Motioner i Första kammaren, Nr 18 (Motion 1939:18 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Kr 18.

Av herr Sjödahl m. fl., örn statsanslag till Göteborgs stadsbibliotek.

Göteborgs Stadsbibliotek utgör en direkt fortsättning av det 1861 grundade
Göteborgs Musei bibliotek. Från en ringa början utvecklades detta,
tack vare såväl stora donationer av enskilda som anslag från Göteborgs
stad tillhöriga donationsmedel, till en mycket viktig faktor i stadens kulturliv.
Då det år 1886 firade sitt 25-årsjubileum, beräknades dess bokbestånd
till 50,000 nummer. Efter att från början ha varit ett huvudsakligen
för en större allmänhet avsett lånbibliotek fick det med tiden alltmera karaktären
av ett offentligt studie- och forskarbibliotek. Det förmedlade lån
från de vetenskapliga statsbiblioteken, och dess nyförvärv förtecknades i den
för Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen.
Den bredare publikens behov av bildande och underhållande läsning
kunde redan på museibibliotekets tid i avsevärd mån tillfredsställas av det
likaledes år 1861 grundade Dicksonska folkbiblioteket.

I diskussionen om upprättandet av en högskola i Göteborg spelade givetvis
den tilltänkta nya institutionens biblioteksfråga en framträdande roll.
Helt naturligt fördes tanken på museibiblioteket som grundval för ett förenat
stads- och högskolebibliotek, vilket skulle finansieras av museet och
högskolan. Den 13 november 1890 fastställde stadsfullmäktige reglemente
för Göteborgs Stadsbibliotek (Göteborgs Musei och Högskolas förenade
bibliotek). Det nya biblioteket erhöll år 1894 av stadsfullmäktige betydande
anslag ur Renströmska donationsfonden. Som villkor härför uppställdes, att
biblioteket, vilket hittills varit en fullt självständig institution, skulle ställas
under ledning av en inför stadsfullmäktige direkt ansvarig styrelse, av vars
9 ledamöter stadsfullmäktige skulle utse 4. Är 1896 fick biblioteket för
första gången anslag av uttaxerade medel. Detta anslag, som de första åren
uppgick till endast 4,000 kr., steg så småningom kraftigt och är numera
av avgörande betydelse för bibliotekets ekonomi; för år 1939 har det fixerats
till 247,951 kr., under det inkomsten av fonderna beräknats till 33,000
kr. (Bil. A). Genom det nu gällande reglementet, fastställt 1929, har bibliotekets
egenskap av kommunal institution ytterligare markerats.

Under sin snart 50-åriga tillvaro — en relativt kort tidsrymd i ett biblioteks
historia — har Göteborgs Stadsbibliotek, tack vare enskildas frikostighet,
ständigt ökade bytesförbindelser nied utländska vetenskapliga institutioner
och lärda sällskap men framför allt de kommunala myndigheternas
stöd, undergått en efter våra förhållanden enastående utveckling. Då biblioteket
år 1900 tog sin nuvarande byggnad i bruk, uppskattades bokbeståndet
till 100,000 band inklusive dupletter. År 1938 verkställda mätningar ha

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

givit vid handen, att det omfattar c:a 450,000 volymer jämte c:a 270,000
smärre skrifter. Göteborgs Stadsbibliotek står sedan länge som det fjärde
i ordningen bland Sveriges offentliga bibliotek. Jämsides med bokbeståndets
ökning har gått besöksfrekvensens, som under det senaste decenniet
stigit med mer än 100 %.

Redan av vad hittills anförts torde framgå, att Göteborgs Stadsbibliotek
har en helt annan ställning än de stadsbibliotek, som under senare år vuxit
upp i ett stort antal svenska städer. Dessa äro nämligen s. k. folkbibliotek
och ha såsom sådana till uppgift att utgöra underlag för ett på bred basis
lagt folkbildningsarbete. Denna uppgift fylles i Göteborg av det Dick sonska
folkbiblioteket och dess filialer. En av Göteborgs Stadsbiblioteks huvuduppgifter
är enligt dess reglemente att »betjäna och främja vetenskaplig
forskning och undervisning». Dess karaktär är i hög grad präglad av dess
tillkomst i samband med grundandet av Göteborgs Högskola och överensstämmer
närmast med universitetsbibliotekens. Chefen för Stockholms
Stadsbibliotek, Sveriges största folkbibliotek, har i en skildring av sin institution
och dess uppgifter (Ord och bild, 1928, s. 337 ff.) framhållit den
avgörande skillnaden mellan de övriga stadsbiblioteken och Göteborgs Stadsbibliotek:
»Detta är ej ett stadsbibliotek i mera omfattande mening utan

snarast ett bibliotek för stadens vetenskapliga institutioner, främst högskolan,
dessutom med ett arkivbiblioteks uppgift med hänsyn till svensk litteratur.
» Att emellertid ett dylikt forskar- och studiebiblioteks samlingar även
ha mycket att ge en större allmänhet är något som icke torde behöva särskilt
understrykas.

Men Göteborgs Stadsbibliotek får tjänstgöra som forskar- och studiebibliotek
icke blott för stadens egna vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter,
främst högskolan och museerna. Denna övervägande av kommunala
skattemedel underhållna institution tjänstgör som bibliotek för ett
stort antal i staden befintliga statliga undervisningsanstalter, i främsta rummet
de högre allmänna läroverken och folkskoleseminariet. Och i detta avseende
sträcker sig bibliotekets verksamhetsområde vida utanför stadens
gränser. Redan i »Anvisningar och särskilda bestämmelser, av riksbibliotekarien
fastställda d. 22 december 1915» rörande utlåning till andra svenska
bibliotek (tryckta 1916) ingick en föreskrift, att »lånesökande bibliotek bör
med anhållan örn lån av böcker, som finnas i mer än ett av de större offentliga
biblioteken — Kungl, biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund samt stadsbiblioteket i Göteborg — helst vända sig till det närmast
belägna». Och enligt år 1935 fastställda och tryckta bestämmelser är landet
beträffande utlåning av litteratur för vetenskapligt arbete och högre studier
indelat i fyra distrikt, som betjänas av var sitt huvudbibliotek, varvid Göteborgs
Stadsbibliotek på sin lott erhållit vissa län i västra Sverige, nämligen
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. Göteborgs
stad underhåller sålunda, och detta sedan lång tid tillbaka, det vetenskapliga
centralbiblioteket för västra Sverige.

Därjämte fungerar biblioteket i stor utsträckning såsom långivare åt de

Motioner i Första kammaren, Nr 18. 1

tre stora statsbiblioteken i Stockholm, Uppsala och Lund. Att så är förhållandet,
framgår tydligt av statistiska uppgifter i de respektive bibliotekens
årsberättelser och är dessutom vitsordat i bilagda utdrag av utlåtanden, avgivna
i annat sammanhang av riksbibliotekarien samt överbibliotekarierna
i Uppsala och Lund, liksom av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
(Bil. B, C, D och E). Överbibliotekarien i Uppsala har särskilt utförligt
klargjort, hur det blivit möjligt för ett så ungt bibliotek som Göteborgs
Stadsbibliotek att på detta sätt låta »de tre största statsbiblioteken i betydlig
utsträckning profitera av detsamma». Han framhåller därvid bl. a.,
att »inom stadsbiblioteket på vissa litteraturområden skapats påfallande
rika samlingar, vilka på ett lyckligt sätt supplera de stora statsbibliotekens
bestånd».

En så omfattande utlåningsverksamhet (Bil. F) kan icke upprätthållas
utan avsevärda kostnader. Då biblioteket icke har fribrevsrätt, måste det
av egna medel bestrida transportkostnaderna icke blott för sina egna lån
utan även för lånen till andra bibliotek. Utlåningen tager i anspråk ett icke
obetydligt mått av arbetskraft.

Sedan år 1921 erhåller biblioteket, icke i följd av någon lagbestämmelse
utan på grund av föreskrifter, som av justitieministern utfärdats att gälla
tillsvidare, i viss omfattning de exemplar av utkommande skrifter, vilka
jämlikt tryckfrihetsförordningen för granskning överlämnas till justitieministern
eller hans ombud å respektive orter. Härutöver har biblioteket hittills
icke erhållit något som helst vederlag från statens sida för de tjänster
det gjort de statliga biblioteken och vårt lands kulturella liv över huvud.

Göteborgs stad har med åren fått vidkännas ständigt ökade utgifter föi
sina många kulturinstitutioner. Därvid ha förnämligast två faktorer inverkat.
Den efter senaste världskriget kvarstående inflationen har medfört
avsevärda utgiftsökningar, icke minst beträffande avlöningar. De ständigt
sjunkande räntorna ha haft till följd, att institutioner, som tidigare helt
eller delvis kunnat leva på avkastningen av egna donationsfonder, för sin
existens blivit alltmera beroende av anslag ur skattemedel.

Det kan med fog göras gällande, att Göteborgs stad icke i längden bör
ensam svara för upprätthållandet av en institution som Göteborgs Stadsbibliotek,
vilken spelar en så betydelsefull roll i hela vart lands och särskilt
västra Sveriges kulturella liv. Det synes rimligt och rättvist, att staten
åtager sig någon del av de stora kostnader, som hittills helt påvilat staden.
Vi tillåta oss därför att föreslå,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1938/1939
bevilja ett anslag på 75,000 kronor till Göteborgs Stadsbibliotek.

Stockholm den 17 januari 1939.

Edgar Sjödahl.

Knut Petersson.

Gösta Rahmn.

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Bil. A.

1937 ÅRS BOKSLUT FÖR GÖTEBORGS STADSBIBLIOTEK.

Inkomster:

Stadens anslag .............

D:o förskott ...............

Anslag av Göteborgs högskola

Räntor och utdelningar.....

Naturaförmån .............

Diverse inkomster .........

kronor 230,955

....... »

Summa kronor

50	—
1,500	—
33,781	98
600	—
3,719	74
270,606	72.

Utgifter:

Avlöningar........................................ kronor 127,546: 10

Pensioner ........................................ s 13 362:_

Underhåll av fastighet ............................ » 4 569- 01

Inventarier ...................................... , 3409! 88

Eldning och belysning ............................ » 4,754:89

Städning och renhållning .......................... » 3,559:40

Bokinköp ........................................ » 64473:61

^bindning .... » 19,426:54

rrakt och post, skrivmateriel, renskrivning m. m..... » 10,482:90

Assurans ........................................ » 1,635:78

Kostnader av flera slag (telefon m. m.) .............. » 2 766- 58

Tomthyra ........................................ » 12,500:’ —

kronor 267,886: 69

Överskott ........................................ 2,720:03

Summa kronor 270,606: 72.

Bil. B.

Utdrag av avskrift av avskrift.

Till Konungen.

Stadsbiblioteket i Göteborg, som samtidigt fungerar som bibliotek för Göteborgs
högskola och på grund härav har till uppgift att också tjäna vetenskaplig
forskning och undervisning, intager för närvarande fjärde platsen
bland vårt lands större bibliotek. Ehuru en kommunal institution, som tillkommit
pa initiativ av staden Göteborg och underhålles med stadens medel,
kan Göteborgs stadsbibliotek dock sägas fylla ett statligt biblioteks uppgifter
inom vårt lands biblioteksväsen. Inom den utlåningsverksamhet, som orga -

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

niserats mellan de svenska vetenskapliga biblioteken, utför Göteborgs stadsbibliotek
ett betydande arbete. Dess betydelse för den högre undervisningen
i Göteborg och för den livliga museiverksamheten i denna stad kan icke nog
understrykas. Det sätt, varpå bibliotekets nyförvärv skötas, är höjt över allt
beröm och gagnar icke blott Göteborgs stads utan hela vårt lands biblioteksväsen.

Det intresse och den välvilja, som de kommunala myndigheterna i Göteborg
alltid visat stadsbibliotektet, oaktat de även hava att draga försorg om
det Dicksonska folkbiblioteket och dess filialer, är värt att vid behandlingen
av detta ärende ihågkommas.

Stockholm den 4 november 1936.

Underdånigst
Isak Collijn.

Bil. C.

Utdrag av avskrift.

Till Herr Kanslern för Rikets Universitet.

Om den utomordentligt viktiga roll stadsbiblioteket spelar för den vetenskapliga
verksamheten och hela det kulturella livet i Göteborg med omnejd
lärer ingen meningsskiljaktighet kunna råda. Men det torde böra understrykas,
att bibliotekets betydelse ingalunda är inskränkt till denna rayon
— den sträcker sig vida därutöver och gäller kort sagt hela vårt land. Detta
förhållande belyses ju av de talande siffror, som i den föreliggande ansökningen
meddelats rörande den utlåning till andra orter, som biblioteket
presterar, och varav bl. a. framgår, att även de tre största statsbiblioteken i
betydlig utsträckning profitera av densamma. Till någon del sammanhänger
detta med de värdefulla specialsamlingar, som stadsbiblioteket under årens
lopp förvärvat, men framför allt beror det på det omsorgsfulla och omdömesgilla
sätt, varpå bokanskaffningen vid detta bibliotek av ålder handhafts
och ej minst under den nuvarande ledningen handhaves. Härigenom ha
inom stadsbiblioteket på vissa litteraturområden skapats påfallande rika
samlingar, vilka på ett lyckligt sätt supplera de stora statsbibliotekens bestånd.
Men härmed har stadsbiblioteket också blivit en värdefull tillgång
för det vetenskapliga forsknings- och studiearbetet i hela vårt land.

Med fullt fog kan det således — såsom också i ansökningen skett — göras
gällande, att Göteborgs stadsbibliotek verkligen fyller ett statligt organs uppgifter
i en utsträckning, som mer än tillfyllest torde motivera, att institutionen
i sitt nuvarande skäligen brydsamma läge finge det statliga stöd, varav
det påtagligen är i starkt behov.

Uppsala den 30 oktober 1936.

And. Grape.

Överbibliotekarie.

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Bil. D.

Utdrag av avskrift av avskrift.

Till Lunds universitets Rektor.

Göteborgs stadsbibliotek har alltsedan tillblivelsen 1890 varit i snabb och
oavbruten förkovran. Nära förbundet med högskolan i Göteborg har biblioteket
utvecklats till ett övervägande humanistiskt forskare- och studiebibliotek
och i detta hänseende allt mera kommit att intaga en med de tre stora
vetenskapliga biblioteken jämförlig ställning. Dess på grund av goda anslag,
stora donationer och frikostiga understöd raskt fortskridande tillväxt har
ytterligare främjats genom de med utländska universitet och lärda sällskap
underhållna bytesförbindelserna, som kunnat ständigt vidgas tack vare högskolans
och därmed nära förbundna sällskaps till bibliotekets förfogande
överlämnade publikationer. I fråga örn den svenska litteraturen har biblioteket
erhållit en viss likställighet med de tre statsbiblioteken, sedan genom
chefens för justitiedepartementet försorg från och med 1921 större delen av
det svenska boktrycket överlämnas till biblioteket.

Jämsides med den starka ökningen av bibliotekets bokförråd har användningen
av biblioteket i utomordentlig grad tilltagit. Även utanför Göteborg
har biblioteket i stor utsträckning kunnat stå forskare till tjänst genom lån
framför allt till stads- och läroverks- m. fl. bibliotek i västra Sverige, men
även de stora vetenskapliga biblioteken hava kunnat i ej ringa grad understödjas
i sin verksamhet genom lån ur stadsbibliotekets på många områden
mycket rikhaltiga bokförråd.

Lund den 28 oktober 1936.

P. Wilner.

Bil. E.

Utdrag av avskrift.

Till Konungen.

Örn stadsbibliotekets betydelse för den vetenskapliga verksamheten och
över huvud för det kulturella livet i Göteborg råder endast en mening. Men
mycket viktig synes länsstyrelsen även den omständigheten vara, att stadsbiblioteket
i Göteborg tjänstgör såsom vetenskapligt centralbibliotek för
västra Sverige eller närmare bestämt för Hallands, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs och Skaraborgs län enligt de bestämmelser, som riksbibliotekarien
redan 1915 meddelat rörande utlåningen från Kungl. Biblioteket till andra
orter. Stadsbiblioteket utlånar sålunda utan någon kostnad för låntagare,

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

genom förmedling av mindre bibliotek, litteratur till forskare och studerande
å orter inom nämnda län på samma sätt som Kungl. Biblioteket och de
två universitetsbiblioteken betjäna var sin bestämda del av landet. Omfattningen
av denna utlåning är, som av handlingarna i ärendet framgår, betydande.

Göteborgs stadsbibliotek, som är det fjärde i storlek av rikets vetenskapliga
bibliotek, är att anse såsom universitetsbibliotek för Göteborgs Högskola.
Det är dessutom i besittning av rika specialsamlingar inom vissa
litteraturområden. Detta sistnämnda förhållande har möjliggjort den betydande
utlåning av böcker och handskrifter till Kungl. Biblioteket och universitetsbiblioteken
i Uppsala och i Lund, som utvisas av de i ansökningen
angivna siffrorna. Biblioteket spelar salunda en viktig roll för det vetenskapliga
forsknings- och studiearbetet i hela Sverige.

Göteborgs stadsbibliotek har aldrig åtnjutit något understöd av staten utan
helt haft att lita till avkastningen av sina egna fonder och till Göteborgs
stad. Fonderna giva dock endast förhållandevis obetydligt — för 193o
endast 35,900 kronor — varför staden varje år fått för bibliotekets verksamhet
tillskjuta mycket avsevärda belopp av skattemedel, detta i trots av att
biblioteket såsom ovan antytts i avsevärd omfattning fyller ett statligt
organs uppgifter i bildningsarbetets och den vetenskapliga forskningens
tjänst För sin ovan omtalade verksamhet för betjänande av forskare och
studerande utanför Göteborg får biblioteket dock vidkännas rätt avsevärda
utgifter för försändningen av utlånade böcker och handskrifter, då biblioteket,
trots framställningar om fribrevsrätt, icke tillerkänts sådan.

Göteborg, i landskansliet, den 5 november 1936.

Underdånigst
Malte Jacobsson.

G. Hård af Segerstad.

Bil. F.

UTDRAG UR GÖTEBORGS STADSBIBLIOTEKS ÅRSBERÄTTELSE FÖR

1937.

Biblioteket har under år 1937 förmedlat lån av 1,255 band (1,228 böcker
och 27 handskrifter) från andra bibliotek, och till andra bibliotek utlanat

1,323 band (1,293 böcker och 30 handskrifter).--- — För första gången

visar årsstatistiken över den interurbana rörelsen större utlåning än inlåning.
Man torde kunna säga, att en stor och betydelsefull förändring i bibliotekets
position inom svenskt biblioteksväsen härigenom blivit markerad.
Biblioteket är för visso i hög grad beroende av det bisånd det får röna fran
närbesläktade institutioner, men den skuld det härigenom åsamkar sig ar
det numera i stånd att återgälda.

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Stockholm.

Uppsala.

Lund.

Alingsås.

Borås.

Eslöv.

Falkenberg.

Falköping.

Falun.

Grebbestad.

Gävle.

Göteborg.

Halmstad.

Hälsingborg.

Jönköping.

Antal
lånade till
stadsbiblioteket
Böcker Hds.

Kungl, biblioteket.............. 262 5

Handelshögskolans bibliotek..... 6 _

Ingenj örsvetenskapsakademiens

bibliotek..................... i _

Karolinska institutets bibliotek ... 172 ___

Marinstabens bibliotek.......... 2 _

Musikaliska akademiens bibliotek . 21 -_

Nationalmusei bibliotek......... 7 _

Nordiska museets bibliotek...... 4 _

Pedagogiska biblioteket......... 18 _

Riksarkivet.................... . j

Riksdagsbiblioteket............. 10 _

Skogsbiblioteket................ i

Socialstyrelsens bibliotek........ 3 _

Socialvetenskapliga biblioteket ... 3 _

Statens etnografiska museum____ — _

Statistiska centralbyråns bibliotek. 4 _

Stockholms högskolas juridiska

bibliotek..................... j _

Stockholms stads statistiska kontors
bibliotek................ i _

Svenska sällskapets för antropologi

och geografi bibliotek......... 1 _

Svenska akademiens Nobelbibliotek 13 _

Svenska läkaresällskapets bibliotek 12 _

Södermalms h. allm. läroverks

bibliotek..................... . .

Tekniska högskolans bibliotek ... 17 _

Vetenskapsakademiens bibliotek .. 145 _

Veterinärhögskolans bibliotek____ 2 _.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
bibliotek...... 20 _

östasiatiska samlingarna........ 1 _

Universitetsbiblioteket........... 239 9

Universitetsbiblioteket........... 210 2

Adelsköldska folkbiblioteket..... — _

Samrealskolans bibliotek........ .. .

H. allm. läroverkets bibliotek____ — _

Stadsbiblioteket................ .. .

Stadsbiblioteket................ . .

Samrealskolans bibliotek........ . .

Stadsbiblioteket................ . .

Samrealskolans bibliotek........ . ..

Stadsbiblioteket................ . ..

Folkhögskolans bibliotek........ . ..

Stadsbiblioteket................ .. ...

Landsarkivet................... . 6

Stadsbiblioteket................ .. .

Stadsbiblioteket................ . .

Stadsbiblioteket............... . .

band

lånade från
stadsbiblioteket
Böcker Hds.

137 23

18 —

1 _

18 —

2 —

6 —

2 —

175

121 2

27 —

1 —

84 -

2 —

1 —

5 —

2 —

4 —

1 —

101

10 —

1 —

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Antal band
lånade till lånade från

stadsbiblioteket stadsbiblioteket

Böcker Hds. Böcker Hds.

Karlstad. Stadsbiblioteket................ — — 6 —

Stifts- och läroverksbiblioteket ... — — 17 —

Kristianstad. Stadsbiblioteket................ — — 5 —

Landskrona. H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 1 —

Lidköping. Samrealskolans bibliotek........ — — 16 —

Linköping. Stifts- och landsbiblioteket...... — 1 35 2

Malmö. Stadsbiblioteket................ — — 5 —■

Skånes handelskammare......... — — 1

Mariestad. Stadsbiblioteket................ — — 32 —-

Marstrand. Folkbiblioteket......... — — 2

Norrköping. Stadsbiblioteket................ — — 19 —

Nyköping. H. allm. läroverks bibliotek..... — — 1 —

Stadsbiblioteket................ — — 5 —

Seglora. Viskadalens folkhögskolas bibliotek — — 5 —

Skara. Stifts- och läroverksbiblioteket ... — — 14 —

Västergötlands museum......... — — 2 —

Skövde. H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 46 —

Stadsbiblioteket................ — — 35 —

Strömstad. Samrealskolans bibliotek........ — — 50

Södertälje. Astras bibliotek................ 2 — — —

H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 1 —

Trollhättan. Stadsbiblioteket................ — — 36 —

Samrealskolans bibliotek........ — — 9 —

Tyft. Billströmska folkhögskolans bibliotek
.......................... — — 6 —

Uddevalla. Folkbiblioteket................. — — 62

H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 2 —

Ulricehamn. Samrealskolans bibliotek........ — — 5 —

Varberg. Museet........................ — — 1 —

Stadsbiblioteket................ — — 15 —

Vänersborg. H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 49 —

Stadsbiblioteket................ — — 5 —

Västerås. H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 9

Växjö. Folkskoleseminariets bibliotek .... — — 8 —

Ystad. H. allm. läroverkets bibliotek____ — — 1 —

Stadsbiblioteket................ — — 6 —

Örebro. Stadsbiblioteket................ — — 7 —

Friherre Carl Bonde, Ericsberg............... — 2 —

Fröken Hedda Fröding, Uppsala.............. — 1 — —

1,178 27 1,255 27

Berlin. Preussische Staatsbibliothek..... 9 — —

Bibliothek des Deutschen entomolo gischen

Instituts.............. 2

Haderslev. Centralbiblioteket............... — — 2

Helsingfors. Universitetsbiblioteket........... — — 7 1

Köbenhavn. Det Kongelige Bibliotek......... 33 — 5 2

Universitetsbiblioteket........... — — 3

Universitetets botaniske Centralbibliotek
..................... 2

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Munchen.
Nyköbing F.
Odense.

Oslo.

Silkeborg.

Skive.

Thisted.

Vejle.

Wien.

Åbo.

Aarhus.

Antal
lånade till
stadsbiblioteket
Böcker Hds.

Bayerische Staatsbibliothek...... 1 —

Centralbiblioteket for Maribo Arnt — —

Centralbiblioteket............... — —

Universitetsbiblioteket........... 2 —

Biblioteket for Silkeborg og Omegn — —

Folkebiblioteket................ — —

Biblioteket for Thisted By og Arnt — —

Biblioteket for Vejle By og Arnt .. — —

Universitätsbibliothek........... 1 —

Åbo akademis bibliotek......... — —

Statsbiblioteket................. — —

50 —

Summa 1,228 27

band

lånade från
stadsbiblioteket
Böcker Hds.

3 —

1 —

6 —

1 —

2 —

38 3

1,293 30

Omfattningen av förbindelserna med de svenska
biblioteken, indelade i vissa grupper, framgår av
följande översikt:

De tre stora statsbiblioteken (Kungl, biblioteket
samt universitetsbiblioteken i Uppsala och

Lund)....................................

Vetenskapsakademiens och Karolinska institutets

bibliotek..................................

Övriga bibliotek i Stockholm.................

Bibliotek i västra Sverige (Halland, Västergötland,

Bohuslän, Dalsland, Värmland).............

Övriga svenska offentliga bibliotek............

Privatbibliotek..............................

711 16

317 —

148 1

2 1

433 25

18 —

41 —

641 —

122 2

Summa 1,178 27

1,255 27