Motioner i Andra Kammren, N;o 105 (Motion 1901:105 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammren, N;o 105.

N:o 105.

Af herr G. A. E. Kronlund, om skrifvelse till Kongl. Maj.t med
anhållan om åtgärders vidtagande till befrämjande af
öfre Norrlands kolonisation.

I en till förra årets Riksdag väckt motion angående anslag för
bildande af en fond till befrämjande af öfre Norrlands kolonisation
sökte jag fästa Riksdagens uppmärksamhet på vigten och betydelsen,
att man så fort som möjligt vidtoge förberedande mått och steg för
öfre Norrlands uppodling och kolonisation och särskildt en systematisk
och efter hand skeende utdikning och torrläggning af de der förekommande
oerhörda arealer af moss- och myrmarker. •

Jag påvisade dervid, hvilka storartade resurser i så väl industrielt
som jordbrukshänseende finnas särskildt i Norrbotten.

De stora jernmalmfälten i Gellivara, Luossavaara—Kirunavaara,
Routivare, Svaapavaare med malmtillgångar, troligen de rikaste i verlden,
och för resten malmtillgångar i silfver, koppar, zink, magnezit
m. m., lemna material för industriel verksamhet af ett oanadt omfång.
Vattenkraften i de noridändska vattenfallen är ännu obetydligt känd,
men de kunna dock anses utgöra de väldigaste i Europa. Huru stor utvecklingen
i industrielt hänseende kommer att blifva i våra nordligaste
landsdelar gifva redan nu de uppväxande grufsamhällena i Norrbotten
en aning om, och såsom säkert torde nog kunna fastslås, att den under
byggnad varande Ofotenbanan öppnar utsigt till en alldeles enastående
snabb utveckling i detta hänseende.

Men det är ej allenast för industriel verksamhet, öfre Norrland
erbjuder stora resurser, oöfverskådliga fält förefinnas derstädes jemväl
för odlarens hand. Om vi blott taga i betraktande Norrbottens län
Bih. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band, 32 Höft. (N:o 105.) 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

innehåller detsamma 1,058 qvadratmil, deraf endast omkring 4 qvadratmil
torde utgöras af odlad jord; skogar, fjell, odlingsbara myrmarker
och annan till odling tjenlig jord upptaga återstoden. Sålunda beräknas
myrarnas areal utgöra omkring 350 qvadratmil. Af hela denna ofantliga
areal utgöres största delen eller omkring 800 qvadratmil af kronojord,
till största delen bestående af kronoparker, hvartill vid afvittringen
i allmänhet afsätta all jord som icke tillfallit by aområdena och
varit belägen nedanför den så kallade odlingsgränsen äfvensom kronoöfverloppsmarkerna
eller i allmänhet sådan jord, som vore belägen ofvanför
odlingsgränsen. En stor del. af jorden i Vesterbotten eges likaledes
af staten.

På grund af gällande bestämmelser äro bosättning och nybyggesanläggningar
inom såväl kronoparkerna som öfverloppsmarkerna i hufvudsak
förbjudna. Sålunda är och förblir statens vidsträckta marker ett
förbjudet område för kolonisation, inflyttning och samhälleligt lif, och
dock torde kanske ingenstädes befrämjandet af en bofast hemegande
befolkning vara så nödvändig som i öfre Norrland. Hufvudvilkoret för
en sund utveckling af samhällslifvet i öfre Norrland synes mig vara,
såsom jag i min förra motion äfven framhöll, att dess uppodling håller
jemna . steg med industriens utveckling derstädes, att såsom kärntrupp
i eröfringen af dessa bygder åt kultur och odling erhålla en stadigvarande,
fastboende befolkning, som mer än allt annat är egnad att
gifva stadga, säkerhet och lugn åt en nybruten bygd samt att med det
egna hemmets band fästa den genom industrien och timmerdriften uppkomna
och uppkommande stora lösa befolkningen vid samhället och
hembygden. För de stora uppväxande industrisamhällena är det snart
sagdt en lifsfråga, att en jordbrukande befolkning uppväxer i närheten
af dessa samhällen, som sålunda derifrån kunde hemta sina hufvudsakligaste
lifsförnödenheter. Att åvägabringa och möjliggöra befolkandet
och uppodlingen af stora öde bygderna i landets nordligaste delar,
bör vara framförallt en statens pligt såväl ur synpunkten af det allmänna
bästa som äfven med hänsyn till det särskilda intresse och
skyldighet, staten såsom största jordegaren i dessa trakter bör ega.

För att nämna några exempel på hvilken proportionsvis stor
andel i de nordliga trakternas jord, staten eger i förhållande till de
enskilde, vill jag blott nämna, att af Gellivara socken omkring tre
fjerdedelar utgöres af kronojord, af Jukkasjärvi socken fyra femtedelar,
af Arjeplougs socken sex sjundedelar, af Arvidsjaurs två tredjedelar
kronojord, af Korpilombolo socken hälften, af Järns socken i Vesterbotten
en tredjedel. Å kronans öfverloppsmarker och kronoparkerna

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

finnas betydande arealer, som icke utgöras af skog, utan bestå af myrar
och annan odlingsbar jord. Vid kronoparkernas bildande i öfre Norrland
har i allmänhet tillgått så, att, sedan vid afvittringen den enskildes
och statens jord blifvit till sina gränser bestämda och derest icke några
ansökningar om nybyggen inkommit från enskilda, all jord, som fallit
inom gränserna för kronans område och vore belägen nedanför odlingsgränsen,
afsattes till kronoparker utan hänsyn till att dessa då komme
att omfatta äfven till odling tjenlig jord; derför förefinnas också inom
kronoparkerna betydliga vidder af dylik jord, bestående hufvudsakligast
af odlingsbara myrmarker. Inom Korpilombolo socken utgöres exempelvis
en tredjedel af hela socknen af myrar; inom Gellivara socken finnes
ett par mil från Gellivara kyrkoby en myrkomplex på omkring 80,000
tunnlands areal; inom Jörns socken finnes på kronoparkerna omkring
15,000 tunnland odlingsbar jord enligt hvad bifogade förteckning utvisar.
Landet ofvanför odlingsgränsen saknar ingalunda tillfällen till
odlingsmöjligheter, utan sådana förefinnas i riklig mängd och odlingsgränsen
är endast en temligen godtycklig på kartan dragen linie, ofvanför
hvilken marken i allmänhet ansetts böra bevaras åt lapparne och
renskötseln.

Detta nomadfolk har emellertid liksom renskötseln under senare
åren varit i ständigt aftagande. Renarne förminskas i antal. Vården
om desamma vårdslösas, betet blir allt knappare, och den tid synes icke
vara så aflägsen, då lapparne för sin existens skull hänvisas till ett
civiliseradt nybyggarlif med jordbruk och boskapsskötsel såsom hufvudnäring.
Intet kan väl då vara lämpligare än att åt dessa vid förhållandena
uppe i norden vana naturbarn bereda möjlighet att få sig en egen
torfva och ett eget hem.

Under de senare åren har pågått inom skilda trakter af öfre
Norrland vetenskapliga undersökningar för utrönande af myrarnes beskaffenhet,
och hafva dessa undersökningar resulterat i att öfre Norrlands
myrar vore bördiga, fruktbara och till odling tjenliga lågmossar.

Jag påpekade i min föregående motion, hurusom en af de med
dessa undersökningar sysselsatta personer yttrat på tal om en inom
Arvidsjaurs socken undersökt myr på omkring 9,000 tunnland, att den
är en af de bästa odlingskomplex och att hvarje år, som förflyter utan
kultivering, minskar den vinst, som det allmänna och den enskilde deraf
kan draga. Och enahanda är nog förhållandet med flertalet myrar i
öfre Norrland.

Man invänder måhända beträffande kolonisationen af öfre Norrland,
att det under nuvarande brist på arbetskrafter och tillgång på

Motioner i Andra Kammaren A'':o 105.

arbete inom industrien och jernvägsbyggandet icke skulle finnas folk
benägna att slå sig ned såsom jordbrukare i dessa trakter. Emellertid
förefinnes öfverallt i öfre Norrland en talrik lös befolkning, så kallade
inhysingar eller backstugusittare, hvilka slagit sig ned utan något
slags rätt eller tillåtelse här och hvar både på kronans och den enskildes
mark. Bland denna klass skulle utan tvifvel större delen med
begärlighet omfatta ett tillfälle att förvärfva en egen tryggad torfva i
stället för denna tillvaro på nåder, som de nu föra. Likaledes skulle
sannolikt bland den lösa, med malmbrytning och jernvägsbyggande
sysselsatta befolkningen förefinnas många, som, trötta vid det tunga
arbetet, föredroge eu liten egen farm. Den utvandrarström, som årligen
tager tusental af vår kraftiga allmoge- och arbetarestam ur landet,
skulle måhända äfven förmås att i stället för de ovissa och bedrägliga
möjligheterna i nya verlden hellre skapa sig ett hem i fosterlandet,
låt vara långt upp i norden, men med utsigt till sin bergliga utkomst.

Jag har i ämnet tillskrifvit ett flertal kommunalstämmor och mera
bemärkta personer i Norr- och Vesterbotten för att från dem erhålla
ett uttalande i frågan och derigenom få ådagalagdt, huruvida allmänna
meningen inom dessa landsdelar hyllade önskemålet om vidtagande från
statens sida af åtgärder till befrämjande af öfre Norrlands kolonisation,
och hänvisar jag i detta afseende till de motionen bifogade bilagor.

Enstämmigt och kraftigt betonas i dessa uttalanden önskvärdheten af
att staten vidtager åtgärder för utdikning af de stora å kronojord befintliga
myrmarkerna. Derigenom skulle ett af de väsentligaste hindren för landets
uppodling undanrödjas, klimatet i väsentlig mån höjas, tillvaron för de i de
nordliga landsdelarne bofasta i hög grad förbättras. Enstämmigt påpekas i
dessa nyssnämnda uttalanden hvilka störa vidder odlingsbar jord som förefinnas
å såväl kronoparkerna som kronoöfverloppsmarkerna och fördelen för
de nordliga landsdelarne, att den der befintliga lösa befolkningen blefve fästad
vid jorden.

Beträffande antalet af denna befolkning torde framhållas, att sådan
förefinnes i talrik mängd i alla nordliga socknar. Sålunda uppgår den
i Arvidsjaurs socken till ett antal af 1,370 personer, i Korpilombolo
och Tärende socknar till nära hälften af socknarnes invånare, i Jörns
socken finnas omkring 200 familjer och så vidare.

I de flesta af dessa åberopade uttalanden framhållas dessa ofvan
angifna åtgärder såsom en samhällsangelägenhet af allra största vigt.
Å Gellivara sockens vägnar uttalas den öfvertygelsen, att dylika åtgärder
helt enkelt blifva nödvändiga i samma mån som industrien i länet till -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

växer och befolkningen ökas, på det att ladugårdsprodukter måtte
komma att finnas inom länet tillgängliga för denna befolkning.

Å kommunalstämma inom Arvidsjaurs socken har framhållits, att
behofvet af markupplåtelse med full eganderätt från kronoparkerna till
den lösa befolkningen, som årligen ökades, blefve allt mer och mer
trängande, att förhållandena inom orten förr eller senare komme att
framkalla ett oafvisligt behof af att staten trädde emellan och å kronans
öfverloppsmarker, hvarest funnes otaligt många både stora och små
områden, särskilt mossar och myrar, som icke utan stor kostnad för
staten kunde genom torrläggning och plantering göras skogbärande,
men som tydligen af naturen vore afsedda endast för odling, uppläte
lämpliga lägenheter till egna hem; att vidare vilkoren för upplåtande
af så kallade skogstorp äro alltför hårda för att af befolkningen kunna
antagas och uppfylla dess behof af att vara bofast. Från Jörns socken
framhålles, att stora arealer myrar och sumpiga marker finnas som i sitt nuvarande
värdelösa tillstånd inverka skadligt på såväl omkringliggande
skogsmark som på jordbruket och att det derföre vore högst önskvärdt,
att staten fortast möjligt vidtoge kraftiga åtgärder för torrläggning af
dessa områden samt att statens främjande af kolonisationen vore ett
stort önskemål både ur ekonomisk och social synpunkt, enär derigenom
landets välstånd i högsta måtto främjades och en vid hem och fosterland
fästad befolkning vunnes, fördelar, som icke nog kunde uppskattas.
Från kommunalstämman med Korpilombolo socken framhölls, att betydliga
vidder odlingsbar jord funnes å kronoparkerna och att dessa
vidder skulle mångdubblas, om staten utdikade de ofantliga vidder
odlingsbara myrar och sänka marker och att derigenom närbelägna
byars och hemmans åkerfält blefve befriade från frosten och de snart
sagdt årligen återkommande missväxter derigenom försvunne. Malå
socknemän framhålla, att utdikningar af befintliga myrmarker blefve
till gagn både för staten och den enskilde, då derigenom den allmänna
frostländigheten minskades samt odlingsbara myrar kunde upplåtas till
de enskilde till uppodling och bebyggande. Vidare betonades, att möjligheten
för enskilde att erhålla sådana lägenheter på billiga vilkor vore
ett trängande behof.

Från Arjeplougs socken uttalades, att åtgärder i kolonisationsfrågan
vore för denna vidsträckta och glest befolkade socken högst nödvändig,
bland annat för erhållande af egna hem åt ett stort antal bland lappbefolkningen,
som i följd af renhjordarnes snara minskning måst slå
sig ned som nybyggare och hvilkas bostäder till största delen befinna
sig ofvanför den så kallade kulturgränsen.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Å kommunalstämma med Pajala socken uttalades den mening, att
inom socknen funnes störa arealer af myrar, hvilkas utdikning på statens
bekostnad skulle vara till stort gagn för orten likasom att å kronoparkerna
inom socknen funnes stora vidder odlingsbar jord lämplig för
hemmansbruk.

Från Elfsby socken framhölls, att realiserandet af kolonisationsfrågan
vore högst lämpligt, nyttigt och nödvändigt dels med hänsyn
till markens uppodlande, skogsväxtens befrämjande och klimatets förbättrande
och dels med hänsyn till att en stor del af socknens lösa befolkning,
som af fattigdom eller andra orsaker vore urståndsatt att på
annat sätt förskaffa sig egna hem, finge sådana åt sig upplåtna på
billiga vilkor och derigenom kunde undvika att komma stat och kommun
till last.

Landstingsmannen Leestadius och föreståndaren för Lannavara
lapphem, Lundborg, betona, att inom Jukkasjärvi finnes öfverflöd af för
odling lämpliga torfmossar å kronoparker och annan mark och att
mossarnes torrläggning skulle blifva af högsta betydelse för landets
utveckling. De voro för sin del öfvertygade, att för jordbruksskötsel
afsedt jordbruk kunde likaväl drifvas ofvanför odlingsgränsen som
nedanför densamma, hvadan i detta afseende gränsen saknade all betydelse.
På grund af den materiella utvecklingen inom socknen komme
det nog ej att dröja länge, innan de afsätta byaområdena vore för små
för befolkningens behof, och derigenom skulle till följd af gällande lagstiftning,
som innefattade förbud att anlägga nybyggen ofvan odlingsgränsen,
utvecklingen i jordbrukshänseende alldeles hämmas. Att benägenhet
förefunnes hos den lösa befolkningen i socknen att förvärfva
sig en egen torfva visade sig deraf, att vid den inom socknen ågångna
afvittringen flera tiotal af nybyggesansökningar inlemnats, hvilka emellertid
alla afslagits. Äfven från den långt aflägsna 30 mil norr om
Haparanda belägna Muonionalusta församling finnes ett uttalande om
önskvärdheten att af kronan erhålla odlingsbar jord.

Länsmannen vid Ofotenbanan, Ulfhjelm, framhåller, hurusom så
långt upp som ofvanför Torneå träsk särdeles bördiga trakter finnas,
der gräset till och med mången gång blir manshögt och der sålunda
tillfälle till bosättning och utkomst för en jordbruksidkande befolkning
skulle förefinnas.

Af hvad sålunda kan inhemtas från bilagda yttranden framgår,
att åtgärder från statens sida för befrämjande af denna fråga anses
nödvändig samt i hög grad nyttig och önskvärd samt att gången af
denna frågas behandling framstått för alla, att staten först borde före -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105. 7

taga en planmessig utdikning och torrläggning af de sänka markerna
och derefter upplåta jorden åt enskilde under eganderätt eller stadgad
besittningsrätt jemte tillhandahållandet af odlings- och byggnadshjelp.

Det torde emellertid vid koloniseringen af kronans marker i öfre
Norrland redan från början fastslås såsom regel, att den blifvande kolonisten
icke skulle tilldelas något skogsanslag utan endast medgifvas
rätt till husbehofsskog för att derigenom förebygga, att den blifvande
kolonisationen blefve ett spekulationsfält för sågverksindustrin och derigenom
hela ändamålet förfeladt.

Att staten dervid handlar med stor urskiljning är nödvändigt
med hänsyn till de stora vidder sänka marker, som finnas och den betydande
kostnad dessa markers utdikning tarfvar. Men just denna
omständighet nödvändiggör att staten först låter anordna en noggrann
undersökning om arealen och beskaffenheten af den kronan tillhöriga
odlingsbara jord, som med hänsyn till jordens läge och öfriga omständigheter
kan befinnas lämplig till utdikning och upplåtelse åt enskilde.

Såsom särskildt lämplig för dylikt ändamål torde väl den odlingsbara
mark vara, som är belägen i närheten af befintliga eller beslutade
vigtigare kommunikationsleder, större graf- och industricentra. Utdikning
af så belägen sankmark skulle ur många afseenden blifva till
ovärderligt gagn, då derigenom klimatet mildrades och den ur såväl
helsosynpunkt som för jordbruket menliga frostländigheten aflägsnades
och derigenom tillvaron för dessa nordliga trakters befolkning blefve
mera dräglig. Jemväl ur en annan synpunkt vore dessa utdikningar
af stor betydelse. Stor svårighet torde väl snart yppa sig för de i
de nordligaste trakterna uppväxande industrisamhällena att till ett någorlunda
rimligt pris förse sig med bränsle, då skogstillgåugen i dessa
trakter är ytterst liten och i de allra nordligaste trakterna till och
med ingen. I de stora öfver allt befintliga myrmarkerna finnas, om dessa
torrläggas, den rikligaste tillgång på billigt bränsle, som i form af bränntorf
aldrig torde tryta. För den deruppe existerande befolkningen blefve
detta utan tvifvel en stor lättnad i deras dryga lefnadskostnader på samma
gång som staten deraf kunde beräkna en aldrig sinande inkomstkälla.

Allt eftersom dessa undersökningar framskrede och utredningar
vunnes om omfånget och beskaffenheten af för odling lämplig kronojord
borde derefter ett på grundvalen af denna utredning fotadt förslag
om jordens användning afgifvas af en för ändamålet tillsatt undersökningskommission,
bestående af exempelvis eu landtbruksingoniör, eu af domänstyrelsen
förordnad person samt slutligen någon med ortsförhållandena
förtrogen man. Denna undersökningsnämnds utredning och förslag

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

skulle efter granskning af exempelvis vederbörande länsstyrelse och
öfverjägmästare blifva eu god grundval för koloniseringsarbetets planmessiga
bedrifvande och synes mig vara ett nödvändigt förarbete för
hvarje mera detaljeradt förslag och måhända bespara ett dyrbart experimenterande.
I den mån som denna undersökningsnämnds arbete fortskrede
borde de stora hufvuddragen af erforderliga utdikningar, såsom
uppdragande af de större afloppsdikena, påbörjas.

Först efter det dessa utdikningar efter hand började nå sin fullbordan
kunde det mera direkta kolonisationsarbetet påbörjas, ett arbete,
för hvilket den nu existerande egna-hems-komitén torde utfinna lämpliga
normer.

Dessa af mig angifna nödiga förarbeten liksom sjelfva kolonisationen
af öfre Norrlands ödemarker kräfver naturligtvis stora uppoffringar
från statens sida och kunna derför naturligtvis endast efter
hand och så småningom utföras, men just dessa omständigheter tala
för att staten så fort som möjligt griper sig an. Våra grannländers
åtgöranden visa, att det der göras betydande uppoffringar för kolonisationssaken.
I vårt grannland Finland hafva undersökningsnämnder
för flera år tillbaka tillsatts i de nordliga länen i ändamål att undersöka
omfånget och beskaffenheten af den jord, som vore till odling
duglig och borde upplåtas åt enskilde. Stora belopp hafva anvisats
för att i form af räntefria lån anvisas åt enskilde jordegare i nordliga
Finland, hvilka vore villige bereda den lösa befolkningen tillfälle att
förvärfva sig ett stycke jord. Slutligen har från högsta ort anbefalts
afsättandet af två millioner mark för anskaffande af jord åt finska
jordbruksarbetare.

I Danmark mötes man af det mest storartade arbete och beundransvärda
uppoffringar såväl från statens som enskilda korporationers
sida för befordrandet af kolonisationen och fruktbargörandet
af förut öde och oanvändbara vidder. Det s. k. danska Hedesällskapet,
grundadt på enskildt initiativ och ännu i dag ett enskildt sällskap,
fastän understödt af staten, har ända sedan 1866 egnat sig åt uppodling
af och skogsplantering å Jutland. Arbetet dermed har under
den mest patriotiska tillslutning från såväl stora som små fortskridit
så lyckligt, att af de ursprungliga 140 qv.-mil ofruktbara ljunghedar
80 qv.-mil redan äro beväxta med skog eller under odling.

I norra och nordvestra Tyskland har sedan 1800-talets början
pågått en systematisk utdikning och torrläggning af derstädes förekommande
moss- och myrmarker med det lyckliga resultat att norra
Tysklands klimat i väsentlig grad förmildrats och förbättrats, och att,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

der förut blott funnits för odling otillgängliga sumptrakter, nu lefver
en välmående, burgen och hemegande allmogestam. Inom Ostpreussen
har sedan 1886 preussiska staten drifvit en storartad kolonisatorisk
verksamhet och för ändamålet bildat en fond å två hundra millioner
mark, hvaraf redan användts öfver etthundra millioner mark för inköp
af jord, för dess utdikning, dränering och uppodling samt för befrämjande
af enskildes bosättning å denna jord. öfver 4,500 familjer hafva
redan derigenom erhållit sig ett eget hem och en egen torfva.

Till mötande af de stora ekonomiska kraf, som i detta hänseende,
säkerligen för en lång framtid, torde komma att förefinnas, synes klokheten
och framsyntheten böra mana oss att under närvarande för statsverket
jemförelsevis gynsamma tider afsätta medel för framtida behof
till bildande af en fond för öfre Norrlands kolonisering, en fond, som
för öfrigt på samma gång kunde afse befrämjandet af egna-hems-frågan
i allmänhet. Den invändning, som torde kunna göras mot en sådan
fondbildning, nemligen att man ännu icke är ense om sättet för denna
kolonisering eller för egna-hems-frågans lösning, är nog ej af så stor
betydelse. År man verkligen enig om, att något effektivt steg från
statens sida bör tagas för lösningen af dessa frågor, är det nog höjdt
öfver allt tvifvel, att hvarje effektivt steg i denna rigtning är förenadt
med betydande ekonomiska uppoffringar, och genom det nu föreslagna
bildandet af en fond tillförsäkrar man denna för hela landet så betydelsefulla
och vigtiga fråga en lugn och lycklig lösning utan att hämmas
eller störas af inträffande mera ogynsamma tider för stadsbudgeten.
Under flera års tid har man exempelvis årligen afsatt betydande belopp
till arbetareförsäkringsfonden utan att man ännu kunnat enas om sättet
för dess användning, grunderna för arbetareförsäkringen.

Derest det nu ej skulle anses lämpligt att för ifrågavarande ändamål
verkställa den ifrågasatta afsättningen på en gång af en större
summa från statsverkets öfverskott, synes mig, att man borde årligen
afsätta en viss procent af de från Norr- och Vesterbottens län inflytande
medel för försäljning af skog från kronoparkerna. Det kan ju ej anses
vara annat än en yttring af rättvisa och billighet, att, då staten bergar
stora skördar af de nordliga trakternas rikedom, skogen, staten äfven
ger tillbaka något deraf åt dessa trakter för att dymedelst skänka dem
den lifskraft, som odling, kultur och tillvaron af en välmående odalmannaklass
skänka åt eu bygd; derigenom ökar man också denna nu
på lefvande försvar så blottade landsändas försvarskraft, något, som i
nuvarande tider synes framstå såsom i högsta grad nödigt och gagneligt.

1Bih. till Rihsd. Vrot. 1 Sami. 2 Afd 2 Band 32 Häft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

På grund af hvad jag här ofvan anfört, vågar jag vördsamt
föreslå,

1) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes för befrämjandet
af öfre Norrlands kolonisation och för ett planmessigt
bedrifvande deraf

dels låta å kronan tillhörig, ej till enskildt bruk
disponerad mark verkställa undersökning, om och
till hvilket omfång lämplig mark för upplåtande åt
enskilde till odling och bebyggande finnes att tillgå
samt om dylik marks användning afgifva förslag,

dels ock, i den mån dessa undersökningar fortskrida,
låta uppgöra planer till större afloppsdiken å
sanka marker, belägna i närheten af vigtigare kommunikationsleder,
större industricentra eller eljest
lämpliga trakter, der större samhällen redan uppstått
eller kunna antagas inom närmaste framtid uppstå,
äfvensom låta i mån af tillgängliga medel verkställa
dylika utdikningar;

2) att Riksdagen måtte besluta, att, för bildande
af en fond till befrämjande af öfre Norrlands kolonisation
och egna-hems-frågans lösning, af nu förefintligt
öfverskott i statskassan afsätta en million kronor,
eller ock af inflytande skogsmedel vid försäljning
af skogsalster från statens skogar i Norr- och Vesterbotten
årligen för samma ändamål reservera exempelvis
tio procent; och

3) att Riksdagen ville besluta, att medel till
bestridande af de med genomförandet utaf de under
mom. 1) framstälda förslag förbundna kostnader skola
i första hand och intill dess annorlunda blifvit beslutadt
utgå ur den i mom. 2) nämnda fond.

Stockholm den 24 januari 1901.

I motionen instämma:

L. Dahlstedt. Per Svensson.

Ad. Wiklund. Joh. Nilsson.

G. Kronlund.

Nils Wallmark.
O. H. Ström.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Bilagor.

Häradshöfdingen herr G. Kronlund, Haparanda.

På uppdrag af Gellivare sockens kommunalstämma få vi undertecknade
härmed vördsamt afgifva yttrande med anledning af Eder
skrifvelse till kommunalstämmans ordförande angående upplåtelse af
kronomark åt enskilde inom Gellivare för odling och hemmansbruk.

Hvad först angår frågan om tillgången af till odling lämplig jord
å kronoparker inom socknen, så kunna vi upplysa, att milsvida arealer
sådan jord finnes. Vi tänka Juir särskildt på de stora myrmarker, som
utbreda sig på låda sidor om jernvägen till Luleå.

Några af dessa myrar torde väl möjligen vara mindre tjenliga
till odling, men de flesta äro helt säkert tacksamma odlingsmarker.

För öfrigt, finnas sådana marker af olika slag icke blott utmed
jernvägen utan snart sagdt i alla delar af socknen.

Det kan väl icke heller bli mer än en mening derom, att det
skulle vara till nytta för orten och till båtnad för staten, om sådana åtgärder
vidtoges, att den lösa, obesutna befolkningen sattes i tillfälle att
slå sig ned på de vidsträckta kronomarkerna för att der grunda sig egna
hem och befrämja uppodlingen af dessa ödebygder.

Emellertid anse vi, att en eventuel jordupplåtelse af här ifrågavarande
slag borde begränsas till de trakter, som ligga nedanför odlingsgränsen
Det vore nemligen icke klokt att inkräkta på de områden,
som ligga ofvanför odlingsgränsen, hvilka lapparna så väl behöfva för
sin renskötsel. Denna är af så stor betydelse äfven för den bofasta
befolkningen att man bör undvika alla mått och steg, hvarigenom lapparne
skulle ytterligare undanträngas och förlamas i sin handtering.

Möjligen skulle dock ett undantag härutinnan böra göras för de
trakter, som ligga tätt utmed den under byggnad varande jernvägen
Gellivare—Riksgränsen äfvensom andra jern vägssträckor, som i en framtid
kunna komma att dragas fram ofvanom odlingsgränsen.

12 Motioner i Andra Kammaren, JS:o 105.

Utmed jernvägarna kan det nemligen bli nödigt att drifva något
jordbruk för beredande af ladugårdsprodukter åt den befolkning, som
kommer att der vara bosatt.

Att lemna någon exakt uppgift på ytvidden af de marker, som
lämpligen kunde upplåtas till odling, se vi oss icke i stånd till. Vi
kunna endast konstatera, att de äro mycket vidsträckta.

Lika litet äro vi i tillfälle att närmare angifva arealen af myrar,
som borde af staten för minskande af frostländigheten utdikas. De utgöra
i alla händelser ett stort antal och upptaga sammanlagdt en yta
af många qvadratmil.

EU oeftergifligt vilkor för klifvande kosättning inom krön oparkerna
i dessa trakter är, att staten kekostar torrläggning af vattensjuka marker
i temligen stor skala samt derjemte lemnar byggnads- och odling shjelp till
de klifvande kekyggarne. I annan händelse torde svårligen någon finnas
villig att mottaga mark till uppodling.

Emellertid finnes inom denna socken god tillgång på obesuten befolkning,
som derest villkoren för kosättning å kronomark klefve någorlunda
gynsamma, helt visst med glädje skulle begagna sig af tillfället att på
detta sätt bereda sig ett hem. Frånsedt den till omkring 7,000 personer
uppgående lösa arbetarebefolkningen i Malmberget och Gellivare kyrkoby
finnas inom socknens öfriga delar mer än 100 familjer, som kunna antagas
önska sig tillfälle till eget jordbruk. Vi hafva visserligen icke haft
tillfälle att samtala med hvar och en särskild! i denna fråga, men då
vi känna deras allmänna belägenhet och dessutom veta, att från många
håll förfrågningar göras om vilkoren för och utsigterna till förvärfvande
af kronotorp, taga vi för gifvet, att af staten på rimliga vilkor upplåten
mark skulle komma att röna efterfrågan.

På grund häraf hysa vi den öfvertygelsen, att åtgärder i syfte att
bebygga härvarande stora kronoparker, i hvad dessa lämpa sig för odling,
vore i hög grad välbetänkta. Och än mer: vi anse, att sådana åtgärder
helt enkelt blifva nödvändiga i samma män som industrien i länet tillväxer
och befolkningen ökas, på det att ladugårdsprodukter må komma att finnas
inom länet tillgängliga för denna befolkning.

Gellivare den 12 oktober 1900.

O. Bergqvist. C. G. F. Apelquist. L. P. Åström.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Utdrag af protokoll, hållet i kommunalstämma i Arvidsjaur den
25 augusti 1900.

§ 1.

§ 2.

Riksdagsmannen för Torneå domsaga häradshöfding G. Kronlund
hade begärt stämmans yttrande om förefintligheten af odlingslägenheter
å kronoparkerna inom kommunen och om nyttan och behofvet af desammas
upplåtelse åt enskilda, jemte öfver flere i sammanhang härmed
stående frågor.

Vid föredragandet häraf hänvisade stämman till det uttalande i
ungefär samma frågor, som gjordes i ordinarie kommunalstämma den
23 december 1898, hvilket uttalande skulle såsom stämmans svar till
häradshöfding Kronlund öfverlemnas. Härutöfver ville stämman till
besvarande af de i öfrigt framstälda frågorna meddela:

att stora vidder odlingsmark och odlingsbara myrar finnas inom
kronoparkerna, ehuru någon bestämd areal å dessa ej af stämman kan
lemnas;

att äfven ofvanför o äling sgränsen stora odlingslägenheter finnas, om
hvilka de ofvanför liggande socknarna, som befinna sig närmare denna
gräns, torde kunna lemna bättre besked;

att utdikning af de vattensjuka och frostförande myrmarker, som
till stora arealer förekomma ä kronoparkerna inom socknen, skulle i klimatiskt
hänseende blifva till evärdelig nytta för kommunen.

att orsaken till förekomsten af så stora arealer odlingsmark å
kronoparkerna inom Arvidsjaurs socken torde förnämligast vara att söka
i den ovanligt låga skatt och deraf följande små områden, som vid
afvittringen i Arvidsjaur åsattes de ansökta hemmanen;

att stort antal lös befolkning finnes inom socken, och att densamma
årligen ökas; samt

att behofvet af markupplåtelse med full eganderätt från kronoparkerna,
till denna lösa befolkning blifver allt mer och mer trängande efterhand
som den ökas och då böndernas hemman med de små arealerna blifvit
så sönderstyckade, att der ej vidare gifves rum eller odlingsbar mark
åt de uppväxande sönerna.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Till sist ville stämman uttala sin lifliga sympati för denna vigtiga
fråga och sitt tack till riksdagsman Kronlund, som tagit densamma
om hand.

§ 3.

Justeradt:

M. T. Berlin. E. Östman.
Uppläst i gudstjenst]okalen den

Rätt utdraget betygar:

Dag som ofvan
E. F. Marklund,

kommunalatyrehens ordförande.

26 augusti 1900 af

M. T. Berlin.

E. F. Marklund.

Utdrag af protokoll, hållet i ordinarie kommunalstämma i
Arvidsjaur den 23 december 1898.

§ 1.

§ 9.

I anledning af derom väckt förslag beslöt kommunalstämman
enhälligt och med stort bifall att ingå till Konungens befallningshafvande
med framställning om att befallningshafvanden genom underdånig skrifvelse
till Konungen ville begära nådig proposition till Riksdagen om
att enskilda, välfrejdade personer hädanefter och allt framgent skulle
ega rätt till förvärf för evärldelig tid mot kontant lösen eller andra
vilkor af mindre områden lämpliga odlingslägenheter från kronoöfverloppsmark
inom Arvidsjaurs socken, eller ock att herr landshöfdingen,
i egenskap af riksdagsman, måtte enskildt derom hos Riksdagen motionera.

Såsom motiv för denna framställan ville stämman i korthet anföra
följande:

att inom kommunen finnes en allt för stor lös befolkning, och ett allt
för stort antal arbetar efamilj er, som sakna egna hem, och hvilka, när deras

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

utkomst vid trävaruindustriens olika grenar under tryckta konjunkturer minskas
eller upphör, äro till en börda för de bofaste eller den jordbrukande befolkningen; att

å kronoöfverlappsmark inom kommunen finnas otaligt många,
både störa och små områden, särskildt mossar och myrar, som icke
utan stora kostnader för staten kunna genom torrläggning och plantering
göras skogbärande, men som tydligen äro af naturen afsedda
endast för odling, och som således vore särdeles lämpliga för upplåtelse
åt denna befolkning;

att frågan om sådana upplåtelser genom Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse till kongl. domänstyrelsen den 29 maj 1891 visserligen gått
närmare sin lösning genom deri meddeladt tillstånd för upplåtande af
så kallande skogstorp, men erfarenheten visar, att dervid förenade
vilkor äro allt för hårda, för att kunna af befolkningen antagas och
fylla dess behof af att varda bofast, bygga ett hem och på egen torfva
vinna en säkrare och sundare utkomst;

att nu begärda upplåtelser för odling och bebyggande äro i första
rummet nyttiga och behöfliga invid de större kommunikationsleder na, företrädesvis
i närheten af och invid de större vägar, hvilka under sista årtiondet
blifvit• brutna genom sockens milslånga ödemarker;

att förhållandena inom vår ort ändock förr eller senare komma att
framkalla ett oafvisligt behof af att staten träder emellan och å kronans
öfverloppsmarker upplåter lämpliga lägenheter till egna hem åt den med
hvarje år allt talrikare blifvande lösa befolkningen, samt slutligen:

„ att en dylik reform otvifvelaktigt skulle blifva till stor nytta för
vårt samhälle och verksamt bidraga till dess utveckling i många afseenden.

Utdrag af detta protokoll, som genom ordförandens försorg till
Konungens befallningshafvande insändes, skulle utgöra kommunens framställning
i ärendet.

§ io.

Dag som ofvan
E. F. Marklund,

kommunalstyrelseDS ordförande.

Justeradt: E. Östman, J. Sandström.

Uppläst i kyrkan den 1 januari 1899 af M. T. Berlin.

Rätt utdraget betygar:

E. F. Marklund.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Arvidsjaur den 21 december 1900.

Till häradshöfdingen H. Herr G. Kronlund, Haparanda.

I den omskrifna frågan får jag nu vördsamt lemna följande upplysningar.

Arvidsjaurs socken, som har en ytvidd af omkring 60 qvadratmil,
hade vid 1899 års slut en befolkning af 2,665 män och 2,469 qvinnor
= 5,134 personer, utbredda på nyssnämnda ytvidd. Af denna befolkning
voro 2,288 personer under 18 år, nemligen 1,153 män och 1,135
qvinnor.

Inhysingar med eller utan familjer — d. v. s ensamma arbetare
eller familjefäder, som icke innehafva hemman, torp eller nybyggen —
äro, enligt närlagda utdrag ur mantalslängden, 346 till antalet eller
med familjemedlemmarne tillhopa 1,370 personer.

Antalet hemman och hemmansdelar inom församlingen är 560,
hvartill efter afvittringen kommer 110 nyhemman eller nybyggen, af
hvilka större delen ännu saknar odling och är obebygd.

Vid afvittringen härstädes begingo dåvarande hemmansinnehafvare
det stora misstaget, till skada för sig sjelfva och för socknen i sin helhet,
att så mycket som möjligt nedsätta mantalsberäkningen på sina hemman,
för att icke få, såsom de sade, för stor skatt. De förvexlade
nemligen skattetalet på hemmanen med vanliga utskylder. En del gingo
till och med så långt, att de uraktläto att uppvisa och låta gradera
göda • utängar, som från ålder tillhört deras hemman och som nu efter
hållna laga skiften återgått till kronan. Följden af detta felsteg vid
afvittringen blef naturligtvis den, att hemmanen åsattes lågt skattetal
och i öfverensstämmelse dermed erhöllo små områden, så att en stor
del hemman befinnes nu icke tåla vid klyfning och de, som äro något
större, kunna knappast delas i mer än två eller tre delar, ufver hufvud
äro de flesta hemmanen redan nu så små, ehuru endast ett par tiotal
år förflutit sedan afvittringen verkstäldes, att deras innehafvare icke
vidare kunna lemna jord åt sina efterkommande för egna hem, ifall de
förra äro flera.

Såsom nämndes, utgjorde vid 1899 års slut antalet uppväxande
ungdom, som ännu icke uppnått 18 år 2,288 personer. Dessa behöfva
också egna hem och, enligt hvad ofvan är anfördt, kan endast en
liten del af dem påräkna att af sina föräldrar erhålla jord att odla,
bebygga och bo på. I samma mån som befolkningen tillväxer, hvilken

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

tillväxt kan i medeltal beräknas till något öfver 100 personer årligen,
ökas också deras antal, som under nuvarande förhållanden sakna utsigter
att erhålla jord för att bereda sig eget hem på egen torfva, ehuru
större eller mindre jordområden af kronans marker äro belägna mellan
de flesta byar. Dessa områden utgöra nu kronoparker, hvaraf den enskilde
icke kan förvärfva någon del.

Visserligen är det nu medgifvet att efter vederbörande revirförvaltares
utsyning och anvisning få öfvertaga så kallade kronotorp för dem
som vilja och dertill blifva antagna, men vilkoren härför äro ju så
hårda, att kronötorpsystemet, om än på sitt sätt välment, icke kan
bereda den obesutna befolkningen något verkligt gagn.

Att något bör och måste göras för att bereda den obesutna befolkningen
tillfälle att på så fördelaktiga vilkor som möjligt från kronans
mark förvärfva och med eganderätt besitta jord, synes vara en
fråga, som förr eller senare måste lösas och ju förr dess bättre, så framt
icke en demoraliserad lös befolkning skall alstras med nöd och fattigdom
till följeslagare. Om den mark, som haft namn af kronans öfverloppsmark,
fortfarande upplätes till anläggning af nyhemman på hittills
vanliga vilkor, så vore dermed redan mycket vunnet för frågans
lösning och till den obesutna befolkningens fördel.

I anledning af hvad som i skrifvelsen vidare beröres, får jag
nämna, att sockenbor, som uppehållit sig å andra orter för arbete, vanligen
återkomma efter längre eller kortare tid till hemorten och stanna
här, samt att de flesta lösa manspersoner och isynnerhet söner af jordbrukare
nog önska att erhålla jord för egna hem, hvilket framgår bland
annat deraf, att efter afvittringen hafva öfver 200 ansökningar gjorts
för erhållande af nyhemman, men endast de ofvannämnda 110 beviljats
till anläggning. Egendomligt nog hafva icke alla dessa utstakats på
de ställen som begärts, utan på andra, till och med på för odling oduglig
mark och äro derför af föga värde.

Tecknar med största högaktning
M. T. Berlin,

Kyrkoherde.

Arvidsjaur den 11 december 1900.

Herr häradshöfding G. Kronlund.

Härmed har jag äran erkänna ingången af eder skrifvelse af den
9 sistlidne november med begäran om upplysningar, huruvida å kronans
Bill till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Höft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

områden inom södra Arvidsjaurs revir finnes tillgång på mark, lämplig
för odling och upplåtelse åt en jordbrukande befolkning.

Då bekant torde vara, att först nyligen genom ett kongl. bref
af den 20 oktober 1899 har bestämts om dispositionen af kronoöfverloppsmarkerna
inom Arvidsjaurs socken, så hafva inom detta revir inga
uppmätningar och kartläggningar af dessa marker ännu kunnat ega
rum af vederbörande skogstjenstemän, och hafva ej heller till härvarande
jägmästareexpedition ännu några handlingar ankommit med
detaljerade beskrifningar och arealuppgifter öfver de till kronopark er
afsätta öfverloppsmarkerna. (Alla marker, som ej upplåtits åt enskilde,
hafva förklarats för kronoparker.)

Alltså kan jag, tråkigt nog, ej angifva några bestämda arealuppgifter,
hvad omfrågade marker beträffa, utan kan endast nämna, att
slutsumman af de områden, som förklarats såsom kronoparker, uppgå
till — enligt ofvannämnda kongl. bref:

inegor ..................... 3,014 qv. ref 31 qv. stänger

skogsmark ............ 1,901,970 ,, „ 5 ,, „

impediment .......... 1,441,971 „ „ 5 „ „

summa 3,346,955 qv. ref 41 qv. stänger.

Med bestämdhet kan dock sägas, att af dessa marker en ej obetydlig
areal — isynnerhet genom torrläggande af myrmarker — kan göras lämplig
för en högre kultur än endast skogsbruk.

Med utmärkt högaktning
Gustaf Halldin,

t. f. jägmästare i södra Arvidsjaurs revir.

Till riksdagsmannen G. Kronlund.

Enligt vid kommunalstämman den 22 sistlidne september erhållet
uppdrag får undertecknad härmed på detta sätt uttrycka Norsjö kommuns
lifliga intresse för framgången af det förslag, som i eder skrifvelse blifvit
framstäldt. Inom Norsjö kommun finnes kronoparker till ett antal af 40,
och på flera afl dessa finnas myrmarker, som skulle kunna upplåtas till enskilde,
utan att sådan upplåtelse skulle medföra något intrång på den egentliga
skogbärande marken. Delvis har ock Kongl. Maj:t och kronan påbörjat
utdikningar, hvilka bekostats af statsmedel, men torde afsigten
med dessa vara att för en mer aflägsen framtid å dessa myrar erhålla
skogväxt. Men som det finnes godt om mindre bemedlade familjer, som
skulle med tacksamhet bosätta sig och genom odlingar och arbete bereda sig

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

och efterkommande egna hem, så skulle det för både befolkningens och statens
bästa vara större vinst att på de torrlagda myrarna bereda odling slag enheter,
än att vänta på någon skogsafkastning å desamma, helst som denna,
i händelse dikena icke för framtiden blifva underhållna, torde komma
att blifva af mindre lönande beskaffenhet.

Naturligt är att för hvarje sådan af staten upplåten lägenhet
behöfde tillfogas lämplig byggnadstomt å fast mark, skog till byggnader
äfvensom någon rätt till bete för kreatur. Men hvad det sista beträffar,
så är redan nu vanligt att betesrätten å kronoparkerna utarrenderas,
äfvensom att vindfällen och löfskog säljas för användning till
vedbrand. Komme härtill att staten bidroge med ett visst understöd
till byggandet, antingen beräknadt i upplåtet virke eller ännu bättre
om virket lemnades fritt och en byggnadshjelp, t. ex. 500 kronor, lemnades
åt hvarje lägenhetsinnehafvare. Säkerligen vore det ock mera
sporrande till företagsamhet, om innehafvaren, sedan denne under vissa
år utfört föreskrifna byggnader och odlingar, finge lagbefästad eganderätt
till egendomen. Och torde, med hänsyn till de höga inkomster
staten har af de stora skogarne i öfre Norrland, det icke vara för
mycket begärdt, om uppoffringar från statens sida göras för att åt
denna landsdels befolkning bereda tillfälle till utkomst och vinnande af
egna hem.

Norsjö den 1 oktober 1900.

J. A. Lundström.

Utdrag af protokollet, hållet vid kommunalstämma i Norsjö den
22 september 1900.

§ 3.

S. D. Föredrogs en af riksdagsmannen G. Kronlund öfversänd
skrifvelse och beslutade kommunalstämman att uttala de lifligaste sympatier
för de i densamma berörda förslagen angående beredande af
möjlighet för mindre bemedlade att, genom statens tillmötesgående och
understöd, erhålla odlingsbar mark på de inom kommunen befintliga
vidsträckta kronoparkerna och uppdrog stämman till undertecknad,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

stämmans ordförande, att uti särskild skrifvelse till förslagsställaren
utveckla skälen för kommunalstämmans stora intresse uti denna fråga.
År och dag som ofvan.

Justeradt:

J. A. Lundström.

Elis Wösterlund. G. Edenström.

Uppläst i Norsjö kyrka söndagen den 23 september, betygar:

J. W. Söderström,

p. l.

Rätt utdraget betygar:
J. A. Lundström,

kommunalstämmans ordförande.

Till herr häradshöfdingen och riksdagsmannen G. Kronlund.

Haparanda.

Undertecknade, som jemlikt bilagde protokollsutdrag blifvit af
Jörns kommunalstämma utsedde att, med anledning af eder derom
gjorda anhållan, afgifva yttrande, huruvida stämman ansåge lämpligt
och möjligt, att staten vidtoge utdikningar å kronan tillhöriga odlingsbara
myrmarker inom socken och derefter anstalter att upplåta under
enskildt hemmansbruk staten tillhörig odlingsbar jord m. m., få härmed
äran anföra följande:

Jörns socken omfattar en areal af 1785,84 qvadratkilometer, hvaraf
cirka en tredjedel är kronans mark, hvarpå stora för odling lämpliga och
delvis goda lägenheter finnas i form af myrar och sumpiga trakter, som i
sitt nuvarande värdelösa tillstånd inverka skadligt på såväl omkringliggande
skogsmarker som på jordbruket. En förteckning på kronoparker och
kronoöfverloppsmarker som vi anse synnerligen lämpliga för odling, jemte
uppgift på deras afstånd från jernvägen m. m. närslutes. Dessa lägenheter
äro dock icke att anse för de enda odlingsbara trakterna å kronans
mark inom socknen utan finnas dessutom myrmarker, af hvilka flera innehålla
öfver 5,000 har.

Det . vore derför högst önskvärdt, att staten fortast möjligt vidtoge
kraftiga åtgärder för torrläggning af dessa lägenheter samt sedan

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105. 21

uppläte dem till odling och bebyggande, hvarvid önskligt vore att om
ej något odlingsbidrag, så åtminstone erforderligt byggnadsvirke beviljades
den enskilde. Uppkommande kostnader skulle med tiden, frånsedt
de stora fördelar som bereddes landets befolkning, i form af skatter
rikligen återgäldas.

Vi vilja äfven påpeka, att genom odlingslägenheters upplåtande å
kronans marker någon väsentlig inskränkning i skogsvärdet ej kan förekomma,
enär de till odling mest lämpliga trakterna äro alldeles skoglösa eller beväxta
med värdelös skog.

Inom socknen finnes ett rätt stort antal lös befolkning, som vore villig
att bosätta sig och odla på statens mark, om den dertill upplätes, hvilket i
alla hänseenden vore till stor nytta.

Vidare skulle enligt vårt förmenande ett stort intresse främjas,
om staten mer än hittills lemnade anslag till utdikning af enskildes
myrmarker, af bvilka många innehålla tusentals har och genom hvilkas
torrläggning frostländigheten skulle minskas och en mängd odlingsbar
mark beredas, något som annars för den enskilde jordegaren, hvars
tillgångar oftast äro mycket inskränkta, är och förblir en omöjlighet.

Till sist få vi framföra kommunalstämmans lifliga anslutning till
de af eder framstälda förslagen, hvilkas förverkligande måste vara ett
stort önskemål både ur ekonomisk och social synpunkt; ty derigenom
skulle landets välstånd i högsta måtto främjas och en vid hem och
fosterland fästad befolkning vinnas^ fördelar som ej nog kunna uppskattas.

Jörn den 17 november 1900.

Alfred Norden. Johan Stenberg. Olof Björklund.

Jörn den 5 december 1900.

Häradshöfdingen H. herr G. Kronlund, Haparanda.

Efter att i det ämne, som beröres i herr häradshöfdingens ärade
skrifvelse af den 9 sistlidne november, hafva samtalat med en del sakkunniga
personer får jag meddela följande:

Här finnas bortåt 200 dels gifta dels ogifta män, som äro skrifna
såsom arbetare eller inhysingar. Bland dessa såväl som bland en del arrendatorer
å mindre bolagshemman finnas utan tvifvel icke få, som skulle vara
villiga att på lämpliga vilkor mottaga kronojord till uppodling. Det sätt,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

hvarpå i senare tid lägenheter å kronojord i Norrbotten börjat upplåtas,
tyckes emellertid icke tilltala befolkningen i våra trakter, utan skulle
hellre önskas lör sådan upplåtelse ett sätt mera likt den gamla nybyggesinrättningen
med utsigt till framtida full eganderätt för den, som upptager
lägenheten, eller för hans arfvingar. En lösning i dylik rigtning
af den vigtiga egnahemsfrågan skulle, tänker jag, till ekonomiskt och
moraliskt gagn förmå åtskilliga yngre att fästa sig vid en jordtorfva
i stället för att egna sig åt det kringflackande och för icke få i sedligt
afseende alldeles ruinerande arbetarelifvet vid gruffälten och jernvägsbyggnader.
Bland dem, som nu till sistnämnda arbetsfält härifrån lockas
af de stora arbetslönerna, är det ganska många, h vilka synas vilja fortfarande
hafva förbindelse med hemorten, dit de gång efter annan återkomma
och hvarest somliga gifta bland dem ännu hafva sina familjer.

Storleken af den lösa befolkningens familjer har jag tyvärr icke
nu tid att räkna ut, emedan så många andra göromål taga mig i
anspråk.

Med största högaktning
Ludv. Walter.

Utdrag af protokoll, hållet vid kommunalstämman i Korpilombolo
den 14 oktober 1900.

S. D. Medelst utfärdad och i församlingens kyrka behörigen
uppläst kungörelse hade Korpilombolo kommuns invånare blifvit kallade
till kommunalstämma å vanligt ställe i Korpilombolo kyrkoby denna
dag genast efter gudstjenstens slut för att besvara de af riksdagsmannen
i Riksdagens Andra Kammare, herr häradshöfdingen G. Kronlund i
skrifvelse till undertecknad kommunalstämmans ordförande den 15 förlidne
juli framstälda följande frågor:

l:o) Finnas inom socknen personer, som skulle vara villiga att
till uppodlande emottaga jord, som kronan vore villig åt dem upplåta.

2:o) Finnas å kronoparkerna inom socknen jord, som är användbar
att upplåtas till lägenheter och hemmansbruk.

3:o) År byggnads- och odlingshjelp från statens sida behöfligt.

4:o) Finnas inom socken stora arealer af myrar, hvilkas utdikning
på statens bekostnad skulle vara till gagn för socknen.

Efter att kommunalstämman förklarats öppnad och herr häradshöfdingen
Kronlunds ofvanberörda skrifvelse blifvit uppläst, diskuterades

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105. 23

särskildt uti hvarje fråga, hvarefter kommunalstämman enhälligt beslöt
att besvara frågorna sålunda.

l:o) Kommunalstämmans fullkomliga öfvertygelse är, att inom
socknen finnas en stor del personer bland den talrika arbets- och inhysesklassen,
som vore hugade att till uppodling och bebyggande mottaga odlingsbar
jord å kronans mark.

2:o) A kronoparkerna inom socknen finnas högst betydliga vidder
odlingsbar, till lägenheter och hemmansbruk lämplig jord. Dessa vidder
skulle dessutom mångfördubblas om staten genom grunddikning ar torrläde
och till odling beredde de ofantliga vidder, till gräsväxt odlingsbara myrar
och sänka marker.

3:o) För att få den fastboende och hemegande befolkningen ökad
inom socknen böra odlingslägenheter lemnas till personer bland arbetsoch
inhysesklassen, men som sådana personer i allmänhet sakna tillgångar
att med egna medel uppodla och bebygga lägenheten så att
det åsyftade ändamålet vinnes och lägenhetsemottagaren derå blir besuten,
är nödvändigt att på samma gång som lägenheten upplåtes,
byggnads- och odlingshjelp af minst 600 å 700 kronor, förutom stubböres
friskog till erforderliga byggnader å lägenheten beviljas.

4:o) Enligt ekonomiska kartverkets beskrifning till kartan öfver
Korpilombolo socken utgör arealen

å byars och hemmans

områden.................. 743,617 qv. ref, deraf myrar 295,147 qv. ref

å lägenheter .......... 2,995 „ „ „ „ 657 „ „

å kronoparker ........ 969,854 „ „ „ „ 293,231 „ „

Summa 1,716,466 qv. ref, deraf myrar 589,035 qv. ref.

Sålunda upptaga myrarna af sockens hela areal något öfver en
tredjedel och med säkerhet torde få antagas att af dessa myrar minst
en tredjedel eller 196,345 qvadratref efter en fullständig utdikning
och torrläggning blefve till odling tjenliga. Men icke nog med att
genom samtliga myrars torrläggning en stor jordvidd vunnes för odling,
utan hvad mera är, skulle otvifvelaktigt torrläggningsarbetet
komma i klimatiskt hänseende att verka så, att byars och hemmans
åkerfält blefve så godt som frostfria och de snart sagt årligen återkommande
missvexter derigenom försvinna. Härför vore ock mer än
önskligt, att dessa torrläggningsarbeten företoges och bringades till slut,
ju förr dess bättre. Men som den, mest till följd af felslagna skördar
ekonomiskt betryckta jordegaren är urståndsatt att med egna tillgångar
inom sitt område utföra dessa arbeten, är ett önskemål, att staten icke

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

allenast vidtoge åtgärder för snarast möjliga torrläggning af de inom
kronoparkerna förekommande myrar, utan äfven med större bidrag än
hvad hittills varit fallet understödde eller till allra största delen deltoge
uti kostnaden för myrars torrläggning å enskildas områden. 1 annat
fall kommer med all säkerhet ett för orten stort och välsignelsebringande
företag att allt framgent stanna inom önskningarnes område.

Protokollet upplästes och justerades genast. År och dag som ofvan.

Å kommunalstämmans vägnar:

V. A. Bergström.

Ordförande.

C. J. Bergström. Henrik Wanhatalo. Johan Wanhatalo.

Rätt utdraget, betygar

V. A. Bergström.

kommunalstämmans ordförande.

Till häradshöfdingen och ledamoten af Riksdagens Andra Kammare
herr G. Kronlund.

På grund af hosgående utdrag ur protokoll, fördt vid ordinarie
kommunalstämma med Malå socknemän den 27 oktober och 3 november
1900, få undertecknade härmed afgifva utlåtande öfver hosgående
från eder till kommunalstämmans ordförande anlända skrivelser af den
15 juli och 31 augusti detta år.

Se vi då på förhållandena inom Malå kommun, så omfattar densamma
en areal af 17,392 qvadratmeter och häraf utgöra kronoparkerna
61,194: 9 har, hvaraf dock 25,455: 9 har är impediment. Huru stor del
af den som duglig mark upptagna kan vara lämplig för odling samt
storleken af befintliga myrar, det kunna vi ej i fixa siffror uppgifva.
Att utdikningen af befintliga myrmarker blefve till gagn både för staten
och allmänheten och enskilda är tydligt, ty derigenom förbättrades skogens
växtlighet och beskaffenhet å kringliggande vattensjuka marker, den allmänna
frostländigheten minskades och sedermera kunde, för så vidt skog släpig ar ne
ej deraf lede intrång, odlingsbara myrar upplåtas åt enskilde till odling och
bebyggande. Möjlighet för enskilda att erhålla sådana lägenheter på billiga
vilkor är ett trängande behof, ty af kommunens folkmängd, som utgör cirka

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

3,400 personer, är minst ett 50-tal mhy ting ar ock backsittare med hustru
och barn utgörande omkring 800 personer. Af dessa är det knappast
någon, Som utan kraftig hjelp kan skaffa sig ett eget hem. Men kunde
byggnads-^ och odlingshjelp af staten erhållas torde nog många både
kunna och vilja deraf begagna sig.

Någon jernväg torde knappast inom beräknelig tid beröra denna
kommun. Om dessutom sådan ändring i lagstiftningen kunde åvägabringas,
att enskilde jordegare erhölle ett ännu större statsbidrag än
det som nu tilldelas för utdikning af vattensjuka, frostförande marker,
vare sig det vore myrmarker eller annat s. k. morland, så skulle detta
blifva en kraftig häfstång för landets kultivering. Till sådan utdikning
borde statsbidrag utgå med 8/3 af kostnaden.

Malå i Vesterbottens län den 13 december 1900.

• ■ - •• •- *•'': f ’: •'' f • '' ■'' * “ ,; *vi ?£*.> .*;-• 1 f *

A. Björzén, '' C. Gast. Sparrman,

kyrkoherde. kronolänaman.

S. Bergström.

Ordf. i Kommunalnämnden.

Jokkmokk den 8 januari 1900.

Herr häradshöfding G-. Kronlund, Haparanda.

Med anledning af eder skrifvelse den 15 juli s. å. med anhållan
om kommunalstämmans yttrande rörande lämpligheten af upplåtelse af
jord å kronomark till enskilda för odling och bebyggande m. m. fär
jag meddela, att jag för ändamålet utlyst stämma och att stämman,
som uttalade sina stora sympatier för eder afsigt att göra frågan till
föremål för förnyad motion vid årets Riksdag, lemnade mig i uppdrag
att besvara de i skrifvelsen framstälda frågorna.

Uppdraget är i sanning ej lätt att fullgöra, och jag får såväl först
som sist bekänna, att mitt bidrag till frågans lösning blir ytterst ringa,
enär jag ej varit i stånd att kunna förskaffa mig några exakta uppgifter,
som kunna tjena till underlag för en riksdagsmotion.

Att på kronomarkerna inom Jokkmokks socken finnas ofantligt stora
arealer af odlingsbar jord är visst liksom det också ofvan odling sgränsen
finnes betydtiga områden, som efter odling skulle lämpa sig för bedrifvande
af boskapsskötsel, moll’ att bestämma utsträckningen och storleken af
Bih. till Riked. Prof. 190L 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Haft. 4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

dessa områden är för mig lika svårt som att lemna uppgift på arealen
af de vidsträckta myrar, som ligga på kronans mark.

Hvad odlingsmöjligheten af dessa senare vidkommer, har jag af
personer, som äro bättre qvalificerade än jag att yttra sig i saken,
erfarit, att om man säger, att 50 procent af myrarna efter skedd utdikning
äro odlingsbara, denna siffra är ej för stor.

Huru boskapsskötsel och mejerihandtering, som för närvarande i
dessa bygder ligga nere dels genom brist på foder och dels genom
saknad af arbetskrafter att kunna tillgodogöra sig det ringa foder, som
orten nu producerar, skulle främjas genom att tillstånd lemnades personer
att med lämpliga anslag af statsmedel slå sig ned att odla och

bygga på kronans mark, derpå beböfver ej spillas många ord.

Derigenom skulle också, som ni säger, orten så småningon erhålla
en bofast befolkning, som, låt vara efter flera års mödor och ansträngningar,
skulle kunna ådagalägga’, att det är möjligt att i denna
karga trakt af riket slå sig ut utan att sätta all sin lit och allt sitt
hopp till den afkastning, som skogen lemnar.

Att folk finnes, som äro hugade att på detta sätt skaffa sig en

egen torfva, derom är jag förvissad, och jag har blifvit styrkt i min

uppfattning af det förhållandet, att sedan delegarne i socknens allmänning
beslutat att på vissa vilkor lemna tillstånd för personer att på allmänningen
odla och bebygga till dem upplåtna områden, förfrågningar om vildren
ingått icke allenast från sockenbor utan jemväl från folk, som från
andra orter kommit hit upp för att söka sin utkomst.

Att antalet af dem, som skulle söka få åt sig jord upplåten under
förutsättning af odlings- och byggnadsanslag eller — lån från staten,
blott från denna trakt ej skulle blifva ringa, torde kunna antagas, då man
ser här och hvar i socknen folk slå sig ned på exempelvis bolagsmark och
af bolaget få så stor jordlapp, som behöfves för uppförande af en stuga
och slå sig ut helt och hållet hänvisade till det arbete, som bolaget eller
annan arbetsgivare kan lemna dem. Men att uppgifva en viss siffra
på antalet af sådana personer inom socknen är mig ej möjligt och torde
éj heller vara af någon synnerlig betydelse, då jag tänker mig, att
upplåtelse af kronomark inom exempelvis Jokkmokks socken skall lemnas
åt hvem som helst, som det önskar och är dertill qvalificerad, oafsedt om
han tillhör denna socken eller är från annan del af landet.

Med utmärkt högaktning

Th. Wolf

kommunalstämmans ordförande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Till herr riksdagsmannen häradshöfdingen G. Kronlund. Stockholm.

Uti tvenne skrivelser den 15 juli och 31 augusti sistlidet år, stälda
till ordföranden i Öfver-Torneå sockens kommunalstämma, hade ni, herr
häradshöfding, anhållit om kommunalstämmans yttrande, huruvida inom
socknen å kronoparkerna funnes odlingsbara myrmarker och andra till
odling tjenliga lägenheter, samt om någon lös befolkning funnes, som
kunde vara villig att af staten mottaga jord till odling och hemmansbruk.
Som kommunalstämman icke ansåg sig kunna på rak arm afgifva
svar på dessa vigtiga frågor, beslöt kommunalstämman den 29 december
1900 utse en komité af fem personer, hvilka skulle besvara 4essa frågor.
Och blefvo vid samma kommunalstämma till komiterade utsedda: häradsdomaren
J. Heikkilä, nämndemannen Isak Ylinenpää, hemmansegaren
Isak Ylivainio, handlanden J. P. Hictala samt kyrkoherden J. P. Wallin.
Sedan komiterade på kallelse sammanträdt i prestgården den 10 innevarande
januari, utsågs till ordförande undertecknad kyrkoherde.

Komitén har sig bekant, att i kronoparkerna inom Öfver-Torneå
kommun finnes ganska vidsträckta områden såväl odlingsbara myrmarker
som skogsbäckar, hvilka genom rödjning och bevattning kunde göras rikligen
gräsbärande, äfvensom andra till odling tjenliga lägenheter, synnerligast till
odling af foderväxter och äfven af säd och rotfrukter.

På frågan, huruvida någon lös befolkning funnes, som kunde vara
villig att af staten mottaga jord till odling och hemmansbruk, ville
komitén svara, att inom kommunen finnes ganska talrik lös befolkning och
arbetareklass, hvilken under nuvarande förhållanden dels emigrerar till
Amerika, dels säker sin bergning vid jernvägsbyggnader, lastageplatser samt
vid Gellivare och Luossavare grufvor. Derest lagstiftningen kunde ändras
derhän, att dertill hugade finge välja sig lämpliga platser i kronoparkerna,
slå sig ner der och bilda egna hem, äro komiterade förvissade derom,
att mången skulle finnas villig att emottaga kronojord till odling och hemmansbruk.
De skulle derigenom bindas vid egen torfva och bevaras för
familjen och fosterlandet. Staten borde ock på något vis understödja
dem, som vore villige att slå sig ned i kronoskog, lemna dem i början
på billiga vilkor bygnads- och odlingshjelp, så att de kunde komma
öfver de värsta svårigheterna.

Komitén anser sig dock icke kunna inlåta sig på att närmare
redogöra för sättet huru, på hvad sätt och till'' hvilken utsträckning
staten borde befrämja kolonisationen och uppodlingen af de upplåtna

Motioner i Andra Kammaren, JS/:o 105.

lägenheterna, utan hoppas komitén att Riksdagen, som möjligen kommer
att besluta i denna stora och för våra nordliga trakter så vigtiga fråga,
kan uttänka det bästa och lämpligaste sättet derför.

Till sist få komiterade uttrycka sin synnerliga belåtenhet och
hjertliga tacksamhet för riksdagsmannen, häradshöfdingen G. Kronlund,
för de vältänkta motioner, som redan äro väckta vid sistlidet års
Riksdag i syfte att möjliggöra för den lösa befolkningen, som saknar
jord, att bilda egna hem och blifva bofasta jordbrukare på de vidsträckta
kronomarkerna i rikets nordliga trakter, och få komiterade
önska, att Gud måtte gifva Eder helsa och krafter samt lycka och
framgång i fortsatt arbete för valkretsens, länets och fäderneslandets väl!

Öfver-Torneå den 16 januari 1901.

J. P. Wollin. J. P. Hietala. Isak Ylivainio.

J. Heikkilä. Isak Ylinenpää.

Utdrag af protokoll, hållet i kommunalstämma med Arjepluogs
socknemän och Arjepluogs sockens vägbyggnadsskyldige
uti lappfolkskolelokalen den 2 september 1900.

§ 1-

S. D. Föredrogs skrifvelse från riksdagsmannen G. Kronlund i
Haparanda angående nödvändigheten af att söka ändring uti nuvarande
lagstadganden beträffande upplåtandet af kronomarker särskilt ofvanför
den s. k. kulturgränsen med flera i sammanhang härmed slående
frågor såsom torrläggning af frostförande marker, uppgifter om arealer
å dylika etc. otc., i anledning hvaraf stämman beslöt att uttala såsom
sin åsigt, alt af riksdagsman Kronlund åsyftade ändring nti omskrifna
lagstadganden vore för denna vidsträckta och glest befolkade socken
högst nödvändig, dels i och för kommunikationers framdragande genom
ännu snart sagdt öde bygder, dels för erhållande af egna hem för ett
stort antal af lappbefol k ning en, som i följd af renhjordarnes snara minskning
nödgats slå sig ned såsom nybyggare, och hvilkas bostäder till största
delen befinna sig ofvanför s. k. kulturgränsen.

Att närmare och i detalj redogöra för af riksdagsman G. Kronlund

Motioner i Andra Kammaren, Nw 105.

fraj^stälda frågor samt lemna de uppgifter denne önskat uppdrogs till
kyrkoherden G. Calleberg, kronolänsman K. E. W. v. Walter och iaspektor
Hugo Edholm.

. ■ tv.-'' '' “

SV.i \WSV • v\<w

, i f.f.-

§ 5.

Att justera protokollet valdes herrar Erik Western) ark och Hugo
Edholm.

Ut supra

.; V-, _..,,, f ,■. I» fidcm;

, Frans Fjellström.

Justeradt:

Hugo Edholm. Erik Westermark.

fÄffiOJJfa''X

so ...a,:

Uppläst i Arjepluogs kyrka söndagen den 9 september 1900 betygar
Rätt utdraget betygar

G. Calleberg,

kyrkoherde.

Frans Fjellström,

kommunalst-ordförandf -

Utdrag af protokoll, hållet vid lagligen utlyst 2:dra ordinarie
kommunalstämma med Öfverkalix socken den 29 oktober
1900.

S. D.

§ i I

skrifvelse till ordföranden i Öfverkalix sockens kommunalstämma
hade häradshöfdingen i Torneå domsaga, ledamoten af Riksdagens Andra
Kammare G. Kronlund anhållit, att socknens kommunalstämma skulle
yttra sig om huruvida den ansåge lämpligt och möjligt, att staten
vidtoge utdikningar å kronan tillhöriga odlingsbara myrmarker inom
Öfverkalix socken och derefter vidtoge anstalter att uplåta under en*
skildt hemmansbruk staten tillhörig odlingsbar jord.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Sedan skrifvelsen i sin helhet blifvit uppläst, förklarade sig de
talrikt närvarande socknemännen hysa den öfvertyg elsen, att sådana utdikningar
vore både lämpliga och möjliga; och hvad särskildt Öfverkalix socken
beträffade, så funnes här ansenliga kronan tillhöriga odlingsbara myrmarker
liksom ock en lös befolkning, hvilken helt visst vore villig att af staten mottaga
jord till odling och hemmansbruk, hvarför i detta afseende ingenting
kunde vara mera önskvärdt än att, på sätt skrifvelsen gåfve vid handen,
staten måtte antingen afsätta en viss summa en gång för alla eller
ock en viss andel af statens inkomst från norrländska kronoskogar för
att främja sådana utdikningar och i öfrigt erbjuda behöflig odlingsoch
byggnadshjelp åt enskilde, som kunde få sig upplåten jord af
staten. I allo behjertande denna vigtiga kolonisationsfråga uttalade
socknemännen med tacksamhet sina lifligaste sympatier för densammas
lyckliga lösning, och skulle utdrag af protokollet tillställas häradshöfding
Kronlund.

År och dag som ofvan
Anton Nordmark,

• • .<.r’'' • 7

ordförande.

Justeradt af dertill utvalde:

A. Hedlund. J. F. Bergdahl.

Att förestående protokoll blifvit uppläst i öfverkalix kyrka den
4 november 1900, betygar

Rätt utdraget, betygar

O. A. Åhlén,

komminieter.

Anton Nordmark.

Transsumt af protokoll, hållet å kommunalstämma med Pajala
socken i kommunalhuset i Pajala kyrkoby söndagen den
26 augusti 1900.

Genom vederbörligen publicerad kungörelse hade kommunalstämma
blifvit utlyst att hållas denna dag; och företogos nu, sedan stämman
blifvit öppnad, .följande frågor till behandlingr

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Sedan domsagans representant i Riksdagens Andra Kammare,
häradshöfdingen Gr. Kronlund i skrifvelse till stämmans ordförande
tillkännagifvit sig ämna vid nästkommande års riksdag väcka motion
derom, att från statens sida åtgärder borde vidtagas för att möjliggöra
uppodling och bebyggande af de stora vidder i Norrbottens län, hvilka
tillhöra staten, och för sådant ändamål anhållit, att ordföranden måtte
å kommunalstämma af socknemännen inhemta upplysning, dels huruvida
bland befolkningen funnes någon önskan att jord å kronomarkerna
måtte upplåtas åt enskild, dels och i åtskilliga andra, frågan rörande
och i skrifvelsen närmare angifna afseenden, hvilken skrifvelse blifvit
å nästföregående kommunalstämma den 22 sistlidne juli för socknemännen
föredragen, afgaf stämman nu, sedan de i nämnda skrifvelse
till besvarande framstälda frågor ånyo blifvit af ordföranden upplästa,
följande utlåtande:

att stämman ansåge, det antagligen ett flertal personer skulle
på billiga vilkor vilja till uppodlande och bebyggande mottaga jord,
som kronan åt dem afstode, men att stämman nu icke kunde med
visshet yttra sig derom, innan nämnda vilkor vore bekanta;

att å kronoparkerna inom socknen funnes stortå vidder jord, som
vore användbar för upplåtande af lägenheter och hemmansbruk; samt
att inom socknen funnes stora arealer af myrar, hvilkas utdikning på
statens bekostnad skulle vara till gagn för orten.

Beträffande frågorna om antalet af den lösa befolkningen inom
socknen, storleken af den till odling lämpliga jorden inom kronoparkerna
och ofvanför odlingsgränsen och hvilken jord, som vore särskildt användbar
till odling med hänsyn till dess belägenhet i närheten af
blifvande jernvägar samt om arealen af de större myrarna inom socknen,
uppdrog stämman åt ordföranden att söka i nämnda afseenden inhemta
upplysningar hos vederbörande pastorsembeten och revirförvaltaren och
att desamma till häradshöfdingen G. Kronlund insända.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105

§ *

Att jemte ordföranden justera och underskrifva dagens protokoll
valdes handlanden J. F. Eldlund och hemmansegaren Isak Isaksson
Mikko i Fajala.

i: v C.V. J’!rr f> i • ■ •’ * r< ; •'' • ■ bil'' >; HfuYhjK ii >''■ .r :*• , *; ■

Protokollet justeradt och godkändt betyga; •

• - *. » i > -■ i- • 1:V ■ •• • , i t: # ■ f. '' .i, '' ■ ‘ • ■ ; ; ''v ■ : • ’• f■ '',• • i’. m\ i. i i t

A kommunnalstämmans vägnar:

Ernst Orstadius,

• o- ordförande.

J. F. Edlund. Isak Isaksson Mikko (bom.)

t ^ ; \ , r, ; .''? * « >?*.•'' -'' ‘ . .* \ : ‘ ! {•»t r; i*t\ '',**/,t f i; • ..

Publicerad i Pajala kyrka söndagen den 2 september 1900, intygar

•''.) ■ • ''jVH; ii- .•} /''ii, vi ''V/l'':: Vv • 1 »''•'' j. *>;u UjvM 1 • V''-''.d ijt*

Otto W. ZeidUtz,

Rätt transsumera^, betygar

p. I

ti:.

Ex officio

Ernst Orstadius,

kommunalstämmans ordförande

Utdrag af protokoll, hållet å allmän kommunalstämma med Elfsby
socknemän den 7 oktober 1900. c \ • •

ti;iU ■'',■<■■■ OM*.- O ■ ■ -O O y ’;'' [)(''■ ;ö< : i\ Jr

; § i. ■;

På förfrågan af häradshöfdingen och riksdagsmannen G. Kronlund
i Haparanda, huruvida kommunalstämman ansåge lämpligt och möjligt
att staten vidtoge utdikningar å kronan tillhöriga odlingsbara myrmarker
inom Elfsby socken och derefter vidtoge anstalter att upplåta
under enskildt hemmansbruk staten tillhörig odlingsbar jord, beslöt
kommunalstämman, talrikt besökt, afgifva det yttrande, att dessa frågors
förverkligande vore högst lämpligt, nyttigt och nödvändigt, dels med
hänsyn till markens uppodlande, skogsväxtens befrämjande och klimatets
förbättrande, och dels med hänsyn dertill, att en stor del af socknens
lösa befolkning, som dels af fattigdom och dels af andra omständig -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

heter saknar förmåga att på annat sätt förskaffa sig egna hem, finge
sådana åt sig upplåtna på billiga vilkor och derigenom möjligen kunde
undvika att komma stat och kommun till last.

*4 . . i ... .1 '' _ „ _1 . .. i . * t Jk- . ■» • • . ‘ . C , . . : •. .

In fidem

i ii i''1 ''»

Efr. Lind.

J t i. v t o

r.ii‘

it •.»i!

imw

Justeradt:

G. A. Lundström. J. P. Jonsson.

Uppläst i Elfsby kyrka den 14 oktober 1900, betygar.

■ '' Joll. Nygren, "•

• •’ ■ 1 i''.*'' '' ii ''.ilhVjör.tSi t:''j. P- t

Rätt utdraget betygar.

. • • Lind,

kommunalstämmans ordförande.

Elfsbyn den 31 oktober 1900.
Häradshöfdingen och riksdagsmannen h. herr G. Kronlund.

Haparanda.

Med anledning af eder behjertansvärda skrifvelse den 31 sistlidne
augusti får jag härjemte öfverlemna utdrag af protokoll rörande Elfsby
kommunalstämmas yttrande angående egnahem sfrågan;

Å de vidsträckta kronoparker inom Elfsby socken finnas nog
både stora och små kronan tillhöriga odlingsbara myrmarker, och alldenstund
s. k. kronotorp, hvarå eganderätt icke erhålles, äro så mycket
eftersökta inom socknen, torde nog ej sådan lös befolkning, som är
villig att förvärfva sig egna hem, saknas.

Med största högaktning.

Efr. Lind.

Till riksdagsmannen och häradshöfdingen m. m. herr G. Kronlund,
Haparanda.

Mycket tacksamma för herr riksdagsmannens åtgöranden för Norrbottens
bästa få vi vördsamt med anledning af herr riksdagsmannens
skrifvelse af den 15 juli d. å. anföra följande:

Bill. till lliksd. Brot. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band 32 Raft. 5

34 Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Som vi bo ofvanom kulturgränsen och egna oss åt boskapsskötsel,
så kunna vi yttra oss af egen erfarenhet, hvilken icke torde förringas
deraf att vi äfven ega full kännedom om jordbruket i sydligare delar
af vårt land. Vår fasta öfvertygelse är, att ett för boskapsskötsel afsedt
jordbruk kan lika förmånligt drifvas ofvanom kulturgränsen, som
nedom densamma, hvadan i detta hänseende gränsen saknar all betydelse.
I regel ligga de få byarne ofvan kulturgränsen mycket glest med stora
ödemarker emellan. Men detta betyder icke, att dessa ödemarker äro
oanvändbara för odling, icke ens, att de bebodda ställena äro de
bördigaste och för odling mest lämpliga, ty byarnes förste anläggare
ha nog mera fäst afseende vid jagt och fiske än vid jordbruk, då de
valt sin boningsort.

På grund af de stora arbetena med jernvägsanläggningar och
grufbrytning samlas mycket folk till orten och den materiella utvecklingen
går snabbt framåt, hvarför det icke dröjer alls länge förr än
de afsätta byområdena äro för små för befolkningens behof, så att på
grund af bristande utrymme utvecklingen kommer att hämmas i dessa
orter, der ödemarken väl icke har något för kronan att betyda. Enligt
nu gällande barbariska lag kan ingen nu erhålla nybygge ofvan kulturgränsen,
oaktadt emellan alla byarne, på kronoparkerna finnas mer eller
mindre utmärkta ställen, der större eller mindre byar kunde med fördel
anläggas. Detta gäller så väl den breda landtungan mellan Lainio
och Torneå eif som mellan Torneå och Kalix elfvar.

De sedan gammalt bebodda lägenheterna Kattounoma vid Torneå
träsk samt den nära derintill belägna byn Salmis med betydliga färdigodlade
lägenheter och ännu mer utmärkta odlingsmarker ha icke trots
alla försök kunnat erhålla eganderätt till sina lägenheter. Antagligen
tänka höga vederbörande, att lapparna skulle lida något men af att
dessa finge sig nybyggen tilldelade, men så är alldeles icke förhållandet,
utan råder det allra bästa förhållande mellan de öfverstå nybyggarne
och lapparne i vår ort, då de ständigt behöfva hvarandras hjelp.
Lapparne inackordera sina kor och getter hos nybyggarne öfver vintern.
Nybyggarne behöfva deremot anlita lapparnes dragare, renarne.

Ifrån alla byar inom Jukkasjärvi socken hade nybyggesansökningar
till ett antal af flera tiotal inlemnats före afvittringens afsilning,
hvilka på grund af den ödesdigra kulturgränsen afslogoB och äro dessa
ansökningars inlemnare numera backstugusittare för det mesta och
kunna väl näppeligen bli annat, om icke kronan bereder dem tillfälle
att få jord.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Om kronomärke!! skulle upplåtas till nybyggen, så att byarnes
antal bär uppe skulle mångdubblas, så behöfver dock ingen befara, att
detta skulle i någon mån skada lapparnes existens, ty derigenom behöfva
icke lapparne ens i ringaste mån beröfvas det fullt effektiva
skydd, som nuvarande lapplag lemnar dem.

Ofvan anförda förhållande att vid afvittringens afslutande inom
Jukkasjärvi socken flera tiotal ansökningar om nybyggen afslogos är
ett tillräckligt vittnesbörd om, att här finnas många personer, som
högeligen önska att få en egen torfva att arbeta på till sin framtida
bergning.

Öfverflöd ha vi både på byaområdena och på mellan byarne belägna
kronoparker af för odling lämpliga kärr och torfmossar. Klart
är att den ofta kostsamma torrläggningen och uppodlingen af dessa
icke kan få någon större fart utan energiskt ingripande från statens
sida, hvarför det är af allra största betydelse för länets utveckling,
att så frikostiga bidrag som möjligt måtte lemnas af staten till så väl
torrläggning som odling och nybyggens anläggande.

Lannavaara den 17 oktober 1900.

.j* • f I '' j. . * * \ # % . .. . , ... r ?. Vf.

Aug. Lundberg, J. W. Lcestadius,

skolföreståndare. häradsdomare.

i .v** '':. • / ; , •*. .-t- , »'' *: v ''•••''>■'' ''■ y ~} * £«T> <.* 0* *1 n

Medlemmar i direktionen för torrläggande af
frostförande marker vid Lannavaara.

''A k •*.'' .... r '' -• r • , * _

Protokoll, fördt vid allmän stämma med Muonionalusta församlingsbor
den 26 september 1897.

Med anledning af vår riksdagsman herr Georg Kronlunds i Haparanda
uppmaning i Haparandabladet hade hemmansegaren Adam Olsson
i Kitkiöjärvi låtit den 12 och 19 september pålysa stämma att hållas
denna dag för att utröna hvilka önskningar kapellborna skulle vilja
göra kunniga.

§ 1.

Valdes kapellpredikanten A. N. Juliebo till stämmans ordförande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

§ 2.

Uttryckte de församlade som sin enhälliga önskan att herr Kronlund
i Riksdagen måtte verka derhän ; -V * h. *>:

1) att det måtte blifva lättare än nu är fallet af kronan erhålla
odlingsbar jord, hvarest befolkningens tillväxt skulle göra sådant önskligt
och i synnerhet hvarest någon mindre hemmansdel lätteligen kunde
ökas med ett närliggande stycke af befintlig kronojord.

2) att omkostnaderna för innehafvare af jord här uppe vid
skiftesförrättningar blefve mindre, ty som nu är gå ofta utgifterna vid
sådana förrättningar till mera än en mindre hemmansdel i dessa ännu
okultiverade bygder på lång tid kan afkasta;

3) att tullen på något sätt måtte hindras från att i så hög grad
fördyra brödet för oss, som bo fjerran från billiga samfärdsmedel.

■'' .1;- .. rr j;- ; • ■ •;

§ 3.

♦ [; • . ris j A*, • -** •.4?''".'' -• .,** ; t». !

Valdes hemmansegaren Adam Olsson i Kitkiöjärvi att tillskrifva
ofvannämnde riksdagsman härom och för honom vidare klargöra härvarande
förhållanden rörande ofvanberörda punkter; och skulle utdrag
ur detta protokoll gälla för Adam Olsson som fullmagt härutinnan.

i*. i .''.''i:.'' < T‘vi S i jriu; o? ''.-b- V

§ 4. ''

Att justera detta protokoll valdes hemmansegarena J. O. Tornberg
och Johan Muonionalusta.

Muonionalusta dag och år som ofvan.

A. N. Juliebo. ...

Förestående protokoll justeradt Muonionalusta den 30 september
1897. nr

r.'' t U ! ^ f.1 : t*'' ii ''A.L. ’ o -Av i . «J.* l''i. k''. 1

J. O. Tornberg. Juhan Muonionalusta.

j i * ■'' V- il''AH K ’Q\!*-; «;».•■* *J . ii- "\IL .:!å J; ■ i* . * ’ «'' . G .1* ’ • J; ‘ V. ; '' ’?:■>. hOU \)

Uppläst i Muonionalusta kyrka den 3 oktober 1897.

A. N. Juliebo,

kapellpredikant.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Då vår riksdagsman herr Georg Kronlund godvilligt emottager
de önskningar, som vi vilja färelägga till behandling i Riksdagen, så
hafva vi på kommunalstämma enhälligt begrundat, hvilka lagpunkter
för oss äro mest tryckande, och har Muonionalusta kommunalstämma
godkändt mig till att åt riksdagsmannen gifva nödiga förklaringar.

Det andra begrundandet, som förekom vid samma kommunalstämma
är, att af kronan mot skatt erhålla odlingsbar jord att förenas
med hemmanet eller också ett särskildt stycke. Då skulle man kunna
dela ett hemman åt flera barn och på så sätt kunde menniskoslägtet
förkofra sig och ingen behöfva fara till Amerika. Kronan har väl
ingen nytta af ouppodlad jord.

Vidare begrundades om att nybyggen borde utvidgas till hemmanets
vidd, så kunde af ett nybygge uppstå en stor by, ty det skulle
blifva lättare för yngre slägt et börja jordbruk på redan till en del odlad
mark och då skulle finnas mindre fattiga och oäkta barn än nu, ty då
unge män ej hafva boställe våga de icke inträda i äktenskapet, och i
följd deraf blifva oskyldiga flickor vanhedrade, och oskyldiga barn få
bära namnet oäkta och blifva församlingen till börda.

Skiftesförrättningarna äro mycket betungande. Men om skiftet
skedde lagenligt, så att deltagarne enades om en god man att förrätta
skiftet och det sedan blefve faststäldt, så skulle ej kostnaderna
blifva så tunga. Men om de icke enas att skifta sinsemellan, så må
de taga lagenligt en landtmätare eller på något annat sätt göra skiftet
billigare.

Af sädestullen hafva vi också stor olägenhet, emedan endast halfva
befolkningen hafva jordbruksrättighet och större delen måste köpa
brödet. Men om de flesta vore jordbrukare, så kunde man under goda
åren erhålla säd äfven till nödåren, och således skulle man icke behöfva
köpa tullad säd. Sådan är vår mening, och vi tro, att vår riksdagsman
tager vår önskan i akt och söker befordra det allmänna bästa.

Med hopp om, att riksdagsmannen häfver öfverseende med mitt
olärda sätt att förklara saker, slutar jag denna min anspråkslösa skrifvelse.

Muonionalusta och Pajala den 6 december 1897.

Adam Olsson, Kitkiöjärvi.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Utdrag ur protokollet, hållet vid ordinarie kommunalstämma
med Tärendö församling den 7 oktober 1900.

§ 2-

Föredrogs herr häradshöfdingen G. Kronlunds skrifvelse af den
31 sistlidne augusti angående kommunens yttrande om huruvida den ansåge
lämpligt, att staten vidtoge utdikningar å kronan tillhöriga odlingsbara
myrmarker inom socken och derefter vidtoge anstalter att upplåta
under enskildt hemmansbruk. Härefter uppstod en liflig diskussion och
ansågs enhälligt att det vore af stor betydelse för de mindre bemedlade.

Å kommunalstämmans vägnar:

Älb. Henriksson,

ordförande.

Godkändt och justeradt.

Fr. Janson. Henrik J:son Sandin.

Uppläst i Tärendö kyrka den 21 oktober 1900.

A. G. Ellis,

t. f. kapellpredikant.

Rätteligen utdraget, betygar

Älb. Henriksson,

ordförande.

Tärendö den 1 november 1900.

H. herr häradshöfding G. Kronlund, Haparanda.

Härmed afsändes utdrag ur protokoll, hållet vid kommunalstämma
med Tärendö församling den 7 oktober detta år. Får härmed vördsamt
meddela följande:

Inom Tärendö socken finnes kronan tillhöriga odlingsbara myrmarker
stora arealer, flera tusen hektar.

Inom Tärendö socken finnes mycken lös befolkning; sådana som
ha redan familj och sakna egen torfva finnas cirka 45. Om dessa
alla äro villiga att mottaga jord till odling och hemmansbruk, kan jag
icke afgöra, men- jag antar en stor del.

Högaktningsfullt.

Älb. Henriksson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Till herr häradshöfdingen och riksdagsmannen Georg Kron ''

lund, Haparanda.

Sedan herr häradshöfdingen i två särskilda skrifvelser gjort förfrågan
om möjligen befintliga odlingsbara marker i trakterna kring
Massijaure och Torneträsk får jag aflemna utlåtande, sedan jag med
enskilda personer och genom besök vid såväl Kattounoma som Salmis
nybyggen och efter samtal med nybyggarne hunnit förskaffa mig egen
åsigt i frågan.

Södra stranden af Torneträsk har sedan gammalt varit och är
fortfararde lapparnes inom Jukkasjärvi stamtillhåll, hvadan nog åtskilliga
svårigheter torde möta att på denna sida anlägga några nybyggen,
enär troligen då konflikter skulle komma att uppstå mellan respektive
ren- och jordegare, hvarförutom jorden här på långt när ej är så bördig
som på norra stranden af samma sjö, der ju solen ligger på hela dygnet
om sommartiden, då deremot den södra — der jernvägen går fram —
sällan eller åtminstone under en helt kort tid belyses af solen.

Hela stranden på norra sidan der häckarna komma ned ifrån fjellen
är särdeles växtlig, i sjelfva dalgångarna blir gräset till och med mången
gång manshögt. Det enda trädslag som emellertid finnes här är björken,
men stora svårigheter skulle väl ej möta att erhålla passande
bygnadsvirke från nedre ändan af Torneträsk, der barrskog förekommer
och der rätt stora mängder så kallad torrfur finnes, som väl i alla fall
staten icke kan beräkna att få sälja för de långa transporternas skull.

Fisket och jagten, som är särdeles gifvande bör blifva en utmärkt
binäring.

Potatesen har här i sommar på försök odlats på ett par ställen
och slagit ganska väl ut, ehuru jag dock tror att boskapsskötsel blir
den egentliga födkroken, och jag håller det ej heller otroligt, att såväl
korn som potates skulle kunna odlas till husbehof.

Inom sjelfva Jukkasjärvi socken finnes väl knappast folk, som
äro nog företagsamma att här vilja nedlägga något arbete, men folk
finnes dock, oftast jemtländingar och smålänningar som skulle vilja
våga försöket och äfven äro fast öfvertygade att här kunna skaffa sig
utkomst.

Någon utredning om den odlingsbara markens ungefärliga areal
har jag icke kunnat åstadkomma.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Derest min skrifvelse skulle vara ofullständig eller ytterligare
upplysningar skulle önskas är jag beredd stå till tjenst.

... Högaktningsfullt

Rob. L. Ulf hjelm,

e. länsman.

Mässijauri den 4 oktober 1900.

■v, il-si. il''''. '' k i. j r ■ ■ .=

, ... . . yf Wittangi den 22 september 1900.

Härad shöfdingen och riksdagsmannen herr G. Kronlund.

Haparanda.

Till svar å eder ärade skrifvelse får jag meddela att inom denna
socken såväl inom kronoparkerna som liäradsallmänningen både ofvan
och nedanför kulturgränsen finnas stora vidder odlingsbar jord såsom
myrar och sjöar till torrläggning, öfversilningslägenheter och röjdningsland
efter bäckar i oändlighet, hvarföre jag anser om så skulle beslutas
att staten öfverläte jord dertill skulle finnas lägenheter till ett större
antal hemmansbruk.

Inom denna socken finnes nog en ganska talrik lös befolkning,
men huruvida de skulle vara villiga slå sig ned i kronoparkerna och
bruka jord, kan jag ej svara på, men tror dock om hemmansbruken
skulle lemnas på samma vilkor som kronohemman med stadgad åborätt
som skulle gå i arf, funnes det nog många som med tacksamhet mottaga
nybyggen. På grund af större grufdrift m. m. komme ju befolkningen
att från södra orter få en betydlig, kanske inom en ej alltför
lång framtid mångdubbel tillökning, och då vore ju bra om jord stode
att erhållas till förmånliga vilkor, då ju alltid en del antagligen skulle
vilja slå sig ned på jordbruk.

Den jord som jag anser lämpligast för odling vore öfversilningar,
röjdning och dämning af bäckar samt torrläggning af sjöar.

Arealen å myrarna är omöjlig att uppgifva, men att den är stor
kan man säga.

Arealen å myrarna erhålles säkrast hos afvittringsstyresman H. W.
Boström i Gammelstad.

Hos kommunalstyrelsens ordförande har jag hemstält om stämmas
hållande, hvilket torde snart ske.

Högaktningsfullt
J. H. Berggren,

kronojägare.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Till ledamoten af Riksdagens Andra Kammare herr häradshöfding
G. Kronlund.

Till svar å eder skrifvelse den 31 förlidne augusti får jag äran
afgifva följande yttrande.

Beträffande lämpligheten och möjligheten af att staten vidtoge
utdikningar å inom Enontekis socken befintliga, kronan tillhöriga odlingsbara
myrmarker, kan intet bestämdt svar derå afgifvas, enär afvittringen
inom socknen ännu ej blifvit faststäld; men ett faktum är dock,
att inom socknen finnas en mängd oöfverskådliga myrar, hvilka med
största säkerhet borde lämpa sig för odling. Om dessa myrar till större
eller mindre del komma att tillhöra staten eller enskilde, kommer först
den framdeles faststälda afvittringen att utvisa. Omständigheter finnas
äfven, som lägga ett väsentligt hinder i vägen för inrättande af nya
hemmansbruk inom socknen i fråga. Då ju Enontekis socken i sin helhet
ligger ofvan den s. k. odlingsgränsen och dess skogar, om man ens
kan tala om sådana, åtminstone inom norra delen af socknen knappast
erbjuda en nödtorftig vedbrand, än mindre nödigt byggnadsvirke för
den redan befintliga, fåtaliga och vidt spridda nybyggarebefolkningen
och emedan nomadlapparne, som utgöra omkring två tredjedelar af församlingens
folkmängd i följd af den svensk-finska gränsspärrningslagens
tillkomst årligen med sina renhjordar måste genomströfva hela socknen
och numera i högre grad än tillförene, då de fingo fritt ströfva omkring
äfven å finska sidan riksgränsen, vålla den bofasta trängsel och skador
å bergadt hö samt påskynda den redan hotande bristen på nödig vedbrand,
så måste man tvifla, huruvida socknen i fråga i den allra närmaste
framtiden och under afvaktan på nomadstammens förestående undergång
lämpar sig till beredande af nya lägenheter för jordbruksarbetare.

Att staten kraftigare än hittills måtte understödja utdikningar af
enskild tillhörig mark vore särdeles önskvärd! här uppe, hvarest enskilda
jordegare sällan kunnat påkalla landtbruksingeniörens biträde till undersökningar
för utdikning af frostförande mark, enär dryga kostnader för
sjelfva undersökningen, men ännu mera för lösen af kartor och beskrifningar
drabba de föga. bemedlade jordegarne. Potatisodlingen är den
enda, som med någon fördel kunde bedrifvas inom socknen, men till
följd af att sänka och vattensjuka trakter ligga alldeles intill byarne,
hinner potatisen sällan bli större än ett hjortron, innan frosten kommer
och på en enda natt jemnar potatisblasten med jorden. Men skulle de
vattensjuka trakterna i närheten af byarne torrläggas, kunde man åtBih.
till Riksd. Prof. 1901. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 32 Häft. 6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105

minstone hoppas på att de flesta år fa en dräglig potatisskörd, hvilket
nu på flera år ej varit fallet.

För att mera allmänt få till stånd sådana utdikningar, borde staten
bidraga åtminstone med två tredjedelar af uppskattade kostnaden, undersökningar
verkställas samt kartor och beskrifningar tillhandahållas jordegarne
gratis.

Karesuando den 30 oktober 1900.

Frans Bergström.

Utdrag af protokoll, hållet vid kommunalstämma uti skolhuset
i Gellivare den 29 juli 1900.

»Mai; ■ § 2.

Med anledning af häradshöfding G. Kronlunds framställning om,
huruvida inom kommunen finnas å kronomark lägenheter, som Vore för
odling lämpliga, och upplåtelse af sådana lägenheter kunde medföra fördel
tor staten och kommunen, beslöt stämman, med uttalande, att betydliga
vidder kronomark inom socknen finnas, som vore för odling
tjenliga, och att såväl staten som kommunen skulle hafva väsentlig
fordel, derest sådana lägenheter upplätes till inrättande af torp eller
nybyggen, att utse kyrkoherden O. Bergqvist, kommunalnämndens ordförande
C. G. F. Apelqvist och kronojägaren Lars Petter Åström att å
stämmans Vägnar närmare utreda förenämnde fråga och deröfver till
häradshöfding Kronlund afgifva yttrande, dervid stämman i allo gillar
det yttrande, som af förenämnde personer sålunda kommer att afgifvas,
och skulle kyrkoherden Bergqvist sammankalla de härtill utsedde personerna
till första sammanträdet.

§ 7-

Utsågos kyrkoherden O. Bergqvist och förman E. Mattson att
jemte ordföranden justera och underskrifva detta protokoll.

Som ofvan

N. F. Bomm.

Justeradt:

O. Bergqvist. E. Mattsson.

Uppläst i Gellivare kyrka den 5 augusti 1900.

O. Bergqvist.

Rätt utdraget betygar

N. F. Lomm.

Stämmans ordförande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Malå den 29 juli 1900.

H. herr G. Kronlund.

Ehuru edert bref med deri framstälda frågor synes syfta endast
på Norrbotten, så skall jag ändå på detta sätt söka besvara några
frågor. Äfven inom Malå socken finnes en mängd lös, obesuten befolkning,
för hvilken en upplåtelse af kronojord vore en synnerligen nyttig
och nödvändig sak. Åtskilliga hafva redan satt sig här och der på
kronoparkerna, men som detta är mycket riskabelt, ty en sådan kan
lätt köras derifrån af jägmästaren, så måste en sådan sitta liksom i
fruktan och bäfvan, der han satt sig ned, och någon större ökning af
den fast boende och hemegande befolkningen kan i sådant fall icke
komma i fråga, ehuru å kronoparkerna inom socknen finnes mycket
jord, som vore användbar för upplåtande af lägenheter och hemmansbruk.
Skulle man kunna beräkna på någon byggnads-och odlingshjelp
från statens sida, vore det naturligtvis så mycket bättre. Om än ej
inom denna socken finnas så stora arealer af myrar som inom en stor
del af Norrbotten, så finnes här tillräckligt störa och många sådana,
hvilkas utdikning på statens bekostnad skulle vara till stort gagn för orten.

Högaktningsfullt
N. O. Lindström.

Ordförande i kommunalstämman.

Vittangi, Jukkasjärvi socken den 30 november 1900.

Frågan synes mig särskildt hvad denna församling beträffar synnerligen
behjertansvärd, emedan ett eventuelt stadgande i nu berördt syfte
skulle utefter blifvande jernvägslinierna bereda en hel del folk god
utkomst, på samma gång som de blefve fästa vid fosterjorden, och förhindra
emigrationen till främmande land och verldsdelar.

Luleå den 7 januari 1900.

Herr häradshöfding!

Hvad först vidkommer arealen kronan tillhörig mark inom länet,
kan derom fullt exakta uppgifter icke lemnas, enär afvittringen inom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

en del lappmarkssocknar ännu ej är slutligt faststäld. — Efter hvad
expeditionens senaste årsberättelse (1897) innehåller, utgör emellertid
arealen

för kronoparker, skogsmark 1,131,515: 93 har

impediment 828,505: o4 „ 1,960,020: 9 7 har

för öfverloppsmarker skogsmark 394,780: 14 har

impediment ^792,601:6 7 „ 1,187,381:81 „

Summa 3,147,402: 78 har
och torde dessa siffror vara de tillförlitligaste, som för närvarande kunna
meddelas. Der områdena ännu ej blifvit faststälda och utstakade,
grundar sig arealen på afvittringsförslaget.

I ofvan angifna arealer för impediment ingå förutom myrar äfven
skoglösa berg, lågfjell, sjöar och vattendrag m. m. — Många präktiga
odlings- och rödjningstillfällen torde dock finnas efter bäckdalarne och
i sjöarnes närhet, hvarförutom genom torrläggning och dränering en
massa nu som »omöjliga» ansedda myrar helt visst skulle kunna göras
fruktbärande och väl löna der nedlagda arbetskrafter.

Wilhelm Trahn,

e. jägmästare.

Motioner i Andra Kammaren, N-o 105.

Förteckning öfver odlingsbara marker å samtliga kronoparker inom Jörns socken

af Westerbottens län.

1.	2.	3.			4.			5.	6.
				Afstånd i km. från		Unge-
Kronoparkens	Afdelning	Markens							farlig
			CD	r*	P O	t—i O	Cd		areal	Anmärkningar.
nummer och namn.	eller trakt.	beskaffenhet.	a SO* OQ	B; 2 o* ö Oq • cd 1	Q- CD < & qq	<r»- cT Cu	< p1 qq	*<	i har.
Sälgträskheden n:o 2.	Vestra delen............	Blöta myrar m. gungfly	i	3	. 2	3		3	300
Kuxen n:o 3............	Östra delen ............	Myr och rödjningsland	3	3	4	3	—	3	125	• ''a:
D:o ............	Vestra delen .........	Myr och odlingsmark
		(sandm.) ...........	4	4	inv.	0,5	—	2	100	M-.
Hejkläppen n:o 4 ...	Norra delen..... ......	Största delen myr,
		något fast mark ...	6	6		1	_	2	200
Näsbergsmarken n:o 51	Öster om Näsberget	Myr o. sumpig skogs-
	och Snorum .........	mark. Något fast m.	3	6	6	5	3	6	400
D:o	Vester om Snorum ...	D:o D:o	6	8	4	3	_	3	450	Hår finnas några
								*:		sjöar, som kunna
										sänkas för erh. af
Småträskheden n:o 5a	Norr om Småträsk och									ängar.
	Lejontorp ............	Myr och delvis fast m.	inv.	4	5	4	iny.	4	100
D:o	Vid Störhus- och Stor-
	träskån ...............	D:o D:o	2	9	9	inv.	3	4	100
Hobergsmarken n:o 53	Öster om Lejontorp	D:o D:0	4	7	6	5	4	3	500	D:o D:o
Elgtjernliden n:o 5d‘	Öster om Tallbacka	Myr och sumpig skogs-
		samt delvis fast mark	12	22	17	1	3	3	150	D:o D:o
Rotliden n:o 5 d*......	Vester om Ålrännan	Myr o. stenfri sand-
		mylla..................	22	23	1	iny.	—	2	100
D:o	Öster om D:o	D:o D:o	25	26	1		_	3	100
D:o	Norr om Degervattnet	Största delen myr, re-
		sten sumpig skogsrå.	25	27	6	2	__	2	50
Sandlidberget n:o 5f.	östra delen ...........	Myrland och god od-
		Ängsmark ............	33	36	18	1	2	3	250
Hundtjernliden n:o 5 g	Söder om Stryckfors	L:o D:o	30	30	5	3	—	3	170
Flakaliden n:o 5 g-a.	Hela parken............	D:o D:o	30	30	4	3	_ ■	2	200
Walliden n:o 6 ......	Vester om Tallbacka	Myrland o. odlingsm.,
		intill Käge-elf ......	14	17	13	inv.	2	2	75
Tyäråträskliden n:o 8	öster om Degerträsk	Myr o. sumpig skogsm.	22	24	10	3	3	3	75
Brandforsheden n:o 9	Södra delen ............	D:o D:o	24	24	17	1	3	3	60
Brännlidkusten n:o 14	Vestra „ ............	D:o D:o	12	12	9	1	2	3	60
Storklinten n:o 15 a.	östra „ ............	D:0 D:0	5	10	9	1	3	3	100
Stornäsheden n:o 16	Norra „ ............	D:o D:o	iny.	10	10	3	inv.	2	50
Wargträskhedon n:ol7	Å ömse sidor om jern-
	vägen .................	D:o D:o		7	7	0,5	»»	3	50
		Öfverföres\|	-1	-	- i	- 1	-1	-	3,765

Motioner i Andra Kammaren N:o 105.

1.	2.	3.	4.	5.	6.
Kronoparkens nummer och namn.	Afdelning eller trakt.	Markens beskaffenhet.		Afstånd i	km.	från		Jnge-f ärlig areal i har.	Anmärkningar.
Jernväg.	C_i Q Q S* a ctq * T	Landsväg.	Flottled.	Byväg.
			Öfverfördt							3,765
Månghörningen n:o 18	Vester om Granbergs-
	träsk o. Löflund n:o 1	D:o	D:o	12	12	5	1	3	3	800
D:o	Omkring Lappgrend
	träskberget .........	D:o	D:o	15	15	5	2	4	4	300
D:»	Öster om Granbergs-
	träsk .................	D:o	I):0	9	9	4	2	inv.	2	200
D:o	Norr om Löflund n:o 2	Största	delen myrar,
		resten sumpigskogsm.	14	14	2	2	—	3	150
D:o	Öster om Stensträsks	Myrland och fast od-
	by .....................	Ängsmark ............	25	25	inv.	4	—^ .	2	200
Brännliden n:o 18 a	Vester om Storträsk
	mot Wällingån ...	Mvr. o. sumcis skogsm.	4	16	4	1	2	2	300
D:o	Vid Störhusån.........	D:o	D:o	2	18	6	1	2	3	50
Nyboheden n:o 19 ...		Största	delen sumpig
		skogsmark ...........	3	17	6	3	4	3	50
Gräsandträskliden n:o											Sjösänkningslägen-
20 .....................	Gräsandträsken ......	Myr. o. sumpig skogsm.	20	25	6	2	3	2	60	het.
Brattbergsliden mo 21	Öster om Lillträsk ..	D:o	D:o	17	23	6	2	3	2	50
Björklidheden n:o 24	Södra delen............	D:o	D:0	8	8	7	0,5	inv.	3	50
Tallberget n:o 25 ...	D:o ............	D:o	D:o	8	9	9	2	0,5	3	50
Fogdheden n:o 26 ...		D:o	D:0	3	5	5	2	inv.	3	50
Selsliden n:o 27 .....	Omkring Gäddträsket	D:o	D:o	3	4	2	1		2	50
Dalliden n:o 30 .....	Östra delen ............	D:o	D:o	15	15	2	2	2	2	65
Y:a Jörnsmarken n:o	I närheten af Jörns
30 a ..................	jern vågsstation, ...	D:o	D:0	1	2	1	2	—	1	170
Ö:a Jörnsmarken n:o
30 a2 ..................	Öster om Hornsträsk	D:o	D:0	4	7	3	S	-n-	3	SOO
D:o	Omkring norra och										En sänkt sjö är här
	södra Jörnsmyrarna	D:0	D:0	7	7	inv.	3	T-	3	200	belägen,omg. af goda
											lägenheter för myr-
											odling.
D:o	Qvarnmyran............	D:0	D-.o	5	6	0,«	1	-t-	1	6C
Flakaheden n:o 32 ...	Vestra delen...........	D:0	D:o	2	4	5	3	0,6	3	60
Tjernberget n:o 34 ...	Norra „ ............	D:o	D:o	15	15	2	2		4	50	i'' ■ r v. ‘i, . V:■***''.
Säljebränna n:o 35...	D:o ............	D:0	D:0	20	20	5	6	—	4	50
Björklidberget n:ö 36	Sydöstra delen.........	D:0	D:0	18	18	2	3	—-	3	60
Tjälberget n:o 37 ...	Sydvestra „ ........	D:0	D:0	18	18	inv.	1		2	65
Storoliden n:o 40 ...	Koltjesmyran ........	D:0	D:0	4	4	14	2	-TV,	2	50
Gäddträskberget n;o
41 .....................		D;o	D-o	6	6	17	1		2	6C
Storberget n:o 42 ...	D:0 ...........	D:0	B:0	9	9	20	0,5	0,5	2	60
			Summa har		1 -	—	1 -	—	—	[7^75

Jllotiontr i Andra Kammaren, N:o 105.

g/?ya<s g:,; tr.«i?9r.8 imue^fesv-.v jfcnsttut i»v«i ;Kasse

- UTK» t ^; ‘‘tv . ;'',;£vr fritt''* . > .$ I •''.*£$ 3 . •>’!/?;$

.''Öfe* ''!&

Förteckning öfver odlingsbara trakter å samtliga kronööfverioppsmarker och å af kronan återförvårfvade
sågverksprivilegier inom Jörns socken af Vesterbottens lön -

1.	2.	3.	4.	5.	6.
Krono- skogens n:r	Afdelning eller trakt.	Markens beskaffenhet.	1 Jernväg.	Afstå 1-1 fri rf 3 <JQ • CD 1	-a Landsväg. □	km. a o e-*- «r p-	från tö *< fl», crq	tö *<	Unge- färlig areal i har.	Anmärkningar. ■*''i ''■ c.
2.	Norr om Strimme och	Myrar och sandmylla af
	Stryckfors ..............	god beskaffhet ........ ••	25	25	inv.	i	—	3	350
10.	Norr om Kåge eif.........		25	25	18	i	1	2	170
15.	Norr om Högheden ......		10	14	6	2	1	2	200
28.	Norr om Jörns kyrkoby		7	7	2	3	1	3	200	Sågverksprivilegier.
33.	Norr om Klockträsk ......		9	10	4	3	1	2	60	!
38.	Söder om Kankberg ......		10	11	4	3	—	2	100	j
39.	Norr o. söder om Klock-
	träsk och Hedträsk ...		9	10	4	3	—	2	150	■, •. >.u
11.	Söder om Högtj&ln ......		20	20	10	3	2	2	30	1
12.	Vid Löftjäln ...............		20	20	10	4	3	3	60	1 Små kronoöfverlopps-J marker.
13.	Vid Högliden ...............		18	22	10	1	1	2	20
		Summa har\| —	1 -	1 -	1 -	1 ^	1 -	1,340

■48

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Sammandrag öfver antalet familjer inom Arvidsjaurs socken, hvilka sakna
egna hem, eller s. k. inhysingar, enligt senast förrättad
mantalsskrifning år 1901.

*''i i i»

Hemvist

o 1 ( tf ''t

Inhysingarnes namn

Abmofors

Aborrträsk

Kalfträsk

Aborrträsk
Abraure .....
» .....
Ak k av are ,
»

Araksnolo ,
Auktsjaur .

Baktsjaur .
%

Baktåive .

Betsatjaur .

Per Aug. Falk ..........................

A. J.* Holmgren ......................

Arb. Gust. Sigt. Falk ..............

» Öl. Ant. Olofsson ..........

» Per Johan Berglund ......

Ogifta Erika Eriksdotter ......

Arb. Johannes Nordström ......

» Abram Vesterberg ..........

» Erik Hjort ......................

» Erik Nap. Dahlin ..........

» Anders Nilsson ..............

» Nils Nilsson Stenlund ..

» Anders Julius Lundström

» Fredrik Lundberg ..........

Anna Lundberg ......................

Arb. Anders Nordström ..........

» Johan Gustafsson Vidman

» Jan. Isr. Jonsson...........

» Per Jansson Lundgren ...

> Anders Is. Markström ...

» Joh. Johansson Lindgren ....

» Lars Engelbert Brännström

» Anders Edv. Grubbström

» Joh. Osk. Hedlund ..........

» G. Alfr. Karlsson ...........

» P. Lundstedt ...................

» Jan Karlsson ...................

» Öl. Edv. Karlsson ..........

» Axel Gabr. Larsson .......

» Isak Cyrus Norman .......

» Sjul Erik Sjulsson ...........

Enkan Anna Eriksdotter...........

Transport

Äntå mat- lag	jr ■ i s So: 1 D	'' £> 5* B O *1	Summa	g silf ,5 « e « J-A Anteökningar
l	5	6	11	>- - - ---•«!
1	1	—	1
1	1	1	2
1	2	1	3
1	1	—	1
1	—	2	2
1	1	2	3
1	5	3	8
1	1	—	1
1	1	2	3
1		1	1
1	1	1	2
1	1	1	2
1	2	2	4	C''j
1	2	2	4	•
1	2	1	3
1	4	1	5	*
1	1	—	1
1	1	—	1
1	3	3	6
1	7	2	9
1	1	—	1
1	1	2	3
1	2	3	5
1	3	—	3
1	1	—	1
1	1	—	1
1	1	—	1
1	1	—	1
1	1	2	3
1	3	2	5
1	—	3	3
32	57	43	100

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Hemvist	Inhysingarnes namn	Äntå: mat- lag	Män	Qvinnor	Summa	Anteckningar
	Transport	32	57	43	100
Bius ................	Enkan Anna Maria Mallmin ........	1		5	K
Björklund ........	Arb. Erik Math. Lundberg............	1	1		i
Baksel ............	» Erik Alb. Hedberg ................	1	2	4	6	- >. •:
» ...........	» Joll. Ludv. Hedberg ............	1	1	1	2
» ............	» Anders Långdahl ................	1		3	8
» ............	» N. 0. Englund ...................	1	4	6	10
	» Frans Osk. Holmström ........	1	i	2	3
» ............	» Anton Persson ........................	1	3	3	6
» ............	Sara Rehn ....................................	1		1	1
» ........	Karin Renberg..............................	1		1	1
Bredträsk ........	Arb. Joh. Erik Eriksson ...............	1	3	4	7
Bredviken ........	Torp. Jan. Osk. Kågström ............	1	4	2	6
» ........	» Nils Jansson Fahlgren........	1	4	2	*6
Brunmyrheden	Arb. Job. Aug. Larsson ................	1	1	-	1
Brännberg ........	» K. A. Kågström ....................	1	3	4	7
Brännbergs-
backen ........	» Karl Fr. Nyström ................	1	4	4	8
Bränntjern ....	Enkan Maria Löfgren ....................	1	1	3	4
*	Inh. Per Aug. Karlman ................	1	1	—	1
» ....	Arb. Osk. Valfr. Lundström ........	1	2	3	5
»	» Petter Ant. Lundström ........	1	3	2	5
Brännfors ........	» Lars Joh. Larsson ................	1	3	2	5
Bäcklund .......	» Anders Enmark ....................	1	5	5	10
Dammen ........	» Maths Larsson ....................	1	4	2	6
Dartsel ............	» Markus Larsson .................	1	1		1
» ............	» Erik Math. Öhlund ......	1	2	1	3
, ............	» Erik Nilsson .................	1	1	1	2
1 Däppis ............	» Joh. Gust. Renberg ...........	1	1	2	3
» ............	» Jan Persson............................	1	5	2	7
» ............	* Jan Gust. Samsson ................	1	1		1
Dunliden ........	» Öl. Reinb. Södermark ........	1	4	1	5
Falkb.............	» Karl Osk. Falk ....................	1	1	__	1
» ................	» Aug. Falk .............	1	1		1
	» Isr. Falk ................................	1	1		1
Fiskträsk ........	» Johan Axel Karlsson ............	1	1		1
» ........	» Joh. Linus Vih. Holmberg....	1	2	1	3
Fiellbonäs........	» Joh. Osk. Granberg ............	1	1	_	1
Fogelliden........	» Nils Karlsson ........................	1	2	1	3
Forsheden........	» Nils Degermark ....................	1	4	3	7
Forsnäs ............	» Karl Nath. Holmström ........	1	5	2	7
	Transport	71	145	116\|	2G1

Bill. till Riksd. Prof.. 1901. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 32 Häft

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105

Hemvist	Inhyaingarnes namn	Antal mat- lag.	Män	£> 5* B O n	Summa	Anteckningar
	Transport	71	145	116	261
	Arb. Karl Joh. Ekman ................	1	1	2	3
	» Ulrika Andersdotter ............	1	_	2	2
Fristad ............	» Jan Sjulsson Lundström i...	1	2	1	3
	» Jon Lundström ....................	1	2	2	4
	» Nils Marklund ........................	1	1	_	1
Gammelvall ....	» Jan. Renström........................	1	4	3	7
	» Jan Petter Hansson ............	1	2	1	3
	» Nils Hansson .......................	1	1	3	4
	» Anders Lindberg....................	1	5	3	8
	» P A. Westermark ................	1	4	2	6
Glommersträsk	» Ant. Edv. Lindgren ............	1	1	—	1
»	» Jan Gust. Hastlin ................	1	1	—	1
» f	» And. Edström .......................	1	1	1	2
1 *	» Jan Alb. I^mdström ............	1	1	—	1
	» Job. Ferd. Wikling ............	1	2	4	6
»	» Isr. Wikberg ........................	1	2	0	2
»	« Gust. Valfr. Engelmark ........	1	2	2	4
»	» Jan. Edv. Lundmark ............	1	4	2	6
»	And. Simon Johansson ........	1	1	—	1
»	» Johan Nilsson .......................	1	1	—	1
»	» And. Nyström ........................	1	4	2	6
»	»> J. G. G. Early ....................	1	1	—	1
»	» Karl Dahlberg........................	1	2	4	6	1
	» Karl Ulr. Boman ................	1	1	—	1
»	»> G. W. Pettersson ................	1	1	—	1	''''''•■-‘-''i
»	Enkan Stina Holmqvist ................	1	3	3	6
»	Arb. Joh. Valfr. Larsson ..........i.	1	1	—	1
	» Erik Gregor Lundberg ........	1	1	—	1	j
Granbolm ........	» Lars Petter Granström ........	1	1	2	3
» ........	» Erik Math. Granström ........	1	4	. 2	6
Grundträsk ....	» Lars Joh. Aronsson ............	1	4	3	7
» ....	» Karl Erik Johansson ............	1	6	■ 3	9
»	» Jan. Leon Johansson ............	1	6	4	10
* ....	» Per Osk. Grundström ...........	1	2	2	4
» ....	» Samuel Vik Berggren............	1	2	3	5
» ....	» Jon Aug. Karlsson ................	1	3	—	3
Gallon .....	» Jon Gab. Granström ...........	1	3	1	4
	» Joh. Jac. Andersson ............	1	3	1	4
Hedberg	» Joh. Berggren ........................	1	3	4	7
Holmfors ........	» Nils Ant. Andersson ,...........	1	2	3	5
Transport	in	236	181	\| -417

Motioner i Andra Kammaren, 1S:o 105.

Öl

Hemvist	Inhysingarnes namn	Äntå mat lag •	g tet a	Qvinnor —	Summa	Anteckningar
		Transport	in	236	181	417
Holmsund ........	Arh. Jan Gust. Larsson ...............	1	2	4	6
Holmträsk........		P. A. Johansson ...................	1	1		1
» ........	»	Vilh. Pettersson ...................	1	l	1	2
» ........		Aug. Pettersson ....................	1	1	2	3
Hålberg ............		Karl Joh. Norman ................	1	1	l	2
		Jan Ansg. Sjödin ................	1	1	4	5
		Joh. Bernh. Johansson ........	1	3	4	7
		Joh. Bernh. Dahlberg............	1	1		1
Hallberg ........	»	Jan Osk. Dahlberg................	1	1	_	1
Hällsel ............		Alb. Holmberg........................	1	4	5	9
Högbränna ....	»	Karl Ant. Lidström ............	1	2	5	7
Högheden ........		Karl Ludv. Larsson ............	1	4	2	6
Högås ............		Sjul Hansson ........................	1	2	1	3
		Per Öl. Östlund ....................	1	1	3	4
» ............		Sivert Markström ................	1	1	1	2
Idträsk ............	»	Lars Petter Renström ........	1	5	3	8
	»	Öl. Larsson Westermark ...	1	4	2	6
» ............	»	Jan Peter Vikström ............	1	3	1	4
Idträskliden ....	»	Peter Bernh. Edin ................	1	3	2	5	1
» ....	»	Jan Gust. Eklund ................	1	1	3	4
» ....		Joh. Erik Edin ....................	1	1	1	2
Innervik............	»	Joh. Ant. Lundqvist ............	1	1	1	2
Jerfträsk ........	»	Karl Fr. Jansson ................	1	4	3	7
» ........		Jan Alb. Forsberg ................	1	2	2	4
» ........		Jan Persson ........................	1	1	1	2
		Öl. Jonsson Björk ................	1	r	1	2
Julträsk ........		Cyprianus Högström ...........	1	2	5	7
» .......	»	Anna Q vintina Högström ....	1	1	1	2
Jäkkna ...........		Joh. Fr. Lindberg ................	1	4	2	6
Kalfträsk ........		Jon Lundgren ........................	1	2	6	8
		A. J. Råman ........................	1	5	5	io!
		Per Princius Berglund............	1	3	2	5!
Karlsborg ........		Joh. Aug. Lundgren ............	1	1		1
» .......		Adam Eriksson ....................	1	2	5	7
Kläppen ........		Joh. Emil Lindmark ............	ll	1		1
Kroknäs............		Per Rein Ekström ................	1	(,	3	9
Kyrkostaden ....	»	Nils Aug. Iiolmqvist ............	1	2	2	4!
» ....		Per Joh. Johansson ............	1	2	1	3
» ....	»	G. W. Stenlund ....................	ll	4	4	8
» ....	Enkau Sofia Skarin .......................	1	1	7!	8
		Transport	15 i j	324	2771	6011

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Hemvist	Inhysingarnes namn	Antal mat- lag	K Sox a	Qvinnor	Summa	Anteckningar
	Transport	151	324	277	601
Kyrkostaten ....	Arb. Gust. Holmberg ....................	1	i	—t ;	1
» ....	» Karl J. G. Lundberg ............	1	3	2	5
» ....	» Sven Nilsson ........................	1	3	1	4
» ....	» Vidi. Stenvall ........................	1	1	—	1
» ....	» Aug. Johanss, Lindström ....	1	1	4	5
» ....	» Jan Aug. Jansson ................	1	1	5	6
	» Edv. Jansson ........................	1	4	1	5
» ....	» Hj. Engelmark........................	1	1		1
	Enkan Johanna Berglund ............	1	1	3	4
	Arb. Anders Persson ....................	1	2	1	3
» ....	» Joh. Aug. Ekmanf.,..............	1	• 1	—	1
» ....	» Per Adolf Andersson ............	1	3	4	7
» ....	» Petter Jansson Marklund ....	1	6	2	8
» ....	» Karl Aug. Nyberg ................	1	1	—	1
» ....	» Ferd. Nyberg ........................	1	1	—	1
» ....	Enkan Fredr. Nyberg ....................	1	1	2	3
»	» Kajsa Sjöberg ....................	1	1	2	3
» ....	Arb. Oskar Sjöberg ....................<...	1	1	1	2
»	Enkan Anna Lindblom ................	1	5	2	7
»	> Maria Lundgren ................	1		7	7
» ....	Arb. Joh. Alb. Lundgren ............	1	1	2	3	‘
» ....	» Anders J. Öhman ................	1	1	4	5
* ....	» Erik Aug. Lundgren ..........s	1	1	1	2	r, •
» ....	» Osk. Vilh. Norén ................	1	1	2	3
» ....	» Anton Degermark ................	1	3	2	5
» ....	» Ant. Karlss. Lundquist ........	1	4	2	6
» ....	» Per Aug. Stenlund ................	1	1	2	3
» ....	» Frans G. Hedström ............	1	1	1	2
» ....	» J. A. Svensson ....................	1	1	—	1
» ....	» P. E. Staflund........................	1	1	—	1
	» Matb. Olofsson-Öberg............	1	1	1	2
» ....	» Joh. Emil Kluns ....................	1	1	'' —	1
»	Anna Lidström................................	1	1	1	2
» ....	Arb. Johan Olsson-Rännsberg........	1	3	1	4
» ....	» David Joachim Nyström........	1	3	2	5
Lambur .......	» Lars Berglund.......................	1	5	4	9
Lappskobacken	» Jan Osk. Marklund................	1	1	5	6
»	» And. Isr. Marklund................	1	3	2	5
	» Joh. Otto Marklund ............ 1 ■ ......	1	(i 1	—	1	''
	Transport! 190	\| 396	\| 346	\| 742

Motioner i Andra Kammaren, K;o 105

Hemvist

lnhysingarnes namn

Antal mat- lag	a D	Qvinnor	Summa	Anteckningar
190	396	346	742
1	4	2	6	•• ii
1	1	1	2
1	. <1	2	3
1	2	3	5
1	2	1	3	■. i
1	3	1	. 4
1	2	1	3
1	2	4	6
1	1	1	2
				roll
1	5	—	5	Of i j
1	1	—	1
1	1	--	1	•• .''fals V.
1	1	1	2	i: ; ■> ''A
1	1	t	2	i‘1 y <•’ 1
1	1	—	1	''i t > i /.
1	3	2	5
1	1	1	2
1	1	—	1
1	1	—	1
1	2	2	4
1	1	—	1
1	1	2	3	fet-"?,
1	2	4	6	i !! \
1	2	2	4
1	3	2	5	■
1	1	1	2
1	1	2	3
1	1	1	2	vilh “i •
1	1	6	7
1	2	1	3	• :}‘ \
1	2	2	4
1	4	3	7
1	2	4	6
1	2	2	4	I
1	JL	—	1	• Vi: r!
1	1	2	3
1	2	7	9	1'' it'':
1	3	1	4
1	3	4	7	. ■ in''"i
1	3	4	7
230	470	419	889

Lappskobacken

Lappträsk.......

» ......

» .......

Lauker ...........

» ...........

Lindås ...........

Ljusträsk .......

» .......

Lomträsk .......

» .......

Låugnäs...........

» ...........

Lundbacken ...
»

Längsel ...........

» ...........

Långudden

Löfviken .......

Mausjaur .......

» .......

Mellanträsk ...
Muskussel .......

Transport

Arb. Nils Aug. Backlund........,.......

» Karl Edström ....................L.,

» Bust. Adolf Larsson ............

» Simon Fritiof Marklund ........

» Ernst Aug. Granberg ............

» Nils Engelbert Berggren........

» Job. Osk. Lundström ...........

» Nils Bergqvist ........s..............

» Isak Larsson....................

hans bröder ................

» A. M. Lidström ............

» Fredr. Vilh. Wikström
» Nils Petter Lundmark

» Isr. Aronsson ................

» Karl Vik-Lundmark........

» Rob. Vik Öhman............

» Osk. Alfr. Eriksson........

» ''Joh. Adolfsson................

» Gust. Lundgren ............

» Erik Aug. Eriksson........

» And. Konr. Hedberg ....

» And. Henriksson ............

» Gust. Edin ....................

» And. Valfr. Lundberg ...,

» Karl Ludv. Lundqvist....

» Ant. Aug. Lundmark ....

» Öl. Henriksson................

» Nils Johan Larsson........

» Sjul Larsson Lundmark

» Nils|Henr. Stenvall........

» Erik Alfr. Stenvall ........

» Nils Ant. Edin................

Enkan Maria Samsson............

» Karl Joh. Karlson ........

» Erik Edv. Aman............

» Nils Jansson....................

» Nils Osk. Lindström ....

» Jon Z. Lundström ........

» Gust. Teof. Backlund ....

Enkan Martha Nyström ........

Transport

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Hemvist

Muskussel

Månsträsk

Njallejaur

N:a Aborrträsk
» Holmnäs

Nuortejaur........

Nylund ............

Nyträsk............

Nyvall ............

Nyåker ............

Näfverliden ....
» ....

Palkavare ........

Pettersås ........

Pilträsk ............

Pjesker ............

Renträsk

Renudden

Renvallen

Renviken

Ripeluokte

)

Rättsel ....
»

Rönnliden

Inhysingarnes namn	Antal mat- lag	Män	(kvinnor	Summa	Anteckningar
Transport	230	470	419	889
Arb. Joh. Vik. Johansson ............	1	3	1	4
» Frans Aug. Holmberg............	1	3	2	5
» Öl. Alb. Karlsson....................	1	1	_	1
» K. A. Nyström........................	1	2	1	3
» Joh. R. Norman ....................	1	2	2	4
Enkan Anna Eriksdotter................	1	2	1	3
Arb. Anders Petter Eriksson ........	1	1	2	3
» Johannes Pettersson ............	1	2	2	4
Enkan Vendla Sidenmark ............	1	3	8	11
Arb. Jon Larsson............................	1	3	2	5
» Nils Nilsson ............................	1	1	1	2
» L. A. Wikman........................	1	3	4	7
Arb. Per Persson Lundmark ........	1	6	2	8
» Frans Ferd. Nyström ............	1	1	—	1
» Anders Nyström ....................	1	3	5	8
» Elias Olofsson ........................	1	2	3	5
» Joh. Aug. Lidström................	1	2	3	5
» A. Isr. Lidström ....................	1	1	2	3	!
» Ab. Bernh. Arvins ...............	1	2	_	2	‘ 1
» Joh. Emil Jansson ................	1	4	1	5
» Aron Bergström ....................	1	4	4	8
» Sam. Aug. Grönlund ............	1	1	_	1
Enkan Anna Sjödin........................	1	2	2	4
Arb. Karl Jan Sjödin ....................	1	3	7	10
» Alb. Ansg. Sjödin ...............	1	3	—	3
» Per Renberg............................	1	1	—	1
» Aug. Öhlund .......................	1	1	—	1
» J. E. Norberg ........................	1	1	—	1
» Jan. Renberg ........................	1	5	4	9
Enkan Eufrusina Olofsson ............	1	3	1	4
» Element Lundström................	1	3	2	5
» Öl. Edv. Åman ....................	1	2	1	3
» Karl J. Åman .......................	1	1	1	2
» P. B. Åman...........................	1	1	1	2
» Joh. Ant. Vikström................	1	3	3	6
» J. G. Grahn............................	1	4	—	4
» P. W. Nordholm ....................	1	2	1	3
» Joh. Öl. Eklund ....................	1	1	—	1
> Per Aug. Sjöberg ................	1	2	1	3
» G. R. Mörtsell........................	1	2	2	4
Transporti 270	562	491	1,053

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Hemvist	Inhysingames namn	Antal mat- lag	2 B*	(kvinnor	Summa	Anteckningar
		Transport	270	562	491	1,053
Rönnliden ........	Arb Nils Mörtsell............................	1	3	1	4
		Lars El. Johansson................	1	3	3	6
Sandudden ....	y>	Isak Olofsson .......................	1	1	2	3
Sandviken ........		Nils Öl. Holmberg ...............	1	2	1	3	. i
» ........	»	Osk. Bernb. Johansson ........	1	2	1	3
» ........	>	Joh. Edv. Isaksson ................	1	2	4	6
» .... ...	»	Lars Ersson-Häggström ........	1	3	2	5
Sarvasåive........		Jon Osk. Renberg ................	1	1	2	3
		Karl Erik Lundberg ............	1	4	5	9
Siksjön ...........	»	Öl. Aug. Sjölund ....................	1	1		1
		Bror Carlsson ........................	1	3	3	6
	»	Mårten Långström ................	1	1	2	3
Stenbacken ....		Joh. David Lindström............	1	4	1	5
Stora Tallberg	»	Anders Renberg ....................	1	3	2	5
Storberg ........	»	Jon Osk. Brännström............	1	1	1	2
Storheden ........	»	P. A. Johansson ....................	1	4	2	6
Storträsk .......		P. J. Lewander ...................	1	1	4	5
» ........		Lars Nilsson............................	1	2	2	4
y> ........	y>	Erik Al b. Nilsson ................	1	1	1	2
Stritjomvare ....	T>	Johan Lundgren ....................	1	1	1	2
»	»	And. Osk. Lundgren ............	1	2	1	3
» ....	»	Carl Lindbergs barn ............	1	1	6	7
»	»	Joh. V. Ålander ....................	1	1	—	1
» ....		Ant. Widmark........................	1	1	-■ —	1
» ....	»	Öl. Edv. Lundgren ...............	1	2	6	8
» ....	»	And. Lundgren........................	1	1	—	1
Städdjejaur ....	»	Joh. Martinss.-Lidman ........	1	O u	2	4	; ''■ ; V 1/
» ....		Fr. Osk. Sandberg ................	1	2	2	4
Suolojaur ........		Anders Lidström....................	1	7	3	10
Suddisjaur.......	»	Aug. Åman ............................	1	1		1
		Jan Albert Karlsson ............	1	2	5	7
		Joh. Reinh. Höerström............	1	1	2	3
	Knkan Stina Liindherfr ................	1	1	1	2
	Arb.	Karl J. Engström ................	1	1	1	2
Sundsnäs ........		Matts Larsson ........................	’ 1	6	3	9
		Öl. Aug. Olofsson....................	1	5	3	8
Suockavare........		Joh. Vil. Holmgren................	1	1	—	1
		Nap. Edin...............................	1	1	—	1
Södra Granberg	»	Per Johan Lidström ............	1	5	3	8
»	»	Erik R. Renberg ...................	1	3	2	5
		Transpot	310	661	571	1,222

Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.

Hemyist	Inhysingarnes namn	Antal mat- lag	K JO» P	Qvinnor	Summa	Anteckningar
	Transport	310	651	571	1,222
Tallnäs ............	Arb. Hans^Erik* Olofsson................	1	3		8
	» Lars Granberg........................	1	1	3	4
» ............	» ErikJNilsson............................	1	2	1	3
Tallsund ........	» Nils Häggström ....................	1	1	3	4
	Enkan Elsa Häggström ................	1	1	2	3
Tallnäs ............	Arb. Joh. Lindgren .......................	1	4	3	7
» ...........	» K. A. Markström....................	1	1		1
	» Alb. Markström ....................	1	1	1	2
Timmerheden	» Jan. Dagermark ....................	1	1	1	12
»	» And. Julius Olofsson ...........	1	6	4	0
Tjold ................	» Per Ersson ............................	1	2	1	3
	» Per Persson ............................	1	2	3	5
Treskifte............	» Nils Joel Nilsson....................	1	2	5	7	i
	» Jan“P. Sjulsson ...................	1	3	1	4	I
Utterliden ........	» Karl G. Engström ................	1	3	1	4	!
	» E K. Lind ............................	1	3	1	4	■ I
	Enkan Eva Andersdotter................	1	2	1	3
Vestsunda ........	Arb. Joh. Leon."Utterström ........	1	3	3	6
» ........	y> Joh. Osk. Nordlund................	1	1	1	2
	» Nils Nordlund ........................	1	2	2	4	''
	» Joh Petter Nordlund............	1	4	1	5
Vuotner............	Enkan Sara Olsson .......................	1	•	5	5
	Arb. Jon Alb. Baktman ................	1	1	1	2
	» Karl L. Eklund ....................	1	1	1	2
Åberg ............	» G. E. Gustafsson med bröder	1	3		3
Östra Granberg	» Joh. Aug. Karlsson................	1	5	1	6
Mausjaur ........	» Jan Luth Burman ................	1	2	2	4
» ........	» Henr. Atanasius Sandström....	1	1	3	4
	» Fr. Lundström........................	1	2	2	4
V. Kikkejaur	> Hans Sjulsson .......................	1	2	1	3
»	» Per Sjulsson............................	1	3	3	6
»	Inga Persdotter................................	1	2	2	4
Malmisjaur ....	Arb. Element Nilsson ..................	1	1	2	3
» ....	» Joh. Johansson........................	1	4	1	5
» ....	» Öl. Eriksson............................	1	3	2	5	■ '':
» ....	» Nils Mattsson-Lundmark........	1	1		1
	Summa	346	730'' 640	1,370]

Arvidsjaur i december 1900.

Esbj. Östman.

(Mantalsakrifningnförrättare.)

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.