behov. Även om
detta är till viss grad tillämpbart beträffande armé- och marinstridskrafternas
operationer, är så icke förhållandet beträffande krigsledningen i stort.
Tekniska faktorer omöjliggöra nämligen dessa (för taktisk samverkan med
armé- och marinstridskrafter avsedda) spaningsförbands (flygplans) användning
för högsta krigsledningens ävensom för de operativa flygstridskrafternas
räkning, d. v. s. för strategisk spaning. Nämnda flygplan besitta icke för
denna uppgift erforderlig räckvidd. Den tekniska utvecklingen går alltmer
i en riktning, som än ytterligare kommer att begränsa de taktiska spaningsorganens
räckvidder. Den enda flygplantyp, som besitter för uppgiften erforderlig
räckvidd, är det större bombplanet. Att använda dessa för den strategiska
spaningen är emellertid knappast möjligt, främst av tekniska (utrustnings-)
skäl men även ur operativ, organisatorisk samt utbildningssynpunkt.
Då det får anses uteslutet att lämna överbefälhavaren utan möjligheter
att genomföra den för ett rätt disponerande av rikets försvarskrafter
under alla förhållanden nödvändiga spaningen och denna icke kan omhändertagas
av något annat organ än ett strategiskt spaningsförband, är det ofrånkomligt,
att organisationen tillföres dylikt. Det är önskvärt, att härför beräknas
ett flottiljförband dels med hänsyn till de vidsträckta områden, som
kunna ifrågakomma att utspana, dels även enär det är nödvändigt att bedriva
strategisk spaning icke endast vid krigsutbrottet utan jämväl oavbrutet
under hela kriget. Begränsas organisationen till en division, måste densamma

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

organiseras så, att den vid ett eventuellt krigsutbrott (respektive inför hotet
av ett dylikt) utan dröjsmål kan träda i funktion. Personal och materiel i
härför erforderlig omfattning bör sålunda i fred ingå i förbandet.

Beträffande vidtagen minskning i vardera armé- och marinflottiljen med en
spaningsdivision bör framhållas, dels att hur välorganiserad ledningen (överbefälhavare
och försvarsstab) än bliver, finnes det lägen, då såväl armé- som
marinstridskrafterna samtidigt äro i behov av sina spaningsförband, dels att
armé- och marinspaningsförband endast i mycket begränsad omfattning kunna
komplettera varandra. Lägen kunna därför inträffa, då dessa starkt reducerade
flottiljer visa sig otillräckliga .för beräknade uppgifter.

Det undandrager sig chefens för flygvapnet och flygstyrelsens bedömande
örn och i så fall till vilken utsträckning förhållandena tvinga till den begränsning
i organisationen från 29 till 21 divisioner, som av försvarskommissionen
föreslagits. I första hand framträder emellertid behovet av den strategiska
spaningsflottiljen, därnäst av jaktflottiljen och vidare av en spaningsdivision
till vardera armé- och marinflottiljerna.

Under alla förhallanden anse chefen för flygvapnet och flygstyrelsen -—- med
hänvisning till vad tidigare framhållits — det vara ofrånkomligt, att organisationen
tillföres en strategisk spaningsdivision, vilken av flera skäl (användning,
underhålls- och besparingssynpunkt) lämpligen bör förläggas till Västerås.»

Denna de militära myndigheternas ståndpunkt anse vi oss böra biträda. Vi
hava salunda kommit till den uppfattningen att, utöver vad som föreslås i försvarskommissionens
betänkande en förstärkning av flygstridskrafterna är nödvändig
med i första hand en fjärrspaningsdivision. Detta innebär emellertid
icke att vi underskatta ovannämnda reservanters krav på en förstärkning av
armé- och marinflygflottiljerna, utan endast att vi anse de militära myndigheternas
framställning örn en fjärrspaningsdivision så starkt motiverad, att
den bör lämnas försteg framför den av reservanterna tidigare föreslagna förstärkning
av armé- och marinflygflottiljen.

Vårt förslag, jämfört med Kungl. Maj:ts proposition, innebär sålunda en
ökning med i huvudsak en medeltung och en lätt bombflottilj, vilka föreslagits
av försvarskommissionen, samt en strategisk spaningsdivision.

I fråga om flygledning följa vi försvarskommissionens förslag i vad avser
chefens för flygvapnet befälsrätt såsom försvarsgrenschef och beträffande flygstabens
allmänna organisation. Plygförvaltningen bör däremot organiseras
enligt Kungl. Maj:ts förslag.

I huvudsak följa vi Kungl. Maj :ts förslag i vad berör flygförbandens personalbehov,
inre organisation och verksamhet samt beträffande rekrytering och
utbildning. Med avseende på de allmänna grunderna för beräkningar av engångsoch
ordinarie anslag för personal, övningar, flygmateriel, byggnader m. m. biträdes
Kungl. Maj:ts förslag.

Under beaktande av chefens för flygvapnet och flygstyrelsens uttalanden i
yttrande över försvarskommissionens betänkande, påyrkas här en viss ökning
av antalet flygtimmar för reservpersonalens flygövningar utöver vad försvarskommissionen
såväl som Kungl. Majit härutinnan funnit lämpligt föreslå.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Motionärerna ha sålunda funnit sig böra föreslå en ökning av flygtiden för
nämnda personal till 45 timmar.

Kostnaderna för det av oss föreslagna flygvapnet beräknas till 30,234,200
kronor. Jämfört med Kungl. Maj:ts förslag innebär detta en ökning med
9,231,105 kronor.

Utan medräknande av dyrtidstillägg för personalen innebär motionen en ökning
från 28,200,000 kronor till 29,784,200 kronor, d. v. s. c:a 1.6 milj. kronor
mera än i försvarskommissionens majoritetsförslag.

II. Flygstridskrafternas sammansättning m. m.

I överensstämmelse med försvarskommissionens betänkande samt Kungl.
Maj:ts proposition i vad berör marinspaningsflottiljen och i anslutning till
motionärernas tidigare anförda synpunkter beträffande behov av en fjärrspaningsdivision,
böra flygstridskrafterna utgöras av:
personal i flygvapnets kommandoexpedition;
personal i försvarsstaben;

organ för flygvapnets ledning och förvaltning;
flygförband, nämligen

2 medeltunga bombflottiljer ...................		36	fpl =	= 72	fpl
1 fjärrspaningsdivision..........................				. 12	»
2 lätta bombflottiljer .........................	... å	36	fpl =	: 72	»
1 jaktflottilj .................................	... å	45	» =	= 45	»
1 arméflygflottilj .............................	... å	36	» =	: 36	»
1 marinflygflottilj bestående av
2 torped och fjärrspaningsdivisioner å 12 fpl —	24 fpl			• l QO
1 fartygsbaserad division å 8 fpl = 8 fpl; ...				> OL	»

utbildningsanstalter, nämligen

flygkrigsskola med bl. a. 80 skolfpl,

flygkrigshögskola,

skjut- och bombskola,

underofficersskola, de båda senare ingående i vissa flottiljförband;
musikorganisation, bestående av en musikkår, ingående i ett flottiljförband;
centrala verkstäder, nämligen dels å Malmen, dels i Västerås.

Sammanlagt skall i flygvapnet ingå 269 krigsflygplan och omkring 80 skolflygplan.

Jämfört med Kungl. Maj:ts förslag innebär här angiven sammansättning av

flygstridskrafterna en ökning med:

en medeltung bombflottilj .................. å 36 fpl

en lätt » .................. å 36 »

en fjärrspaningsdivision...................... å 12 »

en musikkår.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

lil. Flygvapnets fredsorganisation.

A. Flygvapnets ledning.

Chefen för flygvapnet.

.Vi biträda Kungl. Maj:ts förslag, att chefen för flygvapnet tillsättes på
förordnande nied visst arvode samt att nämnde chef tilldelad personlig adjutant
redovisas i flygstaben. I likhet med försvarskommissionen föreslås, att chefen
för flygvapnet tilldelas befälsrätt över flygvapnet i dess helhet. De centrala
lednings- och förvaltningsfrågorna handläggas under chefen för flygvapnet
på särskilda organ för stabsärenden, flygstaben, å ena sidan och förvaltningsärenden,
flygförvaltningen, å den andra.

Flygstaben.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes i princip, dock att operations- och underrättelseavdelningarna
utgå (jmfr. försvarsstaben). Detta innebär

minskning med 3 majorer,

7 kaptener,

1 pensionerad officer,

1 pensionerad underofficer.

Eskaderchefen nied stab.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Flygförvaltningsorganisationen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes i huvudsak med följande ändringar.

Under chefen för flygvapnet utövar chefen för flygförvaltningen det direkta
befälet över flygvapnets förvaltningsorgan. Chefen för flygförvaltningen bör
i likhet med chefen för flygstaben vara överste i lönegrad O 7.

Detta innebär

minskning med en generalsperson (lönegrad O 8) och ökning med en överste
(lönegrad 0 7).

Chefen för militärtekniska byrån bör enligt Kungl. Maj:ts förslag vara
regementsofficer. Den möjligheten bör dock förefinnas att ifrågavarande befattning
skall kunna beklädas med ingenjör. I de instruktioner rörande flygvapnets
ledning och förvaltning, som av Kungl. Majit framdeles bör utfärdas
på förslag av chefen för flygvapnet, synes det ändamålsenligt att, därest
chefen för militärtekniska byrån är officer, verksamheten inom nämnda byrå
så regleras, att den till tjänsteställningen främste ingenjören på byrån är föredragande
för chefen för materiela vdelningen i ärenden av ren ingenjörteknisk
art.

I övrigt synes det icke vara ändamålsenligt att till industribyrån förlägga
materielprovning och tillverkningskontroll. Dessa uppgifter böra i stället åvila
kontrollbyrån.

På byggnadsavdelningen skall kunna placeras byggnadsingenjörer med arvoden
i stället för fortifikationsofficerare.

Motioner i Första kammaren, Nr 381. 75

B. Flygförbanden, dessas organisation och verksamhet.
Flygvapnets uppdelning på förband.

Kungl. Maj:ts förslag angående flygvapnets uppdelning på förband, samt
flottiljens inre organisation biträdes dock under hänsynstagande till de särskilda
förhållanden, vilka komma att råda vid den flottilj, till vilken fjärrspaningsdivisionen
kommer att förläggas. Detachement böra icke upprättas.
Flygstridskrafterna böra indelas i:

1. medeltunga bombflottiljen, omfattande stab och tre bombdivisioner
jämte 1. fjärrspaningsdivisionen med stab.

2. medeltunga bombflottiljen, omfattande stab och tre bombdivisioner,
samt flygvapnets bomb- och skjutskola.

1. lätta bombflottiljen, omfattande stab och tre bombdivisioner.

2. lätta bombflottiljen, omfattande stab och tre bombdivisioner samt
flygvapnets underofficersskola.

1. jaktflottiljen, arméspaningsflottiljen och marinspaningsflottiljen,
omfattande vardera stab och tre divisioner.

Flottiljens inre organisation.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Verksamhet inom flottiljförbandet.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Personalbehovet inom flottiljerna.

Personalbehovet vid flottiljerna framgår av tablåer å sid. 11—18.

1. medeltunga bombflottiljen organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
med tillägg för den av chefen för flygvapnet föreslagna 1. fjärrspaningsdivisionen.
Detta innebär en ökning jämfört med Kungl. Maj:ts förslav
av:

1 kapten,

8 löjtnanter,

4 fänrikar,

1 fanjunkare,

4 sergeanter,

7 furirer,

8 korpraler,

10 vicekorpraler,

14 menige,

1 flygingenjör av 3. graden,

1 hantverkare,

60 värnpliktiga, linjetjänst,

20 värnpliktiga, ersättningsreserv.

2. medeltunga bombflottiljen organiseras i överensstämmelse med försvarskommissionens
förslag, med tillägg för den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna

76 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

bomb- och skjutskolan. Detta innebär en ökning jämfört med sistnämnda förslag
av:

1 överste,

2 majorer (varav en för bomb- och skjutskolan enligt Kungl. Maj:ts förslag),

12 kaptener (varav en för bomb- och skjutskolan enligt Kungl. Maj :ts förslag),

7 löjtnanter (varav en för bomb- och skjutskolan enligt Kungl. Maj:ts
förslag),

5 fänrikar,

2 förrådsfövaltare,

12 fanjunkare (varav en för bomb- och skjutskolan enligt Kungl. Maj:ts
förslag),

16 sergeanter,

51 furirer,

29 korpraler,

29 vicekorpraler,

37 menige,

1 flygingenjör av 1. graden,

1 flygingenjör av 3. graden,

1 flygläkare av 1. graden.

1 verkmästare av 1. klass,

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klass,

2 pensionerade underofficerare (varav en för bomb- och skjutskolan enligt
Kungl. Maj:ts förslag),

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

55 officerare i reserven,

18 underofficerare i reserven,

2 flygingenjörer i reserven,

170 värnpliktiga, linjetjänst,

100 värnpliktiga, ersättningsreserven.

1. lätta bomb flottil jert.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

2. lätta bomb flotta jerl.

Försvarskommissionens förslag biträdes i huvudsak dock med tillägg för
den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna särskilda personalen för underofficersskolan.
Uppsättandet av ifrågavarande flottilj innebär jämfört med Kungl.
Maj:ts förslag en personalökning med:

1 överstelöjtnant,

2 majorer, (varav en för underofficersskolan enligt Kungl. Maj:ts förslag),

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

8 kaptener,

11 löjtnanter (varav en för underofficersskolan enligt Kungl. Maj:ts förslag),

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

7 fanjunkare,

12 sergeanter (varav en för underofficersskolan enligt Kungl. Maj :ts förslag),

41 furirer,

23 korpraler,

26 vicekorpraler;

29 menige,

1 flygingenjör av 1. graden,

1 flygingenjör av 3. graden,

1 flygläkare av 1. graden,

1 verkmästare av 2. klass,

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

4 musikfurirer,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer ock

5 musikelever,

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klass,

1 pensionerad underofficer,

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

54 officerare i reserven,

9 underofficerare i reserven,

2 flygingenjörer i reserven,

141 värnpliktiga, linjetjänst,

100 värnpliktiga, ersättningsreserven.

1. jaktflottiljen.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes, dock med den ändringen, att chefen bör vara
överstelöjtnant i stället för överste. Personal för underofficersskolan och tillsyningsman
för Barkarby beräknas icke. Detta innebär sålunda en ökning
med

1 överstelöjtnant och en minskning med
1 överste,

1 major,

1 löjtnant,

1 sergeant och
1 pensionerad underofficer.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid 1. medeltunga bombflottiljen i fred.

(inberäknat 1. fjärrspaningsdiviBionen).

F = flygande personal; M = markpersonal. 1 2 3 4

		Antal			Antal
Personal				Personal
	F	M	S:a		F	M	S:a
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	,	1	1
Överste (0 6).......	1	—	i	Eldare av 1. kl.......		1	1
Major........... Kaptener.........	1 11	1	i 12	S:a civil personal	—	2	2
Löjtnanter........	15	—	15
Fänrikar.........	9	—	9	Pensionerad personal
S:a officerare	37	1	38	(i arvodesbefattning).
				Underofficerare......	—	3 2	2
Underofficerare.				S:a pensionerad personal . .	—	2	2
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	S:a personal på stat	88	211	299
Fanjunkare........	4	10	14
Serganter.........	8	13	21	Personal på reservstat.
S:a underofficerare	12	25	37	Officerare.........	i	5	5
				Underofficerare......	_	5	5
Manskap.				S:a personal på reservstat	_	10	10
Furirer..........	36	29	65
Korpraler.........	—	41	41
Vicekorpraler.......	—	44	44	Reservpersonal.
Menige..........	—	55	55
S:a manskap	»36	169	205	Officerare......... Underofficerare......	54 14	1 4	55 18
				Flygingenjörer......	3	—	3
Civilmilitärer.				S:a reservpersonal	71	5	76
Flvgingeniör av 1. gr. . . .	1	—	1
> > 3. > . . .	2 2	—	2
Flygläkare > 1. > ...	—	1	1	Värnpliktiga.
Verkmästare > 1. kl. . . .	—	1	1
Hantverkare •.......	—	8	8	Linjetjänst4........	—	230	230
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	Ersättningsreserv 4.....	—	120	120
S:a civilmilitärer —	3	12	15	S:a värnpliktiga	—	350	850

1 Därav 27 kulsprnteskyttar.

2 Varav 1 elektroingenjör.

3 Därav 1 tillsyningsman i Fårösund.

4 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 130 man per sommar- ock 100 man per vinterkontingent.
6 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 60 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid 2. medeltunga bombflottiljen i fred. 1 2 * 4

F = flygande personal; M = markpersonal.

		Antal			Antal
Personal				Personal
F	M	S:a		F	M	S:a
Personal pä stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	—	1	1
Överste (0 6).......	1	—	1	Eldare av 1. kl.......	—	1	1
Majorer.......... Kaptener.........	1 2 >11	1	2 12	S:a eivil personal	—	2	2
Löjtnanter........	1 8	—	8
Fänrikar.........	5	—	5	Pensionerad personal
S:a officerare	27	1	28	(i arvodesbefattning).
				Underofficerare......	—	2	1 2
Underofficerare.				S:a pensionerad personal	—	2	2
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	S:a personal på stat	72	148	220
Fanjunkare........	4	8	1 12
Sergeanter .........	6	10	16	Personal på reservstat.
S:a underofficerare	10	20	30	Officerare.........	- .	5	5
				Underofficerare......	—	5	5
Manskap.				S:a personal på reservstat	—	10	10
Furirer..........	33	18	51
Korpraler.........	—	29	29	Reservpersonal.
Vicekorpraler .......	—	29	29
Menige..........	—	37	37	Officerare.........	54	1	55
S:a manskap	233	113	146	Underofficerare......	14	4	18
				Flygingenjörer.......	2	—	2
Civilmilitärer.				S:a reservpersonal	70	5	75
Flygingenjör av 1, gr. . . .	1	—	1
> > 3. » . . . Flygläkare » 1. » ...	1	1	1 1	Värnpliktiga.		170	170
Verkmästare > 1. kl. . . .	—	1	1	Linjetjänst9........	—
Hantverkare........	—	6	6	Ersittningsreserv4.....	—	100	100
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	S:a värnpliktiga	—	270	270
S:a civilmilitärer	2	1 io	12

1 Varav 1 för bomb- och skjutskolan.

2 Därav 27 kulspruteskyttar.

9 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 97 man per sommar- och 73 man per vinterkontingent.

4 Antalet nppdelas i 2 omgångar med 50 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid 1. lätta bombflottiljen 1 fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

		Antal				Antal
Personal				Personal
	F	M	Sta		F	M	Sta
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist........ .		1	1
Överstelöjtnant.......	1	—	1	Eldare av 1. klass.....	_	1	1
Major...........	1	. _	1	Sta civil personal
Kaptener.........	7	1	8	—	2	2
Löjtnanter........	10	—	10
Fänrikar.........	5	—	5	Pensionerad personal
S:a officerare	24	1	25	(i arvodesbefattning).
				Underofficerare......	—	1 2	2
Underofficerare.				Sta pensionerad personal	—	2	2
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	Sta personal på stat	45	185	180
Fanjunkare........	1	6	7
Sergeanter.........	3	8	11	Personal på reservstat.
S:a underofficerare	4	16	20	Officerare.........		5	5
				Underofficerare......		5	5
Manskap.	15			S:a personal på reservstat		10	10
Fnrirer..........	16	41
Korpraler.........	—	23	23
Vicekorpraler .......	—	26	26	Reservpersonal.
Menige..........	—	29	29
Sta manskap	15	104	119	Officerare........ Underofficerare......	53 5	1 4	54 9
Civilmilitärer.				Flygingenjörer.......	2		2
Flygingenjör av 1. gr. . . .	1			Sta reservpersonal	60	5	65
—	1
» » 3. > . . .	1	—	1
Flygläkare > 1. > ... Verkmästare > 2. kl. .	—	1 1	1 1	Värnpliktiga.
Hantverkare........		6	6	Linjetjänst1 2........		141	141
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	Ersättningsreserv3.....	—	100	100
Sta civilmilitärer	2	10	12	Sta värnpliktiga	—	241	241

1 Därav 1 tillsyningsman i Boden.

* Antalet uppdelas i 2 omgångar med 78 man per sommar- och 63 man per vinterkontingent

3 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 50 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid 2. lätta bombflottiljen i fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

		Antal				Antal
Personal				Personal
	F	M	S:a		F	M	S:a
Personal pä stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	_	1	1
Överstelöjtnant......	1	—	1	Eldare av 1. kl.......	—	1	1
Majorer.......... Kaptener.........	*2 7	1	2 8	S:a civil personal	—	2	2
Löjtnanter........	U1	—	11
Fänrikar.........	5	—	5	Pensionerad personal
S:a officerare	26	1	27	(i arvodesbefattning).
				Underofficer........	—	1	1
Underofficerare.				S:a pensionerad personal	—	1	1
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	S:a personal på stat	47	135	182
Fanjunkare........	1	6	7
j Sergeanter......• .	3	9	*12	Personal på reservstat.
S:a underofficerare	4	17	21	Officerare.........	_	5	5
				Underofficerare......	—	5	5
Manskap.				S:a personal på reservstat	_	10	10
Furirer..........	15	26	41
Korpraler.........	—	23	23
t Vicekorpraler.......	—	26	26	Resen personal.
\| Menige..........	—	29	29
S:a manskap	15	104	119	Officerare......... Underofficerare......	53 5	1 4	54 9
				Flygingenjörer......	2	—	2
Civilmilitärer.				S:a reservpersonal	60	5	65
\ Fyringeniör av 1. gr. . . .	1	—	1
> > 8. » . . .	1	—	1
1 Flygläkare > 1. > ...	—	1	1	Värnpliktiga.
1 Verkmästare > 2. kl. ...	—	1	1
[ Hantverkare.......	—	6	6	Linjetjänst1 2........	—	141	141
Förrådsvaktmästare ....		2	2	Ersättningsreserv 3.....	—	100	100
S:a civilmilitärer	2	10	12	S:a värnpliktiga	—	241	241

1 Yarav 1 för nnderofficersskolan.

2 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 78 man per sommar- och 63 man per vinterkontingent.
8 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 50 man i varje.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid jaktflottiljen i fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

		Antal			Antal
Personal				Personal
	F	M	S:a		F	M	S:a
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	_	1	1
Överstelöjtnant......	1	—	1	Eldare av 1. kl.......	—■	1	1
Major........... Kaptener.........	1 7	1	1 8	S:a civil personal	—	2	O
Löjtnanter........	8	—	8
Fänrikar.........	5	—	5	Pensionerad personal
S:a officerare	22	1	23	(i arvodesbefattning).
				Underofficer........	—	i	1
Underofficerare.				S:a pensionerad personal	—	i	1
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	S:a personal på stat	37	119	150
Fanjunkare........	i	5	6
Sergeanter .........	3	7	10	Personal på reservstat-1
S:a underofficerare	4	14	18	Officerare.........		5	5
				Underofficerare......	—	5	5
Manskap.				S:a personal på reservstat	—	10	10
Furirer..........	9	26	35
Korpraler.........	—	20	20
Vicekorpraler.......	—	20	20	Reservpersonal.
Menige..........	—	25	25
S:a manskap	9	91	100	Officerare......... Underofficerare......	41 5	1 4	42 9
				Flygingenjörer.......	2	—	2
Civilmilitärer.				S:a reservpersonal	48	O	53
Fyringeniör av 1. gr. . . .	1	—	1
> > 3. > . . .	1	—	1
Flygläkare » 1. » ...	—	1	1	Värnpliktiga.
Verkmästare » 2. kl. . . .	—	1	1
Hantverkare........	—	6	6	Linjetjänst1........	—	137	137
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	Ersättningsreserv1 2.....	—	100	100
S:a civilmilitärer	2	10	12	S:a värnpliktiga	—	237	237

1 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 76 man per sommar- ock 61 man per vinterkontingent.

2 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 50 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid arméflygflottiljen i fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

		Antal			Antal
Personal				Personal
F	M	Sta		F	M	Sta
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	—	1	1
		1	Eldare av 1. klass.....	—	1	1
Överstelöjtnant ......	1	—
Major...........	1	—	1	Sta civil personal	—	2	2
Kaptener.........	7	1	8
Löjtnanter........ Fänrikar.........	6 3	—	6 3	Pensionerad personal (i arvodesbefattning).
Sta officerare	18	1	*19	Underofficer........	—	1	i
Underofficerare.				Sta pensionerad personal	—	1	i
			Sta personal på stat	32	133	165
Förrådsförvaltare.....	—	2	2
Fanjunkare........	—	7	7	Personal på reservstat.
Sergeanter ........	1	10	11	Officerare......... Underofficerare.......		5
Sta underofficerare	1	19	20	—	5	5
				Sta personal på reservstat	—	10	10
Manskap.
Furirer..........	12	28	40	Reservpersonal.
Korpraler......... Vicekorpraler.......	Z	22 23	22 23	Officerare.........	43	1	44
Menige..........	—	28	28	Underofficerare.......	8	4	12
Sta manskap	12	101	113	Flygingenjörer.......	2	—	2
			Sta reservpersonal Värnpliktiga.	53	5	58
Civilmilitärer.
Flygingenjör av 1. gr. . . . Flygläkare > 1. > ... Hantverkare........	1	1 6	1 1 6	Klass B.......... Linjetjänst1 2 3........	—	10 141	no 141
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	Ersättningsreserv4.....	—	100	100
Sta civilmilitärer	1	9	10	Sta värnpliktiga	—	251	251

1 Härutöver nr armén 18 officerare under sommar- och 9 officerare under vinterhalvåret.

2 Uttagna för utbildning till biträdande flygingenjörer.

8 Antalet beräknat efter en uppdelning i 2 omgångar med 78 man per sommar- och od man
per vinterkontingent.

4 Antalet beräknat efter en uppdelniDg i 2 omgångar med 50 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid marinflygflottiljen i fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

Personal	Antal	Personal	Antal
F	M	S:a		F	M	S:a
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	—	1	1
			Eldare av 1. klass.....	—	1	1
Överstelöjtnant......	1	—	1	S:a civil personal	_	2	2
Major...........	1	—	1
Kaptener......... Löjtnanter........	8 8	1	9 8	Pensionerad personal
Fänrikar.........	5	—	5	(i arvodesbefattning).
S:a officerare	23	1	*24	Underofficerare......	—	2 3	3
Under officerare.		2		S:a pensionerad personal S:a personal på stat	43	3 124	3 167
Förrådsförvaltare.....	—	2
Fanjunkare........ Sergeanter ........	3 4	4 6	7 10	Personal på reservstat.
S:a underofficerare	7	12	19	Officerare .........		4	4
				Underofficerare......	—	4	i
Manskap.				S:a personal på reservstat	—	8	8
Fnrirer..........	11	27	38
Korpraler......... Vicekorpraler.......	_	21 22	21 22	Iteservpersonal.
Menige..........	11	26	26	Officerare .........	33	_	33
S:a manskap	96	107	Underofficerare......	8	4	12
				Flygingenjörer.......	2	—	2
Civilmilitärer.				S:a reservpersonal	43	4	47
Flygingenjör av 1. gr. . . .	1 1	—	1 1 1
Flygläkare » 1. » ...	1	Värnpliktiga.
Verkmästare » 1. kl. ...	—	1	1			170	170
Hantverkare........	—	6	6	Linjetjänst3........	—
Förrådsvaktmästare.....	—	2	2	Ersättningsreserv4.....		100	100
S:a civilmilitärer	2	10	12	S:a värnpliktiga		270	270

1 Därjämte ur marinen 20 officerare under sommar-, 10 officerare under vinterhalvåret samt 2
underbefäl (torpedhantverkare) under hela året.

2 Därav 1 tillsyningsman i Karlskrona och 1 vid Nya Varvet.

8 Antalet beräknat efter en uppdelning i 2 omgångar med 97 man per sommar- och 73 man
per vinterkontingent.

4 Antalet beräknat efter en uppdelning i 2 omgångar med 50 man i värjo.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid flygkrigsskolan i fred.

F = flygande personal; M = markpersonal.

Personal	Antal	Personal	Antal
F	M	S:a		F	M	S:a
Personal på stat.				Civil personal.
Officerare.				Maskinist.........	_	1	1
			Eldare av 1. klass.....	—	1	1
Överste (0. 6).......	1	—	1	S:a civil personal	_	2	2
Överstelöjtnant......	1	—	1
Major........... Kaptener......... Löjtnanter........	1 10 23	1	1 11 23	Pensionerad personal (i arvodesbefattning)
S:a officerare	36	1	37	Underofficerare......	—	2	2
			S:a pensionerad personal	—	2	2
Underofficerare.				S:a personal på stat	48	167	215
Förrådsförvaltare.....	—	2	2	Personal på reservstat.
Fanjunkare........ Sergeanter .........	2 3	4 5	6 8	Officerare .........	—	2	2
S:a underofficerare	5	ii	16	S:a personal på reservstat	—	O	2
Manskap.				Reservpersonal.
Fnrirer..........	5	45	50	Officerare .........	3	—	3
Korpraler.........	—	29	29	Underofficerare......	—	2	2
Vicekorpraler.......	—	29	29	Flygingenjör.......	1	—	1
Menige..........	—	37	37	S:a reservpersonal	4	2	6
S:a manskap	5	140	145	Värnpliktiga.
Civilmilitärer.				Officers-, reservofficers- och
Flygingenjörer av 1. gr. . .	1 1	—	1 1	flygingenjörsaspiranter: 1 1. årets elever1 2......	63	—	63
Flygläkare > 1. >	—	1	1	2. i > .......	42 36	—	42 36
Verkmästare > 1. kl. . .	—	1	1	3. > » .......	''
Hantverkare........	—	7	7	LiDjetjänst 3........	—	300	300
Förrådsvaktmästare ....	—	2	2	Ersättningsreserv 4.....	—	100	100
S:a civilmilitärer	2	11	13	S:a värnpliktiga	141	400	541

1 Här avses antalet värnpliktiga aspiranter under perioden juli—augusti, då antalet är högst.
2. o. 3. årets aspiranter tjänstgöra under denna tid vid flottilj, men synas dock på sätt som skett
böra redovisas vid flygkrigsskolan.

2 Icke godkända aspiranter (omkring 17) överföras till specialtjänst.

3 Antalet uppdelas i 2 omgångar med 150 man i varje.

* Antalet uppdelas i 2 omgångar med 50 man i varje.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Arméspaning sflottiljen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Marinspanings flottiljen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

C. Utbildningsanstalter och dessas organisation.

• Flygkrigsskolan.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande utbildningscentralens benämning, numrering,
personalbehov m. m. biträdes, dock att antalet officerare i enlighet med
av chefen för flygvapnet och flygstyrelsen avgivet yttrande ökas med 3 löjtnanter,
flyglärare.

Antalet officers-, reservofficers- och flygingenjörsaspiranter ökas och beräknas
för första årets kurs till 63 samt för andra och tredje årets kurser till
78 elever.

Jämfört med Kungl. Maj:ts förslag innebär detta en ökning med 15 elever
i första årets kurs och 20 elever i andra och tredje årens kurser.

Flygkrigshögskolan.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Underofficersskolan.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Bomb- och skjutskolan.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

D. Flygövningarnas omfattning.

I Kungl. Maj:ts förslag tillämpade grunder för beräkning av flygtiden biträdas.
Antalet flygtimmar bör ökas. Detta sammanhänger med dels att
tlygförbanden ökats med två bombflottiljer och en fjärspaningsdivision utöver
Kungl. Maj:ts förslag, dels att elevantalet vid flygkrigsskolan måste ökas i
proportion till ökningen av personalstaterna och dels slutligen att reservpersonalen,
enligt vad chefen för flygvapnet och flygstyrelsen framhållit, är i behov
av längre tid för flygövningar än vad försvarskommissionen och även
Kungl. Majit förutsatt.

Sålunda beräknas:

40,700 flygtimmar å krigsflygplan och

14,600 flygtimmar å skolflygplan.

Jämfört med Kungl. Maj:ts förslag innebär detta en ökning med

14,200 timmar å krigsflygplan och

3,200 timmar å skolflygplan.

E. Organisation av flygvapnets verkstäder.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

F. Flygvapnets musikorganisation.

Försvarskommissionens förslag biträdes.
Maj:ts förslag följande personalökning.

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

4 musikfurirer,

Detta innebär jämfört med Kungl.

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer samt
5 musikelever.

G. Sammandrag av flygvapnets personal; vissa personalfrågor.

Sammandrag av flygvapnets personalbehov i fred enligt här föreliggande
förslag återfinnes, utom vad beträffar musikpersonal, i de efterföljande tabellerna
å sid. 88—95.

Omfattningen av den här föreslagna personalökningen jämförd med Kungl.
Maj:ts och försvarskommissionens förslag framgår av tabell å sid. 87.

Ehuru det vore önskvärt, att underofficerare användes i flygtjänst i större
utsträckning än vad av försvarskommissionen såväl som av Kungl. Majit föreslagits,
finna vi oss med hänsyn till härmed förenade ekonomiska och
organisatoriska konsekvenser icke kunna föreslå någon ändring av ovannämnda
förslag.

Jämförelse mellan personalbehovet vid flygvapnet, organiserat enligt
försvarskommissionens, Kungl. Maj:ts och motionärernas förslag.

Personal	Kungl. Maj:ts förslag	Motionärernas förslag2	Försvars- kommissionens förslag
Aktiv personal.
Officerare.................	‘302	''271	1255
Underofficerare...............	129	183	175
Fast anställt manskap............	750	1,054	1,020
Ingenjörer.................	36	41	42
Läkare ..................	7	9	9
Övrig civilmilitär personal .........	59	78	78
Reservpersonal.
Officerare.................	■ 231	340	340
Underofficerare...............	62	89	89
Ingenjörer .................	32	36	36
Värnpliktiga.
I linjetjänst................	1,059	1,430	1,370
Tillhörande ersättningsreserven........	600	820	800
Klass B..................	58	73	70

1 Härutöver beräknas vid flygvapnet tjänstgöra officerare ur armén och marinen till ett antal
av sommartid 38 och vintertid 19.

2 Härutöver beräknas komma musikpersonal: 1 musikdirektör, 6 musikunderofficcrare, 14 musikmanskap,
5 musikelever.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid

F = flygande personal.

Personal	Chefen för flyg-vapnet	Flygvapnets kommandoexp.	Försvars- staben1	Flygstaben
	F	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
Personal på stat.
Officerare. Chefen för flygvapnet, generalsperson (ar-
vode)...............	1	1	—	—	—	—	—	—	—	_	_
Överstar (0. 7)............	—	—	—	—	—	—	—	_	1	_	i
(0. 6)............	—	—	1	—	1	—	—	_	_	_	__
Överstelöjtnanter...........	—	—	—	—	—	1	—	1	2	—	2
Majorer...............	—	—	—	—	—	2	—	2	—	_	—
Kaptener . ..............	—	—	1	—	1	10	—	10	9	_	9
Löjtnanter..............	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
Fänrikar...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa officerare	1	1	2	—	2	13	—	13	12	—	12
linderoffloer are. Förrådsförvaltare...........
Fanjunkare.............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Sergeanter ..............	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—
Samma underofficerare
Manskap.
Fnrirer...............			—	—	_	_	_	_	_	_	_
Korpraler..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Vicekorpraler.............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Menige................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa manskap
Civilmilitärer.
Flygdirektör 1. gr...........	—	—	—	—	—	.-	_		_	_	_
Flygdirektör 2. gr...........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Flygingenjör av 1. graden.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Flygingenjör av 2. graden.......	—	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—
Flygingenjör av 3. graden.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Samma flygingenjörer
Förste flygläkare...........		_
Flygläkare av 1. graden........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa flygläkare
Verkmästare av 1. klass.......

Hantverkare.............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa civilmilitärer av underofficers
tjänsteklass
Förrådsvaktmästare..........	—	—	—	— ''	—	—	—	—	—	—	—
Summa civilmilitärer

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

flygvapnet i fred.

M = markpersonal.

Flyg- förvaltningen	Eskaderstaben	1. medeltunga bombflottiljen med 1. fjärr-spaningsdiv.	2. medeltnnga bombflottiljen	1. lätta bomb-flottiljen	2. lätta bomb-flottiljen
F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
1 1	1	1 2 2	1		1	1		1	1		1
1		1										1	—	1	1	—	1
1	1	2	1	—	1	1	—	1	2	—	2	1	—	1	2	—	2
9	1	310	1	—	1	11	1	12	11	1	12	7	1	8	7	1	8
1	_	1	_	_	—	15	—	15	8	—	8	10	—	10	11	—	11
—	—	—	—	—	—	9	—	9	5	—	5	5	—	5	5	—	5
14	3	17	8	—	3	37	1	38	27	1	28	24	1	25	26	1	27
							2	2		2	2		2	O		2	2
						4	10	14	4	8	12	1	6	7	1	6	7
						8	13	21	6	10	16	3	8	11	3	9	12
						12	25	37	10	20	30	4	16	20	4	17	21
						36	29	65	33	18	51	15	26	41	15	26	41
_	_	_	_	—	—	_	41	41	—	29	29	—	23	23	—	23	23
_	_	_	_	_	_	_	44	44	—	29	29	—	26	26	—	26	26
—	—	—	—	—	—	—	55	55	—	37	37	—	29	29	—	29	29
						636	169	205	633	113	146	15	104	119	15	104	119
2		2
1	—	2
4	—	4	—	—	—	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1
5	—	5
4	—	4	—	—	—	2	—	2	1	—	1	1	—	1	1	—	1
16	—	16	—	—	—	3	—	3	2	—	2	2	—	2	2	—	2
_	1	1
—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
—	1	1	—	—	—	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
							1	1	__	1	1
													1	1	—	1	1
—	—	—	—	—	—	—	8	8	—	6	6	—	6	6	—	6	6
—	—	—	—	—	—	—	9	9	—	7	7	—	7	7	—	7	7
—	_	—	—	_	—	—	2	2	—	2	2	—	2	2	—	2	2
16	1	17	—	—	—	3	12	15	2	10	12	2	10	12	2	10	12

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid

F = flygande personal.

Personal	Jaktflottiljen	Anné-ll ottiljen	Marinflyg- flottiljen	Flygkrigs- skolan
	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
Personal på stat. Officerare. Chefen för flygvapnet, generalsperson (ar-
vode)...............
Överstar (0. 7)............
(0.6)............	1.									1	—	1
Överstelöjtnanter...........	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1
Majorer...............	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1
Kaptener...............	7	1	8	7	1	8	8	1	9	10	1	11
Löjtnanter..............	8	—	8	6	—	6	8	—	8	23	—	23
Fänrikar...............	5	—	5	3	—	3	5	—	5	—	—	—
Samma officerare	22	1	23	18	1	19	23	1	24	36	1	37
Underofficerare.
Förrådsförvaltare...........	—	2	2	—	2	2	_	2	2	—	2	2
Fanjunkare..............	1	5	6	—	7	7	3	4	7	2	4	6
Sergeanter ..............	3	7	10	1	10	11	4	6	10	3	5	8
Summa underofficerare	4	14	18	1	19	20	7	12	19	5	11	16
Manskap.
Furirer...............	9	26	35	12	28	40	11	27	38	5	45	50
Korpraler..............	—	20	20	—	22	22	—	21	21	—	29	29
Vicekorpraler............	—	20	20	—	23	23	—	22	22	—	29	29
Menige...............	—	25	25	—	28	28	—	26	26	—	37	37
Summa manskap	9	91	100	12	101	113	11	96	107	5	140	145
Civilmilitärer.
Flygdirektör 1. gr...........

Flygingenjör av 1. graden.......	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1
Flygingenjör av 2. graden.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Flygingenjör av 3. graden.......	1	—	1	—	—	—	1	—	1	1	—	1
Summa flygingenjörer	2	—	2	1	—	1	2	—	2	2	—	2
Förste flygläkare...........	_	—	—	_	_	_	—	—		—	_	—
Flygläkare av 1. graden........	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
Summa flygläkare	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
Verkmästare av 1. klass.......								1	1	_	1	1
Verkmästare av 2. klass.......	—	1	1						—	—	—	—
Hantverkare.............	—	6	6	—	6	6	—	6	6	—	7	7
Summa civilmilitärer av underofficers
tjänsteklass	—	7	7	—	6	6	—	7	7	—	8	8
Förrådsvaktmästare..........	—	2	2	—	2	2	—	2	2	—	2	2
Summa civilmilitärer	2	10	12	1	9	10	2	10	12	2	11	13

flygvapnet i fred,

11 = marfepersonal.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Flygkrigs- högskolan	Centrala flygverkstäder	Summa summarum	Anmärkningar
å	Malmen	i Västerås
F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
									1		1	1 Inkl. flygattachéer.
									3	—	3	2 Härtill kan komma en Tege-
									5	1	6	mentsofficer såsom chef för
1	—	i							11	—	11	byggnadsavdelningen.
									14	1	15	3 Härtill kan komma en kapten
1	—	i							99	9	108	å fortifikationskårens stat.
—	—	—		—	—	—	—	—	90	—	90	4 Militär och civil lärarpersonal
									37	—	37	anBtälles med arvode.
2		o							260	11	271	6 Därav 27 kulsprnteskyttar.
												9 Därav 54 kulsprnteskyttar.
				1	1		1	1		18	18
									16	50	66
									31	68	99
—	—	—	—	1	1	—	1	1	47	136	183
									136	225	361
										208	208
										219	219
						—				266	266
									6136	918	1,054
									2		2
—	—	—	1	—	1	1	—	1	3	—	3
—	—	—	1	—	1	1	—	1	14	—	14
—	—	—	1	—	1	2	—	2	8	—	8
—	—	—	1	—	1	1	—	1	14	—	14
—	—	—	4	—	4	5	—	5	41	—	41
										1	1
										8	8
										9	9
_	_	__	_	1	1	_	1	1	__	6	6
—	—	—	—	1	1	—	1	1	—	5	5
										51	51
—	—	—	—	2	2	—	2	2	—	62	62
										16	16
—	—	—	4	2	G	5	2	7	41	87	128

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid

F = flygande personal.

Personal	Chefen för flyg-vapnet	Flygvapnets kommandoexp.	Försvars-staben 1	Flygstaben
	F	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
Civil personal.
Byråchef...............
Revisionskommisarie.........
Sekreterare och ombudsman......
Kassör och bokhållare.........
Revisorer..............
Kanslibiträden............
Kontorsbiträden...........
Expedltionsvakter..........										1	1
Maskinister.............
Eldare av 1. klass..........
Summa civil personal										1	1
Pensionerad personal. (i arvodesbefattning)
Officerare..............							1	1	—	4	4
Underofficerare............	—	—	—	16 l	1	—	—	—	—	1	1
Summa pensionerad personal	—	—	—	1	1	—	1	1	—	5	5
Summa personal på stat	1	1	2	1	8	18	1	14	12	6	18
Personal på reservstat.
Officerare..............
Underofficerare............
Snmma personal på reservstat
Reservpersonal.’
Officerare..............
Underofficerare............
Flygingenjörer............
Summa reservpersonal
Yärnpliktiga. Läkare...............				9						0
Aspiranter, 1. årets..........
Aspiranter, 2. och 3. årets.......
Klass B, specialtjänst......... Linjetjänst13.............

Ersättningsreserv13..........
Summa värnpliktiga

Motioner i Första kammaren, Nr 381

flygvapnet i fred (forts.).

M = markpersonal.

Flyg- förvaltningen	Eskaderstaben	1. medeltunga bombflottiljen med 1. fjärr-spaningsdiv.	2. medeltunga bombflottiljen	1. lätta bomb-flottiljen	2. lätta bomb-flottiljen
F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	Sta	F	M	Sta
	1	i
—	1	i
—	1	i
—	1	i
—	2	2
—	2	2
—	3	3
—	1	1
							1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
—	—	—	—	—	—	—	1	1		1	1	—	1	1	—	1	1
—	12	12	—	—			2	2		2	2		2	2		2	2
	6	6
—	5	5	—	1	1	—	2	2	—	2	2	—	2	2	—	''1	1
	ii	11	_	1	1	_	2	2	_	2	2	_	2	2	—	1	1
30	27	57	3	1	4	88	211	299	72	148	220	45	135	180	47	135	182
							5	5		5	5		5	5		5	5
—	—	—	—	—	—	—	5	5	—	5	5	—	5	5	—	5	5
—	—	—	—	—	—	—	10	10	—	10	10	—	10	10	—	10	10
						54	1	55	54	1	55	53	1	54	53	1	54
						14	4	18	14	4	18	5	4	9	5	4	9
—	—	—	—	—	—	3	—	3	2	—	2	2	—	2	2	—	2
	9					71	5	76	70	5	75	60	5	65	60	5	65
							230	230		170	170		141	141		141	141
—	—	—	—	—	—	—	120	120	—	100	100	—	100	100	—	100	100
—	—	—	—	—	—	—	350	350	—	280	270	—	241	241	—	211	241

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Personalbehovet vid

F = flygande personal.

Personal	Jaktflottiljen	Armé- flottiljen	Marinflyg- flottiljen	Flygkrigs- skolan
	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
Civil personal.
Byråchef...............	—	—	—	—	—	—	—	_	_	__	■_	_
Revisionskommissarie.........
Sekreterare och ombudsman......
Kassör och bokhållare.........
Revisorer..............	—	_	—	—	—	—	_	_	_	_	__	_
Kanslibiträden............	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
Kontorsbiträden...........
Expeditionsvakter...........	—	—								—	_	_
Maskinister.............	—	1	1	—	1	1	—	1	1	_	1	1
Eldare av 1. klass..........	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
Samma civil personal	—	2	2	—	2	2	—	2	2	—	2	2
Pensionerad personal. (i arvodesbefattning)
Officerare..............	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_
Underofficerare............	—	1	1	—	1	i	—	3	3	—	2	2
Summa pensionerad personal	—	1	1	—	1	i	—	3	3	_	2	2
Summa personal på stat	37	lisi	lali	11 32	133	165	15 43	124	167	48	167	215
Personal på reservstat.
Officerare..............	_	5	5	_	5	5	_	4	4	_	2	2
Underofficerare............	—	5	5	—	5	5	—	4	4	—	—	—
Summa pesonal på reservstat	—	10	10	—	10	10	—	8	8	—	2	2
Reservpersonal.7
Officerare..............	41	1	42	43	1	44	33	_	33	3	_	3
Underofficerare............	5	4	9	8	4	12	8	4	12	_	2	2
Flygingenjörer............	2	—	2	2	—	2	2	—	2	1	-	1
Summa reservpersonal	48	5	53	53	5	58	43	4	47	4	2	6
Värnpliktiga.
Läkare...............	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	10
Aspiranter, 1. årets..........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	63	—	63
Aspiranter, 2. och 3. årets.......	—	—	—	—	—	11	—	—	—	78	—	78
Klass B. specialtjänst.........	—	—	—	—	10	10
Linjetjänst18.............	—	137	137	—	141	141	—	170	170	—	300	300
Ersättningsreserv13..........	—	100	100	—	100	100	—	100	100	—	100	100
Summa värnpliktiga	—	237	237	—	251	251	—	270	270	141	400	541

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

flygvapnet i fred (forts.).

M = markpersonal.

Flygkrigs-	Centrala flygverkstäder		Summa

	å Malmen	i Västerås		Anmärkningar
F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a	F	M	S:a
										i	1	7 Tjänstgöringsskyldig 45 dagar
										i	1	vartannat år.
										i	1	8 Därav 8 majorer och 28 kom-
										i	1	paniofficerare.
										2	2	B Erforderligt antal expeditions-
										2	2	biträden, skrivbiträden, erdon-
										3	3	nanser, förare av motorfordon och värnpliktiga ingenjörer
										2	2
										8	8	kommenderas nr flottiljerna.
										8	8	10 Icke godkända aspiranter (örn-
										29	29	kring 20) överföras till special-tjänst.
												11 Uttagna för utbildning till bi-
												trädande flygingenjörer. 12 Härntöver c:a 20 icke godkända
												aspiranter (not. 10), uttagna
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11	11	till expeditions-, väderleks- och
—	1	1							—	23	23	fotografibiträde^
	1	1								34	34	13 Antalet uppdelas i två om-
2	1	3	4	B	7	5	3	8	484	1,215	1,699	gångar. 14 Härutöver ur armén 18 office-
												rare under sommar- och 9 offi-cerare under vinterhalvåret.
												15 Härutöver ur marinen 20 offi-
										36 34	8 36 34	cerare under sommar- och 10 underofficerare under vinter-halvåret samt 2 underbefäl
										70	70	under hela året. 16 Med arvode å departementets
												stat.
									334	6	340
									59	30	89
—	—	—	10	—	10	10	—	10	36	—	36
			10		10	10	“	10	429	36	465
									63		10 63
									78	—	78
										10	12 10
										1,430	131,430
										820	13 820
									141	2,260	2,401

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

IV. Flygvapnets rekrytering.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

V. Utbildningen vid flygvapnet.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes beträffande utbildningens bedrivande, varvid
dock förutsattes, att särskilda utbildningskurser för vissa specialbefattningar
även komma att anordnas för underofficerare. Antalet elever vid flygkrigsskolan
beräknas enligt följande.

Flygskolan.

1. årets elever.

79 elever antagas, varav 16 underbefäl,

54 elever fullfölja utbildningen, varav 12 underbefäl.

Kadettskolan.

3. årets elever.

2. årets elever.

17 officersaspiranter
20 reservofficersaspiranter
5 ingenjörsaspiranter
summa 42 elever.

15 officersaspiranter
17 reservofficersaspiranter
4 ingenjörsaspiranter
summa 36 elever.

VI. Flygmaterielen.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes med tillägg för kostnaderna för en medeltung
och en lätt bombflottilj samt en fjärrspaningsdivision.

Detta innebär en årlig kostnad för flygmaterielen av

för flygmaterielens anskaffning och förnyelse.......... 10,740,000 kronor

för flygmaterielens underhåll ........................ 3,924,000 »

för flygindustriens krigsorganisation ................ 36,000 »

Summa 14,700,000 kronor.

Jämfört med Kungl. Maj:ts förslag föreslås sålunda en ökning med

4,874,000 kronor.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

VII. Flygförbandens benämningar, fredsförläggningsplatser,
byggnader och flygfält.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes med följande ändringar och tillägg.

A. Allmänna synpunkter.

Flygförbanden m. m. föreslås erhålla förläggningsplatser enligt följande.

1. medeltunga bombflottiljen jämte 1. fj ärrspaning sdivisionen
förlägges till Västerås. Detta överensstämmer i vad berör
bombflottiljen med Kungl. Maj :ts förslag.

Under flottiljens förvaltning lyda övningsplatserna vid Fårösund—Visborgs
slätt och Mohed (överlämnat till flygvapnet år 1935).

2. medeltunga bombflottiljen jämte bomb- och skjutskolan förlägges
till Karlsborg i överensstämmelse med försvarskommissionens förslag.

1. lätta bombflottiljen förlägges till Östersund i överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag.

Under flottiljens förvaltning lyda övningsplatserna i Boden och Vännäs.

2. lätta bombflottiljen jämte underofficersskolan förlägges till
Karlstad i överensstämmelse med försvarskommissionens förslag.

1. jaktflottiljen förlägges till Barkarby i överensstämmelse med försvarskommissionens
förslag.

Arméflygflottiljen förlägges till Malmen i överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts förslag.

Marinflygflottiljen förlägges till Hägernäs i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag.

Under flottiljens förvaltning lyda övningsplatserna vid Karlskrona och Nya
Varvet.

B. Behovet av byggnader och flygfält.

De för byggnader och flygfält beräknade engångskostnaderna böra icke anvisas
för viss förläggningsplats eller byggnad m. m. Inbesparingar, som verkställas
å viss byggnad m. m., böra kunna disponeras av flygförvaltningen för
täckande av eventuellt uppkommande brister vid andra byggnadsarbeten.

De av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna principerna för kostnadernas beräkning
samt sättet för dessas bestridande biträdes. Med den av motionärerna
föreslagna större flygorganisationen följa på vissa platser ökade kostnader
enligt följande:

1. medeltunga bombflottiljen, (Västerås).

Kungl. Maj:ts förslag biträdes, dock att därutöver för 1. fjärrspaningsdivisionen
beräknas byggnader och anläggningar enligt följande:

Bihang tilt riksdagens protokoll 1936. 3 samt. Nr 381.

98 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

en hangar för 9 st. 2-motoriga spaningsflygplan 2,500 m2 å

kr. 80: —.......................................... kronor 200,000

Uppställningsplats framför hangaren .................... » 40,000

Drivmedelsanläggning ................................ » 20,000

Garage och vägbyggnad.............................. » 15,000

Värme, vatten, avlopp och elektrifiering.................. » 40,000

Oförutsedda utgifter och byråkostnader .................. » 20,000

Summa kronor 335,000.

2. medeltunga bombflottiljen, (Karlsborg).

Förs vars kommissionens förslag biträdes, dock att härvid beräknade medel,

2.830.000 kronor, i enlighet med chefens för flygvapnet och flygstyrelsens förslag
(böra) ökas med 205,000 kronor för markförvärv till sammanlagt 3,035,000
kronor. Utöver av Kungl. Maj :t beräknade 640,000 kronor för bomb- och skjutskolan
bör sålunda upptagas 2,395,000 kronor för i övrigt erforderliga byggnader.

1. lätta bombflottiljen, (Östersund).

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

2. lätta bombflottiljen, (Karlstad).

Kungl. Maj:ts förslag biträdes. Värmlands regementes nuvarande etablissement
bör sålunda överlämnas till flygvapnets förvaltning. Till Karlstad förlagd
jägarbataljon skall dock med underhållsskyldighet äga disponera över erforderliga
lokaler och byggnader i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer.

I stället för hangarer för jaktflygplan uppföras hangarer för lätta bombflygplan.
Detta innebär en ökning av byggnadskostnaderna med omkring

90.000 kronor.

1. jaktflottiljen (Barkarby).

Försvarskommissionens förslag, innebärande kostnader för byggnader uppgående
till 3,590,000 kronor, biträdes. Utöver av Kungl. Majit beräknade

200.000 kronor för vissa byggnader vid Barkarby bör sålunda upptagas

3.390.000 kronor för i övrigt erforderliga byggnader.

Arméfly g flottiljen, (Malmen).

Kungl. Maj :ts förslag biträdes.

Marinfly g flottiljen, (Hägernäs).

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

Flygkrigsskolan, (Ljungbyhed).

Kungl. Maj :ts förslag biträdes, dock att byggnadskostnaderna i enlighet med
försvarskommissionens förslag och med hänsyn till det här föreslagna större
antalet elever ökas med 106,000 kronor.

Centrala verkstäderna och försökscentralen.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Övningsplatsen i Boden.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes, dock att i enlighet med chefens för flygvapnet
och flygstyrelsens förslag ytterligare 114,000 kronor höra avses för flygplatsbelysning.

övningsplatsen Fårösund—Visborgs slätt.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes, dock med en ökning av 20,000 kronor för
iståndsättning av Fårösund enligt försvarskommissionens förslag. Till Fårösund
förlagt förband ur kustartilleriet äger att med underhållsskyldighet
disponera över erforderliga lokaler och byggnader i den omfattning Kungl.
Maj:t bestämmer.

Sammanställning av kostnader för byggnader och flygfält.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag uppgå engångskostnaderna för byggnader och
flygfält till 17,834,000 kronor.

Härtill kommer nedanstående ökning:

Västerås..............

Karlsborg ............

Karlstad..............

Barkarby ............

Flygkrigsskolan........

Boden................

Fårösund-Visborgs slätt

kronor 335,000
» 2,395,000

» 90,000

» 3,390,000

» 106,000

» 114,000

» 20,000 6,450,000

Summa engångskostnader för byggnader och fygfält kronor 24,284,000.

C. Benämningar.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes i princip. I likhet med chefen för flygvapnet
och flygstyrelsen anse motionärerna det dock ändamålsenligt, att av flygförbandens
benämning framgår dessas karaktär av bomb-, jakt- eller spaningsförband.

Motionärerna föreslå sålunda följande nummer och benämningar:

F 1 Västmanlands bombflottilj ............................ (Västerås),

F 2 Upplands spaningsflottilj .............................. (Hägernäs),

F 3 Östgöta spaningsflottilj................................ (Malmen),

F 4 Jämtlands bombflottilj................................ (Östersund),

F 6 Västgöta bombflottilj ................................ (Karlsborg),

F 7 Värmlands bombflottilj................................ (Karlstad),

F 8 Upplands jaktflottilj.................................. (Barkarby),

F 5 Flygkrigsskolan ...................................... (Ljungbyhed).

100

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

VIII. Kostnadsberäkningar.

Årliga organisationskostnader.

De av Kungl. Maj:t tillämpade metoderna för organisationskostnadernas beräknande
föranleda intet yrkande.

Den av motionärerna förslagna flygvapenorganisationen beräknas vid fullt
uppsatt vapen komma att, såsom tidigare omnämnts, draga en årlig kostnad
av 29,784,200 kronor, vartill kommer dyrtidstillägg till ett beräknat belopp
av 450,000 kronor.

Engångskostnader.

Engångskostnaderna för anskaffning av vissa slag av materiel beräknas i
överensstämmelse med försvarskommissionens förslag sålunda.

IX. Övergången till ny organisation.

I Kungl. Maj:ts proposition anförda allmänna principer för utökningen av
flygvapnet biträdas, dock att organisationen skall genomföras på sju år med
början den 1 juli 1936. Budgetåret 1936/1937 räknas sålunda såsom 1. övergångsåret.

Under övergångstiden bör materielanslaget utgå med en summa motsvarande
årskvoten för anskaffning och förnyelse av flygmateriel vid fullt uppsatt vapen
eller 10,740,000 kronor, vartill kommer ett efter hand stegrat underhållsanslag.
I övrigt bör utökningen under 1. övergångsåret äga rum i huvudsaklig
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition nr 228/1936 och under
2—7 övergångsåren i huvudsaklig överensstämmelse med försvarskommissionens
förslag.

I princip böra de olika enheterna uppsättas och utökas till full styrka i följande
ordning
flygkrigsskolan,

1. lätta bomb flottiljen,

1. medeltunga bombflottiljen,

1. jaktflottiljen,

2. medeltunga bomflottiljen,

2. lätta bomflottiljen,

1. fjärrspaningsdivisionen,
armé- och marinflygflottiljerna.

I övrigt bör, såsom Kungl. Majit föreslagit, flygstab och flygförvaltning
utökas till i huvudsak full personalstyrka under första året, varunder även
flygvapnets kommandoexpedition organiseras. Flygvapnets personal i försvarsstaben
tillsättes under andra och tredje åren. Flygkrigshögskolan bör
organiseras fr. o. m. fjärde året och eskaderchefen med stab tillkomma sjätte

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

101

året, varemot viss del av den för dennes stab avsedda personalen tillkommer
redan första året för att inom flygstaben bilda den operationsavdelning, som
är erforderlig intill dess eskaderstaben organiseras.

Anskaffningen av flygmateriel bör ske i huvudsaklig överensstämmelse
med försvarskommissionens förslag, dock att under 5—7 övergångsåren därutöver
bör anskaffas materiel för fjärrspaningsdivisionen.

Efter hand som materielbeståndet växer och övningarna tilltaga i omfattning,
måste anslaget till flygmaterielens underhåll ökas.

Av nedanstående plan framgår huru materielanslaget och underhållsanslaget
lämpligen bör fördelas.

Övergångsår	Bndgetår	Årskvoten för flygmaterielens anskaffning och förnyelse	Flygmaterielens underhåll m. m.	Anslagets storlek
1. året ............	1936/1937	10,740,000	2,960,000	13,700,000
2. >............	1937/1938	10,740,000	1,900,000	12,640,000
3. >......-.....	1938/1939	10,740,000	2,330,000	13,070,000
4. >............	1939/1940	10,740,000	2,550,000	13,290,000
5. >............	1940/1941	10,740,000	2,900,000	13,640,000
6. >............	1941/1942	10,740,000	3,460,000	14,200,000
7. >............	1942/1943	10,740,000	3,960,000	14,700,000

Personalens utökning bör äga rum i huvudsak enligt efterföljande plan (sid.

102).

Denna upptager för 1. året, 1936—1937, samma antal beställningar, värnpliktiga
m. fl. som i propositionen för 1. året. ökningarna under de följande
åren överensstämma i huvudsak med försvarskommissionens förslag med de
mindre jämkningar, som följa av i denna motion tidigare framförda förslag,
samt därav att värnpliktskontingenten beräknats uppgå till full styrka 7. året
i stället för 8. året, såsom försvarskommissionen förutsatt.

Anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. beräknas sålunda.

1. året............ 2,250,000 kronor 5. året............ 4,050,000 kronor

2. » 2,800,000 » 6. » 5,000,000 »

3. » 3,250,000 »> 7. » 5,127,500 »

4. » 3,650,000 »

Övningarna ökas i stort sett enligt samma grunder, som försvarskommissionen
föreslagit från 14,500 timmar med krigsflygplan och 10,000 timmar
med skolflygplan under 1. året till 40,700 resp. 14,600 timmar.

Anslaget beräknas bliva ökat enligt följande.

1. året ........................ 2,250,000 kronor

2. året ........................ 2,700,000 »

3. året ........................ 3,050,000 »

4. året ........................ 3,700,000 »

5. året ........................ 4,250,000 »

6. året ........................ 5,100,000 »

7. året ........................ 5,700,000 »

102 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Plan över personalens utökning under övergångsperioden.

Persona ^kategori	Antal beställningshavare1
0. året	1. året	2. året	3. året	4. året	5. året	6. året	7. året
Generalsperson...........	1	1	1	1	1	1	1	1
Överstar (O. 6 och O. 7) ......	3	3	4	6	6	6	7	9
Överstelöjtnanter..........	3	4	4	5	6	8	10	11
Majorer..............	3	6	8	10	11	12	13	15
Kaptener .............	24	42	55	63	71	81	95	108
Löjtnanter.............	32	62	70	70	70	80	85	90
Fänrikar..............	—	—	10	20	30	37	37	37
S:a officerare	66	118	152	175	195	225	248	271
Förrådsförvaltare..........	10	12	12	16	16	18	18	18
Fanjunkare............	16	20	27	33	40	48	54	66
Sergeanter .............	22	32	56	66	74	82	90	99
S:a underofficerare	48	64	95	115	130	148	162	183
Furirer..............	53	91	130	170	210	254	303	361
Korpraler.............	49	67	90	110	130	154	178	208
Vicekorpraler ...........	57	70	100	130	170	210	213	219
Menige..............	118	132	180	230	252	266	266	266
S:a manskap	277	360	500	640	762	884	960	1,054
Flygdirektörer av 1. graden.....	n	2	2	2	2	2	2	2
> >2. > .....	s2	2	3	3	3	3	3	31
Flygingenjörer »1. > .....	2	3	6	8	10	11	12	14 i
> >2. > .....	4	5	7	8	8	8	8	8
> >3. » .....	3	8	10	10	10	11	12	14
Förste flygläkare..........	1	1	1	1	1	1	1	1
Flygläkare av 1. graden.......	1	1	5	7	8	8	8	8
Verkmästare av 1. klassen.....	5	5	5	5	5	6	6	6
> >2. > .....	5	5	5	5	5	5	5	5
Hantverkare............	13	20	25	30	35	41	45	51
Förrådsvaktmästare.........	6	10	10	14	14	16	16	16
Reservofficerare c:a.........	70	50	60	100	140	180	220	*260
Värnpliktiga aspiranter, 1. årets . . .	1 \|	70	100	100	100	100	100	100
» > , 2. > . . .		30	75	75	75	75	75	75
> > , 3. » . . .		—	15	70	70	70	70	70
» klass B, specialtjänst . .	1 1	5	5	5	5	5	10	10
> linjetjänst.......	700	700	800	1,100	1,220	1,290	1,360	1,4301
» ersättningsreserv ....	250	400	400	600	600	650	720	820 \|

1 Härtill kommer bland annat musikpersonalen, som bör uppsättas senast under 3. året.

2 Flygöveringenjör.

3 Förste flygingenjörer.

* Utökningen fortsätter till dess avsett antal, 340, uppnåtts.

För anskaffning av viss materiel medelst engångsanslag upptager propositionen
11.1 milj. kronor. Anslaget bör i överensstämmelse med försvarskommissionens
förslag beräknas till 15.185 milj. kronor och fördelas under övergångstidens
fem första år enligt följande.

1. året ........................ 2,500,000 kronor

2. året ........................ 3,500,000 »

3. året ........................ 3,000,000 »

4. året ........................ 3,000,000 »

5. året ........................ 2,500,000 »

6. året ........................ 685,000 »

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

103

Sammanställning av organisations- och engångskostnader under sjuårsperioden.
1 2 3 4 5

	Organisationskostnader	Engångs-	Totala kostnader för flygvapnet
År	för flyg-materielan-skaffning och underhåll	Övriga organisations- kostnader	Summa organisations- kostnader	kostnader för viss materiel
	13,700,000	6,700,000	20,400,000	2,500,000	22,900,000
2 >.........	12,640,000	8,070,000	20,710,000	3,500,000	24,210,000
3 »........	13^070,000	9,375,000	22,445,000	3,000,000	25,445,000
4 ,.........	13^290,000	11,845,000	25,135,000	3,000,000	25,635,000
5 > .......	13,640''000	13,195,000	26,835,000	2,500,000	27,835,000
	14,200,000	14,200,000	28,800,000	685,000	29,485,000
7. » .........	14,700,000	15,534,200	30,234,200 Summa	15,185,000	30,234,200

Kostnaderna för flygvapnets byggnader och flygfält, vilka beräknats till
24.284,000 kronor, böra fördelas på de fem första åren enligt följande.

1. året ........................ 6,000,000 kronor

2. året ........................ 6,000,000 »

3. året ........................ 5,000,000 »

4. året ........................ 4,000,000 »

5. året ........................ 3,284,000

104

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Avd. V. Vissa för försvarsväsendet gemensamma frågor.

I. Värnplikten.

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning på
försvarsgrenar och truppslag.

Beräknat behov.

Det årliga behovet av inskrivna värnpliktiga enligt här föreliggande förslag
har beräknats enligt nedanstående sammanfattande tabell.

Försvarsgren, trnppslag m. ni.	Uttagna till linje-tjänst	Uttagna till hand-räcknings-	Summa
Studenter och likställda	Värn-pliktiga i allmänhet	tjänst (er-‘sättnings-reserv)
Armén. Infanteriet.................	900	18,200
Kavalleriet.................	_	912	—	—
Artilleriet (inklusive luftvärnet).......	265	4,275	—	—
Ingenjörtrupperna..............	70	1,302	—	—
Signaltrupperna..............	30	425	—	—
Trängtrupperna...............	135	2,133	—	—
Intendenturtrupperna............	35	441	—	—
Tygtrupperna...............	—	150	—	—
Värnpliktiga läkare, veterinärer, tekniker m. fl.	312	—	—	—
Officers- och reservofficersaspiranter.....	295	—	—	—
Summa för armén	2,042	27,838	5,700	35,580
Marinen.
Flottan..................	90	2,800	550	—
Kustartilleriet...............	90	1,120	600	—
Snmma för marinen	180	3,920	1,150	5,250
Flygvapnet.................	58	1,560	840	2,458
Summa summarum	2,280	33,318	7,690	43,288

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet, för närvarande
27,383 man, blir enligt de här framlagda förslagen 33,318 man, av
vilken kontingent 27,838 man kommer på arméns lott, 3,920 man på marinens
och 1,560 man på flygvapnets.

Behovet av studenter och likställda har beräknats enligt i Kungl. Maj:ts
förslag angivna grunder.

Den årliga kontingenten av dem, som före värnpliktsålderns inträdande tagit
fast anställning beräknas uppgå till:

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

105

Vid armén .................................... 1,250

» marinen .................................. 700

» flygvapnet ................................ 150

Summa 2,100.

Lägges detta antal till summan i tabellen, utgör det sammanlagda årliga
behovet värnpliktiga 45,388 vilka fördela sig på:

Till linjetjänst uttagna........................ 37,698

» handräckningstjänst uttagna................ 7,690

Summa 45,388.

Beräknad tillgång.

I sitt yttrande har chefen för generalstaben framhållit, att man i framtiden
kan räkna med en årlig uttagningsprocent vapenföra värnpliktiga på 80 %
(Kungl. Maj:ts proposition nr 225, sid. 846). Dessa beräkningar, som äro
grundande på värnpliktsstatistik under en lång följd av år, torde vara hållbara.
Med utgångspunkt från dessa beräkningar skulle tillgången på vapenföra
värnpliktiga under tiden 1937—1945 bliva följande:

År	I värnplikts-åldern inträ-dande	Därav beräknade 80 % vapenföra	Återstod efter 3.5 % avdrag för »familjeför-sörjare»
1937 ........	53,700	43,000	41,500
1938 ........	52,300	41,800	40,300
1939 ........	51,800	41,400	39,900
1940 ........	61,500	49,200	47,500
1941........	57.500	46,100	44,500
1949........	56,600	42,100	40,600
1943 .......	51,600	41,300	39,900
1944 ........	49,600	39,700	38,300 i
1945 ........	48,700	39,000	37,600

Motionärerna anse, att den s. k. kategoriklyvningen innebär en social orättvisa,
som borde undanröjas. Vi hava därför tagit under övervägande att beträffande
uttagningen av värnpliktiga återgå till före 1926 rådande förhållanden,
d. v. s. uttagna samtliga vapenföra värnpliktiga till vapentjänst och
för handräckningsbehovets tillgodoseende huvudsakligen avse de icke vapenföra.

Vid ett övervägande av samtliga på detta spörsmål inverkande omständigheter
har det emellertid visat sig, att storleken av årsklasserna 1940 och 1941
kommer att komplicera problemet. Såsom framgår av ovanstående tabell beräknas
dessa årsklasser bliva avsevärt mycket större än de närmast föregående
och efterföljande. Enär organisationen måste vara uppbyggd med hänsyn till
en viss normalstorlek på årsklasserna värnpliktiga, medför den plötsliga höjningen
av värnpliktsantalet under åren 1940—1941 och den därpå följande
sänkningen vissa ekonomiska och organisatoriska svårigheter. De tre års -

106

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

klasserna närmast före 1940 lämna sålunda i medeltal 40,570 vapenföra värnpliktiga
(»familjeförsörjare» frånräknade) och de tre årsklasserna närmast
efter 1941 39,600, under det att medeltalet för de båda årsklasserna 1940 och
1941 uppgår till icke mindre än 44,000 man.

Med beaktande av ovan angivna förhållanden hava vi funnit, att ett omedelbart
undanröjande av kategoriklyvningen icke torde vara lämpligt. Å andra
sidan har det visat sig, att den kontingent vapenföra värnpliktiga på i runt
tal 37,700 man, som erfordras för att genomföra den av oss föreslagna organisationen,
utgör en med hänsyn till den beräknade värnpliktstillgången åren
närmast före och närmast efter 1940—1941 väl avpassad årlig uttagning. Med
undantag för de båda åren 1940—1941 medgiver nämligen denna uttagning att
samtliga vapenföra värnpliktiga komma att bliva inkallade till militär tjänstgöring
även örn utbildningen för ett mindretal tillsvidare måste ske i form av
handräckningstjänst. Härigenom undanröjes till väsentliga delar den sociala
orättvisa, som hittills varit förenad med kategoriklyvningen.

Uppdelning av värnpliktskontingenterna.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande studenter och likställda
samt övriga värnpliktiga, uttagna till linjetjänst biträdes.

Vad beträffar ersättningsreserven ansluta sig motionärerna till
uttalandet i chefens för generalstaben yttrande (Kungl. Maj:ts proposition
nr 225, sid. 848), att handräckningstjänsten för närvarande icke är ordnad
på ett tillfredsställande sätt. Enligt vår åsikt är det principiellt sett oriktigt
att använda vapenför personal i annan handräckningstjänst, än den som betingas
av personalens krigstjänstgöring. Av ekonomiska skäl måste visserligen
avsteg från denna princip göras, men det synes ingalunda nödvändigt att
drygt en femtedel av den i anspråk tagna värnpliktskontingenten skall behöva
avses för handräckningstjänst. En snar omläggning av handräckningstjänsten
är därför erforderlig. Någon anledning att, såsom Kungl. Majit föreslår,
avvakta viss tids erfarenhet, föreligger icke, enär ändrade principer i förhållande
till de nu gällande icke förutsättas i Kungl. Maj :ts förslag.

Motionärerna hemställa därför örn omedelbar utredning rörande handräckningskravens
tillgodoseende.

B. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Tjänstetiden.

Kungl. Maj :ts förslag biträdes.

Uppbådsindelningen.

Kungl. Majrts förslag biträdes i princip. Dock synes böra föreskrivas, att
värnpliktig, som tillhör landstormen inom Gotlands militärområde, icke må
användas utom detta område.

Motioner i Första kammaren, Nr 381. 10''

C. Utbildningstiden.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder intet annat yrkande än att tjänstgöringstiderna
för värnpliktiga tillhörande signaltrupperna och tygtrupperna skola
upptagas enligt försvarskommissionens förslag.

D. De värnpliktigas inskrivning.

Inskrivningsnämnderna.

Kungl. Maj:ts förslag att läkaren icke skall vara ordinarie ledamot av inskrivningsnämnden
synes på anförda skäl vara välbetänkt. Vad beträffar
nämndens sammansättning i övrigt synes det av chefen för generalstaben m. fl.
myndigheter framförda förslaget (Kungl. Maj:ts proposition nr 225, sid. 858
—859), att rullföringsbef biha varén skall inträda såsom ledamot i nämnden i
stället för en av de valda ledamöterna, vara ur arbetssynpunkt ändamålsenligt.

På grund av vad sålunda anförts biträdes Kungl. Maj:ts förslag med den
ändringen, att rullföringsbefälhavare skall inträda såsom ledamot i inskrivningsnämnd
i stället för en av de valda ledamöterna. Återstående valde ledamot
jämte en suppleant för denne bör, i enlighet med försvarskommissionens
förslag, väljas varje gång för en tid av allenast ett år.

Inskrivningsrevisionerna.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:ts förslag örn inskrivningsbefälhavare tidigare
godtagits, biträdes Kungl. Maj:ts förslag angående inskrivningsrevisionerna.

E. Värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

I särskild skrivelse, vartill hänvisas i chefens för generalstaben yttrande
över försvarskommissionens förslag, har nämnde chef hemställt örn utredning
angående de s. k. »samvetsömma». I Kungl. Maj:ts förslag skjutes denna
utredning på framtiden. Enär några nya synpunkter knappast stå att vinna,
och då det är särskilt angeläget att de slutgiltiga bestämmelserna angående
tjänstgöring m. m. för här ifrågavarande värnpliktiga snarast bliva fastställda,
föreslås, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa örn förslag
i frågan till nästkommande ordinarie riksmöte.

F. De värnpliktigas avlöning.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes.

108

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

II. Den andliga vården vid försvarsväsendet.

I reservation till försvarskommissionens betänkande hava herrar Borell., von
Arbin och Magnusson ansett sig böra betona betydelsen av att åt den andliga
vården vid armén gåves organisatoriskt fastare former genom anställande av
regementspastorer och skapande av en central myndighet samt genom anvisande
av härför erforderliga anslag.

Flertalet militära myndigheter hava i sina yttranden (Kungl. Maj:ts proposition
nr 225, sid. 871) anslutit sig till reservationen, varvid chefen för
generalstaben uppdragit vissa riktlinjer för verksamheten.

Motionärerna biträda herrar Borells m. fl. reservation angående den andliga
vårdens ordnande och förorda, att de av chefen för generalstaben uppdragna
riktlinjerna för verksamheten måtte beaktas.

III. Civilanställningsfrågan.

Som i Kungl. Maj:ts förslag anföres, är det såväl ur rekryteringssynpunkt
som med hänsyn till det avgående militärmanskapets intressen av väsentlig
vikt, att civilanställningsfrågan erhåller en tillfredsställande lösning i samband
med en ny härordnings antagande. En slutgiltig lösning av detta problem
kan emellertid icke åstadkommas, förrän positivt ställningstagande från
statsmakternas sida föreligger beträffande det uttjänta manskapets företrädesrätt
till vissa civila befattningar i statens tjänst eller vid av staten koncessionerade
och därmed likartade företag ävensom vid sådana inrättningar, som
för sin verksamhet åtnjuta bidrag av statsmedel, liksom ock i fråga örn sådana
befattningar hos kommun och landsting, för vilka avlöningskostnaderna
delvis bestridas av statsmedel. En lösning av denna fråga i huvudsak enligt
av försvarskommissionen angivna riktlinjer biträdes.

Jämväl i övrigt biträdes försvarskommissionens förslag beträffande civilanställningsverksamhetens
framtida ordnande. För civilanställningskurser böra
således avses ett årligt anslag av 40,000 kronor.

IV. Central kemisk anstalt för försvarsväsendet.

I Kungl. Maj:ts förslag skjutes frågan örn central kemisk anstalt för försvarsväsendet
på framtiden, trots att nödvändigheten av dylik anstalt framhålles
såväl av föredragande departementschefen som av samtliga militära
myndigheter. Försöksstadiet på detta område måste nu anses vara övervunnet,
och anstaltens snara organiserande är av vital betydelse icke endast
för försvarsväsendet utan även för den allmänna försörjningen i krig. De
omständigheter, som i Kungl. Maj :ts förslag anföras såsom hinder för anstaltens
omedelbara organiserande, synas icke vara av den art att frågan längre
behöver skjutas på framtiden.

På grund av vad sålunda anförts biträdes försvarskommissionens förslag
angående organiserande av en central kemisk anstalt för försvarsväsendet.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

109

Avd. VI. Erforderliga byggnadsarbeten.

De byggnadsarbeten, som betingas av genomförandet av den här föreslagna
försvarsorganisationen eller eljest stå i samband med densamma, ävensom de
kostnader, som därför beräknas erforderliga, framgå av följande förteckning.

Lantförsvaret.

I. fördelningen.

Kronor Kronor

Fördelningsstaben.

Expeditionslokaler i Kronhuset, Kristianstad.......... — 70,000

Norra skånska infanteriregementet.

Ändringsarbeten i sjukavdelningen................... 40,000

Garnisonssjukhus, gemensamt med Wendes artilleriregemente
........................................... 500,000 540,000

Södra skånska infanteriregementet.

Expeditionslokaler i kanslihuset...................... 3,000

Anordnande av kompaniförläggning i »gamla kasern» ... 25,000 28,000

Kronobergs regemente.

Förrådsbyggnad.................................... 12,000

Jönköping s-K almar regemente.

Förrådsbyggnader................................... 12,000

Skånska kavalleriregementet.

Isoleringsstall....................................... 80,000

Inredningsarbeten................................... 10,000

Vapenförråd........................................ 5,000

Ändringsarbeten i sjukavdelningen m. m.............. 10,000 105,000

Wendes artilleriregemente.

Garnisonssjukhus, gemensamt med Norra skånska infanteriregementet
(se ovan). —

Förrådsbyggnader................................... 96,000 96,000

Smålands arméartilleriregemente.

Inredning av garage och förrådslokaler............... •—■ 20,000

Göta ingenjörkår.

Förläggning för studentkompaniet å Känneslätt....... 23,000

Skol- och föreläsningslokaler......................... 70,000

Bensinanläggning................................... 15,000

Övningsförråd m. m. i Karlstad..................... 60,000

Förrådsbyggnader vid mobiliseringscentral i Karlstad .. 125,000 293,000

Ilo

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Skånska trängkåren.
Kasernbyggnad...........

II. fördelningen.

Jämtlands fältjägarregemente.

Expeditionslokaler.........................

Tillbyggnad av fordonsförråd...............

» « exercishus..................

Yinterboning av stallbyggnad...............

Dalregementet.

Expeditionslokaler.........................

Förrådsbyggnad...........................

Vinterboning av sommarstall................

Hälsinge regemente.

Förrådsbyggnad...........................

Vapenförråd...............................

Västernorrlands regemente.

Förrådsbyggnad...........................

Norrlands trängkår.

Kasernbyggnad............................

Expeditionslokaler.........................

Sommarstad...............................

Arméhundgårdens dressyranstalt.............

III. fördelningen.

Fördelningsstaben.

Ytterligare expeditionslokaler................

Skaraborgs regemente.

Förrådsbyggnad............................

Älvsborgs regemente.

Förrådsbyggnader.............-..............

Bohusläns regemente.

Förrådsbyggnad............................

Livregementets husarer.

Garage .....................................

Göta artilleriregemente.

Förrådsbyggnad för artillerimateriel..........

» » intendenturmateriel.......

Karlsborgs luftvärnsregemente.

Befälsbostäder..............................

Exercishus.................................

Kronor Kronor

— 240,000

Summa kronor 1,416,000.

1,000 ... 48,000 ... 22,000 ... 10,000	81,000
1,000 ... 20,000 2,000	23,000
... 33,000 3,000	36,000
—	36,000
... 285,000 1,000 ... 70,000 5,000	361,000
Summa kronor 537,000.
—	8,000
—	21,000
—	12,000
—	18,000
—	21,000
... 48,000 ... 62,000	110,000
... 198,000 ... 195,000

Motioner i Första kammaren. Nr 381. lil

Kronor Kronor

Värmeledning i garage.............................. 10,000

Reparationer....................................... 40,000 443,000

Gröta trängkår.

Kasernbyggnad.................................. — 260,000

Summa kronor 893,000.

IV. fördelningen.

Livregementets grenadjärer.

Förrådsbyggnad.................................... — 20,000

Livgrenadjärregementet.

Förrådsbyggnad.................................... 12,000

Inredningsarbeten................................... 7,000 19,000

Upplands regemente.

Inredningsarbeten................................... — 1,000

Östgöta luftvärnsregemente.

Byggnadsarbeten i Linköping enligt försvarskommissio nens

förslag...................................... — 1,090,000

Skjutplats för luftvärnsvapnet å Hästholmen.

Byggnader m. m. enligt försvarskommissionens förslag .. — 380,000

Luftvärnet i Stockholm.

Förrådsbyggnader m. m. enligt försvarskommissionens

förslag........................................... .— 575,000

Luftvärnet i övrigt (utom Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente).

Oförutsedda utgifter, ritningar m. m. enligt försvarskommissionens
förslag................................. — 145,000

Signalregementet.

Mobiliseringscentraler i Kristianstad, Skövde och Östersund
............................................. — 60,000

Svea trängkår.

Kasernbyggnad..................................... — 260,000

Summa kronor 2,550,000.

Övre Norrlands trupper.

Bodens garnison.

Bostadshus, för officerare............................ 450,000

» » underofficerare....................... 275,000

Byggnad för fästningspolisen m. m................... 80,000 805,000

Norrbottens regemente.

Vinterstall......................................... 120,000

Förrådsbyggnad.................................... 75,000

Skidförrådsbyggnad................................. 45,000 240,000

112 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Kronor Kronor

Västerbottens regemente

Förrådsbyggnad.................................... — 48,000

Norrbottens artilleriregemente

Stallbyggnad m. m.................................. 75,000

Förrådsbyggnad.................................... 48,000

Ändringsarbeten.................................... 25,000 148,000

Bodens artilleriregemente

Garage för motorredskap............................ 40,000

Förrådsbyggnad.................................... 52,000 92,000

Bodens ingenjörkår (med signalkompaniet).

Förrådsbyggnad.................................... 40,000

Kasernbyggnad m. m................................ 450,000 490,000

Bodens tygstation.

Förrådsbyggnad.................................... 15,000

Garage............................................. 14,000

Kasernbyggnad m. m. för tygkompaniet.............. 235,000 264,000

Arméns intendenturförråd i Boden.

Manskapsbarack m. m............................... 138,000

Förrådsbyggnad.................................... 20,000 158,000

Summa kronor 2,245,000.

Gotlands trupper.

Utökning av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt......... 60,000

Velocipedförråd....................................... 2,000

Tillbyggnad av vapensmedjan.......................... 18,000

Förrådsbyggnad...................................... 16,000

Tyganstalt........................................... 300,000 396,000

Granatkastarammunitionsförråd (på 10

platser)............................................ — 120,000

Summa kronor 516,000.

Centrala undervisningsanstalter.

Infanteriskj utskolan.

Vapenförrådsbyggnad................................ 2,000

Garage............................................. 8,000

Centralvärmeanläggning samt tvätt- och badinrättning 175,000

Manskapsbarack m. m............................... 100,000 285,000

Arméns underofficersskola.

Anordnande av lektionssalar......................... 30,000

Ändringsarbeten i matsalsbyggnaden.................. 5,000

Anordnande av elevmäss och marketenteri............ 20,000 55,000

Summa kronor 340,000.

Motioner i Första kammaren, Nr 381. 113

Armémuseum.

Restaurering av lokaler........................... Summa kronor 215,000.

Summa för lantförsvaret kronor 8,712,000.

Sjöförsvaret.

Kronor Kronor

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag................... — 3,805,000

Utöver Kungl. Marits förslag:

Karlskrona örlogsstation.

Iordningställandet av f. d. grenadjärkasernen för skeppsgossars
förläggning................................ — 360,000

Kustfästningarna och kustartilleriregementena.

Vissa fortifikatoriska arbeten i Vaxholms fästning..... — 218,000

Anläggningar vid Fårösund.

Fortifikatoriska arbeten............................. 403,000

En vinterkasern, en sommarbarack och avträde....... 590,000

Ångcentral, kokinrättning och matsalsbyggnad........ 315,000

Mässbyggnad för underofficerare och manskap......... 120,000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad............... 280,000

Exercis- och idrottsplan............................. 20,000

Vatten-, avlopps- och elektriska ledningar............. 100,000

Planering ........................................... 25,000

Stängsel omkring området........................... 25,000

Markköp........................................... 50,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter...... 105,000 2,033,000

Summa för sjöförsvaret kronor 6,416,000.

Flygvapnet.

Västmanlands bombflottilj.

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsättnings-
och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten
vid 1. bombflottiljen................................ — 1,500,000

Därutöver nybyggnadsarbeten för 1. fjärrspaningsdivisionen
å samma plats:

Hangarbyggnad för en division spaningsplan 2,500 m2

å kr. 80: —.................................... 200,000

Uppställningsplats framför hangaren................ 40,000

Drivmedelsanläggning............................. 20,000

Garage och vägbyggnad.......................... 15,000

Värme, vatten, avlopp och elektrifiering............ 40,000

Oförutsedda utgifter och byråkostnader............. 20,000 335,000

Summa kronor 1,835,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381.

114

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Upplands spaningsflottilj.

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsätt nings-

och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten — 3,020,000

Summa kronor 3,020,000.

Östgöta spaningsflottilj.

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsätt nings-

och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten — 1,920,000

Summa kronor 1,920,000.

Jämtlands bombflottilj.

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsätt nings-

och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten — 3,680,000

Summa kronor 3,680,000.

Värmlands bombflottilj.

I likhet med försvarskommissionens förslag beräknas för
iståndsättnings- och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten
............................................ — 1,540,000

Summa kronor 1,540,000.

Flygkrigsskolan, Ljungby hed

I likhet med försvarskommissionens förslag beräknas för
iståndsättnings- och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten
............................................ — 2,790,000

Summa kronor 2,790,000.

Västgöta bombflottilj.

I likhet med försvarskommissionens förslag beräknas för
iståndsättnings- och omändringsarbeten samt nybyggnads -

arbeten ............................................ — 2,830,000

Därutöver beräknas för markförvärv................... 205,000 205,000

Summa kronor 3,035,000.

Upplands jaktflottilj.

I likhet med försvarskommissionens förslag beräknas för
iståndsättnings- och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten
............................................ — 3,590,000

Summa kronor 3,590,000.

Centrala flygverkstaden å Malmen samt försökscentralen.

I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsättnings-
och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten — 1,020,000

Summa kronor 1,020,000.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

115

Centrala flygverkstaden i Västerås. I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för iståndsätt- nings- och omändringsarbeten samt nybyggnadsarbeten —	580,000
Summa kronor	580,000.
Övningsplatsen i Boden. I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för nybyggnads-arbeten ............................................ — Därutöver erfordras för flygplats belysning ytterligare ... 114,000	410.000 114.000
Summa kronor	524,000.
Övningsplatsen i Fårösund. I likhet med försvarskommissionens förslag beräknas för ståndsättnings- och omändringsarbeten samt nybyggnads-arbeten ............................................ —	650,000
Summa kronor	650,000.
Övningsplatsen å Visborgs slätt. I likhet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas för flygfälts- arbeten............................................ —	100,000
Summa kronor	100,000.
Summa för flygvapnet kronor 24,284,000.

De beräknade byggnadskostnaderna uppgå sålunda till följande sammanlagda
belopp:

För lantförsvaret...................................... kronor 8,712,000

» sjöförsvaret....................................... » 6,416,000

» flygvapnet........................................ » 24,284,000

Summa kronor 39,412,000.

Liksom i Kungl. Majlis förslag ingå icke i denna summa kostnaderna för en
förflyttning av vissa regementen ur Stockholms garnison till Järvafältet. Behovet
av en skyndsam utflyttning av ifrågavarande truppförband har de senaste
åren alltmera framträtt och blir genom antagandet av den nya härordningen
en bjudande nödvändighet. Finansieringen av för utflyttningen erforderliga
byggnadsarbeten m. m. förutsättes ske genom anlitande av bl. a.
medel, som inflyta genom försäljning av kronan tillhöriga och för lantförsvaret
upplåtna markområden och fastigheter (bl. a. Ladugårdsgärde). Dylika
tillgångar böra nämligen icke disponeras på sätt, som ägde rum i samband
med genomförandet av 1925 års härordning, då bl. a. lantförsvaret frånhändes
värden, beräknade till i runt tal 40 milj. kronor.

I ovanstående förteckning upptagna byggnadsarbeten avses liksom i Kungl.
Majrts förslag vara i huvudsak färdigställda under budgetåret 1939/1940.

116

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Beträffande finansieringen av utgifterna för kasernbyggnader m. m. biträdes
Kungl. Maj:ts förslag, dock att anslagen till de för lantförsvaret och sjöförsvaret
avsedda byggnadsarbetena böra upptagas för vart och ett av budgetåren
1936/1937—1939/1940 (i stället för 1937/1938—1940/1941 enligt Kungl.
Maj :ts förslag) och motsvarande anslag för flygvapnet för vart och ett av budgetåren
1936/1937—1940/1941 (i stället för 1936/1937—1939/1940 enligt
Kungl. Maj :ts förslag). Det för ifrågavarande byggnadsarbeten anvisade lånekapitalet
bör således för samtliga försvarsgrenar avskrivas under tio år på
sätt Kungl. Maj :t föreslagit beträffande flygvapnet, nämligen att årligen från
och med budgetåret 1936/1937 ett särskilt avskrivningsanslag motsvarande Vio
av det totala anslagsbeloppet, d. v. s. 3,941,200 kronor, anvisas under avbetalning
å statsskulden att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Under hänsynstagande till föreliggande byggnadsbehov och till i annat sammanhang
föreslagna övergångsbestämmelser böra byggnadskostnaderna fördelas
på de olika budgetåren sålunda:

Lantförsvaret

budgetåret	1936/1937 .............		2,182,000
»	1937/1938 .............		4,600,000
»	1938/1939 .............	.................... »	1,000,000
»	1939/1940 .............	Summa kronor	930,000 8,712,000.
Sjöförsvaret
budgetåret	1936/1937 .............		1,555,000’
»	1937/1938 .............		2,000,000
»	1938/1939 .............		1,500,000
»	1939/1940 .............	Summa kronor	1,361,000 6,416,000.
Flygvapnet
budgetåret	1936/1937 .............		6,000,000
»	1937/1938 .............		6,000,000
»	1938/1939 .............		5,000,000
»	1939/1940 .............		4,000,000
»	1940/1941 .............		3,284,000

Summa kronor 24,284,000.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

117

Bilaga.

P. M.

angående gäldandet av lantförsvarets engångskostnader för
materielanskaffning.

1. Kostnaderna för materielanskaffningen framgå av nedanstående översikt.
I de fall, där siffrorna icke överensstämma med försvarskommissionens,
är ändringen beroende av i motionen föreslagen ökning för luftvärnsvapnet med
14 milj. kronor och för en 10 cm. kanondivision med 3.7 milj. kronor.

I. Armén utom luftvärnsvapnet.

A. Linjen.

Kulsprutor med reservdelar, eldledningsmateriel och luft -

värnsanordningar ................................ kronor

Granatkastare med reservdelar och eldledningsmateriel .... »

Infanterikanoner .................................. »

Ammunition till granatkastare och infanterikanoner...... »

Kärror med tillhörande hästutredning.................. »

Stridsvagnar ...................................... »

Pansarbilar ........................................ »

Signalmateriel .................. »

Gasskyddsmateriel jämte arméns andel i engångskostnad för

försvarsväsendets kemiska anstalt ................. »

Modernisering av 7 cm. kanoner ...................... »

10 cm. kanoner (5,120,000 + 1,600,000) och 15 cm. hail bitser

(1,700,000) ........................ »

Traktorer, föreställare, motorisering och ammunitionsvag -

nar ............................................ »

Viss annan artillerimateriel.......................... »

Ammunition till 7 cm. kanoner.................. »

Ammunition till 10 cm. kanoner (3,600,000 + 900,000) och

15 cm. haubitser (1,200,000)........................ »

Luftbevakningscentraler ............................ »

Krig s järnväg smateriel .............................. »

Ingenjörmateriel .................................... »

Sjukvårdsmateriel .................................. »

Ackordshästar ........................... • ........ »

2.500.000
800,000

1.200.000

6.625.000

2.400.000

4.500.000

250.000

1.500.000

2.345.000

1.200.000

8.420.000

4.180.000

1.330.000
3,000,000

5.700.000

340.000

800.000
600,000

360.000

700.000

Summa kronor 48,750,000.

B. Landstormen.

Kulsprutegevär, kulsprutor och granatkastare.......... kronor 2,450,000

Intendenturutrustning ............................. • » 4,500,000

Summa kronor 6,950,000.

118

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

II. Luftvärnsvapnet.

Enligt särskild motivering............................ kronor 41,500,000

Summa kronor 41,500,000
Summa summarum kronor 97,200,000.

2. Med hänsyn till den nya härordningens ogynnsamma utgångsläge i fråga
örn tillgången på krigsmateriel är det icke möjligt, att i överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts förslag fördela anskaffningen på en period av 10 år. Ett sådant
förfaringssätt^ innebär i realiteten, att armén icke är fullt mobiliseringsduglig,
förrän vid 10-årsperiodens slut. En påskyndad materielanskaffning måste därför
äga rum enligt följande grunder:

a) Det förstahandsbehov av krigsmateriel, som erfordras för att snarast giva
härordningen en tillfredsställande försvarsberedskap, bör tillgodoses genom ett
för de första övergångsåren anvisat större engångsanslag. Med hänsyn till industriens
leveransmöjligheter fördelas kostnaderna jämnt på vart och ett av
budgetåren 1936/1937—1938/1939.

b) Kostnaderna för den krigsmateriel, vars tillgodoseende kan förskjutas
under en längre period, böra jämnt fördelas på budgetåren 1936/1937—1942/
1943, d. v. s. på 7 år. Härigenom skulle arméns krigsberedskap ur krigsmaterielsynpunkt
vara säkerställd i någorlunda anslutning till planen för den
egentliga omorganisationen av truppförbanden, nyuppsättningen av luftvärnsförbanden,
kaderökningarna m. m.

c) Planen för materielanskaffningens genomförande bör uppgöras av vederbörliga
myndigheter och fastställas till sina grunddrag av Kungl. Maj :t eller
enligt nådigt bemyndigande av chefen för armén. Innan en sådan planläggning
kan komma till stånd, måste emellertid medlen vara anvisade. Enligt
ovanstående principer skulle därför huvuddelen av materieltillverkningen komma
igång först året 1937/1938 — en olägenhet, som med hänsyn till planläggningsarbetet
och industriens förberedande dock är ofrånkomlig.

d) Som försvarskommissionen förutsätter böra möjligheter föreligga att
— med hänsyn till den tekniska utvecklingen och läget på den materiella försvarsberedskapen
m. m. -—- verkställa erforderliga omflyttningar av anslagsposterna
inom den totala kostnadsramen.

3. Vid realiserandet av ovanstående plan för materielanskaffningen gäller
att fixera dels förstahandsbehovet för 3-årsperioden, dels det behov, som med
hänsyn till angelägenhetsgraden kan förskjutas till anskaffning under 7 år.

I fråga örn angelägenhetsgraden har redan överenskommelse skett mellan
chefen för generalstaben och cheferna för arméförvaltningens artilleri-, intendents-
och fortifikationsdepartement i samband med de senaste årens anslagsäskanden.
Härvid hava följande principer varit vägledande vid bestämmandet
av den ordningsföljd, i vilken materielanskaffningen bör ske:

a) Luftförsvarets stärkande.

b) Tillverkning av ammunition till artilleripjäser och granatkastare.

c) Anskaffning av intendenturutrustning och vapen för landstormen.

d) Anskaffning av tungt kanonartilleri, kulsprutor, infanterikanoner, granatkastare
och gasskyddsmateriel.

e) Krigsjärnvägs-, ingenjör- och signalmateriel.

f) Kärror, traktorer, stridsvagnar.

g) övrig materiel m. m.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

119

4. Följas dessa grundprinciper under hänsynstagande till industriens leveransmöjligheter
skulle anskaffningen under 3-årsperioden bliva:

Luftvärnsorganisationen (50 %) ...................... kronor 20,750,000

Ammunition till 7 cm. kanoner (50 %) .................. » 1,500,000

Modernisering av 7 cm. kanoner (100 %) . ............... » 1,200,000

Anskaffning av kulsprutor (50 %) .................... » 1,250,000

Anskaffning av granatkastare (100 %) ................ » 800,000

Anskaffning av infanterikanoner (100 %) ....... » 1,200,000

Luftbevakningscentraler ..........i.................. » 340,000

Ammunition till granatkastare och infanterikanoner (50 %) » 3,312,500

Ammunition till 10-cm. kanoner (50 %) ................ » 2,250,000

Kärror (50 X) ...................................... » 1,200,000

10-cm. kanoner (50 %) .............................. » 3,360,000

Stridsvagnar (50 %) ................................ » 2,250,000

Pansarbilar (50 %) .................................. » 125,000

Gasskydd (50 %) .................................. » 1,172,500

Traktorer m. m. (50 %) .............................. » 2,090,000

Signalmateriel (50 %) » 750,000

Krigsjärnvägsmateriel (100 %) » 800,000

Landstormen: intendenturutrustning (100 %) .......... » 4,500,000

vapen (50 %) » 1,225,000

Viss annan artillerimateriel (50 %) .................... » 665,000

Ingenjörmateriel (50 %j ............................ » 300,000

Sjukvårdsmateriel ....................... »_160,000

Summa kronor 51,200,000.

Årskvoten för dessa tre år blir således 17,066,667 kronor eller i avrundat
tal 17 milj. kronor.

5. Anskaffningen under 7-årsperioden uppgår således till 46 milj. kronor,
vilket giver en årskvot av 6,571,429 kronor eller i avrundat tal 6,6 milj. kronor.

I den del av anskaffningen, som under 7-årsperioden faller inom ovan nämnd
3-årsperiod bör anskaffningen främst avse

10 cm. kanoner (återstående 50 % enligt ovan) .......... kronor 3,360,000

Ammunition till kanoner (återstående 50 % enligt ovan) . . » 2,250,000

Gasskydd (återstående 50 % enligt ovan) .............. » 1,172,500

Landstormen (vapen återstående 50 % enligt ovan) ...... » 1,225,000

Luftvärnsvapnet (ytterligare 25 %) .................... » 10,375,000

Ackordshästar (50 %) .............................. » 350,000.

Ur industriens synpunkt möta icke hinder för denna materielanskaffning utöver
den i punkt 4 angivna.

6. Sammanfattning.

a) Lantförsvarets engångskostnader för materielanskaffning utgöra 97,2
milj. kronor.

b) Därav upptagas 51,0 milj. kronor såsom ett fristående anslag att utgå
omedelbart vid härordningens ikraftträdande. På grund av industriens begränsade
leveransmöjligheter måste dock anslaget fördelas på tre år — budgetåren
1936/1937—1938/1939 — med en årskvot av 17 milj. kronor.

c) Återstoden, 46,2 milj. kronor, fördelas jämnt under 7-årsperioden, budgetåren
1936/1937—1942/1943, med en årskvot av 6,6 milj. kronor.

120

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

Vid denna motion fogade tabellariska sammanställningar och stater hava
i stencilerad form överlämnats till särskilda utskottets ledamöter, varför motionärerna,
på grund av de avsevärda kostnader, som en fullständig avtryckning
skulle förorsaka statsverket, funnit sig böra avstå från desammas intagande
i de tryckta riksdagshandlingarna.

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

121

Innehållsförteckning.

Sid.

Principmotivering.................................................................. 1

Avd. 1. Försvarsväsendets ledning.

I. Allmänna grunder för försvarsväsendets ledning.......................... 6

A. Den militära ledningen .............................................. 6

B. Den ekonomiska försvarsberedskapen................................ 7

C. Förvaltningsverksamheten............................................ 8

II. Försvarsdepartementet och kommandoexpeditionerna .................... 9

III. Försvarsstaben.............................................................. 9

IV. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap...................... 12

Avd. 11. Arméorganisationen.

I. Allmänna grunder för arméorganisationen................................ 13

II. Krigsorganisationen. (Ingår i allmänna grunder för arméorganisationen)

III. Fredsorganisationen ........................................................ 18

A. Den militära ledningen .............................................. 18

Chefen för armén och dennes stabsorgan ........................ 18

Inspektionsmyndigheterna.......................................... 18

Generalitetet och stabskårerna.................................... 19

B. Förvaltningsorganisationen............................................ 20

C. Arméns organisation på högre och lägre truppförband ............ 21

Högre truppförband................................................ 21

De högre truppförbandens ledning................................ 24

Lägre truppförband................................................ 25

Landstormens uppgifter och militära organisation................ 26

D. Landets territoriella indelning i militärt hänseende. Territoriella

myndigheter........................................................ 26

E. Den militära personalens rekrytering................................ 27

Fast anställd personal ............................................ 27

Värnpliktig personal .............................................. 27

F. De lägre truppförbandens och vissa personalkårers inre organisa tion

m. m......................................................... 29

Allmänna grunder ................................................ 29

Infanteriet.......................................................... 29

Kavalleriet ........................................................ 29

Artilleriet.......................................................... 30

Ingenjörtrupperna.................................................. 30

Signaltrupperna.................................................... 30

Trängen och trängtrupperna...................................... 30

Intendenturkåren och intendenturtrupperna...................... 31

Fortifikationskåren ................................................ 31

Fälttygkåren ...................................................... 31

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 3 sami. Nr 381. 9

122 Motioner i Första kammaren, Nr 381.

• Sid.

G. Den militära utbildningen .......................................... 32

Utbildningen vid truppförbanden.................................. 32

Officersutbildningen............................................... 33

Underofficersutbildningen.......................................... 33

Centrala utbildningsanstalter och utbildningskurser.............. 33

Landstormens utbildning.......................................... 34

Det frivilliga skytteväsendet ...................................... 35

H. Armémusiken ........................................................ 35

I. Civilmilitära och civila kårer och stater............................ 36

Fältläkarkåren .................................................... 36

Fältveterinärkåren ................................................ 38

Polispersonalen .................................................... 38

J. Sammandrag av föreslagna personalstater .......................... 39

K. Arméns reservpersonal .............................................. 39

Reservstaten........................................................ 39

Reservstat för furirer vid Gotlands trupper...................... 39

Personal i arméns reserver........................................ 40

Väg- och vattenbyggnadskåren.................................... 40

L. Arméns övergångsstat................................................ 40

M. Arméns hästar och remonteringsväsendet .......................... 40

Arméns hästar .................................................... 40

Remonteringsväsendet............................................... 43

N. Armémuseum ........................................................ 44

O. Särskilda personalfrågor.............................................. 44

IV. Lantförsvarets kostnader .................................................. 44

V. Övergången till den nya härordningen.................................... 46

Avd. lil. Marinorganisationen.

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande ............................ 47

II. Sjöförsvarets ledning ...................................................... 50

A. Den militära ledningen.............................................. 50

Chefen för marinen................................................ 50

Marinstaben........................................................ 50

Personalchefer och inspektörer.................................... 51

B. Förvaltningsorganisationen............................................ 51

III. Undervisningsanstalter...................................................... 52

IV. Marindistriktsorganasationen .............................................. 52

V. Flottan...................................................................... 52

A. Sjökrigsmaterielen m. m............................................. 52

B. Flottans krigsberedskap och övningar .............................. 56

C. Örlogsstationer, örlogsdepåer och örlogsvarv........................ 56

D. Flottans personal .................................................... 56

VI. Kustartilleriet .............................................................. 61

A. Allmän organisation.................................................. 61

B. Fredsorganisatiopen .................................................. 62

VII. För marinen gemensam personal m. m..................................... 62

Mariningenjörkåren ................................................ 66

Marinintendenturkåren ............................................ 67

Marinläkarkåren.................................................... 68

Marinens poliskår och marinens ecklesiastikstat.................. 68

VIII. Sjökarteverket.............................................................. 68

IX. Sjöförsvarets kostnader .................................................... 68

X. Övergången till den nya marinorganisationen ............................ 69

Motioner i Första kammaren, Nr 381.

123

II.

III.

IV.

VI.
VII.

vin.

IX.

ii.

IV.

Sid.

Avd. IV. Flygvapnets organisation.

Allmänna grunder för flygvapnets ordnande..............................

Flygstridskrafternas sammansättning m. m.................................

Flygvapnets fredsorganisation..............................................

A. Flygvapnets ledning..................................................

B. Flygförbanden, dessas organisation och verksamhet ................

C. Utbildningsanstalter och dessas organisation........................

D. Flygövningarnas omfattning..........................................

E. Organisation av flygvapnets verkstäder ............................

F. Flygvapnets musikorganisation ......................................

G. Sammandrag av flygvapnets personal; vissa personalfrågor........

Flygvapnets rekrytering....................................................

Utbildningen vid flygvapnet ..............................................

Flygmaterielen..............................................................

Flygförbandens benämningar, fredsförläggningsplatser, byggnader och

flygfält ..................................................................

A. Allmänna synpunkter................................................

B. Behovet av byggnader och flygfält..................................

C. Benämningar..........................................................

Kostnadsberäkningar........................................................

Övergången till ny organisation............................................

75
86
86
86
87
87
96
96

97
97
97
99

100

Avd. V. Vissa för försvarsväsendet gemensamma frågor.

Värnplikten ................................................................

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning på

försvarsgrenar och truppslag ......................................

B. Värnpliktstid och uppbådsindelning..................................

C. Utbildningstiden......................................................

D. De värnpliktigas inskrivning ........................................

E. Värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnplikts tjänstgöring

........................................................

F. De värnpliktigas avlöning............................................

Den andliga vården vid försvarsväsendet..................................

Civilanställningsfrågan......................................................

Central kemisk anstalt för försvarsväsendet ..............................

104

106

107

108
108
108

Avd. VI. Erforderliga byggnadsarbeten.

Lantförsvaret
Sjöförsvaret .
Flygvapnet .

109

113

Bilaga

117