Motioner i Första Kammaren, N:o 29 (Motion 1899:29 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

N:o 29.

Af herr Waern, om afskaffande af hvitbetssockertillverkningsafgiften
och nedsättning i tullen å sockel-.

Det stora öfverskottet af statsverkets inkomster kan ej undgå att
hos Riksdagen framkalla öfvervägande af behofvet och ändamålsenligheten
af skattelindringar.

Det som dervid först fordrar utredning är, om detta öfverskott är
tillfälligt eller om de stora inkomstbeloppen fortfarande kunna påräknas,
och nedsättning i dem genom skattelindring kan med full trygghet göras,
utan att rundligt tillgodoseende af statsverkets framtida behof äfventyras.

För sådan utredning har jag i bifogade bilaga I för hvarje inkomsttitel
uppgifva de författningar eller riksdagsbeslut, af hvilka deras belopp
under åren 1887—1897 varit beroende, och hvad inkomsten under hvarje
af dessa år enligt officiella räkenskaper utgjort.

Statsverkets intägt har uppkommit genom

afkastning af egendom: arrendemedel och skogsmedel;

inkomster af verksamhet: jernvägstrafikmedel, postmedel, telegrafmedel,
fyr- och båkmedel samt nettobehållningar af myntverket och
bankovinst;

direkta skatter: grundskatt, kyrkotionde, kavalleriregementenas hästvakansspanmål,
afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet,
trosspassevolansafgift, tillfälliga rotevakansafgifter, soldatvakansafgift, båtsmansvakansafgift,
mantalspenningar, bevillning af fast egendom samt af
inkomst, tilläggsbevillning, bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter;

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Häft. (N:o 29.) 1

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

indirekta skatter: tullmedel, stämpelmedel, kontrollstämpelmedel,

bränvinstillverkningsskatt och hvitbetssockertillverkningsafgift.;

af gifter, som icke äro skatter: bötesmedel, extra uppbörd och utgiftsanslagen
enskildt tillhörande uppbördsmedel.

Afkastning af egendom har af arrendemedel minskats och deremot
af skogsmedel betydligt ökats. Såsom af bilagan 1 synes, stå dessa företeelser
i samband med hvarandra, i det att en väsentlig orsak till minskningen
af de förra, varit försäljning af förut utarrenderade kronolägenheter,
och deremot en bidragande orsak till ökningen af de senare de
inkomster, som i form af skogsmedel erhållits af de egendomar, hvilka
med köpeskillingarna för försålda, lägenheter för statsverket blifvit inköpta,
men den öfvervägande orsaken till skogsmedlens ökning har vant den allt
större och större försäljningen af sågtimmerträd, som kunnat ske från de
vid afvittring afsätta stora kronoparkerna i Norr- och Vesterbotten samt
Dalarne, deras bättre vård, upprensning af flottleder in. in., hvartill efter
1889 ytterligare tillkommit utsyningsafgifter in. in. Sammanlagda beloppet
af arrendemedel och skogsmedel 1897 öfversteg med mer än 3 millioner
kronor det 1887 erhållna.

Största delen af statsverkets inkomst af verksamhet härrör från jernvägstrafiken.
Bruttoinkomsten af stambanorna har från 1887 till 1897
ökats med 17,650,000 kronor eller nära fördubblats, och då utgifterna
liktidigt endast Ökats med 7,780,000 kronor, har den till statsverket öfverlemnade
nettobehållningen kunnat ökais från 5,200,000 till 13,800,000 kronor.
Mindre vinstgifvande men föga mindre beaktänsvärd är postverkets
utveckling. Det kunde 1887, då statsverket var i behof, af behållningar
från föregående år till detsamma lemna sammanlagdt öfver 2,600,000 kronor,
och utom det att årsöfverskottet af postmedel öfver anslag till postverket
ökats från 59,200 kronor 1887 till 270,000 kronor 1897 ha till
inköp af tomt för nytt posthus i Stockholm blifvit under åren 1895, 1896
och 1897 afsätta 1,930,000 kronor. Postmedlen, som 1888 utgjorde
6,292,000 och 1897 9,704,000 kronor, hafva således ökats med 3,400,000
kronor. Telegrafmedlen, förbehållna telegrafverket för dess utveckling,
och fyr- och bakmedlen, reserverade lots- och fyrinrättningen för dermed
afsedda ändamål, hafva, hvardera, under de tio åren från 1887 till 1897
ökats med omkring 400,000 kronor. Den jemförelsevis allra största, ökningen
af inkomster under nämnda år företer myntverket,, som 1887 hade
en uppbörd af 72,973 kronor och 1897 af 1,139,267 kronor. Banko
vinsten utgjorde 1887 2,703,704 kronor och 1897 3,327,923 kronor.

Till statsverket lemnade xlettobéhållningar, öfverskott och vinstandelar
af riket tillhöriga, verk hafva tillsammans utgjort:

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

* '' < NM { * .>Y«

Kronor.

1888 ............ 8,066,000

1889 ............ 6,833,000

1890 ............ 8,248,000

1891 .........• . . 8,131,000

1892 ............ 8,897,000

1893 ............ 8,829,500 *

1894 ....._......10,811,954

1895 ..... 7...... 11,699,893

1896 ............ 13,203,162

1897 ............ 17,872,617

ökad inkomst af bevillning af fast egendom samt af inkomst och
höjningen af afgifterna för särskilda förmåner och rättigheter hafva ungefärligen
motsvarat minskningarna till och med 1896 af grundskatterna, så
att statsverkets inkomst af direkta skatter 1897 med omkring 1,100,000

n ‘ M t 1 • ''• I 1° . ’ * i i; ti

kronor öfvers t eg den för 1887.

Till den stora ökningen af statsverkets inkomster af indirekta skatter,
31,700,000 kronor, är det tullförhöjningarna vid 1888, 1892 och 1895
års riksdagar, som varit mest bidragande, men i uppgifna totalsummor äro
de förhöjningar, som uppkommit till följd af 1892 års beslut, icke synliga,
emedan de uppvägts af minskningarne i tullinkomsten af socker, föranledda
af den högst märkliga utveckling af hvitbetssockerindustrien, till
hvilken 1893 års riksdagsbeslut om beskattningen deraf gåfvo anledning.
Dernäst, såsom till ökningarna mest bidragande, kommer höjningen af bränvinstillverkningsskatten
1888 och af stämpelmedlen 1894 samt den under
de båda sista åren 1896 och 1897 inträffade tilltagande förbrukningen af
bränvin, hvilken blott delvis härrör af dess ökade användning för tekniska
ändamål. Den dervid medgifna restitutionen af tillverkningsskatten är icke
afdragen från dess totalbelopp, utan förekommer i statsverkets räkenskaper
såsom utgift.

Bland afgifter, som icke äro skatter, äro de, hvilka upptagas såsom
extra uppbörd, och äfven många af de utgiftsanslagen enskilt tillhörande
uppbördsmedlen mycket varierande år från år. Alla år förekommande
äro i extra uppbörd revisionsskillingar med årligt belopp af 40,000 kronor
eller något deröfver, samt bland uppbördsmedlen patientafgifter m. m. till
hospitalens underhåll och de till hästafvel^ förbättrande anslagna inkomster,
hvilka fortfarande ökas, så att de förra från att 1887 varit 641,000
kronor, 1897 stigit till 1,045,000 kronor och de senare ökats från 151,000
kronor 1887 till 168,000 kronor 1897. Likaså hafva afgifter in. rn. till krigsskolan
stigit från 69,000 kronor 1887 till 124,000 kronor 1897. Mycket
varierande från år till år hafva deremot naturligtvis varit de äfven bland

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

uppbördsmedlen ingående köpeskillingar för mindre kronolägenheter och
försäljningsmedel för garnisonsregementenas forna tomter, uppgående tillsammans
de förra under åren 1888—1897 till 8,708,636 kronor och de
senare under åren 1891—1897 till 4,904,163 kronor.

Såsom ingående andelar i statsverkets samtliga inkomster hafva

Afkastning af Inkomst af ^ Direkta
egendom. verksamhet. skatter.

Indirekta

skatter.

Afgifter.

Procent. Procent. Procent. Procent. Procent.

utgjort 1887 ...... 6 20 12 60 2

och 1897 ...... 6 23 8 60 3

Afkastning af egendom och indirekta skatter hafva således ökats i
alldeles samma förhållande som ökningen i hela beloppet, men de direkta
skatternas andel har nedgått med 4 procent, af hvilka 3 procent tillkommit
inkomst af verksamhet och 1 procent afgifter, som icke äro skatter.

Statsverkets utgifter hafva, såsom af bilagan II synes, utgjort:

Fortfarande eller
regelbundet återkommande.

Tillfälliga och
afsättningar.

Kronor.

1887 ............ 88,623,012

1888 ............ 87,907,496

1889 ............ 89,456,632

1890 ............ 92,034,284

1891 ............ 95,658,582

1892 ...... 95,738,033

1893 ............ 100,871,796

1894 ............ 100,872,637

1895 ............ 102,621,581

1896 ............ 104,865,475

1897 ............ 115,704,616

Kronor.

2.813.000

2.453.300

3.964.000

1.836.200

5.876.200

5.877.300
4,667,700

1.050.000
850.000

1.400.000
3,065,100

Jemföres sammanlagda beloppet af utgifter och afsättningar

1897 .................kronor 118,769,716

med det för 1887 *_91,436,012,

visar sig, att ökningen varit.........kronor 27,333,704,

och om på samma sätt summan af inkomster 1897 . kronor 132,506,017
jemföres med den för 1887 »___79,895,483,

framgår, att ökningen i dem varit.......kronor 52,610,534.

ökningen af inkomsterna har således varit nära dubbelt mot den af
utgifter.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Någon anledning att i nu befintliga förhållanden eller gällande bestämmelser
se någon orsak till afbrott i den alltjemt fortgående ökningen
af statsverkets inkomster i afkastning af egendom eller behållning af verksamhet
förefinnes icke. De rika tillgångar staten eger i de stora kronoparkerna
skola år efter år i mån af fortgående afsättning till kronoparker,
inköp af skogbärande mark, skogsodling och åtgärder för återväxtens befrämjande
lemna större afkastning, och likaså måste nettobehållningarne af
statsbanorna ökas i den mån trafiken å dem blir iner och mer upparbetad,
och de många under anläggning varande enskilda jernvägarne komma att
vid anslutning till statsbanenätet tillföra detsamma ny trafik. Af de under
anläggning varande nya stambanorna genomgå Krylbo—Örebro och Göteborg—Skee-banorna
väl befolkade trakter, i hvilka dels redan finnes mycket
stor industriel verksamhet, dels goda anledningar att vänta uppkomst deraf.
Den tredje nya stambanan Gellivare—riksgränsen genomgår deremot ofruktbara
och'' hittills obefolkade trakter, men är af den stora malmtrafiken, för
hvilken den anlägges, garanterad en inkomst, som utöfver all trafikkostnad
skall lemna en nettobehållning motsvarande ränta å anläggningskapitalet,
så att den transitotrafik, som efter anslutning till det finska jernbanenätet
på denna bana är att förvänta, blir nästan enbart ren vinst. Behållningar
af postmedlen äro, sedan medel till inköp af tomt för det nya posthuset i
Stockholm redan blifvit anslagna, och nödiga kostnader för uppförande, af
detta hus liksom af nytt posthus i Helsingborg, inberäknade, i de årliga
anslagen till postverkets oförutseddai behof, åter att förvänta till lika eller
ökade" belopp mot dem, som hittills tillflutit statsverket. En liknande årsvinst
med den 1897 från myntverket erhållna af mer än en million kronor
är visst icke att påräkna, men då man finner, att från nämnda verk
till statsverket lemnade behållningar åren 1888—1897 sammanlagda utgjort
1,976,280 emot 1878—1887 650,000 kronor, så böra väl ock för
framtiden ökade nettobehållningar vara att derifrån förvänta. Då. den nya
banklagen endast förbehåller riksbanken en tiondedel af dess årliga vinst,
finnes ingen anledning antaga, att den andel deraf, som i framtiden kommer
att till statsverket öfverlemnas, skall blifva mindre än hittills varit
brukligt.

Af de direkta skatterna kommer kyrkofonden 250,000 kronor att
från och med 1900 upphöra, och i grundskatten minskning att ske 1900
och 1902 med 461,000 kronor hvartdera året, och 1904 alskrifning af återstoden,
något öfver 500,000 kronor.

I de indirekta skatterna förestår minskning i stämpelmedlen genom
den vid sistlidne riksdag beslutade stämpelfriheten för inrikes vexlar,
beräknad till omkring 600,000 kronor, men har deremot redan en

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

högst betydlig ökning i tullmedlens belopp inträdt, derigenom att efter
mellanrikslagens upphörande den 12 juli 1897 alla norska produkter vid
införsel till Sverige blifvit underkastade tull. Den tullfrihet, som der
förut varit för dera gällande, har af kommerskollegium för hvardera af
aren 1895 och 1896 beräknats till något öfver 5,000,000 kronor.

Det har vid de tillfällen, då större förhöjningar i tullafgifterna skett,
varit eu naturlig förutsättning, att de skulle medföra minskning af importen,
med deraf följande nedsättning i den ökning af tullinkomster, som
på grund af föregående års import kunde beräknas skola af de förhöjda
afgifterna uppkomma. Så t. ex. beräknades 1888, att de nya tullarne
skulle lemna omkring 13,150,000 kronor, hvarifrån borde afdragas afgifterna
för eljest tullpligtiga varor, som från Norge tullfritt infördes, och
beslutade tullindringar med sammanlagdt 3,500,000 kronor, då återstoden
skulle blifva 9,650,000 kronor, men upptogs ökningen i statens inkomster
af förhöjningarne endast till 7,500,000 kronor. 1892 antogs, att med
oförminskad import en ökad tullinkomst af i rundt tal 5,000,000 kronor
kunde beräknas uppkomma, men ansågs, att till följd af minskad införsel
den endast borde upptagas till 4,000,000 kronor; och äfven 1895 förfors
af samma orsak på lika sätt. Då det för önskvärd trygghet i omdömet
om huruvida det stora bidrag till statsinkomsterna, tullmedlen lemna, kan
antagas fortfara, är af stor vigt att noga beakta och ej underskatta, men
ej heller öfverskatta inflytandet af nämnda anledning till förutsättning af
minskad införsel och minskad inkomst, har jag för utredning af huru
detta inflytande verkat under de år, som efter afgiftsförhöjningarne förflutit,
— hvilket ock måste vara den säkraste ledningen för omdömet om
dess verkan för kommande år, — i bifogade bilaga III för de särskilda införselsartiklarne
upptagit gjorda tullförändringar och den tid, från hvilken de
inträdt, samt derefter för åren 1887 till och med 1897 qvantitet, värde
och tullbeskattning af införseln, för så vidt uppgifter derom kunnat af kommerskollegium
i dess berättelser om utrikes handeln meddelas.

Den största minskning, som till följd af tullförhöjning inträffade i
införsel och tullinkomst af någon artikel, är den af fläsk, deraf 1896 infördes
nära 12,300,000 kilogram, men 1897 föga öfver 4,350,000, med
deraf följande minskning af omkring 360,000 kronor i statsinkomst, men
då införseln 1896 var ungefär dubbelt mot föregående års, måste det antagas,
att den i afvaktan på den det följande året verkligen inträdda tullförhöjningen
afsett äfven det årets behof. Också finne]1 man af de utaf
generaltullstyrelsen utgifna månadsberättelserna öfver rikets in- och utförsel,
att införseln ajf fläsk under 1898 varit 10,088,000 kilogram mot
1894 6,246,000 och 1895 6,469,000 kilogram, således oaktadt tullförhöj -

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

ningen i betydlig tilltagande. Ovisst får väl likaledes anses, om minskningen
af införseln af omalen spanmål efter förhöjningen 1895 kommer
att till följd deraf fortfara eller väsentligen berott af gynsamma
skördar, hvaremot den jemförelsevis större minskningen i införsel af mjöl
sannolikt är att tillskrifva förhållandet mellan tullsatserna för malen och
omalen spanmål, samt derför kommer att fortfara. Till minskning af statens
inkomster af tullmedel kan förhöjningen af spanmålstullarne ej verka,
enär väl inkomsten af tullen på mjöl 1897 är 800,000 kronor lägre än
den 1894, men deremot den af omalen spanmål 1897 är 2,700,000 kronor
högre än den för år 1894. Likaledes kan ej den stora minskningen i införsel
af vin på andra kärl än fat efter 1892 antagas medföra minskad
tullinkomst, då redan den högre tullen å denna artikel medfört en höjning
från nämnda år till 1895 af nära 400,000 kronor, och förhållandet
mellan tullsatserna för vin på fat och vin på andra kärl föranledt betydande
förhöjning i införseln af det förra. Kött och smör voro tullfria före
1888, och ehuru införseln af dem efter 1891 varit betydligt mindre än
under åren närmast före detta, har dock minskningen i tullinkomst af
kött varit obetydlig och den af smör föga öfverstigande 200,000 kronor.

Bestämdt verkande till minskning af införsel har varit den 1888
oblekt juteväfnad pålagda tullen, men då denna vara förut var tullfri, har
tullinkomsten deraf ej kunnat minskas. Af flertalet af öfriga varor, för
hvilka man af uppgifterna om införseln tydligen kan se, att tullförhöjningarne
genast medfört mer eller mindre betydlig, för några mycket betydlig,
minskning deraf, har sådan införsel under de efter förhöjningarne
förflutna åren åter stigit. Så har förhållandet varit med Maltdrycker, införda
på fat, Hängslen, Snörmakarearbeten, Blommor, konstgjorda, Paraplyer,
Handskar, Glasvaror, ej specificerade, samt i all synnerhet Maskiner,
redskap och verktyg, hvaremot Maltdrycker, införda på andra kärl än fat,
Portföljer in. m. och Skodon fortfarande minskats. Minskningen i tullinkomst
af dem bland dessa varor, utaf hvilka införseln aftagit, uppgår
från 1891 till 1897 till ej fullt 95,000 kronor, under det att den ökade tullinkomsten
under samma tid endast af Maskiner, redskap och verktyg öfverstigit
2,000,000 kronor.

Minskning af statens inkomst af tullmedel, föranledd af till följd af
tullförhöjningarne aftagande införsel, har således ej under de förflutna åren
inträffat och är ej för framtiden att befara.

I den förhöjning af tullinkomst, som under sistlidna år uppkommit
till följd af mellanrikslagens upphäfvande, kommer deremot minskning att
ega rum derigenom, att norske industriidkare, som under den tid mellanrikslagen
gälde, förvärfvat kunder i Sverige, här anlägga filialfabriker.

Motioner i Fänta Kammaren, N:o 29.

. I bestående förhållanden finnes intet skäl, hvarför icke de höga statsinkomsterna
skola fortfarande ingå och med ökad befolkning och tilltagande
industriel verksamhet äfven ökas, men detta sker visst icke utan afbrott,
Efter goda tider komma dåliga, då icke blott de enskildes, utan äfven
statsverkets inkomster minskas, och det för tillgodoseende af dess behof
kan blifva nödvändigt att öka skatterna eller pålägga nya. Så skedde
1879 och 1887. Men att derför under de goda tiderna uttaga obehöfliga,
skatter kan icke vara rätt, och om öfverskotten icke sparas, utan användas
för tillgodoseende af behof, hvilka på annat sätt höra afhjelpas, så blir
behofvet af skatteförhöjning, när de dåliga tiderna komma, derigenom icke
mindre.

I anförande till statsrådsprotokollet den 14 oktober 1892, då Kongl.
Maj:t beslöt aflåtande till Riksdagen af proposition om grundskatternas
afskrifning in. in. uttalades, att medel till ersättande af derigenom mistad
statstillgång borde anskaffas icke genom indirekta statsinkomster, utan genom
direkta och förmögenhetsskatter, och Riksdagen svarade i skrifvelse den
27 följande november, att den ansåg det fullt rigtigt samt med rättvisa
och billighet öfverensstämmande, att grundskatterna ersättas och medel
till lindringar i rustnings- och roteringsbesvären anskaffas icke genom indirekta
konsumtionsskatter, utan genom direkta skatter. Med fasthållande
och åberopande af denna grundsats föreslog ock Kongl. Maj:t följande år
till och med 1896, att Riksdagen ville åtaga sig tilläggsbevillning, hvilket
ock 1893, 1894 och 1895 beslöts, men 1896 afslogs på den grund, att
statsverkets behof för år 1897 kunde fyllas utan anlitande deraf. När
då alltjemt ökade statsinkomster påkalla en skattelindring, bör denna ske
af de '' indirekta skatterna och, derest i framtiden till följd af inträdda
dåliga tider brist vid statsregleringens uppgörande åter skulle förefinnas,
denna fyllas genom nytt anlitande af direkta skatter.

Af bilagan II synes för åren 1887 till och med 1897, hvilka belopp
hvarje år blifvit af Riksdagen anslagna för tillfälliga behof och afsättningar
till fonder. För 1898 beslöts 1897 att anvisa till

kompletteringsarbeten å Vest.kustbanan.....kronor 325,000: ,

påbörjande af en statsbana från Boden till Ytter Morjärv.

.......... • * 1,300,000

påbörjande af en statsbana från Krylbo till Örebro » 300,000

afsättning till arbetareförsäkringsfonden .... » 1,400,000

förstärkande af kassaförlagsfonden .... • • »_36,300

kronor 3,361,300

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

och vid sistlidne riksdag för 1899 till
fortsättning af statsbanan från Boden till Ytter Morjärv.

.............kronor 1,300,000: —,

fortsättning af statsbanan mellan Krylbo och Örebro » 3,800,000: —,

påbörjande af en statsbana från Göteborg öfver

Uddevalla till Skee.......... * 750,000: —,

påbörjande af en statsbana från Gellivare till riks gränsen.

............. » 750,000: ,

afsättning till arbetareförsäkringsfonden .... » 1,400,000: —,

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande » 250,000: —,

för stärkande af statsverkets kassaförlagsfond . . » 40,692: 73,

samt lån till fullbordande af Vadstena klosterkyrkas

restaurering.......... • »_16,000: .

Kronor 8,306,692: 73.

De tillfälliga men verkliga behofven hafva under åren 1887—1895
blifvit fylda och användningen af öfverskotten öfver hvad som för fortgående
eller regelbundet återkommande utgifter erfordrats öfvergått till
anvisande af statsmedel till jernvägsbyggnader.

Allt från det att stambanebyggnader i Sverige börjades har det ansetts,
att de nödiga medlen dertill borde genom lån på begränsad tid och
med bestämd amortering anskaffas. Då dessa banor skulle för framtiden
lemna statsverket inkomster, var det så mycket mera skäl att äfven på
framtiden fördela anläggningskostnaden och räntan å upplåningen, som
inkomsterna genom trafikens upparbetande borde ökas, så att icke blott
de direkta fördelarna af lättade kommunikationer, utan äfven nettobehållningarne
skulle i högre män tillfalla framtida än nutida generationer.
Men när en stambana skulle anläggas i ofruktbara trakter, från hvilka
blott ringa inkomster väntades, uppstod ett motsatt förhållande, hvarför
ock Riksdagen 1886 vid anmälan af beslut om anslag till stambana från
Sollefteå öfver Skorped till Vännäs särskilt uttalade, att den ansett
upplåningen till denna nya stambana böra så vidt möjligt inskränkas samt
de medel, som för anläggningen erfordras, böra till en del anvisas till
utgående å riksstaten, och då Kongl. Maj:t 1890 begärde anslag till fortsättande
af denna bana och att dertill 2,000,000 kronor skulle af statsinkomster
bestridas, yttrade dåvarande statsministern, att dessa orters
glesa befolkning och den till följd deraf ringare påräkneliga trafikinkom Bih.

till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Häft. 2

10 Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

ston af banan gjorde afvikningen från tillförene följda förfaringssätt välbetänkt.

För anvisande af statsinkomster till bestridande af de stora vid de
båda sistförflutna riksdagarne beviljade anslag till statsbanebyggnader i
mellersta Sverige och för den lönande malmtrafiken från de stora jerngrufvorna
i Norrbotten hafva deremot inga andra skäl blifvit anförda, än
att Riksdagen ansett önskligt, att upplåning, så vidt möjligt, inskränkes
samt att statsregleringen dertill lemnar tillgång.

Riksdagen har icke ingått i någon förnyad pröfning af den förra
fördelningsgrundens giltighet, och man är då berättigad antaga, att grunden
till den nya afvikningen derifrån varit de stora öfverskottens befintlighet
och deremot frånvaron af förslag, som kunnat vinna Riksdagens
bifall till deras användning på annat sätt; men med allt skäl kan väl
frågas, om det är rätt och klokt att fortfarande uttaga skatter utan behof
och utan annan påföljd af den användning, de i detta förfarande erhållit,
än att statsregleringarne i framtiden, då jernvägstrafikmedlen, men
deremot icke ränta och amortering å statsskulden ökats, böra blifva mycket
lätta att uppgöra, antagligen till fördel för dem, som då lefva, men utan
att vi, för de större uppoffringar vi göra, hafva något bestämdt syfte eller
begrepp om den nytta, vi dermed förorsaka efterkommande. Vi kunna
icke säga, att vi skänka dem jernvägarne, ty det fulla åtnjutandet af dessa
få de, äfven när medlen till deras utförande upplånas.

Liktidigt med skatteförhöjningarne och, för så vidt dessa galt allmänna
konsumtionsartiklar, af dem föranledda hafva kommit dyra tider,
lyckligtvis modererade af prisfall på många artiklar, såsom kaffe och
socker med flera, men i allt fåll medförande större lefnadskostnader än
förr. Liflig företagsamhet har medfört större efterfrågan af arbetare och
höjda arbetslöner, men sådana hafva nog icke kommit alla till godo och
säkert icke dem, hvilkas arbetskraft minskats eller upphört och hvilka
derför skolat lefva af de besparingar, de under föregående tider gjort,
pensionärer, undantagsmän, enkor m. fl. De dyra tiderna måste för
alla dessa föranleda tvång till större umbäranden. Bland dem, som äro
högre stälda, veta vi att många äro tyngda af skulder, dem de för sin
uppfostran och de studier, som varit nödvändiga för erhållande af den
plats eller den syssla de innehafva, måst underkasta sig. Flertalet industriidkare
måste för utöfvande af sin verksamhet upptaga lån, och deras framtid
är beroende deraf, att skulderna kunna genom öfverskott af inkomster
minskas. Det stora antalet årliga konkurser visar, att sträfvandet att hålla
sig uppe för många är svårt. Det är grymt af staten att af alla dessa
uttaga skatter, som den icke behöfver; och alla de, som utan svårighet

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

kunna utgöra sina skatter, äfven de verkligt rika, om hvilka man möjligen
kan tycka, att det är likgiltigt, om de betala högre eller lägre skatter,
hafva väl dock rättmätiga anspråk på att sjelfva få disponera öfverskotten
af sina inkomster, oförminskade af skatter, dem staten bevisligen icke
behöfver.

För statsverket sjelft är att beakta, att öfverflödiga inkomster lätt
gifva anledning till öfverflödiga utgifter, och att den utvidgade verksamhet
eller de nya inrättningar, som derigenom uppkomma, hafva en stark tendens
att, för att göra någon verklig nytta, fordra allt större och större
anslag, så att, i stället för öfverskott att efter behag använda, snart kommer
behof af nya eller höjda skatter. Utvidgande af statens verksamhet
till allmän nytta bör visst icke förhindras eller förlamas, men alltid bör
först ändamålsenligheten af det nya noga undersökas och derefter anslag
dertill gifvas, aldrig något nytt göras egentligen blott derför, att man för
tillfället tycker sig hafva god råd dertill.

Det torde få anses utredt, att det stora öfverskottet af statsverkets
inkomster icke är tillfälligt, att de stora inkomstbeloppen fortfarande kunna
påräknas och att en skattelindring kan med full trygghet göras. Den bör
då icke uppskjutas.

Den skatteminskning, jag anser nu böra ske, är afskaffande af hvitbetssockertillverkningsafgiften,
och jag har i motion vid sistlidne riksdag,
n:r 35 af Första Kammarens motioner, anfört skälen derför. De äro:

att hvitbetssockertillverkningsafgiften är en produktionsskatt på en
viss handtering, men alla sådana, af hvilka i Sverige förr funnits flera,
hafva såsom olämpliga blifvit afskaffade, med undantag blott för denna
afgift och den för nykterhetens befrämjande ålagda bränvinstillverkningsskatten; att

uppbördssätt är betungande, medförande icke blott olägenheter
för fabrikanterna och kontrollkostnader för statsverket, utan äfven nedtryckande
af betprisen till trygghet mot förlust;

vidare

att sockret är ett allmänt närings- och njutningsämne, hvars större
billighet derför skulle komma alla till godo, och att äfven om det, såsom
stundom mot afgiftens upphörande blifvit invändt, vore rigtigt, att det
konsumerades i större mängd af förmögnare än af mindre bemedlade, så
måste dock fördelarne af billigt pris, vare sig genom vunnen frihet från
tvång af umbäranden eller besparing af utgifter, blifva större för de mindre
bemedlade;

att sockret derjemte är en vigtig ingrediens i en mängd fabrikat,
hvilka redan äro föremål för industri i och export från Sverige; att bil -

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

ligt pris på socker borde gifva anledning till betydande utveckling af
sådan industri, helst då vi i våra skogsbär hafva särskild ymnig tillgång
till råämne derför, samt utländsk statistik visar, att konsumtionen
af sådana fabrikat är mycket stor i länder, med hvilka vi hafva lätta handelsförbindelser; ytterligare att

råsockerproduktionen i Sverige 1897—1898 uppnått en nuvarande
konsumtion öfverstigande höjd, hvarför åtskilliga fabrikanter, för att med
dräglig förlust kunna till utlandet afsätta öfverskottet, hos Kongl. Maj:t
anhållit om förslag till Riksdagen att bevilja restitution vid utförsel af
socker af tillverkningsafgiften, att denna anhållan, på grund af utaf generaltullstyrelsen
anförda, allmänt giltiga skäl af Kong! Maj:t funnits icke böra
föranleda någon åtgärd, så att enda möjligheten att förekomma befarad
öfverproduktion (hvars befintlighet synes af nyare försök till överenskommelser
om inskränkning af tillverkningarne vara bekräftad) måste vara att
genom skattens afskaffande befordra större afsättning af socker;

slutligen

att tillverkningsafgiftens afskaffande varit föremål för motioner vid
7 föregående riksdagar.

Enär hvitbetssockertillverkningsafgiften blifvit bestämd till hälften
af tullen å råsocker, mörkare än n:o 18 holländsk standard, så bör, när
afgiften afskaffas, nämnda tull till hälften nedsättas och således från nuvarande
23,5 öre blifva 11,75 öre per kilogram. I det skydd, de svenska
sockerraffinaderierna nu i förhållandet mellan tullafgifterna å raffineradt
och å råsocker åtnjuta, bör, derför att hvitbetssockertillverkningsafgiften
afskaffas, ingen förändring ske. Huru högt detta skydd nu är, bör derför
uträknas och den blifvande tullen å raffineradt socker bestämmas till
just så mycket högre än den nya tullen å råsockret. Huru en sådan beräkning
bör ske, har blifvit angifvet af 1865 års tullkomité och följts vid
de förändringar af tullsatserna å socker, som vid riksdagarne 1867 och
1872 skett. Rendementet eller utbytet af raffinadsocker utaf råsocker
har säkerligen under den tid, som sedan förflutit, blifvit förändradt, men
då det icke är precis det skydd, som senast 1872 medgafs, utan det skydd,
af hvilket raffinaderierna nu till följd af beräkningen 1872 äro i åtnjutande,
som bör bibehållas, så bör ock samma rendement nu antagas, och
detta var, att af 100 skålpund råsocker erhölles 83,38 skålpund raffineradt
socker och 16,04 skålpund sirap.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29. 13

Tullen å 83,38 kilogram raffinera^ socker är enligt gällande tullsats
33 öre.................kronor 27: 52

och å 16,04 kilogram sirap a 10 öre........ » 1: 60

eller tillsammans...............kronor 29: 12

och tullen å 100 kilogram råsocker........ » 23: 50.

Hela skyddet blir således............kronor 5: 62,

och, om det fördelas efter rendementet af socker 83,38 och af sirap 16,04,
för sockret 4,7i och för sirapen 0,9i öre, eller per kilogram för socker 4,71
öre och för sirap 0,9i öre. Sammanlagdt med tullen å råsockret, 11,75 öre,
borde efter denna beräkning tullen å raffinad blifva 16,46 öre eller, såsom
jag vid sistlidne riksdag föreslog, 16,5 öre, men då vid 1867 och 1872 års
riksdagar antogs, att hela skyddet borde anses tillkomma raffinadsarbetet och
samma skydd nu bör bibehållas, så bör det sammanlagda skyddet, kronor
5,62, fördelas på 83,38 kilogram socker, och blir då per kilogram 6,74 öre
eller tillsammans med råsockertullen 11,75 öre — 18,49, utfördt till 18,50 öre.

På det att råsockerfabrikantema må få full tid att afsätta det med
afgift belagda betsockret, intill dess att nytt obeskattadt socker kan komma
i marknaden, bör den tid, från hvilken hvitbetssockertillverkningsafgiften
skall upphöra, blifva den, då ny fabrikationskampanj börjar, d. v. s. den 1
oktober.

Mitt förslag är således, att Riksdagen måtte besluta,
att hvitbetssockertillverkningsafgiften skall från den 1
oktober 1900 upphöra; och

att ifrån samma tid tullafgifterna skola bestämmas
för raffineradt socker och för socker icke mörkare än
n:o 18 holländsk standard till 18,so öre per kilogram
samt för oraffineradt socker till 11,75 öre per kilogram.

. V,r 1 if<$:[XI flit

C. Fr. Wcern.

Motioner i Föräta Kammaren, N:o 29.

Bilaga 1.

Statsverkets inkomster 1889—1897.

Afkastning af egendom.

Arrendemedel.

Sedan genom indragning till statsverket 1878 af åtskilliga för hospitalsväsendets
räkning utarrenderade hemman och lägenheter, af häradshöfdingeboställen
och af förut till aflöning för indelta arméns befäl anslagna
boställen, samt 1885 äfven af de förut till landshöfdingelöneregleringsfonden
ingående arrenden statsverkets inkomst af arrendemedel
betydligt ökats, så att dessa medel, hvilka 1877 endast utgjorde kronor
782,085, 1885 uppgingo till kronor 3,239,997, blefvo till följd af de för
landtbruket ogynsamma åren 1886—1888 dels många arrenden efterskänkta
eller nedsatta, dels genom kongl. bref den 13 juli 1887 medgifvande
lemnadt kronoarrendatorerna att, om de så önskade, uppsäga sina
arrenden till midfastan 1889.

Arrendemedlen hafva utgjort:

Kronor.

1887 ............ 3,160,791 (deraf afkortade

1888 ............ 3,121,357 kronor 306,508)

1889 ............ 2,740,776

1890 ............ 2,695,734

1891 ............ 2,669,722

1892 ............ 2,672,253

1893 ............ 2,647,001

1894 ............ 2,603,178

1895 ............ 2,564,894

1896 ............ 2,516,161

1897 ............ 2,486,425

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Allt ifrån 1890 har statskontoret i sina underdåniga skrivelser angående
beräkningen af statsverkets inkomster, såsom anledning till fortfarande
minskning af arrendemedlen, anfört den enligt Riksdagens beslut
fortgående försäljningen af mindre, förut utarrenderade kronolägenheter.

Försäljning af smärre kronolägenheter.

Uppslaget dertill var en kongl. proposition vid 1874 års riksdag.
Riksdagen medgaf då, att lägenheter, som ej i arrende lemnat 200 kronor,
måtte få försäljas. 1885 medgafs, att försäljning äfven måtte få ske af
lägenheter, som ej förut varit utarrenderade, men för hvilka icke kunde
påräknas högre årligt arrende än 200 kronor, 1887 af sådana kronolägenheter
i de norrländska länen, hvilkas arrenden öfverstego 200, men ej 500
kronor, och detta medgifvande utsträcktes 1888 till kronolägenheter söder
om Norrland, som i arrende lemnade 200, men ej öfver 400 kronor, samt
1891 äfven till dem, som ej lemnade öfver 500 kronor.

Försålda kronolägenheter:

Kronor.

1887 ............. 110,241

1888 ............. 204,812

1889 ............. 906,373

1890 ............. 673,305

1891 ............. 918,052

1892 ............. 591,841

1893 ............. 694,741

1894 ............. 1,202,285

1895 ............. 1,520,347

1896 ............. 1,075,410

1897 ............. 921,470

Sammanlagda beloppet af de allt ifrån 1876 till och med 1897
genom försäljningarne erhållna medel uppgick till kronor 10,232,455, men
har icke varit för statsverkets allmänna behof disponibelt, enär redan 1874
på grund af förslag i den kongl. propositionen och allt sedan varit bestämdt,
att de genom försäljningarne erhållna medlen skola användas till
inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark. Så har ock
under nämnda tid skett för mer än hälften af det erhållna beloppet, och
vid 1897 års slut innestod en behållning af kronor 4,806,870.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Skogsudde].

Genom kongl. förordningen den 21 december 1865 reglerades utsyning
och försäljning af skogsalstren från kronans skogar i Kopparbergs
och de norrländska länen, men först 1869 blefvo skogsmedlen såsom särskild
inkomst upptagna i statsregleringen.

Med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning beslöt 1889
års Riksdag, att de afgifter för virkesutsyning i Kopparbergs och de norrländska
länen, som jägmästarne dittills egt att uppbära af enskilde, skulle
erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock att godtgörelse
efter vissa grunder skulle utgå för förrättningar, som af skogsstaten
utfördes å flertalet ecklesiastika skogar och å de häradsallmänningar,
som stodo under skogsstatens vård, och statsverket tillgodoföras.

Skogsmedlen hafva utgjort:

Kronor.

1887 .......	..... 1,685,393
1888 .......	..... 2,066,905
1889 .......	..... 2,694,470
1890 .......	..... 3,150,074
1891.......	..... 2,520,439
1892 .......	..... 2,961,826
1893 .......	..... 2,903,915
1894 .......	. . . . • 3,487,318
1895 .......	..... 4,209,306
1896 .......	..... 4,242,128
1897 .......	...... 5,426,312

Afkastning af egendom i arrendemedel och skogsmedel har således
sammanlagdt utgjort:

Kronor.

1887 4,846,184

1888 ............ 5,188,262

1889 5,435,246

1890 ....... 5,845,808

1891 5,190,162

1892 . ....... 5,634,079

1893 . i.......... 5,550,916

1894 ............ 6,090,496

1895 ............ 6,774,200

1896 ............ 6,758,289

1897 7,912,737

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Inkomster af verksamhet.

Jernvägstrafikmedel.

Sedan tvärbanan genom Jernband blifvit fullbordad 1882 hafva delar
af stambanor samt bibanor blifvit för allmän trafik öppnade: 1887 Bräcke
—Sollefteå och Ljusdal—Delsbo; 1888 Ljusdal—Hudiksvall; 1889 Långsele—Anundsjö;
1891 Anundsjö—Vännäs, och Luleå—Gellivare; 1892
Mellansel—Örnsköldsvik; 1893 Hållnäs—Jörn; 1894 hela bansträckningen
Vännäs—Boden. Från och med början af 1896 öfvertog staten de enskilda
banor, som gemensamt bilda Vestkustbanan, och samma år öppnades

bibanan Vännäs—Umeå:

	Inkomster af	Utgifter för	Behållning
	jernvägstrafiken.	som tillförts statsverket.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	. . . 18,450,747	13,209,176	5,200,000
1888 . . .	. . . 20,792,883	13,955,390	6,800,000
1889 . . .	. . . 22,201,303	14,805,948	6,500,000
1890 . . .	. . . 21,972,575	15,415,023	6,500,000
1891 . . .	. . . 22,286,109	15,963,566	6,500,000
1892 . . .	. . . 22,522,187	16,372,420	6,500,000
1893 . . .	. . . 23,023,618	16,569,541	6,700,000
1894 . . .	. . . 24,862,015	16,032,847	7,500,000
1895 . . .	. . . 27,671,134	17,958,036	9,000,000
1896 . . .	. . . 28,463,279	17,696,575	9,800,000
1897 . . .	. . . 36,102,158	20,985,713	13,800,000

Dessutom har från riksgäldskontoret till fonden för reserverade
medel 1896 öfverlemnats nettobehållning af de Vestkustbanan tillhöriga
jernvägar kronor 509,003.

Postmedel.

Enligt äldre och alltjemt gällande stadganden skall skilnaden mellan
postverkets inkomster och utgifter för statsverkets räkning ingå till statskontoret.
1887 beslöts af Riksdagen med bifall till Kong!. Maj:ts proposition
öfverföring till statsverket och upptagande såsom tillgång i riksstaten
öfverskott från postverket kronor 1,800,000. Enligt kongl. brefvet
den 4 juni 1886 öfverfördes 1887 af postverkets reserverade medel till

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. 3

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

statsverkets fond för reserverade medel kronor 634,471,41 och samma år
till samma fond besparing i statsregleringen för postverket kronor 176,444,53.
I riksstaten för 1888 såsom tillgång upptagna öfverskott från postverket
kronor 300,000 utgick af de redan 1887 till fonden för reserverade medel
öfverförda öfverskotter». Vid 1896 års riksdag medgafs på Kongl. Majrts
framställning, att till en fond för anskaffande af tomt till nytt posthus i
Stockholm skall afsättas ej mindre den behållning, som för åren 1895 och
1896 kan i postverkets rörelse uppstå utöfver de redan för statsregleringarne
beräknade öfverskotten för samma år, än äfven hälften af öfverskottsmedlen
för år 1897, dock att till fonden icke må afsättas större del
af öfverskottet för sistnämnda år än det belopp, hvarmed detsamma öfverstiger
220,000 kronor.

Postmedel.

Kronor.

1887 . . . 6,292,401

1888 . . . 6,598,040

1889 . . . 6,985,166

1890 . . . 7,301,784

1891 . . . 7,513,415

1892 . . . 7,787,351

1893 . . . 7,945,605

1894 . . . 8,273,600

1895 . . . 8,548,268

1896 . . . 9,035,371

1897 . . . 9,704,637

Till likhet med de i riksstaten beräknade inkomsterna af dessa
medel utföras reservationsanslag till telegrafverket och till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna, samt beslutas af Riksdagen årligen,
att öfverskott af telegrafinkomsterna må af Kongl. Maj:t användas
för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring samt uppkommande
öfverskott af fyr- och båkmedel för de med anslaget till lots- och
fyrinrättningen afsedda ändamål.

Genom kongl. kungörelse den 14 juni 1894 har fyr- och båkafgift
af den inrikes sjöfarten blifvit från den 1 januari 1895 upphäfd och
ändrade bestämmelser för afgälderna af den utrikes sjöfarten faststälda.

Till statsverket
ingående inkomster
öfver
anslag.

Kronor.

59,200

175.000

180.000

328.000

450.000
356,500

458.000
192,900

345.000

270.000

regleringen i
riksstaten anslagna
öfverskott
från
postverket.

Kronor.

1,800,000

rm statsverkets
fond för reserverade
medel
enligt särskilda
beslut.

Kronor.

810,916

Afsättning till
inköp af tomt
för nytt posthus
i Stock bolla.

Kronor.

638,288

673,577

618,262

elegrafmedel. Fyr- och båkmedel.

	Motioner i	Föräta Kammaren,	N:o 29.	19
		Telegrafverket*		Lots- och fyr-
	m Ä , ,	till påföljande år	Fyr- och båk-	inrättningens till
		reserverade be-	medel.	påföljande år reser-
		hållning.		verade behållning.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 . .	. . . 229,860	67,445	1,321,853	206,356
1888 . .	. . . 1,447,511	238,184	1,448,639	245,951
1889 . .	. . . 1,428,448	260,430	1,501,915	387,145
1890 . .	. . . 1,444,909	266,382	1,506,214	444,570
1891 . .	. . . 1,464,491	300,493	1,596,894	606,989
1892 . .	. . . 1,455,615	358,869	1,595,037	630,541
1893 . .	. . . 1,419,709	288,174	1,694,853	725,739
1894 . .	. . . 1,375,811	217,429	1,791,914	762,780
1895 . .	. . . 1,445,571	234,131	1,571,016	697,437
1896 . .	. . . 1,520,224	312,761	1,616,038	496,204
1897 . .	. . . 1,624,208	449,644	1,701,202	578,797

Inkomst af myntverket.

Enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den 5 maj 1882 öfverlemnas
årligen från myntverket till statsverkets fond för reserverade medel behållningarne
öfver det för verkets drift nödiga förlagskapitalet, hvilket städse
bibehålies vid cirka 400,000 kronor.

Till fonden för reserverade medel lemnade behållningar från myntverket
voro:

	Kronor.
1887 ......	...... 21,000
1888 ......	...... 16,000
1889 ......	...... 158,000
1890 . . .	...... 268,000
1891......	...... 23,000
1892 ......	. ..... 97,000
1893 ......	...... 23,000
1894 ......	...... 52,507
1895 ......	...... 26,993
1896 ......	...... 209,159
1897 ......	......1,102,617

Bankovinst.

Riksdagen bestämmer årligen, huru stor del af riksbankens vinst för
föregående år bör för banken behållas och huru mycket deraf skall under
nästföljande år till statsverket öfverlemnas.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Riksbankens vinst. Till statsverket lemnade*.

Kronor. Kronor.

1885 ...... 2,773,009,69 1887 ...... 1,800,000

1886 ...... 2,496,938,30 1888 ...... 1,250,000

1887 ...... 2,703,703,91 1889 ...... ..

1888 ...... 2,664,493,08 1890 ...... 1,300,000

1889 ...... 2,621,725,81 1891 ...... 1.300,000

1890 ...... 3,707,485,69 1892 ...... 1^850,000

1891 ...... 3,573,150,so 1893 ...... 1,750,000

1892 ...... 2,801,446,67 1894 ...... 2,801,446,57

1893 ...... 2,483,288,39 1895 ...... 2,480,000

1894 ...... 2,603,187,21 1896 ...... 2,340,000

1895 ...... 3,026,425,69 1897 ...... 2,700,000

Direkta skatter.

Grundskatt. Kyrkotionde.

Vid 1885 års riksdag beslöts, att de dittills i riksstaten upptagna
statsinkomsterna ränta och tionde skulle, med afskiljande och särskilt
upptagande af kyrkotionde, sammanföras till en inkomstpost grundskatt,
och att derå, i den mån den utgjorde verklig skatt, d. v. s. med afdrag
af kronan behållna räntor och genom särskilda bestämmelser medgifna
friheter m. m. skulle afskrifvas 30 procent. Vid 1892 års urtima riksdag
antogs lag om afskrifning af återstående grundskatter i den ordning, att
de från och med år 1893 skola nedsättas med tio procent af det belopp,
hvarå nedsättningen 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart
och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare tio
procent af nämnda belopp, hvarefter återstoden skall från och med 1904
eftergifvas. Vid 1893 års riksdag beslöts afskrifning ur räkenskaperna af
förenämnda behållna räntor och medgifna friheter.

Grundskatt och kyrkotionde hafva utgjort:

Kronor. Kronor.

1887 ...... 4,140,841 233,636

1888 ...... 4,161,150 224,990

1889 ...... 4,187,947 222,040

1890 ...... 4,172,130 221,043

1891 ...... 4,169,044 215,900

1892 ...... 4,170,885 214,781

1893 ...... 3,708,578 214,102

1894 ...... 2,355,678 211,960

1895 ...... 2,350,250 207,911

1896 ...... 1,882,736 207,787

1897 ...... 1,882,902''.'' ■ •• • • 211,891

Motioner• i Första Kammaren, N:o 29.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Afgifter för persedelunderhållet
vid rusthållsinfanteriet. Trosspassevolansafgift. Tillfälliga rotevakansafgifter.

Soldatvakansafgift och Båtsmansvakansafgift.

Vid 1889 års riksdag beslöts uppförande bland statsverkets ordinarie
inkomster af de från rusthållarne vid berustade infanteriet utgående afgifter
till bekostande af nämnda infanteris beklädnads- och remtygspersedlar.

Afgifterna hafva utgjort:	Kavalleri- regementenas	Persedel- underhållet	Trosspasse-
	hästvakans-	vid rusthålls-	volansafgift.
	spanmål. Kronor.	infanteriet. Kronor.	Kronor.
1887 ..........	. 276,883		26,483
1888 ..........	. 280,789		26,487
1889 ..........	. 282,046		26,483
1890 ..........	. 283,294	50,920	26,476
1891 .... • .....	. 297,896	50,920	26,476
1892 ..........	. 286,444	50,940	26,476
1893 ..........	. 274,353	50,860	26,476
1894 ..........	. 259,460	50,670	25,491
1895 ..........	. 257,346	50,480	24,839
1896 ..........	. 264,476	50,220	24,272
1897 ..........	. 279,275	49,840	23,675

	Tillfälliga rotevakans- afgifter.	Soldatvakans- afgift.	Båtsmansvakans- afgift.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 71,412	103,293	172,848
1888 .....	..... 92,218	102,798	213,773
1889 .....	..... 94,023	94,518	247,146
1890 .....	..... 91,064	109,747	281,124
1891.....	..... 87,648	100,783	309,775
1892 .....	..... 86,669	103,300	335,651
1893 .....	.....111,711	88,488	303,056
1894 .....	..... 139,878	73,860	264,122
1895 .....	..... 192,884	75,460	272,322
1896 .....	..... 201,585	61,482	230,311
1897 .....	..... 267,971	62,365	243,444

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Mantalspenningar.

I kongl. förordningen den 24 april 1863 angående mantalspenningarnes
utgörande har ingen förändring skett. Om tnantalsskrifningen utkom
ny förordning den 6 augusti 1894.

Mantalspenningarne hafva utgjort:

Kronor.

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

731,964

729,681

727,718

733,179

736,116

737,342

737,796

744,637

763,145

774,250

783,563

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Tilläggsbevillning. Bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.

Vid 1873 åi*s riksdag beslöts upphörande af den enligt artikel I
bevillningsförordningen utgående personliga skyddsafgiften och afskiljande
till särskild förordning af artikel III, bevillningsafgifter af särskilda förmåner
och rättigheter, hvarigenom qvarstående artikel II blef Förordning
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst. Vid 1887 års
riksdag höjdes bevillningsafgiften af bankbolag med sedelutgifningsrätt
från 2 till 3 kronor för hvarje tusen kronor af högsta utelöpande sedelbeloppet.
Vid 1889 års riksdag höjdes afgiften för handelsresande, som
vore utländing eller i Sverige icke mantalsskrifven svensk undersåte,
från 100 kronor för 3 månader och derefter 40 kronor för månad till
100 kronor för hvarje kalendermånad, och att endast den svenske i
utlandet bosatte undersåte, som för året erlagt bevillning, skulle vara från
afgiften befriad. Vid 1892 års ordinarie riksdag höjdes afgiften af enskild
sedelutgifvande bank från 3 till 5 och ytterligare vid 1893 års riksdag
till 10 kronor för hvarje tusen af högsta utelöpande sedelbeloppet.
Vid 1892 års urtima riksdag beslöts dels upphörande af de särskilda
bevillningsafgifterna af frälsehemman och lotshemman, samt höjning af
bevillningen utaf fast egendom för jordbruksfastighet från 3 till 6 öre för

Motioner i. Första Kammaren, N:o 29.

hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, dels tilläggsbevillning att utgå
med 30 öre för bevillningskrona, dock så att de, hvilka för inkomst voro
taxerade till belopp understigande 800 kronor, skulle från tilläggsbevillningen
vara befriade. Vid 1893 och 1894 års riksdagar beslöts tilläggsbevillning
med 1 krona för hvarje bevillningskrona och samma undantag
som 1892. Vid 1895 års riksdag beslöts tilläggsbevillning med 30 öre för
bevillningskrona med befrielse från erläggande deraf för dem,hvilkas taxerade
inkomst icke uppginge till 1,200 kronor, samt nedsättning till 15 öre för
bevillningskrona för dem, hvilkas inkomst uppginge till 1,200 men icke
till 1,800 kronor. Vid 1897 års riksdag beslöts ny bevillningsförordning
med flera förändringar i afseende på uppskattningen af fast egendom och
hvad dertill borde räknas, samt grunderna för beräkning af inkomst, samt
att bevillningsafgift af handelsresande skulle utgå med 100 kronor för
30 dagar.

Inkomster af bevillning ha utgjort:

	Bevillning åt''	Tilläggs- bevillning.	Bevillningsafgifter
	fast egendom samt af inkomst.	för särskilda för-måner och rättigheter.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 . . . .	.... 3,810,676	—	317,455
1888 . . . .	.... 3,869,971		393,100
1889 . . . .	.... 4,106,458	—	412.065
1890 . . . .	.... 4,373,880		512,287
1891 . . . .	.... 4,416,319	—	547,510
1892 . . . .	.... 4,455,026		529,168
1893 . . . .	.... 5,224,663	1,502,045	565,935
1894 . . . .	.... 5,376,653	5,178,318	888,044
1895 . . . .	.... 5,515,142	5,306,206	934,044
1896 . . . .	.... 5,829,798	1,557,808	895,091
1897 . . . .	.... 6,202,336	988,725

Indirekta skatter.

Tullmedel.

Tulltaxa, fastståld den 22 oktober 1886 att gälla från och med den
1 januari 1887. Kong], kungörelse den 13 juli 1887 angående tilläggsafgifter
till gällande tullsatser å majs och ost. Kongl. kungörelse den 31
december 1887 angående fortsatt tillämpning af tulltaxan den 22 oktober
1886. Kong], kungörelse den 11 februari 1888 angående tilläggsafgifter

Motioner i Första Kammaren, iV:o 29.

beträffande artiklarne spanmål, mjöl, grjnn, malt och kli. lvongl. kungörelse
den 28 mars 1888 angående tilläggsafgifter till gällande tullsatser å bränvin
och sprit in. m. Tulltaxa, faststäld den 18 juni 1888 att lända till
efterrättelse från och med den 1 juli 1888. Tulltaxa, faststäld den 19
augusti 1889 att lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1890.
Kongl. kungörelse den 13 juni 1890 angående fortsatt tillämpning af tulltaxan
den 19 augusti 1889 med vissa ändringar. Tulltaxa, faststäld den
16 oktober 1891 att lända till efterrättelse från och med den 1 januari
1892. Kongl. kungörelse den 24 mars 1892 angående nedsättning i tullen
å vissa slag af spanmål m. m. från den 26 mars till årets slut. Tulltaxa,
faststäld den 8 juni 1892 att lända till efterrättelse från och med den 21
juni 1892. Kongl. kungörelse den 10 november 1893 angående fortsatt tilllämpning
af tulltaxan den 8 juni 1892 med vissa ändringar; Kongl. kungörelse
den 2 november 1894 angående fortsatt tillämpning af tulltaxan
den 8 juni 1892 med vissa ändringar. Kongl. kungörelse den 5 januari
1895 angående förhöjning af tullen å spanmål från och med den 7 januari.
Kongl. kungörelse den 1 april 1895 angående förhöjning af tullen å spanmål
m. m. från och med den 4 april. Tulltaxa, faststäld den 28 september
1895 att lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1896.
Kongl. kungörelse den 5 juni 1896 angående fortsatt tillämpning af tulltaxan
den 28 september 1895. Kongl. kungörelse den 3 april 1897 angående
tilläggsafgifter å vissa slag af hudar och skinn samt skodon att
gälla från och med den 6 april.

	Tall- och ncderlagB-	Last-	Samma
	afgifter m. m.	penningar.	tullmedel.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	.... 30,299,122	405,271	30,704,393
1888 . . .	.... 37,277,130	445,534	37,722,664
1889 . . .	.... 42,006,110	469,842	42,475,952
1890 . . .	.... 42,198,933	476,198	42,675,131
1891 . . .	.... 37,523,551	488,991	38,012,542
1892 . . .	.... 36,813,260	484,473	37,297,733
1893 . . .	.... 36,610,000	501,961	37,111,961
1894 .	.... 38,103,043	528,917	38,631,960
1895 . . .	.... 38,959,061	507,125	39,466,186
1896 . . .	.... 41,812,762	526,324	42,339,086
1897 . . .	.... 43,199,529	555,489	43,755,018

Stämpelmedel.

Kongl. förordning angående stämpelafgiften den 24 september 1886.
Kongl. kungörelse angående stämpelafgiften den 17 oktober 1889. Kongl.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

förordning den 5 september 1890. Kongl. kungörelse den 16 oktober 1891.
Vid 1894 års riksdag beslöts med bifall till kongl. proposition upptagande
i stämpelförordningen af arfsskatt.

Kontrollstämpelmedel.

Kongl. Maj:ts instruktion för dess kontrollverk den 8 december 1876,
kongl. kungörelse angående kontrollafgifternas för guld-, silfver- och tennarbeten
utgörande med tillämpning af det metriska vigtsystemet in. in.
den 19 oktober 1888.

Stämpelmedel och kontrollstämpelmedel hafva utgjort:

Stämpelmedel. Kontrollstämpelmedel.

Kronor. Kronor.

1887 ...... 3,725,718 21,034

1888 ...... 3,665,933 21,962

1889 ...... 3,732,574 26,544

1890 ...... 3,526,332 25,962

1891 ...... 3,316,554 27,149

1892 ...... 3,486,444 26,348

1893 ...... 3,338,047 29,361

1894 ...... 3,836,339 33,260

1895 ...... 4,885,419 37,064

1896 ...... 5,233,045 40,388

1897 ...... 5,956.829 48,213

Bränvinstillverkningsskatt.

1 den 1887 gällande kongl. förordningen angående tillverkning af bränvin
den 2 juli 1882 var tillverkningsskatten bestämd till 40 öre per liter af
50 procent alkoholhalt, och denna skatt blef oförändrad i kongl. förordningen
den 13 juli 1887, men vid 1888 års riksdag höjdes skatten till 50
öre per liter, hvilken förhöjning enligt kongl. kungörelsen den 28 mars
1888 vidtog den 3 april samma år.

Vid 1887 års riksdag medgafs, att restitution af erlagd bränvinstillverkningsskatt
skulle få åtnjutas för bränvin, som bevisligen blifvit denatureradt
för tekniska eller vetenskapliga behof, och 1890 utsträcktes
medgifvandet till allt denatureradt bränvin. Restitutionen upptages i statskontorets
räkenskaper bland utgifter utom hufvudtitlarne.

Bill. till Kiksd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.

26 Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Bränvinstillverk-	Restitution vid
	ningsskatt.	denaturering.
	Kronor.	Kronor.
1887	.... 12,701,535
1888	..... 14,433,090	224,799
1889	.... 14,370,270	366,779
1890	.... 16,287,351	435,179
1891	.... 15,022,350	593,933
1892	.... 15,047,034	504,348
1893	.... 15,849,587	534,549
1894	.... 16,277,549	606,960
1895	.... 16,558,450	710,025
1896	.... 17,545,976	744,617
1897	.... 18,438,057	919,989

Hritbetssockertillverkmngsafgift.

1887 gälde kongl. förordningen den 16 juni 1882, enligt hvilken
afgiften skulle utgå med två femtedelar af tullsatsen å råsocker af mörkare
färg än n:o 18 holk standard^ och utbytet af 100 kilogi*am råa betor
beräknas till 6,25 kilogram råsocker. 1891 höjdes skatten till hälften af
tullen å dylikt råsocker, och 1893 bestämdes utbytet skola beräknas till 9
kilogram af 100 kilogram råa betor, hvarjemte beslöts, att om ny fabrik
anlades på längre afstånd än 30 kilometer från annan i gång varande
fabrik, skulle utbytet vid sådan fabrik under de första tre tillverkningsåren
beräknas till 2 och under de två derpå följande tillverkningsåren till
1 kilogram mindre än det högsta utbytet vid någon fabrik i riket. 1896
upphäfdes detta stadgande och beslöts, att utbytet skall beräknas till 10,5
kilogram råsocker af 100 kilogram råa betor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften har utgjort:

Kronor.

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

346,282

544,345

635,813

997,976

1,846,588

2,260,496

2,758,927

4,723,275

7,139,148

7,726,387

11,008,906

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Af gifter, soin icke äro skatter,

hvaribland återstående bergverkstionde äfven upptagits, enär den på grund
af sin obetydlighet, från 1888 i räkenskaperna sammanförts med extra
uppbörd.

	Bötesmedel.	Extra uppbörd.	Utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbördsmedel efter
	Kronor.	Kronor.	afdrag af myntverkets vinst. Kronor.
1887 .....	.... 226,899	199,169	1,373,664
1888 .....	.... 236,570	182,569	1,319,682
1889 .....	..... 262,839	131,606	2,256,503
1890 .....	..... 265,703	136,412	2,221,325
1891.....	..... 265,519	132,831	4,720,179
1892 .....	..... 266,373	103,383	2,164,939
1893 .....	..... 260,759	223,196	2,427,376
1894 .....	..... 261,023	134,025	3,222,486
1895 .....	..... 275,577	236,696	4,669,531
1896.....	..... 292,922	110,756	3,550,012
1897 .....	..... 322,190	120,499	3,314,915

Sammandrag och summa af statsverkets inkomster.

	Afkastning af egendom.	Inkomst af verksamhet.	Direkta skatter.
	• Kronor.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	...... 4,846,184	15,865,114	9,885,491
1888 .....	...... 5,188,262	17,560,190	10,094,957
1889 .....	...... 5,435,246	16,573,529	10,400,444
1890 .....	...... 5,845,808	18,320,907	10,855,144
1891.....	......5,190,161	18,397,800	10,958,387
1892 .....	...... 5,634,079	19,285,003	10,996,682
1893 .....	...... 5,550,916	19,533,167	12,808,063
1894 .....	..... 6,090,496	21,795,279	15,568,771
1895 .....	...... 6,774,200	23,071,848	15,950,029
1896 .....	...... 6,758,289	24,520,792	11,979,816
1897 ....	......7,912,739	30,632,664	10,995,989

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Indirekta skatter.

Afgifter, som
icke äro skatter.

Summa

Kronor.

1887 ......... 47,498,962 1,799,732

4888 ......... 56,387,994 1,738,821

1889 ......... 61,241,153 2,650,948

1890 ......... 63,512,752 2,623,440

1891 ..... 58,225,188 5,118,529

1892 ......... 58,118,055 2,534,695

1893 ......... 59,047,883 2,911,331

1894 ......... 63,502,383 3,617,534

1895 ......... 68,086,268 5,181,804

1896 ......... 72,884,883 3,953,690

1897 ......... 79,207.023 3,757,604

79,895,483

90,970,224

96,301,320

101,158,051

97,890,060

96,568,514

99,851,360

110,574,463

119,064,148

120,097,470

132,506,017

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

- ilci t

Bilaga II.

Statsverkets utgifter 1887—1897.

Fortlöpande eller regelbundet återkommande utgifter.

1887.

Ordinarie staten:

utgifter................kronor 69,286,092

omföring till trosspassevolansfonden, Vadstena
krigsmanshuskassa och invalidhus fonden.

..............._»__330,895 kronor

Extra ordinarie staten:

utgifter................kronor 7,143,485

omföring till nya byggnader m. m. vid statens
jern vägstrafik.........._»__400,000 >,

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar...........kronor 500,000

enskilda verks och personers andelar i böter » 1,608 ,>

Riksgälds ver hets fond:

utgifter........kronor 1,196,530

anslag till ränta och amortering
........ » 11,803,446 kronor 12,999,978

fondens inkomster . ........... » 2,039,046 »

Kronor

69,616,987

7,543,485

501,608

10,960,932

88,623,012

1888.

Ordinarie staten:

utgifter................kronor 69,282,821

omföring till trosspassevolansfonden, Vad stena

krigsmanshuskassa och invalidhus fonden.

............... 330,895 » 69,613,716

Transport kronor 69,613,716

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Transport kronor 69,613,716

Extra ordinarie staten:

utgifter................kronor 6,185,599

omföring till nya byggnader m. m. . . . » 350,000 »’ 6,535,599

Utom hufvudtitlarna: ny rörlig materiel............ andelar i böter............. restitution af tillverkningsskatt för brän-vin ..................	kronor »	500,000 359 224,799 ,	725,158
Riksgäldsverkets fond: utgifter........kronor 980,979 ränta och amortering . . » 12,021,923 kronor inkomster................ »	13,002,902 1,969,879	11,033,023
		Kronor	87,907,496
1889.
Ordinarie staten: utgifter................ omföring till Vadstena krigsmanshuskassa och invalidhusfonden.........	kronor 70,054,826 304,375 kronor	70,359,201
Extra ordinarie staten: utgifter................ omföring till nya byggnader m. m. . . .	kronor »	6,569,372 300,000 ,	6,869,372
Utom hufvudtitlarna: ny rörlig materiel...........kronor andelar i böter............. » registrering af firma och prokura .... > restitution af tillverkningsskatt för brän-vin ...............". . »	500,000 96 15,867 366,779	882,742

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,000,836

ränta och amortering. . » 12,554,652 kronor 13,555,488

inkomster.....,......... » 2,210,171 » 11,345,317

Kronor 89,456,632

1890.

Ordinarie staten:

utgifter................kronor 71,458,741

omföring till Norrbottens häst)ägaresqva drons

fond, Vadstena krigsmansbuskassa

och invalidhusfonden........._»__316,368 kronor 71,775,109

Transport kronor 71,775,109

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Extra ordinarie staten:

utgifter ...............kronor

omföring till nya byggnader m. in..... »

Utom hufvudtitiarna:

ny rörlig materiel...........kronor

andel i böter.............. »

registrering af firma och prokura .... »

restitution af tillverkningsskatt för bränvin
.................. »

Transport kronor 71,775,109

7,027,031

500,000

1,000,000

7,993

435,179

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,028,261

ränta och amortering . . » 12,862,994

extra amortering af statsskulden
......._»__85,333 kronor 13,976,588

inkomster................ » 2,687,657

7,527,031

1,443,213

11,288,931

1891.

Kronor 92,034,284

Ordinarie staten:

utgifter........_........kronor 73,869,363

omföring till Vadstena krigsmanshuskassa

och invalidhusfonden.........j>___ 303,990 kronor 74,173,353

Extra ordinarie staten:

utgifter................kronor 8,240,105

nya byggnader m. m..........._»___ 800,000 » 9,040,105

Utom b ufvudtitlarna:

ny rörlig materiel............kronor 1,300,000

andel i böter.............. » 161

registrering af firma och prokura .... » 37,257

restitution af bränvinstillverkningsskatt . » 593,933 » 1931 351

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,051,940

ränta och amortering . . » 11,786,275

extra amortering .... j> 85,333 kronor 12,923,548

inkomster.........••••••• _»_2,409,775 » 10,513,773

Kronor 95,658,582

1892.

Ordinarie staten:

utgifter................kronor 73,724,044

omföring till Vadstena krigsmanshuskassa

och invalidhusfonden........._»_ 303,990 kronor 74,028,034

Transport kronor 74,028,034

Motioner i Första Kammaren, N:o 2,9.

Transport kronor

Extra ordinarie staten:

utgifter................kronor 8,399,916

nya byggnader m. ra........... » 450,000 >

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel............kronor 1,200,000

andel i böter.............. ? 128

registrering af firma och prokura .... »>. 12,406

restitution af bränvinstillverkningsafgift . j»__504,348

Riksgäldsverkets fond:
utgifter .........

ränta och amortering . .
extra amortering . . . .
inkomster.....

kronor 1,195,117
» 12,034,473

340,333 kronor 13,569,923
. ....... » 2,426,722

Kronor

1893.

Ordinarie staten:

utgifter.................kronor 76,436,693

omföring till Norrbottens hästjägaresqvadrons
fond, Vadstena krigsmanshuskassa

och invalidhusfonden.........__336,000 kronor

Extra ordinarie staten:

iitgifter................kronor 10,047,560

nya byggnader m. m........... _470,000 $

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel...........kronor 1,200,000

andel i böter.............. » 8

registrering af firma och prokura .... » 18,336

restitution af bränvinstillverkningsskatt . » 534,549

anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
samt betäckning af minskning
i vissa inkomster........_»_609,000

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,117,557

ränta och amortering . . » 12,564,190

extra amortering .... _»__85,333 kronor 13,767,080

inkomster................ » 2,547,410 »

74,028,034

8,849,916

1,716,882

11,143,201

95,738,033

76,772,693

10,517,560

2,361,893

11,219,670

Kronor 100,871,796

1894.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Ordinarie staten:

utgifter.................kronor 79,296,075

omföring till Norrbottens häst] ägaresqvadrons
fond, Vadstena krigsmanshuskassa

och invalidhusfonden......... » 322,277 kronor 79,618,352

Extra ordinarie staten:

utgifter.................kronor 8,381,089

nya byggnader m. m........... » 430,000

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel............kronor 500,000

andel i böter.............. » 68

registrering af firma och prokura .... » 13,378

restitution af bränvinstillverkningsskatt . » 606,960

8,811,089

1,120,406

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,103,450

ränta och amortering . . » 12,804,960

extra amortering .... _»_85,333 kronor 13,993,743

inkomster................ » 2,670,953 » 11,322,790

Kronor 100,872,637

1895.

Ordinarie staten:

utgifter................kronor 82,583,384

omföring till Vadstena krigsmanshuskassa
och invalidhusfonden......... » 303,990 kronor 82 887,374

Extra ordinarie staten:

utgifter................kronor 7,294,342

nya byggnader m. m........... > 220,000 , 7,514,342

Utom hufvudtitlarna:

registrering af firma och prokura .... kronor 15,564

restitution af bränvinstillverkningsskatt . » 710,025 » 725,589

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,545,878

ränta och amortering . . > 12,756,143

extra amortering .... » 85,333 kronor 14,387,354

inkomster................ > 2,893,078 » 11,494,276

Kronor 102,621,581

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Håft. 5

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

1896.

Ordinarie staten:

utgifter........_........

omföring till Vadstena krigsmanshuskassa
och invalidhusfonden.........

Extra ordinarie staten:

utgifter................

nya byggnader m. m...........

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel............

registrering af firma och prokura . . . .
restitution af bränvinstillverkningsskatt .

kronor 83,861,158

303,990 kronor 84,165,148

kronor	8,660,368
»	375,000	9,035,368
kronor	850,000
»	14,483
	744,617	1,609,100

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,491,788

ränta och amortering . . > 12,463,370

extra amortering .... _»_85,333 kronor 14,040,491

inkomster................ > 3,984,632 » 10,055,859

Kronor 104,865,475

1897.

Ordinarie staten:

utgifter.................kronor 87,938,519

omföring till Vadstena krigsmanshuskassa

och invalidhusfonden........._»_303,990 kronor 88,242,509

Extra ordinarie staten:

utgifter . . . . •...........kronor 13,654,651

nya byggnader m. m..........._»_195,000 » 13,849,651

Utom hufvudtitlarna:

ny rörlig materiel...........kronor 2,000,000

registrering......... » 17,846

restitution af bränvinstillverkningsskatt . » 919,989 » 2,937,835

Riksgäldsverkets fond:

utgifter........kronor 1,050,361

ränta och amortering . . » 12,486,431

extra amortering .... _»_85,333 kronor 13,622,125

inkomster................ » 2,947,504 » 10,674,621

Kronor 115,704,616

Motioner i Första Kammaren, N:o 29. 35

Tillfälliga utgifter och afsättningar till fonder.

1887.

Ersättning af kostnader för rustningar af flottans fartyg m. m.

för neutralitetens upprätthållande..............kronor 376,000

Påbörjande af stambanan Sollefteå—Skorped—Yännäs..... » 500,000

Afsättning till fonden för nytt riksdagshus.......... » 900,000

Afsättning till inlösen af skattefräl seräntor.......... » 800,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond...... ■ » 237,000

Kronor 2,813,000

1888.

Fortsättande af arbetena å stambanan norr om

Sollefteå . . . . •.............kronor 500,000

Anskaffande af rörlig materiel för de norrländska

Lån för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka » 30,000

Afsättning till fonden för nytt riksdagshus... » 200,000

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor. . . » 1,000,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond » 473,300

Kronor 2,453,300

1889.

Fortsättning af stambanan genom öfre Norrland........kronor 2,000,000

Lån för tomtreglering i Luleå stad......... » 100,000

Afsättning till byggnadsfonden för nytt riksdags- och riksbankshus » 250,000

Afsättning till liuösen af skattefrälseräntor...... » 1,000,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond...... » 614,000

Kronor 3,964,000

1890.

Fortsättning af stambanan norr om Sollefteå.........kronor 1,400,000

Afsättning till fonden för riksdags- och riksbankshus..... » 250,000

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor........ . . » 100,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond...... . » 86,200

Kronor 1,836,200

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

1891.

Fortsättning af stambanan till Vännäs och anskaffande af rörlig
materiel till bansträckan Anundsjö—Vännäs samt till påbörjande
af banan norr om Vännäs...............kronor 4,665,000

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus . » 250,000

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor.......... » 170,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond....... » 691,200

Afsättning till åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och

sjukkassors bildande.................... » 100,000

Kronor 5,876,200

1892.

Fortsättning af stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå (Boden)......kronor 4,000,000

Anläggning af bibana från Mellansel till Örnsköldsvik
och dess utrustning med trafik materiel.

................. > 823,000 kronor 4,823,000

Inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande .... » 50,000

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus . . » 250,000

''{''ill förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond....... » 654,300

Åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande -

100,000

Kronor 5,877,300

1893.

Fortsättning af stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver Luleå

(Boden).......................kronor 4,000,000

Inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande..... » 50,000

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering .... » 40,000

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus . » 250,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond...... . » 227,700

Åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande.......................... » 100,000

Kronor 4,667,700

1894.

Arbeten å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden)..........................kronor 700,000

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus . » 250,000

Åtgärder för arbetares olycksfallförsäkring och sjukkassors

bildande.....................• . . . . » 100,000

Kronor 1,050,000

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

1895.

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- ock riksbankshus . kronor 250,000
Åtgärder för arbetares olycksfallförsäkring ock sjukkassors

bildande.......................... » 100,000

Kronor 350,000

1896.

Afsättning för försäkring för beredande af pension vid varaktig

oförmåga till arbete....................kronor 1,400,000

Kronor 1,400,000

1897.

Bestridande af kostnader för kompletteringsarbeten å Vestkust -

banan...........................kronor 700,000

Lån för tomtreglering i Mariestad.............. » 150,000

Lån till läroverksbyggnad i Östersund..........• . » 15,000

Afsättning till arbetareförsäkringsfonden........... » 1,400,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond....... » 800,100

Kronor 3,065,100

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Bilaga III.

Tullmedel.

1. Lefvande djur.

1887:

Samtliga tullfria.

Från 1 juli 1888:

Föl under ett år fria; hästar utom föl under 1 år per styck 50
kronor; nötkreatur per styck 10 kronor; får per styck 1
krona; svin per kilogram 15 öre.

Införsel af lefvande djur:

	Värde. Tullbeskattning.
	Kronor.	Kronor.
1887 .	..... 994,621	_
1888 .	..... 947,974	27,032
1889 .	..... 1,243,983	59,713
1890 .	..... 1,601,474	102,194
1891 .	..... 946,408	63,064
1892 .	..... 702,554	42,767
1893 .	..... 590,968	35,467
1894 .	..... 804,913	37,664
1895 .	..... 928,854	39,896
1896 .	..... 1,147,245	49,861
1897 .	.....1,010,508	56,334
	2. Matvaror af djur.

Kött:

1887:

Fritt.

Från 1 juli 1888:

Kött af fågel per kilogram 20 öre; andra slag per kilogram 7 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af kött:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	........ 1,356,479	1,280,831	—
1888	........ 1,691,858	1,283,408	75,410
1889	........1,615,844	1,828,853	128,913
1890	........ 1,188,839	769,293	98,636
1891	........ 1,259,821	809,648	103,739
1892	........ 796,754	593,374	67,033
1893	........ 674,572	501,517	56,337
1894	........ 766,423	451,751	67,062
1895	........ 902,420	529,657	78,168
1896	........ 816.537	481.284	73,363
1897	........ 958,210	584,183	93,240

Fläsk:

1887:

Fritt.

Från 1 juli 1888:

Fläsk, rökt per kilogram 25 öre, andra slag per kilogram 20 öre.

Från 26 juni 1892:

Fläsk, andra slag per kilogram 10 öre.

Från 1 januari 1897:

Fläsk, rökt per	kilogram 30 öre,	andra slag	per kilogram
Införsel af fläsk:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	. . 8,032,025	5,060,176
1888 .....	. . 5.447,631	4.884,511	18,741
1889 .....	. . 4,798,345	3,120,103	958,163
1890 .....	. . 8,219,833	5,097,889	1,636,851
1891.....	. . 6,338.136	3,805,076	1,262,309
1892 .....	. . 7,320,709	6,295,734	1,028,788
1893 .....	. . 3,660,809	3,478,080	363,849
1894 .....		4,455,167	601,229
1895 .....	. . 6.119,703	3,856,421	611,208
1896 .....	. . 12,288,429	5.408,326	1,226 771
1897 .....	. . 4,351,729 ''	2,220,251	865,863

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Ost:

1 januari 1887:

Ost per kilogram 7 öre.

Från 15 juli 1887:

Ost per kilogram 20 öre.

Införsel af ost:

Qvantitet. Värde.

Kilogram. Kronor.

1887 .......... 223.397 252,439

1888 .......... 214,872 214,872

1889 .......... 216,850 216,850

1890 .......... 195,036 195,036

1891 .......... 167,813 184,594

1892 .......... 191,442 181,870

1893 .......... 271,557 285,135

1894 .......... 236,229 248,040

1895 .......... 210,493 221,018

1896 .......... 244,132 256,339

1897 .......... 365,316 584,506

Smör:

1887:

Smör fritt.	•
Från 1 juli 1888:
Smör per kilogram 20 öre.
Införsel af smör:
	Qvantitet.	Värde.
	Kilogram.	Kronor.
1887 .......	. 2,918,865	3,502,638
1888 .......	. 2,371,353	2,845,624
1889 .......	. 1,708,175	2,220,628
1890 .......	. 1,766,454	2,384,713
1891.......	. 1,134,370	1,758,274
1892 .......	. 833,586	1,333,738
1893 .......	. 785,371	1,138,788
1894 .......	785,008	1,059,761
1895 .......	. 713,693	963,486
1896 • ......	. 854,523	1,025,428
1897 .......	770,433	1,101,719

Tullbeskattning.

Kronor.

24,674

34,416

38,798

33,249

31,216

29,903

38,335

35,378

38,587

42,208

55.267

Tullbeskattning.

Kronor.

232,380

340,535

349,484

218,488

157,999

152,098

154,118

135,899

158,617

132,296

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Margarin:

1887:

Margarin fri.

Från 1 juli 1888: Margarin per kilogram 20 öre, Införsel af margarin: Qvantitet. Kilogram.	Värde. Kronor.	Tullbeskattning. Kronor.
1887 ........	523,659	471,293	—
1888 ........	471,192	329,834	3,219
1889 ........	595,083	446,290	7,545
1890 ........	597.223	477,778	18,075
1891........	723,318	650,936	18,500
1892 ........	714,185	642,767	534
1893 ........	656,056	590,450	321
1894 ........	861,355	775,220	136
1895 ........	1,004,636	803,709	2,550
1896 ........	1.443,219	1,298,897	105
1897 ........	1,776,556	1,154,761	142,831

Konserver:

1887:

Sardiner i olja per kilogram 20 öre; andra slag per kilogram
30 öre.

Från 1 januari 1890:

Kött af nötboskap eller får per kilogram 12 öre.

Från 21 juni 1892:

Kött, andra slag per kilogram 50 öre.

Införsel af konserver:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. . 244,815	586,127	63,244
1888 .......	. . 325,515	779,127	80,606
1889 .......	. . 349,677	833,973	85,607
1890 .......	. . 551,960	992,964	113.916
1891.......	. . 629,678	1,097,014	128,863
1892 .......	. . 684,657	1,055,622	159,314
1893 .......	. . 590,375	879,819	162,291
1894 .......	. . 645,144	1,090,236	190,555
1895 .......	. . 736,151	1,295,870	218,920
1896 .......	. . 888,753	1,289,009	239,023
1897 .......	. . 975,705	1,475,917	290,790
till Riksd. Prof. 1899.	1 Sami. 2 Afd.	1 Band. .	12 Höft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Diverse matvaror af djur:

1887:

Fisk, saltad, anjovis m. m. per kilogram 20 öre; alla andra slag
fria; Kaviar per kilogram 1 kr. 80 öre.

Musslor, friska per kilogram 5 öre; insyltade per kilogram 15 öre;
korf per kilogram 25 öre.

Från 1 juli 1888:

Kaviar per kilogram 2 kr. 50 öre; Musslor, friska per kilogram
10 öre; kräftstjertar per kilogram 7 öre; korf per kilogram
50 öre.

Från 21 juni 1892:

Fisk, saltad, anjovis, sardeller och thonfisk per kilogram 50 öre;
Musslor friska fria; Ostron pr kilogram 15 öre; Kräftstjertar
per kilogram 20 öre.

Införsel af diverse	matvaror af djur:
	Värde.	Tullbeskattning.
	Kronor.	Kronor.
1887 .	..... 518,773	22,210
1888 .	..... 406,894	24,863
1889 .	..... 1,190,641	29,159
1890 .	..... 1,066,809	34,520
1891 .	..... 806,191	32,158
1892 .	..... 1,051,299	36,567
1893 .	. • . . . 578,798	38,592
1894 .	..... 693,052	44,167
1895 .	..... 834.609	51,563
1896 .	..... 681,821	57,662
1897 .	..... 651,237	60,035

3. Spanmål och produkter deraf.

Spanmål, omalen.

1 januari 1887:

Alla slag fria.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 15 juli 1887:

Majs per 100 kilogram 2 kronor.

Från 14 februari 1888:

Råg, hvete, korn, majs, ärter och åkerbönor, bönor, bohvete,
linser och ej specificerade slag per 100 kilogram 2 kronor
50 öre; hafre och vicker per 100 kilogram 1 krona; malt
per 100 kilogram 3 kronor.

Från 26 mars 1892:

Råg och hvete per 100 kilogram 1 krona 25 öre.

Från 21 juni 1892:

Korn, majs, ärter och bönor samt ej specificerade slag per 100
kilogram 1 krona 25 öre; hafre och vicker fria; malt per
100 kilogram 1 krona 50 öre.

Från 7 januari 1895:

Råg, hvete, korn, ärter och bönor, majs, bohvete samt ej specificerade
slag per 100 kilogram 3 kronor 15 öre; malt per

100 kilogram 4 kronor.

Från 4 april 1895:

Råg, hvete, korn, ärter och bönor, majs, bohvete samt ej specificerade
slag per 100 kilogram 3 kronor 70 öre; malt per

100 kilogram 5 kronor.

Införsel af spanmål, omalen:

1887 . . . .	Qvantitet. Kilogram. . . . 206,218,530	Värde. Kronor. 19,064,329	Tullbeskattning. Kronor. 1.503
1888 . . . .	. . . 187,139,483	20,751,283	4,160,922
1889 . . . .	. . . 205,358,082	21.691,365	5,067,137
1890 . . . .	. . . 203,425,779	23,048,560	5,001,661
1891 . . . .	. . . 176,547,159	27,266,448	4,377,684
1892 . . . .	. . . 226,559,870	30,305,337	3,097,120
1893 . . . .	. . . 221,465,573	24,900,343	2,749,649
1894 . . . .	. . . 323,244,844	28,862,992	4,006,469
1895 . . . .	. . . 241,797,750	21,421,349	7,994,611
1896 . . . .	. . . 225,836,049	22,206,322	8,151,456
1897 . . . .	. . . 194,670,283	21,551,636	6,705,529

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Spanmdl, malen till mjöl och gryn.

1887:

Spannmål, malen, alla slag fria.

Från 14 februari 1888: . .-i.-jvr

Mjöl alla slag per 100 kilogram 4 kronor 30 öre; gryn per 100
kilogram 4 kronor 30 öre.

Från 26 mars 1892:

Mjöl, alla slag per 100 kilogram 2 kronor 50 öre; gryn per 100
kilogram 2 kronor 50 öre.

Från 7 januari 1895:

Mjöl, alla slag per 100 kilogram 6 kronor 50 öre; gryn per 100
kilogram 6 kronor 50 öre.

Införsel af mjöl:		T.-i ; IT t <
	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	73,726,988	10,554,076
1888 ........	38,556,024’	6,498,251	931,194
1889 .......	37,228,202	5,591,434	1,583,968
1890 .......	29,131,693	4,615,960	1,232,786
1891 - • ....	26,231,915	5,160,580	1,084,913
1892 .......	35,602,801	6,412,204	897,573
1893 .......	51,589,607	7,698,703	1,280,756
1894 .......	62,473,141	7.767,106	1.552,950
1895 .......	17,006,999	1,996,857	947,876
1896 • ......	20,230,778	2,567,434	1,255,896
1897 .......	12,458,897	1,679,565	753,799
Införsel af gryn:
	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. . . 89,957	17,710	--.
1888 .......	. . . 89,972	19,662	2,870
1889 .......	. . . 191,685	46,507	8,212
1890 .......	. . . 291,214	71,315	12,498
1891.......	. . . 351,076	86,502	15,041
1892 .......	. . . 416,264	100,869	11,089
1893 .......	. . . 468,181	114,278	11,657
1894 .......	. . . 622,556	153,173	15,517
1895 .......	. . . 727,801	148,855	46,096
1896 .....	. . . 668,511	149.494	42,510
1897 .......	. . . 1.174.012	252,730	75,234

Motioner i Första Kammaren, AT:o 29.

Andra fabrikat af spanmål.

1887:

Bröd, finare, småbröd in. m. per kilogram 15 öre; andra slag
fritt; jäst, alla slag fri; kli, alla slag fritt; stärkelse af hvete
m. m. per kilogram 10 öre.

Från 14 februari 1888:

Kli per 100 kilogram 30 öre.

Från 1 juli 1888:

Bröd, finare, småbröd in. m. per kilogram 30 öre; andra slag
per kilogram 4,3 öre; jäst per kilogram 20 öre; stärkelse
per kilogram 17 öre.

Från 21 juni 1892:

Bröd, andra slag per kilogram 2,5 öre; kli fritt.

Från 4 april 1895:

Bröd, andra slag per kilogram 6,5 öre.

Från 1 januari 1896:

Stärkelse per kilogram 20 öre; jäst per kilogram 25 öre.

Från 1 januari 1897:

Jäst per kilogram 20 öre.

Införsel af bröd, jäst, kli och stärkelse:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	.... 10,449,727	1,035,265	58,134
1888 ....	.... 8,122,410	1,002,988	112,213
1889 ....	.... 17,202,588	1,969,363	141,759
1890 ....	..... 32,958,701	2,566,666	199,648
1891 ....	.... 6,195,921	644,083	87,021
1892 ....	. . . 18,266,044	1,349.713	83,292
1893 . . .	.... 20,811.541	1,578,433	54,422
1894 ....	.... 43,351,235	2,869,469	49,952
1895 ....	.... 40,697,111	2,717,151	66,483
1896 ....	.... 45,502,658	3,361,743	43,907
1897 ....	.... 73,868,802	6,074,685	53,545

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

4. Kolonialvaror.

Ris och sago m. in.

1887:

Ris, oskalad fri; gryn, ris-, fria; andra slag fria.

Från 1 juli 1888:

Ris, oskalad, per 100 kilogram 2 kronor 50 öre; risgryn och rismjöl
per 100 kilogram 4 kronor 30 öre; andra slag per kilogram
17 öre.

Från 21 juni 1892:

Ris, oskalad, per 100 kilogram 1 krona 25 öre; risgryn och rismjöl
per 100 kilogram 2 kronor 50 öre. ,

Från 4 april 1895:

Ris, oskalad, per 100 kilogram 3 kronor 70 öre; risgryn och rismjöl
per 100 kilogram 6 kronor 50 öre.

Från 1 januari 1896:

Gryn, andra slag, per kilogram 20 öre,;

Införsel af ris,	sago m. m.:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	..... 8,391,967	1,846,592
1888 . . .	..... 10,685,881	3,028,872	45,972
1889 . . .	..... 5,443,591	1,317,198	255,274
1890 . . .	..... 7,103,662	1,768,153	313,802
1891 . . .	..... 9,026,087	2,339,993	406,153
1892 . . .	..... 9,446,345	2,331,094	288,469
1893 . . .	..... 9,399,889	2,132,515	249,529
1894 . . :	..... 9,161,550	2,095,398	240,676
1895 . . .	..... 12,102,683	2,192,757	372,544
1896 . . .	..... 5,202,402	896,083	350,279
1897 . . . .	..... 8,689.488	1,649,281	579,824

Kaffe.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

1887:

Kaffe per kilogram 26 öre; kaffe brändt och kaffesurrogat per
kilogram 36 öre.

Från 1 januari 1889:

Kaffe per kilogram 12 öre; kaffe brändt och kaffesurrogat per
kilogram 20 öre.

Införsel af kaffe:

	Qvantitet.	Värde.	Tallbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 . . . .	. . . 11,542,052	18,698,124	3,000,896
1888 . . . .	. . . 12,312,007	19,945,451	3,201,086
1889 . . . .	. . . 17,336,015	29,991,306	2,080,315
1890 . . . .	. . . 14,856,946	20,502,585	1,782,827
1891 . . . .	. . . 16,056,323	26,171,806	1,926,755
1892 . . . .	. . . 15,844,786	25,034,762	1,901,355
1893 . . . .	. . . 16,371,190	27,012,464	1,964,534
1894 . . . .	. . . 17,087,911	26,998,899	2,050,540
1895 . . . .	. . . 18,067,617	27,101,426	2,168,107
1896 . . . .	. . . 19,675,391	26,758,532	2,361,040
1897 . . . .	. . . 25,560,331	26,838,348	3,067,234

Införsel	af kaffe brändt och kaffesurrogat	:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	........... 221,488	88,595	4,732
1888	........... 238,960	95,584	2,927
1889	...........315,279	126,112	9,276
1890		90,675	9,125
1891	........... 29,420	11,768	5,833
1892	...........71,206	28,482	14,218
1893	...........91,017	36,407	18,203
1894	........... 82,332	41,166	16,466
1895 ,	...........36,184	18,092	7,232
1896 .	........... 60,337	30,169	12,067
1897 .	........... 139,440	69,720	27,888

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Te.

1887:

Te per kilogram 80 öre.

Från 1 januari 1889:

Te per kilogram 50 öre.

Införsel af te:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ......	..... 87,489	.. 279,965	69,991
1888 ......	..... 92,483	272,825	73,986
1889......	..... 123,370	400,953	61,685
1890 ......	.....117,448	381,706	58,722
1891......	.....128,153	320,383	64,075
1892 ......	..... 136,207	340,518	68,103
1893 ......	..... 149,425	373,563	74,713
1894 ......	..... 158,888	476,664	79,444
1895- .....	.....168,315	403,956	84,157
1896 ......	.....165,615	405,757	82,808
1897 ......	..... 188,871	462,734	94,436

Kakao och chokolad.

1887:

Kakao per kilogram 30 öre; kakaoskal per kilogram 10 öre
chokolad per kilogram 50 öre.

Från 1 januari 1892:

Kakaobönor och skal per kilogram 5 öre.

Från 21 juni 1892:

Kakao malen eller rifven per kilogram 30 öre.

Införsel af kakao, kakaoböner och skal:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	.....112,120	201,779	33,630
1888 .....	..... 155,862	233,585	46,717
1889 .....	..... 196,244	294,328	52,866
1890 . . . ; .	..... 197,785	296,637	59,327
1891.....	..... 203,403	305,087	61,017
1892 .....	..... 380,949	438,091	19,047
1893 .....	..... 361,578	488,124	18,079
1894 .....	..... 404,765	505,956	20,238
1895 .....	.....415,218	519,023	20,761
1896 .....	..... 367,517	459,396	18,376
1897 .....	..... 480,863	649,165	24,043

Motioner i Första K

ammaren,

A’:o 29.

Införsel af kakao malen och rifven.

Qvantitet. Värde. Tnllbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1892 .......... 17,599 26,399 5,280

1893 .......... 17,735 26,603 5,321

1894 .......... 19,067 40,041 5,720

1895 .......... 20,222 42,466 6,067

1896 .......... 28,588 60,035 8,576

1897 .......... 33,342 73,352 10,003

Införsel af chokolad:

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1887 .......... 50,322 150,966 25,126

1888 .......... 64,383 193,149 32,119

1889 .......... 60,589 181,769 30,251

1890 .......... 69,421 208,263 34,357

1891 .......... 68,532 205,596 34,196

1892 .......... 31,274 111,822 18,428

1893 .......... 19,847 59,541 9,827

1894 .......... 24,156 60,390 11,987

1895 .......... 27,092 67,730 12,302

1896 .......... 33,078 82,695 14,592

1897 .......... 32,394 80,985 15,298

Socker.

1887:

Socker raffineradt, per kilogram 33 öre; oraffineradt till färgen
icke mörkare än n:o 18 holk standard per kilogram 33 öre;
mörkare per kilogram 23,5 öre.

I nförsel	af raffineradt socker:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattn
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	......... 11,198,852	4,143,575	3,695,566
1888	......... 9,270,894	3,708,358	3,059,361
1889	......... 11,408,103	4,791,403	3,764,661
1890	......... 11,504,642	4,256,717	3,796,460
1891	......... 8,068,664	2,824,032	2,662,571
1892	......... 6,703,449	2,480,276	2,211,865
1893	......... 4,622,403	1,710,289	1,524,258
1894	......... 4,196,044	1,258,813	1,383,373
1895	......... 1,447,482	390,820	476,342
1896	......... 826,137	247,841	271,117
1897	......... 237,097	61,645	76,891
h. till Kikna. Prat. 1899. 1 Sami 2 Afd.	1 Band.	12 ljuft.

Motioner i Forsta Kammaren, AT:o 29.

Införsel af oraffineradt socker, icke mörkare än n:o 18 holk standard

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	.......... 29,975	8,093	9,891
1888''	..........17,687	5,129	5,837
1889	.......... 8,572	2,572	2,828
1890	.......... 34,259	11,305	11,305
1891	.......... 1,913	1,052	630
1892	.......... 2,815	929	929
1893	.......... 6,539	2,158	2,158
1894	.......... 5,393	1,780	1,780
1895	.......... 275	66	91
1896	.......... 623	168	206
1897	.......... 742	171	242
örsel	af oraffineradt. socker, mörkare än n:o 18	holk standard

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	.... 28,852,331	9,088,485	6,780,297
1888 .....	.... 29,124,925	9,756,850	6,844,357
1889 .....	.... 29,070,228	10,319,931	6,831,504
1890 • . . . .	.... 29,933,705	9,728,454	7,034,420
1891.....	.... 23,640,421	6,737,520	5,555,499
1892 .....	.... 24,445,630	6,967,005	5,744,723
1893 .....	.... 26,576,151	7,839,965	6,245,395
1894 .....	.... 17,096,992	4,274,248	4,017,793
1895 .....	.... 3,039,754	668,746	714,342
1896 .....	.... 3,996,361	990,090	939,145
1897 .....	.... 653,291	137,191	153,558

Sirap.

1887:
Sirap per kilogram	10 öre.
Införsel af sirap:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. . . 7,600,203	1,520,041	760,019
1888 .......	. . . 8,571,798	1,971,514	857,175
1889 .......	. . . 10,577,494	2,538,599	1,057,746
1890 .......	. . . 10,587,871	2,329,332	1,058,783
1891.......	. . . 10,228,236	2,045,647	1,022,809

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

1802

1808

1804

1895

1896

1897

Qvantitet.

Kilogram.

Värde. Tnllbeskattning.
Kronor. Kronor.

11,001,295

11,774,547

12,253,315

13,283,975

13,882,463

13,994,695

2,200,259

2,119,418

2,205,597

2,391,116

2,637,668

2,658,992

1,100,113

1,177,350

1,225,210

1,328,269

1,388,066

1,399,323

Honing och stärkelsesocker.

Honing var före 1891 upptagen bland matvaror af djur, och stärkelsesocker
tullbehandlades till den 21 juni 1892 såsom socker oraffineradt,
mörkare än n:o 18 holk standard.

1887:

Honing per kilogram 10 öre; stärkelsesocker per kilogram 23,5.
Införsel af honing och från 21 juni 1892 af stärkelsesocker:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 8,553	8,553	855
1888 .....	..... 16,089	16,089	1,609
1880 .....	..... 12,421	12,421	1,242
1800 .....	..... 16,862	16,862	1,686
1891.....	..... 11,279	11,279	1,128
1892 .....	..... 28,459	15,666	5,148
1803 .....	..... 91,410	34,094	19,458
1804 .....	..... 80,781	30,208	16,898
1895 .....	.....139,107	40,204	31,555
1806 .....	..... 89,287	31,651	19,044
1807 .....	..... 95,391	32,606	20,598

Tobak.

1887:

Tobak, oarbetad, blad och stjelk per kilogram 1 krona; cigarrer
och cigarretter per kilogram 3 kronor; tobak, arbetad, andra
slag, per kilogram 1 krona 20 öre.

Motioner i Företa Kammaren, N:o 20.

Från 1 juli 1888:

Cigarrer per kilogram 4 kronor.

Införsel af oarbetad tobak:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 3,361,080	8,402,700	3,361,069
1888 .....	..... 3,497,356	8,743,390	3,497,334
188!).....	..... 3,441,581	8,603,953	3,441.581
1890 .....	..... 3,444,641	8,611,603	3,444,641
1891.....	.....3,415,965	7,173,527	3,415,965
1892 . . . .	..... 3,339,709	7,013,389	3,339,709
1898.....	..... 3,369,046	7,074,997	3.369,046
1894 .....	..... 3,450,630	7,246,323	3,450,629
1895 .....	..... 3,438,912	7,221,715	3,438,912
1898.....	..... 3,441,388	7,226,915	3,441,388
1897 .....	.....3,717,447	6,691,405	3,717,447

Införsel af cigarrer och cigarretter:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 79,892	559,244	239,676
1888 .....	..... 77,892	467,352 ''	266,063
1889 .....	..... 72,097	432,582	288,388
1890 .....	.....75,186	451,116	300,744
1891.....	.....82,516	825,160	330,064
1892 .....	• . . . . 77,064	770.640	308,256
1893 .....	..... 77,481	774,810	309,924
1894 .....	..... 88,344	883,440	353,376
1895 .....	.....92,126	921,260	368,504
1896 .....	.....116,309	1,163,090	465,236
1897 .....	..... 130,060	1,300,600	520,240
örsel af tobak,	arbetad, andra slag:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	......35,812	107,436	42,446
1888 .....	......27,517	82,551	32,653
1889 .....	...... 26,646	79,938	31,856
1890 .....	...... 22,658	67,974	27,067
1891 • . . . .	......21,558	64,674	25,840
1892 .....	...... 22,091	66,273	26,438
1893 .....	......21,546	64,638	25.822
1894 .....	...... 24,067	72,201	28,862
1895 .....	...... 25,365	76,095	30,422
1896 .....	...... 25,458	76,374	30,547
1897 .....	...... 26,300	78,927	31,570

Motioner i Första Kammaren, N:o 2!).

Idor, tropiska.

1887:

Ingefära, torr, per kilogram 25 öre; kanel, kanelknopp och cassia
lignea per kilogram 85 öre; kardemummor per kilogram 1
krona 20 öre; muskott, torr och muskottblomma per kilogram
1 krona 20 öre; nejlikor per kilogram 50 öre; peppar
alla slag per kilogram 30 öre; vanilj per kilogram 13 kronor;
nejlikestjelkar fria.

Från 21 juni 1892:

Kanel, kanelknopp och cassia lignea per kilogram 00 öre; kardemummor
per kilogram 2 kronor; muskott och muskottblomma
per kilogram 2 kronor; nejlikor och nejlikestjelk per kilogram
25 öre; peppar, alla slag per kilogram 25 öre; vanilj
och vanilin per kilogram 6 kronor.

Införsel af kryddor, tropiska:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 482,970	766,696	241,142
1888 .....	..... 539,499	906,395	270,796
1889.....	..... 545,119	888,804	267,437
1890 .....	..... 568,547	913,586	285,309
1891.....	..... 534,799	665,091	272,051
1892 .....	..... 575,371	684,993	261,505
1893 .....	..... 569,347	643,230	249,467
1894 .....	..... 633,789	792,583	287,727
1895 .....	..... 640,574	793,821	290,004
1896 .....	..... 645,111	776,293	281,240
1897 .....	..... 704,673	821,779	301,835

5. Frukter och trädgårdsväxter m. m.

1887:

Anis per kilogram 25 öre; fenkol per kilogram 25 öre; kapris
per kilogram 50 öre; koriander per kilogram 25 öre; lagerblad
och lagerbär per kilogram 12 öre; kummin per kilogram
40 öre; saffran per kilogram 5 kronor; senap, ornalen
per kilogram 7 öre; malen eller preparerad per kilogram 30
öre; soja och såser per kilogram 50 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Apelsiner per kilogram 10 öre; citroner per kilogram 10 öre;
pomeranser per kilogram 25 öre; dadlar per kilogram 50 öre;
oliver per kilogram 25 öre; vindrufvor per kilogram 10 öre;
plommon, torkade per kilogram 30 öre; korinter per kilogram
25 öre; fikon per kilogram 25 öre; russin per kilogram
14 öre; pomeransknoppar m. in. per kilogram 25 öre; citronskal,
torra per kilogram 25 öre; tamarinder per kilogram 10
öre; mandel per kilogram 35 öre; kokosnötter per styck 10
öre; hasselnötter in. fl. per kilogram 25 öre; kastanier per
kilogram 15 öre; frukter och bär, friska per kilogram 10
öre, inlagda i bränvin eller ättika per kilogram 30 öre, torkade
eller saltade per kilogram 25 öre; konfityrer per kilogram
47 öre.

Bönor, potatis och rötter, ätbara, fria; svampar, ätbara, per kilogram
30 öre; cikoriarot per kilogram 5 öre.

Enbär, lakritzrot, mjöl, ej specificeradt, russinstjelkar, vindrufvor
och ekollon fria; humle per kilogram 10 öre; lakritz per
kilogram 12 öre.

Från 14 februari 1888:

Mjöl af arrowrot in. in. per 100 kilogram 4 kronor 30 öre.

Från 1 juli 1888:

Kastanier per kilogram 25 öre; plommon, torkade, per kilogram
50 öre; potatis per 100 kilogram 50 öre.

Från 21 juni 1892:

Kummin per kilogram 10 öre; saffran per kilogram 6 kronor;
senap, omalen per kilogram 10 öre; preparerad per kilogram
50 öre; frukter, inlagda i bränvin eller ättika, per kilogram
50 öre; konfityrer per kilogram 50 öre; nötkärnor per
kilogram 35 öre; oliver per kilogram 50 öre; plommon, torkade,
per kilogram 25 öre; russin per kilogram 15 öre; vindrufvor
per kilogram 50 öre; pomeranser per kilogram 20
öre; pofatis fri; svampar, ätbara, per kilogram 50 öre; citronsyra
fri; mjöl af arrowrot per 100 kilogram 2 kronor 50
öre; vinstenssyra eller vinsyra fri.

Från 4 april 1895:

Mjöl af arrowrot in. in. per 100 kilogram (i kronor 50 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 1 januari 1896:

Korinter per kilogram 15 öre; pomeranser per kilogram 10 öre.

Införsel af frukter och trädgårdsväxter m. in.

1887 .....• . .	Värde. Kronor. 3,852,269	Tullbeskattning. Kronor. 741,188
1888 ........	3,865,737	948,141
1889 ........	3,958,963	1,068,511
1890 ........	5,201,892	1,118,264
1891........	4,682,531	1,110,135
1892 ........	4,874,198	990,269
1893 ........	4,783,156	1,036,014
1894 ........	5,354,710	1,225,898
1895 ........	5,227,724	1,228,635
1896 ........	5,337,173	1,309,153
1897 . . • .....	6,031,547	1,439,152

6. Spirituösa och andra dryckesvaror.

Bränvin och sprit pa fat, af säd, potatis eller andra jordfrukter:

1887:

per liter af 50 procent alkoholhalt 60 öre.

från 1 juli 1888:

per liter af 50 procent alkoholhalt 75 öre.

1887—1891 sammanfördes i kommerskollegii berättelser beloppen
af till förädling och till konsumtion infördt bränvin, hvarför
tullinkomsten ej blef beräknad. Omdöme om dess belopp
måste då sökas genom jemförelse af utförd och införd
bränvin sq vantitet.

Införsel af bränvin af säd m. in. Utförsel af bränvin af säd in. in.:

Liter å 50 procent Liter å 50 procent
alkohol. alkohol.

1887 ...... 59,658,755 38,372,244

1888 ...... 31,173,635 24,621,508

1889 ...... 19,178,117 18,494,784

1890 ...... 22,785,725 „ 31,848,191

1891 ...... 15,455,265 15,145,927

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel till konsumtion	af	bränvin af Qvantitet. Liter.	säd m. in.: Värde. Tullbeskattning. Kronor. Kronor.
1892 .........		220,101	220,101	165,072
1893 .........		244,889	244,889	183,667
1894 .........		293,218	293,218	219,914
1895 .........		295,654	295,654	221,941
1896 .........		332,429	332,429	249,322
1897 .........		388,246	388,246	291,185
Bränvin och sprit af vindrufvor och direkte arrak, af socker, rum, af annan frukt:	införda från Frankrike;

ris,

1887:

På fat, tillverkadt i Frankrike af vindrufvor och direkte infördt, per
liter af 50 procent alkoholhalt 45 öre; annorstädes tillverkadt
eller på annat sätt infördt per liter 60 öre; af annan frukt
per liter 60 öre; på andra kärl, andra slag, per liter 90 öre.

Från 3 april 1888:

På fat, tillverkadt i Frankrike af vindrufvor och direkt infördt, per
liter 55,5 öre; öfriga slag per liter 75 öre; på andra kärl
per liter 1 krona 11 öre.

Från 1 februari 1892:

På fat, tillverkadt i Frankrike af vindrufvor och direkte infördt, per
liter 75 öre.

Från 21 juni 1892:

På andra kärl än fat infördt, alla slag, per liter 1 krona 35 öre.

Införsel af konjak, arrak, rum m. in. på fat, samt af allt slags bränvin
och sprit på andra kärl än fat:

Liter. Kronor. Kronor.

1887 ....... 1,781,802 2,518,455 973,820

1888 . ...... 2,063,184 2,667,454 1,232,553

1889 ....... 1,632,922 2,103,264 1,114,373

1890 ....... 1,833,291 2,343,029 1,247,642

1891 ....... 2,001,561 2,666,590 1,347,017

1892 ....... 2,163,490 3,176,206 1,497,736

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Liter.	Kronor.	Kronor.
1893 .....	. 1,515,164	1,990,197	1,189,284
1894 ......	. 1,848,205	2,320,782	1,452,238
1895 ......	. 1,777,486	2,102,326	1,400,490
1896 ......	. 1,869,778	2,288,667	1,471,423
1997 ......	. 2,011,803	2,563,233	1,582,168

Vin:

1887:

Vin, alla slag af till och med 21 procent alkoholhalt, per liter 15
öre; af mer an 21 till och med 25 procent på fat per kilogram
30 öre; på andra kärl per liter 65 öre.

Från den 21 juni 1892:

Vin af till och med 25 pi''ocent alkoholhalt på fat per kilogram
50 öre; på andra kärl, mousserande, per liter 1 krona 50
öre; icke mousserande per liter 80 öre.

Införsel af vin:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Liter.	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	. . . 22,011	2,383,412	2,900,416	365,942
1888 . ■ •	. . . 10,056	2,458,090	2,965,169	373 416
1889 . • •	. . . 10,415	2,773,084	3,409,418	420,507
1890 . . .	. . . 14,642	2,861,147	3,514,224	435,093
1891 . •	. . . 8,743	4,346,508	5,429,296	655,525
1892 . . •	. . . 142,630	5,695,895	6,840,402	955,642
1893 . . .	. . . 685,242	142,050	1,340,609	476,172
1894 . . .	. . . 1,449,204	212,961	1,944,414	942,599
1895 . . .	. . . 1,967,832	312,090	2,734,134	1,332,873
1896 . . .	. . . 2,528,378	417,231	3,555,742	1,732,901
1897 . . .	. . . 2,644,642	488,250	3,883,608	1,896,552

Likör:

1887:

Likör per liter 1 krona 20 öre.

Från 1 juli 1888:

Per liter 1 krona 50 öre.

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 2,9.

Från 21 juni 1892:
Per liter 2 kronor.

Införsel af likör:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Liter.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 38,426	153,704	46,068
1888 .....	..... 43,463	173,852	61,151
1889 .....	.....49,156	196,624	73,734
1890 .....	.....51,916	207,664	77,874
1891 . • . . .	..... 58,891	235,564	88,336
1892 .....	..... 75,941	303,764	133,342
1898 .....	..... 32,870	131,480	65,740
1894 .....	.....48,615	194,460	97,230
1895 .....	.....51,032	204,128	102,064
1896 .....	..... 50,850	203,400	101,700
1897 .....	.....58,132	232,528	116,264

Maltdrycker :

1887:

På fat: porter per kilogram 7 öre; andra slag per kilogram 5 öre;
på andra karl: porter per liter 12 öre; andra slag per liter
8 öre.

Från 21 juni 1892: Maltdrycker på fat: per	kilogram	8 öre, på	andra karl: per
15 Införsel af	öre. maltdrycker: Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Liter.	Kronor.	Kronor.
1887 . .	. . 363,700	79,604	249,638	25,147
1888 . .	. . 269,494	58,123	190,289	19,199
1889 . .	. . 440,961	68,877	282,083	28,366
1890 . .	. . 426,497	84,803	288,698	29,080
1891 . .	. . 298,761	89,422	226,983	22,918
1892 . .	. . 231,092	58,753	157,631	21,604
1893 . .	. . 108,084	64,676	103,603	18,327
1894 . .	. . 149,384	53,912	111,262	20,037
1895 . .	. . 158,041	52,748	113,850	20,555
1896 . .	. . 180,392	53,521	123,934	22,459
1897 . .	. . 198,363	53,633	130,322	23,674

Motioner i borsta Kammaren, N:o 2b).

ÖP

Eter och eterspiritiiosus; eterarter, sammansatta; mjöd och träsprit.

1887:

Eter in. in. per liter 1 krona 40 öre; eterarter per liter 1 krona
40 öre; mjöd per liter 10 öre.

Från 1 juli 1888:

Eter in. in. per liter 1 krona 75 öre; Eterarter per liter 1 krona
75 öre; Träsprit per kilogram 30 öre.

Från den 21 juni 1892:

Eter in. in. per kilogram 2 kronor; eterarter per kilogram 2
kronor; mjöd förtullas såsom maltdrycker.

Införsel af eter, eterarter, mjöd och träsprit:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbcskastniug.
	Liter.	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . 8,494	—	9,353	11,872
1888 ....	. . . 8,702	356	10,200	14,855
188P . . . .	. . . 7,516	14	6,640	13,109
1890 ....		236	4,975	9,949
1891 ....	. . . 5,718	91	5,476	9,991
1892 ....	. . . 2,373	3,723	7,815	10,234
1898 ....	—	7,190	11,735	12,477
1894 ....	—	5,962	7,600	11,815
1895 . . . .	—	6,819	8,691	13,375
1898 ....	—	5,966	7,606	11,879
1897 ....	... —	6,071-	7,738	11,935

Ättika.

1887:

Alla slag af till och med 10 procent syrehalt per kilogram 20 öre
och för hvarje öfverproeent större syrehalt förhöjning med
2 öre per kilogram.

Från 1 juli 1888:

På buteljer och krus per kilogram 1 krona.

Från 1 januari 1890:

På fat för ättika af till och med 10 procent syrehalt per kilogram
10 öre, och för hvarje procent ökad syrehalt förhöjning
med 1 öre per kilogram.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af ättika:

1887 ...............

1888 före den 1 juli.......

» efter den 1 juli på fat . . . .

1889 ...............

1890

1891 .................

1892 ...............

1893 ...............

1894 ...............

1895 . . ........... . . .

1896 .......... ......

1897 ............. . ..

1888 efter den 1 juli på andra kärl

1889 ......''........

1890 ...............

1891 ...............

1892 ...............

1893 ...............

1894 ...............

1895 ...............

1896 ...............

1897 ...............

Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattnii
Kilogram.	Kronor.	Kronor.
38,330 11,290 18,816 30,996	11,4991 3,387 4,704 7,749	ej beräknad
27,558 24,537 23,893	6,890 6,134 5,973j	minst
22,522	5,631	2,165
30,346	7,587	3,002
21,799	5,450	2,176
25,606	6,402	2,556
26,630	6,658	2,651
1,491 1877	2,837	1,491
2,816	1,877
1,737	2,606	1,737
1,155	1,733	1,155
1,022	1,533	1,022
698	1,047	696
940	470	925
907	454	904
393	197	393
478	239	478

Silke.

7. Spänadsämnen.

1887:

Silke, rått, ofärgadt fritt; färgad! per kilogram 1, krona.

Från 1 januari 1894:

Silke, rått, ofärgadt per kilogram 2 kronor; färgadt eller Klokt
per kilogram 3 kronor.

Införsel af silke:

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1887 ........... 13,038 662,437 5,699

1888 .........■i 15,193 772,721 6,713

1889 ........... 16,961 871,070 7,572

Motioner i Första Kammaren, N;o 2U.

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1*00......	.....16,908	861,720	7,632
1*01......	.....16,912	772,040	7,335
1892 ......	.....16,462	697,574	8,002
1893 ......	.....10,995	863,472	11,514
1*94......	.....13,001	563,500	33,720
1895 ......	.....17,620	767,300	46,100
1896 ......	..... 20,027	874,399	52,651
1897 ......	.....18,806	835,903	50,887

8. Garn, tråd och repslageriarbeten m. m.

1887:

Garn, Bomulls-, enkelt eller dubbleradt, ofärgadt per kilogram
15 öre; färgadt eller tryckt, alla slag per kilogram 30 öre.

Kamel- och ull-, alla slag, ofärgadt och oblekt per kilogram
20 öre; färgadt, blekt eller tryckt per kilogram 35 öre.

Linne- och hamp-, ofärgadt och oblekt per kilogram 20 öre;
färgadt, blekt eller tryckt per kilogram 40 öre.

Jute, ofärgadt och oblekt fritt, färgadt blekt eller tryckt
per kilogram 10 öre.

Segel- och bind-, alla slag per kilogram 20 öre.

Tråd, Bomulls-, alla slag per kilogram 40 öre; Linne- och hamp-,
oblekt per kilogram 40 öre, blekt eller färgad per kilogram
60 öre.

Tågvirke, nytt, fritt.

Från 1 juli 1888:

Garn, Bomulls-, enkelt, ofärgadt per kilogram 15 öre; färgadt
eller tryckt per kilogram 30 öre; dubbleradt eller flertrådigt,
ofärgadt per kilogram 20 öre; färgadt eller tryckt
per kilogram 35 öre.

Linne- och hamp-, enkelt, ofärgadt och oblekt per kilogram
20 öre; färgadt, blekt eller tryckt per kilogram
40 öre; dubbleradt eller tvinnadt förtullas såsom tråd.

Jute, enkelt, ofärgadt och oblekt per kilogram 6 öre; färgadt,
blekt eller tryckt per kilogram 18 öre; dubbleradt
eller tvinnadt, förtullas såsom segel- och bindgarn.

Motioner i Första Kammaren, N:o 2.9.

Segel- och bindgarn, ofärgadt ocli oblekt per kilogram 20
öre; färgad t, blekt eller tryckt per kilogram 40 öre.

Tågvirke, nytt per kilogram 10 öre.

Från den 21 juni 1892:

Garn, Ull-, alla slag, enkelt, ofärgadt och oblekt per kilogram
20 öre; färgadt, blekt eller tryckt per kilogram 35 öre;
två- eller flertrådigt, ofärgadt och oblekt per kilogram
25 öre; färgadt, blekt eller tryckt per kilogram 40 öre.

Införsel af garn, tråd och repslageriarbeten in. m.

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . 3,782,075	8,363,762	703,986
1888 ....	. . . 4,586,816	10,270,217	893,833
1889 ....	. . . 4,850,473	12,256,204	1,030,360
1890 ....	. . . 5,182,881	12,111,855	1,023,082
1891 ....	. . . 4,528,476	10,231,286	945,251
1892 ....	. . . 4,336,720	10,129,318	981,094
1893 ....	. . . 4,375,320	10,985,416	1,023,577
1894 ....	. . . 5,369,011	12,471,000	1,228,006
1895 ....	. . . 6,558,104	15,863,273	1,461,799
1896 ....	. . . 6,184,780	15,535,280	1,387,485
1897 ....	. . . 7,117,348	16,552,481	1,561,234

9. Manufakturvaror af spånadsämnen.

Hel- och halfsUlenväfnåder.

1887:

Väfnader, helsiden, felb och plys per kilogram 2 kronor 35 öre;
andra slag per kilogram 2 kronor 80 öre; halfsiden, felb och
plys äfvensom filtar per kilogram 2 kronor 35 öre; andra
slag per kilogram 2 kronor 35 öre.

Från 21 juni 1892:

Väfnader, helsiden per kilogram 8 kronor; halfsiden per kilogram
3 kronor.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29. (53

Införsel af hel- och halfsiden, viifnader:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	.... 94,245	4,387,454	231,410
1888 .....	.... 93,975	4,471,810	231,888
1880.....	. . . . 110,589	5,305,782	273,941
1890 .....	. . . . 110,487	5,369,214	273,897
1891.....	. . . . 108,657	4,635,891	274,248
1892 .....	. . . . 100,395	3,548,365	310,230
1893 .....	.... 63,742	2,182,614	306,621
1894 .....	. . . . 71,579	2,489,113	353,857
1895 .....	.... 83,951	2,929,217	417,185
189(5.....	.... 98,494	3,370,778	473,135
1897 .....	. . . . 124,465	4,181,635	578,665

Ylleväfnadev.

1887:

Maskinist fri; filtar och mattor per kilogram 60 öre; pressduk per
kilogram 20 öre; andra slag per kilogram 1 krona 75 öre.

Från 21 juni 1892:

Maskinfilt, ändlös för fabriksbehof per kilogram 25 öre; pressduk
per kilogram 25 öre.

Införsel af ylleväfnader:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . 1,930,213	18,730,447	2,454,308
1888 ....	. . . 2,231,734	21,609,590	2,610,737
1889 ....	. . . 2,684,745	26,045,641	3,185,723
1890 ....	. . . 2,582,799	25,087,160	3,154,708
1891 ....	. . . 2,461,989	23,935,948	3,093,384
1892 ....	. . . 2,288,066	22,153,590	2,868,865
1893 ....	. . . 2,620,801	20,003,385	3,009,356
1894 ....	. . . 2,783,129	17,558,389	3,132,424
1895 ....	. . . 2,734,125	17,481,847	3,142.859
1896 ....	. . . 2,481,933	16,036,568	2,882,780
1897 ....	. . . 2,806,136	17,639,037	3,097,267

Motioner i Första Kammaren, N:o 2,9.

Bomullsväf no der.

1887:

Maskinfilt fri; Segelduk per kilogram 14 öre; Bokbindarecloth per
kilogram 50 öre ; Felb och plys, filtar och parkum per kilogram
90 öre; Tyll per kilogram 2 kronor 50 öre; glesa väfnader och
täta tvåskäftade med 80 trådar eller derutöfver på 1 centimeter
i qvadrat per kilogram 1 krona 75 öre; andra slag''
oblekta, ofärgade och otryckta per kilogram 50 öre; blekta
eller färgade per kilogram 90 öre; tryckta eller pressade per
kilogram 1 krona 10 öre.

Från 21 juni 1892:

Maskinfilt, ändlös för fabriksbehof per kilogram 20 öre; segelduk
per kilogram 20 öre; mattor per kilogram 40 öre.

Införsel af bomullsväfnader:

Qvantitet.

Kilogram.

1887 ........ 1,086,118

1888 ........ 1,148,726

1889 ........ 1,387,815

1890 ........ 1,439,144

1891 ......... 1,312,564

1892 ........ 1,270,546

1893 ........ 1,474,646

1894 ........ 1,703,271

1895 ........ 1,946,594

1896 ........ 1,873,626

1897 ........ 2,115,292

Värde.	Tullbeskattning.
Kronor.	Kronor.
8,435,302	838,314
8,964,694	890,825
11,060,201	1,148,348
11,387,163	1,136,260
10,175,562	910,916
9,796,317	876,107
11,280,580	971,842
7,008,726	1,077,183
7,993,633	1,168,958
7,308,545	1,092,055
8,475,397	1,342,264

Va funder af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetah. spänadsämnen.

1887:

a) släta, tvåskäftade in. m., som på en yta af 1 centimeter i
qvadrat innehålla högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom
all segelduk pr kilogram 19 öre; mer än 25 till och med
35 trådar pr kilogram 35 öre; mer än 35 till och med 50
trådar pr kilogram 90 öre; mer än 50 pr kilogram 1 krona
50 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 21 juni 1892:

a) släta, tvåskäftade m. m., som på en yta af 1 centimeter i
qvadrat innehålla högst 25 trådar, äfvensom all segelduk pr
kilogram 25 öre; mer än 25 till och med 35 trådar pr kilogram
45 öre; mer än 35 till och med 50 trådar pr kilogram
1 krona; mer än 50 trådar pr kilogram 1 krona 75 öre.

Införsel af a) släta, tvåskäftade in. m. väfnader af lin, hampa m. m.:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 203,752	557,277	83,536
1888 ....	. . . . 241,487	681,273	100,863
1889 ....	. . . . 272,388	730,986	106,895
1890 ....	. . . . 268,660	734,863	107,509
1891 ....	. . . . 289,467	773,229	113,713
1892 ....	. . . . 308,246	820,009	126,146
1893 ....	. . . . 298,704	803,235	146,166
1894 ....	. . . . 318,373	850,226	150,808
1895 ....	. . . . 405,596	1,056,315	181,556
1896 ....	. . . . 440,950	1,113,242	188,446
1897 ....	. . . . 472,897	1,207,837	203,639

1887:

b) till a) ej hänförlig mattväfnad pr kilogram 40 öre; c) till a)
ej hänförlig bolstervars- och så kallad korsettväf pr kilogram
90 öre; d) andra slag pr kilogram 1 krona 50 öre.

Införsel af väfnader af lin, hampa m. m. af med b), c) och d)
märkta slag:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	55,190	524,026	79,636
1888 ........	53,006	514,236	45,212
1889 ........	52,598	502,024	56,638
1890 ........	63,534	553,214	69,732
1891........	59,351	568,592	86,313
1892 ........	67,963	645,650	98,400
1893 ........	71,305	688,700	104,407.
1894 ........	73,071	431,236	107,453
1895 ........	74,581	438,536	109,176
1896 ......- .	85,395	428,906	122,461
1897 .......■	82,648	417,032	120,017
till Riksd. Prat. 1H99.	1 Sami.	2 Afd. 1 Band.	12 Raft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Juteväfnad.

1887:

Oblekt och ofärgad säck- eller packväf fri, andra slag pr kilogram
40 öre.

Från 1 juli 1888:

Oblekt och ofärgad säck- eller packväf pr kilogram 10 öre.

Införsel af oblekt och ofärgad jutegarnsväfnad:

	Qvantitet.	Värde.	Tull beskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 1,028,990	1,028,990
1888 ....	. . . -1,170,493	1,170,493	29,199
1889 ....	. . . . 1,404,523	1,404,523	136,644
1890 ....	. . . . 745,176	745,176	■ 69,326
1891 ....	. . . . 424,546	424,546	39,629
1892 ....	. . . . 143,072	143,072	13,105
1893 . . . •	. • . . 121,095	121,095	10,425
1894 ....	. . . . 300,738	300,738	29,995
1895- . . .	. . . . 612,883	612,883	61,286
1896 ....	. . . . 225,475	124,011	21,928
1897 ....	. . . . 490,980	270,039	48,424

Införsel	af jutegarnsväfnad, andra	slag:
	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	........ 89,717	179,434	35,857
1888	........ 108,004	216,008	43,079
1889	........ 84,839	169,678	31,854
1890	........ 94,709	189,418	31,851
1891	........ 72,830	145,660	23,383
1892	........ 73,136	146,272	19,422
1893	........ 43,353	86,706	9,702
1894	........ 45,482	90,964	9,946
1895	........ 53,947	107,894	10,990
1896	........ 64,596	64,596	6,899
1897	........ 42,344	42,344	7,138

Motioner i Första Kammaren, N:o 2!t.

Band.

1887:

Silkessammets- och helsiden- pr kilogram 2 kronor 80 öre;
halfsiden pr kilogram 2 kronor 35 öre; andra slag pr kilogram
1 krona 10 öre.

Från 21 juni 1892:

Silkessammets- och helsiden- pr kilogram 8 kronor; halfsiden
pr kilogram 3 kronor; andra slag pr kilogram 1 krona 75 öre.

Införsel af band:	Qvantitet.	Värde.	Tallbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. 131,318	2,118,524	168,130
1888 .......	. 143,657	2,299,682	182,969
1889 .......	. 159,948	2,711,430	208,825
1890 .......	149,810	2,571,874	195,114
1891 • ......	141,095	2,292,870	186,439
1892 .......	. 146,593	2,185,227	236,739
1893 .......	. 154,990	2,136,674	316,734
1894 .......	. 165,836	2,315,632	345,868
1895 .......	. 160,096	2,331,666	340,486
1896 .......	. 153,737	2,344,091	340,812
1897 .......	. 162,880	2,470,795	345,217

Blommor, konstgjorda.

1887:

Blommor, konstgjorda, af tyg, papper m. m. pr kilogram 2 kronor
50 öre; delar pr kilogram 1 krona.

Från 21 juni 1892:

Blommor pr kilogram 15 kronor; delar pr kilogram 6 kronor.

Införsel af blommor, konstgjorda:

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1887 ........ 2,444 325,290 5,746

1888 ........ 2,067 277,760 4,918

1889 ........ 3,051 400,750 7,062

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1890 .....	. . . 4,038	546,210	9,685
1891.....	. . . 5,906	796,740	14,120
1892 .....	. . . 5,759	786,950	20,164
1893 .....	. . . 2,058	288,800	29,064
1894 .....	. . . 2,045	98,200	29,415
1895 .....	. . . 2,407	116,900	35,070
1896 .....	. . . 3,218	153,280	45,984
1897 .....	. . . 3,291	158,730	47,615

Hattar.

1887:

af siden eller halfsiden, felbhattar inberäknade, pr styck 1 krona
50 öre; andra slag pr styck 40 öre.

Från 21 juni 1892:

fruntimmers- pr styck 4 kronor; af siden m. m. pr styck 2 kronor;
af vaxduk äfvensom s. k. sylvester pr styck 40 öre; af
annat ämne med foder pr styck 75 öre; utan foder pr styck
50 öre.

Införsel af hattar:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Stycken.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 477,982	1,461,009	164,767
1888 ....	. . . . 355,851	1,089,018	124,691
1889 ....	. . . . 339,224	1,036,086	114,294
1890 ....	. . . . 351,449	1,072,968	125,977
1891 ....	. . . . 316,030	971,805	108,945
1892 ....	. . . . 248,369	751,810	102,710
1893 ....	. . . . 217,109	648,529	105,085
1894 ....	. . . . 247,481	776,590	126,230
1895 ....	. . . . 274,324	832,670	135,590
1896 ....	. . . . 337,029	988,095	145,328
1897 ....	. . . . 420,894	1,340,916	207,718

Häng slen.

1887:

af siden eller halfsiden pr kilogram 2 kronor 35 öre; andra slag
pr kilogram 60 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 21 juni 1892:

af hel- eller halfsiden pr kilogram 3 kronor; andra slag pr kilogram
1 krona 75 öre.

Införsel af hängslen:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 45,504	318,678	27,292
1888 ....	. . . . 51,105	357,865	30,598
1889 ....	. . . . 66,198	463,806	39,752
1890 ....	. . . . 61,639	432,053	37,048
1891 ....	. . . . 61,860	435,120	37,481
1892 ....	. . . . 75,016	527,732	59,778
1893 ....	. . . . 51,145	359,995	62,689
1894 ....	. . . . 61,586	433,272	51,854
1895 ....	. . . . 58,636	413,052	50,692
1896 ....	. . . . 59,762	421,444	44,652
1897 ....	. . . . 57,072	404,734	39.219

Snörmakarearbeten

1887:

Af hel- och halfsiden per kilogram 2 kronor 80 öre; andra slag
per kilogram 1 krona 10 öre.

Från 21 juni 1892:

Af hel- eller halfsiden per kilogram 9 kronor; andra slag per
kilogram 3 kronor.

Införsel af snörmakarearbeten:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	25,513	490,868	41,523
1888 ........	30,483	588,288	49,480
1889 ........	37,781	695,766	60,258
1890 ........	44,209	788,749	68,538
1891 . . • .....	39,588	713,868	62,106
1892 ........	33,434	563,926	84,621
1893 .... ....	16,293	259,105	67,425
1894 ........	20,828	299,948	75,972
1895 ........	19,855	288,871	71,502
1896 ........	25,799	363,869	90,582
1897 ........	28,109	414,469	107,985

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Spetsar och blonder.

1887:

Silkes- per kilogram 2 kronor 80 öre; andra slag per kilogram
2 kronor 35 öre.

Från 21 juni 1892:

Silkes- per kilogram 12 kronor; andra slag per kilogram 4 kronor.

Införsel af spetsar och	blonder: Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	27,451	846,780	66,180
1888 ........	24,195	730,140	58,243
1889 ........	27,557	864,180	66,519
1890 ........	24,884	767,920	59,997
1891........	22,071	711,180	53,382
1892 ........	20,880,	757,760	68,515
1893 ........	20,120	662,880	106,528
1894 ........	22,759	762,780	121,796
1895 ........	20,238	664,680	106,892
1896 ........	19,529	578,420	96,900
1897 ........	24,072	729,600	121,096

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten.

1887.

Af hel- eller hårsilke per kilogram 2 kronor 80 öre; andra slag
per kilogram 1 krona 18 öre.

Från 21 juni 1892:

Af hel- eller halfsiden per kilogram 9 kronor; andra slag per
kilogram 1 krona 75 öre.

Införsel af strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning

tillverkade arbeten:
	Qvantitet.	Värde.	Tallbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ......	. . 106,399	1,676,230	154,192
1888 ......	. . 170,969	1,723,770	142,132
1889 ......	. . 236,701	2,386,450	170,661

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Qvantitet.

Kilogram.

1890 ........ 230,392

1891 ........ 203,293

1892 ........ 225,215

1593 ........ 274,357

1894 ........ 264,920

1895 ........ 265,212

1896 ........ 241,400

1897 ........ 248,768

Värde.	Tullbeskattning.
Kronor.	Kronor.
2,321,400	171,805
2.052,610	161,007
2,268,140	242,198
2,759,620	307,709
1.796,306	269,183
1,733,189	231,749
1,565,454	201,231
1,599,750	199,818

Vantar.

1887:

Hel- eller halfsiden per kilogram 2 kronor 80 öre; andra slag
per kilogram 1 krona 18 öre.

Från 21 juni 1892:

Hel- eller halfsiden per kilogram 9 kronor; andra slag per kilogram
1 krona 75 öre.

Införsel af vantar:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	. . . 19,163	415,155	27,194
1888 .....	. . . 22,356	438,840	30,106
1889 .....	. . . 27,849	515,940	36,396
1890 .....	. . . 25,349	474,375	33,301
1891- . . . .	. . . 21,868	397,320	28,298
1892 .....	. . . 20,324	366,555	31,720
1893 .....	. . . 24,326	394,725	47,367
1894 .....	. . . 22,644	368,370	44,247
1895 .....	. . . 21,561	353,790	42,626
1896 .....	. . . 24,111	389,835	46,710
1897 .....	. . . 26,493	428,040	51,279

Diverse manufakturvaror af spånadsämnen.

1887:

Broderade arbeten lika tyget med tillägg af 20 procent, men, om
tyget är tullfritt, 10 procent af värdet; hattfoder per kilogram
1 krona 80 öre; kläder nya samt nya färdigsydda hushållspersedlar,
såsom duktyg, handdukar in. fl. lika tyget med

Motioner i Första Kammaren. N:o 2,9.

20 procent förhöjning; oljade eller fernissade, ej öfverdragna
med kautschuk eller guttapercha lika tyget utan förhöjning;
koaffyrer med konstgjorda blommor eller plymer per kilogram
1 krona 50 öre; andra slag lika kläder; nät lika garnet med
10 procent förhöjning; paraplyer och parasoller af siden eller
halfsiden per styck 75 öre; andra slag per styck 25 öre;
öfvertyg och lösa fodral af tyg lika tyget med 20 procent
förhöjning; portföljer, väskor m. in. af hel- eller halfsiden
per kilogram 2 kronor; rullgardiner per kilogram 90 öre;
segel lika väfnaden, säckar, nya, tomma, lika väfnaden;
sängkläder med för öfverdraget bestämd tull; vadd, silkesper
kilogram 2 kronor 80 öre; andra slag per kilogram 20
öre; väfnader, vattentäta öfverdragna med kautschuk per
kilogram 1 krona 75 öre; med annan vattentät massa belagda,
vaxduk m. m., mattor per kilogram 25 öre; andra
slag per kilogram 60 öre; vekar per kilogram 1 krona.

Från 1 juli 1888:

Broderade arbeten, om tyget är tullfritt 20 procent af värdet;
säckar, nya tomma, lika väfnaden med tillägg af 10 procent.

Från 21 juni 1892:

Broderade arbeten lika tyget med tillägg af 100 procent; klädespersedlar
af linne eller bomull äfvensom sydda hushållspersedlar
lika tyget med 50 procent förhöjning; gångkläder
m. in. försedda med broderier lika tyget med 100 procent
förhöjning; andra slag med 50 procent förhöjning; knappar
af silke per kilogram 2 kronor; koaffyrer med konstgjorda
blommor per styck 4 kronor; paraplyer och parasoller af
siden per styck 1 krona 25 öre; andra slag per styck 50 öre;
öfvertyg och lösa fodral af tyg lika väfnaden med tillägg af
50 procent; portföljer, väskor in. m. af siden per kilogram
4 kronor; vadd med lim eller gummi bestruken, silkes- per
kilogram 3 kronor, andra slag per kilogram 20 öre; annan fri.

Å införsel af broderade arbeten, kläder och klädes- eller hushållspersedlar,
nät, öfvertyg och lösa fodral af tyg till paraplyer
och parasoller, segel, säckar, nya, tomma, samt sängkläder har
kommerskollegium ej kunnat beräkna tullbeloppen.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af öfriga diverse manufakturvaror af spånadsämnen:

	Värde.	Tullbeskattning.
	Kronor.	Kronor.
1887	....... 1,247,424	148,458
1888	....... 1,263,731	153,444
1889	....... 1,505,928	180,603
1890	....... 1,763,350	205,958
1891	....... 1,652,151	198,493
1892	....... 1,387,386	197,525
1893	....... 1,175,708	182,827
1894	....... 1,300,467	200,192
1895	....... 1,465,017	197,360
1896	....... 1,778,856	241,295
1897	....... 2,097,142	277,648

10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ber., horn m. m. samt gödningsämnen.
1887.

Hudar och skinn ej hänförliga till pelsverk, obeiedda, alla slag fria.

Hudar och skinn ej hänförliga till pelsverk, beredda.

1887.

Sulläder och bindsulläder in. m. per kilogram 24 öre; andra slag
per kilogram 47 öre.

'' Från 6 april 1897:

Sulläder och bindsulläder per kilogram 40 öre; andra slag 65 öre.

Införsel af hudar och skinn, beredda:

	Qvantitet.	Värde.	Tallbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	2,232,752	6,905,390	536,485
1888 ........	2,270,863	7,441,846	564,074
1889 ........	2,583,291	8,397,284	624,965
1890 ........	2.622,133	7,175,217	629,088
1891........	2,666,733	6,873,555	662.362
1892 ........	2,462,594	6,332,251	583,485
till Riksd. Frot. 1899.	1 Sami.	2 Afd. 1 Band.	12 Käft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Qvantitet.	Värde.	Tallbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1893 .....	. . . 2,709,088	7,096,566	663,713
1894 .....	. . . 3,265,291	5,991,849	793,837
1895 .....	. . . 3,416,314	9,642,651	863,125
1896 .....	. . . 3,394,599	8,643,381	839.724
1897 . • . . .	. . . 3,691,786	9,542,544	1,262,208

Pelsverk, oberedda fria.

Pelsverk, beredda lösa.

1887.

Blåräf, bäfver m. fl. per kilogram 50 öre; andra slag per kilogram
25 öre.

Införsel af pelsverk, beredda lösa:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 22,165	341,505	5,675
1888 ....	. . . . 36,578	565,605	9,383
1889 ....	. . . . 68,545	1,042,095	17,348
1890 ....	. . . . 72,029	1,092,885	18,179
1891 ....	. . . . 65,714	993,720	16,540
1892 ....	. . . . 68,925	1,046,040	17,422
1893 ....	. . . . 85,798	1,299,465	21,613
1894 ....	. . . . 91,128	1,401,120	22,908
1895 ....	. . . . 82,587	1,264,770	20,780
1896 ....	. . . . 105,696	1,633,770	26,655
1897 .....	. . . . 134,610	2,068,065	33,921

Pelsverk, beredda hopsydda.

1887.

Blåräf, bäfver m. m. per kilogram 4 kronor; andra slag per kilogram
2 kronor.

Från 21 juni 1892:

Blåräf, bäfver m. m. per kilogram 6 kronor; andra slag per
kilogram 3 kronor.

Motioner i Första Kammaren, N:o -''9. 75

Införsel af pelsverk, beredda hopsydda:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 20,275	407,940	40,332
1888 .....	. . . . 21,263	427,240	42,352
1889 .....	. . . . 14,754	296,920	29,274
1890 .....	. . . . 12,386	248,420	24,374
1891.....	. . . . 9,426	189,140	18,228
1892 . . .	. . . . 10.125	178,432	25,450
1893 ....	. . . . 9,108	157,505	26,628
1894 ....	. . . . 8,406	157,909	25,164
1895 ....	. . . . 9,002	163,179	26,220
1896 ....	. . . . 10,032	188,356	29,760
1897 .....	. . . . 11,455	218,531	35,328

Har, fjäder, ben, horn och diverse djurämnen samt gödningsämnen.

1887.

Hår, tagel per kilogram 20 öre; andra slag fria; fjäder ospritad
fri, spritad per kilogram 20 öre; ben fritt; horn fritt; koraller
fria; affall fritt; gödningsämnen fria; mysk fritt; strängar,

andra än	metall	per kilogram	I krona 20	öre.
Införsel af tagel,	fjäder	spritad och strängar:
		Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
		Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....		. . 34,061	124,726	7,225
1888 .....		. . 49,001	151,542	10,222
1889 .....		. . 58,279	185,522	12,207
1890 .....		. . 53,376	163,027	10,817
1891.....		. . 57,004	167,704	11,824
1892 .....		. . 58,634	272,061	13,187
1893 .....		. . 53,977	166,638	11,278
1894 .....		. . 52.945	186,028	11,253
1895 . . .		. . 63,167	208,226	13,301
1896 .....		. . 75,688	249,404	15.998
1897 .....		. . 107,994	313,148	22,382

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

11. Fabrikat af hår, skinn, ben, horn m. m.

Arbeten af hår och fjäder.

1887:

Borstbindarearbeten med infattning af opoleradt eller måladt trä
eller jern per kilogram 10 öre; med infattning af poleradt
eller lackeradt trä per kilogram 24 öre; af ben, horn m. m.
per kilogram 47 öre; murare- och målareborstar fria; håroch
tagelarbeten per kilogram 80 öre; perukmakarearbeten
per kilogram 1 kr. 20 öre; plymer per kilogram 2 kr. 50
öre; väfnader af hår eller tagel, nöthårsfilt fri, andra slag
per kilogram 60 öre.

Från 1 juli 1888.

Borstbindarearbeten med infattning af opoleradt trä m. m., äfvensom
murare- och målareborstar per kilogram 12 öre; väfnader
af hår eller tagel, nöthårsfilt, pressad fri, väfd per
kilogram 25 öre.

Från 21 juni 1892.

Borstbindarearbeten af fiber in. m. samt penslar, murare- och
målareborstar per kilogram 15 öre; med infattning af opoleradt
trä in. m. per kilogram 50 öre, med annan infattning
per kilogram 1 kr. 20 öre; hår och tagel samt perukmakarearbeten
per kilogram 2 kr.; plymer, oarbetade, per kilogram
15 kr., arbetade pr kilogram 30 kr.

Införsel af arbeten af hår och fjäder:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 34,697	673,919	10,646
1888 .....	..... 42,418	677,708	11,780
1889 .....	..... 50,685	639,037	11,485
1890 .....	..... 52,517	522,272	9,918
1891.....	..... 56,347	557,569	11,009
1892 .....	..... 58,138	359,597	21,841
1893 .....	..... 67,902	317,174	32,157
1894 .....	..... 128,284	401,068	41,268
1895 .....	..... 64,017	368,290	45,230
1896 .....	..... 61,641	400,770	53,218
1897 .....	..... 69,389	409,211	52,916

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Årbeten af hudar och skinn.

1887:

Handskar per kilogram 1 kr. 80 öre; skodon af siden eller halfsiden
per kilogram 2 kr. 35 öre, af yllefilt eller segelduk
per kilogram 80 öre, af annan väfnad samt af saffian m. fl.
skinn per kilogram 1 kr. 40 öre; becksöms- och sjöstöflar
fria, med bottnar af trä fria, andra slag per kilogram 94 öre;
sadelmakarearbeten per kilogram 50 öre; läderarbeten lika
lädret, hvaraf de hufvudsakligen bestå, med 20 procents förhöjning.

Från 1 juli 1888:

Skodon, becksöms- och sjöstöflar per kilogram 94 öre, ej specificerade
andra slag (deribland af yllefilt m. m.) per kilogram
94 öre.

Från 21 juni 1892:

Handskar per kilogram 6 kr.; skodon af hd- eller halfsiden per
kilogram 9 kr., af annan väfnad per kilogram 1 kr. 50 öre;
af saffiansskinn per kilogram 6 kr.; med bottnar af trä samt
becksömsstöflar per kilogram 25 öre, andra slag per kilogram
1 kr. Sadelmakarearbeten och läderarbeten per kilogram
1 kr. 20 öre; remmar af läder 10 procent af värdet.

Från 6 april 1897:

Skodon, andra slag, per kilogram 2 kr.

Införsel af arbeten af hudar och skinn:

Anm. För tiden före den 21 juni 1892 hafva vigt- och tullbeskattning af
läderarheten ej kunnat af kommerskollegium beräknas.

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1887 ......... 132,380 1,899,177 119,879

1888 ......... 149,750 2,209,467 145,211

1889 ......... 183,020 2,992,478 202,697

1890 ......... 216,430 3,305,122 287,044

1891 ......... 208,833 3,241,713 229,031

1892 ......... 149,496 2,273,313 191,484

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1893 .....	.... 132,316	1,875,608	211,405
1894 .....	.... 155,715	2,142,231	245,887
1895 .....	.... 163,167	2,295,331	263,772
1896 .....	.... 161,364	2,405,335	271,332
1897 .....	..... 124,670	2,093,299	283,634

Arbeten af ben, horn m. m.

1887:

Ben, arbetad!;, elfenfen och hvalrosständer per kilogram 1 kr. 18 öre,
andra slag per kilogram 35 öre; horn, plattor och skifvor fria;
knappar per kilogram 40 öre, andra slag per kilogram 1
kr. 18 öre; perlemor, arbetad per kilogram 80 öre.

Från 21 juni 1892:

Ben, arbetadt, tangentskifvor, knifskaft m. m. fria; knappar per
kilogram 50 öre; ej specificerade arbeten af elfenben eller
hvalrosständer per kilogram 2 kr., andra slag per kilogram
80 öre; hornknappar per kilogram 50 öre, andra slag per
kilogram 80 öre; perlemor-knifskaft fria, andra slag per kilogram
2 kr.

Införsel af arbeten af ben, horn m. m.:

	Qvantitet.	Värde.	Talbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	. . . 38,071	211,909	22,008
1888 .....	. . . 46,604	285,334	27,060
1889 .....	. . . 54,864	386,430	30,875
1890 .....	. . . 46,384	393,391	28,389
1891.....	. . . 40,603	339,810	25,731
1892 .....	. . . 43,002	254,214	25,794
1893 .....	. . . 48,258	226,916	30,704
1894 .....	. . . 47,891	215,949	29,692
1895 .....	. . . 51,815	245,174	32,435
1896 .....	. . . 53,546	274,434	35,693
1897 .....	. . . 53,410	293,832	37,133

Motioner i Första Kammaren. N:o 29.

12. Talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen.

Fett och talg.

1887:

Spermaceti, paraffin, talg, späck, ister fria; stearin pr kilogram
9 öre; maskin- och vagnsmörja pr kilogram 2 öre. Paraffin,
renad 5 procent af värdet.

Från 1 juli 1888:

Ister pr kilogram 20 öre.

Från 1 januari 1892:

Oleomargarin pr kilogram 20 öre.

Från 21 juni 1892:

Paraffin, renad fri; vaselin pr kilogram 2 öre.

Införsel af fett och talg:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 3,803,858	2,084,362	10,363
1888 ....	. . . . 4,581,555	2,375,298	79,755
1889 ....	. . . . 3,769,642	1,920,707	84,917
1890 ....	. . . . 4,406,922	2,280,615	140,966
1891 ....	. . . . 3,991,855	2,089,063	140,406
1892 ....	. . . . 4,821,094	2,497,540	162,345
1893 ....	. . . . 3,627,173	1,928,888	74,967
1894 ....	. . . . 3,792,660	1,841,249	85,721
1895 ....	. . . . 3,594,523	1,663,636	40,346
1896 ....	. . . . 3,601,831	1,633,433	18,553
1897 ....	. . . . 4,920,755	2,231,911	85,118

Oljor.

1887:

Oljor, feta, icke flygtiga, lin-, rot- och raps- pr kilogram 7 öre;
andra slag på fat 2 öre; på andra kärl 5 öre; flyktiga
vegetabiliska pr kilogram 1 krona; fossila, råa fria; renade
per kilogram 2 öre; tran fri; fernissa pr kilogram 25 öre;
terpentinolja och sprit pr kilogram 7 öre; olein fri.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 1 juli 1888:

Oljor flyktiga, vegetabiliska pr kilogram 2 kronor.

Från 1 januari 1889:

Oljor feta, icke flyktiga, andra slag än lin: rof- och raps- fria;
fossila, renade fria.

Från 1 januari 1890:

Fernissa, sprit pr kilogram 1 krona 20 öre; andra slag pr kilogram
30 öre.

Från 21 juni 1892:

Glycerin 5 procent af värdet; nitrobenzol pr kilogram 10 öre.

Införsel af lin-, rof- och rapsoljor:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. 1,318,348	566,890	69,196
1888 .......	. 1,934,556	831,859	119,577
1889 .......	. 1,186,965	534,134	48,141
1890 .... • . .	. 548,372	257,735	18,144
1891.......	. 945,048	425,272	59,245
1892 .......	. 1,186,478	486,456	75,086
1893 .......	. 329,906	135,261	15,357
1894 .......	. 1,291,143	503,546	84,821
1895 .......	. 571,392	223,843	30,871
1896 .......	. 991.366	356,892	58,403
1897 .......	. 1,128,118	383,560	62,119
örsel af oljor feta,	icke flyktiga, andra slag på	fat:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor-	Kronor.
1887 .......	. 4,052,569	2,431,541	79,165
1888 .......	. 3,968,364	2,381,018	76,155
1889 ......	. 6,448,864	3,869,318
1890 .......	. 7,018,751	4,211,251	—
1891.......	. 7,081,266	4,248,760
1892 .......	. 6,809,191	4,085,515
1893 ......	. 6,374,887	3,824,932
1894 .......	. 7,826,154	4,695,692	—
1895 .......	. 7,520,955	4,512,573
1896 .......	. 9,244,885	5,546,931
1897 .......	. 10,868,124	6,520,874

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af oljor, fossila, renade:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. 26,273,671	3,678,314	525,473
1888 .......	. 23,819,586	3,811,134	476,392
1889 .......	. 43,459,616	7,822,731
1890 .......	. 35,187,192	6,441,694	—
1891.......	. 39,374.579	5,906,187
1892 .......	. 39,989,613	5,598,546
1693.......	. 46,282,937	6,479,611	—
1894 .......	. 44,417,860	5,996,411
1895 .......	. 54,492,785	8,173,918
1896 .......	. 48,851,829	6,839,256
1897 .......	. 62,083,837	8,070,899
Införsel af fernissa:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. . 329,800	824,500	46,310
1888 .......	. . 250,224	625,560	40,606
1889 .......	. . 242,427	606,068	35,829
1890 .......	. . 276,093	697,835	36,998
1891.......	. . 440,350	1,105,577	27,321
1892 .......	. . 308,348	774,410	24,656
1893 .......	. . 384,690	172,869	31,013
1894 .......	. . 317,146	185,330	35,276
1895 .......	. . 288,914	185,458	40,517
1896 .......	. . 205,719	167,925	44,979
1897 .......	. . 377,665	241,510	47,234

Införsel af oljor feta, andra slag än lin-, rof- och raps- på andra
kärl än fat, af flyktiga vegetabiliska- oljor, af terpentinoljor och efter den
21 juni 1892 af glycerin och nitrobenzol.

Värde. Tullbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 .......897,831 39,880

1888 ....... 449,711 42,934

1889 ....... 496,029 52,252

1890 ....... 487,133 57,824

1891 ....... 521,572 55,607

1892 ....... 440,361 56,984

1893 ....... 465,224 60,189

1894 ....... 476,384 62,775

1895 ....... 475,711 65,174

1896 ....... 527,581 68,688

1897 ....... 620,471 81,815

Bill. till Riksd. Prof, 1899. 1 Sami 2 Afd. 1 Band. 12 Häft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Tjära, gummi, hartser in. in.

1887:

Tjära, stenkolstjära, balsam, gummi, kautschuk oarbetad, harts,
bernsten oarbetad, kamfer, storax, terpentin, fria; lack per
kilogram 47 öre; lim, husbiås och gelatin per kilogram 1
krona 70 öre; andra slag per kilogram 10 öre; vax, ympvax,
beck fria; karbolsyra fri; myrrha bland apoteksvaror.

Från 1 juli 1888:

Beck per 100 kilogram 2 kronor; lim, andra slag per kilogram
20 öre; vax per kilogram 15 öre.

Från 21 juni 1892:

Beck fritt; dextrin per kilogram 17 öre; lack per kilogram 50
öre; flytande lim, syndetikon per kilogram 1 krona; valsmassa
per kilogram 20 öre; myrrha fri.

Från 1 januari 1897:

Dextrin per kilogram 20 öre.

Införsel af tjära, gummi, hartser in. in.

Värde. Tullbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ....... 927,885 48,485

1888 ....... 885,150 00,914

1889 ....... 873,039 58,581

1890 ....... 1,014,232 60,483

1891 ....... 1,098,495 59,046

1892 ....... 1,595,316 52,548

1893 ....... 2,022,619 45,860

1894 ........ 2,347,080 39,112

1895 ....... 2,437,362 38,249

1896 ....... 2,465,143 39,854

1897 ....... 3,050,401 43,509

13. Fabrikat af talg, oljor m. m.

1887:

Bernsten, arbetad per kilogram 80 öre; kautschuk samt guttaperka
i skifvor af 1 mm. tjocklek eller deröfver fri, i skifvor
af mindre tjocklek per kilogram 1 krona; vattenledningsrör,

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

fria; skodon in. in. per kilogram 1 krona; luktvatten per
kilogram 1 krona; parfymer per kilogram 1 krona; pomada
per kilogram 35 öre; tvål parfymerad per kilogram 28 öre;
andra slag 10 öre; kitt per kilogram 5 öre; ljus, talg, per
kilogram 9 öre, andra slag 12 öre; pomeransblomvatten per
kilogram 10 öre; såpa per kilogram 5 öre; tändstickor, andra
än af trä, per kilogram 5 öre.

Från 1 juli 1888:

Luktvatten per kilogram 2 kronor; parfymer per kilogram 2
kronor.

Från 21 juni 1892:

Bernsten, arbetad, per kilogram 2 kronor; kautschuk in. m., i
skifvor af mindre tjocklek ån 1 mm., fri, skodon in. m. per
kilogram 1 krona 20 öre; pomada i kärl vägande 3 kilogram
och deröfver per kilogram 35 öre, i kärl af mindre vigt per
kilogram 1 krona; tvål, parfymerad, pr kilogram 50 öre;
tändstickor af andra slag än trä per kilogram 20 öre.

Införsel	af fabrikat af talg, oljor in.	m.:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	........ 1,190,745	1,910,944	258,835
1888	........1,417,380	2,356,508	336,156
1889	........ 1,400,871	2,638,852	393,573
1890	........1,414,628	2,471,341	360,814
1891	........ 1,337,323	2,587,675	382,571
1892	........ 726,775	2,360,766	377,566
1893	........ 693,823	2,374,595	394,493
1894	........ 712,079	2,464,601	397,131
1895	........ 745,349	2,617,476	430,388
1896	........ 733,696	2,577,109	406,735
1897	. ....... 695,636	2,584,473	387,262

14. Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.

Samtliga artiklar fortfarande tullfria.

15. Trävaror, arbetade.

1887:

Fanérskifvor, hälften af tullen för möbler af samma träslag; käppar
per kilogram 2 kronor 70 öre; läster, fria; snickare -

Motioner i Första Kammaren, A7:o 29.

arbeten m. m. af furu, utan betsning in. m. per kilogram
2 öre; med betsning m. in. per kilogram 4 öre; af alm,
ask m. m. per kilogram 8 öre; af päron m. m. per kilogram
15 öre; svarfvare- och bildhuggarearbeten per kilogram
59 öre; möbler med stoppning, utan öfvertyg, 20 procent
förhöjning öfver träslaget, med öfvertyg 40 procent förhöjning
öfver dito; tändstickor af trä per kilogram 5 öre.

Från 1 juli 1888:

Läster till skoarbeten per kilogram 10 öre; snickarearbeten af
furu m. in., utan betsning per kilogram 5 öre, med betsning
per kilogram 10 öre; af alm, ask m. m. per kilogram
30 öre; af päron m. in. per kilogram 60 öre.

Från 1 januari 1890:

Fanérskifvor af 7 mm. och derunder, af furu eller gran, per
kilogram 5 öre; af andra träslag per kilogram 10 öre.

Från 21 juni 1892:

Svarfvare- och bildhuggarearbeten per kilogram 1 krona; block,
läster och träskor per kilogram 10 öre.

Från 1 januari 1896:''

Käppar, afsedda till paraplyer eller parasoller per kilogram 25
öre; ämnen till infattning af borstar per kilogram 10 öre.

Införsel af trävaror,	arbetade, med undantag- af	möbler, för
tullen ej kunnat beräknas:	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .......	. 1,804,611	1,262,274	43,529
1888 .......	. 2,486,004	1,513,412	112,063
1889 .......	. 3,679,462	1,681,469	95,456
1890 .......	. 2,730,142	1,871,562	101,125
1891.......	. 4,484,203	2,495,257	86,141
1892 .......	. 3,988,406	2,616,436	79,707
1893 ........	. 2,953,201	2,262,107	81,221
1894 .......	. 4,444,168	2,191,003	91,715
1895 .......	. 3,176,744	1,333,084	92,150
1896 .......	. 3,297,548	1,252,626	170,598
1897 .......	. 3,255,390	1,544,002	146,700

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

16. Färger och färgningsämnen.

1887:

Benkol per kilogram 2 öre; blyhvitt och zinkhvitt per kilogram
5 öre; blanksmörja per kilogram 5 öre; kimrök per kilogram
5 öre; indigo per kilogram 20 öre; målarefärger, beredda
med olja, per kilogram 5 öre; färglådor per kilogram 80
öre; guldmusiv, puder eller unsen per kilogram 2 kronor
35 öre.

Från 1 juli 1888:

Blanksmörja per kilogram 15 öre; färglådor per kilogram 1 krona
50 öre.

Från 1 januari 1889:

Indigo m. m. fritt; anilinfärger fria.

Från 1 januari 1890:

Målarefärger, beredda med olja, per kilogram 15 öre.

Från 1 januari 1892:

Blanksmörja per kilogram 20 öre; guld, puder m. m. fritt; zinkhvitt
fritt.

Införsel af färger och färgningsämnen:

Värde. Tullbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ...... 2,838,775 100,855

1888 ...... 3,226,372 112,764

1889 ...... 4,163,804 88,309

1890 ...... 3,995,546 103,998

1891 ...... 3,825,445 100,665

1892 ...... 3,732,096 66,834

1893 ...... 4,469,880 47,765

1894 .....• . 4,779,407 54,916

1895 ...... 5,072,503 47,943

1896 ...... 5,100,159 50,776

1897 ...... 5,652,953 46,460

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

17. Diverse ämnen ur växtriket.

1887:

Gräs, färgadt, per kilogram 7 öre; rör, bambu per kilogram 15 öre;
rotting per kilogram 2 öre; frö, kanarie-, per kilogram 10
öre; andra slag fria; blommor, naturliga, per kilogram 30
öre; svamp, sug- eller tvätt-, per kilogram 40 öre.

Från 1 juli 1888:

Blommor, naturliga, per kilogram 2 kronor; växter, lefvande,
per kilogram 30 öre; frö, timotej, per kilogram 5 öre; talloch
gran- per kilogram 50 öre; torfmull och torfströ per
100 kilogram 30 öre.

Från 1 januari 1890:

Blommor, naturliga, afskurna, per kilogram 3 kronor; qvista!*
och blad 50 öre; andra slag fria.

Från 21 juni 1892:

Rör, bambu, rotting m. fl , utan bearbetning fria; polerade eller
lackerade per kilogram 25 öre; växter, lefvande, per kilogram
10 öre; svamp, sug- eller tvätt-, fri; torfmull och
torfströ fria.

Införsel af gräs, färgadt:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 262,219	80,766	18,355
1888 .....	..... 255,327	76,598	17,873
1889 .....	..... 337,541	101,262	23,628
1890 .....	..... 356,659	106,971	24,960
1891.....	.....317,396	95,219	22,218
1892 .....	..... 301,638	90,491	21,115
1893 .....	..... 338,518	101,555	23,696
1894 .....	..... 366,524 .	109,957	25,657
1895 .....	..... 362,527	108,758	25,379
1896 .....	..... 425,979	127,794	29,819
1897 .....	..... 502,660	150,798	35,186

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af rör och rotting, utom rör till underbäddning i fartyg:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllboskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	.......... 49,188	28,174	1,648
1888	.......... 59,753	33,778	1,920
1*89	.......... 80,388	45,301	2,556
1890	.......... 87,565	50,171	2,938
1891	.......... 79,444	45,368	2,638
1892	..........120,185	65,904	2,051
1898	.......... 162,776	89,402	2,003
1894	..........152,186	83,299	1,801
1895	.......... 168,881	94,154	2,428
1898	.......... 169,729	102,087	4,306
1897	..........211.263	121,648	4,004
Införsel	af växter, lefvande:
	Qvantitet.	Värde.	Tnllboskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	vigt ej angifven . .--	146,005	'' ’__
1888	.......... 65,551	368,825 högst 19,655
1889	.......... 104,707	523,535	» 31,412
1890	..........111,974	559,870	» 33,592
1891	.......... 100.824	504,120	» 30,247
1892	.......• . . 109,476	547,380	» 32,843
1893	.......... 158,427	237,641	» 15,740
1894	.......... 178,779	178,779	» 17,732
1895	.......... 205,960	205,960	» 20,314
1896	........... 287,346	287.346	» 28,579
1897	.......... 290,998	290,998	» 29,016
Införsel	af blommor, qvistar och blad:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
*	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887	........... 3,992	39,920	1,174
1888	........... 4,383	43,830	5,167
1889	........... 4.411	44,110	8,362
1890	afskurna...... 26,326	146,680	20,259
1891	...........26,011	145,165	20,417
1892	........• . . 29,523	161,175	21,170
1893	........... 25,673	142,265	19,492
1894	........... 30,630	170,215	23,247
1895	...........31,927	179,400	25,566
1896	........... 38,584	219,090	32,035
1897	........... 47,498	188,358	40,000

Motionei'' i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af timotej frö:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1888 .........	. . 40,608	25,583	2,030
1889 .........	. . 571,678	360,157	28,583
1890 .........	. . 214,713	85,885	10,730
1891.........	. . 148,358	59,343	7,417
1892 .........	. . 132,777	53,111	6,639
1893 .........	. . 172,056	80,866	8,588
1894 .......• •	. . 648,008	343,444	32,398
1895 ......• • •	. . 679,199	359,975	33,954
1896 .........	. . 292,305	154,922	14,613
1897 .........	. . 176,102	88,051	8,773
Införsel af tall- och granfrö:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1888 Tall, gran och	andra 176	308	88
1889 trädfrön . .	. . . . 3,279	5,738	1,639
1890 . . • ......	. . . . 2,132	3,731	1,066
1891.........	. . . . 4,822	8,439	2,411
1892 Efter 21 iuni endast tall- 4,780	8,366	2,390
1893 och granfrö	. . . . 6,647	11,632	3,324
1894 .........	. . . . 12,438	21,767	6,151
1895 ........	. . . . 3,860	6,755	1.930

1896

1897

2,672

2,873

4,676

8,619

1,336

1,437

örsel af svamp, sug-	eller tvätt-:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	. . . . 5,412	43,296	2,165
1888 ........	. . • . 4,149	33,192	1,660
1889 ........	. . . . 3,963	31,704	1,585
1890 ........	. . . . 4,000	32;000	1,600
1891........	. . . . 3,572	28,576	1,429
1892 ........	.....3,168	25,344	638
1893 ........	. . . . 3,367	26,936	-''
1894 ........	. . . . 5,253	105,060	—
1895 ........	. . . . 5,687	113,740	—
1896 ........	. . . . 8,177	163,540	—
1897 ........	. . . . 6,264	125.580	—

♦

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

18. Papper och pappersarbeten.

1887:

Papp, förhydnings-, fritt, andra slag per kilogram 5 öre.

Papper, poler-, smergel-, fritt, kardus m. m. per kilogram 2 öre;
förgyldt m. m. per kilogram 20 öre; andra slag per kilogram 10
öre; pappersarbeten, olackerade, per kilogram 35 öre; lackerade
in. m. per kilogram 60 öre; papperstapeter per kilogram 13
öre; album per kilogram 1 krona; bokpermar, lösa, per kiloram
60 öre; brefkuvert in. m. per kilogram 20 öre; böcker
med inbundet rent eller linieradt papper, lika papperet med
20 procent förhöjning; masker per stycke 25 öre; spelkort
per lek 10 öre; visit- och adresskort per kilogram 15 öre.

Från 1 juli 1888:

Papp, förhydnings-, per kilogram 1 öre; album per kilogram 2
kronor; bokpermar, lösa per kilogram 1 krona; böcker med
inbundet rent papper m. m. per kilogram 25 öre; masker
per stycke 50 öre.

Från 21 juni 1892:

Pappersarbeten, olackerade, per kilogram 50 öre; lackerade per
kilogram 2 kronor; papperstapeter per kilogram 25 öre;
brefkuvert per kilogram 30 öre; böcker med inbundet papper
per kilogram 35 öre; visit- och adresskort per kilogram
50 öre.

Införsel af papper, alla slag, utom poler- och smergel-:

Qvantitet. Värde.

Kilogram. Kronor.

1887 1,185,290 1,875,091

1888 1,463,688 2,334,436

1889 1,652,145 2,662,536

1890 ......... 1,903,419 2,919,627

1891 2,686.740 4,197,588

1892 ......... 3,113,101 4,927,913

1893 3,089,523 3,084,916

1894 2,941,378 2,285,802

1895 ......... 3,073,864 2,378,255

1896 ......... 3,978,201 2,303,021

1897 ......... 3,712,203 2,689,928

Bill. till Rik sd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band.

Tnllbeskattning.

Kronor.

116,517

144,602

158,211

165,328

170,614

168,797

175,556

167,300

169,373

180,968

227,237

12 Höft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af papp, förhydnings-, press- och tak-:

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

Qvantitet. Kilogram.	Värde. Kronor.	Tullbeskattning. Kronor.
596,996	179,099
791,541	237,462	3,149
364,042	109,213	3,606
1,087,060	326,118	10,816
674,174	202,252	6,670
552,704	165,811	5,512
580,698	174,209	5,700
832,019	249,606	8,272
1,038,718	311,615	8,817
1,442,748	432,824	12,243
2.260,687	678,206	19.220

Införsel af papp, andra slag, inasker och spelkort:

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

Värde.	Tullbeskattning.
Kronor.	Kronor.
. . 70.647	6,104
. . 60,699	5,119
. . 85,494	5,581
. . 114,626	6,444
. . 137.899	8,378
. . 121,894	8,048
. . 75,543	4,450
. . 37,470	2,210
. . 88,565	3,978
. . 104,042	4,818
. . 120,468	7,014

Införsel af pappersarbeten, papperstapeter, album, bokpermar, lösa,
brefkuvert, böckero med inbundet rent eller linieradt papper samt visitoch
adresskort. (A böcker med inbundet papper kunde tullen före 1 juli
1888 ej beräknas.)

Qvantitet. Värde. Tullbeskattning.

Kilogram. Kronor. Kronor.

1887 .......... 400,824 1,172,305 108,744

1888 .......... 472,191 1,300,721 135,737

1889 .......... 508,683 1,331,975 149,309

1890 .......... 454,366 1,196,789 143,573

1891 .......... 441,925 1,213,725 130,894

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1892 .....	. • . . . 403,158	1,226,003	142,466
1893 .....	..... 343,662	1,067,670	145,383
1894 .....	..... 348,681	973,927	145,265
1895 .....	..... 351,389	995,559	148,200
1896 .....	..... 409,170	1,009,443	154,515
1897 .....	..... 498,043	1,207,033	171,695

19. Andra fabrikat af växtämnen.

1887.

Bläck, skrif-, per kilogram 6 öre; bläckpulver per kilogram 35
öre; celluloid, arbetad per kilogram 80 öre; fiber arbetad
per kilogram 15 procent af värdet; gräsmattor fria; halmarbeten
per kilogram 1 krona; insektspulver fritt; kollodium
5 procent af värdet; korgmakarearbeten af oskalade qvistar
per kilogram 10 öre; andra slag per kilogram 60 öre;
korkar utan beslag per kilogram 7 öre; med beslag per
kilogram 1 krona 20 öre; korksulor per kilogram 35 öre;
i förening med väfnad 10 procent af värdet; arbeten af
vegetabiliska rör per kilogram 35 öre.

Från 1 juli 1888:

Bläck, skrif-, per kilogram 10 öre; korgmakarearbeten, andra slag,
per kilogram 1 kr.

Från 1 januari 1890:

Kollodium per liter 1 kr. 75 öre.

Från 21 juni 1892:

Bläckpulver 15 procent af värdet; celluloid, tangentskifvor och
knifskaft fria; fiber, arbetad, fri; gräsmattor, per kilogram
7 öre; halmarbeten, lösa buteljhylsor, per kilogram 7 öre;
kollodium, per kilogram 2 kronor; arbeten af vegetabiliska
rör per kilogram 1 krona; korksulor per kilogram 7 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af andra fabrikat af växtämnen:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	.......138,161	443,051	42,172
1888 . . .	....... 139,930	486,878	49,382
1889 . . .	....... 147,463	531,358	56,332
1890 . . .	. . . W . . 427,773	589,451	55,688
1891 . . .	....... 154,604	465,155	54,569
1892 . . .	.......151,112	526,794	63,737
1893 . . .	....... 493,385	791,050	71,607
1894 . . .	....... 638,821	1,158,938	80,770
1895 . . .	....... 622,496	1,191,182	84,387
1896 . . .	......• 605,435	1,167,452	90,257
1897 . . .	....... 863,842	1,511,686	103,198

20. Mineral: råämnen och oformade fabrikat.

Alun, antimonium, arsenik, asfalt, blyerts, cement fria; cyankalium
5 procent af värdet; emaljmassa, fosfor, gips, glasskärf,
glete, polerjord, kalk fria; kemisk-tekniska preparat 5 procent
af värdet; klorkalk, klorsyradt kali fria; hjorthornssalt
5 procent af värdet; kopparaska fri; krita, hvit, och kristen,
omalen fri; malen eller slammad per kilogram 0,5 öre; lera
fri; magnesia 5 procent af värdet; malm, alla slag fri; natron
kaustikt och kolsyrad! eller soda fria; natron, ättiksyrad!
5 procent af värdet; salpeter fri, salpetersyra fri; salmiak
fri, salmiakspiritus 5 procent af värdet; salt, alla slag fritt;
saltsyra fri; sand fri; smergel fri; sten, oarbetad fri; stenkol
och cokes fria; svafvel och svafvelblomma fria; svafvelsyra
fri; tenn och blyaska fri; tennsalt fritt; träkol fria;
pimpsten fri; trippel fri; tungspat, omalen fri, malen per
kilogram 5 öre; vattenglas 5 procent af värdet; vitriol fri.

Från 1 juli 1888:

Alun per 100 kilogram 1 krona 25 öre; cement per 100 kilogram
40 öre; gips, bränd och malen, per 100 kilogram 40 öre;
glaspulver och glasskärf per kilogram 2 öre; glimmer fritt;
krita, malen eller slammad, per 100 kilogram 1 krona; svafvelsyra
per kilogram 0,5 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 2''d.

Fi''ån 1 januari 1889:
Tungspat, malen, fri.

Från 1 januari 1890:
Glasskärf fri.

Från 21 juni 1892:

Ammoniak, kaustik, per kilogram 5 öre; kolsyrad eller hjorthornssalt
per kilogram 7 öre; salpetersyrad per kilogram 10
öre; cyankalium fritt; fosforsyra 5 procent af värdet; jodnatrium
fritt; kali, kaustikt, surt kolsyradt, svafvelsyradt och
surt svafvelsyradt fria; karbolsyrad kalk fri; kemiskt tekniska
preparat 15 procent af värdet; klorkalium fritt; koboltoxid
per kilogram 1 krona; lapis 5 procent af värdet; lerjord,
svafvelsyrad samt s. k. alunkakor per 100 kilogram 1 krona;
magnesia och magnesiasalter fria; natron, klorsyradt, svafvelsyrligt,
surt svafvelsyrligt och undersvafvelsyrligt fria; ättiksyrad!
per kilogram 10 öre; salpetersyra per kilogram 2 öre;
vattenglas per kilogram 1 öre; vitriol 10 procent af värdet.

Från 1 januari 1896:

Cement per 100 kilogram 60 öre.

Införsel af mineral, råämnen och oformade fabrikat:

1887 .....	Värde. Kronor. 24,332,170	Tullbeskattning. Kronor. 36,409
1888 .....	30,034,977	65,646
1889 .....	37,563,933	64,616
1890 .....	41,884,554	63,925
1891.....	41,109,919	50,785
1892 .....	37,373,873	56,347
1893 .....	36,318,725	58,933
1894 .....	44,535,770	68,025
1895 .....	43,787,064	78,816
1896 .....	45,114,786	104,810
1897 .....	52,335,051	114,824

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

21. Mineral: fabrikat, formade.

a) Af jord, lera in. in.

1887:

Agat, arbetad per kilogram 80 öre; gipsarbeten per kilogram 10
öre; grifflar fria; juveler, omfattade, fria; tegel, golf- och väggaf
högst 2 cm. tjocklek per kilogram 3 öre; andra slag fria;
deglar fria; rör fria; porslin, oäkta, hvitt eller enfärgad! men
omåladt, per kilogram 10 öre; måladt eller tryckt per kilogram
16 öre; äkta, hvitt eller enfärgad! per kilogram 24
öre; förgyldt eller måladt per kilogram 47 öre; kakel, alla
slag, per kilogram 5 öre; krukmakarearbeten per kilogram
7 öre; piphufvuden af sjöskum per kilogram 2 kronor; andra
slag per kilogram 80 öre; skriftaflor i permar 10 procent af
värdet; sten, arbetad, polerad per kilogram 3 öre; andra
slag fria.

Från 1 juli 1888:

Gipsarbeten per kilogram 20 öre; tegel, eldfast, fagad- samt golfoch
väggplattor af 3 cm. tjocklek och deröfver, per 100 kilogram
20 öre; golf- och väggplattor af mindre tjocklek, oglaserade,
per 100 kilogram 3 kronor; glaserade, hvita eller
enfärgade, omålade per kilogram 10 öre; målade eller tryckta
per kilogram 16 öre.

Från 21 juni 1892:

Agat, arbetad, per kilogram 2 kronor; tegel, eldfast, fagad tegel
och trottoarsten per 100 kilogram 20 öre; golf- och väggplattor
af 3 cm. tjocklek och deröfver per 100 kilogram 20
öre; af mindre tjocklek, oglaserade, enfärgade per 100 kilogram
3 kronor; oglaserade, flerfärgade såsom andra arbeten
af lera; andra slag fria; rör per 100 kilogram 75 öre; arbeten
af äkta porslin, hvita eller enfärgade, per kilogram 30
öre; förgylda m. in. per kilogram 60 öre; andra arbeten af
lera såsom kakel, krukmakargods m. m., hvita eller enfärgade,
per kilogram 10 öre; förgylda m. m. 16 öre; skriftaflor
i permar 15 procent af värdet; sten, arbetad, polerad,
per kilogram 6 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af mineral, fabrikat, formade a) af jord, lera m. m.:

Värde. Tnllbcskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ...... 1,300,924 81,003

1888 ...... 1,437,894 87,659

1889 ...... 1,862,037 117,920

1890 ...... 1,764,610 122,077

1891 ...... 1,710,098 137,662

1892 ...... 1,724,083 122,606

1893 ...... 1,519,396 104,812

1894 ...... 1,928,176 130,000

1895 ...... 2,162,258 128,554

1896 ...... 2,593,747 157,137

1897 ...... 3,346,339 195,696

b) Glas och glasvaror.

1887:

Glas, bunkar, burkar, buteljer m. in,, oslipade per kilogram 2 öre;
med inslipade proppar per kilogram 10 öre; kemiska fria;
optiska fria; patent- och glastakpannor fria; sidventil till
fartyg fria; fönster- och spegel-, oslipade, per kilogram 7 öre;
ofolierade, slipade och polerade, af till och med V2 qvadratmeters
yta per kilogram 15 öre; af större dimensioner per
kilogram 25 öre; folierade af till och med V2 qvadratmeters
yta per kilogram 25 öre; derutöfver per kilogram 40 öre;
andra slag per kilogram 35 öre; speglar och spegel-lampetter
per kilogram 40 öre; perlor, oäkta glas-, 35 öre.

Från 1 juli 1888:

Glas, bunkar m. m. af mörkgrön eller brun färg, helt och hållet
oslipade, samt buteljer per kilogram 2 öre; af ljusgrön eller
halfhvit färg, oslipade, per kilogram 6 öre; kemiska glas per
kilogram 10 öre; patent- och glastakpannor samt sidventilglas
per kilogram 7 öre.

Från 21 juni 1892:

Glas, bunkar in. m. med slipade kanter eller bottnar eller inslipade
proppar, äfvensom kemiska glas, patentglas och glastakpannor
samt sidventilglas per kilogram 10 öre; fönster -

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

och spegel-, oslipade af större dimensioner än V2 qvm. yta
per kilogram 10 öre; ofolierade, mattslipade eller slipade och
polerade af till och med Va qvadratmeters yta 20 öre; af
större dimensioner per kilogram 30 öre; folierade af till och
med V2 qvadratmeters yta per kilogram 30 öre; af större
dimensioner 50 öre; andra slag per kilogram 60 öre; speglar
och spegel-lampetter per kilogram 60 öre; perlor, oäkta glas-,
per kilogram 60 öre.

Från 1 januari 1896:

Glas, bunkar m. in., helt och hållet oslipade och utan målning eller
dekorering, af mörkgrön eller brun massa per kilogram 2 öre;
af annan massa per kilogram 6 öre; glasrör per kilogram
10 öre; fotografiska torrplåtar per kilogram 30 öre.

Införsel af b) glas och	glasvaror:
	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ........	2,832,028	1,676,328	217,342
1888 ........	2,785,623	1,763,887	211,609
1889 ........	2,797,829	1.930,448	232,566
1890 ........	2,338,147	1,764,837	215,662
1891........	2,663,365	1,756,608	218,116
1892 ........	1,613,999	1,523,939	236,438
1893 ........	1,451,055	1,394,703	244,959
1894 ........	. 1,427,362	1.522,896	266,803
1895 ........	, 1,619,164	1,675,097	323,029
1896 ........	. 1,686,695	1,617,353	323,376
1897 ........	. 1,881,262	1,808,120	414,708

c) Andra arbeten af mineral:

1887:

Alabaster, arbetad, per kilogram 50 öre; blyertspennor per kilogram
35 öre; fyrverkeriarbeten per kilogram 60 öre; krut
och andra sprängämnen per kilogram 12 öre; patroner, laddade,
per kilogram 12 öre; oladdade per kilogram 35 öre.

Från 21 juni 1892:

Fyrverkeriarbeten per kilogram 2 kronor; stubintråd och antändningsrör
per kilogram 15 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 1 januari 1897:

Krut, vanligt salpeterkrut per kilogram 12 öre; bomullskrut per
kilogram 30 öre; röksvagt krut per kilogram 50 öre; andra
slag per kilogram 20 öre; patroner, laddade, per kilogram
35 öre.

Införsel af c) andra arbeten af mineral:

	Qvantitet.	Värde.	Tullbeskattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	..... 80,354	224,653	14,243
1888 .....	..... 98,984	274,410	17,286
1889 .....	..... 82,498	244,415	17,198
1890 .....	..... 89,803	258,059	16,237
1891.....	..... 105,963	299,864	19,763
1892 .....	..... 96,436	208,643	16,957
1893 .....	..... 89,604	218,647	18,870
1894 .....	..... 103,569	231,532	21,247
1895 .....	..... 144,594	271,647	27,144
1896 .....	..... 130,740	279,753	26,581
1897 .....	..... 126,856	281,662	31,355

22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade.

a) Jern och stål.

1887:

Samtliga tullfria.

Från 1 juli 1888:

-Jern- och stålgöten samt smältstycken per 100 kilogram 2 kronor;
stångjern, bottenplåtar, syllar och skafjern samt rälsspik per
100 kilogram 2 kr. 50 öre; plåtar, oslipade m. m. af 3 mm.
tjocklek eller deröfver, per 100 kilogram 3 kronor; af mindre
tjocklek per 100 kilogram 4 kronor; slipade in. m. per 100
kilogram 6 kronor. ,

Från 1 januari 1892:

Plåtar, slipade in. m. af XU mm. tjocklek och deröfver per 100
kilogram 6 kronor; af mindre tjocklek fria.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Raft.

Motioner i Företa Kammaren, N:o 29.

Från 21 juni 1892:

Tack- och barlastjern samt skrot per 100 kilogram 80 öre; bottenplåtar,
syllar och skarf jern fria; rör, gjutna af 15 cm. inre
diameter eller derunder per 100 kilogram 1 krona 50 öre;
smidda, valsade eller dragna per 100 kilogram 4 kronor.

Från 1 januari 1897:

Tack- och barlastjern samt skrot fria.

Införsel af metaller, oarbetade a) jern och stål:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeskatti
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 .....	. . . 36,268,660	2,450,062
1888 .....	. . . 43,731,506	5,648,832	57,611
1889 .....	. . . 33,692,110	4,058,824	125,729
1890 .....	. . . 38,353,512	4,121,655	97,892
1891.....	. . . 36,037,861	4,189,668	97,258
1892 .....	. . . 40,166,529	4,019,923	127,098
1893 .....	. . . 27,005,394	3,336,739	280,619
1894 .....	. . . 34,201,430	2,719,646	324,317
1895 .....	. . . 40,582,276	3,251,870	394,930
1896 .....	. . . 34,549,075	3,253,269	416,253
1897 .....	. . . 89,606,074	5,259,908	272,415
b) Andra metaller.			: T 8
1887:		. 1-1*1 • iM	1 J ; , '' 1 Ij, ,

Koppar och kopparlegeringar, zink, bly, tenn, guld, silfver, platina
fria; qvicksilfver per kilogram 35 öre.

Från 21 juni 1892:

Qvicksilfver fritt.

* . ■ . ■ i, i f . j

’'' J ‘ • • • '' * • * • • 1 ‘ / ■ 1 71 } 1.

4 b in vr-»»1; A

Från 1 januari 1895:

''. > i i! * ■ ; . ■ !

Koppar m. in. plåt, andra slag än Yellowmetall per kilogram
5 öre.

Motioner i Företa Kammaren, N:o 2,9. 90

Införsel af metaller, oarbetade b) andra slag än jern och stål:

	Qvantitet.	Värde.	Tnllbeekattning.
	Kilogram.	Kronor.	Kronor.
1887 ....	. . . . 2,142,425	4,803,920	761
1888 ....	. . . . 2,149,123	3,916,699	972
1889 ....	. . . . 3,312,671	7,550,006	880
1890 ....	. . . . 2,836,985	3,439,364	852
1891 ....	. . . . 5,313,136	4,566,435	1,077
1892 ....	. . . . 5,065,332	4,437,509	544
1893 ....	. . . . 5,832,015	4,383,972	_
1894 ....	. . . . 7,103,689	8,959,509	—
1895 ....	. . . . 7,441,818	5,144,231	48,532
1896 ....	. . . . 8,651,262	6,274,439	60,621
1897 ....	. . . . 10,081,360	15,536,236	74,007

23. Metaller, arbeten deraf.

a) Jern- och stålvaror.

1887:

Jern vägsskenor fria; balk-, hörn- och annat fasonjern fritt; gjutna
balkar, kolonner m. m. per kilogram 1 öre; spisar, ugnar
in. in. per kilogram 2 öre; bord in. in. per kilogram 8 öre;
kopiepressar m. m. per kilogram 15 öre; finare gjutgods per
kilogram 25 öre; knappar 15 öre; smidda eller valsade, ankare
in. in. fria; kedjor med länkjern under 6 mm. per kilogram
10 öre; muttrar, skrufvar af 12 mm. i diameter eller
deröfver fria; spik af 45 mm. längd per kilogram 3 öre; af
mindre längd per kilogram 15 öre; skostift per kilogram 7
öre; kassakistor och sängar 10 procent af värdet; fingerborgar
per kilogram 35 öre; skjutgevär per kilogram 50 öre; häktor,
hakar och hyskor per kilogram 30 öre; karkasser m. in. per
kilogram 1 krona 10 öre; knifvar, rak- 59 öre; penn- per
kilogram 1 krona 18 öre; tälj- per kilogram 14 öre; bordsmed
skaft af silfver m. in. per kilogram 1 krona 18 öre;
med skaft af andra ämnen per kilogram 24 öre; nålar per
kilogram 40 öre; ställningar till paraplyer per kilogram 35
öre; skrifpennor per kilogram 60 öre; saxar, opolerade per
kilogram 24 öre; polerade per kilogram 59 öre; strumpstickor
per kilogram 25 öre; tråd, jern- och stål fri; arbeten

100

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

deraf per kilogram 15 öre; krokar till fiske fria; perlor,
oäkta, andra än glas per kilogram 1 krona 18 öre; jernvägsmateriel
fri; ej specificerade jern- och stålarbeten, förgylda
per kilogram 70 öre; fömicklade, polerade eller lackerade
per kilogram 35 öre; andra slag per kilogram 15 öre.

Från 1 juli 1888:

Skrufbultar in. m. per 100 kilogram 6 kronor; ankare m. m. per
100 kilogram 4 kronor; kedjor och kettingar med länkjern
af 25 mm. per 100 kilogram 3 kronor 50 öre; af 6 till 25
mm. per 100 kilogram 7 kronor; spik af 45 mm. längd per
kilogram 4 öre; skostift per kilogram 15 öre; träskrufvar af
75 mm. längd per kilogram 20 öre, af mindre längd per
kilogram 30 öre; skjutgevär per kilogram 1 krona 50 öre;
jern- och ståltråd af 1,5 mm. tjocklek per kilogram 4 öre;
af mindre tjocklek per kilogram 8 öre; jernvägsmateriel, axlar
m. m. per kilogram 5 öre; andra slag 10 procent af värdet.

Från 21 juni 1892:

Rör och rördelar, gjutna af mer än 15 cm. diameter fria; af 15
cm. eller derunder per 100 kilogram 1 krona 50 öre; smidda
per 100 kilogram 4 kronor; trådlinor dubbelt mot tråden;
andra arbeten af tråd såsom ej specificerade j ernår beten; spik
af 45 mm. längd per kilogram 5 öre; träskrufvar af 12 mm.
i diameter per kilogram 6 öre; af 8 till 12 mm. per kilogram
20 öre; under 8 mm. per kilogram 30 öre; gjutna balkar
in. m. per kilogram 2 öre; spisar per kilogram 4 öre;
bord m. m. per kilogram 10 öre; kopiepressar per kilogram
20 öre; finare gjutgods per kilogram 50 öre; kassaskåp och
kassakistor 15 procent af värdet; floretter, sablar in. m., förgylda,
per kilogram 2 kronor; andra slag per kilogram 1
krona; fingerborgar per kilogram 50 öre; häktor, hakar och
hyskor per kilogram 50 öre; knifvar, rak- och penn-, per
kilogram 3 kronor; tälj- per kilogram 50 öre; bords- med
skaft af silfver m. m. per kilogram 1 krona 50 öre; med
skaft af andra ämnen per kilogram 50 öre; ställningar till
paraplyer per kilogram 50 öre; perlor, oäkta, andra än glas,
per kilogram 2 kronor; saxar, opolerade, af mer än 15 cm.
längd per kilogram 50 öre; af 15 cm. och derunder per kilo -

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

101

gram 1 krona; polerade, af mer än 15 cm. längd per kilogram
2 kronor; af 15 cm. och derunder per kilogram 4
kronor; karkasser per kilogram 1 krona; ej specificerade jernoch
stålarbeten, förgylda, per kilogram 1 krona; förnicklade
m. in. per kilogram 50 öre; andra slag per kilogram 20 öre.

Från 1 januari 1896:

Skrifpennor per kilogram 1 krona 50 öre.

Frän 1 januari 1897:

Ställningar till paraplyer per kilogram 80 öre.

Införsel af metaller, arbeten deraf, a) Jern- och stålvaror:

(Tull ä linor och duk af jern- eller ståltråd har ej kunnat beräknas.)

	Värde.	Tallbeskattning.
	Kronor.	Kroror.
1887 .......	...... 8,696,496	236,813
1888 .......	...... 9,606,548	347,759
1889 .......	......9,171,795	394,500
1890 ......	...... 8 614,360	389,964
1891.......	..... 9,870,904	410,930
1892 .......	...... 11,729,522	457,164
1893 .......	...... 12,047,470	568,685
1894 .......	...... 9,689,547	683,764
1895 .......	......9,441,419	716,563
1898.......	......13,716,066	903,968
1897 .......	......14,018,677	995,368

b) Andra metallarbeten.

1887:

Koppar, bult och spik till förhydning af fartyg fria; andra helfärdiga
arbeten, opolerade, per kilogram 35 öre; polerade per
kilogram 70 öre; koppar och annan metalltråd, förgyld m. in.,
per kilogram 2 kronor 35 öre; utan beläggning fri; strängar af
metall fria; knallhattar per kilogram 1 krona 20 öre; tenlikor
per kilogram 35 öre.

102

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Zink, plåt m. m. och spik till fartygsförhydning fria; arbeten
deraf, förgylda m. m., per kilogram 70 öre; utan målning
m. m. per kilogram 70 öre; andra slag per kilogram 35 öre.

Bly, plåt och bleck fria; arbeten deraf omålade per kilogram 7
öre: målade per kilogram 35 öre; hagel per kilogram 7 öre.

Tenn, arbeten, förgylda in. in. per kilogram 70 öre; andra slag
per kilogram 35 öre; folier, tenn eller stanniol per kilogram 35
öre.

Bokstafsstämplar, boktryck och stilar fria.

Bijouteri varor af annat ämne än guld och silfver per kilogram
80 öre.

Guldarbeten per kilogram 11 kronor 70 öre; bok-, äkta och oäkta
per kilogram 2 kronor 35 öre.

Gulddragarearbeten, äkta och oäkta, per kilogram 2 kronor 35
öre.

Silfverarbeten, per kilogram 7 kronor; bok-, per kilogram 1 krona
40 öre; träd, guld- och silfver- per kilogram 2 kronor 35 öre.

Platinaarbeten fria.

Medaljer fria.

Arbeten af sammansatta metaller, bult och spik till fartygsförhydning
fria; andra förgylda m. m. per kilogram 70 öre; utan
beläggning per kilogram 35 öre; knappar af sammansatta
ämnen per kilogram 50 öre; siktar och såll per kilogram
60 öre.

Från 1 juli 1888:

Bly, arbetadt, omåladt och olackeradt, per kilogram 10 öre; hagel
per kilogram 10 öre; tråd af koppar eller annan metall,
andra slag än förgyld per kilogram 10 öre; strängar af metall
per kilogram 1 krona 20 öre; bokstafsstämplar m. m.
per kilogram 25 öre.

Från 1 januari 1892:

Tråd af bly, ej förgyld, fri.

Från 21 juni 1892:

Bijouterivaror per kilogram 2 kronor; bladguld och bladsilfver
per kilogram 2 kronor 50 öre; gulddragarearbeten per kilogram
12 kronor; knappar af sammansatta ämnen per kilogram
1 krona; bly, folier, per kilogram 50 öre; andra ar -

Motioner i Företa Kammaren, N:o 29.

103

beten, förgylda, per kilogram 1 krona 50 öre; förnicklade
per kilogram 75 öre; andra slag per kilogram 20 öre; guld,
arbetad!, tråd per kilogram 2 kronor 50 öre; andra arbeten
per kilogram 15 kronor; koppar och kopparlegeringa-r, tråd,
förgyld, per kilogram 2 kronor 50 öre; vriden till kablar
eller linor per kilogram 15 öre; öfverspunnen med endast
textilämne per kilogram 1 krona; andra slags tråd p#r kilogram
10 öre; duk af koppar eller annan ej specificerad metalltråd
dubbelt mot tråden; andra arbeten, förgylda m. m.
per kilogram 1 krona 50 öre; förnicklade per kilogram 75
öre; andra slag per kilogram 50 öre; silfvertråd per kilogram
2 kronor 50 öre; andra arbeten per kilogram 15 kronor;
tenlikor per kilogram 50 öre; tenn, folier, per kilogram
50 öre; andra arbeten, förgylda, per kilogram 1 krona 50
öre; förnicklade per kilogram 75 öre; andra slag per kilogram
50 öre; zinkarbeten, förgylda, per kilogram 1 krona
50 öre; förnicklade pqr kilogram 75 öre; andra slag per kilogram
20 öre; ej upptagna metallarbeten såsom koppararbeten.

Från den 1 januari 1895:

Koppar och kopparlegeringar, rör, per kilogram 10 öre.

Från den 1 januari 1896:

Tråd af koppar eller kopparlegeringar, vriden till kablar eller
linor utan isolering per kilogram 15 öre; isolerad på annat
sätt än med bly eller jern m. in. 10 procent af värdet.

Införsel af, b) Andra metallarbeten:

Värden Tu! [beskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ......... 4,474,739 235,065

1888 ......... 4,670,334 259,014

1889 ......... 5,825,643 326,449

1890 ......... 6,029,310 334,759

1891 ......... 5,386,864 337,747

1892 ......... 6,474,738 398,385

1893 ......... 6,937,809 459,981

1894 ......... 7,197,421 451,454

1895 ......... 10,438,273 543,836

1896 ......... 6,689,587 614,897

1897 ..... 8,055,198 618,580

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

24. Fartyg, vagnar, maskiner, instrumenter och ur.

1887:

Fartyg och båtar fria, skeppsinventarier fria; vagnar och åkdon,
arbetsfordon per stycke 5 kronor, tvåhjuliga per stycke 15 kronor;
fyrhjuliga trillor per stycke 25 kronor; halftäckta mindre
per stycke 50 kronor; öfriga slag per stycke 100 kronor;
om hvilkas hänförande tvifvel uppstått 10 procent af värdet;
maskiner, redskap och verktyg fria; brandsprutor 5 procent
af värdet; gasmätare 5 procent af värdet; stråkardor fria; instrumenter,
optiska, per kilogram 35 öre, musikaliska, flöjter
m. m. per stycke 1 krona; fortepianon, tafflar per stycke
60 kronor; flygel- per stycke 100 kronor; speldosor per
kilogram 2 kronor; accordion per kilogram 50 öre; orgelverk
5 procent af värdet; ur, fick-, med boett af guld per
stycke 1 krona, med boett af annat ämne per stycke 50 öre;
väggur och studsare i fodral, af brons in. m. per kilogram
70 öre; af trä eller andra slag per kilogram 47 öre; lösa
urverk eller delar per kilogram 1 krona.

Från 1 juli 1888:

Fartyg och båtar af jern, samt ångfartyg af trä 10 procent af
värdet; vagnar och åkdon alla slag 15 procent af värdet.

Från 1 januari 1890:

Velocipeder 15 procent af''Hrdet; brandsprutor m. m. 10 procent
af värdet; instrumenter, musikaliska, fortepianon, tafflar per
stycke 150 kronor; flyglar per stycke 200 kronor; speldosor
per kilogram 3 kronor; accordion per kilogram 1 krona;
orgelverk 15 procent, af värdet; positiv per stycke 10 kronor.

Från den 1 januari 1892:

Fartyg och båtar fria.

Från den 21 juni 1892:

Jernvägs- och spårvägsvagnar 15 procent af värdet; maskiner,
redskap och verktyg 10 procent af värdet; cirklar per kilogram
1 krona 50 öre; instrument, kirurgiska in. m. 10 pro -

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

105

cent af värdet; optiska per kilogram 2 kronor; elektricitetsmätare
10 procent af värdet; fyrapparater 10 procent af
värdet; gasmätare 10 procent af värdet; urverk, lösa per
stycke 50 öre; väggur och studsare af metall m. m. per
kilogram 1 krona 50 öre, af trä per kilogram 80 öre; delar
af ur såsom det ämne, hvaraf de bestå.

Från den 1 januari 1896:

Elektriska glödlampor per kilogram 1 krona 50 öre.

Införsel af fartyg:

Införsel af

Bil,, till Riksd. Prof

	Värde.	Tullbeskattning.
	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	. . . 162,475	—
1888 . . .	. . . 789,320	22,671
1889 . . .	. . . 1,306,962	98,486
1890 . . .	. . . 1,282,161	59,722
1891 . . .	. . . 374,740	5,768
1892 . . .	. . . 3,013,945
1893 . . .	. . . 1,006,487
1894 . . .	. . . 805,618	--
1895 . . .	. . . 1,448,108
1896 . . .	. . . 1,721,359
1897 . . .	. . . 4,166,874
vagnar och	åkdon:
	Värde.	Tallbeskattning.
	Kronor.	Kronor.
1887 . . .	. . . 60,533	2,113
1888 . . .	. . . 805,263	115,711
1889 . . .	. . . 92,649	11,744
1890 . . .	. . . 126,160	17,8:34
1891 ♦ .< . .	. . . 167,716	9,540
1892 . . .	. . . 134,916	19,283
1893 . . .	. . . 128,085	12,383
1894 . . .	. . . 88,861	11,829
1895 . . .	. . .- 101,045	13,911
1896 . . .	. . . 249,944	35,951
1897 . . .	. . . 158,585	22,157
Prof. 1899.	1 Sami. 2 Afd.	1 Band. 12 Höft.

106

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Införsel af maskiner, redskap och verktyg:

Värde. Tnllbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 . . . 7,288,212 8,880

1888 . . . av. . 0,364,447 5,751

1889 ...... 12,723,584 10,203

1890 ...... 15,153,409 11,066

1891 ...... 14,631,017 23,210

1892 ...... 11,416,470 340,804

1893 ...... 7,134,109 723,377

1894 ...... 10,962,399 1,066,465

1895 ...... 11,150,263 1,118,751

1896 ...... 16,553,126 1,706,306

1897 ...... 19,875,501 2,077,294

Införsel af instrument:

Värde. Tullbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ...... 953,849 55,498

1888 ...... 1,150,102 88,799

1889 ...... 1,262,156 109,162

1890 ...... 1,357,737 120,972

1891 ...... 1,366,352 106,378

1892 ...... 1,638,641 127,696

1893 ...... 1.978,680 161,301

1894 ...... 1,949,958 170,855

1895 ...... 2,392,670 197,043

1896 ...... 2,399,925 205,264

1897 ...... 2,742,938 246,909

Införsel af ur:

Värde. Tnllbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 ...... 2,025,668 70,515

1888 ...... 1,996,197 88,881

1889 ...... 2,754,214 126,423

1890 ...... 3,084,572 137,535

1891 ...... 3,178,104 145,702

1892 ...... 3,142,644 146,182

1893 ...... 3,058,885 148,026

1894 ...... 3,710,056 174,518

1895 ...... 2,490,337 194,336

1896 ...... 2,611,201 190,952

1897 ...... 3,024,538 203,134

Motioner i Första Kammaren, N:o 2,9.

107

25. Mynt.

Samtliga fortfarande tullfria.

26. Artiklar, som ej äro till någon af föregående grupper hänförliga.

1887:

Flyttsaker, naturalier, glober, kartor, målningar och ritningar,
musikalier, apoteksvaror tullfria.

Askar och dosor af sammansatta ämnen'' per kilogram 47 öre;
bildhuggeriarbeten, konstnärs-, fria; andra slag, ej af trä,
per kilogram 60 öre; blanketter till räkningar per kilogram
15 öre; böcker på svenska språket, tryckta, inbundna, per
kilogram *25 öre; andra tryckta, fria; etiketter per kilogram
15 öre; etuier per kilogram 80 öre; galanterivaror per kilogram
80 öre; kopparstick in. m., som tillhöra tryckta verk,
fria; andra slag per kilogram 15 öre; leksaker per kilogram

1 krona 50 öre; möss-skärmar per kilogram 60 öre; pennskaft
per kilogram 50 öre; nattsäckar in. in. per kilogram 50 öre;
portföljer, andra än af siden, per kilogram 50 öre; slöjdvaror
10 procent af värdet; solfjädrar per kilogram 1 krona 20
öre; varor, i tulltaxan ej specificerade, råämnen fria, mer
eller mindre arbetade 10 procent af värdet.

Från 1 juli 1888;

Flyttsaker, ej af egaren medförda, 15 procent af värdet; böcker
på svenska språket, tryckta, inbundna, biblar in. in. utan
guldsnitt per kilogram 50 öre; med guldsnitt per kilogram

2 kronor; musikalier, bundna, per kilogram 1 krona; solfjädrar
per kilogram 5 kronor; galanterivaror per kilogram
2 kronor; pennskaft per kilogram 60 öre; leksaker per kilogram
2 kronor; kartor, tryckta med svensk text i utlandet,
häftade per kilogram 1 krona 50 öre, bundna per kilogram
2 kronor; slöjdvaror 15 procent af värdet; varor, i tulltaxan
ej specificerade, arbetade 15 procent af värdet.

Motioner i Första Kammaren, N:o 29.

Från 21 juni 1892:

Askar och dosor af sammansatta ämnen per kilogram 1 krona ;
bildhuggeria.rbeten af ej såsom arbetade specificerade ämnen
per kilogram 1 krona; etuier per kilogram 2 kronor; koffertar,
ej af läder eller skinn per kilogram 60 öre; litografiska
arbeten och kopparsticksaftryck, som ej tillhöra tryckta verk,
per kilogram 50 öre; nattsäckar m. m. per kilogram 1 krona.
20 öre; pennskaft per kilogram 1 krona.; portföljer andra
slag än siden, per kilogram 1 krona 20 öre.

Införsel af artiklar, som ej äro till föregående grupper hänförliga :

Värde. Tnllbeskattning.

Kronor. Kronor.

1887 . ,..... 4,195,820 211,906

1888 ...... 4,157,900 261,240

1889 ...... 4,042,135 306,633

1890 ...... 4,140,833 320,648

1891 ...... 4,417,313 315,355

1892 ...... 4,267,880 346,050

1893 ...... 4,170,754 377,897

1894 ...... 4,640,701 442,935

1895 ...... 4,886,526 483,392

1896 ...... 5,275,749 537,173

1897 ...... 6,029,755 604,176

Stockholm 1899. Kung!. Boktryokeriet, P. A. Norstedt k Söner.