Motioner i Första hammaren, Nr 156.
1
Nr 156.
Av herrar Magnusson, Gerhard och Berglund, Jan Erik,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående ändring
i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse
på landet, i stad och i Stockholm samt om landsting m. m.
Vid genomläsande av Kungl. Maj:ts proposition nr 185 med förslag
till förändrad lydelse av vissa delar av förordningarne om kommunalstyrelse
på landet och i stad samt landstingsförordningen m. in.
framkommer det oförtydbart, att de av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarne
på intet sätt kunna betecknas som gående till botten av de
mera viktiga principspörsmål, som sammanhänga med den kommunala
självstyrelsen i vårt land. Visserligen förklarar vederbörande statsråd
i den kungl. propositionen bland annat, att det nu gäller att införa
personlighetsprincipen som grundläggande för rätten att deltaga i och
avgöra kommunernas angelägenheter. Men då det gäller att omsätta
denna uppfattning i handling, befinnes det, att Kungl. Maj:t ej velat
gå längre i sina yrkanden än till att föreslå, att bolagsrösträtten och
rösträtten för oskiftat dödsbo utan myndig delägare måtte avskaffas,
varförutom det yrkas, att person, som med nuvarande bestämmelser
äger kommunal rösträtt i flere kommuner, vid landstingsmannaval skall
äga rösta endast i den kommun, där han är mantalsskriven, varemot
rätten till deltagande i kommunalt avgörande kvarstår för dylik person
vid val av stadsfullmäktige och vid val av kommunala förtroendemän
i allmänhet samt vid behandling av alla andra kommunala spörsmål.
För vår del kunna vi icke finna annat än, att ett hållande på
personlighetsprincipen i kommunallagstiftningen konsekvent borde ha
lett till ett yrkande även på borttagande av den 40-gradiga kommunala
röstskalan samt till vissa diskvalifikationsstrecks borteliminerande ur de
nu gällande kommunala rösträttsbestämmelserna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 3 samt. 87 käft. (Nr 156—157.)
1
2
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
Den omständigheten, att dessa yrkanden ej framkommit i den
kungl. propositionen gör alltså, att vi för vår del finna det nu föreliggande
ändringsförslaget av relativt mindre värde. För vår del anse
vi nämligen alltjämt frågan om den kommunala rösträttens reformering
i ovan antydd riktning böra vara det grundläggande, det primära, som
i första hand bör upptagas till granskning, då man övergår till att revidera
våra kommunala författningar. Först som en andra-hands-fråga
borde, enligt vår uppfattning, alla dessa övriga — visserligen även de
betydelsefulla — spörsmål få komma fram, nämligen frågorna om skyddande
av valhemligheten, om underlättande av deltagande i de kommunala
valen m. m.
Då nu emellertid Kungl. Maj:t synes vilja gå en annan väg än
den ovan av oss förordade, ha vi velat med ovanstående uttalande
hävda vår uppfattning i frågan, även om detta hävdande ej kommer
att föranleda oss att i detta sammanhang i form av yrkande framföra
våra krav i den kommunala rösträttsfrågan, detta dels på grund av den
omständigheten att frågan om kommunal rösträtt i hela dess vidd ej
kan i detta sammanhang upptagas till behandling — frågan om rösträtt
vid kyrkostämma kan nämligen ej nu framföras — dels på grund
av den långt framskridna tidpunkten i årets riksdagsarbete och de
hopade riksdagsfrågornas stora antal, vilket allt kan föranleda, att rösträttsfrågan,
om den nu motionsvis framföres, kanske ej kan ägnas den
grundliga behandling, som en så stor fråga givetvis kräver.
Vi skola alltså här nedan — med undanskjutande tills vidare av
ovannämnda krav — inskränka oss till att till granskning upptaga en
del av de övriga spörsmål, som falla inom den kungl. propositionens
ram, samt därefter göra de yrkanden, vartill denna granskning kan
föranleda.
Förordning om kommunalstyrelse på landet.
I paragraf 8 stadgas bland annat såsom villkor för rösträtt, fullgjord
skatteskyldighet till kommunen. Då det emellertid saknas bestämmelse
om någon fixerad tid, för vilken uraktlåtenhet att erlägga
ett skattebelopp skall kvarstå såsom diskvaljfikationsorsak, har i detta
hänseende olika praxis utbildat sig inom olika kommuner. Alldeles
oavsett vilken mening man än må hysa om detta kommunala rösträttshinders
riktighet eller ej, måste man dock från ordningssynpunkt och
för vinnande av enhetliga bestämmelser i förhållande till den politiska
rösträtten, framföra önskemålet om en sådan bestämmelses infogande i
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
lagtexten. Vi ha i detta syfte föreslagit en lagändring, vari samma
tidsmarginal valts, som nu gäller för den politiska rösträttens skattestreck,
eller »de tre senast förflutna kalenderåren», och ha vi på grund
härav föreslagit viss ändrad lagtext på sätt som av klämmen till denna
motion framgår.
§§ 16 och 17 av förordningen innehålla bland annat bestämmelser
därom, att följande frågor skola avgöras genom omröstning per capita
vid kommunalstämma i kommun, där kommunalfullmäktige ej finnas,
nämligen
1) beslut om, huruvida kungörelse om kommunalstämma även skall
anslås å viss plats,
2) beslut om i vilken eller vilka tidningar tillkännagivande om kommunalstämmas
hållande skall införas; förenar sig minst en tredjedel av
de närvarande om en viss tidning, skall tillkännagivandet införas i den
tidningen,
3) beslut om huruvida tillkännagivande om kommunalstämma skall
innehålla allenast underrättelse om de viktigare ärendena eller skall på
annat sätt formuleras.
I kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skola däremot dessa
viktiga frågor avgöras av kommunalfullmäktige, som visserligen väljas
proportionellt men med anlitande av 40-gradig skala. Genom dessa
bestämmelser ställas faktiskt de kommunalt röstsvaga befolkningselementen
i en kommun med kommunalfullmäktige i en sämre ställning,
då det gäller att bevaka sina krav i ovan nämnda hänseenden, än i en
kommun utan kommunalfullmäktige. Följden av detta förhållande torde
kunna tänkas bli den, att kommunalfullmäktige-institutionen icke kommer
att införas i så stor utsträckning, som man synes förvänta sig och som
utvecklingen nog torde komma att kräva, åtminstone i de störa kommunerna.
Under sådana förhållanden vinnes ej ett av de mål, som avsetts
med institutionens inrättande, nämligen större möjlighet för folk,
boende å längre avstånd från stämmoplatsen i de vidsträckta norrländska
kommunerna att bättre göra sig gällande vid handläggandet av kommunernas
angelägenheter. Hela denna fråga, för vars lösande Riksdagen
i skrivelse uttalat sig, blir alltså fortfarande olöst.
Ett konsekvent tillämpande av ovannämnda bestämmelser om percapita-omröstning
vid kommunalstämma vid avgörandet av vissa frågor
borde enligt vår uppfattning alltså leda till att ovannämnda frågor
även i kommuner med kommunalfullmäktige alltid borde avgöras av
kommunalstämma och detta så mycket mera, som även i nämnda
kommuner, sedan kommunalfullmäktigeinstitutionen inrättats, kommu
-
4
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
nalstämman likväl fortfarande har att fatta beslut i eu del andra frågor,
som enligt det föreliggande förslaget ej lagts i fullmäktiges händer.
Med anledning härav föreslås uteslutande ur förordningen av bestämmelserna
om, att nämnda frågor avgöras av kommunalfullmäktige i
kommun, där fullmäktige finnas.
I paragraf 29 finnes föreslaget, att kommunalstämma eller distriktsstämma
för val av kommunalfullmäktige skall hållas under tiden från
och med 1 november till och med 15 december å dag, som kommunalstämma
det år, val skall förrättas, bestämmer. Denna bestämmelse
angående tiden för förrättande av valen synes oss böra förändras
så, att tiden, inom vilken nämnda val kunna förrättas, utsträckes
till 31 december, så att i kommun, där detta är lämpligt, val av
kommunalfullmäktige och övriga kommunala val kunna förrättas samtidigt
i december. I en mycket stor del kommuner förrättas nämligen
nu de kommunala valen i slutet på december mellan jul och
nyår, vilket enligt erfarenheten visat sig vara en lämplig tid och
torde det därför vara angeläget, att i sådana kommuner det beredes
tillfälle att förrätta alla ovan nämnda kommunala val vid stämman i
slutet av december. Härvid är dock att märka, att i kommun, som är
för val av kommunalfullmäktige uppdelad i valkretsar och valdistrikt
och inom vilken kommunalfullmäktigeval alltså sker vid distriktsstämma,
val av kommunalfullmäktige och övriga kommunala förtroendemän ej
kan ske samtidigt vid kommunalstämman i december. Detta förhållande
framkallar tanken på, om ej även en del övriga kommunala val böra
ske i kommun, uppdelad på valdistrikt och valkretsar, vid distriktsstämma,
men ha vi ej velat göra något yrkande i den riktningen i
detta sammanhang, i synnerhet, som väl troligt är, att den kommunala
utvecklingen i alla fall kommer att förr eller senare framtvinga en
sådan reforms vidtagande.
Av stor betydelse är ock, att garanti i största möjliga mån skapas
för att de stämmor, vid vilka beslut fattas om tiden för kommunalstämmas
hållande för val av kommunalfullmäktige, förläggas till sådan
tid, att de röstberättigade i allmänhet kunna infinna sig, ävenså att kommunal-
eller distriktsstämma för väljande av kommunalfullmäktige bestämmes
till sådan tidpunkt, att valet kan bli ett verkligt proportionellt
uttryck för de röstberättigades önskningar inom kommunen. Utgående
från dessa förutsättningar, finna vi det önskvärt, att ovannämnda
bestämmelse i § 29: »Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och
med den 1 november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma
det år, val skall förrättas, bestämmer», utbytes mot text,
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
5
som här nedan föreslås. Bestämmelserna i §§ 29, 32 och 33 angående
kungörelses införande i ortspressen böra också, enligt vår uppfattning
bringas i överenstämmelse med i förordningens § 16 givna bestämmelser.
Vi vilja nämligen framhålla, att det är av synnerligen stor vikt,
att avgörandet av vilka tidningar, som skola anlitas för införande av
kungörelse in. m. alltid handlägges så, att säkerhet vinnes för att kungörelserna,
vare sig de komma från kommunala nämnder eller Konungens
befallningshavande, införas i tidningar, som genom spridning inom
olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet till
de flestas kännedom.
För vinnande av detta mål vilja vi föreslå, att §§ 29, 32 och 33
ändras.
I detta sammanhang bör framhållas, att en konsekvens av detta
uttalande bör bli, att på alla de ställen i förordningen där det talas
om införande av kungörelse i ortstidning texten bör ändras till: »i en
eller flera ortstidningar».
Då enligt § 35 i Kungl. Maj:ts förslag, rörande de ärenden, som
äro från kommunalfullmäktiges handläggning undantagna, kommunalnämndsvalet
fortfarande är kommunalstämman förbehållet även i de
kommuner, som infört kommunalfullmäktigeinstitutionen, anse vi oss i
detta hänseende böra påyrka en sådan lagändring, som medgiver kommunalfullmäktige
denna rätt. Visserligen kan det framhållas gent emot
detta yrkande, att kommunalfullmäktiges befogenhet borde i sammanhang
härmed ansenligt utvidgas eller en klarare avgränsning mellan
kommunalfullmäktiges och kommunalstämmas beslutandeområden samtidigt
ske. Ehuru vi känna oss vissa om, att detta spörsmål snarligen
träder fram krävande sin lösning och att utvecklingen härvid kommer
att gå fram mot likställighet med städernas fullmäktigekorporationers
beslutanderätt, anse vi dock denna senare omständighet icke vara av
den avgörande beskaffenhet, att man ej redan nu kan våga lägga kommunalnämndsvalet
i fullmäktiges händer. Ty det måste ju betraktas
som en synnerligen underlig kombination, att den förberedande och
kommunalfullmäktiges beslut verkställande kommunalnämnden, ej skall
få väljas av den korporation, som trots de gällande inskränkningarna
i dess befogenhet, otvivelaktigt dock kommer att bära den allra största
delen av sin kommuns arbetsbörda. Någon som helst fara för kommunernas
styrelse och skötsel kan väl svårligen ifrågasättas, därest vårt
yrkande skulle bifallas, ty man får ju alltid beräkna, att så framskjutna
personer som de vilka av en kommunalstämma kunna väljas i en kommunalnämnd
också skola tagas i anspråk såsom ledamöter i kommunal
-
6
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
fullmäktige. Icke mindre än sju länsstyrelser hava också uttalat sig- i
den riktningen, att kommunalnämnden i de kommuner, där fullmäktige
införts, skulle väljas av dessa senare.
Att valen av denna nämnd, såväl inom fullmäktige, som där ej
fullmäktige finnes, av kommunalstämma, böra ske proportionellt, synes
vara en enkel konsekvens av proportionalismens utvidgade användningvid
andra jämförliga val. Då emellertid detta valsätt är en mera invecklad
apparat än de vanliga enkla majoritetsvalen, är det önskvärt,
att densamma ej behöver tillgripas i större utsträckning än behovet av
proportionalismen som ett skydd för minoritetsintressets representation
förestavar. Att sålunda obligatoriskt föreskriva det även i de fall, där
fullständig enighet om kandidatlistan förefinnes eller där en så övervägande
del av en stämmas deltagare äro eniga, att minoriteten även
med proportionellt valsätt ej kan bliva representerad, kan ej anses-önskvärt.
Logiskt genomfört skulle detta betraktelsesätt leda dithän, att
proportionalismen ej behövde användas vid andra valtillfällen, än då
yrkande därom framställdes från en minoritetsgrupp, vars minsta antal
skulle vara lika med det kvottal, som erhölles då valdeltagarnas antal
dividerades med talet för det antal personer, som skola väljas. En sådan
anordning är dock icke gärna tänkbar, då eu graderad röstskala ligger
till grund för valet, och ha vi därför fått stanna vid en mera godtyckligt
vald gräns för en minoritets rätt att påfordra proportionellt valsätt.
Vi ha därvid stannat för en fjärdedel av de vid stämman närvarande
röstberättigade personerna som det minsta antal en minoritet skulle
utgöra, för att äga rätt till yrkande på proportionellt val. Därmed ha
vi trott oss kunna borteliminera de praktiska invändningar, som
eljest kunna resas mot det allmännare användandet av proportionalismen
vid kommunala val, samtidigt som vi velat även åt detta område giva
rum åt proportionalismens rättvisa, där det kan visa sig ansatser till
ett obehörigt utnyttjande av maktlystnad från någon viss majoritetsgrupp.
Det torde i övrigt kunna lätt förutses, att blotta befintligheten
av eu bestämmelse i lagen, vilken medgiver en minoritet av viss storlek
en sådan rätt, som här skisserats, kommer att praktiskt sett verka
reglerande och modererande, då kandidater nomineras till valet, och
alldeles säkert kommer att i förväg skänkas hänsyn till de olika meningsgruppernas
önskan, så att respektive val kanske kunna ske enhälligt.
Man kan därav till och med draga den slutsatsen, att de
stundom starka meningsbrytningarna ute i kommunerna vid dylika val
härigenom kunde mildras om än inte utjämnas. Med stöd av det an
-
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
7
förda föreslås ändringar i vederbörande förordnings §§ 34 och 35 i
Kung]. Maj:ts förslag samt § 40 i gällande förordning.
§ 43 innehåller bestämmelse därom att kyrkoherde eller den hans
ställe företräder, är berättigad att i sådana ärenden, som angå fattigvård,
barnavård eller åtgärder för sedlighet deltaga i kommunalnämndens
överläggningar och beslut. Som denna bestämmelse synes oss
innebära ett brytande av hela systemet med valda förtroendemän vilja
vi yrka, att nämnda bestämmelse omformuleras på sådant sätt, att de
två sista orden i paragrafen »och beslut» borttagas.
Vid genomläsande av § 51 fästes uppmärksamheten därvid, att
ingen ersättning av kommunala medel är föreslagen för de kommunala
förtroendemännen i allmänhet.
Man måste dock medgiva, att det proportionella valsättet såsom en
konsekvens medför, att även de ekonomiskt lägst ställda nu få vara
beredda på att rycka in i det kommunala arbetet. Men mången gång
är det för den kroppsarbetande klassen omöjligt att till mera maktpåliggande
uppdrag uppsätta egna kandidater, enär dessa icke ha råd
att mottaga sådana förtroendeuppdrag, beroende som de äro av varje
dags- ooh timlön.
För att vinna rättelse i detta särskilda penningstreck beträffande
valbarheten anse vi oss böra föreslå, att innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag
måtte, om kommunalstämma sådant i varje särskilt fall
beslutar, tillerkännas ersättning för med uppdragets fullgörande förenade
direkta kostnader och mistad arbetsförtjänst.
Vissa ändringar av §§ 51 och 74 ha på grund härav föreslagits.
Förordning om kominuiialstjrelse i stad.
Med hänvisning till motivering i motsvarande punkter i förordningom
kommunalstyrelse på landet yrkas, att §§ 6 och 75 erhålla viss
ändrad lydelse.
I § 9 föreslås en ändring i överensstämmelse med den som föreslås
i § 8 i förordning om kommunalstyrelse på landet.
I § 15 linnes en bestämmelse därom, att »kallelse till allmän rådstuga
bör införas i en eller flere tidningar, som i staden utkomma».
Denna bestämmelse lägger tydligen hinder i vägen för annonsering i
tidning, som utkommer i annan stad, än kungörelsen gäller. Nu finnas
emellertid liera tidningar, som äro synnerligen spridda inom viss
stad och till och med ha särskild lokalredaktion i denna stad samt i
8
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
tidningen reserverat viss avdelning, som lokalavdelning för annan stad,
än den där tidningen utkommer. Under sådana förhållanden anse vi
den omständigheten, att sådan tidning ej utkommer i den stad, kungörelsen
rör, ej bör få utgöra hinder för kommunala kungörelsers införande
i sådan tidning, om tidningen i övrigt är väl spridd inom den
stad, kungörelsen avser. Vi vilja alltså föreslå, att texten »i en eller
flera tidningar, som i staden utkomma» bör utbytas mot »i en eller
flera tidningar inom orten».
Bestämmelserna angående annonsering i § 35 behöva en omredigering,
om de skola bringas i överensstämmelse med de av oss föreslagna
bestämmelserna i § 15. Med hänvisning till motiveringen i
nämnda paragraf vilja vi alltså yrka på en ändring på sätt, som nedan
sägs.
I §§ 36 och 56 föreslås införande av proportionellt valsätt vid val
av vissa förberedande nämnder. Vi anse emellertid därutöver, att även
vid val till annan kommitté, förvaltande styrelse eller nämnd, proportionellt
valsätt bör användas. Det kan nog låta säga sig, att det proportionella
valsättet härvidlag kan komma att för tillgodoseende av
partigrupperingarnas representationsrätt åsidosätta den nödvändiga
fackkunskapen, men å andra sidan bör man kunna förutsätta, att hänsynen
till fackkunskapen och dugligheten i regel kan förenas med tillgodoseendet
av de olika grupperingarnas specialintressen. För att emellertid
i fråga om de förvaltande nämnderna förekomma ett majoritetspartis
ensidiga maktställning till förfång för minoritetspartierna, ha vi
ansett eu bestämmelse verkande mot detta nödvändig. Och vi anse då
lämpligast föreslå, att val till sådan kommitté, styrelse eller nämnd
må vara proportionella, då minst en fjärdedel av fullmäktige sådant
begära.
På grund av ovanstående föreslås alltså vissa ändringar i §§ 36
och 56.
Med hänvisning till motivering till § 15 föreslås, att § 66 erhåller
viss ändrad lydelse.
Förordning om kommunalstyrelse i Stockholm.
Med hänvisning till vad som anföres i motsvarande paragrafer av
förordning om kommunalstyrelse i stad, föreslås vissa förändringar av
förstnämnda förordning på sätt, här nedan framgår.
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
9
Förordning om landsting samt stadgar om proportionellt valsätt.
I nämnda förordningar ha vissa förändringar föreslagits i överensstämmelse
med motivering, som för varje särskilt punkt återfinnes å
respektive punkter i förut nämnda förordningar.
Med hänvisning till ovanstående få vi alltså hemställa, att Riksdagen
måtte besluta, att följande §§ i respektive förordningar måtte
erhålla nedanstående lydelse:
Förordning om kommunal styrelse på landet.
§ 8. En var myndig välfräjdad svensk undersåte--—--
----- — erlägga skatt, och icke häfta för oguldna ltommunal
utskylder,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren,
skall — — — — — — överläggningar och beslut.
Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
§ 16. Kungörelse om kommunalstämma utfärdas — — — — —
— — — — — — och avse nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall i god tid avsända-------hinder
för stämmans hållande.
§ 29. Mom. 1, 2, 3 och 4 lika med Ivungl. Maj:ts förslag.
Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige — — — — — — — —
— —• — — — — å distriktsstämma. (Slutet på sidan 7 i kungl. propositionen.
)
Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den
1 november till och med den 31 december å dag, som kommunalstämman
i december året näst före det, under vilket valet skall förrättas,
äger att bestämma. Därest viss dag icke lämpligen kan bestämmas,
äger stämman att besluta, huruvida valet skall utsättas till sön- och
hälgdag. Vid beslut i denna fråga äge en var röstberättigad en röst.
Där under årets lopp bestämmes, att kommunalfullmäktiginstitutionen
skall från och med påföljande år inrättas inom kommun, gälle
för bestämmande av valdag, kungörelses utfärdande samt allt, som i
övrigt har samband med valet, i tillämpliga delar, vad ovan stadgas.
Val får ej äga rum å tider — — — — — — — — — uppläsning
är valförrättningen avslutad.
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 3 sand. 87 höft. (Nr 156—157.)
2
10
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
Underrättelse om valets utgång skall — — — — — — införas
i en eller flere ortstidningar.
De avgivna valsedlarna — — — — — — — — — för vilken
valet gäller.
§ 32. Mom. 1 och 2 oförändrade.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig — — — — — — — samt
där så lämpligen kan ske införas i en eller flere ortstidningar.
Efter sammanräkningens avslutande — — — — — — — under
försegling.
Mom. 4. Oförändrad.
§ 33. År någon missnöjd — — — — — — som genom kungörelse,
vilken i en eller flere ortstidningar införes — — — —--
vid valförrättningen företedda.
Vid bestämmande av den eller de tidningar, som böra ifrågakomma
vid kungörelses utfärdande enligt §§ 29, 32, 33 och 36 böra bestämmelserna
i § 16 i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
§ 34. Kommunalfullmäktige välja — —■ — — — — — — —
innehaft.
Kommunalfullmäktige utser kommunalnämnd enligt de grunder,
som med avseende på detta val är för kommunalstämma stadgat.
§ 35. Följande ärenden må — — — — —--— (nuvarande
§33)--_----
e) Val till ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman
samt till kommunalfullmäktige.
§ 36. Mom. 1 och 2 lika med Kung!. Majrts förslag.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman, samt ordföranden och
vice ordföranden i kommunalnämnden, ändock att de ej äro kommunalfullmäktige,
att vara tillstädes och i överläggningarna men ej i besluten
deltaga.
Mom. 4. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.
§ 40. Kommunalstämman utser — — — — — — är närmast
över hälften.
Proportionellt valsätt användes i det fall, att minst en fjärdedel av
de vid stämman närvarande väljarna sådant begära.
Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.
§ 43. Kyrkoherden eller den — — — — — — deltage i kommunalnämndens
överläggningar.
§ 51. Vid kommunalnämndens sammanträden — — — —--
— —---— ekonomiska ställning.
11
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
Innehavare av annat kommunalt förtroendeuppdrag må, om kommunalstämman
i varje särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för
med uppdragets fullgörande förenade direkta kostnader och minskad
arbetsförtjänst.
§ 74. Konungens befallningshavandes godkännande — — — —
— — — — — åt beslut, vilka
mom. a) och b) lika med Kungl. Maj:ts förslag
inom. c) röra arvode eller ersättning, som i § 51 omförmäles eller
mom. d) lika med Kungl. Maj:ts förslag.
Beslut — — — — — — föra klagan.
Förordning om kommunalstyrelse i stad.
§ 6. Stadskommunens beslutanderätt — eller stadsfullmäktige utses.
Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige
eller i stad utan stadsfullmäktige, allmän rådstuga stådant i varje
särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för med uppdragets fullgörande
förenade direkta kostnader och minskad arbetsförtjänst.
§ 9. Envar myndig välfräjdad svensk undersåte — — — — —
oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, är, med den — — — — — — myndig delägare
finnes.
§ 15. Kallelse till allmän rådstuga skall — — — — — införas i
en eller flera tidningar inom orten, därvid sådana tidningar böra väljas
— — — — — — sådan rådstuga fattas.
§ 35. Kallelse till sammanträde-------överläggningar
skola förekomma.
Åtta dagar före sammanträdet eller där saken ej tål sådant uppskov,
minst dagen förut, bör tillkännagivande om sammanträdet, med
upgift om de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller
de ortstidnängar, där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.
Magistraten skall — — — — — — underrättas.
§ 36. Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — —---
proportionellt valsätt användas.
Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,
då minst en fjärdedel av de närvarande fullmäktige sådant begära,
vara proportionella.
Närmare bestämmelser------särskild stadga.
§ 56. Ledamöterna-------rådstugan.
12
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
Valen äro —- — — — — —- väljande äro ense.
Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,
då minst en fjärdedel av de vid rådstugan närvarande väljarne sådant
begära, vara proportionella.
Närmare bestämmelser — — — — — — särskild stadga.
§ 66. Sedan debitering av uppbördslängden blivit upprättad, låter
magistraten genom offentligt anslag och genom tillkännagivande i en
eller flera tidningar inom orten, valda i enlighet med vad i § 15 sägs,
kungöra, att längden — — — — — — taga kännedom.
§ 75. Kungl. Maj:ts befallningshavandes-----för längre
tid än 5 år;
d) beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 6.
Beslut, som skall — — — — — — föra klagan.
Förordning om kommunal styrelse i Stockholm.
§ 4. Kommunens beslutanderätt — — — — — —- eller kunna
beredas.
Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige
i varje särskilt fall besluta, tillerkännas ersättning för med uppdragets
fullgörande förenade direkta kostnader och minskad arbetsför
O
O
tjänst.
Överståthållaren — — — — — — gemensamma angelägenheter.
§ 7. En var myndig välfräjdad svensk undersåte — —----
oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, är med den — — — — — — myndig delägare
finnes.
§ 31. överståthållarämbetets fastställelse erfordras — — — —
fullmäktige nämligen:
a)—h) oförändrade.
i) Beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 4.
§ 35. Val till beredningsutskott — — —--— äro ense.
Val till annan kommitté eller styrelse eller nämnd må endast i de
fall, där minst en fjärdedel av fullmäktige sådant begära, vara proportionella.
Närmare bestämmelser — — — — — — stadga.
Förordning om landsting.
§ 5. Mom. 1, 2 och 3 lika med Kungl. Maj:ts förslag.
Mom. 4. Å landet förrättas — — •— — — — skall försändelse
assureras.
Motioner i Första hammaren, Nr 156.
13
Domhavanden skall — — — — — — lämpligen kan ske, i en
eller flera ortstidningar, valda i tillämpliga delar och enligt de bestämmelser,
som i § 16 i förordningen om kommunalstyrelse på landet omförmäles,
kungjord förrättning sammanräkna----— valförrätt
ningen
avslutad.
Underrättelse om valets------lämpligen kan ske,
införas i den eller de tidningar, vari ovannämnda kungörelse införts.
Mom. 5. I stad förrättas — — — — — — försändelsen assurera.
Sammanräkningen —------kungöras i en eller flera
ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.
Valets utgång — — — —--lämpligen kan ske, införas i en
eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.
§ 13. År någon missnöjd — — — — -— som genom kungörelse,
vilken i en eller flere ortstidningar, valda på sätt ovan sägs införas,
utsätter — — — — — ofördröjligen underrättas.
§ 20. Kungörelse — — — — — före mötet i en eller flera ortstidningar
— — — — — — valda på sätt ovan sägs.
Landstingets ordförande--— — — underrättas.
§ 38. Där ett eller flera ärenden —----— proportionellt
valsätt användas.
Val till andra kommittéer, styrelser eller nämnder må endast i de
fall, då minst en fjärdedel av landstingets närvarande ledamöter sådant
begära, vara proportionella.
§ 62. Besvär — - — — — — — besvär.
Konungens befallningshavande —--— — — i länskungörel
serna
ävensom i en eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.
införa tillkännagivande — — — — — — må ej klagas.
Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige samt å allmän rådstuga ock kommunalstämma.
§ 1. Då inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige, å allmän
rådstuga och kommunalstämma val äro proportionella — — — —- —
är föreskrivet.
Slutligen liemställes, att vederbörande utskott måtte vid ett eventuellt
bifall till motionens yrkanden, verkställa den omarbetning av
14
Motioner i Första kammaren, Nr 156.
lagtexten som erfordras, ävensom vidtaga de övriga omformuleringar
och tillägg, som kunna anses lämpliga och kunna bidraga till, att motionens
syfte uppnås.
Stockholm den 26 april 1913.
G. Gerhard Magnusson.
J. E. Berglund.
Nr 157.
Av herr Meurling, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till ändrad lydelse av § 11 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 185 med förslag
till ändrad lydelse av vissa paragrafer i kommunalförordningarna
får jag vördsamt anföra följande:
I § 17 av förordningen om kommunalstyrelse på landet föreslås införande
av ett nytt stadgande därom att ordinarie kommunalstämma i
december skulle äga att för det nästföljande året besluta, å vilka dagar
ordinarie kommunalstämma skall hållas, eller därest vissa dagar icke
lämpligen kunna bestämmas, huruvida ordinarie kommunalstämma skall
utsättas till sön- eller helgdag.
En mer eller mindre tillfällig majoritet skulle, om det, som sålunda
föreslagits, bleve antaget, kunna tvinga kommunalstämmans ordförande
att till söndagar utlysa dessa stämmor, vilka ofta bliva rätt långvariga
och mångenstädes genom uppslitande strider om varjehanda ekonomiska
spörsmål eller andra kommunala tvistefrågor allt annat än uppbyggliga.
De, som icke vilja offra den sabbatsfrid och den sabbatsvila, som icke
minst i vår tid äro av oskattbart värde, skulle helt visst känna sig förhindrade
att under sådana förhållanden deltaga i dessa stämmor, ehuru
de dock såsom medlemmar av kommunen bleve bundna av de därå fattade
besluten. Särskilt kommunalstämmoordförandena skulle därigenom
kunna påläggas ett olidligt samvetstvång under den tid, då de ej äga
rätt att avsäga sig detta uppdrag.