Motioner i Företa kammaren, Nr 3% Motion 1915:32 Första kammarenTill innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Motioner i Företa kammaren, Nr 3%

Motion 1915:32 Första kammaren

Motioner i Företa kammaren, Nr 3%.

1

Nr 32.

Av herr Pers, om borttagande av tull å korn.

Vid 1913 års riksdag väckte jag motion om att riksdagen skulle
borttaga tullen på korn. Denna lyckades ej tillvinna sig bevillningsutskottets
bevågenhet, utan avstyrktes enhälligt och förkastades av riksdagen.
Trots denna, som det kan synas, förkrossande motgång vågar
jag ånyo påkalla riksdagens uppmärksamhet för frågan, då jag är övertygad
om åtgärdens gagn för det allmänna.

De senaste månadernas händelser ha med stor kraft visat, att det
är av högsta nöd att sörja för en kraftigare livsmedelsproduktion, icke
blott ifråga om brödsäd utan i minst lika hög grad ifråga om produktionen
av animala födoämnen såsom kött, fläsk och ägg. För att kunna
tillgodose detta senare slags produktion har riksdagen sent omsider
måst släppa efter på majstullen. Det skulle vara att fortgå på samma
väg att upphäva korntullen, då korn är ett synnerligen lämpligt fodermedel
för såväl göddjur som dragare. Dess fodervärde står i förhållande
till havrens som 6 till 5, ett sakförhållande, som blivit till fullo bevisat
genom talrika av ceutralanstalten för jordbruksförsök anställda vetenskapligt
utförda undersökningar.

1913 års bevillningsutskott ville nödvändigt se korntullen i samband
med andra livsmedelstullar och med hela vårt tullsystem. Jag tillåter
mig hänvisa till vad som nyss nämnts, nämligen att majstullen upphävts,
utan att hela tullsystemet behövt en omarbetning för den skull.
Kornet intager för övrigt en undantagsställning från övriga sädesslag,
som är påfallande. Som av bilaga A. framgår, har dess odling sedan
1870 praktiskt taget till kvantiteten stått stilla. Då avkastningen per
arealenhet givetvis stigit, så har den med korn besådda arealen minskats,
trots tullskyddet. En jämförelse med odlingen av havre är synnerligen
intressant, då havren är tullfri. Odlingen av denna sädessort har trots
den fria importen höjt sig från 12,459,769 hektoliter till 29,454,800 år
1913 med en jämn och kraftig stegring under hela perioden, bil. B.

Bihang till riksdagens protokoll år 1915. 3 saml. 12 käft. (Nr 32.) 1

2

Motioner i Första hammaren, Nr 32.

De båda tabellerna visa med all önskvärd tydlighet, att kornodlingen
gått starkt tillbaka i vissa län, företrädesvis de magraste, vilkas havreodling
samtidigt visa starkt uppåtgående siffror. Förhållandet bestyrker,
att betingelserna för kornodlingen äro av sådan beskaffenhet, att dess
odling ej stimuleras av tullskyddet.

Emellertid balansera produktion och förbrukning av korn inom
landet varandra ganska nära, såsom framgår av tabellen bil. C. De
sämsta åren ha vi till och med haft ett litet utförselöverskott. Tullen
verkar i den riktningen, att landet vänjer sig av med att använda
korn till föda för både människor och djur. Vid goda kornår tages
det ju i bruk, men i dåliga tillgripes den mindre fodervärda havren,
som kan erhållas utan tullfördyring, för djuren, och råg och vete för
människorna, då tullförhöjningen för dessa till följd av deras högre
värde anses spela en mindre roll. Detta framgår av förhållandet med
havren, bil. D. Trots den starkt ökade produktionen är konsumtionen
ändå större och importen vissa år högst betydlig.

Tullen på korn är ej i stånd att stegra odlingen därav, men den
föranleder landet att importera och förbruka ett foderämne, havren,
som är dyrare och mindre lämpligt, i större utsträckning än som kunde
vara fallet, om tullen vore borta, ett förhållande, som är förkastligt
ur nationalekonomisk synpunkt och utövar ett tillbakahållande inflytande
på produktionen av animala födoämnen. En vara, som alltid kan tillföras
och finnas i handeln, förbrukas mera; den kommer att röna större
efterfrågan och odlingen skulle åtminstone ej behöva gå tillbaka till
följd av lägre pris. Åtminstone i mellersta Sverige är havrepriset redan
nu ledande för kornpriset.

Möjligen göres den invändningen, att förhållandet med kornodlingen
är detsamma i alla länder och att således intet internationellt
utbyte av korn i någon större utsträckning äger rum. Vidfogade tabell
bil. E., visar dock, att det oss nära liggande Ryssland årligen har en
högst betydande export av korn. Härav begagnar sig särskilt Tyskland
för att stimulera uppfödning och gödning av djur.

I sitt yttrande angående denna fråga uttalade 1913 års bevillningsutskott,
att betänkligheterna mot korntullens upphävande ökades därav,
att vissa trakter av Norrland hade särskilda betingelser för odling av
just detta sädesslag. Att odlingen av korn är dominerande för vissa
trakter i Norrland är saunt. Det är emellertid mycket svårt att inse,
vilket förnuftigt sammanhang det kan finnas mellan detta förhållande,
å ena sidan, och tullens bibehållande, å den andra, då, såsom tabell C.
utvisar, någon nämnvärd export eller import av ko''rn ej äger rum över

Motioner i Första kammaren, Nr 32.

3

Bottniska vikens hamnar. Eu betydande import äger rum av havre
över dessa hamnar, men ej av korn — av lätt förstått skäl. En vara,
som i regel förbrukas av jordbrukarna själva på deras gårdar och endast
undantagsvis är föremål för handel, kan ej påverkas av till- eller frånvaron
av tullar.

De bifogade tabellerna äro utai’betade av statistiska centralbyrån.

Kornet intar, såsom jag här velat visa, en sådan ställning bland
våra födoämnen och fodermedel, att det kan utan någon olägenhet,
men med fördel befrias från tullen utan att behöva sammankopplas
med vidlyftiga utredningar i någon riktning. En sådan åtgärd skulle
verka till båtnad för framställningen av en hel del viktiga animala
livsmedel, förutom det att korn och därav direkt framställda produkter
skulle genom det billigare priset vid införsel komma till ökad användning
inom landet.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att riksdagen må besluta att borttaga tullen på
korn.

Stockholm den 26 januari 1915.

And. Pers.

4

Motioner i Första kammaren, Fr 32

Bil. A.

Skörd, i hektoliter, av korn ären 1870—1913.

.! 11 m it im*i

Län.

-----

1879.

1880.

1890

1900.

1910

1911

..

1912

1913

Stockholms stad och län ...

164,875

124,093

123,979

123.947

113,604

107,388

109,600

158,400

Uppsala län .....................

267,642

252,805

276,639

315,072

277,605

249,433

261,400

334,800

Södermanlands län............

100,947

88,864

82,177

77,431

67,788

65,278

65,600

97,900

1 Östergötlands län.............

224,195

229,647

266,317

331,867

253,498

237,940

234,500

256,100

Jönköpings län ................

79,807

77,002

89,989

61,055

49,751

40,362

43,400

52,900

| Kronobergs län ................

201,062

204,011

207,096

173,677

121,654

116,532

109,600

138.800

Kalmar län ......................

270,886

214,378

271,087

240,723

246,320

246,560

266,300

307,000

Gottlands län...................

122,067

228,033

177,009

329,435

296,933

256,759

269,600

498,100

Blekinge län.....................

77,128

. 85,780

79,724

58,939

30,228

29,136

33,400

36,400

1 Kristianstads län ...........

422,019

480,901

380,889

282,973

254,155

251,040

251,700

330,700

1 Malmöhus län .................

1.101,055

1,200,639

1,220,871

1,226,880

1,089,585

1,104,671

1,148,100

1,095,200

; Hallands län.....................

97,145

98,348

96,549

82,910

37,171

38,189

33,100

49,300

Göteborgs och Bohuslän...

195,080

163,492

112,875

87,933

74,183

55,903

54,500

87,000

i Älvsborgs län...................

89,168

72,770

45,831

19,169

12,094

11,460

12,000

12,600

Skaraborgs län ................

83,970

81,200

80,547

65,964

52,618

46,298

49,200

52,500

Värmlands län................

26,923

31,348

21,916

16,065

14,312

11,653

15,200

14,700

Örebro län.......................

70,049

60,986

45,516

41,767

21,880

16,420

23,400

32,500

Västmanlands län ........

100,638

51,914

89,309

71,484

72,836

56.968

68,500

119,300

Kopparbergs län.............

109,748

120,245

93,085

57,584

62,760

59,803

69,800

82,800

Gävleborgs län ................

241,152

213,385

256,787

283,220

308,290

310,240

286,600

310.400

Västernorrlands län.........

310,632

337,678

343,523

326,404

358,818

362,462

346,000

453,800

Jämtlands län ..................

234,795

206,437

148,875

149,195

177,683

180,850

200,300

310,200

Västerbottens län .............

234,526

361,863

360,707

228,348

425,700

440,595

508,000

492,100

Norrbottens län ................

242,336

379,762

322,025

218,290

300.730

297,730

354,000

311,000

Riket

•5.067.845

5,365.581

5,193.322

4.870,332

4.720.190

4.593,670

4.813.S00

5,634,500

Motioner i Första kammaren, Sr 32.

;>

Bil. B.

Skörd, i hektoliter, av havre åren 1870—1913.

Län.

1870

1880

1890.

1900

.

1J)10

1911

1912

1913

Stockholms stad och län ...

325.138

488,974

745,622

769,293

846,319

749,250

811.400

991,700|

Uppsala län .....................

154122

291,390

698,673

562,591

570,913

419,453

527,000

642,600

Södermanlands län............

462.667

772,380

1,198,437

1.073,757

1.259,787

1,158,224

1,250,400

1,554,600

Östergötlands län .............

787163

1,042,704

1,098,047

1,109,573

1,228,036

1,131,839

1,226,900

1.452,300

Jönköpings län ................

701.631

1,191,975

1.512,647

1.480,084

1,598,413

1,435,274

1,719,600

1,670,700!

Kronobergs län................

359..221

718,151

852,781

1,047.202

1,146,948

965,278

1,162,400

1,337,100;

Kaljnar län..................

492,596

652,392

952,028

1,013,792

1,054,228

985,395

1,169,500

1,066.700

Gottlands län ..................

31,037

25,166

36.098

50,121

93,499

77,005

87,800

184,900

Blekinge län.....................

147,183

379.503

406,055

361,292

376,135

392,139

450,500

565,900

'' Kristianstads län .............

662.808

854,256

994,272

916,340

1,088,260

1.122,446

1.147,200

1,976.600

; Malmöbus län .................

1 169,025

1,461,997

1,580,075

1,615,325

1,507,160

1.586,844

1.817,900

2,203,800

Hallands län....................

642,921

1.011,280

1,372,460

1,026,695

1,426,279

1,439,348

1,324,500

1,564,900

Göteborgs och Bohuslän...

849,133

859,081

943.576

920,907

837,702

805,111

925,200

1,039,900

| Alvsborgs län ................

1,374,059

1.960,499

2,212,787

2,348,877

2,519,553

2,096,972

2,644,500

2,441,600

1 Skaraborgs län ................

1,637,041

2.103.991

2,562,205

2,503,340

3,149,668

2.615,538

3,470,900

3,395,100

j Värmlands län..................

1,012.260

1,307,772

1,436,715

1,650,300

2.014.919

1,121,675

2,119,500

2,226,300

'' Örebro län ......................

576.190

839,378

1.191.336

1,186.098

1,274,243

967,689

1,567,800

1.778,200

Västmanlands län.............

358,885

586,788

1,106,770

1.048,762

1.251,012

906,277

1.251,000

1,245,900

Kopparbergs län...............

519,258

534,323

798,896

753,651

939,521

834,461

1.129.500

1,169,500

Gävleborgs län ................

143,208

215,282

470,938

475,060

637.580

593,580

679,400

632,400

Västernorrlands län ..........

30,096

54,877

117,501

133,621

164,775

164,495

154.000

187.200

Jämtlands län...................

11,365

14,613

18,467

7,582

23,589

16,165

22,800

25,900

Västerbottens län .............

12,101

11.012

39,811

15.432

8,318

10,725

48,100

62,100

j Norrbottens län................

63

grönfoder

5,121

—

59,410

61,900

39,200

38,900

Riket

12.459,76»

17 377,784 22,351 318

22,009 695

25,076.207

21,657,083

26.747.000 29,454.800

6

Motioner i Första hammaren, Nr 32.

Bil. C.

Införsel och utförsel, i kilogram, av korn åren 1909—1913.

Tullkammardistrikt.

1009.

1910.

1911

1912

1913.

•

I n

förs

e 1.

Vid Bottniska viken ............

1,715

757

1,026

394

122

Vid Mälaren oeh Östersjön

t. o. in. Blekinge...............

1,148.457

1,080,538

872,120

49

197

I Skåne .............................

35,496

2,680

3,526

1,233

9,790

Å västkusten norr om Skåne

707,133

100,040

395,758

900

40

Vid norska gränsen ............

98,214

10,136

5,181

3,501

1,867

Vid Vänern. Vättern och Hjäl-

maren.............................

116

130

—

—

178

Linköping och Borås............•

—

—

—

—

—

Falun och Östersund............

—

—

1,861

—

Riket

1,921,131

1,194,281

1,279,472

6,077

12,194

U t

förs

e 1.

Vid Bottniska viken ............

_

8,500

_

_

Vid Mälaren oeh Östersjön

t. o. m. Blekinge...............

108

400

242,600

937,175

473,958

I Skåne ..............................

40,966

282,080

4.851,612

2,321,126

768,239

A västkusten, norr om Skåne

8,557

4,885

275,865

19,076

19,779

Vid norska gränsen ............

140

550

905

50

13,370

- Vid Vänern, Vättern oeh Hjäl-

maren..............................

—

—

—

—

i Linköping och Borås............

■

—

_

—

Falun och Östersund .......

-

—

—

Riket

49,771

287,915

5,379,482

3,277,427

1,275,346

Motioner i Första kammaren, Nr 32.

(

Bil D.

Införsel oeli utförsel, i kilogram, av havre åren 1909—1913.

Tullkammardistrikt.

1909.

1910.

1911

1912

1913.

I n

fors

e 1.

Vid Bottniska viken ............

15,544,217

9,174,492

16,538,945

6,831,545

4,520,972

! Vid Mälaren och Östersjön

t. o. m. Blekinge...............

15,555.917

24,753,552

15,934,503

28,496,194

17,373,914

1 I Skåne .......................

18,810.918

31,763,544

26,983.084

19,555,990

9,791,220

A västkusten norr om Skåne

27,305,894

43,338,212

41.875,006

41.079,828

32,556,562 i

Vid norska gränsen ............

86,034

135,254

170 191

458,122

78.063 :

Vid Vänern, Vättern och Hjäl-

maren..............................

197,566

1.398.781

531,174

765,160

Linköping och Borås............

—

—

—

—

Falun och Östersund............

7,500

—

19,030

101.984

—

Riket

77,508,046

110,563,835

102,051.933

97,288,823

64.320,731

U t

fors

e 1.

Vid Bottniska viken ..........

_

_

—__

_

640

Vid Mälaren och Östersjön

t. o. m. Blekinge..............

5,834,294

963,240

22,028.099

1,184,876

56.020,911

I Skåne ..........................

394,703

518,842

867,810

1,254,420

2,264,159 |

Å västkusten norr om Skåne

2,137,634

983,907

5,037,190

2.592.875

9.909.972

Vid norska gränsen ............

171,040

114,280

158,727

204,629

354,762

Vid Vänern, Vättern och Hjäl-

maren..............................

—

—

100,000

Linköping och Borås............

—

—

—

Falun och Östersund............

—

—

—

—

Riket

8,637.671

2,680.269

28,091,826

5,236,800

68.650,444

8

Motioner i Första kammaren. Nr 32.

Bil. E.

Export av korn i deciton åren 1908—1912.

Från

1908.

1909.

1910.

1911.

1912.

1

4,618,636

4,867,324

5.689.057

6,757,200

5,215,850

i Ryssland ............................

26,439,017

35,927,869

40,094,755

42,983,607

27,586,394

I Österrike ............................

2,594,062

1,940,845

1,855,041

1.061,429

2,073,172

j Ungern ..............................

2,951,157

2,716,478

2,481,714

2,472.417

2,747,312

Rumänien...........................

3,432,913

2,958,466

3,881,696

—

Förenta Staterna'' ...............

2,350,864

1.617,303

2,911,867

3,312,529

558,639

Ctinadä *).............................

1,075,422

743,117

561,544

749.210

19,951,598

*) hektoliter.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1915.

Tillbaka till dokumentetTill toppen