Motioner i Första Kammaren, N:o 25 (Motion 1890:25 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

N:o 25.

Af friherre af Ugglas, om förhöjning af anslaget till nordiska
museet.

Nära nio år hafva förflutit, sedan Riksdagen höjde det åt nordiska
museet beviljade årliga e. o. anslaget från 11,600 kronor till 16,000.
Med höjningen af detta anslag åsyftade Riksdagen att bereda efi lön
intill ett belopp af 4,400 kronor åt museets styresman.

Detta beslut fattades 1881.

Emellertid stego redan 1883 med anledning af lokalernas utvidgning,
som åter var en nödvändig följd af samlingarnas raska tillväxt,
hyresbeloppen till 14,775 kronor, motsvarande alltså största delen af
anslaget. Senare hafva de till och med öfverstigit detsamma, i det de
1888 uppgingo till 16,675 och 1889 till 16,631 kronor. Redan till
följd häraf har under loppet af flere år arfvodet till styresmannen
endast med svårighet kunnat utgå eller måst delvis bokföras såsom en
museets skuld till honom, och 1888 ansåg sig styresmannen och på
samma gång museets stiftare, doktor A. Hazelius, böra efterskänka hela
sin till 4,000 kronor beräknade årslön.

Då man betänker, att doktor Hazelius under hela tiden från 1872—
1880 ej uppbar ett enda öre såsom lön för sitt uteslutande åt museets
grundläggning och utveckling egnade arbete, och att han, då han 1879
erbjöd staten att öfvertaga samlingarna, ej för sitt nämnda arbete gjorde
anspråk på minsta godtgörelse, utan till och med ville åtaga sig att
af egna tillgångar gälda en del af museets skuld; att han 1880, omedelbart
efter det staten afböjt hans anbud, gjorde museet till allmän
egendom, och icke heller då för alla sina uppoffringar hvarken ifrågasatte
eller erhöll någon ersättning; att han under museets hela utveckBih.
till llilcsd. Prof. 1890. 1 Sand. 2 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1

2 Motioner i Första Kammaren, N:o''^25.

lin g allt ifrån 1872 till denna dag ensam iklädt sig ansvaret för museets
hela skuld, hvilken redan 1878 uppgick till omkring 100,000 kronor,
till hvilket belopp hon efter åtskilliga vexliiigar äfven för närvarande
i rundt tal uppgår; att han vidare, midt under trycket af eu så betydlig
skuldbörda, för hvars omsättning han under dessa år i oftast små
poster måst, enligt mig lemnad uppgift, på eget ansvar upplåna vid
pass en million kronor, kunnat blänga museet till dess närvarande
ståndpunkt, då det utgör ej endast det största kulturhistoriska museum
i norden, utan ett af de största, som öfver hufvud finnes; och att
under hans styresmannaskap utom Riksdagens anslag och utom den skuld,
hvari museet häftar, dels i fonder, dels till inköp af museiföremål och
aflöning af en stor personal, nu uppgående till 26 personer, samt
andra nödiga utgifter, sedan 1872 anskaffats medel till ett belopp af
omkring en million kronor — då man betänker alt detta, torde det
finnas både lämpligt och önskvärd!, att Riksdagen åt en så uppoffrande
fosterländsk verksamhet egnar sitt erkännande i ännu rikare mått, än
som nu är händelsen.

Hvad statsutskottet 1881 yttrade i sitt utlåtande angående nordiska
museet har i flere afseenden sin tillämpning äfven nu: »Några
medel», säger utskottet, »finnas icke tillgängliga till aflöning åt den
styresman, som, enligt de för museet gällande stadgar, har sig anförtrodd
den närmare tillsynen öfver de dyrbara samlingarne, hvilkas
ändamålsenliga vård uppenbarligen kräfver trägen möda. Väl har
doktor Hazelius erbjudit sig att utan all ersättning fortfarande bestrida
styresmannabefattningen, men tvifvelsutan kan det så mycket mindre
anses med billighet öfverensstämmande, att doktor Hazelii ifrågavarande
verksamhet förblifver lönlös, som staten har att tacka hans outtröttliga
nit och energi samt oegennyttiga uppoffringar för en högst
värderik egendom, i det att omkring en tredjedel af hela museet numera
blifvit statens tillhörighet. Vid sådant förhållande torde det
vara angeläget, att museets styrelse icke förblifver i saknad af medel
för ombesörjandet af vården om museet, hvarför anslaget lämpligen
synes böra höjas» — — 0

Till närmare belysning af nordiska museets i sanning storartade
utveckling efter 1881 eller det år, då Riksdagen senast höjde anslaget
till museet, vill jag här anföra några talande siffror.

År 1881 voro i museets hufvudliggare inregistrerade omkring
30,000 n:r, under det antalet nu utgör öfver 60,000 och således är
fördubbladt. Föremålen voro då förvarade i 42 rum, nu i omkring 90.

* Se statsutskottets utlåtande nr 12 angående riksstatens åttonde hufvudtitel 1881.

Motioner i Förstai Kammaren, N:o 25

Museets allmänna fond uppgick då till 16,000 kronor, nu till öfver
34,000. Byggnadsmedlen, som 1881 utgjorde 84,000 kronor, hafva
stigit till öfver 400,000, och häri är dock icke inräknadt värdet af
byggnads materiel, som kan uppskattas till minst 100,000 kronor, hvarförutom
till inlösen af byggnader, utdelade pris för byggnadsritningar,
jordschaktning för den blifvande byggnaden m. m. utbetalats öfver
50,000 kronor. Äfven bär en pensionsfond, skänkt af styresmannen,
tillkommit, och hvilken nu uppgår till något öfver 1,200 kronor.

Härtill må läggas, att enligt hvad de af Riksdagens revisorer,
livilka förliden höst togo samlingarna i skärskådande, kunna intyga,
dessa samlingar med största omsorg förvaras och vårdas i till icke
ringa del dyrbara montrer, uppgående till ett antal af närmare 400.

Äfven på en annan omständighet torde här uppmärksamheten
böra fästas.

Såsom nogsamt är bekant, har den hedern vederfarits nordiska
museet, att efter mönster af det samma flere likartade museer blifvit
grundlagda i utlandet. Så i Köpenhamn, Helsingfors, Paris och senast
förlidet år i Berlin, der stiftaren af det nya »Museum fiir deutsche
Trachten und Geräthe», den berömde vetenskapsmannen professor
Virchow, åberopat nordiska museet såsom sin förebild. Tyska regeringen
har också genom statsminister von Gossler skyndat att skaffa
detta nya museum lokal. — I Köpenhamn har det danska folkemuseet,
som stiftades 1879, således vid pass 7 år efter nordiska museet, och
för allmänheten öppnades först 1885, samt hvilket museum inrymmes
i en enda våning af 10 till 12 rum, under det nordiska museet upptager
8 våningar med omkring 90 rum, af danska Riksdagen under
denna statsregleringsperiod erhållit ett »ordinärt» anslag af 20,000
kronor, beräknadt att täcka omkostnaderna ej endast för hyror, utan
ock för alla andra nödiga utgifter, såsom löner o. s. v. ja, till och
med för inköp, hvartill ämnats ett belopp af 4,000 kronor, äfvensom
för grafiska framställningar af föremål i museet, för hvilket ändamål
af anslaget åsyftats 1,000 kronor. °

Slutligen får jag hänvisa till den revisionsberättelse, som de af
kougl. vetenskapsakademien utsedde revisorerne för granskning af nordiska
museets räkenskaper och förvaltning afgifvit den 5 december
1889, och hvilken revisionsberättelse jemte den från museet senast
utgifna årsberättelsen, såsom bilaga åtföljer denna min motion.

I betraktande så väl deraf, att doktor Hazelius grundlagt detta

* Se Anmcerhninqer til Forslaa till Finantslov för Finantsaaret fra l:sta April
1890 til 31 Marts 1891. § 26.

Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

för den fosterländska odlingen så vigtiga museum, af hvilket eu icke
obetydlig del är statens egendom, som deraf, att han med en ovanlig
energi fullföljt dess utveckling till den höga ståndpunkt det för närvarande
enligt så väl inhemska som utländska vetenskapsmäns uttalande
intager,0 och med hänsyn slutligen till det ansvar och den
vidtomfattande verksamhet, som styresmannaskapet öfver nordiska
museet nu kräfver, tyckes det mig, att Riksdagen borde sätta museets
styrelse i tillfälle att bereda styresmannen samma lön som den, hvilken
efter 10 års tjenstgöring tillkommer en hvar af intendenterna vid
riksmuseets samlingar eller 6,000 kronor. Och då det synes, som
borde staten lemna åtminstone något bidrag till aflöningen af den öfriga
till 26 personer uppgående personalen, hemställer jag, att för detta
ändamål lemnas ett belopp af minst 3,000 kronor.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra, tillåter jag mig
vördsamt föreslå,

att det hittills varande årliga statsanslaget till
nordiska museet af 16,000 kronor måtte varda förhöjdt
med 9,000 kronor, eller till 25,000 kronor.

Stockholm den 27 januari 1890.

(Just, af Ugglas.

* Såsom bevis " härpå får jag åberopa det på tyska från museet utgifna arbetet
Das Norclische Museum in Stockholm. Stimmen aus der Fremde, hvilket arbete bifogas.

Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

Bil. A.

Afskrift.

Till kong!, vetenskaps-akademien.

Sedan kongl. vetenskaps-akademien utsett undertecknade att granska
nämndens för nordiska museet räkenskaper och förvaltning för år 1888,
få vi efter detta uppdrags fullgörande meddela följande:

Enligt hvad bifogade sammandrag af räkenskaperna närmare angifver,
har museets ekonomiska ställning liksom under föregående år
äfven under år 1888 i flera hänseenden förbättrats.

Utom det till kronor 16,000 uppgående statsanslaget, hafva inkomsterna
för året utgjorts af kronor 78,103: 15, som erhållits dels af
anordnade lotterier, dels af folkfesten å Stockholms börs, dels såsom
gåfvor, dels af ledamotsafgifter och dels af influtna räntemedel samt
inträdesafgifter m. m. Inkomsterna öfverstiga de motsvarande för år
1887 med icke mindre än kronor 12,733:43; men detta kan sägas helt
och hållet härröra af den lyckade folkfesten å Stockholms börs, hvilken
nemligen inbragte en behållning af kronor 20,785: 5 5. Om museet ej
haft denna inkomst, mot hvilken någon motsvarighet icke fans under
1887, skulle således, oaktadt lotterimedlen under 1888 med kronor
7,048: 9 0 öfverstego dem för 1887, 1888 års inkomster ändock hafva
betydligt understigit dem för år 1887.

Statens årliga bidrag, som vid anslagets beviljande räckte till för
betäckande af så väl dåvarande hyror (kronor 12,000) som det mycket
moderata arfvodet (kronor 4,000) åt föreståndaren, utgår fortfarande
med oförändradt belopp (kronor 16,000), fastän hyrorna med samlingarnes
tillväxt efter hand så ökats, att ensamt de under 1888 belöpte
sig till kronor 19,372: 2 0. För att museets skuld icke skulle ökas har
också dess föreståndare, doktor Hazelius ansett sig få lof att för 1888 till
museet efterskänka den för hans möda och omsorg om museet ringa
årslön af kronor 4,000, som för föreståndaren är bestämd. Den stora
önskvärdheten för att icke säga behofvet af det årliga statsanslagets
ökning tyckes således ligga i öppen dag.

Byggnadsmedelsfonden har under året ökats med kronor 28,646: 4 8
och uppgick vid slutet af 1888 till kronor 306,639: 99, oberäknad! den

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

betydliga tomten å Djurgården med derå befintliga byggnader och
skänkta byggnadsmaterial, hvilkas värde icke ingår i nämnda slutsumma.

Härtill kommer Byggnadsfonden, hvilken särskildt förvaltas och
icke redovisas i nordiska museets räkenskaper samt till följd deraf ej
varit föremål för vår granskning. Enligt i post- och inrikes tidningar
införd redovisning utgjorde emellertid nämnda fond vid slutet af år
1888 ett belopp af kronor 103,502: 5 6, på grund hvaraf de båda fonderna
tillsammans vid sagda tidpunkt således stege till kronor 410,142: 5 5.

Tillökningen i värdet af samlingar, inventarier och böcker uppgår
under det ifrågavarande räkenskapsåret till kronor 16,564: 29, hvilken
tillväxt är vida mindre än under ej blott 1887, då den utgjorde kronor
27,577:36, och 1886, då den nådde 27,732:94, utan äfven 1885, då
den belöpte sig till kronor 19,942: 0 9. Den ojemförligt största delen
af sagda tillväxt har under 1888 likasom tillförene kommit på samlingarne,
som under ifrågavarande år ökats med ett värde af kronor
15,419: 77.

Såsom en naturlig följd af samlingarnes oupphörliga tillväxt hafva
omkostnaderna för hyror, bränsle, belysning, löner, resekostnader, försäkringsavgifter
och underhåll m. m. ökats från kronor 38,704: 73 under
1887 till kronor 40,943: 8 9 under 1888 eller med kronor 2,239: 16. På
samma gång hafva ändock skulderna minskats med kronor 2,411:51,
då de deremot under 1887 ökades med kronor 4,170: 14.

Att skulderna under 1888 kunnat nedbringas, beror naturligtvis i
närmaste hand derpå, att ett så måttligt belopp under året användts
till samlingarnes förökande. Tack vare den stora inkomsten af folktesten
skulle skuldminskningen blifvit ännu mycket betydligare, om ej
under 1888 särdeles stora utgifter tillkommit för Runa och andra litterära
arbeten. Att ifrågavarande omkostnader under 1888 uppgingo till ett
så ansenligt belopp som kronor 10,422: 6 0, under det att de år 1887
endast belöpte sig till den jemförelsevis obetydliga summan af kronor
583:90, beror åter derpå, att så många om museet handlande, illustrerade
böcker under året utgifvits, bland hvilka för all synnerhet den
i samband med folkfesten utkomna Runa kräft stora omkostnader, men
också enligt sakkunniges yttranden besitter, både hvad text och illustrationer
beträffar, särdeles gediget värde. Omkostnaderna för museets
litterära arbeten få likväl ingalunda betraktas såsom blotta utgifter, ty
utom att någon del af dem efter hand komma att direkt återgäldas
genom kontant inkomst af försålda exemplar, har museet framför allt
att af dem påräkna indirekt vinst genom att deras utdelande till lämpliga
personer bidrager att uppehålla intresset och offervilligheten för
museet. Anmärkningsvärd! synes oss emellertid vara att staten ej

Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

ännu ansett skäligt att lemna något understöd för så värderika afhandlingars
utgifvande, utan att museet ensamt fått bära hela tungan af
de dryga omkostnader, som varit förbundna med dessa arbetens utgifvande,
oaktadt doktor Hazelius icke haft ringaste pekuniära ersättning för
den stora möda och skicklighet, som han å deras författande nedlagt.

Museets dyrbara samlingar m. m. d. äro branclförsäkrade till ett
belopp af kronor 700,000, hvarjemte å museets tomt befintliga byggnader
och material äro försäkrade för kronor 62,100.

Vid granskningen af räkenskaperna, som undergått sifferrevision
af särskild person, hafva vi funnit dessa förda med god ordning och
utgifterna vederbörligen styrkta.

Museets tillgångar i fordringar och kassabehållning utgjorde vid
1888 års slut kronor 336,414: 4 0, och hafva vid en den 2:dra dennes
hos skattmästaren verkstäld inventering för oss uppvisats följande
värdehandlingar, som enligt vår åsigt ega betryggande säkerhet, nemligen: -

Inteckningar för .......................

Reverser....................................

Obligationer till inköpspris af

I banker innestående ...............

I fast egendom nedlagdt.........

.............. kronor 165,250: —

............ „ 4,400: -

............. „ 28,280: —

............ „ 57,173: 39

............. „ 64,818: 17

Summa kronor 319,921: 56

Stockholm den 5 december 1889.

P. G. Rosén.

G. Nordenström. Ridt. Åkerman.

Rätteligen afskrifvet intyga:

A. Axling.

V. Lewin.

Motioner i Första Kammaren, N:o 25.

Bil. B.

Sammandrag af nordiska museets

I ■■ ................... ■■ ■ ~ - !	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
1 Debet. i				h
Balans från år 1887:				! I
Tillgångar: Samlingar, efter år 1879 inköpta föremål............................	143,471	14
Inventarier „ „ „ „ „ ............................	12,868	48
Böcker, inköpta efter år 1880 ............................................	2,859	95
Fordringar: Mot inteckning........................................................................	271,891	02
„ annan säkerhet................................................................	4,554	—		1
Hos banker...............................................................................	37,899	63
Öfriga........................................................................................	14	40
Kassabehållning............................................................................................	286	25	473,844	77
Inkomster:
Statsanslag...................................................................................................	16,000	—
Bidrag af samfundet för nordiska museets främjande:
Stiftande och bidragande ledamöters afgifter ....................................	8,640	68
Ständiga ledamöters afgifter....................................................................	900	_
Inträdesafgifter .......................................................................................	4,211	20
Gåfvor (9,718,60 + 580,84 till byggnadsmedel) ................................	10,299	44
Lotterimedel ...........................................................................................	22,867	69
Räntor (uppburna 13,848,2 5 — 5,48(3,4 7 utbetalta) ........................	8,361	78
Lejonslätten (arrende 850,oo + 105,50)................................................	955	50
Behållning af folkfesten å Stockholms börs ........................................	20,785	56
Hvarjehanda ...............................................................................................	1,081	41	94,103	15
Ökadt värde å samlingar, inventarier och böcker....................................			16,564	29
Balans till är 1889:
Skuld till dr A. llazelius............................................................................	90,542	76
,. „ andra personer............................................................................	10,255	41
Hebbes testamente...................................................................................	750	—
Fonder: Allmänna fonden ........................................................................	32,600	—
Pensionsfonden ............................................................................	1,157	62
Byggnadsmedelsfonden ................................................................	306,639	99	441,945	77
Summa kronor	1,026,457	98

Stockholm den 27 november 1889.

P. G. Rosén.

G. Nordenström.

Motioner i Första Kammaren. N:o 25.

Afskrift.

räkenskaper för år 1888.

	Kronor.	8.	Kronor.	8.
Kredit.
Balans från år 1887:
Skulder till dr A. Hazelius........................................................................	91,687	07
„ „ andra personer........................................................................	8,522	60
Hebbes testamentsmedel ............................................................................	750	—
Fonder: Allmänna fonden ........................................................................	31,700	—
Pensionsfonden ............................................................................	1,102	60
Byggnadsmedelsfonden ................................................................	277,993	51	414,755	68
Utgifter:
Hyror 16,675,00, bränsle 2,115,75, belysning 581,45 ............................	19,372	20
Löner 18,087,29, resekostnader 810,25 ....................................................	18,897	54
Försäkringsafgifter, expeditionskostnader, underhåll in. m. d.............	2,674	15
Utgifter för Runa och andra litterära arbeten........................................	10,422	60
Samlingarnes förökning................................................................................	15,419	77
Iventariernas „ ...........................................................	921	62
Böckers „ ...................................	222	90
Museets byggnadstomt å Lejonslätten........................................................	1,100	17
Hvarjehanda ..........................................	891	49	69,922
Öfverfördt till Allmänna fonden ...............................................................	900
„ „ Pensionsfonden ..................................................................	55	12
„ „ Byggnadsmedelsfonden........................................................	28,646	48	29,601	60
Balans till år 1889:
Tillgångar: Samlingar, inköpta efter 1879................................................	158,890	91
Inventarier „ „ „ ................................................	13,790	10
Böcker „ „ 1880................................................	3,082	85
Fordringar: Mot inteckning.......................................................................	162,372	49
„ annan säkerhet................................................................	4,554	—
Hos banker ............................................................................	79,894	64
I obligationer ........................................................................	89,291	39
öfriga .:................................................................................	14	40
Kassabehållning ............................................................................................	287	48	512,178	26
Summa kronor	1,026,457	98

1Hell. Åk

ver man.

Bill. till BiJcsd. Vrot. 1890. 1 Sand. 2 Afd. 1

Rätteligen afskrifvet intyga:
A. Afling. V. Lewin.

Band. 8 Höft.