Motioner i Första kammaren, nr 313 (Motion 1945:313 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 313.

Nr 313.

Av herr Mattsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition
angående fortsatt elektrifiering av statsbanenätet under
budgetåret 1946/47.

I proposition nr 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att elektrifiering
av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund
—Landskrona—Billeberga. skall påbörjas efter fullbordande av nu pågående
elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar.

Till för eldrift planerade banlinjer i västra Sverige återstår, sedan de föreslagna
linjerna blivit elektrifierade, endast Bohusbanans norra del, nämligen
sträckan Uddevalla—Strömstad samt linjen Smedberg—Lysekil. Vid ett flertal
tillfällen har framhållits lämpligheten av att elektrifiering av nyss nämnda
linjer borde ske i anslutning till Herrljunga—Uddevalla. Järnvägsstyrelsen anförde
i skrivelse den 30/8 1943, vid anmälan om investeringsobjekt vid statens
järnvägar, bl. a. att elektrifiering av Bohusbanan bör ske i direkt anslutning
till linjen Herrljunga—Uddevalla och att detta arbete beräknades kunna komma
i gång under budgetåret 1946/47. I remissvar den 2 maj 1944 över en framställning
om Bohusbanans fortsatta elektrifiering, ingiven av från kommuner
i norra Bohuslän utsedda delegerade, deklarerade styrelsen ånyo samma uppfattning.
I detta sammanhang må även erinras om, att riksdagen 1944 till förberedande
arbeten för elektrifiering av bandelarna Uddevalla—Strömstad och
Smedberg—Lysekil å allmän beredskapsstat II beviljade ett anslag av 1 500 000
kr. I den proposition, som låg till grand för riksdagsbeslutet rörande nämnda
beredskapsstat, uttalade departementschefen likaledes som sin uppfattning, att
elektrifieringen av de båda bandelarna i norra Bohuslän bör ske i anslutning till
Herrljunga—U ddevalla.

I anledning av de uttalanden som sålunda gjorts om elektrifiering av linjerna
Uddevalla—Strömstad och Smedberg—Lysekil synes det oss att fullgoda
skäl tala för att i anslutning till de elektrifieringsarbeten, varom riksdagen i
anledning aY förenämnda proposition nu har att i principiellt avseende besluta,
inordna även den 92 km långa linjen Uddevalla—Strömstad samt den 32 km
långa bibanan till Lysekil.

Förutom de förbättringar i trafikförhållandena, som i allmänhet följa med
eldrift, tillåta vi oss framhålla några speciella synpunkter som tala för att Bohusbanan
blir föremål för elektrifiering i direkt anslutning till elektrifieringen
av linjen Herrljunga—Uddevalla. Personal och arbetsmaterial finnas då i ome -

Motioner i Första hammaren, nr 313.

delbar närhet, vilket måste förbilliga de planerade arbetena. Skulle elektrifieringsarbetet
i riktning mot Strömstad och Lysekil uppskjutas och Uddevalla
bli ändstation, kvarstå de väsentliga svårigheter ur trafikteknisk synpunkt,
som alltid finnas vid blandad ång- och eldrift. Därest elektrifieringsarbetet
finge fortsätta i en följd norr om Uddevalla bleve det uteslutande eldrift vid
Uddevalla station. Då järnvägsstyrelsen vid flera tillfällen framhållit de stora
fördelar vid stationer, där olika linjer äro sammanknutna, som i trafiktekniskt
hänseende vunnas genom uteslutande eldrift, anse vi oss icke vidare böra i
detalj framhålla detta. I förevarande proposition beröres icke den ekonomiska
sidan av det principbeslut riksdagen har att fatta angående elektrifiering
av förenämnda järnvägslinjer. Vid sådant förhållande anse vi oss icke böra
ingå på de ekonomiska frågor, som kunna sammanhänga med principfrågan.
\ i vilja endast framhålla, att det tillägg i det av Kungl. Maj :t föreslagna programmet,
som vi förorda, icke torde vara av den storleksordning, sett ur järnvägselektrifieringsprogrammet
i sin helhet, att den av oss förordade utvidgningen
i programmet behöver ingiva ekonomiska betänkligheter. En detalj torde
böra uppmärksammas redan nu, nämligen att den omformarstation, som uppfördes
vid Uddevalla då linjen Göteborg—Uddevalla elektrifierades, gavs eu
kapacitet som beräknades räcka även för linjen Uddevalla—Strömstad.

Elektrifiering av banorna norr om Uddevalla skulle med säkerhet medföra
ökad trafik. När förhållandena i världen bli normala igen och trafiken till och
från Norge över Bohuslän åter kan tas upp, är det mycket troligt, om snabba
förbindelser stå till buds och broförbindelsen över Svinesund blivit ordnad,
att resandeströmmen i större utsträckning än före kriget kommer att söka sig
genom Bohuslän. Betydelsen av snabba tågförbindelser till badorterna norr om
Uddevalla må även framhållas. I detta sammanhang kan erinras om de betydande
semesteranläggningar som ordnats i Bohuslän, nu senast å Nordkoster
utanför Strömstad. För arbetare och anställda, som begagna sig av dessa anläggningar,
med den korta semester som står dem till buds är det viktigt, att
resorna kunna ske så snabbt som möjligt.

Elektrifiering av återstående delen av Bohusbanan och Lysekils järnvägen
skulle även medföra, och detta är inte det minst viktiga, en välbehövlig ekonomisk
uppryckning av näringslivet i norra delen av Bohuslän. Känt är att denna
landsdel haft betydande ekonomiska svårigheter att dragas med under de senaste
femton åren. Trots de ansträngningar som gjorts av myndigheter och
korporationer i länet att intressera företagare att etablera sig, särskilt i landskapets
norra del, har det inte lyckats i någon nämnvärd grad att få nya företag
till stånd. Till stor del sammanhänger detta med de förhållandevis besvärliga
kommunikationerna.

Elektrifieringsarbetena synas även lämpa sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt.
Särskilt gäller detta arbetena med förstärkning av banvallen, uträtning
av kurvor o. d. Bohuslän har haft, har och väntar vid fredskrisen yt BUmng

till rilcsdagens protokoll 1944. 3 samt. Nr 309—314i 2

Motioner i Första kammaren, nr 313.

terligare betydande arbetslöshet. Stora delar av den arbetslösa befolkningen ha
under de gångna krisåren haft sysselsättning vid befästningsarbeten, skogshuggning
o. s. v. Vid fredskrisen, då ett återförande av denna arbetskraft till
Bohuslän sannolikt måste ske, torde svårigheter uppstå när det gäller att skapa
arbetstillfällen för denna befolkning. Det skulle ur flera synpunkter vara av
stort värde, om de arbetslösa kunde erhålla arbete i hemorten.

På grund av ovan anförda få vi hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att elektrifiering av järnvägslinjerna
Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—
Landskrona—Billeberga och Uddevalla—Strömstad samt Smedberg—Lysekil
skall påbörjas efter fullbordande av nu pågående
elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar.

Stockholm den 13 mara 1945.

Oscar E. Mattsson. Karl II. Andersson. Gustaf Karlsson.

Erik Arrhcn.

John Gustav son

i Guntorp.