Motioner i Första Kammaren, N:o 16 (Motion 1875:16 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

X:o 16.

Af Ilerr HectlllJldl Angående ändringar i gällande tulltaxa.

För statens rätt att lägga tull-afgift å i riket inkommande varor
uppgifvas trenne skäl:

Statens kraf på inkomster för statsbehofvens fyllande;

Statens rätt och åliggande att skydda de inhemska
näringame, samt

Statens rätt och pligt att hejda bruket af öfverflöds(lyx)varor.

Det är icke min afsigt att pröfva giltigheten af dessa rättsgrunder,
utaf hvilka, efter min mening, endast den första är hållbar. Derom böra
dock väl alla vara enige, att då staten, såsom beskattningsmedel, pålägger
tullafgifter, bör det nog iakttagas:

att icke nödiga lifsmedel obehörigt fördyras, till men
för de mindre bemedlades uppehälle;

att icke näringslifvet återhålles genom fördyrande af
nödiga råämnen eller utestängande af nyttig täflan,
samt

att icke kostnaden för skattens uppbörd uppslukar
alltför stor del af skatteinkomsten.

Likaledes lärer väl den grundsatsen vara giltig, att vid denna skattläggning,
likasom vid hvarje annan, skatteföremålet varder bestämdt uppgifvet,
så att det klart fastställes, hvilken vara som bör draga tullafgift,
då hvarje vara, som icke upptecknas såsom skatteföremål, varder fri, intilldess
Riksdagen finner skäl att upptaga henne till dragande af tullafgift.

I fråga om kostnaden och besväret — för tullförvaltningen och för
de trafikerande — af tulluppbörden bör man påminna sig, att en tullpligtig
vara af ringa värde krafvel'' samma behandling som den dyrbaraste.
För hvarje sådan vara påkallas: undersökning af beskaffenheten och hänBih.
till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 2 Afl. 1 Band. 3 Haft. 1

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

förande till rätt kategori af tullsats, hvilket ofta är ganska svårt och
vållar långvariga tvister; vidare uppvägning, införande i packhusjournalen,
debitering på tullkammaren (med eller utan debitering af bro- och kajafgifter),
utskrifning af räkningen, dennas gäldande och qvittering samt
slutligen varans afhemtande. Och härpå följer sedermera den nödiga
kontrolleringen af alla dessa anteckningar. Fall kunna då inträffa, då
staten, med allt detta besvär, uppbär en inkomst af 25 öre eller derunder.

Det lärer väl sålunda vara tydligt för en hvar, att alla sådana varor,
som visat sig gifva alltför obetydlig tullinkomst — då icke särskilda intressen
äro dermed förbundna — böra helt enkelt utstryka^ ur tulltaxan
för att dermed vara fria från alla införselsafgrfter.

Jag har till ledning för omdömet i detta fall utdragit ur Kommerskollegii
berättelse för 1872 — (den senast utkomna) alla de ännu
tullpligtiga varor, som under nämnda år införts i riket, med uppgift å
de tullafgifter, som vid dem häftade, och de tullinkomster, som af dem
härflöto, hvilka utdrag biläggas detta mitt vördsamma förslag.

Ur nämnda tabeller framgå följande märkliga omständigheter:

Först möta här 28 tullsatser, hvilka icke inbragt någon inkomst.
Granskar man dessa varor, skall man lätteligen finna, att de 21 tullsatserna,
kunna saklöst och utan tvekan ur tulltaxan utstrykas. Endast kort
och livithetor kunna ej röras, enär de sammanhänga med beskattningsväsendet
på annat område.

Härpå följa 1)4 tullsatser, hvilka icke inbragt tillsammans mer än
30,712 kr. (eller något mer än den enda artikeln »konserver») sedan de
kanske vållat flera hundrade tullbehandlingar. Och det torde ej finnas
någon af dessa tullsatser, som icke kan saklöst ur tulltaxan utstrykas.

Nästa kategori omfattar 28 tullsatser, af hvilka hvarje inbragt från
1000 till 2000 kr. i tullinkomst, eller tillsammans 39,774 kr., motsvarande
inkomsten af den enda artikeln »apelsiner».

Sammanläggas dessa med de näst föregående samt med de 21 (utom
kort och livithetor), som ingen inkomst lemnat, får man 143 tullsatser,
som gifvit en sammanlagd inkomst af 70,486 kr. eller något mer än den
enda artikeln »mandel».

Ytterligare 32 tullsatser (från 2000 kr. till 4000), hafva inbragt
93,642 kr. Sammanläggas dessa med de föregående, möter man 175 tullsatser,
som gifvit en inkomst af 164,128 kr. eller 11,000 kr. mindre än
den enda artikeln »russin». — Det är min mening, att alla dessa 175 tullsatser
kunde och borde ur tulltaxan utgå, då minskningen i tullinkomsterna
ej blefve mer än några få procent af hela inkomstbeloppet.

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

Tabellerna visa sedan, att ytterligare 47 tullsatser (från 4000 till
10,000 kr.) gifva eu sammanlagd inkomst af 260,782 kr.

Tillsammans inbringa alltså 222 tullsatser 424,910 kr.;
ytterligare 44 tullsatser (fr. 10,000 till 20,000) gifva 425,135 ))

eller tillsammans med föregående 266 tullsatser 850,045 »

Härifrån först vidtaga de egentliga s. k. kassaartiklarne, af hvilka
de vigtigaste, eller de som gifvit en inkomst af öfver 100,000 kr. hvardera,
omfatta 15 artiklar med 82 tullsatser, hvilka inbragt samman lagdt

kr. _____ _____________________________ 16,484,411.

Härpå följa 41 tullsatser mellan 20,000 och 100,000 kr. hvilka
gifvit __________ ________________________________________________________________ 1,237,939.

Läggas härtill förutnämnda 266 tullsatser med _______ 850,045,

så uppstår ett samfält belopp af ...................................................... 18,572,395,

influtet af 389 tullsatser.

Aret 1872 lämpar sig väl till medelår för de senaste fem åren,
under hvilka tullinkomsterna, lastpengar in. in. inräknade, utgjort:

1870 ____________________________________ 15,782,072,

1871 ________________________ 19,119,239,

1872 __________________________________________ 19,305,447,

1873 ______________________________________... 23,935,000,

1874 __________________________________________ 29,439,000,

i hvilken sistnämnda höga siffra ingår ett stort belopp, nemligen för bränvin,
som måste betraktas såsom undantagsförhållande.

Jag tager mig alltså friheten föreslå:

att såsom fria för tullafgifter måtte förklaras alla de
inkommande varor, i 175 tullsatser, hvilka under 1872
icke i samlad tullinkomst inbragt mer än 164,128 kr,
med undantag för sådana, af hvilka särskilda intressen
utaf någon vigt kunna vara beroende, samt

att alla tullfria varor må ur tulltaxan utstrykas, i
det att sista bestämmelsen i tulltaxan: »Varor, som
icke kunna hänföras under någon af de i denna tulltaxa
upptagna bestämmelser: råämnen fria; mer eller
mindre bearbetade 100 kronor 10)) — må varda så
lydande: Varor, som icke kunna — — — — bestämmelser:
fria.

Hvad jag här föreslagit har utgått från synpunkten af tulluppbördens
förenkling och nedsättning i de dermed förenade kostnaderna, och

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

vigten af sådan åtgärd varder större, ju mer samfärdseln med andra land
ökas, i det denna eljest ovilkorligt måste, åtminstone på de större handelsplatserna,
leda till ökande af tullpersonalen, hvilken redan nu dignar under
bördan af arbete, utan att likväl kunna, såsom sig vederborde, uppfylla
trafikanternes rättmätiga kraf på skyndsam förtullning.

Men oberoende häraf synas mig tullsatserna å vissa varor, äfven då
de indrägt betydligare statsinkomst, böra dels upphäfva®, dels nedsättas,
då nemligen dessa, varor utgöra nödvändiga vilkor för äfven det tarfligastc
lif.

När i senaste åren tullinkomsterna vuxit i en mån, som öfverstigit
äfven de djerfvaste förhoppningar och beräkningar, så lärer väl tiden vara
inne att lindra äfven denna beskattning, likasom öfverskott i statsinkomsten
i allmänhet mana till skatte! ind ri ngar.

Ljuset är utan tvifvel ett af de vigtigaste lifsvilkoren för rnenniskan
och bör sålunda ej vara särskild! skattlagdt. I)et är det allmänna
beliofvet af lysämnen, som verkat den betydliga tullinkomsten af oljor,
hvilkas frigörande förordades redan af 1863 års tullkoinité, till hvars förtjenstfulla
utlåtande jag tager mig friheten hänvisa, såväl rörande dessa
som andra i mitt förslag ingående tullsatser. Långt ifrån sålunda, att
denna statsinkomst (uppgående år 1872 till 354,884 kr.) talar för bibehållande
af denna tullbeskattning, talar den deremot, och det är så mycket
angelägnare att nu frigöra dessa lysämnen, som eljest, med inkomstens
växande, äfven hindren för deras frigifvande skola växa, nemligen från
deras sida, som se i första rummet på statsinkomsten, men först i det andra
på bördan eif er obilligheten af den beskattning, som framkallar denna inkomst.

Jag får sålunda föreslå:

att oljor af alla slag, med särskild hänsyn till fotogen,
varda fria till införsel, om möjligt redan från den 1
Juli detta år.

Risgryn och Rismjöl hafva under 1872 inbragt eu tullinkomst af
111,879 kr. Det är en skatt på ett helsosamt och närande födoämne,
som borde vara så tillgängligt som möjligt är för alla landets invånare.
Då denna beskattning icke står tillsammans med grundsatsen, att staten
ej bör lägga skatt på födoämnen, som ingå i den stora förbrukningen,
föreslår jag, att

Gryn af alla slag, deri inräknade Risgryn, samt Rismjöl,
må varda fria till införsel i riket.

Sulläder, en vara, som icke kan i vårt klimat undvaras, har med

Motioner i Första Kammaren. N:o 16.

allt fog 1)1 Hvit förklarad tullfri vid införsel till Norge och införes derifrån
tullfritt till Sverige. Då det icke lärer vara nödigt eller skäligt att
denna omväg nyttjas för att fritt i vårt land införa en så vigtig nödvändighetsvara,
och då näppeligen någon tillverkning har fastare grund i landet
än lädertillverkningen, föreslår jag,

att Sulläder och Bindsulläder, som nu draga eu tull af
10 öre pr *8, må förklaras fria till införsel i riket.

Beklädnadsvarorna hafva länge varit föremål för statens särskilda
hågkomst, i afseende å »skydd» och skatt, dock icke så att staten skyddat
tillgängligheten af dessa för en befolkning, lefvande i vårt klimat, nödvändiga.
lifsvilkor, utan fastmer i den riktningen att man velat hindra
dessa varors införsel, i den loflig» afsigten att dermed uppkalla inhemsk
tillverkning, äfven då beklädnadsvarorna dermed mycket fördyrades. Det
är icke min afsigt att upprepa många gånger sagda ord rörande det s. k.
»skyddssystemets» menliga inverkan på vårt lands näringslif; vare det nog
sagdt, att erfarenheten nogsamt lärt, det med skyddstid lames nedsättning
landets industri uppblomstrat äfven inom sådana näringsgrenar, hvilkas
kikare en gång heligt försäkrade, hvad de utan tvifvel sjelfve trodde, att
nedsättningen skulle ovilkorlig!, leda till upphörande med tillverkningen.

Genom nedsättning i de tullsatser på beklädnadsvarorna s område,
som ännu qvarstå på eu orimlig och onaturlig ståndpunkt, skall staten
icke förlora i inkomster, utan tvärtom, enär en större införsel utan tvifvel
skall rikligt uppväga nedsättningen i tullafgiften.

Jag föreslår sålunda följande nedsättningar i tullafgifterna å tillverkningar
af bomull:

Garn, ofärgadt, från 8 öre pr 8 till 4 öre.

» färgad! eller tryckt, »14 » » 7 »

Väfnad er:

Andra slag, oblekta och ofärgade, fr. 25 öre till 20 öre,
blekta och färgade »40 » 30 »

tryckta och pressade » 50 » 40 »

Segelduk » 6 » 5 »

Med blandning till större eller mindre del, af lin eller
hampa:

Bolstervar	från________	40	öre till	20	öre,
Damast	»	...... 50	»	25	»
Dräll	»	65	»	25	»
Mattväfnad	»	. 18	»	10	»

6 Motioner i Första Kamma,ren, N:o 16.

Vidare föreslår jag nedsättning i tullen å:
Kamel- och Ullgarn:
ofärgadt

färgadt eller blekt
samt å tillverkningar af Un:

fr. 10 öre till 5

ore.

8 »

Gam, ofärgadt och oblekt,	fr.	10 öre pr <8> till	5 öre,
blekt	»	20	» ))	5 ii
färgadt	»	20	)) »	10 ii
segel- och bind jute-, allt slags	»	10	»	fritt, fritt.
Väfnad,er: Blaggarn in. m.	från	15 öre till	5 öre,
Bolstervar		»	40 »	20 ii
Mattväfnad		))	18 »	10 ii
Segelduk J utegarnsväfna d		))	8 »	5 » fri,

andra slag

25 öre.

0 » 65 »

När jag afhallit mig från att nu föreslå nedsättning äfven i tullen
å ylleväfnader, bär det icke skett, emedan jag ej menar en sådan nedsättning
vara nyttig och påkallad, utan derför att dessa tullsatser icke alltför
längesedan, till landets och fabrikanternes förmån, underkastats en
nedsättning, hvari jag ej är beredd att för min del nu föreslå någon ändring.

Artikeln Thé ingår, såsom man känner, uti England i den stora förbrukningen,
spelande der samma rol som hos oss kaffet. Hos oss åter
bär denna förbrukning stannat nästan uteslutande inom de mera borgade
samhällsklasserna. Och likväl gifver tlié en dryck, som verkar helsosamt
och uppfriskande, varande väl egnad att ersätta bruket af starka drycker.
När emellertid thé är för oss eu så jemförelsevis främmande dryck, torde
det icke minst bero på varans dyrhet, vållad i väsendtlig mån af den höga
tullen, 60 öre pr (S>, hvilken, hög redan för det dyrare théet, är orimlig
i afseende å det billigare, då, efter hvad jag inhemta!, ordinärt thé kan
i England inköpas till 50 öre pr ft> och derunder.

Jag tar mig sålunda friheten hemställa, huruvida icke
nedsättning kunde synas påkallad i tullen å Thé, exempelvis
från 60 öre till 25 öre.

Ofvertygad som jag är, att dessa mina vördsamma förslag skola,
om de vinna framgång, lända vårt land till gagn, anhåller jag om deras
öfverlemnande till Bevillnings-Utskottet. Stockholm den 26 Januari 1875.

8. A. Hedlund.

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

Följande med tull belagda varor hafva under 1872 icke
gifvit någon tullinkomst.

			Tullsats.
			Kronor.	öre
1.	Apelsinskal	<£		10
2.	Brodérduk af silke....	))	1	50
3.	» med tillsats af annat	»	1
4.	Bronspulver	»	_	15
5.	Dricka, andra slag	))	_	2
6.	Halsduksvalkar	»	1
7.	Jern, armband, kedjor in. in. (f. f. bijouteri)...	»	—	35
8.	Korksulor	»	_	15
9.	)) i förening med väfnad eller skinn	»	_	10	°/
10.	Musslor, insyltade eller saltade	K:a	_	40
11.	Pelsverk, beredda, get, ren etc.		_	10
12.	)) andra slag, med tillägg af 20 °/0...	»	—	—
13.	» färdiga persedlar, med tillägg af 20 %	))	—	—
14.	Pennskaft, utom af guld eller silfver		_	25
15.	Persikokärnor	»	_	15
16.	Porter, på fat	»	_	3
17.	Paraplyfodral af tyg, 10 % höjning i tygets
	tull__________	»	—	_
18.	Ris, blandadt	»	_	1
19.	Skriftaflor, infattade i permar	»	—	10	°/ /O
20.	Tråd, guld- och silfver-	ort	—	1
21.	Vadd, silkes-		1	50
	hvartill komma kort, pr gross 18 kronor, och
	hvitbetor.

8 Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

Uppgift på varor, som under 1872 gifvit en tullinkomst från

1 krona till 1000 kronor.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
1.	Kakel	<8		2	i
2.	Lackerade arbeten, ej specificerade	»	—	20	l
3.	Jern, gjutet, bomber och kulor......... Paraplyfodraler af läder	c:r	l	25	i
4.	<8	—	50	2
5.	Bildhuggeriarbeten, ej specificerade ...	»	— ■	25	4
6.	Brodérduk af ull. ..	»	—	75	4
7.	Hår- och tagel-arbete	»	—	35	6
8.	Becksöms- och sjö-stöflar_______________ ett	par	—	so	7
9.	Blommor, konstgjorda, delar deraf.	<8	2	—	8
10.	Handskskinn, tillskurna	y>	—	30	8
11.	Guld, mussiv- etc.	ort	—	1	9
12.	Vismut	<8	—	14	12
13.	Mjöd .......................................................	k:a	—	25	13
14.	Hagel..	<8	—	3	13
15.	Glasflusser	»	—	60	14
16.	Ur, skeppskronometrar...	st.	1	—	14
17.	Sköldpadd, a rbetad____________	<8	2	—	16
18.	Kanoner	c:r	—	50	23
19.	Champignoner_______________________________________	<8	—	16	28
20.	Perukmakarearbeten	»	—	50	32
21.	Visitkort	)>	—	8	33
22.	Honing	)>	—	4	34
23.	Skostift af jern, gjutet	)>	—	3	34
24.	Brodérmönster..	))	—	8	34
25.	Homskifvor till lyktor	»	—	20	35
26.	Koppar, arbeten, polerade	»	—	30	51
27.	Tändstickor och träsvamp	))	—	2	52
28.	Rottingarbeten, ej specificerade	))	• —	15	57
29.	Fjäder, spritad .......................................	»	—	15	71
30.	Citronskal, torra		—	10	83
31.	Bly, omåladt och olackeradt...............	»	—	3	83

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
32.	Krita, malen	c:r		20	85
83.	Perlemor, arbetad		—	35	89
34.	Perlor, oäkta, andra slag	)>	—	50	107
35.	Brodérduk af papper	)i	—	15	114
3G.	Skomakarearbeten af siden	»	i	—	117
37.	Ljus, talj och palmitin	))	—	3	121
38.	Blommor, konstgjorda	r	5	—	134
39.	Flöjter, klarinetter, in. m.	st.	—	50	135
40.	Pomeransblomvatten		—	5	141
41.	Tamarinder	»	—	4	142
42.	Bly, måladt och lackeradt		—	15	163
43.	Spegelglas, råa och oslipade	»	—	3	199
44.	Fyrverkeriarbeten	)>	—	25	220
45.	Grönsaker, torkade och saltade	»	—	10	223
46.	Solfjädrar	»	—	50	236
47.	Siktar och Såll	y>	—	25	237
48.	Strängar, andra slag	»	—	50	252
49.	Tryffel	y>	—	16	255
50.	Pomeranser	»	—	10	266
51.	Kummin	»	1	50	267
52.	Oliver	)>	—	10	341
53.	Strängar af metall	»	—	10	366
54.	Zink, arbetad, olackerad	»	—	3	367
55.	Sadelmakarearbeten, försilfrade beslag	»	—	21	381
56.	Vadd, andra slag (än silke)	»	—	10	382
57.	Rör, bambu-	»	—	6	385
58.	Såpa	i)	—	3	392
59.	Nötter, kokos-	st.	—	10	415
60.	Guld, arbetadt	ort	—	5	421
61.	Gulddrageriarbeten	»	1	—	425
62.	Grönsaker, inlagda i bränvin etc.		—	30	433
63.	Urglas	))	—	10	446
64.	Ben, arbetadt, elfen- eller valross	)>	—	50	451
65.	Kimrök	»	—	6	469
	Bill. till Biksd. Prof. 1875. 1 Sami. 2 Afd.	1 Band. ?> Höft.	2

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
66.	Pelsverk, oberedda, bäfver eller hiller		1		470
67.	Glas, ljuskron-		—	5	494
68. 69.	Saxar, polerade Borstbindarearbeten, med infattning af	»	—	25	500
	opoleradt eller måladt trä eller jern	»	—	5	503
70.	Skostift, klippt eller skuren	»	—	3	531
71.	Mjöl, af annat än spanmål	»	—	12	540
72.	Korgar af oskalade qvista]’ eller spån	»	—	4	563
78. 74.	Rör, rotting, vass, andra slag Koppar, andra färdiga arbeten, opo-	»		1	605
	lerade	»	—	15	618
75. 76.	Masker Borstbindarearbeten med poleradt eller	st.	—	10	638
	lackeradt trä		—	10	644
77.	Tenlikor		—	15	669
78.	Vattenglas		—	5 %	675
79.	Folier, tenn eller staniol		—	15	676
SO.	Qvicksilfver	»	—	15	687
81.	1 )adlar	:»		20	709
82.	Vagnar, arbetsåkdon	st.	5	—	720
88.	Jern, knappar		—	6	776
84.	Kapris	»	—	35 ■	77S
85.	Guld, bok-, äkta och oäkta	ort	—	1	812
86. 87.	Vagnar, tvåhjuliga Fingerborgar af annat än guld och	St.	20		820
	silfver		—	15	828
88.	Guitarrer, lut or, violiner .......	st.	1	—	873
89.	Speldosor ......	)) ''■	—	50	881
90.	Kassakistor och sängar af jern		—	io %	919
91.	Spännhalsdukar af annat än siden .	«	—	75	923
92.	Bläck	))	—	5	959
93.	Knifvar, talg- .......	»	—	6	970
94.	Stearin	))	—	4	971
	Tillsammans	_	—	30,712

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
	Från 1,000 kronor till 2,000.
95.	I^PP ......................................................		—	2	1,055
96.	Jern, smidt eller valsadt	c:r	5	—	1,060
97.	Tvål, parfymerad		—	12	1,061
98.	Borstbindarearbeten, med infattning
	af ben, horn, m. in.	»	—	20	1,094
99.	Koriander		—	10	1,100
100.	Munlack		—	60	1,124
101.	Jern, basreliefs, lampor, in. in.		—	10	1,186
102.	Instrumenter, tillbehör		—	10 %	1,287
108.	Senap, omalen		—	3	1,241
104.	Saxar, andra slag, opolerade	»	—	10	1,252
105.	Knifvar, penn-	)>	—	50	1,280
106.	Strumpstickor	»	—	10	1,806
107.	Paraplyställningar	»	—	15	1,323
108.	Krukmakarearbeten	»	—	3	1,354
109.	Pomada	))	—	15	1,366
no.	Papper, kardus, makulatur	)>	—	1	1,399
in.	Häktor, hakar och hyskor	»	—	15	1,422
112.	Orgelverk		—	5 %	1,479
118.	Plymer	<8	3	—	1,524
in.	Gasmätare		—	5 7,	1,563
115.	Skomakarearbeten, af annat än siden	8	—	60	1,603
116.	Korgar, andra slag	»	—	25	1,679
117.	Svampar	»	—	16	1,696
118.	Perlor, oäkta, glas-	)>	—	15	1,804
11 9.	Mattor af spån in. in.	»	—	Q O	1,827
120.	Lagerblad och lagerbär	i)	—	5	1,869
121.	Knifvar, rak-	»	—	25	1,935
122.	Maskin- och Vagns-smörja		—	2	1,935
	Tillsammans	—	—	39,774

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
	Från 2,000—4,000.
123.	Jern, axlar, balanser		_	3	2,010
124.	Vanilj	»	5	50	2,041
125.	Färglådor	))	—	35	2,176
126.	Tråd, koppar-, in. in.	))	1	—	2,205
127.	Brodérdukar, andra slag	))	—	50	2,270
128.	Askar och dosor af sammansatta
	ämnen	))	—	20	2,275
129.	Lök	))	—	2	2,366
130.	Skomakarearbeten, andra slag	))	—	40	2,389
131.	Bokstafsstämplar *	»	—	10	2,415
132.	Hattfoder och hattkullar	))	—	75	2,516
133.	Hår, häst-, eller tagel	))	—	8	2,562
134.	Lack	);	—	20	2,590
135.	Hattflätor af halm	))	—	40	2,596
136.	Dricka, andra slag	J)	—	20	2,663
137.	Sadelmakarearbeten, andra slag	))	—	20	2,821
138.	Fisk, anjovis, sardeller	»	—	25	2,853
139.	Tvål, andra slag		r-	5	2,871
140.	Pennor, skri!-	))	—	25	2,897
141.	Dricka, på buteljer eller krus, porter	kat	—	30	2,904
142.	Ur, lösa,, urverk eller delar deraf		—	75	3,182
143.	Silfver, arbetad!	ort	—	3	3,234
144.	Sprutor, brand-, med tillbehör		—	5 %	3,273
145.	Ben, andra slag		—	15	3,384
146.	Blyertspennor	))	—	15	3,394
147.	Jern, grytor och pannor	c:r	—	1	3,448
148.	Krut, patroner	SB	—	O	3,608
149.	Korinter	))	—	10	3,636
150.	Soja och såser	))	—	16	3,714
151.	Jern, eldstål 1, fotskrapor	»	—	6	3,810
152.	Matskott	»	—	50	3,825
*	Nu tullfria.

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
153.	Pelsverk, andra slag			20	3,827
154.	Bensvart .. ..	e:r	—	75	3,887
	Tillsammans Från 4,000 -10,000.			93,642
155.	Glas, burkar, buteljer .............	c:r	—	75	4,027
156.	Brefkuverter .....	«	—	10	4,258
157.	Frö, kanari- ...........		—	4	4,274
158.	Saffran .........................	»	2	—	4,770
159.	Kakao ......................	)>	—	12	4,798
160.	Vekar, lump- och ljus-	»	—	70	4,853
161.	Svarfvarearbeten .........................	)>	—	25	4,903
162.	Gevär, skjut- .............................	»	—	20	4,949
163.	F osfor .........................	»	—	8	5,081
164.	Käppar .......................	)>	1	15	5,164
165.	Korkar, skurna, utan beslag	»	—	15	5,343
166.	» » med »	»	—	50
167.	Silke, färgad! ..................	»	—	40	5,336
168.	Neg likör ...................	))	—•	20	5,599
169.	Speglar och lampetter ............	D	—	10	5,625
170.	Bleckslagarearbeten, olackerade	»	—	10	5,647
171.	Fönsterglas .............		—	3	5,798
172.	Terpentinolja ..........	))	—	3	5,831
173.	Medvurst .................	))	—	10	5,889
174.	Ättika ...................................	»	—	7	5,938
175.	Gräs, färgad! ....................		—	B	6,143
176.	Etuis .........................	»	—-	35	6,331
177.	Horn, andra slag ............		—	50	6,402
178.	Ingefära, torr ...............	»	—	10	6,509
179.	» syltad	»	—	40
180. 181.	Knallhattar ................... Nålar, af andra ämnen än guld eller	y>	—	50	6,714
1	silfver .................	»	—	20	6,926
1182.	Senap, malen ..............	»	—	25	6,975

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
lss.	Handskar		i		'' 7,097
184.	Porslin, oäkta, oinåladt, tallrikar	)>	_	3
185.	)) » » andra pjeser		—	5	7,302
186.	Konfityrer	»	_	20	7,575 7,617
187.	Klorkalk	»	_	1
188.	Spetsar, silke- och linne-		i	50	8,011
189.	» * andra släp-	»	l
190.	Papper, tyg-, tryck-, tapet-	»	—	4	8,230
191.	Chokolad	»	—	30	8,230
192.	Tenn, arbetadt, olackeradt	))		1 5	8,322
193.	)» » lackeradt	»	_	30
194.	Nattsäckar	»	—	20	8,575
195.	Gardiner, rall-	)>	—	40	8,769
196.	Kardemummor	»	_	50	8,949 8,985
197.	Fernissa	))	—	10
198.	Fortepianos, taffiar	st.	40	_	9,260
199.	» flyglar	»	60	—
200. 201.	Frukter, inlagda » torra	»		30 10	9,777
	Tillsammans	—	—	260,782
	Från 10,000—30,000.
202.	Spegelglas, slipade, ofolierade	sb	—	5	j 10,048
203.	» » folierade	»	—	10
204.	Anis		—	10	10,061
205.	Snickarearbeten, furu eller gran	»	—	1
206.	» alm		—	3	10,077
207.	» mahogny		—	5
208.	Citroner	)>	—	JO	10,576
209.	Guttapercha, andra slag	))	—	40	10,948
210.	Nötter, alla slag (utom kokos)	»	—	10	11,163
211.	Zink, arbetad, lackerad	»	—	15	11,365
212.	» » förgyld	))	—	30

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
213. 214.	Spik, af 1,6 tum längd och deröfver » annan sort	c:r <8	i	50 15	11,348
215.	Lakrits	»	—	5	11,481
216.	Fenkol	)>	—	10	11,918
217.	/Ether	foa	2	60	12,124
218.	/''Etherarter, sammansatta	»	2	60
219.	Vantar, hel- och half-siden		1	50	12,474
220.	» andra slag		—	50
221.	Papperstapeter	»	—	8	12,944
222.	Caviar	»	—	75	12,962
223.	Knifvar, hords-, finare skaft	»	—	50	14,059
224.	» » andra slag	»	—	10
225.	Stålarbeten, opolerade	))	—	10	j 14,318
226.	» polerade	»	—	25
227.	Pomeransknoppar och skal	)>	—	10	14,516
228.	Luktvatten	»	—	40	14,729
229.	Cichorierot	:»	—	2	14,918
230.	Ur, fick-	st.	1	—	14,915
231.	Spännhalsdukar af hel- och halfsiden		1	50	16,664
232.	Tran	~»	—	1	16,721
233.	Gryn, andra slag (än läs)	y>	—	4	16,810
234. 235.	Porslin, äkta, måladt, tallrikar » » » andra pjeser...	» )>	_	6 8	16,899
236.	Piphufvud af sjöskum	»	1	—	17,971
237.	» andra slag	»	—	40
238.	Horn, knappar	»	—	20	18,154
239.	» andra slag		—	50
240.	Ljus, andra slag	»	—	5	18,239
241.	Papp- och pappers-arbeten, olackerade	»	—	15	18,846
242.	» » » lackerade	b	—	25
243.	Vagnar, andra slag	st.	100	—	18,900
244.	Färger, Cochenille (10,270)		—	35	18,987
245.	» Indigo (8,717)	»	—	9
	Tillsammans	— \| — \| 425,135

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

Uppgift på varor, som gifvit eu tullinkomst af 20,000

kronor och deröfver.

			Tullsats.	Tullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
246.	Album			40	20,788
247.	Knappar af sammansatta ämnen	»	—	25	20,863
248.	Leksaker		—	25	21,938
249.	Karkasser	»	—	50	23,871
250.	Bijouterivaror	)>	—	35	24,031
251.	Bleckslagarearbeten, lackerade	)>	—	15	26,515
252.	Tråd, linne, oblekt (635)	y>	—	20	27,005
253.	» » blekt eller färgad	)>	—	30
254.	Slöjdvaror, ej specificerade	)>	—	io %	27,058
255. 256.	Hängslen, siden eller halfsiden » andra slag	» »	i	50	27,648
257.	K em i skt-tekn isk a preparater		—	5 %	28,472
258.	Konserver		—	16	29,738
259.	Tråd, bomnll	>>	—	20	31,643
260.	Lim, husbloss och gelatin	)>	—	75	32,135
261.	)> andra slag	)>	—	6
262.	Cider på fat	»	—	7	j 33,158
263.	» buteljer (11 k:r införda)	k:a	—	55
264.	Paraplyer, siden och halfsiden	st.	—	75	33,564
265.	» andra slag	»	—	25
266.	Porslin, äkta, hvitt och enfärgad!		—	10	j 34,299
267.	)> » förgyldt	»	—	20
268.	Papper, andra slag	»	—	8	34,394
269.	Apelsiner	»	—	10	37,313
270.	Stärkelse	»	—	6	38,030
271.	Snörmakarearbeten, siden	y>	l	50	43,204
272.	» andra slag		—	75
273.	Ur, vägg-, foder af brons eller annan
	meta! 1	»	—	30	45,964
274.	» vägg-, af trä eller andra slag...	»	—	20

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

			Tullsats.	T ullinkomst.
			Kronor.	öre.	Kronor.
275.	Färger, bly- och zinkhvitt ...............		_	3	44,266
276.	Kautschuk, ej specificerade arbeten	»	—	40	45,767
277.	Glas, andra slag; (karafiner in. in.)	»	—	15	45,772
278.	Fikon ........................	»	—	10	46,415
279.	Kanel ......................	))	—	85	49,937
280.	Peppar ........................	)>	—	12	51,885
281.	The .........................	)>	—	60	52,962
282.	.lera, smult eller valsadt, andra slag	V	—	6	55,636
288.	Metaller, arbetade, förgylda in. in.	))	—	30	j 60,854
284.	d andra slag .................	»	—	15
285.	Mandel .....................	»	—	15	68,455
286.	Plommon ....................	))	—	8	74,859
	Tillsammans	—		1,237,939

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Käft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 16.

Uppgift pa varor, som gifvit eu tullinkomst från 100,000

kronor och derutöfver.

	Antal	Tullinkomst.
	tull-
	satser.	Kronor.
]. Sockel’	3	4,828,092
2. Väfnader	31	3,896,454
3. Kaffe	2	2,321,104
4. Tobak	(1	1,878,192
5. Bränvin	8	1,168,237
6. Vin	4	572,359
7. Oljor	6	354,884
8. Garn	8	350,918
9. Sirap	1	333,187
10. Russin	1	175,499
11. Hattar	4	135,523
12. Strumpor	2	135,174
13. Hudar	2	117,197
14. Gryn	1	111,879
15. Band	3	105,712
Tillsammans	82	16,484,411 ]