Motioner i Första Kammaren, N:o 4 (Motion 1893:4 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

•a

N:o 4.

. r.* ji j''.4 i''■ )V■j/jJ.: r ..fci) . tf 11''jo t i-r!}!-

.''no -sou I- inoiuv. xi* A\r-\h<{ xtVfcifi«I buM

Af herr Benedicks m. fl., om ökadt anslag till svenska niosskulturför
eningen.

i;,j i .r• *. ,, »* • ....... , • - i . '' '' i

Ull i. 1 <''''IJ: ,•! f > > r tf ii... J;: »I*r ''ii!*1 i .» '' Kii '' • O 2 ;»f ''f! •: i Y (tf* •

* . ■ i i • t f . r * r: . - • : ■ '' , • * •. •

På grund af de skal, som finnas anförda i bilagda Svenska Mosskulturföreningens
skrifvelse till Kongl. Maj:t vid dess begäran om anslag
för 1894, samt hvad landtbruksstyrelsen anfört i sitt deröfver lemnade
utlåtande, anhålla vi,

IT '' i Ilffi • j,

att Riksdagen ökar det af Kongl. Maj:t i sin
nådiga proposition föreslagna belopp från tio till femton
tusen kronor. ‘

Stockholm den 24 Januari 1893.

G. Benedicks.

J. S. F. Stephens.
Axel Fagerholm.

Lars Berg.
Jonas Alströmer.
Gast. Almqvist.

A. W. Rappe. P. M. Söderberg.

Carl Klingspor.

Bih. till Rik sd. Vrot. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. (N:is 4—6) 1

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

Bil.

Svenska Mosskulturföreningens underdåniga ansökan om statsbidrag för år 1894.

Till KonuDgen.

Med den tillförsigt, en stor och fosterländsk sak ingifver, vågar
svenska mosskulturföreningen äfven i år förnya de framställningar om
understöd för sin verksamhet, åt hvilka Eders Kongl. Maj:t under de
senast förflutna åren täckts egna mycken uppmärksamhet.

Med hänsyn härtill, och då det genom en stor offervillighet såväl
från enskilda personers och korporationers som de senare åren äfven
från statens sida blifvit möjligt att efter jemförelsevis kort tillvaro vinna
den utveckling, hvartill föreningen redan hunnit, samt föreningen endast
genom ytterligare understöd från statens sida kan fruktbargöra sitt hittills
nedlagda arbete, fortsätta alla de planlagda kulturförsöken och i
allmänhet kraftigt fullfölja den mångsidiga verksamheten, så vågar föreningen
härmed i underdånighet anhålla om fortsatt statsanslag.

Såsom stöd härför tillåter sig föreningen anföra följande angående
sin utveckling, ekonomiska ställning, verksamhet och behof jemte flera
på saken inverkande omständigheter.

För att ådagalägga föreningens utveckling, anföras här de årliga
utgifterna från föreningens första arbetsår samt med huru stor del staten
bidragit till desammas täckande.

Föreningens utgifter under dess första arbetsår 1886 396: 8 7.

Föreningens utgifter under 1887 .................................... 5,665: 34.

d:o		1888.....................	.................. 9,911: 50.
d:o	»	1889.....................	................. 15,956: 86.
d:o	»	1890.....................	................. 22,874: 35.
d:o	»	1891....................	............... 35,475: 98.
Förslagvis	beräknade för	1892.....................	.................. 38,466: —
d:o	»	1893...................	................. 35,600: —

	Summa kronor
Af staten har föreningen	uppburit följande anslag för
1888..............................	.............. 600: —
D:o för 1889 .......................	............. 600: —
D:o » 1890.......................	.............................. 6,000: —
D:o j) 1891....................	............................... 6,000: —
D:o » 1892.......................	........................ 14,000: —
Beviljadt anslag för 1893	..................rt.......... 10,000: —

164,346: 90.

37,200: —

Kronor 37,200: —

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

hvarför staten, sedan nästa års anslag blifvit lyftadt, har bidragit med
cirka 22 proc. af utgifterna.

Emedan föreningen för 1893 endast kommer att erhålla 10,000
kronor i statsanslag i stället för påräknade 15,000 kronor, så uppstår
en skuld till 1894 beräknad till något öfver 3,700 kronor.

Att detta låga anslag ej motsvarar föreningens behof är det vår
pligt att för Eders Kongl. Maj:t söka med faktiska förhållanden visa.

Vi tillåta oss derföre att i afseende på föreningens ändamål och
deraf följande verksamhet samt med densamma förbundna kostnader anföra
följande:

Paragraf 1 af föreningens stadgar har följande lydelse:

»Föreningens ändamål är att befordra den inom vårt land synnerligen
vigtiga mosskulturen samt att genom föredrag, skrifter, möten för
öfverläggningar och andra lämpliga medel sprida kunskap om odlandet
af mossar, myrar, kärr och mader, om mossjords användande såsom
jordförbättringsmedel och inom industrien, samt att med tillgängliga
medel understödja försök med olika mossodlingsmetoder, gödselänanen
och i öfrigt praktiskt verka för befrämjandet af mosskulturen. Äfven
skall föreningen utgifva en tidskrift, som behandlar mosskulturen och
hvad dertill hörer.»

För att kunna bedrifva en verksamhet, hvars ändamål denna paragraf
tydligt framställer, på ett fruktbärande sätt har föreningen faststält.
följande verksamhetsplan, som den anser föra till målet.

Laboratoriearbeten.

Såsom grundläggande för alla de kulturförsök, som af föreningen
anordnas, och för att kunna lemna upplysningar till mossodlare, hvilka
rådfråga föreningen rörande mossarnes gödsling, brukning m. m., måste
mossjorden, äfvensom de jordförbättringsmedel, som finnas i mossarnes
närhet, undergå kemisk och miskroskopisk analys. För att t. ex. kunna
afgöra om en mossjord behöfver kalkas, måste man undersöka dess naturliga
kalkhalt; för att veta om den bör erhålla qväfvegödsling, bör man
hafva kännedom om dess qväfvehalt — detsamma är förhållandet i afseende
på öfriga växtnäringsämnen — för att kunna tillråda påförandet
af någon viss mängd af det ena eller andra jordförbättringsmedlet, såsom
sand, lera, mergel etc., bör man känna både mossjordens och jordförbättringsmedlets
sammansättning.

Den mikroskopiska undersökningen af mossjorden lemnar äfven
värdefulla upplysningar rörande dess odlingsvärde, ty af den ena eller

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

andra växten, som bildar mossens hufvudmassa, erhålles en bättre eller
sämre mylla, och genom mikroskopisk undersökning af de fasta jordarterna
finner man, hvilka mineralämnen de innehålla. De mikroskopiska
och kemiska undersökningarna komplettera sålunda hvarandra.

Men icke endast jordanalyser måste företagas, utan undersökningarne
sträcka sig mycket längre. Alla de gödselämnen som föreningen
använder vid sina kulturförsök, måste vara väl kände till sin sammansättning,
och den skörd, som erhålles med olika gödsling, efter olika
kulturmetoder eller från olika mossjord, bör undersökas till såväl halm
som kärna, för att erhålla kännedom i hvad mån dess qvalité förändrats
genom gödsling, brukning etc. och derigenom kunna bedöma hvilken
gödsling eller hvilken kulturmetod äro de lämpligaste för olika säden.
Utom kemiska och mikroskopiska analyser måste äfven föreningen utföra
frökontroll af allt det utsäde, som användes vid kulturförsöken, och
af den dervid erhållna skörden.

Undersökningarnes antal stiger år efter år, allteftersom kulturförsökens
antal växer samt enskilda mossodlare, till följd af det ökade
intresset för mosskulturen inom landet, insända ett större antal mossjordsprofver
till analysering, och en naturlig följd häraf blifver äfven, att
arbetspersonalen måste ökas, ifall dessa för hela verksamheten grundläggande
arbeten skola kunna bedrifvas i den skala, som behofvet påkallar.

Undersökningar ute pa mossarne.

Om föreningen skall kunna väcka intresse för mossarnes tillgodogörande
i vidsträcktare skala, måste den också alltmera lära känna deras
odlingsvärde och öfriga förhållanden, som kunna derpå inverka, hvilka
endast genom undersökningar på ort och ställe kunna utredas.

Till följd häraf utsändes en af föreningens assistenter hvarje sommar
till olika trakter af landet för att utföra sådana undersökningar. Han
besöker då de större mosskomplexen, företager borrningar och bestämmer
mossarnes djup, alfvens beskaffenhet, hvaraf mossjorden hufvudsakligen
bildats, hvilka jordförbättringsmedel finnas i dess grannskap, huru de
mossodlingar, som företagits inom trakten, hafva bedrifvits och utfallit,
hvartill mossarne till följd af sitt läge, de klimatiska förhållandena eller
af andra skäl kunna anses lämpligast, antingen till åker, äng eller för
industriella ändamål, samt, i fall de böra användas till ängsmarker, hvilka
grässlag äro de fördelaktigaste m. m.

Motioner i Förda Kammaren, N:o 4.

För att utföra hittills omnämnda arbeten utbetalas för närvarande
i aflöningar till tre personer 3,300 kronor.

Vegetations- och fältförsök under föreningens omedelbara skötsel.

För att kunna besvara en mängd frågor inom mosskulturens område
har föreningen anordnat kulturförsök. Då dessa fordra den största
noggrannhet både vid planläggningen och utförandet, ifall några säkra
resultat skola kunna dragas af desamma, måste de stå under föreningens
omedelbara ledning och således finnas i närheten af Jönköping. Derföre
äro på tvenne platser inom stadens område anordnade vegetationsförsök,
samt i stadens grannskap tvenne experimentalfält för fältförsök, det ena
vid Strömsberg, det andra vid Flahult.

Vegetationsförsöken utföras i 918 st. jordparceller samt fristående
kärl, och vid dessa försök i mindre skala pröfvas olika gödselämnens
relativa värde för skilda mossjord arter, kalkningens samt sand- och lerblandningens
betydelse, huru olika kulturväxter trifvas på bättre och
sämre mossjord etc. Skötseln af dessa vegetationsförsök med så många
parceller och kärl, till hvilka man måste för hvart och ett tillväga de
olika gödselämnena, kalk m. m. samt handplocka och rensa den erhållna
skörden, hvilken måste vägas till såväl halm som kärna, tager ofantligt
mycken tid och arbete, men en mängd för mosskulturen vigtiga frågor
kunna derigenom besvaras.

Sedan försöken blifvit utförda i liten skala uti dessa jordparceller
och kärl, fortsättas desamma vid de omnämnda experimentalfälten på
Strömsberg och Flahult, der äfven olika diknings-, odlings- och kulturmetoder
blifva pröfvade, hvilket kan verkställas, emedan fälten blifvit
af föreningen helt och hållet ny odlade.

Experimentalfältet vid Strömsberg ligger f mil från staden och
innehåller 1 hektar, indeladt i 67 parceller, och experimentalfältet vid
Flahult, 1[ mil från staden, har en areal af cirka 17 hektar. Vid det
senare experimentalfältet påbörjades odlingen under förra året, och ungefär
tredjedelen är i år uppdelad i parceller och besådd.

Vid Strömsberg blef odlingen färdig för 3 år sedan, men vid
Flahult afslutas den först nästa vår. De största kostnaderna nedläggas
under odlingsåren, men klart är för livar och en med saken förtrogen,
att de årliga utgifterna för ett experimentalfält icke kunna ersättas af
den skörd, som från detsamma försäljes. Brukningen af en mängd små
parceller på ett eller annat ars areal blifver mycket dyrbarare än af ett
sammanhängande fält; både parcellerna och gångarna, som åtskilja de -

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

samma, måste hållas fria från ogräs; den noggranna tillvägningen af
gödsel, kalk och utsäde till hvarje parcell tager mycken tid; mångfaldiga
försök måste göras i och för jemförelser, af Indika man förut vet, att
de komma att lemna en dålig skörd; på andra kommer skörden att
blifva för dyrbar, derföre att man måste undersöka hvar gränsen är, för
att ett gödselämne, gifvet i ökade qvantiteter, ej längre kan återbetalas
med vinst genom den erhållna skörden Slutligen måste skörden från
hvarje parcell tröskas särskildt och vägas både till halm och kärna.
Dessa kulturförsök komma således årligen att förorsaka ganska stora
utgifter, fastän mindre än under odlingsåren. Landtbrukaren kan deremot
draga ekonomisk fördel af försöken. Han får t. ex. veta, hvilken
diknings- och odlingsmetod visat sig vara ekonomiskt fördelaktigast för
hög- eller lågmosse äfvensom priset derpå, den använda gödslingen,
brukningssättet och skörderesultatet; derefter kan han sjelf göra sina
beräkningar, tillämpade efter hans lokala förhållanden.

Genom de kultur försök, som hittills blifvit gjorda, hafva redan
ganska många frågor kunnat besvaras, och erfarenheterna hafva meddelats
i tidskriften eller vid sammanträdena till gagn för den svenska
mosskulturen.

För tillsynen och skötseln af dessa arbeten har föreningen anställ
3 personer, som uppbära en aflöning af tillsammans 2,600 kronor.

Fältförsöken i olika provinser.

Till följd af den utsträckning vårt land eger, äro de klimatiska
förhållandena äfvensom mossarnes beskaffenhet i hög grad olika, och
således är det af stor vigt, att utom de kulturförsök på olika mossjord,
som stå under föreningens omedelbara skötsel, fältförsök äfven utföras
i olika trakter af landet. Så t. ex. kan på det ena stället ett säde vara
fördelaktigare än ett annat, på den ena mossjorden kunna de koncentrerade
kalisalterna gifva bättre resultat än de råa, på det ena stället
kan man bruka den rena mossjorden, på ett annat måste man för att
skydda kulturväxterna emot frost använda sandkörning o. s. v. Hufvudgrunderna
för en rationel mosskultur och huru densamma bör utföras,
olika gödselämnens verkan, om högmossarne löna sig att odla inom vårt
land och under livilka förhållanden etc., allt sådant kan genom de
kulturförsök, som äro under föreningens omedelbara skötsel utrönas, men
sedan kommer tillämpningen under skiljaktiga lokala förhållanden, och
dervid måste pröfvas, hvilka af de såsom fördelaktiga funna kultur -

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

metoderna m. m. äro de lämpligaste på ena eller andra stället, och detta
sker genom att i de olika provinserna anordna kulturförsök.

Men äfven en annan grund finnes för desamma. I den trakt, der
ett kulturförsök anordnas, lifva de vunna goda resultaten till efterföljd,
likasom de goda exemplen vid en väl skött landtegendom inverka fördelaktigt
på hela grannhället.

Föreningens utgifter för dessa försök bestå uti att kostnadsfritt
analysera jorden, tillsläppa gödselämnen och utsäde samt låta sin kulturingeniör
inspektera försöksfälten.

Kulturingeniör ens resor.

! 1 ’ ’ • • ! • '' ■ i '' ‘ 1 * ''; l !(:>:•■'' '' • ■ 11 ‘:'''' ! . ‘ ■ •'' .; ''•••:: * '''' . '' , ,

För att inspektera ofvannämnde kulturförsök i olika provinser och
för att besöka egendomsegare och meddela dem råd och upplysningar
angående mossjordens gödsling, lämplig cirkulation, brukning etc. har
föreningen anstält eu kulturingeniör. Denne måste i flere år hafva studerat
nutidens rationella mosskultur, hafva praktiskt sysselsatt sig med
mossodlingar, gjort omfattande studieresor uti Tyskland och Holland, i
hvilka länder denna kultur står på en ofantligt hög ståndpunkt, samt
genom forl satta studier följa med i mosskulturens utveckling. Denna
kultur har nemligen under de senare årtiondena oupphörligt gått framåt
med jettesteg, och för att blifva kompetent att sköta en plats, hvars
innehafvare skall kunna meddela säkra råd och upplysningar åt jordbrukare
i den mängd frågor och skilda förhållanden, som förekomma, är
det derför icke nog att i allmänhet hafva, låt vara gedigna, kunskaper
i landtbruk. Till följd häraf kunna landtbruksingeniörer eller länsagronomer
icke fylla de anspråk, som man med rätta kan fordra af en mosskulturingeniör,
i fall de icke i både teoretiskt och praktiskt afseende
hafva de specialstudier, som ofvan äro anförda.

De egendomsegare, som reqvirera kulturingeniören, betala endast
4 kronor 50 öre för hvarje förrättningsdag, men hans resor och dagtraktamente
under resorna samt årliga lön betalas af föreningen. Föreningens
ändamål är att sprida kunskap om mossarnes skötsel i vida
kretsar, och hade kostnaderna för reqvirenter stälts högre, blefve ändamålet
icke vunnet, ty då komme besöken att inskränkas till de större
jordegarne. Nu reqvireras kulturingeniören både af godsegaren och hemmansegaren,
och antalet af dem, som önska hans besök, har så ökats,
samt kulturförsöken i olika provinser, hvilka måste inspekteras, blifva
så många, att föreningen antagligen finner sig nödsakad ganska snart
anställa ännu en kulturingeniör, för så vidt inkomsterna dertill lemna

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

nödig tillgång. Aflöningarne jemte kostnaderna för resorna m. m. blifva
härigenom mycket förhöjda, men den nytta, som den enskilde mossodlaren
kan draga af att erhålla besök utaf och få rådfråga sig med en
person, som är fullt hemma i en rationel mosskulturs alla detaljer, äro
stora och behjertansvärda.

För närvarande är en mosskulturingeniör anstäld med en årlig aflöning
af 3,000 kronor.

Föreningens årsmöten.

Föreningen har årligen 2:e sammanträden, nemligen ett under sommaren
och ett på hösten. Vid båda förekomma, utom de löpande ärendenas
behandling, äfven diskussion i ämnen hörande till mosskulturen,
och under sommarmötet, som hålles i olika trakter af landet, företagas
exkursioner till sevärda mossodlingar, ofta förenadt med af föreningen
anordnade utställningar.

Dessa sammanträden, exkursioner och utställningar äro mycket talrikt
besökta, och mossodlare från när och herran få då tillfälle att utbyta
erfarenhetsrön samt genom hvad de se eller höra öka sina kunskaper.

Föredrag.

Föreningen söker äfven att sprida kunskap inom mosskulturen genom
anordnande af föredrag.

Föredragen hållas vanligen vid hushållningssällskaps eller landtbruksföreningars
sammanträden, och resorna till desamma bekostas af
föreningen.

Föreningens tidskrift.

Föreningen utgifver en tidskrift, som utkommer hvarannan månad
eller 6 häften om året. Uti densamma meddelas tjenstemännens berättelser
öfver deras resor, de resultat som erhållits vid vegetations- och
fältförsöken, diskussionerna och föredragen vid föreningens sammanträden,
beskrifningar på enskildas mossodlingar samt andra uppsatser
inom mosskulturens område.

Föreningen söker att genom lärorika uppsatser, genom upplysande
illustrationer och kartor göra den i möjligaste mån gagnelig för landets
jordbrukare och är öfvertygad, att de kostnader, som på densamma ned -

Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 9

läggas, blifva i rikt mått fruktbargjorda genom den kunskap, som tidskriften
sprider i vida kretsar. Förlust på tidskriften uppkommer derigenom,
att priset är satt lågt, för att densamma skall vinna större spridning,
och uppgår upplagan till 4,000 exemplar. Till redaktör, som
tillika är sekreterare, utbetalas en aflöning af 1,000 kronor: till kassaförvaltaren,
som tillika är räkenskapsförare, 1,000 kronor pr år.

Det kan visserligen synas, som den totalsumma, hvilken utbetalas
till föreningens tjenstepersonal, vore hög, men i förhållande till de stora
och mångsidiga arbeten, som förekomma, kan ingen minskning göras
i deras antal, och hvar och en för sig uppbär en jemförelsevis låg
aflöning.

Sedan nu verksamhetsplanen är genomgången, må endast tilläggas
i afseende på densamma, att fastän, för att erhålla en klar öfversigt af
föreningens ställning, särskilda rubriker äro uti föreningens inkomst- och
utgiftsstat upptagna öfver aflöningar till tjenstemännen, öfver resor etc.
kunna dock de jemförelsevis största utgifterna räknas till kulturförsöken.
Kemiska och botaniska analyser samt frökontrolleringar måste nemligen
företagas för att erhålla en fast basis för desamma och kunna draga
säkra slutledningar af skörderesultaten; resor måsto ske för att anordna
eller inspektera kulturförsöken, och fullt kompetenta personer måste finnas
att utföra analyserna, undersöka mossarne, företaga resorna etc. och
dessa, föreningens tjenstemän, måste aflönas.

Styrelse,.förvaltningsutskott och revisorer uppbära inga aflöningar;
de uppoffra sin tid och göra sina resor till sammanträden utan ersättning,
af varmt intresse för den fosterländska saken.

Den uti föreningens underdåniga skrifvelse af den 29 augusti 1891
beräknade inkomst- och utgiftsstaten för 1893 har i flere afseenden förändrats.
Uti nämnda inkomst- och utgiftsstat är statsanslaget upptaget
till 15,000 kronor, men Riksdagen beviljade endast 10,000 kronor. Lyckligtvis
hafva öfriga inkomster blifvit något förhöjd^ genom bidrag från
flere hushållningssällskap och landsting samt ökadt ledamotsantal. Då
äfven utgifterna för 1893 nu kunna noggrannare beräknas än för ett
år sedan, vid hvilken tid nämnda förslag uppsattes, hafva vi ansett
lämpligast härmed framlägga ett nytt inkomst- och utgiftsförslag för
nästa år.

Bill. till Itilcsd. Vrot. 1893. 1 Sami. 2 Afil. 1 Band. 2 Käft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

Inkomst- och utgiftsförslag för år 1893.

Inkomster.

Statsanslag.................................................................

Anslag af hushållningssällskap och landsting
Vilkorligt anslag af Gefleborgs läns hushållningssällskap
1,000 kronor ......................

Årsafgifter för 3,300 medlemmar å 2 kronor
Inkomster för tidsskriften:

afgift af 3,300 medlemmar å

1: 70......................................... 5,610: —

10,000: —
11,750: —

6,600: —

tidskriftens postupplaga......... inkomst för annonser............	300: — 250: —	6,160: —
Ränteinkomster ................................		225: —	34,735: —
Skuld ..................................................			3,765: —
		Kronor	38,500: —

U tgifter.

Balans från 1892................................... Tidskriftens tryckning jemte illu-strationer, författarearfvoden
m. m................................... Postporton för 3,300 ex. af tid-skriften till medlemmar samt	6,000: —
200 friexemplar ................ Diverse postporton .............................	1,665: —
Kulturförsökens konto........................	4,000: —
Vegetationsförsöken..........................	400: —
Experimentalfältet vid Strömsberg ExperimentalfältetvidFlahult, (både för experimentalfältet vid Fla-hult och Strömsberg är be-räknadt, att, utom här uppgifne utgifter, äfven inkomsten af skörden får användas vid för-	200: —
söken), ..........................................	4,000: — Transport

2,900: —

7,665: —
600: —

8,600: —
19,765: —

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

Transport

Resekostnader för hållande af föredrag, för
inspektion af försöksfälten i olika delar
af landet och för meddelande af råd och

upplysningar till mossodlare .....................

Aflöningar till kulturingeniören, 3:ne assistenter,
sekreteraren, kassaförvaltaren och 2:ne
förmän, den ene vid vegetationsförsöken
och Strömsberg, den andre vid Flahult

Inventarier och literatur ......................................

Sammanträden .......................................................

Hyror och arrenden ...............................................

Diverse omkostnader och oförutsedda utgifter

19,765: —

4,500: —

10,600: —
1,500: —
1,000: —
600: —
535: —

Kronor

38,500: —
38,500: —

Uti ofvanstående inkomst- och utgiftsförslag likasom i det som
nu skall uppställas lör 1894 är beräknadt, att inkomsterna blifva lika
stora som under innevarande år genom anslag af hushållningssällskap
och landsting samt genom medlemsafgifter.

Inkomst- och utgiftsförslag för år 1894.

Inkomster.

Statsanslag.................................................................

Anslag af hushållningssällskap och landsting
Vilkorligt anslag af Gefleborgs läns hushållningssällskap
1,000 kronor ........................

Årsaf<rifter för 3,300 medlemmar å 2 kronor
Inkomster för tidskriften:

afgift af 3,300 medlemmar å

1:70 ......................................... 5,610: —

tidskriftens postupplaga........... 300: —

inkomst för annonser.............. 250: —

] 5,000: —
11,750: —

6,600: —

6,160: —
Kronor

39,510: —
39,510: —

Motioner i Första Kammaren, N;o 4.

Utgifter.

Skuld från 1893.......................................................

Tidskriftens tryckning jemte illustrationer,
författarear fvoden

m. m............................................. G,000: —

Postporton för 3,300 ex. af tidskriften
till medlemmar samt

200 friexemplar......................... 1,665: —

Diverse postporton ...................................................

Kulturförsökens konto....................... 4,000: —

Vegetationsförsöken............................ 400: —

Experimentalfältet, vid Strömsberg 200: —

Experimentalfält vid Flahult, (både
för experimentalfältet vid Flahult
och Strömsberg är beräknadt,
att, utom här upptagna utgifter,
äfven inkomsten af skörden
får användas vid försöken), 3,000: —
Resekostnader för hållande af föredrag, för inspektion
af försöksfälten och för meddelande
af råd och upplysningar till moss odlare

i olika delar af landet ..................

Aflöningar till kulturingeniör, 3:ne assistenter,
sekreteraren, kassaförvaltaren och 2:ne förmän,
den ene vid vegetationsförsöken och

Strömsberg, den andre vid Flahult............

Inventarier och literatur .....................................

Årsmöten....................................................................

Hyror och arrenden ............................................

Diverse omkostnader och oförutsedda utgifter

3,765: —

7,665: —
600: —

7,600: —

5,500: -

10,900: —

1,000: —

600: —

880^— 39,510: —

Kronor 39,510: —

Skall svenska mosskulturföreningen oafbrutet kunna fortgå på
de arbetsvägar, som ligga för henne utstakade, och med samma kraft
som hittills söka fullfölja sitt mål, som väl allmänt erkännes vara af
verkligt gagn för det svenska jordbruket, så måste hon sättas i tillfälle
att förfoga öfver härför oundgängliga medel. Och är det derföre

Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 13

med synnerlig tillfredsställelse föreningen erfarit, att kongl. landtbruksstyrelsen,
uti sitt öfver föreningens senast gjorda framställning
om statsanslag afgifna utlåtande, förklarat sig vidhålla sitt angående
föreningens verksamhet vid flera tillfällen uttalade erkännande, dervid
landtbruksstyrelsen hemstält, »att någon inskränkning af föreningens
verksamhet i syfte att minska dess behof af medel icke bör ifrågasättas,
enär derigenom, till skada för vårt lands uppodling, tiden för
uppnåendet af föreningens ändamål skulle framflyttas».

På grund af hvad sålunda anförts vågar svenska mosskulturföreningen
i djupaste underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes till näst instundande Riksdag aflåta nådig proposition om ett
statsanslag till föreningen å femton tusen kronor för år 1894.

Underdånigst

å svenska mosskulturföreningens vägnar:

P. A. RIBBING,

Ordförande.

Wilhelm Kylberg.
Sekreterare.

Jönköping den 30 augusti 1892.