Motioner i Första Kammaren, N:o 1

Motion 1890:1 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

1

N:o 1.

Af friherre KlinckOWStrÖm, angående förhöjd tull-på åtskilliga lyxartiklar,
ändring i tulltaxans uppställning samt uppsägning
af handelstraktater m. m.

Genom 1888 års Riksdags beslut lyckades tullskyddets vänner besegra
de åsigter beträffande vår tullpolitik, hvilkas tillämpning då tyngt på landets
ekonomiska förhållanden under mer än 30 års tid. Men de beslut, hvilka år
1888 fattades, gälde hufvudsakligen lifsmedelstullar, hvaremot de flesta tullafgifter,
som beröra vår förädlingsindustri, icke kunde rubbas till följd af
mellan de förenade rikena Sverige—Norge å ena och åtskilliga främmande
magter å andra sidan afslutade tariff handelstraktater.

Beträffande dessa senare traktater bör, enligt mitt förmenande, främst
besvaras följande tre spörsmål:

l:o. om dessa traktater böra uppsägas;

2:o. när denna uppsägning, i hvad densamma på Riksdagen är beroende,
bör ske; och

3:o. huru denna uppsägning bör verkställas för att kunna derigenom
åstadkomma dermed åsyftade ändamål.

Att de nu gällande tariff handelstraktaterna böra uppsägas för att måhända
i en betydligt modifierad form förnyas, om sådant kan anses nödigt —
detta är en åsigt, hvilken delas af flertalet bland landets befolkning, som
tänkt sig in i dessa frågor. Den skada för Sveriges förädlingsindustri, som
dessa traktater förorsakat; de band desamma under mer än 30 år lagt på
Riksdagens fria rätt att bestämma öfver tulltaxan i hela dess vidd, på sätt
grundlagen medgifver; den orättvisa, som, tack vare dessa traktaters hämmande
inflytande, fortfarande begås i fördelningen af skattebördorna de olika
samhällsklasserna emellan; de företräden de bättre lottade ega, på grund af
dessa handelstraktater, att importera sina lyx- och öfverflödsvaror emot
Bill. till Riksd. Frot. 1890. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 1 Höft. 1

2

Motioner i Första Kammaren, N:o 7.

obetydliga tullafgifter, då deremot de mindre bemedlade till följd af origtiga
grunder vid tullsatsernas beräkning nödgas erlägga för sina nödvändiga varor
jemförelsevis oskäliga tullar •— alla dessa och ännu flere svåra anmärkningar
tala högt för dessa tariffhandelstraktaters öfvergifvande eller högst betydliga
förändring och inslående på en annan väg beträffande vår tullagstiftning.

Frågan när tariffhandelstraktaterna, i hvad på Riksdagen ankommer,
böra uppsägas torde äfven nu böra besvaras. Enligt art. 18 i nu gällande tarifftraktat
med Frankrike af år 1881 skall denna traktat »fortfara att tillämpas
till den 1 februari 1892. Derest icke någondera af de båda höga fördragslutande
parterna tolf månader före utgången af denna tidrymd tillkännagifvit
sin afsigt att låta traktaten till kraft och verkan upphöra, skall den lända
till efterrättelse, intill dess att ett år förflutit ifrån den dag ,då endera af de
höga fördragslutande parterna uppsagt densamma.»

Samma mening rörande traktatens fortvaro och uppsägande af densamma
förekommer äfven i den med Spanien år 1883 afslutade och år 1887
förlängda tariffhandelstraktaten, art. 17; hvaremot i den med Portugal år
1885 afslutade tariffhandels- och sjöfartstraktaten, art. 20, säges att »denna
traktat skall förblifva i kraft under tio år, räknade från den dag ratifikationerna
utvexlas;» således till den 2 juli 1895.

För att de två förstnämnda traktaterna skola upphöra att vara gällande
den 1 februari 1892, böra de således senast den 1 februari 1891 af vår
regering uppsägas. Men då Riksdagen, hvars beslut derom regeringen torde
höra inhemta och som ej sammanträder förr än den 15 januari, och regeringens
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, som i allmänhet

är regeringens första proposition till Riksdagen, ej afgifves, till öfverläggning
förekommer och till utskott remitteras förr än omkring 10 dagar efter riksdagens
början, och utskotten före denna tid vanligen ej hinna väljas och
organiseras, inses utan svårighet huru omöjligt det blefve att så tidigt

ens börja, mycket mindre afsluta behandlingen af en så vigtig fråga och

derom afgifva underdånig skrifvelse innan utgången af januari månad, hvilket
likväl blefve nödvändigt, så vida regeringen skulle kunna expediera uppsägelsen
före den 1 februari 1891.

Nu kommer troligen det frikandelsvänliga partiet inom riksdagen att
bestrida nödvändigheten att 1890 års Riksdag för sin del afgör denna vigtiga
fråga med det argumentet, att regeringen ju kan på ett år, det vill säga till
den 1 februari 1893, prolongera de ifrågavarande traktaterna. Prejudikat
finnes för en dylik åtgärd, i det att den franska ursprungliga handelstraktaten
af år 1865, som skulle utlupit år 1875, blef genom regeringens^ egen
myndighet, Riksdagen oåtspord, år efter år förlängd intill år 1882, då först
en ny tariffhandelstraktat blef gällande, sedan regering och Riksdag, under det

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

3

näst föregående året derom beslutit. Men huru vida regeringens handlingssätt
att ensamt under en följd af år besluta om den ifrågavarande handelstraktatens
förlängning, utan att hänskjuta denna fråga till Riksdagens hörande,
var grundlagsenligt, tillåter jag mig att högligen betvifla. Dessutom kan
ett års ytterligare förlängning vara ganska ödesdiger för vårt hela näringslif,
synnerligen för vissa delar af jernhandteringen.

Den tredje frågan, som här gäller att besvara, är huru denna uppsägning
lämpligen bör ske. Hvad den formella behandlingen af denna vigtiga
fråga beträffar, så tillhör det regeringen att derom bestämma; men deremot
har Riksdagen, synes mig, rätt och pligt att till Konungen framföra sina
underdåniga önskningar beträffande frågans sakförhållanden. Dervid förekommer
såsom vigtigast frågan om uppsägandet af alla de handels- eller kombinerade
handels- och sjöfartstraktater, som de förenade rikena under de senare
några och sextio åren afslutat med främmande magter med förbehåll af ömsesidig
behandling lika med den mest gynnade nation, men utan någon tariff. Dessa
traktater och deras nuvarande menliga inflytande på vår handlingsfrihet i tullpolitiskt
hänseende skall jag längre fram i denna motion behandla. Dylika
traktaters antal torde uppgå till mellan 20 och 30, hvaremot ton^handelstraktater
endast äro afslutade med Frankrike, Spanien och Portugal!).

Vid 1880 års riksdag väckte jag i Första Kammaren en motion
n:o 4, angående, bland annat, förhöjd tull å yppighets- och öfverflödsvaror.
Denna motion rönte visserligen intet välvilligt mottagande, hvarken af bevillningsutskottet,
ej heller inom Riksdagens kamrar. Vid 1885 års riksdag,
då jag trodde att sakens vigt skulle mera uppmärksammas, förnyade jag
denna motion, under n:o 18 väckt i Första Kammaren, angående förhöjning
af tullen på åtskilliga lyx- och öfverflödsartiklar och ändring i tulltaxans
uppställning äfvensom angående uppsägning af då gällande samtliga handelssamt
kombinerade handels- och sjöfartstraktater med eller utan tariff. Äfven
denna senare motion lyckades ej tillvinna sig Riksdagens bifall eller ens
föranleda till någon åtgärd från Riksdagens sida till vinnande af en dermed
åsyftad förändrad tullpolitik. Tiden var derför ej inne; den allmänna meningen
ej mogen för vidtagandet af en så vigtig förändring i våra ekonomiska förhållanden.

l) I den med Ryssland den 8 maj 1838 afslutade handels- och sjöfartstraktat finnas
visserligen tvenne tariffer bifogade, men dessa beträffa endast ett fåtal af i de respektiva
länderna Sverige och Finland producerade produkter.

4 Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Om jag vid denna riksdag vågat förnya i denna motion frågan om
uppsägande af så väl de med Frankrike och Spanien afslutade tan/f-handelstraktater
som ock de med åtskilliga andra stater under senaste 60 år afslutade
handels- eller kombinerade handels- och sjöfartstraktater, hvilka, utan
att innehålla någon tariff\ lika väl tillförsäkra om ömsesidig behandling lika
med den mest gynnade nation, har detta skett dels på de skäl, jag i
början af denna motion redan omnämnt, dels derför att denna 1890 års
Riksdag måste för sin del fatta beslut angående de nyssnämnda tarifftraktaternas
fortvaro eller uppsägning.

Jag kommer att i denna min motion förnya de i min motion vid 1885
års riksdag framstälda åsigter och förslag, emedan de, enligt mitt förmenande,
dels fortfarande kunna anses ega gällande kraft, dels derför att jag numera
hvarken eger tid eller helsa att omarbeta åtskilliga af de i 1885 års motion
gjorda beräkningar och uppgifter, hvilka, i den form de hafva i sistnämnda
motion, lemna ett fullt tillfredsställande svar på frågan om handelstraktaternas
uppsägande och ökade tullafgifter å lyx- och öfverflödsvaror och derför af
mig nu åter upptagas.

Ett af de stora ändamål tullagstiftningen i hvarje civiliseradt land
synes mig böra uppfylla är att söka stäfja de rikare och förmögnare samhällsklassernas
onödiga och mången gång skadliga lyx, fråsseri, öfverdådiga
vällefnad och utsväfningar i kostsamma tillställningar och klädedrägt m. m. d.
Såsom nu gällande tulltaxa afväger de olika tullsatserna, synes tullagstiftningen
lägga hyende under rikedomens utsväfningar i materiel hänseende
och likasom lemna dessa laster skydd och uppmuntran. Ofvan antydda sedliga
ändamål med tullagstiftningen borde statsmagterna icke förgäta, väl ihågkommande
att nu nämnda, de välmående samhällsklassernas lyten, fel och
svagheter verka i icke ringa mån på de under dem stående massorna, gifva
dessa dåliga exempel, som de beklagligtvis allt för ofta hafva benägenhet att
följa, öka sedeförderfvet, minska den enkelhet i lefnadssätt, den måttlighet
och sparsamhet, som äro roten till så många samhällsdygd^’ och som verka
så förädlande på det mänskliga lifvets moraliska förhållanden.

Att frågan om städjandet af lyx och öfverflöd hos framlidna regeringar
ansetts vara af stor vigt, derom vittna de många förordningar, hvilka sedan
300 år blifvit utgifna. Jag har i min ofvan omnämnda motion år 1880,
pag. 88—93, upptagit de vigtigare bland dem i utdrag, från år 1644 till
till år 1817, och vill derför ej nu återupprepa desamma. Dessa publikationer
utvisa ett aldrig svalnande nit hos de styrande att söka förekomma all

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

o

opassande och obehörig lyx och öfverflöd, synnerligen hos de rika eller förmögna
samhällsklasserna.

Men nitet har under de senare 30 åren kallnat, och åsigterna hafva
förändrat sig rörande tullagstiftningen till fördel för de rikes utsväfningar.
Hvad skulle väl den äldre tidens rikshushållare hafva sagt, om de kunnat
ana den tillökning, öfverflödsvarorna 60 å 70 år senare vunnit? Om på deras
tid de då importerade varorna ansågos såsom bevis på ett oroväckande öfverflöd,
huru månde väl samma varors omåttliga tillökning nu anses? Må man
icke förebära folkmängdens tillökning; Sveriges samtliga invånare utgjorde
år 1810 endast 2,377,851 personer och år 1881 noga räknadt 4,572,245
personer *), således nära dubbelt så stor folkmängd det senare som det förra
året. Men om deremot de varuartiklar, hvarå jag för åren 1810—1812
erhållit uppgift ur tullspecialerna, jemföras med samma varors importerade
mängd år 1882 och år 1887, befinnes denna import under de tvenne åren,
med 70 och 75 års mellanrum, varit af:

		År 1810—1812 i medeltal årligen.	År 1882.	År 1882 till-ökning i proc. jemfördt med 1810 -1812.	År 1887.	Till-ökning i proc. år 1887 jemfördt med 1810 -1812.
Arrak...........................	kannor	4,440	311,706	7,020	312,412	7,036
Viner, lättare............ Yiner, finare, på bu-	»	367,560	1,440,088	392	909,297	247
tel jer........................	»	6,240	219,497	3,517	3)	—
Kaffe ...........................	skålp.	3,317,815	31,802,371	958	27,644,319	833
Socker ........................	»	8,983,044	84,016,774	935	94,190,721	1,048
Tobak, alla slag ...... Ris-, sago- m. fl. d.	»	3,931,862	7,908,546	201	8,190,442	207
gryn........................ Porslin, alla slag,	»	648,596	20,540,654	3,167	19,721,122	3,040
värde .....................	kronor	8,110	470,353	5,790	555,250	6,846

Dessa siffror vittna mer än annat om lyxens och öfverflödets tilltagande
i närvarande tider. Ännu mera slående bevis erhålles härpå genom sam -

J) År 1887 utgjorde Sveriges folkmängd 4,734,901 personer.

2) Af mer än 21 t. o. m. 25 proc. alkoholhalt:

På fastager ....................................................................

På andra kärl............................................

kilo 22,011.
liter 3,781,

6

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

manställning af deri import, som af egentliga lyx- och öfverflödsartiklar skett
åren 1858 och 1877. Denna sammanställning finnes specificerad i min ofvannämnda
motion af år 1880 pag. 95, till hvilken jag, till undvikande af vidlyftighet,
nu endast hänvisar. Den nu anförda sammanställningen visar nogsamt,
huru de genom 1865 års tulltaxa minskade eller borttagna tullsatser

väsentligen bidragit till att öka införandet af alla dessa onödiga yppigliets ocli

öfverflödsartiklar. Man frågar sig ovilkorligen, om de uppmaningar till

enkelhet i seder, till tarflighet i lefnadssätt, som Sveriges store konungar

gifvit vårt folk, varit grundade på origtiga hushållsprinciper samt ledt till
folkets förderf och förnedring, efter dessa principer sedan år 1865 af regering
och folk blifvit utdömda och öfvergifna? All erfarenhet jäfvar likväl denna
förmodan, och det är endast frihandelns moderna hypoteser om eu genom
handel och samfärdsel mellan folken uppkommen förbrödring, om lägre pris
på födoämnen, billigare lefnadskostnader och dylikt mera, som förledt den
stora allmänheten och med henne statsmagterna att lyssna till densamma,
ehuru all erfarenhet på ett segrande sätt bevisat, att dessa hypoteser i allmänhet
och i de flesta fall äro osanna. Genom handelstraktaten med Frankrike
år 1865 hafva tullafgifterna blifvit betydligt nedsatta (ja, understundom
borttagna) å de flesta yppighets- och öfverflödsvaror på ett sätt, som, på
samma gång lyxen, vällefnaden och ett öfverdådigt fråsseri gynnas på ett
klandervärd sätt, minskar statsinkomsterna och lägger allt tyngre och tyngre
skattebördor på de mindre bemedlades skuldror.

Jemför man de båda tulltaxor, som voro gällande, den förra år 1857
eller före afslutandet af den första franska tarifftraktaten, med tulltaxan af
år 1877, sedan nämnda traktat redan en längre tid varit gällande, så
finner man att, inom den varugrupp, som här är i fråga, eller lyx- och öfverflödsartiklar,
importtullen år 1857 utgick med 9,358,000 kronor, då samma
tull för samma varor år 1877 endast erlades med 4,473,443 kronor. Således
eu minskad statsinkomst af omkring 5 millioner kronor för att lägga hyende
under en förvekligande och ekonomiskt likasom moraliskt ruinerande yppighet
och öfverflöd, som sannerligen borde vara i tillfälle att sjelf betala dessa sina
varor lika högt nu som allt intill år 1858 eller ock undvara dem.

Och hvad skola väl de fattiga och obemedlade, som likväl utgöra den
ojemförligt största massan af folket, tänka om en dylik orättvisa, begången
af dessa bättre lottade, rika och förmögna lagstiftare, livilka ej tyckas ömma
för deras nöd, ej låta dem dela lagstiftningens arbete, bestämmandet af
skattebeloppens storlek eller dessas fördelning? Det är verkligen inga småsummor,
hvarmed dessa politiskt rättslösa folkklasser bidraga till statens behof.
Och under de senare 70 åren hafva icke dessa beskattningar minskats, utan
lavinartadt ökat sig. Sammanställer man några de vigtigaste skattebidrag

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

7

af tull och bränvin^ som utgå för de fattiga och mindre bemedlade samhällsklassernas
nödvändiga lits- och njutningsmedel under olika tider, så blir
öfversigten sä mycket lättare och intrycket så mycket pinsammare, emedan
dessa få njutningsämnen, såsom olyckligtvis varande s. k. kassaartiklar, hafva,
till följd af konsumenternas antal och allt mer och mer sig utbredande bruk
deraf, ökat skattebördan på ett för dessa skattdragande högst känbart och,
hvad värre är, orättvist och obilligt sätt, allt emedan lyxen och öfverflödet
vetat, tack vare en förvänd tullagstiftning, att undandraga sig erläggandet
af den dem tillkommande andelen i de nödvändiga skatterna till gäldande af
statens utgifter.

År	Tillverknings-afgift å bränvin	Införs	e 1 s t u 1 1	afgift å	Summa Kronor.
Socker	Sirap	Kaffe	Tobak	Fotogén
1810	816,285	124,764	___,_	414,726	262,756		1,618,531
1830	690,000	278,491	—	283,6021)	399,003	10,776	1,661,872
1840	860,825	1,459,739	----	486,666	339,045	13,270	3,159,545
1850	1,050,000	2,311,297	1,695	993,135	665,118	9,211	5,030,456
1860	6,949,250	3,333,832	40,382	1,515,580	1,247,612	61,961	13,148,617
1870	11,002,739	5,272,374	291,848	2,233,354	1,584,126	208,536	20,592,977
1875	15,001,153	6,864,364	450,56.''!	2,333,697	2,294,668	444,668	27,389,038
1877	13,204,550	7,337,362	617,009	2,546,196	2,545,131	522,167	26,772,415
1882	15,170,4582)	9,464,223	787,895	3,518,278	3,266,812	421,355	32,629,021
1887	15,266,5983)	10,485,754	760,019	3,005,628	3,643,191	525,473	33,686,663

Ofvanstående sammandrag är en allvarsam varning'' till de förmögna
samhällsklasserna att ej i skatteväg för hårdt behandla de politiskt rättslöse.
Ty till den summa af 32,629,021 kronor, som dessa senare numera minst
årligen betala i skatt för de ofvan angifna njutningsämnen a, bör läggas
bränvinsutskänknings- och minuteringsafgiften, år 1880 uppgående till 5,123,595
kronor.1 2 3 4) Således betalade sistnämnda år (eller rättare år 1882) den stora
massan af folket för sina fem så kallade njutningsämnen (deraf fotogén bestämdt
icke dit kan räknas) 37,733,467 kronor5), medan de välmående sam 1)

Egentligen året 18.12.

2) Gäller året 1880.

3) Gäller året 188G.

4) Denna afgift utgjorde för året 1885—86 5,775,956 kr.

5) År 1887 uppgick denna summa till 39,462,619 kr.

8

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

hällsklasserna för sina 60 dylika artiklar (deraf flere med många underafdelningar)
endast skattade till staten (se bilagan n:o 1) 4,546,595 kronor.
Sammanräknas nn de mindre bemedlade klassernas 4 egentliga njutningsämnen,
nemligen socker, kalfe, tobak och bränvin, hvilkas tillverknings- och
tullvärde torde uppgå till 75,457,189 kronor, så skatta sistnämnda klasser
derför till staten (eller till kommunen för bränvinsutskänknings- och minuteringsafgiften)
tillsammans 37,331,261 kronor eller 49,47 proc., under det de
förmögnare klasserna för sina 60 njutningsartiklar, med ett tullvärde af
28,938,963 kronor, endast betala till staten (i tullafgift) 4,546,595 kronor
eller 15,71 proc.

År 1879 utgjorde hela antalet skattskyldige enligt II art, bevillningsförordningen
565,956 personer. Om man antager detta antal tillhöra
de välmående klasserna, så skulle på hvarje individ af dessa komma en årlig
tullafgift af 7 kronor 88 öre för ofvan antydda 60 öfverflödsartiklar. Alla
öfriga invånare i riket, 4,006,289 personer, betala i afgifter till staten för
sina 4 öfverflödsartiklar 9 kronor 32 öre per individ. Reflexionerna kunna
vi här bespara oss, ty de framstå utan särdeles svårighet.

En olägenhet af icke ringa vigt, som åstadkommes genom den nuvarande
tullagsstiftningen, är att tullafgiften bestämmes efter vigt i stället
för att, om systemet skulle öfverensstämma med rättvisa och billighet, denna
afgift borde bestämmas efter en viss procent af varans värde. Fåfängt må
man anföra häremot de svårigheter deraf skulle uppstå för tullpersonalen att
bedöma eu varas verkliga värde; den nordamerikanska tulltaxan har visat
att detta låter sig ganska väl göra, och dessutom finnas ju i gällande svenska
tulltaxan föreskrifter rörande en dylik värdering af tullpligtiga varor. Enligt
nu gällande tulltaxeunderrättelser § 5 skall å varor, hvilka förtullas med
vissa procent af värdet, godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af
assurans, frakt och annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten
anländt. Gtodsegarens uppgift skall, sä vidt ske kan, styrkas af faktura
och konnossement. Enligt § 6 ankommer på vederbörande fabriks- och
handtverksföreningar eller, der sådana ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse
att utse en eller flere personer i hvarje stapelstad, som ega att
tillse, det de till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden
och benämningar förtullade.

Hvilken orättvisa som begås mot de obemedlade samhällsklasserna
genom tullafgifternas bestämmande efter vigt och icke efter värde, framgår

Motioner i Förda Kammaren, N:o 1.

9

vid jemförelse af de högst olika pris, som samma vara, enligt tulltaxan och
med samma tullafgift belagd, i verkligheten betingar. Sålunda upptager vår
tulltaxa tullafgiften för:

Spetsar, uddar och blonder: af silke och linne, till 2 kronor 80 öre
per kilo, tull värdet bestämdt (1882) till 100 kronor. Men hvar och en, som
något sysselsatt sig med den vackra och dyrbara fruntimmersleksak, som
kallas spetsar, vet mer än väl hvilka summor ofta åtgå för att tillfredsställa
denna lyx.

En uppgift på några olika slag af finare spetsar, till deras värde per
kilogram i jemförelse med det af vederbörande derå åsätta tullvärde 100
kronor för är 1882, skall för en hvar, äfven icke sakkunnig, påtagligen visa
huru orättvis och obillig tullsatsernas bestämmande efter vigt, i stället för i
procent af värdet gestaltar sig.

Äkta Briisselspets (points å 1’aiguille de Bruxelles), 8
centimeters bredd, kostar pr meter, vägande 6 V*
gram, 10 kronor 80 öre; således kostar .................. 1 kilo

Äkta Briisselspets (applications de Bruxelles), 12 centimeters
bredd, kostar per meter, vägande 6,25 gram,

14 kronor 40 öre; således kostar .............................. 1 d:o

• •

Äkta Briisselspets (applications de Bruxelles), 10 centimeters
bredd, kostar per meter, vägande 3,45 gram,

12 kronor; således kostar ............................................. 1 d:o

Imitation-tyllspets, 11 centimeters bredd, kostar per meter,

vägande 3,5 gram, 1 krona 10 öre; således............ 1 d:o

Imitation-tyllspets, 12 centimeters bredd, kostar per meter,

vägande 6 gram, 5 kronor 50 öre; således ............ 1 d:o

Kronor öre

2,663 20

2,304!

3,4800

314

913

60

Imitation-tyllspets, 13 centimeters bredd, kostar per meter,

vägande 6 gram, 4 kronor 50 öre; således ............ 1 d:o

En Guipure-spets, 7 centimeters bredd, kostar per meter,

vägande 6 gram, 7 kronor; således kostar............... 1 d:o

En Guipure-spets, 25 centimeters bredd, kostar per
meter, vägande 23,g gram, 27 kronor; således

kostar ................................................................................. 1 d:o

Bill. till Riksd. Frat. 1890. 1 Sand 2 Afä. 1 Band. 1 Haft.

747

1,062

1,144

10

Motioner i Första Kammaren. N:o 1.

Dessa bevis på den orättvisa princip, som för närvarande råder beträffande
tullafgifternas bestämmande, skulle kunna i snart sagd! oändlighet
mångfaldigas, och här nedan skola framdragas några vidare exempel, ehuru
på långt när icke alla. Om man tager medelpriset per kilo å de 8 slagspetsar,
som nyss ofvan blifvit angifna, eller 1,578 kronor, och anser denna
lyxartikel ej böra högre beskattas, än hvad nu gällande tulltaxa bestämmer,
eller 2 kronor 80 öre per kilo, det vill säga 2,80 proc. å tullvärdet 100
kronor, så skulle för dessa dyrare slag spetsar böra erläggas per kilo 44
kronor 18 öre i stället för 2 kronor 80 öre, som nu i tull derför betalas.

Plymer är en annan lyxartikel, som det vackra könet särdeles älskar
för att dermed pryda hår, hattar och stundom äfven kläder. Dit räknas i
tulltaxan äfven strutsfjädrar. Tullvärdet derå per kilogram är (1882) upptaget,
till 200 kronor. Verkliga värdet är deremot helt olika, åtminstone
hvad strutsfjäder beträffar, och hvarmed de förmögnare klassernas damer
företrädesvis älska att pryda sig. Tullsatsen är nu bestämd för denna artikel
till 2 kronor 50 per kilo. Om man närmare undersöker verkliga förhållandet,
befinnes att detta tullvärde för strutsfjädrar är mycket för lågt. Eu strutsfjäder,
appreterad och färgad i Frankrike och derifrån importerad, vägande
5 gram, kostar här mellan 10 och 15 kronor. De dyrbara .M«må«-fjädrarne
deremot, vägande stundom endast 2 gram, betinga ett pris af omkring 25
kronor. Detta gör för nu nämnda strutsfjädrar ett pris per kilogram
(= 1,000 gram) af 2,000 å 3,000, ja, för de s. k. Marabu-fjädrarne ända
till 12,500 kronor. När man nu vill veta huru många procent tullafgiften
2 kronor 50 öre utgör för strutsfjädrar, blir det enligt tulhä,rdet ll/4 proc.,
men enligt verkliga värdena endast 0,125 å 0,085 proc. och för Marubu-fjädrar
utgör tullafgiften nu endast 0,02 proc. af verkliga värdet. Här synes de
rikares lyx vara på ett högst orättvist sätt gynnad på det allmännas bekostnad
; ty hade tullen här varit bestämd efter varans rätta värde, så skulle
tullafgiften för eu kilo exempelvis Marabu-fjädrar vara 312 kronor 50 öre,
i stället för 2 kronor 50 öre, som den nu är. Enligt Nordamerikas tulltaxa
är tullafgiften å ifrågavarande artikel 50 proc. af värdet, som skulle blifva
6,250 kronor för en kilo Marabu-fjädrar.

En stor olåtighet med våra tullvärden är att de i flera fall understiga
varans verkliga värde. Detta kan vid första påseende anses föga betyda.
, då tullafgifterna i allmänhet utgå efter vigt och värdet har derpå intet
inflytande. Men i tvenne andra hänseenden är det likväl icke ovigtig! att
veta rätta värdet ä importerade varor, nemligen för att deraf rätt kunna
bedöma den s. k. handelsbalansens beskaffenhet, och hvad ännu vigtigare är,
då vid uppgörande af nya tulltariffer dessa måste, åtminstone delvis, bestämmas
med hänsyn till varans värde, kan ett origtigt tullvärde på ett betänk -

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

11

ligt sätt missleda de afgörande myndigheternas omdöme, stundom till stor
fara för den inhemska industriens bestånd. Att statens inkomster af tullen
genom dylika olägligt bestämda tullafgifter, så föga motsvarande varornas
verkliga värde, skola förminskas, ligger ju äfven i öppen dag.

Jag vill här exempelvis framställa en jemförelse mellan 1882 års tullvärden
och de verkliga värden i detalj- och minuthandeln å några af de lyxoch
öfverflödsartiklar, som i denna motion förekomma:

Apelsiner: tullvärdet är 55 öre per kilo. Af medelstora apelsiner gå
vanligen 8 å 9 stycken på en kilo. Vanliga priset, varierande efter storlek,
beskaffenhet och årstid, är 10 å 20 öre; således verkliga värdet 80 öre å

1 kr. 60 öre pr kilo. Tullafgiften, nu omkring 18 proc. af tullvärdet,
borde sålunda utgå med 14 å 28 öre i stället för de 10 öre pr kilo, som
nu erläggas.

Blommor, konstgjorda: tullvärdet är 140 kronor pr kilo; tullafgiften

2 kr. 50 öre eller 1,78 procent. Verkliga värdet ä fransyska blommor vari
erar deremot mellan 170 och 300 kronor per kilo, hvarå tullafgiften, efter
1,78 proc., borde vara 3 kr. 2 öre å 5 kr. 34 öre.

Fikon: tullvärdet är 50 öre per kilo. Verkliga värdet varierar härstädes
mellan 82 öre och 1 kr. 64 öre. Tullafgiften, nu 50 proc. af tullvärdet,
borde således utgå med 41 å 82 öre i stället för 25 öre per kilo.

Handskar: tullvärdet är 70 kronor per kilo, deraf 1 kr. 80 öre i tull
afgift eller 2,57 proc. af tullvärdet. Verkliga värdet är mycket olika med
tullvärdet. Sålunda kosta ett par mansglacéhandskar 3 kronor och väga 22
å 25 gram, och gå 36 å 40 par dylika handskar på ett kilogram. Ett par
länga fruntimmershandskar kosta 7 kronor och väga 21 gram; på ett kilogram
gå alltså 47 dylika par. Ett par korta fruntimmershandskar, vägande
17 gram, kosta minst 3 kronor, och gå på ett kilo 59 dylika par. Således
kosta dylika bättre handskar per kilo 114, 177 å 329 kronor. Enligt nuvarande
tullvärde utgör tullafgiften 2,57 proc. af detta varuvärde. Således
borde de ofvan nämnda bättre sorterna handskar i tullafgift betala 2 kr.
92 öre för manshandskar, 4 kr. 57 öre för korta och 8 kr. 45 öre för
långa fruntimmershandskar. Enligt nordamerikanska tulltaxan skulle detta
senaste slags handskar betalas i tull med 50 proc. af värdet, eller med 164
kr. 50 öre pr kilo.

Hattar af siden eller halfsiden, monterade: tullvärdet 12 kronor per
stycket, derå tullafgiften är 1 kr. 50 öre, eller 121/2 proc. Verkliga värdet
är 25 å 35 kronor; derför borde i tullafgift erläggas 3 kr. 12 öre å 4
kr. 37 öre.

Kanel: tullvärdet är 70 öre per kilo, derå tullafgiften utgår med 121,43

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

proc. Verkliga värdet är 2 kr. 35 å 2 kr. 93 öre; derföre borde tullafgiften
erläggas med 3 kr. 14 öre å 3 kr. 56 öre.

Kaviar: tull värdet är 5 kr. 2U öre per kilo, deraf tullafgiften utgår
med 1 kr. 80 öre eller 34,ro proc. Verkliga värdet är deremot för Elbekaviar
8 kr. 22 öre och för rysk kaviar 23 kr. 50 öre. Således borde
tullafgiften utgå: för Elbekaviar med 2 kr. 84 öre och för rysk kaviar med
8 kr. 13 öre.

Konfiturer: tullvärdet är 3 kronor per kilo, derå tullafgiften utgår med
47 öre eller 15,ro proc. Verkliga värdet (för fransysk konfekt) varierar
mellan 5 kr. 87 öre och 7 kronor per kilo; således borde tullafgiften utgå
med 92 öre å 1 kr. 9 öre.

Mandel: tullvärdet är 1 kr. 25 öre per kilo, derå tullafgiften utgår
med 35 öre eller 28 proc. Verkliga värdet är deremot 2 kr. 35 öre å 2
kr. 94 öre, derå tullafgiften borde vara 65 å 82 öre.

Masker: tullvärdet är 50 öre per stycket, derå tullafgiften utgår med
25 öre eller 50 proc. Verkliga värdet är deremot^ 1 å 2 kronor, derå tullafgiften
borde utgå med 50 öre å 1 krona.

Russin: tullvärdet är 55 öre per kilo, derå tullafgiften utgår med 14
öre eller 25,45 proc. Verkliga värdet varierar mellan 82 öre och 1 kr. 88
öre, derå tullafgiften borde utgå med 20 å 48 öre.

Té: tullvärdet är 2 kr. 60 öre per kilo, derå tullafgiften utgår med
80 öre eller 30,77 proc. Verkliga värdet å godt té varierar mellan 4 kr.
70 öre och 7 kronor, derå tullafgiften borde utgå med 1 kr. 44 öre å 2
kr. 15 öre.

Tvål, parfymerad: tull värdet är 4 kronor per kilo, derå tullagiften
utgår med 28 öre eller 7 proc. Verkliga värdet varierar mellan 7 och 14
kronor, och borde tullafgiften således utgå med 49 å 98 öre.

Vanilj: tullvärdet är 80 kronor per kilo, derå tullafgiften utgår med 13
kronor eller 16,sr. proc. Det verkliga värdet varierar mellan 117 och 211
kronor, derå tullafgiften borde utgå med 19 kr. å 34 kr. 28 öre.

Vantar, hd- och halfsiden: tullvärdet är 60 kronor per kilo, derå tullafgiften
utgår med 2 kr. 80 öre eller 4,66 proc. Af dylika vantar med en
knapp gå 61 å 70 par på 1 kilo; hvarje par kostar 2 kronor; således kostar
i verkligheten 1 kilo 122 å 140 kronor; tullafgiften borde således utgå med
5 kr. 68 öre å 6 kr. 52 öre.

Vantar, andra slag: tull värdet är 15 kronor per kilo, derå tullafgiften
utgår med 1 kr. 18 öre eller 7,87 proc. Verkliga värdet torde dermot vara
34 å 70 kronor, emedan på 1 kilo gå 68 å 70 par och priset å ett par
vexlar mellan 50 öre och 1 krona. Således borde tullafgiften per kilo utgå
med 2 kr. 68 öre å 5 kr. 50 öre.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

13

Slutligen må det äfven tillåtas mig här nämna några ord om de i vår
tulltaxa förekommande dryckesvaror, emedan i denna varugrupp de förmögnare
samhällsklasserna vetat förskaffa sig alldeles orimliga fördelar genom
tullagstiftningen på de medellösare klassernas och det allmännas bekostnad.
Sålunda befinnes att:

Arrak, hvarå tullvärdet är 1 kr. och tullafgiften 60 öre*), allt per
litera) eller 60 proc. af värdet, kostar i verkligheten här på platsen, sa vida
varan skall vara drickbar eller god, 1 kr. 40 öre å 2 kr. per liter. Tullafgiften
borde derför utgå med 84 öre å 1 kr. 60 öre per liter.

Barn: Tullvärdet är 91,31 öre per liter, derå afgiften utgår med 60
öre eller 65,72 proc. Det verkliga värdet varierar deremot, för den drickbara
vara, som de förmögnare klasserna köpa, mellan 1 kr. 65 öre och B
kr. pr liter. Således borde tullafgiften här utgå med 1 kr. 8 öre å 1 kr.
97 öre.

Cognac: Tullvärdet är 1 kr. 55 öre per liter ; tullafgiften 45 öre* 2 3 4) eller
29 proc. Det verkliga värdet ä äkta eller åtminstone drickbar vara varierar
mellan 1 kr. 60 öre och 2 kr. 50 öre per liter, derå tullafgiften således
borde utgå med 46 å 72 öre.

Hvad viner beträffar, sa hafva, tack vare de handelstraktater Sverige
senast afslutat med Frankrike, Spanien och Portugal tullafgifterna för dessa
varor sjunkit ned till en obetydlighet och detta till de bättre lottade samhällsklassernas
förmån, hvilka borde betala mycket högre afgifter till staten
för dessa öfverflödsvaror. Efterser man å den bilaga n:o 2, som åtföljer
motion, så befinnes att, hvad beträffar de lättare vinsorterna, af till och med
15" alkoholhalt, nästan alla der upptagna länder bestämt högre tullafgift ä
dessa slags viner, vare sig på fat eller buteljer, med undantag af Frankrike
och Italien, hvilka sjelfva producera företrädesvis dessa vinsorter. För de
starkare vinsorterna på fastager hafva Nordamerika, Spanien, Ryssland och
Österrike äfvenledes högre tullafgifter än Sverige.

Svenska tulltaxan af år 1882 '') bestämmer för närvarande följande
tullafgifter och tullvärden för viner:

*) Enligt 1882 års tulltaxa. — Enligt 1889 års tulltaxa utgår denna afgift, så väl
för bränvin och sprit som för arrak och ruin, med 75 öre per liter.

2) Eu svensk kanna är lika med 2,617 liter.

3) År enligt 1889 års tulltaxa ökad till 55''/2 öre per liter.

4) Till följd af med Spanien år 1883 afslutad tarifftraktat har ett tillägg till tulltaxan
samma år utfärdats, deri, bland annat, tullafgiften för lättare viner af till och med
15° alkoholhalt förtullas, vid införsel här i landet, med endast 15 öre per liter, vare sig
på fastager eller buteljer, och utan någon förhöjning för glaset. Men denna förändring
har jag ansett ej böra här gälla, då 1882 års import, hvarefter här värdena beräknas, skett
innan 1883 års förändring anbefaldes till efterföljd.

u

Motioner i Första Kammaren, N:o t.

a. För viner af till och med 15" alkoholhalt på fastager är tullvärdet
60 öre per liter och 16 Va öre tullafgift, eller 25,83 proc. Dertill hör
läggas ett öre, när vinet införes på buteljer; således 17 V3 öre tullafgift per
helbuteljl). De verkliga prisen hos vinhandlare i Stockholm variera emellan
1 kr. 15 öre och 4 kr. 50 öre på fat, samt mellan 4 kr. 50 öre och 12kr.
på buteljer. Således borde rätteligen på ifrågavarande så kallade lätta vinsorter
tullafgiften vara: för å fastager intagna 18,97 öre å 1 kr. 23 öre och
för å buteljer införd vara tullafgiften variera mellan 1 kr. 31 öre och 3
kr. 50 öre.

b. För de starkare vinerna af till och med 25" alkoholhalt var år
1882 tullvärdet: på fastager 2 kr. per kilo, derå tullafgiften erlades med
30 öre och hvilket utgör, efter förvandling till liter, ett tullvärde af 1 kr.
70 öre och eu tullafgift af 25 Va öre, allt per liter. Det verkliga värdet på
oförfalskadt eller åtminstone drickbart Porto eller Sherry på de förmögnares
bord torde vexla mellan 2 kr. 15 öre och 5 kr. per butelj, hvilka vinsorter
således borde betala eu tullafgift af 27,41 å 63,75 öre per liter2).

Om man ville fortsätta denna jemförelse mellan finare och gröfre
varors verkliga värde och de tullafgifter, som derför borde erläggas, på
väfnadsindustriens och många andra områden, skulle man med förvåning
finna, att hela systemet af tullafgifter, beräknade efter vigt — i stället för,
såsom det rätta är, att beräkna dem efter värdet — är det största våld mot
all rättvisa och billighet i afseende ä de mindre bemedlade samhällsklasserna
och undansnillar statskassan högst betydliga inkomster, till fördel för de
förmögnare klasserna, gynnande deras omätliga lystnad efter lyx och öfverflöd.

Fn annan orimlig åtgärd, som beröfvat oss den fria bestämmelsen
öfver vår tulltaxa och nära nog öfver hela vår tullagstiftning, på samma
gäng den högst betydligt minskar statens inkomster, är att de tariffer, hvilka
genom senaste handelstraktater med Frankrike, Spanien och Portugal blifvit

!) Egentligen är eu liter något mindre än ''en helbutelj, deraf 3 vanligen beräknas
på eu svensk kanna, som noga är lika med 2,6 17 liter.

2) Enligt 1889 års tulltaxa utgår tullafgiften per liter:
för vin, alla slag:

af till och med 21 proc. alkoholhalt — 15 öre
af mer än 2! till och med 25 proc. alkoholhalt:

På fat större eller mindre 1 kilo — 30 öre.

På andra kärl 1 liter — 65 öre.

Af högre alkoholhalt än 25 proc., tullbehandlas såsom likör.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

15

aftalade, inforts i vår s. k. generella tulltaxa, såsom gällande icke allenast
för tariff-trakta tsnmgterna, utan äfven för alla de magter, med hvilka Sverige
under ofta långt aflägsna tider afslutat handelsfördrag utan tariff, men endast
på grund af full reciprocitet och att behandlas såsom den mest gynnade nation;
och slutligen äfven med alla öfriga magter, hvilka drifva handel med oss,
äfven om dessa senare icke medgifva oss någon reciprocitet, utan mot oss
uppställa skyhöga tullar för våra till dem införda produkter, ehuru vi låta
deras likartade produkter till oss tullfritt införas.

Bet blefve här allt för svårt att i alla enskildheter behandla denna
intressanta fråga; men för att ådagalägga sanningen af mitt nyss ofvan gjorda
påstående skall jag, med hänvisning till bilagan n:o 1, framställa några
märkliga resultat af vår olämpliga tullagstiftning, beträffande endast en tulltaxa,
upptagande de med tvä stater afslutade handelstraktaters tariffer att
gälla för hela den öfriga med oss handlande verlden, som delvis inga fördelar
åt oss inrymt, ingen reciprocitet oss lemnat, och huru dyrt denna vår dårskap
i tullagstiftningen årligen kostar vår statskassa, som i stället nödgas taga
medlen för nödigt ansedda .statsutgifters bestridande ur de fattiges fickor,
genom ökad tull å deras få njutnings- eller nödvändighetsartiklar. Några
bevis på den orättvisa, som begås emot de fattiga, genom att låta de rika
högst obetydligt betala för sina öfverflöds- och lyxvaror, skall jag äfven här
nedan söka med siffror summariskt visa, likasom jag redan förut vid några
artiklar det sökt ådagalägga.

Bland de 88 artiklar jag i bilagan n:o 1 uppfört, såsom de lyx- och
öfverflödsvaror, hvilka, enligt denna min motion, borde påläggas en högre
införselstullafgift än den nu gällande, förekomma 40 artiklar tillhörande den
franska handelstraktatstariffen och 5 artiklar tillhörande den spanska handelstraktatstariffen,
eller sammanlagdt 45 tariff-artiklar. Men af alla dessa
artiklar voro i 1882 års kommerskollegii berättelse öfver vår utrikes handel
för varubytet med Frankrike endast 23 artiklar upptagna såsom importerade
i den mängd, att de särskilt blefvo i kollega berättelse till sina värden uppgifna.
Deremot blefvo för Spanien af de 5 här ifrågakommande tariffartiklar
4 dylika i importförteckningen särskilt uppförda. Således hafva af alla de
lyx- och öfverflödsartiklar, som i denna motion förekomma, 45 till antalet,
såsom tillhörande traktatsländer med tariff, endast 271) artiklar från tariffländer
införda blifvit. Undersöka vi nu, med anledning af bilagan n:o 1,
huru med denna import sig förhåller, så befinnes att den del af nämnda 27

'') Till följd af den uppställning af artikeln vin, sura förekommer i kommerskollegii
berättelse om vår import år 1882, bär artikeln vin der, och till följd deraf äfven
i min bilaga n:o 1, blifvit delad uti 8 underafdelningar; men i 1882 års tulltaxa finnes
vin endast ingå med 8 olika tullafgifter.

16

Motioner i Första Kammaren, K:o 1.

artiklar (uppräknade i bilagan n:o 1), som från tariff-traktatsländerna till oss
blifvit importerade år 1882, hade ett tullvärde af 5,742,108 kr.; hvaremot
af samma artiklar blifvit till oss under sistnämnda år från icke tarifftraktatsländer
importerade för ett tullvärde af 9,700,939 kr.! Och hvad ännu
bjertare visar oefterrättligheten af vår tulltaxas nuvarande beskaffenhet att
intaga de två traktatsmagterna Frankrikes och Spaniens tariffer i vår enda,
allmänna tariff, är det förhållandet, att af de öfriga 18 tariffartiklarne, som
uti bilagan n:o 1 förekomma, hvilkas tullafgifter gent emot tarifftraktatsmagterna
icke kunna rubbas, så länge dessa traktater hafva gällande kraft,
har år 1882 till oss införts intet från tarifftraktatsländerna; men deremot
från icke tarifftraktatsländer samt från länder, som med Sverige icke afslutat
någon gällande handelstraktat, tillsammans varor för ett tullvärde af 6,330,321
kr. Sålunda hafva, tack vare vår nuvarande olyckliga tullagstiftning, under
år 1882 hit importerats varor från tarifftraktatsländer till ett tullvärde af
5,742,108 kr., men deremot från icke tarifftraktatsländer till ett tull värde af
16,031,260 kr., endast af artiklar innehållna i franska och spanska tarifferna,
ocli detta utan att icke tarifftraktatsländerna lemnade oss de fördelar, som
Frankrike och Spanien medgifvit oss för våra till dem exporterade varor
eller för vår sjöfart.

Genomgår man uppmärksamt den ofvan åberopade bilagan n:o 1, som
innehåller ett sammandrag öfver 1882 års import beträffande varumängd,
tullvärde, tullafgift och tullinkomst af de lyx- och öfverflödsartiklar, som jag
år 1885 föreslog måtte högre beskattas än hittills, så skall man, på sätt jag
ofvan angifvit, icke allenast finna huru ringa del af dessa lyx- och öfverflödsartiklar
verkligen införas från de länder, med livilka Sverige afslutat tarifftraktater;
men äfven huru jag tänkt mig en högre tullbeskattning på lyxoch
öfverflödsartiklar och huru en sådan beskattning skulle gestalta sig i
verkligheten, tillämpad på 1882 års import. Åt de 88 artiklar jag nemligen
i bilagan n:o 1 såsom lyx- och öfverflödsartiklar uppfört, infördes år 1882
till ett sammanlagdt tullvärde af 28,938,963 kr., hvarför erlades en tullafgift
af 4,546,595 kr. eller 15,ti proc. af nämnda värde. Från tarifftraktatsländerna
(Frankrike och Spanien) infördes deremot endast jemförelsevis få
af ifrågavarande artiklar, nemligen till ett tullvärde af 5,742,108 kr., för
hvilket i tullafgift erlades 1,205,279 kr. eller 21 proc. af tullvärdet. Men
deremot har hela den öfriga handelsverlden, med hvilken vi hafva varubyte,
dragande fördel af vår obetänksamhet att lemna dem alla de fördelar, vi
beviljat Frankrike och Spanien, och utan att många gånger hafva lemna!
oss några kommersiella fördelar, importerat till oss alla dessa artiklar, utan
annan ersättning än den ofta obetydliga tullafgift, som de franska och spanska
traktatstarifferna bestämma. Dessa till oss importerade lyx- och öfverflöds -

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

17

varor från icke tarifftraktatsländer både år 1882 ett. tullvärde af 23,196,855
kr. och derför erlades i tullafgift endast 3,341,316 kr. eller 14,lo proc.
Då denna tullafgift, enligt mitt förmenande, är allt för ringa för de rikes
eller förmögnes lyx och öfverflöd, när den inkräktar på den fattiges rätt
till lika behandling med den rike i skatteväg, har jag i sistnämnda bilaga
upptagit det förslag jag här nedan ämnar framställa, artikel efter artikel, å
förhöjda tullafgifter för ifrågavarande importartiklar med några af nuvarande
tullafgifter betingade modifikationer, hvarigenom de tullafgifter, som nu
erläggas från icke tarifftraktatsländer för de ifrågavarande artiklarne, eller
3,341,316 kr. (= 14,40 proc. af tullvärdet), skulle höjas till 36,r,7 proc. af
samma värde eller till 8,483,003 kr., hvarigenom en ökad inkomst för statskassan
skulle erhållas af 5,141,687 kr., tillämpad på 1882 års import,

För att sprida kännedom om huru med införselafgifter å dessa lyxoch
öfverflödsvaror sig förhåller i åtskilliga länder har jag i bilagan N:o 2
uppgifvit tullafgiften derå, jemförande densamma med samma afgift och för
samma varukvantiteter enligt den svenska år 1882 gällande tulltaxan, hvarjemte
jag bifogat de förslag till ökade tullafgifter, som jag ämnar framställa
i denna motion. Som jag (icke utan stort arbete och möda) sökt reducera
de olika myntslagen till svenskt mynt och varumängden, hvarefter
tullafgiften beräknas, till 100 kilogram, tror jag öfversigten derigenom
blifvit lätt och att man utan svårighet kan bedöma dels huru låg vår nuvarande
tullafgift är på de ifrågavarande tullartiklarne, dels huruvida mina
förslag till förhöjda afgifter kunna anses orimliga eller icke.

»Men» — säger man — »huru skall denna förändring kunna åstadkommas,
så länge våra tarifftraktater med Spanien, Frankrike och Portugal
äro gällande?» Ehuru vi visserligen ej kunna ändra bestämmelserna i dessa
tariffer, kunna vi utan svårighet förhindra hela den öfriga handelsverlden,
med hvilken vi hafva varubyte, att begagna sig af Frankrikes, Spaniens och
Portugals tariffer, så mycket hellre som alla de handelstraktater, vi förut
utan tariff afslutat, oftast ej beviljat oss fördelar, som motsvara dem, vi
lättsinnigt och tanklöst dem tilldelat. Rätta sättet vore att uppsäga alla
de handelstraktater, som Sverige med andra magter afslutat med försäkran
att behandlas lika med den mest gynnade nation, och att derefter omarbeta
vår tulltaxa sålunda, att en speciel tulltaxa upptoge alla de med Frankrike,
Spanien och Portugal aftalade tariff-tullafgifter och en generel tulltaxa deremot
tullafgifterna för hela den öfriga handelsverlden, och i hvilken senare
tulltaxa vi då kunde bestämma sådana tullafgifter, som häst gynnade våra
intressen.

Enligt hvad den officiella författningssamlingen förmäler, har Sverige
sedan år 1825 och tills i år afslutat 29 handels- eller kombinerade handelsBih.
till Riksd. Prof. 1S90 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 1 Käft. 3

18

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

och sjöfartstraktater. Huru vida någon af dessa upphört att vara gällande,
derom finnes ingen officiel upplysning att hemta ur förstnämnda källa, utom
att handelstraktaterna med Spanien och Frankrike blifvit förnyade, hvarföre
endast återstå 27 traktater. Bilagan n:o 3 upplyser närmare hvilka dessa
stater äro. Alla dessa handelstraktater kunna upphöra att vara gällande
efter 12 månaders förutgången, å någondera sidan skedd uppsägning, undantagande
handels- och sjöfartstraktaten med Frankrike, afslutad den 30 december
1881, och som tidigast upphör den l:a februari 1892, samt handelstraktaten
med Spanien, afslutad den 18 mars 1883, och som tidigast upphör
den l:a februari 1892 samt handels- och sjöfartstraktaten med Portugal,
som tidigast upphör år 1895. Hvad traktaten med Kina beträffar, afslutad
den 20 mars 1847, sä gälde den endast för 12 år, hvarefter ny underhandling
borde ske, om traktaten skulle fortfara; men författningssamlingen upplyser
ej att detta skett, ehuru Kongl. utrikesdepartementets kalender för år
1889 utmärker denna traktat såsom ännu gällande. Traktaten med Turkiet
har den olikheten med de flesta dylika, som Sverige sedan år 1825 afslutat,
att den visserligen upphör efter 12 månaders å någondera sidan förutgången
uppsägning; men denna uppsägning kan ej ske å annan tid än det 14:de och
21 :a året, sedan traktaten afslutades, som, enligt utrikesdepartementets kalender
1889, senast skett den 5 mars 1862, men nu mera icke lärer vara
gällande. Turkiet lärer likväl under senaste tid hafva uppsagt alla med
främmande makter afslutade handelsfördrag, och har för afsigt att uppgöra
en ny tulltariff med betydligt förhöjda värdetullar, och svenska utrikesdepartementet
upplyser oss att ifrågavarande traktat icke mera är gällande.

Afräknar man de nu antydda handelstraktaterna med Frankrike, Spanien,
Kina och Turkiet, så återstå 23 främmande länders med Sverige afslutade
handels- eller kombinerade handels- och sjöfartstraktater, hvilka
samtligen kunna upphöra efter 12 månaders förutgången uppsägning.

Undersöker man hvilket värde de återstående handelstraktaterna för
oss kunna ega, så befinnas många af dem vara af den obetydlighet för vårt
varubyte, att de saklöst kunna upphöra utan att vidare förnyas. Efterser
man nemligen i kommerskollegii underdåniga berättelse öfver Sveriges utrikes
handel för året 1887, så befinnes:

att Venezuela, med hvilken stat Sverige den 23 april år 1840 afslutat
senaste handelsfördrag, hade år 1887 intet varubyte med oss; hvarjemte
svenska utrikesdepartementet upplyser oss att ifrågavarande traktat
numera upphört att vara gällande;

att handelstraktaterna med 1 lavai af år 1852, med Persien af år
1857, med Liberia af år 1863, med Siarn af år 1868 och med Japan af år
1868 äro af den obetydlighet för vårt varubyte att, enligt kommerskollegii

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

19

underdåniga berättelse öfver vår utrikes handel för år 1887 ingen hvarken
export eller import från eller till alla dessa länder finnes särskild! uppförd;

att Grekland, med hvilken stat Sverige afslutat senaste handelstraktat
den 27 december år 1852, år 1887 mottog af oss exporterade varor
värderade till summa 21,000 kronor och Sverige hade sistnämnda år ingen
import från Grekland;

att Österrike, med hvilken stat Sverige afslutat senaste handelstraktat
den 3 november 1873, exporterade år 1887 till Sverige inga varor, hvaremot
vi till förstnämnda land endast exporterade för ett varuvärde af
33,000 kronor.

Att ett upphörande af speciella handelstraktater med dessa 8 stater
icke särdeles “skulle kunna skada vårt varubyte, tyckes ligga i öppen dag.

Återstå således 15 handelstraktater, hvilka kunna vara af mer eller
mindre vigt för vårt varubyte. Men innan jag redogör för handelsförhållanden
och huru vida ett uppsägande af med dem afsilande handelstraktater
skulle kunna menligt inverka på vårt varubyte eller öfriga handelsintressen
med dessa stater, må det tillåtas mig att här nedan lemna en öfversigt
öfver Sveriges export till och import från alla dessa stater, som med oss
ega gällande handelstraktater, hvarigenom på ett öfverskådligt sätt och utan
särdeles svårighet hvar och en kan öfvertyga sig om hvilken handelsvigt
den- ena eller andra staten för närvarande för oss eger:

Senast af-slutade han-delstraktat.	Den främmande statens namn.	Värdet af Sveriges varubyte år 1887.
Export till	Import från	Hela handels-omsättningen.
1827 4/7	Nordamerika.........	2,806,000	6,611,000	9,417,000
1826 18/,	Storbritannien ......	110,051,000	73,695,000	183,746,000
1827 u/3	Preussen ...............	9,739,000	22,130,000	31,869,000
1841 V,	Hamburg...............	5,220,000	15,769,000	20,989,000
1841 75	Bremen..................	304,000	9,950,000	10,254,000
1853 u/o	Liibeck ..................	8,190,000	40,922,000	49,112,000
1846 10/j0	Mecklenburg.........	604,000	61,000	665,000
1838 8/s	Kyssland ...............	3,023,000	20,980,000	24,003,000
1826 Va	Danmark...............	32,029,000	47,471,000	79,500,000
1847 279	Nederländerna......	8,486,000	5,518,000	14,004,000
1852 27 l2	Grekland ...............	21,000	——	21,000
1875	Italien.....................	1,115.000	598,000	1,713,000

20

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Senast af-slutade han-delstraktat.	Den främmande	Värdet af Sveriges varubyte	år 1887. |
statens namn.	Export till	Import från	Hela handels-omsättningeu.
1863 26/c 1881 30/12 1883 18/s	Belgien ..................	9.567.000 27,226,000 6.465.000 33,000 1,317,537	9.547.000 6.218.000 972,000	19.114.000 33.444.000 7.437.000 33,000 2.537.000
Frankrike...............
Spanien..................
1873 8/n 1885 10/4 1847 3% 1868 u/n 1857 17/n	Österrike ...............
Portugal..................	1,219,936
Kina........................
Japan
Persien ..................
1868 18/5 1852 w7	Siarn........................
Havai.....................
1863 %	Liberia ..................	—	■---	—

Hvad först Storbritannien beträffar, med hvilken stat Sverige senast den
18 mars 1826 aftalade sin handelstraktat, så är detta land Sveriges förnämligaste
marknad både hvad export och import beträffa. Men denna stat,
som i allmänhet hyllar frihandeln i nära nog hela dess utsträckning, emedan
den är fördelaktig tills vidare för detta lands intressen, har alls ingen
egentlig tulltaxa, hvarken generel eller speciel, utom för några få slags
varor, såsom Öl, spirituösa, vin, tobak, kaffe, té, kakao, spelkort, arbetadt
guld och silfver, några slags sydfrukter, droguer, tillsammans 46 artiklar.
Alla andra varor kunna fritt importeras i det Storbritanniska moderlandet.
Deremot hafva flere af Englands kolonier ganska höga införseltullafgifter.
Om således Sverige skulle anse sina ekonomiska och industriella intressen
fordra att uppsäga den med England år 1826 afslutade handelstraktat,
torde detta sannolikt ej särdeles menligt inverka på våra exporter till detta
land, förnämligast bestående af jern, trävaror, glas, papper, spanmål, kreatur,
kött, oljekakor, smör och tändstickor; och torde lika stor afgång som hittills
å alla dessa produkter, äfven utan hvarje traktat vara att förvänta.

Nordamerikas fristater hafva så längesedan som år 1827 ingått handelstraktat
med Sverige, på grund af full reciprocitet och med samma behandling,
som hvarje annan nation, men utan någon tariff, såsom äfven förhållandet
är med England. Men då Nordamerika sedan dess ändrat sin tullagstiftning
derhän, att nästan på alla handelsvaruområden höga skyddstullar nära nog
hindra all import af den egentliga förädlingsindustriens alster — så att

21

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Sveriges export till detta land, år 1887 i sin helhet uppgående till ett värde
af 2,806,000 kronor, deraf jernvaror för 1,736,539 kronor och trävaror och
tändstickor för 591,361 kronor, ej hade att uppvisa några produkter af förädlingsindustri
— må det förlåtas, om man ej skulle vilja fortfara att låta
Nordamerika, på grund af den reciprocitet, som utlofvades år 1827, profitera
deraf hos oss, som inga tullar hafva på flere vigtiga varor, som vi från
Nordamerika importera, medan ifrågavarande stat belägger våra dit exporterade
varor med ganska höga tullafgifter.

Ryssland har den 8 maj 1838 afslutat med Sverige sin senaste liandelsoch
sjöfartstraktat. Enligt lille art. af detta fördrag anses någon annan
dylik öfverenskommelse ej vara giltig för någondera af de sålunda kontrakterande
magterna, så vida de ej särskild! båda deltagit i eu sådan annan
traktat. Huru vida under sådana förhållanden Ryssland skulle kunna, på
grund af den ömsesidiga förbindelsen att behandlas såsom den mest gynnade
nation, göra anspråk på alla de fördelar, som äro tillförsäkrade de stater
(Frankrike, Spanien och Portugal), med Indika Sverige ingått s. k. tariffhandel
straktater, lernnar jag derhän. Mig synes inga dylika anspråk mot
Sverige kunna väckas af Ryssland, på grund af 1838 års traktat. Med
denna traktat äro tvenne särskilda tariffer bifogade, enligt hvilka särskild
tull erlägges: a) för i Finland producerade varuartiklar vid införsel i Sverige
och b) för i Sverige producerade 14 artiklar vid införsel i Finland. Ryssland,
som har endast en allmän tulltariff med höga tullafgifter, och med ingen
stat afslutat tariff-handelstraktat, kan omöjligen taga illa vid sig, att Sverige
hädanefter genom en allmän, i ett och annat måhända förhöjd, tulltariff
söker bättre än hittills taga vara på sina intressen samt i och för den skull
uppsäger 1838 års traktat.

Nederländerna och Belgien hafva med Sverige afslutat handelstraktater
åren 1847 och 1863. Dessa traktater, som ej hafva några tariffer, äro
således ej så särdeles unga till åren. Efterser man i nyss ofvan lemnade
uppgift om Sveriges varu-utbyte med dessa länder, visar det sig visserligen
icke vara obetydligt. Till Nederländerna utgjordes vår export år 1887
hufvudsakligen af jern- och stålvaror för 505,632 kronor, af trävaror för
6,888,759 kronor, af tändstickor för 249,417 kronor, af zinkblende för 195,300
kronor. Till Belgien utgjordes vår export 1887 hufvudsakligen af jern, stål
och malm samt koppar för 1,348,831 kronor, af trävaror för 4,669,567
kronor, af tändstickor för 59,311 kronor, af zinkblende för 1,119,504 kronor,
af spanmål för 180,930 kronor och af papper för 1,292,744 kronor.

Italien har ingått handelstraktat med Sverige senast år 1875, på
grund af likställighet med den mest gynnade nation, men utan tariff. Vår
handelsomsättning med detta land utgjorde år 1887 endast 1,713,000 kronor,

22

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

deraf vår export är i värde upptagen till endast 1,115,000 kronor, hufvudsakligen
jernvaror för 473,t)81 kronor, tjära för 7,803 kronor och trävaror
för 488,422 kronor; bränvin och sprit för 143,679 kronor. Något stort
men för vår export på detta land kan en uppsägning af denna traktat sannolikt
ej föranleda.

Danmark har sedan år 1826 med Sverige afslutat handelstraktat med
bestämmelse af full reciprocitet för hvarje lands undersåtar, lika med det egna
landet, men om någon behandling lika med den mest gynnade nation förekommer
intet ord. Yårt varubyte med detta land är mycket betydligt, såsom ofvan redan
antydt är. Yi exporterade till Danmark år 1887 hufvudsakligen liskvaror för
1,909,642 kronor, hudar och skinn med mera dylikt för 263,814 kronor, jernvaror
för 1,651,207 kronor, kreatur för 4,534,635 kronor, spanmål och produkter
deraf för 2,733,068 kronor, diverse landtmannaprodukter (smör, ost, fläsk, kött,
frö, humle) för 10,956,780 kronor, sten, cement, tegel för 875,116 kronor,
trävaror för 5,319,046 kronor och tändstickor för 291,220 kronor. Men
hela denna export torde kunna orubbadt fortgå, äfven med en ny handelstraktat,
om eu sådan ens är nödvändig för våra intressens bevakande, hvilket
jag icke tror, då den nu varande handelstraktaten med Danmark innehåller
ingen rätt för detta land att behandlas lika med den mest gynnade nation.

Återstår således endast Nordtyskland, som nu mera formerar, med undantag
af Lubeck, ett enda handelsområde eller den tyska t ull förening en.
Sverige har med åtskilliga af denna förenings områden afslutat 5 handelstraktater,
nemligen med Preussen år 1827, med Hannover år 1837, med
Mecklenburg år 1846, med Bremen år 1841 och med Hamburg samma år,
slutligen med det till tyska tullföreningen sedan år 1868 äfven hörande
Lubeck år 1852. Väl upplyser svenska utrikesdepartementet *) att alla dessa
handelstraktater ännu äro gällande, men detta synes hvad Preussen beträffar
vara mycket tvifvelaktigt, emedan senare än år 1827 den tyska tullföreningen
förenat sig om gemensamma handelsintressen beträffande tullagstiftningen; vidare
har år 1871 alla tyska stater sammanknutit sig till ett politiskt helt genom
det tyska kejsaredömet och slutligen har år 1879 en ''protektionistisk tulltaxa
af tyska riket blifvit stadfästad. För några år sedan har förekommit en
uppgift i en rätt ansedd tysk tidning1 2) hvilken redogör för alla, så väl
Preussens som tyska rikets handelsfördrag, utan att Sverige-Norge dervid
nämnas. Nu kan visserligen mot en dylik tidningsartikel anföras »att densamma
icke har något slags officielt vitsord,» men hade uppgiften varit
faktiskt origtig, hade den nog blifvit officielt vederlagd, hvilket, mig veter -

1) Se Kongl. utrikesdepartementets kalender för år 1889.

2) Frankfurter-Journal för den 8 november 1884.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1. 23

ligen, hittills icke skett. Hannover har efter år 1837, då senaste handelstraktaten
mellan detta land och Sverige afslutades, blifvit inkorporeradt uti
den preussiska staten och tillhör tyska riket. Denna traktat kan sålunda
rimligtvis icke längre vara gällande. De fria riksstäderna Hamburg och
Bremen hafva redan ingått i tyska tullföreningen, Hamburg redan år
1884 och Bremen i november år 1884. Anslutningen har år 1888 blifvit
en verklighet. Mecklenburg-Schwerin har sannolikt, efter det traktaten mellan
detta land och Sverige afslutades eller år 1846, äfven ingått i tyska tullföreningen
år 1867. Liibeck har sedan år 1868 ej heller bibehållit sitt
handelsoberoende, och Sveriges varubyte med Liibeck är betydligt och uppgick
år 1887 till 49 millioner kronor, deraf vår export till Liibeck utgjorde
omkring 8 millioner kronor.

Att den med Preussen afslutade traktaten, likasom med de 3 hansestäderna
afslutade, icke innehålla några tariffer har jag förut omnämnt.
Varubytet mellan dessa 4 stater och Sverige är visserligen ganska stort,
men detta väsentligen beroende på de hit importerade varor, hvilkas totala
tullvärde från de 4 staterna uppgår till omkring 88,771,000 kronor, hvaremot
vår samtliga export till de ifrågavarande staterna endast representerar
ett tullvärde af 23,453,000 kronor.

De förnämsta af de från Sverige exporterade varor år 1887 voro till

Fiskvara''.............................. Jern- och stålvaror............ Sten och tegel..................... Trävaror .............................. Kreatur................................. Spanmål och mjöl ............ Tändstickor........................... Bränvin och sprit............... Papper in. m. d................	Preussen.	i Hamburg.	Bremen.	Liibeck.	Mecklen- burg.
Kronor. 2,916,353 2,548,915 893,492 2,233,542 94,32Qj 18,396 120,664 7,164 53,345	Kronor. 273,561 1,929,447 333,852 458,575 68,555 904,996 405,333 421,882	Kronor. 12,493 50,530 226,627 6,755	Kronor. 481,053 909,070 23,081 26.574 85,505 11,562 2,991,008 24.575 332,447	Kronor. 4,609 28,392 474,921 50,775
Summa Hela den öfriga exporten	8,886,191 852,454	4,796,201 423,962	296,405 4,884,875 7,2853,304,586	• 560,697 43,430

Af hvad ofvan anfördt är befinnes, att svårigheterna för svenska regeringen
att uppsäga de främmande magters handelstraktater, hvilka inne -

24

Motioner i Första Kammaren, Ko i.

hålla försäkran om full reciprocitet jemte förbindelse att behandlas lika med
den mest gynnade nation, men hvilka traktater icke innehålla någon tariff,
äro snart öfvervunna, om statsmagterna vilja blifva herrar öfver vår tullagstiftning
och, utan flammande inblandning, bestämma sig för en generel tulltaxa
jemte den speciella för de 3 staterna (Frankrike, Spanien och Portugal),
med hvilka på allra senaste tider tarifftraktater blifvit afslutade.

»Men» — säga herrar frihandlare — »särskilda tulltaxor för tarifftraktatsstater
[speciella taxor) och särskilda taxor för alla de öfriga stater,
med hvilka Sverige drifver handel och varubyte [generella taxor), medföra
många svårigheter, både derför att det nu mera icke är det allmänna
bruket inom de större kulturstaterna och äfven med anledning af alla de
olägenheter två olika tulltaxor skulle åstadkomma för tullpersonalen vid
kontrollen och de hinder för uppbörd och hastig expedition, som deraf blefve
en följd.

Hvad beträffar den första af dessa anmärkningar eller att tvenne olika
tulltaxor är ett undantag och endast en tulltaxa är regeln inom de europeiska
handelsstaterna, förtjenar det att efterses närmare, huru härmed i verkligheten
sig förhåller.

Af verldens större handelsstater tinnes endast Storbritannien som saknar
tulltaxa, utom på ett fåtal af 46 artiklar, hvilka här ofvan äro uppräknade.
Denna taxa är gemensam för alla med England handlande nationer och alla
andra artiklar kunna tullfritt införas i detta land. Storbritanniens folkmängd,
nemligen moderlandets, utgjorde år 1885 omkring 35,900,000 invånare.

Följande länder hafva så väl en generel tulltaxa för de med det egna
landet handlande stater i allmänhet, som äfven eu speciel tulltaxa för de
stater, hvilka afslutat tarifftraktater, nemligen:

Frankrike ............................................. med 36,900,000 invånare (år 1885)

Italien...................................................... » 27,700,000 » »

Österrike................................................ » 37,300,000 » »

Tyskland................................................ » 42,700,000

Serbien................................................... » 1,700,000 » »

Spanien................................................... » 16,500,000 » »

Rumänien1)............................................. » 5,000,000 » »

Portugal ................................................ » 4,000,000 » »

TurkieJ; (utom lydländerna)............... » 21,600,000 » »

Summa 193,400,000 invånare.

>) Detta lands allmänna tulltaxa bär nemligen 15 proc. tillökning för alla de stater,
som icke afslutat handelsfördrag med Rumänien.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1. 25

Följande stater, oberäknadt Storbritannien, som ofvan nämndt är och
rätteligen borde tillhöra denna klass, hade icke år 1885 afslutat någon tariffhandelstraktat
och hafva således endast en generel tulltaxa, nemligen:

Nederländerna.................................... med 4,100,000 invånare (år 1885)

Danmark............................................. » 1,900,000 » »

Ryssland ............................................. » 100,000,000

G-rekland ............................................. » 1,900,000 » »

Nordamerikas fristater..................... » 50,400,000 » »

Brasilien.............................................. » 11,800,000 » »

Summa 170,100,000 invånare.

Slutligen hafva följande stater låtit den speciella tulltaxan eller traktatstarifferna
gälla såsom ensam och generel taxa eller rättare upptagas i den
generella, hvarigenom alla främmande handlande stater få, utan all reciprocitet,
åtnjuta samma fördelar, som endast rätteligen borde tilldelas de stater, med
hvilka tariffhandelstraktater äro afslutade. Nu ifrågavarande stater äro:

Sverige...................................................... med 4,500,000 invånare (år 1885)

Norge ...................................................... » 1,800,000

Belgien...................................................... » 5,300,000 » »

Schweiz ................................................... » 2,800,000 » »

Summa 14,400,000 invånare.

Sålunda befinnes enligt ofvanstående utredning, att:

sex stater, med tillsammans 170 millioner invånare, hade år 1885 icke
afslutat någon tarifftraktat och hade endast en generel tulltaxa för alla med
dem handlande nationer;

nio stater, med tillsammans 193 millioner invånare, hade tvenne tulltaxor:
en speciel för alla de länder, med hvilka tarifftraktater blifvit afslutade, och
en generel tulltaxa med alla andra handlande stater;

fyra stater, med tillsammans 14 millioner invånare, hade slutligen
endast en tulltaxa, deri alla traktatstariffer finnas upptagna och söm lemnar
samma förmåner åt äfven alla de stater, som icke lemna det ädelmodiga men
i handelsväg högst okloka landet någon reciprocitet.

Storbritanniens särskilda ställning, beträffande dess tulltaxa, är ofvan
redan omnämnd.

Den andra invändningen, som frihandlarnes förkämpar framställa
mot två tulltaxor, eller att en sådan anordning skulle för tullpersonalen
åstadkomma högst betydliga svårigheter hvad kontroll, uppbörd och
expedition beträffar, anser jag vara obefogad och, hvad mera är, förnärmande
för tullpersonalen i dess helhet. Jag är viss derom att denna
Bih. till lliksd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 1 Höft. 4

26

Motioner i Förr sta Kammaren, N:o 1.

aktningsvärda em bets- och tjenstemannacorps skall utan tvekan, likasom utan
alla svårigheter, lika väl behandla två som en tulltaxa. Om personalen är
för fåtalig, kan den ju ökas; tullplatserna för emottagande af vissa varuartiklar,
svårare att behandla, kunna ju till antalet inskränkas o. s. v. De
flesta stater, som ansett sina fördelar fordra att afsluta tariffhandelstraktater
med främmande länder, visa ju möjligheten af dylika anordningar hvad
kontroll, uppbörd och expedition beträffar, exempelvis Frankrike; och hvarföre
skulle det då vara för Sverige omöjligt att gä till väga på samma sätt?

Rätta anledningen till alla dessa föregifna svårigheter är sannolikt
den, att frihandelns grundsatser hafva gjort ett jettesteg framåt genom att
få traktatstariffer, som voro ämnade för några få stater, att gälla för alla,
ty derigenom kunde den inhemska (så kallade »onaturliga») förädlingsindustrien
grundligast tillintetgöras.

Vid 1880 års riksdag afgaf jag uti Första Kammaren en motion,
n:o 4, angående, bland annat, förhöjd tull på yppighets- och öfverflödsvaror. I
denna motion har jag, för nära nog alla de artiklar, å hvilka jag här nedan
ämnar föreslå en förhöjd tullafgift, omnämnt alla de omvexlingar, dessa artiklars
införselstullafgifter under framlidna tider ända till år 1879 undergått i
våra tulltaxor, äfvensom för de flesta af dem, hvilken tullafgift de senast då
voro underkastade i åtskilliga främmande stater. Jag vill nu ej trötta med
ett upprepande af dessa uppgifter, utan får hänvisa dem, som derom önska
inhemta kännedom, till nyssnämnda motion, sid. 103—115. Deremot har
jag i denna nu afgifna motion, i dess bilaga n:o 2, för hvarje af de
lyx- och öfverflödsartiklar, hvarå jag här nedan kommer att föreslå förhöjda
införselstullafgifter, sammanstält hvilka dylika afgifter dessa artiklar drogo
år 1885 uti Danmark, Österrike, Tyskland, Frankrike, Italien, Ryssland,
Spanien och Nordamerikas förenta stater, den nuvarande svenska införselstullafgiften
derå, svenska tullvärdet (af år 1882) och slutligen den förhöjda
tullafgift jag här nedan ämnar föreslå — allt beräknadt i allmänhet per
100 kilogram och med alla afgifterna reducerade till svenskt mynt. Man
skall af denna sammanställning utan svårighet finna att i allmänhet i många,
stundom alla främmande stater lyx- och öfverflödsartiklar äro högre beskattade
än hos oss, och att Nordamerikas förenta stater grundat denna beskattning,
i de flesta fall, på den enda rigtiga principen, nemligen att tullafgiften
beräknas efter varans värde i stället för, som hos oss sker, efter vigt.
Några exempel, hemtade ur denna sammanställning, må det tillåtas mig att
här anföra:

Motioner i.Första Kammaren, N:o 1. 27

Band, silkessammets- och siden-, drogo en införsels tull per 100 kilogram:

Kronor

i Danmark............................................................................................................ 400

i Österrike............................................................................................................ 696

i Tyskland............................................................................................................ 534

i Frankrike ......................................................................................................... 466

i Italien ............................................................................................................... 576

i Ryssland............................................................................................................ 3,313

i Spanien............................................................................................................... 1,590

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve 2,000

i Sverige: enligt gällande tulltaxa.................................................................. 280

enligt mitt förslag ........................................................................ 1,057

Blommor, konstgjorda, drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Danmark.........................................................................................................400

i Österrike............................................................................................................ 295

i Tyskland........................................................................................................... 267

i Frankrike ......................................................................................................... fria

i Italien.................................................................................................................. 720

i Ryssland ............................................................................................................ 4,040

i Spanien............................................................................................................... 720

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve 7,000

i Sverige: enligt gällande tulltaxa.................................................................. 250

enligt mitt förslag........................................................................... 5,200

Gulddragare-arbeten drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Österrike............................................................................................................ 522

i Tyskland............................................................................................................ 535

i Frankrike ......................................................................................... 360

i Italien ............................................................................................................... 720

i Ryssland ............................................................................................................ 3,976

i Spanien............................................................................................................... 1,872

i Nordamerika, 25 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve 4,250

i Sverige: enligt nuvarande tulltaxa ............................................................ 235

enligt mitt förslag........................................................................... 1,880

Plymer drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Danmark............................................................................................................ 940

i Österrike............................................................................................................ 295

i Tyskland............................................................................................................ 267

28

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Kronor.

i Frankrike ......................................................................................................... ?

i Italien ............................................................................................................... 2,520

i Ryssland ............................................................................................................ 3,976

i Spanien............................................................................................................... 720

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve 10,000

i Sverige: enligt gällande tulltaxa.................................................................. 250

enligt mitt förslag........................................................................... 3,500

Spetsar, uddar och blonder, af silke och linne, drogo en införselstull
per 100 kilogram:

i Danmark .......................................................................................... 235 å

i Österrike .......................................................................................... 348 å

i Tyskland............................................................................................................

i Frankrike .........................................................................................................

i Italien................................................................................................ 216 å

i Ryssland............................................................................................................

i Spanien............................................................................................. 900 å

i Nordamerika, 30 å 50 proc. af värdet, som efter svenska

tull värdet blefve..........................................:............................. 3,333 å

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ...............................................................

enligt mitt förslag ........................................................................

400

696

534

356

1,080

2,185

1,620

5,000

280

1,400

Cigarrer och cigaretter drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Danmark............................................................................................................

i Österrike............................................................................................................

i Tyskland............................................................................................................

i Frankrike .........................................................................................................

i Italien................................................................................................ 1,440 å

i Ryssland............................................................................................................

i Spanien............................................................................................. 468 å

i Nordamerika ...................................................................................................

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ...............................................................

enligt mitt förslag ........................................................................

195

'')

240

2,592

2,160

1,587

1,314

2,209

400

500

Väfnader, helsiden-, fett) och plys, drogo en införselstull per 100

kilogram:

i Danmark............................................................................................................ 940

i Österrike............................................................................................................ 696

S

*) I allmänhet förbjudna till införsel.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

29

i Tyskland...............................................................................................................

i Frankrike............................................................................................. 134 å

i Italien ..................................................................................................................

i Ryssland...............................................................................................................

i Spanien ...............................................................................................................

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet tdefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

Kronor.

534

178

576

3,313

1,890

2,500

235

352

Väfnader, helsiden-, andra slag, drogo en införselstull per 100
kilogram:

i Danmark...............................................................................................................

i Österrike...............................................................................................................

i Tyskland...............................................................................................................

i Frankrike............................................................................................................

i Italien.................................................................................................t. 360 å

i Ryssland...............................................................................................................

i Spanien................................................................................................ 648 å

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

940

696

534

178

432

1,988

1,260

4,500

280

1,057

Väfnader, halfsiden-, alla slag, drogo en införselstull per 100
kilogram:

i Danmark............................................................................................. 352 å

i Österrike...............................................................................................................

i Tyskland...............................................................................................................

i Frankrike ............................................................................................................

i Italien ..................................................................................................................

i Ryssland..............................................................................................................

i Spanien................................................................................................ 482 å

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

625

348

267

267

144

688

907

1,490

235

705

Väfnader, bomdis-, gaze, linon, musslin, drogo en införselstull
per 100 kilogram:

Danmark............................................................................................................... 235

Österrike............................................................................................................... 278

30

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

i Tyskland ............................................................................................. 178 å

i Frankrike............................................................................................. 216 å

i Italien ..................................................................................................................

i Ryssland...............................................................................................................

i Spanien ...............................................................................................................

i Nordamerika, 40 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag- ...........................................................................

Väfnader, bomulls-, tyll, drogo en införseltull per 100 kilogram:

i Danmark...............................................................................................................

i Österrike...............................................................................................................

i Tyskland ............................................................................................. 178 å

i Frankrike............................................................................................. 357 å

i Italien ..................................................................................................................

i Ryssland...............................................................................................................

i Spanien ...............................................................................................................

i Nordamerika, 40 proc. af värdet, som efter svenska tull värdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

Mattor (väfda) drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Danmark...............................................................................................................

i Österrike...............................................................................................................

i Tyskland...............................................................................................................

i Frankrike............................................................................................. 71 å

i Italien ..................................................................................................................

i Ryssland...............................................................................................................

i Spanien ...............................................................................................................

i Nordamerika, 20 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

Strumpor, hel- och halfsiden, drogo en införselstull per 100
kilogram:

i Danmark............................................................................................. 470 å

i Österrike............................................................................................. 348 å

i Tyskland............................................................................................. 267 å

Kronor.

204

432

216

298

216

440

175

235

235

278

204

504

216

1,325

360

600

250

530

58

69

21

133

79

230

100

40

25

50

940

696

534

Motioner i Forsta Kammaren, N:o 1.

31

i Frankrike .......................................................................................... 178 å

i Italien................................................................................................... 144 å

i Kyssland...............................................................................................................

i Spanien................................................................................................ 482 å

i Nordamerika, 50 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

Kronor.

267

576

282

1,080

2,500

280

1,050

Galanterivara)'' och etuis drogo en införselstull per 100 kilogram:

i Danmark...............................................................................................................

i Österrike...............................................................................................................

i Tyskland...............................................................................................................

i Frankrike............................................................................................. 72 å

i Italien ..................................................................................................................

i Kyssland ............................................................................................. 244 å

i Spanien ...............................................................................................................

i Nordamerika, 35 proc. af värdet, som efter svenska tullvärdet blefve

i Sverige: enligt gällande tulltaxa ..................................................................

enligt mitt förslag ...........................................................................

78

87

178

900

47

794

720

700

200

276

Ofvanstående exempel skulle kunna ökas med ännu flera, liemtade från
bilagan n:o 2. De anförda torde dock vara tillräckliga för att visa, huru främmande
länder veta att med högre tullafgifter än Sverige beskatta öfverflöds- och
yppighetsartiklar. Nödvändigheten hos oss att draga fördel af dessa främmande
länders exempel är kanske större än hos dem, om vi skola skipa rättvisa
mellan den fattige och den like beträffande tullbeskattningen; om vi
ändtligen vilja söka förskaffa oss nödiga ordinarie inkomster i statskassan
för att verkställa de förändringar i vårt försvarsverk, hvilka ej kunna längre
uppskjutas utan fara för rikets säkerhet och frihet; och om vi slutligen vilja
med rättvisa och billighet utjemna våra beskattningsförhållanden.

När den första franska tariffhandelstrakten år 1865 afslutades, försummades,
illa nog, att samtidigt uppsäga alla äldre, då ännu gällande handelstraktater
med främmande länder, som innehöllo bestämmelsen att behandlas
lika med den mest gynnade nation. Sannolikt för att bespara vår diplomatiska
corps och utrikesdepartementet den möda och det besvär, en dylik åtgärd
skolat medföra, och derjemte för att under många år hindra Riksdagen
att återvända från den frihandelns väg, han, ledd af en ytterligt frihandels -

32

Motioner i Första Kammaren, N:o l.

vänlig'' regering, då beträdde, upptogs franska traktatens tariff i den allmänna
tulltaxan, under förevändning, bland annat, att då Sverige med nästan de
flesta europeiska stater afslutat handelstraktater, innehållande förbindelse att
ömsesidigt behandlas lika med den mest gynnade nation, hade alla dessa
stater rätt att åtnjuta alla de fördelar med afseende å tullafgifter m. m.,
som Frankrike genom dess med Sverige afslutade tarifftraktat sig tillförsäkrat.
Och de öfriga länder, som med Sverige icke afslutat några handelstraktater,
fingo följa med på släpet för att ej, såsom det föregafs, genom tvenne tulltaxor
allt för hårdt betunga vår tullpersonal, hvad kontroll, uppbörd och
expedition m. m. d. beträffar.

Det synes vara tid på att detta grundlagsvidriga förhållande hädanefter
må upphöra. Då våra flesta handelsfördrag, utom dem med Frankrike,
Spanien och Portugal, blifvit afslutade med bestämmelse att de kontraherande
magterna skola ömsesidigt behandlas såsom den mest gynnade nation men
utan tariff, hvilket då hade en helt annan betydelse och mening än hvad år
1865. blifvit förhållandet, så torde alla dessa handelstraktater böra å Sveriges
sida samtidigt uppsägas, i fall de skulle kunna hafva något väsentligt inflytande
på den förändring af vår tulltaxas uppställning, som jag här nedan
ämnar föreslå. Att Riksdagen nu bör hos Kong! Maj:t uti underdånighet
derom anhålla, detta synes mig otvifvelaktigt, och att det bör ske, om Riksdagen
skall återvinna sin grundlagsenliga befogenhet att ensam bestämma
öfver tullbevillningen, lär väl ingen rimligtvis vilja förneka; Konungen obetaget
att, sin höga rätt likmätigt, på grund af § 12 regeringsformen, fästa
det afseende derå, som honom för godt synes.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag således vördsamt föreslå:

l:o. Att Riksdagen ville för sin del besluta den förändring
i vår nu gällande tulltaxas uppställning, att densamma
hädanefter komme att bestå dels af en generel
tulltaxa, innehållande alla importartiklar, som nu deri
förekomma, och att deri införas de förändrade införselsafgifter,
hvilka till följd af denna min motion eller annars
Riksdagen anser sig å dessa artiklar höra bestämma; och
dels en speciel tulltaxa, upptagande endast de artiklar,
jemte dem åsätta införselsafgifter, hvilka till följd af de
mellan Sverige och några främmande rnagter afslutade
tariffhandelstrakter äro bestämda och hvilka införsels -

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

33

afgifter icke kunna ensidigt af Sverige förändras, så länge
nyssnämnda traktater äro gällande. Dessa nya tulltaxor
torde böra förklaras lända till efterrättelse snarast möjligt
efter det att de i efterföljande 3:e punkt nämnda traktater,
till följd af vederbörligen skedd uppsägning, upphört att
vara gällande.

2:o. Att följande artiklar, tillhörande yppighets- och
öfverflödsvaror, måtte af Biksdagen åsättas nedannämnda
förhöjda införselstullafgifter, nemligen:

Albums.............................................

Apelsiner..........................................

Band, silkessammets- och siden»
halfsiden..............................

Broderade arbeten, alla slag; färdiga eller påbörjade
draga en tull af............................................................

Bijouterivaror af annat ämne än guld, och silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband, bröst
nålar, kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen, urhakar
m. m......................................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilo

Nu föreslagen iuförselstullafgift.

Kronor, öre

10

7

75

25

57

05

30 proc. af varans värde

Blommor, konstgjorda ...................................

Bränvin och sprit alla slag: på fastager

på buteljer

Fikon .................................................................

Frukter och bär samt grönsaker ej specificerade:
Inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad
........................................................................

Torkade eller saltade......................................................

Galanterivaror och étuis, ej specificerade, af sammansatta
eller såsom arbetade, ej specificerade ämnen
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band

1 kilo

1 liter

1 kilo

1 Raft.

2

52

1

1

35

14

70

35

70

35

76

5

34

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Nu fö slage införsels afgif Kronor.	re- nt tull t. öre.
. Glas, fönster- och spegel-: slipade, polerade och ofo-| lierade, af mindre dimensioner t. o. m. 1/2 qvadrat- meters yta ..................................................................... Af större dimensioner................................................ Folierade.................................................................	1 kilo » »	—	23 35 47 SO 80
Guld, arbetadt, äfven med infattade juveler, perlor m. m.........................................................	»	117
Gulddrågarearheten: aiguiletter, kantiljer, paljetter, galoner, gramaner, snören och andra ej specifice-rade, äkta och oäkta ....................	»	18
Handskar, alla slag ...........................	»	7
Hattar, färdiga eller halffärdig^, af siden eller half-siden, felbhattar inberäknade, äfvensom med blom-mor, plymer eller spetsar monterade fruntimmers-hattar, alla slag.................................	1 stycke	9
Kanel, kanelknopp och cassia lignea............................	1 kilo	1	40
Kapris: kärlens vigt inberäknad ....................................	»	—	80
Kläder, nya, gång- eller delar deraf, samt nya, färdig-sydda duktyg, handdukar, lakan, örngott med flera dylika persedlar, äfven då sådana klädes- eller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder ....................................	30 proc. af va	iåns vi	rde
Konfityrer ........;..................	1 kilo »		94
Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad: Sardiner och anjovis inlagda i olja, i lödda dosor .................................	1
andra slag..........................	»	1	25

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

35

	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Nu före-slagen införselstull-afgift.
		Kronor.	öre.
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning eller lackering ..................... Likör ....................................................................................	1 kilo 1 liter	3 2	50
Nötter, hassel-, val- och dylika ....................................... Oliver: kärlens vigt inberäknad.......................................	1 kilo »		35 40
Paraplyer och Parasoll er: af siden eller halfsiden...................................................	1 stycke	7
andra slag ........................................................................	»	2	35
Parfymer, ej specificerade: flaskors och omslags vigt inberäknade........................	1 kilo	4	_
Pomada, burkarnes vigt inberäknad ..............................	»	2	35
Plymer och strutsfjädrar m. in. d..................................	»	35	—
Porslin, oäktav hvitt eller enfärgadt, men omåladt ............	»		23
måladt eller tryckt..........................................	»	—	50
äkta: hvitt eller enfärgadt .......................................	»		70
förgyldt, försilfradt eller måladt ..................	»	—	94
Russin ..............................................................................	''>	_	33
Silfver, arbetadt, äfven förgyldt och med infattade perlor, stenar m. m.......................................................	»	16
Snör makar earbeten, såsom fransar, galoner, gramaner, aiguiletter, snodder, snören, in. fl., ej specificerade: af siden eller halfsiden...................................................	»	9
andra slag.....................................................................	»	3	50
Soja och såser, kärlens vigt inberäknad........................	»	—	SO
Solfjädrar ..............................................................................	,,	7	_
Sjpeglar och spegellampetter................................................	»		70

36

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Perlor, oäkta, glas- ............................................................ Spetsar, uddar och blonder: silkes-, med eller utan blandning af annat ämne ... andra slag..................................................................... Té ......................................................................................	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Nu före-slagen iuförselstull- afgift.
Kronor.	öre.
1 kilo » »	14 4 2	90 70
Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor och
tryffel, kärlens vigt inberäknad....................................	»	—	70
Tobak, cigarrer och cigaretter ..........................................	»	5	—
Snickare- och stolmakarearbeten:
af furu eller gran, med hetsning, målning'' eller
lackering........................................................................	»	—	10
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
ej specificerade träslag, massiva eller dermed
fanerade ........................................................................		—	40
af päron och valnöt samt af mahogny, jakaranda
och andra utländska träslag, massiva eller der-
med fanerade, äfvensom arbeten försedda med
äkta eller oäkta förgyllning ....................................	»	—	75
Möbler: försedda med stoppning med eller utan
öfvertvs:..............................................................................	25 proc. a	f värf	et
försedda med stoppning och öfvertyg....................	45 proc. af värdet
Tvål, parfymerad..................................................................	1 kilo	1	17
Vagnar och åkdon:
tvåhjuliea och slädar......................................................	1 stycke	30	—
fyrhjuliga, trillor ............................................................		40	—
halftäckt^, mindre............................................................	»	100	—
andra slag...........................................................................	»	150	—
Vanilj ............................................................................	1 kilo	35
Vantar, hel- och halfsiden-.............................................	»	10	50
andra slag ........................................................................	»	2	35

I

Motioner i Första Kammaren, K:o 1.

37

Vin, alla slag: af t. o in. 15 proc. alkoholhalt.........

af mer än 15 proc. t. o. m. 25 proc. alkoholhalt:

på fat, större eller mindre.......................................

på andra kärl ..................................................................

Vindrafvor..............................................................................

Visitkort och adresskort......................................................

Väfunder, helsiden: felb och plys....................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder

inbegripna...................................................

halfsiden, alla slag ..........................................

bomulls-, gaze, linon, musslin........................

tyll ..................................................................

linne och hampa i batist, flor, kammarduk

Mattor, våffla ........................................................................

Musslor, ätbara:

11,S?ca1................"''"V.........I kärlens vigt inberäknad

syltade eller saltade......] ° {

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning
tillverkade arbeten, ej specificerade: af heloch
halfsiden.....................................................................

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Nu fö] slage införsels afgift Kronor.	pe- ll tull- öre.
1 liter	—	33
1 kilo	_	66
1 liter	1	30
1 kilo	—	47
»	—	58
»	3	52
»	10	57
»	7	05
»	2	35
»	5	30
»	5	05
»	—	80
»	_	15
»	—	20
»	10	50

samt i sammanhang härmed

3:o. att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att alla de handelsfördrag äfvensom
kombinerade handels- och sjöfartsfördrag'' eller traktater,
som svenska regeringen med främmande stater afslutat och
hvilka ännu äro gällande — undantagande de med Frankrike,
Spanien och Portugal senast afslutade tariffhandelstraktater
och hvilka senares tulltaxebestämmelser ensamt
böra införas i den uti Pa punkten af denna motion före -

I

38 Motioner i Första Kammaren, N:o 1,

slagna speciella tulltaxan — måtte samtidigt, och så snart
detta lämpligen ske kan, å Sveriges sida uppsägas;

4:o. att Riksdagen ville för sin del besluta, att de
. med Frankrike och Spanien senast afslutade eller förnyade
tariffhandelstraktater, och hvilka samtliga tidigast upphöra
att vara gällande den 1 februari 1892, äfvensom den med
Portugal år 1885 afslutade tariff handelstraktat, som tidigast
upphör att vara gällande år 1895, måtte så tidigt uppsägas,
att de efter omnämnda tider icke må vara gällande.

Om remiss af denna motion till bevillningsutskottet får jag härmed
vördsamt anhålla.

Stockholm den 18 januari 1890.

11. Klinckowström,

Ledamot af Riksdagens Första kammare
från Elfsborgs län.

Bilaga N:o 1.

40

Motioner i Första Kammaren, Ko 1.

Tablå öfver 1882 års import, värde och tullinkomst af lyx- och öfve

Apelsiner .......................................

Band: silkessammet ock siden ...

halfsiden..............................

Broderade arbeten...........................

Bijouterivaror.................................

Blommor, konstgjorda ..................

Bränvin och sprit, alla slag: på fastager
på andra kärl
af vindrufvor af fransk till

verkning..........................

Fikon ................................................

Frukter: inlagda .............................

torra...................................

Glas, fönster- och spegel-, ofolierade

etc.........

af större di
mensioner
folierade

Gryn (utom af spanmål) Ris och rismjöl.
........

Sago m. m.

Guld, arbetadt .................................

Gulddragare-arbeten...........................

Handskar ..........................................

Hattar af siden, halfsiden och monterade
....................................

"i tö
P CD
pr -c
f-D o

P CD

£■3

P P

CD

5fg.

Sp.1)

Fr.2)

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

Fr.

pO

EL <

— p

W 3

P 0“

in

CD

er

a 3

P 3?

in

CD

kilo

kilo

»

liter

kilo

Samtliga importen år 1882.

stycken

		Tullsats
Varumängd.	Tull värde.	enligt år 1882 gällande
		tulltaxa.
	Kronor.	Kronor.
359,349	197,642	0: 10
2,294	206,460	2: 80
6,737	269,480	2: 35
255,581	10 proc.
42,076	420,760	0: 80
3,644	510,160	2: 50
1,044,070	996,617	0: 60
119,049	310,198	0: 90
1,336,190	2,075,499	0: 45
202,224	101,112	0: 25
14,071	21,107 45,218	0: 30
45,218	0: 25
28,520	19,964	0: 15
57,950	46,360	0: 25
45,364	40,828	0: 25
8,142,780	1,465,700 238,835	fritt
597,087	fritt
56	224,000	11: 70
511	86,870	2: 35
6,594	461,580	1: 80
4,671	56,052	1: 50

Beräknad.

tullinkomst

Kronor.

35,93

6,42

15,83

25,55

33,66

9,11

626,

107,1

601,28

50,55

4,22

11,

4,27

14,48

11,34

65

1,2

11,

7,

'') Betyder att artikelns tullsats är beroende på den med Spanien senast afslutade tarifftraktat.
,) D:0 d:o d:o d:o d:o Frankrike d:o d:o.

3) Af den broderade varans värde.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1

41

Bilaga N:o 1.

flödsartiklar, samt år 1885 af mig framstäldt förslag till förhöjd tull derå.

Från	tall fftraktatsländer importerad.	Återstående import från icke tarifftraktatsländer, derå stats-magterna kunna bestämma tullen efter behag.
Varumängd.	Tullvärde.	Beräknad	Varumängd	Tullvärde.	Tullinkomst enligt år 1882	År 1885 af mig föreslagen förhöjning
tullinkomst.	1882. ‘	gällande tulltaxa.	af tullsatser.	i i tullinkomst;
	Kronor.	Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
			359,349	197,642	35,934	0: 25	89,837
__		_	2,294	206,460	6,423	10: 57	24,247
		—	6,737	269,480	15,832	7: 05	74,496
—		—		255,581	25,558	30 proc.3)	76,674
1,135	11,350	908	40,941	409,410	32,753	2: 35	92,211
12	1,680	30	3,632	508,480	9,080	52: 0	188,864
20,608	21,287	15,965	1,017,462	975,330	610,477	1: 14	1,159,907
—			119,049	310,198	107,144	1: 70	202,383
1,330,190	2,075,499	601,285		____			—
--	—		202,224	101,112	50,556	0: 35	70,778
—	—		14,071	21,107	4,221	0: 70	9,850
	—	—	45,218	45,218	11,304	0: 35	15,826
5,227	2,341	784	23,293	17,623	3,494	0: 23	5,357 i
_		____	57,950	46,360	14,487	0: 35	20,282
		—	45,364	40,828	11,341	0: 47	21,321
		______	8,142,780	1,456,700		0: 05	407,038
—	—		597,087	238,835		0: 10	59,708
		—	56	224,000	. 655	117: 50	6,580
;---	— ,		511	86,870	1,201	18: 80	9,606
	—		6,594	461,580	11,869	7: 0	46,158
	—	—	4,671	56,052	7,006	9: 0	42,039

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 1 Höft- 6

42

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

>

Kanel, in. in. dylikt ........................

Kapris................................................

Kaviar................................................

Kläder, nya, gång-, in. in................

Konjityrer ..........................................

Konserver: sardiner inlagda i olja...

andra slag .....................

Leksaker.............................................

Likör ................................................

Luktvatten..........................................

Mandel................................................

Masker ............................................

Nötter, hassel-, val-, o. a. d..........

Oliver ................................................

Paraplyer och parasoller: af hel- och

halfsiden
andra slag

Parfymer ..........................................

Pomada .............................................

Plommon, pruneller, sviskon............

Plymer................................................

Porslin, oäkta: hvitt eller enfärgad!

måladt eller tryckt
äkta: hvitt eller enfärgad!
måladt eller förgyldt

Russin.................................................

Silfver, arbetad!''.................................

Snörmakeriarbeten: af hel- eller halfsiden.
..............

af andra slag ...

Soja och såser .................................

Solfjädrar ..........................................

Speglar och lampetter........................

Perlov, oäkta, glas-...........................

	£•*=>
cd	S=! P	Samtliga importen år 1SS2.
P CD
£-8 P CD	“ ST Cd''"*			Tullsats
% P-P CD	CD b"1 *-s Z*	Varumängd.	Tullvärde.	enligt år 1882 gällande	Beräknad tullinkomst.
Pspo	p §? CD			tulltaxa.
		.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
	kilo	109,673	76,771	0: 85	93,22
	»	4,189	16,756	0: 50	2,09
	»	8,308	43,202	1: 80	14,954
Fr.	—	3,989,946	12 proc.1)	478,793
Fr.	kilo	77,121	231,363	0: 47	36,247
Fr.	»	36,303	72,606	0: 20	7,260
Fi-.	»	230,377	575,943	0: 30	69,113
	»	76,681	191,703	1: 50	115,021
	liter	28,078	112,312	1: 20	33,693
	kilo	19,208	67,228	1: 0	19,208
	»	290,498 13,521	363,123	0: 35	101,674
	stycken	6,761	0: 25	3,380
	kilo	82,834	41,417	0: 25	20,708
	»	2,783	4,731	0; 25	696
Fr.	stycken	36,395	218,370	0: 75	27,296
Fr.	»	235,779	707,337	0: 25	58,945
	kilo	995	24,875	1: 0	995
Fr.	»	2,888	11,552	0: 35	1,011
	»	604,779	604,779	0: 20	120,956
Fr.	»	1,155	231,000	2: 50	2,887
Fr.	»	67,323	53,858	0: 10	6,732
Fr.	»	119,347	131,282	0: 16	19,105
Fr.	»	25,072	37,608	0: 24	6,017
Fr.	»	87,623	219,058	0: 47	41,183
Sp.	»	972,560	534,908	0: 252)	243,140
Fr.	»	1,740	316,980	7: 0	8,218
Fr.	»	10,034	361,224	2: 80	28,095
Fr.	»	16,130	177,430	1: 10	17,743
	»	10,481	13,009	0: 50	5,420
	»	807	40,350	1: 20	968
	»	24,503	49,006	0: 40	9,801
Fr.	»	5,354	12,850	0: 35	1,874

’) Förmodad tullsats, dä kommerskollegii berättelse intet derom upplyser.

!) Detta är enligt 1882 års tulltaxa, för h vilket år importen räknas; men enligt den med Spanien de

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

43

Från	;arifftraktatsländer importerad.	Återstående import från icke tarifftraktatsläoder, derå stats-magterna kunna bestämma tullen efter behag.
Varumängd.	Tulivärde.	Beräknad	Varumängd	Tulivärde.	Tullinkomst enligt år 1882	År 1885 af mig föreslagen förhöjning
tullinkomst.	1882.	gällande tulltaxa.	af tullsatser.	i tullinkomst.:
	Kronor.	Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
			109,673	76,771	93,222	1: 40	203,542
—	—		4,189	16,756	2,094	0: 80	3,351
—		—	8,308	43,202	14,954	2: 35	18,724
	4,440	533		3,985,506	478,260	30 proc.	1,195,652
10,994	32,982	5,167	66,127	198,381	31,080	0: 94	62,159
—	—	—	36,303	72,606	7,260	1: 0	36,303
105,384	249,792	31,615	124,993	326,151	37,498	1: 25	156,251
—	—-	—	76,681	191,703	115,021	3: 50	268,383
	—	—	28,078	112,312	33,693	2: 0	56,156;
—	—	—	19,208	67,228	19,208	2: 0	38,416:
—	—		290,498	363,123	101,674	0: 40	116,199;
—	—	—	13,521	6,761	3,380	0: 50	6,760
	—		82,834	41,417	20,708	0: 35	28,992!
—			2,783	4,731	696	0: 40	1,113
___	__		36,395	218,370	27,296	7: 0	254,765
	—		235,779	707,337	58,945	2: 35	554,080
	—	—	995	24,875	995	4: 0	3,980
461	1,844	161	2,427	9,708	850	2: 35	5,703
—	—		604,779	604,779	120,956	0: 30	181,433
11	2,200	27	1,144	228,800	2,860	35: 0	40,120
—		—	67,323	53,858	6,732	0: 23	15,484
—		—	119,347	131,282	19,105	0: 50	59,673
—	—	—	25,072	37,608	6,017	0: 70	17,690
7,766	13,055	3,650	79,857	206,003	37,533	0: 94	75,065
562,943	309,619	140,736	409,617	225,289	102,404	0: 33	135,173
—	—		1,174	316,980	8,218	16: 0	18,784
65	1,240	182	9,969	359,984	27,913	9: 0	88,721
—	—		16,130	177,430	17,743	3: 50	56,455
	—	—	10,481	13,009	5,420	0: 80	8,384
—			807	40,350	968	7: 0	5,649
	—	—	24,503	49,006	9,801	0: 70	17,152
j ----	—	—	5,354	12,850	1,874	0: 90	4,818

följande aret afslutade handelstraktat nedsattes å russin tullafgiften till 14 öre per kilo.

44

Motioner i Första Kan.maren, N:o 1.

	Beroende på traktatstariff.	Qvantitet hvarefter tullsats beräknas.	Samtliga importen år 18£ | ! Tullsats Varumängd. | Tullvärde. |enj|!1£jfa tulltaxa. j	52. Beräknad tullinkomst.
				Kronor.	Kronor.	Kronor.
Spetsar, uddar, blonder: silke och linne	Fr.	kilo	4,763	476,300	2: 80	13,336
andra slån,'' ...	Fr.	»	14,636	292,720	2: 35	34,384
Té ......................................................		»	65,293	169,762	0: 80	52,234
Svampar, ätbara ..............................		»	5,185	20,740	0: 30	1,555
Cigarrer och cigaretter .....................		»	60,531	907,965	3: 0	181,593
Snickare- eller stolmakare-arbeten:
furu eller gran, betsade...............		»	31,534	23,643	0: 04	1,261
alm, ask, björk..............................		»	216,871	151,810	0: 08	17,349
mahogny o. d. ni.........................		»	148,591	371,478	0: 15	22,288
Möbler, stoppade: med öfvertyg......		—		23,734	7 proc.1)	1,661
utan öfvertyg......			—	48,967	6 proc.1)	2,938
Tvål, parfymerad..............................	Fr.	kilo	11,738	46,952	0: 28	3,286
Åkdon: tvåhjuliga och slädar.........		stycken	70	10,500	15: 0	1,050
fyrhjuliga, trillor ...............		»	15	3,750	25: 0	375
d:o halftäckt», mindre		»	9	4,500	50: 0	450
öfriga slag...........................		»	24	26,400	100: 0	2,400
Vanilj ................................................		kilo	265	21,200	13: 0	3,445
Vantar: hel- och halfsiden ............	Fr.	»	274	16,440	2: 80	767
andra slag...........................	Fr.	»	13,405	201,075	1: 18	15,818
Vin: enligt tulltaxa den 3/12 1880:
af t. o. in. 21 proc.: på fastager			2,707,359	2,260,645	0: 161/,	446,714
på buteljer		liter	161,869	492,082	0: 21	33,992
af högre alkoholhalt: på fastager		kilo	32,382	34,001	0: 45	14,572
på buteljer		liter	2,154	6,354	0: 80	1,723
enligt tulltaxa den 13/6 1882:
af t. o. m. 15 proc.: på fastager	Fr.	»	673,826	404,296	0: 161/2 3)	111,181
på buteljer	Fr.	»	391,111	1,173,333	0: 16 V,3)	64,533
af mer än 15 t. o. m. 25 proc.:
på fastager .....................	Sp.	kilo	279,877	559,754	0: 30	83,963
på buteljer .....................	Sp.	liter	19,466	97,330	0: 65	12,653
Vindrufvor..........................................	Sp.	kilo	58,093	98,758	0: 10	5,809
Visitkort m. m. d............................		»	10,403	52,015	0: 15	1,560

'') Förmodad tullsats, då kommerskollegii berättelse intet derom upplyser.

2) Af varans värde.

3) Detta är enligt 1882 års tulltaxa; men enligt den med Spanien det följande året afslutade handels
tillökning i denna afgift förekommer för glaset, när dylikt vin införes på buteljer.

*) Se förklaringarna på sidd. 46—48.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

45

Från tarifftraktatsländer
importerad.

| Återstående import från icke tarifftraktatsländer, derå statsmagterna
kunna bestämma tullen efter behag.

Varumängd. ! Tullvärde, j tl“omk

Varumängd j Tullvärde.

Tullinkomst
enligt år 1882
gällande
tulltaxa.

År 1885 af mig föreslagen
förhöjning

af tullsatser. Si tullinkomst.

6,336

1,200,764

62,206

4,770

378,034

378,529

179,877

1,071

6,491

Kronor.

Kronor.

4,495

1,090,337

139,920

4,328

226,820

1,150,487

360,468

4,531

11,035

1,744

198,126

13,063

2,146

62,375

62,457

53,963

696

649

4,763

14,636

65,293

5,185

60,531

31,524

216,871

148,591

5,402

70

15

9

24

265

274

13,405

1,506,598

99,663

27,612

2,154

295,792

12,582

100,000

18,395

51,602

10,403

Kronor.

476,300

292,720

169,762

20,740

907,965

23,643

151,810

371,478

23,734

48,967

42,457

10,500

3,750

4,500

26,400

21,200

16,440

201,075

1,170,308

352,162

29,673

6,354

177,476

22,846

199,286

92,799

87,723

52,015

Kronor.

15,336

34,384

52,234

1,555

181,593

1,261

17,349

22,288

1,661

2,938

1,542

1,050

375

450

2,400

3,445

767

15,818

248,588

20,929

12,426

1,723

48,806

2,076

30,000

11,957

5,160

1,560

Kronor.

14: 0
4: 70
2: 0
0: 70
5: 0

0: 10
0: 23
0: 35
30 proc.2)
20 proc.2)
1: 17
30: 0
40: 0
100: 0
150: 0
35: 0
10: 50
2: 35

0: 33
0: 66
0: 75
0: 95

0: 33
0: 45

0: 66
1: 30
0: 47
0: 58''

Kronor.

66,682

68,789

130,586

3,629

302,655

3,152

49,880

52,007

7,120

9,792

6,320

2,100

600

900

3,600

9,275

2,877

31,510

497,177

65,777

20,709

2,046

97,611 P
5,662

66,000

23,913

24,253

6,033

aktat nedsattes införselstullafgiften å vin alla slag af t. o. in. 20 proc. alkoholhalt till 15 öre per liter, och ingen

46

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

	Beroende på traktatstariff.	Qvantitet hvarefter tullsats beräknas.	Samtliga importen år 1882.
Varumängd.	Tullvärde.	Tullsats enligt år 1882 gällande tulltaxa.	Beräknad tullinkomst.
				Kronor.	Kronor.	Kronor.
Väfnad er: helsiden: Idb och plys...	Fr.	kilo	4,378	218,900	2: 35	10,288
andra slag ......	Fr.	»	17,679	1,591,110	2: 80	49,501
halfsiden: alla slag.........	Fr.	»	660	14,520	2: 35	1,551
bomulls: gaze, linon, muss-
lin ..................	Fr.	»	32,582	358,402	1: 75	57,018
tyll.....................	Fr.	»	13,513	202.695	2: 50	33,782
linne och hampa: batist,
flor och kammarduk...	Fr.	»	17,018	255,270	1: 50	25,527
Mattor................................................		»	97,944	195,888	0: 25	24,486
Musslor, ätbara.................................		»	121,738	121,738	0: 05	6,087
Strumpor, Ilek och halfsiden .........		»	535	26,750	2: 80	1,498
Galanterivaror och etuis ..................	Fr.	»	11,298	225,960	0: 80	9,038
Albums .............................................		»	30,173	150,865	1: 0	30,173
Summa			28,938,963		4,546,595

Anmärkningar och förklaringar vid tablån Bilaga N:o 1.

Beräkningen af tullinkomsterna öfverensstämmer icke med den i kommerskollegii
berättelse öfver utrikes handeln för år 1882, emedan i denna senare dels afdrag äro gjorda
för de varuqvantiteter, hvilka, gå grand af gällande bestämmelser, blifvit till Sverige tullfritt
införda; dels derför att för en del artiklar, på grund af beskaffenheten af tullbestämmelserna
och saknad af närmare specifikation af de förtecknade varuqvantiteterna, någon uträkning
af influtna beloppet icke kunnat i kommerskollegium verkställas.

Beräkningarne äro gjorda efter tullsatserna i 1882 års tulltaxa, med de i 1883 års
tillägg införda förändringar, utom hvad artikeln vin beträffar, der de i 1882 års import,
enligt kommerskollegii berättelse, uppgifna tullsatser uteslutande begagnats. Då för stoppade
möbler och kläder samt broderade arbeten ingen annan beräkning varit möjlig, har en viss
procent af tullvärdet blifvit såsom tullinkomst införd.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

47

Från tarifftraktatsländer | Återstående import från icke tarifftraktats] änder, derå stats____importerad.
______j__magierna kunna bestämma tullen efter behag.

Varumängd.	Tullvärde.	Beräknad tullinkomst.	Varumängd 1882.	Tullvärde.	Tullinkomst enligt år 1882 gällande tulltaxa.	År 1886 af mig föreslagen förhöjning
af tullsatser.	i tullinkomst.
	Kronor.	Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
19	1,550	45	4,359	217,350	10,243	3: 52	15,343
—			17,679	1,591,110	49,501	10: 57	186,866
107	3,210	251	553	11,310	1,300	7: 05	3,898
393	3,219	687	32,189	355,183	56,331	2: 35	75,644
	—--		13,513	202,695	33,782	5: 30	71,619
5,258	10,699	7,887	11,760	244,571	17,640	5: 05	59,388
—			97,944	195,888	24,486	0: 50	48,972
—	__	—	121,738	121,738	6,087	0: 20	24,347
-..		—	535	26,750	1,498	10: 50	5,617
184	3,680	147	11,114	222,280	8,891	1: 76	19,560
—		—	30,173	150,865	30,173	1: 75	52,802
	5,742,108	1,205,279		23,196.855	3,341,316		8,483,003

Största svårighet
öfver utrikes handeln för

På buteljer:

har uppstått med artikeln vin. Enligt kommerskollegii berättelse
år 1882, tabell 4, var hela införseln sistnämnda år:

af t. o. m. 21 proc. J)........................	... kilo 2,707,359	värd 9	446,505 kronor
af högre alkoholhalt1).......................	.... » 32,382	»	14,572 »
af 15—25 proc.2) alkoholhalt...........	.''... » 279,877	»	83,963 »
af t. o. m. 15 proc.2) alkoholhalt.....	.... liter 673,826	»	111,132 »
af t. o. m. 21 proc.1) d:o .....	.... » 161,869	»	33,985 »
af högre alkoholhalt1) .......................	.... » 2,154	»	1,723 »
af t. o. in. 15 proc.2) alkoholhalt.....	.... » 391,111	»	?
af 15—25 proc.2) alkoholhalt ...........		»	12,653 »

I denna tabell 4 uppgifves icke tullvärdet.

’) Enligt tulltaxan den 3 december 1880.
2) Enligt tulltaxan den 12 maj 1882.

48

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Går man till tabell 6, som innehåller uppgifter om Sveriges varubyte med utlandet,
så finnes att från Spanien och Frankrike importerades år 1882 följande viner:

Från Spanien: pk fat .........

på » .........

på buteljer...

Från Frankrike: pk fat ......

på » .....

på buteljer

liter 20.148 värda 12,089 kronor.

kilo 1,100,764
liter 1,071
378,074
kilo 284,647
liter 420,587

» 990,337 *

» 4,531 »

» 226,820

» 258,273 »

» 1,278,318

Här saknas båda de tullsatser, hvarefter detta vins tullinkomst skall beräknas, äfvensom
beloppet af denna senare inkomst. Går man deremot till tabellen 2, gruppen 6 i
kommerskollegii meranämnda berättelse, så uppgifves der 1882 års samtliga importen af vin
hafva varit:

På fastager till och med 21 proc.1)... kilo''

D:o af högre alkoholhalt1)...... kilo

D:o af till och med 15 proc.2) literj

D:o af 15—25 proc.2) ......... kilo;

På buteljer af till och med 21 proc.1) literi

D:o af högre alkoholhalt1)...... liter!

D:o af till och med 15 proc.2) liter;

D:o af 15—25 proc.2)............ liter;

Varumängd.	Beräknadt tullvärde.	Tullsats.	Beräknad tull- inkomst.
	Kronor.	Kronor, öre.	Kronor.
2,707,359	2,260,645	0: 16 V.,	446,505
32,382	34,001	0: 45	14,572
673,826	404,296	0: 16 Vo	111,132
279,877	559,754	0: 30 3)	83,963
161,869	492,082	0: 21	33,985
2,154	6,354	0: 80	1,723
391,111	1,173,333	0: 16 V-.	—
19,466	97,330	0: 65	12,653

Då ofvanståeende komrperskollegii uppgifter icke lemnade mig någon ledning huru
de från Spanien och Frankrike hit importerade viner skulle fördelas efter deras tullvärde
och tullsatser, och på hvad sätt de skulle ordnas för att öfverensstämma med vinimporten
i sin helhet, har jag nödgats göra detta efter bästa förstånd, öfvertygad att de med anledning
deraf af mig begångna misstag ej äro betydliga och viss om att för af mig dermed
afsedda ändamål kunna,’ utan väsentliga fel i beräkning af tullinkomsten, de sålunda grupperade
olika vinerna här intagas, fördelade såsom i tabellen nu skett.

Med bränvin och sprit är förhållandet snarlikt. Der upptages, i kommerskollegii
berättelse om utrikes handel år 1882, i tabellen 2, grupp 6, af vindrufvor i Frankrike tillverkad
sprit, derifrån sjövägen direkt införd, till 1,336,190 liter, under det att tabell 6 i
samma berättelse upptager från Frankrike infördt bränvin och sprit af vindrufvor till 1,362,798
liter. Sannolikt äro de öfverskjutande 26,608 liter sådan vara, som, ehuru i Frankrike af
vindrufvor tillverkad, dock ej blifvit sjövägen derifrån direkt införd; hvarför jag upptagit
den under tullsatsen å 90 öre per liter.

'') Enligt tulltaxan den 3 december 1880.

2) Enligt tulltaxan den 12 maj 1882.

3) Med tillägg af 1 öre per butelj för glaset.

Bilaga N:o 2.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band 1 Raft.

7

50

Motioner i Första Kammaren, Ko i.

Uppgift å tullafgift å lyx- och öfverflödsartikla

	Qvantitet hvar- efter tullsatsen beräknas.	Danmark.	Österrike.	Tyskland.	Frankrike.
Apelsiner ....................................	lOOkilo	Kronor. 7,05	Kronor. 13,92	Kronor. 3,5 6	Kronor. 3,24
Band, silkessammet- och siden-	100 »	400, o	696,0	534,0	466,4 0
halfsiden ........................	100 »	266,o	348,o	267,o	357,12
Broderade arbeten ..................... Bijouterivaror ...........................	100 »	78,3 2	52,20 å 172,o	53,40 å 178,o	72,o å 900,o
Blommor, konstgjorda...............	100 »	400, o	295,80	267,o	fria
Bränvin och sprit, alla slag: på fastager.........	100 »	40,o	41,7 6	42,7 2	22,2 6
på andra kärl af vindrufvor och fransk till-verkning ......	100 »	52,6 5	41,7 6	42,7 2	22,2 6
100 »	40,0	41,76	42,7 2
Fikon ..........................................	100 »	4,70	20,8 8	7,12	4,32
Frukter: inlagda........................	100 »	34,0 7	4,3 5	3,56	5,7 6
torra ...........................	100 »	34,0 7	4,3 5	3,5 6	5,76
Glas, fönster- och spegel- ofoli-erade etc...................	100 »	37,60 å 58,75	6,9 6	2,6 7 å 7,12	18,0
af större dimensioner	100 »	58,75 å 77,55	20,8 8	8,90	-16)
folierad e.....................	100 »	73,44 å 96,0 4	20,8 8	21,36	-16)
Guld, arbetad!...........................	100 »	1 st. 0,33 X/3 1 stycke l,oo	522,0	534,0	360,0
Gulddrag ar earbeten.....................	100 »	522,0	535,0	360,o
Handskar....................................	100 »	150,o	87,o	89,o	du,,.0,7 5 a 1,8 0
Hattar af siden och halfsiden och monterade.................................	1 styck.	0,8*7,	0,64 å 1,02	0,89	0,54 å 0,86
Kanel..........................................	lOOkilo	34,0 7	69,60	44,50	179,7 6
Kapris .......................................	100 »	34,0 7	69,60	53,40	5,7 6
Kaviar .......................................	100 »	14,io	87,o	89,o	0,43?
Kläder, nya, gång- m. m..........	—	(50äl00-% öfver ( tygets värde.	40 % öfver tygets värde.	100 kilo 133,0 å 800,o	10 % öfver dyr. tygets värde.
Konfityrer....................................	lOOkilo	34,0 7	69,6 0 69,6 0	53,40	18,90
Konserver: sardiner inlagda i olja	100 »	14,io	53,40	5,76
andra slag ...............	100 »	23,5 0	69,6 0	53,4 0	7,20

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

51

Bilaga N:o 2.

Sverige och åtskilliga andra stater år 1884.

				S	v e r i g	e
Italien.	Ryssland.	Spanien.	Nordamerikas fristater.	1882 års tullvärde.	Tullafgift enligt år 1882 gällande tulltaxa.	Af mig nu föreslagen tullafgift.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
2,88	8,66	1,80	20 % af värdet	55,0	10,0	25,0
576,0	3,313,50	1,890,0	50 % »	9,000,0	280,0	l,057,o
432,0	1,616,80	907,2 0	50 % »	4,000, o	235,o 20 % af värdet	705,o
—	—	—	—	—
47,5 2 å 72,o	334,o å 793,o	180,o a 900, o	35 å50 % af värdet	1,000,0	80,o	235,o
720,o	4,040,4 0	720,o	50 % »	14,000, o	250,o	5,200,o
18,5 5	189,o 15)	14,8 4	511,12	111,62	70,5 0	133,9 5
42,30	247,2 6	14,8 4	511,12	305,5 o	105,7 5	199,7 5
18,5 5	189,o	12,4 9	511,12	182,12	48,8 7
2,8 8	25,80	1,80	17,6 7 20 å 30 % af värdet	50,0	25,0	35,0
8,64 å 28,80	17,20	1,80	150, o	30,o	70,o
7,20 .	25,8 0	1,80	35 % »	100, o	25,o	35,o
5,7 6 å 25,2 0	20,6 1 ä 34,04	12,6 0	13,2 5 17,67 a 25,35 19)	40,o	7,o å 15,o	23,o å 35,o
25,2 0	....	12,6 0	80,o	25,o	35,o
36,0	— 17)	57,6 0	-19)	113,o 400,000, o	25,o å 40,o	47,o
1 kilo 100,8o	21,869,0	18,000, o	45 % åt värdet	l,170,o	11,750,0
720,o	3,976,o	1,872,0	25 ,% »	17,000, o	235,o	l,880,o
14 par 14,4 0	l,628,o	23,0 4	50 % »	7,000, o	180,o	700, o
3,60	f hvarje skalp.) | med 42,60. |	5,40	20å30 % »	12,o	1,5 0	9,o
72,o	34,40	80,o	fritt	70,o	85,o	140,o
19,80	78,80	72,o	10 % af värdet	400, o	50,o	80,o
21,60	68,8 0	72,o	30 %	520,o	180,o	235,o
10 % öfver tygets värde.	100 kilo 867,0 k 4,671,0.	50 % öfver 1 tygets värde. 1	35 %		f 20 % utöfver \ tygets värde.	30 % af per-sed. värde.
43,2 0	137,60	72,0	50 % »	300, o	47,0	94,0
7,20	68,80	72,o	40 % »	200, o	20,o	100,0 125,0
43,20	68,80	72,o	25 å 35 »	250,o	30,o

52

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Leksaker ....................................

Likör ..........................................

Nötter: hassel-, val- o. a. d. ...

Oliver..........................................

Paraplyer och parasoller: af heloch
halfsiden
andra slag ...

Parfymer....................................

Pomada.......................................

Plymer, strutsfjädrar ...............

Porslin, oäkta: hvitt eller enfärgad!
......

måladt eller

tryckt ......

äkta: hvitt eller en färgadt.

.....

måladt eller

tryckt ......

Russin .......................................

Silfver, arbetadt ........................

Snörmakeriarbeten: af hel- och

halfsiden............

af andra slag22)

Soja och såser...........................

Solfjädrar .................................

Speglar och lampetter ...............

Perlor, oäkta, glas- ..................

Spetsar, uddar, blonder: silke och
linne33) ...
andra slag

Té................................................

Svampar, ätbara........................

Cigarrer och cigaretter...............

Snickare- eller stolmakarearbeten:'',
furu eller gran, betsade

alm, ask, björk...............

mahogny o. d. m..........

Qvantitet hvar- efter tullsatsen beräknas.	Danmark.	Österrike.	Tyskland.	Frankrike.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
lOOkilo 100 » 100 » 100 »	77,5 5 52,0 1,18 4,70	87,0 å 174,0 69,6 0 4,3 5 5,22	106,80 42,7 2 3,5 6 26,40	43,2 0 29,5 0 x) 4,3 2 fria
stycket stycket lOOkilo 100 » 100 »	1,25 0,50 26,08 26,0 8 940,0	0,8 3 V2 41,7 5 87.0 87.0 295,8 0	lOOkil. 106,8 0 100 » 106,8 0 89,o 89,o 267,o	0,83 0,18 å 0,3 6 27,0 8,64 fria
100 »	14,io	8,70	8,90	7,20
100 »	37,6 0	13,9 2	14,2 4	10,80
100 »	37,6 0	12,1 8	12,4 6	9,0
100 » 100 » 100 »	78,25 4,7 0 1 St. 0,3 3 1/3	25,8 0 21,18 522,o	26,7 0 7,12 534,0	18,o fritt 360,o
100 »	470,0	87,o	267,o	1 178,56 ( \ ä 1,071,36 6) /
100 » 100 » 100 » 100 » 100 »	235,0 34.5 7 78,25 I78,25med25%( \tillök. för ram.J 77.5 5	139,o 69,60 87,o 20,88 3,4 8	80,o å 133,5 0 53,40 178,o 21,36 3,5 6	/ 107,28 1 \ ä 178,56. / ? 900, o lQ-meter3,6o 18,o
100 » 100 » 100 » 100 » 100 »	235,0 å 400, o 235,o 33,33 34,0 7 195,7 5	348.0 å 696,o 261.0 å 348,o 174,o 69,60 91,35 7)	534 o 222,5 0 å 267,o 89,o 53,4 0 240,3 0	356,40 267,8 4å356,4o 179,7 6 ? 2,592,o
100 » 100 » 100 »	14,io 32,9 0	5,22 5,22 26,10	5,3 4 8,9 0 8,90	0,72 1,44 å 5,04 5,04

Motioner i Första Kammaren, K:o 1.

53

				s	v e r i g	e
Italien.	Ryssland.	Spanien.	Nordamerikas fristater.	1882 års tullvärde.	Tullafgift enligt år 1882 gällande tulltaxa.	Af mig nu föreslagen tullafgift.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
47,52 å 72,0 36,8 7 2) 7,20 fria	244,4 0 246,7 5 3) 13,7 2 25,80	108,0 å 900, o 85,3 2 4) 7,20 1,8 0	511,0 26, s o fri	250.0 470.0 50,o 170.0	150.0 120.0 25,o 25,o	350,0 200, o 35.0 40.0
0,86 0,43 43,2 0 43,2 0 2,520,0	4,23 1,6 9 567,6 6 227,0 6 3,976,2 0 5)	1,80 1,08 144,0 144.0 720.0	50 % af värdet 40 % » 50 X » 50 % » 50 X''	6.0 3.0 2,500,o 400, o 20,000, o	0,75 0,2 5 100, o 35,o 250,o	7,o 2,35 400, o 235,o 3,500,o
10,8 5	17,2 0	27,o	55 %	80,o	10,o	23,o
14,4 0	43,o	27,o	60 % »	110,o	16,o	50,o
12,9 6	59,8 4	37,8 0	55 % »	150,o	24,o	70,o
25,2 0 fritt 648,oo	119,68 25,80 l,457,o	37,80 1,80 2,520,0	60 % » • * 17,6 7 45 X af värdet	250,o 55,o 27,000, o	47.0 14.0 700, o	94.0 33.0 l,600,o
432,o	662,7 o	900, o	50 X	3,600,o	280,o	900, o
72,o å 144,o 19,8 0 ,8o å 108,o 36,o 36,o	141,o å 265,5 5 68,80 1 stycke 0,8 4 24,o 137,61	324,o 72,o 900, o 57,6 0 28,8 0	35 å40X af värdet 35 X af värdet 35 X » (glasets värdetull m.\ \ 30 % förhöjning. | 50 X af värdet	l,100,o 120.0 5,000, o 200, o 240.0	110.0 50.0 120.0 40.0 35.0	350,o 80.0 700, o 70.0 90.0
16, oå l,080,o 216.0 144.0 19,80 440,oå2160,o	2,185,5 0 2.185.5 0 378,44 6,88 å 103,2 1 1.587.6 0	900, oå l,620,o 450.0 108.0 72,o 468,oå l,314,o	30 å 50 X af värdet 40 X af värdet fritt 10 X af värdet 2,209, o	10,000, o 2,000, o 260,o 400, o l,500,o	280.0 235.0 140.0 21) 30,o 300, o	l,400,o 470,o 200, o 70,o 500, o
5,7 6 • 14,40 14,4 0	5,12 20,61 20,61	14,40 25,9 2 25,9 2	30 X af värdet 30 X » 30 X »	75.0 70.0 250,o	4.0 8.0 15,o	10.0 40.0 75.0

54

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

	Qvantitet hvar- efter tullsatsen beräknas.	Danmark.	Österrike.	Tyskland.	Frankrike.
\ Möbler, stoppade: med öfvertyg	lOOk i lo	Kronor. 10% af värdet	Kronor. 34,8 0	Kronor. 35,6 0	Kronor. 115 % af värdetj : samt tull för
utan öfvertyg	100 »	10% »	26,10	26,70	1 träarbetet. | 115 % af värdet 1 < samt tull för;
Tvål, parfymerad .....................	100 »	78,''-> 5	26,.o	26,70	| träarbetet. | 8,64
Åkdon: tvåbjuliga och slädar	lstvck.	24,o	21,75 å43,5 o14)	6ål0%afvrd.	4,32 å 8,64
fyrhjuliga, trillor ......	1 »	24,o	43,50 14)	130,5 0	8,6 4 å 36,0
halftäckta
mindre ...	1 »	60,o	130,50 14)	130,5 0	36,o
öfriga slag..................	1 »	60,o	130,so14)	130,5 0	86,4 0
Vanilj..........................................	lOOki lo	235,o	208,8 0	44,5 o	299,5 2
Vantar, hel- och halfsiden.......	100 »	470,o ä 940,o	696,o a 348,o	267,o å 534,o	178,o å 267,o
andra slag34)...............	100 »	155,io å 235,o	139,2 0	89,o å 106,8 0:	.89,2 8 å 720,o
Vin, lättare (t. o. in. 15“)
på fastager	100 »	22,91 ,3)	34,8 0	21,36	3,3 4
på buteljer	100 ''	52,83 13)	34,80 ä 87,o 8)	42,7 2	3,34
starkare (t. o. in. 25°)
på fastager	100 »	22,91 13)	34,80	21,36	22,29 9)
på buteljer	100 »	52,88 ls)	34,80	42,7 2	22,2 9 9)
Vindrufvor .................................	100 »	32,9 0	8,70	13,3 5	4,32
Visitkort m. in. d......................	100 »	39,15	5,22	8,90	7,9 2
Väfnader: helsiden, fel b och plys	100 »	940,o	696,0	534,0	133,92äl78,56
andra slag...	100 *	940,o	696,o	534,o	178,56
halfsiden, alla slag...	100 »	352,5oå625,io	348,o	267,o	267,00
bomulls-: gaze, linon,
musslin...	100 ''>	235,o	278,40	178,o å 204,o	216 ä 432
tyll ............	100 .	235,o	278,4 0	178,o ä 204,o	357 å 504
linne och hampa: ba-
tist, flor, kammarduk	100 .	23,5 0	208,8 0	106,8 0	331,20
Mattor .......................................	100 >	58, 7 5	69,6 o	21,36	71,28 a 133,92
Musslor: ätbara ........................	100 »	14,10	69,6 0	53,4 0	7,20 18)
Strumpor: hel- och halfsiden...	100 »	470,o å 940,o	696,o ä 348,o	267,0 å 534,o	178,0 å 267,o
Galanterivaror och étuies .........	100 »	78,32	87,o	178,o	72,o å 900,o
Albums .......................................	100 »	85,3 7	52,2 0	21,36	50,4 0

Motioner i Första Kammaren, N:o 7.

55

				S	v e r i g	e
Italien.	Ryssland.	Spanien.	Nordamerikas fristater.	1882 års tullvärde.	Tullafgift enligt år 1882 gällande tulltaxa.	Af mig nu föreslagen tullafgift.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
8,80 å 43,20	125% af värdet 1 {samt tull för > | träarbetet. |		35 % af värdet		( 40 % förhöj-	45 % af
25,9 2	—	{ning af trädets 1 tull.	varans
			värde.
8,80 å 43,20	j 25 % af värdet j samt tull för j	80,6 4	30 %'' »		I 20 % förhöj-	25 % af
—	{ning af trädets	varans
	1 träarbetet. |				1 tull.	värde.
21,60	103,21	144,0	56,40	400, o	28,o	117,0
3,76 ä 79,20	84,6 0	225,o	35 X af värdet	150,o	15,o	30,0
79,20	197,40	225,o	35 X	250,o	25,o	40,o
237,6 0	197,40	540,o	35 X	500, o	50,o	100, o
237,60	282,oo	720,o	35 %	l,100,o	100, o	150,o
216,o	206,42	?	10 x »	8,000, o	l,300,o	3,500,o
144,o ä 576,o	282,o	482, o''å l,080,o	50 X »	6,000, o	280,o	l,050,o
72,o ä 144,o	265,5 5 å331,3 5	288,o ii 378,o	35 X	l,500,o	118,o	235,o
11,13 10)	43,85 “)	37,io 12)	126,9 0	70,50	19,38	38,7 7
12,82 10)	362,7 0 ll)	111,31 12)	58,75 å 126,90 so)	352,5 0	19,38	52,8 7
11,13 10)	43,85 n)	37,io 12)	126,90	200, o	30,0	88,12
12,8 2 10)	132,21 *•)	37,io 12)	58,7 5 »")	587,50	65,0	111,62
7,20	24,3 3	1,80	20 X af värdet	170,o	25,o	47,0
50,4 0	8,60	28,8 0	15 X »	500, o	15,o	58,0
576,0	3,313,30	1,890,0	50 % »	5,000, o	235,o	. 352,o
60,o ä 432,''»	l,988,io	648,o å l,260,o	50 X	9,000, o	280,o	l,057,o
144,o	688,0 8	482,o ä 907,o	50 X	2,980,o	235,o	705,o
216,o	298,40	216,o	40 X »	l,100,o	175,o	235,o
216,o	1,325,4 5	360,o	40 X »	1,500,0	250,o	530,o
79,2 0	944,o	306,o	35 X »	l,500,o	150,o	505,o
79,2 0	230,30	100,4 7	20 X »	200, o	25,o	50,o
19,80	34,40	72,o	fria	100, o	5,o å 15,o	20,o
44,0 å 576,o	282,o	482,o å l,080,o	50 X af värdet	5,000, o	280,o	l,050,o
47,6 2	244,o å 794,o	720,o	35 X	2,000, o	80,o	276,o
72,o	137,61	108,o	35 X	500, o	100, o	275,o

56

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Förklaringar till bilagan n:o 2.

x) Genom reduktion. Franska tulltaxan upptager 40 francs för 1 hektoliter = 38,2 0
svenska kannor, 1 svensk kanna likör väger omkring 6 ?£.

2) Genom reduktion. Italienska tulltaxan upptager 50 lire för 1 hektoliter.

3) Genom reduktion. Ryska tulltaxan upptager 75 kopek för 1 flaska (= 2 sv. <ti).

4) Genom reduktion. Spanska tulltaxan upptager 1 peseta för 1 liter (— 38,2! sv.

kubiktum).

5) Inberäknadt kartongen, deri de ligga inpackade.

6) Franska tulltaxan upptager 3 olika tullsatser: a) af rent silke, rått, blekt eller
färgadt 178 kronor 56 öre; b) af silke eller florettsilke med halffina eller oäkta guld- och
silfvertrådar 312 kronor 48 öre; c) af silke eller florettsilke med äkta guld- och silfvertrådar
1,071 kronor 36 öre, allt per 100 kilo.

7) Införsel af cigarrer och cigarretter eger endast rum mot särskild! tillstånd och
dervid erlägges, utom'' anförda införselafgift, »Licenzgebiihren», med 11 floriner (= 19 kronor
14 öre) för hvarje kilogram.

8) Denna högre afgift utgår endast för »Schaumweine».

9) Genom reduktion. Franska tulltaxan upptager tullafgiften för 1 hektoliter vin, vare
sig i fastager eller buteljer: af t. o. m. 15° alkoholhalt 4 francs 50 cent. och för vin, som
innehåller mer än 15° alkoholhalt, måste för den öfverstigande alkoholmängden betalas 30
francs per hektoliter, under det att för resten endast betalas nyssnämnda vintull 4 francs 50
cent. per hektoliter.

10) Genom reduktion. Italienska tulltaxan upptager införseltullen för vin i små eller
stora fastager 15 lire per 1 hektoliter och på buteljer (hvardera alltid räknad till 1 liter)
till 15 lire per 100 buteljer.

11) Genom reduktion. Ryska tulltaxan upptager införseltullen för hvarje slags vin
i fat 2 rubel 55 kopek per pud brutto; och för vin i buteljer, per butelj (omkring'' 1/3 kanna
= 2 skålp.) för mousserande vin 1 rubel 10 kopek och för icke mousserande vin 40 kopek.

1J) Genom reduktion. Spanska tulltaxan upptager införseltullen för mousserande viner
till 150 pesetas per hektoliter, för alla andra viner, vare sig på fat eller buteljer, till 50
pesetas per hektoliter.

13) Genom reduktion. Danska tulltaxan upptager införseltullen å vin på buteljer till
50 öre per pott och på fat till 9 kronor 75 öre pr skålp.

14) Efter Österrikiska tulltaxans uppgift är införseltullen åsatt: personvagn utan

stoppning eller läderklädnad 25 floriner; dylik släda 12 floriner 50 kreuzer; personvagn med
stoppning eller läderklädnad 75 floriner, dylik släda 50 floriner.

57

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

15) Hvarje slag sädesbränvin på fat är till införsel förbjudet i Ryssland.

16) Franska tulltaxan behandlar spegelglas, vare sig ofolieradt, eller folieradt, icke
efter vigt, utan efter qvadratinnehåll. Sålunda upptages införseltullen per qvadratmeter för
V2 å l qvadratmeter till 1 francs 20 cent. Samma glas poleradt och folieradt 3 francs 75
cent.; af 1 meter och större qvadratyta 1 francs 90 cent., samma yta polerad och folierad
5 francs.

17) Ryska tulltaxan upptager tullafgiften för spegelglas, ofolieradt, efter qvadratinnehåll,
och när glaset är folieradt, med en förhöjning af 30 proc.

18) Detta gäller marinerade musslor (ostron). Friska ostron betala enligt franska
tulltaxan för 1,000 stycken 1 francs 50 cent.

19) Amerikanska tulltaxan bestämmer tullafgiften efter qvadratytan, vare sig för ofolierade
eller folierade spegelglas med 4, 6, 10 ända till 60 cents per qvadratfot.

20) Genom reduktion. Nordamerikanska tulltaxan anger nemligen tullafgiften för
mousserande viner per dussin buteljer, hvarje mellan !/2 och 2 pint till 1 dollar 75 cent å
7 dollar; och för icke mousserande viner äfven per dussin buteljer, hvarje mellan 1 och 2
pint, till mellan 1 dollar 60 cent och med en invecklad förhöjning.

21) Detta var enligt 1882 års tulltaxa. Vid 1884- års riksdag nedsat.tes denna afgift
till 80 öre per kilo, d. v. s. 80 kronor per 100 kilo.

22) Främmande länder upptaga snörmakeriarbeten, olika i tullafgift, med afseende

å det ämne hvaraf de	bestå; sålunda att för 100 kilo utgår denna afgift med
				eif bomull	a!'' linne, hampa	af ull
				kronor.	kronor.	kronor.
Österrike ...				139: 20	139:	20	139	20
Tyskland......				106: 80	89:	—	133	50
Danmark ...				235: -			235	—
Frankrike ...				169: 92	107:	28	178	56
Italien .........				72: —	79:	40	144	—
Ryssland......				265: 55	141:	—	141	—
Spanien ......				324: -	324:	—	324	—
Nordamerika			35	proc. af värdet. 40 proc. af värdet. 50 proc.	af värdet.
23) Främmande länders	tulltaxor bestämma tullafgiften olika, allt efter det ämne hvaraf
spetsarne bestå.	Sålunda utgår	denna afgift per 100 kilo	för spetsar af:
		bomull	linne, hampa, jute o. s. v.	ull		silke
		kronor.	kronor.	kronor.	kronor.
Österrike ............		348	—	348	—	261	—	696	—
Tyskland ............		222	50	534	—	267	—	534	—
Danmark ............		235	—	235	—	235	—	400	—
Frankrike............		356	40	356	40	267	84	fria
Italien ..............		216	—	216	—	216	—	1,080	—
Ryssland ...........		2,185	50	2,185	50	2,185	50	2,185	50
Spanien..............		450	—	900	—	?	1,620	—
Nordamerika ......	40	proc.	af värdet. 30 proc.	af värdet. 10	proc.	af värdet. 50	proc.	af värdet.

Bill. till jUiksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 1 Käft. 8

58 Motioner i Första Kammaren, N:o t.

24) Främmande länders tulltaxor bestämma tullafgiften olika, allt efter det ämne, hvaraf
vantarne bestå. Sålunda utgår denna afgift per 100 kilo för vantar af

bomull linne ull

kronor. kronor. kronor.

Österrike .................. 139: 20 139: 20 139: 20

Tyskland..................... 106: 80 89: — 89: —

Danmark..................... 235: — 235: — 155: 10

Frankrike .................. 720: — 89: 28 468: —

Italien ........................ 72: — 79: 20 144: —

Ryssland..................... 265: 55 331: 35 331: 35

Spanien ..................... 378: — 360: — 288:

Nordamerika............... 35 proc. af värdet. 30 proc. af värdet. 40 proc. af värdet.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

59

Bilaga N:o 3.

Uppgift å de af Sverige sedan år 1826 afslutade Siandelsoch
sjöfartstraktater med främmande magter.

1826 den 18 mars. Handels- och sjöfartstraktat med Storbritannien
(se författningssamling 1826, n:o 40). Fall reciprocitet. Lika förmåner med
hvarje annan nation. Art. X gör undantag för 10 varuslag, hvilka endast
må till Sverige införas med svenska eller norska fartyg eller med det lands
fartyg, der varan produceras. Gäller under 10 år och längre, till 12
månader efter uppsägning. Ingen tariff.

1826 den 2 november. Handels- och sjöfartstraktat med Danmark (se
författningssamling 1826, n:o 50). Gäller under 10 år och längre, till 12
månader efter å någondera sidan skedd uppsägning. Full ömsesidig reciprocitet,
såsom för egna undersåtar. Ingen tariff.

1827 den 14 mars. Handels- och sjöfartsfördrag med Preussen (se
författningssamling 1827, n:o 58). Full reciprocitet. Lika förmåner med
hvarje annan nation. Gäller under 8 år och längre, till 12 månader efter
å någondera sidan skedd uppsägning. Ingen tariff.

1827 den 4 juli. Handels- och sjöfartsfördrag med Nordamerikas
Förenade stater. Full reciprocitet. Lika förmåner som hvarje annan nation.
Gäller under 10 år och längre, till 12 månader efter å någondera sidan
skedd uppsägning. Enligt särskild tilläggsartikel kan icke Nordamerika
komma i åtnjutande af de med Ryssland för Finland kontraherade undantagsförmäner.
Ingen tariff (se författningssamling 1828, n:o 76).

1837 den 16 mars. Handels- och sjöfartstraktat med Hannover (se
författningssamling 1887, n:o 21). Afslutad med konungen i Storbritannien
i dennes egenskap af regent i Hannover. Gällande under 10 år och längre,
till 12 månader efter å någondera sidan skedd uppsägning. Behandlingen
enligt full reciprocitet, lika med egna undersåtar i afseende å varubyte.
Ingen tariff.

60

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

1838 den 8 maj. Handels- och sjöfartsfördrag med Ryssland (se
författningssamling 1838, n:o 34). Full reciprocitet. Behandling lika med
den mest gynnade nation. Enl. Art. III anses någon annan dylik öfverenskommelse
ej vara giltig för någondera af de nu kontraherande magterna,
så vida de ej båda deltagit i eu sådan annan traktat. Detta gäller äfven för
de af någondera magien före denna traktat med en tredje magt slutna särskilda
konventioner. Gäller under 10 år och längre, till 12 månader efter
a någondera sidan skedd uppsägning. Två särskilda tariffer äro bifogade,
enligt hvilka särskild tull erlägges: a) för i Finland producerade 15 artiklar
vid införsel i Sverige, och b) för i Sverige producerade artiklar vid deras
införsel i Finland.

1840 den 23 april. Handels- och sjöfartsfördrag med Venezuela (se
författningssamling 1841, n:o 24). Full reciprocitet. Lika behandling med
den mest gynnade nation. Gällande under 10 år och längre, till 12 månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning, ingen tariff. Enligt uppgift
från svenska utrikesdepartementet är denna traktat icke nu mera gällande.

1841 den 1 maj. Handels- och sjöfartstraktat med Bremen (se författningssamling
1841, n:o 29). Grundad på full reciprocitet. Lika behandling
med hvarje annan nation. Gäller under 5 år och längre, intill 12 månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning. Ingen tariff.

::841 den 1 maj. Handels- och sjöfartsfördrag med Hamburg (se författningssamling
1841, n:o 30). Grundad på full reciprocitet. Lika behandling
som hvarje annan nation. Gällande under 10 år och längre, intill 12
månader efter ä någondera sidan skedd uppsägning. Ingen tariff.

1846 den 10 oktober. Handels- och sjöfartstraktat med MecMenbiirgSchwerin
(se författningssamling 1846, n:o 44). Gäller under 5 år och
längre, till 12 månader efter ä någondera sidan skedd uppsägning. Behandling
enligt ömsesidig full reciprocitet och lika behandling med den mest gynnade
nation. Ingen tariff.

1847 den 20 mars. Flandels- och sjöfartstraktat med Kina (se författningssamling
1847, n:o 43). Lika behandling med hvarje annan nation.
Gäller under 12 år, hvarefter ny underhandling bör ske. Två tariffer bilagda,
men endast öfver in- och utförselsafgifter i Kinas för européer tillgängliga
5 hamnar.

1847 den 25 september. Handels- och sjöfartstraktat med Nederländerna
(se författningssamling 1847, n:o 49). Grundad på full reciprocitet.
Gäller för 5 år och längre, till 12 månader efter å någondera sidan skedd
uppsägning. Ingen tariff.

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

Öl

1852 den 1 juli. Handels- och sjöfartsfördrag med Hawai (se författningssamling
1856, n:o 78). Gäller för obestämd tid; men efter 7 är
och 18 månader förutgången, ä någondera sidan skedd uppsägning eller tillkännagifvande
kunna 4:e, 5:e och 6:e artiklarne upphöra att vara gällande.
Traktaten är grundad på full reciprocitet och behandling lika med den mest
gynnade nation. Ingen tariff.

1852 (ten 27 oktober. Handels- och sjöfartstraktat med Grekland
(se författningssamling 1853, n:o 69). Full reciprocitet. Lika behandling
med hvarje annan nation. Gäller under 10 år och längre, intill 12 månader
efter å någondera sidan förutgången uppsägning. Ingen tariff.

1852 den 14 september. Handels- och sjöfartstraktat med Liibeck (se
författningssamling 1853, n:o 8). Lika behandling med hvarje annan nation.
Gäller under 5 år och längre, till 12 månader efter ä någondera sidan skedd
uppsägning. Ingen tariff.

1857 den 17 november. Handelstraktat med Persien (se författningssamling
1859, n:o 67). Gällande under 12 år och längre, till 12 månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning. Behandling å ömse -sidor lika
med den mest gynnade nation. Inga tariffer.

1862 den 5 mars. Handels- och sjöfartstraktat med Turkiet (se författningssamling
1862, n:o 35). Gäller under 28 år och längre, till 12
månader efter å någondera sådan skedd uppsägning, hvilken likväl icke kan
ske annan tid än på det 14:e och det 21:a året. Lika behandling med den
mest gynnade nation. Ingen tariff. Enligt hvad utrikesdepartementet upplyser,
utfärdades den 25 mars 1862 tariff för införsel till och utförsel från
turkiska hamnar.

Enligt uppgift från svenska utrikesdepartementet är denna traktat icke
numera gällande.

1862 den 14 juni. Handels- och sjöfartstraktat med Italien (se författningssamling
1862, n:o 54). Gäller under 10 år och längre, till 12 månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning. Lika behandling med den
mest gynnade nation. Ingen tariff.

1863 den 26 juni. Handels- och sjöfartstraktat med Belgien (se författningssamling
1863, n:o 44). Gäller under 10 år och längre, till 12 månader
efter å någondera sidan skedd uppsägning. Lika behandling med den
mest gynnade nation. Tariff endast för införsel till Belgien.

1863 den 1 september. Handels- och sjöfartstraktat med Liberia (se
författningssamling 1864, n:o 48). Gäller under 10 år och längre, till 12 må -

62

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

nåder efter ä någondera sidan skedd uppsägning. Behandling lika med den
mest gynnade nation. Ingå tariffer.

1865 den 14 februari. Handels- och sjöfartstraktater med Frankrike
(se författningssamling, n:is 10 och 11 för år 1865). Full reciprocitet. Lika
behandling med den mest gynnade nation. Giäller under 12 år och längre,
till 12 månader efter å någondera sidan skedd uppsägning. Ut- och införselstariffer
äro bifogade ’).

1868 den 18 maj. Handels- och sjöfartstraktat med Slam (se författningssamling
1869, n:o 74). Gäller för 12 år, hvarefter densamma, efter
12 månader förut å någondera sidan skedt tillkännagifvande, kan underkastas
revision. Svenska och norska undersåtar skola åtnjuta lika förmåner med
den mest gynnade nation. Tvä tariffer rörande produkters utförande från
eller införsel till Slam finnas traktaten bifogade.

1868 den 11 november. Handels- och sjöfartstraktat med Japan (se
författningssamling 1871, n:o 23). Gällande på obestämd tid; men likväl kan en
granskning deraf ske från och med den 1 juli 1872 efter 12 månader förut
ä någondera sidan skedd anmälan. Behandling å ömse sidor lika med den
mest gynnade nation. Två tariffer äro traktaten bifogade för produkter,
som införas till eller utföras från Japan, å desamma pålagda tullafgifter.

1871 den 28 februari. Handels- och sjöfartstraktat med Spanien (se
författningssamling 1871, n:o 46). Gäller för obestämd tid ända till 12 månader
efter uppsägning. Lika behandling med den mest gynnade nation.
Ingen tariff. Sedan nya handels- och sjöfartstraktater blifvit år 1883 den
15 mars afslutade (se här nedan), har denna traktat upphört att gälla.

1873 den 3 november. Handels- och sjöfartstraktat med Österrike (se
författningssamling 1874, n:o 22). Lika behandling med den mest gynnade
nation. Gäller under 10 år och längre, till 12 månader efter uppsägning.
Ingen tariff.

1) Dessa handels- och sjöfartstraktater blefvo endast på grund af Kongl. Maj:ts
magtutöfning, i administrativ väg förlängda:

1876 den 25 mars och 27 juli;

1877 den 4 och 5 juli (se författningssamling, bihang samma år, n:o 36);

1877 den 6 och 27 december (se författningssamling, bihang samma år, n:o 63);

1878 den 20 och 30 november (se författningssamling, bihang samma år, n:o 59);

1879 den 25 november (se författningssamling, bihang samma år, n:o 79);

1880 den 30 november (se författningssamling n:o 50);

1881 den 26 oktober (se författningssamling, bihang n:o 62).

Motioner i Första Kammaren, N:o 1.

63

1875 den 11 oktober. Öfverenskommelse med Italien (se författningssamling
1875, n:o 77) att den i art. VIT i handelstraktaten af den 14 juni
1862 förekommande bestämmelse »om lika behandling med den mest gynnade
nation» skall bero på ny handelstraktats afslutande.

1881 den 30 december. Nya handels- och sjöfartstraktater med Frankrike
(se författningssamling 1882, iris 14 och 15). Gälla för 10 år och
längre, till 12 månader efter å någondera sidan skedd uppsägning. Behandling
lika med den mest gynnade nation. Två tariffer äro bifogade.

1883 den 15 mars. Handelstraktat med Spanien (se författningssamling
1883, n:o 23). Gäller till den 30 juni 1887. Behandling lika med
den mest gynnade nation. Två tariffer äro bifogade. Enligt konvention af
den 18 januari 1887 är denna traktat förlängd att gälla till den 1 februari 1892.

1883 den 15 mars. Sjöfartstraktat med Spanien fse författningssamling
1883, n:o 24). Gäller till den 1 februari 1892.

1885 den 10 april. Handels- och sjöfartstraktat med Portugal (se
författningssamling 1885, n:o 29). Gäller 10. år från den dag ratifikationerna
blifvit utvexlade, således inpå året 1895. Tariff medföljer.